02.01.2015 Views

soxumis universitetis S r o m e b i

soxumis universitetis S r o m e b i

soxumis universitetis S r o m e b i

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ssip _ <strong>soxumis</strong> universiteti<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

S r o m e b i<br />

I<br />

humanitarul da socialur-politikur<br />

mecnierebaTa seria<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> gamomcemloba<br />

Tbilisi _ 2007


SOKHUMI UNIVERSITY<br />

SOKHUMI UNIVERSITY<br />

PROCEEDINGS<br />

I<br />

Humanities, Social and Political Sciences<br />

Series<br />

Sokhumi University Publishing House<br />

Tbilisi – 2007


Sromebis I tomSi (humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />

seria) warmodgenilia axladdaarsebuli <strong>soxumis</strong> saxelmwifo <strong>universitetis</strong><br />

TanamSromelTa samecniero gamokvlevebi enaTmecnierebis, literaturaTmcodneobis,<br />

istoriis, arqeologiis, politologiis, sociologiis,<br />

samarTalmcodneobis, pedagogikisa da fsiqologiis aqtualur problemebze.<br />

krebuli gankuTvnilia rogorc Sesabamisi dargebis specialistebisaTvis<br />

da studentebisaTvis, ise farTo mkiTxvelisaTvis.<br />

Sromebis<br />

mTavari saredaqcio sabWo: istoriis mecnierebaTa doqtori,<br />

prof. joni afaqiZe (Tavmjdomare), filologiis mecnierebaTa doqtori, prof.<br />

diana alania, ekonomikis mecnierebaTa doqtori, prof. revaz xarebava, fizika-maTematikis<br />

mecnierebaTa doqtori, prof. vladimer kircxalia,<br />

biologiis mecnierebaTa doqtori, prof. zurab lomTaTiZe, filologiis<br />

mecnierebaTa doqtori, prof. mariam miresaSvili, filologiis mecnierebaTa<br />

doqtori, prof. oTar miqiaSvili, istoriis mecnierebaTa doqtori, prof.<br />

zurab papasqiri (Tavmjdomaris moadgile), fizika-maTematikis mecnierebaTa<br />

doqtori, prof. Teimuraz CilaCava, filosofiis mecnierebaTa doqtori,<br />

prof. leonide jaxaia, pedagogikis mecnierebaTa doqtori, prof. jemal<br />

jinjixaZe, iuridiul mecnierebaTa doqtori, prof. zaur jinjolava<br />

mTavari saredaqcio sabWos mdivani: asoc. prof. roin beria<br />

humanitarul da socialur-politikur<br />

mecnierebaTa seriis<br />

saredaqcio kolegia: istoriis mecnierebaTa doqtori, prof.<br />

zurab papasqiri (mTavari redaqtori), filologiis mecnierebaTa doqtori,<br />

prof. diana alania, istoriis mecnierebaTa doqtori, prof. joni afaqiZe,<br />

doqtori, prof. marine bokuCava, doqtori, prof. ema kilanava, filologiis<br />

mecnierebaTa doqtori, prof. mariam miresaSvili, filologiis mecnierebaTa<br />

doqtori, prof. oTar miqiaSvili, filologiis mecnierebaTa doqtori,<br />

prof. olRa petriaSvili, filologiis mecnierebaTa doqtori, prof. luara<br />

sordia, iuridiul mecnierebaTa doqtori, prof. giorgi xubua, filosofiis<br />

mecnierebaTa doqtori, prof. leonide jaxaia, pedagogikis mecnierebaTa<br />

doqtori, prof. jemal jinjixaZe, iuridiul mecnierebaTa doqtori, prof.<br />

zaur jinjolava<br />

© ssip _ <strong>soxumis</strong> universiteti, 2007


The I volume of “PROCEEDINGS” (Humanities, Social and Political Sciences<br />

Series) represents the researches on the topical issues in linguistics, literary studies,<br />

history, archaeology, political sciences, social sciences, law, pedagogics and psychology.<br />

The authors are professors of the newly estalblished Sokhumi University.<br />

The edition is intended for the specialists, students, and general readers.<br />

CHIEF EDITORIAL COUNCIL OF “PROCEEDINGS”:<br />

Doctor of Historical Sciences, Prof. John Apakidze (Head of the Council),<br />

Doctor of Philological Sciences, Prof. Diana Alania, Doctor of Physico-Mathematical<br />

Sciences, Prof. Teimuraz Chilachava, Doctor of Philosophical Sciences, Prof.<br />

Leonid Djakhaia, Doctor of Pedagogical Sciences, Prof. Jemal Jinjikhadze, Doctor<br />

of Juridical Sciences, Prof. Zaur Jinjolava, Doctor of Economical Sciences, Prof.<br />

Revaz Kharebava, Doctor of Physico-Mathematical Sciences, Prof. Vladimer Kirtskhalia,<br />

Doctor of Biological Sciences, Prof. Zurab Lomtatidze, Doctor of Philological<br />

Sciences, Prof. Mariam Miresashvili, Doctor of Philological Sciences, Prof. Otar<br />

Mikiashvili, Doctor of Historical Sciences, Prof. Zurab Papaskiri (Deputy head of<br />

Council)<br />

Secretary of the Chief Editorial Council: Associate Professor Roin Beria<br />

EDITORIAL BOARD OF HUMANITIES,<br />

SOCIAL AND POLITICAL SCIENCES<br />

SERIES<br />

Doctor of Historical Sciences, Prof. Zurab Papaskiri (Editor-in-Chief), Doctor<br />

of Philological Sciences, Prof. Diana Alania, Doctor of Historical Sciences, Prof.<br />

John Apakidze, Prof. Marine Bokuchava, Doctor of Philosophical Sciences, Prof.<br />

Leonid Djakhaia, Doctor of Pedagogical Sciences, Prof. Jemal Jinjikhadze, Doctor<br />

of Juridical Sciences, Prof. Zaur Jinjolava, Doctor of Juridical Sciences, Prof. Giorgi<br />

Khubua, Prof. Ema Kilanava, Doctor of Philological Sciences, Prof. Mariam Miresashvili,<br />

Doctor of Philological Sciences, Prof. Otar Mikiashvili, Doctor of Philological<br />

Sciences, Prof. Olga Petriashvili, Doctor of Philological Sciences, Prof. Luara<br />

Sordia<br />

© Sokhumi University – 2007


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

e n a T m e c n i e r e b a<br />

merab naWyebia<br />

preqarTveluri enis divergenciis<br />

qronologiis sakiTxi da qarTveluri<br />

enobrivi samyaro<br />

qarTvelebs erTi saxelmwifo ena _ qarTuli gvaqvs. saqarTveloSi<br />

saliteraturo, anu samwerlobo ena yovelTvis iyo qarTuli.<br />

megrelebs, lazebs da svanebs kancelariisTvis, RvTismsaxurebisTvis,<br />

mwerlobisTvis, kulturisTvis garda qarTulisa, sxva ena ar hqoniaT.<br />

gamonakliss ar icnobs istoria. amitomacaa, rom qarTvelologiaSi<br />

moRvawe mecnierebs (maT Soris ucxoel qarTvelologebsac) Tanamedrove<br />

qarTveluri enobrivi erTeulebis genetur erTianobasa da saer-<br />

To warmomavlobaSi eWvi arasodes SeutaniaT. azrTa sxvadasxvaobasa<br />

da kamaTs iwvevda preqarTveluri enis divergenciis Tanamimdevrobis<br />

problema da saerToqarTveluri enis qronologiasTan dakavSirebuli<br />

sakiTxebi.<br />

bunebrivia, mxedvelobaSi ar miiReba ruseTis mier saqarTvelos<br />

aneqsiis Semdeg jer carizmis moxeleTa da Semdgom bolSevikuri ruseTis<br />

reaqcioner politikosTa dakveTiT SemuSavebuli gegma qarTveli<br />

eris erTianobis sawinaaRmdegod, aqaoda megrelebi, lazebi da<br />

svanebi qarTvelebi ar ariano, riTac surdaT qarTveli eris danarCeni<br />

nawilisagan CamoeSorebinaT ZirZveli qarTveluri tomebi maTi garusebis<br />

mizniT.<br />

samegrelosa da svaneTis dapyrobisTanave carizmi permanentulad<br />

krZalavda iqaur skolebsa da eklesiebSi qarTuli enis gamoyenebas da<br />

yovelmxriv xels uwyobda adgilobriv dialeqtebze swavlebisa da saqmiswarmoebis<br />

SemoRebas. sainteresoa, rom megruli da svanuri enobrivi<br />

masalis gadmosacemad gamoyenebuli iyo rusuli damwerloba. am<br />

aqciis WeSmariti mizani kargad Cans prof. a. grenis mier megruli<br />

saanbano saxelmZRvanelosaTvis wamZRvarebul winasityvaobaSi: `am anbanis<br />

Sedgenisas me miznad mqonda, rogorme, Tundac arapirdapir, ga-<br />

5


momewvia nacionaluri brZolisaTvis megrelebi, romelnic iTvlebian<br />

ufro Zlieri qarTveli xalxisagan, aseTi brZola, WeSmaritad, sruliad<br />

SeuZlebelia sakuTari erovnuli anbanis uqonlad, im anbanisa,<br />

romliTac megreli Tavis azrebs iseve gamoxatavda, rogorc misi mteri,<br />

am SemTxvevaSi _ qarTveli 1 .<br />

marTebulad SeniSnavda Tedo saxokia: `yvelas mogexsenebaT, rom<br />

megruli enis sakiTxi rusebis Semosvlamde ar arsebobda. es sakiTxi<br />

gaCnda mas aqeT, rac rusebma saqarTveloSi fexi moikides, roca saqarTvelos<br />

sxvadasxva samTavroebi gauqmda da Cveni samSoblos sxvadasxva<br />

nawilebi gaerTianda, ruseTis mTavrobam igrZno am gaerTianebis<br />

saSiSroeba da gadawyda xelovnurad Seeqmna daqucmaceba Cveni qveynisa.<br />

1870-ian wlebSi ieriSi mitanil iqna samegrelos skolebze. aq saministro<br />

skolebidan qarTuli ena gamodevnili iyo, rogorc aradedaena...<br />

”. 2 analogiuri mizani hqonda ruseTs svaneTisa da svanuri metyvelebis<br />

mimarTac. svaneTis samTavros gauqmebamde didi xniT adre,<br />

jer kidev 1834w., rusma oficerma Saxovskim kavkasiis mefisnacval g.<br />

rozens warudgina gegma qarTveli eris danarCeni nawilisagan svanTa<br />

Camocilebisa da maTi garusebisa 3 .<br />

preqarTveluri enis divergenciis sqema istoriul-hipoTetur<br />

doneze erT-erTma pirvelma niko marma warmogvidgina, sadac Svidi qarTveluri<br />

(n. maris terminologiiT-iafeturi) enaa gamoyofili 4 . aRniSnuli<br />

sqema moklebulia mecnierul argumentacias da amdenad, misi<br />

gaanalizeba zedmetad gveCveneba.<br />

samecniero literaturaSi popularobiT sargeblobs fuZe-enis<br />

(winare-enis) genealogiis is sqema, romlis mixedviTac preqarTveluri<br />

enis diferenciacia or etapad unda momxdariyo. fuZe-ena jer gaiyo<br />

svanurad da qarTul-zanurad, mogvianebiT ki daiSala qarTul-zanuri<br />

erToba. es Tvalsazrisi sarwmunod miaCniaT mkvlevarTa erT<br />

jgufs. 5 am sqemas, avtoris mixedviT, deetersis sqemas uwodeben 1 :<br />

1 t. xundaZe. carizmis saganmanaTleblo politika saqarTveloSi (XIXs.<br />

80-iani wlebi). Tb., 1940, gv. 98.<br />

2 T. gvancelaZe. enisa da dialeqtikis sakiTxebi qarTvelologiaSi. Tb.,<br />

2006, gv. 125, xazgasma Cvenia _ m.n.<br />

3 a. gelovani. svaneTis kulturis istoriidan. Tb., 1998, gv. 31.<br />

4 Н. Я. Марр. Граматика чанского (лазского) языка с хрестоматиею и словарём. Петербург,<br />

1910. gv. 23.<br />

5 K. H. Schmidt. Studiem Zur Rekonstuktion Das Laustandes Der Sudkaukasischen Grundspreche.<br />

Wiesbaden, 1962; Г. А. Климов. Этимологический словарь картвелских языков.<br />

М., 1964; T. gamyreliZe, g. maWavariani. sonantTa sistema da ablauti qar-<br />

Tvelur enebSi, saerTo qarTveluri struqturis tipologia. Tb., 1965.<br />

6


g. deetersis sqema<br />

saerTo qarTveluri<br />

svanuri lazuri megruli qarTuli<br />

gansxvavebuli Sexeduleba Camoayaliba arn. Ciqobavam. 2 misi azriT,<br />

saerToqarTvelurs jer gamoeyo zanur-svanuri dialeqturi<br />

jgufi, romelic Semdeg daiSala zanur da svanur enobriv erTeulebad<br />

3 .<br />

arn. Ciqobavas sqema<br />

svanuri<br />

zanuri<br />

zanur-svanuri<br />

saerTo qarTveluri<br />

qarTuli<br />

saerToqarTveluri enis divergenciisa da qarTvelur enaTa ur-<br />

TierTmimarTebis axleburi, sxvaTagan gansxvavebuli sqema warmoadgina<br />

1 G. Deeters. Das Kharthwelische Verbum. Leipzig. 1930.<br />

2 Арн. Чикобава. Картвельские языки, их исторический состав и древний лингвистический<br />

облик. – iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba. t. II, Tb., 1948, gv. 24.<br />

3 arn. Ciqobavas sqemas iziarebs q. lomTaTiZe, romelTanac istoriuli<br />

qarTuli saerToqarTveluris uSualo gagrZelebadaa miCneuli; sxvaoba<br />

SeimCneva mxolod zanurisa da svanuris urTierTmimarTebaSi. konkretulad,<br />

CiqobavasTan zanuris primatobaa aRiarebuli, lomTaTiZesTan ki _<br />

svanurisa. q. lomTaTiZe. qarTvelur enaTa diferenciaciis sakiTxisaTvis.<br />

_ II saerTaSoriso qarTvelologiuri simpoziumis masalebi. Tb.,<br />

1993, gv. 5.<br />

7


m. qurdianma 1 :<br />

m. qurdianis sqema<br />

a<br />

b<br />

g<br />

d<br />

e<br />

sadac: a _ saerTo qarTveluri enaa; ab _ svanur-zanuri enobrivi er-<br />

Toba; bg _ svanuri; bd _ zanuri; ae _ qarTuli.<br />

riT gansxvavdeba winamdebare sqema adre arsebulTagan<br />

avtoris mtkicebiT g. deetersis sqemisagan igi gansxvavdeba: “a)<br />

zanuris ara qarTul-zanuri, aramed svanur-zanuri erTianobisagan gamoyofiT...<br />

b) meTodis samkacriT, radgan emyareba mxolod fonologiur<br />

izoglosebs da mtkicebisTvis ar saWiroebs leqsikur-morfologiuri<br />

izoglosebis moxmobas, rac ara marto koreqtulia meTodis TvalsazrisiT,<br />

aramed arc utyuaria, rogorc es qarTvelur enaTa morfologiisa<br />

da leqsikis istoriul-SedarebiTi kvlevis Tanamedrove etapma cxadyo...<br />

g) megrulisa da lazuris (Wanuris) or enad miCnevis Sesaxeb”. 2<br />

sakiTxis m. qurdianiseuli gadawyveta erTgvarad upirispirdeba<br />

arn. Ciqobavas sqemas imiT, rom svanur-zanuri erTianobis daSlisas aRiarebulia<br />

svanuris pirveladoba da zanuris mermindeloba (Sdr.: arn. Ciqobavas<br />

sqema); xolo k. Smidtisa da g. wereTlis TvalsazrisTagan winamdebare<br />

sqema sxvaobs rogorc fuZe-enis fonologiuri sistemis interpretaciiT,<br />

aseve, aqedan gamomdinare, istoriuli qarTveluri enebis<br />

urTierTmimarTebis xasiaTiTac. k. Smidts saerToqarTveluri ena zanursvanur<br />

tipisad gamohyavs, xolo g. wereTels svanuri tipisad 3 ).<br />

1 m. qurdiani. saerTo-qarTveluri ena da misi diferenciaciis Tanamimdevrobis<br />

problema. _ kr. `qarTveluri memkvidroeba~. t. I. quTaisi, 1996, gv.<br />

253-262.<br />

2 m. qurdiani. saerTo-qarTveluri ena da misi diferenciaciis.., gv. 257.<br />

3 K. H. Schmidt. Studiem zur Rekonstruktion des Lautstandes der sudkaukasischen Grundsprache.<br />

Wiesbaden, 1962; g. wereTlis mosazreba ix. wignSi: T. gamyreliZe, g.<br />

maWavariani. sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi. Tb., 1965.<br />

8


ac Seexeba fuZe-enis diferencirebis TariRs, arsebuli Tvalsazrisebi<br />

mokled ase SeiZleba CamovayaliboT: saerToqarTveluri enis<br />

arsebobis drod mecnierTa erTi nawili asaxelebs Zv. w. II-I aTaswleulebs,<br />

meore nawili ki _ Zv. w. V-IV aTaswleulebs 1 . k. bergslandi<br />

da h. fogti 2 saerTo-qarTveluri enis funqcionirebas Zv. w. I aTaswleuliT<br />

aTariReben; amave periods varaudobs arn. Ciqobavac 3 . mkvlevarTa<br />

nawili, romelic saerTo-qarTveluris realobas Zv. w. V-IV<br />

aTaswleulSi varaudobs, eyrdnoba enaTa daTariRebis e.w. glotoqronologiuri<br />

meTodis Sedegebs. am meTodiT monaTesave enaTa ZiriTadi<br />

leqsikuri fondidan aRebulia 100 an 200 sityva da maTi cvlilebebis<br />

koeficientis mixedviT adgenen enaTa daSlis dros.<br />

glotoqronologiuri anu leqsikur-statistikuri meTodiT saer-<br />

ToqarTveluri enobrivi samyaros diferenciaciis daTariReba 100 sityviani<br />

sacdeli siis mixedviT pirvelad mogvca g. klimovma 4 . daskvna<br />

aseTia: saerToqarTvelurs svanuri gamoeyo Zv. w. II aTaswleulis,<br />

xolo zanuri _ I aTaswleulis dasawyisSi. amave meTodiT, 200 sityviani<br />

sacdeli siiT, T. gamyreliZem da g. maWavarianma svanuris gamoyofa<br />

fuZe-enidan daaTariRes Zv. w. X saukuniT, xolo zanurisa _<br />

welTaaRricxvaTa mijniT 5 , e.i. erTi da igive meTodiT miRebulia<br />

1000-wlovani cdomileba, rac am meTodis aSkara naklze miuTiTebs;<br />

amas dasaxelebuli avtorebic grZnobdnen. amitomac mogvianebiT daweril<br />

fundamentur SromaSi “indoevropuli enebi da indoevropelebi”<br />

T. gamyreliZes da v. ivanovs saerToqarTveluri fuZe-enis arsebobis<br />

drod 4000-5000 wlebi aqvT miCneuli; svanuris gamoyofa navaraudevia<br />

Zv. w. III aTaswleulSi, zanurisa _ Zv. w. II aTaswleulSi. 6<br />

enobrivi kontaqtebi, sesxebis faqtebi, mezobel xalxTa enebSi<br />

Sesuli qarTveluri nasesxobani, e.w. onomastikuri masala... iZleva<br />

safuZvels, Tanamedrove qarTveluri ena-kiloebis Camoyalibebis drod<br />

welTaaRricxvaTa mijna miviCnioT (miTumetes, qarTvelTa _ lazTa,<br />

megrelTa, svanTa, kaxTa, mesxTa... saxelebic am droidan Cndeba isto-<br />

1 t. futkaraZe. qarTvelebi. Tb., 2005, gv. 280-297.<br />

2 k. bergslandi, h. fogti. glotoqronologiis safuZvlianobisaTvis. _<br />

mimomxilveli, 6/9. Tb., 1972, gv. 255.<br />

3 arn. Ciqobava. iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis Sesavali. Tb., 1979,<br />

gv. 253.<br />

4 Г. Климов. О глотохронологическом методе датировки распада преязика. М., 1952, gv. 119.<br />

5 T. gamyreliZe, g. maWavariani. sonantTa sistema da ablauti qarTvelur<br />

enebSi. Tb., 1965. gv. 17.<br />

6 Т. Гамкрелидзе, В. Иванов. Индоевропеиский язык и индоевропеицы. Тб., 1984, I,<br />

gv. 209.<br />

9


iul wyaroebSi), Tumca fuZe-enis diferencirebis TariRis calsaxa<br />

pasuxamde misvlas seriozuli kvleva-Zieba sWirdeba.<br />

rac Seexeba qarTveluri jgufis wevrebis _ megrulis, lazurisa<br />

da svanuris urTierTmimarTebisa da qarTvelur enobriv velSi ma-<br />

Ti statusis garkvevas, am sakiTxSi rogorc qarTvel, aseve ucxoel<br />

qarTvelologTa Soris azrTa sxvadasxvaobaa. kerZod, mecnierTa erTi<br />

nawili megruls, lazursa da svanurs “qarTveluri dialeqtebis” kontinuumebad<br />

miiCnevda (a. giuldenStedti 1 , f. miuleri 2 (kvlevis meore<br />

etapze), a. cagareli, 1873 wels gamocemul SromaSi 3 , Tumca sxva<br />

SromebSi dasaxelebuli enobrivi erTeulebi damoukidebel enebadaa<br />

miCneuli 4 , p. Waraia 5 , r. erkerti 6 , n. mari pirvel etapze megrulsa<br />

da lazurs erTi enis or dialeqtad Tvlida 7 , WaneTSi mogzaurobis<br />

Semdeg ki azri Seicvala da isini enebad gamoacxada...) 8 .<br />

lingvistTa mier “qarTvelur enebad” kvalificirebuli qarTuli,<br />

megruli, lazuri, svanuri da aRniSnul enebze metyveli qarTvelebis<br />

(eniT, kulturiT, warmomavlobiT) sxvadasxva xalxebad miCnevas<br />

safuZveli eyreba XIXs. dasawyisidan, ruseTis mier saqarTvelos<br />

aneqsiis Semdeg, rac aqtiur diskusiaSi gadaizarda amave saukunis 60-<br />

ian wlebSi; imperiis mizani naTeli iyo: qarTvelTa enobriv-kulturul-eTnikuri<br />

danawevreba. igive procesi gagrZelda sabWoTa period-<br />

Sic, roca lingvistikaSi ZiriTadad batonobda ori Tvalsazrisi: 1.<br />

qarTveluri jgufi sami enis SemadgenlobiT (qarTuli, megrul-Wanuri,<br />

svanuri) da 2. qarTveluri jgufi oTxi eniT (qarTuli, megruli,<br />

lazuri, svanuri). aRniSnuli Tvalsazrisebi, kerZod, megrulisa da<br />

1 I. A. Guldenstadt. Reisen durch Russland und in Caucasischen Geburge. St.-Peterburg, Bd.<br />

II, 1879, gv. 496-504.<br />

2 F. Muller. Uber die sprachwissenchaftliche Stellung der Kaukasischen Sprachen. – Orient<br />

und Occident, Insbesondere in ihren gesenscitigen Bezichungen – Forschungen und Mittheilungen,<br />

II, Bd. Gottingen, 1864, gv. 222.<br />

3 А. Цагарели. О грамматической литераттуре грузинского языка. С.-Петербург, 1873,<br />

gv. 8-9.<br />

4 А. Цагарели. Мингрельские этюды. Второй выпуск. Опыт фонетики мингрельского<br />

языка. С.-Петербург, 1880, gv. 11.<br />

5 p. Waraia. megruli dialeqtis naTesaobrivi damokidebuleba qarTul-<br />

Tan. _ wgn.: p. Waraia. megrul-qarTuli leqsikoni. Tb., 1997, gv. 204.<br />

6 R. Ercert. Die Sprachen des Kaukasischen Stammes. Wien, 1895, gv. 287.<br />

7 Н. Я. Марр. Грамматика чанского (лазского) языка с хрестоматиею и словарем. С.-<br />

Петербург, 1910, gv. ХХШ.<br />

8 Н. Я. Марр. Из поездки в турецкий Лазистан. (Впечатления и наблюдения). – «Изв.,<br />

Академии наук», VI серия, т.IV, No 7. СПб., 1910, gv. 547-570. amis Sesaxeb dawvr.<br />

ix. m. naWyebia. qarTvelTa eTnolingvisturi terminebi. Tb., 1906, gv. 24-28.<br />

10


lazuris damoukidebel enebad miCneva ufro politikuri iyo, vidre<br />

mecnieruli. amitomacaa, rom gamonaklisis garda, sabWoTa periodSi<br />

arc erT qarTvel enaTmecniers cal-calke enebad megruli da Wanuri<br />

ar miuCneviaT; TiTqmis yvela mkvlevari qarTveluri enobrivi samyarosi<br />

_ a. SaniZe, arn. Ciqobava, v. Tofuria, karp. dondua, g. rogava<br />

da mravali sxva, megrulsa da Wanurs erTi _ kolxuri anu zanuri<br />

enis dialeqtebad miiCnevda, rac bunebrivia, bolomde ar Seesabameboda<br />

imperiis xelisufalTa pozicias.<br />

qarTveluri kontinuumebis damoukidebel enebad miCnevas, vfiqrobT,<br />

mecnieruli mxare naklebad gansazRvravda, mizezi sxvagan, sab-<br />

WoTa imperiis saSinao Tu sagareo politikaSi ufroa saZiebeli.<br />

komunisturi reJimis daufaravi strategiuli mizani iyo dedamiwaze<br />

sabWoTa xelisuflebis damyareba, eTnosTa da enaTa Serwyma da mTel<br />

msoflioSi erTi (rusuli) an ori (rusuli da inglisuri) enis gabatoneba,<br />

brZola jansaRi nacionalizmis winaaRmdeg, masobrivi migraciebisTvis<br />

xelis Sewyoba, eTnikuri struqturis radikaluri Secvla, dapyrobil<br />

xalxTa daxleCa-danawevreba da maTi dasusteba, eTnosTa enebis<br />

ufro mcire erTeulebad, “damoukidebel enebad” gamocxadeba da maTTvis<br />

damwerlobaTa Seqmna... marTlac, imperiam ara erTgan miaRwia damoukidebel<br />

enebad gamoecxadebina da anbanic Seeqmna iseTi erTeulebisaTvis,<br />

rogoricaa: CaCnuri da inguSuri, adiRuri da yabardouli, yaraCauli da<br />

balyaruli, erzia mordovuli da moqSa mordovuli, komi enis ori teritoriuli<br />

varianti da a.S. ucxo Zalebis mzakvruli politika naTlad<br />

hqondaT gaazrebuli Cvens saxelovan winaprebs; sakiTxisadmi maTi damokidebulebidan<br />

da naazrevidan moviyvanT ramdenime amonarids:<br />

akaki wereTeli: “megruli dRes salaroa namdvili qarTuli sityvebis.<br />

aRmosavleT saqarTvelos dahkargvia namdvili qarTuli sityvebi,<br />

maT nacvlad somxur-TaTrul-sparsuli SemouRia, romelic qarTvelis<br />

yurs cudad eCxireba da guls swyvets... da megrul enaSi ki Senaxulan<br />

margalitebad es Zveli sityvebi... Cven vurCevT Cvens mweralmwignobrebs,<br />

meti yuradReba miaqcion megruls, rom iqidan amokrebili<br />

sityvebiT Seivsos dRes maTi Selaxuli qarTuli leqsikoni. ... Tu ara<br />

mzakvreba da ugunureba, goniereba da simarTle amas ver ityvis, rom<br />

megrelebi qarTvelebi ar iyos da megruli ZiriTadi qarTuli!~. 1<br />

iakob gogebaSvili: “cnobilia, rom yovel ers aqvs mTavari ena,<br />

romelic saerTo saunjes Seadgens am eris yvela nawilisaTvis da iwodeba<br />

miss deda-enad, da Temiuri kilo-kavebad (nareCia), romelnic ixma-<br />

1 a. wereTeli. ubralo saubari. _ rCeuli nawerebi. xuTtomeuli, t. V,<br />

Tb., 1957, gv. 266-267.<br />

11


ebian adgilobriv. (...) yvela skolaSi swavleba mowyobilia deda-enazed<br />

da adgilobrivs kilo-kavebs xmaroben asaxsnelad da gansamarteblad<br />

im saerTo sityvebisa, romelnic adgilobriv bavSvebs ar esmiT.<br />

(...) aseTi gonivruli wesi iyo Cvens saqarTveloSiac... yvela Cveneburs<br />

skolebSi, Savi zRvidgan dawyebuli daRistnis sazRvramde, ixmareboda<br />

mxolod wignebi, saerTo literaturuls deda-enazed dawerilni, gansamartavad<br />

adgilobriv gaugebar sityvebisa da frazebisa, maswavleblebi<br />

xmarobdnen sityvierad adgilobrivs terminebsa da frazebsa, magaliTad,<br />

samegrelosa da svaneTSi, da swavlasTan erTad avrcelebdnen<br />

deda-enis srul codnasa. (...) arsad, arc somexTa Soris, arc TaTarTa<br />

Soris da arc sxva kavkasielebSi ar aRmoCenila imisTana Wkua-mokle<br />

da ukuRmarTi adamiani, romelsac eTqvas, skolebSi swavleba saTemo<br />

kilo-kavze unda iyos da ara deda-enazeo. CvenSi ki gamoCndnen imisTana<br />

WkuiT glaxakni, romelTac gabedes da warmosTqves, rom samegrelosa<br />

da svaneTis skolebidgan deda-ena unda iqmnas gamoricxuli, radgan aq<br />

xalxi adgilobriv kilo-kavebsa xmarobso”. 1<br />

`... sakuTari guliswadilis gamo megrelebma, yvela qarTvelur<br />

tomTan erTad, imTaviTve aRiares qarTuli anbani Tavis sakuTar anbanad,<br />

da Tavis saliteraturo enad miiCnies qarTuli ena, provincial kilos<br />

ki mxolod SinaurobaSi xmarobdnen”. 2 `...megrelTa tomi qarTul enas<br />

yovelTvis Tvlida Tavis ZiriTad enad (deda-enad), xolo Tavis adgilobriv<br />

dialeqts ucqeroda rogorc mSobliur kilos”. 3 “frangi mogzauris<br />

Sardenis gadmocemiT, romelmac meTvramete saukunis damdegs<br />

inaxula samegrelo, samegreloSi mcxovreb da mqadagebel kaTolike misionerebs,<br />

megruli kilos Seswavlis Semdeg, advilad esmodaT qarTuli<br />

enac”. 4 “qarTuli ena, qarTuli damwerloba da literatura saukuneTa<br />

manZilze ise mWidrod Seezarda megrelTa Segnebas, iseTi Rrma fesvebi<br />

gaidga masSi da iseT mtkice safuZvels eyrdnoba, rom maTi gandevnis<br />

cda kidev ufro gaaZlierebs megrelTa siyvaruls am Zvirfasi saerTo<br />

saunjisadmi, rasac ase naTlad vxedavT ukanasknel xanebSi~. 5<br />

`is, rac megrelTa Stos Sesaxeb iTqva, savsebiT Seexeba qarTveli<br />

xalxis meore Stosac _ svanebs, romelTa araqarTvelebad gadaqcevas<br />

lamoben igive gulmodgine, magram xepre politikanebi, winaaRmdeg<br />

am simpaTiuri mTieli qarTvelebis survilisa, romlebic Cveni<br />

1 i. gogebaSvili. boroti wadili samegrelos Sesaxeb. Tb., 1902, gv. 64.<br />

2 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis sakiTxisaTvis. Tb., 1903, gv. 114.<br />

3 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 115.<br />

4 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 116.<br />

5 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 116.<br />

12


welTaaRricxvis IV saukunidan dRemde mxolod qarTul enas da qar-<br />

Tul alfabets xmaroben eklesiaSic, skolaSic da Tavisi cxovrebis<br />

yvela sxva sferoSic”. 1<br />

“megrelTaTvis imis Tqma, rom isini qarTvelebi ar arian, rom<br />

maT ara aqvT arc anbani, arc damwerloba, arc literatura, rom yvelaferi<br />

es amieridan unda Seiqmnas, gana es imas ar niSnavs, rom wavarTvaT<br />

maT mTeli maTi saxelovani warsuli, mTeli istoriuli monapovari,<br />

gamovacxadoT gonebriv Ratakebad da gverdiT amovuyenoT<br />

iseT barbarosul tomebs, romelTac araviTari istoria ar gaaCniaT”. 2<br />

niko mari: “vostorgovs ara aqvs namdvili warmodgena imisa, rom saukuneebis<br />

manZilze erTiani qarTuli nacionaluri kultura Seiqmna<br />

yvela qarTveli tomis mier: amitomaa, rom “saRvTo werilis” teqst-<br />

Si Cven vpoulobT wminda Wanurs, anu megruls da sxva sityvebs. am<br />

realuris kulturul-istoriulis SexedulebiT qarTuli saliteraturo<br />

ena imdenaTve svanuria da megruli, imdenaTve gurulia da imeruli,<br />

ramdenaTac qarTuli aris RviZli ena yvela saqarTvelos tomebisaTvis”.<br />

3<br />

“...kulminaciuri punkti vostorgovis mecnierebisa gamoixateba<br />

qarTuli saliteraturo enis sakiTxSi (i. vostorgovi sxvadasxva<br />

enad warmoadgenda saeklesio da saliteraturo qarTuls; garda amisa,<br />

igi amtkicebda, rom megrelebisa da svanebisaTvis qarTuli iseTive<br />

ucxoa, rogorc rusuli, rom megrelebi da svanebi umwignobro<br />

xalxebia _ m.n.). rogorc viciT, aris mxolod erTi saliteraturo<br />

ena, romelsac “qarTuli ena” hqvia, magram es ena sazogadoa yvela<br />

qarTvel tomTaTvis... qarTvelebs ara aqvs calke saeklesio saliteraturo<br />

ena, rogorc, magaliTad, rusebs slavianuri ena. qarTvelebs<br />

aqvT mxolod ori saweri anbani, xucuri da mxedruli (anu saeklesio<br />

da samoqalaqo), magram ena ki erTia, rogorc, magaliTad asurelebs<br />

Zvelad sami sxvadasxva saweri anbani hqondaT: strangelo, nestorianuli<br />

da iakobituri, magram asuruli saliteraturo ena ki<br />

erTi iyo. maSin, rodesac ambobs vostorgovi didis rixiT, rom “SkolebSi<br />

SemoRebuliao saeklesio qarTuli enis swavleba saliteraturos<br />

magier, romelic zneobrivis gawvrTnisaTvis sustia da sruliadac<br />

ar Seeferebao saeklesio mizans. ...saWiroa exla mainc gaigon rusebma,<br />

namdvilad Tvali gaaxilon da darwmundnen, rom kavkasia is<br />

qveyana aris, sadac rusebi TviT ruseTis kanonebis darRvevas swavlo-<br />

1 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 116.<br />

2 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 117.<br />

3 n. mari. qarTvelTa erovneba. quTaisi, 1905, gv. 10.<br />

13


en, viTomc saxelmwifos interesis gulisaTvis”... 1<br />

ivane javaxiSvili: `akad. n. marri misayvedurebs, rom megrelebs,<br />

svanebs da afxazebs me qarTvelebs vuwodeb... afxazebs me qarTvelTa<br />

monaTesaved vTvli, magram qarTvelebs ar vuwodeb. rac Seexeba megrelebsa<br />

da svanebs da, davumateb, Wanebsac, maT marTla qarTvel tomebad<br />

vTvli da vuwodeb... Tu amaze uwinares ara, XI s-dan moyolebuli<br />

“qarTveli” SemkreblobiT mniSvnelobiT ixmareba yvela qarTvelTa aRsaniSnavad.<br />

aseTi saerTo SemkreblobiTi mniSvnelobis mqonebeli terminis<br />

(qarTl-kaxel-imerel-gurul-megrel-Wan-svanTa enisa, zne-Cveulebebisa<br />

da sarwmunoebis saerTo Tvisebebis dasaxasiaTeblad) saWiroebis<br />

uaryofac aravis SeuZlia, winaT amas n. marric ar uaryofda.<br />

Tavis-da-Tavad cxadia, rom mkvlevaris azris Secvlis gamo am mravalsaukunovani<br />

monapovarisa da Segnebis gaqarwyleba da mospoba ar<br />

SeiZleba~. 2<br />

ambrosi xelaia: `cdilobdnen samegrelos skolebidan da eklesiebidan<br />

ganedevnaT qarTuli ena; am faqtma “erovnulobis SenarCunebis<br />

Zalumi swrafva gamoaRviZa: megrelebi ganimsWvalen TavianTi saliteraturo<br />

da saeklesio enis dacvis ideiT~... 3 sakiTxisadmi aseTi midgomaa<br />

dafiqsirebuli TiTqmis yvela cnobili winapris naazrevSi.<br />

ukanasknel wlebSi qarTveluri enobrivi samyaros Semadgenlobis<br />

lingvisturi statusis gansazRvris sakiTxSi qarTvel lingvistTa<br />

Soris azri kvlav orad gaiyo: erTni qarTvelur jgufSi sam an oTx<br />

qarTvelur enas gamoyofs; meoreni ki _ qarTuli saliteraturo enis<br />

teritoriuli dialeqtebis gverdiT megruls, lazursa da svanursac<br />

“qarTvelur dialeqtebad” moixseniebs. ar gamovricxavT orive Teoriis<br />

arsebobas samecniero sivrceSi (samuSao variantis saxiT), magram<br />

gasaTvaliswinebelia Semdegi faqtorebic:<br />

1. rogorc qarTveli, ise ucxoeli qarTvelologebi ugamonaklisod<br />

aRiareben WeSmaritebas _ qarTveluri enobrivi kontinuumebis<br />

erTi saerTo enidan (fuZe-enidan) momdinareobas;<br />

azrTa sxvadasxvaoba mxolod fuZe-enis diferencirebis Tari-<br />

Ria, romlis saboloo gadawyveta bevr sakiTxSi Seitans sicxades;<br />

Tumca amas kidev araerTi weli dasWirdeba.<br />

2. qarTveluri jgufis wevrebis klasifikaciisas enobrivi niSan-<br />

1 n. mari. qarTvelTa erovneba.., gv. 22,60.<br />

2 iv. javaxiSvili. qarTveli eris istoria. _ Txzulebani Tormet tomad.<br />

t. I. Tb., 1979, gv. 152, xazgasma Cvenia _ m.n.<br />

3 ambrosi (xelaia). ruseTis saeklesio politikis Sesaxeb afxazeTSi. gamosacemad<br />

moamzada n. papuaSvilma. Tb., 1906, gv. 122_123.<br />

14


Tvisebebis, anu lingvisturi kriteriumebis garda, gasaTvaliswinebelia<br />

eTno-politikuri faqtorebic, romlis ignorireba,<br />

gauTvaliswinebloba kategoriulad dauSvebelia. sakmarisia<br />

Tvalis erTi gadavlebac ki saqarTvelos politikuri<br />

rukis cvlilebaze IX-XIX saukuneebis manZilze, raTa naTlad<br />

warmoCndes is zegavlenebi, rac SeiZleboda hqonoda eTnikuri<br />

kuTxeebis mcxovrebTa rogorc sulier wyobaze, aseve<br />

yofa-cxovrebaze, msoflmxedvelobasa da metyvelebaze. gasaTvaliswinebelia<br />

isic, rom yvela Zveli wyaro saqarTvelos<br />

aRmosavleTsa da dasavleTSic (samegrelo, svaneTi, afxazeTi)<br />

migvaniSnebs saeklesio, saliteraturo da saxelmwifoebrivi<br />

saWiroebisaTvis mxolod qarTuli enis gamoyenebaze (IX-X<br />

saukuneebidan mainc), rogorc saerTo-saxalxo/zogaderovnul<br />

enaze. am enaze iTargmna IV-V saukuneebSi wm. werili. savaraudebelia,<br />

rom imdroindeli ena (Zveli qarTuli ena) erTnairad<br />

gasagebi iyo yvela qarTuli tomisaTvis, winaaRmdeg Sem-<br />

TxvevaSi warmoSobiT laz-egriseli mravali didi saeklesio<br />

moRvawe uTuod SeZlebdnen wm. werilis Targmnas TavianTi<br />

mrevlisaTvis, magram maT ukeT uwyodnen TiToeuli qarTveluri<br />

tomis Rvawli erTiani saeklesio-samwignobro enis Camoyalibebis<br />

saqmeSi. mravali mowinave qveynis literaturis<br />

istoria, saeklesio ena-mwignobroba viTardeboda da viTardeba<br />

tomobriv-kuTxuri mimarTulebiT. sabednierod, msgavsi<br />

procesebi Cvens istorias ar axsovs: saukuneebis ganmavloba-<br />

Si tomobriv-geografiuli gankerZoebulobis miuxedavad, saeklesio<br />

da saero literatura arsebiTad iyo erTiani qarTuli:<br />

mniSvneloba ar hqonda saqarTvelos romel kuTxeSi iqmneboda<br />

esa Tu is nawarmoebi da romeli tomis warmomadgeneli<br />

iyo misi avtori.<br />

3. niSandoblivi faqtia: mefis ruseTis mier saqarTvelos srul<br />

aneqsiamde qveynis sxvadasxva kuTxis ideologiuri dapirispireba<br />

istorias ar axsovs. qarTveluri saxelmwifoebrivi cnobiereba<br />

radikaluri partikularizmis pirobebSic ki ar gamqrala,<br />

amitomac erTiani qarTuli sxeulis danawileba-daSlis<br />

mosurneTa winaaRmdeg TavdadebiT ibrZodnen Cveni didi winaprebi,<br />

rasac zemoT moyvanili TiTo-orola amonaridic adasturebs.<br />

4. metyveleba, romelic ar emsaxureba saxelmwifoebriv gaerTianebas,<br />

rogorc urTierTobis oficialuri saSualeba, metyve-<br />

15


leba, romelic araa samwignobro _ dialeqtia. magram mainc,<br />

wminda lingvisturi TvalsazrisiT, gaumarTleblad gveCveneba<br />

megrulis, svanuris, lazuris _ erTis mxriv, da qarTluris,<br />

kaxuris, aWarulis, imerulis, xevsurulis, fSauris... meoris<br />

mxriv, erTi terminiT _ dialeqtiT saxeldebac.<br />

5. qarTveluri jgufis wevrebis klasifikaciis orsaukunovani<br />

diskusia, ra Tqma unda, araa specifikuri Cveni sinamdvilisaTvis.<br />

msgavsi problema msoflios mraval qveyanaSia da bevrad<br />

ufro radikaluradac, Tumca evropis qveynebi met-naklebad<br />

umtkivneulod axerxeben sakiTxis mogvarebas 1 . sakiTxis<br />

gadawyvetas xels uSlis terminologiuri problemebic. terminTa<br />

siWrele iwvevs seriozul dabneulobasa da gaurkvevlobas<br />

ara marto aralingvistTa wreSi, aramed lingvistebs<br />

Sorisac. xSiria mecnierebis erTi dargis SigniT da mecnierebis<br />

dargebs Soris terminTa polisemiurobisa da sinonimuro-<br />

1 magaliTad, roca laparakoben qvemogermanulze zemogermanulTan SepirispirebiT,<br />

gulisxmoben kilos, romelic mxolod istoriuli viTarebis<br />

gamo ar ganviTarda damoukidebel enad da ganixileba rogorc germanuli<br />

enis dialeqti, Tumca imavdroulad man Semoinaxa sakmaod mniSvnelovani<br />

nairsaxeobani fonetikaSi, gramatikasa da leqsikur wyobaSi.<br />

masTan dakavSirebiT, h. birti aRniSnavda: `SeuZlebelia urTierTgagebineba<br />

zemogermanelebsa, Svabebsa da bavarielebs Soris... TviT me ver vugeb<br />

badenels, bavarielsa da zemogermanels, roca isini Tavis dialeqtze<br />

laparakoben~ (moyvanilia wignidan: b. jorbenaZe. qarTuli dialeqtologia.<br />

t. I. Tb., 1989, gv. 35). gamodis, rom araTu ubralo germaneli moqalaqes,<br />

aramed enaTmecniersac ki ar esmis kuTxuri metyveleba bavarielisa,<br />

zemogermanelisa, badenelisa. analogiuri viTarebaa saberZneTSic,<br />

sadac, kulturuli sidiadis miuxedavad, dResac mimdinareobs erTiani<br />

saliteraturo-saxalxo enis Seqmnis procesi. rTuli iyo enobrivi saki-<br />

Txi somxebisTvisac. mZlavri dialeqturi gansxvavebulobis gamo kilikiuri<br />

somxuri absoluturad gansxvavdeba bulgareTis somxebis enisagan.<br />

miuxedavad amisa, oficialuri saliteraturo somxuri ena didad gansxvavdeba<br />

dialeqtebisagan da im metyvelebisagan, romelzec ojaxebSi laparakoben.<br />

amave dros msoflios bevr qveyanaSi, garda saxelmwifo enisa,<br />

damwerloba aqvs dialeqtebsac. kerZod, safrangeTSi saxelmwifo da samwignobro<br />

enaa franguli; magram samxreT safrangeTSi arsebobs provansuli<br />

ena, romelsac damwerloba gaaCnia XI saukunidan. provansuli ena,<br />

bunebrivia, araa franguli enis dialeqti, magram mas da msgavs umciresobaTa<br />

enebs gansxvavebuli terminiT moixsenieben (arsebobs ramdenime<br />

dubl-termini, romelTagan ukanasknel xanebSi gabatonebulia regioleqti...).<br />

zemoTqmulidan martivia daskvnis gamotana: msgavsi problemebisgan<br />

Sorsaa qarTveluri enobrivi samyaro. maSin ra gviSlis xels problemis<br />

mogvarebaSi xom ar igrZnoba zedmeti Tavdajerebuloba da ambiciuroba<br />

mxareebs Soris<br />

16


is SemTxvevebi, rac yovlad dauSvebelia. amitomac aucileblobad<br />

gvesaxeba dapirispirebulma mxareebma miaRwion SeTanxmebas:<br />

gansxvavebul TvalsazrisTagan SearCion optimaluri<br />

varianti, raTa profesiuli gansjis safuZvelze erTxel da<br />

sabolood gadawydes qarTveluri enobrivi klasifikaciis sakiTxi.<br />

istoria Secdomebis daSvebas ar gvpatiobs, amitom, qveynis dRevandeli<br />

viTarebidan gamomdinare, TiToeuli qarTvelis upirvelesi<br />

movaleobaa meti windaxeduleba gamoiCinos dasmul “problemaze” msjelobisas<br />

da daskvnebis gamotanisas.<br />

MERAB NACHKEBIA<br />

THE KARTVELIAN LINGUISTIC WORLD AND<br />

THE PROBLEM OF DIVERGENCE OF THE<br />

PREKARTVELIAN LANGUAGE<br />

The article focuses on the problem of the genetic,linguistic and Georgians’cultural<br />

world, analyzing different ideas,suggesting in Kartvelology in accordance<br />

with the divergence of the Georgian language. Based on the research,<br />

dating differentiation of the language – assuming the boundary of the old and<br />

modern systems of chronology. It should be taken into consideration the linguistic<br />

status of the members of Georgian groups, a great amount of literature has<br />

been published,the research is still going on.<br />

2. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

17


18<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

Tamila zviadaZe<br />

-viT Tandebulis erTi funqciisaTvis<br />

imerulSi<br />

-viT Tandebuli safuZvlianad aris Seswavlili qarTvel enaTmecnierTa<br />

mier. am mxriv sayuradReboa T. SaraZeniZis, a. martirosovis,<br />

z. jafariZis, i. gigineiSvilis, i. imnaiSvilis, S. afridoniZis, T.<br />

kvaWantiraZis, z. sarjvelaZis, n. WumburiZis, g. burWulaZis, i. kikna-<br />

Zis, t. futkaraZis, m. miqaZisa da sxvaTa gamokvlevebi 1 . Tanamedrove<br />

qarTulisaTvis SemuSavebulia saliteraturo normac -viT Tandebulis<br />

xmarebisa saxelis fuZis mixedviT brunvebSi 2 . rogorc cnobilia,<br />

-viT Tandebuli daerTvis sami brunvis _ saxelobiTis, micemiTisa da<br />

naTesaobiTis formebs. sxvadasxva brunvasTan Cveulebriv sxvadasxva<br />

mniSvneloba unda hqondes, magram aRniSnavs erTi da imaves, kerZod,<br />

gadmogvcems msgavsebas da imave mniSvnelobas atarebs, rasac zmnisar-<br />

Ti “rogorc”.<br />

Zvel qarTulSi viTa/viT Tandebuli ar gvaqvs. msgavsebas gamoxa-<br />

1 T. SaraZeniZe. -viT Tandebuli qarTulSi. _ Tsu Sromebi, X, 1939, gv. 145-<br />

159; a. martirosovi. Tandebuli qarTulSi. _ iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba,<br />

I, 1946, gv. 236-237; z. jafariZe. -viT Tandebulis xmarebisaTvis zmnas-<br />

Tan qarTulSi. _ qarTvelur enaTa struqturis sakiTxebi, III, Tb., 1963, gv.<br />

96-97; i. gigineiSvili. Tandebuli da Tandebulian saxelTa marTlwera. _<br />

Tanamedrove qarTuli saliteraturo enis normebi, I. Tb., 1970, gv. 101; i. imnaiSvili.<br />

qarTuli saliteraturo enis normalizaciis sakiTxebi. _ ciskari,<br />

#11, 1974, gv. 138-144; S. afridoniZe. fonetikur-morfologiuri cvlilebebi<br />

da leqsikuri mniSvneloba. _ saqarTvelos MmecnierebaTa akademiis moambe,<br />

t. 87, Tb., 1977, #3; T. kvaWantiraZe. -viT Tandebulis saxelobiTsa da<br />

micemiT brunvaSi ganawilebis sakiTxi. _ macne, enis.. seria, 1977, #1, gv., 97-<br />

103; z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan. _ qarTuli ena da literatura<br />

skolaSi, #4, 1979, gv., 122-124;Ng. WumburiZe. -viT Tandebulis Camoyalibebis<br />

istoriisaTvis. _ qarTuli Eena da literatura skolaSi, 1982,<br />

#2, gv, 83-91;Gg. burWulaZe. kvlav -viT Tandebulis Sesaxeb qarTulSi. _<br />

iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba, 24, 1985, gv. 84-87; i. kiknaZe. Tanxmovanfu-<br />

Zian saxelTa -viT Tandebuliani saxelobiTis gamo. _ enaTmecnierebis sakiTxebi,<br />

I-II, Tb; 2006, gv. 73-74; t. futkaraZe. saxelis formaTwarmoebis sakiTxebi<br />

qarTulSi. _ kreb.: „besarion jorbenaZes“, Tb., 2003, gv. 121-123; m. miqaZe.<br />

Tandebulis warmomavlobisa da funqciisTvis. _ „metexi“, t. I. Tb.,<br />

2001, gv. 80;<br />

2 Tanamedrove qarTuli saliteraturo enis normebi, I. Tb., 1970, gv. 104.


tavdnen -ebr, msgavsad, viTarca (mogvianebiT -viTa); -viT miRebulia<br />

“viTar” formisagan: viTar-viTa-viT 1 . -viTa gvxvdeba hadiSis oTxTav-<br />

Si 2 , xolo rac Seexeba -viT Tandebuls, dasturdeba parizis nacionalur<br />

biblioTekaSi dacul XI saukunis erT xelnawerSi: “... me verca<br />

wmidisa mamisa efTBmessaviT davagdebdi~ 3 . “-viT Tandebuli aq naTesaobiTi<br />

brunvis formas daerTvis. z. sarjvelaZis azriT, es arc aris<br />

gasakviri, radgan sulieri sagnis (adamianis) gamomxatvel saxelTan<br />

ixmareba 4 . aseve gveqneboda: kacisaviT, mefisaviT, mamaisaviT.<br />

naTesaobiT brunvasTan -viT Tandebuli XVII-XIX saukuneebis<br />

qarTvel mweralTa nawarmoebebSic SeiZleba Segxvdes. arsebobs mosazreba,<br />

rom naTesaobiTis gardaqmniT unda iyos miRebuli dRevandeli<br />

saxelobiTis forma TanxmovanfuZian saxelebTan: kac-is-a-viT, kac-iviT,<br />

sadac a emfatikuri xmovnisa da -is naTesaobiTi brunvis niSnis -<br />

s komponentis dakargva simultanuri procesia, -viT Tandebulis win<br />

-i elementi ki naTesaobiTi brunvis erT-erTi alomorfia 5 .<br />

Tanamedrove saliteraturo qarTulSi -viT or brunvas daerTvis.<br />

xmovanfuZiani saxelebi (mx. ricxvSi) da nacvalsaxelebi mas mxolod<br />

micemiTSi dairTaven: ZmasaviT, mzesaviT, oqrosaviT, busaviT, SensaviT...<br />

TanxmovafuZiani saxelebi (da -ebian mravlobiTSi dasmuli<br />

xmovanfuZiani saxelebi) ki _ orive brunvaSi: saxl-i-viT, saxl-saviT;<br />

klde-eb-i-viT, klde-eb-sa-viT; naTesaobiT brunvasTan -viT Tandebuli<br />

saliteraturo qarTulSi ar gamoiyeneba.<br />

ra viTareba gvaqvs imerulSi<br />

imerulSi -viT boloxmovnian saxelebs marTavs micemiTSi: rkinasaviT,<br />

xbosaviT, dResaviT... TanxmovanfuZian saxelebs ki daerTvis rogorc<br />

saxelobiTSi (qaliviT, bavSviviT), ise naTesaobiTSi: “es rZe<br />

wyalisaviTaa da ras argebda bovSs!”, “rava babuaCemisaviT laparakobs<br />

es kaci!”, “im tyeSi racxa cecxlisaviT anaTebda.” (Cawerilia<br />

wyaltubos raionis sofel CuneSSi). -viT nacvalsaxels cvlis misi<br />

fonetikuri nairsaxeoba -veT (xalxisaveT, cxenisaveT, oqrosaveT...) b.<br />

jorbenaZis azriT, SesaZlebelia, -veT fonetikuri nairsaxeobis warmoqmnas<br />

-viT da -ebr//ef TandebulTan kontanimaciamac Seuwyo xeli:<br />

kac-i-saviT//kacisaef _ kacisavef”. 6 -viT Tandebuli imerulSi daerTvis<br />

zmnis formebsac. es ewinaaRmdegeba qarTuli saliteraturo enis<br />

1 a. SaniZe. qarTuli enis gramatikis safuZvlebi. Tb., 1980, gv. 600.<br />

2 z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan.., gv. 124.<br />

3 z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan.., gv. 124.<br />

4 z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan.., gv. 124.<br />

5 i. kiknaZe. TanxmovanfuZian saxelTa -viT Tandebuliani.., gv. 74.<br />

6 b. jorbenaZe. qarTuli dialeqtologia. Tb., 1989, gv. 462.<br />

19


normebs, magram kiloebisaTvis savsebiT SesaZlebeli da bunebrivia.<br />

rogorc cnobilia, -viT TandebuliT gaformebul zmnebs mimar-<br />

Tavs sulxan-saba Tavis leqsikonSi: amxila-aswavlasaviT, gaawbila-SearcxvinasaviT<br />

1 . sabasaTvis msgavsi formebi sityvis mniSvnelobaze sinonimuri<br />

sityviT miTiTebis xerxs warmoadgens, xolo dialeqtebSi -<br />

viT zmnasTan gamoiyeneba imave funqciiT _ gamoxatavs msgavsebas: mSiasaviT,<br />

mwyuriasaviT, mtkivasaviT ... aRniSnulia, rom Tanamedrove qar-<br />

TulSi msgavsebas ver gamoxatavs verc -sa, -i brunvis niSniseuli<br />

elementebi da verc mxolod -viT morfema. -iviT // -saviT erTiani<br />

Serwymuli formanti migviTiTebs msgavsebis semantikaze, maSasadame,<br />

gvaqvs -saviT // -iviT morfema. brunvis niSanTan Serwymuli Tandebuli<br />

garkveul gramatikul mniSvnelobas iZens, anu -saviT Sedgenili<br />

morfemaa 2 . es gansakuTrebiT TvalsaCinoa zmnebTan, romelTac erTvis -<br />

viT Tandebuli micemiTis brunvis niSansa da a emfatikur xmovanTan<br />

erTad: magaliTad mSia-saviT, mciva-saviT, mwyuria-saviT.<br />

ratom mimarTa zmnam msgavsebis gamosaxatavad am formas saTanado<br />

zmniT gadmocemuli moqmedeba (procesi, gancda) sustia, -viT Tandebuli<br />

ki am SemTxvevaSi procesis odnaobiTobas aRniSnavs. xSirad<br />

gamosaxatavia iseTi gancda, romelic enaSi arsebuli sityviT zustad<br />

ar aisaxeba. magaliTad, tkivilis, wyurvilis susti grZnoba. -viT am<br />

SemTxvevaSi grZnobis sisustes aRniSnavs (cota mtkivasaviT) 3 . imerulSi<br />

am mxriv SezRudva ar aris. -viT Tandebuli daerTvis aramarto<br />

grZnoba-aRqmis gamomxatvel zmnebs, aramed sxva formebsac da gamoxatavs<br />

odnaobiTobas. magaliTad: “sad waxval, Se dafsxrekilo,<br />

Sen! _ SemomcinasaviT”; 4 “mzem kargad gadaiTavdaRmarTa da viTom dacxrasaviT”.<br />

5<br />

amave funqciiT gamoiyeneba wa- zmniswinic (waitira, waeTamaSa,<br />

waeWidava). mklevarTa umravlesoba wa-, wamo- zmniswinebs moqmedebis<br />

simciris, sicotavis anu odnaobis gamomxatvelad miiCnevs. wa- zmniswiniT<br />

gamoxatuli odnaobis formebi xSiria imerulSi: “SarSandel<br />

mouWrel fesvebze balaxma erTi-aTad iyara da siminds waajoba”; 6 “xumrobiTac<br />

ar SeiZleboda masTan waWidaveba”; 7 “suli rom wavubero, babu-<br />

1 sulxan-saba orbeliani. leqsikoni qarTuli, t. I. Tb., 1991, gv. 53.<br />

2 t. futkaraZe. saxelis formaTwarmoebis sakiTxebi.., gv. 124.<br />

3 z. jafariZe. -viT Tandebulis xmarebisaTvis.., gv. 97.<br />

4 o. ioseliani. avtobiografiuli novela. _ rCeuli Txzulebebi or<br />

tomad. I tomi. Tb., 1989, gv. 44.<br />

5 o. ioseliani. avtobiografiuli novela.., gv. 51.<br />

6 o. ioseliani. varskvlavTcvena. Tb., 1965, gv. 422.<br />

7 o. ioseliani. varskvlavTcvena, gv. 319.<br />

20


awverasaviT gavfantav”. 1<br />

-viT Tandebuli xSirad swored wa- zmniswinian formebs daerTvis<br />

da xdeba odnaobis gaZliereba, gaormageba: weitirasaviT, weeWidavasaviT,<br />

wamoTovasaviT, wamowvimasaviT, waagavsaviT, waioxunjasaviT...).<br />

ram gamoiwvia erTi da imave Sinaarsis orgzis aRniSvna rogorc cnobilia,<br />

qarTulSi zmniswini da Tandebuli zogjer msgavs funqcias avlens.<br />

magaliTad, adgilmdebareoba zmnaSi zmniswiniT gamoixateba, saxelSi<br />

_ Tandebulis saSualebiT: Se-vida saxl-Si; Se-Zvra fuRuro-<br />

Si. Tandebulisa da windebulis funqciuri msgavsebiT unda aixsnas<br />

Zvel qarTulSi uTandebulo brunvaTa xmareba, sadac zmna windebuliania.<br />

magaliTad: “ver Sevides sasufevelsa caTasa”; 2 “tanjvasa didsa<br />

Segagdon Sen”. 3<br />

dRes Tanabari sixSiriTaa gamoyenebuli rogorc Tandebuli, ise<br />

zmniswini. imerulisaTvis damaxasiaTebelia zmniswinis (wa/we) da Tandebulis<br />

(-viT) erT formasTan gamoyeneba, rac emsaxureba Sinaarsis<br />

gaZlierebas, odnaobis gadmocemas. amgvarma formebma odnaobis garda,<br />

SeiZleba gamoxatos: moqmedebis uneblioba (wamZvrasaviT, wasrialdasaviT,<br />

wamicdasaviT...). zerele, saxeldaxelo qmedeba (waibanasaviT, wai-<br />

ZinasaviT, xeli waukrasaviT...). sazedao moqmedeba (waaWrasaviT, waaTalasaviT,<br />

waawyvitasaviT...) da sxva.<br />

ra Tqma unda, am mniSvnelobebs zmnas ZiriTadad zmniswini ani-<br />

Webs, magram -viT Tandebuli aSkarad aZlierebs Sinaarss. imerulSi -<br />

viT Tandebulisa da wa- zmniswinis erTad gamoyeneba xdeba sxva Sem-<br />

TxvevaSic _ roca moubar pirs surs erTi adamianis Tviseba miaweros<br />

meores, zerele niuansiT gamoiyenebs wa- zmniswins: weiCxeiZeebs, weigogoebs...<br />

4 -viT aseT formebsac daerTvis imave funqciiT _ msgavsebis<br />

odnaobas aZlierebs: weiTuTberiZeebsaviT, weivanelebsaviT...<br />

-viT Tandebulis gamoyeneba SeniSnulia agreTve sxva metyvelebis<br />

nawilebTan: agersaviT, magramsaviT.., rac ar dasturdeba imerulSi.<br />

1 o. ioseliani. varskvlavTcvena, gv. 118.<br />

2 giorgi merCule. grigol xanZTelis cxovreba. _ qarTuli mwerloba,<br />

t. I. Tb., 1987, gv. 528.<br />

3 iakob curtaveli. SuSanikis wameba. _ qarTuli mwerloba, t. I. Tb., 1987,<br />

gv. 227.<br />

4 k. kublaSvili. qvemoimeruli dialeqti. Tb., 1985, gv. 73.<br />

21


TAMILA ZVIADADZE<br />

FOR THE FUNCTION OF THE LAST SYLLABLE<br />

-VIT IN IMERETIAN<br />

The last syllable vit is attached to the forms of the nominative case, genitive<br />

case, and dative case and denotes similarity. In modern literary language<br />

the forms of the genitive case are not used, in dialects, particularly in<br />

Imeretian, they are used till present.The last syllable vit is also attached to the<br />

verb of the same function, i.e. it denotes similarity. This happens when the action<br />

transmitted by the verb (process, feeling) is weak and the last syllable denotes<br />

diminution of the process. Diminishing is also denoted by the prefix – tsa.<br />

In the article is narrated the event when both (the last syllable and the prefix)<br />

are used together, which serves to strengthening of the content, for more expression<br />

of diminution. Also, in case of usage of the prefix and the last syllable<br />

with a form of verb expresses character of one person to another by a talker<br />

with a surface nuance.<br />

22


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

oTar miqiaSvili<br />

rusulis kalkebisaTvis ilia WavWavaZis<br />

`saqarTvelos moambeSi~.<br />

mdidari istoriuli warsulis mqone xalxebs sxvadasxva periodSi<br />

zogjer iZulebiT, zogjer ki _ Tavisi neba-surviliT garkveuli<br />

kontaqtebi hqoniaT sxvadasxva xalxTan. enaTa kontaqtebis donis<br />

mixedviT gansxvavebulia gavlenis xarisxic: `gavlena kvals tovebs,<br />

Cveulebriv, ara marto leqsikaSi, aramed sintagmebis sferoSi, enis<br />

stilistikur mxareSi~. 1<br />

XVIII-XIX saukuneebis mijnidan, rodesac saqarTveloSi safuZveli<br />

Caeyara ruseTis batonobas da rusuli saqarTvelos saxelmwifo<br />

ena gaxda, qarTulze rusulis gavlenam intensiuri xasiaTi miiRo. evropuli<br />

yofis, evropuli kulturis amsaxveli informaciebi aRniSnuli<br />

periodidan CvenSi rusulis meSveobiT Semodioda. sakmaod moikida<br />

fexi leqsikurma sesxebam rusulidan, magram, sabednierod, leqsikuri<br />

nasesxobani arsebiTad rusuli yofis amsaxveli sagnebisa da movlenebis<br />

sferos ver gascda. aq Tavisi sityva Tqva qarTuli enis leqsikurma<br />

simdidrem, rusul leqsikas ar mieca gasaqani qarTuli leqsikis Sesaviwroeblad.<br />

amitomacaa, rom TviT dialeqturi metyvelebis donezec<br />

ki nasesxeb rusul sityvaTa raodenoba ver gascda erT aseuls.<br />

samagierod, farTod moikida fexi rusulidan momdinare sityvaTSexamebebma,<br />

rusulidan Semosulma, qarTulad gadmokeTebulma frazebma.<br />

aqve unda aRiniSnos, rom maTi umravlesoba evropuli kulturis<br />

elementebis gaCenis kvaldakval gaCnda TviT rusulSic, mravalsaukunovanma<br />

qarTulma saliteraturo enam uari Tqva rusulidan<br />

leqsikur nasesxobebze, magram iZulebuli gaxda, gadmoeqarTulebina<br />

isini, radgan saTanado enobrivi inventari sakmao raodenobiT da daxvewilobiT,<br />

romelic srulad asaxavda imdroindeli social-politikuri,<br />

ekonomikuri da kulturuli cxovrebis dones, axal qarTul<br />

enas jerac ar gaaCnda. es viTareba sakmao sisruliT da pirdapirobiT<br />

aisaxa didi ilias naazrevSi.<br />

1 q. lomTaTiZe. kalkebTan dakavSirebuli zogi sakiTxi qarTulSi. _<br />

qarTuli sityvis kulturis sakiTxebi, wigni 8. Tb., 1998, gv. 59.<br />

23


XVIII-XIX saukuneTa mijnaze TviT rusulma enam gamoiara sakmaod<br />

didi gza, romlis Sedegadac man evropuli enebis gavleniT mniSvnelovan<br />

daxvewilobas miaRwia. am moZraobas ruseTSi saTaveSi edga n.<br />

m. karamzini, romelic miznad isaxavda, Seeqmna farTo mkiTxvelisaTvis<br />

misawvdomi erTi ena wignebisa da sazogadoebisTvis, `rom vweroT,<br />

rogorc metyveleben, da vimetyveloT iseve, rogorc vwerT~ 1 (sayovelTaod<br />

cnobilia, rom aseTive iyo didi ilias damokidebuleba er-<br />

Tiani saliteraturo enis mimarT).<br />

erTi enis gavlena meore ucxour enaze mxolod sityvaTa pirdapiri<br />

sesxebiT ar amoiwureba. xSirad adgili aqvs erTi enis siRrmiseul<br />

struqturul zegavlenas. struqturuli zegavlena Znelad SesamCnevia<br />

ara mxolod enis rigiTi matareblisaTvis, aramed specialistisTvisac<br />

ki. enaTa struqturuli urTierTzegavlenis Sedegebs uwodeben<br />

kalkebs (frang. `calcue~ _ `asli~). maSasadame, sityvaTa sesxebisagan<br />

gansxvavebiT, kalkirebis dros enobrivi masala sakuTaria, oRond<br />

konkretuli enobrivi erTeuli agebulia sxva enis struqturuli bunebis<br />

karanaxiT. amitomac amboben, rom kalkebi enaTa Rrma urTierTgamsWvalvas<br />

gulisxmobs 2 . enobrivi kalkebis gaCenis erT-erT wyarod<br />

miiCneven orenovnebas, rac, Tavis mxriv, enaTa kontaqtebis Sedegia. l.<br />

SCerbam wamoayena Tezisi imis Sesaxeb, rom enaTa kontaqtebis procesis<br />

mimdinareoba ganpirobebulia orenovnebis sxvadasxva saxiT 3 .<br />

bilingvizmTan, orenovnebasTan akavSirebs kalkebs b. meCkovskaiac.<br />

`wyaro kalkebisa, _ ambobs mecnieri, _ aris bilingvTa sametyvelo<br />

praqtika~. 4 i. otkupSCikovs kalkirebasTan orenovnebis kavSiris sailustraciod<br />

Semdegi magaliTi mohyavs: `Немец на вопрос: у вас есть<br />

мясо – ответит: имеем или не имеем, а не есть или нет~. aseTi sityvasityviTi<br />

TargmaniT gamyidveli `iyenebs sintaqsur kalks, mSobliuri<br />

enis sintaqsur konstruqcias~, _ ambobs mecnieri da ganagrZobs:<br />

`swored es Tavisebureba udevs safuZvlad yovelgvar kalkirebas, rodesac<br />

ivaraudeba kalkis avtoris orenovneba 5 .<br />

1863 wels ilia WavWavaZis TaosnobiT gamovida Jurnal `saqarTvelos<br />

moambis~ Tormeti nomeri. 1991-1992 wlebSi mkiTxvelma miiRo<br />

1 vimowmebT wignidan: В. В. Виноградов. Очерки истории русского литературного<br />

языка XVII-XIX веков. М., 1982. gv. 197.<br />

2 a. arabuli. qarTuli metyvelebis kultura. Tb., 2004, gv. 43.<br />

3 vimowmebT wignidan: Новое в лингвистике, вып. VI. Языковые контакты, составление,<br />

редакция и коментарии В. Ю. Розенцвейг. М., 1972, gv. 8.<br />

4 Н. Б. Мечковская. Общее языкознание. Структурная и социальная типология языков.<br />

Учебное пособие для студентов. М., 2001, gv. 111.<br />

5 И. В. Откупщиков. К истокам слова. М., 1986, gv. 114.<br />

24


`saqarTvelos moambis~ faqsimiluri gamocemis ortomeuli: 1991w. pirveli<br />

tomi, 1992w. ki _ meore tomi. winamdebare statiaSi yuradReba<br />

gavamaxvileT `saqarTvelos moambis~ 1991-1992 wlebSi gamocemul<br />

ortomeulSi Setanil, Cveni azriT, rusulidan qarTulSi kalkirebul<br />

frazebze. masalis analizma gviCvena, rom damowmebuli qarTuli<br />

teqstebi Seicaven TavianTi agebulebiT da SinaarsiT rusulidan momdinare<br />

frazeologiur kalkebs.<br />

motanil magaliTebSi frCxilebSi miTiTebulia qarTuli teqstis<br />

gverdi da striqoni:<br />

• `es saqme rom gadaixila, komisia im azrze dadga, rom...~. 1<br />

`Когда дело это пересмотрела, комиссия остановилась на том,<br />

что...~<br />

• `saWiroa, rom gvqondes yuradRebaSi~. 2 _ `Нам надо иметь во<br />

внимание, что...~<br />

• `Cans, rom sicocxles SenTvis Zalian daumarilebia~. 3 _ `Видно,<br />

что жизнь очень тебе насолила.<br />

• `arc me var laCrebTagani~. 4 _ `Я тоже не из трусливых.<br />

• `aq erTis gankidurobidan Cavvardi meoreSi~. 5 _ `Здесь я из<br />

одной крайности попал в другую~.<br />

• `raRac viTarebis SeerTebisa gamo saxeli Cemi Cawerili iyo<br />

imis saxelis Semdeg~. 6 _ `По стечению каких то обстоятельств,<br />

моё имя было записано после его имени~.<br />

• `imisi sityvebi iyo xmis gamocema sazogados azrisa~. 7 _ `Его<br />

слова были отзвуком общественного мнения~.<br />

• `mudam usrulebda da uars araferSi ar eubneboda xolme~. 8 _<br />

`Всегда выполнял его желания и ни в чем ему не отказывал~.<br />

• `me ar vxedav saWirod~. 9 _ `Я не вижу нужным~.<br />

• `nu gavxdebiT XIX saukunis vandalebad~. 10 _ `Не станем же<br />

вандалами XIX века~.<br />

1 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II. Tb., 1992, gv. 19.<br />

2 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 24.<br />

3 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 30.<br />

4 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 74.<br />

5 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 78.<br />

6 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 93.<br />

7 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 106.<br />

8 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 231.<br />

9 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I. Tb., 1991, gv. 100.<br />

10 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 100.<br />

25


• `magram romaelebi sulac ar iyvnen vandalebad~. 1 _ `Но римляне<br />

вовсе не были вандалами~.<br />

• `erTi sityviT, iseTnairad uyvarT, rom uerTmaneTod suls ve-<br />

Rar igeben~. 2 _ `Одним словом, так они любят другдруга, что<br />

души не чаят~.<br />

• `...romelic anpirovnebda umaRles RvTaebas~. 3 _ ... `Который<br />

олицетворял (ganasaxierebda) высшее божество~.<br />

• `iseTi saucxovo wiTel-sityvaoba unda eCvenebina, rom qveyana<br />

gaekvirva~. 4 _ `Он должен был показать такое чудесное красноречие,<br />

чтобы удивить мир~.<br />

• `amgvari wiTel-sityvaobiT aRhswera Tavisi daRestanSi mogzauroba,<br />

rom yvelani gaakvirva~. 5 _ `Он описал свое путешествие<br />

по Дагестану таким красноречием, что всех удивил~.<br />

• `yvelas survili iyo, rom aRsrulebaSi ar yofiliyo moyvanili<br />

proekti arabebis gadasaxlebisa~. 6 _ `Все желали, чтобы<br />

не был приведен в исполнение проэкт переселения арабов~.<br />

sruliad ueWvelia, rom motanili qarTuli magaliTebi kalkirebulia<br />

rusulidan.<br />

1 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 101.<br />

2 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 98.<br />

3 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 114.<br />

4 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 116.<br />

5 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 180.<br />

6 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 182.<br />

26


OTAR MIKIASHVILI<br />

THE GEORGIAN PHRASES BORROWED FROM THE RUSSIAN<br />

LANGUAGEIN THE JOURNAL OF ILYA CHAVCHAVADZE<br />

“SAQARTVELOS MOAMBE”<br />

In the beginning of the 19-th century the Russian language became the<br />

official state language of Georgia. Its influence on the Georgian language became<br />

very intensive. Information about the style of the life of Europen nations,<br />

European culture was spreading through the Russian language. It is necessary<br />

to note that the lexical borrowings from the Russian language were of the usual<br />

meaning only (the names of things, everyday events). The main reason of that<br />

was the lexical wealth of the Georgian language. Together with the lexical elements<br />

of the Russian language the structural element, calcs became the part of<br />

the Georgian language. The Georgian word-combinations of Russian origin<br />

were not seldom (they became the part of the Russian and were borrowed from<br />

the Russian language). The article is dedicated to the researching of phraseological<br />

calcs of the Russian origin in the journal of Ilya Chavchavadze “Saqartvelos<br />

Moambe” (“The Bulletin of Georgia”), published in 1863.<br />

27


28<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

marine kakaCia, marine jRarkava<br />

megruli sasoflo-sameurneo leqsika<br />

,,yazayiSi gazeTis~ mixedviT<br />

megruli leqsikis calkeul sakiTxebs sxvadasxva dros ikvlevdnen<br />

al. cagareli, n. mari, i. yifSiZe, p. Waraia, i. javaxiSvili, arn.<br />

Ciqobava, v. Tofuria, q. lomTaTiZe, g. rogava, k. danelia... leqsika<br />

icvleba imdenad, ramdenadac ganviTarebas ganicdis, ikargeba an Cndeba<br />

konkretuli sameurneo dargebi. es ki garkveuli jgufis dargobriv<br />

leqsikas zogjer srul gaqrobas uqadis. amitomac werda arn. Ciqobava:<br />

,,dargobrivi leqsika mWidrodaa dakavSirebuli xalxis yofa-cxovrebasa<br />

da SexedulebebTan. maTSi mimdinare cvlilebebi xSirad gamoavlenen<br />

faqtebs, romlebic did kulturul-istoriul interess aRZraven<br />

da romelTac TanamedroveobisaTvis aqtualuri mniSvneloba” gaaCnia<br />

1 . am TvalsazrisiT sainteresoa 1930-34 wlebSi q. zugdidSi megrul<br />

enaze gamocemuli ,,yazayiSi gazeTi”. miuxedavad uamravi xelovnuri<br />

formisa, romelsac gazeTi nergavda, masSi ,,ibeWdeboda mravali<br />

sasargeblo rCeva-darigeba soflis meurneobis sxvadasxva dargSi.<br />

qveyndeboda kiTxva-pasuxebi. aq ki bevri saintereso sityvaa dafiqsirebuli”.<br />

2 amasTanave megrulis dargobrivi leqsikis monacemebi Zalze<br />

mniSvnelovania saerTo qarTveluri enis kvlevisaTvis. swored aman<br />

ganapiroba Cveni interesi megruli sasoflo-sameurneo leqsikisadmi.<br />

arsebul masalaSi, Cveni azriT, gamoiyofa ori qvejgufi;<br />

1. mecxoveleobasTan dakavSirebuli leqsika;<br />

2. miwaTmoqmedebasTan dakavSirebuli leqsika;<br />

gazeTis leqsikaze dakvirvebam cxadyo, rom am dargebisaTvis damaxasiaTebel<br />

leqsemaTa umravlesoba saerTo qarTveluri leqsikis<br />

kuTvnilebaa (Txa, cxeni, kuro, simindi, guTani, farcxi, TuTumi, boseli,<br />

xonua, binexi).<br />

1. `unero cxenefi do SxukuCxami orinjiSi raodenobaq 1931<br />

wanas qidiWy rkebani 1933 wanaSi boloSa rkebulend. muT<br />

oxu Rejefi do Txa do Sxurcuni, TenefiSi raodenoba daT-<br />

1 arn. Ciqobava. dargobrivi leqsika da misi Seswavlis mecnieruli aqtualuroba.<br />

– iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba. II, Tb., 1975. gv. 43.<br />

2 o. qajaia. megrul-qarTuli leqsikoni. t. I. Tb., 2001-2002, gv. 10.


manTxudu 1932 wanaS boloSa~. 1 _ `cxenebisa da msxvilfexa<br />

saqonlis raodenobam 1931 wels rom daiwyo kleba, 1933<br />

wlis bolomde klebulobda. rac Seexeba Rorebis, Txebisa<br />

da cxvrebis raodenobas, is ecemoda 1932 wlis bolomde~.<br />

2. `eleqtroniSi SuquraT ganaTebuli boseli isNndi re klasikuri<br />

terefiSo~. 2 _ `eleqtronaTuriT ganaTebuli boseli<br />

laxvaria klasobrivi mtrebisTvis~<br />

3. `sodeTi dudi moSayareli re binexiSi 88 %~. 3 _ sadac Tavmoyrilia<br />

venaxis 88%).<br />

4. `simindi nakaka Tolicalo re Senaxebuli~. 4 _ simindi Tvalis<br />

CiniviT aris Senaxuli~.<br />

5. `boselc Was uWkaWkuo arzena, namuTi odiares aoxrencNni~.<br />

5 _ `boselSi Calas daukepavad aZleven, rac balaxs<br />

afuWebs~.<br />

6. ,,Wifana” saqmefc xonuaSi periodis Sara do Saras mawesrigenani~.<br />

6 _ `wvrilman saqmeebs xvnis periodSi gzadagza moawesrigeben~.<br />

7. `muWoT Taure rCqNni TuTumiSi damzadeba Teli raionc susTas<br />

meurcu~. 7 _ `rogorc aqidan Cans, Tambaqos damzadeba<br />

mTel raionSi sustad mimdinareobs~.<br />

8. `kolmeurneobas Tasuas periodiSo garCq guTani 32 c., oxaCqali<br />

17c., oTasali maSina 7c., farcxi 14c., maToxi 7c~. 8<br />

_ kolmeurneobas Tesvis periodisaTvis gaaCnia guTani 32c.,<br />

saToxni 17c., saTesi manqana 7c., farcxi 14c., Toxi 7c.~.<br />

gamoiyofa sakuTriv megruli sityvebi (finaxari, orinji, qablefi,<br />

xaCqua, obaQali, xoji, arguni, agafa, Wa...).<br />

1. `orinjiSi finaxarc qNnaxvilua 10 dRari Was~. 9 _ `saqonlis<br />

sakvebis uZiro CasayrelSi SeniSnavT 10 dRis Calas~.<br />

2. `sanWuafo zomefi re saWiro plantaciaSi orinjiSe dacvebelo~.<br />

10 _ `saswrafo zomebia saWiro plantaciis saqonlisa-<br />

1 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1933.<br />

2 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1933.<br />

3 `yazayiSi gazeTi~, #17, 1933.<br />

4 `yazayiSi gazeTi~, #19, 1933.<br />

5 `yazayiSi gazeTi~, #20, 1933.<br />

6 `yazayiSi gazeTi~, #18, 1933.<br />

7 `yazayiSi gazeTi~, #18, 1933.<br />

8 `yazayiSi gazeTi~, #24, 1933.<br />

9 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1934.<br />

10 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1934.<br />

29


gan dasacavad~.<br />

3. `pirvel ianarSe 25 ianarSa giuninas orinjiSi eWaruaq~. 1 _<br />

`pirveli ianvridan 25 ianvramde Catardes saqonlis aRwera~.<br />

4. `xojefi dRaSiT meuraQuna saodiaroT utoriSa~. 2 _ `xarebs<br />

dRisiT mierekebian sabalaxod sakuntruSod~.<br />

5. `amdRariSa vare ekorofili bergi, bargi, arguni, burWuli,<br />

agafa, kinaxona do Sxva Wifana iaraRefi~. 3 _ `dRemde ar<br />

aris akrefili Toxi, culi, najaxi, kavi, saxnisi da sxva<br />

wvrilmani iaraRebi~.<br />

6. `fermas pundes dida Reji _ 18, keri _1, Tulefi _ 3,<br />

Cxou 13, kuro 1 do ginefi 13. amdRa Cqi puna xojefi 168<br />

cali, kambeSi 46, cxeni 6, maWvali Cxou 18, kuro 1, qablefi<br />

29, dida Reji 20, keri 3, Tulefi 27~. 4 _ `fermaSi gvyavda<br />

deda Rori 18, taxi 1, goWebi 3, Zroxa 13, kuro 1,<br />

xborebi 13. dRes Cven gvyavs xarebi 168 cali, kameCi 46,<br />

cxeni 6, mewveli Zroxa 18, kuro 1, uSobeli 29, deda Rori<br />

20, taxi 1, goWebi 27~.<br />

7. `Rejefi arTo (Qori Reji) 120 pundes. 5 _ `Rorebi sul<br />

(dedali Rori) 120 gvyavda~.<br />

dasaxelebuli gazeTis sasoflo-sameurneo leqsikaSi garkveuli<br />

adgili uWiravs nasesxeb sityvebs, romelTa meti wili rusuli enidan<br />

aris SeTvisebuli. es sityvebi yovelgvari cvlilebebis gareSe, an<br />

fonetikur wesebs damorCilebuli Semovida im periodis qarTul saliteraturo<br />

enaSic (furaJi, ferma, maSinefi, Cai, ambura...)<br />

1. `furaJi meRalir re adgilSa, boselefi dasabaRi raodenobaT~. 6<br />

_ `sakvebi adgilze mitanilia, boslebi sakmarisi raodenobiTaa~.<br />

2. `giSakerzafili yuradReba erziebudu orinjiSi jiSiSi gaujguSebas,<br />

aTe mizaniT, sajiSo fermaSe sakolmeurneo fermefiSa<br />

do kolmeurneefiSa meCamil re iorqSiriSi jiSiSi<br />

296 Tu darinafalo~. 7 _ `gansakuTrebuli yuradReba eZleoda<br />

saqonlis jiSis gaumjobesebas, am mizniT, sanaSene fermidan<br />

sakolmeurneo fermebisa da kolmeurneebisaTvis micemulia<br />

iorqSiris jiSis 296 goWi mosaSeneblad~.<br />

1 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1934.<br />

2 `yazayiSi gazeTi~, #20, 1934.<br />

3 `yazayiSi gazeTi~, #19, 1934.<br />

4 `yazayiSi gazeTi~, #19, 1934.<br />

5 `yazayiSi gazeTi~, #20, 1934.<br />

6 `yazayiSi gazeTi~, #25, 1934.<br />

7 `yazayiSi gazeTi~, #25, 1934.<br />

30


3. `kolmeurneobefiSi orinjiSi 90% dabinebuli re gasazogadebuli<br />

amburefc~. 1 _ ` kolmeurneobebis saqonlis 90% dabinavebulia<br />

gasazogadoebul sadgomebSi~.<br />

4. `arTi dekadaSi vada gagmorTani furaJi Ti raodenobaT, namuTi<br />

gagmajerenc orinjiSi giTozoTuasQn~. 2 _ ` erTi dekadis<br />

vadaSi gamoyon furaJi im raodenobiT, rac sakmarisi<br />

iqneba saqonlis gamosazamTreblad~.<br />

5. `saujguSoT manwyu ambura muSa orinjiSo, sodeTi srulaSe<br />

dokiril re muSa orinji~. 3 _ `saukeTesod moawyo muSa saqonlisaTvis<br />

sadgomi,sadac dabmulia muSa saqoneli~.<br />

6. `vareno amdRariSa xolo xvarebas re muma papuSi agafaT dixaSi<br />

damuSeba do mumac aTerigiq Teli 100 procentiT Tirelq<br />

oko iQuas gauSuqebuli sasoflo-sameurneo iaraRi _<br />

maSinefiT~. 4 _ `dRevandlamde iyeneben mamapapeul kavs miwis<br />

dasamuSaveblad, momavalSi es 100%-iT unda Seicvalos, gaumjobesdes<br />

sasoflo-sameurneo manqana-iaraRebiT~.<br />

7. `CaiSi kulturaSi garda merCqineli periodis dejinj teqnikuri<br />

kulturefiSi (rami, soia, araxisi do TuTuni) ganviTarebaq~.<br />

5 _ `Cais kulturis garda aRniSnul periodSi dainerga<br />

teqnikuri kulturebi (rami, soia, araxisi da Tambaqo)~.<br />

8. `sawyobis abarwas Jiri wanaSe meti re RanjiSi Wkumili<br />

awoZ dixaSi oWkirali disko, oTasali maSinefiSi nawilefi,<br />

obaQali maSinefi~. 6 _ `sawyobis aivanze or welze metia<br />

Jangis SeWmuli yria miwis saWreli disko, saTesi manqanis<br />

nawilebi, saniavebeli manqanebi~.<br />

qarTuli saliteraturo enis gavleniT Cans Seqmnili msazRvrel-sazRvrulis<br />

iseTi SeTanxmebani, rogoricaa: maWvali Cxou (mewveli<br />

Zroxa), oTasali maSina (saTesi manqana), oWkirali disko (saWreli<br />

disko), muSa orinji (muSa saqoneli), gasazogadebuli amburebi<br />

(gamoyofili sadgomebi)...<br />

dasaxelebuli magaliTebi mowmobs, rom im periodis megrul<br />

presaSi mecxoveleobasa da miwaTmoqmedebasTan dakavSirebuli leqsika<br />

enobrivi TvalsazrisiT saintereso masalas warmoadgens.<br />

1 `yazayiSi gazeTi~, #29, 1934.<br />

2 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />

3 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />

4 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />

5 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />

6 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />

31


MARINE KAKACHIA, MARINE JGARKAVA<br />

MEGRELIAN AGRICULTURAL VOCABULARY ON<br />

THE MATERIAL OF “KAZAKISHI GAZETI”<br />

Special vocabulary is closely connected with peoples life and their attitudes.<br />

Some changes, taking place time by time in their lives and activities elicit<br />

such facts which arise cultural-historical interest greatly and are significant nowadays.<br />

From this point of view the newspaper “kazakish gazeti” which was<br />

issued in the Megrelian Language in Zugdidi in the years of 1930-1934 is really<br />

interesting. Notwithstanding many artificial forms a lot of useful suggestions<br />

about different fields of agricultural were printed in the paper. There also<br />

appeared questions and answers about different things. In this process of communication<br />

many interesting words were used. Because all of this I directed my<br />

attention to the Megrelian agricultural vocabulary. The observation has shown<br />

that two subgroups can be singled out from the given material. They are:<br />

1. Special vocabulary connected with stock-raising;<br />

2. Special vocabulary connected with agriculture.<br />

The article deals with the language material which appears in the issue<br />

of “Kazakishi Gazeti” printed in 1932. Some samples, which show the characterizing<br />

peculiarities of special vocabulary of that time are analyzed. In the article<br />

the lexems associated with the stock-rising and agriculture and their connection<br />

with general Georgian are especially underlined.<br />

32


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

manana Selia<br />

sityvawarmoebis sistema da misi adgili<br />

Tanamedrove lingvistikaSi<br />

bolo aTwleulebis ganmavlobaSi mniSvnelovnad gafarTovda lingvistikis<br />

interesTa sfero. pirvel planze enis irgvliv Catarebul<br />

kvlevebSi gamoikveTa problemebi, romelic miekuTvneba enis Sinaarsobriv<br />

mxares da, rac mTavaria, enis adgils Tanamedrove sazogadoebaSi.<br />

rogorc cnobilia, enis leqsikuri Semadgenloba yovelTvis cvalebadia<br />

da misi moZravi mxare mudam ivseba axali sityvebiT. zogadad<br />

cnobilia, rom arsebobs leqsikuri Semadgenlobis Sevsebis saSualebebi;<br />

nasesxoba, romelic xdeba epizodurad da damokidebulia garkveul<br />

socialur pirobebTan, ukve arsebul sityvaTa moculobis mniSvnelobis<br />

gafarToeba. leqsikuri Semadgenlobis ZiriTad saSualebas warmoadgens<br />

sityvawarmoeba, romelsac adgili hqonda rogorc Zvel, aseve<br />

Sua saukuneebis periodSi. igi moqmedebs enaSi dResac.<br />

o. meSkovi mocemul sakiTxTan dakavSirebiT aRniSnavs Semdegs:<br />

,,roca vsaubrobT sityvawarmoebaze mxedvelobaSi gvaqvs enis leqsikuri<br />

Semadgenlobis Sevseba axali sityvebiT. rasakvirvelia, axali sityvebis<br />

warmoSoba sityvawamoebis ZiriTad funqcias warmoadgens~. 1 termins<br />

,,sityvawarmoeba~ gaaCnia ori ZiriTadi mniSvneloba, romelic<br />

saWiroebs gansxvavebas. pirveli mniSvnelobiT is gamoiyeneba enaSi axali<br />

sityvebis warmoSobis mudmivi procesis gamosaxatavad. cnobilia,<br />

rom ena ganicdis mudmiv cvlilebasa da ganviTarebas, romelic gulisxmobs<br />

garkveul enobriv procesebs, maT Soris, axali leqsikuri er-<br />

Teulebis Seqmnis process, romelmac miiRo saxelwodeba ,,sityvawarmoeba~.<br />

meore mniSvnelobiT, rogorc lingvisturi mecnierebis nawili,<br />

Seiswavlis leqsikuri erTeulebis warmoSobis process 2 .<br />

sityvawarmoebis Teoria Seadgens mecnierebis erT-erT mniSvnelovan<br />

ganxras enis Sesaxeb, romelic Seiswavlis rogorc axali leqsikuri<br />

erTeulebis warmoSobis saSualebaTa mTel kompleqss mTlia-<br />

1 О. Д. Мешков. Словообразование современного английского языка. М., 1976, gv. 5.<br />

2 Е. Н. Бортничук, И. В. Василенко, Л. П. Пастушенко. Словообразование современного<br />

английского языка. Уч. пособие для ин-тов и фак. иностр. яз. Киев, 1988, gv. 6.<br />

3. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

33


nobaSi, aseve calkeul struqturebsa da modelebs maT Tanamedrove<br />

mdgomareobaSi da istoriul ganviTarebaSi, maT tipebsa da produqtulobas.<br />

amave dros didi yuradReba eqceva ukve Seqmnili sityvebis<br />

sityvawarmoebiT struqturebs. sakiTxi, romelic dakavSirebulia<br />

sityvawarmoebis adgilTan lingvisturi disciplinis sistemaSi, ukve<br />

didi xania warmoadgens mudmivi interesis sagans enaTmecnierTa Soris.<br />

“sityvawarmoebis” Tema pirvelad Setanes 1977 wlis XII saerTa-<br />

Soriso lingvistikis kongresis dRis wesrigSi. pirvelad mas miuZRvnes<br />

specialuri plenaruli sxdoma. bolo xanebSi mkveTrad gaizarda<br />

interesi sityvawarmoebis problemebis mimarT. lingvistebi cdiloben<br />

axsnan sityvawarmoebis axali Teoriis safuZvlebi. gamoCnda mravali<br />

naSromi, romelSic aRniSnulia sityvawarmoebis problemebis gansaku-<br />

Trebuli roli.<br />

sityvawarmoebis CarTva morfologiis sferoSi warmoadgens tradiciuls<br />

da aqvs didi xnis istoria. msgavs azrs iziarebdnen enaTmecnierebi<br />

i. boduen de kurtene 1 , l. SCerba 2 da sxvebi. sityvawarmoebis<br />

Teoriis ganviTarebis sakiTxSi erT-erTi mniSvnelovani roli<br />

iTamaSa rusi lingvistis v. vinogradovis mier wamoyenebulma “konstruqciulma<br />

Tezisma sityvawarmoebis adgilis Sesaxeb lingvisturi<br />

disciplinis sistemaSi”. sainteresoa misi Sexeduleba sityvawarmoebis,<br />

rogorc enaTmecnierebis gansakuTrebul sferoze, romelic mWidrod<br />

aris dakavSirebuli rogorc enis gramatikul wyobasTan, aseve<br />

mis leqsikur SemadgenlobasTan, magram TviT leqsikologia aris swavleba<br />

enis leqsikuri erTeulebis Sesaxeb, romelsac ori aspeqti gaaCnia<br />

morfologiuri da semantikuri 3 .<br />

sityvawarmoeba, rogorc lingvistikis nawili didi xnis ganmavlobaSi<br />

iTvleboda gramatikis Semadgenel nawilad an Sedioda leqsikologiis<br />

SemadgenlobaSi. yvelaze marTebulad Tvlian v. vinogradovis<br />

azrs, romelsac miaCnda, rom sityvawarmoeba warmoadgens leqsikologiuri<br />

da gramatikuli kvlevis sagans, e.i. is unda iqnes gamokvleuli<br />

rogorc Sinaarsis, aseve gamoxatvis mxriv. SesaZloa, aseTi<br />

ornairi ganxilva ganapirobebs sityvawarmoebis gamoyofas damoukidebel<br />

disciplinad. sityvawarmoeba aucileblad unda ganixilebodes<br />

rogorc procesi, cocxali enis Tviseba, xolo Teoriuli debulebebi<br />

1 И. А. Бодуэн де Куртене. Введение в языкознание. СПБ., 1917, gv. 50.<br />

2 Л. В. Щерба. Преподавание иностранных языков в средней школе. Общие вопросы<br />

методики. М-Л., 1947, gv. 41.<br />

3 Г. Н. Шевченко. Некоторые замечания о словообразовательном анализе. – Словообразование<br />

и его место в курсе обучения иностранных языков. Ежегодный межвузовский<br />

тематический сборник. Вып. 5. Владивосток, 1978, gv. 25.<br />

34


unda gamomdinareobdes enobrivi realobidan da eyrdnobodes mas 1 .<br />

ufro gviandeli periodis lingvistTa naSromebSi sityvawarmoeba<br />

mTlianad miakuTvnes leqsikologiis sferos. es Tvalsazrisi far-<br />

Tod gaSuqda a. smirnickis 2 , k. levkovskaias 3 , r. ginzburgis 4 , i. arnoldisa<br />

5 da sxva lingvistTa publikaciebSi. SesaZloa, am koncefcias<br />

safuZvlad daedo debuleba imis Sesaxeb, rom Tanamedrove periodis<br />

leqsikologia ar SemoisazRvreba mxolod leqsikuri SemadgenlobiT,<br />

aramed agreTve iTvaliswinebs misi Sevsebis gzebsa da saSualebebs, ma-<br />

Sasadame, ase Tu ise, saqme aqvs sityvawarmoebasTan. igive azrs iziarebs<br />

m. stepanova. sityvawarmoeba, misi azriT, warmoadgens damoukidebel<br />

disciplinas, Tumca esazRvreba, erTi mxriv, leqsikologias, xolo,<br />

meore mxriv, gramatikas 6 . zogierTi mkvlevari sityvawarmoebas<br />

miakuTvnebs rogorc gramatikas (radgan sityvawarmoebis wesebi ,,wminda<br />

morfologiuri wesebia~), ise leqsikologias (raki sityvawarmoeba<br />

,,leqsikis gamdidrebis saSualebaa~).<br />

moZRvrebas sityvawarmoebis Sesaxeb da leqsikologias imitom<br />

ukavSireben erTmaneTs, rom orives sityvasTan aqvs saqme. morfologiasTan<br />

dakavSireba imiT sabuTdeba, rom morfologia sityvis agebulebas<br />

swavlobs, xolo leqsikologiasTan dakavSirebis safuZveli isaa,<br />

rom nawarmoebi sityva iseve rogorc yoveli sityva, garkveuli mniSvnelobis<br />

matarebelia 7 . daaxloebiT bolo oci welia, rac sityvawarmoeba<br />

Camoyalibebulia rogorc enaTmecnierebis damoukidebeli dargi,<br />

romelic awarmoebs kvlevebs morfologiaSi, sintaqsSi, leqsikologiaSi,<br />

sociolingvistikaSi, teqstis lingvistikaSi.<br />

sityvawarmoebis Teoriuli sakiTxis kvlevisas aucilebelia zustad<br />

ganvacalkevoT mWidrod urTierTdakavSirebuli sami ZiriTadi<br />

kategoria: danawevreba, romelic iTvaliswinebs sityvis morfemuli<br />

Semadgenlobis dadgenas sinqronul planSi; warmoeba, romelic ganixilavs<br />

sxvadasxva sityvis morfologiur komponents Soris urTierTobas;<br />

produqtuloba (sityva da modeli), romelic dakavSirebulia sityvawarmoebiTi<br />

modelebis kvlevasTan da maT realizaciasTan leqsi-<br />

1 Н. А. Виноградов. Словообразование и его отношение к грамматике и лексикологии.<br />

– В сб.: «Вопросы теории и истории языка» М., 1952, gv. 25, 105.<br />

2 А. И. Смирницкий. Лексикология английского языка. М., 1968, gv. 83.<br />

3 K. A. Lewkowskaia. Lexikologie der deutshen Gegenwartssprache. Moskau, 1968, gv. 57.<br />

4 R. S. Ginzburg, S. S. Khidekel, G. Y. Knyazeva, A. A. Sankin. A Course in Modern English<br />

Lexicology. Moscow, 1979, gv. 89.<br />

5 И. В. Арнольд. Лексилология современного английского языка. М., 1986, gv. 10.<br />

6 М. Д. Степанова. Методы синхронного анализа лексики. М., 1968, gv. 54.<br />

7 b. foCxua. qarTuli enis leqskologia. Tb., 1974, gv. 11.<br />

35


kur erTeulSi. enas, romelsac gaaCnia mdidari sityvawarmoebiTi sistema,<br />

sityvawarmoeba warmoadgens aucilebel pirobas misi funqcionirebisaTvis.<br />

miTumetes, inglisuri enisaTvis sityvawarmoebiTi saSualebebi<br />

ufro mravalricxovania da mniSvnelovani, vidre morfologiuri<br />

saSualebebi. inglisur enaSi metyvelebis nawilebs, rogorc wesi,<br />

ar gaaCniaT morfologiuri ganmasxvavebeli niSan-Tvisebebi da xSirad<br />

metyvelebis nawilebis markerebad gamodian sityvawarmoebiTi saSualebebi.<br />

sityvawarmoebis mniSvneloba ar Semoifargleba mxolod enis<br />

leqsikuri Semadgenlobis SevsebiT. Tanamedrove ganviTarebul enebSi<br />

sityvawarmoeba TviT warmoadgens enis funqcionirebis formas.<br />

maSasadame, sityvawarmoebis specifika, misi statusis avtonomiuroba<br />

aixsneba imiT, rom yvela lingvisturi qvesistemidan mas specialurad<br />

evaleba nominaciis gansakuTrebuli erTeulebis _ nawarmoebi<br />

sityvebis formireba da normaluri funqcionireba. eWvs ar iwvevs is<br />

faqtori, rom sityvawarmoebis mravali problemis wamoyeneba da gadaWra<br />

mniSvnelovania mocemul sferoSi muSaobis ara mxolod Teoriisa<br />

da praqtikisaTvis, aramed zogadi enaTmecnierebis mTeli rigi sakiTxebis<br />

gadasawyvetad. cnobilia, rom sityvawarmoebis Seswavlis<br />

tradicias gaaCnia Rrma fesvebi. aRsaniSnavia is, rom Tanamedrove<br />

etapze lingvistebma Seitanes TavianTi wvlili sityvawarmoebis Teoriis<br />

ganviTarebis sakiTxSi.<br />

36


MANANA SHELIA<br />

SYSTEM OF PRESENT-DAY ENGLISH WORD-FORMATION AND<br />

ITS POSITION IN LINGUISTICS<br />

As it is known the vocabulary of language is constantly enriched by<br />

word-formation. It is one of the branches of language studying science and the<br />

system of derivative types of words and patterns on which the English language<br />

builds new words. Word-formation inquires separate structures and models<br />

in historical development and modern condition, different types and productivity<br />

of linguistic units. The given article is devoted to a question of system of<br />

modern English word-formation and its positions in linguistics. It’s known that<br />

word-formation can deal only with words which are analyzable both structurally<br />

and semantically, i.e. with all types of complexes. Word of language is a<br />

complex phenomenon and the principal and basic unit of the language system,<br />

the largest on the morphologic and the smallest on the syntactic plan of linguistic<br />

analysis. It has been universally acknowledged that a great many words have<br />

a composite nature. Derived words numerically constitute the largest class<br />

of words in the existing word-stock. Of interest is the classification of wordformation<br />

means many scholars follow. About twenty-five years word-formation<br />

has been formed as an independent discipline and is always a subject of<br />

constant interest among linguists and inquires problems of morphology, syntax,<br />

lexicology, sociolinguistics and linguistics of the text.<br />

37


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

38<br />

irina yruaSvili<br />

sityvawarmoebis leqsikologiuri<br />

problemebi<br />

sityvawarmoebis procesSi axali enobrivi erTeulebi warmoiqmneba,<br />

romelTa YTvisebebi da arsebiTi maxasiaTeblebi leqsikologiuri<br />

kvlevis obieqts warmoadgens. sityvawarmoebisadmi leqsikologiuri<br />

midgoma savsebiT kanonzomieria da imiT aris ganpirobebuli, rom sityvawarmoeba<br />

aTwleulebis manZilze leqsikologiis SemadgenlobaSi<br />

ganixileboda. aRniSnuli Tvalsazrisi gamarTlebulia TviT sityvawarmoebis<br />

bunebiT: igi ikvlevs leqsikur erTeulebs, amdenad, ar Sei-<br />

Zleba misi uSualo kavSiris uaryofa leqsikur semantikasTan.<br />

sityvawarmoebis problemebi mudmivad ipyrobs mkvlevarTa yurad-<br />

Rebas. eWvs aRar iwvevs, rom maRalganviTarebul enebSi SemoWrili<br />

mZlavri nakadi axali sityvebisa aRweras da sistematizacias moiTxovs,<br />

rac, Tavis mxriv, gulisxmobs enaSi arsebuli modelebis gadasinjvas,<br />

sityvawarmoebiTi saSualebebis Sefasebas motivirebis, produqtiulobis<br />

da aqtivobis xarisxis mixedviT, leqsikasTan maTi mimarTebebis<br />

eqsplicirebas da a.S. 1 warmodgenil statiaSi Cven yurad-<br />

Rebas SevaCerebT ramdenime aspeqtze, romlebic naTlad metyveleben<br />

sityvawarmoebis leqsikologiur problemebze.<br />

1. sityvawarmoebiTi elementebisa da modelebis saSualebiT SesaZlebeli<br />

xdeba leqsikur-semantikuri klasebis dadgena, romelTac<br />

esa Tu is sityvawarmoebiTi konstruqcia miekuTvneba. swored am kuTxiT<br />

sityvawarmoeba mWidrod ukavSirdeba leqsikur-semantikur mimar-<br />

Tebebs enis leqsikur maragSi. magaliTad, arsebiTi saxelebi, romlebic<br />

zmnur bazisze -ung sufiqsis darTviT arian warmoqmnili, SeiZleba<br />

Semdeg leqsikur-semantikur jgufebSi gavaerTianoT:<br />

a) moqmedebis aRmniSvneli saxelebi: Behandlung, Auszeichnung,<br />

Ausarbeitung, Bekanntmachung, Bemerkung, Fälschung, Ermutigung,<br />

Beschäftigung da a.S.<br />

1 i. yruaSvili. sityvawarmoeba rogorc TviTmyofi enaTmecnieruli disciplina<br />

da misi Seswavlis mecnieruli done Tanamedrove germanistika-<br />

Si. _ kavkasiis macne, #10, 2004, gv. 160.


) procesis aRmniSvneli saxelebi: Landung, Entsehung, Herausblidung,<br />

Entfremdung, Schwankung, Bewerbung da a.S.<br />

g) Sedegis aRmniSvneli saxelebi: Schwächung, Stärkung, Entblößung,<br />

Übersetzung, Verstimmung da a.S.<br />

d) saganTa aRmniSvneli saxelebi: Sammlung, Ansiedlung, Lenkung,<br />

Kupplung, Erfrischung, Bestätigung, Erfindung da a.S.<br />

e) krebiTi saxelebi: Bekleidung, Dielung, Bevölkerung, Bezifferung,<br />

Täfelung, Schaltung, Bebilderung, Bestuhlung da a.S.<br />

v) pirovnebaTa aRmniSvneli saxelebi: Bedienung, Vertretung, Begleitung,<br />

Führung, Leitung, Regierung, Vereinigung da a.S. 1<br />

amgvari semantikur-sityvawarmoebiTi jgufebis gamoyofis Teoriuli<br />

safuZveli mocemulia l. vaisgerberis SromebSi 2 . igi gamoyofs sityvaTa<br />

niSebs (Wortnischen) erTi da igive metyvelebis nawilis sityvawarmoebiT<br />

modelebSi, Semdeg ki am niSebs aerTianebs sityvaTa blokebad<br />

(Wortstände). sityvaTa niSa aris formalurad msgavsi struqturis mqone<br />

da semantikurad erTmaneTTan dakavSirebuli derivatebis jgufis aRniSvna.<br />

sityvaTa niSebis farglebi ZiriTadad derivatebiT SemoisazRvreba da<br />

isini ganixileba, rogorc Sinaarsobrivad erTmaneTTan mWidrod dakavSirebuli<br />

jgufebi. calkeuli niSis farglebSi arsebobs qvejgufebi, romlebic<br />

maTTvis damaxasiaTebeli konkretuli niSnis gamoxatvasTan erTad<br />

saerTo Sinaarsis gamoxatvasac emsaxurebian. derivaciuli tipebis amgvari<br />

sistemuri dalageba niSebad formalur mxarezea orientirebuli, ramdenadac<br />

amosavals formaluri jgufebi warmoadgens, Tumca saboloo<br />

mizani Sinaarsze orientirebuli analizia 3 .<br />

2. sityvawarmoebiTi konstruqciisaTvis, rogorc erTiani nominaciuri<br />

erTeulisaTvis da amavdroulad sintaqsuri Sesityvebis paraleluri<br />

konstruqciisaTvis, damaxasiaTebelia sinonimuri mimarTebebis<br />

ganviTareba. am movlenas safuZvlad udevs sinonimiis cneba, romelic<br />

Tavis TavSi moicavs gansxvavebebs sinonimebs Soris sxvadasxva<br />

doneze. es Seexeba aseve sityvawarmoebiTi sinonimebis mniSvnelobebis,<br />

stilistikuri Seferilobebisa da distribuciuli Taviseburebebis<br />

gansxvavebebs. mag.: Rauchender – Raucher, Trinkender – Trinker, Lesender –<br />

Leser, Suchender – Sucher da a.S.<br />

1 W. Fleischer, I. Barz. Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache. 2. durchges. und erg.<br />

Aufl. Max Niemeyer Verlag. Tübingen. 1995, gv. 174.<br />

2 L. Weisgerber. Vierstufige Wortbildungslehre. Muttersprache 1964; L. Weisgerber.<br />

Grundzüge der inhaltbezogenen Grammatik. Pädagogischer Verlag Schwann. Düsseldorf.<br />

1971.<br />

3 L. Weisgerber. Grundzüge der inhaltbezogenen Grammatik.., gv. 216.<br />

39


sityvawarmoebiTi konstruqcia SeiZleba warmoadgendes Sesityvebis<br />

an simpleqsis sinonims, antonims an hiperonims. am kuTxiT maT ga-<br />

Suqebas didi mniSvneloba aqvs sityvaTa maragis semantikuri danawevrebisaTvis<br />

da teqstebSi semantikuri mimarTebebis dadgenisaTvis. sinonimebia,<br />

magaliTad, dehnbar – kann gedehnt werden; bewohnbar - kann<br />

bewohnt werden; Lederbekleidung - Bekleidung aus Leder. TviT sityvawarmoebiTi<br />

konstruqciebi SeiZleba erTmaneTis sinonimuri iyos, mag., determinatiuli<br />

kompoziti `Fernsehgerät~ da derivati `Fernseher~. ase-<br />

Tive SemTxvevas warmoadgens `Fernsprechapparat~ da `Fernsprecher~. kompoziti<br />

SeiZleba Semoklebuli sityvis sinonimi iyos, ase mag.,<br />

`Lastkraftwagen~ da `LKW~, `Personenwagen~ da `PKW~, `Schallplatte~ da<br />

`Platte~.<br />

3. zogjer sityvawarmoebiT morfemebs SeiZleba igive funqcia<br />

hqondeT, rac Tavisufal morfemebs an leqsemebs. amis naTel magaliTs<br />

warmoadgens zemoT naxsenebi – er, erTi mxriv, da – gerät, -apparat, meore<br />

mxriv. prefiqsebi stock- (stockdunkel, stockheiser), super- (superschlau,<br />

superelegant), hyper- (hypermodern, hypersensibel), erz- (erzfaul, erzreaktionär),<br />

hoch- (hochmodern, hochfein) gamoiyeneba gaZlierebis gamosaxatavad.<br />

Sesabamisad, isini konkurencias uweven gramatikul saSualebebs<br />

(mag., heiserer, fauler, modernste) an gaZlierebis gamomxatvel zmnizedebs:<br />

sehr, meist, außerordentlich. 1<br />

rogorc wesi, sityvawarmoebiT sinonimebs erTi da igive fuZiseuli<br />

morfema aqvT, rac ganapirobebs maT nawilobriv formalur msgavsebas.<br />

maT formalur struqturaTa Soris gansxvavebebs gansazRvravs<br />

Semdegi faqtorebi:<br />

a) gansxvavebuli afiqsebi, mag., Wirk-ung/Wirk-sam-keit, aus-klingen/ver-klingen;<br />

b) gansxvavebuli fuZeebi, mag., Erd-satellit/Erd-trabant;<br />

g) ramodenime fuZis sxvadasxva kombinacia, mag., Tanker-riese/Riesen-tanker.<br />

metad gavrcelebul movlenas warmoadgens sityvawarmoebiTi sinonimebis<br />

warmoqmna sinonimuri afiqsebis meSveobiT, romlebic erTsa<br />

da imave fuZes ukavSirdebian. afiqsis semantikis ganzogadebis xarisxi<br />

imdenad maRalia, rom erTi da igive fuZe, romelic ukavSirdeba sxvadasxva<br />

mniSvnelobaTa speqtris, magram erTnairi semantikuri niSnebis<br />

Tundac nawilobrivad mqone afiqsebs, swored am msgavsi niSan-Tvisebebis<br />

aqtualizebas axdens. mag., fehler-los/fehler-frei, Wend-ung/Wend-e,<br />

1 Th. Schippan. Lexikologie der deutschen Gegenwartssprache. Max Niemeyer Verlag. Tübingen,<br />

1992, gv. 111.<br />

40


auf-blitzen/er-blitzen da a.S. Tumca sinonimuri sityvawarmoebiTi konstruqciebisaTvis<br />

aucilebelia sul mcire erTi erTnairi fuZiseuli<br />

morfemis arseboba. aman zogjer SeiZleba mkafio, STambeWdav magali-<br />

Tebamde migviyvanos, rogoricaa zahl-los/zahl-reich, un-zahl/Viel-zahl.<br />

sinonimuri afiqsebi ar wamoqmnian sityvawarmoebiT sinonimebs gansxvavebul<br />

fuZiseul morfemebTan mierTebisas, mag., be- da ver- ornatiuli<br />

mniSvnelobis mqone (`raimeTi aRWurvilobis~ gamomxatveli)<br />

prefiqsebi zmnebSi be-bildern da ver-minen.<br />

sinonimiis gansakuTrebul saxeobas warmoadgens germanuli da<br />

ucxouri, anu nasesxebi afiqsebis paraleluri gamoyeneba, romlebic<br />

uerTdebian nasesxeb fuZes. mag., in-akzeptabel/un-akzeptabel, Ko-produzent/Mit-produzent<br />

da a.S. nasesxeb fuZes upiratesad germanuli da<br />

aseve nasesxebi sufiqsebi daerTvis, xolo germanuli fuZis SemTxveva-<br />

Si erTmaneTs konkurencias uwevs germanuli da nasesxebi prefiqsebi.<br />

mag., Extra-vorstellung/Sonder-vorstellung, super-klug/über-klug. es dakavSirebulia<br />

sufiqsisa da prefiqsis funqciebs Soris arsebul gansxvavebasTan<br />

1 . derivaciuli sufiqsi sityvas kategorialurad garkveul<br />

klasSi miuCens adgils. amasTan derivaciuli sufiqsis darTviT ama<br />

Tu im bazisze yovelTvis ar vRebulobT sxva metyvelebis nawils,<br />

mag., blau - bläulich. prefiqsTan ki saqme sxvagvaradaa. prefiqss ara<br />

aqvs sintaqsuri transpoziciis funqcia. prefiqsi mza sityvis win<br />

dgas da ver cvlis mas rogorc metyvelebis nawils: les- morfemis<br />

win, romelic rogorc sityva am formiT ar arsebobs, ar SeiZleba<br />

idges prefiqsi, magram mza konstruqciis win is SeiZleba Segvxvdes:<br />

un-lesbar. ramdenadac prefiqss ara aqvs sityvis ama Tu im metyvelebis<br />

nawilisadmi mikuTvnebis funqcia, nasesxeb fuZesTan germanuli prefiqsis<br />

mierTeba metad `gaucxoebulad~ gamoiyureba, maTi erTianobis<br />

xarisxi arc Tu ise maRalia.<br />

Tanamedrove enaSi germanuli da ucxouri sufiqsebis Tanaarseboba<br />

paraleluri semantikuri jgufebis warmoSobamde midis. Sdr., magaliTad,<br />

zedsarTauli sufiqsebi – abel/-ibel da – bar (disponibel – verfügbar),<br />

-in da –en (kristallin/kristallen). aRniSnuli paralelizmi garkveulwilad<br />

konkurenciasa da sinonimias iwvevs, Tumca germanuli da ucxouri<br />

sufiqsebis semantika, Cveulebriv, mTlianad ar faravs erTmaneTs.<br />

maT mxolod nawilobriv aqvT Sexebis wertilebi. sayuradReboa<br />

is faqti, rom germanuli sufiqsi bazisuri ucxouri sityvis Zlier<br />

integracias iwvevs, xolo ucxouri sufiqsi germanuli bazisuri si-<br />

1 М. Д. Степанова, В. Фляйшер. Теоретические основы словообразования в немецком<br />

языке. М., 1984, gv. 78.<br />

41


tyvis `gaucxourebas~ uwyobs xels.<br />

rac Seexeba antonimias, igi arsebobs sityvawarmoebiT saSualebebs<br />

Soris, kerZod, sapirispiro mniSvnelobis mqone prefiqsebs Soris<br />

an uaryofiTi mniSvnelobis mqone prefiqsebs Soris Zireul sityvasTan<br />

mimarTebaSi, mag., ein- da aus- (eingießen/ausgießen), hinein- da hinaus- (hineinbringen/hinausbringen),<br />

hin- da her- (hinkommen/herkommen), zu- da ab-<br />

(zunehmen/abnehmen), un- (Abhängigkeit/ Unabhängigkeit, anständig/unanständig,<br />

selbständig/unselbständig), miß- (glücken/ mißglücken, Erfolg/Mißerfolg).<br />

igive iTqmis sufiqsebsa da sufiqsoidebze, mag., - leer da -voll (ausdrucksleer/ausdrucksvoll),<br />

-haft da - los (fehlerhaft/fehlerlos), -voll da -frei<br />

(schmerzvoll/schmerzfrei).<br />

rogorc vxedavT, sityvawarmoebis farglebSi uamravi leqsikologiuri<br />

problema iCens Tavs. sityvawarmoeba uSualo kavSirSia leqsikologiasTan,<br />

radgan ikvlevs leqsikur erTeulebs. igi aRwers da<br />

adgens modelebs, romelTa mixedviTac xdeba sityvebis rekonstruireba,<br />

internuli struqturireba da axali sityvebis Seqmna. sityvawarmoebiTi<br />

saSualebebis gamoyenebiT dgindeba leqsikur-semantikuri klasebi,<br />

sityvawarmoebiT sinonimebs Soris arsebuli gansxvavebebi da antonimuri<br />

sityvawarmoebiTi konstruqciebis maxasiaTeblebi.<br />

42


IRINA KRUASHVILI<br />

LEXICOLOGICAL PROBLEMS<br />

OF WORD-FORMATION<br />

Being an independent sphere of the language, word-formation is tightly<br />

connected with other linguistic disciplines, namely, with lexicology. In the process<br />

of word-formation there are created new lexical elements, the features and<br />

characteristics of which represent the subject of lexicological study. The issue<br />

of lexical-semantic category, represented in various word-formative structures,<br />

was posed already in the classical linguistics. In the present article on the material<br />

of the German language there are discussed word-formative structures with<br />

a generalized semantic character. The theoretical basis to mark out semantic<br />

and word-formative categories is given in L. Weisgerber’s works. He distinguishes<br />

word niches in the word-formative models of a same part of speech, and<br />

then unites these niches in the blocks of words. Development of synonymic relationships<br />

is very important for a word-formative construction. This event is<br />

based on the notion of synonymy, which embraces differences between the<br />

synonyms on various levels. For word-formative construction it is also characteristic<br />

to develop antonymic relationships. The corresponding examples are given<br />

in the article.<br />

43


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

44<br />

ciuri suqniZe<br />

sociolingvisturi faqtori ucxouri enis<br />

sociokulturuli masalis<br />

optimizaciisas<br />

Tanamedrove etapze sociokulturuli masalis swavlas, internacionaluri<br />

komunikaciis Sesabamisad, ucxouri enebis swavlebis<br />

programisaTvis wamyvani funqcia ekisreba. qveyanaTmcodneobis (Sesaswavli<br />

enis qveynis kultura) saswavlo programa ufro metad reagirebs<br />

saerTo politikur da pedagogiur cvlilebebze, vidre ucxouri<br />

enebis swavlebis sxva nawilTa programebi. im cvlilebebisagan damoukideblad,<br />

romlebic droiTaa ganpirobebuli, qveyanaTmcodneoba maSinac<br />

iZens mniSvnelobas, rodesac ucxouri enis swavleba mimdinareobs<br />

kanonmdeblobis krizisisa da reformis fazebSi, TviT dRevandeli<br />

globalizaciis pirobebSic ki. ucxouri enebis swavlebaSi igulisxmeba<br />

sociokulturuli masalis codna, ucxouri enisa da literaturis<br />

floba, rasac Tavisi specifikuri wvlili Seaqvs ucxos gagebaSi.<br />

enaTmecnierebaSi didi xania damtkicda, rom bunebrivi ena ara mxolod<br />

faqtebis Setyobinebaa, aramed aris am faqtebTan adamianis damokidebulebis<br />

gamoxatvis saSualebac. eniT adamiani gamoxatavs ara marto<br />

raimes, enis saSualebiT gamoxatavs agreTve Tavis Tavsac 1 . enaTmecnierTa<br />

umravlesoba, vilhelm fon humboldtidan moyolebuli, TavianT kvlevebSi<br />

Rrmad aanalizeben da saTanado daskvnebsac akeTeben, rom yoveli<br />

ena eris istoriuli gamocdilebis uzarmazari rezervuaria da, rom sityvebi<br />

maTsave kulturis cnebebTan urTierTdamokidebulebaSia.<br />

razedac ar unda iyos saubari, yovelTvis SeiZleba misi dakav-<br />

Sireba adamianTan, kerZod, misi inteleqtualuri da zneobrivi organizaciis<br />

mTlianobasTan. enaTmecnierebi ikvleven ra gansxvavebul<br />

enebs, amave dros ikvleven im xalxTa istorias, anTropologias da<br />

eTnofsiqologias. enaTa sxvaoba aris ara sxvaoba bgeriTi formebisa<br />

da niSnebisa, aramed msoflxedvisa. aRsaniSnavia, rom arafers ise ar<br />

1 В. Гумбольдт. О различии строения человеческих языков и его влияние на духовное<br />

развитие человечества.– wgn.: В. Гумбольдт. Избранные труды по языкознанию. М.,<br />

1984, gv. 46.


SeuZlia adamianis da xalxTa saidumlos axsna, rogorc maT enebs 1 .<br />

SedarebiTi enaTmecnierebis amocanaSi igulisxmeba misi warmoSobisa,<br />

siRrmisa da moqmedebis sivrcis kvleva. anu enis warmoSobis ara garegani<br />

faqtori, aramed Sinagani genezisi, raSic ar igulisxmeba adamianis<br />

marto enobrivi unari, “enis forma, SeiZleba ewodos yvelafer<br />

imas, raSic ama Tu im enis mTlianobiTi xasiaTi Cans, igi SesaZlebelia<br />

garedanac Candes. mag.: gramatikuli formebis saxiT... Cven saqme<br />

gvaqvs enis gareformasTan, bgeriT formebTan”. 2 enis Sinaformac gareT<br />

gamovlenili araa, bgeriTi Sedgenilobis araa, magram TviTon<br />

udevs safuZvlad aseT gareT mocul formebs, TviTon gansazRvravs<br />

maT. “grZnobad STabeWdilebaTa da gonis TviTmoqmed moZraobaTa er-<br />

Toblioba, romelic win uswrebs enis daxmarebiT cnebis Sedgenas,<br />

enis inteleqtualur nawilad unda CaiTvalos”. 3<br />

v. humboldtma moaxerxa ganesazRvra, Tu rogor myardeba wonasworoba<br />

enasa da azrovnebas Soris. man gamoimuSava meTodi, romlis<br />

meSveobiTac SeiZleba enisa da azrovnebis miaxloveba Tavdapirvel er-<br />

TianobasTan da agreTve kulturis fenomenTa erTianobasTan, romli-<br />

Tac imTaviTve safuZveli daedo enaTmecnierebisa da kulturis erTianobas.<br />

misi varaudiT, enebi SeiZleboda warmoSobiliyvnen erTbaSad.<br />

enis agebulebis sirTulem SeiZleba migviyvanos im azramde, rom igi<br />

meoredi xasiaTis siZnelea, anu Sedegia martiv struqturaTa Tanda-<br />

TanobiTi garTulebisa droTa ganmavlobaSi, an aris produqti maTi<br />

Semqmnelebis azrovnebis udidesi Zalisxmevisa.<br />

v. humboldti uaryofs orive varauds. misi azriT, enebi SeiZleboda<br />

warmoSobiliyvnen erTbaSad. erTi sityvis saTqmeladac ki, masSi<br />

Cadebulia mTeli ena, misi yovelgvari kavSirebiT. igi enis Sinagan<br />

formebs inteleqtualur instiqts (intellektueller Instikt-s) uwodebda 4 .<br />

azrovneba yovelTvis damokidebulia enaze, sxvagvarad azri ver gamoiTqmeba,<br />

ena azris warmoSobis organoa, ufro konkretulad: “sityva,<br />

romelsac marto SeuZlia cneba gaxados damoukidebeli erTeuli azrovnebis<br />

sferoSi, mas bevrs Tavisgan umatebs, da idea, romelic garkveulobas<br />

iZens sityvis meSveobiT, imavdroulad Sedis garkveul sazRvrebSi,<br />

magram es ar xdeba abstraqtulad, araa “ena zogadad”, ara-<br />

1 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba enaTmecnierebisa da kulturis<br />

Teoriis TvalsazrisiT. Tb., 1995, gv. 18.<br />

2 d. uznaZe. enis Sinaforma. _ saqarTvelos mecnierebaTa akademia. fsiqologiis<br />

institutis Sromebi. t. IV. Tb., 1960, gv. 167.<br />

3 d. uznaZe. enis Sinaforma.., gv. 168.<br />

4 В. Гумбольдт. О различии строения человеческих языков.., gv. 39; g. ramiSvili. humboldti<br />

da enis filosofiis sakiTxi. _ Tsu Sromebi. t. 93. Tb., 1960, gv. 119.<br />

45


med realur konkretul enebSi”. 1<br />

azrovneba zogadad araa enaze damokidebuli, aramed garkveul<br />

donemde. igi ganpirobebulia TiToeuli calkeuli eniT. Tu sakiTxs<br />

ise mivudgebiT, rom enaTa gansxvaveba xalxTa cxovrebis SemTxveviTi<br />

Tanaarsebobaa 2 . magram Tu moviSveliebT v. humboldtis dakvirvebebs<br />

baskebis Sesaxeb: “ena gaigeba ara zogadad, aramed TiToeuli calcalke.<br />

yvelaze naklebad ganviTarebulic ki imsaxurebs dawvrilebiT<br />

Seswavlas. sxvadasxva enebi _ es araa erTi da igive sagnis sxvadasxva<br />

aRniSvna, aramed sxvadasxva Sexeduleba masze. enaTa sxvadasxvaoba amdidrebs<br />

Cvens codnas da is rasac Cven aRviqvamT am samyaroSi, erTdroulad<br />

farTovdeba CvenTvis adamianTa arsebobis diapazonic~. 3<br />

Tu problemas socialur-filosofiuri aspeqtiT mivudgebiT, ma-<br />

Sin erovneba arsebiTad igivea, rac “xalxi”, adamianis sulis formis<br />

iseTi “individualizacia”, romelsac enobrivi statusi aqvs. eri (nacia)<br />

kacobriobis sulieri formaa, vinaidan kacobriobis dayofa enebad<br />

emTxveva mis dayofas xalxebad. aqedan naTeli xdeba, rom enebsa<br />

da xalxs Soris, ufro sworad, xalxTa suls Soris arsebobs aucilebeli<br />

Tanmimdevruli kavSiri. ena da xalxis sulieri Zala viTardeba<br />

ara erTmaneTisagan cal-calke, an erTi meoris TanmimdevrobiT,<br />

aramed rogorc inteleqtualuri unaris ganuyofeli erTi da igive<br />

moqmedeba. ena im goniTi bunebis faqtoria, romelic adamianis “Teoriuli<br />

horizontis” gafarToebas uwyobs xels. Sinaarseul-energeistuli<br />

mimarTuleba Tanamedrove enaTmecnierebaSi, rac adamianis enobrivi<br />

da inteleqtualuri unaris erTianobaa, gulisxmobs enis Tanamonawileobas<br />

Semecnebis procesSi _ gardaqmnas sinamdvilis faqti cnobierebis<br />

obieqtad. enaSi, inteleqtis muSaobisa da bgeriT-motorul<br />

procesebs garda, ganwyobac aucilebel monawileobas Rebulobs 4 . d.<br />

uznaZe umatebs, rom enis struqturac marto inteleqtualuri faqtoriT<br />

ar amoiwureba, rom orsave faqtors win uswrebs mesame, romelsac<br />

fundamenturi mniSvneloba aqvs orivesaTvis da romlis mixedviTac,<br />

yovel konkretul enaze metyvelebas saTanado enobrivi ganwyoba<br />

udevs safuZvlad 5 .<br />

dedamiwaze enaTa simravle aris adamianuri gonis nairgvari gamovlineba,<br />

azrsavse mravalferovneba. “yoveli ena sulieri erTiano-<br />

1 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba.., gv. 18.<br />

2 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba.., gv. 26.<br />

3 В. Гумбольдт. О различии строения.., gv. 39; g. ramiSvili. enaTa.., gv. 11.<br />

4 d. uznaZe. enis Sinaforma.., gv. 168.<br />

5 d. uznaZe. ganwyobis fsiqologia. Tb., 2004, gv. 246.<br />

46


is ganumeorebeli gzaa, rac enaTa Sinaarsis agebulebaSi Cans”, ena<br />

iseTi namdvili realobaa, romelic sagnebsa da adamianebs Sorisaa Casmuli.<br />

enis saSualebiT xdeba “samyaros azrebad gardaqmna”. “igi ar<br />

aris eqvivalenti sagnisa, aramed aris Tvalsazrisi mis Sesaxeb”. 1 eni-<br />

Taa ganpirobebuli kacobriobis dayofa xalxebad. Tumca, bunebrivi<br />

aucileblobac gaaCnia. sxvadasxva enebi erTi da igive sagnis gansxvavebuli<br />

bgeriTi aRniSvnebi ki ara, maT sxvadasxvagvari xedvaa. sxvadasxva<br />

enebi ar daiyvaneba marto bgeriT faqtorebamde. esaa samyaros gadaqceva<br />

azrebad.<br />

TSIURI SUKNIDZE<br />

SOCIO-LINGUISTIC FACTOR FOR OPTIMIZATION OF SOCIO-<br />

CULTURAL MATERIAL OF FOREIGN LANGUAGE<br />

In accordance with the international communication teaching of sociocultural<br />

material on the modern stage in higher institution has leading function<br />

for foreign teaching programme. Natural language is not only the fact of communication<br />

of human relations to these facts. It is connected with the intellectual<br />

and moral integrity. In W. Von Humboldt’s works the foundation was laid to<br />

the fact of unity of linguistics and culture. Humboldt managed to define how to<br />

do the balance between the language and thinking. He worked out the method<br />

by which the language and thinking can be approached to the initial unity. He<br />

means the language participation in the process of cognition.<br />

1 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba.., gv. 11.<br />

47


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

TAMAR JOJUA<br />

DIFFERENT TYPES OF COMMUNICATIVE TECHNIQUES<br />

FOR THE EFFECTIVE FORMATION OF LISTENING SKILLS<br />

IN THE PROCESS OF TEACHING ENGLISH<br />

The importance of listening in foreign language teaching/learning can<br />

hardly be overestimated. Through reception, we internalize linguistic information<br />

without which we could not produce language. We cant develop other basic<br />

skills of communication (reading, speaking, writing) unless we also develop<br />

listening skills, to have a successful conversation, students must understand<br />

what is said to them. The formation of effective skills of listening is considered<br />

by language teaching specialist as one of the most fundamental and important<br />

factors in the process of teaching a foreign language 1 .<br />

Listening is difficult for learners, because they have to decode speech sounds<br />

quickly, retain them while hearing a word, a sentence and fail to do the<br />

same in the target language. They are not always as competent as they think.<br />

The situation usually becomes obvious when the student makes his first contact<br />

with native speakers in their natural environment. Often the foreign speakers<br />

feel lost and can’t cope with the speed of delivery of the native speakers or their<br />

accents 2 .<br />

N. Dogonadze lists a series of main difficulties in the process of listening.<br />

They are:<br />

- sound distinction;<br />

- word – boundary distinction;<br />

- word – distinction;<br />

- comprehension of first level (words, sentences);<br />

- comprehension of second level (between the lines and cultural background);<br />

- memorization of what has been heard;<br />

- speed of the speech, its distinctness;<br />

- presence of unfamiliar language phenomena;<br />

- length of the sentences within the text and of the text itself;content<br />

1 A. Doff. Teach English – A Training Course for Teachers. Cambridge University Press, 1990,<br />

p. 198-200.<br />

2 Zukong N. Nicolas. Teaching Listening Comprehension. English Teaching Forum, January<br />

1988, p. 88-89.<br />

48


complexity of the listening materials 1 .<br />

For the effective formation of the listening skills the necessity of making<br />

available suitable materials should be emphasized. Good classroom activities<br />

can themselves be effective solutionsto listening problems. While teaching the<br />

teacher should use such techniques that motivate his/her students to listen with<br />

keen concentration. It is a pleasure and positive experience to try various exercises,<br />

tasks and classroom activities, for successful lessons depend on the teacher’s<br />

knowing and using variety of teaching methods.<br />

Among the exercises promoting the effective formation of listening<br />

skills, it’s necessary to mention:<br />

- exposing students to real-life situations in which native speakers of<br />

English use the language in a spontaneous, conversational, communicative<br />

way. The teacher asks students to prepare some appropriate<br />

questions with which to interview a native speaker or a group of native<br />

speakers of English, and then bring to class clear answers to the<br />

question;<br />

- teaching students to listen by teaching them how to take or leave<br />

messages, make appointments, and get information via the telephone;<br />

- False and true statements;<br />

- Watching movies can be a relatively relaxed way of learning by listening;<br />

The student learns to improve his/her listening in quite specific ways.<br />

Successful students mention the importance of repetition. Understanding comes<br />

gradually, increasing the more he/she listens 2 :<br />

- Conversations on cassette – tape. Some conversations designed for<br />

language practice will<br />

- Also be available in other forms, such as audio-cassette, video-cassette<br />

and compact disk.<br />

- Particularly at the early stages of language acquisition such activities<br />

are useful. Adopting<br />

- real every day situations using short taped segments at radio or TV<br />

news and weather;<br />

- Reports, talk shows. Even cooking programs 3 ;<br />

- Listening and note- taking. The following technique is useful mainly<br />

in teaching listening;<br />

1 N. Dogonadze. Methods of Teaching Languages as the Guidelines of Creating EFL Textbook.<br />

Tbilisi, 1996, p. 58-66.<br />

2 H. Douglas Brown. Teaching by Principles – An Interactive Approach to Language Pedagogy.<br />

San Francisco State University Press, 1990, p. 262-264.<br />

3 A. Jesus, A. Bastidas. The Cloze Procedure as a Teaching Technique to Improve Reading<br />

Comprehension. English Teaching Forum, April 1984, p. 91-93.<br />

4. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

49


- comprehension to advanced students of English;<br />

- choosing the correct answer among the given ones;<br />

- dictation or self-dictation (writing down what you remembered);<br />

- listening to the whole text and then in fact retelling it in mother tongue;<br />

- listening to the recording and trying to recording and trying to reconstruct<br />

the details;<br />

- filling in blanks (students are given the transcript of a passage with<br />

some words missing<br />

- and must fill in the blanks while listening);<br />

- matching (students are asked to match items that have the same meaning<br />

as those they<br />

- hear);<br />

- paraphrase (students are asked to focus on certain sentences and paraphrase<br />

them);<br />

- problem-solving (students hear all the information relevant to a particular<br />

problem and then set themselves to solve it);<br />

- Finding main ideas and supporting details. (Listen to a short conversation<br />

between two<br />

- Friends. On your answer sheet are scenes from television programs.<br />

Find and write the name of the program and the channel. Decide<br />

which speakers watched which program);<br />

- Listening to some instructions and fulfilling them after you finished<br />

listening 1 .<br />

The above list presents only some types of exercises that can be used for<br />

listening. The tasks we ask our students for performance must be sufficiently<br />

realistic and motivating for them to see a useful purpose for study. Listening<br />

techniques must be interesting in order to simulate learners in acquitting better<br />

skills.<br />

Teachers must find out all they can about how listening can be improved<br />

and what activities are useful to this end and then use this knowledge and these<br />

techniques in the own classrooms.<br />

1 F. Jagang. Listening: Problems and Solution. English Teaching Forum, January, 1993, p.<br />

194-195.<br />

50


Tamar jojua<br />

audirebis efeqturi unar-Cvevebis maformirebeli<br />

komunikaciur savarjiSoTa tipebi inglisuri<br />

enis swavlebis procesSi<br />

audirebis roli ucxouri enis swavlebis procesSi eWvgareSea.<br />

audireba, rogorc sametyvelo aqtivoba, metyvelebis aucilebeli pirobaa.<br />

SeuZlebelia sametyvelo aqtivobis sxva ZiriTadi saxeebis<br />

srulyofili ganviTareba manam, sanam ar moxdeba mosmenis unar-CvevaTa<br />

formirebaze efeqturi muSaoba. winamdebare naSromSi ganxilulia inglisuri<br />

enis swavlebis procesSi audirebis, rogorc sametyvelo aqtivobis<br />

erT-erTi yvelaze ufro mniSvnelovani komponentis maformirebeli<br />

komunikaciur savarjiSoTa zogierTi saxe, romelic xels Seuwyobs<br />

am unar-CvevaTa efeqturobasa da srulyofas. am tipis savarjiSoebs<br />

ganekuTvneba:<br />

- studentebis CarTva realuri, cxovrebiseuli situaciebis<br />

msgavs aqtivobaSi, sadac isini gamodian sxvadasxva rolebSi,<br />

erTmaneTs usvamen SekiTxvebs, pasuxoben da axdenen Semdgom-<br />

Si am pasuxebis reproducirebas;<br />

- telefoniT, radioTi da televiziiT miRebuli informaciis<br />

aRqmis unar-Cvevebis ganviTareba;<br />

- gamonaTqvamebis, moTxrobis variantebis mosmena da gansxvavebis<br />

dadgena;<br />

- mosmenili masalis mokle Canawerebis gakeTeba;<br />

- mocemuli ramdenime pasuxidan swori pasuxis SerCeva gamomdinare<br />

mosmenili teqstidan;<br />

- mosmenilis gagrZeleba;<br />

- mosmenili teqstis moyola da darRveuli logikuri Tanamimdevrobis<br />

aRdgena;<br />

- mosmenilis ZiriTadi azris gageba;<br />

- mosmenilis perifrazi;<br />

- ramdenime davalebis mosmena da Semdgom am davalebaTa Sesruleba;<br />

- filmebis, satelevizio Sokebis, sportuli Sejibrebebis komentirebis<br />

gageba;<br />

- mosmenilis irgvliv diskusiis warmoeba da sxva.<br />

51


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

leda qobalia<br />

substantiuri sityvaTSeerTebis da drois<br />

kategoriis teqstwarmoqmnis funqcia<br />

teqstis gramatikis debuleba da metyvelebis kompoziciuri formebis<br />

tipologia sagazeTo publicistikis teqstis temporaluri<br />

struqturis kvlevis amosavali punqtia. teqstis struqturuli da<br />

Sinaarsobrivi organizaciis kvlevam sxva problemebs Soris teqstis<br />

temporaluri organizaciis problemis sakiTxic dasva. drois kategoriis<br />

teqstwarmoqmnis funqciis debuleba zogadi formiT aRiniSneboda<br />

jer kidev teqstis lingvistikis Sesaxeb pirvelive naSromSi 1 da<br />

temporaluri mTlianobis niSani miewereboda rogorc teqsts am sityvis<br />

viwro gagebiT _ zefrazul erTianobas, aseve teqsts _ erTian<br />

metyvelebis nawarmoebs. teqstSi gamoyenebuli calkeuli drois garda,<br />

erTian teqsts gaaCnia Tavisi `dro~. Tu teqsts ar gaaCnia gansazRvruli<br />

dro, maSin es niSnavs, rom masSi saubaria iseT zogad<br />

`zedroul~ problemebze, rogoricaa bunebis kanonebi an maradiuli<br />

religiuri WeSmaritebani. am SemTxvevaSi ZiriTad dros warmoadgens<br />

yvelaze neitraluri (aramarkirebuli) dro neitralur kilosTan da<br />

aspeqtTan (Tu es ukanaskneli gaaCnia enas) SeTavsebiT. aseTs evropul<br />

enebSi warmoadgens Präsens Indikativ.<br />

Tanamedrove germanul enaSi metyvelebis calkeuli funqciur-azrobrivi<br />

tipebis temporaluri gaformebis TaviseburebebisaTvis gansakuTrebuli<br />

mniSvneloba aqvs harald vainrixis naSromebs. Tavis wign-<br />

Si `Tempus. Besprochene und erzählte Welt~ h. vainrixi mijnavs germanul<br />

enaSi drois gamoyenebis or qvesistemas, ukavSirebs ra maT `gansaxilvel<br />

samyarosa~ da `mosaTxrob samyaroze~ Tavis koncefcias 2 . enaTmecnierebis<br />

Seswavlis sagans, h. vainrixis azriT, warmoadgens drois ori<br />

ganzomileba: paradigmuli _ dro temporalobis sistemaSi da sintagmaturi<br />

_ dro sxva momijnave drosTan erTad konteqstSi 3 .<br />

yovel sagazeTo JanrSi aris Tavisi drois dominanta, romelTa-<br />

1 А. И. Белич. К вопросу о распределении грамматического материала по главным грамматическим<br />

дисциплинам. – Вестник МГУ. №4. М., 1947, gv. 22.<br />

2 H. Weinrich. Tempus. Besprochene und erzählte Welt. 2. Aufl. Stuttgart, 1974, gv. 36-45.<br />

3 H. Weinrich. Tempus. Besprochene und erzählte Welt.., gv. 36-45.<br />

52


nac urTierTqmedebs sxva drois formebi Janris xasiaTis Sesabamisad.<br />

Sesabamisi Janris temporaluri struqtura ganpirobebulia misTvis<br />

Cveuli funqciur-azrobrivi metyvelebis tipebisa da Sesabamisi teqstebis<br />

temporaluri modelebis urTierTqmedebiT. temporaluri maxasiaTeblebi<br />

warmoadgens erT-erT umniSvnelovanes teqstwarmoqmnis<br />

faqtors da agreTve teqstebis tipologiis maCvenebels. eWvgareSea<br />

drois formebis arCevis damokidebuleba metyvelebis viTarebaze. igi<br />

mtkicdeba sagazeTo publicistikaSi teqstebis kompoziciuri da temporaluri<br />

struqturebis ganxilviT. sxvadasxva Janris sagazeTo teqstebis<br />

temporaluri struqturis sxvaoba mWidrod ukavSirdeba ama<br />

Tu im JanrisTvis damaxasiaTebel metyvelebis funqciur-azrobriv tipebs<br />

da maT urTierTqmedebas.<br />

sagazeTo publicistikis teqstis struqturis kvlevisas aucilebelia<br />

sityvaTSeerTebis sistemis sxvadasxva erTeulebis, maT Soris,<br />

substantiuri sityvaTSeerTebis funqcionirebis gaTvaliswineba.<br />

sityvaTSeerTeba teqstSi asrulebs sxvadasxvagvar funqciebs. warmoebuli<br />

sityva, SemdgomSi erTeuli, gamoyofili gansazRvruli leqsikuri<br />

mniSvnelobiT, amavdroulad warmoadgens derivaciuli mniSvnelobis<br />

mqone struqturas, axorcielebs teqstur kavSirs sityvebs<br />

Soris leqsikuri semantikis kuTxiT, erTis mxriv, da ufro ganzogadebuli<br />

mniSvnelobis kuTxiT, meores mxriv, amasTan aqtualizirdeba<br />

warmoebulebs Soris sxvadasxva saxis kavSiri. amgvarad, sityvaTSeer-<br />

Teba asrulebs teqstis gamoyofis, graduirebis da eqspresiulobis<br />

funqcias.<br />

sityvaTSeerTeba warmoadgens teqstis eqspresiulobis, misi<br />

calkeuli fragmentebis aqtualizaciis, horizontaluri urTierTobis<br />

doneze niSnis motivirebis faqtoris gaZlierebis saSualebas.<br />

teqsturi sityvaTSeerTebis aqtiuroba damaxasiaTebelia Tanamedrove<br />

germanikuli enebis sxvadasxva sferosTvis. igi, garkveulwilad, ni-<br />

Sandoblivia mxatvruli, gazeTisa da salaparako enisaTvis. realur<br />

komunikaciaSi sityvaTSeerTebis sistema ar urTierTqmedebs uSualod<br />

teqstTan, igi ufro zemoqmedebs cnobierebaze, romelic axdens teqstis<br />

interpretirebas an producirebas. enobrivi masalis kvlevisas<br />

aRiniSneba Semdegi kanonzomierebebi: sityvaTSeerTebis warmoSoba an<br />

gamoCenac ki xdeba zmnuri formebis Sekvecis Sedegad 1 . germanul ena-<br />

Si substantiuri sityvaTSeerTeba atarebs ufro sistemur xasiaTs<br />

germanikuli jgufis danarCen enebTan SedarebiT, ufro metic, subs-<br />

1 Е. А. Земская, Е. С. Кубрякова. Проблема словообразования на современном этапе. –<br />

Вопросы языкознания, №6, 1978, gv. 71.<br />

53


tantiuri sityvaTSeerTebis mometebul sixSires teqstSi, kerZod,<br />

publicistur teqstSi, masTan SeTanxmebuli drois formebi ukana<br />

planze gadaaqvs, xdeba maTi Sekveca da mocemuli teqsti xdeba ufro<br />

graduirebuli da eqspresiuli. sityvaTSeerTebis SedarebiT dabali<br />

sixSirisas teqsts graduirebulsa da eqspresiuls xdis ukve drois<br />

formebi, an drois formebis mkveTri cvlileba, riTac iqmneba metyvelebis<br />

situaciis polifoniuri suraTi. substantiuri sityvaTSeer-<br />

Tebebis da drois formebis aseTi urTierTqmedebis ganxilvisas metyvelebis<br />

iseTi funqciur-azrobrivi tipebis fonze, rogoricaa msjeloba,<br />

Txroba da aRwera Sesabamisi saxesxvaobebiT, SegviZlia darwmunebiT<br />

vTqvaT, rom substantiuri sityvaTSeerTebebis mometebuli six-<br />

Sire winaswar gansazRvravs metyvelebis iseT funqciur-azrobriv<br />

tips, rogoricaa aRwera, radgan temporalobis kuTxiT aRwera xdeba<br />

prezensSi da masTan kontaqtirebad perfeqtSi, rasac TvalsaCinod<br />

gviCvenebs nawyveti gazeTis `Berliner Morgenpost~ teqstidan:<br />

magaliTi gazeT „Berliner Morgenpost“-is (13.08.2000w.) mkiTxvelis<br />

werilidan:<br />

„Guten Morgen“: „Zum Beispiel ich: Schnell vorm Ladenschluss geparkt,<br />

schnell noch lebenswichtige Vitamine gekauft, anschliessend zum Wagen<br />

gelaufen, vergessene Habseligkeiten rausgeholt. Und nicht abgeschlossen,<br />

über Nacht! „Papperlapapp“. Na schön, nur soll dann auch griffbereit die Disigner-Sonnenbrille<br />

auf dem Beifahrersitz liegen, nebenbei noch 50 seltene<br />

CDs auf dem Rücksitz. Super! Und nix passiert.“<br />

magaliTi gazeT „Berliner Morgenpost“-is (22.03.2000w.) komentaridan:<br />

„Lampenfieber in den unendlichen Weiten des Alls“: „Die mir noch<br />

nicht abgestürzt, schon gibt es einen neuen Star im intergalaktischen Raum: das<br />

Raumschiff-Kabarett Lampenfieber, eine Kreuzung aus USS-Enterprise und<br />

Traumschiff. „Dritte Milchstrasse links“ heisst deren jüngste Produktion.<br />

Diesmal begibt sich die vierköpfige Truppe auf gefährliche Mission in die unendlichen<br />

Weiten des Weltalls“.<br />

magaliTi gazeT „Berliner Morgenpost“-is (2.05.2000w.) recenziidan:<br />

„Auf dem Grat zwischen Coolness und Kommerz“: „Der von Rafael<br />

Horzons „Wissenschaftsakademie Berlin“ angekündigte Friebe – Vortrag über<br />

aktuelle Anzeigentrends ist also mit Gewissheit als investigative Satire zu erwarten.<br />

Schliesslich zeichnet sich die veranstaltende Institution durch bunt gemixte<br />

Kurz-Seminare wie „Schabrackentapir – Säuger des Dschungels“,<br />

„Sprengstoffe und Sprengverfahren“ und „Hüftgelenkoperation in Indien“ aus“.<br />

mocemuli teqstebisTvis ZiriTad da metnaklebad damaxasiaTebel<br />

metyvelebis funqciur-azrobriv tipad unda vaRiaroT aRwera. aRwerisas<br />

pirveli winadadeba warmoadgens ganmazogadebels, romelsac Se-<br />

54


moyavs danarCeni. Semdegi winadadebebi axorcieleben, xsnian pirvels.<br />

isini aranairad ar arian damokidebuli erTmaneTze. TiToeuli maTgani<br />

SeiZleba mTliani teqstisTvis zianis miyenebis gareSe iqnas gamotovebuli,<br />

Secvlili, Semcirebuli an axali detalebis xarjze gafarToebuli.<br />

Tuki msjelobaSi aSkaraa teqstis xazovaneba (msjelobis jaWvuri,<br />

Tanmimdevruli xasiaTi), aRweraSi am SemTxvevaSi sWarbobs paralelizmi,<br />

calkeuli elementebis Tanadaqvemdebareba. aRwera mimdinareobs,<br />

rogorc ukve aRvniSneT, Präsens da masTan kontaqtirebad Perfekt<br />

formaSi. ufro metic, Perfekt SeiZleba warmodgenili iyos arasruli<br />

formiT, rogorc zmnuri formis Sekvecis Sedegi.<br />

cxrilis formiT warmovadgenT aRniSnuli teqstebis kompoziciur<br />

da temporalur struqturebs:<br />

mkiTxvelis werili („Guten Morgen“) gazeTidan „Berliner Morgenpost“<br />

(13.08.2000w.)<br />

metyvelebis funqciurazrobrivi<br />

tipi<br />

winadadebebis raodenoba<br />

zmnuri formebis<br />

raodenoba<br />

sityvaTSeerTebebis<br />

raodenoba<br />

aRwera 4 7 6<br />

drois formebis gamoyeneba<br />

Perfekt _ 6<br />

Präsens _ 1<br />

recenzia („Auf dem Grat zwischen Coolness und Kommerz“) gazeTidan<br />

„Berliner Morgenpost“ (2.05.2000w.)<br />

metyvelebis funqciurazrobrivi<br />

tipi<br />

winadadebebis raodenoba<br />

zmnuri formebis<br />

raodenoba<br />

sityvaTSeerTebebis<br />

raodenoba<br />

aRwera 2 2 6<br />

drois formebis gamoyeneba<br />

Perfekt _ 1<br />

Präsens _ 1<br />

55


komentari („Lampenfieber in den unendlichen Weiten des Alls“) gazeTidan<br />

„Berliner Morgenpost“ (22.03.2000w.)<br />

metyvelebis funqciurazrobrivi<br />

tipi<br />

winadadebebis raodenoba<br />

zmnuri formebis<br />

raodenoba<br />

sityvaTSeerTebebis<br />

raodenoba<br />

aRwera 3 4 5<br />

drois formebis gamoyeneba<br />

Perfekt _ 1<br />

Präsens _ 3<br />

`gansaxilvel~ da `mosaTxrob samyaroze~ h. vainrixis zemoTxsenebuli<br />

koncefciis gaTvaliswinebiT, SeiZleba dadastureba imisa, rom<br />

sagazeTo publicistikis teqstSi Warbobs `gansaxilveli samyaros~<br />

gegma (Sesabamisad, aRweris gegma), romlis dominirebul drois formas<br />

warmoadgens Präsens da masTan kontaqtirebadi Perfekt. magram mocemuli<br />

teqstebis temporaluri gaformebis fonze substantiur sityvaTSeerTebebs<br />

drois formebi ukana planze gadaaqvs, kvecavs maT (upiratesad<br />

Perfekt), raSic mdgomareobs substantiuri kompozitologiis,<br />

teqstis temporaluri struqturis da Sesabamisi teqstebisTvis<br />

damaxasiaTebeli metyvelebis funqciur-azrobrivi tipebis Tvisobrivi<br />

urTierTganpirobeba.<br />

teqstis (publicisturi teqstis) substantiuri sityvaTSeerTebebis<br />

da temporaluri modelebis kvlevis Sedegad miRebuli monacemebi<br />

warmoadgens interess substantiuri sityvaTSeerTebis, drois formebis<br />

da mocemuli teqstisTvis damaxasiaTebeli metyvelebis funqciur-azrobrivi<br />

tipebis urTierTganpirobebis TvalsazrisiT. ra Tqma<br />

unda, ar SeiZleba kategoriuli mtkiceba, rom arsebobs myari da er-<br />

TmniSvnelovani kavSiri erTis mxriv, metyvelebis gansazRvrul funqciur-azrobriv<br />

tipebs, substantiur sityvaTSeerTebasa da, meores<br />

mxriv, ama Tu im drois formebs Soris, magram metyvelebis sxvadasxva<br />

funqciur-azrobrivi tipebis temporaluri gaformebis fardobiTi gansazRvruloba<br />

sityvaTSeerTebebTan mimarTebaSi, eWvgareSea.<br />

56


LEDA KOBALIA<br />

TEXT-FORMING FUNCTION OF THE WORD-BUILDING<br />

AND TENSE CATEGORY<br />

In the given article the author expresses the opinion that the study of<br />

complex word features, the definition and specification of their semantic and<br />

syntactic signs, the formation principles and the distribution in language system<br />

are of great importance because they give possibility to mark both general,<br />

typological dominative units and specific laws and rules, which regulate the inner<br />

development of a certain language. Substantive composites in different language<br />

systems are the main objects of the investigator’s study. He takes a comparative<br />

typological approach in his dealing with substantive word order<br />

system in English and German Languages.<br />

57


58<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

l i t e r a t u r a T m c o d n e o b a<br />

rusudan fifia<br />

ioane minCxis Semoqmedebis kvlevis<br />

Tanamedrove aspeqtebi<br />

qarTulma himnografiam ganviTarebis mwvervals X saukuneSi miaRwia.<br />

gamoCenil qarTvel himnografTagan mkvlevarTa sagangebo yuradReba<br />

ioane minCxma da misma udidesma mxatvrulobisa da poeturobis<br />

niSniT aRbeWdilma sagaloblebma miipyres. ioane minCxi qarTuli<br />

sasuliero poeziis klasikosia. misi mxatvruli naazrevi gansakuTrebuli<br />

movlenaa Sua saukuneebis himnografiul memkvidreobaSi.<br />

ioane minCxis moRvaweobis, misi SemoqmedebiTi memkvidreobis, saxismetyvelebiTi<br />

problemebis esa Tu is sakiTxi Seswavlili aqvT mecnierebs:<br />

ivane javaxiSvils 1 , pavle ingoroyvas 2 , korneli kekeliZes 3 ,<br />

dimitri janeliZes 4 , manana gigineiSvils 5 , nestan sulavas 6 da sxv. poetis<br />

himnografiuli naRvawis gaanalizeba da misTvis adgilis gansazRvra<br />

qarTuli himnografiis istoriaSi umTavresad profesor lela<br />

xaCiZis 7 damsaxurebaa. mecnier-himnologebi TavianT SromebSi qarTvel<br />

himnografTagan yvelaze meti sixSiriT ioane minCxs imowmeben. SeiZleba<br />

Tamamad iTqvas, rom qarTuli sasuliero poeziis specifikis<br />

kvlevisas, marTlac ver auvli gverds meaTe saukunis am udidesi himnografis<br />

poetur memkvidreobas.<br />

1 i. javaxiSvili. sinis mTis qarTul xelnawerTa aRweriloba. Tb., 1947,<br />

gv. 145-165.<br />

2 p. ingoroyva. Zveli qarTuli sasuliero poezia. _ Txzulebani. t. III.<br />

Tb., 1965, gv. 392-393.<br />

3 k. kekeliZe. Zveli qarTuli literaturis istoria. t. I. Tb., 1980, gv.<br />

172-173.<br />

4 d. janeliZe. meaTe saukunis qarTuli dramis sakiTxisaTvis. _ sabWoTa<br />

xelovneba, 1987, #7, gv. 37.<br />

5 m. gigineiSvili. `mziani Rame~ vefxistyaosansa da qristianuli msoflmxedvelobis<br />

zogi sakiTxi. _ Zveli qarTuli mwerlobis sakiTxebi. t. III.<br />

Tb., 1968, gv. 24.<br />

6 n. sulava. qarTuli himnografia: tradicia da poetika. Tb. 2006,gv. 39-57.<br />

7 l. xaCiZe. winaTqma, gamokvleva. _ wgn.: ioane minCxis poezia. teqsti gamosacemad<br />

moamzada da gamokvleva daurTo lela xaCiZem. Tb., 1987, gv. 8-148.


ioane minCxi, rogorc poeti-himnografi, ivane javaxiSvilma aRmoaCina<br />

1902 wels sinuri koleqciis qarTul xelnawerebze muSaobisas.<br />

didma mecnierma gadmowera iq aRmoCenili yvela xelnaweri, romlis<br />

Sesaxebac sazogadoebas niko marma auwya sinuri koleqciis aRwerilobebSi<br />

1 . ioane minCxis poeziis Sesaxeb pirveli mecnieruli dakvirvevebi<br />

gamoTqmuli aqvs korneli kekeliZes ,,Zveli qarTuli literaturis<br />

istoriis” I tomSi, sadac mokledaa ganxiluli ioane min-<br />

Cxis Semoqmedeba. cnobilia, rom poets korneli kekeliZe ayenebs im<br />

gamoCenil qarTvel himnografTa Soris, romlebsac miznad dausaxavT<br />

qarTuli RvTismsaxurebisa da himnografiuli krebulebis nacionalizacia.<br />

kerZod, ioane minCxs is miawers qarTuli marxvanisa da zatikis<br />

Sedgenas. rogorc korneli kekliZe aRniSnavs: “ioanes himnebs axasiaTebs<br />

Rrma patriotuli grZnoba da rogorc es SeuniSnavs akademikos<br />

niko marsac, subieqtivoba, gulwrfeloba da uaRresi simartive,<br />

romelic Sorsaa Cveulebrivi himnografiuli enawylianobisagan~. 2 pavle<br />

ingoroyva ioane minCxs miiCnevs saleqso forma “spaduqnis” anu<br />

“morTulnis” SemomRebad. is asabuTebs, rom ioane minCxis mier Semo-<br />

Rebul am saleqso formas farTo gavrceleba miuRia X saukuneSi.<br />

rac Seexeba poetis Semoqmedebis mxatvrul specifikas, pavle ingoroyva<br />

aRniSnavs, rom ioane minCxis leqsebi aRbeWdilia qristianuli<br />

pesimizmiT. am debulebis sailustraciod mkvlevari miuTiTebs, rom<br />

“ioane minCxis striqonebi, rom cxovreba ariso sizmari, da iseve rogorc<br />

sizmari ajerebso adamians amaos, rom viTomc igi sinamdvile-<br />

Siao da “amaosa damajerebs, viTarca Rame sizmari mZinaresa” gvagonebs<br />

ganTqmul adgils Seqspiris “qariSxalidan”. 3 pavle ingoroyvas “giorgi<br />

merCuleSi” araerTgzis daumowmebia da msjelobis sagnad uqcevia<br />

ioane minCxis poeziis esa Tu is mxare 4 , magram misi kvleva ZiriTadad<br />

leqsmcodneobiTi xasiaTisaa.<br />

qarTuli klasikuri sagaloblis poeturi metyvelebis kvlevisas<br />

gaioz imedaSvils mravali sainterso mxatvruli saxe da pasaJi mohyavs<br />

ioane minCxis poeziidan. is aanalizebs poeturi Sedarebis mSvenier<br />

magaliTs “viTarca lomman miyrdnobiT miiZina.” ganxiluli aqvs<br />

poetis kidev ramdenime metafora. gansakuTrebiT maxvildeba yuradReba<br />

ioane minCxis saRvTismetyvelo tropul metyvelebaze, bibliuri<br />

saxelebis Semotanaze Sedarebis masalad da sxv. 5<br />

1 Н. Я. Марр. Описание грузинских рукописей Синайского монастыря. М-Л., 1940, gv. 92.<br />

2 k. kekeliZe. Zveli qarTuli literaturis istoria.., gv. 173.<br />

3 p. ingoroyva. Zveli qarTuli sasuliero poezia.., gv. 134-149.<br />

4 p. ingoroyva. Zveli qarTuli sasuliero poezia.., gv. 392.<br />

5 g. imedaSvili. qarTuli klasikuri sagaloblis poeturi metyvelebis<br />

59


ioane minCxis Semoqmedeba monografiulad Seiswavla lela xaCi-<br />

Zem. man pirvelad gamoaqveyna poetis dRemde ucnobi sagalobeli, ramac<br />

axleburad warmoaCina ioane minCxis adgili qarTuli himnografiis<br />

istoriaSi. Tavis monografiaSi mkvlevarma minCxis Semoqmedeba ganixila<br />

mTeli qarTuli himnografiis, agreTve bizantiuri himnografiis<br />

problemebTan mWidro kavSirSi. lela xaCiZis mier gaweuli udidesi<br />

Sroma, ioane minCxis memkvidreobis warmosaCenad, ZiriTadad filologiuri<br />

xasiaTisaa. mkvlevarma ioane minCxis Semoqmedebis mxatvruli<br />

Taviseburebebis kvleva momavlis saqmed dasaxa, Tumca monografiaSi<br />

igi am problemazec metad sayuradRebod da sagulisxmo mosazrebebs<br />

gamoTqvams:<br />

“didi tradiculobis gverdiT ioane minCxis Semoqmedebas axasia-<br />

Tebsa didi originalurobac. swored am ori faqtoris SerwymiT unda<br />

aixsnas gansakuTrebuli adgili qarTuli himnografiis istoriaSi.<br />

ioane minCxis originaluroba mJRavndeba erTi mxriv, arsebuli motivebisa<br />

da mxatvruli saxeebis Taviseburi gadaazrebiT, meore mxrivsruliad<br />

axali saxismetyvelebis, ganwyobilebebisa da mxatvruli<br />

enis SeqmniT”. 1 l. xaCiZe miuTiTebs ramdenime sakiTxze, romelic ioane<br />

minCxis poeziis mxatvruli specifikis mkvlevarma aucileblad<br />

unda gaiTvaliswinos. “ ioane minCxis mxatvruli saxeebi, ganwyobilebebi,<br />

emociebi ar CamorCeba andria kriteliseuls, magram maTi forma<br />

gadmocemisa gawonasworebulia, gonismieri. emociis amgvari uSualoba<br />

da semantikuri siRrme, minCxis mravalricxovani originaluri mxatvruli<br />

saxeebi, romelTa kvlevisas mxedvelobaSi unda iqnes miRebuli<br />

himnografiis tradiciuloba, misi ZiriTadi Tavisebureba”. 2<br />

xelnawerebze muSaobisas l. xaCiZes parizis erovnul bibloTekaSi<br />

Geogica-5 _ is xelnaweris Seswavlisas aRmouCenia ioane minCxis<br />

sagalobeli, romelic marxvanisTvisaa gankuTvnili. mkvlevari ganixilavs<br />

am galobis mxatvrul raobas. igi miuTiTebs, rom “minCxis bevr<br />

sagalobelSi yuradReba maxvildeba locvis “farsa” da marxvis “maxvilze.”<br />

es saxeebi ucxo araa Sua saukuneebis sasuliero prozisaTvis,<br />

aq sagulisxmoa minCxis mier maTze yuradRebis gamaxvileba da is<br />

poeturi Zalisxmeva, romelic ganumeoreblobas aniWebs maT”. 3 aqve<br />

mkvlevari erT saintereso niuansze migviTiTebs: poetis striqonebs<br />

zogi sakiTxi. _ korneli kekeliZis saiubileo krebuli. Tb., 1959, gv. 153.<br />

1 l. xaCiZe. winaTqma, gamokvleva, gv. 91.<br />

2 l. xaCiZe. winaTqma, gamokvleva, gv. 93.<br />

3 l. xaCiZe. parizuli xelnaweri – Georgica-5 da misi siaxleni. _ Jurn. `literatura<br />

da xelovneba~, #1, 1993, gv. 202.<br />

60


miRma dafarul gznebas erovnuli garemoc unda ganapirobebdes 1 .<br />

saintereso mosazrebebi aqvs gamoTqmuli ioane minCxis poeziis<br />

mxatvruli specifikis zogi aspeqtis Sesaxeb cnobil qarTvel Teatrmcodnes<br />

dimitri janeliZes. is paralels avlebs miTologiur “Wiri<br />

iqa”- sa da minCxiseul “Tavs vidvaT aqa Wiri da vpovoT lxini saukunoi”-sao.<br />

