baletis „Savi margaliti - Tbilisi Opera and Ballet Theatre
baletis „Savi margaliti - Tbilisi Opera and Ballet Theatre
baletis „Savi margaliti - Tbilisi Opera and Ballet Theatre
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arabesque 1
Arabesque <strong>Ballet</strong> Magazine<br />
No2(15)'10<br />
`arabeski~ Jurnali baletze<br />
zaqaria faliaSvilis saxelobis<br />
<strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong> saxelmwifo Teatris<br />
sabaleto dasis Jurnali<br />
MAGAZINE ABOUT THE BALLET COMPANY OF<br />
THE TBILISI Z. PALIASHVILI OPERA AND BALLET STATE THEATRE<br />
gamodis weliwadSi orjer Issued twice a year<br />
sabaleto dasis samxatvro xelmZRvaneli<br />
nino ananiaSvili<br />
ARTISTIC DIRECTOR OF THE BALLET COMPANY<br />
NINA ANANIASHVILI<br />
mTavari redaqtori<br />
ilia TavberiZe<br />
inglisuri teqstebis<br />
redaqtori<br />
Tornike xomeriki<br />
dizaini<br />
besik danelia<br />
fotografi<br />
lado vaCnaZe<br />
JurnalSi gamoyenebulia saqarTvelos Teatris, kinos, musikisa da<br />
qoreografiis saxelmwifo muzeumis, vaxtang Wabukianis saxl-muzeumis,<br />
operisa da <strong>baletis</strong> Teatris muzeumis, nino ananiaSvilis da<br />
<strong>baletis</strong> msaxiobTa piradi arqivis fotoebi<br />
The photographs used are presented from the arhives of the Museum of<br />
<strong>Theatre</strong>, Film, Music <strong>and</strong> Choreography of Georgia; the Vakhtang Chabukiani<br />
Museum; the <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> Museum; the private archives of<br />
Nina Ananiashvili <strong>and</strong> the ballet artists.<br />
<strong>Tbilisi</strong>, rusTavelis gamz. 25<br />
Editor-in-Chief<br />
ILIA TAVBERIDZE<br />
Editor of the English<br />
language version<br />
TORNIKE KHOMERIKI<br />
Photographer<br />
LADO VACHNADZE<br />
25, RUSTAVELI ave. 0108, TBILISI, GEORGIA<br />
tel/TEL: +995 32 99 93 64<br />
UDC(uak)792.8<br />
A-70<br />
ISSN 1512-3294<br />
Design by<br />
BESIK DANELIA<br />
daibeWda Sps sezanSi<br />
wereTlis gamziri 140, tel: 357002<br />
el-fosta: brola@cezanne-web.com<br />
tiraJi: 500<br />
www.ballet.ge<br />
04 vaxtang<br />
07 vaxtang<br />
10<br />
13 ubadlo<br />
16 vaxtang<br />
18 vaxtang<br />
22<br />
27 dajildovdnen<br />
28 BALLET<br />
30 varskvlavi<br />
22<br />
TariRi . DATE<br />
Wabukiani - 100<br />
VAKHTANG CHABUKIANI - 100<br />
tatiana veCeslova<br />
WabukianTan erTad<br />
WITH VAKHTANG CHABUKIANI<br />
TATYANA VECHESLOVA<br />
vera wignaZe<br />
jadoqari<br />
THE WIZARD<br />
VERA TSIGNADZE<br />
eTer faRava<br />
partniori<br />
AN INCOMPARABLE PARTNER<br />
ETER PAGHAVA<br />
veriko anjafariZe<br />
Wabukiani<br />
VAKHTANG CHABUKIANI<br />
VERIKO ANJAPARIDZE<br />
mixeil lavrovski<br />
Wabukiani<br />
VAKHTANG CHABUKIANI<br />
MIKHAIL LAVROVSKY<br />
kote maxaraZe<br />
cekvis jadoqari<br />
WIZARD OF DANCE<br />
KOTE MAKHARADZE<br />
jildo<br />
Wabukianis medliT<br />
. AWARD<br />
AWARDED THE VAKHTANG CHABUKIANI MEDAL<br />
NEWS<br />
premia . AWARD<br />
`varskvlavebs~<br />
STAR FOR THE STARS<br />
AWARDED THE VAKHTANG CHABUKIANI MEDAL
33<br />
35<br />
39<br />
42 amomavali<br />
44<br />
46<br />
48<br />
Tornike xomeriki<br />
nino gogua: `vecdebi kvlavac<br />
gagaxaroT~<br />
NINO GOGUA: "DOING MY BEST TO MAKE YOU<br />
HAPPY"<br />
TORNIKE KHOMERIKI<br />
Tornike xomeriki<br />
devid holbergi: `Cemi kariera<br />
mravalferovani gaxda~<br />
DAVID HALLBERG: "ANOTHER RICH EXPERIENCE<br />
FOR MY CAREER"<br />
TORNIKE KHOMERIKI<br />
BALLET NEWS<br />
gastrolebi<br />
mzis qveyanaSi<br />
THE RISING SUNIN COUNTRY OF<br />
. TOURS<br />
keiko nakamura<br />
prima balerinas naTeli, gamorCeuli<br />
figura<br />
VIVID, OUTSTANDING PRESENCE OF A PRIMA<br />
BALLERINA<br />
KEIKO NAKAMURA<br />
ipei fukuda<br />
didi, STambeWdavi warmodgena feria<br />
ninosagan<br />
FROM FAIRY NINA, SUPREME PERFORMANCES<br />
IPPEI FUKUDA<br />
spoletosa da jeikobs filous<br />
festivalebze<br />
AT THE SPOLETO AND JACOB’S PILLOW<br />
FESTIVALS<br />
30<br />
50<br />
52 balerina<br />
56 sicocxle<br />
klaudia la roko<br />
dasi, romelic sasiamovno<br />
Tavgadasavlebs gTavazobT<br />
FLIRTATIOUS BUNCH, INSTIGATING<br />
PLAYFUL ADVENTURES<br />
CLAUDIA LA ROCCO<br />
janin parkeri<br />
da dasi, romelic gaizarda<br />
A BALLERINA AND A TROUPE GROW UP<br />
JANIN PARKER<br />
premiera . PREMIERE<br />
sofo kilasonia<br />
moZraobaSi<br />
LIFE IN MOVEMENT<br />
SOPHO KILASONIA<br />
didi saxelebi<br />
<strong>baletis</strong> <strong>„Savi</strong> <strong>margaliti</strong>~ _<br />
Tamara Tumanova 62 THE BLACK PEARL OF BALLET _<br />
TAMARA TOUMANOVA<br />
BALLET NEWS 68 . THE GREAT NAMES<br />
ilia TavberiZe<br />
ILIA TAVBERIDZE<br />
dasi 67 THE COMPANY<br />
56<br />
Secdomebis gasworeba / CORRECTION<br />
arabeskis 2010 wlis #1-Si daSvebulia ori uzustoba:<br />
51 gv. _ suraTis warwera unda ikiTxebodes ase: kasio _ guram kukulaZe<br />
52 gv. _ meoTxe abzacis meoTxe winadadebaSi balet `baiaderas~ nacvlad unda<br />
eweros baleti `raimonda~.<br />
The Arabesque issue No.1 of 2010 contains two inaccuracies:<br />
Page 51 – the picture caption should read: Casio – Guram Kukuladze<br />
Page 52 – paragraph 4, line 4 –instead of La Bayadere, the ballet Raymonda should be listed.
4<br />
Arabesque<br />
4 Arabesque<br />
United Nations<br />
Educational, Scientific <strong>and</strong><br />
Cultural Organization<br />
gaerTianebuli erebis<br />
ganaTlebis, mecnierebis da<br />
kulturis organizacia<br />
100th Anniversary of the birth<br />
of Vakhtang Chabukiani<br />
Celebrated in association with UNESCO<br />
vaxtang Wabukianis<br />
dabadebidan 100 wlis iubile<br />
aRiniSneba iuneskos monawileobiT<br />
vaxtang Wabukiani<br />
VAKHTANG CHABUKIANI
vaxtang Wabukiani asi wlis gaxda.<br />
Cveulebriv saqarTveloSi uyvarT iubileebis<br />
pompezuri aRniSvna. Catardeba saRamoebi,<br />
koncertebi, gamova wignebi....<br />
welsac ase iqneba...<br />
Wabukianis iubiles, saqarTvelos mTavrobis<br />
winadadebiT, mxari dauWira iuneskom da 2010<br />
wels msoflioSi aRsaniSnav mniSvnelovan<br />
RonisZiebaTa CamonaTvalSi Seitana.<br />
magram saiubileod mTavari mainc Wabukianis<br />
fenomenis Sefasebaa, im damsaxurebis aRniSvna,<br />
romelic mas miuZRvis qarTuli da msoflio<br />
<strong>baletis</strong> winaSe!<br />
vin iyo igi, mxolod genialuri mocekvave Tu<br />
genialuri qoreografic?<br />
ramdenad icnobs msoflio sabaleto samyaro<br />
mis memkvidreobas?<br />
axl<strong>and</strong>el Taobas, visac Wabukiani scenaze ar<br />
unaxavs, mis Sesaxeb mxolod ramdenime video-<br />
Canaweris mixedviT SeuZlia msjeloba. magram<br />
misi Tanamedroveni amboben, rom am Canawerebidanac<br />
ki ar SeiZleba imsjelo Wabukianis fenomenze,<br />
radgan isini ufro gviani periodisaa. Tumca<br />
aqac Wabukiani SesaniSnav formaSia.<br />
vaxtang Wabukianze rom daaxloebiTi<br />
warmodgena Segveqmnas, unda mousmino mis<br />
Tanamedroveebs, mis partniorebs, mis<br />
moswavleebs...<br />
saiubileo nomris masalebic am principiT<br />
SevarCieT. yvela maTgani sxvadasxva dros<br />
Jurnal-gazeTebsa da wignebSia dabeWdili.<br />
zogi adrindeli periodisaa, ramdenime ki sul<br />
bolo wlebSia gamoqveynebuli. mTlianobaSi<br />
maTi gacnoba garkveul warmodgenas Seuqmnis<br />
mkiTxvels genialuri mocekvavisa da<br />
qoreografis _ vaxtang Wabukianis Sesaxeb:<br />
Vakhtang Chabukiani – 100.<br />
Usually anniversaries are celebrated big in<br />
Georgia. Monuments are unveiled,<br />
evenings <strong>and</strong> concerts take place, books<br />
are published...<br />
This year will be the same.<br />
TariRi<br />
Date<br />
Based on the proposition by the Georgian<br />
government, the UNESCO has included<br />
the Chabukiani anniversary in the 2010<br />
international significant dates’ list.<br />
Although the most important point on<br />
the anniversary agenda is to assess the<br />
Chabukiani phenomenon, to mark his<br />
merit to the Georgian <strong>and</strong> world ballet.<br />
Who was he – a genius of dance only, or a<br />
genius of choreography too?<br />
How well does the ballet world know his<br />
legacy?<br />
The generation who has not seen<br />
Chabukiani on stage may judge him from<br />
the few films left to our days, although his<br />
contemporaries say he is not to be<br />
assessed by them, as the tapes depict the<br />
later period _ although he is seen in a<br />
brilliant shape there too.<br />
To picture Chabukiani one must listen to<br />
his partners <strong>and</strong> students… And we<br />
prepared the anniversary issue materials<br />
according to this principle. All of the<br />
articles were printed at various times in<br />
magazines, papers <strong>and</strong> books. Some of<br />
them date quite far back, while others<br />
were published just a short time ago.<br />
Delving in these materials, the readers will<br />
create an impression about the legendary<br />
dancer <strong>and</strong> choreographer for themselves.<br />
Arabesque 5<br />
Arabesque 5
ai, maTi avtorebi:<br />
THE AUTHORS OF THE MATERIALS ARE:<br />
tatiana veCeslova Wabukianis erT-erTi pirveli partniori<br />
iyo. sankt-peterburgis marias Teatris primabalerinasTan<br />
erTad igi TbilisSi pirvelad swored<br />
masTan erTad Camovida gastrolze.<br />
Tatyana Vecheslova one of the first partners of Chabukiani; she was the Prima<br />
Ballerina of the Mariinsky <strong>Theatre</strong> of St. Petersburg when partnering<br />
Chabukiani in his first tour to <strong>Tbilisi</strong>.<br />
vera wignaZe, romelTanac aris dakavSirebuli Wabukianis yvela<br />
didi gamarjveba qarTul baletSi. igi <strong>Tbilisi</strong>s operisa da<br />
<strong>baletis</strong> scenaze misi ucvleli partniori da erTguli<br />
megobari iyo.<br />
Vera Tsignadze the dancer with whom all of Chabukiani’s great achievements in the<br />
Georgian ballet are tied to. His long time <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> stage partner,<br />
as well as a close friend.<br />
eTer faRava saqarTvelos pirveli prezidentis noe Jordanias<br />
SviliSvili, romelic emigraciaSi, parizSi gaxda cnobili balerina<br />
da hqonda pativi TbilisSi ecekva vaxtang WabukinaTan erTad.<br />
Ether Paghava the gr<strong>and</strong>daugther of Noe Zhordania, the first president of<br />
Georgia, becoming a popular ballerina while in emigration to Paris, <strong>and</strong><br />
dancing with Vakhtang Chabukiani in <strong>Tbilisi</strong>.<br />
veriko anjafariZe qarTuli Teatris didi msaxiobi,<br />
romelSic udides STagonebas iwvevda<br />
Wabukianis scenaze xilva.<br />
Veriko Anjaparidze the great artist of the Georgian theatre,<br />
deeply impressed by Chabukiani on stage.<br />
mixeil lavrovski genialuri mocekvave da<br />
Wabukianis pirveli partnioris _ elene<br />
CikvaiZis Svili, TbilisSi specialurad<br />
Camodioda da emzadeboda vaxtang<br />
WabukianTan. SemdgomSi moskovis didi<br />
Teatris premiers da <strong>Tbilisi</strong>s operisa da<br />
<strong>baletis</strong> saxelmwifo Teatris sabaleto<br />
dasis samxatvro xelmZRvanels (1983-85) didi<br />
megobroba akavSirebda WabukianTan.<br />
Mikhail Lavrovsky the legendary dancer <strong>and</strong> the son of Elene<br />
Chikvaidze, the first partner for Chabukiani. Periodically<br />
arrived in <strong>Tbilisi</strong> to prepare with the Georgian virtuoso.<br />
The Moscow Bolshoi <strong>Theatre</strong> Principal <strong>and</strong> the Artistic<br />
Director of the <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> State <strong>Theatre</strong><br />
ballet company (1983-85), he was in close friendship with<br />
Chabukiani.<br />
kote maxaraZe, romelmac bevri ram gaakeTa<br />
vaxtang Wabukianis saxelis ukvdavyofisaTvis.<br />
mas ekuTvnis filmi „cekvis raindi~,<br />
romelmac unikaluri videoCanawerebi<br />
da mogonebebi Semogvinaxa<br />
Wabukianis Sesaxeb.<br />
Kote Makharadze the well-known public figure,<br />
contributing a lot to the popularization of Chabukiani’s<br />
name. Author of the Knight of Dance film that<br />
preserved to us some unique tapes <strong>and</strong> memories of<br />
Chabukiani.<br />
6<br />
Arabesque
vaxtang<br />
WabukianTan<br />
With Vakhtang Chabukiani<br />
maSin jer kidev qoreografiuli saswavleblis<br />
moswavle viyavi, roca saRamos kursebis<br />
koncerts daveswari.<br />
damamaxsovrda <strong>Tbilisi</strong>dan Camosuli<br />
qeraTmiani Wabukis gamosvla. es iyo vaxtang<br />
Wabukiani. igi cekvavda „cecxlis cekvas”,<br />
romelic masve daedga.<br />
ukve maSinac ki gansacvifrebeli iyo misi<br />
niWis uCveulo Zala. yvela aRtacebuli iyo<br />
Wabuki vaxtangis SesaniSnavi agebulebiT _<br />
saSualo simaRle, zomierad gaSlili mxarbeWi,<br />
viwrod gamoyvanili weli da sakvirvelad<br />
lamazi fexebi, romelzedac kunTebi<br />
raime zedmeti damuSavebis gareSe rbilad<br />
ikveTebodnen... patara terfi, xelis metyveli<br />
mtevani, koxtad morgebuli patara Tavi...<br />
magram rogorc ki cekvas iwyebda, igi Cvens<br />
Tvalwin izrdeboda, misi tani TiT-qosda<br />
maRldeboda. mis cekvas warmoudgeneli<br />
Sinagani eqspresia warmarTavda. da Tumca jer<br />
kidev bevri ram srulqmnili ar iyo,<br />
am drosac ki ukve sacnauri iyo<br />
misi cekvis profesionaluroba.<br />
vaxtangi Zalze swrafad miiwevda mwvervalebisken.<br />
misma pirvelive gamosvlam balet<br />
„don kixotSi~ ganacvifra leningradi.<br />
axalgazrda Wabukianze umal alaparakda<br />
mTeli qalaqi, magram vaxtangs amis gamo<br />
Tavbru ar dasxmia. Cven yvelas gvikvirda misi<br />
Sromismoyvareoba, gvaocebda misi survili<br />
cekvaSi Caeqsova yvelaferi is, risi<br />
gamoxatvac adamianis sxeuls ZaluZs.<br />
erTad<br />
tatiana veCeslova<br />
TATYANA VECHESLOVA<br />
I was still student of the choreographic school when I<br />
attended an evening course concert.<br />
wignidan „me balerina var~. n. gurabaniZis Targmani.<br />
ibeWdeba SemoklebiT<br />
From the book "I’m a Ballerina". Translation by N. Gurabanidze.<br />
Published in short<br />
The performance that got into my memory straight away<br />
was the one by a blonde young boy from <strong>Tbilisi</strong>. This was<br />
Vakhtang Chabukiani, performing the Fiery Dance, staged by<br />
himself. His extraordinary talents were amazing even back<br />
then. Everyone was in awe of young Vakhtang’s brilliant<br />
physique – moderate height, wide shoulders, narrow waist<br />
tatiana veCeslova da vaxtang Wabukiani<br />
TATYANA VECHESLOVA AND VAKHTANG CHABUKIANI Arabesque 7
<strong>and</strong> surprisingly beautiful feet, with muscles shaping<br />
on it without any artificial strain… small foot,<br />
articulate h<strong>and</strong>s, well-shaped head... Although he<br />
would grow in height in front of our eyes just as he<br />
started to dance. His dancing was inspired by inner<br />
expression beyond imagination. Although not<br />
everything was yet perfect back then, professional<br />
nature of his dance was already apparent.<br />
Vakhtang’s ascend to success was rapid. His debut<br />
Don Quixote performance in Leningrad captured the<br />
audience, <strong>and</strong> the entire city was full of talk about<br />
the young Chabukiani, although his feet remained<br />
firmly on ground. We were all amazed by his work<br />
rate <strong>and</strong> degree of wish to express all the possibilities<br />
of human body in dancing. Many witnessed him<br />
working on especially difficult <strong>and</strong> unknown<br />
movements during the pauses between rehearsals.<br />
Vakhtang would search for <strong>and</strong> compose new<br />
combinations, <strong>and</strong> then amaze the Company with<br />
innovatory movements in rehearsals. There was a<br />
thunderous applause in the studio when Chabukiani<br />
performed the Don Quixote variation created by him,<br />
for the first time. For some reason people do not<br />
remember now that he was the one who created it.<br />
Chabukiani’s edition toured around the world,<br />
performed by the Soviet artists.<br />
Vakhtang would enter the stage during a pause.<br />
Even his entrance was seen as dance – he would<br />
do a circle that demonstrated challenge. As if his<br />
every muscle strived to dance. As the first score<br />
from orchestra rang out, his starting pose sent out<br />
so much expressive power that the entire hall was<br />
rocked by applause, <strong>and</strong> he had not even started<br />
to dance.<br />
His plasticity was perfect – he h<strong>and</strong>led every nuance<br />
of classical dance - masculine performance would be<br />
followed by a feminine grace, when he, in order to<br />
amuse us, would switch to soft female dancing shoes<br />
<strong>and</strong> do the Aurora variations from The Sleeping Beauty,<br />
doing eight pirouettes on the way. Vaganova, the<br />
famous ballet master <strong>and</strong> pedagogue, would spread<br />
her h<strong>and</strong>s <strong>and</strong> sigh.<br />
Our first partnering took place in Vakhtang’s<br />
homel<strong>and</strong>. In 1931 he proposed to do a tour to<br />
<strong>Tbilisi</strong>. Don Quixote was the piece for the staging, <strong>and</strong><br />
he was returning home for the first time, to show<br />
what he had learned in Leningrad.<br />
He restored Don Q in two weeks, <strong>and</strong> it had a striking<br />
success. Vakhtang conquered <strong>Tbilisi</strong>. Rumour about a<br />
“wonder of nature” spread out after the initial<br />
performance.<br />
8<br />
Arabesque<br />
repeticiebs Soris, Sesvenebaze, xSirad<br />
unaxavT igi rogori gulmodginebiT<br />
varjiSobda romelime gansakuTrebulad<br />
rTul moZraobaze, romelic manamde aravis ar<br />
Seusrulebia.<br />
vaxtangi eZiebda, Txzavda axal kombinaciebs<br />
da morig repeticiebze mravaljer<br />
ganucvifrebia mTeli dasi aqamde unaxavi<br />
moZraobiT.<br />
daucxromeli taSi quxda sarepeticio<br />
darbazSi, roca vaxtang Wabukianma pirvelad<br />
Seasrula mis mier Seqmnili variacia balet<br />
„don kixotis~ bolo moqmedebaSi. axla,<br />
ratomRac aRaravis axsovs, rom am variaciis<br />
Semqmneli v. Wabukiania. sabWoTa msaxiobebis<br />
SesrulebiT vaxtangiseulma redaqciam<br />
msoflios yvela qveyana Semoiara.<br />
vaxtangi pauzis dros Semodioda scenaze. misi<br />
TviT ubralo gamosvla ukve aRiqmeboda<br />
rogorc cekva. igi akeTebda wres da am<br />
„gavlaSi~ iyo damajerebeli gamowveva-aRqma.<br />
TiTqosda TiToeuli misi kunTi TrToda da<br />
sacekvaod miiltvoda. orkestris pirvelsave<br />
xmebze igi iseTi eqspresiulobiT iWerda<br />
pozas, rom darbazi taSiT zanzarebda, vaxtangs<br />
ki jer cekvac ar hqonda dawyebuli.<br />
misi plastika srulyofili iyo. igi<br />
Tavisuflad flobda klasikuri cekvis yvela<br />
niuanss _ vaJkacur maneras cvlida qaluri<br />
gracia, roca igi, Cvens gasarTobad, qalis<br />
sabaleto Custebs icvamda da „mZinare<br />
mzeTunaxavidan~ avroras variaciebs cekvavda<br />
da rva-rva piruets akeTebda fexis wverebze.<br />
saxelganTqmuli baletmaisteri da pedagogi<br />
vaganova gaocebisagan xelebs Slida da<br />
oxravda.<br />
Cveni pirveli gamosvla vaxtangis samSobloSi<br />
Sedga. 1931 wels man SemomTavaza erTd wavsuliyaviT<br />
sagastrolod TbilisSi. v.Wabukians,<br />
Cemi monawileobiT, „don kixotis~ dadgma<br />
SesTavazes. igi pirvelad brundeboda saxlSi,<br />
raTa TanamemamuleTaTvis eCvenebina is, rac<br />
leningradSi swavlis dros SeiZina.<br />
„don kixoti~ man or kviraSi aRadgina.<br />
speqtakls mquxare warmateba xvda wilad.<br />
vaxtangma daipyro <strong>Tbilisi</strong>. pirvelive<br />
gamosvlisTanave qalaqSi xma dairxa, rom<br />
gamoCnda „bunebis saswauli~.<br />
Semdeg iyo gastrolebi. ufro da ufro<br />
matulobda Cveni warmateba. erT-erT Cvens<br />
koncertze movida amerikeli impresario,
firma „kolumbia korporeiSenis~<br />
warmomadgeneli da SemogvTavaza sagastrolo<br />
turne amerikaSi.<br />
Cven dauqancavad vmuSaobdiT, Tavdauzogavad<br />
vemzadebodiT niu-iorkSi, „karnegi holis~<br />
sakoncerto darbazSi, gamosvlisaTvis.<br />
am darbazs, iseve rogorc milanis „la skalas~<br />
Teatrs, moskovis did Teatrs, leningradis<br />
kirovis saxelobis Teatrs, Tavisi sakuTari,<br />
Rirsaxsovari istoria aqvs. mis scenaze<br />
mravalgzis gamosulan korifeebi: toskanini,<br />
raxmaninovi, dunkani, pavlova, Saliapini,<br />
horovici, xeifeci, kurCi da sxvebi.<br />
Cven gagvafrTxiles: „Tu msaxiobi~ gamova<br />
„karnegi holSi~, amiT ukve gansazRvruli<br />
iqneba misi sidiade, magram Tu „Cavarda~, es<br />
imas niSnavs, rom mTeli misi Semdgomi<br />
warmateba erTob saeWvo xdeba~.<br />
„karnegi holSi~ pirvel koncertze darbazi<br />
gaWedili iyo. Zneli iyo yoveli gamosvla.<br />
amerikelebs _ Cvengan gansxvavebiT _ ar<br />
uyvarT nomrebs Soris mosmena. maT fuli<br />
gadaixades <strong>baletis</strong>aTvis da surT mxolod<br />
cekvebs uyuron. am sam wuTSi dasvenebas ki<br />
ara, kostiumisa da grimis gamocvlasac<br />
Zvlivs vaswrebdiT....<br />
This was followed by more touring. More <strong>and</strong> more<br />
success was coming on the way. An impresario from<br />
United States, representative of the Columbia<br />
Corporation, approached us at one of our concerts <strong>and</strong><br />
proposed a tour to the States.<br />
We worked tirelessly for our appearance in New York, on<br />
the Carnegie Hall stage - the stage which, just like La<br />
Scala of Milan, or Kirov <strong>Theatre</strong> in Leningrad, has its<br />
own significant history. Famous names like Toscanini,<br />
Rakhmaninov, Duncan, Pavlova, Chalyapin, Horowitz,<br />
Heifetz, Curci <strong>and</strong> others have many times been on this<br />
stage.<br />
We had been informed that an actor is already marked by<br />
a performance in the Carnegie Hall, although, if they fail<br />
there, it would cast doubts over their future success.<br />
Every evening there was in front of packed audience, <strong>and</strong><br />
it was tough. Unlike us, Americans do not like listening<br />
between numbers – they pay for ballet <strong>and</strong> want to see<br />
dancing. We barely managed to change costumes <strong>and</strong><br />
make up in those three minutes…<br />
The audience met us with careful kindness, but with every<br />
number that changed into acknowledgement. There were<br />
frTxili TavazianobiT Segvxvda mayurebeli.<br />
magram nomridan nomramde warmateba ufro da<br />
ufro izrdeboda. dasasruls ki mayurebeli<br />
yviroda da skamebs abraxunebda. da uceb Cven<br />
Semogvesma guliswamRebi stvena. „ra aris es~ _<br />
SiSiT vikiTxeT Cven. magram dagvamSvides: `es<br />
aRtacebis niSania, nu aReldebiT, Tqven<br />
daatyveveT amerikeli mayurebeli~.<br />
erT-erT koncertze movidnen Cveni Teatris<br />
yofili msaxiobebi _ p. vladimirovi da axla<br />
ukve saqveynod cnobili baletmaisteri jorj<br />
balanCini. vladimirovma uTxra vaxtangs: `me<br />
rom Tqveni niWis meoTxedi mainc mqondes,<br />
mTeli msoflio moiyrida muxls Cems winaSe~...<br />
gastrolebi grZeldeboda _ Cikago,<br />
detroiti, bostoni, los-anJelesi, sanfrancisko...<br />
Semdeg gamovediT italiaSi,<br />
genuaSi. iZulebuli gavxdiT uari gveTqva „la<br />
skalaSi” gamosvlaze _ vaxtangi gacivda da<br />
avad gaxda.<br />
...niu-iorkSi me gansakuTrebuli ZaliT<br />
vigrZeni vaxtangis megobruli siaxlove, misi<br />
bunebis ganumeorebeli Tavisebureba.<br />
margo fonteini, vaxtang Wabukiani da atilio labisi repeticiaze. iaponia. 1974<br />
MARGOT FONTEYN, VAKHTANG CHABUKIANI AND ATTILIO LABIS ON REHEARSAL. JAPAN 1974<br />
shouts <strong>and</strong> knocking on seats close to the final part. And<br />
then there was this whistle. We were frightened, <strong>and</strong> asked<br />
what happened, but were told that this was a recognition<br />
by the American audience. During one of the evenings the<br />
former artists of our theatre – P. Vladimirov <strong>and</strong> now<br />
world famous ballet master George Balanchine – came to<br />
us <strong>and</strong> Vladimirov told Vakhtang: “If I had half your<br />
talent, the entire world would be on their knees in front<br />
of me”…<br />
Tours went on – Chicago, Detroit, Boston, Los Angeles,<br />
San Francisco… Genoa, Italy was next, <strong>and</strong> we could not<br />
manage to appear in La Scala due to Vakhtang being ill.<br />
…I especially experienced Vakhtang’s friendship <strong>and</strong> his<br />
extraordinary character in New York.<br />
Arabesque 9
vera wignaZe<br />
VERA TSIGNADZE<br />
saqarTvelos saxalxo artisti<br />
The People's Artist of Georgia<br />
10<br />
Arabesque<br />
jadoqari<br />
The Wizard<br />
vera wignaZe da vaxtang Wabukiani. „laurensia“<br />
VERA TSIGNADZE AND VAKHTANG CHABUKIANI. LAURENCIA
arasodes<br />
damaviwydeba Cemi pirveli<br />
Sexvedra vaxtang Wabukianis xelovnebasTan. es<br />
moxda omis dros. imxanad baqos qoreografiul<br />
saswavlebelSi vswavlobdi. vaxtang Wabukiani<br />
baqoSi Camovida gastrolze marina<br />
semionovasTan erTad. Wabukianis gamosvlam<br />
gamaognebeli STabeWdileba moaxdina. misi<br />
jadoqruli cekva, rogorc saocari xilva, ise<br />
aRibeWda Cems cxovrebaSi. is, rac im saRamos<br />
vnaxe, arasodes amoiSleba Cemi mexsierebidan.<br />
lamis Wkuidan SeviSale.<br />
vaxtangi cekvavda pa de des „korsaridan~,<br />
„cecxlis cekvas~, „frinvels~ da sxva. dResac<br />
cxadad maxsovs misi aRmafrena „frinvelSi~. ra<br />
saocrad lamazi iyo es cad afrenili poezia!<br />
TiTqos miwaze daSvebas aRar apirebso. ase iyo<br />
gaCerebuli haerSi, vidre ar gaSlida, vidre ar<br />
moiqnevda Tavis saswaulmoqmed frTebs.<br />
es iyo aRmafrTovanebeli sanaxaoba! maSinve<br />
Sedga Cemi Sexvedra vaxtang WabukianTan. Cemi<br />
pedagogi icnobda marina semionovas. man<br />
gadawyvita weriliT miemarTa misTvis. am<br />
werilSi igi werda, rom masTan swavlobs<br />
niWieri qarTveli gogona, romelsac<br />
yuradRebis miqceva sWirdeba. es werili me<br />
TviTon mivitane sastumro „inturistSi~. kari<br />
marina semionovam gamiRo. is da vaxtangi<br />
„karts~ TamaSobdnen... roca kari gaiRo orpirma<br />
qarma korianteli daayena da „kartebi~ aqeTiqeT<br />
mimofanta... dabneuli videqi... marina<br />
semionovam Cems Tvalwin waikiTxa werili.<br />
