soxumis universitetis S r o m e b i
soxumis universitetis S r o m e b i
soxumis universitetis S r o m e b i
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ssip _ <strong>soxumis</strong> universiteti<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
S r o m e b i<br />
I<br />
humanitarul da socialur-politikur<br />
mecnierebaTa seria<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> gamomcemloba<br />
Tbilisi _ 2007
SOKHUMI UNIVERSITY<br />
SOKHUMI UNIVERSITY<br />
PROCEEDINGS<br />
I<br />
Humanities, Social and Political Sciences<br />
Series<br />
Sokhumi University Publishing House<br />
Tbilisi – 2007
Sromebis I tomSi (humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />
seria) warmodgenilia axladdaarsebuli <strong>soxumis</strong> saxelmwifo <strong>universitetis</strong><br />
TanamSromelTa samecniero gamokvlevebi enaTmecnierebis, literaturaTmcodneobis,<br />
istoriis, arqeologiis, politologiis, sociologiis,<br />
samarTalmcodneobis, pedagogikisa da fsiqologiis aqtualur problemebze.<br />
krebuli gankuTvnilia rogorc Sesabamisi dargebis specialistebisaTvis<br />
da studentebisaTvis, ise farTo mkiTxvelisaTvis.<br />
Sromebis<br />
mTavari saredaqcio sabWo: istoriis mecnierebaTa doqtori,<br />
prof. joni afaqiZe (Tavmjdomare), filologiis mecnierebaTa doqtori, prof.<br />
diana alania, ekonomikis mecnierebaTa doqtori, prof. revaz xarebava, fizika-maTematikis<br />
mecnierebaTa doqtori, prof. vladimer kircxalia,<br />
biologiis mecnierebaTa doqtori, prof. zurab lomTaTiZe, filologiis<br />
mecnierebaTa doqtori, prof. mariam miresaSvili, filologiis mecnierebaTa<br />
doqtori, prof. oTar miqiaSvili, istoriis mecnierebaTa doqtori, prof.<br />
zurab papasqiri (Tavmjdomaris moadgile), fizika-maTematikis mecnierebaTa<br />
doqtori, prof. Teimuraz CilaCava, filosofiis mecnierebaTa doqtori,<br />
prof. leonide jaxaia, pedagogikis mecnierebaTa doqtori, prof. jemal<br />
jinjixaZe, iuridiul mecnierebaTa doqtori, prof. zaur jinjolava<br />
mTavari saredaqcio sabWos mdivani: asoc. prof. roin beria<br />
humanitarul da socialur-politikur<br />
mecnierebaTa seriis<br />
saredaqcio kolegia: istoriis mecnierebaTa doqtori, prof.<br />
zurab papasqiri (mTavari redaqtori), filologiis mecnierebaTa doqtori,<br />
prof. diana alania, istoriis mecnierebaTa doqtori, prof. joni afaqiZe,<br />
doqtori, prof. marine bokuCava, doqtori, prof. ema kilanava, filologiis<br />
mecnierebaTa doqtori, prof. mariam miresaSvili, filologiis mecnierebaTa<br />
doqtori, prof. oTar miqiaSvili, filologiis mecnierebaTa doqtori,<br />
prof. olRa petriaSvili, filologiis mecnierebaTa doqtori, prof. luara<br />
sordia, iuridiul mecnierebaTa doqtori, prof. giorgi xubua, filosofiis<br />
mecnierebaTa doqtori, prof. leonide jaxaia, pedagogikis mecnierebaTa<br />
doqtori, prof. jemal jinjixaZe, iuridiul mecnierebaTa doqtori, prof.<br />
zaur jinjolava<br />
© ssip _ <strong>soxumis</strong> universiteti, 2007
The I volume of “PROCEEDINGS” (Humanities, Social and Political Sciences<br />
Series) represents the researches on the topical issues in linguistics, literary studies,<br />
history, archaeology, political sciences, social sciences, law, pedagogics and psychology.<br />
The authors are professors of the newly estalblished Sokhumi University.<br />
The edition is intended for the specialists, students, and general readers.<br />
CHIEF EDITORIAL COUNCIL OF “PROCEEDINGS”:<br />
Doctor of Historical Sciences, Prof. John Apakidze (Head of the Council),<br />
Doctor of Philological Sciences, Prof. Diana Alania, Doctor of Physico-Mathematical<br />
Sciences, Prof. Teimuraz Chilachava, Doctor of Philosophical Sciences, Prof.<br />
Leonid Djakhaia, Doctor of Pedagogical Sciences, Prof. Jemal Jinjikhadze, Doctor<br />
of Juridical Sciences, Prof. Zaur Jinjolava, Doctor of Economical Sciences, Prof.<br />
Revaz Kharebava, Doctor of Physico-Mathematical Sciences, Prof. Vladimer Kirtskhalia,<br />
Doctor of Biological Sciences, Prof. Zurab Lomtatidze, Doctor of Philological<br />
Sciences, Prof. Mariam Miresashvili, Doctor of Philological Sciences, Prof. Otar<br />
Mikiashvili, Doctor of Historical Sciences, Prof. Zurab Papaskiri (Deputy head of<br />
Council)<br />
Secretary of the Chief Editorial Council: Associate Professor Roin Beria<br />
EDITORIAL BOARD OF HUMANITIES,<br />
SOCIAL AND POLITICAL SCIENCES<br />
SERIES<br />
Doctor of Historical Sciences, Prof. Zurab Papaskiri (Editor-in-Chief), Doctor<br />
of Philological Sciences, Prof. Diana Alania, Doctor of Historical Sciences, Prof.<br />
John Apakidze, Prof. Marine Bokuchava, Doctor of Philosophical Sciences, Prof.<br />
Leonid Djakhaia, Doctor of Pedagogical Sciences, Prof. Jemal Jinjikhadze, Doctor<br />
of Juridical Sciences, Prof. Zaur Jinjolava, Doctor of Juridical Sciences, Prof. Giorgi<br />
Khubua, Prof. Ema Kilanava, Doctor of Philological Sciences, Prof. Mariam Miresashvili,<br />
Doctor of Philological Sciences, Prof. Otar Mikiashvili, Doctor of Philological<br />
Sciences, Prof. Olga Petriashvili, Doctor of Philological Sciences, Prof. Luara<br />
Sordia<br />
© Sokhumi University – 2007
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
e n a T m e c n i e r e b a<br />
merab naWyebia<br />
preqarTveluri enis divergenciis<br />
qronologiis sakiTxi da qarTveluri<br />
enobrivi samyaro<br />
qarTvelebs erTi saxelmwifo ena _ qarTuli gvaqvs. saqarTveloSi<br />
saliteraturo, anu samwerlobo ena yovelTvis iyo qarTuli.<br />
megrelebs, lazebs da svanebs kancelariisTvis, RvTismsaxurebisTvis,<br />
mwerlobisTvis, kulturisTvis garda qarTulisa, sxva ena ar hqoniaT.<br />
gamonakliss ar icnobs istoria. amitomacaa, rom qarTvelologiaSi<br />
moRvawe mecnierebs (maT Soris ucxoel qarTvelologebsac) Tanamedrove<br />
qarTveluri enobrivi erTeulebis genetur erTianobasa da saer-<br />
To warmomavlobaSi eWvi arasodes SeutaniaT. azrTa sxvadasxvaobasa<br />
da kamaTs iwvevda preqarTveluri enis divergenciis Tanamimdevrobis<br />
problema da saerToqarTveluri enis qronologiasTan dakavSirebuli<br />
sakiTxebi.<br />
bunebrivia, mxedvelobaSi ar miiReba ruseTis mier saqarTvelos<br />
aneqsiis Semdeg jer carizmis moxeleTa da Semdgom bolSevikuri ruseTis<br />
reaqcioner politikosTa dakveTiT SemuSavebuli gegma qarTveli<br />
eris erTianobis sawinaaRmdegod, aqaoda megrelebi, lazebi da<br />
svanebi qarTvelebi ar ariano, riTac surdaT qarTveli eris danarCeni<br />
nawilisagan CamoeSorebinaT ZirZveli qarTveluri tomebi maTi garusebis<br />
mizniT.<br />
samegrelosa da svaneTis dapyrobisTanave carizmi permanentulad<br />
krZalavda iqaur skolebsa da eklesiebSi qarTuli enis gamoyenebas da<br />
yovelmxriv xels uwyobda adgilobriv dialeqtebze swavlebisa da saqmiswarmoebis<br />
SemoRebas. sainteresoa, rom megruli da svanuri enobrivi<br />
masalis gadmosacemad gamoyenebuli iyo rusuli damwerloba. am<br />
aqciis WeSmariti mizani kargad Cans prof. a. grenis mier megruli<br />
saanbano saxelmZRvanelosaTvis wamZRvarebul winasityvaobaSi: `am anbanis<br />
Sedgenisas me miznad mqonda, rogorme, Tundac arapirdapir, ga-<br />
5
momewvia nacionaluri brZolisaTvis megrelebi, romelnic iTvlebian<br />
ufro Zlieri qarTveli xalxisagan, aseTi brZola, WeSmaritad, sruliad<br />
SeuZlebelia sakuTari erovnuli anbanis uqonlad, im anbanisa,<br />
romliTac megreli Tavis azrebs iseve gamoxatavda, rogorc misi mteri,<br />
am SemTxvevaSi _ qarTveli 1 .<br />
marTebulad SeniSnavda Tedo saxokia: `yvelas mogexsenebaT, rom<br />
megruli enis sakiTxi rusebis Semosvlamde ar arsebobda. es sakiTxi<br />
gaCnda mas aqeT, rac rusebma saqarTveloSi fexi moikides, roca saqarTvelos<br />
sxvadasxva samTavroebi gauqmda da Cveni samSoblos sxvadasxva<br />
nawilebi gaerTianda, ruseTis mTavrobam igrZno am gaerTianebis<br />
saSiSroeba da gadawyda xelovnurad Seeqmna daqucmaceba Cveni qveynisa.<br />
1870-ian wlebSi ieriSi mitanil iqna samegrelos skolebze. aq saministro<br />
skolebidan qarTuli ena gamodevnili iyo, rogorc aradedaena...<br />
”. 2 analogiuri mizani hqonda ruseTs svaneTisa da svanuri metyvelebis<br />
mimarTac. svaneTis samTavros gauqmebamde didi xniT adre,<br />
jer kidev 1834w., rusma oficerma Saxovskim kavkasiis mefisnacval g.<br />
rozens warudgina gegma qarTveli eris danarCeni nawilisagan svanTa<br />
Camocilebisa da maTi garusebisa 3 .<br />
preqarTveluri enis divergenciis sqema istoriul-hipoTetur<br />
doneze erT-erTma pirvelma niko marma warmogvidgina, sadac Svidi qarTveluri<br />
(n. maris terminologiiT-iafeturi) enaa gamoyofili 4 . aRniSnuli<br />
sqema moklebulia mecnierul argumentacias da amdenad, misi<br />
gaanalizeba zedmetad gveCveneba.<br />
samecniero literaturaSi popularobiT sargeblobs fuZe-enis<br />
(winare-enis) genealogiis is sqema, romlis mixedviTac preqarTveluri<br />
enis diferenciacia or etapad unda momxdariyo. fuZe-ena jer gaiyo<br />
svanurad da qarTul-zanurad, mogvianebiT ki daiSala qarTul-zanuri<br />
erToba. es Tvalsazrisi sarwmunod miaCniaT mkvlevarTa erT<br />
jgufs. 5 am sqemas, avtoris mixedviT, deetersis sqemas uwodeben 1 :<br />
1 t. xundaZe. carizmis saganmanaTleblo politika saqarTveloSi (XIXs.<br />
80-iani wlebi). Tb., 1940, gv. 98.<br />
2 T. gvancelaZe. enisa da dialeqtikis sakiTxebi qarTvelologiaSi. Tb.,<br />
2006, gv. 125, xazgasma Cvenia _ m.n.<br />
3 a. gelovani. svaneTis kulturis istoriidan. Tb., 1998, gv. 31.<br />
4 Н. Я. Марр. Граматика чанского (лазского) языка с хрестоматиею и словарём. Петербург,<br />
1910. gv. 23.<br />
5 K. H. Schmidt. Studiem Zur Rekonstuktion Das Laustandes Der Sudkaukasischen Grundspreche.<br />
Wiesbaden, 1962; Г. А. Климов. Этимологический словарь картвелских языков.<br />
М., 1964; T. gamyreliZe, g. maWavariani. sonantTa sistema da ablauti qar-<br />
Tvelur enebSi, saerTo qarTveluri struqturis tipologia. Tb., 1965.<br />
6
g. deetersis sqema<br />
saerTo qarTveluri<br />
svanuri lazuri megruli qarTuli<br />
gansxvavebuli Sexeduleba Camoayaliba arn. Ciqobavam. 2 misi azriT,<br />
saerToqarTvelurs jer gamoeyo zanur-svanuri dialeqturi<br />
jgufi, romelic Semdeg daiSala zanur da svanur enobriv erTeulebad<br />
3 .<br />
arn. Ciqobavas sqema<br />
svanuri<br />
zanuri<br />
zanur-svanuri<br />
saerTo qarTveluri<br />
qarTuli<br />
saerToqarTveluri enis divergenciisa da qarTvelur enaTa ur-<br />
TierTmimarTebis axleburi, sxvaTagan gansxvavebuli sqema warmoadgina<br />
1 G. Deeters. Das Kharthwelische Verbum. Leipzig. 1930.<br />
2 Арн. Чикобава. Картвельские языки, их исторический состав и древний лингвистический<br />
облик. – iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba. t. II, Tb., 1948, gv. 24.<br />
3 arn. Ciqobavas sqemas iziarebs q. lomTaTiZe, romelTanac istoriuli<br />
qarTuli saerToqarTveluris uSualo gagrZelebadaa miCneuli; sxvaoba<br />
SeimCneva mxolod zanurisa da svanuris urTierTmimarTebaSi. konkretulad,<br />
CiqobavasTan zanuris primatobaa aRiarebuli, lomTaTiZesTan ki _<br />
svanurisa. q. lomTaTiZe. qarTvelur enaTa diferenciaciis sakiTxisaTvis.<br />
_ II saerTaSoriso qarTvelologiuri simpoziumis masalebi. Tb.,<br />
1993, gv. 5.<br />
7
m. qurdianma 1 :<br />
m. qurdianis sqema<br />
a<br />
b<br />
g<br />
d<br />
e<br />
sadac: a _ saerTo qarTveluri enaa; ab _ svanur-zanuri enobrivi er-<br />
Toba; bg _ svanuri; bd _ zanuri; ae _ qarTuli.<br />
riT gansxvavdeba winamdebare sqema adre arsebulTagan<br />
avtoris mtkicebiT g. deetersis sqemisagan igi gansxvavdeba: “a)<br />
zanuris ara qarTul-zanuri, aramed svanur-zanuri erTianobisagan gamoyofiT...<br />
b) meTodis samkacriT, radgan emyareba mxolod fonologiur<br />
izoglosebs da mtkicebisTvis ar saWiroebs leqsikur-morfologiuri<br />
izoglosebis moxmobas, rac ara marto koreqtulia meTodis TvalsazrisiT,<br />
aramed arc utyuaria, rogorc es qarTvelur enaTa morfologiisa<br />
da leqsikis istoriul-SedarebiTi kvlevis Tanamedrove etapma cxadyo...<br />
g) megrulisa da lazuris (Wanuris) or enad miCnevis Sesaxeb”. 2<br />
sakiTxis m. qurdianiseuli gadawyveta erTgvarad upirispirdeba<br />
arn. Ciqobavas sqemas imiT, rom svanur-zanuri erTianobis daSlisas aRiarebulia<br />
svanuris pirveladoba da zanuris mermindeloba (Sdr.: arn. Ciqobavas<br />
sqema); xolo k. Smidtisa da g. wereTlis TvalsazrisTagan winamdebare<br />
sqema sxvaobs rogorc fuZe-enis fonologiuri sistemis interpretaciiT,<br />
aseve, aqedan gamomdinare, istoriuli qarTveluri enebis<br />
urTierTmimarTebis xasiaTiTac. k. Smidts saerToqarTveluri ena zanursvanur<br />
tipisad gamohyavs, xolo g. wereTels svanuri tipisad 3 ).<br />
1 m. qurdiani. saerTo-qarTveluri ena da misi diferenciaciis Tanamimdevrobis<br />
problema. _ kr. `qarTveluri memkvidroeba~. t. I. quTaisi, 1996, gv.<br />
253-262.<br />
2 m. qurdiani. saerTo-qarTveluri ena da misi diferenciaciis.., gv. 257.<br />
3 K. H. Schmidt. Studiem zur Rekonstruktion des Lautstandes der sudkaukasischen Grundsprache.<br />
Wiesbaden, 1962; g. wereTlis mosazreba ix. wignSi: T. gamyreliZe, g.<br />
maWavariani. sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi. Tb., 1965.<br />
8
ac Seexeba fuZe-enis diferencirebis TariRs, arsebuli Tvalsazrisebi<br />
mokled ase SeiZleba CamovayaliboT: saerToqarTveluri enis<br />
arsebobis drod mecnierTa erTi nawili asaxelebs Zv. w. II-I aTaswleulebs,<br />
meore nawili ki _ Zv. w. V-IV aTaswleulebs 1 . k. bergslandi<br />
da h. fogti 2 saerTo-qarTveluri enis funqcionirebas Zv. w. I aTaswleuliT<br />
aTariReben; amave periods varaudobs arn. Ciqobavac 3 . mkvlevarTa<br />
nawili, romelic saerTo-qarTveluris realobas Zv. w. V-IV<br />
aTaswleulSi varaudobs, eyrdnoba enaTa daTariRebis e.w. glotoqronologiuri<br />
meTodis Sedegebs. am meTodiT monaTesave enaTa ZiriTadi<br />
leqsikuri fondidan aRebulia 100 an 200 sityva da maTi cvlilebebis<br />
koeficientis mixedviT adgenen enaTa daSlis dros.<br />
glotoqronologiuri anu leqsikur-statistikuri meTodiT saer-<br />
ToqarTveluri enobrivi samyaros diferenciaciis daTariReba 100 sityviani<br />
sacdeli siis mixedviT pirvelad mogvca g. klimovma 4 . daskvna<br />
aseTia: saerToqarTvelurs svanuri gamoeyo Zv. w. II aTaswleulis,<br />
xolo zanuri _ I aTaswleulis dasawyisSi. amave meTodiT, 200 sityviani<br />
sacdeli siiT, T. gamyreliZem da g. maWavarianma svanuris gamoyofa<br />
fuZe-enidan daaTariRes Zv. w. X saukuniT, xolo zanurisa _<br />
welTaaRricxvaTa mijniT 5 , e.i. erTi da igive meTodiT miRebulia<br />
1000-wlovani cdomileba, rac am meTodis aSkara naklze miuTiTebs;<br />
amas dasaxelebuli avtorebic grZnobdnen. amitomac mogvianebiT daweril<br />
fundamentur SromaSi “indoevropuli enebi da indoevropelebi”<br />
T. gamyreliZes da v. ivanovs saerToqarTveluri fuZe-enis arsebobis<br />
drod 4000-5000 wlebi aqvT miCneuli; svanuris gamoyofa navaraudevia<br />
Zv. w. III aTaswleulSi, zanurisa _ Zv. w. II aTaswleulSi. 6<br />
enobrivi kontaqtebi, sesxebis faqtebi, mezobel xalxTa enebSi<br />
Sesuli qarTveluri nasesxobani, e.w. onomastikuri masala... iZleva<br />
safuZvels, Tanamedrove qarTveluri ena-kiloebis Camoyalibebis drod<br />
welTaaRricxvaTa mijna miviCnioT (miTumetes, qarTvelTa _ lazTa,<br />
megrelTa, svanTa, kaxTa, mesxTa... saxelebic am droidan Cndeba isto-<br />
1 t. futkaraZe. qarTvelebi. Tb., 2005, gv. 280-297.<br />
2 k. bergslandi, h. fogti. glotoqronologiis safuZvlianobisaTvis. _<br />
mimomxilveli, 6/9. Tb., 1972, gv. 255.<br />
3 arn. Ciqobava. iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis Sesavali. Tb., 1979,<br />
gv. 253.<br />
4 Г. Климов. О глотохронологическом методе датировки распада преязика. М., 1952, gv. 119.<br />
5 T. gamyreliZe, g. maWavariani. sonantTa sistema da ablauti qarTvelur<br />
enebSi. Tb., 1965. gv. 17.<br />
6 Т. Гамкрелидзе, В. Иванов. Индоевропеиский язык и индоевропеицы. Тб., 1984, I,<br />
gv. 209.<br />
9
iul wyaroebSi), Tumca fuZe-enis diferencirebis TariRis calsaxa<br />
pasuxamde misvlas seriozuli kvleva-Zieba sWirdeba.<br />
rac Seexeba qarTveluri jgufis wevrebis _ megrulis, lazurisa<br />
da svanuris urTierTmimarTebisa da qarTvelur enobriv velSi ma-<br />
Ti statusis garkvevas, am sakiTxSi rogorc qarTvel, aseve ucxoel<br />
qarTvelologTa Soris azrTa sxvadasxvaobaa. kerZod, mecnierTa erTi<br />
nawili megruls, lazursa da svanurs “qarTveluri dialeqtebis” kontinuumebad<br />
miiCnevda (a. giuldenStedti 1 , f. miuleri 2 (kvlevis meore<br />
etapze), a. cagareli, 1873 wels gamocemul SromaSi 3 , Tumca sxva<br />
SromebSi dasaxelebuli enobrivi erTeulebi damoukidebel enebadaa<br />
miCneuli 4 , p. Waraia 5 , r. erkerti 6 , n. mari pirvel etapze megrulsa<br />
da lazurs erTi enis or dialeqtad Tvlida 7 , WaneTSi mogzaurobis<br />
Semdeg ki azri Seicvala da isini enebad gamoacxada...) 8 .<br />
lingvistTa mier “qarTvelur enebad” kvalificirebuli qarTuli,<br />
megruli, lazuri, svanuri da aRniSnul enebze metyveli qarTvelebis<br />
(eniT, kulturiT, warmomavlobiT) sxvadasxva xalxebad miCnevas<br />
safuZveli eyreba XIXs. dasawyisidan, ruseTis mier saqarTvelos<br />
aneqsiis Semdeg, rac aqtiur diskusiaSi gadaizarda amave saukunis 60-<br />
ian wlebSi; imperiis mizani naTeli iyo: qarTvelTa enobriv-kulturul-eTnikuri<br />
danawevreba. igive procesi gagrZelda sabWoTa period-<br />
Sic, roca lingvistikaSi ZiriTadad batonobda ori Tvalsazrisi: 1.<br />
qarTveluri jgufi sami enis SemadgenlobiT (qarTuli, megrul-Wanuri,<br />
svanuri) da 2. qarTveluri jgufi oTxi eniT (qarTuli, megruli,<br />
lazuri, svanuri). aRniSnuli Tvalsazrisebi, kerZod, megrulisa da<br />
1 I. A. Guldenstadt. Reisen durch Russland und in Caucasischen Geburge. St.-Peterburg, Bd.<br />
II, 1879, gv. 496-504.<br />
2 F. Muller. Uber die sprachwissenchaftliche Stellung der Kaukasischen Sprachen. – Orient<br />
und Occident, Insbesondere in ihren gesenscitigen Bezichungen – Forschungen und Mittheilungen,<br />
II, Bd. Gottingen, 1864, gv. 222.<br />
3 А. Цагарели. О грамматической литераттуре грузинского языка. С.-Петербург, 1873,<br />
gv. 8-9.<br />
4 А. Цагарели. Мингрельские этюды. Второй выпуск. Опыт фонетики мингрельского<br />
языка. С.-Петербург, 1880, gv. 11.<br />
5 p. Waraia. megruli dialeqtis naTesaobrivi damokidebuleba qarTul-<br />
Tan. _ wgn.: p. Waraia. megrul-qarTuli leqsikoni. Tb., 1997, gv. 204.<br />
6 R. Ercert. Die Sprachen des Kaukasischen Stammes. Wien, 1895, gv. 287.<br />
7 Н. Я. Марр. Грамматика чанского (лазского) языка с хрестоматиею и словарем. С.-<br />
Петербург, 1910, gv. ХХШ.<br />
8 Н. Я. Марр. Из поездки в турецкий Лазистан. (Впечатления и наблюдения). – «Изв.,<br />
Академии наук», VI серия, т.IV, No 7. СПб., 1910, gv. 547-570. amis Sesaxeb dawvr.<br />
ix. m. naWyebia. qarTvelTa eTnolingvisturi terminebi. Tb., 1906, gv. 24-28.<br />
10
lazuris damoukidebel enebad miCneva ufro politikuri iyo, vidre<br />
mecnieruli. amitomacaa, rom gamonaklisis garda, sabWoTa periodSi<br />
arc erT qarTvel enaTmecniers cal-calke enebad megruli da Wanuri<br />
ar miuCneviaT; TiTqmis yvela mkvlevari qarTveluri enobrivi samyarosi<br />
_ a. SaniZe, arn. Ciqobava, v. Tofuria, karp. dondua, g. rogava<br />
da mravali sxva, megrulsa da Wanurs erTi _ kolxuri anu zanuri<br />
enis dialeqtebad miiCnevda, rac bunebrivia, bolomde ar Seesabameboda<br />
imperiis xelisufalTa pozicias.<br />
qarTveluri kontinuumebis damoukidebel enebad miCnevas, vfiqrobT,<br />
mecnieruli mxare naklebad gansazRvravda, mizezi sxvagan, sab-<br />
WoTa imperiis saSinao Tu sagareo politikaSi ufroa saZiebeli.<br />
komunisturi reJimis daufaravi strategiuli mizani iyo dedamiwaze<br />
sabWoTa xelisuflebis damyareba, eTnosTa da enaTa Serwyma da mTel<br />
msoflioSi erTi (rusuli) an ori (rusuli da inglisuri) enis gabatoneba,<br />
brZola jansaRi nacionalizmis winaaRmdeg, masobrivi migraciebisTvis<br />
xelis Sewyoba, eTnikuri struqturis radikaluri Secvla, dapyrobil<br />
xalxTa daxleCa-danawevreba da maTi dasusteba, eTnosTa enebis<br />
ufro mcire erTeulebad, “damoukidebel enebad” gamocxadeba da maTTvis<br />
damwerlobaTa Seqmna... marTlac, imperiam ara erTgan miaRwia damoukidebel<br />
enebad gamoecxadebina da anbanic Seeqmna iseTi erTeulebisaTvis,<br />
rogoricaa: CaCnuri da inguSuri, adiRuri da yabardouli, yaraCauli da<br />
balyaruli, erzia mordovuli da moqSa mordovuli, komi enis ori teritoriuli<br />
varianti da a.S. ucxo Zalebis mzakvruli politika naTlad<br />
hqondaT gaazrebuli Cvens saxelovan winaprebs; sakiTxisadmi maTi damokidebulebidan<br />
da naazrevidan moviyvanT ramdenime amonarids:<br />
akaki wereTeli: “megruli dRes salaroa namdvili qarTuli sityvebis.<br />
aRmosavleT saqarTvelos dahkargvia namdvili qarTuli sityvebi,<br />
maT nacvlad somxur-TaTrul-sparsuli SemouRia, romelic qarTvelis<br />
yurs cudad eCxireba da guls swyvets... da megrul enaSi ki Senaxulan<br />
margalitebad es Zveli sityvebi... Cven vurCevT Cvens mweralmwignobrebs,<br />
meti yuradReba miaqcion megruls, rom iqidan amokrebili<br />
sityvebiT Seivsos dRes maTi Selaxuli qarTuli leqsikoni. ... Tu ara<br />
mzakvreba da ugunureba, goniereba da simarTle amas ver ityvis, rom<br />
megrelebi qarTvelebi ar iyos da megruli ZiriTadi qarTuli!~. 1<br />
iakob gogebaSvili: “cnobilia, rom yovel ers aqvs mTavari ena,<br />
romelic saerTo saunjes Seadgens am eris yvela nawilisaTvis da iwodeba<br />
miss deda-enad, da Temiuri kilo-kavebad (nareCia), romelnic ixma-<br />
1 a. wereTeli. ubralo saubari. _ rCeuli nawerebi. xuTtomeuli, t. V,<br />
Tb., 1957, gv. 266-267.<br />
11
ebian adgilobriv. (...) yvela skolaSi swavleba mowyobilia deda-enazed<br />
da adgilobrivs kilo-kavebs xmaroben asaxsnelad da gansamarteblad<br />
im saerTo sityvebisa, romelnic adgilobriv bavSvebs ar esmiT.<br />
(...) aseTi gonivruli wesi iyo Cvens saqarTveloSiac... yvela Cveneburs<br />
skolebSi, Savi zRvidgan dawyebuli daRistnis sazRvramde, ixmareboda<br />
mxolod wignebi, saerTo literaturuls deda-enazed dawerilni, gansamartavad<br />
adgilobriv gaugebar sityvebisa da frazebisa, maswavleblebi<br />
xmarobdnen sityvierad adgilobrivs terminebsa da frazebsa, magaliTad,<br />
samegrelosa da svaneTSi, da swavlasTan erTad avrcelebdnen<br />
deda-enis srul codnasa. (...) arsad, arc somexTa Soris, arc TaTarTa<br />
Soris da arc sxva kavkasielebSi ar aRmoCenila imisTana Wkua-mokle<br />
da ukuRmarTi adamiani, romelsac eTqvas, skolebSi swavleba saTemo<br />
kilo-kavze unda iyos da ara deda-enazeo. CvenSi ki gamoCndnen imisTana<br />
WkuiT glaxakni, romelTac gabedes da warmosTqves, rom samegrelosa<br />
da svaneTis skolebidgan deda-ena unda iqmnas gamoricxuli, radgan aq<br />
xalxi adgilobriv kilo-kavebsa xmarobso”. 1<br />
`... sakuTari guliswadilis gamo megrelebma, yvela qarTvelur<br />
tomTan erTad, imTaviTve aRiares qarTuli anbani Tavis sakuTar anbanad,<br />
da Tavis saliteraturo enad miiCnies qarTuli ena, provincial kilos<br />
ki mxolod SinaurobaSi xmarobdnen”. 2 `...megrelTa tomi qarTul enas<br />
yovelTvis Tvlida Tavis ZiriTad enad (deda-enad), xolo Tavis adgilobriv<br />
dialeqts ucqeroda rogorc mSobliur kilos”. 3 “frangi mogzauris<br />
Sardenis gadmocemiT, romelmac meTvramete saukunis damdegs<br />
inaxula samegrelo, samegreloSi mcxovreb da mqadagebel kaTolike misionerebs,<br />
megruli kilos Seswavlis Semdeg, advilad esmodaT qarTuli<br />
enac”. 4 “qarTuli ena, qarTuli damwerloba da literatura saukuneTa<br />
manZilze ise mWidrod Seezarda megrelTa Segnebas, iseTi Rrma fesvebi<br />
gaidga masSi da iseT mtkice safuZvels eyrdnoba, rom maTi gandevnis<br />
cda kidev ufro gaaZlierebs megrelTa siyvaruls am Zvirfasi saerTo<br />
saunjisadmi, rasac ase naTlad vxedavT ukanasknel xanebSi~. 5<br />
`is, rac megrelTa Stos Sesaxeb iTqva, savsebiT Seexeba qarTveli<br />
xalxis meore Stosac _ svanebs, romelTa araqarTvelebad gadaqcevas<br />
lamoben igive gulmodgine, magram xepre politikanebi, winaaRmdeg<br />
am simpaTiuri mTieli qarTvelebis survilisa, romlebic Cveni<br />
1 i. gogebaSvili. boroti wadili samegrelos Sesaxeb. Tb., 1902, gv. 64.<br />
2 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis sakiTxisaTvis. Tb., 1903, gv. 114.<br />
3 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 115.<br />
4 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 116.<br />
5 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 116.<br />
12
welTaaRricxvis IV saukunidan dRemde mxolod qarTul enas da qar-<br />
Tul alfabets xmaroben eklesiaSic, skolaSic da Tavisi cxovrebis<br />
yvela sxva sferoSic”. 1<br />
“megrelTaTvis imis Tqma, rom isini qarTvelebi ar arian, rom<br />
maT ara aqvT arc anbani, arc damwerloba, arc literatura, rom yvelaferi<br />
es amieridan unda Seiqmnas, gana es imas ar niSnavs, rom wavarTvaT<br />
maT mTeli maTi saxelovani warsuli, mTeli istoriuli monapovari,<br />
gamovacxadoT gonebriv Ratakebad da gverdiT amovuyenoT<br />
iseT barbarosul tomebs, romelTac araviTari istoria ar gaaCniaT”. 2<br />
niko mari: “vostorgovs ara aqvs namdvili warmodgena imisa, rom saukuneebis<br />
manZilze erTiani qarTuli nacionaluri kultura Seiqmna<br />
yvela qarTveli tomis mier: amitomaa, rom “saRvTo werilis” teqst-<br />
Si Cven vpoulobT wminda Wanurs, anu megruls da sxva sityvebs. am<br />
realuris kulturul-istoriulis SexedulebiT qarTuli saliteraturo<br />
ena imdenaTve svanuria da megruli, imdenaTve gurulia da imeruli,<br />
ramdenaTac qarTuli aris RviZli ena yvela saqarTvelos tomebisaTvis”.<br />
3<br />
“...kulminaciuri punkti vostorgovis mecnierebisa gamoixateba<br />
qarTuli saliteraturo enis sakiTxSi (i. vostorgovi sxvadasxva<br />
enad warmoadgenda saeklesio da saliteraturo qarTuls; garda amisa,<br />
igi amtkicebda, rom megrelebisa da svanebisaTvis qarTuli iseTive<br />
ucxoa, rogorc rusuli, rom megrelebi da svanebi umwignobro<br />
xalxebia _ m.n.). rogorc viciT, aris mxolod erTi saliteraturo<br />
ena, romelsac “qarTuli ena” hqvia, magram es ena sazogadoa yvela<br />
qarTvel tomTaTvis... qarTvelebs ara aqvs calke saeklesio saliteraturo<br />
ena, rogorc, magaliTad, rusebs slavianuri ena. qarTvelebs<br />
aqvT mxolod ori saweri anbani, xucuri da mxedruli (anu saeklesio<br />
da samoqalaqo), magram ena ki erTia, rogorc, magaliTad asurelebs<br />
Zvelad sami sxvadasxva saweri anbani hqondaT: strangelo, nestorianuli<br />
da iakobituri, magram asuruli saliteraturo ena ki<br />
erTi iyo. maSin, rodesac ambobs vostorgovi didis rixiT, rom “SkolebSi<br />
SemoRebuliao saeklesio qarTuli enis swavleba saliteraturos<br />
magier, romelic zneobrivis gawvrTnisaTvis sustia da sruliadac<br />
ar Seeferebao saeklesio mizans. ...saWiroa exla mainc gaigon rusebma,<br />
namdvilad Tvali gaaxilon da darwmundnen, rom kavkasia is<br />
qveyana aris, sadac rusebi TviT ruseTis kanonebis darRvevas swavlo-<br />
1 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 116.<br />
2 i. gogebaSvili. megruli dawyebiTi skolis.., gv. 117.<br />
3 n. mari. qarTvelTa erovneba. quTaisi, 1905, gv. 10.<br />
13
en, viTomc saxelmwifos interesis gulisaTvis”... 1<br />
ivane javaxiSvili: `akad. n. marri misayvedurebs, rom megrelebs,<br />
svanebs da afxazebs me qarTvelebs vuwodeb... afxazebs me qarTvelTa<br />
monaTesaved vTvli, magram qarTvelebs ar vuwodeb. rac Seexeba megrelebsa<br />
da svanebs da, davumateb, Wanebsac, maT marTla qarTvel tomebad<br />
vTvli da vuwodeb... Tu amaze uwinares ara, XI s-dan moyolebuli<br />
“qarTveli” SemkreblobiT mniSvnelobiT ixmareba yvela qarTvelTa aRsaniSnavad.<br />
aseTi saerTo SemkreblobiTi mniSvnelobis mqonebeli terminis<br />
(qarTl-kaxel-imerel-gurul-megrel-Wan-svanTa enisa, zne-Cveulebebisa<br />
da sarwmunoebis saerTo Tvisebebis dasaxasiaTeblad) saWiroebis<br />
uaryofac aravis SeuZlia, winaT amas n. marric ar uaryofda.<br />
Tavis-da-Tavad cxadia, rom mkvlevaris azris Secvlis gamo am mravalsaukunovani<br />
monapovarisa da Segnebis gaqarwyleba da mospoba ar<br />
SeiZleba~. 2<br />
ambrosi xelaia: `cdilobdnen samegrelos skolebidan da eklesiebidan<br />
ganedevnaT qarTuli ena; am faqtma “erovnulobis SenarCunebis<br />
Zalumi swrafva gamoaRviZa: megrelebi ganimsWvalen TavianTi saliteraturo<br />
da saeklesio enis dacvis ideiT~... 3 sakiTxisadmi aseTi midgomaa<br />
dafiqsirebuli TiTqmis yvela cnobili winapris naazrevSi.<br />
ukanasknel wlebSi qarTveluri enobrivi samyaros Semadgenlobis<br />
lingvisturi statusis gansazRvris sakiTxSi qarTvel lingvistTa<br />
Soris azri kvlav orad gaiyo: erTni qarTvelur jgufSi sam an oTx<br />
qarTvelur enas gamoyofs; meoreni ki _ qarTuli saliteraturo enis<br />
teritoriuli dialeqtebis gverdiT megruls, lazursa da svanursac<br />
“qarTvelur dialeqtebad” moixseniebs. ar gamovricxavT orive Teoriis<br />
arsebobas samecniero sivrceSi (samuSao variantis saxiT), magram<br />
gasaTvaliswinebelia Semdegi faqtorebic:<br />
1. rogorc qarTveli, ise ucxoeli qarTvelologebi ugamonaklisod<br />
aRiareben WeSmaritebas _ qarTveluri enobrivi kontinuumebis<br />
erTi saerTo enidan (fuZe-enidan) momdinareobas;<br />
azrTa sxvadasxvaoba mxolod fuZe-enis diferencirebis Tari-<br />
Ria, romlis saboloo gadawyveta bevr sakiTxSi Seitans sicxades;<br />
Tumca amas kidev araerTi weli dasWirdeba.<br />
2. qarTveluri jgufis wevrebis klasifikaciisas enobrivi niSan-<br />
1 n. mari. qarTvelTa erovneba.., gv. 22,60.<br />
2 iv. javaxiSvili. qarTveli eris istoria. _ Txzulebani Tormet tomad.<br />
t. I. Tb., 1979, gv. 152, xazgasma Cvenia _ m.n.<br />
3 ambrosi (xelaia). ruseTis saeklesio politikis Sesaxeb afxazeTSi. gamosacemad<br />
moamzada n. papuaSvilma. Tb., 1906, gv. 122_123.<br />
14
Tvisebebis, anu lingvisturi kriteriumebis garda, gasaTvaliswinebelia<br />
eTno-politikuri faqtorebic, romlis ignorireba,<br />
gauTvaliswinebloba kategoriulad dauSvebelia. sakmarisia<br />
Tvalis erTi gadavlebac ki saqarTvelos politikuri<br />
rukis cvlilebaze IX-XIX saukuneebis manZilze, raTa naTlad<br />
warmoCndes is zegavlenebi, rac SeiZleboda hqonoda eTnikuri<br />
kuTxeebis mcxovrebTa rogorc sulier wyobaze, aseve<br />
yofa-cxovrebaze, msoflmxedvelobasa da metyvelebaze. gasaTvaliswinebelia<br />
isic, rom yvela Zveli wyaro saqarTvelos<br />
aRmosavleTsa da dasavleTSic (samegrelo, svaneTi, afxazeTi)<br />
migvaniSnebs saeklesio, saliteraturo da saxelmwifoebrivi<br />
saWiroebisaTvis mxolod qarTuli enis gamoyenebaze (IX-X<br />
saukuneebidan mainc), rogorc saerTo-saxalxo/zogaderovnul<br />
enaze. am enaze iTargmna IV-V saukuneebSi wm. werili. savaraudebelia,<br />
rom imdroindeli ena (Zveli qarTuli ena) erTnairad<br />
gasagebi iyo yvela qarTuli tomisaTvis, winaaRmdeg Sem-<br />
TxvevaSi warmoSobiT laz-egriseli mravali didi saeklesio<br />
moRvawe uTuod SeZlebdnen wm. werilis Targmnas TavianTi<br />
mrevlisaTvis, magram maT ukeT uwyodnen TiToeuli qarTveluri<br />
tomis Rvawli erTiani saeklesio-samwignobro enis Camoyalibebis<br />
saqmeSi. mravali mowinave qveynis literaturis<br />
istoria, saeklesio ena-mwignobroba viTardeboda da viTardeba<br />
tomobriv-kuTxuri mimarTulebiT. sabednierod, msgavsi<br />
procesebi Cvens istorias ar axsovs: saukuneebis ganmavloba-<br />
Si tomobriv-geografiuli gankerZoebulobis miuxedavad, saeklesio<br />
da saero literatura arsebiTad iyo erTiani qarTuli:<br />
mniSvneloba ar hqonda saqarTvelos romel kuTxeSi iqmneboda<br />
esa Tu is nawarmoebi da romeli tomis warmomadgeneli<br />
iyo misi avtori.<br />
3. niSandoblivi faqtia: mefis ruseTis mier saqarTvelos srul<br />
aneqsiamde qveynis sxvadasxva kuTxis ideologiuri dapirispireba<br />
istorias ar axsovs. qarTveluri saxelmwifoebrivi cnobiereba<br />
radikaluri partikularizmis pirobebSic ki ar gamqrala,<br />
amitomac erTiani qarTuli sxeulis danawileba-daSlis<br />
mosurneTa winaaRmdeg TavdadebiT ibrZodnen Cveni didi winaprebi,<br />
rasac zemoT moyvanili TiTo-orola amonaridic adasturebs.<br />
4. metyveleba, romelic ar emsaxureba saxelmwifoebriv gaerTianebas,<br />
rogorc urTierTobis oficialuri saSualeba, metyve-<br />
15
leba, romelic araa samwignobro _ dialeqtia. magram mainc,<br />
wminda lingvisturi TvalsazrisiT, gaumarTleblad gveCveneba<br />
megrulis, svanuris, lazuris _ erTis mxriv, da qarTluris,<br />
kaxuris, aWarulis, imerulis, xevsurulis, fSauris... meoris<br />
mxriv, erTi terminiT _ dialeqtiT saxeldebac.<br />
5. qarTveluri jgufis wevrebis klasifikaciis orsaukunovani<br />
diskusia, ra Tqma unda, araa specifikuri Cveni sinamdvilisaTvis.<br />
msgavsi problema msoflios mraval qveyanaSia da bevrad<br />
ufro radikaluradac, Tumca evropis qveynebi met-naklebad<br />
umtkivneulod axerxeben sakiTxis mogvarebas 1 . sakiTxis<br />
gadawyvetas xels uSlis terminologiuri problemebic. terminTa<br />
siWrele iwvevs seriozul dabneulobasa da gaurkvevlobas<br />
ara marto aralingvistTa wreSi, aramed lingvistebs<br />
Sorisac. xSiria mecnierebis erTi dargis SigniT da mecnierebis<br />
dargebs Soris terminTa polisemiurobisa da sinonimuro-<br />
1 magaliTad, roca laparakoben qvemogermanulze zemogermanulTan SepirispirebiT,<br />
gulisxmoben kilos, romelic mxolod istoriuli viTarebis<br />
gamo ar ganviTarda damoukidebel enad da ganixileba rogorc germanuli<br />
enis dialeqti, Tumca imavdroulad man Semoinaxa sakmaod mniSvnelovani<br />
nairsaxeobani fonetikaSi, gramatikasa da leqsikur wyobaSi.<br />
masTan dakavSirebiT, h. birti aRniSnavda: `SeuZlebelia urTierTgagebineba<br />
zemogermanelebsa, Svabebsa da bavarielebs Soris... TviT me ver vugeb<br />
badenels, bavarielsa da zemogermanels, roca isini Tavis dialeqtze<br />
laparakoben~ (moyvanilia wignidan: b. jorbenaZe. qarTuli dialeqtologia.<br />
t. I. Tb., 1989, gv. 35). gamodis, rom araTu ubralo germaneli moqalaqes,<br />
aramed enaTmecniersac ki ar esmis kuTxuri metyveleba bavarielisa,<br />
zemogermanelisa, badenelisa. analogiuri viTarebaa saberZneTSic,<br />
sadac, kulturuli sidiadis miuxedavad, dResac mimdinareobs erTiani<br />
saliteraturo-saxalxo enis Seqmnis procesi. rTuli iyo enobrivi saki-<br />
Txi somxebisTvisac. mZlavri dialeqturi gansxvavebulobis gamo kilikiuri<br />
somxuri absoluturad gansxvavdeba bulgareTis somxebis enisagan.<br />
miuxedavad amisa, oficialuri saliteraturo somxuri ena didad gansxvavdeba<br />
dialeqtebisagan da im metyvelebisagan, romelzec ojaxebSi laparakoben.<br />
amave dros msoflios bevr qveyanaSi, garda saxelmwifo enisa,<br />
damwerloba aqvs dialeqtebsac. kerZod, safrangeTSi saxelmwifo da samwignobro<br />
enaa franguli; magram samxreT safrangeTSi arsebobs provansuli<br />
ena, romelsac damwerloba gaaCnia XI saukunidan. provansuli ena,<br />
bunebrivia, araa franguli enis dialeqti, magram mas da msgavs umciresobaTa<br />
enebs gansxvavebuli terminiT moixsenieben (arsebobs ramdenime<br />
dubl-termini, romelTagan ukanasknel xanebSi gabatonebulia regioleqti...).<br />
zemoTqmulidan martivia daskvnis gamotana: msgavsi problemebisgan<br />
Sorsaa qarTveluri enobrivi samyaro. maSin ra gviSlis xels problemis<br />
mogvarebaSi xom ar igrZnoba zedmeti Tavdajerebuloba da ambiciuroba<br />
mxareebs Soris<br />
16
is SemTxvevebi, rac yovlad dauSvebelia. amitomac aucileblobad<br />
gvesaxeba dapirispirebulma mxareebma miaRwion SeTanxmebas:<br />
gansxvavebul TvalsazrisTagan SearCion optimaluri<br />
varianti, raTa profesiuli gansjis safuZvelze erTxel da<br />
sabolood gadawydes qarTveluri enobrivi klasifikaciis sakiTxi.<br />
istoria Secdomebis daSvebas ar gvpatiobs, amitom, qveynis dRevandeli<br />
viTarebidan gamomdinare, TiToeuli qarTvelis upirvelesi<br />
movaleobaa meti windaxeduleba gamoiCinos dasmul “problemaze” msjelobisas<br />
da daskvnebis gamotanisas.<br />
MERAB NACHKEBIA<br />
THE KARTVELIAN LINGUISTIC WORLD AND<br />
THE PROBLEM OF DIVERGENCE OF THE<br />
PREKARTVELIAN LANGUAGE<br />
The article focuses on the problem of the genetic,linguistic and Georgians’cultural<br />
world, analyzing different ideas,suggesting in Kartvelology in accordance<br />
with the divergence of the Georgian language. Based on the research,<br />
dating differentiation of the language – assuming the boundary of the old and<br />
modern systems of chronology. It should be taken into consideration the linguistic<br />
status of the members of Georgian groups, a great amount of literature has<br />
been published,the research is still going on.<br />
2. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
17
18<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
Tamila zviadaZe<br />
-viT Tandebulis erTi funqciisaTvis<br />
imerulSi<br />
-viT Tandebuli safuZvlianad aris Seswavlili qarTvel enaTmecnierTa<br />
mier. am mxriv sayuradReboa T. SaraZeniZis, a. martirosovis,<br />
z. jafariZis, i. gigineiSvilis, i. imnaiSvilis, S. afridoniZis, T.<br />
kvaWantiraZis, z. sarjvelaZis, n. WumburiZis, g. burWulaZis, i. kikna-<br />
Zis, t. futkaraZis, m. miqaZisa da sxvaTa gamokvlevebi 1 . Tanamedrove<br />
qarTulisaTvis SemuSavebulia saliteraturo normac -viT Tandebulis<br />
xmarebisa saxelis fuZis mixedviT brunvebSi 2 . rogorc cnobilia,<br />
-viT Tandebuli daerTvis sami brunvis _ saxelobiTis, micemiTisa da<br />
naTesaobiTis formebs. sxvadasxva brunvasTan Cveulebriv sxvadasxva<br />
mniSvneloba unda hqondes, magram aRniSnavs erTi da imaves, kerZod,<br />
gadmogvcems msgavsebas da imave mniSvnelobas atarebs, rasac zmnisar-<br />
Ti “rogorc”.<br />
Zvel qarTulSi viTa/viT Tandebuli ar gvaqvs. msgavsebas gamoxa-<br />
1 T. SaraZeniZe. -viT Tandebuli qarTulSi. _ Tsu Sromebi, X, 1939, gv. 145-<br />
159; a. martirosovi. Tandebuli qarTulSi. _ iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba,<br />
I, 1946, gv. 236-237; z. jafariZe. -viT Tandebulis xmarebisaTvis zmnas-<br />
Tan qarTulSi. _ qarTvelur enaTa struqturis sakiTxebi, III, Tb., 1963, gv.<br />
96-97; i. gigineiSvili. Tandebuli da Tandebulian saxelTa marTlwera. _<br />
Tanamedrove qarTuli saliteraturo enis normebi, I. Tb., 1970, gv. 101; i. imnaiSvili.<br />
qarTuli saliteraturo enis normalizaciis sakiTxebi. _ ciskari,<br />
#11, 1974, gv. 138-144; S. afridoniZe. fonetikur-morfologiuri cvlilebebi<br />
da leqsikuri mniSvneloba. _ saqarTvelos MmecnierebaTa akademiis moambe,<br />
t. 87, Tb., 1977, #3; T. kvaWantiraZe. -viT Tandebulis saxelobiTsa da<br />
micemiT brunvaSi ganawilebis sakiTxi. _ macne, enis.. seria, 1977, #1, gv., 97-<br />
103; z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan. _ qarTuli ena da literatura<br />
skolaSi, #4, 1979, gv., 122-124;Ng. WumburiZe. -viT Tandebulis Camoyalibebis<br />
istoriisaTvis. _ qarTuli Eena da literatura skolaSi, 1982,<br />
#2, gv, 83-91;Gg. burWulaZe. kvlav -viT Tandebulis Sesaxeb qarTulSi. _<br />
iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba, 24, 1985, gv. 84-87; i. kiknaZe. Tanxmovanfu-<br />
Zian saxelTa -viT Tandebuliani saxelobiTis gamo. _ enaTmecnierebis sakiTxebi,<br />
I-II, Tb; 2006, gv. 73-74; t. futkaraZe. saxelis formaTwarmoebis sakiTxebi<br />
qarTulSi. _ kreb.: „besarion jorbenaZes“, Tb., 2003, gv. 121-123; m. miqaZe.<br />