Soris da daskvnis saxiT gvTavazobs: “ ... Tumca saxecvlilebiT,<br />

magram mainc ioane minCxis sagalobliT fiqsirebulia, dokumentirebuli<br />

uZvelesi qarTveluri zRaprul-miTologiuri formula.<br />

es aris erT-erTi adreuli xanis folklorul-miTologiuris<br />

damowmeba qristianul sagalobelSi da igi Cveni welTaRricxvis pirveli<br />

aTaswleulis bolo meaTe saukuniT TariRdeba”. 2 dimitri janeliZe<br />

xazs usvams, rom miTosuris gamoyenebis SemomRebi ki araa ioane<br />

minCxi, aramed gamgrZelebeli, radganac jer oTxTavis xanmet teqstebSi<br />

moipoveba miTosuri sityva-Tqmani. ioane minCxsac mravlad gamouyenebia<br />

uZvelesi mxatvruli azrovnebis sityvieri nimuSi, romelTagan<br />

mkvlevari gamohyofs ramdenimes, esenia: “gareskneli,” “qveskneli,”<br />

“vazi” da “venaxi”, “talaveri”, “ebani”, “Znoba”. am magaliTebis safuZvelze<br />

dimitri janeliZe askvnis, rom ioane minCxis SemoqmedebaSi<br />

farTodaa warmoCenili Cveni kulturis uZvelesi Sreebi. am mosazrebis<br />

dasturad mecniers mohyavs poetis cnobili ,,galobani wmidisa<br />

georgisni, mkvlevari Tvlis, rom qarTvelTa wmida giorgi qristianizebuli<br />

amirania, amiranis ZvelTaZveli miTosuri madidebloba qristianul<br />

xanaSi Seicvala qristianobis did dResaswaulebad”. 3 amitomac<br />

ioane minCxis es poema Seicavs simboloTa mTel sistemas amiranis<br />

miTosidan, ris naTelsayofad mecniers moaqvs ramdenime damaxasiaTebeli<br />

nimuSi. ioane minCxis Semoqmedebis am kuTxiT ganxilva dimitri<br />

janeliZes dasWirda qarTuli Teatraluri xelovnebis adreul periodSi<br />

arsebobis mtkicebisaTvis.<br />

daviT guramiSvilze Tavisi monografiebiT tite mosiam gamorCeuli<br />

sityva Tqva qarTul literaturaTmcodneobaSi. man aRorZinebis<br />

xanis udidesi poetis Semoqmedeba ganixila sasuliero mwerlobasTan<br />

mimarTebaSi da qarTvel himnografTa mxatvrul specifikaze araerTi<br />

sagulisxmo mosazreba gamoTqva. bolo periodSi tite mosiam gamosca<br />

ramdenime naSromi, romlebic did daxmarebas gauweven qarTuli sasuliero<br />

saxismetyvelebiT dainteresebul mkvlevarT. mis yvela Sroma-<br />

1 l. xaCiZe. parizuli xelnaweri – Georgica-5.., gv. 202.<br />

2 d. janeliZe. meaTe saukunis qarTuli dramis.., gv. 37-42.<br />

3 d. janeliZe. amirani svaneTis xalxur saxilvelSi. _ Jurn. ,,sabWoTa<br />

xelovneba~. 1979, #11, 62-69.<br />

61


Si ioane minCxis tropuli metyvelebis nimuSebi araerTgzisaa moxmobili<br />

da gaanalizebuli 1 .<br />

rogorc ioane minCxis Sesaxeb arsebuli samecniero literaturis<br />

mimoxilvidan Cans, Tu poetis himnografiuli memkvidreoba filologiuri<br />

TvalsazrisiT kargadaa Seswavlili, imaves ver vityviT<br />

misi mxatvruli azrovnebis kvlevaze. bolo periodSi am mxrivac SeimCneva<br />

garkveuli siaxleebi. ukve sadavo araa, rom ,,sagaloblis paradigmuli<br />

azrovneba poeziis maxasiaTebel TvisebaTa rigs ganekuTvneba”.<br />

2 Tanamedrove literaturaTmcodneoba qarTvel himnografTa sagaloblebis<br />

mxatvruli azrovnebis kvlevisas cdilobs warmoaCinos ama<br />

Tu im poetis SemoqmedebisaTvis damaxasiaTebeli originaluri niSnebi:<br />

gancdis intensivoba, xarisxi, pirobiTobasa da kanonikurobis miRma<br />

mdgari WeSmaritad adamianuri grZnobebi, romliTac Sepyrobilia Semoqmedi,<br />

rigiTi qristiani da ara mxolod himnografi.<br />

nebismieri himnografis Semoqmedebis kvlevisas unda gaviTvaliswinoT<br />

Tu rogoria konkretulad adamianur doneze da siRrmeze universaluri<br />

Temebi. ioane minCxis SemoqmedebasTan mimarTebiT ukve aris<br />

mcdelobebi gamoikveTos is zogadqristianuli motivebi, romlebic<br />

wamyvania poetis sagaloblebSi. Tanamedrove himnologiuri kvleva interesdeba<br />

ioane minCxis poeziis mxatvrul _ esTetikuri efeqtebiT<br />

datvirTuli SemoqmedebiT. ioane minCxis poezia gamorCeulia sasuliero<br />

Tematikis gansakuTrebiT maRal doneze ayvaniT. marxva, locva, sinanuli<br />

is motivebia, romelic gamudmebiT dominirebs poetis jadosnur<br />

samyaroSi.<br />

marxva-locvas maSin aqvs RvTiuri madli, Tu is WeSmarit sinanulTanaa<br />

wilnayari. codviT dacemulma adamianma unda igrZnos namdvili<br />

sinanulis Zala, raTa aRadginos dacemuli ,,me” da Tvali uzenaess<br />

gausworos. adamiani rom ganiwmindos da uamravi codva ganagdos,<br />

monanuli qristianis cxovrebiT unda icxovros. es ki adamianis<br />

mTlian gardaqmnas gulisxmobs. axali aRTqmis mixedviT: ioane naTlismcemeli<br />

da winamorbedi macxovrisa, codvebSi gaqvavebul, sinanulis<br />

uqonel adamianebs iordanes udabnoSi mouwodebs, moinanion ,,rameTu<br />

moaxloebul ars sasufeveli caTa moimkan sinanulis Rirsi nayofi<br />

anu akeTon uangaro keTili saqmeebi, gza ganumzadon ufals, moasworon<br />

misTvis bilikebi~ 3 . cxadia, ioane gulisxmobs ara gamzadebasa<br />

da gasworebas fizikuri gzebisas da bilikebisas, aramed adamianTa<br />

1 magaliTisaTvis: t. mosia. `daviTianis~ saxismetyveleba. Tb., 2005.<br />

2 n. sulava. qarTuli himnografia.., gv., 116.<br />

3 maTe, 3,2.<br />

62


sulebisas, romelnic codvebis simravlis, sinanulis uqonlobisa da<br />

codvaTagan ganuwmedelobis gamo uswormasworo gzebsa da dagrexil<br />

bilikebs daemsgavsebian 1 .<br />

ioane minCxs xelovanis ZalmosilebiT ganuzogadebia saxarebiseuli<br />

es pasaJi da Tavis msmenelebs auwyebs: xmai mRaRadebeli udabnosa,<br />

gvqadagebda sinanulsa, etyoda ra ersa gulficxelsa, RmrTisa ganmamwarebelsa:<br />

,,codvilno, iqednisa naSobno, vin giCvena risxvisagan sivltola<br />

SeinaneT, rameTu axlos ars sasufeveli!”. 2 saintereso mxatvruli<br />

saxea ,,ersa gulficxelsa, RmrTisa ganmamwarebelsa”, rogorc<br />

saRvTismetyvelo literaturidan viciT, gulficxeloba iseTive codvaa,<br />

rogorc sxva uaryofiTi Tvisebani adamianisa. amitomac gvaswavlian<br />

wminda wignebi: ,,gulficxeli igi ver miemTxvos keTilsa”. 3 Tavisi<br />

eris gulficxelobas araerTxel ganurisxebia ufali, jer kidev udabnoSi<br />

xetialis dros ebraelebma araerTxel gamoiCines TavianTi Semqmnelis<br />

mimarT undobloba da sisastike, riTac fsalmunis sityvebs<br />

Tu moviSveliebT, ,,gangamwares Sen, ufalo”. 4 TviTon ufalic xazs<br />

usvams imas, rom ,,kerpebiTa maTiTa ganmamwares me”. 5 bibliidan momdinare<br />

es saxe ioane minCxTan sruliad axal mxatvrul datvirTvas Sei-<br />

Zens da mkiTxvelsa Tu msmenels SeagrZnobinebs sinanulis aucileblobas.<br />

rogorc samecniero literaturaSi ukve SeniSnulia, ioane min-<br />

Cxi Tu erTgan monanuli lirikuli gmiria, sxva SemTxvevaSi Secodebul<br />

monaTa saxeliT eajeba RmerTs lxinis moniWebis Sesaxeb: ,,mas<br />

Jamsa gvalxine, RmerTo, SecodebulTa monaTa SenTa”. 6 poeti ara marto<br />

ufals evedreba, aramed ,,Secodebul monebs” damrigebluri toniT<br />

uxsnis sinanulis Zalmosilebas. igi meoTxe samSabaTis mwuxris ,,Ra-<br />

Ratyvsa”-Si Seaxsenebs codvil monebs, Tu ra dRe awia ufalma Tavgasul<br />

sodom-gomors, rogor cecxlsa da gogirdSi Cahyara isini, radganac<br />

“ara Seinanebdes saZaglebaTa maTTa”. 7 mouwodebs maT ninevelTa<br />

msgavs Tavmdablobisa da sinanulisaken, radganac RvTisagan wyalobis<br />

miReba mxolod aseTi vedrebiT SeiZleba.<br />

aranaklebi simZafriT xatavs poeti ebraelTa mimarT RvTis gan-<br />

1 a. mindiaSvili. xelovnebis religiurobisa da Tanamedrove sinamdvilis<br />

Sesaxeb. _ ciskari, 1999, #3, gv. 111.<br />

2 ioane minCxis poezia.., gv. 163.<br />

3 II Sjuli, 10,6.<br />

4 fsalmunebi, 5.11.<br />

5 II Sj. 32,21.<br />

6 ioane minCxis poezia.., gv. 213.<br />

7 ioane minCxis poezia.., gv. 208.<br />

63


isxebis suraTs, roca uCino maxviliT uwyalod mosra codvilni. es<br />

yovelive daviTis Secodebis gamo iyo da rodesac man Seinana Tavisi<br />

codva da mware cremliT SesTxova ufals maTi miteveba, rac ormocdameaTe<br />

fsalmuniT gamoxata, RmerTma apatia mas, Svilic mianiWa, romelsac<br />

naTan winaswarmetyvelma “RvTisagan Seyvarebuli” uwoda. ioane<br />

minCxi virtuozuli sisadaviT xatavs am bibliur epizods da Tan<br />

xsnis mis mniSvnelobasac: “wardga daviT igi winaSe RmrTisa, tiroda<br />

sulTqumiT, sinanuliT, lmobierad, sTnda ufalsa knini igi sinanuli<br />

da wyaloba yo-esreT didi ars Zali sinanulisa”. 1<br />

lela xaCiZe sagangebod gamohyofs ioane minCxis “didi Semoqmedis<br />

niSniT aRbeWdil erT mxatvrul saxes:<br />

,,xolo ver vikadreb me<br />

cad axilvad TualTa CemTa.”<br />

ioane minCxis sxva sagalobelSic gvxvdeba:<br />

,,simrgule mimarT cisad<br />

ver vikadreb me TualTa axilvad<br />

codvaTa CemTa simravlisagan...”. 2<br />

es dauviwyari, STambeWdavi saxe “saxarebas” efuZneba: ,,xolo mezuere<br />

igi Sors idga da ara ikadrebda TualTaca ze axilvad, aramed<br />

icemda mkerdsa da ityoda ufalo, milxine codvilsa amas”. 3 es saxarebiseuli<br />

saxe ioane minCxis SemoqmedebaSi sxvadasxvagvari gaazrebiT<br />

gvxvdeba. zemoTmotanil sagalobelSi igi gamoxatavs “simedgreTa ufskrulSi”<br />

danTqmuli adamianis sinanuls, romlis “qvedamzidveloba<br />

lirikul subieqts RvTisaken axedvis nebas ar aZlevs. aseTive zneobrivi<br />

simaRliTaa gamorCeuli daviT aRmaSeneblis “galobani sinanulisani.”<br />

codvaTa ufskrulSi danTqmis motivi ioane minCxis sxva sagaloblebSic<br />

gvxvdeba. erTaderTi imedi RvTisagan gamowvdili marjvenaa,<br />

romelmac warwymedisagan unda ixsnas suli. minCxis sagalobleb-<br />

Si es pirovnuli xsnis gzadaa dasaxuli, simbolurad ki, es eris<br />

gzacaa ,,mamulisa Cveulebisamebr svlai”. 4<br />

sinanulis mTavari arsi umaRlesi “me”-s mopovebaa. amisaTvis ki<br />

aucilebelia codvebis aRiareba da gulwrfeli sinanuli. adamianis<br />

arsis gardamqmnel aRsarebad SeiZleba CaiTvalos ioane minCxis sityvebi:<br />

,,borotad dacemul var, mxolod mwared vinani me da moveli<br />

1 ioane minCxis poezia.., gv. 227.<br />

2 ioane minCxis poezia.., gv. 212.<br />

3 luka, 18,13.<br />

4 l. xaCiZe. ioane minCxis axladaRmoCenili sagaloblebi. _ gaz. `literaturuli<br />

saqarTvelo~, 1991, #1.<br />

64


RmrTisagan wyalobasa;” ,,viRviZebdeT gonierebiT rameTu aha aw ars<br />

Jami keTilisa sinanulisaT, raTa ganverneT satanjvelTa”. 1 es mowodeba<br />

RvTisken midrekil pirovnebas namdvilad gardaqmnis; Tumca satanjvelidan<br />

Tavis daxsna isev tanjviTaa SesaZlebeli. mudmivi glova da<br />

Tavis dadreka, mudmivi Segneba Tavisi codvilobisa, adamians RvTis<br />

wyalobas miaaxlebs.<br />

ioane minCxi, rogorc epoqis Svili da yvela Rirseuli tradiciis<br />

gamgrZelebel _ ganmaxorcielebeli, sinanulis darad gaiazrebs<br />

wuTisoflis amaoebis Temas. poeti ,,sofelTan” dakavSirebul filosofiur<br />

motivebs mxatvrul-esTetikurad ganazogadebs. meore kviriakis<br />

mwuxris mcire formis sagalobels poeti mTlianad sawuTros<br />

amaoebis filosofiur Wvretas uTmobs. pirveli tropari eklesiastes<br />

mxatvruli gardaTqmaa, mowodebaa imisa rom:<br />

,,gulisxma-vyoT<br />

amaoebaT Cueni<br />

rameTu yovelni mokudav da miwa varT<br />

da Jamni Cueni _ viTarca sizmarni<br />

da arai verCdeT Cuen<br />

wuTsa amas cxorebasa,<br />

rameTu viTarca aCrdili warvals<br />

da viTarca mtueri queyanisaT ganibnevis”. 2<br />

troparis meore nawili mTlianad fsalmuniseul Sedarebebzea<br />

agebuli. magaliTad: ,,dReni Cemni viTarca aCrdilni warxdes”. 3 “nu<br />

iyofin Senda RmerTo sawuTro”. 4 “mtueri, romel agavis qarman pirisagan<br />

queyanisa”. 5 himnografs fsalmunidan momdinare motivi erTmane-<br />

TisaTvis saocari mxatvruli ZaliT Seuxamebia da miuxedavad imisa,<br />

rom troparis TiToeul frazas moepoveba Tavisi bibliuri arqetipi,<br />

is kacTa yofis amaoebis filosofiis mxatvruli gardaqmnis saucxoo<br />

nimuSad uqcevia.<br />

ioane minCxis poeziaSi CaRrmavebam dagvanaxa, rom misi Semoqmedebis<br />

mTavari motivi _ sinanuli, aucileblad ukavSirdeba ,,SiSi Rmr-<br />

Tisais,” cremlisa da wuTisoflis amaoebis motivebs. ioane minCxis<br />

poezia damuxtulia monanie adamianis SiSiT uflisadmi da amqveyniur<br />

siameTa uaryofis aucileblobis SegnebiT. mis SemoqmedebaSi mxatvru-<br />

1 ioane minCxis poezia.., gv. 235, 194.<br />

2 ioane minCxis poezia.., gv. 183.<br />

3 fsalmunebi. 101,12.<br />

4 fsalmunebi. 80,10.<br />

5 fsalmunebi. 1,4.<br />

5. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

65


lad relizebuli zogadqristianuli motivebi qmnis misi poeziis saxismetyvelebas,<br />

poetis sada da amaRlebuli Semoqmedebis specifikas.<br />

problemis sruliad Seswavla momavlis saqmed gvesaxeba.<br />

RUSUDAN PIPIA<br />

MODERN ASPECTS OF RESEARCHING<br />

IOANE MINCHKHI’S POETRY<br />

Georgian hymnologic poetry reached its peak of development in the 10 th<br />

century. Ioane Minchkhi is a classic of the Georgian ecclesiastic poetry. He led<br />

his activity exactly in this period. Artistic creation by Ioane Minchkhi has become<br />

the research object of many famous scientists. While testifying facts scientist-hymnologists<br />

indicate Ioane Minchkhi more often than other Georgian<br />

hymnographers. Its seems from the scientific literature about Ioane Minchkhi<br />

that the poet’s hymnologic inheritance is studied well. Modern scientists take<br />

an interest in researching of his hymnologic inheritance according to artistic<br />

aesthetics. In the paper there is an effort of researching poetry of Ioane Minchkhi<br />

according to artistic aesthetics. While researching artistic thought of Georgian<br />

hymnographers’ hymns, contemporary philology tries to show original features<br />

that is characteristic for the poets’ creative works. Artistically realized<br />

general Christianity motives in Ioane Minchkhi’s creation make specificity of<br />

the poet’s simple and wonderful creation.<br />

66


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

tite mosia<br />

erTi istoriuli personaJis warmosaxvisaTvis<br />

`qarTlis WirSi~<br />

daviT guramiSvili TvalnaTliv xedavda, rom qveynis umweo mdgomareobidan<br />

gamosvla SesaZlebeli iyo qarTlisa da kaxeTis _ am<br />

ori erTmaneTs dapirispirebuli samefos _ gaerTianebiT, rac progresisti<br />

mefeebis survilic iyo Tavis droze. `qarTlis WirSi~ saqarTvelos<br />

gaerTianebis idealebi d. guramiSvilma kaxeTis mmarTvelis _<br />

konstantine mamadyulixanis piriT gadmogvca. aRsaniSnavia am mahmadiani<br />

mefis werili vaxtang meeqvsisadmi gagzavnili swored im momentSi,<br />

rodesac qarTlis mefes Sahma taxti waarTva da `misca erekles Zes<br />

kostantiles~. erTi nawyveti am werilidan: `mosTxova (konstantinem<br />

_ t.m.) gurgens mdivansa qaRaldi, sawer-kalami, daxata cecxli galavnad,<br />

Suva erT gorad walami, zed oris qveynis igavi, maze TavdaxriT<br />

alami. erTze dawera `feSqaS-dur~ da meoreze `salami~. 1<br />

am strofSi Cateuli alegoriuli Sinaarsi qveynis erTianobis<br />

aucileblobisa iqve aris `komentirebuli~ Tu `gaSifruli~ vaxtang<br />

meeqvsis mier. mefe Seagnebinebs progresuli azris mowinaaRmdegeebs,<br />

rom `feSqaSdur qarTlis moZRvna ars: salam-alami mSvidoba~ 2 , xolo<br />

cecxlis galavani samSoblos sazRvrebs zvavad momdgari gareSe mterTa<br />

`didobaa~, cecxlis galavnis SigniT erT did gorad aRmarTuli<br />

walamni _ arian qarTlelebi da kaxelebi: `amad gvisaxavs erT gorad<br />

orisav qveynis walamsa. mas Rvari veRar Seswvdebis, verc daSlis;<br />

verca walamsa ... Tu orad dadgas, iqnebis oriv patara gorebi: daqrolebs<br />

qari, gardaqcevs, zRvas SerTavs niaRorebi~ 3 (aq `Rvari~ da<br />

`qari~ alegoriulad mters gulisxmobs _ t.m.). `maze TavdaxriT<br />

alami~ mefem axsna rogorc mokrZalebiT mSvidobis Txovna-wadili<br />

(`mSvidobas Txovlobs simdabliT, amad Tavs uxris alamsa~) 4 . magram<br />

qarTl-kaxeTis erTianobis mowinaaRmdege pirebi cdilobdnen saanalizo<br />

strofis Sinaarsi arasworad, progresuli idealis sapirispirod<br />

1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli krebuli. Tb., 1980, gv. 96.<br />

2 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 97.<br />

3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 97.<br />

4 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 97.<br />

67


ganemartaT da masSi mtkiced daerwmunebinaT `gurjistanis vali~. isini,<br />

e. i. vezirebi ase `sTargmnidian~ salams, alams, cecxls, walams,<br />

feSqaS-durs da `qveynis igavs~: feSqaS-duri qarTlis Txovnaa konstantine<br />

mamad-yulixanis mxridan, simdabliT droSis Tavdaxra _ muqara,<br />

cecxlis galavani _ kaxelebi (`gars cecxlad kaxni muSqarad~),<br />

walmis gora ki _ qarTlelebi (`Suva walmad Tqves qarTvelni~). ase<br />

cdilobdnen qveynis moRalate iesesTana adamianebi progresuli ideebis<br />

CaxSobas, saqarTvelos daSla-daqucmacebas calkeul kuTxeebad da<br />

ase uwyobdnen xels eris gadagvarebisa Tu mospobis saqmes.<br />

sakiTxTan dakavSirebiT sagangebo msjelobas iTxovs erTi momenti:<br />

d. guramiSvilma qarTl-kaxeTis (anu saqarTvelos) erTianoba _<br />

mTlianobis idea ratom mainc da mainc konstantine mamadyulixanis<br />

eniT gvamcno da ara, vaxtang meeqvsisa. sinamdvileSi xom konstantine<br />

vaxtang meeqvsis moqiSpe, samSoblos gamyidveli, gadagvarebuli da muxanaTi<br />

kaci iyo. d. guramiSvili ki Tavisi xalxis moRalate arsebas<br />

dadebiT personaJad warmosaxavs `daviTianSi~. igi xom im ambebs gadmogvcems<br />

mematiane-istorikosis kalmiT, risi TviTmxilveli da momswre<br />

Tavad gaxldaT. maS, ra wyaro asazrdoebs `daviTians~ konstantine<br />

mamadyulixanis ase dasaxatavad es sakiTxi zogierT mkvlevars<br />

afiqrebda dRemde da momavalSic araerTxel gaxdeba igi msjelobis<br />

sagani. giorgi leoniZe werda: `winaaRmdeg vaxuStis da sxvaTa Sexedulebebisa,<br />

konstantine daviT guramiSvils gamohyavs gonier politikosad,<br />

romelsac kargad esmis Zala erTobisa da mizezic saqarTvelos<br />

daqsaqsvisa, rac Cven nawilobriv gadaWarbebulad migvaCnia~. 1<br />

vaxuSti bagrationis daxasiaTebiT konstantine yofila `friad<br />

mahmadiani, laRi da amayi, mdidari da mesisxle, rameTu ara ridebda<br />

mciresa zeda kacTa sikudilisa~. 2 didi istorikosis koncefciasTan SedarebiT,<br />

erTis SexedviT, sruliad sawinaaRmdego Tvalsazrisze dgas<br />

poeti, romelic kaxTbatons ase afasebs: `iyo sanaxavad vargi, mkveTelobiT<br />

uCnda fxani ... avis kacis Tav-savarcxlad aqBndis kargi mosafxani~.<br />

3 iese tlaSaZe `kaTalikoz-baqarianSi~, sadac igive istoriuli<br />

Znelbedobaa naCvenebi, rac `qarTlis WirSi~, konstantines gvacnobs<br />

im TvisebebiT, rac mas gaaCnda istoriulad da aq igi vaxuStis zemoT<br />

citirebul sityvebs gvagonebs: `vis (qarTvel kacs _ t.m.) ga-<br />

1 g. leoniZe. cxovreba daviT guramiSvilisa. _ wgn. g. leoniZe. gamokvlevebi<br />

da werilebi. Tb., 1958, gv. 229.<br />

2 batoniSvili vaxuSti. aRwera samefosa saqarTvelosa. _ qarTlis cxovreba.<br />

teqsti dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCi-<br />

Svilis mier. t. IV. Tb., 1973, gv. 819.<br />

3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli krebuli. Tb., 1980, gv. 96.<br />

68


uwyreba, Tavs unays, mal miscems xelSi jalaTsa~. 1 avtori vaxtangis<br />

eniT kax-batonze ambobs: `me momarCine satanas, am eSmaks da gvelsa~. 2<br />

konstantine wodebulia satanad, eSmakad da gvelad. am Txzulebis mixedviT<br />

vaxtang meeqvse SiSiT Zrwis, taxti ar waerTva vinmes: `axla<br />

es (konstantine _ t.m.) gadamekida, swads gamimwaros puria~. 3<br />

zogierTma mkvlevarma mxolod gakvirveba gamoxata da arc ucdia<br />

dafiqreba saidumlos axsnis problemaze. `saqarTvelos istoriis furclebze<br />

gamahmadianebuli konstantine, igive mahmad-yulixani erT-er-<br />

Ti Seuswavleli da gaurkveveli TeTri laqaa~, _ marTebulad wers<br />

e. maRraZe 4 . am mxriv gamonakliss warmoadgens m. svaniZe, romelmac<br />

scada wyaroebisa da axlad gamovlenili masalebis safuZvelze gaerkvia<br />

konstantine kaxTa mefis moRvaweoba 5 . misi azriT, `konstantine<br />

mravalmxriv sayuradRebo pirovnebaa da unda gadaisinjos qarTul istoriografiaSi<br />

damkvidrebuli misi mcdari Sefaseba 6 . avtors, radgan<br />

qarTulma saistorio wyaroebma veraferi saxeiro masalebi miawoda<br />

kaxbaton konstantines `moRvaweobis~ Sesaxeb, cda ar dauklia moeZia<br />

araqarTuli istoriuli wyaroebic, e. w. `axlad gamovlenili masalebiT~<br />

moexdina am `daviwyebuli~ istoriuli pirovnebis reabilitacia.<br />

avtoris azriT, `daviT guramiSvili pirveli qarTveli mematiane iyo,<br />

romelmac sworad gaigo da Seafasa konstantine kaxTa mefis moRvaweoba~.<br />

7<br />

m. svaniZe CamoTvlis kaxTbatonis damsaxurebis ramdenime moments,<br />

ris mixedviTac surs igi dadebiT moRvawed dagvixatos da moiTxovs<br />

saqarTvelos istoriaSi misTvis kuTvnili adgilis miniWebas.<br />

konstantine mamadyulixanis Rvawli m. svaniZis mier moZiebuli masalebis<br />

mixedviT aseTia: 1. ganjasTan osmalTa damarcxebaSi Setanili<br />

didi wvlili, 2. konstantine kaxTa mefe mTeli amierkavkasiis antiosmaluri<br />

Zalebis damrazmveli da xelmZRvaneli, 3. zedavelaze qarTvelTa<br />

laSqris meTauroba. e. i. didi mniSvneloba eniWeba kaxTbatonis<br />

mier Catarebul sam did oms (ganjaSi, yarabax-yazaxSi, zedavelaze).<br />

principSi es Sefaseba konstantine mamadyulixanisa gadaWarbebuli<br />

Cans, rac ar iZleva xmamaRla gancxadebis safuZvels qarTul isto-<br />

1 e. TayaiSvili. kaTalikoz-baqariani mRvdlis iese tlaSaZisa. tf., 1895, gv. 7.<br />

2 e. TayaiSvili. kaTalikoz-baqariani.., gv. 7.<br />

3 e. TayaiSvili. kaTalikoz-baqariani.., gv. 7.<br />

4 e. maRraZe. godeba. Tb., 1974, gv. 221.<br />

5 m. svaniZe. daviT guramiSvili da saqarTvelos istoriis zogierTi sakiTxi.<br />

_ mnaTobi, #12, 1980, gv. 162-168.<br />

6 m. svaniZe. daviT guramiSvili.., gv. 168.<br />

7 m. svaniZe. daviT guramiSvili.., gv. 168.<br />

69


iografiaSi am `mravalmxriv sayuradRebo pirovnebis~ mcdari Sefasebis<br />

gadasinjvisa, radgan mis aq CamoTvlil `damsaxurebebs~ araviTari<br />

sikeTe ar moutania qarTl-kaxeTisaTvis. jer erTi, Tbilisidan (osmalTa<br />

tyveobidan) baqaris daxmarebiT (da es daxmareba araviTar sayuradRebo<br />

faqtad CaiTvleba, rogorc amas miiCnevs m. svaniZe) gaqceuli<br />

konstantine osmalTa winaaRmdeg brZolas qarTveli xalxis interesebisaTvis<br />

ki ar iwyebs, aramed mas mxolod da mxolod piradi<br />

`gegmebi~ amoZravebda: SiSi imisa, rom misi sabatono kaxeTic ar Caegdo<br />

qarTlSi Semosul mters. arc ise didad sarwmunod gveCveneba<br />

imis aRiareba, rom konstantine amierkavkasiis xalxebis ganmaTavisuflebeli<br />

brZolis saTaveSi idga. am SemTxvevaSi m. svaniZe prof. a. ioanisians<br />

emyareba: `Отныне он (igulisxmeba kaxTa mefe konstantine _<br />

t.m.) будеть в меру своих сил руководить освободительным движением<br />

народов Закавказья в целом~. 1<br />

marTlac, saSineli dRe daadgaT qarTvelebs: osmalTa monobisagan<br />

Tavis dasaRwevad isini iZulebulni gaxdnen konstantinesTvis See-<br />

TavazebinaT daxmareba kaxelTa ZalebiT, im kaxTbatonisTvis, romelmac<br />

ramdenime xnis win qarTlis taxtis dasapyrobad qarTlelTa sisxli<br />

daTxia (`TeTrsa mtkvarsa wiTlad Rebda, rac maT sisxli daaqcives~)<br />

2 , Semdeg osmalebs Tbilisis kari gauRo, cixis kliteni Caabara<br />

(`win miegeba, miarTva kliteni cixis karisa~, TviTon ki `mimarTa<br />

fSav-xevsureTis kidesa~. 3 davuSvaT da zedavelas laSqrobis meTauroba<br />

qarTvelTa TxovniT ikisra kaxTbatonma konstantinem _ gana es faqti<br />

imaze miuTiTebs, rom igi qarTveli xalxis interesebis dasacavad<br />

ibrZoda osmalTa winaaRmdeg ra Tqma unda, ara. mas mxolod erTi<br />

mizani hqonda _ daebrunebina qarTlis taxti da ebatona ganukiTxavad<br />

qarTl-kaxeTSi. vaxuSti wers: `ezraxnen qarTvelni mahmadyuli-xans,<br />

raTa mivides spiTa kaxeTisaTa, ganaZon osmalni da iyos mefed maTda~.<br />

4<br />

umZimesma gasaWirma gadaawyvetina qarTvel xalxs `spiTa kaxeTisaTa~<br />

maTTvis daxmareba gaewia konstantines. vaxuStis cnobidan ar<br />

Cans, rom zedavelas laSqrobis winamZRoloba daevalebinoT misTvis<br />

adgilobriv mkvidrT. amas arc d. guramiSvili gvidasturebs. marTlis<br />

piruTvnelad mTqmeli poeti migvaniSnebs, rom qarTlisa da kaxeTis<br />

1 А. Р. Иоанисян. Армяно-русские отношения в первой трети XVIII в. Сборник документов.<br />

Ереван, 1964, Т. II, ч. I, gv. 53.<br />

2 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli krebuli. Tb., 1980, gv. 106.<br />

3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 107.<br />

4 batoniSvili vaxuSti. aRwera samefosa saqarTvelosa.., gv. 622.<br />

70


sazogadoebis jansaRma nawilma ganizraxa erTiani ZaliT moeSorebinaT<br />

mtris uReli, fici misces erTmaneTs, uRalatod mieRwiaT sawadlisaTvis:<br />

`Sewuxdnen kaxni-qarTvelni, miadgaT ra es Wirebi. SeiTqvnen,<br />

Seqmnes ficebi, erTmaneTs misces pirebi~. 1 m. svaniZe amtkicebs, rom<br />

`daviTianis~ mixedviT, zedavelasTan qarTvelTa laSqris meTauri konstantine<br />

iyoo 2 . vfiqrobT, es faqti ar Cans `qarTlis WirSi~. Tu<br />

amas m. svaniZe asabuTebs Semdegi striqonis safuZvelze: `kaxma batonma<br />

momarTa dabdabni da sayvirebi~ _ es laSqris meTaurobaze ar unda<br />

migvaniSnebdes. amiT poeti migvaxvedrebs goris cixesTan kaxTbatonis<br />

mosvlas `spiTa kaxeTisaTa~. amas adasturebs `kaTalikos-baqarianic~:<br />

`sardlobs, aswavlis laSqarsa, mterze amguarad midia~. am Txzulebis<br />

mixedviT qarTvelebis damarcxebis erT-erTi mizezi iyo is, rom<br />

maT meTauri ar hyavdaT: `Tavi ar hyvanda qarTvelTa, urumi miT moeria~.<br />

ufro metic: es Zegli pirdapir migvaniSnebs, rom qarTvelTa<br />

sisxlis daqcevis codva konstantines awevs zurgze: `aavses gufTa<br />

mkdariTa, cxenma iara zedao, es Sen qen kaxo batono, dawyevlilo da<br />

bedao. samjer yaTlani qarTvelTa damarTe zedi zedao, leks akocine,<br />

urumsa, RmerTs ratom ar Sexedao~.<br />

gavimeorebT samecniero literaturaSi gamoTqmul azrs, an dasmul<br />

kiTxvas: d. guramiSvilma saistorio wyaroTa sapirispirod ratom<br />

dagvixata konstantine mamadyulixani dadebiT pirovnebad, es istoriuli<br />

sinamdvilis gamoZaxilia Tu poets gangeb mouxda daerRvia<br />

`marTlis Tqmis~ principi, warmoedgina aRniSnuli viTareba Seferil-<br />

Selamazebuli saxiT. Tumca d. guramiSvili konstantines uaryofiT<br />

Tvisebebsac ar umalavs mkiTxvels. poeti gvamcnobs mis vinaobas. igi<br />

warmoSobiT iyoo erekles Ze (`CamoarTves qarTli, misces erekles<br />

Zes konstantines~. gamahmadianebuli (`konstantiles TaTris eniT erqo<br />

mamad-yulixani~). gana konstantineze, rogorc uaryofiT pirovnebaze,<br />

ar metyvelebs is sityvebi, rasac d. guramiSvili vaxtang meeqvsis<br />

eniT gvamcnobs: `gawyra, brZana (vaxtangma _ t.m.): `hxedavT buSi<br />

sityvebs mkadrebs, rogor mqisebs (tlanqi, uxeSi)~, an kidev: `TviT<br />

giJi Wkuas maswavlis, usjulo me sjuls midebsa, uyureT cal-gverd<br />

Wiansa, ra sityvebs isvris didebsa~. 3 axla gavixsenoT konstantines<br />

mimarTva vaxtang meeqvsis mimarT: `aw Tqvenis sjulis ambavi Tqven<br />

ukeTesad iciTa~. 4 d. guramiSvilis mier mocemuli kaxTbatonis Sefa-<br />

1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 107.<br />

2 m. svaniZe. daviT guramiSvili.., gv. 168.ю<br />

3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 105.<br />

4 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 103.<br />

71


seba gana misi adamianobisa da dadebiTi pirovnebis sasargeblod metyvelebs<br />

e. i. `qarTlis Wiris~ Tanaxmad, konstantine gaTaTrebuli (anu<br />

gamuslimebuli) qarTvelia, buSi (e.i. nabiWvari), tlanqi, uxeSi,<br />

giJi, `cal-gverd Wiani~ (yaWis matli), `usjulo~. SeiZleba, erTi SexedviT,<br />

d. guramiSvilis mier konstantines misamarTiT Tqmuli Semdegi<br />

sityvebi mis dadebiT daxasiaTebad mogveCvenos: `ispaanis taruRada<br />

(qalaqis ufrosi, bazris zedamxedveli iranSi) morWmiT ijda karga<br />

xani. avis kacis Tav-savarcxlad aqvndis kargi mosafxani~. vfiqrobT,<br />

am striqonebSi ironia ufro Jonavs, vidre karg kacad warmodgena<br />

imisa, viszecaa es Sefaseba mocemuli. vfiqrobT, d. guramiSvilisaTvis<br />

saamayo faqtad ver CaiTvleba is garemoeba, rom qarTveli kaci `karga<br />

xani ijda ispaanis taruRad~, Tanac ijda `morWmiT~ (Zlevamosili,<br />

bednieri, sviani, dovlaTiani, Zalauflebisa da simdidris patroni).<br />

konstantines rom hqonia `avis kacis Tav-savarcxlad kargi mosafxani~,<br />

verc am sityvebis ganzogadeba SeiZleba. poeti mis am Tvisebaze<br />

migvaniSnebs mxolod da mxolod iranSi qalaqis ufrosad yofnis periodSi,<br />

e. i. yeenis samsaxurSi yofnisas. ai, am TvisebebiT `Semkul~<br />

konstantine mamadyulixans gvacnobs `qarTlis Wiris~ avtori. amis<br />

Semdeg ramdenad sarwmunod gamoiyureba d. guramiSvilis mier daxatuli<br />

konstantine, rogorc saqarTvelos erTianobis mqadagebeli, vaxtang<br />

meeqvsisaTvis Wkuis maswavlebeli da a.S.<br />

miuxedavad yovelive amisa, d. guramiSvilma, istoriuli sinamdvilis<br />

sapirispirod, ratom dagvixasiaTa kaxTbatoni amave dros ase<br />

rigianad da keTilSobil pirovnebad eWvi ar aris, rom poeti piradad<br />

icnobda konstantine mamadyulixans, yvelaferi icoda misi saqmianobis<br />

Sesaxeb, savaraudoa, rom poeti icnobda agreTve vaxuSti bagrationis<br />

saistorio Sromasac, saidanac ver amoikiTxavda iseT faqtebs,<br />

romelic konstantines did mamuliSvilobaze, kai ymobaze, an saerTod<br />

mis dadebiT Tvisebebze rame sasikeTos metyvelebdes. v. donduas sityvebiT,<br />

`sabuTi gvaqvs vifiqroT, rom konstantine, uTuod susti nebisyofis<br />

politikuri moRvawe veRar gaswvda mis irgvliv gabmuli<br />

intrigebis qsels~. 1 d. guramiSvilma aseve kargad icoda, rom gamahmadianebuli<br />

konstantine sparsuli orientaciis kaci iyo. poets arc<br />

is daumalavs, Tu rogor urCevs kaxTbatoni vaxtang meeqvses: `damor-<br />

Cileba ufalTa uTqvams daviTis enasa~. aq mravlobiT ricxvSi naxmari<br />

`ufalnis~ qveS konstantine gulisxmobs ciur meufes da qveynis gamgebels,<br />

mefes, anu konkretul SemTxvevaSi sparseTis Sahs, romlis<br />

1 v. dondua. daviT guramiSvili da saqarTvelos istoria. _ wgn.: v. dondua.<br />

saistorio Ziebani. t. III, Tb., 1985, gv. 115.<br />

72


damorCilebisaken mouwodebda igi `gurjistanis vals~. yovelive es<br />

imaze migviTiTebs, rom konstantine moiTxovda kategoriulad Sahisadmi<br />

erTgul samsaxurs, rac ase zustad gamoxata `qarTlis Wiris~<br />

piruTvnelma avtorma. d. guramiSvili aSiSvlebs kaxTbatonis saSinlad<br />

meryev Tvisebebs: `kaxs-batons kostantilesa saqme mou da yala-<br />

Ti (yalani-begara), tanT xvanTqris qurqi Caicva, dasTmo yeenis xala-<br />

Ti~. 1 avtori aq srul istoriul simarTleze migvaniSnebs. cnobilia,<br />

rom konstantinem `ugulebelyo Sahis Seryeuli xelmwifeba da osmalebs<br />

miekedla~. Tumca verc aman uSvela mis cbier politikur zraxvebs,<br />

bolos osmalebic gadaikida da mas emsxverpla kidec.<br />

`daviTianis~ is adgilebi, romelsac zemoT SevexeT, mainc da mainc<br />

ar Seicavs iseT mTlad damarwmunebel sabuTebs imis dasamtkiceblad,<br />

rom konstantine mamadyulixani dadebiT pirovnebad davsaxoT,<br />

qveynis gulSematkivar patriotad vaRiaroT. maS, ratom unda mosvloda<br />

d. guramiSvils `marTlis Tqmis~ principis `darRveva~, sinamdvilidan<br />

gadaxveva da iseT pirovnebad warmosaxva konstantine mefisa,<br />

romelic TiTqos mieltvis qarTl-kaxeTis erTianobas, mis udides<br />

mniSvnelobas saqarTvelos ZlierebisaTvis, vaxtangisaTvis Zmobis pirobis<br />

micemas, misi `mamad mokidebas~, rigi-wesisa da samarTali baton-ymuris<br />

Camogdebas, zurgis misayudeb zRudeTa gamagrebas da a.S.<br />

amrigad, d. guramiSvilis damokidebuleba konstantine mamadyulixanis<br />

Sefasebisadmi winaaRmdegobrivi xasiaTis Semcvelia. mas igi TiTqos<br />

Tanabrad hyavs daxatuli rogorc dadebiT, ise uaryofiT pirovnebad.<br />

samecniero literaturaSi gabatonebuli azriT (mas nawilobriv zemo-<br />

Tac SevexeT), `qarTlis Wiris~ avtors konstantine dadebiT pirovnebad<br />

gamouyvania, Zveli da Tanamedrove qarTveli istorikosebis SexedulebaTa<br />

sapirispirod. vinc Sexebia `daviTianis~ erT-erT personaJs<br />

konstantines am Txzulebis teqstidan gamomdinare, aravin amaxvilebs<br />

yuradRebas im uaryofiT Tvisebebze kaxTbatonisa, romelzec naTeli<br />

warmodgena Segviqmna poetma. aseve vfiqrobT, rom vinc konstantines<br />

dadebiT personaJad ganixilavs da mis keTilSobil Tvisebebze gviyveba<br />

`qarTlis Wiris~ safuZvelze, igi teqsts pirdapir kiTxulobs da<br />

ar ukvirdeba mis qveteqstebs, an es yvelaferi Sedegia `daviTianis~<br />

im monakveTis aradetaluri analizisa, sadac kaxTbatonTan gviwevs<br />

Sexvedra. dawvrilebiT gavyveT teqsts.<br />

ruseTis didma xelmwifem petre pirvelma qarTlis mefes vaxtang<br />

meeqvses amcno: mamad migiCnev, SevkavSirdeT, `gijobs me zurgi<br />

1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 108.<br />

73


momyudo, gulzeda guli mamado, merme Sens mterze mimiZRve~... CafarelCTa<br />

mier motanili am ambiT gaixara `gurjistanis valma~: `egreT<br />

xelmwifis brZaneba mefes ra esma, iama~. `Seiqna wveva Cum-Cumad vazirTa,<br />

Tanganmzraxisa~. mefis winadadebiT `Seikribnen~ qarTvelT batonymani~,<br />

`dasxdnen rigiT, ivezires~. gamoiTqva sapirispiro azris<br />

Semcveli winadadebebi. zogi miesalma `qristianis xelmwifis xel-debas~,<br />

garkveulma nawilma moTaTbireTa dabejiTebiT Tqva: `vinem rusni<br />

gviSvelian, manam Cveni gardagvxdebis~. vaxtang mefes ruseTis xelmwifesTan<br />

Sexvedra swyuroda, amitom `amjobinebda wasvlasa~. vinc<br />

mis survils ar iziarebda da sawinaaRmdego poziciaze idga, `mazeda<br />

erTgulad ar uyuroda~. mefem mtkiced gadawyvita Tavisi laSqriT<br />

wavides da `ganjis momTxrelTa~ dasdvas `muqafis niSnebi~. mowinaaRmdegeni<br />

mefis augs ambobdnen: `mesame kidev moiba, ori sabeli Tavs<br />

eba. sami veSapi erT lomsa aw viTar moeTavseba~. magram vin usmenda<br />

maT wuxils, radgan vaxtangis, rogorc mefis, brZaneba Seuvali kanoni<br />

iyo: mefe iyo da brZanebda, iqmoda, rasac inebda~. qarTlis mefe<br />

aravis rCevas ar daemyara, ar gaiziara imaTi azri, vinc ar emxroboda<br />

ruseTis xelmwifesTan kavSirs: `Semoiyara laSqari, Tvals vervin<br />

gardawvdinebda, wavida, ganjis midamos sisxlis RvarT moadinebda~. 1<br />

XVIIIs. I meoTxedis saqarTvelos istoriaSi Caxedul mkiTxvels<br />

kargad moexseneba, Tu ra istoriul sinamdvileze mogviTxrobs poeti:<br />

1722w. 2 ivliss vaxtang meeqvsesTan petre pirvelis mier astraxanidan<br />

boris TurqestaniSvilis gamogzavna, Setyobineba kaspiis zRvis<br />

napirze rusTa jaris gamoCenis Sesaxeb, vaxtangisTvis winadadebis<br />

micema ganjaSi lekTa winaaRmdeg galaSqrebisa, dagegmva rusTa da qar-<br />

TvelTa jaris TavSeyrisa darubandsa da baqos Soris 2 . d. guramiSvili<br />

ganagrZobs: vaxtang mefis mimxroba petre pirvelisadmi, misTvis<br />

`zurgis miyudeba~, ganjaSi qarTvelTa jaris Cayvana lekTa dasalaSqravad<br />

yeenisaTvis ucnobi iyo. rusTa laSqari aRar gamoCnda daruband-baqos<br />

gzaze: `vera naxes rusT xelmwife, ver aCvenes samsaxuri~,<br />

ris gamoc `yeenzedac avad darCnen, maT dakarges orniv puri~. rogorc<br />

vaxuSti wers, vaxtang meeqvse Tavisi laSqriTurTY ganjaSi<br />

darCenila sami Tvis manZilze da elodeboda rusTa jars: `vaxtangma~<br />

dahyo sam TTues mun da vera ra scna xelmwifis petresi~. 3 vaxtangi<br />

iZulebuli gaxda TbilisSi dabrunebuliyo. poeti ambobs, rom Sahis<br />

1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 108.<br />

2 g. paiWaZe. qarTlis samxedro politikuri kavSiri ruseTTan. _ saqarTvelos<br />

istoriis narkvevebi, t. IV. Tb., 1974, gv. 418.<br />

3 batoniSvili vaxuSti. aRwera samefosa saqarTvelosa.., gv. 500.<br />

74


samefo karze `vaxtangs bevrni mterni udgnen mzirsa~. `gurjistanis<br />

vali~ daabezRes yeenTan, rom vaxtangma giRalatao, `aris ruseTs wamavali~.<br />

e.i. petre pirvelTan kavSiriT apirebs Sens winaaRmdeg galaSqrebaso.<br />

Sahma guliswyroma gamoxata vaxtang mefis mimarT, `CamoarTves<br />

qarTli, misces erekles Zes kostantines~.<br />

amis Semdgom TavebSi (id, ie, iv, iz, i) d. guramiSvili mogviTxrobs<br />

iseT ambebs, rasac mematianeTa wignebSi ver vpoulobT. swored<br />

aq aris warmodgenili erTi SexedviT da, rogorc zemoTac vTqviT,<br />

pirdapir Tu wavikiTxavT teqsts, konstantine mamadyulixani dadebiT<br />

pirovnebad. mivyveT `qarTlis Wiris~ teqsts. kaxT-batonma rogorc ki<br />

miiRo Sahisgan winadadeba qarTlis taxtis vaxtangisTvis CamorTmevisa<br />

da misTvis gadacemis Sesaxeb, TaTbiri gamarTa `Zmasa, ymaTa da monaTa~<br />

winaSe: me vaxtang mefes Sevrigdi, piroba miveci Zmobisa, Sevfice,<br />

rom qarTlis taxts ar Sevecilebodi. aqve uaRresad yuradRebas<br />

iqcevs erTi momenti: `esec vici, Semityvia, Wkuva miWris, guli mignebs;<br />

mefe vaxtang am rayamsa arc ismens da arc iwignebs. Tu qarTlsa<br />

vsTxov, ameSlebis, ficxlav idebs xrmalzed ig nebs, unda rome am<br />

saqmiTa ZaRls aWmevdes Zma Zmis Signebs~. e. i. Tu konstantine winaswar<br />

darwmunebulia, rom vaxtang mefe am rayams ar Seismens, ficxlad<br />

aeSleba mas, Zma Zmis Signebs ZaRls SeaWmevs, maSin ra azri aqvs im<br />

rCevas kaxTbatonisa, rasac qvemoT gavecnobiT. swored aq unda davinaxoT<br />

upirvelesad daeWvebis is sayrdeni wertili, rom konstantines<br />

es `rCeva~ istoriuli faqti rodia, aramed poets dasWirda ase moeca<br />

da Tu ratom, amasac qvemoT davinaxavT.<br />

konstantine ganagrZobs `rCevas~: me mokvdavi var, mtrad sxvebic<br />

meyofian, Zmas (e. i. vaxtangs) rogor movikideb mtrad (`Zmasa rad-Ra<br />

davmterdebi~), vaxtangs hqondes Tavisi qarTli, me ki Cems kaxeTs davsjerdebi.<br />

lekebze unda viyaroT javri, kaxeTi ganvamagro (`SemovzRudav,<br />

kars Saviyri~), yeens Tavidanve gavuxdivarT orad, `axla rodis<br />

SegvaerTebs, saqme gvigdo mosaRorad~. man qarTli Camabara `ZmaT<br />

saCxubrad, amxanagTa mosaSorad~. amis Semdeg poeti gadmogvcems<br />

qarTl-kaxeTis erTianobis ideas konstantine mamadyulixanis eniTa da<br />

iniciativiT, razedac zemoT visaubreT. qarTl-kaxeTis gaerTianebis<br />

udides mniSvnelobaze kaxTbatonis mier vaxtangisaTvis miwerili werili<br />

moewona qarTlis mefes, rac `ieses gulsa, viT laxvari, xvda,<br />

daRrija~. gadagvarebulma iesem SeuTvala konstantines: ar endo vaxtang<br />

mefes, is Seni mteria, mogklavs. girCev, vaxtangTan dasamoyvreblad<br />

nu moxval (`me damijere, nu moxval, Torem gaebmi badeso~), Torem<br />

amas Seityobs yeeni, `wagarTmevs batonobasa~. beris saSualebiT<br />

75


ieses es `rCeva~ konstantines roca moxsenda, anu epifanem mas `xelSi<br />

misca minaweri~, kaxT batonma misi wakiTxvisTanave `daiqniva Tav-kiseri~,<br />

vaxtangisken momavali ficxlad gabrunda ukan. daufiqreblad gadawyvita,<br />

wavides da qarTlis mefes `daumtvrios~ karni magra danajarni~.<br />

magram kaxTbatonma, `qarTlis Wiris~ mixedviT, vaxtangis samefos<br />

aoxrebis ganzraxvis aRsrulebamde kvlav miswera qarTlis taxtis<br />

mpyrobels werili, romelic metad sayuradReboa Cveni sakiTxisaTvis,<br />

sadac ixsneba is saidumloeba, poets, marTlac keTilSobil<br />

pirovnebad hyavs Tu ara konstantine warmosaxuli. SedarebiT dawvrilebiT<br />

gavecnoT `daviTianis~ am monakveTs (`kaxis batonisagan berebis<br />

mociqulad gagzavna qarTvelT batonTan da qarTlis Txovna~). pirvelad<br />

jer es miswera: msurda Seni naxva, wamovel, mogmarTe, saswrafod<br />

miveSurebodi Senken, `magram momesma, sasmelTa masmevdi, rac ar<br />

mwyuroda~, amitom ver geaxeli. saqmes vapirebdi `karga monagvarsa~,<br />

magram Sen `ar mimindev, saxe ucan maxes, SengniT monagarsa~. kaxma batonma<br />

kvlav miswera vaxtangs: `Cven erTmaneTsa nu vaxdenT, Torem<br />

wagvaxdens mterebi~, ar motyuvde, iyav frTxilad, ar usmino orgul-<br />

Ta sityvas, nu aqcev zurgis misayrden zRudes: `batonis upatiuri<br />

ymas ar SerCebis arosa, arc RmerTi batons SearCens ymaze saudiarosa~.<br />

xolo vis gulisxmobs d. guramiSvili konstantines naTqvamSi<br />

`batonis~ da `ymis~ qveS, amas gvixsnis momdevno strofi: `batons awyine,<br />

gagiwyra, abrale Sensa wyenasa... damorCileba ufalTa uTqvams<br />

daviTis (fsalmunTa avtori _ t.m.) enasa, Sen Tu Sens ufals ar usmen,<br />

nurc Sens monas eWv smenasa~. es batoni yeeni yofila Turme (`yeens<br />

umtyune, gagiwyra, _ aq zixar Semamwyralia; qarTli wagarTva, me<br />

momca, Cemi xom ara bralia~). e. i. `batoni~ yeenia, xolo misi monayma<br />

_ vaxtangi.<br />

ase rom, ar unda iyos swori v. donduas Tvalsazrisi zemoT<br />

motanili saanalizo striqonebTan dakavSirebiT, rom aq batonymuri<br />

urTierTobis Sesaxeb iyos poetis azri Camoyalibebuli, TiTqos mas<br />

am momentSi `batonymuri rigis perspeqtivebi aRelvebda~: `me mindoda<br />

yofiliyo CvenSi siyvaruli Zmuri, Camomegdo rigi wesi. samarTali<br />

batonymuri~. gamoTqmaSi _ `me mindoda yofiliyo CvenSi siyvaruli<br />

Zmuri, Camomegdo rigi wesi, samarTali baton-ymuri~ _ romelic konstantines<br />

eniT gadmoica, saubaria kaxTbatonisa da vaxtangis politikur<br />

urTierTmimarTebaze. e. i. Sens batons _ yeens umtyune, igi gagiwyra<br />

da amitom qarTli me Camabara. me qarTls ar gTxovdi, magram<br />

ridi maqvs yeenisa, Tu mas ar vusmine, gamiwyreba, ise rogorc axla<br />

76


Sen giwyreba. amis Semdeg kaxTbatons vaxtangis Sesagoneblad bibliuri<br />

epizodebi moaqvs; iudac qristes mimarT `Cemobda kais ymobasa~,<br />

magram mas sZlia sixarbem, `mixvda satanas Zmobasa~. iudam vercxlis<br />

safasurad gayida qriste, mere Seinana es Ralati, Tavi daixrCo, rac<br />

`mouvida nasado~. mas rom Tavi ar daexrCo, monaniebis gamo umZimes<br />

Secodebas RmerTi Seundobda, petremac Sescoda ufals, romelzec<br />

ityvian `sarwmunovebiT iuda sjobdao~. magram petrem sinanuliT gamoisyida<br />

danaSauli da `aw mkvidrobs klde simtkiciTa~. konstantine<br />

dasZens: `vinc Seinanebs, Seundobs ufali Tavis codvasa~. wadi, evedre<br />

yeens, `daexsen cudsa borgvasa~. Sahs nu eSuRlebi, `Torem mogiSlis<br />

mjiRebsa~. kvlav emsaxure yeens. misganve daixure Tarj-Tomari~.<br />

dabolos muqariT wers kaxTbatoni vaxtangs: `vera gTnev, Tu taxts<br />

ar dascliT, mivxvdebiT Wra da kodvasa~.<br />

amrigad, samive werilis mixedviT konstantine gaorebul pirovnebad<br />

hyavs gamoyvanili d. guramiSvils. rogor SevaTavsoT erTmaneT-<br />

Tan: jer iyo da kaxTbatoni mtkivneulad ganicdis imas, rom yeens Si-<br />

SiT `TaviTganve gauxdivarT erTi-orad~ da qarTli misTvis miucia<br />

`ZmaT saCxubrad, amxanagTa mosaSorad~. igi sTxovs vaxtangs, erTad<br />

dagmon Sahis saqcieli; yeenis rayamis sawinaaRmdegod SeerTdnen (qar-<br />

Tli da kaxeTi), `gvxams erTmaneTis mindoba~, aRvimarToT erT did<br />

gorad, romelsac `qari ver gardaaqcevs~, `mounaxovT wylurT wamali~.<br />

mere momdevno (mesame) werilSi ki konstantine `gurjistanis<br />

vals~ STaagonebs da mouwodebs Sahis (e. i. Tavisi batonis) morCilebisken,<br />

Cadenil SecdomaTa monaniebisken, masTan Serigebisken, Tanac<br />

muqariT Txoulobs qarTlis taxts. yovelive es imisken migvaniSnebs,<br />

rom d. guramiSvili kaxTbatons gvixatavs ara dadebiT, aramed uaryofiT<br />

pirovnebad, samSoblos moRalate renegatad. rac Seexeba mis werilebs<br />

vaxtangisadmi, sadac TiTqos igi qarTvelTa erTgulad gamoiyureba,<br />

qveynis erTianobis upiratesobas qadagebs da SahTan dapirispirebas<br />

imiT apirebs, rom, misi survilis sawinaaRmdegod, qarTlis<br />

taxts aRar daeufleba, es yvelaferi d. guramiSvilis mier gamoyenebuli<br />

`poeturi xerxia~, rasac istoriul sinamdvilesTan saerTo<br />

araferi moepoveba. es `poeturi xerxi~ avtors imitom dasWirda, rom<br />

ufro Rrmad eCvenebina, Tu gaeSiSvlebina is Sinagani intrigebi, rac<br />

samefoTa mmarTvelebsa da, saerTod, gadagvarebuli feodaluri sazogadoebis<br />

wres mosdgamda. ufro dawvrilebiT moeTxro STamomavlobisaTvis<br />

Zmis Ralati Zmisadmi, ieses dari qarTvelebis Ralati mamulisadmi.<br />

xolo konstantines eniT gamoTqmuli qarTl-kaxeTis mTlianobis<br />

idea, Tu is `mamuliSviluri winadadebebi~, rac man vaxtangs Ses-<br />

77


Tavaza, es yvelaferi `gurjistanis valis~ ankesze wamogebis, xafang-<br />

Si Setyuebis saSualeba iyo, rac mesame werilis bolos daufaravad<br />

gaaSiSvla poetma, roca sabolood gamoaSkarava konstantines cbiereba,<br />

orpiroba, TvalTmqacoba.<br />

TITE MOSIA<br />

ABOUT ONE HISTORICAL CHARACTER<br />

IN “DAVITIANI”<br />

In David Guramishvili’s “The Plague of Kartli” the Moslem son of<br />

Erekle the first, Konstantine who was the ruler of Kakheti, is shown as a befurcated<br />

person. At the beginning he seems to be the supporter of the idea of united<br />

Kartl – Kakhet; Principality (Kingdom) and the person who condoles the<br />

sorrow of Vakhtang VI. In the end he is the betrayer of Vakhtang VI and the<br />

Kartli Principality or betrayer Regent of his country. It has no common with<br />

historical reality (Different from “Davitiani”) Konstantine never was the supporter<br />

of united Karti-Kakheti Principality. David Guramishvili used a “poetic<br />

method” to show the intrigue between the Rulers of these Principalities. The<br />

poet pointed to the perfidious and double-facedness of Konstantine.<br />

78


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

nino vaxania<br />

zogierTi mosazreba vaJa-fSavelas<br />

`gvelismWamelTan~ dakavSirebiT<br />

vaJa-fSavelas `gvelismWamelis~ Sesaxeb uamravi saintereso mosazreba<br />

arsebobs Cvens literaturaTmcodneobaSi. es rTuli, mravalwaxnaga<br />

poema iZleva sruliad sapirispiro, urTierTgamomricxav SexedulebaTa<br />

gamoTqmis SesaZleblobas, Tanac ise, rom yvela mkvlevars<br />

nawarmoebSi Tavisi azris damadasturebeli myari argumentis moZebna<br />

SeuZlia. vaJas `gvelismWameli~ is Txzulebaa, romlis erTmniSvnelovnad,<br />

calsaxad axsna ar xerxdeba (arc saWiroa). mec amitom vbedav,<br />

mokrZalebiT SemogTavazoT mindias saxis Cemeuli wakiTxva.GG<br />

jer oriode sityva mzias Sesaxeb. samecniero literaturaSi azrTa<br />

sxvadasxvaobaa imasTan dakavSirebiTac, Tu rogori personaJia<br />

(dadebiTi Tu uaryofiTi) mindias meuRle _ mzia. vfiqrob, mzias Sefaseba<br />

dadebiTad an uaryofiTad ar SeiZleba. mzia kerZo qali, coli,<br />

deda ki ar aris, aramed cxovrebaa mTlianad. arsebiTad mindias konfliqti<br />

sazogadoebasTan da ojaxTan erTi da igivea. esaa Sejaxeba realur<br />

cxovrebasTan. cxovreba Tavis TavSi yovelTvis Seicavs winaaRmdegobas<br />

da igi mocemuli gvaqvs, rogorc gardauvali, aucilebeli<br />

realoba. cxovrebas, saaqaos, am qveyanas sxva alternativa ar gaaCnia,<br />

amitomac mzias Sefaseba (rogorc cxovrebis) dadebiT-uaryofiTi kriteriumebiT<br />

ar SeiZleba.<br />

mkvlevarTa umravlesoba Tvlis, rom mindia ara marto dadebiTi<br />

personaJia, aramed araCveulebrivi adamiani, zekacia. Tumca arsebobs<br />

sruliad sapirispiro Sexedulebebic. nimuSad mxolod ramdenime citatas<br />

davimowmeb. `mindia ar ganekuTvneba Cveulebriv adamianTa wyebas,<br />

am sityvis farTo da sazogadoebrivad aucilebeli mniSvnelobiT~.<br />

1 `aq TiTqmis yoveli gmiri imisTvis arsebobs, rom mindias buneba<br />

naTelyos, yoveli viTareba imitomaa mowodebuli, rom mindias buneba<br />

cxadyos, misi Sinagani arseba gaarkvios~. 2<br />

1 b. doborjginiZe. buneba da adamiani vaJa-fSavelas SemoqmedebaSi. Tb.,<br />

1962, gv. 123.<br />

2 gr. kiknaZe. vaJa-fSavelas Semoqmedeba. Tb., 1957, gv. 152.<br />

79


`mindias saxis Seqmna logikuri dasasrulia im magistraluri<br />

xazisa, romelic vaJa-fSavelas mTel Semoqmedebas gasdevs _ qveynis<br />

keTildReobisaTvis Tavdadebul adamianTa problema~. 1 `vaJas bunebis<br />

kosmiuri koncefcia mindiaSi gansaxierda~. 2 `titanuri brZola, romelic<br />

daiwyo mindias sulSi qajurisa da adamianuris sawyiss Soris,<br />

damTavrda adamianuris gamarjvebiT~. 3 `mwerlis mizania dagvixatos<br />

xvedri sazogadoebis saerTo Segnebaze amaRlebuli adamianisa~. 4 `mindia<br />

mze-kacia, gabrZenebuli gmiri, romelic mewvrilmanurma Sexedulebam,…cxovrebis<br />

umsgavsobam CaiTria da daRupa~. 5<br />

sxvadasxvanairad aris axsnili agreTve mindias tragediac. Tu<br />

amiran arabuli Tvlis, rom: `yoveldRiurobis wvrilmani, ukompromiso<br />

utilitarizmi, miwieri sinamdvile daupirispirda misi [mindias]<br />

nebis simtkices, mowodebis simaRles, RvTismier bunebas... rwmenis Ralatma<br />

daRupa gvelismWameli...”. 6 akaki baqraZe ase xsnis gvelismWamelis<br />

tragedias: `nayofierebis RvTaeba samZimari Semoswyra mindias. mindia<br />

am avxorci RvTaebis rCeuli iyo, man ki ar apatia col-Svilis<br />

mokideba da dasaja imiT, rom RvTaebrivi codna waarTva”. 7<br />

nawarmoebis mixedviT, mindiam Tavis rwmenas uRalata ojaxis,<br />

col-Svilis, mzias daJinebiT. maSin roca gvelismWamelis winaSe dadga<br />

sakiTxi _ an ojaxi, an rwmena, ojaxma gadawona. es gardauvali<br />

iyo da amaSi mindias dadanaSauleba SeuZlebelia. moimoqmedebda Tu<br />

ara mindia imaves, coli (ojaxi) rom ar hyoloda sakiTxis ase dasmac<br />

ki umarTebuloa. misi ojaxi TviTon cxovrebaa. rogorc amqveyniur<br />

realobas ver auqcev gverds, versad daemalebi, rogorc warmoudgenelia<br />

cocxali adamiani, romelic amqveynad ar cxovrobs, aseve warmoudgenelia<br />

mindia ojaxis gareSe.<br />

mindia “gvelis” WamiT raRac did saidumlos eziara. man ipova<br />

harmonia bunebaSi (es harmonia baraTaSvilsac swamda: `mrwams, rom<br />

ars ena ram saidumlo uasakoTa da usulT Soris”) 8 . mindia RvTis<br />

swori gaxda. es adamis mier vaSlis xis nayofis mirTmevas hgavs,<br />

1 m. Sengelia. ucnauri poema. _ ciskari, ,#5, 1982, gv. 128-129.<br />

2 m. kveselava. fausturi paradigmebi, naw. 2. Tb., 1961, gv. 125.<br />

3 d. benaSvili. vaJa-fSavela. Tb., 1961, gv. 147.<br />

4 a. maxaraZe. narkvevebi qarTuli literaturis istoriidan, t. 2. Tb.,<br />

1962, gv. 465.<br />

5 k. abaSiZe. etiudebi. Tb., 1962, gv. 393.<br />

6 a. arabuli. sabediswero simaRle. _ wgn.: _ a. arabuli. vaJa-fSavelas<br />

poetur samyaroSi. Tb., 1990, gv 14.<br />

7 a. baqraZe. vaJa-fSavela da miTosi. _ Txzulebani, t. 2. Tb., 2004, gv. 356.<br />

8 n. baraTaSvili. Cinari. _ Txzulebani. Tb., 1996, gv. 41.<br />

80


utoldeba. mindiam adamis gza gaiara. mkvlevarma janri kaSiam aRniSna:<br />

“mindia Wams gvels da Tavisufldeba, Seiqmneba yovlismcodne da sike-<br />

Tismoqmedi, e.i. aRadgens Tavis miTiur yofas samoTxeSi”. 1 Cemi azriT,<br />

am uaRresad saintereso msjelobas aklia logika. Tu adamma akrZaluli<br />

xiliT raRac uxilavisa da miuwvdomlis Secnoba SeZlo<br />

(RmerTs gauxda metoqed), aseve mindia gvelis WamiT sxvaTaTvis dafaruls<br />

Cawvda da mixvda (isic RvTis swori gaxda).<br />

amis Semdeg igi TiTqos sxva ganzomilebaSi cxovrobs, sxva kriteriumebiT<br />

azrovnebs. principulad SeuZlebelia misi gageba sazogadoebis<br />

mxridan da aseve SeuZlebelia mis mier sazogadoebis, cxovrebis<br />

gardaqmna. man an am yofierebaSi unda icxovros, an sxva samyaro-<br />

Si, sxva sivrceSi. is, rom sxvagan da sxvanairad cxovrebis arc safu-<br />

Zveli arsebobs, arc SesaZlebloba, qmnis mindias tragedias. mindia<br />

isjeba ara sikvdiliT, aramed zebunebrivi codnis dakargviT. RmerTma<br />

TavisTan Setoleba ar apatia adams, arc mindias, dasaja adami samoTxidan<br />

gamoZevebiT, mindia codnis dakargviT.<br />

dantes “RvTaebriv komediaSi” personaJad vxvdebiT dasjil ulises.<br />

igi, rogorc Tavad gviyveba, dasjilia keTilSobiluri da gabeduli<br />

mogzaurobisTvis, akrZalulis, SeuZlebelis Secnobis survilisTvis.<br />

borxesi aseT komentars akeTebs am epizodTan dakavSirebiT:<br />

“dante grZnobs, rom ulise raRacnairad TviTonaa... gangebas win ver<br />

gavuswrebT, ver gavigebT, vin gadarCeba da vis elis sasjeli. dantem<br />

gabeda win gaeswro (poeturi saxiT) am samsjavrosaTvis. mas unda<br />

scodnoda, rom es saxifaToa. SeuZlebelia, ar scodnoda, rom win<br />

uswrebs RvTis miuwvdomel msjavrs”. 2<br />

faqtia, rom yvela zemodasaxelebul SemTxvevaSi sasjeli dakav-<br />

Sirebulia codnasTan, akrZalulis gagebasTan, Seucnoblis Secnobas-<br />

Tan. didi poetebi Tavad arRveven idumal kanonebs wyvdiadisa da ase<br />

mieaxlebian RvTaebrivs. amitomacaa, rom sxva samyaros naziarebi suli<br />

am samyaroSi ver Zlebs. “ara sicocxle, ara sikvdili, aramed raRac<br />

sxva”, ocnebobda terenti graneli 3 . materialuri, fizikuri arsebobisgan<br />

gaTavisuflebuli SemoqmedebiTi suli miaCnda n. baraTaSvilsac<br />

adamianuri yofis saocnebo gamovlinebad. oRond es iseTi mdgomareobaa,<br />

rogoric mokvdavTagan aravis ganucdia (an iqneb xanmokled ga-<br />

1 j. kaSia. gvelismWameli. parizi, 1990, gv. 2.<br />

2 xorxe luis borxesi. Svidi saRamo. Targmani nino qajaiasi _ Jurn.:<br />

`Cveni mwerloba~, #9, 2008, gv. 31.<br />

3 t. graneli. gulidan sisxlis wveTebi. _ kreb.: terenti graneli. Tb.,<br />

1991, gv. 6.<br />

6. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

81


nucdia), masze mxolod ocneba SeiZleba da amaze fiqric ki yvelas<br />

rodi ZaluZs, es mxolod rCeulTa, RvTis sworTa xvedria, cocxali<br />

adamianisTvis amqveynad sruli Tavisuflebis miRweva SeuZlebelia.<br />

adamis modgma gaCenis dRidan uamravi ramiT aris SezRuduli.<br />

pirvel rigSi, es gonebriv da sulier SesaZleblobaTa dasazRvrulobaSi<br />

vlindeba. aris zRvari, romlis iqiTac adamianur gonebas gadaxedva<br />

ar SeuZlia. survili ki Seucnoblis Secnobisa, RvTis sauflo-<br />

Si SeRwevisa da dafarulis xilvisa uCndebaT RvTis swor, rCeul<br />

adamianebs, imaT, vinc TavianTi unariT, SesaZleblobebiTa da miswrafebebiT<br />

pirvelSemoqmeds edarebian. aseT kacTaTvis ki miznis misaRwev<br />

gzaze dabrkolebad iqceva xolme materialuri garsi sulisa da gonebisa,<br />

anu sxeuli, romelic Tavisas moiTxovs (Wama, Zili, gaTboba...)<br />

albaT, SemTxveviTi araa, rom geniosi mwerlebi, mecnierebi sicocxlis<br />

bolomde “did bavSvebad” rCebian xolme, umaRles sivrceebSi monavarde<br />

maTi goneba sruliad ususuria yoveldRiuri wvrilmanebis<br />

winaSe. iqneb, swored aseTi mdgomareobiTaa gamowveuli n. baraTaSvilis<br />

es warmosaxva: `gulis-Tqma Cemi Sens iqiTa eZiebs sadgurs zenaarT<br />

samyofs, rom daSTos aq amaoeba...”. 1<br />

oRond amaoebis aq datovebaSi ar igulisxmeba fizikuri da sulieri<br />

gardacvaleba-mospoba. poetis fantazia eZebs da “poulobs”,<br />

TavisTvis qmnis mesame gzas. roca sxeuli dabrkolebad aRar eqceva<br />

sulier da gonebriv Tavisuflebas da mxolod goni SeZlebs SeuzRudav<br />

arsebobas da kacobriobis samsaxurs. mindias tragedia tragediaa<br />

sxva samyaros naziarebi sulisa, romelsac Zveleburad, Cveulebrivad<br />

cxovreba ar surs, xolo sxvanairad (aramiwierad) arseboba ar ZaluZs.<br />

“gvelismWameli” Ziebaa “mesame gzisa”.<br />

1 n. baraTaSvili. SemoRameba mTawmindazed. _ Txzulebani. Tb., 1996, gv. 6.<br />

82


NINO VAKHANIA<br />

SOME CONSIDERATIONS ABOUT VAZHA PSHAVELA’S<br />

POEM “SNAKE EATER”<br />

Many interesting opinions are expressed in the Georgian History of Literature<br />

about poem of Vazha-Pshavela “Snake eater”. Differently of them I<br />

suppose that Mindia is looking for the “third way”of existence, the way when<br />

soul gets Free from body and like that goes on creating. Mindia’s tragedy is a<br />

tragedy of a reasoning man, a gifted creator, who is seeking for absolute Freedom<br />

in this world. Mindia repeats the way of Adam; he somewhat rivals with<br />

The Lord and at last is punished by him. And the “third way” of existence was<br />

dreaming and it remains a dream for a soul sached to other spaces.<br />

83


84<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

Sio mRvimeli _ 140<br />

indira gadilia<br />

qarTuli sabavSvo literaturis<br />

klasikosi<br />

Sio mRvimeli<br />

sabavSvo literatura, mxatvruli literaturis, sityvakazmuli<br />

mwerlobis ganuyofel nawils warmoadgens. mas Tavisi specifikuri<br />

amocanebi aqvs: maRali zneobrivi Tvisebebis aRzrda, sazogadoebisa da<br />

xalxisaTvis sasargeblo interesebisa da miswrafebebis Canergva bavSvebSi,<br />

maTi gonebrivi horizontis gafarToeba da mexsierebis gamdidreba<br />

sasargeblo codniT. i. gogebaSvili werda: `saymawvilo literaturas<br />

didi mniSvneloba aqvs eris cxovrebaSi, mis warmatebaSi. es<br />

aris saukeTeso saZirkveli, romelzedac Sendeba mTeli literatura<br />

da mecniereba xalxisa. gonebiTi moZraoba erisa qviSazea agebuli, Tu<br />

igi Raribia sayrmo nawarmoebebiT, saymawvilo literaturiT~. 1<br />

qarTuli sabavSvo literaturis fesvebi Soreuli warsulidan<br />

momdinareobs da mas saxelovani istoria aqvs. `Cvens winaprebs, romelTac<br />

Seqmnes didi da TviTmyofadi kultura, ar SeiZleboda ar<br />

hqonodaT sagangebod yrmaTaTvis gankuTvnili literatura. samwuxarod,<br />

danamdvilebiT araferia cnobili, Tu ras kiTxulobdnen siymawvileSi<br />

grigol xanZTeli, ioane petriwi, daviT aRmaSenebeli, Tamari,<br />

SoTa, magram SeiZleba vivaraudoT, rom maTi gonebisa da zneobis Camosayalibeblad<br />

ar ikmarebda mxolod biblia da xalxuri zRaprebi~. 2<br />

Zvel qarTul mwerlobaSi (V-XVIIIss.) sakmaod mniSvnelovnad Cans qarTveli<br />

xalxis daintereseba norCi Taobis sulieri sazrdos SeqmniT.<br />

uZveles droSi Seqmnila specifikuri xasiaTis saymawvilo nawarmoebi:<br />

`wameba yrmaTa wmindaTa, ricxviT cxraTa~, `qarTlis cxovreba~-is matianeebi,<br />

sagmiro-safalavno moTxrobaTa krebuli `amiran-darejaniani~<br />

da a.S. bavSvTa gatacebis sagani aucileblad iqneboda S. rusTavelis<br />

`vefxistyaosani~. SeuZlebelia, qarTvel mozard Taobaze udidesi<br />

1 i. gogebaSvili. nobaTi. _ Txzulebani. t. 2. Tb., 1945, gv. 10.<br />

2 b. bardaveliZe. winasityvaoba. _ wgn.: Sio mRvimeli. leqsebi da poemebi.<br />

Tb., 1973, gv. 5-6.


zneobrivi da esTetikuri zegavlena ar moexdina am poemis gmirebs.<br />

me-19 saukunis 60-iani wlebidan ki saqarTveloSi Cndeba sistematuri<br />

gamocemebi bavSvebisaTvis. am dros CvenSi samoRvaweo asparezze<br />

gamovida inteligenciis axali Taoba, romelmac qarTuli kulturis<br />

ganaxleba iTava. vaJa-fSavela werda: `nuravis hgonia advili iyos sabavSvo<br />

moTxrobebisa da leqsebis wera, yvelaze Zneli swored esaa,<br />

da Tu ara suliT mdidars, sxvas ar SeuZlian gaxdes sabavSvo mwerali~.<br />

1 saqarTveloSi iTxzveboda didi literatura patarebisTvis. iakob<br />

gogebaSvilis daucxromeli moRvaweobis Sedegad Seiqmna qarTuli<br />

sabavSvo presa, Jurnalebi: `nobaTi~, `jejili~, `nakaduli~. swored<br />

am Jurnalebis saSualebiT moefina mTel saqarTvelos vaJa-fSavelas,<br />

niko lomouris, ekaterine gabaSvilis, Tedo razikaSvilis, irodion<br />

evdoSvilisa da sxvaTa sabavSvo nawarmoebebi. sabavSvo mwerlobis ostatTa<br />

am didebul pleadaSi Sio mRvimels Rirseuli adgili ukavia.<br />

Sio mRvimeli (quCukaSvili) 1866 wels (TebervalSi) daibada qarTlis<br />

erT patara sofelSi (qarelis r-ni), breTSi, Raribi mRvdlis<br />

mravalSvilian ojaxSi. am sofelSi gaatara bavSvoba momavalma poetma.<br />

is daaxloebiT 7 wlis iqneboda, roca ufrosma Zmam giorgim waiyvana<br />

SildaSi, sadac is maswavleblobda. 1879w. Sio quCukaSvili TbilisSi<br />

Camoiyvanes, magram aq didxans ar darCenila. 1881w. Sio goris<br />

saostato seminariasTan arsebul sanimuSo skolaSi miabares. am dros<br />

goris seminariaSi swavlobda luka razikaSvili. Sio da vaJa aq daumegobrdnen<br />

erTmaneTs. aqve gaicno Siom vaJa-fSavelas Zmebi _ baCana<br />

da Tedo. 1887w. Siom daamTavra goris samoqalaqo oTxklasiani saswavlebeli.<br />

amave wlis Semodgomaze igi TbilisSia da muSaobas iwyebs<br />

`qarTvelTa Soris wera-kiTxvis gamavrcelebel sazogadoebaSi~. 1909<br />

wlidan koreqtorad muSaobs Jurnal-gazeTebis redaqciaSi. 1925w.<br />

Sio mRvimels literaturuli moRvaweobis 40 wlis iubile gadauxades.<br />

Sio mRvimeli 1933 wels gardaicvala. igi dakrZalulia didubis<br />

panTeonSi.<br />

`mRvimeli~ SiosTvis mweral niko lomours daurqmevia: Senc<br />

iseTive saTno da uwyinari xar, Cemo Sio, _ uTqvams nikos, _ rogorc<br />

beri Sio mRvimeli iyo Zvelado 2 . poets moswonebia niko lomouris<br />

sityva da mTeli Tavisi poeturi cxovreba mRvimelis fsevdonimiT<br />

gaatara.<br />

Sio mRvimeli samwerlo asparezze gasuli saukunis oTxmocdaa-<br />

Tian wlebSi gamovida. misi Tematikurad mravalferovani poezia<br />

1 vaJa-fSavela. Sio mRvimeli. _ Txzulebani. Tb., 1985, gv. 744.<br />

2 g. kaWaxiZe. Sio mRvimelis cxovreba da poezia. Tb., 1966, gv. 39.<br />

85


mTlianad bavSvebis kuTvnilebaa. is dajildoebuli iyo genialuri<br />

adamianebisaTvis damaxasiaTebeli unariT _ Rrmad Caswvdomoda bavSvis<br />

sulier samyaros, udidesi gulTamxilaobiT axerxebda zustad garkveuliyo<br />

bavSvebis gulisnadebSi, Seucdomlad gamoecno maTi miswrafebani,<br />

survilebi, xasiaTebi da interesebi. `bavSvs Tavisi sakuTari<br />

fiqrebi, sagnis sakuTari xedva da cxovrebis SegrZnobis sakuTari manera<br />

aqvs. amitom nawarmoebi, romelSic gadaWarbebulad aris warmodgenili<br />

bavSvis SegrZnobisa da xedvis unari, yalbia. amgvari Txzuleba<br />

zemoqmedebas ver moaxdens patara mkiTxvelis sulier Camoyalibebaze.<br />

bavSvs nawarmoebi samsaxurs mxolod maSin gauwevs, roca igi<br />

Seqmnilia bavSvis cxovrebis mixedviT da damrigeblobiT. cnebebiT ki<br />

ara, misi asakisaTvis damajerebeli mxatvruli saxeebiT da situaciebiT<br />

aCvevs maT karg qcevebs~. 1<br />

Sio mRvimelis pirveli leqsi gazeT `droebaSi~ daibeWda 1885w.<br />

Semdeg Sio mRvimelis leqsebi `jejilisa~ da `nakadulis~ furclebze<br />

ibeWdeboda `mcirewlovan yrmaTaTvis~, `ymawvilTaTvis~. mRvimelis<br />

poezia emsaxureba Tavisufali samSoblos siyvarulis, humanuri<br />

grZnobebis gaRviZebas, borotebis dagmobas, sikeTis apologias. misi<br />

poeziis didi nawili bunebis suraTebs, mcenareTa, cxovelTa da<br />

frinvelTa samyaros asaxavs. poeziaSi warmodgenilia weliwadis yvela<br />

dro, yvela Tve. mis leqsebSi patara mwyemsebi, mexreebi, onavari<br />

biWebi mxneoben, celqoben, magram amave dros, Sromasa da garjaSi ar<br />

CamorCebian ufrosebs. Sio mRvimelis ideali iyo Tavisufali saqarTvelo,<br />

Tavisufali Sroma, mSobliuri enisa da samSoblos usazRvro<br />

siyvaruli. saqarTvelo da misi Cagruli mSobliuri xalxi aris misi<br />

mTeli Semoqmedebis safuZveli da sazrunavi.<br />

leqsi `muxa~ qarTuli patriotuli poeziis erT-erTi brwyinvale<br />

nimuSia. igi alegoriuli xasiaTisaa, masSi gadmocemulia saqarTvelos<br />

didebuli warsuli, misi Zliereba da ukeTesi momavlis Rrma<br />

rwmena. muxa Zlierebisa da simtkicis simboloa. poeti muxas adarebs<br />

mefis TviTmpyrobelobis drois saqarTvelos.<br />

Sio mRvimeli werda: `bavSvamde unda daxvide, rom aamaRlo igi<br />

Seni Segnebis donemde, rom gasagebi gaxado misTvis is, risi Tqmac ginda~.<br />

poeti Tavis norC mkiTxvels ayvarebda mSobliur mxares da masSi<br />

patriotul suliskveTebas zrdida. mis poeziaze aRzrdil bavSvs<br />

WeSmaritad nazi da saTuTi siyvaruliT uyvars Tavisi samSoblo.<br />

poetis Semoqmedeba Tematurad mravalferovania, magram gansakuT-<br />

1 v. jibuti. norCi Taobis megobrebi. Tb., 1971, gv. 50-51.<br />

86


ebiT gamokveTilia oboli, mSoblebis mzrunvelobas moklebuli da<br />

bedisagan daCagruli bavSvebi. poeti ambobs: `rac unda Sxami SevWamo,<br />

bavSvebTan mival tkbiliTao~, magram igi realisti mwerali iyo da<br />

drodadro mainc uxdeboda bavSvebis mware cxovrebis Cveneba.<br />

leqsi `oboli~ poeturi gamosaxvis ZaliT erT-erTi umSvenieresi<br />

leqsia Sio mRvimelis SemoqmedebaSi. martodmarto darCenili bavSvi,<br />

romelsac `guli eleva~ dedisa da mamis lodinSi, mwared qviTinebs,<br />

verc karis Caketva mouxerxebia da verc loginSi Cawolila. mis<br />

mware fiqrebs kidev ufro amZimebs Rame, qaris griali, finias yefa<br />

karebze. deda sxvagan hgonia wasuli, ver mixvedrila patara, risTvis<br />

acvia mamas Savi samosi.<br />

leqsis emociuri Zala TandaTan matulobs, sizmarSi deda gamoecxadeba.<br />

kabis Rils uxsnis da ZuZuze kocnis. roca mSobeli dedis<br />

alersiT da cqeriT datkbeba, sayveduriT etitineba:<br />

sad damemale, sad waxvel,<br />

visTan iyavi, dedao<br />

sami Ramea mSieri<br />

viZineb zedizedao.<br />

bolos ki exveweba: `nuRarsad waxval, dedilo, Sens ZuZus venacvaleo,<br />

Tu kidev sadme waxvide, mec SenTan wamiyvaneo~. 1<br />

TviTon Sio mRvimelma ganicada obloba da am grZnobis gadmocema<br />

didi poeturi ZaliT SeZlo. `adrianad daoblebuli, ususuri bav-<br />

Svis gaucnobierebeli ubedurebis amsaxveli striqonebi leqsSi `oboli~<br />

yvela asakis mkiTxvels SesZravs, magram gamorCeulad moqmedebs<br />

norC mkiTxvelze da iwvevs oblisadmi Rrma TanagrZnobas, rac badebs<br />

Tanadgomisa da daxmarebis survils~. 2<br />

sainteresoa leqsi `deda kabas ukeravda~. am leqsSi gamoxatulia<br />

didi adamianuri keTilSobileba. poeti aqac Seudareblad gadmogvcems<br />

obolTa da RaribTa mdgomareobas. SeuZlebelia igi waikiTxos<br />

bavSvma da ar ganimsWvalos oblisadmi daxmarebis surviliT. leqsis<br />

Sinaarsi aseTia: deda Tavis Svils elos kabas ukeravda saaxalwlod,<br />

magram elo Sin ar iyo, is TbilisSi swavlobda. gasasinjad mezoblis<br />

gogonas melos dauZaxa da Caacva. melos kaba Zalian mouxda. roca<br />

gasasinjad Cacmuli kaba gaxades, gulistkivili ver damala:<br />

Tu mixdeba, raRada mxdiT,<br />

zedve mecvas baremao,<br />

erTxel CemSic gaixaros<br />

1 S. mRvimeli. rCeuli. Tb., 1946, gv. 137.<br />

2 c. bablovani. sabavSvo literatura. rusTavi, 1996, gv. 145.<br />

87


oblobis mze-mTvaremao. 1<br />

qalaqidan rom Camovida elo, melos kaba aCuqa da amasac ar dasjerda,<br />

aRuTqva, rom wera-kiTxvasac Seaswavlida.<br />

oboli bavSvi Sios poeziaSi ara marto mSoblebsaa moklebuli,<br />

aramed ubralo arsebobis materialur saarsebo safuZvelsac. amitomac<br />

gamoxatavda poeti Tavis did TanagrZnobas Raribebisadmi, gvaCvenebda<br />

Tavis keTil guls. Sromis cocxali suraTebia mocemuli leqsebSi<br />

`gazafxuli~, `gogocuna da simRera~, `ra ambavia~ da sxv. mRvimeli<br />

sofelSi daibada da aRizarda. is mTeli uSualobiT gvixatavs<br />

sofels Tavisi SromismoyvareobiTa da mravalferovani peizaJiT. poema-leqsSi<br />

`beRura Citis ambavi~ poeti mouTxrobs Tavis norC mkiTxvels,<br />

uangaro SromiT rogor moipova ubralo beRuram sayovelTao<br />

siyvaruli.<br />

megobroba da siyvaruli, Zmoba da erTguleba Rrmad adamianuri<br />

grZnobebia, romelTac pataraobidanve unda wrToba bavSvis arsebaSi.<br />

am amocanas Sio mRvimeli Tavisi lirikis saSualebiT udidesi gulmodginebiTa<br />

da siyvaruliT akeTebs.<br />

Sio mRvimelis Semoqmedebis mizania xeli Seuwyos axalgazrda<br />

adamianis aRzrdas, zegavlena moaxdinos mis sulier Camoyalibebaze,<br />

daexmaros bavSvis gonebrivi da fizikuri ganviTarebis process. igi<br />

ferebs ar iSurebs bunebis naTeli, mimzidveli mxatvruli saxeebis<br />

Sesaqmnelad, ostaturad xatavs frinvelTa da cxovelTa samyaros,<br />

amJRavnebs maTs uaryofiT Tvisebebs, verag bunebas.<br />

poeti cocxali ferebiT xatavs weliwadis yvela dros. Semodgomaze<br />

foTlebs siyviTle epareba, mosavals abinaveben, soflad yur-<br />

Zensa da xils krefen. gazafxuli bunebis ganaxlebis, misi gamococxlebis<br />

Jamia. weliwadis es dro poeziaSi yovelTvis sicocxlis simbolo<br />

iyo. Sio mRvimelsac gansakuTrebiT uyvars gazafxuli. gazafxulze<br />

yvelaferi yvavis da xarobs, mzes elvareba emateba, Tbili<br />

qveynebidan brundebian frinvelebi. gazafxuli Sromisa da garjis<br />

droc aris.<br />

zamTari civi, weliwadis yvela drosTan SedarebiT daRvremili<br />

da Tovlian-yinuliania. zamTarma `mdinaresa da wyaros moavlo brolis<br />

zRude~. bavSvebi gatacebiT gundaoben da cigaoben. maT zamTris<br />

mosvla uxariaT. roca miwaze Tovli devs an Tovs da bardnis, bavSvebi<br />

JriamuliT gamoefinebian ezoebsa da moednebze, maT ver aSinebT<br />

zamTris susxi.<br />

1 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II. Tb., 1964, gv. 51.<br />

88


Sio mRvimelma kargad icis bavSvis buneba, misi xasiaTi, miswrafeba.<br />

man icis, ra uyvars bavSvs, ra izidavs, riTi SeiZleba bavSvis<br />

daintereseba. Tu mwerali adamianis sulis inJineria, Sio mRvimeli<br />

bavSvis faqizi sulis inJineria.<br />

bavSvebis TamaSi Sios SemoqmedebaSi mniSvnelovan adgils iWers.<br />

TamaSi zemoqmedebs bavSvis sulis Camoyalibebaze. TamaSi yvela bavSvis<br />

moTxovnilebaa. TamaSi pataras Sromis Cvevebsac aZlevs da savsebiT<br />

uTavsdeba moazrovne da Semoqmedi adamianis aRzrdis principebs. cigiT<br />

sriali bavSvebis sasiamovno garTobaa. civ, susxian zamTarSi<br />

`vinc ki gareT gamohbedavs, cremli mosdis yvelas Tvalze~, 1 magram<br />

es gogias ar aSinebs, is guladia da surs winaaRmdegobis gadalaxviT<br />

mizans miaRwios.<br />

bavSvuri TamaSi cocxlad da uSualodaa gadmocemuli `cxenobanaSi~.<br />

poeti pirze RimiliT Sescqeris joxis cxenebze amxedrebul<br />

vaJkacebs, yvela maTgani cdilobs Tavi gamoiCinos cxenosnobaSi.<br />

roca bavSvi wamoizrdeba, igi TamaSiT ar kmayofildeba, misi goneba<br />

ufro met sazrdos moiTxovs. bavSvis survilia swavlas daewafos.<br />

swavla advili araa, is araa garToba da aq poeti Tavisi mxatvruli<br />

sityviT cdilobs Seayvaros bavSvs swavla, daainteresos is.<br />

swavlis epizodebia gamoxatuli leqsSi `ojaxis gamxareblebi~.<br />

bejiT bavSvebs Sio mRvimeli ojaxis gamxareblebs uwodebs. maT sixaruli<br />

da sicocxle SeaqvT yvelgan. isini mSoblebs Svebas gvrian da<br />

mxneobas mateben, netarebis grZnobiT avseben.<br />

leqsSi `ade, biWo, zaqaria~ zaqros ZilisTvis ver waurTmevia<br />

Tavi. poeti mas dayvavebiT mimarTavs:<br />

mzis sxivebi oqrosfrad<br />

xuWuW TmaSi gefineba,<br />

mercxalic Tavs dagWikWikebs,<br />

Sen ki isev geZineba! 2<br />

poeti zaqarias gamoRviZebuli bunebis suraTs uxatavs da gamofxizlebis<br />

ganwyobas uqmnis. amis Semdeg ki poeti darigebas mimar-<br />

Tavs:<br />

ade, ade, kmara Zili!<br />

erTi kidev gadikiTxe<br />

dRevandeli gakveTili,<br />

Torem dedas ewyineba... 3<br />

1 S. mRvimeli. leqsebi, poemebi. Tb., 1973, gv. 36.<br />

2 S. mRvimeli. leqsebi.., 36.<br />

3 S. mRvimeli. leqsebi.., 36.<br />

89


Sio mRvimelis poeziaSi vxvdebiT sikeTisa da borotebis dapirispirebas.<br />

poeti cdilobs norC mkiTxvelebs borotebac daanaxos da<br />

SeazizRos igi. keTilsa da borots xSirad poeti cxovelTa da mcenareTa<br />

urTierTobaSi gviCvenebs. borotebis erT-erT warmomadgenlad<br />

obobas xatavs. obobam Taflis mkeTebeli futkari ar daindo, wuwna<br />

dauwyo, sisxli gaarTva da mospo. poeti borotebis Camdens kicxavs:<br />

fuh, Sens av znes da bunebas,<br />

Sens macdur ablabudasa,<br />

cecxli gauCndes Sens mucels<br />

codvians, sisxlis gudasa. 1<br />

Sio mRvimelis poeziaSi calke unda gamoiyos yvavilTa samefo.<br />

poetis ia cocxalia, adamianuri grZnobiTaa Semkuli. TiTqos igi yvavili<br />

ki ara, molaparake gogonaa:<br />

velSi ia amovida,<br />

miixeda, moixeda,<br />

_ mwyuriao! _ Cumada Tqva,<br />

daZaxeba ver gabeda. 2<br />

`Sios yvavilebi imitom modian amqveynad, rom sxva daatkbon, xolo<br />

kvdebian imitom, rom maT Semdeg ufro Zlierma yvavilma ixaros.<br />

poetis leqsebSi mcenareebi, mwvaniT mosili mTa-bari, yvavilebiT morTuli<br />

mindori Tbili qveynebidan mofrenil frinvelebs siyvaruliT<br />

xvdeba moJriamule bavSvebTan erTad. mercxali Sios Semoqmedebis sayvareli<br />

frinvelia.<br />

Sio mRvimelis poeziaSi erT-erTi saukeTesoa leqsi `me pawia<br />

mercxali var~. 3 `es leqsi Tavisi ganumeorebeli poeturi saxeebiT,<br />

gulSi Camwvdomi lirikuli JReradobiT ara marto mSvenieri frinvelis<br />

sibraluls gvaswavlis, aramed uSualod exeba sulis unazes simebs,<br />

madlierebisa da siyvarulis grZnobebs aRgviZravs mSobliuri<br />

bunebisadmi~. pawia mercxali sesesken moiswrafoda, man sixaruliT,<br />

siyvaruliT gadmolaxa mTebi da zRvebi. biWs SoriT Tvalebs ukocnida<br />

da masTan misvlamde erTxelac ar daukvnesia. Sori gzidan momavali,<br />

daRlili dabla-dabla eSveboda da seses eZebda. ai, movida, dainaxa<br />

biWi, gulSi ia-vardi gadaeSala, ufro tkbilad aWikWikda, `xmebi<br />

gaiukeTesa~ da biWis cudi saqcielis gamo, mxolod axla daikvnesa:<br />

`ar grcxvenia, umizezod, qvebs rom mesvri, biWo sese!~ `amgvari SepirispirebiT,<br />

patara SemTxvevis Rrma poeturi gaazrebiT, qmnis Sio<br />

1 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II, gv. 125.<br />

2 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II, gv. 7.<br />

3 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II, gv. 64.<br />

90


mRvimeli Tavis Cinebul sabavSvo nawarmoebebs~. 1<br />

Sio mRvimeli, rogorc sabavSvo mwerali, icnobda da eyrdnoboda<br />

didaqtikis principebs. oRond is arasodes mimarTavda mSral didaqtikas,<br />

Wkuis swavlebas. didaqtika mis poeziaSi isea Serwymuli<br />

mxatvrul sityvasTan, rom mis Semoqmedebas sabavSvo lirikis klasikur<br />

nimuSad aqcevs. Sio mRvimelis poeziaSi gvxvdeba mSvenieri iumori.<br />

iumoristuli suraTebia daxatuli mis leqsebSi: `Tamriko da nina!~,<br />

`cicunia~, `saCuqrebi~, `kata da bebia~, `nabia da wkipa~, `patar-<br />

Zali da Tagvi~ da sxva mravali. leqsSi `nabia da wkipa~ erTmaneTs<br />

SeekamaTebian wkipa da nabia.<br />

amrigad, Sio mRvimelis poeziis Zala imaSia, rom is kargad<br />

efardeba bavSvebis interesTa wres. maTTvis misawvdomi eniT gamoTqva<br />

poetma samSoblosa da Tavisuflebis siyvaruli, Sroma-garjisa da<br />

swavla-bejiTobis fasi, pirdapirobis, samarTlianobis suliskveTeba,<br />

usaqmurobasTan brZola, bunebis movlenebis, frinvelTa da mcenareTa<br />

Tvalwarmtaci samyaros SegrZneba. Sio mRvimelis saleqso fraza moqnili<br />

da sadaa, riTmi tradiciuli. poetis sayvareli leqsia rvamarcvledi.<br />

Sios ena mCqefarea, ZarRviani, xatovani gamoTqmebiT damSvenebuli.<br />

leqsebs moxdenili epiTeti amSvenebs, bavSvebisaTvis axlobelia:<br />

`fiso yveliparia~, `ofofi savarcxliani~, `lurjqaTiba ia~ da<br />

a.S. Sio mRvimelis leqsebSi gvxvdeba aforizmiseburi gamoTqmebic. Sio<br />

mRvimelis leqsebma qarTuli literaturis saskolo saxelmZRvaneloebSi<br />

daimkvidra adgili. maTi avtori mudam darCeba qarTveli bavSvebis<br />

sayvarel poetad.<br />

1 S. CiCua. Sio mRvimeli. _ qarTuli literaturis istoria. t. V. Tb.,<br />

1982, gv. 409.<br />

91


INDIRA GADILIA<br />

THE CLASSIC OF GEORGIAN<br />

CHILDREN’S LITERATURE<br />

SHIO MGHVIMELI<br />

Shio Mghvimeli is a classic of children’s writing. Poet is an exceptionally<br />

sensitive, affectionate, deeply thinker creator, who draws patriotism, humanism,<br />

relation between mother and children in wonderfully features, he<br />

eulogizes brotherhood, friendship, condemns envy, unreliability, hostility. He<br />

cheerfully stands at the watch of children’s life in order that they have happy<br />

and peaceful life and sleep. In his consciousness a child is a symbol of beauty,<br />

kindness, happiness and that’s why he caresses them. In poetry of Shio<br />

Mghvimeli nature elements, universe, sea and land occupies great place. In his<br />

poems nature is animated and begins to speak. Here an animal, bird or plant<br />

has ability for expressing gladness and sorrow. Poet paints all the seasons of<br />

the year-spring, summer, autumn and winter in perfect colors to make the children<br />

happy. Poetic language of Mghvimeli is simple, artistic, free and emotional.<br />

In his poetry there are aphoristic expressions. Poetry of Shio Mghvimeli<br />

took the place in school manuals of Georgian literature. Their author will always<br />

be as a lovely poet of children.<br />

92


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

luara sordia<br />

galaktion tabiZis „dominos“<br />

problematika da saxeebi<br />

galaktion tabiZis lirika gamoirCeva idumalebiT, enigmebiT, ur-<br />

Tulesi metaforuli saxeebiT, romelTa umetesoba dakavSirebulia<br />

msoflmxedvelobasTan da poetis qristianul koncefciaze migvaniSnebs.<br />

erT-erTi aseTi gamocanebiT savse, naklebad Seswavlili leqsia<br />

`domino~, romlis Sesaxebac ar arsebobs erTiani, dasabuTebuli mosazreba<br />

da es kidev ufro zrdis mis mimarT interess.<br />

galaktionma imTaviTve scada Tavisi poeturi gzebis moZieba<br />

(„sad~) da gansazRvra, daakonkreta kidec mTavari Tu meorexarisxovani<br />

orientirebi. misi gza `dausrulebloba~ iyo. mSobliuri WyviSis<br />

gza `wminda gzas~, `iisfer gzas~, `vercxlisfer bilikebs~ aedevna,<br />

gamoCnda saocnebo `gza maradisiT ganalandari~. poets ewada `aRmosavleTis,<br />

dasavlis, CrdiloeTis da samxreTis~ (`niavi, ia, nargizi~)<br />

gzebis ganWvreta. `mzis saTavemde~ mimavali gzaze iyo `maia, deda<br />

msofliois~, `frTebi eladaTa sibrZnis demonis~, egviptis genia, `himalais<br />

mwvervalTa gzebi~ (`poema vefxvisa~), sparsuli gazelebi<br />

(`Semodgoma umanko Casaxebis mamaTa savaneSi~), dasavleTis qarebi,<br />

CrdiloeTis yinuli, `aRmosavleTi ferebSi sxmuli~, gaRviZebis stadiaSi<br />

myofi aRmosavleTi - `axali drois hamleti~ (`aRmosavleTi~).<br />

poeti iyo edgar pos aCrdilis `Tanaziari~ (`saubari edgarze~),<br />

novalisis cisferi yvavilis maZiebeli (`es iyo 15 wlis winaT~), Caild-Caroldis<br />

wamosasxamiT da hamletis niRbiT movlenili msoflio<br />

sevdis raindi (`hamletis qnariT~), goeTes faustis ideebiT gatacebuli,<br />

Sori yinuliT ganawamebi, `Tovlis niRabis~ avtorTan Sexmianebuli.<br />

is da bloki iyvnen `paladinebi erTi imedis~.<br />

qarTvelma poetma ver igua `mokakane Taris~ xma, Wianuris qviTini,<br />

Siqastebi, aRmosavluri baiaTebi (`igi omia~, `mTvaris Crdili<br />

baRs efina qargad~). modioda axali eresi, `SemoRamebis celi~ emuqreboda<br />

arsebobas, magram poetis locvis xmebi axSobda satanurs,<br />

uzenaesis lodinis simReras aRavlenda, alvis xis, vardebis gadarCenaze<br />

zrunavda (alva, vardi saRmrTo saxelebia) da qmnida `gadarCenis<br />

himns~, umReroda `gadarCenis bednierebas~.<br />

93


gadasarCeni ki bevri ram iyo, upirvelesad, rwmena. rwmenis um-<br />

Tavresi mteri iyo CrdiloeTis yinulovani monstri, `mgmobari megobari~,<br />

`mteri meore~. 1 poetma ganicada `okeane, Sori yinuli~, ixila<br />

yinulovani qveyana, yinulis qalaqi, `yinulis sasaxleTa munjni grovani~,<br />

yinulis koSkebi, yinulis mTebi, yinulovani garemocva, romelic<br />

gzas ketavda saocnebo edemisken (`SexedeT miwa~).<br />

`miuRweveli mwvane napirebi~ Semosili iyo `Zveli TovliT da<br />

yinviT~, `elvare TovlSi~ mieqaneboda TeTri marxili, `TeTr avdar-<br />

Si~ `elami~ iyo mze (`oforti~), @`Tovlis ferumarili~ ecxo yovelives.<br />

tkioda Tovlad saxeldebuli samSoblo, Tovliani iyo alva,<br />

suls yinavda „ivlisisferi yinvis Tasebi~, gayinuli iyo ca, „TeTrad<br />

spetaki, magram marad Savi~ guli, gayinuli iyo mxedari. ianvris Tovlma<br />

dauWkno sulis naadrevi iebi („samreklo udabnoSi~), „mwuxare<br />

Tovlis~ samefoSi gaamgzavra „feradma gemma~ („guli grZnobs~).<br />

iyo `bneli Tova~, luciferis landi („ver gaigones~), Savi Tovli<br />

(„Semodgoma umanko Casaxebis mamaTa savaneSi~), sulSi Tovli iyo<br />

`iribi, almaceri~, („Tovli iyo iribi, almaceri~), Tovlisagan silisTvis<br />

minebebuli novalisis yvavili, „saukuneTa Tovli~ („warwera<br />

xovles ornamentze~), fifqiT mtroba („domino~), „gza, dafenili msxverpliT,<br />

cxedrebiT da sisxliT sveli, gza, sasikvdilo gadaTeTrebiT~,<br />

mwuxarebis gamo „daZmobilebuli Ramis tye-veli~, nazarevelis<br />

gareSe arseboba („samSoblo Savi liuciferis~), calTvala mefistofelis<br />

saukune („brma cali TvaliT~).<br />

mis mSobliur gzebze gazafxulismagvari zamTris Tovli modioda,<br />

iyo Tovlis kravebis, Tovlis madonas, iisferi da vardisferi<br />

Tovlis xibli, realobaSi ki suls uSfoTebda „maTi mindori, maTi<br />

nislebi da burusebi~.... natrobda, gascloda `maT Tovlebs~, zamTars,<br />

eZebda mSobliur TibaTves, Cvens napirs („918~), sinamdvileSi ki moucilebeli<br />

iyo „Tovlis mxare, nisliani mTa da bari, sicive da<br />

mRvrie dari~ („mRvrie qari~), „nawvimar silaSi~ egdo ocnebis vardi.<br />

saocnebo sasaxlemde mravali karibWe iyo gasavleli. „dominos~<br />

mixedviT, poeti Sevida „dawyevlili samaris~ minamgvan saSiSar sasaxleSi,<br />

sadac mkvdrebis landebi rialebdnen da haerSic sikvdilis suni<br />

igrZnoboda:<br />

„SevdivarT sasaxleSi.<br />

wmindao, damicev!<br />

suroSi, saSiSrad mivardnil kedlebiT<br />

1 g. tabiZe. mSvidobis wigni. _ Txzulebani 12 tomad. t. XI. Tb., 1973, gv.<br />

352.<br />

94


es saxli magonebs dawyevlil samares:<br />

aq mkvdrebi dahqrian zRapruli raSebiT<br />

da bedis etlebiT, haeri sikvdiliT dafares...~. 1<br />

am bneli sasaxlis mTavari binadari iyo „dRegrZeli moxuci~,<br />

aTasgvari wamlis Sezavebis da Selocvis ostati, „fermkrTali qalebis~<br />

garemocviT. am grZneuli pirovnebis Tanamdevi iyo „sanTlebis,<br />

wignebis wyevla da vedreba!.. risxva! amxedreba!~.<br />

„gandegil cxovrebiT dRegrZeli<br />

moxuci cxovrobda aq erT dros.<br />

vin iyo saxeli aravin icoda.<br />

aTasgvar wamliT da SelocviT eZebda<br />

bednier samkvidros da<br />

mudam faruli RelvebiT iwvoda...<br />

mis Tvalwin qariviT dgebodnen<br />

yovelRam fermkrTali qalebi,<br />

sanTlebis, wignebis wyevla da vedreba!<br />

isini tirodnen, isini rekavdnen Tvalebis rkalebiT,<br />

risxva! amxedreba!~ 2<br />

vfiqrobT, Zalze sayuradRebo, mTavari aqcentis matarebeli<br />

frazaa „sanTlebis, wignebis wyevla da vedreba!~ wigni uflis metaforuli<br />

saxelia. misi variantebia galaktionis „mSvidobis wignSi~:<br />

`uZvelesi wigni, uaxlesi wigni,<br />

wigni _ sicocxle, wigni _ sindisi,<br />

mSvidobis wigni, wigni cis da dedamiwis,<br />

Cveni wyvdiadis da ganTiadis wigni,<br />

maradis manaTobeli,<br />

Zvirfasze Zvirfasi wigni,<br />

wigni _ mxneoba, wigni _ saamo,<br />

wigni _ simarTlis mcveli,<br />

wigni _ viTarca asomTavruli~. 3<br />

aseTive gagebisaa poetis maradiuli wigni („saSveli qveynad<br />

aRar yofila~), erTaderTi wigni („Semodgoma~), wigni vedrebiani<br />

(„gviani ocneba~). poeti hpirdeba samSoblos im uZvelesi da uaxlesi<br />

wignis dacvas („mSobliuro Cemo miwav~). galaktionis SemoqmedebaSi<br />

gvxvdeba agreTve „Savi wigni~ („xelovneba~, „magida alembikebiT~),<br />

romelic sikvdilis wignis identuria. „wigni da xmeli Tavis qala~<br />

1 g. tabiZe. Txzulebani 2 wignad. w. I, Tb. 1988, gv. 83.<br />

2 g. tabiZe. Txzulebani 2 wignad. w. I, gv. 83.<br />

3 g. tabiZe. mSvidobis wigni, gv. 309-343.<br />

95


(„portreti~) poeziisa da sikvdilis dapirispirebas gulisxmobs iseve,<br />

rogorc poetis meore wignis saxelwodeba: „Tavis qala artistuli<br />

yvavilebiT~.<br />

galaktionis saRvTo Sinaarsis wignis wyarod gvesaxeba esaia winaswarmetyveli,<br />

romelic qristes movlinebas aRiqvams, rogorc dabeWdili<br />

wignis sityvebis gaxmianebas: „iqneba mTeli es xilva, rogorc<br />

dabeWdili wignis sityvebi. gaigoneben im dRes yruebi wignis<br />

sityvebs da brmaTa Tvalebi bnelidan da ukuneTidan gamoixedaven~. 1<br />

analogiuri gagebisaa netari avgustines „aRsarebis~ maradiuli wigni:<br />

„arasdros ar daixeva maTi wigni, arasdros ar aixeva maTi gragnili<br />

imitom, rom TviT xar, ufalo, es wigni maTTvis da am wignadve hgieb<br />

ukunisamde~. 2 wignis saxeSi RmerTi amoicno dantem da mas uwoda „sanukveli<br />

wigni~, „diadi wigni~. 3<br />

galaktionis „mSvidobis wignSi~ eris yovelgvari ubedureba axsnilia<br />

„mSvidobis wignis~ (RmerTis) uaryofiT da mxolod masTan mibrunebis<br />

Semdgom xdeba sabediswero problemebis mogvareba. poetebis<br />

mefe gvafrTxilebs, rom WeSmariti rwmenis uaryofa da orientirebis<br />

areva, kerpebis gaidealeba, satanisturi seqtebis wevroba dausjelad<br />

ar Caivlis: „Zveli wignebis gverdebs areuls sdevs mxolod wyevla<br />

da SeCveneba~ (`Zveli wignebis gverdebs areuls~).<br />

sanTeli, sanTeli naTlisa sasuliero poeziaSi aris RmerTis<br />

simbolo 4 . „dominos~ moxucis xvedria „wyevla, risxva, amxedreba~,<br />

rac miniSnebaa WeSmariti RmerTis dakargviT mosalodnel safrTxeze.<br />

aSkara xdeba, rom „aTasgvar wamliT da SelocviT~ gatacebuli dRegrZeli<br />

moxuci erT-erTi „sakuTari nebiT gawinaswarmetyvelebuli~ is<br />

cru winaswarmetyvel-misanTagania, romelTac dasjiT emuqreba RmerTi<br />

ezekielis winaswarmetyvelebaSi:<br />

„...vai cru-winaswarmetyvelT, romlebic sakuTar suls mihyvebian<br />

da araferi uxilavT!<br />

„naoxar adgilebSi rom meliebi arian, imaT hgvanan Seni winaswarmetyvelni,<br />

israelo!~<br />

„maTi xilvebi fuWia da maTi misnoba sicrue. ki amboben, ufalma<br />

Tqvao, magram ufals ar mouvlenia isini. irwmunebian, axdebao Cveni sityva.<br />

„raki fuWs laparakobT da sicrues xedavT, amitomac, aha, Tqveni<br />

winaaRmdegi var, ambobs ufali RmerTi.<br />

1 biblia or wignad. w. II. Tb., 1990, gv. 94.<br />

2 netari avgustine. saqarTvelos eklesiis kalendari. Tb., 1985, gv. 217.<br />

3 dante. RvTaebrivi komedia. Targmani k. gamsaxurdiasi. Tb., 1941, gv. 383.<br />

4 t. mosia. saRvTo saxismetyveleba. zugdidi, 1995, gv. 92.<br />

96


„iqneba Cemi xeli fuWmxilvel winaswarmetyvelTa da sicruis<br />

misanTa winaaRmdeg. Cemi eris sabWoSi ar iqnebian isini, israelis saxlis<br />

wignSi ar Caiwerebian da israelis miwaze ver mivlen.<br />

„swored imis gamo, rom acduneben Cems ers, rom eubnebian, mSvidobao<br />

da ar aris mSvidoba, Cemi xalxi kedels aSenebs da, aha, eseni<br />

kiriT lesaven.<br />

„uTxariT mlesavT, Camowveba-Tqo Tqveni kedeli. wamova Tavsxma<br />

da, Tqven, yinulis qvebo, CamocvivdebiT da qariSxali amovardeba~. 1<br />

„grZneuli Semlocvelis~ aseTive gafrTxilebaa esaia winaswarmetyvelTan:<br />

„grZneul Semlocvels dasjis ufali~. 2<br />

„cru sibrZnis~ winaaRmdeg ilaSqrebda galaktioni („puSkini parizSi~).<br />

„dominos~ lirikuli personaJi sulier sazrdos ver hpovebs<br />

grZneuli moxucis jadosnur saxlSi da igonebs rwmeniT gajerebul<br />

warsuls, mas mudam axsovs „erTi Sori ocneba.. Zvel motividan~<br />

(„gulo ra gemarTeba~). poeti itanjeba „sayvareli aCrdilebis~ gau-<br />

CinarebiT, „saocari Senobisgan~ gaucxoebuli „idumali dominos~ wyurviliT:<br />

„aq xSirad vxedavdi sayvarel aCrdilebs:<br />

uecari gaxela, saocari Senoba,<br />

rogor movandomino.<br />

mesmis ucxo saxeli,<br />

mtanjavs me uSenoba,<br />

idumalo domino!~ 3<br />

Senoba da sasaxle mravalnairia galaktionis poeziaSi: „yinulis<br />

sasaxleTa munjni grovani~ („SexedeT miwa!~), `mefis sasaxle _ sisa-<br />

Zagle~ („sul male~), sasaxle _ aRfrTovanebis mona („aTrobda xalxTa<br />

mwuxareba~), ucnauri sasaxle, romlisgan ganSoreba aryofnis<br />

tolfardia („ucnauri sasaxle~), landebis sasaxle („saubari edgarze~),<br />

siyvarulis sasaxle („mova... magram rodis~). arsebobs kidev sasurveli<br />

„saxli-saunje~ („mSvidobis wigni~). poeti aris mgosani<br />

RmerTis da ara ama qveynis ZlierTa, miwier TavadTa mexotbe. is mxolod<br />

rwmenis, RmerTis monaa: „Tu mona xar, mona isev sakuTari rwmenis~<br />

(„idea~).<br />

galaktionis wignis furclebSi „dahqris misi sasaxlis landi~<br />

(„Rrublebi oqros amurebiT~) anu poetis wignSi davanebulia Rmer-<br />

1 biblia.., w. II, gv. 94.<br />

2 g. tabiZe. rCeuli. Tb., 1977, gv. 266.<br />

3 g. tabiZe. Txzulebani or tomad. t. I. Tb. 1973, gv. 89.<br />

7. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

97


Tis landi iseve, rogorc „momavlis Crdili~ („mimRere rame~). poetis<br />

mxatvruli qmnilebebis Zalmosilebas gvagrZnobinebs „axal-axali<br />

sasaxle~ („maRal mTazeda~). „dominos~ sasaxlis moxuci, „aTasgvar<br />

wamals da Selocvas~ rom mimarTavda, okultistia, `grZneuli Semlocveli~<br />

(esaia), „sicruis misani~ (ezekieli), romelsac asdevnebia<br />

„sanTlebis, wignebis wyevla da vedreba~, igi „risxvas, amxedrebas~<br />

imsaxurebs.<br />

poets uecrad „saocar SenobaSi~ aexileba Tvali, itanjeba<br />

„idumali dominos~ monatrebiT, irgvliv ki nairgvari niRbebi rialeben,<br />

Tumca ver Crdilaven umTavress _ uwindel, udiades cas:<br />

„araferi eSvela:<br />

niRabebi wiTeli, niRabebi aTasi!<br />

magram me momeCvena Cemi ca uwindeli,<br />

ufro udiadesi~. 1<br />

„ca, caTa ca, sulieri ca, caTa uvrcelesi, caTa umaRlesi mariam<br />

RvTismSoblis simboluri saxelia~. 2<br />

niRbebis karnavalSi „Cveni uwindeli, udiadesi cis~ mozmaneba<br />

uflis dedis monatrebis mimaniSnebelia. galaktioni xedavda „iqaur<br />

cas~ („iqauri ca foTliT qsovili~ _ „gobeleni~), darwmunebuli<br />

iyo, rom „aris wminda ca SuqiT mgznebare~ („grZnobaTa ferfli~).<br />

„iqauri cis~ brwyinvalebiT netarebda terenti graneli: („ra brwyinvalea<br />

ca iqauri~...). RmerTis uarmyofeli epoqis tragedias gamoxatavda<br />

galaktioni `damwvari cis~, `gacrecili da mtvriani cis~, „dalewili<br />

cis~, `dangreuli zecis~ saxeebiT.<br />

galaktions Ziebis procesSi mravali niRabi mousinjavs, magram<br />

mxolod sasurvelis niRabSi grZnobda Tavs daculad da, rac umTavresia,<br />

SeeZlo niRbis sulis gaTaviseba:<br />

„Cemi roli niRabiT<br />

iyo suli niRabis~ („bnel qimerebSi~) 3 .<br />

„dominoSi~ Zieba, xedvis gamZafreba idealis xelebis lands afiqsirebs,<br />

xolo cisartyelebis gamoCena sasikeTo feriscvalebis macned<br />

isaxeba:<br />

„landad sCanda xelebi da geZebdi TvalebiT.<br />

daRaluli TvalebiT! rekdnen cisartyelebi<br />

feris Cumi cvalebiT da mZafri gamalebiT~. 4<br />

1 g. tabiZe. Txzulebani or tomad. t. I, gv. 89.<br />

2 t. mosia. saRvTismSoblo saxismetyveleba. zugdidi, 1996, gv. 119-120.<br />

3 g. tabiZe. rCeuli, gv. 377.<br />

4 g. tabiZe. rCeuli, gv. 377.<br />

98


„cisartyela, irise xan iesos, xan mariamis simboluri saxelia~. 1<br />

ufals locva-vedreba aRevlineba („wmindao, damicev!~), raTa ganaridos<br />

im dawyevlil, saSiSar, samarismagvar saxls, romelsac mxolod<br />

sulis sikvdili moaqvs.<br />

„qalTa xmaSi faruli yvavilebi suroTi,<br />

Tovlis fer-umarili, gafiTrebis suraTi<br />

da Tvalebis wyvdiadi<br />

da sicilis fereba _<br />

rogorc yru baiaTi _<br />

fifqiT damemtereba...~ 2 .<br />

„Tvalebis wyvdiadi~ borotebas SegvagrZnebinebs, igi „yru baia-<br />

Tis~, „fifqiT mtrobis~... konteqstSi jdeba. „idumali domino~ ki sinaTlis<br />

momfenia, gansxvavebiT „Savi idumalebisagan~, „fardebis SrialSi~<br />

rom gvxvdeba.<br />

„Tovlis fer-umarili~ gafiTrebas moaswavebs, leqsis lirikul<br />

gmirs aZrwunebs aRmosavluri „yru baiaTi~, `Tovlis fer-umarili~<br />

da „fifqiT mtroba~. detalebiT miniSnebaa arsebiTze _ Tovlian samyaroze,<br />

romelic cdilobda daeviwyebina Cveni „udiadesi ca~ da<br />

„idumali domino~. pirveli saxe („Tovlis ferumarili~, `fifqiT<br />

mtroba~) qaragmaa Tovlian-yinuliani imperiisa, romelic angrevda<br />

rwmenis sasaxles da yinulis, sicarielis, sikvdilis saxlSi gvepati-<br />

Jeboda. „yru baiaTi~, anu Cveni aRmosavluri istoriuli mtris cru<br />

religiac iseve Rupavda suls, rogorc yinulovani samefos aTeistTa<br />

urwmunoeba.<br />

leqsi 1916 wliT TariRdeba, esaa marqsizmis, social-demokratiis<br />

uRmerTobis, aTeisturi satanizmis zeimis periodi. poeti xedavda<br />

mis Savbnel Zalas da RmerTs (wmindas) evedreboda Cvens sulTan<br />

wilnayari „uwindeli, udiadesi cis~ ZalmosilebisaTvis Seewyo xeli.<br />

„dominoSi~ Tu wyevlas, „risxvas, „amxedrebas~ imsaxureben saSi-<br />

Sari sasaxle da misi binadarni, poeti miesalmeba „saocar SenobaSi~<br />

zambaxis princesis _ (mariamis) xelebis TiTebis gaelvebas, `daCrdilul<br />

beWeds~, amasTan, am gamyinveli samefos siaxlovis miuxedavad,<br />

poetis arseba didebis sadguria: „oh, vici: sicividan terfamde var<br />

dideba!~<br />

dante evedreboda uzenaess: „didebis Senis natvifari momadle<br />

Cems suls~. 3 „RvTismetyvelebaSi suliwmindis RmrTeebaze saubrisas<br />

1 t. mosia. saRvTismSoblo saxismetyveleba. zugdidi. 1996, gv. 12.<br />

2 g. tabiZe. Txzulebani or wignad, w. I. Tb. 1988, gv. 84.<br />

3 dante. RvTaebrivi komedia. Tb., 1941, gv. 411.<br />

99


mudam aRniSnaven mis didebas da mzeebr brwyinvalebas~. 1 `pavle mociqulisTvis<br />

igi aris suli didebisa: „rameTu didebisai igi da RmrTisai<br />

suli Tquen zeda gansvenebul ars~, _ wers zviad gamsaxurdia 2 .<br />

galaktioni, rogorc suliwmindis madliT cxebuli, didebis TanxlebiT<br />

miiswrafvis parnasisken:<br />

„me momdevs ganTqmul saxelis taSi,<br />

dideba, cremli, Relva, muqara~. 3<br />

„diadi didebis~ Tanxlebis gancda axlavs striqonebs:<br />

„Sen gelis dafna,<br />

Sen diadi dideba gelis~. 4<br />

„dominoSi~ saSiSarTa sakrebulos ganerida poeti, kankeli aRimarTa,<br />

„masTan~ „ardarideba~ irCia, „alebiT~ (cecxliT) miaexla<br />

„idumal dominos~. „TiTebis grZel zambaxebze~ „daCrdiluli beWedi~<br />

ixila, jer mxolod konturebi isaxeboda sasurvelis:<br />

„masTan alebs mivitan,<br />

vetyvi... ardarideba!<br />

vici, frTasac ver axebs idumalad bejiTi,<br />

TiTebis grZel zambaxebs daCrdiluli beWedi~. 5<br />

beWedi, zecis beWedi mariam RvTismSobelia saRvTismSoblo simbolikis<br />

mixedviT 6 . galaktionis leqsSi es simboluri beWedi „daCrdilulia~.<br />

masSi landiviT Cans „molebi~, „motexili zafxuli~, rac<br />

„oxvris parolebs~ uxmobs:<br />

„landiviT maqvs naxuli<br />

beWdis TvalSi molebi,<br />

motexili zafxuli da oxvris parolebi~. 7<br />

erT leqsSi poeti „swuxs nazi frCxilebis grZel zambaxebs,<br />

swuxs sxvagvar cremlebs, TeTr beWdebis Tvalebs _ SiSvels, TeTr<br />

yvavils~ 8 .<br />

„TeTri beWedi~ mariamis saxelia, Tvali, yvavili _ qristesi,<br />

saRvTo saxismetyvelebis kvalobaze 9 . „SiSveli yvavili~ rwmenis damdablebaze<br />

mianiSnebs. leqsSi _ „xelebi~ aris „damsxvreuli beWdebis~<br />

1 z. gamsaxurdia. vefxistyaosnis saxismetyveleba. Tb., 1991, gv. 126.<br />

2 z. gamsaxurdia. vefxistyaosnis saxismetyveleba.., gv. 127.<br />

3 g. tabiZe. Txzulebani 5 tomad. t. I. Tb. 1993, gv. 200.<br />

4 g. tabiZe. rCeuli, gv. 307.<br />

5 g. tabiZe. rCeuli, gv. 307.<br />

6 t. mosia. saRvTismSoblo saxismetyveleba.., gv. 43.<br />

7 g. tabiZe. Txz., I, gv. 90.<br />

8 g. tabiZe. Txz., I, gv. 96.<br />

9 t. mosia. saRvTo saxismetyveleba.., gv. 191.<br />

100


saxe. sxvagan erT personaJs surs madonas (mariamis) xelebis ambori<br />

da „araqauri sunTqvis~ gancda: „bagiT Seexo madonas xelebs da igrZno<br />

sunTqva araqauri~ („Cveni dRis ambebs~) 1 .<br />

qarSi dakarguli beWdis saxe ubedobis reqviemia leqsSi „meri~.<br />

amasTan galaktions hqonda „sakuTari beWdiT moWrili~ oqro, anu Seudarebeli<br />

poeturi qmnilebebi. epiTetebi _ „daCrdiluli~, „damsxvreuli~<br />

anareklia realuri viTarebis, roca religiuri saxeebi, rwmena iyo<br />

ignorirebuli. vardis cvriani beWedi, locvebi, sameba, yvavilebi, ca, saukuno<br />

gamosalmeba (rwmenasTan), demonis gamoCena da „SeeWveba~ Rrma,<br />

mniSvnelovani saTqmelis gamJRavnebaa analogiuri paradigmebiT:<br />

„saRamov, vici,<br />

baRSi Sexval eklesiidan<br />

da gaocebis mwuxarebas masTan miitan.<br />

TiTqos beWdebze dageyreba vardebis cvari<br />

da surnelebiT aivseba Seni locvani.<br />

da mxolod RamiT igrZnobs suli,<br />

rogorc samebas: yvavilebs da cas, saukuno gamosalmebas!<br />

mogonebebi elvareben isev beWdebad,<br />

mova demoni, dafiqrdeba da SeeWvdeba<br />

da savanisgan sizmariviT miaqvs<br />

Ramis qars mxevalT galoba:<br />

SeibraleT, igi wminda ars!~ („saRamov, vici~) 2 .<br />

beWdebze dayrili vardebis cvari qristes gagvaxsenebs. mivmar-<br />

ToT biblias: „viqnebi cvari israelisaTvis, ayvavdeba rogorc SroSani<br />

da libaniviT gaidgams fesvebs~. 3 saRvTo simbolikaSi vardi xan<br />

qristes, xan mariams miemarTeba. beWedi RvinosTanac moiazreba: „CavuSvaT<br />

Rvinis siankareSi Cveni beWdebi~ („puSkini parizSi~). am frazaSi<br />

beWdis adresati mariamia, Rvinisa _ qriste. religiuri Sinaarsis<br />

Rvinis, Zveli Rvinis wyaro SeiZleba moviZioT bibliaSi: „gaumarTavs<br />

cabaoT ufali yvela xalxs am mTaze nadims msuye kerZebiT, nadims<br />

Zveli RviniT, Zveli, dawmendili RviniT~. 4<br />

saanalizo leqsis „zafxuli~ qristes saxelia fsalmunidan:<br />

„gvirgvini daadgi Seni sikeTis zafxuls<br />

da Seni nakvalevidan wveTavs simsuqne~. 5<br />

1 g. tabiZe. rCeuli, gv. 367.<br />

2 g. tabiZe. rCeuli, gv. 503.<br />

3 biblia.., w. II, gv. 273.<br />

4 biblia.., w. II, gv. 91.<br />

5 axali aRqma da fsalmunebi, stokholmi, 1992, gv. 588.<br />

101


zeviT beWdis epiTeti iyo `daCrdiluli~. zafxulis msazRvrelia<br />

`motexili~. „daCrdiluli~, „motexili~ unda niSnavdes ugulebelyofils,<br />

daviwyebisaTvis ganwiruls, anu rwmenis ignorirebazea<br />

aqcenti. aseTi iyo realoba. galaktioni Tavgadakluli eZebda Tavis<br />

saTayvano deda-Zes, mas mudam „rwmenis taxti~ edga. sxvagan beWedi<br />

(mariami) galaktionma moiazra vardis cvris, Rvinis saxeebTan, anu<br />

isev da isev religiur konteqstebSi.<br />

ufro rTuli da amoucnobi saxea beWdis TvalSi landiviT danaxuli<br />

„molebi~. zviad gamsaxurdia aRniSnavs, rom „odiseaSi~ qvesknelad<br />

STasvlisaTvis iyeneben jadosnur balaxs, molis, romelsac odisevss<br />

aZlevs kirke, kolxeTis mefis asuli. „vefxistyaosanSic~ fatmanis<br />

grZneuli mona mols wamoisxams da midis qajeTSi. e.i. moli<br />

iseTi balaxia, romelic exmareba adamians iniciaciaSi... „vefxistyaosnis~<br />

gmirebi _ tarieli, avTandili, fridoni moliT ki ar gadian<br />

iniciacias, aramed iaraRis ZaliT. „vefxistyaosnis~ avtorisaTvis moli<br />

iniciaciis arakanonzomieri gzaa, vinaidan mas iyenebs grZneuli<br />

zangi, Savi magiis mimdevari, Tanac fatmanis mona. TviT sityva „moli~,<br />

rogorc Cans, uZvelesi qarTuli sityvaa, Tanac misi gamoyeneba<br />

kolxeTis mefis asulis mier unda miuTiTebdes antiuri iniciaciis<br />

institutis kolxur warmoSobaze, rasac aRniSnavs o. neeraxeric~. 1<br />

nana kucias mixedviT, molebi yvavilia xalxur poeziaSi: „qalsa<br />

visme erqva SroSani, xuTsa TiTsa ecva beWedi, beWdis Tvalsa moli mosula~.<br />

2 nana kucia imowmebs aseve, rismag gordezians: „odiseas~ mixedviT,<br />

moli RmerTebis enaSi arsebuli sityvaa. homerosis ganmartebiT, es<br />

aris Savi Zirisa da rZis msgavs yvavilTa mqone mcenare kirkes kunZul<br />

aieze... `moli ixmareba yovelgvari Targmanis gareSe~. 3 aqedan gamomdinare,<br />

mkvlevari varaudobs: „iqneb rZis msgavs yvavilTa mqone mcenareSi<br />

SroSani igulisxmeba, RvTismSoblis yvavili~. „erTurTs Tanxvdeba<br />

TiTqos xalxuri poeziis, homerosisa da galaktionis paradigmebi~. 4<br />

yvavilebis saxelebia xalxurSi nugeSi (galaktionTanac _ „pirvel<br />

Tavelebs~), qristesisxla, mariamula. galaktionis „molebis~ Sinaarss<br />

rom ufro mivuaxlovdeT, gavixsenoT isic, rom molebi arian<br />

mahmadianTa sasuliero pirebi. erTgan poeti wers:<br />

„da igonebdnen molebs,<br />

1 z. gamsaxurdia. vefxistyaosnis saxismetyveleba., gv. 215-216.<br />

2 qarTuli poezia. t. 17, Tb., 1985, gv. 14.<br />

3 n. kucia. galaktionis `domino~. _ wgn. n. kucia. literaturuli werilebi.<br />

Tb., 2005, gv. 93.<br />

4 n. kucia. galaktionis `domino~.., gv. 10-11.<br />

102


ogorc dawyevlil sindiss.<br />

idga gaSiSis sevda,<br />

mware nisliviT vrceli,<br />

mas burusebze xvevda TeTri obobas qseli~ („sad dasasruli<br />

iyo~) 1 .<br />

sulxan-saba orbelianis mier gaigivebulia „muyrni~ da mola:<br />

„muyri _ mahmadianTa mola~. 2 „vefxistyaosanSi~ gulwasuli tarielis<br />

mosasuliereblad mosuli mahmadianTa sasuliero pirebi ironiulad<br />

arian moxsenebulni:<br />

„srulni muyrni da mulimni me gare Semomcvidian,<br />

maT xelTa hqonda musafi, yovelni ikiTxvidian,<br />

mter-dacemuli vegone, ar vici, ras Cmaxvidian...~. 3<br />

„dominoSi~ moli ki ara, molebia, es mravlobiTis forma ki<br />

molidanac miiReba da moladanac. raki zeviT „baiaTia~ (aRmosavluri),<br />

iqneb aq „molaa~ da ara moli da Tu „molia~, kirkes jadosnuri balaxi,<br />

Tu yvavili, isev im „dRegrZeli moxucis~, aTasgvari wamlisa<br />

da Selocvis ostatisaTvis saWiro grZneulebis saSualebaa, romelic<br />

cdilobs „daCrdilos~ beWedi _ mariami. miT ufro, mere irkveva, rom<br />

zafxulic (Zveli qarTuliT gazafxuli _ saRvTo Sinaarsis saxeli)<br />

`motexilia~.<br />

vfiqrobT, uTuod kavSirSia es jadosnuri moli am „cru misanis~,<br />

„cru winaswarmetyvelis~ satanur saqmianobasTan, romliTac<br />

cdilobs idumali „dominos~ gauCinarebas, beWdis daCrdilvas, zafxulis<br />

ignorirebas.<br />

galaktioni sxvaganac „wuxs` „TeTr beWdebis Tvlebs~, („samreklo<br />

udabnoSi~), gazafxulis gaqrobas: „ra adre gaqra gazafxulis<br />

mziani Crdili~ („elegia~), `gazafxulisa gahqra mSveneba da miefara<br />

nisls sizmareuls~ („Zveli wignebis gverdebs areuls~). 4<br />

„dominoSi~ „TeTri kvamlia~ qvegamxedvari yinulovani mezoblis<br />

Tu pirsisxliani axlo aRmosavleTis zRaprebis da baiaTebis... anu<br />

ori ukiduresoba. poetis gulmxurvale locviT uCinardebian „bednier<br />

samkvidros~ amaod maZebar mzakvarTa aCrdilebi... bolos mainc kankeli<br />

aRimarTeba didi wvalebis, Ziebis, monatrebis Semdeg, didi Zalisxmevis<br />

Sedegad. poets axsovs ganukiTxaobis periodis „ca ukankelo~<br />

(„sad iyo smena da gagoneba~), msoflio omis dros Zirs dagde-<br />

1 g. tabiZe. Txzulebani or tomad. t. I, gv. 66.<br />

2 sulxan-saba orbeliani. leqsikoni qarTuli, I. Tb. 1991, gv. 530.<br />

3 SoTa rusTaveli. vefxistyaosani. Tb., 1991, gv. 72.<br />

4 g. tabiZe. Txzulebani or tomad, t. II, gv. 307.<br />

103


uli kankeli, Camavali mze, Rriankeli, cisartyelebi:<br />

„egdo kibeze oqros kankeli,<br />

Camavali mze lurji xelebiT da Rriankeli,<br />

cad mimavali cisartyelebiT~ („qari, msoflio omis mauwyebeli~)<br />

1 .<br />

rwmenis zeobisas moCans „TvalebaSkara cecxlis kankeli~ („dabrunda<br />

grZnoba da sisadave~). „dominoSi~ gacudda „yru baiaTi~, fifqiT<br />

mtroba. grZneuli moxucis saSiSari, sikvdilis momtani sasaxlidan<br />

lirikulma personaJma „saocar SenobaSi~ gadainacvla da gamoCnda<br />

domino, locva-vedrebiT miRweul iqna mizani. nana kucias azriT, domino<br />

aris mariami. mkvlevari eyrdnoba ganmartebiT biblias, romlis<br />

mixedviT, mariami berZnulad aris maria, arameulad - mariami, ieronimes<br />

mixedviT ki igi niSnavs dominas~. 2 domen, domeniko gvxvdeba dantes<br />

„RvTaebriv komediaSi~: „domeniko... mebaRea igi qristesi, soflad<br />

mosuli uflis baRis mosaSeneblad~. 3 guram doCanaSvilis „samoseli<br />

pirvelis~ domeniko uZRebi Svilia, mamasTan (RmerTTan) mudmiv kontaqtSi<br />

myofi.<br />

galaktion tabiZe afiqsirebda, rom aTeistur periodSi axali<br />

eresi mkvidrdeboda: „epoqa isvris axal eresebs~. vfiqrobT, poetebis<br />

mefis domino aris eresis dasaTrgunavad, miwaze uflis venaxis mosa-<br />

Seneblad mosuli piri, romlis movlinebasac natrobda „dominos~ avtori.<br />

domino faqtobrivad, poetis meore mea, idumali meore saxe,<br />

romelic gaerTsuldeba misi uflis wyurviliT savse pirovnebasTan,<br />

xolo vidre es moxdeba, igi itanjeba uzenaesTan Serwymis surviliT.<br />

galaktionisaTvis ucxo iyo<br />

„amaod Seqmnil ciur sulTan<br />

mxurvale locva<br />

da qveyniurad Seqmnil kerpTan<br />

mware Secdoma~ („sanam Sors iyav~) 4 .<br />

„momavlis Rrma sibrZniT Tvalnaxeli~ poeti qmnida ara muxambazebs,<br />

ara aRmosavlur baiaTebs an romanseroebs, aramed dardis, sikvdilis<br />

dammarcxebel saRvTo hangebs, samoTxis xmebs, cxovrebis zRvaze<br />

gadamyvan frTian simRerebs:<br />

„gevedrebi, gamagone,<br />

is simRera, me rom miyvars,<br />

1 g. tabiZe. rCeuli, gv. 153.<br />

2 n. kucia. galaktionis `domino~.., gv. 10.<br />

3 dante. RvTaebrivi komedia, gv. 324.<br />

4 g. tabiZe. Txuzulebani xuT tomad. t. I, Tb. 1993, gv. 130.<br />

104


laJvardovan frTebis mqone,<br />

Sua zRvad rom gadamiyvans~ („odes mZime rame dardi~) 1 .<br />

galaktioni upiratesobas aniWebda „siyvarulis simReras~:<br />

„gulSi JRers ra xania,<br />

siyvarulis simRera,<br />

rogorc erTaderTi xsna,<br />

erTaderTi imedi~ („ilias motivi~) 2 .<br />

siyvaruli RmerTia: „RmerTi siyvarulia~ 3 (ioane, 4,8). poetis<br />

gulSi erTiÛRmerTis siyvaruli xmianobda:<br />

„..Sens gulSi erTi gaxmaurdeba zeca da RmerTi,<br />

ros dagSordebi _ var me zedmeti,<br />

saSineleba da jojoxeTi~ („ar gapativa~) 4 .<br />

galaktionis `domino~ aris poetis ukidegano sulis odisea samaresaviT<br />

dawyevlili saSiSari saxlidan „saocari Senobisken~, uwindeli<br />

udiadesi cisken, Zebna, Zieba, xetiali sulis uxilav labirin-<br />

TebSi. poetma, epoqis eresis miuxedavad, ipova Tavisi wminda qristianuli<br />

oreuli. poeti aq aris ara „me, aramed „is~. meore Tu mesame<br />

piriT sakuTari arsebis warmoCena saerTod axasiaTebda poets: „Sen,<br />

galaktion, ici~, `vican, galaktion SenSi aqteoni~. `epoqis gedi ocnebas<br />

mReris gabediTebiT~, `is mReris, rogorc daris dareba~, `rogorc<br />

erTia qveyana mTeli, ise erTia galaktioni~... poets „wuxiliT<br />

avsebda is, rom „siyvarulis xma arsiT ismoda~. samagierod iyo „valaleba<br />

grZnobaT damxobis~ („is~). magram epoqaluri kataklizmebis<br />

miuxedavad, mis leqsebSi gamudmebiT JRerda ciuri simfonia, „sixarulis<br />

uvertura~, rac locvasaviT amaRlebuli da diadia. „ratom aravin<br />

iyo, roca movedi, roca viZaxdi da aravin iyo pasuxis gamcemi~,<br />

_ kiTxulobda winaswarmetyveli esaia 5 .<br />

winaswarmetyvelis darad, galaktionsac igive problema awuxebda:<br />

„rodesac me movel, aravin ar Canda~ („me moval~) 6 .<br />

poetis mwuxare, spetaki wigniT cocxldeboda „imedTa mdelo~,<br />

ismoda „locva-vedreba, galoba axali~. gamocxadebis mixedviT, meqnareTa<br />

xmis, axali sagaloblis Seswavla mxolod waubilwavT, Rmer-<br />

Tisgan gamosyidulT xelewifebaT, romelTac gangebam daakisra „ukve<br />

Camqrali alis~ anTeba, dakarguli grZnobis moZieba, „damarxuli ime-<br />

1 g. tabiZe. rCeuli, gv. 447.<br />

2 g. tabiZe. Txzulebani or tomad, t. 2, gv. 429.<br />

3 g. tabiZe. Txzulebani or tomad, t. 2, gv. 223.<br />

4 g. tabiZe. rCeuli, gv. 239.<br />

5 biblia.., II, gv. 221.<br />

6 g. tabiZe, rCeuli, gv. 76.<br />

105


dis~ gacocxleba, „aRdgomis kvalis~ migneba („axali weli~). „dominoSi~<br />

qristes simboloebia: sanTeli, wigni, zafxuli. mariamis saxexatebia:<br />

udiadesi ca, xelebi, TiTebis grZeli zambaxebi, beWedi.<br />

saanalizo leqsSi galaktionis pirovneba gacxadda, rogorc<br />

„qristes sxivebiT Semosili mcenareulis~ (dantes frazaa) zeciuri<br />

vardebis, alvis xis „SemoSenebiT~ (galaktionis terminia) gatacebuli,<br />

uflisagan kurTxeuli mebaRe anu domino. „domino~ poetis mier<br />

sakuTari zeciuri misiis, uflis erTguli msaxurebis SegrZnoba-gacnobierebaa<br />

originaluri poeturi xerxebiT da, amdenad, epoqis yvelaze<br />

mwvave problemis dasma-gadaWraa sulieri individualobis mauwyebeli<br />

saxe-xatebiT, anu TviT poets rom davesesxoT, „esaa grZnoba<br />

kvlav siyvarulTa, gadaqceuli sxvisaTvis Waobad~...<br />

„domino~ mudam iwvevda mkiTxvel-specialistTa interess. i. ken-<br />

WoSvili galaktionis „dominoSi~ andrei belis „maskaradis~ gavlenas<br />

xedavs 1 . z. saria eTanxmeba am mosazrebas: „es leqsi marTlac iwvevs<br />

andrei belis „maskaradis asociacias~. 2 mkvlevari aseve eZebs paralelebs<br />

aleqsandre blokis rkalebTan: „Маска~ da `Снежная маска~,<br />

sadac „qali, vneba da qaris stiqia ganuyofelia.~ z. saria imowmebs<br />

blokis leqsebis cikls „Пляски смерти~ - imis gamo, rom masSi aris<br />

aCrdilTa motivi, sikvdilis TemasTan gaSinaureba da gaucnaurebuli<br />

garemo. „belis leqss erTvis refrenad taepi: „Маска смерти, чёрное<br />

домино~. `galaktionTan domino SeiZleba moTamaSe bedisweris simbolo<br />

iyos~, _ askvnis zeinab saria 3 .<br />

s. sigua exeba wiTeli dominos saxes, romelic SiSismomgvrelia<br />

da gvxvdeba andrei belis roman „peterburgSi~. 4 es igive nikolai ableuxovia,<br />

senatoris vaJi, romelmac maskaradze saidumlo baraTi waikiTxa.<br />

man pensnes gakeTebisas niRabi aiwia da yvelas Tvalwin gamoCnda<br />

niRabaxdili, SiSismomgvreli domino. es SemTxveva skandaliT dasrulda.<br />

edgar pos „wiTeli niRabis sikvdilSi~ wiTeli masxaras ni-<br />

Rabia. „galaktions „peterburgi~ wakiTxuli ar hqonda, roca „domino~<br />

dawera, ase rom, soso sigua gamoricxavs andrei belisa da, miTumetes,<br />

edgar pos qarTvel poetze gavlenis moments 5 .<br />

vfiqrobT, galaktionis „domino~ gansxvavebulia a. blokis, a. be-<br />

1 i. kenWoSvili. galaqtionis samyaroSi. Tb., 1999, gv. 133.<br />

2 z. saria, galaktion tabiZis intimur-meditaciuri da samoqalaqo-publicisturi<br />

lirika. Tb. 2003, gv. 132.<br />

3 z. saria. galaktion tabiZis intimur-meditaciuri.., gv. 133.<br />

4 s. sigua. qarTuli modernizmi. Tb., 2002, gv. 315.<br />

5 s. sigua. qarTuli modernizmi.., gv. 315.<br />

106


lis, edgar pos dominosagan, igi ufro dantes domenikos uaxlovdeba.<br />

Cveni SexedulebiT, domino aris galaktionis Semoqmedebis erT-erTi<br />

umTavresi problemis _ RmerTis Ziebis, misi povnisa da qristianuli<br />

rwmenis SeubRalavad dacva-Senaxvis ideis mxatvruli xorcSesxma ganumeorebeli<br />

saxe-simboloebiT.<br />

LUARA SORDIA<br />

CHARACTERS AND ASPECTS OF<br />

GALAKTION TABIDZE’S “DOMINO”<br />

Problem of belief, Christian religion engages a central place in Galaktion<br />

Tabidze creative work, who treats the above question by symbolic-metaphorical<br />

aspects. Such aspects are the keys of poet’s ideology in most cases. The poem<br />

“Domino” has been written in 1916 in the period of atheism and shows a<br />

process of searching Christian ideal and finding it by the poet. Galaktion opposed<br />

to the satanic materialism, Eastern religious, liar foretellers and warned that<br />

denial of veritable belief, mixing up of orients, idealization of idols, occultism,<br />

representative of which is a “magician old man” of “domino”, is a way of losing<br />

soul. In the Poet’s opinion, Christian Holly Trinity is the rescuer of soul,<br />

the ideal of morality. Domino is twin of Calaktion’s soul, which appeared on<br />

the land as a guard of belief. In the poetry face of Christian God is symbolic:<br />

candle, book, spring. There are appointing paradigms on Virgin Mary: the greatest<br />

sky, ring. Galaktion’s “Domino” differs from A. Block’s, A. Bell’s, Edgar<br />

Po’s Domino, it is close with Dante Domeniko most of all. The Georgian<br />

poet is absolutely original in the thinking of a problem and a question as well.<br />

107


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

108<br />

lado Wania<br />

xvedri wamebisa<br />

k. gamsaxurdias SemoqmedebaSi sxivmosili mgrZnobelobiTa da Rv-<br />

Taebrivi madliTaa warmoCenili qarTveli dedis sulieri samSvinveli.<br />

deda mwerlisaTvis sicocxlis netarebis masuldgmulebeli wyaroa,<br />

romlis salbuni da aTinaTi Svilebs sicocxlis karibWemde mihyvebaT.<br />

mweralic xarbad daewafa dedis mier davanebul sulier wyaros, amas-<br />

Tan erTad, mtkivneulad ganicdida im garemoebas, rom mSoblebis amagi<br />

jerovnad ar iyo dafasebuli misi mxridan. arada es xarki yvela WeSmaritma<br />

kacma unda gaiRos. k. gamsaxurdia erTgan aRniSnavs: `yovel<br />

did xelovans xarki miucia am diadi grZnobisaTvis, romelic marTebs<br />

yovel kacs, yovel suliers sakuTari mSoblisadmi~. 1<br />

mwerlis sulier formirebaSi mniSvnelovani wvlili miuZRvis<br />

dedamiss elisabed TofuriZes, romelic friad morwmune da RvTisnieri<br />

qalbatoni yofila. is dawolis win mudmivad loculobda, fsalmunis<br />

leqsebs galobda da eklesiaSi wirva-locvasac sistematurad<br />

eswreboda. patara kostantine xSirad dahyavda eklesiaSi, RvTismosaobas<br />

da rwmenisadmi Tayvaniscemas unergavda bavSvs, romelic xasiaTi-<br />

Ta da niWierebiT aSkarad gamoirCeoda Tavisi Zmebisgan. es SeumCneveli<br />

ar darCeniaT mSoblebs da maT imTaviTve izrunes, rom bavSvisaTvis<br />

Sesaferisi ganaTleba miecaT. svimon gamsaxurdiam Svili quTaisis<br />

saTavadaznauro gimnaziaSi miabara. mSoblebi yuradRebas ar aklebdnen<br />

konstantines, magram male, mamis gardacvalebis Semdeg, bavSvis aRzrdis<br />

mTeli simZime elisabed TofuriZis mxrebs daawva, romelmac, Tavis<br />

mxriv, Svils obloba da miusafroba ar daatyo da dReniadag misi<br />

inteleqtualuri cnobierebis gafarToebaze zrunavda. amasTan erTad,<br />

deda gumaniT grZnobda, rom Svilis momavlisaTvis prioritetuli<br />

mniSvneloba mis evropaSi gamgzavrebas eniWeboda. marTalia, misTvis<br />

autaneli iyo SvilTan ganSoreba, magram roca amis saWiroeba dadga,<br />

elisabeds erTi wamiTac ar uyoymania da konstantines evropaSi gasamgzavreblad<br />

saTanado pirobebi Seuqmna. mzrunvelma dedam sofelSi<br />

1 k. gamsaxurdia. daviT kakabaZe. _ Txzulebani. aTtomeuli. t. IX. Tb.,<br />

1985, gv. 500.


saxlic ki gayida da aTasi oqros maneTi laipcigSi gaugzavna konstantines,<br />

romelsac am nivTierma daxmarebam sulze mouswro, Tumca,<br />

dedasTan ganSorebiT gamowveul sulier satanjvels veranairi fuliT<br />

ver ganiqarvebda.<br />

k. gamsaxurdias germaniaSi gamgzavreba pirvel msoflio oms daemTxva.<br />

mwerali, rogorc ruseTis imperiis qveSevrdomi, daapatimres<br />

da ismaningis cixeSi gamoamwyvdies. misTvis wameba iyo imis Secnoba<br />

da gaazreba, Tu rogor daitanjeboda dedamisi, Svilis cixeSi moxvedris<br />

ambavs rom gaigebda. amitomac Soreuli germaniidan gamogzavnili<br />

cremliT dawerili weriliT cdilobda daemSvidebina dedis aforiaqebuli<br />

suli:<br />

_ Cemo Zvirfaso dediko, rogor xar, Seni Wirime. amdeni xania<br />

Seni werili ar minaxavs. sul Sens suraTs vuyureb _ xandaxan tyveebi<br />

modian, mixsnian saaTis medalions da ixedebian Sig. es Seni colia<br />

es dedaa _ Zlier ggavs, meubnebian. marTla dediko sul mudam<br />

gxedav sizmarSi _ sul xlaforTob raRacas.<br />

me mgoni omi saSobaod gaTavdeba, ase rom male gnaxavT yvelas.<br />

omi rogorc ki gaTavdeba, maSinve Camoval. imwamSive Cavjdebi matarebelSi<br />

da gamovqandebi da aTass gakoceb Cemo dediko 1 .<br />

k. gamsaxurdias erCivna ucxoeTSi momkvdariyo, vidre dedas saqarTveloSi<br />

raime gasWirveboda. amiT aixsneba misi ganuwyveteli mudara<br />

pirveli meuRlisadmi, bereka vaSaZisadmi, raTa mas mometebuli<br />

yuradReba gamoeCina dedamisis mimarT. Tumca mwerali amas ar dasjerda<br />

da cdilobs germaniidan gaumarTos xeli dedas, odnav mainc Seumsubuqos<br />

moxucebul qals Tavisi jvari wamebisa. am mizniT is sTxoda<br />

rebekas, rom es ukanaskneli dakavSireboda gaz. `saxalxo saqmis~ redaqtors,<br />

samson fircxalavs, romelic elisabed TofuriZes yoveli<br />

Tvis bolos 100 maneTs miawvdida. mwerals surda, vinme sando kacisaTvis<br />

daevalebina am saqmis mogvareba. aseT pirovnebad mas Tavisi Zma,<br />

aleqsandre warmoedgina, romelsac miando kidec am saqmis mowesrigeba,<br />

magram aleqsandres ver moubams Tavi am davalebisaTvis, ris gamoc,<br />

gulmosuli mwerali Tavis Zmas werilebSi dedisadmi gamoCenili<br />

gulgrili damokidebulebisaTvis sajarod kicxavs da amunaTebs 2 .<br />

k. gamsaxurdia TiTqmis yvela gamogzavnil werilSi umorCilesad<br />

sTxovs meuRles, janmrTelad da uvneblad daaxvedros deda. imasac<br />

Seaxsenebs, rom amiT Sendami Cems survils erTi-orad gaaaskecebo.<br />

mwerali rebekas penelopas eZaxis. amiT is calsaxad mianiSnebda Tavis<br />

1 gaz. `graali~, 1996, #7, gv. 3.<br />

2 gaz. `graali~, 1996, #7, gv. 3.<br />

109


meuRles, rom masac penelopes msgavsad unda etvirTa mZime xvedri.<br />

mwerali ase naRvlobs Tavis gamwarebul beds: `ra uvargisi Svili<br />

gamovadeqi sawyal dedas. Tavisi sicocxle Semomavlo da axla ase<br />

RvTis anabarad davtove~. 1 am vedrebaSi odisevsis sevda SeigrZnoba.<br />

gamZafrebuli damokidebuleba hqonda el. TofuriZes konstantines<br />

qorwinebasTan dakavSirebiT. roca mwerali rebekas daSorda da<br />

evropas marto gaemgzavra, deda SiSobda Svili ucxo qalze ar daqorwinebuliyo.<br />

amitomac, roca konstantine germaniidan dedas atyobinebda:<br />

_ `deda, ra Camogitanoo<br />

_ nurafers nu Camomitan, oRond aravin Camomiyvanoo~, 2 _ uTvlida<br />

deda Svils, romelic Tavadac uaryofiTad iyo ganwyobili Sereuli<br />

ojaxisadmi. mas verc warmoedgina Tanamecxedred hyoloda ise-<br />

Ti qali, romelic dedamiss qarTulad ver daelaparakeboda. mTeli<br />

pasuxismgeblobiT miuTiTebda am faqtorze:<br />

_ `mTavari isaa, rom me araqarTvel qals ver SevirTav. sxva ar<br />

iyos ra imitomac, rom dedaCemma qarTulis garda arc erTi ena ar<br />

icis~. 3 umTavresad, am mizeziT aixsneba is, rom mwerals ucxoeli qalebis<br />

siyvarulis daTmoba mouxda, Tumca, miuxedavad amisa, madls<br />

miawevs ufals, vinaidan eg rom ar eqna, samSobloc dakarguli eqneboda<br />

da sayvareli dedac.<br />

marTalia, k. gamsaxurdia ucxo qalze ar daqowinebula, Tumca<br />

Tavisi Seurigebeli, meomruli xasiaTis gamo, sxva sadardebeli gau-<br />

Cina mSobel dedas. mwerali daufiqreblad gaeSura TurqeTis frontis<br />

xazze, sadac sabrZolo naTloba miiRo. roca frontidan uvnebeli<br />

dabrunda, dedam es uTxra Tavis saamayo Svils:<br />

_ `es Cemma locvebma giwies Svilo~. 4<br />

k. gamsaxurdiam bolSevikebis mier Tbilisis aReba mZimed ganicada.<br />

usafrTxoebis mizniT, man deda sofelSi gaxizna, Tumca is iq<br />

didxans ar darCenila da saerTo gaWirvebis Jams Svils amoudga<br />

gverdSi, romelsac im wlebSi marTlac rom ar ulxinda. dauxures<br />

Jurnali `alioni~ da `saqarTvelos samreklo~. universitetidan gaa-<br />

Zeves, SimSilma karze miukakuna. amis gamo Tavis mokvlac bevrjer ganizraxa,<br />