magram vaxtangs araferi ar uTxra. me ki iseTi<br />
morcxvi viyavi, rom verafris Tqma ver<br />
SevZeli. arada unda meTqva, rom mec qarTveli<br />
var, rom vswavlob qoreografiul<br />
saswavlebelSi, rom guliT minda misi mfarveloba...<br />
es albaT, aucilebeli iyo. magram xma<br />
ver amoviRe. guldawyvetili wamovedi...<br />
da ai, gavida ramdenime weli. am droisaTvis<br />
ukve damTavrebuli mqonda qoreografiuli<br />
saswavlebeli, ori sezonis manZilze baqos<br />
axundovis saxelobis operisa da <strong>baletis</strong><br />
TeatrSi vcekvavdi. erT mSvenier dRes,<br />
I will never forget my first touch with the art of<br />
Vakhtang Chabukiani. It happened during the war,<br />
when I was studying at the Baku Choreographic<br />
School <strong>and</strong> Chabukiani visited the city on tour, with<br />
Marina Semenova. His performance impressed me<br />
beyond any measure – his wizardry of dance<br />
occupied a place in my life like an amazing vision.<br />
What I saw that evening will never be erased from<br />
my memory. I almost went mad.<br />
Vakhtang was dancing the pas de deux from Le<br />
Corsaire, Dance of Fire, The Bird <strong>and</strong> other roles. I<br />
remember his inspired bird vividly even today. It was<br />
such a beautiful poetry in the air! It looked like he did<br />
not intend to descend from there. He floated in the air<br />
before spreading <strong>and</strong> swinging his wings, <strong>and</strong> this was<br />
an amazing sight! My meeting with him took place at<br />
that time. My pedagogue was familiar with Semenova,<br />
<strong>and</strong> decided to address her with a letter about me,<br />
writing that there was a talented Georgian girl studying<br />
with her that could be taken into attention. The letter<br />
was brought by myself to the Intourist hotel. Semenova<br />
opened the door. She <strong>and</strong> Chabukiani were playing<br />
cards, which were scattered by the the two-way wind<br />
that rushed in upon the opening of the door... I stood<br />
confused… Semenova read the letter but did not say<br />
anything to Vakhtang, <strong>and</strong> I was too shy to talk,<br />
although I was to say that I was Georgian too, studying<br />
at the choreographic school <strong>and</strong> would be happy if I<br />
could have her support. So I went back dissapointed...<br />
Several years passed, <strong>and</strong> I had graduated from the<br />
school, now dancing at the Akhundov <strong>Opera</strong> <strong>and</strong><br />
<strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> of Baku. One day I received a totally<br />
unexpected letter from Chabukiani, inviting me to<br />
<strong>Tbilisi</strong>. Thanks to God, he had heard about me.<br />
What could I say?<br />
Chabukiani turned my world upside down, <strong>and</strong> turned<br />
it around. It is difficult to assess what he did for me.<br />
So who is Vakhtang Chabukiani?<br />
He is the wirzard. A wonder that even the greatest<br />
professionals have not been able to explain <strong>and</strong><br />
underst<strong>and</strong> fully. Chabukiani's genius can not be<br />
analyzed.<br />
Arabesque 11
sruliad moulodnelad depeSa miviRe Wabukianisagan.<br />
igi TbilisSi meZaxda. RmerTis wyalobiT<br />
mas Turme raRac hqonda gagebuli Cems Sesaxeb.<br />
aba ra meTqmis? vaxtang Wabukianma Tavdayira<br />
daayena mTeli Cemi cxovreba. Znelia<br />
sityvebiT imis Tqma, rac man CemTvis gaakeTa.<br />
mainc vin aris vaxtang Wabukiani? jadoqari.<br />
saswauli, romlis arsi TviT maRali rangis<br />
profesionalebmac ki ver amoicnes, ver<br />
He never polished his poses in mirror. He did not need to.<br />
The nature created his beauty <strong>and</strong> harmony. His body was<br />
perfect, <strong>and</strong> his each movement had an extraordinary effect.<br />
Everything came alive while Vakhtang was on stage.<br />
One academic balletomane from Leningrad wrote: “You<br />
probably have not seen what happens to the artists while<br />
Chabukiani is performing. And I have not yet mentioned the<br />
audience.”<br />
Yes, it was impossible to see Chabukiani without emotion,<br />
joy, <strong>and</strong> excitement. He had amazing appearances. Nobody<br />
could st<strong>and</strong> or walk on stage like Chabukiani. His<br />
12 Arabesque<br />
gaiTviTcnobieres. Wabukianis genia ar<br />
eqvemdebareba analizs.<br />
vaxtang Wabukians Tavisi pozebi arasdros<br />
Seumowmebia, arasdros dauxvewia sarkis win.<br />
mas es ubralod ar sWirdeboda. igi bunebam<br />
Seqmna. bunebam daanaTla mas eniTauwereli<br />
silamaze da harmoniuloba. idealuri,<br />
srulqmnilia Wabukianis sxeuli,<br />
araCveulebriv zemoqmedebas axdenda misi<br />
yoveli moZraoba. yvela da yvelaferi cocxldeboda,<br />
roca vaxtangi scenaze Cndeboda.<br />
erTi leningradeli akademikos-baletomani<br />
mwerda: `Tqven, albaT, ver xedavT ra xdeba<br />
scenaze, ra emarTebaT artistebs, roca<br />
Wabukiani gamodis. mayurebelze xom<br />
laparakic zedmetia~.<br />
diax, SeuZlebeli iyo vaxtangis cqera mRelvarebis,<br />
sixarulis, aRfrTovanebis gareSe.<br />
saocari gamosvla icoda. WabukianiviT veravin<br />
ver idga, veravin ver dadioda scenaze.<br />
didebuli gamosvla hqonda „don kixotSi~<br />
variaciis win! igi ubralod modioda.<br />
mayurebelTa darbazi ki ukve sunTqva<br />
Sekruli Sehyurebda... da ai, vaxtangi<br />
dauviwyar pozaSia da saswaulic iwyeboda.<br />
bedniereba iyo amis xilva!<br />
„Jizeli~? Cveulebriv piruetebsac ki vaxtangi<br />
maRali xelovnebis nimuSad aqcevda. grigaliviT<br />
dahqroda, roca did piruets asrulebda.<br />
verc erTi orkestri ver eweoda. erTma<br />
leningradelma diriJorma gulwrfelad<br />
aRiara: aseT Tavbrudamxvev tempSi<br />
SeuZlebelia dakvrao. madlobas vwirav<br />
RmerTs, rom momca SesaZlebloba Sevxebodi<br />
didi Wabukianis xelovnebas. bednierad vTvli<br />
Tavs, rom dRemde SevinarCune es siyvaruli da<br />
aRfrTovaneba. RmerTi iyos misi mfarveli.<br />
1990<br />
performance ahead of the Don Quixote variations was<br />
great. He simply walked, while the audience held its<br />
breath... And there was Vakhtang in the unforgettable<br />
pose, <strong>and</strong> the magic began. It was a great joy to watch this.<br />
And Giselle? Even the simple, ordinary pirouettes were<br />
done by him in a way that made them pieces of great art.<br />
He flew like a hurricane while doing pirouettes; no<br />
orchestra could match his pace. There was a conductor<br />
from Leningrad who said that it was impossible to play at<br />
that dizzy tempo. I thank God that I was able to touch the<br />
art, <strong>and</strong> I consider myself happy that I saved this love <strong>and</strong><br />
amazement until today. God bless him.<br />
1990
ubadlo<br />
partniori<br />
An Incomparable<br />
Partner<br />
eTer faRava<br />
ETER PAGHAVA<br />
eTer faRava da<br />
vaxtang Wabukiani.<br />
„don kixoti“ <strong>Tbilisi</strong><br />
ETER PAGHAVA AND<br />
VAKHTANG CHABUKIANI.<br />
DON QUIXOTE IN TBILISI<br />
Arabesque 13
Vakhtang Chabukiani was a great dancer. I was<br />
so happy when I found out that he would be<br />
partnering me on the stage of the <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong><br />
<strong>Theatre</strong>, in Don Quixote <strong>and</strong> Giselle.<br />
He was an extraordinary partner. Despite<br />
having danced with numerous dancers on<br />
various stages, including Serge Lifar, nobody<br />
was like Chabukiani. Only with him I felt an<br />
amazing feeling of lightness. I was left extatic<br />
when he brought me up into air with one<br />
h<strong>and</strong>, before turning me with the same<br />
sharpness. I danced in the most free <strong>and</strong> light<br />
way thanks to him.<br />
He made me feel the incomparable moments<br />
of emotion <strong>and</strong> happiness that are impossible<br />
to forget. I see the Giselle with Chabukiani as<br />
the greatest achievement of my life.<br />
I remember the words by Chabukiani, when he<br />
said: “Eter! You are in Georgia. Here you must<br />
dance like a fire, for the Georgians are used to<br />
fiery dances.” And I have become witness of<br />
truth of these words many times even then,<br />
<strong>and</strong> after it as well. There was fire on stage in<br />
Chabukiani’s productions, with the strong<br />
representatives of the “Chabukiani academy”.<br />
And do not forget that this was when Mr.<br />
Chabukiani was 60 years old, which is amazing.<br />
In France, even the greatest dancers quit their<br />
career far earlier, at the age of 40 or 45, while<br />
Chabukiani’s dancing at 60 was impressive. This<br />
was another moment of his wizard-like energy<br />
<strong>and</strong> skillfullness. His beautiful body knew no<br />
age, <strong>and</strong> photographs of that age are witness to<br />
this. People in France were shocked with this<br />
fact, <strong>and</strong> I used to tell everyone: “Georgians are<br />
this strong.”<br />
Chabukiani is known in France. There are many<br />
fans in Paris, among both balletomanes <strong>and</strong><br />
people of artistic field. His name enjoys much<br />
prestige there.<br />
The French press has mentioned Vakhtang<br />
Chabukiani as the greatest dancer of the world.<br />
14 Arabesque<br />
1990<br />
v<br />
axtang Wabukiani didi mocekvavea. Cems<br />
bednierebas sazRvari ar hqonda, roca Sevityve, rom<br />
masTan erTad unda mecekva <strong>Tbilisi</strong>s saopero<br />
Teatris scenaze `don kixotsa~ da `JizelSi~.<br />
araCveulebrivi partniori iyo. aseTi partniori ar<br />
myolia, miuxedavad imisa, rom mraval mocekvavesTan<br />
micekvia ama Tu im qveynis scenaze. serJ lifarTanac<br />
ki momiwia cekvam. magram mxolod vaxtang Wabukianma<br />
magrZnobina raRac saocari simsubuqe. saxtad davrCi,<br />
roca cali xeliT haerSi amitaca, mere ki aseve<br />
sxartad damatriala. misi wyalobiT vcekvavdi laRad,<br />
Zaldautaneblad, msubuqad.<br />
vaxtang Wabukianma ganmacdevina mRelvarebisa da<br />
sixarulis ganumeorebeli wuTebi. SeuZlebelia amis<br />
daviwyeba. Cemi cxovrebis yvelaze did miRwevad<br />
`JizelSi~ vaxtang WabukianTan erTad cekva mimaCnia.<br />
kargad damamaxsovrda batoni vaxtangis sityvebi:<br />
`eTer! Sen imyofebi saqarTveloSi. aq unda iyo<br />
rogorc cecxli, radgan qarTvelebi cecxlovan<br />
cekvas arian daCveulio~. am sityvebis WeSmaritebaSi<br />
ara erTxel davrwmunebulvar maSinac da merec.<br />
cecxli enTo batoni vaxtangis speqtaklebSi,<br />
romlebSic cekvavdnen `Wabukianis akademiis~ Zlieri<br />
warmomadgenlebi. nu dagaviwydebaT, rom im dros<br />
batoni vaxtangi ukve 60 wlis iyo. es sakvirveli ambavia.<br />
safrangeTSi TviT yvelaze saxelovani mocekvaveebic<br />
ki cekvas Tavs anebeben gacilebiT ufro adre,<br />
daaxloebiT 40-45 wlis asakSi. 60 wlis vaxtang Wabukiani<br />
ki SesaniSnavad cekvavda. esec misi SesaniSnavi<br />
jadoqruli energiisa da ostatobis gamovlinebaa!<br />
xnovanoba ar etyoboda mis mSvenier sxeuls. amas<br />
imdroindeli fotosuraTebic cxadyofen. safrangeT-<br />
Si yvela gancvifrebuli iyo am faqtiT: `qarTvelebi<br />
aseTi Zlierebi arian-meTqi~ _ veubnebodi.<br />
vaxtang Wabukians icnoben safrangeTSi. mas parizSi<br />
bevri Tayvanismcemeli hyavs, rogorc <strong>baletis</strong><br />
moyvarulTa, ise specialistTa wreebSi. iq misi saxeli<br />
maRali avtoritetiT sargeblobs.<br />
frangul presaSi vaxtang Wabukians msoflios<br />
saukeTeso mocekvave uwodes.<br />
1990
vatang Wabukiani. „mSvidobisaTvis“<br />
VAKHTANG CHABUKIANI. FOR PEACE<br />
Arabesque 15
veriko anjafariZe<br />
VERIKO ANJAPARIDZE<br />
wignidan „mogonebaTa TiTo furceli~<br />
From the book "A Single Page of Memories"<br />
vaxtang<br />
Wabukiani<br />
Vakhtang<br />
Chabukiani<br />
16<br />
Arabesque
u<br />
kve ramdenime dRe gavida, magram me jer<br />
kidev ar SemiZlia mSvidad vilaparako araCveulebriv<br />
saRamoze, speqtakl-dResaswaulze. msurs gaverkve, ra<br />
ufro metad momewona da ra _ naklebad. vici, rom im<br />
saRamos speqtakl `otelos~ gasinjvaze faliaSvilis<br />
saxelobis operisa da <strong>baletis</strong> TeatrSi me bednieri, amayi<br />
viyavi da simartoves ar vgrZnobdi. mayurebelTa mTeli<br />
darbazi aRafrTovana msaxiobis, reJisoris, mxatvris,<br />
kompozitoris didma xelovnebam.<br />
scena gvatyvevebda mxatvris didebuli fantaziiT, ferTa<br />
gamis gasaocari SegrZnebiT. gvxiblavda maRali<br />
gemovnebiTa da Seqspiris tragediis Rrma wvdomiT.<br />
gvxiblavda Seqspiris suliskveTebiT gaJRenTili musika.<br />
vxedavdiT Tu rogor qmnida msaxiobis genia otelos saxes.<br />
mTeli speqtaklis manZilze, Seqspiris sityvis gareSe,<br />
vaxtang Wabukiani Zerwavda otelos, Tavisi tanis<br />
moZraobiT. man Tavisi suli STabera mas. me mesmoda<br />
otelos monologebi. mesmoda misi Rriali, kvnesa, qviTini.<br />
Wabukians ar sWirdeba sityva, rom ganacvifros<br />
mayurebeli. misi otelo vaJkacuri meomaria, magram nazi,<br />
bavSvurad mimndobi. me iSviaTad minaxavs, rom scenaze ase<br />
uyvardeT, rogorc uyvars Wabukianis otelos Tavisi<br />
dezdemona. magram ai, igi mivida unapiro, mwvel bednierebamde,<br />
sixarulma aRanTo igi da CvenTvis moulodnelad,<br />
magram Zalze marTlad alaparakda masSi winaprebis sisxli.<br />
igi iwyebs xarxars (me zedmiwevniT mesmis es xarxari) da<br />
cekvas, cekvas ritmulsa da cecxlovans, iseTs, rogorc<br />
cekvaven otelos samSobloSi. masSi yvelaferi TrTis da<br />
rokavs. yoveli kunTi TrTis, da es yvelaferi<br />
gasxivosnebulia TavSeukavebeli, bednieri siciliT.<br />
ase brwyinvaled amoxsna msaxiobma udidesi bednierebis<br />
grZnoba. Semdeg ki urwmunoeba, eWvianoba, Tavzardacema.<br />
dakargva imedis, siyvarulisa da bolos, sicocxlis<br />
dakargvac.<br />
mTeli Cemi SemoqmedebiTi cxovrebis ganmavlobaSi qeds<br />
vixridi Wabukianis TvalismomWreli niWis winaSe, magram<br />
axla CemTvis kidev ufro gaizarda, amaRlda igi. me<br />
bednieri var imitomac, rom es SesaniSnavi Teatraluri<br />
movlena daibada Cvens mSobliur TbilisSi.<br />
1957<br />
Several days have passed, although I still cannot<br />
speak calmly about the extraordinary evening,<br />
the festive show. I wish to discover what I liked<br />
more, <strong>and</strong> what less. I know that on that evening,<br />
at the probation of the Othello production at the<br />
Z. Paliashvili <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> I was<br />
happy <strong>and</strong> proud, <strong>and</strong> was not alone in this state.<br />
The entire hall was ecstatic by the great work of<br />
the artist, director, designer <strong>and</strong> composer.<br />
The stage captured us with great imagination<br />
<strong>and</strong> amazing feel for gamma, good taste <strong>and</strong><br />
deep underst<strong>and</strong>ing of the Shakespeare tragedy.<br />
So was the music full of Shakespeare’s spirit.<br />
We were witnesses of how the Othello image<br />
was created by the genius of the artist.<br />
During the entire performance Vakhtang<br />
Chabukiani carved Othello with the<br />
movement of his body, he instilled his spirit<br />
into it. I saw the monologues by Othello;<br />
heard his roar, his moan, his cry. Chabukiani<br />
does not need words to amaze the audience.<br />
His Othello is a brave warrior, but a gentle,<br />
trustful like a child. I have rarely seen love on<br />
stage similar to the one of Chabukiani’s<br />
Othello to his Desdemona. But there he<br />
reaches the boundless, burning happiness,<br />
<strong>and</strong> unexpected by us, blood of his ancestors<br />
starts to act in him. He begins his laughter<br />
(which I can clearly hear) <strong>and</strong> the rhythmic,<br />
fiery dances they perform in Othello’s homel<strong>and</strong>.<br />
Everything in him shivers, <strong>and</strong> this is lit up<br />
on by the unrestrained, happy laughter.<br />
This is how brilliantly the actor discovered<br />
the feeling of great happiness. And after it<br />
the unbelief; jealousy; terror; loss of hope;<br />
of love; <strong>and</strong> finally, of life.<br />
I have acknowledged the glaring talent of<br />
Chabukiani all my life, but now he has risen<br />
even higher for me. I am happy that this<br />
remarkable theatrical phenomenon was born<br />
in our native <strong>Tbilisi</strong>.<br />
1957<br />
Arabesque 17
mixeil lavrovski<br />
MIKHAIL LAVROVSKY<br />
nawyveti wignidan „pirveli piris naambobi~<br />
Fragment from the book "Told in the First Person"<br />
18<br />
Arabesque<br />
niutoni ambobda, rom Tu raimes miaRwia<br />
cxovrebaSi _ mxolod imitom, rom gigantebis<br />
mxrebze idga. Cveni Taobac idga iseTi gigantis<br />
mxrebze rogoric vaxtang Wabukiani iyo.<br />
maRalfardovnad rom SevecadoT amis Tqma,<br />
igi terfsiqoras erT-erTi usayvarlesi<br />
Svilia, sakuTari arsebis siRrmemde<br />
mocekvave; ara mxolod ama Tu im<br />
moZraobis ubralo Semsrulebeli,<br />
aramed mocekvave _ qoreografiul<br />
xelovnebaSi am sityvis yvelaze<br />
farTo gagebiT.<br />
Newton used to say that whatever he<br />
achieved in life was done thanks to<br />
the giants’ shoulders he stood on. So did<br />
our generation st<strong>and</strong> on the shoulders<br />
of the giant like Vakhtang Chabukiani.<br />
To express this in a lyrical sense, he is<br />
one of the beloved sons of Terpsichore,<br />
the one who dances his personality out.<br />
Not only a performer of some movements,<br />
but the dancer in the broadest meaning of<br />
the term in the choreographic art.<br />
vaxtang<br />
Wabukiani<br />
Vakhtang<br />
Chabukiani<br />
jarji. „mTebis guli“<br />
JARJI. HEART OF THE MOUNTAINS
avSvobaSi bevri ram mesmoda Wabukianis<br />
Sesaxeb. misi saxeli xSirad ismoda Cvens<br />
ojaxSi. rodesac deda da mama erTmaneTs<br />
daSordnen, Wabukianis Sesaxeb saubari<br />
grZeldeboda barikadis orTave mxares _<br />
me, ra Tqma unda, viyavi iqac da iqac.<br />
Wabukiani sruliad saocari naturaa.<br />
zemoT aRvniSne, rom igi terfsiqoras<br />
ubadlo partniori da metoqea (a. danelias<br />
sityvebia) da amasTanave Zalian iRblianic.<br />
misi cxovrebis pirvel naxevarSi iRbliani<br />
iyo yvelaferSi, sibere ki misTvis _<br />
avadmyofuri da mZime gamodga. TbilisSi<br />
me manaxes adgili, sadac igi daibada _<br />
sardafi veraze. sxvaTa Soris mec veraze<br />
davibade, axlos am sardafTan. magram, me<br />
iq ar Cavsulvar, radgan ukve sxvebi<br />
cxovrobdnen. mogvianebiT es sardafi,<br />
saxlTan erTad, daangries. mis adgilze<br />
filarmonia aages _ albaT simboluria es.<br />
mamamisi qarTveli iyo, deda ki _ fineli.<br />
erTma masaJistma, romelic kargad icnobda<br />
mis winaprebs, erTxel Wabukians uTxra:<br />
_ Tqven kargi sisxli gaqvT, didxans<br />
SeZlebT cekvas. da didxans geqnebaT<br />
lamazi sxeuli.<br />
Wabukianma swavla TbilisSi maria perinisTan<br />
daiwyo (sicocxlis bolomde mas pirveli<br />
maswavleblis italieli perinis foto<br />
kabinetSi ekida). vaxtang mixeilis Ze,<br />
rogorc TviTmxilvelebi miyvebodnen,<br />
yovelTvis avlenda liderobisa da qoreografiuli<br />
dadgmebis ganxorcielebis<br />
survils. igi Tavad dgamda nomrebs da<br />
dedaCemTan erTad _ romelic misi pirveli<br />
partniori iyo _ am nomrebs kinoseansebis<br />
dawyebis win asrulebdnen, rom rTul<br />
20-ian wlebSi fuli gamoemuSavebinaT.<br />
mogvianebiT, ar vici rogor, isini leningradSi<br />
gadavidnen da vaganovas saxelobis<br />
saswavlebelSi Cairicxnen. Wabukianis kariera<br />
uecrad, sul mokle droSi, zeviT wavida.<br />
mas yvela angariSs uwevda, Tavad vaganovas<br />
CaTvliT. Tavidan mas ar hqonda maRali<br />
naxtomi. mas xom italiuri sabaleto skola<br />
hqonda gavlili, sadac trials (Âðàùåíèå)<br />
didi mniSvnelobas aniWebdnen, magram<br />
balones (Ballone) ar aqcevdnen yuradRebas<br />
_ moswavleebi xtodnen ise, rom qusls<br />
iatakze ar dgamdnen. es mTavari Secdomaa,<br />
radgan mTavaria axtomis win qusli myarad<br />
idges iatakze. amas ki SesaniSnavad<br />
aswavlida rusuli sabaleto skola.<br />
SemdgomSi Wabukiani „dafrinavda~ scenaze.<br />
magram „maRla xtoda~ es ar aris swori<br />
I heard a lot about Chabukiani in my childhood. His name was<br />
mentioned often in my family. When my parents split, the talk about<br />
Chabukiani went on, on the both sides of the barricade.<br />
Chabukiani is an amazing character. As I already mentioned, he is<br />
an incomparable partner <strong>and</strong> rival for Terpsichore (quote by<br />
A. Danelia), <strong>and</strong> a lucky one. He was lucky in everything during<br />
the first half of his life, while he had ill <strong>and</strong> hard ageing.<br />
I was shown the place of his birth in <strong>Tbilisi</strong> – a cellar on Vera. I<br />
was too born on Vera, quite close to the place, although never went<br />
there, as others lived in the place by that time. Later the cellar, as<br />
well as its house, was demolished, <strong>and</strong> the Philarmonic Hall was<br />
built there – symbolic, perhaps. His father was Georgian, <strong>and</strong> the<br />
mother was Finnish; one physiotherapist, familiar with his<br />
ancestors, told him:<br />
– You have blood that will enable you to dance for a long time,<br />
<strong>and</strong> to have a beautiful body during it.<br />
Chabukiani began to receive his dance education in <strong>Tbilisi</strong>, under<br />
Maria Perini (photo of the Italian pedagogue had its place on the<br />
wall of his cabinet until the end of his life). I have been told by<br />
many that he always demonstrated the will of leadership <strong>and</strong><br />
staging. He would stage the numbers, <strong>and</strong> then perform them,<br />
alongside my mother – his first dance partner – ahead of the movie<br />
shows, to fund themselves in the difficult 20ies.<br />
Later, although I do not know how, they moved to Leningrad, <strong>and</strong><br />
enlisted at the Vaganova school. Chabukiani’s career started its<br />
advance to the top. He was influential on everybody, including<br />
Vaganova herself. He did not possess a high jump, having been<br />
trained on Italian school, where there is much attention to turns,<br />
but not to ballones. Students would jump without st<strong>and</strong>ing on their<br />
heels, which is a major mistake, as it is of utmost importance that<br />
the heel is firmly on ground before a jump. This was taught<br />
perfectly by Russian ballet school.<br />
Later Chabukiani would “fly” on stage. For ballet theatre, it is not<br />
a right term to say “to jump high” – you could say something similar<br />
to that in sport, but to mention what an artist wanted to express<br />
in ballet, you should say, <strong>and</strong> feel, that they “flew up high”. Flying<br />
with body, soul <strong>and</strong> expression, was done brilliantly by Chabukiani.<br />
mixeil lavrovski, vaxtang Wabukiani da zurab kikaleiSvili. <strong>Tbilisi</strong>s operis Teatri<br />
MIKHAIL LAVROVSKY, VAKHTANG CHABUKIANI AND ZURAB KIKALISHVILI. TBILISI OPERA THEATRE<br />
Arabesque 19
gamoTqma sabaleto TeatrisaTvis. ase SeiZleba<br />
Tqva sportSi _ “âçÿë ïëàíêó”. baletSi gmiris,<br />
personaJis esa Tu is grZnoba rom gamoxato<br />
unda ilaparako da igrZno _ „maRla afrinda~.<br />
afrinda sxeuliT, suliT, gamoxatviT _ amas<br />
Wabukiani brwyinvaled axerxebda.<br />
mas, visac Wabukiani scenaze ar unaxavs,<br />
SeuZlia 70 wlis winaT gadaRebuli ori firis<br />
saSualebiT imsjelos. esenia „taras bulba~ da<br />
„baiadera~. magram es mxolod misi aCrdilia _<br />
ase amboben isini, visac is scenaze unaxavs,<br />
gansakuTrebiT omamde.<br />
Suriani?.. usazRvrod! magram ara ise,<br />
rogoric CemTvis nacnobi sxva msaxiobebi. mas<br />
ase vTqvaT kargad miesadageboda, ormocdaaTi<br />
procentiT mainc, puSkinis sityvebi: “ãåíèé è<br />
çëîäåéñòâî _ äâå âåùè íåñîâìåñòíûå”. mas<br />
bevri araadekvaturi ram axasiaTebda, magram<br />
ramdenadac bolo oci wlis ganmavlobaSi<br />
masTan mWidrod vmegobrobdi da didad<br />
damexmara Cems karieraSi, vfiqrob, misi es<br />
qmedebebi, axalgazrdobaSi, naxevrad<br />
gaucnobiereblad iyo Cadenili.<br />
Wabukiani, misi SemoqmedebiTi warmatebebis<br />
gamo, bednierad grZnobda Tavs cxovrebaSi.<br />
intuiciiT xvdeboda nebismier mimdinareobas.<br />
scenaze misi ori warumatebloba _ „don<br />
kixotis~ pirvel speqtaklSi, mesame<br />
moqmedebis finaluri variaciis diagonalze,<br />
ori brunis Semdeg xeliT Seexo scenas da<br />
meore, ukve varskvlavi, romeliRac variacias<br />
asrulebda (ar maxsovs romels da romel<br />
speqtaklSi) da bolo ori bruni man scenaze<br />
dacemiT daasrula, magram orive SemTxvevaSi<br />
iseTi lamazi poza miiRo, rom didi<br />
warmateba hqonda. Semdeg, sagrimioroSi dalia<br />
da rodesac saxlSi midioda (Tavad marTavda<br />
manqanas. mas erT-erTs pirvelTagans hyavda<br />
manqana leningradSi), saWesTan CaeZina, magram<br />
saswaulebrivad gadarCa.<br />
maSin arc videokasetebi iyo da arc sxva ram<br />
informacia, magram Wabukianma SeZlo daedga<br />
genialuri espanuri baleti „laurensia~.<br />
SemdegSi, ukve Cems dros, roca ucxoeTidan<br />
Camodiodnen qoreografebi, aRfrTovanebas<br />
ver malavdnen espanuri cekvebis sworad<br />
dadgmis gamo. intuicia, talantis intuicia!..<br />
Wabukiani unikaluri movlenaa. igi Tavisi<br />
drois saCuqari gaxldaT, cotaTi uswrebda<br />
kidec dros. albaT geniosis, lideris, talantis<br />
SemTxvevaSi ase unda iyos kidec. Cven xSirad<br />
viyenebT sityva „genioss~. gnebavT sxva sityva<br />
vixmaroT: talantis umaRlesi xarisxi,<br />
rogorc geneboT. magram: igi daibada Rarib<br />
ojaxSi, ganaTleba (humanitaruli) praqtiku-<br />
20 Arabesque<br />
lad ar miuRia. is ki ara da gamigia, rom<br />
axalgazrdobaSi xelis mowerisac ki eSinoda<br />
orTografiuli Secdoma rom ar daeSva; 20-30iani<br />
wlebi _ „rkinis farda~ _ saidan aRmoaCnda<br />
adamians amxela SesaZlebloba, daedga<br />
baleti lope de vegas „cxvris wyaros~<br />
mixedviT, SesaniSnavi espanuri cekvebi<br />
espanur folklorze dayrdnobiT _ xalxuric<br />
da klasikuric, im droisaTvis saintereso<br />
reJisuriT. mis cekvebze, maT logikasa da<br />
originalurobaze me ar vsaubrob _ igi<br />
brwyinvaled gamoiyureba, misi SesrulebiT ki<br />
_ ubralod genialuria! figura, koordinacia,<br />