Tandebulis warmomavlobisa da funqciisTvis. _ „metexi“, t. I. Tb.,<br />
2001, gv. 80;<br />
2 Tanamedrove qarTuli saliteraturo enis normebi, I. Tb., 1970, gv. 104.
tavdnen -ebr, msgavsad, viTarca (mogvianebiT -viTa); -viT miRebulia<br />
“viTar” formisagan: viTar-viTa-viT 1 . -viTa gvxvdeba hadiSis oTxTav-<br />
Si 2 , xolo rac Seexeba -viT Tandebuls, dasturdeba parizis nacionalur<br />
biblioTekaSi dacul XI saukunis erT xelnawerSi: “... me verca<br />
wmidisa mamisa efTBmessaviT davagdebdi~ 3 . “-viT Tandebuli aq naTesaobiTi<br />
brunvis formas daerTvis. z. sarjvelaZis azriT, es arc aris<br />
gasakviri, radgan sulieri sagnis (adamianis) gamomxatvel saxelTan<br />
ixmareba 4 . aseve gveqneboda: kacisaviT, mefisaviT, mamaisaviT.<br />
naTesaobiT brunvasTan -viT Tandebuli XVII-XIX saukuneebis<br />
qarTvel mweralTa nawarmoebebSic SeiZleba Segxvdes. arsebobs mosazreba,<br />
rom naTesaobiTis gardaqmniT unda iyos miRebuli dRevandeli<br />
saxelobiTis forma TanxmovanfuZian saxelebTan: kac-is-a-viT, kac-iviT,<br />
sadac a emfatikuri xmovnisa da -is naTesaobiTi brunvis niSnis -<br />
s komponentis dakargva simultanuri procesia, -viT Tandebulis win<br />
-i elementi ki naTesaobiTi brunvis erT-erTi alomorfia 5 .<br />
Tanamedrove saliteraturo qarTulSi -viT or brunvas daerTvis.<br />
xmovanfuZiani saxelebi (mx. ricxvSi) da nacvalsaxelebi mas mxolod<br />
micemiTSi dairTaven: ZmasaviT, mzesaviT, oqrosaviT, busaviT, SensaviT...<br />
TanxmovafuZiani saxelebi (da -ebian mravlobiTSi dasmuli<br />
xmovanfuZiani saxelebi) ki _ orive brunvaSi: saxl-i-viT, saxl-saviT;<br />
klde-eb-i-viT, klde-eb-sa-viT; naTesaobiT brunvasTan -viT Tandebuli<br />
saliteraturo qarTulSi ar gamoiyeneba.<br />
ra viTareba gvaqvs imerulSi<br />
imerulSi -viT boloxmovnian saxelebs marTavs micemiTSi: rkinasaviT,<br />
xbosaviT, dResaviT... TanxmovanfuZian saxelebs ki daerTvis rogorc<br />
saxelobiTSi (qaliviT, bavSviviT), ise naTesaobiTSi: “es rZe<br />
wyalisaviTaa da ras argebda bovSs!”, “rava babuaCemisaviT laparakobs<br />
es kaci!”, “im tyeSi racxa cecxlisaviT anaTebda.” (Cawerilia<br />
wyaltubos raionis sofel CuneSSi). -viT nacvalsaxels cvlis misi<br />
fonetikuri nairsaxeoba -veT (xalxisaveT, cxenisaveT, oqrosaveT...) b.<br />
jorbenaZis azriT, SesaZlebelia, -veT fonetikuri nairsaxeobis warmoqmnas<br />
-viT da -ebr//ef TandebulTan kontanimaciamac Seuwyo xeli:<br />
kac-i-saviT//kacisaef _ kacisavef”. 6 -viT Tandebuli imerulSi daerTvis<br />
zmnis formebsac. es ewinaaRmdegeba qarTuli saliteraturo enis<br />
1 a. SaniZe. qarTuli enis gramatikis safuZvlebi. Tb., 1980, gv. 600.<br />
2 z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan.., gv. 124.<br />
3 z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan.., gv. 124.<br />
4 z. sarjvelaZe. -viT Tandebulis istoriidan.., gv. 124.<br />
5 i. kiknaZe. TanxmovanfuZian saxelTa -viT Tandebuliani.., gv. 74.<br />
6 b. jorbenaZe. qarTuli dialeqtologia. Tb., 1989, gv. 462.<br />
19
normebs, magram kiloebisaTvis savsebiT SesaZlebeli da bunebrivia.<br />
rogorc cnobilia, -viT TandebuliT gaformebul zmnebs mimar-<br />
Tavs sulxan-saba Tavis leqsikonSi: amxila-aswavlasaviT, gaawbila-SearcxvinasaviT<br />
1 . sabasaTvis msgavsi formebi sityvis mniSvnelobaze sinonimuri<br />
sityviT miTiTebis xerxs warmoadgens, xolo dialeqtebSi -<br />
viT zmnasTan gamoiyeneba imave funqciiT _ gamoxatavs msgavsebas: mSiasaviT,<br />
mwyuriasaviT, mtkivasaviT ... aRniSnulia, rom Tanamedrove qar-<br />
TulSi msgavsebas ver gamoxatavs verc -sa, -i brunvis niSniseuli<br />
elementebi da verc mxolod -viT morfema. -iviT // -saviT erTiani<br />
Serwymuli formanti migviTiTebs msgavsebis semantikaze, maSasadame,<br />
gvaqvs -saviT // -iviT morfema. brunvis niSanTan Serwymuli Tandebuli<br />
garkveul gramatikul mniSvnelobas iZens, anu -saviT Sedgenili<br />
morfemaa 2 . es gansakuTrebiT TvalsaCinoa zmnebTan, romelTac erTvis -<br />
viT Tandebuli micemiTis brunvis niSansa da a emfatikur xmovanTan<br />
erTad: magaliTad mSia-saviT, mciva-saviT, mwyuria-saviT.<br />
ratom mimarTa zmnam msgavsebis gamosaxatavad am formas saTanado<br />
zmniT gadmocemuli moqmedeba (procesi, gancda) sustia, -viT Tandebuli<br />
ki am SemTxvevaSi procesis odnaobiTobas aRniSnavs. xSirad<br />
gamosaxatavia iseTi gancda, romelic enaSi arsebuli sityviT zustad<br />
ar aisaxeba. magaliTad, tkivilis, wyurvilis susti grZnoba. -viT am<br />
SemTxvevaSi grZnobis sisustes aRniSnavs (cota mtkivasaviT) 3 . imerulSi<br />
am mxriv SezRudva ar aris. -viT Tandebuli daerTvis aramarto<br />
grZnoba-aRqmis gamomxatvel zmnebs, aramed sxva formebsac da gamoxatavs<br />
odnaobiTobas. magaliTad: “sad waxval, Se dafsxrekilo,<br />
Sen! _ SemomcinasaviT”; 4 “mzem kargad gadaiTavdaRmarTa da viTom dacxrasaviT”.<br />
5<br />
amave funqciiT gamoiyeneba wa- zmniswinic (waitira, waeTamaSa,<br />
waeWidava). mklevarTa umravlesoba wa-, wamo- zmniswinebs moqmedebis<br />
simciris, sicotavis anu odnaobis gamomxatvelad miiCnevs. wa- zmniswiniT<br />
gamoxatuli odnaobis formebi xSiria imerulSi: “SarSandel<br />
mouWrel fesvebze balaxma erTi-aTad iyara da siminds waajoba”; 6 “xumrobiTac<br />
ar SeiZleboda masTan waWidaveba”; 7 “suli rom wavubero, babu-<br />
1 sulxan-saba orbeliani. leqsikoni qarTuli, t. I. Tb., 1991, gv. 53.<br />
2 t. futkaraZe. saxelis formaTwarmoebis sakiTxebi.., gv. 124.<br />
3 z. jafariZe. -viT Tandebulis xmarebisaTvis.., gv. 97.<br />
4 o. ioseliani. avtobiografiuli novela. _ rCeuli Txzulebebi or<br />
tomad. I tomi. Tb., 1989, gv. 44.<br />
5 o. ioseliani. avtobiografiuli novela.., gv. 51.<br />
6 o. ioseliani. varskvlavTcvena. Tb., 1965, gv. 422.<br />
7 o. ioseliani. varskvlavTcvena, gv. 319.<br />
20
awverasaviT gavfantav”. 1<br />
-viT Tandebuli xSirad swored wa- zmniswinian formebs daerTvis<br />
da xdeba odnaobis gaZliereba, gaormageba: weitirasaviT, weeWidavasaviT,<br />
wamoTovasaviT, wamowvimasaviT, waagavsaviT, waioxunjasaviT...).<br />
ram gamoiwvia erTi da imave Sinaarsis orgzis aRniSvna rogorc cnobilia,<br />
qarTulSi zmniswini da Tandebuli zogjer msgavs funqcias avlens.<br />
magaliTad, adgilmdebareoba zmnaSi zmniswiniT gamoixateba, saxelSi<br />
_ Tandebulis saSualebiT: Se-vida saxl-Si; Se-Zvra fuRuro-<br />
Si. Tandebulisa da windebulis funqciuri msgavsebiT unda aixsnas<br />
Zvel qarTulSi uTandebulo brunvaTa xmareba, sadac zmna windebuliania.<br />
magaliTad: “ver Sevides sasufevelsa caTasa”; 2 “tanjvasa didsa<br />
Segagdon Sen”. 3<br />
dRes Tanabari sixSiriTaa gamoyenebuli rogorc Tandebuli, ise<br />
zmniswini. imerulisaTvis damaxasiaTebelia zmniswinis (wa/we) da Tandebulis<br />
(-viT) erT formasTan gamoyeneba, rac emsaxureba Sinaarsis<br />
gaZlierebas, odnaobis gadmocemas. amgvarma formebma odnaobis garda,<br />
SeiZleba gamoxatos: moqmedebis uneblioba (wamZvrasaviT, wasrialdasaviT,<br />
wamicdasaviT...). zerele, saxeldaxelo qmedeba (waibanasaviT, wai-<br />
ZinasaviT, xeli waukrasaviT...). sazedao moqmedeba (waaWrasaviT, waaTalasaviT,<br />
waawyvitasaviT...) da sxva.<br />
ra Tqma unda, am mniSvnelobebs zmnas ZiriTadad zmniswini ani-<br />
Webs, magram -viT Tandebuli aSkarad aZlierebs Sinaarss. imerulSi -<br />
viT Tandebulisa da wa- zmniswinis erTad gamoyeneba xdeba sxva Sem-<br />
TxvevaSic _ roca moubar pirs surs erTi adamianis Tviseba miaweros<br />
meores, zerele niuansiT gamoiyenebs wa- zmniswins: weiCxeiZeebs, weigogoebs...<br />
4 -viT aseT formebsac daerTvis imave funqciiT _ msgavsebis<br />
odnaobas aZlierebs: weiTuTberiZeebsaviT, weivanelebsaviT...<br />
-viT Tandebulis gamoyeneba SeniSnulia agreTve sxva metyvelebis<br />
nawilebTan: agersaviT, magramsaviT.., rac ar dasturdeba imerulSi.<br />
1 o. ioseliani. varskvlavTcvena, gv. 118.<br />
2 giorgi merCule. grigol xanZTelis cxovreba. _ qarTuli mwerloba,<br />
t. I. Tb., 1987, gv. 528.<br />
3 iakob curtaveli. SuSanikis wameba. _ qarTuli mwerloba, t. I. Tb., 1987,<br />
gv. 227.<br />
4 k. kublaSvili. qvemoimeruli dialeqti. Tb., 1985, gv. 73.<br />
21
TAMILA ZVIADADZE<br />
FOR THE FUNCTION OF THE LAST SYLLABLE<br />
-VIT IN IMERETIAN<br />
The last syllable vit is attached to the forms of the nominative case, genitive<br />
case, and dative case and denotes similarity. In modern literary language<br />
the forms of the genitive case are not used, in dialects, particularly in<br />
Imeretian, they are used till present.The last syllable vit is also attached to the<br />
verb of the same function, i.e. it denotes similarity. This happens when the action<br />
transmitted by the verb (process, feeling) is weak and the last syllable denotes<br />
diminution of the process. Diminishing is also denoted by the prefix – tsa.<br />
In the article is narrated the event when both (the last syllable and the prefix)<br />
are used together, which serves to strengthening of the content, for more expression<br />
of diminution. Also, in case of usage of the prefix and the last syllable<br />
with a form of verb expresses character of one person to another by a talker<br />
with a surface nuance.<br />
22
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
oTar miqiaSvili<br />
rusulis kalkebisaTvis ilia WavWavaZis<br />
`saqarTvelos moambeSi~.<br />
mdidari istoriuli warsulis mqone xalxebs sxvadasxva periodSi<br />
zogjer iZulebiT, zogjer ki _ Tavisi neba-surviliT garkveuli<br />
kontaqtebi hqoniaT sxvadasxva xalxTan. enaTa kontaqtebis donis<br />
mixedviT gansxvavebulia gavlenis xarisxic: `gavlena kvals tovebs,<br />
Cveulebriv, ara marto leqsikaSi, aramed sintagmebis sferoSi, enis<br />
stilistikur mxareSi~. 1<br />
XVIII-XIX saukuneebis mijnidan, rodesac saqarTveloSi safuZveli<br />
Caeyara ruseTis batonobas da rusuli saqarTvelos saxelmwifo<br />
ena gaxda, qarTulze rusulis gavlenam intensiuri xasiaTi miiRo. evropuli<br />
yofis, evropuli kulturis amsaxveli informaciebi aRniSnuli<br />
periodidan CvenSi rusulis meSveobiT Semodioda. sakmaod moikida<br />
fexi leqsikurma sesxebam rusulidan, magram, sabednierod, leqsikuri<br />
nasesxobani arsebiTad rusuli yofis amsaxveli sagnebisa da movlenebis<br />
sferos ver gascda. aq Tavisi sityva Tqva qarTuli enis leqsikurma<br />
simdidrem, rusul leqsikas ar mieca gasaqani qarTuli leqsikis Sesaviwroeblad.<br />
amitomacaa, rom TviT dialeqturi metyvelebis donezec<br />
ki nasesxeb rusul sityvaTa raodenoba ver gascda erT aseuls.<br />
samagierod, farTod moikida fexi rusulidan momdinare sityvaTSexamebebma,<br />
rusulidan Semosulma, qarTulad gadmokeTebulma frazebma.<br />
aqve unda aRiniSnos, rom maTi umravlesoba evropuli kulturis<br />
elementebis gaCenis kvaldakval gaCnda TviT rusulSic, mravalsaukunovanma<br />
qarTulma saliteraturo enam uari Tqva rusulidan<br />
leqsikur nasesxobebze, magram iZulebuli gaxda, gadmoeqarTulebina<br />
isini, radgan saTanado enobrivi inventari sakmao raodenobiT da daxvewilobiT,<br />
romelic srulad asaxavda imdroindeli social-politikuri,<br />
ekonomikuri da kulturuli cxovrebis dones, axal qarTul<br />
enas jerac ar gaaCnda. es viTareba sakmao sisruliT da pirdapirobiT<br />
aisaxa didi ilias naazrevSi.<br />
1 q. lomTaTiZe. kalkebTan dakavSirebuli zogi sakiTxi qarTulSi. _<br />
qarTuli sityvis kulturis sakiTxebi, wigni 8. Tb., 1998, gv. 59.<br />
23
XVIII-XIX saukuneTa mijnaze TviT rusulma enam gamoiara sakmaod<br />
didi gza, romlis Sedegadac man evropuli enebis gavleniT mniSvnelovan<br />
daxvewilobas miaRwia. am moZraobas ruseTSi saTaveSi edga n.<br />
m. karamzini, romelic miznad isaxavda, Seeqmna farTo mkiTxvelisaTvis<br />
misawvdomi erTi ena wignebisa da sazogadoebisTvis, `rom vweroT,<br />
rogorc metyveleben, da vimetyveloT iseve, rogorc vwerT~ 1 (sayovelTaod<br />
cnobilia, rom aseTive iyo didi ilias damokidebuleba er-<br />
Tiani saliteraturo enis mimarT).<br />
erTi enis gavlena meore ucxour enaze mxolod sityvaTa pirdapiri<br />
sesxebiT ar amoiwureba. xSirad adgili aqvs erTi enis siRrmiseul<br />
struqturul zegavlenas. struqturuli zegavlena Znelad SesamCnevia<br />
ara mxolod enis rigiTi matareblisaTvis, aramed specialistisTvisac<br />
ki. enaTa struqturuli urTierTzegavlenis Sedegebs uwodeben<br />
kalkebs (frang. `calcue~ _ `asli~). maSasadame, sityvaTa sesxebisagan<br />
gansxvavebiT, kalkirebis dros enobrivi masala sakuTaria, oRond<br />
konkretuli enobrivi erTeuli agebulia sxva enis struqturuli bunebis<br />
karanaxiT. amitomac amboben, rom kalkebi enaTa Rrma urTierTgamsWvalvas<br />
gulisxmobs 2 . enobrivi kalkebis gaCenis erT-erT wyarod<br />
miiCneven orenovnebas, rac, Tavis mxriv, enaTa kontaqtebis Sedegia. l.<br />
SCerbam wamoayena Tezisi imis Sesaxeb, rom enaTa kontaqtebis procesis<br />
mimdinareoba ganpirobebulia orenovnebis sxvadasxva saxiT 3 .<br />
bilingvizmTan, orenovnebasTan akavSirebs kalkebs b. meCkovskaiac.<br />
`wyaro kalkebisa, _ ambobs mecnieri, _ aris bilingvTa sametyvelo<br />
praqtika~. 4 i. otkupSCikovs kalkirebasTan orenovnebis kavSiris sailustraciod<br />
Semdegi magaliTi mohyavs: `Немец на вопрос: у вас есть<br />
мясо – ответит: имеем или не имеем, а не есть или нет~. aseTi sityvasityviTi<br />
TargmaniT gamyidveli `iyenebs sintaqsur kalks, mSobliuri<br />
enis sintaqsur konstruqcias~, _ ambobs mecnieri da ganagrZobs:<br />
`swored es Tavisebureba udevs safuZvlad yovelgvar kalkirebas, rodesac<br />
ivaraudeba kalkis avtoris orenovneba 5 .<br />
1863 wels ilia WavWavaZis TaosnobiT gamovida Jurnal `saqarTvelos<br />
moambis~ Tormeti nomeri. 1991-1992 wlebSi mkiTxvelma miiRo<br />
1 vimowmebT wignidan: В. В. Виноградов. Очерки истории русского литературного<br />
языка XVII-XIX веков. М., 1982. gv. 197.<br />
2 a. arabuli. qarTuli metyvelebis kultura. Tb., 2004, gv. 43.<br />
3 vimowmebT wignidan: Новое в лингвистике, вып. VI. Языковые контакты, составление,<br />
редакция и коментарии В. Ю. Розенцвейг. М., 1972, gv. 8.<br />
4 Н. Б. Мечковская. Общее языкознание. Структурная и социальная типология языков.<br />
Учебное пособие для студентов. М., 2001, gv. 111.<br />
5 И. В. Откупщиков. К истокам слова. М., 1986, gv. 114.<br />
24
`saqarTvelos moambis~ faqsimiluri gamocemis ortomeuli: 1991w. pirveli<br />
tomi, 1992w. ki _ meore tomi. winamdebare statiaSi yuradReba<br />
gavamaxvileT `saqarTvelos moambis~ 1991-1992 wlebSi gamocemul<br />
ortomeulSi Setanil, Cveni azriT, rusulidan qarTulSi kalkirebul<br />
frazebze. masalis analizma gviCvena, rom damowmebuli qarTuli<br />
teqstebi Seicaven TavianTi agebulebiT da SinaarsiT rusulidan momdinare<br />
frazeologiur kalkebs.<br />
motanil magaliTebSi frCxilebSi miTiTebulia qarTuli teqstis<br />
gverdi da striqoni:<br />
• `es saqme rom gadaixila, komisia im azrze dadga, rom...~. 1<br />
`Когда дело это пересмотрела, комиссия остановилась на том,<br />
что...~<br />
• `saWiroa, rom gvqondes yuradRebaSi~. 2 _ `Нам надо иметь во<br />
внимание, что...~<br />
• `Cans, rom sicocxles SenTvis Zalian daumarilebia~. 3 _ `Видно,<br />
что жизнь очень тебе насолила.<br />
• `arc me var laCrebTagani~. 4 _ `Я тоже не из трусливых.<br />
• `aq erTis gankidurobidan Cavvardi meoreSi~. 5 _ `Здесь я из<br />
одной крайности попал в другую~.<br />
• `raRac viTarebis SeerTebisa gamo saxeli Cemi Cawerili iyo<br />
imis saxelis Semdeg~. 6 _ `По стечению каких то обстоятельств,<br />
моё имя было записано после его имени~.<br />
• `imisi sityvebi iyo xmis gamocema sazogados azrisa~. 7 _ `Его<br />
слова были отзвуком общественного мнения~.<br />
• `mudam usrulebda da uars araferSi ar eubneboda xolme~. 8 _<br />
`Всегда выполнял его желания и ни в чем ему не отказывал~.<br />
• `me ar vxedav saWirod~. 9 _ `Я не вижу нужным~.<br />
• `nu gavxdebiT XIX saukunis vandalebad~. 10 _ `Не станем же<br />
вандалами XIX века~.<br />
1 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II. Tb., 1992, gv. 19.<br />
2 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 24.<br />
3 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 30.<br />
4 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 74.<br />
5 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 78.<br />
6 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 93.<br />
7 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 106.<br />
8 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 231.<br />
9 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I. Tb., 1991, gv. 100.<br />
10 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 100.<br />
25
• `magram romaelebi sulac ar iyvnen vandalebad~. 1 _ `Но римляне<br />
вовсе не были вандалами~.<br />
• `erTi sityviT, iseTnairad uyvarT, rom uerTmaneTod suls ve-<br />
Rar igeben~. 2 _ `Одним словом, так они любят другдруга, что<br />
души не чаят~.<br />
• `...romelic anpirovnebda umaRles RvTaebas~. 3 _ ... `Который<br />
олицетворял (ganasaxierebda) высшее божество~.<br />
• `iseTi saucxovo wiTel-sityvaoba unda eCvenebina, rom qveyana<br />
gaekvirva~. 4 _ `Он должен был показать такое чудесное красноречие,<br />
чтобы удивить мир~.<br />
• `amgvari wiTel-sityvaobiT aRhswera Tavisi daRestanSi mogzauroba,<br />
rom yvelani gaakvirva~. 5 _ `Он описал свое путешествие<br />
по Дагестану таким красноречием, что всех удивил~.<br />
• `yvelas survili iyo, rom aRsrulebaSi ar yofiliyo moyvanili<br />
proekti arabebis gadasaxlebisa~. 6 _ `Все желали, чтобы<br />
не был приведен в исполнение проэкт переселения арабов~.<br />
sruliad ueWvelia, rom motanili qarTuli magaliTebi kalkirebulia<br />
rusulidan.<br />
1 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 101.<br />
2 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. II, gv. 98.<br />
3 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 114.<br />
4 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 116.<br />
5 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 180.<br />
6 i. WavWavaZe. `saqarTvelos moambe~, w. I, gv. 182.<br />
26
OTAR MIKIASHVILI<br />
THE GEORGIAN PHRASES BORROWED FROM THE RUSSIAN<br />
LANGUAGEIN THE JOURNAL OF ILYA CHAVCHAVADZE<br />
“SAQARTVELOS MOAMBE”<br />
In the beginning of the 19-th century the Russian language became the<br />
official state language of Georgia. Its influence on the Georgian language became<br />
very intensive. Information about the style of the life of Europen nations,<br />
European culture was spreading through the Russian language. It is necessary<br />
to note that the lexical borrowings from the Russian language were of the usual<br />
meaning only (the names of things, everyday events). The main reason of that<br />
was the lexical wealth of the Georgian language. Together with the lexical elements<br />
of the Russian language the structural element, calcs became the part of<br />
the Georgian language. The Georgian word-combinations of Russian origin<br />
were not seldom (they became the part of the Russian and were borrowed from<br />
the Russian language). The article is dedicated to the researching of phraseological<br />
calcs of the Russian origin in the journal of Ilya Chavchavadze “Saqartvelos<br />
Moambe” (“The Bulletin of Georgia”), published in 1863.<br />
27
28<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
marine kakaCia, marine jRarkava<br />
megruli sasoflo-sameurneo leqsika<br />
,,yazayiSi gazeTis~ mixedviT<br />
megruli leqsikis calkeul sakiTxebs sxvadasxva dros ikvlevdnen<br />
al. cagareli, n. mari, i. yifSiZe, p. Waraia, i. javaxiSvili, arn.<br />
Ciqobava, v. Tofuria, q. lomTaTiZe, g. rogava, k. danelia... leqsika<br />
icvleba imdenad, ramdenadac ganviTarebas ganicdis, ikargeba an Cndeba<br />
konkretuli sameurneo dargebi. es ki garkveuli jgufis dargobriv<br />
leqsikas zogjer srul gaqrobas uqadis. amitomac werda arn. Ciqobava:<br />
,,dargobrivi leqsika mWidrodaa dakavSirebuli xalxis yofa-cxovrebasa<br />
da SexedulebebTan. maTSi mimdinare cvlilebebi xSirad gamoavlenen<br />
faqtebs, romlebic did kulturul-istoriul interess aRZraven<br />
da romelTac TanamedroveobisaTvis aqtualuri mniSvneloba” gaaCnia<br />
1 . am TvalsazrisiT sainteresoa 1930-34 wlebSi q. zugdidSi megrul<br />
enaze gamocemuli ,,yazayiSi gazeTi”. miuxedavad uamravi xelovnuri<br />
formisa, romelsac gazeTi nergavda, masSi ,,ibeWdeboda mravali<br />
sasargeblo rCeva-darigeba soflis meurneobis sxvadasxva dargSi.<br />
qveyndeboda kiTxva-pasuxebi. aq ki bevri saintereso sityvaa dafiqsirebuli”.<br />
2 amasTanave megrulis dargobrivi leqsikis monacemebi Zalze<br />
mniSvnelovania saerTo qarTveluri enis kvlevisaTvis. swored aman<br />
ganapiroba Cveni interesi megruli sasoflo-sameurneo leqsikisadmi.<br />
arsebul masalaSi, Cveni azriT, gamoiyofa ori qvejgufi;<br />
1. mecxoveleobasTan dakavSirebuli leqsika;<br />
2. miwaTmoqmedebasTan dakavSirebuli leqsika;<br />
gazeTis leqsikaze dakvirvebam cxadyo, rom am dargebisaTvis damaxasiaTebel<br />
leqsemaTa umravlesoba saerTo qarTveluri leqsikis<br />
kuTvnilebaa (Txa, cxeni, kuro, simindi, guTani, farcxi, TuTumi, boseli,<br />
xonua, binexi).<br />
1. `unero cxenefi do SxukuCxami orinjiSi raodenobaq 1931<br />
wanas qidiWy rkebani 1933 wanaSi boloSa rkebulend. muT<br />
oxu Rejefi do Txa do Sxurcuni, TenefiSi raodenoba daT-<br />
1 arn. Ciqobava. dargobrivi leqsika da misi Seswavlis mecnieruli aqtualuroba.<br />
– iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba. II, Tb., 1975. gv. 43.<br />
2 o. qajaia. megrul-qarTuli leqsikoni. t. I. Tb., 2001-2002, gv. 10.
manTxudu 1932 wanaS boloSa~. 1 _ `cxenebisa da msxvilfexa<br />
saqonlis raodenobam 1931 wels rom daiwyo kleba, 1933<br />
wlis bolomde klebulobda. rac Seexeba Rorebis, Txebisa<br />
da cxvrebis raodenobas, is ecemoda 1932 wlis bolomde~.<br />
2. `eleqtroniSi SuquraT ganaTebuli boseli isNndi re klasikuri<br />
terefiSo~. 2 _ `eleqtronaTuriT ganaTebuli boseli<br />
laxvaria klasobrivi mtrebisTvis~<br />
3. `sodeTi dudi moSayareli re binexiSi 88 %~. 3 _ sadac Tavmoyrilia<br />
venaxis 88%).<br />
4. `simindi nakaka Tolicalo re Senaxebuli~. 4 _ simindi Tvalis<br />
CiniviT aris Senaxuli~.<br />
5. `boselc Was uWkaWkuo arzena, namuTi odiares aoxrencNni~.<br />
5 _ `boselSi Calas daukepavad aZleven, rac balaxs<br />
afuWebs~.<br />
6. ,,Wifana” saqmefc xonuaSi periodis Sara do Saras mawesrigenani~.<br />
6 _ `wvrilman saqmeebs xvnis periodSi gzadagza moawesrigeben~.<br />
7. `muWoT Taure rCqNni TuTumiSi damzadeba Teli raionc susTas<br />
meurcu~. 7 _ `rogorc aqidan Cans, Tambaqos damzadeba<br />
mTel raionSi sustad mimdinareobs~.<br />
8. `kolmeurneobas Tasuas periodiSo garCq guTani 32 c., oxaCqali<br />
17c., oTasali maSina 7c., farcxi 14c., maToxi 7c~. 8<br />
_ kolmeurneobas Tesvis periodisaTvis gaaCnia guTani 32c.,<br />
saToxni 17c., saTesi manqana 7c., farcxi 14c., Toxi 7c.~.<br />
gamoiyofa sakuTriv megruli sityvebi (finaxari, orinji, qablefi,<br />
xaCqua, obaQali, xoji, arguni, agafa, Wa...).<br />
1. `orinjiSi finaxarc qNnaxvilua 10 dRari Was~. 9 _ `saqonlis<br />
sakvebis uZiro CasayrelSi SeniSnavT 10 dRis Calas~.<br />
2. `sanWuafo zomefi re saWiro plantaciaSi orinjiSe dacvebelo~.<br />
10 _ `saswrafo zomebia saWiro plantaciis saqonlisa-<br />
1 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1933.<br />
2 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1933.<br />
3 `yazayiSi gazeTi~, #17, 1933.<br />
4 `yazayiSi gazeTi~, #19, 1933.<br />
5 `yazayiSi gazeTi~, #20, 1933.<br />
6 `yazayiSi gazeTi~, #18, 1933.<br />
7 `yazayiSi gazeTi~, #18, 1933.<br />
8 `yazayiSi gazeTi~, #24, 1933.<br />
9 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1934.<br />
10 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1934.<br />
29
gan dasacavad~.<br />
3. `pirvel ianarSe 25 ianarSa giuninas orinjiSi eWaruaq~. 1 _<br />
`pirveli ianvridan 25 ianvramde Catardes saqonlis aRwera~.<br />
4. `xojefi dRaSiT meuraQuna saodiaroT utoriSa~. 2 _ `xarebs<br />
dRisiT mierekebian sabalaxod sakuntruSod~.<br />
5. `amdRariSa vare ekorofili bergi, bargi, arguni, burWuli,<br />
agafa, kinaxona do Sxva Wifana iaraRefi~. 3 _ `dRemde ar<br />
aris akrefili Toxi, culi, najaxi, kavi, saxnisi da sxva<br />
wvrilmani iaraRebi~.<br />
6. `fermas pundes dida Reji _ 18, keri _1, Tulefi _ 3,<br />
Cxou 13, kuro 1 do ginefi 13. amdRa Cqi puna xojefi 168<br />
cali, kambeSi 46, cxeni 6, maWvali Cxou 18, kuro 1, qablefi<br />
29, dida Reji 20, keri 3, Tulefi 27~. 4 _ `fermaSi gvyavda<br />
deda Rori 18, taxi 1, goWebi 3, Zroxa 13, kuro 1,<br />
xborebi 13. dRes Cven gvyavs xarebi 168 cali, kameCi 46,<br />
cxeni 6, mewveli Zroxa 18, kuro 1, uSobeli 29, deda Rori<br />
20, taxi 1, goWebi 27~.<br />
7. `Rejefi arTo (Qori Reji) 120 pundes. 5 _ `Rorebi sul<br />
(dedali Rori) 120 gvyavda~.<br />
dasaxelebuli gazeTis sasoflo-sameurneo leqsikaSi garkveuli<br />
adgili uWiravs nasesxeb sityvebs, romelTa meti wili rusuli enidan<br />
aris SeTvisebuli. es sityvebi yovelgvari cvlilebebis gareSe, an<br />
fonetikur wesebs damorCilebuli Semovida im periodis qarTul saliteraturo<br />
enaSic (furaJi, ferma, maSinefi, Cai, ambura...)<br />
1. `furaJi meRalir re adgilSa, boselefi dasabaRi raodenobaT~. 6<br />
_ `sakvebi adgilze mitanilia, boslebi sakmarisi raodenobiTaa~.<br />
2. `giSakerzafili yuradReba erziebudu orinjiSi jiSiSi gaujguSebas,<br />
aTe mizaniT, sajiSo fermaSe sakolmeurneo fermefiSa<br />
do kolmeurneefiSa meCamil re iorqSiriSi jiSiSi<br />
296 Tu darinafalo~. 7 _ `gansakuTrebuli yuradReba eZleoda<br />
saqonlis jiSis gaumjobesebas, am mizniT, sanaSene fermidan<br />
sakolmeurneo fermebisa da kolmeurneebisaTvis micemulia<br />
iorqSiris jiSis 296 goWi mosaSeneblad~.<br />
1 `yazayiSi gazeTi~, #16, 1934.<br />
2 `yazayiSi gazeTi~, #20, 1934.<br />
3 `yazayiSi gazeTi~, #19, 1934.<br />
4 `yazayiSi gazeTi~, #19, 1934.<br />
5 `yazayiSi gazeTi~, #20, 1934.<br />
6 `yazayiSi gazeTi~, #25, 1934.<br />
7 `yazayiSi gazeTi~, #25, 1934.<br />
30
3. `kolmeurneobefiSi orinjiSi 90% dabinebuli re gasazogadebuli<br />
amburefc~. 1 _ ` kolmeurneobebis saqonlis 90% dabinavebulia<br />
gasazogadoebul sadgomebSi~.<br />
4. `arTi dekadaSi vada gagmorTani furaJi Ti raodenobaT, namuTi<br />
gagmajerenc orinjiSi giTozoTuasQn~. 2 _ ` erTi dekadis<br />
vadaSi gamoyon furaJi im raodenobiT, rac sakmarisi<br />
iqneba saqonlis gamosazamTreblad~.<br />
5. `saujguSoT manwyu ambura muSa orinjiSo, sodeTi srulaSe<br />
dokiril re muSa orinji~. 3 _ `saukeTesod moawyo muSa saqonlisaTvis<br />
sadgomi,sadac dabmulia muSa saqoneli~.<br />
6. `vareno amdRariSa xolo xvarebas re muma papuSi agafaT dixaSi<br />
damuSeba do mumac aTerigiq Teli 100 procentiT Tirelq<br />
oko iQuas gauSuqebuli sasoflo-sameurneo iaraRi _<br />
maSinefiT~. 4 _ `dRevandlamde iyeneben mamapapeul kavs miwis<br />
dasamuSaveblad, momavalSi es 100%-iT unda Seicvalos, gaumjobesdes<br />
sasoflo-sameurneo manqana-iaraRebiT~.<br />
7. `CaiSi kulturaSi garda merCqineli periodis dejinj teqnikuri<br />
kulturefiSi (rami, soia, araxisi do TuTuni) ganviTarebaq~.<br />
5 _ `Cais kulturis garda aRniSnul periodSi dainerga<br />
teqnikuri kulturebi (rami, soia, araxisi da Tambaqo)~.<br />
8. `sawyobis abarwas Jiri wanaSe meti re RanjiSi Wkumili<br />
awoZ dixaSi oWkirali disko, oTasali maSinefiSi nawilefi,<br />
obaQali maSinefi~. 6 _ `sawyobis aivanze or welze metia<br />
Jangis SeWmuli yria miwis saWreli disko, saTesi manqanis<br />
nawilebi, saniavebeli manqanebi~.<br />
qarTuli saliteraturo enis gavleniT Cans Seqmnili msazRvrel-sazRvrulis<br />
iseTi SeTanxmebani, rogoricaa: maWvali Cxou (mewveli<br />
Zroxa), oTasali maSina (saTesi manqana), oWkirali disko (saWreli<br />
disko), muSa orinji (muSa saqoneli), gasazogadebuli amburebi<br />
(gamoyofili sadgomebi)...<br />
dasaxelebuli magaliTebi mowmobs, rom im periodis megrul<br />
presaSi mecxoveleobasa da miwaTmoqmedebasTan dakavSirebuli leqsika<br />
enobrivi TvalsazrisiT saintereso masalas warmoadgens.<br />
1 `yazayiSi gazeTi~, #29, 1934.<br />
2 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />
3 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />
4 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />
5 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />
6 `yazayiSi gazeTi~, #34, 1934.<br />
31
MARINE KAKACHIA, MARINE JGARKAVA<br />
MEGRELIAN AGRICULTURAL VOCABULARY ON<br />
THE MATERIAL OF “KAZAKISHI GAZETI”<br />
Special vocabulary is closely connected with peoples life and their attitudes.<br />
Some changes, taking place time by time in their lives and activities elicit<br />
such facts which arise cultural-historical interest greatly and are significant nowadays.<br />
From this point of view the newspaper “kazakish gazeti” which was<br />
issued in the Megrelian Language in Zugdidi in the years of 1930-1934 is really<br />
interesting. Notwithstanding many artificial forms a lot of useful suggestions<br />
about different fields of agricultural were printed in the paper. There also<br />
appeared questions and answers about different things. In this process of communication<br />
many interesting words were used. Because all of this I directed my<br />
attention to the Megrelian agricultural vocabulary. The observation has shown<br />
that two subgroups can be singled out from the given material. They are:<br />
1. Special vocabulary connected with stock-raising;<br />
2. Special vocabulary connected with agriculture.<br />
The article deals with the language material which appears in the issue<br />
of “Kazakishi Gazeti” printed in 1932. Some samples, which show the characterizing<br />
peculiarities of special vocabulary of that time are analyzed. In the article<br />
the lexems associated with the stock-rising and agriculture and their connection<br />
with general Georgian are especially underlined.<br />
32
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
manana Selia<br />
sityvawarmoebis sistema da misi adgili<br />
Tanamedrove lingvistikaSi<br />
bolo aTwleulebis ganmavlobaSi mniSvnelovnad gafarTovda lingvistikis<br />
interesTa sfero. pirvel planze enis irgvliv Catarebul<br />
kvlevebSi gamoikveTa problemebi, romelic miekuTvneba enis Sinaarsobriv<br />
mxares da, rac mTavaria, enis adgils Tanamedrove sazogadoebaSi.<br />
rogorc cnobilia, enis leqsikuri Semadgenloba yovelTvis cvalebadia<br />
da misi moZravi mxare mudam ivseba axali sityvebiT. zogadad<br />
cnobilia, rom arsebobs leqsikuri Semadgenlobis Sevsebis saSualebebi;<br />
nasesxoba, romelic xdeba epizodurad da damokidebulia garkveul<br />
socialur pirobebTan, ukve arsebul sityvaTa moculobis mniSvnelobis<br />
gafarToeba. leqsikuri Semadgenlobis ZiriTad saSualebas warmoadgens<br />
sityvawarmoeba, romelsac adgili hqonda rogorc Zvel, aseve<br />
Sua saukuneebis periodSi. igi moqmedebs enaSi dResac.<br />
o. meSkovi mocemul sakiTxTan dakavSirebiT aRniSnavs Semdegs:<br />
,,roca vsaubrobT sityvawarmoebaze mxedvelobaSi gvaqvs enis leqsikuri<br />
Semadgenlobis Sevseba axali sityvebiT. rasakvirvelia, axali sityvebis<br />
warmoSoba sityvawamoebis ZiriTad funqcias warmoadgens~. 1 termins<br />
,,sityvawarmoeba~ gaaCnia ori ZiriTadi mniSvneloba, romelic<br />
saWiroebs gansxvavebas. pirveli mniSvnelobiT is gamoiyeneba enaSi axali<br />
sityvebis warmoSobis mudmivi procesis gamosaxatavad. cnobilia,<br />
rom ena ganicdis mudmiv cvlilebasa da ganviTarebas, romelic gulisxmobs<br />
garkveul enobriv procesebs, maT Soris, axali leqsikuri er-<br />
Teulebis Seqmnis process, romelmac miiRo saxelwodeba ,,sityvawarmoeba~.<br />
meore mniSvnelobiT, rogorc lingvisturi mecnierebis nawili,<br />
Seiswavlis leqsikuri erTeulebis warmoSobis process 2 .<br />
sityvawarmoebis Teoria Seadgens mecnierebis erT-erT mniSvnelovan<br />
ganxras enis Sesaxeb, romelic Seiswavlis rogorc axali leqsikuri<br />
erTeulebis warmoSobis saSualebaTa mTel kompleqss mTlia-<br />
1 О. Д. Мешков. Словообразование современного английского языка. М., 1976, gv. 5.<br />
2 Е. Н. Бортничук, И. В. Василенко, Л. П. Пастушенко. Словообразование современного<br />
английского языка. Уч. пособие для ин-тов и фак. иностр. яз. Киев, 1988, gv. 6.<br />
3. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
33
nobaSi, aseve calkeul struqturebsa da modelebs maT Tanamedrove<br />
mdgomareobaSi da istoriul ganviTarebaSi, maT tipebsa da produqtulobas.<br />
amave dros didi yuradReba eqceva ukve Seqmnili sityvebis<br />
sityvawarmoebiT struqturebs. sakiTxi, romelic dakavSirebulia<br />
sityvawarmoebis adgilTan lingvisturi disciplinis sistemaSi, ukve<br />
didi xania warmoadgens mudmivi interesis sagans enaTmecnierTa Soris.<br />
“sityvawarmoebis” Tema pirvelad Setanes 1977 wlis XII saerTa-<br />
Soriso lingvistikis kongresis dRis wesrigSi. pirvelad mas miuZRvnes<br />
specialuri plenaruli sxdoma. bolo xanebSi mkveTrad gaizarda<br />
interesi sityvawarmoebis problemebis mimarT. lingvistebi cdiloben<br />
axsnan sityvawarmoebis axali Teoriis safuZvlebi. gamoCnda mravali<br />
naSromi, romelSic aRniSnulia sityvawarmoebis problemebis gansaku-<br />
Trebuli roli.<br />
sityvawarmoebis CarTva morfologiis sferoSi warmoadgens tradiciuls<br />
da aqvs didi xnis istoria. msgavs azrs iziarebdnen enaTmecnierebi<br />
i. boduen de kurtene 1 , l. SCerba 2 da sxvebi. sityvawarmoebis<br />
Teoriis ganviTarebis sakiTxSi erT-erTi mniSvnelovani roli<br />
iTamaSa rusi lingvistis v. vinogradovis mier wamoyenebulma “konstruqciulma<br />
Tezisma sityvawarmoebis adgilis Sesaxeb lingvisturi<br />
disciplinis sistemaSi”. sainteresoa misi Sexeduleba sityvawarmoebis,<br />
rogorc enaTmecnierebis gansakuTrebul sferoze, romelic mWidrod<br />
aris dakavSirebuli rogorc enis gramatikul wyobasTan, aseve<br />
mis leqsikur SemadgenlobasTan, magram TviT leqsikologia aris swavleba<br />
enis leqsikuri erTeulebis Sesaxeb, romelsac ori aspeqti gaaCnia<br />
morfologiuri da semantikuri 3 .<br />
sityvawarmoeba, rogorc lingvistikis nawili didi xnis ganmavlobaSi<br />
iTvleboda gramatikis Semadgenel nawilad an Sedioda leqsikologiis<br />
SemadgenlobaSi. yvelaze marTebulad Tvlian v. vinogradovis<br />
azrs, romelsac miaCnda, rom sityvawarmoeba warmoadgens leqsikologiuri<br />
da gramatikuli kvlevis sagans, e.i. is unda iqnes gamokvleuli<br />
rogorc Sinaarsis, aseve gamoxatvis mxriv. SesaZloa, aseTi<br />
ornairi ganxilva ganapirobebs sityvawarmoebis gamoyofas damoukidebel<br />
disciplinad. sityvawarmoeba aucileblad unda ganixilebodes<br />
rogorc procesi, cocxali enis Tviseba, xolo Teoriuli debulebebi<br />
1 И. А. Бодуэн де Куртене. Введение в языкознание. СПБ., 1917, gv. 50.<br />
2 Л. В. Щерба. Преподавание иностранных языков в средней школе. Общие вопросы<br />
методики. М-Л., 1947, gv. 41.<br />
3 Г. Н. Шевченко. Некоторые замечания о словообразовательном анализе. – Словообразование<br />
и его место в курсе обучения иностранных языков. Ежегодный межвузовский<br />
тематический сборник. Вып. 5. Владивосток, 1978, gv. 25.<br />
34
unda gamomdinareobdes enobrivi realobidan da eyrdnobodes mas 1 .<br />
ufro gviandeli periodis lingvistTa naSromebSi sityvawarmoeba<br />
mTlianad miakuTvnes leqsikologiis sferos. es Tvalsazrisi far-<br />
Tod gaSuqda a. smirnickis 2 , k. levkovskaias 3 , r. ginzburgis 4 , i. arnoldisa<br />
5 da sxva lingvistTa publikaciebSi. SesaZloa, am koncefcias<br />
safuZvlad daedo debuleba imis Sesaxeb, rom Tanamedrove periodis<br />
leqsikologia ar SemoisazRvreba mxolod leqsikuri SemadgenlobiT,<br />
aramed agreTve iTvaliswinebs misi Sevsebis gzebsa da saSualebebs, ma-<br />
Sasadame, ase Tu ise, saqme aqvs sityvawarmoebasTan. igive azrs iziarebs<br />
m. stepanova. sityvawarmoeba, misi azriT, warmoadgens damoukidebel<br />
disciplinas, Tumca esazRvreba, erTi mxriv, leqsikologias, xolo,<br />
meore mxriv, gramatikas 6 . zogierTi mkvlevari sityvawarmoebas<br />
miakuTvnebs rogorc gramatikas (radgan sityvawarmoebis wesebi ,,wminda<br />
morfologiuri wesebia~), ise leqsikologias (raki sityvawarmoeba<br />
,,leqsikis gamdidrebis saSualebaa~).<br />
moZRvrebas sityvawarmoebis Sesaxeb da leqsikologias imitom<br />
ukavSireben erTmaneTs, rom orives sityvasTan aqvs saqme. morfologiasTan<br />
dakavSireba imiT sabuTdeba, rom morfologia sityvis agebulebas<br />
swavlobs, xolo leqsikologiasTan dakavSirebis safuZveli isaa,<br />
rom nawarmoebi sityva iseve rogorc yoveli sityva, garkveuli mniSvnelobis<br />
matarebelia 7 . daaxloebiT bolo oci welia, rac sityvawarmoeba<br />
Camoyalibebulia rogorc enaTmecnierebis damoukidebeli dargi,<br />
romelic awarmoebs kvlevebs morfologiaSi, sintaqsSi, leqsikologiaSi,<br />
sociolingvistikaSi, teqstis lingvistikaSi.<br />
sityvawarmoebis Teoriuli sakiTxis kvlevisas aucilebelia zustad<br />
ganvacalkevoT mWidrod urTierTdakavSirebuli sami ZiriTadi<br />
kategoria: danawevreba, romelic iTvaliswinebs sityvis morfemuli<br />
Semadgenlobis dadgenas sinqronul planSi; warmoeba, romelic ganixilavs<br />
sxvadasxva sityvis morfologiur komponents Soris urTierTobas;<br />
produqtuloba (sityva da modeli), romelic dakavSirebulia sityvawarmoebiTi<br />
modelebis kvlevasTan da maT realizaciasTan leqsi-<br />
1 Н. А. Виноградов. Словообразование и его отношение к грамматике и лексикологии.<br />
– В сб.: «Вопросы теории и истории языка» М., 1952, gv. 25, 105.<br />
2 А. И. Смирницкий. Лексикология английского языка. М., 1968, gv. 83.<br />
3 K. A. Lewkowskaia. Lexikologie der deutshen Gegenwartssprache. Moskau, 1968, gv. 57.<br />
4 R. S. Ginzburg, S. S. Khidekel, G. Y. Knyazeva, A. A. Sankin. A Course in Modern English<br />
Lexicology. Moscow, 1979, gv. 89.<br />
5 И. В. Арнольд. Лексилология современного английского языка. М., 1986, gv. 10.<br />
6 М. Д. Степанова. Методы синхронного анализа лексики. М., 1968, gv. 54.<br />
7 b. foCxua. qarTuli enis leqskologia. Tb., 1974, gv. 11.<br />
35
kur erTeulSi. enas, romelsac gaaCnia mdidari sityvawarmoebiTi sistema,<br />
sityvawarmoeba warmoadgens aucilebel pirobas misi funqcionirebisaTvis.<br />
miTumetes, inglisuri enisaTvis sityvawarmoebiTi saSualebebi<br />
ufro mravalricxovania da mniSvnelovani, vidre morfologiuri<br />
saSualebebi. inglisur enaSi metyvelebis nawilebs, rogorc wesi,<br />
ar gaaCniaT morfologiuri ganmasxvavebeli niSan-Tvisebebi da xSirad<br />
metyvelebis nawilebis markerebad gamodian sityvawarmoebiTi saSualebebi.<br />
sityvawarmoebis mniSvneloba ar Semoifargleba mxolod enis<br />
leqsikuri Semadgenlobis SevsebiT. Tanamedrove ganviTarebul enebSi<br />
sityvawarmoeba TviT warmoadgens enis funqcionirebis formas.<br />
maSasadame, sityvawarmoebis specifika, misi statusis avtonomiuroba<br />
aixsneba imiT, rom yvela lingvisturi qvesistemidan mas specialurad<br />
evaleba nominaciis gansakuTrebuli erTeulebis _ nawarmoebi<br />
sityvebis formireba da normaluri funqcionireba. eWvs ar iwvevs is<br />
faqtori, rom sityvawarmoebis mravali problemis wamoyeneba da gadaWra<br />
mniSvnelovania mocemul sferoSi muSaobis ara mxolod Teoriisa<br />
da praqtikisaTvis, aramed zogadi enaTmecnierebis mTeli rigi sakiTxebis<br />
gadasawyvetad. cnobilia, rom sityvawarmoebis Seswavlis<br />
tradicias gaaCnia Rrma fesvebi. aRsaniSnavia is, rom Tanamedrove<br />
etapze lingvistebma Seitanes TavianTi wvlili sityvawarmoebis Teoriis<br />
ganviTarebis sakiTxSi.<br />
36
MANANA SHELIA<br />
SYSTEM OF PRESENT-DAY ENGLISH WORD-FORMATION AND<br />
ITS POSITION IN LINGUISTICS<br />
As it is known the vocabulary of language is constantly enriched by<br />
word-formation. It is one of the branches of language studying science and the<br />
system of derivative types of words and patterns on which the English language<br />
builds new words. Word-formation inquires separate structures and models<br />
in historical development and modern condition, different types and productivity<br />
of linguistic units. The given article is devoted to a question of system of<br />
modern English word-formation and its positions in linguistics. It’s known that<br />
word-formation can deal only with words which are analyzable both structurally<br />
and semantically, i.e. with all types of complexes. Word of language is a<br />
complex phenomenon and the principal and basic unit of the language system,<br />
the largest on the morphologic and the smallest on the syntactic plan of linguistic<br />
analysis. It has been universally acknowledged that a great many words have<br />
a composite nature. Derived words numerically constitute the largest class<br />
of words in the existing word-stock. Of interest is the classification of wordformation<br />
means many scholars follow. About twenty-five years word-formation<br />
has been formed as an independent discipline and is always a subject of<br />
constant interest among linguists and inquires problems of morphology, syntax,<br />
lexicology, sociolinguistics and linguistics of the text.<br />
37
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
38<br />
irina yruaSvili<br />
sityvawarmoebis leqsikologiuri<br />
problemebi<br />
sityvawarmoebis procesSi axali enobrivi erTeulebi warmoiqmneba,<br />
romelTa YTvisebebi da arsebiTi maxasiaTeblebi leqsikologiuri<br />
kvlevis obieqts warmoadgens. sityvawarmoebisadmi leqsikologiuri<br />
midgoma savsebiT kanonzomieria da imiT aris ganpirobebuli, rom sityvawarmoeba<br />
aTwleulebis manZilze leqsikologiis SemadgenlobaSi<br />
ganixileboda. aRniSnuli Tvalsazrisi gamarTlebulia TviT sityvawarmoebis<br />
bunebiT: igi ikvlevs leqsikur erTeulebs, amdenad, ar Sei-<br />
Zleba misi uSualo kavSiris uaryofa leqsikur semantikasTan.<br />
sityvawarmoebis problemebi mudmivad ipyrobs mkvlevarTa yurad-<br />
Rebas. eWvs aRar iwvevs, rom maRalganviTarebul enebSi SemoWrili<br />
mZlavri nakadi axali sityvebisa aRweras da sistematizacias moiTxovs,<br />
rac, Tavis mxriv, gulisxmobs enaSi arsebuli modelebis gadasinjvas,<br />
sityvawarmoebiTi saSualebebis Sefasebas motivirebis, produqtiulobis<br />
da aqtivobis xarisxis mixedviT, leqsikasTan maTi mimarTebebis<br />
eqsplicirebas da a.S. 1 warmodgenil statiaSi Cven yurad-<br />
Rebas SevaCerebT ramdenime aspeqtze, romlebic naTlad metyveleben<br />
sityvawarmoebis leqsikologiur problemebze.<br />
1. sityvawarmoebiTi elementebisa da modelebis saSualebiT SesaZlebeli<br />
xdeba leqsikur-semantikuri klasebis dadgena, romelTac<br />
esa Tu is sityvawarmoebiTi konstruqcia miekuTvneba. swored am kuTxiT<br />
sityvawarmoeba mWidrod ukavSirdeba leqsikur-semantikur mimar-<br />
Tebebs enis leqsikur maragSi. magaliTad, arsebiTi saxelebi, romlebic<br />
zmnur bazisze -ung sufiqsis darTviT arian warmoqmnili, SeiZleba<br />
Semdeg leqsikur-semantikur jgufebSi gavaerTianoT:<br />
a) moqmedebis aRmniSvneli saxelebi: Behandlung, Auszeichnung,<br />
Ausarbeitung, Bekanntmachung, Bemerkung, Fälschung, Ermutigung,<br />
Beschäftigung da a.S.<br />
1 i. yruaSvili. sityvawarmoeba rogorc TviTmyofi enaTmecnieruli disciplina<br />
da misi Seswavlis mecnieruli done Tanamedrove germanistika-<br />
Si. _ kavkasiis macne, #10, 2004, gv. 160.