Tumca moxucebuli deda ebraleboda da ukeTur ganzraxvaze<br />

1 gaz. `graali~, 1996, #7, gv. 3.<br />

2 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri. g. leoniZis saxelobis<br />

literaturis istoriis muzeumi, gv. 104.<br />

3 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 65.<br />

4 gaz. `literaturuli saqarTvelo~, 1991, #28, gv. 3.<br />

110


fiqrs Tavidan icilebda. Tavad el. TofuriZe gautexeli sulis adamiani<br />

iyo. misTvis ucxo gaxldaT bediswerasTan Segueba da konstantines<br />

sulierad ase amxnevebda: `risi geSinia Svilo, sakerav manqanas<br />

viyidi erTs, qurTebis sacvlebs Sevkerav da miT varCen ojaxs~. 1<br />

sul male mwerals xelisuflebasTan urTierToba kidev ufro<br />

gaurTulda. 1924 wlis agvistos amboxebisas ki mis sicocxles seriozuli<br />

safrTxe daemuqra. komunistebi yovelgvari samxilis gareSe<br />

lamobdnen konstantines saxeli ajanyebulebTan daekavSirebinaT da<br />

amis safuZvelze daepatimrebinaT kidec. mwerals SeeZlo sulac gadaxvewiliyo<br />

saqarTvelodan, Tumca SiSi hqonda, misi gaqcevis gamo<br />

dedasTvis ar daeSavebinaT raime. am mizeziT SeuTvala `Cekas~ Tavmjdomaris<br />

moadgiles l. berias, Cekistebi gamoagzavneT da damiWireTo 2 .<br />

mwerali daapatimres da metexis cixeSi gamoamwyvdies. mTeli es periodi<br />

deda mzrunvelobas ar aklebda konstantines.<br />

k. gamsaxurdia cixidan male gaaTavisufles, Tumca bolSevikebi<br />

cdilobdnen, misTvis sasicocxlod jojoxeTuri pirobebi SeeqmnaT.<br />

misadmi amgvar damokidebulebas, uwinaresad, deda ganicdida, romelic<br />

absoluturad iyo darwmunebuli, rom konstantinesTana patiosani, ganaTlebuli<br />

da gabeduli vaJkaci sxva ar iyo amqveynad. mwerali mogvianebiT<br />

gaixsenebs:<br />

_ `sabralo dedaCemi metyoda xolme jer kidev menSevikebis<br />

dros: noe Jordaniam seminariis sami klasis swavla Zlivs moicodvila,<br />

Sen berlinis <strong>universitetis</strong> doqtori xar, ase rom, saqarTvelos<br />

prezidenti Sen unda iyveo.<br />

me gamecina.<br />

Sen xom gagigonia dedi: kacs sofelSi ar ayenebdnen da mamasaxlisad<br />

amirCieTo. prezidentoba ra Wirad minda. Cems qveyanaSi damayenon<br />

da muSaobis ufleba momcen, sxva raRa minda.~ 3<br />

elisabed TofuriZe Svilis devnas xelisuflebis mxridan mZimed<br />

aRiqvamda, Tumca sasowarkveTilebaSi ar vardeboda. roca mwerals mesamejer<br />

daupires dapatimreba, saxlSi SemoWril Cekistebs dedam xistad<br />

uTxra:<br />

_ ai rogori mxecebi xarT Tqven, ZaRlic ki gaaxela Tqvenma<br />

mosvlam 4 .<br />

Tumca CekistebSic iyvnen gulmowyale adamianebi. saqarTvelos `Ce-<br />

1 gaz. `literaturuli saqarTvelo~, 1991, #29, gv. 4.<br />

2 gaz. `literaturuli saqarTvelo~, 1991, #29, gv. 4.<br />

3 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 181.<br />

4 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 108.<br />

111


kaSi~ msaxurobda vinme popovi, sikvdilis komendanti, rogorc mas Searqves.<br />

is did mzrunvelobas iCenda mwerlisadmi. man sakuTari iniciativiT<br />

`Cekas~ manqaniT miiyvana elisabed TofuriZe Tbilisis sadgurze<br />

SvilTan gamosaTxoveblad, romelsac 10 wliT solovkaze gadasaxleba<br />

miusajes. deda mxned Seegeba saerTo gansacdels, sulierad dazafruls<br />

erTi cremlic ar Camougdia, mxolod es uTxra konstantines:<br />

_ `aba Sen ici, ar SeSinde da ar Semarcxvino~. 1<br />

mwerals gadasaxlebaSi deda xSirad esizmreboda da es zmaneba<br />

mas sulier simtkices hmatebda, mxneobas unergavda, daumorCileblobis<br />

suls uRvivebda. Tavis mxriv, el. TofuriZe mTeli ZalisxmeviT<br />

lamobda Svilis tyveobidan daxsnas. man gulmowyalebis da mitevebis<br />

werilic gaugzavna s.s. saxelmwifo politsammarTvelos ufross mamia<br />

oraxelaSvils, romelsac mwerlis mimarT garkveuli TanagrZnoba gaaCnda.<br />

saxelmwifo Cinovnikma mwerlis dedis werili saqarTvelos<br />

sabWoebis cak-is Tavmjdomares _ f. maxaraZes gadaugzavna; ganawamebi<br />

qali ase moTqvams Tavis gasaWirs:<br />

_ `momiteveT, rom saxelmwifo saqmeebiT uzomod datvirTul<br />

adamians am Cemi TxovniT gawuxebT, magram sxva gamosavali ar maqvs<br />

da, imedia, mousmenT Svilis ubedurebiT gatanjul dedas.<br />

piradad mindoda Tqveni naxva, magram imdenad dauZlurebuli moxuci<br />

var, rom amis SesaZleblobac ar maqvs. SeiZleba mogexsenebaT,<br />

rom Cemi Svili k. gamsaxurdia ukve erTi weliwadze metia dapatimrebulia.<br />

amJamad is imyofeba solovkaSi - avadmyofi, dasustebuli. is<br />

avad iyo aq yofnis drosac, xolo solovkis mxaris haeri, es xom<br />

misTvis pirdapir daRupvaa, sikvdiliT dasjas udris. da, ai, mogmar-<br />

TavT Tqven, rogorc iseT adamians, romelsac SeuZlia misi mdgomareobis<br />

Semsubuqeba, Svilis sikvdilis xelidan gamotaceba, ubeduri dedisaTvis<br />

dabruneba.<br />

garwmunebT, rom mis winaaRmdeg wamoyenebuli braldeba sruli<br />

gaugebrobaa. Tu mas marTlac dauSavebia raime, Tavisi-axalgazrdobiT.<br />

man Tavisi danaSauli ukve gamoisyida Tavisi tanjviTa da sasjeliT.<br />

is mogexsenebaT, mweralia, kulturuli Zala, romelic yovelTvis<br />

SeZlebs Tavisi muSaobiT sargebloba moutanos qveyanas da Tu codva<br />

ram miuZRvis xalxisa da mTavrobis winaSe, am muSaobiT gamoisyidis.<br />

maS, daubruneT ubedur dedas misi sayvareli Ze, qveyanas _kulturuli<br />

moRvawe, SeundeT, Tu ram daaSava, mieciT saSualeba, emsaxuros<br />

xalxs. Tu SeuZleblad CaTvliT mis saqarTveloSi dabrunebas,<br />

mianiWeT ufleba samxreT oseTSi an ukrainaSi cxovrebisa, rac, yovel<br />

1 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 115.<br />

112


SemTxvevaSi, misi sicocxlisaTvis ar warmoadgens safrTxes, nu gamicruebT<br />

ukanasknel imeds, pativcemulo mamia, SeibraleT sabralo<br />

moxuci deda, gevedrebiT, nu daayovnebT Cemi Txovnis Sesrulebas. Ti-<br />

Toeul dRes SeuZlia aRmac daatrialos, waRmac mimarTos misi Sesustebuli<br />

janmrTelobis saqme~. 1<br />

gulis sisxliT dawerilma werilma iqneb Seberebuli guli au-<br />

Cuya f. maxaraZes, rameTu man imavdroulad dasva sakiTxi k. gamsaxurdias<br />

saqmis gadasinjvis Sesaxeb, ramac, sabolood, mwerlis Sewyaleba<br />

da vadaze adre gaTavisufleba daaCqara. k. gamsaxurdia solovkidan<br />

1928 wels gaaTavisufles. Tbilisis sadgurSi mas Zmebi daxvdnen. ma-<br />

Ti SeZrwunebuli saxeebi mowmobda imas, rom deda ukve cocxali ar<br />

iyo. sikvdilis win Turme is mxolod erT rames sTxovda Svilebs:<br />

_ `pirze xeli damafareT, egeb es oxeri suli ar amovideso~. 2<br />

am tragediis gancdam mwerals, rogorc Tavad aRniSnavs, aTiode<br />

wlis sicocxle moaklo. misi tyveobaSi yofnis Jams dedamiss eqvsTvliani<br />

oda saxlis adgilas patara erTTvliani samzadi auSenebia, ra-<br />

Ta konstantines odiSTan sulieri kavSiri ar gaewyvita. am saxlis<br />

xilvam da dedis daRupvam mwerals naRvliani striqonebi aTqmevina:<br />

`islis saxli, islis saxli!<br />

qari,<br />

qari,<br />

qari.<br />

Sen maCvene mzis siaxle<br />

da zRaprebis mxare.<br />

me zRvis nislebs gadavyevi da mTebs movefare,<br />

veRar vnaxe Seni saxe, veRar mogiswari.<br />

islis saxli, islis saxli!<br />

qari,<br />

qari,<br />

qari~. 3<br />

mwerlis sixaruls klite daedo. varamis gesliT moiSxama misi<br />

suli da sxeuli. is bnel Rames da cis naTels mimarTavs mudariT,<br />

dedis gza-kvali moaZebninon:<br />

`mec myavda deda, is wavida marto damtova,<br />

vis mivakiTxo aRar aris am saaqaos.<br />

1 literaturisa da xelovnebis centraluri saxelmwifo arqivi, f. 284.<br />

aR. 3, saqme 175.<br />

2 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 116.<br />

3 k. gamsaxurdia. islis saxli. _ Txzulebani.., t. VI. Tb., 1980, gv. 546.<br />

8. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

113


maxsovs aq iyo, isic vici, rom aRar mova.<br />

vis mivakiTxo am bnel Rames, Tu mrume qaoss~. 1<br />

dedis sikvdiliT gancdili mwuxareba da tkivili gabmul elegiasaviT<br />

gaismis novelaSi `damsxvreuli Conguri~: `vaime, Senma sikvdilma<br />

Cemi guli ise daamsxvria, rogorc Cemdami siyvarulma Seni<br />

mtirala Conguri. Rameebis saSineli melanqoliiT dasetyvili dRe da<br />

Rame vfiqrob dediko SenTvis. sixaruli gaeyara Cems suls. davmartoxeldi<br />

da ar mesmis, rogori iqneba, rom Cemi xma Sen veRar mogvwvdes.<br />

rogor iqneba Zvirfaso deda, rom Cven gagvTiSos, Tundac, sikvdilma~.<br />

2<br />

k. gamsaxurdias protagonistebi aRmerTebdnen da aidealebdnen dedas.<br />

misdami gansakuTrebul miusafrobas da martoobas ganicdian konstantine<br />

savarsamiZe da TaraS emxvari, vinaidan isini, mwerlis msgavsad,<br />

SemoqmedebiTi wvis ZiebaSi, ucxoeTis qarebs gadahyvnen da dedis<br />

xilvas danatrebulni, guls sevdiani mogonebebiT iqarvebdnen. savarsamiZis<br />

erTaderTi nugeSi sizmaria, roca yvelaze metad is dedas naxulobs,<br />

romelic gulmodgined sTxovs Svils samSobloSi dabrunebas:<br />

`axla saiT mixval Svilo. ar geyo sul sxvis qveyanaSi yofna<br />

Senze amboben, kargi biWia, magram saqarTvelo ar uyvars, sul ucxoeTSia.<br />

sityviT didi patriotia, arafers akeTebso. Seni amxanagebi dabrundnen,<br />

yvela ojaxs moekida, yvela bednieria, yvela muSaobs Tavis<br />

qveynisaTvis, Sen ki mTvareuliviT dadixar sxvis qveyanaSi~. 3<br />

savarsamiZe dedis damSvidebas lamobs. is hpirdeba gamzrdels,<br />

rom male Camova, uTuod qarTvel qals moiyvans colad. 12 Svili<br />

eyoleba da uklebliv yvela qarTulad ilaparakebs. mas dedis naCuqari<br />

lazuri fuli gasaocar ideebs aRuZravs, misi Segonebebi ki sicocxlis<br />

wyurvils uorkecebs. dedamiss sjeroda, sanamdis kacs deda<br />

hyavs, mudam axalgazrdad iTvleboda da is isev mSobel miwas daubrundeboda.<br />

savarsamiZec brundeba Tavis qveyanaSi, rogorc uZRebi Svili.<br />

samSoblos surnelebas monatrebuli, is saqarTvelos mcxunvare<br />

mzes sTxovs, amoaSros mis saxsrebSi ucxoeTSi SesunTquli nisli da<br />

sineste. mas uxaria, rom dedis kalTaSi wevs, rogorc gulwiTelas<br />

marTve Sin mobrunebuli.<br />

mSobeli miwis sinoyivrem da silbom savarsamiZis gardasaxva ga-<br />

1 k. gamsaxurdia. reqviemi. _ Txzulebani.., t. VI. Tb., 1980, gv. 546.<br />

2 k. gamsaxurdia. damsxvreuli Conguri. _ Txzulebani. octomeuli. t. I.<br />

Tb., 1992, gv. 221.<br />

3 k. gamsaxurdia. dionisos Rimili. _ Txzulebani. octomeuli. t. II. Tb.,<br />

1992, gv. 118.<br />

114


moiwvia. is taia Selias jogSi apirebs Sesvlas, Tumca dedis xaTri<br />

aqvs, romelsac verafriT ver gaego, Svili saqarTvelos Tavmjdomare<br />

ratom ver gaxda. axla ki misi mejogeobis ambavs ucilod mZimed gadaitanda<br />

da gaumwardeboda moxucebuls darCenili cxovrebis wlebi.<br />

savarsimiZisTvis deda samSoblos alegoriuli saxea, romelsac dacva<br />

da movla sWirdeba. ruseTis imperiis simbolo slanski bagratovanTa<br />

gvirgvinsa da masSi moTavsebul Tamaris almass epotineba, rac savarsimiZis<br />

gaalmasebasa da gacofebas iwvevs.<br />

savarsimiZis msgavsad, TaraS emxvaric evropaSia, mas didi asparezi<br />

aqvs, Tumca, sadac didi asparezia, iq moasparezec mravalia, amitomac<br />

saamurad Caesmis oqumidan dedis mier mowerili sityvebi:<br />

`sxvis baRSi TuraSaulis dargvas, sakuTarSi maJalos daTesva gerCioso~.<br />

1 TaraSi grZnobda, Tu rogor eleoda dedas wlebi. majaganiT<br />

arCevda dedis nawerebs, sadac sityvebs alag-alag marcvlebi aklda.<br />

Tumca misTvis umTavresi iyo am werilis wakiTxvisagan mogvrili sixaruli<br />

da siTbo. amitomac, TaraSi mTeli erTi kvira atarebda ubiT<br />

dedis baraTs, vidre mTlad ar daicriceboda qaRaldi. parizSi yofnisas<br />

dedis alersze danatrebuli TaraSi ZilSi efereboda gamzrdels:<br />

_ `asi wlis rom gavxde, deda, da asi welic rom davrCe ucxoeTSi,<br />

Tu Sen Sin megulebi, fesvebi maqvs meTqi Cems miwaSi, ase<br />

vityodi. asi wlis rom gavxde deda, ucxoeTidan mobrunebuli dagiZaxeb<br />

karis alagTan, deda, Sin xar meTqi~. 2<br />

maias cremliT da jafiT savse sicocxle, cxra zamTris bneli<br />

Rameebi, martoxela gatarebuli oqumSi, erTaderTi vaJis ucxod gadaxvewis<br />

gamo gaRebuli Sinagani xarki iyo. TaraSi gulistkiviliT<br />

igonebda moxucebul dedas, romelic Svils ucxo qalze daqorwinebasac<br />

ar urCevda: `Tu Cemi siyvaruli ar gamoglevia, ucxo qali ar<br />

SeirTo, radgan ucxoeli qali Cvens wesebs arasodes Seegueba da me<br />

amis javrs gadavyvebio~. 3 TaraSmac daujera dedas, ris gamoc mravali<br />

qalis cremli Seexala dedamisis mtkice survils.<br />

TaraSi mudamJams gulistkiviliT igonebda dedas ucxoeTSi,<br />

Tumca saqarTveloSi mobrunebulma mxolod orjer moakiTxa oqumSi.<br />

sameurneo saqmeebSic ver exmareba dedas, romelic Svils mouclelobis<br />

gamo sayvedurobs kidec. TaraSi bavSvobaSi oqros zandukebs hpirdeboda<br />

gamzrdels, axla ki xelCaqneuli da SemoZarculi dgas mis<br />

1 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. II, gv. 144.<br />

2 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. I, gv. 341.<br />

3 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. I, gv. 341.<br />

115


winaSe. magram dedisaTvis umTavresia, misi momavlis saso da saficari<br />

guliko jansaRi iyos, mas gverdSi edgas da samSoblos gamoadges.<br />

dedaSviluri siyvarulis apologiaa warmoCenili istoriul romanSi<br />

`didostatis marjvena~. aqac dedasa da Svils Soris Tvaluwvdeneli<br />

sivrcea aRmarTuli. movaleobis SegrZneba aiZulebs konstantine<br />

arsakiZes, fxovis miwaze mitovebuli moxuci dedis Soreuli<br />

Cveneba gonebis TvaliT sruliad Seicnos. xuroTmoZRvari grZnobs,<br />

Tu rogor dafacurobs SuacecxlTan deda, rogor aRvivebs cecxls<br />

da rogor avedrebs uzenaess Tavis erTaderT vaJs:<br />

`davsneuldi, Svilo, meSinia ar amomxdeso uSenod suli. cnoba<br />

movida kvetarSi: gaucvnixaro giorgi mefes. mefesac eyolebao deda,<br />

albaT mefesac eyvarebao deda, deda daafice mefes, Seevedre Cems magivrad,<br />

gamogiSvaso dedis sanaxavad. erTxel mainc, erTxel mainc<br />

Tvali mogkra rogorme, sikvdilis win dagloco Svilo, Semdeg amisa<br />

nu SemrCeba sunTqva, Semdeg amisa mimiRoso ufalma~. 1 movaleobis SegrZneba<br />

da mefisadmi micemuli vaJkacuri sityva ar aZlevs uflebas<br />

arsakiZes, gulCvili iyos da dedaSvilur grZnobebs ahyves.<br />

sasikvdilo agoniiT Sepyrobili arsakiZe, romelsac sveticxovlis<br />

moumTavreblobis gamo sicocxlis daTmoba enaRvleba, sizmarSi<br />

sTxovs dedas, ilocos misi sicocxlis gadarCenisaTvis. magram mSobeli<br />

deda taZrisaTvis sulSewirul Svils axlos ar ikarebs da wyalsac<br />

ar asmevs. TiTqos sicocxlis mwuxrs sindisis qenjnam Seawuxa xelovani<br />

da Tavisi qmedebis sazRaurad aRiqvams dedis aseT moqcevas.<br />

Tumca sizmarSi pirgamexebuli deda, cxadSi suliTa da xorciT daosebuli,<br />

sulTmborZavi utas gadasarCenad miemarTeba. morielebisagan<br />

dageslili Svilis naxvam ki sasowarkveTili deda qvad aqcia.<br />

dedis aRmzrdelobiTi roli da keTilismyofeli zegavlena miCqmalulia<br />

romanSi `beladi~, rasac Tavad mwerali Taviseburad xsnis:<br />

`me mqonda Cemi mosazreba, romelsac detalurad ar Sevexebi, rom<br />

stalinis deda da mama didad ar vaCvene. Tumca amis Sesaxeb masalebi<br />

bevri mqonda. me Cemi politika maqvs wignis werisas~. 2<br />

mweralma mSvenivrad uwyoda stalinis nel-Tbili urTierToba<br />

mSoblebisadmi, amitomac Seecada arsebuli sinamdvile da utyuari<br />

faqtebi garkeveuli SemoqmedebiTi doziT eCvenebina, ise rom, arc<br />

stalinis Tavmoyvareoba Selaxuliyo da arc ojaxuri tradiciebi yo-<br />

1 literaturisa da xelovnebis centraluri saxelmwifo arqivi, f. 284.<br />

aR. 3, saqme 190.<br />

2 literaturisa da xelovnebis centraluri saxelmwifo arqivi, f. 8. aR.<br />

1, saqme 832.<br />

116


filiyo ignorirebuli.<br />

k. gamsaxurdias meore istoriul romanSi _ `daviT aRmaSenebeli~<br />

daviTis deda elene dedofali warmoCenilia, rogorc saTno,<br />

qristianuli RvTismosaobiT Semkuli qalbatoni, romelic samefo palatis<br />

darbazebSi, fxizlad adevnebda Tvalyurs zneobis dacvas. dedofali<br />

Zvalmagari da WirTamTmeni dedaa, romelic saxelmwifoebrivi<br />

masStabiT acnobierebda daviTis mier gadadgmul politikur svlebs.<br />

is grZnobda Svilis gamorCeulobas da daviTis mtrebs mtkiced pasuxobda:<br />

`roca moyvasi Seni saqmes daiwyebs, sanam mas ar moaTavebs, ar<br />

unda ganikiTxo igi.~ 1<br />

elene dedofali veJinis marcxis gamoc naRvlobda. gulmecnieri<br />

deda kargad xedavda, rom giorgi mefis axirebam saerTo saqme waaxdina.<br />

amitomac Svilis sawol darbazSi fexakrefiT Separuli, mZinare<br />

daviTs Sublze kocniT da locviT patiebas sTxovda. am locviT dafrqveul<br />

mduRarebaSi ki imdeni salbuni iyo, rom mtrebis dasaTrgunvelad<br />

xelmeored ivseboda mefis mdumare Zala. niSneuli da mravlismetyvelia<br />

rom daviTi Tavisi sicocxlis mizans saTayvanebel dedas<br />

umxels:<br />

`sanam tfilisi Cveni ar gaxdeba, me ver movisveneb dedi, sami<br />

sicocxle rom geboZa CemTvis, samives tfilisis asaRebad davlevdi,<br />

icode~. 2<br />

k. gamsaxurdias madlmofenil poetur samyaroSi qarTveli deda<br />

siyvarulis, saTnoebisa da sikeTis pirvelsawyisia, SvilTaTvis salocavi<br />

xati da saficari-upirvelesi. amitomac rekviemiviT JRers mwerlis<br />

gulis siRrmidan amoxeTqili sityvebi:<br />

`nu SeveleviT, moveferoT dedas madlians, dedis gareSe ar mravldeba,<br />

gwamdeT sikeTe, da arc ara ibadeba dedis uvneblad.~ 3<br />

1 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. II.., gv. 59.<br />

2 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. II.., gv. 59.<br />

3 gaz. `graali~. Tb., 1996, #7, gv. 28.<br />

117


LADO CHANIA<br />

FATE OF TORMENT<br />

The work masterly presents hard destiny of K. Gamsakhurdia’s mother<br />

Elizabeth Topuridze, her stoic nature and high spiritual world. On the base of<br />

deep study of K. Gamsakhurdia’s works, the author notes that K.Gamsakhurdia<br />

was one of the first who confirmed mother’s cult in Georgian Literature expressing<br />

his great respect and honour, first of all, to his patents and to all mothers.<br />

According to archive materials and primary sources, it’s very interesting<br />

E. Topuridze’s the most important and decisive role in spiritual formation of<br />

the writer, moreover it is particularly underlined the mother’s deed full of selfsacrifice<br />

and energy, to redeem him from prison. Thanks to E. Topuridze’s<br />

noncompromise and irreconcilable attitude to “Cheka” and state officials she<br />

managed to make them investigate and retrial K. Gamsakhurdia’s case again<br />

that led to her son’s acceleration of amnesty and pre-term release. In the author’s<br />

opinion apologetics of maternal love passes through K.Gamsakhurdia’s<br />

whole works, where Georgian Mother is presented as a symbol of kindness, love<br />

and mercy, but for children as icon of prayer. According to the author’s statement<br />

mother’s idealization and adoration in the writer’s prose is perceived as<br />

allegorical variation image of Motherland-The Virgin.<br />

118


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

mariam miresaSvili<br />

mxatvruli saxe XX saukunis<br />

ideur-esTetikur sistemebSi<br />

XX saukunis aRiarebuli ideur-esTetikuri sistemebia: realizmi,<br />

modernizmi da postmodernizmi. TiToeul maTgans mxatvrul saxe-<br />

Ta sistemis sakuTari tipi gaaCnia, romelic ganpirobebulia fundamenturi<br />

msoflmxedvelobiTi SexedulebebiTa da esTetikuri idealebiT.<br />

aRniSnul problemasTan dakavSirebiT uamravi samecniero Sromaa dawerili,<br />

romelTa CamoTvla Zalze Sors wagviyvans. winamdebare naSromi<br />

miznad isaxavs XXs. aRiarebuli evropeli filosofosebisa da literaturis<br />

Teoretikosebis SexedulebaTa gadmocemas zemoxsenebul<br />

problemasTan dakavSirebiT, rac naklebadaa cnobili qarTuli saliteraturaTmcodneo<br />

wreebisTvis.<br />

rolan bartis TvalTaxedviT, realisturi xelovnebisTvis “modelis”<br />

rolSi SeiZleba gamovides saxviTi, sivrcobrivi kodebi, upirveles<br />

yovlisa, ferwera. realisturi mxatvruli saxe efuZneba mimesisis<br />

princips; mas axasiaTebs realisturi yofiToba, gansazRvrul<br />

rols TamaSobs vizualizacia, yvelaferSi igrZnoba materialuri samyaros<br />

adekvaturi aRqmis miswrafeba, swored iseTis, rogorsac mas<br />

adamiani xedavs. Tumca, mxatvrul saxeTa realisturi sistemis specifika,<br />

r. bartis mixedviT, mdgomareobs “ara realuris, rogorc ase-<br />

Tis zust gadaRebaSi, aramed misi mxatvruli aslis sworad gadmotanaSi”.<br />

1 r. bartis Tanaxmad, mwerali jer gardaqmnis realobas saxviTi<br />

xelovnebis sagnad (magaliTad, ferwerul tilod); Semdgom igi am sagans<br />

Camoxsnis kedlidan da amoiRebs misTvis saintereso detalebs an<br />

sulac xelaxla Seqmnis Tavad sagans, anu moaxdens mis reinkarnacias.<br />

amgvari qmedebiT “xelovani Slis pirobiTi niSnebis (kodebis) xali-<br />

Cas, adgens referenciul damokidebulebas ara enasa da referents<br />

Soris, aramed TviT kodebs Soris”. 2<br />

zemoaRniSnulidan gamomdinare, r. bartis azriT, mxatvrul saxe-<br />

1 Р. Барт. S/Z., М., 1994, gv. 68.<br />

2 Р. Барт. Эффект реальности. Избранные работы. Семиотика. Философия культуры.<br />

М., 1999.<br />

119


Ta realisturi sistema efuZneba meoradi mimesisis princips 1 . aqve<br />

SevniSnavT, rom r. barti mimesisis cnebaSi moiazrebs aristoteleseul<br />

gagebas. rogorc cnobilia, platonisgan gansxvavebiT, aristotele<br />

poezias, xelovnebas ganixilavs ara rogorc eqstatur, mxolod<br />

grZnobebze orientirebul sagans, romelsac “dionisurad Sepyrobili”<br />

poetebi, Semoqmedi adamianebi qmnian, aramed rogorc inteleqtualur-<br />

SemecnebiT aqts, romelic efuZneba adamianis Tandayolil Tvisebas _<br />

realobis baZvas. amdenad, aristoteles Tanaxmad, xelovneba aris sinamdvilis<br />

baZva anu mimesisi. aristotelesTvis mimesisi aris iseTi<br />

realobis asaxva, romelic mxolod mwerlis _ Semoqmedis mier aris<br />

konstruirebuli da ar aris mocemuli mimesisis farglebs gareT.<br />

rogorc cnobilia, aRniSnul sakiTxTan dakavSirebiT platons gansxvavebuli<br />

mosazreba hqonda; kerZod, “saxelmwifos” X TavSi igi mimesiss<br />

ganmartavs rogorc ubralod mibaZvas _ “moqmedebis mibaZva aris<br />

fabula”, _ xolo fabulaSi gulisxmobs “faqtebis SeTanxmebas” an<br />

“SemTxvevaTa Semadgenlobas”. 2<br />

rolan barti aRniSnavs, rom semiotikuri TvalsazrisiT realobis<br />

efeqti miiRweva “referenciuli iluziis” saSualebiT da warmoiqmneba<br />

referentis pirdapiri kontaqtiT aRsaqmel saganTan. realisturi<br />

mxatvruli saxe ar warmoadgens ubralod “gaormagebul asls”.<br />

SeiZleba iTqvas, rom igi ufro “kondensirebuli saxea”, romelSic<br />

mravali konkretul-grZnobadi, individualuria Tavmoyrili; anu erT-<br />

Si (erT mxatvrul saxeSi) aris sinTezirebuli mravalTaTvis damaxasiaTebeli<br />

Tviseba. amitomac gamonagonis, fantaziis roli mxatvrul<br />

saxeTa realistur sistemaSi aranakleb mniSvnelovania, vidre sxva es-<br />

Tetikur sistemebSi. realisturi mxatvruli saxis avtoriseuli interpretacia<br />

xorcieldeba esTetikuri idealis poziciidan; aseTs ki<br />

realizmSi warmoadgens triada: WeSmariteba _ sikeTe _ silamaze. WeS-<br />

1 mimesisi (berZn. mibaZva) antikuri literaturaTmcodneobis erT-erT sakvanZo<br />

cnebas warmoadgens. platonis da aristoteles esTetikaSi igi<br />

ganixileba mxatvruli kulturis sxvadasxva Janris warmoqmnis safuZvlad.<br />

orive filosofosi arsebul samyaros, mis Semadgenel sagnebsa da<br />

movlenebs miiCnevs asaxvis/mibaZvis obieqtad, Tumca, gansxvaveba Tavs<br />

iCens imaSi, Tu ras warmoadgenen Tavad es sagnebi. aristoteles mtkicebiT,<br />

es sagnebi realurad arsebulni arian; amdenad, mimesisi obieqturi<br />

samyaros Semecnebisken swrafvas gulisxmobs. sawinaaRmdego Tvalsazriss<br />

aviTarebs platoni, romlis Tanaxmad mibaZvis obieqtebi (anu sagnebi)<br />

mxolod da mxolod obieqturad arsebul zogad ideaTa landebs,<br />

`aCrdilebs~ warmoadgenen.<br />

2 antikuri literatura. redaqtorebi: r. gordeziani, n. tonia. Tb., 2007,<br />

gv. 47.<br />

120


maritebis Ziebisa da Semecnebis SesaZlebloba efuZneba gonebis prioritetis<br />

rwmenas. mSvenieri SeiZleba iyos mxolod zneobrivi; zneobrivis<br />

warmodgenas ki _ humanizmis filosofia ayalibebs. tipuri xasiaTebis<br />

warmoCena tipur garemoebebSi iZleva SesaZleblobas sinamdvilis<br />

(realobis) movlenebisa da obieqtebis erTgvari mxatvruli<br />

klasifikaciis ganxorcielebisa, maT Soris, arsebuli urTierTkavSirebis<br />

warmoCenisa, cxovrebis garkveuli kanonzomierebebis axsnisa, samyaros<br />

warmoCenisa misTvis prioritetuli, zneobrivi maxasiaTeblebiT,<br />

romlebic Camoyalibdnen ori ukanaskneli saukunis manZilze.<br />

XX saukuneSi realisturma xelovnebam gaafarTova sinamdvilis<br />

mxatvruli aTvisebis sazRvrebi. aRniSnul periodSi aSkarad SeiniSneba,<br />

erTi mxriv, mxatvrul saxeTa “damdablebis”, empiriul sinamdvileze<br />

dayvanis tendencia da, meore mxriv, maTi ideologizaciis tendencia<br />

(gansakuTrebiT socialisturi realizmis pirobebSi). realizmis<br />

kodis TandaTanobiTma “gacveTam”, mwerlebis mier konotaciebis<br />

nakrebis mravaljeradma gamoyenebam garkveul etapze realizmis “ganaxlebis”<br />

survili warmoSva (Tavad realizmis mimarTulebis farglebSi).<br />

es ganxorcielda pirobiTi formebisadmi aqtiuri mimarTvis<br />

gziT, rac sabolood gadaizarda sxva esTetikuri sistemebis poetikis<br />

elementebTan integrirebaSi. saboloo jamSi, amas mohyva esTetikuri<br />

revolucia, romelic dagvirgvinda modernizmis aRmocenebiT, rasac,<br />

bunebrivia, Tan axlda samyaros mxatvruli aTvisebis axali sa-<br />

Sualebebis damkvidreba.<br />

rogorc cnobilia, modernizmis ideur-esTetikuri sistemis<br />

msoflmxedvelobiT fundaments Seadgens “cxovrebis filosofia”, egzistencializmi,<br />

froidizmi. modernizmis esTetika efuZneba “wminda<br />

xelovnebis” Teorias; SemoqmedebiTi praqtika emyareba individualuri<br />

msoflaRqmis subieqturobis warmoCenas, orientacias siaxleze, rogorc<br />

mwerlis mier Seqmnili mxatvruli saxeebis Sefasebis ZiriTad<br />

kriteriums. amasTan dakavSirebiT xose ortega-i-gaseti aRniSnavda:<br />

“sagnebis asaxvidan mwerlebi ideebis asaxvaze gadavidnen; xelovani<br />

dabrmavda gare samyaros mimarT, radgan mzera Semoabruna SigniT, subieqturi<br />

landSaftis mxares”. 1 amdenad, modernizms ainteresebs “Sinagani<br />

samyaro”, cnobierisa da Seucnobadis periferiuli sferoebi.<br />

amasTan, fsiqoanalizis damkvidrebis kvaldakval, Rrmavdeba codna adamianis<br />

fsiqikasTan, pirovnebis struqturasTan dakavSirebiT (rogorc<br />

zogadad, ise kerZod, xelovanis bunebasTan mimarTebaSi).<br />

1 Х. Ортега-и-Гассет. Эстетика. Философия культуры. М., 1991, gv. 34.<br />

121


modernizmis esTetikam adamianis “siRrmiseuli amocnobis” saqme-<br />

Si CarTo intuicia. aqedan momdinareobs mimesisze uaris Tqma, realobis<br />

derealizacia, misi obieqtebis deformireba, realuri perspeqtivis<br />

Secvla, subieqturobis maRali xarisxi da, rac mTavaria, modernistuli<br />

mxatvruli sistemis erT-erT ZiriTad maxasiaTeblad im garemoebis<br />

aRiareba, rom mkiTxvelis winaSe cxovreba ki ar aris warmodgenili,<br />

aramed mxatvruli produqti _ artefeqti.<br />

esTetikuri elementis siWarbe ganapirobebs Sesabamis komunikacias,<br />

romelic “inovaciuri strategiebis Secnobis” saSualebas iZleva.<br />

amasTan erTad, modernistuli xelovnebis yoveli nawarmoebi Tavis kanons<br />

awesebs, gvTavazobs axal paradigmas, samyaros xedvis axal SesaZleblobas.<br />

semiotikuri TvalsazrisiT, “siaxlis efeqti” miiRweva<br />

im tipis niSnis (kodis) saSualebiT, romelSic aRsaniSnavi (mwerlis<br />

mier warmoCenili) sagani gamonagonTan (mxatvrul fantaziasTan) er-<br />

TobliobaSi aRemateba aRniSnuls (sinamdvileSi, realobaSi arsebul<br />

sagans). maTi “urTierTkavSiri” (e. i. kavSiri realursa da warmoCenils<br />

Soris) sakmaod myifea da advilad dasaSlelia. saqme iqamdec ki<br />

midis, rom iqmneba avangardistebis TviTreferentuli niSani (mag. futuristebis,<br />

dadaistebis mxatvruli ena).<br />

modernistuli samyarosTvis niSandoblivia simboloebi, miniSnebebi,<br />

naxevarTqmebi. swored maTi daxmarebiT warmoaCenen Semoqmedni<br />

realuri yofis siZneles, egzistencialur problemebs. Tumca, rogorc<br />

xose ortega-i-gaseti aRniSnavs, “realoba yovelTvis aRemateba<br />

pirobiT cnebas, romelic cdilobs mis moqcevas garkveul sazRvreb-<br />

Si.…sagani yovelTvis metia cnebaze da sulac ar aris iseTi, rogoric<br />

es ukanaskneli”. 1 filosofosis azriT, swored amitom warmoadgens<br />

modernistuli xelovnebis “substancias” (da ara ubralod mis<br />

dekoraciul elements) metaforuloba.<br />

modernistul esTetikur sistemaSi metaforis saSualebiT ganxorcielebuli<br />

daxasiaTebebi, warmoCenili kavSirebi emyareba asociaciebs,<br />

rac afarToebs mniSvnelobaTa sferos da obieqtis moulodneli<br />

rakursiT danaxvis saSualebas iZleva. modernistebis xelovnebaSi<br />

“models” xSirad warmoadgens mxatvruli kodebi (droiTi, droiT-sivrculi).<br />

Tu avtorebi mimarTaven ferwerul kodebs, maSin orientacias<br />

iReben pirvelyofil, barbarosul egzotikaze, rasac mivyavarT<br />

modernizebul primitivizmamde. yvelaze xSirad amis gamovlenas avangardizmSi<br />

vxedavT (kubizmi, dadaizmi, neoprimitivizmi da a.S.).<br />

1 Х. Ортега-и-Гассет. Эстетика. Философия культур.., gv. 79.<br />

122


saboloo jamSi, yovelive zemoaRniSnulis miRma ikveTeba xelovanis<br />

miswrafeba, SeinarCunos, daicvas individualoba da ar aiTqvifos<br />

masaSi, ar daemsgavsos sxvas; tipurs, standartuls, tradiciuls<br />

_ daupirispiros unikaluri, uCveulo, mxolod erT egzemplarad<br />

arsebuli. modernistuli xelovneba gaTvlilia inteleqtualur<br />

umciresobaze da ara masebze, radgan inteleqtualuri umciresoba<br />

ukeT iTvisebs siaxles, garkveulia SemoqmedebiT labirinTebSi da<br />

misTvis damatebiTi axsna-ganmartebis micema saWiro ar aris.<br />

modernizmma gamoscada TiTqmis yvela arsebuli saSualeba adamianis,<br />

cxovrebis calkeuli mxareebis, adamianis “Sida samyaros” mxatvrulad<br />

warmosaCenad. amis miuxedavad, gasuli saukunis Sua wlebisTvis igi<br />

mainc “daiSrita”, daiwyo erT adgilze “tkepna”. rogorc realizmis SemTxvevaSi,<br />

amjeradac gamoyenebul iqna sxvadasxva saSualebebi misi reabilitaciisTvis:<br />

erTi mxriv, cdilobdnen mis sinTezirebas arsebul es-<br />

Tetikur sistemebTan, literaturul skolebTan, mimdinareobebTan (zogjer<br />

modernizmis mier uaryofilTanac ki); xolo meore mxriv, daiwyo<br />

axali gzebis Zieba, rac praqtikulad ganxorcielda axal esTetikur<br />

ganzomilebaze _ postmodernizmze _ gadasvlaSi.<br />

postmodernizmi warmoadgens erTgvar reaqcias msoflio saerTocivilizebul<br />

krizisze, rasac Tanamedrove kacobrioba ganicdis. reaqcia<br />

gamowveulia im garemoebiT, rom progresistebis mier dapirebuli<br />

“naTeli momavlis” nacvlad kacobrioba aRmoCnda dRevandel situaciaSi,<br />

TviTganadgurebis zRvars miaxloebuli. postmodernizmSi garkveulwilad<br />

aisaxa miswrafeba im faseulobebis dasamkvidreblad, romelic<br />

ar uqmnis adamianTa sicocxles safrTxes, SeuZlia xalxTa gaer-<br />

Tianeba, SekavSireba pluralizmis, policentrizmis, panekologizmis<br />

niadagze.<br />

postmodernizmi SeiZleba davaxasiaToT rogorc ideur-esTetikuri<br />

sistema, romlis msoflmxedvelobiTi safuZveli emyareba postfilosofiis<br />

ideebsa da koncefciebs; romlis esTetika qadagebs kulturuli<br />

enebis, stilebis, meTodebis pluralizms; romlis mxatvruli<br />

praqtika efuZneba kulturuli interteqstis dekonstruqcias da hiperrealobis<br />

modelirebas. modernizmis msgavsad, postmodernizmic<br />

uars ambobs mimesisze, garesamyaros gaormagebaze, mimarTavs cnobierisa<br />

da Seucnobadis sferos. postmodernizms ainteresebs masebis cnobiereba<br />

da ara calkeuli individebisa, postmodernizmisTvis sainteresoa<br />

koleqtiuri Seucnobadi da ara individualuri, da rac mTavaria,<br />

masebis roli istoriul procesSi (amis dadasturebaa xose<br />

ortega-i-gasetis “masebis amboxi”).<br />

123


modernizmisgan gansxvavebiT, postmodernizms ainteresebs ara<br />

“Sinagani samyaros” realoba, aramed samyaro-teqstis, samyaro-niSnebis<br />

(kodebis) realoba. postmodernizmi aRiarebs ara erT, aramed mraval<br />

WeSmaritebas, riTac TavisTavad uars ambobs monocentrizmze da nebismieri<br />

konfrontaciuli msoflio ideis monopoliaze. amas xels<br />

uwyobs axali tipis niSnis _ simuliakris gamoyeneba (J. derida 1 , J.<br />

deliozi 2 ).<br />

simuliakrebs J. bodriari uwodebs saxeebs, romlebic STanTqaven,<br />

gandevnian realobas 3 . es marTlac aris dekonstruirebuli niSani,<br />

romelsac zusti gansazRvra ara aqvs. mas axasiaTebs cvalebadoba da<br />

samyaro-teqstis pirobebSi SeiZleba sulac ar gansazRvravdes sagans,<br />

aramed sxva, meore aRmniSvnel niSanTan agzavnides. Tu gaviTvaliswinebT,<br />

rom samyaro-teqstSi (metateqstSi) yvela aRniSvna saboloo<br />

jamSi rizomatul kavSirSia erTmaneTTan, maSin unda vaRiaroT, rom<br />

simuliakris ganmsazRvravi niSnebi mravlobiTia. realizmisa da modernizmisgan<br />

gansxvavebiT, mxatvrul saxeTa postmodernistuli sistema<br />

yalibdeba simuliakrebis saSualebiT. xSirad mas gaaCnia hibridulcitaturi<br />

xasiaTi; SeiZleba warmoadgendes gansazRvruli konceptebis,<br />

miTebis, nacionaluri arqetipebis, sulac “koleqtiuri aracnobieris”<br />

gamovlenis materializebul saxes. postmodernizmSi xdeba diskursis<br />

decentrireba, SesaZlebelia mxatvruli da aramxatvruli teqstebis<br />

(mag. informaciulis, samecnieros) gaerTianeba Tanasworuflebian<br />

sawyisebze.<br />

postmoderni iwyeba iq, sadac mTavrdeba mTlianoba. igi radikalurad<br />

pluralulia, radgan cdilobs im faseulobebis urTierTdakavSirebas,<br />

romelTac gansxvavebuli koncefciebi da proeqtebi Seicaven.<br />

aRniSnuli TvalsazrisiT mniSvnelovania J. f. liotaris Sromebi,<br />

romlebmac praqtikulad postmodernizmis yvela warmomadgenelze moaxdina<br />

gavlena. J. f. liotaris TvalsazrisiT, Tu yvelafers ukiduresad<br />

gavamartivebT, maSin postmodernizmi unda gavigoT rogorc “metamoTxrobebisadmi”<br />

undobloba (“metamoTxrobas” igi uwodebs yvela<br />

im “ganmmartav sistemas”, romelic, misi azriT, burJuaziuli sazogadoebis<br />

organizebisa da misi TviTgamarTlebis saSualebad gvevlineba;<br />

mag.: religia, istoria, mecniereba, fsiqologia, xelovneba). frangi<br />

mecnieris azriT, “postmodernis saukune” xasiaTdeba im “diadi meta-<br />

1 Ж. Деррида. Письмо и различие, М., 2000.<br />

2 Ж. Делез. Различие и повтореие, СПб, 1998.<br />

3 Ж. Бодрийяр. Симулякры и симуляция. Философия эпохи постмодерна. Минск, 1996,<br />

gv. 114.<br />

124


morfozebisadmi” rwmenis eroziiT, romelic ganaxorcielebs warmodgenaTa<br />

legitimizacias realobis Sesaxeb 1 .<br />

ukanasknel xanebSi sul ufro xSirad gamoTqvamen evropeli literaturaTmcodneni<br />

mosazrebas, rom postmodernis epoqa damTavrda.<br />

aRniSnul Tvalsazriss saqarTveloSic iziareben. magaliTad, zurab<br />

qarumiZe wers: “dasrulda es TamaSi romelic qmnida gamogonili<br />

originalebis absoluturad idealur aslebs; dasrulda ontologiuri<br />

muSaiToba namdvilsa da SeTxzuls Soris bawarze; dasrulda orazrovan<br />

da ganusazRvrel niSanTa Ria sistemebSi, rogorc labirinTebSi<br />

xetiali”. 2 sinamdvileSi, saubari postmodernis epoqis dasasrulze<br />

aSkarad naadrevad gveCveneba, rasac mowmobs Tavad z. qarumiZis Semoqmedebac<br />

da saerTod, qarTul saliteraturo sivrceSi mimdinare<br />

procesebic, romelSic aSkarad ikveTeba postmodernistuli tendenciebi<br />

(g. doCanaSvili, n. gelaSvili, a. morCilaZe, l. buRaZe, d. turaSvili,<br />

z. burWulaZe, i. kasraZe da sxv.).<br />

da bolos, zogjer iqmneba STabeWdileba, TiTqos realizmi, modernizmi<br />

da postmodernizmi erTmaneTTan winaaRmdegobaSi arian. sinamdvileSi,<br />

istoriuli gadasaxedidan isini erTmaneTs avseben, sxvadasxva<br />

ganzomilebaSi warmoudgenen mkiTxvels samyaros, romelSic<br />

Cven vcxovrobT. sulac ar aris SemTxveviTi, rom dResdReobiT sul<br />

ufro xSirad postmodernuli esTetikis elementebs vxvdebiT realistur<br />

xelovnebaSi. Tu adre, gasuli saukunis dasawyisSi, modernistuli<br />

esTetikisTvis damaxasiaTebeli elementebis sinTezireba xdeboda<br />

realisturTan, dRes SesamCnevia modernistuli elementebis garkveuli<br />

transformacia. saboloo jamSi, mimdinare procesi azRvevs kulturas<br />

stagnaciisgan, stimuls aZlevs mis ganviTarebas, warmoaCens<br />

axal perspeqtivebs.<br />

1 Ж.-Ф. Лиотар. Состояние постмодерна. М.-СПб., 1998, gv. 31-35.<br />

2 z. qarumiZe. didi TamaSis dasasruli, anu godo akakunebs. _ Jurn. `arili~,<br />

2001, gv. 8;<br />

125


MARIAM MIRESASHVILI<br />

IMAGE IN IDEOLOGICAL-AESTHETIC SYSTEMS<br />

OF THE 20th CENTURY<br />

Image is one of the key notions in the study of literature. Every epoch has<br />

its own interpretation (e. g. Plato’s and Aristotle’s ideas). There are different<br />

points of view in accordance with the ideological-aesthetic systems of the 20 th<br />

century – such as realism, modernism, post modernism. It helps to carry out<br />

original classifications of objects and reality, connections between them, recreating<br />

the world in its valuable characteristic, existing for two centuries.<br />

126


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

lela mircxulava<br />

avtoris niRabi guram doCanaSvilis moTxrobaSi<br />

`vater(po)loo anu AaRdgeniTi<br />

samuSaoebi~<br />

XX saukunis ukanaskneli ocwleuli da XXI saukunis dasawyisi<br />

erT-erTi yvelaze saintereso da mniSvnelovani monakveTia qarTuli<br />

mwerlobis istoriaSi gansxvavebuli TematikiT, mxatvruli stiliTa<br />

Tu esTetikuri azrovnebis mravalferovnebiT; axali adamianuri Rirebulebebis<br />

Camoyalibebam da istoriulma cvalebadobam xeli Seuwyo<br />

axali literaturuli mimdinareobis _ postmodernizmis Camoyalibebasa<br />

da ganviTarebas. udidesi Tavisufali nebis mqone mwerali sruliad<br />

gansxvavebul, Tavisufal `sivrceSi~ moeqca: Tavisufali formebi,<br />

moqmedeba, ganusazRvreloba, ironia, interteqsti, ormagi kodireba,<br />

avtoris niRabi, werili, mcire istoria... mTavari da mniSvnelovani<br />

gaxda `teqsti~, `samyaro, rogorc teqsti’’ da `cnobiereba, rogorc<br />

teqsti~; teqstologiuri analiziT SesaZlebeli xdeba adamianis<br />

fsiqologiuri mdgomareobis asaxva axal epoqaSi; mxatvruli nawarmoebi<br />

ar eqvemdebareba dadgenil wesebs, SesaZlebeli xdeba Tavisufali<br />

interpretireba; teqstSi udides adgils ikavebs asociacia,<br />

orazrovneba, simboluroba da a.S.<br />

XX saukunis 80-iani wlebis qarTul literaturaSi mniSvnelovani<br />

adgili ukavia guram doCanaSvilis Semoqmedebas, is aris originaluri<br />

weris maneriT gamorCeuli mwerali. misi prozisTvis damaxasia-<br />

Tebelia qveteqstebi, mwerlis mier Seqmnili saxeebi adamianis msoflaRqmis,<br />

msoflSegrZnebis, garemomcvel samyaroSi misi adgilis damkvidrebis<br />

gamoxatulebaa. rogorc mecnieri s. hiu hlmeni aRniSnavs:<br />

`Tanamedrove mxatvruli nawarmoebebis umravlesoba, romlebsac eqsperimentuloba<br />

axasiaTebs, `postmodernulia” da efuZneba modernizmis<br />

ZiriTad filosofiur maxasiaTeblebs: istoriuli drois uwyvetlobis<br />

rRvevis tendencias, gaucxoebas, individualizms, solifsizmsa da<br />

egzistencializms”. 1 Tumca guram doCanaSvili Tavis SemoqmedebaSi sarwmunoebriv<br />

wiaRSi dabrunebis faqtiT ufro modernizmis pozicias<br />

1 s.Hhiu hlmeni, postmoderni. _ Jurn.: `kriteriumi~, #3, 2001, gv. 70.<br />

127


uaxlovdeba, magram eqsperimentuloba, qveteqstebi, avtoris niRabi,<br />

interteqsti, damaxasiaTebeli misi TxrobisaTvis, ufro postmodernistulia,<br />

vidre modernistuli; Tuki modernizmi axali formebis SeqmniT<br />

xasiaTdeba, postmodernizmi arsebuli formebis xelaxla gamoyenebazea<br />

orientirebuli, am formebis, citirebisa Tu stilisturi detalebis<br />

gamoyeneba SeiZleba iyos ironiulic; Tuki modernizmi Tavisi esTetikis<br />

centrSi avtorsa da Semoqmedebas aTavsebs, postmodernizmi interpretacias<br />

aniWebs upiratesobas, xSirad es yovelive avtokomentirebaSi<br />

gadadis. guram doCanaSvilis moTxrobaSi `vaterpoloo anu aRdgeniTi<br />

samuSaoebi~, avtori komentirebas ukeTebs da Tavadac monawileobs<br />

moqmedebaSi. moTxrobas mniSvnelovani gamoxmaureba mohyva qarTul samecniero<br />

kritikaSi. masSi vxvdebiT postmodernizmisTvis damaxasiaTebel<br />

erT-erT mTavar princips _ `avtoris niRabs”.<br />

postmodernistul literaturismcodneobaSi termini `avtoris<br />

niRabi~ erT-erTi mniSvnelovani cnebaa, avtorma sruliad gansxvavebuli<br />

`funqciebi” da Tvisebebi SeiZina; cnobili kritikosis r. bartis<br />

azriT, aucilebeli gaxda avtoris gauCinareba da Semdeg sikvdili,<br />

amitom mniSvnelovani roli avtoris niRabma daikava, romelic gulisxmobs<br />

avtoris refleqsias teqstsa da misi Seqmnis procesze teqst-<br />

Si 1 . misi, rogorc maorganizeblis funqcia, erT-erTi ZiriTadi Tvisebaa<br />

fragmentuli, qaoturi mxatvruli teqstis SeerTebisaTvis, SekvrisaTvis.<br />

`avtoris niRabi~, anu avtoris Semosvla teqstSi sruliad<br />

ar Tanxvdeba tradiciul qmnilebaSi avtoris monawileobas, Semoqmedi<br />

aq sakuTari naRvawis Teoretikosicaa. postmodernisti avtori, modernisti<br />

mwerlisgan gansxvavebiT, cdilobs ironizebulad warmoCinos<br />

Tavisi `TamaSi” da mkiTxvelis undoblobas, ironias, daukmayofilebas<br />

mzad Sexvdes, Tavadac ar malavs msgavs grZnobebs sakuTari<br />

teqstisadmi. Tavisufleba Tavis TamaSSi aris swored is prioriteti,<br />

romelic ar axasiaTebs modernizms. postmodernizmi modernizmis mier<br />

gadafasebuli principebiT mxolod imdenad interesdeba, ramdenadac<br />

gatacebulia TamaSis mza SesaZleblobebiT. rac Seexeba nawarmoebis<br />

gmirs, modernistuli epoqis Sinagani sirTuleebiT mocul gmirs,<br />

postmodernistul epoqaSi enacvleba gmiri, romelic alogikur viTarebaSi<br />

axorcielebs sakuTar warmosaxvaSi argumentirebul qmedebebs.<br />

avtoriseuli komentarebis garda, gvxvdeba vrceli msjelobebic<br />

mocemuli nawarmoebis Seqmnis Sesaxeb. refleqsia gvxvdeba rogorc<br />

prozaul, ise lirikul nawarmoebebSi. xelovnebis specifika gardauv-<br />

1 r. barti. avtoris sikvdili. _ Jurn.: `sjani~, yovelwliuri literaturul-Teoriuli<br />

samecniero krebuli, #3, 2002, gv. 54.<br />

128


lad moiTxovs avtoriseul komentars. j. failzis, r. bartis, a.<br />

rob-griies, r. siukenisis, f. solersis, x. kortasarisa da mravali<br />

sxva mwerlis ama Tu im `postmodernistul romanSi~ asaxulia ara<br />

marto movlenebi da maTSi monawile pirebi, aramed gvxvdeba vrceli<br />

msjelobac mocemuli nawarmoebis Seqmnis Sesaxeb. Txrobis qsovilSi<br />

Teoriuli pasaJebis CarTvisas postmodernistuli orientaciis mwerlebi<br />

xSirad uSualod apelireben rolan bartis, Jak deridas, miSel<br />

fukos da poststruqturalizmisa da postmodernizmis sxva Teoretikosebis<br />

avtoritetebisadmi. maTi SexedulebiT, SeuZlebelia `axal<br />

pirobebSi~ `Zveleburad~, e.i. tradiciuli realisturi maneriT wera 1 .<br />

`avtoris niRabi~, romelic asaxulia nawarmoebSi, aris ekleqturi,<br />

fragmentuli, zogjer ki qaoturi. rogorc b. wifuria aRniSnavs:<br />

`Tu modernistul prozaSi avtorisadmi orientacia gulisxmobda<br />

Sinagani problemebiT moculi realuri pirovnebis, mwerlisadmi<br />

orientacias, postmodernistul etapze prozaul teqstebSi `avtori~<br />

gaxda iseTive fiqciuri figura, rogoric personaJebia. modernist avtorTa<br />

prioritetuloba sakuTar qmnilebaSi SesaZloa dasrulda imiT,<br />

rom postmodernist avtorebs darCaT prioritetis idea, magram aRar<br />

darCaT teqstSi sakuTar problemebze wrfelad saubris survili. avtoric<br />

iseve gaxda TamaSis monawile, rogorc gmiri an siuJeti~. 2<br />

moTxrobis saTauris qveS avtors miuweria `fantastikuri moTxroba”,<br />

magram aq Tavidanve Cans, rom ironiasTan gvaqvs saqme da ara<br />

`Cveulebriv” fantastikur moTxrobasTan, Tavad avtori ramdenjerme<br />

ubrundeba Tavisi moTxrobis Janris sakiTxs. dasawyisSive vkiTxulobT:<br />

`aq afrederik mes cotaTi mogviSivda da gaaxsenda, fantastikur<br />

nawarmoebSi fantastikuri movlenebic saWiro roa, xolo daniSnuleba<br />

ese daakisra iseT martiv da am SemTxvevaSi uwyinar sagans,<br />

rogoricaa sigareti da, maSinve Tambaqos nawarmi `karmen” (namdvili<br />

karmeni aki Tambaqos qarxanaSi muSaobda erTxans, sanam molipul gzas<br />

sabolood ar daadgeboda) gaxsna, amoiRo ori Reri sigareti, samkuTxa<br />

tafaze dado, karaqiT Seswva da miirTva kidec, radgan zemoremotanili<br />

ambavi cotaTi mware RvarWnili gaxldaT”... 3 me-16 Tavi ki<br />

Semdegnairad iwyeba: `aSaro karmen, xedav, rarig miaviwyda Cvens afre-<br />

1 Tanamedrove sazRvargareTuli literaturaTmcodneoba. Targmn. T. lomiZem.<br />

_ Jurn.: `sjani~, yovelwliuri literaturul-Teoriuli samecniero<br />

krebuli, #1. Tb., 2000, gv. 201.<br />

2 b. wifuria. komunikaciis Sesa(Seu)Zlebloba. _ Jurn.: `sjani~. yovelwliuri<br />

literaturul-Teoriuli samecniero krebuli, #3, 2002, gv. 155.<br />

3 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi. _ wgn.: g. do-<br />

CanaSvili. gansmdgomi Suakaci. Tb., 1983, gv. 104.<br />

9. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

129


deriks, afrederik mes, dauZaleblad amorCeuli Janri cotaTi unda<br />

gavasworoT es xarvezi da sisuleles vTqomT, magram mainc erTiod<br />

wuTiT momapyariT Tavaziani yuri _ lokokina xtis, spilo dafrinavs,<br />

fleitas obi mosdebia, Tevzi ymuis da mgeli windas qsovs, cotaTi,<br />

vgoneb, raRac gasworda imaSi, ara _ Janrs vgulisxmob”. 1<br />

cxadi xdeba, rom aq fantastikur moTxrobasTan ki ara gvaqvs<br />

saqme, aramed avtori ironiulad, xumrobanarevi TviTSefasebiT aerTianebs<br />

mTlian `programas”, afredik me ki warmoadgens mxatvruli teqstis<br />

SemakavSirebel faqtors, romelic xan personaJTa gverdiT aRmoCndeba,<br />

TiTqos uCinmaCinis qudi exuros da sxvadasxva adgilidan gvawvdis<br />

metateqstualur cnobebs. avtori cdilobs moTxrobils namdvili<br />

ambis damajerebloba mianiWos. guram doCanaSvili aRwers gamogonil<br />

samyaroSi moqmed ucxo da xelovnuri xasiaTis gmirebs, am literaturul<br />

xerxs `gaucxoebis xerxi” uwoda kritikosma e. javeliZem 2 , xolo<br />

g. nodias miaCnia, rom aq avtori mimarTavs `gaucnaurebis xerxs”. 3<br />

moTxrobaSi `vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi” ZiriTadad<br />

ori siuJeturi xazia mocemuli: besames Tavgadasavali da afredik<br />

mes `avtoris” saxe, misi lirikuli monologi prosper merimes karmenis<br />

Sesaxeb, romelic nawyvetebis saxiTaa CarTuli ZiriTad siuJetur<br />

xazSi. am siuJeturi xazis Sesaxebac arsebobs azrTa sxvadasxvaoba<br />

samecniero kritikaSi: e. javeliZe am moTxrobas dasavluri literaturis<br />

mibaZviT Seqmnil nawarmoebad miiCnevs, igi aseT mxatvrul<br />

xerxs `absurdis xelovnebas~ uwodebs 4 . magram rogorc l. bregaZe<br />

aRniSnavs, absurduli xelovnebis warmomadgenlebi gansakuTrebiT<br />

xazs usvamdnen samyaros qaoturobas, adamianis sicocxlis uazrobas,<br />

rasac TviT kritikosi ar eTanxmeba, radgan miaCnia, rom `absurdis<br />

xelovnebis warmomadgenlebi TavianTi SemoqmedebiT imas ki ar qadageben<br />

mTeli samyaro absurdia da arseboba uazroao, isini mSvenivrad<br />

grZnoben ra aris amqveynad absurduli da ra gonivruli. mxatvruli<br />

absurdiT isini cxovrebiseul absurds ebrZvian”, 5 swored amitom,<br />

ver daveTanxmebiT e. javeliZis mosazrebas guram doCanaSvilis moTxrobis<br />

Sesaxeb gamoTqmuls.<br />

moTxrobas aqvs Sesavali, sadac Tavidanve gansazRvrulia afredik<br />

mes adgili da roli nawarmoebSi: `qvemore moyvanili ambis avtor-<br />

1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 106<br />

2 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze. _ mnaTobi, #9, 1982, gv. 134<br />

3 g. nodia. davazustoT zogierTi cneba. _ mnaTobi, #12,1982, gv. 151<br />

4 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze.., gv. 135.<br />

5 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia. _ mnaTobi,<br />

#12, 1982, gv. 126<br />

130


ma, afrederik me-m, gaiTvaliswina ra erovnul literaturaSi fantastikuri<br />

Janris gamovlinebaTa realuri nakleboba, gadawyvita, radac<br />

ar unda dajdomoda, Seeqmna Znelad mimosavlel gzaze dafuZnebuli<br />

am mimarTulebis nawarmoebi (igive: qmnileba, nimuSi, Sedevri, sisulele)<br />

da aRafrTovana im garemoebis gaxsenebam, nebismieri naSromis<br />

dasuraTxatebas mxolod sami ubralo ram rom sWirdeba _ qaRaldi,<br />

melani da Svindisferi kalmistari. am SemecnebiT gamxnevebulma, gaapipina<br />

ra lurji melniT (Savi ver iSova) zemorenaxsenebi feris kalamkalmistari,<br />

magidas miujda da iq aRmoaCina, rom am ukanasknel avejis<br />

saxeobasTan erTad ambis xorcSesxmisaTvis saWiroa skamic da sinaTleca<br />

da mxedvelobaca, agreTve marjvena xeli, da sxeulis sxva<br />

aTasi wvrilmanic, dawyebuli TaviT da damTavrebuli imiT, riTac<br />

skamze unda dajde, magram afrederik mes amaze didad ar unaRvlia _<br />

axlomxedveli gaxldaT”. 1<br />

avtori afrederik me-s saxeliT esaubreba mkiTxvels, ufro xSirad<br />

ki _ karmens. afrederik me gviyveba karmenis Sesaxeb da am gziT<br />

moTxrobaSi `fantastikuri movlenebi” Semoaqvs, saubrebis dros ignorirebulia<br />

droisa da sivrcis elementebi, TiTqos es yvelaferi<br />

xdeba erTdroulad da yvelgan, magram es sivrce aris masStaburi,<br />

Ria, mravalferovani, TiTqos logikuric da warmogvidgeba, rogorc<br />

drosTan kavSirSi moazrebuli erTiani kontinuumi.<br />

rogorc l. bregaZe aRniSnavs: `avtoris niRbis saqrestomaTio<br />

nimuSs qmnis guram doCanaSvili moTxrobaSi `vater(po)loo anu aRdgeniTi<br />

samuSaoebi”. aq ormag niRabTan gvaqvs saqme: eseistur _ Teoriuli<br />

CanarTebis avtori formalurad (gramatikulad) TiTqos sxva<br />

pirovnebaa da ara am mxatvruli teqstis Semoqmedi, radganac am ukanasknelze<br />

CanarT-komentarebSi mesame pirSia saubari”. 2<br />

rogorc aRvniSneT, moTxrobaSi afrederik me mudmivad `esaubreba”<br />

prosper merimes moTxrobis gmirs, karmens, moTxrobilia, Tu rogor<br />

uyvarda karmens cecxlTan TamaSi, rogor daadga molipul gzas,<br />

ayva kontrabandistebs da aqve Cndeba mTavari simboluri saxe _ Tavisufleba<br />

da siyvaruli. mwerali karmenis mxatvrul saxes gansakuTrebul<br />

simbolur datvirTvas aZlevs, masSi aerTianebs zogadad xelovnebis<br />

dasayrden or arsebiT niSans, romlis gareSe namdvili xelovnebis<br />

Seqmna SeuZlebelia. `Tumca uwesrigod, magram mgoni... iqneb<br />

Tavisufali iyavi, ara _ mimarTavs igi karmens, _ Tuki asea, Tqven<br />

1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 107.<br />

2 l. bregaZe. postmodernizmi qarTul mwerlobaSi. _ Jurn.: `sjani~. yovelwliuri<br />

literaturul-Teoriuli samecniero krebuli, #3, gv. 140.<br />

131


grZnobdiT rogorc Tavad sakravi, Tanac sakravi uzenaesi, radgan TumcaRa<br />

mxolod ori, magram unetaresi yovlad simebi SiSvel sxeulze<br />

tan-tatanze gaWimvodaT da siyvaruli, da radgan yovel sakravSi es<br />

ori mcnebaa, aki viZaxi: `uzenaesia _ tanjviT sawvdomi Tavisufleba<br />

da siyvaruli, es orad-ori umaRlesi amaRzeveba saidumlod Zevs”. 1<br />

mwerali aRfrTovanebulia karmenis personiT: diadma xelma vrceli<br />

moTxroba dawera Senze, maSin, rodesac ramden ubiwo qalTa sqesis<br />

warmomadgenels SecdomiT depeSac ki ar Rirsebia. is ki ara da, gadasarevi<br />

operac ki SegviTxzes Senze maSin, rodesac ramden dadebiT<br />

ojaxis Svils abRavlebuli simRerac ki ara Rirsebia, ra naxes mainc<br />

SenSi aseTi, magram miyvarxar, mtkivixar, karmen”. 2<br />

karmenis saxesTan dakavSirebiT CarTuli epizodebis Sesaxebac<br />

azrTa sxvadasxvaoba warmoiSva kritikosTa Soris, erTi nawili miiCnevs,<br />

rom es meTodi Tanamedrove dasavleTis literaturidan aris<br />

aRebuli, rom am gadamkveTi `lirikuli wiaRsvlis” ZiriTadi mizani<br />

nawarmoebSi alogikuri, absurduli elementis Semotanaa. TiTqos es<br />

siuJeturi xazi kidev erTxel migvaniSnebs, rom xelovneba da, saer-<br />

Tod, cxovreba absurdia da meti araferi. e. javeliZis azriT moTxrobis<br />

struqturaSi aseTi xerxi `yuriT moTreuls hgavs da xelovnur,<br />

naZaladev STabeWdilebas stovebs. Cven gveCveneba, rom am mxatvruli<br />

elementis gamoCenas nawarmoebSi xeli Seuwyo dasavleTis literaturiT<br />

zedmetad gatacebam”. 3 am xerxs kritikosi `absurdis xelovnebas”<br />

ukavSirebs. gansxvavebuli mosazreba gaaCnia l. bregaZes,<br />

misi azriT: vinc guram doCanaSvils Semoqmedebas dahkvirvebia, is<br />

usaTuod SeamCnevda misi weris manerisTvis damaxasiaTebel erT Tvisebas:<br />

`masTan Zlieria eseisturi nakadi, romelic organulad erwymis<br />

mxatvrul qsovils da specifikur, Zalze Tanamedrove elfers ani-<br />

Webs nawarmoebs”. 4 kritikoss miaCnia, rom swored CarTuli epizodebis<br />

saxiT vlindeba es eseisturi nakadi. am moTxrobaSi meditaciebi<br />

`karmenis” Temebze `usistemobas” ki ar amkvidrebs, aramed, piriqiT,<br />

mxatvruli ideis gamokveTas emsaxureba. kritikosi agreTve avlebs paralels<br />

Tavisuflebismoyvare karmensa da reqsamCes zedmetad morCil<br />

aRsazrdelebs Soris. aseve mas avtori `gaucxoebis” anu `gaucnaurebis”<br />

xerxis erTgul mimdevrad miaCnia, romelTa mizania xelovnebis<br />

1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 106<br />

2 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 107<br />

3 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze.., gv. 143.<br />

10 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia. _ mnaTobi,<br />

#1, 1983, gv. 127.<br />

132


aRqmaSi emociurad gonebismier momentze gadarTva, raTa mweralma<br />

mkiTxveli daafiqros misTvis mniSvnelovan problemaze 1 .<br />

guram doCanaSvilis mwerlur pozicias `morcxv romantizmad”<br />

aRiqvams g. nodia, rasac ganapirobebs mwerlis gulubryvilo rwmena<br />

mudam sikeTis gamarjvebis Sesaxeb. doCanaSviliseul mxatvrul xerxs<br />

igi `eqsperimentuli romantikosisTvis damaxasiaTebel ironiul-gauCveuloebis<br />

xerxs” uwodebs. `afrederik me tyuilad ar dahyveba besame<br />

karos yvelgan. am cotaTi ucnauri, subieqturi axirebis mqone kacis<br />

TvaliT unda naxos yovelive da swored ase mogviTxrobs. avtori _<br />

afrederik me _ RmerTiviT `zemodan” ki ar uyurebs yovelives, aramed<br />

subieqturi simpatiebisa da antipaTiebis kacia”. 2<br />

moTxrobis erT-erTi siuJeturi xazia besame karos cxovreba.<br />

moqmedeba xdeba espanelebis kuTvnil teritoriaze, espanelebSi. igi<br />

daibada andaluziaSi, Raribi mwyemsis ojaxSi. ukravda fleitaze, daoblebis<br />

Semdeg mwyemsavda sxvis faras. erTxel moxucma musikosma<br />

mousmina mas da Tormeti wlis besame karo provincia mursiis qalaq<br />

alkarasSi waiyvana, sadac igi TeTri konservatoriis studenti gaxda.<br />

aRsaniSnavia misi konfliqti istoriis maswavlebelTan _ kartuzo<br />

babiloniasTan imis gamo, rom besame beThovens ufro afasebs, vidre<br />

napoleons, romlis brZanebiTac misi papa xiStze aages, `urCobisTvis”<br />

dasjili besame karo moxvdeba aRdgeniT samuSaoebze, sadac aris mzadeba<br />

vaterpolosTvis iseTi Zaladobismieri meTodebiT, romlis Ziri-<br />

Tadi mizania `gaaZlieros’’ da sulierad Zirs dasces adamiani, daakargvinos<br />

yovelgvari adamianuri Tviseba. amis misaRwevad Justino<br />

reqsaCes SemuSavebuli aqvs originaluri meTodebi.<br />

cxadia, rom moTxrobaSi moTxrobili ambavi cxovrebiseul realobas<br />

ar warmoadgens, magram guram doCanaSvilis am nawarmoebSi<br />

mkiTxvels SeuZlia araerTi sayuradRebo qveteqsti amoikiTxos da<br />

igi filosofiur-zneobriv aspeqtSi dainaxos. reqsaCe Tavis aRsadgenlebs<br />

erT viwro sakanSi Cayris, Tavze virTxebs ayris, aRsadgenlebi<br />

erTmaneTs awydebian, erTmaneTs Tav-pirs akawraven. aseTi `wrTnis” Semdeg<br />

moxdeba besames uCeulo gardaqmna, Tu ki igi manamde mocartis<br />

musikis mosmenaze ocnebobda, axla aRarafrad agdebs, varjiSebma besames<br />

TandaTan adamianuri saxe daakargvina. mwvrTneli reqsaCes azriT:<br />

`daundobelni unda iyvneT, Cemo kargebo, sxvas Tu daindob, is ar dagindobs<br />

da is ar sjobs, rom Sen ar daindo, SoSiebo, ha! vaterpol-<br />

Si amxanagoba vis gaugia, daundobeli unda iyvneT, TviT cxovrebaa va-<br />

1 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia.., gv. 128.<br />

2 g. nodia. davazustoT zogierTi cneba.., gv. 152.<br />

133


terpolo, TviTon cxovreba da yoveli moqalaqis mTavari mizani isaa,<br />

rom cxovrebaSi gamarjvebuli gamovides. gamarjvebuli ki ise ver gamoxval,<br />

sxvas Tu ar daamarcxeb da sxva rom daamarcxo, amisaTvis<br />

aTasnairi xerxi da xrikia saWiro da ameebs ki vaterpoloze ukeTesad<br />

veraferi SegaswavliT, gvritno~. 1 misi aRsadgenlebi TandaTan<br />

ufro mxecdebian da daundoblebi xdebian. obolma besamem ver SeZlo<br />

reqsaCesaTvis qrTami mieca, amitom yvelaze uares mdgomareobaSi aRmoCnda,<br />

Tavdacvis instiqtma igi mxeciviT daundobeli gaxada. igi<br />

darwmunda, rom ar daCagruliyo, unda hqonoda: `risxvanarevi Roniereba,<br />

Zala, siZulvili da, rac mTavaria, siTvalTmaqce~. 2 varjiSma Sedegi<br />

gamoiRo, besame popularuli wyalburTelic gaxda, cxadia, rom<br />

epoqaSi sadac pativs ar scemen WeSmarit idealebs, xelovnebaze metad<br />

Zalaze da risxvaze damyarebuli TamaSobebi fasdeba. gamdidrebuli<br />

besame daundobel mxecad iqceva, man Tavisi pirveli siyvaruli<br />

ramona, nadiriviT amoido iRliaSi da tyeSi waaTria, misi saqcielidan<br />

aSkaraa saocari gardatexa. mweralma gviCvena, Tu rogori zemoqmedeba<br />

SeiZleba moaxdinos garesamyarom adamianze.<br />

isev moxuci musikosi gamoCndeba besames cxovrebaSi, romelic<br />

mas kvlav adamianur saxes daubrunebs, Zlierad imoqmedebs namowafarze.<br />

simboluria moTxrobis finali: moZRvari besames binZur gomurSi<br />

Seiyvans, muxlamde uwmindurobaSi Caayenebs, xelSi fleitas daaWerinebs<br />

da aamborebinebs. Tuki garesamyaros zemoqmedebiT besamem adamianoba<br />

dakarga, swored am zemoqmedebiT daibruna Tavisi saxe. sibneleSi<br />

Cafluli, sikeTe, kacTmoyvareobadakarguli, daundobel mxecad gadaqceuli,<br />

xelovnebis wyalobiT, masTan ziarebiT ibrunebs pirvandel,<br />

Tavis dakargul saxes. mwerali gvixatavs besamesnairi gansacdelgamovlili<br />

adamianisaTvis Tu ra SeiZleba `namdvil aRdgeniT samuSaod”<br />

iqces. besame sofelSi brundeba. `isev obols, miwaze fexSiSvelad<br />

mdgars da fleitiT Ramis makeTilSobilebels, ar awvalebda bevri<br />

CvenTaganisaTvis iseTi undo kiTxva: `ratom var... risTvis” _ Ramis<br />

lebanSi TiTqos kentad ijda besame garemosili fleitis mwuxriT. da<br />

es, swored es gaxldaT namdvili aRdgeniTi samuSaoebi, qveyanasa da<br />

misi jinWveleTze mCate fleitiT mimofenili Tavisufleba da siyvaruli”.<br />

3 xelovnebis wyalobiT aRsdga besames sulSi siyvaruli da<br />

Tavisufleba. moTxrobis dasasruls ki avtori ukanaskneli akordiviT<br />

svams bolo winadadebas: `xolo sivrceSi araferi ar ikargeba,<br />

1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 132.<br />

2 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 133.<br />

3 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 134.<br />

134


eh!” avtori xazs usvams yofierebaSi mizez-Sedegobriv mimarTulebaTa<br />

primatis Sesaxeb Tavis mosazrebas.<br />

moTxrobis dasasruls `mwerlis naklad” Tvlis g. nodia: `aseTi<br />

dasasruli mxolod imaze migvaniSnebs, rom mwerali verafriT egueba<br />

borotebis gamarjvebas sikeTeze, Tundac amas mere Seqmnili samyaros<br />

logika moiTxovdes. es, ra Tqma unda, arsebiTi naklia mwerlisa. is,<br />

rac damajerebelia, rogorc gmiris msoflSegrZneba (igulisxmeva sikeTis<br />

gamarjvebis gulubryvulo rwmena), ar epatieba mwerals, romelic<br />

Tavis naSromis mimarT RmerTia da sisuste ar SeSvenis”. 1 msgavs<br />

mosazrebas aviTarebs e. javeliZec 2 , Tumca kritikosebs ver daveTanxmebiT,<br />

moTxrobidan `vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi” naTlad<br />

Cans, rom avtori kargad xedavs adamianis cxovrebis rTul da mZime<br />

gzas, magram mTlianad samyaro misaRebia misTvis Tavisi dadebiTi da<br />

uaryofiTi mxareebiT. avtori aRwers gzas borotebidan sikeTisaken,<br />

romelic am ukanasknelis gamarjvebiT mTavrdeba ori ZiriTadi debulebis,<br />

Tavisuflebisa da siyvarulis gavleniT.<br />

Tavisuflebisa da siyvarulis gamoxatvis garda, nawarmoebSi<br />

mniSvnelovania xelovnebisa da cxovrebiseuli sisastikis, Semoqmedebisa<br />

da Zalauflebis mqone adamianis dapirispireba, am ori Zalis zemoqmedeba<br />

adamianze. avtori xSirad mimarTavs qveteqstebs, alegoriulad<br />

amaTraxebs saxelmwifo mmarTvelobis sistemas, romelic cdilobs<br />

sastiki samxedro ZaliT, uxeSi fizikuri ZaliT, adamianze udidesi<br />

zemoqmedebis moxdenas, iwvevs mis gonebriv, sulier gardaqmnas.<br />

politikuri Zalis simbolod avtorma warmogvidgina napoleoni da<br />

mis sapirispirod, Semoqmedi, sulieri srulyofileba _ beThoveni.<br />

mwerali maT dapirispirebas ganzogadebulad warmogvidgens.<br />

avtori amxels usamarTlobas, daundoblobis kanons, gmobs agresias,<br />

Zaladobas da amas napoleonis saxiT warmogvidgens. meore mxares<br />

aris beThoveni _ sikeTisa da amaRlebulobis gavlenis mqone Semoqmedi,<br />

romlis saxeSic aseve agresiis saxecvlil formas xedaven (l. bregaZe,<br />

g. nodia). l. bregaZe aRniSnavs: `principSi beThovenic agresoria,<br />

oRond beThovenis agresia saxecvlili, kultivirebuli agresiaa.<br />

mTavari gmiris, besame karos metamorfozis azric is aris, rom adamianma<br />

unda moaxdinos agresiul swrafvaTa sublimacia. civilizaciis<br />

istoria SeiZleba ganvixiloT, rogorc agresiis uxeSi formirebidan<br />

agresiis gamovlenis sublimirebul formebze gadasvlis principi”. 3<br />

1 g. nodia. davazustoT zogierTi cneba.., gv. 152.<br />

2 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze.., gv. 136.<br />

3 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia.., gv. 128<br />

135


amdenad, kritikosi gamoyofs or ZiriTad agresias: Zaladobas (napoleonis)<br />

da sublimirebuls (beThovenis), adamianis buneba ki iseTia,<br />

masSia aucileblad unda iyos an erTi, an meore.<br />

guram doCanaSvili originaluri weris maneriT gamorCeuli mweralia.<br />

misi moTxroba `vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi” groteskuli<br />

xasiaTisaa da erTdroulad tragikomikuri ganwyobilebiT<br />

aris dawerili. gmirTa ucxo saxelebi, gramatikuli formebis ugulebelyofa,<br />

`gaucnaureba” Tu `gaucxoeba”, `CarTuli siuJeti”, `eseisturi<br />

nakadi” emsaxureba sakuTar simarTleSi mkiTxvelis darwmunebis<br />

mizans. `guram doCanaSvilis moTxrobaTa umetesoba mkveTrad gamoxatuli<br />

tendenciebiT xasiaTdeba. es termini prqatikul-obivateluri<br />

da amaRlebul-idealuri samyaroebis dapirispirebaSi ixateba.<br />

avtori mikerZoebuli, subieqturi poziciidan akritikebs praqticizmis<br />

samyaros, oRond am pozicias iumoris, groteskis safarvelSi<br />

xvevs” _ aRniSnavs g. beniZe 1 .<br />

amrigad, Cven ver vityviT, rom guram doCanaSvili mTlianad iziarebs<br />

postmodernizmis principebs, magram sakmaod xSirad iyenebs am<br />

mimarTulebisTvis damaxasiaTebel mxatvrul-gamomsaxvelobiT saSualebebs.<br />

xolo postmodernul nawarmoebSi `vaterpoloo anu aRdgeni-<br />

Ti samuSaoebi~ erT-erTi umniSvnelovanesi sakiTxia avtoris saxe, aq<br />

SeiZleba ar myardebodes komunikacia TiTqmis arc erT Txrobis doneze<br />

_ personaJTa Soris, teqstsa da mkiTxvels Soris, realur avtorsa<br />

da mkiTxvels Soris _ erTaderTi wyvili, romlis Tanxmobac<br />

eWqveS ar aris dayenebuli, es aris avtoris niRabi da mkiTxveli.<br />

guram doCanaSvilis SemoqmedebaSi aSkarad vxedavT pustmodernizmisTvis<br />

damaxasiaTebel principebs:<br />

1) avtoris niRabs, romelic gulisxmobs mwerlis refleqsias<br />

teqstsa da mis Seqmnis procesze;<br />

2) interteqstulur TamaSebs;<br />

3) eseistur Teoriul CanarTebs;<br />

4) ironizmis princips, ironizirebulia ara marto personaJis<br />

pozicia, aramed avtoriseuli poziciac;<br />

5) metateqstualur komentarebs;<br />

6) stilur eklektizms;<br />

7) metapersonaJebs;<br />

8) TamaSs sityvis polisemiiT;<br />

9) sintaqturi wyobis rRvevas;<br />

10) gramatikuli da punqtualuri wesebis uaryofas.<br />

1 g. beniZe. guram doCanaSvilis proza. _ kritika, #2, 1987, gv. .20.<br />

136


LELA MIRTSKHULAVA<br />

“AUTHOR’S MASK” IN GURAM DOCHANASVHILI’S<br />

STORY “WATERPOLO OR REPAIR WORKS”<br />

In the Georgian Literature of 1980’s the special place is taken by the<br />

works of Guram Dochanashvili, the writer distinguished by original writing<br />

technique. We cannot say that Guram Dochanashvili fully follows the principles<br />

of postmodernism because by returning to religious depth in his works he<br />

gets closer to modernism, though we meet artistically pictorial means in his<br />

works characterized for postmodernism: author’s mask, which means author’s<br />

reflexion on text and on its creation process; intertextual plays; essayistic theoretical<br />

insertions; ironic principles, both character’s position and author’s position<br />

are mocked; metatextual comments; stylistic eclecticism; metacharacters;<br />

playing with word polysemy; breaking of syntactic structure etc. If modernism<br />

is characterized by creating new forms, postmodernism is oriented on reusing<br />

existing forms; using of these forms, quoting or stylistic details may be ironic,<br />

but if modernism places author and work in esthetic center, postmodernism<br />

prefers priority, often it grows into autocommenting. In the story of Guram<br />

Dochanasvhili “Waterpolo or repair works”, the author comments and he himself<br />

participates in action. Here we meet one of the main features of postmodernism<br />

“author’s mask”.<br />

137


138<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

ciala mesxia<br />

giorgi saakaZis fenomeni vaJa egriselis<br />

poeziaSi<br />

vaJa egriselis `mkiTxvels saSualeba eZleva Tvali gadaavlos<br />

WeSmarit poetiseul msvlelobas am ukidegano mzisqveSeTSi da darwmundes<br />

imaSi, rom Semoqmeds grZneuli xilvebi Tavis aTasferovan panoze<br />

oden silamazisTvis ki ar Seuqmnia, aramed upirveles yovlisa<br />

Cvens SegnebaSi sawaRmarTo fiqrT aRsaZvrelad da amqveynad winaparTa<br />

kvalze mosuli qarTvelisaTvis Tavisi mamuliSviluri valis Sesaxseneblad...~.<br />

1<br />

vaJa egriselisaTvis sikeTisa da samarTlianobis maRali cis<br />

qveS mudmivad ismis siyvarulis hangebis xma, mamulisadmi ukvdavi sagalobeli<br />

da uflisadmi aRvlenili locva-vedreba. cnobili WeSmaritebaa,<br />

rom saukuneebis ganmavlobaSi aRelvebda da aocebda gamoCenil<br />

ucxoel mogzaurebs, mwerlebs, swavlulebs Cveni mravalricxovani<br />

xalxi Tavisi SeupovrobiTa da simtkiciT. istorias uyvars SemTxvevebi,<br />

uecrobani, sisastikeni, magram, rogorc akaki gelovani aRniSnavs,<br />

aqvs Tavisi rkinis logikac, mecnieruli Tu poeturi. am logikam<br />

ixsna saqarTveloc 2 .<br />

qarTveli xalxis gmiruli warsulis erT-erTi gamoCenili pirovnebaa<br />

giorgi saakaZe, romlis Rvawli gamorCeulia. igi simamacisa<br />

da sidiadis, Seupovrobisa da mamulisadmi uangaro samsaxuris gansaxiereba,<br />

ukeTilSobilesi da umamacesi pirovneba iyo. man didebis<br />

oqros gvirgvini daadga mSobel ers. ori vaJiSvili Seswira da Tavad<br />

tanjvis eklis gvirgvini irguna. mTelma msofliom icis giorgi saakaZis<br />

saxeli. giorgi saakaZis damsaxureba ganusazRvrelia ara marto<br />

saqarTvelos, aramed mTeli qristianuli samyaros winaSe. xSirad misi<br />

cxovreba, politikuri moRvaweoba gayalbebulia saqarTvelos istoriaSi,<br />

rogorc xdeboda bagrationTa dinastiis da TavadiSvil-feodalTa<br />

institutis zewolidan gamomdinare, rac sxvadasxva istoriul<br />

wyaroebTan analogiurad Sejerebis Sedegad dasturdeba. isini<br />

1 r. miSvelaZe. winaTqmis magier. _ wgn.: v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />

t. I. Tb., 2001, gv. 11.<br />

2 a. gelovani. marad cocxali xelovneba. Tb., gv. 82-83.


cdilobdnen, TavianTi Ralati samSoblos winaSe, uniaToba, ugergilo<br />

mefoba gadaebralebinaT giorgi saakaZisaTvis, razedac arsebobs xelovnuri,<br />

gayalbebuli urTierTgamomricxavi istoriuli masalebi da,<br />

amasTan, am masalebze dayrdnobiT dawerili da gayalbebuli araerTi<br />

leqsi Tu istoriuli cnoba.<br />

rusma mweralma ana antonovskaiam TiTqmis naxevari sicocxle<br />

Seswira giorgi saakaZis Sesaxeb marTali tilos Seqmnas. Tavisi SemoqmedebiT<br />

antonovskaiam aRniSna kidec didi mouravis ganusazRvreli<br />

damsaxureba saqarTvelos samefo karze, Tumca qarTuli istoriografiis<br />

imdroindeli donisagan gansxvavebiT, mwerals romanze muSaoba<br />

uxdeboda maSin, roca yalibdeboda socialisturi wyobileba da misi<br />

ideologia zenitSi imyofeboda, rac kinoscenarSic iqna gadatanili.<br />

amas mohyva zogierTi kritikosis, mecnierisa Tu mwerlis gansxvavebuli<br />

Sexedulebebi an istorias CabRauWebuli faqtebi...<br />

giorgi saakaZis mamuliSviluri gulwrfeloba Seuryeveli iyo<br />

Tundac im TxuTmetwliani `orTaTrianobiT~ (sparsul-osmalur Jam-<br />

TabrunvaSic). gulwrfeloba _ meTqi, radgan sul sxva iyo misi calkeuli<br />

politikuri cTomilebani. `uaRresad keTilSobiluri da grandiozuli<br />

iyo misi ganazraxi `yoveli saqarTvelos~ gaerTianebisa da<br />

aRzevebisa, magram amdenadve umarTebulo da uniadago iyo am ukeTil-<br />

Sobiles ganzraxulobaTa ganxorcielebis gzebi da saSualebebi. mas<br />

bavSvis siwrfeliT sjeroda, rom misi salocavi saqarTvelos gadar-<br />

Cena, gaerTianeba da gamZleoba swored qarTveli xalxis momtere<br />

ucxo Zalebis saSualebiT SeiZleboda. swored am `ubadruk winaaRmdegobaTa~<br />

wyalobiT iyo, rom saakaZis bevr Tanamedroves (zogjer<br />

Cvens Tanamedrovesac) ucxoeTis gzebze misi `samamuliSvilo Ziebani~<br />

samSoblos Ralatad da renegatobad eCvenebodaT, vinaidan didi mWedeli<br />

mSobliuri istoriisa xSirad sakuTari samSoblos mosisxle<br />

`ucxo TeslTa~ istoriasac sWedda TavgamodebiT~. 1<br />

rogorc istoriuli wyaroebidan viciT, giorgi saakaZem jer indoeTSi,<br />

yandaaris dalaSqvrisas isaxela Tavi da pirveli SeiWra cixe-qalaqSi,<br />

Semdeg osmalTa winaaRmdeg omSi miiRo monawileoba da<br />

baRdadis aRebisas gamoiCina Tavi. misi gmiruli saqmeebi iranSi sayovelTao<br />

aRiarebisa da saubris sagani Seiqmna. masze leqsebs Txzavdnen,<br />

Sahis sasaxleSic gaismoda misdami saxotbod miZRvnili leqsebi<br />

da simRerebi da quCa-quCac mRerodnen. `saakaZis naqmnari omi da saqmeni<br />

pirvel gmirTaganca ar Tqmul ars~, _ ambobs mematiane 2 .<br />

1 l. sanikiZe. deda istoria. Tb., 1992, gv. 254.<br />

2 l. sanikiZe. deda istoria.., gv. 291.<br />

139


didma vaJa-fSavelam xangrZlivi fiqris, sulieri gamocdilebis<br />

dagrovebisa da didi gansjis Semdeg, Tavis swor da ZiriTad mosazrebaSi,<br />

qarTveli eris calkeul uaryofiT TvisebebTan dakavSirebiT,<br />

dawera gamafrTxilebeli samkurnalo leqsi qristefore kastelis mier<br />

Sesrulebuli giorgi saakaZis suraTis mixedviT:<br />

`Tu ver viguebT, ver SeviferebT,<br />

kargi Svilebi rad gvebadeba<br />

Svilis sikeTe mSobels SeSurdes,<br />

namdvils mSobelsa es ekadreba<br />

cremlebi maxrCobs, veRaras vambob,<br />

kargis daRupva rad gvenatreba<br />

Cveni Svilisa, Cvenive Zmisa<br />

veRaras vityvi,<br />

vTrTi, mexaTreba,<br />

Cemo qveyanav, Cemo sicocxlev,<br />

ar gekadreba, ar gekadreba!~... 1<br />

aq, am leqsSi, geniosi poetis mier STambeWdavadaa gadmocemuli<br />

sicxade, qarTveli eris genetikurad, STamomavlobiT Tandayolili<br />

uaryofiTi Tviseba, romlis gaRvivebas, ganviTarebas xels uwyobdnen<br />

saqarTvelos garsSemortymuli uamravi mtrebi TavianTi wamqezebluri<br />

meTodebiT, rac yvela iaraRze Zlieri iyo... da mainc, saocari qveyanaa<br />

saqarTvelo, igi Tanabari fanatizmiT uyvardaT mudam, rogorc<br />

Tavis ukeTur, uRirs SvilT, ise RirseulT, saqarTvelos miwa-wyalze<br />

iyvnen yvela isini amiraniviT mijaWvulni. es siyvaruli Zvirad<br />

ujdeboda Cvens qveyanasa da xalxs, amis magaliTad didi giorgi saakaZe<br />

kmara.<br />

vaJa egriselis rwmeniT, Cvens istoriaSi mravali bneli kuTxekunWulia,<br />

romelic Suqis mofenas moiTxovs. Cven Cvens istorias ver<br />

daviviwyebT, arcerTi eri ar iviwyebs Tavis istorias; ra marTebulad<br />

brZanebda didi ilia: `visac istoria hqonda da igi dauviwynia, aRarc<br />

imisTana ers aqvs mkvidrad mokidebuli fexi arsebobisaTvis saWidaod.<br />

imitom rom rac iyo is daviwyebuli aqvs da, maSasadame, ra aris, arc<br />

is icis, ar icis ra gaamagros, risTvis gaswiros Tavi, ras gamoesar-<br />

Clos da ras ara. aseT ers fexqveS gamoclili aqvs is magari miwa,<br />

igi tani Tavis vinaobisa, romelsac istoria SeaduRabebs xolme mamapapaTa<br />

naRvaw-namoqmedarisagan. warsuli mkvidri saZirkvelia awmyosi,<br />

rogorc awmyo momavlisa, es sami sxvadasxva xana, sxvadasxva Jami<br />

eris cxovrebisa, isea erTmaneTze gadabmuli, rom erTi umeorod war-<br />

1 vaJa-fSavela. giorgi saakaZis suraTze. _ Txzulebani. t. I. Tb., gv. 308.<br />

140


moudgeneli, gaugebari da gamoucnobia. daviwyeba istoriis, Tavis<br />

warsulisa da yofilis cxovrebis aRmofxvra xsovnisagan momaswavebelia<br />

eris suliT darRvevisa da mTlad wawymedisaca~. 1<br />

vaJa egriseli erT-erTi is qarTveli Semoqmedia, romelsac<br />

aRafrTovanebs giorgi saakaZis pirovneba. misi mxedruli SemarTeba da<br />

sardluri niWiereba aRorZinebs, ganadidebs da umaRlesi rwmeniT<br />

aRavsebs mis poetur suls:<br />

`eWvi, oTxi saukune,<br />

zars arisxebs rogorc mnaTe,<br />

veRar moixada vali!<br />

maS qarTls Rames rad unaTebs<br />

elva _ saakaZis xmalis~. 2<br />

am leqsSi poeti poulobs marjve gamomsaxvelobiT saSualebebs<br />

da wers swori sazomiT, msgavsad miqelanjelosi, romelic marmarilos<br />

lodebs iyenebda. WeSmariteba giorgi saakaZis Sesaxeb, rogorc<br />

pirovnebisa da gmirisa, TviT masSia moqceuli harmoniis meSveobiT, _<br />

gvaswavlis poeti.<br />

giorgi saakaZis cxovrebis suraTebis Seqmna vaJa egriselis ucnauri<br />

da saocari ocnebaa. poeti mTeli seriozulobiT, RirsebiTa da<br />

Rrma gagebiT gvTavazobs giorgi saakaZis gmirobis epizodebs:<br />

“vuaxlovdebiT Tbiliss,<br />

kolxebi, rom vxmobT `qarTad~.<br />

jer kaspia da xovle,<br />

wers dekemberi zamTars,<br />

TeTr papirusze Tovlis”. 3<br />

es idealizacia sxva araferia, Tu ara gapoetureba, sulieri<br />

gandideba, aRorZineba usayvarlesi, usazRvrod Zvirfasi da axlobeli,<br />

guliTadi da ukeTilSobilesi adamianis mSobliuri adgilebis xedvisa,<br />

sevdis naTelSi rom danTqmula. saintereso isaa, rom am suraTSi<br />

“Tovlis TeTr papirusze” uaRresad metaforulia da sizustiTa da<br />

maRalmxatvrulobiT gamoirCeva.<br />

vaJa egriselis poezia Cveni umSvenieresi gmiruli warsulisa da<br />

uZvelesi mxatvruli gamocdilebis bednieri Serwymaa, sadac Semoqmedis<br />

vaJkacuri energia, poetisaTvis damaxasiaTebeli mgrZnobiare da<br />

nazi buneba Taviseburad vlindeba. poetis Tamami Tvali Wvrets da<br />

1 i. WavWavaZe. eri da istoria. _ Txzulebani. t. VI. Tb., 1955, gv. 350.<br />

2 v. egriseli. elva saakaZis xmlis. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />

t. I. Tb., 2001, gv, 329.<br />

3 v. egriseli. elva saakaZis xmlis.., gv, 329.<br />

141


fardas xdis SeumCnevel silamazes. swored bunebisa da adamianis sulis<br />

silamaze, SeerTebuli vaJkacobasTan, aris vaJa egriselis Semoqmedebis<br />

mTavari Tema.<br />

istoriuli sinamdvilis, giorgi saakaZis droindeli qarTuli<br />

yofis beWedi aCnia vaJa egriselis im leqsebs, romlebic man legendarul<br />

gmirs miuZRvna da aranakleb naTelia is ganzogadebani, romlebic<br />

saTaves iReben zneobriv valdebulebebSi adamianisa, romelic yovelTvis<br />

win unda aRudges Sursa, samSoblos Ralats da yvelgan, yovelTvis<br />

ebrZolos mas. giorgi saakaZis rTuli, tragikuli, winaaRmdegobiT,<br />

moulodneli ZrwolvebiT aRsavse cxovreba Tavisebur gamo-<br />

Zaxils iwvevs poetis arsebaSi.<br />

poetis leqsebi gvimtkiceben im WeSmarit rwmenas, rom giorgi<br />

saakaZe iyo sulierad gawonasworebuli, mravalwliani laSqrobebiT<br />

gatanjuli, faruli omebiT Tu garemoebebiT nakarnaxevi feriscvalebiT<br />

SeWirvebuli pirquSi mxedari, romelmac Tavsmoxveuli diplomatiiT,<br />

cxenze amxedrebulma gaatara mTeli cxovreba da maxvili xelidan<br />

ar gaugdia.<br />

“osmaleTi arc sparseTi!<br />

saqarTvelo iyo Sveba da iara,<br />

iyo misTvis ekalic da yvavilic.<br />

saakaZem Sara rom gaiara, morCa!<br />

im gzas _ sxva veravin gaivlis~. 1<br />

poeti leqsis ferwerul mxares xSirad sagnis zustad gadmocemas<br />

uqvemdebarebs da mainc misi koloriti uaRresad TviTmyofadia.<br />

poetis es leqsi naxativiT mkafioa da amave dros am sityvebSi gamos-<br />

Wvivis WeSmariteba, rom `saakaZis gzas sxva veravin gaivlis~.<br />

vaJa egriselma SeZlo istoriuli sinamdvilis miseuli aRqma,<br />

SeZlo srulad gamoekveTa istoriuli realoba. leqsSi `gamTeniisas~<br />

poeti gadmogvcems mefe Teimurazis erT “sabrZolo” epizods. am leqsSi<br />

poetis pesimisturi gancdebia da mainc unda iTqvas, rom did xelovnebas<br />

safuZvlad udevs harmonia, igia momniWebeli sulieri kmayofilebisa,<br />

wonasworobisa, amitomac unda iTqvas, rom vaJa egriseli<br />

Tavis saukeTeso leqsebSi udidesi moazrovnea:<br />

“gamTeniisas borgviT da SfoTviT,<br />

kaspTan SeCerda “Tbilisi-foTi”.<br />

midamo uceb TeTrad Seibura,<br />

da Seesia fifqebi Tovlis<br />

1 v. egriseli. osmaleTi arc sparseTi! _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />

t. I, gv. 329.<br />

142


_ nostes da xovles fifqebi Tu...<br />

marbevelni, kvlav gamougzavnia mefe Teimurazs”. 1<br />

aq istoriuli sinamdvile, realoba gadmocemulia STambeWdavad<br />

da saocrad originaluri da romantikuli ferebiT gamoZerwili SedarebebiT:<br />

“fifqebi Tu marbevelni, kvlav gamougzavnia mefe Teimurazs”.<br />

am leqsSi adamianis mtanjveli warsulis sevda ikiTxeba. ikiTxeba<br />

gmiris satkivari, mterTan SebrZolebiT, saSiSi movlenebiT rom<br />

aris nasazrdoebi. vfiqrobT, saWiroa erT garemoebas gavusvaT xazi _<br />

vaJa egriselis SemoqmedebaSi Sedarebas da epiTets mudam asazrdoebs<br />

poetis saswaulebrivi fantazia da saocari unari warmosaxvisa:<br />

“xelT SubTa tye aRumarTavT,<br />

Tavze muzaradi xuravT,<br />

_ qarTvel mxedrebs abjrianebs,<br />

bazaleTTan saakaZe _ xmalSi iwvevs Teimurazs<br />

da... qarTls tanSi aJrialebs”. 2<br />

an kidev:<br />

`maxvilawvdili da ulmobeli,<br />

aRdgnen dReebi SurisZiebad:<br />

qarTlis arwivi _ yvav da yornebs grigals gaatans.<br />

gamZvinvarebuls Sevyureb mxedars,<br />

da cremlnarevi xma momesmis: “Svilo paata”. 3<br />

vaJa egriselma poeturi gvirgvini daadga giorgi saakaZes. poetisaTvis<br />

giorgi saakaZe sakacobrio istoriuli movlenaa, misi erTerTi<br />

gauxsneli saidumloeba. vinc am leqsebs gadaikiTxavs, dagveTanxmeba,<br />

rom poeti uangaro guliT, saqmis codniTa da mRelvarebiT<br />

wers masze da istoriul sinamdvileze saerTod. am azriT, giorgi<br />

saakaZe erovnuli gmiris poeturi apologiaa, rameTu giorgi saakaZis<br />

akvans, rogorc levan sanikiZe aRniSnavs vaxtang gorgaslisa da daviT<br />

aRmaSeneblis aCrdilebi arwevdnen 4 .<br />

vin icis, ramdens SerCa qveynisa Tu xalxis dafaruli Tu daufaravi<br />

Ralati. xolo saakaZes uneblieT Tu rame SeeSala, im cdomilebam<br />

yvelaze metad TviTon mas da mis sisxlier monagars avno. ori<br />

vaJkaci Svili uyoymanod gaswira da TviTonac mTeli wuTisofeli<br />

1 v. egriseli. gamTeniisas borgviT da SfoTviT. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />

fsalmunebi, t. I, gv. 275.<br />

2 v. egriseli. bazaleTi _ 1626. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 576.<br />

3 v. egriseli. maxvilawvdili da ulmobeli. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />

fsalmunebi, t. I, gv. 576.<br />

4 l. sanikiZe. deda istoria, gv. 254-256.<br />

143


jvarze ekida salocavi saqarTvelosaTvis. vaJa egriselis saakaZe esaa<br />

titanuri pirovneba, romlis naTel saxes sagulisxmo sxivi Seemata.<br />

leqsi “velze martyofis” samSoblosaTvis dacemul gmirTa WeSmarit<br />

himnad ikiTxeba. vaJa egriseli Tvals usworebs saakaZis saqarTvelos.<br />

misi lirikuli gmiri sikeTesa da saTnoebas Tesavs.<br />

“mamulisaTvis dacemulebi,<br />

mtrebic _ mSobliur miwas aTboben,<br />

radgan mihyvebaT cecxli samyofi...<br />

mTvare usinjavs daWril mkerdebs caSi mnaTobebs,<br />

viT saakaZe Tavis gmirebs velze martyofis”. 1<br />

poets kargad euwyeba Sah-abasis veragobac; stkiva bazaleTis<br />

codviani miwa. “1626 wlis gviani Semodgoma, bazaleTis omi. samgloviaro<br />

xana qarTuli matianisa”. 2 qarTvelebi Jleten qarTvelebs. bazaleTis<br />

qarTvelTa sisxliT darecxili miwa iaradaa darCenili poetis<br />

gulSi. aq xom saakaZis meomrebTan erTad bazaleTis miwaSi damiwda<br />

diadi ganazraxi “yoveli saqarTvelois” gaerTianebisa da aRorZinebis”:<br />

diax, ZmaTamsvreli bazaleTis omi, uazro, samarcxvino da umsgavso<br />

rame iyo, wyenisa da pativmoyvareobis nayofi. Tu aqamomde mters ebr-<br />

Zodnen da imarjvebdnen, Tu marcxdebodnen, yvelaferi RvTis neba iyo.<br />

axla erTmaneTs samkvdro-sasicocxlod unda Sebmodnen RviZli Zmebi,<br />

qarTvels qarTvelze unda aRemarTa xeli, moZmeT samarcxvino omi saakaZis<br />

damarcxebiT damTavrda. bazaleTTan TiTqos dResac yria qarTveloba.<br />

im uazro xocva-Jletis msxverplTa gvamebs TiTqos dRemde<br />

yornebi kortnian da mainc didad SemZle da yovelTa umamacesis saxeli<br />

zavTiani xmiT quxda saakaZe evropa-aziis sazRvrebTan. giorgi saakaZem<br />

`Tavisi wuTisoflis mwuxare da cecxlovan gzaze, qedmouxrelma<br />

da muxlmagarma, xariviT atara Tavisi xalxis siyvaruli~. 3<br />

“sikvdilma maxvili _ cxel gulze alesa,<br />

da Semodgomis dRe civad gaTenda.<br />

Zmav ar megona _ Zmis sisxls Tu dalevdi!<br />

me wyali megona _ tba bazaleTis,<br />

Turme is sisxlia _ qarTvelTa”. 4<br />

es leqsi fantaziiTa da azris siRrmiTaa gamorCeuli, romlis<br />

1 v. egriseli. velze martyofis. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />

t. I, gv. 557.<br />

2 l. sanikiZe. deda istoria, gv. 246.<br />

3 n. xerkelaZe. giorgi saakaZe _ 430. qsnis brZola. _ gaz. `dioskuria~,<br />

#26, agvisto, 2005, gv. 5.<br />

4 v. egriseli. bazaleTi _ 1626. _ wgn. v. egriseli. kolxuri ., t. I, gv. 461.<br />

144


grafika gvexmareba warmosaxuli Sedarebis _ “tba bazaleTis sisxlia<br />

qarTvelTa” vizualur gacxadebaSi da poeti vaJa egriseli, visac<br />

bedma daakisra erovnuli energiis SesaZleblobebi gaecxadebina, memkvidrea<br />

saukuneebSi gamotarebuli qarTuli sulisa, mexotbea WeSmariti<br />

patriotizmisa, rogorc dasabuTeba Tavisi xalxis sulieri da<br />

gonebrivi SesaZleblobebisa. misi giorgi saakaZe didebis SaravandediT<br />

mosili, gamarjvebuli gmiria, romlis raSis Wixvini qarTvel ers maradisobisaken<br />

uxmobs:<br />

“ros aCrdili gaielvebs velze _ didi mouravis,<br />

martyofi da taSiskari _ mis winaSe qeds kvlav ixris.<br />

da... dilamde usmens mtkvari, saakaZis raSis Wixvins”. 1<br />

mtrisTvis saakaZis mudam alesili xmali, Samxalsa da daRestnis<br />

warCinebulebsac miswvda. isini Sahs mzakvruli gegmebis ganxorcielebaSi<br />

mxarSi edgnen. giorgi saakaZes yizilbaSni sakuTar Crdilebad<br />

miwaze hyavda garTxmuli.<br />

“qarTlSi molas xma ar ismis<br />

da kaxeTSi ar Cans eli,<br />

saqarTvelos dgas ciskari,<br />

lomgul saakaZes elis martyofi da taSiskari~. 2<br />

poetis azriT, giorgi saakaZem Sah-abasis veraguli gegmebi mimar-<br />

Tuli qarTl-kaxeTis winaaRmdeg, xerxemalSi gadaamsxvria da poeti<br />

SeZrulia lomguli saakaZis boboqari cxovrebiT, romelsac WeSmaritebis<br />

Zieba uqcevia maradiul miznad. Semoqmedi Tavadaa SeZruli mSfoTvare<br />

emociebiT, romelTac warmoqmnis ara mduRare sisxli, aramed<br />

badebs boboqari gonis naperwklebi, poeturi azrebis Widili. mesame<br />

TvaliT unda aRiqva, ras Zerwavs poeti. ufro mzeris sinatife<br />

da aRqmis didi unaria saWiro, rom gaiTaviso poetis mier daxatuli<br />

kolorituli suraTi:<br />

“osmalo ara da arc sparseli,<br />

mas mosaklavad qarTveli mosdevs...<br />

qaris uswrafes mihqris iabo<br />

da saukunis wyvdiads miapobs<br />

saakaZe da ... bedkruli noste”. 3<br />

vaJa egriselis mxatvrul palitraSi SemogvanaTebs bibliuri<br />

sibrZne, sidiade. savsebiT bunebrivi meCveneba poeturi amaRlebuloba,<br />

1 v. egriseli. martyofi da taSiskari. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />

fsalmunebi, t. I, gv. 77.<br />

2 v. egriseli. ros aCrdili. _ wgn. v. egriseli. kolxuri ., t. I, gv. 848.<br />

3 v. egriseli. osmalo ara. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi, t.<br />

III. Tb., 2007, gv. 753.<br />

10. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

145


uCveuloba da yurebSi miwivis poetis xma, aRsavse diadi rwmeniT:<br />

“Sens droSis fers,<br />

Sens simaRles, viTarc vaxtang,<br />

viTarc cotne,<br />

Seewira sxva aTasi,<br />

qarTlis caze rom hkidia,<br />

mze ki ara, Tavi gaxlavT paatasi!” 1<br />

es leqsi naTeli ilustraciaa xalxis gmiruli sulis WeSmariti<br />

gamoxatulebisa. poetis realizmi eyrdnoba istoriul faqts da<br />

realobas, cxovrebis sinamdviles, mis umTavres azrs _ samSoblos<br />

bedis, xalxis damoukideblobisaTvis brZolis mamuliSvilur movaleobas,<br />

romlis finalSi vlindeba umaRlesi humanizmi. poetis es leqsi<br />

aRsavsea marTali poeziis azriT da suliT. es ar aris veragulad<br />

mokluli mamuliSvilisadmi miZRvnili mistikuri simRera, aramed qebaTa-qebaa<br />

sicocxlisa, romelic adamianebs aRavsebs Tavisuflebis<br />

wyurviliT da mamulisaTvis Tavganwirvis diadi energiiT.<br />

giorgi saakaZis Rirseuli Svilis RvTaebrivi saxe salocav xatad<br />

xelisgulze daisvena mSobelma xalxma. vaJa egriselis leqsi<br />

`paata saakaZe~ samudamod rCeba mkiTxvelis mexsierebaSi, viTarca uma-<br />

Rlesi esTetikuri tkbobisa da gansjis nimuSi, rasac mxolod WeSmariti<br />

xelovneba Tu warmoSobs xolme. poeti sxivnaTeli mamuliSvilis<br />

paata saakaZisadmi uCveulo Tayvaniscemas da madlierebas gamoxatavs<br />

WeSmariti sulieri aRfrTovanebiT. igi esityveba im STabeWdilebaTa<br />

siRrmes, romelic man moaxdina da im kvals, romelic man ganvlo<br />

istoriis bedukuRmarT gzaze:<br />

“miaqvs samSoblos boRma da dardi,<br />

qarTuli xmali da jvari vazis<br />

_ misTvis qceuli salocav xatad,<br />

da... saqarTvelos istoriis ukuRmarT gzaze,<br />

viT mama misi, martod-marto midis paata”... 2<br />

mTeli es poeturi qmnileba qarTveli ostati mesangris xeliTaa<br />

danaRmuli. sakmarisia striqons gonebis xma miwvdes an Tvali Seavlo,<br />

rom wamsve jaWvuri reaqcia daiwyeba. poetis sityva yovel Sexebaze<br />

elvarebs da almasiviT sul axal-axali ZalisxmeviT brwyinavs.<br />

istorias ucnaurobebi axasiaTebs, borotebis Jinmoreuli mtacebeli<br />

Sah-abasi lomgul saakaZes usayvarlesi Zis paatas mokveTili<br />

1 v. egriseli. Sens droSis fers. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />

t. I, gv. 585.<br />

2 v. egriseli. paata saakaZe. _ wgn. v. egriseli. kolxuri ., t. I, gv. 594.<br />

146


TaviT “asaCuqrebs”. es iyo wminda msxverpli, gaRebuli mSobliuri<br />

qveynis TavisuflebisaTvis da iyo cremli, glova da Tavganwirva daunanebeli...<br />

qarTvelma xalxma gulmduRared daitira paata saakaZe da<br />

misi wamebuli neSti erTawmindis eklesiis miwas miabara.<br />

“mogonebebi miikvamleba erTawmindisken,<br />

miRma ikorTis, samSoblos caze Svilo paata,<br />

kargi Cans dari,<br />

magram warsuli guls kvlav mikortnis,<br />

rogorc ekali quslSi Camtydari”... 1<br />

an kidev:<br />

sadac rom paata Sobila,<br />

is miwa CvenTvis RmerTia”. 2<br />

am leqsebidan gamudmebiT moismis Zveli saqarTvelos, mamuliSvilTa<br />

SemarTebuli saomari yiJinac da drtvinvac, gmirTa omaxiani<br />

SeZaxilica da urvac, man Seulamazeblad, ferumarilis gareSe Rirseulad<br />

Seamko saakaZis gmiruli SemarTeba, romelsac samSoblosaTvis<br />

ar dauzogavs Zma, Zeni da asuli. vkiTxulobT am poetur qmnilebebs<br />

da gvesmis saakaZis sabrZolo cxenis floqvebis Tqaruni, lagam-avSris<br />

xvra, xmlebis Caxa-Cuxi, Subis mterze kveTebis xmauri, ommogebulTa<br />

Zlevis gamyinavi yiJinac da damarcxebulTa gulsaklavi godebac.<br />

vaJa egriseli Zveli saqarTvelos daumcxrali Wirisufali, mozare<br />

da damtirebelia, saakaZis varamiTa da sevdiT gulgaserili da<br />

misi gmirobis samzeoze gamomtani poetia. swams da sjera erTiani saqarTvelos<br />

xati. naRverdaliviT mwveli da aRmgznebia misi striqonebi.<br />

CqeraliviT ifrqveva misi sityva giorgi saakaZis sabrZolo epizodebis<br />

gadmocemisas. man SeZlo saukuneTa siRrmeSi SeWra da mTeli<br />

arsebiT gvaCvena giorgi saakaZis siyvaruli saqarTvelosadmi. giorgi<br />

saakaZes Tavisi xalxis Rirseba im ZaliT uyvarda, rom, garda Tavganwirvisa,<br />

araferi axsovda. rameTu Zali siyvarulisa didi ars, radgan<br />

SeuZlebels SesaZleblad hyofs... da xalxi mudam madlieria Semoqmedisa,<br />

romelic xorcs Seasxams mis idealebs, ganumeorebeli, gansacvifrebeli<br />

formiT da poeti, romelic erTmaneTs SeuTavsebs gamosaxvis<br />

simarTlesa da obieqtur WeSmaritebas, sakuTar Sexedulebebsa da<br />

eris suliskveTebas, Zlevamosil humanizms, imsaxurebs umaRles jildos<br />

_ xalxis siyvaruls.<br />

giorgi saakaZis gmiruli sabrZolo epizodebis gacocxlebiT va-<br />

Ja egriselma STambeWdavad gangvacdevina mamuls Tavsdatexili ubedu-<br />

1 v. egriseli. erTawminda. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 657.<br />

2 v. egriseli. paata saakaZe. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 753.<br />

147


eba, sisxli da cremli. mgloviare Cveni winaprebis gulis kvnesa da<br />

godeba, magram es tkivili mis poeziaSi Semodis, rogorc zneobrivad<br />

amaRlebuli da sulis gamakeTilSobilebeli. poetma siRrmiseulad,<br />

metad STambeWdavad da grZnobierad gamoxata Cveni eris yofis tragedia,<br />

didi ZalisxmeviT gangvacdevina Zala da Seuvaloba im rwmenisa,<br />

romelmac gaaZlebina Cvens samSoblos:<br />

“mTebis qvabSi duRs marabda<br />

da Ralatis frinveli iq,<br />

siZulvilis gabarjRul totze<br />

budes iqsovs da ikeTebs<br />

da Sig Cekavs.<br />

jvarismcemels, TvalismTxrels da TavismkveTels!” 1<br />

aki marabdis brZolis dawyebisas gamarjvebac axlos iyo TiTqos,<br />

magram mtris damxmare Zalis moSveliebam upiratesoba yizilbaSTa<br />

mxareze gadaitana. brwyinvale gamarjveba martyofis, sawyeni damarcxeba<br />

marabdisa... “saakaZis sabrZolo miznebi, gonivrul srulyofas<br />

eswrafvodnen. magram winaaRmdegoba iyo iseTi, romelic ar anebebda,<br />

Tundac sabrZolo, gind erovnul poziciebze dgomas, rac Zlier uSlida<br />

qarTveli kacis bunebas xels. arada normalur atmosferoSi,<br />

rogor gaifurCqneboda saakaZis niWi da SesaZleblobani. giorgi saakaZe<br />

did siRrmeTa wvdomiT xedavda im Rirsebasac da im naklsac, rac mis<br />

qveyanas fexdafex dasdevda, iyo didi toleranti da mimtevebeli...”. 2<br />

vaJa egriselis gansacvifrebeli da STambeWdavi poeturi samyaro<br />

kolosaluri ZalisxmeviT amzeurebs Cveni epoqis Rirebulebebsa da<br />

faseulobebs da universaluri siyvarulis xazzea provocirebuli misi<br />

Sinagani samyaros filosofiuri impulsebi. `poeti leqsis kompoziciaSi<br />

gansakuTrebul mniSvnelobas aniWebs istoriul detalebsa da<br />

motivebs ama Tu im mxatvruli amocanis gadasawyvetad, leqsis ideuri<br />

Canafiqris xorcSesasxmelad~. 3 sazRvari ara aqvs poetis fantaziis<br />

usazRvroebas, sulisa da gonis sikeTis idumalebaTa aRmtac silamazes.<br />

vaJa egriselis giorgi saakaZisadmi miZRvnili leqsebi srul<br />

uflebas maZlevs vTqva: vaJa egriseli xalxis sayvaruli poetia, rameTu<br />

“marto saerTo siyvaruliT gamsWvaluli kacia uZleveli da gamarjvebuli.<br />

RmerTi amisTana kacsa swyalobs da qveyana amisTana kacis<br />

saxels hloculobs, radganac saqveyno saqme marto amisTana kacisagan<br />

1 v. egriseli. marabda _ 1625. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 948.<br />

2 n. xerkelaZe. giorgi saakaZe _ 430.., gv. 5.<br />

3 c. mesxia. warsulis zardaxSa. Tb., 2004, gv. 12<br />

148


hrigdeba da keTdeba”. 1<br />

vaJa egriseli brwyinavs viTarca mijnuri mamulisa da viTarca<br />

gmiri, rac mTeli arsebiT vlindeba mis lirikul leqsebSi. mTavari<br />

mainc, mis lirikul personaJSi rom cocxlobs da gansazRvravs qarTveli<br />

kacis yovel moqmedebas, aris misi goneba. poetma “kolxuri<br />

fsalmunebiT” migvaniSna, rom umTavresia eri da samSoblo. egriselis<br />

fiqri da ocneba samSoblos dastrialebs Tavs. igi ver urigdeba gaxleCil-dasaxiCrebul<br />

saqarTvelos. igi Zalumad ebrZvis mamulis gamyidvelebs,<br />

xelmrude mamuliSvilebs. poeti laparakobs WeSmariti<br />

patriotis eniT. laparakobs im kacis guldajerebiT, romelmac ukve<br />

igema cxovrebis simware da igrZno omis mTeli simZime, romelic ukve<br />

dauflebia WeSmaritebas:<br />

“camet vercxlad sulgayidulT,<br />

satanasTan naamborebT,<br />

sxvis sufraze madiT narebT.<br />

saakaZe Tqvi Sen, Torem, ra gamolevs Sadimanebs” 2 ...<br />

am viTarebis fonze mniSvnelovania fiqri, grZnoba da azri poetisa,<br />

romelic mtkivneulad ganicdis mamulis mZime mdgomareobas,<br />

rac gansakuTrebiT Zneli asatania da poeti avlens sevdiT avsili<br />

gulis tkivilebs:<br />

“qarTvels deda-wulianad,<br />

rom milalavs rogorc faras<br />

_ Sahi, marTla nadiria...<br />

da... marabdis vels rom faravs,<br />

nisli ara, aq dacemul _ cxra Zmis dedis mandilia”. 3<br />

vkiTxulobT am striqonebs da cxadad vgrZnobT, rom es Cveni<br />

warsulisa da istoriis Seumcdari Sefasebaa, magram “cxra Zmis dedis<br />

mandili” CvenSi saocar asociacias aRZravs da gvarwmunebs eris<br />

ukvdavebaSi, rameTu dResac Cveni eris tragedia ganpirobebulia SuRliTa<br />

da SuriT, magram poeti Tavs aRwevs cxovrebis damTrgunvel<br />

wvrilmanebs da yovelive iwyeba mamulis siyvarulidan, roca sacnauri<br />

xdeba qarTveli kacis siyvaruli mSobliuri miwisadmi. poeti Tanamedroveobas<br />

uziarebs sanukvar ocnebas:<br />

“aelvareben varskvlavebi oqros samxreebs<br />

1 i. WavWavaZe. ai istoria. _ i. WavWavaZe. Txzulebani, t. IV. Tb., 1955, gv. 195.<br />

2 v. egriseli. camet vercxlad sulgayidulT. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />

fsalmunebi, t. I, gv. 390.<br />

3 v. egriseli. nadir Sahi. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi, t. I,<br />

gv. 103.<br />

149


da darajoben sivrceTa karebs.<br />

siSoris totze brwyinavs neoni.<br />

da mnaTTa sisxliT morwyul cis vels<br />

mwuxare mTvare gascqeris ise,<br />

viT vaterloos _ napoleoni”. 1<br />

poeti vaJa egriseli dajildoebulia rTuli politikuri Tu<br />

sazogadoebrivi viTarebis gansjis diadi unariT da WeSmariti misnuri<br />

ZaliT Wvrets momavals, misTvis Cveuli gulgautexelobiT, sadad<br />

da ubralod laparakobs xalxisa da samSoblos silamazeze, poeziisadmi<br />

Tavis siyvarulze:<br />

“kolxTa zRaprul warsulidan<br />

_ bRavili sul mesmis verZis,<br />

zafxuli Tu zamTaria.<br />

da... me sityvis devebs vebrZvi<br />

_ baybaysa da cxraTavians”. 2<br />

vaJa egriseli, rogorc yvela WeSmariti Semoqmedi, mtkivneulad<br />

ganicdis JamTa dinebas, romelic TviTon mTebmac ver SeaCeres da romlis<br />

gardauval Sedegsac kidev erTxel axsenebs poets daSlili cixis<br />

galavanTan dayrili qvebi. sad gaqrnen is pirtitvela mecixovneni,<br />

romelTac TvalebSi saqarTvelos ca ubrwyinavdaT vaJa egriselma<br />

istoriis mtveri Camobertya maT saxelebs da maTi adamianuri xatis<br />

mSvenierebas gvaziara. igi gvarwmunebs, gvajerebs imaSi, rom am<br />

gmirebs mterma ver apatia samSoblos silamaze:<br />

`mikaf-mokafes saqarTvelos ca da venaxi,<br />

magram saflavSi ver damarxes, ver Caaties~. 3<br />

“poeturi sityva, ferebi azrovneba, romelic qarTvel mkiTxvels<br />

SesTavaza vaJa egriselma, ara mxolod mniSvnelovani literaturuli<br />

faqtia, aramed RirsSesaniSnavi filosofiuri movlenaa saer-<br />

Tod im gagebiT, rom igi, rogorc poeti-moazrovne da poeti-novatori,<br />

Cvens sazogadoebriv azrovnebaSi, cxovrebiseul realobaTa SemecnebaSi<br />

sruliad axal midgomebs, xedvebsa da masStabebs amkvidrebs”. 4<br />

Cveni Rrma rwmeniT, vaJa egriselis saqarTvelos istoriuli warsulisadmi<br />

miZRvnili leqsebi rwmenisa da imedis gasaRviveblad aris<br />

dawerili. “loWins” gamomcdari SaTiri, xundebSi gabmuli qedani,<br />

1 v. egriseli. aelvareben varskvlavebi oqros samxreebs. _ wgn. v. egriseli.<br />

iqmen naTeli, t. I. Tb., 1993, gv. 105.<br />

2 v. egriseli. kolxuri fsalmunebi, t. I, gv. 103.<br />

3 v. egriseli. mikaf-mokafes. _ wgn. v. egriseli. iqmen naTeli, t. I. Tb., 1993,<br />

gv. 597.<br />

4 j. ninua. qarTveli da ucxoeli avtorebi vaJa egriselze. Tb., 1999, gv. 143.<br />

150


didTurqoba Tu Temurlengoba, sisxliT daorTqlili xmlebi, kvaml-<br />

Si abRavlebuli xarebi, sisxliT morwyuli qarTli, samcxe, Tu krwanisi,<br />

martyofi Tu taSiskari, marabda da qsani mxolod saqarTvelos<br />

istoriuli warsulis wiaRidan areklili STabeWdilebebi rodia,<br />

aramed dRevandel saqarTveloSi datrialebuli tragediis uSualo<br />

gamoZaxilia.<br />

“daCenCxvil Savebs icvams Savi zRva,<br />

tyvia nakravi Tbilisi gdia usulod<br />

da Cveni mtrebis gulgasaxarad,<br />

gadamwvari da gadatrusuli qarTuli miwa iqca saharad~. 1<br />

esaa Rrma analizi Cveni dRevandelobisa, im savalalo sinamdvilisa,<br />

romelic 1992 wlidan saqarTvelos teritoriaze datrialda,<br />

SeiZleba iTqvas, rom vaJa egriselma kargad uwyis, ras niSnavs droTa<br />

kavSiris darRveva. mas Segnebuli aqvs Tavisi poeturi misia, igi WeSmaritad<br />

patriotuli ganwyobis poetia, romelic yelamdea Cafluli<br />

Tavisi qveynis sazrunav-safiqralSi. marTlacda, camde marTali yofila<br />

aristotele, poeziis saswaulmoqmedebaze rom migviTiTebda, vaJa<br />

egriselis leqsebma istoriaSic Cagvaxeda da Tanamedroveobis gansjis<br />

saSualebac mogvca.<br />

poetis erovnuli energia mowodebulia niaRvariviT movardnil<br />

mterTan Sesarkineblad. poetis lirikulma gmirma kargad icis, rom<br />

sruli harmonia mosawyenia da momabezrebeli, rom adamianis raoba mudmivi<br />

srulyofilebisaken swrafviT izomeba da erT-erTi megzuri am<br />

gzaze SuqnaTeli mTvarea:<br />

“roca mTvare SuqnaTeli,<br />

amovida Rrublis Savi dilegidan.<br />

maSin Ramem, pirmSvenier dilis karTan<br />

_ kvlav Caiwyo mnaTobebis qilebi<br />

da aikeca Savi Coxis Savi kalTa”. 2<br />

am lirikul leqsSi mTvaris SuqiviT SemogvanaTebs siyvarulis<br />

mdinaresaviT maradmdinari da maradxnieri grZnobis Zalmosileba da<br />

isev:<br />

“viTarca adre, didi xnis winaT,<br />

wveTavs da wveTavs mironi naTlis<br />

_ qarTuli cis qveS wuTebs da wamebs,<br />

1 v. egriseli. Tbilisi, samaCablo, samegrelo, afxazeTi. _ wgn. v. egriseli.<br />

kolxuri fsalmunebi, t. I, gv. 218.<br />

2 v. egriseli. roca mTvare SuqnaTeli. _ wgn. v. egriseli. iqmen naTeli,<br />

t. I., Tb., 1993, gv. 105.<br />

151


gaxamebuli da moqaTqaTe mTvaris perangi acvia Rames”. 1<br />

aseTi sxarti da lakonuri frazebi gaxedebs ukan da upirveles<br />

yovlisa eris sve-bedze gafiqrebs:<br />

“bilikad gdia aTaswleuli,<br />

zed Cemi kolxi winapari<br />

midis oxvriT _ da,<br />

Tvalebs cremli sdis, viT sakvamurebs.<br />

da naTlad vxedav:<br />

amofrenils misi qoxidan.<br />

qari, viT fantavs kvamlis Ramurebs”. 2<br />

winapris qoxidan amofrenili qari personaJis, xalxTa TavisuflebisaTvis<br />

mebrZoli gmiris WeSmariti simboloa. masSive kodirebulia<br />

kacobriobis momavali naTeli imedi da amgvarad xdeba gasagebi “kvamlis<br />

Ramurebis” mogerieba da poetis mizania yofierebis dasasrulisaken<br />

daqanebul kacTa modgmas siyvaruli mouvlinos mxsnelad, rameTu<br />

poets Rrmad sjera sicocxlis maradisobisa, ra vuyoT, Tu “Cveni sinamdvile,<br />

mware sinamdvilea”. da mainc: “TovlqveS mZinari ia-iebis<br />

ulurjes etliT _ sicocxle modis. xeebze hyvavis feri aqatis. da<br />

saflavebze damxobil lodebs _ amZimebT peplis Wreli farfati”. 3<br />

1 v. egriseli. viTarca adre. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I.., gv. 789.<br />

2 v. egriseli. bilikad gdia aTaswleuli. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />

fsalmunebi, t. I, gv. 563.<br />

3 v. egriseli. TovlqveS mZinari ia-iebi. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />

t. I, gv, 713.<br />

152


TSIALA MESKHIA<br />

GIORGI SAAKADZE’S PHENOMENON<br />

IN VAZHA EGRISELI’S POETRY<br />

From modern aesthetical prineiples the work lights up one of the famous<br />

poets Vazha Egriseli’s attitude to the remarkable people’s hero – Giorgi Saakadze<br />

and tries to find Georgian spirit and moral development origins. He revives<br />

the face of our ancestor generalizing the devotion to his people and homeland.<br />

The poet’s imaginary sphere is boundless. His lyric personage feels values<br />

of past and reality. Giorgi Saakadze is a human phenomenon for poet. He is<br />

one his inexplicable mystery. Full of energy and selflessness he becomes like<br />

David the Builder’s patriotic qualities. Vazha Egriseli with pride looks at extinct<br />

distance of history and clearly sees Giorgi Saakadze’s glorious deeds.<br />

Giorgi Saakadze’s face created by poet evokes patriotic inspiration and strength<br />

in defending and uniting Georgia.<br />

153


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

154<br />

naTia papasqiri<br />

Carlz dikensis `devid koperfildis~<br />

qarTuli Targmanis zogierTi enobrivi<br />

Taviseburebis Sesaxeb<br />

warmodgenil naSromSi Cven SevexebiT gamoCenili ingliseli mwerlis<br />

Carlz dikensis erT-erTi yvelaze cnobili romanis _ `devid koperfildis~<br />

qeTevan baqraZe-ingoroyvas mier Sesrulebuli qarTuli Targmanis<br />

zogierT enobriv Taviseburebas.<br />

qarTuli Targmanis originalTan Sedarebis Sedegad Cvens mier<br />

SemCneul iqna mTeli rigi uzustobani. upirveles yovlisa, aRsaniSnavia<br />

is faqti, rom originalSi Carlz dikensis es romani 850 gverdze<br />

mets iTvlis, maSin, rodesac qarTul TargmanSi 550-dan (1934 wlis<br />

gamocema) _ 650-mde (1948 wlis gamocema) meryeobs. Tu gaviTvaliswinebT<br />

imas, rom Targmanis dadebiTad Sefasebis erT-erT kriteriumad<br />

miCneulia (verner koleri) is, rom Targmanma srulad unda gadmosces<br />

is informacia, rac mocemulia originalSi 1 , zemoTmoyvanili cifrebis<br />

Sedarebis Sedegad SeuZlebelia imaze fiqric ki, rom es Targmani<br />

srulad gadmoscems originalSi arsebul informacias. marTlac,<br />

ufro Rrma analizis Semdeg Cvens mier gamovlenil iqna araerTi umniSvnelo<br />

Tu mniSvnelovani epizodi, romlis arsebobis Taobaze warmodgenac<br />

ki ara aqvs qarTulenovan mkiTxvels.<br />

kidev erTi sagulisxmo faqti, romelic umal miipyrobs yurad-<br />

Rebas Targmanis originalTan Sedarebisas, aris is, rom C. dikensma mizanSewonilad<br />

CaTvala, Tavisi nawarmoebi 64 Tavad daeyo, qarTuli<br />

Targmani ki gamocemidan gamocemamde 2 mxolod 61 Tavisgan Sedgeba.<br />

amasTan dakavSirebiT unda aRvniSnoT agreTve isic, rom mTargmnelma,<br />

ratomRac mizanSewonilad ar CaTvala yvela saTauris Targmna da ramdenime<br />

Tavi gaaerTiana. esenia: XV da XVI; XXVII da XXVIII; XXX<br />

1 Werner Koller. Einführung in die Übersetzungswissenschaft, (4) (1992):Quelle & Meyer<br />

Veralg. Heidelberg 3. miTiTebulia: m. jaSi, q. jaSi. Targmanis teqnika. Tb.,<br />

2003, gv. 8.<br />

2 C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1934; C. dikensi. daviT koperfildi.<br />

Tb., 1948; C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1959; C. dikensi. daviT koperfildi.<br />

Tb., 1976; C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1989.


da XXXI Tavebi. Sedegad miviReT is, rom daikarga sami saTauri.<br />

Tumca Cvens amocanas warmoadgens am Targmanis enobriv mxareebze saubari,<br />

amdenad, mizanSewonilad ar migvaCnia Targmanis yovelmxrivi ganxilva.<br />

daviwyoT iqidan, rom `devid koperfildi~ warmoadgens pirveli<br />

piris monaTxrobs, anu avtori mimarTavs avtobiografiis stilizebul<br />

xerxs. es aris nawarmoebi, romelSic mTavari gmiri ixsenebs ganvlil<br />

cxovrebas, rac romanis Tavebis dasaxelebaSic araerTxel iCens Tavs.<br />

ase, magaliTad, originalSi pirveli Tavi Semdegnairad aris dasaTaurebuli<br />

_ “I Am Born”, 1 meore Tavs hqvia “I Observe”. 2 rac sityvasityviT<br />

niSnavs: `me davibade~-s da `me vakvirdebi~-s. q. baqraZe-ingoroyvaseul<br />

TargmanSi ki gvaqvs: `dabadeba~ da `pirveli dakvirvebani~<br />

(uklebliv xuTive gamocemaSi). TiTqos didi araferi, rodesac saTaurs<br />

vadarebT mTlianad Tavs, Sinaarsobrivad maT Soris ar aris gansxvaveba,<br />

magram arsebobs, Cveni azriT, erTi friad mniSvnelovani niuansi,<br />

originalSi am saTaurebidan vRebulobT informacias ara ubralod<br />

viRac pirovnebis dabadebis faqtis Sesaxeb, aramed konkretulad<br />

mTxrobelis dabadebis faqtis Sesaxeb; ara ubralod viRacis dakvirvebebze,<br />

aramed konkretuli pirovnebis (mTxrobelis) dakvirvebebze.<br />

Sesabamisad ufro marTebuli iqneboda Tuki Semdeg Tavebs TargmanSi<br />

erqmeoda `davibade~ da `vakvirdebi~, an `me davibade~ da `me vakvirdebi~.<br />

Tumca es ukanaskneli varianti zedmetad dakonkretebulad migva-<br />

Cnia: qarTul zmnas gaaCnia iseTi unari, romelic piris nacvalsaxelis<br />

darTvis gareSedac iolad gvagebinebs, Tu romel pirze da romel<br />

ricxvzea saubari. swored msgavsi situaciis aRwerisas aRniSnavs<br />

mkvlevari a. gaxokiZe, rom inglisur zmnas yovelTvis axlavs Tan piris<br />

nacvalsaxeli. qarTuli zmna ki mravalpiriania. masSi organulad<br />

SeiZleba aisaxos, rogorc subieqturi ise obieqturi piri. inglisuri<br />

piris nacvalsaxelebis Targmnisas saWiroa zomierebis dacva 3 .<br />

amasTan dakavSirebiT saWirod migvaCnia aRvniSnoT isic, rom Cven<br />

gvesmis is sirTuleebi, romlebsac aucileblad aqvs adgili Targmanis<br />

procesSi. mTargmneli TiTqmis yovelTvis dgeba leqsikuri variantis<br />

SerCevis problemis winaSe. mTargmnelis Tavisuflebac swored<br />

imaSi mdgomareobs, rom mas SeuZlia airCios arsebuli variantebidan<br />

misTvis sasurveli, magram am arCevnis gakeTebisas mTargmnels ar unda<br />

daaviwydes, rom igi valdebulia TargmanSi SeZlebisdagvarad Seinar-<br />

1 Ch. Dickens. David Copperfield. Oxford World’s Classics, 1999, gv. 1.<br />

2 Ch. Dickens. David Copperfield, gv. 12<br />

3 a. gaxokiZe. rogor vTargmnoT inglisuridan. Tb., 1973, gv. 28.<br />

155


Cunos originalis yvela niuansi. rac ver moxerxda zemoxsenebuli<br />

saTaurebis qarTul TargmanSi. saTauri ki, rogorc viciT, saerTod<br />

teqstis erT-erTi yvelaze mniSvnelovani elementia. swored saTauriT<br />

iwyeba teqstis aRqma. mas informaciis gadmocemis TvalsazrisiT<br />

erT-erTi yvelaze mTavari roli ekuTvnis. saTaurSi mocemulia informacia<br />

imis Taobaze, Tu zogadad razea saubari konkretul TavSi<br />

(an mTlianad nawarmoebSi). saTauri es aris erTgvari Sejameba teqstis<br />

zogadi Sinaarsisa. amitom metad mniSvnelovania saTauris zustad<br />

Targmna, anu Targmnisas aucilebelia SeZlebisdagvarad SevinarCunoT<br />

yvela is informaciuli erTeuli, romlis matarebladac gvevlineba<br />

esa Tu is saTauri. Cvens SemTxvevaSi ki mTargmnelma mTlad adekvaturi<br />

varianti ver SearCia da Sedegad qarTul TargmanSi daikarga metad<br />

mniSvnelovani ram: originalisagan gansxvavebiT TargmanSi Cven sa-<br />

Tauridanve ver vigebT, Tu vin daibada da vis pirvel dakvirvebebzea<br />

saubari.<br />

rogorc viciT, Targmnis dros erTmaneTs xvdeba ori ena. am<br />

dros xSiria iseTi SemTxvevebi, rodesac adgili ara aqvs gramatikuli<br />

formebis Tanxvedras. es ki, bunebrivia, erTgvar siZneles uqmnis<br />

mTargmnels. Tumca Targmnisas ar aris prioritetuli maincdamainc<br />

originalis gramatikuli formis ucvlelad gadmotana. am SemTxvevaSi<br />

ufro mniSvnelovania originalis Sinaarsis zusti gadmotana.<br />

arsebobs Targmanis enasa da originalis enas Soris gramatikuli<br />

SeuTanxmeblobis sami ZiriTadi tipi:<br />

1) rodesac originalis enaSi gvxvdeba elementi, romelsac<br />

Targmanis enaSi ar moepoveba formalur-gramatikuli Sesatyvisi;<br />

2) rodesac Targmanis enaSi mogvepoveba iseTi elementebi,<br />

romelTac ara aqvT formaluri Sesatyvisi originalis<br />

enaSi, magram Targmanis enaSi arsebuli normebis gaTvaliswinebiT<br />

SeuZlebelia maTi argamoyeneba;<br />

3) rodesac Targmanis enaSi aris originalis enis formalurad<br />

Sesatyvisi elementebi, magram maT akisriaT gansxvavebuli<br />

funqciebi 1 .<br />

swored gramatikuli kategoriebis ardamTxvevasTan, kerZod, ki<br />

msgavsi SemTxvevis pirvel tipTan gvaqvs saqme Semdeg epizodSi, sadac<br />

erTi SexedviT TiTqos yvelaferi sworia. marTlac, masSi gramatikuli<br />

Secdoma ar aris, magram mxolod imitom, rom gramatikuli forma<br />

zustad ver gadmodis, qarTulSi dakargulia stilistur-emociuri<br />

1 А. В. Федоров. Основы общей теории перевода. М., 1983, gv. 175-176.<br />

156


mxare. rac yovlad gaumarTleblad migvaCnia. ai, es epizodi:<br />

“Well, ma'am,' resumed Mr. Chillip, as soon as he had courage, 'I am<br />

happy to congratulate you. All is now over, ma'am, and well over.'<br />

During the five minutes or so that Mr. Chillip devoted to the delivery of<br />

this oration, my aunt eyed him narrowly.<br />

'How is she' said my aunt, folding her arms with her bonnet still tied on<br />

one of them.<br />

'Well, ma'am, she will soon be quite comfortable, I hope,' returned Mr.<br />

Chillip. 'Quite as comfortable as we can expect a young mother to be, under<br />

these melancholy domestic circumstances. There cannot be any objection to<br />

your seeing her presently, ma'am. It may do her good.'<br />

'And SHE. How is SHE' said my aunt, sharply.<br />

Mr. Chillip laid his head a little more on one side, and looked at my aunt<br />

like an amiable bird.<br />

'The baby,' said my aunt. 'How is she'<br />

'Ma'am,' returned Mr. Chillip, 'I apprehended you had known. It's a boy.'<br />

My aunt said never a word, but took her bonnet by the strings, in the<br />

manner of a sling, aimed a blow at Mr. Chillip's head with it, put it on bent,<br />

walked out, and never came back. She vanished like a discontented fairy; or like<br />

one of those supernatural beings, whom it was popularly supposed I was entitled<br />

to see; and never came back any more”. 1<br />

moyvanili epizodi q. baqraZe-ingoroyvas mier Semdegnairadaa Targmnili:<br />

` _ neba miboZeT, qalbatono, suliT da guliT mogilocoT, _<br />

daiwyo eqimma Cilipma, rogorc ki igrZno sakmarisi gabeduloba laparakis<br />

ganaxlebisaTvis. _ yvelaferi ukve gaTavda, miledi, da gaTavda<br />

bednierad.<br />

im sami Tu oTxi wamis ganmavlobaSi, romelic man moandoma am<br />

sityvebis warmoTqmas, papidas Tvalebi daSterebiT misCerebodnen mister<br />

Cilips.<br />

_ mere rogoraa igi (xazgasma Cvenia _ n.p.) _ hkiTxa gulxeldakrefilma<br />

papidam da misi lentebiT morTuli qudi kvlav aqanavda<br />

mis xelze.<br />

_ yvelaferi kargad gaxlavT, qalbatono. male igi srulebiT<br />

moikeTebs da imedi maqvs, iseve janmrTelad iqneba, rogorc yoveli<br />

axalgazrda deda, romelmac mSvidobianad daaRwia Tavi sicocxlis<br />

sabediswero kriziss. Tu gnebavT SegiZliaT naxoT igi; araviTari dabrkoleba<br />

ar arsebobs. piriqiT Tqvenma naxvam SeiZleba sargeblobac<br />

moutanos.<br />

1 Ch. Dickens. David Copperfield, gv. 11-12.<br />

157


_ isa is (xazgasma Cvenia _ n.p.) rogorRaa. gekiTxebiT! _ gaimeora<br />

papidam mkacrad.<br />

mister Cilipma ufro metad gadaigdo Tavi gverdze da alersiani<br />

TvalebiT Sexeda papidas.<br />

_ ratom aras ambobT rogoraa igi, (xazgasma Cvenia _ n.p.) axlad<br />

dabadebuli gogona<br />

_ ukacravad, qalbatono, me megona, rom Tqven ukve iciT, _ upasuxa<br />

mister Cilipma, _ axlad dabadebuli bavSvi vaJia.<br />

papidam xmaamouReblad, saCqarod moixsna mklavidan qudi, Camoifxata<br />

Tavze da swrafad gavida gareT. rom arasodes aRar dabrunebuliyo.<br />

igi gahqra, rogorc avi suli, an erTi im moCvenebaTagani,<br />

romelic miwinaswarmetyveles, da mas aqeT misi xseneba aRar yofila<br />

Cvens mxareSi~. 1<br />

TargmanSi, rogorc vxedavT, mTlianad daikarga is momenti, rom<br />

betsi trotvuds pirvelive wuTidan mxolod bavSvi _ ara ubralod<br />

axaldabadebuli Cvili, aramed gogona (is xom ase Zlier iyo darwmunebuli<br />

imaSi, rom aucileblad gogona daibadeboda, romelsac betsi<br />

trotvud-koperfilds daarqmevdnen da romlis cxovrebaSic adgili<br />

ar eqneboda aranair Secdomas. amaze igi Tavad izrunebda), swored<br />

axaldabadebuli bavSvis misamarTiT ambobs igi “She”-s da aq aranair<br />

gaugebrobas ara aqvs adgili inglisurenovani mkiTxvelisaTvis, vinaidan<br />

man icis, rom III piris mxolobiTi ricxvis nacvalsaxeli “She”<br />

aRniSnavs mdedrobiTi sqesis arsebas. qarTulSi ki, rodesac mas<br />

vTargmniT pirdapiri gramatikuli SesatyvisiT, anu III piris mxolobiTi<br />

ricxvis nacvalsaxeliT, ikargeba es, erTi SexedviT, TiTqmis umniSvnelo<br />

niuansi.<br />

ra Tqma unda, es gamowveulia imiT, rom qarTul enaSi ar mogvepoveba<br />

sqesis gramatikuli kategoria. magram xom SeiZleba raRac sxva<br />

saSualebebiT am danakargis kompensireba, miTumetes maSin, rodesac<br />

originalSi am “She”-s sakmaod didi datvirTva aqvs. swored imitom,<br />

rom es “She” mimarTulia axaldabadebuli bavSvisadmi, vigebT Cven<br />

imas, rom betsi trotvuds mxolod bavSvis _ gogos bedi ainteresebs.<br />

q. baqraZe-ingoroyvaseul TargmanSi situacia cota ar iyos, bundovnad<br />

aris naCvenebi da daukvirvebelma mkiTxvelma SeiZleba moyvanili<br />

dialogidan is azri gamoitanos, rom betsi trotvuds misis<br />

koperfildis bedic ainteresebda. sinamdvileSi ki es ase sulac ar<br />

iyo, rasac mowmobs is faqti, rom rogorc ki betsim Seityo, axal-<br />

Sobili bavSvi biWiao, kari gaixura da samudamod gaSorda iqaurobas.<br />

1 C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1989, gv. 31-32.<br />

158


yovelive es naTelyofs, Tu raoden mniSvnelovani iyo TargmanSi<br />

SegvenarCunebina is stilistur-emociuri mxare, romlis matarebelic<br />

aris es “She”. migvaCnia, rom umjobesi iqneboda Tuki q. baqraZe-ingoroyva<br />

nacvlad III piris mxolobiTi ricxvis nacvalsaxelisa _ `igi~,<br />

TargmanSi Casvamda sityvas `gogona~. miTumetes, rom es aranairad ar<br />

aisaxeboda Sinaarsze, samagierod ki SenarCunebuli eqneboda sityvis<br />

emociuri elferi.<br />

yuradRebis Rirsia kidev erTi monakveTi: `...unda mogaxsenoT,<br />

rom davibade paraskevs, swored Ramis Tormet saaTze. am RirSesaniSnavi<br />

SemTxvevis damswreebma SeniSnes da cnobad miiRes is garemoeba,<br />

rom saaTis SuaRamis rekva da axalSobilis pirveli tirili erTsa<br />

da imave wuTSi moxda. am damswreTa Soris iyvnen: gadia, bebiaqali da<br />

zogierTi sxva gonieri dedakaci... yvela am pirma, miiRo ra mxedvelobaSi<br />

dRe da saaTi Cemi dabadebisa, erTsulovnad da erTxmad gamoacxada,<br />

rom, jer erTi, _ me ubeduri viqnebi Cems sicocxleSi, da meorec<br />

_ isa, rom moCvenebaTa da sulebis naxva miweria. imaTi SexedulebiT,<br />

bedi aucileblad orive am upiratesobiT im bavSvebs ajildovebs,<br />

romelnic kviris mexuTe dRis SuaRames ibadebian~. 1<br />

am fragmentSi sainteresoa erTi fraza, kerZod, qarTul TargmanSi<br />

im damswreTa Soris, `gadia, bebiaqali da zogierTi sxva gonieri<br />

dedakaci~, maSin, rodesac originalSi mxolod bebiaqali da gonieri<br />

dedakacebi aris dasaxelebuli _ “the nurse, and some sage women”.<br />

marTalia, sityvis “the nurse” Targmna erTgvar sirTulesTan aris dakavSirebuli,<br />

radgan igi SeiZleba iyos, rogorc medda, am SemTxvevaSi<br />

bebiaqali, ise ZiZac. pegoti ki ZiZaa da igi marTlac imyofeboda devidis<br />

dabadebis dros saxlSi. marTalia, mas ar gamouTqvams azri<br />

imis Taobaze, rom axaldabadebuli bavSvi aucileblad ubeduri iqneboda,<br />

magram Cven unda gaviTvaliswinoT is, rom sityva mniSvnelobas<br />

iZens konteqstSi.<br />

es, upirveles yovlisa, exeba polisemantikur sityvebs. inglisur<br />

sityvaTa umravlesoba ki swored rom polisemantikuria. aqedan<br />

gamomdinare, ar SeiZleba daviviwyoT konteqstis faqtori. xSiria SemTxvevebi,<br />

rodesac sityvis mniSvneloba ukve im winadadebaSive ixsneba,<br />

romelSic igia moTavsebuli, an ukidures SemTxvevaSi abzacSi mainc.<br />

magram aris SemTxvevebi, roca saWiro xdeba, sityvis mniSvnelobis<br />

gagebis mizniT, mTeli Tavis an nawarmoebis guldasmiT wakiTxva.<br />

an kidev ufro rTuli SemTxveva, roca sityvis mniSvnelobis sworad<br />

1 C. dikensi. daviT koperfildi, gv. 21.<br />

159


gagebisTvis saWiroa iseTi faqtis codna, romelic ar aris moyvanili<br />

nawarmoebSi. amisaTvis ukve saWiroa mTargmnelis farTo erudicia da<br />

fonuri codna. es ukanaskneli SemTxveva miekuTvneba farTo konteqstis<br />

cnebas.<br />

imis mtkicebis safuZvels, rom xsenebuli “the nurse” aris bebiaqali,<br />

swored konteqsti gvaZlevs. kerZod, sadRac pirveli Tavis SuaSi<br />

aris moTxrobili imis Taobaze, rom pegotis ZmisSvili ramdenime<br />

dRis ganmavlobaSi, ise rom es misis koperfildma ar icoda, imaleboda<br />

saxlSi, raTa saWiroebis SemTxvevaSi igi saswrafod gaegzavnaT<br />

eqimisa da bebiaqalis mosayvanad. rogorc es originalSi weria: “...in<br />

case of emergency, to fetch the nurse and doctor”. 1 ai, saidan Cans, rom es<br />

“the nurse” aris bebiaqali.<br />

kidev erTi saintereso momenti. citirebuli monakveTis qarTul<br />

TargmanSi gvaqvs `kviris mexuTe dRe~ originalSi ki yovelgvari gadaxvevisa<br />

da zedmeti gansazRvrebis gareSe (rogoricaa `kviris mexu-<br />

Te dRe~) weria _ “Friday”, rac iTargmneba rogorc paraskevi. rasakvirvelia<br />

ar aris sadavo, rom paraskevi marTlac kviris mexuTe dRea.<br />

magram ar unda dagvaviwydes is faqti, rom mxatvruli nawarmoebis<br />

erT-erTi umTavresi damaxasiaTebeli niSan-Tvisebaa emociuroba da avtoris<br />

mier gamoyenebuli yvela mxatvruli xerxi Tu leqsikuri sa-<br />

Sualeba aris misi Canafiqris realizeba, radganac originalis avtorma<br />

saWirod miiCnia, rom teqstSi Caesva swored sityva “Friday”, e.i.<br />

es ar aris SemTxveviTi. swored am sityvaze modis originalSi mTeli<br />

emociuri datvirTva, swored imitom aris devidi ganwiruli ubedurebisaTvis,<br />

rom igi daibada paraskevs da ara zogadad kviris mexuTe<br />

dRes.<br />

inglisSi (iseve, rogorc msoflios sxva bevr qveyanaSi, maT Soris<br />

saqarTveloSic) arsebobs crurwmena imis Taobaze, rom paraskevi<br />

aris navsi dRe. Cven, ra Tqma unda, gvesmis is, rom TargmanSi SeuZlebelia<br />

yvela im niuansis SenarCuneba, romelic damaxasiaTebelia originalSi<br />

naxmari leqsikuri erTeulisaTvis, TargmanSi aucileblad<br />

daikargeba Tundac erTi. magram aqve unda aRvniSnoT isic, rom danakargi<br />

rac SeiZleba mcire unda iyos. amasTan sityvas yovelTvis gaaCnia<br />

ufro mniSvnelovani da nakleb mniSvnelovani elementi da mTargmnelis<br />

niWic swored imaSi vlindeba, Tu ramdenad sworad SeZlebs am<br />

ufro mniSvnelovanis danaxvas da Semdeg mis TargmanSi SenarCunebas,<br />

Tundac amas mohyves nakleb mniSvnelovani informaciis dakargva.<br />

1 Ch. Dickens. David Copperfield.., gv. 9.<br />

160


am patara monakveTSi aseve adgili aqvs gramatikuli drois<br />

araswor gadmotanas TargmanSi. iq sadac originalSi gamoyenebulia<br />

warsuli dro “..it was declared... I was destined... I was privileged...” qar-<br />

TulSi gvaqvs `...erTxmad gamoacxada... me ubeduri viqnebi... sulebis<br />

naxva miweria...~, maSin, rodesac stilisturad ufro marTebuli iqneboda,<br />

rom gvqonoda Sesabamisad: `gamoacxades... ubeduri viqnebodi...<br />

sulebis naxva mewera...~.<br />

Targmnis procesSi mTargmneli arc Tu ise iSviaTad awydeba e.w.<br />

uTargmnel epizodebs Tu ubralod leqsikur elementebs e.w. `uekvivalento<br />

leqsikas~. ai, ras werda amasTan dakavSirebiT didi germaneli<br />

mwerali iohan volfgang goeTe: `Targmnisas Cven unda mivakvlioT<br />

swored rom uTargmnels, mxolod maSin SeiZleba namdvilad gaicno<br />

ucxo xalxi, ucxo ena~. 1<br />

swored msgavs uTargmnel elementad SeiZleba CaiTvalos iseTi<br />

movlena, romelsac ewodeba _ kalamburi _ sityvaTa TamaSi. kalamburis<br />

arsi mdgomareobs imaSi, rom adgili aqvs ori SeuTavsebadi mniSvnelobis<br />

moulodnelad erT fonetikur (Tu grafikul) formaSi Sejaxebas.<br />

kalamburis ZiriTadi elementebia, pirvel rigSi erTnairi an<br />

TiTqmis erTnairi (omonimuri) JReradoba da meore, antonimiamde dayvanili<br />

SeuTavsebloba 2 . kalamburi Sedgeba ori komponentisagan. pirveli<br />

komponenti es aris erTgvari leqsikuri safuZveli, sayrdeni elementi,<br />

erTgvari stimulatori mosalodneli sityvis TamaSisa. meore<br />

es aris sityva (Tu sityvaTSeTanxmeba), romelic warmoadgens kalamburis<br />

kulminacias, sityvaTa TamaSis mwvervals. mxolod meore komponentis<br />

realizaciis Semdeg miiRweva komikuri efeqti, anu adgili<br />

aqvs sityvis TamaSs 3 .<br />

Tuki Cveulebrivi teqstis Targmnisas saWiroa misi Sinaarsi ganvasaxieroT<br />

axal enobriv formaSi, sityvaTa TamaSis Targmnis dros<br />

gadmotanili unda iqnes originalis TviT formac _ fonetikuri an<br />

grafikuli, an orive erTad. ufro metic, xSirad saWiro xdeba TviT<br />

Sinaarsis Secvlac ki imisaTvis, rom ar daikargos forma, romelic<br />

am SemTxvevaSi wamyvania. metad Zneli, TiTqmis SeuZlebelic kia formisa<br />

da Sinaarsis ucvleli saxiT gadmotana, vinaidan sityvaTa TamaS-<br />

Si Semaval sityvebs Soris originalSi da maT ekvivalentebs Soris<br />

Targmanis enaze unda arsebobdes ara ubralod ekvivalenturi kavSi-<br />

1 С. Влахов, С. Флорин. Непереводимое в переводе. М., 1986, gv. 3.<br />

2 С. Влахов, С. Флорин. Непереводимое в переводе.., gv. 359.<br />

3 В. С. Виноградов. Лексические вопросы перевода художественной прозы. М., 1978, gv.<br />

153.<br />

11. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

161


i, aramed sruli ekvivalentoba.<br />

kalamburis daniSnulebaa Seqmnas komikuri efeqti. swored amitom<br />

metad mniSvnelovania, rom sityvaTa TamaSi SenarCunebuli iyos<br />

TargmanSi. magram xSiria SemTxvevebi, rodesac mTargmneli Tavs ver<br />

arTmevs am amocanas da ufro iol gamosavals poulobs _ igi ubralod<br />

gverds uvlis sityvaTa TamaSs. am mxriv gamonakliss arc q. baqraZe-ingoroyvaseuli<br />

Targmani warmoadgens. dikensi originalSi araer-<br />

Txel mimarTavs sityvaTa TamaSs, magram qarTvel mkiTxvels amis Taobaze<br />

aranairi warmodgena ara aqvs.<br />

mizanSewonilad migvaCnia, moviyvanoT originalSi es epizodebi<br />

da maT davurToT Cveneuli Targmani. amiT naTelvyoT is, rom es epizodebi<br />

sakmaod didi datvirTvis matarebelia. garda imisa, rom maTSi<br />

adgili aqvs sityvaTa TamaSs, arsebobs kidev sxva niuansebic, romel-<br />

Ta argadmotanac erTgvarad arRvevs nawarmoebis mTlianobas. erT-er-<br />

Ti aseTi epizodi ukve romanis pirvelive TavSi gvxvdeba da igi sakmaod<br />

didi moculobisaa, ris gamoc misi arTargmna kidev ufro gaumarTlebelia.<br />

ai isic:<br />

“In the name of Heaven,’ said Miss Betsey, suddenly, ‘why Rookery’<br />

‘Do you mean the house, ma’am’ asked my mother.<br />

‘Why Rookery’ said Miss Betsey. ‘Cookery would have been more to<br />

the purpose, if you had had any practical ideas of life, either of you.’<br />

‘The name was Mr. Copperfield’s choice, ’returned my mother. ‘When<br />

he bought the house, he liked to think that there were rooks about it ’…<br />

‘Where are the birds’ asked Miss Betsey.<br />

‘The-’ My mother had been thinking of something else.<br />

‘The rooks – what has become of them’ asked Miss Betsey.<br />

‘There have not been any since we have lived here,’ said my mother.’We<br />

thought - Mr. Copperfield thought – it was quite a large rookery; but the nests<br />

were very old ones, and the birds have deserted them a long while.’<br />

‘David Copperfield all over!’ cried Miss Betsey. ‘David Copperfield<br />

from head to foot! Calls a house a rookery when there is not a rook near it, and<br />

takes the birds on truth, because he sees the nests!”. 1<br />

` _ RvTis gulisaTvis, ratom `ruqeri~ (Wilyvavebis bude)<br />

ikiTxa uecrad mis betsim.<br />

_ saxls gulisxmobT, madam _ hkiTxa dedam.<br />

_ ratom `ruqeri~ Tqvengan romelimes mainc rom hqonoda cxovrebaze<br />

praqtikuli warmodgena, `quqeri~ (sasadilo) xom bevrad ufro<br />

momgebiani iqneboda, _ ganacxada mis betsim.<br />

1 Ch. Dickens. David Copperfield.., gv. 5-6.<br />

162


_ saxeli mister koperfildma SearCia, rodesac igi saxls yidulobda<br />

mas moswonda, rom axlo-maxlo Wilyvavebi budobdnen...<br />

_ da sad arian Citebi _ ikiTxa mis betsim.<br />

_ ra _ dedaCemi, Cans sxva rameze fiqrobda.<br />

_ Wilyvavebi, ra mouvidaT maT<br />

_ rac aq vcxovrobT, erTxelac ar gamoCenilan. Cven vfiqrobdiT<br />

_ mister koperfildi fiqrobda _ rom aq sakmaod moSenebuli ferma<br />

iyo. magram budeebi Zalian Zveli aRmoCnda da Citebsac didi xnis winaT<br />

mietovebinaT aqauroba.<br />

_ vcnob devid koperfilds! _ wamoiZaxa mis betsim, _ esaa devid<br />

koperfildi suliT xorcamde! mxolod mas SeeZlo ewodebina<br />

saxlisaTvis Wilyvavebis bude maSin, rodesac axlo-maxlo erTi Wilyvavic<br />

ki ar iyo da es mxolod imitom, rom budeebs xedavda.~<br />

rogorc moyvanili epizodidan Cans, dikensiseuli sityvaTa Tama-<br />

Sis gadmosacemad Cven mivmarTeT transkrifciasa da saTanado ganmartebas.<br />

es xerxi Cven erT-erT yvelaze marTebulad migvaCnia sityvaTa<br />

TamaSis gadmosacemad. garda uSualod sityvaTa TamaSisa, es monakveTi<br />

kidev Seicavs saintereso informacias. kerZod, aq Cven vecnobiT gansvenebul<br />

devid koperfilds (masze romanSi saerTod bevri araferia<br />

Tqmuli da amitom migvaCnia, rom am fragmentis dakargviT es informacia<br />

kidev ufro mwiri xdeba); amave monakveTidan vgebulobT imasac,<br />

Tu ra azris iyo gansvenebul devid koperfildze betsi trotvudi<br />

da swored aqve Cndeba pirvelad im saxlis saxelwodeba, sadac daibada<br />

romanis mTavari gmiri. q. baqraZe-ingoroyvaseuli Targmanis mkiTxveli<br />

ki saxlis saxelwodebas pirvelad romanis mesame TavSi igebs.<br />

kidev erTi epizodis gaxseneba SeiZleba sityvaTa TamaSTan dakav-<br />

SirebiT.<br />

“As this was a great deal for the carrier (whose name was Mr. Barkis) to<br />

say – he being, as I observed in a former chapter, of aphlegmatic temperament,<br />

and not at all conversational – I offered him a cake as a mark of attention,<br />

which he ate at one gulp,exactly like an elephant, and which made no more impression<br />

on his big face than it would have done on an elephant's.<br />

'Did She make 'em, now' said Mr. Barkis, always leaning forward,in his<br />

slouching way, on the footboard of the cart with an arm on each knee.<br />

'Peggotty, do you mean, sir'<br />

'Ah!' said Mr. Barkis. 'Her.'<br />

'Yes. She makes all our pastry, and does all our cooking.'<br />

'Do she though' said Mr. Barkis.<br />

He made up his mouth as if to whistle, but he didn't whistle. He sat looking<br />

at the horse's ears, as if he saw something new there; and sat so, for a con-<br />

163


siderable time. By and by, he said:<br />

'No sweethearts, I b'lieve'<br />

'Sweetmeats did you say, Mr. Barkis' For I thought he wanted something<br />

else to eat, and had pointedly alluded to that description of refreshment.<br />

'Hearts,' said Mr. Barkis. 'Sweet hearts; no person walks with her!'<br />

'With Peggotty'<br />

'Ah!' he said. 'Her.'<br />

'Oh, no. She never had a sweetheart.'<br />

'Didn't she, though!' said Mr. Barkis.<br />

Again he made up his mouth to whistle, and again he didn't whistle, but<br />

sat looking at the horse's ears.<br />

'So she makes,' said Mr. Barkis, after a long interval of reflection, 'all the<br />

apple parsties, and doos all the cooking, do she”. 1<br />

da ai, ra aris Targmnili am epizodidan:<br />

`meetle (misi saxeli mister barkisi) flegmaturi temperamentisa<br />

da Cumi adamiani iyo. CemTan laparakma, rogorc Cans, daRala<br />

igi. me pativiscemis niSnad tkbili namcxvari mivarTvi; mister barkisma<br />

gadaylapa da tlanq saxeze sruliad araferi gamoexata.<br />

_ amisTanebs is acxobs<br />

_ Tqven pegotize laparakobT<br />

_ ho, rasakvirvelia.<br />

_ diax, pegoti acxobs Cvens saxlSi yvela namcxvars da amzadebs<br />

yvela saWmels.<br />

_ Sexede erTi, _ waiburdRuna mister barkisma.<br />

man miapyro Tvalebi Tavisi cxenis yurebs, TiTqos maTSi SesaniSnavi<br />

raRac dainaxao, da didxans dahyo am mdgomareobaSi.<br />

_ maS Tqven ambobT, rom am namcxvrebs is acxobs _ ikiTxa<br />

mister barkisma xangrZlivi fiqris Semdeg.<br />

_ diax, is amzadebs CvenTan yvelafers.<br />

_ werilis miweras xom ar apirebT, ser~. 2<br />

rogorc vxedavT, aq aranair sityvaTa TamaSs ara aqvs adgili _<br />

is ubralod amoRebulia. magram amoRebulia ara marto sityvaTa Tama-<br />

Si, aramed masze mibmuli mTeli situacia.<br />

unda aRiniSnos is, rom am konkretuli sityvaTa TamaSis gadmosacemad<br />

transkrifciis (an transliteraciis) xerxi saTanado komentarebiT,<br />

albaT, ufro nakleb gamodgeboda. aq ufro marTebuli iqneboda<br />

inglisuri sityvebi “sweethearts” _ Tayvanismcemeli, rCeuli, da<br />

1 Ch. Dickens. David Copperfield.., gv. 61-62.<br />

2 C. dikensi. daviT koperfildi.., gv. 79.<br />

164


“sweetmeats” _ kanfeti, Secvliliyo sxva leqsikuri erTeulebiT,<br />

romelTa Sejaxebac originalis msgavs komikur efeqts mogvcemda. an<br />

arada mTargmnels sqolioSi mainc unda mieTiTebina originalSi arsebul<br />

sityvis TamaSze.<br />

rogorc viciT, Targmani aris rTuli esTetikuri fenomeni. Targmanis<br />

procesSi ara mxolod originalis aslis gadmoRebas aqvs adgili,<br />

Targmanisas erTmaneTs xvdeba ara marto ori sxvadasxva ena, aramed<br />

ori sxvadasxva kultura, sxvadasxva literaturuli tradiciebi,<br />

cnebebis aRqmisa da movlenebis Sefasebis gansxvavebuli kriteriumebi<br />

1 . yvela WeSmariti mxatvruli nawarmoebi aRbeWdilia im xalxis<br />

erovnuli koloritiT, romlis warmomadgenelicaa esa Tu is mwerali,<br />

Tumca SesaZlebelia, gansxvavebuli iyos erovnuli koloritis<br />

warmoCenis simZlavre.<br />

TargmanSi ucxo realiebis arseboba yovelTvis badebs ucxo garemosTan<br />

Sexvedris asociacias. igi xels ar uSlis Sinaarsis aRqmas,<br />

piriqiT, TviT yvelaze bundovani warmodgenac ki ama Tu im realiaze<br />

aRvivebs fantazias da mkiTxveli ucxo samyaroSi gadahyavs. nawarmoebSi<br />

erovnuli koloritis SenarCunebis mizniT marTebulad migvaCnia<br />

realiebis gadmotana, xolo rac Seexeba maT Targmnas an mTargmnel<br />

enaSi arsebuli analogiiT gadmotanas _ es yovelive iwvevs wminda<br />

mSobliur asociacias mkiTxvelSi da Sedegad ucxo samyarosTan Sexvedris<br />

gancda mcirdeba. amasTan dakavSirebiT, marTebulad migvaCnia<br />

cnobili qarTveli mecnieris giorgi wibaxaSvilis Tvalsazrisi imis<br />

Sesaxeb, rom Targmnili nawarmoebi aris da yovelTvis darCeba sxva<br />

samyarodan mosul fenomenad 2 .<br />

erovnuli koloritis erT-erTi gamovlinebaa saxelebi. nebismier<br />

literaturul nawarmoebSi mravlad mogvepoveba saxelebi, gvarebi Tu<br />

metsaxelebi da maTi gadmotanis sakiTxi TargmanSi warmoadgens Targmanis<br />

Teoriis erT-erT mniSvnelovan amocanas 3 . saliteraturo kritikaSi<br />

xangrZlivi dava mimdinareobs sakuTari saxelebis Targmnis Taobaze.<br />

mkvlevari i. bernSteini ucxouri saxelebis gadmotanis sam<br />

xerxs asaxelebs. es aris transkrifcia, transliteracia da sakuTriv<br />

Targmani 4 . saxeli mniSvnelovan informacias gvawvdis adamianis Sesa-<br />

1 d. fanjikiZe. Targmanis Teoria da praqtika. Tb., 1988, gv. 7.<br />

2 g. wibaxaSvili. Targmanis Teoriisa da praqtikis sakiTxebi. Tb., 2000,<br />

gv. 37.<br />

3 Р. Файзуллаева. Национальный колорит и художественный перевод. Ташкент, 1979,<br />

gv. 57.<br />

4 И. Бернштейн. Английские имина в русских переводах. – Иностранная литература,<br />

1998, №4, gv. 164.<br />

165


xeb, kerZod igi aris imis niSani, Tu romel eTnikur sferos miekuTvneba<br />

esa Tu is adamiani.<br />

anTroponimebis Targmnisas gasaTvaliswinebelia Semdegi faqtorebi:<br />

1) Tu saerTo warmoSobis mqone saxelis matarebeli istoriuli<br />

an realurad arsebuli piria, misi saxeli mTargmnel enaSi dadgenili<br />

normebis Sesabamisad gadadis; 2) Tu am jgufis saxelis matarebeli<br />

literaturuli personaJia, misi saxeli TargmanSi sasurvelia<br />

gadavides dednis JReradobiT. es uzrunvelyofs erovnuli koloritis<br />

SenarCunebas. magram aq aucilebelia imis aRniSvna, rom am wesidan<br />

imdeni gamonaklisi arsebobs, rom faqtobrivad wesic ki ar<br />

rCeba. aseve didi mniSvneloba eniWeba imas, Tu rogoria ama Tu im saxelis<br />

gadmotanis tradicia.<br />

yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, Cven gvsurs imis garkveva,<br />

Tu rogor aris gadmotanili `devid koperfildis~ qarTul Targman-<br />

Si saxelebi. daviwyoT upirveles yovlisa mTavari gmiriT. original-<br />

Si misi saxeli ase gamoiyureba “David”; qarTul TargmanSi ki mas<br />

qvia `daviTi~, rac arasworad migvaCnia. marTalia, saxelis gadmotanisas<br />

aris misi gaqarTulebis SemTxvevebi, magram es ZiriTadad e.w. `molaparake~<br />

saxelebs exeba. aseTi gza, marTlac mizanSewonilia vinaidan<br />

ase SesaZlebeli xdeba maTi mniSvnelobis SenarCuneba. xolo rac<br />

Seexeba Cvens SemTxvevas, aq yovlad dauSvebelia saxelis gaqarTuleba,<br />

radganac es iwvevs erovnuli (am SemTxvevaSi inglisuri) koloritis<br />

dakargvas.<br />

Tuki Cven Targmanis TeoriaSi arsebul wesebs gaviTvaliswinebT,<br />

maSin es saxeli unda gadmovitanoT transkrifciiT. vinaidan `Targmnisas<br />

sakuTari saxeli, rogorc wesi, transkrifciiT gadmoicema~, 1<br />

anu maqsimalurad SenarCunebulia misi JReradoba. Tuki asea, maSin es<br />

saxeli unda gadmocemuliyo rogorc `deivid~-i radganac, swored ase<br />

ikiTxeba igi (David _ deivid). aseve SesaZlebelia am saxelis transliteraciis<br />

gziTac gadmocema. maSin gveqneboda _ `david~-i.<br />

aq unda moviyvanoT kidev erTi saintereso mosazreba saxelebis<br />

gadmocemasTan dakavSirebiT. kerZod, rusi mkvlevari l. barxudarovi<br />

aRniSnavs, rom praqtikaSi ar gvxvdeba mkacri gamijvna transkrifciasa<br />

da transliteracias Soris, Cveulebriv adgili aqvs am ori xerxis<br />

Serwymas 2 . amaze dayrdnobiT da kidev dRevandeli tradiciis gaTvaliswinebiT,<br />

marTebulad migvaCnia, rom es saxeli gadmotanili yofiliyo<br />

TargmanSi, rogorc `devid~-i. es uTuod naklebi boroteba<br />

1 С. Влахов, С. Флорин. Непереводимое в переводе.., gv. 267.<br />

2 Л. С. Бархударов. Язык и перевод. М., 1975, gv. 177.<br />

166


iqneboda Tu gaviTvaliswinebT im faqts, rom ase am saxels SenarCunebuli<br />

eqneboda erovnuli koloriti. SesaZlebelia, mTargmnelma imitom<br />

gadmoaqarTula es saxeli, rom igi ufro misaRebi gamxdariyo<br />

qarTveli mkiTxvelisaTvis. magram maSin ratom ar Targmna man, vTqvaT,<br />

igive “Betsey” _ betsi da igi transkrifciiT gadmoitana. nuTu mxolod<br />

imitom, rom mas ar moepoveba qarTul sinamdvileSi Sesatyvisi<br />

qarTuli forma, xolo misi `elisabedad~ gadmotana ki ukve metismetad<br />

TvalSisacemi iqneboda.<br />

aRsaniSnavia is faqti, rom qarTvel mTargmnelze erTgvari gavlena<br />

moaxdina am romanis i. vedenskiseulma rusulma Targmanma, risi magali-<br />

Tic aris romanis kidev erTi personaJi “Ham”-i, romelic rusulSi transliterirebulia<br />