plastika, individualoba, Tavisufleba da<br />
cekvis bunebrivad gadmocema _ yvelaferi es<br />
erTad saocrad unikaluri iyo.<br />
me es yvelaferi Cems Tavze gamovcade, roca<br />
mis gverdiT klasze vimyofebodi. maSin is 50<br />
wels gadacilebuli iyo da praqtikulad<br />
mxolod dadioda darbazSi.<br />
Cemi azriT, Wabukianma dauSva didi Secdoma,<br />
samuSaod leningradSi an moskovSi rom ar<br />
darCa. patriotizmma mas ar misca amis<br />
saSualeba.<br />
„sisulele~ mocekvavisTvis _ ar aris saSiSi.<br />
sakuTar TavSi dajerebuloba, im SemTxvevaSi<br />
Tu niWi gaqvs, kargi ramaa. magram reJisorbaletmaisterisTvis<br />
_ es damRupvelia.<br />
periferiaSi Wabukians gemovnebam uRalata.<br />
magram imdenad didi niWi hqonda, rom man Seqmna<br />
„otelo~. magram es Sedevria im msaxiobTa<br />
SesrulebiT, romelTaTvisac daidga (iago da<br />
dezdemona) baleti. Tumca, masSi aris bevri<br />
saintereso reJisoruli migneba.<br />
Semdeg saqarTveloSi gaanadgures igi, daabrales<br />
uamravi saSineleba. uTvalTvalebdnen,<br />
gaaTavisufles Teatris sabaleto dasis<br />
xelmZRvanelobisgan. magram ar daibna,<br />
agrZelebda muSaobas qoreografiul<br />
saswavlebelSi, sazRvargareTac ki gaemgzavra<br />
master-klasebis Casatareblad. Semdeg operis<br />
Teatri daiwva, raSic aseve daadanaSaules.<br />
mere gauZlierda fexebis tkivili, TeZoebisac<br />
_ ukve siarulic uWirda.<br />
gardaicvala vaxtang Wabukiani TiTqmis<br />
yvelasagan mitovebuli, sakuTar, odesRac<br />
araCveulebrivad mowyobil, magram im<br />
droisaTvis cariel binaSi. magram, rodesac<br />
misi neSti darbazidan gamohqondaT,<br />
mTawmindaze rom daekrZalaT, moedanze<br />
Sekrebilma uamravma adamianma mquxare ovacia<br />
mouwyo, iseTi, romelic mTeli cxovreba Tan<br />
dahyveboda genialur mocekvaves. es iyo<br />
bolo, saukeTeso saCuqari, epitafia maestrosaTvis;<br />
es iyo misi saboloo aRiareba.
The people who did not see Chabukiani on stage could judge<br />
from the two films – Taras Bulba <strong>and</strong> La Bayadere – made 70<br />
years ago; although they are only a ghost of him, as said by<br />
those who witnessed him on stage, especially before the war.<br />
Envious? Greatly so, although not as other actors known to<br />
me. He would be described well by Pushkin’s words: “Genius<br />
<strong>and</strong> evil cannot be relevant.” He had some inadequacies in<br />
character, although, as I was tied to him with a firm<br />
friendship for the last twenty years <strong>and</strong> was greatly helped by<br />
him in my career, I think those things were done by him in<br />
his youth, unintentionally in part.<br />
Chabukiani was happy in life due to his artistic success. He<br />
would guess every direction in an intuitive way. There were<br />
two misfortunes on stage for him – the initial Don Quixote<br />
performance, when on the final variation of the third act he<br />
touched the stage after two turns, <strong>and</strong> the second one, doing<br />
one of the variations (can not recall the production now),<br />
being already a star, he fell after the final two turns in<br />
arabesque. But even in these circumstances he l<strong>and</strong>ed in a<br />
beautiful pose that enjoyed much appreciation. And he also<br />
had a moment when he drank in the make-up room <strong>and</strong><br />
drove home in his car (he was one of the first in Leningrad<br />
to have a car), falling asleep on his way <strong>and</strong> narrowly<br />
avoiding accident.<br />
There were no tapes or other kind of information back then,<br />
but he managed to stage the great Spanish ballet Laurencia.<br />
Later, the choreographers visiting me from abroad could not<br />
hide their amazement at the fact that these dances were<br />
staged so accurately. Intuition of a genius!..<br />
Chabukiani is a unique phenomenon. He was the gift of his<br />
time; maybe even slightly ahead of the time – <strong>and</strong> probably<br />
this is how it should be in case of a leader <strong>and</strong> a great talent.<br />
We often use the term “Genius”, although we could use<br />
another one here – The highest degree of talent. But he was<br />
born in a poor family, not really receiving any education; I<br />
even heard that he was afraid to post his signature in his<br />
childhood, afraid not to make some spelling mistake. And it<br />
was the time of 20ies <strong>and</strong> 30ies, with the “Iron Curtain”.<br />
How did he manage to stage this great ballet on Fuente<br />
Ovejuna by Lope de Vega, on the Spanish folklore, that was<br />
classical <strong>and</strong> folk at the same time? And I am not even<br />
speaking about the logic <strong>and</strong> innovation of his dances – he<br />
looks brilliant, <strong>and</strong> is a pure genius performing them.<br />
Physique, coordination, plasticity, individuality, freedom <strong>and</strong><br />
natural dancing – all this was unique.<br />
I experienced this on myself while on a class alongside him.<br />
He was past 50 then, <strong>and</strong> could only walk in the studio.<br />
In my opinion Chabukiani made a big mistake in not staying<br />
in Leningrad or Moscow for his career. Patriotism did not<br />
allow him to.<br />
“Sillyness” is not dangerous for a dancer. Self-belief is good<br />
if you are talented, although not a good thing for a directorballet<br />
master. His taste failed him in the periphery, although<br />
he was talented enough to create Othello. A masterpiece with<br />
the actors (Iago <strong>and</strong> Desdemona) it was staged for, although<br />
there are a lot of interesting pieces in the production for a<br />
director too.<br />
He was later assaulted in Georgia – blamed for a lot of<br />
things, being spied on, <strong>and</strong> fired as the artistic director of<br />
the company. Although he did not become confused <strong>and</strong><br />
kept on working in the choreographic school, even traveled<br />
abroad for conducting master classes. Then the <strong>Opera</strong><br />
<strong>Theatre</strong> in <strong>Tbilisi</strong> was destroyed in fire, which he was also<br />
blamed for, <strong>and</strong> then illness – pain in feet <strong>and</strong> thighs – that<br />
kept him almost unable of walking.<br />
Vakhtang Chabukiani passed away ab<strong>and</strong>oned by almost<br />
everyone, in his own apartment that was once decorated<br />
beautifully, although empty at the time. But, as his body was<br />
carried out of the hall to be buried at the Mtatsminda<br />
pantheon, the huge crowd gathered at the square applauded<br />
him in a striking way, just like the genius of dance was used<br />
to hearing. This was the last, <strong>and</strong> the best epitaph for the<br />
maestro, his true acknowledgement.<br />
alberi. „Jizeli“. ALBRECHT. GISELLE Arabesque 21
22 Arabesque<br />
cekvis<br />
jadoqari<br />
fragmenti wignidan „ori batonis msaxuri~<br />
Wizardof Dance<br />
kote maxaraZe<br />
KOTE MAKHARADZE<br />
Fragment from book "The Servant of Two Masters"<br />
vaxtang Wabukiani gakveTilze<br />
VAKHTANG CHABUKIANI ON LESSON<br />
mis feerul xelovnebasTan Sexvedra Cemi cxovrebis<br />
erT-erTi yvelaze cxoveli STabeWdilebaa. erTi imaTgani,<br />
arasdros rom ar qreba, odnavadac ar fermkrTaldeba da<br />
dRemde gvaforiaqebs.<br />
Meeting his amazing art has been one of the most vivid impressions of my<br />
life. One of those that never disappear, never fade away, still excite you.
pirvelad<br />
minkusis „frinvelSi~<br />
vnaxe da moxibluli davrCi, mSvenier<br />
miniaturis taqts ayolili Semofrinda<br />
scenaze Wabukiani da haerSi gamoekida. aseTive,<br />
zecaSi molivlive, darCa igi mexsierebaSi...<br />
Tbiliselebi udidesi mouTmenlobiT elodnen<br />
vaxtang Wabukianis gamoCenas scenaze Tavis<br />
mSobliur qalaqSi. rodesac afiSebma amis<br />
Sesaxeb gvamcnes, interesi gaorkecda. im dRes<br />
„yvela varskvlavis~ koncerti saocrad<br />
zeimuri gamovida. yovel nomerSi varskvlavi<br />
monawileobda, Tanac yvela eSxze iyo, bolos<br />
programis wamyvanma wynarad, Cveuli paTosis<br />
gareSe, gamoacxada: minkusi, „frinveli~,<br />
asrulebs rsfsr-s damsaxurebuli artisti<br />
vaxtang Wabukiani~. darbazi gainaba. pirveli<br />
taqtebi _ da scenaze, TiTqos katapultidano,<br />
gamofrinda adamiani da scenis Tavze<br />
gamoekida haerSi. es imdenad moulodneli<br />
iyo, rom gaognebulma darbazma reagireba ver<br />
moaswro. dRes bevrisTvis advilad Sesasrulebeli<br />
haerSi gamokideba, cnobili<br />
„balonebi~, maSin yvelasTvis ucnobi iyo. imis<br />
warmodgenac ki Zneli iyo, rom adamians<br />
SeuZlia maRla Sextes da frenaSi gaSeSdes,<br />
mere ki uecrad swrafadve, gamaognebel tempSi<br />
gaagrZelos cekva.<br />
cnobili balerina tatiana veCeslova Tavis<br />
wignSi wers: „zogjer iqmneboda STabeWdileba,<br />
rom scenaze erTi ki ara, erTdroulad ori<br />
Wabukiani iyo~. im Rirsaxsovar dRes ki,<br />
scenaze sami Wabukiani iyo. yovel SemTxvevaSi<br />
mayurebels ase eCveneboda...<br />
samSobloSi mas yvelafris TiTqmis nulidan<br />
dawyeba mouxda. amgvari uCveulo hibridis _<br />
klasikuri baleti plus erovnuli cekva _<br />
Seqmnis analogebi saerTod ar arsebobda.<br />
saWiro iyo axali formebis Zieba da migneba,<br />
gaukvalavi bilikebiT siaruli. dRes, roca<br />
Wabukianis dauokebel energias da uSret<br />
The first time I saw him was in Minkus’ Firebird <strong>and</strong> I<br />
was left fascinated. Chabukiani flew into the stage on a<br />
beautiful miniature score <strong>and</strong> floated in the air. This is<br />
exactly how he remained in memory...<br />
<strong>Tbilisi</strong> audience was looking so much forward to seeing<br />
Chabukiani in his home city. When banners informed the<br />
public about the event the interest doubled. That day the<br />
“All Star” concert turned out especially festive. Every<br />
number was performed by a star, <strong>and</strong> they were all<br />
excited about it. At the end of the program the<br />
announcer was unusually calm in declaring: “Minkus,<br />
Firebird, performed by the Honoured Artist of RSFSR,<br />
Vakhtang Chabukiani.” The audience held its breath, <strong>and</strong><br />
with the first sounds of music a man flew, just like being<br />
thrown by a catapult, out onto the stage, <strong>and</strong> floated<br />
above it for a moment. This was so unexpected that the<br />
hall did not even manage to react. The well-known ballons,<br />
done so easily nowadays, were unknown to anybody back<br />
then. It was hard to even imagine that a man could jump<br />
<strong>and</strong> hold in the air, before carrying on to dance in an<br />
amazing tempo.<br />
The well-known ballerina Tatiana Vecheslova said in her<br />
book: “Sometimes you had an impression that there were<br />
not one but two Chabukianis”. On that memorable day<br />
there were three. At least that is what the audience<br />
thought...<br />
He had to start everything from scratch after coming<br />
back to his homel<strong>and</strong>. There were no examples of<br />
creating hybrids of classical ballet <strong>and</strong> national dancing.<br />
New forms had to be searched for <strong>and</strong> discovered.<br />
Recalling Chabukiani’s endless energy <strong>and</strong> fantasy now, it<br />
is hard to hide the amazement. He did not give writers<br />
<strong>and</strong> composers any rest, constantly proposing to unite<br />
them for the noble deed of expressing aspirations <strong>and</strong><br />
nature of the Georgian people in classical dance. He<br />
managed to instill everybody with this enthusiasm, <strong>and</strong><br />
the work got going. There was a new ballet with each new<br />
season. He staged Mzechabuki (Heart of the Mountains).<br />
The work was renamed Mzechabuki. The critics did not<br />
Arabesque 23
fantazias vixseneb, gaocebas ver vmalav.<br />
mwerlebsa da kompozitorebs ar asvenebda,<br />
sTavazobda gaerTianebuliyvnen keTilSobiluri<br />
saqmisaTvis sabrZolvelad, qarTveli xalxis<br />
suliskveTebisa da bunebis klasikur cekvaSi<br />
gamosaxatad. man imdeni SeZlo, rom yvelas<br />
gadasdo gaugonari enTuziazmi da Carxic<br />
datrialda. Wabukianma dadga pirveli baleti<br />
„mzeWabuki~ (`mTebis guli~). qarTuli cekvebis<br />
specialistebma ar miiRes speqtakli,<br />
CaTvales, rom baletmaisteri klasikur<br />
balets daSorda, erovnulamde ki ver mivida _<br />
Sua gzaze gaiWeda. isini ver mixvdnen, rom<br />
saqme hqondaT axal movlenasTan baletSi _<br />
klasikuri <strong>baletis</strong> da qarTuli xalxuri<br />
cekvis sinTezTan. igi far-xmals ar yrida da<br />
muSaobas ganagrZobda. male speqtakli axali<br />
waxnagebiT aelvarda. mayureblebic da<br />
kritikosebic ukve aRfTovanebiT iRebdnen<br />
mTlianad speqtaklsac da moulodneli<br />
gadasvlebiT, gadabmebiT da Wabukianis mier<br />
Sesrulebul sabaleto paTa kaskadiT<br />
gamdidrebul tradiciul qarTul<br />
cekvebsac _ magaliTad, iseTs, rogoricaa<br />
„xorumi~ mesame aqtidan.<br />
arsebobs azri, romelic praqtikasac ara<br />
erTxel daudasturebia, rom xSirad <strong>baletis</strong><br />
varskvlavebi, mamakacebic da qalebic, Tavs<br />
arideben erTobliv gamosvlebs, gaurbian<br />
Zlier partniorTan wyvilSi gamosvlas. albaT<br />
imitom, rom miaCniaT, SeiZleba aman xeli<br />
SeuSalos pirad warmatebas _ TiToeul<br />
partniors an warmatebis ganawileba, an misi<br />
receive the production well – in their view the ballet master moved away from the classical ballet, but did not quite arrive to<br />
the national dancing. But they missed the point that this was a new way, a synthesis of both. He did not give up <strong>and</strong> carried on<br />
working. Soon the production had its success <strong>and</strong> both audience <strong>and</strong> the critics were embracing the entire work <strong>and</strong> the<br />
Georgian dances, enriched by the unexpected transitions, links <strong>and</strong> successive ballet pas performed by Chabukiani. The<br />
“Khorumi” from the third act is one of the examples for this.<br />
There is an opinion, witnessed on numerous occasions, that the ballet stars, both male <strong>and</strong> female, are not keen on performing<br />
alongside each other, as they believe this might harm their personal stardom – success will need to be shared, or lost entirely. This<br />
problem did not exist for female dancers in past – they were the ones dancing, while the males were only their support. They<br />
even had the name ‘carriers’, which, if I am not mistaken, was first refused by Vaslav Nijinsky, in the beginning of the century, at<br />
Diaghilev’s Parisian entres prix, followed by Chabukiani <strong>and</strong> Ermolaev, <strong>and</strong> then by V. Vasiliev, M. Lavrovsky, M. Liepa <strong>and</strong> others,<br />
who promoted male dancer to the full-scale performer, <strong>and</strong> sometimes even the main source of dance. Without mentioning any<br />
names I would say that many high level ballerinas avoided partnering Vakhtang Chabukiani <strong>and</strong> preferred less stellar partners. His<br />
success was such that many just refused to challenge him. It should be noted that Chabukiani himself said ‘no’ to a performance<br />
with the well-known English ballerina Beryl Grey, citing the tall physique of the female dancer, which was possibly a realistic<br />
reason, or it might have been something else.<br />
It was 1944 <strong>and</strong> I was in my first year as a student of the Theatrical Institute, while Chabukiani began the forming of the<br />
<strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>Theatre</strong> ballet company. There was shortage of people with professional education – such were only a few, if<br />
24<br />
Arabesque<br />
saerTod daTmoba mouwevs. adre qalebisaTvis<br />
es problema praqtikulad ar arsebobda.<br />
ZiriTadad isini cekvavdnen, mamakacebi ki<br />
mxolod exmarebodnen maT. mamakacebs asec<br />
eZaxdnen _ „mzidavebi~. pirvelma es upativcemulo<br />
metsaxeli, mgoni, vaclav niJinskim<br />
ukuagdo jer kidev saukunis dasawyisSi,<br />
diagilevis parizuli antreprizebis dros.<br />
xolo mere Wabukinma da ermolaevma, maT<br />
kvaldakval ki v. vasilievma, m. lavrovskim,<br />
m. liepam da sxvebma mamakaci<br />
Tanasworuflebiani partnioris, zogjer ki<br />
cekvis mTavari sawyisis rangSi aiyvanes.<br />
gvarebis dausaxeleblad aRvniSnav: bevri<br />
maRali klasis balerina gaurboda vaxtang<br />
WabukianTan wyvilSi gamosvlas da naklebad<br />
brwyinvale partnior mamakacs amjobinebda.<br />
Wabukianis warmateba imdenad didi iyo, rom<br />
masTan pirispir metoqeoba bevrs ubralod ar<br />
undoda. ra dasamalia da, erTxel TviTon<br />
v. Wabukianmac ar moindoma TbilisSi cnobil<br />
inglisel balerinasTan, beril greisTan<br />
wyvilSi cekva. Tavisi uari ki gastroliori<br />
balerinas Zalze maRali taniT axsna. albaT es<br />
damajerebeli mizezi iyo, an SesaZloa, uaris<br />
mizezi sxva rameSi mdgomareobda.<br />
1944 wels, roca me ukve Teatraluri institutis<br />
samsaxiobo fakultetis pirveli kursis<br />
studenti viyavi, Wabukiani <strong>Tbilisi</strong>s operis<br />
Teatris sabaleto dasis Camoyalibebas<br />
Seudga. profesiuli ganaTlebis mqone xalxis<br />
nakleboba iyo. aseTebi ubralod ar iyvnen, an<br />
Zalze mcire raodenobiT. igi gulmodgined
eZebda dasis Sevsebis SesaZleblobebs,<br />
kiTxulobda, gebulobda, cnobebs agrovebda,<br />
binebSic ki dadioda. am saqmeSi mas sxva ki ara,<br />
Cemi msaxiobis ostatobis pedagogi, mouRleli<br />
da daudegari dodo aleqsiZe exmareboda (warsulSi<br />
TviTonac SesaniSnavi mocekvave, perinis<br />
<strong>baletis</strong> kerZo skolis kursdamTavrebuli,<br />
sadac igi WabukianTan erTad swavlobda).<br />
Cemi Teatralur institutSi swavlis mesame<br />
weli iyo. dadga sawarmoo praqtikis daZabuli<br />
dro _ ase erqva namuSevrebis sazogado<br />
Cvenebebs calkeul disciplinebSi. bolo,<br />
meoTxe kursis studentebs ritmikaSi unda<br />
waredginaT sadiplomo namuSevari. iyo maSin<br />
aseTi sagani, romelic amJamad gauqmebulia da<br />
Cemi azriT, sul tyuilad aris gauqmebuli.<br />
zed Cvenebis win erTi meoTxekurseli avad<br />
gaxda da mTeli semestris namuSevars CaSla<br />
daemuqra. da ai, am dros viRacas wamoscda,<br />
pirvelkurselebs Soris erTi biWia, romelsac<br />
qoreografiuli studia aqvs damTavrebulio.<br />
male momagnes. diplomantebisa da maTi<br />
pedagogis gasaxarad, me swrafad da advilad<br />
gaverkvie ritmuli scenis naxazSi da meore<br />
dRes Cvenebac Sedga.<br />
albaT sxvebSi gamovirCeodi. dodo aleqsiZe<br />
umal mixvda, raSic iyo saqme da me meore dRes<br />
dilidanve mTxoves, saprofesoroSi Cavsuliyavi.<br />
„vaxtang Wabukiani geZebso~, _ amas rom<br />
meubnebodnen, xelebs gakvirvebiT Slidnen.<br />
Cems mier miRebuli gadawyvetileba _ Teatris<br />
sasargeblod meTqva uari baletze _ saboloo<br />
kote maxaraZe vaxtang Wabukianis samgloviaro mitingze<br />
KOTE MAKHARADZE ON THE MOURNING OF VAKHTANG CHABUKIANI<br />
any. He thoroughly searched for possibilities of filling the company – asking, learning, collecting notes, even visiting people.<br />
Assisting him was my artistic pedagogue, the tireless Dodo Aleksidze (a great dancer in past, graduate of the Perini private<br />
ballet school, studying alongside Chabukiani).<br />
It was my first year at the Institute <strong>and</strong> time for practices. The students were to present their diploma works in rhythmic<br />
discipline – this was one of the majors, abolished now – for the wrong reasons in my opinion. One of the students became ill<br />
just ahead of the presentation <strong>and</strong> their collective work was in danger. Somebody mentioned that there was ‘a guy’ among the<br />
first year students who had finished the choreographic studio. Soon they found me <strong>and</strong> to the delight of the presenters <strong>and</strong><br />
their pedagogue, I quickly understood the rhythmic plot, so the presentation was set for the next day.<br />
I possibly stood out <strong>and</strong> Dodo Aleksidze understood what was going on, so they called me to visit the professors’ room in<br />
the morning. “Vakhtang Chabukiani is looking for you”, they said with a surprise. My decision to sacrifice ballet to my<br />
theatrical aspirations was final, although I knew I would not be able to say no to Chabukiani himself, who was an incarnation<br />
of everything spiritual <strong>and</strong> beautiful for me. Would it be hard for the conqueror of the United States to convince a 17 year<br />
old hesitant fellow? I knew a single word from him would be enough. But I was so desperate for this not to happen. So the<br />
only way, even though not very sincere, to avoid this, was to escape silently, which I did. I knew a hole which we used to enter<br />
the Rustaveli <strong>Theatre</strong>, <strong>and</strong> that hole I used... This was my first, ‘to be’ meeting with Chabukiani.<br />
But there was another, actual artistic meeting. In 1969 I was appointed the Senior Director of the Russian Program Direction<br />
at the Georgian TV. I had already prepared several literature evenings for the central TV when a plot for a program about<br />
Arabesque 25
iyo. magram ra unda meqna, Tu Tavad<br />
v. Wabukiani mTxovda, rogor meTqva uari<br />
adamianisTvis, romelic CemTvis xelovnebaSi<br />
yovelive maRlisa da mSvenieris gansaxiereba<br />
iyo? ra uRirda amerikis dampyrobs 17 wlis<br />
uwveruli, Tanac arcTu mtkice xasiaTis<br />
ymawvilis darwmuneba da dayolieba?! misi<br />
erTi sityva da danebeba momiwevs. magram rogor<br />
ar mindoda amis gakeTeba, rom icodeT,<br />
rogor ar mindoda! ra meqna? avdeqi da arc Tu<br />
patiosani, magram, rogorc maSin meCveneboda,<br />
erTaderTi SesaZlo gza avirCie: ubralod<br />
gamovipare, vicodi, rom or moryeul rkinis<br />
wnels Soris xvreli iyo, gavZvrebodiT xolme<br />
aq da rusTavelis Teatris speqtaklebze<br />
SeviparebodiT. hoda gavZveri im xvrelSi da<br />
Tavs vuSvele... aseTi iyo Cemi pirveli _<br />
arSemdgari Sexvedra WabukianTan.<br />
magram sxva Sexvedrac iyo, ukve realuri<br />
SemoqmedebiTi Sexvedra. 1969 wels<br />
saqarTvelos televiziis rusuli programebis<br />
redaqciis mTavar reJisorad damniSnes. ukve<br />
dadgmuli mqonda ramdenime literaturuli<br />
saRamo centraluri televiziisTvis, rodesac<br />
redaqciaSi moitanes scenari filmisTvis<br />
vaxtang Wabukianis Sesaxeb. didi pasuximgeblobiTa<br />
da mRelvarebiT Sevudeqi filmze<br />
muSaobas... am droisTvis sakmaod kargad<br />
vicnobdi baton vaxtangs. Cemi ufrosi<br />
qaliSvili _ maka saswavleblis damTavrebis<br />
Semdeg <strong>baletis</strong> solisti gaxda _ Wabukianis<br />
nebieri iyo. rogori siyvaruli ipyrobs<br />
adamians, roca is sayvarel Temaze muSaobs,<br />
misTvis kargad cnobil saqmes akeTebs.<br />
26<br />
Arabesque<br />
muSaobas maqsimalurad mobilizebuli, didi<br />
enTuziazmiT SevudeqiT. sakmaod vrceli<br />
kinomasala moviZieT. amerikeli operatorebis<br />
mier 35 wlis win gadaRebuli „don-kixotis~ im<br />
nawyvetsac ki mivageniT, romelSic Wabukiani<br />
monawileobda. gadaviReT interviuebi g. ulanovasTan,<br />
m. pliseckaiasTan, r. struCkovasTan,<br />
t. veCeslovasTan, Wabukianis erT-erT pirvel<br />
partniorTan da erTgul megobarTan elene<br />
(lialia) CikvaiZesTan, mis saxelovan SvilTan,<br />
sabWoTa kavSiris saxalxo artistTan, mixeil<br />
lavrovskisTan da sxvebTan. did TeatrSi<br />
firze aRvbeWdeT Wabukianis mier specialurad<br />
lavrovskisTvis dadgmuli da damuSavebuli<br />
variaciebi „korsaridan~ da aS.<br />
CemTvis es filmis Seqmnis pirveli cda,<br />
kinoreJisoris ampluaSi Zalebis pirveli<br />
mosinjva iyo. vmuSaobdi ara marto<br />
siamovnebiT, udidesi pasuxismgeblobis<br />
grZnobiT. xelovnebis gamoCenil moRvaweTa<br />
interviuebi saintereso gamovida, Wabukiani<br />
saocrad cekvavs, sxvagvarad cekva mas arc<br />
SeeZlo, filmis av-kargs ki me ver ganvsji.<br />
ramdenime wlis mere, argentinidan dabrunebis<br />
Semdeg, sadac man „don-kixoti~ dadga, batonma<br />
vaxtangma gviambo, rom argentinaSi waRebuli<br />
hqonda Cemi filmi „cekvis jadoqari _ vaxtang<br />
Wabukiani~ da es filmi buenos-airesis televiziiT<br />
aCvenes, meore diliT ki<br />
saxelganTqmuli Teatris „kolonis” dasi<br />
sruli SemadgenlobiT Seegeba mas Teatris<br />
Senobis SesasvlelTan da namdvili ovacia<br />
gaumarTa...<br />
Vakhtang Chabukiani was brought to the office. I began the work with much responsibility <strong>and</strong> emotion... I knew Chabukiani<br />
quite well by now. My elder daughter, Maka, had become the soloist of the ballet company after graduating, <strong>and</strong> she was one<br />
of Chabukiani’s favourites. While working on the film I experienced how much love is felt my a man working on the beloved<br />
topic.<br />
We all worked with a lot of focus, collecting great deal of film material, among it the Don Quixote fragment with Chabukiani,<br />
captured by the American film makers 35 years ago. We recorded interviews with G. Ulanova, M. Plisetskaya, R. Struchkova,<br />
T. Vecheslova; with one of Chabukiani’s first partners <strong>and</strong> close friends Elene (Lyalya) Chikvaidze; with her famous son, the<br />
People’s Artist of USSR Mikhail Lavrovsky, <strong>and</strong> others; In the Bolshoi <strong>Theatre</strong> we captured the Le Corsaire variations staged<br />
<strong>and</strong> reworked by Chabukiani specially for Lavrovsky..<br />
This was my first attempt at film directing <strong>and</strong> I worked not only with great pleasure, but with a lot of responsibility too. The<br />
interviews of well-known artists turned out interesting; Chabukiani’s dancing was fabulous - he could not have done otherwise;<br />
the overall quality of the film should not be judged by me though.<br />
Several years later, after returning from Argentina, where he staged Don Quixote, Mr. Chabukiani told us that he had taken my<br />
film The Wizard of Dance - Vakhtang Chabukiani with him on tour <strong>and</strong> it was broadcasted on the Buenos Aires TV; the next<br />
morning the famous Colon company met him in front of the <strong>Theatre</strong> entrance with gr<strong>and</strong> applause...