) procesis aRmniSvneli saxelebi: Landung, Entsehung, Herausblidung,<br />
Entfremdung, Schwankung, Bewerbung da a.S.<br />
g) Sedegis aRmniSvneli saxelebi: Schwächung, Stärkung, Entblößung,<br />
Übersetzung, Verstimmung da a.S.<br />
d) saganTa aRmniSvneli saxelebi: Sammlung, Ansiedlung, Lenkung,<br />
Kupplung, Erfrischung, Bestätigung, Erfindung da a.S.<br />
e) krebiTi saxelebi: Bekleidung, Dielung, Bevölkerung, Bezifferung,<br />
Täfelung, Schaltung, Bebilderung, Bestuhlung da a.S.<br />
v) pirovnebaTa aRmniSvneli saxelebi: Bedienung, Vertretung, Begleitung,<br />
Führung, Leitung, Regierung, Vereinigung da a.S. 1<br />
amgvari semantikur-sityvawarmoebiTi jgufebis gamoyofis Teoriuli<br />
safuZveli mocemulia l. vaisgerberis SromebSi 2 . igi gamoyofs sityvaTa<br />
niSebs (Wortnischen) erTi da igive metyvelebis nawilis sityvawarmoebiT<br />
modelebSi, Semdeg ki am niSebs aerTianebs sityvaTa blokebad<br />
(Wortstände). sityvaTa niSa aris formalurad msgavsi struqturis mqone<br />
da semantikurad erTmaneTTan dakavSirebuli derivatebis jgufis aRniSvna.<br />
sityvaTa niSebis farglebi ZiriTadad derivatebiT SemoisazRvreba da<br />
isini ganixileba, rogorc Sinaarsobrivad erTmaneTTan mWidrod dakavSirebuli<br />
jgufebi. calkeuli niSis farglebSi arsebobs qvejgufebi, romlebic<br />
maTTvis damaxasiaTebeli konkretuli niSnis gamoxatvasTan erTad<br />
saerTo Sinaarsis gamoxatvasac emsaxurebian. derivaciuli tipebis amgvari<br />
sistemuri dalageba niSebad formalur mxarezea orientirebuli, ramdenadac<br />
amosavals formaluri jgufebi warmoadgens, Tumca saboloo<br />
mizani Sinaarsze orientirebuli analizia 3 .<br />
2. sityvawarmoebiTi konstruqciisaTvis, rogorc erTiani nominaciuri<br />
erTeulisaTvis da amavdroulad sintaqsuri Sesityvebis paraleluri<br />
konstruqciisaTvis, damaxasiaTebelia sinonimuri mimarTebebis<br />
ganviTareba. am movlenas safuZvlad udevs sinonimiis cneba, romelic<br />
Tavis TavSi moicavs gansxvavebebs sinonimebs Soris sxvadasxva<br />
doneze. es Seexeba aseve sityvawarmoebiTi sinonimebis mniSvnelobebis,<br />
stilistikuri Seferilobebisa da distribuciuli Taviseburebebis<br />
gansxvavebebs. mag.: Rauchender – Raucher, Trinkender – Trinker, Lesender –<br />
Leser, Suchender – Sucher da a.S.<br />
1 W. Fleischer, I. Barz. Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache. 2. durchges. und erg.<br />
Aufl. Max Niemeyer Verlag. Tübingen. 1995, gv. 174.<br />
2 L. Weisgerber. Vierstufige Wortbildungslehre. Muttersprache 1964; L. Weisgerber.<br />
Grundzüge der inhaltbezogenen Grammatik. Pädagogischer Verlag Schwann. Düsseldorf.<br />
1971.<br />
3 L. Weisgerber. Grundzüge der inhaltbezogenen Grammatik.., gv. 216.<br />
39
sityvawarmoebiTi konstruqcia SeiZleba warmoadgendes Sesityvebis<br />
an simpleqsis sinonims, antonims an hiperonims. am kuTxiT maT ga-<br />
Suqebas didi mniSvneloba aqvs sityvaTa maragis semantikuri danawevrebisaTvis<br />
da teqstebSi semantikuri mimarTebebis dadgenisaTvis. sinonimebia,<br />
magaliTad, dehnbar – kann gedehnt werden; bewohnbar - kann<br />
bewohnt werden; Lederbekleidung - Bekleidung aus Leder. TviT sityvawarmoebiTi<br />
konstruqciebi SeiZleba erTmaneTis sinonimuri iyos, mag., determinatiuli<br />
kompoziti `Fernsehgerät~ da derivati `Fernseher~. ase-<br />
Tive SemTxvevas warmoadgens `Fernsprechapparat~ da `Fernsprecher~. kompoziti<br />
SeiZleba Semoklebuli sityvis sinonimi iyos, ase mag.,<br />
`Lastkraftwagen~ da `LKW~, `Personenwagen~ da `PKW~, `Schallplatte~ da<br />
`Platte~.<br />
3. zogjer sityvawarmoebiT morfemebs SeiZleba igive funqcia<br />
hqondeT, rac Tavisufal morfemebs an leqsemebs. amis naTel magaliTs<br />
warmoadgens zemoT naxsenebi – er, erTi mxriv, da – gerät, -apparat, meore<br />
mxriv. prefiqsebi stock- (stockdunkel, stockheiser), super- (superschlau,<br />
superelegant), hyper- (hypermodern, hypersensibel), erz- (erzfaul, erzreaktionär),<br />
hoch- (hochmodern, hochfein) gamoiyeneba gaZlierebis gamosaxatavad.<br />
Sesabamisad, isini konkurencias uweven gramatikul saSualebebs<br />
(mag., heiserer, fauler, modernste) an gaZlierebis gamomxatvel zmnizedebs:<br />
sehr, meist, außerordentlich. 1<br />
rogorc wesi, sityvawarmoebiT sinonimebs erTi da igive fuZiseuli<br />
morfema aqvT, rac ganapirobebs maT nawilobriv formalur msgavsebas.<br />
maT formalur struqturaTa Soris gansxvavebebs gansazRvravs<br />
Semdegi faqtorebi:<br />
a) gansxvavebuli afiqsebi, mag., Wirk-ung/Wirk-sam-keit, aus-klingen/ver-klingen;<br />
b) gansxvavebuli fuZeebi, mag., Erd-satellit/Erd-trabant;<br />
g) ramodenime fuZis sxvadasxva kombinacia, mag., Tanker-riese/Riesen-tanker.<br />
metad gavrcelebul movlenas warmoadgens sityvawarmoebiTi sinonimebis<br />
warmoqmna sinonimuri afiqsebis meSveobiT, romlebic erTsa<br />
da imave fuZes ukavSirdebian. afiqsis semantikis ganzogadebis xarisxi<br />
imdenad maRalia, rom erTi da igive fuZe, romelic ukavSirdeba sxvadasxva<br />
mniSvnelobaTa speqtris, magram erTnairi semantikuri niSnebis<br />
Tundac nawilobrivad mqone afiqsebs, swored am msgavsi niSan-Tvisebebis<br />
aqtualizebas axdens. mag., fehler-los/fehler-frei, Wend-ung/Wend-e,<br />
1 Th. Schippan. Lexikologie der deutschen Gegenwartssprache. Max Niemeyer Verlag. Tübingen,<br />
1992, gv. 111.<br />
40
auf-blitzen/er-blitzen da a.S. Tumca sinonimuri sityvawarmoebiTi konstruqciebisaTvis<br />
aucilebelia sul mcire erTi erTnairi fuZiseuli<br />
morfemis arseboba. aman zogjer SeiZleba mkafio, STambeWdav magali-<br />
Tebamde migviyvanos, rogoricaa zahl-los/zahl-reich, un-zahl/Viel-zahl.<br />
sinonimuri afiqsebi ar wamoqmnian sityvawarmoebiT sinonimebs gansxvavebul<br />
fuZiseul morfemebTan mierTebisas, mag., be- da ver- ornatiuli<br />
mniSvnelobis mqone (`raimeTi aRWurvilobis~ gamomxatveli)<br />
prefiqsebi zmnebSi be-bildern da ver-minen.<br />
sinonimiis gansakuTrebul saxeobas warmoadgens germanuli da<br />
ucxouri, anu nasesxebi afiqsebis paraleluri gamoyeneba, romlebic<br />
uerTdebian nasesxeb fuZes. mag., in-akzeptabel/un-akzeptabel, Ko-produzent/Mit-produzent<br />
da a.S. nasesxeb fuZes upiratesad germanuli da<br />
aseve nasesxebi sufiqsebi daerTvis, xolo germanuli fuZis SemTxveva-<br />
Si erTmaneTs konkurencias uwevs germanuli da nasesxebi prefiqsebi.<br />
mag., Extra-vorstellung/Sonder-vorstellung, super-klug/über-klug. es dakavSirebulia<br />
sufiqsisa da prefiqsis funqciebs Soris arsebul gansxvavebasTan<br />
1 . derivaciuli sufiqsi sityvas kategorialurad garkveul<br />
klasSi miuCens adgils. amasTan derivaciuli sufiqsis darTviT ama<br />
Tu im bazisze yovelTvis ar vRebulobT sxva metyvelebis nawils,<br />
mag., blau - bläulich. prefiqsTan ki saqme sxvagvaradaa. prefiqss ara<br />
aqvs sintaqsuri transpoziciis funqcia. prefiqsi mza sityvis win<br />
dgas da ver cvlis mas rogorc metyvelebis nawils: les- morfemis<br />
win, romelic rogorc sityva am formiT ar arsebobs, ar SeiZleba<br />
idges prefiqsi, magram mza konstruqciis win is SeiZleba Segvxvdes:<br />
un-lesbar. ramdenadac prefiqss ara aqvs sityvis ama Tu im metyvelebis<br />
nawilisadmi mikuTvnebis funqcia, nasesxeb fuZesTan germanuli prefiqsis<br />
mierTeba metad `gaucxoebulad~ gamoiyureba, maTi erTianobis<br />
xarisxi arc Tu ise maRalia.<br />
Tanamedrove enaSi germanuli da ucxouri sufiqsebis Tanaarseboba<br />
paraleluri semantikuri jgufebis warmoSobamde midis. Sdr., magaliTad,<br />
zedsarTauli sufiqsebi – abel/-ibel da – bar (disponibel – verfügbar),<br />
-in da –en (kristallin/kristallen). aRniSnuli paralelizmi garkveulwilad<br />
konkurenciasa da sinonimias iwvevs, Tumca germanuli da ucxouri<br />
sufiqsebis semantika, Cveulebriv, mTlianad ar faravs erTmaneTs.<br />
maT mxolod nawilobriv aqvT Sexebis wertilebi. sayuradReboa<br />
is faqti, rom germanuli sufiqsi bazisuri ucxouri sityvis Zlier<br />
integracias iwvevs, xolo ucxouri sufiqsi germanuli bazisuri si-<br />
1 М. Д. Степанова, В. Фляйшер. Теоретические основы словообразования в немецком<br />
языке. М., 1984, gv. 78.<br />
41
tyvis `gaucxourebas~ uwyobs xels.<br />
rac Seexeba antonimias, igi arsebobs sityvawarmoebiT saSualebebs<br />
Soris, kerZod, sapirispiro mniSvnelobis mqone prefiqsebs Soris<br />
an uaryofiTi mniSvnelobis mqone prefiqsebs Soris Zireul sityvasTan<br />
mimarTebaSi, mag., ein- da aus- (eingießen/ausgießen), hinein- da hinaus- (hineinbringen/hinausbringen),<br />
hin- da her- (hinkommen/herkommen), zu- da ab-<br />
(zunehmen/abnehmen), un- (Abhängigkeit/ Unabhängigkeit, anständig/unanständig,<br />
selbständig/unselbständig), miß- (glücken/ mißglücken, Erfolg/Mißerfolg).<br />
igive iTqmis sufiqsebsa da sufiqsoidebze, mag., - leer da -voll (ausdrucksleer/ausdrucksvoll),<br />
-haft da - los (fehlerhaft/fehlerlos), -voll da -frei<br />
(schmerzvoll/schmerzfrei).<br />
rogorc vxedavT, sityvawarmoebis farglebSi uamravi leqsikologiuri<br />
problema iCens Tavs. sityvawarmoeba uSualo kavSirSia leqsikologiasTan,<br />
radgan ikvlevs leqsikur erTeulebs. igi aRwers da<br />
adgens modelebs, romelTa mixedviTac xdeba sityvebis rekonstruireba,<br />
internuli struqturireba da axali sityvebis Seqmna. sityvawarmoebiTi<br />
saSualebebis gamoyenebiT dgindeba leqsikur-semantikuri klasebi,<br />
sityvawarmoebiT sinonimebs Soris arsebuli gansxvavebebi da antonimuri<br />
sityvawarmoebiTi konstruqciebis maxasiaTeblebi.<br />
42
IRINA KRUASHVILI<br />
LEXICOLOGICAL PROBLEMS<br />
OF WORD-FORMATION<br />
Being an independent sphere of the language, word-formation is tightly<br />
connected with other linguistic disciplines, namely, with lexicology. In the process<br />
of word-formation there are created new lexical elements, the features and<br />
characteristics of which represent the subject of lexicological study. The issue<br />
of lexical-semantic category, represented in various word-formative structures,<br />
was posed already in the classical linguistics. In the present article on the material<br />
of the German language there are discussed word-formative structures with<br />
a generalized semantic character. The theoretical basis to mark out semantic<br />
and word-formative categories is given in L. Weisgerber’s works. He distinguishes<br />
word niches in the word-formative models of a same part of speech, and<br />
then unites these niches in the blocks of words. Development of synonymic relationships<br />
is very important for a word-formative construction. This event is<br />
based on the notion of synonymy, which embraces differences between the<br />
synonyms on various levels. For word-formative construction it is also characteristic<br />
to develop antonymic relationships. The corresponding examples are given<br />
in the article.<br />
43
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
44<br />
ciuri suqniZe<br />
sociolingvisturi faqtori ucxouri enis<br />
sociokulturuli masalis<br />
optimizaciisas<br />
Tanamedrove etapze sociokulturuli masalis swavlas, internacionaluri<br />
komunikaciis Sesabamisad, ucxouri enebis swavlebis<br />
programisaTvis wamyvani funqcia ekisreba. qveyanaTmcodneobis (Sesaswavli<br />
enis qveynis kultura) saswavlo programa ufro metad reagirebs<br />
saerTo politikur da pedagogiur cvlilebebze, vidre ucxouri<br />
enebis swavlebis sxva nawilTa programebi. im cvlilebebisagan damoukideblad,<br />
romlebic droiTaa ganpirobebuli, qveyanaTmcodneoba maSinac<br />
iZens mniSvnelobas, rodesac ucxouri enis swavleba mimdinareobs<br />
kanonmdeblobis krizisisa da reformis fazebSi, TviT dRevandeli<br />
globalizaciis pirobebSic ki. ucxouri enebis swavlebaSi igulisxmeba<br />
sociokulturuli masalis codna, ucxouri enisa da literaturis<br />
floba, rasac Tavisi specifikuri wvlili Seaqvs ucxos gagebaSi.<br />
enaTmecnierebaSi didi xania damtkicda, rom bunebrivi ena ara mxolod<br />
faqtebis Setyobinebaa, aramed aris am faqtebTan adamianis damokidebulebis<br />
gamoxatvis saSualebac. eniT adamiani gamoxatavs ara marto<br />
raimes, enis saSualebiT gamoxatavs agreTve Tavis Tavsac 1 . enaTmecnierTa<br />
umravlesoba, vilhelm fon humboldtidan moyolebuli, TavianT kvlevebSi<br />
Rrmad aanalizeben da saTanado daskvnebsac akeTeben, rom yoveli<br />
ena eris istoriuli gamocdilebis uzarmazari rezervuaria da, rom sityvebi<br />
maTsave kulturis cnebebTan urTierTdamokidebulebaSia.<br />
razedac ar unda iyos saubari, yovelTvis SeiZleba misi dakav-<br />
Sireba adamianTan, kerZod, misi inteleqtualuri da zneobrivi organizaciis<br />
mTlianobasTan. enaTmecnierebi ikvleven ra gansxvavebul<br />
enebs, amave dros ikvleven im xalxTa istorias, anTropologias da<br />
eTnofsiqologias. enaTa sxvaoba aris ara sxvaoba bgeriTi formebisa<br />
da niSnebisa, aramed msoflxedvisa. aRsaniSnavia, rom arafers ise ar<br />
1 В. Гумбольдт. О различии строения человеческих языков и его влияние на духовное<br />
развитие человечества.– wgn.: В. Гумбольдт. Избранные труды по языкознанию. М.,<br />
1984, gv. 46.
SeuZlia adamianis da xalxTa saidumlos axsna, rogorc maT enebs 1 .<br />
SedarebiTi enaTmecnierebis amocanaSi igulisxmeba misi warmoSobisa,<br />
siRrmisa da moqmedebis sivrcis kvleva. anu enis warmoSobis ara garegani<br />
faqtori, aramed Sinagani genezisi, raSic ar igulisxmeba adamianis<br />
marto enobrivi unari, “enis forma, SeiZleba ewodos yvelafer<br />
imas, raSic ama Tu im enis mTlianobiTi xasiaTi Cans, igi SesaZlebelia<br />
garedanac Candes. mag.: gramatikuli formebis saxiT... Cven saqme<br />
gvaqvs enis gareformasTan, bgeriT formebTan”. 2 enis Sinaformac gareT<br />
gamovlenili araa, bgeriTi Sedgenilobis araa, magram TviTon<br />
udevs safuZvlad aseT gareT mocul formebs, TviTon gansazRvravs<br />
maT. “grZnobad STabeWdilebaTa da gonis TviTmoqmed moZraobaTa er-<br />
Toblioba, romelic win uswrebs enis daxmarebiT cnebis Sedgenas,<br />
enis inteleqtualur nawilad unda CaiTvalos”. 3<br />
v. humboldtma moaxerxa ganesazRvra, Tu rogor myardeba wonasworoba<br />
enasa da azrovnebas Soris. man gamoimuSava meTodi, romlis<br />
meSveobiTac SeiZleba enisa da azrovnebis miaxloveba Tavdapirvel er-<br />
TianobasTan da agreTve kulturis fenomenTa erTianobasTan, romli-<br />
Tac imTaviTve safuZveli daedo enaTmecnierebisa da kulturis erTianobas.<br />
misi varaudiT, enebi SeiZleboda warmoSobiliyvnen erTbaSad.<br />
enis agebulebis sirTulem SeiZleba migviyvanos im azramde, rom igi<br />
meoredi xasiaTis siZnelea, anu Sedegia martiv struqturaTa Tanda-<br />
TanobiTi garTulebisa droTa ganmavlobaSi, an aris produqti maTi<br />
Semqmnelebis azrovnebis udidesi Zalisxmevisa.<br />
v. humboldti uaryofs orive varauds. misi azriT, enebi SeiZleboda<br />
warmoSobiliyvnen erTbaSad. erTi sityvis saTqmeladac ki, masSi<br />
Cadebulia mTeli ena, misi yovelgvari kavSirebiT. igi enis Sinagan<br />
formebs inteleqtualur instiqts (intellektueller Instikt-s) uwodebda 4 .<br />
azrovneba yovelTvis damokidebulia enaze, sxvagvarad azri ver gamoiTqmeba,<br />
ena azris warmoSobis organoa, ufro konkretulad: “sityva,<br />
romelsac marto SeuZlia cneba gaxados damoukidebeli erTeuli azrovnebis<br />
sferoSi, mas bevrs Tavisgan umatebs, da idea, romelic garkveulobas<br />
iZens sityvis meSveobiT, imavdroulad Sedis garkveul sazRvrebSi,<br />
magram es ar xdeba abstraqtulad, araa “ena zogadad”, ara-<br />
1 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba enaTmecnierebisa da kulturis<br />
Teoriis TvalsazrisiT. Tb., 1995, gv. 18.<br />
2 d. uznaZe. enis Sinaforma. _ saqarTvelos mecnierebaTa akademia. fsiqologiis<br />
institutis Sromebi. t. IV. Tb., 1960, gv. 167.<br />
3 d. uznaZe. enis Sinaforma.., gv. 168.<br />
4 В. Гумбольдт. О различии строения человеческих языков.., gv. 39; g. ramiSvili. humboldti<br />
da enis filosofiis sakiTxi. _ Tsu Sromebi. t. 93. Tb., 1960, gv. 119.<br />
45
med realur konkretul enebSi”. 1<br />
azrovneba zogadad araa enaze damokidebuli, aramed garkveul<br />
donemde. igi ganpirobebulia TiToeuli calkeuli eniT. Tu sakiTxs<br />
ise mivudgebiT, rom enaTa gansxvaveba xalxTa cxovrebis SemTxveviTi<br />
Tanaarsebobaa 2 . magram Tu moviSveliebT v. humboldtis dakvirvebebs<br />
baskebis Sesaxeb: “ena gaigeba ara zogadad, aramed TiToeuli calcalke.<br />
yvelaze naklebad ganviTarebulic ki imsaxurebs dawvrilebiT<br />
Seswavlas. sxvadasxva enebi _ es araa erTi da igive sagnis sxvadasxva<br />
aRniSvna, aramed sxvadasxva Sexeduleba masze. enaTa sxvadasxvaoba amdidrebs<br />
Cvens codnas da is rasac Cven aRviqvamT am samyaroSi, erTdroulad<br />
farTovdeba CvenTvis adamianTa arsebobis diapazonic~. 3<br />
Tu problemas socialur-filosofiuri aspeqtiT mivudgebiT, ma-<br />
Sin erovneba arsebiTad igivea, rac “xalxi”, adamianis sulis formis<br />
iseTi “individualizacia”, romelsac enobrivi statusi aqvs. eri (nacia)<br />
kacobriobis sulieri formaa, vinaidan kacobriobis dayofa enebad<br />
emTxveva mis dayofas xalxebad. aqedan naTeli xdeba, rom enebsa<br />
da xalxs Soris, ufro sworad, xalxTa suls Soris arsebobs aucilebeli<br />
Tanmimdevruli kavSiri. ena da xalxis sulieri Zala viTardeba<br />
ara erTmaneTisagan cal-calke, an erTi meoris TanmimdevrobiT,<br />
aramed rogorc inteleqtualuri unaris ganuyofeli erTi da igive<br />
moqmedeba. ena im goniTi bunebis faqtoria, romelic adamianis “Teoriuli<br />
horizontis” gafarToebas uwyobs xels. Sinaarseul-energeistuli<br />
mimarTuleba Tanamedrove enaTmecnierebaSi, rac adamianis enobrivi<br />
da inteleqtualuri unaris erTianobaa, gulisxmobs enis Tanamonawileobas<br />
Semecnebis procesSi _ gardaqmnas sinamdvilis faqti cnobierebis<br />
obieqtad. enaSi, inteleqtis muSaobisa da bgeriT-motorul<br />
procesebs garda, ganwyobac aucilebel monawileobas Rebulobs 4 . d.<br />
uznaZe umatebs, rom enis struqturac marto inteleqtualuri faqtoriT<br />
ar amoiwureba, rom orsave faqtors win uswrebs mesame, romelsac<br />
fundamenturi mniSvneloba aqvs orivesaTvis da romlis mixedviTac,<br />
yovel konkretul enaze metyvelebas saTanado enobrivi ganwyoba<br />
udevs safuZvlad 5 .<br />
dedamiwaze enaTa simravle aris adamianuri gonis nairgvari gamovlineba,<br />
azrsavse mravalferovneba. “yoveli ena sulieri erTiano-<br />
1 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba.., gv. 18.<br />
2 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba.., gv. 26.<br />
3 В. Гумбольдт. О различии строения.., gv. 39; g. ramiSvili. enaTa.., gv. 11.<br />
4 d. uznaZe. enis Sinaforma.., gv. 168.<br />
5 d. uznaZe. ganwyobis fsiqologia. Tb., 2004, gv. 246.<br />
46
is ganumeorebeli gzaa, rac enaTa Sinaarsis agebulebaSi Cans”, ena<br />
iseTi namdvili realobaa, romelic sagnebsa da adamianebs Sorisaa Casmuli.<br />
enis saSualebiT xdeba “samyaros azrebad gardaqmna”. “igi ar<br />
aris eqvivalenti sagnisa, aramed aris Tvalsazrisi mis Sesaxeb”. 1 eni-<br />
Taa ganpirobebuli kacobriobis dayofa xalxebad. Tumca, bunebrivi<br />
aucileblobac gaaCnia. sxvadasxva enebi erTi da igive sagnis gansxvavebuli<br />
bgeriTi aRniSvnebi ki ara, maT sxvadasxvagvari xedvaa. sxvadasxva<br />
enebi ar daiyvaneba marto bgeriT faqtorebamde. esaa samyaros gadaqceva<br />
azrebad.<br />
TSIURI SUKNIDZE<br />
SOCIO-LINGUISTIC FACTOR FOR OPTIMIZATION OF SOCIO-<br />
CULTURAL MATERIAL OF FOREIGN LANGUAGE<br />
In accordance with the international communication teaching of sociocultural<br />
material on the modern stage in higher institution has leading function<br />
for foreign teaching programme. Natural language is not only the fact of communication<br />
of human relations to these facts. It is connected with the intellectual<br />
and moral integrity. In W. Von Humboldt’s works the foundation was laid to<br />
the fact of unity of linguistics and culture. Humboldt managed to define how to<br />
do the balance between the language and thinking. He worked out the method<br />
by which the language and thinking can be approached to the initial unity. He<br />
means the language participation in the process of cognition.<br />
1 g. ramiSvili. enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba.., gv. 11.<br />
47
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
TAMAR JOJUA<br />
DIFFERENT TYPES OF COMMUNICATIVE TECHNIQUES<br />
FOR THE EFFECTIVE FORMATION OF LISTENING SKILLS<br />
IN THE PROCESS OF TEACHING ENGLISH<br />
The importance of listening in foreign language teaching/learning can<br />
hardly be overestimated. Through reception, we internalize linguistic information<br />
without which we could not produce language. We cant develop other basic<br />
skills of communication (reading, speaking, writing) unless we also develop<br />
listening skills, to have a successful conversation, students must understand<br />
what is said to them. The formation of effective skills of listening is considered<br />
by language teaching specialist as one of the most fundamental and important<br />
factors in the process of teaching a foreign language 1 .<br />
Listening is difficult for learners, because they have to decode speech sounds<br />
quickly, retain them while hearing a word, a sentence and fail to do the<br />
same in the target language. They are not always as competent as they think.<br />
The situation usually becomes obvious when the student makes his first contact<br />
with native speakers in their natural environment. Often the foreign speakers<br />
feel lost and can’t cope with the speed of delivery of the native speakers or their<br />
accents 2 .<br />
N. Dogonadze lists a series of main difficulties in the process of listening.<br />
They are:<br />
- sound distinction;<br />
- word – boundary distinction;<br />
- word – distinction;<br />
- comprehension of first level (words, sentences);<br />
- comprehension of second level (between the lines and cultural background);<br />
- memorization of what has been heard;<br />
- speed of the speech, its distinctness;<br />
- presence of unfamiliar language phenomena;<br />
- length of the sentences within the text and of the text itself;content<br />
1 A. Doff. Teach English – A Training Course for Teachers. Cambridge University Press, 1990,<br />
p. 198-200.<br />
2 Zukong N. Nicolas. Teaching Listening Comprehension. English Teaching Forum, January<br />
1988, p. 88-89.<br />
48
complexity of the listening materials 1 .<br />
For the effective formation of the listening skills the necessity of making<br />
available suitable materials should be emphasized. Good classroom activities<br />
can themselves be effective solutionsto listening problems. While teaching the<br />
teacher should use such techniques that motivate his/her students to listen with<br />
keen concentration. It is a pleasure and positive experience to try various exercises,<br />
tasks and classroom activities, for successful lessons depend on the teacher’s<br />
knowing and using variety of teaching methods.<br />
Among the exercises promoting the effective formation of listening<br />
skills, it’s necessary to mention:<br />
- exposing students to real-life situations in which native speakers of<br />
English use the language in a spontaneous, conversational, communicative<br />
way. The teacher asks students to prepare some appropriate<br />
questions with which to interview a native speaker or a group of native<br />
speakers of English, and then bring to class clear answers to the<br />
question;<br />
- teaching students to listen by teaching them how to take or leave<br />
messages, make appointments, and get information via the telephone;<br />
- False and true statements;<br />
- Watching movies can be a relatively relaxed way of learning by listening;<br />
The student learns to improve his/her listening in quite specific ways.<br />
Successful students mention the importance of repetition. Understanding comes<br />
gradually, increasing the more he/she listens 2 :<br />
- Conversations on cassette – tape. Some conversations designed for<br />
language practice will<br />
- Also be available in other forms, such as audio-cassette, video-cassette<br />
and compact disk.<br />
- Particularly at the early stages of language acquisition such activities<br />
are useful. Adopting<br />
- real every day situations using short taped segments at radio or TV<br />
news and weather;<br />
- Reports, talk shows. Even cooking programs 3 ;<br />
- Listening and note- taking. The following technique is useful mainly<br />
in teaching listening;<br />
1 N. Dogonadze. Methods of Teaching Languages as the Guidelines of Creating EFL Textbook.<br />
Tbilisi, 1996, p. 58-66.<br />
2 H. Douglas Brown. Teaching by Principles – An Interactive Approach to Language Pedagogy.<br />
San Francisco State University Press, 1990, p. 262-264.<br />
3 A. Jesus, A. Bastidas. The Cloze Procedure as a Teaching Technique to Improve Reading<br />
Comprehension. English Teaching Forum, April 1984, p. 91-93.<br />
4. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
49
- comprehension to advanced students of English;<br />
- choosing the correct answer among the given ones;<br />
- dictation or self-dictation (writing down what you remembered);<br />
- listening to the whole text and then in fact retelling it in mother tongue;<br />
- listening to the recording and trying to recording and trying to reconstruct<br />
the details;<br />
- filling in blanks (students are given the transcript of a passage with<br />
some words missing<br />
- and must fill in the blanks while listening);<br />
- matching (students are asked to match items that have the same meaning<br />
as those they<br />
- hear);<br />
- paraphrase (students are asked to focus on certain sentences and paraphrase<br />
them);<br />
- problem-solving (students hear all the information relevant to a particular<br />
problem and then set themselves to solve it);<br />
- Finding main ideas and supporting details. (Listen to a short conversation<br />
between two<br />
- Friends. On your answer sheet are scenes from television programs.<br />
Find and write the name of the program and the channel. Decide<br />
which speakers watched which program);<br />
- Listening to some instructions and fulfilling them after you finished<br />
listening 1 .<br />
The above list presents only some types of exercises that can be used for<br />
listening. The tasks we ask our students for performance must be sufficiently<br />
realistic and motivating for them to see a useful purpose for study. Listening<br />
techniques must be interesting in order to simulate learners in acquitting better<br />
skills.<br />
Teachers must find out all they can about how listening can be improved<br />
and what activities are useful to this end and then use this knowledge and these<br />
techniques in the own classrooms.<br />
1 F. Jagang. Listening: Problems and Solution. English Teaching Forum, January, 1993, p.<br />
194-195.<br />
50
Tamar jojua<br />
audirebis efeqturi unar-Cvevebis maformirebeli<br />
komunikaciur savarjiSoTa tipebi inglisuri<br />
enis swavlebis procesSi<br />
audirebis roli ucxouri enis swavlebis procesSi eWvgareSea.<br />
audireba, rogorc sametyvelo aqtivoba, metyvelebis aucilebeli pirobaa.<br />
SeuZlebelia sametyvelo aqtivobis sxva ZiriTadi saxeebis<br />
srulyofili ganviTareba manam, sanam ar moxdeba mosmenis unar-CvevaTa<br />
formirebaze efeqturi muSaoba. winamdebare naSromSi ganxilulia inglisuri<br />
enis swavlebis procesSi audirebis, rogorc sametyvelo aqtivobis<br />
erT-erTi yvelaze ufro mniSvnelovani komponentis maformirebeli<br />
komunikaciur savarjiSoTa zogierTi saxe, romelic xels Seuwyobs<br />
am unar-CvevaTa efeqturobasa da srulyofas. am tipis savarjiSoebs<br />
ganekuTvneba:<br />
- studentebis CarTva realuri, cxovrebiseuli situaciebis<br />
msgavs aqtivobaSi, sadac isini gamodian sxvadasxva rolebSi,<br />
erTmaneTs usvamen SekiTxvebs, pasuxoben da axdenen Semdgom-<br />
Si am pasuxebis reproducirebas;<br />
- telefoniT, radioTi da televiziiT miRebuli informaciis<br />
aRqmis unar-Cvevebis ganviTareba;<br />
- gamonaTqvamebis, moTxrobis variantebis mosmena da gansxvavebis<br />
dadgena;<br />
- mosmenili masalis mokle Canawerebis gakeTeba;<br />
- mocemuli ramdenime pasuxidan swori pasuxis SerCeva gamomdinare<br />
mosmenili teqstidan;<br />
- mosmenilis gagrZeleba;<br />
- mosmenili teqstis moyola da darRveuli logikuri Tanamimdevrobis<br />
aRdgena;<br />
- mosmenilis ZiriTadi azris gageba;<br />
- mosmenilis perifrazi;<br />
- ramdenime davalebis mosmena da Semdgom am davalebaTa Sesruleba;<br />
- filmebis, satelevizio Sokebis, sportuli Sejibrebebis komentirebis<br />
gageba;<br />
- mosmenilis irgvliv diskusiis warmoeba da sxva.<br />
51
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
leda qobalia<br />
substantiuri sityvaTSeerTebis da drois<br />
kategoriis teqstwarmoqmnis funqcia<br />
teqstis gramatikis debuleba da metyvelebis kompoziciuri formebis<br />
tipologia sagazeTo publicistikis teqstis temporaluri<br />
struqturis kvlevis amosavali punqtia. teqstis struqturuli da<br />
Sinaarsobrivi organizaciis kvlevam sxva problemebs Soris teqstis<br />
temporaluri organizaciis problemis sakiTxic dasva. drois kategoriis<br />
teqstwarmoqmnis funqciis debuleba zogadi formiT aRiniSneboda<br />
jer kidev teqstis lingvistikis Sesaxeb pirvelive naSromSi 1 da<br />
temporaluri mTlianobis niSani miewereboda rogorc teqsts am sityvis<br />
viwro gagebiT _ zefrazul erTianobas, aseve teqsts _ erTian<br />
metyvelebis nawarmoebs. teqstSi gamoyenebuli calkeuli drois garda,<br />
erTian teqsts gaaCnia Tavisi `dro~. Tu teqsts ar gaaCnia gansazRvruli<br />
dro, maSin es niSnavs, rom masSi saubaria iseT zogad<br />
`zedroul~ problemebze, rogoricaa bunebis kanonebi an maradiuli<br />
religiuri WeSmaritebani. am SemTxvevaSi ZiriTad dros warmoadgens<br />
yvelaze neitraluri (aramarkirebuli) dro neitralur kilosTan da<br />
aspeqtTan (Tu es ukanaskneli gaaCnia enas) SeTavsebiT. aseTs evropul<br />
enebSi warmoadgens Präsens Indikativ.<br />
Tanamedrove germanul enaSi metyvelebis calkeuli funqciur-azrobrivi<br />
tipebis temporaluri gaformebis TaviseburebebisaTvis gansakuTrebuli<br />
mniSvneloba aqvs harald vainrixis naSromebs. Tavis wign-<br />
Si `Tempus. Besprochene und erzählte Welt~ h. vainrixi mijnavs germanul<br />
enaSi drois gamoyenebis or qvesistemas, ukavSirebs ra maT `gansaxilvel<br />
samyarosa~ da `mosaTxrob samyaroze~ Tavis koncefcias 2 . enaTmecnierebis<br />
Seswavlis sagans, h. vainrixis azriT, warmoadgens drois ori<br />
ganzomileba: paradigmuli _ dro temporalobis sistemaSi da sintagmaturi<br />
_ dro sxva momijnave drosTan erTad konteqstSi 3 .<br />
yovel sagazeTo JanrSi aris Tavisi drois dominanta, romelTa-<br />
1 А. И. Белич. К вопросу о распределении грамматического материала по главным грамматическим<br />
дисциплинам. – Вестник МГУ. №4. М., 1947, gv. 22.<br />
2 H. Weinrich. Tempus. Besprochene und erzählte Welt. 2. Aufl. Stuttgart, 1974, gv. 36-45.<br />
3 H. Weinrich. Tempus. Besprochene und erzählte Welt.., gv. 36-45.<br />
52
nac urTierTqmedebs sxva drois formebi Janris xasiaTis Sesabamisad.<br />
Sesabamisi Janris temporaluri struqtura ganpirobebulia misTvis<br />
Cveuli funqciur-azrobrivi metyvelebis tipebisa da Sesabamisi teqstebis<br />
temporaluri modelebis urTierTqmedebiT. temporaluri maxasiaTeblebi<br />
warmoadgens erT-erT umniSvnelovanes teqstwarmoqmnis<br />
faqtors da agreTve teqstebis tipologiis maCvenebels. eWvgareSea<br />
drois formebis arCevis damokidebuleba metyvelebis viTarebaze. igi<br />
mtkicdeba sagazeTo publicistikaSi teqstebis kompoziciuri da temporaluri<br />
struqturebis ganxilviT. sxvadasxva Janris sagazeTo teqstebis<br />
temporaluri struqturis sxvaoba mWidrod ukavSirdeba ama<br />
Tu im JanrisTvis damaxasiaTebel metyvelebis funqciur-azrobriv tipebs<br />
da maT urTierTqmedebas.<br />
sagazeTo publicistikis teqstis struqturis kvlevisas aucilebelia<br />
sityvaTSeerTebis sistemis sxvadasxva erTeulebis, maT Soris,<br />
substantiuri sityvaTSeerTebis funqcionirebis gaTvaliswineba.<br />
sityvaTSeerTeba teqstSi asrulebs sxvadasxvagvar funqciebs. warmoebuli<br />
sityva, SemdgomSi erTeuli, gamoyofili gansazRvruli leqsikuri<br />
mniSvnelobiT, amavdroulad warmoadgens derivaciuli mniSvnelobis<br />
mqone struqturas, axorcielebs teqstur kavSirs sityvebs<br />
Soris leqsikuri semantikis kuTxiT, erTis mxriv, da ufro ganzogadebuli<br />
mniSvnelobis kuTxiT, meores mxriv, amasTan aqtualizirdeba<br />
warmoebulebs Soris sxvadasxva saxis kavSiri. amgvarad, sityvaTSeer-<br />
Teba asrulebs teqstis gamoyofis, graduirebis da eqspresiulobis<br />
funqcias.<br />
sityvaTSeerTeba warmoadgens teqstis eqspresiulobis, misi<br />
calkeuli fragmentebis aqtualizaciis, horizontaluri urTierTobis<br />
doneze niSnis motivirebis faqtoris gaZlierebis saSualebas.<br />
teqsturi sityvaTSeerTebis aqtiuroba damaxasiaTebelia Tanamedrove<br />
germanikuli enebis sxvadasxva sferosTvis. igi, garkveulwilad, ni-<br />
Sandoblivia mxatvruli, gazeTisa da salaparako enisaTvis. realur<br />
komunikaciaSi sityvaTSeerTebis sistema ar urTierTqmedebs uSualod<br />
teqstTan, igi ufro zemoqmedebs cnobierebaze, romelic axdens teqstis<br />
interpretirebas an producirebas. enobrivi masalis kvlevisas<br />
aRiniSneba Semdegi kanonzomierebebi: sityvaTSeerTebis warmoSoba an<br />
gamoCenac ki xdeba zmnuri formebis Sekvecis Sedegad 1 . germanul ena-<br />
Si substantiuri sityvaTSeerTeba atarebs ufro sistemur xasiaTs<br />
germanikuli jgufis danarCen enebTan SedarebiT, ufro metic, subs-<br />
1 Е. А. Земская, Е. С. Кубрякова. Проблема словообразования на современном этапе. –<br />
Вопросы языкознания, №6, 1978, gv. 71.<br />
53
tantiuri sityvaTSeerTebis mometebul sixSires teqstSi, kerZod,<br />
publicistur teqstSi, masTan SeTanxmebuli drois formebi ukana<br />
planze gadaaqvs, xdeba maTi Sekveca da mocemuli teqsti xdeba ufro<br />
graduirebuli da eqspresiuli. sityvaTSeerTebis SedarebiT dabali<br />
sixSirisas teqsts graduirebulsa da eqspresiuls xdis ukve drois<br />
formebi, an drois formebis mkveTri cvlileba, riTac iqmneba metyvelebis<br />
situaciis polifoniuri suraTi. substantiuri sityvaTSeer-<br />
Tebebis da drois formebis aseTi urTierTqmedebis ganxilvisas metyvelebis<br />
iseTi funqciur-azrobrivi tipebis fonze, rogoricaa msjeloba,<br />
Txroba da aRwera Sesabamisi saxesxvaobebiT, SegviZlia darwmunebiT<br />
vTqvaT, rom substantiuri sityvaTSeerTebebis mometebuli six-<br />
Sire winaswar gansazRvravs metyvelebis iseT funqciur-azrobriv<br />
tips, rogoricaa aRwera, radgan temporalobis kuTxiT aRwera xdeba<br />
prezensSi da masTan kontaqtirebad perfeqtSi, rasac TvalsaCinod<br />
gviCvenebs nawyveti gazeTis `Berliner Morgenpost~ teqstidan:<br />
magaliTi gazeT „Berliner Morgenpost“-is (13.08.2000w.) mkiTxvelis<br />
werilidan:<br />
„Guten Morgen“: „Zum Beispiel ich: Schnell vorm Ladenschluss geparkt,<br />
schnell noch lebenswichtige Vitamine gekauft, anschliessend zum Wagen<br />
gelaufen, vergessene Habseligkeiten rausgeholt. Und nicht abgeschlossen,<br />
über Nacht! „Papperlapapp“. Na schön, nur soll dann auch griffbereit die Disigner-Sonnenbrille<br />
auf dem Beifahrersitz liegen, nebenbei noch 50 seltene<br />
CDs auf dem Rücksitz. Super! Und nix passiert.“<br />
magaliTi gazeT „Berliner Morgenpost“-is (22.03.2000w.) komentaridan:<br />
„Lampenfieber in den unendlichen Weiten des Alls“: „Die mir noch<br />
nicht abgestürzt, schon gibt es einen neuen Star im intergalaktischen Raum: das<br />
Raumschiff-Kabarett Lampenfieber, eine Kreuzung aus USS-Enterprise und<br />
Traumschiff. „Dritte Milchstrasse links“ heisst deren jüngste Produktion.<br />
Diesmal begibt sich die vierköpfige Truppe auf gefährliche Mission in die unendlichen<br />
Weiten des Weltalls“.<br />
magaliTi gazeT „Berliner Morgenpost“-is (2.05.2000w.) recenziidan:<br />
„Auf dem Grat zwischen Coolness und Kommerz“: „Der von Rafael<br />
Horzons „Wissenschaftsakademie Berlin“ angekündigte Friebe – Vortrag über<br />
aktuelle Anzeigentrends ist also mit Gewissheit als investigative Satire zu erwarten.<br />
Schliesslich zeichnet sich die veranstaltende Institution durch bunt gemixte<br />
Kurz-Seminare wie „Schabrackentapir – Säuger des Dschungels“,<br />
„Sprengstoffe und Sprengverfahren“ und „Hüftgelenkoperation in Indien“ aus“.<br />
mocemuli teqstebisTvis ZiriTad da metnaklebad damaxasiaTebel<br />
metyvelebis funqciur-azrobriv tipad unda vaRiaroT aRwera. aRwerisas<br />
pirveli winadadeba warmoadgens ganmazogadebels, romelsac Se-<br />
54
moyavs danarCeni. Semdegi winadadebebi axorcieleben, xsnian pirvels.<br />
isini aranairad ar arian damokidebuli erTmaneTze. TiToeuli maTgani<br />
SeiZleba mTliani teqstisTvis zianis miyenebis gareSe iqnas gamotovebuli,<br />
Secvlili, Semcirebuli an axali detalebis xarjze gafarToebuli.<br />
Tuki msjelobaSi aSkaraa teqstis xazovaneba (msjelobis jaWvuri,<br />
Tanmimdevruli xasiaTi), aRweraSi am SemTxvevaSi sWarbobs paralelizmi,<br />
calkeuli elementebis Tanadaqvemdebareba. aRwera mimdinareobs,<br />
rogorc ukve aRvniSneT, Präsens da masTan kontaqtirebad Perfekt<br />
formaSi. ufro metic, Perfekt SeiZleba warmodgenili iyos arasruli<br />
formiT, rogorc zmnuri formis Sekvecis Sedegi.<br />
cxrilis formiT warmovadgenT aRniSnuli teqstebis kompoziciur<br />
da temporalur struqturebs:<br />
mkiTxvelis werili („Guten Morgen“) gazeTidan „Berliner Morgenpost“<br />
(13.08.2000w.)<br />
metyvelebis funqciurazrobrivi<br />
tipi<br />
winadadebebis raodenoba<br />
zmnuri formebis<br />
raodenoba<br />
sityvaTSeerTebebis<br />
raodenoba<br />
aRwera 4 7 6<br />
drois formebis gamoyeneba<br />
Perfekt _ 6<br />
Präsens _ 1<br />
recenzia („Auf dem Grat zwischen Coolness und Kommerz“) gazeTidan<br />
„Berliner Morgenpost“ (2.05.2000w.)<br />
metyvelebis funqciurazrobrivi<br />
tipi<br />
winadadebebis raodenoba<br />
zmnuri formebis<br />
raodenoba<br />
sityvaTSeerTebebis<br />
raodenoba<br />
aRwera 2 2 6<br />
drois formebis gamoyeneba<br />
Perfekt _ 1<br />
Präsens _ 1<br />
55
komentari („Lampenfieber in den unendlichen Weiten des Alls“) gazeTidan<br />
„Berliner Morgenpost“ (22.03.2000w.)<br />
metyvelebis funqciurazrobrivi<br />
tipi<br />
winadadebebis raodenoba<br />
zmnuri formebis<br />
raodenoba<br />
sityvaTSeerTebebis<br />
raodenoba<br />
aRwera 3 4 5<br />
drois formebis gamoyeneba<br />
Perfekt _ 1<br />
Präsens _ 3<br />
`gansaxilvel~ da `mosaTxrob samyaroze~ h. vainrixis zemoTxsenebuli<br />
koncefciis gaTvaliswinebiT, SeiZleba dadastureba imisa, rom<br />
sagazeTo publicistikis teqstSi Warbobs `gansaxilveli samyaros~<br />
gegma (Sesabamisad, aRweris gegma), romlis dominirebul drois formas<br />
warmoadgens Präsens da masTan kontaqtirebadi Perfekt. magram mocemuli<br />
teqstebis temporaluri gaformebis fonze substantiur sityvaTSeerTebebs<br />
drois formebi ukana planze gadaaqvs, kvecavs maT (upiratesad<br />
Perfekt), raSic mdgomareobs substantiuri kompozitologiis,<br />
teqstis temporaluri struqturis da Sesabamisi teqstebisTvis<br />
damaxasiaTebeli metyvelebis funqciur-azrobrivi tipebis Tvisobrivi<br />
urTierTganpirobeba.<br />
teqstis (publicisturi teqstis) substantiuri sityvaTSeerTebebis<br />
da temporaluri modelebis kvlevis Sedegad miRebuli monacemebi<br />
warmoadgens interess substantiuri sityvaTSeerTebis, drois formebis<br />
da mocemuli teqstisTvis damaxasiaTebeli metyvelebis funqciur-azrobrivi<br />
tipebis urTierTganpirobebis TvalsazrisiT. ra Tqma<br />
unda, ar SeiZleba kategoriuli mtkiceba, rom arsebobs myari da er-<br />
TmniSvnelovani kavSiri erTis mxriv, metyvelebis gansazRvrul funqciur-azrobriv<br />
tipebs, substantiur sityvaTSeerTebasa da, meores<br />
mxriv, ama Tu im drois formebs Soris, magram metyvelebis sxvadasxva<br />
funqciur-azrobrivi tipebis temporaluri gaformebis fardobiTi gansazRvruloba<br />
sityvaTSeerTebebTan mimarTebaSi, eWvgareSea.<br />
56
LEDA KOBALIA<br />
TEXT-FORMING FUNCTION OF THE WORD-BUILDING<br />
AND TENSE CATEGORY<br />
In the given article the author expresses the opinion that the study of<br />
complex word features, the definition and specification of their semantic and<br />
syntactic signs, the formation principles and the distribution in language system<br />
are of great importance because they give possibility to mark both general,<br />
typological dominative units and specific laws and rules, which regulate the inner<br />
development of a certain language. Substantive composites in different language<br />
systems are the main objects of the investigator’s study. He takes a comparative<br />
typological approach in his dealing with substantive word order<br />
system in English and German Languages.<br />
57
58<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
l i t e r a t u r a T m c o d n e o b a<br />
rusudan fifia<br />
ioane minCxis Semoqmedebis kvlevis<br />
Tanamedrove aspeqtebi<br />
qarTulma himnografiam ganviTarebis mwvervals X saukuneSi miaRwia.<br />
gamoCenil qarTvel himnografTagan mkvlevarTa sagangebo yuradReba<br />
ioane minCxma da misma udidesma mxatvrulobisa da poeturobis<br />
niSniT aRbeWdilma sagaloblebma miipyres. ioane minCxi qarTuli<br />
sasuliero poeziis klasikosia. misi mxatvruli naazrevi gansakuTrebuli<br />
movlenaa Sua saukuneebis himnografiul memkvidreobaSi.<br />
ioane minCxis moRvaweobis, misi SemoqmedebiTi memkvidreobis, saxismetyvelebiTi<br />
problemebis esa Tu is sakiTxi Seswavlili aqvT mecnierebs:<br />
ivane javaxiSvils 1 , pavle ingoroyvas 2 , korneli kekeliZes 3 ,<br />
dimitri janeliZes 4 , manana gigineiSvils 5 , nestan sulavas 6 da sxv. poetis<br />
himnografiuli naRvawis gaanalizeba da misTvis adgilis gansazRvra<br />
qarTuli himnografiis istoriaSi umTavresad profesor lela<br />
xaCiZis 7 damsaxurebaa. mecnier-himnologebi TavianT SromebSi qarTvel<br />
himnografTagan yvelaze meti sixSiriT ioane minCxs imowmeben. SeiZleba<br />
Tamamad iTqvas, rom qarTuli sasuliero poeziis specifikis<br />
kvlevisas, marTlac ver auvli gverds meaTe saukunis am udidesi himnografis<br />
poetur memkvidreobas.<br />
1 i. javaxiSvili. sinis mTis qarTul xelnawerTa aRweriloba. Tb., 1947,<br />
gv. 145-165.<br />
2 p. ingoroyva. Zveli qarTuli sasuliero poezia. _ Txzulebani. t. III.<br />
Tb., 1965, gv. 392-393.<br />
3 k. kekeliZe. Zveli qarTuli literaturis istoria. t. I. Tb., 1980, gv.<br />
172-173.<br />
4 d. janeliZe. meaTe saukunis qarTuli dramis sakiTxisaTvis. _ sabWoTa<br />
xelovneba, 1987, #7, gv. 37.<br />
5 m. gigineiSvili. `mziani Rame~ vefxistyaosansa da qristianuli msoflmxedvelobis<br />
zogi sakiTxi. _ Zveli qarTuli mwerlobis sakiTxebi. t. III.<br />
Tb., 1968, gv. 24.<br />
6 n. sulava. qarTuli himnografia: tradicia da poetika. Tb. 2006,gv. 39-57.<br />
7 l. xaCiZe. winaTqma, gamokvleva. _ wgn.: ioane minCxis poezia. teqsti gamosacemad<br />
moamzada da gamokvleva daurTo lela xaCiZem. Tb., 1987, gv. 8-148.