(`Хам~), qarTulSi ki gvaqvs _ `qami~, nacvlad imisa,<br />

rom yofiliyo an `hem~-i (Tuki transkrifcias mivmarTavdiT) an `ham~-i<br />

(Tu transliteracias gamoviyenebdiT). aseve rusuli Targmanis gavlenas<br />

vxedavT kidev erTi personaJis saxelis gadmotanisas. originalSi mister<br />

pegotis meore Svilobils hqvia “Emily”, rac unda gadmosuliyo,<br />

rogorc `emili~ (am SemTxvevaSi ara aqvs mniSvneloba imas, Tu romel<br />

xerxs mivmarTavdiT _ transkrifcias Tu transliteracias). magram<br />

rusma mTargmnelma SemogvTavaza `Эмилия~ da es forma gadmoiRo qarTvelma<br />

mTargmnelmac. aRniSvnis Rirsia is, rom sworad aris arCeuli Sesatyvisi<br />

romanis kidev erTi personaJisTvis, romlis saxelic originalSia<br />

_ “Martha” TargmanSi gvaqvs `marTa~, rac marTebulad migvaCnia,<br />

vinaidan transkrifciiT [ma:θa] da transliteraciiT `marsa~ (am poziciaSi<br />

θ-s qarTulSi Seesabameba `s~) gadmotanis SemTxvevaSi es saxeli<br />

ver aRiqmeboda qarTveli mkiTxvelis mier.<br />

Targmanis TeoriaSi sayovelTaod miRebulia azri imis Sesaxeb,<br />

rom gvarebis gadmotana ZiriTadad ar warmoadgens did sirTules<br />

(Tu saubari ar aris `molaparake~ gvarebze. aq ukve mTargmneli, SesaZlebelia,<br />

didi sirTuleebsac waawydes), gvarebis gadmotanis drosac<br />

igive principebiT vxelmZRvanelobT, rac zogadad sxva realiebis<br />

Targmnisas. magram q. baqraZe-ingoroyvaseuli `daviT koperfildi~<br />

aqac gamoirCeva individualurobiT.<br />

daviwyoT devidis maminacvliT. originalSi misi gvaria “Murdstone”.<br />

Sesabamisad Tuki Cven realiebis Targmnis pirvel xerxs mivmar-<br />

TavT da transkrifcias gamoviyenebT, es gvari qarTulad unda JRerdes,<br />

rogorc `mardstouni~, xolo Tu transliteracias mivmarTavT,<br />

unda iyos _ `murdstoni~. magram TargmanSi gvaqvs rusuli Targmanis<br />

varianti `mordstoni~. erTi personaJis gvari originalSi aris “Steerforth”-i,<br />

rac unda gadmovides, rogorc `sTirforsi~ da ara `stirfordi~,<br />

rogorc es qarTul TargmanSia. da kidev originaliseuli<br />

167


“Martha Endell”-i qarTulSi aris `engel~-i. nacvlad originaliseuli<br />

“Tom Treddles”-sa (tredlsi an tredlesi) aris `tredelsi~, “Mr.<br />

Pidger”-i ki _ `pikeri~, nacvlad `pidjeris~ an `pidgerisa”, petingolebi<br />

_ nacvlad netingolebisa (“Nettingalls”) da a. S.<br />

aqve gvsurs SevexoT mimarTvebis gadmotanis sakiTxs. rogorc<br />

viciT, yovel ers moepoveba mimarTvis gamomxatveli sityvebi. isini<br />

xSir SemTxvevaSi didi erovnuli elferis matarebelia. ase, magali-<br />

Tad, frangebs aqvT `mesie~, `madam~, `madmuazel~; italielebs: `senior~,<br />

`seniora~ da ` seniorita~ da a.S. ingliselebSi mimarTvebi Semdegia:<br />

`mister~, `misis~/`madam~, `mis~. rogorc moyvanili magaliTebidan<br />

Cans, mimarTvebi yvela ers sakuTari gaaCnia da isini TiTqmis<br />

ar imeoreben erTmaneTs. es ki TavisTavad adasturebs im mosazrebas,<br />

rom isini erovnuli suliskveTebis matareblebi arian.<br />

Cveulebriv, mimarTvebis Targmna erTgvar problemas uqmnis<br />

mTargmnels. mimarTva es aris sametyvelo etiketis erT-erTi damaxasiaTebeli<br />

niSani, igi TiTqmis yovel nabijze gvxvdeba mxatvrul nawarmoebSi,<br />

rac imas niSnavs, rom mTargmneli yovel wuTs usvams Tavs<br />

SekiTxvas, Targmnos Tu gadmoitanos (transkrifciiT an transliteraciiT)<br />

mimarTvebi. Targmanis SemTxvevaSi mimarTva, albaT, ufro axlo<br />

da ioli aRsaqmeli gaxdeba mkiTxvelisaTvis, magram es qmnis meore<br />

problemas _ ikargeba originalis erovnuli koloriti.<br />

mimarTvebi SeiZleba ramdenime jgufad daiyos. kerZod, 1) mimar-<br />

Tvebi, romelic Cveulebrivi pativiscemis gamoxatulebaa; 2) mimarTvebi<br />

gansxvavebuli sazogadoebrivi Tu socialuri wodebis pirisadmi;<br />

3) iseTi mimarTvebi, romlebic naTesaur kavSirze miuTiTeben da sxva.<br />

imisda mixedviT, Tu ra Sinaarss atarebs esa Tu is mimarTva, icvleba<br />

maTi Targmnisadmi midgomac. Tu mimarTva ar atarebs mkveTrad gamoxatul<br />

erovnul xasiaTs, maSin maTi ukeT aRqmis mizniT marTebuli iqneba<br />

maTi Targmna, magram im SemTxvevaSi, Tu esa Tu is mimarTva erovnuli<br />

niSniT aris aRbeWdili, maSin mizanSewonilia isini pirdapir<br />

iqnes gadmotanili.<br />

yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, gaumarTleblad migvaCnia,<br />

rom q. baqraZe-ingoroyva Tavis TargmanSi iseT mimarTvebs, rogoricaa:<br />

“mister” da “madam” cvlis maTi Sesatyvisi qarTuli formebiT (`batono~,<br />

`qalbatono~). Tanac aRsaniSnavia isic, rom igi paralelurad<br />

inglisur formebsac xmarobs. xdeba erTgvari aRreva, rasac koloritis<br />

dakargvamde an kidev ufro uaresi, anaqronizmamde mivyavarT. am<br />

mxriv sainteresoa Cvens mier zemoT motanili epizodi, romelSic<br />

eqimi betsi trotvuds esaubreba. kerZod, originalSi mister Cilipi<br />

mxolod da mxolod “madam”-iT (originalSi gvaqvs “ma’am”, riTac<br />

168


avtori xazs usvams eqim Cilipis dialeqts) mimarTavs betsi trotvuds,<br />

maSin, rodesac q. baqraZe-ingoroyvaseul TargmanSi gvaqvs `qalbatono~,<br />

`madam~ da `miledi~. anu vxvdebiT erTi da igive cnebis aRmniSvnel<br />

sam sityvas. amaSi miuRebeli TiTqos araferia, piriqiT, SeiZleba<br />

iTqvas, rom amiT mTargmneli Tavs aridebs erTferovnebas, magram<br />

arsebobs erTi momenti _ erT patara abzacSi Cven vxvdebiT sami sxvadasxva<br />

eris realias.<br />

mTargmnelma arc erTi wuTiT ar unda daiviwyos is, rom Targmani<br />

aris originalis enis matarebeli xalxis sinamdvilis asaxva, da<br />

isic, rom rodesac vTargmniT romelime xalxis erovnuli literaturis<br />

nimuSs, iq aucileblad Segvxvdeba swored im erisaTvis damaxasiaTebeli<br />

realiebi: iqneba es ubralod saxelebi, tradiciebi Tu<br />

ama Tu im erisaTvis damaxasiaTebeli erovnuli Rirebulebebi, romlebsac<br />

advili SesaZlebelia ar aRmoaCndes Sesatyvisi Targmanis enaze.<br />

msgavsi cnebebis gadmocemis saukeTeso saSualebad migvaCnia transliteracia<br />

an transkrifcia, romelsac saWiroebis SemTxvevaSi mTargmnelma<br />

unda daurTos axsna-ganmarteba an TviT teqstSi an kidev<br />

sqolioSi.<br />

aseTia Cveni SeniSvnebi q. baqraZe-ingoroyvaseuli Targmanis enobriv<br />

Taviseburebebze. rasakvirvelia, naSromSi warmodgenil daskvnebs<br />

sulac ara aqvs absoluturi WeSmaritebis pretenzia. miT ufro, rom,<br />

rogorc cnobilia, Targmanis cneba metad subieqturia da is, rac er-<br />

TisTvis misaRebi da mosawonia, SeiZleba meorisaTvis sruliad miuRebeli<br />

aRmoCndes.<br />

169


NATIA PAPASKIRI<br />

ABOUT SOME LINGUISTIC PECULIARITIES<br />

OF THE GEORGIAN TRANSLATION<br />

OF CHARLES DICKENS’ NOVEL<br />

“DAVID COPPERFIELD”<br />

The presented paper discusses some linguistic peculiarities of the georgian<br />

translation of well-known english writer’s – Charles Dickens’ one of the<br />

most popular novel – “David Copperfield”, which is done by Ketevan Bakradze-Ingorokva<br />

in 1930’s. In comparison attention is focused on such questions<br />

as: the translation of headings, names, forms of address.The article also discusses<br />

the problem of transferring the pun – play in words. Artistic and stylistic<br />

analysis of the georgian translation of Charles Dickens’ “David Copperfield”<br />

showed that Ketevan Bakradze-Ingorokva’s translation has some faults, the<br />

translator without any excuse has absolutely omited or abridged some key episodes.<br />

Because of this Ketevan Bakradze-Ingorokva’s translation leaves an impression<br />

mostly of an adaptation not the original. According to the achievements<br />

of modern literary translation one can’t agree with the transferring of the<br />

personal names. Also the idea of omitting the pun – play in words in the Ketevan<br />

Bakradze-Ingorokva’s translation is unjustified. The translation would by<br />

no means win if in translation of some chapters the translator had more carefully<br />

interpreted Dickens’ perception. But despite some faults the translation by<br />

all means has the episodes that are done by the professional and as a whole<br />

may be rated as well-done.<br />

NN<br />

170


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

НИНО ЭТЕРИЯ<br />

ФОРМЫ КОМИЧЕСКОГО В ПРОЗЕ МИХАИЛА<br />

БУЛГАКОВА<br />

О творчестве Михаила Булгакова по-настоящему стало известно с<br />

начала 60-х годов ХХ века. К настоящему времени, когда уже проанализированы<br />

многие стороны творчества писателя, однако, формы выражения<br />

комического ещё не стали предметом специального исследования.<br />

Данная статья является одной из попыток выявления функциональной<br />

специфики переходных форм комического в творчестве М. Булгакова.<br />

В произведениях писателей могут наличествовать отдельные сатирические<br />

мотивы, образы, гротескные начала, но не все они являются<br />

формами выражения комического. Например, в творчестве М. Булгакова<br />

наличествуют отдельные сатирические аспекты, а так же ироническая постоянность<br />

явлений, как одна из главных особенностей стиля писателя.<br />

Наряду с элементами сатирического в произведениях авторов звучат самостоятельные<br />

пафосные,лирические и вполне нейтральные мотивы.<br />

Если к сатире подходить как особому художественному принципу<br />

изображения действительности, то проза М. Булгакова наглядно отражает<br />

следующие разновидности форм вырожения комического: юмор, ирония,<br />

сарказм,сатира. Однако, проза М. Булгакова в большей степени иронична.<br />

К такому выводу можно прийти на основании изучения русской и зарубежной<br />

теоритической литературы 1 .<br />

Изучение художественной и теоретической литературы позволяет<br />

понять три особенности проявления иронического. Прежде всего, ироничным<br />

может быть сам писатель, соответственно авторское лицо, авторский<br />

голос, выступающий в произведении в ироническом аспекте. Поет приписывает<br />

своему персонажу явные достоинства:<br />

«Украшают тебя добродетели,<br />

До которых другим далеко,<br />

И беру небеса во свидетели,<br />

Уважаю тебя глубоко.» 2<br />

1 Г. Поспелов. Проблемы теории литературы. М.,1976; Л. Тимофеев. Основы теории<br />

литературы. М.,1976; А. Вулис. Сатира М. Булгакова.Ташкент,1990; Эли Обуэ. Жанры<br />

смеха. М., 1948; Я. Эльсберг. Вопрoсы теории сатиры. М.,1957.<br />

2 Н. Некрасов. Современная ода – Полное собрание сочинений. В 2-х томах, т 2. М.,<br />

1996, с. 224.<br />

171


После подобного выпада идут объяснения, почему объект достоин<br />

такого уважения. Оказалось, что у него большие достоинства:<br />

« Не обидешь ты даром и гадины,<br />

Ты помочь и злодею готов.» 1<br />

В указанных словах можно найти намёк на всепрощение, заветы Нагорной<br />

проповеди, однако последующее высказывание – «Червонцы твои<br />

не украдены, У сиротов беззащитных и вдов…» 2 , – заставляет задуматься.<br />

В отрицании уже заключено утверждение – его богатство зиждется на<br />

эксплуатации и воровстве у простых людей. Именно в указанном несоответствии<br />

проявляется ирония. В словах автора легко угадать отсутствие<br />

у персонажа тех качеств, которые иронично ему приписываются.<br />

Может быть, персонаж считается порядочным гражданином, но ни автор,<br />

ни читатель в его порядочность не верят. Таково авторское мнение.<br />

Другая разновидность демонстрируется речью персонажа. В стихотворении<br />

Н. Некрасова « Нравственный человек» рассказчик повествует о<br />

ряде своих поступков: друг не сумел вовремя заплатить долг и рассказчик<br />

посадил его в тюрьму, где он и умер. Тогда нравственный человек простил<br />

ему долг. Дочь свою он выдал не за любимого человека, а за богатого<br />

нелюбимого старика. От горя дочь умерла. Далее повествование о подобных<br />

случаях продолжены. Поступки героя не подпадают под статьи уголовного<br />

кодекса, но нравственным человеком он считаться не может, таковым<br />

может показаться только в ироническом аспекте.<br />

Наконец ещё одна разновидность проявления иронии – пародия на<br />

известные произведения. Так, пародия Н. Некрасова на знаменитую «Казачью<br />

колыбельную» М. Лермонтова – это явный иронический перепев<br />

первоисточника. Он даёт представление о будущем чиновнике – взяточнике.<br />

Стихотворение Н. Некрасова можно считать новой, большой аллюзией.<br />

Она сразу становится понятной читателю. Иронический вариант<br />

старого мотива даёт представление о разновидности проявления форм выражения<br />

комического в литературе.<br />

Как известно, явление «сатира» определяется в двух проявлениях: в<br />

широком и более узком. Так можно сказать и об иронии и сарказме. Но<br />

последнее понятие известно в двух определениях: сарказм и злая ирония.<br />

Поэтому, когда говорят о злой иронии, то могут иметь в виду иронию, но<br />

несколько более насыщенную отрицательным смыслом, а сарказм в чистом<br />

виде – это отдельная самостоятельная единица проявления сатирического.<br />

В связи с подобным пониманием терминов приходится говорить<br />

вообще о размытых, половинчатых формах выражения комического. Можно<br />

некоторые отрезки текста трактовать как юмористические, но среди<br />

1 Н. Некрасов. Современная ода., с. 224.<br />

2 Н. Некрасов. Современная ода.., с. 224.<br />

172


них можно найти и такие, которые уже не считаются только юмористическими,<br />

в них видны определённые иронические начала. Например, Шарик<br />

называет профессора Преображенского «важным песьим благотворителем».<br />

Это, несомненно, юмор.<br />

А вот переходная форма от юмора к иронии: « А вы сегодня завтракали,<br />

вы, величина мирового значения, благодаря мужским половым железам»<br />

1 Вечно голодный пёс косвенно упоминает о профессиональной<br />

деятельности Преображенского и даже косвенно упрекает его в подобной<br />

деятельности. Вспомним, что пёс не захотел видеть безобразия, как он<br />

считал, в сцене приёма больных и специально заснул. Когда Шарик вспоминает<br />

о своём предыдущем бытие, то среди них всплывают данные о<br />

прогулках по Парку культуры и отдыха, где всегда можно было найти обгрызки<br />

колбасы, полизать бумажки с жирными пятнами. Однако он отмечает<br />

одно явление, которое портило впечатление от удовольствия пребывания<br />

в парке: «И если бы не грымза какая-то, что поёт на кругу при луне<br />

«милая Аида» – так, что сердце падает, было бы отлично». 2 Во внутреннем<br />

монологе пса Шарика (явно условность литературная, но и ироническая)<br />

можно различить и юмористические тенденции, и определённую<br />

иронию. Но иронией её делает контраст, подводящий к значимому подтексту.<br />

На представление «Аиды» часто ходил профессор Преображенский<br />

и часто во время работы или отдыха фальшиво напевал арии из оперы.<br />

И если в саду пса раздражала музыка и пение (сердце падало у пса от<br />

пения), то в доме профессора он примирился с «Аидой», хотя пение в саду<br />

и пародия на пение у Преображенского – явления художественно неоднородные.<br />

Можно считать подобное сопоставление ироническим, наряду<br />

с отдельными элементами сарказма.<br />

Многие оттенки иронии и переходной иронии к сарказму можно наблюдать<br />

в «Белой гвардии» при характеристике хозяина дома, инженера<br />

Василисы и его жены. Вот один из примеров: «Мозги и суп с постным маслом,<br />

как и следовало ожидать, были лишь симптомами той омерзительной<br />

болезни скупости (прямое отрицание – Н.Э), которой Василиса заразил<br />

свою жену (явно ироническое слово – «заразил»). На самом деле у Ванды<br />

были маринованные грибы, телятина, вишнёвое варенье, коньяк Шустова...».<br />

3 Создаётся противопоставление: у них была еда хорошая, ещё<br />

довоенная, но они ели постный суп. Именно такое положение и создаёт<br />

условие для появления иронии. Однако писатель идёт дальше. Он говорит<br />

о том, что у Ванды скаредность доходила до того, что она « хранила продукты<br />

до порчи.» Здесь уже явно видна линия от иронии к злой иронии –<br />

1 М. Булгаков. Багровый остров. М., 1990, с. 325.<br />

2 М. Булгаков. Багровый остров. М., 1990, с. 321.<br />

3 М. Булгаков. Багровый остров. М., 1990, с. 243.<br />

173


сарказму. Но подобная скаредность весьма напоминала поведение гоголевской<br />

«прорехе на человечество» – Плюшкина. Поэтому на поведение супругов<br />

накладывалось и подтекстовое сатирическое напоминание о персонаже<br />

Н. Гоголя. Однако гротеском данные образы считать было бы преувеличением:<br />

после ограбления Василиса, лишившись денег, стал как-то<br />

человечнее. Вспомним высказывание Николки о нём.<br />

Персонаж другого произведения – «Театрального романа» – Максудов<br />

на писательском пиру послушал рассказы Бондаревского о Париже, а<br />

затем прочёл книгу на данные темы. Указанные обстаятельства так подействовали<br />

на него, что, будучи больным и находясь в бреду, он во сне видел<br />

бондаревский Париж: «Париж стал совершенно невыносим...И как ни<br />

талантлив Измаил Александрович, но уж очень противно в Париже..» 1 .<br />

Внутреннее содержание отрывков текста о Бондаревском таково, что признаётся<br />

его талант, но отрицается тематика данной книги. Как известно, пёс<br />

Шарик в период подготовки первой операции тяпнул за ногу доктора Борменталя.<br />

Это была первоначальная размолвка, а затем они помирились. Но в<br />

сцене появления управдома Швондера Шарику захотелось укусить управдома:<br />

«Вот бы тяпнуть за пролетарскую мозолистую ногу. За все издевательства<br />

вашего брата» 2 . А затем Шарик понял, что его вмешательства не требуется,<br />

что его новый хозяин сам «тяпнет» этого пришедшего нахала. Он не мог<br />

представить – как, но знал, что тяпнет! И действительно, Преображенский<br />

так «тяпнул» Швондера, что всё домоуправление ушло оплёванным. Подобное<br />

положение так обрадовало благородного пса, что он совершил перед<br />

Филипп Филиповичем какой-то своеобразный намаз! И мысли Шарика (условность<br />

в ироническом аспекте) уже тянут на сарказм. Желание Шарика явно<br />

разделял и Преображенский, а сцена расправы со Швондером уже демонстрирует<br />

данную форму комического.<br />

Переход сарказма к сатире виден в подтексте рассказа Бомбардова<br />

об анекдотическом случае с бывшим сановником, а ныне актёром, серьёзно,<br />

но с иронической задумкой, ему начинает подыгрывать Максудов. И<br />

то, что в Независимом театре указанной истории придали такое большое<br />

значение, заставляет подумать об истинной значимости данной истории и<br />

постепенном нарастании от иронии к сарказму, а затем к сатире. Пример<br />

прямого отрицания – инвективы видится в следующем высказывании:<br />

«Они напрасно думают, – говорит Преображенский, – что террор им поможет,<br />

Нет-с, нет-с! Не поможет, какой бы он ни был: белый, красный и<br />

даже коричневый! Террор совершенно парализует нервную систему» 3 .<br />

Коричневый, т.е фашистский.<br />

1 М. Булгаков. Театральный роман. М., 1989, с. 274-276.<br />

2 М. Булгаков. Белая гвардия. М., 1989, с. 326.<br />

3 М. Булгаков. Белая гвардия. М., 1989, с. 331.<br />

174


Таким образом, переходные формы комического, переходы от юмора<br />

к иронии, от иронии к сарказму, от сарказма к сатирическому отрицанию<br />

в творчестве М. Булгакова широко представлены. Однако данные переходные<br />

формы свидетельствуют о преимущественно ироническом повествовании<br />

во всех произведениях писателя.<br />

nino eTeria<br />

komikuri formebi mixeil bulgakovis<br />

prozaSi<br />

mixeil bulgakovis Semoqmedebis Sesaxeb sinamdvile cnobili gaxda<br />

meoce saukunis 60-ian wlebSi. dReisaTvis, rodesac ukve gaanalizebulia<br />

mwerlis Semoqmedebis mravali mxare, Seqmnilia safuZvliani<br />

narkvevi mis cxovrebasa da Semoqmedebaze, komikuris gamoxatvis formebis<br />

Seswavlis Temebi jer-jerobiT ar gamxdara kvleviT literaturaSi<br />

mniSvnelovani. mocemuli statia warmoadgens komikuris gardamavali<br />

formebis funqcionaluri specifikis gamovlenis mcdelobas m.<br />

bulgakovis SemoqmedebaSi. satiruli motivebi, saxeebi, groteskuli<br />

sawyisebi SeiZleba mravali mwerlis nawarmoebebSi arsebobdes, magram<br />

yoveli maTgani ar aris komikuri gamoxatvis forma. m. bulgakovis<br />

SemoqmedebaSi farTod aris warmodgenili komikuri gamoxatvis gardamavali<br />

formebi, gadasvla iumoridan sarkazmze, sarkazmidan satirul<br />

uaryofaze. Tumca mocemuli gardamavali formebi upiratesad Txrobaze<br />

miuTiTebs mwerlis yvela nawarmoebebSi.<br />

175


NINO ETERIA<br />

THE COMIC FORMS IN MIKHAIL BULGAKOV’S TEXTS<br />

The truth about M. Bulgakov’s works became known in 1960’s. Although<br />

his literary legacy is studied well and there exist many fundamental researches<br />

and biographies, the forms and the comic expressioused by Bulgakov<br />

ns still remain insignificant for the scholars. The paper is one of the few attempts<br />

to expose specific transitional forms of comic in M. Bulgakov’s works.<br />

There are many satirical motives, modes, grotesque sources in many writers<br />

works, but not all of them are forms of comic expression. The passing comic<br />

forms – from humor to irony, from irony to sarcasm, from sarcasm to satirical<br />

negation – are widely introduced in Bulgakov’s works. However, given passing<br />

forms mainly testify ironical narration in all of his works.<br />

176


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

i s t o r i a , a r q e o l o g i a<br />

kaxaber fifia<br />

neronis kavkasiuri laSqrobis miznebisa<br />

da mimarTulebis sakiTxisaTvis<br />

ax.w. 63w. romisa da parTia-somxeTis aTwliani omi kompromisuli<br />

zaviT dasrulda. romi Tanaxma iyo parTielTa samefo saxlis warmomadgeneli,<br />

tiridate somxeTis mefed ecno, magram im pirobiT, Tu<br />

es ukanaskneli romSi gamocxaddeboda da samefo insigniebs imperatorisagan<br />

miiRebda 1 . amgvarad, xangrZlivi omi somxeTisaTvis faqtobrivad<br />

romaelTa marcxiT dasrulda _ armeniaSi parTiis kandidati gamefda,<br />

imperia ki mxolod misi nominaluri vasalobiT dakmayofilda.<br />

armeniis krizisis metnaklebad mogvarebis Semdeg, romis sagareo<br />

politikaSi aRmosavleTis sakiTxi ar amowurula, Tumca imperiis<br />

orientaluri politikis ZiriTadma veqtorma CrdiloeTiT gadainacvla.<br />

rogorc Cans, imperatori neroni (54-68ww.) armeniaSi warumateblobis<br />

kompensacias garkveulwilad SavizRvispireTSi romis poziciebis<br />

ganmtkicebiT Seecada. 63w. gauqmebul iqna vasaluri polemoniduri<br />

pontos samefo. misi teritoria provinciad gamocxadda. imave<br />

dros bosforic uSualod romis proteqtoratis qveS moeqca. neronis<br />

brZanebiT yirimsa da kavkasiis sanapiroze ganlagebul iqna romauli<br />

samxedro nawilebi, xolo ZiriTad navsadgurebs 40 xomaldisagan<br />

1 neronis principatis dros romaelTa somxeTSi laSqrobebis Sesaxeb<br />

dawvr. ix. n. lomouri. romisa da amierkavkasiis qveynebis urTierTobisa-<br />

Tvis ax.w. I saukuneSi. _ Tsu Sromebi, t. 77, 1959, gv. 132-138; О. В. Кудрявцев.<br />

Римская политика в Армении и Парфии в первой половине правления Нерона. – Вестник<br />

древней истории, 1948, №3, gv. 52-65; О. В. Кудрявцев. Рим, Армения и Парфия<br />

во второй половине правления Нерона. – Вестник древней истории, 1949, №3, gv. 46-<br />

62; Т. Моммзен. История Рима, т. V. М., 1949, gv. 346-355; Ф. Я. Коськё. Поход Пета в<br />

Армению в 61-62 гг. н.э. и поражение римской армии при Рандейе. – Ученые записки<br />

Московского государственного педагогического института имени В. И. Ленина, 1960,<br />

№153, gv. 80-92; А. Г. Бокщанин. Парфия и Рим, ч. II. М., 1966, gv. 188-203; К. В.<br />

Тревер. Очерки по истории культуры древней Армении. II в. до н.э. - IV в. н.э. М.-Л.,<br />

1953, gv. 212-215.<br />

12. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

177


Semdgari eskadra icavda 1 .<br />

ase rom, TiTqmis mTeli SavizRvispireTi romis mflobelobaSi<br />

aRmoCnda, magram es mxolod dasawyisi iyo neronis farTomasStabiani<br />

gegmisa, romelsac iTvaliswinebda kavkasiaSi grandiozuli laSqrobis<br />

mowyobas. neroni am laSqrobisaTvis didi mondomebiTa da Cveuli pompezurobiT<br />

emzadeboda. 66w. rCeuli italieli axalgazrdebisagan dakompleqtda<br />

axali, gansakuTrebuli legioni, romelsac `aleqsandre<br />

didis falanga~ ewoda 2 . britaneTidan gamoyvanil iqna erT-erTi sauke-<br />

Teso legioni _ XIV Martia Victrix. aRmosavleTisaken daiZrnen germaniisa<br />

da iliriis legionebic 3 . Tumca, kavkasiuri laSqroba CaiSala,<br />

radganac 68w. galiaSi dawyebuli vindeqsis ajanyebis gamo, neroni<br />

iZulebuli gaxda jarebi ukanve gaewvia 4 , male ki TviTonac TviTmkvlelobiT<br />

daasrula sicocxle.<br />

neronis mier ganzraxuli didi kavkasiuri laSqrobis miznisa da<br />

mimarTulebis Sesaxeb samecniero literaturaSi azrTa sxvadasxvaobaa,<br />

rac wyaroTa monacemebis gansxvavebulobiT aris gamowveuli. tacitusis<br />

(55-120ww.), svetoniusisa (daaxl. 70-160ww.) da dion kasiosis<br />

(daaxl. 153-235ww.) cnobebiT, es laSqroba mimarTuli iyo kaspiis<br />

viwrobebisa (claustra Caspiarum) Tu kaspiis karebisaken (Caspia portas)<br />

5 . amasTan, am laSqrobis mizani mxolod tacituss aqvs aRniSnuli.<br />

misi cnobiT, britaneTSi, germaniasa da iliriaSi Sekrebili jarebi<br />

neronma `kaspiis viwrobebisaken gagzavna im omisaTvis, romelsac is<br />

albanelebis winaaRmdeg amzadebda~. 6<br />

gansxvavebul da ufro vrcel cnobas gvaZlevs pliniusi (23/24-<br />

79ww.): `saWiroa aq Seswordes mravalTa Secdoma, sxvaTa Soris, ma-<br />

Tic, vinc amas winaT oms awarmoebda armeniaSi korbulonTan 7 erTad,<br />

radganac isini kaspiisas uwodeben iberiis karebs, romelTac ewode-<br />

1 k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi I-IIss. politikuri ur-<br />

TierTobebi. Tb., 2005, gv. 52-54, 68-75; k. fifia. traianes aRmosavluri politika<br />

da saqarTvelo. Tb., 2005, gv. 11-12. iqve ix. sakiTxis irgvliv arsebuli<br />

wyaroebi da literatura srulad.<br />

2 Suet., Nero, 19.<br />

3 Tac., Hist., I, 6; Т. Моммзен. Итория Рима, V.., gv. 356, Sen. 3.<br />

4 Tac., Hist., I, 6.<br />

5 svetoniusis cnobiT, `is (neroni) amzadebda eqspedicias aseve kaspiis<br />

karebisaken...~ (Suet., Nero, 19), dion kasiosis Tanaxmad ki, `...neroni ar wavida...<br />

arc eTiopiisaken da arc kaspiis karisaken, rogorc es ganzraxuli<br />

hqonda~ (Dio Cass., LXIII, 8,1).<br />

6 Tac., Hist., I, 6.<br />

7 korbuloni gneus domicius _ romaeli strategosi da politikuri mo-<br />

Rvawe, neronis dros somxeTSi romauli jarebis mTavarsardali.<br />

178


aT, rogorc aRniSnuli gvqonda, kavkasiis [karebi]. gegmebze, romlebic<br />

gadaRebuli da iqidan gamogzavnil iqna, es saxelia aRniSnuli.<br />

swored aseve, eqspedicia, romelsac imperatori neroni amzadebda da<br />

romelic, rogorc amboben, kaspiis karebisaken unda dawyebuliyo, sinamdvileSi<br />

ganzraxuli iyo im karebisaken, romlebsac iberiidan sarmatebisaken<br />

mivyavarT~. 1<br />

amrigad, gansxvavebiT tacitusisagan, romelic neronis eqspedicias<br />

kaspiis viwrobebis mimarTulebiT albanelTa winaaRmdeg gamiznulad<br />

miiCnevda, pliniusi laSqrobis miznad iberiidan sarmatiaSi mimaval<br />

kavkasiis karebs asaxelebs da saerTod ar axsenebs albaneTs. wyaroTa<br />

aseTi winaaRmdegobrivi monacemebidan gamomdinare ki, gasakviri ar unda<br />

iyos, rom am kampaniis Sesaxeb mkvlevarTa Soris erToblivi azri ar<br />

arsebobs. mecnierTa nawili upiratesobas tacitusis cnobas aniWebs da<br />

ramdenadac iq saubaria albanelebis winaaRmdeg dagegmil omze, miiCnevs,<br />

rom eqspedicia mimarTuli iyo albaneTis teritoriaze mdebare<br />

kaspiis viwrobebis, e.i. darubandis gasasvlelisaken. mag., tacitusis<br />

cnoba yovelgvari kritikis gareSe gaiziara v. Surma neronis aRmosavluri<br />

politikisadmi miZRvnil Tavis specialur gamokvlevebSi 2 . mkvlevris<br />

azriT, neronis mier ganzraxuli laSqroba warmoadgenda ajanyebul<br />

albanelTa winaaRmdeg mimarTul sadamsjelo eqspedicias; albaneTis<br />

damorCilebiTa da derbentis gasasvlelis gakontrolebiT, neroni<br />

miznad isaxavda somxeT-parTiis CrdiloeT sazRvarTa gamagrebas;<br />

garda amisa, romi teritoriuladac dauaxlovdeboda mokavSire hirkanias<br />

da amasTan, xelSi Caigdebda transkavkasiur savaWro-sanaosno<br />

gzas 3 . v. Suris es mosazreba jer kidev 1924w. uaryo e. houlma 4 , xolo<br />

j. andersonma damajereblad aCvena, rom samxedro TvalsazrisiT,<br />

ajanyebul albanelTa dasamarcxeblad, nerons araferSi sWirdeboda<br />

jarebis gagzavna derbentisaken, romelic albaneTis ukidures Crdilo-aRmosavleT<br />

kuTxeSi mdebareobda; misTvis ufro advili iqneboda<br />

albanelebis damarcxeba dablob albaneTSi; amasTan, Tu ki nerons derbentSi<br />

misvla SeeZlo, albaneTi mas ukve dapyrobili eqneboda 5 . rac Se-<br />

1 Plin., NH, VI, 16, 6.<br />

2 W. Shur. Die Orientpolitik des Kaisers Nero. – Klio, Beiheft XV, 1923; W. Shur. Untersuchungen<br />

zur Geshichte der Kriege Corbulos. – Klio, Bd. XIX, Heft 1, 1923; W. Shur. Zur Neronischen<br />

Orientpolitik. – Klio, Bd. XX, 1925.<br />

3 W. Shur. Die Orientpolitik.., gv. 4-26.<br />

4 E. Hohl. recenzia W. Shur-is naSromze: “Die Orientpolitik des Kaisers Nero”. – Deutsche<br />

Literaturzeitung für Kritik der internationalen Wissenschaft, 1924, Heft 11, gv. 915-920.<br />

5 J. G. Anderson. The Eastern Frontier from Tiberius tu Nero. – Cambridge Ancient History,<br />

vol. X, 1934, gv. 884.<br />

179


exeba romis savaWro-ekonomikur interesebs, unda aRiniSnos, rom transkavkasiur<br />

savaWro magistrals am periodisaTvis ukve ar hqonda imdenad<br />

didi mniSvneloba, rom nerons misi xelSi Casagdebad grandiozuli laSqroba<br />

moewyo 1 . amdenad, v. Suris mTeli es koncefcia wyaroebSi ver poulobs<br />

dasabuTebas 2 da mkvlevarTa mier uaryofilia.<br />

rogorc zemoT vnaxeT, tacitusisagan sruliad gansxvavebul<br />

cnobas gvawvdis pliniusi. antikuri wyaroebis gansxvavebuli monacemebis<br />

Sejereba da maT Soris arsebuli winaaRmdegobebis axsna scada<br />

T. momzenma. igi upiratesobas aniWebs pliniusis cnobas da miiCnevs,<br />

rom neronis eqspedicia mimarTuli iyo kavkasiis anu darialis karisaken,<br />

xolo tacitusis `istoriaSi~ albanelebi SecdomiT arian dasaxelebuli<br />

alanebis magier; amdenad, tacitusis teqstSi `Albanos~<br />

unda Seswordes `Alanos~-ad 3 . T. momzenis es mosazreba gaziarebulia<br />

mkvlevarTa umravlesobis mier da dResdReobiT samecniero literaturaSi<br />

ZiriTadad miCneulia, rom neronis mier ganzraxuli kavkasiuri<br />

laSqroba mimarTuli iyo alanTa winaaRmdeg 4 da miznad isaxavda<br />

darialis gasasvlelze kontrolis dawesebas. Cven ZiriTadad viziarebT<br />

am mosazrebas da SevecdebiT, mis sasargeblod ramdenime damate-<br />

1 n. lomouri. romisa da amierkavkasiis qveynebis..., gv. 147; n. lomouri.<br />

dion kasiosis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb. Tb., 1966, gv. 127-128; Я. А.<br />

Манандян. О торговле и городах Армении. Ереван, 1954, gv. 52-57; Я. А. Манандян.<br />

Цель и направления подготовлявшегося Нероном Кавказского похода. – Вопросы истории,<br />

№7, 1946, gv. 69-70; О. В. Кудрявцев. Восточная политика Римской империи в начале<br />

правления Нерона (Критический обзор историографии вопроса). – Вестник древней<br />

истории, 1948, №2, gv. 90-92.<br />

2 v. Suris mosazrebas mTlianad imeorebs v. gaidukeviCi (ix. В. Ф. Гайдукевич.<br />

Боспорское царство. М.-Л., 1949, gv. 331-332), xolo k. treveris azriT,<br />

neronis kavkasiuri laSqroba mimarTuli iyo albanelebis winaaRmdeg<br />

da miznad isaxavda darubandis gasasvlelis Caketvas. Tumca, v. Surisagan<br />

gansxvavebiT, k. treveri Tvlis, rom am gasasvlelis gakontrolebiT<br />

nerons surda aRekveTa momTabare alanebis amierkavkasiaSi SemoWra (К.<br />

В. Тревер. Очерки по истории и культуре Кавказской Албании. М.-Л., 1959, gv. 121-<br />

126); am mosazrebis argumentirebuli kritika ix. n. lomouri. dion kasiosis<br />

cnobebi..., gv. 129-130.<br />

3 Т. Моммзен. История Рима, V.., gv. 356-357.<br />

4 tacitusis cnobebis al. gamyreliZiseul gamocemaSi aRniSnuli fragmentis<br />

qarTuli Targmani gaugebrobas iwvevs. ZiriTad qarTul teqstSi<br />

gaTvaliswinebulia T. momzenis mosazreba da dafiqsirebulia alanebi<br />

(ix. tacitusis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb. laTinuri teqsti qarTuli<br />

TargmaniT, Sesavali narkveviTa da komentarebiTurT gamosca al. gamyreliZem.<br />

Tb., 1973, gv. 125), magram komentarebsa da paralelur laTinur<br />

originalSi saubaria albanelebze (tacitusis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb..,<br />

gv. 125, gv. 133, Sen. 65).<br />

180


iTi argumentis motanas.<br />

pirvel rigSi, gvinda SevexoT uSualod wyaroebs. marTalia,<br />

pliniusis cnobebi saerTo jamSi sandoobiT Camouvardeba antikuri<br />

istoriografiis udidesi warmomadgenlis, tacitusis naSroms, magram,<br />

am SemTxvevaSi pliniusis cnoba ufro damajereblad gamoiyureba. jer<br />

erTi, pliniusi CvenTvis saintereso ambebTan qronologiurad ufro<br />

axlos dgas, vidre tacitusi. pliniusi neronis Tanamedrove iyo. is<br />

cxovrobda ax.w. 23/24-79 wlebSi. misi naSromis neronis epoqisadmi<br />

miZRvnili wignebi, gamoqveynda 68-77ww. Soris 1 , maSin, roca tacitusis<br />

`istoriis~ imave epoqis amsaxveli nawili daiwera sakmaod didi<br />

xnis Semdeg, daaxloebiT 107 wels 2 , yovel SemTxvevaSi, 110 wlamde 3 ,<br />

amasTan, tacitusis naSromi warmoadgens uZvirfases wyaros sakuTriv<br />

romSi momxdari movlenebis Sesaxeb, magram imperiis aRmosavluri politikis<br />

da aRmosavleTis provinciebis aRwerisas misi sandoobis xarisxi<br />

sagrZnoblad dabalia. aRmosavleTi tacitusis ZiriTadi interesis<br />

obieqts ar warmoadgenda 4 . rogorc Cans, tacitusi aRmosavlur<br />

provinciebSi arasdros yofila da kargad ar icnobda iqaur pirobebs.<br />

aRmosavleTis Sesaxeb tacitusis cnobebSi xSiria gaugebrobebi; misi<br />

aRwerilobis mixedviT laSqrobaTa marSrutebis dadgena Znelia; is<br />

iZulebuli iyo gaemeorebina Tavisi wyaroebis topografiuli monacemebi<br />

da ar hqonda maTi gadamowmebis saSualeba 5 .<br />

garda amisa, rogorc cnobilia, darialis gasasvlels Zveli mwerlebi<br />

sxvadasxva saxeliT ixseniebdnen. mag., ptolemaiosi (IIs.) Tavis<br />

`geografiul saxelmZRvaneloSi~ mas sarmatTa kars uwodebs, zogier-<br />

Ti ki, kaspiis karsac arqmevda 6 . rogorc Cans, romaul oficialur<br />

1 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита и Кассия Диона по истории походов<br />

Корбулона в Армению. –Вестник древнней истории, 1954, №2, gv. 130-135.<br />

2 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 129.<br />

3 berZeni da romaeli istorikosebi, Tb., 1998, gv. 233; Публий Корнелий Тацит.<br />

Анналы. Малые произведения. История. М., 2003, gv. 785.<br />

4 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 130. Cvens konkretul SemTxvevaSic,<br />

tacitusis ZiriTadi interesis sagans warmoadgens imperator<br />

galbas (68-69ww.) romSi Sesvlis droisaTvis qalaqSi Seqmnili situacia<br />

da swored am konteqstSi, sxvaTa Soris axsenebs, rom am dros romSi<br />

Tavmoyrili iyo neronis mier Sekrebili, kavkasiuri eqspediciisaTvis<br />

gamiznuli jarebi (Tac. Hist., I, 6).<br />

5 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 130.<br />

6 pliniusis `kavkasiis karebis~, tacitusis `kaspiis gzisa~ da ptolemaiosis<br />

`sarmatiis karebis~ (Cl. Ptol. Geogr., V, 8, 11) identurobis Sesaxeb ix. g. gozaliSvili.<br />

kaspiis kari. _ enimkis moambe, V-VI, Tb., 1940, gv. 469-477; tacitusis<br />

cnobebi..., gv. 36-37, 131, Sen. 23; В. И. Модестов. Сочинения Корнелия Тацита, т.<br />

II. М., 1887, gv. 280, Sen. 180; Публий Корнелий Тацит. Анналы.., gv. 829, Sen. 48.<br />

181


dokumentebSic kaspiisa da kavkasiis karebi xSirad erTmaneTSi ereodaT<br />

da darialis gasasvleli sxvadasxva saxeliT iyo fiqsirebuli.<br />

amitom pliniusi am sakiTxze sagangebod Cerdeba da aRniSnavs: `saWiroa<br />

Seswordes mravalTa Secdoma, sxvaTa Soris, maTic, vinc amas winaT<br />

oms awarmoebda armeniaSi korbulonTan erTad, radganac isini kaspiisas<br />

uwodeben iberiis karebs, romelTac ewodebaT, rogorc aRniSnuli<br />

gvqonda, kavkasiis [karebi]. gegmebze, romlebic gadaRebuli da<br />

iqidan gamogzavnili iqna, es saxelia aRniSnuli~. 1 aq pliniusi gulisxmobs<br />

korbulonis Canawerebs, romelsac es ukanaskneli, yoveli<br />

kampaniis an raime mniSvnelovani movlenis Semdeg, moxsenebebis saxiT<br />

gzavnida senatSi. es Canawerebi pliniusis mier gamoyenebuli iqna neronis<br />

sikvdilisTanave 2 . amdenad, miuxedavad imisa, rom pliniuss<br />

xelT hqonda oficialuri dokumentebi, igi mainc ar eTanxmeba maT,<br />

iseve, rogorc sxva avtorebs (`saWiroa Seswordes mravalTa Secdoma~),<br />

romlebsac erTmaneTSi ereodaT kaspiisa da kavkasiis karebi 3 .<br />

aqedan gamomdinare Cans, rom pliniusma zustad icoda Tu romel karebze<br />

iyo saubari da akonkretebs `...eqspedicia, romelsac imperatori<br />

neroni amzadebda da romelic, rogorc ambobdnen, kaspiis karebisaken<br />

unda dawyebuliyo, sinamdvileSi ganzraxuli iyo im karebisaken,<br />

romlebsac iberiidan sarmatebisaken mivyavarT~. 4<br />

yovelive zemoTqmulis Semdeg, Cveni azriT, pliniusis cnobis<br />

sisworeSi eWvis Setana Zalze Znelia. garda amisa, neronis mmarTvelobis<br />

periodSi aRmosavleTSi Seqmnili samxedro-politikuri koniunqturidan<br />

gamomdinare, gamoricxulad migvaCnia, rom kavkasiuri la-<br />

Sqroba mimarTuli yofiliyo albanelebis winaaRmdeg. rogorc vnaxeT,<br />

kavkasiaSi igegmeboda grandiozuli eqspedicia. am laSqrobisaTvis Seiqmna<br />

specialuri legioni, jarebi gamoiyvanes iliriidan, germaniidan da<br />

britaneTidan. migvaCnia, rom albaneTis dasamorCileblad roms ar das-<br />

1 Plin. NH, VI, 16, 6.<br />

2 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 141.<br />

3 am sakiTxTan dakavSirebiT srul gaugebrobas iwvevs i. manandianis Semdegi<br />

gancxadeba _ `tacitusisa da svetoniusis cnobebi aRniSnuli laSqrobis<br />

mimarTulebisa da miznis Sesaxeb... jer kidev ax.w. I saukuneSi uaryofil<br />

iqna plinius ufrosis mier~ (Я. А. Манандян. Цель и направления..., gv. 68).<br />

im avtorebSi, romelTac ar eTanxmeba pliniusi, ar SeiZleba tacitusi da<br />

svetoniusi igulisxmebodnen, im ubralo mizezis gamo, rom es ukanasknelni<br />

ufro mogviano xanaSi moRvaweobdnen, da im dros, roca maTi naSromebi<br />

iwereboda, pliniusi ukve didi xnis gardacvlili iyo; piriqiT, rogorc<br />

cnobilia, pliniusis naSromi warmoadgenda rogorc tacitusis, aseve mogviano<br />

xanis sxva avtorebis, erT-erT wyaros.<br />

4 Plin. NH, VI, 16, 6.<br />

182


Wirdeboda evropis aseTi Soreuli, strategiulad mniSvnelovani sasazRvro<br />

provinciebidan ZiriTadi Zalebis gamoyvana; im periodisaTvis<br />

aRmosavleTSi koncentrirebuli samxedro nawilebi sruliad sakmarisi<br />

iyo ara Tu SedarebiT susti albaneTis dasapyrobad, aramed bevrad ufro<br />

farTomasStabiani RonisZiebebis gansaxorcieleblad 1 .<br />

da bolos, mesame da, Cveni azriT, yvelaze mTavari argumenti im<br />

mosazrebis sasargeblod, rom es laSqroba mimarTuli iyo darialis<br />

gasasvlelisaken alanTa winaaRmdeg, aris im periodisaTvis imierkavkasiaSi<br />

da uSualod darialis misadgomebTan Seqmnili viTareba, rasac<br />

mkvlevarebi ratomRac yuradRebas ar aqcevdnen. amasTan, neronis kavkasiuri<br />

laSqrobis miznebisa da mimarTulebis gageba, Cveni azriT, SeuZlebelia<br />

mTlianad ax.w. I saukuneSi romis saerTo-aRmosavluri, da<br />

kerZod, SavizRvispireTSi gatarebuli politikis gaazrebis gareSe.<br />

jer kidev gasuli saukunis 40-ian wlebSi. logikurad gaCnda<br />

kiTxva: ra saWiro iyo darialis gasasvlelisaken sagangebo eqspediciis<br />

mowyoba da misi gamagreba, rodesac igi mokavSire iberebis xelSi<br />

iyo. es sakiTxi, Cveni azriT, savsebiT samarTlianad dasva i. manandianma<br />

2 da es im mecnierTa erT-erT ZiriTad arguments warmoadgens,<br />

romlebic ar iziareben pliniusis cnobas da neronis mier dagegmili<br />

eqspediciis mimarTulebis Sesaxeb gansxvavebuli mosazrebebi gaaCniaT 3 .<br />

aRniSnul kiTxvaze pasuxis gacema scada n. lomourma. mkvlevarma<br />

samarTlianad aRniSna, rom, marTalia, iberia romis mokavSire qveyanas<br />

warmoadgenda, magram romSi kargad xedavdnen, rom iberia arc<br />

Tu ise erTguli iyo da saWiroebis SemTxvevaSi iberiis mmarTvelebs<br />

SeeZloT alanTa gamoyeneba TviTon imperiis sawinaaRmdegodac 4 . Tumca,<br />

rogorc Tavad aRniSnavs mkvlevari, neronis kavkasiuri laSqrobis mi-<br />

1 neronis mmarTvelobisas, jer kidev 57-63ww. dasavleTidan aRmosavle-<br />

Tisaken gadaisroles rCeuli legionebi _ IV Scythica, V Macedonica<br />

da XV Apollinaris. garda amisa, kapadokia-armeniis sazRvarze Tavmoyril<br />

iqna saukeTeso Zalebi iliriidan, egviptidan da mokavSireTa mier<br />

gamogzavnili damxmare jarebi (ix. k. fifia. romi da.., gv. 72-73).<br />

2 Я. А. Манандян. Цель и направления.., gv. 71-72. i. manandiani sruliad gansxvavebul<br />

lokalizacias aZlevs kaspiis viwrobebs. misi azriT, kaspiis<br />

karebSi igulisxmeba ara darialis an darubandis gasasvleli, aramed<br />

awindeli axalqalaqisa da sof. xospias raioni. i. manandianis mtkicebiT,<br />

aq Tavi unda moeyaraT neronis legionebs da aqedan, e.w. meotidakolxeTis<br />

magistraliT, e.i. kolxeTze gavliT, unda elaSqraT alanTa<br />

winaaRmdeg. am mosazrebis sruli usafuZvlobis Sesaxeb ix.: n. lomouri.<br />

romisa da amierkavkasiis qveynebis..., gv. 146-153.<br />

3 К. В. Тревер. Очерки по истории т культуре Кавказской Албании.., gv. 121.<br />

4 n. lomouri. romisa da amierkavkasiis qveynebis..., gv. 148-149; n. lomouri.<br />

dion kasiosis cnobebi..., gv. 130-131.<br />

183


marTulebis sakiTxi ar SeiZleba sabolood gadaWrilad CaiTvalos 1 .<br />

rogorc cnobilia, darialis gasasvlels romisaTvis strategiuli<br />

mniSvneloba hqonda. misi meSveobiT imperias SeeZlo Crdilokavkasieli<br />

nomadebis moZraobis daregulireba, saWiroebis SemTxvevaSi mravalricxovani<br />

damxmare samxedro Zalebis gadmoyvana da sakuTari survilisamebr<br />

gamoyeneba 2 . mag., imperator tiberiusis (14-37ww.) mmarTvelobis<br />

dros, parTia-romis dapirispirebisas, iberiis mefe farsman I-ma<br />

kaspiis gziT (darialis gasasvleli _ k.f.) gadmoiyvana imierkavkasieli<br />

momTabareebi da maTi daxmarebiT SeZlo parTelebis somxeTidan<br />

gaZeveba 3 . Tumca, mogvianebiT CrdiloeT kavkasiaSi situacia Seicvala<br />

da neronis mmarTvelobis periodisaTvis iberebi, marTalia, darialis<br />

gasasvlels akontrolebdnen, magram maT ukve aRar SeeZloT momTabareTa<br />

damxmare Zalebis gadmoyvana.<br />

imierkavkasiaSi gansaxlebuli sarmatuli tomebi or ZiriTad dajgufebad,<br />

sirakebisa da aorsebis politikur gaerTianebad iyofoda.<br />

sirakebs eWiraT imierkavkasiis teritoria azovis zRvidan Terg-sunjis<br />

raionamde, xolo maTi aRmosavleTiT, md. sulakamde dasaxlebuli<br />

iyvnen aorsebi 4 . sirakebi da aorsebi istoriulad erTmaneTis mtrebi<br />

iyvnen da maT Soris urTierToba mudmivad daZabuli iyo 5 .<br />

Is. 50-ian wlebamde imierkavkasiaSi darialis xeobis misadgomebi<br />

sirakTa xelSi iyo. isini tradiciulad iberebis mokavSireebi iyvnen 6 .<br />

swored sirakebi exmarebodnen 35 wels farsmans parTiis winaaRmdeg<br />

brZolaSi, xolo sarmatTa meore nawili, romelic, tacitusis cnobiT,<br />

parTelebis dasaxmareblad midioda 7 , aorsebi iyvnen. Tumca, maT<br />

1 n. lomouri. dion kasiosis cnobebi..., gv. 130.<br />

2 s. janaSia. adreuli feodalizmi. _ Sromebi, II, Tb., 1952, gv. 181-182; m.<br />

inaZe. kaspiis kari. dariali, darubandi ax.w. I-IV saukuneTa saerTaSoriso-diplomatiur<br />

urTierTobebSi. _ qarTuli diplomatia, 3. Tb., 1996, gv.<br />

49-54; k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi I-IIss.., gv. 29-30; Н.<br />

Ю. Ломоури. Грузино-римские взиамоотношения. Тб., 1981, gv. 105-106.<br />

3 Tac., Ann., VI, 33-36.<br />

4 sarmatuli tomebis lokalizaciis Sesaxeb ix. z. anCabaZe, T. bocvaZe, g.<br />

TogoSvili, m. cincaZe. Crdilo kavkasiis xalxTa istoriis narkvevebi,<br />

nakv. I, Tb., 1969, gv. 24; Очерки истории Адыгей, т. I. Маикоп, 1957, gv. 55-56; Очерки<br />

истории Карачаево-Черкесии, т. I. Ставрополь, 1967, gv. 49-50; История народов Северного<br />

Кавказа с древнейших времен до конца XVIII в. Под редакцией Б. Б. Пиотровского.<br />

М., 1988, gv. 78-85.<br />

5 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа. – Чечено-Ингушский научноисследовательский<br />

институт при совете министров ЧИАССР. Труды, т. VI. Грозный,<br />

1963, gv. 161-164; История Северо-Осетинской АССР, т. I. Орджоникидзе, 1987, gv. 47.<br />

6 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 161.<br />

7 Tac., Ann., VI, 33.<br />

184


ver moaxerxes amierkavkasiaSi Semosvla, ramdenadac derbentis gza<br />

zafxulobiT gauvali iyo, xolo kavkasiis sxva gadasasvlelebs iberebi<br />

da maTi mokavSire sirakebi akontrolebdnen 1 .<br />

ase rom, Is. 30-ian wlebSi sirakebi iberTa mxares ibrZodnen da<br />

amdenad, romaelTa mokavSired gamodiodnen, xolo aorsebi romis mowinaaRmdege<br />

parTelebisaTvis cdilobdnen daxmarebis gawevas. magram,<br />

mogvianebiT situacia Seicvala. sirakebisa da romaelTa interesebi<br />

erTmaneTs daupirispirda bosforis taxtisaTvis brZolaSi 2 .<br />

jer kidev avgustusis (Zv.w. 27 _ ax.w. 14ww.) mmarTvelobis periodidan,<br />

bosforSi imperiis poziciebis ganmtkicebis mizniT, romi<br />

cdilobda ponto-bosforis gaerTianebuli samefos Seqmnas da amdenad,<br />

Savi zRvis samxreTi, aRmosavleTi da CrdiloeT sanapiroebis erTi<br />

xelisuflebis qveS gaerTianebas. Zv.w. 14w., romaelTa daxmarebiT, vasaluri<br />

polemoniduri pontos mefe polemon I bosforis taxtzec<br />

avida. magram, man ver moaxerxa bosforSi Zalauflebis Senaruneba.<br />

Zv.w. 8w. polemoni meotur tomebTan brZolaSi daiRupa 3 , ris Semdegac<br />

bosfori CamoSorda pontos samefos. bosforis taxtze adgilobrivi<br />

dinastiis warmomadgeneli, aspurgi avida da romi iZulebuli gaxda<br />

igi mefed ecno 4 . avgustusis msgavsad, imperatorma kaligulamac (37-<br />

41ww.) scada ponto-bosforis gaerTianebuli samefos Seqmna. am mizniT<br />

man bosforis taxti kvlav polemonidebs, amjerad ukve polemon<br />

II-s gadasca 5 . Tumca, bosforis taxtis kanonierma memkvidrem, miTridatem<br />

Tavi mefed gamoacxada, polemoni ki pontoSi darCa da mas realurad<br />

xeli ar miuwvdeboda bosforze. Seqmnil situaciaSi romaelebi<br />

iZulebuli gaxdnen isev daTmobaze wasuliyvnen da 41w. imperatorma<br />

klavdiusma (41-54ww.) bosforis mefed miTridate VII aRiara 6 .<br />

1 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 161; История Северо-<br />

Осетинской АССР.., gv. 59-60.<br />

2 bosforisaTvis brZolaSi aziuri sanapiros tomebi jer kidev Zv.w. I s.<br />

Sua xanebidan iRebdnen aqtiur monawileobas. bosforze gansakuTrebiT<br />

Zlier zewolas sirakebi axorcielebdnen (ix. История народов Северного Кавказа...,<br />

gv. 80-81). yvela samxedro SetakebaSi, rac ki dafiqsirebulia sxvadasxva<br />

saxis wyaroebSi, bosforis mowinaRmdegeebad Cveulebriv gamodian<br />

tavro-skviTebi da sirakebi. tavro-skviTuri tomebi yirimis mxridan,<br />

xolo sirakebi aRmosavleT azovispireTidan moqmedebdnen. es ukanasknelni<br />

bosforisaTvis ZiriTad safrTxes warmoadgendnen (В. Ф. Гайдукевич.<br />

Боспорское царство.., gv. 337).<br />

3 Dio Cass. LVI, 24, 4; Strabo. XI, 2, 11; XII, 3, 29.<br />

4 С. Ю. Сапрыкин. Понтийское царство. М., 1996, gv. 326-327.<br />

5 Dio Cass. LIX, 12,1.<br />

6 ix. k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi I-II ss., gv. 49-50; В.<br />

185


omaelTa mxridan daTmobam, miTridate kidev ufro gaaqtiura<br />

da amjerad, man ukve romis gavlenisagan mTlianad gaTavisufleba scada,<br />

magram, 44/45w. meziidan gagzavnilma romaulma legionebma miTridate<br />

bosforidan gaaZeves, taxtze ki misi Zma, kotisi aiyvanes 1 . devnil<br />

miTridates mxari dauWira sirakebis tomTa gaerTianebam. am ukanasknelTa<br />

daxmarebiT, miTridate ieriSze gadavida. romauli jarebis<br />

mcirericxovnebis gamo, kotisi kritikul situaciaSi aRmoCnda, magram<br />

aq Tavi iCina sarmatul tomebs Soris arsebulma gaTiSulobam da ur-<br />

TierTmtrobam. romaelebma da kotisma moaxerxes sirakTa mezobeli da<br />

metoqe aorsTa mefe evnone miTridates winaaRmdeg erTobliv moqmedebaze<br />

daeTanxmebinaT. 49 wels miTridatesa da misi mokavSire sirakebis<br />

winaaRmdeg, romael legionebTan erTad, aorsTa cxenosani urdoebic<br />

gamovidnen. aorsTa konfederaciisa da romaelTa Zalebma gamanadgurebeli<br />

dartyma miayenes sirakebis tomTa kavSirs 2 .<br />

amdenad, Tu tiberiusis dros, sirakebi iberiis da Sesabamisad,<br />

romis interesebisaTvis ibrZodnen somxeTSi, klavdiusis dros viTareba<br />

Seicvala da isini romis mowinaaRmdegeTa banakSi aRmoCndnen; ma-<br />

Tma istoriulma mtrebma, aorsebma ki romis mokavSireoba ikisres. am<br />

ukanasknelTa daxmarebiT, imperiam, marTalia, moaxerxa bosforze Tavisi<br />

gavlenis SenarCuneba, magram is erTbaSad ramdenime gauTvaliswinebeli<br />

problemis winaSe aRmoCnda. jer erTi, miTridatem, romelic<br />

sirakebis ganadgurebis Semdeg adgilobrivi mosaxleobis mxardaWeris<br />

gareSe darCa, daxmarebisaTvis ukve aorsTa mefe evnones mimarTa da<br />

misi Tavis mxareze gadayvana scada. evnonem mas, marTalia, samxedro<br />

mxardaWeraze uari ganucxada, magram TavSesafari misca da klavdiuss<br />

mosTxova misTvis sicocxle SeenarCunebinaT 3 . romis mmarTvel wreebs<br />

ar SeeZloT imis daSveba rom maTi Zalze saSiSi mowinaRmdege Tavisufali<br />

da Tanac, barbarosTa garemocvaSi yofiliyo, magram maT arc imis<br />

saSualeba hqondaT, rom ucnob, miuval da meomari barbarosuli tomebiT<br />

dasaxlebul adgilebSi axali samxedro moqmedebebi daewyoT 4 . Seqmnil<br />

situaciaSi imperator klavdiuss didi diplomatiuri Zalisxmeva<br />

Ф. Гайдукевич. Боспорское царство.., gv. 326-327; Е. С. Голубцова. Северное Причерноморье<br />

и Рим на рубеже нашей эры. М., 1951, gv. 128.<br />

1 Tac. Ann., XII, 15.<br />

2 Tac. Ann., XII, 15-17; В. Ф. Гайдукевич. Боспорское царство.., gv. 327-328; В. Б. Виноградов.<br />

Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 161; История Северо-Осетинской<br />

АССР, т. I.., gv. 59-60.<br />

3 Tac. Ann., XII, 18-19.<br />

4 Tac. Ann., XII, 20; В. Ф. Гайдукевич Боспорское царство.., gv. 218; Е. С. Голубцова.<br />

Северное Причерноморье и Рим.., gv. 129.<br />

186


dasWirda imisaTvis, rom imperiis prestiJis Seulaxavad, aorsebs miTridate<br />

romisaTvis gadaecaT, Tumca iZulebuli gaxda misTvis sicocxle<br />

SeenarCunebina 1 . miTridate romSi sakmaod didi xnis manZilze cxovrobda<br />

da mxolod imperator galbas (68-69ww.) mmarTvelobis dros, ukve<br />

sxva danaSaulisaTvis, nimfidiusis SeTqmulebaSi monawileobis gamo, dasajes<br />

sikvdiliT 2 . ase rom, romma aSkarad dainaxa, rom maTi axali mokavSireebi<br />

_ aorsebi, arc Tu ise saimedoni iyvnen da iseT arastabilur<br />

regionSi, rogoric iyo CrdiloeT SavizRvispireTis barbarosuli sivrce,<br />

maTze dayrdnobis imedi ar unda hqonoda.<br />

garda amisa, 49 wels romaelebisa da aorsebis mier sirakebis<br />

tomTa kavSiris damarcxebis Semdeg, CrdiloeT kavkasiaSi sarmatul<br />

tomebs Soris arsebuli ZalTa balansi dairRva. iberiis tradiciulma<br />

mokavSireebma, sirakebma dakarges hegemonoba Tergi-sunjis raionSi,<br />

ris Sedegadac darialis gadmosasvlelis mimdebare teritoria daikava<br />

sarmatTa axalma jgufma _ alanebma 3 . alanebi sirakebis mosisxle<br />

mtrebi iyvnen da amdenad, pirvel xanebSi mtrulad iyvnen ganwyobili<br />

sirakTa amierkavkasieli mokavSireebis, iberebis mimarTac 4 .<br />

yovelive amasTan erTad, alanTa gamoCenis Semdeg gansakuTrebiT<br />

gaZlierda sarmatuli tomebis zewola bosforze. alanebi, romlebic<br />

CrdiloeT SavizRvispireTSi, rogorc realuri Zala, gamoCndnen ax.w.<br />

Is. 50-60-ian wlebSi, maleve Caudgnen saTaveSi aRmosavleT azovispireTisa<br />

da CrdiloeT kavkasiis sarmatul tomTa kavSirs, Sedegad ki,<br />

sarmatuli tomebis aqtiuroba bosforis mimarTulebiT erTiorad gaizarda<br />

5 .<br />

axla rac Seexeba uSualod Cven sakvlev problemas. rogorc vnaxeT,<br />

alanTa gamoCenam imierkavkasiaSi didi cvlilebebi gamoiwvia. alanTa<br />

xelSi gadavida darialis xeobis misadgomebi da imave dros gaZlierda<br />

sarmatuli tomebis zewola bosforze. ai, aseTi iyo neronis mmarTvelobis<br />

periodisaTvis CrdiloeT kavkasiaSi Seqmnili situacia.<br />

1 Tac. Ann., XII, 20; Е. С. Голубцова. Северное Причерноморье и Рим .., gv. 129.<br />

2 Plut. Galba, 13, 15.<br />

3 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 164. werilobiT wyaroebSi<br />

alanTa saxeli pirvelad swored I s. SuaxanebisaTvis Cndeba (ix.<br />

Ю. А. Кулаковский. Аланы по сведениям классических и византийских писателей. Киев,<br />

1899, gv. 102. alanTa Sesaxeb ix. agreTve: К. Ф. Смирнов. Сарматские племена<br />

Северного Прикаспия. – Краткие сообщения института материальной культуры,<br />

34, 1950, gv. 109-110; Очерки истории Карачаево-Черкесии.., gv. 49-50; История народов<br />

Северного..., gv. 85-86).<br />

4 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 164.<br />

5 В. Ф. Гайдукевич Боспорское царство.., gv. 337, 543, Sen. 46.<br />

187


ogorc aRiniSna, darialis gadmosasvlels romisaTvis strategiuli<br />

mniSvneloba hqonda. CrdiloeT kavkasiaSi darialis xeobis misadgomebis<br />

iberiisadmi mtrulad ganwyobili alanebis mier dakavebiT,<br />

faqtobrivad igi Caketili aRmoCnda da amdenad, roms ukve aRar SeeZlo<br />

imierkavkasiidan momTabareTa damxmare razmebis gadmoyvana da maTi<br />

samxedro resursebis gamoyeneba. es kargad gamoCnda armeniaSi korbulonis<br />

kampaniis dros. Tu Is. 30-ian wlebSi somxeTisaTvis brZolaSi,<br />

sarmatuli tomebis sirakTa dajgufeba aqtiurad ibrZoda parTiis winaaRmdeg,<br />

neronis dros, imave somxeTisTvis mimdinare bevrad ufro<br />

farTomasStabian omSi, isini wyaroebSi ukve aRar ixseniebian. aqedan<br />

gamomdinare, gasakviri ar unda iyos, rom alanTa winaaRmdeg laSqroba<br />

daigegma swored darialis mimarTulebiT.<br />

laSqrobisaTvis mzadebis masStabebidan gamomdinare, vfiqrobT,<br />

rom mis mizans ar warmoadgenda mxolod darialis gakontroleba.<br />

Cveni azriT, mzaddeboda bevrad ufro grandiozuli operacia. am la-<br />

Sqrobis miznebi gacilebiT ufro didi rom iyo, vidre amierkavkasiaSi<br />

darialis xeobis misadgomebTan wesrigis damyareba, mowmobs Tundac is<br />

faqti, rom misi momzadebis Sesaxeb icoda yvela avtorma, vinc ki werda<br />

neronis epoqaze. garda amisa, migvaCnia, rom mxolod darialis gakontrolebisaTvis<br />

saWiro ar iyo specialurad axali legionis formireba,<br />

evropul provinciebSi _ iliriaSi, germaniasa da britaneTSi dislocirebuli<br />

jarebis, romlebic mTeli imperiis samxedro ZalebSi gamoirCeodnen<br />

Tavisi brZolisunarianobiT, aRmosavleTisaken gadasrola. darialis<br />

gakontroleba, Cveni azriT, iyo neronis mier dagegmili farTomas-<br />

Stabiani kampaniis mxolod pirveli etapi.<br />

am laSqrobis saboloo miznebis gageba, rogorc ukve aRiniSna,<br />

SeuZlebelia neronisa da mTlianad romis saerTo-aRmosavluri politikis<br />

gaTvaliswinebis gareSe. dagegmili eqspedicia, Cveni azriT, pirdapir<br />

ukavSirdeba neronis politikas SavizRvispireTSi da warmoadgens<br />

am politikis logikur gagrZelebas. rogorc zemoT vnaxeT, neronma<br />

somxeTSi warumateblobis kompensireba SavizRvispireTSi romis<br />

poziciebis ganmtkicebiT scada. am mizniT romaelebma SavizRvispireT-<br />

Si daiwyes gegmazomieri RonisZiebebis gatareba. 62w. meziidan yirimSi<br />

gadasrolil iqna romauli jarebi momTabareTa mier alyaSi moqceuli<br />

xersonesis dasaxmareblad. romaelebma skviTebi ukuagdes 1 , magram CrdiloeT<br />

SavizRvispireTis qalaqebs kvlav emuqreboda momTabareTa Tavdasxmis<br />

safrTxe. maSin neronis brZanebiT yirimsa da kavkasiis sanapiroze<br />

ganlagebul iqna romauli garnizonebi. meotida-pontospireTSi<br />

1 В. Н. Дьяков. Оккупация Таврики в Iв. н.э. – Вестник древней истории, №1, 1941, gv. 92.<br />

188


imperiis interesebs 3000 mZimed SeiaraRebuli meomari da 40 samxedro<br />

xomaldi icavda 1 . magram, neronis xelisufleba amiTac ar dakmayofilda<br />

da bosfori uSualod romis proteqtoratis qveS iqna moqceuli<br />

2 . 63w. ki romaelebma gaauqmes polemoniduri pontos samefo da<br />

misi teritoria, kolxeTTan erTad, provinciad gamoacxades 3 .<br />

ase rom, neronma avgustusisa da kaligulas msgavsad, scada Savi<br />

zRvis samxreT-aRmosavleTi, aRmosavleTi da CriloeTi sanapiroebis<br />

erT _ mTlian administraciul-politikur erTeulad Camoyalibeba,<br />

rac saukeTeso saSualeba iqneboda romis gavlenis gasaZliereblad<br />

SavizRvispireTSi da romlis ganxorcielebasac romaelebi didi xnis<br />

manZilze uSedegod cdilobdnen. amasTan, neronis politika misi winamorbedebis<br />

gegmebTan SedarebiT bevrad ufro radikaluri iyo. Tu avgustusi<br />

da kaligula cdilobdnen ponto-bosforis gaerTianebas da<br />

mis taxtze romisaTvis sasurveli kandidatis ayvanas, neronma mTeli<br />

regionis uSualod romis provinciul sistemaSi CarTva scada. aseT<br />

viTarebaSi nerons, misi politikuri figuris mTeli odiozurobis miuxedavad,<br />

ar SeiZleboda ar gaeTvaliswinebina is, rom am gegmis yvelaze<br />

susti wertili bosfori iyo da SavizRvispireTis erTi xelisuflebis<br />

qveS gaerTianebis idea orive SemTxvevaSi swored CrdiloeT<br />

SavizRvispireTis barbarosuli tomebis aqtiurobis gamo Cavarda.<br />

romis xelisuflebisaTvis aSkara unda yofiliyo, rom bosforSi romis<br />

poziciebis gamyareba, SeuZlebeli iyo Crdilokavkasiel momTabare<br />

tomebze garkveuli kontrolis dawesebis gareSe. vfiqrobT, swored<br />

am mizniT daigegma alanTa winaaRmdeg darialis mimarTulebiT laSqroba,<br />

romelic miznad isaxavda mTlianad imierkavkasiaSi momTabare<br />

tomebis gakontrolebas. es gegma ki Tavisi masStabebidan gamomdinare,<br />

marTlac rom uprecedento da sakmaod Znelgansaxorcielebeli Canda.<br />

magram, neronis zRvargadasuli ambiciurobidan gamomdinare, moulodneli<br />

ar unda yofiliyo mis mier iseTi grandiozuli eqspediciis dagegmva,<br />

romelic warmatebiT ganxorcielebis SemTxvevaSi, imperators<br />

marTlac rom didebis SaravandediT Semosavda.<br />

1 Jos. Flav., Bell. Jud., II, 366-368; М. И. Ростовцев. Римские гарнизоны на Таврическом<br />

полуострове и Айтодорская крепость. – Журнал министерства народного просвещения,<br />

1900, кн. 3, gv. 141-159.<br />

2 В. Ф. Гайдукевич. Боспорское царство.., gv. 330.<br />

3 k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi.., gv. 52-54.<br />

189


KAKHABER PIPIA<br />

TO THE ISSUE OF GOALS AND DIRECTIONS OF NERO’S<br />

CAUCASIAN CAMPAIGN<br />

At the beginning of the 60s of the 1 st century A.D., Nero tried to unify<br />

Northern and Eastern Black Sea Coast under the dominion of the sole ruler. For<br />

this purpose a direct protectorate under the kingdom of Bosporus was established<br />

in 62, and in 63 the territory of the kingdom of Polemonian Pontus was<br />

declared as a province of Rome. By the order of Nero, Roman garrisons were<br />

dislocated in the Crimea and on the Caucasian Sea Coast. After these measures<br />

Nero began the preparation for the grandiose campaign in the Caucasus. Selected<br />

legions from Britain, Germany and Illyria began moving to the East. Especially<br />

for this campaign a new legion was formed – “Phalange of Alexander the<br />

Great”. But as a result of the rebellion started by Vindex in Gallie, this campaign<br />

was disrupted.<br />

190


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

nargiza gamisonia<br />

papebis saero xelisuflebis warmoSobis<br />

winapirobebis Sesaxeb<br />

rogorc cnobilia, qristianoba Caisaxa palestinaSi I saukuneSi<br />

da igi iyo iudevelTa erT-erTi seqta, saxeldobr seqta nazarevelTa.<br />

qristianobis Semdgomi istoria _ esaa istoria qristianul sazogadoebaTa,<br />

mTeli romis samyaroSi maTi gavrcelebis, iudevel elementebisagan<br />

qristianobis ganTavisuflebisa da romis imperiis socialur-politikur<br />

da kulturul formebTan misi Seguebisa. qristianul<br />

sazogadoebaTa organizaciasa da maT socialur SemadgenlobaSi<br />

momxdar cvlilebaTa Sesabamisad icvleboda agreTve qristianuli<br />

ideologiac, romelic TandaTan wyvetda kavSirs arqaul qristianoba-<br />

Si arsebul revoluciur ideebTan. ax. w. Is. dasasruls qristianuli<br />

sazogadoebani arsebobda romis imperiis yvela msxvil qalaqebSi. Tavisi<br />

adgilmdebareobis, wevrTa ricxvis simravlisa da simdidris meoxebiT<br />

romis qristianTa sazogadoebam gabatonebuli mdgomareoba moipova<br />

yvela danarCen qristianul sazogadoebaTa Soris. miuxedavad<br />

imisa, rom romis istoria qarTul istoriografiaSi sakmaod kargad<br />

aris Seswavlili, am saxiT naSromis gamoqveyneba saWirod CavTvale,<br />

vinaidan, Cemi mizania qarTul sazogadoebas, romelic dainteresebulia<br />

qristianuli eklesiis, kerZod, kaTolikuri eklesiis istoriiT,<br />

romelic Sua saukuneebSi iyo dasavleT evropis religiuri da sulieri<br />

cxovrebis warmmarTveli Zala, mivawodo garkveuli masala kaTolikuri<br />

eklesiis aqtiur monawileobaze sazogadoebis politikur<br />

cxovrebaSi da swored am fonze warmovaCino, Tu rogor cdilobdnen<br />

papebi gamxdariyvnen saero Zalauflebis mflobelebi.<br />

mas Semdeg, rac ierusalimSi jvars acves ufali ieso qriste,<br />

misi mociqulebi Tanaxmad macxovris sityvisa, maSinve Seudgnen axali<br />

sarwmunoebis qadagebas. ukve ori saukunis Semdeg cnobili qristiani<br />

RvTismetyveli da mwerali kvintus septus florens tertuliane<br />

(160-220ww.), werda: “guSin mosulebi varT, magram ukve avavseT Tqveni<br />

(warmarTebis) qalaqebi, kunZulebi, simagreebi, saqalaqo TviTmmarT-<br />

191


velobani da samxedro banakebic ki”. 1<br />

qristianobis swrafi gavrcelebis mizezi, pirvel rigSi, TviT<br />

sarwmunoebis xasiaTidan gamomdinareobda: igi ar yofda adamianebs socialuri<br />

da ekonomikuri mdgomareobis mixedviT. qristianuli sarwmunoeba<br />

umweo xalxs qomagobda da morwmuneebs codvebis mitevebasa<br />

da maradiul cxovrebas hpirdeboda. Raribebisa da Ratakebis, monebis<br />

ricxvi romsa da mis samflobeloebSi, ra Tqma unda metad didi iyo,<br />

swored isini gaxdnen pirvelni _ axali religiis Tayvanismcemelni.<br />

imperiis qalaqebsa da sxva dasaxlebul punqtebSi iqmneboda qristianuli<br />

Temebi. qristianoba TandaTan msoflio religia xdeboda, Tumca<br />

manamde, yovel xalxs, yovel Tems Tavisi RmerTi hyavda. TviT romSi<br />

cnobili romaeli mwerlis, swavlulisa da saxelmwifo moRvawis gaius<br />

plinius sekundusisa (23/24, _ 79ww.) da aranakleb cnobili romaeli<br />

filosofosis, dramaturgisa da politikuri moRvawis senekas<br />

TqmiT, yovel xalxmraval moedanze ufro meti RmerTebis qandakebebi<br />

idga, vidre adamianebi 2 . amasTan, xSirad erTmaneTis maxloblad esvena<br />

egvipturi ZaRlis an xaris Taviani kerpebis, sparsuli, berZnuli da<br />

romis mier dapyrobili sxva xalxebis RvTaebebis gamosaxulebebi. yovelive<br />

es xalxSi da gansakuTrebiT romis aristokratiaSi mravalRmerTianobis<br />

STabeWdilebas qmnida da romauli religiebisadmi urwmunoebas<br />

iwvevda. jer kidev romaeli mwerali da mecnieri varoni (Zv.<br />

w. 116-27ww.) Tavis wignSi “religiuri siZveleebi” winaswarmetyvelebda,<br />

rom romSi male religia daiRupeba “ara gareSe mtris Tavdasxmis,<br />

aramed moqalaqeTa mier misi ugulebelyofis Sedegad”. 3<br />

amasTan im garemoebam, rom qristes mociqulebs ara marto ramdenime<br />

erTimeores mimarT mtrulad ganwyobil saxelmwifoebSi uxdebodaT qristianobis<br />

qadageba, aramed romis imperiaSi, romelmac gaaerTiana xmelTa-<br />

Sua zRvis mTeli auzi, daangria kedlebi xalxebs Soris da imperatoris<br />

kultis saxiT saerTo oficialuri religia Seqmna da Zlier Seasusta<br />

adgilobrivi RmerTebisadmi _ kultebisadmi pativiscema, gaadvila axali,<br />

sxvadasxva xalxebis mimarT Semwynareblurad ganwyobili sarwmunoebis<br />

gavrceleba. Is. meore naxevarSi qristianobis gavrcelebis centrma elinur<br />

sazogadoebaSi gadainacvla. pirveli eklesia, romelic berZnebisagan<br />

Sedgeboda, antioqiis Temi iyo. Semdeg Seiqmna aleqsandriis Temi.<br />

1 Тертулиан. О прескрипции [против] еретиков. http://www.biblicalstudies.ru/Lib/Father2/Tertulian4.html<br />

(rusulad), http://www.tertullian.org/ (inglisurad), (О крещении,<br />

О плоти Христа, Апология), http://www.svitlo.net.<br />

2 Лукиан. Избранные атеистические произведения. М., 1955, gv. 113.<br />

3 С. Г. Лозинский. История папства. М., 1986, gv. 17.<br />

192


amrigad, qristianoba iudaizmidan TandaTan emansipirebuli da<br />

universaluri gaxda mTeli msofliosaTvis 1 . I saukuneSi qristianuli<br />

Temebi iqmneboda imperiis qalaqebsa da sxvadasxva dasaxlebul punqtebSi.<br />

isini erTad ikribebodnen salocavad, saaRsarebod, satrapezod.<br />

ar arsebobda saeklesio organizacia, ar yavdaT dogmatikosebi da saeklesio<br />

Tanamdebobis pirebi. adreqristianuli Temebi gmobdnen simdidres,<br />

magram II-III saukuneebSi qristianul organizaciaSi gaerTiandnen<br />

saSualo da zogjer maRali fenis warmomadgenlebic ki. “qonebrivi<br />

nakadis” SemoWriT pirvandeli qristianuli Temis Semadgenloba<br />

socialurad Seicvala. TandaTan Camoyalibda ierarqiuli organizacia.<br />

eklesiaSi mTavar rols asrulebdnen winaswarmetyvelebi da mociqulebi,<br />

didi pativiscemiT sargeblobdnen agreTve presviterebi anu<br />

(xucesebi) 2 .<br />

II saukunidan qristianuli Temis mTavar Cins episkoposi (mzrunveli<br />

an zedamxedveli) warmoadgenda. igi TandaTanobiT umaRlesi xelmZRvaneli<br />

gaxda. episkoposi ganagebda sazogadoebis qonebas, romelic<br />

Sedgeboda Semowirulobebisa da saCuqrebisagan, rac sakmao siuxviT<br />

Semodioda qristianul sazogadoebebSi da imave dros is iyo sazogadoebis<br />

warmomadgeneli saero xelisufalTa winaSe”. 3<br />

pirvel saukuneSi romis saxelmwifo Seubraleblad devnida qristianebs<br />

da am devnam ufro meti Zala SesZina axal sarwmunoebas.<br />

“rac ufro met tanjvas gvayeneben, miT ufro mravldeba morwmuneTa<br />

ricxvi”, werda IIs. pirveli naxevris filosofosi da saeklesio mwerali<br />

iustine wamebuli (105-165) 4 . qristianuli Temebis ricxvis<br />

zrdasTan erTad episkoposebis irgvliv ikrebebodnen Tanamdebobis pirebi,<br />

romelTa movaleobaSi, garda qadagebisa, Sedioda finansebis, sasamarTlo-policiuri<br />

da sxva sakiTxebis gadaWrac. episkoposi, rogorc<br />

morwmuneTa sazogadoebis warmomadgeneli, Temis saTaveSi moeqca<br />

da Tavis Tavze aiRo rwmenis sakiTxSi meTvalyureoba 5 . II saukunis<br />

Suaxanebidan calkeuli Temebi mWidro kontaqts amyareben erTmaneT-<br />

Tan. rogorc wesi, SedarebiT mdidari Temebis episkoposebi xdebian<br />

sxva ufro Raribi Temebis xelmZRvanelebi. “ekonomikurad Zlieri Temis<br />

xelmZRvaneli absoluturi xelmZRvaneli xdeba”. 6<br />

1 Е. Гергей. История папства. Перевод с венгерского. М., 1996, gv. 15.<br />

2 Е. Гергей. История папства.., gv. 17.<br />

3 v. sergeevi. Zveli romis istoriis narkvevebi, naw. II., Tb., 1941, gv. 678.<br />

4 Церковь Христова. Саранск, 1991, gv. 29-30.<br />

5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv.10.<br />

6 Е. Гергей. История папства .., gv. 18.<br />

13. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

193


II saukunis meore naxevarSi qristianuli Temi gadaiqca urTier-<br />

TdakavSirebuli eklesiebis farTo qselad. calke regionebs, Temebs<br />

saTaveSi edga qalaqSi arsebuli saepiskoposo 1 . episkoposebma, miiRes<br />

ra uZrav-moZravi qonebis SeZenis ufleba, es farTod gamoiyenes TavianT<br />

saqmianobaSi. IV saukuneSi saero xelisufleba afrTxilebda eklesias,<br />

rom zomebi iqneboda miRebuli imaT mimarT, romlebic Tavian-<br />

Ti gamorCenisaTvis eqspluatacias gauwevdnen “mamakacebis religiur<br />

grZnobebs da qalebis sisustes”. 2 am gafrTxilebis Tanaxmad, 370w. saeklesio<br />

Tanamdebobis pirebs aekrZalaT qvrivebisa da oblebis saxlebis,<br />

anderZebis da saCuqrebis miReba. 20 wlis Semdeg imperator Teodosius<br />

I-ma (379-395ww.) gaamkacra es gafrTxileba da misi darRveva<br />

Seafasa, rogorc motyueba da amkrZalavi kanonis eSmakuri miznebisaTvis<br />

gamoyeneba 3 . magram imperatoris xelisufleba ukve Zalze dasustebuli<br />

iyo da mas naklebad eridebodnen. 455w. gauqmda yovelgvari<br />

akrZalva saeklesio sakuTrebasTan dakavSirebiT.<br />

episkoposebma xelisuflebisagan miiRes mniSvnelovani nawili im<br />

uzarmazari qonebisa, romelsac adre warmarTuli RvTaebebis msaxurebi<br />

flobdnen. episkoposebis simdidris zrdasTan erTad eklesia gadaiqca<br />

Zlevamosil miwaTmflobelad 4 . pirvelxarisxovani mniSvneloba<br />

hqonda im garemoebas, rom mxolod episkoposebsa da mRvdlebs SeeZloT<br />

evqaristiis (ziarebis) saidumloebis, e. i. qristianuli kultis<br />

yvelaze mniSvnelovani aqtis Sesruleba. mowyalebis darigeba, trapezebisa,<br />

TavSesafarTa, mgzavrTa misaRebi saxlebis mowyoba, sazogadoebis,<br />

saxsrebis gankargva savsebiT damokidebuli iyo episkoposebis da<br />

misi xelqveiTi krebulisagan. “vinc episkoposs sZuls, igi unda<br />

sZuldes sazogadoebis mTel xalxs”, 5 _ vkiTxulobT II saukunis<br />

erT-erT darigebaSi. gansakuTrebul mniSvnelobas ixveWen episkoposebi<br />

romis imperiis yvelaze TvalsaCino qalaqebSi: aleqsandriasa, karTagensa,<br />

konstantinopolsa, antioqiasa da romSi. II saukunis damlevidan<br />

da gansakuTrebiT III saukunidan yvela qristian episkoposTa Soris<br />

Tavisi materialuri ZaliTa da gavleniT gamoirCeva centraluri<br />

romis sazogadoebis episkoposi _ momavali romis papi.<br />

samagierod eklesiam mTeli Tavisi gavlena mmarTveli klasis samsaxurSi<br />

Caayena, Seecada ra gaenelebina monebisa da kolonebis brZo-<br />

1 Е. Гергей. История папства.., gv. 18<br />

2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 10-11.<br />

3 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 11.<br />

4 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 12.<br />

5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 12.<br />

194


la. erT-erTi krebis gadawyvetilebis Tanaxmad, romlis gaziareba yvela<br />

qristianis valdebuleba iyo, “anaTemas gadaecemoda yvela, vinc<br />

waaqezebda monas batonisagan gaqceuliyo 1 .<br />

saqalaqo TviTmmarTvelobis dacemisa da saxelmwifo aparatis<br />

SesustebasTan erTad, didgvarovani ojaxebidan gamosuli episkoposebi,<br />

romlebic didi gavleniT sargeblobdnen, mTavari pirebi gaxdnen qalaqebSi<br />

da regionebSi. gansakuTrebiT gaizarda romis episkoposis simdidre<br />

da gavlena. maTi gandidebisaTvis Seiqmna legenda, romlis mixedviTac<br />

isini pirdapiri memkvidreebi iyvnen wmida petres taxtisa 2 .<br />

ungreli istorikosis e. gergeis azriT, romis episkoposis pirvelobis<br />

damadastureblad srulebiT ar iyo saWiro wm. petres episkoposobis<br />

faqti, radgan Tu am ufrosobas davukavSirebT petres pirovnebas,<br />

maSin logikuri iqneboda, antioqia CagveTvala centrad, vinaidan<br />

wm. petre pirvelad iq moRvaweobda, magram romi Tavidanve idga<br />

antioqiaze maRla, gaxda ra dasavleTis qristianuli centri. romi,<br />

rogorc msoflios politikuri centri _ uzrunvelyofda romis<br />

episkoposebis primatobas 3 .<br />

romis episkoposis mier Tavisi Tavis qristianul samyaroSi um-<br />

Tavresad gamocxadebas ebrZodnen didi aRmosavluri Temebi, romlebic<br />

ufro adre iyvnen daarsebulni _ aleqsandriis, ierusalimis, antioqiis.<br />

aleqsandriis qronika ityobineboda, rom vespasianes (69-79ww)<br />

imperatorobis pirvel wels gardaicvala petres mociquli da ierusalimis<br />

patriarqi iakobi, romelic petrem romSi gamgzavrebamde daniSna<br />

Tavis nacvlad da ierusalimis episkoposad 4 . imis uflebas, CaTvliliyo<br />

petres daarsebulad, eklesiis “klded” (petra _ berZnulad<br />

kldes niSnavs) da ciuri samefos gasaRebis mflobelad, roms<br />

yvelaze metad da Seupovrad ierusalimi ecileboda 5 .<br />

romis episkoposebi kaliqst I-dan (kaliqstusi) (217-222ww) moyolebuli<br />

amtkicebdnen, rom maT ekuTvnodaT iuridiuli pirvelobac.<br />

romis episkoposebi miwaze “RvTis moadgileebad” iwodebodnen, rom<br />

“Svidi zecis” yvela kari maTi Sexedulebisamebr SeeZloT gaeRoT nebismieri<br />

mokvdavis winaSe da yvelaze saSineli codvilebic ki ganewmindaT<br />

da pirdapir samoTxeSi SeeSvaT. romis episkoposTa mtkicebiT,<br />

1 Н. А. Сидоров. Революционное движение римских рабов и колонов. – wgn.: Всемирная<br />

история, т. 3. М., 1957, gv. 81.<br />

2 Н. А. Сидоров. Революционное движение римских рабов и .., gv. 81.<br />

3 Е. Гергей. История папства.., gv. 20-22.<br />

4 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 20-22.<br />

5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 20-22.<br />

195


omis miwa gansakuTrebiT mZafrad iyo gaJRenTili wamebulTa sisxliT<br />

da mociqulebis pavlesa da petres wamebam romSi es qalaqi samudamod<br />

aqcia msoflios uwmindes qalaqad.<br />

romis episkoposebi pretenzias acxadebdnen gansakuTrebul titulze,<br />

romelic ganasxvavebda maT sxva episkoposebisagan, marcelinma<br />

(296-304ww.) aRmosavleTidan gadaiRo es tituli da Tavis Tavs papi<br />

uwoda, berZnuli sityvidan _ “Pappas” _ mama, rogorc uwodebdnen<br />

episkoposs aRmosavleTSi. mxolod VII saukunis dasawyisSi iwoda am<br />

saxeliT, gamorCeviT romis episkoposi 1 .<br />

qristianobam sabolood gaimarjva konstantine I didis dros (305-<br />

317ww.) dros. 305 wels konstantine gaxda imperatori, romelic mxolod<br />

sikvdilis win 337 wels moinaTla. STamomavlobam mas “didi” uwoda.<br />

daimsaxura kidec es saxeli, radgan man SeZlo momavlis ganWvreta da<br />

saTaveSi Caudga did revolucias, romelic qristianobam moaxdina.<br />

konstantine ambobda: “qristianTa RmerTi mkacrad sjis maT, vinc<br />

Seuracxyofs mis kults da madliT avsebs maT, vinc emsaxureba”. 2 gadmocemis<br />

Tanaxmad, maqsceniusis winaaRmdeg brZolisas, rodesac konstantines<br />

romauli RmerTebi ar wyalobdnen, man daxmarebisaTvis mimarTa<br />

ieso qristes. am droisaTvis cnobili gaxda, rom maqsenciusis<br />

jaris tibrosis xidze gadasvlis dros xidi Caingra da igi jarTan<br />

erTad mdinareSi daixrCo 3 . TviT konstantines romisaken mimaval gzaze<br />

gamoecxada moCveneba, romelic jars miuZRoda win. Camavali mzis<br />

zemoT dainaxa ganaTebuli jvari berZnuli warweriT: “en tuto nika!”<br />

(amiT gaimarjve!). imave Rames mas gamoecxada ieso qriste da ubrZana<br />

jvris msgavsi droSa gaekeTebina. madlierebis niSnad konstantinem<br />

qristianoba aRiara da moinaTla 4 .<br />

mesame saukunis bolodan iwyeba axali xana romis imperiis istoriaSi.<br />

sami saukunis ganmavlobaSi avgustusidan (Zv. w. 27 _ ax. w.<br />

14ww.) diokletianemde (284-305ww.) TandaTan viTardeboda saimperio<br />

administracia, rasac Sedegad mohyva senatis, rogorc politikuri<br />

dawesebulebis sruliad gaqroba. gaimarjva centralizaciam. es evolucia<br />

diokletianeTi damTavrda. diokletianem bolo mouRo im anarqias,<br />

romelic gamefebuli iyo imperiaSi bolo naxevari saukune, gaamagra<br />

Seryeuli imperia da amas miaRwia tetrarqiiT _ rodesac Tavi-<br />

1 es iyo brZola `wiTel qvebTan~ (Saxa Rubra) – etruriaSi, sadac damarcxebuli<br />

iqna maqsenciusi 312w. v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 852.<br />

2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 23.<br />

3 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 23.<br />

4 Е. Гергей. История папства.., gv. 24-25.<br />

196


si xelisufleba or avgustussa da or keisars Soris gaanawila, Tumca<br />

namdvili imperatori marto diokletiane iyo.<br />

diokletianem icoda, rom imperiis erTianobis SenarCuneba mxolod<br />

erTian Zlier eklesias SeeZlo. misi mmarTveloba qristianuli<br />

moZRvrebis aRmavlobis xanas daemTxva. magram imperatorma alRo au-<br />

Ro Seqmnil mdgomareobas, man saxelmwifos ideologiur safuZvlad<br />

romauli panTeoni airCia. qristianebis devnam mis dros apogeas miaRwia.<br />

303w. diokletianem nikomediaSi gamosca ediqti, romliTac qristianebis<br />

xocva-Jleta daiwyo. 303w. 23 Tebervals daiwyo devna. am<br />

dRes sazRvari unda daedo diokletianes qristianobis gavrcelebisaTvis,<br />

magram saxelmwifos Setakeba eklesiasTan damTavrda saxelmwifos<br />

marcxiT. ufro metic, Setakebam gamoiRo sawinaaRmdego Sedegi _<br />

gaCndnen qristiani “wamebulni”, romelTac qristianuli sarwmunoebisa<br />

da eklesiis avtoriteti gazardes ara marto qristianebis, aramed<br />

kerpTayvanismcemelTa TvalSic 1 .<br />

diokletianes dros qristianebis devnis sababad gadaiqca xanZari<br />

imperatoris sasaxleSi (nikomediaSi), romlis mizezad asaxelebdnen<br />

qristianebs. qristianebis devnis iniciativa gamomdinareobda qurumebisagan,<br />

romelTac Zlier sZuldaT qristianebi, rogorc Tavisi profesiuli<br />

metoqeebi. qurumobas mxars uWerda mosaxleobis erTi nawili,<br />

gansakuTrebiT aristokratia, inteligencia da TviT imperatori.<br />

diokletiane saxelmwifo saqmeebSi da pirad cxovrebaSi damarcxebis<br />

mizezad sTvlida qristianul demonebs (RmerTebs), gansakuTrebiT ki,<br />

mTavar RmerTs, qristes.<br />

diokletianes religiuri marcxis mizezi mdgomareobda pirvelyovlisa,<br />

TviT romis saxelmwifos Sinagan uZlurebaSi. diokletianes<br />

TviTmpyrobeluri politika Tavisi uzomo gadasaxadebiT, xdida saimperatoro<br />

xelisuflebas arapopularuls mosaxleobaSi, TviT moxeleTa<br />

Soris, romlebic daajarimes da romlebic dasjis SiSiT asrulebdnen<br />

imperatoris reskriptebs. imperiis ideologiuri dasayrdeni<br />

_ Zveli religia ki gaxrwnis gzaze idga. qurumobam, romelic dayofili<br />

iyo mraval kultad da romelic Tavs iyrida taZrebis garSemo,<br />

ukve dahkarga Tavisi gavlena. igi sustad iyo organizebuli. qristianebis<br />

eklesiis tipis saerTo organizacia qurumebs ar hqondaT. qristianulma<br />

eklesiam saberZneT-romis kultidan bevri crumorwmeneoba<br />

aiTvisa da ramdenime Secvlili saxiT Seitana Tavis qristianul ritualSi.<br />

meore mxriT, TviT warmarTTa kultebi da religiuri Sexedulebani<br />

qristianuli sarwmunoebis zegavleniT Seicvala. warmarTo-<br />

1 v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 852.<br />

197


isa da qristianuli sarwmunoebis sinkretizmis yvelaze mkveTri dasturia<br />

kultis RmerTis miTras “gaqristianeba”. eklesiis mTavar warmatebad<br />

iTvleboda Zlieri saepiskopo organizacia, romelic IV saukunisaTvis<br />

ukve saerTaSoriso organizaciad gadaiqca.<br />

qristianuli eklesiis gamarjvebisa da saxelmwifos damarcxebis<br />

oficialuri damadasturebelia milanis ediqti, _ gamocemuli konstantinesa<br />

da misi TanammarTvelis _ liciniusis mier.<br />

“milanis ediqtSi” 1 miTiTebulia: “Cven, konstantinem da liciniusma,<br />

avgustusebma, SevikribeniT ra milanSi, rom gagvesaja yvela is<br />

saqmeebi, rac ki exeba saxelmwifos keTildReobas da uSiSroebas, gadavwyviteT,<br />

rom im sakiTxTa Soris, romlebic Cven amJamad gvainteresebs,<br />

araferi ise ar iqneboda sasargeblo Cveni xalxisaTvis, rogorc<br />

dadgena imisa, Tu ra saSualebiT SeiZleba samsaxuri RvTaebisadmi.<br />

Cven davadgineT: mivaniWoT qristianebs da yvela sxva sarwmunoebis<br />

warmomadgenlebs ufleba, Tavisuflad aRiaron is sarwmunoeba, romelsac<br />

isini amjobineben. Cven gvgonia kargi da gonivruli iqneba<br />

uari ar vuTxraT aravis Cvens qveSevrdomebs, iqneba is qristiani, Tu<br />

sxva kultis mimdevari, _ hqondes ufleba gayves im sarwmunoebas,<br />

romelic misTvis ufro Sesaferia. amrigad, RvTaeba, romlis Tayvaniscema<br />

dReidan yvela Cvengans Tavisuflad SeuZlia, _ gardmogvivlens<br />

Cven, Tavis mowyalebas da sikeTes”. 2<br />

qristianebs unda dabrunebodaT mTeli qoneba, rac devnis dros<br />

waarTves, da is adgilebi (Senobebi), sadac ikribebodnen qristianebi,<br />

ediqtis mixedviT qoneba ubrundeboda ara calkeul pirs, mag. episkoposs,<br />

aramed qristianul Temebs 3 . “milanis ediqti” aRiarebda sjul-<br />

Semwynareblobas da scnobda qristianuli sarwmunoebisa da eklesiis<br />

gaTanabrebas saxelmwifoebriv warmarT kultebTan. gaTanabrebis aRiareba<br />

ki, eklesiis organizaciis upiratesobis wyalobiT, TiTqmis udrida<br />

qristianuli sarwmunoebis gabatonebul sarwmunoebad gamocxadebas<br />

romis imperiaSi.<br />

qristianuli eklesiis saxiT saxelmwifom miiRo Zlieri organizacia,<br />

romlis gankargulebaSic iyo disciplinirebuli moxeleebis _<br />

mitropolitebis, episkoposebis, presviterebisa da diakvnebis mTeli<br />

1 teqsti milanis ediqtisa Semonaxulia ori redaqciiT _ laktancis TxzulebaSi<br />

`mdevnelTa sikvdilis Sesaxeb~ da evsevis _ `eklesiis istoriaSi~.<br />

2 Евсевий Памфил. Церковная история. М., 1993. eleqtronuli versia ix.<br />

http://christianity.shu.ru/Texts/eusebius/history.htm. qarTuli Targmani motanilia<br />

wignidan: v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 854.<br />

3 Е. Гергей. История папства.., gv. 27.<br />

198


Stati. garda amisa, iseTi mbrZanebluri xasiaTis adamians, rogoric<br />

iyo konstantine, eklesia izidavda Tavisi monarqiuli organizaciiT,<br />

avtoritetis winaSe qedis moxris tradiciiT, xelisuflebis RvTaebrivi<br />

warmoSobis moZRvrebiT, da respublikis dapirispirebis mimarT<br />

uaryofiTi damokidebulebiT. xolo eklesia, Tavis mxriv, garda sa-<br />

Cuqrebisa da privilegiebisa, iZenda saxelmwifoebriv Zalas da avtoritets,<br />

rac ase saWiro iyo eklesiis Sinagani mTlianobis Sesaqmnelad,<br />

Rebulobda samxedro Zalas “qristes sarwmunoebis mtrebisagan”<br />

da ucxo sarwmunoebaTagan dasacavad. konstantinem liciniusze gamarjvebis<br />

Semdeg, gamosca mTeli rigi dekretebisa saxelmwifoebrivi eklesiis<br />

interesebis sasargeblod. amiT aekrZala municipalitets _<br />

aiZulon qristianebi miarTvan Sewirulobebi warmarT RmerTebs. eklesiis<br />

msaxurT neba daerTo gaeTavisuflebinaT monebi eklesiis SuamdgomlobiT<br />

da eklesiis sasargeblod. `TiToeuls, naTqvamia imperator<br />

konstantines mimarTvaSi xalxisadmi, neba eZleva sikvdilis win uanderZos<br />

wminda kaTolikur da marTlmadidebel Tems Tavisi qoneba, da<br />

es misi gadawyvetileba ar iqneba sadao”. 1 ufro gvian, 321w. konstantinem<br />

gamosca kanoni kvira dRis dResaswaulad gamocxadebis Sesaxeb<br />

da amiT qristianoba upirates mdgomareobaSi Caayena.<br />

`milanis ediqtis” Semdeg qristianulma eklesiam daiwyo zrunva<br />

Sinagan organizaciaze. morwmuneTa Soris Tavidanve iyvnen xeldasmulni<br />

_ mRvdlebi, romlebsac unda daecvaT sarwmunoebis simbolo, eqadagaT<br />

xalxisaTvis, SeesrulebinaT RvTismsaxureba. Semdeg TviT samRvdeloebaSi<br />

damyarda ierarqia: mRvdel-diakvanze maRla idga episkoposi,<br />

romelsac eqvemdebareboda erTi Temis saeklesio saqmeebi. Temis<br />

episkoposze maRla idga provinciis episkoposi anu arqiepiskoposi an<br />

mitropoliti.<br />

sami saepiskoposo kaTedra _ romis, aleqsandriis da antioqiis<br />

_ yvelaze mniSvnelovan saepiskoposoebad iTvleboda. TandaTan romis<br />

episkoposi, faqtobrivad, romis gamgeblad gadaiqca, radgan qalaqs<br />

dakarguli hqonda imperatoris administraciuli centris mniSvneloba<br />

2 . es procesi moicavda or etaps. 313 wlis “milanis ediqti” qristianobis<br />

Tavisuflebaze prologi iyo. qristianuli eklesia sakmaod<br />

swrafad aRmoCnda privilegirebul mdgomareobaSi, 325 wlidan ki avtokratiul<br />

saxelmwifo eklesiad gadaiqca. imperatorma saeklesio<br />

samflobeloebi gaaTavisufla saxelmwifo gadasaxadebisagan. mniSvnelovani<br />

Tanxebi episkoposebs eklesiaTa mSeneblobisaTvis da eklesia-<br />

1 v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 855.<br />

2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 24-25.<br />

199


Ta saWiroebisaTvis saxelmwifo xazinidan gadaecemodaT. 333 wlidan<br />

episkoposebma miiRes samoqalaqo saqmeebSi sasamarTlos warmarTvis<br />

ufleba.<br />

papi silvester I (314-335ww.) miT ufro siamovnebiT emorCileboda<br />

konstantines, rac ufro guluxv-sapatio privilegiebs Rebulobda<br />

iuridiul da finansur sferoebSi. V saukuneSi Seiqmna legenda,<br />

rom papma imperatori sibrmavisagan gankurna 1 . amave dros papma imperatorisagan<br />

rezidenciad miiRo lateranis sasaxle 2 . swored papisa da<br />

eklesiis momadlierebiT miaRwia konstantinem Tavisi moTxovnis gatarebas<br />

nikeis msoflio saeklesio krebaze. nikeis saeklesio krebaze<br />

marTlmadidebelma episkoposma aleqsandrem gakicxa ariozi, aleqsandriis<br />

presviteri, romelic uaryofda mama-RmerTisa da Ze-RmerTis er-<br />

Tarsobas. ariozis swavleba eresad iqna miCneuli. ariozma mravali<br />

momxre SeiZina aRmosavleTSi. konstantinem ivarauda, rom eklesiis<br />

ganxeTqilebas SeeZlo imperiisaTvis calkeuli teritoriebi Camoecilebina.<br />

imperatorTan daaxloebulma episkoposebma oroziusma da aleqsandrem<br />

SeimuSaves specialuri termini “Tanaarsi”, romelic mTel<br />

qristianul samyaroSi unda danergiliyo. nikeis saeklesio krebam<br />

325w. imperatoris TavmjdomareobiT SeimuSava marTlmadideblobis<br />

dogma _ sarwmunoebis simbolo 3 .<br />

imperatori ereoda saeklesio da religiur saqmeebSi. igi iTvleboda<br />

qristes memkvidred. Tumca konstantine Tavs mRvdelmTavrad ki ar<br />

cnobda, aramed `sagareo saqmeebis episkoposad” _ “episcopus extrancus” an<br />

“episcopus in externis”. 4 romi warmarTi RmerTebis qalaqi iyo, Tan Zalze<br />

daSorebuli imperiis aRmosavleTi sazRvrebisagan, romelsac gamudmebiT<br />

emuqreboda mtris Tavdasxmebi, rac asustebda romisa da italiis mniSvnelobas.<br />

konstantinem politikuri da religiuri centri aRmosavleT-<br />

Si, bosforze gadaitana. berZenTa axalSenis-bizantionis adgilas. 330<br />

wlis 11 maiss axal sataxto qalqad konstantinopoli gamocxadda. imperatoris<br />

bizantiaSi gadasvlam, xolo Semdeg dasavleT romis imperatoris<br />

ravenaSi gadasvlam gazarda papis avtoriteti.<br />

qristianulma eklesiam ver SeZlo win aRdgomoda xalxTa didi<br />

gadasaxlebis epoqaSi barbarosebis Semosevebis Sedegad dasavleT romis<br />

imperiis dacemas (476w.). provincielma episkoposebma kavSiri daamyares<br />

barbaros mefeebTan. isini Tanamedroveebs umtkicebdnen romis<br />

1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 26.<br />

2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 25.<br />

3 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 26-27.<br />

4 Е. Гергей. История папства.., gv. 30.<br />

200


imperiis dacemis garduvalobas. IVs. saeklesio mwerlebi avgustini<br />

da misi mowafe oroziusi acxadebdnen, rom romis imperiam damsaxurebuli<br />

sasjeli miiRo, Tavisi garyvnilebisaTvis. romis politikuri<br />

mniSvnelobis SesustebiT papebis avtoriteti ufro gaizarda. Tanda-<br />

Tan yalibdeboda papis uzenaesi xelisufleba. papebs gauCndaT politikuri<br />

pretenziebi. `italia Cuqnida paps samflobeloebs, mis magaliTs<br />

baZavdnen galia, dalmacia, Soreuli afrikac ki”. marto siciliaSi<br />

papis sakuTrebaSi Sedioda 400 udidesi miwis nakveTi 1 . papebis<br />

xelisuflebis ganmtkicebaSi gansakuTrebuli wvlili miuZRvis leo I<br />

dids da grigol I dids.<br />

leo I iyo mRvdelmTavari da diplomati. igi pirveli papi iyo,<br />

romelsac mudmivi warmomadgeneli hyavda bizantiis imperatoris karze<br />

da amiT mis kavSirs imperatorTan politikuri mniSvneloba eniWeboda<br />

2 . xalxTa gadasaxlebis dros italiasa da roms faqtobrivad papi<br />

icavda. roca atilam 452w. venecia da liguria moaoxra, leo I<br />

atilas mravali saCuqari gadasca da italiidan wasvlaze daiTanxma 3 .<br />

455w. ki vandalTa mefis geizerixis razmebisagan ixsna romi. cdilobda<br />

ra papobis gaZlierebas, leo I-ma imperator valentin III-s gamoacemina<br />

dekreti papis gadawyvetilebisaTvis kanonis saxis micemis Sesaxeb<br />

4 . leo I-ma Teoriulad da Semdeg grigol I-ma praqtikulad TavianTi<br />

ekonomikuri da saeklesio-organizaciuli politikiT moamzades<br />

papebis saero xelisuflebisa da universaluri mmarTvelobisaTvis<br />

pirobebi 5 .<br />

grigoli warmoSobiT aristokratiuli ojaxidan, anciusebis Zv.<br />

romaeli patriciebis gvaridan _ senatoris Ze iyo. man romis prefeqtis<br />

adgils miaRwia, magram Semdeg berad aRikveca. papi grigol I uzanaesi<br />

xelisuflebis praqtikuli realizaciisas, sxvadasxva ekonomikuri<br />

da saeklesio-administraciuli saqmianobisas eyrdnoboda centralizebul<br />

CinovnikTa aparats _ e. w. kurias. grigol I-ma Tavisi<br />

pontifikatobis dros romis ierarqia daxurul kastad gadaaqcia. V<br />

1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 40. leon didze da mis damokidebulebaze<br />

papis xelisuflebisadmi ix.: А. Л. Дворкин. Папа Лев Великий и развитие<br />

идеи папского верховенства. – wgn.: А. Дворкин. Очерки по истории Вселенской<br />

Православной Церкви. Курс лекций. Нижний Новгород, 2005. eleqtronuli versia<br />

ix. http://www.sedmitza.ru/index.htmldid=31494 ix. agreTve: http://halkidon2006.-<br />

narod.ru/o/sobor/578dvorkin.htm<br />

2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 40.<br />

3 Е. Гергей. История папства.., gv. 45.<br />

4 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 40.<br />

5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 44<br />

201


saukunidan umaRlesma saeklesio ierarqiam xalxi CamoaSora arCevnebs.<br />

papobis politikuri pretenziebi eyrdnoboda mtkice materialur<br />

bazas miwaTmflobelobis saxiT. romis saepiskoposom Tavis xelSi gaaerTiana<br />

umdidresi miwebi. aristokratTa Semowirulobebis garda, saukeTeso<br />

miwebis fondis Sevseba da gazrda glexebis miwebis xarjzec<br />

xdeboda. gaweuli samsaxuris sanacvlod eklesia glexisagan miwis nakveTs<br />

Rebulobda, romelSic igi ijaras ixdida. misi sikvdilis Semdeg<br />

nakveTi eklesiis sakuTrebaSi gadadioda. eklesiis mfarvelobaSi<br />

Sesul glexs prekaristi ewodeboda. feodaluri urTierTobebis ganviTareba<br />

sul ufro met glexs aiZulebda eklesiisaTvis miemarTa da<br />

amis Sedegad adreul Sua saukuneebSi prekaristebis fena sagrZnoblad<br />

gaizarda. papis gamgeblobaSi gadasuli miwis nakveTebi papis mamulSi<br />

_ patrimonium _ gaerTianda da nel-nela mamulebis gamgebloba<br />

sasuliero pirebma igdes xelT.<br />

papis uzarmazar Semosavalze TviTon cifrebi metyveleben: `VI<br />

saukuneSi marto galiis mamulebs 400 oqros solidi amohqonda. roca<br />

imperatorma leon III isavrielma (717-741ww.) waarTva paps siciliisa<br />

da kalabriis mamulebi, Tavisi Semosavali 3,5 aTasi oqros talantiT<br />

gaizarda. papis siciliuri mamulebidan bizantiis saxelmwifo<br />

xazinaSi 1500 solidi Sedioda”. 1 grigol I Zalze did saxsrebs<br />

xarjavda romis langobardebisagan dasacavad da maTgan tyveebis gamosasyidad.<br />

papis samflobeloebidan romSi Semodioda kvebis produqtebi<br />

da mravali sxvadasxva dasaxelebis saqoneli, romlebic saeklesio<br />

sawyobebSi _ goreebSi inaxeboda. imperatoris xelisuflebis dacemas-<br />

Tan erTad papis goreebi did mniSnelobas iZenda romis yoveldRiur<br />

cxovrebaSi. yoveli Tvis pirvel ricxvSi goreebidan rigdeboda produqtebi,<br />

tansacmeli, Zvirfaseulobac ki. papis kancelarias siebi gaaCnda<br />

im pirebisa, romelTac goreebiT sargeblobis ufleba hqondaT 2 .<br />

amrigad, romSi saxelmwifo funqciebi TandaTan papis xelSi gadavida.<br />

papma miiRo samoqalaqo xelisuflebisagan naturaluri gadasaxadebis<br />

akrefis ufleba. papis goreebSi grovdeboda xarki. aqedan uxdidnen<br />

jars, Cinovnikebs, romlebic TandaTan eguebodnen azrs, rom maT<br />

aWmevs ara saxelmwifo, aramed romis papi. papis xelSi gadavida dedaqalaqis<br />

administracia, qalaqis wyliT momarageba, galavnis dacva da<br />

sxv. xalxi Seegua im azrs, rom papis qveSevrdomebi iyvnen da mas, rogorc<br />

xelisufals ise uyurebdnen. saWiroebis SemTxvevaSi paps armiis<br />

Seqmnac SeeZlo. xSirad isini politikur molaparakebebs awarmoebdnen<br />

1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 49.<br />

2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 44.<br />

202


da Semrigeblebadac gamodiodnen dapirispirebul mxareebs Soris.<br />

gamyarebuli politikuri Zala saSualebas aZlevda paps Tavisi<br />

gavlena mTels evropaze gaevrcelebina. mravali episkoposi romis qve-<br />

Sevrdomi xdeboda. VIII saukunis dasawyisidan yoveli arqiepiskoposi<br />

da mitropoliti papis erTgulebaze debda fics da misgan garkveul<br />

safasurad Rebulobda palias _ gansakuTrebul sayelos. paliis gadacema<br />

garegnuli gamoxatuleba iyo im politikuri da ekonomikuri Zalisa,<br />

romelic papma moipova TiTqmis mTel evropaSi. papis politikuri<br />

Zalis ganmtkicebas xels uwyobda dasavleTsa da aRmosavleTs<br />

Soris gaZnelebuli urTierTkavSiri. romsa da konstantinopols Soris<br />

mimosvla garTulda, rac arCeuli papis imperatoris mier damtkicebas<br />

agvianebda. sulieri kavSirebic SesamCnevad irRveoda. italia-<br />

Si daiviwyes berZnuli, veRar ecnobodnen mcire aziis religiur swavlebebs<br />

da germaneli xalxis gavlena TandaTan aSkara xdeboda.<br />

grigol I-isa da romis sasuliero pirebis mier bizantiis winaaRmdeg<br />

dawyebuli ajanyebis CaxSobam, romis dasapyrobad momzadebul<br />

langobardebs daanaxa bizantiis imperiis uxerxemloba da xelebi gauxsna<br />

italiaSi bizantiis samflobeloebis dapyrobisaTvis. imperiis<br />

mZime gadasaxadebiT Sewuxebuli mosaxleoba winaaRmdegobas ar uwevda<br />

langobardebs. aseT dros eklesiam xelSi Caigdo mosaxleobis oficialuri<br />

mmarTveloba arCeuli tribunebis saxiT. papebma TandaTan daiwyes<br />

gamomJRavneba TavianTi mTavari miswrafebis _ mTeli qristianuli<br />

samyaros saTaveSi dgomisa. isini Tavs uwodebdnen `RvTis konsulebs”,<br />

romelTac evalebodaT yvela qristianze zrunva. grigol I ver<br />

egueboda konstantinopolis patriarqis privilegirebul mdgomareobas<br />

da mis mier `msoflio” titulis miTvisebas. igi cdilobda daerwmunebina<br />

bizantiis imperatori, moecilebina konstantinopolis eklesiisaTvis<br />

aseTi `uRmerTo da amayi” tituli, radgan masze ufleba<br />

mxolod romis paps hqonda, radgan igi iyo wminda petres memkvidre 1 .<br />

grigol I-ma Tavisi TxzulebebiTa da netari avgustines 2 ideebis<br />

popularizaciiT didi gavlena moaxdina Sua saukuneebis azrovnebaze.<br />

1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 47.<br />

2 avgustine netari, avgustine avreliusi (13.XI.354-28.VIII.430 – Cr. afrika),<br />

qristiani RvTismetyveli da filosofosi, das. eklesiis mamaTagani. 391w.<br />

ekurTxa mRvdlad, xolo 395w. – hiponis episkoposad. igi Zalian bevrs<br />

werda. misi mTavari Sromebia: `aRsareba~ `RvTis qalaqi~, `samebis Sesaxeb~,<br />

`WeSmariti religiis Sesaxeb~. amis Sesaxeb dawvr. ix.: Г. Орлов. Блаженный<br />

Августин, епископ Иппонийский. eleqtronuli versia: http://www.librarium.orthodoxy.ru/orlov/o–avgust.htm;<br />

Е. Н. Трубецкой. Миросозерцание Блаженного<br />

Августина. eleqtronuli versia ix. http://www.vehi.net/etrubeckoi/avgustin1.html.<br />

203


avgustines mtkicebam, rom `eklesiis gareSe ar arsebobs gadarCena”<br />

da `vinc eklesias ar cnobs Tavis dedad, is arc qristes aRiarebs<br />

mamad” axali, farTo gageba miiRo. avgustineze dayrdnobiT, grigol I<br />

imperatorisadmi mimarTvaSi amtkicebda, rom `saero xelisufleba zeciurs<br />

emsaxureba”, rom qristianuli saxelmwifo RvTis samefos prototipi<br />

unda gaxdes 1 .<br />

mTeli qristianuli samyaros erTianoba da misi principis damorCileba<br />

gaxda grigol I-dan moyolebuli papobis mTavari mizani da<br />

amocana.<br />

NARGIZA GAMISONIA<br />

THE PRECONDITIONS OF THE ORIGINATION<br />

OF THE SECULAR POWER OF POPES<br />

The article is a constituent part of the monograph “The Italian Humanitarians<br />

on the Religion and Church”. The aim of the article is to analyse the<br />

conditions for the formation of the papistry as an institute. On the basis of the<br />

chronological analisis of the works of the concrete hictorical authorities and<br />

scholars the steps of the formation and evolution of the ecclesiastical hierarchy<br />

are described, the decisions of some most important congregations are discussed<br />

and the activities of the ecclesiastical figures are analysed. The research is<br />

carried taking into consideration the international relations of those times. Some<br />

concrete socio-political and historical moments of the late period of the Roman<br />

Empire which paved the way for the conversion of the Christianity as a<br />

true religion into the world religion are accentuated. The present work tries to<br />

actuaint the Georgian readers who are interested in the history of the Christian<br />

church, namely in the history of the Catholic church, with the active participation<br />

of the Catholic church in the political life of the society and against this background<br />

to show the attempt of the popes to become the rulers of the temporal<br />

power.<br />

1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 43.<br />

204


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

beJan xorava<br />

Savi zRvis Crdilo-aRmosavleTi sanapiro da<br />

afxazeTi XIX saukunis 30-iani<br />

wlebis dasawyisSi<br />

XIXs. 30-ian wlebSi ruseTis xelisuflebis winaSe mwvaved idga<br />

afxazeTSi da saerTod Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze mtkiced<br />

damkvidrebis amocana. am amocanis gadawyvetis gareSe ruseTis poziciebi<br />

amierkavkasiaSi myari ver iqneboda, radgan es mxare imperiis centrs<br />

mowyvetili iyo. garda amisa, dasavleT kavkasiis mTielTa abazuri da<br />

adiRuri (Cerqezuli) tomebis winaaRmdeg sabrZolvelad carizms am moxerxebul<br />

placdarmze damkvidreba aucileblad sWirdeboda.<br />

imperatoris mier dasaxuli gegmis ganxorcielebis mizniT kavkasiis<br />

korpusis mTavarsardalma da kavkasiis samoqalaqo administraciis mmarTvelma,<br />

general-feldmarSalma i. paskeviCma (1827-1831) 1830w. 21 noembers<br />

sazRvao Stabis winaSe gelenjikis yuris dakavebis sakiTxi daayena. misi<br />

azriT, gelenjikis yure, rogorc moxerxebuli navsadguri, ruseTis<br />

flots Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze bazad gamoadgeboda. i. paskeviCs<br />

ganzraxuli hqonda gelenjikis dakaveba 1831 wlis gazafxulze da<br />

iq simagris ageba. es RonisZieba garkveulwilad xels SeuSlida Turqebs<br />

dasavleT kavkasiis tomebTan urTierTobaSi, romelTac isini iaraRsa da<br />

saomar saWurvels awvdidnen. aseve, SesaZlebels gaxdida zRviT jarebis<br />

swrafad gadayvanas anapidan redut-kalemde da dasavleT kavkasiis tomebisa<br />

da afxazebis damorCilebas gaaadvilebda; Secvlida kreiserebis gamoyenebis<br />

saWiroebas, radgan afxazeTis sanapiroze wyalmarCxobis gamo<br />

xomaldebs napirTan miaxloeba ar SeeZloT. kavkasiis korpusis mTavarsardalma<br />

Stabs am operaciis ganxorcielebaSi samxedro eskadriT daxmareba<br />

sTxova 1 . mTavari sazRvao Stabi i. paskeviCis winadadebas daTanxmda da<br />

operaciis momzadebas Seudga.<br />

30 noembers i. paskeviCma umaRlesi sardlobis winaSe aRZra sakiTxi,<br />

anapisa da Savi zRvis aRmosavleT sanapiros SemoerTebis Sem-<br />

1 Кавказский сборник. Под ред. подполковника C. Эсaдзе, т. ХХХII, ч. II. Тифлис, 1912,<br />

gv. 90-92.<br />

205


deg, kavkasiis xazis arsebuli dayofa Secvliliyo 1 . imperatorma gaiTvaliswina<br />

kavkasiis korpusis mTavarsardlis azri, nikoloz I-is<br />

(1825-1855) 1830w. 20 dekembris brZanebulebiT kavkasiis xazis arsebuli<br />

dayofa Seicvala. kavkasiis xazi, Savi zRvis aRmosavleT sanapirodan<br />

(anapis simagridan) kaspiis zRvamde, oTx nawilad daiyo: marjvena<br />

flangi, centri, marcxena flangi da vladikavkazis komendantis<br />

sammarTvelo. dasavleT kavkasia marjvena flangSi Sedioda, romlis<br />

ufrosad general-maiori berxmani dainiSna, xolo mis adgilsamyofelad<br />

q. ekaterinodari ganisazRvra 2 .<br />

XIXs. 30-iani wlebis dasawyisSi ruseTis sardloba Tavs ikavebda<br />

dasavleT kavkasiaSi farTo SeteviTi operaciebisagan da anapisa da gagris<br />

simagreebis dacvas sjerdeboda. ruseTisTvis es mxare jer kidev aqilevsis<br />

quslad rCeboda. mdgomareobas arTulebda osmaleTis emisrebisa da<br />

kontrabandistebis mcdeloba, xeli SeeSalaT ruseTis ganmtkicebisaTvis<br />

anapasa da foTs Soris Savi zRvis sanapiroze 3 . am periodSi carizmis yuradReba<br />

ZiriTadad Crdilo-aRmosavleT kavkasiisaken iyo mipyrobili,<br />

Tumca CeCneT-daRestanSi saomari moqmedebebis paralelurad, ruseTis jaris<br />

nawilebis samxedro eqspediciebi moqmedebdnen dasavleT kavkasiaSi.<br />

1831w. aprilSi general-feldmarSali i. paskeviCi poloneTSi gaiwvies.<br />

kavkasiis korpusis mTavarsardlis movaleobis Sesruleba droebiT<br />

kavkasiis korpusis Stabis ufross, general-leitenant n. p. pankratievs<br />

daekisra, xolo agvistoSi, mTavarmarTeblad da kavkasiis<br />

korpusis mTavarsardlad infanteriis generali, general-adiutanti,<br />

baroni gr. rozeni dainiSna. baron gr. rozenis (1831-1837ww.) mmar-<br />

Tvelobis xanaSi safuZveli Caeyara yubanispireTis vakisa da kavkasionis<br />

mTiswineTis dakavebas, md. yubansa da md. labas Soris teritoriaze<br />

kazakTa dasaxlebebis Seqmnas 4 . kavkasiis sardloba Savi<br />

zRvis sanapiroze agebda simagreebs, gahyavda gzebi, rac am mxareSi<br />

carizmis batonobis ganmtkicebas uwyobda xels. gr. rozenis pirveli<br />

nabiji mTavarsardlis postze i. paskeviCis survilis ganxorcieleba<br />

iyo. 1831w. agvistoSi man gelenjiki daikava da iq simagre aago 5 .<br />

axalma mTavarmarTebelma da kavkasiis korpusis mTavarsardalma<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 93.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 92-93.<br />

3 История народов Северного Каавказа. Конец ХVIII в.– 1917 г. Отв. редактор акад. Б.<br />

Б. Пиoтровский. М., 1988. gv. 132.<br />

4 В. А. Потто. Описание картин и биографические очерки к портретам Военно-исторического<br />

музея. СПБ., 1897, gv. 3.<br />

5 А. А. Колесникова, В. В. Козицын, Д. Е. Щеглов. Геленджик. Краснодар, 1972, gv.<br />

6-7.<br />

206


TbilisSi CamosvlisTanave gansakuTrebuli yuradReba afxazeTs miaqcia,<br />

romelsac, misi azriT, Savi zRvis sanapiroze Tavisi mdebareobisa<br />

da bunebrivi simdidris wyalobiT umaRlesi keTildReobis miRweva<br />

SeeZlo 1 . afxazeTSi arsebul viTarebaSi gasarkvevad man mTavris biZa<br />

_ hasan-bei SarvaSiZe TbilisSi daibara. mTavarmarTebelTan afxazeTis<br />

mTavari mixeil SarvaSiZec (1823-1864) Camovida. maTTan saubarSi gr.<br />

rozenma gaarkvia, rom SarvaSiZeTa sagvareulodan «Один из князей<br />

оной обыкновенно признавался главным владельцем, но степень власти<br />

его совершенно соответствовала личным его достоинствам, и вообще владелец<br />

мало вмешивался во внутреннее управление частных уделов других<br />

князей, коих власть также ограничивалась почти только собственными их<br />

поместьями; подвластные же им князья весьма мало оказывали им повиновения».<br />

2 gr. rozenis azriT, afxazebi rusebis mimarT mtrulad ar<br />

iyvnen ganwyobili, «Главные князья нуждаются в нашей помощи для поддержания<br />

власти своей, но другие по сему самому не доверяют нам». 3<br />

afxazeTSi rusebs oTxi simagre hqondaT _ soxum-yale, bombora,<br />

biWvinTa da gagra, sadac 44-e egerTa polkis nawilebi idga. soxumidan<br />

biWvinTamde saxmeleTo gza miemarTeboda, magram gagrasTan dakav-<br />

Sireba mxolod zRviT iyo SesaZlebeli. gagris garnizons xSirad<br />

Tavs esxmodnen Cerqezebi, xolo sxva simagreebSi SedarebiT simSvide<br />

iyo. Turqebs kvlav hqondaT urTierToba afxazebTan da CerqezebTan<br />

ruseTis sabaJo punqtebis gverdis avliT. maT SemohqondaT denTi, tyvia,<br />

marili da sxva saqoneli, razec aq didi moTxovnileba iyo, xolo<br />

sanacvlod gahqondaT xe-tye, tyavi, simindi, gahyavdaT tyveebi 4 .<br />

Tavadebi sakmao mogebas iRebdnen am gziT da kavkasiis rusuli administracia<br />

darwmunebuli iyo, rom isini kontrabanduli vaWrobis aRkveTaSi<br />

ar daexmarebodnen. rusul administracias ar SeeZlo jaris<br />

nawilebiT daekavebina yvela punqti, sadac ucxo saxelmwifoTa xomaldebs<br />

SeeZloT midgoma, gansakuTrebiT patara navebs. Savi zRvis<br />

aRmosavleT sanapiroze, anapidan wm. nikolozis simagremde (SekveTili)<br />

kreisirebas eweodnen ruseTis xomaldebi, Tumca maTi raodenoba<br />

sakmarisi ar iyo. isini ver akavebdnen Turqul da afxazur brtyelZirian<br />

grZel navebs sanapiros wyalmarCxobis gamo da napirTan miaxloebas<br />

ver axerxebdnen. i. paskeviCi, da Semdeg gr. rozenic, sazRvao<br />

mTavari Stabis winaSe ayenebdnen sakiTxs, rom ruseTis sazRvao es-<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 103.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 103-104.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 104.<br />

4 Кавказский сборник.., gv. 104.<br />

207


kadras unda hqonoda afxazuri da Turquli navebis msgavsi patara<br />

xomaldebi ruseTis simagreebiT dakavebuli sanapiros dasaTvaliereblad,<br />

xolo gagrasa da gelenjiks Soris saWiro iyo kreisirebis gagrZeleba<br />

1 . miuxedavad ruseTis xelisuflebis mier mkacri zomebis mi-<br />

Rebisa, Turquli savaWro xomaldebi mTeli 1831w. zafxulisa da Semodgomis<br />

ganmavlobaSi xSirad stumrobdnen Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT<br />

sanapiros, gansakuTrebiT, sujuk-kales yures, da CerqezebTan<br />

savaWro saqoneli CamohqondaT 2 .<br />

mixeil SarvaSiZisa da hasan-beis cnobiT, afxazebma icodnen, rom<br />

ruseT-osmaleTis 1828-1829ww. omis Semdeg portam Savi zRvis aRmosavleT<br />

sanapiro daTmo, magram ar icodnen ruseTis mTavrobis zraxvebi<br />

da ra moTxovnebi eqneboda mTavrobas afxazebisadmi. amitom isini<br />

iTxovdnen afxazeTSi Cinovnikis gagzavnas, romelic yvela Temis Tavads<br />

auxsnida imperatoris nebas mixeil SarvaSiZis mTavrad aRiarebis,<br />

samurzayanos samegrelos mTavris damokidebulebaSi datovebis,<br />

kontrabanduli vaWrobis aRkveTis da sxvaTa Sesaxeb; agreTve maTi sa-<br />

Wiroebebisa da survilebis gasagebad, maT Soris wamoWrili uTanxmoebebis<br />

mosagvareblad da sxv, rac kargi iqneboda mTavrobis mxridan<br />

afxazebis mimarT mzrunvelobis saCveneblad da mixeilisa da hasan-beisaTvis<br />

keTili Sedegebi eqneboda 3 . jer kidev i. paskeviCi 1830w. 21<br />

ivniss, samxedro ministrs, graf a. CerniSevs auwyebda, rom sapatio<br />

afxazi Tavadaznaurebi gansakuTrebiT uaryofiTad ar iyvnen ganwyobili<br />

ruseTis xelisuflebis mimarT. maTTvis cnobili iyo, rom ruseTi<br />

Seudga zrunvas afxazeTis mtkiced dauflebisTvis, magram mixeil<br />

SarvaSiZisadmi damorCileba ar surdaT 4 .<br />

mTavarsardalma gaiTvaliswina es rCeva da gadawyvita afxazeTSi<br />

gaegzavna Tbilisis general-gubernatori, general-leitenanti roman<br />

ivanes Ze bagrationi (1778-1834), romelsac adgilobrivi zne-Cveulebebisa<br />

da enis codnis gamo SeeZlo advilad daaxloeboda afxaz Tavadaznaurobas.<br />

mas unda xleboda general-maiori niko dadiani, romelic<br />

didi pativiscemiT sargeblobda afxazeTSi da ruseTis xelisuflebis<br />

erTguli iyo 5 .<br />

mixeilma da hasan-beim mTavarmarTebels aseve sTxoves, afxazeTSi<br />

samTavro saxlis gavlenis gazrdis mizniT, Suamdgomloba gaewia af-<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 105.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 99-101.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 106.<br />

4 Кавказский сборник.., gv. 90.<br />

5 Кавказский сборник.., gv. 106.<br />

208


xazeTis mTavris giorgi SarvaSiZis qvrivis Tamar kacias asulis wm.<br />

ekaterines ordeniT dajildoebis Taobaze; agreTve lixnSi mRvdelmTavris<br />

daniSvnis Sesaxeb, misi wodebis Sesaferisi anazRaurebiT, radgan<br />

maTi cnobiT, afxazebi, rogorc qristianebi, ise muslimebi, did<br />

pativs scemdnen umaRles qristianul samRvdeloebas. maTi informaciiT,<br />

am ukanaskneli sakiTxis Taobaze ukve dawyebuli iyo molaparakeba<br />

sinodis ober-prokurorTan da saqarTvelos egzarqosTan 1 .<br />

1832w. 7 marts gr. rozenma werilobiTi miTiTebebi misca roman<br />

bagrations, ra unda gaerkvia da risTvis unda mieqcia yuradReba. afxazebs<br />

moeTxovebodaT imperatoris erTguleba, morCileba da simSvidis<br />

SenarCuneba; maT unda SeedginaT erTi mTliani Temi mTavris mmar-<br />

TvelobaSi. mTavrobas surda, rom mTavarsa da Tavadebs Soris Sewyvetiliyo<br />

uTanxmoeba; Sewyvetiliyo Zarcva, yaCaRoba, tyvis syidva, rac<br />

uTanxmoebisa da ubedurebis wyaro iyo. afxazebs unda scodnodaT,<br />

rom epidemiebisa da ucxoeTis gemebTan kontrabanduli urTierTobis<br />

aRsakveTad SemoRebuli iyo karantinebi da sabaJoebi; samurzayano samudamod<br />

iyo damtkicebuli samegrelos mTavris mflobelobaSi ruse-<br />

Tis xelisuflebisadmi erTgulebis gamo 2 . Tavis droze, abJuis Temis<br />

batonma ali-bei SarvaSiZem ramdenjerme iTxova ruseTis jaris nawilebis<br />

mier kodorisa da iloris dakaveba. imereTis mmarTvels, general-maior<br />

p. vakulskis (1831-1834) SesaZleblad miaCnda samurzayanoSi<br />

_ sof. ilorSi, aTangelaSi dislocirebuli ori aseulis gadayvana,<br />

radgan iloris saguSagos gavlena eqneboda simSvideze samurzayanoSic<br />

da abJuaSic 3 . r. bagrations unda gaerkvia, ramdenad sasargeblo<br />

iqneboda amis gakeTeba da jaris nawilis ilorSi ganlagebis<br />

SemTxvevaSi iqauri klimati cudad xom ar imoqmedebda 4 .<br />

kavkasiis administracias hqonda informacia, rom ukanasknel periodSi<br />

bevri Turqi dasaxlda samegrelosa da afxazeTSi, gansakuTrebiT,<br />

soxum-yales maxloblad, hasan-beis miwebze. isini mudmivad erT<br />

adgilze ar cxovrodnen, eweodnen wvrilman vaWrobas, atyuebdnen mosaxleobas,<br />

xels uwyobdnen tyvis syidvas; adgilobriv mcxovrebleb-<br />

Tan danaTesavebis SemTxvevaSi isini islamis aRmsareblobaze gadahyavdaT<br />

da rusebTan daaxloebaSi xels uSlidnen. r. bagrations unda<br />

gaerkvia, ramdenad swori iyo es informacia da ra unda gakeTebuliyo<br />

Turqebis damkvidrebis winaaRmdeg; daeyoliebina hasan-bei, ar mieRo<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 106.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 108.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 108.<br />

4 Кавказский сборник.., gv. 109.<br />

14. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

209


isini Tavis miwebze, radgan mtrulad iyvnen ganwyobili ruseTis xelisuflebisadmi;<br />

yuradReba mieqcia afxazeTSi ganlagebuli jarebis<br />

sayofacxovrebo pirobebisTvis _ sacxovrebeli pirobebi, janmrTelobis<br />

mdgomareoba, lazareTebi, sakvebi da sxva, simagreebis mdgomareobisaTvis;<br />

gaerkvia, ra unda gakeTebuliyo am mxriv mdgomareobis gasaumjobeseblad;<br />

gansakuTrebuli yuradReba mieqcia gagris garnizonis-<br />

Tvis; unda gaerkvia, SesaZlebeli iyo Tu ara biWvinTamde gzis oTxTvalebisTvis<br />

mowyoba, saerTod, yuradReba mieqcia ramdenad SesaZlebeli<br />

iyo gzebis mowesrigeba. xelisuflebas ainteresebda dawvrilebiTi<br />

cnobebi afxazebis mezobel xalxebze, gansakuTrebiT, gagridan gelenjikamde<br />

mcxovreb tomebze, anapidan afxazeTamde gzis aRwera da cnobebi<br />

afxazebis Sesaxeb 1 .<br />

1832w. aprilis bolos roman bagrationi Tbilisidan zugdidSi<br />

da Semdeg anakliaSi Cavida. man daaTvaliera aTangelas cixe, sadac<br />

idga razmi podpolkovnik gedrimoviCis meTaurobiT, Semdeg ilors<br />

ewvia, da afxazeTSi gadavida. misi azriT, razmis aTangelaSi kidev<br />

ramdenime xniT datoveba sasargeblo iqneboda, radgan mas gavlena eqneboda<br />

samurzayanoSi sruli wesrigis damyarebaze. aq 300 jariskaci<br />

idga da razmis gaZliereba arc iyo saWiro, Tanac adgili kargi iyo,<br />

sursaTiT uzrunvelyofa mTlianad samegrelos mosaxleobas hqonda<br />

dakisrebuli; rac Seexeba ilors, adgili arajansaRi iyo da razmis<br />

gasaCereblad saTanado pirobebi ar iyo, radgan garda ramdenime Raribi<br />

ojaxisa, axlo-maxlo aravin cxovrobda. 2 r. bagrationTan Sesaxvedrad<br />

ilorSi movida webeldeli marSaniebis erTi nawili, romlebmac<br />

mzadyofna gamoTqves imperatoris erTgulebis ficis dasadebad, rac<br />

uSualod samegrelos samTavro saxlis damsaxureba, am saxlis Suamavlobis<br />

Sedegi iyo 3 .<br />

iloridan r. bagrationi sofel kvitoulSi Cavida ali-bei SarvaSiZesTan<br />

da, Semdeg, sofel kelasurSi hasan-bei SarvaSiZesTan. alibeim<br />

da hasan-beim aRuTqves, rom daemorCilebodnen xelisuflebas,<br />

romelsac surda samegrelos msgavsad afxazeTSic erTmmarTveloba<br />

SemoeRo mTavris xelisuflebis saxiT. isini pirobas iZleodnen, rom<br />

mixeil SarvaSiZis qveSevrdomobaSi gadavidodnen, Tumca bevrs kargavdnen<br />

amiT, radgan TiTqmis damoukidebeli mflobelebi iyvnen. mixeil<br />

SarvaSiZe am faqtSi mis mimarT ruseTis mTavrobis aSkara mzrunvelobas<br />

da keTilganwyobas xedavda. r. bagrationma amis sanacvlod mas ga-<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 108-109.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 112-113.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 111-114.<br />

210


numarta ramdenad sasargeblo iqneboda piradad misTvis da mis samflobeloSi<br />

wesrigisTvis, rom RaliZga yofiliyo sazRvari afxazeTsa<br />

da samegrelos Soris 1 . amdenad, ruseTis xelisufleba cdilobda<br />

afxazeTSi erTmmarTvelobis SemoRebis sanacvlod samurzayano samegrelos<br />

mTavris mflobelobaSi ganemtkicebina. kvitoulSi ruseTis imperatoris<br />

erTgulebis fici dades webeldelma marSaniebma, Tumca r.<br />

bagrationma maTTan molaparakebebiT gaarkvia, rom isini mixeil Sarva-<br />

SiZis an dadianis qveSevrdomobaSi Sesvlis winaaRmdegi iyvnen. r. bagrationma<br />

saWirod CaTvala isini mixeil SarvaSiZis samflobelosTvis<br />

SeerTebis moTxovniT ar daefrTxo, radgan Tvlida, rom ruseTis xelisuflebas<br />

jer kidev ar hqonda am mxareSi sakmao Zala, raTa daJinebiT<br />

moeTxova webeldelebisagan morCileba, da, jerjerobiT, sakmarisi<br />

iyo erTgulebis ficiT, simSvidis dacvisa da xelisuflebis mo-<br />

Txovnebis Sesrulebis aRTqmiT dakmayofileba. amasTan, webeldelebma<br />

piroba dades, rom ar iyiddnen rus tyveebs da daabrunebdnen gaqceul<br />

jariskacebs. 2 mixeil SarvaSiZe TviTonac xedavda am zomierebis<br />

sargeblobas. amasTan, r. bagrationma mas rCevac misca, Tu rogor unda<br />

emoqmeda, raTa afxazeTTan geografiuli mdebareobiT, saerTo eniT<br />

da wes-CveulebebiT dakavSirebuli webelda daeaxloebina 3 .<br />

8 maiss kelasurSi Cavidnen danarCeni marSaniebic da erTgulebis<br />

fici dades. zogierTi maTgani TbilisSi Camosvlasac apirebda Temis<br />

saxeliT rozenTan warsadgomad. ficis dasadebad mxolod ori marSania<br />

ar gamocxadda, erTi avadmyofobis, xolo meore danarCen marSaniebTan<br />

didi xnis mtrobis gamo. r. bagrationi fiqrobda, marSaniebi<br />

erTmaneTTan Seerigebina, maT Soris Tanxmoba Camoegdo da ruseTis xelisuflebisadmi<br />

ndobiT ganewyo 4 . r. bagrationi daeTanxma p. vakulskis<br />

azrs da ali-beis Txovnas, rom md. kodoris marjvena napirze saguSago<br />

moewyoT, raSic abJuis mflobeli xelisuflebas daxmarebas<br />

aRuTqvamda. es saguSago Caketavda da morCilebaSi iyoliebda webeldas,<br />

amasTan gavlena eqneboda siwynareze ali-beisa da hasan-beis samflobeloebSi<br />

5 . r. bagrationma isic gaarkvia, rom webeldaSi oTxi gza<br />

midioda: lixnidan, kelasuridan, kodoris xeobiT da kvitoulidan,<br />

amasTan yvela isini imaze naklebad rTuli Canda, vidre kavkasiis rusuli<br />

administracia fiqrobda 6 . r. bagrationi darwmunda, rom biWvin-<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 111.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 111.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 112.<br />

4 Кавказский сборник.., gv. 111, 115.<br />

5 Кавказский сборник.., gv. 114.<br />

6 Кавказский сборник.., gv. 114.<br />

211


Tidan gagramde jerac ar iyo usafrTxo saxmeleTo kavSiri damyarebuli.<br />

amis mizezad mas isic miaCnda, rom am teritoriaze iyo saZebis<br />

(jiqebis) saZovrebi da aq mcxovrebi afxazebi saZebTan kavSiris gamo<br />

naklebad iyvnen dawynarebuli. man daaTvaliera gagris simagre da darwmunda,<br />

rom es punqti samxedro TvalsazrisiT afxazeTis usafrTxoebisaTvis<br />

mniSvnelovani iyo 1 .<br />

14 ivliss r. bagrationma gr. rozens vrceli moxsenebiTi bara-<br />

Ti warudgina da auwya, rom misi davaleba warmatebiT Seasrula. afxazeTSi<br />

misiis Sesaxeb angariSSi r. bagrationi werda, rom am mxare-<br />

Si siwynare iyo, afxazebma gaiges simSvidis fasi. amis dasturad mas<br />

isic miaCnda, rom zogierTma gavlenianma Tavadma saidumlod iTxova<br />

oTxi yvelaze saSiSi yaCaRis _ ori Zma marRanias da ori Zma lakerbais,<br />

romlebic xalxs Zarcva-yaCaRobiT awuxebdnen, _ daWera, ris Sesaxebac<br />

man mixeil SarvaSiZes davaleba misca 2 .<br />

afxazeTSi SedarebiTi simSvidis damyarebis paralelurad, Crdilokavkasieli<br />

mTielebi kvlav cdilobdnen ruseTis xelisuflebis winaaRmdeg<br />

afxazeTis mTis Temebi aemxedrebinaT. 1832w. zafxulSi imam yazi molasTan<br />

daaxloebulma ahmet efendim, romelic mTavari piri iyo mTielebTan<br />

sasuliero sferoSi, rogorc mufti, webeldelebs werili gamougzavna.<br />

igi webeldelebs auwyebda yazi molas moqmedebebze rusebis winaaRmdeg,<br />

mis warmatebebze, mouwodebda rusebis winaaRmdeg ajanyebisa da<br />

imamTan SeerTebisaken 3 . magram, amjerad, Crdilokavkasielma mTielebma webeldelebis<br />

ayolieba ver SeZles.<br />

1833w. ruseTis xelisuflebis CareviT marSaniebma mixeil Sarva-<br />

SiZes afxazeTis sanapiroze Tavdausxmelobis piroba misces, xolo<br />

TviT mTavari valdebulebas iRebda ar dasxmoda webeldas da ar Seeviwroebina<br />

mis samflobeloSi `keTili ganzraxviT gadmosuli webeldelebi~.<br />

4 marTalia, mixeil SarvaSiZe xelisuflebas arwmunebda, rom<br />

webeldis damorCileba mxolod mas SeeZlo, Tumca, rogorc Cans, kavkasiis<br />

rusuli administracia webeldaSi afxazeTis mTavris aqtiurobiT<br />

dainteresebuli ar iyo 5 .<br />

ruseTis xelisuflebas kargad esmoda kavkasiaSi mtkiced damkvidrebisaTvis<br />

mTielebis damorCilebis mniSvneloba da, am amocanis<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 115.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 115.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 123.<br />

4 n. TakalanZe. mixeil SarvaSiZe, cxovreba da sazogadoebriv-politikuri<br />

moRvaweoba. sadisertacio naSromi istoriis mecnierebaTa kandidatis<br />

samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 2000, gv. 87.<br />

5 n. TakalanZe. mixeil SarvaSiZe.., gv. 87.<br />

212


gadawyvetis mizniT afxazeTSi sruli batonobis damyarebis aucilebloba.<br />

Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze da dasavleT kavkasiaSi<br />

damkvidreba ruseTs imitomac sWirdeboda, rom bolo moeRo<br />

tyvis syidvisa da kontrabandisaTvis, rac qveynis strategiul, politikur<br />

da ekonomikur interesebs kavkasiaSi zians ayenebda. amis aRkve-<br />

Tis Semdeg osmaleTisa da evropis saxelmwifoebis mtrul saqmianobas<br />

kavkasiaSi bolo moeReboda 1 .<br />

carizmis damkvidrebas kavkasiaSi gaafrTebul winaaRmdegobas<br />

uwevda inglisi, romelsac seriozulad aSfoTebda, rom ruseTma daaswro<br />

am regionSi. XIXs. I mesamedSi, TurqmanCaisa (1828w.) da adrianopolis<br />

(1829w.) sazavo xelSekrulebebis dadebamde, inglisi mxars<br />

uWerda sparseTisa da osmaleTis brZolas kavkasiisaTvis, magram Semdeg,<br />

TviTon ganacxada pretenzia am mxareze da Tavisi gavlenis sferoSi<br />

moqceva gadawyvita 2 . kavkasiis, rogorc mniSvnelovani samxedrostrategiuli<br />

placdarmis daufleba ingliss saSualebas miscemda maxlobel<br />

aRmosavleTSi gabatonebuliyo, xolo Semdeg Sua aziisa da<br />

indoeTisken gaWriliyo 3 . qveynis politikur kurss, romelic koloniuri<br />

eqspansiis meTodiT xorcieldeboda, britaneTis burJuaziis ekonomikuri<br />

da politikuri interesebi gansazRvravda 4 .<br />

ruseTic cdilobda kavkasiaSi ganmtkicebas da `aRmosavleTis sakiTxis~<br />

Tavis sasargeblod gadaWras. 30-iani wlebis dasawyisSi ruseTi<br />

da osmaleTi mniSvnelovnad dauaxlovdnen erTmaneTs. 1833w. 26<br />

ivniss maT Soris unqiar-isqelesSi SeTanxmebas moewera xeli, romelic<br />

ruseTis diplomatiis didi gamarjveba iyo maxlobel aRmosavleTSi.<br />

ruseTi da osmaleTi valdebulebas kisrulobdnen mesame qveyanasTan<br />

omis SemTxvevaSi erTmaneTs armiiT da flotiT daxmarebodnen;<br />

osmaleTi valdebulebas iRebda ruseTis winaaRmdeg sxva saxelmwifos<br />

mier warmoebuli omis SemTxvevaSi dardanelSi ar SeeSva samxedro<br />

gemebi, xolo bosforis srute ruseTis gemebisTvis nebismier pirobebSi<br />

Ria iqneboda 5 . amrigad, ruseTs mieca SesaZlebloba gaekontro-<br />

1 a. CxaiZe. inglisis politika kavkasiaSi. Tb., 1973, gv. 28.<br />

2 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия во внешней политике<br />

России. Вторая половина XVIII – 80-е годы ХIХ в. M., 1984, gv. 131.<br />

3 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия.., gv. 131.<br />

4 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия.., gv. 131.<br />

5 История дипломатии. Издание второе, переработанное и дополненное, т. I. М., 1959,<br />

gv. 121; Н. С. Киняпина. Внешняя политика России первой половины ХIХ в. М., 1963,<br />

gv. 188-189; o. gigineiSvili. Turqizmi da osmaleTis sagareo politika.<br />

Tb., 1963, gv. 92; v. donaZe. bosfori, dardaneli. sakiTxis istoriis narkvevebi.<br />

Tb., 1983, gv. 78-79.<br />

213


lebina sruteebi da Sav zRvaze gabatonda, ramac mniSvnelovnad ganamtkica<br />

misi poziciebi osmaleTSi.<br />

unqiar-isqelesis xelSekrulebis dadebam gaamwvava ruseTis ur-<br />

TierToba inglis-safrangeTTan, romlebic masSi samarTlianad xedavdnen<br />

maxlobel aRmosavleTSi TavianTi poziciebis Sesustebas da carizmis<br />

gaZlierebas. Tumca maTi mcdeloba, xeli SeeSalaT ruseT-osmaleTis<br />

daaxloebisaTvis, uSedegod damTavrda. inglis-safrangeTis<br />

winaaRmdegoba maxlobel aRmosavleTSi xels uSlida maT SeTanxmebulad<br />

emoqmedaT. ingliss ar surda Tavis Tavze aeRo ruseTis winaaRmdeg<br />

samxedro konfliqtis gaCaRebis iniciativa da amjobinebda, es<br />

safrangeTs an avstrias gaekeTebina. safrangeTi, Tavis mxriv, ar iyo<br />

mzad omisTvis da arc surda ruseTTan omi; avstriis CarTvac ver<br />

moxerxda antirusul koaliciaSi 1 . inglisi meti energiiT da daJinebiT<br />

Seudga ruseTis maxlobeli aRmosavleTidan gamodevnisaTvis mzadebas.<br />

am procesSi man gansakuTrebuli yuradReba kavkasias, misi azriT,<br />

sadavo teritorias miaqcia. Tavisi miznis misaRwevad londoni<br />

Seecada kavkasiis omi gamoeyenebina 2 . gaaqtiurda inglisis agentebis<br />

sadazvervo saqmianoba kavkasiaSi. 1833w. maxlobel aRmosavleTSi imogzaura<br />

inglisSi farTod cnobilma publicistma devid urkartma da<br />

Seiswavla am regionis savaWro-ekonomikuri Taviseburebebi. `amJamad<br />

Cveni vaWroba, _ werda igi, _ SeiZleba iTqvas, gamodevnilia SavizRvispireTis<br />

yvela qveynidan, afxazeTisa da saqarTvelos sanapiro<br />

CvenTvis mTlianad daketilia~. 3 ingliseli vaWrebis mier kavkasiis intensiuri<br />

aTvisebis amocanas d. urkarti momwifebulad Tvlida.<br />

Tavis mxriv ruseTi gegmazomierad dgamda nabijebs kavkasiaSi dasamkvidreblad.<br />

1834w. 5 aprils imperatorma kavkasiis dapyrobis Taobaze<br />

kavkasiis korpusis Stabis ufross, general-maior v. volxovskis<br />

(1832-1837) saTanado miTiTebebi misca. imperatoris miTiTebebi<br />

warmoadgenda 1834w. samoqmedo gegmas, romelic iTvaliswinebda: 1.<br />

gelenjikis gamagrebuli xazis Seqmnas da, imavdroulad, am xazsa da<br />

Savi zRvis sanapiros Soris mcxovrebi tomebis damorCilebas; 2. afxazeTSi<br />

gzis gayvanas gagramde da, Tu SesaZlebeli iqneboda, gagris<br />

iqiTac, Savi zRvis sanapiros gaswvriv. imereTidan soxum-kalemde<br />

gzis ukeT mowyobas an axlis gayvanas 4 .<br />

samxedro ministrma 21 aprils gr. rozens auwya, rom imperatori<br />

1 Н. С. Киняпина. Внешняя политика Росcии.., gv. 190-191.<br />

2 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия.., gv. 132.<br />

3 D. Urquhart. Turkey and its Resources. L., 1833, gv. 160.<br />

4 Кавказский сборник.., gv. 163-164.<br />

214


gansakuTrebul yuradRebas aqcevda imereTis samxedro gzas, romelic<br />

aRmosavleT saqarTvelos da, saerTod, amierkavkasiis mxaris erTaderTi<br />

sakomunikacio saSualeba iyo Sav zRvasTan. amdenad, erT-erT aucilebel<br />

RonisZiebad Tvlida ukeTesi gzis gayvanas, romelic soxumyales<br />

samegrelosTan da imereTis samxedro gzasTan SeaerTebda. imperators<br />

surda, rom pirvelsave xelsayrel SemTxvevaSi Sedgomodnen<br />

foTidan soxumamde da soxumidan gagramde gzis gayvanas 1 . samxedro<br />

ministris, graf a. CerniSevis azriT, es friad mniSvnelovani RonisZieba<br />

iyo. afxazeTSi sanapiro gzis gayvaniT Sewydeboda afxazebis ur-<br />

TierToba TurqebTan da maTTan akrZaluli vaWroba. kakasiis korpusis<br />

Stabis ufrosis, general-maior v. volxovskis cnobiT, am saqmis ganxorcielebas<br />

gansakuTrebuli winaaRmdegobebi ar Sexvdeboda 2 .<br />

amasTanave, samxedro ministri gr. rozens auwyebda, general-leitenant<br />

a. veliaminovisTvis ecnobebina imperatoris neba, rom ar surda<br />

mTielebs general a. ermolovis sisastikiT moqceodnen. Tavdapirvelad<br />

maTTvis nebayoflobiT damorCileba unda SeeTavazebinaT, xolo winaaRmdegobis<br />

gawevis SemTxvevaSi ise unda moqceodnen, rogorc saWiro iyo 3 .<br />

1834w. 25 aprils gr. rozenma Savi zRvis flotis sardals, admiral<br />

m. lazarevs sTxova gaeZlierebina samxedro xomaldebis eskadra<br />

gelenjiksa da soxum-yaleSi, agreTve afxazeTis sanapiros kreisirebisaTvis<br />

xomaldebi gamoeyo. m. lazarevma xomaldebis ori eskadra<br />

gamoyo, romelTagan erTs anapidan gagramde, xolo meores _ gagridan<br />

redut-yalemde teritoriis gakontroleba daevala. am xomaldebis bazad<br />

gelenjiki da soxum-yale ganisazRvra 4 . miuxedavad xelisuflebis<br />

mier gatarebuli RonisZiebebisa, romlebic miznad isaxavda Savi zRvis<br />

aRmosavleT sanapiros mosaxleobasTan ucxoelTa urTierTobis aRkve-<br />

Tas, aseT faqtebs kvlav hqonda adgili. ruseTis sardlobisTvis cnobili<br />

gaxda, rom 1834w. ivlisSi inglisuri samxedro iaxta `turkuazi~<br />

Savi zRvis aRmosavleT sanapiros moadga da mis oficrebs saeWvo<br />

urTierToba hqondaT mTielebTan. es iaxta stambolidan gamovida da<br />

Sevida <strong>soxumis</strong> yureSi, Semdeg sujukis yureSi, iyo anapaSic. misi me-<br />

Tauris, kapitan laionsis cnobiT, maT Savi zRvis sanapiros daTvaliereba<br />

surdaT 5 . rogorc cnobili gaxda, xomaldze d. urkarti imyofeboda.<br />

am eqspediciis dros igi mTielebs Sexvda da ruseTis winaaR-<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 162.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 162.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 163.<br />

4 Кавказский сборник.., gv. 140-141.<br />

5 Кавказский сборник.., gv. 143-144.<br />

215


mdeg brZolis gaaqtiurebisaken mouwoda. gelenjiksa da anapaSi Sekriba<br />

cnobebi rusuli simagreebisa da maTi garnizonis, Cerqezebis rusebTan<br />

urTierTobis, kavkasiis korpusis Sesaxeb da sxva. am faqtis<br />

gaxmaurebis Semdeg, ruseTis xelisuflebam akrZala ucxoelebis mier<br />

kavkasiis sanapiros daTvaliereba da CerqezebTan urTierToba 1 .<br />

baron rozens gadawyvetili hqonda 1834w. seqtemberSi Savi zRvis<br />

Crdilo-aRmosavleT sanapiroze, gagridan gelenjikamde samxedro<br />

eqspediciis mowyoba. am eqspediciis Taobaze man imereTis mmarTvels,<br />

general-maior d. axlestiSevs (1834-1837) sTxova Tavisi azri gamoeTqva.<br />

d. axlestiSevma vrceli werili gaugzavna gr. rozens. imere-<br />

Tis mmarTveli werda, rom afxazeTSi ar arsebobda adgili, sadac simagridan<br />

or versze iaraRis gareSe gamosvla SeiZleboda; farTod<br />

iyo gavrcelebuli Zarcva, mkvleloba da sxva saxis danaSaulobebi,<br />

ris gamoc jer saWiro iyo am mxareSi ise damkvidreba, rom Savi<br />

zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze eqspediciisTvis gamiznuli razmis<br />

zurgi afxazTagan sruliad usafrTxo yofiliyo. winaaRmdeg SemTxvevaSi,<br />

eqspediciis pirvelive warumateblobis SemTxvevaSi afxazebi<br />

CerqezebTan erTad razms safrTxes Seuqmnidnen. amitom mas miaCnda,<br />

rom gagris iqiT wasvla jerjerobiT ar SeiZleboda, ukidures Sem-<br />

TxvevaSi, kidev erTi weli. am xnis ganmavlobaSi afxazeTSi ganlagebuli<br />

jarebi SeZlebdnen am mxareSi wesrigis damyarebas. garda amisa,<br />

d. axlestiSevis azriT, saxmeleTo eqspediciis mowyobisas garTuldeboda<br />

razmis sursaTiT momarageba, Zneli gadasatani iqneboda aRWurviloba;<br />

razmTan ver iqneboda kavaleria, verc artileria, amitom saxmeleTo<br />

eqspedicia, miTumetes, flotis daxmarebis gareSe, efeqturi<br />

ver iqneboda 2 .<br />

adgilobrivi rusuli administraciisTvis kargad iyo cnobili,<br />

rom Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze mravalricxovani da<br />

afxazebze ufro mamaci xalxebi cxovrobdnen. Sesabamisad, d. axlesti-<br />

Sevis azriT, yoveli nabiji miwa sisxlisRvris fasi dajdeboda. amitom<br />

jer saWiro iyo am mxaris kargad Seswavla. amis Semdeg eqspedicia<br />

naklebi msxverpli da saxsrebi dajdeboda. imereTis mmarTvelis<br />

azriT, am mxaris Seswavla SeiZleboda dakisreboda genStabis romeli-<br />

1 Акты собранные Кавказской археографической комиссией. (SemdgomSi: АКАК). Под<br />

ред. А. Берже, т. VIII. Тифлис, 1881, gv. 896; Шамиль, ставленник султанской Турции<br />

и английских колонизаторов. Сборник документальных материалов. Под ред. Ш. В. Цагареишвили.<br />

Тб., 1953, gv. 46-50; Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ<br />

и средняя Азия.., gv. 133.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 167-168.<br />

216


me oficers, romelic hasan-bei SarvaSiZes SeeZlo gaecilebina. mas miaCnda,<br />

rom redut-yaledan gagramde gza ise unda moewyoT, rom dacvis<br />

gareSe yofiliyo SesaZlebeli mgzavroba. rodesac Seswavlili iqneboda<br />

es mxare, dadgindeboda Tu sad SeiZleboda simagreebis ageba, simagreebSi<br />

Cadgeboda garnizoni, mere SeiZleboda eqspediciis mowyoba 1 .<br />

kavkasiis korpusis sardlobam gaiTvaliswina d. axlestiSevis<br />

azri da eqspediciis mowyoba gadado. amasTan, dasavleT kavkasiisa da<br />

Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiros saTanadod Seswavla gadawyvita.<br />

swored am mizniT moewyo 1835 da 1836 wlebSi genStabis<br />

oficris, baron T. tornaus dazverviTi mogzauroba dasavleT kavkasiaSi,<br />

rodesac man garda strategiuli cnobebisa, dasavleT kavkasiis<br />

xalxebis _ ubixebis, jiqebis da sxvaTa Sesaxeb, maT Soris, afxazebis<br />

Sesaxebac, didZali eTnografiuli masala Seagrova 2 .<br />

kavkasiis rusulma administraciam gadawyvita Sedgomoda strategiuli<br />

mniSvnelobis gzis gayvanas Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze.<br />

am mizniT, 1834w. zafxulis sicxeebis Cavlis Semdeg, afxazeTSi<br />

gaigzavna razmi general-maior d. axlestiSevis meTaurobiT 3 . baronma<br />

rozenma levan V dadians daavala mis samflobeloSi d. axlestiSevisTvis<br />

daxmareba gaewia. am mizniT mas unda SeekeTebina xidebi engurze<br />

da sxva mdinareebze; agreTve 100 cxenosani da 200 qveiTi milicieliT<br />

daxmareboda ruseTis jaris nawils sagzao samuSaoebis SesrulebaSi<br />

4 . levan V dadianma Tavis samflobeloSi, marTlac, ramdenadme<br />

Seumsubuqa razms mdgomareoba. mis mier Sekrebili milicia Tanabrad<br />

iziarebda im siZneleebs, rac razms Sexvda. redut-yaledan gza zRvis<br />

sanapiroze, qviSian, Waobian da tyian adgilebSi gadioda.<br />

mdinareebis didi nawilis gadalaxva metad rTuli iyo. kokispiruli<br />

wvimebi arTulebda gzis gayvanas. redut-yaledan bomboramde<br />

gza Tumca gayvanili iyo, SekeTebas saWiroebda. d. axlestiSevma ilorSi<br />

300 meomrisTvis simagre aago, Semdeg gza ganagrZo, gadalaxa<br />

adidebuli kodori da drandis eklesiasTan, aseve 300 meomrisTvis<br />

simagre aago. adgilobrivi mcxovreblebisa da kazakebis mier mgzavrTa<br />

gasacileblad, aqve moewyo saguSago 5 . dranda strategiuli Tvalsaz-<br />

1 Кавказский сборник.., gv. 168-170.<br />

2 amis Sesaxeb dawvril. ix.: Г. А. Дзидзария. Ф. Ф. Торнау и его кавказские материалы.<br />

М., 1976.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 178.<br />

4 c. qiria, S. saria. masalebi saqarTvelos istoriisaTvis. XIX s. I naxevarSi.<br />

Tb., 1967, #33, gv. 61.<br />

5 Кавказский сборник.., gv. 178; М. Селезнев. Руководство к познанию Кавказа, кн. II.<br />

СПБ., 1847, gv. 171.<br />

217


isiT mniSvnelovani punqti iyo. md. kodoris xeobiT, drandis gavliT,<br />

Savi zRvis sanapiro zolSi xSirad iWrebodnen webeldisa da<br />

dalis Tavisufali mTis Temebis mkvidrni. swored am gzis Casaketad<br />

aigo drandis simagre 1 .<br />

d. axlestiSevs afxazTagan arsad Sexvedria winaaRmdegoba da<br />

oqtomberSi bomboras miaRwia. aq moewyo zamTrisTvis droebiTi sacxovrebeli.<br />

Semdeg razmi biWvinTamde da gagramde gzis gayvanas Seudga.<br />

1835w. gazafxulze md. bzifis marjvena napirze, zRvis maxloblad,<br />

d. axlestiSevma konstantinovskoes simagre aago. simagre 40 meomrisa<br />

da ori qvemexisTvis iyo gaTvaliswinebuli (Tumca, 1836 w. is<br />

mTlianad Carecxa adidebulma bzifma). 1835w. zafxulSi d. axlesti-<br />

Sevma gagras miaRwia 2 . mTielebis TurqebTan urTierTobis aRkveTis<br />

mizniTac miRebul iqna garkeuli zomebi _ gaZlierda eskadra, romelic<br />

Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze kreisirebas eweoda. amasTan,<br />

gadawyda, rom sabaJo uwyeba SeiZenda kanjoebs, romelTa meSveobiTac<br />

baTumidan soxum-kalemde sanapiro zols gaakontrolebda 3 . amrigad,<br />

afxazeTSi TandaTan mtkicdeboda ruseTis poziciebi da carizmi mTeli<br />

kakasiis dapyrobis gegmas Tanmimdevrulad axorcielebda.<br />

1 М. Селезнев. Руководство к познанию Кавказа.., gv. 172.<br />

2 Кавказский сборник.., gv. 179; А. Н. Дьячков-Тарасов. Бзибская Абхазия. – Записки<br />

Кавказского отдела Императорского Русского географического общества, ХVIII. Тифлис,<br />

1905, gv. 51; Г. А. Дзидзария. Декабристы в Абхазии. Сухуми, 1970, gv. 34.<br />

3 Кавказский сборник.., gv. 179.<br />

218


BEZHAN KHORAVA<br />

THE NORTH-EASTERN BLACK SEA COAST<br />

AND ABKHAZIA AT THE BEGINNING OF THE 1830’S<br />

In the 30s of the XIX century Russia was faced with the question of the<br />

strong assertion in Abkhazia and the North-Eastern Black Sea Coast. For solving<br />

this issue, at the beginning of the 30s, the command of the Caucasian<br />

corps began taking strategically important posts and building fortifications. Besides,<br />

the Caucasian command deemed that it was necessary to stop disagreement<br />

among the princes, robbery, banditry and selling the captives, all these<br />

were the source of disagreement, disasters and disorder; to establish quarantine<br />

and customs control in order to stop illicit trade and illegal intercourse with foreign<br />

states; to enhance the prestige of the holder prince of Abkhazia and make<br />

him the sole ruler. Assertion of the Tsarist rule in the Caucasus was resisted by<br />