AWARDED THE VAKHTANG CHABUKIANI<br />
MEDAL<br />
In regard to the 100 Years Anniversary of<br />
the birth of Vakhtang Chabukiani, Mr. Gigi<br />
Ugulava, the <strong>Tbilisi</strong> Mayor, has established the<br />
Vakhtang Chabukiani Medal, awarded for the merit<br />
in popularization of the work of Vakhtang<br />
Chabukiani, outst<strong>and</strong>ing success in field of ballet,<br />
<strong>and</strong> extraordinary share in popularization of ballet<br />
art. On 28 May, at the <strong>Tbilisi</strong> Youth Palace, the<br />
Medal was awarded to: Vera Tsignadze – People’s<br />
Artist of Georgia, Liliana Mitaishvili – <strong>Ballet</strong><br />
Coach of the <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> State<br />
<strong>Theatre</strong>, Lali K<strong>and</strong>elaki <strong>and</strong> Vasil Akhmeteli –<br />
Leading Soloists of the <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong><br />
State <strong>Theatre</strong> <strong>Ballet</strong> Company, Otar Khelashvili –<br />
Soloist of the <strong>Ballet</strong> Company, Anna Albutashvili<br />
– dancer of the Company, among others.<br />
dajildovdnen<br />
Wabukianis medliT<br />
jildo<br />
Award<br />
vaxtang Wabukianis dabadebidan<br />
100 wlisTavTan dakavSirebiT q. <strong>Tbilisi</strong>s<br />
merma gigi ugulavam vaxtang Wabukianis<br />
medali daaarsa, romelic Wabukianis<br />
Semoqmedebis ukvdavyofis saqmeSi gaweuli<br />
Rvawlis, sabaleto xelovnebaSi gamorCeuli<br />
warmatebebisa da sabaleto xelovnebis<br />
popularizaciaSi gansakuTrebuli<br />
wvlilisTvis eniWebaT. 28 maiss, moswavle<br />
axalgazrdobis sasaxleSi, vaxtang Wabukianis<br />
medali gadaecaT: vaxtang Wabukianis<br />
partniors, saqarTvelos saxalxo artists<br />
vera wignaZes, saqarTvelos saxalxo artists,<br />
<strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong> saxelmwifo<br />
Teatris pedagog-repetitors liliana<br />
miTaiSvils, <strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong><br />
saxelmwifo Teatris sabaleto dasis wamyvan<br />
solistebs lali k<strong>and</strong>elaks da vasil<br />
axmetels, sabaleto dasis solists oTar<br />
xelaSvils, dasis mocekvaves ana albuTaSvils<br />
da sxva pirebs.<br />
Arabesque 27
<strong>Ballet</strong><br />
NEWS<br />
28<br />
Arabesque<br />
sezonis daxurva<br />
158-e Teatraluri sezoni sabaleto<br />
dasma 7 ivniss daxura. rusTavelis<br />
TeatrSi <strong>Ballet</strong> Gala gaimarTa. saRamoSi<br />
monawileobdnen prima-balerina nino<br />
ananiaSvili, sabaleto dasis<br />
solistebi da msaxiobebi. programaSi<br />
warmodgenili iyo erTmoqmedebiani<br />
baletebi: „bize variaciebi~ (aleqsei<br />
ratmanskis qoreografia), „Falling<br />
Angels” (irJi kilianis qoreografia),<br />
frederik eStonis pa de deebi da<br />
jorj balanCinis „Duo Concertant”.<br />
gala-koncertis dasasruls mayurebels sityviT mimarTa sabaleto dasis samxatvro xelmZ-<br />
Rvanelma nino ananiaSvilma, romelmac madloba gadauxada mayurebels sezonis<br />
ganmavlobaSi gamoCenili TanadgomisaTvis da momavali sezonidan saintereso proeqtebis<br />
ganxorcielebas dahpirda. gala-koncerti mayureblisTvis momzadebuli siurpriziT<br />
dasrulda _ Sesrulda v. kaxiZis musikaze gia marRanias mier dadgmuli „kintauri~.<br />
sezonis daxurvisadmi miZRvnili gala-koncertis Semdeg a. griboedovis saxelobis rusul<br />
dramatul TeatrSi, sadac mimdinareobda gala-kocertisaTvis mzadeba, sezonis<br />
daxurvisadmi miZRvnili wveuleba gaimarTa.<br />
sabaleto dass sezonis warmatebiT daxurva miuloces qarTuli <strong>baletis</strong> megobarTa<br />
sazogadoebis wevrebma, iaponiis elCma saqarTveloSi batonma masaioSi kamuharam da<br />
mowveulma stumrebma.<br />
lali k<strong>and</strong>elaki, vasil axmeteli.<br />
„gazafxulis xmebi“<br />
LALI KANDELAKI, VASIL AKHMETELI.<br />
VOICES OF SPRING<br />
nino ananiaSvili sezonis daxurvis dros<br />
NINA ANANIASHVILI AT THE CLOSING OF THE SEASON<br />
Closing of the Season<br />
The 158th season was rounded off by the <strong>Ballet</strong> Company<br />
on June 7. The <strong>Ballet</strong> Gala was presented at the Shota<br />
Rustaveli <strong>Theatre</strong>, starring the Prima Ballerina Nina<br />
Ananiashvili, the soloists <strong>and</strong> actors of the Company. The<br />
program consisted of one-act ballets Bizet Variations<br />
(choreography by Alexei Ratmansky), Falling Angels<br />
(choreography by Jirí Kylián), several pas de deux by Sir<br />
Frederick Ashton <strong>and</strong> Duo Concertant by George Balanchine.<br />
The Artistic Director Nina Ananiashvili addressed the<br />
audience at the end of the evening, expressed her gratitude<br />
for their support to the Company <strong>and</strong> promised them more<br />
interesting projects for the next season. The gala was<br />
concluded by a surprise piece – Kintauri by G. Marghania,<br />
staged on the music by V. Kakhidze.<br />
After the gala, the closing of the season was marked at the<br />
celebratory event at the Griboedov Russian Drama <strong>Theatre</strong>.<br />
The Company was congratulated by the members of the<br />
Friends of Georgian <strong>Ballet</strong>, the Ambassador of Japan to<br />
Georgia Masayoshi Kamohara <strong>and</strong> the attending guests.
irma nioraZe TbilisSi<br />
prima-balerina irma nioraZe amjerad Tbiliss festival `qarTuli sulis~ programis<br />
farglebSi ewvia. 25 maiss rusTavelis TeatrSi man n. rimski-korsakovis balet `Seherezadas~<br />
premiera icekva (m. fokinis qoreografia. aRdgenil iqna a. liepas mier).<br />
speqtakli TbilisSi maris liepas saqvelmoqmedo fondis xelSewyobiT da <strong>Tbilisi</strong>s<br />
operisa da <strong>baletis</strong> saxelmwifo Teatrisa da<br />
nino ananiaSvilis mxardaWeriT ganxorcielda.<br />
irma nioraZes partniorobas uwevda sabaleto<br />
samyaros aRiarebuli mocekvave farux ruzimatovi.<br />
speqtaklSi monawileobda qarTuli<br />
sabaleto dasi.<br />
programis meore ganyofilebaSi prima-balerinam<br />
Seasrula ramdenime cnobili sabaleto miniatura<br />
(`karmeni~, `momakvdavi gedi~ da nawyveti baletidan<br />
`legenda siyvarulze~). sakoncerto<br />
programaSi aseve monawileobdnen sabaleto<br />
dasis msaxiobebi, romlebmac Seasrules<br />
l. goStalkis `tarantela~ (j. balanCinis<br />
qoreografia _ n. maTiaSvili, i. mergalievi) da<br />
a. knaifelis `frTebi~ (g. aleqsiZis qoreografia<br />
_ a. albuTaSvili, o. xelaSvili). saRamos<br />
daeswro uwmidesi da unetaresi, sruliad<br />
saqarTvelos kaTolikos-patriarqi ilia I I .<br />
irma nioraZe, farux ruzimatovi.<br />
„Seherezada“<br />
IRMA NIORADZE, FAROUK RUZIMATOV.<br />
SCHEHEREZADE<br />
<strong>Ballet</strong><br />
NEWS<br />
sruliad saqarTvelos kaTolikos-patriarqi ilia meore da irma nioraZe<br />
ILIA II THE CATHOLICOS-PATRIARCH OF GEORGIA AND IRMA NIORADZE<br />
Irma Nioradze in <strong>Tbilisi</strong><br />
Prima Ballerina Irma Nioradze visited <strong>Tbilisi</strong> again,<br />
this time in frame of the Georgian Spirit festival. On<br />
May 25 she danced at the Rustaveli <strong>Theatre</strong>,<br />
performing in Sheherezade by N. Rimsky-Korsakov<br />
(choreography by M. Fokine, reconstructed by<br />
A. Liepa). The performance was held with support<br />
of the Maris Liepa Charity Foundation, the <strong>Tbilisi</strong><br />
<strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> State <strong>Theatre</strong> <strong>and</strong> Nina Ananiashvili.<br />
Partnering Nioradze was a well known international<br />
dancer Farouk Ruzimatov. The State <strong>Ballet</strong> of<br />
Georgia took their part in the performance.<br />
The second part of the program saw the Prima<br />
Ballerina feature in several ballet miniatures (Carmen,<br />
The Dying Swan <strong>and</strong> the fraction from the ballet<br />
Legend of Love). The program also starred the actors<br />
of the <strong>Ballet</strong> Company, performing L. Gottschalk’s<br />
Tarantella (choreography by George Balanchine –<br />
N. Matiashvili, Y. Mergaliev) <strong>and</strong> A. Knaifel’s Wings<br />
(choreography by George Aleksidze – A. Albutashvili,<br />
O. Khelashvili). The evening was attended by the<br />
Catholicos-Patriarch of All Georgia, Ilia II.<br />
Arabesque 29
30<br />
Arabesque
`varskvlavi~<br />
varskvlavebs<br />
Star<br />
for the Stars<br />
premia<br />
Award<br />
sabaleto samyaros amomavali varskvlavebis amorCevis<br />
dResaswauli Tbiliss meored gazafxulze ewvia. 29 aprils,<br />
Jilber alberisa da nino ananiaSvilis saerTaSoriso<br />
sabaleto premiis `varskvlavis~ gadacemis ceremonials<br />
S. rusTavelis saxelobis saxelmwifo Teatrma umaspinZla.<br />
cnobili Sveicareli iuveliri Jilber alberi dajildoebis<br />
ceremonials da gala-koncerts ver daeswro. misi<br />
videomimarTva TeatrSi Sekrebilma <strong>baletis</strong> asobiT<br />
gulSematkivarma ixila:<br />
THE EVENT OF SELECTING THE RISING TALENTS OF THE BALLET WORLD<br />
TOOK PLACE FOR THE SECOND TIME IN TBILISI. ON APRIL 29,<br />
THE SHOTA RUSTAVELI STATE DRAMA THEATRE WAS THE HOST FOR THE<br />
AWARDING CEREMONY OF THE NINA ANANIASHVILI AND GILBERT ALBERT<br />
INTERNATIONAL PRIZE “STAR”. THE FAMOUS SWISS JEWELLER COULD<br />
NOT BE PRESENT AT THE CEREMONY AND THE GALA CONCERT,<br />
ALTHOUGH HIS VIDEO ADRESS WAS SEEN BY HUNDREDS OF<br />
BALLETOMANES AT THE THEATRE:<br />
Arabesque 31
`ferwerisa da skulpturisgan gansxvavebiT,<br />
cekvis xelovneba zogma SeiZleba efemerulad<br />
miiCnios. araferi msgavsi. es aris xelovneba,<br />
romelic alamazebs Cvens mexsierebas da<br />
akaSkaSebs <strong>baletis</strong> varskvlavebs.<br />
me da ninos gvsurda Zvirfasi varskvlavebi<br />
SemogveTavazebina TqvenTvis. isini am gala-saRamos<br />
mogonebad darCebian da cekvisadmi Cveni<br />
siyvarulis kidev erTi dadastureba iqneba~.<br />
Jilber alberi<br />
saerTaSoriso aRiareba wels qarTvel balerinas,<br />
<strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong> saxelmwifo Teatris<br />
wamyvan solists nino goguas da amerikis <strong>baletis</strong><br />
Teatris premiers devid holbergs xvdaT wilad.<br />
gala-koncertze nino goguam TeTri adaJio Seasrula<br />
`gedebis tbis~ meore moqmedebidan da mayureblisTvis<br />
kargad nacnobi adaJio iuri posoxovis erTmoqmedebiani<br />
baletidan `sagalobeli~. devid holbergma ki<br />
frederik eStonis sabaleto miniatura „Dance of the<br />
Blessed Spirits” da Savi pa de de p. Caikovskis baletidan<br />
`gedebis tba~ (lali k<strong>and</strong>elakTan erTad).<br />
`arabeski~ esaubra „varskvlavis” axal laureatebs:<br />
nino gogua, devid holbergi gala-koncertze<br />
NINO GOGUA, DAVID HALLBERG ON GALA CONCERT<br />
32<br />
Arabesque<br />
Some could deem the art of dance as<br />
ephemeral, in contrast to those of<br />
painting <strong>and</strong> sculpture. But there is no<br />
truth in that. This is the art that<br />
beautifies our memories <strong>and</strong> makes<br />
ballet stars shine.<br />
Me <strong>and</strong> Nina wanted to present<br />
precious stars to you. They will stay as<br />
memories of this gala evening <strong>and</strong> be<br />
another proof of our love to dance.<br />
Gilbert Albert<br />
This time the Prize was granted to Nino Gogua,<br />
the Leading Soloist of the <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong><br />
<strong>Ballet</strong> State <strong>Theatre</strong> <strong>Ballet</strong> Company, <strong>and</strong> David<br />
Hallberg, the Principal Dancer of the American<br />
<strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong>.<br />
Gogua danced the white adagio from the II act<br />
of Swan Lake, as well as the popular duo from<br />
Yuri Possokhov’s one-act Sagalobeli. David<br />
Hallberg featured in Sir Frederick Ashton’s<br />
miniature Dance of the Blessed Spirits <strong>and</strong> the<br />
black pas de deux from Swan Lake (partnering<br />
him was Lali K<strong>and</strong>elaki).<br />
Arabesque talked to the latest laureates of the<br />
“Star”:
nino gogua:<br />
`vecdebi kvlavac<br />
gagaxaroT~<br />
Nino Gogua:<br />
"DOING MY BEST<br />
TO MAKE YOU HAPPY"<br />
Tornike xomeriki<br />
TORNIKE KHOMERIKI<br />
nino goguas warmatebebs Cven ukve<br />
miveCvieT. bolo xuTi welia man bevri<br />
mniSvnelovani partia icekva da dasis<br />
sagastrolo turneebze ucxoeli <strong>baletis</strong><br />
kritikosebis maRali Sefasebebi daimsaxura.<br />
We have grown familiar with Nino Gogua’s success.<br />
She has danced many significant roles for the last five<br />
years <strong>and</strong> received critical acclaim for her performances<br />
during the Company’s tours.<br />
nino, gilocavT `varskvlaviT~<br />
dajildoebas.<br />
madlobas gixdiT molocvisTvis.<br />
rogori STabeWdilebebi miiRe<br />
gala-koncertze?<br />
xelovnebis sferoSi moRvawe yoveli adamianisaTvis<br />
metad mniSvnelovania aseTi aRiarebisa<br />
da stimulis miReba. es jildo CemTvis swored<br />
aseT stimuls warmoadgens. aRfrTovanebuli<br />
da emociurad amaRlebuli var, jadosnur<br />
saRamosaviT iyo. gala-koncerti xom ori<br />
adamianisaTvis _ CemTvis da devidisTvis iyo<br />
momzadebuli da Cven mayureblisTvis unda<br />
gveCvenebina, Tu ratom davimsaxureT es jildo.<br />
rodis Seityve premiis laureati rom<br />
iqnebodi?<br />
saRamos gamarTvamde sul mcire xniT adre<br />
qalbatonma nino ananiaSvilma miTxra amis<br />
Sesaxeb. saocari emociebi mqonda.<br />
Nino, congratulations on being awarded<br />
the Star prize.<br />
Thank you very much.<br />
Could you sum up your impressions from<br />
the evening?<br />
laureati<br />
Laureate<br />
For every person of artistic field such appreciation of<br />
their work <strong>and</strong> stimulus for future is very important. I feel<br />
very excited <strong>and</strong> on a high emotional note – it was like a<br />
dream evening. This was an evening for two performers,<br />
me <strong>and</strong> David, so it was important for us to show the<br />
audience why we were awarded.<br />
When did you find out that you would be one of<br />
the two laureates?<br />
It happened just a short time before the event actually<br />
took place, <strong>and</strong> to hear it from Nina Ananiashvili was very<br />
emotional. I gradually realized the full importance of this<br />
event.<br />
Arabesque 33
What kind of partner was David Hallberg?<br />
Unfortunately I did not have a lengthy part with him on<br />
the evening, although we had a short piece together at<br />
the end of the program. I also had several talks with him,<br />
where his attitude towards a partner <strong>and</strong> poise to make the<br />
work process as well as performances easier for them was<br />
apparent. And this is a very important personal quality.<br />
The Star was founded for young talents<br />
of dance. What does being the laureate of such<br />
prize mean for you?<br />
It means a lot in this sense. <strong>Ballet</strong> career unfortunately is<br />
very short, <strong>and</strong> you need to achieve as much as possible in<br />
that period. The dancers who have been awarded – Lasha<br />
Khozashvili, Yevgenia Obraztsova <strong>and</strong> David Hallberg –<br />
for me they are complete stars, so it is a great honour to<br />
receive the same prize.<br />
David mentioned that he takes pleasure from visiting<br />
venues <strong>and</strong> enjoying ballet performances other than<br />
performing himself. Do you have the same interest<br />
in watching ballet evenings from the audience?<br />
Absolutely. First of all, we have a very family atmosphere in our<br />
theatre <strong>and</strong> I have lots of friends around. I view their success<br />
as my own, <strong>and</strong> they treat me the same way. Taking this into<br />
account, it is really important to know what people close to<br />
you are doing; probably you will not even experience artistic<br />
growth if you do not pay attention to events around you.<br />
Congratulations again for your achievement <strong>and</strong><br />
we wish you more success in future.<br />
I will do my best!<br />
34<br />
Arabesque<br />
devidi rogori partniori iyo?<br />
masTan aqtiurad ar mimuSavia. CvenTvis daidga<br />
mcire partia saRamos finalisaTvis. Cans, rom<br />
is partnioris azrs iTvaliswinebs, rac metad<br />
mniSvnelovania mocekvavisTvis.<br />
`varskvlavi~ <strong>baletis</strong> samyaros<br />
axalgazrda perspeqtiuli<br />
mocekvaveebisTvis daarsda. ras niSnavs<br />
SenTvis am premiis laureatoba?<br />
es premia CemTvis gansakuTrebiT did fass<br />
atarebs. sabaleto kariera samwuxarod metad<br />
xanmoklea da am mokle droSi bevris miRwevaa<br />
saWiro. CemTvis aseTi jildos miReba didi<br />
pativia, radgan am premiiT ukve dajildoebuli<br />
mocekvaveebi _ laSa xozaSvili, evgenia<br />
obrazcova da devid holbergi CemTvis<br />
namdvilad Semdgari varskvlavebi arian.<br />
devidma CvenTan saubarSi Tqva, rom is<br />
did siamovnebas iRebs sabaleto<br />
warmodgenebisagan, Tundac Tavad ar<br />
cekvavdes. Senc xSirad eswrebi Seni<br />
kolegebis gamosvlebs?<br />
Cvens TeatrSi ojaxuri atmosferoa da<br />
uamravi megobari myavs, romelTa warmatebul<br />
nabijs karieraSi sakuTar warmatebad aRviqvam.<br />
aseTive midgomas vgrZnob maTgan. am yvelafris<br />
gaTvaliswinebiT, namdvilad saWiroa<br />
erTaneTis saqmianobiT daintereseba da albaT<br />
artistuladac ver gaizrdebi, Tuki Sens<br />
garSemo mimdinare movlenebs ar miadevne Tvali.<br />
kidev erTxel gilocavT warmatebas da<br />
momaval miRwevebs gisurvebT.<br />
vecdebi kvlavac gagaxaroT!