ioane minCxi, rogorc poeti-himnografi, ivane javaxiSvilma aRmoaCina<br />
1902 wels sinuri koleqciis qarTul xelnawerebze muSaobisas.<br />
didma mecnierma gadmowera iq aRmoCenili yvela xelnaweri, romlis<br />
Sesaxebac sazogadoebas niko marma auwya sinuri koleqciis aRwerilobebSi<br />
1 . ioane minCxis poeziis Sesaxeb pirveli mecnieruli dakvirvevebi<br />
gamoTqmuli aqvs korneli kekeliZes ,,Zveli qarTuli literaturis<br />
istoriis” I tomSi, sadac mokledaa ganxiluli ioane min-<br />
Cxis Semoqmedeba. cnobilia, rom poets korneli kekeliZe ayenebs im<br />
gamoCenil qarTvel himnografTa Soris, romlebsac miznad dausaxavT<br />
qarTuli RvTismsaxurebisa da himnografiuli krebulebis nacionalizacia.<br />
kerZod, ioane minCxs is miawers qarTuli marxvanisa da zatikis<br />
Sedgenas. rogorc korneli kekliZe aRniSnavs: “ioanes himnebs axasiaTebs<br />
Rrma patriotuli grZnoba da rogorc es SeuniSnavs akademikos<br />
niko marsac, subieqtivoba, gulwrfeloba da uaRresi simartive,<br />
romelic Sorsaa Cveulebrivi himnografiuli enawylianobisagan~. 2 pavle<br />
ingoroyva ioane minCxs miiCnevs saleqso forma “spaduqnis” anu<br />
“morTulnis” SemomRebad. is asabuTebs, rom ioane minCxis mier Semo-<br />
Rebul am saleqso formas farTo gavrceleba miuRia X saukuneSi.<br />
rac Seexeba poetis Semoqmedebis mxatvrul specifikas, pavle ingoroyva<br />
aRniSnavs, rom ioane minCxis leqsebi aRbeWdilia qristianuli<br />
pesimizmiT. am debulebis sailustraciod mkvlevari miuTiTebs, rom<br />
“ioane minCxis striqonebi, rom cxovreba ariso sizmari, da iseve rogorc<br />
sizmari ajerebso adamians amaos, rom viTomc igi sinamdvile-<br />
Siao da “amaosa damajerebs, viTarca Rame sizmari mZinaresa” gvagonebs<br />
ganTqmul adgils Seqspiris “qariSxalidan”. 3 pavle ingoroyvas “giorgi<br />
merCuleSi” araerTgzis daumowmebia da msjelobis sagnad uqcevia<br />
ioane minCxis poeziis esa Tu is mxare 4 , magram misi kvleva ZiriTadad<br />
leqsmcodneobiTi xasiaTisaa.<br />
qarTuli klasikuri sagaloblis poeturi metyvelebis kvlevisas<br />
gaioz imedaSvils mravali sainterso mxatvruli saxe da pasaJi mohyavs<br />
ioane minCxis poeziidan. is aanalizebs poeturi Sedarebis mSvenier<br />
magaliTs “viTarca lomman miyrdnobiT miiZina.” ganxiluli aqvs<br />
poetis kidev ramdenime metafora. gansakuTrebiT maxvildeba yuradReba<br />
ioane minCxis saRvTismetyvelo tropul metyvelebaze, bibliuri<br />
saxelebis Semotanaze Sedarebis masalad da sxv. 5<br />
1 Н. Я. Марр. Описание грузинских рукописей Синайского монастыря. М-Л., 1940, gv. 92.<br />
2 k. kekeliZe. Zveli qarTuli literaturis istoria.., gv. 173.<br />
3 p. ingoroyva. Zveli qarTuli sasuliero poezia.., gv. 134-149.<br />
4 p. ingoroyva. Zveli qarTuli sasuliero poezia.., gv. 392.<br />
5 g. imedaSvili. qarTuli klasikuri sagaloblis poeturi metyvelebis<br />
59
ioane minCxis Semoqmedeba monografiulad Seiswavla lela xaCi-<br />
Zem. man pirvelad gamoaqveyna poetis dRemde ucnobi sagalobeli, ramac<br />
axleburad warmoaCina ioane minCxis adgili qarTuli himnografiis<br />
istoriaSi. Tavis monografiaSi mkvlevarma minCxis Semoqmedeba ganixila<br />
mTeli qarTuli himnografiis, agreTve bizantiuri himnografiis<br />
problemebTan mWidro kavSirSi. lela xaCiZis mier gaweuli udidesi<br />
Sroma, ioane minCxis memkvidreobis warmosaCenad, ZiriTadad filologiuri<br />
xasiaTisaa. mkvlevarma ioane minCxis Semoqmedebis mxatvruli<br />
Taviseburebebis kvleva momavlis saqmed dasaxa, Tumca monografiaSi<br />
igi am problemazec metad sayuradRebod da sagulisxmo mosazrebebs<br />
gamoTqvams:<br />
“didi tradiculobis gverdiT ioane minCxis Semoqmedebas axasia-<br />
Tebsa didi originalurobac. swored am ori faqtoris SerwymiT unda<br />
aixsnas gansakuTrebuli adgili qarTuli himnografiis istoriaSi.<br />
ioane minCxis originaluroba mJRavndeba erTi mxriv, arsebuli motivebisa<br />
da mxatvruli saxeebis Taviseburi gadaazrebiT, meore mxrivsruliad<br />
axali saxismetyvelebis, ganwyobilebebisa da mxatvruli<br />
enis SeqmniT”. 1 l. xaCiZe miuTiTebs ramdenime sakiTxze, romelic ioane<br />
minCxis poeziis mxatvruli specifikis mkvlevarma aucileblad<br />
unda gaiTvaliswinos. “ ioane minCxis mxatvruli saxeebi, ganwyobilebebi,<br />
emociebi ar CamorCeba andria kriteliseuls, magram maTi forma<br />
gadmocemisa gawonasworebulia, gonismieri. emociis amgvari uSualoba<br />
da semantikuri siRrme, minCxis mravalricxovani originaluri mxatvruli<br />
saxeebi, romelTa kvlevisas mxedvelobaSi unda iqnes miRebuli<br />
himnografiis tradiciuloba, misi ZiriTadi Tavisebureba”. 2<br />
xelnawerebze muSaobisas l. xaCiZes parizis erovnul bibloTekaSi<br />
Geogica-5 _ is xelnaweris Seswavlisas aRmouCenia ioane minCxis<br />
sagalobeli, romelic marxvanisTvisaa gankuTvnili. mkvlevari ganixilavs<br />
am galobis mxatvrul raobas. igi miuTiTebs, rom “minCxis bevr<br />
sagalobelSi yuradReba maxvildeba locvis “farsa” da marxvis “maxvilze.”<br />
es saxeebi ucxo araa Sua saukuneebis sasuliero prozisaTvis,<br />
aq sagulisxmoa minCxis mier maTze yuradRebis gamaxvileba da is<br />
poeturi Zalisxmeva, romelic ganumeoreblobas aniWebs maT”. 3 aqve<br />
mkvlevari erT saintereso niuansze migviTiTebs: poetis striqonebs<br />
zogi sakiTxi. _ korneli kekeliZis saiubileo krebuli. Tb., 1959, gv. 153.<br />
1 l. xaCiZe. winaTqma, gamokvleva, gv. 91.<br />
2 l. xaCiZe. winaTqma, gamokvleva, gv. 93.<br />
3 l. xaCiZe. parizuli xelnaweri – Georgica-5 da misi siaxleni. _ Jurn. `literatura<br />
da xelovneba~, #1, 1993, gv. 202.<br />
60
miRma dafarul gznebas erovnuli garemoc unda ganapirobebdes 1 .<br />
saintereso mosazrebebi aqvs gamoTqmuli ioane minCxis poeziis<br />
mxatvruli specifikis zogi aspeqtis Sesaxeb cnobil qarTvel Teatrmcodnes<br />
dimitri janeliZes. is paralels avlebs miTologiur “Wiri<br />
iqa”- sa da minCxiseul “Tavs vidvaT aqa Wiri da vpovoT lxini saukunoi”-sao.<br />
Soris da daskvnis saxiT gvTavazobs: “ ... Tumca saxecvlilebiT,<br />
magram mainc ioane minCxis sagalobliT fiqsirebulia, dokumentirebuli<br />
uZvelesi qarTveluri zRaprul-miTologiuri formula.<br />
es aris erT-erTi adreuli xanis folklorul-miTologiuris<br />
damowmeba qristianul sagalobelSi da igi Cveni welTaRricxvis pirveli<br />
aTaswleulis bolo meaTe saukuniT TariRdeba”. 2 dimitri janeliZe<br />
xazs usvams, rom miTosuris gamoyenebis SemomRebi ki araa ioane<br />
minCxi, aramed gamgrZelebeli, radganac jer oTxTavis xanmet teqstebSi<br />
moipoveba miTosuri sityva-Tqmani. ioane minCxsac mravlad gamouyenebia<br />
uZvelesi mxatvruli azrovnebis sityvieri nimuSi, romelTagan<br />
mkvlevari gamohyofs ramdenimes, esenia: “gareskneli,” “qveskneli,”<br />
“vazi” da “venaxi”, “talaveri”, “ebani”, “Znoba”. am magaliTebis safuZvelze<br />
dimitri janeliZe askvnis, rom ioane minCxis SemoqmedebaSi<br />
farTodaa warmoCenili Cveni kulturis uZvelesi Sreebi. am mosazrebis<br />
dasturad mecniers mohyavs poetis cnobili ,,galobani wmidisa<br />
georgisni, mkvlevari Tvlis, rom qarTvelTa wmida giorgi qristianizebuli<br />
amirania, amiranis ZvelTaZveli miTosuri madidebloba qristianul<br />
xanaSi Seicvala qristianobis did dResaswaulebad”. 3 amitomac<br />
ioane minCxis es poema Seicavs simboloTa mTel sistemas amiranis<br />
miTosidan, ris naTelsayofad mecniers moaqvs ramdenime damaxasiaTebeli<br />
nimuSi. ioane minCxis Semoqmedebis am kuTxiT ganxilva dimitri<br />
janeliZes dasWirda qarTuli Teatraluri xelovnebis adreul periodSi<br />
arsebobis mtkicebisaTvis.<br />
daviT guramiSvilze Tavisi monografiebiT tite mosiam gamorCeuli<br />
sityva Tqva qarTul literaturaTmcodneobaSi. man aRorZinebis<br />
xanis udidesi poetis Semoqmedeba ganixila sasuliero mwerlobasTan<br />
mimarTebaSi da qarTvel himnografTa mxatvrul specifikaze araerTi<br />
sagulisxmo mosazreba gamoTqva. bolo periodSi tite mosiam gamosca<br />
ramdenime naSromi, romlebic did daxmarebas gauweven qarTuli sasuliero<br />
saxismetyvelebiT dainteresebul mkvlevarT. mis yvela Sroma-<br />
1 l. xaCiZe. parizuli xelnaweri – Georgica-5.., gv. 202.<br />
2 d. janeliZe. meaTe saukunis qarTuli dramis.., gv. 37-42.<br />
3 d. janeliZe. amirani svaneTis xalxur saxilvelSi. _ Jurn. ,,sabWoTa<br />
xelovneba~. 1979, #11, 62-69.<br />
61
Si ioane minCxis tropuli metyvelebis nimuSebi araerTgzisaa moxmobili<br />
da gaanalizebuli 1 .<br />
rogorc ioane minCxis Sesaxeb arsebuli samecniero literaturis<br />
mimoxilvidan Cans, Tu poetis himnografiuli memkvidreoba filologiuri<br />
TvalsazrisiT kargadaa Seswavlili, imaves ver vityviT<br />
misi mxatvruli azrovnebis kvlevaze. bolo periodSi am mxrivac SeimCneva<br />
garkveuli siaxleebi. ukve sadavo araa, rom ,,sagaloblis paradigmuli<br />
azrovneba poeziis maxasiaTebel TvisebaTa rigs ganekuTvneba”.<br />
2 Tanamedrove literaturaTmcodneoba qarTvel himnografTa sagaloblebis<br />
mxatvruli azrovnebis kvlevisas cdilobs warmoaCinos ama<br />
Tu im poetis SemoqmedebisaTvis damaxasiaTebeli originaluri niSnebi:<br />
gancdis intensivoba, xarisxi, pirobiTobasa da kanonikurobis miRma<br />
mdgari WeSmaritad adamianuri grZnobebi, romliTac Sepyrobilia Semoqmedi,<br />
rigiTi qristiani da ara mxolod himnografi.<br />
nebismieri himnografis Semoqmedebis kvlevisas unda gaviTvaliswinoT<br />
Tu rogoria konkretulad adamianur doneze da siRrmeze universaluri<br />
Temebi. ioane minCxis SemoqmedebasTan mimarTebiT ukve aris<br />
mcdelobebi gamoikveTos is zogadqristianuli motivebi, romlebic<br />
wamyvania poetis sagaloblebSi. Tanamedrove himnologiuri kvleva interesdeba<br />
ioane minCxis poeziis mxatvrul _ esTetikuri efeqtebiT<br />
datvirTuli SemoqmedebiT. ioane minCxis poezia gamorCeulia sasuliero<br />
Tematikis gansakuTrebiT maRal doneze ayvaniT. marxva, locva, sinanuli<br />
is motivebia, romelic gamudmebiT dominirebs poetis jadosnur<br />
samyaroSi.<br />
marxva-locvas maSin aqvs RvTiuri madli, Tu is WeSmarit sinanulTanaa<br />
wilnayari. codviT dacemulma adamianma unda igrZnos namdvili<br />
sinanulis Zala, raTa aRadginos dacemuli ,,me” da Tvali uzenaess<br />
gausworos. adamiani rom ganiwmindos da uamravi codva ganagdos,<br />
monanuli qristianis cxovrebiT unda icxovros. es ki adamianis<br />
mTlian gardaqmnas gulisxmobs. axali aRTqmis mixedviT: ioane naTlismcemeli<br />
da winamorbedi macxovrisa, codvebSi gaqvavebul, sinanulis<br />
uqonel adamianebs iordanes udabnoSi mouwodebs, moinanion ,,rameTu<br />
moaxloebul ars sasufeveli caTa moimkan sinanulis Rirsi nayofi<br />
anu akeTon uangaro keTili saqmeebi, gza ganumzadon ufals, moasworon<br />
misTvis bilikebi~ 3 . cxadia, ioane gulisxmobs ara gamzadebasa<br />
da gasworebas fizikuri gzebisas da bilikebisas, aramed adamianTa<br />
1 magaliTisaTvis: t. mosia. `daviTianis~ saxismetyveleba. Tb., 2005.<br />
2 n. sulava. qarTuli himnografia.., gv., 116.<br />
3 maTe, 3,2.<br />
62
sulebisas, romelnic codvebis simravlis, sinanulis uqonlobisa da<br />
codvaTagan ganuwmedelobis gamo uswormasworo gzebsa da dagrexil<br />
bilikebs daemsgavsebian 1 .<br />
ioane minCxs xelovanis ZalmosilebiT ganuzogadebia saxarebiseuli<br />
es pasaJi da Tavis msmenelebs auwyebs: xmai mRaRadebeli udabnosa,<br />
gvqadagebda sinanulsa, etyoda ra ersa gulficxelsa, RmrTisa ganmamwarebelsa:<br />
,,codvilno, iqednisa naSobno, vin giCvena risxvisagan sivltola<br />
SeinaneT, rameTu axlos ars sasufeveli!”. 2 saintereso mxatvruli<br />
saxea ,,ersa gulficxelsa, RmrTisa ganmamwarebelsa”, rogorc<br />
saRvTismetyvelo literaturidan viciT, gulficxeloba iseTive codvaa,<br />
rogorc sxva uaryofiTi Tvisebani adamianisa. amitomac gvaswavlian<br />
wminda wignebi: ,,gulficxeli igi ver miemTxvos keTilsa”. 3 Tavisi<br />
eris gulficxelobas araerTxel ganurisxebia ufali, jer kidev udabnoSi<br />
xetialis dros ebraelebma araerTxel gamoiCines TavianTi Semqmnelis<br />
mimarT undobloba da sisastike, riTac fsalmunis sityvebs<br />
Tu moviSveliebT, ,,gangamwares Sen, ufalo”. 4 TviTon ufalic xazs<br />
usvams imas, rom ,,kerpebiTa maTiTa ganmamwares me”. 5 bibliidan momdinare<br />
es saxe ioane minCxTan sruliad axal mxatvrul datvirTvas Sei-<br />
Zens da mkiTxvelsa Tu msmenels SeagrZnobinebs sinanulis aucileblobas.<br />
rogorc samecniero literaturaSi ukve SeniSnulia, ioane min-<br />
Cxi Tu erTgan monanuli lirikuli gmiria, sxva SemTxvevaSi Secodebul<br />
monaTa saxeliT eajeba RmerTs lxinis moniWebis Sesaxeb: ,,mas<br />
Jamsa gvalxine, RmerTo, SecodebulTa monaTa SenTa”. 6 poeti ara marto<br />
ufals evedreba, aramed ,,Secodebul monebs” damrigebluri toniT<br />
uxsnis sinanulis Zalmosilebas. igi meoTxe samSabaTis mwuxris ,,Ra-<br />
Ratyvsa”-Si Seaxsenebs codvil monebs, Tu ra dRe awia ufalma Tavgasul<br />
sodom-gomors, rogor cecxlsa da gogirdSi Cahyara isini, radganac<br />
“ara Seinanebdes saZaglebaTa maTTa”. 7 mouwodebs maT ninevelTa<br />
msgavs Tavmdablobisa da sinanulisaken, radganac RvTisagan wyalobis<br />
miReba mxolod aseTi vedrebiT SeiZleba.<br />
aranaklebi simZafriT xatavs poeti ebraelTa mimarT RvTis gan-<br />
1 a. mindiaSvili. xelovnebis religiurobisa da Tanamedrove sinamdvilis<br />
Sesaxeb. _ ciskari, 1999, #3, gv. 111.<br />
2 ioane minCxis poezia.., gv. 163.<br />
3 II Sjuli, 10,6.<br />
4 fsalmunebi, 5.11.<br />
5 II Sj. 32,21.<br />
6 ioane minCxis poezia.., gv. 213.<br />
7 ioane minCxis poezia.., gv. 208.<br />
63
isxebis suraTs, roca uCino maxviliT uwyalod mosra codvilni. es<br />
yovelive daviTis Secodebis gamo iyo da rodesac man Seinana Tavisi<br />
codva da mware cremliT SesTxova ufals maTi miteveba, rac ormocdameaTe<br />
fsalmuniT gamoxata, RmerTma apatia mas, Svilic mianiWa, romelsac<br />
naTan winaswarmetyvelma “RvTisagan Seyvarebuli” uwoda. ioane<br />
minCxi virtuozuli sisadaviT xatavs am bibliur epizods da Tan<br />
xsnis mis mniSvnelobasac: “wardga daviT igi winaSe RmrTisa, tiroda<br />
sulTqumiT, sinanuliT, lmobierad, sTnda ufalsa knini igi sinanuli<br />
da wyaloba yo-esreT didi ars Zali sinanulisa”. 1<br />
lela xaCiZe sagangebod gamohyofs ioane minCxis “didi Semoqmedis<br />
niSniT aRbeWdil erT mxatvrul saxes:<br />
,,xolo ver vikadreb me<br />
cad axilvad TualTa CemTa.”<br />
ioane minCxis sxva sagalobelSic gvxvdeba:<br />
,,simrgule mimarT cisad<br />
ver vikadreb me TualTa axilvad<br />
codvaTa CemTa simravlisagan...”. 2<br />
es dauviwyari, STambeWdavi saxe “saxarebas” efuZneba: ,,xolo mezuere<br />
igi Sors idga da ara ikadrebda TualTaca ze axilvad, aramed<br />
icemda mkerdsa da ityoda ufalo, milxine codvilsa amas”. 3 es saxarebiseuli<br />
saxe ioane minCxis SemoqmedebaSi sxvadasxvagvari gaazrebiT<br />
gvxvdeba. zemoTmotanil sagalobelSi igi gamoxatavs “simedgreTa ufskrulSi”<br />
danTqmuli adamianis sinanuls, romlis “qvedamzidveloba<br />
lirikul subieqts RvTisaken axedvis nebas ar aZlevs. aseTive zneobrivi<br />
simaRliTaa gamorCeuli daviT aRmaSeneblis “galobani sinanulisani.”<br />
codvaTa ufskrulSi danTqmis motivi ioane minCxis sxva sagaloblebSic<br />
gvxvdeba. erTaderTi imedi RvTisagan gamowvdili marjvenaa,<br />
romelmac warwymedisagan unda ixsnas suli. minCxis sagalobleb-<br />
Si es pirovnuli xsnis gzadaa dasaxuli, simbolurad ki, es eris<br />
gzacaa ,,mamulisa Cveulebisamebr svlai”. 4<br />
sinanulis mTavari arsi umaRlesi “me”-s mopovebaa. amisaTvis ki<br />
aucilebelia codvebis aRiareba da gulwrfeli sinanuli. adamianis<br />
arsis gardamqmnel aRsarebad SeiZleba CaiTvalos ioane minCxis sityvebi:<br />
,,borotad dacemul var, mxolod mwared vinani me da moveli<br />
1 ioane minCxis poezia.., gv. 227.<br />
2 ioane minCxis poezia.., gv. 212.<br />
3 luka, 18,13.<br />
4 l. xaCiZe. ioane minCxis axladaRmoCenili sagaloblebi. _ gaz. `literaturuli<br />
saqarTvelo~, 1991, #1.<br />
64
RmrTisagan wyalobasa;” ,,viRviZebdeT gonierebiT rameTu aha aw ars<br />
Jami keTilisa sinanulisaT, raTa ganverneT satanjvelTa”. 1 es mowodeba<br />
RvTisken midrekil pirovnebas namdvilad gardaqmnis; Tumca satanjvelidan<br />
Tavis daxsna isev tanjviTaa SesaZlebeli. mudmivi glova da<br />
Tavis dadreka, mudmivi Segneba Tavisi codvilobisa, adamians RvTis<br />
wyalobas miaaxlebs.<br />
ioane minCxi, rogorc epoqis Svili da yvela Rirseuli tradiciis<br />
gamgrZelebel _ ganmaxorcielebeli, sinanulis darad gaiazrebs<br />
wuTisoflis amaoebis Temas. poeti ,,sofelTan” dakavSirebul filosofiur<br />
motivebs mxatvrul-esTetikurad ganazogadebs. meore kviriakis<br />
mwuxris mcire formis sagalobels poeti mTlianad sawuTros<br />
amaoebis filosofiur Wvretas uTmobs. pirveli tropari eklesiastes<br />
mxatvruli gardaTqmaa, mowodebaa imisa rom:<br />
,,gulisxma-vyoT<br />
amaoebaT Cueni<br />
rameTu yovelni mokudav da miwa varT<br />
da Jamni Cueni _ viTarca sizmarni<br />
da arai verCdeT Cuen<br />
wuTsa amas cxorebasa,<br />
rameTu viTarca aCrdili warvals<br />
da viTarca mtueri queyanisaT ganibnevis”. 2<br />
troparis meore nawili mTlianad fsalmuniseul Sedarebebzea<br />
agebuli. magaliTad: ,,dReni Cemni viTarca aCrdilni warxdes”. 3 “nu<br />
iyofin Senda RmerTo sawuTro”. 4 “mtueri, romel agavis qarman pirisagan<br />
queyanisa”. 5 himnografs fsalmunidan momdinare motivi erTmane-<br />
TisaTvis saocari mxatvruli ZaliT Seuxamebia da miuxedavad imisa,<br />
rom troparis TiToeul frazas moepoveba Tavisi bibliuri arqetipi,<br />
is kacTa yofis amaoebis filosofiis mxatvruli gardaqmnis saucxoo<br />
nimuSad uqcevia.<br />
ioane minCxis poeziaSi CaRrmavebam dagvanaxa, rom misi Semoqmedebis<br />
mTavari motivi _ sinanuli, aucileblad ukavSirdeba ,,SiSi Rmr-<br />
Tisais,” cremlisa da wuTisoflis amaoebis motivebs. ioane minCxis<br />
poezia damuxtulia monanie adamianis SiSiT uflisadmi da amqveyniur<br />
siameTa uaryofis aucileblobis SegnebiT. mis SemoqmedebaSi mxatvru-<br />
1 ioane minCxis poezia.., gv. 235, 194.<br />
2 ioane minCxis poezia.., gv. 183.<br />
3 fsalmunebi. 101,12.<br />
4 fsalmunebi. 80,10.<br />
5 fsalmunebi. 1,4.<br />
5. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
65
lad relizebuli zogadqristianuli motivebi qmnis misi poeziis saxismetyvelebas,<br />
poetis sada da amaRlebuli Semoqmedebis specifikas.<br />
problemis sruliad Seswavla momavlis saqmed gvesaxeba.<br />
RUSUDAN PIPIA<br />
MODERN ASPECTS OF RESEARCHING<br />
IOANE MINCHKHI’S POETRY<br />
Georgian hymnologic poetry reached its peak of development in the 10 th<br />
century. Ioane Minchkhi is a classic of the Georgian ecclesiastic poetry. He led<br />
his activity exactly in this period. Artistic creation by Ioane Minchkhi has become<br />
the research object of many famous scientists. While testifying facts scientist-hymnologists<br />
indicate Ioane Minchkhi more often than other Georgian<br />
hymnographers. Its seems from the scientific literature about Ioane Minchkhi<br />
that the poet’s hymnologic inheritance is studied well. Modern scientists take<br />
an interest in researching of his hymnologic inheritance according to artistic<br />
aesthetics. In the paper there is an effort of researching poetry of Ioane Minchkhi<br />
according to artistic aesthetics. While researching artistic thought of Georgian<br />
hymnographers’ hymns, contemporary philology tries to show original features<br />
that is characteristic for the poets’ creative works. Artistically realized<br />
general Christianity motives in Ioane Minchkhi’s creation make specificity of<br />
the poet’s simple and wonderful creation.<br />
66
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
tite mosia<br />
erTi istoriuli personaJis warmosaxvisaTvis<br />
`qarTlis WirSi~<br />
daviT guramiSvili TvalnaTliv xedavda, rom qveynis umweo mdgomareobidan<br />
gamosvla SesaZlebeli iyo qarTlisa da kaxeTis _ am<br />
ori erTmaneTs dapirispirebuli samefos _ gaerTianebiT, rac progresisti<br />
mefeebis survilic iyo Tavis droze. `qarTlis WirSi~ saqarTvelos<br />
gaerTianebis idealebi d. guramiSvilma kaxeTis mmarTvelis _<br />
konstantine mamadyulixanis piriT gadmogvca. aRsaniSnavia am mahmadiani<br />
mefis werili vaxtang meeqvsisadmi gagzavnili swored im momentSi,<br />
rodesac qarTlis mefes Sahma taxti waarTva da `misca erekles Zes<br />
kostantiles~. erTi nawyveti am werilidan: `mosTxova (konstantinem<br />
_ t.m.) gurgens mdivansa qaRaldi, sawer-kalami, daxata cecxli galavnad,<br />
Suva erT gorad walami, zed oris qveynis igavi, maze TavdaxriT<br />
alami. erTze dawera `feSqaS-dur~ da meoreze `salami~. 1<br />
am strofSi Cateuli alegoriuli Sinaarsi qveynis erTianobis<br />
aucileblobisa iqve aris `komentirebuli~ Tu `gaSifruli~ vaxtang<br />
meeqvsis mier. mefe Seagnebinebs progresuli azris mowinaaRmdegeebs,<br />
rom `feSqaSdur qarTlis moZRvna ars: salam-alami mSvidoba~ 2 , xolo<br />
cecxlis galavani samSoblos sazRvrebs zvavad momdgari gareSe mterTa<br />
`didobaa~, cecxlis galavnis SigniT erT did gorad aRmarTuli<br />
walamni _ arian qarTlelebi da kaxelebi: `amad gvisaxavs erT gorad<br />
orisav qveynis walamsa. mas Rvari veRar Seswvdebis, verc daSlis;<br />
verca walamsa ... Tu orad dadgas, iqnebis oriv patara gorebi: daqrolebs<br />
qari, gardaqcevs, zRvas SerTavs niaRorebi~ 3 (aq `Rvari~ da<br />
`qari~ alegoriulad mters gulisxmobs _ t.m.). `maze TavdaxriT<br />
alami~ mefem axsna rogorc mokrZalebiT mSvidobis Txovna-wadili<br />
(`mSvidobas Txovlobs simdabliT, amad Tavs uxris alamsa~) 4 . magram<br />
qarTl-kaxeTis erTianobis mowinaaRmdege pirebi cdilobdnen saanalizo<br />
strofis Sinaarsi arasworad, progresuli idealis sapirispirod<br />
1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli krebuli. Tb., 1980, gv. 96.<br />
2 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 97.<br />
3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 97.<br />
4 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 97.<br />
67
ganemartaT da masSi mtkiced daerwmunebinaT `gurjistanis vali~. isini,<br />
e. i. vezirebi ase `sTargmnidian~ salams, alams, cecxls, walams,<br />
feSqaS-durs da `qveynis igavs~: feSqaS-duri qarTlis Txovnaa konstantine<br />
mamad-yulixanis mxridan, simdabliT droSis Tavdaxra _ muqara,<br />
cecxlis galavani _ kaxelebi (`gars cecxlad kaxni muSqarad~),<br />
walmis gora ki _ qarTlelebi (`Suva walmad Tqves qarTvelni~). ase<br />
cdilobdnen qveynis moRalate iesesTana adamianebi progresuli ideebis<br />
CaxSobas, saqarTvelos daSla-daqucmacebas calkeul kuTxeebad da<br />
ase uwyobdnen xels eris gadagvarebisa Tu mospobis saqmes.<br />
sakiTxTan dakavSirebiT sagangebo msjelobas iTxovs erTi momenti:<br />
d. guramiSvilma qarTl-kaxeTis (anu saqarTvelos) erTianoba _<br />
mTlianobis idea ratom mainc da mainc konstantine mamadyulixanis<br />
eniT gvamcno da ara, vaxtang meeqvsisa. sinamdvileSi xom konstantine<br />
vaxtang meeqvsis moqiSpe, samSoblos gamyidveli, gadagvarebuli da muxanaTi<br />
kaci iyo. d. guramiSvili ki Tavisi xalxis moRalate arsebas<br />
dadebiT personaJad warmosaxavs `daviTianSi~. igi xom im ambebs gadmogvcems<br />
mematiane-istorikosis kalmiT, risi TviTmxilveli da momswre<br />
Tavad gaxldaT. maS, ra wyaro asazrdoebs `daviTians~ konstantine<br />
mamadyulixanis ase dasaxatavad es sakiTxi zogierT mkvlevars<br />
afiqrebda dRemde da momavalSic araerTxel gaxdeba igi msjelobis<br />
sagani. giorgi leoniZe werda: `winaaRmdeg vaxuStis da sxvaTa Sexedulebebisa,<br />
konstantine daviT guramiSvils gamohyavs gonier politikosad,<br />
romelsac kargad esmis Zala erTobisa da mizezic saqarTvelos<br />
daqsaqsvisa, rac Cven nawilobriv gadaWarbebulad migvaCnia~. 1<br />
vaxuSti bagrationis daxasiaTebiT konstantine yofila `friad<br />
mahmadiani, laRi da amayi, mdidari da mesisxle, rameTu ara ridebda<br />
mciresa zeda kacTa sikudilisa~. 2 didi istorikosis koncefciasTan SedarebiT,<br />
erTis SexedviT, sruliad sawinaaRmdego Tvalsazrisze dgas<br />
poeti, romelic kaxTbatons ase afasebs: `iyo sanaxavad vargi, mkveTelobiT<br />
uCnda fxani ... avis kacis Tav-savarcxlad aqBndis kargi mosafxani~.<br />
3 iese tlaSaZe `kaTalikoz-baqarianSi~, sadac igive istoriuli<br />
Znelbedobaa naCvenebi, rac `qarTlis WirSi~, konstantines gvacnobs<br />
im TvisebebiT, rac mas gaaCnda istoriulad da aq igi vaxuStis zemoT<br />
citirebul sityvebs gvagonebs: `vis (qarTvel kacs _ t.m.) ga-<br />
1 g. leoniZe. cxovreba daviT guramiSvilisa. _ wgn. g. leoniZe. gamokvlevebi<br />
da werilebi. Tb., 1958, gv. 229.<br />
2 batoniSvili vaxuSti. aRwera samefosa saqarTvelosa. _ qarTlis cxovreba.<br />
teqsti dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCi-<br />
Svilis mier. t. IV. Tb., 1973, gv. 819.<br />
3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli krebuli. Tb., 1980, gv. 96.<br />
68
uwyreba, Tavs unays, mal miscems xelSi jalaTsa~. 1 avtori vaxtangis<br />
eniT kax-batonze ambobs: `me momarCine satanas, am eSmaks da gvelsa~. 2<br />
konstantine wodebulia satanad, eSmakad da gvelad. am Txzulebis mixedviT<br />
vaxtang meeqvse SiSiT Zrwis, taxti ar waerTva vinmes: `axla<br />
es (konstantine _ t.m.) gadamekida, swads gamimwaros puria~. 3<br />
zogierTma mkvlevarma mxolod gakvirveba gamoxata da arc ucdia<br />
dafiqreba saidumlos axsnis problemaze. `saqarTvelos istoriis furclebze<br />
gamahmadianebuli konstantine, igive mahmad-yulixani erT-er-<br />
Ti Seuswavleli da gaurkveveli TeTri laqaa~, _ marTebulad wers<br />
e. maRraZe 4 . am mxriv gamonakliss warmoadgens m. svaniZe, romelmac<br />
scada wyaroebisa da axlad gamovlenili masalebis safuZvelze gaerkvia<br />
konstantine kaxTa mefis moRvaweoba 5 . misi azriT, `konstantine<br />
mravalmxriv sayuradRebo pirovnebaa da unda gadaisinjos qarTul istoriografiaSi<br />
damkvidrebuli misi mcdari Sefaseba 6 . avtors, radgan<br />
qarTulma saistorio wyaroebma veraferi saxeiro masalebi miawoda<br />
kaxbaton konstantines `moRvaweobis~ Sesaxeb, cda ar dauklia moeZia<br />
araqarTuli istoriuli wyaroebic, e. w. `axlad gamovlenili masalebiT~<br />
moexdina am `daviwyebuli~ istoriuli pirovnebis reabilitacia.<br />
avtoris azriT, `daviT guramiSvili pirveli qarTveli mematiane iyo,<br />
romelmac sworad gaigo da Seafasa konstantine kaxTa mefis moRvaweoba~.<br />
7<br />
m. svaniZe CamoTvlis kaxTbatonis damsaxurebis ramdenime moments,<br />
ris mixedviTac surs igi dadebiT moRvawed dagvixatos da moiTxovs<br />
saqarTvelos istoriaSi misTvis kuTvnili adgilis miniWebas.<br />
konstantine mamadyulixanis Rvawli m. svaniZis mier moZiebuli masalebis<br />
mixedviT aseTia: 1. ganjasTan osmalTa damarcxebaSi Setanili<br />
didi wvlili, 2. konstantine kaxTa mefe mTeli amierkavkasiis antiosmaluri<br />
Zalebis damrazmveli da xelmZRvaneli, 3. zedavelaze qarTvelTa<br />
laSqris meTauroba. e. i. didi mniSvneloba eniWeba kaxTbatonis<br />
mier Catarebul sam did oms (ganjaSi, yarabax-yazaxSi, zedavelaze).<br />
principSi es Sefaseba konstantine mamadyulixanisa gadaWarbebuli<br />
Cans, rac ar iZleva xmamaRla gancxadebis safuZvels qarTul isto-<br />
1 e. TayaiSvili. kaTalikoz-baqariani mRvdlis iese tlaSaZisa. tf., 1895, gv. 7.<br />
2 e. TayaiSvili. kaTalikoz-baqariani.., gv. 7.<br />
3 e. TayaiSvili. kaTalikoz-baqariani.., gv. 7.<br />
4 e. maRraZe. godeba. Tb., 1974, gv. 221.<br />
5 m. svaniZe. daviT guramiSvili da saqarTvelos istoriis zogierTi sakiTxi.<br />
_ mnaTobi, #12, 1980, gv. 162-168.<br />
6 m. svaniZe. daviT guramiSvili.., gv. 168.<br />
7 m. svaniZe. daviT guramiSvili.., gv. 168.<br />
69
iografiaSi am `mravalmxriv sayuradRebo pirovnebis~ mcdari Sefasebis<br />
gadasinjvisa, radgan mis aq CamoTvlil `damsaxurebebs~ araviTari<br />
sikeTe ar moutania qarTl-kaxeTisaTvis. jer erTi, Tbilisidan (osmalTa<br />
tyveobidan) baqaris daxmarebiT (da es daxmareba araviTar sayuradRebo<br />
faqtad CaiTvleba, rogorc amas miiCnevs m. svaniZe) gaqceuli<br />
konstantine osmalTa winaaRmdeg brZolas qarTveli xalxis interesebisaTvis<br />
ki ar iwyebs, aramed mas mxolod da mxolod piradi<br />
`gegmebi~ amoZravebda: SiSi imisa, rom misi sabatono kaxeTic ar Caegdo<br />
qarTlSi Semosul mters. arc ise didad sarwmunod gveCveneba<br />
imis aRiareba, rom konstantine amierkavkasiis xalxebis ganmaTavisuflebeli<br />
brZolis saTaveSi idga. am SemTxvevaSi m. svaniZe prof. a. ioanisians<br />
emyareba: `Отныне он (igulisxmeba kaxTa mefe konstantine _<br />
t.m.) будеть в меру своих сил руководить освободительным движением<br />
народов Закавказья в целом~. 1<br />
marTlac, saSineli dRe daadgaT qarTvelebs: osmalTa monobisagan<br />
Tavis dasaRwevad isini iZulebulni gaxdnen konstantinesTvis See-<br />
TavazebinaT daxmareba kaxelTa ZalebiT, im kaxTbatonisTvis, romelmac<br />
ramdenime xnis win qarTlis taxtis dasapyrobad qarTlelTa sisxli<br />
daTxia (`TeTrsa mtkvarsa wiTlad Rebda, rac maT sisxli daaqcives~)<br />
2 , Semdeg osmalebs Tbilisis kari gauRo, cixis kliteni Caabara<br />
(`win miegeba, miarTva kliteni cixis karisa~, TviTon ki `mimarTa<br />
fSav-xevsureTis kidesa~. 3 davuSvaT da zedavelas laSqrobis meTauroba<br />
qarTvelTa TxovniT ikisra kaxTbatonma konstantinem _ gana es faqti<br />
imaze miuTiTebs, rom igi qarTveli xalxis interesebis dasacavad<br />
ibrZoda osmalTa winaaRmdeg ra Tqma unda, ara. mas mxolod erTi<br />
mizani hqonda _ daebrunebina qarTlis taxti da ebatona ganukiTxavad<br />
qarTl-kaxeTSi. vaxuSti wers: `ezraxnen qarTvelni mahmadyuli-xans,<br />
raTa mivides spiTa kaxeTisaTa, ganaZon osmalni da iyos mefed maTda~.<br />
4<br />
umZimesma gasaWirma gadaawyvetina qarTvel xalxs `spiTa kaxeTisaTa~<br />
maTTvis daxmareba gaewia konstantines. vaxuStis cnobidan ar<br />
Cans, rom zedavelas laSqrobis winamZRoloba daevalebinoT misTvis<br />
adgilobriv mkvidrT. amas arc d. guramiSvili gvidasturebs. marTlis<br />
piruTvnelad mTqmeli poeti migvaniSnebs, rom qarTlisa da kaxeTis<br />
1 А. Р. Иоанисян. Армяно-русские отношения в первой трети XVIII в. Сборник документов.<br />
Ереван, 1964, Т. II, ч. I, gv. 53.<br />
2 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli krebuli. Tb., 1980, gv. 106.<br />
3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 107.<br />
4 batoniSvili vaxuSti. aRwera samefosa saqarTvelosa.., gv. 622.<br />
70
sazogadoebis jansaRma nawilma ganizraxa erTiani ZaliT moeSorebinaT<br />
mtris uReli, fici misces erTmaneTs, uRalatod mieRwiaT sawadlisaTvis:<br />
`Sewuxdnen kaxni-qarTvelni, miadgaT ra es Wirebi. SeiTqvnen,<br />
Seqmnes ficebi, erTmaneTs misces pirebi~. 1 m. svaniZe amtkicebs, rom<br />
`daviTianis~ mixedviT, zedavelasTan qarTvelTa laSqris meTauri konstantine<br />
iyoo 2 . vfiqrobT, es faqti ar Cans `qarTlis WirSi~. Tu<br />
amas m. svaniZe asabuTebs Semdegi striqonis safuZvelze: `kaxma batonma<br />
momarTa dabdabni da sayvirebi~ _ es laSqris meTaurobaze ar unda<br />
migvaniSnebdes. amiT poeti migvaxvedrebs goris cixesTan kaxTbatonis<br />
mosvlas `spiTa kaxeTisaTa~. amas adasturebs `kaTalikos-baqarianic~:<br />
`sardlobs, aswavlis laSqarsa, mterze amguarad midia~. am Txzulebis<br />
mixedviT qarTvelebis damarcxebis erT-erTi mizezi iyo is, rom<br />
maT meTauri ar hyavdaT: `Tavi ar hyvanda qarTvelTa, urumi miT moeria~.<br />
ufro metic: es Zegli pirdapir migvaniSnebs, rom qarTvelTa<br />
sisxlis daqcevis codva konstantines awevs zurgze: `aavses gufTa<br />
mkdariTa, cxenma iara zedao, es Sen qen kaxo batono, dawyevlilo da<br />
bedao. samjer yaTlani qarTvelTa damarTe zedi zedao, leks akocine,<br />
urumsa, RmerTs ratom ar Sexedao~.<br />
gavimeorebT samecniero literaturaSi gamoTqmul azrs, an dasmul<br />
kiTxvas: d. guramiSvilma saistorio wyaroTa sapirispirod ratom<br />