England, which was seriously worried about the fact that Russia outstripped it<br />

in the Caucasus. In order to achieve its goals, it was trying to use the Caucasian<br />

war (1817-1864). In such a difficult situation Russia tried to consolidate its positions<br />

in this region and began realizing its goals gradually – capture of the<br />

whole Caucasus.<br />

219


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

g i o r g i S a r v a S i Z e _ 1 6 0<br />

zurab papasqiri<br />

Rvawli didi mamuliSvilisa<br />

giorgi SarvaSiZe<br />

160 weli Sesrulda didi mamuliSvilis, TvalsaCino poetisa da<br />

dramaturgis giorgi SarvaSiZis dabadebidan. giorgi SarvaSiZe sruliad<br />

unikaluri movlenaa XIXs. II naxevrisa da XXs. damdegis saqarTvelos<br />

sazogadoebriv-politikur da kulturul cxovrebaSi. man<br />

Tavisi saintereso SemoqmedebiT, mravalmxrivi sazogadoebrivi moRvaweobiT<br />

waruSleli kvali datova TanamedroveebSi da didi zneobrivi<br />

magaliTi dautova STamomavlobas.<br />

giorgi SarvaSiZis cxovreba da Rvawli sakmaod kargadaa Seswavlili<br />

qarTveli mkvlevrebis mier. gansakuTrebuli wvlili am saqmeSi<br />

Seitana gamoCenilma istorikosma akad. simon janaSiam, romelmac pirvelma<br />

moiZia g. SarvaSiZis cxovrebis amsaxveli fragmentuli masalebi,<br />

agreTve kerZo koleqciebSi mimofantuli poetis literaturuli<br />

memkvidreoba da xelmisawvdomi gaxada is sazogadoebisaTvis 1 . yovelgvari<br />

gadaWarbebis gareSe SeiZleba iTqvas, rom s. janaSias naSromi,<br />

romelsac mecnierma moridebulad `kulturul-istoriuli narkvevi~<br />

2 uwoda, namdvili gzamkvlevia mwerlis cxovrebisa da moRvaweobis<br />

SeswavliT dainteresebuli nebismieri mkvlevrisaTvis. s. janaSias<br />

garda giorgi SarvaSiZis cxovrebasa da Semoqmedebas ikvlevdnen sxva-<br />

1 giorgi SarvaSiZe. lirika, drama, eposi. akad. s. janaSias redaqciiTa<br />

da narkveviT. soxumi, 1946; giorgi SarvaSiZe. lirika, eposi, drama. akad.<br />

s. janaSias redaqciiTa da narkveviT. II gamocema. Tb., 1986.<br />

2 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe. kulturul-istoriuli narkvevi. _ wgn.: giorgi<br />

SarvaSiZe. lirika, eposi, drama. akad. s. janaSias redaqciiTa da narkveviT.<br />

soxumi, 1946; giorgi SarvaSiZe. lirika, eposi, drama. akad. s. janaSias<br />

redaqciiTa da narkveviT. II gamocema. Tb., 1986. ix. agreTve: s. janaSia.<br />

giorgi SarvaSiZe. kulturul-istoriuli narkvevi. _ Sromebi, t.<br />

VI, Tb., 1988, gv. 5-72; giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I. quTaisi,<br />

2006, gv. 7-84, 311-329.<br />

220


dasxva Taobis mecnierebi: geronti qiqoZe 1 , oTar WurRulia 2 , giorgi<br />

ZiZaria 3 , solomon lekiSvili 4 , avTandil nikoleiSvili 5 , elguja TavberiZe<br />

6 , jumber TiTmeria 7 da sxv. sul axlaxan gamovida giorgi SarvaSiZis<br />

TxzulebaTa ortomeuli 8 , romelSic, garda sakuTriv mwerlis<br />

mxatvruli nawarmoebebisa da sagazeTo publikaciebisa, Sesulia calkeuli<br />

mogonebebi masze, agreTve sxvadasxva mkvlevarTa naSromebi,<br />

romlebSic mocemulia giorgi SarvaSiZis literaturul-publicisturi<br />

memkvidreobis sakmaod amomwuravi analizi 9 . miuxedavad amisa, ar<br />

SeiZleba imis Tqma, rom giorgi SarvaSiZes jerovnad icnobs farTo<br />

sazogadoeba. gansakuTrebiT es exeba mis sazogadoebriv-politikur<br />

moRvaweobas. warmodgenil naSromSi Cven SevecadeT, erTxel kidev gagveazrebina<br />

am didi mamuliSvilis mier gavlili gza da warmogveCina<br />

misi rogorc qarTveli moRvawis, qarTuli erovnul-ganmaTavisuflebeli<br />

moZraobis erT-erTi uTvalsaCinoesi warmomadgenlis Rvawli<br />

erisa da samSoblos winaSe.<br />

giorgi SarvaSiZis sazogadoebriv asparezze gamosvla daemTxva<br />

saqarTveloSi erovnul-ganmaTavisuflebeli moZraobis axali etapis<br />

1 g. qiqoZe. afxazeT-saqarTvelos urTierTobidan. sityva warmoTqmuli<br />

<strong>soxumis</strong> TeatrSi 1946 wlis 20 dekembers. _ wgn.: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani<br />

or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 50-57.<br />

2 o. WurRulia. giorgi SarvaSiZis patriotuli lirika. _ wgn.: o. WurRulia.<br />

`sityva fiqris sxeulia~. werilebi da gamokvlevebi. Tb., 1992, gv. 47-<br />

62; ix. agreTve: o. WurRulia. afxazi da qarTveli xalxebis kulturulmegobruli<br />

urTierTobis istoriidan. _ wgn.: o. WurRulia. kritikuli<br />

werilebi. I. soxumi, 1958, gv. 158-160; o. WurRulia. giorgi SarvaSiZe. wgn.:<br />

giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 58-124.<br />

3 Г. А. Дзидзария. Формирование дореволюционной абхазской интеллигенции. Сухуми,<br />

1979, gv. 87-94;<br />

4 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe. dokumenturi masalebi. _ kreb.: saqarTvelos<br />

moambe, #31-32, Tb., 1975, gv. 246-296.<br />

5 a. nikoleiSvili. giorgi SarvaSiZe _ saqarTvelos erTianobisTvis mebrZoli<br />

afxazi mwerali. _ wgn.: a. nikoleiSvili. qarTveli mwerlebi da<br />

afxazeTi. quTaisi, 2004. ix. agreTve: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or<br />

tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 125-156.<br />

6 e. TavberiZe. ubedo mamulis yma. quTaisi, 2004. ix. agreTve: giorgi SarvaSiZe.<br />

Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2004, gv. 157-250.<br />

7 j. TiTmeria. dialogi giorgi SarvaSiZesTan. _ wgn.: giorgi SarvaSiZe.<br />

Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 251-272.<br />

8 giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I, t. II. quTaisi, 2006.<br />

9 giorgi SarvaSiZis Txzulebebis axali krebulis gamocemiT, rasakvirvelia,<br />

namdvilad didi saqme gakeTda, Tumca dasanania, rom aRniSnul<br />

gamocemaSi, romelsac aqvs mwerlis mTeli Semoqmedebis srulad warmo-<br />

Cenis pretenzia, gamorCenilia s. lekiSvilis mier moZiebuli giorgi SarvaSiZis<br />

manamde ucnobi uaResad saintereso nawarmoebebi. ix.: s. lekiSvili.<br />

giorgi SarvaSiZe. dokumenturi masalebi.., gv. 253-257.<br />

221


dawyebas. marTalia, is uSualod ar iyo ilias gundis wevri 1 , magram<br />

Tavisi SemoqmedebiTi da sazogadoebrivi saqmianobiT giorgi SarvaSiZe<br />

namdvilad idga XIXs. 60-ian wlebSi wamowyebuli didi erovnuli br-<br />

Zolis avangardSi. SeiZleba iTqvas, rom giorgi SarvaSiZe iyo erTgvari<br />

SemaerTebeli rgoli qarTuli erovnul-ganmaTavisuflebeli moZraobis<br />

Tavadaznauruli da iliaseuli etapebisa. masSi Zalumad iyo<br />

mozRvavebuli is patriotuli muxti, romlis matareblebi iyvnen er-<br />

Ti mxriv dimitri yifiani da misi Taoba, xolo meore mxriv ilia WavWavaZe,<br />

akaki wereTeli da maTi Tanamoazreni.<br />

giorgi SarvaSiZis, didi afxazisa da amave dros `qarTuli rasis<br />

namdvili vaJis” (grigol robaqiZe) 2 erovnul-saxelmwifoebrivi<br />

da kulturul-sazogadoebrivi cnobiereba, rogorc mkafiod aCvena<br />

akad. s. janaSiam, mTlianad ganapiroba im tradiciebma, romelzec izrdebodnen<br />

SarvaSiZeTa samTavro saxlisa da sxva afxazur Tavadaznaurul<br />

sagvareuloTa Svilebi saukuneebis ganmavlobaSi. diax, miuxedavad<br />

XVI-XVIII saukuneebSi Tanamedrove afxazeTis teritoriaze ganviTarebuli<br />

procesebisa (kerZod, CrdiloeT kavkasiidan moZme jiq-afxazTa<br />

mTieli tomebis axali talRis mowolisa da osmaleTis ideologiuri<br />

eqspansiis Sedegad erT dros maRalganviTarebuli feodaluri<br />

mxaris _ afxazeTis _ erTgvari `gabarbarosebisa~ da iq qristianobis<br />

safuZvlebis moryevisa), afxazeTi gvian Sua saukuneebSi da<br />

mogvianebiTac (XIXs. 60-iani wlebis CaTvliT) ZiriTadad mainc rCeboda<br />

saerToqarTuli kulturul-politikuri samyaros organul nawilad<br />

3 . swored am samyaros RviZli Svili iyo afxazeTis ukanaskneli<br />

mTavris mixeil SarvaSiZisa da samegrelos mTavar dadianebis gverdiTi<br />

Stos warmomadgenlis aleqsandra (cuca) dadianis vaJi _ giorgi<br />

SarvaSiZe.<br />

oriode sityva mwerlis mSoblebze. giorgis mama _ mixeil SarvaSiZe,<br />

SarvaSiZeTa ZirZveli sagvareulos erT-erTi yvelaze kolorituli<br />

warmomadgenli iyo. is 40 wlis manZilze (1823-1864ww.) edga<br />

saTaveSi afxazeTis samTavros. mis moRvaweobas samTavro taxtze Ta-<br />

1 amiT Cven sulac ar vuaryofT Tbil urTierTobasa da sulier naTesaobas,<br />

romelic namdvilad akavSirebda ilia WavWavaZesa da giorgi SarvaSiZes<br />

(amis Sesaxeb ix. o. WurRulia. giorgi SarvaSiZe. wgn.: giorgi SarvaSiZe.<br />

Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 65-67).<br />

2 givi gollendi (grigol robaqiZe). giorgi SarvaSiZe. _ gaz.: `saqarTvelo~,<br />

#45, 1918w. ix. agreTve: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t.<br />

II. quTaisi, 2006, gv. 43.<br />

3 amis Sesaxeb dawvr. ix.: z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove afxazeTis<br />

istoriuli warsulidan, nakv. I. uZvelesi droidan 1917 wlamde. Tb., 2004,<br />

gv. 87-103.<br />

222


namedroveni sxvadasxvanairad afasebdnen. ruseTis xelisuflebis warmomadgenlebi<br />

aRniSnavdnen ra mixeil SarvaSiZis calkeul damsaxurebebs<br />

ruseTis mTavrobis winaSe, mTlianobaSi, mainc did undoblobas<br />

amJRavnebdnen mis mimarT da xSirad moRalatedac ki miaCndaT igi. aRsaniSnavia,<br />

rom mixeil SarvaSiZis negatiuri portretis (gansakuTrebiT<br />

yirimis omis periodSi) SeqmnaSi arc Tu umniSvnelo wvlili Seitana<br />

dadianTa samTavro saxlma (upirvelesad ekaterine dadianma) da<br />

TviT SarvaSiZeTa sagvareulos calkeulma warmomadgenlebma 1 . magram<br />

qarTuli feodaluri aristokratiis elitarul nawilSi iyvnen isinic,<br />

vinc yovelnairad cdilobda mixeil SarvaSiZis reabilitacias<br />

xelisuflebis winaSe. am mxriv, pirvel rigSi, unda davasaxeloT didi<br />

qarTveli erovnuli moRvawe dimitri yifiani, romelmac yvelaferi<br />

gaakeTa mixeil SarvaSiZis politikuri karieris gadasarCenad.<br />

rusuli istoriografia mixeil SarvaSiZis moRvaweobis Sefasebisas<br />

ZiriTadad oficialuri koniunqturiT xelmZRvanelobda, rac<br />

dRemde ucvleli rCeba 2 . pirveli mecnieri, romelic Seecada ruseTis<br />

xelisuflebisagan Serisxuli mTavris reabilitacias, iyo akad. simon<br />

janaSia, romelmac Tavis brwyinvale narkvevSi giorgi SarvaSiZis cxovrebisa<br />

da moRvaweobis Sesaxeb (iseve, rogorc Tavis droze dimitri<br />

yifianma) moiyvana afxazeTis mTavris qmedebebis gamamarTlebeli argumentebi<br />

da mTeli pasuxismgebloba afxazeTSi Seqmnili viTarebisaTvis<br />

kavkasiis rusul administracias daakisra 3 . analogiurad udgeboda mixeil<br />

SarvaSiZis moRvaweobis Sefasebis sakiTxs cnobili qarTveli mecnieri<br />

Salva Cxetia, romelmac skrupulozurad Seiswavla XIXs. 50-<br />

iani wlebis movlenebis amsaxveli masalebi 4 . magram mixeil SarvaSiZis<br />

yvelaze gamokveTil damcvelad mainc gamoCenili afxazi istorikosi,<br />

1 amis Sesaxeb ix.: z. papasqiri. narkvevebi.., gv. 158-159, 172—173.<br />

2 amis magaliTia vinme d. danilovis statia, romelSic sagangebodaa xazgasmuli,<br />

rom mixeil SarvaSiZe „преспокойно промышлял турецкой контрабандой<br />

и имел тайние связи с горскими племенами“. ix.: Д. Д. Данилов. Лорис-Меликов:<br />

Карьера парадоксального диктатора. – Вопросы истории, №11-12, 1998, gv. 147.<br />

3 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe. kulturul-istoriuli narkvevi. _ Sromebi,<br />

VI, Tb., 1988, gv. 6-13. aRsaniSnavia, rom, Tavis droze, TviT giorgi<br />

SarvaSiZec cdilobda moexsna mixeil SarvaSiZisaTvis ruseTis saxelmwifos<br />

mimarT Cadenili `Ralatis~ braldeba (ix.: Г. М. Шервашидзе. Так<br />

пишется история. – gaz.: `Закавказье“, №125-126, 1910г. miTiTebulia wignidan: g.<br />

SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I. quTaisi, 2006, gv. 293-296), Tumca,<br />

unda iTqvas, rom mis mier moyvanili argumentebi mTlad damajerebeli<br />

ver aris.<br />

4 S. Cxetia. afxazeTis samTavros istoriisaTvis. 1853-1855 ww. _ saistorio<br />

moambe, #15-16, Tb., 1963, gv. 127-128; 130-136.<br />

223


saqarTvelos mecnierebaTa akademiis wevr-korespondenti, prof. giorgi<br />

ZiZaria mogvevlina. Tavis fundamentur SromebSi XIXs. afxazeTis<br />

istoriis problemebze, man mogvca kavkasiaSi ruseTis koloniuri politikis<br />

sakmaod mkacri kritika da am fonze Seafasa afxazeTis ukanaskneli<br />

mTavris moRvaweoba. mecnieris azriT, mixeil SarvaSiZe TiTqmis<br />

yovelTvis moqmedebda ruseTis imperiis sasargeblod da ara mis<br />

winaaRmdeg 1 . faqtobrivad, am Tvalsazriss aviTareben s. lakoba 2 da<br />

sxva afxazi, aseve qarTveli istorikosebic, maT Soris axalgazrda<br />

mkvlevari n. TakalanZe, romelmac mixeil SarvaSiZis cxovrebas da mo-<br />

Rvaweobas specialuri monografia (sakandidato disertacia) miuZRvna 3 .<br />

miuxedavad ruseTis xelisuflebis veragobisa da zemoT dasaxelebul<br />

mkvlevarTa mier motanili sxva argumentebisa, Cven mainc gaumarTleblad<br />

migvaCnia mixeil SarvaSiZis moRvaweobaSi mxolod pozitiuri<br />

mxareebis saguldagulod Zebna. Cveni azriT, mixeil SarvaSiZe<br />

iyo uaRresad rTuli pirovneba, romelic yovelTvis cdilobda nebismieri<br />

saSualebiT xelisuflebis SenarCunebas. swored es miswrafeba<br />

ubiZgebda mas xan erT mxares gadaxriliyo, xan ki _ meores. erTi<br />

mxriv, igi aqtiurad TanamSromlobda rusul administraciasTan da<br />

exmareboda mas moZme mTieli tomebis winaaRmdegobis daZlevasa da Crdilo-dasavleT<br />

kavkasiaSi ruseTis gavlenis damyareba-ganmtkicebaSi 4 ,<br />

meore mxriv, piriqiT, Riad Tu farulad uWerda mxars Tavis kavkasiel<br />

TanamoZmeTa (romelTa erT-erTi beladi ubixTa winamZRoli dagomuyva<br />

barzegi _ misi aRmzrdeli iyo) `saRvTo oms~ ruseTis imperiis<br />

winaaRmdeg 5 . araviTar eWvs ar unda iwvevdes is, rom mixeil SarvaSiZe<br />

namdvilad eweoda ormag TamaSs yirimis omis periodSi da arcTu iSviaTad<br />

Riad TanamSromlobda osmaleTis saokupacio reJimTan. ufro<br />

metic, is sulac ar iyo winaaRmdegi, TurqTa mxardaWeriT daufleboda<br />

mTel dasavleT saqarTvelos da gamxdariyo `brwyinvale portas~<br />

mTavari dasayrdeni dasavleT kavkasiaSi 6 . TurqeTTan mixeil SarvaSi-<br />

Zes akavSirebda merkantiluri interesebic. is marTlac eweoda kont-<br />

1 Г. А. Дзидзария. Махаджирство и проблемы истории Абхазии XIX столетия. Сухуми,<br />

1982, gv. 140-141.<br />

2 С. З. Лакоба. Очерки политической истории Абхазии, Сухуми, 1990, gv. 17-25.<br />

3 n. TakalanZe. mixeil SarvaSiZe: cxovreba da sazogadoebriv-politikuri<br />

moRvaweoba, sakandidato disertaciis avtoreferati, Tb., 2000.<br />

4 amis Sesaxeb ix.: z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove afxazeTis istoriuli<br />

warsulidan, nakv. I. uZvelesi droidan 1917 wlamde. Tb., 2004, gv.<br />

151-152.<br />

5 amis Sesaxeb ix.: С. З. Лакоба. Очерки политической истории.., gv. 23-24; z. papasqiri.<br />

narkvevebi Tanamedrove afxazeTis.., gv. 175-176.<br />

6 z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove afxazeTis.., gv. 185.<br />

224


abandas da sakmaod soliduri Semosavalic gaaCnda am saqmianobidan 1 .<br />

magram am SemTxvevaSi, Cven ufro mixeil SarvaSiZis kulturulsaxelmwifoebrivi<br />

ier-saxe gvainteresebs. miuxedavad imisa, rom afxazeTis<br />

ukanaskneli mTavari, rusi maRalCinosnebis TqmiT, arc Tu iSviaTad<br />

`velur~ araqristianul Cvevebs avlenda 2 , misi mmarTvelobis<br />

xanaSi SarvaSiZeTa saxli erTmniSvnelovnad rCeboda saerToqarTuli<br />

qristianuli samyarosa da iyo qarTuli wignierebis arealSi. rusuli<br />

administraciis xelmZRvaneli pirebic ki aRiarebdnen, rom „в фамилии<br />

князей Шарвашидзе употребительний письменный язык грузинский~ 3 .<br />

is, rom qarTuli wigniereba iyo mSobliuri mixeil SarvaSiZisa-<br />

Tvis, dasturdeba misi oficialuri da araoficialuri mimoweriT. mixeil<br />

SarvaSiZis epistolaruli memkvidreoba kargadaa cnobili mkvlevarTaTvis<br />

4 , amdenad, amjerad am Temaze sagangebod ar SevCerdebiT,<br />

magram mizanSewonilad migvaCnia, moviyvanoT afxazeTis mTavris erTi<br />

(konfidencialuri) werili, gagzavnili WkaduaSSi myofi meuRlisadmi:<br />

`sayvarelo aleqsandra! grigol SarvaSiZe da qirT tagu gamomigzavnia<br />

viTomc Seni da bavSvebis wamosayvanad aqeT, da aramc ar daujero<br />

imaT da ar wamoxvide. es aravin gaigos. ramdonic xans SegeZlos(!)<br />

Seiqcie, da mama Seni roca mova, TviTon mixvTeba. es wigni uCvene da<br />

ravarc sjobdes, iqs. giorgi SenTan moayvanine. leCxums ar waiyvanon.<br />

babuSia Cqotuebs gamoatane. gulnaklulad arian, gazrdili wagvarTvio.<br />

me male ver moval, magrame (!) CemTvis nu swuxar(!), patara giorgi<br />

Segiqcevs. Seni mixail SarvaSiZe, 18 maiss 1855 welsa: oCamCiriT~.<br />

garedan werils aweria: `afxazeTis mTavrina aleqsandra giorgis<br />

asulsa, WkaduaSs, sakuTars xels~. 5<br />

garda imisa, rom mixeil SarvaSiZis am werilSi pirdapiri miniSnebaa<br />

giorgi SarvaSiZis asakze _ is amdros jer kidev mcirewlovani<br />

iyo, afxazeTis mTavris es baraTi sxva mxrivacaa saintereso. am weri-<br />

1 amis damadasturebeli faqtebi Tavis droze moiZia g. ZiZariam. kerZod,<br />

Tavis naSromSi mahajirobis Sesaxeb mas mohyavs cnobili mogzauris fr.<br />

diubua de monperes Semdegi komentari: „Торг (рабами) прекратился бы совершенно,<br />

если бы Михаил-бей и Гасан-бей не были сами его первыми зачинщиками~ ix.:<br />

Г. А. Дзидзария. Махаджирство и проблемы истории Абхазии.., gv. 262.<br />

2 Акты, собранные Кавказскою археографической комиссиею (Semdgom – АКАК), т.<br />

VIII, Тифлисъ, 1881, gv. 447.<br />

3 S. Cxetia. afxazeTis samTavros istoriisaTvis.., gv. 154.<br />

4 ix.: s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 33-35, S. Cxetia. afxazeTis<br />

samTavros istoriisaTvis.., gv. 195, 232, 239-241; z. papasqiri. narkvevebi<br />

Tanamedrove afxazeTis.., gv. 165-170,186.<br />

5 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe... Sromebi.., gv. 34-35.<br />

15. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

225


lisa da afxazeTis mTavris samdivanmwignobros 1 mier momzadebuli<br />

sxva qarTuli dokumentebis filologiuri Seswavlis safuZvelze,<br />

Tavis droze akad. s. janaSia mivida im daskvnamde, rom afxazeTis sam-<br />

Tavro karis kancelaria marTlweris garkveul sistemas misdevda; es<br />

sistema gamomdinareobda Sesabamisi literaturul-gramatikul-orTografiuli<br />

moZRvrebidan, romelic eyrdoboda anton kaTalikozis did<br />

avtoritets. mecnieris azriT, afxazeTis `samTavros kancelariis qarTuli<br />

sabuTebis ...stili da marTlwera antoniseulia da misi gavlena<br />

nawilobriv TviT mixeil SarvaSiZesac etyoba... am skolis gavlenas...<br />

garkveulad emorCileba giorgi SarvaSiZec~. 2<br />

saerTo-qarTul kulturul samyarosTan mWidro kavSiris gamoxatuleba<br />

iyo isic, rom afxazuri Tavadaznauruli elitis warmomad-<br />

1 is, rom afxazeTis samTavro saxlis warmomadgenlebi mxaris `gabarbarosebis~<br />

Semdegac _ XVII-XIXs. damdegs _ kvlav rCebodnen saerToqar-<br />

Tuli socialur-politikuri sistemisa da qarTuli wignierebis sivrce-<br />

Si, naTlad dasturdeba afxazeTis mTavrebis, yvapu SarvaSiZisa da qele-<br />

Sbei SarvaSiZis epistolaruli memkvidreobidanac. am mxriv, gansakuTrebul<br />

interess iwvevs mixeil SarvaSiZis papis, qeleS-bei SarvaSiZis xelwerili,<br />

romelic man misca Tavis axlo naTesavs sosranbeg SarvaSiZes:<br />

`ese xelwerils gaZlev Sen, Cems Zmiswuls beqirbeqis Svils sosranbegs,<br />

ase rom me da Sen SevgulZvirdiT da Reneral-maior riqxofs da baton<br />

dedofals (igulisxmeba samegrelos dedofali nino bagrationi-dadiani<br />

_ z.p.) eaxeli; aw amaTman uganaTlebulesobam ineba Cveni da Seni garigeba<br />

da TavaT dedofali mobrZanda da gagvariges, ase rom rac mama Sens<br />

beqirbegs adgil-mamuli, yma da mosamsaxure hyavda, an rac hqonda, srulaT<br />

oTxive ZmebisaTvis mogvicemia mamiSeniseuli adgil-mamuli; kidec<br />

rogorc rigi aris batonymobisa, ise Tavis yma imsaxure da Senda nebad<br />

gyvandes, da Cemgan arc sikvdiliT, arc daWeriT, arc kacis SeCenilobiT<br />

fiqri ar gqondes, Tu cxadad Sengan vneba ar gamocxaddes ra~ (АКАК, т.<br />

II. Тифлис, 1868, gv. 190. xazgasma Cvenia _ z.p.). qeleS-bei SarvaSiZis es xelwerili<br />

Sedgenilia Sua saukuneebis saqarTveloSi gamomuSavebuli diplomatikuri<br />

normebis mixedviT. am SemTxvevaSi gansakuTrebiT xazgasasmelia<br />

is garemoeba, rom amgvari werili iwereba ara samurzayanoSi, romelic<br />

metad iyo integrirebuli danarCen saqarTvelosTan, aramed e.w.<br />

`uSinaganes~ afxazeTSi, im mTavris karze, romelic iTvleboda `marTlmorwmune<br />

muslimad~. ai, es afxazeTic cxovrobda im feodalur-batonymuri<br />

sistemis (`rigi... batonymobisa~) pirobebSi, romelic sayovelTao<br />

iyo mTeli saqarTvelosaTvis. yovelive es aSkarad migvaniSnebs imaze,<br />

rom miuxedavad gviani Sua saukuneebis afxazeTis erTgvari `warmarTad<br />

miqcevisa~, rac, rogorc zemoT aRiniSna, gamowveuli iyo monaTesave<br />

mTiel tomTa axali talRis CamowoliT, es regioni mainc qarTuli feodaluri<br />

samyaros nawils warmoadgenda, xolo samTavros oficialur<br />

enad kvlav qarTuli rCeboda.<br />

2 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe... Sromebi.., gv. 33-42.<br />

226


genelTa mniSvnelovani nawili atarebda qarTul saxelebs 1 . arcTu iSviaTad<br />

rusul oficialur dokumentebSi afxaz aznaurTa mimarT afxazuri<br />

`aamsTas~ nacvlad naxmaria qarTuli `aznauri~. da bolos, yvelaze<br />

mkafio dadastureba imisa, rom afxazeTis samTavro saxli rCeboda<br />

saerTo-qarTuli qristianul-kulturul-politikuri samyaros<br />

ganuyofel nawilad, aris is faqti, rom afxazeTis ukanaskneli mTavari<br />

mixeil SarvaSiZe da misi Ze giorgi daasaflaves moqvis taZarSi<br />

da maT saflavebs amSvenebs Zveli qarTuli asomTavruli warwerebi.<br />

sruliad naTel da erTmniSvnelovan warmodgenas, Tu rogor esmodaT<br />

qarTul-afxazuri istoriuli erToba TviT afxazebs, iZleva<br />

afxazeTisa da samurzayanos TavadaznaurTa e.w. `moxsenebiTi baraTi~,<br />

romelic maT 1870w. miarTves general-adiutant, Tavad d. sviatopolk-mirskis,<br />

maRali Cinis moxeles kavkasiis rusul administracia-<br />

Si (Председатель Тифлисского комитета по сословно-поземельным делам).<br />

am dokumentis, erTgvari Txovna-peticiis, romelsac xels awerdnen<br />

mTel afxazeTSi cnobili pirovnebebi, Tavadebi: baTa emuxvari,<br />

misoust marSania, titu marRania, konstantine inal-ifa, Seqmnis aucilebloba<br />

nakarnaxevi iyo afxazeTis Tavadaznaurobis surviliT, gaetarebinaT<br />

saglexo reforma afxazeTSi im saxiT, rogorc es ganxorcielda<br />

saqarTvelos sxva regionebSi. sakiTxis ase dasmis mTavar argumentad<br />

peticiis avtorebs mohyavdaT is garemoeba, rom „Издревне<br />

Абхазия составляла часть бывшего Грузинского царства. Последняя династия<br />

Грузинских царей – есть династия Абхазская. Древный Пицундский<br />

храм был в течение нескольких веков престольным храмом Католикосов<br />

Абхазских и Грузинских.… Народ Абхазский и Самурзаканский почти<br />

до последнего времени имел с Грузией (igulisxmeba aRmosavleT saqarTvelo<br />

_ z.p.), Мингрелией и Имеретией одну религию, одни обычаи,<br />

одни законы. Если вера христианская, под влиянием мусульманского ига и<br />

разных неуриядиц в Абхазии значительно ослабла, то несомненные следы<br />

ее сохранились в жизни Абхазского народа.… Из целого ряда Абхазских<br />

владетелей, отделившихся от Грузии после разделения последней на уделы,<br />

только двое: Зураб-бей и Келеш-Ахмет бей исповедовали мусульманскую<br />

религию.… Все же остальные владетели Абхазии были христиане.<br />

Цари Грузинские никогда не исключали Абхазию из большой грузинской<br />

семьи и как до разделения царства так и после существования своего титуловались<br />

царями Грузинскими, до самого последнего времени Картали-<br />

1 sxvaTa Soris, qarTuli saxelebi gvxvdeba ara mxolod afxazebSi, aramed<br />

saZ-ubixTa Sorisac. ase, magaliTad, XIXs. I naxevarSi aRniSnul tom-<br />

Ta liderebi iyvnen levan canubaia /canba/ (АКАК, т. IV.Тифлис, 1870, gv. 426,<br />

429, 953) da ubixebis Tavadi zurab xamiSi (АКАК, т. IX, ч. I. Тифлис, 1884, gv. 505.<br />

227


нскими, Абхазскими, Имеретинскими и Кахетинскими. Когда грузинский<br />

царь Вахтанг VI в начале прошедшего столетия (e. i. XVIIIs. _ z.p.) предпринимая<br />

издание законов, вызывал из всех провинции бывшего Грузинского<br />

Царства депутатов для содействия ему в этом труде, то между<br />

ними были и депутаты от Абхазского народа, который до последнего<br />

времени сохранил у себя древнейшие, грузинские обычаи. Не менее важными<br />

свидетелями, принадлежности Абхазии к Грузии могут служить<br />

кроме христианских храмов, развалины разных светских и военных построек.<br />

Так известные башни над ущельем Псыраста, сооружены, по преданию,<br />

славной грузинской Царицей Тамарой; Каменная стена в Келассауре<br />

поставлена Вамекем Дадианом… Большая часть местностей носит<br />

грузинские названия; Большая часть жителей признает своё мингрельское<br />

происхождение и сохранили свои грузинские и мингрельские<br />

фамилии. ...Из всего выше изложенного, легко будет усмотреть, что<br />

в Абхазии не могло быть другого гражданского устройства, кроме того,<br />

которое всегда существовало в остальном христианском Закавказьи. По<br />

этому и права наши сословные и поземельные были те же, что и в Грузии,<br />

Мингрелии, Имеретии и Гурии, с самыми незначительными особенностьями,<br />

обуславливавшиеся местными, чисто экономическими условиями<br />

и не превышавшими тех различии, какие существовали перед остальными<br />

областьями Грузии, например между Карталинией и Имеретией.<br />

Различие это может касатся только некоторых частностей, но нисколько<br />

не нарушает в общем полного сходства Абхазии со всеми областьями,<br />

входившими в состав владений Грузинских Царей.…Во главе всего Абхазского<br />

народа стоял владетель Абхазии из фамилии старинного грузинского<br />

рода Шарвашидзе~. 1<br />

ai, rogor hqondaT afxazi Tavad-aznaurobis Rirseul warmomadgenlebs<br />

Zval-rbilSi gamjdari (XIXs. 60-ian wlebSic ki) qarTulafxazuri<br />

istoriuli da kulturul-politikuri erTobis SegrZneba.<br />

ai, rogor esmodaT maT qarTvelTa da afxazTa Tanacxovrebis mravalsaukunovani<br />

istoria. swored aseT atmosferoSi yalibdeboda giorgi<br />

SarvaSiZis eTno-erovnuli da saxelmwifoebrivi mentaliteti, amitomac<br />

iqca is qarTul-afxazuri istoriuli Zmobisa da erTobis mebairaxtred.<br />

zogi ram giorgi SarvaSiZis dedaze _ aleqsandra (cuca) dadianze.<br />

is samegrelos cnobili Tavadis giorgi dadianis (“didi niko”<br />

dadianis vaJis) asuli iyo. TanamedroveTa erTsulovani aRiarebiT<br />

aleqsandra dadiani momxibvleli garegnobis, uaRresad keTilSobili<br />

1 А. Ментешашвили. Исторические предпосылки современного сепаратизма в Грузии.<br />

Тб., 1998, gv. 28-30. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />

228


da ganaTlebuli adamiani yofila. mas didi avtoriteti hqonia afxazebSi<br />

1 . man didi roli iTamaSa giorgi SarvaSiZis aRzrdaSi, Tumca am<br />

mxriv aranakleb uRvawia aleqsandras mamidas, `didi nikos” asuls,<br />

cnobili afxazi Tavadis, abJuis mflobelis aleqsandre (ali-beg) SarvaSiZis<br />

qvrivs kesaria dadians 2 .<br />

giorgi SarvaSiZis biografiis Sesaxeb mxolod fragmentuli<br />

cnobebi mogvepoveba. miaCniaT, rom is dabadebuli unda yofiliyo<br />

`1846 wlis maxloblad~, vinaidan “dimitri yifians 1855 wlis Semodgomaze<br />

igi daaxloebiT 9 wlisa sCvenebia~. 3 1863w. oqtomberSi jer<br />

kidev sruliad axalgazrda giorgi msaxurobda TbilisSi, sadac ekava<br />

kavkasiis mefisnacvlis, didi mTavris mixeil nikolozis Zis adiutantis<br />

Tanamdeboba. swored am dros, mixeil SarvaSiZem, samTavro xelisuflebis<br />

gaxangrZlivebis mizniT, iTxova gadadgoma Tavisi vaJisa<br />

da memkvidris _ giorgi SarvaSiZis sasargeblod. amasTan dakavSirebiT<br />

man saTanado TxovniT mimarTa kavkasiaSi ruseTis jarebis mTavari<br />

Stabis ufross, raTa am ukanasknels gaeTavisuflebina giorgi samxedro<br />

samsaxuridan. mixeil SarvaSiZe Tavis am gadawyvetilebas xsnida<br />

imiT, rom is avadmyofobis gamo ver axerxebda afxazeTis marTvas da<br />

amitom surda xelisufleba Tavisi vaJisTvis gadaeca 4 .<br />

magram mTavris am ocnebas aRsruleba ar ewera. kavkasiis rusulma<br />

mmarTvelobam gamoiCina morigi veragoba da mixeil SarvaSiZis es<br />

iniciativa gamoiyena sababad imperiis umaRlesi xelisuflebis winaSe<br />

samTavros gauqmebis sakiTxis daayenebisaTvis. amiT ganawyenebulma mTavarma<br />

protestis niSnad demonstraciulad uari Tqva ruseTis xelisuflebis<br />

mier misTvis miniWebul pativze da moixsna general-leitenantisa<br />

da general-adiutantis uflebamosilebani, riTac faqtobri-<br />

1 ai, rogor Sefasebas aZlevda mis moRvaweobas generali m. kocebu kavkasiis<br />

mefisnacvlis n. muraviovisadmi gagzavnil werilSi: „Кн. Александра,<br />

женшина около 30 лет, отличается преданностью правительству, умом, благородными<br />

правилами и красотой. Она пользовалась неограниченной привязанностью абхазцев<br />

и живя прежде большей частю в Соуксу (lixni _ z.p.), управляла всегда во<br />

время отсутствия мужа своего Бзыбским округом с таким искуством, что управление<br />

её жители предпочитали управлению владетеля“. ix.: S. Cxetia. afxazeTis..,<br />

gv. 154. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />

2 dimitri yifianis informaciiT, aleqsandra dadians misTvis (1855w.) uTqvams:<br />

„minda Svili (igulisxmeba giorgi –z.p.) saswavlebelSi gavgzavno,<br />

magram jer ymawvilia da Tavis aRmzrdels, kneina kesarias ver Sordeba“-o.<br />

ix.: s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 44. xazgasma Cvenia<br />

_ z.p.<br />

3 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 13.<br />

4 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 13.<br />

229


vad, Tavisi Tavi ruseTis iurisdiqciidan gamoiyvana. magram amjerad<br />

imperiis xelisufleba ukan daxevas ar apirebda. 1864w. 24 ivniss kavkasiis<br />

mefisnacvalma afxazeTis mTavars oficialuri Setyobineba gaugzavna,<br />

romelSic, Seaxsenebda ra, Tu rogor iTxovda igi araerTgzis<br />

nebarTvas, daetovebina samTavro taxti 1 , acnobebda imperatoris<br />

gadawyvetilebas am Txovnis dakmayofilebis Sesaxeb. xelmwife-imperatoris<br />

brZanebiT mixeil SarvaSiZe da misi STamomavloba samudamod<br />

kargavda afxazeTis marTvis uflebas da iq myardeboda rusuli mmar-<br />

Tveloba 2 .<br />

ruseTis xelisuflebis es gadawyvetileba mixeil SarvaSiZem garegnulad<br />

mSvidad miiRo. afxazeTis mTavari, rogorc aRniSnavda qu-<br />

Taisis general-gubernatori gen. d. sviatopolk-mirski, romelic piradad<br />

eaxla mas tyvarCelSi, sadac mixeil SarvaSiZe imyofeboda samkurnalod,<br />

araTu win ar aRudga afxazeTSi rusuli mmarTvelobis damyarebas,<br />

aramed „по первому требованию... созвал абхазцев для объявления<br />

им высочайшей воли~. 3 erTaderTi, rasac moiTxovda mixeil Sarva-<br />

SiZe, iyo is, rom misTvis neba daerToT, ecxovra afxazeTSi. im SemTxvevaSi,<br />

Tu amis nebas ar miscemdnen, is iTxovda mamuls imereTSi da<br />

cxovrebis uflebas zamTrobiT quTaisSi, xolo zafxulobiT raWaSi.<br />

da Tu amazec etyodnen uars, maSin mTavari iTxovda, miecaT misTvis<br />

ierusalimSi gamgzavrebis nebarTva, sadac, misi sityvebiT, is daelodeboda<br />

sikvdils `uflis saflavTan~. `winaaRmdeg SemTxvevaSi, _ uTvlida<br />

mixeil SarvaSiZe xelisuflebas, _ SegiZliaT wamaTrioT aqidan<br />

ZaliT, dae mTelma qveyanam naxos Tqveni usamarTloba da sisastike~. 4<br />

1 cnobilia, rom mixeil SarvaSiZem misi mTavris taxtidan gadadgomis<br />

sakiTxi pirvelad oficialurad dasva jer kidev 1847w. (maSin is ukiduresad<br />

gaRizianebuli iyo `samurzayanos sakiTxSi~ imperiis mier gamoCenili<br />

`veragobiT~). xelisuflebas is atyobinebda, rom surda afxazeTis<br />

saerTod datoveba da imereTSi dasaxleba, sadac misTvis unda gadaecaT<br />

1500 glexi kar-midamoTi, romlebic ganTavisuflebulni iqnebodnen sam-<br />

Tavrobo gadasaxadebisa da valdebulebebisagan. magram kavkasiis mefisnacvalma<br />

mixeil voroncovma diplomatiurad uari Tqva mixeil SarvaSi-<br />

Zis Txovnis dakmayofilebaze da mouwoda mas, ganegrZo `RvTiT moniWebuli<br />

movaleobis~ Sesruleba. С. Эсадзе. Историческая записка об управлении<br />

Кавказом, I. Тифлис, 1907, gv. 134, 136; z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove<br />

afxazeTis.., gv. 153-154.<br />

2 Г. Г. Паичадзе. Абхазия в составе Российской империи. 1810-1917 гг. – Разыскания<br />

по истории Абхазии/Грузи. Тб., 1999, gv. 227.<br />

3 Г. А. Дзидзария. Абхазия в годы Крымской войны. Упразднение владетельного княжества.<br />

– Очерки истории Абхазской АССР, т. I. Сухуми, 1960, gv. 200.<br />

4 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 12.<br />

230


giorgi SarvaSiZis pirveli aqtiuri gamoCena politikur asparezze<br />

swored am periods, kerZod ki 1866w. tragikul movlenebs ukav-<br />

Sirdeba. am dros, rogorc cnobilia, afxazeTSi mZlavrma antirusulma<br />

ajanyebam ifeTqa, rac ZiriTadad mTavris xelisuflebis gauqmebi-<br />

Ta da rus moxeleTa ganukiTxaobiT iyo gamowveuli 1 . afxazebma didi<br />

Sekreba moawyves lixnSi, mTavris sasaxlis win. maTTan Sesaxvedrad<br />

gaemarTa <strong>soxumis</strong> ganyofilebis ufrosi polkovniki koniari, romelmac<br />

diplomatiuri mosazrebiT Tan iaxla mixeil SarvaSiZis vaJi _<br />

giorgi da gardacvlili mTavris Zma _ aleqsandre SarvaSiZe.<br />

koniarma ultimatumi wauyena Sekrebil xalxs da Tavyrilobis<br />

iniciatorTa gacema moiTxova. aman isedac aRgznebuli afxazebi moTminebidan<br />

gamoiyvana da maT cecxli gauxsnes koniarsa da mis amalas.<br />

giorgi SarvaSiZe amaod cdilobda, SeeCerebina Tavisi Tanamemamuleni.<br />

xalxma mas ar daujera, SeiWra mTavris sasaxleSi, romelsac koniarma<br />

da misma garemocvam Tavi Seafara da <strong>soxumis</strong> olqis ufrosi da misi<br />

mxleblebi sicocxles gamoasalma. ase daiwyo lixnis amboxi, romelic<br />

male afxazeTis sxva raionebsac moedo da farTo masStabis antirusul<br />

gamosvlaSi gadaizarda.<br />

ajanyebulebma giorgi SarvaSiZe afxazeTis axal mTavrad gamoacxades<br />

da mosTxoves mas, gaZRoloda maT brZolas rusuli xelisuflebis<br />

winaaRmdeg. giorgi SarvaSiZe faqtobrivad erTgvari mZevlis<br />

rolSi aRmoCnda. is kvlav cdilobda SeeCerebina ajanyebulebi. magram<br />

mis replikas _ „Мы не в силах бороться с русскими~, xalxis xmamaRali<br />

SeZaxili mohyva: „Нас много~ 2 . `exla Sen Cveni mTavari xar, saiTac<br />

waxval, wamogyvebiT; saca Sen, Cvenc iq unda daviRupoT~, _ eubnebodnen<br />

amboxebuli afxazebi axalgazrda mTavars 3 da isic iZulebuli<br />

Seiqna, maT survils dahyoloda. giorgi SarvaSiZe kargad grZnobda<br />

Tavisi mdgomareobis tragikulobas da Riad gamoxatavda wu-<br />

1 miuxedavad imisa, rom ajanyebis uSualo sababi iyo afxaz glexTa uaryofiTi<br />

damokidebuleba im dros mimdinare saglexo reformisadmi, maTi<br />

es gamosvla imTaviTve gascda Cveulebrivi socialuri amboxis farglebs<br />

da ruseTis imperiis kolonialuri reJimis winaaRmdeg saerTo-saxalxo<br />

ajanyebis xasiaTi miiRo. savsebiT sworia cnobili afxazi istorikosi<br />

stanislav lakoba, rodesac wers, rom „Абхазское (Лыхненское) восстание<br />

1866 года... носило ярко выраженный, антиколониальный национально-освободительный<br />

характер~ (С. З. Лакоба. Очерки политической истории Абхазии.., gv.<br />

26. xazgasma Cvenia _ z.p.).<br />

2 Документы по истории Грузии. 1862-1917, т. I, ч. I. Под редакцией Ш. К. Чхетия.<br />

Тб., 1952, gv. 112.<br />

3 s. janaSia.Ógiorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 15.<br />

231


xils Seqmnili situaciis gamo. „Меня поставили в такое положение,<br />

что не могу явиться к русским, которые меня вскормили и воспитали,<br />

предпочитаю себе смерть~ 1 _ ai, ra uTqvams mas gadamwyveti brZolis<br />

win Tavisi biZis aleqsandresaTvis.<br />

xelisuflebam saswrafo zomebi miiRo ajanyebis CasaxSobad. soxumSi<br />

gadasrolil iqna damatebiTi samxedro Zalebi piradad quTaisis<br />

general-gubernatoris d. sviatopolk-mirskis sardlobiT. ajanyeba<br />

CaaxSves, misi meTaurebi da wamomwyebni ki sastikad dasajes. soxumSi<br />

adgili hqonda ajanyebis aqtiur monawileTa sajaro daxvretasac<br />

ki. bevri gadaasaxles cimbirsa da ruseTis sxva regionebSi. gadaasaxles<br />

TviT giorgi SarvaSiZec, romelic gagzavnil iqna samxedro<br />

samsaxuris gasagrZeleblad orenburgis samxedro `okrugSi~. 2<br />

kidev erTi faqti giorgi SarvaSiZis sazogadoebriv-politikuri<br />

moRvaweobis warmosaCenad. es aris didi mamuliSvilis cxovrebis er-<br />

Tgvari reqviemi. 1917w. 8 noembers (am dros petrogradSi damxobili<br />

iyo droebiTi mTavroba da Zalaufleba ukve bolSevikebs epyraT) afxazeTis<br />

antiqarTulad ganwyobili `axladgamomcxvari~ liderebis<br />

aleqsandre SarvaSiZis, tataS marSanias, simon basarias, mixeil cagurias,<br />

dimitri alanias, mixeil tarnavasa da a.S. iniciativiT, mkvidri<br />

qarTuli mosaxleobis, agreTve regionSi mcxovrebi sxva erovnebebis<br />

warmomadgenelTa zurgs ukan, mowveul iqna e.w. `afxazi xalxis yriloba~,<br />

romelmac Seqmna `afxazTa saxalxo sabWo~ (`Абхазский Народный<br />

Совет~) da miiRo oficialuri dokumentebi: `afxazi xalxis deklaracia~<br />

da `afxazTa saxalxo sabWos konstitucia~.<br />

`yrilobam~ oficialurad daadastura afxazi xalxis Sesvla<br />

(xazs vusvamT: afxazi xalxis da ara afxazeTis) `kavkasiis gaerTianebul<br />

mTielTa kavSirSi~. amave dros, yrilobam xelisuflebis adgilobrivi<br />

organoebisagan (samxareo komiteti, komisiebi da a.S.) moiTxova,<br />

waremarTaT TavianTi saqmianoba „в контакте с Абхазским Народным<br />

Советом~. 3 amiT afxazTa saxalxo sabWom, romelic mxolod erTi<br />

_ afxazi xalxis interesebis gamomxatveli iyo, mkvidri qarTuli mosaxleobisa<br />

da regionis sxva mcxovrebTa nebis sruli ignorirebiT,<br />

faqtobrivad, moaxdina xelisuflebis uzurpireba afxazeTSi.<br />

yrilobam fexqveS gaTela mravalsaukunovani qarTul-afxazuri<br />

1 Документы по истории Грузии.., gv. 112.<br />

2 С. З. Лакоба. Очерки политической истории Абхазии.., gv. 26.<br />

3 afxazeTisa da samxreT oseTis avtonomiuri regionebis statusi saqar-<br />

Tvelos SemadgenlobaSi (1917-1988). politikur-samarTlebrivi aqtebis<br />

krebuli. krebulis Semdgeneli da mTavari redaqtori T. diasamiZe. Tb.,<br />

2004, gv. 214. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />

232


istoriuli Tanacxovreba da afxazi xalxis momavali calsaxad daukavSira<br />

`kavkasiis gaerTianebul mTielTa kavSirs~. `yrilobis~ mkveTrad<br />

gamoxatulma antiqarTulma paTosma da mimarTulebam qarTvel<br />

politikur moRvaweTa protesti gamoiwvia. rogorc aRniSnavs Tavisi<br />

separatistuli ganwyobilebebiT cnobili mixeil tarnava, yrilobaze<br />

gamocxadda akaki Cxenkeli _ ruseTis (IV) saTaTbiros deputati,<br />

`ozakomis~ („Особый Закавказский комитет~ _ amierkavkasiaSi ruse-<br />

Tis droebiTi mTavrobis xelmZRvaneli organo) wevri, agreTve sxva<br />

cnobili pirovnebebi, romelTa Soris giorgi SarvaSiZec iyo 1 .<br />

giorgi SarvaSiZem afxazur enaze mimarTa `yrilobis~ monawileebs,<br />

auxsna maT ruseTSi ganviTarebuli movlenebis arsi, miuloca Tavisuflebis<br />

moaxloeba da mouwoda qarTvel xalxTan megobrobisa da<br />

TanamSromlobisaken: `Tqven Tqvens ufros Zmebs mihyeviT, maTTan er-<br />

Tad imoqmedeT da ibrZoleT Tavisuflebis mosapoveblad da Sesanar-<br />

Cuneblad. vici, zogierTebs ar moewonebaT Cemi aseTi azri, radgan<br />

isini moskovisaken iyurebian, me ki _ Tbilisisaken. sxva gza ar aris<br />

da arc yofila arodes afxazeTisaTvis, garda saqarTvelosTan mWidro<br />

kavSirisa da masTan yofnisa ganuyrelad WirSi da lxinSi~. am gancxadebis<br />

Semdeg, Tavis TanamoZmeTa antiqarTuli ganwyobilebebiT gawbilebulma<br />

giorgi SarvaSiZem datova darbazi da Semdgom arc mobrunebula<br />

2 . sul raRac sam TveSi ki _ 1918 wlis 19 Tebervals _<br />

mTeli saqarTvelo SeZra soxumidan mosulma cnobam didi mamuliSvilis<br />

gardacvalebis Sesaxeb.<br />

giorgi SarvaSiZis _ afxazuri Tavadaznauruli elitis am ukanaskneli<br />

mohikanis, qarTul-afxazuri istoriuli Zmobisa da erTobis<br />

namdvili burjis, uecari gardacvaleba 1918w. damdegs, rodesac ax-<br />

1 aRsaniSnavia, rom s. lakoba romelsac (m. tarnavas mixedviT) mohyavs<br />

akaki Cxenkelisa da sxva moRvaweTa yrilobaze mosvlisa da masze am<br />

ukanasknelis gamosvlis faqti, krints ar Zravs imaze, rom qarTuli poziciebis<br />

aqtiuri dacviT gamovida giorgi SarvaSiZe. arada, s. lakobas<br />

sulac ar daviwynia giorgi SarvaSiZis arseboba. ufro metic, man `afxazeTis<br />

istoriis~ e.w. `damxmare saxelmZRvanelos~ zustad im nawilSi,<br />

(TiTqmis imave gverdze), sadac skrupulozurad acnobs mkiTxvels `afxazi<br />

xalxis yrilobis~ peripetiebs, moaTavsa giorgi SarvaSiZisa da aleqsandre<br />

SarvaSiZis 1917w. daTariRebuli foto. ix.: С. З. Лакоба. Абхазия в<br />

1917-1921гг. – wgn.: История Абхазии. Учебное пособие. гл. ред. С. Лакоба. Сухуми,<br />

1991, gv. 282-283.<br />

2 es masala saTauriT: `gaucxoebis dasawyisi (1917-1920)~. gamoqveynebulia<br />

berlinSi gamomaval qarTul gazeTSi `TeTri giorgi~ (1931w.). miTiTebulia<br />

wignidan: d. Citaia. afxazeTis sakiTxi saqarTvelos pirvel respublikaSi.<br />

afxazeTis saxalxo sabWo 1917-1921 wlebSi. Tb., 2006, gv. 125-126.<br />

233


ladmovlenili afxazi liderebi yovelnairad cdilobdnen misi mSobliuri<br />

kuTxis danarCeni saqarTvelosagan mowyvetas, ramdenadme simboluric<br />

ki iyo. Tavisi didi samSoblos _ saqarTvelos _ mxurvale<br />

patriotis, romelmac WeSmaritad mamuliSviluri, Seurigebeli poziciis<br />

gamo araerTxel iwvnia ruseTis xelisuflebis risxva, gulma<br />

ver aitana TanamoZmeTa Ralati. savsebiT naTeli iyo, rom axal afxaz<br />

liderebs sruliad gansxvavebuli idealebi hqondaT. maT ukve ar See-<br />

ZloT da arc surdaT giorgi SarvaSiZis nakvalevze svla. amisTvis<br />

ar aRuzrdia isini `deda-ruseTs~.<br />

sxvaTa Soris, es SeumCneveli ar darCenia imdroindeli qarTuli<br />

sazogadobis TvalsaCino warmomadgenlebs. kerZod, ai ra ganacxada<br />

amasTan dakavSirebiT cnobilma qarTvelma moRvawem niko TavdgiriZem<br />

giorgi SarvaSiZis dakrZalvaze: `Seni xalxisaTvis Tavisuflebis mopoebis<br />

xmamaRla aRiarebis gamo im dros, roca yvela wris Cven sazogadoebas<br />

RvTis wyalobad miaCndaT rusis mTavrobis yuradReba, Sen<br />

akrZaluli gqonda Sens samSobloSi _ afxazeTSi xangrZlivi cxovreba,<br />

mxolod 1905 wlis Sekvecil uflebaTa mopoebis Semdeg SesZel<br />

daubrkoleblad aq gecxovra; dauyonebliv moaSure Sens qveyanas, magram<br />

ra dagxvda im abxazebma, romlebis Rirsebas ucxoelebi SeniT<br />

pativs gcemdnen, romlebis TavisuflebisaTvis Sen Seswire mTeli Seni<br />

didebuli kariera, yovelive Seni qoneba, simdidre, Seni aq Camosvla<br />

verc ki SeamCnies... Seni aq yofniT ver isargebles. Tu es garemoeba<br />

mosaTmeni iyo am ori wlis wineT, exla am ukanasknel dros, roca<br />

yvela erovnebas mieniWa Tavisuflad amosunTqvis ufleba, Sendami<br />

uyuradReboba swored danaSauleba iyo... ra usamarTloba, ra ironia<br />

cxovrebis: mTeli Seni mSvenieri, momxiblavi axalgazrdobis Zala,<br />

ara Cveulebrivi gansakuTrebuli upiratesobiT aRsavse garemoeba msxverplad<br />

Seswire imas, rom Sens patara, magram SenTvis cxovrebaSi<br />

erTad-erT safasur-ganZs _ abxazeTs Tavisufleba movlineboda da Sen<br />

ukanaskneli Tavis ZaliT, rogorc bibliuri simoni mihgebebodi mas,<br />

magram Senma siyvarulma xalxma-abxazebma gverdi agixvia, ver SegamCnia<br />

Sen da im rusis aRzrda-azrovneba-mimarTulebiT gaJRenTil adamianebs<br />

mihyva, romelTan brZolas Seni xalxis daCagvrisaTvis mTeli Seni kacTa<br />

Soris aRiarebuli bedniereba Seswire~. 1<br />

saerTo-qarTuli erovnuli idealebi asuldgmulebda giorgi SarvaSiZis<br />

Semoqmedebas, mis mwvave publicistur werilebs. da es imitom,<br />

rom, rogorc ukve aRiniSna, feodaluri aristokratiis saukeTe-<br />

1 Jurn.: `Teatri da cxovreba~, #10; wgn.: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani<br />

or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 39-40.<br />

234


so tradiciebze aRzrdilma giorgi SarvaSiZem bavSvobidanve Seisisxlxorca<br />

rogorc mSobliuri afxazeTis, ise Tavisi didi samSoblos<br />

_ saqarTvelos, romelsac is xSirad iverias uwodebda 1 , siyvaruli<br />

da erTguleba. is, rom giorgi SarvaSiZe Tavis samSoblod pirvel<br />

rigSi miiCnevda saqarTvelos mTlianad da ara sakuTriv afxazeTs,<br />

araviTar eWvs ar iwvevs. Tumca es sulac ar gvaZlevs uflebas, eWvi<br />

SevitanoT mis, iseve rogorc saerTod gvian Sua saukuneebis SarvaSi-<br />

ZeTa sagvareulos afxazobaSi eTno-tomobrivad. giorgi SarvaSiZes,<br />

romelic udavod iyo qarTveli istoriul-kulturulad, savsebiT na-<br />

Tlad hqonda gacnobierebuli Tavisi eTno-tomobrivi afxazoba. amis<br />

mkafio dadasturebaa Tundac misi poeturi Sedevri `varada~, romel-<br />

Sic is mTeli grZnobiT gamoxatavs survils, rom ar mowydes Tavis<br />

afxazur fesvebs:<br />

`gangebav! amas nu miwyen,<br />

ver gadavgvarde gvarada,<br />

xandisxan waviRuRuno<br />

mamapapuri varada~ (xazgasma Cvenia _ z.p.).<br />

sworad aRniSnavs akad. simon janaSia, rom `mSobliuri Taviseburebis<br />

didi grZnobis wiaRSi SeiZleboda mxolod dabadebuliyo iseTi<br />

Sedevri, rogoricaa... afxazuri simRera `varada~ _ uSinaganesi lirikuli<br />

mRelvarebis poeturi SenivTeba~. 2<br />

da es afxazi, mSobliur afxazeTze usazRvrod Seyvarebuli, Tavisi<br />

kuTxisa da afxazuri enis SesaniSnavi mcodne 3 , amave dros iyo<br />

Tavisi didi samSoblos _ saqarTvelos WeSmariti Svili da gulanTebuli<br />

patrioti, romelic xelidan ar uSvebda SesaZleblobas, medgrad<br />

damdgariyo saqarTvelos sadarajoze, daecva misi erovnul-kulturuli<br />

TviTmyofadoba da sakadrisi pasuxi gaeca Cveni qveynis arakeTilmosurneebisaTvis.<br />

amis naTeli magaliTia Tundac giorgi SarvaSiZis werili<br />

germanuli gazeTis „Berliner Tagebladt~-is redaqtorisadmi, pasuxad aRniSnul<br />

gazeTSi korespondent lorencis mier gamoqveynebuli statiisa.<br />

am statiaSi korespondenti mkiTxvelebs mouTxrobda misi yofnis Sesa-<br />

1 Tu ratom uwodebda giorgi SarvaSiZe sruliad saqarTvelos _ `iverias~<br />

SesaniSnavad aqvs axsnili akad. s. janaSias. ix.: s. janaSia. Ógiorgi<br />

SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 54-59.<br />

2 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 22.<br />

3 s. janaSias mamamisisagan, cnobili qarTveli moRvawis, afxazmcodnis<br />

niko janaSiasgan da agreTve afxazeTis sxva mkvidrTagan (kiWin da mixeil<br />

marRaniebi, andria WoWua, beslan xvarckia da sxv.) hqonia gagonili<br />

`ase axla aravin laparakobs afxazurso~. ix.: s. janaSia. giorgi Sarva-<br />

SiZe.., _ Sromebi.., gv. 22.<br />

235


xeb gagraSi princ oldenburgelis miwveviT. korespondentis mtkicebiT,<br />

wveulebis dros `adgilobrivi maRali wodebis warmomadgenlebs, romlebic<br />

emsaxurebodnen sufras~, Turme `erT-erTi stumrisaTvis palto<br />

mouparavT~. aseve erTgvari zizRiT werda lorenci Tbiliszec, igi aRniSnavda,<br />

rom `aq adamianebi da cxovelebi erTnair mdgomareobaSi arian~.<br />

germaneli korespondentis amgvari Tavxeduri gamoxdomebis pasuxad<br />

giorgi SarvaSiZe werda: `Да, мы еще не дошли до европейской высоти<br />

цивилизации.., и такая отсталость может и делает нас похожим<br />

на людей медного века, но об этом не сожалеем, находим, что не следует<br />

усваивать себе... весь хлам, именуемый некоторым прогрессом, а мы<br />

стараемся выбирать из него, как жемчужины, выдающиеся произведения<br />

литературы и исскуства, следим за открытиями в науке, словом берём<br />

лишь то, что считаем с пользой применимым к жизни и обществу.<br />

Так безхитростно мы живём, и если бы г. Лоренц больше вникнул в бытовые<br />

стороны, он бы понял всё это и многое другое; узнал-бы, что<br />

этот народ к которому он отнёсся презрительно, имеет блестящее историческое<br />

прошлое; что грузины – рыцари, ходившие в крестовый<br />

поход поборниками первого христианства, стояли у врат Кавказа... в<br />

течение пятнадцать веков не для того, чтобы врываться в чужие<br />

страны и расхищать чужое добро, а для защиты отечества, – для охраны<br />

христианской культуры и гражданского быта, узнал бы также,<br />

что у грузин есть богатейшая древняя эпическая литература, сравниваемая<br />

с мировыми произведениями; узнал бы, что в иерархии грузинских<br />

царей и народа встречаются имена необыкновенных героев и людей<br />

гениальной мудрости и т.п.<br />

Можно бы еще многое сказать, но золотые страницы прошлого<br />

этого народа, омытые слезами и кровью всей нации, нельзя передать в<br />

газетном столбце. По правде говоря и не стоит...~. 1<br />

am werilidan sruliad aSkarad Cans, rom giorgi SarvaSiZisaTvis<br />

afxazebi da afxazeTi qarTvelebisa da saqarTvelos ganuyofeli<br />

nawilia. es aris erTiani kulturul-politikuri da saxelmwifoebrivi<br />

samyaro. swored qarTvelTa da afxazTa am saerTo samSobloTi<br />

amayobs is. ai, ratomaa, rom 1917 wels, rodesac gamoikveTa qarTuli<br />

erovnuli saxelmwifos aRorZinebis konturebi, giorgi SarvaSiZe mTeli<br />

arsebiT miesalma axali epoqis dadgomas.<br />

amasTan dakavSirebiT did interess iwvevs misi werili, gamoqveynebuli<br />

gazeT `saqarTvelos~ (1917w. 25-29 ivnisi) furclebze: `mar-<br />

Talia, Cvens samSoblos iverias yovelgvari didi kulturuli gancda<br />

gamouvlia, magram Cveni warsuli iseTs Jams gaSeSda, rom dagvebna bu-<br />

1 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe.., gv. 285-286. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />

236


nebrivi evoluciis Sara da kanoni. diaR, Cven SegviZlia Tamamadac vTqvaT,<br />

rom iRbalis ukuRmarTobas rom xeli ar SeeSala, evropis wina-<br />

Tac ki viqnebodiT Cven dRes; vinaidan, rodesac andria mociquli aq<br />

qristes mcnebas gviqadagebda, maSin evropaSi TviT dukebsac kameCis<br />

tyavi ecvaT tanze da fexSiSvela, SubebiT xelSi, nadirobdnen tyeeb-<br />

Si. mas mere, rogorc iyo, omiT, mudam davidarabiT, movitaneT Cveni<br />

kulturis cxovreba Tamar dedoflis dromdi, romelic iyo iveriis<br />

oqros xana! Semdeg ki ukuRmarTad datrialda eris arseba. Semoseuli<br />

mtrebi ar gvaZlevdnen saSvels da xalxi daiRala. nel-nela Caqra<br />

didebuli gonebrivi da qonebrivi Tanxa qveynisa da daiSala cxovreba<br />

TviTarsebobisa. ena gaRaribda, zneoba wagvixda, qoneba-SeZleba davkargeT,<br />

raindoba da patiosneba ganvagdeT da bolos movaRwieT im xanaSi,<br />

roca keTildReobasa vpovnidiT jaSuSobaSi da samSoblos mtrobaSi...<br />

am dros, rodesac Segnebuli nawili iverTa dakuwul xalxisa, xelguldakrefili,<br />

idga saflavebze Tavis daviwyebuli, damarxuli didebisa,<br />

dRes, uecrad gaisma xma simarTlisa da Tavisuflebisa! dahkra<br />

saqarTvelom naRara, dahkivla vaSa, vaSa!~ da aseTi erovnuli gamoRviZebis<br />

fonze giorgi SarvaSiZes guls uklavs mavanTa SeZaxilebi:<br />

`Cven ara gvsurs Tavisufleba, ar veZebT avtonomias, xalxi qveynierobisa<br />

yvela erTia, Cven gvinda mxolod muSa xalxs mieces sikeTe-<br />

SeRavaTi. amisaTvis saWiroa mamulebi CamoerTvas mebatoneebs da daurigdes<br />

miwaT muSebs, Zirs wodeba da miwaTpatronoba da sx... agre _<br />

soflur angariSze CamoqveiTda brwyinvale mze eris ganTavisuflebisa<br />

da gamococxlebisa”. 1 marTlac Znelia ar aRfrTovande giorgi Sarva-<br />

SiZis am didi erovnuli, WeSmaritad iliaseuli SemarTebiT.<br />

giorgi SarvaSiZis, rogorc saqarTvelos didi patriotis, mamuliSvilis,<br />

mSobliuri qveynis Wir-varamze mudmivad mafiqrali kacis<br />

erovnuli satkivari SesaniSnavadaa gadmocemuli leqsSi `pasuxi v.o.~,<br />

romelic mas dauweria baTumSi 1883w. gazeT `droebaSi~ (#1, 1883w.)<br />

gamoqveynebuli vaxtang orbelianis leqsis _ `amer-imers~ wakiTxvisagan<br />

miRebuli STabeWdilebebis fonze 2 . am leqsSi (is cenzuris zewolis<br />

Sedegad ver dabeWda `droebam~) giorgi SarvaSiZe uerTdeba megobari<br />

poetis patriotul suliskveTebas da gulistkiviliT igonebs<br />

im dros, rodesac saqarTvelo iyo erTiani:<br />

1 g. SarvaSiZe. socializmi da saqarTvelo. _ gaz.: `saqarTvelo~, #137-<br />

140, 1917w.; giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I. quTaisi, 2006,<br />

gv. 306-307. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />

2 es leqsi moiZia da gamoqveyna s. lekiSvilma. ix.: s. lekiSvili. giorgi<br />

SarvaSiZe.., gv. 256-257.<br />

237


`...diaR, mogaswros is bednieri<br />

dRe, roca xalxSi SeerTebuli,<br />

ZveleburaTa Zveli iveri<br />

Seiqmnas mZle da saxel-qebuli<br />

da saqarTvelos yovel kuTxidam<br />

lxinis sayvirTa gvesmas tkrciali;<br />

imerTa mRera mTisa lixidam,<br />

amers dasZaxdes iari-ialali!..<br />

de, nuRar viyo maSin cocxali<br />

da nuRarca scems tanjuli guli,<br />

exlav windawin ocnebiT mTvrali<br />

SenTan gaxlavar, Zmav alla-verdi!~. 1<br />

giorgi SarvaSiZe mwared ganicdis, rom qarTvelobaSi daikarga<br />

erTianobis SegrZneba, qveyana moicva Surma da dapirispirebam.<br />

`raRac pawia dasebi, azrebi aWrelebulni,<br />

vahme sad ari qarTveli Zvelis Zvelidan qebuli!<br />

yayani, lanZRva, Worebi, SurianobiT sneuli,<br />

kalmis da xanjlis priali, orive daClungebuli.<br />

vahme, imeri sad ari goneba damiwebuli!..<br />

sad aris vaxtang mterT mexi, maTganve lom wodebuli,<br />

mxargrZeli, sardalT sardali, aTasi wlisa qebuli,<br />

vaxuSti brZeni, rusTveli RvTaebiT amaRlebuli,<br />

da daviT mironcxebuli, ar xedavs is didebuli,<br />

rom yovelive daingra, ra hyo man aRSenebuli!~ 2<br />

amjerad Cven, gasagebi mizezebis gamo Tavs SevikavebT giorgi SarvaSiZis<br />

am brwyinvale nawarmoebis yovlismomcveli srulfasovani<br />

analizisagan, vfiqrobT, es specialistebis saqmea. vityviT mxolod,<br />

rom g. SarvaSiZis es leqsi Tamamad SeiZleba amovuyenoT gverdSi qar-<br />

Tuli patriotuli lirikis saukeTeso nimuSebs.<br />

giorgi SarvaSiZeze, rogorc qarTvel moRvaweze, saqarTveloze,<br />

qarTul enaze, mSobliur qarTul mwerlobaze mafiqral da mzrunvel<br />

kacze warmodgena ar iqneba met-naklebad sruli, Tu ar SevexebiT<br />

mwerlis kidev erT publikacias: `qarTuli enis garSemo~, 3 romelSic<br />

is qarTuli samwignobro tradiciebis aqtiuri damcvelis rolSi gvevlineba.<br />

mas ar moswons `sxvaTa enidan uxeSad Targmna sityvisa da<br />

mibaZviT gadmolageba sxvaTa gonebrivi vinaobisa~. giorgi SarvaSiZis<br />

1 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe.., gv. 256-257.<br />

2 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe.., gv. 256-257.<br />

3 gaz. `saqarTvelo~, #169, 1915.<br />

238


azriT, es `samSoblo enis gadagvarebisadmi~ miswrafebis gamoxatulebaa.<br />

1 is metad Sewuxebulia agreTve qarTulSi ucxo sityvebis usistemo<br />

momravlebiT. mwerlis azriT ucxo sityvebs da terminebs `unda<br />

mivmarToT mxolod ukidures SemTxvevaSi, maSin roca dastur qarTulad<br />

ar iTqmeba azrisa Sinaarsi... diaR, saWiroa vecadoT Cvens enas<br />

SevsZinoT, gavamdidroT da ara gadavaSenoT, gardavagvaroT~. 2 rogorc<br />

vxedavT, aqac WeSmaritad iliasebur zrunvas iCens giorgi SarvaSiZe<br />

misi mSobliuri samwerlobo enisadmi.<br />

aseTia Cveni zogierTi dakvirveba sasiqadulo mamuliSvilis, afxazi<br />

da qarTveli xalxebis istoriuli Zmobisa da erTobis sworupovari<br />

damcvelisa da propagandistis, saqarTvelos didi patriotis<br />

_ giorgi SarvaSiZis sazogadoebriv-politikur moRvaweobaze. rasakvirvelia,<br />

Cvens mier aq warmodgenil masalas odnavadac ara aqvs giorgi<br />

SarvaSiZis cxovrebisa da moRvaweobis srulad gadmocemis pretenzia<br />

_ es Tema safuZvlian, monografiul Seswavlas moiTxovs.<br />

1 gaz. `saqarTvelo~, #169, 1915; s. janaSia. Ógiorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi..,<br />

gv. 20.<br />

2 gaz. `saqarTvelo~, #169, 1915; s. janaSia. Ógiorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi..,<br />

gv. 20-21.<br />

239


ZURAB PAPASKIRI<br />

THE DEEDS OF COUNTRY’S GLORIOUS SON<br />

GIORGI SHARVASHIDZE<br />

This article is focused on comprehension of the multifarious public work<br />

of Giorgi Sharvashidze, a famous Abkhaz, a well-known Georgian poet and<br />

dramatist, the son and successor of Mikhail Sharvashidze, the last prince of<br />

Abkhazia. It is maintained that Giorgi Sharvashidze, who was brought up according<br />

to the traditions of the highest Georgian feudal nobility, absorbed love<br />

and devotion not only for his native Abkhazia, but also for Georgia (his greater<br />

native country). Giorgi Sharvashidze in the narrow ethnic sense of the word realized<br />

himself as an Abkhaz, and loved his country whole-heartedly. He was a<br />

brilliant expert not only of the history of his native land and its language, but at<br />

the same time he was the true son and a fiery patriot of Georgia, his big mother<br />

country. He was always on guard of its glorious history, cultural and national<br />

individuality and tried to defend his country from the abuses of various ill-wishers.<br />

It was clearly demonstrated in his letter to the editor of the German newspaper<br />

„Berliner Tagebladt“. For Giorgi Sharvashidze the Abkhazs and Abkhazia<br />

are an inseparable part of the Georgians and Georgia. They make up one<br />

whole unitied cultural, political and national space.<br />

240


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

vaxtang Wania<br />

saqarTvelos demokratiuli respublikis<br />

mier soWis SemoerTebis<br />

sababi da mizezebi<br />

sakmarisi dokumenturi masalis arqonis gamo 1 Cven danamdvilebiT<br />

ar viciT, soWis aReba iyo spontanuri qmedeba saqarTvelos demokratiuli<br />

respublikis (sdr) mTavrobisa, ganpirobebuli afxazeTidan<br />

bolSevikebis gandevnis aucileblobiT, Tu mizanmimarTuli, Tanmimdevruli<br />

strategia qarTuli istoriuli miwebis dabrunebisa. am<br />

eWvs esaZirkvleba sami faqti: pirveli _ g. mazniaSvilis sruli arainformirebuloba<br />

soWis olqis aRebis aucileblobasTan dakavSirebiT;<br />

meore _ soWis olqSi sdr-is mTavrobis warmomadgenlis g. anjafari-<br />

Zis pozicia soWis olqSi sdr-is jarebis Sesvlis misiasTan dakavSirebiT;<br />

mesame _ sdr-is mTavrobis gaorebuli, gaurkveveli pozicia<br />

soWis olqis momavalTan dakavSirebiT 1918 wlis 25 seqtembris ekaterinodaris<br />

Sexvedramde.<br />

pirveli, afxazeTidan bolSevikebis gandevnis Semdeg, rodesac<br />

qarTuli jarebi g. mazniaSvilis meTaurobiT miadgnen ruseTis sazRvars<br />

md. fsousTan, maT misia amowuruli egonaT. am faqtTan dakavSirebiT<br />

g. mazniaSvili Tavis memuarebSi wers: “qarTuli jarebi rom<br />

mividnen sofel pilenkovosa da maxadirTan, rad waiwies win da rad<br />

Sevidnen Savi zRvis guberniaSi, romlis teritoria arasodes ar eku-<br />

Tvnoda aramc Tu saqarTvelos, afxazeTsac ki! 2 ... sof. pilenkovos<br />

daWeris Semdeg Cemi misia damTavrebuli megona, rac vacnobe samxedro<br />

ministrs da afxazeTis erovnul sabWos”. 3<br />

rogorc vxedavT, g. mazniaSvili afxazeTSi saomari moqmedebis<br />

dros ar iyo saqmis kursSi, rom afxazeTidan bolSevikebis gandevnis<br />

Semdeg, sdr-is mTavroba gegmavda soWis olqis aRebas, rasac istori-<br />

1 saqarTvelos demokratiuli respublikis mTavrobis arqivis didi nawili,<br />

samwuxarod, dRemde miuwvdomelia qarTveli mecnierebisaTvis.<br />

2 g. mazniaSvili, rogorc Cans, cudad erkveoda saqarTvelos istoriaSi<br />

da ar icoda, rom Sua saukuneebSi, erTiani qarTuli monarqiis arsebobis<br />

dros saqarTvelos Crd.-dasavleTiT sazRvari nikofsia iyo.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani. baTumi, 1990, gv. 64.<br />

16. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

241


uli samarTlianobis aRdgenad moiazrebda (igulisxmeba saqarTvelos<br />

samefos Crd.-dasavleTis mimarTulebiT istoriuli sazRvris nikofsiis<br />

dabrunebas sdr-is sazRvrebSi). iqneb g. mazniaSvili ganzrax ar<br />

Caayenes saqmis kursSi, raTa ar momxdariyo am saidumlo samxedro<br />

operaciis gaSifvra da, sabolood, misi CaSla!<br />

meore, 1918w. 27 ivniss sdr-is jarebis mier tuafses aRebis Semdeg,<br />

sdr-is sagangebo rwmunebulma soWis olqSi g. anjafariZem Caatara<br />

didi mitingi da sdr-is mTavrobis saxeliT ganucxada iq mosul<br />

rusebs, rom qarTuli jari mxolod imitom Semovida tuafsesa da<br />

soWis olqSi, rom bolSevikebisgan gaewmindaT es mxare da miecaT mosaxleobisaTvis<br />

saSualeba, momzadebuliyo damfuZnebeli krebisTvis,<br />

xolo Tavad qarTvelebs soWis olqSi aranairi interesi (arc istoriuli,<br />

arc ekonomikuri) ara aqvT: «Если вы, товарищи и граждане, _<br />

mimarTavda soWis olqis rusobas g. anjafariZe, – заявите, что вы хотите<br />

видеть в Туапсе большевистскую власть, и если вы дадите нам гарантию,<br />

что большевики снова не нарушат покой наших границ и не вторгнутся<br />

в пределах Грузинской республики, то наши войска немедленно покинут<br />

Туапсе и отойдут на нашу границу. Но если вы попросите у нас помощи<br />

против большевиков с целью опять-таки установления демократического<br />

порядка, то мы готовы оказать вам самую широкую помощь». 1<br />

1918w. gaz. “borbaSi” g. anjafariZem sajarod ganacxada, rom sdr-is<br />

jarma tuafse daikava ara imisTvis, rom SeierTos igi, aramed mxolod<br />

wesrigis dasamyareblad 2 .Ggaz. “saxalxo saqme” oficialurad acxadebda,<br />

rom “tuafses qarTveli jaris mier dakavebas is mizani aqvs, gauadvilos<br />

mgzavroba im pirebs, romelnic kavkasias stoveben da ara qalaqis<br />

aneqsia”. 3 1918w. 3 seqtembers soWis olqis gubernatori g. anjafariZe<br />

acnobebda sdr-is mTavrobas: «Как сообщает ген. Алексеев и вместе<br />

с ним Кубанское правительство, всю Черноморскую губернию, в том числе<br />

и Сочи, рассматривает как часть Кубани. Как нам быть в дальнейшем Думаем<br />

ли мы во что бы то ни стало оставить за собой Сочинский округ» 4<br />

q. <strong>soxumis</strong> meri niko TavdgiraZe soWis movlenebTan dakavSirebiT<br />

werda: “...Cvenma sagangebo rwmunebulma e. gegeWkorma me TviTon miTxra:<br />

“ras veCrebiT Cven tuafsesa da soWaSi, roca samegrelo ver dagvimSvidebiao...”.<br />

5 rogorc vxedavT, 1918w. 25 seqtembris Sexvedramde<br />

1 Чочия. На Черноморском побережье – gaz. „Борьба“, #148, 22 agvisto, 1918w.<br />

2 Чочия. На Черноморском побережье..,<br />

3 gaz. `saxalxo saqme~ #297, 1918w.<br />

4 Я. Шафир. Гражданская война в России и Меньшевитская Грузия. Тифлис, 1921, gv. 44.<br />

5 n. TavdgiriZe. afxazeTis da jiqeTis sakiTxi. _ gaz. `saqarTvelo~,<br />

1918w., RvinobisTve #2.<br />

242


q. ekaterinodarSi sdr-is mTavrobis da “moxaliseTa armiis” warmomadgenlebs<br />

Soris, sdr-is mTavrobaSi erTmniSvnelovani damokidebuleba<br />

soWis olqTan dakavSirebiT ar arsebobda. sdr-is mTavrobis jarebis<br />

mier soWis olqis da tuafses aReba pirdapir kavSirSia afxazeTSi<br />

moskovis mier provocirebul bolSevikur avantiurasTan. rusul bolSevizmTan<br />

brZolaSi gamoikveTa swored sdr-is mTavrobis strategia<br />

soWis da tuafses olqebis aRebasTan dakavSirebiT, erTi mxriv, rogorc<br />

buferuli zonis Camoyalibebis mizniT bolSevizmis (Semdgom<br />

“moxaliseTa”) agresiis SesaCereblad, meore mxriv, istoriuli qar-<br />

Tuli miwebis sdr-is sazRvrebSi dabrunebis TvalsazrisiT.<br />

1917w. 25 oqtombers petrogradSi bolSevikuri gadatrialebis<br />

Semdeg amierkavkasiis xalxebi da Sesabamisi warmomadgenlobiTi organoebi<br />

(mag. “ozakomi” da sxva)…alternativis winaSe dadgnen: an ecnoT<br />

sabWoTa xelisufleba, an saerTod gamijnodnen ruseTis sabWoTa xelisuflebas<br />

da, Sesabamisad, ar daeSvaT bolSevikuri revoluciis gamarjveba<br />

amierkavkasiaSi. 1918w. 15 noembers TbilisSi ozakomis mier<br />

Tavisi rwmunebebis gadacemis Semdeg Camoyalibda axali mTavroba _<br />

amierkavkasiis komisariati, romelsac saTaveSi Caudga menSeviki e. gegeWkori.Kkavkasiis<br />

damoukidebeli saxelmwifoebis Camoyalibebas imTaviTve<br />

uaryofiTad Sexvdnen rusi bolSevikebi. “klasTa brZolis” da<br />

“proletaruli internacionalizmis” ybadaRebul lozungebs amofarebulni,<br />

isini cdilobdnen daeTesaT undobloba mosaxleobasa da maT<br />

mTavrobebs Soris, CamoegdoT eTnikuri SuRli da Seqmnili anarqiis<br />

pirobebSi sasurveli SedegisTvis mieRwiaT, moexdinaT erovnuli saxelmwifoebrivi<br />

warmonaqmnebis demontaJi.<br />

moskovelma bolSevikebma imTaviTve aamoqmedes “mexuTe kolona”<br />

_ rsdmp-is amierkavkasiis bolSevikuri organizaciebi. Sedegmac ar<br />

daayovna. 1918w. ianvar-TebervalSi amierkavkasiaSi, adgilobrivi bol-<br />

Sevikuri organizaciebis waqezebiT, daiwyo muSaTa da glexTa gamosvlebi.<br />

1918w. TebervalSi glexTa ajanyebebma TiTqmis erTdroulad<br />

ifeTqa goris, senakis mazrebsa da afxazeTSi. 1918w. Tebervlis miwuruls<br />

samegrelos soflebSi daiwyo glexTa masobrivi mRelvareba.<br />

mRelvarebis mizezebi iyo: 1) glexoba uars ambobda armiaSi gawvevaze;<br />

2) glexTa duxWiri materialuri mdgomareoba. cecxlze navTs asxamdnen<br />

frontidan dabrunebuli jariskacebi, gabruebulni bolSevikTa<br />

macduri lozungebiT: “miwa-glexebs, qarxnebi-muSebs”. isini glexTa<br />

mRelvarebas saTaveSi moeqcnen da TavianTi moufiqrebeli qmedebebiT<br />

qarTuli saxelmwifoebriobis arsebobas uqmnidnen safrTxes. rTuli<br />

sagareo politikuri mdgomareobidan gamomdinare (am dros saqarTve-<br />

243


lo-somxeTis sazRvrebs Turqebi utevdnen) amierkavkasiis komisariats<br />

sxva ara darCenoda ra, rom samegrelos glexobis mRelvarebis Casax-<br />

Sobad gadaesrola seriozuli Zalebi v. juRelis da koniaSvilis me-<br />

TaurobiT 1 . russ bolSevikTa mier agorebuli “samegrelos fronti”<br />

likvidirebul iqna.<br />

moskovelma bolSevikebma amierkavkasiis komisariats sulis moTqma<br />

ar acales da axali “bolSevikuri fronti” aagores afxazeTSi.<br />

glexTa mRelvareba afxazeTSi, romelsac moskovis emisrebi: e. eSba, n.<br />

lakoba da sxvani xelmZRvanelobdnen, “warmatebiT dagvirgvinda”.<br />

1918w. 21 marts afxazeTSi sabWoTa xelisufleba damyarda. dro ar<br />

iTmenda. kremlis SekveTiT Seqmnili sabWoTa xelisufleba afxazeTSi<br />

safrTxes uqmnida amierkavkasiis xalxebis damoukideblobas. Sesabamisad,<br />

amierkavkasiis seimmac ar daayovna da sabWoTa xelisuflebis dasamxobad,<br />

afxazeTSi msxvili SenaerTebi gadaisrola polk. koniaSvilisa<br />

da v. juRelis meTaurobiT, manamde ki samurzayanos ubanze gagzavnil<br />

iqnen menSevikTa razmebi kapitan dunduasa da kapitan Wkaduas<br />

meTaurobiT, es ukanaskneli dainiSna menSevikTa SeiaraRebuli Zalebis<br />

xelmZRvanelad 2 . amasobaSi arc afxaz bolSevikebs eZinaT. <strong>soxumis</strong> samxedro-revoluciurma<br />

komitetma TxovniT mimarTa ekaterinodarSi dabanakebul<br />

bolSevikebs _ <strong>soxumis</strong> okrugis SavizRvispireT-yubanis sabWoTa<br />

respublikasTan mierTebis Sesaxeb. am mizniT e. eSba soxumidan<br />

soWSi Cavida da winadadebiT mimarTa soWis muSaTa da glexTa deputatebis<br />

sabWos daxmarebodnen <strong>soxumis</strong> samxedro-revoluciur komitets<br />

saqarTvelos demokratiuli respublikis winaaRmdeg brZolaSi.<br />

soWis sabWom civi uariT gaistumra afxazi bolSevikebis Tavkaci e.<br />

eSba da miiRo gadawyvetileba aravisTan omi ar ewarmoebina 3 .<br />

Tavis mxriv `afxazTa saxalxo sabWom~ bolSevikebis winaaRmdeg<br />

brZolaSi daxmarebisTvis mimarTa sdr-is mTavrobas. g. mazniaSvili<br />

igonebs: `CemTan movida deputacia soxumidan.., romelmac... mommarTa<br />

TxovniT, gamewminda bolSevikebisgan rogorc soxumi, ise mTeli afxazeTi”.<br />

4 gen. a. denikini Tavis memuarebSi adasturebs g. mazniaSvilis<br />

informacias: «Абхазский национальный совет обратился за помощью к<br />

грузинам». 5 1918w. 10 maiss kodoris ubanze gemebiT da barJiT gad-<br />

1 gaz. `Кавказ~, 22 maisi, 1918w., #101.<br />

2 gaz. `Борьба~, 22 ivnisi, 1918w., #99.<br />

3 А. Ментешашвили. Исторические предпосылки современного сепаратизма в Грузии.<br />

Тб., 1998, gv. 24.<br />

4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 57.<br />

5 А. Деникин. Очерки русской смуты, т. II. Минск, 2002, gv. 80.<br />

244


mosxda menSevikebis desanti v. juRelis meTaurobiT, rasac SemdgomSi<br />

mohyva damatebiTi Zalebis mobilizeba polk. koniaSvilis xelmZRvanelobiT.<br />

afxazi Tavadaznauroba, daSinebuli glexTa mRelvarebiT, men-<br />

SevikTa xelmZRvanelobas miemxro. oCamCireSi v. juRels eaxla deputacia<br />

afxazTa Tavadaznaurobisa a. ServaSiZis da d. marSanias meTaurobiT.<br />

afxazma memamuleebma v. juRelis gankargulebaSi waradgines<br />

300 cxenosani afxazi 1 .<br />

sanam sajariso formirebebi daiwyebdnen Sturms kodoris monakveTze,<br />

sadac Tavmoyrili iyo bolSevikTa seriozuli Zalebi, v. juRelma<br />

glexTa Soris saagitacio saubrebi Caatara: «О цели и характере нашей<br />

экспедиции». Слушали хмуро, но внимательно». 2 afxazeTSi amierkavkasiis<br />

komisariatis mier ganxorcielebul sadamsjelo operaciebs afxazi bolSevikebi<br />

mxolod klasobriv sarCuls udebdnen safuZvlad: «Это _ борьба<br />

классовая, _ werda gazeTi “Сухумская правда” mowinave statiaSi<br />

16 maiss, _ и только слепые не видят, что борются, с одной стороны, банды<br />

Каледина, Корнилова, буржуазная рада, а с другой стороны...трудящийся<br />

народ...Меньшевики, идущие с этим реакционным потоком, служат только<br />

преступной ширмой для беспощадного подавления революции жестокой<br />

расправой с крестьянами и рабочими». 3<br />

16 maiss amierkavkasiis federaluri respublikis samxedro Zalebi<br />

miadgnen md. kodors. v. juRelma da polk. a. koniaSvilma bolSevikebs<br />

ultimatumi wauyenes, raTa saRamos 5 sT-mde daeyaraT iaraRi.<br />

afxazma bolSevikebma qarTvelebs saartilerio cecxliT upasuxes. v.<br />

juReli Tbiliss depeSiT atyobinebda: “xelSi CavigdeT 10 zarbazani,<br />

7 tyviamfrqvevi da mravali tyve... 17 maiss qarTuli samxedro nawilebi<br />

soxumSi Cavidnen. mosaxleoba maT ovaciiT Sexvda...” “bolSevikebs<br />

kidev davatovebineT 11 zarbazani, 21 tyviamfrqvevi, didi raodenobiT<br />

SaSxanebi. Ggarda amisa, Cvenma samxedro gemma gudauTasTan daikava<br />

bolSevikTa xomaldi”. 4<br />

1918w. 11 maiss daiwyo gaafTrebuli brZolebi kodoris monakveTze<br />

menSevikebis SenaerTebsa da bolSevikebs Soris. 17 maiss menSevikebis<br />

SenaerTebma aiRes soxumi, wiTeli razmis SenaerTebma ki datoves<br />

soxumi da gagra-gudauTis raionSi gamagrdnen. <strong>soxumis</strong> komendantad<br />

dainiSna praporSCiki l. tumarkini. menSevikurma xelisufle-<br />

1 В. Джугели. Тяжёлый крест. Записки Народногвардейца. С предисловием Е. П. Гегечкори.<br />

Тифлис, 1920, gv. 11.<br />

2 В. Джугели. Тяжёлый крест.., gv. 11.<br />

3 gaz. `Сухумская правда~, 16 maisi 1918w, # 23.<br />

4 gaz. `erToba~, 21 maisi, 1918w; d. Citaia. afxazeTis sakiTxi saqarTvelos<br />

pirvel respublikaSi. Tb., 2006, gv. 156-158.<br />

245


am oficialurad miuloca <strong>soxumis</strong> saqalaqo dumas afxazeTSi sabWo-<br />

Ta xelisuflebis damxoba. afxazeTis sakiTxTan dakavSirebiT germaniis<br />

samSvidobo delegaciis warmomadgeneli gen. fon losovi Tavis saidumlo<br />

werilSi saqarTvelos demokratiuli respublikis mTavrobisadmi<br />

jer kidev 1918w. 28 maiss acxadebda, rom is ganixilavs afxazeTs,<br />

rogorc saqarTvelos ganuyofel nawils: “<strong>soxumis</strong> okrugi (gagris<br />

CaTvliT) saqarTvelos nawils warmoadgens, sanam saqarTvelo<br />

qmnis calke saxelmwifos kavkasiis farglebSi, magram Tu Seiqmna kavkasiis<br />

xalxebis konfederacia saqarTvelos monawileobiT, <strong>soxumis</strong><br />

okrugis mosaxleobas unda mieces ufleba TviTon gadawyvitos kavkasiis<br />

qveynebs Soris Tavisi mdgomareobis sakiTxi”. 1<br />

1918w. ivnisSi afxazma bolSevikebma miiRes ra seriozuli daxmareba,<br />

rogorc cocxali ZaliT, aseve samxedro aRWurvilobiT tuafse-maikopidan,<br />

gagra-gudauTis monakveTSi Tavi mouyares seriozul Zalebs<br />

da daiwyes soxumze Sturmis mzadeba. menSevikuri gazeTi “Борьба”<br />

werda: «В отряде, действующем против Сухуми, обнаружены большевики<br />

из Кубанской области». 2 magram 19 ivniss afxazeTSi sdr-is<br />

mTavrobam damatebiTi Zalebi gadmosxa gen. g. mazniaSvilis da polk.<br />

Tuxarelis meTaurobiT. g. mazniaSvils Sexvdnen v. juReli da `afxazTa<br />

saxalxo sabWos~ wevrebi. maT moaxsenes g. mazniaSvils, rom<br />

“bolSevikebma afxazi n. lakobas meTaurobiT isev aiRes gudauTa, gaanadgures<br />

erovnuli gvardiis mowinave nawilebi da miemarTebian <strong>soxumis</strong>ken”.<br />

3 imave dRes gen. mazniaSvilis gankargulebaSi Camovida sami gamanadgurebeli<br />

da satransporto gemi “mixaili”. 4<br />

sdr-is mTavrobam, `afxazTa saxalxo sabWos~ daJinebuli moTxovnis<br />

safuZvelze, jer kidev 1918w. 11 ivniss dadebul xelSekruleba-<br />

Si Seitana damatebiT meeqvse muxli, romelic iTvaliswinebda afxazeTSi<br />

SeiaraRebuli Zalebis gagzavnas revoluciuri moZraobis Casax-<br />

Sobad. gen. mazniaSvili daniSnul iqna afxazeTis general-gubernatorad<br />

5 . afxazi bolSevikebisgan gansxvavebiT, afxazi Tavadaznauroba, inteligencia<br />

sruli gagebiT ekideboda sdr-is mTavrobis politikas,<br />

mimarTuls bolSevikuri safrTxis winaaRmdeg. ase mag., gaz. „Борьба“,<br />

afxazi Tavadaznauri moxaliseebis Sesaxeb werda, rom isini «рвались<br />

1 z. avaliSvili. saqarTvelos damoukidebloba 1918-1921 wlebis saerTa-<br />

Soriso politikaSi, t. I, Tb., 1990, gv. 89.<br />

2 gaz. „Борьба“, 20 ivnisi, 1918w. №97; А. Ментешашвили. Исторические.., gv. 24-<br />

25; Г. Дзидзания. Очерки истории Абхазии (1910-1921). Тб., 1963, gv. 185.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 60.<br />

4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 62.<br />

5 gaz. „Борьба“, 10 ivlisi, 1918w., #113.<br />

246


в бой, чтобы расправиться с крестьянами». 1 afxazur cxenosanTa aseulis<br />

praporSiki Tavadi marSania «за отличие против большевиков» dajildoebul<br />

iqna me-4 xarisxis wm. Ggiorgis jvriT. 2 social-demokratiuli<br />

partiis organo gaz. “Борьба” ityobineboda, rom afxazi Tavadaznaurobis<br />

loialuroba saqarTvelos demokratiuli respublikis<br />

xelisuflebisadmi warmoaCenda gen. mazniaSvilis razmSi mowyalebis<br />

daTa simravles _ «множество дочерей абхазских дворянских и княжеских<br />

домов». 3<br />

16 ivniss samegreloSi g. mazniaSvils eaxlnen `afxazTa saxalxo<br />

sabWos~ delegatebi da moaxsenes, rom bolSevikebi kvlav SeiWrnen<br />

afxazeTSi. delegatebi daxmarebas iTxovdnen. mazniaSvilma delegatebi<br />

tfilisSi gaagzavna mTavrobasTan Sesaxvedrad. 18 ivniss sdr-is samxedro<br />

ministrma g. lorTqifaniZem depeSiT auwya g. mazniaSvils, rom<br />

is iniSneboda afxazeTis general-gubernatorad da Savi zRvis napirebis<br />

jarebis ufrosad 4 . g. mazniaSvili qveiTi jaris sami aseuliT,<br />

oTxi tyviamfrqveviTa da erTi batareiT gaemgzavra <strong>soxumis</strong>ken. Gg. mazniaSvilma<br />

gemebSi razmis Casxmas ar moucada da imave dRes kater<br />

“Caika”-Ti wavida soxumSi, Tan axldnen: ufrosi polkovniki Tuxareli<br />

da ori adiutanti. 19 ivniss, gamTeniisas, g. mazniaSvili Cavida q.<br />

soxumSi. navsadgurSi mas daxvdnen isidore ramiSvili da `afxazTa<br />

saxalxo sabWos~ zogierTi wevri. maT moaxsenes g. mazniaSvils, rom<br />

bolSevikebma afxazi n. lakobas meTaurobiT kvlav aiRes gudauTa,<br />

amoxoces gvardiis mowinave razmi da miiweven <strong>soxumis</strong>ken. amJamad<br />

bolSevikebi axal aTonTan gamagrebuliyvnen. q. soxums icavda <strong>soxumis</strong><br />

garnizonis ufrosi amx. tumarkini, romelic realurad ver erkveoda<br />

saqmis viTarebaSi. ar iyo disciplina. g mazniaSvilma gaaTavisufla<br />

tumarkini dakavebuli Tanamdebobidan da <strong>soxumis</strong> garnizonis ufrosoba<br />

Tavad Caibara. imave dRes soxumSi Cavida mesame legionis sami aseuli<br />

da s. kargareTelis batarea, romelic dauyonebliv gagzavnil<br />

iqna axali aTonis mimarTulebiT 5 .<br />

g. mazniaSvili, rogorc niWieri da gamocdili samxedro piri,<br />

ar ereoda afxazeTis politikur da administraciul cxovrebaSi da,<br />

Sesabamisad, mTel Tavis energias da Zalisxmevas samxedro saqmes axmarda.<br />

amasTan erTad, g. mazniaSvils, rogorc moazrovne pirovnebasa<br />

1 gaz. `Борьба~, 10 ivlisi, 1918.<br />

2 Центральный государственный архив Абхазии (ЦГАА), fondi 339, saqme 2, gv. 30.<br />

3 gaz. `Борьба~, 9 ivlisi, 1918, #112.<br />

4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 59.<br />

5 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 59-62.<br />

247


da qarTvel patriots, kargad esmoda, rom afxazeTis momavali, misi<br />

yofna saqarTvelos SemadgenlobaSi mniSvnelovanwilad damokidebuli<br />

iyo afxazeTSi mcxovrebi qarTvelebis da afxazebis keTilmosurne<br />

urTierTobaze, urTierTndobis da urTierTpativiscemis principebze.<br />

aqedan gamomdinare, g. mazniaSvilma oficialurad mimarTa `afxazTa<br />

saxalxo sabWos~, raTa `moexdinaT saCqarod mobilizacia afxazebs<br />

Soris da amgvarad CaeyaraT safuZveli afxazeTis teritoriuli jarisTvis,<br />

romelic maT gamoadgebodaT, rodesac qarTuli jarebi ukan,<br />

tfilisSi dabrundebodnen”. 1<br />

afxazi separatistebi amtkiceben, rom sdr-is mTavrobam moaxdina<br />

afxazeTis okupacia da aneqsia, rom sajarod ilaxeboda afxazi xalxis<br />

erovnuli Tavmoyvareoba da erovnul-saxelmwifoebrivi interesebi<br />

2 . maT gverds ubamen, samwuxarod, qarTveli fsevdodemokratebic. 3<br />

saqme ki piriqiT iyo. g. mazniaSvils surda, rom afxazeTSi mcxovrebi<br />

afxazi da qarTveli meomrebisgan Seeqmna afxazeTis sajaro formireba,<br />

SeiaraRebuli Tanamedrove samxedro aRWurvilobiT, raTa adgilobriv<br />

mkvidrT aucileblobis SemTxvevaSi, Tavad daecvaT rogorc<br />

afxazeTis avtonomiis, aseve saqarTvelos sazRvari ruseTTan.<br />

`afxazTa saxalxo sabWo~ didi gagebiT moekida g. mazniaSvilis<br />

winadadebas da ori dRis Semdeg danayofs Seemata 300 cxenosani<br />

afxazi, romelnic dauyonebliv wargzavnes poziciebze. amasTan erTad,<br />

axal aTonSic daiZaba mdgomareoba. Ggen. mazniaSvili Tvlida, rom<br />

ajanyebulebi, gudauTis dakavebis Semdeg, Tavisuflad SeZlebdnen men-<br />

Sevikuri gvardiis mcirericxovani razmis ganadgurebas da <strong>soxumis</strong><br />

aRebas. magram bolSevikebi gaCerdnen axal aTonTan da ar amJRavnebdnen<br />

aranair aqtiurobas. bolSevikebis pasiuroba ganpirobebuli iyo<br />

ori faqtoriT: pirveli _ mowinaaRmdegeni (e.i. bolSevikebi) sustebi<br />

iyvnen, anu ar iyvnen darwmunebulni sakuTar SesaZleblobebSi, meore<br />

_ elodebodnen rezervs, ZiriTadad Crd. Kkavkasiidan. Ggen. mazniaSvilma<br />

isargebla mdgomareobiT da dauyonebliv Seudga Tavisi razmis<br />

Sevsebas da gafarToebas 4 .<br />

axal aTonTan gen. mazniaSvilis razmebi waawydnen Zlier winaaRmdegobas.<br />

am monakveTze bolSevikebis sabrZolo moqmedebas xelmZRvanelobda<br />

artileristi i. antonovi. Seupovari samxedro Setakebebi g.<br />

mazniaSvilis razmebsa da bolSevikebs Soris axali aTonis monakveTze<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 63.<br />

2 С. Лакоба. Абхазия после двух империи XX-XXI вв. М., 2004, gv. 57.<br />

3 Аспекты грузино-абхазского конфликта.., Т. IV, Ирвайн, 2000, gv. 46.<br />

4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 62-63.<br />

248


mimdinareobda 19-22 ivniss. bolSevikebis mxridan gansakuTrebiT gamoiCina<br />

Tavi soWis wiTelgvardielTa razmma. gaafTrebuli brZolebis<br />

Semdeg bolSevikTa razmebi (n. lakobas meTaurobiT) iZulebulni gaxdnen<br />

daetovebinaT axali aToni da gudauTisken daexiaT. 1918w. 22 ivniss<br />

saRamos 7 saaTze menSevikebis mowinave razmebi Sevidnen gudau-<br />

TaSi. 25 ivniss menSevikebis jari miadga md. bzifs. bolSevikebs, romelTac<br />

xelmZRvanelobda i. antonovi, miuvidaT daxmareba soWidan. sami<br />

dRis gaafrTebuli brZolebis Semdeg menSevikebma SesZles md. bzifis<br />

gadalaxva sof. kaldaxvarasTan da 28 ivniss Sevidnen q. gagraSi 1 .<br />

sdr-is regularul jarebs zRvidan daxmarebas uwevdnen gamanadgurebelni<br />

da satransporto gemi “mixeili”. 2 amiT dasrulda afxazeTis<br />

gawmenda bolSevikebisgan 3 .<br />

bolSevikebis afxazeTidan gandevnis Semdeg sdr-is mTavrobis winaSe<br />

dadga sakiTxi garkveuli buferuli zonis Seqmnis aucileblobis<br />

Sesaxeb md. fsous Crd.-dasavleTis mimarTulebiT (soWi-tuafses monakveTi),<br />

bolSevikTa mxridan mosalodneli axali Tavdasxmis SeCereba-likvidaciis<br />

mizniT. soWis olqi imxanad bolSevikebis xelSi iyo<br />

da, Sesabamisad, iqmneboda permanentuli Tavdasxmebis saSiSroeba. aqedan<br />

gamomdinare, sdr-is mTavrobam miiRo politikurad swori, adeqvaturi<br />

gadawyvetileba soWis olqis dakavebasTan dakavSirebiT. sdr-is<br />

mTavrobas kargad esmoda, rom soWis da tuafses olqebis dakaveba Seuqmnida<br />

mTel rig problemebs, erTi mxriv, bolSevikebTan, meore<br />

mxriv _ “moxaliseebTan” (romelic TandaTanobiT moiwevda samxreT<br />

kavkasiisken) da “mokavSireebTan”, romlebic ormagi standartis politikas<br />

atarebdnen kavkasiaSi. saWiro iyo kuluaruli diplomatiis<br />

warmarTva filigranuli ostatobiT, bolSevik _ “moxaliseTa armias-<br />

Tan” urTierTobaSi bewvis xidze siaruli, rac miscemda sdr-is mTavrobas<br />

soWis daWeris da, rac mTavaria, sabolood sdr-is sazRvrebSi<br />

misi SenarCunebis SesaZleblobas. qarTulma diplomatiam, 1918w. 25<br />

seqtembris ekaterinodaris Sexvedraze, e. gegeWkoris meTaurobiT am<br />

istoriul misias brwyinvaled gaarTva Tavi.<br />

magram soWis da tuafses olqebis dakavebisTvis ar kmaroda<br />

mxolod sdr-is mTavrobis argumentirebuli istoriul-politikuri<br />

interesebi, saWiro iyo ufro seriozuli, politikurad misaRebi sababi,<br />

Tanac gamomdinare saqarTvelos Zlieri mokavSiris interesebidan.<br />

aseTi sababic gamoiZebna. Ggermaniis imperiis warmomadgenels kav-<br />

1 gaz. `Борьба~, 9 ivlisi, 1918, #112.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 63.<br />

3 А. Ментешашвили. Исторические.., gv. 24-25.<br />

249


kasiaSi oto fon kress uxerxulad miaCnda soWis da tuafses olqebis<br />

daWera sdr-is jarebis mier. Sesabamisad, germanuli mxaris miTi-<br />

TebiT “dainteresebul pirad” am saqmeSi unda warmoCeniliyo `afxaz-<br />

Ta saxalxo sabWo~, romelic valdebuli iyo daesabuTebina sdr-is<br />

mTavrobis mier soWis da tuafses olqebis dakavebis motivacia<br />

«...историческими правами абхазского народа». 1 am faqts adasturebs<br />

gen. mazniaSvilis mogonebac: “...afxazTa erovnuli sabWos zogierTi<br />

wevri marwmunebda, rom afxazeTs ekuTvnoda aramc Tu soWi, aramed<br />

afxazeTis sazRvrebi UuZveles droSi anapamdec midioda.” 2<br />

amasTan erTad, 1918w. 24 ivniss `afxazTa saxalxo sabWom~ Tavis<br />

sxdomaze, sadac soWis da tuafses olqebis dakaveba motivirebuli<br />

iyo «...историческими правами абхазского народа», miiRo sxva dadgenilebac:<br />

«Абхазский Национальный Совет, обсудив политический момент<br />

и учитывая, во-первых, то, что большевитская анархия, которая раздирает<br />

Абхазию уже в течение трех месяцев, питается главным образом Сочинским<br />

и Туапсинским округами и во-вторых, учитывая также то обстоятельство,<br />

что большевитское настроение создалось и поддерживается на почве<br />

продовольственных затруднений, возникающих с момента занятия<br />

порта Туапсе большевиками, прекратившими сообщение с Северным Кавказом<br />

и задерживающими продовольственные грузы, идущие с Северного<br />

Кавказа для Черноморского побережья Абхазии и Грузии, постановил:<br />

для водворения прочного порядка в Абхазии и разрешения продовольственного<br />

кризиса как в Абхазии, так и в Грузии признать необходимым<br />

занятие Сочинского и Туапсинского округов с портом Туапсе.<br />

О настоящем постановлении довести до сведения Правительства<br />

Грузинской Демократической Республики и командующего отрядом<br />

генерал-майора Мазниева». dadgenilebas xels awers `afxazTa saxalxo<br />

sabWos~ Tavmjdomare v. ServaSiZe 3 .<br />

1918w. 25 seqtembers soWis da tuafses aRebis Semdeg q. ekaterinodarSi<br />

Catarebul Sekrebaze sdr-is mTavrobis da “moxaliseTa<br />

armiis” warmomadgenlebs Soris, e. gegeWkorma mkafiod Camoayaliba is<br />

motivacia, rac gaxda soWis da tuafses olqebis dakavebis da SemdgomSi<br />

sdr-is sazRvrebSi maTi moqcevis sababi:<br />

pirveli _ ulmobeli brZola bolSevizmis, rogorc antisaxelmwifoebrivi<br />

moZraobis winaaRmdeg, romelic emuqreboda qarTuli sa-<br />

1 Г. А. Дзидзария. Очерки истории Абхазии.., gv. 190.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 64.<br />

3 ЦГАА, fondi _ 39, aRwera 1, saqme 6, gv. 1-2; ix. Д. Гамахария, Б. Гогия. Абхазия<br />

– историческая область Грузии. Тб., 1997, gv. 415.<br />

250


xelmwifos mTlianobas da arsebobasac ki;<br />

meore _ samoqalaqo omi ruseTSi, sadac dapirispirebul ZalTa<br />

(bolSevikebi-TeTrgvardielebi) permanentuli warmatebebi saomari moqmedebis<br />

frontze, radikalurad cvlida ZalTa balanss samxreT kavkasiaSi da,<br />

Sesabamisad, safrTxis winaSe ayenebda qarTuli saxelmwifos arsebobas;<br />

mesame _ yubanis radis moTxovnis safuZvelze sdr-is mTavrobis<br />

mier yubanis mosaxleobis dacva bolSevikuri agresiisagan;<br />

meoTxe _ soWis qarTuli mosaxleobis (22 %) fizikuri usafr-<br />

Txoebis dacva. tuafseSi ganviTarebuli movlenebis xelze daxveva,<br />

rodesac “moxaliseTa armiis” daJinebuli moTxovnis safuZvelze qar-<br />

Tuli jaris mier tuafses datovebam, Zalian daazarala adgilobrivi<br />

qarTuli mosaxleoba;<br />

mexuTe _ Tu “moxaliseTa armias” “omis uflebiT” (gen. denikinis<br />

fraza) ekava stavropolis gubernia da yubani, imave logikiT, ratom<br />

ar SeeZlo sdr-is mTavrobas “omis uflebiT” daekavebina soWis<br />

da tuafses olqebi!<br />

meeqvse _ sanam “moxaliseTa armia” soWis qarTvelobis srul<br />

dacvas realurad ver uzrunvelyofda, anu sdr-is mTavrobas qarTvelTa<br />

usafrTxoebis dacvis garantiebs ar miscemda _ saqarTvelos xelisufleba<br />

soWis olqs droebiT tovebda sdr-is sazRvrebSi.<br />

meSvide _ sanam ruseTSi ar Sedgeboda damfuZnebeli kreba, romelsac<br />

eqneboda ufleba, elaparaka mTeli ruseTis saxeliT, soWis<br />

olqi droebiT rCeboda sdr-is sazRvrebSi;<br />

merve _ sdr-is mTavrobis gancxadebiT “moxaliseTa armia” iyo<br />

droebiTi, kerZo organizacia da ara sazogado-saxelmwifoebrivi organizacia.<br />

aqedan gamomdinare, soWis sakiTxi unda gadawyvetiliyo<br />

ufro kompetentur krebaze (damfuZnebeli kreba);<br />

mecxre _ sdr-is mTavrobis gancxadebiT soWis olqis yvela demokratiuli<br />

organizacia da partia TavianTi dadgenilebiT moiTxovdnen<br />

soWis olqis droebiT datovebas sdr-is sazRvrebSi;<br />

meaTe _ sdr-is mTavrobis TvalsazrisiT, im didi amocanis fonze,<br />

romelic idga “moxaliseTa armiis” winaSe (moskovis aReba, rac<br />

bolSevikuri xelisuflebis damarcxebis tolfasi qmedeba iqneboda),<br />

soWis sakiTxi umniSvnelod Canda. “moxaliseTa armiis” strategiul<br />

interess warmoadgenda is, rom samxreT kavkasiaSi saqarTvelos saxiT<br />

yoloda geopolitikuri partniori, ris safuZvelze “moxaliseTa armiis”<br />

samxreTuli fari daculi iqneboda bolSevikuri agresiisgan,<br />

rac miscemda “moxaliseTa armias” saSualebas, mTeli Tavisi energia<br />

da Zalisxmeva miemarTa moskovis winaaRmdeg, sadac Tavmoyrili iyo<br />

251


olSevikTa mTavari Zalebi 1 .<br />

e. gegeWkorma, rogorc rusuli erovnuli xasiaTis kargma mcodnem<br />

da egreTwodebul “rusul ideaSi” brwyinvaled Caxedulma politikosma,<br />

mSvenivrad icoda, Tu ras moaswavebda rus “derJimordebTan”<br />

teritoriul sakiTxebze dava. Sesabamisad, man filigranuli ostatobiT<br />

ramdenime kargad gaazrebuli, maprovocirebeli fraza Semoagdo<br />

diskusiis procesSi, ramac sakmaod daabnia “moxaliseTa” warmomadgenlebi<br />

da, garkveuli TvalsazrisiT, bundovani elferic mianiWa paeqrobis<br />

xasiaTs:<br />

1. “soWis olqis droebiTi daWera”;<br />

2. `moxaliseTa armia” aris droebiTi, kerZo organizacia da<br />

ara sazogado-saxelmwifoebrivi organizacia. es faqti Sesabamisad<br />

iTxovda mTeli ruseTis masStabiT damfuZnebeli<br />

krebis mowvevas da am krebaze soWis sakiTxis gadawyvetas;<br />

3. Tu uaxloes xanebSi aRsdgeboda axali ruseTi, raSic<br />

sdr-is mTavrobis warmomadgenlebs eWvi ar eparebodaT<br />

(!), maSin saqarTvelos mxare dasvamda ara marto soWis<br />

olqis dabrunebis sakiTxs, aramed ufro did sakiTxebsac<br />

(), risTvisac “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobas angariSi<br />

unda gaewia...<br />

fraza “soWis olqis droebiTi daWera”, rasac wonasworobidan<br />

gamohyavda “moxaliseTa” warmomadgenlebi, e. gegeWkoris mier agebuli<br />

iyo kargad gaazrebuli da “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobisaTvis<br />

met-naklebad misaReb debulebebze:<br />

jer erTi, qarTuli mxaris TvalsazrisiT, sdr-is jarebis winsvlas<br />

SavizRvispireTSi ar hqonda “dapyrobiTi”() miznebi. es ZiriTadad<br />

xdeboda “...yubanis warmomadgenlebis TxovniT, bolSevikebisgan Tavdacvis<br />

mizniT”. 2 meore mxriv, sdr-is mTavrobis “Savi zRvis napirebze<br />

moqmedebisa da win wawevisa aris brZola bolSevikebTan”. 3 amas adasturebs<br />

agreTve gen. koniaSvilis ganmartebiTi werili, sadac is moaxsenebda<br />

1919w. 11 Tebervals, rom «Моим правительством я был в августе<br />

1918 года прислан в сочинский округ для борьбы против большевизма».<br />

4 e. gegeWkorma Tavisi damokidebuleba bolSevizmTan denikin-aleqseevTan<br />

kamaTisas mkafiod gamoxata: “..saqarTvelos sazRvrebSi brZo-<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 79-113; Документы и материалы по внешней политике<br />

Закавказья и Грузии. Тб., 1990, gv. 391-414.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 90.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 95.<br />

4 Г. Дзидзария. Очерки истории Абхазии.., gv. 190.<br />

252


la bolSevikebTan ulmobelia. Cven yvela saSualebiT, rac xelTa<br />

gvaqvs, vspobT bolSevizms, rogorc antisaxelmwifoebriv moZraobas,<br />

romelic emuqreba Cveni saxelmwifos mTlianobas.” 1<br />

gen. denikins, rogorc samxedro strategiasa da diplomatiaSi<br />

gamowrTobil pirovnebas, eWvi Sehqonda e. gegeWkoris gulwrfeloba-<br />

Si da moiTxovda ufro seriozul argumentebs sdr-is mTavrobis mxridan<br />

bolSevizmis winaaRmdeg brZolis egidiT “soWis droebiT daWerasTan<br />

dakavSirebiT”. Tavis mxriv, denikins mohyavda Tavisi arcTu<br />

ususuri argumentebi: I. Tu sdr-is mTavrobis mier soWis daWera aixsneba<br />

bolSevizmis safrTxiT “...Cven (e.i. moxaliseebi _ xazi Cvenia)<br />

daviWerT mas Cveni jarebiT da davicavT maT~; 2 II. xolo Tu moxaliseebma<br />

ver moaxerxes soWis dacva bolSevikebisgan, maSin moxaliseebma<br />

“....SeiZleba sTxovon daxmareba TviT saqarTvelos”. 3<br />

e. gegeWkorma diplomatiurad aarida Tavi denikinTan paeqrobas<br />

da diskusia sxva mimarTulebiT waiyvana. e. gegeWkorma denikinis arguments,<br />

erTi mxriv, daupirispira tuafses precedenti. saqme is iyo,<br />

rom “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobam nebsiT Tu uneblieT SecdomaSi<br />

Seiyvana g. mazniaSvili da am ukanasknelma sdr-is jarebs saswrafod<br />

daatovebina tuafse. gen. a. denikini cruobs, rodesac wers<br />

Tavis memuarebSi: «таманская группа большевиков, отступая от Новороссийска<br />

на юг, опрокинула отряд Мазниева». 4 Ge. mazniaSvili igonebs:<br />

“moxaliseTa armiis” jarebma, romlebmac gandevnes bolSevikebi novorosiskidan,<br />

ar macnobes bolSevikebis ramodena ricxvi modioda tuafseze,<br />

macnobes mxolod, rom modian damarcxebuli urdoebi, amitomac<br />

damSvidebuli viyavi da mTavari Cemi Zalebi sxva frontze davagrove.<br />

mis gamo me momixda gamklaveba 10000 jariskacebTan ori aseuliTa<br />

da adgilobrivi mcxovrebTagan Semdgari moxaliseTa erTi razmiT.”<br />

5 gen. mazniaSvilis motivirebuli argumentis gaTvaliswinebiT e.<br />

gegeWkori askvnida, rom amis gamo ver moxerxda “...Tavidan acilebuli<br />

yofiliyo is samwuxaro ambebi, romelic moxda tuafseSi, sadac metad<br />

dazaraldnen iq darCenili qarTvelebi”. 6 meore mxriv, e. gegeWkors,<br />

rogorc rusul sinamdvileSi kargad Caxedul politikoss,<br />

arc bolSevikebis sjeroda da arc moxaliseebisa, radgan bunebiTa da<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 100.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 102.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 102.<br />

4 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II. Минск, 2002, gv. 399.<br />

5 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 90.<br />

6 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 96.<br />

253


suliT isini erTi medlis or mxares warmoadgendnen _ rusuli imperializmis<br />

nairsaxeobas. Sesabamisad, e. gegeWkori diplomatiuri Tama-<br />

Sis wess misdevda, anu dro gahyavda. am situaciaSi misTvis mTavari<br />

iyo soWis olqis de-faqto SenarCuneba sdr-is sazRvrebSi. e. gegeWkori<br />

xedavda, rom ruseTSi orxelisuflianoba didxans ar gagrZeldeboda,<br />

Sesabamisad, gamarjvebul mxaresTan sdr-is mTavroba ufro<br />

welgamarTuli isaubrebda saqarTvelos damoukideblobisa da teritoriuli<br />

mTlianobis dacvis Sesaxeb.<br />

amrigad, soWis olqis droebiTi daWeris sababad sdr-is mTavrobam<br />

gamoacxada brZola bolSevizmis winaaRmdeg, romelic Tavisi arsiT<br />

misaRebi unda yofiliyo “moxaliseebisaTvis”, rameTu bolSevikebi<br />

“moxaliseTa armiis” damarcxebas da maT fizikur ganadgurebas isaxavdnen<br />

miznad. Sesabamisad _ brZola SavizRvispireTSi bolSevizmis winaaRmdeg<br />

aerTianebda menSevikebsac da “moxaliseTa armiasac”. es maT<br />

saerTo interesebSi Sedioda. meore _ 1918w. 14 ivniss g. mazniaSvilis<br />

mier tuafses aRebis Semdeg SavizRvispireTSi “moxaliseTa armiis”<br />

jarebis WaWanebac ar iyo, mxolod 21 ivniss, rodesac “moxalise-<br />

Ta armiam” daiWira ekaterinodari, misi arseboba gaxda cnobili gen.<br />

mazniaSvilisaTvis. `amasTan, _ wers g. mazniaSvili, _ miviRe werili<br />

yubanis radis warmomadgenlisagan, sadac mTxovda wavxmarebodi maT.<br />

am mizniT waviwie beloreCenskisaken da yubanis mTavrobis warmomadgenlis<br />

TxovniT daviWire xodiuenski”. 1 amasTan erTad, g. mazniaSvilma<br />

bolSevikebisagan devnili kazaki ojaxebi Seifara, romelnic qluxoris<br />

uReltexiliT Camovidnen da Sesaferisi saarsebo pirobebi Seuqmna<br />

maT. g. mazniaSvili wers: “swored am xanebSi soWSi movida yubanis<br />

radis wevri, vinme lapini da gamogvicxada me da gizo anjafariZes,<br />

rom yubanis rada madlobas gvixdis kazak ltolvilebis mfarvelobisaTvis,<br />

da rom yubanis mTavroba mzad aris mogvyidos Cven sakmao puri,<br />

Tu saqarTvelo mieSveleba maT da daxmarebas gauwevs tuafsesa<br />

da maikopis daWeraSi”. 2 lapini irwmuneboda, rom maikopis rkinigzis<br />

sadgurze dagrovilia didi maragi xorblisa, xolo navTi dagrovilia<br />

imdeni daRestnis stanciebTan, rom didxans eyofoda mTel saqar-<br />

Tvelos. lapinis daJinebuli darwmunebiT, xorblisa da navTis “..gamosazidad<br />

saWiro iyo tuafse-maikopis rkinigzis daWera”. 3 gen. mazniaSvili<br />

denikinTan kamaTisas mkafiod afiqsirebda Tavis pozicias sdris<br />

jarebis winsvlis mizezebTan dakavSirebiT SavizRvispireTSi:<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 89.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 68-69.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 69.<br />

254


“...amas Cavdiodi yubanis warmomadgenlis TxovniT, bolSevikebisagan<br />

Tavdacvis mizniT”. 1<br />

amrigad, “soWis olqis droebiT daWeris” meore sababad sdr-is<br />

mTavrobam gamoacxada yubanis radis interesebis Sesabamisad yubanis<br />

mosaxleobis dacva bolSevikuri agresiisagan, rac bunebrivia, emTxveoda<br />

aseve moxaliseebis interesebsac. da es gasagebic iyo _ puriT da<br />

navTobiT mdidari yubani iyo “moxaliseTa armiis” mTavari mommaragebeli,<br />

dasayrdeni bolSevikebTan brZolis saqmeSi. samoqalaqo omis pirobebSi<br />

bolSevikebis da “moxaliseTa armiis” mZarcvelurma da ampartavnulma<br />

damokidebulebam soWis olqis mosaxleobisadmi, aiZula so-<br />

Wis rusulenovani mosaxleoba daxmarebis mzera miepyro sdr-is mTavrobisadmi.<br />

1918w. 18 seqtembers q. soWSi Catarda socialistur partiaTa<br />

sabWos kreba, romelmac ganixila mxolod erTi sakiTxi _ so-<br />

Wis olqis Sesaxeb. krebam Seafasa mimdinare politikuri viTareba<br />

ruseTSi da gaakeTa Sesabamisi daskvna:<br />

1. ruseTis saxelmwifos gaerTianebis dro saerTo-saxalxo<br />

damfuZnebluri yrilobis safuZvelze jer ar damdgara;<br />

2. qveynis demokratiuli Zalebi imyofebian ormxrivi brZolis<br />

frontze: erTi mxriv, bolSevizmis da, meores mxriv,<br />

_ “moxaliseTa armiis” brboebis winaaRmdeg, romelnic<br />

gamsWvalulni arian monarqizmis restavraciis ideebiT;<br />

3. mTeli yofili imperiis farglebSi saqarTvelos respublikaa<br />

erTaderTi qveyana, sadac ara marto gaimarjva demokratiam,<br />

aramed is ZiriTad kanonebSi aris ganmtkicebuli;<br />

4. miuxedavad imisa, rom soWis olqi ekonomikurad miiswrafvis<br />

yubanis olqisken, magram am etapze yubanTan Seer-<br />

Teba gaafarToebda “moxaliseTa armiis” samxedro diqtaturis<br />

gavrcelebis areals, rac ewinaaRmdegeba demokratiis<br />

da saerTo-saxalxo mmarTvelobis ideas, meores mxriv,<br />

soWis mxaris mosaxleobas waarTmevda demokratiis<br />

yvela im monapovars, rac maT sWirdebodaT miwis reformis<br />

da demokratiuli arCevnebis CatarebisTvis. aqedan gamomdinare,<br />

qalaq soWis socialisturi partiebis sabWom<br />

erTxmad miiRo rezolucia: 1) soWis mosaxleoba Tvlis,<br />

rom mxaris demokratiulad ganviTareba, miwis reformebis<br />

Catareba da TviTmmarTvelobis demokratiuli formebis<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 90.<br />

255


SemoReba «Возможны лишь при условии присоединения округа<br />

к Грузинской Демократической Республике»; 1 2) aqedan<br />

gamomdinare, sabWo calsaxad gamoTqvams survils, rom<br />

«Грузинское Правительство немедленно особым декретом<br />

оформило временно присоединение Сочинского округа<br />

к Республике». 2<br />

1918w. 18 saqtembers socialist-revolucionerTa soWis organizaciam<br />

miiRo rezolucia: `iTvaliswinebs ra yofil imperiaSi mimdinare<br />

politikur procesebs da miaCnia ra saqarTvelo erTaderT qveynad<br />

yofili ruseTis imperiaSi, sadac demokratiuli idealebi ganmtkicebuli<br />

iyo respublikis ZiriTadi kanonmdeblobiT _ «... сочинская<br />

организация партии социалист-революционеров высказывается за временное<br />

присоединение Сочинского округа к Грузинской Демократической<br />

Республике и постановляет – просит через ее представителей оформить<br />

это временное присоединение Сочинского округа к Грузинской<br />

Демократической Республике официальным актом». 3<br />

1920w. 20 seqtembers q. soWSi sdr-is mTavrobis warmomadgeneli<br />

e. gegeWkori da soWis olqis gubernatori gizo anjafariZe adgilobriv<br />

mosaxleobasa da politikuri partiebis warmomadgenlebs Sexvdnen.<br />

e. gegeWkori kmayofili darCa soWis mosaxleobis keTilganwyobiT<br />

sdr-is mTavrobis politikisadmi. “soWSi Cven movawyveT mitingebi, _<br />

werda saqarTvelos demokratiuli respublikis sagareo saqmeTa ministri<br />

e. gegeWkori, _ me moxseneba gavakeTe mimdinare momentis Sesaxeb,<br />

gavacani Cveni mdgomareoba. ilaparaka agreTve valiko juRelmac”.<br />

4 e. gegeWkoris gamosvlis Semdeg soWis moqalaqeebma miiRes rezolucia<br />

qalaq soWis saqarTvelosTan SeerTebis Sesaxeb. soWis mxaris<br />

mosaxleobas demokratiuli reformebis da miwis reformis gatareba<br />

SesaZleblad miaCnia «...лишь при условии присоединения округа<br />

к Грузинской Демократической Республике. На основании изложенного<br />

собрания граждане Сочи высказывают пожелание, чтобы Грузинское<br />

Правительство немедленно особым декретом оформило временное<br />

присоединение Сочинского округа к Республике». 5<br />

1918w. 1 dekembers Catarda soWis olqis glexTa yriloba, romelmac<br />

miiRo rezolucia, rom «временное присоединение округа к Грузии,<br />

основанное на резолюции сочинских социалистических партий и дру-<br />

1 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 389.<br />

2 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 389.<br />

3 Документы и материалы по внешней.., gv. 389-390, xazgasma Cvenia _ v.W.<br />

4 gaz. `erToba~, 1918w. 17 seqtemberi.<br />

5 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 390, xazgasma Cvenia _ v.W.<br />

256


гих демократических организаций является актом, отвечающим интересам<br />

трудовых масс и избавляющим от всех ужасов реакций». 1 sdr-is mTavrobis<br />

mier soWis dakavebas soWis olqis mosaxleobis moTxovnis safuZvelze<br />

adasturebs gen. a. denikinic. «Оккупация Сочинского округа произведена<br />

была грузинами также на основании просьб о помощи различных<br />

местных собраний и съездов, преимущественно социалистического<br />

состава...» 2<br />

yovelive amis fonze ki cilismwameblurad JRers gen. denikinis<br />

sityvebi: «...из Грузии хлынули к нам вместе с волною беженцев и волнующие<br />

вести о проявлениях грузинского шовинизма. Из Сочи ... шли<br />

мольбы об избавлении края от грузин». 3 an kidev: «Из...Сочинского округа<br />

шли горькие жалобы и постоянные просьбы об избавлении от грузин,<br />

обращаемые к Добровольческой армии, когда она приблизилась к Чёрному<br />

морю»... 4 sdr-is mTavrobis mier rusuli mosaxleobis Seviwroebaze<br />

a. denikinis sapirispiros gamoxatavda yubanis mTavrobis warmomadgeneli<br />

biCi, romelic «...утверждал, что кубанцы, возвращающиеся<br />

из Грузии, не жаловались на скверное к себе отношение». 5<br />

amrigad, qarTuli diplomatia SesaSuri ostatobiT iyenebda ruseTis<br />

samxreTSi Seqmnil antibolSevikur ganwyobilebebs, rasac erTvoda<br />

“moxaliseTa armiis” mier monarqizmis restavraciis propagandac,<br />

romelic aseve ukmayofilebas iwvevda yubanis da donis mosaxleobaSi<br />

da, Sesabamisad, filigranuli ostatobiT axerxebda soWis olqis<br />

de-faqto SenarCunebas sdr-is sazRvrebSi.<br />

tuafses incidenti, soWis qarTuli mosaxleobis (22%) usafr-<br />

Txoebis dacvasTan erTad, gamoyenebul iqna sdr-is mTavrobis mier<br />

erT-erT sababad _ soWis olqis droebiT “dasaWerad”. e. gegeWkori<br />

am qmedebas amarTlebda imiT, rom “moxaliseTa armias” yovelTvis ar<br />

SeeZlo droulad daecva eTnikuri umciresobani, gamomdinare im far-<br />

To da mniSvnelovani miznebidan, rasac isaxavda es organizacia _ ruseTis<br />

ganTavisufleba bolSevizmisgan. aqedan gamomdinare, rom soWis<br />

olqSi cxovrobs qarTvelebis 21 %, _ askvnida e. gegeWkori, _ “...sanam<br />

saqarTvelo ar miiRebs realur garantias, rom tuafses istoria<br />

ar ganmeordeba, mas ara aqvs arc moraluri, arc politikuri ufleba,<br />

dascalos soWis olqi”. 6<br />

1 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 414-415.<br />

2 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 81.<br />

3 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 399.<br />

4 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 82.<br />

5 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 401.<br />

6 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />

17. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

257


gen. aleqseevs aSkarad aRizianebda soWis olqis droebiT daWeris<br />

saqmeSi, sdr-is mTavrobis mxridan soWis qarTveli mosaxleobis<br />

22% motivaciis xSiri apelireba. “iq 22% qarTvelia _ askvnida e.<br />

gegeWkori, _ da rad iRebs Tavis Tavze “moxaliseTa armia” am olqebis<br />

dacvis uflebas da ar scnobs am uflebas saqarTvelosTvis”. 1 gen.<br />

aleqseevi sakmaod argumentirebul pasuxs aZlevda e. gegeWkors. jer<br />

erTi, qarTvel-rusTa procentuli Sefardeba 22%-78% aZlevs moxaliseebs<br />

imis iuridiul uflebas, Tavad daecvaT soWis mosaxleobis<br />

usafrTxoeba, xolo, meore mxriv, aleqseevi askvnida, rom Tu amas<br />

moxaliseebi “...ver movaxerxebT, maSin daxmarebisTvis mivmarTavT saqarTvelos”.<br />

2<br />

gen. aleqseevs mxars ubamda stepanovic. mas aSkarad aRizianebs e.<br />

gegeWkoris fraza “soWis olqis droebiTi daWeris Sesaxeb”. “ras<br />

niSnavs “droebiT viWerT”, _ kiTxulobs stepanovi, _ romel dromde<br />

sanam “moxaliseTa armia” saqarTvelos mcxovrebT dacvas realurad<br />

uzrunvelyofs, Tu sanam damfuZnebeli 3 kreba ar Sedgeba”. 4 stepanovis<br />

eWvi argumentirebuli iyo. faqtobrivad e. gegeWkorma fraziT<br />

“droebiT viWerT soWis olqs” CixSi Seiyvana moxaliseTa warmomadgenlebi.<br />

stepanovis ar iyos, marTlac da sanam “moxaliseTa armia”<br />

soWis olqSi mcxovreb qarTvelTa usafrTxoebas realurad uzrunvelyofda<br />

_ sdr-is mTavroba arc apirebda soWis olqis datovebas,<br />

xolo, aqedan gamomdinare, sanam ruseTSi samoqalaqo omi mZvinvarebda<br />

da samxedro warmatebebi xelidan xelSi gadadioda monacvleobiT _<br />

soWis olqSi mcxovreb qarTvelTa usafrTxoebis garantias realurad<br />

“moxaliseTa armiac” ver miscemda sdr-is mTavrobas. Sesabamisad, sdris<br />

mTavroba qarTvelTa usafrTxoebis dacvis mizniT _ soWis olqs<br />

iWerda droebiT da iqidan gasvlasac ar apirebda. da kidev, rodis<br />

Seikribeboda (an ki saerTod Seikribeboda!) damfuZnebeli kreba _<br />

RmerTma uwyoda. amis garantias aravin iZleoda. aqedan gamomdinare,<br />

soWis olqSi mcxovreb qarTvelTa usafrTxoebis mizniT _ soWis olqi<br />

droebiT rCeboda sdr-is sazRvrebis SemadgenlobaSi.<br />

e. gegeWkori kidev erT arguments iSveliebda, raTa gaemarTlebi-<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 110.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 110.<br />

3 damfuZnebeli kreba (ruseTis mosaxleobis warmomadgenlobiTi dawesebuleba)<br />

Catarda petrogradSi 1918w. 5 ianvars. is daupirispirda sruliad<br />

ruseTis sabWoebis centralur aRmasrulebel komitets (caki) da Sesabamisad<br />

garekil iqna v. i. leninis mier.<br />

4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 102.<br />

258


na soWis qarTvelTa usafrTxoebis dacvis egidiT sdr-is sazRvrebSi<br />

soWis olqis droebiT daWeris aucilebloba. e. gegeWkoris marTebuli<br />

poziciiT, “moxaliseTa armia” unda miiltvodes CrdiloeTisken<br />

(moskovi), sadac, ZiriTadad, Tavmoyrili iyo bolSevikTa mTavari Zalebi.<br />

bolSevizmis damarcxeba iyo ruseTisTvis yofna-aryofnis sakiTxi.<br />

Sesabamisad, “moxaliseTa armias” am saSviliSvilo saqmeSi win<br />

bevri saqme da didi samuSao elis. am situaciaSi ki soWis olqSi<br />

sdr-is mTavrobis jarebis yofna qarTvelTa usafrTxoebasac uzrunvelyofda<br />

da moxaliseTa interesebic daculi iqneboda ruseTis samxreTSi,<br />

anu sdr iq Seasrulebda moxaliseTa armiisTvis samxreTuli<br />

faris rols bolSevizmis winaaRmdeg. aqedan gamomdinare, e. gegeWkori<br />

askvnida, rom “..am raionSi Cveni droebiTi yofna, Cveni mcxovreblebis<br />

interesebis dasacavad TqvenSi (e.i. moxaliseebSi _ v.W.) davas ar unda<br />

iwvevdes da vfiqrob, rom Cven SegviZlia miviRoT formula: soWis<br />

olqi droebiT saqarTvelos rCeba”. 1 e. gegeWkoris argumenti Seuvali<br />

iyo. rodesac “moxaliseTa armia” CrdiloeTisken daZravda Tavis ZiriTad<br />

Zalebs, soWi daucveli darCeboda. Sesabamisad _ qarTvelTa<br />

interesebs iq aravin ar daicavda. e. gegeWkori principulad idga poziciebze:<br />

“soWis olqi droebiT saqarTveloSi rCeba.”<br />

amrigad, sanam “moxaliseTa armia” soWis qarTvelobis dacvas realurad<br />

ver uzrunvelyofda, anu sdr-is mTavrobas qarTvelTa usafrTxoebis<br />

dacvis garantiebs ar miscemda _ saqarTvelos xelisufleba<br />

soWis olqs droebiT tovebda sdr-is sazRvrebSi.<br />

e. gegeWkors politikuri alRo ar Ralatobda. is grZnobda,<br />

rom orxelisuflebianoba ruseTSi didxans ar gagrZeldeboda. 1918<br />

wlis gadasaxedidan, rasakvirvelia, Wirda imis ganWvreta, Tu vis sasargeblod<br />

dasruldeboda samoqalaqo omi. Sesabamisad, saWiro iyo<br />

or frontze TamaSi, radganac bolSevikTa sabWoebs, romlebic Zaladobis<br />

gziT movidnen xelisuflebaSi, ar aRiarebda ruseTis mosaxleobis<br />

didi nawili da saerTaSoriso Tanamegobroba. soWis olqis sdr<br />

sazRvrebSi droebiT moqcevis TvalsazrisiT, e. gegeWkorma `moxalise-<br />

Ta armiis” mTavarsardlobasTan paeqrobaSi Semoagdo kidev erTi maprovocirebeli<br />

argumenti: “moxaliseTa armia” aris droebiTi kerZo<br />

organizacia da ara sazogado-saxelmwifoebrivi organizacia”. 2 aqedan<br />

gamomdinare _ askvnida e. gegeWkori, _ krebas ar hqonda kompetencia<br />

ganexila soWis sakiTxi. “me ganvacxade, rom soWis olqi Cven gviWi-<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 101.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 107.<br />

259


avs droebiT, rom mis saboloo bedze laparaki gveqneba ufro kompetentur<br />

krebaze, radganac aq am krebaze, sruliad dauSvebelia erebis<br />

bed-iRblis gadawyveta, amisaTvis davaleba CvenTvis aravis moucia da<br />

ara gvaqvs amis ufleba”. 1<br />

e. gegeWkoris mxridan “moxaliseTa armiis” droebiT da kerZo organizaciad<br />

aRqmas ver eguebodnen gen. aleqseevi, stepanovi da, Sesabamisad,<br />

Tavis aRSfoTebas verc malavdnen. Ggen. aleqseevis replikas: “is<br />

(“moxaliseTa armia” _ v.W.) iqneba sazogado_saxelmwifoebrivi organizacia”,<br />

e. gegeWkorma mSvidad upasuxa: “maSin, rodesac es iqneba, maSin<br />

daviwyebT laparaks mravali sakiTxis Sesaxeb, romelTa gansaxilvelad,<br />

Cemi azriT, dRevandel krebas ara aqvs kompetencia”. 2 stepanovma mxari<br />

auba gen. aleqseevis aRSfoTebas “moxaliseTa armiis” droebiT da kerZo<br />

organizaciad gamocxadebis gamo: “...Cven aq ar SegviZlia vilaparakoT<br />

sazRvrebze, radgan Cven gvTvlian kerZo organizaciebis warmomadgenleblad,<br />

xolo am SemTxvevaSi ifuSeba mTeli danarCeni muSaoba”. 3<br />

e. gegeWkori, rasakvirvelia, kargad iyo informirebuli, rom dasavleTi<br />

bolSevizmis winaaRmdeg brZolaSi ZiriTadad eyrdnoboda<br />

`moxaliseTa armias” da, Sesabamisad, mas kerZo organizaciad ar aRiqvamda,<br />

magram, amasTan erTad, e. gegeWkorma icoda, rom inglisi orsaxovan<br />

politikas atarebda ruseTSi da, _ “moxaliseTa armiis” marcxis<br />

SemTxvevaSi ganapira mxareebis gamoyenebas Seecdeboda bolSevizmis<br />

winaaRmdeg. amitomac samomavlod soWis olqis de-faqtod Senar-<br />

Cuneba sdr-is sazRvrebSi _ ingliss vinicobaa dasWirdeboda, rogorc<br />

buferuli warmonaqmni bolSevizmis winaaRmdeg brZolaSi. e. gegeWkoris<br />

gaTvla swori aRmoCnda. denikinis marcxis Semdeg, inglisi Seecada<br />

_ ruseTis ganapira mxareebi gamoeyenebina bolSevizmis winaaRmdeg.<br />

am mimarTulebiT daigegma kidec RonisZiebani...<br />

“moxaliseTa armiis~ gamocxadeba droebiT da kerZo organizaciad<br />

iyo e. gegeWkoris mier kargad mofiqrebuli da SeniRbuli svla<br />

drois gawelvis TvalsazrisiT. erTi SexedviT _ e. gegeWkori droebiT<br />

inarCunebda soWis olqs sdr-is sazRvrebSi sruliad ruseTis<br />

damfuZnebeli krebis mowvevamde, sadac soWis sakiTxi “pozitiurad~<br />

gadawydeboda ruseTis sasargeblod, magram, meore mxriv, e. gegeWkori<br />

imasac Wvretda, aravin rom ar uwyoda, TuU rodis Seikribeboda (an<br />

saerTod Seikribeboda) damfuZnebeli kreba...<br />

amrigad, sdr-is mTavrobis gancxadebiT “moxaliseTa armia” iyo<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 106-107.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 107.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 109.<br />

260


droebiTi, kerZo organizacia da ara sazogado-saxelmwifoebrivi. aqedan<br />

gamomdinare, soWis sakiTxi unda gadawyvetiliyo kompetentur<br />

(e.i, sruliad ruseTis damfuZnebel) krebaze... manamde ki soWis olqi<br />

sdr-is sazRvrebSi rCeboda.<br />

kidev erTi argumenti sdr-is sazRvrebSi soWis olqis droebiT<br />

datovebaze. e. gegeWkoris azriT, im istoriuli amocanebis fonze,<br />

romelic idga “moxaliseTa armiis~ winaSe (moskovis aReba, rac bol-<br />

Sevikebis xelisuflebis damarcxebis tolfasi qmedeba iqneboda), so-<br />

Wis sakiTxi iseTi umniSvnelo Canda, rom “moxaliseTa armiis” warmomadgenlebs<br />

ekaterinodaris Sexvedraze ase mwvaved ar unda daeyenebinaT.<br />

e. gegeWkori marTali iyo. “moxaliseTa armiis~ umaRles sardlobas<br />

droebiT uari unda eTqva akviatebul idea-fiqsze «Единая и<br />

неделимая Россия» da mTeli Tavisi energia, Zalisxmeva saqarTvelos,<br />

azerbaijanis da CrdiloeT kavkasiis xalxebis winaaRmdeg ki ar unda<br />

waremarTa, aramed moskovisa, sadac Tavmoyrili iyo bolSevikTa mTavari<br />

Zalebi. bolSevikTa bunagis _ moskovis ganadgurebis Semdeg, e. gegeWkoris<br />

azriT, ruseT-saqarTvelos Soris arsebuli yvela mougvarebeli<br />

sakiTxis dadebiTad gadawyveta umtkivneulod SeiZleboda, maT<br />

Soris, soWis sakiTxisac. swored es hqonda mxedvelobaSi e. gegeWkors,<br />

rodesac mimarTavda “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobas:<br />

“...me vfiqrob, rom soWis olqis Cven mier daWera arafriT ewinaaRmdegeba<br />

Tqvens miznebsa da amocanebs. Tu marTla SemdegSi aRsdga axali<br />

ruseTi, raSic me eWvi ara maqvs, maSin Cvens win, SeiZleba daisvas<br />

sakiTxi ara marto soWis olqis dabrunebis Sesaxeb, aramed ufro didi<br />

sakiTxebi, da es Tqven angariSSi unda miiRoT~. 1<br />

zemoTqmulidan SeiZleba davaskvnaT:<br />

1. sdr-is mTavrobis mier soWis olqis daWera ar ewinaaRmdegeba<br />

“moxaliseTa armiis” miznebs da amocanebs. e. gegeWkors<br />

mxedvelobaSi hqonda is faqti, rom sdr-is mTavrobas<br />

da “moxaliseTa armias” hyavdaT saerTo mteri _ bol-<br />

Sevizmi. “moxaliseTa armiis” mier mTavari Zalebis CrdiloeTisken<br />

gadasrolis Semdeg samxreT kavkasia daculi<br />

iqneboda sdr-is Zalebis mier da, Sesabamisad, “moxalise-<br />

Ta armias” zurgSi mtris dartymis ar SeeSindeboda, anu,<br />

am SemTxvevaSi, saqarTvelo “moxaliseTa armiisTvis” iTamaSebda<br />

“samxreTuli faris~ rols;<br />

2. e. gegeWkors eimedeboda, rom aRsdgeboda axali, demokra-<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />

261


tiuli ruseTi, romelTanac SesaZlebeli iyo moZebniliyo<br />

kompromisuli forma yvela mtkivneuli problemis mosagvareblad,<br />

maT Soris, soWis sakiTxic;<br />

3. garkveuli TvalsazrisiT bundovani elferi dahkravs e.<br />

gegeWkoris sityvebs: “Cven win SeiZleba daisvas sakiTxi<br />

ara marto soWis olqis dabrunebis Sesaxeb, aramed ufro<br />

didi sakiTxebi, da es Tqven angariSSi unda miiRoT~. 1 romel<br />

did sakiTxebzea saubari, romelic anagariSSi unda<br />

mieRoT “moxaliseTa armiis” warmomadgenlebs ekaterinodaris<br />

Sexvedraze teritoriul pretenziebze ufro mniSvnelovani<br />

sakiTxebi ar damdgara dRis wesrigSi<br />

4. e. gegeWkors am TvalsazrisiT mxars ubams denikinis pozicia:<br />

“...saqarTvelos warmomadgenelni Tu uars ar ityvian<br />

soWis olqze, maSin, Cemi azriT, Cven unda SevwyvitoT yovelgvari<br />

laparaki da mivubrundeT im did samuSaos, romelic<br />

Cven mogvelis”. 2<br />

romel did samuSaoze iyo saubari, romelic Turme win eloda<br />

sdr-is mTavrobas da “moxaliseTa armias” samwuxarod, ekaterinodaris<br />

Sexvedra am SekiTxvebze mkafio pasuxebs ver iZleva. ekaterinodaris<br />

Sexvedraze rom mTavari sakiTxi iyo (yovel SemTxvevaSi, ase<br />

warmoCinda diskusiis dros) teritoriuli sakiTxi, aSkarad gamoikve-<br />

Ta gen. m. aleqseevis saboloo sityvaSi, romelic man gaakeTa ekaterinodaris<br />

krebis dasasruls: “...radganac mTavari sakiTxis (igulisxmeba<br />

soWis olqis sakiTxi _ v.W.) Sesaxeb ver gamovitaneT dadebiTi<br />

gadawyvetileba, sxdomas daxurulad vacxadeb”. 3 garkveuli TvalsazrisiT,<br />

dezorientirebuli Cans e. gegeWkoris gancxadebis Semdeg gen.<br />

lukomskic. mas ver gaurkvevia, “...soWi daikaves droebiT da daubruneben<br />

mas (e. i ruseTs _ v.W.) saqarTvelos danarCen organizmTan er-<br />

Tad, Tu sazogadod daabruneben.” 4<br />

ekaterinodaris Sexvedris zedmiwevniTi analizi ar iZleva srulyofil<br />

pasuxs SekiTxvaze: iyo Tu ara teritoriuli pretenziebis<br />

garda sxva ufro mniSvnelovani sakiTxi, romelic moiTxovda sdr-is<br />

mTavrobis da “moxaliseTa armiis” warmomadgenelTa Soris kompromisul,<br />

SemTanxmeblur qmedebas g. mazniaSvilis, a. denikinis, gen. lukomskis,<br />

gen. m. aleqseevis memuarebSi amis Sesaxeb araferi ar daweri-<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 108.<br />

3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 112.<br />

4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 99.<br />

262


la. unda vivaraudoT, rom esec garkveuli politikuri xriki iyo e.<br />

gegeWkoris mxridan ostaturad Semogdebuli paeqrobis dros, “moxaliseTa<br />

armiis” gulis mosagebad da, Sesabamisad, drois gawelvis<br />

TvalsazrisiT. amas adasturebs ori detali:<br />

pirveli _ tuafses daTmoba `moxaliseTa armiisTvis”; meore _<br />

e. gegeWkoris depeSa gagzavnili n. JordaniasTan, 1918w. 15 seqtembers,<br />

anu aTi dRiT adre ekaterinodaris Sexvedramde, sadac e. gegeWkori<br />

mTeli kategoriulobiT moiTxovda n. Jordaniasgan soWis olqis<br />

saqarTvelosTan SeerTebas specialuri direqtiviT. “tuafses precedenti”<br />

e. gegeWkoris xelSi iyo “Разменная монета” soWis olqis<br />

SenarCunebis mizniT sdr-is sazRvrebSi. e. gegeWkorma filigranuli<br />

ostatobiT Semougdo moxaliseebs tuafses precedenti: “ar dagifaravT,<br />

rom Cveni gadawyvetilebaa tuafses SenarCunebac, magram amas ar<br />

Cavdivar, Cveni azriT, tuafses datoveba Cveni mxriv didi daTmobaa,<br />

magram amas CavdivarT imitom, rom ar gvinda saqmis zedmeti garTuleba”.<br />

1 e. gegeWkori Tavs ise aCvenebs moxaliseebs, rom mas ar eTmoba<br />

tuafse, da rom misi daTmoba didi kompromisia qarTvelTa mxridan _<br />

ruseT-saqarTvelos samomavlo urTierTobebidan gamomdinare. amiT e.<br />

gegeWkori, jer-erTi moxaliseTa guls igebda da pozitiurad ganawyobda<br />

maT molaparakebis procesSi. meores mxriv, dezorientireba<br />

Sehqonda Tavad moxaliseTa gundSi, rameTu qmnida iluzias saqarTvelos<br />

ruseTis erTian organizmSi dabrunebis Sesaxeb; mesame, akmayofilebda<br />

maT “velikoderJavul” ambiciebs; meoTxe, mianiSnebda moxaliseebs,<br />

rom soWis olqi droebiT aris daWerili da mova dro da masac<br />

tuafsesaviT davabrunebT.<br />

vinicobaa, a. denikini wamoegeboda e. gegeWkoris ankesze da droebiT<br />

gauCndeboda iluzia ruseTis aRdgenasTan erTad (rac upirobod<br />

gulisxmobda bolSevizmis damarcxebas) ara Tu soWi, mTeli saqarTvelo<br />

daubrundeboda ruseTis organizms. savaraudod, misi fraza “...mivubrundeT<br />

im did samuSaos, romelic Cven mogvelis”, 2 am iluziis gamoZaxili<br />

iyo... meore mxriv, 1918w. 15 seqtembers q. soWSi myofi<br />

sdr-is sagareo saqmeTa ministri e. gegeWkori agzavnis vrcel depeSas<br />

soWis olqis saqarTvelos demokratiul respublikasTan SeerTebis<br />

moTxovniT: «С нашей стороны было непростительной ошибкой, что мы<br />

не воспользовались благоприятной для нас коньюнктурой, когда все население<br />

округа встречало наши войска восторженно. В настоящее время отношение<br />

к нам изменилось к худшему... По моему глубокому убеждению,<br />

1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />

2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 108.<br />

263


мы должны воспользоваться единственным козырем в наших руках – сочувствееным<br />

отношением к нам местных социал-демократов и эсеров и<br />

декретировать присоединение округа. Будет преступно, если мы пропустим<br />

и этот момент. Присоединение округа поставит командование<br />

Добровольческой армии Алексеева перед фактом... Почитаю своим долгом<br />

сказать, что если мы не примем целого ряда энергичных мер в смысле<br />

устроения Сочинского округа мы его можем лишиться...». 1<br />

amrigad, 1918w. 6 ivliss soWis aReba saqarTvelos demokratiuli<br />

respublikis jarebis mier da misi droebiTi SenarCuneba sdr-is<br />

sazRvrebSi gaxldaT ara marto qarTuli samxedro xelovnebis sidiadis,<br />

aramed qarTuli diplomatiis maRali ostatobis demonstrireba.<br />

1 saqarTvelos centraluri saxelmwifo saistorio arqivi (scssa), fondi<br />

1861, aRw. 2, saqme 26, gv. 38-40; ix. Д. Гамахария, Б. Гогия. Абхазия – историческая<br />

область Грузии.., gv. 756-757.<br />

264


VAKHTANG CHANIA<br />

REASONS AND CAUSES OF ANNEXING SOCHI<br />

BY GEORGIAN DEMOCRATIC REPUBLIC<br />

At the end of June 1918, after banishment of the Bolsheviks from Abkhazia<br />

a question of necessity to form a buffer zone to the North-West of River<br />

Phsou (Sochi-Tuapse region) emerged before the Government of Georgian Democratic<br />

Republic in order to stop or abolish the Bolsheviks’ new attacks. By<br />

the indication of the representative of German Empire Otto Von Krase ,the government<br />

of Georgian Democratic Republic based their arguments on occupation<br />

of Sochi and Tuapse Districts (regions). At the same time, in June 24, 1918<br />

Abkhazian National Council adopted a decision that obliged the government of<br />

Georgian Democratic Republic under the aegis of struggle against Bolshevism<br />

to occupy Sochi and Tuapse regions. In September 25-26, 1918 a meeting was<br />

held between representatives of Georgian Democratic Republic government<br />

and voluntary army where E. Gegechkori distinctly stated the reasons why Sochi<br />

and Tuapse regions had been occupied and later placed in the frontiers of<br />

Georgian Democratic Republic. The basic principle of Georgian Democratic<br />

Republic was unmerciful struggle against Bolshevism and antistate movement<br />

that threatened the existence and even the wholeness of Georgian State. Georgian<br />

Democratic Republic insisted on the following: until voluntary army<br />

didn’t guarantee the security of Georgian population in Sochi the Georgian Government<br />

would keep Sochi region in the frontiers of Georgian Democratic Republic.<br />

In addition, Georgian Democratic Republic considered that until there<br />

was not formed Constituent Assembly that would be able to speak in the name<br />

of whole Russia, Sochi region would stay in the frontiers of Georgian Democratic<br />

Republic. To the statement of Georgian Democratic Republic government<br />

all democratic organizations and parties of Sochi region demanded in their resolution<br />

to keep (retain) Sochi region temporarily in the frontiers of Georgian<br />

Democratic Republic. It should be noted that the capture of Sochi in July 6,<br />

1918 by the Georgian Democratic Republic army and its temporarily keeping<br />

in the frontiers of Georgian Democratic Republic was the achievement not only<br />

of Georgian army but also the demonstration of high skill of Georgian Diplomacy.<br />

265


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

MANANA KUPRAVA<br />

ZUR GESCHICHTE DES STAATLICH GELENKTEN AUFBAUS<br />

VON BILDUNG UND KULTUR IN ABCHASIEN<br />

IN DEN JAHREN 1921 BIS 1925<br />

Ziel dieser Arbeit ist die Darstellung eines vollständigen Bildes des Kulturaufbaus<br />

in Abchasien 1921-1925 mit allen seinen Komponenten. Der untersuchte<br />

Zeitraum ist dabei nicht zufällig gewählt. Es handelt sich um die ersten<br />

Jahre der Sowjetherrschaft nach der gewaltsamen Beseitigung des georgischen<br />

demokratischen Staates, und es soll gezeigt werden, in welcher Weise die Kommunisten<br />

in dieser Zeit Kultur- Wissenschafts- und Bildungspolitik betrieben<br />

haben. Beispielsweise wird untersucht, wie das Bildungssystem von kommunistischer<br />

Ideologie beeinflusst wurde. Ein wichtiges Ziel dieser ideologisch ausgerichteten<br />

Ausbildung war die Erziehung der Jugend zur Kompromisslosigkeit<br />

gegenüber westlichen, kapitalistischen Ländern.<br />

In diesem Artikel muß die Verf. bisweilen eine Terminologie anwenden,<br />

die in der westlichen Geschichtswissenschaft nicht benutzt wird, z. B. heißt das<br />

Ausbildungsministerium in den Jahren 1921-22 „Abteilung der Volksbildung“<br />

und in den Jahren 1922-25 „Kommissariat für Volksbildung“. Es ist erforderlich,<br />

diese Begriffe unverändert zu übernehmen, weil sie in den Archivmaterialien<br />

so erscheinen. An dieser Stelle sollen nun hauptsächlich die reinen Fakten<br />

dargestellt werden, die kritische Analyse dieser Fakten wird in einer Arbeit erfolgen,<br />

welche die Verf. zu einem späteren Zeitpunkt publizieren wird.<br />

Historische Erfahrungen positiver oder negativer Natur verlieren niemals<br />

ihre wissenschaftlich-theoretische und praktische Bedeutung. Darunter fallen<br />

auch die Erfahrungen mit der staatlichen Lenkung des Aufbaus der sozialistischen<br />

Kultur in den ersten Jahren des Sowjet-Systems.<br />

Die Verf. hat das Problem der staatlichen Lenkung beim Kulturaufbau in<br />

Abchasien vom Moment der gewaltsamen Machtübernahme durch die Kommunisten<br />

im März 1921 an bis zum Ende der sogenannten „Wiederherstellungsperiode“<br />

(1925) wissenschaftlich untersucht. Davon ausgehend wird sie einigen<br />

Problemen, die für die gründliche Erforschung dieses Themas wichtig sind,<br />

nachgehen. Eine der wichtigsten Fragen ist die Erforschung der Schaffung und<br />

Festigung des staatlichen Apparats für Volksbildung in Abchasien. Den Hauptakzent<br />

legt die Verf. auf das Bildungswesen, weil der größte Teil der Bevölke-<br />

266


ung Abchasiens zu dieser Zeit über sehr geringe Bildung verfügte. Von hochqualifizierten<br />

Fachleuten können wir in dieser Zeit kaum sprechen. Trotzdem<br />

gab es eine hochstehende geistige Kultur des Volkes, die nicht hinter denen anderer,<br />

hochentwickelter Völker zurückstand.<br />

Eine Herausforderung für die Arbeit war, daß dieses Thema bisher überhaupt<br />

nicht erforscht worden ist. Es gab zwar einige allgemeine Untersuchungen<br />

zur Kultur im zwanzigsten Jahrhundert, aber keine über die staatliche Lenkung<br />

beim Kulturaufbau.<br />

Der Aufbau des sowjetischen Volksbildungssystems in Abchasien lief<br />

von März 1921 bis Februar 1922 während der Existenz des sogenannten Revolutionskomitees.<br />

Dies ist eine der Besonderheiten beim Aufbau des Bildungssystems.<br />

Diese Periode endet im Februar 1922. Die höchste Machtinstanz in<br />

Abchasien ist nun der „Rat des Volkskommissariats“. Ab dieser Zeit beginnt<br />

eine neue Etappe im Volksbildungssystem Abchasiens, die bis Ende 1925 dauert.<br />

Eine Aufgaben der Verf. war es, nicht nur zu zeigen, wie sich das Volksbildungssystem<br />

in dieser Zeit entwickelt, sondern auch darzustellen, was dieses<br />

System in Abchasien bewirkte.<br />

Die Monate Januar bis März 1921 sind der Zeitraum, in welchem in Abchasien<br />

und in Gesamt-Georgien der Wechsel von einem kapitalistischen System<br />

hin zu einem kommunistischen erfolgte. Am Abend des 3. auf den 4.<br />

März übernahmen die Bolschewiken in Suchumi, der Hauptstadt Abchasiens,<br />

gewaltsam die Macht. Bisher existierte eine demokratische Regierung, die in<br />

die Türkei oder Frankreich fliehen mußte. Alle alten staatlichen Organe wurden<br />

liquidiert. Die Revolutionskomitees wurden die höchsten Machtorgane des<br />

Landes. Schon bei der ersten Sitzung schufen sie die „Abteilung der Volksbildung“,<br />

Leiter wurde S. Tschanba, Stellvertreter A. Čočua 1 . Zusammenhängend<br />

damit wurden alle Abteilungen der Revolutionskomitees, darunter auch die Abteilung<br />

für Volksbildung, am 19. April 1921 umbenannt in „Kommissariat für<br />

Volksbildung“ („Narodnyj komissariat Prosvescenija“) 2 .<br />

In diesem Aufsatz werden die Etappen der Formierung der Strukturen<br />

des Volksbildungsapparats (zuerst die „Abteilung der Volksbildung“, dann das<br />

„Kommissariat für Volksbildung“) ausführlich untersucht. Während der Zeit<br />

des Kommissariats für Volksbildung wurde der Apparat aufgrund finanzieller<br />

und ökonomischer Probleme verkleinert. Diese Organe mußten den Direktiven<br />

aus Moskau folgen, anstatt sich auf die spezifischen Gegebenheiten des Landes<br />

einzustellen. Das hatte sehr negative Auswirkungen auf den Erfolg der Volksbildung<br />

in Abchasien.<br />

Im Folgenden werden kurz diejenigen Organe vorgestellt, welche für die<br />

1 A. M. Čočua. Sobranie sočinenij v trech tomach, тom 3, Suchumi, 1976, S. 89-90.<br />

2 Revoljucionnye komitety Abchazii v bor’be za ustonovlenie i upročenie Sovetskoj vlasti (fevral’<br />

1921g. – fevral’1922g.). – Sbornik dokumentov i materialov. Suchumi, 1961, S. 65.<br />

267


Volksbildung verantwortlich waren. Schon im März 1921 schuf die ”Abteilung<br />

der Volksbildung” folgende Unterabteilungen: Die Abteilungen für einheitliche<br />

Arbeitsschule, Kunst, Wissenschaft, Methodologie, Bibliothek, Vorschulerziehung,<br />

Sport, Außenbeziehungen, nationale Minderheiten, Jugendschutz und<br />

acht weitere Sektionen 1 .<br />

Das „Kommissariat für Volksbildung“ bestand von Anfang an aus verschiedenen<br />

Abteilungen und Kommissionen, welche hier nicht weiter in Einzelnen<br />

aufgezählt werden sollen. Die Namensänderung von „Abteilung der<br />

Volksbildung“ in „Kommissariat für Volksbildung“ hatte allerdings keine große<br />

Bedeutung, weil es inhaltlich keine Änderungen gab. Die Bildung mußte<br />

von kommunistischer Ideologie geprägt sein. Die oben genannte mechanische<br />

Übernahme der Strukturen aus Rußland, ohne Berücksichtigung der örtlichen<br />

Bedingungen, war für eine erfolgreiche Arbeit nicht geeignet. Trotz der Kürzungen<br />

des Apparats war dieser immer noch zu groß. Die einzige Abteilung,<br />

die einen gewissen Erfolg erzielt hat, war die Abteilung für nationale Minderheiten.<br />

Nach der Gründung der Sowjetherrschaft in Abchasien wurden auch regionale<br />

Abteilungen für Volksbildung geschaffen. In allen Bezirken Abchasiens<br />

existierten in dieser Zeit Abteilungen der Volksbildung unter der Leitung<br />

von Volkslehrern. Im Bezirk Gudauta leitete diese Abteilung A. Čukbar, im<br />

Bezirk Gumista M. Kvaschilava, im Bezirk Kodori B. Kvizinia, im Bezirk Samursakano<br />

I. Kolbaia.<br />

Im Januar/Februar 1922 wurden Wahlen in den Sowjeträten durchgeführt.<br />

Solche Räte wurden auch in den Bezirken und in den Dörfern gewählt. In<br />

der ersten Versammlung der Sowjeträte in Abchasien wurde das sogenannte<br />

„ZIK“ (zentrale Exekutivkomitee) gegründet, welches seinerseits bei seiner<br />

ersten Sitzung die sogenannten „Sownarkom“ (Räte der Volkskommissare)<br />

gründete. Damit war der Prozeß des Übergangs vom Revolutionskomitee zum<br />

Sowjetsystem vollendet. Entsprechend wurde auch die „Abteilung für Volksbildung“,<br />

die zum Revolutionskomitee gehörte, in „Kommissariat für Volksbildung“<br />

umbenannt (s.o.). Ab diesem Moment kontrollierten die „Sownarkom“<br />

die Arbeit des „Kommissariats für Volksbildung“. Sie faßten die Beschlüsse,<br />

die das Kommissariat beim Kulturaufbau ausführen mußte und erhielten darüber<br />

von diesem Rechenschaft.<br />

Während der Finanz- und Wirtschaftskrise 1922/23 in Abchasien mußten<br />

viele Schulen geschlossen werden. Selbst die Stellen beim „Kommissariat für<br />

Volksbildung“ wurden um 40% gekürzt, aber ab 1924, nachdem sich die Lage<br />

ein wenig gebessert hatte, wurde der Etat der Kommission wieder erhöht. Am<br />

Ende der sogenannten „Wiederherstellungsetappe“ (1925) wurden die Struktu-<br />

1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj ASSR (ZGGA), Fond 8, Opis’ 1, Delo 2, List<br />

109-110.<br />

268


en deutlich stabilisiert. Im Herbst 1925 wurden in den Bezirken die Abteilungen<br />

für Volksbildung vollständig wiederhergestellt. Nach den Angaben des<br />

Jahres 1926 bestand das „Kommissariat für Volksbildung“ aus folgenden Abteilungen:<br />

1. Hauptabteilung für soziale Erziehung und politechnische Bildung<br />

der Jugend<br />

2. Hauptabteilung für Berufsausbildung<br />

3. Hauptkommitee für politische Bildung<br />

4. Hauptabteilung für Literatur und Druckerei 1 .<br />

Diese Strukturen des „Kommissariat für Volksbildung“ existierten bis in<br />

die dreißiger Jahre. Es ist nicht nur interessant, den Aufbau und die Entwicklung<br />

der Strukturen für Volksbildung und Kultur zu untersuchen, sondern auch<br />

deren praktische Tätigkeit.<br />

Eine Besonderheit dieser Periode besteht darin, daß die Änderungen im<br />

Kulturbereich während der Existenz der Revolutionskomitees geschahen. Diese<br />

Komitees waren für eine begrenzte Zeit besondere Organe für die Lenkung des<br />

Staates. Diese Lenkung umfaßte alle Bereiche des kulturellen Lebens Abchasiens.<br />

Die Beschlüsse dieser Komitees waren bindend für alle Teile der Republik.<br />

Sie versuchten, möglichst viel Geld in die Volksbildung zu investieren,<br />

aber aufgrund der schlechten Wirtschaftslage war das sehr schwierig. Die Kommunisten<br />

wollten vor allem Reformen in der Schule durchführen, d.h. einen<br />

neuen Schultyp aufbauen, der sich mit seinem Programm gründlich vom vorhergehenden<br />

unterschied. Bei der ersten Möglichkeit wurde eine Trennung der<br />

Schule von der Kirche durchgeführt, die kirchlichen Lehrer mußten die Schulen<br />

verlassen, der Religionsunterricht wurde abgeschafft. Die Kommunisten<br />

verhinderten damit eine Erziehung, die auf christlichen Moralvorstellungen<br />

basierte 2 .<br />

Es gab außerdem viele Beschlüsse, die sich auf eine Erhöhung der Disziplin<br />

und Verantwortung der Lehrer der Schule gegenüber bezogen. Ende März<br />

1921 veröffentlichte das „Kommissariat für Volksbildung“ ein Dekret über die<br />