devid<br />
holbergi:<br />
`Cemi kariera<br />
mravalferovani<br />
gaxda~<br />
David<br />
Hallberg:<br />
"ANOTHER<br />
RICH EXPERIENCE<br />
FOR MY CAREER"<br />
Tornike xomeriki<br />
TORNIKE KHOMERIKI<br />
devid holbergma sakmaod axalgazrda<br />
asakSi ukve moaxerxa sabaleto<br />
samyaroSi aRiarebisTvis mieRwia.<br />
amerikis <strong>baletis</strong> Teatris premiers<br />
msoflios sxvadasxva Teatrebis<br />
scenebze uwevs gamosvla.<br />
Jilber alberisa da nino ananiaSvilis<br />
saerTaSoriso premia `varskvlavis~<br />
misaRebad devidi moskovidan<br />
Camofrinda, sadac man `Jizeli~ icekva.<br />
interviu devid holbergTan galakoncertis<br />
win Sedga:<br />
David Hallberg has already managed to achieve<br />
his share of recognition in ballet world. The<br />
Principal of the American <strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong>, he can<br />
often be seen on various stages around the<br />
world. David travelled to <strong>Tbilisi</strong> from Moscow,<br />
where he performed Giselle, to receive the<br />
Gilbert Albert <strong>and</strong> Nina Ananiashvili<br />
International Prize Star. The interview with him<br />
was recorded ahead of the gala performance:<br />
laureati<br />
Laureate<br />
devid, gmadlobT rom dagvTanxmdiT<br />
interviuze. sasiamovnoa TqvenTan<br />
Sexvedra TbilisSi.<br />
gmadlobT, aq yofna CemTvisac Zalian<br />
sasiamovnoa.<br />
rodis gaigeT rom `varskvlavis~<br />
laureati gaxdiT?<br />
qalbatoni ninos saxeliT damikavSirdnen da<br />
miTxres, rom mas Cemi mowveva da dajildoeba<br />
surda. es CemTvis metad amaRelvebeli iyo.<br />
Tumca es gasul gazafxulze unda momxdariyo.<br />
ramdenjerme gadaido da dagvWirda<br />
Zalisxmeva, raTa yvelaferi dagvezustebina<br />
da TariRic gansazRvruliyo. am periodSi<br />
moskovSi gaxldiT da TbilisSi Camosvlasac<br />
mxolod mokle frena dasWirda. qalbatoni<br />
nino metad xelgaSlili maspinZelia _ man<br />
farTod gamiRo rogorc Teatris, ise<br />
sakuTari saxlis kari.<br />
Arabesque 35
odesme eWvi gagiCndaT, rom es<br />
RonisZieba SesaZloa ar Semdgariyo?<br />
sruliad SesaZlebeli iyo Cemi Camosvla da<br />
gala-koncertSi monawileobis miReba ver<br />
momexerxebina, radgan datvirTuli ganrigi<br />
maqvs da Zneli aRmoCnda Cveni gegmebis<br />
Tanxvedra. Tumca CemTvis mniSvnelovani iyo,<br />
rom jildos misaRebad aq vyofiliyavi da<br />
mecekva kidec.<br />
saqarTveloSi Camosvlasa da gala-koncertSi<br />
monawileobis miRebas ise uyurebT,<br />
rogorc kidev erT axal gamocdilebas?<br />
namdvilad asea _ saqarTveloSi aqamde ar<br />
vyofilvar. am jildos miRebac albaT imis<br />
niSania, rom maRali donis profesionali xar, an<br />
adamianTaTvis garkveul magaliTs warmoadgen,<br />
rac CemTvis metad sasiamovnoa. CemTvis<br />
sainteresoa vnaxo dasi, romelsac qalbatoni<br />
nino xelmZRvanelobs. es yvelaferi namdvilad<br />
damamaxsovrdeba _ aseTi STabeWdilebebi Cvens<br />
karieras mravalferovnebas matebs.<br />
nino ananiaSvils Tqven ABT-Si<br />
partniorobas uwevdiT mis bolo sezonze.<br />
erTad icekveT baletSi `silfida~.<br />
SemiZlia ganvacxado, rom is erT-erTi<br />
yvelaze gamorCeuli da amaRelvebeli<br />
mocekvavea imaTgan, vinc scenaze minaxavs.<br />
masze bevri ramis Tqma SeiZleba. dRes bevri<br />
did yuradRebas aqcevs cekvis teqnikur<br />
mxares, zogjer emociur mxareze metadac ki.<br />
qalbatoni nino ki gansakuTrebuli SemTxvevaa.<br />
misi cekva araa mxolod fexis moZraobebi,<br />
swrafi triali da maRali naxtomebi. igi<br />
Zlieri, emociuri mocekvavea _ gaCvenebT, Tu<br />
ras TamaSobs.<br />
amerikis <strong>baletis</strong> Teatris premierobamde<br />
iyo arc Tu grZeli gza Tqveni karierisa.<br />
sabaleto ganaTlebis miReba arizonas<br />
baletSi daiwyeT juan hanis xelmZRvanelobiT,<br />
romelic, rogorc aRniSnavT,<br />
metad mkacri pedagogi iyo. es TqvenTvis<br />
sasargeblo gamocdileba aRmoCnda?<br />
is CemTvis mamasaviT iyo sabaleto skolaSi.<br />
yuradReba, romelsac misi xelmZRvanelobis<br />
qveS vgrZnobdi, namdvilad sasargeblo iyo.<br />
aseTive yuradRebis qveS viyavi amerikis <strong>baletis</strong><br />
TeatrSi, sadac mocekvaved Camomayalibes.<br />
36 Arabesque<br />
sakmaod bevr Secdomas vuSvebdi da artistuli<br />
TvalsazrisiTac bevris swavla mWirdeboda.<br />
vfiqrob, bevr dasSi mocekvaveebisagan<br />
yvelafers erTbaSad iTxoven. Cems SemTxvevaSi<br />
ase ar iyo da amiT kmayofili var.<br />
2000 wlis zafxuli ABT-s intensiur<br />
sazafxulo kursze gaatareT, ris<br />
Semdegac parizis operis sabaleto dasSi<br />
gaemarTeT ise, rom arc stipendiiT<br />
sargeblobdiT da mxolod sakuTari<br />
Tavis imedze iyaviT. amanac dadebiTi<br />
gavlena moaxdina Tqvenze?<br />
namdvilad ase iyo. es metad rTuli gamocdileba<br />
gamodga, radgan ise mimiRes, rogorc<br />
ucxoeli. metad sasargeblo iyo atmosfero,<br />
romelsac iq vgrZnobdi. parizis gacnoba,<br />
dasSi muSaoba, skolaSi swavla _ am yvelafris<br />
Semdeg Cemi msoflmxedveloba gafarTovda.<br />
Tqven araerTxel aRniSnavT klasikuri<br />
<strong>baletis</strong> mkacri xasiaTis Sesaxeb. parizSi<br />
es gansakuTrebiT SeimCneoda?<br />
es azri Cems pedagogTan muSaobis gamo Camomiyalibda,<br />
Tumca arasdros SevwinaaRmdegebivar<br />
simkacres. aseT muSaobas miCveuli viyavi,<br />
amitom parizSi siaxle ufro atmosfero iyo,<br />
vidre samuSaos xasiaTi _ pedagogebis<br />
gavlisas fexze adgoma, instituciuri garemo<br />
da moswavleebis gansakuTrebuli pativiscema<br />
pedagogTa mimarT.<br />
sabaleto speqtaklis dros sakmaod<br />
xSirad gxedaven mayurebelTa darbazSic.<br />
yovelTvis gqondaT es survili, rac<br />
SeiZleba meti genaxaT?<br />
es bunebrivad gamomyva mSoblebisagan. yoveli<br />
kviris bolos sxvadasxva Teatris stumari<br />
viyavi da warmodgenebs interesiT vadevnebdi<br />
Tvals. drosTan erTad gemovnebac Semecvala _<br />
niu iorkSi cxovrebiT avangarduli,<br />
araklasikuri stilis mimarT ganmiviTarda<br />
interesi da es yvelaferi metad<br />
mniSvnelovania CemTvis. ase gacilebiT ukeT<br />
ecnobi garemos da met STabeWdilebas iReb.<br />
devid, gilocavT am jildos. imedi<br />
gvaqvs, rom TbilisSi momavalSic<br />
gixilavT.<br />
madlobas gixdiT. mec amis imedi maqvs.
devid holbergi. DAVID HALLBERG<br />
DANCE OF THE BLESSED SPIRITS<br />
David, thank you for finding time<br />
for the interview. It is a pleasure to<br />
see you arrive in <strong>Tbilisi</strong>.<br />
Thank you, it is really good to be here.<br />
How did you get involved in plans for<br />
the event?<br />
I was contacted in the name of Nina <strong>and</strong><br />
informed that she wanted to invite <strong>and</strong> award<br />
me. This was news for me, <strong>and</strong> I was quite<br />
excited about it, but it took two attempts to get<br />
me here, as it did not work out from the start.<br />
We tried a couple of times, <strong>and</strong> finally the date<br />
was set. I was in Moscow for this time <strong>and</strong> it<br />
was a very short flight from there. She has been<br />
such a great hostess, opening up theatre <strong>and</strong><br />
hosting me at her own house.<br />
Did you think at some point that this<br />
project might not have happened?<br />
It was possible that I might not have been<br />
able to come <strong>and</strong> receive the prize due to<br />
my busy schedule, but I thought it was<br />
important that if I was to be<br />
awarded, I would need to come<br />
<strong>and</strong> be here.<br />
Do you see this visit to Georgia <strong>and</strong><br />
the gala as another fresh experience?<br />
Most definitely, because I have never been to<br />
Georgia <strong>and</strong> being awarded something is like<br />
a recognition that maybe you are making<br />
difference, or you are doing something right,<br />
or maybe people are influenced by you, which<br />
is nice. It is very nice experiencing company<br />
under Nina <strong>and</strong> it is something I will hold a<br />
certain memory of. It adds texture to your<br />
career.<br />
You partnered Nina Ananiashvili in her<br />
last season with ABT, <strong>and</strong> you performed<br />
together in La Sylphide.<br />
I can say that she is one of the most<br />
spontaneous performers I have danced<br />
with <strong>and</strong> one of the most exciting<br />
performers I have seen on stage in<br />
the sense that she draws audience<br />
Arabesque 37
into what she is going to give to them. There is a lot to be said<br />
about her, because in this generation many people are more<br />
interested in technical side than the emotional one, <strong>and</strong> that<br />
is what Nina is so great in, showing what she is portraying<br />
<strong>and</strong> not only pointing her feet, turning faster <strong>and</strong> jumping<br />
higher. I learned that after a couple of years of watching<br />
her perform.<br />
Let’s go back in your career. You started receiving<br />
your ballet education at the Arizona ballet, <strong>and</strong><br />
your teacher was Kee Juan Han, who, as you have<br />
mentioned, was a very strict person in terms of<br />
training. Was that beneficial for your<br />
development?<br />
38 Arabesque<br />
lali k<strong>and</strong>elaki. devid holbergi. „gedebis tba“<br />
LALI KANDELAKI, DAVID HALLBERG. SWAN LAKE<br />
Mr. Han was a father figure for me in training <strong>and</strong> the kind<br />
of nurturing he gave me was really beneficial. The same kind<br />
of attention was given to me at the ABT, where they really<br />
formed me as a dancer. I made a lot of mistakes <strong>and</strong> needed<br />
to learn a lot artistically. I think some of the companies do<br />
not wish to be patient with dancers <strong>and</strong> want to see results<br />
right away. That was not the case with me <strong>and</strong> I really<br />
benefited from it.<br />
After spending the summer of 2000 at ABT’s<br />
summer intensive, you went to the Paris <strong>Opera</strong><br />
<strong>Ballet</strong> school, where you did not have scholarship,<br />
<strong>and</strong> were totally on your own. Was it also<br />
a beneficial experience?<br />
It was, <strong>and</strong> it was a very hard experience. They<br />
really treated me like a foreigner, <strong>and</strong> the atmosphere<br />
was very influencing. Getting to know Paris,<br />
seeing the company perform, being in school,<br />
learning French – I walked away really having my<br />
eyes open.<br />
You have also mentioned the strict nature of<br />
classical ballet. Was this especially apparent in<br />
Paris?<br />
I had it before from my teacher who was very strict<br />
– <strong>and</strong> I did not question it. It was the way I was<br />
used to, so the work itself was not harder than<br />
what I did with Mr. Han. It was more like<br />
atmosphere – you stood up when teachers went by,<br />
<strong>and</strong> this whole institutional atmosphere <strong>and</strong> the<br />
respect of students to their teachers was very<br />
interesting.<br />
You are quite often found among the audience<br />
for various evenings. Did you always have this<br />
wish to see as much as possible?<br />
Yes, it came quite naturally <strong>and</strong> I think it came<br />
from my parents. Every weekend I was at various<br />
venues seeing things with this insatiable curiosity<br />
about everything. Also, my taste has grown with<br />
time – having been in New York now I’m very<br />
much into avant garde style, a bit weird one. Weird<br />
in the sense that it’s not classical. It is really<br />
important for me, for developing my dancing. You<br />
are so much more aware of your surroundings <strong>and</strong><br />
experience more.<br />
David, we congratulate you on receiving the<br />
prize <strong>and</strong> hope to see you in more ballet events<br />
here in <strong>Tbilisi</strong>.<br />
Thank you very much, I hope so too.
mixailovskis TeatrSi<br />
`laurensias~ premiera Sedga<br />
5 da 6 maiss sankt-peterburgis mixailovskis TeatrSi<br />
balet `laurensias~ premiera Sedga. didi qoreografis<br />
vaxtang Wabukianis dabadebidan 100 wlis iubilis<br />
aRsaniSnad baleti mixail mesererma, Teatris wamyvanma<br />
baletmaisterma dadga. vadim rundinis dekoraciebi oleg<br />
molCanovisa da viaCeslav okunevis mier xelaxla iqna<br />
Seqmnili. speqtakli <strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong><br />
TeatrTan TanamSromlobiT daidga.<br />
laurensias wamyvan partias irina pereni (5 ivniss) da<br />
ekaterina borCenko (6 ivniss), frondosos ki _ marat<br />
Semiunovi cekvavdnen.<br />
saRamos monawileebma pativi miages me-20 saukunis didi<br />
qoreografis xsovnas. premieris Semdeg aCvenes fragmentebi filmidan vaxtang Wabukianis<br />
Sesaxeb.<br />
Laurencia premiered<br />
at the Mikhailovsky <strong>Theatre</strong><br />
qalaq <strong>Tbilisi</strong>s meriis xelSewyobiT gamoica vaxtang Wabukianis<br />
memorialuri bina-muzeumis fondebis mcvelis lamara<br />
nebieriZisa da muzeumis direqtori daviT jangvelaZis wigni<br />
`vaxtang Wabukiani 100~.<br />
`qarTuli Teatris sacavma~ gamosca Teatrmcodne kote ninikaSvilis<br />
wigni `movlena~, romelic vaxtang Wabukianis dabadebis<br />
100 wlisTavs eZRvneba.<br />
<strong>Ballet</strong><br />
NEWS<br />
On June 5 <strong>and</strong> 6 the ballet Laurencia premiered at the Mikhailovsky<br />
<strong>Theatre</strong> of St. Petersburg. To celebrate the centenary from the birth of<br />
the great choreographer Vakhtang Chabukiani, Michael Messerer, the<br />
<strong>Ballet</strong> Master in Chief of the theatre staged the legendary ballet. The<br />
sets by Vadim Ryndin were revived by Oleg Molchanov <strong>and</strong> Vyacheslav<br />
Okunev. The production was staged in association with the <strong>Tbilisi</strong><br />
<strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong>.<br />
The title role was danced by Irina Perren (June, 5) <strong>and</strong> Ekaterina Borchenko (June, 6). Frondoso was performed<br />
by Marat Shemiunov.<br />
The participants of the evening paid tribute to the great choreographer of the 20th century. The premiere was<br />
followed by fragments of the film featuring Chabukiani.<br />
Anniversary Editions<br />
The book Vakhtang Chabukiani – 100 by Lamara Nebieridze – Manager of the<br />
Vakhtang Chabukiani Memorial Museum Assets, <strong>and</strong> David Jangveladze – Director<br />
of the Museum, has been published with the support of the <strong>Tbilisi</strong> City Hall.<br />
saiubileo gamocemebi<br />
The Archives of the Georgian <strong>Theatre</strong> have published the book Phenomenon by the Theatrical Expert Kote<br />
Ninikashvili, dedicated to the 100 Years Anniversary of the birth of Vakhtang Chabukiani.<br />
Arabesque 39
<strong>Ballet</strong><br />
NEWS<br />
40<br />
Arabesque<br />
damoukideblobis dRisadmi miZRvnili gala<br />
26 maiss, saqarTvelos damoukideblobis dRes, marjaniSvilis saxelobis saxelmwifo<br />
dramatul TeatrSi, gaimarTa gala-koncerti, romelzec mowveulni iyvnen qveynis sagareo<br />
uwyebis xelmZRvanelebi da saqarTveloSi akreditebuli diplomatiuri korpusis<br />
warmomadgenlebi. gala-koncerti sami ganyofilebisagan Sedgeboda da warmodgenil iqna<br />
jorj balanCinis („mocartiana~ da „apolon musgaeti~) da irJi kilianis („Sacs Tänze”)<br />
erTmoqmedebiani baletebi.<br />
Gala Dedicated to the Independence Day<br />
On May 26, marking the Independence Day of Georgia, the Marjanishvili State Drama <strong>Theatre</strong> hosted a<br />
gala concert, attended by the officials of the Ministry of Foreign Affairs <strong>and</strong> the foreign diplomatic<br />
corps representatives. The gala was presented in three acts <strong>and</strong> featured one act ballets Mozartiana, Apolo<br />
Musagete (choreography by George Balanchine) <strong>and</strong> Sechs Tänze (choreography by Jirí Kylián).<br />
qarTuli baleti minskSi<br />
5 ivliss minskSi, belorusis respublikis operisa da <strong>baletis</strong><br />
nacionalur akademiur TeatrSi, saqarTvelos saxelmwifo baletma<br />
erTmoqmedebiani baletebis saRamo gamarTa. qarTuli <strong>baletis</strong> gamosvla<br />
minskSi belorusis saxelmwifoebrivi damoukideblobis dRes mieZRvna,<br />
romelic 3 ivliss aRiniSna. programaSi warmodgenili iyo erTmoqmedebiani<br />
baletebi _ `serenada~, `sagalobeli~ da `eqvsi cekva~.<br />
qarTuli <strong>baletis</strong> warmatebul gamosvlasTan dakavSirebiT nino ananiaSvils<br />
belorusis prezidentma aleqs<strong>and</strong>re lukaSenkom piradi madloba gadauxada.<br />
The Georgian <strong>Ballet</strong> in Minsk<br />
On July 5 in Minsk, the capital city of Belarus, the National Academic <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> Theater<br />
of the Republic of Belarus hosted the State <strong>Ballet</strong> of Georgia, performing the one-act ballet<br />
program. The appearance of the Georgian company was dedicated to the National<br />
Independence Day of Belarus, marked on July 3. The program presented ballets Serenade,<br />
Sagalobeli <strong>and</strong> Sechs Tänze.<br />
Alex<strong>and</strong>er Lukashenko, the President of Belarus congratulated Nina Ananiashvili on the successful performance<br />
of the Georgian ballet.<br />
biarici, burnonvilis sazafxulo skolaSi<br />
2010 wlis 25-31 ivliss, safrangeTis sakurorto qalaqi biarici maspinZlobda tradiciul<br />
sazafxulo skolas <strong>baletis</strong> axalgazrda mocekvaveebisaTvis _ `burnonvili biaricSi~. mecadineobebs<br />
skolaSi danieli qoreografebi da baletmaisterebi frenk <strong>and</strong>erseni, dina biorni, an<br />
mari vesel Sliuteri da eva kloborgi uZRvebodnen. axalgazrda mocekvaveebi burnonvilis<br />
stilsa da teqnikas swavlobdnen. qarTuli <strong>baletis</strong> megobarTa sazogadoebis organizebiTa da<br />
dafinansebiT biaricSi Cveni sabaleto dasis mocekvaveebi sofo fanculaia, ekaterine<br />
lominaZe da giorgi mSvenieraZe iRebdnen monawileobas.<br />
Biarritz, the Bournonville Summer School<br />
During July 25-31, 2010 the Friench resort Biarritz was the place of the traditional Summer School for the young dancers<br />
– Bournonville in Biarritz. The studies were conducted by the Danish choreographers <strong>and</strong> ballet masters – Frank Andersen,<br />
Dinna Bjoern, Anne Marie Vessel Schlueter <strong>and</strong> Eva Kloborg. The dance talents studied the Bournonville style <strong>and</strong><br />
technique. With the organizing <strong>and</strong> financing of the Friends of the Georgian <strong>Ballet</strong>, the dancers of our Company – Sopho<br />
Phantsulaia, George Mshvenieradze <strong>and</strong> Ekaterine Lominadze – were taking part in the Summer school program.
miReba iaponiis saelCoSi<br />
sabaleto dasi iaponiis saelCoSi<br />
THE BALLET COMPANY AT THE EMBASSY OF JAPAN<br />
Reception at the Embassy of Japan<br />
Upon returning from the Tour of Japan the Company was hosted by<br />
the Ambassador of Japan to Georgia, His Excellency Mr. Masayoshi<br />
Kamohara <strong>and</strong> Mrs. Junko Kamohara at the residency. The Artistic<br />
Director of the Company Nina Ananiashvili spoke to the Ambassador<br />
<strong>and</strong> his spouse about the Tour <strong>and</strong> expressed her gratitude towards<br />
the Embassy of Japan for the aid in organizing it.<br />
`mZinare mzeTunaxavi~<br />
qoreografiul saswavlebelSi<br />
v. Wabukianis saxelobis <strong>Tbilisi</strong>s sabaleto xelovnebis<br />
saxelmwifo saswavlebelma tradiciul, yovelwliur<br />
Semajamebel saRamoze, wels p. Caikovskis „mZinare mzeTunaxavi~<br />
warmoadgina. (marius petipas qoreografia. nukri<br />
maRalaSvilis qoreografiuli redaqcia da dadgma).<br />
saswavleblis gamosaSvebi saRamo 27 aprils rusTavelis<br />
TeatrSi gaimarTa da vaxtang Wabukianis dabadebidan 100<br />
wlisTavs mieZRvna. saRamos sakoncerto ganyofilebaSi<br />
Sesrulda variaciebi vaxtang Wabukianis baletebidan,<br />
klasikuri da saxasiaTo cekvebi.<br />
mTavari partiebi „mZinare mzeTunaxavSi~ swavlebis me-7<br />
wlis moswavleebma: nino samadaSvilma (avrora), mari<br />
eloSvilma da mamuka kikaliSvilma (swavlebis me-6-7 wlebi.<br />
lurji frinveli) Seasrules.<br />
<strong>Ballet</strong><br />
NEWS<br />
iaponiaSi gastrolidan dabrunebis Semdeg<br />
sabaleto dasi sakuTar rezidenciaSi miiRo<br />
iaponiis sagangebo da sruluflebianma elCma<br />
saqarTveloSi, misma aRmatebulebam masaioSi<br />
kamuharam da misma meuRlem junko kamuharam.<br />
sabaleto dasis samxatvro xelmZRvanelma<br />
nino ananiaSvili elCs da mis meuRles gastrolis<br />
Sedegebze esaubra da madloba<br />
gadauxada saelCos gastrolis organizebaSi<br />
gaweuli daxmarebisaTvis.<br />
The Sleeping Beauty at<br />
the Choreographic School<br />
The <strong>Tbilisi</strong> V. Chabukiani State<br />
School of <strong>Ballet</strong> Art presented P.<br />
Tchaikovsky’s The Sleeping Beauty<br />
(choreography by Marius Petipa,<br />
choreographic edition <strong>and</strong> staging<br />
by Nurki Maghalashvili) at this<br />
year’s concluding evening. The<br />
annual event was held on April 27 at<br />
the Rustaveli <strong>Theatre</strong>, <strong>and</strong> was<br />
dedicated to the 100 years anniversary<br />
of the birth of Vakhtang Chabukiani.<br />
The concert part of the evening<br />
presented the variations from ballets<br />
by Vakhtang Chabukiani, as well as<br />
classical <strong>and</strong> character dances.<br />
The leading parts in The Sleeping Beauty<br />
were performed by the students of<br />
the school’s 7th year Nino Samadashvili<br />
(Aurora), Mari Eloshvili <strong>and</strong><br />
Mamuka Kikalishvili (6-7th years, The<br />
Blue Bird).<br />
Arabesque 41
amomavali mzis<br />
qveyanaSi<br />
qarTuli <strong>baletis</strong> kidev erTi warmatebuli gamosvla amomavali<br />
mzis qveyanaSi. sami wlis Semdeg iaponiaSi kvlav Sedga <strong>Tbilisi</strong>s<br />
operisa da <strong>baletis</strong> saxelmwifo Taeatris sabaleto dasis<br />
gastroli. klasikuri baletebi `Jizeli~ da `romeo da julieta~<br />
sabaleto dasma qalaqebSi nagoiaSi, osakaSi da tokioSi<br />
warmoadgina. tokioSi qarTuli baleti bunka kaikanisa da<br />
U-Port-is prestiJul 4 000 kacian darbazebSi gamodioda.<br />
gastrolSi, dasTan erTad moskovis didi Teatris solitebi<br />
<strong>and</strong>rei uvarovi da morixito ivata monawileobdnen. dasis<br />
gamosvlebi iaponiaSi 14 marts dasrulda.<br />
gTvazobT iaponuri presis gamoxmaurebebs sagastrolo<br />
speqtaklebTan dakavSirebiT:<br />
42<br />
Arabesque
gastrolebi<br />
Tours<br />
In Country of<br />
the Rising Sun<br />
Another successful visit of the Georgian ballet in the country of the rising sun. After a three year<br />
break, Japan witnessed the tour of the State <strong>Ballet</strong> of Georgia. Classics Giselle <strong>and</strong> Romeo <strong>and</strong><br />
Juliet were presented by the Company in Nagoya, Osaka <strong>and</strong> Tokyo. In the capital city the<br />
Georgian company danced at the prestigious 4000-seater halls of Bunka Kaikan <strong>and</strong> U-Port.<br />
Performing alongside the Company at the tour were soloists of the Bolshoi <strong>Theatre</strong> Andrei<br />
Uvarov <strong>and</strong> Morihiro Iwata. The performances were concluded on March 14.<br />
We present the Japanese press reaction on the Company performances:<br />
Arabesque 43
prima balerinas<br />
naTeli, gamorCeuli<br />
keiko nakamura<br />
Yomiuri Online by Yomiuri Shimbun<br />
11 marti 2010<br />
`didi Teatris mSvenebad~ cnobili nino<br />
ananiaSvili misi iaponuri debiutis 20 wlis<br />
iubilesTan dakavSirebul warmodgenebs<br />
atarebs. me vnaxe speqtakli nagoiaSi (2010 wlis<br />
24 Tebervali, aiCis prefeqturis xelovnebis<br />
darbazi), romelic daaxloebiT 20-dRiani<br />
iaponuri turnes pirvel saRamos warmoadgenda.<br />
is ukve 6 welia am dasis samxatvro xelmZRvanelia<br />
da meore iaponur gastrols atarebs<br />
qarTul sabaleto dasTan erTad. wina turne<br />
sami wlis win Sedga.<br />
dasi or programas warmoadgens: nagoiaSi `romeo<br />
da julieta~ (musika s. prokofievi, qoreografia<br />
l. lavrovski, 3 moqmedeba) iyo naCvenebi.<br />
pirveli moqmedebis pirveli scena veronas<br />
moedanze daZabuli brZoliT daiwyo, ris<br />
Semdegac moqmedebam kapuletebis saxlSi<br />
gadainacvla, sadac wveulebisTvis emzadebian.<br />
julieta (ananiaSvili), ZiZasTan erTad,<br />
marTlac 14 wlis gogonasaviT xarobda. misi<br />
44 Arabesque<br />
figura<br />
feriasaviT msubuqi moZraobebi zustad<br />
Seesabameboda gogonas qcevas.<br />
pirvelad nino 1991 wlis msoflio sabaleto<br />
festivalze vixile. magram, am warmodgenaSi is<br />
gacilebiT ufro axalgazrda da mSvenieri<br />
iyo, vidre maSin. haruko sugimuram, didma<br />
iaponelma msaxiobma, 15 wlis gogona 80 wlis<br />
asakSi ganasaxiera; kabukis Zvelma msaxiobebmac<br />
moxibles mayurebeli gogonaTa rolebis<br />
SesrulebiT, Tumca baleti srulebiT<br />
gansxvavdeba im speqtaklebisagan. nino<br />
ananiaSvilma didi Teatrisa da amerikis<br />
sabaleto Teatris umaRlesi donis balerinas<br />
statusi 20 welze meti xnis ganmavlobaSi<br />
SeinarCuna. misTvis RvTisgan boZebul unarTa<br />
ricxvSi axalgazrduli energiac Sedis.<br />
mesame moqmedeba gansakuTrebulad mSvenieri<br />
iyo. man julietas gancdebi metad gamomxatvelad<br />
gadmosca _ swrafi zrdasruli nabijebiT<br />
is axalgazrda gogonadan qalad gadaiqca.<br />
`romeo da julieta~ siyvarulis, ganSorebis,<br />
tkivilisa da tragediis cnobili istoriaa.<br />
amis gamo speqtaklSi iyo pantomimiT<br />
datvirTuli scenebi, romlebic moZvelebulad<br />
C<strong>and</strong>a. Tumca, aseTi SegrZnebebi prima<br />
balerinas yovlismomcveli pirovnebiT iqna<br />
gadafaruli, romelic `gardacvlili~<br />
julietas rolSic ki mSvenieri iyo.<br />
<strong>and</strong>rei uvarovi (romeo) da morixito ivata<br />
(merkucio), didi Teatris msaxiobebi, brwyinvaleni<br />
iyvnen _ pirveli keTilSobilebiT, meore<br />
ki _ STambeWdavad Sesrulebuli awevebiT.<br />
gamudmebiT Canan scenaze saqarTvelos<br />
saxelmwifo <strong>baletis</strong> iseTi axalgazrda<br />
mocekvaveebi, rogorebic arian lali k<strong>and</strong>elaki<br />
da vasil axmeteli.<br />
eka surmava, nino gogua, morixiro ivata, nino ananiaSvili,<br />
<strong>and</strong>rei uvarovi, ana muradeli, ana albuTaSvili<br />
EKA SURMAVA, NINO GOGUA, MORIHIRO IVATA, NINA ANANIASHVILI,<br />
ANDREY UVAROV, ANNA MURADELI, ANNA ALBUTASHVILI
Vivid,<br />
Outst<strong>and</strong>ing Presence<br />
of A Prima Ballerina<br />
Nina Ananiashvili, admired as “Bolshoi Beauty”, has<br />
performances commemorating the 20th anniversary of her<br />
Japan debut. I saw a performance in Nagoya (February 24,<br />
2010 at Aichi Prefectural Arts <strong>Theatre</strong>), which was the opening<br />
performance of the approximately 20-days-long Japan tour.<br />
She has been Artistic Director of the company for 6 years<br />
<strong>and</strong> this is the second Japan tour for the company, last seen<br />
in Japan three years ago.<br />
The company brings two programs; Romeo <strong>and</strong> Juliet was<br />
staged in Nagoya (Music by S. Prokofiev, Choreographed by<br />
L. Lavrovsky, 3 Acts).<br />
Act I, Scene 1, started with a vigorous skirmish in a square in<br />
Verona; the action moved on to the Capulet home, where a ball<br />
was about to take place. Juliet (Ananiashvili), as a 14-year-old,<br />
cavorted with delight with her nanny. Her light-as-a-fairy<br />
movements were exactly like a girl’s; it seemed as if she were<br />
“love is the loadstone of love”.<br />
I saw Nina for the first time at the World <strong>Ballet</strong> Festival in 1991.<br />
[In this performance as Juliet] she was much more youthful<br />
<strong>and</strong> pretty, as pure as a lily, compared with that time. Haruko<br />
Sugimura, a great Japanese actress, played a 15-year-old-girl<br />
KEIKO NAKAMURA<br />
nino ananiaSvili, <strong>and</strong>rei uvarovi, aleqsei fadeeCevi, morixiro ivata speqtaklis Semdeg. tokio. bunka kaikanis Teatri.<br />
NINA ANANIASHVILI, ANDREY UVAROV, ALEXEI FADEECHEV, MORIHIRO IVATA AFTER A PERFORMANCE. TOKYO, THE BUNKA KAIKAN THEATRE<br />
Yomiuri Online by Yomiuri Shimbun,<br />
March 11, 2010<br />
when she was in her 80s; similarly, old Kabuki actors have<br />
won over the audience with their girl roles. We have these<br />
kinds of splendid performances but ballet is totally different<br />
from such performances. Nina Ananiashvili has kept her<br />
position as a top ballerina at both Bolshoi <strong>Ballet</strong> <strong>and</strong> American<br />
<strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> for more than 20 years. Her God-given talents<br />
obviously include the youthful spring in her muscles.<br />
Act III was particularly splendid. She danced Juliet’s feelings<br />
very expressively — with quick running steps she transformed<br />
from a young girl to a woman through her falling in love with<br />
Romeo (Andrei Uvarov). Romeo <strong>and</strong> Juliet is a well-known<br />
story of the joy of love, the pain of separation <strong>and</strong> above all,<br />
the tragedy of star-crossed lovers. Due to this, there were some<br />
scenes which felt somewhat old fashioned — the choreography<br />
laden with explanatory mime. However, such feelings were<br />
driven away with the overwhelming presence of the prima<br />
ballerina, who was beautifully expressive even as the “dead” Juliet.<br />
Uvarov <strong>and</strong> Iwata, both Bolshoi artists, were brilliant — the former<br />
particularly for his nobility, the later for his astounding elevation.<br />
In addition, the young dancers of the State <strong>Ballet</strong> of Georgia,<br />
such as Lali K<strong>and</strong>elaki <strong>and</strong> Vasil Akhmeteli are steadily<br />
growing up.<br />
Arabesque 45
didi, STambeWdavi<br />
ipei fukuda<br />
kritikosi, The Tokyo Shimbun,<br />
17 marti 2010 (saRamos gamocema)<br />
46 Arabesque<br />
warmodgena<br />
feria ninosagan<br />
nino ananiaSvili, sabaleto samyaros erT-erTi yvelaze<br />
popularuli varskvlavi, iaponiaSi sagastrolod<br />
imyofeba da icekvebs baletebSi _ `Jizeli~ da `romeo da<br />
julieta~. Sesrulda 20 weli misi iaponuri debiutidan,<br />
rodesac mayurebeli misma brwyinvale Sesrulebam<br />
moxibla didi Teatris klasikur sabaleto speqtaklebSi.<br />
es warmodgenebi, iaponur scenaze, misi bolo gamosvla<br />
iqneba julietasa da Jizelis partiebSi.<br />
ferias msgavsma ananiaSvilma scenaze gamoCenisTanave<br />
Teatri SemoqmedebiT sivrced aqcia, romelic misi<br />
auriT iyo savse. misi es sasiamovno unari ucvleli<br />
rCeba, Tumca axalgazrduli, dinamiuri moZraobebi<br />
axla ufro gamomsaxvelobiTaa datvirTuli, rac mis<br />
partiebs met emociurobas matebs.<br />
3 martis `Jizelis~ meore moqmedebis pa de deSi,<br />
rodesac is albers (<strong>and</strong>rei uvarovi) ixsnis sikvdilisagan,<br />
ananiaSvilis Sesruleba ostaturi iyo. is pozidan<br />
pozaze gadadioda da mklavebiT, TaviT, sxeuliTa da<br />
fexebiT dauviwyar, romantikul suraTebs qmnida.<br />
5 marts, `romeo da julietaSi~, man julietas vnebisa<br />
da mwuxarebis gancda romeosTan (<strong>and</strong>rei uvarovi)<br />
pirvelive SexvedrisTanave guliT gadmosca.<br />
misma Sesrulebam gvaCvena msaxiobi, romelic sakuTari<br />
karieris mwvervalze imyofeba da romelmac mTeli<br />
darbazis ovacia daimsaxura. misi partnioroba<br />
uvarovTan brwyinvale iyo, ukanasknel scenaSi maTma<br />
TamaSma ki mayurebelze didi STabeWdileba datova.<br />
mowoneba daimsaxura merkucios partiaSi morihiro<br />
ivatas (didi Teatris erTaderTi iaponeli mocekvave)<br />
gabedulma Sesrulebam.<br />
saqarTvelos saxelmwifo baleti SesamCnev progress<br />
aCvenebs. mocekvaveebs Soris gamorCeuli iyo irakli<br />
baxtaZe (tibaldis partiaSi).<br />
mxolod didi momavali SeiZleba vusurvoT saqarTvelos<br />
saxelmwifo balets, am gamorCeul dass, nino<br />
ananiaSvilis xelmZRvanelobT.