dagvixata konstantine mamadyulixani dadebiT pirovnebad, es istoriuli<br />
sinamdvilis gamoZaxilia Tu poets gangeb mouxda daerRvia<br />
`marTlis Tqmis~ principi, warmoedgina aRniSnuli viTareba Seferil-<br />
Selamazebuli saxiT. Tumca d. guramiSvili konstantines uaryofiT<br />
Tvisebebsac ar umalavs mkiTxvels. poeti gvamcnobs mis vinaobas. igi<br />
warmoSobiT iyoo erekles Ze (`CamoarTves qarTli, misces erekles<br />
Zes konstantines~. gamahmadianebuli (`konstantiles TaTris eniT erqo<br />
mamad-yulixani~). gana konstantineze, rogorc uaryofiT pirovnebaze,<br />
ar metyvelebs is sityvebi, rasac d. guramiSvili vaxtang meeqvsis<br />
eniT gvamcnobs: `gawyra, brZana (vaxtangma _ t.m.): `hxedavT buSi<br />
sityvebs mkadrebs, rogor mqisebs (tlanqi, uxeSi)~, an kidev: `TviT<br />
giJi Wkuas maswavlis, usjulo me sjuls midebsa, uyureT cal-gverd<br />
Wiansa, ra sityvebs isvris didebsa~. 3 axla gavixsenoT konstantines<br />
mimarTva vaxtang meeqvsis mimarT: `aw Tqvenis sjulis ambavi Tqven<br />
ukeTesad iciTa~. 4 d. guramiSvilis mier mocemuli kaxTbatonis Sefa-<br />
1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 107.<br />
2 m. svaniZe. daviT guramiSvili.., gv. 168.ю<br />
3 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 105.<br />
4 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 103.<br />
71
seba gana misi adamianobisa da dadebiTi pirovnebis sasargeblod metyvelebs<br />
e. i. `qarTlis Wiris~ Tanaxmad, konstantine gaTaTrebuli (anu<br />
gamuslimebuli) qarTvelia, buSi (e.i. nabiWvari), tlanqi, uxeSi,<br />
giJi, `cal-gverd Wiani~ (yaWis matli), `usjulo~. SeiZleba, erTi SexedviT,<br />
d. guramiSvilis mier konstantines misamarTiT Tqmuli Semdegi<br />
sityvebi mis dadebiT daxasiaTebad mogveCvenos: `ispaanis taruRada<br />
(qalaqis ufrosi, bazris zedamxedveli iranSi) morWmiT ijda karga<br />
xani. avis kacis Tav-savarcxlad aqvndis kargi mosafxani~. vfiqrobT,<br />
am striqonebSi ironia ufro Jonavs, vidre karg kacad warmodgena<br />
imisa, viszecaa es Sefaseba mocemuli. vfiqrobT, d. guramiSvilisaTvis<br />
saamayo faqtad ver CaiTvleba is garemoeba, rom qarTveli kaci `karga<br />
xani ijda ispaanis taruRad~, Tanac ijda `morWmiT~ (Zlevamosili,<br />
bednieri, sviani, dovlaTiani, Zalauflebisa da simdidris patroni).<br />
konstantines rom hqonia `avis kacis Tav-savarcxlad kargi mosafxani~,<br />
verc am sityvebis ganzogadeba SeiZleba. poeti mis am Tvisebaze<br />
migvaniSnebs mxolod da mxolod iranSi qalaqis ufrosad yofnis periodSi,<br />
e. i. yeenis samsaxurSi yofnisas. ai, am TvisebebiT `Semkul~<br />
konstantine mamadyulixans gvacnobs `qarTlis Wiris~ avtori. amis<br />
Semdeg ramdenad sarwmunod gamoiyureba d. guramiSvilis mier daxatuli<br />
konstantine, rogorc saqarTvelos erTianobis mqadagebeli, vaxtang<br />
meeqvsisaTvis Wkuis maswavlebeli da a.S.<br />
miuxedavad yovelive amisa, d. guramiSvilma, istoriuli sinamdvilis<br />
sapirispirod, ratom dagvixasiaTa kaxTbatoni amave dros ase<br />
rigianad da keTilSobil pirovnebad eWvi ar aris, rom poeti piradad<br />
icnobda konstantine mamadyulixans, yvelaferi icoda misi saqmianobis<br />
Sesaxeb, savaraudoa, rom poeti icnobda agreTve vaxuSti bagrationis<br />
saistorio Sromasac, saidanac ver amoikiTxavda iseT faqtebs,<br />
romelic konstantines did mamuliSvilobaze, kai ymobaze, an saerTod<br />
mis dadebiT Tvisebebze rame sasikeTos metyvelebdes. v. donduas sityvebiT,<br />
`sabuTi gvaqvs vifiqroT, rom konstantine, uTuod susti nebisyofis<br />
politikuri moRvawe veRar gaswvda mis irgvliv gabmuli<br />
intrigebis qsels~. 1 d. guramiSvilma aseve kargad icoda, rom gamahmadianebuli<br />
konstantine sparsuli orientaciis kaci iyo. poets arc<br />
is daumalavs, Tu rogor urCevs kaxTbatoni vaxtang meeqvses: `damor-<br />
Cileba ufalTa uTqvams daviTis enasa~. aq mravlobiT ricxvSi naxmari<br />
`ufalnis~ qveS konstantine gulisxmobs ciur meufes da qveynis gamgebels,<br />
mefes, anu konkretul SemTxvevaSi sparseTis Sahs, romlis<br />
1 v. dondua. daviT guramiSvili da saqarTvelos istoria. _ wgn.: v. dondua.<br />
saistorio Ziebani. t. III, Tb., 1985, gv. 115.<br />
72
damorCilebisaken mouwodebda igi `gurjistanis vals~. yovelive es<br />
imaze migviTiTebs, rom konstantine moiTxovda kategoriulad Sahisadmi<br />
erTgul samsaxurs, rac ase zustad gamoxata `qarTlis Wiris~<br />
piruTvnelma avtorma. d. guramiSvili aSiSvlebs kaxTbatonis saSinlad<br />
meryev Tvisebebs: `kaxs-batons kostantilesa saqme mou da yala-<br />
Ti (yalani-begara), tanT xvanTqris qurqi Caicva, dasTmo yeenis xala-<br />
Ti~. 1 avtori aq srul istoriul simarTleze migvaniSnebs. cnobilia,<br />
rom konstantinem `ugulebelyo Sahis Seryeuli xelmwifeba da osmalebs<br />
miekedla~. Tumca verc aman uSvela mis cbier politikur zraxvebs,<br />
bolos osmalebic gadaikida da mas emsxverpla kidec.<br />
`daviTianis~ is adgilebi, romelsac zemoT SevexeT, mainc da mainc<br />
ar Seicavs iseT mTlad damarwmunebel sabuTebs imis dasamtkiceblad,<br />
rom konstantine mamadyulixani dadebiT pirovnebad davsaxoT,<br />
qveynis gulSematkivar patriotad vaRiaroT. maS, ratom unda mosvloda<br />
d. guramiSvils `marTlis Tqmis~ principis `darRveva~, sinamdvilidan<br />
gadaxveva da iseT pirovnebad warmosaxva konstantine mefisa,<br />
romelic TiTqos mieltvis qarTl-kaxeTis erTianobas, mis udides<br />
mniSvnelobas saqarTvelos ZlierebisaTvis, vaxtangisaTvis Zmobis pirobis<br />
micemas, misi `mamad mokidebas~, rigi-wesisa da samarTali baton-ymuris<br />
Camogdebas, zurgis misayudeb zRudeTa gamagrebas da a.S.<br />
amrigad, d. guramiSvilis damokidebuleba konstantine mamadyulixanis<br />
Sefasebisadmi winaaRmdegobrivi xasiaTis Semcvelia. mas igi TiTqos<br />
Tanabrad hyavs daxatuli rogorc dadebiT, ise uaryofiT pirovnebad.<br />
samecniero literaturaSi gabatonebuli azriT (mas nawilobriv zemo-<br />
Tac SevexeT), `qarTlis Wiris~ avtors konstantine dadebiT pirovnebad<br />
gamouyvania, Zveli da Tanamedrove qarTveli istorikosebis SexedulebaTa<br />
sapirispirod. vinc Sexebia `daviTianis~ erT-erT personaJs<br />
konstantines am Txzulebis teqstidan gamomdinare, aravin amaxvilebs<br />
yuradRebas im uaryofiT Tvisebebze kaxTbatonisa, romelzec naTeli<br />
warmodgena Segviqmna poetma. aseve vfiqrobT, rom vinc konstantines<br />
dadebiT personaJad ganixilavs da mis keTilSobil Tvisebebze gviyveba<br />
`qarTlis Wiris~ safuZvelze, igi teqsts pirdapir kiTxulobs da<br />
ar ukvirdeba mis qveteqstebs, an es yvelaferi Sedegia `daviTianis~<br />
im monakveTis aradetaluri analizisa, sadac kaxTbatonTan gviwevs<br />
Sexvedra. dawvrilebiT gavyveT teqsts.<br />
ruseTis didma xelmwifem petre pirvelma qarTlis mefes vaxtang<br />
meeqvses amcno: mamad migiCnev, SevkavSirdeT, `gijobs me zurgi<br />
1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 108.<br />
73
momyudo, gulzeda guli mamado, merme Sens mterze mimiZRve~... CafarelCTa<br />
mier motanili am ambiT gaixara `gurjistanis valma~: `egreT<br />
xelmwifis brZaneba mefes ra esma, iama~. `Seiqna wveva Cum-Cumad vazirTa,<br />
Tanganmzraxisa~. mefis winadadebiT `Seikribnen~ qarTvelT batonymani~,<br />
`dasxdnen rigiT, ivezires~. gamoiTqva sapirispiro azris<br />
Semcveli winadadebebi. zogi miesalma `qristianis xelmwifis xel-debas~,<br />
garkveulma nawilma moTaTbireTa dabejiTebiT Tqva: `vinem rusni<br />
gviSvelian, manam Cveni gardagvxdebis~. vaxtang mefes ruseTis xelmwifesTan<br />
Sexvedra swyuroda, amitom `amjobinebda wasvlasa~. vinc<br />
mis survils ar iziarebda da sawinaaRmdego poziciaze idga, `mazeda<br />
erTgulad ar uyuroda~. mefem mtkiced gadawyvita Tavisi laSqriT<br />
wavides da `ganjis momTxrelTa~ dasdvas `muqafis niSnebi~. mowinaaRmdegeni<br />
mefis augs ambobdnen: `mesame kidev moiba, ori sabeli Tavs<br />
eba. sami veSapi erT lomsa aw viTar moeTavseba~. magram vin usmenda<br />
maT wuxils, radgan vaxtangis, rogorc mefis, brZaneba Seuvali kanoni<br />
iyo: mefe iyo da brZanebda, iqmoda, rasac inebda~. qarTlis mefe<br />
aravis rCevas ar daemyara, ar gaiziara imaTi azri, vinc ar emxroboda<br />
ruseTis xelmwifesTan kavSirs: `Semoiyara laSqari, Tvals vervin<br />
gardawvdinebda, wavida, ganjis midamos sisxlis RvarT moadinebda~. 1<br />
XVIIIs. I meoTxedis saqarTvelos istoriaSi Caxedul mkiTxvels<br />
kargad moexseneba, Tu ra istoriul sinamdvileze mogviTxrobs poeti:<br />
1722w. 2 ivliss vaxtang meeqvsesTan petre pirvelis mier astraxanidan<br />
boris TurqestaniSvilis gamogzavna, Setyobineba kaspiis zRvis<br />
napirze rusTa jaris gamoCenis Sesaxeb, vaxtangisTvis winadadebis<br />
micema ganjaSi lekTa winaaRmdeg galaSqrebisa, dagegmva rusTa da qar-<br />
TvelTa jaris TavSeyrisa darubandsa da baqos Soris 2 . d. guramiSvili<br />
ganagrZobs: vaxtang mefis mimxroba petre pirvelisadmi, misTvis<br />
`zurgis miyudeba~, ganjaSi qarTvelTa jaris Cayvana lekTa dasalaSqravad<br />
yeenisaTvis ucnobi iyo. rusTa laSqari aRar gamoCnda daruband-baqos<br />
gzaze: `vera naxes rusT xelmwife, ver aCvenes samsaxuri~,<br />
ris gamoc `yeenzedac avad darCnen, maT dakarges orniv puri~. rogorc<br />
vaxuSti wers, vaxtang meeqvse Tavisi laSqriTurTY ganjaSi<br />
darCenila sami Tvis manZilze da elodeboda rusTa jars: `vaxtangma~<br />
dahyo sam TTues mun da vera ra scna xelmwifis petresi~. 3 vaxtangi<br />
iZulebuli gaxda TbilisSi dabrunebuliyo. poeti ambobs, rom Sahis<br />
1 d. guramiSvili. TxzulebaTa sruli.., gv. 108.<br />
2 g. paiWaZe. qarTlis samxedro politikuri kavSiri ruseTTan. _ saqarTvelos<br />
istoriis narkvevebi, t. IV. Tb., 1974, gv. 418.<br />
3 batoniSvili vaxuSti. aRwera samefosa saqarTvelosa.., gv. 500.<br />
74
samefo karze `vaxtangs bevrni mterni udgnen mzirsa~. `gurjistanis<br />
vali~ daabezRes yeenTan, rom vaxtangma giRalatao, `aris ruseTs wamavali~.<br />
e.i. petre pirvelTan kavSiriT apirebs Sens winaaRmdeg galaSqrebaso.<br />
Sahma guliswyroma gamoxata vaxtang mefis mimarT, `CamoarTves<br />
qarTli, misces erekles Zes kostantines~.<br />
amis Semdgom TavebSi (id, ie, iv, iz, i) d. guramiSvili mogviTxrobs<br />
iseT ambebs, rasac mematianeTa wignebSi ver vpoulobT. swored<br />
aq aris warmodgenili erTi SexedviT da, rogorc zemoTac vTqviT,<br />
pirdapir Tu wavikiTxavT teqsts, konstantine mamadyulixani dadebiT<br />
pirovnebad. mivyveT `qarTlis Wiris~ teqsts. kaxT-batonma rogorc ki<br />
miiRo Sahisgan winadadeba qarTlis taxtis vaxtangisTvis CamorTmevisa<br />
da misTvis gadacemis Sesaxeb, TaTbiri gamarTa `Zmasa, ymaTa da monaTa~<br />
winaSe: me vaxtang mefes Sevrigdi, piroba miveci Zmobisa, Sevfice,<br />
rom qarTlis taxts ar Sevecilebodi. aqve uaRresad yuradRebas<br />
iqcevs erTi momenti: `esec vici, Semityvia, Wkuva miWris, guli mignebs;<br />
mefe vaxtang am rayamsa arc ismens da arc iwignebs. Tu qarTlsa<br />
vsTxov, ameSlebis, ficxlav idebs xrmalzed ig nebs, unda rome am<br />
saqmiTa ZaRls aWmevdes Zma Zmis Signebs~. e. i. Tu konstantine winaswar<br />
darwmunebulia, rom vaxtang mefe am rayams ar Seismens, ficxlad<br />
aeSleba mas, Zma Zmis Signebs ZaRls SeaWmevs, maSin ra azri aqvs im<br />
rCevas kaxTbatonisa, rasac qvemoT gavecnobiT. swored aq unda davinaxoT<br />
upirvelesad daeWvebis is sayrdeni wertili, rom konstantines<br />
es `rCeva~ istoriuli faqti rodia, aramed poets dasWirda ase moeca<br />
da Tu ratom, amasac qvemoT davinaxavT.<br />
konstantine ganagrZobs `rCevas~: me mokvdavi var, mtrad sxvebic<br />
meyofian, Zmas (e. i. vaxtangs) rogor movikideb mtrad (`Zmasa rad-Ra<br />
davmterdebi~), vaxtangs hqondes Tavisi qarTli, me ki Cems kaxeTs davsjerdebi.<br />
lekebze unda viyaroT javri, kaxeTi ganvamagro (`SemovzRudav,<br />
kars Saviyri~), yeens Tavidanve gavuxdivarT orad, `axla rodis<br />
SegvaerTebs, saqme gvigdo mosaRorad~. man qarTli Camabara `ZmaT<br />
saCxubrad, amxanagTa mosaSorad~. amis Semdeg poeti gadmogvcems<br />
qarTl-kaxeTis erTianobis ideas konstantine mamadyulixanis eniTa da<br />
iniciativiT, razedac zemoT visaubreT. qarTl-kaxeTis gaerTianebis<br />
udides mniSvnelobaze kaxTbatonis mier vaxtangisaTvis miwerili werili<br />
moewona qarTlis mefes, rac `ieses gulsa, viT laxvari, xvda,<br />
daRrija~. gadagvarebulma iesem SeuTvala konstantines: ar endo vaxtang<br />
mefes, is Seni mteria, mogklavs. girCev, vaxtangTan dasamoyvreblad<br />
nu moxval (`me damijere, nu moxval, Torem gaebmi badeso~), Torem<br />
amas Seityobs yeeni, `wagarTmevs batonobasa~. beris saSualebiT<br />
75
ieses es `rCeva~ konstantines roca moxsenda, anu epifanem mas `xelSi<br />
misca minaweri~, kaxT batonma misi wakiTxvisTanave `daiqniva Tav-kiseri~,<br />
vaxtangisken momavali ficxlad gabrunda ukan. daufiqreblad gadawyvita,<br />
wavides da qarTlis mefes `daumtvrios~ karni magra danajarni~.<br />
magram kaxTbatonma, `qarTlis Wiris~ mixedviT, vaxtangis samefos<br />
aoxrebis ganzraxvis aRsrulebamde kvlav miswera qarTlis taxtis<br />
mpyrobels werili, romelic metad sayuradReboa Cveni sakiTxisaTvis,<br />
sadac ixsneba is saidumloeba, poets, marTlac keTilSobil<br />
pirovnebad hyavs Tu ara konstantine warmosaxuli. SedarebiT dawvrilebiT<br />
gavecnoT `daviTianis~ am monakveTs (`kaxis batonisagan berebis<br />
mociqulad gagzavna qarTvelT batonTan da qarTlis Txovna~). pirvelad<br />
jer es miswera: msurda Seni naxva, wamovel, mogmarTe, saswrafod<br />
miveSurebodi Senken, `magram momesma, sasmelTa masmevdi, rac ar<br />
mwyuroda~, amitom ver geaxeli. saqmes vapirebdi `karga monagvarsa~,<br />
magram Sen `ar mimindev, saxe ucan maxes, SengniT monagarsa~. kaxma batonma<br />
kvlav miswera vaxtangs: `Cven erTmaneTsa nu vaxdenT, Torem<br />
wagvaxdens mterebi~, ar motyuvde, iyav frTxilad, ar usmino orgul-<br />
Ta sityvas, nu aqcev zurgis misayrden zRudes: `batonis upatiuri<br />
ymas ar SerCebis arosa, arc RmerTi batons SearCens ymaze saudiarosa~.<br />
xolo vis gulisxmobs d. guramiSvili konstantines naTqvamSi<br />
`batonis~ da `ymis~ qveS, amas gvixsnis momdevno strofi: `batons awyine,<br />
gagiwyra, abrale Sensa wyenasa... damorCileba ufalTa uTqvams<br />
daviTis (fsalmunTa avtori _ t.m.) enasa, Sen Tu Sens ufals ar usmen,<br />
nurc Sens monas eWv smenasa~. es batoni yeeni yofila Turme (`yeens<br />
umtyune, gagiwyra, _ aq zixar Semamwyralia; qarTli wagarTva, me<br />
momca, Cemi xom ara bralia~). e. i. `batoni~ yeenia, xolo misi monayma<br />
_ vaxtangi.<br />
ase rom, ar unda iyos swori v. donduas Tvalsazrisi zemoT<br />
motanili saanalizo striqonebTan dakavSirebiT, rom aq batonymuri<br />
urTierTobis Sesaxeb iyos poetis azri Camoyalibebuli, TiTqos mas<br />
am momentSi `batonymuri rigis perspeqtivebi aRelvebda~: `me mindoda<br />
yofiliyo CvenSi siyvaruli Zmuri, Camomegdo rigi wesi. samarTali<br />
batonymuri~. gamoTqmaSi _ `me mindoda yofiliyo CvenSi siyvaruli<br />
Zmuri, Camomegdo rigi wesi, samarTali baton-ymuri~ _ romelic konstantines<br />
eniT gadmoica, saubaria kaxTbatonisa da vaxtangis politikur<br />
urTierTmimarTebaze. e. i. Sens batons _ yeens umtyune, igi gagiwyra<br />
da amitom qarTli me Camabara. me qarTls ar gTxovdi, magram<br />
ridi maqvs yeenisa, Tu mas ar vusmine, gamiwyreba, ise rogorc axla<br />
76
Sen giwyreba. amis Semdeg kaxTbatons vaxtangis Sesagoneblad bibliuri<br />
epizodebi moaqvs; iudac qristes mimarT `Cemobda kais ymobasa~,<br />
magram mas sZlia sixarbem, `mixvda satanas Zmobasa~. iudam vercxlis<br />
safasurad gayida qriste, mere Seinana es Ralati, Tavi daixrCo, rac<br />
`mouvida nasado~. mas rom Tavi ar daexrCo, monaniebis gamo umZimes<br />
Secodebas RmerTi Seundobda, petremac Sescoda ufals, romelzec<br />
ityvian `sarwmunovebiT iuda sjobdao~. magram petrem sinanuliT gamoisyida<br />
danaSauli da `aw mkvidrobs klde simtkiciTa~. konstantine<br />
dasZens: `vinc Seinanebs, Seundobs ufali Tavis codvasa~. wadi, evedre<br />
yeens, `daexsen cudsa borgvasa~. Sahs nu eSuRlebi, `Torem mogiSlis<br />
mjiRebsa~. kvlav emsaxure yeens. misganve daixure Tarj-Tomari~.<br />
dabolos muqariT wers kaxTbatoni vaxtangs: `vera gTnev, Tu taxts<br />
ar dascliT, mivxvdebiT Wra da kodvasa~.<br />
amrigad, samive werilis mixedviT konstantine gaorebul pirovnebad<br />
hyavs gamoyvanili d. guramiSvils. rogor SevaTavsoT erTmaneT-<br />
Tan: jer iyo da kaxTbatoni mtkivneulad ganicdis imas, rom yeens Si-<br />
SiT `TaviTganve gauxdivarT erTi-orad~ da qarTli misTvis miucia<br />
`ZmaT saCxubrad, amxanagTa mosaSorad~. igi sTxovs vaxtangs, erTad<br />
dagmon Sahis saqcieli; yeenis rayamis sawinaaRmdegod SeerTdnen (qar-<br />
Tli da kaxeTi), `gvxams erTmaneTis mindoba~, aRvimarToT erT did<br />
gorad, romelsac `qari ver gardaaqcevs~, `mounaxovT wylurT wamali~.<br />
mere momdevno (mesame) werilSi ki konstantine `gurjistanis<br />
vals~ STaagonebs da mouwodebs Sahis (e. i. Tavisi batonis) morCilebisken,<br />
Cadenil SecdomaTa monaniebisken, masTan Serigebisken, Tanac<br />
muqariT Txoulobs qarTlis taxts. yovelive es imisken migvaniSnebs,<br />
rom d. guramiSvili kaxTbatons gvixatavs ara dadebiT, aramed uaryofiT<br />
pirovnebad, samSoblos moRalate renegatad. rac Seexeba mis werilebs<br />
vaxtangisadmi, sadac TiTqos igi qarTvelTa erTgulad gamoiyureba,<br />
qveynis erTianobis upiratesobas qadagebs da SahTan dapirispirebas<br />
imiT apirebs, rom, misi survilis sawinaaRmdegod, qarTlis<br />
taxts aRar daeufleba, es yvelaferi d. guramiSvilis mier gamoyenebuli<br />
`poeturi xerxia~, rasac istoriul sinamdvilesTan saerTo<br />
araferi moepoveba. es `poeturi xerxi~ avtors imitom dasWirda, rom<br />
ufro Rrmad eCvenebina, Tu gaeSiSvlebina is Sinagani intrigebi, rac<br />
samefoTa mmarTvelebsa da, saerTod, gadagvarebuli feodaluri sazogadoebis<br />
wres mosdgamda. ufro dawvrilebiT moeTxro STamomavlobisaTvis<br />
Zmis Ralati Zmisadmi, ieses dari qarTvelebis Ralati mamulisadmi.<br />
xolo konstantines eniT gamoTqmuli qarTl-kaxeTis mTlianobis<br />
idea, Tu is `mamuliSviluri winadadebebi~, rac man vaxtangs Ses-<br />
77
Tavaza, es yvelaferi `gurjistanis valis~ ankesze wamogebis, xafang-<br />
Si Setyuebis saSualeba iyo, rac mesame werilis bolos daufaravad<br />
gaaSiSvla poetma, roca sabolood gamoaSkarava konstantines cbiereba,<br />
orpiroba, TvalTmqacoba.<br />
TITE MOSIA<br />
ABOUT ONE HISTORICAL CHARACTER<br />
IN “DAVITIANI”<br />
In David Guramishvili’s “The Plague of Kartli” the Moslem son of<br />
Erekle the first, Konstantine who was the ruler of Kakheti, is shown as a befurcated<br />
person. At the beginning he seems to be the supporter of the idea of united<br />
Kartl – Kakhet; Principality (Kingdom) and the person who condoles the<br />
sorrow of Vakhtang VI. In the end he is the betrayer of Vakhtang VI and the<br />
Kartli Principality or betrayer Regent of his country. It has no common with<br />
historical reality (Different from “Davitiani”) Konstantine never was the supporter<br />
of united Karti-Kakheti Principality. David Guramishvili used a “poetic<br />
method” to show the intrigue between the Rulers of these Principalities. The<br />
poet pointed to the perfidious and double-facedness of Konstantine.<br />
78
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
nino vaxania<br />
zogierTi mosazreba vaJa-fSavelas<br />
`gvelismWamelTan~ dakavSirebiT<br />
vaJa-fSavelas `gvelismWamelis~ Sesaxeb uamravi saintereso mosazreba<br />
arsebobs Cvens literaturaTmcodneobaSi. es rTuli, mravalwaxnaga<br />
poema iZleva sruliad sapirispiro, urTierTgamomricxav SexedulebaTa<br />
gamoTqmis SesaZleblobas, Tanac ise, rom yvela mkvlevars<br />
nawarmoebSi Tavisi azris damadasturebeli myari argumentis moZebna<br />
SeuZlia. vaJas `gvelismWameli~ is Txzulebaa, romlis erTmniSvnelovnad,<br />
calsaxad axsna ar xerxdeba (arc saWiroa). mec amitom vbedav,<br />
mokrZalebiT SemogTavazoT mindias saxis Cemeuli wakiTxva.GG<br />
jer oriode sityva mzias Sesaxeb. samecniero literaturaSi azrTa<br />
sxvadasxvaobaa imasTan dakavSirebiTac, Tu rogori personaJia<br />
(dadebiTi Tu uaryofiTi) mindias meuRle _ mzia. vfiqrob, mzias Sefaseba<br />
dadebiTad an uaryofiTad ar SeiZleba. mzia kerZo qali, coli,<br />
deda ki ar aris, aramed cxovrebaa mTlianad. arsebiTad mindias konfliqti<br />
sazogadoebasTan da ojaxTan erTi da igivea. esaa Sejaxeba realur<br />
cxovrebasTan. cxovreba Tavis TavSi yovelTvis Seicavs winaaRmdegobas<br />
da igi mocemuli gvaqvs, rogorc gardauvali, aucilebeli<br />
realoba. cxovrebas, saaqaos, am qveyanas sxva alternativa ar gaaCnia,<br />
amitomac mzias Sefaseba (rogorc cxovrebis) dadebiT-uaryofiTi kriteriumebiT<br />
ar SeiZleba.<br />
mkvlevarTa umravlesoba Tvlis, rom mindia ara marto dadebiTi<br />
personaJia, aramed araCveulebrivi adamiani, zekacia. Tumca arsebobs<br />
sruliad sapirispiro Sexedulebebic. nimuSad mxolod ramdenime citatas<br />
davimowmeb. `mindia ar ganekuTvneba Cveulebriv adamianTa wyebas,<br />
am sityvis farTo da sazogadoebrivad aucilebeli mniSvnelobiT~.<br />
1 `aq TiTqmis yoveli gmiri imisTvis arsebobs, rom mindias buneba<br />
naTelyos, yoveli viTareba imitomaa mowodebuli, rom mindias buneba<br />
cxadyos, misi Sinagani arseba gaarkvios~. 2<br />
1 b. doborjginiZe. buneba da adamiani vaJa-fSavelas SemoqmedebaSi. Tb.,<br />
1962, gv. 123.<br />
2 gr. kiknaZe. vaJa-fSavelas Semoqmedeba. Tb., 1957, gv. 152.<br />
79
`mindias saxis Seqmna logikuri dasasrulia im magistraluri<br />
xazisa, romelic vaJa-fSavelas mTel Semoqmedebas gasdevs _ qveynis<br />
keTildReobisaTvis Tavdadebul adamianTa problema~. 1 `vaJas bunebis<br />
kosmiuri koncefcia mindiaSi gansaxierda~. 2 `titanuri brZola, romelic<br />
daiwyo mindias sulSi qajurisa da adamianuris sawyiss Soris,<br />
damTavrda adamianuris gamarjvebiT~. 3 `mwerlis mizania dagvixatos<br />
xvedri sazogadoebis saerTo Segnebaze amaRlebuli adamianisa~. 4 `mindia<br />
mze-kacia, gabrZenebuli gmiri, romelic mewvrilmanurma Sexedulebam,…cxovrebis<br />
umsgavsobam CaiTria da daRupa~. 5<br />
sxvadasxvanairad aris axsnili agreTve mindias tragediac. Tu<br />
amiran arabuli Tvlis, rom: `yoveldRiurobis wvrilmani, ukompromiso<br />
utilitarizmi, miwieri sinamdvile daupirispirda misi [mindias]<br />
nebis simtkices, mowodebis simaRles, RvTismier bunebas... rwmenis Ralatma<br />
daRupa gvelismWameli...”. 6 akaki baqraZe ase xsnis gvelismWamelis<br />
tragedias: `nayofierebis RvTaeba samZimari Semoswyra mindias. mindia<br />
am avxorci RvTaebis rCeuli iyo, man ki ar apatia col-Svilis<br />
mokideba da dasaja imiT, rom RvTaebrivi codna waarTva”. 7<br />
nawarmoebis mixedviT, mindiam Tavis rwmenas uRalata ojaxis,<br />
col-Svilis, mzias daJinebiT. maSin roca gvelismWamelis winaSe dadga<br />
sakiTxi _ an ojaxi, an rwmena, ojaxma gadawona. es gardauvali<br />
iyo da amaSi mindias dadanaSauleba SeuZlebelia. moimoqmedebda Tu<br />
ara mindia imaves, coli (ojaxi) rom ar hyoloda sakiTxis ase dasmac<br />
ki umarTebuloa. misi ojaxi TviTon cxovrebaa. rogorc amqveyniur<br />
realobas ver auqcev gverds, versad daemalebi, rogorc warmoudgenelia<br />
cocxali adamiani, romelic amqveynad ar cxovrobs, aseve warmoudgenelia<br />
mindia ojaxis gareSe.<br />
mindia “gvelis” WamiT raRac did saidumlos eziara. man ipova<br />
harmonia bunebaSi (es harmonia baraTaSvilsac swamda: `mrwams, rom<br />
ars ena ram saidumlo uasakoTa da usulT Soris”) 8 . mindia RvTis<br />
swori gaxda. es adamis mier vaSlis xis nayofis mirTmevas hgavs,<br />
1 m. Sengelia. ucnauri poema. _ ciskari, ,#5, 1982, gv. 128-129.<br />
2 m. kveselava. fausturi paradigmebi, naw. 2. Tb., 1961, gv. 125.<br />
3 d. benaSvili. vaJa-fSavela. Tb., 1961, gv. 147.<br />
4 a. maxaraZe. narkvevebi qarTuli literaturis istoriidan, t. 2. Tb.,<br />
1962, gv. 465.<br />
5 k. abaSiZe. etiudebi. Tb., 1962, gv. 393.<br />
6 a. arabuli. sabediswero simaRle. _ wgn.: _ a. arabuli. vaJa-fSavelas<br />
poetur samyaroSi. Tb., 1990, gv 14.<br />
7 a. baqraZe. vaJa-fSavela da miTosi. _ Txzulebani, t. 2. Tb., 2004, gv. 356.<br />
8 n. baraTaSvili. Cinari. _ Txzulebani. Tb., 1996, gv. 41.<br />
80
utoldeba. mindiam adamis gza gaiara. mkvlevarma janri kaSiam aRniSna:<br />
“mindia Wams gvels da Tavisufldeba, Seiqmneba yovlismcodne da sike-<br />
Tismoqmedi, e.i. aRadgens Tavis miTiur yofas samoTxeSi”. 1 Cemi azriT,<br />
am uaRresad saintereso msjelobas aklia logika. Tu adamma akrZaluli<br />
xiliT raRac uxilavisa da miuwvdomlis Secnoba SeZlo<br />
(RmerTs gauxda metoqed), aseve mindia gvelis WamiT sxvaTaTvis dafaruls<br />
Cawvda da mixvda (isic RvTis swori gaxda).<br />
amis Semdeg igi TiTqos sxva ganzomilebaSi cxovrobs, sxva kriteriumebiT<br />
azrovnebs. principulad SeuZlebelia misi gageba sazogadoebis<br />
mxridan da aseve SeuZlebelia mis mier sazogadoebis, cxovrebis<br />
gardaqmna. man an am yofierebaSi unda icxovros, an sxva samyaro-<br />
Si, sxva sivrceSi. is, rom sxvagan da sxvanairad cxovrebis arc safu-<br />
Zveli arsebobs, arc SesaZlebloba, qmnis mindias tragedias. mindia<br />
isjeba ara sikvdiliT, aramed zebunebrivi codnis dakargviT. RmerTma<br />
TavisTan Setoleba ar apatia adams, arc mindias, dasaja adami samoTxidan<br />
gamoZevebiT, mindia codnis dakargviT.<br />
dantes “RvTaebriv komediaSi” personaJad vxvdebiT dasjil ulises.<br />
igi, rogorc Tavad gviyveba, dasjilia keTilSobiluri da gabeduli<br />
mogzaurobisTvis, akrZalulis, SeuZlebelis Secnobis survilisTvis.<br />
borxesi aseT komentars akeTebs am epizodTan dakavSirebiT:<br />
“dante grZnobs, rom ulise raRacnairad TviTonaa... gangebas win ver<br />
gavuswrebT, ver gavigebT, vin gadarCeba da vis elis sasjeli. dantem<br />
gabeda win gaeswro (poeturi saxiT) am samsjavrosaTvis. mas unda<br />
scodnoda, rom es saxifaToa. SeuZlebelia, ar scodnoda, rom win<br />
uswrebs RvTis miuwvdomel msjavrs”. 2<br />
faqtia, rom yvela zemodasaxelebul SemTxvevaSi sasjeli dakav-<br />
Sirebulia codnasTan, akrZalulis gagebasTan, Seucnoblis Secnobas-<br />
Tan. didi poetebi Tavad arRveven idumal kanonebs wyvdiadisa da ase<br />
mieaxlebian RvTaebrivs. amitomacaa, rom sxva samyaros naziarebi suli<br />
am samyaroSi ver Zlebs. “ara sicocxle, ara sikvdili, aramed raRac<br />
sxva”, ocnebobda terenti graneli 3 . materialuri, fizikuri arsebobisgan<br />
gaTavisuflebuli SemoqmedebiTi suli miaCnda n. baraTaSvilsac<br />
adamianuri yofis saocnebo gamovlinebad. oRond es iseTi mdgomareobaa,<br />
rogoric mokvdavTagan aravis ganucdia (an iqneb xanmokled ga-<br />
1 j. kaSia. gvelismWameli. parizi, 1990, gv. 2.<br />
2 xorxe luis borxesi. Svidi saRamo. Targmani nino qajaiasi _ Jurn.:<br />
`Cveni mwerloba~, #9, 2008, gv. 31.<br />
3 t. graneli. gulidan sisxlis wveTebi. _ kreb.: terenti graneli. Tb.,<br />
1991, gv. 6.<br />
6. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
81
nucdia), masze mxolod ocneba SeiZleba da amaze fiqric ki yvelas<br />
rodi ZaluZs, es mxolod rCeulTa, RvTis sworTa xvedria, cocxali<br />
adamianisTvis amqveynad sruli Tavisuflebis miRweva SeuZlebelia.<br />
adamis modgma gaCenis dRidan uamravi ramiT aris SezRuduli.<br />
pirvel rigSi, es gonebriv da sulier SesaZleblobaTa dasazRvrulobaSi<br />
vlindeba. aris zRvari, romlis iqiTac adamianur gonebas gadaxedva<br />
ar SeuZlia. survili ki Seucnoblis Secnobisa, RvTis sauflo-<br />
Si SeRwevisa da dafarulis xilvisa uCndebaT RvTis swor, rCeul<br />
adamianebs, imaT, vinc TavianTi unariT, SesaZleblobebiTa da miswrafebebiT<br />
pirvelSemoqmeds edarebian. aseT kacTaTvis ki miznis misaRwev<br />
gzaze dabrkolebad iqceva xolme materialuri garsi sulisa da gonebisa,<br />
anu sxeuli, romelic Tavisas moiTxovs (Wama, Zili, gaTboba...)<br />
albaT, SemTxveviTi araa, rom geniosi mwerlebi, mecnierebi sicocxlis<br />
bolomde “did bavSvebad” rCebian xolme, umaRles sivrceebSi monavarde<br />
maTi goneba sruliad ususuria yoveldRiuri wvrilmanebis<br />
winaSe. iqneb, swored aseTi mdgomareobiTaa gamowveuli n. baraTaSvilis<br />
es warmosaxva: `gulis-Tqma Cemi Sens iqiTa eZiebs sadgurs zenaarT<br />
samyofs, rom daSTos aq amaoeba...”. 1<br />
oRond amaoebis aq datovebaSi ar igulisxmeba fizikuri da sulieri<br />
gardacvaleba-mospoba. poetis fantazia eZebs da “poulobs”,<br />
TavisTvis qmnis mesame gzas. roca sxeuli dabrkolebad aRar eqceva<br />
sulier da gonebriv Tavisuflebas da mxolod goni SeZlebs SeuzRudav<br />
arsebobas da kacobriobis samsaxurs. mindias tragedia tragediaa<br />
sxva samyaros naziarebi sulisa, romelsac Zveleburad, Cveulebrivad<br />
cxovreba ar surs, xolo sxvanairad (aramiwierad) arseboba ar ZaluZs.<br />
“gvelismWameli” Ziebaa “mesame gzisa”.<br />
1 n. baraTaSvili. SemoRameba mTawmindazed. _ Txzulebani. Tb., 1996, gv. 6.<br />
82
NINO VAKHANIA<br />
SOME CONSIDERATIONS ABOUT VAZHA PSHAVELA’S<br />
POEM “SNAKE EATER”<br />
Many interesting opinions are expressed in the Georgian History of Literature<br />
about poem of Vazha-Pshavela “Snake eater”. Differently of them I<br />
suppose that Mindia is looking for the “third way”of existence, the way when<br />
soul gets Free from body and like that goes on creating. Mindia’s tragedy is a<br />
tragedy of a reasoning man, a gifted creator, who is seeking for absolute Freedom<br />
in this world. Mindia repeats the way of Adam; he somewhat rivals with<br />
The Lord and at last is punished by him. And the “third way” of existence was<br />
dreaming and it remains a dream for a soul sached to other spaces.<br />
83
84<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
Sio mRvimeli _ 140<br />
indira gadilia<br />
qarTuli sabavSvo literaturis<br />
klasikosi<br />
Sio mRvimeli<br />
sabavSvo literatura, mxatvruli literaturis, sityvakazmuli<br />
mwerlobis ganuyofel nawils warmoadgens. mas Tavisi specifikuri<br />
amocanebi aqvs: maRali zneobrivi Tvisebebis aRzrda, sazogadoebisa da<br />
xalxisaTvis sasargeblo interesebisa da miswrafebebis Canergva bavSvebSi,<br />
maTi gonebrivi horizontis gafarToeba da mexsierebis gamdidreba<br />
sasargeblo codniT. i. gogebaSvili werda: `saymawvilo literaturas<br />
didi mniSvneloba aqvs eris cxovrebaSi, mis warmatebaSi. es<br />
aris saukeTeso saZirkveli, romelzedac Sendeba mTeli literatura<br />
da mecniereba xalxisa. gonebiTi moZraoba erisa qviSazea agebuli, Tu<br />
igi Raribia sayrmo nawarmoebebiT, saymawvilo literaturiT~. 1<br />
qarTuli sabavSvo literaturis fesvebi Soreuli warsulidan<br />
momdinareobs da mas saxelovani istoria aqvs. `Cvens winaprebs, romelTac<br />
Seqmnes didi da TviTmyofadi kultura, ar SeiZleboda ar<br />
hqonodaT sagangebod yrmaTaTvis gankuTvnili literatura. samwuxarod,<br />
danamdvilebiT araferia cnobili, Tu ras kiTxulobdnen siymawvileSi<br />
grigol xanZTeli, ioane petriwi, daviT aRmaSenebeli, Tamari,<br />
SoTa, magram SeiZleba vivaraudoT, rom maTi gonebisa da zneobis Camosayalibeblad<br />
ar ikmarebda mxolod biblia da xalxuri zRaprebi~. 2<br />
Zvel qarTul mwerlobaSi (V-XVIIIss.) sakmaod mniSvnelovnad Cans qarTveli<br />
xalxis daintereseba norCi Taobis sulieri sazrdos SeqmniT.<br />
uZveles droSi Seqmnila specifikuri xasiaTis saymawvilo nawarmoebi:<br />
`wameba yrmaTa wmindaTa, ricxviT cxraTa~, `qarTlis cxovreba~-is matianeebi,<br />
sagmiro-safalavno moTxrobaTa krebuli `amiran-darejaniani~<br />
da a.S. bavSvTa gatacebis sagani aucileblad iqneboda S. rusTavelis<br />
`vefxistyaosani~. SeuZlebelia, qarTvel mozard Taobaze udidesi<br />
1 i. gogebaSvili. nobaTi. _ Txzulebani. t. 2. Tb., 1945, gv. 10.<br />
2 b. bardaveliZe. winasityvaoba. _ wgn.: Sio mRvimeli. leqsebi da poemebi.<br />
Tb., 1973, gv. 5-6.