Auflösung des alten Bildungssystems und die Gründung einer neuen Schulform,<br />

der sogenannten ”Einheitlichen Arbeitsschule”. 3 Der Schulbesuch war<br />

kostenlos und für alle zugänglich. Die Lehrpläne waren von Moskau vorgegeben,<br />

mußten aber oft geändert werden, weil sie nicht den örtlichen Bedingungen<br />

gerecht wurden. Die Schulen waren unter nationalen Gesichtspunkten separiert,<br />

d.h. abchasische, georgische, russische, armenische, griechische und<br />

auch andere Schulen existierten getrennt voneinander 4 . 1921 gingen aber nur<br />

1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 72.<br />

2 V. I. Narsia. Sovetskaja škola v Abchazii (1921-1931 gg.). Suchumi, 1956, S. 56.<br />

3 Revoljucionnye komitety Abchazii v .., S. 258.<br />

4 A. M. Čočua. Sobranie sočinenij v trech tomach, тom 3.., S. 155.<br />

269


35% der Kinder der Gesamtbevölkerung in die Grundschulen. Im Sommer<br />

1921 wurden nach einem Beschluß des „Kommissariats für Volksbildung“<br />

Spezialkurse zur Vorbereitung der Lehrer auf die neue Schulform geschaffen 1 .<br />

Der erste Unterricht an den neuen sowjetischen Schulen begann am 10. Oktober<br />

1921.<br />

Die materielle Basis und Ausstattung der Schulen in Abchasien war sehr<br />

schlecht. Es gab große Probleme mit den Schulgebäuden, weshalb das Komitee<br />

andere Institutionen zwang, Räume abzugeben. Außerdem waren Arbeiter und<br />

Bauern verpflichtet, neue Schulgebäude zu bauen. Trotzdem blieben noch gewaltige<br />

Mängel, so fehlten Schulbücher, Schreibwaren, Schuluniformen und<br />

Lehrer mit der entsprechenden Qualifikation. Viele Schulen waren nur Grundschulen<br />

bis zur vierten Klasse, deren Aufgabe hauptsächlich darin bestand, den<br />

Kindern Lesen und Schreiben beizubringen.<br />

Besonders problematisch war das Fehlen von Lehrern, die in abchasischer<br />

Sprache unterrichten konnten, auch gab es kaum Lehrbücher in dieser<br />

Sprache. Deshalb waren die abchasischen Schulen in folgender Weise organisiert:<br />

In der ersten und zweiten Klasse lief der Unterricht in der Muttersprache,<br />

ab der dritten Klasse bis zum Ende auf russisch, abchasisch wurde als spezielles<br />

Fach unterrichtet.<br />

Im Oktober 1921 begann man in Suchumi außerdem, Unterricht nach einem<br />

neuen Lehrprogramm in pädagogisch oder industriell ausgerichteten Spezialschulen.<br />

Diese wurden auf Grundlage der alten Oberschulen organisiert und<br />

waren Schulen zur Berufsausbildung. Sie bildeten Fachleute mit mittlerer Qualifikation<br />

für Abchasien aus. Ein Teil der Jugend Abchasiens studierte an Universitäten<br />

in Tiflis, Moskau oder anderen Städten, da es in Abchasien keine<br />

Universität gab. 1921 wurden 106 Personen zum Studium an fremde Universitäten<br />

geschickt 2 . Das war sehr wichtig, da Abchasien dringend hochqualifizierte<br />

Spezialisten brauchte.<br />

Eine der wichtigsten Aufgaben der Volksbildung war der Kampf gegen<br />

das Analphabetentum in Abchasien. Im April 1921 schuf das Revolutionskomitee<br />

eine spezielle Kommission für die Lösung dieses Problems, welche in allen<br />

Bezirken Abchasiens angegangen wurde.<br />

Der Hauptanteil der Bevölkerung Abchasiens waren Bauern. Es war sehr<br />

wichtig, daß diese Menschen die elementaren Grundlagen des Lesens und<br />

Schreibens erlernten. Allerdings verbanden die Kommunisten diesen Unterricht<br />

mit politischer und ideologischer Erziehung. Zu diesem Zweck war im Mai<br />

1921 ein neues Organ geschaffen worden, das „GPP“ (Hauptkomitee für politische<br />

Erziehung). Außerdem mußte das „GPP“ Bibliotheken, Lesesäle in Bauernhäusern<br />

(„Izby-Tschitalni“) und Vereinsarbeit organisieren.<br />

1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 4, List 31.<br />

2 Pravda Gruzii, 1921, 18 nojabrja.<br />

270


Am 12. Dezember 1921 veröffentlichte das Revolutionskomitee ein Dekret,<br />

das aufgrund des entsprechenden Dekrets aus Sowjetrußland erarbeitet<br />

worden war und dessen Ziel die Bekämpfung des Analphabetentums in Abchasien<br />

war. Die Bevölkerung von 14 bis 50 Jahren mußte in speziellen Schulen<br />

Lesen und Schreiben lernen 1 . Damals wendete sich das GPP durch die Zeitung<br />

„Golos Trudovoj Abchazii“ mit der Losung „Doloj negramotnost“ („Weg mit<br />

dem Analphabetentum“) an die Bevölkerung 2 . In Bezirkszentren und großen<br />

Dörfern wurden Vorträge in abchasisch, georgisch, russisch und anderen Sprachen<br />

gehalten, die sich gegen das Analphabetentum richteten 3 .<br />

Im Jahre 1921 hatte die Arbeit gegen das Analphabetentum noch keinen<br />

systematischen Charakter, es gab keine Finanzierung, es gab nur Initiativen an<br />

einzelnen Orten. Aber in diesem Jahr war immerhin die Einrichtung von Bibliotheken,<br />

Lesesälen in Bauernhäusern („Izby – Tschitalni“) und Vereinen<br />

zum Teil gelungen.<br />

Ab dem nächsten Jahr kümmerte sich das neugeschaffene ”Kommissariat<br />

für Volksbildung” um die Schaffung von Theatern, Kinos, Zirkussen und anderen<br />

kulturellen Institutionen. Die staatlichen Organe versuchten auch eine Lenkung<br />

der Kunst. 1921 war bereits unter Leitung von D. Gulia das Abchasische<br />

Theater gegründet worden. D. Gulia schuf außerdem das abchasische Alphabet<br />

und Grundlagen der abchasischen schöngeistigen Literatur. Weiterhin verfaßte<br />

er eine „Geschichte Abchasiens“ 4 . Nach dem Beschluß des Revolutionskomitees<br />

von Abchasien am 4. April 1921 wurden alle Theater und Kinos zum<br />

Staatseigentum erklärt. Alle Repertoires und Programme überprüfte später das<br />

„Kommissariat für Volksbildung“ auf ihre politischen Inhalte. Das bedeutete,<br />

daß Kunst, Wissenschaft und Kultur unter staatliche Kontrolle gerieten. Die<br />

ersten Vorstellungen abchasischer Theatergruppen fanden im Sommer 1921 in<br />

den Bezirken Kodori und Gudauta statt. Gleichzeitig wurden georgische, griechische<br />

und armenische Theater gegrünet.<br />

In der Zeit von 1921-25 wurde in Abchasien die Grundlage gelegt für<br />

den weiteren Aufbau der sozialistischen Kultur. In Abchasien haben die entsprechenden<br />

Volksbildungskommissionen Sowjetrußlands und Sowjet-Georgiens<br />

mitgewirkt. Dort arbeiteten viele Vertreter aus Tiflis und Moskau.<br />

Die Beseitigung des Analphabetentums gehörte zu den elementaren Aufgaben<br />

der sogenannten kulturellen Revolution, einer Aufgabe, ohne deren Erfüllung<br />

sich das Land weder wirtschaftlich noch kulturell weiterentwickeln<br />

konnte.<br />

Das extrem niedrige Niveau der Bildung war sehr besorgniserregend. Ein<br />

1 Revoljucionnye komitety Abchazii v .., S. 306.<br />

2 Golos trydovoj Abchazii, 1921, 7 dekabrja.<br />

3 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 47, List 3.<br />

4 D. Gulia. Istoria Abchazii. Tiflis, 1925.<br />

271


Fortschritt im Vergleich mit der zaristischen Zeit war während der Demokratie<br />

(Mai 1918 - März 1921) in Abchasien kaum feststellbar gewesen. Ausgehend<br />

davon stellte sich die kommunistische Regierung folgende Aufgaben: Erhöhung<br />

staatlicher Finanzierung für die Ausstattung der Grundschulen, Verbesserung<br />

der materiellen Lage der Lehrer, zentral ausgearbeitete Richtlinien für die<br />

Arbeit in den Dörfern, Beteiligung aller gebildeten Menschen an der Erwachsenenbildung.<br />

Ab 1923 wurde die Bekämpfung des Analphabetentums in Sowjet-<br />

Georgien zur wichtigsten Aufgabe der Volksbildung erklärt. Es wurde eine Gesellschaft<br />

gegründet, um diesem Problem Herr zu werden, die „Cera-Kithchva“<br />

(„Schreiben und Lesen“) 1 . Die Bekämpfung des Analphabetentums in Abchasien<br />

hatte im Jahre 1922 immer noch keinen systematischen Charakter. Erst ab<br />

1923 konnte in diesem Bereich ein gewisser Fortschritt erzielt werden. Die<br />

staatlichen Organe versuchten nun, diesen Prozeß in geregeltem Maße voranzubringen.<br />

Es wurden 21 Einrichtungen gegründet, wo 600 Menschen Lesen<br />

und Schreiben lernen konnten. Dies waren die ersten staatlich finanzierten<br />

Schulen, die soweit möglich möglicherweise auch mit Lehrbüchern versorgt<br />

wurden 2 .<br />

Aber die Organisation traf in der Dörfern auf viele Schwierigkeiten: Die<br />

Bauern waren mit der Feldarbeit beschäftigt, die Dörfer lagen über weite Gebiete<br />

verstreut, es gab keine oder nur schlechte Wege, Unterrichtsgebäude fehlten,<br />

die Bevölkerung war vielsprachig, es gab zu wenig Lehrbücher in abchasischer<br />

oder entsprechender anderer Sprache. Auch gab es kaum Lehrer mit ausreichender<br />

Qualifikation, und es war problematisch, Frauen zur Teilnahme am<br />

Unterricht zu bewegen, da es den Vorstellungen und Lebensbedingungen der<br />

Frauen widersprach. Außerdem weigerten sich die Männer, zu einer weiblichen<br />

Lehrerkraft zu gehen und umgekehrt.<br />

In Sowjetrußland war es erklärtes Ziel, am zehnten Jahrestag der Oktoberrevolution<br />

(1927) das Analphabetentum endgültig besiegt zu haben. Diese<br />

Direktive beeinflußte auch die anderen Sowjetrepubliken. Deshalb beschloß<br />

man in Abchasien, den Kampf gegen das Analphabetentum zu beschleunigen.<br />

Bereits im Jahre 1924 legte man fest, sich an diese Direktive zu halten. Es wurde<br />

ein Generalplan („Likbez“) zur Abschaffung des Analphabetentums in den<br />

nächsten drei Jahren erstellt, Lehrbücher wurden gekauft, und einige in russischer<br />

Sprache kamen kostenlos aus Moskau. Außerdem wurde das abchasische<br />

Alphabet veröffentlicht. Die abchasische Bevölkerung bekam die Möglichkeit,<br />

sich in ihrer eigenen Muttersprache unterrichten zu lassen. Für die Lehrer wurden<br />

Spezialkurse geschaffen, um ihnen die Richtlinien des Programmes bekannt<br />

zu machen.<br />

1 C. P. Kalandadze. Kul’turnaja revoljucia v Gruzii. Tbilisi, 1963, S. 13.<br />

2 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 40, List 7.<br />

272


Im Jahre 1925 wurde die Bildung der Gesellschaft „Doloj negramotnost“<br />

(„Weg mit dem Analphabetentum“) abgeschlossen. Nach Angaben der kommunistischen<br />

Propaganda waren in den Jahren 1924 und 1925 die Unterrichtsjahre<br />

zwölfmal produktiver als in den Jahren davor. Aber auch mit solch einem<br />

Tempo war es nicht möglich, zum zehnjährigen Jubiläum der Oktoberrevolution<br />

das Analphabetentum auszurotten. Darum faßte das „ZIK“ Abchasiens am<br />

24. Dezember 1924 einen Beschluß, laut dem alle Bürger Abchasiens vom 18.<br />

bis zum 40. Lebensjahr, die nicht lesen und schreiben konnten, ungeachtet des<br />

Geschlechts oder Alters verpflichtet waren, Lesen und Schreiben in ihrer Muttersprache<br />

oder in Russisch zu lernen. Für die Lösung aller Fragen wurde überdies<br />

eine außerordentliche Kommission gebildet. In den Jahren 1925-26 lernten<br />

3120 Menschen und von 1923-26 insgesamt 8000 Menschen Lesen und<br />

Schreiben 1 . In den ersten Jahren der Sowjetherrschaft wurden die Maßnahmen<br />

zur Bekämpfung des Analphabetentums vor allem für Mitglieder der kommunistischen<br />

Partei, Komsomol und Gewerkschaften durchgeführt, erst danach für<br />

die ganze Bevölkerung. Denjenigen, die freiwillig lernten, gewährte die Sowjetregierung<br />

Abchasiens besondere Privilegien: Die Erlaubnis, Waffen zu<br />

tragen, die Befreiung von Arbeitseinsätzen sowie finanzielle Unterstützung bei<br />

der Durchführung ihrer landwirtschaftlichen Arbeit. Aber wie die Bevölkerungsstatistik<br />

im Jahre 1926 gezeigt hat, mußten in den kommenden Jahren<br />

noch 71,7% Lesen und Schreiben lernen, so daß diese Arbeit noch weiter fortgesetzt<br />

werden mußte 2 . Die Planung zum zehnjährigen Jubiläum der Oktoberrevolution<br />

konnte nicht eingehalten werden.<br />

Das „Kommissariat für Volksbildung“ mußte in den nächsten Jahren versuchen,<br />

dieses neue Bildungssystem zu verbessern. Die weitere Planung betraf<br />

folgende Aufgaben: Weiterer Ausbau von Schulen und Vorschulen, weitere<br />

Verbesserung der materiellen Lage der Lehrer, Versorgung mit genügend Lehrbüchern,<br />

Verbesserung der Qualifikaton der Lehrer, Ausbildung neuer Lehrer<br />

aus der örtlichen Bevölkerung und anderes.<br />

In den Dörfern wurden alle wichtigen Aufgaben des Kulturaufbaus bei<br />

Gemeindeversammlungen diskutiert. Sehr oft gingen Vertreter dieser Versammlungen<br />

in die Hauptstadt zum „Kommissariat für Volksbildung“, um die Belange<br />

ihres Dorfes vorzutragen. Im Jahre 1924 wurden in den Sowjeträten der<br />

Dörfer Abteilungen für Kultur und Erziehung gebildet, die sich hauptsächlich<br />

mit der Bekämpfung des Analphabetentums und dem Einrichten von Bibliotheken<br />

und Lesesälen in Bauernhäusern („Izby – Tschitalni“) beschäftigten.<br />

Die dritte Versammlung des obersten Sowjetrates in Suchumi im Jahre<br />

1925 beschloß ein Programm für die weitere Entwicklung der Volksbildung.<br />

1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 60, List 13.<br />

2 A. E. Kuprava. Likvidacija negramatnosti naselenija v Abchazskoj ASSR. Suchumi, 1979,<br />

S. 35.<br />

18. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

273


Dem Lehrer mußte als dem einzigen Kulturvertreter im abchasischen Dorf<br />

mehr Unterstützung gewährt werden. Viele abchasische Schulen waren ohne<br />

Lehrer und die Beschaffung von Lehrbüchern in dieser Sprache war äußerst<br />

problematisch 1 .<br />

Nach dem Beschluß des „Kommissariats für Volksbildung“ war die Teilnahme<br />

am Unterricht der ersten vier Klassen für jedes Kind obligatorisch. Was<br />

aber eine sieben- oder neunjährige Schulausbildung anbetraf, so konnte der<br />

Staat nicht überall und nicht für jedes Kind einen Platz anbieten, weil die<br />

schwierige soziale und ökonomische Lage des Landes dies nicht ermöglichte.<br />

Viele Kinder beendeten ihren Schulbesuch nach der vierten Klasse.<br />

Ab Januar 1923 wurde für einige Jahre die Bildung in der Schule gebührenpflichtig.<br />

Das hierdurch eingenommene Geld verwendete man zur Verbesserung<br />

der materiellen Lage der Schulen 2 . In den letzten zwei Jahren der sogenannten<br />

Wiederherstellungsepoche (1924-25) nahm die Bevölkerung aktiv am<br />

Schulaufbau teil. Neben staatlichen Schulen gab es auch solche, welche die<br />

Dorfgemeinschaft finanzierte. 1924/25 waren dies 30, 1926 gab es 63 solcher<br />

Schulen. Diese Schulen bestanden aber nur für kurze Zeit 3 .<br />

Nach den Angaben des „Kommissariats für Volksbildung“ gab es in den<br />

Jahren 1925-26 insgesamt 263 Schulen, davon 242 Grundschulen (1.-4. Klasse),<br />

15 siebenjährige und 6 neunjährige Schulen 4 . Diese Zahl hat allerdings<br />

keine so große Aussagekraft, weil auch solche Schulen genannt werden, die<br />

sehr wenige Schüler hatten. Insgesamt besuchten nur 54% der schulpflichtigen<br />

Kinder eine Schule 5 . Es ist auch nicht ausgeschlossen, daß diese Zahlen künstlich<br />

erhöht sind. Man achtete eher auf die Quantität als auf die Qualität, um mit<br />

den kapitalistischen Ländern mithalten zu können. Es überwogen georgische<br />

Grundschulen, danach kamen armenische, griechische, abchasische und an<br />

letzter Stelle russische. Es existierten auch drei estländische, eine deutsche und<br />

eine türkische Grundschule. In den anderen Klassenstufen dominierten georgische<br />

und russische Schulen. Das lag vor allem daran, daß der größte Teil der<br />

Bevölkerung Abchasiens georgisch war und die Lehrbücher meistens in russischer<br />

und georgischer Sprache verfasst waren.<br />

Das „Kommissariat für Volksbildung“ versuchte, die Lehrpläne Rußlands<br />

aufgrund der jeweiligen örtlichen Bedingungen zu überarbeiten. Diese<br />

Lehrpläne wurden im Jahre 1925 festgesetzt und orientierten sich nicht an den<br />

Grundlagen der Wissenschaft, sondern an den praktischen Anforderungen.<br />

1 Rezoljucii tret’ego s’ezda Sovetov Abchazii. Suchum,1925, S. 16-17.<br />

2 A. E. Kuprava. Kul’turnoe stroitel’stvo v abchzskoj derevne (1921-1929 gg.). Suchumi,<br />

1973, S. 6-7.<br />

3 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 175, List 89; Fond<br />

55, Delo 108, List 4.<br />

4 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 77.<br />

5 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 78-80.<br />

274


Aber diese neuen Programme konnten den örtlichen Bedingungen trotzdem<br />

nicht gerecht werden, und sie wurden häufig geändert. Auch in den Jahren<br />

1925 und 1926 gab es Probleme mit Lehrbüchern. 1925 änderte N. Mar das<br />

abchasische Alphabet. Aber dieses war zu kompliziert und konnte im Schulalltag<br />

keine sinnvolle Anwendung finden. Wiederum sehr problematisch war das<br />

Fehlen abchasischer Lehrer. Die im Jahr 1926 in Suchumi eröffneten Spezialkurse<br />

für abchasische Lehrer konnten nur 30 Lehrer ausbilden. Insgesamt lag<br />

der Anteil der Lehrer mit Hochschulausbildung bei nur 8,8%, der mit mittlerer<br />

Ausbildung bei 43,7% , derjenigen, welche die oben genannten Spezialkurse<br />

besucht hatten, bei 11.9% und der Lehrer, die ungenügend ausgebildet waren,<br />

bei 35,0% 1 .<br />

Es wurden auch Maßnahmen in Richtung des Kinderschutzes durchgeführt,<br />

zum Beispiel wurde 1922 eine sogenannte „Kinderwoche“ organisiert<br />

und eine Woche der Hilfe für kranke und elternlose Kinder. Schon in dieser<br />

Zeit wurde versucht, Heime für elternlose Kinder aufzubauen. In Tiflis wurde<br />

1922 so ein Haus für abchasische Kinder eröffnet, das 1924 nach Abchasien, in<br />

die Stadt Gagra ausgelagert wurde. Dort gab es zu dieser Zeit über 100 obdachlose<br />

und elternlose Kinder. Weitere Kinderheime wurden 1925 in Suchumi und<br />

Gudauta eröffnet, aber sie konnten nicht alle bedürftigen Kinder aufnehmen 2 .<br />

Im vorliegenden Aufsatz untersucht die Verf. weiterhin die Tätigkeit der<br />

Vorschulen und Kindergärten. Im Jahr 1925 gab es in Abchasien acht Kindergärten<br />

mit 344 Kindern 3 . Das ist keine große Zahl, stellte aber für die damalige<br />

Zeit eine beachtliche Menge dar.<br />

Für Abchasien war es auch äußerst wichtig, die Menschen mit mittlerer<br />

und höherer Bildung auszustatten. In technischen Fachschulen wurden 1925/26<br />

zwei neue Fachgebiete eröffnet: Elektrotechnik und Verwaltungswirtschaft 4 .<br />

1923 wurden die ersten Frauen an den pädagogischen Fachschulen aufgenommen,<br />

1924 in Novij Afon eine technische Fachschule eröffnet. Wie bereits erwähnt,<br />

gab es in Abchasien keine Universität, die Studenten mußten nach Tiflis,<br />

Moskau oder in eine andere Stadt der Sowjetunion gehen.<br />

Für die Erwachsenenbildung spielten die Bibliotheken und die Lesesäle<br />

in Bauernhäusern („Izby – Tschitalni“) eine wichtige Rolle. Dort gab es aber<br />

nur alte Ausgaben und keine Bücher in der Muttersprache der Bevölkerung<br />

Abchasiens (erst Mitte 1924 wurden Grundlagen zur Bildung eines einheitlichen<br />

Bibliothekensystems in Abchasien geschaffen). Aber trotzdem waren diese<br />

Institutionen Zentren für die kommunistische Erziehung der Bevölkerung,<br />

oft gab es dort Versammlungen der Kommunisten und Komsomolen und sogenannten<br />

„Unterricht für die politische Bildung der Dorfbevölkerung“.<br />

1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 81.<br />

2 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 108, List 12.<br />

3 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 108, List 10.<br />

4 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 175, List 93.<br />

275


Bis 1921 beschäftigten sich in Abchasien nur Laien und ortsfremde, zugereiste<br />

Fachleute mit den Wissenschaften. Die erste wissenschaftliche Organisation<br />

wurde im Jahre 1922 eröffnet. Das war die „ABNO“ (Abchasische Wissenschaftliche<br />

Gesellschaft). Sie war zunächst als private Gesellschaft gegründet<br />

worden, nach einigen Jahren wurde sie zu einer staatlichen Organisation.<br />

Anfang 1925 hatte sie 141 Mitglieder: Wissenschaftler, Heimatkundler, Ärzte,<br />

Agrartechniker, Ingenieure und Techniker 1 . Die „ABNO“ legte den Grundstein<br />

zu Kontakten zu anderen wissenschaftlichen Einrichtungen der Sowjetunion.<br />

Es wurde viel getan für die Publikation von Forschungsergebnissen. Ein Austausch<br />

der Veröffentlichungen fand auch mit dem Ausland, z.B. mit Deutschland<br />

oder den USA statt 2 .<br />

Das wichtigste Ereignis im wissenschaftlichen Leben Abchasiens war die<br />

im September 1924 in Suchumi organisierte erste Versammlung der Heimatkundler<br />

des Schwarzmeerraumes und des westlichen Kaukasus. Hier kamen<br />

Wissenschaftler aus verschieden Städten zusammen und hielten Vorträge. Von<br />

121 Vorträgen waren 40 aus Abchasien. Besonders interessant waren die Vorträge<br />

von N. Mar (über das abchasische Alphabet), D. Gulia (über die Herkunft<br />

der Abchasier), B. Lukin (archäologische Untersuchungen an der Schwarzmeerküste<br />

in den Jahren 1923 und 1924) und andere.<br />

Im Oktober 1925 wurde in Suchumi auf Initiative von N. Mar die Akademie<br />

der abchasischen Sprache und Literatur eröffnet. Die Eröffnung dieser<br />

wissenschaftlichen Organisation hatte die Erforschung und weitere Entwicklung<br />

der abchasischen Sprache, sowie die Sammlung ethnographischen und<br />

folkloristischen Materials zum Ziel und außerdem die Erarbeitung einer Methodik<br />

zum Unterrichten der abchasischen Sprache.<br />

Die ”ABNO” beschäftigte sich auch mit der Erforschung der natürlichen<br />

Ressourcen Abchasiens. Die wichtigste Untersuchung in dieser Richtung war<br />

die Erforschung von Kohlevorkommen in Tkvarčeli 3 . Durchgeführt wurden<br />

außerdem archäologische Ausgrabungen unter der Leitung von A. Baschkirov,<br />

V. Stražev, A. Lukin und M. Ivaschtšenko. Für die Durchführung der Ausgrabungen<br />

im Jahre 1922 kamen aus Tiflis G. Zereteli und G. Čubinašvili. Mit der<br />

„ABNO“ ist auch die erste Veröffentlichung über die Geschichte Abchasiens<br />

verbunden. Im Jahre 1925 wurde von D. Gulia in Tiflis die „Geschichte Abchasiens“<br />

veröffentlicht. Auch von anderen Autoren erschienen sehr interessante<br />

Arbeiten. 1924 nahm in Suchumi das Museum für Landeskunde seine<br />

Arbeit wieder auf, bereichert durch viel neues archäologisches und ethnographisches<br />

Material.<br />

1 Izvestija Abchazskogo naučnogo obščestva, vypusk I. Suchum, 1925, S. 202-203.<br />

2 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 34, List 24.<br />

3 L. M. Pricker. Istorija osvoenija Tkvarcel’skogo kamenno-ugol’nogo mestoroždenija (1881-<br />

1935 gg.). Suchumi, 1966, S. 57.<br />

276


Eine sehr produktive wissenschaftliche Arbeit wurde in der Malariastation<br />

in Suchumi geleistet. Die Hauptaufgabe dieser Station war die Bekämpfung<br />

der Malaria, die in Abchasien weit verbreitet war. Aus diesem Grund schickte<br />

die abchasische Regierung Professor N. Ruchadze nach Italien, Frankreich und<br />

Deutschland. Von dort brachte er Gambusien- Fische mit, die Mückenlarven<br />

vertilgen und damit die Malaria bekämpfen. 1926 wurde, auf der obengenannten<br />

Station aufbauend, das „Abchasische Tropische Institut“ gegründet. Diesem<br />

Institut gelang es in den folgenden Jahren, die Malaria in Abchasien vollständig<br />

auszurotten.<br />

Die Jahre 1922-25 waren nicht leicht für die Entwicklung des abchasischen<br />

Theaters. Theatergruppen arbeiteten in Suchumi, Otschamtschire, Gudauta<br />

und Gagra. Im Jahre 1922 wurde in Gagra ein historisches Drama von S.<br />

Čanba ( „Die Machadschiren") in abchasischer Sprache aufgeführt. Es existierte<br />

außerdem ein Wandertheater, das sehr von D. Gulia unterstützt wurde.<br />

Viele Schauspieler hatten keine professionelle Ausbildung, und es fehlten<br />

Stücke in abchasischer Sprache. Da es außerdem nur eine schlechte materielle<br />

Ausstattung der Theater gab, waren diese Gruppen eher unbeständig. Aber<br />

schon in dieser Zeit traten viele begabte Schauspieler auf, die später ein professionelles<br />

abchasisches Theater aufbauten. Erfolgreicher war die Tätigkeit des<br />

georgischen Theaters, da es hier mehr Tradition und Erfahrung gab. Es wurde<br />

geleitet von Mašo Ančabadze. Außerdem bekam man Hilfe aus Tiflis von bekannten<br />

Theaterschaffenden. Das Niveau der Schauspielkunst in Tiflis war sehr<br />

hoch. 1926 hatte das georgische Theater Sch. Rustaveli aus Tiflis unter der Leitung<br />

von A. Achmeteli ein Gastspiel in Suchumi. Aus allen Bezirken Abchasiens<br />

kamen die Menschen, um diesem Ereignis beizuwohnen. Dieses Gastspiel<br />

war ein wichtiger Impuls hin zur Gründung eines professionellen abchasischen<br />

Theaters 1 .<br />

1925 begann der Musiker K. Kovatsch seine Tätigkeit in Abchasien. Er<br />

sammelte die folkloristische Musik Abchasiens, die eine jahrhundertealte Tradition<br />

besaß und veröffentlichte später eine Sammlung abchasischer Lieder. Er<br />

gründete auch die musikalische Fachschule in Suchumi.<br />

In den Jahren 1922-25 begannen neben D. Gulia auch andere Schriftsteller<br />

und Poeten ihre Arbeit, wie z. B. I. Kogonia, M. Chaschba, D. Darsalia, M.<br />

Lakerbei und andere. Der begabteste von diesen war I. Kogonia, der die Grundlagen<br />

für die abchasische Poesie legte. Er verstarb im Jahre 1928 mit erst 25<br />

Jahren. Was die abchasische Prosa anbetrifft, so hat sie ihre Wurzeln in Kurzgeschichten<br />

und kleinen Erzählungen 2 . Mit seinen Stücken „Machadžiry“ und<br />

„Apsny-Chanym“ legte S. Čanba die Grundlage für eine eigenständige abchasische<br />

Dramaturgie.<br />

1 A. Ch. Argun. Scena i žizn. Suchumi, 1977, S. 132.<br />

2 Očerki istorii abchazskoj literatury. Suchumi, 1974, S. 55.<br />

277


Die Frage der Organisierung des Kinos, wenn man in dieser Zeit schon<br />

davon sprechen kann, wurde in einer Sitzung des Volkskomissariats („Narkompros“)<br />

im Jahre 1925 erörtert. Es gab aber auch in diesem Bereich keine Fachleute.<br />

Eine Person wurde ins cinematographische Institut nach Moskau geschickt,<br />

um diese Kunst zu erlernen. Ein 1926 aus Moskau eingeladener Regisseur<br />

drehte den ersten abchasischen Film, einen Dokumentarfilm über Kurorte<br />

in Abchasien, ein Pferderennen in Otschamtschire und eine Volkswanderung in<br />

Lichni 1 . Kino existierte zu dieser Zeit in Form von Wandervorstellungen. Diese<br />

Vorstellungen gab es erst ab November 1925. Die Bevölkerung zeigte ein großes<br />

Interesse am Kino, besonders in den Dörfern, wo die Vorführungen kostenlos<br />

waren. Es wurden sowohl alte Filme, die zu dieser Zeit noch nicht verboten<br />

waren, wie auch neue Filme gezeigt.<br />

manana kuprava<br />

ganaTlebisa da kulturis saxelmwifo marTvis<br />

istoriidan afxazeTSi 1921 _ 1925 wlebSi<br />

naSromSi warmoCenilia ara marto kulturuli mSenebloba afxazeTSi<br />

1921-25 wlebSi zogadad, aramed saxelmwifo organoebis roli<br />

am mSeneblobaSi. am mizniT iqmneboda axali struqturebi. revkomebis<br />

arsebobis periodSi 1921-22 wlebSi ganaTlebis saministros erqva<br />

saxalxo ganaTlebis ganyofileba, xolo 1922-25 wlebSi _ saxalxo<br />

ganaTlebis komisariati. 1921 wlis maisSi Seiqmna mTavari politikur-saganmanaTleblo<br />

komiteti (Главполитпросвет), romelic mozrdili<br />

mosaxleobis ideologiur da sxva saxis elementarul ganaTlebas<br />

kurirebda.<br />

saxalxo ganaTlebis organoebis Seqmna metad rTul pirobebSi<br />

mimdinareobda. ar arsebobda gamocdileba, saxeze iyo kadrebis ukmarisoba,<br />

zog dargSi ki sruli aryola, finansuri siZneleebi. siaxles<br />

warmoadgenda komunisturi ideologia, romliTac am organoebs unda<br />

exelmZRvanelaT da xalxis farTo masebSi misi propaganda moexdinaT.<br />

aRniSnul periodSi mimdinareobda ganaTlebis organoebis struqturis<br />

Seqmnisa da srulyofis procesi.<br />

1 B. E. Sagaria. Vozvrašajas mysl’ju k istokam. – Sovetskaja Abchazija, 1981, 21 fevralja.<br />

278


xelisuflebis umTavresi mizani iyo axali tipis skolis Seqmna.<br />

es iyo `erTiani SromiTi skola~. dekreti misi Seqmnis Sesaxeb gamoqveynda<br />

1921w. martis bolos. swavla ufaso unda yofiliyo, Tumca,<br />

1923 wels droebiTi gadasaxadi iqna SemoRebuli. axali tipis skolebSi<br />

swavla 1921 wlis 10 oqtombers daiwyo. programebi axali<br />

skolebisTvis moskovidan gamoigzavna. 1921 wels dawyebiT skolebSi<br />

bavSvebis mxolod 35% dadioda. 1925-26 saswavlo wlebSi arsebobda<br />

263 skola, aqedan 242 dawyebiTi, 15 Svidwliani, 6 cxrawliani. es<br />

ar niSnavs imas, rom am skolebSi bavSvebis didi raodenoba iyo. skola<br />

zogjer ewodeboda ramdenime bavSvisgan Semdgar saswavlo dawesebulebas,<br />

sadac 1 pedagogi iyo.<br />

1923 wlidan sabWoTa saqarTveloSi wera-kiTxvis ucodinrobas-<br />

Tan brZola saxalxo ganaTlebis mTavar amocanad gamocxadda. Seiqmna<br />

sazogadoeba `wera-kiTxva~. SemuSavda generaluri gegma Semdgomi sami<br />

wlisaTvis, SeiZines saswavlo wignebi, gamoaqveynes afxazuri anbani da<br />

a.S. afxazeTis ssr-is sabWoebis centralurma aRmasrulebelma komitetma<br />

1924 wlis dekemberSi miiRo dadgenileba, romlis mixedviT<br />

18-dan 40 wlamde mosaxleobas wera-kiTxva mSobliur an rusul enaze<br />

unda eswavla. 1923-26 wlebSi wera-kiTxva sul 8000-ma adamianma<br />

Seiswavla.<br />

didi yuradReba eTmoboda profesiul da umaRles ganaTlebas.<br />

soxumSi funqcionirebda industriuli teqnikumi, sadac 1924-25w.<br />

eleqtromeqanikuri da administraciuli ganyofilebebi gaixsna. pedagogiur<br />

teqnikumSi 1923w. pirvelad miiRes qalebi. imis gamo, rom afxazeTSi<br />

imJamad ar iyo umaRlesi saswavleblebi, adgilobrivi axalgazrdoba<br />

umaRlesi ganaTlebis misaRebad Tbilissa da ssr kavSiris<br />

sxva qalqebSi midioda.<br />

1922w. Seiqmna afxazeTis samecniero sazogadoeba 141 wevriT,<br />

romelic Tavidan sazogadoebriv dawesebulebas warmoadgenda. am periodSi<br />

afxazeTSi aqtiurad moRvaweobdnen n. mari, d. gulia, v. straJevi,<br />

a. lukini, m. ivaSCenko. 1922w. Tbilisidan arqeologiuri gaTxrebis<br />

sawarmoeblad Camodian g. wereTeli da g. CubinaSvili. 1924w. mu-<br />

Saoba ganaaxla mxareTmcodneobis muzeumma. 1925w. TbilisSi gamoica<br />

dimitri gulias `afxazeTis istoria~<br />

warmatebiT muSaobda qarTuli dramatuli koleqtivi maSo anCabaZis<br />

xelmZRvanelobiT. 1921w. d. gulia qmnis moZrav Teatralur<br />

dass, iqmneba afxazuri dramatuli wreebi soxumSi, gudauTaSi, gagrasa<br />

da oCamCireSi, romlebic jer ar warmoadgendnen profesiul koleqtivebs.<br />

s. Wanba qmnis pirvel istoriul dramas `mahajirebi~.<br />

279


1925 wlidan iwyeba k. kovaCis moRvaweoba, romelic agrovebs da<br />

swavlobs mravalsaukunovan afxazur musikalur folklors. is iyo<br />

<strong>soxumis</strong> musikaluri teqnikumis damaarsebelic.<br />

MANANA KUPRAVA<br />

FROM THE HISTORY OF STATE MANAGEMENT OF EDUCATION<br />

AND CULTURE IN ABKHAZIA IN 1921-1925<br />

The paper deals with the cultural construction in Abkhazia in 1921-25 in<br />

general as well as the role of the state bodies in this construction. For this purpose<br />

new structures were formed. In the period of the existence of revolutionary<br />

committees in 1921-22 the Ministry of Education was called the Department<br />

of Popular Schooling, and in 1922-25 – the Commissariat of Popular<br />

Schooling. In May 1921 the Main Political-Educational Committee was created,<br />

which managed the ideological and other type elementary education of<br />

adult population.<br />

The formation of bodies of popular schooling occurred under very difficult<br />

conditions. There was a lack, and even absence of specialists in some<br />

spheres, as well as financial difficulties. The communist ideology, which these<br />

bodies must have followed and spread its propaganda in the broad masses, was<br />

a novelty. In this period the process of the creation and perfection of educational<br />

bodies was under way.<br />

The basic goal of the authorities was the creation of a school of the new<br />

type. This was a “united working school”. The decree on its creation was issued<br />

at the end of March, 1921. Education must have been free, but in 1923 the<br />

temporary payment was introduced. Studies began in the new-type schools on<br />

October 10, 1921. The curricula for the new schools were sent from Moscow.<br />

In 1921 35% of the children attended elementary schools. During 1925-26<br />

school years, there functioned 263 schools, of these 242 elementary, 15 sevenyear,<br />

and 6 nine-year schools. This does not mean that a large number of children<br />

attended these schools. Sometimes an educational institution with several<br />

children and 1 teacher was called a school.<br />

From 1923 the struggle with illiteracy was proclaimed as the main task of<br />

popular schooling in soviet Georgia. The society Reading and Writing was established.<br />

The general plan for the next three years was drawn up, textbooks<br />

were purchased, the Abkhazian alphabet was published, etc. In December 1924<br />

the Central Executive Committee of the Councils of the Abkhazian SSR enacted<br />

a decree, according to which, the population, from 18 to 40 years of age,<br />

280


had to study reading and writing in their native or the Russian language. In<br />

1923-26 in total 8000 persons studied reading and writing.<br />

Great attention was devoted to the professional and higher education. In<br />

Sukhumi the Industrial Technical School functioned, where in 1924-25 the Electromechanical<br />

and Administrative Departments were set up. In 1923 women<br />

were enrolled for the first time at the Teachers College. Due to the fact that<br />

there were no higher educational institutions in Abkhazia at that time, the local<br />

youth went to Tbilisi and other cities of the USSR to receive higher education.<br />

In 1922 the Abkhazian Scientific Society with 141 members was founded,<br />

which represented initially a public-service institution. At this period N.<br />

Marr, D. Gulia, V. Strazhev, A. Levin, M. Ivashchenko were engaged in intensive<br />

activities in Abkhazia. In 1922 G.Tsereteli and G.Chubinashvili arrived<br />

from Tbilisi to conduct archaeological excavations. In 1924 the Museum of Local<br />

Lore resumed its functioning. In 1925 The History of Abkhazia by Dimitri<br />

Gulia was published in Tbilisi.<br />

The Georgian Drama Collective headed by Masho Anchabadze worked<br />

successfully. In 1921 D.Gulia created a mobile theatrical troupe, in Sukhumui,<br />

Gudauta, Gagra and Ochamchire Abkhazian theatrical circles were set up,<br />

which were not professional collectives yet. S.Chanba composed the first historical<br />

drama Mahajirebi.<br />

From 1925 the activities of K. Kovach began, who collected and studied<br />

the centuries-old Abkhazian musical folklore and also founded the Sukhumi<br />

Music School.<br />

281


282<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

Teimuraz papasqiri<br />

v. molotovis viziti berlinSi da bulgareTis<br />

sakiTxi germania-sabWoTa kavSiris urTierTobebSi<br />

1940w. Semodgomaze<br />

1940w. 12 noembers daiwyo sabWoTa kavSiris sagareo saqmeTa saxalxo<br />

komisris, viaCeslav molotovis oficialuri viziti berlinSi.<br />

aRniSnuli viziti sulac ar iyo Cveulebrivi movlena. 12-13 noembers<br />

molotovma gamarTa molaparakebebi ara marto Tavis uSualo vizavi<br />

ioaxim fon ribentropTan, germaniis sagareo saqmeTa ministrTan, aramed<br />

orjer Sexvda Tavad germaniis fiurers adolf hitlers. aqve xazi<br />

unda gaesvas, rom 1939w. Semodgomis Semdeg es iyo pirveli pirdapiri<br />

molaparakebebi ori qveynis sagareo saqmeTa uwyebebs Soris (1939w.<br />

seqtembris miwurulidan moyolebuli yvela sakiTxis gadawyveta xdeboda<br />

mxolod saelCoebis doneze).<br />

berlinSi gamarTuli molaparakebebis ganxilvisas aucileblad<br />

unda aRiniSnos, rom didi xnis ganmavlobaSi arsebobda wyaroebis<br />

problema. meore msoflio omis Semdeg gamoqveynebuli iqna molotovis<br />

vizitis dros Semdgari Sexvedrebis mxolod germanuli Canawerebi,<br />

romlebsac awarmoebdnen oficialuri Tarjimnebi Smidti da hilgeri<br />

1 . gamoqveynebuli Canawerebi mTlianad emTxveva saarqivo monacemebs,<br />

magram mas gaaCnia erTi xarvezi: is garkveulwilad Semajamebel<br />

xasiaTs atarebs, radganac germanuli mxaris gamonaTqvamebi Cveulebriv<br />

moyvanilia mesame pirSi. rac Seexeba sabWoTa mxares, aq oficialuri<br />

Canawerebi mxolod 1993w. gamoqveynda 2 , Tumca Zneli saTqmelia,<br />

1 Akten zur Deutschen Auswärtigen Politik. Serie D. B. 11, 1. Die Kriegsjahre. Bd. 4, Hbd 1,<br />

1. September bis 13. November 1940. Bonn: Gebr. Hermes KG, 1964. aRsaniSnavia, rom<br />

originalis enaze dokumentebis gamoqveynebas win uZRoda inglisuri gamocema:<br />

Nazi-Soviet Relations 1939-1941. Documents from the Archives of the German Foreign<br />

Office. Ed. by Raymond James Sontag and James Stuart Beddie. Washington, 1948, gv.<br />

218-255; Documents on German Foreign Policy 1918-1945. Series D (1937-1945). V. XI. The<br />

War Years. September 1, 1940 – January 31, 1941. London, HMSO, 1961. vinaidan pirvelad<br />

aRniSnuli Canawerebi gamoqveynda krebulSi: Nazi-Soviet Relations 1939-<br />

1941.., Cven SemdgomSi swored mas daveyrdnobiT.<br />

2 Поездка Молотова в Берлин в ноябре 1940г. Предисловие академика Г. Н. Севостьянова,<br />

публикацию подготовили В. А. Лебедев и Б. Л. Хавкин. – Новая и новейшая исто-


amdenad sandoa isini. daeWvebis safuZvels iZleva is garemoeba, rom<br />

hitlerisa da molotovis Sexvedrebis aRwerisas ribentropis iq yofna<br />

saerTod ar aris dafiqsirebuli da germaniis sagareo saqmeTa ministris<br />

yvela replika uSualod raixskanclerze aris miwerili 1 .<br />

garda oficialuri Canawerebisa, wyarod SeiZleba gamoyenebul iqnas<br />

sabWoTa Tarjimnis v. bereJkovis memuarebi, sadac am vizitis detalebic<br />

aris asaxuli 2 . arsebobs agreTve f. Cuevis mier Cawerili saubrebi<br />

molotovTan, magram, jer erTi, iq berlinSi vizits didi adgili<br />

ar ukavia, da meorec, maTi sandoobis xarisxi Zalian dabalia.<br />

sakmarisia aRiniSnos, rom molotovs `ar axsovs~, Tu ra saxis saidumlo<br />

SeTanxmebebi iqna gaformebuli germaniasTan 1939w. agvistoSi<br />

da es im fonze, rom mas Zalian kargad `axsovs~ sxvadasxva molaparakebis<br />

detalebi 3 .<br />

berlinSi molotovis yofnisas sul gaimarTa oTxi Sexvedra. pirveli<br />

da meoTxe Sexvedra iyo molaparakebebi uSualod sagareo saqmeTa<br />

uwyebebis xelmZRvanelebs Soris, meore da mesame ki iyo molotovis<br />

audiencia hitlerTan, romelsac eswreboda ribentropic. molaparakebebis<br />

mTavari sakiTxi, erTi SexedviT, iyo sabWoTa kavSiris<br />

SeerTeba sammxriv paqtTan, magram aq aRsaniSnavia erTi garemoeba: stalinis<br />

mier molotovisaTvis micemul direqtivebSi pirdapir iyo mi-<br />

TiTebuli, rom molaparakebebis mTavari sakiTxi iyo bulgareTi, romelic<br />

unda Sesuliyo sabWoTa interesebis sferoSi 4 . marTlac, bulgareTis<br />

sakiTxma erT-erTi umniSvnelovanesi adgili daikava molaparakebebze,<br />

miuxedavad imisa, rom TiTqos mxareebs didi dro ar dauTmiaT<br />

misTvis 5 . ufro metic, pirvel dRes, 12 noembers, bulgareTis saрия,<br />

№5, 1993, gv. 64-99.<br />

1 Поездка Молотова в Берлин в ноябре 1940г, gv. 74-78, 80-88.<br />

2 В. М. Бережков. Страницы дипломатической истории. М., 1987, gv. 9-33.<br />

3 Ф. Чуев. 140 бесед с Молотовым. М., “Терра”, 1991, gv. 21.<br />

4 Директивы И. В. Сталина В. М. Молотову перед поездкой в Берлин в ноябре 1940г. –<br />

Новая и новейшая история, №4, 1995, gv. 76-79; Документы внешней политики. Т. 23,<br />

кн. 2. М., 1998, gv. 30-32; Л. А. Безыменский. Гитлер и Сталин перед схваткой. М.,<br />

“Вече”, 2000, Tavi me-20.<br />

5 erTi SexedviT, berlinSi gamarTuli molaparakebebisas, centralur<br />

sakiTxad SeiZleba fineTis problema iqnas miCneuli, radganac swored<br />

mas daeTmo yvelaze meti dro ganxilvisas, magram am SemTxvevaSi gacilebiT<br />

ufro mniSvnelovania, Tu ra poziciebi gaaCndaT mxareebs fineT-<br />

Tan dakavSirebiT. stalinis mier molotovisaTvis micemuli direqtivebis<br />

Tanaxmad, mTavari iyo germanuli SenaerTebis gayvana fineTidan. Tavis<br />

mxriv, hitlerma molaparakebebis dros ramdenjerme gaimeora, rom<br />

fineTi sabWoTa interesebis sferoSi Sedioda da germania fineTis<br />

283


kiTxi saerTod ar damdgara dRis wesrigSi da mxareebi mas Seexnen<br />

mxolod meore dRes, 13 noembers.<br />

bulgareTis sakiTxi pirvelad wamoiWra sruteebis problemasTan<br />

konteqstSi. kerZod, molotovma hkiTxa hitlers, Tu rogori reaqcia<br />

eqnebodaT germaniasa da italias sabWoTa kavSiris mier bulgareTisaTvis,<br />

sruteebTan yvelaze axlos mdebare qveynisaTvis, iseTive garantiebis<br />

micemis SemTxvevaSi, rogori garantiebic misces germaniam da<br />

italiam rumineTs. aRsaniSnavia, rom hitlerma da ribentropma scades<br />

yuradRebis gadatana bulgareTis sakiTxidan (an CaTvales, rom molotovma<br />

ubralod bulgareTi axsena marTlac mxolod sruteebis sakiTxis<br />

konteqstSi) da aRniSnes, rom germania da italia mxars uWerdnen<br />

montres konvenciis revizias sabWoTa kavSiris sasargeblod 1 .<br />

hitlerma reagireba am Temaze moaxdina mxolod mas Semdeg, rac molotovma<br />

gaimeora, rom sabWoTa garantia bulgareTisTvis iqneboda<br />

germaniis mier rumineTisaTvis micemuli garantiis msgavsi da aranair<br />

zewolas saSinao sakiTxebSi bulgareTTan mimarTebaSi adgili ar eqneboda<br />

2 .<br />

aqve molotovma gamoTqva ukmayofileba germaniis da italiis mier<br />

rumineTisaTvis micemuli garantiebiT, romlebic, rogorc es fiureris<br />

sityvebidan Canda, garkveuli drois ganmavlobaSi ar iqneboda<br />

gauqmebuli. garda amisa, man aRniSna, rom es uSualod exeboda sab-<br />

WoTa kavSiris, rogorc SavizRvispira saxelmwifos interesebs, vinaidan<br />

sruteebi ramdenimejer iqna gamoyenebuli ruseTze TavdasxmisaTvis<br />

3 . pasuxad hitlerma ganacxada, rom germaniisa da italiis mier<br />

rumineTisaTvis micemuli garantia iyo erTaderTi SesaZlebloba, rom<br />

am ukanasknels daeTmo besarabia sabWoTa kavSirisaTvis. amasTan, rumineTma<br />

Tavad iTxova aRniSnuli garantia, raTa uzrunveleyo navTobmwarmoebeli<br />

obieqtebis usafrTxoeba. aqve germaniis raixskanclerma<br />

daadastura, rom omis damTavrebisTanave yvela samxedro SenaerTi gateritorias<br />

iyenebda mxolod kirkenesSi (CrdiloeT norvegia) tranzitisaTvis,<br />

rac uaxloes xanebSi dasruldeboda.<br />

1 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 244. sabWoTa CanawerSi, rogorc zemoT<br />

aRiniSna, ribentropis yofna Sexvedris msvlelobisas saerTod ar aris<br />

dafiqsirebuli da, Sesabamisad, arc misi sityvebi aris moyvanili (ix.:<br />

Поездка Молотова в Берлин в ноябре 1940г., gv. 86).<br />

2 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 244; Поездка Молотова.., gv. 86.<br />

3 v. bereJkovis Tanaxmad, molotovma moiTxova rumineTisaTvis micemuli<br />

garantiebis anulireba (В. М. Бережков. Страницы дипломатической истории..,<br />

gv. 27), magram garantiebis pirdapiri anulirebis moTxovna ar aris dafiqsirebuli<br />

arc sabWoTa da arc germanul CanawerSi. ase rom, Cveni azriT,<br />

am SemTxvevaSi v. bereJkovma Secdoma dauSva saubris gadmocemisas.<br />

284


moyvanili iqneboda rumineTidan 1 .<br />

amis Semdeg ki hitlerma ganacxada, rom Tu bulgareTisaTvis misacemi<br />

iyo rumineTis msgavsi garantia, daismeboda kiTxva, Tavad bulgareTs<br />

Tu surda amgvari garantiis miReba, razec, fiureris TqmiT,<br />

mas informacia ar gaaCnda. amis Semdeg hitlerma isev scada sakiTxis<br />

montres konvenciis reviziaze gadatana da aRniSna, rom is mTlianad<br />

mxars uWerda sabWoTa moTxovnebs am sakiTxTan dakavSirebiT 2 . miuxedavad<br />

amisa, molotovi kvlav miubrunda bulgareTis Temas da ganacxada,<br />

rom sabWoTa garantia gamoricxavda bulgareTis saSinao saqmeeb-<br />

Si Caurevlobas da uzrunvelyofda am ukanasknels egeosis zRvaze gasasvleliT.<br />

rogorc Cans, hitleri metad gaRizianda am Temis kvlav<br />

wamoweviT (bereJkovs aqvs aRniSnuli misi gaRizianeba bulgareTis sakiTxis<br />

ganxilvisas, Tumca iq ar Cans, konkretulad ra momentSi moxda<br />

es. iqidan gamomdinare, rom bereJkovs ar aqvs dafiqsirebuli hitleris<br />

sxva replikebi, vTvliT, rom hitleri swored am momentSi ga-<br />

Rizianda) da molotovs gaumeora, rom bulgareTs msgavsi garantia<br />

ar mouTxovia. garda amisa, man aRniSna, rom musolinis gareSe is am<br />

sakiTxs ver gadawyvetda. amiT sakiTxis ganxilva Sewyda da is ganaxlda<br />

mogvianebiT, ukve molotovisa da ribentropis bolo saubrisas.<br />

aRniSnuli Sexvedrisas bulgareTis problema kvlavindeburad<br />

wamoiWra mas Semdeg, rac mxareebma daiwyes sruteebis sakiTxis ganxilva<br />

3 . molotovma xazi gausva im garemoebas, TiTqos sabWoTa kavSiri<br />

sruteebiT dainteresebuli iyo mxolod imdenad, ramdenadac eSinoda<br />

inglisis 4 (!) Tavdasxmisa ssrk-ze sruteebis gavliT 5 . rogorc Cans,<br />

1 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 245; Поездка Молотова в Берлин.., gv. 86.<br />

2 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 245; Поездка Молотова в Берлин .., gv. 87.<br />

3 aRsaniSnavia, rom es nawili germanul CanawerebSi didi SemoklebiTaa<br />

gadmocemuli da molaparakebebis msvleloba praqtikulad mxolod sab-<br />

WoTa CanawerebSi aris dafiqsirebuli (ix.: Поездка Молотова.., gv. 87).<br />

4 Cveni azriT, molotovma aq seriozuli diplomatiuri Secdoma dauSva.<br />

vinaidan manamde man Tavad aRniSna, rom inglisi praqtikulad damarcxebuli<br />

iyo omSi, inglisis CaTvla ssrk-sTvis safrTxed ki niSnavda am<br />

sityvebis ukan waRebas da did britaneTTan omSi germaniis gamarjvebis<br />

eWvqveS dayenebas. garda amisa, germanelebisTvisac naTeli iqneboda, rom<br />

es mizezi TiTidan iyo gamowovili, rac, bunebrivia, gamoiwvevda maT daeWvebas,<br />

Tu ratom SeniRba sabWoTa mxarem Tavisi namdvili miswrafebebi.<br />

Sesabamisad, hitleri daiwyebda sabWoTa kavSiris realuri ganzraxvebis<br />

Ziebas da sabolood darwmundeboda, rom sinamdvileSi stalins rumine-<br />

Ti awuxebda da ara sruteebi.<br />

5 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91. aRsaniSnavia, rom germanuli da<br />

sabWoTa Canawerebi aq erTmaneTisagan gasxvavdeba. germanul CanawerSi<br />

ar aris dafiqsirebuli molotovis sityvebi konkretulad inglisis<br />

285


ibentropi seriozulad gaaRiziana ssrk-s sagareo saqmeTa saxalxo<br />

komisris am sityvebma, radganac man Tarjimans Seawyvetina molotovis<br />

replikis Targmna da ganacxada, rom germania sruteebis sakiTxiT<br />

dainteresebuli iyo mxolod omis periodSi. misi TqmiT, sruteebi germaniisTvis<br />

meorexarisxovani sakiTxi, sabWoTa kavSirisaTvis ki mudmivi<br />

problema iyo da misi gadawyveta unda momxdariyo, pirvel rig-<br />

Si, swored ssrk-s interesebis gaTvaliswinebiT, im SemTxvevaSic ki,<br />

Tu saWiro iqneboda italiis zogierTi miswrafebis ugulebelyofa 1 .<br />

Tavis mxriv, molotovma ganacxada, rom germaniisTvis sruteebis saki-<br />

Txi meorexarisxovani ki ara, meaTexarisxovani iyo, italisTvis ki _<br />

mexuTexarisxovani. misi TqmiT, mxolod bulgareTisTvis garantiebis<br />

micema uzrunvelyofda sabWoTa kavSiris usafrTxoebas sruteebis mxridan<br />

2 .<br />

etyoba, germaniis sagareo saqmeTa ministris moTminebis fiala aq<br />

amoiwura da man pirdapir uTxra sabWoTa vizavis, rom bulgareTis<br />

garantiebis sakiTxis ganxilvisas italiis pozicia aucileblad unda<br />

yofiliyo gaTvaliswinebuli da iqve sTxova ganemarta, Tu rogor<br />

uzrunvelyofda bulgareTisaTvis micemuli garantiebi ssrk-s usafr-<br />

Txoebas 3 . rogorc Cans, ribentropis es replika moulodneli aRmoCnda<br />

molotovisTvis, romelmac Tavi aarida pasuxs da aRniSna, rom sabWoTa<br />

mxares surda ubralod germaniis mTavrobis Tvalsazrisis gageba<br />

am sakiTxTan dakavSirebiT 4 . ribentropma kvlavindeburad gaimeora,<br />

rom germaniis mTavrobas ar SeeZlo poziciis dafiqsireba italiasTan<br />

konsultaciebis gareSe, ssrk-s sagareo saqmeTa saxalxo komisarma<br />

ganacxada Tavdapirvelad da aRniSna, rom axlo aRmosavleTTan<br />

dakavSirebuli sakiTxebis ganxilvisas sabWoTa mxares awuxebda ara<br />

marto TurqeTi, aramed bulgareTic. aqve man miayola rumineTic, ungreTic,<br />

iugoslaviac da saberZneTic, riTac faqtobrivad agrZnobina<br />

ribentrops, rom ssrk-s interesebSi mTlianad balkaneTis regioni Sedioda<br />

centraluri evropis nawilTan erTad. bulgareTTan dakavSirebiT<br />

germaniis sagareo saqmeTa ministrma pirdapir ganacxada, rom mas<br />

arafris damateba ar SeeZlo hitleris sityvebisadmi (saubaria bulmxridan<br />

arsebuli safrTxisagan Tavis dasacavi garantiebis Sesaxeb (ix.:<br />

Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 252) da gamotovebulia mTeli monakveTi<br />

saubrisa, rodesac ribentropma gaawyvetina sityva Tarjimans. amitom,<br />

Cveni azriT, sabWoTa Canaweri aq bevrad ufro sandoa.<br />

1 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />

2 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />

3 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />

4 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />

286


gareTis moTxovnasa da italiis interesebze). 1<br />

amiT bulgareTis sakiTxis ganxilva TiTqos dasrulda, magram,<br />

rogorc Semdeg gairkva, mxolod droebiT. saqme imaSi mdgomareobs,<br />

rom ukanaskneli Sexvedrisas ribentropma molotovs gadasca oTxmxrivi<br />

SeTanxmebis proeqti, sadac gacxadebuli iyo, rom mxareebi pativs<br />

scemdnen erTmaneTis teritoriul SenaZenebs da pirobas debdnen,<br />

rom 10 wlis ganmavlobaSi ar Sevidodnen erTmaneTis winaaRmdeg raime<br />

blokSi da daexmarebodnen erTmaneTs ekonomikur sakiTxebSi 2 . am<br />

TiTqosda uvnebel proeqts Tan unda xleboda ori saidumlo oqmi.<br />

pirveliT, romelic oTxi muxlisagan Sedgeboda gansazRvruli iyo<br />

germaniis, italiis, iaponiisa da sabWoTa kavSiris interesebis sferoebi.<br />

pirveli punqtiT germania acxadebda, rom misi teritoriuli interesebis<br />

mTavari sfero iyo centralur afrikaSi, evropaSi ki is<br />

dakmayofildeboda im teritoriebis reviziiT, romlebic mohyveboda<br />

inglisTan zavis dadebas; meore muxliT italiis interesebis sfero<br />

ganisazRvra CrdiloeT da Crdilo-aRmosavleT afrikiT, evropasTan<br />

dakavSirebiT ki gameorebuli iyo pirveli punqtis formulireba; mesame<br />

punqtSi gacxadebuli iyo iaponiis interesebi aRmosavleT aziasa<br />

da iaponiis samxreTSi; meoTxe muxliT ki ganisazRvreboda ssrk-s interesebis<br />

sfero sabWoTa kavSiris samxreTiT indoeTis okeanis mimar-<br />

TulebiT 3 . meore saidumlo oqmi exeboda montres konvenciebis revizias.<br />

is Sedgeboda sami muxlisagan, gamoxatavda germaniisa da italiis<br />

srul mxardaWeras sabWoTa moTxovnebisadmi da masSi erTi sityvi-<br />

Tac ar iyo naxsenebi bulgareTi 4 . TiTqos yvela problema gadaWrili<br />

iyo, magram 26 noembers moskovidan movida pasuxi, romliTac sabWoTa<br />

mxarem wamoayena Tavisi moTxovnebi oTxmxrivi SeTanxmebis xelmosawerad.<br />

sul wamoyenebuli iyo oTxi moTxovna:<br />

5. germanias unda gamoeyvana yvela Tavisi SenaerTi fineTidan 5 ,<br />

romelic, 1939w. miRweuli SeTanxmebebis Tanaxmad, sabWoTa<br />

interesebis sferoSi Sedioda;<br />

1 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 92.<br />

2 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 249; Поездка Молотова в Берлин.., gv. 94.<br />

3 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 257.<br />

4 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 257-258.<br />

5 rogorc zemoT aRiniSna, es sakiTxi berlinSic ganixileboda da maSin<br />

hitlerma aRniSna, rom fineTSi ar iyo ganTavsebuli germaniis samxedro<br />

nawilebi da rom maT ubralod gamoiyenes fineTis teritoria kirkenes-<br />

Si jarebis gadasayvanad, rac Seesabameboda kidec sinamdviles.<br />

287


6. sabWoTa kavSiris usafrTxoeba sruteebSi unda ganmtkicebuliyo<br />

ssrk-bulgareTis paqtiT da unda Seqmniliyo baza sab-<br />

WoTa qveiTi da sazRvao ZalebisaTvis bosforisa da dardanelis<br />

misadgomebTan (rogorc Cans, bulgareTSi);<br />

7. baTumisa da baqos samxreTiT mdebare teritoriebi sparse-<br />

Tis yuremde unda gamocxadebuliyo sabWoTa interesebis<br />

sferod;<br />

8. iaponias uari unda eTqva navTobisa da qvanaxSiris koncesiebze<br />

CrdiloeT saxalinSi 1 .<br />

rogorc vxedavT, meore sakiTxi aSkarad amovardnilia ssrk-germaniis<br />

urTierTobebis konteqstidan. Tamamad SeiZleba iTqvas, rom danarCeni<br />

sami punqti hitlerisaTvis problemas ar warmoadgenda, radganac<br />

fineTi isedac micemuli hqonda sabWoTa kavSirisaTvis, indoe-<br />

Tis okeaneSi is sparseTis yuris midamoebsac gulisxmobda da saxalinis<br />

konvenciebi mas saerTod ar adardebda. rac Seexeba bulgareTs,<br />

Zneli misaxvedri ar iyo hitlerisaTvis, rom samxedro baza bulgareTSi<br />

stalins am SemTxvevaSi imdenad ara TurqeTis, ramdenadac rumineTis<br />

winaaRmdeg sWirdeboda. rumineTs ki, saidanac germania iRebda<br />

Tavisi navTobis udides nawils, misTvis namdvilad sasicocxlo mniSvneloba<br />

gaaCnda. rogorc Cans, hitleri mixvda stalinis TamaSs da<br />

SemTxveviTi ar aris, rom erTi Tvis Tavze xeli moawera ssrk-ze Tavdasxmis<br />

gegmas. Cveni azriT, mis am gadawyvetilebaze didi gavlena<br />

iqonia swored 1940w. Semodgomaze wamoWrilma sakiTxma bulgareTis<br />

Sesaxeb.<br />

1 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 258-259.<br />

288


TEIMURAZ PAPASKIRI<br />

MOLOTOV’S VISIT TO BERLIN (NOVEMBER 1940)<br />

AND THE ISSUE OF BULGARIA IN THE GERMAN-SOVIET<br />

RELATIONS DURING AUTUMN OF 1940<br />

The paper, on the basis of the documental sources (both German and<br />

Russian) and critical analysis of the existing literature, deals with the issue of<br />

Bulgaria in the German-Soviet relations in autumn of 1940, especially during<br />

the official visit of the People’s Commissar of Foreign Affairs of the USSR<br />

Vyacheslav Molotov, which began on November 12, 1940. It is mentioned that<br />

despite the fact that at first glance the parties did not pay much attention to the<br />

questions regarding Bulgaria, it became the main issue during the talks.<br />

According to his directives to Molotov, the Soviet leader Joseph Stalin<br />

considered Bulgaria to be the most important point of the talks. In accordance<br />

with those directives, Molotov several times raised the question of the Russian<br />

guarantees to Bulgaria, which would be similar to the ones given by Germany<br />

and Italy to Romania. Although the Soviet side was explaining the necessity of<br />

the guarantees to Bulgaria by the need of defence of the USSR from the<br />

English attacks through the Turkish Straits, it was quite clear that Stalin and<br />

Molotov were hiding their real intentions. The Soviet military base in Bulgaria,<br />

which had to be established according to the Soviet plan, more likely would<br />

have not as much defensive functions regarding the Turkish Straits, as it would<br />

be designed to menace Romania. Hitler, for whom Romania was the essential<br />

source of oil products, suspected the real inclinations of the Soviet side, and it<br />

is possible that the issue of Bulgaria had a great impact on his decision to<br />

attack the USSR in 1941.<br />

19. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

289


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

290<br />

joni afaqiZe<br />

kolxuri kulturis gavrcelebis<br />

sakiTxisaTvis<br />

Tanamedrove dasavleT saqarTvelos, aRmosavleT saqarTvelos<br />

Sida qarTlisa da mesxeTis regionebis CaTvliT, CrdiloeT kavkasiis<br />

centralur da dasavleT nawils Tanamedrove CeCneTis, inguSeTis, CrdiloeT<br />

oseTis, yabardo-balyareTisa da yaraCai-CerqezeTis teritoriebze<br />

gvianbrinjaosa da adrerkinis xanaSi gavrcelebuli iyo kultura,<br />

romelic specialur literaturaSi xan „kolxur~, xan „yobanur~<br />

da xanac „kolxur-yobanur~ kulturad moixsenieba. kavkasiis samxreT<br />

da CrdiloeT nawilSi gavrcelebuli kultura zogierT mkvlevars<br />

erT kulturad miaCnia da zogsac or erTmaneTisagan gansxvavebul<br />

da damoukidebel kulturebad.<br />

dasavleT saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi<br />

gavrcelebuli arqeologiuri kulturis Seswavlas araerTi<br />

naSromi mieZRvna. me-20 saukunis 80-ian wlebamde arsebuli gamokvlevebis<br />

istoriografiuli mimoxilva sakmaod detaluradaa mocemuli<br />

o. jafariZis 1 , d. qoriZis 2 , b. texovis 3 , i. voronovis 4 , l. fancxavas 5 ,<br />

m. baramiZisa 6 da sxva mecnierTa publikaciebSi. amitomac aRniSnuli<br />

periodis istoriografia aq mokledaa warmodgenili. detaluradaa<br />

ganxiluli mxolod is naSromebi, romlebSiac sakvlevi problema axali<br />

monacemebis Suqzea gaanalizebuli da ukanaskneli 25 wlis man-<br />

1 o. jafariZe. kolxuri culi. _ saqarTvelos saxelmwifo muzeumis moambe,<br />

XVI-B, 1950, gv. 35-37.<br />

2 d. qoriZe. kolxuri kulturis istoriisaTvis. gamomc. `mecniereba~. Tb.,<br />

1965. gv. 5-8.<br />

3 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-Xвв. до н.э. Изд. Наук., М., 1977. gv. 184-188.<br />

4 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке. (Вопросы хронологии и<br />

интерпретации памятников VIIIв. до н.э. – VIIIв. н.э.). Дисертация на соискание ученой<br />

степени доктора исторических наук. М., 1984, gv. 89-99.<br />

5 l. fancxava. kolxuri kulturis mxatvruli xelosnobis Zeglebi. gamomc.<br />

`mecniereba~. Tb.,: 1988, gv. 5-8<br />

6 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi Zv. w. II-I aTaswleulis pirvel<br />

naxevarSi (ZiriTadi problemebi). avtoreferati istoriis mecnierebaTa<br />

doqtoris samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 1998, gv. 38-39.


Zilzea gamoqveynebuli. maTSi kvleva efuZneba uaxles arqeologiur<br />

monapovrebs da, Sesabamisad, mocemulia kvlevis Tanamedrove donis<br />

suraTi. Tumca es srulebiTac ar niSnavs imas, rom adre gamoqveynebul<br />

naSromebs dRes mxolod sakiTxis istoriisaTvis aqvT mniSvneloba.<br />

problemis kvlevisaTvis maTi mniSvneloba dResac udaoa.<br />

problema warmoiSva 1926 wels, rodesac v. straJevma gamoaqveyna<br />

masalebi afxazeTidan, romlebic gasaocar msgavsebas iCendnen ukve kargad<br />

cnobil yobanis monapovrebTan 1 . afxazeTisa da dasavleT saqarTvelos<br />

masalebis analizis Suqze m. ivaSCenkom pirvelma daayena sakiTxi<br />

e.w. `yobanuri kulturis~ centrad dasavleT saqarTvelos miCnevis<br />

Sesaxeb. 2 1934w. arqeologiuri Zeglebisa da monapovrebis dasavleT<br />

saqarTveloSi adgilze gacnobis Semdeg i. meSCaninovic miiCnevda, rom<br />

yobanuri kulturis centri kolxeTSi mdebareobda da amitomac am<br />

kulturas, misi azriT, unda darqmeoda „kolxuri kultura~. 3 msgavs<br />

mosazrebas gamoTqvamda da asabuTebda s. janaSiac 4 . kolxeTsa da yobanSi<br />

aRmoCenili kulturis erTianobis idea TavianTNnaSromebSi SemdgomSi<br />

ganaviTares b. kuftinma 5 , a. iesenma 6 da b. piotrovskim 7 .<br />

ukve 1951w. gamocemul naSromSi a. ieseni aRniSnavda, rom dasavleT<br />

saqarTvelosa da kavkasiis centralur nawilSi aRmoCenili li-<br />

Tonis nawarmis saerTo ieris miuxedavad, sameurneo Taviseburebebis,<br />

1 В. И.Стражев. Бронзовая культура в Абхазии. – Известия Абхазского научного общества<br />

(ИАНО), 1926, IV, gv. 13.<br />

2 M. M. Ivaščenko. Beiträge zur Vorgeschichte Abchasiens. – ESA, VII, 1932, gv. 111; М.<br />

М. Иващенко. Исследования архаических памятников материальной культуры в Абхазии.<br />

– Известия Научно-Исследовательского Института Краеведения (ИНИИК), 3,<br />

1935, gv. 1-59.<br />

3 О. М. Джапаридзе. Бронзовые топоры Западной Грузии. – Советская Археология,<br />

XVIII, 1953, gv. 283.<br />

4 s. janaSia. Tubal-Tabali, tibareni, iberi. _ Sromebi, III. Tb., 1959, gv. 73.<br />

5 Б. А. Куфтин. Археологические раскопки в Триалети, I. Тб., 1941, gv. 16-17; Б. А.<br />

Куфтин. К вопросу о древнейших корнях грузинской культуры на Кавказе по данным<br />

археологии. – saqarTvelos saxelmwifo muzeumis moambe, XII-В, 1944, gv. 232.<br />

6 А. А. Иессен. К вопросу о древнейшей металлургии меди на Кавказе. – Известия Государственной<br />

академии истории материальной культуры (ИГАИМК), вып. 120, 1935,<br />

gv. 138, ruka IV; А. А. Иессен. Древнейшая металлургия Кавказа и её роль в Передней<br />

Азии. – Доклады III Международного конгреса по иранскому искусству и археологии.<br />

М.-Л., 1939; gv. 96; А. А. Иессен. Прикубанский очаг металлоброботки во второй половине<br />

II и в начале I тысячелетия до н. э. – Краткие Сообщения Института Археологии<br />

(КСИА), 18, 1947, gv. 30; А. А. Иессен. Прикубанский очаг металлургии и металлоброботки<br />

в конце мадно-бронзового века. – Материалы Института Археологии (МИА), 23,<br />

1951, gv. 80.<br />

7 Б. Б. Пиотровский. Археология Закавказья. Издат. ЛГУ. Л., 1949, gv. 60.<br />

291


dakrZalvis wesebis, keramikisa da sxva gansxvavebebis gamo saWiroa am<br />

ori raionis kulturebis erTmaneTisagan mkafio gamoyofa 1 . 1950 da<br />

1953 wlebSi o. jafariZem ganaviTara mosazreba dasavleT saqarTvelosa<br />

da yobanSi gansxvavebuli kulturebis arsebobis Sesaxeb 2 . 1982<br />

da 1991 wels gamoqveynebul naSromebSic o. jafariZe dasavleT saqarTvelosa<br />

da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi gavrcelebul<br />

kulturas or gansxvavebul kolxur da yobanur kulturebad<br />

ganixilavs 3 .<br />

e. krupnovic Tavis naSromebSi am or regionSi aRmoCenil kulturebs<br />

erTmaneTisagan damoukidebel kulturebad ganixilavs da miu-<br />

TiTebs, rom gansxvaveba dasturdeba dakrZalvis wesebSi, keramikaSi,<br />

culebis tipebSi, abzindebsa da sxva samkaulebSi. CrdiloeT kavkasia-<br />

Si ar gvxvdeba dasavleT saqarTveloSi farTod gavrcelebuli segmentiseburi<br />

iaraRi. amis safuZvelze, man centralur kavkasiasa da dasavleT<br />

saqarTveloSi gavrcelebuli kultura orad gayo da pirvels<br />

yobanuri, meores kolxuri uwoda. 1960w. gamosul monografiaSi e.<br />

krupnovma kvlav gaimeora mosazreba ori gansxvavebuli kulturis arsebobis<br />

Sesaxeb 4 .<br />

1952w. g. gobejiSvilma yobanis samarovani kolxuri kulturis<br />

arealSi moaqcia 5 , xolo 1959w. aRniSna, rom kolxuri da yobanuri<br />

kulturebis urTierTobis sakiTxi jer-jerobiT ar aris sakmarisad<br />

Seswavlili da maTi erTianobis an gansxvavebulobis Sesaxeb raimes<br />

garkveviT Tqma SeuZlebelia 6 . Tumca amave naSromSi avtori erTgan miuTiTebs,<br />

rom kolxuri kulturis „Zeglebi yobanSi marto samarxebis<br />

saxiTaa cnobili~. 7 Sesabamisad, is yobanSi aRmoCenil Zeglebs ganixilavs<br />

rogorc kolxuri kulturis Zeglebs. a. kalandaZe ki 1953w.<br />

werda, rom, „yobanuri kultura barsa da mTaSi farTod ganfenili<br />

kolxuri kulturis gavrcelebis erT-erTi mikroraionis lokaluri<br />

TaviseburebebiT aRbeWdili kultura, mTaSi mosaxle kolxebis mier<br />

1 А. А. Иессен. Прикубанский очаг металлургии и металлоброботки.., gv. 80.<br />

2 o. jafariZe. kolxuri culi.., gv. 37-39; О. М. Джапаридзе. Бронзовые топоры<br />

Западной Грузии.., gv. 283-284.<br />

3 o. jafariZe. dasavleT saqarTvelo gvianbrinjaos xanaSi. _ macne, 1982,<br />

2, 51; o. jafariZe. saqarTvelos arqeologia. qvisa da brinjaos xana. Tsu<br />

gam-ba. Tb., 1991, gv. 219-220.<br />

4 Е. И. Крупнов. Древняя история Северного Кавказа. Изд. Наука, М., 1960, gv. 80-81.<br />

5 g. gobejiSvili. arqeologiuri gaTxrebi sabWoTa saqarTveloSi. Tb.,<br />

1952, gv. 97.<br />

6 g. gobejiSvili. gvianbrinjaos xanis Zeglebi dasavleT saqarTveloSi.<br />

_ saqarTvelos arqeologia, Tsu gam-ba, Tb., 1959, gv. 130.<br />

7 g. gobejiSvili. gvianbrinjaos xanis Zeglebi.., gv. 131.<br />

292


Seqmnili kultura unda iyos~. 1<br />

mosazrebam gvianbrinjaosa da adrerkinis xanaSi dasavleT saqar-<br />

Tvelosa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi gavrcelebuli<br />

kulturis sxvadasxvaobis Sesaxeb momdevno 60-ian da 70-ian wlebSi ver<br />

hpova sayovelTao aRiareba. 1966w. l. saxarovam afxazeTi, raWa, leCxumi,<br />

svaneTi, CrdiloeTi da samxreTi oseTi gaaerTiana dasavlurqar-<br />

Tuli kulturis erT lokalur variantad, xolo samxreTis anu Woroxis<br />

zona meore lokalur variantad 2 . d. gazdapustaim ki „yobanuri~<br />

kulturis SigniT oTxi arqeologiuri jgufi gamoyo: yobanuri,<br />

Tlias, dasavlurqarTuli da eSeris 3 . misi azriT, TiToeuli jgufi<br />

erTmaneTisagan gansxvavdeba mxolod ama Tu im liTonis nivTis tipis<br />

arsebobiT, gansxvavebebiT keramikasa da dakrZalvis wesebSi. 1970w. gamocemul<br />

naSromSi g. gobejiSvili miuTiTebs, rom „Crdilo kavkasiis<br />

mTianeTSi batonobda dasavleT saqarTvelos tipis kultura, oRond<br />

mxaris geoklimaturi pirobebis kvalobaze ramdenadme gardaqmnili~. 4<br />

b. texovis Tanaxmad, centraluri kavkasiis teritoriaze gavrcelebuli<br />

iyo erTgvarovani yobanuri kultura. yobanuri anu centralurkavkasiuri<br />

kulturis farglebSi b. texovs Sehyavs CrdiloeT kavkasiis<br />

centraluri nawili, romelic moicavs yabardo-balyareTs da<br />

CrdiloeT oseTs. aqvea moqceuli samxreT oseTi cxinvalamde, raWa,<br />

leCxumi da svaneTi. kolxuri kulturis farglebSi ki misi SexedulebiT<br />

Sedis afxazeTi, samegrelo, guria, aWara da imereTi 5 . yobanuri<br />

kulturis SigniT b. texovma ori lokaluri varianti gamoyo: Crdilokavkasiuri<br />

(yabardo-balyareTi da CrdiloeTi oseTi) da samxreTkavkasiuri<br />

(svaneTi, raWa-leCxumi, saCxere da samxreT oseTis mTiani raioni)<br />

6 . amasTan mkvlevari dasavleT saqarTveloSi gavrcelebul kolxur<br />

kulturas aseve centralurkavkasiuri (e.i. yobanuri _ j.a.) kulturis<br />

lokalur variantad miiCnevs 7 . amiT ki b. texovi aRiarebs CrdiloeT<br />

kavkasiis centralur nawilSi, samxreT oseTis mTian raionebsa<br />

da dasavleT saqarTveloSi gavrcelebuli kulturebis erTianobas.<br />

1 a. kalandaZe. <strong>soxumis</strong> mTis arqeologiuri Zeglebi. soxumi., 1953, gv. III.<br />

2 Л. С. Сахарова. Позднебронзовая культура ущелья реки Цхенисцкали. – Автореферат<br />

на соискание учёной степени кандидата исторических наук. Тб., 1966, gv. 29-30.<br />

3 Д. Газдапустай. Связи Северного Причерноморья с Передней Азией и Центральной<br />

Европой в эпоху перехода от бронзы к железу. Автореферат на соискание учёной степени<br />

кандидата исторических наук. Л., 1962, gv. 2-20.<br />

4 g. gobejiSvili. dasavleT saqarTvelos kultura. _ saqarTvelos istoriis<br />

narkvevebi, I. Tb., 1970, gv. 256.<br />

5 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н. э. Изд. Наука, М., 1977, ruka.<br />

6 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н. э.., gv. 192.<br />

7 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н. э.., gv. 189.<br />

293


80-iani wlebis dasawyisidan kolxuri da yobanuri damoukidebeli<br />

kulturebis arsebobas sul ufro meti oponenti hyavs. maT Sorisaa<br />

i. voronovisa 1 da m. baramiZis 2 sadoqtoro disertaciebi.<br />

i. voronovis Tanaxmad, aRmosavleT SavizRvispireTsa da kavkasiis<br />

centralur nawilSi arsebobda erTiani dasavlurkavkasiuri kolxur-yobanuri<br />

kultura anu metalurgiuli provincia, romlis teritoriazec<br />

avtorma 12 lokaluri varianti gamoyo: I _ centralurkolxuri,<br />

II _ Crdilokolxuri, III _ samxreTkolxuri, IV _ samxreTaRmosavleT<br />

SavizRvispireTi, V _ raWa-leCxumi-svaneTi, VI _ Tlia,<br />

VII _ samTavro, VIII _ yobanis centraluri varianti, IX _ aRmosavleTi<br />

varianti, X _ dasavleTi varianti, XI _ zemo yubanispireTi da<br />

XII _ Crdilo-aRmosavleT SavizRvispireTi 3 . mkvlevarma daadgina samarxi<br />

nagebobebis da dakrZalvis wesebis nairferoba (siWrele) kolxur-yobanuri<br />

metalurgiuli provinciis teritoriaze da aseve aCvena,<br />

rom analogiuri formebi samarxebisa da analogiuri dakrZalvis wesebi<br />

damaxasiaTebeli iyo kavkasiis sxva regionebisaTvisac.<br />

i. voronovma aseve gadawyvita keramikis sakiTxi, romelic damoukidebel<br />

jgufebs ukve variantebis donezec qmnis. dasavleT saqarTveloSi<br />

samiwaTmoqmedo iaraRebis siWarbe, xolo maTi faqtobrivi ararseboba<br />

mTian zonaSi axsnilia ara kulturuli sxvadasxvaobiT, aramed<br />

„разницей в обусловленном природными условиями укладе хозяйства~<br />

4 . mecnieris azriT, Zalze sayuradReboa isic, rom kolxeTSic da<br />

yobanSic, rogorc wesi, brinjaos nivTebi damzadebulia kalis maRali<br />

SemcvelobiT. es ukanaskneli ki yobanSi samxreTis gavlenis maCvenebelia.<br />

i. voronovs gamoyofili aqvs 50-mde nivTis saxeoba da naCvenebi<br />

aqvs maTi gavrcelebis raodenoba da xarisxi TiToeul lokalur variantSi.<br />

am Sedarebis Sedegad man daadgina, rom dRes erTmaneTTan<br />

yvelaze axlos dganan Tlias, yobanisa da afxazeTis samarovnebis monapovrebi.<br />

gravirebuli ornamentis mixedviT ki aq udavod saqme gvaqvs<br />

erT kulturasTan, radganac am komponentiT variantebis donezec ki<br />

SeuZlebelia kolxur-yobanuri kulturis diferenciacia 5 . mniSvnelova-<br />

1 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке...Автореферат...<br />

2 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTis Zv. w. II-I aTaswleulis...<br />

3 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 10;<br />

Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке.(Вопросы хронологии и<br />

интерпретации памятников VIII в. до н.э. – VIII в. н.э.). Диссертация на соискание учёной<br />

степени доктора исторических наук. М., 1984, gv. 99-100.<br />

4 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 10.<br />

5 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 11.<br />

294


nia i. voronovis daskvna: „Ни погребальные сооружeния, ни погребальный<br />

обряд, ни керамика, ни металлический инвентарь не дают оснований<br />

для чёткого разграничения колхидской и кобанской культур, а существующие<br />

различия должны объясняться хозяйственной специализацией в<br />

пределах организующего центра провинции и характерной для контактных<br />

зон культурной размытостью периферийных районов, обособление которых<br />

помимо воздействия соседних культур усугублялось их относительной<br />

географической замкнутостью в рамках речных долин и ущелий~. 1<br />

T. miqelaZem 1990w. gamoaqveyna naSromi, romelSiac pirdapir uTi-<br />

Tebs, rom „Центральный Кавказ, по-видимому, стал тем местом, где носители<br />

колхидской культуры принесли свою бронзовую культуру~. 2 miuxedavad<br />

mravali saerTo niSnebisa, romlebic dasavleT saqarTvelosa<br />

da centralur kavkasiaSi gavrcelebul kulturebs axasiaTebT, mkvlevari<br />

maT mainc or gansxvavebul kulturad miiCnevs. misi azriT, amis<br />

safuZvels iZleva gansxvavebebi namosaxlarebisa da nagebobebis tipeb-<br />

Si, dakrZalvis wesebSi, keramikaSi da aseve isic, rom waldi, segmentiseburi<br />

iaraRi da Toxi savsebiT ucnobia CrdiloeT kavkasiisaTvis.<br />

am argumetebis safuZvelze T. miqelaZe marTebulad miiCnevs a. iesenisa<br />

da e. krupnovis mosazrebebs dasavleT saqarTvelosa da kavkasiis<br />

centralur nawilSi gansxvavebuli kulturebis arsebobis Sesaxeb 3 .<br />

m. baramiZe miiCnevs, rom yobanur kulturas e.w. protoyobanur<br />

kulturaSi fesvebi ar eZebneba, maSin rodesac kolxuri kulturis<br />

protokolxuri kulturidan warmomavloba udaoa 4 . miuxedavad araerTi<br />

cdisa, yobans „saTaveebi adgilobriv ar eZebneba da misi fesvebi<br />

samxreTiT, kolxuri kulturis wiaRSia saZebneli~, da rom adre arsebuli<br />

mosazreba kolxeTSi brinjaos sworkuTxa balTebis, samajurebis,<br />

sakinZebis da sakisre rgolis zogierTi tipis, satevrebis jgufebisa<br />

da a.S. ararsebobis Sesaxeb axali aRmoCenebis Suqze^unda Seicvalos<br />

5 . m. baramiZem kolxuri da yobanuri kulturebis igiveobis dasamtkiceblad<br />

airCia kolxuri da yobanuri keramikis Seswavla urTierT-<br />

Sedarebis safuZvelze. yobanur nawarmSi man gamoyo jgufebi, romleb-<br />

Siac aSkarad SeiniSneba samxreTuli, kolxuri inovaciebi. amgvar gavlenebs<br />

igi oTx etapad yofs. pirveli impulsebi igrZnoba jer kidev<br />

1 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 11.<br />

2 Т. К. Микеладзе. К археологии Колхиды. Издат. Мецниереба. Тб., 1990, gv. 76.<br />

3 Т. К. Микеладзе. К археологии Колхиды.., gv. 79-80.<br />

4 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi Zv. w. II-I aTaswleulis pirvel<br />

naxevarSi (ZiriTadi problemebi). disertacia istoriis mecnierebaTa doqtoris<br />

samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 1998, gv. 39.<br />

5 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi... disertacia.., gv. 39.<br />

295


adrebrinjaos xanaSi, meore mZlavri talRa SeiniSneba Zv.w. II aTaswleulis<br />

SuaxanebSi, mesame _ Zv.w. I aTaswleulis dasawyisSi, xolo<br />

meoTxe yvelaze mZlavri gavlena _ winare da adreantikur xanaSi 1 .<br />

v. kozenkovam 1996w. gamosca monografia, romelSiac CrdiloeT<br />

kavkasiis centralur nawilsa da Sida qarTlis teritoriaze gavrcelebuli<br />

kultura ganixileba rogorc yobanuri kultura da naSromis<br />

sxvadasxva adgilas xazgasmulia misi gansxvavebis Sesaxeb dasavleT<br />

saqarTveloSi gavrcelebuli kulturisagan 2 . avtori umarTebulod<br />

miiCnevs iseTi terminebis xmarebas, rogoricaa „kolxur-yobanuri~<br />

an „centralurkavkasiuri~ kultura 3 . dasavleT saqarTvelosa da<br />

Sida qarTlSi momxdari axali arqeologiuri aRmoCenebisa da am regionebis<br />

Sesaxeb sadReisod Seqmnili axali gamokvlevebis gauTvaliswineblad,<br />

mkvlevari imeorebs e. krupnovis ukve moZvelebul mosazrebas<br />

dasavleT saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiis mTian zolSi gvianbrinjaos<br />

xanaSi gansxvavebuli kulturebis arsebobis Sesaxeb 4 . samwuxarod,<br />

avtori aseve Secdomas uSvebs, rodesac yobanis centralur<br />

variantSi erTmniSvnelovnad Sehyavs Sida qarTlis aRmosavleTi nawili,<br />

kerZod, leningorisa (amJamad axalgori) da duSeTis raionebi 5 .<br />

amrigad, specialur literaturaSi ukve didi xania, rac Semovida<br />

cnebebi „kolxuri kultura~, „yobanuri kultura~ da „kolxuryobanuri<br />

kultura~. maTgan yvelaze Zvelia nomenklaturuli cneba<br />

„yobanuri kultura~. 125 wlis winaT g. filimonovma CrdiloeT kavkasiis<br />

centralur nawilSi gavrcelebul, gvianbrinjaodan rkinis xanaze<br />

gardamaval kulturas „Культура Кобани~ uwoda 6 . momdevno wlebSi<br />

gamosul naSromebSi ki igi mtkiced imkvidrebs adgils specialur<br />

literaturaSi da dResac specialistTa didi nawili xmarobs<br />

am termins. specialur literaturaSi aseve farTodaa gavrcelebuli<br />

saxeli „kolxuri kultura~ 7 da, rogorc zemoT vnaxeT, avtorTa<br />

1 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi... disertacia.., gv. 39.<br />

2 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы на Северном Кавказе в эпоху поздней<br />

бронзы и в раннем железном веке. (Узловые проблемы происхождния и развития<br />

кобанской культуры. M., 1996.<br />

3 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы.., gv. 7.<br />

4 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы.., gv. 7.<br />

5 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы.., nax. 1 da damateba.<br />

6 Г. Д. Филимонов. О доисторической культуре Осетин. – Известия Общества любителей<br />

естествознания, антропологии и этнографии. XXXI, отд. 4, М., 1878.<br />

7 kolxuri kulturis arseboba ganisazRvreba ara mxolod gvianbrinjaosa<br />

da adrerkinis xaniT. jer kidev 1982w. e. gogaZe miuTiTebda, rom nomenklaturuli<br />

cneba „kolxuri kultura“ ar unda isazRvrebodes mxolod<br />

gviani brinjaos xaniT, radganac axali arqeologiuri aRmoCenebis<br />

296


erT nawils misi gavrcelebis arealSi Semoyavs aseve CrdiloeT kavkasiis<br />

centraluri nawilic.<br />

SedarebiT naklebadaa gavrcelebuli iseTi mcneba, rogoricaa<br />

„kolxur-yobanuri kultura~. igi pirvelad b. kuftinma ixmara 1 . is<br />

Tvlida, rom rogorc kolxeTSi, ise yobanSi sruliad erTgvarovani<br />

kultura iyo gavrcelebuli. amitomac is mas „kolxur-yobanur kulturas~<br />

uwodebda 2 . amas garda, Zalze mniSvnelovania b. kuftinis daskvna<br />

imis Sesaxeb, rom yobanuri kultura ara marto Tavisi teritoriuli<br />

gavrcelebiT, aramed warmoSobiTac kolxuria 3 . Cveni azriT, dasavleT<br />

saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi<br />

gavrcelebuli kulturis erTianobas xazs usvams aseve samecniero mimoqcevaSi<br />

bolo dros farTod gavrcelebuli iseTi cnebebi, rogorebicaa:<br />

„kolxur-yobanuri wre~, 4 „kolxur-yobanuri metalurgiuli provincia~,<br />

5 „kolxur-yobanuri samyaro~, 6 „kolxur-yobanuri brinjao~, 7<br />

„kolxur-yobanuri culebi~, 8 an „yobanur-kolxuri culebi~. 9 Cven ga-<br />

Suqze igi potenciurad ufro farTo mniSvnelobas iZens (ix.: e. gogaZe.<br />

kolxeTis brinjaosa da adreuli rkinis xanis namosaxlarTa kultura.<br />

Tb., 1982, gv. 52). sadReisod kolxuri kulturis etapobrivi ganviTareba<br />

daaxloebiT ase gamoiyureba: Suabrinjaos, gvianbrinjaosa da adrerkinis,<br />

rkinis farTo aTvisebis, adreantikuri, elinisturi da gvianantikuri.<br />

CamoTvlili istoriuli epoqebidan Cveni kvlevis sferoSi Semodis<br />

mxolod gvianbrinjaos, adrerkinisa da rkinis farTo aTvisebis xana,<br />

anu Zv.w. XV-VIIss. Zv.w. VI saukunis Suaxanebidan ukve dgeba adreantikuri<br />

xana da am drois kolxeTis materialuri da sulieri kultura gansxvavdeba<br />

winamavali kulturisagan, Tumca memkvidreobiTobac saxezea.<br />

1 Б. А. Куфтин. К вопросу о древнейших корнях грузинской.., gv. 398.<br />

2 Б. А. Куфтин. Археологическая маршрутная экспедиция 1945 года в Юго-осетию и<br />

Имеретию. Тб.,1949, gv. 2.<br />

3 Б. А. Куфтин. Археологические раскопки в Триалети, I. Тб., 1941, gv. 16-17.<br />

4 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 4.<br />

5 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 9-12.<br />

6 a. ramiSvili. Sida qarTlis brinjaos xanis finaluri stadiebis arqeologiuri<br />

problemebi. avtoreferati istoriis mecnierebaTa doqtoris<br />

samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 1998, gv. 29, 63.<br />

7 М. М. Трапш. Памятники эпохи бронзы и раннего железа в Абхазии. – Труды в 4-х<br />

томах, т. I. Сухуми, 1970, gv. 164; Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном<br />

веке... Автореферат.., gv. 9.<br />

8 Б. А. Куфтин. Археологические раскопки в Триалети.., gv. 16-17; Б. А. Куфтин. Материалы<br />

к археологии Колхиды. I, Тб., 1949, gv. 232, nax. 50; d. qoriZe. lixnis ganZi<br />

da kolxur-yobanuri culebis genezisis sakiTxi. _ saqarTvelos saxelmwifo<br />

muzeumis moambe, (ssmm), XXV-B, 1968, gv. 16-30; М. М. Трапш. Памятники<br />

эпохи бронзы и раннего железа в Абхазии.., gv. 186.<br />

9 А. Ю. Cкаков. Кобано-Колхидские орнаментированные топоры как исторический ис-<br />

297


movdivarT iqidan, rom dasavleT saqarTveloSi, Sida qarTlis CrdiloeT<br />

nawilsa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi gvianbrinjaosa<br />

da adrerkinis xanaSi erTiani kultura arsebobda. am teritoriebze<br />

gavrcelebuli erTiani kulturis aRsaniSnavad swori iqneboda,<br />

rom igi mxolod „kolxuri kulturis~ saxeliT mogvexseniebina.<br />

amgvari formulirebis sasargeblod metyveleben asurul-urartuli<br />

da berZnuli wyaroebi, romlebSiac garkveuli monacemebi gvxvdeba<br />

samxreT-aRmosavleT da aRmosavleT SavizRvispireTSi mcxovrebi<br />

tomebis Sesaxeb. g. meliqiSvilis specialuri gamokvlevebis Tanaxmad,<br />

asurul warwerebSi, kerZod, asureTis mefis tiglaTfalasar I (Zv. w.<br />

1115-1077ww) erT-erT warweraSi naxsenebi „kilxi~ kolxeTs unda<br />

davukavSiroT 1 . mecnieris azriT, kilxis administraciuli centri Tanamedrove<br />

dasavleT saqarTvelos samxreTiT, Woroxis auzSi unda arsebuliyo<br />

2 . Zv. w. VIIIs. urartul warwerebSi naxseneb „kulxas~ ki g.<br />

meliqiSvili yovelgvari yoymanis gareSe kolxeTs ukavSirebs da aRniSnavs,<br />

rom lursmul damwerlobaSi SeuZlebeli iyo niSan „o~-s<br />

xmareba da mis nacvlad gamoiyeneboda „u~. amitomac kulxas qveS kolxa<br />

unda vigulisxmoT 3 .<br />

точник. Автореферат на соискание ученой степени кандидата исторических наук. М.,<br />

1997.<br />

1 Г. А. Меликишвили. К истории древней Грузии. Тб., 1959, gv. 176-186, 203-206, 216-<br />

220; g. meliqiSvili. qarTvelebi, maTi warmomavlobis sakiTxi. _ saqarTvelos<br />

istoriis narkvevebi, I. Tb., 1970, gv. 312-357, gv. 365-366, 371, 385-389.<br />

2 Г. А. Меликишвили. К истории древней Грузии.., gv. 115; g. meliqiSvili. saqarTvelos,<br />

kavkasiisa da maxlobeli aRmosavleTis uZvelesi mosaxleobis<br />

sakiTxisaTvis. Tb., 1965, gv. 69; g. meliqiSvili. qarTvelebi, maTi warmomavlobis..,<br />

gv. 389. 1986w. gamoqveynebul naSromSi o. lorTqifaniZe g. meliqiSvilisagan<br />

gansxvavebul mosazrebas aviTarebs. misi SexedulebiT „arsebobs<br />

garkveuli safuZveli varaudisaTvis, rom miTSi argonavtebis Sesaxeb<br />

aias saxiT aisaxa swored kolxeTis dablobze... ganviTarebuli sazogadoeba<br />

Tavisi brwyinvale brinjaos kulturiT da intensiuri miwaTmoqmedebiT.<br />

am sazogadoebis politikur liderad gvevlineba mefe aieti“<br />

(o. lorTqifaniZe. argonavtika da Zveli kolxeTi. Tb., 1986, gv. 67).<br />

amdenad, o. lorTqifaniZis Tanaxmad, asurul-urartuli wyaroebisa (kilxi//kolxa//kulxa)<br />

da apolonios rodoselis argonavtikaSi (aia) aRwerili<br />

maRalganviTarebuli sazogadoeba unda veZeboT ara samxreT-aRmosavleT<br />

SavizRvispireTis, aramed Tanamedrove dasavleT saqarTvelos<br />

dablobSi, sadac gvianbrinjaos xanaSi amgvari sazogadoebis gaCenisaTvis<br />

yvela saWiro piroba arsebobda. kerZod, optimaluri ekologiuri<br />

garemo, sawarmoo efeqti da demografiuli optimumi (o. lorTqifaniZe.<br />

argonavtika da Zveli kolxeTi.., gv. 67.<br />

3 Г. А. Меликишвили. Древнейшие раннеклассовые государства и племенные союзы в<br />

юго-западной Грузии. – Очерки истории Грузии, I. Тб., 1989, gv. 195.<br />

298


kulxa/kolxas winaaRmdeg mowyobili ori laSqrobis Sesaxeb saubaria<br />

urartus mefis sarduri II (Zv.w. 764-735ww) warwerebSi 1 . Zv.w.<br />

VIIIs. berZeni epikosi poeti evmelios korinTeli berZnul mwerlobaSi<br />

pirveli axsenebs „kolxeTis miwas~. 2 saerTod, berZnul wyaroebSi<br />

kolxeTis Sesaxeb araerTi cnobaa daculi 3 . gvianbrijaos xanis kolxeTis<br />

Sesaxeb Zalze mniSvnelovani cnobebia mocemuli Zv.w. IIIs. mecnierisa<br />

da epikosi poetis apolonios rodoselis „argonavtikaSi~. 4<br />

amrigad, istoriuli wyaroebis monacemebis gaTvaliswinebiT gvianbrinjaosa<br />

da adrerkinis xanaSi dasavleT saqarTveloSi gavrcelebul<br />

kulturas sruliad samarTlianad ewodeba kolxuri kultura.<br />

raki CrdiloeT kavkasiasa da dasavleT saqarTveloSi gavrcelebuli<br />

materialuri kultura erTiania, maSin orive regionis kultura swori<br />

iqneboda mxolod „kolxuri kulturis~ saxeliT mogvexseniebina.<br />

amasTan, es saxeli absoluturad zustad asaxavs am kulturis arss,<br />

xolo saxeli „yobanuri~ _ pirobiTia. es ukanaskneli momdinareobs<br />

sof. zemo yobanSi 1869w. aRmoCenili samarovnis saxelidan.<br />

gvianbrinjaosa da adrerkinis xanis kolxuri kultura gavrcelebuli<br />

iyo Tanamedrove dasavleT saqarTvelos, Sida qarTlis CrdiloeT<br />

raionebSi, CrdiloeT kavkasiis centralur nawilsa da savaraudod<br />

samxreT-aRmosavleT SavizRvispireTSi. am did teritoriaze gavrcelebuli<br />

es kultura, erTi mxriv, xasiaTdeba brinjaos liTonis<br />

inventaris gasaocari erTianobiT, meore mxriv ki saxezea lokaluri<br />

variantebis simravle samarxebis tipebis, dakrZalvis wesebisa da keramikuli<br />

nawarmis mixedviT.<br />

am naSromSi eTnikur problemebs ar vikvlevT, magram am sakiTx-<br />

Tan dakavSirebiT Cveni damokidebuleba gvinda gamovxatoT XXs. akad.<br />

n. berZeniSvilis Semdegi sityvebiT: „yovlad antiistoriuli iqneboda<br />

warmodgena, TiTqo kolxeTi erTi xalxi iyo, an qveyana kolxeTad<br />

iwodeboda imitom, rom aq mxolod urTierTmonaTesave tomebi isxdnen.<br />

kolxeTSi sxvadasxva tomTa (monaTesave Tu aramonaTesave) arseboba<br />

dadasturebulia (berZnuli wyaroebi). amis niadagze iyo SesaZlebeli,<br />

rom kolxeTis politikur nangrevebze araerTi samefo warmoiSva.<br />

ase rom Zveli kolxeTi es iyo tomTa gaerTianeba (nebayoflobiTi<br />

Tu naZaladevi) erTi kolxuri, Tu kolxTa tomis hegemono-<br />

1 Г. А. Меликишвили. Древнейшие раннеклассовые.., gv. 205-206.<br />

2 О. Д. Лордкипанидзе. Древняя Колхида. Миф и археология. Tб., 1979, gv. 14.<br />

3 dawvrilebiT ix.: О. Д. Лордкипанидзе. Древняя Колхида.., gv. 11-21.<br />

4 a. uruSaZe. Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi. Tb., 1964; a. gelovani.<br />

argonavtika, Tb., 1975; r. gordeziani. argonavtebi. Tb., 1999.<br />

299


iT _ (iseve rogorc lazika, an iseve rogorc iberia)~. 1<br />

dasavleT saqarTvelos aRsaniSnavad unda gamoviyenoT geografiuli<br />

da istoriuli cneba „kolxeTi~, „centraluri kolxeTi~ da a.<br />

S., kolxuri kulturis CrdiloeT kavkasiis lokaluri variantebis<br />

aRsaniSnavadKki _ Semdegi cnebebi: „kolxuri kulturis yobanis centraluri<br />

varianti~, „kolxuri kulturis yobanis dasavleTi varianti“<br />

da „kolxuri kulturis yobanis aRmosavleTi varianti~. simoklis mizniT<br />

es cnebebi SeiZleba ase iqnes formulirebuli: „yobanis centraluri<br />

varianti~, „yobanis dasavleTi varianti“ da „yobanis aRmosavleTi<br />

varianti~.<br />

gvianbrinjaosa da adrerkinis xanis kolxuri kulturis namosaxlarebisa<br />

da samarovnebis analizma migviyvana daskvnamde, rom ukve<br />

droa gadaisinjos kolxuri kulturis Sesaxeb arsebuli zogierTi<br />

tradiciuli Sexeduleba da mosazreba. upirveles yovlisa, sadReisod,<br />

ukve sakmarisi monacemebi arsebobs imisaTvis, rom gvianbrinjaosa<br />

da adrerkinis xanaSi dasavleT saqarTveloSi, Sida qarTlis CrdiloeT<br />

nawilsa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi erTiani<br />

kulturis, kerZod, kolxuri kulturis gavrceleba da arseboba vamtkicoT.<br />

termini „yobanuri kultura~ an „kolxur-yobanuri kultura~<br />

unda Seicvalos terminiT „kolxuri kultura~. amasTan iseTi<br />

cnebebis xmareba, rogoricaa „yobanis centraluri varianti~, „yobanis<br />

dasavluri varianti~, „yobanis aRmosavluri varianti~ savsebiT mizan-<br />

Sewonilia da is zustad afiqsirebs kolxuri kulturis am lokaluri<br />

variantebis adgilmdebareobasa da maT gansakuTrebul adgils kolxuri<br />

kulturis SigniT.<br />

amJamad arsebuli monacemebiT Sida qarTlSi upiratesad sam-<br />

Tavruli kulturis gavrcelebis zonaa. Tumca ori kulturis garkveuli<br />

Tanaarsebobac saxezea. Sida qarTlis dasavleT raionebSi<br />

kolxuri kultura, rogorc Cans, pirvelad daaxl. Zv. w. XIII-XII<br />

saukuneebidan iwyebs gavrcelebas. kolxuri kulturis dasavleT<br />

saqarTvelos aRmosavleT regionebSi gvianbrinjaos adreul etapebze<br />

gavrcelebis Sesaxeb saintereso monacemebs Seicavs namosaxlari „cixura~,<br />

romelic zestafonis raionis sofel svirSi mdebareobs. raki<br />

zestafonis raionSi daaxl. Zv. w. XIV-XIII saukuneebSi kolxuri<br />

kultura ukve Sesulia, misi elementebis ufro aRmosavleTiT Sida<br />

qarTlis dasavleT raionebSi ukve Zv. w. XII saukunidan gavrcelebis<br />

SesaZlebloba logikuria. rac Seexeba yvirilis zemo welis auzs, iq<br />

1 n. berZeniSvili. egrisi, afxazeTi (egrisi da qarTlTan misi urTier-<br />

Tobis ganviTareba). _ saqarTvelos istoriis sakiTxebi, Tb., 1990, gv. 538.<br />

300


Zv. w. XI saukuneze ufro adreuli xanis kolxuri kulturis Zeglebi<br />

(jieTi, modinaxe, sabaduri, modinaxes gviandeli samarxebi) jerjerobiT<br />

aRmoCenili ar aris. ramdenadac Crdilo-dasavleT qarTlSi<br />

kolxuri kultura ZiriTadad aqedan da raWidan unda gavrcelebuliyo,<br />

savsebiT logikuria isic, rom Tlias lokalur variantSi, kerZod,<br />

Tlias samarovanze kolxuri kulturis arseboba Zv. w. XIs. meore<br />

naxevarze (an ukanasknel meoTxedze) adre ar dasturdeba.<br />

kolxuri tomebis moZraobis talRa, gansakuTrebiT Zlieri unda<br />

yofiliyo Sida qarTlis Crdilo-dasavleT mxareSi, radganac Zv. w.<br />

XIs. dasasrulidan aq mxolod kolxuri kulturaa gavrcelebuli. am<br />

dros es kultura, rogorc Cans, Sedis yobanis centralur variantSi<br />

da iq cvlis e. w. protoyobanur kulturas. aseTi daskvnis gakeTebis<br />

SesaZleblobas gvaZlevs is, rom miuxedavad zogierTi saerTo niSnebisa,<br />

protoyobanuri da kolxuri kulturebi erTmaneTs genetikurad<br />

ar ebmis. am ori kulturis erTmaneTTan detaluri Sedareba adasturebs,<br />

rom maRalganviTarebuli kolxuri kultura CrdiloeT<br />

kavkasiaSi Zv. w. XIs. bolos samxreTidanaa Setanili. daaxl. Zv. w. I<br />

aTaswleulis damdegisaTvis kolxuri kulturis elementebi farTod<br />

vrceldeba yobanis dasavlur da aRmosavlur variantebSic.<br />

gvianbrinjaos adreul etapebze, rogorc Cans, mesxeTis teritoria<br />

kolxuri da aRmosavlur-qarTuli kulturebis Tanaarsebobisa da<br />

Tanxvedris zonas warmoadgenda. Sesabamisad, am droisaTvis es mxare<br />

SeiZleba Sereuli kulturebis zonad ganvixiloT. mexCis cixis gan-<br />

Zis aRmoCenis mixedviT Tu vimsjelebT, posofis provinciis Crdiloe-<br />

Ti nawilic am zonaSi unda eqceodes. am ganZSi erTmaneTis gverdiT<br />

aRmoCenili aRmosavlur-qarTuli da kolxuri culebi swored ori<br />

kulturis Tanaarsebobaze unda miuTiTebdnen. miuxedavad imisa, rom<br />

aRniSnul xanaSi mesxeTSi kolxuri kulturis elementebi farTodaa<br />

gavrcelebuli, jer-jerobiT mainc ise Cans, rom aq posofis mxaris<br />

CrdiloeT nawilTan erTad daaxloebiT Tanabrad iyo gavrcelebuli<br />

aRmosavlur-qarTuli da kolxuri kultura. amitomac dRevandeli<br />

monacemebis safuZvelze, albaT, ufro marTebuli iqneba gvianbrinjaos<br />

adreul etapebze es regioni Sereuli kulturebis zonad miviCnioT.<br />

Zv. w. II aTaswleulis miwurulidan vidre Zv. w. I aTaswleulis pirveli<br />

naxevris CaTvliT ki mesxeTi kolxuri kulturis gavrcelebis<br />

arealSi Semodioda.<br />

mTlianobaSi, kolxuri kulturis gavrcelebis SigniT sami didi<br />

lokaluri regioni gamoiyofa: I varianti: mTiani zona, romelic eqvsi<br />

lokaluri variantiTaa warmodgenili; II varianti: dablobisa da mTi-<br />

301


swineTis zona anu centraluri kolxeTi; III varianti: mesxeTi. asuruli<br />

da urartuli istoriuli wyaroebis analizis safuZvelze gvianbrinjaosa<br />

da adrerkinis xanaSi kolxuri mosaxleobis arseboba SeiZleba<br />

Crdilo-aRmosavleT SavizRvispireTSic vivaraudoT (g. meliqi-<br />

Svili). aRniSnul xanaSi am regionSi kolxuri kulturis gavrcelebaze<br />

brinjaos ganZebic miuTiTeben (ordu, arTvini/zazas kale). arqeologiuri<br />

gaTxrebis Catarebamde SavizRvispireTis es mxare jerjerobiT<br />

mxolod pirobiTad Segvyavs kolxuri kulturis gavrcelebis<br />

arealSi. sabolood ki am kiTxvas mxolod arqeologiuri gaTxrebi<br />

gascems pasuxs.<br />

JONI APAKIDZE<br />

ON THE SPREADING OF COLCHIAN<br />

CULTURE<br />

In the paper general historiographic analysis of the scientific heritage existing<br />

around the Late Bronze and the Early Iron Age Colchian settlement sites<br />

and cemeteries is offered. It is noted that the present state of the problem and<br />

the results of the conducted studies give grounds to revise some traditional views<br />

concerning Colchian culture. At present there are sufficient grounds to<br />

consider as confirmed the distribution and existence of a single culture, namely,<br />

Colchian culture in Western Georgia, a part of Inner Kartli and the central<br />

part of the North Caucasus in the Late Bronze and the Early Iron Age. The<br />

term “Koban culture” or “Colchian-Koban culture” should be replaced by the<br />

term “Colchian culture”. Along with this, it is quite reasonable to use the notions<br />

such as “the central variant of Koban”, “the Western variant of Koban”,<br />

“the Eastern variant of Koban”, as they specify the location of these local<br />

variants of Colchian culture and their special place inside Colchian culture.<br />

302


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

revaz xvistani<br />

kataulas wm. giorgis eklesia<br />

kataulas wm. giorgis saxelobis eklesiis restavraciis saproeqto<br />

samuSaoebisaTvis 2006 wlis zafxulSi warmoebuli arqeologiuri<br />

kvleva-Zieba mniSvnelovani SedegebiT damTavrda 1 . Zeglma yuradReba jer<br />

kidev gasuli saukunis ociani wlebis dasawyisSi miipyro sakurTxevel-<br />

Si gamovlenili qvasvetis (stela) fragmentis gamo, romlis reliefuri<br />

dekori Seicavs religiur-simbolikur da wmida personaJebis gamosaxulebebs,<br />

saero portretTa did raodenobas da Zvel qarTul (asomTavrul)<br />

warwerebs. plastikuri xelovnebis es unikaluri Zegli adre Suasaukuneebis<br />

qarTlis istoriis mniSvnelovani sabuTia 2 .<br />

eklesia mdebareobs kaspis raionis sof. kavTisxevSi, md. kavTuras<br />

marjvena mxareze monaselianT ubanSi, mTa kataulas samxreT ferdze.<br />

monaselianT ubani arqeologiur rukaze 1963 wels gamoCnda, md.<br />

kavTuras marcxena mxareze SemTxveviT aRmoCenil oTxkuTxa, mrgvalgumbaTovani<br />

gadaxurvis mqone saknisa (2,85X2, 27X3m.) da dromosisagan<br />

(sigrZe-1,5m., sigane-0,9-1,10m., simaRle-1m.) Semdgari akldamis gamo,<br />

romlis kedlebi duRabzea amoyvanili kldis qviTa da brtyeli<br />

aguriT, xolo kedlebi da iataki kiriTaa Selesili.<br />

1 saqarTvelos sapatriarqos TanxmobiTa da saqarTvelis kulturis, ZeglTa<br />

dacvisa da sportis saministros nebarTviT Zeglis teritoriaze<br />

arqeologiuri samuSaoebi awarmoa saqarTvelos erovnuli muzeumis o.<br />

lorTqifaniZis arqeologiis institutis klasikuri da Sua saukuneebis<br />

seqtoris ufrosma mecnier-TanamSromelma rezo xvistanma<br />

2 Г. Н. Чубинашвили. Вновь открытый памятник древней культуры (1924). – Вопросы<br />

истории искусства. Тб., 1970, gv. 140; g. CaCaniZe. grigol evpatosis Zegli. _<br />

saistorio moambe, I. Tb., 1925, gv. 261-263; a. javaxiSvili. saqarTvelos<br />

Zveli sakulto-memorialuri Zeglebi. 1949, xelnaweri, gv. 1-12; Н. Г. Чубинашвили.<br />

Хандиси. I. Тб., 1972, gv. 102, 108; qarTuli warwerebis korpusi, lapidaruli<br />

warwerebi. I. aRmosavleT da samxreT saqarTvelo (V-Xss.). Seadgina<br />

da gamosacemad moamzada n. SoSiaSvilma. Tb., 1980, gv. 119-123; m. mgalobliSvili.<br />

kataulas wm. giorgis eklesia. _ saqarTvelos istoriisa<br />

da kulturis Zeglebis aRweriloba. Tb., 1990, gv. 168; К. Мачабели. Каменные<br />

кресты Грузии. Тб., 1998, gv. 166-178; g. javaxiSvili. adrefeodaluri xanis<br />

qarTuli stelebi. Tb., 1998, gv. 37-38.<br />

303


saknis kuTxeebSi 1,4m. simaRleze aguriT isruli trompebia gadayvanili,<br />

romelTagan iwyeba aguris sferuli gadaxurva. dromosis<br />

SesasvlelTan orsafexuriani kibea SemorCenili. gumbaTs zemodan filaqvebi<br />

adevs, Semdeg qvis grova da miwayrili. saknis samxreT da dasavleT<br />

kedlebis zeda nawilSi dayolebulia SigniT daqanebuli Tixis<br />

milebi, romelTac gareTa nawili yrud aqvT daxSuli. milebis<br />

daniSnuleba gaurkvevelia.<br />

akldamaSi Zvlebi areulad eyara, rac imas adasturebs, rom igi<br />

adreve gauZarcvavT. akldamis arqiteqturas XVI-XVIII saukuneebis<br />

qarTl-kaxeTis umravles nagebobaTaTvis damaxasiaTebeli tipuri niSnebi<br />

axasiaTebs 1 . arqeologiuri samuSaoebis dawyebamde kataulas samnawiliani<br />

taZris gegmis garCeva Zneli iyo, radgan misi gverdiTa sa-<br />

Tavsoebis Camomxobili kedlebi saukuneebis ganmavlobaSi warmoqmnili<br />

miwisa da RorRis sqeli feniT iyo dafaruli, romelzec xeebi da<br />

ekal-bardi iyo amosuli. nagebobis irgvliv analogiur masas erTi<br />

metridan ormetrnaxevramde sisqis `fena~ hqonda warmoqmnili. RorRisa<br />

da miwis sqeli feniT iyo dafaruli centraluri saTavsos iatakic.<br />

Senobis teritoriis didi sifrTxiliT gawmendis Semdeg miwis<br />

zedapirze moixaza Zlier dazianebuli, magram Zveli, SenarCunebuli<br />

Tavdapirveli kedlebis naSTebi. gamovlenili taZris saxe aseTia: er-<br />

TmaneTis gverdiT ganlagebuli sami wagrZelebuli sadgomi (navi) er-<br />

TmaneTTan karebiTaa dakavSirebuli, sadac Sua sadgomi danarCen orze<br />

ufro maRali da farToa. CrdiloeTis sadgomi or danaCenze ramdenadme<br />

moklea da centraluri navis Crdilo-aRmosavleT kuTxeSi safexuradaa<br />

SeWrili (tab. I, 1; tab. II).<br />

gareTa formebiTa da fasadze mkafiod gamovlenili siluetiT<br />

eklesia bazilikas hgavs, magram sivrcis organizebiTa da konstruqciuli<br />

azriT bazilikisagan sruliad gansxvavebulia. interierSi Sida<br />

sivrce kedlebiTaa dayofili sam nawilad, sam calke `eklesiad~,<br />

romlebic erTmaneTTan gasasvlelebiTaa dakavSirebuli.<br />

gegmaSi sworkuTxedis formis mqone taZris (11,25X8,42 m.) centraluri<br />

`eklesiis~ (8,42X5,72 m.) aRmosavleT nawilSi naxevarwriuli<br />

formis afsidia Cawerili. afsidis RerZze TaRovani sarkmelia<br />

gaWrili, xolo CrdiloeTiT _ erTi niSi. sakurTxevlis sivrce far-<br />

To mxrebiTa da maTze dayrdnobiTi naxevarwriuli formis TaRiTaa<br />

gamoyofili. TaRi qviSaqvis impostebs eyrdnoba, romelTa maRal tans<br />

1 b. jorbenaZe. kavTisxevi. – saqarTvelos istoriisa da kulturis Zeglebis<br />

aRweriloba. Tb., 1990. gv. 150.<br />

304


amdenadme winwamoweuli Taro agvirgvinebs. kamaris Semsubuqebis mizniT<br />

konqaSi kirxsnariT SeduRabebuli qvevria CaSenebuli.<br />

ganaTebisaTvis, sakurTxevlis sarkmlis garda, ori sworkuTxa<br />

sarkmelia dasavleTiT da samxreTiT. konqica da naxevarwriuli kamarac<br />

wvrili qviTaa amoyvanili kiris xsnarze. interierSi, gansakuTrebiT<br />

afsidaSi, romelic Tavdapirvelad Sesalesad ar unda yofiliyo<br />

gaTvaliswinebuli, yuradRebas ipyrobs wyobaSi cerad Casmuli mozrdili<br />

qvebis mwkrivebi, rac dekoratiul morTulobad aRiqmeba. rogorc<br />

SemorCenili moxatulobis fragmentebiT irkveva, mogvianebiT<br />

igi mainc SeulesavT.<br />

navSi (`eklesiaSi~) ori arqitravuli Sesasvlelia _ samxreTi<br />

kedlis dasavleT monakveTSi da Crdilo kedlis aRmosavleT monakveTSi,<br />

afsidis moednis win. afsidis Tavdapirveli moedani SemdgomSi<br />

gadaukeTebiaT, gaufarTovebiaT, win wamouweviaT da aumaRlebiaT. am<br />

dros daufaravT Tavdapirveli kankelis () safuZvlis qva, romelzec<br />

qarTuli adreqristianuli reliefebisaTvis damaxasiaTebeli motivi,<br />

wreSi Casmuli (`bolnuri~), gverdigverd ganlagebuli sami tolmklava<br />

jvaria amokveTili.<br />

pirveli jvari sammag wreSia Casmuli. formiT igi mcxeTis<br />

jvris samxreTis Sesasvlelis reliefze da dmanisis stelaze gamosaxuli<br />

jvrebis analogiuria. momdevno, kvarcxlbekze (orsafexurian<br />

sayrdenze _ bunze) aRmarTuli jvari naxevarwreSia Casmuli. mesame<br />

jvari sammag wreSia Casmuli, mis mklavebs Soris simetriuladaa mo-<br />

Tavsebuli vardulebi (tab. I,2). aqve aRmoCnda afsidis gafarTovebisas<br />

kedelSi xurdad Catanebuli adre Suasaukuneebis wiTlad moxatuli,<br />

brtyeli, gverdebakecili kramitis natexebi.<br />

gamovlenili reliefur jvarze gamosaxuli vardulis Sesaxeb<br />

unda aRvniSnoT, rom qarTul adreqristianul xelovnebaSi varduli<br />

reliefuri dekoris erT-erTi aucilebeli elementia. varduli, rogorc<br />

mnaTobis simbolo, gvxvdeba qristes da sxva wmindanebis gamosaxulebaTa<br />

fonze 1 . vardulebi gvxvdeba simetriulad moTavsebuli<br />

jvris mklavebs Soris (xandisi, JaleTi, bolnisi), varduli stela _<br />

jvris centrSi, mklavebis gadakveTis adgilas (axali-gora, bolnisi) 2 .<br />

bolos varduli xdeba TviT jvris eqvivalenti da xSirad iseve<br />

gvxvdeba kvarcxlbekze aRmarTuli, an ayvavebuli rtoebiT iseve Semkuli,<br />

rogorc jvris gamosaxuleba. magaliTad, saTxis eklesiis erT-<br />

1 Н. Аладашвили. Монументальная скульптура Грузии. М.,1977, gv. 18, nax.. 11.<br />

2 n. CubinaSvili. qvemo qarTlis stela-jvrebi. _ Zeglis megobari, # 30,<br />

1972, gv. 35.<br />

20. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

305


erT stelaze or gverdze jvris gamosaxulebaa, orze ki rtoebs Soris<br />

moTavsebuli ormagi vardulisa 1 , an kidev dmanisis qva-jvarze,<br />

sam gverdze kvarcxlbekze aRmarTuli jvaria gamosaxuli, meoTxeze<br />

ki, iseTive kvarcxlbekze, wreSi Casmuli varduli 2 .<br />

CrdiloeTis navi (`eklesia~) uafsidoa (6X2,5 m), romelic TiTqmis<br />

mTlianad dangreulia. igi pirdapir wyobiT ekvris centraluri<br />

`eklesiis~ kedels. am ukanasknelze kamaris dasayrdnobad agebuli<br />

sammaliani TaRedia SemorCenili ori sworkuTxovani burjiT (tab.<br />

IV,2). burjebi da TaRebi natexi qviTaa nawyobi. centralur `eklesiasTan~<br />

damakavSirebeli karis arqitravuli Riobi TaRqveSaa moqceuli.<br />

am saTavsoSi Sesasvleli mxolod centraluri `eklesiis~ SigniTa<br />

sivrcidan, uSualod sakurTxevlis siaxlovidanaa, rac, albaT,<br />

imaze miuTiTebs, rom mas Tavdapirvelad sasamsaxuro saTavsos, saweso<br />

samoselisa da sxva inventaris sacavis (salaro) daniSnuleba unda<br />

hqonoda. mogvianebiT igi saZvaled gamouyenebiaT. saTavsoSi uamravi<br />

Tavis qala da ConCxi iyo usistemod mimobneuli. saTavsos samxreTdasavleT<br />

kuTxeSi filaqviT daxuruli ori ormo-samarxi gaiwminda.<br />

ormoebi gaWrilia qva-RorRian niadagSi. ormos zomebia: 1,50X40. samarxebSi<br />

TiTo individia dakrZaluli, damarxvis wesi qristianulia.<br />

samrxebi uinventaroa.<br />

saTavsos aRmosavleT nawilSi, Sesasvlelis win aRmoCnda kapiteliani<br />

stelis fragmenti (svetis sigrZe _ 1,27 m; kapitelis gani<br />

_ 28 sm; svetis gani _ 26 sm). kvarcnarevi kirqvis oTxwaxnaga svetis<br />

kuTxis wiboebi ceradaa CamoTlili da monacvleobiT sapirispirod<br />

mimarTuli `koncentruli rkalebis~ rigiTaa Semkuli. waxnagebis zedapiri<br />

e. w. `TevzifxuriT~ moCarCoebul, araTanabar sworkuTxa areebadaa<br />

dayofili, sadac xaliCiseburad dafarul dabal reliefSi Sesrulebuli,<br />

erTmaneTis Tavze vertikalurad ganlagebuli, mayureblisaken<br />

momzirali, brtyeli, TiTqmis usxeulo wminda personaJebi da<br />

saero portretebi, agreTve religiur-simbolikuri gamosaxulebebia.<br />

wminda personaJebisa da saero portretebis fonis Tavisufal adgilebSi<br />

amoRarulia asomTavruli warwerebi, sadac ucnobi istoriuli<br />

pirebia moxseniebuli (sur. 1). saero portretebis, religiur-simbolikuri<br />

gamosaxulebebis, wminda personaJebisa da Zveli qarTuli (asomTavruli)<br />

warwerebis Semcveli stelis reliefuri dekoris Ses-<br />

1 v. jafariZe. adreuli Sua saukuneebis arqeologiuri Zeglebi qvemo qarTlidan.<br />

Tb., 1982, gv. 104, tab. LIX.<br />

2 k. maCabeli. qvajvaras gamosaxuleba Zvel qarTul reliefebze. _ sab-<br />

WoTa xelovneba # 7, 1988, gv. 65.<br />

306


wavla, romelic mravalgvari informaciis wyaroa, vfiqrobT, adre Suasaukuneebis<br />

saqarTvelos sulieri da socialuri cxovrebis mraval<br />

sakiTxs mofens Suqs. misi xaliCiseburad dafaruli dabal reliefSi<br />

Sesrulebuli plastikuri gamosaxulebebi, CarCoebis grafikuli ornamenti<br />

da gansakuTrebuli xatovani metyvelebiT Sesrulebuli reliefuri<br />

saxeebis kveTis manera srulad emTxveva amave eklesiis sakurTxevelSi<br />

adre aRmoCenili, zemoTaRniSnuli stelis grafikuli<br />

ornamentisa da reliefuri saxeebis kveTis maneras. danamdvilebiT SeiZleba<br />

iTqvas, rom isini Tanadroulni arian, erT saxelosnoSia damzadebuli<br />

da, SesaZloa, erTi ostatis naxelavic iyos.<br />

varaudoben, rom saqarTveloSi adreuli xanis qristianuli,<br />

qvisgan gamokveTili sakulto Zeglebis _ stelebis aRmarTvis Cveuleba<br />

qristianobis gavrcelebis droidan momdinareobs da Tavdapirvelad<br />

axali sarwmunoebis, qristianobis aRiarebas, naTelRebas gamoxatavda.<br />

stelebi Ria cis qveS, xSirad eklesiis gverdiT aRmosavleT<br />

mxares idgmeboda 1 . V-VII saukuneebSi stela jvrebis intensiuri aRmarTva,<br />

sxva mosazrebiT, iranis mier ZaliT Tavs moxveul zoroastrizmTan<br />

brZolas ukavSirdeba 2 .<br />

samxreTis afsidiani `eklesiac~ (8,42X2,87 m.) dangreulia. naliseburi<br />

afsidis centrze maRali da viwro niSia, romlis Taroze<br />

mrgvali formis momwvano feris brtyeli qvaa oTxkuTxa fosoTi, SesaZloa,<br />

jvris safuZveli. afsidis moedani waSlilia gviandeli ormosamarxebis<br />

mier. taZarSi erTaderTi Sesasvleli saTavsos samxreTi<br />

kedlis dasavleT monakveTSia. CrdiloeT mxareze, kamaris dasayrdnobad,<br />

aqac ori sworkuTxa burjiT sammaliani TaRedia pirdapiri wyobiT<br />

mikruli centraluri `eklesiis~ samxreT kedelze (tab. IV, 3).<br />

eklesiis sqeli kedlebi sxvadasxva zomis tlanqad damuSavebuli<br />

qviTaa naSeni kiris xsnarze. wvrili qvis gverdiT gvxvdeba didi lodebic.<br />

kargad gaTlili kvadrebi, romelsac mwvane feris qvac urevia,<br />

mxolod kuTxeebis, TaRebisa da sarkmelebisaTvisaa naxmari. nagebobas<br />

samkaulebi ara aqvs. mis mxatvrul efeqts aZlierebs fasadze sxvadasxva<br />

zomisa da feris qvebis monacvleoba. Senobis aRmosavleTi kedeli<br />

pirdapiri wyobiT ekvris sagangebod vertikalurad CaWril<br />

ferds, ris Sedegadac aRmosavleTis fasadi miwis zedapiridan gacilebiT<br />

dabalia, vidre dasavleTisa. amgvari gadawyvetiT nageboba bunebis<br />

silamazesTanaa Serwymuli (tab. V, 3).<br />

gaTxrebma gamoavlina samSeneblo (brtyeli, gverdebakecili, wiT-<br />

1 g. javaxiSvili. adrefeodaluri xanis qarTuli stelebi. Tb., 1998, gv. 5.<br />

2 n. CubinaSvili. qvemo qarTlis stela-jvrebi.., gv. 47.<br />

307


lad moxatuli da mouxatavi kramiti) da samzareulo (mouWiqavi da<br />

moWiquli WurWeli) keramikis, agreTve minis WurWlis mravalricxovani<br />

fragmentebi 1 , romlis mixedviT irkveva, rom eklesia aSenebis<br />

droidan uwyvetad funqcionirebda gvian Suasaukuneebamde (XVII-<br />

XVIIIss.). eklesiis irgvliv samarovania, romlis nawili, samwuxarod,<br />

restavraciisaTvis warmoebuli miwis samuSaoebisas gaanadgures (Ta-<br />

Rovani akldama, qvayuTebi), nawili gadarCenilia.<br />

kataulas wm. giorgis saxelobis eklesia warmoadgens ugumbaTo<br />

taZris nairsaxeobas, adre Suasaukuneebis e. w. `sameklesiiani bazilikis~<br />

martiv variants. saqarTvelos adreuli Suasaukuneebis sakulto<br />

xuroTmoZRvreba (IV saukunidan VII saukunis Sua wlebamde), romelic<br />

nawilobriv emTxveva evropuli da winaaRmosavluri xelovnebis<br />

e.w. `Zvelqristianul xanas~, qarTuli qristianuli xuroTmoZRvrebis<br />

pirveli ayvavebis xanaa. aRniSnul xanaSi saqarTveloSi SemuSavda bazilikis<br />

Taviseburi varianti, romelsac qarTvelma mecnierebma `sameklesiani<br />

bazilika~ uwodes. garedan Tavisi `profiliT~ igi ar gansxvavdeba<br />

Cveulebrivi samnaviani bazilikisagan, magram SigniT navebi er-<br />

TmaneTisagan boZebiT ki ar aris gayofili, aramed kedlebiTaa gaTiSuli,<br />

e. i. arsebiTad, aq erT SenobaSi gaerTianebuli sami damoukidebeli<br />

samlocveloa.<br />

am tipis sakulto nagebobebis zogadi genezisi, gavrcelebis diapazoni<br />

da qronologiis sakiTxebi specialur samecniero literaturaSi<br />

sakmaod kargadaa garkveuli. bazilikis es tipi sxva qveynebSic<br />

gvxvdeba, magram am taZrebma CvenSi saintereso evolucia ganicades,<br />

wminda qarTuli warmomavlobis gansazRvrul damoukidebel tipad Camoyalibdnen<br />

da mxatvrulad dasrulebuli nawarmoebis saxe miiRes 2 .<br />

saqarTveloSi `sameklesiiani bazilikebis~ ageba kaxeTidan iwyeba, sadac<br />

am tipis or aTeulamde Zeglia Semonaxuli, Tumca am saerToqar-<br />

Tuli kulturuli movlenis amsaxveli Zeglebi qarTlsa da afxazeT-<br />

Sic mravlad SemogvrCa. mkvlevarTa azriT, `sameklesiiani bazilikis~<br />

warmoSoba dRis ganmavlobaSi wirvis ramdenimejer gadaxdisa da yoveli<br />

wirvisTvis calke sakurTxevlis qonis aucileblobam ganapiroba 3 .<br />

am saxis Zeglebis uZveles nimuSebs, romlebic VI s-is Sua<br />

1 aRniSnuli masala calke gamoqveyndeba.<br />

2 Г. Н. Чубинашвили. Церковь близ сел Болнис-Капанакчи. – Христианский восток, т.<br />

V, вып. III. Петроград, 1916, gv. 67. g. CubinaSvili. qarTuli xelovnebis istoria,<br />

t. I. tf., 1936, gv. 65-66; Г. Н. Чубинашвили. Архитектура Кахетии. Тб.,<br />

1959, gv. 141.<br />

3 v. beriZe. Zveli qarTuli xuroTmoZRvreba. Tb., 1974, gv. 25.<br />

308


wlebs miekuTvnebian, elementaruli aRnagoba aqvT: erTimeoris gverdiT<br />

ganlagebul sam wagrZelebul sadgoms erTmaneTTan karebi akavSirebs.<br />

Sua sadgomi gverdiTebze maRali da farToa, ris gamoc Senobas<br />

garedan namdvili bazilikis ieri aqvs. VII saukunidan, roca axali<br />

praqtikuli moTxovnilebebi gaCnda, mxatvruli amocanebic ufro mkafiod<br />

Camoyalibda, sameklesiiani bazilikebis tipi TandaTan garTulda,<br />

kompoziciurad ufro mTliani da Sekruli gaxda; gverdiTa navebi<br />

erTmaneTs dasavleTis SemaerTebeli galereiT daukavSirda. am galereidanaa<br />

Sesasvleli Sua eklesiaSi (navSi), romelic nagebobis dominantis<br />

mniSvnelobas iZens. calke gamoiyo ritualisTvis saWiro sadiakvne<br />

da samkveTlo. gaCnda axali motivi _ mrgval TaRebze dayrdnobili,<br />

gverdiTa eklesiebis or an samTaRiani Ria Sesasvlelebi. bazilikis<br />

es Taviseburi varianti arsebobas X saukunemde ganagrZobs.<br />

kataulas wm. giorgis saxelobis eklesia aRnagobiT saqarTvelo-<br />

Si gavrcelebuli `sameklesiiani bazilikebis~ pirveli nimuSebis<br />

msgavsia. aq ar aris dasavleTis SemaerTebeli nawili ganapira eklesiebs<br />

Soris, ar aris Sesasvleli dasavleTis mxridan. kataulas wm.<br />

giorgis adreulobaze metyvelebs qarTuli adreqristianuli reliefebisaTvis<br />

damaxasiaTebeli motivi _ wreSi Casmuli (bolnuri) tolmklava<br />

jvrebi. eklesia kompoziciur msgavsebas avlens kaxeTis zogierT<br />

ZeglTan, magaliTad, bolnisxevis wm. evstates eklesia gremTan<br />

da vazisubnis `samkarian~ eklesiasTan. es Zeglebi VI s-iT TariRdeba<br />

1 . kataulas wm. giorgis `sameklesiani bazilikis~ CrdiloeTis `eklesiis~<br />

oTxkuTxa formis absidis msgavsi absidebi gvxvdeba kondamianis,<br />

veliscixis, oTaraanis, vazisubnis, Sildis da sabuis `sameklesian<br />

bazilikebSi~. absidis oTxkuTxa formas g. CubinaSvili `sameklesiani<br />

bazilikebis~ TandaTanobiTi ganviTarebis etapad Tvlis 2 .<br />

stilisturi niSnebiT kataulas wm. giorgis saxelobis eklesia<br />

sameklesiiani bazilikis martiv variants warmoadgens. taZris saxe<br />

jer kidev mxatvrulad SeumuSavebelia da arqaulobis aSkara xasiaTs<br />

atarebs. qvemo bolnisisa (V-VI ss.) 3 da gagris (VI s.) 4 sameklesiani<br />

bazilikebis msgavsad aqac ar aris SemaerTebeli nawili ganapira eklesiebs<br />

Soris, ar aris Sesasvleli dasavleTis mxridan, romlebic<br />

1 Г. Н. Чубинашвили. Архитектура Кахетии.., gv. 161, 159.<br />

2 Г. Н. Чубинашвили. Архитектура Кахетии.., gv. 163.<br />

3 Г. Н. Чубинашвили. Церков близ селения.., gv. 107, 115; v. beriZe. Zveli qar-<br />

Tuli xuroTmoZRvreba.., gv. 94.<br />

4 i. berZeniSvili. afxazeTis `sameklesiani bazilikebi~. _ marTlmadidebloba<br />

afxazeTSi da erovnuli TviTidentifikaciis sakiTxebi. Tb., 2005,<br />

gv. 57.<br />

309


am tipis SenobebSi mxolod VII saukunidan, axali moTxovnilebebis<br />

gamo (roca ritualisaTvis saWiro sadiakvne da samkveTlo gamoyves)<br />

Cndeba 1 .<br />

amrigad, xuroTmoZRvrul-stilisturi niSnebiT kataulas wm.<br />

giorgis eklesiis arqiteqtura VI-VII saukuneebs ukavSirdeba. `sameklesiiani<br />

bazilikebis~ pirveli nimuSebisaTvis damaxasiaTebeli martivi<br />

kompozicia (Senobis dominantis, ganapira `eklesiebis~ SemaerTebeli<br />

galereisa da mrgval TaRebze dayrdnobili Ria Sesasvlelebis<br />

ararseboba), stilisturi niSnebi, samSeneblo teqnika, arsebuli paralelebi<br />

da arqeologiuri masala (samSeneblo keramika, reliefuri<br />

jvrebi) myar safuZvels iZleva kataulas wm. giorgis saxelobis eklesiis<br />

aSenebis drod VI-VII saukuneebis mijna miviCnioT.<br />

1 g. CubinaSvili. qarTuli xelovnebis istoria.., gv. 66; Г. Н. Чубинашвили.<br />

Архитектура Кахетии.., gv. 141.<br />

310


REVAZ KHVISTANI<br />

KATAULA’S ST. GEORGE’S CHURCH<br />

Kataula’s St. George’s Church situated in Kavtiskhevi village of the<br />

Kaspi Region, Kartli, attracted the attention of the scientists in the 1920’s of<br />

owing to the stone-pillar (Stele) found in the altar whose relief decor contains<br />

the images of religious–symbolic and holy characters, mundane portraits and<br />

the Old Georgian legends (Asomtavruli). The summer archaeological expedition<br />

of 2006 organized by the Otar Lortkipanidze Institute of the Georgian National<br />

Museum (headed by R. Khvistani) and conducted with the aim of projection<br />

and restoration of Kataula’s St. George’s Church yielded significant results.<br />

After the removal of the detritus and the thick layer of earth from the monument<br />

there appeared the old damaged but the primary form of the church. It<br />

is a peculiar version of the basilica made in medieval Georgia, a construction<br />

with a simple composition characteristic of the first patterns of a three-church<br />

basilica (11.25X8.42 m). Among the material found in the monument as a result<br />

of the archaeological excavations (the kitchen, the building ceramics, the<br />

earthware, the relief crosses) of particular interest is the stone-pillar (stele)<br />

whose relief decor in the altar of the church’s central nave like the formerly<br />

discovered stone-pillar’s relief carving manner contains analogically executed<br />

images of religious-symbolic and holy characters, mundane portraits and the<br />

Old Georgian legends (Asomtavruli). The archaeological material, the building<br />

techniques, the stylistic sing and the existing parallels (the Lower Bolnisi’s and<br />

the Old Gagra’s tree-church basilicas dated 6 th century) gives us every reason<br />

to suppose that Kataula’s St. George’s Church was built in the 6 th century.<br />

311


312


tab. II<br />

313


1<br />

2<br />

tab. III<br />

314


tab. III<br />

3<br />

315


1<br />

2<br />

tab. IV<br />

316


tab. IV<br />

3<br />

1<br />

tab. V<br />

317


2<br />

tab. V<br />

3<br />

318


sur. 1<br />

319


320<br />

<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

politologia, sociologia<br />

dazmir jojua<br />

1991 wlis agvistos putCi da<br />

saqarTvelo<br />

roca 1870-1871 wlebis safrangeT-prusiis omis Semdeg safrangeTis<br />

mesame respublikis pirvelma prezidentma a. tierma cnobil germanel<br />

istorikoss rankes hkiTxa: _ vis ebrZvis germania napoleons<br />

III-is damxobis Semdeg _ rankem upasuxa: `germania ebrZvis ludoviko<br />

XIV-s~. pasuxi savsebiT naTelia imaTTvis, visac Tundac zedapiruli<br />

warmodgena aqvs evropis istoriaze: misi arsi imaSi mdgomareobs, rom<br />

elzasi da loTaringia safrangeTma swored ludoviko XIV-is dros<br />

SeierTa 1 . amave logikiT, vTqvaT, germania 1914-1918 wlebSi ebrZoda<br />

ivane mrisxanesa da petre pirvels.<br />

1991-1993 wlebSi ruseTi ebrZoda daviT aRmaSenebelsa da giorgi<br />

brwyinvales, simon I-sa da ilia WavWavaZes, e.i. ebrZoda ara z. gamsaxurdias<br />

`diqtaturas~ da `avtoritarul mmarTvelobas~, ara osebisa<br />

da afxazebis `genocidis~ surviliT Sepyrobil qarTul `fa-<br />

Sizms~, aramed saqarTvelos erTianobis strategias, misi erovnul-saxelmwifoebrivi<br />

aRdginebis ideas. am brZolaSi kremlis imperokratias<br />

mravlad hyavda sayrdeni Zalebis rolSi XX saukunis liparit ba-<br />

RvaSebi Tu `civis mTaze gaJletili erisTavebi~, daud-xanebi Tu sergo<br />

orjonikiZeebi. aq saqme mxolod imaSi rodia, rom ruseTi cdilobda<br />

da yovelTvis ecdeba qarTuli miwebis mitacebas e.w. `mcocavi<br />

aneqsiis~ gziT. es problema gacilebiT rTuli da mravalwaxnagovania<br />

da misi obieqturi gaazreba mxolod geopolitikis kognitiuri struqturebis<br />

prizmaSia SesaZlebelic da aucilebelic.<br />

XX saukunis 80-iani wlebis meore naxevarSi sabWoTa kavSirSi<br />

sagrZnoblad gaaqtiurdnen mZlavri teqtonikuri Zalebi, romelTac<br />

SeeZloT am imperiis mTeli geopolitikuri konfiguraciis radikaluri<br />

Secvla. m. gorbaCovis `perestroikasTan~ erTad, madestabilizebel<br />

1 Ю. С. Пивоваров, А. И. Фурсов. Проблема НАТО сквозь призму противостояния<br />

"Россия – Запад": конец пятисотлетнего спора http://www.e-journal.ru/p–euro-st1-9.-<br />

html.