“From Fairy Nina,<br />
Supreme Performances”<br />
Nina Ananiashvili, one of the most popular stars in<br />
the ballet world today, is currently touring Japan in Romeo<br />
<strong>and</strong> Juliet <strong>and</strong> Giselle. This year marks the 20th anniversary<br />
of her debut in Japan, when she deeply impressed<br />
the Japanese audience with her sublime performances<br />
in the same classics with the Bolshoi <strong>Ballet</strong>. These are<br />
her farewell performances in the roles of Juliet <strong>and</strong><br />
Giselle in Japan.<br />
When the fairy-like Ananiashvili first appeared on the<br />
stage, the theatre turned into an artistic space, filled<br />
with her aura. This appealing quality remains unchanged;<br />
however, her youthful dynamic movements have evolved<br />
into deep expressiveness, making her more moving in<br />
her roles.<br />
In Giselle on March 3, the pas de deux in act 2 – where she<br />
saves the life of Albrecht (Andrei Uvarov) – was masterful.<br />
She flowed into pose after pose, with her arms, head, body<br />
<strong>and</strong> legs forming unforgettable Romantic images.<br />
IPPEI FUKUDA<br />
dance critic, The Tokyo Shimbun,<br />
March 17, 2010 (Evening Edition)<br />
In Romeo <strong>and</strong> Juliet on March 5, she expressed Juliet’s growing<br />
sentiments of passion <strong>and</strong> sadness with all her heart from<br />
her first meeting with Romeo (Andrei Uvarov).<br />
Her performance showed an artist who remains at the peak<br />
of her powers <strong>and</strong> excited the applause of the entire<br />
theatre. Her partnership with Uvarov was brilliant <strong>and</strong><br />
their acting at the last scene deeply moved the heart of the<br />
audience. Her feelings for Japan can be said to be reflected<br />
in the performance.<br />
As Mercutio, the bravura dancing of Morihiro Iwata (the<br />
only Japanese dancer with the Bolshoi) drew much applause.<br />
The State <strong>Ballet</strong> of Georgia is making remarkable progress <strong>and</strong><br />
Irakli Bakhtadze (as Tybalt) was notable among the dancers.<br />
One can only wish glory for the future of the distinguished<br />
company led by Nina.<br />
Arabesque 47
spoletosa da<br />
jeikobs filous<br />
festivalebze<br />
At the Spoleto<br />
<strong>and</strong> Jacob’s Pillow<br />
Festivals<br />
9 ivniss <strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong> saxelmwifo Teatris<br />
sabaleto dasi sagastrolod gaemgzavra amerikis SeerTebul<br />
StatebSi. bolo xuTi sezonis ganmavlobaSi es qarTuli <strong>baletis</strong><br />
mesame gastrolia amerikis SeerTebul StatebSi. amJamad maT<br />
isev mouxdaT spoletosa da jeikobs filous prestiJul<br />
saerTaSoriso festivalebze gamosvla. spoletos<br />
festivalze warmodgenili iqna baleti `Jizeli~, jeikobs<br />
filouSi ki erTmoqmedebiani baletebis programa (`bize<br />
variaciebi~, `sagalobeli~, frederik eStonis pa de deebi,<br />
balanCinis „Duo Concertant” da irJi kilianis „Falling Angels”).<br />
sabaleto dasTan erTad spoletos festivalze gamodioda kovent<br />
gardenis samefo <strong>baletis</strong> premieri daviT maxaTeli, jeikobs<br />
filous festivalze ki daniis samefo <strong>baletis</strong> solisti sebastian<br />
kloborgi. orTave mocekvaves kargad icnobs qarTveli mayurebeli.<br />
isini bolo periodSi ramdenjerme monawileobdnen Cvens<br />
speqtaklebSi TbilisSi.<br />
amerikaSi qarTuli <strong>baletis</strong> gastrols exmianeba amerikuli presa:<br />
On June 9 the <strong>Tbilisi</strong> Z. Paliashvili <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> State <strong>Theatre</strong> <strong>Ballet</strong><br />
Company traveled to the United States on the third tour to the country in last<br />
five seasons. This time they performed once more at the Spoleto <strong>and</strong> Jacob’s<br />
Pillow festivals. The Spoleto event saw the Company present Giselle, while<br />
Jacob’s Pillow was treated to a mixed bill program (Bizet Variations, Sagalobeli,<br />
Several pas de deux by Sir Frederick Ashton, Duo Concertant by George<br />
Balanchine <strong>and</strong> Falling Angels by Jirí Kylián). The Royal <strong>Ballet</strong> Principal<br />
Dancer David Makhateli danced alongside the Company at the Spoleto, while<br />
Sebastian Kloborg of the Royal Danish <strong>Ballet</strong> performed together with the<br />
State <strong>Ballet</strong> of Georgia at the Jacob’s Pillow. Both dancers are well known to<br />
the Georgian audience, as they have featured in productions staged in <strong>Tbilisi</strong>.<br />
The US press reacts to the tour of the Georgian ballet in the States:<br />
48<br />
Arabesque
Arabesque 49
dasi, romelic<br />
sasiamovno Tavgadasavlebs<br />
klaudia la roko<br />
prima balerinebma ician, rogor imoqmedon<br />
mayurebelze. swored ase xdeboda oTxSabaTs<br />
ted Sounis saxelobis TeatrSi, sadac jeikobs<br />
filous cekvis festivalis gaxsnaze nino<br />
ananiaSvili publikas Tbilad Sexvda.<br />
ananiaSvilis dasis erT-erTi saintereso mxare,<br />
misi istoria da im dRidan gaCenili saerTaSoriso<br />
interesi gaxlavT, roca rTul mdgomareobaSi<br />
myofi koleqtivi man 2004 wels gamoacocxla.<br />
TbilisSi dabadebuli ananiaSvili, romelic<br />
ukve didi xania saerTaSoriso masStabis<br />
favoriti balerinaa, dass saqarTvelos<br />
prezidentis, mixeil saakaSvilis Txovnis<br />
Semdeg xelmZRvanelobs. is jer kidev amerikis<br />
sabaleto Teatris wamyvani solisti iyo da<br />
uecrad samSobloSi dabrunebul gmirad iqca.<br />
oTxSabaTis programa, romelic jeikobs<br />
filous aRmasrulebelma direqtorma ela<br />
bafma daaxasiaTa, rogorc `meoce saukunisa da<br />
axl<strong>and</strong>eli <strong>baletis</strong> erTi kadri~, frederik<br />
Prima ballerinas know how to work a crowd, sweeping their<br />
arms <strong>and</strong> eyes up <strong>and</strong> out as if to embrace the farthest reaches<br />
of cavernous theaters. So it was on Wednesday at the Ted<br />
Shawn Theater here, when Nina Ananiashvili warmly<br />
acknowledged her public on opening night at the Jacob’s<br />
Pillow Dance Festival.<br />
Never mind that the only things above the stage were humble<br />
rafters; you can take the star out of the opera house, but you<br />
can’t take the opera house out of the star. One of the curiosities<br />
of her troupe, the State <strong>Ballet</strong> of Georgia, is its dual existence<br />
as a plucky start-up operation <strong>and</strong> international attraction since<br />
Ms. Ananiashvili revived the floundering company in 2004.<br />
Ms. Ananiashvili, who is from <strong>Tbilisi</strong> <strong>and</strong> has long been an<br />
intercontinental darling, took control at the request of the<br />
Georgian president, Mikheil Saakashvili; one minute she was<br />
an American <strong>Ballet</strong> Theater principal, the next a returning<br />
50<br />
Arabesque<br />
24 ivnisi 2010<br />
eStonidan irJi kilianamde gaiSala. es ananiaSvilis<br />
mier, samxatvro xelmZRvanelis<br />
ampluaSi, Tavgadasavlebis Ziebis iseT<br />
siyvarulze miuTiTebs, rogorsac is cekvisas<br />
amJRavnebs. dasis mocekvaveebi Tanabari<br />
donisani Canan da ananiaSvilis msgavsad,<br />
mimzidveli gulRiaoba da naklebi maneruloba<br />
axasiaTebT. maT, ted Sounis saxelobis scenis<br />
siviwrovis miuxedavad, teqnikuri<br />
SesaZleblobebis demonstrirebac moaxerxes.<br />
Tumca programa, romelic or saaTze cota<br />
metxans grZeldeboda, mxolod periodulad<br />
iyo saintereso. Cndeba kiTxva, moaxerxa Tu ara<br />
dasma, batoni saakaSvilis mowodebis Semdeg,<br />
sakuTari samxatvro mimarTulebis povna.<br />
Tumca, SesaZloa es imiT iyos gamowveuli, rom<br />
es dadgmebi dasisTvis sakmaod axalia. erTis<br />
garda yvela speqtakli koleqtivma ukanaskneli<br />
ori wlis ganmavlobaSi aiTvisa da logikuria,<br />
rom yvelaze Zlieri is ori nomeri iyo,<br />
Flirtatious Bunch, Instigating Playful Adventures<br />
CLAUDIA LA ROCCO<br />
Published: June 24, 2010<br />
gTavazobT<br />
national hero. Wednesday’s program, which Jacob’s Pillow’s<br />
executive director, Ella Baff, described in preshow remarks as a<br />
“snapshot of ballet in the 20th century <strong>and</strong> now,” stretched from<br />
Frederick Ashton to Jiri Kylian. It proves Ms. Ananiashvili to be<br />
as adventuresome an artistic director as performer. Her dancers<br />
appear equally game, <strong>and</strong>, like her, have an appealing openness<br />
<strong>and</strong> lack of mannerisms. They also displayed technical skill<br />
despite being constrained by the shallow Ted Shawn stage.<br />
But the program, which lasted a little more than two hours,<br />
was only intermittently stirring. It’s tempting to wonder if the<br />
State <strong>Ballet</strong> of Georgia hasn’t quite found its artistic imperative,<br />
beyond Mr. Saakashvili’s request.<br />
Or perhaps it’s that all of these works are so new to the<br />
company. All but one were acquired within the last two years,<br />
<strong>and</strong> it seems no coincidence that the two strongest works have<br />
either been in the repertory the longest (Balanchine’s Duo
omelmac repertuarSi yvelaze didi dro<br />
dahyo (balanCinis “Duo Concertant”, dadgmuli<br />
2006 wels) an romelic specialurad maTTvis<br />
daidga (aleqsei ratmanskis mier dadgmuli<br />
`variaciebi~). es ori baleti, danarCenTagan<br />
gansxvavebiT, cocxal musikaze sruldeboda da<br />
orive ufro cocxlad gamoiyureboda, vidre<br />
2008 wels bruklinis musikalur akademiaSi.<br />
saRamos yvelaze dinamiuri nomris warmodgena<br />
daniis samefo sabaleto dasis solistma<br />
sebastian kloborgma (romelic mowveuli<br />
solistis statusiT cekvavda) da nino goguam<br />
SeZles “Duo Concertant”-Si.<br />
sakmaod sasiamovno iyo sxva nomrebic; saintereso<br />
iyo ananiaSvilis midgoma programis Sedgenis<br />
mimarT da misi cekvis xilvac, romelic axalgazrdul<br />
simsubuqes da musikalur inteleqts<br />
moicavda. prima-balerina `variaciebis~ arc Tu<br />
ise umanko flirtSi cekvavda. mSvenieri<br />
gaxldaT xelebis moZraobis miseuli niuansebi<br />
da daxvewili nabijebi puantebiT eStonis<br />
`taisSi~ (1971), romelsac saxeli masnes operis<br />
meditaciis mixedviT ewoda.<br />
am warmodgenaSi is mgznebare vasil axmetelTan<br />
erTad cekvavda, romelic aseTive efeqturi<br />
iyo lali k<strong>and</strong>elakis partnioris rolSi,<br />
eStonis pa de deSi _ `gazafxulis xmebi~ (1977),<br />
romelic Strausis musikazea dadgmuli. es<br />
dueti, moTamaSe da tkbili SesrulebiT, bevri<br />
awevebiT, moridebul flirts warmoadgens,<br />
rac gvaCvenebs eStonis midgomas _ <strong>baletis</strong><br />
akademiuri mxare Semsruleblebs Soris<br />
Concertant, added in 2006) or were created specifically for the<br />
Georgians (Alexei Ratmansky’s witty, adult play on sexual<br />
manners, Bizet Variations). They were also the only ballets to<br />
feature live music, <strong>and</strong> both looked considerably sharper than<br />
they did during the troupe’s 2008 stint at the Brooklyn<br />
Academy of Music. The Royal Danish <strong>Ballet</strong> soloist Sebastian<br />
Kloborg, appearing as a guest, <strong>and</strong> Nino Gogua offered the<br />
night’s most incisive, dynamic performances in Duo Concertant.<br />
Certainly, there was plenty to admire elsewhere, in Ms.<br />
Ananiashvili’s programming <strong>and</strong> in her dancing, which retains<br />
its youthful freshness <strong>and</strong> musical intelligence. There she was<br />
as the not-so-innocent flirt in Bizet Variations. And how good<br />
to see the supple, nuanced play of her arms <strong>and</strong> delicate point<br />
work in Ashton’s Thaïs (1971), named for the Meditation from<br />
Massenet’s opera.<br />
She performed it with the ardent Vasil Akhmeteli, who was<br />
equally effective with Lali K<strong>and</strong>elaki in Ashton’s Voices of<br />
Spring pas de deux (1977), set to Strauss. Mellow <strong>and</strong> playful,<br />
the duet makes much of traveling lifts <strong>and</strong> coy flirtations,<br />
emphasizing Ashton’s penchant for softening ballet’s academic<br />
side with subtle, witty exchanges. His characters almost always<br />
seem like human beings first, even (or perhaps especially)<br />
msubuqi urTierTobiT Seamsubuqos. misi<br />
personaJebi TiTqmis yovelTvis adamianebi<br />
arian, maSinac ki (an SeiZleba, gansakuTrebiT<br />
maSin), rodesac isini cxovelebs asaxiereben,<br />
rogorc es 1985 wels dadgmul cocxali<br />
xasiaTis `kataSi~ Cans, romelic oTxSabaTs<br />
lana mRebriSvilma Seasrula.<br />
damajerebloba aklda ana muradelisa da oTar<br />
xelaSvilis cekvas eStonis mier delibis<br />
musikaze dadgmul `silvias~ pa de deSi (1952).<br />
maT TiTqos gansakuTrebiT SeuSala xeli<br />
scenis SezRudulma zomebma. Tumca xelaSvili<br />
flobs Zlier, sivrcis STanmTqmel naxtoms,<br />
muradelma ki, imis miuxedavad, rom finaluri<br />
nawilisaken fexma cotaTi umtyuna, silvias<br />
Sarmi gaacocxla.<br />
dasi sruliad sxva mxriv warmoCinda kilianis<br />
“Falling Angels”-Si (1989), romelic aTletur,<br />
Tumca moZvelebul pasuxs warmoadgens stiv<br />
riqis “Drumming”-ze da saRamos `bisze~ _<br />
qarTul xalxur cekvaze _ `kintauri~, sadac<br />
solisti nino gogua gaxldaT. es iyo<br />
gansakuTrebuli siurprizi. `Tuki daRlili ar<br />
xarT~ _ aRniSna ananiaSvilma, romelic,<br />
rogorc yovelTvis Sarms asxivebda.<br />
nino ananiaSvili da sabaleto dasi „Jizelis“ Semdeg<br />
diriJor robert koulTan erTad. spoletos festivali<br />
NINA ANANIASHVILI AND THE BALLET COMPANY WITH CONDUCTOR ROBERT COLE AFTER<br />
THE GISELLE PERFORMANCE. THE SPOLETO FESTIVAL<br />
when they are portraying animals, as in the saucy 1985 romp<br />
La Chatte métamorphosée en femme, danced on Wednesday by<br />
Lana Mghebrishvili.<br />
Anna Muradeli <strong>and</strong> Otar Khelashvili lacked convincing<br />
chemistry in Ashton’s Sylvia pas de deux (1952), set to Delibes,<br />
<strong>and</strong> seemed especially affected by the stage’s limitations. But<br />
Mr. Khelashvili has a buoyant, space-eating jump, <strong>and</strong> Ms.<br />
Muradeli, though her footwork failed her toward the end,<br />
evoked Sylvia’s steely charms.<br />
The company showed an entirely different side in Mr.<br />
Kylian’s Falling Angels (1989), an athletic, rather dated<br />
response to Steve Reich’s Drumming, <strong>and</strong> in the evening’s<br />
encore, Kintauri, a slinky Georgian folk dance led by Ms.<br />
Gogua. It was a special surprise, “if you’re not tired,” Ms.<br />
Ananiashvili teased, charming as ever.<br />
Arabesque 51
alerina da dasi,<br />
janin parkeri<br />
JANIN PARKER<br />
52<br />
Arabesque<br />
romelic gaizarda<br />
A ballerina <strong>and</strong> a troupe grow up
nino<br />
ananiaSvilis, msoflio<br />
<strong>baletis</strong> WeSmariti varskvlavis, xasiaTSi<br />
yovelTvis iyo raRac Tineijeruli _ glamurul-<br />
Tan erTad garkveuli eqstravagantulobac.<br />
saqarTvelos saxelmwifo sabaleto dasic,<br />
romelsac is 2004 wlis Semdeg xelmZRvanelobs,<br />
am Tvisebis matarebelia _ zogjer seriozulad<br />
motivirebuli, zogjer ki moTamaSe, morcxvi<br />
da msubuqi. jeikobs filouze dasis sami wlis<br />
win<strong>and</strong>eli gamosvlis Semdeg koleqtivi<br />
TineijeriviT mudmiv cvalebadobaSi imyofeba.<br />
isini sakmaod ambiciurebic arian: maT programaSi<br />
Svidi baletia (damatebiT `siurprizTan~<br />
erTad). ananiaSvilis gadawyvetileba, SesTavazos<br />
mis mocekvaveebs srulfasovani repertuari,<br />
sworia, Tumca araa aucilebeli yvela tipis<br />
qoreografia yovel warmodgenaze Seasrulon.<br />
unda aRiniSnos, rom misi axalgazrda mocekvaveebi<br />
fizikurad da msaxioburad jer kidev ar<br />
arian aseTi mravalferovani programisTvis<br />
daxvewilebi. sabednierod, am sirTuleebTan<br />
erTad SeimCneva dasis zrdac, gansakuTrebiT<br />
maTi amomavali varskvlavis _ nino goguas<br />
magaliTze.<br />
saRamo britaneli qoreografis, frederik<br />
eStonis patara dadgmebma da srulmasStabiani<br />
dadgmebis fragmentebma gaxsna. aseTi programa<br />
sakmaod rTulia gadmosacemad. `taisi~ pa de<br />
deSi ananiaSvilma da vasil axmetelma Jiul<br />
masnes nostalgiur musikas sakuTari, romantikuli<br />
Sesabamisoba mouZebnes, rac ananiaSvilis<br />
haerSi mcurav bureebsa da axmetelis<br />
mier Tavs zemoT awevebSi gamoixata, stilis<br />
uneblie cvlilebebis gareSe. axmeteli<br />
eStonis siuitis bolosac warmogvidga<br />
energiiT savse lali k<strong>and</strong>elakTan erTad,<br />
`gazafxulis xmebis~ pa de deSi, romlis<br />
musikac gamonaklisia iohan Straus I I -is<br />
pompezuri musikaluri stilidan.<br />
`silvias~ pa de deSi ana muradelisa da oTar<br />
xelaSvilis lamaz wyvils leo delibis mxiaruli<br />
musikis Sesaferisi warmodgenis gamarTva gauWirda.<br />
es aSkarad nerviulobas unda mivaweroT,<br />
Nina Ananiashvili, a true star in the ballet world, has<br />
always had a hint of the teenager about her, a little<br />
gawkiness alongside the glamour. The State <strong>Ballet</strong> of<br />
Georgia, which she has directed since 2004, shares some<br />
of those qualities, at times earnest, playful, shy, <strong>and</strong> goofy.<br />
In the three years since the company’s first visit to Jacob’s<br />
Pillow, the company, like a teenager, has been constantly<br />
changing.<br />
And it is rather ambitious: There are seven ballets (<strong>and</strong> a<br />
“surprise’’ encore) on the program. It’s right for<br />
Ananiashvili to provide her dancers with such a panoply<br />
of repertoire, but they needn’t do it all in every performance.<br />
And as yet, her young dancers aren’t always up to<br />
the physical <strong>and</strong> artistic subtleties of such diverse<br />
programming. Happily, along with growing pains, there is<br />
evidence of growing up, most notably in the superb<br />
development of the company’s own rising star, the<br />
ballerina Nino Gogua.<br />
A suite of short works <strong>and</strong> excerpts from longer pieces<br />
by the late British choreographer Frederick Ashton<br />
opened the evening. This sort of programming is<br />
challenging, as the dancers must authentically convey<br />
something larger, a whole world in a thumbnail sketch.<br />
In the Thais Pas de Deux, Ananiashvili <strong>and</strong> Vasil<br />
Akhmeteli matched Jules Massenet’s yearning melody<br />
with their own soulful romance — lots of wafting<br />
bourrees for her <strong>and</strong> big overhead lifts for him —<br />
without succumbing to bathos. Akhmeteli returned at<br />
the end of the Ashton suite to partner the vivacious Lali<br />
K<strong>and</strong>elaki in the Voices of Spring Pas de Deux, a breezy<br />
romp somewhat ill-suited to the pomp of Johann<br />
Strauss II.<br />
In the Sylvia Pas de Deux, the h<strong>and</strong>some couple Anna<br />
Muradeli <strong>and</strong> Otar Khelashvili struggled but failed to<br />
match the playfulness in Leo Delibes’s music, the duet’s<br />
sweet formality overshadowed by apparent nerves. More<br />
Arabesque 53
vasil axmeteli, nino ananiaSvili, saqarTvelos elCi aSS-Si baTu quTelia,<br />
daviT maxaTeli, nino gogua. spoletos festivali<br />
VASIL AKHMETELI, NINA ANANIASHVILI, BATU KUTELIA _ THE AMBASSADOR OF GEORGIA TO<br />
THE USA, DAVID MAKHATELI, NINO GOGUA. THE SPOLETO FESTIVAL<br />
nino gogua da sebastian kloborgi amerikel musikosebTan erTad.<br />
“DUO CONCERTANT”. jeikobs filous festivali<br />
NINO GOGUA AND SEBASTIAN KLOBORG WITH US MUSICIANS.<br />
DUO CONCERTANT. THE JACOB’S PILLOW FESTIVAL<br />
sabaleto dasi jeikobs filous festivalis scenaze<br />
THE BALLET COMPANY ON THE JACOB’S PILLOW FESTIVAL STAGE<br />
54 Arabesque<br />
romelmac duetis mSvenieri formaluroba gadafara.<br />
metad warmatebuli iyo lana mRebriSvili<br />
_ man katis xasiaTis srulad gadmocema moaxerxa<br />
SarmiT savse, Tumca mcire masStabis `kataSi~.<br />
amdenadve axasiaTebda Sarmi da masStabis<br />
simcire aleqsei ratmanskis `bizes variaciebis~<br />
pa de sizs, romelic garkveulwilad msubuq<br />
fsiqodramas warmoadgens, romelSic ananiaSvilis<br />
kekluci gmiris guli srulad ekuTvnis<br />
mgznebare, mamakacur axmetels. am ukanasknelis<br />
Sesruleba namdvilad iwvevda Seyvarebuli gmiris<br />
STabeWdilebas, maSin roca danarCeni mamakacebi<br />
TiTqos mxolod maTi awevis dros elodnen.<br />
saRamos namdvili mSveneba iyo jorj balanCinis<br />
martivi “Duo Concertant”, Seqmnili ori mocekvavisa<br />
da scenaze Semsrulebeli ori musikosisaTvis<br />
(pianisti janet fangi da mevioline<br />
devid saTorni). speqtaklSi gogua da sebastian<br />
kloborgi (mowveuli artisti daniis samefo<br />
sabaleto dasidan) usmendnen musikas fortepianosTan,<br />
Semdeg ki TviT asrulebdnen cekvas<br />
igor stravinskis dramatul melodiaze. sami<br />
wlis win gogua, misi mSvenieri saSemsruleblo<br />
xazebiTa da teqnikiT, ver axerxebda daZabulobis<br />
gareSe, Tavisuflad cekvas. axla is srulebiT<br />
flobs sakuTar Tavs da rbili, mgrZnobiarea,<br />
moZraobs Tavisuflad da srulad. kloborgi<br />
fizikurad amdenad daxvewili araa _ mas mcire<br />
alegros nawilebisaTvis saWiro simkveTre<br />
jer kidev ar gaaCnia _ Tumca temperamentiT<br />
is kargad Seesabameboda goguas.<br />
irJi kilianis “Falling Angels”-Si rva balerina<br />
TiTqos marionetebiviT, mTlianad stiv riqis<br />
“Drumming, Part 1”-is melodiiT iyo amoZravebuli.<br />
maTi swrafad cvalebadi moZraobebi an erTmaneTTan<br />
axlos myofi fexebiT sruldeboda, an<br />
erTi myisieri moZraobidan meoremde Sesrulebul<br />
meTodur nabijebSi gamoixateboda.<br />
periodulad isini idgnen an iwvnen maTTvis<br />
sinaTliT gamoyofil oTxkuTed sivrceSi,<br />
TiTqos yuTSi iyvnen moqceulni _ es<br />
STabeWdileba maTi metwilad unisonuri<br />
cekviT Zlierdeboda. soloebi da duetebi<br />
mxolod xazs usvamda ganmeorebiT xasiaTs _<br />
swrafad moxrili muxli, an uceb gaSlili<br />
mklavi iseve iqcevda yuradRebas, rogorc<br />
wylis aRelveba gubis wynar zedapirze.<br />
Sesruleba metad intensiuri iyo da amasTan<br />
erTad, araTanabari. balerinebidan yvela ar<br />
flobs sxeulis Zlier zeda nawils, romelsac<br />
aseTi dadgma moiTxovs. isini moqnilni arian,<br />
Tumca ar floben organuli talRuri Sesrulebis<br />
codnas. amis miuxedavad, dasma sirTuleebs<br />
gauZlo da SemogvTavaza rogorc kilianis<br />
kargi warmodgena, ise momavlis perspeqtiva.