zneobrivi da esTetikuri zegavlena ar moexdina am poemis gmirebs.<br />
me-19 saukunis 60-iani wlebidan ki saqarTveloSi Cndeba sistematuri<br />
gamocemebi bavSvebisaTvis. am dros CvenSi samoRvaweo asparezze<br />
gamovida inteligenciis axali Taoba, romelmac qarTuli kulturis<br />
ganaxleba iTava. vaJa-fSavela werda: `nuravis hgonia advili iyos sabavSvo<br />
moTxrobebisa da leqsebis wera, yvelaze Zneli swored esaa,<br />
da Tu ara suliT mdidars, sxvas ar SeuZlian gaxdes sabavSvo mwerali~.<br />
1 saqarTveloSi iTxzveboda didi literatura patarebisTvis. iakob<br />
gogebaSvilis daucxromeli moRvaweobis Sedegad Seiqmna qarTuli<br />
sabavSvo presa, Jurnalebi: `nobaTi~, `jejili~, `nakaduli~. swored<br />
am Jurnalebis saSualebiT moefina mTel saqarTvelos vaJa-fSavelas,<br />
niko lomouris, ekaterine gabaSvilis, Tedo razikaSvilis, irodion<br />
evdoSvilisa da sxvaTa sabavSvo nawarmoebebi. sabavSvo mwerlobis ostatTa<br />
am didebul pleadaSi Sio mRvimels Rirseuli adgili ukavia.<br />
Sio mRvimeli (quCukaSvili) 1866 wels (TebervalSi) daibada qarTlis<br />
erT patara sofelSi (qarelis r-ni), breTSi, Raribi mRvdlis<br />
mravalSvilian ojaxSi. am sofelSi gaatara bavSvoba momavalma poetma.<br />
is daaxloebiT 7 wlis iqneboda, roca ufrosma Zmam giorgim waiyvana<br />
SildaSi, sadac is maswavleblobda. 1879w. Sio quCukaSvili TbilisSi<br />
Camoiyvanes, magram aq didxans ar darCenila. 1881w. Sio goris<br />
saostato seminariasTan arsebul sanimuSo skolaSi miabares. am dros<br />
goris seminariaSi swavlobda luka razikaSvili. Sio da vaJa aq daumegobrdnen<br />
erTmaneTs. aqve gaicno Siom vaJa-fSavelas Zmebi _ baCana<br />
da Tedo. 1887w. Siom daamTavra goris samoqalaqo oTxklasiani saswavlebeli.<br />
amave wlis Semodgomaze igi TbilisSia da muSaobas iwyebs<br />
`qarTvelTa Soris wera-kiTxvis gamavrcelebel sazogadoebaSi~. 1909<br />
wlidan koreqtorad muSaobs Jurnal-gazeTebis redaqciaSi. 1925w.<br />
Sio mRvimels literaturuli moRvaweobis 40 wlis iubile gadauxades.<br />
Sio mRvimeli 1933 wels gardaicvala. igi dakrZalulia didubis<br />
panTeonSi.<br />
`mRvimeli~ SiosTvis mweral niko lomours daurqmevia: Senc<br />
iseTive saTno da uwyinari xar, Cemo Sio, _ uTqvams nikos, _ rogorc<br />
beri Sio mRvimeli iyo Zvelado 2 . poets moswonebia niko lomouris<br />
sityva da mTeli Tavisi poeturi cxovreba mRvimelis fsevdonimiT<br />
gaatara.<br />
Sio mRvimeli samwerlo asparezze gasuli saukunis oTxmocdaa-<br />
Tian wlebSi gamovida. misi Tematikurad mravalferovani poezia<br />
1 vaJa-fSavela. Sio mRvimeli. _ Txzulebani. Tb., 1985, gv. 744.<br />
2 g. kaWaxiZe. Sio mRvimelis cxovreba da poezia. Tb., 1966, gv. 39.<br />
85
mTlianad bavSvebis kuTvnilebaa. is dajildoebuli iyo genialuri<br />
adamianebisaTvis damaxasiaTebeli unariT _ Rrmad Caswvdomoda bavSvis<br />
sulier samyaros, udidesi gulTamxilaobiT axerxebda zustad garkveuliyo<br />
bavSvebis gulisnadebSi, Seucdomlad gamoecno maTi miswrafebani,<br />
survilebi, xasiaTebi da interesebi. `bavSvs Tavisi sakuTari<br />
fiqrebi, sagnis sakuTari xedva da cxovrebis SegrZnobis sakuTari manera<br />
aqvs. amitom nawarmoebi, romelSic gadaWarbebulad aris warmodgenili<br />
bavSvis SegrZnobisa da xedvis unari, yalbia. amgvari Txzuleba<br />
zemoqmedebas ver moaxdens patara mkiTxvelis sulier Camoyalibebaze.<br />
bavSvs nawarmoebi samsaxurs mxolod maSin gauwevs, roca igi<br />
Seqmnilia bavSvis cxovrebis mixedviT da damrigeblobiT. cnebebiT ki<br />
ara, misi asakisaTvis damajerebeli mxatvruli saxeebiT da situaciebiT<br />
aCvevs maT karg qcevebs~. 1<br />
Sio mRvimelis pirveli leqsi gazeT `droebaSi~ daibeWda 1885w.<br />
Semdeg Sio mRvimelis leqsebi `jejilisa~ da `nakadulis~ furclebze<br />
ibeWdeboda `mcirewlovan yrmaTaTvis~, `ymawvilTaTvis~. mRvimelis<br />
poezia emsaxureba Tavisufali samSoblos siyvarulis, humanuri<br />
grZnobebis gaRviZebas, borotebis dagmobas, sikeTis apologias. misi<br />
poeziis didi nawili bunebis suraTebs, mcenareTa, cxovelTa da<br />
frinvelTa samyaros asaxavs. poeziaSi warmodgenilia weliwadis yvela<br />
dro, yvela Tve. mis leqsebSi patara mwyemsebi, mexreebi, onavari<br />
biWebi mxneoben, celqoben, magram amave dros, Sromasa da garjaSi ar<br />
CamorCebian ufrosebs. Sio mRvimelis ideali iyo Tavisufali saqarTvelo,<br />
Tavisufali Sroma, mSobliuri enisa da samSoblos usazRvro<br />
siyvaruli. saqarTvelo da misi Cagruli mSobliuri xalxi aris misi<br />
mTeli Semoqmedebis safuZveli da sazrunavi.<br />
leqsi `muxa~ qarTuli patriotuli poeziis erT-erTi brwyinvale<br />
nimuSia. igi alegoriuli xasiaTisaa, masSi gadmocemulia saqarTvelos<br />
didebuli warsuli, misi Zliereba da ukeTesi momavlis Rrma<br />
rwmena. muxa Zlierebisa da simtkicis simboloa. poeti muxas adarebs<br />
mefis TviTmpyrobelobis drois saqarTvelos.<br />
Sio mRvimeli werda: `bavSvamde unda daxvide, rom aamaRlo igi<br />
Seni Segnebis donemde, rom gasagebi gaxado misTvis is, risi Tqmac ginda~.<br />
poeti Tavis norC mkiTxvels ayvarebda mSobliur mxares da masSi<br />
patriotul suliskveTebas zrdida. mis poeziaze aRzrdil bavSvs<br />
WeSmaritad nazi da saTuTi siyvaruliT uyvars Tavisi samSoblo.<br />
poetis Semoqmedeba Tematurad mravalferovania, magram gansakuT-<br />
1 v. jibuti. norCi Taobis megobrebi. Tb., 1971, gv. 50-51.<br />
86
ebiT gamokveTilia oboli, mSoblebis mzrunvelobas moklebuli da<br />
bedisagan daCagruli bavSvebi. poeti ambobs: `rac unda Sxami SevWamo,<br />
bavSvebTan mival tkbiliTao~, magram igi realisti mwerali iyo da<br />
drodadro mainc uxdeboda bavSvebis mware cxovrebis Cveneba.<br />
leqsi `oboli~ poeturi gamosaxvis ZaliT erT-erTi umSvenieresi<br />
leqsia Sio mRvimelis SemoqmedebaSi. martodmarto darCenili bavSvi,<br />
romelsac `guli eleva~ dedisa da mamis lodinSi, mwared qviTinebs,<br />
verc karis Caketva mouxerxebia da verc loginSi Cawolila. mis<br />
mware fiqrebs kidev ufro amZimebs Rame, qaris griali, finias yefa<br />
karebze. deda sxvagan hgonia wasuli, ver mixvedrila patara, risTvis<br />
acvia mamas Savi samosi.<br />
leqsis emociuri Zala TandaTan matulobs, sizmarSi deda gamoecxadeba.<br />
kabis Rils uxsnis da ZuZuze kocnis. roca mSobeli dedis<br />
alersiT da cqeriT datkbeba, sayveduriT etitineba:<br />
sad damemale, sad waxvel,<br />
visTan iyavi, dedao<br />
sami Ramea mSieri<br />
viZineb zedizedao.<br />
bolos ki exveweba: `nuRarsad waxval, dedilo, Sens ZuZus venacvaleo,<br />
Tu kidev sadme waxvide, mec SenTan wamiyvaneo~. 1<br />
TviTon Sio mRvimelma ganicada obloba da am grZnobis gadmocema<br />
didi poeturi ZaliT SeZlo. `adrianad daoblebuli, ususuri bav-<br />
Svis gaucnobierebeli ubedurebis amsaxveli striqonebi leqsSi `oboli~<br />
yvela asakis mkiTxvels SesZravs, magram gamorCeulad moqmedebs<br />
norC mkiTxvelze da iwvevs oblisadmi Rrma TanagrZnobas, rac badebs<br />
Tanadgomisa da daxmarebis survils~. 2<br />
sainteresoa leqsi `deda kabas ukeravda~. am leqsSi gamoxatulia<br />
didi adamianuri keTilSobileba. poeti aqac Seudareblad gadmogvcems<br />
obolTa da RaribTa mdgomareobas. SeuZlebelia igi waikiTxos<br />
bavSvma da ar ganimsWvalos oblisadmi daxmarebis surviliT. leqsis<br />
Sinaarsi aseTia: deda Tavis Svils elos kabas ukeravda saaxalwlod,<br />
magram elo Sin ar iyo, is TbilisSi swavlobda. gasasinjad mezoblis<br />
gogonas melos dauZaxa da Caacva. melos kaba Zalian mouxda. roca<br />
gasasinjad Cacmuli kaba gaxades, gulistkivili ver damala:<br />
Tu mixdeba, raRada mxdiT,<br />
zedve mecvas baremao,<br />
erTxel CemSic gaixaros<br />
1 S. mRvimeli. rCeuli. Tb., 1946, gv. 137.<br />
2 c. bablovani. sabavSvo literatura. rusTavi, 1996, gv. 145.<br />
87
oblobis mze-mTvaremao. 1<br />
qalaqidan rom Camovida elo, melos kaba aCuqa da amasac ar dasjerda,<br />
aRuTqva, rom wera-kiTxvasac Seaswavlida.<br />
oboli bavSvi Sios poeziaSi ara marto mSoblebsaa moklebuli,<br />
aramed ubralo arsebobis materialur saarsebo safuZvelsac. amitomac<br />
gamoxatavda poeti Tavis did TanagrZnobas Raribebisadmi, gvaCvenebda<br />
Tavis keTil guls. Sromis cocxali suraTebia mocemuli leqsebSi<br />
`gazafxuli~, `gogocuna da simRera~, `ra ambavia~ da sxv. mRvimeli<br />
sofelSi daibada da aRizarda. is mTeli uSualobiT gvixatavs<br />
sofels Tavisi SromismoyvareobiTa da mravalferovani peizaJiT. poema-leqsSi<br />
`beRura Citis ambavi~ poeti mouTxrobs Tavis norC mkiTxvels,<br />
uangaro SromiT rogor moipova ubralo beRuram sayovelTao<br />
siyvaruli.<br />
megobroba da siyvaruli, Zmoba da erTguleba Rrmad adamianuri<br />
grZnobebia, romelTac pataraobidanve unda wrToba bavSvis arsebaSi.<br />
am amocanas Sio mRvimeli Tavisi lirikis saSualebiT udidesi gulmodginebiTa<br />
da siyvaruliT akeTebs.<br />
Sio mRvimelis Semoqmedebis mizania xeli Seuwyos axalgazrda<br />
adamianis aRzrdas, zegavlena moaxdinos mis sulier Camoyalibebaze,<br />
daexmaros bavSvis gonebrivi da fizikuri ganviTarebis process. igi<br />
ferebs ar iSurebs bunebis naTeli, mimzidveli mxatvruli saxeebis<br />
Sesaqmnelad, ostaturad xatavs frinvelTa da cxovelTa samyaros,<br />
amJRavnebs maTs uaryofiT Tvisebebs, verag bunebas.<br />
poeti cocxali ferebiT xatavs weliwadis yvela dros. Semodgomaze<br />
foTlebs siyviTle epareba, mosavals abinaveben, soflad yur-<br />
Zensa da xils krefen. gazafxuli bunebis ganaxlebis, misi gamococxlebis<br />
Jamia. weliwadis es dro poeziaSi yovelTvis sicocxlis simbolo<br />
iyo. Sio mRvimelsac gansakuTrebiT uyvars gazafxuli. gazafxulze<br />
yvelaferi yvavis da xarobs, mzes elvareba emateba, Tbili<br />
qveynebidan brundebian frinvelebi. gazafxuli Sromisa da garjis<br />
droc aris.<br />
zamTari civi, weliwadis yvela drosTan SedarebiT daRvremili<br />
da Tovlian-yinuliania. zamTarma `mdinaresa da wyaros moavlo brolis<br />
zRude~. bavSvebi gatacebiT gundaoben da cigaoben. maT zamTris<br />
mosvla uxariaT. roca miwaze Tovli devs an Tovs da bardnis, bavSvebi<br />
JriamuliT gamoefinebian ezoebsa da moednebze, maT ver aSinebT<br />
zamTris susxi.<br />
1 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II. Tb., 1964, gv. 51.<br />
88
Sio mRvimelma kargad icis bavSvis buneba, misi xasiaTi, miswrafeba.<br />
man icis, ra uyvars bavSvs, ra izidavs, riTi SeiZleba bavSvis<br />
daintereseba. Tu mwerali adamianis sulis inJineria, Sio mRvimeli<br />
bavSvis faqizi sulis inJineria.<br />
bavSvebis TamaSi Sios SemoqmedebaSi mniSvnelovan adgils iWers.<br />
TamaSi zemoqmedebs bavSvis sulis Camoyalibebaze. TamaSi yvela bavSvis<br />
moTxovnilebaa. TamaSi pataras Sromis Cvevebsac aZlevs da savsebiT<br />
uTavsdeba moazrovne da Semoqmedi adamianis aRzrdis principebs. cigiT<br />
sriali bavSvebis sasiamovno garTobaa. civ, susxian zamTarSi<br />
`vinc ki gareT gamohbedavs, cremli mosdis yvelas Tvalze~, 1 magram<br />
es gogias ar aSinebs, is guladia da surs winaaRmdegobis gadalaxviT<br />
mizans miaRwios.<br />
bavSvuri TamaSi cocxlad da uSualodaa gadmocemuli `cxenobanaSi~.<br />
poeti pirze RimiliT Sescqeris joxis cxenebze amxedrebul<br />
vaJkacebs, yvela maTgani cdilobs Tavi gamoiCinos cxenosnobaSi.<br />
roca bavSvi wamoizrdeba, igi TamaSiT ar kmayofildeba, misi goneba<br />
ufro met sazrdos moiTxovs. bavSvis survilia swavlas daewafos.<br />
swavla advili araa, is araa garToba da aq poeti Tavisi mxatvruli<br />
sityviT cdilobs Seayvaros bavSvs swavla, daainteresos is.<br />
swavlis epizodebia gamoxatuli leqsSi `ojaxis gamxareblebi~.<br />
bejiT bavSvebs Sio mRvimeli ojaxis gamxareblebs uwodebs. maT sixaruli<br />
da sicocxle SeaqvT yvelgan. isini mSoblebs Svebas gvrian da<br />
mxneobas mateben, netarebis grZnobiT avseben.<br />
leqsSi `ade, biWo, zaqaria~ zaqros ZilisTvis ver waurTmevia<br />
Tavi. poeti mas dayvavebiT mimarTavs:<br />
mzis sxivebi oqrosfrad<br />
xuWuW TmaSi gefineba,<br />
mercxalic Tavs dagWikWikebs,<br />
Sen ki isev geZineba! 2<br />
poeti zaqarias gamoRviZebuli bunebis suraTs uxatavs da gamofxizlebis<br />
ganwyobas uqmnis. amis Semdeg ki poeti darigebas mimar-<br />
Tavs:<br />
ade, ade, kmara Zili!<br />
erTi kidev gadikiTxe<br />
dRevandeli gakveTili,<br />
Torem dedas ewyineba... 3<br />
1 S. mRvimeli. leqsebi, poemebi. Tb., 1973, gv. 36.<br />
2 S. mRvimeli. leqsebi.., 36.<br />
3 S. mRvimeli. leqsebi.., 36.<br />
89
Sio mRvimelis poeziaSi vxvdebiT sikeTisa da borotebis dapirispirebas.<br />
poeti cdilobs norC mkiTxvelebs borotebac daanaxos da<br />
SeazizRos igi. keTilsa da borots xSirad poeti cxovelTa da mcenareTa<br />
urTierTobaSi gviCvenebs. borotebis erT-erT warmomadgenlad<br />
obobas xatavs. obobam Taflis mkeTebeli futkari ar daindo, wuwna<br />
dauwyo, sisxli gaarTva da mospo. poeti borotebis Camdens kicxavs:<br />
fuh, Sens av znes da bunebas,<br />
Sens macdur ablabudasa,<br />
cecxli gauCndes Sens mucels<br />
codvians, sisxlis gudasa. 1<br />
Sio mRvimelis poeziaSi calke unda gamoiyos yvavilTa samefo.<br />
poetis ia cocxalia, adamianuri grZnobiTaa Semkuli. TiTqos igi yvavili<br />
ki ara, molaparake gogonaa:<br />
velSi ia amovida,<br />
miixeda, moixeda,<br />
_ mwyuriao! _ Cumada Tqva,<br />
daZaxeba ver gabeda. 2<br />
`Sios yvavilebi imitom modian amqveynad, rom sxva daatkbon, xolo<br />
kvdebian imitom, rom maT Semdeg ufro Zlierma yvavilma ixaros.<br />
poetis leqsebSi mcenareebi, mwvaniT mosili mTa-bari, yvavilebiT morTuli<br />
mindori Tbili qveynebidan mofrenil frinvelebs siyvaruliT<br />
xvdeba moJriamule bavSvebTan erTad. mercxali Sios Semoqmedebis sayvareli<br />
frinvelia.<br />
Sio mRvimelis poeziaSi erT-erTi saukeTesoa leqsi `me pawia<br />
mercxali var~. 3 `es leqsi Tavisi ganumeorebeli poeturi saxeebiT,<br />
gulSi Camwvdomi lirikuli JReradobiT ara marto mSvenieri frinvelis<br />
sibraluls gvaswavlis, aramed uSualod exeba sulis unazes simebs,<br />
madlierebisa da siyvarulis grZnobebs aRgviZravs mSobliuri<br />
bunebisadmi~. pawia mercxali sesesken moiswrafoda, man sixaruliT,<br />
siyvaruliT gadmolaxa mTebi da zRvebi. biWs SoriT Tvalebs ukocnida<br />
da masTan misvlamde erTxelac ar daukvnesia. Sori gzidan momavali,<br />
daRlili dabla-dabla eSveboda da seses eZebda. ai, movida, dainaxa<br />
biWi, gulSi ia-vardi gadaeSala, ufro tkbilad aWikWikda, `xmebi<br />
gaiukeTesa~ da biWis cudi saqcielis gamo, mxolod axla daikvnesa:<br />
`ar grcxvenia, umizezod, qvebs rom mesvri, biWo sese!~ `amgvari SepirispirebiT,<br />
patara SemTxvevis Rrma poeturi gaazrebiT, qmnis Sio<br />
1 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II, gv. 125.<br />
2 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II, gv. 7.<br />
3 S. mRvimeli. sabavSvo leqsebi. t. II, gv. 64.<br />
90
mRvimeli Tavis Cinebul sabavSvo nawarmoebebs~. 1<br />
Sio mRvimeli, rogorc sabavSvo mwerali, icnobda da eyrdnoboda<br />
didaqtikis principebs. oRond is arasodes mimarTavda mSral didaqtikas,<br />
Wkuis swavlebas. didaqtika mis poeziaSi isea Serwymuli<br />
mxatvrul sityvasTan, rom mis Semoqmedebas sabavSvo lirikis klasikur<br />
nimuSad aqcevs. Sio mRvimelis poeziaSi gvxvdeba mSvenieri iumori.<br />
iumoristuli suraTebia daxatuli mis leqsebSi: `Tamriko da nina!~,<br />
`cicunia~, `saCuqrebi~, `kata da bebia~, `nabia da wkipa~, `patar-<br />
Zali da Tagvi~ da sxva mravali. leqsSi `nabia da wkipa~ erTmaneTs<br />
SeekamaTebian wkipa da nabia.<br />
amrigad, Sio mRvimelis poeziis Zala imaSia, rom is kargad<br />
efardeba bavSvebis interesTa wres. maTTvis misawvdomi eniT gamoTqva<br />
poetma samSoblosa da Tavisuflebis siyvaruli, Sroma-garjisa da<br />
swavla-bejiTobis fasi, pirdapirobis, samarTlianobis suliskveTeba,<br />
usaqmurobasTan brZola, bunebis movlenebis, frinvelTa da mcenareTa<br />
Tvalwarmtaci samyaros SegrZneba. Sio mRvimelis saleqso fraza moqnili<br />
da sadaa, riTmi tradiciuli. poetis sayvareli leqsia rvamarcvledi.<br />
Sios ena mCqefarea, ZarRviani, xatovani gamoTqmebiT damSvenebuli.<br />
leqsebs moxdenili epiTeti amSvenebs, bavSvebisaTvis axlobelia:<br />
`fiso yveliparia~, `ofofi savarcxliani~, `lurjqaTiba ia~ da<br />
a.S. Sio mRvimelis leqsebSi gvxvdeba aforizmiseburi gamoTqmebic. Sio<br />
mRvimelis leqsebma qarTuli literaturis saskolo saxelmZRvaneloebSi<br />
daimkvidra adgili. maTi avtori mudam darCeba qarTveli bavSvebis<br />
sayvarel poetad.<br />
1 S. CiCua. Sio mRvimeli. _ qarTuli literaturis istoria. t. V. Tb.,<br />
1982, gv. 409.<br />
91
INDIRA GADILIA<br />
THE CLASSIC OF GEORGIAN<br />
CHILDREN’S LITERATURE<br />
SHIO MGHVIMELI<br />
Shio Mghvimeli is a classic of children’s writing. Poet is an exceptionally<br />
sensitive, affectionate, deeply thinker creator, who draws patriotism, humanism,<br />
relation between mother and children in wonderfully features, he<br />
eulogizes brotherhood, friendship, condemns envy, unreliability, hostility. He<br />
cheerfully stands at the watch of children’s life in order that they have happy<br />
and peaceful life and sleep. In his consciousness a child is a symbol of beauty,<br />
kindness, happiness and that’s why he caresses them. In poetry of Shio<br />
Mghvimeli nature elements, universe, sea and land occupies great place. In his<br />
poems nature is animated and begins to speak. Here an animal, bird or plant<br />
has ability for expressing gladness and sorrow. Poet paints all the seasons of<br />
the year-spring, summer, autumn and winter in perfect colors to make the children<br />
happy. Poetic language of Mghvimeli is simple, artistic, free and emotional.<br />
In his poetry there are aphoristic expressions. Poetry of Shio Mghvimeli<br />
took the place in school manuals of Georgian literature. Their author will always<br />
be as a lovely poet of children.<br />
92
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
luara sordia<br />
galaktion tabiZis „dominos“<br />
problematika da saxeebi<br />
galaktion tabiZis lirika gamoirCeva idumalebiT, enigmebiT, ur-<br />
Tulesi metaforuli saxeebiT, romelTa umetesoba dakavSirebulia<br />
msoflmxedvelobasTan da poetis qristianul koncefciaze migvaniSnebs.<br />
erT-erTi aseTi gamocanebiT savse, naklebad Seswavlili leqsia<br />
`domino~, romlis Sesaxebac ar arsebobs erTiani, dasabuTebuli mosazreba<br />
da es kidev ufro zrdis mis mimarT interess.<br />
galaktionma imTaviTve scada Tavisi poeturi gzebis moZieba<br />
(„sad~) da gansazRvra, daakonkreta kidec mTavari Tu meorexarisxovani<br />
orientirebi. misi gza `dausrulebloba~ iyo. mSobliuri WyviSis<br />
gza `wminda gzas~, `iisfer gzas~, `vercxlisfer bilikebs~ aedevna,<br />
gamoCnda saocnebo `gza maradisiT ganalandari~. poets ewada `aRmosavleTis,<br />
dasavlis, CrdiloeTis da samxreTis~ (`niavi, ia, nargizi~)<br />
gzebis ganWvreta. `mzis saTavemde~ mimavali gzaze iyo `maia, deda<br />
msofliois~, `frTebi eladaTa sibrZnis demonis~, egviptis genia, `himalais<br />
mwvervalTa gzebi~ (`poema vefxvisa~), sparsuli gazelebi<br />
(`Semodgoma umanko Casaxebis mamaTa savaneSi~), dasavleTis qarebi,<br />
CrdiloeTis yinuli, `aRmosavleTi ferebSi sxmuli~, gaRviZebis stadiaSi<br />
myofi aRmosavleTi - `axali drois hamleti~ (`aRmosavleTi~).<br />
poeti iyo edgar pos aCrdilis `Tanaziari~ (`saubari edgarze~),<br />
novalisis cisferi yvavilis maZiebeli (`es iyo 15 wlis winaT~), Caild-Caroldis<br />
wamosasxamiT da hamletis niRbiT movlenili msoflio<br />
sevdis raindi (`hamletis qnariT~), goeTes faustis ideebiT gatacebuli,<br />
Sori yinuliT ganawamebi, `Tovlis niRabis~ avtorTan Sexmianebuli.<br />
is da bloki iyvnen `paladinebi erTi imedis~.<br />
qarTvelma poetma ver igua `mokakane Taris~ xma, Wianuris qviTini,<br />
Siqastebi, aRmosavluri baiaTebi (`igi omia~, `mTvaris Crdili<br />
baRs efina qargad~). modioda axali eresi, `SemoRamebis celi~ emuqreboda<br />
arsebobas, magram poetis locvis xmebi axSobda satanurs,<br />
uzenaesis lodinis simReras aRavlenda, alvis xis, vardebis gadarCenaze<br />
zrunavda (alva, vardi saRmrTo saxelebia) da qmnida `gadarCenis<br />
himns~, umReroda `gadarCenis bednierebas~.<br />
93
gadasarCeni ki bevri ram iyo, upirvelesad, rwmena. rwmenis um-<br />
Tavresi mteri iyo CrdiloeTis yinulovani monstri, `mgmobari megobari~,<br />
`mteri meore~. 1 poetma ganicada `okeane, Sori yinuli~, ixila<br />
yinulovani qveyana, yinulis qalaqi, `yinulis sasaxleTa munjni grovani~,<br />
yinulis koSkebi, yinulis mTebi, yinulovani garemocva, romelic<br />
gzas ketavda saocnebo edemisken (`SexedeT miwa~).<br />
`miuRweveli mwvane napirebi~ Semosili iyo `Zveli TovliT da<br />
yinviT~, `elvare TovlSi~ mieqaneboda TeTri marxili, `TeTr avdar-<br />
Si~ `elami~ iyo mze (`oforti~), @`Tovlis ferumarili~ ecxo yovelives.<br />
tkioda Tovlad saxeldebuli samSoblo, Tovliani iyo alva,<br />
suls yinavda „ivlisisferi yinvis Tasebi~, gayinuli iyo ca, „TeTrad<br />
spetaki, magram marad Savi~ guli, gayinuli iyo mxedari. ianvris Tovlma<br />
dauWkno sulis naadrevi iebi („samreklo udabnoSi~), „mwuxare<br />
Tovlis~ samefoSi gaamgzavra „feradma gemma~ („guli grZnobs~).<br />
iyo `bneli Tova~, luciferis landi („ver gaigones~), Savi Tovli<br />
(„Semodgoma umanko Casaxebis mamaTa savaneSi~), sulSi Tovli iyo<br />
`iribi, almaceri~, („Tovli iyo iribi, almaceri~), Tovlisagan silisTvis<br />
minebebuli novalisis yvavili, „saukuneTa Tovli~ („warwera<br />
xovles ornamentze~), fifqiT mtroba („domino~), „gza, dafenili msxverpliT,<br />
cxedrebiT da sisxliT sveli, gza, sasikvdilo gadaTeTrebiT~,<br />
mwuxarebis gamo „daZmobilebuli Ramis tye-veli~, nazarevelis<br />
gareSe arseboba („samSoblo Savi liuciferis~), calTvala mefistofelis<br />
saukune („brma cali TvaliT~).<br />
mis mSobliur gzebze gazafxulismagvari zamTris Tovli modioda,<br />
iyo Tovlis kravebis, Tovlis madonas, iisferi da vardisferi<br />
Tovlis xibli, realobaSi ki suls uSfoTebda „maTi mindori, maTi<br />
nislebi da burusebi~.... natrobda, gascloda `maT Tovlebs~, zamTars,<br />
eZebda mSobliur TibaTves, Cvens napirs („918~), sinamdvileSi ki moucilebeli<br />
iyo „Tovlis mxare, nisliani mTa da bari, sicive da<br />
mRvrie dari~ („mRvrie qari~), „nawvimar silaSi~ egdo ocnebis vardi.<br />
saocnebo sasaxlemde mravali karibWe iyo gasavleli. „dominos~<br />
mixedviT, poeti Sevida „dawyevlili samaris~ minamgvan saSiSar sasaxleSi,<br />
sadac mkvdrebis landebi rialebdnen da haerSic sikvdilis suni<br />
igrZnoboda:<br />
„SevdivarT sasaxleSi.<br />
wmindao, damicev!<br />
suroSi, saSiSrad mivardnil kedlebiT<br />
1 g. tabiZe. mSvidobis wigni. _ Txzulebani 12 tomad. t. XI. Tb., 1973, gv.<br />
352.<br />
94
es saxli magonebs dawyevlil samares:<br />
aq mkvdrebi dahqrian zRapruli raSebiT<br />
da bedis etlebiT, haeri sikvdiliT dafares...~. 1<br />
am bneli sasaxlis mTavari binadari iyo „dRegrZeli moxuci~,<br />
aTasgvari wamlis Sezavebis da Selocvis ostati, „fermkrTali qalebis~<br />
garemocviT. am grZneuli pirovnebis Tanamdevi iyo „sanTlebis,<br />
wignebis wyevla da vedreba!.. risxva! amxedreba!~.<br />
„gandegil cxovrebiT dRegrZeli<br />
moxuci cxovrobda aq erT dros.<br />
vin iyo saxeli aravin icoda.<br />
aTasgvar wamliT da SelocviT eZebda<br />
bednier samkvidros da<br />
mudam faruli RelvebiT iwvoda...<br />
mis Tvalwin qariviT dgebodnen<br />
yovelRam fermkrTali qalebi,<br />
sanTlebis, wignebis wyevla da vedreba!<br />
isini tirodnen, isini rekavdnen Tvalebis rkalebiT,<br />
risxva! amxedreba!~ 2<br />
vfiqrobT, Zalze sayuradRebo, mTavari aqcentis matarebeli<br />
frazaa „sanTlebis, wignebis wyevla da vedreba!~ wigni uflis metaforuli<br />
saxelia. misi variantebia galaktionis „mSvidobis wignSi~:<br />
`uZvelesi wigni, uaxlesi wigni,<br />
wigni _ sicocxle, wigni _ sindisi,<br />
mSvidobis wigni, wigni cis da dedamiwis,<br />
Cveni wyvdiadis da ganTiadis wigni,<br />
maradis manaTobeli,<br />
Zvirfasze Zvirfasi wigni,<br />
wigni _ mxneoba, wigni _ saamo,<br />
wigni _ simarTlis mcveli,<br />
wigni _ viTarca asomTavruli~. 3<br />
aseTive gagebisaa poetis maradiuli wigni („saSveli qveynad<br />
aRar yofila~), erTaderTi wigni („Semodgoma~), wigni vedrebiani<br />
(„gviani ocneba~). poeti hpirdeba samSoblos im uZvelesi da uaxlesi<br />
wignis dacvas („mSobliuro Cemo miwav~). galaktionis SemoqmedebaSi<br />
gvxvdeba agreTve „Savi wigni~ („xelovneba~, „magida alembikebiT~),<br />
romelic sikvdilis wignis identuria. „wigni da xmeli Tavis qala~<br />
1 g. tabiZe. Txzulebani 2 wignad. w. I, Tb. 1988, gv. 83.<br />
2 g. tabiZe. Txzulebani 2 wignad. w. I, gv. 83.<br />
3 g. tabiZe. mSvidobis wigni, gv. 309-343.<br />
95
(„portreti~) poeziisa da sikvdilis dapirispirebas gulisxmobs iseve,<br />
rogorc poetis meore wignis saxelwodeba: „Tavis qala artistuli<br />
yvavilebiT~.<br />
galaktionis saRvTo Sinaarsis wignis wyarod gvesaxeba esaia winaswarmetyveli,<br />
romelic qristes movlinebas aRiqvams, rogorc dabeWdili<br />
wignis sityvebis gaxmianebas: „iqneba mTeli es xilva, rogorc<br />
dabeWdili wignis sityvebi. gaigoneben im dRes yruebi wignis<br />
sityvebs da brmaTa Tvalebi bnelidan da ukuneTidan gamoixedaven~. 1<br />
analogiuri gagebisaa netari avgustines „aRsarebis~ maradiuli wigni:<br />
„arasdros ar daixeva maTi wigni, arasdros ar aixeva maTi gragnili<br />
imitom, rom TviT xar, ufalo, es wigni maTTvis da am wignadve hgieb<br />
ukunisamde~. 2 wignis saxeSi RmerTi amoicno dantem da mas uwoda „sanukveli<br />
wigni~, „diadi wigni~. 3<br />
galaktionis „mSvidobis wignSi~ eris yovelgvari ubedureba axsnilia<br />
„mSvidobis wignis~ (RmerTis) uaryofiT da mxolod masTan mibrunebis<br />
Semdgom xdeba sabediswero problemebis mogvareba. poetebis<br />
mefe gvafrTxilebs, rom WeSmariti rwmenis uaryofa da orientirebis<br />
areva, kerpebis gaidealeba, satanisturi seqtebis wevroba dausjelad<br />
ar Caivlis: „Zveli wignebis gverdebs areuls sdevs mxolod wyevla<br />
da SeCveneba~ (`Zveli wignebis gverdebs areuls~).<br />
sanTeli, sanTeli naTlisa sasuliero poeziaSi aris RmerTis<br />
simbolo 4 . „dominos~ moxucis xvedria „wyevla, risxva, amxedreba~,<br />
rac miniSnebaa WeSmariti RmerTis dakargviT mosalodnel safrTxeze.<br />
aSkara xdeba, rom „aTasgvar wamliT da SelocviT~ gatacebuli dRegrZeli<br />
moxuci erT-erTi „sakuTari nebiT gawinaswarmetyvelebuli~ is<br />
cru winaswarmetyvel-misanTagania, romelTac dasjiT emuqreba RmerTi<br />
ezekielis winaswarmetyvelebaSi:<br />
„...vai cru-winaswarmetyvelT, romlebic sakuTar suls mihyvebian<br />
da araferi uxilavT!<br />
„naoxar adgilebSi rom meliebi arian, imaT hgvanan Seni winaswarmetyvelni,<br />
israelo!~<br />
„maTi xilvebi fuWia da maTi misnoba sicrue. ki amboben, ufalma<br />
Tqvao, magram ufals ar mouvlenia isini. irwmunebian, axdebao Cveni sityva.<br />
„raki fuWs laparakobT da sicrues xedavT, amitomac, aha, Tqveni<br />
winaaRmdegi var, ambobs ufali RmerTi.<br />
1 biblia or wignad. w. II. Tb., 1990, gv. 94.<br />
2 netari avgustine. saqarTvelos eklesiis kalendari. Tb., 1985, gv. 217.<br />
3 dante. RvTaebrivi komedia. Targmani k. gamsaxurdiasi. Tb., 1941, gv. 383.<br />
4 t. mosia. saRvTo saxismetyveleba. zugdidi, 1995, gv. 92.<br />
96
„iqneba Cemi xeli fuWmxilvel winaswarmetyvelTa da sicruis<br />
misanTa winaaRmdeg. Cemi eris sabWoSi ar iqnebian isini, israelis saxlis<br />
wignSi ar Caiwerebian da israelis miwaze ver mivlen.<br />
„swored imis gamo, rom acduneben Cems ers, rom eubnebian, mSvidobao<br />
da ar aris mSvidoba, Cemi xalxi kedels aSenebs da, aha, eseni<br />
kiriT lesaven.<br />
„uTxariT mlesavT, Camowveba-Tqo Tqveni kedeli. wamova Tavsxma<br />
da, Tqven, yinulis qvebo, CamocvivdebiT da qariSxali amovardeba~. 1<br />
„grZneuli Semlocvelis~ aseTive gafrTxilebaa esaia winaswarmetyvelTan:<br />
„grZneul Semlocvels dasjis ufali~. 2<br />
„cru sibrZnis~ winaaRmdeg ilaSqrebda galaktioni („puSkini parizSi~).<br />
„dominos~ lirikuli personaJi sulier sazrdos ver hpovebs<br />
grZneuli moxucis jadosnur saxlSi da igonebs rwmeniT gajerebul<br />
warsuls, mas mudam axsovs „erTi Sori ocneba.. Zvel motividan~<br />
(„gulo ra gemarTeba~). poeti itanjeba „sayvareli aCrdilebis~ gau-<br />
CinarebiT, „saocari Senobisgan~ gaucxoebuli „idumali dominos~ wyurviliT:<br />
„aq xSirad vxedavdi sayvarel aCrdilebs:<br />
uecari gaxela, saocari Senoba,<br />
rogor movandomino.<br />
mesmis ucxo saxeli,<br />
mtanjavs me uSenoba,<br />
idumalo domino!~ 3<br />
Senoba da sasaxle mravalnairia galaktionis poeziaSi: „yinulis<br />
sasaxleTa munjni grovani~ („SexedeT miwa!~), `mefis sasaxle _ sisa-<br />
Zagle~ („sul male~), sasaxle _ aRfrTovanebis mona („aTrobda xalxTa<br />
mwuxareba~), ucnauri sasaxle, romlisgan ganSoreba aryofnis<br />
tolfardia („ucnauri sasaxle~), landebis sasaxle („saubari edgarze~),<br />
siyvarulis sasaxle („mova... magram rodis~). arsebobs kidev sasurveli<br />
„saxli-saunje~ („mSvidobis wigni~). poeti aris mgosani<br />
RmerTis da ara ama qveynis ZlierTa, miwier TavadTa mexotbe. is mxolod<br />
rwmenis, RmerTis monaa: „Tu mona xar, mona isev sakuTari rwmenis~<br />
(„idea~).<br />
galaktionis wignis furclebSi „dahqris misi sasaxlis landi~<br />
(„Rrublebi oqros amurebiT~) anu poetis wignSi davanebulia Rmer-<br />
1 biblia.., w. II, gv. 94.<br />
2 g. tabiZe. rCeuli. Tb., 1977, gv. 266.<br />
3 g. tabiZe. Txzulebani or tomad. t. I. Tb. 1973, gv. 89.<br />
7. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
97
Tis landi iseve, rogorc „momavlis Crdili~ („mimRere rame~). poetis<br />
mxatvruli qmnilebebis Zalmosilebas gvagrZnobinebs „axal-axali<br />
sasaxle~ („maRal mTazeda~). „dominos~ sasaxlis moxuci, „aTasgvar<br />
wamals da Selocvas~ rom mimarTavda, okultistia, `grZneuli Semlocveli~<br />
(esaia), „sicruis misani~ (ezekieli), romelsac asdevnebia<br />
„sanTlebis, wignebis wyevla da vedreba~, igi „risxvas, amxedrebas~<br />
imsaxurebs.<br />
poets uecrad „saocar SenobaSi~ aexileba Tvali, itanjeba<br />
„idumali dominos~ monatrebiT, irgvliv ki nairgvari niRbebi rialeben,<br />
Tumca ver Crdilaven umTavress _ uwindel, udiades cas:<br />
„araferi eSvela:<br />
niRabebi wiTeli, niRabebi aTasi!<br />
magram me momeCvena Cemi ca uwindeli,<br />
ufro udiadesi~. 1<br />
„ca, caTa ca, sulieri ca, caTa uvrcelesi, caTa umaRlesi mariam<br />
RvTismSoblis simboluri saxelia~. 2<br />
niRbebis karnavalSi „Cveni uwindeli, udiadesi cis~ mozmaneba<br />
uflis dedis monatrebis mimaniSnebelia. galaktioni xedavda „iqaur<br />
cas~ („iqauri ca foTliT qsovili~ _ „gobeleni~), darwmunebuli<br />
iyo, rom „aris wminda ca SuqiT mgznebare~ („grZnobaTa ferfli~).<br />
„iqauri cis~ brwyinvalebiT netarebda terenti graneli: („ra brwyinvalea<br />
ca iqauri~...). RmerTis uarmyofeli epoqis tragedias gamoxatavda<br />
galaktioni `damwvari cis~, `gacrecili da mtvriani cis~, „dalewili<br />
cis~, `dangreuli zecis~ saxeebiT.<br />
galaktions Ziebis procesSi mravali niRabi mousinjavs, magram<br />
mxolod sasurvelis niRabSi grZnobda Tavs daculad da, rac umTavresia,<br />
SeeZlo niRbis sulis gaTaviseba:<br />
„Cemi roli niRabiT<br />
iyo suli niRabis~ („bnel qimerebSi~) 3 .<br />
„dominoSi~ Zieba, xedvis gamZafreba idealis xelebis lands afiqsirebs,<br />
xolo cisartyelebis gamoCena sasikeTo feriscvalebis macned<br />
isaxeba:<br />
„landad sCanda xelebi da geZebdi TvalebiT.<br />
daRaluli TvalebiT! rekdnen cisartyelebi<br />
feris Cumi cvalebiT da mZafri gamalebiT~. 4<br />
1 g. tabiZe. Txzulebani or tomad. t. I, gv. 89.<br />
2 t. mosia. saRvTismSoblo saxismetyveleba. zugdidi, 1996, gv. 119-120.<br />
3 g. tabiZe. rCeuli, gv. 377.<br />
4 g. tabiZe. rCeuli, gv. 377.<br />
98
„cisartyela, irise xan iesos, xan mariamis simboluri saxelia~. 1<br />
ufals locva-vedreba aRevlineba („wmindao, damicev!~), raTa ganaridos<br />
im dawyevlil, saSiSar, samarismagvar saxls, romelsac mxolod<br />
sulis sikvdili moaqvs.<br />
„qalTa xmaSi faruli yvavilebi suroTi,<br />
Tovlis fer-umarili, gafiTrebis suraTi<br />
da Tvalebis wyvdiadi<br />
da sicilis fereba _<br />
rogorc yru baiaTi _<br />
fifqiT damemtereba...~ 2 .<br />
„Tvalebis wyvdiadi~ borotebas SegvagrZnebinebs, igi „yru baia-<br />
Tis~, „fifqiT mtrobis~... konteqstSi jdeba. „idumali domino~ ki sinaTlis<br />
momfenia, gansxvavebiT „Savi idumalebisagan~, „fardebis SrialSi~<br />
rom gvxvdeba.<br />
„Tovlis fer-umarili~ gafiTrebas moaswavebs, leqsis lirikul<br />
gmirs aZrwunebs aRmosavluri „yru baiaTi~, `Tovlis fer-umarili~<br />
da „fifqiT mtroba~. detalebiT miniSnebaa arsebiTze _ Tovlian samyaroze,<br />
romelic cdilobda daeviwyebina Cveni „udiadesi ca~ da<br />
„idumali domino~. pirveli saxe („Tovlis ferumarili~, `fifqiT<br />
mtroba~) qaragmaa Tovlian-yinuliani imperiisa, romelic angrevda<br />
rwmenis sasaxles da yinulis, sicarielis, sikvdilis saxlSi gvepati-<br />
Jeboda. „yru baiaTi~, anu Cveni aRmosavluri istoriuli mtris cru<br />
religiac iseve Rupavda suls, rogorc yinulovani samefos aTeistTa<br />
urwmunoeba.<br />
leqsi 1916 wliT TariRdeba, esaa marqsizmis, social-demokratiis<br />
uRmerTobis, aTeisturi satanizmis zeimis periodi. poeti xedavda<br />
mis Savbnel Zalas da RmerTs (wmindas) evedreboda Cvens sulTan<br />
wilnayari „uwindeli, udiadesi cis~ ZalmosilebisaTvis Seewyo xeli.<br />
„dominoSi~ Tu wyevlas, „risxvas, „amxedrebas~ imsaxureben saSi-<br />
Sari sasaxle da misi binadarni, poeti miesalmeba „saocar SenobaSi~<br />
zambaxis princesis _ (mariamis) xelebis TiTebis gaelvebas, `daCrdilul<br />
beWeds~, amasTan, am gamyinveli samefos siaxlovis miuxedavad,<br />
poetis arseba didebis sadguria: „oh, vici: sicividan terfamde var<br />
dideba!~<br />
dante evedreboda uzenaess: „didebis Senis natvifari momadle<br />
Cems suls~. 3 „RvTismetyvelebaSi suliwmindis RmrTeebaze saubrisas<br />
1 t. mosia. saRvTismSoblo saxismetyveleba. zugdidi. 1996, gv. 12.<br />
2 g. tabiZe. Txzulebani or wignad, w. I. Tb. 1988, gv. 84.<br />
3 dante. RvTaebrivi komedia. Tb., 1941, gv. 411.<br />
99
mudam aRniSnaven mis didebas da mzeebr brwyinvalebas~. 1 `pavle mociqulisTvis<br />
igi aris suli didebisa: „rameTu didebisai igi da RmrTisai<br />
suli Tquen zeda gansvenebul ars~, _ wers zviad gamsaxurdia 2 .<br />
galaktioni, rogorc suliwmindis madliT cxebuli, didebis TanxlebiT<br />
miiswrafvis parnasisken:<br />
„me momdevs ganTqmul saxelis taSi,<br />
dideba, cremli, Relva, muqara~. 3<br />
„diadi didebis~ Tanxlebis gancda axlavs striqonebs:<br />
„Sen gelis dafna,<br />
Sen diadi dideba gelis~. 4<br />
„dominoSi~ saSiSarTa sakrebulos ganerida poeti, kankeli aRimarTa,<br />
„masTan~ „ardarideba~ irCia, „alebiT~ (cecxliT) miaexla<br />
„idumal dominos~. „TiTebis grZel zambaxebze~ „daCrdiluli beWedi~<br />
ixila, jer mxolod konturebi isaxeboda sasurvelis:<br />
„masTan alebs mivitan,<br />
vetyvi... ardarideba!<br />
vici, frTasac ver axebs idumalad bejiTi,<br />
TiTebis grZel zambaxebs daCrdiluli beWedi~. 5<br />
beWedi, zecis beWedi mariam RvTismSobelia saRvTismSoblo simbolikis<br />
mixedviT 6 . galaktionis leqsSi es simboluri beWedi „daCrdilulia~.<br />
masSi landiviT Cans „molebi~, „motexili zafxuli~, rac<br />
„oxvris parolebs~ uxmobs:<br />
„landiviT maqvs naxuli<br />
beWdis TvalSi molebi,<br />
motexili zafxuli da oxvris parolebi~. 7<br />
erT leqsSi poeti „swuxs nazi frCxilebis grZel zambaxebs,<br />
swuxs sxvagvar cremlebs, TeTr beWdebis Tvalebs _ SiSvels, TeTr<br />
yvavils~ 8 .<br />
„TeTri beWedi~ mariamis saxelia, Tvali, yvavili _ qristesi,<br />
saRvTo saxismetyvelebis kvalobaze 9 . „SiSveli yvavili~ rwmenis damdablebaze<br />
mianiSnebs. leqsSi _ „xelebi~ aris „damsxvreuli beWdebis~<br />
1 z. gamsaxurdia. vefxistyaosnis saxismetyveleba. Tb., 1991, gv. 126.<br />
2 z. gamsaxurdia. vefxistyaosnis saxismetyveleba.., gv. 127.<br />
3 g. tabiZe. Txzulebani 5 tomad. t. I. Tb. 1993, gv. 200.<br />
4 g. tabiZe. rCeuli, gv. 307.<br />
5 g. tabiZe. rCeuli, gv. 307.<br />
6 t. mosia. saRvTismSoblo saxismetyveleba.., gv. 43.<br />
7 g. tabiZe. Txz., I, gv. 90.<br />
8 g. tabiZe. Txz., I, gv. 96.<br />
9 t. mosia. saRvTo saxismetyveleba.., gv. 191.<br />
100
saxe. sxvagan erT personaJs surs madonas (mariamis) xelebis ambori<br />
da „araqauri sunTqvis~ gancda: „bagiT Seexo madonas xelebs da igrZno<br />
sunTqva araqauri~ („Cveni dRis ambebs~) 1 .<br />
qarSi dakarguli beWdis saxe ubedobis reqviemia leqsSi „meri~.<br />
amasTan galaktions hqonda „sakuTari beWdiT moWrili~ oqro, anu Seudarebeli<br />
poeturi qmnilebebi. epiTetebi _ „daCrdiluli~, „damsxvreuli~<br />
anareklia realuri viTarebis, roca religiuri saxeebi, rwmena iyo<br />
ignorirebuli. vardis cvriani beWedi, locvebi, sameba, yvavilebi, ca, saukuno<br />
gamosalmeba (rwmenasTan), demonis gamoCena da „SeeWveba~ Rrma,<br />
mniSvnelovani saTqmelis gamJRavnebaa analogiuri paradigmebiT:<br />
„saRamov, vici,<br />
baRSi Sexval eklesiidan<br />
da gaocebis mwuxarebas masTan miitan.<br />
TiTqos beWdebze dageyreba vardebis cvari<br />
da surnelebiT aivseba Seni locvani.<br />
da mxolod RamiT igrZnobs suli,<br />
rogorc samebas: yvavilebs da cas, saukuno gamosalmebas!<br />
mogonebebi elvareben isev beWdebad,<br />
mova demoni, dafiqrdeba da SeeWvdeba<br />
da savanisgan sizmariviT miaqvs<br />
Ramis qars mxevalT galoba:<br />
SeibraleT, igi wminda ars!~ („saRamov, vici~) 2 .<br />
beWdebze dayrili vardebis cvari qristes gagvaxsenebs. mivmar-<br />
ToT biblias: „viqnebi cvari israelisaTvis, ayvavdeba rogorc SroSani<br />
da libaniviT gaidgams fesvebs~. 3 saRvTo simbolikaSi vardi xan<br />