Zalebs Soris mniSvnelovani adgili daikava qarTulma erovnul-ganma-<br />

Tavisuflebelma moZraobam. 1990 wlis 28 oqtombris saparlamento<br />

arCevnebis Sedegad, romelsac Cven vuwodebT mSvidobian erovnul-konservatiul<br />

revolucias, qarTuli erovnuli moZraoba gaxda saxelmwifos<br />

politikuri xelisufleba. 1990 wlis 14 noembers axladarCeuli<br />

uzenaesi sabWos pirvelsave sesiaze mis Tavmjdomared airCies<br />

zviad gamsaxurdia. saqarTvelo gamocxadda respublikad da aRdgenil<br />

iqna erovnul-saxelmwifoebrivi simbolika. `gardamavali periodis Sesaxeb~<br />

miRebul dadgenilebaSi erovnulma parlamentma gamoacxada<br />

gardamavali periodi saqarTvelos damoukideblobis sruli (de-faqto<br />

da de-iure) aRdgenisaTvis safuZvlebis Semzadebis mizniT. Tavis saprogramo<br />

gamosvlaSi z. gamsaxurdiam aRniSna, rom `axal etapze erovnul-ganmaTavisuflebeli<br />

moZraobis Tavisebureba imaSi mdgomareobda,<br />

rom amieridan brZolas damoukideblobisaTvis saTaveSi Caudga uzenaesi<br />

sabWo, rogorc xelisuflebis arCeuli organo~. 1 maSasadame, moxda<br />

erovnuli moZraobis legitimizacia, gasaxelmwifoebriveba. erovnul<br />

parlaments eniWeboda dualisturi funqcia _ is warmoadgenda rogorc<br />

legitimur sakanonmdeblo xelisuflebas, iseve erovnuli moZraobis<br />

warmmarTvel centrsac, erovnuli daumorCileblobis ZiriTad<br />

iuridiul instituts.<br />

z. gamsaxurdias gardamavali xelisufleba ar SeiZleba CaiTvalos<br />

(obieqturad verc iqneboda) srulfasovan liberalur demokratiad.<br />

is SeiZleba Sefasdes, rogorc marTvadi demokratia avtoritaruli<br />

da qarizmatuli tendenciebiT, rogorc saprezidento xelisuflebis<br />

dominireba elituri urTierTobebis pluralisturi struqturebis<br />

SenarCunebiT. rac Seexeba sagareo politikasa da diplomatiur<br />

doqtrinas; 1991 wlis 9 aprils saqarTvelos uzenaesma sabWom, eyrdnoboda<br />

ra amave wlis 31 martis saerToerovnuli referendumis Sedegebs,<br />

oficialurad gamoacxada saxelmwifoebriobis aRdgenis Sesaxeb<br />

da miiRo Sesabamisi dokumenti _ damoukideblobis aRdgenis aqti.<br />

arsebiTad, saqarTvelos damoukideblobis aRdgena gulisxmobda ruseTTan<br />

da im periodisaTvis jer kidev arsebul ssrk-Tan subordinaciuli<br />

saxelmwifoebrivi kavSirebis gawyvetas da Tvisobrivad axali<br />

tipis, Tanasworuflebianobasa da saerTaSoriso-samarTlebrivi normebis<br />

prioritetze damyarebuli urTierTobebisaTvis mzadyofnas. amitom<br />

cxadia, rom axali qarTuli saxelmwifos diplomatiisa da sagareo<br />

politikis erT-erTi veqtori, garkveuli pozitiuri gagebiT,<br />

CrdiloeTisaken iyo mimarTuli.<br />

1 gaz. `saqarTvelos respublika~, 12 noemberi, 1990w.<br />

21. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

321


qarTuli diplomatiis am `CrdiloeTis veqtoris~ mniSvnelobas<br />

zrdida is garemoebac, rom saqarTvelos, rogorc ssr kavSiris yofili<br />

respublikis saerTaSoriso cnobis perspeqtiva ZiriTadad swored<br />

sabWoTa kavSirSi ganviTarebul procesebze iyo damokidebuli. amas-<br />

Tan, z. gamsaxurdia kargad acnobierebda moskovTan urTierTobis regionalur<br />

ganzomilebas _ es urTierToba aqtualuri iyo kavkasiis<br />

regionSi stabiluri geopolitikuri sivrcis Seqmnis Tvalsazrisi-<br />

Tac. ssrk-is daSlamde (1991 wlis dekemberi) qarTuli diplomatiis<br />

`CrdiloeTis veqtori~ ori mimarTulebiT viTardeboda. es gamowveuli<br />

iyo imperiis sivrceSi ori didi politikuri centris _ ssrk-is<br />

xelisuflebisa da sakuTriv ruseTis federaciuli respublikis xelisuflebis<br />

_ erTdrouli arsebobiT.<br />

z. gamsaxurdias urTierToba sabWoTa kavSiris xelmZRvanelobas-<br />

Tan mudmivi daZabulobisa da konfrontaciis viTarebaSi warimarTa. es<br />

gamowveuli iyo prezident m. gorbaCovis aSkarad antiqarTuli politikiT<br />

`samaCablos sakiTxSi~. amave dros, kremlis seriozul ukmayofilebas<br />

iwvevda saqarTvelos kategoriuli uari monawileoba mieRo<br />

axali samokavSireo xelSekrulebis (e.w. `novo-ogariovos procesi~)<br />

momzadebaSi da am formiT ar Seewyvita Tavisi wevroba sabWoTa kav-<br />

Siris SemadgenlobaSi. samagierod, sawyis etapze erTgvari aRmasvliT<br />

viTardeboda urTierToba ruseTis federaciis politikur elitasTan.<br />

mag., `samaCablos sakiTxSi~ b. elcinma maSin konstruqciuli pozicia<br />

daikava, rasac mohyva misi da z. gamsaxurdias Sexvedra yazbegSi<br />

1991w. 23 marts da e.w. `yazbegis deklaraciis~ xelmowera 1 . deklaraciaSi<br />

xazgasmuli iyo saqarTvelos teritoriuli mTlianoba da mis<br />

saSinao saqmeebSi ruseTis yovelgvari Carevis dauSvebloba. amave pozitiuri<br />

kuTxiT SeiZleba ganvixiloT z. gamsaxurdias monawileoba<br />

moskovSi gamarTul b. elcinis saprezidento inauguraciaSi (1991w.<br />

ivnisi).<br />

saqarTvelo-ruseTis urTierTobani radikalurad Seicvala 1991<br />

wlis 18-21 agvistos moskovSi ganviTarebuli movlenebis Semdeg.<br />

cnobilia, rom es movlenebi istoriografiasa da politikur publicistikaSi<br />

`agvistos putCis~ definiciiT aris Sesuli 2 . moskovis putCi,<br />

miuxedavad mcire qronologiuri lokalizaciisa, imdenad rTuli<br />

da mravalwaxnagovani movlenaa, rom mis Sesaxeb srulyofili, Tundac<br />

mxolod mimoxilviTi naSromis Seqmna did siZneleebTan aris dakavSi-<br />

1 gaz. `saqarTvelos respublika~, 25 marti, 1991w.<br />

2 ix. Новейшая история отечества. XX век. Т. II. Под редакцией проф. Э. Щагина. М.,<br />

1999, gv. 380-384.<br />

322


ebuli. amave dros, uaRresad rTuli samecniero problemaa putCis<br />

mimarT saqarTvelos erovnuli xelisuflebis damokidebulebis sruli<br />

da amomwuravi analizi. amitom, Cven xazi gavusviT mxolod procesis<br />

Sinagani dinamikis ganmazogadebel momentebs, ris gamoc sakiTxebi,<br />

romlebic problemis mecnieruli gadawyvetisaTvis aris saWiro,<br />

Cvens mier dasmulia saboloo garkvevis pretenziis gareSe.<br />

problemis srulfasovani mecnieruli atribucia aSkarad gaZnelebulia<br />

wyaroebrivi bazis uaRresad SezRuduli raodenobiT. garkveuli<br />

mizezebis gamo putCis mimarT saqarTvelos xelisuflebis damokidebulebis<br />

amsaxveli saarqivo masala faqtobrivad ar arsebobs,<br />

xolo kuluaruli informaciebi maTi avtorebis politikuri simpa-<br />

Tia-antipaTiebiT da Rrma fsiqologizmiT aris aRsavse, ris gamoc ma-<br />

Ti reprezentatulobis xarisxi sakmaoze dabalia. aman saSualeba misca<br />

opoziciur politikur publicistikas (mag., T. siguas interviuebi<br />

da maTSi aqcentis gakeTeba e.w. `ianaevis dakiTxvis oqmebze~, putCisturi<br />

`generalitetis~ warmomadgenelTa (T. kitovani, T. dumbaZe, g.<br />

lanCava) `mtkicebebi” gkCp-Tan z. gamsaxurdias TiTqosda SemTanxmeblur<br />

urTierTobebze da sxv.) da istoriografias (mag., u. bluaSvilis<br />

faqtobrivad calmxrivi da arafrismTqmeli ritorika g. ianaevis<br />

xuntasTan TanamSromlobiT() z. gamsaxurdias mier Cadenili `danaSaulis~<br />

Sesaxeb 1 da a.S.), Seeqmna aSkarad manipulatoruli da piarteqnologiuri<br />

suraTi am problematuri sakiTxis garSemo. aRniSnul<br />

`koncefciaTa~ aradiplomatiuri da diletanturi `gnosisi~ maT avtorTa<br />

tendenciurobis produqtia. `SevardnaZis epoqam~ marTlac rom<br />

didi manipulatorebi da kombinatorebi warmoSva da ara mxolod politikosTa<br />

Soris.<br />

dRemde gansaxilvel problemasTan mimarTebaSi SeimCneva erTgvari<br />

publicisturi reduqcia _ uaRresad rTuli movlenis erTgvari<br />

gamartiveba, mTeli procesis dayvana erovnuli gvardiis statusis<br />

formalur-iuridiul Secvlaze da 1991w. 19 agvistos Sesabamisi br-<br />

Zanebulebebis absolutizaciaze. Cveni ZiriTadi amocana swored am<br />

reduqcionizmis uaryofa da problemis kompleqsuri obieqturi analizia.<br />

rac Seexeba zemoTTqmul wyaroTmcodneobiT `siviwroves~, istoriografiaSi<br />

aprobirebulia specifikuri, ase vTqvaT, kontrmeTodi:<br />

samecniero kvleva-Ziebisas dasaSvebia da bunebrivic, rom esa Tu is<br />

movlena, romelic SeuZlebelia aRdges saarqivo da sxva saxis wyaroebiT,<br />

rekonstruirebul iqnes konkretul-istoriuli situaciis gaT-<br />

1 u. bluaSvili. politikuri partiebi da erovnuli moZraoba saqarTveloSi<br />

1988-1991 wlebSi. Tb., 1994, gv. 43.<br />

323


valiswinebiT da logikuri analizis gziT. am SemTxvevaSi istoriuli<br />

`logosi~ akompensirebs istoriuli faqtografiis arasakmarisobas.<br />

saqarTvelos erovnuli xelisufleba kargad acnobierebda qveynis<br />

damoukideblobisaTvis sabWoTa da rusuli imperializmis mxridan<br />

momdinare safrTxeebs da riskis faqtorebs. man imTaviTve airCia sruli<br />

suverenitetisa da deokupaciis kursi da uari Tqva m. gorbaCovis<br />

administraciis egidiT mimdinare axali samokavSireo xelSekrulebis<br />

momzadebis procesSi (e.w. `novo-ogariovos procesSi~) monawileobaze<br />

1 . saqarTvelom, baltiis qveynebma, somxeTma da moldovam 1991w. maisSi<br />

daafuZnes alternatiuli `kiSiniovis forumi~, rogorc samokav-<br />

Sireo xelSekrulebis armomwer saxelmwifoTa TanamSromlobisa da<br />

koordinaciis saxelmwifoTaSorisi koalicia.<br />

rogor warimarTa agvistos putCi, rogorc politikuri procesi<br />

imTaviTve unda aRiniSnos, rom es procesi warmoadgenda ara imdenad<br />

dapirispirebas demokratiisa da konservatiuli reaqciis Zalebs<br />

Soris, ramdenadac brZolas ZalauflebisaTvis partiul-nomenklaturul<br />

dajgufebebs Soris da, aqedan gamomdinare, nomenklaturuli gadatrialebis,<br />

Sidasaxelisuflebo frondis mcdelobas. rac Seexeba<br />

xsenebul dajgufebaTa gegmebSi sabWoTa sivrcis politikur-teritoriuli<br />

mowyobis proeqtebs, aq erTmaneTs daupirispirda arsebuli imperiis<br />

SenarCunebisa da `elcinis gundis” mier SemuSavebuli `liberaluri<br />

imperiis” strategiebi. agvistos movlenebis Sinagani arsis<br />

amgvar definicias fundamenturi mniSvneloba aqvs z. gamsaxurdias mier<br />

gamoCenili neitralitetis marTlzomierebis mtkicebisaTvis. magram<br />

amaze qvemoT.<br />

`novo-ogariovos procesi~ dasasruls miuaxlovda da axali samokavSireo<br />

xelSekrulebis xelmoweris dRed 1991w. 20 agvisto dadginda.<br />

29 ivliss m. gorbaCovi konfidencialur viTarebaSi Sexvda ruseTisa<br />

da yazaxeTis prezidentebs _ b. elcinsa da n. nazarbaevs da<br />

maTTan ganixila samokavSireo xelSekrulebis xelmoweris Semdgomi<br />

sakadro cvlilebebi ssrk-s umaRles xelmZRvanelobaSi 2 . dadgenilia,<br />

rom konkretulad saubari iyo v. pavlovis (premier-ministri), b. pugos<br />

(Sinagan saqmeTa ministri), d. iazovis (Tavdacvis ministri) da v.<br />

kriuCkovis (suk-is Tavmjdomare) gadayenebaze 3 . amdenad, cxadze ucxa-<br />

1 molaparakebebi formuliT `9+1~ mimdinareobda m. gorbaCovis qalaqgare<br />

rezidenciaSi novo-ogariovoSi, 1991w. 29 aprilidan. proeqtis saboloo<br />

varianti miiRes 17 ivniss, xolo xelmowera daigegma 20 agvistosaTvis.<br />

2 Новейшая история отечества. XX век. Т. II.., gv. 379.<br />

3 Новейшая история отечества. XX век. Т. II, gv. 379.<br />

324


desia, rom 20 agvistos axali samokavSireo xelSekrulebis dadebis-<br />

Tanave zemoxsenebuli pirebi avtomaturad kargavdnen Tanamdebobriv<br />

statuss sabWoTa imperiis umaRles ierarqiaSi. gadatrialebis organizaciisTvis<br />

maTi nomenklaturuli interesebi savsebiT naTelia. arada,<br />

swored es `oTxeuli~ gaxda putCis Taviseburi mentaluri centri.<br />

18 agvistos forosis agarakze m. gorbaCovTan (is aq isvenebda 5<br />

agvistodan) gamocxaddnen o. baklanovi, n. Senini, gen. v. varenikovi<br />

da a. plexanovi. delegaciam gorbaCovs uCvena momavali sagangebo mdgomareobis<br />

saxelmwifo komitetis (e.w. ГКЧП – Государственный комитет<br />

по чрезвычайному положению. Cvens teqstSi qarTuli abreviatura<br />

vamjobineT _ SemdegSi `smsk~ _ d.j.) Semadgenloba da mosTxova<br />

qveyanaSi sagangebo mdgomareobis SemoRebis Sesaxeb brZanebulebis<br />

xelmowera 1 . m. gorbaCovma kategoriuli uari ganacxada qveyanaSi sagangebo<br />

situaciis samarTlebrivi reJimis dawesebaze, rac iniciatorebs<br />

SeTqmulebad da aralegitimur dajgufebad aqcevda. moskovSi dabrunebisTanave<br />

maT prezidenti araqmedunarianad gamoacxades da Camoayalibes<br />

sagangebo mdgomareobis saxelmwifo komiteti, rogorc sagangebo<br />

mdgomareobis reJimSi ssrk-is marTvis mTavari organo. smsk-Si<br />

Sevidnen: g. ianaevi _ prezidentis movaleobis Semsrulebeli, v. pavlovi<br />

_ premier-ministri, b. pugo _ Sinagan saqmeTa ministri, v. kriuCkovi<br />

_ suk-is Tavmjdomare, d. iazovi _ Tavdacvis ministri, o.<br />

baklanovi _ ssrk-s Tavdacvis sabWos Tavmjdomaris pirveli moadgile,<br />

v. starodubcevi _ ssrk-s agrarikosTa kavSiris Tavmjdomare da a.<br />

tiziakovi _ ssrk-s saxelmwifo sawarmoebis da mrewvelobis, mSeneblobis,<br />

transportisa da kavSirgabmulobis obieqtebis asociaciis<br />

prezidenti 2 . 1991w. 19 agvistos gamoqveynda smsk-is #1 brZanebuleba,<br />

romelSic putCistebi acxadebdnen maT mier ganxorcielebuli aqciis<br />

kanonierebisa da marTlzomierebis Sesaxeb, aseve Riad afiqsirebdnen<br />

saxelmwifo gadatrialebis mizezebs _ qveynis suverenitetisaTvis damRupveli<br />

politikis SeCereba da ssrk-s erTianobis SenarCuneba. smsk-ma<br />

gamoacxada _ qveynis zogierT regionSi sagangebo mdgomareobis Semo-<br />

Reba, opoziciuri politikuri partiebisa da sazogadoebrivi organizaciebis<br />

akrZalva, mitingebisa da demonstraciebis akrZalva, masobrivi<br />

informaciis saSualebebze saxelmwifo kontrolis daweseba da a.S. 3<br />

Cvens mier dasmuli problemis konteqstSi gansakuTrebiT aqtualuria<br />

smsk-is #1 brZanebulebis (sul igi Seicavda 16 punqts) ram-<br />

1 М. С. Горбачев. Августовский путч. Причина и следствия. М., 1991, gv. 34.<br />

2 А. А. Данилов, Л. Г. Косулина. История России. XX век. М., 2000, gv. 529.<br />

3 Новейшая история отечества. XX век. Т. II, gv. 380.<br />

325


denime punqti, romlebsac srulad moviyvanT:<br />

... 2. dauyovnebliv gauqmdes ssrk konstituciisa da kanonebis<br />

sawinaaRmdegod moqmedi xelisuflebisa da mmarTvelobis organoebi,<br />

gasamxedroebuli formirebani.<br />

3. amieridan ukanonod iTvleba xelisuflebisa da mmarTvelobis<br />

organoTa is kanonebi da gadawyvetilebebi, romlebic ewinaaRmdegebian<br />

ssrk konstituciasa da kanonebs.<br />

4. Sewydes im politikuri partiebis, sazogadoebrivi organizaciebisa<br />

da masobrivi moZraobebis moRvaweoba, romlebic xels uSlian<br />

viTarebis normalizacias.<br />

7. ... aucileblobis SemTxvevaSi SemoRebul iqnas komendantis saaTi,<br />

teritoriis patrulireba, sasazRvro da sabaJo reJimis gamkacreba.<br />

kontrolqveS unda iqnas ayvanili umTavresi saxelmwifo da sameurneo<br />

da sasicocxlo daniSnulebis obieqtebi...~. 1<br />

rogorc vxedavT, agvistos putCi xdeboda seriozuli riskis<br />

faqtori saqarTvelos erovnuli da saxelmwifoebrivi usafrTxoebisaTvis.<br />

misi Tundac droebiTi warmateba Cvens qveyanaSic da mis irgvlivac<br />

permanentuli daZabulobis seriozul da saxifaTo kerebs qmnida.<br />

zemoTmoyvanili #1 gadawyvetilebis realizacia saqarTvelos mudmivi<br />

destabilizaciis perspeqtiviT emuqreboda. kerZod: me-2 punqti<br />

kanongareSe acxadebda saqarTvelos prezidentis uflebamosilebebs,<br />

prefeqturis instituts, 1991 wlis ianvarSi Camoyalibebul erovnul<br />

gvardias, aseve opoziciur erovnul kongresSi integrirebul paramilitarul<br />

jgufebs; me-3 punqti avtomatur reJimSi auqmebda saqarTvelos<br />

uzenaesi sabWos mier 1990 wlis 11 noembridan miRebuli<br />

kanonebis, normatiuli aqtebisa da gadawyvetilebebis umravlesobas,<br />

maT Soris, 1991 wlis 31 martis referendumis Sedegebs da 9 aprilis<br />

damoukideblobis aRdgenis aqts; me-4 punqti krZalavda ara mxolod<br />

opoziciuri partiebis, aramed TviT mmarTveli blokis funqcionirebas;<br />

me-7 punqti iTvaliswinebda saqarTvelos xelisuflebis gverdis<br />

avliT saqarTvelos teritoriaze dislocirebuli amierkavkasiis<br />

samxedro olqis SenaerTebis saWiroebisamebr gamoyenebas.<br />

erovnuli gvardiis (iseve rogorc sxva respublikis analogiuri<br />

SenaerTebis) likvidaciis moTxovna xazgasmiT daafiqsira smsk-is Tavmjdomarem<br />

g. ianaevma Tavis 18 agvistos `mimarTvaSi~, romlis adresatebi<br />

iyvnen gaero-s generaluri mdivani da msoflios saxelmwifoTa<br />

da mTavrobaTa meTaurebi: `... gaTvaliswinebulia im antikonstituciuri,<br />

ukontrolo da arsebiTad danaSaulebrivi samxedro formirebebis<br />

1 gaz. «Правда», 20 Августа, 1991г.<br />

326


likvidacia, romlebic Tesen moralur da fizikur terors ssrk-is<br />

mTel rig regionebSi da warmoadgenen dezintegraciuli procesebis<br />

katalizatorebs~. 1 yvelam kargad icis, Tu ra `moraluri da fizikuri<br />

terori daTesa~ saqarTvelos erovnulma gvardiam Sida qarTlSi,<br />

saqarTvelos teritoriuli mTlianobisa da samaCablos qarTuli mosaxleobis<br />

dacvisaTvis mimdinare samarTlian omSi.<br />

1991w. 19 agvistos ssrk umaRlesi sabWos prezidiumis Tavmjdomarem<br />

a. lukianovma 26 agvistosTvis moiwvia sabWos riggareSe sesia<br />

2 . cxadia, rom riggareSe sesias unda daemtkicebina gadawyvetileba<br />

sagangebo mdgomareobis SemoRebis Sesaxeb da amiT moexdina smsk-isa<br />

da putCisturi gadatrialebis legitimacia.<br />

agvistos putCis dReebSi gadatrialebis winaaRmdeg brZolis centri<br />

gaxda ruseTis federaciis xelmZRvaneloba. mimarTvaSi `ruseTis<br />

moqalaqeebs~ prezidentma b. elcinma, uzenaesi sabWos Tavmjdomarem r.<br />

xasbulatovma da ministrTa sabWos Tavmjdomarem i. silaevma momxdari<br />

Seafases, rogorc reaqtiuli antikonstituciuri saxelmwifo gadatrialeba<br />

da mouwodes mosaxleobas ar Seesrulebina smsk-is gadawyvetilebebi.<br />

amave dros, specialuri brZanebulebiT b. elcinma saku-<br />

Tar daqvemdebarebaSi gadaiyvana ruseTis teritoriaze arsebuli<br />

ssrk-s aRmasrulebeli xelisuflebis organoebi, maT Soris suki, Tavdacvisa<br />

da Sinagan saqmeTa saministroebi.<br />

rogori iyo dasavleTis reaqcia rasakvirvelia, calsaxad negatiuri.<br />

1991w. 19 agvistos aSS-is prezidentis administraciam gamoaqveyna<br />

specialuri gancxadeba, romelSic moskovSi mimdinare process<br />

antidemokratiuli gadatrialebis kvalifikacia misca da xazgasmiT<br />

aRniSna, rom TeTri saxli am gadatrialebas mxars ar dauWerda. amas-<br />

Tan, j. buSma Camoayaliba ssrk-s mimarT aSS-is politikis Semdegi sabaziso<br />

principebi: ssrk-Si demokratiisa da reformebis politikis<br />

gagrZeleba; aSS mxars uWers yvela konstituciurad arCeul xelmZRvanels<br />

da gamodis Zalis gamoyenebis winaaRmdeg; aSS gamodis Zalis<br />

gamoyenebis winaaRmdeg baltiispireTis saxelmwifoebSi, aseve nebismier<br />

sxva respublikaSi mTavrobaTa Secvlis mizniT; aSS mouwodebs<br />

ssrk-s daicvas Tavisi saerTaSoriso xelSekrulebani da valdebulebani<br />

helsinkis aqtisa da parizis qartiis Sesabamisad 3 . analogiuri<br />

gancxadeba gaakeTa nato-s generalurma mdivanma m. viornerma, romelmac<br />

aRniSna, rom `natos farglebSi miRebuli iqneba sifrTxilidan<br />

1 gaz. «Правда», 20 Августа...<br />

2 gaz. «Правда», 20 Августа...<br />

3 gaz. «Правда», 21 aвгуста 1991г.<br />

327


gamomdinare zomebi, raTa garkveulma Zalebma Tavi Seikavon sagareopolitikuri<br />

avantiurebisagan~. 1<br />

agvistos putCi damarcxda. elcinis dajgufebam SeZlo mosaxleobis<br />

udidesi nawilis upirobo mxardaWeris mopoveba da situaciis<br />

kontrolqveS ayvana. cxadia, udidesi mniSvneloba hqonda armiisa da<br />

suk-is specnawilebis mier gamoCenil neitralitets. 21 agvistos forosSi<br />

gafrindnen d. iazovi, o. baklanovi, v. kriuCkovi, a. lukianovi<br />

da sxva, magram isini m. gorbaCovma ar miiRo. ramdenime saaTSi forosSi<br />

Cavidnen ruseTis vice-prezidenti a. ruckoi da premier-ministri<br />

i. silaevi. maTi gorbaCovTan molaparakebis Semdeg smsk-is wevrebi<br />

daapatimres. imave Rames gorbaCovi moskovSi dabrunda 2 .<br />

agvistos movlenebis ori umTavresi Sedegia gansakuTrebiT sagulisxmo<br />

da mniSvnelovani: 1. gaZlierda ssrk-is dezintegraciis procesi<br />

da sabWoTa kavSiris daSla Seuqcevadi gaxda; 2. imperiis metropoliur<br />

struqturebSi gaZlierda `elcinis dajgufebis~ statusi,<br />

romelmac arsebiTad Caanacvla `gorbaCovis dajgufeba~ da sakuTar<br />

Tavze aiRo erTiani imperiuli sivrcis SenarCunebis amocanis gadawyvetis<br />

funqcia.<br />

moskovis putCis Sesaxeb pirvelive cnobebis miRebisTanave prezidentma<br />

z. gamsaxurdiam saswrafod Sewyvita Svebuleba daba yazbegSi<br />

da dedaqalaqSi dabrunda. 18 agvistos mTeli dRis ganmavlobaSi is<br />

awarmoebda politikur konsultaciebs Tavis uaxloes garemocvasTan<br />

da mmarTveli blokis saparlamento fraqciasTan. rogorc Cans, es<br />

konsultaciebi warimarTa gaurkvevlobisa da erTgvari dabneulobis<br />

reJimSi, radganac praqtikulad SeuZlebeli iyo putCis pirvel saa-<br />

TebSi moskovidan met-naklebad detaluri informaciis miReba. situaciis<br />

zogadi parametrebisa da saqarTvelos samxedro-politikuri resursebis<br />

Sefasebis safuZvelze, smsk-Tan Ria konfrontaciis SemTxvevaSi<br />

qveynisaTvis SesaZlo totaluri saSiSroebis masStabebis gaTvaliswinebiT<br />

z. gamsaxurdiam airCia aqtiuri neitralitetis taqtika.<br />

raSi gamovlinda es aqtiuri neitraliteti<br />

1991w. 19 agvistos gamoqveynda saqarTvelos prezidentis, uzenaesi<br />

sabWos prezidiumisa da ministrTa sabWos erToblivi mimarTva saqarTvelos<br />

mosaxleobisadmi. masSi aRniSnuli iyo, rom moskovSi Seqmnilia<br />

arastabiluri situacia da axlo momavalSi SesaZloa igi umarTavi<br />

gaxdes, amitom saqarTvelos mosaxleobam unda gamoiCinos sifrTxile,<br />

goniereba, SorsmWvreteloba, ar ayves mosalodnel provoka-<br />

1 gaz. «Правда», 21 aвгуста...<br />

2 Новейшая история отечества. XX век. Т. II, gv. 381.<br />

328


ciebs. respublikis yvela saxelmwifo dawesebulebam da sazogadoebrivma<br />

organizaciam saqmianoba unda gaagrZelos Cveulebriv reJimSi da<br />

a.S 1 . rogorc vxedavT, am erTobliv mimarTvaSi sakmaod naTlad da<br />

orazrovnebis gareSe, amasTan, garkveuli diplomatiuri etiketis dacviT<br />

dafiqsirda saqarTvelos xelisuflebis pozicia.<br />

19 agvistos TbilisSi sagangebo misiiT Camovida ssrk Tavdacvis<br />

ministris moadgile, armiis generali v. Suravliovi, romelsac specialuri<br />

instruqciebi hqonda rogorc g. ianaevisagan, aseve d. iazovisagan<br />

da marSal s. axromeevisagan. rasakvirvelia, es instruqciebi iTvaliswinebda<br />

saqarTvelos xelisuflebis daSinebas samxedro Zalis muqariT<br />

da amis Sedegad saqarTvelos teritoriaze smsk-is gadawyvetilebaTa<br />

realizaciis uzrunvelyofas. gen. v. Suravliovs Sexvdnen<br />

prezidenti z. gamsaxurdia da uzenaesi sabWos Tavmjdomare a. asaTiani.<br />

molaparakebaSi monawileobda amierkavkasiis samxedro olqis sardali<br />

gen. v. patrikeevi. samwuxarod, molaparakebis oqmi an misi metnaklebad<br />

xelmisawvdomi aRweriloba ar arsebobs. magram SesaZlebelia<br />

misi arsebiTi mxareebis rekonstruireba saqarTvelos uzenaesi<br />

sabWos 26 agvistos sagangebo sesiis erovnuli gvardiisadmi mimarTvis<br />

teqstidan 2 da saqarTvelos prezidentis presmdivnis 1991 wlis<br />

27 agvistos gancxadebidan 3 .<br />

molaparakebaze gen. v. Suravliovma wamoayena ramdenime ultimatumi,<br />

romelTa Soris gansakuTrebiT mZime iyo saqarTvelos erovnuli<br />

gvardiis gauqmebis moTxovna. cxadia, rom smsk-is #1 brZanebulebis<br />

me-2 punqtis fonze es moTxovna iyo kategoriuli da imperatiuli.<br />

TavisTavad, am moTxovnis ultimaturi formiT z. gamsaxurdiasaTvis<br />

wayeneba niSnavda saqarTvelos saSinao saqmeebSi uxeS Carevas, Tanac<br />

samxedro ZaliT damuqrebis saxiT. sagulisxmoa, rom swored molaparakebis<br />

mimdinareobis droisaTvis amierkavkasiis samxedro olqis<br />

Tbilisis garnizonis nawilebma kontroli daaweses Tbilisis aeroportsa<br />

da rkinigzis sadgurze.<br />

Sexvedraze gen. v. Suravliovma pirdapir gamoacxada, rom moTxovnis<br />

Seusruleblobis SemTxvevaSi sabWoTa jaris nawilebs micemuli<br />

aqvT brZaneba saqarTvelos erovnuli gvardiis ganadgurebis Sesaxeb. v.<br />

Suravliovis aRniSnuli muqaris da saqarTveloze pirdapiri samxedro<br />

dartymis saSiSroebis safuZvlianobas naTelyofen sxva dokumentebic.<br />

magaliTad, 1991w. 19 agvistos dilis 4 sT-sa da 30 wT-ze ssrk Tav-<br />

1 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi. #8, 1991, gv. 185.<br />

2 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi, #8, 1991, gv. 188.<br />

3 gaz. `saqarTvelos respublika~, 27 agvisto, 1991w.<br />

329


dacvis ministrma d. iazovma ssrk jarebis saxeobaTa mTavarsardlebsa da<br />

generalur Stabebs, flotebisa da olqebis (maT Soris amierkavkasiis<br />

samxedro olqis) sardlebs gaugzavna saidumlo daSifruli telegrama<br />

#8825 1 . SifrogramaSi iyo samxedro mzadyofnaSi (`mzadyofna #1~) jarebis<br />

moyvanisa da maTi situaciis Sesabamisad amoqmedebis brZaneba. maSasadame,<br />

19 agvistosTvis saqarTveloSi dislocirebuli sabWoTa armiis<br />

yvela SenaerTi da nawili imyofeboda #1 mzadyofnis sagangebo reJimSi.<br />

sayuradReboa erTi interviu, romelic cota mogvianebiT gazeT `moskovskie<br />

novostis~ korespondents al. kakotkins misca amierkavkasiis samxedro<br />

olqis erT-erTi diviziis inkognitod darCenilma meTaurma. man<br />

Jurnalists ganucxada: `samxedro konfrontaciis SemTxvevaSi, imwuTsave<br />

saqarTvelos erovnuli gvardiis winaaRmdeg gadavisrodiT masze oTxjer<br />

met Zalebs...~. 2<br />

amdenad, smsk-is mier miRebuli brZanebulebis detaluri analizi,<br />

d. iazovis #8825 brZanebisa da gen. v. Suravliovis muqaris<br />

strategiuli atribucia, sabWoTa samxedro nawilebis moqmedeba Tbilisis<br />

aeroportsa da vagzlis moedanTan _ yovelive es safuZvels<br />

gvaZlevs vamtkicoT, rom arsebobda saqarTveloze pirdapiri samxedro<br />

dartymis realuri safrTxe. cxadia isic, rom smsk-Tan samxedro<br />

konfrontaciis SemTxvevaSi, saSiSroeba emuqreboda ara mxolod z.<br />

gamsaxurdias xelisuflebas, aramed saerTod saqarTvelos _ konstituciuri<br />

wyobilebis damxobiT, samxreT oseTis suverenizaciiT, partnomenklaturis<br />

xelisuflebaSi aRdgeniTa da sayovelTao anarqiiTa<br />

da destabilizaciiT.<br />

Seqmnil situaciaSi, mosalodneli Zalismieri zewolis Tavidan<br />

acilebisa da kremlisaTvis intervenciis sababis armicemis mizniT, z.<br />

gamsaxurdiam gadadga kompromisuli taqtikuri nabiji: 1991w. 19 agvistos<br />

man xeli moawera brZanebulebas `saqarTvelos respublikis<br />

Sinagan saqmeTa saministros Sinagani jarebis _ erovnuli gvardiis<br />

reorganizaciis Sesaxeb~. 3 brZanebuleba droebiT cvlida (da ar auqmebda)<br />

erovnuli gvardiis statuss, radganac igi ar auqmebda 1991w.<br />

29 ianvris organul kanons gvardiis Seqmnis Sesaxeb. faqtobrivi status-kvo<br />

ucvlelad tovebda gvardiis SeiaraRebisa da piradi Semadgenlobis<br />

raodenobriv maCveneblebs, dislokaciis zonebs. cvlilebas<br />

daeqvemdebara mxolod de iure statusi _ gvardias eZleoda `omonis~<br />

qvedanayofis statusi da eqvemdebareboda Sinagan saqmeTa minist-<br />

1 Август-9. М., 1991, gv. 14.<br />

2 gaz. «Московские новости», 8 сентября 1991г.<br />

3 gaz. `saqarTvelos respublika~, 21 agvisto, 1991w.<br />

330


is moadgiles, xolo erovnuli gvardiis sardlis Tanamdeboba da<br />

Tavdacvis samTavrobo komisia uqmdeboda. arsebiTad, sakuTriv erovnuli<br />

gvardiisaTvis 19 agvistos brZanebulebas mohyveboda erTaderTi<br />

nomenklaturuli cvlileba _ T. kitovani da misi garemocvis zogierTi<br />

araprofesionali generali kargavdnen Tanamdebobebs.<br />

aRniSnuli gadawyvetilebiT z. gamsaxurdiam gvardiac SeinarCuna<br />

da imperiis samxedro manqanas saqarTvelos winaaRmdeg damsjeli aqciebis<br />

Catarebis sababic mouspo. amave dros, smsk-is samxedro emisreb-<br />

Tan kontaqtebze TanxmobiT man Seqmna erTgvari kompromisuli foni,<br />

erTgvari politikuri sivrce manevrirebisaTvis putCis SesaZlo, Tundac<br />

droebiTi warmatebis SemTxvevisaTvis. mTavari mainc is aris, rom<br />

`19 agvistos kompromiss~ safuZvlad hqonda saqarTvelos erovnuli<br />

xelisuflebis sruliad logikuri miswrafeba _ mis qmedebebs ar gamoewvia<br />

`centris~ intervencia da samxedro represiebi, aRekveTa samxedro<br />

operaciebis provocirebis saSiSroeba.<br />

1991w. 20 agvistos z. gamsaxurdiam specialuri mimarTva gaugzavna<br />

dasavleTis qveynebis xalxebsa da mTavrobebs 1 . preambulaSi man<br />

moskovSi Seqmnil viTarebas `arastabiluri situacia~ uwoda da xazi<br />

gausva totalitarul imperiaSi liberalizaciisa da demokratizaciis<br />

procesebis absolutur SeuZleblobas. `politikuri Sefaseba momxdari<br />

gadatrialebisa, _ aRniSna saqarTvelos prezidentma, _ Zalian<br />

rTulia, vinaidan jerjerobiT ar aris naTeli namdvili gadatrialebaa<br />

es, Tu mxolod garigeba an Sou, romlisganac politikuri dividendebis<br />

miRebas mieltvian calkeuli saxelmwifo liderebi~.<br />

rogorc vxedavT, z. gamsaxurdiam agvistos movlenebi Seafasa<br />

rogorc gadatrialeba, rogorc ukanono antikonstituciuri putCi,<br />

Tanac savsebiT cxadad da araorazrovnad. amasTan, man iribad mianiSna<br />

kidec, rom es iyo ara `namdvili gadatrialeba~, e.i. realuri dapirispireba<br />

reaqciul-totalitarul da liberalur-demokratiul Zalebs<br />

Soris, aramed e.w. `sasaxlis gadatrialeba~, nomenklaturuli<br />

putCi, romlis arsebiTi daniSnuleba imperiul centrSi elitaTa cirkulaciaSi,<br />

ufro konkretulad rom vTqvaT, gorbaCovis jgufis elcinis<br />

jgufiT CanacvlebaSi mdgomareobda. agvistos movlenis amgvari<br />

definicia, romelic am movlenebidan sul raRac naxevar weliwadSi<br />

winaswarmetyveluri gamodga, gamoirCeoda originalurobiTa da aradiplomatiuri<br />

pirdapirobiT. amitom bunebrivia is negatiuri reaqcia,<br />

rac amgvar Sefasebas mohyva ruseTsa da dasavleTSi, maT Soris aSS-<br />

1 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi, #8, 1991. gv. 186.<br />

331


is prezidentis mxridanac.<br />

20 agvistos mimarTvis centraluri Tema iyo mowodeba ssrk-is<br />

nacionaluri respublikebis damoukideblobis saerTaSoriso cnobisaken:<br />

`Seqmnili arastabiluri mdgomareoba, reaqciuli Zalebis gamarjveba<br />

safrTxes uqadis uwinares yovlisa ssrk-Si Semaval im respublikebs,<br />

romlebic ibrZvian damoukideblobisaTvis... isini uSualo samxedro<br />

agresiis safrTxis winaSe dganan. amitom me movuwodeb dasavleTis<br />

mTavrobebs, uwinares yovlisa, aSS-s, saswrafod da gadaudeblad de<br />

faqto da de iure cnon am respublikebis, maT Soris saqarTvelos<br />

damoukidebloba da diplomatiuri urTierToba daamyaron maTTan~.<br />

ras gulisxmobda `kiSiniovis forumSi~ monawile respublikebis<br />

damoukideblobis saswrafo diplomatiur reJimSi aRiarebis mowodeba,<br />

Tu ara putCis mimarT aSkara da sruliad gansazRvrul opozicias<br />

putCis ZiriTadi mizani xom `novo-ogariovos procesis~ CaSlasa da<br />

ssrk-s arsebuli saxiT SenarCunebaSi mdgomareobda. arada TviT aSS-sa<br />

da dasavleTis sxva saxelmwifoebis mier erovnuli respublikebis<br />

damoukideblobis cnoba swored rom putCis winaaRmdeg aSkara da<br />

pirdapiri diplomatiuri brZolis gacilebiT Zlieri berketi iqneboda,<br />

vidre aSS-s administraciis zemoTmoyvanili gancxadeba imis Sesaxeb,<br />

rom aSS gadatrialebas mxars ar dauWerda. an kidev riT Camouvardeba<br />

z. gamsaxurdias 20 agvistos mimarTvis mowodeba estoneTis<br />

mier putCis dReebSi damoukideblobis gamocxadebas, an moldovas<br />

prezidentis m. sneguris `antigekaCepistur~ gamosvlas kiSiniovis 19<br />

agvistos mitingze, Tu, rasakvirvelia, ar aWarbebs maT Tavisi antiputCisturi<br />

paTosiT<br />

erTi sityviT, 20 agvistos mimarTvaSi z. gamsaxurdiam moskovis<br />

movlenebs antikonstituciuri gadatrialebac uwoda da dasavleTis<br />

mxridan putCistebis winaaRmdeg qmediTi politikur-diplomatiuri<br />

konfrontaciac moiTxova. am TvalsazrisiT mimarTva erTgvari gasaRebia<br />

moskovis putCTan mimarTebaSi saqarTvelos erovnuli xelisuflebis<br />

politikis obieqturi analizisaTvis. politikosTa (T. sigua, g.<br />

Wanturia da sxv.) da istorikosTa (u. bluaSvili, d. mWedluri) da<br />

sxvaTa mtkiceba, TiTqos adgili hqonda smsk-Tan kolaboracionistur<br />

SemTanxmeblobas, `gamsaxurdias alianss imperiis yvelaze reaqciul<br />

wreebTan~ (Sic!), miuReblad migvaCnia. miTumetes, roca maSin ganviTarebuli<br />

procesebis mimarT postfaqtum analitikuri midgomis deficiti<br />

namdvilad ar igrZnoba.<br />

unda iTqvas, rom z. gamsaxurdiam momavali smsk-s zogierTi wevri<br />

putCamde gacilebiT adre gaakritika maTi uaRresad konservatiu-<br />

332


li da imperokratiuli Sexedulebebis gamo. mag., 1991w. 3 ivliss moskovSi<br />

gamarTul preskonferenciaze man uaryo g. ianaevis (maSin ssr<br />

kavSiris vice-prezidentis) mier `SpigelisTvis~ micemul interviuSi<br />

gancxadebuli sicrue, TiTqos kremli ar axdenda aranair zewolas<br />

samokavSireo xelSekrulebis armomwer respublikebze. iqve z. gamsaxurdiam<br />

mkacrad gaakritika ssrk-s premier-ministri v. pavlovi, uwoda<br />

ra mas `Zalian konservatiuli da reaqciuli komunisti~. 1<br />

1991w. 26 agvistos saqarTvelos uzenaesi sabWos sagangebo sesiam<br />

miiRo dadgenilebaTa paketi 19-21 agvistos moskovis movlenebis<br />

Sesaxeb 2 . dadgenilebaSi `1991 wlis 19-21 agvistos movlenebis politikuri<br />

Sefasebis Sesaxeb~ es movlenebi daxasiaTda rogorc `ssrk-Si<br />

saxelmwifo gadatrialebis mcdeloba~, romlis mizani iyo totalitarizmisa<br />

da komunisturi diqtaturis aRdgena, sabWoTa imperiis<br />

rRvevis procesis SeCereba. dadgenilebaSi `1991 wlis 19-21 agvistos<br />

ssr kavSirSi mimdinare movlenebis dros saqarTvelos kompartiis<br />

centraluri komitetis biuros, saqarTvelos kompartiis afxazeTis<br />

saolqo komitetis, saqarTvelos kompartiis samxreT oseTis saolqo<br />

komitetisa da e.w. samxreT oseTis saxalxo deputatTa gauqmebuli<br />

sabWos TviTmarqvia aRmasrulebeli komitetis moqmedebaTa Sesaxeb~<br />

uzenaesma sabWom mkacrad dagmo aRniSnuli struqturebis moqmedeba<br />

putCis dReebSi, rogorc `gadatrialebis organizatorTa jgufis mxardaWera~.<br />

miRebul iqna gadawyvetileba kompartiis gauqmebisa da misi<br />

qonebis nacionalizaciis Sesaxeb. cxadia, gauqmda kompartiis yvela<br />

instituciuri struqtura, maT Soris _ saparlamento fraqciac. amave<br />

dRes saqarTvelom cno putCis dros (21 agvistos) gamocxadebuli<br />

estoneTisa da latviis damoukidebloba.<br />

vfiqrobT, calke unda SevexoT sakiTxs agvistos putCze ssrk-is<br />

SemadgenlobaSi Semavali sxva respublikebis xelmZRvaneli elitebis<br />

reaqciis Sesaxeb. am reaqciis realuri Sinaarsis garkvevas arsebiTi<br />

mniSvneloba aqvs z. gamsaxurdias mier gadadgmuli taqtikuri politikuri<br />

nabijebis interpretaciisaTvis. 1991 wlis oqtomberSi gamoqveynda<br />

krebuli `Путч-Хроника тревожных дней~, misi erTi nawilis<br />

avtori aris proelcinuri dajgufebis Jurnalisti, vinme olga vasilieva,<br />

romelic TavSi _ `respublikebi putCis dros~ _ erovnul respublikebs<br />

sam nawilad hyofs da amgvari diferenciaciis safuZvlad<br />

aRebuli aqvs maTi xelmZRvanelobis mier smsk-Tan warmarTuli urTierTobebis<br />

sami varianti. o. vasilieva ase `axarisxebs~ respublikebs:<br />

1 gaz. `saqarTvelos respublika~, 11 ivlisi, 1991w.<br />

2 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi, #8, 1991, gv. 163-165.<br />

333


1. `winaaRmdegobis qronika _ latvia, litva, estoneTi, moldova.<br />

2. lodinis qronika _ ukraina, belorusia, somxeTi, yazaxeTi,<br />

yirgizeTi, tajikeTi, TurqmeneTi, uzbekeTi.<br />

3. SemTanxmebluri qronika _ azerbaijani da saqarTvelo....~. 1<br />

am Sesavlis Semdeg elcinis `demokratiuli~ ruseTis velikoderJavuli<br />

ambiciebiT Sepyrobili o. vasilieva sruliad utifrad acxadebs,<br />

rom `ama Tu im formiT gkCp-sadmi, rogorc axali sakavSiro<br />

xelmZRvanelobisadmi, mxardaWera () gamoxates saqarTvelom (Sic!) da<br />

azerbaijanma~, rom `19 agvistos gamsaxurdia SeuTanxmda amierkavkasiis<br />

samxedro olqis sardals, rom 24 agvistomde () Seasrulebda gekaCepes<br />

yvela moTxovnas (!)~. 2<br />

Cven zemoT ukve gavaanalizeT z. gamsaxurdias taqtikuri nabijebi<br />

da vaCveneT maTi ualternativoba da marTlzomiereba. iZulebiTi<br />

formaluri kompromisis mizezebsac SevexeT. amitom aq sityvas ar gavagrZelebT,<br />

aRvniSnavT mxolod: o. vasilievas qronikaluri pasaJebi<br />

qveteqsturad mianiSneben am avtoris antiqarTul paTosze. xsenebul<br />

TavSi ar aris moyvanili Tu damowmebuli arc erTi oficialuri dokumenti<br />

da esoden mniSvnelovani sakiTxi mocemulia primitiuli Jurnalisturi<br />

gamoZiebis doneze. ZiriTad wyarod aRebulia sainformacio<br />

saagentoebis `ria~-sa da `postfaqtumis~ cnobebi. orive es saagento<br />

maSin b. elcinis gundis kontrolqveS iyo da TavisTavad cxadia<br />

maTi teletaipebidan da faqsaparatebidan mowodebuli informaciis<br />

sandooba da gaSifrvis meqanizmebi.<br />

naTelia, rom b. elcinis blokis mxardamWeri `demokrati~ Jurnalistis<br />

poziciebi, romlebic identuria maSindeli `demokratiuli<br />

ruseTis~ saerTo politikuri kursisa da qarTveli putCistebis Sexedulebebisa,<br />

generirebulia saqarTvelos erovnuli xelisuflebis<br />

sagareo-politikuri kursis mimarT aSkarad negatiuri damokidebulebiT.<br />

ruseTis politikuri istebliSmenti imedovnebda, rom putCis Semdeg<br />

ruseTSi marTlac realurad ganxorcielebuli liberalizaciis<br />

politikis wyalobiT axali `elcinuri centri~ miizidavda respublikebs<br />

da Seacvlevinebda maT winandel damokidebulebas samokavSireo<br />

xelSekrulebisadmi. formula sakmaoze martivi iyo: `gorbaCovuri<br />

centri~ aRar arsebobs (an dasustebulia). arsebobs `elcinuri centri~<br />

da masTan moawereT xeli~.<br />

z. gamsaxurdias mier sruli suverenitetis kursis gagrZeleba<br />

1 Путч-Хроника тревожных дней. М., 1991, gv. 106.<br />

2 Путч-Хроника тревожных дней.., gv. 119.<br />

334


ar Sedioda `elcinuri centris~ neoimperiul interesebSi da o. vasilievac<br />

am interesebis gamomxatvelia. saqarTvelos xelisuflebis mier<br />

putCis dros gadadgmuli nabijebis kritika mxolod fonia, mTavari<br />

ki sxvaa, kerZod z. gamsaxurdias mier dsT-s proeqtze uaris Tqma.<br />

es kargad Cans imaSic, rom imave `qronikaSi~ Jurnalisti kritikis<br />

qarcecxlSi atarebs saqarTvelos xelisuflebis sxva, putCTan absoluturad<br />

araviTar kavSirSi armyof iseT aqciebs, rogoricaa _ `mxedrionis~<br />

ganiaraReba da misi liderebis dapatimreba 1991w. TebervalSi,<br />

yofil samxreT oseTSi boevikTa ganiaraReba, 1991w. 10 seqtembris<br />

brZanebuleba ssrk Tavdacvis saministros samxedro komisariatebis<br />

gauqmebis Sesaxeb. sagulisxmoa da niSandoblivic, rom qarTveli<br />

putCistebisa da maTi imdroindeli Tu dRevandeli mxardamWerebis<br />

poziciebi z. gamsaxurdias putCTan damokidebulebis sakiTxSi aSkarad<br />

identuria ruseTis politikuri elitisa da mediakratiis zemoTmoyvanili<br />

Sexedulebebidan.<br />

davubrundeT sakiTxs agvistos movlenebze sxva respublikebis<br />

reaqciis Sesaxeb. meti sicxadisa da reprezentaciisaTvis umjobesia<br />

es reaqcia moviyvanoT faqtografiuli retrospeqciis saxiT. maS ase:<br />

ukraina _ 19 agvistos diliT prezident l. kravCuks Sexvda<br />

gen. v. varenikovi (v. Suravliovis Tbilisis vizitis sruli analogia<br />

da kievze samxedro-diplomatiuri zewola). am Sexvedris Semdeg ukrainis<br />

lideri gamovida televiziiT da mosaxleobas `sibrZnisa da<br />

simSvidisaken~ mouwoda. sityvac ar Tqmula arc gadatrialebis antikonstituciurobaze<br />

da arc smsk-is ukanonobaze. erTaderTi, ase<br />

vTqvaT, Zlieri toni l. kravCukis gancxadebaSi iyos is, rom `samarTlebriv<br />

saxelmwifoSi yvelaferi, maT Soris sagangebo mdgomareobis<br />

SemoReba, unda xdebodes kanonis safuZvelze~ 1 .<br />

yazaxeTi _ 19 agvistos gancxadebaSi prezidentma n. nazarbaevma<br />

gaakritika m. gorbaCovi `perestroikis~ kursis gatarebaSi gamoCenili<br />

meryeobisa da pasiurobisaTvis 2 . araviTari momxdaris pirdapiri politikuri<br />

Sefaseba da, miTumetes, daumorCilebloba.<br />

somxeTi _ 19 agvistos 17.00 sT-ze televiziiT gamovida prezidenti<br />

l. ter-petrosiani da mosaxleobas simSvidisa da wesrigisaken<br />

mouwoda 3 .<br />

latvia _ uzenaesi sabWos Tavmjdomarem a. gorbunovma xalxs<br />

mouwoda simSvidisaken da ganacxada, rom `moskovSi miRebuli gadawy-<br />

1 gaz. «Правда», 18 сентября 1991г.<br />

2 gaz. «Правда», 18 сентября...<br />

3 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />

335


vetilebebi latvias ar exeba~. 1 sad aris aq gadatrialebis antikonstituciurobis<br />

deklarireba da misi Sedegebis mimarT pirdapiri konfrontacia<br />

litva _ vilniusSi iyo simSvide. xalxis nawili Segrovda uzenaesi<br />

sabWos Senobis win. 19-20 agvistos Rames uzenaesma sabWom saswrafod<br />

moaxdina litva-rsfsr-s xelSekrulebis ratifikacia, sadac<br />

laparaki iyo 1940w. litvis aneqsiaze 2 .<br />

estoneTi _ mas Semdeg, rac talinis aeroportSi daeSva samxedro-satransporto<br />

TviTmfrinavi da medesanteTa ori aseuli gadmosxa,<br />

xolo talinis centrSi Sevida tankebisa da javSantransportiorebis<br />

kolona, parlamentis spikerma a. riutelma da premier-ministrma e.<br />

savisaarma xalxs mouwodes simSvidisaken da ar Sesuliyvnen jariskacebTan<br />

konfliqtSi 3 . sad Cans aq `winaaRmdegobis qronika~ sxvaTaSoris,<br />

swored estoneTSi ganxorcielebuli Zalismieri aqciis analogiuri<br />

aqciebiT daemuqra Suravliovi z. gamsaxurdias.<br />

moldova _ 19 agvistos kiSiniovSi gamarTul mitingze gamosvlisas<br />

prezidentma m. snegurma gaakritika putCi da mosaxleobas mouwoda<br />

qalaqisa da mTeli moldovis dasacavad 4 .<br />

amrigad, saqarTvelos erovnuli xelisuflebis politikuri kursi<br />

1991w. 19-21 agvistos putCis periodSi SeiZleba erTmniSvnelovnad<br />

Sefasdes, rogorc aqtiuri pozitiuri neitraliteti. es kursi,<br />

erTis mxriv, mkafiod gamoxatavda saqarTvelos distancirebas imperiuli<br />

centrisagan, romelsac ukve de iure aRar ekuTvnoda (1991w. 31<br />

martis referendumisa da 9 aprilis damoukideblobis aRdgenis aqtis<br />

ZaliT), meores mxriv, afiqsirebda garkveul dapirispirebas ssrk-s<br />

axal xelmZRvanel struqturasTan (mowodeba respublikebis damoukideblobis<br />

cnobisaken ewinaaRmdegeboda smsk-is #1 gadawyvetilebaSi<br />

dafiqsirebul formulirebebs ssrk-is SenarCunebis Sesaxeb).<br />

z. gamsaxurdias xelisuflebas ar ucvnia smsk-is kanoniereba,<br />

xolo 20 agvistos `mimarTvis~ Sesabamisi nawili iribad moiTxovda<br />

gadatrialebis Sedegebis anulirebas. z. gamsaxurdiam imTaviTve alRo<br />

auRo agvistos putCis Sinagan realur arss da mixvda, rom es iyo<br />

brZola ZalauflebisaTvis or imperokratiul dajgufebas Soris da<br />

ara liberalizm-totalitarizmis dapirispireba. saqarTvelosTan mimarTebaSi<br />

es orive Zala identuri imperiuli politikis matarebeli<br />

1 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />

2 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />

3 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />

4 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />

336


gaxda. saqarTvelos prezidentma Tavidanve gaacnobiera am `ori ruse-<br />

Tis~ urTierTganusxvavebloba da erT-erTis Ria mxardaWeris saxiT<br />

saqarTvelo meores mxridan samxedro intervenciis saSiSroebis wina-<br />

Se ar daayena. swored amaSia gamoCenili neitralitetis politogema,<br />

nakarnaxevi erovnul-saxelmwifoebrivi interesebis primatiT.<br />

arada, putCidan sul raRac weliwadnaxevarSi putCisdroindeli<br />

`orive~ ruseTi erTianad gaerTianda saqarTvelos winaaRmdeg. smsk-is<br />

mimarT winaaRmdegobis moZraobis aqtiuri organizatorebi SemdgomSi<br />

gamoirCeodnen Ria da aSkara imperialisturi miswrafebebiT saqarTvelos<br />

winaaRmdeg. mag., vice-prezidenti a. ruckoi araerTxel moiTxovda<br />

Tbilisze sahaero Tavdasxmas afxazeTis konfliqtis dros; uzenaesi<br />

sabWos Tavmjdomare r. xasbulatovi uSualod mfarvelobda<br />

afxaz separatistebsa da mTiel xalxTa konfederacias; putCis dros<br />

ruseTis Tavdacvis ministri, general-polkovniki k. kobeci SemdegSi<br />

monawileobda ruseTis generaluri Stabis mier <strong>soxumis</strong> aRebis operaciis<br />

dagegmvaSi; ruseTis saxelmwifo ministri g. burbulisi saTaveSi<br />

edga saqarTveloSi saxelmwifo gadatrialebis koordinaciis saidumlo<br />

komitets. ai, is `demokratiuli~ ruseTi, romlis mxardaWeris<br />

gamo z. gamsaxurdias samxedro dartymis saSiSroebis winaSe unda<br />

daeyenebina saqarTvelo.<br />

da bolos: moskovis putCma sakuTriv saqarTveloSi gamokveTa<br />

Tvisobrivad axali Sidapolitikuri situacia. ganxorcielda opoziciis<br />

adre fragmentuli, araerTgvarovani dajgufebebis konsolidacia<br />

da antierovnuli opoziciis erTian sistemad Camoyalibeba. am sistemaSi<br />

aRmoCndnen sxvadasxva motivaciis gansxvavebuli politikuri subkulturebi<br />

_ partnomenklatura da masTan asocirebuli inteligenciis<br />

nawili, erovnul kongresSi Semavali partiebi, paramilitaruli<br />

gasamxedroebuli dajgufebebi, marginaluri da deklasirebuli socialuri<br />

jgufebi. es iyo sakuTriv qarTuli putCis socialuri infrastruqtura,<br />

TamaSis sakuTari wesebiTa da samxedro-politikuri mxardaWeris<br />

rusuli wyaroebiT. cota mogvianebiT mTeli es partokratiul-kriminalur-inteligenturi<br />

klientura ruseTis mier mobilizebul<br />

iqna samxedro gadatrialebisaTvis da erovnuli xelisuflebis<br />

damxobisaTvis sabrZolvelad.<br />

22. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

337


DAZMIR JOJUA<br />

1991 AUGUST PUTSCH AND GEORGIA<br />

The paper deals wicth the questions connected with one the important<br />

and debatable problems of the latest history of Georgia – positions of national<br />

government and president Z. Gamsakhurdia in person concerning military<br />

putsch, happend in Moscow on 18-21 august, 1991. On the basis of analysis of<br />

proper source materials, the author states absolute compatibility Z. Gamsakhurdia’s<br />

positions with national interests of Georgia. Policy of positive neutrality<br />

during Moscow putsch was the only true and acceptable for Georgia in that<br />

situation, as it was stipulated by the aspiration to protect Georgia from possible<br />

confrontation with Committee of State Emergency and prospect of military attack<br />

from the side of imperial centre. At the end of the paper it is argued definite<br />

succession between Moscow and proper – Georgian putsches. Namely after<br />

Moscow putsch it was begun intensive process of formation of social and<br />

political infrastructure of Georgian putsch movement as the revanchist coalition<br />

(“Moscow centre + former nomenklature + criminal + halfmilitary formations<br />

+ the part of nomenklature intelligentsia).<br />

338


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

SoTa kvirtia, TinaTin zaldastaniSvili<br />

Gglobalizacia: variantebi saqarTvelosaTvis.<br />

globalizacia, rogorc politikuri Zalauflebis axali forma.<br />

aq CamovayalibebT globalizaciis Sesaxeb zogierT mosazrebebs, romlebic<br />

gansakuTrebiT gvawuxebs. globalizacia Seicavs saSiSroebas<br />

Tundac imitom, rom man ukve gayo adamianebi gaafTrebul mowinaaRmdegebad<br />

da Tavdadebul momxreebad. migvaCnia, rom am movlenis arss<br />

jer imdenad ver CavwvdiT, rom davikavoT raime radikaluri pozicia<br />

mis mimarT. sakuTari mosazrebebis Sesamowmeblad da dasaxvewad mivmarTavT<br />

sxvadasxva wyaroebs. umravlesoba globalizacias aanalizebs<br />

mondialistebis Sromebze dayrdnobiT, iyeneben citatebs J. atalis,<br />

f. fukuiamas, r. robertsonis, k. omaes da sxvaTa Sromebidan. sxva Sexedulebis<br />

arian rusebi a. panarini 1 , v. ilini 2 , mSvidi da kacTmoyvare<br />

pozicia ukaviaT qarTvel mecnierebs, b. lutiZes, e. koduas da<br />

sxvebs 3 .<br />

asea Tu ise yvela dava da kamaTi daiyvaneba globalizaciis im<br />

interpretaciaze, romlis mixedviT yvela qveyana da xalxi Seerwymian<br />

erTmaneTs da gadaiqcevian erTian, planetarul warmonaqmnad. rogorc<br />

etyoba, likvidirebul iqnebian eTnikuri, erovnuli, religiuri da<br />

kulturuli sazRvrebi. sayovelTao bazrisa da demokratiis sazRvrebis<br />

axal planetarul viTarebaSi gansxvavebul azrs iZenen istoria<br />

da kultura, eTnosi da eri. etyoba samyaro erTiandeba racionalurad<br />

funqcionirebad meqanizmad. globalizacia procesia, empiriulad<br />

fiqsirebadi gansxvavebuli cvlilebebia, magram gaerTianebulia samyaros<br />

erT mTlianobisaken svlis logikiT. is exeba yvela sferos. misi<br />

problemebi ukiduresad rTulia. is bevrs ar akmayofilebs, mas axasiaTebs<br />

moulodneli, ufro zustad, gauTvaliswinebeli efeqtebi. mas<br />

xSirad akritikeben, rogorc aSS inteleqtualuri centrebi _ saer-<br />

1 В. В. Илиьн, А. С. Панарин. Политическая антропология. М., 2000.<br />

2 В. В. Илиьн. Политология. М., 2004.<br />

3 b. lutiZe. Gglobalizacia: arsi, problemebi. Tb. 2003.; b. lutiZe. globalizacia,<br />

rogorc sayovelTao tendencia. F_ filosofiuri Ziebani, t.<br />

VI. 2002; e. kodua, sociologia. Tb., 2003.<br />

339


TaSoriso urTierTobaTa sabWo (sus); korporacia rendi; strategiuli<br />

da saerTaSoriso kvlevis centri (sskc); fsiqologiuri strategiis<br />

sammarTvelo (fss). yvelaze xSirad axseneben farTomasStabian<br />

proeqts ,,amerikis perspeqtivebi~, romelic XXs. 50-ian wlebis Sua<br />

xanebSi Seqmnes henri kisinjerma, din raskma, adolf bertim da sxvebma.<br />

masSi Teoriulad gadmocemulia urTierTdamokidebulebebis zrdis<br />

tendencia, samxedro usafrTxoebis gafarToebuli gageba, saerTaSoriso<br />

urTierTobebSi zenacionalur urTierTobebze gadasvla, e.i. yovelive<br />

is, rac dRes aris. Cven ar visaxavT miznad ganvazogadoT dReisaTvis<br />

globalizaciaze arsebuli Sexedulebebi. arc is gvaqvs gamiznuli<br />

mivemxroT romelime maTgans. Cven ufro SevexebiT kiTxvebs, romlebsac<br />

globalizacia ayenebs adamianis winaSe globalizaciis Semdegi<br />

formulis CarCoebSi: globaluri cnobiereba da ,,globaluri ur-<br />

TierTdamokidebuleba”.<br />

aucilebelia ganvsazRvroT globalizacia. gasagebia, rom es<br />

aris msoflio Zalauflebis axali forma. is axalia, radgan yvela<br />

Zveli forma demokratiis CaTvliT moZvelda. `ar gvsurs visaubroT<br />

imis Sesaxeb, rom planeta male CaiZireba ukanonobis Sav morevSi~,<br />

rasac jorj riceri racionalobis iracionalobas uwodebs 1 , da rasac<br />

Cven vTvliT globalizaciis Zlier naklovan mxared. migvaCnia,<br />

rom politikuri Zalauflebis axali formis damxmare instrumentebad<br />

mogvevlineba _ informaciuli globalizacia (virtualizacia);<br />

ekonomikuri globalizacia (inovaciuroba); regionuli globalizacia<br />

(msoflio sazRvrebs gareSe); demografiuli globalizacia (mTavari<br />

resursi). globalizaciis CamoTvlili sistemebi orive kuTxiT, anu<br />

momxreTa da mowinaaRmdegeTa poziciebidan, kargadaa aRwerili literaturaSi<br />

2 . Cven mxolod sagangebod SevexebiT maT zogad niSnebs. saintereso<br />

iqneba Tvali mivadevnoT cnobierebis cvlilebas globalizaciasTan<br />

urTierTobis procesSi. rogor icvleba adamianis Tvisebebi<br />

globalizaciasTan urTierTobaSi da rac mTavaria, iqneb moviZioT<br />

kidec adamianis warmatebebis gasaRebi globalizaciis pirobebSi (faqtobrivad<br />

am abzacSi Camoyalibda Semdgom gansaxilvel sakiTxTa Tanmimdevroba).<br />

globalizacia, iseve, rogorc politika, araa martivi ram. is ar<br />

ganaxorcielebs xalxis erTian nebas da ar warmoadgens socialuri<br />

1 Джордж Ритцер. Современные социологические теории. С-П., 2002, gv. 339.<br />

2 amis Sesaxeb ix.: В. В. Илиьн, А. С. Панарин. Политическая антропология..; b.<br />

lutiZe. globalizacia: arsi, problemebi..; b. lutiZe. globalizacia,<br />

rogorc sayovelTao tendencia..; e. kodua, sociologia...<br />

340


problemis gadaWris mizniT eqspertTa codnis gamoyenebis obieqts 1 .<br />

globalizacia varaudia imis Sesaxeb Tu ras miadga adamiani misda<br />

uneburad.Gglobalizaciisagan adamianma Seqmna iseTi ram, rasac wesierad<br />

verc afasebs, verc misi momxre da verc mowinaaRmdege. ar iqneba<br />

swori misi utilitaruli kuTxiT ganxilva, rogorc meqanizmisa, romelic<br />

sWirdeba adamians raime konkretuli ekonomikuri an politikuri<br />

aqciebis mosagvareblad. is imdenad rTulia, rom SeuZlebelia<br />

adamianTa raime jgufs an organizacias SeemuSavebina da ganexorcielebina,<br />

rogorc demonuri gegma Sedgenili vinmes mier vinmes winaaRmdeg.<br />

globalizacia Tavad, masSi Cadebuli mecnieruli codnis xasia-<br />

TiT erTs aZlevs yvelafers (kart-blanSs), meores ki adgilsac ar<br />

utovebs am cxovrebaSi (cxadia, pirvelSi yvela ver ,,Caeteva”).<br />

globalizaciis garkveuli gegmebi cxadia, arsebobs, magram es<br />

gegmebi fragmentaruli da sustia. globalizacia es aris planetaruli<br />

masStabis ,,xelovnuri” movlena, romelic gaiZulebs Sexedo mas,<br />

rogorc bunebriv movlenas. is SeiZleba SevadaroT klimatis cvlilebas<br />

an miwisZvrisagan Tavis daRwevis mcdelobas. mecnierTa koleqtiurma<br />

inteleqtma Tavisi gancalkevebuli ZalisxmeviT uneblieT Seqmna<br />

iseTi sirTulis movlena, romelic gasakontroleblad ukve Teoriuladac<br />

ki miuwvdomelia mTeli mecnieruli TanamegobrobisaTvis. amitom<br />

globalizacia aravis ar ekuTvnis, aravis ar eqvemdebareba, arsebobs<br />

TavisTavad, Tavisive kanonebiT, yurs ar ugdebs adamianTa gancdebs,<br />

ar gamoyofs adamianebSi Tavisianebs. is aravisi araa. Cven yvelas<br />

erTnairi Sansi gvaqvs (samwuxarod ara misi keTilganwyobisa, magram<br />

misgan ganwirulobisa ki namdvilad).<br />

globalizaciam TavisTavad, misi funqcionirebis pirvelma Sedegebma<br />

eWvs qveS daayena msoflio wesrigi. aravis ar mosvlia azrad,<br />

rom saukuneebis ganmavlobaSi adamianTa erT mTlianobad gaerTianebis<br />

mSvidad mimdinare procesi, moulodnelad gadaiqceoda missave mTavar<br />

problemad. yovelive ki moxda drois istoriul masStabebs Tu gaviTvaliswinebT,<br />

erT wamSi, rodesac, msgavsad obobas qselisa, msoflio<br />

erT mTlianobaSi gaerTianda informaciuli, finansuri, satransporto,<br />

energetikuli komunikaciebiT. erT ablabudaSi moeqcnen sazogadoebis<br />

yvela cnobili da faruli problemebi. msoflio ablabudam<br />

daiwyo Taviseburi inventarizacia, romlis Sedegebma daayena swored<br />

eWvs qveS msoflio wesrigis arseboba. avtomaturad, liderTa yovelgvari<br />

Carevis gareSe moxda planetis yvela resursis _ adamianuri,<br />

1 Неил Смелзер. Социология. М ., 1994, gv. 522.<br />

341


finansuri, energetikuli, teqnologiuri, informaciuli, nedleulis<br />

_ gadafaseba. globaluri inventarizaciis Sedegi SeiZleba SevadaroT<br />

mxolod msoflio revolucias: icvleba yoveli adamianis, yvela xalxis,<br />

yvela qveynis, yoveli sagnis adgili, roli, Rirebuleba. globalizaciiT<br />

dasrulda kacobriobis romantikuli civilizacia, misTvis<br />

damaxasiaTebeli saidumloebebiT, intrigebiT, pirovnebis roliT da a.S.<br />

globalizaciisaTvis planeta gamWvirvale gaxda, magram planetisaTvis<br />

globalizacia saidumloebebiTaa moculi. ase daiwyo axali<br />

civilizacia, sadac globalizacias mieniWa msoflio samarTlianobis<br />

roli. mecnierebs didi Zalisxmeva dasWirdebaT raTa globalur komunikaciebSi<br />

maTi aRmoCenebi adamianebis sasargeblod iqnas gamoyenebuli.<br />

nebismieri mecnieruli aRmoCena naCqarevad iqna gamoyenebuli.<br />

bunebrivi matebisagan Tu sicivis, SimSilis, avadmyofobis SiSisagan<br />

adamianis gasanTavisufleblad. yoveli mecnieruli aRmoCena gaigivebuli<br />

iqna sikeTesTan, naklebi yuradReba eqceoda aRmoCenis realizaciis<br />

uaryofiT Sedegebs. aRmoCnda, rom globalizaciis sistemebs hqondaT<br />

uaryofiTi efeqtebi da isini efeqturad gaerTiandnen, magram ara<br />

mecnierebis ZalisxmeviT, aramed misi mowinaaRmdegis mcdelobebiTa da<br />

mecadineobiT 2001 wlis 11 seqtembers.<br />

globalizaciis Sesaxeb TviT globalizaciisagan verafers Seityob.<br />

analogiurad im ,,eSmakisa”, romelic tipografiul saRebavebSi<br />

imaleba, Gglobalizacia ,,imaleba” komunikaciebis ablabudaSi Teoriebis,<br />

mecnieruli kanonebis, gaTvlebis, logikis, parametrebis mniSvnelobebisa<br />

da a.S. formiT. TviT mecnierebs ar axsovT Tu ra aris Cadebuli<br />

globalizaciaSi. is daculia da imavdroulad susticaa, rac<br />

gamoavlina 11 seqtemberma niu-iorkSi. mTeli teqnologiuri garemo,<br />

aes-ic, informaciuli da sxva komunikaciebi muSaobdnen rkinis logikiT,<br />

gaTvlebisa da sizustis logikiT. magram, TviT logikis, gaTvlebis,<br />

wesis darRveva, nebismieri iracionaluroba da paradoqsuloba<br />

sasikvdilo Sxamia globalizaciisaTvis. Tanac Secdomam SeiZleba Tavi<br />

iCinos nebismier wertilTan, sadac muSaobs fizikis an maTematikis<br />

kanoni. Gglobalizacias SevxedeT Rimilis gareSe.<br />

globalizaciis mTavari usiamovneba is aris, rom is sWirdeba<br />

adamians, mas ki adamiani ar sWirdeba. adamians sxva gamosavali ar<br />

hqonda da gadaaqcia globalizacia Seuqcevad procesad, gaxada is<br />

yvelaze gavlenian idead dedamiwaze. Tu globalizacia daiRupeba, is<br />

daiRupeba adamianTan erTad. Gglobalizacias ,,verc moklav” da ,,verc<br />

daaSineb”, mas ara aqvs saSiSroebis gancdis sistema, ise, rogorc es<br />

esmis adamians. adamianis cxovreba sasrulia, xolo globalizaciis<br />

342


arsis Semadgeneli kanonebi da logika maradiulia. maTTvis sulerTia<br />

Tu ra daiTvleba _ kompiuteruli TamaSebi Tu kosmosuri mtveris<br />

brunva. Gglobalizacia aris adamianuri sazogadoebis erTianoba. Tu<br />

mas daakldeba resursebi, reaqciad moyveba mrewvelobiT_finansuri<br />

kolafsi, rac globalizacias arc ki awuxebs, ise rogorc ori asteroidis<br />

Sejaxeba andromedas nisleulis gadaRma. kacobrioba warsuls<br />

ver daubrundeba, globalizacia moqmedebs rogorc eleqtrostimulatori<br />

mZimed dasneulebuli adamianis mkerdSi. stimulators gafr-<br />

Txileba sWirdeba.<br />

globalizaciis mowinaaRmdegeni amtkiceben, rom globalizacia<br />

aris realuri, namdvili saSiSroeba kacobriobisaTvis. globalizaciam<br />

ukve daiwyo kacobriobis mier bolo ori aTasi wlis ganmavlobaSi<br />

Seqmnili yvela humanuri konstruqciebis daSla. globalizacia daupirispirda<br />

im faqts, rom kacobriobam Tavi Semoinaxa sakuTari biologiuri<br />

sisustis da ara siZlieris wyalobiT. planetaze adamianis<br />

droebiTma zeobam uzrunvelyo misi savsebiT alogikuri qmedebebi,<br />

rogoricaa humanizmi. sustsa da ganwiruls mxardaWera daubrunda<br />

adamianis sulieri da inteleqtualuri Zalis saxiT, ramac is gaxada<br />

uZlieresad uZlieresTa Soris. adamianuri sazogadoebis am araracionalur<br />

da mflangvelur qcevaSi globalizaciam eWvi Seitana. globalizaciis<br />

mkvlevrebi aRniSnaven, rom man uari Tqva kacobriobis aTaswleul<br />

gamocdilebaze, rogorc mcdarze. mcdaria Tu ara kacobriobis<br />

gamocdileba mcdaria Tu ara globalizacia magram mTavari sa-<br />

SiSroeba rasac globalizacia Seicavs esaa _ kacobriobis umaRlesi<br />

miRwevis, yvela formaSi politikuri Zalauflebis ngreva, iqneba es<br />

erovnuli saxelmwifo, ekonomika, demokratia, rogorc planetaze sicocxlis<br />

marTvis araracionaluri sistema.<br />

tradiciulad Zalauflebis yvela sistemebi aigeboda adamianis<br />

moRvaweobaze dayrdnobiT, romlebic imdenad rTulni arian, rom verc<br />

ki CamovayalibebT teqnikuri sistemis terminebSi: esaa adamianis cxovrebis<br />

sazrisi, esaa adamianuri Rirebulebebi, esaa sicocxlis mizani.<br />

erTi mxriv, rogorc ki dakargavs adamiani mis am umaRles miRwevas,<br />

amiT is faqtobrivad kargavs cnobierebas. es Zalze seriozulia, is<br />

veRar flobs sakuTar Tavisufal qcevebs. meore mxriv, adamianebi,<br />

romlebic kargaven sazriss, Rirebulebebs da miznebs ukve aRar arian<br />

Zalauflebis obieqtebi da aRaravis eqvemdebarebian. Tavdapirvelad<br />

ise Canda TiTqos globalizaciam elitas usazRvro SesaZleblobebi<br />

mianiWa masebis cnobierebis, qcevis manipulirebisaTvis, magram masebma<br />

Tavadac SeniSnes, rom globalizacia maT aniWebs adre warmoudgenel,<br />

343


elitisadmi daumorCileblobis SesaZleblobas. globalizacia saSualebas<br />

aZlevs misi instrumentebi gamoiyenos ara mxolod missave Semqmnelebma,<br />

aramed imaTac, vinc icis Tu rogor funqcionireben es instrumentebi.<br />

miuxedavad zemoTnaTqvamisa migvaCnia, rom globalizacia aris<br />

erTaderTi gamosavali im mdgomareobidan, rodesac adamianTa masebi<br />

Tavs aRweven morCilebas. globalizaciis garda ar arsebobs sazogadoebis<br />

marTvis raime instrumenti. absoluturad cxadia, rom saboloo<br />

jamSi globalizacia aRazevebs yvela Wkviansa da energiuls da<br />

gadauketavs gzas zarmacebsa da ugonoebs. Ggonieri da Wkviani adamianis<br />

xsna maTi srulyofaa, rac win unda uswrebdes globalizaciis<br />

procesebsa da maT srulyofas. amis gakeTeba advili araa, radgan<br />

globalizaciis samsaxurSi arian, rogorc Wkvianebi, aseve kargadanazRaurebadi<br />

adamianebi, xolo adamianis ganviTarebisaTvis moRvaweoben<br />

aseve Zalze gonieri adamianebi, magram anazRaurebis gareSe. gamodis<br />

rom, da es marTlac asea, globalizaciisa da kacobriobis urTierTobis<br />

problemis gasaRebi Cadebulia inteleqtualur-kulturul<br />

sprintSi, sadac prizi unda iyos TanamSromloba da axali, Tanamedrove<br />

politikuri Zalauflebis Camoyalibeba.<br />

globaluri cvlilebebi da adamianis cvalebadoba. anu globalizaciis<br />

gavlena adamianze _ gacxovelebuli diskusiis Temaa, Zalze<br />

xmauriani da mecnieruli TvalsazrisiT naklebad Seswavlili diskusiisa.<br />

Gglobalizaciis Sesaxeb gvaqvs garkveuli cnobebi, marTalia<br />

mTlianad ver vaxerxebT misi arsis gaazrebas, mis daniSnulebas, magram<br />

Tu ra gavlenas axdens adamianze CvenTvis jer-jerobiT, unda iTqvas,<br />

savsebiT ucnobia. bolo 10-15 wlis dakvirveba da analizi gviCvenebs,<br />

rom adamiani saqarTveloSi, misi qceva, pirovnebis struqtura,<br />

misi Rirebulebebis sia da miznebi radikalurad Seicvala. Uukve TiTqos<br />

aRar aris is xalxi, romlebic monawileobdnen 80-iani wlebis<br />

dasasrulis movlenebSi. Uukve sxva xalxia, sxvagvarad aRiqvamen saku-<br />

Tar Tavs msoflio xalxebs Soris. qveynis mosaxleobis mier gancdili<br />

metamorfozebi absoluturi fantastikuri xasiaTisaa, ukanaskneli<br />

saukunis manZilze aseTi ram ar yofila, TviT meore msoflio omis<br />

Semdegac. amitom, erTi mxriv, araa usafuZvlo demografiuli globalizaciisadmi<br />

SiSi da arc globalizaciis sxva mimarTulebis mimar-<br />

Tac SiSi.<br />

saqme is ki ar aris, rom xalxi gaigebs an ver SesZlebs daupirispirdes<br />

globalizacias, aramed imaSia miscems Tu ara amis saSualebas<br />

saxelmwifo globalizaciidan momavali mTavari saSiSroeba da<br />

344


mTavari imedic saqarTvelosaTvis aris qveynis xelisufleba. dasavle-<br />

Ti didi xania gadavida Zalauflebis iseT sistemebze, romlebic<br />

mTlianad efuZneba globalizaciis principebs. 2001 wlis 11 seqtembris<br />

mere naTeli gaxda, rom gvWirdeba Ria da faruli cvalebadobebisadmi<br />

axali organizaciuli, samoqalaqo, fsiqologiuri mzadyofna. es<br />

niSnavs vicodeT Tu Cveni xalxis romel fsiqologiur parametrebs<br />

elodeba dawola, ra zomebia misaRebi, rom mosaxleobam mSvidad da<br />

adaptirebulad Seabijos axal politikur realobaSi. am mizniT, albaT,<br />

aucilebeli iqneba sistematizirebul iqnas adamianis yvela fsiqologiuri<br />

struqtura, raTa yoveli maTgani SevufardoT globalizaciis<br />

im saxes, romlis adresati swored es struqturaa. saqarTvelos<br />

moqalaqis momzadeba globalizaciisaTvis moiTxovs mis adeqvatur<br />

cnebaTa zust sistemas. adamianis globalizaciisadmi momzadebis<br />

rTuli sistema SeiZleba aRvweroT, rogorc adamianis aRzrdis, ganaTlebisa<br />

da saqmianobis yvela mxaris momcveli Tanmimdevruli mkacri<br />

sistema. unda gvaxsovdes, rom Seteva xorcieldeba TiToeuli adamianis<br />

azrovnebaze 1 .<br />

im fsiqologiuri struqturebis zogadi sqema, romlebzedac gavlena<br />

aqvs globalizacias gviCvenebs, rom maTi birTvi aris adamianis<br />

cnobiereba. cnobierebaze didxans SeiZleba saubari, magram Cvens Sem-<br />

TxvevaSi saqme gvaqvs sam cvladTan: sicocxlis sazrisi globalizaciis<br />

periodSi, globalizaciis epoqis Rirebulebebi, cxovrebis mizani<br />

am epoqaSi. am sam cvlads gamoyofs globalizaciisadmi miZRvnili<br />

literatura, rac yvela ganviTarebuli qveynis fsiqo-politikur<br />

problemas Seadgens. sakiTxi arc CvenTan aris gadaWrili da arc<br />

sxvaganaa mogvarebuli, magram bevri ram ukve gakeTebuli aqvT. amasTan<br />

dakavSirebiT, Cveni qveynis yvela problemebi _ korufcia, Ralati,<br />

Crdilovani ekonomika, damnaSaveoba, narkomania, siRaribe, umuSevroba<br />

_ es aris istoriis SurisZieba Cvens mier dakarguli sazrisis, Rirebulebebisa<br />

da miznebis gamo. politikosebi gveubnebian Cven da Cven<br />

Svilebs, irwmunebian, rom dawyebulia raRac axali sazrisis, Rirebulebebis,<br />

miznebis formireba, Tumca zust saxels ver arqmeven. mxolod<br />

dabalansebuli erTobis safuZvelze SeiZleba aigos gaazrebuli,<br />

adeqvaturi qceva, romelic gamoiyenebs globalizacias yvela interesebisaTvis.<br />

bevrs arc surs amis gaazreba da codna, radgan es Zalian<br />

rTulia 2 .<br />

1 saSobao epistole uwmindesisa da unetaresis, sruliad saqarTvelos<br />

kaTolikos-patriarqis ilia meorisa. 2007 weli.<br />

2 P. Barker. Political Legitimacy and the State. Oxford, 1990. gv. 51.<br />

345


ogor ganvsazRvroT sazrisi saqarTvelosaTvis garduvali<br />

globalizaciis pirobebSi sazrisi azrovnebis produqtia, is mowodebulia<br />

moawesrigos adamianis yvela resursis uSecdomo moZraoba,<br />

danakargebis minimumamde dayvana da warmatebebis maqsimalizireba. is<br />

adamianisaTvis cnobili yvelaze Zvirfasi produqtia. sazrisi qmnis<br />

WeSmaritebasTan maqsimaluri miaxloebis SesaZleblobas. sazrisi es<br />

aris Zabva eleqtroqselSi, aris Zabva _ aris Rirebulebis saWiroeba,<br />

rogorc deni aamoqmedebs Zravebs, aseve sazrisi aamuSavebs adamianis<br />

cnobierebasa da adamianTa masebs, adamianTa sazrisis avtorsac da matarebelsac.<br />

aseTi xalxi gamoaRviZebs qveyanas. sazrisi adamianis yvelaze<br />

didi gancdaa, misi Zlieri frTebia. sazriss ewireba adamiani da<br />

jgufebi. ar aris sazrisi _ yvelaferi gaCerebulia. Ralati, qurdoba,<br />

usindisoba eufleba saxls saidanac sazrisi gaqra. SemoqmedobiTobis<br />

sazriss badebs ganaTlebis unikaluri sistema, rogoric bunebrivad<br />

Camoyalibda Cvens qveyanaSi. bavSvebi, e.i. momavlis adamianebi, sazogadoeba<br />

_ qveynis sazrisia.<br />

ras warmoadgens qarTuli Rirebulebebi Rirebuleba, es aris<br />

erTmaneTTan sworad dakavSirebuli sazrisis aRmqmeli moraluri principebis<br />

garkveuli erToblioba. Rirebulebebi _ es aris realuri<br />

adamianuri Tvisebebi da ara wignis formulebi. maT mwkrivs, msgavsad<br />

eleqtronuli mwkrivisa, wyvetili ar unda hqondes. erTi wyvetili<br />

da Zabva gaqreba, deni aRaraa. analogiurad, erTi Rirebulebis gaqroba<br />

sazriss anadgurebs, is ver ganxorcieldeba. Rirebulebebi kacobriobis<br />

mier Seqmnili umaRlesi xarisxis produqtebia. veranairi<br />

globalizacia ver daemuqreba siyvaruls, rwmenas, imeds da Sromas.<br />

magram is moiTxovs Cveneburi cxovrebis wess, msoflmxedvelobas,<br />

cxovrebiseul pozicias, samyaros Cvenebur suraTs. mwkrividan gamqrali<br />

Rirebulebebi Seicvleba alkoholizmiT, narkomaniiT, prostituciiT,<br />

kriminaliT. ganaTlebis mxolod unikaluri sistema ayalibebs<br />

Rirebulebis matarebel pirovnebas. aseTi sistema iyo da axlac aris<br />

CvenTan.<br />

ra miznebi unda davisaxoT mizani _ es aris Rirebulebebis sa-<br />

SualebiT sazrisis statikuri mdgomareobidan dinamiurSi gadayvanis<br />

aparati. miznis ararseboba gadaaqcevs adamians, qalaqs, qveyanas viTarebis,<br />

aRviraxsnilobis, SemTxvevis monad da msxverplad. mizani, rogorc<br />

amoZravebuli Zrava niSnavs Rirebulebis (mwkrivis) da sazrisis<br />

(Zravis) arsebobas. es Rirebulebebi ,,anaTeben”, ,,moZraoben”, ,,iZlevian<br />

siTbos”. maTi esmiT, maT xedaven, ixdian fuls, emadlierebian. mizani<br />

ar Cans, magram realuria, efeqturia. rac Seexeba sazriss da mizans<br />

346


_ orive uxilavia, ar Cans rogorc denis Zabva. mizans ver moigoneb<br />

sazrisisa da Rirebulebebisagan mowyvetiT. ,,qarTuli idea or umTavres<br />

svets eyrdnoba. esaa sulieri Rirebulebebi (rac gulisxmobs<br />

marTlmadideblur sarwmunoebas da mis wes-Cveulebebs) da erovnulkulturuli<br />

faseulobebi, riTac ase mdidaria Cveni qveyana”. 1 Cveni<br />

mizani yovelTvis iyo Segverigebina aRmosavleTisa da dasavleTis<br />

kultura, warsulis tradiciuli gamocdilebis sinTezi bundovan momavalTan.<br />

yovelTvis gviwevda gaurkvevlobis mousvenari yofa, SeuTavseblis<br />

SeTavsebis mcdeloba, rasac ar hqonia adgili arc dasavleTSi<br />

da arc aRmosavleTSi, arc CrdiloeTSi da arc samxreTSi, arc warsulSi<br />

da arc (albaT) momavalSi. aqedan gamomdinare dReisaTvis Cveni<br />

amocanaa am Rirebulebebisa da sazrisis matarebeli axal-axali<br />

Taobebis aRzrda, romlebic aseve Searigeben aRmosavleTisa da dasavleTis,<br />

CrdiloeTisa da samxreTis, warsulisa da momavlis globalur<br />

ideebs.<br />

1 saSobao epistole uwmindesisa da unetaresis, sruliad saqarTvelos<br />

kaTolikos-patriarqis ilia meorisa<br />

347


SHOTA KVIRTIA, TINATIN ZALDASTANISHVILI<br />

GLOBALIZATION: ALTERNATIVES<br />

FOR GEORGIA<br />

Globalization is a new form of the political power of the worldwide importance.<br />

It is a process of the most complex phenomena with the logic of transformation<br />

of the united world into a wholeness. In reality, globalization is a<br />

realization of international relations by the agents of various cultures. The historical<br />

view, culture, ethnos are changing. The universe is being transformed<br />

into a rationally functioning mechanism. Unexpectedly for all the process of<br />

uniting the mankind going on peacefully for centuries has turned into a general<br />

problem. This is the result of the informational, transportational, energetic<br />

communications turned simultaneously into one wholeness of the historical<br />

range. All the secrets of the society got intergated into this entity. The world<br />

began making an inventory of the property the result of which cast doubt on the<br />

rationality of the existing world order. Reappraising and a new apportioning of<br />

all the planet resources – human, financial, informational, technological and others<br />

– are under way. The consequences of the global inventory can be compared<br />

only to the universal revolution: the place, role and value of each country,<br />

each nation, each individual and thing are being changed. Together with globalization<br />

the romantic civilization with all its mysteries, secrets, with the role of<br />

an individual has ended and a new civilization has started. The preparation of<br />

each citizen of Georgia for globalization requires the exact system of the epoch’s<br />

adequate concepts. The comprehensive preparation of an individual for<br />

globalization can be described as a system where the essential parts are – the<br />

type of development, education, culture and achievement.<br />

348


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

s a m a r T a l i<br />

zaur jinjolava<br />

saqarTvelos organuli kanoni<br />

referendumis Sesaxeb<br />

saqarTvelos konstituciis me-5 muxliT, `saqarTveloSi saxelmwifo<br />

xelisuflebis wyaroa xalxi~, xolo xalxi Tavis Zalauflebas<br />

axorcielebs referendumis, uSualo demokratiis sxva formebisa da Tavisi<br />

warmomadgenlebis meSveobiT 1 . rogorc vxedavT, xalxis mier Zalauflebis<br />

ganxorcielebis erT-erTi ZiriTadi saSualeba yofila uSualo<br />

demokratiis iseTi forma, rogoricaa referendumi, amitom, bunebrivia,<br />

saqarTvelosaTvis, romelic dgas samarTlebrivi da demokratiuli saxelmwifos<br />

mSeneblobis gzaze, didi mniSvneloba aqvs imas, Tu rogor<br />

iqneba kanonmdeblobiT mowesrigebuli is urTierTobebi, romelic dakav-<br />

Sirebulia referendumis mowyobisa da Catarebis wesTan.<br />

saqarTveloSi referendumis daniSvnasa da CatarebasTan dakavSirebuli<br />

zogadi sakiTxebi mowesrigebulia saqarTvelos konstituciiT,<br />

xolo ufro detalurad saqarTvelos organuli kanoniT `referendumis<br />

Sesaxeb~, romelic miRebulia 1996 wlis 15 maiss 2 . kanonis<br />

Tanaxmad, referendumi aris saerTo-saxalxo gamokiTxva kenWisyriT,<br />

gansakuTrebiT mniSvnelovani saxelmwifoebrivi sakiTxebis sabolood<br />

gadasawyvetad 3 . referendumi imarTeba saqarTvelos mTels teritoriaze<br />

_ `sayovelTao, Tanaswori da nebis pirdapiri gamovlenis mizniT,<br />

faruli kenWisyriT~. 4 Tanasworobis safuZvelze _ referendumis yovel<br />

monawiles aqvs erTi xma 5 . rac mTavaria, `referendumSi monawileoba<br />

Tavisufalia da moqalaqeebis neba-survilis gamovlinebisadmi<br />

kontroli dauSvebelia~. 6 kanonSi xazgasmulia, rom referendumSi mo-<br />

1 saqarTvelos konstitucia. Tb., 2006, gv. 6.<br />

2 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~. _ saqarTvelos<br />

parlamentis uwyebani, #14, 1996.<br />

3 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

4 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

5 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

6 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

349


nawileobis ufleba aqvT mxolod saqarTvelos moqalaqeebs 18 wlis<br />

asakidan, `ganurCevlad rasisa, kanis ferisa, enisa, sqesisa, religiisa,<br />

politikuri da sxva Sexedulebebisa, erovnuli, eTnikuri da socialuri<br />

kuTvnilebisa, warmoSobisa, qonebrivi da wodebrivi mdgomareobisa,<br />

sacxovrebeli adgilisa~. 1<br />

referendumis Catarebis procedura TiTqmis emTxveva arCevnebis<br />

proceduras, radgan orive SemTxvevaSi, rogorc referendumSi, ise<br />

arCevnebSi, monawileoben amomrCevlebi, magram, miuxedavad msgavsebisa,<br />

maT Soris gansxvaveba mainc aris. jer erTi, Tu arCevnebis dros<br />

amomrCevelTa nebis gamoxatvis obieqti deputatobis an sxva arCeviTi<br />

Tanamdebobis kandidatia, referendumis dros es konkretuli sakiTxia,<br />

romelzec tardeba referendumi. meore _ marTalia, maTi Catarebis<br />

organizaciuli mxare praqtikulad erTnairia, magram gansxvavebiT<br />

arCevnebisa, referendumis dros saarCevno olqebis Seqmna saWiro<br />

ar aris, radgan referendumis Sedegebi ganisazRvreba mxolod ma-<br />

Joritaruli meqanizmis safuZvelze.<br />

referendums amzadebs da awyobs sareferendumo komisia, xolo<br />

niSnavs saqarTvelos prezidenti, saqarTvelos parlamentis, aranakleb<br />

200 000 amomrCevlis moTxovniT an sakuTari iniciativiT misi mowyobis<br />

moTxovnis miRebidan 30 dRis vadaSi. roca kanonmdebelma prezidents<br />

mianiWa sakuTari iniciativiT an parlamentis moTxovniT referendumis<br />

daniSvnis ufleba, amiT mosaxleobis did umravlesobas misca<br />

saSualeba maT mier arCeuli prezidentisa da parlamentis meSveobiT<br />

mieRoT monawileoba referendumis daniSvnis sakiTxSi. magram kanonmdebelma,<br />

gaiTvaliswina ra referendumis udidesi mniSvneloba<br />

200 000 amomrCevlisaTvis referendumis daniSvnis moTxovnis uflebis<br />

miniWebiT, moqalaqeebs misca ufleba ara mxolod warmomadgenlebis<br />

meSveobiT, aramed TviTon, uSualod mieRo monawileoba referendumis<br />

daniSvnis sakiTxis gadawyvetaSi. centraluri sareferendumo komisiis<br />

mier wardgenili masalebis safuZvelze saqarTvelos prezidenti<br />

iRebs gadawyvetilebas referendumis TariRis daniSvnisa da misi<br />

mowyobis uzrunvelyofis Sesaxeb an referendumis mowyobis moTxovnaze<br />

motivirebuli uaris Sesaxeb, Tu darRveulia konstituciisa da<br />

referendumis Sesaxeb kanonis moTxovnebi.<br />

kanonis Tanaxmad, referendumis gamarTva ar SeiZleba `SeiaraRebuli<br />

Tavdasxmis SemTxveveaSi~; `qveynis saomar mdgomareobaSi yofnisas~;<br />

`masobrivi areulobis, samxedro gadatrialebis, SeiaraRebuli<br />

amboxebis, ekologiuri katastrofis da epidemiebis dros an sxva SemT-<br />

1 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

350


xvevaSi, roca saxelmwifo xelisuflebis organoebi moklebulni arian<br />

konstituciur uflebamosilebaTa normaluri ganxorcielebis SesaZleblobas~.<br />

1 aseve ar SeiZleba ganmeorebiTi referendumis daniSvna er-<br />

Ti wlis ganmavlobaSi `im dRidan, rodesac oficialurad gamoqveynda<br />

am sakiTxze gamarTuli referendumis Sedegebi~. 2 ruseTis federaciis<br />

kanonmdeblobis analogiur SemTxvevaSi dadgenila 2 wliani vada 3 .<br />

saqarTvelos kanonmdeblobiT zustad ar aris gansazRvruli, Tu<br />

ra sakiTxebze SeiZleba moewyos referendumi. referendumis Sesaxeb<br />

organuli kanonis me-3 muxlSi zogadad aris naTqvami, rom `referendumi<br />

SeiZleba moewyos gansakuTrebiT mniSvnelovan saxelmwifoebriv<br />

sakiTxebze, maT Soris, saqarTvelos kanonebiT, saerTaSoriso xelSekrulebebiTa<br />

da SeTanxmebebiT gaTvaliswinebuli sakiTxebisa da principebis<br />

Sesaxeb~. 4 migvaCnia, rom es muxli metad zogadia, radgan,<br />

jer-erTi, araferia naTqvami imaze, Tu romeli CaiTvleba `gansakuTrebiT<br />

mniSvnelovan~ saxelmwifoebriv sakiTxad, da meore, yvela saxelmwifoebrivi<br />

sakiTxi gansakuTrebiT mniSvnelovania. samagierod, saqar-<br />

Tvelos konstituciac da kanonic `referendumis Sesaxeb~ dawvrilebiT<br />

CamoTvlis im sakiTxebs, romelzec referendumis mowyoba ar SeiZleba.<br />

konstituciisa da kanonis mixedviT, referendumis mowyoba ar<br />

SeiZleba:<br />

a) kanonis misaRebad an gasauqmeblad;<br />

b) amnistiisa da Sewyalebis gamo;<br />

g) saerTaSoriso xelSekrulebaTa da SeTanxmebaTa ratificirebis<br />

da denonsirebis Sesaxeb;<br />

d) iseT sakiTxebze, romlebic zRudavs adamianis ZiriTad uflebebsa<br />

da Tavisuflebebs 5 .<br />

rogorc vxedavT, Cveni kanonmdeblobiT ar SeiZleba referendumi<br />

moewyos kanonis misaRebad an mis gasauqmeblad. mTeli rigi qveynebi,<br />

Cveni azriT, albaT, samarTlianadac, amayoben imiT, rom maT mosaxleobas<br />

aqvs SesaZlebloba miiRon kanoni referendumis meSveobiT. aseT<br />

qveyanaTa rigs miekuTvnebian: safrangeTi, germania, italia, espaneTi,<br />

ungreTi, bulgareTi, dania, latvia, argentina, maroko, senegali, gambia,<br />

kameruni, filipinebi, Sveicaria da mravali sxva. ufro metic,<br />

zogierT qveyanaSi referendumebis gziT xdeba ara marto mimdinare da<br />

1 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 2/11.<br />

2 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 2/11.<br />

3 М. В. Баглай. Конституционное право Россиской Федерации. М., 2006, gv. 42.<br />

4 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

5 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 2/11.<br />

351


organuli kanonebis, aramed konstituciis miRebac da masSi cvlilebebisa<br />

da damatebebis Setanac. ase, magaliTad, ruseTis federaciis<br />

konstituciis 135-e muxlis mesame punqtSi miTiTebulia, rom `saer-<br />

To saxalxo kenWisyrisas ruseTis federaciis konstitucia miRebulad<br />

iTvleba, Tu mas mxari dauWira kenWisyraSi monawile amomrCevelTa<br />

naxevarze metma~. 1 Cveni mezobeli qveynis, somxeTis respublikis<br />

konstituciis 111-e muxliT: `konstituciis miReba an masSi Sesworebis<br />

Setana xdeba respublikis prezidentis an erovnuli krebis<br />

iniciativiT referendumis meSveobiT~. 2 referendumis gziT iqna miRebuli<br />

senegalis konstitucia _ 1963w., gambiis _ 1970w., kamerunis-<br />

1972w. da a.S. 3<br />

is garemoeba, rom Cveni kanonmdeblobiT ar SeiZleba referendumi<br />

moewyos kanonis misaRebad an gasauqmeblad, mas faqtobrivad aqcevs<br />

plebiscitad. plebisciti aris kenWisyriT saerTo-saxalxo gamokiTxva<br />

gansakuTrebiT mniSvnelovan saxelmwifoebriv sakiTxebze saqarTvelos<br />

amomrCevelTa an misi nawilis azris gasagebad. am SemTxvevaSi mTavari<br />

isaa, rom plebiscitis Sedegebs iuridiuli Zala ara aqvs da is saboloo<br />

ar aris. saxelmwifo xelisuflebis organoebisaTvis mas mxolod<br />

sarekomendacio xasiaTi aqvs.<br />

rac Seexeba referendums, aq saqme sxva garemoebasTan gvaqvs.<br />

`referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organuli kanonis pirvelive<br />

muxlSi, sadac referendumis cnebaa Camoyalibebuli, naTqvamia, rom<br />

`referendumi aris saerTo-saxalxo gamokiTxva kenWisyriT, gansakuTrebiT<br />

mniSvnelovani saxelmwifoebrivi sakiTxebis sabolood gadasawyvetad~.<br />

4 rogorc vxedavT, xazgasmulia, rom referendumis gziT<br />

unda moxdes sakiTxis saboloo gadawyveta. amave kanonis 28-muxlSi<br />

es sakiTxi ufro mkafiod da naTlad aris gadawyvetili. aq naTqvamia,<br />

rom `referendumis Sedegad miRebuli gadawyvetileba ZalaSi Sedis<br />

misi gamoqveynebis dRidan, aqvs iuridiuli Zala da sabolooa. referendumis<br />

Sedegebs aqvs pirdapiri moqmedebis Zala~. 5 `referendumis<br />

Sedegad miRebuli gadawyvetilebis Secvla an gauqmeba SeiZleba mxolod<br />

referendumiT~. 6 erTaderTi organo, romelsac SeuZlia referendumis<br />

Sedegebis baTilad cnoba, es aris sakonstitucio sasamarTlo<br />

1 Конституционное право зарубежних стран. Под обшей редакцией М. Баглая, Ю. Леибо,<br />

Л. Ентина. М., 2000, gv. 71.<br />

2 Конституционное право зарубежних стран.., gv. 71.<br />

3 Конституционное право зарубежних стран.., gv. 71.<br />

4 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />

5 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 10/11<br />

6 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 11/11<br />

352


da isic mxolod im SemTxvevaSi, Tu darRveulia saqarTvelos konstituciisa<br />

da `referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organuli kanonis<br />

moTxovnebi.<br />

rogorc zemoT aRvniSneT, referendumi ewyoba gansakuTrebiT<br />

mniSvnelovani saxelmwifoebrivi sakiTxebis sabolood gadasawyvetad.<br />

amitom, bunebrivia, referendumis gadawyvetilebis didi umravlesoba<br />

unda Camoyalibdes, gaformdes kanonis saxiT, magram, rogorc viciT,<br />

Cveni kanonmdeblobiT referendumiT kanonis miReba ar SeiZleba. aseTi<br />

SemTxvevisaTvis gamoinaxa gamosavali. kerZod, referendumis gadawyvetileba<br />

kanonad rom iqces, mas parlamentze uyrian kenWs. Tu referendumis<br />

gadawyvetilebam miiRo xmebis saWiro raodenoba, is iqceva<br />

kanonad, magram advili SesaZlebelia gadawyvetilebam ver miiRos xmebis<br />

saWiro raodenoba. pirvel SemTxvevaSi, marTalia referendumiT<br />

gadasawyveti sakiTxis kenWisyraSi monawileTa umravlesobis nebis saerTod<br />

ignorireba xdeba. yvelaferi es, ra Tqma unda, ewinaaRmdegeba<br />

`referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organul kanons, romlis mixedviTac<br />

referendumis gadawyvetileba saboloo unda iyos. Cveni azriT,<br />

yvelaferi es gamowveulia imiT, rom Cveni kanonmdeblobiT dauSvebelia<br />

referendumis mowyoba kanonis misaRebad an gasauqmeblad.<br />

Cveni azriT, zemoTqmuli ufro gasagebi da TvalsaCino rom gaxdes<br />

moviyvanT erT magaliTs. dRes moqmed parlamentis arCevnebTan<br />

(2004w.) erTad Catarda referendumi. kenWisyraze daisva sakiTxi parlamentis<br />

wevrTa raodenobis 235-dan (proporciuli sistemiT 150 da<br />

maJoritaruli sistemiT 85) 150-mde (proporciuli 100 da maJoritaruli<br />

50) Semcirebis Sesaxeb. rogorc mosalodneli iyo, kenWisyraSi<br />

monawileTa didma umravlesobam xma misca deputatTa raodenobis Semcirebas.<br />

referendumis gadawyvetileba aucileblad unda qceuliyo<br />

kanonad, radgan deputatTa raodenobis gadawyvetileba gatanil iqna<br />

parlamentSi kenWis sayrelad. parlamentma gamoiCina goniereba da xma<br />

misca gadawyvetilebas, riTac is kanonad iqca da xalxis neba ganxorcielda.<br />

2008 wlis arCevnebSi xalxi parlaments airCevs ara 235,<br />

aramed 150 wevris SemadgenlobiT, magram xom SeiZleboda gadawyvetilebas<br />

ver mieRo xmebis saWiro raodenoba da xalxis neba ar aResrulebina.<br />

marTalia, `referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organuli kanoniT<br />

referendumis gadawyvetileba ZalaSi Sedis misi gamoqveynebis<br />

dRidan, aqvs iuridiuli Zala da sabolooa, magram sinamdvileSi, rogorc<br />

vnaxeT, referendumis gadawyvetilebas ara aqvs araviTari iuridiuli<br />

Zala da arc sabolooa. misTvis iuridiuli Zalis micema da-<br />

23. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

353


mokidebulia parlamentis nebaze. gamodis, rom saboloo gadawyvetilebas<br />

iRebs ara xalxi referendumis meSveobiT, aramed parlamenti.<br />

yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, aucileblad migvaCnia `referendumis<br />

Sesaxeb~ organuli kanonis me-3 muxlis me-2 punqtidan<br />

amoRebul iqnas `a~ qvepunqti, romlis mixedviTac ar SeiZleba referendumis<br />

mowyoba kanonis misaRebad an gasauqmeblad. amiT SesaZlebeli<br />

gaxdeba fiqtiuri referendumis realur referendumad gadaqceva.<br />

ZAUR JINJOLAVA<br />

GEORGIAN ORGANIC LAW “ON REFERENDUM”<br />

In accordance with the Constitution of Georgia and Organic Law of<br />

Georgia “On Referendum”, referendum is going to be held in connection with<br />

the decision of especial crucial governmental issues. Therefore, majority of referendum’s<br />

decisions should by all means be executed legally, but in accordance<br />

with the Georgian legislation, no law is enacted on the basis of referendum.<br />

In such a case a way out can be found. In particular, referendum decision is voted<br />

in the parliament in order to be equated to the law. If the referendum decision<br />

receives enough votes, it will obtain the status of law, though it is also possible<br />

that it can not receive enough votes. In such a case in referendum the will<br />

of majority of participants is disregarded and this of course contradicts with the<br />

Georgian Law “On Referendum”, on the basis of which the decision of referendum<br />

should be final. The parliament is authorized to decide upon giving the<br />

legal force. On the basis of this, the final decision by the referendum is made<br />

not by people, but parliament. That’s why it is considered the revocation of the<br />

subparagraph “A” of paragraph 2 in the Article 3 of Organic Law “On Referendum”<br />

necessary, on the basis of which no referendum can be held for the<br />

adoption or cancellation of the law. This gives the opportunity to replace the<br />

fictitious referendum with the real one.<br />

354


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

mixeil mamniaSvili<br />

gamomZieblis uflebamosilebis zogierTi<br />

konceptualuri sakiTxi<br />

am bolo dros saqarTvelos sisxlis samarTlis saproceso kodeqsSi<br />

Setanilma cvlilebebma SeiZleba iTqvas, arsebiTad Secvala<br />

saproceso kanonmdebloba. sxva procesualur cvlilebaTa konteqstSi<br />

axleburad iqna modificirebuli saproceso saqmianobiT subieqtTa<br />

zogierTi uflebamosileba. es cvlilebani upirveles yovlisa gamom-<br />

Zieblis statuss Seexo, romlis zogierT procesualur aspeqtze<br />

gvsurs gavamaxviloT yuradReba.<br />

sisxlis samarTlis saqmis aRZvris gauqmebiT mosalodneli iyo<br />

winaswari gamoZiebisa da sisxlisamarTlebrivi devniT subieqtTa erTmaneTisagan<br />

mkveTrad gamijvna, sxva sityvebiT rom vTqvaT, ufro dazustebuliyo,<br />

Tu vin awarmoebs winaswar gamoZiebas da vin sisxlissamarTlebriv<br />

devnas. erTis mxriv saqarTvelos sisxlis samarTlis<br />

saproceso kodeqsis (sssk) me-15 muxlSi Sesuli cvlilebebiT gamom-<br />

Ziebeli aRar warmoadgens braldebis mxares da es saproceso funqcia<br />

daekisra prokurors, agreTve dazaralebuls, samoqalaqo mosarCeles<br />

da maT warmomadgenels. amdenad, erTi SexedviT gamomZiebeli gadaiqca<br />

saxelmwifo Tanamdebobis pirad, romelic Tavisi kompetenciis farglebSi<br />

uflebamosilia awarmoos mxolod sisxlis samarTlis saqmeTa<br />

gamoZieba.<br />

sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis me-15 da 58-e muxlebiT<br />

gaTvaliswinebuli gamomZieblis statusis amgvari saxiT interpretacia<br />

win gadadgmuli nabijia Cveni saproceso kanonmdeblobisaTvis.<br />

marTlac, rodesac gamomZiebeli aRar warmoadgens braldebis mxares<br />

da is neitraluri subieqtia sisxlis samarTalwarmoebis procesSi,<br />

eWvgareSea ufro gulmodginebiT da miukerZoeblad Seasrulos Tavisi<br />

valdebuleba, sisxlis samarTlis saqmeze gamoZieba awarmoos yovelmxriv,<br />

srulad da obieqturad, gamoavlinos braldebulis mamxilebeli<br />

da gamamarTlebeli mtkicebelebebi, agreTve pasuxismgeblobis damamZimebeli<br />

da Semamsubuqebeli garemoebebi.<br />

saqarTvelos sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis me-15 da<br />

58-e muxlebi gamomdinareobs saqarTvelos saproceso kodeqsis 55-e<br />

355


muxlidanac, radgan prokuraturaa uflebamosili ganaxorcielos sisxlissamarTlebrivi<br />

devna da warmoadgens braldebis mxares, aqedan<br />

gamomdinare mxolod prokuroria valdebuli gamoitanos dadgenileba<br />

piris braldebulis saxiT pasuxisgebaSi micemis Sesaxeb da warudginos<br />

braldeba, Sewyvitos sisxlissamarTlebrivi devna, anda Seadginos<br />

sabraldebo daskvna da saqme arsebiTad gansaxilvelad warmarTos sasamarTloSi<br />

1 .<br />

ramdenadac paradoqsulad ar unda mogveCvenos, saqarTvelos sisxlis<br />

samarTlis saproceso kodeqsis 58-e muxlis moTxovnis sawinaaRmdegod,<br />

sadac saubaria gamomZieblis statusze, saproceso kodeqsis<br />

59-e muxlis ,,d” punqti da 284-e muxlis pirveli nawili uflebas<br />

rTavs gamomZiebels prokuroris TanxmobiT gamoitanos dasabuTebuli<br />

dadgenileba piris braldebulis saxiT pasuxisgebaSi micemis<br />

Sesaxeb da warudginos braldeba, imave moTxovnas iTvaliswinebs sisxlis<br />

samarTlis saproceso kodeqsis 415-e muxli, sadac miTiTebulia:<br />

Tu aucilebelia braldebis Secvla ufro mZime an iseTi braldebiT,<br />

romelic Tavdapirveli braldebisagan arsebiTad gansxvavdeba faqtobrivi<br />

garemoebebiT, prokurori saqmes ubrunebs gamomZiebels axali<br />

braldebis warsadgenad, an uSualod warudgens braldebuls axal<br />

braldebas, rogorc vxedavT, sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis<br />

58-e muxli aSkara winaaRmdegobaSia saproceso kodeqsis 59-e da 415-<br />

e muxlebTan, xolo Tavis mxriv saproceso kodeqsis 58-e muxli, savsebiT<br />

Seesabameba saproceso kodeqsis me-15 muxls, romelic gamoricxavs<br />

gamomZiebels braldebis mxaris funqciisagan.<br />

gamomZieblis neitraluri funqciisagan kidev ufro daSorebulia<br />

sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis 24-e muxli, romelic<br />

sajaro sisxlissamarTlebriv devnas iTvaliswinebs, romlis meore nawilis<br />

Tanaxmad, sajaro sisxlissamarTlebriv devnas axorcielebs<br />

prokurori da gamomZiebeli, amdenad gamomZieblis amgvari uflebamosilebis<br />

dakisreba faqtobrivad gamomZiebels aqcevs braldebis mxared,<br />

radgan: ,,sisxlissamarTlebrivi devna aris am kodeqsiT gaTvaliswinebuli<br />

uflebamosili piris mier ganxorcielebul moqmedebaTa<br />

erToblioba, romlis mizania eWvmitanilisa da braldebulis mimarT<br />

sisxlis samarTlisa da sisxlis samarTlis saproceso kanoniT gaTvaliswinebuli<br />

RonisZiebis gamoyenebis uzrunvelyofa”. sxva sityvebiT<br />

rom vTqvaT, sisxlissamarTlebrivi devna es igivea rac braldeba 2 ,<br />

1 v. iosava, m. mamniaSvili. uflebebi CamogvarTves mainc Cven gvedavebian.<br />

_ gaz. ,,saqarTvelos respublika~, 1997w. #282, 11 noemberi.<br />

2 S. fafiaSvili. sisxlis samarTlis saqmisa da sisxlissamarTlebrivi<br />

356


omelic iwyeba piris braldebulis saxiT pasuxisgebaSi micemis stadiidan.<br />

kidev ufro Sors midis sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis<br />

59-e muxlis ,,s” punqti, romlis Tanaxmadac gamomZiebeli uflebamosilia<br />

Sewyvitos saqmis warmoeba am kodeqsiT gaTvaliswinebuli Sem-<br />

TxveviT da wesiT. sabednierod, amJamad saproceso kanonis es moTxovna<br />

gauqmebulia da mxolod prokuroria uflebamosili Sewyvitos<br />

sisxlisamarTlebrivi devnisa da winaswari gamoZiebis warmoeba. am<br />

SemTxvevaSi urigo ar iqneba moviyvanoT v. beniZis sityvebi imis Sesaxeb,<br />

rom ,,es norma isedac mkvdari normaa da cxadia amosaRebia 3 .”<br />

unda aRiniSnos, rom gamomZieblis statusis (rogorc neitraluri<br />

figura sisxlis samarTalwarmoebaSi) am saxiT daregulirebis sakiTxi<br />

dasmuli iyo jer kidev maSin, rodesac ixileboda moqmedi saqarTvelos<br />

sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis proeqti 4 , magram<br />

is gaziarebuli ar yofila, aman xeli Seuwyo im garemoebas, rom saproceso<br />

kodeqsis momzadeba daevala erT avtors prof. i. petruxins<br />

da isic sxva saxelmwifos warmomadgenels, xolo qarTveli specialisti<br />

_ iuristebis mosazrebebi bevr SemTxvevaSi usafuZvlod iyo<br />

ignorirebuli 5 .<br />

migvaCnia, rom gamomZiebeli sisxlis samarTlis procesSi unda<br />

warmoadgendes saproceso saqmianobis saxelmwifo Tanamdebobis pirs,<br />

romelic obieqturad, samarTlianad da yovelmxriv Tavisi kompetenciis<br />

farglebSi Caatarebs winaswar gamoZiebas, araviTar SemTxvevaSi<br />

ar unda iyos braldebis ara Tu mxare, aramed mas ar unda hqondes<br />

ufleba ganaxorcielos sisxlissamarTlebrivi devna (braldebis wardgena,<br />

sisxlis samarTlebrivi devnis Sewyveta da a.S.), rogorc amas<br />

moqmedi saproceso kodeqsi iTvaliswinebs.<br />

da bolos, gamomZieblis uflebamosilebis amgvari saxiT daregulireba<br />

xels Seuwyobs winaswari gamoZiebis procesSi SejibrebiTobis<br />

princips, realurad ganaxorcieldeba yovel konkretul saqmeze, obieqturi<br />

WeSmaritebis dadgena.<br />

devnis aRZvris problema sisxlis samarTlis procesSi. Tb., 1999, gv. 24.<br />

3 v. beniZe. dRes Tu ara xval, mainc Sesacvleli gaxdeba. _ gaz. ,,saqarTvelos<br />

respublika~N119, 2005w. 21 maisi<br />

4 gaz. ,,saqarTvelos respublika~, 1997w. #282, 11 noemberi.<br />

5 a. faliaSvili. sisxlis samarTlis saproceso kanoni, sisxlis samarTlis<br />

procesi. gamomc. ,,meridiani~. Tb., 2002, gv. 25.<br />

357


MIKHEIL MAMNIASHVILI<br />

CONCEPTUAL ISSUES OF INVESTIGATORS’<br />

AUTHORITIES<br />

During past years, changes occurred in Georgian Criminal Code procedural<br />

legislature can be said that greatly impacted authorite of process participants.<br />

Given changes first of all touched the investigator’s status. It must mentioned<br />

that in accordance with 15 paragraph of the Procedural Code, an investigator<br />

is not considered as accusation side and he is considered as neutral person,<br />

that must be evaluated as a positive step. On the other hand, the given status<br />

of the investigator is preventeed by 24 th paragraph of the Procedural Code.<br />

In accordance with it, criminal persecution together with attorney is exercised<br />

as well with investigator. This influences negatively on investigator’s independent<br />

status. As criminal persecution is identified with prosecution. The article<br />

touches issues of improvement of Procedural legislature and is certified that investigator<br />

should not exercise criminal prosecution. Given rights must be granted,<br />

as a classical form in number of countries, to prosecutor. But investigators<br />

competence must be only objective and through investigation of a case. To the<br />

author’s point of view, such changes of Georgian Criminal Code will give possibility<br />

to the sides to realize such principles as competition and equality.<br />

358


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

vefxvia gvaramia<br />

interpolTan urTierTobis Sidasaxelmwifoebrivi<br />

meqanizmebisa da kanonmdeblobis efeqturobis<br />

sakiTxisaTvis saqarTveloSi<br />

Temis aqtualuroba ganpirobebulia imiT, rom masSi mocemuli<br />

sakiTxebi sxvadasxva mizezis gamo kompleqsurad dRemde saqarTvelo-<br />

Si ar yofila gamokvleuli, maSin, roca msoflios mowinave qveynebi<br />

integraciis procesis paralelurad aRniSnuli sakiTxebis kvlevasa<br />

da praqtikaSi damkvidrebas mniSvnelovan yuradRebas uTmoben. vfiqrob,<br />

mecnierulad dasabuTebuli informaciis miwodeba sargeblobas<br />

moutans samarTaldamcavi organoebis muSakebs da sazogadoebas.<br />

naSromis erT-erTi mizandasaxulobaa interpolTan da evropol-<br />

Tan efeqturi TanamSromlobisaTvis saqarTvelos kanonmdeblobaSi Sesatani<br />

cvlilebebis da Sesabamisi sakanonmdeblo bazis mosamzadeblad<br />

winadadebebis wardgena. amave dros, naSromis mizania mocemuli sakiTxis<br />

gamokvleviT misi mniSvnelobis warmoCena da saswavlo programebSi<br />

danergva saTanado kadrebis mosamzadeblad.<br />

warmodgenili naSromis dargTaSorisma xasiaTma ganapiroba istoriuli<br />

da SedarebiTi-samarTlebrivi analizis meTodebis gamoyeneba,<br />

ramac gamosakvlevi Temis kompleqsuri damuSavebis saSualeba mogvca.<br />

saxelmwifoTaSoris sapolicio TanamSromlobis efeqturi meqanizmebis<br />

gamoyenebas mniSvnelovani adgili unda eTmobodes Sida kanonmdeblobaSi.<br />

amdenad, aqtualuria saTanado samarTlebrivi bazis Seqmnis<br />

sakiTxi saqarTveloSi. saqarTvelo SeuerTda mTel rig saerTa-<br />

Soriso konvenciebs, sadac xazgasmulia interpolis roli samarTlebrivi<br />

daxmarebis sferoSi, maT Sorisaa gaerosa da evrosabWos egidiT<br />

miRebuli konvenciebi, sisxlis samarTlis saerTaSoriso sasamarTlos<br />

wesdeba da sxva. aRniSnuli dokumentebi saqarTvelos Sss SemadgenlobaSi<br />

Semavali interpolis erovnuli centraluri biuros (ecb-s)<br />

saqmianobaSi erT-erT mniSvnelovan wyarod SeiZleba CavTvaloT.<br />

k. korkelia sruliad marTebulad miuTiTebs saerTaSoriso xel-<br />

Sekrulebebis gamoyenebis praqtikul mniSvnelobaze 1 . Tumca saqarTve-<br />

1 k. korkelia. saerTaSoriso xelSekruleba saerTaSoriso da Sidasaxelmwifoebriv<br />

samarTalSi. sakandidato disertaciis xelnaweri. Tb., 1998,<br />

gv. 151.<br />

359


los mier sisxlisamarTlebrivi daxmarebis sferoSi dadebul ormxriv<br />

xelSekrulebebSi interpolis ecb-s resursebis gamoyenebis sakiTxs<br />

ar eTmoba jerovani yuradReba, rac xSirad abrkolebs da axangrZlivebs<br />

samarTlebrivi daxmarebis process.<br />

evropis qveynebTan samarTlebrivi daxmarebis sakiTxis wamoWrisas<br />

kanonebis mkacri dacvaa saWiro, amitom ormxrivi xelSekrulebebis<br />

ararsebobis gamo xSirad saWiroa xangrZlivi da rTuli samuSaos<br />

Sesruleba. am mxriv arasaTanado bazis uqonloba sazRvargareTis<br />

qveynebTan, SesaZloa, gamowveuli iyos saqarTveloSi saerTaSoriso<br />

sisxlis samarTlis calkeuli institutebis xanmokle ganviTarebiT<br />

da mocemul sferoSi kadrebis simwiriT.<br />

iuristTa nawili interpolis Seqmnis aTvlas 1914 wlis aprilidan<br />

iwyebs 1 . meore nawili ki mis Seqmnas 1923 wlis 7 seqtembers<br />

sisxlis samarTlis policiis saerTaSoriso komisiis Camoyalibebas<br />

ukavSirebs 2 . Tumca interpolis saerTaSoriso samTavrobaTaSoriso<br />

specializebul organizaciad Camoyalibeba ar SeiZleba davukavSiroT<br />

erT konkretul TariRs, radgan misi formireba etapobrivad warimar-<br />

Ta da XX saukunis 80-ian wlebSi dasrulda.<br />

1958 wels londonSi gamarTul interpolis generaluri asambleis<br />

sesiaze organizaciis monawile saxelmwifoebs miecaT winadadeba<br />

mieRoT zomebi termin interpolis dasacavad 3 . radganac aRniSnulma<br />

RonisZiebam mniSvnelovani Sedegi ver gamoiRo, generalurma asambleam<br />

1961 wels kopenhagenSi gamarTul sesiaze miiRo rekomendacia, raTa<br />

wevr-saxelmwifoebs daecvaT saxelwodeba ICPO _ interpoli aramar-<br />

Tlzomieri gamoyenebisagan 4 .<br />

1993 wels oqtomberSi saqarTvelos interpolSi miRebis Semdeg<br />

dRis wesrigSi dadga ecb-s sakanonmdeblo da materialuri bazis Seqmnis<br />

sakiTxi. saqarTvelos erovnuli centraluri biuros xelmZRvanelma<br />

g. aleqsiZem faqtobrivad Seqmna da Camoayaliba aRniSnuli<br />

struqtura, rac imJamad metad rTul da Sromatevad saqmes warmoadgenda.<br />

droTa ganmavlobaSi daiwyo Tanamedrove sakomunikacio sistemis<br />

danergva da funqcionireba, romlis gamoyenebac TandaTanobiT<br />

daiwyo praqtikaSi. 1996w. 4 oqtombers saqarTveloSi ecb-s axal Se-<br />

1 ix. Interpol. General information. Lyons: General Reference Department, 1995, gv. 2.<br />

2 К. С. Родионов. Интерпол. М., изд. “Международные Отношения”, 1990, gv. 25; В.<br />

И. Самарин. Интерпол. Международная организация уголовной полиции. М., изд.<br />

“ПИТЕР“, 2004, gv. 10.<br />

3 Resolution (1958) AGN /27 / RES / 1<br />

4 Resolution (1961) AGN /30 / RES / 6<br />

360


nobaSi gadasvlasTan dakavSirebiT saqarTvelos ecb-s xelmZRvanelobis<br />

mier mowveuli iqna interpolis generaluri mdivani raimond kendali,<br />

romelmac xazi gausva im garemoebas, rom saqarTveloSi wina<br />

wlebTan SedarebiT ukeTesi mdgomareoba daxvda da imedi gamoTqva,<br />

rom saqarTvelo stabilurobisken nabij-nabij miiwevs.<br />

saqarTvelos interpolSi gawevrianebis Semdeg Seiqmna garkveuli<br />

sakanonmdeblo vakuumi, rac imaSi gamoixata, rom saqarTvelos interpolis<br />

ecb-s saqmianobis Sidanormatiuli baza ar arsebobda. moqmedi<br />

sisxlis samarTlis kodeqsi da sisxlis samarTlis saproceso kodeqsi<br />

ver pasuxobda saerTaSoriso standartebs sazRvargareTis qveyneb-<br />

Tan saerTaSoriso sisxlisamarTlebrivi TanamSromlobis sferoSi.<br />

Nneli tempiT mimdinareobda interpolis erovnuli centraluri biuros<br />

saerTaSoriso urTierTobis bazis Seqmna.<br />

gansakuTrebul interess iwvevs saqarTvelos ecb-s normatiul<br />

wyaroebs Soris interpolis konstituciis adgili. am sakiTxTan dakavSirebiT<br />

ikveTeba ramdenime problema, kerZod, azerbaijanis rekomendaciiT<br />

saqarTvelos interpolSi miRebiT iuridiulad aRiarebul<br />

iqna misi konstitucia. xSirad ismis SekiTxva, ramdenad kanonieria misi<br />

gamoyeneba praqtikaSi, roca saqarTvelos 1995 w. konstituciis<br />

65-e muxlis me-2 nawilis Tanaxmad, `savaldebuloa agreTve iseTi saerTaSoriso<br />

xelSekrulebebisa da SeTanxmebebis ratificireba, romelic:<br />

a) iTvaliswinebs saerTaSoriso organizaciaSi an kavSirSi saqarTvelos<br />

Sesvlas ... e) moiTxovs Sidasaxelmwifoebrivi kanonmdeblobis<br />

Secvlas, nakisr saerTaSoriso valdebulebaTa Sesasruleblad<br />

aucilebeli kanonebisa da kanonis Zalis mqone aqtebis miRebas~. 1<br />

pirvel SemTxvevaSi unda aRiniSnos is garemoeba, rom saqarTvelo<br />

interpolis wevri gaxda 1993 wels, e. i. saqarTvelos konstituciis<br />

miRebamde da amave dros, ramdenadac interpolis konstitucia<br />

xels uwyobs samarTlebrivi sikeTis dacvas, vfiqrobT, saqarTvelos<br />

kanonmdeblobis Sesabamisad, interpolis konstituciis gamoyeneba<br />

marTlzomieria.<br />

meore SemTxvevaSi gasarkvevia interpolis, rogorc saerTaSoriso<br />

samTavrobaTaSoriso specializirebuli organizaciis konstituciis<br />

savaldebulo xasiaTi saqarTvelos mimarT. TiToeuli saxelmwifosaTvis<br />

savaldebuloa ecb-s saqmianoba Seesabamebodes interpolis<br />

konstitucias, imdenad ramdenadac aRniSnuli struqura iTvleba Sualedur<br />

rgolad interpolsa da saxelmwifoTa samarTaldamcav organoebs<br />

Soris. interpolis konstitucis dacva savaldebuloa misi wev-<br />

1 saqarTvelos konstitucia. gamomc. `bona kauza~. Tb., 2008, gv. 31-32.<br />

361


ebisTvis da aparatSi momuSave TanamSromlebisaTvis, xolo misi organoebis<br />

mier miRebuli gadawyvetilebebi savaldebuloa organizaciis<br />

TanamSromlebisaTvis, Tumca wevri saxelmwifoebis mimarT sarekomendacio<br />

xasiaTs atarebs. amasTan, maTi Sesrulebis gareSe SeuZlebelia<br />

organizebuli danaSaulis winaaRmdeg saxelmwifoTaSoris efeqturi<br />

sapolicio TanamSromlobis ganxorcieleba. swored aRniSnuli garemoebebis<br />

gaTvaliswinebiT, marTebulad migvaCnia saqarTveloSi Sesabamisi<br />

sakanonmdeblo bazis momzadeba.<br />

saerTaSoriso samarTlebrivi TanamSromlobis dros saqarTvelos<br />

ecb moqmedebs saerTaSoriso xelSekrulebebisa da saqarTvelos<br />

kanonmdeblobis dacviT, Tumca misi adgili da roli kanonmdeblobaSi<br />

saTanadod araa asaxuli. Cveni azriT, marTebulia saqarTvelos sisxlis<br />

samarTlis saproceso kodeqsis XXXII TavSi, kerZod, 247-e (samarTlebrivi<br />

daxmarebis saxeebi), 248-e (ucxo saxelmwifoSi samarTlebrivi<br />

daxmarebis Sesaxeb Suamdgomlobis gadagzavna), 252-e (ucxo<br />

saxelmwifos moqalaqis an moqalaqeobis armqone piris mier saqarTvelos<br />

teritoriaze Cadenili danaSaulis Sesaxeb masalebis gadagzavna)<br />

1 muxlebSi aisaxos interpolis ecb-s adgili mis mier realurad<br />

gansaxorcielebeli saqmianobis Sesabamisad.<br />

saqarTvelos operatiuli samZebro RonisZiebebis kanonis me-8<br />

muxlis I nawilis Tanaxmad, operatiuli samZebro saqmianobis Catarebis<br />

erT-erTi safuZvelia `saerTaSoriso samarTaldamcavi organizaciis<br />

... Txovna-SekiTxva samarTlebrivi daxmarebis Sesaxeb xelSekrulebis<br />

Sesabamisad~. 2 ramdenadac saerTaSoriso samarTaldamcavi organoebidan<br />

saqarTvelo interpolisa da sisxlis samarTlis saerTaSoriso<br />

sasamarTlos wesdebis wevria, marTebulad mimaCnia me-8 muxlis I nawili<br />

formulirebuli iqnes Semdegnairad: `sisxlis samarTlis saer-<br />

TaSoriso sasamarTlos, interpolis da sxva saerTaSoriso samarTaldamcavi<br />

organoebis Txovna-SekiTxva samarTlebrivi daxmarebis xelSekrulebis<br />

Sesabamisad~. 3 aseve interpolTan TanamSromlobis specifikuroba<br />

marTebulia gaTvaliswinebuli iqnas `saqarTvelos kanonSi sasazRvro<br />

policiis Sesaxeb~.<br />

saqarTvelos ecb-s saqmianoba dRemde mowesrigebulia ramdenime<br />

1 saqarTvelos sisxlis samarTlis saproceso kodeqsi. gamomc.: `bona kauza~.<br />

Tb., 2008, gv. 178-182.<br />

2 saqarTvelos operatiul samZebro saqmianobis Sesaxeb kanoni. _ `saqar-<br />

Tvelos sakanonmdeblo macne~, #14, 1999, gv. 21.<br />

3 v. gvaramia. kriminaluri policiis saerTaSoriso organizaciis roli<br />

damnaSaveTa saerTaSoriso Zebnisa da eqstradiciis saqmeSi. _ samarTali,<br />

#10-11-12, 2000, gv. 119-120.<br />

362


kanonqvemdebare aqtiT. pirveli dokumenti, romelic aregulirebda interpolis<br />

saqmianobas, iyo `saqarTvelos respublikaSi interpolis<br />

erovnuli centraluri biuros mier informaciis miRebis, gacemis da<br />

damuSavebis reglamenti~. 1 reglamentis I muxlSi ganisazRvra interpolis<br />

ecb-s saqmianobis normatiuli wyaroebi da misi urTierTobis<br />

sakiTxebi saqarTvelos da ucxo qveynis samarTaldamcav organoebTan<br />

interpolis struqturebTan da saerTaSoriso organizaciebTan. II<br />

TavSi mniSvnelovani yuradReba daeTmo ecb-s mier informaciis da SekiTxvebis<br />

miRebisa da gadacemis wess. III TaviT daregulirda informaciis<br />

damuSavebis wesi, xolo mniSvnelovani yuradReba daeTmo `monacemTa<br />

bankis Seqmnasa da dacvas.~ reglamentis Tanaxmad, ecb-s TanamSromlobis<br />

subieqtebad iTvlebodnen `saqarTvelos respublikis yvela<br />

samarTaldamcavi organoebi da Sesabamisi sxva uwyebebi~, Tumca danar-<br />

TSi ganisazRvra uwyebaTa nusxa, romelTa momsaxureoba ecb-s mier<br />

xorcieldeboda satelekomunikacio xarjebis gareSe. maT Soris iyo<br />

`samTavrobo dacvis samsaxuri, sagareo saqmeTa saministro, kontrolis<br />

palata, sabaJo departamenti, sagadasaxado inspeqcia da sasazRvro<br />

jarebi.~<br />

reglamenti aregulirebda mTavrobis SemadgenlobaSi Semaval<br />

organoebs Soris TanamSromlobas informaciis gacvlisa da miRebis<br />

dros. mocemuli dokumenti samarTlebrivi TanamSromlobis regulirebis<br />

TvalsazrisiT ufro maRla idga, vidre yofili sabWoTa kavSiris<br />

SemadgenlobaSi Semavali qveynebis ecb-s saqmianobis maregulirebeli<br />

normatiuli aqtebi, radgan es ukanaskneli gamocemuli iyo Sss<br />

ministris mier da mas savaldebulo Zala gaaCnda uwyebis SigniT. saqarTvelos<br />

ecb_s 1994w. reglamenti saTanado sakanonmdeblo bazis<br />

uqonlobis pirobebSi nawilobriv avsebda vakuums.<br />

1994w. reglamentis me-2 Tavis me-5 nawilis Tanaxmad, ecb-s ufleba<br />

hqonda xelSekrulebis wesiT iuridiuli momsaxureba gaewia<br />

iuridiuli da fizikuri pirebisaTvis arasaidumlo informaciis miwodebis<br />

saxiT. informaciis mopovebisaTvis gaweuli xarjebi mTlianad<br />

anazRaurdeboda fizikuri da iuridiuli piris mier. me-6 nawilis<br />

Sesabamisad, miRebuli Semosavlebi rCeboda ecb-s. aRniSnuli sakiTxisadmi<br />

msgavsi damokidebuleba sruliad misaRebia dResac, radganac<br />

is dRes sakanonmdeblo baziT ar aris regulirebuli, marTebulia<br />

misi saTanado mowesrigeba.<br />

saqarTvelos mier saerTaSoriso xelSekrulebebiT nakisri val-<br />

1 damtkicebulia 6 seqtembers, 1994 wels, saqarTvelos respublikis ministrTa<br />

kabinetis #637 dadgenilebiT.<br />

363


debulebebis Sesasruleblad dRiTi-dRe aucilebeli xdeba ecb-s sakanonmdeblo<br />

bazis srulyofis sakiTxi, razec, sxva qveynis sakanonmdeblo<br />

bazis gaTvaliswinebiT, Cvens mier yuradReba iqna gamaxvilebuli<br />

2000w. Jurnal `samarTalSi~ gamoqveynebul statiaSi 1 . 2005w. saqarTvelos<br />

Sss ministris brZanebiT damtkicebuli iqna ecb-s debuleba,<br />

romelSic aisaxa biuros saqmianobis amocanebi, kompetencia da biuros<br />

ufrosis samarTlebrivi statusi. aRniSnuli brZanebis xarvezad SeiZleba<br />

CaiTvalos is, rom masSi ar iyo mocemuli biuros struqturuli<br />

danayofebi da maTi kompetencia. amave dros, es debuleba Sida uwyebriv<br />

aqts warmoadgenda da mas sxva uwyebebis mimarT informaciis gacemisa<br />

da miRebis dros savaldebulo Zala ar gaaCnda, xolo 1994w.<br />

saqarTvelos respublikis ministrTa kabinetis mier damtkicebuli<br />

reglamenti samarTlebrivi TanamSromlobis Tanamedroveobis moTxovnebs<br />

ver pasuxobda. 2006w. Sss ministris brZanebiT damtkicda interpolis<br />

axali debuleba, romelSic VI Tavis Sesabamisad, ganisazRvra<br />

biuros struqturuli danayofebi da maTi kompetencia. ecb-s debulebis<br />

me-10 muxlis Tanaxmad, `biuros struqturuli danayofebia:<br />

a) saerTaSoriso Zebnis sammarTvelo;<br />

b) saerTaSoriso organizaciebTan TanamSromlobisa da sainformacio<br />

teqnikuri uzrunvelyofis sammarTvelo;<br />

g) saerTo ganyofileba.<br />

sammarTveloebi iyofa struqturul qvedanayofebad. msgavsi klasifikacia<br />

xels uwyobs funqciebis gamijvnas. amave dros, unda aRiniSnos,<br />

rom debulebis I muxlis Tanaxmad, biuro warmoadgens Sss<br />

struqturul qvedanayofs sammarTvelos statusiT. amdenad, ganmeorebebis<br />

Tavidan asacileblad marTebuli iqneboda ecb-s struqturas<br />

ewodos ganyofilebebi, xolo mis erTeulebs _ qveganyofilebebi. an<br />

ecb SSs struqturaSi gaTvaliswinebuli iqnas departamentis saxiT,<br />

rac mTeli rigi qveynebis praqtikaSi damkvidrebulia.<br />

saqarTvelos prezidentis 2007w. brZanebulebam nawilobriv Seavso<br />

is xarvezi, romelic arsebobda ecb-s da sxva uwyebebs Soris samarTlebrivi<br />

daxmarebis sakiTxebze TanamSromlobisas. am dokumentis<br />

I muxlis Tanaxmad, ecb-s normatiul bazad ganisazRvra `saqarTvelos<br />

konstitucia, saqarTvelos saerTaSoriso xelSekrulebebi da SeTanxmebebi,<br />

saqarTvelos kanonmdebloba, interpolis konstitucia sxva<br />

normatiuli aqtebi da rekomendaciebi, saerTaSoriso samarTlis sayovelTaod<br />

aRiarebuli principebi da normebi~. 2 mocemuli ierarqia ar<br />

1 v. gvaramia. kriminaluri policiis saerTaSoriso.., gv. 119-128.<br />

2 saqarTvelos prezidentis brZanebuleba `saqarTvelos Sinagan saminist-<br />

364


Seesabameba saqarTveloSi dadgenil sakanonmdeblo principebs da normebs.<br />

amave dros, interpolis konstitucia SesaZlebelia CaiTvalos<br />

saqarTvelos kanonmdeblobaze ufro maRal normatiul aqtad, amdenad,<br />

marTebulad migvaCnia am normatiul aqtSi cvlilebebis Setana.<br />

imisaTvis, rom efeqturi gamxdariyo danaSaulobasTan brZola<br />

interpolis meSveobiT, prezidentis #99 brZanebulebaSi ganisazRvra<br />

ecb-sTvis saqarTvelos samarTaldamcavi da sxva uflebamosili samar-<br />

Taldamcavi organoebis mier interpolis ecb-sTvis moTxovnebis, pasuxebisa<br />

da Setyobinebis miwodebis wesi. III muxlis meore nawilis Tanaxmad,<br />

ecb-s mier miRebuli an gagzavnili moTxovnebis mixedviT, Tu<br />

ramdenad saswrafoa maTi Sesruleba, eniWeba Semdegi grifebi:<br />

`a) friad saswrafo _ savaldebuloa Sesruldes SeZlebisdagvarad<br />

dauyovnebliv, magram araugvianes miRebidan 24 saaTSi;<br />

b) saswrafo _ savaldebuloa Sesruldes miRebidan sam dReSi;<br />

g) arasaswrafo _ savaldebuloa miRebidan 3 dReSi.~<br />

mocemuli vadebis dacva savaldebuloa uwyebebisaTvis, amdenad,<br />

maTi farTo gamoyenebis mizniT marTebulia maTi sakanonmdeblo regulireba.<br />

II muxlis meeqvse punqtSi gansazRvrulia subieqtTa is wre,<br />

romelTac ufleba aqvT mimarTon ecb-s, romelic amoiwureba mxolod<br />

samarTaldamcavi organoebis Tanamdebobis pirebiT. vfiqrob, marTebuli<br />

iqneboda subieqtTa am wris gafarToeba. saqarTvelos prezidentis<br />

brZanebulebis IV muxli iTvaliswinebs saerTaSoriso Zebnis ganxorcielebas<br />

interpolis qselis saSualebiT saqarTvelos samarTaldamcavi<br />

organoebis moTxovnis safuZvelze, romelSic mocemulia debulebebi<br />

saerTaSoriso standartebis Sesabamisad. kerZod, SesaZlebelia<br />

ganxorcieldes im pirebis Zebna, romlebic braldebulni arian danaSaulis<br />

CadenaSi, Tavs arideben sasjelis moxdas, iTvlebian ugzo-ukvlod<br />

dakargulad. aseT SemTxvevaSi pirvel rigSi unda dadgindes:<br />

1. datova Tu ara pirma saqarTvelos teritoria;<br />

2. unda Semowmdes misi moqalaqeoba;<br />

3. Cadenili qmedebisaTvis gaTvaliswinebuli unda iqnes Tavisuflebis<br />

aRkveTa.<br />

#99 brZanebulebis me-18 muxlSi mocemulia `saqarTvelos interpolis<br />

ecb-s mier amoucnobi gvamebis da im ucnob pirTa identifikaciisas<br />

gansaxorcielebeli moqmedebis informaciuli uzrunvelyofa,<br />

romelTac janmrTelobis an asakis gamo ar SeuZliaT informaciis<br />

ros saqarTveloSi interpolis erovnuli centraluri biuros saqmianobisa<br />

da masTan TanamSromlobis wesis damtkicebis wesis Sesaxeb~, #99,<br />

12.02.2007.<br />

365


miwodeba~. me-19 muxli ki iTvaliswinebs aseT pirTa identifikaciis<br />

problemebs. sfecifikurobidan gamomdinare, marTebuli iqneboda erTmaneTisagan<br />

gagvemijna da sxvadasxva muxlSi Camogveyalibebina gvamebis<br />

da janmrTelobis an asakis gamo amoucnob pirTa identifikaciis sakiTxi,<br />

ramdenadac am problemas cal-calke eTmoba interpolis Savi<br />

da yviTeli cirkularebi. me-20 muxlSi Camoyalibebulia ecb-sTvis<br />

SuamdgomlobiT mimarTvis wesi, generaluri samdivnosaTvis specialuri<br />

cirkularis gamosacemad. am muxlis meore nawilis Tanaxmad, ecb-s<br />

moTxovnis safuZvelze generaluri samdivno gamoscems:<br />

a) wiTel cirkulars _ braldebulis (gansasjelis) an msjavrdebulis<br />

dakavebisa da eqstradiciis mizniT;<br />

b) lurj cirkulars _ piris identifikaciis, kriminaluri warsulis<br />

an adgilmdebareobis dadgenis mizniT;<br />

g) mwvane cirkulars _ im pirze informaciis gamoqveynebis mizniT,<br />

romelmac SeiZleba Caidinos danaSauli sxvadasxva qveyanaSi;<br />

d) yviTel cirkulars _ ugzo-ukvlod dakarguli piris an im<br />

piris Sesaxeb informaciis mopovebis mizniT, romelic ver<br />

axerxebs sakuTari vinaobis dasaxelebas;<br />

e) Sav cirkulars _ amoucnobi gvamebis identifikaciis mizniT;<br />

v) narinjisfer cirkulars _ policiis, sxva saxelmwifo organoebis<br />

da arasamTavrobo organizaciebisaTvis informaciis<br />

miwodebis potenciuri safrTxis Sesaxeb, romelic SeiZleba<br />

warmoiSvas safrTxis Semcveli masalebidan~.<br />

prezidentis mier miRebul dokumentSi marTebuladaa warmoCenili<br />

sxvasasxva feris cirkularebis gamosacemad SesaZlo informaciis<br />

TandarTvis wesi. mizanSewonilad migvaCvnia droTa ganmavlobaSi saqarTveloSi<br />

Seiqmnas baza iseTi biometriuli pasportebis gasacemad,<br />

sadac dafiqsirdeba TiTis anabeWdebi da sisxlis jgufi, rac gaaadvilebs<br />

Zebnisa da identifikaciis process. saqarTveloSi Zebnis gamocxadeba<br />

xSirad ferxdeba ecb-sTvis aradrouli informaciis miwodebis<br />

gamo, rac, SesaZloa gamowvios saWiro teqnikisa da saTanado<br />

operatiuli kavSirebis uqonlobam, aseve regionebSi saTanado codniT<br />

aRWurvili pirebis deficitma. vfiqrob, aRniSnuli problemis dasaZlevad<br />

sasazRvro gamSvebi punqtebi da is pirebi, romelTac evalebaT<br />

Zebna da operatiuli TanamSromloba, aRWurvili unda iyvnen saTanado<br />

codniT, kompiuteruli sistemiT. aseTi meTodebi danergilia ZiriTadad<br />

evropaSi da aSS-Si.<br />

saxelmwifoTaSoris sapolicio TanamSromlobis efeqturi meqa-<br />

366


nizmebis maqsimalurad gamoyenebisaTvis, vfiqrob, marTebulia saqarTveloSi:<br />

1. sasazRvro gamSvebi punqtebi, regionebSi ki operatiul sam-<br />

Zebro TanamSromlebi aRiWurvon saTanado kompiuteruli teqnikiT,<br />

romelebic interpolis ecb-s erTian qselSi iqnebian<br />

CarTuli;<br />

2. mizanSewonilia danaSaulobasTan brZolis Tanamedrove saer-<br />

TaSoriso sainformacio teqnologiebis swavlebis damkvidreba<br />

umaRlesi saswavleblebis iuridiul fakultetebze;<br />

3. sasazRvro samsaxurebSi da operatiul-samZebro uflebamosilebiT<br />

aRWurvili pirebis kvalifikaciis amaRleba, ecb-sTvis<br />

gadasacemi moTxovnebis da informaciis operatiulad momzadebisa<br />

da miwodebis mizniT;<br />

4. mowinave qveynebis interpolTan urTierTobis praqtikis gaziareba;<br />

5. saerTaSoriso sisxlis samarTlebrivi daxmarebis xelSekrulebis<br />

gaformebisas interpolis ecb-s TanamSromlebisa an sa-<br />

Tanado codniT aRWurvili eqspertebis monawileoba;<br />

6. sisxlis samarTlebrivi TanamSromlobis sferoSi saqarTvelos<br />

Sidasaxelmwifoebrivi kanonmdeblobis srulyofa da misi<br />

evropul standartebTan SesabamisobaSi moyvana;<br />

7. kanonis Sesabamisad, gaTvaliswinebul iqnas nebismieri piris<br />

ufleba mimarTos ecb-s Tavis Sesaxeb arsebuli informaciis<br />

dasadgenad da uzustobis aRmoCenis SemTxvevaSi mieces ufleba<br />

moiTxovos misi Secvla an amoReba;<br />

8. saqarTvelos ecb-Si gamocdili kadrebisa da eqspertebisagan<br />

specialuri sakonsultacio jgufis Seqmna, romelic mudmivad<br />

imuSavebs mis ganviTarebaze.<br />

saxelmwifoTaSoris sapolicio TanamSromlobis efeqturi meqanizmebi<br />

saerTaSoriso organizaciis farglebSi, saqarTveloSi SesaZlebelia<br />

gamoyenebul iqnas zemoaRniSnuli problemis srulyofisa da<br />

kompleqsuri midgomis gziT.<br />

367


368<br />

VEPKHVIA GVARAMIA<br />

ON A ISSUE OF EFFECTIVE RELATIONSHIP<br />

OF INTERSTATE MECHANISMS AND LEGISLATION<br />

WITH INTERPOL IN GEORGIA<br />

In the bilateral agreements of Georgia proper attention is not given to the<br />

use of NCB resources that often delay the legal assistance process. Issue of obligatory<br />

character of the Constitution of Interpol as of international intergovernmental<br />

specialized organization is to be clarified. Each state is obliged to conform<br />

and subordinate activities of NCB to the Constitution of Interpol. NCB is<br />

considered to be the intermediate circle between the Interpol and the national<br />

law-enforcement agencies. Thus, protection of the Interpol Constitution is<br />

mandatory for the member states and the Organization staff. Decisions of its<br />

bodies are obligatory for the organization personnel, but are recommendatory<br />

for the member states. It is preferable to reflect the Interpol NCB in the articles<br />

247, 248, 252 of the Criminal Code of Georgia, which refer to the international<br />

legal assistance issues.<br />

It is also preferable to add to the article 8, part I of the Law of Georgia on<br />

Operational Investigative Activities a request-question of the International Criminal<br />

Court, Interpol and other International law-enforcement organizations as<br />

the base of holding operational-investigative procedures. Issue of cooperation<br />

with Interpol should be determined in the Law of Georgia on Boarder Police.<br />

The first document that regulated the NCB activity was “The Regulation<br />

on Information Receiving, Delivery and Processing by the National Central<br />

Bureau of Interpol in Georgia”. The first article determined legal sources of<br />

NCB activity, relations between Georgia and the law-enforcement bodies of foreign<br />

country, also the structures of Interpol and the International organizations.<br />

Subjects of the NCB were considered to be “all the law-enforcement bodies<br />

and the other proper agencies of the Georgian Republic”. The Regulation<br />

defined the issue of cooperation between the structural units of the government.<br />

The Regulation had higher competence than the NCB activity regulating legal<br />

norms of the Post-Soviet countries, as those ones were issued by the Minister<br />

of Internal Affairs and were mandatory within the given institution. According<br />

to chapter 2, part 5 of the Regulation 1994 the NCB was authorized to provide<br />

service for the legal and physical entities based on agreements, if they provided<br />

funding for such service and if information was not confidential. Legal regulation<br />

of the mentioned issue is also applicable the present day.<br />

In Regulation of the NCB approved by the Order of the Minister of Internal<br />

Affairs in 2005 the tasks and competence of the Bureau was determined.<br />

Though, because of some defects, in 2006 a new Regulation of the Interpol was


approved with the Order of the Minister of IA. According to the article 1, the<br />

NCB is a structural unit of the Ministry of Internal Affairs. Due to the article<br />

10, these structural units are set as follows: a) Division of international investigation;<br />

b) Division of international organizations relation and informational<br />

technical insurance; c) General Division. To avoid repetitions it would be correct<br />

to name the NCB structure as divisions, and the units – as subdivisions, or<br />

to determine the NCB within the Ministry of Internal Affairs in the form of a<br />

department.<br />

The Order of the President of Georgia of 2007 partially filled the gap imperfection<br />

that existed in cooperation with the NCB and the units. In hierarchy<br />

of legal sources of Interpol stipulated in the article 1, it would be preferable give<br />

some place to the universally declared International principles and norms,<br />

also to the Interpol Constitution following to the Constitution of Georgia. In<br />

the Order the rule of NCB information receiving and delivery was determined,<br />

though its legislative regulation is recommended.<br />

In the 6 th part of the article 2 a circle of subjects cooperating with the<br />

NCB is defined, which refers to the law-enforcement agency officials only. It is<br />

preferable to widen the circle of subjects.<br />

Effective work of Interpol and Europol depends on the structural liaison<br />

system within the state.<br />

The following activities are recommended to be carried out in Georgia:<br />

• Technical insurance of the structural units, which are relating with<br />

Interpol.<br />

• To pay more attention to the study of the International Information<br />

Technologies of fight against crime and to raise qualification of<br />

practicing personnel.<br />

• Ongoing improvement of the national legislation in compliance<br />

with the international standards.<br />

• Permanent improvement of the interstate police relations domestic<br />

mechanisms.<br />

24. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

369


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

p e d a g o g i k a , f s i q o l o g i a<br />

370<br />

jemal jinjixaZe, giorgi jinjixaZe<br />

cnebaTa Soris mimarTebebis gamoyeneba,<br />

rogorc maTematikis dawyebiTi kursis Teoriuli<br />

safuZvlebis swavlebis interdisciplinaruli me-<br />

Todologiis erT-erTi aspeqti<br />

azrovnebis procesSi SeiZleba gamovyoT misi sxvadasxva forma:<br />

cneba, msjeloba, daskvna. cneba aris azrovnebis erT-erTi umniSvnelovanesi<br />

forma. es iseTi formaa, romelSic gamoikveTeba obieqtebis arsebiTi<br />

Tvisebebi, araarsebiTi Tvisebebisagan gancalebuli da abstrahirebuli.<br />

ufro zustad, cneba aris azris iseTi forma, romelic<br />

asaxavs sagnebsa da movlenebs maT arsebiT niSnebSi. cneba unda ganvasxvaoT<br />

warmodgenisagan, romelic gvaZlevs saganTa TvalsaCino-grZnobad<br />

saxeebs da Tavis TavSi Seicavs mraval konkretul da araarsebiT<br />

niSans. cneba aris saganTa da movlenaTa abstraqtuli asaxva, misi<br />

warmodgena ar SeiZleba TvalsaCino saxiT.<br />

adamianis mier garesamyaros Semecneba Zalze rTuli procesia.<br />

igi moicavs sinamdvilis asaxvis sxvadasxva etaps, formebs, produqtebs.<br />

cneba aris erT-erTi ZiriTadi SemecnebiTi forma. amasTan, igi<br />

adamianis nebismieri inteleqtualuri qmedebis ZiriTadi maxasiaTebeli<br />

formaa. viazrovnoT _ es niSnavs, Cvens cnobierebaSi avsaxoT samyaro<br />

cnebebiT, cnebebis meSveobiT, cnebebis formiT; es niSnavs, SegveZlos<br />

cnebebiT operireba. yovelgvari mtkiceba an uaryofa cnebebis<br />

gamoyenebazea bazirebuli. nebismieri inteleqtualuri operacia dafuZnebulia<br />

garkveuli erTobliobis cnebaTa Soris mimarTebebis gamorkvevasa<br />

da damyarebaze. asea nebismier saswavlo disciplinaSi. asea<br />

nebismier mecnierebaSi 1 .<br />

aqedan cxadia, rom cneba aris inteleqtualuri qmedebis safuZveli,<br />

is universaluri erTeuli, romlis gareSe azrovneba arc SeiZleba<br />

arsebobdes. inteleqtualur procesebSi cneba warmoadgens ise-<br />

Tive elementarul struqturul erTeuls, rogorsac, magaliTad,<br />

1 ganaTlebis fsiqologia. Tb., 2005, gv. 102.


warmoadgens ujredi organizmis sistemaSi 1 . es yovelive swavlebis<br />

procesSi garkveul siZneleebs qmnis, rac gamowveulia sxvadasxva saswavlo<br />

disciplinis specifikiT, da es siZneleebi ganpirobebulia miT<br />

umetes imiT, rom sxvadasxva saswavlo disciplinis cnebebi abstraqciis<br />

sxvadasxva doneze dganan.<br />

maTematikur cnebebs axasiaTebT sruliad gansakuTrebuli Taviseburebani.<br />

ZiriTadi arsi amisa mdgomareobs imaSi, rom maTematikuri<br />

obieqtebi, romelTa Sesaxebac unda SevadginoT cneba, realobaSi ar<br />

arseboben. maTematikuri obieqtebi adamianis gonebam Seqmna. isini arseboben<br />

mxolod azrovnebaSi da im niSnebsa da simboloebSi, romlebic<br />

qmnian maTematikur enas.<br />

maSasadame, maTematikuri cnebebi abstraqciis yvelaze maRal doneze<br />

dganan da, amis gamo, uaRresad didi mniSvneloba unda mieniWos<br />

cnebiTi azrovnebis, e. i. cnebebiT azrovnebis, ganviTarebas, gansakuTrebiT<br />

maTematikis swavlebisas. xazgasasmelia, rom inteleqtis ganvi-<br />

Tarebis uzenaesi stadia swored cnebiTi azrovnebaa. individualur<br />

cnobierebaSi azrovneba viTardeba praqtikul-qmediTi mdgomareobidan<br />

TvalsaCino-saxovanisaken, aqedan ki _ sityvier-logikurisaken. cnobierebaSi<br />

cnebis warmoqmna, misi Camoyalibeba, warmoadgens zogadi inteleqtualuri<br />

ganviTarebis pirobasac, arsebasac da maCvenebelsac 2 .<br />

cnebiTi azrovnebis ganviTarebis procesSi, am ganviTarebis maCvenebelze<br />

damokidebulebiT, mkveTrad SeimCneva yvela SemecnebiTi funqciis<br />

dinamikuri cvlileba; amasTan, aRqma xatovan azrovnebad iqceva,<br />

damaxsovreba meqanikuridan logikurSi gardaiqmneba, yuradReba nebismieri<br />

xdeba. mokled rom vTqvaT, mimdinareobs inteleqtualuri qmedebis<br />

Zireuli gardaqmna, ris Sedegadac individis yovelgvari grZnobieri,<br />

mnemonikuri, vizualur-sivrciTi, operaciul-logikuri Tu<br />

sityvieri gamocdileba mTlianad erTveba cnebiT struqturebSi da<br />

cnebiT doneze obieqtis Sesaxeb adamianis yovelgvari codna met-naklebad<br />

srulad Camoyalibebul integralur struqturas warmoadgens.<br />

cnebis warmoqmnis procesis calkeuli elementebi vlindeba individualuri<br />

cnobierebis ganviTarebis sruliad sxvadasxva stadiaze. pedagogiuri<br />

fsiqologia amtkicebs, rom cnebiTi azrovnebis formireba<br />

ZiriTadad mozardobis asakSi xdeba 3 .<br />

miCneulia, rom maTematikas udavod didi mniSvneloba aqvs inteleqtis<br />

ganviTarebisaTvis. yvela sxva saswavlo saganTan SedarebiT<br />

1 В. И. Свинцов. Логика. М., 1987, gv. 34.<br />

2 j. jinjixaZe. maTematika. Tb., 1993, gv. 5-6.<br />

3 ganaTlebis fsiqologia.., gv. 113.<br />

371


moswavles maTematikaSi ufro efeqturad, mizanmimarTulad da Tanamimdevrulad<br />

uxdeba cnebaTa gansazRvris konstruireba, formulireba<br />

da gamoyeneba, maTi agebis kanonzomierebaTa gacnobiereba, uxdeba cnebaTa<br />

simravleSi dalagebulobis Setana, maTi sistemaSi moyvana, klasificireba.<br />

yovelive es moswavlis gonebrivi gamocdilebis struqturis<br />

friad mniSvnelovani elementi xdeba.<br />

amis gamo, swavlebis procesSi, interdisciplinaruli ideebis<br />

gatarebisas, Cvenis azriT, umjobesia, ganzogadeba maTemetikidan movaxdinoT,<br />

xolo sxva sagnebis swavlebisas analogiisaTvis maTematikuri<br />

faqtebi moviSvelioT. darwmunebuli varT, aseT pirobebSi swavlebis<br />

saganTaSorisi kavSirebi optimalurad ganxorcieldeba.<br />

cnebis formireba, Tavis mxriv, rTuli fsiqologiuri procesia,<br />

romelic xorcieldeba da mimdinareobs Semdegi sqemis mixedviT:<br />

SegrZneba aRqma warmodgena cneba.<br />

da moicavs etapebs: motivacia, arsebiTi Tvisebebis gamoyofa,<br />

gansazRvris formulireba. amasTan, es formireba SeiZleba miRweul<br />

iqnas rogorc induqciuri, ise deduqciuri gziT:<br />

warmodgenaTa faqtebis Seswavla<br />

cnebis arsebiTi niSnebis gamoyofa<br />

cnebis gansazRvra<br />

cnebis gamoyeneba<br />

sqema 1<br />

cnebis Seswavlis gzis SerCeva damokidebulia saswavlo sagnis,<br />

Temisa da TviT cnebis specifikaze 1 .<br />

1 Л. В. Виноградова. Методика преподавания математики в средней школе. Ростов-на-<br />

Дону, 2005, gv. 5.<br />

372


cnebas gaaCnia ori maxasiaTebeli: moculoba da Sinaarsi. cnebis<br />

moculoba aris simravle, im sagnebisa Tu movlenebisa, romelTa arsebiTi<br />

(maxasiaTebeli) niSnebic aisaxeba cnebaSi. cnebis Sinaarsi aris<br />

simravle im arsebiTi niSnebisa, romlebic axasiaTebT cnebis moculobaSi<br />

Semaval sagnebsa Tu movlenebs. cxadia, rom cnebis moculobaSi<br />

Semavali sagnebi Tu movlenebi erTi terminiT aRiniSneba, xolo cnebis<br />

Sinaarsi cnebis moculobaSi Semavali sagnebisa Tu movlenebis Ziri-<br />

Tad Tvisebebs warmoadgens. moculobis mixedviT cnebis sam saxes ganasxvaveben:<br />

zogadi (“magida”, “saxli”, “qimiuri elementi”...), erTeuladi<br />

(“pirveli kosmonavti”, “mTvare”...), carieli (“kentavri”, “ciklopi”,<br />

“devi”...) 1 . es gasaTvaliswinebelia yvela saswavlo disciplinaSi.<br />

cxadia, rom zogadi cnebis moculobaSi Sedis erTze meti elementi,<br />

erTeuladi cnebis moculobaSi erTaderTi elementia, xolo<br />

carieli (anu nulovani) cnebis moculobaSi ar Sedis arc erTi realurad<br />

arsebuli sagani. carieli cnebis gamoyenebis sakiTxi sifrTxiles<br />

moiTxovs, radganac man SesaZloa, zogjer gaugebrobamde da paradoqsamdec<br />

ki migviyvanos. daviwyoT imiT, rom zogjer Znelia davadginoT<br />

esa Tu is cneba carielia Tu ara. magaliTad, XIX saukunis fizikosebi<br />

darwmunebulni iyvnen, rom arsebobs eTeri _ gansakuTrebuli<br />

varskvlavTSorisi sivrce, romelSic vrceldeba eleqtromagnituri<br />

talRebi. mravali gamokvleva da didZali energia dasWirda imis<br />

damtkicebas, rom aseTi sivrce ar arsebobs da cneba ,,eTeri” carielia.<br />

aq dasazustebelia: ra unda gvesmodes ,,realurad arsebobis”<br />

qveS Tu mxolod fizikuri garesamyaro, maSin yvela maTematikuri<br />

cneba carieli yofila, radgan arc erTi maTgani ar arsebobs realur<br />

sinamdvileSi. magram es absurdia.<br />

maS, ra vqnaT aviRoT aseTi magaliTi: WeSmaritia Tu mcdari gamonaTqvami<br />

,,egviptis dRevandeli faraoni melotia”. Tu gadavsinjavT<br />

msoflioSi yvela melots, ver aRmovaCenT maTSi egviptis dRevandel<br />

faraons. e.i. mocemuli gamonaTqvami SeiZleba mcdarad CaiTvalos. magram,<br />

xom unda iyos WeSmariti sawinaamRdego gamonaTqvami ,,egviptis<br />

dRevandeli faraoni meloti ar aris” Tu davakvirdebiT, esec mcdaria.<br />

miviReT paradoqsuli situacia. axla, aviRoT msgavsi gamonaTqvami<br />

,,otelo iyo coliani”. otelo, es venecieli mavri, arasodes ar<br />

arsebula, rogorc realuri pirovneba. magram Seqspiris mier Seqmnil<br />

samyaroSi otelo marTla iyo da Cven misi colis saxelic viciT _<br />

dezdemona. ase rom, roca carieli cnebebis Sesaxeb vlaparakobT, unda<br />

warmovidginoT Cveni msjelobis universumi: fizikuri realoba,<br />

1 Л. П. Стойлова. Математика. М., 2005, gv. 41.<br />

373


msoflios religiuri suraTi, mxatvrul nawarmoebTa samyaro, abstraqciaTa<br />

arseboba 1 .<br />

cnebebis SeTviseba SeuZlebelia, Tu ar gavicnobierebT mis kav-<br />

Sirs sxva cnebebTan. amitom, mniSvnelovania, vicodeT, rogori mimar-<br />

Tebebi arsebobs cnebebs Soris da unda SegveZlos am mimarTebaTa da<br />

urTierTkavSiris dadgena. Tu ori cnebis SinaarsebSi moiZebneba saer-<br />

To niSnebi, maSin am cnebaTa Sedareba SeiZleba maTi moculobebis mixedviT,<br />

da aseT cnebebs Sedarebadi cnebebi ewodeba. Tuki aseTi saer-<br />

To niSnebi ar arsebobs, maSin cnebaTa moculobebis Sedarebas azri ara<br />

aqvs. aseT cnebebs araSedarebadi ewodeba. marTlac, ar SeiZleba SevadaroT<br />

erTmaneTs iseTi cnebebi, rogoricaa: ,,piramida” da ,,mravalwevri”,<br />

,,koeficienti” da evolventa”, ,,trapecia” da ,,utoloba”, agreTve,<br />

,,pasuxismgebloba” da ,,romansi”, ,,vauCeri” da ,,privatizacia” da a.S. 2<br />

Sedarebadi cnebebi, Tavis mxriv, iyofa or jgufad: Tavsebad da<br />

araTavsebad cnebebad. Tavsebadi cnebebi ewodeba iseT cnebebs, romel-<br />

Ta moculobebs gaaCniaT saerTo elementebi, xolo araTavsebadi cnebebi<br />

ewodeba iseT cnebebs, romelTa moculobebs saerTo elementebi<br />

ar gaaCniaT.<br />

Tavsebadi cnebebi or jgufad iyofa: igivur da araigivur cnebebad.<br />

igivuria iseTi cnebebi, romelTa moculobebi emTxveva erTmaneTs.<br />

araigivuri cnebebi, e. i. cnebebi, romelTa moculobebi erTmaneTs ar<br />

emTxveva, Tavis mxriv, iyofa or jgufad: gvarobiT-saxeobiT anu daqvemdebarebul<br />

da urTierTgadamkveT cnebebad.<br />

gvarobiT-saxeobiTi mimarTebaa cnebebs Soris maSin, roca erTi<br />

gvaria meorisa, xolo meore _ saxea pirvelis.<br />

daqvemdebarebis mimarTebas subordinaciis mimarTebasac uwodeben.<br />

urTierTgadamkveTi is cnebebia, romelTagan arc erTi ar eqvemdebareba<br />

meores da saerTo elementebi maT moculobebs gaaCniaT, e. i.<br />

Tu SeiZleba ase iTqvas, nawilobriv eqvemdebarebian erTmaneTs.<br />

araTavsebadi cnebebi, imis gamo, rom isini Sedarebadia, aucileblad<br />

iqnebian Tanadaqvemdebarebulni romeliRac mesame cnebis mimarT,<br />

romelic orivesaTvis gvarobiT cnebas warmoadgens. amasTan, Tumca<br />

isini erTmaneTisagan izolirebulni arian, magram erTmaneTTan mimar-<br />

TebaSi SeiZleba, TavianTi mniSvnelobiT, iyon mopirdapireni an ar<br />

upirispirdebodnen erTmaneTs. mopirdapire cnebebi ki ori saxisaa:<br />

kontraruli da kontradiqtoruli. maSasadame, araTavsebadi cnebebi<br />

or saxed iyofa: Tanadaqvemdebarebul mopirdapired da Tanadaqvemdeba-<br />

1 В. И. Свинцов. Логика.., gv. 38.<br />

2 А. А. Темербекова. Методика преподавания математики. М., 2003, gv. 51-52.<br />

374


ebul aramopirdapired. Tanadaqvemdebarebuli mopirdapire cnebebi<br />

ori saxisaa: kontraruli da kontradiqtoruli.<br />

sabolood, gvaqvs cnebaTa Semdegi klasifikacia:<br />

cnebebi<br />

cnebebi<br />

carieli<br />

aracarieli<br />

erTeuladi<br />

araerTeuladi<br />

Sedarebadi<br />

araSedarebadi<br />

Tavsebadi<br />

araTavsebadi<br />

igivuri<br />

aramopirdapire<br />

araigivuri<br />

mopirdapire<br />

TanamkveTi<br />

kontraruli<br />

sqema 2<br />

daqvemdebarebuli<br />

kontradiqtoruli<br />

sakiTxSi, swavlebis meTodikisaTvis, ukeT garkvevis mizniT, ganvixiloT<br />

cnebaTa saxeebi cal-calke 1 .<br />

1 j. jinjixaZe. maTematika.., gv. 68.<br />

375


• Tavsebadi cnebebi<br />

1. igivuri cnebebi (nax. 1).<br />

es is SemTxvevaa, roca A da B cnebebis moculobebi emTxveva<br />

erTmaneTs. e. i. A cnebis moculobis yvela elementi ekuTvnis B cnebis<br />

moculobas da B cnebis moculobis yvela elementi ekuTvnis A<br />

cnebis moculobas. weren: A=B. igivuri cnebebia, magaliTad, “samkuTxedi”<br />

da “samgverda”, “tolgverda samkuTxedi” da “tolkuTxa<br />

samkuTxedi”, “kvadrati” da “tolkuTxa rombi”, “yinulovani kontinenti”<br />

da “antarqtida”, “galaktioni” da “mTawmindis mTvaris” avtori”<br />

da sxv. igivuri cnebebi gvxvdeba yvela saswavlo disciplinaSi.<br />

qarTul enaSi aseTi cnebebia: ,,komSi” da ,,bia”, ,,TuTa” da ,,bJola”<br />

da sxv. aq ,,igivuri cnebebi”-s nacvlad gamoyenebulia termini:<br />

,,sinonimebi”.<br />

logikaSi aseTi cnebebis aRsaniSnavad mravali termini gamoiyeneba<br />

(sxvadasxva avtoris mier): ,,tolmoculobadoba”, ,,tolmniSvnelovneba”<br />

da sxv. ramdenadac aseT cnebaTa urTierTdamokidebulebebi ganixileba<br />

erTi simravlis mimarT, maT Soris gansxvaveba unda ganisazRvros<br />

mxolod Sinaarsis mixedviT. winaaRmdeg SemTxvevaSi arc SeiZleboda<br />

laparaki ori cnebis Sesaxeb.<br />

tolmoculobiani cnebebi imsaxureben gansakuTrebul yuradRebas<br />

imis gamo, rom isini cnobierebaSi erTsa da imave logikur klass<br />

warmoadgenen. ibadeba kiTxva: aris Tu ara mizanSewonili, moviazroT<br />

romeliRac obieqti sxvadasxva TvisebaTa nakrebis saxiT am kiTxvaze<br />

mxolod dadebiTi pasuxis gacema SeiZleba. cnobierebis unars, asaxos<br />

obieqtebi sxvadasxva cnebebSi, Sinaarsebis TaviseburebaTa gaTvaliswinebiT,<br />

udidesi SemecnebiTi mniSvneloba aqvs. igi gvaZlevs saSualebas,<br />

SeviswavloT sinamdvilis esa Tu is fragmenti sxvadasxva TvalsazrisiT,<br />

cnebiswarmomqmneli niSnebis araTanxvdenil nakrebTa azrobrivi<br />

erTeulebis gamoyofiT.<br />

gansakuTrebul interess warmoadgens situaciebi, romlebSic<br />

cnebaTa tolmoculobadoba imTaviTve ar iyo cnobili da warmoCinda<br />

376


sinamdvilis ama Tu im fragmentis Semecnebis procesSi. aseTi tolmoculobiani<br />

cnebebi aris Taviseburi anaqronizmi, odesRac arsebuli<br />

iluzoruli warmodgenebis kvali. magaliTad, cargvalze veneras or<br />

sxvadasxva mdebareobas, romlebic diliT da saRamos SeiniSneboda,<br />

SecdomiT ukavSirebdnen ori sxvadasxva ciuri sxeulis arsebobas.<br />

Zveli berZnebis mier es gaugebroba gamoixateboda or cnebaSi: ,,fosfori”<br />

da ,,hesperi”, Semdgom ki igi ganmtkicda cnebebSi: ,,dilis varskvlavi”<br />

da ,,saRamos varskvlavi”, romlebic im droisaTvis gamiyeneboda,<br />

rogorc sxvadasxvamoculobebiani cnebebi. am moculobaTa tolobis<br />

damtkiceba astronomiis erT-erTi mniSvnelovani aRmoCenaa. ase-<br />

Ti cvlilebebi sxvadasxva mecnierebebSi xSirad iwvevs cnebiTi da<br />

terminologiuri aparatis gardaqmnas.<br />

2. gvarobiT-saxeobiTi cnebebi ( nax. 2).<br />

Tu B cnebis moculobis yvela elementi ekuTvnis A cnebis moculobas<br />

da A cnebis moculobis yvela elementi ar ekuTvnis B cnebis<br />

moculobas, e.i. B cnebis moculoba warmoadgens A cnebis moculobis<br />

sakuTriv nawils, maSin A-s ewodeba B-s damqvemdebarebeli<br />

cneba, xolo B-s ewodeba daqvemdebarebuli A-s mimarT. isini daqvemdebarebis<br />

anu subordinaciis mimarTebaSia erTmaneTTan. magaliTad,<br />

damqvemdebarebeli da daqvemdebarebuli cnebebia: ,,samkuTxedi” da<br />

,,tolferda samkuTxedi”, ,,burTi” da ,,wiTeli burTi”, ,,cxoveli” da<br />

,,spilo”, ,,kenkra” da ,,mayvali” da mravali sxva.<br />

Tu orive cneba zogadia, maSin damqvemdebarebel cnebas gvars uwodeben,<br />

xolo daqvemdebarebul cnebas _ saxes. magaliTad, cneba “oTxkuTxedi”<br />

cneba “trapeciis” gvaria, cneba “trapecia”, Tavis mxriv, cneba<br />

“marTkuTxa trapeciis” gvaria. cneba “marTkuTxa trapecia” cneba “trapeciis”<br />

saxea, xolo cneba “trapecia”, Tavis mxriv, cneba “oTxkuTxedis”<br />

saxea. e. i. ama Tu im cnebis logikuri kvalifikacia, rogorc damqvemdebareblisa<br />

an daqvemdebarebulis, xisti ar aris. erTi cneba erT<br />

SemTxvevaSi SeiZleba gvari iyos, meore SemTxvevaSi _ saxe.<br />

aRsaniSnavia, rom erTeuladi cneba arc gvari SeiZleba iyos da<br />

arc saxe. erTeuladi cnebebi yvela mecnierebaSi gvaqvs, maT Soris ma-<br />

TematikaSic. magaliTad, cneba “ricxvi” zogadia, magram cnebebi:<br />

“ori”, “xuTi” da misTanebi erTeuladia, isini, marTalia, ekuTvnian<br />

ricxvTa simravles, magram cneba “ricxvis” saxeebs ar warmoadgenen.<br />

ricxviTi saxelebi sakuTari saxelebia. magaliTad, terminiT “xuTi”<br />

aRniSnulia mxolod ricxvi 5, es sakuTari saxelia misi, hqvia mxo-<br />

377


lod mas da arc erT sxvas.<br />

aRsaniSnavia, agreTve, rom erTi obieqti SeiZleba meoris nawili<br />

iyos, magram, rogorc cnebebi isini ar iyon gvarobiT-saxeobiT mimar-<br />

TebaSi. magaliTad, wrfe da monakveTi erTmaneTTan mTelisa da nawilis<br />

mimarTebaSi arian. maTi moculobebi erTmaneTs ar kveTen.<br />

qarTul enaSi gvarobiT-saxeobiT mimarTebaSi myofi sityvebi SeiZleba<br />

(albaT, uprianicaa) mivakuTvnoT sinonimias. magram es sinonimoba<br />

calmxrivia. magaliTad, vaSli SeiZleba xilis sinonimad mivi-<br />

RoT, magram xili ar aris vaSlis sinonimi.<br />

3. urTierTgadamkveTi cnebebi (nax. 3)<br />

am cnebaTa moculobebs gaaCnia zogierTi saerTo elementi. ase-<br />

Tia, magaliTad, cnebebi tolferda samkuTxedi da marTkuTxa samkuTxedi.<br />

maTi moculobebis saerTo (TanakveTa) iqneba toli ferdebis<br />

mqone marTkuTxa samkuTxedebi.<br />

qarTul enaSi aseT sityvaTa mniSvnelobebi nawilobriv emTxveva<br />

erTmaneTs. ganvixiloT, magaliTad, afra da ialqani. qarTuli enis<br />

ganmartebiTi leqsikonis mixedviT afra-s gaaCnia oTxi mniSvneloba:<br />

378<br />

1. xomaldis anZaze mimagrebuli sagangebo tilo xomaldis asamoZraveblad<br />

qaris Zalis gamoyenebiT,<br />

2. ficruli saxlis kedelSi vetikalurad dayenebuli sqeli ficari,<br />

orive mxridan grZlad amoRaruli,<br />

3. qudis anakeci,<br />

4. samkuTxedi, romelic iqmneba gumbaTian SenobaSi sworkuTxovnad<br />

ayvanili kedlebidan wriul gumbaTze gadasvlis adgilas.<br />

ialqan-s ori mniSvneloba aqvs:<br />

1. xomaldis anZaze mimagrebuli tilo, romelsac saWiroebisamebr<br />

gaSlian xomaldis asamoZraveblad qaris saSualebiT,<br />

2. patarZlis saqorwino (jvrisweris) gvirgvini. am sityvebis mniSvnelobaTa<br />

nawilobrivi damTxveva sruliad aSkaraa.


urTierTgadamkveTi A da B cnebebis mocemisas arsebobs obieqtebis<br />

sami klasi: a) obieqtebi, romlebic saerToa A da B moculobebisaTvis,<br />

b) obieqtebi, romlebic ekuTvnis A-s da ar ekuTvnis B-s, g)<br />

obieqtebi, romlebic ekuTvnis B-s da ar ekuTvnis A-s. magaliTad,<br />

zemoT dasaxelebuli cnebebisaTvis arsebobs Semdegi klasebi: a)<br />

tolferda marTkuTxa samkuTxedebi, b) aratolferda marTkuTxa samkuTxedebi,<br />

g) aramarTkuTxa tolferda samkuTxedebi.<br />

urTierTgadamkveT cnebaTa magaliTebia: “rombi” da “marTkuTxedi”,<br />

“Sedgenili ricxvebi” da “kenti ricxvebi” da sxva, agreTve,<br />

“studenti” da ”sportsmeni”, “Jurnalisti” da ”oficeri”, “romani”<br />

da “satiruli nawarmoebebi” da a.S.<br />

qarTul enaSi Tavsebadi cnebebi sinonimebs Seesabameba. maTematikur<br />

cnebebSi cnebaTa Tavsebadobis Seswavla sinonimiis ufro Rrmad<br />

Seswavlis saSualebas gvaZlevs.<br />

urTierTgadamkveT cnebebze operireba xdeba yvela saswavlo<br />

disciplinaSi.<br />

• araTavsebadi cnebebi<br />

araTavsebadi cnebebi araTavsebadia imis gamo, rom maT moculobebs<br />

saerTo elementebi ar gaaCniaT, magram isini Tanadaqvemdebarebulni<br />

arian maTi saerTo gvarobiTi cnebis mimarT. magaliTisTvis avi-<br />

RoT cnebebi: “kvadrati” da “tolferda trapecia”. am cnebaTa moculobebs<br />

saerTo elementebi ara aqvT, amitom isini araTavsebadi cnebebia.<br />

kvadratis gvaria marTkuTxedi, tolferda trapeciis gvaria trapecia,<br />

magram isini arc erTisa da arc meoris mimarT ar arian Tanadaqvemdebarebulni<br />

erTdroulad. isini eqvemdebarebian TavianT gvarebs<br />

cal-calke. Tanadaqvemdebarebulebi arian isini erTdroulad cneba<br />

oTxkuTxedis mimarT, radganac oTxkuTxedi maTi saerTo gvaria.<br />

aRsaniSnavia, rom Tanadaqvemdebarebuli SeiZleba urTierTgadamkve-<br />

Ti cnebebic iyon. magaliTad, rombi da marTkuTxedi urTierTgadamkveTia<br />

da amave dros Tanadaqvemdebarebulia paralelogramis mimarT (nax. 7).<br />

araTavsebad cnebaTa Tanadaqvemdebarebis kerZo SemTxvevaa mopirda-<br />

pireoba. magram mopirdapireoba ori saxisaa: kontraruloba da<br />

kontra-diqtoruloba. am SemTxvevaSi erTmaneTs upirispirdebian cnebaTa<br />

Sinaarsebi, e.i. maxasiaTebeli niSnebi.<br />

maSasadame, gvaqvs araTavsebad cnebaTa Semdegi saxeebi:<br />

379


1. Tanadaqvemdebarebuli cnebebi (nax. 4)<br />

es is SemTxvevaa, roca A da B cnebebi araTavsebadia da Tanadaqvemdebarebulia<br />

maTi saerTo C gvaris mimarT. A-sa da B-s sxva urTierTmimarTeba<br />

ar arsebobs. aseTi cnebebia: samkuTxedi da trapecia<br />

oTxkuTxedis mimarT da sxva, agreTve, muxa da Txmela xe-s mimarT da<br />

a.S.<br />

2. kontraruli cnebebi (nax. 5)<br />

kontraruli cnebebis magaliTebia: dadebiTi ricxvebi da uaryofiTi<br />

ricxvebi, maxvili kuTxe da blagvi kuTxe, meti da naklebi<br />

da sxv. agreTve, sibere da axalgazrdoba, cxeli da civi, dRe da Rame,<br />

mdidari da Raribi, keTili da boroti, maRali da dabali da a.S.<br />

kontraruli cnebebisaTvis yovelTvis arsebobs erTi mainc Sualeduri<br />

elementi. magaliTad, dadebiT da uaryofiT ricxvebs Soris<br />

arsebobs nuli, romelic arc dadebiTia da arc uaryofiTi. maxvil<br />

da blagv kuTxeebs Soris arsebobs marTi kuTxe da a.S.<br />

3. kontradiqtoruli cnebebi (nax. 6)<br />

380<br />

kontradiqtoruli cnebebi mopirdapire cnebaTa sxva saxea. isini


kontrarulisagan imiT gansxvavdeba, rom kontrarul cnebebSi erTis<br />

uaryofa meores ar udris, kontradiqtorulSi _ udris; kontrarul<br />

cnebebSi arsebobs erTi mainc Sualeduri elementi, kontradiqtorulSi<br />

aseTi ar arsebobs. kontraruli cnebebi mopirdapire aris,<br />

magram winaaRmdegobrivi ar aris. kontradiqtoruli cnebebi winaaRmdegobrivia.<br />

kontradiqtoruli cnebebia, magaliTad: tolferda samkuTxedi<br />

da aratolferda samkuTxedi, trapecia da aratrapecia, swori<br />

da araswori da mravali sxva.<br />

qarTul enaSi kontraruli da kontradiqtoruli cnebebi antonimebs<br />

Seesabameba. kontrarulobisa da kontradiqtorulobis Seswavlis<br />

gamocdileba, miRebuli maTematikur ganaTlebaSi, antonimiis ufro<br />

Rrmad Seswavlis saSualebas gvaZlevs.<br />

yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, SeiZleba Tamamad davaskvnaT,<br />

rom maTematikur cnebaTa Soris mimarTebebis Seswavla da misi<br />

ganzogadeba, sxva saswavlo disciplinebSi, gvaZlevs axal codnas sinonimiisa<br />

da antonimiis Sesaxeb. kerZod:<br />

1. ar aris zusti is, rac gramatikaSia cnobili, rom sinonimebi ori<br />

saxisaa: absoluturi da relatiuri. sinamdvileSi relatiuri sinonimebi,<br />

Tavis mxriv, ori saxisaa: erTi maTgani simetriulia, e.<br />

i., Tu erTi sityva meoris sinonimia, maSin meore sityva pirvelis<br />

sinonimia; meore _ simetriuli ar aris, e. i., Tu erTi sityva meoris<br />

sinonimia, maSin meore sityva pirvelis sinonimi ar aris,<br />

radganac isini gvarobiT-saxeobiTia. magaliTad, jadoqari da misani<br />

simetriulia, magram kenkra da Jolo simetriuli ar aris.<br />

2. arc isaa zusti, rom antonimebi erTi saxisaa. sinamdvileSi antonimebi<br />

ori saxisa unda iyos: absoluturi da relatiuri. absoluturi<br />

antonimebia kontradiqtoruli sityvebi, radganac isini er-<br />

TmaneTis sawinaaRmdegoa da maTi Sualeduri ar arsebobs, erTis<br />

uaryofa udris meores. relatiuri antonimebi kontraruli sityvebia,<br />

radganac arsebobs maTi Sualeduri. magaliTad, qudianisa da<br />

uqudos Sualeduri ar arsebobs, amitom es sityvebi absoluturi<br />

381


antonimebia; dRe da Rame relatiuri antonimebia, radganac arsebobs<br />

maTi Sualeduri: dila, ganTiadi, ciskari, alioni, aisi, daisi,<br />

saRamo, mwuxri arc dRea da arc Rame 1 .<br />

cnebaTa Soris ganxiluli mimarTebani unda iqnes Seswavlili<br />

yvela saswavlo disciplinaSi, am disciplinis cnebaTa bazaze. es udavod<br />

Seuwyobs xels moswavlis cnebiTi da struqturuli azrovnebis<br />

ganviTarebas, interdisciplinaruli meTodologiis mravali principis<br />

gatarebas swavlebaSi.<br />

yvela saswavlo disciplinaSi sasargebloa Semdegi ori saxis<br />

savarjiSoebi:<br />

1. mocemulia ramdenime cneba, gamosakvlevia maT Soris mimarTebebi<br />

da asagebia eiler-venis diagramebi.<br />

2. saZiebelia cnebebi, romelTa Soris mimarTebebi Seesabameba, magaliTad,<br />

Semdeg grafikul sqemebs:<br />

sxvadasxva saswavlo disciplinaTa cnebebis fonze ganvixiloT<br />

gaxmaurebuli amocana ,,mCxavana katebis” Sesaxeb.<br />

mocemulia:<br />

• yvela kata, romelsac ruxi bewvi aqvs, mCxavanaa<br />

• yvela mCxavana katas ruxi feris bewvi aqvs<br />

• Wkvianebi mxolod aramCxavana katebi arian<br />

davuSvaT, es sami debuleba WeSmaritia. romeli daskvna ar gamomdinareobs<br />

maTgan<br />

1 l. jinjixaZe. qarTuli enisa da maTematikis saganTaSorisi kavSirebis<br />

zogierTi aspeqti. Tb., 2000, gv. 102.<br />

382


(a) Wkvianebi mxolod is katebi arian, romelTac ara aqvT ruxi<br />

bewvi<br />

(b) mCxavana katebis raodenoba da ruxi katebis raodenoba tolia<br />

(g) arc erTi ruxbewviani kata ar aris Wkviani<br />

(d) arseboben Wkviani mCxavana katebi<br />

amoxsna<br />

SemoviRoT aRniSvnebi: A _ “kata”, B _ “ruxbewviani kata”, C _<br />

“mCxavana kata”, D _ “aramCxavana kata”, E _ “Wkviani kata”.<br />

Tu gaviTvaliswinebT imas, rom mCxavana da aramCxavana kontradiqtoruli<br />

cnebebia da davakvirdebiT sxva monacemebis mimarTebas<br />

maTdami, advilad SevadgenT eiler-venis diagramas mocemuli amocanisaTvis<br />

(nax. 9), saidanac vaskvniT, rom mocemulobidan ar gamomdinareobs<br />

daskvna (d) imis Sesaxeb, rom arseboben Wkviani mCxavana katebi.<br />

SeniSvna: unda aRiniSnos, rom Zalze advilia am amocanis zusti<br />

analogis monaxva maTematikis, qarTuli enisa da literaturis, bunebismetyvelebis<br />

da sxva saswavlo disciplinaTa cnebebis bazaze. amisaTvis<br />

unda SevinarCunoT igive mimarTebani cnebaTa Soris.<br />

383


JEMAL JINJIKHADZE, GIORGI JINJIKHADZE<br />

APPLICATION OF RELATIONS BETWEEN CONCEPTS,<br />

AS ONE OF THE ASPECTS OF INTER-DISCIPLINARY<br />

TRAINING METHODOLOGY OF THEORETICAL BASICS<br />

OF AN INITIAL COURSE OF MATHEMATICS<br />

In the course of teaching of any subject matter in average and the higher<br />

school as well, for development of conceptual and structural thinking in pupils,<br />

rather the great value has the uniform approach to studying of concepts of different<br />

subject matters, revealing of isomorphism of classification of these concepts<br />

and research of laws of relations between concepts. This approach in<br />

work studies the general laws of relations between concepts. Isomorphism of<br />

these relations are displayed on conceptual systems of different subject matters.<br />