successful was Lana Mghebrishvili, evoking all that is<br />
stereotypically feline in the charming but scant La Chatte.<br />
Also charming though slight was Alexei Ratmansky’s<br />
“Bizet Variations Pas de Six,’’ a perhaps tongue-in-cheek<br />
period psychodrama. Ananiashvili played the coquette<br />
whose heart truly belongs to an ardent <strong>and</strong> virile<br />
Akhmeteli. The other women pouted like philistines, <strong>and</strong><br />
while Akhmeteli looked like he was in love, the other<br />
men looked like they were just waiting for the next lift.<br />
The real joy of the evening was George Balanchine’s<br />
gloriously simple “Duo Concertante,’’ for two dancers<br />
<strong>and</strong> two onstage musicians, pianist Jeannette Fang <strong>and</strong><br />
violinist David Southorn. Throughout the piece, Gogua<br />
<strong>and</strong> Sebastian Kloborg (a guest from the Royal Danish<br />
<strong>Ballet</strong>) stood at the piano, listening <strong>and</strong> responding to<br />
the dramatic Igor Stravinsky score. Three years ago<br />
Gogua, though possessed of a beautiful line <strong>and</strong><br />
technique, couldn’t seem to relax, to just dance. Now she<br />
has come into herself, lithe <strong>and</strong> sensuous, moving with<br />
ease <strong>and</strong> plenitude. Though Kloborg wasn’t as refined<br />
physically — he doesn’t yet have the crispness for the petit<br />
allegro sections — he was temperamentally well-suited to<br />
Gogua.<br />
The eight women in Jiri Kylian’s “Falling Angels’’ seemed like<br />
marionettes propelled almost entirely by Steve Reich’s<br />
“Drumming, Part 1.’’ They skittered neurotically with their feet<br />
close together or stepped methodically from one long lunge to<br />
another, like slo-mo cyborg marathoners. Sometimes the<br />
women stood or lay down in their own squares of light as if<br />
they were boxed in, a sense heightened by the mostly unison<br />
dancing. The solos <strong>and</strong> duets that broke out only underscored<br />
the stark repetition: A quickly bent knee or flung out arm<br />
caught the eye like a sudden ripple in a quiet pond.<br />
It was rigorous stuff, <strong>and</strong> uneven in execution. Not all the<br />
women have the upper body strength for some of the piece’s<br />
dem<strong>and</strong>s, <strong>and</strong> though flexible, they don’t all know how to<br />
undulate organically. Nonetheless the company persevered,<br />
leaving us with a worthy Kylian, <strong>and</strong> the promise of possibility.<br />
Arabesque 55
nino gogua, vasil axmeteli. „demoni“<br />
NINO GOGUA, VASIL AKHMETELI. DEMON<br />
56<br />
Arabesque
premiera<br />
Premiere<br />
giorgi aleqsiZis dabadebidan<br />
70 wlisTavis aRsaniSnavad<br />
<strong>Tbilisi</strong>s operisa da <strong>baletis</strong><br />
saxelmwifo Teatris sabaleto<br />
dasma misi qoreografia aRadgina.<br />
qoreografis saiubileo saRamo<br />
11 da 12 maiss S. rusTavelis<br />
saxelobis saxelmwifo dramatul<br />
TeatrSi gaimarTa. gogi aleqsiZis<br />
qoreografiis aRdgenaze misma<br />
meuRlem, sabaleto dasis pedagogrepetitorma<br />
marina aleqsiZem da<br />
qaliSvilma, dasis solistma<br />
mariam aleqsiZem imuSaves.<br />
programa, romelic<br />
or ganyofilebad iqna<br />
warmodgenili 12 sabaleto<br />
miniaturisa<br />
(a. vebernis, m. de falias,<br />
j. f. ramos, o. karavaiCukis,<br />
g. yanCelis, v. kaxiZis,<br />
a. piacolas, i. dunaevskis da<br />
a. knaifelis musikaze)<br />
da balet `demonisgan~ (g. yanCelis<br />
#6 simfoniaze) Sedgeboda.<br />
gTavazobT Jurnalist<br />
sofo kilasonias werils,<br />
romelic gamoqveynda yoveldRiur<br />
gazeT `24 saaTSi~.<br />
The <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> State <strong>Theatre</strong><br />
<strong>Ballet</strong> Company staged choreography<br />
by George Aleksidze, to mark the 70 years<br />
anniversary of the birth of the<br />
choreographer. The evening took place at<br />
the Shota Rustaveli State Drame <strong>Theatre</strong><br />
on May 11 <strong>and</strong> 12.<br />
The reconstruction of the choreography<br />
was undertaken by Marina <strong>and</strong> Mariam<br />
Aleksidzes. The program, presented in two<br />
acts, consisted of 12 ballet miniatures<br />
(on music by A. Webern, M. de Falla,<br />
J. P. Remo, O. Karavaichuk,<br />
G. Kancheli, V. Kakhidze, A. Piazzola,<br />
I. Dunaevsky <strong>and</strong> A. Knaifel) <strong>and</strong> a full<br />
scale ballet Demon (on Symphony No. 6<br />
by G. Kancheli).<br />
We present the article by Sopho Kilasonia,<br />
published in the daily newspaper 24 Hours:<br />
Arabesque 57
`me, gogi aleqsiZe davibade 1939 wels, qalaq<br />
TbilisSi. adamiani Tavis dabadebas, pataraobas<br />
cxovrebis manZilze ixsenebs suraTebiT,<br />
mSoblebis da axloblebis mogonebebiT. am<br />
striqonebs vwer 65 wlis asakSi, am, SeiZleba<br />
iTqvas, cxovrebis mwvervalidan, scenebi da<br />
kadrebi bavSvobidan mikroskopiulad dapataravebulia<br />
da bindSia gaxveuli...~ _ ase iwyeba<br />
vrceli teqsti, romelic moicavs mis monologebs,<br />
Cvens dialogebs, amonaridebs mogonebebidan da<br />
gegmebs im momavlisTvis, romelic ukve mis<br />
gareSe, magram mainc viTardeba. teqsti, romlis<br />
sruli da erTaderTi versia, romelic misgan<br />
saCuqrad damrCa, jer mxolod Cemia, Tumca<br />
jerjerobiT... marTalia srulad mkiTxvelisTvis<br />
jer ar memeteba, magram esec jerjerobiT. ara<br />
erT rusulenovan gamocemas, male qarTulic<br />
Seemateba... wigni adamianze, romelmac, rogorc<br />
Tavad Tqva, sicocxle moZraobis gareSe<br />
wamiTac ver warmoidgina.<br />
giorgi aleqsiZisTvis 65 weli marTla mwvervali<br />
iyo da ara dasasruli, es imis miuxedavad,<br />
rom 3 wlis Semdeg wavida. albaT mxolod<br />
rCeulebi axerxeben sicocxlis bolomde darCnen<br />
iseTebad, rogorebic iyvnen `dasawyisSi~ _<br />
SemoqmedebiTad aqtiurni, energiulni, savse<br />
ideebiT, survilebiT, magram bavSvebiviT<br />
Tavisufalni yovelgvari negatiurisgan. albaT<br />
es Tavisufleba da simSvide iyo mizezi, rom<br />
bolo Sexvedrisas, roca miTxra, `male waval,<br />
bevri ar damrCenia~, mainc mSvidad ijda,<br />
axalgazrda, Tanamedrove musikosis mier<br />
Seqmnil eleqtronul musikas usmenda da<br />
qoreografiul monaxazebs rveulSi `iwerda~...<br />
im dRes Tu vinme dardobda, Tu vinmes eSinoda<br />
Cvens Soris, es me viyavi da ara is.<br />
sakuTari dadgmebis <strong>Tbilisi</strong>s sabaleto<br />
scenaze xelaxla xilvas bolo ramdenime weli<br />
58 Arabesque<br />
sicocxle<br />
sofo kilasonia<br />
24 saaTi, 23.05.10<br />
moZraobaSi<br />
giorgi aleqsiZe _ 70<br />
eloda. marTalia, mis sicocxleSi es ver<br />
moxerxda, magram 11 da 12 maiss mis 70<br />
wlisTavTan dakavSirebiT, <strong>Tbilisi</strong>s operisa<br />
da <strong>baletis</strong> Teatris sabaleto dasi misi<br />
dadgmebiT gamovida SoTa rusTavelis<br />
saxelobis Teatris scenaze. giorgi aleqsiZis<br />
sxvadasxva periodis dadgmebi mariam da marina<br />
aleqsiZeebma aRadgines.<br />
qoreografis 70 wlisTavisadmi miZRvnili sa-<br />
Ramos programa ZiriTadad qoreografiul<br />
miniaturebs moicavda. neoklasikisa da<br />
modernis stilSi folkloruli,<br />
miTologiuri Temebi da ubralod usiuJeto<br />
kompoziciebi SesaZloa avtoris xelovnebis<br />
masStabs vera, magram misi xelweris<br />
tendenciebs da msoflxedvas mainc naTlad<br />
warmogvidgens. aleqsiZis am dadgmebis<br />
kamerul xasiaTs ki rusTavelis Teatris<br />
scena-darbazi adekvatur ganwyobas matebda.<br />
Tu am saRamos konteqsts, saiubileo TariRs<br />
CamovaSorebT, aRmovaCenT, rom <strong>Tbilisi</strong>s<br />
operisa da <strong>baletis</strong> Teatris sabaleto dasi<br />
sakuTar sarepertuaro erT-erT xazs<br />
agrZelebs _ mis erTmoqmedebian baletebsa da<br />
mcire sabaleto opusebs amieridan aleqsiZis<br />
mcire dadgmebic Seemateba. Tu gaviTvaliswinebT<br />
imas, raoden didi mniSvneloba eniWeba<br />
dasavleTSi, konkretulad evropaSi<br />
saavtoro, originalur balets, SeiZleba<br />
vivaraudoT, rom ramdenime dadgma,<br />
romelsac warmogvidgens, SesaZloa dasis<br />
sagastrolo repertuarSic aRmoCndes da<br />
warmatebac daimsaxuros. miT ufro, rom<br />
qoreografis qaliSvilma, mariam aleqsiZem,<br />
aRniSnuli miniaturebidan ramdenime damoukidebel<br />
gastrolebze evropis sxvadasxva<br />
qalaqSi ukve ramdenjerme Seasrula da<br />
yovel jerze `bisze~ gavida.
sabaleto saRamo ramdenime nawilad daiyo. ar<br />
yofila vinme, vinc giorgi aleqsiZeze gvesaubreboda.<br />
mxolod misi xelovneba da kidev<br />
misi monologi _ Canaweri, romelic<br />
periodulad ismis da ganmartavs detalebs _<br />
musikis rols, arCevanis Tavisuflebas,<br />
formas xelovnebaSi da a.S.<br />
saRamoze, qoreografiuli miniaturebis<br />
garda, mxolod erTi SedarebiT masStaburi<br />
dadgma _ `demoni~ (musika _ gia yanCelis me-6<br />
simfonia) gaxldaT warmodgenili, riTic<br />
dasrulda qoreografiuli saRamo, Tumca<br />
yanCeli, sxvebTan erTad, manamdec ismis... rac<br />
Seexeba `demons~, rom nino goguas daxvewili<br />
formebi da plastika am Zalian pretenziul<br />
dadgmas da aleqsiZisTvis damaxasiaTebel<br />
stilizirebas ara Tu uZlebs, Zalian ixdens.<br />
am Semsruleblis wyalobiT dadgma gaxda ara<br />
mxolod saintereso, aramed Zalian sanaxaobrivi.<br />
qoreografia ki Zalian metyveli.<br />
programaSi CarTuli gaxldaT <strong>baletis</strong> moyvarulTaTvis<br />
kargad cnobili dadgma `tangos<br />
magivrad~, romelsac isev lali k<strong>and</strong>elaki,<br />
isev araCveulebrivad asrulebda. qarTveli<br />
mayureblisTvis nacnobia aseve knaifelis<br />
`frTebi~. magram saRamos programa ramdenime<br />
iseT miniaturasac gvTavazobda, romlebic<br />
qoreografma seriozuli travmis Semdeg,<br />
sicocxlis bolo wlebSi ukve peterburgSi<br />
dadga da TbilisSi pirvelad Sesrulda. maT<br />
Soris unda gamovarCio `SuSanikis tanjva~,<br />
romelsac pirvel SemadgenlobaSi nino<br />
oCiauri, xolo 12 maiss lana mRebriSvili<br />
asruleben. dramatizmi, romelic am dadgmaSi<br />
ukiduresia da romelic saerTod aleqsiZis<br />
bolo dadgmebSi Zalian TvalsaCinoa, zogadad<br />
misTvis manamde damaxasiaTebeli laRi maneris<br />
fonze, orive mocekvavis mier kargad, magram<br />
gansxvavebulad aris gaazrebuli, rac maTi<br />
gansxvavebuli plastikiT da Sinagani<br />
dinamikiTac aixsneba.<br />
giorgi aleqsiZis qoreografiis saRamos<br />
yvelaze originaluri da dasamaxsovrebeli<br />
saxe mainc mariam aleqsiZis wiTeli gaxldaT,<br />
wiTeli _ kostiumi da am feris adekvaturi<br />
temperamenti, romliTac flamengos monaxazebsa<br />
da aleqsiZis stilis ariTmias aerTianebda.<br />
ar vici darCeba Tu ara `giorgi aleqsiZis<br />
qoreografiis saRamo~ <strong>Tbilisi</strong>s saxelmwifo<br />
sabaleto dasis repertuarSi. faqtia, rom<br />
momswre gavxdi Tu rogor kargad miiRo<br />
mayurebelma is da ramdenad didi iyo interesi.<br />
ar vici ra darCeba aleqsiZisgan dRev<strong>and</strong>el<br />
dass, magram is ki zustad vici ra dagvrCa<br />
Cven, vinc mas vicnobdiT, rogorc maswavlebels,<br />
rogorc respondents, rogorc megobars, es<br />
aris misi mowodebebi _ SemoqmedebiTi Tavisuflebis,<br />
ubralod Tavisuflebis da siyvarulis,<br />
saqmisa da sicocxlis siyvarulis Sesaxeb.<br />
`cxovrebis azri imaSi mdgomareobs, rom<br />
ecado gaxde ukeTesi, Tavisufali Seni<br />
usaSvelod dabneuli azrebisgan, vnebebisgan,<br />
SiSisgan. ar unda misce sxvebs ufleba<br />
ibatonon Sen Sinagan samyaroze, yvelas Tavisi<br />
sakuTari cxovreba aqvs... sicocxle ar unda<br />
gaflango... unda gaufrTxilde sulier<br />
simSvides. yvelaferi warmavalia, amitom nu<br />
ganicdi wvrilmanebs da rac mTavaria, iyavi<br />
yofiTze cota ufro maRla.”<br />
mariam aleqsiZe. `ori espanuri simRera~<br />
MARIAM ALEKSIDZE. TWO SPANISH SONGS Arabesque 59
SOPHO KILASONIA<br />
“I, George Aleksidze, was born in 1939 in <strong>Tbilisi</strong>. Man recalls<br />
his birth <strong>and</strong> childhood with pictures <strong>and</strong> memories of<br />
parents <strong>and</strong> relatives. These lines are written by me at the age<br />
of 65, when frames of childhood are seen diminished <strong>and</strong> as<br />
in fog, from this so-called ‘peak’ of life…” – this is the<br />
beginning of a extensive text encompassing his monologues,<br />
our dialogues, fragments from memories, <strong>and</strong> plans for the<br />
future that goes on, now without him. This text, in its full<br />
<strong>and</strong> only version, is left to me from him, <strong>and</strong> belongs only<br />
to me, at least yet... It is hard for me to share it in full with<br />
readers, yet. Numerous Russian editions will be enriched<br />
by a Georgian one soon... The book about the man who,<br />
in his own words, could not imagine life without movement,<br />
even for a second.<br />
60<br />
Arabesque<br />
24 Hours<br />
Life<br />
in Movement<br />
GEORGE ALEKSIDZE - 70<br />
lali k<strong>and</strong>elaki, vasil axmeteli. „tangos nacvlad“<br />
LALI KANDELAKI, VASIL AKHMETELI. INSTEAD OF A TANGO
For George Aleksidze, 65 years was the peak, <strong>and</strong> not the<br />
end, despite that he passed away 3 years after. Perhaps only<br />
the chosen manage to stay until the end like they were at the<br />
‘beginning’,– active in artistic work, energetic, full of ideas,<br />
wishes, but free of anything negative, like children. Probably<br />
this freedom <strong>and</strong> calmness was the reason, that during our<br />
last meeting, when he said “I will leave soon, not much is left<br />
for me”, he still sat calmly, listening to the electronic music<br />
of a modern young musician, <strong>and</strong> ‘noted’ the choreographic<br />
sketches in notebook… Of us two, it was me who was<br />
concerned <strong>and</strong> afraid that day.<br />
He had been waiting for the last few years to see his<br />
productions restaged in <strong>Tbilisi</strong>. While it did not happen<br />
during his life, the ballet company of the <strong>Tbilisi</strong> <strong>Opera</strong> <strong>and</strong><br />
<strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> presented his works in the Shota Rustaveli<br />
<strong>Theatre</strong> on May 11 <strong>and</strong> 12, to mark the 70 years anniversary<br />
of his birth. George Aleksidze’s stagings from various times<br />
were reconstructed by Mariam <strong>and</strong> Marina Aleksidzes.<br />
The anniversary evening program consisted mainly of the<br />
choreographic miniatures. The neoclassical <strong>and</strong> modern<br />
mythological themes, as well as simple plot-less compositions<br />
may not display the scale of author’s artistic work, but<br />
definitely present his signature trends <strong>and</strong> ideology. And the<br />
mood for the chamber character of these productions was<br />
augmented by the Rustaveli <strong>Theatre</strong> stage-hall.<br />
If we separate the anniversary context from this evening, it<br />
can be discovered that the ballet company of the <strong>Tbilisi</strong><br />
<strong>Opera</strong> <strong>and</strong> <strong>Ballet</strong> <strong>Theatre</strong> carries on with one of its repertory<br />
lines – the miniature stagings by Aleksidze will join the oneact<br />
ballets <strong>and</strong> minor ballet opus’. Taking into account the<br />
significance that is attached to author’s ballets of original<br />
work in Europe, it can be speculated that several of the<br />
works presented today <strong>and</strong> tomorrow could find their place<br />
in the company’s touring repertory <strong>and</strong> enjoy success in this<br />
manner. Especially as Mariam, the choreographer’s daughter,<br />
has already performed several of the mentioned miniatures<br />
on individual tours to several European cities <strong>and</strong> enjoyed<br />
curtain calls each time.<br />
The evening was split into several parts. There was nobody<br />
speaking to us about George Aleksidze. It was just his art<br />
<strong>and</strong> his monologue, which periodically explains the details<br />
like the role of music, freedom of choice, form in art,<br />
<strong>and</strong> so on.<br />
Besides the miniatures, a work of a larger scale – Demon<br />
(Symphony No.6 by Gia Kancheli) was presented, which<br />
concluded the evening. Kancheli’s music can also be heard<br />
before that, though… And regarding Demon it can<br />
be said that Nino Gogua’s exquisite physique <strong>and</strong> plastics<br />
not only endure this pretentious production with<br />
Aleksidze’s stylistics, but suits it to itself well. Thanks<br />
to this performer the work has become not only<br />
interesting, but beautiful to witness, while the choreography<br />
is very telling.<br />
Instead of a Tango, well-known to the balletomanes,<br />
was also included in the program, <strong>and</strong> performed<br />
marvelously by Lali K<strong>and</strong>elaki, again. Wings by Knaifel is<br />
another piece familiar to the Georgian audience. But the<br />
evening treated us to several miniatures staged by the<br />
choreographer in St. Petersburg, after suffering the significant<br />
trauma, <strong>and</strong> performed in <strong>Tbilisi</strong> for the first time.<br />
Among them should be noted The Martyrdom of Queen<br />
Shushaniki, with Nino Ochiauri in the first cast, <strong>and</strong> Lana<br />
Mghebrishvili on May 12. The drama, reaching its peak in<br />
this work, <strong>and</strong> characteristic to the Aleksidze’s last<br />
stagings in contrast to his earlier free manner, is<br />
acknowledged, although differently, by both dancers.<br />
This can also be explained by their different plastics<br />
<strong>and</strong> inner dynamics.<br />
Although the most original <strong>and</strong> significant image of the<br />
evening was the red of Mariam Aleksidze - the red costume<br />
<strong>and</strong> the appropriate temperament, encapsulating the<br />
flamengo lines <strong>and</strong> arrhythmics of Aleksidze’s style.<br />
It is difficult to know if The Evening of Choreography by George<br />
Aleksidze will retain its place in the ballet company’s<br />
repertory, although I can be definite about the warmth the<br />
audience received it with, <strong>and</strong> the interest towards it. I do not<br />
know what today’s company will inherit from Aleksidze,<br />
although I know for sure what will stay with us, the ones<br />
who knew him as a teacher <strong>and</strong> a friend – it is his calls for<br />
artistic freedom, freedom in general, <strong>and</strong> love towards the<br />
work <strong>and</strong> life.<br />
“The essence of life is to become better, to become free<br />
from your utterly confused thoughts, passions, fear. You<br />
must never let others reign over your inner world, as<br />
everybody has their own life… You must not waste life…<br />
You must cherish your spiritual calmness. Everything is<br />
ephemeral, so do not worry about trivialities <strong>and</strong> most<br />
importantly, stay slightly above the earthly matters.”<br />
Arabesque 61
didi saxelebi<br />
The Great Names<br />
balerina, romelic <strong>baletis</strong> samyaroSi<br />
<strong>„Savi</strong> <strong>margaliti</strong>s~ saxeliT aris cnobili.<br />
balanCinis muzaTagan erT-erTi,<br />
romlisTvisac man legendaruli baleti<br />
„brolis sasaxle~ Seqmna.<br />
qarTuli warmoSobis Tamara Tumanovas<br />
saintereso cxovrebiseuli istoria da<br />
ana pavlovas gulsabnevi, romelic<br />
Tumanovam nino ananiaSvils aCuqa.<br />
62 Arabesque<br />
THE BALLERINA, KNOWN AS THE BLACK<br />
PEARL IN THE WORLD OF BALLET.<br />
ONE OF THE BALANCHINE’S INSPIRATIONS,<br />
FOR WHOM THE LEGENDARY LE PALAIS DE<br />
CRISTAL WAS CREATED.<br />
HERE IS THE STORY OF TAMARA TOUMANOVA<br />
AND HER GEORGIAN ORIGIN, AND ANNA<br />
PAVLOVA’S NECKLACE, GIVEN AS GIFT BY<br />
TOUMANOVA TO NINA ANANIASHVILI.<br />
Tamara Tumanova. foto nino ananiaSvilis arqividan<br />
TAMARA TOUMANOVA. PHOTOGRAPH FROM NINA ANANIASHVILI’S ARCHIVES
aletis <strong>„Savi</strong> <strong>margaliti</strong>~<br />
Tamara Tumanova<br />
THE BLACK PEARL OF BALLET<br />
Tamara Toumanova<br />
ilia TavberiZe<br />
ILIA TAVBERIDZE<br />
Tamar Tumanova saqarTveloSi arasdros yofila. sxva qveyanaSi daibada. uCveulo istoriaa: ruseTi<br />
areulobas moecva. evgenia TumaniSvili Soreul cimbirSi mididoda. meuRles unda Sexvedroda _<br />
kavkasiis samxedro olqis eqims konstantine zaxarovs. swored matareblis vagonSi gaCnda Tamari...<br />
konstantine zaxarovs evgenia TumaniSvili Zmam, zaqaria TumaniSvilma, gaacno da maTi qorwinebis<br />
iniciatoric Tavad gaxldaT. `Cemi mSoblebi omma da revoluciam daaSora~ _ dawers mogvianebiT<br />
Tumanova. vladimer xazidoviC-borecki ki, romelic yvla publikaciaSi Tumanovas mamad aris moxseniebuli,<br />
rogorc Cans, evgenia TumaniSvilis meuRle iyo meore qorwinebidan. xazidoviC-boreckis<br />
Tamar TumaniSvilis aRzrdaze didi Rvawli qonia. magram misTvis mainc deda iyo yvelaferi.<br />
Tamara Toumanova had never been to Georgia. She was even born abroad, which was not an ordinary story – it happened in<br />
train, while Evgenia Tumanishvili was on her way to the Siberia to meet her spouse Konstantin Zakharov – the Doctor at the<br />
Caucasian Military District. Zakharov <strong>and</strong> Evgenia were acquainted via her brother Zakaria, also the initiator for their<br />
marriage. “My parents got separated by the war <strong>and</strong> the revolution”, wrote Toumanova later. Vladimar Khazidovich-<br />
Boretsky, cited as her father in all later publications, seems to be Evgenia Tumanishvili’s husb<strong>and</strong> from the second marriage.<br />
He is regarded as having had significant influence on Tamar Tumanishvili’s opbringing, although mother was all for Tamara.<br />
Evgenia was never a dancer, although she loved ballet much – The Mariinsky <strong>Theatre</strong>, evenings of which she often<br />
attended, was then in awe of Preobrajenskaya. Inspired by her, she wished to enter her child into a ballet school.<br />