qristes, xan mariams miemarTeba. beWedi RvinosTanac moiazreba: „CavuSvaT<br />
Rvinis siankareSi Cveni beWdebi~ („puSkini parizSi~). am frazaSi<br />
beWdis adresati mariamia, Rvinisa _ qriste. religiuri Sinaarsis<br />
Rvinis, Zveli Rvinis wyaro SeiZleba moviZioT bibliaSi: „gaumarTavs<br />
cabaoT ufali yvela xalxs am mTaze nadims msuye kerZebiT, nadims<br />
Zveli RviniT, Zveli, dawmendili RviniT~. 4<br />
saanalizo leqsis „zafxuli~ qristes saxelia fsalmunidan:<br />
„gvirgvini daadgi Seni sikeTis zafxuls<br />
da Seni nakvalevidan wveTavs simsuqne~. 5<br />
1 g. tabiZe. rCeuli, gv. 367.<br />
2 g. tabiZe. rCeuli, gv. 503.<br />
3 biblia.., w. II, gv. 273.<br />
4 biblia.., w. II, gv. 91.<br />
5 axali aRqma da fsalmunebi, stokholmi, 1992, gv. 588.<br />
101
zeviT beWdis epiTeti iyo `daCrdiluli~. zafxulis msazRvrelia<br />
`motexili~. „daCrdiluli~, „motexili~ unda niSnavdes ugulebelyofils,<br />
daviwyebisaTvis ganwiruls, anu rwmenis ignorirebazea<br />
aqcenti. aseTi iyo realoba. galaktioni Tavgadakluli eZebda Tavis<br />
saTayvano deda-Zes, mas mudam „rwmenis taxti~ edga. sxvagan beWedi<br />
(mariami) galaktionma moiazra vardis cvris, Rvinis saxeebTan, anu<br />
isev da isev religiur konteqstebSi.<br />
ufro rTuli da amoucnobi saxea beWdis TvalSi landiviT danaxuli<br />
„molebi~. zviad gamsaxurdia aRniSnavs, rom „odiseaSi~ qvesknelad<br />
STasvlisaTvis iyeneben jadosnur balaxs, molis, romelsac odisevss<br />
aZlevs kirke, kolxeTis mefis asuli. „vefxistyaosanSic~ fatmanis<br />
grZneuli mona mols wamoisxams da midis qajeTSi. e.i. moli<br />
iseTi balaxia, romelic exmareba adamians iniciaciaSi... „vefxistyaosnis~<br />
gmirebi _ tarieli, avTandili, fridoni moliT ki ar gadian<br />
iniciacias, aramed iaraRis ZaliT. „vefxistyaosnis~ avtorisaTvis moli<br />
iniciaciis arakanonzomieri gzaa, vinaidan mas iyenebs grZneuli<br />
zangi, Savi magiis mimdevari, Tanac fatmanis mona. TviT sityva „moli~,<br />
rogorc Cans, uZvelesi qarTuli sityvaa, Tanac misi gamoyeneba<br />
kolxeTis mefis asulis mier unda miuTiTebdes antiuri iniciaciis<br />
institutis kolxur warmoSobaze, rasac aRniSnavs o. neeraxeric~. 1<br />
nana kucias mixedviT, molebi yvavilia xalxur poeziaSi: „qalsa<br />
visme erqva SroSani, xuTsa TiTsa ecva beWedi, beWdis Tvalsa moli mosula~.<br />
2 nana kucia imowmebs aseve, rismag gordezians: „odiseas~ mixedviT,<br />
moli RmerTebis enaSi arsebuli sityvaa. homerosis ganmartebiT, es<br />
aris Savi Zirisa da rZis msgavs yvavilTa mqone mcenare kirkes kunZul<br />
aieze... `moli ixmareba yovelgvari Targmanis gareSe~. 3 aqedan gamomdinare,<br />
mkvlevari varaudobs: „iqneb rZis msgavs yvavilTa mqone mcenareSi<br />
SroSani igulisxmeba, RvTismSoblis yvavili~. „erTurTs Tanxvdeba<br />
TiTqos xalxuri poeziis, homerosisa da galaktionis paradigmebi~. 4<br />
yvavilebis saxelebia xalxurSi nugeSi (galaktionTanac _ „pirvel<br />
Tavelebs~), qristesisxla, mariamula. galaktionis „molebis~ Sinaarss<br />
rom ufro mivuaxlovdeT, gavixsenoT isic, rom molebi arian<br />
mahmadianTa sasuliero pirebi. erTgan poeti wers:<br />
„da igonebdnen molebs,<br />
1 z. gamsaxurdia. vefxistyaosnis saxismetyveleba., gv. 215-216.<br />
2 qarTuli poezia. t. 17, Tb., 1985, gv. 14.<br />
3 n. kucia. galaktionis `domino~. _ wgn. n. kucia. literaturuli werilebi.<br />
Tb., 2005, gv. 93.<br />
4 n. kucia. galaktionis `domino~.., gv. 10-11.<br />
102
ogorc dawyevlil sindiss.<br />
idga gaSiSis sevda,<br />
mware nisliviT vrceli,<br />
mas burusebze xvevda TeTri obobas qseli~ („sad dasasruli<br />
iyo~) 1 .<br />
sulxan-saba orbelianis mier gaigivebulia „muyrni~ da mola:<br />
„muyri _ mahmadianTa mola~. 2 „vefxistyaosanSi~ gulwasuli tarielis<br />
mosasuliereblad mosuli mahmadianTa sasuliero pirebi ironiulad<br />
arian moxsenebulni:<br />
„srulni muyrni da mulimni me gare Semomcvidian,<br />
maT xelTa hqonda musafi, yovelni ikiTxvidian,<br />
mter-dacemuli vegone, ar vici, ras Cmaxvidian...~. 3<br />
„dominoSi~ moli ki ara, molebia, es mravlobiTis forma ki<br />
molidanac miiReba da moladanac. raki zeviT „baiaTia~ (aRmosavluri),<br />
iqneb aq „molaa~ da ara moli da Tu „molia~, kirkes jadosnuri balaxi,<br />
Tu yvavili, isev im „dRegrZeli moxucis~, aTasgvari wamlisa<br />
da Selocvis ostatisaTvis saWiro grZneulebis saSualebaa, romelic<br />
cdilobs „daCrdilos~ beWedi _ mariami. miT ufro, mere irkveva, rom<br />
zafxulic (Zveli qarTuliT gazafxuli _ saRvTo Sinaarsis saxeli)<br />
`motexilia~.<br />
vfiqrobT, uTuod kavSirSia es jadosnuri moli am „cru misanis~,<br />
„cru winaswarmetyvelis~ satanur saqmianobasTan, romliTac<br />
cdilobs idumali „dominos~ gauCinarebas, beWdis daCrdilvas, zafxulis<br />
ignorirebas.<br />
galaktioni sxvaganac „wuxs` „TeTr beWdebis Tvlebs~, („samreklo<br />
udabnoSi~), gazafxulis gaqrobas: „ra adre gaqra gazafxulis<br />
mziani Crdili~ („elegia~), `gazafxulisa gahqra mSveneba da miefara<br />
nisls sizmareuls~ („Zveli wignebis gverdebs areuls~). 4<br />
„dominoSi~ „TeTri kvamlia~ qvegamxedvari yinulovani mezoblis<br />
Tu pirsisxliani axlo aRmosavleTis zRaprebis da baiaTebis... anu<br />
ori ukiduresoba. poetis gulmxurvale locviT uCinardebian „bednier<br />
samkvidros~ amaod maZebar mzakvarTa aCrdilebi... bolos mainc kankeli<br />
aRimarTeba didi wvalebis, Ziebis, monatrebis Semdeg, didi Zalisxmevis<br />
Sedegad. poets axsovs ganukiTxaobis periodis „ca ukankelo~<br />
(„sad iyo smena da gagoneba~), msoflio omis dros Zirs dagde-<br />
1 g. tabiZe. Txzulebani or tomad. t. I, gv. 66.<br />
2 sulxan-saba orbeliani. leqsikoni qarTuli, I. Tb. 1991, gv. 530.<br />
3 SoTa rusTaveli. vefxistyaosani. Tb., 1991, gv. 72.<br />
4 g. tabiZe. Txzulebani or tomad, t. II, gv. 307.<br />
103
uli kankeli, Camavali mze, Rriankeli, cisartyelebi:<br />
„egdo kibeze oqros kankeli,<br />
Camavali mze lurji xelebiT da Rriankeli,<br />
cad mimavali cisartyelebiT~ („qari, msoflio omis mauwyebeli~)<br />
1 .<br />
rwmenis zeobisas moCans „TvalebaSkara cecxlis kankeli~ („dabrunda<br />
grZnoba da sisadave~). „dominoSi~ gacudda „yru baiaTi~, fifqiT<br />
mtroba. grZneuli moxucis saSiSari, sikvdilis momtani sasaxlidan<br />
lirikulma personaJma „saocar SenobaSi~ gadainacvla da gamoCnda<br />
domino, locva-vedrebiT miRweul iqna mizani. nana kucias azriT, domino<br />
aris mariami. mkvlevari eyrdnoba ganmartebiT biblias, romlis<br />
mixedviT, mariami berZnulad aris maria, arameulad - mariami, ieronimes<br />
mixedviT ki igi niSnavs dominas~. 2 domen, domeniko gvxvdeba dantes<br />
„RvTaebriv komediaSi~: „domeniko... mebaRea igi qristesi, soflad<br />
mosuli uflis baRis mosaSeneblad~. 3 guram doCanaSvilis „samoseli<br />
pirvelis~ domeniko uZRebi Svilia, mamasTan (RmerTTan) mudmiv kontaqtSi<br />
myofi.<br />
galaktion tabiZe afiqsirebda, rom aTeistur periodSi axali<br />
eresi mkvidrdeboda: „epoqa isvris axal eresebs~. vfiqrobT, poetebis<br />
mefis domino aris eresis dasaTrgunavad, miwaze uflis venaxis mosa-<br />
Seneblad mosuli piri, romlis movlinebasac natrobda „dominos~ avtori.<br />
domino faqtobrivad, poetis meore mea, idumali meore saxe,<br />
romelic gaerTsuldeba misi uflis wyurviliT savse pirovnebasTan,<br />
xolo vidre es moxdeba, igi itanjeba uzenaesTan Serwymis surviliT.<br />
galaktionisaTvis ucxo iyo<br />
„amaod Seqmnil ciur sulTan<br />
mxurvale locva<br />
da qveyniurad Seqmnil kerpTan<br />
mware Secdoma~ („sanam Sors iyav~) 4 .<br />
„momavlis Rrma sibrZniT Tvalnaxeli~ poeti qmnida ara muxambazebs,<br />
ara aRmosavlur baiaTebs an romanseroebs, aramed dardis, sikvdilis<br />
dammarcxebel saRvTo hangebs, samoTxis xmebs, cxovrebis zRvaze<br />
gadamyvan frTian simRerebs:<br />
„gevedrebi, gamagone,<br />
is simRera, me rom miyvars,<br />
1 g. tabiZe. rCeuli, gv. 153.<br />
2 n. kucia. galaktionis `domino~.., gv. 10.<br />
3 dante. RvTaebrivi komedia, gv. 324.<br />
4 g. tabiZe. Txuzulebani xuT tomad. t. I, Tb. 1993, gv. 130.<br />
104
laJvardovan frTebis mqone,<br />
Sua zRvad rom gadamiyvans~ („odes mZime rame dardi~) 1 .<br />
galaktioni upiratesobas aniWebda „siyvarulis simReras~:<br />
„gulSi JRers ra xania,<br />
siyvarulis simRera,<br />
rogorc erTaderTi xsna,<br />
erTaderTi imedi~ („ilias motivi~) 2 .<br />
siyvaruli RmerTia: „RmerTi siyvarulia~ 3 (ioane, 4,8). poetis<br />
gulSi erTiÛRmerTis siyvaruli xmianobda:<br />
„..Sens gulSi erTi gaxmaurdeba zeca da RmerTi,<br />
ros dagSordebi _ var me zedmeti,<br />
saSineleba da jojoxeTi~ („ar gapativa~) 4 .<br />
galaktionis `domino~ aris poetis ukidegano sulis odisea samaresaviT<br />
dawyevlili saSiSari saxlidan „saocari Senobisken~, uwindeli<br />
udiadesi cisken, Zebna, Zieba, xetiali sulis uxilav labirin-<br />
TebSi. poetma, epoqis eresis miuxedavad, ipova Tavisi wminda qristianuli<br />
oreuli. poeti aq aris ara „me, aramed „is~. meore Tu mesame<br />
piriT sakuTari arsebis warmoCena saerTod axasiaTebda poets: „Sen,<br />
galaktion, ici~, `vican, galaktion SenSi aqteoni~. `epoqis gedi ocnebas<br />
mReris gabediTebiT~, `is mReris, rogorc daris dareba~, `rogorc<br />
erTia qveyana mTeli, ise erTia galaktioni~... poets „wuxiliT<br />
avsebda is, rom „siyvarulis xma arsiT ismoda~. samagierod iyo „valaleba<br />
grZnobaT damxobis~ („is~). magram epoqaluri kataklizmebis<br />
miuxedavad, mis leqsebSi gamudmebiT JRerda ciuri simfonia, „sixarulis<br />
uvertura~, rac locvasaviT amaRlebuli da diadia. „ratom aravin<br />
iyo, roca movedi, roca viZaxdi da aravin iyo pasuxis gamcemi~,<br />
_ kiTxulobda winaswarmetyveli esaia 5 .<br />
winaswarmetyvelis darad, galaktionsac igive problema awuxebda:<br />
„rodesac me movel, aravin ar Canda~ („me moval~) 6 .<br />
poetis mwuxare, spetaki wigniT cocxldeboda „imedTa mdelo~,<br />
ismoda „locva-vedreba, galoba axali~. gamocxadebis mixedviT, meqnareTa<br />
xmis, axali sagaloblis Seswavla mxolod waubilwavT, Rmer-<br />
Tisgan gamosyidulT xelewifebaT, romelTac gangebam daakisra „ukve<br />
Camqrali alis~ anTeba, dakarguli grZnobis moZieba, „damarxuli ime-<br />
1 g. tabiZe. rCeuli, gv. 447.<br />
2 g. tabiZe. Txzulebani or tomad, t. 2, gv. 429.<br />
3 g. tabiZe. Txzulebani or tomad, t. 2, gv. 223.<br />
4 g. tabiZe. rCeuli, gv. 239.<br />
5 biblia.., II, gv. 221.<br />
6 g. tabiZe, rCeuli, gv. 76.<br />
105
dis~ gacocxleba, „aRdgomis kvalis~ migneba („axali weli~). „dominoSi~<br />
qristes simboloebia: sanTeli, wigni, zafxuli. mariamis saxexatebia:<br />
udiadesi ca, xelebi, TiTebis grZeli zambaxebi, beWedi.<br />
saanalizo leqsSi galaktionis pirovneba gacxadda, rogorc<br />
„qristes sxivebiT Semosili mcenareulis~ (dantes frazaa) zeciuri<br />
vardebis, alvis xis „SemoSenebiT~ (galaktionis terminia) gatacebuli,<br />
uflisagan kurTxeuli mebaRe anu domino. „domino~ poetis mier<br />
sakuTari zeciuri misiis, uflis erTguli msaxurebis SegrZnoba-gacnobierebaa<br />
originaluri poeturi xerxebiT da, amdenad, epoqis yvelaze<br />
mwvave problemis dasma-gadaWraa sulieri individualobis mauwyebeli<br />
saxe-xatebiT, anu TviT poets rom davesesxoT, „esaa grZnoba<br />
kvlav siyvarulTa, gadaqceuli sxvisaTvis Waobad~...<br />
„domino~ mudam iwvevda mkiTxvel-specialistTa interess. i. ken-<br />
WoSvili galaktionis „dominoSi~ andrei belis „maskaradis~ gavlenas<br />
xedavs 1 . z. saria eTanxmeba am mosazrebas: „es leqsi marTlac iwvevs<br />
andrei belis „maskaradis asociacias~. 2 mkvlevari aseve eZebs paralelebs<br />
aleqsandre blokis rkalebTan: „Маска~ da `Снежная маска~,<br />
sadac „qali, vneba da qaris stiqia ganuyofelia.~ z. saria imowmebs<br />
blokis leqsebis cikls „Пляски смерти~ - imis gamo, rom masSi aris<br />
aCrdilTa motivi, sikvdilis TemasTan gaSinaureba da gaucnaurebuli<br />
garemo. „belis leqss erTvis refrenad taepi: „Маска смерти, чёрное<br />
домино~. `galaktionTan domino SeiZleba moTamaSe bedisweris simbolo<br />
iyos~, _ askvnis zeinab saria 3 .<br />
s. sigua exeba wiTeli dominos saxes, romelic SiSismomgvrelia<br />
da gvxvdeba andrei belis roman „peterburgSi~. 4 es igive nikolai ableuxovia,<br />
senatoris vaJi, romelmac maskaradze saidumlo baraTi waikiTxa.<br />
man pensnes gakeTebisas niRabi aiwia da yvelas Tvalwin gamoCnda<br />
niRabaxdili, SiSismomgvreli domino. es SemTxveva skandaliT dasrulda.<br />
edgar pos „wiTeli niRabis sikvdilSi~ wiTeli masxaras ni-<br />
Rabia. „galaktions „peterburgi~ wakiTxuli ar hqonda, roca „domino~<br />
dawera, ase rom, soso sigua gamoricxavs andrei belisa da, miTumetes,<br />
edgar pos qarTvel poetze gavlenis moments 5 .<br />
vfiqrobT, galaktionis „domino~ gansxvavebulia a. blokis, a. be-<br />
1 i. kenWoSvili. galaqtionis samyaroSi. Tb., 1999, gv. 133.<br />
2 z. saria, galaktion tabiZis intimur-meditaciuri da samoqalaqo-publicisturi<br />
lirika. Tb. 2003, gv. 132.<br />
3 z. saria. galaktion tabiZis intimur-meditaciuri.., gv. 133.<br />
4 s. sigua. qarTuli modernizmi. Tb., 2002, gv. 315.<br />
5 s. sigua. qarTuli modernizmi.., gv. 315.<br />
106
lis, edgar pos dominosagan, igi ufro dantes domenikos uaxlovdeba.<br />
Cveni SexedulebiT, domino aris galaktionis Semoqmedebis erT-erTi<br />
umTavresi problemis _ RmerTis Ziebis, misi povnisa da qristianuli<br />
rwmenis SeubRalavad dacva-Senaxvis ideis mxatvruli xorcSesxma ganumeorebeli<br />
saxe-simboloebiT.<br />
LUARA SORDIA<br />
CHARACTERS AND ASPECTS OF<br />
GALAKTION TABIDZE’S “DOMINO”<br />
Problem of belief, Christian religion engages a central place in Galaktion<br />
Tabidze creative work, who treats the above question by symbolic-metaphorical<br />
aspects. Such aspects are the keys of poet’s ideology in most cases. The poem<br />
“Domino” has been written in 1916 in the period of atheism and shows a<br />
process of searching Christian ideal and finding it by the poet. Galaktion opposed<br />
to the satanic materialism, Eastern religious, liar foretellers and warned that<br />
denial of veritable belief, mixing up of orients, idealization of idols, occultism,<br />
representative of which is a “magician old man” of “domino”, is a way of losing<br />
soul. In the Poet’s opinion, Christian Holly Trinity is the rescuer of soul,<br />
the ideal of morality. Domino is twin of Calaktion’s soul, which appeared on<br />
the land as a guard of belief. In the poetry face of Christian God is symbolic:<br />
candle, book, spring. There are appointing paradigms on Virgin Mary: the greatest<br />
sky, ring. Galaktion’s “Domino” differs from A. Block’s, A. Bell’s, Edgar<br />
Po’s Domino, it is close with Dante Domeniko most of all. The Georgian<br />
poet is absolutely original in the thinking of a problem and a question as well.<br />
107
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
108<br />
lado Wania<br />
xvedri wamebisa<br />
k. gamsaxurdias SemoqmedebaSi sxivmosili mgrZnobelobiTa da Rv-<br />
Taebrivi madliTaa warmoCenili qarTveli dedis sulieri samSvinveli.<br />
deda mwerlisaTvis sicocxlis netarebis masuldgmulebeli wyaroa,<br />
romlis salbuni da aTinaTi Svilebs sicocxlis karibWemde mihyvebaT.<br />
mweralic xarbad daewafa dedis mier davanebul sulier wyaros, amas-<br />
Tan erTad, mtkivneulad ganicdida im garemoebas, rom mSoblebis amagi<br />
jerovnad ar iyo dafasebuli misi mxridan. arada es xarki yvela WeSmaritma<br />
kacma unda gaiRos. k. gamsaxurdia erTgan aRniSnavs: `yovel<br />
did xelovans xarki miucia am diadi grZnobisaTvis, romelic marTebs<br />
yovel kacs, yovel suliers sakuTari mSoblisadmi~. 1<br />
mwerlis sulier formirebaSi mniSvnelovani wvlili miuZRvis<br />
dedamiss elisabed TofuriZes, romelic friad morwmune da RvTisnieri<br />
qalbatoni yofila. is dawolis win mudmivad loculobda, fsalmunis<br />
leqsebs galobda da eklesiaSi wirva-locvasac sistematurad<br />
eswreboda. patara kostantine xSirad dahyavda eklesiaSi, RvTismosaobas<br />
da rwmenisadmi Tayvaniscemas unergavda bavSvs, romelic xasiaTi-<br />
Ta da niWierebiT aSkarad gamoirCeoda Tavisi Zmebisgan. es SeumCneveli<br />
ar darCeniaT mSoblebs da maT imTaviTve izrunes, rom bavSvisaTvis<br />
Sesaferisi ganaTleba miecaT. svimon gamsaxurdiam Svili quTaisis<br />
saTavadaznauro gimnaziaSi miabara. mSoblebi yuradRebas ar aklebdnen<br />
konstantines, magram male, mamis gardacvalebis Semdeg, bavSvis aRzrdis<br />
mTeli simZime elisabed TofuriZis mxrebs daawva, romelmac, Tavis<br />
mxriv, Svils obloba da miusafroba ar daatyo da dReniadag misi<br />
inteleqtualuri cnobierebis gafarToebaze zrunavda. amasTan erTad,<br />
deda gumaniT grZnobda, rom Svilis momavlisaTvis prioritetuli<br />
mniSvneloba mis evropaSi gamgzavrebas eniWeboda. marTalia, misTvis<br />
autaneli iyo SvilTan ganSoreba, magram roca amis saWiroeba dadga,<br />
elisabeds erTi wamiTac ar uyoymania da konstantines evropaSi gasamgzavreblad<br />
saTanado pirobebi Seuqmna. mzrunvelma dedam sofelSi<br />
1 k. gamsaxurdia. daviT kakabaZe. _ Txzulebani. aTtomeuli. t. IX. Tb.,<br />
1985, gv. 500.
saxlic ki gayida da aTasi oqros maneTi laipcigSi gaugzavna konstantines,<br />
romelsac am nivTierma daxmarebam sulze mouswro, Tumca,<br />
dedasTan ganSorebiT gamowveul sulier satanjvels veranairi fuliT<br />
ver ganiqarvebda.<br />
k. gamsaxurdias germaniaSi gamgzavreba pirvel msoflio oms daemTxva.<br />
mwerali, rogorc ruseTis imperiis qveSevrdomi, daapatimres<br />
da ismaningis cixeSi gamoamwyvdies. misTvis wameba iyo imis Secnoba<br />
da gaazreba, Tu rogor daitanjeboda dedamisi, Svilis cixeSi moxvedris<br />
ambavs rom gaigebda. amitomac Soreuli germaniidan gamogzavnili<br />
cremliT dawerili weriliT cdilobda daemSvidebina dedis aforiaqebuli<br />
suli:<br />
_ Cemo Zvirfaso dediko, rogor xar, Seni Wirime. amdeni xania<br />
Seni werili ar minaxavs. sul Sens suraTs vuyureb _ xandaxan tyveebi<br />
modian, mixsnian saaTis medalions da ixedebian Sig. es Seni colia<br />
es dedaa _ Zlier ggavs, meubnebian. marTla dediko sul mudam<br />
gxedav sizmarSi _ sul xlaforTob raRacas.<br />
me mgoni omi saSobaod gaTavdeba, ase rom male gnaxavT yvelas.<br />
omi rogorc ki gaTavdeba, maSinve Camoval. imwamSive Cavjdebi matarebelSi<br />
da gamovqandebi da aTass gakoceb Cemo dediko 1 .<br />
k. gamsaxurdias erCivna ucxoeTSi momkvdariyo, vidre dedas saqarTveloSi<br />
raime gasWirveboda. amiT aixsneba misi ganuwyveteli mudara<br />
pirveli meuRlisadmi, bereka vaSaZisadmi, raTa mas mometebuli<br />
yuradReba gamoeCina dedamisis mimarT. Tumca mwerali amas ar dasjerda<br />
da cdilobs germaniidan gaumarTos xeli dedas, odnav mainc Seumsubuqos<br />
moxucebul qals Tavisi jvari wamebisa. am mizniT is sTxoda<br />
rebekas, rom es ukanaskneli dakavSireboda gaz. `saxalxo saqmis~ redaqtors,<br />
samson fircxalavs, romelic elisabed TofuriZes yoveli<br />
Tvis bolos 100 maneTs miawvdida. mwerals surda, vinme sando kacisaTvis<br />
daevalebina am saqmis mogvareba. aseT pirovnebad mas Tavisi Zma,<br />
aleqsandre warmoedgina, romelsac miando kidec am saqmis mowesrigeba,<br />
magram aleqsandres ver moubams Tavi am davalebisaTvis, ris gamoc,<br />
gulmosuli mwerali Tavis Zmas werilebSi dedisadmi gamoCenili<br />
gulgrili damokidebulebisaTvis sajarod kicxavs da amunaTebs 2 .<br />
k. gamsaxurdia TiTqmis yvela gamogzavnil werilSi umorCilesad<br />
sTxovs meuRles, janmrTelad da uvneblad daaxvedros deda. imasac<br />
Seaxsenebs, rom amiT Sendami Cems survils erTi-orad gaaaskecebo.<br />
mwerali rebekas penelopas eZaxis. amiT is calsaxad mianiSnebda Tavis<br />
1 gaz. `graali~, 1996, #7, gv. 3.<br />
2 gaz. `graali~, 1996, #7, gv. 3.<br />
109
meuRles, rom masac penelopes msgavsad unda etvirTa mZime xvedri.<br />
mwerali ase naRvlobs Tavis gamwarebul beds: `ra uvargisi Svili<br />
gamovadeqi sawyal dedas. Tavisi sicocxle Semomavlo da axla ase<br />
RvTis anabarad davtove~. 1 am vedrebaSi odisevsis sevda SeigrZnoba.<br />
gamZafrebuli damokidebuleba hqonda el. TofuriZes konstantines<br />
qorwinebasTan dakavSirebiT. roca mwerali rebekas daSorda da<br />
evropas marto gaemgzavra, deda SiSobda Svili ucxo qalze ar daqorwinebuliyo.<br />
amitomac, roca konstantine germaniidan dedas atyobinebda:<br />
_ `deda, ra Camogitanoo<br />
_ nurafers nu Camomitan, oRond aravin Camomiyvanoo~, 2 _ uTvlida<br />
deda Svils, romelic Tavadac uaryofiTad iyo ganwyobili Sereuli<br />
ojaxisadmi. mas verc warmoedgina Tanamecxedred hyoloda ise-<br />
Ti qali, romelic dedamiss qarTulad ver daelaparakeboda. mTeli<br />
pasuxismgeblobiT miuTiTebda am faqtorze:<br />
_ `mTavari isaa, rom me araqarTvel qals ver SevirTav. sxva ar<br />
iyos ra imitomac, rom dedaCemma qarTulis garda arc erTi ena ar<br />
icis~. 3 umTavresad, am mizeziT aixsneba is, rom mwerals ucxoeli qalebis<br />
siyvarulis daTmoba mouxda, Tumca, miuxedavad amisa, madls<br />
miawevs ufals, vinaidan eg rom ar eqna, samSobloc dakarguli eqneboda<br />
da sayvareli dedac.<br />
marTalia, k. gamsaxurdia ucxo qalze ar daqowinebula, Tumca<br />
Tavisi Seurigebeli, meomruli xasiaTis gamo, sxva sadardebeli gau-<br />
Cina mSobel dedas. mwerali daufiqreblad gaeSura TurqeTis frontis<br />
xazze, sadac sabrZolo naTloba miiRo. roca frontidan uvnebeli<br />
dabrunda, dedam es uTxra Tavis saamayo Svils:<br />
_ `es Cemma locvebma giwies Svilo~. 4<br />
k. gamsaxurdiam bolSevikebis mier Tbilisis aReba mZimed ganicada.<br />
usafrTxoebis mizniT, man deda sofelSi gaxizna, Tumca is iq<br />
didxans ar darCenila da saerTo gaWirvebis Jams Svils amoudga<br />
gverdSi, romelsac im wlebSi marTlac rom ar ulxinda. dauxures<br />
Jurnali `alioni~ da `saqarTvelos samreklo~. universitetidan gaa-<br />
Zeves, SimSilma karze miukakuna. amis gamo Tavis mokvlac bevrjer ganizraxa,<br />
Tumca moxucebuli deda ebraleboda da ukeTur ganzraxvaze<br />
1 gaz. `graali~, 1996, #7, gv. 3.<br />
2 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri. g. leoniZis saxelobis<br />
literaturis istoriis muzeumi, gv. 104.<br />
3 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 65.<br />
4 gaz. `literaturuli saqarTvelo~, 1991, #28, gv. 3.<br />
110
fiqrs Tavidan icilebda. Tavad el. TofuriZe gautexeli sulis adamiani<br />
iyo. misTvis ucxo gaxldaT bediswerasTan Segueba da konstantines<br />
sulierad ase amxnevebda: `risi geSinia Svilo, sakerav manqanas<br />
viyidi erTs, qurTebis sacvlebs Sevkerav da miT varCen ojaxs~. 1<br />
sul male mwerals xelisuflebasTan urTierToba kidev ufro<br />
gaurTulda. 1924 wlis agvistos amboxebisas ki mis sicocxles seriozuli<br />
safrTxe daemuqra. komunistebi yovelgvari samxilis gareSe<br />
lamobdnen konstantines saxeli ajanyebulebTan daekavSirebinaT da<br />
amis safuZvelze daepatimrebinaT kidec. mwerals SeeZlo sulac gadaxvewiliyo<br />
saqarTvelodan, Tumca SiSi hqonda, misi gaqcevis gamo<br />
dedasTvis ar daeSavebinaT raime. am mizeziT SeuTvala `Cekas~ Tavmjdomaris<br />
moadgiles l. berias, Cekistebi gamoagzavneT da damiWireTo 2 .<br />
mwerali daapatimres da metexis cixeSi gamoamwyvdies. mTeli es periodi<br />
deda mzrunvelobas ar aklebda konstantines.<br />
k. gamsaxurdia cixidan male gaaTavisufles, Tumca bolSevikebi<br />
cdilobdnen, misTvis sasicocxlod jojoxeTuri pirobebi SeeqmnaT.<br />
misadmi amgvar damokidebulebas, uwinaresad, deda ganicdida, romelic<br />
absoluturad iyo darwmunebuli, rom konstantinesTana patiosani, ganaTlebuli<br />
da gabeduli vaJkaci sxva ar iyo amqveynad. mwerali mogvianebiT<br />
gaixsenebs:<br />
_ `sabralo dedaCemi metyoda xolme jer kidev menSevikebis<br />
dros: noe Jordaniam seminariis sami klasis swavla Zlivs moicodvila,<br />
Sen berlinis <strong>universitetis</strong> doqtori xar, ase rom, saqarTvelos<br />
prezidenti Sen unda iyveo.<br />
me gamecina.<br />
Sen xom gagigonia dedi: kacs sofelSi ar ayenebdnen da mamasaxlisad<br />
amirCieTo. prezidentoba ra Wirad minda. Cems qveyanaSi damayenon<br />
da muSaobis ufleba momcen, sxva raRa minda.~ 3<br />
elisabed TofuriZe Svilis devnas xelisuflebis mxridan mZimed<br />
aRiqvamda, Tumca sasowarkveTilebaSi ar vardeboda. roca mwerals mesamejer<br />
daupires dapatimreba, saxlSi SemoWril Cekistebs dedam xistad<br />
uTxra:<br />
_ ai rogori mxecebi xarT Tqven, ZaRlic ki gaaxela Tqvenma<br />
mosvlam 4 .<br />
Tumca CekistebSic iyvnen gulmowyale adamianebi. saqarTvelos `Ce-<br />
1 gaz. `literaturuli saqarTvelo~, 1991, #29, gv. 4.<br />
2 gaz. `literaturuli saqarTvelo~, 1991, #29, gv. 4.<br />
3 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 181.<br />
4 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 108.<br />
111
kaSi~ msaxurobda vinme popovi, sikvdilis komendanti, rogorc mas Searqves.<br />
is did mzrunvelobas iCenda mwerlisadmi. man sakuTari iniciativiT<br />
`Cekas~ manqaniT miiyvana elisabed TofuriZe Tbilisis sadgurze<br />
SvilTan gamosaTxoveblad, romelsac 10 wliT solovkaze gadasaxleba<br />
miusajes. deda mxned Seegeba saerTo gansacdels, sulierad dazafruls<br />
erTi cremlic ar Camougdia, mxolod es uTxra konstantines:<br />
_ `aba Sen ici, ar SeSinde da ar Semarcxvino~. 1<br />
mwerals gadasaxlebaSi deda xSirad esizmreboda da es zmaneba<br />
mas sulier simtkices hmatebda, mxneobas unergavda, daumorCileblobis<br />
suls uRvivebda. Tavis mxriv, el. TofuriZe mTeli ZalisxmeviT<br />
lamobda Svilis tyveobidan daxsnas. man gulmowyalebis da mitevebis<br />
werilic gaugzavna s.s. saxelmwifo politsammarTvelos ufross mamia<br />
oraxelaSvils, romelsac mwerlis mimarT garkveuli TanagrZnoba gaaCnda.<br />
saxelmwifo Cinovnikma mwerlis dedis werili saqarTvelos<br />
sabWoebis cak-is Tavmjdomares _ f. maxaraZes gadaugzavna; ganawamebi<br />
qali ase moTqvams Tavis gasaWirs:<br />
_ `momiteveT, rom saxelmwifo saqmeebiT uzomod datvirTul<br />
adamians am Cemi TxovniT gawuxebT, magram sxva gamosavali ar maqvs<br />
da, imedia, mousmenT Svilis ubedurebiT gatanjul dedas.<br />
piradad mindoda Tqveni naxva, magram imdenad dauZlurebuli moxuci<br />
var, rom amis SesaZleblobac ar maqvs. SeiZleba mogexsenebaT,<br />
rom Cemi Svili k. gamsaxurdia ukve erTi weliwadze metia dapatimrebulia.<br />
amJamad is imyofeba solovkaSi - avadmyofi, dasustebuli. is<br />
avad iyo aq yofnis drosac, xolo solovkis mxaris haeri, es xom<br />
misTvis pirdapir daRupvaa, sikvdiliT dasjas udris. da, ai, mogmar-<br />
TavT Tqven, rogorc iseT adamians, romelsac SeuZlia misi mdgomareobis<br />
Semsubuqeba, Svilis sikvdilis xelidan gamotaceba, ubeduri dedisaTvis<br />
dabruneba.<br />
garwmunebT, rom mis winaaRmdeg wamoyenebuli braldeba sruli<br />
gaugebrobaa. Tu mas marTlac dauSavebia raime, Tavisi-axalgazrdobiT.<br />
man Tavisi danaSauli ukve gamoisyida Tavisi tanjviTa da sasjeliT.<br />
is mogexsenebaT, mweralia, kulturuli Zala, romelic yovelTvis<br />
SeZlebs Tavisi muSaobiT sargebloba moutanos qveyanas da Tu codva<br />
ram miuZRvis xalxisa da mTavrobis winaSe, am muSaobiT gamoisyidis.<br />
maS, daubruneT ubedur dedas misi sayvareli Ze, qveyanas _kulturuli<br />
moRvawe, SeundeT, Tu ram daaSava, mieciT saSualeba, emsaxuros<br />
xalxs. Tu SeuZleblad CaTvliT mis saqarTveloSi dabrunebas,<br />
mianiWeT ufleba samxreT oseTSi an ukrainaSi cxovrebisa, rac, yovel<br />
1 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 115.<br />
112
SemTxvevaSi, misi sicocxlisaTvis ar warmoadgens safrTxes, nu gamicruebT<br />
ukanasknel imeds, pativcemulo mamia, SeibraleT sabralo<br />
moxuci deda, gevedrebiT, nu daayovnebT Cemi Txovnis Sesrulebas. Ti-<br />
Toeul dRes SeuZlia aRmac daatrialos, waRmac mimarTos misi Sesustebuli<br />
janmrTelobis saqme~. 1<br />
gulis sisxliT dawerilma werilma iqneb Seberebuli guli au-<br />
Cuya f. maxaraZes, rameTu man imavdroulad dasva sakiTxi k. gamsaxurdias<br />
saqmis gadasinjvis Sesaxeb, ramac, sabolood, mwerlis Sewyaleba<br />
da vadaze adre gaTavisufleba daaCqara. k. gamsaxurdia solovkidan<br />
1928 wels gaaTavisufles. Tbilisis sadgurSi mas Zmebi daxvdnen. ma-<br />
Ti SeZrwunebuli saxeebi mowmobda imas, rom deda ukve cocxali ar<br />
iyo. sikvdilis win Turme is mxolod erT rames sTxovda Svilebs:<br />
_ `pirze xeli damafareT, egeb es oxeri suli ar amovideso~. 2<br />
am tragediis gancdam mwerals, rogorc Tavad aRniSnavs, aTiode<br />
wlis sicocxle moaklo. misi tyveobaSi yofnis Jams dedamiss eqvsTvliani<br />
oda saxlis adgilas patara erTTvliani samzadi auSenebia, ra-<br />
Ta konstantines odiSTan sulieri kavSiri ar gaewyvita. am saxlis<br />
xilvam da dedis daRupvam mwerals naRvliani striqonebi aTqmevina:<br />
`islis saxli, islis saxli!<br />
qari,<br />
qari,<br />
qari.<br />
Sen maCvene mzis siaxle<br />
da zRaprebis mxare.<br />
me zRvis nislebs gadavyevi da mTebs movefare,<br />
veRar vnaxe Seni saxe, veRar mogiswari.<br />
islis saxli, islis saxli!<br />
qari,<br />
qari,<br />
qari~. 3<br />
mwerlis sixaruls klite daedo. varamis gesliT moiSxama misi<br />
suli da sxeuli. is bnel Rames da cis naTels mimarTavs mudariT,<br />
dedis gza-kvali moaZebninon:<br />
`mec myavda deda, is wavida marto damtova,<br />
vis mivakiTxo aRar aris am saaqaos.<br />
1 literaturisa da xelovnebis centraluri saxelmwifo arqivi, f. 284.<br />
aR. 3, saqme 175.<br />
2 k. gamsaxurdia. landebTan lacici. xelnaweri, gv. 116.<br />
3 k. gamsaxurdia. islis saxli. _ Txzulebani.., t. VI. Tb., 1980, gv. 546.<br />
8. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
113
maxsovs aq iyo, isic vici, rom aRar mova.<br />
vis mivakiTxo am bnel Rames, Tu mrume qaoss~. 1<br />
dedis sikvdiliT gancdili mwuxareba da tkivili gabmul elegiasaviT<br />
gaismis novelaSi `damsxvreuli Conguri~: `vaime, Senma sikvdilma<br />
Cemi guli ise daamsxvria, rogorc Cemdami siyvarulma Seni<br />
mtirala Conguri. Rameebis saSineli melanqoliiT dasetyvili dRe da<br />
Rame vfiqrob dediko SenTvis. sixaruli gaeyara Cems suls. davmartoxeldi<br />
da ar mesmis, rogori iqneba, rom Cemi xma Sen veRar mogvwvdes.<br />
rogor iqneba Zvirfaso deda, rom Cven gagvTiSos, Tundac, sikvdilma~.<br />
2<br />
k. gamsaxurdias protagonistebi aRmerTebdnen da aidealebdnen dedas.<br />
misdami gansakuTrebul miusafrobas da martoobas ganicdian konstantine<br />
savarsamiZe da TaraS emxvari, vinaidan isini, mwerlis msgavsad,<br />
SemoqmedebiTi wvis ZiebaSi, ucxoeTis qarebs gadahyvnen da dedis<br />
xilvas danatrebulni, guls sevdiani mogonebebiT iqarvebdnen. savarsamiZis<br />
erTaderTi nugeSi sizmaria, roca yvelaze metad is dedas naxulobs,<br />
romelic gulmodgined sTxovs Svils samSobloSi dabrunebas:<br />
`axla saiT mixval Svilo. ar geyo sul sxvis qveyanaSi yofna<br />
Senze amboben, kargi biWia, magram saqarTvelo ar uyvars, sul ucxoeTSia.<br />
sityviT didi patriotia, arafers akeTebso. Seni amxanagebi dabrundnen,<br />
yvela ojaxs moekida, yvela bednieria, yvela muSaobs Tavis<br />
qveynisaTvis, Sen ki mTvareuliviT dadixar sxvis qveyanaSi~. 3<br />
savarsamiZe dedis damSvidebas lamobs. is hpirdeba gamzrdels,<br />
rom male Camova, uTuod qarTvel qals moiyvans colad. 12 Svili<br />
eyoleba da uklebliv yvela qarTulad ilaparakebs. mas dedis naCuqari<br />
lazuri fuli gasaocar ideebs aRuZravs, misi Segonebebi ki sicocxlis<br />
wyurvils uorkecebs. dedamiss sjeroda, sanamdis kacs deda<br />
hyavs, mudam axalgazrdad iTvleboda da is isev mSobel miwas daubrundeboda.<br />
savarsamiZec brundeba Tavis qveyanaSi, rogorc uZRebi Svili.<br />
samSoblos surnelebas monatrebuli, is saqarTvelos mcxunvare<br />
mzes sTxovs, amoaSros mis saxsrebSi ucxoeTSi SesunTquli nisli da<br />
sineste. mas uxaria, rom dedis kalTaSi wevs, rogorc gulwiTelas<br />
marTve Sin mobrunebuli.<br />
mSobeli miwis sinoyivrem da silbom savarsamiZis gardasaxva ga-<br />
1 k. gamsaxurdia. reqviemi. _ Txzulebani.., t. VI. Tb., 1980, gv. 546.<br />
2 k. gamsaxurdia. damsxvreuli Conguri. _ Txzulebani. octomeuli. t. I.<br />
Tb., 1992, gv. 221.<br />
3 k. gamsaxurdia. dionisos Rimili. _ Txzulebani. octomeuli. t. II. Tb.,<br />
1992, gv. 118.<br />
114
moiwvia. is taia Selias jogSi apirebs Sesvlas, Tumca dedis xaTri<br />
aqvs, romelsac verafriT ver gaego, Svili saqarTvelos Tavmjdomare<br />
ratom ver gaxda. axla ki misi mejogeobis ambavs ucilod mZimed gadaitanda<br />
da gaumwardeboda moxucebuls darCenili cxovrebis wlebi.<br />
savarsimiZisTvis deda samSoblos alegoriuli saxea, romelsac dacva<br />
da movla sWirdeba. ruseTis imperiis simbolo slanski bagratovanTa<br />
gvirgvinsa da masSi moTavsebul Tamaris almass epotineba, rac savarsimiZis<br />
gaalmasebasa da gacofebas iwvevs.<br />
savarsimiZis msgavsad, TaraS emxvaric evropaSia, mas didi asparezi<br />
aqvs, Tumca, sadac didi asparezia, iq moasparezec mravalia, amitomac<br />
saamurad Caesmis oqumidan dedis mier mowerili sityvebi:<br />
`sxvis baRSi TuraSaulis dargvas, sakuTarSi maJalos daTesva gerCioso~.<br />
1 TaraSi grZnobda, Tu rogor eleoda dedas wlebi. majaganiT<br />
arCevda dedis nawerebs, sadac sityvebs alag-alag marcvlebi aklda.<br />
Tumca misTvis umTavresi iyo am werilis wakiTxvisagan mogvrili sixaruli<br />
da siTbo. amitomac, TaraSi mTeli erTi kvira atarebda ubiT<br />
dedis baraTs, vidre mTlad ar daicriceboda qaRaldi. parizSi yofnisas<br />
dedis alersze danatrebuli TaraSi ZilSi efereboda gamzrdels:<br />
_ `asi wlis rom gavxde, deda, da asi welic rom davrCe ucxoeTSi,<br />
Tu Sen Sin megulebi, fesvebi maqvs meTqi Cems miwaSi, ase<br />
vityodi. asi wlis rom gavxde deda, ucxoeTidan mobrunebuli dagiZaxeb<br />
karis alagTan, deda, Sin xar meTqi~. 2<br />
maias cremliT da jafiT savse sicocxle, cxra zamTris bneli<br />
Rameebi, martoxela gatarebuli oqumSi, erTaderTi vaJis ucxod gadaxvewis<br />
gamo gaRebuli Sinagani xarki iyo. TaraSi gulistkiviliT<br />
igonebda moxucebul dedas, romelic Svils ucxo qalze daqorwinebasac<br />
ar urCevda: `Tu Cemi siyvaruli ar gamoglevia, ucxo qali ar<br />
SeirTo, radgan ucxoeli qali Cvens wesebs arasodes Seegueba da me<br />
amis javrs gadavyvebio~. 3 TaraSmac daujera dedas, ris gamoc mravali<br />
qalis cremli Seexala dedamisis mtkice survils.<br />
TaraSi mudamJams gulistkiviliT igonebda dedas ucxoeTSi,<br />
Tumca saqarTveloSi mobrunebulma mxolod orjer moakiTxa oqumSi.<br />
sameurneo saqmeebSic ver exmareba dedas, romelic Svils mouclelobis<br />
gamo sayvedurobs kidec. TaraSi bavSvobaSi oqros zandukebs hpirdeboda<br />
gamzrdels, axla ki xelCaqneuli da SemoZarculi dgas mis<br />
1 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. II, gv. 144.<br />
2 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. I, gv. 341.<br />
3 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. I, gv. 341.<br />
115
winaSe. magram dedisaTvis umTavresia, misi momavlis saso da saficari<br />
guliko jansaRi iyos, mas gverdSi edgas da samSoblos gamoadges.<br />
dedaSviluri siyvarulis apologiaa warmoCenili istoriul romanSi<br />
`didostatis marjvena~. aqac dedasa da Svils Soris Tvaluwvdeneli<br />
sivrcea aRmarTuli. movaleobis SegrZneba aiZulebs konstantine<br />
arsakiZes, fxovis miwaze mitovebuli moxuci dedis Soreuli<br />
Cveneba gonebis TvaliT sruliad Seicnos. xuroTmoZRvari grZnobs,<br />
Tu rogor dafacurobs SuacecxlTan deda, rogor aRvivebs cecxls<br />
da rogor avedrebs uzenaess Tavis erTaderT vaJs:<br />
`davsneuldi, Svilo, meSinia ar amomxdeso uSenod suli. cnoba<br />
movida kvetarSi: gaucvnixaro giorgi mefes. mefesac eyolebao deda,<br />
albaT mefesac eyvarebao deda, deda daafice mefes, Seevedre Cems magivrad,<br />
gamogiSvaso dedis sanaxavad. erTxel mainc, erTxel mainc<br />
Tvali mogkra rogorme, sikvdilis win dagloco Svilo, Semdeg amisa<br />
nu SemrCeba sunTqva, Semdeg amisa mimiRoso ufalma~. 1 movaleobis SegrZneba<br />
da mefisadmi micemuli vaJkacuri sityva ar aZlevs uflebas<br />
arsakiZes, gulCvili iyos da dedaSvilur grZnobebs ahyves.<br />
sasikvdilo agoniiT Sepyrobili arsakiZe, romelsac sveticxovlis<br />
moumTavreblobis gamo sicocxlis daTmoba enaRvleba, sizmarSi<br />
sTxovs dedas, ilocos misi sicocxlis gadarCenisaTvis. magram mSobeli<br />
deda taZrisaTvis sulSewirul Svils axlos ar ikarebs da wyalsac<br />
ar asmevs. TiTqos sicocxlis mwuxrs sindisis qenjnam Seawuxa xelovani<br />
da Tavisi qmedebis sazRaurad aRiqvams dedis aseT moqcevas.<br />
Tumca sizmarSi pirgamexebuli deda, cxadSi suliTa da xorciT daosebuli,<br />
sulTmborZavi utas gadasarCenad miemarTeba. morielebisagan<br />
dageslili Svilis naxvam ki sasowarkveTili deda qvad aqcia.<br />
dedis aRmzrdelobiTi roli da keTilismyofeli zegavlena miCqmalulia<br />
romanSi `beladi~, rasac Tavad mwerali Taviseburad xsnis:<br />
`me mqonda Cemi mosazreba, romelsac detalurad ar Sevexebi, rom<br />
stalinis deda da mama didad ar vaCvene. Tumca amis Sesaxeb masalebi<br />
bevri mqonda. me Cemi politika maqvs wignis werisas~. 2<br />
mweralma mSvenivrad uwyoda stalinis nel-Tbili urTierToba<br />
mSoblebisadmi, amitomac Seecada arsebuli sinamdvile da utyuari<br />
faqtebi garkeveuli SemoqmedebiTi doziT eCvenebina, ise rom, arc<br />
stalinis Tavmoyvareoba Selaxuliyo da arc ojaxuri tradiciebi yo-<br />
1 literaturisa da xelovnebis centraluri saxelmwifo arqivi, f. 284.<br />
aR. 3, saqme 190.<br />
2 literaturisa da xelovnebis centraluri saxelmwifo arqivi, f. 8. aR.<br />
1, saqme 832.<br />
116
filiyo ignorirebuli.<br />
k. gamsaxurdias meore istoriul romanSi _ `daviT aRmaSenebeli~<br />
daviTis deda elene dedofali warmoCenilia, rogorc saTno,<br />
qristianuli RvTismosaobiT Semkuli qalbatoni, romelic samefo palatis<br />