The special attention is pointed on research of synonymies and antonymies in<br />

the field of laws of relations between concepts. The approach applied in the<br />

present work gives possibility of deep structural studying of synonymies and<br />

antonymies in language systems. All it represents novelty in inter-disciplinary<br />

methodology of training.<br />

384


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

kaxi kopaliani, irma Somaxia<br />

ufrosklaselTa statusis damokidebuleba<br />

TviTSefasebasTan saqmian da pirad<br />

urTierTobebSi<br />

TviTcnobiereba rTuli fsiqologiuri struqturaa, romelic<br />

Seicavs: sakuTari Tavis igiveobriobis cnobierebas, sakuTari `me~-s,<br />

rogorc aqtiuri, moqmedis sawyisis cnobierebas, sakuTari fsiqikuri<br />

Tvisebebis gacnobierebas da socialur-zneobrivi TviTSefasebis garkveul<br />

sistemas. yvela es sistema, yvela es elementi erTmaneTTan funqcionalurad<br />

da genetikuradaa dakavSirebuli 1 .<br />

sakuTari fsiqikuri Tvisebebis gacnobiereba da TviTSefaseba yvelaze<br />

did mniSvnelobas siWabukis asakSi iZenen. es periodi adamianis<br />

ganviTarebis damamTavrebel safexurs warmoadgens. igi gogonebTan daaxloebiT<br />

15-dan 20 wlamde grZeldeba, vaJebTan ki 16-dan 21 wlamde.<br />

Wabukobis dasawyisi gamoirCeva saerTo nervuli agznebadobis momatebiT<br />

da emociuri daZabulobebiT, rasac momwifebis Semdgomi agznebis<br />

fazas da axalgazrdobis kriziss uwodeben, magram es mdgomareoba<br />

didxans ar grZeldeba da Zalze male dgeba sicocxlis xalisiT aRsavse<br />

namdvili Wabukoba. aRniSnuli krizisi erwymis mozardis interesTa<br />

sferos mniSvnelovan gafarToebas, romelic moicavs farTo socialur<br />

movlenebs da TvalsaCinod scdeba skolisa da moswavleobis<br />

sazRvrebs 2 .<br />

am periodSi ganviTareba dasrulebas ganicdis yvela aspeqtiT.<br />

fizikuri ganviTarebis TvalsazrisiT aRsaniSnavia sxeulis agebulebis<br />

harmoniulobis aRdgena. Wabuki qal-vaJebi TavianTi sqesisaTvis<br />

damaxasiaTebel aRnagobas Rebuloben. saxec harmoniuli da metyveli<br />

xdeba, moZraobebi ki daxvewili da koordinirebuli. aRniSnuli periodis<br />

Sua xanebSi yvela organo aswrebs zrdis damTavrebas da Rebulobs<br />

mocemuli individisaTvis bunebrivad gansazRvrul mdgomareobas.<br />

ramdenadac yvela es fsiqo-fiziologiuri komponenti urTierTdakav-<br />

Sirebulia, erT-erTi maTganis gamdidreba gardauvlad iwvevs mTeli<br />

1 d. Carkviani. eqsperimentuli socialuri fsiqologiis safuZvlebi. Tb.,<br />

2004, gv. 110.<br />

2 m. maRraZe. asakobrivi fsiqologiis sakiTxebi. quTaisi, 1998, gv. 34.<br />

25. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

385


sistemis Secvlas 1 . ukve mozardi iCens interess misTvis damaxasiaTebeli<br />

TviTdamkvidrebis JiniT, sakuTari `me~-sa da misi Tvisebebisadmi.<br />

sruliad gansxvavebulad aRiqvams igi Tavis fizikur iers, Tavis sxeuls.<br />

mozardisaTvis gansakuTrebiT is Tvisebebia mniSvnelovani, romlebzedac<br />

TanatolebTan prestiJi da popularoba aris damokidebuli<br />

2 .<br />

mozards Zalian unda icodes vinaa igi, ras warmoadgens, ra SeuZlia.<br />

TviTSefasebis ori saSualebaa _ erTi mdgomareobs sakuTar<br />

pretenziaTa donis miRweul SedegebTan SedarebaSi. TviTSefasebis meore<br />

gza socialuri Sedareba, garSemomyofTa azrebis urTierTSepirispirebaa<br />

3 . pirovnebis gansakuTrebiT mniSvnelovani Tviseba, romelsac<br />

safuZveli eyreba adreul siWabukeSi, aris sakuTari Tavis pativiscema,<br />

anu ganzogadebuli TviTSefaseba, sakuTari Tavis pirovnebad<br />

miReba-armiRebis xarisxi. sakuTari Tavis pativiscemis maRali done<br />

araa yoyoCobis an arakritikulobis sindromi. igi imaze miuTiTebs,<br />

rom adamiani ar Tvlis Tavs sxvebze uaresad, an sxvebze dabla myofad,<br />

rom igi dadebiTadaa Tavisi Tavisadmi ganwyobili, sakuTari Tavisadmi<br />

pativiscemis dabali done ki, piriqiT, mudmivi daukmayofileblobis,<br />

sakuTari Tavisadmi zizRis da sakuTari Zalebisadmi urwmunoebis<br />

niSania 4 .<br />

am periodSi aseve aRsaniSnavia sxvisi sulieri mdgomareobisa da<br />

gancdebis wvdomis unaris ganviTareba. Wabuks sxvisi sulieri mdgomareobis<br />

wvdomaSi exmareba, erTi mxriv, azrovnebis maRali formebis<br />

daufleba, meore mxriv ki, asakisaTvis damaxasiaTebeli filosofiuri<br />

ganwyoba: `me~-s TviTcnobiereba, romelic gardamaval asakSi intensiur<br />

ganviTarebas ganicdis, Wabukobis periodSi im simaRleze adis,<br />

rom moicavs `Sen~-is gancdasac, amitom Wabuki advilad axerxebs<br />

sxvis sulSi Caxedvas, rasac socialuri urTierTobebi da damokidebulebebi<br />

axal safexurze ahyavs. saTanado situaciebSi Wabuki namdvil<br />

TanagrZnobas ganicdis sxva adamianTa mimarT da WeSmariti Tanadgomis<br />

unaric Seswevs 5 .<br />

adamianTa Soris socialuri urTierTqmedebis iseTi forma, rogoricaa<br />

TanamSromloba, misi WeSmariti arsiT mxolod Wabukobis asa-<br />

1 T. gogiCaiSvili. ganviTarebis fsiqologia. Tb., 2005, gv. 354.<br />

2 m. maRraZe, o. deviZe. fsiqologia maswavlebelTaTvis. quTaisi, 2002, gv.<br />

31-32.<br />

3 asakobrivi da pedagogiuri fsiqologia. a. petrovskis redaqciiT. Tb.,<br />

1977, gv. 214.<br />

4 S. CxartiSvili. aRzrda gardamaval asakSi, Tb., 1975, gv. 30.<br />

5 m. maRraZe. asakobrivi fsiqologiis sakiTxebi. QquTaisi, 1998, gv. 57.<br />

386


kidan vlindeba, rac safuZvlad edeba iseTi faqizi grZnobis ganviTarebas,<br />

rogoricaa amxanagoba. amxanagebi swored saerTo saqmiT gaerTianebuli<br />

adamianebia, romlebic gamoirCevian urTierTmxardaWeriT, er-<br />

TmaneTisadmi simpaTiiT, urTierTdafasebiT da pativiscemiT. Wabukeb-<br />

Tan amxanagoba emociuri gancdis donezea amaRlebuli da principul<br />

xasiaTs atarebs. Wabuki, rogorc sociometriuli meTodiT Catarebuli<br />

gamokvlevebi adasturebs, amxanagis SerCevisas gadamwyvet mniSvnelobas<br />

aniWebs mis pirovnul Tvisebebs da sakuTar Tavsac analogiur<br />

moTxovnebs uyenebs 1 .<br />

sociometriulma gamokvlevebma aCvenes, rom saklaso jgufebSi<br />

TandaTan garkveuli `polarizacia~ xdeba: gamoiyofian, rogorc popularulni,<br />

aseve isini, visac naklebi arCevanis SesaZlebloba aqvs.<br />

jgufuri qcevis realizaciis procesSi xdeba jgufis wevrTa funqciuri<br />

specifikacia, jgufuri rolebis, rogorc gansakuTrebul funqciur<br />

warmonaqmnTa gamoyofa, maT Soris, lideris rolis gamoyofac.<br />

jgufis winaSe mdgari amocanis gadaWraSi yvelaze ufro aqtiuri wevri<br />

xdeba instrumentuli, anu saqmiani lideri, xolo jgufis is wevri,<br />

romlis moqmedeba ZiriTadad exeba jgufis Sinagani integraciis<br />

sferos da am mimarTulebiT jgufis yvelaze ufro warmatebul wevrs<br />

warmoadgens, xdeba eqspresiuli, anu social-emociuri lideri 2 .<br />

ufrosklaselisTvis yvelaze ufro mniSvnelovania miRebuli<br />

iyos TanatolTa mier, igrZnos, rom saWiroa jgufisaTvis, hqondes<br />

masSi garkveuli prestiJi da avtoriteti. sakuTar Tavze warmodgena<br />

anu `me xatis~ formireba sxvebTan urTierTobis procesSi adreuli<br />

bavSvobidan iwyeba, romlis dros gadamwyveti mniSvneloba etalonur<br />

jgufebs (ojaxi, saswavlo klasi, megobrebi) gaaCniaT. magaliTad,<br />

moswavlis dadebiT an uaryofiT TviTSefasebas misi maswavleblebis<br />

an Tanatolebis Sefaseba gansazRvravs 3 . TviTSefaseba ara mxolod sakuTari<br />

Tavis Sesaxeb codnas niSnavs, aramed is sakuTari Tavis mimarT<br />

grZnobad-emociuri damokidebulebis gamomxatvelic aris. adamianis<br />

TviTSefaseba misi cxovrebiseuli miswrafebis subieqturi dasayrdenia.<br />

gamoCenilma amerikelma fsiqologma uiliam jemsma TviTSefasebis<br />

Semdegi formalizebuli ganmarteba SemogvTavaza: TviTSefaseba<br />

aris funqcia, warmateba Sefardebuli miswrafebasTan. amdenad, rac<br />

1 T. gogiCaiSvili. ganviTarebis fsiqologia. Tb., 2005. gv. 384.<br />

2 k. kopaliani. ufrosklaselTa statusis damokidebuleba SfoTvis donesTan<br />

saqmian da pirad urTierTobebSi. fsiqologiuri gamokvlevebi.D_<br />

dimitri uznaZis dabadebidan 120 wlisTavisadmi miZRvnili respublikuri<br />

samecniero konferenciis masalebi. baTumi 2006, gv. 139-140.<br />

3 T. gogiCaiSvili. ganviTarebis fsiqologia. Tb., 2005, gv. 63.<br />

387


ufro didia miswrafeba, miT ufro didi unda iyos warmatebac, mxolod<br />

maSin iqneba adamiani sakuTari TaviT kmayofili. aq xazgasmuli<br />

is gaxlavT, rom adamianis miswrafebis Sinaarsze da xarisxze mZlavr<br />

zegavlenas socialuri garemo axdens 1 .<br />

amrigad, zemoT mocemuli literaturuli masalis gaTvaliswinebiT<br />

Cven movaxdineT Semdegi hipoTezebis formulireba:<br />

1. rac ufro maRalia ufrosklaselTa statusi saqmian sfero-<br />

Si, savaraudod miT ufro maRali iqneba masTan TviTSefasebis<br />

done.<br />

2. rac ufro maRalia ufrosklaselTa statusi pirad urTier-<br />

TobebSi, SeiZleba vifiqroT, rom miT ufro dabali iqneba<br />

masTan TviTSefasebis done.<br />

kvlevis meTodi. sayovelTaod cnobili WeSmaritebaa, rom nebismieri<br />

kvleva-Zieba saWiroebs Sesabamis meTodologias. imis mixedviT,<br />

ra tipis kvlevasTan gvaqvs saqme, icvleba meTodologiuri principebic.<br />

mocemul SemTxvevaSi gvainteresebs konkretuli empiriuli kvlevis<br />

meTodologia. is warmoadgens proceduraTa sistemas, romlebic<br />

uzrunvelyofen empiriuli fsiqologiuri kvlevis Catarebas. procedura,<br />

Tavis mxriv, moicavs operaciaTa erTobliobis, kerZod, meTodebis,<br />

teqnikuri saSualebebis da kvlevis instrumentebis Tanmimdevrul<br />

gamoyenebas. meTodi fsiqologiur kvlevaSi warmoadgens informaciis<br />

(monacemebis) mopovebis, damuSavebisa da analizis ZiriTad xerxs. rac<br />

Seexeba teqnikas, is Seicavs specialur wesebs, romelTa gamoyenebac<br />

aucilebelia ama Tu im meTodis efeqturi funqcionirebisaTvis. magaliTad,<br />

informaciis mopovebis erT-erT meTodad SeiZleba gamoiyenon<br />

anketuri gamokiTxva an interviu. teqnika, mocemul SemTxvevaSi, iqneba<br />

kiTxvebis formulirebis sxvadasxva wesi (Ria da daxuruli, pirdapiri<br />

da iribi, ZiriTadi da sakontrolo da a.S. kiTxvebi). rac Seexeba<br />

Tavad kiTxvars, misi Sevsebis instruqcias, interviueris Tu respodentis<br />

uflebamovaleobebs da sxva dokumentebs _ yvelaferi es warmoadgens<br />

instruments empiriuli kvlevisaTvis.<br />

mcire socialur jgufebSi mecnieruli kvlevis daniSnulebas jgufuri<br />

saqmianobis procesTan dakavSirebuli problemebis gacnobierebis<br />

done da jgufis wevrTa qcevis prognozirebis xarisxi warmoadgens. ufrosklaselTa<br />

qcevis da masTan uSualod dakavSirebuli movlenebis Sesaxeb<br />

arsebuli e.w. `yoveldRiuri~ Tvalsazrisebi Zalzed bevria. bunebri-<br />

1 d. Carkviani. eqsperimentuli socialuri fsiqologiis safuZvlebi. Tb.,<br />

2004, gv. 112.<br />

388


via, rom aqve Cndeba kiTxva, romelic maT siswores exeba. am kiTxvaze Cveni<br />

pasuxi erTaderTia: adamianis realur moqmedebasTan, an misgan gamomdinare<br />

SedegebTan (rogorc materialurs, aseve fenomenalur, anu gancdad<br />

Sedegebs vgulisxmobT) dakavSirebuli Tvalsazrisebis WeSmariteba-mcdarobis<br />

dadgenis yvelaze marTebuli xerxi mecnierul principebze damyarebuli<br />

sistemuri kvleva gaxlavT. saswavlo dawesebulebebSi mecnieruli<br />

kvlevis mimdinareobis kargi gaazreba praqtikuli problemebis gadaWras,<br />

mkvlevarTa mier miRebuli Sedegebis saTanado gamoyenebas da saorganizacio<br />

RonisZiebebis efeqturobis Sefasebas aadvilebs.<br />

mcire socialur jgufebSi, maT Soris, ufrosklaselebTan ur-<br />

TierTobis SeswavlisaTvis moxerxebul meTods warmoadgens sociometria,<br />

romlis daniSnuleba mdgomareobs pirovnebaTaSorisi urTier-<br />

Tdamokidebulebebis TaviseburebaTa SeswavlaSi. sociometriis fuZemdeblis<br />

j. morenos mixedviT, jgufSi pirovnebaTaSorisi urTierToba<br />

Seadgens im pirvelad socialur-fsiqologiur struqturas, romlis<br />

maxasiaTeblebi xSirad gansazRvravs ara mxolod jgufis mTlian maxasiaTeblebs,<br />

aramed calkeuli adamianis sulier mdgomareobasac 1 .<br />

sociometria, am sityvis yvelaze farTo gagebiT, niSnavs _ yvela<br />

socialur urTierTobaTa da damokidebulebaTa yovelgvar gazomvas,<br />

amitom mas saqme aqvs socialur jgufTa Sinagan struqturasTan,<br />

upirveles yovlisa, igi Seiswavlis garkveuli jgufis SigniT sxvadasxva<br />

individTa Soris simpaTia-antipaTiis Sedegad warmoqmnil<br />

rTul formebs. sociometriis mimdevarTa azriT, SeuZlebelia socialuri<br />

mTelis zusti suraTis mocema ise, Tu ar gamoviyenebT sociometriis<br />

meTodebs. aq wina planze wamoiweva maTematikuri meTodebi.<br />

`mosaxleobis fsiqologiuri Tvisebebis maTematikuri Seswavla, raodenobrivi<br />

da Tvisobrivi meTodebiT miRebuli Sedegebi~, morenos azriT,<br />

iwodeba kidec sociometriad 2 .<br />

mcire jgufis socialur-fsiqologiuri struqturis gansazRvra<br />

xdeba raodenobrivi da SedarebiTi analizis meSveobiT, cdispirTa mier<br />

minimum or SekiTxvaze pasuxis gacemiT _ erTi formaluri (instrumentuli,<br />

anu saqmiani) da erTi araformaluri (eqspresiuli, anu<br />

saurTierTobo). sociometruli gamokvlevebisaTvis aucilebeli da<br />

yvelaze damaxasiaTebelia individTa da jgufTa urTierTobebis Ses-<br />

1 J. L. Moreno. Who shall survive Foundations of sociometry, group psychotherapy, and<br />

sociodrama (2 nd ed.). New York, 1953, gv. 37; И. П. Волков. Социометрия. Практические<br />

занятия по психологии. М., 1989, gv. 17.<br />

2 J. L. Moreno. Who shall survive Foundations of sociometry.., gv. 42; А. А. Карелина.<br />

Психологические тесты. М. 2002, gv. 3-7.<br />

389


wavla, sxva sityvebiT Tu vityviT, igi ikvlevs individebs im adgilze<br />

da im situaciaSi, sadac isini faqtobrivad cxovroben, moqmedeben<br />

da saqmianoben. TavianTi arsebobis bunebriv atmosferoSi, e.i. im adgilze,<br />

sadac individi fiqrobs, grZnobs da moqmedebs bunebrivad,<br />

spontanurad da garkveuli doziT SemoqmedebiTad.<br />

sociometria gvaswavlis, rom adamianuri sazogadoeba Cveni cnobierebis<br />

warmodgena ki ar aris, aramed socialuri realobaa, romelic<br />

kanonebs eqvemdebareba da iseTi wesrigi aqvs, romelic gansxvavdeba<br />

samyaros danarCen nawilTa sxva kanonebisa da wesebisagan, Sesabamisad,<br />

igi iyenebs mis mierve SemuSavebul sociometriul meTods,<br />

romlis daxmarebiTac SeiZleba adekvaturad ganvsazRvroT da gamovikvlioT<br />

es sfero. sociometriuli teqnika gamoiyeneba pirovnebaTaSorisi<br />

da jgufTaSorisi urTierTobebis diagnostirebisaTvis maTi Secvlis,<br />

gaumjobesebis da srulyofis mizniT. sociometriis saSualebiT<br />

SeiZleba SeviswavloT jgufuri qcevis pirobebSi adamianTa socialuri<br />

qcevis tipologia, vimsjeloT konkretuli jgufis wevrTa socialur-fsiqologiuri<br />

Tavsebadobis Sesaxeb.<br />

urTierTobis oficialur an formalur struqturasTan erTad,<br />

romelic asaxavs racionalur, normatiul, adamianTa urTierTdamokidebulebebis<br />

aucilebel mxares, nebismier socialur jgufSi yovelTvis<br />

arsebobs araoficialuri an araformaluri rigis fsiqologiuri<br />

struqtura, formulirebuli, rogorc pirovnebaTaSorisi urTierTobebis<br />

simpaTiisa da antipaTiis sistema. aseTi struqturebi xSir Sem-<br />

TxvevaSi damokidebulia monawileTa RirebulebiT orientaciebze, maT<br />

aRqmebze, urTierTSefasebebsa da TviTSefasebebze. rogorc wesi,<br />

jgufSi xdeba ramdenime araformaluri stuqturis aRmoceneba, magaliTad,<br />

urTierTmxardamWeris, urTierTgavlenis, popularobis, prestiJis,<br />

liderobis da sxva struqturebi. jgufis araformaluri<br />

struqtura damokidebulia jgufis formalur struqturaze im xarisxiT,<br />

romliTac individebi uqvemdebareben TavianT moqmedebebs er-<br />

Toblivi qcevis miznebsa da amocanebs, roluri urTierTqmedebis wesebs.<br />

sociometriis saSualebiT SeiZleba Sefasdes es gavlena. sociometriuli<br />

meTodebi saSualebas iZleva gamovsaxoT Sigajgufuri ur-<br />

TierToba ricxobrivi sidideebis da grafikebis saxiT da amrigad miviRoT<br />

mniSvnelovani informacia jgufis mdgomareobis Sesaxeb.<br />

sociometriuli gamokvlevebisaTvis mniSvnelovania, rom araformaluri<br />

xasiaTis nebismieri struqtura proeqcirdebodes, gvsurs es<br />

Cven Tu ara, formalur struqturasTan da amrigad gavlena moaxdinos<br />

gundis SeWidulobaze, mis produqtiulobaze. rodesac erTi mov-<br />

390


lenis safuZvelze raime meore movlenis prognozireba gvainteresebs,<br />

maSin korelaciuri gamokvleva unda CavataroT. korelaciur gamokvlevaSi<br />

movlenebs Soris bunebrivad arsebuli kavSirebis Seswavla<br />

igulisxmeba. korelacia SeiZleba iyos uaryofiTi an dadebiTi: a)<br />

uaryofiTia korelacia, rodesac erTi movlenis zrda raodenobrivad<br />

iwvevs meore movlenis Semcirebas. b) xolo, rodesac erTi maCveneblis<br />

gazrda an Semcireba meoreSic igives iwvevs, maSin saqme dadebiT<br />

korelaciasTan gvaqvs.<br />

korelaciuri gamokvlevis tipiur formas gamokiTxva warmoadgens.<br />

gamokiTxvaSi respodentebis amonakrebidan standartizebuli<br />

kiTxvarebis da intervius gamoyenebiT empiriuli monacemebis mopoveba<br />

da maTi adamianTa farTo populaciaze ganzogadeba igulisxmeba. Teoriulad,<br />

gamokiTxvis Catarebis dros raime movlenasTan dakavSirebiT<br />

adamianTa mTeli raodenobis monawileoba idealur variantad unda CaiTvalos,<br />

magram es iseTi piroba gaxlavT, romlis dacva praqtikulad<br />

SeuZlebelia da arc aris saWiro. aseT dros Cveulebisamebr<br />

SerCeviT gamokiTxvas mimarTaven, rac uSualod amonakrebis cnebasTan<br />

aris dakavSirebuli. amonakrebSi zogadi erTobliobis (populaciis)<br />

ZiriTadi maxasiaTeblis gamomxatveli nawili (respodentebi) igulisxmeba.<br />

imisaTvis, rom amonakrebis gamokiTxvis Sedegad miRebuli monacemebi<br />

mTel populaciaze ganvazogadoT, TviT amonakrebis wevrebi<br />

masSi e.w. randomizaciis wesiT unda moxvdnen.<br />

randomizacia yoveli respodentis amonakrebSi Tanabari albaTobiT<br />

moxvedris uzrunvelyofas niSnavs. randomizaciis moTxovna imaSi<br />

mdgomareobs, rom didi ricxvis kanonis asamoqmedeblad gamokiTxvaSi<br />

monawileTa sawyisi raodenoba sakmaod didia, xolo respodentebis<br />

amonakrebSi moxvedra sxvadasxva maxasiaTeblebis gaTvaliswinebiT (asaki,<br />

sqesi, ganaTlebis done, profesia, erovneba, socialuri statusi<br />

da sxv.) SemTxveviTi arCevanis (vTqvaT, monetis agdebiT an SemTxvevi-<br />

Ti ricxvebis ganawilebis cxrilis gamoyenebiT) wesiT unda moxdes.<br />

amgvari proceduris gamoyenebiT dadgenili amonakrebi, sakvlev populaciasTan<br />

mimarTebaSi, reprezentatulobis, anu warmomadgenlobiTobis<br />

Tvisebas iRebs, rac gamokiTxvis sandoobis safuZveli gaxlavT.<br />

gamokiTxvis erT-erTi Rirseba imaSia, rom is mravalvariaciuli<br />

analizis saSualebas iZleva. mravalvariaciuli analizi gamokiTxvis<br />

Semadgeneli nawilia, romlis saSualebiT saTanado statistikuri<br />

xerxebis gamoyenebiT, sakvlev faqtorTa garkveuli erTobliobis ur-<br />

TierTmimarTebis da sakvlev movlenaze maTi zemoqmedebis xvedriTi<br />

wonebis dadgena xdeba. saTanado faqtorebis Sesaxeb gamokiTxvis Se-<br />

391


degad miRebuli informacia maT Soris arsebul kavSirs arkvevs da,<br />

rac mTavaria, mkvlevrisaTvis saintereso movlenebze maTi erToblivi<br />

zemoqmedebis dadgenis SesaZleblobas iZleva.<br />

SerCeviTi gamokiTxva, adamianTa resursebis dazogvis TvalsazrisiT,<br />

marTlac ekonomiuria, radgan mTliani populaciis yoveli wevris<br />

maCveneblis gaTvaliswinebas (rac SemTxvevaTa umravlesobaSi SeuZlebelia)<br />

ar moiTxovs. garda amisa, isic gasaTvaliswinebelia, rom<br />

miRebuli monacemebis raodenobrivi damuSaveba dRes ukve did siZneles<br />

ar warmoadgens. amave dros SerCeviT gamokiTxvas garkveuli naklovanebebi<br />

gaaCnia. gamokiTxulTa didi raodenobis SemTxvevaSi upasuxod<br />

darCenili SekiTxvebis raodenoba sakmaod didia, rac miRebuli<br />

monacemebis mTel populaciaze ganvrcobis SesaZleblobas sakmaod amcirebs.<br />

garda amisa, amgvari gamokvlevebis ZiriTad xerxs standartizebuli<br />

kiTxvebis gamoyeneba warmoadgens, xolo gamokiTxulTa realuri<br />

qcevis maCveneblebi xSirad ugulebelyofili rCeba. da bolos,<br />

SekiTxvebze respodentebis pasuxebi, arc Tu ise iSviaTad socialuri<br />

molodinebiT, anu sazogadoebrivi normebiT aris nakarnaxevi.<br />

ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis statusis dadgenis xerxi.<br />

kvleva Catarda qalaq quTaisis rva skolis aT jgufSi: devnilTa 5-e<br />

skola, humanitaruli liceumi, 24-e skola, 5-e skola, xelovnebis<br />

liceumi, devnilTa 4-e skola, devnilTa 5-e (2) skola, 29-e skola,<br />

devnilTa 4-e (2) skola, 13-e skola. sul gamoikiTxa 217 respodenti<br />

_ 15-16 wlis mozardebi.<br />

jgufSi moswavlis statusis Sefaseba xdeboda ranJirebis meSveobiT.<br />

moswavleebi pasuxobdnen or SekiTxvas. pirveli maTgani miekuTvneboda<br />

instrumentul liderobas:<br />

392<br />

• rogoria, Seni azriT, Seni jgufis TiToeuli wevris<br />

wvlili jgufis warmatebaSi (e.i. jgufis romel wevrs<br />

daayenebdi Sen pirvel adgilze, rogorc saukeTeso moswavles,<br />

vis meore adgilze, vis mesameze) <br />

meore kiTxva warmoadgenda ufrosklaselTa jgufSi pirovnebaTa-<br />

Sorisi statusis (eqspresiuli lideroba) maxasiaTebels:<br />

• rogoria, Seni azriT, Seni jgufis TiToeuli wevris<br />

wvlili jgufSi megobrul urTierTobaTa ganviTarebis<br />

saqmeSi (e.i. jgufis romel wevrs daayenebdi Sen pirvel<br />

adgilze, rogorc megobars, meoreze romels, mesameze<br />

romels)


es kiTxvebi daibeWda da daurigda gamosakvlev jgufTa TiToeul<br />

wevrs. TiToeli moswavlis gvari Camoiwera alfabetis mixedviT da<br />

dainomra. vinc pirvel adgilze iqna dasaxelebuli, miewera sami qula,<br />

vinc meore adgilze, ori qula, vinc mesameze, erTi qula. ufrosklaselTa<br />

statusis dadgena TiToeul saqmianobaSi xdeboda jgufis<br />

TiToeuli wevris mier miRebuli qulebis SejamebiT, romelsac<br />

isini iRebdnen TavianTi partniorebisagan ranJirebis dros. xolo<br />

jgufuri liderobis orive ganzomilebis mixedviT (instrumentuli<br />

da eqspresiuli) mopovebuli qulebis SejamebiT xdeboda aSkarad gamoxatuli<br />

lideris dadgena.<br />

ufrosklaselTa Sefaseba da ranJireba ori aspeqtis mixedviT<br />

xdeboda maswavleblis mierac. damatebiTi masalis saxiT muSaobaSi<br />

gamoiyeneboda studentebTan miRebuli monacemebi. studentTa TviTSefasebis<br />

dadgena xdeboda rubinSteinis testis mixedviT. cdispirebi<br />

bipolaruli zedsarTavebiT da cxrabaliani gradualuri skalebiT<br />

Semdegi parametrebis mixedviT akeTebdnen TviTSefasebebs:<br />

I. janmrTeloba,<br />

II. xasiaTi,<br />

III. bedniereba,<br />

IV. garegnoba,<br />

V. ganaTleba,<br />

VI. warmateba,<br />

VII. konfliqti.<br />

ufrosklaselTa TviTSefasebis dadgena TiToeul sferoSi (saqmiani<br />

da saurTierTobo) xdeboda jgufis TiToeuli wevris mier sakuTari<br />

SefasebiT miRebuli qulebis SejamebiT.<br />

respodentTa mier jgufSi saukeTeso moswavlisa da yvelaze axlo<br />

megobris dasaxeleba, rac iZleoda instrumentuli, anu saqmiani<br />

da eqspresiuli, anu emociuri lideris garkvevis saSualebas da rubinSteinis<br />

testis mixedviT maTi TviTSefasebis donis dadgena atarebda<br />

anonimur xasiaTs.<br />

miRebuli Sedegebis ganxilva. Cvens mier ufrosklaselTa jgufebSi<br />

Catarebuli empiriuli kvlevebis Sedegad miRebuli monacemebis<br />

mixedviT, liderobis rolur diferenciacias adgili hqonda gamokvleuli<br />

aTi jgufidan rva jgufSi. e.i. aTi jgufidan rva jgufSi instrumentul<br />

da eqspresiul liderTa rolebis realizeba xdeboda ufrosklaselTa<br />

jgufebis sxvadasxva wevrTa mier, xolo or jgufSi ki<br />

instrumentuli da eqspresiuli lideris rolebi erTi da igive pir-<br />

Ta mier ganxorcielda.<br />

393


aseve unda aRvniSnoT, rom TiTqmis yvela jgufSi saqmiani (instrumentuli)<br />

liderebi, saurTierTobo sferos mixedviT, arc Tu ise<br />

maRal qulebs agrovebdnen, vidre emociuri (eqspresiuli) liderebi.<br />

Sesabamisad, aSkarad gamoxatuli lideris rolSi yvela gundSi gamovida<br />

mxolod instrumentuli lideri. rac Seexeba damokidebulebas<br />

ufrosklaselTa statussa da TviTSefasebis dones Soris, Cvens mier<br />

Catarebuli empiriuli kvlevebis Sedegad miRebuli monacemebis mixedviT,<br />

sociometriuli meTodisa da anketirebis gamoyenebiT, Semdegi<br />

suraTi miviReT: kerZod, saqmian sferoSi statistikurad sando kavSiri<br />

dadasturda mocemuli parametrebis mixedviT Semdegnairad:<br />

394<br />

saqmiani sfero<br />

I _ janmrTeloba _ korelacia aTidan cxra jgufSi statistikurad<br />

sandoa.<br />

II _ xasiaTi _ korelacia aTive jgufSi statistikurad sandoa.<br />

III _ bedniereba _ korelacia aTidan rva jgufSi statistikurad<br />

sandoa.<br />

IV _ garegnoba _ korelacia aTidan mxolod or jgufSi aris<br />

statistikurad sando<br />

V _ ganaTleba _ korelacia aTive jgufSi sandoa.<br />

VI _ warmateba _ korelacia aTidan cxra jgufSi statistikurad<br />

sandoa.<br />

VII _ damokidebuleba konfliqtsa da saqmian statuss Soris<br />

aTive jgufSi uaryofiTia, magram statistikurad sando arc erT<br />

jgufSi ar aris (cxrili 1).<br />

saurTierTobo sfero<br />

I _ janmrTeloba _ korelacia arc erT jgufSi ar aris statistikurad<br />

sando, Tumca garkveuli tendencia SeimCneva.<br />

II _ xasiaTi _ korelacia aTive jgufSi statistikurad sandoa.<br />

III _ bedniereba _ korelacia aTidan rva jgufSi statistikurad<br />

sandoa.<br />

IV _ garegnoba _ korelacia arc erT jgufSi ar aris statistikurad<br />

sando, Tumca aqac garkveuli tendencia SeimCneva.<br />

V _ ganaTleba _ korelacia arc erT jgufSi ar aris statistikurad<br />

sando.<br />

VI _ warmateba _ korelacia mxolod erT jgufSia statistikurad<br />

sando.


VII _ damokidebuleba konfliqtsa da saqmian statuss Soris<br />

arc erT jgufSi ar aris statistikurad sando (cxrili 2).<br />

amrigad, Cvens mier Catarebuli empiriuli kvlevebis Sedegad mi-<br />

Rebuli monacemebis korelaciuri analizi saSualebas gvaZlevs vifiqroT,<br />

rom ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis statusi swavlaSi<br />

dakavSirebulia maTive TviTSefasebis donesTan, anu rac ufro maRalia<br />

ufrosklaselTa statusi saqmian sferoSi (swavlaSi), miT ufro<br />

maRalia maTTan TviTSefasebis done.<br />

rogorc vxedavT, gansxvavebuli suraTia saurTierTobo sferoSi,<br />

aq Cveni kvlevebis monacemebis mixedviT SeiZleba davaskvnaT, rom emociur<br />

lidersa da TviTSefasebas Soris korelacia ar aris statistikurad<br />

sando, anu ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis TviTSefseba<br />

ar aris dakavSirebuli mis socialur-emociur statusTan.<br />

maSasadame, Cvenma hipoTezebma miiRo mniSvnelovani empiriuli dadastureba.<br />

cxrili 1<br />

korelaciuri analizis monacemebi TviTSefasebasa da U<br />

frosklaselTa statuss Soris saqmian sferoSi<br />

skola I II III IV V VI VII<br />

1 0,542** 0,447** 0,436** 0,127 0,494** 0,503** - 0,003<br />

2 0,489** 0,453** 0,461** 0,490** 0,662* 0,742* - 0,127<br />

3 0,233 0,513** 0,300 0,204 0,541** 0,368 - 0,054<br />

4 0,701* 0,612* 0,652* 0,330 0,655* 0,562** - 0,201<br />

5 0,689* 0,680* 0,710* 0,587** 0,550** 0,780* - 0,009<br />

6 0,532** 0,422** 0,290 0,241 0,593** 0,500** - 0,109<br />

7 0,502** 0,502** 0,491** 0,391 0,497** 0,531** - 0,121<br />

8 0,454** 0,484** 0,488** 0,401 0,676* 0,654* - 0,304<br />

9 0,690* 0,721* 0,517** 0,094 0,527** 0,540** - 0,280<br />

10 0,701* 0,711* 0,478** 0,321 0,481** 0,499** - 0,005**<br />

** P


cxrili 2<br />

korelaciuri analizis monacemebi TviTSefasebasa da<br />

ufrosklaselTa statuss Soris pirovnebaTaSoris urTierTobebSi<br />

skola I II III IV V VI VII<br />

396<br />

1 0,348 0,472** 0,340 0,223 0,353 0,014 0,003<br />

2 0,344 0,455** 0,432** 0,380 0,260 0,231 0,127<br />

3 0,278 0,483** 0,294 0,380 0,207 0,008 0,054<br />

4 0,128 0,617* 0,603* 0,401 0,305 0,117 0,201<br />

5 0,189 0,660* 0,709* 0,102 0,289 0,585** 0,009<br />

6 0,390 0,502** 0,584** 0,221 0,309 0,230 0,109<br />

7 0,304 0,490** 0,494** 0,362 0,231 0,218 0,121<br />

8 0,265 0,534** 0,502** 0,290 0,390 0,344 0,304<br />

9 0,306 0,694* 0,519** 0,180 0,300 0,265 0,280<br />

10 0,348 0,707* 0,554** 0,319 0,238 0,143 0,00<br />

** P


pirovnebis ganviTarebis meore damaxasiaTebel TaviseburebasTan, romelic<br />

momavalze orientaciaSi gamoixateba. Wabuki qal-vaJebi sakuTar<br />

Tavs ZiriTadad momavalSi iazreben da maTTvis gadamwyveti mniSvneloba<br />

aqvs imas, Tu rogori iqneba maTi momavali cxovreba. arc erT<br />

sxva asakSi adamiani imdens ar fiqrobs momavalze, imden gegmebs ar<br />

awyobs da ar ocnebobs, rogorc amas Wabukobis dros aqvs adgili.<br />

bunebrivia, yvela is parametrebi, romlis mixedviTac Cveni cdispirebi<br />

axdendnen TviTSefasebas, garkveulwilad momavalzea orientirebuli.<br />

yovelive, rasac ki Wabuki akeTebs, ganicdeba, rogorc momavlisaTvis<br />

samzadisi. axalgazrda adamianis ZiriTad saqmianobad Wabukobis periodSi<br />

jer isev swavla rCeba. asakis momavalze orientaciac, pirvel<br />

rigSi, swored swavlasTan damokidebulebaSi aisaxeba. swavla ganixileba<br />

rogorc momavlis interesebiT gansazRvruli procesi, ris gamoc<br />

Wabuki qal-vaJebi mas savsebiT safuZvlianad da seriozulad ekidebian.<br />

damamTavrebel klasebSi moswavleebi met yuradRebas uTmoben<br />

im sagnebs, romelTa dauflebasac maTi momavlis gegmebisaTvis aqvs<br />

gadamwyveti mniSvneloba. Tumca, Cvens mier Catarebuli kvlevebis Sedegebi<br />

gviCvenebs, rom TiTqmis yvela jgufSi saqmiani (instrumentuli)<br />

liderebi, saurTierTobo sferos mixedviT arc Tu ise maRal<br />

qulebs agrovebdnen, vidre emociuri (eqspresiuli) liderebi, rac<br />

imas gvafiqrebinebs, rom saqmiani lideris roli pirovnebaTaSoris<br />

urTierTobebSi arc ise kargad gamoiyureba.<br />

Wabuki qal-vaJebis miswrafeba, moZebnon cxovrebaSi TavianTi adgili,<br />

romelic maTi msoflmxedvelobis Sesaferisi iqneba, gamoxatulebas<br />

poulobs pirovnebaTSorisi qcevisa da saerTod cxovrebis ZiriTadi<br />

principebis gansazRvraSic, rac, agreTve, Zalze aqtualuria<br />

am periodSi. Wabuki analitikurad ukvirdeba cxovrebas, sazogadoeba-<br />

Si mimdinare movlenebs, garSemo myof adamianebs da ase imuSavebs mis-<br />

Tvis misaReb cxovrebiseul mrwamss. namdvilad moraluri cnobierebac<br />

mxolod Wabukobis periodSi miiRweva, radgan pirovnebis abstraqtuli<br />

azrovneba pirvelad am asakSi swvdeba sikeTis, sindisis, zneobrivi<br />

movaleobis, samarTlianobis da sxva moraluri kategoriebis<br />

WeSmarit azrs. swored am kategoriaTa Sinaarsis Taviseburi gegmebidan<br />

gamomdinareobs Wabukis mier qcevis iseTi ZiriTadi principebis<br />

dasaxva cxovrebis kredod, romelic gamoricxavs yovelgvar kompromiss,<br />

simdablisa da biwierebisadmi yovelgvar Semrigeblobas da daTmobas.<br />

albaT, amitomac aris, rom Cvens kvlevebSic, saurTierTobo<br />

ganzomilebaSi xasiaTis parametris mixedviT, sxva parametrebisagan<br />

gansxvavebiT, sakmaod maRali TviTSefaseba dadasturda. asakis am zo-<br />

397


gad ganwyobas Tavisi funqcia aqvs pirovnebis Camoyalibebis saqmeSi<br />

da aRzrdis procesma igi efeqturad unda gamoiyenos. unda gvaxsovdes,<br />

rom fsiqo-fizikuri ganviTarebis maRali donis miuxedavad, Wabuki<br />

jer isev mozardia da aRzrdis obieqts warmoadgens.<br />

amrigad, Cvens mier Catarebuli kvlevebis Sedegad miRebuli empiriuli<br />

monacemebis korelaciuri analizis mixedviT, SeiZleba Semdegi<br />

daskvnebis gakeTeba:<br />

1. ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis TviTSefaseba damokidebulia<br />

missave saqmian statusTan, sxva sityvebiT, rac ufro<br />

maRalia ufrosklaselTa statusi swavlaSi, miT ufro maRalia<br />

maTTan TviTSefasebis done.<br />

2. ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis TviTSefseba ar aris<br />

dakavSirebuli mis socialur-emociur statusTan.<br />

KAKHI KOPALIANI, IRMA SHOMAKHIA<br />

THE ATTITUDE OF THE STATUS OF SENIOR PUPILS TO THE<br />

SELF-ESTIMATION IN BUSINESS AND<br />

PERSONAL RELATIONS<br />

The given research concerns dependence of the status of senior pupils to<br />

a self-estimation in business and personal attitudes. By results of the lead researches<br />

with the use of sociometry a method and questioning on the received<br />

empirical data, the role differentiation of leadership took place in eight groups<br />

of ten. . In eight groups of ten embodiment of roles of Business and emotional<br />

leaders occured different members of groups of senior pupils, and in two groups<br />

of a role of business and emotional leaders were carried out by the same<br />

persons. Business leaders, in sphere of attitudes receive not so high points in<br />

comparison with emotional leaders. Accordingly, in all groups in a role of obviously<br />

expressed leader Business leaders act only. Under the analysis it was<br />

found out, that in groups of senior pupils a self-estimation of the pupil it is connected<br />

with its business status.The above the status of senior pupils in study,<br />

the above a level of their self-estimation. And dependence between last variable<br />

and the emotional status of senior pupils has not proved to be true.<br />

398


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

lia svaniZe<br />

Tavisuflebisa da aucileblobis<br />

fsiqologiuri aspeqtebi<br />

,,Tavisuflebav, Sen xar<br />

kacTa navsayudeli~<br />

ilia<br />

adamianebi mTeli TavianTi arsebobis manZilze did dros andomeben<br />

yoveldRiur da sakacobrio mniSvnelobis problemebis gadawyvetas,<br />

romelTa gadaWris gareSe adamianis cxovreba, kacobriobis winsvla<br />

da ganviTareba SeuZlebeli iqneboda. aseT problemaTa Soris gamoirCeva<br />

Tavisuflebisa da aucileblobis problema. es problema mecnierTa<br />

yuradRebis centrSia moqceuli dawyebuli Soreuli warsulidan<br />

dRemde. am sakiTxebis irgvliv mravali sayuradRebo mosazrebaa<br />

gamoTqmuli filosofiis istoriaSi (dekarti, spinoza, laibnici, berkli,<br />

iumi, lametri, helveciusi, holbaxi, kanti, fixte, Selingi, hegeli,<br />

foierbaxi da a.S.) 1 , romelTa gaTvaliswineba aucilebelia aRniSnuli<br />

problemis gaazrebisas.<br />

sityva ,,Tavisufleba~ mravali mniSvnelobiT ixmareba. Tavisuflebis<br />

filosofiuri da fsiqologiuri gageba ver amowuravs yvela<br />

im mniSvnelobas, romelsac es sityva atarebs yoveldRiur cxovreba-<br />

Si. Cveulebriv, xmaroben: ,,politikuri Tavisufleba~, ,,ekonomikuri<br />

Tavisufleba~, ,,samarTlebrivi Tavisufleba~, ,,zneobrivi Tavisufleba~,<br />

,,SemoqmedebiTi Tavisufleba~, ,,sindisis Tavisufleba~ da sxva.<br />

Cven arsebiTad SevexebiT Tavisuflebisa da aucileblobis fsiqologiur<br />

aspeqtebs, nebisyofis Tavisuflebis specifikas.<br />

adamianisa da misi nebisyofis Tavisuflebis problemaSi ganasxvaveben<br />

sam aspeqts: moqmedebis Tavisuflebas, arCevanis Tavisuflebas<br />

da survilis Tavisuflebas. moqmedebisa da arCevanis Tavisuflebis<br />

SemTxvevaSi ismis kiTxva, qcevis romel variants airCevs adamiani pasuxi<br />

garkveulia: romeli qcevis motivic ufro Zlieria. imarjvebs<br />

1 k. baqraZe, s. wereTeli, p. gujabiZe, m. WeliZe, m. nemsaZe. filosofiis<br />

istoria. Tb., 1961, gv. 132, 153, 182, 205-207, 212-213 da a.S.<br />

399


Zlieri motivi! magram sakiTxi amiT ar amoiwureba: axali siZnelis<br />

winaSe vdgebiT - gamoricxuli yofila arCevanis Tavisufleba, radgan<br />

Zlieri motivi TavisTavad gansazRvravs arCevans. aq ismis kiTxva imis<br />

Sesaxeb, Tu razea damokidebuli motivTa siZliere, aris Tu ara igi<br />

TviT adamianis nebaze damokidebuli, SeuZlia Tu ara pirovnebas ama<br />

Tu im motivis gaZliereba-Sesusteba, maTi regulireba SeuZlia Tu<br />

ara adamians is motivi gaaZlieros, romelic mas surs es aris sakiTxebi<br />

survilis Tavisuflebis Sesaxeb, rac ganixileba nebisyofis<br />

Tavisuflebis problemis yvelaze rTul siRrmiseul aspeqtad.<br />

swored survilis Tavisuflebaa nebis Tavisuflebis erTaderTi<br />

avtonomiuri sfero da mxolod is aZlevs Sinaarss adamianis Tavisuflebas.<br />

nebis Tavisuflebis Sinaarsi xom survilis Tavisuflebaa,<br />

amiT aixsneba, rom neba da survili xSirad erTi da igive mniSvnelobiT<br />

ixmareba an erTad warmoiTqmeba, rogorc kompoziti _ ,,neba-survili~.<br />

magram gana SeiZleba iTqvas, rom adamianis neba-survils aravi-<br />

Tari gareSe Zala aRar gansazRvravs da igi wminda avtonomiuria,<br />

TviTon gansazRvravs Tavis Tavs ara, ra Tqma unda, ara. adamianis neba-survilis<br />

wyaroebSi advilad davinaxavT mizez-Sedegobriv jaWvs,<br />

romelsac determinacia qvia da ori nakadisagan Sedgeba. erTi nakadia<br />

memkvidreoba, xolo meore _ cvalebadoba _ garemo aRzrdis zemoqmedebiT.<br />

adamianis neba-survili, gakveulwilad, gansazRvrulia am faqtorebiT.<br />

aRsaniSnavia, rom optimalur garemo-aRzrdas SeuZlia CaaxSos<br />

uaryofiTi memkvidreobis Zala.<br />

magram socialur praqtikaSi bunebrivad aris miCneuli, rom adamianebi<br />

TviTon ageben pasuxs TavianTi qcevebisaTvis 1 . es imas niSnavs,<br />

rom maTi neba-survili mTlianad, absoluturad ar aris gansazRvruli<br />

memkvidreobiTa da garemo aRzrdiT, rom amaT garda da maTTan er-<br />

Tad moqmedebs neba-survilis raRac wyaro, romelsac TviTon pirovneba<br />

da misi aqtivoba, misi neba-survili gansazRvravs. es aris is avtonomiuri<br />

neba, romelic pirovnuli ,,me-s~ saxeliT aris cnobili,<br />

da rac pasuxismgeblobisa da Seuracxadobis safuZvelia. es is pirovnuli<br />

,,me-a~, 2 romelic aZlierebs erT motivs da asustebs meores,<br />

igi cnobierebis samive unaris (SemecnebiTi, emociuri, motivaciuri)<br />

aucileblobiT ganpirobebuli erTianobaa.<br />

rogori mravalricxovani da mravalferovanic ar unda iyos pirovnebis<br />

Semadgeneli erTeulebi _ ganwyoba, molodini, motivi, Rire-<br />

1 В. Френкл. Человек в поисках смысла. М., 1990, gv. 97-98.<br />

2 А. Фреид. Психология Я и защитные механизмы. Перевод с английского. М.,1993.<br />

400


uleba, midrekileba da sxva, mainc unda arsebobdes sistemuri rgoli,<br />

romelic maT gaaerTianebs. ego, me-koncefcia, TviToba, propriumi<br />

aseTi ganzogadebuli konstruqtebia. Tavisufal nebas swored aseTi<br />

konstruqti unda axorcielebdes. gamoxatavs ra individis TviTrefleqsias,<br />

igi gansazRvravs TviTaRqmas, TviTSefasebas, TviTidentifikacias,<br />

TviTpativiscemas da a.S. bevr fsiqologiur TeoriaSi swored<br />

mas miewereba marTvis is funqcia, romelic adamianis qmedebaTa SerCevas<br />

da Sesrulebas uzrunvelyofs 1 .<br />

determinacia-Tavisuflebis diqotomiis konteqstSi mTavari sakiTxi<br />

is aris, Tu rogor warmoiqmneba aRniSnuli sistema, aris Tu<br />

ara igi adamianis mier sakuTari Tavis proeqtireba qmedobisa da, Sesabamisad,<br />

misi ,,Tavisufali da Semoqmedi nebis~ gamovlena Tanac<br />

ise, rom mas SeeZlos sakuTari Tavisagan gaakeTos yvelaferi, rac moesurveba<br />

cxadia, ara, rogorc zemoT iyo aRniSnuli da pasuxic iqvea<br />

gacemuli. samyaros mTeli ganviTareba dasabamidan dRemde mkacr<br />

aucileblobas, obieqtur mizez-Sedegobriv kavSirebs emorCileba. yoveli<br />

aucilebloba uamrav SemTxveviTobaTa saSualebiT ikvlevs gzas,<br />

magram realizebuli SemTxveviToba TviTon iqceva mkacri aucileblobis<br />

gamovlenad, ramdenadac yovelTvis SeiZleba am faqtorebis Semecneba,<br />

ramac ganapiroba am SemTxveviTobis realizacia da ara sxvisi.<br />

Tavisuflebisa da aucileblobis urTierTkavSiri arsebiTad ganapirobebs<br />

adamianis mizanSewonil moqmedebas. mravalgzis dakvirvebebma<br />

da eqsperimentulma gamokvlevebma cxadyves 2 , rom Tavisufleba aris<br />

Secnobili aucilebloba. es imas niSnavs, rom adamianma Seicnos da<br />

Seignos bunebisa da sazogadoebis ganviTarebis kanonzomierebebi, TviT<br />

sakuTari pirovnebis religiuri da fsiqologiuri Taviseburebebi. nebis<br />

Tavisufleba niSnavs mxolod saqmis codniT gadawyvetilebis mi-<br />

Rebis unars. sazogadoebis socialuri aqtivobis dros pirvel planzea<br />

wamoweuli eris Tavisuflebis problema da es arc aris gasakviri,<br />

radgan kacobriobis mTeli istoria zesvliT xasiaTdeba, xolo<br />

sazogadoebis progresi, upirvelesad Tavisuflebisaken miswrafeba, im-<br />

TaviTvea mocemuli adamianis bunebaSi, igi is Zalaa, rac ar asvenebs<br />

adamians, gamohyavs igi statikuri mdgomareobidan, aZlevs moqmedebis<br />

stimuls. yovelgvari SezRudulobisagan ganTavisuflebisaken swrafva<br />

normaluri adamianis Tvisebaa. gqondes Tavisufleba _ es erTgvari<br />

unaria, romelsac aucileblad esaWiroeba SinaarsiT avseba. adamians<br />

1 А. Маслоу. Самоактуализация. – wgn.: Психология личности. М., 1994.<br />

2 d. uznaZe. individualoba da misi genezisi. _ Sromebi, IX. Tb., 1986, gv.<br />

151-155; v. erqomaiSvili. filosofia. Tb., 1996, gv. 83-87; 132-134.<br />

26. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

401


kidec aqvs Tavisufleba _ RmerTisagan naboZebi Tavisufali arCevanis<br />

saxiT, da, amasTanave, mosapovebelic aris igi. saubari adamianis Sinagan<br />

Tavisuflebaze usagnod darCeba, Tu ar moxda misi gare gamovlineba<br />

socialuri an pirovnuli aqtiurobis meSveobiT. moqmedeba TavisuflebisaTvis,<br />

am cnebis Sinaarsis daudgenlad da mis Sesaxeb codnis<br />

gareSe, safrTxesTan aris dakavSirebuli, xolo marto Teoriuli<br />

codna moqmedebis gareSe bevr usiamovnebas warmoSobs. Teoria da<br />

praqtika erTmaneTiT arsebobs _ praqtika xom WeSmaritebis kriteriumia.<br />

WeSmariti Tavisuflebis safuZvels qmnis Sinaganisa da gareganis<br />

dialeqtika, maTi winaaRmdegoba da am winaaRmdegobis gadalaxva.<br />

es dapirispireba ori saxisaa: winaaRmdegoba TviT pirovnebis SigniT<br />

da winaaRmdegoba pirovnebis miswrafebebsa da garemos Soris. ,,sworad<br />

gavacnobiere Tavisuflebis raoba da msurs sakuTari arsebis realizacia,<br />

magram garemo pirobebi ar maZlevs amis saSualebas~. es<br />

asec gamoiTqmis: adamians aqvs TavisufZleba, magram igi ar aris Tavisufali.<br />

aucilebelia TviTrealizaciisaTvis saWiro garemo.<br />

TavisuflebisaTvis sakmarisi piroba ar aris, rom adamianma Seicnos<br />

samyaro. adamiani ver iqneba Tavisufali, igi ver ibatonebs gare<br />

samyaros movlenebze, Tu TviTon ar gaxdeba Tavisi Tavis batonpatroni.<br />

,,he, ufalo da meufeo, momaniWe me gancda TvisTa codvaTa~. 1<br />

Tavisufleba niSnavs ara imas, rom adamianma TviTneburad airCios Tavisi<br />

moqmedebis xazi, aramed imas, rom man Tavisi saqmianoba da moqmedeba<br />

obieqtur situacias Seufardos da mis Sesabamisad imoqmedos.<br />

Tavisufali rom iyos, adamianma unda icodes Tavisi adgili, funqcia<br />

da movaleoba, romelic mas sazogadoebaSi akisria. Segnebuli moqmedebis<br />

erT-erTi upiratesi winamZRvaria movaleobis grZnoba. Tu es pirobebi<br />

irRveva, maSin adamiani angariSs ar uwevs aucileblobas, kargavs<br />

orientacias da SesaZlebelia imis sawinaaRmdegod moqmedebdes,<br />

rasac miznad isaxavs 2 .<br />

amgvarad, Tavisuflebasa da aucileblobas adamiani TviTneburad<br />

ver moeqceva. obieqturi kanonebi da Tavisuflebis struqtura garkveul<br />

moTxovnebs uyenebs adamianebs, amitom isini unda moqmedebdnen<br />

aucileblobisa da Tavisuflebis urTierTmimarTebis zemoxsenebuli<br />

principebis dacviT. WeSmariti Tavisuflebis princips Crdils ayenebs<br />

pirovnebisa da sazogadoebis interesTa Seusabamoba, pirovnebis TviTneboba.<br />

rodesac adamiani kargavs aucileblobisa da movaleobis Segnebas,<br />

1 wm. mama efrem asuri. locvebi. Tb., 1999, gv. 162.<br />

2 Э. Фромм. Бегство от свободы. М., 1990.<br />

402


irRveva Tavisuflebis struqtura, qreba pasuxismgeblobis grZnoba.<br />

Tavisufleba aucileblobiT ukavSirdeba Rirsebas im SemTxveva-<br />

Si, Tu es Tavisufleba vlindeba, mJRavndeba RirseulobaSi, sazogadoebaSi<br />

dadgenili normebisa da idealebis dacva-xelSewyobaSi. pirovnebis<br />

Rirseba imaSi mdgomareobs, rom igi Tavisi nebiT, da ara iZulebiT,<br />

aris mimarTuli am idealisadmi.<br />

nebismieri qcevis mimdinareobis procesi Semdegi Tanmimdevrobisaa:<br />

jer xdeba azrovnebis funqciis monawileobiT mizanSewonili qcevis<br />

dadgena, Semdeg motivaciis (motivis Zebnis procesi) da, bolos,<br />

gadawyvetilebis aqti. rodesac adamiani raimes gadawyvets, es xdeba<br />

ara imitom, rom mas situacia aiZulebs am gadawyvetilebis gamotanas,<br />

aramed imitom, rom garkveuli mosazrebiT, swored es gadawyvetilebaa<br />

misTvis xelsayreli. arCevans aucileblad aqvs safuZveli, romelsac<br />

nebelobis SemTxvevaSi motivs uwodeben.<br />

gadawyvetilebis motivad iTvleba im Rirebulebis upiratesobis<br />

gacnobiereba, romelic ama Tu im qcevas aqvs subieqtisaTvis da amitom<br />

igi misi erTaderTi gamarTlebaa 1 . maSasadame, adamianis qcevas<br />

gansazRvravs obieqturi RirebulebiTi viTareba, rogorc motivi, romelic<br />

ganapirobebs ama Tu im SesaZlo moqmedebis arCevas da mis mimdinareobas.<br />

magram es mxolod maSinaa SesaZlebeli, roca obieqturi<br />

RirebulebiTi viTarebebi subieqtis moTxovnilebas daukavSirdeba<br />

uSualod da ara rogorc romelime sxva subieqturi moTxovnilebis<br />

dakmayofilebis saSualeba.<br />

nebismier qcevaSi gadamwyveti mniSvneloba eniWeba or moments:<br />

pirveli, nebisyofis aqti imas ki ar akeTebs, rac subieqts amJamad<br />

unda, risi aqtualuri moTxovnilebac mas aqvs, aramed imas, rac amJamad<br />

uSualod ar unda, ar aqvs misi moTxovnileba. problema SemdegSi<br />

mdgomareobs: rogor axerxebs subieqti imis gakeTebas, rac mas ar<br />

surs mas Semdeg, rac subieqti raime gadawyvetilebaze SeCerdeba,<br />

Sesrulebis procesi SedarebiT advilad mimdinareobs. ra xdeba gadawyvetilebis<br />

momentSi iseTi, rom Sesrulebis process kidec aadvilebs<br />

da kidec awesrigebs gadawyvetilebis Sesrulebis safuZvlad<br />

ganwyoba gvevlineba.<br />

gadawyvetilebis gamotana im ganwyobis Seqmnis aqts niSnavs, romelic<br />

nebismier qcevas edeba safuZvlad, mis mimdinareobas gansazRvravs<br />

da, maSasadame, mis sisruleSi moyvanasac aadvilebs. rogor iqmneba<br />

nebismieri qcevis ganwyoba, rogoria ganwyobis aRmocenebis pirobe-<br />

1 Х. Хакхаузен. Мотивация и деятельность. М., 2003.<br />

403


i daculi nebisyofis aqtis SemTxvevaSi nebelobis damaxasiaTebeli<br />

isaa, rom igi subieqtis aqtualur moTxovnilebas angariSs ar uwevs,<br />

igi sxva moTxovnilebebs emsaxureba, im moTxovnilebebs, romlebic<br />

obieqturad sasurvelia da mizanSewonilia, magram subieqturad axla<br />

ar warmoadgens moTxovnilebas pirovnebisaTvis, igi moklebulia saTanado<br />

mimzidvelobas.<br />

maSasadame, pirovnebam gaacnobiera, Seicno im momavali moTxovnilebis<br />

aucilebloba, romelic obieqturad sasurveli, saWiro da mizanSewonilia<br />

da gamoitana Sesabamisi gadawyvetileba, riTac moipova Tavisufleba<br />

am gadawyvetilebis sisruleSi mosayvanad, anu adamianma nebisyofis<br />

meSveobiT, Tavisi Zlieri, mimzidveli da aqtualuri moTxovnileba<br />

amoiglija Tavisi survilebidan an gadaavada samomavlod.<br />

obieqtur Rirebulebas aqtualur Rirebulebad subieqtisaTvis<br />

motivi uzrunvelyofs: igi, im moqmedebas, romelic subieqtisaTvis<br />

amJamad arafers sasurvels ar Seicavs, fsiqologiurad iseT moqmedebad<br />

gardaqmnis, romelic misTvis aqtualuri Rirebulebis matareblad<br />

iqceva. mokled, moTxovnilebas, romelic nebismieri qcevis safuZvlad<br />

mdebare ganwyobis aRmosaceneblad aris saWiro, motivi ganapirobebs.<br />

rogor mimdinareobs am SemTxvevaSi nebelobis procesi subieqts<br />

unda gauCndes im qcevis ganwyoba, romelic nebismier qcevad aris nagulisxmevi<br />

da romelic Sesasrulebelia. magram saidan unda gaCndes es ganwyoba<br />

rogor unda SeiZinos igi subieqtma nebisyofis aqtis meSveobiT.<br />

fsiqologiaSi miRebulia nebelobis mTliani procesis sami periodi:<br />

1. gadawyvetilebis momzadebis periodi, romelic arkvevs gansjis<br />

meSveobiT ra unda gadawydes, ra mosazrebiT unda gadawydes<br />

ase;<br />

2. TviT gadawyvetis periodi;<br />

3. gadawyvetis sisruleSi moyvanis periodi.<br />

gadawyvetilebis aqtSi specifikuri mniSvneloba aqvs aqtualur<br />

moments, anu gancdil aqtivobas, ,,me minda~-s gancdas. es warmoadgens<br />

subieqtis momavali qcevisadmi damokidebulebis gancdas. igi me-dan<br />

momdinare gancdili aqtivobaa, sadac irkveva subieqtis pozicia momavali<br />

qcevis mimarT. nebelobis aqti iseT cvlilebebze miuTiTebs, romelic<br />

subieqts, rogorc mTels, exeba da mis momaval qcevas gansazRvravs.<br />

amdenad, aq saqme gvaqvs subieqtis ganwyobasTan. nebelobis aqti,<br />

romelic cnobierebaSi gveZleva _ ,,me namdvilad minda~ gancdis saxiT,<br />

miuTiTebs subieqtis ganwyobis Secvlaze.<br />

subieqts swored im qcevis ganwyoba uCndeba, romlis mimarTac<br />

is ,,me minda~-s ganicdis da romlis realizaciac misi Semdgomi moq-<br />

404


medebis Sinaarss warmoadgens. nebismier qcevas safuZvlad udevs Taviseburi<br />

ganwyoba. am ganwyobis Seqmna Cven gveZleva gancdis saxiT, Tvi-<br />

Taqtivobis specifikuri gancdis saxiT, romelsac nebelobis gancda<br />

ewodeba. raSi xedavs d. uznaZe Tavisuflebis moments: ,,... nebeloba<br />

Tavisufalia, ramdenadac aqtualuri situaciis gavlenas ar emorCileba,<br />

ramdenadac aqedan gamomdinare, iZulebas ar ganicdis. igi Tavisufalia,<br />

ramdenadac masze momqmedi situacia warmosaxulia, maSasadame,<br />

subieqtis mieraa gacnobierebuli~. 1<br />

radgan Tavisufleba es aris Secnobili aucilebloba, amitom gadamwyveti<br />

mniSvneloba eniWeba im aucileblobis Secnobas, romelic<br />

SesaZleblobas miscems adamians moipovos Tavisufleba. d. uznaZis<br />

erT-erTi didi damsaxureba fsiqologiaSi obieqtivaciis cnebis Semotanaa<br />

2 . pirovnebis Segnebuli saqmianobis ganxilvis dros, rodesac man<br />

unda Seicnos is aucilebloba, romelic adamians Tavis survilebsa<br />

da qcevaSi, situaciis arCevaSi Tavisuflebas moutans, xSir SemTxvevaSi<br />

did dabrkolebebs da siZneleebs awydeba, xdeba qcevis Seferxeba,<br />

rac gamosworebas saWiroebs. aseT SemTxvevebSi, pirovnebas unari Seswevs<br />

SeaCeros Tavisi qceva, moaxdinos qcevis Seferxebuli monakveTis<br />

xelmeored gancda, misi gacnobiereba da mizanSewonili moqmedeba.<br />

qcevis Sewyvetisa da mis damabrkolebel faqtorze SeCerebis<br />

unars d. uznaZem obieqtivacia uwoda 3 .<br />

impulsuri aqtivobis dros individi srulad aris CarTuli qceva-<br />

Si, obieqtivaciis aqtis Sesrulebis dros ki igi gamoeyofa aqtivobis<br />

process, iwyebs misgan sinamdvilis gamoyofas da TviTon xdeba damkvirvebeli<br />

subieqti. impulsuri qcevis procesSi individi sinamdvilisadmi<br />

momxmareblur damokidebulebaSi imyofeba, obieqtivaciis aqtis Semdeg<br />

igi icvleba Semecnebis urTierTobiT, romlis drosac subieqts obieqtis<br />

Semecnebis moTxovnileba uCndeba. am moTxovnilebis dakmayofilebas<br />

emsaxureba Semecnebis is procesebi, romlebic cnobierebis fsiqologia-<br />

Si Semecnebis funqciebis saxeliT aris cnobili.<br />

cnobilia obieqtivaciis sami forma, romelTa ganxilvac naTel<br />

warmodgenas Segviqmnis im aucileblobis Secnobaze, romelic Tavisuflebis<br />

samyarosaken gagviRebs karebs.<br />

1 d. uznaZe. zogadi fsiqologia. Tb., 1998, gv. 220.<br />

2 S. nadiraSvili. ganwyobis zogadfsiqologiuri Teoriis ZiriTadi debulebebi.<br />

_ fsiqologia. saqarTvelos mecnierebaTa akademiis d. uznaZis<br />

saxelobis fsiqologiis institutis Sromebis krebuli, XVII. Tb., 1986,<br />

gv. 143.<br />

3 S. nadiraSvili. ganwyobis zogadfsiqologiuri Teoriis.., gv. 152.<br />

405


_ subieqti sagnis obieqtivacias maSin mimarTavs, rodesac qcevis<br />

dabrkolebas obieqturi sagani, misi saTanado gauTvaliswinebloba<br />

qmnis. saganTa obieqtivaciis safuZvelze adamians eqmneba codnis sistema<br />

sinamdvilis Sesaxeb.<br />

_ rodesac qceva ferxdeba Seusatyvis operaciaTa sistemis gamoyenebis<br />

gamo, maSin subieqti axdens Tavisi aqtivobis obieqtivacias da<br />

mimarTavs sakuTari moqmedebis reorganizacias. operaciaTa sistemis<br />

obieqtivaciis safuZvelze subieqti ayalibebs Tavis sensomotorul<br />

da inteleqtualur operaciaTa sistemas.<br />

_ adamianTa aqtivoba zogjer xdeba socialuri moTxovnilebebis<br />

gauTvaliswineblobis gamo. aseT SemTxvevaSi subieqti socialuri<br />

moTxovnilebebis obieqtivacias axdens, romlis safuZvelzec adamians eqmneba<br />

warmodgenebi da damokidebulebebi socialuri sinamdvilis Sesaxeb.<br />

eqsperimentuli gamokvlevebis safuZvelze 1 naTeli gaxda, rom adamians<br />

obieqtivaciis doneze mopovebuli monacemebi Seaqvs Tavisi aqtivobis<br />

ganwyobaSi, ris gamoc misi saqmianoba Segnebuli da kidev ufro mizanSewonili<br />

xdeba. specifikuri adamianuri Segnebuli saqmianobis safuZvlad<br />

mdebare ganwyobis formirebaSi, aRniSnuli faqtorebis garda,<br />

adamianis cnobierebac monawileobs. am mimarTulebiT mopovebuli Sedegebis<br />

gaTvaliswinebis safuZvelze Camoyalibda individis, subieqtisa da<br />

pirovnebis cnebebi, romlebSic adamianis sinamdvilisadmi vitaluri, SemecnebiTi<br />

da socialuri damokidebulebebia gaTvaliswinebuli.<br />

adamianis Tavisufleba niSnavs gasaqani mieces mis Sinagan bunebas.<br />

es Sinagani buneba SemoqmedebiT aqtivobaSi mdgomareobs. adamiani Tavisi<br />

miznis mixedviT moqmedebs, TviTon marTavs Tavis Tavs. adamianis<br />

qcevas gansazRvravs obieqturi RirebulebiTi viTareba, rogorc motivi,<br />

romelic ganapirobebs ama Tu im SesaZlo moqmedebis arCevas da<br />

mis mimdinareobas.<br />

bunebis mizezobriobaTa jaWvSi brmad CarTuli adamiani stiqiurad<br />

moqmedebs, mas ar ZaluZs arsebul cdomilebaTa swori gaazreba<br />

da arc adamianuri miznis dasaxva. xolo bunebisa da sazogadoebis<br />

ganviTarebis kanonebis swori Semecneba winamZRvaria imisa, rom moxdes<br />

aucileblobis samyarodan Tavisuflebis samyaroSi damkvidreba.<br />

1 i. iremaZe. XX saukunis fsiqologiis ZiriTadi mimdinareobebi. Tb.,<br />

2004, gv. 197-198.<br />

406


LIA SVANIDZE<br />

THE PSYCHOLOGICAL ASPECTS OF FREE WILL<br />

AND INEVITABILITY<br />

The link between free will and inevitability is proofed in this adove-mentioned<br />

article which stipulated an expedient behaviour of human in essence.<br />

The article exposes recognizable truth with the formation system that free will<br />

is a realization invitability. The work represents, if human would be free, the<br />

decision impotence is to realize this inevitability which woud give him (her) an<br />

opportunity to obtain free will. The article focuses on the question of free will<br />

and considering it as a deep, complicated aspect of free will. The exact realization<br />

of nature and society’s development rules are previous conditions to settle<br />

human from the world of inevitability to the world of free will. ability to the<br />

world of free will.<br />

407


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

brolisa wulaia<br />

bunebismetyvelebis integrirebuli kursis<br />

swavlebis meTodikisadmi midgomis<br />

zogadi tendencia dawyebiT skolaSi<br />

“cvrian balaxze Tu fexSiSvela<br />

ar gaviare _ raa mamuli”<br />

galaktioni<br />

buneba mravalferovania, bunebis mravalferovnebaSi mJRavndeba<br />

misi dialeqtikuri winaaRmdegoba-erTianoba. buneba adamianis Semecnebisa<br />

da silamazis aRqmis ZiriTadi wyaroa. bavSvebi bunebis wiaRsa da<br />

mis garemomcvel samyaroSi eZeben siaxleebs, uviTardebaT survili<br />

siRrmiseuli kvleva-Ziebisa.<br />

bunebismetyveleba, rogorc saswavlo sagani, swavlebis formebisa<br />

da meTodebis TaviseburebebiT xasiaTdeba. igi Seiswavlis, rogorc<br />

konkretul obieqtebs, ise cocxali bunebis movlenebs. es ki moiTxovs<br />

saswavlo muSaobis organizaciis gansakuTrebul formebs. mecnierul-teqnikurma<br />

progresma gazarda sabunebismetyvelo mecnierebebis<br />

roli sazogadoebrivi cxovrebis TiTqmis yvela sferoSi. Sesabamisad,<br />

ukanasknel periodSi aqtualuri gaxda zogadsaganmanaTleblo<br />

skolebSi bunebismetyvelebis Tanamedrove civilizaciis miRwevebze<br />

dafuZnebuli swavleba 1 .<br />

nebismieri sagnis aTviseba gacilebiT ufro efeqturad xdeba im<br />

SemTxvevaSi, rodesac moswavle aqtiurad aris Cabmuli Sesaswavli<br />

sakiTxis kvleva-ZiebaSi da cnobismoyvareobas ikmayofilebs ara mxolod<br />

mza masalis aTvisebiT, aramed informaciis moZiebis, TvalsaCinoebebze<br />

muSaobis da interaqtiuli swavlebis procesSi Cabmis gziT.<br />

amitom bunebismetyvelebis sagnebis swavlebisas, gansakuTrebuli yuradReba<br />

eqceva specifikuri unar-Cvevebis ganviTarebas. sabunebismetyvelo<br />

mecnierebebis swavlebam mozards unda ganuviTaros garemomcveli<br />

samyaros Seswavlisa da kvlevis, misi dacvisa da SenarCunebis<br />

1 erovnuli saswavlo gegma. sagnobrivi programa bunebismetyvelebaSi. proeqtis<br />

pirveli redaqcia. Tb., 2004, gv. 5.<br />

408


unar-Cvevebi, aziaros moswavle sabunebismetyvelo mecnierebebis miRwevebs<br />

da daanaxos maTi kavSiri yoveldRiur cxovrebasTan. codnis<br />

pasiuri mimRebidan moswavle unda Camoyalibdes aqtiur Sememcneblad,<br />

romelic SeZlebs miRebuli codna gamoiyenos, rogorc profesiuli<br />

warmatebisaTvis, aseve sazogadoebis sasikeTod. amisaTvis ki saWiroa,<br />

rom bunebismetyvelebis Seswavlis procesSi moswavles: gauCndes interesi<br />

garemomcveli samyaros kvlevis, siaxleTa aRmoCenisa da Secnobis<br />

mimarT 1 .<br />

sabunebismetyvelo mecnierebebi ar aris mxolod aRwerilobiTi<br />

xasiaTis, isini aucileblad gulisxmoben sasicocxlo procesebis,<br />

fizikuri da qimiuri movlenebis kvlevis gziT Seswavlas. bunebismetyvelebis<br />

dauflebisaTvis aucilebelia im specifikuri unarCvevebis<br />

gamomuSaveba, romlebic ukavSirdeba garemos kvlevas. rogorc damoukidebeli<br />

saswavlo sagani bunebismetyveleba dawyebiT safexurze<br />

iswavleba, pirvelidan meeqvse klasis CaTvliT. dawyebiT skolaSi iswavleba<br />

integrirebuli sagani “bunebismetyveleba”, romelic aerTianebs<br />

codnas, geografiis, astronomiis, biologiis, fizikis, qimiis da<br />

samoqalaqo aRzrdis sferoebidan.<br />

bunebismetyvelebis disciplinebi xels uwyobs moswavlis mier<br />

samyaros adekvaturi aRqmis Camoyalibebas, xolo samoqalaqo ganaTleba<br />

uviTarebs moswavles garemosadmi pozitiur damokidebulebas da<br />

garemoze pasuxismgeblobis grZnobas. sajaro skolaSi sagani “bunebismetyveleba”<br />

iswavleba ori alternatiuli sqemiT:<br />

a. biologiis, fizikis, qimiis safuZvlebis integrirebuli<br />

kursi;<br />

b. trimestruli kursi: TiTo trimestrSi _ TiTo disciplina.<br />

dawyebiT klasebSi, bunebismetyvelebis gakveTilebi ramdenadme<br />

gansxvavdebian sxva sagnebis gakveTilebidan. bunebismetyvelebis gakve-<br />

Tilze moswavleebi iReben codnas, unarsa da Cvevebs, romelic momavalSi<br />

aucilebelia saSualo skolis programiT gaTvaliswinebuli<br />

iseTi sagnebis Sesaswavlad, rogoricaa: botanika, zoologia, anatomia,<br />

geografia, maswavleblebi amisaTvis iyeneben swavlebis sxvadasxva<br />

sabunebismetyvelo sagnebisTvis damaxasiaTebel meTodebs. upirvelesad<br />

aq igulisxmeba bunebriv sagnebsa da movlenebze uSualo dakvirvebebi,<br />

romlebic bavSvebSi, logikuri azrovnebis ganviTarebisaTvis xelsayrel<br />

niadags qmnian. dakvirvebebisa da eqskursiebis Catareba, cdebisa<br />

1 a. gegeWkori. meToduri miTiTebani da savarjiSoebi bunebismetyvelebaSi.<br />

Tb., 2002, gv. 7.<br />

409


da praqtikuli samuSaoebis Sesruleba SesaZleblobas iZleva warmatebiT<br />

iqnes gamoyenebuli gakveTilebze swavlebis mravalnairi teqnikuri<br />

forma 1 .<br />

rogorc integrirebuli sagani “buneba” dawyebiT skolaSi dayofilia<br />

4 mimarTulebad:<br />

1. cocxali samyaro (biologiis elementebi);<br />

2. sagnebi da movlenebi;<br />

3. dedamiwa da samyaro;<br />

4. adamiani da garemo.<br />

mimarTulebebi: “adamiani da garemo” da “dedamiwa da garesamyaro”<br />

mxolod dawyebiT safexurzea integrirebuli bunebis kursSi. moswavle<br />

dawyebiT skolaSi ecnoba cocxali bunebis mravalferovnebas, organizmebis<br />

agebulebasa da cxovrebis Taviseburebebs, ZiriTad sasicocxlo<br />

moTxovnilebebs, moswavle agrovebs informacias im garemo<br />

pirobebis Sesaxeb, romlebic xels uwyobs organizmebis zrdasa da<br />

ganviTarebas. moswavle aseve ecnoba organizmebis garemosTan Seguebis<br />

formebs, acnobierebs, rom garemo mravalferovani da dinamiuria, Sedgeba<br />

erTmaneTTan mWidrod dakavSirebuli cocxali da aracocxali<br />

komponentebisagan. moswavle garemomcvel samyaros Seicnobs dakvirvebis,<br />

aRweris da klasifikaciis gziT 2 .<br />

sagnebi da movlenebis Seswavlisas dawyebiT skolaSi mimarTulebis<br />

mizania moswavles daanaxos kavSiri mis irgvliv arsebul sagnebsa<br />

da bunebriv movlenebs Soris. moswavle akvirdeba, ikvlevs da svams<br />

kiTxvebs nivTieri samyaros da masSi mimdinare movlenebis Sesaxeb.<br />

eufleba jgufuri muSaobis Cvevebs, swavlobs informaciis Segrovebas<br />

da cdilobs dasmul kiTxvebze pasuxis gacemas.<br />

bunebismetyvelebis axali saxelmZRvaneloebis 3 koncefcia efuZneba<br />

erovnuli saswavlo gegmiT gansazRvrul programas bunebismetyvelebaSi.<br />

mizanSewonilia mTlianobiT Sexedulebebis formireba moswavleTa<br />

inteleqtualur-SemecnebiTi ganviTarebis gzaze. mas safuZvlad<br />

udevs percefciis fsiqologiuri Teoria, romlis mixedviTac<br />

Tavdapirvelad yalibdeba mTliani warmodgenebi, Semdeg ki zustdeba<br />

detalebi, mTelis nawilebi: aRqmis bunebas Seesabameba codnis SeZena,<br />

1 e. megreliZe, d. megreliZe, T. qimeriZe. bunebismetyvelebis swavlebis<br />

meTodika. Tb., 1999, gv. 27.<br />

2 a. gegeWkori. deda-buneba. Tb., 1986, gv. 10.<br />

3 erovnuli saswavlo gegma. sagnobrivi programa bunebismetyvelebaSi.<br />

proeqtis meore redaqcia. Tb., 2006, gv. 7; g. kvantaliani. maswavleblis<br />

wigni. Tb., 2006, gv. 15.<br />

410


principiT _ “mTliani warmodgenebidan kerZo warmodgenamde”. Rirebulia,<br />

rom Cven isev vubrundebiT dawyebiT klasebSi integrirebuli da<br />

mTlianobiTi swavlebis i. gogebaSviliseul tradicias, rac naTlad<br />

ikiTxeba i. gogebaSvilis memkvidris luarsab bocvaZis, saprogramo<br />

debulebaSi: “SeuZlebelia, rom erTi sagnis fargali gancalkevebuli<br />

iyos meore sagnisagan. sazogadod swavlebis dros erTianobis darRveva,<br />

sagnebis gancalkevebiT da gankerZoebiT gadacema codnisa, did<br />

nakls Seadgenda skolebSi. yoveli sagnis warmateba, codna, damokidebulia<br />

im xalisze, rogorsac swavleba iwvevs bavSvebSi da mis mizan-<br />

Sewonilobaze. swavleba xalisiani da mizanmimarTuli iqneba maSin,<br />

roca im cnebaTa Soris, rac adgils iWers gonebaSi, mtkice kavSiri<br />

iqneba daculi, sxvadasxva codna unda avsebdes da aSuqebdes erTmaneTs...<br />

roca mecadineoba am saxiT mimdinareobs, bavSvebs rCebaT miyolebiTi,<br />

mTliani STabeWdileba da sagnebsac sruliad gaicnoben”. 1<br />

i. gogebaSvilis mier am midgomisTvis safuZvlis Cayras adasturebs<br />

guram ramiSvilic. igi wers: “i. gogebaSvilis `deda ena~, “bunebis<br />

kari”, “saistorio moTxrobebi” da “ bibliuri moTxrobebi” erTmaneTs<br />

avseben. aq aris saocari erTianoba, romelsac didi zneobrivi<br />

safuZveli aqvs Cadgmuli. sagnebis swavlebaSi informaciuli nakadis<br />

SemoWram daarRvia es sasicocxlo mTlianoba da pirvelkavSirebi.<br />

aseve aucilebelia am mTlianobis aRdgena-SenarCuneba. saWiroa saganTa<br />

swavleba ise aigos, rom codnas mTlianoba SeunarCundes, pirveli<br />

kavSirebi aRdges adamiansa da bunebas Soris. es sibrZne WeSmariti<br />

codnis aucilebeli safuZvelia”. 2<br />

bunebismetyvelebis swavlebisas, pirveli is aris, rom swavleba<br />

unda iyos ekologiuri. es ar niSnavs mxolod garemosdacviTi Sinaarsis<br />

tarebas. ekologia, es aris mecnieruli codna cocxal organizm-<br />

Ta urTierTkavSirebisa da maTi garemosTan urTierTobis Sesaxeb, romelic<br />

samyaroze mTlian warmodgenas gviqmnis da saSualebas gvaZlebs,<br />

aseve mTlianobaSi ganvixiloT saswavlo procesi.<br />

bunebismetyvelebis swavlebisas nebismieri sagani Tu movlena ganixileba<br />

moswavlis garesamyaros konteqstSi. moswavlis asakobriv<br />

zrdasTan erTad am garemos sazRvrebic farTovdeba. bunebismetyvelebis<br />

swavlebis erT-erTi mizani is aris, rom bavSvs Seayvaros cocxali<br />

Tu aracocxali buneba da ganuviTaros misadmi faqizi damokidebu-<br />

1 l. bocvaZe. saxalxo skola da saprofesio ganaTleba. tf., 1917, gv. 10;<br />

a. gegeWkori. meToduri miTiTebani da savarjiSoebi `deda-bunebis~ swavlebisaTvis.<br />

Tb., 2002, gv. 16.<br />

2 g. ramiSvili. qarTuli enis swavleba. Tb., 1962, gv. 15.<br />

411


leba, Camouyalibos bunebis dacvis aucileblobis Segneba da Seiara-<br />

Ros garkveuli SromiTi CvevebiT. bavSvis zogad ganviTarebas mniSvnelovnad<br />

ganapirobebs pedagogikurad organizebul garemoSi mis mier<br />

codnisa da unar-Cvevebis sistematiuri SeZena. metad mniSvnelovania<br />

is garemoeba, rom garesamyaros Sesaxeb SeZenili codna cnobaTa jamamde<br />

ar iyos dayvanili, aramed igi bavSvebs eZleodes garkveuli<br />

TanmimdevrobiT da dawyebiTi klasebis moswavleTaTvis misawvdomi<br />

formiT. TvalsaCino moqmedebiTi azrovnebidan TvalsaCino xatovan,<br />

xolo ukanasknelidan abstraqtul azrovnebaze gadasvliT bavSvebs<br />

unda SevuqmnaT sabunebismetyvelo warmodgenebi da cnebebi.<br />

amrigad, migvaCnia, rom sakiTxis aqtualuroba mdgomareobs klasikuri<br />

(gogebaSviliseuli) da Tanamedrove moTxovnilebebis Serwymis<br />

aucileblobaSi.<br />

BROLISA TSULAIA<br />

GENERAL TENDENCY OF METHODS OF TEACHING<br />

NATURAL SCIENCE IN ELEMENTARY SCHOOL<br />

Natural Science as a teaching subject has got its characteristcs of teaching<br />

forms and methods. Natural Science isn’t descriptive, it’s considered as a<br />

physical, chemical searching process. It’s necessary to develop special skills to<br />

acquire Natural Science which is linked with searching the environment.As a<br />

subject Natural Science is taught in 4 stages, in Elementary school. 1. Wild<br />

World; 2. Things and Phenomena; 3. The Earth and the World; 4. A Human<br />

being and the Environment“. A human being and the Environment” and “The<br />

Earth and The Environment” is to be taught at the first stages.<br />

412


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

lela rexviaSvili<br />

dasvenebisa da garTobis organizacia, rogorc<br />

socialur-pedagogiuri saqmianobis<br />

gansakuTrebuli saxe<br />

Tavisufali drois gonivrulad gamoyenebas metad didi mniSvneloba<br />

eniWeba moswavleTa harmoniulad ganviTarebis saqmeSi. Tavisufali<br />

dro, TavisTavad, ver uzrunvelyofs pirovnebis yovelmxriv ganvi-<br />

Tarebas, igi am amocanis gadaWris mxolod SesaZleblobas iZleva.<br />

imis mixedviT, Tu rogor iyeneben mas, Tavisufali dro SeiZleba adamianTa<br />

bednierebis an ubedurebis mizezi gaxdes.<br />

Tavisufali dro mozardTa yovelmxrivi ganviTarebis saSualebad<br />

rom iqces da Seasrulos misi daniSnuleba, saWiroa skolis pedagogiuri<br />

koleqtivis Zalisxmeva. marTalia, yovelmxriv ganviTarebuli<br />

adamianis momzadebis saqmes safuZveli eyreba ara mxolod skolaSi,<br />

aramed mis farglebs gareTac, magram mosaxleobis ekonomikuri da<br />

socialuri pirobebis gauaresebis fonze, rodesac saxelovnebo skolebi<br />

fufunebad iqca da mxolod SeZlebulTa xvedria, masobrivi es-<br />

Tetikuri aRzrda swored rom skolis prerogativaa.<br />

zogadsaganmanaTleblo skolis amocanaa, miaRwios imas, rom moswavleTa<br />

swavlebasa da aRzrdas hqondes mudmivi xasiaTi. saWiro da<br />

aucilebelia moswavle swavlisagan Tavisufal dros Rebulobdes<br />

iseT sulier sazrdos, romelic xels Seuwyobs misi gonebrivi horizontis<br />

gamdidrebas, inteleqtualur, zneobriv da esTetikur ganvi-<br />

Tarebas. swored am amocanis gadaWras emsaxureba kulturul-saganmanaTleblo<br />

muSaoba skolaSi. axalgazrdobisaTvis saintereso kulturul-saganmanaTleblo<br />

formad miCneulia garTobisa da dasvenebis formebis<br />

organizeba. es pirovnebaze zemoqmedebis saSualebaa misi rekreaciuli<br />

saqmianobis regulirebis gziT. rekreacia adamianis fizikuri<br />

Zalebisa da fsiqikuri wonasworobis aRdgenaa 1 .<br />

dasveneba da garToba TviTganaTlebasTan erTad gvevlineba Tavi-<br />

1 d. darCia. n. cibaZe moswavleTa Tavisufali drois gonivrulad gamoyenebis<br />

zogierTi sakiTxi. Tb., 1989, gv. 18.<br />

413


sufali drois ZiriTadi funqciis Tvisebad da xorcieldeba rekreaciuli<br />

saqmianobis procesSi. Tu dasveneba xels uwyobs daRlilobisa<br />

da daqancvis moxsnas, garToba mowodebulia Seasrulos mniSvnelovani<br />

kompensatoruli amocanebi. dasveneba da garToba qmnis adamianis fizikuri<br />

da emociuri ganmuxtvis pirobebs. rekreacia saSualebas iZleva<br />

ufro srulad gaixsnas pirovnebis xasiaTis Tvisebebi, aqtiuroba. is<br />

moicavs modunebas, daZabulobis moxsnas, xels uwyobs emociebis gamonTavisuflebas,<br />

romlebic saswavlo procesSi Sekavebulia, aZlevs sivrces<br />

fantaziasa da TamaSs. garTobisa da dasvenebis organizaciis<br />

formebi ara mxolod qmnian pirobebs rekreaciuli saqmianobisaTvis,<br />

aramed zemoqmedeben pirovnebis Segnebasa da qcevaze, aswavlian dasvenebis<br />

kulturas. dasvenebis saRamoebi, konkursebi da kulturul-saganmanaTleblo<br />

muSaobis sxva formebi warmoadgenen esTetikuri gemovnebis<br />

sawyis wertils, eTikisa da etiketis gakveTilebs.<br />

gasaTvaliswinebelia is faqti, rom moswavleTa damokidebuleba<br />

kulturul-saganmanaTleblo muSaobis am formebTan araerTgvarovania.<br />

erTni eZeben maTSi mxolod garTobis SesaZleblobebs, meoreni amiT<br />

ar kmayofildebian. maT izidavT dasveneba, romelic gamdidrebulia<br />

SemecnebiTi informaciiT, romelic iZleva niWisa da unaris gamovlenis<br />

SesaZleblobas. dasveneba-garTobis Sinaarsis gamdidreba mimarTulia<br />

monawileTa sxvadasxva jgufebis damokidebulebis Secvlaze misi<br />

formebis mimarT, am jgufebis donis maqsimalur miaxloebaze auditoriis<br />

ganviTarebuli nawilis donesTan. es aris TandaTanobiTi gadasvlis<br />

gza primitiuli garTobidan saqmianobisaken, rodesac garToba<br />

erwymis sulier gamdidrebas, pasiur-samomxmareblo poziciidan aqtiur-SemoqmedebiTisaken<br />

1 .<br />

dasvenebis mravalferovani formebi SeiZleba klasificirebuli<br />

iyos sxvadasxva niSnebiT. monawileobis intensiurobis mixedviT dasvenebaSi<br />

SeiZleba gamovyoT pasiuri (gasarTobi warmodgenis, sportuli<br />

sanaxaobis, kinofilmis yureba) da aqtiuri (TamaSebSi, sportul<br />

SejibrebebSi, qalaqgare mogzaurobebSi, diskoTekebSi monawileoba)<br />

formebi. monawileTa raodenobisa da damokidebulebis mixedviT ki SeiZleba<br />

gamovyoT individualuri, jgufuri da masobrivi dasvenebis<br />

formebi.<br />

ganvixiloT dasvenebis formis ramdenime tipi.<br />

termini _ “dasvenebis saRamo” niSnavs saRamos tips, romelic<br />

mimarTulia Tavisufali drois pirobebSi kompleqsurad, garTobis<br />

1 Свободное время школьников. М., 1999, gv. 8-10.<br />

414


amdenime saxis gamoyenebaze. dasvenebis saRamos erT-erT tips warmoadgens<br />

sanaxaobiTi saRamo. sanaxaobiTi saRamo aris warmodgena, romelSic<br />

yvela monawile asrulebs masze dakisrebul rols. damswreTa<br />

monawileoba warmodgenaSi dasvenebis saRamos damaxasiaTebeli Tvisebaa.<br />

sanaxaobiTi saRamoebi cekvis saRamoebidan gamomdinareoben da isini<br />

aigebian gansazRvrul Temaze. magram am SemTxvevaSi cekva, rogorc<br />

saqmianoba, gadadis meore planze da adgils uTmobs gasaTamaSebel<br />

speqtakls. aseTi saRamoebis magaliTs warmoadgenen maskaradebi, kostumirebuli<br />

mejlisebi. aq cekva mniSvnelovania, magram pirvel planze<br />

niRbebis msvleloba, maTi warmodgena da scenebia. cekvis Sinaarsi damokidebulia<br />

samaskarado Sinaarsze, masSi naTlad gamoixateba sacekvao<br />

saTamaSo momenti.<br />

didi gavrceleba hpova folklorulma saRamo-sanaxaobebma, sadac<br />

scenars safuZvlad udevs xalxuri stumarTmoyvareobis tradiciebis,<br />

TamaSobebis elementebi. aseTi saRamoebi nadimis elementebsac Seicavs,<br />

rac xels uwyobs sazeimo viTarebis Seqmnas. magaliTad, Tbilisis<br />

kerZo skola “aisi”-s meoreklaselebma Caatares RonisZieba, romelic<br />

eZRvneboda deda saqarTvelos kulturuli tradiciebis Seswavla-gacnobas.<br />

gaiSala sufra saqarTvelos TiToeuli kuTxisaTvis damaxasia-<br />

Tebeli pur-mariliT, tradiciebiT, CacmulobiT, kuTxuri kilo-kaviT,<br />

cekva- TamaSiT da iumoriT.<br />

saRamo-sanaxaobis momzadebisas tardeba saZiebel-kvleviTi muSaoba,<br />

romelic mimarTulia TemasTan dakavSirebuli informaciis mopovebaze<br />

da monawileTa rolebis ganawilebaze. dasvenebis saRamo SeiZleba<br />

agebuli iyos romelime erT-erTi saqmianobis safuZvelze (cekvis sa-<br />

Ramo, sanaxaoba, TamaSis saRamo da sxva.). cekvis saRamoebi mniSvnelovan<br />

funqcias asruleben axalgazrdobis cxovrebaSi. isini ara mxolod<br />

akmayofileben cekvis an msubuqi musikis mosmenis moTxovnilebas,<br />

aramed mozardebisaTvis xdebian socialuri praqtikis, damoukideblobis,<br />

TviTdamkvidrebis SesaZleblobis gamovlinebis adgilad. garkveuli<br />

nawilisaTvis cekvis saRamo warmoadgens kulturasTan ziarebis<br />

SesaZleblobas. aseTi tipis RonisZieba aris zneobrivi da esTetikuri<br />

aRzrdis, kulturuli urTierTobis sfero, magram vinaidan is<br />

naklebad eqvemdebareba kontrols, SesaZloa movides winaaRmdegobaSi<br />

sazogadoebriv normebTan. maswavleblebis mxridan saWiroa ara akrZalva,<br />

aramed regulirebis gzebis moZebna Tavad axalgazrdobis meSveobiT.<br />

sasurvelia liderebad im axalgazrdebis gamoyvana, romlebic ma-<br />

Rali kulturuli normebis matarebelni arian 1 . cekvis saRamos prob-<br />

1 Основные формы и методы КПР. Уч. пособие. М., 2000, gv. 32-34.<br />

415


lema misi Sinaarsis gamdidrebis, masSi gansazRvruli azrobrivi datvirTvis<br />

Setanis, cekvis gakulturebis problemaa. amitom, mravalferovnebis<br />

Setanisa da moswavleTa ganaTlebis mizniT kargia improvizirebuli<br />

konkursebis CarTva saukeTeso mocekvavis, momRerlis, eruditebis<br />

saxelis mosapoveblad.<br />

metad efeqturia sacekvao saRamos Tematuri warmarTva. Tematika<br />

SeiZleba iyos mravalferovani. magaliTad:<br />

“kinosacekvao reviu” (sadac naCvenebi iqneba cekvisadmi miZRvnili<br />

kinofragmentebi).<br />

cekvis warmoSobis istoria.<br />

Semodgomis mejlisi.<br />

yvelaferi valsis Sesaxeb da a.S.<br />

mozardi axalgazrdobis garTobis da dasvenebis metad gavrcelebuli<br />

da sayvareli formaa diskoTeka. musikaluri gaformeba diskoTekaze<br />

xorcieldeba Canawerebis saxiT, romelTa translireba xdeba<br />

xarisxiani aparaturis meSveobiT. aqedan gamomdinare diskoTekam<br />

SeiZleba daakmayofilos sacekvao musikis moyvarulTa moTxovnilebebi<br />

saukeTeso nimuSebis mosmenis gziT.<br />

diskoTekis wamyvans disk-Jokei ewodeba. is aris diskoTekis centraluri<br />

figura da mTeli misi saqmianoba organuladaa dakavSirebuli<br />

cekvasTan. disk-Jokei adgens programas da mihyavs igi, romelSic<br />

gaTvaliswinebulia Tavisi musikaluri gemovneba da amave dros publikis<br />

interesebi. man pauzebSi unda moaswros miawodos auditorias<br />

informacia mosasmeni musikis avtorebis, Semsruleblebis, “xit-aRlumSi<br />

“am simReris adgilis Sesaxeb da a. S. saocaria is tempi romli-<br />

Tac valdebulia imuSaos disk-Jokeim: cvalos diskebi, imReros, ixumros,<br />

aCvenos slaidebi, gaakeTos komentari da sxv. is aris musikaluri<br />

lideri, romelic eweva auditoriis musikaluri codnisa da gemovnebis<br />

formirebas. Tematuri saxis diskoTeka met SesaZleblobas aZlevs<br />

disk-jokeis gamoavlinos Tavisi Tavi 1 .<br />

saRamo-TamaSi dasvenebis saRamoa, romlis Sinaarsi Tematurad da<br />

siuJeturad gaerTianebulia saTamaSo situaciasTan. aq yvela, an monawileTa<br />

umravlesoba, gadis winaswar momzadebul an improvizirebuli<br />

davalebebis serias, romelic varaudobs koleqtiur an individualur<br />

Sejibrebebs. pirvelobisaTvis warmoqmnili brZola qmnis pirovnebis<br />

TviTgamovlenis, TviTdamkvidrebis pirobebs. TamaSis procesSi monawileni<br />

avlenen sazrianobas da simkvircxles, reaqciis siCqares da Za-<br />

1 Основные формы и методы КПР.., gv. 56-59.<br />

416


las. gansakuTrebulad sainteresoa moswavleTaTvis TamaSebi, romlebic<br />

qmnian SemoqmedebiTi niWisa da codnis gamovlenis SesaZleblobebs.<br />

es inteleqtualuri TamaSebia. aseTi saxis RonisZiebebis Catarebis<br />

sirTule imaSi mdgomareobs, rom damuSavebuli saTamaSo programis<br />

ganxorcielebasTan erTad unda Seiqmnas araformaluri, arareglamentirebuli,<br />

Zaldautanebeli urTierTobis pirobebi.<br />

miuxedavad imisa, rom Cven statiaSi ver ganvixileT garTobisa<br />

da dasvenebis sxva formebi, sakiTxis dasmac ki skolaSi moswavleaxalgazrdobis<br />

Tavisufali drois gamoyenebis Sesaxeb maTive yovelmxrivi<br />

ganviTarebisa da sulieri gamdidrebis mizniT _ Rirebulad migvaCnia.<br />

LELA REKHVIASHVILI<br />

ORGANIZATION OF REST AND ENTERTAINMENT AS<br />

A SPECIFIC FORM OF SOCIAL AND PEDAGOGICAL<br />

ACTIVITY<br />

Reasonably using of free time in the harmonious development of pupils<br />

has a great importance. Pedagogical body’s efforts are necessary in order free<br />

time to become the means of adults’ development in all its aspects and perform<br />

its aim. As a result, teaching and training will have permanent character. The<br />

pupil will obtain such spiritual subsistence which helps enrichment of his/her<br />

mental scopes, intellectual, moral and aesthetical development. In the article<br />

the are discussed effective forms of rest and entertainment such as “dancing<br />

evening”, “discotheque”, “ evening-game”.<br />

27. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

417


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

418<br />

guranda gabunia<br />

Ggonebrivad CamorCenil bavSvTa metyvelebis<br />

logoritmuli ganviTareba<br />

zogadi fsiqologiis kursSi metyveleba ganixileba, rogorc azrovnebis<br />

instrumenti da urTierTobis saSualeba. rogorc filogenezSi,<br />

iseve ontogenezSi metyveleba aris urTierTobis saSualeba.<br />

metyvelebis ganviTarebis Senelebis ZiriTadi mizezi _ aris qerqis<br />

Camketi funqciis sisuste, yvela analizatorebSi an romelime maTgan-<br />

Si axali diferencirebuli pirobiTi kavSirebis Senelebuli gamomu-<br />

Saveba. mniSvnelovan uaryofiT rols asrulebs Cumi Sriali an izolirebuli<br />

xma, romelsac mSoblebi warmoTqvamen, magram xmebi aRiqmeba<br />

daunawevreblad. es nawilobriv hgavs imas, Tu rogor esmiT ufrosebs<br />

ucxoelis saubari. bavSvi gamoyofs da arCevs Zalze cota sityvas.<br />

saubridan adekvaturi sityvebis gamoyofis procesi mimdinareobs<br />

absoluturad sxva, ufro Senelebuli tempebiT. bavSvs uWirs bgerebis<br />

Tanmimdevrobis daadgena, magaliTad sityvaSi ,,burTi”. man ukve<br />

iswavla am sityvis garCeva sxvisi saubris dros da metnaklebad zustad<br />

gadmoitana Tavis leqsikonSi, magram werisas, rodesac dasadgenia<br />

da gamosakvlevia bgerebis Tanmimdevroba, bavSvs uWirs amis gakeTeba<br />

da is burTis nacvlad wers ,,brTi” an ,,buTi” da a. S. inteleqtis<br />

darRvevis gamo da bavSvis fonematikuri analizis sisustis gamo, is<br />

smeniT cudad arCevs sityvebis daboloebebs, rac xels uSlis gramatikuli<br />

formebis aTvisebaSi 1 .<br />

fonematikuri smenis zemoT aRniSnuli mdgomareobis mizezi<br />

_smeniT analizatorebSi diferencirebuli pirobiTi kavSirebis Senelebuli<br />

Camoyalibebaa. skolaSi swavlis periodSi es kavSirebi ase<br />

Tu ise warmatebiT Camoyalibdeba, magram metyvelebis Senelebuli aTviseba<br />

saerTo fsiqikuri ganviTarebisaTvis bavSvebSi Zalze seriozulia.<br />

fonematikuri smenis defeqtebi Rrmavdeba artikulaciis ganviTarebis<br />

Senelebuli tempebiT, e. i. sityvebis warmosaTqmelad aucilebeli<br />

moZraobebis kompleqsiT. smeniTi aRqmis daqveiTeba amuxruWebs aR-<br />

1 Особенности усвоения учебного материала слабослышащими учащимися. Под ред. Р.<br />

М. Боскис, К. Г. Коровина. М., 1981, gv. 5-6.


qmis ganviTarebas, xolo warmoTqmis bundovnoba smeniTi aRqmis gaumjobesebas<br />

anelebs.<br />

maS ase, Senelebuli analizatorebis ganviTarebis arasrulobas<br />

mivyavarT iqiTken, rom oligofreniis dros, rogorc wesi, mkveTrad<br />

neldeba meytvelebis ganviTareba. im droisaTvis, rodesac metyveleba<br />

unda iyos urTierTobis saSualeba, leqsikoni Zalze mwiria. oligofreni<br />

bavSvebi TiTqmis ar iyeneben zmnebs, kavSirebs, zedsarTav saxelebs.<br />

leqsikonis is maragi, romelic ukve aTvisebulia damxmare skolis<br />

moswavlis mier, didi xnis ganmavlobaSi rCeba arasrulfasovnad,<br />

vinaidan gamoyenebuli sityvebis didi nawili am sityvis namdvil<br />

mniSvnelobas ar Seesabameba. am faqts adgili aqvs yvela normalur<br />

bavSvTanac. magaliTad, janmrTelma pataram SeiZleba ,,fiso” dauZaxos<br />

katasac, fafuk saTamaSo daTuniasac da dedis paltos sayelosac. Tavidan<br />

,,biZia” _ es yvela mamakacia, mamis garda; mxolod TandaTan bavSvi<br />

aRiqvams sityva ,,biZias” zust mniSvnelobas, rogorc naTesauri kavSiris<br />

garkveul xarisxs. i. seCenovis gamoTqmiT sityva rCeba bavSvisaTvis<br />

gaurkveveli, mxolod ,,zedmetsaxeli” _ ramdenime sagnis dasaxeleba.<br />

SemdgomSi xdeba misi mniSvnelobis TandaTanobiTi dazusteba 1 .<br />

fonematikuri smenis arasruli ganviTareba, warmoTqmis defeqtebi,<br />

sityvis marcvlebad dayofis sirTuleebi inteleqtdarRveul bavSvebSi<br />

_ am yvelafers bavSvi miyavs iqamde, rom TiTqmis yoveli sityva<br />

iwereba SecdomebiT. gonebrivad CamorCenil bavSvs uWirs mianiWos Ti-<br />

Toeul asos saWiro moxazuloba, rac bunebrivad ganapirobebs siZneleebs<br />

kaligrafiis CamoyalibebaSi. werisa da kiTxvis swavlebisas<br />

Tavs iCens mxedvelobis analizatorebisa da sivrciTi orientirebis<br />

defeqtebi. bavSvebi ver arCeven asoebs ,,v” da ,,g”; ,,w” da ,,S~ da a. S.<br />

msgavsi asoebis arevis garda bavSvebi weren TiTqos sarkeSi, e. i. marjvnidan<br />

marcxniv, werisa da kiTxvisas kargaven striqons 2 .<br />

yvela es siZnele, romelic gamowveulia analizatorebis Senelebuli<br />

ganviTarebiT, TandaTanobiT daiZleva. bavSvebi zogjer gamoiyeneben<br />

bevr rTul sityvas, samecniero terminebsac ki. saubrisas gramatikuli<br />

wyoba aris gaSlili da savsebiT sruli xasiaTis. Tumca ase-<br />

Ti bavSvebis saubari ,,carielia”, isini ar eZeben imis mniSvnelobas<br />

rasac laparakoben, imeoreben arasaWiro situaciebSi yvelafers imas,<br />

rac gaugoniaT sxvisgan an waukiTxavT TviTon, es mdgomareoba viTardeba<br />

revmatizmis an Tavis tvinis tramvis Semdeg. gansakuTrebuli<br />

1 И. Г. Богрова. Обучение Слабослышащих учащихся восприятию речи на слух. М.,<br />

1989, gv. 20-22.<br />

2 Р. Ф. Боскис. Глухие и слабослышащие дети. М., 1963, gv. 89-90.<br />

419


sirTule zepiri saubris dauflebaSi, rogorc wesi, ar warmoiqmneba,<br />

magram werisas aseT bavSvebs aqvT cudi kaligrafia. gadadRabnili,<br />

araTanabari moZraobebi iwvevs imas, rom kaligrafia Zalze didxans<br />

Camouyalibebelia, uyuradReboa.<br />

Zalze Taviseburia metyveleba epilefsiiT daavadebul bavSvebSi.<br />

Tavidan maTi saubari hgavs oligofrenebis saubars, TandaTan xdeba ufro<br />

gawelili. es bavSvebi imeoreben erTi da igive sityvebs. maTi azrovnebis<br />

ganviTareba, romelic janmrTel bavSvebSi Camoyalibdeba skolaSi<br />

wasvlamde gacilebiT adre, gonebrivad CamorCenilebSi warmoiqmneba da<br />

srulyofili xdeba, mxolod damxmare skolaSi misvlis Semdeg 1 .<br />

Kkoreqciul-aRmzrdelobiTi swavlebis klasebis kompleqtacia<br />

xorcieldeba bavSvis kompleqsuri kliniko-fsiqologiur-pedagogiuri<br />

gamokvlevis Semdeg saswavlo gegmebis Sesabamisad dawyebiTi klasebisaTvis,<br />

gegmis sami variantis Sesabamisad (sabaziso, humanitaruli da<br />

maTematikuri ganxra) 5-10 klasebisaTvis. kompleqtaciis pirveli varianti<br />

gankuTvnilia bavSvebisaTvis, romlebmac iswavles erTi an ori<br />

weli sajaro skolebSi da aCvenes myari mouswrebloba ZiriTad sagnebSi.<br />

kompleqtaciis meore varianti gankuTvnilia im bavSvebisaTvis,<br />

romlebic sajaro skolaSi swavloben eqvsi wlis asakidan da ver<br />

aiTvises programa, aseve Svidi wlis bavSvebi, romlebic adre ar<br />

swavlobdnen, magram gamoavlines pirveli variantisas dabali done.<br />

aseT SemTxvevaSi bavSvi xvdeba meore klasSi da kompleqtaciisas iTvaliswineben<br />

specialuri koreqciuli programis warmatebiT aTvisebas<br />

erTi an ori wlis ganmavlobaSi, sadac Seyvanilia ganxrebi, mimarTuli<br />

fonematikuri Sexedulebebis Camoyalibebisagan, bgeriTi analizis,<br />

leqsikonis gamdidreba, metyvelebis ganviTareba, saswavlo yofis elementebis<br />

formireba aris maCvenebeli bavSvTa frontaluri koreqciis<br />

sensomotoruli, inteleqtualuri da metyvelebis ganviTarebisa 2 .<br />

saswavlo sagnebis gadarCeva da maTi CarTva sabazo saswavlo<br />

gegmaSi xdeba koreqciisa saSualebebisa da ama Tu im SemecnebiTi procesebis<br />

gaTvaliswinebiT, romlebic bavSvebSi ar Camoyalibdeba saskolo<br />

swavlebis dasawyisisaTvis tradiciul pirobebSi masobrivi tipis<br />

skolamdel dawesebulebebSi.<br />

• koreqciul-aRmzrdelobiTi swavlebis sistemis realizacia iTvaliswinebs<br />

sareabilitacio procesis uwyvetobas: skolamdeli<br />

da saskolo swavlebis saswavlo-aRmzrdelobiTi gardamavali<br />

1 В. П. Тимохин. Сурдопедагогика. М., 1985, gv. 37-39.<br />

2 Особенности усвоения учебного материала.., gv. 101-105.<br />

420


procesis uzrunvelyofa, zogadi ganviTarebis amocanebis uzrunvelyofis<br />

gadawyveta, aRzrda da koreqcia SemecnebiTi moRvaweobisa<br />

da bavSvis metyvelebisa, ganviTarebis individualuri<br />

arasrulyofilebis gadalaxva 1 .<br />

saswavlo-aRmzrdelobiT mimarTulebaSi koreqciul-aRmzrdelobiT<br />

amocanebs gansakuTrebiT gamoyofen da meTodurad gamarTlebulia:<br />

• bavSvTa SemecnebiTi aqtivobis ganviTareba (miiRweva saswavlo<br />

masalis xelmisawvdomobis principis realizaciiT, saswavlo<br />

amocanebis gadawyvetisas siaxleebis efeqtis uzrunvelyofa);<br />

• zogadinteleqtualuri codnis ganviTareba, analizis sxvadasxva<br />

ileTebi, Sedareba, ganzogadoebuli qmedeba, maT Soris saorientacio<br />

etapi, TviTkontrolisa da TviTSefasebis etapi da<br />

saswavlo-SemecnebiTi saqmianobis motivaciis gaumjobeseba.<br />

frontaluri koreqciul-aRmzrdelobiTi swavleba, romelic<br />

xorcieldeba maswavleblis mier yvela gakveTilze, saSualebas iZleva<br />

saswavlo masalis ukeTesad SeTvisebaSi dawyebiTi skolis standartebis<br />

Sesabamisad 2 .<br />

saswavlo-aRmzrdelobiT-pedagogiur procesSi mniSvnelovani roli<br />

eniWeba moswavleebis individualuri naklovanebebis koreqcias 3 .<br />

logopediuri ritmika mocemuli kategoriis bavSvebisaTvis aris<br />

koreqciul-aRmzrdelobiTi swavlebis sistemis Semadgeneli nawili.<br />

is dadebiT zemoqmedebas axdens bavSvis fsiqofiziologiur procesebze,<br />

SemecnebiT, emocionalur sferoebze, uzrunvelyofs fsiqomotorikis<br />

koreqcias, aseve mocemuli kategoriis bavSvebis metyvelebis ganviTarebaze.<br />

Kkoreqciuli ritmikis saSualebebisa da samuSaoebis organizacia<br />

xdeba, pirvel rigSi, diagnostikis principis erTianobaze<br />

da axasiaTebs Senelebul bavSvebs. fsiqomotoruli darvevebis koreqciis<br />

yvelaze adekvatur meTods fsiqikuri ganviTarebisa da gonebrivad<br />

CamorCenil bavSvebSi aris logopeduri ritmika, romelSic naTlad<br />

gamoxatulia musikis, moZraobisa da ritmikis, rogorc maTi<br />

RerZis erTianoba.<br />

• musikaluri ritmi aregulirebs nervuli sistemis Camoyalibebas,<br />

iwvevs sicocxlis unarianobis ritmis refleqtoruli aTvisebas,<br />

organizacias ukeTebs motorikas, qmnis xalisian mxiarul<br />

ganwyobas, aviTarebs aqtiur yuradrebas. mecadineobebi<br />

ritmikaSi saSualebas iZleva moaxdinos gaRizianebis xangrZli-<br />

1 Л. И. Тигранова. Умственное развитие слабослышащих детей. М., 1978, gv. 12-13.<br />

2 www.mes.gov.ge<br />

3 m. yolbaia. defeqtologiis safuZvlebi. Tb., 1985, gv. 34-35.<br />

421


vobisa da siZlieris zusti dozireba, aregulirebs moZraobebis<br />

tempebs, romelic advilad aRiqmeba musikasTan erTad, aumjobesebs<br />

fsiqikur procesebs, maxsovrobas, saSualebas aZlevs<br />

moZraobebis meSveobiT gadmoscen sxvadasxva emocionaluri<br />

mdgomareobebi (sixaruli, sinaze, sevda, gakvirveba da sxva),<br />

swavloben fsiqoemocionaluri daZabulobis moxsnas, iTviseben<br />

araverbaluri komunikaciebis unarebs, romlebic adekvaturia<br />

jgufur yofaqcevaSi.<br />

• motoruli sferos koreqcia, sadac mimdinareobs muSaoba sxeulis<br />

plastikis ganviTarebaSi, ritmulobaSi, moZraobis koordinaciaSi,<br />

orientireba sivrceSi, globaluri sinkineziis gadalaxva.<br />

• moZraobisa da metyvelebis urTierTSeTanxmebis ganviTareba,<br />

romelic gamovlindeba sagnebTan da maT gareSe savarjiSoebSi,<br />

simReraSi, warmodgeniT moZraobebSi 1 .<br />

logopedur ritmikaSi mecadineobebze gamoiyeneba iseTi saSualebebi,<br />

rogorc savarjiSoebi, sityvebiT TamaSebi, musikis TanxlebiT<br />

tanvarjiSis elementebi, etiudebi. mecadineobebis struqtura SeiZleba<br />

Camoyalibdes iseTi nawilebisagan, rogoricaa ritmuli moTelva,<br />

ritmuli tanvarjiSi, ritmuli kaleidokopi, ritmuli azrovneba, azrovnebis<br />

ganviTareba _ emocionaluri, mxedvelobiTi, sityvier-logikuri<br />

(amocanis gaazrebisas) da Tanmimdevrobis damaxsovrebisas (ara<br />

umetes 15 kacisa) 2 . ritmikaSi mecadineobebis organizacia iTvaliswinebs<br />

kalendarul dagegmvas, romelsac axorcielebs pedagogi-logoritmisti<br />

defeqtologiuri ganaTlebiT. ritmikaSi mecadineobebs unda<br />

hqondes mkveTri koreqciuli mimarTuleba da unda tardebodes 2-4-<br />

jer kviraSi damatebiT musikalur mecadineobebTan. wlis bolos tardeba<br />

sakontrolo diagnostikuri gamokvleva, romelic gvaZlevs bavSvis<br />

ganviTarebis dinamikur suraTs.<br />

1 И. Г. Богрова. Обучение Слабослышащих учащихся.., gv. 65-66.<br />

2 А. Г. Зикеев. Развитие речи слабослышащих учащихся. М., 1986, gv. 30-32.<br />

422


GURANDA GABUNIA<br />

LOGORHYTHMIC DEVELOPMENT OF SPEECH<br />

IN BACKWARD CHILDREN<br />

Special correcting training of children, is partially or completely deprived<br />

hearing, is one of the most complex and original areas of pedagogic. Its best<br />

substantiation with inevitability should lean on the profound psychological and<br />

physiological analysis of features of development of these children. Unlike<br />

normally hearing children hard of hearing children because of extreme difficulties<br />

in perception speech of associates in a sufficient measure to seize speech at<br />

early age. The defective perception of speech of associates deprives with children<br />

of an opportunity to catch sound structure of words. Speech sounds for these<br />

children as not clear, inarticulate, deformed and besides not constant (changeable)<br />

sound complexes. In these conditions there is impossible or in very<br />

small measure possible an imitation of speech of associates and mastering of<br />

word meanings, phrases, expressions. Depending on a degree of hear disorder,<br />

from pedagogical conditions of development of the child, from time of occurrence<br />

of acoustical defect hard of hearing children act in school with the speech<br />

broken in a various degree. Formation of speech of the hard of hearing child<br />

should be under construction in view of and specificities of development of its<br />

speech, and especially acquired language material: etc. Therefore at selection<br />

and the organization of lexicon and syntactic structures it is necessary for its<br />

rate (common use), compatibility to proceed not only from that, a varnish they<br />

are presented to speeches hard of hearing, but also from they play what role to<br />

system of language. For example, in speech of hard of hearing pupils there are<br />

not enough names of actions, syntactic words. At the same time names of actions<br />

make a predicative basis of offers, and syntactic words – the major elements<br />

of coupling of words.<br />

423


<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />

t. I, 2007<br />

leila Serozia<br />

religiuri aRzrdis problema<br />

pedagogikaSi<br />

70-wliani sabWouri sistemis reJimSi religiuri aRzrda iyo<br />

tabudadebuli problema. pedagogikis klasikosebis moZRvrebaTa Sefasebisas<br />

mecnierebi religiur aspeqts Segnebulad uvlidnen gverds, an<br />

mas cenzurisadmi moCvenebiT gundrukiskmevad xsnidnen. amis dadasturebaa<br />

Tundac g. jiblaZis monografia `komenskis filosofia~, sadac<br />

vkiTxulobT: `... komenskis unda mouxsnas braldeba srul idealizmsa<br />

da TeologiaSi, orive es fenomeni gamocxaddes misTvis epoqis mier<br />

garedan Zalad dadebul xundebad da Tanamedroveobis winaSe wardges...<br />

rogorc materialisti~ 1 . komenskis pedagogikur moZRvrebas, romelic<br />

Tavidan bolomde RvTismoSiSobiTa da RvTis mosaobiT aris<br />

aRbeWdili. SeiZleba iTqvas, ieso qristes apologiaa mTeli misi `didi<br />

didaqtika~. am dros komunistebi aseTi ZaladobiT ayenebdnen komenskis<br />

materializmis samsaxurSi. es SeiZleba iTqvas TiTqmis yvela<br />

pedagogikis klasikosze.<br />

religiis Temisadmi aseTma TviTneburma midgomam gamoiwvia sulierebis<br />

deficiti, rac aSkarad irekleba Cvens realur sinamdvileSi.<br />

winamdebare statiis mizania am problebis analizis mcdeloba. mar-<br />

Talia, religiur aRzrdasTan dakavSirebiT bevrma qarTvelma mecnierma<br />

garkveuli wvlili Seitanes am problemis gaSuqebaSi, magram Cven<br />

mas SevexebiT gansxvavebuli kuTxiT.<br />

dRes, rodesac demokratiuli saxelmwifos mSenebloba Cqari tempiT<br />

mimdinareobs, rodesac sazogadoebrivi cxovrebis yvela sferoSi,<br />

da maT Soris adamianis fsiqikaSi, radikaluri cvlilebebi xdeba, wina<br />

planze wamoiwia axalgazrdobis zneobrivi aRzrdis sakiTxma. rogor<br />

eguebian Cveni mozardebi cxovrebis yvela sferoSi mimdinare<br />

cvlilebebs ra xdeba maT sulier cxovrebaSi miemarTebian Tu ara<br />

isini dinebis mimarTulebiT samwuxarod, dRevandeli statistikuri<br />

monacemebiT Tu vimsjelebT, saqarTveloSi sagrZnoblad imata mozar-<br />

1 g. jiblaZe. komenskis filosofia. Tb., 1979, gv. 237.<br />

424


dTa danaSaulma, xSirad aqvs adgili arasrulwlovanTa danaSaulebis<br />

faqtebs, zogjer xelyofen isini erTmaneTis sicocxlesac ki. ratom<br />

xdeba es sad unda veZeboT gamosavali<br />

saqarTvelos kaTalikos-patriarqma, uwmindesma da unetaresma<br />

ilia II-m amaswinaT mediisaTvis micemul interviuSi ganacxada: `es imas<br />

niSnavs, rom raRac gveSleba, televiziac scodavs nawilobriv, yoveldRiurad<br />

aCveneben Zaladobas, mkvlelobas. skolazec aris damokidebuli<br />

da mSobelzec. eklesiam unda Tqvas Tavisi sityva~. 1<br />

eklesiebSi mrevlma imata. axalgazrdebi da maT Soris arasrulwlovnebi<br />

miiswrafvian `gansawmendlad da wmindamyofelad sulisa da<br />

xorcisa~, nuTu davagvianeT da aq ukve ikveTeba ZiriTadi arsi _ religiis<br />

swavleba zogadsaganmanaTleblo skolebSi aucileblad unda<br />

mimdinareobdes da iwyebodes adreuli asakidan.<br />

Cveni saxelmwifo, ra Tqma unda, am metad mtkivneul sakiTxs reagirebis<br />

gareSe ar tovebs, isaxeba mTeli rigi RonisZiebebi am xarvezis<br />

aRmosafxvrelad, maT Soris aRniSnvis Rirsia saqarTvelos parlamentisa<br />

da genprokuraturis mier erToblivad SemuSavebuli kanonproeqti,<br />

sadac mozardTa aRzrdaSi skolasa da ojaxs funqciebi Tanabrad<br />

aqvT gadanawilebuli. dRes, rodesac sazogadoeba mTeli kategoriulobiT<br />

alaparakda eklesiisa da skolis erToblivad muSaobis<br />

sakiTxze, religiuri aRzrdis sakiTxma wina planze wamoiwia. amdenad,<br />

pedagog-klasikosTa Sexedulebebma religiuri aRzrdis Sesaxeb Tanamedroveobis<br />

gadasaxedidan meti aqtualoba SeiZina.<br />

religiuri aRzrdis Sesaxeb klasikos pedagogebs metad saintereso<br />

Sexedulebebi hqondaT SemuSavebuli, Tumca SeiniSneboda radikaluri<br />

gansxvavebebi. kerZod, maT moZRvrebaSi am sakiTxze ori, erTmaneTis<br />

sawinaaRmdego xazi gamoikveTa: pirveli, religiis swavleba patara<br />

asakSi unda daiwyos (komenski 2 , pestaloci 3 ) da meore, _ imisi<br />

swavleba, rac bavSvebisTvis gaugebaria, gonebisaTvis metad saziano<br />

(Jan-Jak ruso 4 , distervegi 5 ).<br />

samagierod, did pedagogTa Sexeduleba `saRvTo sjulis~ maswavleblis<br />

Sesaxeb daaxloebiT erTgvaria: is ar unda iyos sasuliero<br />

piri, magram sasurvelia warmoadgendes Rrmad ganaTlebul adamians<br />

1 gaz.: `saqarTvelos respublika~, #5, 2006.<br />

2 i. a. komenski. didi didaqtika. Tb., 1949, gv. 86.<br />

3 И. Песталоци. О народном образовании и индустрии. – Педагогическое наследие. М.,<br />

1989, gv. 305.<br />

4 Жан-Жак Русо. Эмиль, или о воспитании. М., 1989, gv. 99.<br />

5 А. Дистервег. Руководство к образованию немецких учителей. М., 1947, gv. 112.<br />

425


(oRond ara fanatikoss).<br />

Sveicarieli pedagogis iohan henrix pestalocis (1746-1827) azriT,<br />

RvTaeba yvela sagnis arsebiT sawyiss warmoadgens, xolo adamianSi<br />

igi umaRles miwier gamovlinebad aRwevs. adamiani, marTalia,<br />

RvTis Svilia, magram amave drois, gansakuTrebuli pirovnebaa. amitom<br />

Cveni amocanaa, ise aRvzardoT adamiani, rom man Seicnos adamianurisa<br />

da RvTaebrivis erTianoba da izrunos mis dasacavad. yovelgvari ganaTlebis<br />

safuZveli, pestalocis azriT, RmerTTan erTarsebobisaken<br />

swrafvaa _ maSin, rodesac adamianSi erTarseba xorcieldeba, RmerTi<br />

dResaswaulobs Tavis aRdgomas, xolo roca angareba da codva xels<br />

uSlis mas RvTaebriobis wvdomaSi, qriste kvlav jvars ecmeva.<br />

aRzrda da dawyebiTi ganaTleba, misi azriT, aris dedis saqme.<br />

dedobrivi instinqti aris bunebrivi safuZveli, romelzec unda daSendes<br />

aRzrda. mxolod am SemTxvevaSi gaxdeba SesaZlebeli bavSvis fizikuri,<br />

gonebrivi, esTetikuri, zneobrivi da SromiTi aRzrda, anu<br />

yovelmxriv ganviTarebuli pirovnebis formireba. mTavari, ambobs pestaloci,<br />

aris is, rom gonebrivi ganviTareba zneobrivs unda daeqvemdebaros.<br />

zneobriv ZalTa pirveli ylortebi aRmocendeba Cvilis fizikuri<br />

moTxovnilebebis daymayofilebiTa da bavSvis myudro garemoSi<br />

aRzrdiT. raki am pirobebs deda uzrunvelyofs, imitom mis arsebaSi<br />

iRviZebs misdami ndobisa da siyvarulis grZnobis Canasaxebi, romlebic<br />

Semdeg iwveven zneobriobisa da religiurobis pirveli kvirtebis<br />

gaCena-ganviTarebas.<br />

Svilis movlis procesSi xdeba dedis gulisa da gonebis moTxovnaTa<br />

harmoniuli Serwyma, rac bavSvSi siyvarulisa da rwmenis ganmtkicemis<br />

safuZvelia, romelic mogvianebiT TandaTan vrceldeba mamas,<br />

Zmasa da daze. igi, vinc dedas uyvars, Svilsac uyvars, imas, vinc deda<br />

endoba, Svilic endoba, amitom, roca deda etyvis, rom Sen zecieri<br />

mama gyavs da yvela Cveni sikeTe misi monapovaria, bavSvic irwmunebs<br />

amas 1 .<br />

amrigad, pestalocis SexedulebiT, is Canasaxi, romelic dedisadmi<br />

siyvaruls warmoSobs, aseve ganapirobebs RvTis siyvaruls. amitom<br />

bavSvi, dedis kalTas moSordeba Tu ara, iwyebs Tavisi Tavis<br />

Secnobas da damokidebulebisaken miiltvis. am drosmis gulSi bundovani<br />

azri Cndeba, rom metad aRar saWiroebs mSoblebis mxriv zrunvas.<br />

dedas ar gamoepareba es momenti, mxurvaled Caikravs Svils gul-<br />

Si da auxsnis, rom dedis garda hyavs, RmerTi, romelic mudam sWir-<br />

1 И. Песталоци. О народном образовании и индустрии, gv. 214. amis Sesaxeb ix. n.<br />

vasaZe. pedagogikis istoria. Tb., 2004, gv. 118-221.<br />

426


deba adamians. 1<br />

generalma `maswavlebelTa maswavlebelma~ adolf distervegma<br />

(1790-1866) Tavisi Sexedulebebi religiuri aRzrdis sakiTxebze gadmogvca<br />

1933w. gamoqveynebul wignSi `elementaruli swavlebis principebi~.<br />

2 am statiaSi gadmocemulia is Sexeduleba, rom adamianebi adre<br />

religias uyurebdnen rogorc iseT raRacas, romlis SeRweva adamianis<br />

sulSi unda momxdariyo garedan. swored am principis gaTvaliswinebiT<br />

Seadgines maT saRvTo sjulis mravali saxelmZRvanelo. aq<br />

ZiriTadad gamocemuli iyo adamianTa qcevis wesebi, darigebebi, magram<br />

aseTi saxiT mowodebuli religiuri WeSmaritebebi Tavisi formiT<br />

dogmaturi iyo da rogorc aRmzrdelisagan, ise aRsazrdelisagan moiTxovda<br />

mxolod pasiur aRqmas. amdenad, igi warmoadgenda garegan<br />

mexsierebaze dafuZnebul meqanikur swavlebas.<br />

distervegis azriT, is Sexedulebebi dromoWmulia da uvargisi.<br />

`religia adamianis sulis iseT mxares gamoxatavs, romelic garedan<br />

ki ar aris Tavmoxveuli, aramed adamianis Sig gulSi binadrobs da<br />

viTardeba~. 3 es mosazrebebi aucileblad unda gaviTvaliswinoT saRv-<br />

To sjulis swavlebisas, _ ambobs distervegi, amave dros aucilebelia<br />

paralelurad SevuTanxmoT igi TvalsaCino swavlebis zogierT<br />

princips, kerZod imas, Tu ra aris saTnoeba, RvTismosaoba, siyvaruli,<br />

mowiweba, rwmena da a.S. 4 .<br />

roca saRvTo sjuls vaswavliT bavSvebs, aRniSnavs germaneli mecnieri,<br />

unda gamovikvlioT maTi Sinagani samyaro, gulis moZraoba,<br />

rac religiuri WeSmaritebis aRmocenebas uwyobs xels, es ki aucilebelia<br />

imisaTvis, rom swavleba davukavSiroT bavSvis religiur-zneobriv<br />

samyaros. am dros swavlebisas miRebuli religiuri codna<br />

cxovrebaSi gadadis da bavSvis namdvil kuTvnilebad iqceva.<br />

didi rusi mwerlisa da sazogado moRvawis lev tolstois<br />

(1828-1910) mixedviT ki, adamiani RmerTs Tavis TavSi atarebs. misi<br />

pedagogiuri moRvaweobis meoTxe periodi religiuri swavliTaa ganpirobebuli.<br />

mas miaCnia, rom nebismieri maswavlebeli valdebulia ara<br />

marto codna gadasces moswavleebs, aramed paralelurad ganaxorcielos<br />

aRmzrdelobiTi muSaoba. am ukanasknels ki safuZvlad religia<br />

unda daedos. swored religiur aRzrdas miuZRvna man Tavisi SesaniS-<br />

1 n. vasaZe. pedagogikis istoria.., gv. 220.<br />

2 a. distervegi. elementaruli swavlebis principebi. _ rCeuli Txzulebebi.<br />

Tb., 1956.<br />

3 a. distervegi. elementaruli swavlebis principebi, gv. 126.<br />

4 a. distervegi. elementaruli swavlebis principebi, gv. 127.<br />

427


navi naSromebi: `religiuri aRzrdis gamo~, `dabadeba rogorc sauke-<br />

Teso wigni dawyebiT skolebSi sakiTxavad~. misi religiuri kredo<br />

SemdegSi gamoixateba: vinaidan RmerTs, rogorc sulier sawyiss, adamiani<br />

icnobs iqidan, rom icis misi arseboba Tavis Tavisa da sxva adamianebSi,<br />

amitom namdvili msaxureba da pativiscema RvTisa mdgomareobs<br />

Tavis Tavsa da sxva adamianebSi RvTis msaxurebasa da pativiscemaSi.<br />

Tavis TavSi RvTis msaxureba imaSi gamoixateba, rom adamians mudam<br />

Tvalwin hqondes warmodgenili uzenaesis saxiereba da sicocxle-<br />

Sive miiswrafvodes misken. RvTis msaxureba da pativiscema sxva adamianebSi<br />

imas gulisxmobs, rom erTma adamianma yvela danarCenSi aRiaros<br />

igive RmerTi, rac TavisTavSia da yvela adamianTan SeerTebisken,<br />

gaerTianebisken miiswrafvodes.<br />

adamianma rom sulisTvis icxovros, _ aRniSnavs l. tolstoi, _<br />

vidre sxeulisaTvis, upirveles yovlisa, unda gaigos, Tu ra aris<br />

suli. misi azriT, suli, _ es aris suli RvTisa kacSi, romelic yvela<br />

adamianSi erTi da igivea, da mTavari _ unda daeCvios imis keTebas,<br />

rac suls swadia da ara marto imas, rac TqvenSia, amitom, roca<br />

kacs dauaxlovdebiT, nu daiviwyebT, rom imaze uaRresi da usaWiroesi,<br />

rac am adamianSia, araferia qveyanaze 1 .<br />

l. tolstoi kategoriulad moiTxovs, rom saxelmZRvanelo wignebSi<br />

bibliuri teqstebis Semokleba-gadakeTeba yovlad dauSvebelia.<br />

nu vaswavliT bavSvebs saRvTo istorias, radgan igi damaxinjebuli<br />

saRvTo werilia. bavSvebma unda ikiTxon biblia, mis gareSe ganaTleba<br />

warmoudgenelia 2 . didi mwerlis azriT, biblia aris safuZveli maswavleblisa<br />

da moswavlis urTierTobisa, verc erTi bavSvi swavlas<br />

ver Seiyvarebs da verc SeiZulebs Tu swavlis momavali warmoudgenelia<br />

marto wera-kiTxvisa da angariSis dauflebaSi. rogorc bevrs<br />

hgonia, mec megona, wers is, _ mec vaswavlidi wera-kiTxvas, vuxsnidi<br />

bunebis sxvadasxva movlenebs, vuambobdi, rogorc anbanSia, rom swavlis<br />

nayofi tkbilia, magram moswavleebs ar sjerodaT da yvelaferi<br />

eucxoebodaT. maSin me vsinje bibliis kiTxva da amiT movxible isini.<br />

fardis kalTebi aiwia da bavSvebi sruliad momendvnen, amiT mec Semiyvares,<br />

wignic da swavlac. maT yvelaferi sjerodaT da TandaTan<br />

iSleboda maT Tvalwin azris, codnisa da poeziis perspeqtivebi. me<br />

ar vici sxva nawarmoebi, romelSic ise mokled iyos Camosxmuli poe-<br />

1 Л. Н. Толстой. О религиозном воспитании. – Собрание сочинений, т. 12. М., 1965, gv. 46.<br />

2 Л. Н. Толстой. О религиозном воспитании.., gv. 47.<br />

428


turi formiT yoveli mxare adamianis azrisa, rasac Seicavs biblia 1 .<br />

l. tolstoi sabolood midis im daskvnamde, rom Cveni sazogadoebis<br />

ganviTareba bibliis gareSe SeuZlebelia, igi pirveldawyebiTi<br />

kiTxvisaTvis Seucvleli wignia rogorc Tavisi martivi eniT, aseve<br />

Tavisi formiTa da SinaarsiT.<br />

did rus klasikos pedagogs konstantine uSinskis (1825-1870)<br />

miaCnia, rom bavSvebisaTvis religiuri WeSmaritebis swavlebas sjobia<br />

qristianul ritualebsa da dResaswaulebebSi monawileobis miReba,<br />

radgan religiis brwyinvale azrebi am asakSi gaugebaria da amdenad,<br />

misi swavleba gonebisaTvis sazianoa, xolo brwyinvale ritualebSi<br />

monawileoba samudamod kvals tovebs sulSi da udavod zneobriv gavlenasac<br />

axdens. misi azriT, bavSvobis periodSi religia ufro moqmedebs<br />

Tavisi formiT, vidre Sinagani SinaarsiT. misi azriT, religiuri<br />

aRzrda skolamdeli asakidan unda daviwyoT, magram ara dogmaturi<br />

swavlebiT, aramed frelixis meTodiT 2 . frelixs uSinski SveicariaSi<br />

mogzaurobisas gaecno. frelixis qalTa skolaSi (mcirericxovan<br />

jgufSi) Catarebulma gakveTilma igi aRtacebaSi moiyvana. ra xdeboda<br />

am skolaSi `ar ifiqroT, rom raimes izuTxavdnen, ara, RmerTma dagvifaros!<br />

_ wers uSinski, _ religiis gakveTilebi mcirewlovanTa skolaSi<br />

imaSi mdgomareobs, rom hyvebian bavSvis cxovrebidan iseT moTxrobas,<br />

romelsac raime zneobrivi mniSvneloba aqvs, es Txroba tardeba<br />

imgvarad, rom bavSvebi mxurvale monawileobas Rebuloben masSi,<br />

ekiTxebian, umateben, gamoicnoben moTxrobis dasasruls, hyvebian imas,<br />

rac TviTon SeemTxvaT, SeiZleba vinmem ikiTxos, sad aris aq religiis<br />

gakveTilebio magram religia marto katexizmsa da saRvTo weril-<br />

Sia gana ar aris igi adamianis cxovrebaSi xolo am asakis bavSvebisaTvis<br />

maTive cxovrebidan aRebuli sabavSvo moTxroba bevrad met<br />

religias Seicavs, vidre katexizmis mTeli gverdi, romelsac zereled<br />

swavloben da romelic gulSi araviTar kvals ar tovebs. maswavlebeli<br />

hyveba ramdenime ambavs saRvTo istoriidan, romelic Tavisi<br />

SinaarsiT iseTive gamosadegia, rogorc savsebiT sabavSvo moTxroba.<br />

magaliTad, iosebis ambavi, romlis mixedviT mamam mas Wreli tansacmeli<br />

Seukera. k. uSinskis, sxva klasikosebis msgavsad miaCnia, rom<br />

biblias unda eyrdnobodes ara marto saRvTo sjulis, aramed sxva<br />

danarCeni sagnebis swavlebac. pirvel wels kargi iqneba Tu SevarCevT<br />

10-12 moTxrobas Zveli da axali aRTqmidan. es moTxrobebi unda vas-<br />

1 n. vasaZe. pedagogikis istoria.., gv. 344.<br />

2 k. uSinski. adamiani, rogorc aRzrdis sagani. Tb., 1974, gv. 46.<br />

429


wavloT STambeWdavad, ise, rom did xans SemorCes ara mxolod mexsierebas,<br />

aramed gulsac. sasurvelia, Tu swavlebisas gamoviyenebT TvalsaCinoebas,<br />

magaliTad, palestinis rukas, bibliuri ambis suraTebs,<br />

egviptisa da israelis bunebis peizaJebs da a.S.<br />

igi gansakuTrebul mniSvnelobas aniWebs maswavlebels. aucilebeli<br />

ar aris saxalxo skolis maswavlebels hqondes saRvTismetyvelo<br />

ganaTleba, aramed mizanSewonilia iyos yovelmxriv ganaTlebuli qristiani,<br />

romelsac eqneba pedagogiuri moRvaweobis mowodeba. maswavleblis<br />

mTeli siZliere Txrobis xelovnebaSia, igi ise unda mouyves<br />

bavSvebs bibliur ambebs, rom mTeli klasi daainteresos, moswavleebi<br />

Zaldautaneblad kiTxva-pasuxiT aqtiurad Caabas Txrobasa da bibliis<br />

teqstis kiTxvaSi. aseTi meTodiT swavleba bavSvebisTvis metad saxalisoa<br />

da isini iolad euflebian bibliuri moTxrobis vrcel Sinaarss.<br />

saintereso mosazrebebi aqvs qarTvel klasikos pedagogs _ iakob<br />

gogebaSvils religiur aRzrdaze. aRsaniSnavia, rom igi gaxlavT<br />

pirveli klasikosi, romelmac religiuri da patriotuli aRzrdis<br />

sakiTxebi harmoniulad Seuxama erTmaneTs. cnobili mkvlevari g. TavziSvili<br />

wers: `gogebaSvilis pedagogiur ideaTa Soris mTavaria axalgazrdobis<br />

zneobrivi gsanviTareba, Tumca iakobi sastikad ebrZoda<br />

misticizms, viwro klerikalizms, yovelgvar crumorwmunoebas da misi<br />

moTxrobebic antireligiuri xasiaTisaa, magram formalurad religiis<br />

winaaRmdeg ar gamodioda da es mxolod imitom, rom religia ma-<br />

Ral zneobriv kategoriad miaCnda~. 1<br />

igi iziarebda pestalocis, k. uSinskis, l. tolstois da sxvaTa<br />

Sexedulebebs da miaCnda, rom patiosani, keTilSobili grZnobebis aRzrda<br />

mozardi Taobis gulSi kidev ufro saWiro da Zvirfasia, vidre<br />

gonebis gamdidreba sxvadasxva codniT 2 . pedagogiur procesSi gogebaSvili<br />

upiratesobas zneobriv aRzrdas aniWebda, xolo zneobis safuZvlad<br />

mas qristianuli religia miaCnia. igi werda: `eTikis, kacTmoyvareobis<br />

saZirkveli iyo da aris gulwrfeli sarwmunoeba, Rrma morwmune<br />

kaci arasodes ar yofila sulmdabali, egoisti da verc iqneba.<br />

igi axorcielebs Tavis cxovrebaSi maRals swavlas saxarebisas da<br />

afens siTbos, sikeTes Tavis garSemo 3 . misi aseTi Sexeduleba gamomdi-<br />

1 g. TavziSvili. iakob gogebaSvili. Tb., 1960. gv. 76.<br />

2 n. vasaZe. pedagogikis istoria.., gv. 302.<br />

3 v. asaTiani. mozardi Taobis harmoniuli ganviTarebis problema XIX<br />

saukunis meore naxevris qarTvel ganmanaTlebelTa pedagogikur memkvidreobaSi.<br />

Tb. 1993, gv. 318.<br />

430


nareobs ara misi pedagogiuri kredodan, aramed im rwmenidan, rom ma-<br />

Rali zneoba xels Seuwyobs xalxis materialuri mdgomareobis gaumjobesebas,<br />

rac ufro mtkiced icavs xalxs wminda qristianuli zneobis<br />

wesebs, miT ufro meti iqneba wesiereba da religiuroba mis cxovrebaSi<br />

da miT ufro maRla unda idges misi materialuri keTildReoba<br />

1 .<br />

i. gogebaSvili Rrmad iyo darwmunebuli, rom bavSvis zneobrivi<br />

aRzrda dafuZnebuli unda iyois mSobliur enaze, radgan yovelgvari<br />

maRalis grZnobis aRzrda SesaZlebelia mxolod da mxolod mSobliuri<br />

enis meSveobiT 2 . qristianuli zneobiT aRzrda iTvaliswinebs<br />

garkveuli religiuri wesebis Sesrulebas, maT Soris locvas.<br />

rogorc davinaxeT, mozardTa zneobrivi ganviTareba klasikos pedagogTa<br />

naazrevSi religiuri aRzrdis erT-erTi mTavari daniSnulebaa.<br />

qristianuli religiis gareSe ki adamianis zneobrivi srulyofa<br />

warmoudgenelia.<br />

LEILA SHEROZIA<br />

PROBLEM OF RELIGIOUS UPBRINGING<br />

IN PEDAGOGICS<br />

The article touches upon significance of the religious upbringing in the<br />

formation of the person’s moral makeup; attitude of the classics of pedagogics<br />

towards this problem, which was misrepresented in the Soviet pedagogics. We<br />

also tried to throw light upon this problem in the aspect of retrospective and<br />

modern theoretical and practical values. The teenagers’ moral development in<br />

the transactions of the classics of pedagogics is a principal assignment of the<br />

religious upbringing. Moral perfection of the human is unthinkable without<br />

Christian religion. Communistic sustem over a period of decades imposed a<br />

ban on even mentioning of religion and successfully implanted atheism. And<br />

after collapse of the communistic system people gradually began returning to<br />

religion. But it is just a little for the compensation of lost. Strengthening of this<br />

process is required on the basisb of the system of special pedagogical arrangements.<br />

1 v. asaTiani. mozardi Taobis harmoniuli.., gv. 319.<br />

2 v. asaTiani. mozardi Taobis harmoniuli.., gv. 183.<br />

431


432<br />

avtorebi<br />

• merab naWyebia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• Tamila zviadaZe _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

• oTar miqiaSvili _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />

<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />

• marine kakaCia _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori, humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />

fakultetis dekanis moadgile<br />

• marine jRarkava. _ maswavlebeli (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• manana Selia _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• irina yruaSvili _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• ciuri suqniZe _ pedagogikis doqtori (<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong>)<br />

• Tamar jojua _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

• leda qobalia _ filologiis mecnierebaTa doqtori (<strong>soxumis</strong><br />

universiteti)<br />

• rusudan fifia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

• tite mosia _ filologiis mecnierebaTa doqtori, zugdidis<br />

instititis sruli profesori<br />

• nino vaxania _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• indira gadilia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

• luara sordia _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />

<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />

• lado Wania _ filologiis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• mariam miresaSvili _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />

<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />

• lela mircxulava _ <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> doqtoranti<br />

• ciala mesxia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• naTia papasqiri _ filologiis magistri (<strong>soxumis</strong> universiteti)


• nino eTeria _ filologiis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• kaxaber fifia _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• nargiza gamisonia _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• beJan xorava _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> asocirebuli<br />

profesori<br />

• zurab papasqiri _ istoriis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

sruli profesori, eqvTime TayaiSvilis saxelobis<br />

saqarTvelos saistorio sazogadoebis afxazeTis organizaciis<br />

Tavmjdomare, giorgi SarvaSiZis saxelmwifo premiis laureati<br />

• vaxtang Wania _ istoriis doqtori (cotne dadianis saxelobis<br />

<strong>soxumis</strong> humanitarul-ekonomikuri instituti)<br />

• manana kuprava _ istoriis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• Teimuraz papasqiri _ istoriis doqtori, ivane javaxiSvilis saxelobis<br />

Tbilisis saxelmwifo <strong>universitetis</strong> asocirebuli profesori<br />

• joni afaqiZe _ istoriis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

reqtori, sruli profesori, germaniis aleqsandre<br />

fon humboldtis fondis samgzis stipendiati, evropis arqeologTa<br />

asociaciis wevri, germaniis arqeologiis institutis<br />

wevr-korespondenti, saqarTvelos humboldtis klubis generaluri<br />

mdivani<br />

• revaz xvistani _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

• dazmir jojua _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• SoTa kvirtia _ filosofiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• TinaTin zaldastaniSvili _ filosofiis doqtori, IB evrokavkasiuri<br />

<strong>universitetis</strong> profesori<br />

• zaur jinjolava _ iuridiul mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />

<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />

• mixeil mamniaSvili _ samarTlis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• vefxvia gvaramia _ ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo<br />

<strong>universitetis</strong> doqtoranti, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

28. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />

433


434<br />

• jemal jinjixaZe _ pedagogikis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />

<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />

• giorgi jinjixaZe _ pedagogikis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• kaxi kopaliani _ fsiqologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asocirebuli profesori<br />

• irma Somaxia _ <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> asistent-profesori<br />

• lia svaniZe _ fsiqologiis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• brolisa wulaia _ soflis meurneobis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori<br />

• lela rexviaSvili _ pedagogikis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• guranda gabunia _ maswavlebeli (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />

• leila Serozia _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />

asistent-profesori


AUTHORS<br />

• Merab Nachkebia – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Tamila Zviadadze – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Otar Mikiashvili – Doctor of Philological Sciences, Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Marine Kakachia – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Marine Jgarkava – lecturer lecturer of Sokhumi University<br />

• Manana Shelia – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Irina Kruashvili – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Tsiuri Suknidze – Ph.D. in Pedagogics, lecturer of Sokhumi University<br />

• Tamar Jojua – Ph.D. in Pedagogics, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Leda Kobalia – Doctor of Philological Sciences, lecturer of Sokhumi<br />

University<br />

• Rusudan Pipia – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Tite Mosia – Doctor of Philological Sciences, Professor of Zugdidi Institute<br />

• Nino Vakhania – Doctor of Philological Sciences, Associate Professor<br />

of Sokhumi University<br />

• Indira Gadilia – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Luara Sordia – Doctor of Philological Sciences, Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Lado Chania – Ph.D. in Philology (Sokhumi University)<br />

• Mariam Miresashvili – Doctor of Philological Sciences, Professor of<br />

Sokhumi University<br />

• Lela Mirtskhulava – Post-Graduate Student of Sokhumi University<br />

• Tsiala Meskhia – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Natia Papaskiri – MA, lecturer of Sokhumi University<br />

• Nino Eteria – Ph.D. in Philology, lecturer of Sokhumi University<br />

• Kakhaber Pipia – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

435


436<br />

• Nargiza Gamisonia – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Bezhan Khorava – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Zurab Papaskiri – Doctor of Historical Sciences, Professor of Sokhumi<br />

University, Chairman of the Abkhazian Organization of Ekvtime Takaishvili<br />

Georgian Historical Society, Winner of Georgian State Prize by<br />

Giorgi Sharvashidze<br />

• Vakhtang Chania – Ph.D. in History (Sokhumi University)<br />

• Manana Kuprava – Ph.D. in History lecturer of Sokhumi University<br />

• Teimuraz Papaskiri – Associate Professor of Ivane Javakhishvili Tbilisi<br />

State University, vice-dean of the humanities faculty of Ivane Javakhishvili<br />

Tbilisi State University<br />

• Joni Apakidze – Doctor of Historical Sciences, Rector of the Sokhumi<br />

University, Professor, Three-time Stypendiant of Alexander von Humboldt<br />

Foundation, Member of European Association of Archaeologists,<br />

Secretary Ceneral of the Humboldt-Club of Georgia, Corresponding<br />

Member of the German Archaeological Institute<br />

• Revaz Khvistani – Ph.D. in History, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Dazmir Jojua – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi University<br />

• Shota Kvirtia – Ph.D. in Philosophy, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Tinatin Zaldastanishvili – Ph.D. in Philosophy, Professor of IB Euro-<br />

Caucasian University -Tbilisi<br />

• Zaur Jinjolava – Doctor of Juridical Sciences, Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Mikheil Mamniashvili – Ph.D. in law, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Vepkhvia Gvaramia – Post-Graduate Student of Ivane Javakhishvili<br />

Tbilisi State University, Assistant Professor of Sokhumi University<br />

• Jemal Jinjikhadze – Doctor of Pedagogical Sciences, Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Giorgi Jinjikhadze – Ph.D. in Pedagogics (Sokhumi University)<br />

• Kakhi Kopaliani – Ph.D. in Psychology, Associate Professor of Sokhumi<br />

University<br />

• Irma Shomakhia – Assistant Professor of Sokhumi University<br />

• Lia Svanidze – Ph.D. in Psychology, lecturer of Sokhumi University<br />

• Brolisa Tsulaia – Ph.D. in Agriculture, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University


• Lela Rekhviashvili – Ph.D. in Pedagogics, lecturer of Sokhumi University<br />

• Guranda Gabunia – Lecturer of Sokhumi University<br />

• Leila Sherozia – Ph.D. in Pedagogics, Assistant Professor of Sokhumi<br />

University<br />

437


438<br />

s a r C e v i<br />

e n a T m e c n i e r e b a<br />

merab naWyebia. preqarTveluri enis divergenciis qronologiis sakiTxi<br />

da qarTveluri enobrivi samyaro ........................................................................................ 5<br />

Tamila zviadaZe. -viT Tandebulis erTi funqciisaTvis imerulSi ................. 18<br />

oTar miqiaSvili. rusulis kalkebisaTvis ilia WavWavaZis `saqarTvelos<br />

moambeSi~ ........................................................................................................................................... 23<br />

marine kakaCia, marine jRarkava. megruli sasoflo-sameurneo leqsika<br />

,,yazayiSi gazeTis~ mixedviT ................................................................................................. 28<br />

manana Selia. sityvawarmoebis sistema da misi adgili Tanamedrove<br />

lingvistikaSi ................................................................................................................................ 33<br />

irina yruaSvili. sityvawarmoebis leqsikologiuri problemebi ..................... 38<br />

ciuri suqniZe. sociolingvisturi faqtori ucxouri enis<br />

sociokulturuli masalis optimizaciisas ............................................................... 44<br />

Tamar jojua. audirebis efeqturi unar-Cvevebis maformirebeli<br />

komunikaciur savarjiSoTa tipebi inglisuri enis swavlebis<br />

procesSi (inglisur enaze) .................................................................................................. 48<br />

leda qobalia. substantiuri sityvaTSeerTebis da drois kategoriis<br />

teqstwarmoqmnis funqcia ....................................................................................................... 52<br />

l i t e r a t u r a T m c o d n e o b a<br />

rusudan fifia. ioane minCxis Semoqmedebis kvlevis Tanamedrove<br />

aspeqtebi ........................................................................................................................................... 58<br />

tite mosia. erTi istoriuli personaJis warmosaxvisaTvis<br />

`qarTlis WirSi~ ......................................................................................................................... 67<br />

nino vaxania. zogierTi mosazreba vaJa-fSavelas `gvelismWamelTan~<br />

dakavSirebiT ................................................................................................................................... 79<br />

indira gadilia. qarTuli sabavSvo literaturis klasikosi.<br />

Sio mRvimeli .................................................................................................................................. 84<br />

luara sordia. galaktion tabiZis „dominos~ problematika<br />

da saxeebi ......................................................................................................................................... 93<br />

lado Wania. xvedri wamebisa .................................................................................................. 108<br />

mariam miresaSvili. mxatvruli saxe XX saukunis ideur-esTetikur<br />

sistemebSi ...................................................................................................................................... 119<br />

lela mircxulava. avtoris niRabi guram doCanaSvilis moTxrobaSi<br />

`vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi~ .............................................................. 127<br />

ciala mesxia. giorgi saakaZis fenomeni vaJa egriselis poeziaSi ................ 138<br />

naTia papasqiri. Carlz dikensis `devid koperfildis~ qarTuli<br />

Targmanis zogierTi enobrivi Taviseburebis Sesaxeb ......................................... 154


nino eTeria. komikuri formebi mixeil bulgakovis prozaSi<br />

(rusul enaze) ............................................................................................................................ 171<br />

i s t o r i a, a r q e o l o g i a<br />

kaxaber fifia. neronis kavkasiuri laSqrobis miznebisa da<br />

mimarTulebis sakiTxisaTvis .............................................................................................. 177<br />

nargiza gamisonia. papebis saero xelisuflebis warmoSobis<br />

winapirobebis Sesaxeb ............................................................................................................. 191<br />

beJan xorava. Savi zRvis Crdilo-aRmosavleTi sanapiro da<br />

afxazeTi XIX saukunis 30-iani wlebis dasawyisSi ........................................... 205<br />

zurab papasqiri. Rvawli didi mamuliSvilisa giorgi SarvaSiZe .................. 220<br />

vaxtang Wania. saqarTvelos demokratiuli respublikis mier soWis<br />

SemoerTebis sababi da mizezebi ....................................................................................... 241<br />

manana kuprava. ganaTlebisa da kulturis saxelmwifo marTvis<br />

istoriidan afxazeTSi 1921-1925 wlebSi (germanul enaze) ........................ 266<br />

Teimuraz papasqiri. v. molotovis viziti berlinSi da bulgareTis<br />

sakiTxi germania-sabWoTa kavSiris urTierTobebSi 1940w.<br />

Semodgomaze .................................................................................................................................. 282<br />

joni afaqiZe. kolxuri kulturis gavrcelebis sakiTxisaTvis ..................... 290<br />

revaz xvistani. kataulas wm. giorgis eklesia ........................................................ 303<br />

p o l i t o l o g i a, s o c i o l o g i a<br />

dazmir jojua. 1991 wlis agvistos putCi da saqarTvelo ............................ 320<br />

SoTa kvirtia, TinaTin zaldastaniSvili. globalizacia:<br />

variantebi saqarTvelosaTvis ............................................................................................ 339<br />

s a m a r T a l i<br />

zaur jinjolava. saqarTvelos organuli kanoni<br />

referendumis Sesaxeb ............................................................................................................. 349<br />

mixeil mamniaSvili. gamomZieblis uflebamosilebis zogierTi<br />

konceptualuri sakiTxi ....................................................................................................... 355<br />

vefxvia gvaramia. interpolTan urTierTobis Sidasaxelmwifoebrivi<br />

meqanizmebisa da kanonmdeblobis efeqturobis sakiTxisaTvis<br />

saqarTveloSi .............................................................................................................................. 359<br />

p e d a g o g i k a, f s i q o l o g i a<br />

jemal jinjixaZe, giorgi jinjixaZe. cnebaTa Soris mimarTebebis gamoyeneba,<br />

rogorc maTematikis dawyebiTi kursis Teoriuli safuZvlebis swavlebis<br />

interdisciplinaruli meTodologiis erT-erTi aspeqti ............................... 370<br />

439


kaxi kopaliani, irma Somaxia. ufrosklaselTa statusis<br />

damokidebuleba TviTSefasebasTan saqmian da pirad urTierTobebSi ....... 385<br />

lia svaniZe. Tavisuflebisa da aucileblobis fsiqologiuri<br />

aspeqtebi ......................................................................................................................................... 399<br />

brolisa wulaia. bunebismetyvelebis integrirebuli kursis swavlebis<br />

meTodikisadmi midgomis zogadi tendencia dawyebiT skolaSi .................... 408<br />

lela rexviaSvili. dasvenebisa da garTobis organizacia,<br />

rogorc socialur-pedagogiuri saqmianobis gansakuTrebuli saxe .......... 413<br />

guranda gabunia. gonebrivad CamorCenil bavSvTa metyvelebis<br />

logoritmuli ganviTareba ................................................................................................. 418<br />

leila Serozia. religiuri aRzrdis problema pedagogikaSi ......................... 424<br />

avtorebi ............................................................................................................................................. 432<br />

440


C O N T E N T S<br />

L i n g u i s t i c s<br />

Merab Nachkebia. The Kartvelian Linguistic World and the Problem<br />

of Divergence of the Prekartvelian Language ............................................................ 5<br />

Tamila Zviadadze. For the Function of the Last Syllable -vit in Imeretian .............. 18<br />

Otar Mikiashvili. The Georgian Phrases Borrowed from the Russian<br />

Language in the Journal of Ilya Chavchavadze “Saqartvelos Moambe” ................ 23<br />

Marine Kakachia, Marine Jgarkava. Megrelian Agricultural<br />

Vocabulary Basing on the Material of “Kazakishi Gazeti” .................................... 28<br />

Manana Shelia. System of Present-Day English Word-Formation and Its<br />

Position in Linguistics ........................................................................ ..................... 33<br />

Irina Kruashvili. Lexicological Problems of Word-Formation ................................. 38<br />

Tsiuri Suknidze. Socio-Linguistic Factor for Optimization of<br />

Socio-Cultural Material of Foreign Language ......................................................... 44<br />

Tamar Jojua. Different Types of Communicative Techniques for the Effective<br />

Formation of Listening Skills in the Process of Teaching English .......................... 48<br />

Leda Kobalia. Text-Forming Function of the Word-Building and<br />

Tense Category ........................................................................................................ 52<br />

L i t e r a r y<br />

S t u d i e s<br />

Rusudan Pipia. Modern Aspects of Researching Ioane Minchkhi’s Poetry .............. 58<br />

Tite Mosia. About One Historical Character in “Davitiani” ..................................... 67<br />

Nino Vakhania. Some Considerations about Vazha Pshavela’s Poem<br />

“Snake eater” .......................................................................................................... 79<br />

Indira Gadilia. The Classic of Georgian Children’s Literature. Shio Mghvimeli ...... 84<br />

Luara Sordia. Characters and Aspects of Galaktion Tabidze’s “Domino” .............. 93<br />

Lado Chania. Fate of Torment ................................................................................. 108<br />

Mariam Miresashvili. Image in Ideological-Aesthetic Systems of the<br />

20 th Century ...........................................................…………………………......... 119<br />

Lela Mirtskhulava. “Author’s Mask” in Guram Dochanasvhili’s Story<br />

“Waterpolo or Repair Works” ............................................................................... 127<br />

Tsiala Meskhia. Giorgi Saakadze’s Phenomenon in Vazha Egriseli’s Poetry ........ 138<br />

Natia Papaskiri. About Some Linguistic Peculiarities of the Georgian<br />

Translation of Charles Dickens’ Novel “David Copperfield” .............................. 154<br />

Nino Eteria. The Comic forms in Mikhail Bulgakov’s Texts (in Russian) .............. 171<br />

H i s t o r y , A r c h a e o l o g y<br />

Kakhaber Pipia. To the Issue of Goals and Directions of Nero’s Caucasian<br />

Campaign ............................................................................................................... 177<br />

Nargiza Gamisonia. The Preconditions of the Origination of the Secular Power<br />

of Popes .................................................................................................................. 191<br />

441


Bezhan Khorava. The North-Eastern Black Sea Coast and Abkhazia at the<br />

Beginning of the 1830’s ......................................................................................... 205<br />

Zurab Papaskiri. The Deeds of Country’s Glorious Son. Giorgi Sharvashidze ..... 220<br />

Vakhtang Chania. Reasons and Causes of Annexing Sochi by Georgian<br />

Democratic Republic .............................................................................................. 241<br />

Manana Kuprava. From the History of State Management of Education and<br />

Culture in Abkhazia in 1921-1925 (in German) .................................................... 266<br />

Teimuraz Papaskiri. Molotov’s Visit to Berlin (November 1940) and the<br />

Issue of Bulgaria in the German-Soviet Relations during Autumn of 1940 .......... 282<br />

Joni Apakidze. On the Spreading of Colchian Culture ............................................ 290<br />

Revaz Khvistani. Kataula’s St. George’s Church .................................................... 303<br />

P o l i t i c a l S c i e n c e s , S ociology<br />

Dazmir Jojua. 1991 August Putsch and Georgia ..................................................... 320<br />

Shota Kvirtia, Tinatin Zaldastanishvili. Globalization:<br />

Alternatives for Georgia ........................................................................................ 339<br />

Law<br />

Zaur Jinjolava. Georgian Organic Law “on Referendum” ..................................... 349<br />

Mikheil Mamniashvili. Conceptual Issues of Investigators’ Authorities ................ 355<br />

Vepkhvia Gvaramia. On a Issue of Effective Relationship of Interstate<br />

Mechanisms and Legislation with Interpol in Georgia .......................................... 359<br />

Pedagogics,<br />

P s y c h o l o g y<br />

Jemal Jinjikhadze, Giorgi Jinjikhadze. Application of Relations between<br />

Concepts, as One of the Aspects of Inter-Disciplinary Training Methodology of<br />

Theoretical Basics of an Initial Course of Mathematics ........................................ 370<br />

Kakhi Kopaliani, Irma Shomakhia. The Attitude of the Status of Senior<br />

Pupils to the Self-estimation in Business and Personal Relations ......................... 385<br />

Lia Svanidze. The Psychological Aspects of Free Will and Inevitability ................ 399<br />

Brolisa Tsulaia. General Tendency of Methods of Teaching Natural Science<br />

in Elementary School ............................................................................................. 408<br />

Lela Rekhviashvili. Organization of Rest and Entertainment as a specific form<br />

of Social and Pedagogical Activity ........................................................................ 413<br />

Guranda Gabunia. Logorhythmic Development of Speech in Backward<br />

Children .................................................................................................................. 418<br />

Leila Sherozia. Problem of Religious Upbringing in Pedagogics ........................... 424<br />

Authors ..................................................................................................................... 432<br />

442


avtorebisaTvis<br />

`SromebSi~ (humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />

seria) gamosaqveyneblad motanili an gamogzavnilimasala unda<br />

iyos akrefili akadnusxurSi (zoma _ 12, intervali _ 1,5). sqolio<br />

unda iyos aseve akadnusxurSi (zoma _ 10, intervali _ 1,5). ucxo<br />

enebze akrefili teqsti unda iyos akrefili Times New Roman-Si,<br />

ZiriTadi teqstis an sqolios Sesabamisi zomebiT. statias Tan unda<br />

axldes reziume (1000 aso-niSani, naxevari gverdidan erT gverdamde)<br />

qarTul da inglisur enebze. sqolios dakabadonebis wesebis Sesaxeb<br />

ix. `Sromebi~ (humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />

seria), t. I. Tb., 2007, veb-gverdze: http://www.sou.ge. gamoyenebuli<br />

literaturis siis darTva saWiro ar aris.<br />

redaqciis misamarTi:<br />

q. Tbilisi, 0186, jiqias q. 9,<br />

tel.: 54-14-12<br />

e-mail: zpapaskiri@gmail.com<br />

web-site: http://www.sou.ge


gamomcemlobis redaqtorebi:<br />

damkabadonebeli:<br />

robert mesxi,<br />

lela mircxulava<br />

nugzar arCemaSvili<br />

daibeWda: gamomcemloba `meridiani~<br />

Tbilisi, al. yazbegis 45. tel. 39 15 22<br />

E-mail: davideku1@mail.ru

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!