The family first arrived to Shanghai from Vladivostok, <strong>and</strong> then moved to Cairo, although Evgenia said once: “I want my<br />
daughter to be raised in Paris”, <strong>and</strong> that is what happened. One of the things that made Paris more appealing was that<br />
Preobrajenskaya was teaching there. It was difficult to accept Tamara at the age of five, while the Russian ballet schools<br />
received the children at seven. Still, she was accepted, <strong>and</strong> soon Toumanova was dancing in Anna Pavlova’s company.<br />
Preobrajenskaya changed her surname to Toumanova. In 1929, Diaghilev’s ballerinas – Tatiana Chamie <strong>and</strong> Natalya<br />
Branitskaya – invited the mother <strong>and</strong> the daughter to the Sarah Bernhardt <strong>Theatre</strong>, for the program of Nabokov’s Ode <strong>and</strong><br />
Balanchine’s Apolo Musagete. During the intermission Tamara was introduced to Diaghilev, Balanchine <strong>and</strong> Lifar by<br />
Tchelitchew: “This is the girl I saw at the Paris <strong>Opera</strong>; her dance is magnificent.” Toumanova was 10 years old <strong>and</strong> this<br />
was her first meeting with Balanchine, who was trying to establish himself in Europe <strong>and</strong> to create a company. Not much<br />
time had passed since the meeting until Balanchine arrived at Preobrajenskaya’s studio to see Toumanova. Alongside<br />
Tamara, he selected Irina Baronova <strong>and</strong> Tatiana Riabouchinska – the pupils of Preobrajenskaya <strong>and</strong> Matilda Kshesinskaya.<br />
Arabesque 63
evgenia mocekvave ar yofila, magram baleti<br />
uyvarda _ marias TeatrSi, romlis speqtaklebs<br />
xSirad eswreboda, im dros preobraJenskaias<br />
aRmerTebdnen. misi siyvaruliT STagonebuls<br />
Svili baletze undoda mieyvana.<br />
vladivostokidan SanxaiSi Casuli deda-Svili<br />
SemdegSi kairoSi gadavida sacxovreblad.<br />
`Cemi Svili parizSi unda gaizardos~ _ Tqva<br />
erTxel evgeniam da ocneba aisrula. parizSi<br />
cxovreba gansakuTrebiT momxibvleli mas<br />
Semdeg gaxda, rac Seityves, rom preobraJenskaia<br />
aq balets aswavlida. Tamaras miReba<br />
gauWirdaT, xuTi wlis iyo. rusul baletSi<br />
swavlebas ki Svidi wlis asakidan iwyebdnen.<br />
mainc daitoves. male patara gogona ukve ana<br />
pavlovas dasSi cekvavda. preobraJenskaiam<br />
gvari Seucvala da Tumanovad monaTla. 1929<br />
wels diagilevis antreprizis balerinebma<br />
tatiana Samim da natalia branickaiam deda-<br />
Svili Tumanovebi sara bernhardtis TeatrSi<br />
miiwvies. programaSi nikoloz nabokovis `oda~<br />
da jorj balanCinis `apolon musageti~ iyo.<br />
antraqtze, scenis ukan, CeliSevma patara<br />
balerina Tumanova diagilevs, balanCins da<br />
lifars warudgina: `esaa is patara gogona,<br />
romelic parizis operaSi vnaxe. is gansacvif-<br />
64 Arabesque<br />
reblad cekvavs~. Tumanova 10 wlis iyo. es misi<br />
pirveli Sexvedra iyo balanCinTan, romelic am<br />
dros evropaSi cdilobda damkvidrebas, dass<br />
qmnida. am Sexvedris Semdeg didi dro ar gasula<br />
_ balanCini preobraJenskaias studiaSi<br />
Tumanovas sanaxavad mivida. masTan erTad<br />
preobraJenskaias da matilda kSeSinskaias<br />
moswavleebi _ irina baronova da tatiana<br />
riabuSkina SearCia. ase gaxda Tumanova<br />
balanCinis „Baby Ballerina”, gogona, romelsac<br />
balanCinma didi momavali uwinaswarmetyvela:<br />
`dubrovskaia varskvlavia, Tumca meore<br />
varskvlavi Tqveni qaliSvili iqneba~ _<br />
uTqvams balanCins evgeniasTvis.<br />
Tumanovam didi sabaleto kariera 13 wlis asakSi<br />
daiwyo. balanCini misTvis gansakuTrebuli<br />
adamiani iyo. man sakuTar Tavze aiRo patara<br />
gogonaze zrunva. ramdenime baletic daudga _<br />
„Cotillon” (1932), `mocartiana~ (pirveli versia<br />
1933). male isini erTmaneTs daSordnen.<br />
balanCini amerikaSi gaemgzavra, Tumanova ki<br />
kvlav evropaSi agrZelebda gamosvlebs. is,<br />
rom balanCini mis cxovrebaSi SemTxveviTi<br />
pirovneba ar iyo, Tumanovam yovelTvis icoda.<br />
dRiurSic Cauweria _ „TamariCka, frTxilad<br />
iyavi!... is yvela qalisTvis saurveli jentlmenia~.<br />
aleqsei fadeeCevi, iuri grigoroviCi, Tamara Tumanova, nino ananiaSvili. amerika. 1987<br />
ALEXEI FADEECHEV, YURI GRIGOROVICH, TAMARA TOUMANOVA, NINA ANANIASHVILI. USA 1987
This is how Toumanova became the ‘Baby Ballerina’ of<br />
Balanchine, <strong>and</strong> the girl destined for greatness by him.<br />
“Doubrovska is a star, although your daughter will be the next<br />
one.”, Evgenia was told by him.<br />
Toumanova’s big ballet career started at the age of 13. Balanchine<br />
was a special person for her, <strong>and</strong> he cared for the little girl. He<br />
staged several ballets for her – Cotillon (1932), Mozartiana (the<br />
first version dated 1933). Soon they were apart, as Balanchine<br />
traveled to America <strong>and</strong> Tamara carried on performing in<br />
Europe. He was not an ordinary person in her life, <strong>and</strong><br />
Toumanova knew it. She even wrote in her diary – “Look out,<br />
Tamarichka! He is the most wanted gentleman for every lady.”<br />
Later she also moved to the United States <strong>and</strong> starred in a<br />
Broadway musicle Star in Front of Us. The movie career proved<br />
successful for her, starring in Days of Glory by Casey Robinson<br />
in 1944 <strong>and</strong> partnering Gregory Peck. Relationship with<br />
Robinson became bigger than the work, <strong>and</strong> they married in<br />
the Russian-Greek Orthodox Church of St. Mary in<br />
California. Later she recalled seeing Balanchine, when he<br />
approached her <strong>and</strong> said: “How could I have missed the<br />
marriage of my own daughter?”<br />
Balanchine was never indifferent to her. In 1946 he proposed<br />
that they moved Paris <strong>Opera</strong>, <strong>and</strong> one day she was called to a<br />
rehearsal, where Balanchine met her with a smile <strong>and</strong> told her<br />
about the big plan of staging Le Palais de Cristal on Symphony in<br />
C (the title the ballet itself received later) by Bizet. This is how<br />
Toumanova became the performer of the second part of the<br />
production – the adagio. She performed it with Roger Ritz.<br />
The premiere was triumphant, <strong>and</strong> when she moved down to<br />
the audience while on partner’s knee, the audience met it with<br />
amazement. She was accompanied by her beloved ‘Mamushka’<br />
at every performance, the person Tamara credited for her<br />
successful career. Balanchine introduced Evgenia Tumanishvili<br />
to Karin von Aroldingen in Los Angeles, during the New York<br />
City <strong>Ballet</strong> tour: “This is Toumanova’s mother. When Tamara<br />
was in Paris <strong>Opera</strong>, Evgenia softened her pointes so that she<br />
would not feel pain.”<br />
In 1989, the family of painter Gia Pkhakadze in <strong>Tbilisi</strong> received the<br />
phone call from Tamara Toumanova, with sad news of her mother<br />
passing away. Gia Pkhakadze is the gr<strong>and</strong>son of Toumanova’s<br />
uncle Zakaria Tumanishvili. She wanted her mother to be buried<br />
in <strong>Tbilisi</strong> after she would pass away herself, as the mother’s grave<br />
was the greatest of treasuries for her. Evgenia Tumanishvili’s<br />
epitaph, in the United States, reads: “The Princess Evgenia<br />
Tumanishvili” – she was the descedant of the noble Tumanishvilis<br />
family, who descended from the Mdivan-Begi of King Erekle.<br />
Gia Pkhakadze recalls that his gr<strong>and</strong> father Zakaria<br />
Tumanishvili tried to meet his sister <strong>and</strong> her daughter before<br />
his passing away, <strong>and</strong> even met Yekaterina Furtseva, the<br />
Minister of Culture of USSR for this matter. Plans for<br />
Toumanova’s tour to Moscow were almost done, although the<br />
conditions from the American side dem<strong>and</strong>ed the traveling of<br />
their own orchestra, which ended the possibility of the<br />
successful outcome. And so ended his hopes to see his sister<br />
Tamara Tumanova da nino ananiaSvili. aSS. 1987<br />
TAMARA TOUMANOVA AND NINA ANANIASHVILI. USA 1987<br />
<strong>and</strong> Tamara. Zakaria Tumanishvili maintained correspondence<br />
with Evgenia during the period of him being in political<br />
repression, especially after the war, when he was partly<br />
rehabilitated.<br />
Vladimer Ukhtomsky, the partner to Toumanova, visited<br />
<strong>Tbilisi</strong> in the 70ies, asked for her relatives in the <strong>Opera</strong> <strong>Theatre</strong><br />
<strong>and</strong> even visited Zakaria Tumanishvili’s house, although the<br />
latter was ill at the time, passing away soon after.<br />
The unique photograph at the beginning of the article was<br />
brought to <strong>Tbilisi</strong> to Nina Ananiashvili by Alex<strong>and</strong>er Vasiliev,<br />
the well-known fashion historian <strong>and</strong> designer. The photo<br />
depicts Tamara Toumanova in the Georgian dress. An<br />
interesting story about Toumanova is told by Ananiashvili<br />
herself. She was told about Toumanova by Tamara Finch, the<br />
interpreter for the Bolshoi <strong>Theatre</strong> company <strong>and</strong> the former<br />
Diaghilev ballerina, during the tour of the company to the<br />
Covent Garden. Finch promised her to send the Georgian<br />
ballerina’s regards to Toumanova, <strong>and</strong> Ananiashvili recalls the<br />
emotion of hearing from Yuri Grigorovich that Tamara<br />
Toumanova was visiting the Bolshoi company during their tour<br />
of the United States to see her. “I was shocked, did not even<br />
know what to say to her... she came in, congratulated me on<br />
successful performances, h<strong>and</strong>ed over a small box, <strong>and</strong> said:<br />
“This necklace belonged to Anna Pavlova. She gifted it to me,<br />
wnd now I would like you to wear it, to have it as a present from<br />
me.” I can not relay the feelings of that moment. I was<br />
astonished, freezed. I often called her after the meeting, <strong>and</strong><br />
wanted to dedicate a concert to her, although she was already ill<br />
<strong>and</strong> could not leave home due to the medical procedures.”<br />
Tamara Toumanova, the Black Pearl of the <strong>Ballet</strong> world,<br />
passed away on May 29, 1996 in Santa Monica. She is buried<br />
at the Hollywood Forever Cemetery, alongside her mother.<br />
Arabesque 65
mogvianebiT Tumanovac amerikaSi gadavida da<br />
1939 wels brodveis miuziklSi _ „varskvlavi<br />
Cvens Tvalwin~ miiRo monawileoba. kinokariera<br />
misTvis triumfalurad grZeldeboda. 1944<br />
wels keisi robinsonma Tumanova Tavis filmSi<br />
_ „didebis dReebi~ gadaiRo, sadac partniorobas<br />
gregori peks uwevda. robinsonTan<br />
urTierToba gadasaReb moedans gacda. jvari<br />
kaliforniaSi, RmrTismSoblis rusul-berZnul<br />
marTlmadideblur eklesiaSi daiweres.<br />
mogvianebiT Tumanova ixsendebda Tu rogor<br />
dainaxa eklesiaSi balanCini. „rogor SemeZlo<br />
sakuTari qaliSvilis qorwineba gamometovebina?~<br />
_ uTxra balanCinma da miuloca.<br />
balanCini mis mimarT gulgrili arasdros<br />
yofila. 1946 wels jorjma masTan erTad<br />
parizis operaSi gadasvlac SesTavaza. erTxelac<br />
balanCinTan repeticiaze is operis<br />
reJisorma gamoiZaxa. dagvianebul Tumanovas<br />
sarepeticio darbazSi balanCini RimiliT<br />
Sexvda. swored misgan Seityo balerinam, misi<br />
xmauriani gegmebis Sesaxeb _ balanCini iwyebda<br />
„brolis sasaxlis~ (Le Palais de Cristal) dadgmas<br />
bizes „Symphony in C”-ze (mogvianebiT ase<br />
daerqva kidec am balets). ase gaxda Tumanova<br />
<strong>baletis</strong> meore nawilis _ adaJios Semsrulebeli,<br />
romelsac rojer ritcTan erTad<br />
cekvavda. premieram triumfiT Caiara. roca<br />
balerina mayureblisken daixara, darbazSi<br />
aRtacebis SeZaxilebi gaisma. rogor yvela<br />
warmatebuli gamosvlis dros, im dResac<br />
Tumanovas Tan misi ganuyreli „mamuSka~ axlda.<br />
swored dedas umadloda Tamara warmatebul<br />
karieras. erTxel, los anJelesSi, „niu-iork<br />
siTi bales~ gastrolisas, balanCinma evgenia<br />
TumaniSvili karin fon aroldingens warudgina:<br />
„es Tumanovas dedaa. rodesac Tamara<br />
parizis operaSi cekvavda, deda mis puantebs<br />
arbilebda, raTa Tamaras tkivili ar egrZno~.<br />
1989 wels TbilisSi, mxatvar gia fxakaZis ojaxSi,<br />
amerikidan Tamara Tumanovam samwuxaro cnobiT<br />
dareka. dedis gardacvalebis Sesaxeb auwya axloblebs.<br />
gia fxakaZe Tumanovas biZis _ zaqaria<br />
TumaniSvilis SvilTaSvilia. Tumanovas surda<br />
misi gardacvalebis Semdeg dedis neSTi saqarTveloSi<br />
gadmoesvenebinaT, radgan sakuTar<br />
sicocxleSi dedis saflavze ufro Zvirfasi<br />
araferi gaaCnda. amerikaSi dakrZalul evgenia<br />
TumaniSvilis saflavs amerikaSi aseTi warwera<br />
aqvs _ „princesa evgenia TumaniSvili~ _ igi<br />
erekle mefis mdivan-begis STamomavalTa,<br />
xelTubneli Tavadi TumaniSvilebis gvaris<br />
warmomadgeneli gaxldaT.<br />
66 Arabesque<br />
gia fxakaZe igonebs, rom misi didi papa zaqaria<br />
dimitris Ze TumaniSvili gardacvalebamde<br />
cdilobda das da disSvils Sexvedroda. am<br />
mizniT igi ssrk kulturis ministrs cnobil<br />
ekaterine furcevasac ki Sexvda. TiTqos yvelaferi<br />
gadawyda, Tamara Tumanova moskovSi<br />
gastrolze unda Camosuliyo, magram amerikuli<br />
mxare sakuTari orkestris Camoyvanas iTxovda,<br />
ramac gastroli CaSala. erTaderTi saSualeba<br />
da imedi _ axlos enaxa da da disSvili sabolood<br />
daikarga. represirebul zaqaria TumaniSvils<br />
dasTan mimowera sicocxlis bolomde hqonda.<br />
gansakuTrebiT, omis Semdgom periodSi, roca<br />
zaqaria ukve nawilobriv reabilitirebuli iyo.<br />
70-ian wlebSi Tbiliss Tamar Tumanovas<br />
partniori vladimer uxtomski ewvia. man<br />
operis TeatrSi Tumanovas axloblebi<br />
moikiTxa da zaqaria TumaniSvils saxlSic<br />
ewvia, Tumca igi ukve mZimed iyo avad da male<br />
gardaicvala kidec.<br />
werilis daswyisSi dabeWdili unikaluri<br />
foto modis cnobilma istorikosma da<br />
dizainerma aleqsei vasilievma saCuqrad nino<br />
ananiaSvils TbilisSi Camoutana. fotoze<br />
Tumanova qarTul samosSia.<br />
saintereso istorias gviambobs nino ananiaSvili<br />
_ didi Teatris „kovent gardenSi~<br />
gastrolisas Tumanovas Sesaxeb mas dasis<br />
Tarjimanma, diagilevis antreprizis yofilma<br />
balerinam Tamara finCma mouyva da Sehpirda,<br />
rom misgan mokiTxvasac gadascemda. ananiaSvili<br />
dResac ixsenebs im emocias, romelic<br />
1987 wels didi Teatris amerikaSi gastrolis<br />
dros ganicada. iuri grigoroviCisgan Seityo,<br />
rom mis sanaxavad Tavad Tamar Tumanova<br />
mosuliyo _ `SokSi Cavvardi _ igonebs ananiaSvili<br />
_ arc ki vicodi ra unda meTqva misTvis...<br />
movida, momiloca warmatebuli gamosvlebi da<br />
patara kolofi gamomiwoda _ es gulsabnevi ana<br />
pavlovas ekuTvnoda _ miTxra man _ me maCuqa,<br />
axla ki minda, rom is Sen ataro, Cemgan saxsovrad<br />
gqondes~. ver gadmogcemT ra grZnoba<br />
dameufla. erTianad gavSri, mTeli sxeuli<br />
gameyina. am Sexvedris Semdeg yovelTvis vurekavdi.<br />
mindoda misTvis koncertic mimeZRvna,<br />
magram ukve iyo avad, mZime procedurebis gamo<br />
saxlidan gasvlas ver axerxebda~.<br />
Tamar Tumanova, msoflio <strong>baletis</strong> <strong>„Savi</strong><br />
<strong>margaliti</strong>~, 1996 wlis 29 maiss gardaicvala<br />
santa-monikaSi da “Hollywood Forever Cemetery”-is<br />
sasaflaoze dedasTan erTadaa dakrZaluli.
30 marts, S. rusTavelis saxelobis<br />
saxelmwifo dramatul TeatrSi warmodgenil<br />
iqna l. minkusis baleti „don kixoti~. mTavari<br />
partiebi lali k<strong>and</strong>elakma (Celita) da vasil<br />
axmetelma (bazili) Seasrules. am speqtaklSi<br />
quCis mocekvavis partia pirvelad icekva nino<br />
maxaSvilma, boleroSi ki pirvelad mouxda<br />
gamosvla ana gorgiaSvils. mas partniorobas<br />
daviT ananeli uwevda.<br />
On March 30, at the Shota Rustaveli State Drama <strong>Theatre</strong>, Don<br />
Quixote by L. Minkus was presented. The leading parts were<br />
danced by Lali K<strong>and</strong>elaki (Chelita) <strong>and</strong> Vasil Akhmeteli (Basilio).<br />
The performance saw the first appearance of Nino Makhashvili<br />
as the Street Dancer, while Anna Gorgiashvili danced in Bolero<br />
for the first time, partnered by David Ananeli.<br />
quCis mocekvave _ nino maxaSvili. `don kixoti~<br />
THE STREET DANCER – NINO MAKHASHVILI. DON QUIXOTE<br />
bolero. ana<br />
gorgiaSvili,<br />
daviT ananiaSvili.<br />
„don kixoti“<br />
BOLERO. ANNA<br />
GORGIASHVILI,<br />
DAVID ANANIASHVILI.<br />
DON QUIXOTE<br />
dasi<br />
The Company<br />
Jilber alberisa da nino ananiaSvilis saerTaSoriso sabaleto<br />
premia „varskvlavis~ gadacemisadmi miZRvnil gala-koncertze,<br />
29 aprils, rusTavelis TeatrSi pirvelad icekves:<br />
l. delibis „silvia~ (pa de de f.eStonis qoreografia) oTar<br />
xelaSvilma, ana muradelTan erTad. l. goStalkis „tarantela”<br />
(jorj balanCinis qoreografia) pirvelad Seasrules nino<br />
maTiaSvilma da iasaui mergalievma. J. masnes „taisi~ pirvelad<br />
icekves nino ananiaSvilma da vasil axmetelma.<br />
On the gala concert marking the awarding ceremony of the Nina Ananiashvili<br />
<strong>and</strong> Gilbert Albert International Prize “Star”, on April 29 at the Shota Rustaveli<br />
<strong>Theatre</strong>, the following dancers have had their debuts in respective productions:<br />
Sylvia by L. Delibes (choreography by Sir Frederick Ashton) – Otar Khelashvili, with Anna<br />
Muradeli. Tarantella by L. Gottschalk (choreography by George Balanchine) – Nino Matiashvili<br />
<strong>and</strong> Yassaui Mergaliev. Thais by J. Massenet – Nina Ananiashvili <strong>and</strong> Vasil Akhmeteli<br />
7 ivniss 158-e Teatraluri sezonis daxurvisadmi miZRvnil<br />
gala koncertze i.Strausis „gazafxulis xmebi” pirvelad<br />
Seasrules lali k<strong>and</strong>elakma da vasil axmetelma.<br />
sabaleto dasis solisti rodni jorj qaTbersToni axali<br />
sezonidan dasSi muSaobas aRar agrZelebs. mocekvavis am<br />
gadawyvetilebis Sesaxeb, sezonis bolos gamarTul wveulebaze,<br />
dasis msaxiobebs nino ananiaSvilma acnoba. man rodnis madloba<br />
gadauxada sabaleto dasSi saqmianobisaTvis da warmatebebi<br />
usurva momaval saqmianobaSi.<br />
On June 7, in the gala concert dedicated to the closing of the 158th theatrical season,<br />
Lali K<strong>and</strong>elaki <strong>and</strong> Vasil Akhmeteli had their debuts in Voices of Spring by J. Strauss.<br />
The Company Soloist Rodney Cuthbertson will not be carrying on as the Company<br />
dancer, starting from the new season. The decision by the dancer was announced to the<br />
Company members by Nina Ananiashvili on the season-closing event. She thanked<br />
Rodney for taking his part in the Company performances <strong>and</strong> wished him the best for<br />
the future.<br />
Arabesque 67
<strong>Ballet</strong><br />
NEWS<br />
68<br />
Arabesque<br />
axali sezoni gaixsna<br />
17 seqtembers axali sabaleto sezoni axal garemoSi gaxsna sabaleto dasma. sezonis gaxsnisadmi<br />
miZRvnil gala-koncerts `<strong>Tbilisi</strong> art holma~ umaspinZla. sabaleto dasis gamosvliT gaixsna<br />
es axali kulturuli dawesebulebaa. mayurebels mimarTes nino ananiaSvilma da `<strong>Tbilisi</strong> art holis~<br />
warmomadgenelma nino wilosanma.<br />
sabaleto sezonTan erTad muSaoba ganaaxla qarTuli <strong>baletis</strong> megobarTa sazogadoebam. `<strong>Tbilisi</strong><br />
art holis~ foieSi gaimarTa sazogadoebis pirveli Sekreba. sazogadoebis Tavmjdomarem<br />
elvira s<strong>and</strong>alma sabaleto dass warmatebuli sezoni usurva da sazogadoebis samomavlo<br />
gegmebze isaubra.<br />
The New Season Has Opened<br />
On September 17 the <strong>Ballet</strong> Company opened its new season in a new environment. The gala concert dedicated to the<br />
event was hosted by the <strong>Tbilisi</strong> Art Hall, <strong>and</strong> the gala was the opening event for this new cultural spot as well. The<br />
audience was addressed by Nina Ananiashvili <strong>and</strong> Nino Tsilosani, the representative of the <strong>Tbilisi</strong> Art Hall.<br />
Along with the new ballet season, the Friends of the Georgian <strong>Ballet</strong> have also renewed their work. The organization<br />
had its first gathering of the season at the foyer of the Art Hall. The chairman Elvira Pietraroia S<strong>and</strong>alli wished the<br />
<strong>Ballet</strong> Company a successful season <strong>and</strong> spoke about the future plans for the organization.<br />
qarTuli <strong>baletis</strong> megobarTa sazogadoebam daasaxela axali sezonis stipendiantebi _<br />
v. Wabukianis saxelobis sabaleto xelovnebis saxelmwifo saswavleblis moswavleebi:<br />
Friends of the Georgian <strong>Ballet</strong> also named the scholarships of the new season –<br />
the following pupils of the V. Chabukiani State School of <strong>Ballet</strong> Art:<br />
elene alafiSvili per da ula eklundebis saxelobis stipendia<br />
Elene Alaphishvili Scholarship in the name of Per <strong>and</strong> Ulla Eklund<br />
nikoloz papaSvili sara viliamsonis saxelobis stipendia<br />
Nikoloz Papashvili Scholarship in the name of Sarah Williamson<br />
giorgi baduraSvili mariela teftis saxelobis stipendia<br />
Giorgi Badurashvili Scholarship in the name of Mariella Tefft<br />
svetlana miminoSvili lia maWavarianis saxelobis stipendia<br />
Svetlana Miminoshvili Scholarship in the name of Lia Matchavariani<br />
anna-maria oniani lia gogolaSvilis saxelobis stipendia<br />
Anna-Maria Oniani Scholarship in the name of Lia Gogolashvili<br />
mariam gurgeniZe maiumi inos saxelobis stipendia<br />
Mariam Gurgenidze Scholarship in the name of Mayumi Iino<br />
TinaTin xaindrava merilis sevilia-gonzagas saxelobis stipendia<br />
Tinatin Khaindrava Scholarship in the name of Marylis Sevilla-Gonzaga<br />
mariam xalvaSi izumi takahaSis saxelobis stipendia<br />
Mariam Khalvashi Scholarship in the name of Izumi Takahashi