darbazebSi, fxizlad adevnebda Tvalyurs zneobis dacvas. dedofali<br />
Zvalmagari da WirTamTmeni dedaa, romelic saxelmwifoebrivi<br />
masStabiT acnobierebda daviTis mier gadadgmul politikur svlebs.<br />
is grZnobda Svilis gamorCeulobas da daviTis mtrebs mtkiced pasuxobda:<br />
`roca moyvasi Seni saqmes daiwyebs, sanam mas ar moaTavebs, ar<br />
unda ganikiTxo igi.~ 1<br />
elene dedofali veJinis marcxis gamoc naRvlobda. gulmecnieri<br />
deda kargad xedavda, rom giorgi mefis axirebam saerTo saqme waaxdina.<br />
amitomac Svilis sawol darbazSi fexakrefiT Separuli, mZinare<br />
daviTs Sublze kocniT da locviT patiebas sTxovda. am locviT dafrqveul<br />
mduRarebaSi ki imdeni salbuni iyo, rom mtrebis dasaTrgunvelad<br />
xelmeored ivseboda mefis mdumare Zala. niSneuli da mravlismetyvelia<br />
rom daviTi Tavisi sicocxlis mizans saTayvanebel dedas<br />
umxels:<br />
`sanam tfilisi Cveni ar gaxdeba, me ver movisveneb dedi, sami<br />
sicocxle rom geboZa CemTvis, samives tfilisis asaRebad davlevdi,<br />
icode~. 2<br />
k. gamsaxurdias madlmofenil poetur samyaroSi qarTveli deda<br />
siyvarulis, saTnoebisa da sikeTis pirvelsawyisia, SvilTaTvis salocavi<br />
xati da saficari-upirvelesi. amitomac rekviemiviT JRers mwerlis<br />
gulis siRrmidan amoxeTqili sityvebi:<br />
`nu SeveleviT, moveferoT dedas madlians, dedis gareSe ar mravldeba,<br />
gwamdeT sikeTe, da arc ara ibadeba dedis uvneblad.~ 3<br />
1 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. II.., gv. 59.<br />
2 k. gamsaxurdia. Txzulebani.., t. II.., gv. 59.<br />
3 gaz. `graali~. Tb., 1996, #7, gv. 28.<br />
117
LADO CHANIA<br />
FATE OF TORMENT<br />
The work masterly presents hard destiny of K. Gamsakhurdia’s mother<br />
Elizabeth Topuridze, her stoic nature and high spiritual world. On the base of<br />
deep study of K. Gamsakhurdia’s works, the author notes that K.Gamsakhurdia<br />
was one of the first who confirmed mother’s cult in Georgian Literature expressing<br />
his great respect and honour, first of all, to his patents and to all mothers.<br />
According to archive materials and primary sources, it’s very interesting<br />
E. Topuridze’s the most important and decisive role in spiritual formation of<br />
the writer, moreover it is particularly underlined the mother’s deed full of selfsacrifice<br />
and energy, to redeem him from prison. Thanks to E. Topuridze’s<br />
noncompromise and irreconcilable attitude to “Cheka” and state officials she<br />
managed to make them investigate and retrial K. Gamsakhurdia’s case again<br />
that led to her son’s acceleration of amnesty and pre-term release. In the author’s<br />
opinion apologetics of maternal love passes through K.Gamsakhurdia’s<br />
whole works, where Georgian Mother is presented as a symbol of kindness, love<br />
and mercy, but for children as icon of prayer. According to the author’s statement<br />
mother’s idealization and adoration in the writer’s prose is perceived as<br />
allegorical variation image of Motherland-The Virgin.<br />
118
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
mariam miresaSvili<br />
mxatvruli saxe XX saukunis<br />
ideur-esTetikur sistemebSi<br />
XX saukunis aRiarebuli ideur-esTetikuri sistemebia: realizmi,<br />
modernizmi da postmodernizmi. TiToeul maTgans mxatvrul saxe-<br />
Ta sistemis sakuTari tipi gaaCnia, romelic ganpirobebulia fundamenturi<br />
msoflmxedvelobiTi SexedulebebiTa da esTetikuri idealebiT.<br />
aRniSnul problemasTan dakavSirebiT uamravi samecniero Sromaa dawerili,<br />
romelTa CamoTvla Zalze Sors wagviyvans. winamdebare naSromi<br />
miznad isaxavs XXs. aRiarebuli evropeli filosofosebisa da literaturis<br />
Teoretikosebis SexedulebaTa gadmocemas zemoxsenebul<br />
problemasTan dakavSirebiT, rac naklebadaa cnobili qarTuli saliteraturaTmcodneo<br />
wreebisTvis.<br />
rolan bartis TvalTaxedviT, realisturi xelovnebisTvis “modelis”<br />
rolSi SeiZleba gamovides saxviTi, sivrcobrivi kodebi, upirveles<br />
yovlisa, ferwera. realisturi mxatvruli saxe efuZneba mimesisis<br />
princips; mas axasiaTebs realisturi yofiToba, gansazRvrul<br />
rols TamaSobs vizualizacia, yvelaferSi igrZnoba materialuri samyaros<br />
adekvaturi aRqmis miswrafeba, swored iseTis, rogorsac mas<br />
adamiani xedavs. Tumca, mxatvrul saxeTa realisturi sistemis specifika,<br />
r. bartis mixedviT, mdgomareobs “ara realuris, rogorc ase-<br />
Tis zust gadaRebaSi, aramed misi mxatvruli aslis sworad gadmotanaSi”.<br />
1 r. bartis Tanaxmad, mwerali jer gardaqmnis realobas saxviTi<br />
xelovnebis sagnad (magaliTad, ferwerul tilod); Semdgom igi am sagans<br />
Camoxsnis kedlidan da amoiRebs misTvis saintereso detalebs an<br />
sulac xelaxla Seqmnis Tavad sagans, anu moaxdens mis reinkarnacias.<br />
amgvari qmedebiT “xelovani Slis pirobiTi niSnebis (kodebis) xali-<br />
Cas, adgens referenciul damokidebulebas ara enasa da referents<br />
Soris, aramed TviT kodebs Soris”. 2<br />
zemoaRniSnulidan gamomdinare, r. bartis azriT, mxatvrul saxe-<br />
1 Р. Барт. S/Z., М., 1994, gv. 68.<br />
2 Р. Барт. Эффект реальности. Избранные работы. Семиотика. Философия культуры.<br />
М., 1999.<br />
119
Ta realisturi sistema efuZneba meoradi mimesisis princips 1 . aqve<br />
SevniSnavT, rom r. barti mimesisis cnebaSi moiazrebs aristoteleseul<br />
gagebas. rogorc cnobilia, platonisgan gansxvavebiT, aristotele<br />
poezias, xelovnebas ganixilavs ara rogorc eqstatur, mxolod<br />
grZnobebze orientirebul sagans, romelsac “dionisurad Sepyrobili”<br />
poetebi, Semoqmedi adamianebi qmnian, aramed rogorc inteleqtualur-<br />
SemecnebiT aqts, romelic efuZneba adamianis Tandayolil Tvisebas _<br />
realobis baZvas. amdenad, aristoteles Tanaxmad, xelovneba aris sinamdvilis<br />
baZva anu mimesisi. aristotelesTvis mimesisi aris iseTi<br />
realobis asaxva, romelic mxolod mwerlis _ Semoqmedis mier aris<br />
konstruirebuli da ar aris mocemuli mimesisis farglebs gareT.<br />
rogorc cnobilia, aRniSnul sakiTxTan dakavSirebiT platons gansxvavebuli<br />
mosazreba hqonda; kerZod, “saxelmwifos” X TavSi igi mimesiss<br />
ganmartavs rogorc ubralod mibaZvas _ “moqmedebis mibaZva aris<br />
fabula”, _ xolo fabulaSi gulisxmobs “faqtebis SeTanxmebas” an<br />
“SemTxvevaTa Semadgenlobas”. 2<br />
rolan barti aRniSnavs, rom semiotikuri TvalsazrisiT realobis<br />
efeqti miiRweva “referenciuli iluziis” saSualebiT da warmoiqmneba<br />
referentis pirdapiri kontaqtiT aRsaqmel saganTan. realisturi<br />
mxatvruli saxe ar warmoadgens ubralod “gaormagebul asls”.<br />
SeiZleba iTqvas, rom igi ufro “kondensirebuli saxea”, romelSic<br />
mravali konkretul-grZnobadi, individualuria Tavmoyrili; anu erT-<br />
Si (erT mxatvrul saxeSi) aris sinTezirebuli mravalTaTvis damaxasiaTebeli<br />
Tviseba. amitomac gamonagonis, fantaziis roli mxatvrul<br />
saxeTa realistur sistemaSi aranakleb mniSvnelovania, vidre sxva es-<br />
Tetikur sistemebSi. realisturi mxatvruli saxis avtoriseuli interpretacia<br />
xorcieldeba esTetikuri idealis poziciidan; aseTs ki<br />
realizmSi warmoadgens triada: WeSmariteba _ sikeTe _ silamaze. WeS-<br />
1 mimesisi (berZn. mibaZva) antikuri literaturaTmcodneobis erT-erT sakvanZo<br />
cnebas warmoadgens. platonis da aristoteles esTetikaSi igi<br />
ganixileba mxatvruli kulturis sxvadasxva Janris warmoqmnis safuZvlad.<br />
orive filosofosi arsebul samyaros, mis Semadgenel sagnebsa da<br />
movlenebs miiCnevs asaxvis/mibaZvis obieqtad, Tumca, gansxvaveba Tavs<br />
iCens imaSi, Tu ras warmoadgenen Tavad es sagnebi. aristoteles mtkicebiT,<br />
es sagnebi realurad arsebulni arian; amdenad, mimesisi obieqturi<br />
samyaros Semecnebisken swrafvas gulisxmobs. sawinaaRmdego Tvalsazriss<br />
aviTarebs platoni, romlis Tanaxmad mibaZvis obieqtebi (anu sagnebi)<br />
mxolod da mxolod obieqturad arsebul zogad ideaTa landebs,<br />
`aCrdilebs~ warmoadgenen.<br />
2 antikuri literatura. redaqtorebi: r. gordeziani, n. tonia. Tb., 2007,<br />
gv. 47.<br />
120
maritebis Ziebisa da Semecnebis SesaZlebloba efuZneba gonebis prioritetis<br />
rwmenas. mSvenieri SeiZleba iyos mxolod zneobrivi; zneobrivis<br />
warmodgenas ki _ humanizmis filosofia ayalibebs. tipuri xasiaTebis<br />
warmoCena tipur garemoebebSi iZleva SesaZleblobas sinamdvilis<br />
(realobis) movlenebisa da obieqtebis erTgvari mxatvruli<br />
klasifikaciis ganxorcielebisa, maT Soris, arsebuli urTierTkavSirebis<br />
warmoCenisa, cxovrebis garkveuli kanonzomierebebis axsnisa, samyaros<br />
warmoCenisa misTvis prioritetuli, zneobrivi maxasiaTeblebiT,<br />
romlebic Camoyalibdnen ori ukanaskneli saukunis manZilze.<br />
XX saukuneSi realisturma xelovnebam gaafarTova sinamdvilis<br />
mxatvruli aTvisebis sazRvrebi. aRniSnul periodSi aSkarad SeiniSneba,<br />
erTi mxriv, mxatvrul saxeTa “damdablebis”, empiriul sinamdvileze<br />
dayvanis tendencia da, meore mxriv, maTi ideologizaciis tendencia<br />
(gansakuTrebiT socialisturi realizmis pirobebSi). realizmis<br />
kodis TandaTanobiTma “gacveTam”, mwerlebis mier konotaciebis<br />
nakrebis mravaljeradma gamoyenebam garkveul etapze realizmis “ganaxlebis”<br />
survili warmoSva (Tavad realizmis mimarTulebis farglebSi).<br />
es ganxorcielda pirobiTi formebisadmi aqtiuri mimarTvis<br />
gziT, rac sabolood gadaizarda sxva esTetikuri sistemebis poetikis<br />
elementebTan integrirebaSi. saboloo jamSi, amas mohyva esTetikuri<br />
revolucia, romelic dagvirgvinda modernizmis aRmocenebiT, rasac,<br />
bunebrivia, Tan axlda samyaros mxatvruli aTvisebis axali sa-<br />
Sualebebis damkvidreba.<br />
rogorc cnobilia, modernizmis ideur-esTetikuri sistemis<br />
msoflmxedvelobiT fundaments Seadgens “cxovrebis filosofia”, egzistencializmi,<br />
froidizmi. modernizmis esTetika efuZneba “wminda<br />
xelovnebis” Teorias; SemoqmedebiTi praqtika emyareba individualuri<br />
msoflaRqmis subieqturobis warmoCenas, orientacias siaxleze, rogorc<br />
mwerlis mier Seqmnili mxatvruli saxeebis Sefasebis ZiriTad<br />
kriteriums. amasTan dakavSirebiT xose ortega-i-gaseti aRniSnavda:<br />
“sagnebis asaxvidan mwerlebi ideebis asaxvaze gadavidnen; xelovani<br />
dabrmavda gare samyaros mimarT, radgan mzera Semoabruna SigniT, subieqturi<br />
landSaftis mxares”. 1 amdenad, modernizms ainteresebs “Sinagani<br />
samyaro”, cnobierisa da Seucnobadis periferiuli sferoebi.<br />
amasTan, fsiqoanalizis damkvidrebis kvaldakval, Rrmavdeba codna adamianis<br />
fsiqikasTan, pirovnebis struqturasTan dakavSirebiT (rogorc<br />
zogadad, ise kerZod, xelovanis bunebasTan mimarTebaSi).<br />
1 Х. Ортега-и-Гассет. Эстетика. Философия культуры. М., 1991, gv. 34.<br />
121
modernizmis esTetikam adamianis “siRrmiseuli amocnobis” saqme-<br />
Si CarTo intuicia. aqedan momdinareobs mimesisze uaris Tqma, realobis<br />
derealizacia, misi obieqtebis deformireba, realuri perspeqtivis<br />
Secvla, subieqturobis maRali xarisxi da, rac mTavaria, modernistuli<br />
mxatvruli sistemis erT-erT ZiriTad maxasiaTeblad im garemoebis<br />
aRiareba, rom mkiTxvelis winaSe cxovreba ki ar aris warmodgenili,<br />
aramed mxatvruli produqti _ artefeqti.<br />
esTetikuri elementis siWarbe ganapirobebs Sesabamis komunikacias,<br />
romelic “inovaciuri strategiebis Secnobis” saSualebas iZleva.<br />
amasTan erTad, modernistuli xelovnebis yoveli nawarmoebi Tavis kanons<br />
awesebs, gvTavazobs axal paradigmas, samyaros xedvis axal SesaZleblobas.<br />
semiotikuri TvalsazrisiT, “siaxlis efeqti” miiRweva<br />
im tipis niSnis (kodis) saSualebiT, romelSic aRsaniSnavi (mwerlis<br />
mier warmoCenili) sagani gamonagonTan (mxatvrul fantaziasTan) er-<br />
TobliobaSi aRemateba aRniSnuls (sinamdvileSi, realobaSi arsebul<br />
sagans). maTi “urTierTkavSiri” (e. i. kavSiri realursa da warmoCenils<br />
Soris) sakmaod myifea da advilad dasaSlelia. saqme iqamdec ki<br />
midis, rom iqmneba avangardistebis TviTreferentuli niSani (mag. futuristebis,<br />
dadaistebis mxatvruli ena).<br />
modernistuli samyarosTvis niSandoblivia simboloebi, miniSnebebi,<br />
naxevarTqmebi. swored maTi daxmarebiT warmoaCenen Semoqmedni<br />
realuri yofis siZneles, egzistencialur problemebs. Tumca, rogorc<br />
xose ortega-i-gaseti aRniSnavs, “realoba yovelTvis aRemateba<br />
pirobiT cnebas, romelic cdilobs mis moqcevas garkveul sazRvreb-<br />
Si.…sagani yovelTvis metia cnebaze da sulac ar aris iseTi, rogoric<br />
es ukanaskneli”. 1 filosofosis azriT, swored amitom warmoadgens<br />
modernistuli xelovnebis “substancias” (da ara ubralod mis<br />
dekoraciul elements) metaforuloba.<br />
modernistul esTetikur sistemaSi metaforis saSualebiT ganxorcielebuli<br />
daxasiaTebebi, warmoCenili kavSirebi emyareba asociaciebs,<br />
rac afarToebs mniSvnelobaTa sferos da obieqtis moulodneli<br />
rakursiT danaxvis saSualebas iZleva. modernistebis xelovnebaSi<br />
“models” xSirad warmoadgens mxatvruli kodebi (droiTi, droiT-sivrculi).<br />
Tu avtorebi mimarTaven ferwerul kodebs, maSin orientacias<br />
iReben pirvelyofil, barbarosul egzotikaze, rasac mivyavarT<br />
modernizebul primitivizmamde. yvelaze xSirad amis gamovlenas avangardizmSi<br />
vxedavT (kubizmi, dadaizmi, neoprimitivizmi da a.S.).<br />
1 Х. Ортега-и-Гассет. Эстетика. Философия культур.., gv. 79.<br />
122
saboloo jamSi, yovelive zemoaRniSnulis miRma ikveTeba xelovanis<br />
miswrafeba, SeinarCunos, daicvas individualoba da ar aiTqvifos<br />
masaSi, ar daemsgavsos sxvas; tipurs, standartuls, tradiciuls<br />
_ daupirispiros unikaluri, uCveulo, mxolod erT egzemplarad<br />
arsebuli. modernistuli xelovneba gaTvlilia inteleqtualur<br />
umciresobaze da ara masebze, radgan inteleqtualuri umciresoba<br />
ukeT iTvisebs siaxles, garkveulia SemoqmedebiT labirinTebSi da<br />
misTvis damatebiTi axsna-ganmartebis micema saWiro ar aris.<br />
modernizmma gamoscada TiTqmis yvela arsebuli saSualeba adamianis,<br />
cxovrebis calkeuli mxareebis, adamianis “Sida samyaros” mxatvrulad<br />
warmosaCenad. amis miuxedavad, gasuli saukunis Sua wlebisTvis igi<br />
mainc “daiSrita”, daiwyo erT adgilze “tkepna”. rogorc realizmis SemTxvevaSi,<br />
amjeradac gamoyenebul iqna sxvadasxva saSualebebi misi reabilitaciisTvis:<br />
erTi mxriv, cdilobdnen mis sinTezirebas arsebul es-<br />
Tetikur sistemebTan, literaturul skolebTan, mimdinareobebTan (zogjer<br />
modernizmis mier uaryofilTanac ki); xolo meore mxriv, daiwyo<br />
axali gzebis Zieba, rac praqtikulad ganxorcielda axal esTetikur<br />
ganzomilebaze _ postmodernizmze _ gadasvlaSi.<br />
postmodernizmi warmoadgens erTgvar reaqcias msoflio saerTocivilizebul<br />
krizisze, rasac Tanamedrove kacobrioba ganicdis. reaqcia<br />
gamowveulia im garemoebiT, rom progresistebis mier dapirebuli<br />
“naTeli momavlis” nacvlad kacobrioba aRmoCnda dRevandel situaciaSi,<br />
TviTganadgurebis zRvars miaxloebuli. postmodernizmSi garkveulwilad<br />
aisaxa miswrafeba im faseulobebis dasamkvidreblad, romelic<br />
ar uqmnis adamianTa sicocxles safrTxes, SeuZlia xalxTa gaer-<br />
Tianeba, SekavSireba pluralizmis, policentrizmis, panekologizmis<br />
niadagze.<br />
postmodernizmi SeiZleba davaxasiaToT rogorc ideur-esTetikuri<br />
sistema, romlis msoflmxedvelobiTi safuZveli emyareba postfilosofiis<br />
ideebsa da koncefciebs; romlis esTetika qadagebs kulturuli<br />
enebis, stilebis, meTodebis pluralizms; romlis mxatvruli<br />
praqtika efuZneba kulturuli interteqstis dekonstruqcias da hiperrealobis<br />
modelirebas. modernizmis msgavsad, postmodernizmic<br />
uars ambobs mimesisze, garesamyaros gaormagebaze, mimarTavs cnobierisa<br />
da Seucnobadis sferos. postmodernizms ainteresebs masebis cnobiereba<br />
da ara calkeuli individebisa, postmodernizmisTvis sainteresoa<br />
koleqtiuri Seucnobadi da ara individualuri, da rac mTavaria,<br />
masebis roli istoriul procesSi (amis dadasturebaa xose<br />
ortega-i-gasetis “masebis amboxi”).<br />
123
modernizmisgan gansxvavebiT, postmodernizms ainteresebs ara<br />
“Sinagani samyaros” realoba, aramed samyaro-teqstis, samyaro-niSnebis<br />
(kodebis) realoba. postmodernizmi aRiarebs ara erT, aramed mraval<br />
WeSmaritebas, riTac TavisTavad uars ambobs monocentrizmze da nebismieri<br />
konfrontaciuli msoflio ideis monopoliaze. amas xels<br />
uwyobs axali tipis niSnis _ simuliakris gamoyeneba (J. derida 1 , J.<br />
deliozi 2 ).<br />
simuliakrebs J. bodriari uwodebs saxeebs, romlebic STanTqaven,<br />
gandevnian realobas 3 . es marTlac aris dekonstruirebuli niSani,<br />
romelsac zusti gansazRvra ara aqvs. mas axasiaTebs cvalebadoba da<br />
samyaro-teqstis pirobebSi SeiZleba sulac ar gansazRvravdes sagans,<br />
aramed sxva, meore aRmniSvnel niSanTan agzavnides. Tu gaviTvaliswinebT,<br />
rom samyaro-teqstSi (metateqstSi) yvela aRniSvna saboloo<br />
jamSi rizomatul kavSirSia erTmaneTTan, maSin unda vaRiaroT, rom<br />
simuliakris ganmsazRvravi niSnebi mravlobiTia. realizmisa da modernizmisgan<br />
gansxvavebiT, mxatvrul saxeTa postmodernistuli sistema<br />
yalibdeba simuliakrebis saSualebiT. xSirad mas gaaCnia hibridulcitaturi<br />
xasiaTi; SeiZleba warmoadgendes gansazRvruli konceptebis,<br />
miTebis, nacionaluri arqetipebis, sulac “koleqtiuri aracnobieris”<br />
gamovlenis materializebul saxes. postmodernizmSi xdeba diskursis<br />
decentrireba, SesaZlebelia mxatvruli da aramxatvruli teqstebis<br />
(mag. informaciulis, samecnieros) gaerTianeba Tanasworuflebian<br />
sawyisebze.<br />
postmoderni iwyeba iq, sadac mTavrdeba mTlianoba. igi radikalurad<br />
pluralulia, radgan cdilobs im faseulobebis urTierTdakavSirebas,<br />
romelTac gansxvavebuli koncefciebi da proeqtebi Seicaven.<br />
aRniSnuli TvalsazrisiT mniSvnelovania J. f. liotaris Sromebi,<br />
romlebmac praqtikulad postmodernizmis yvela warmomadgenelze moaxdina<br />
gavlena. J. f. liotaris TvalsazrisiT, Tu yvelafers ukiduresad<br />
gavamartivebT, maSin postmodernizmi unda gavigoT rogorc “metamoTxrobebisadmi”<br />
undobloba (“metamoTxrobas” igi uwodebs yvela<br />
im “ganmmartav sistemas”, romelic, misi azriT, burJuaziuli sazogadoebis<br />
organizebisa da misi TviTgamarTlebis saSualebad gvevlineba;<br />
mag.: religia, istoria, mecniereba, fsiqologia, xelovneba). frangi<br />
mecnieris azriT, “postmodernis saukune” xasiaTdeba im “diadi meta-<br />
1 Ж. Деррида. Письмо и различие, М., 2000.<br />
2 Ж. Делез. Различие и повтореие, СПб, 1998.<br />
3 Ж. Бодрийяр. Симулякры и симуляция. Философия эпохи постмодерна. Минск, 1996,<br />
gv. 114.<br />
124
morfozebisadmi” rwmenis eroziiT, romelic ganaxorcielebs warmodgenaTa<br />
legitimizacias realobis Sesaxeb 1 .<br />
ukanasknel xanebSi sul ufro xSirad gamoTqvamen evropeli literaturaTmcodneni<br />
mosazrebas, rom postmodernis epoqa damTavrda.<br />
aRniSnul Tvalsazriss saqarTveloSic iziareben. magaliTad, zurab<br />
qarumiZe wers: “dasrulda es TamaSi romelic qmnida gamogonili<br />
originalebis absoluturad idealur aslebs; dasrulda ontologiuri<br />
muSaiToba namdvilsa da SeTxzuls Soris bawarze; dasrulda orazrovan<br />
da ganusazRvrel niSanTa Ria sistemebSi, rogorc labirinTebSi<br />
xetiali”. 2 sinamdvileSi, saubari postmodernis epoqis dasasrulze<br />
aSkarad naadrevad gveCveneba, rasac mowmobs Tavad z. qarumiZis Semoqmedebac<br />
da saerTod, qarTul saliteraturo sivrceSi mimdinare<br />
procesebic, romelSic aSkarad ikveTeba postmodernistuli tendenciebi<br />
(g. doCanaSvili, n. gelaSvili, a. morCilaZe, l. buRaZe, d. turaSvili,<br />
z. burWulaZe, i. kasraZe da sxv.).<br />
da bolos, zogjer iqmneba STabeWdileba, TiTqos realizmi, modernizmi<br />
da postmodernizmi erTmaneTTan winaaRmdegobaSi arian. sinamdvileSi,<br />
istoriuli gadasaxedidan isini erTmaneTs avseben, sxvadasxva<br />
ganzomilebaSi warmoudgenen mkiTxvels samyaros, romelSic<br />
Cven vcxovrobT. sulac ar aris SemTxveviTi, rom dResdReobiT sul<br />
ufro xSirad postmodernuli esTetikis elementebs vxvdebiT realistur<br />
xelovnebaSi. Tu adre, gasuli saukunis dasawyisSi, modernistuli<br />
esTetikisTvis damaxasiaTebeli elementebis sinTezireba xdeboda<br />
realisturTan, dRes SesamCnevia modernistuli elementebis garkveuli<br />
transformacia. saboloo jamSi, mimdinare procesi azRvevs kulturas<br />
stagnaciisgan, stimuls aZlevs mis ganviTarebas, warmoaCens<br />
axal perspeqtivebs.<br />
1 Ж.-Ф. Лиотар. Состояние постмодерна. М.-СПб., 1998, gv. 31-35.<br />
2 z. qarumiZe. didi TamaSis dasasruli, anu godo akakunebs. _ Jurn. `arili~,<br />
2001, gv. 8;<br />
125
MARIAM MIRESASHVILI<br />
IMAGE IN IDEOLOGICAL-AESTHETIC SYSTEMS<br />
OF THE 20th CENTURY<br />
Image is one of the key notions in the study of literature. Every epoch has<br />
its own interpretation (e. g. Plato’s and Aristotle’s ideas). There are different<br />
points of view in accordance with the ideological-aesthetic systems of the 20 th<br />
century – such as realism, modernism, post modernism. It helps to carry out<br />
original classifications of objects and reality, connections between them, recreating<br />
the world in its valuable characteristic, existing for two centuries.<br />
126
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
lela mircxulava<br />
avtoris niRabi guram doCanaSvilis moTxrobaSi<br />
`vater(po)loo anu AaRdgeniTi<br />
samuSaoebi~<br />
XX saukunis ukanaskneli ocwleuli da XXI saukunis dasawyisi<br />
erT-erTi yvelaze saintereso da mniSvnelovani monakveTia qarTuli<br />
mwerlobis istoriaSi gansxvavebuli TematikiT, mxatvruli stiliTa<br />
Tu esTetikuri azrovnebis mravalferovnebiT; axali adamianuri Rirebulebebis<br />
Camoyalibebam da istoriulma cvalebadobam xeli Seuwyo<br />
axali literaturuli mimdinareobis _ postmodernizmis Camoyalibebasa<br />
da ganviTarebas. udidesi Tavisufali nebis mqone mwerali sruliad<br />
gansxvavebul, Tavisufal `sivrceSi~ moeqca: Tavisufali formebi,<br />
moqmedeba, ganusazRvreloba, ironia, interteqsti, ormagi kodireba,<br />
avtoris niRabi, werili, mcire istoria... mTavari da mniSvnelovani<br />
gaxda `teqsti~, `samyaro, rogorc teqsti’’ da `cnobiereba, rogorc<br />
teqsti~; teqstologiuri analiziT SesaZlebeli xdeba adamianis<br />
fsiqologiuri mdgomareobis asaxva axal epoqaSi; mxatvruli nawarmoebi<br />
ar eqvemdebareba dadgenil wesebs, SesaZlebeli xdeba Tavisufali<br />
interpretireba; teqstSi udides adgils ikavebs asociacia,<br />
orazrovneba, simboluroba da a.S.<br />
XX saukunis 80-iani wlebis qarTul literaturaSi mniSvnelovani<br />
adgili ukavia guram doCanaSvilis Semoqmedebas, is aris originaluri<br />
weris maneriT gamorCeuli mwerali. misi prozisTvis damaxasia-<br />
Tebelia qveteqstebi, mwerlis mier Seqmnili saxeebi adamianis msoflaRqmis,<br />
msoflSegrZnebis, garemomcvel samyaroSi misi adgilis damkvidrebis<br />
gamoxatulebaa. rogorc mecnieri s. hiu hlmeni aRniSnavs:<br />
`Tanamedrove mxatvruli nawarmoebebis umravlesoba, romlebsac eqsperimentuloba<br />
axasiaTebs, `postmodernulia” da efuZneba modernizmis<br />
ZiriTad filosofiur maxasiaTeblebs: istoriuli drois uwyvetlobis<br />
rRvevis tendencias, gaucxoebas, individualizms, solifsizmsa da<br />
egzistencializms”. 1 Tumca guram doCanaSvili Tavis SemoqmedebaSi sarwmunoebriv<br />
wiaRSi dabrunebis faqtiT ufro modernizmis pozicias<br />
1 s.Hhiu hlmeni, postmoderni. _ Jurn.: `kriteriumi~, #3, 2001, gv. 70.<br />
127
uaxlovdeba, magram eqsperimentuloba, qveteqstebi, avtoris niRabi,<br />
interteqsti, damaxasiaTebeli misi TxrobisaTvis, ufro postmodernistulia,<br />
vidre modernistuli; Tuki modernizmi axali formebis SeqmniT<br />
xasiaTdeba, postmodernizmi arsebuli formebis xelaxla gamoyenebazea<br />
orientirebuli, am formebis, citirebisa Tu stilisturi detalebis<br />
gamoyeneba SeiZleba iyos ironiulic; Tuki modernizmi Tavisi esTetikis<br />
centrSi avtorsa da Semoqmedebas aTavsebs, postmodernizmi interpretacias<br />
aniWebs upiratesobas, xSirad es yovelive avtokomentirebaSi<br />
gadadis. guram doCanaSvilis moTxrobaSi `vaterpoloo anu aRdgeniTi<br />
samuSaoebi~, avtori komentirebas ukeTebs da Tavadac monawileobs<br />
moqmedebaSi. moTxrobas mniSvnelovani gamoxmaureba mohyva qarTul samecniero<br />
kritikaSi. masSi vxvdebiT postmodernizmisTvis damaxasiaTebel<br />
erT-erT mTavar princips _ `avtoris niRabs”.<br />
postmodernistul literaturismcodneobaSi termini `avtoris<br />
niRabi~ erT-erTi mniSvnelovani cnebaa, avtorma sruliad gansxvavebuli<br />
`funqciebi” da Tvisebebi SeiZina; cnobili kritikosis r. bartis<br />
azriT, aucilebeli gaxda avtoris gauCinareba da Semdeg sikvdili,<br />
amitom mniSvnelovani roli avtoris niRabma daikava, romelic gulisxmobs<br />
avtoris refleqsias teqstsa da misi Seqmnis procesze teqst-<br />
Si 1 . misi, rogorc maorganizeblis funqcia, erT-erTi ZiriTadi Tvisebaa<br />
fragmentuli, qaoturi mxatvruli teqstis SeerTebisaTvis, SekvrisaTvis.<br />
`avtoris niRabi~, anu avtoris Semosvla teqstSi sruliad<br />
ar Tanxvdeba tradiciul qmnilebaSi avtoris monawileobas, Semoqmedi<br />
aq sakuTari naRvawis Teoretikosicaa. postmodernisti avtori, modernisti<br />
mwerlisgan gansxvavebiT, cdilobs ironizebulad warmoCinos<br />
Tavisi `TamaSi” da mkiTxvelis undoblobas, ironias, daukmayofilebas<br />
mzad Sexvdes, Tavadac ar malavs msgavs grZnobebs sakuTari<br />
teqstisadmi. Tavisufleba Tavis TamaSSi aris swored is prioriteti,<br />
romelic ar axasiaTebs modernizms. postmodernizmi modernizmis mier<br />
gadafasebuli principebiT mxolod imdenad interesdeba, ramdenadac<br />
gatacebulia TamaSis mza SesaZleblobebiT. rac Seexeba nawarmoebis<br />
gmirs, modernistuli epoqis Sinagani sirTuleebiT mocul gmirs,<br />
postmodernistul epoqaSi enacvleba gmiri, romelic alogikur viTarebaSi<br />
axorcielebs sakuTar warmosaxvaSi argumentirebul qmedebebs.<br />
avtoriseuli komentarebis garda, gvxvdeba vrceli msjelobebic<br />
mocemuli nawarmoebis Seqmnis Sesaxeb. refleqsia gvxvdeba rogorc<br />
prozaul, ise lirikul nawarmoebebSi. xelovnebis specifika gardauv-<br />
1 r. barti. avtoris sikvdili. _ Jurn.: `sjani~, yovelwliuri literaturul-Teoriuli<br />
samecniero krebuli, #3, 2002, gv. 54.<br />
128
lad moiTxovs avtoriseul komentars. j. failzis, r. bartis, a.<br />
rob-griies, r. siukenisis, f. solersis, x. kortasarisa da mravali<br />
sxva mwerlis ama Tu im `postmodernistul romanSi~ asaxulia ara<br />
marto movlenebi da maTSi monawile pirebi, aramed gvxvdeba vrceli<br />
msjelobac mocemuli nawarmoebis Seqmnis Sesaxeb. Txrobis qsovilSi<br />
Teoriuli pasaJebis CarTvisas postmodernistuli orientaciis mwerlebi<br />
xSirad uSualod apelireben rolan bartis, Jak deridas, miSel<br />
fukos da poststruqturalizmisa da postmodernizmis sxva Teoretikosebis<br />
avtoritetebisadmi. maTi SexedulebiT, SeuZlebelia `axal<br />
pirobebSi~ `Zveleburad~, e.i. tradiciuli realisturi maneriT wera 1 .<br />
`avtoris niRabi~, romelic asaxulia nawarmoebSi, aris ekleqturi,<br />
fragmentuli, zogjer ki qaoturi. rogorc b. wifuria aRniSnavs:<br />
`Tu modernistul prozaSi avtorisadmi orientacia gulisxmobda<br />
Sinagani problemebiT moculi realuri pirovnebis, mwerlisadmi<br />
orientacias, postmodernistul etapze prozaul teqstebSi `avtori~<br />
gaxda iseTive fiqciuri figura, rogoric personaJebia. modernist avtorTa<br />
prioritetuloba sakuTar qmnilebaSi SesaZloa dasrulda imiT,<br />
rom postmodernist avtorebs darCaT prioritetis idea, magram aRar<br />
darCaT teqstSi sakuTar problemebze wrfelad saubris survili. avtoric<br />
iseve gaxda TamaSis monawile, rogorc gmiri an siuJeti~. 2<br />
moTxrobis saTauris qveS avtors miuweria `fantastikuri moTxroba”,<br />
magram aq Tavidanve Cans, rom ironiasTan gvaqvs saqme da ara<br />
`Cveulebriv” fantastikur moTxrobasTan, Tavad avtori ramdenjerme<br />
ubrundeba Tavisi moTxrobis Janris sakiTxs. dasawyisSive vkiTxulobT:<br />
`aq afrederik mes cotaTi mogviSivda da gaaxsenda, fantastikur<br />
nawarmoebSi fantastikuri movlenebic saWiro roa, xolo daniSnuleba<br />
ese daakisra iseT martiv da am SemTxvevaSi uwyinar sagans,<br />
rogoricaa sigareti da, maSinve Tambaqos nawarmi `karmen” (namdvili<br />
karmeni aki Tambaqos qarxanaSi muSaobda erTxans, sanam molipul gzas<br />
sabolood ar daadgeboda) gaxsna, amoiRo ori Reri sigareti, samkuTxa<br />
tafaze dado, karaqiT Seswva da miirTva kidec, radgan zemoremotanili<br />
ambavi cotaTi mware RvarWnili gaxldaT”... 3 me-16 Tavi ki<br />
Semdegnairad iwyeba: `aSaro karmen, xedav, rarig miaviwyda Cvens afre-<br />
1 Tanamedrove sazRvargareTuli literaturaTmcodneoba. Targmn. T. lomiZem.<br />
_ Jurn.: `sjani~, yovelwliuri literaturul-Teoriuli samecniero<br />
krebuli, #1. Tb., 2000, gv. 201.<br />
2 b. wifuria. komunikaciis Sesa(Seu)Zlebloba. _ Jurn.: `sjani~. yovelwliuri<br />
literaturul-Teoriuli samecniero krebuli, #3, 2002, gv. 155.<br />
3 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi. _ wgn.: g. do-<br />
CanaSvili. gansmdgomi Suakaci. Tb., 1983, gv. 104.<br />
9. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
129
deriks, afrederik mes, dauZaleblad amorCeuli Janri cotaTi unda<br />
gavasworoT es xarvezi da sisuleles vTqomT, magram mainc erTiod<br />
wuTiT momapyariT Tavaziani yuri _ lokokina xtis, spilo dafrinavs,<br />
fleitas obi mosdebia, Tevzi ymuis da mgeli windas qsovs, cotaTi,<br />
vgoneb, raRac gasworda imaSi, ara _ Janrs vgulisxmob”. 1<br />
cxadi xdeba, rom aq fantastikur moTxrobasTan ki ara gvaqvs<br />
saqme, aramed avtori ironiulad, xumrobanarevi TviTSefasebiT aerTianebs<br />
mTlian `programas”, afredik me ki warmoadgens mxatvruli teqstis<br />
SemakavSirebel faqtors, romelic xan personaJTa gverdiT aRmoCndeba,<br />
TiTqos uCinmaCinis qudi exuros da sxvadasxva adgilidan gvawvdis<br />
metateqstualur cnobebs. avtori cdilobs moTxrobils namdvili<br />
ambis damajerebloba mianiWos. guram doCanaSvili aRwers gamogonil<br />
samyaroSi moqmed ucxo da xelovnuri xasiaTis gmirebs, am literaturul<br />
xerxs `gaucxoebis xerxi” uwoda kritikosma e. javeliZem 2 , xolo<br />
g. nodias miaCnia, rom aq avtori mimarTavs `gaucnaurebis xerxs”. 3<br />
moTxrobaSi `vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi” ZiriTadad<br />
ori siuJeturi xazia mocemuli: besames Tavgadasavali da afredik<br />
mes `avtoris” saxe, misi lirikuli monologi prosper merimes karmenis<br />
Sesaxeb, romelic nawyvetebis saxiTaa CarTuli ZiriTad siuJetur<br />
xazSi. am siuJeturi xazis Sesaxebac arsebobs azrTa sxvadasxvaoba<br />
samecniero kritikaSi: e. javeliZe am moTxrobas dasavluri literaturis<br />
mibaZviT Seqmnil nawarmoebad miiCnevs, igi aseT mxatvrul<br />
xerxs `absurdis xelovnebas~ uwodebs 4 . magram rogorc l. bregaZe<br />
aRniSnavs, absurduli xelovnebis warmomadgenlebi gansakuTrebiT<br />
xazs usvamdnen samyaros qaoturobas, adamianis sicocxlis uazrobas,<br />
rasac TviT kritikosi ar eTanxmeba, radgan miaCnia, rom `absurdis<br />
xelovnebis warmomadgenlebi TavianTi SemoqmedebiT imas ki ar qadageben<br />
mTeli samyaro absurdia da arseboba uazroao, isini mSvenivrad<br />
grZnoben ra aris amqveynad absurduli da ra gonivruli. mxatvruli<br />
absurdiT isini cxovrebiseul absurds ebrZvian”, 5 swored amitom,<br />
ver daveTanxmebiT e. javeliZis mosazrebas guram doCanaSvilis moTxrobis<br />
Sesaxeb gamoTqmuls.<br />
moTxrobas aqvs Sesavali, sadac Tavidanve gansazRvrulia afredik<br />
mes adgili da roli nawarmoebSi: `qvemore moyvanili ambis avtor-<br />
1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 106<br />
2 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze. _ mnaTobi, #9, 1982, gv. 134<br />
3 g. nodia. davazustoT zogierTi cneba. _ mnaTobi, #12,1982, gv. 151<br />
4 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze.., gv. 135.<br />
5 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia. _ mnaTobi,<br />
#12, 1982, gv. 126<br />
130
ma, afrederik me-m, gaiTvaliswina ra erovnul literaturaSi fantastikuri<br />
Janris gamovlinebaTa realuri nakleboba, gadawyvita, radac<br />
ar unda dajdomoda, Seeqmna Znelad mimosavlel gzaze dafuZnebuli<br />
am mimarTulebis nawarmoebi (igive: qmnileba, nimuSi, Sedevri, sisulele)<br />
da aRafrTovana im garemoebis gaxsenebam, nebismieri naSromis<br />
dasuraTxatebas mxolod sami ubralo ram rom sWirdeba _ qaRaldi,<br />
melani da Svindisferi kalmistari. am SemecnebiT gamxnevebulma, gaapipina<br />
ra lurji melniT (Savi ver iSova) zemorenaxsenebi feris kalamkalmistari,<br />
magidas miujda da iq aRmoaCina, rom am ukanasknel avejis<br />
saxeobasTan erTad ambis xorcSesxmisaTvis saWiroa skamic da sinaTleca<br />
da mxedvelobaca, agreTve marjvena xeli, da sxeulis sxva<br />
aTasi wvrilmanic, dawyebuli TaviT da damTavrebuli imiT, riTac<br />
skamze unda dajde, magram afrederik mes amaze didad ar unaRvlia _<br />
axlomxedveli gaxldaT”. 1<br />
avtori afrederik me-s saxeliT esaubreba mkiTxvels, ufro xSirad<br />
ki _ karmens. afrederik me gviyveba karmenis Sesaxeb da am gziT<br />
moTxrobaSi `fantastikuri movlenebi” Semoaqvs, saubrebis dros ignorirebulia<br />
droisa da sivrcis elementebi, TiTqos es yvelaferi<br />
xdeba erTdroulad da yvelgan, magram es sivrce aris masStaburi,<br />
Ria, mravalferovani, TiTqos logikuric da warmogvidgeba, rogorc<br />
drosTan kavSirSi moazrebuli erTiani kontinuumi.<br />
rogorc l. bregaZe aRniSnavs: `avtoris niRbis saqrestomaTio<br />
nimuSs qmnis guram doCanaSvili moTxrobaSi `vater(po)loo anu aRdgeniTi<br />
samuSaoebi”. aq ormag niRabTan gvaqvs saqme: eseistur _ Teoriuli<br />
CanarTebis avtori formalurad (gramatikulad) TiTqos sxva<br />
pirovnebaa da ara am mxatvruli teqstis Semoqmedi, radganac am ukanasknelze<br />
CanarT-komentarebSi mesame pirSia saubari”. 2<br />
rogorc aRvniSneT, moTxrobaSi afrederik me mudmivad `esaubreba”<br />
prosper merimes moTxrobis gmirs, karmens, moTxrobilia, Tu rogor<br />
uyvarda karmens cecxlTan TamaSi, rogor daadga molipul gzas,<br />
ayva kontrabandistebs da aqve Cndeba mTavari simboluri saxe _ Tavisufleba<br />
da siyvaruli. mwerali karmenis mxatvrul saxes gansakuTrebul<br />
simbolur datvirTvas aZlevs, masSi aerTianebs zogadad xelovnebis<br />
dasayrden or arsebiT niSans, romlis gareSe namdvili xelovnebis<br />
Seqmna SeuZlebelia. `Tumca uwesrigod, magram mgoni... iqneb<br />
Tavisufali iyavi, ara _ mimarTavs igi karmens, _ Tuki asea, Tqven<br />
1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 107.<br />
2 l. bregaZe. postmodernizmi qarTul mwerlobaSi. _ Jurn.: `sjani~. yovelwliuri<br />
literaturul-Teoriuli samecniero krebuli, #3, gv. 140.<br />
131
grZnobdiT rogorc Tavad sakravi, Tanac sakravi uzenaesi, radgan TumcaRa<br />
mxolod ori, magram unetaresi yovlad simebi SiSvel sxeulze<br />
tan-tatanze gaWimvodaT da siyvaruli, da radgan yovel sakravSi es<br />
ori mcnebaa, aki viZaxi: `uzenaesia _ tanjviT sawvdomi Tavisufleba<br />
da siyvaruli, es orad-ori umaRlesi amaRzeveba saidumlod Zevs”. 1<br />
mwerali aRfrTovanebulia karmenis personiT: diadma xelma vrceli<br />
moTxroba dawera Senze, maSin, rodesac ramden ubiwo qalTa sqesis<br />
warmomadgenels SecdomiT depeSac ki ar Rirsebia. is ki ara da, gadasarevi<br />
operac ki SegviTxzes Senze maSin, rodesac ramden dadebiT<br />
ojaxis Svils abRavlebuli simRerac ki ara Rirsebia, ra naxes mainc<br />
SenSi aseTi, magram miyvarxar, mtkivixar, karmen”. 2<br />
karmenis saxesTan dakavSirebiT CarTuli epizodebis Sesaxebac<br />
azrTa sxvadasxvaoba warmoiSva kritikosTa Soris, erTi nawili miiCnevs,<br />
rom es meTodi Tanamedrove dasavleTis literaturidan aris<br />
aRebuli, rom am gadamkveTi `lirikuli wiaRsvlis” ZiriTadi mizani<br />
nawarmoebSi alogikuri, absurduli elementis Semotanaa. TiTqos es<br />
siuJeturi xazi kidev erTxel migvaniSnebs, rom xelovneba da, saer-<br />
Tod, cxovreba absurdia da meti araferi. e. javeliZis azriT moTxrobis<br />
struqturaSi aseTi xerxi `yuriT moTreuls hgavs da xelovnur,<br />
naZaladev STabeWdilebas stovebs. Cven gveCveneba, rom am mxatvruli<br />
elementis gamoCenas nawarmoebSi xeli Seuwyo dasavleTis literaturiT<br />
zedmetad gatacebam”. 3 am xerxs kritikosi `absurdis xelovnebas”<br />
ukavSirebs. gansxvavebuli mosazreba gaaCnia l. bregaZes,<br />
misi azriT: vinc guram doCanaSvils Semoqmedebas dahkvirvebia, is<br />
usaTuod SeamCnevda misi weris manerisTvis damaxasiaTebel erT Tvisebas:<br />
`masTan Zlieria eseisturi nakadi, romelic organulad erwymis<br />
mxatvrul qsovils da specifikur, Zalze Tanamedrove elfers ani-<br />
Webs nawarmoebs”. 4 kritikoss miaCnia, rom swored CarTuli epizodebis<br />
saxiT vlindeba es eseisturi nakadi. am moTxrobaSi meditaciebi<br />
`karmenis” Temebze `usistemobas” ki ar amkvidrebs, aramed, piriqiT,<br />
mxatvruli ideis gamokveTas emsaxureba. kritikosi agreTve avlebs paralels<br />
Tavisuflebismoyvare karmensa da reqsamCes zedmetad morCil<br />
aRsazrdelebs Soris. aseve mas avtori `gaucxoebis” anu `gaucnaurebis”<br />
xerxis erTgul mimdevrad miaCnia, romelTa mizania xelovnebis<br />
1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 106<br />
2 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 107<br />
3 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze.., gv. 143.<br />
10 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia. _ mnaTobi,<br />
#1, 1983, gv. 127.<br />
132
aRqmaSi emociurad gonebismier momentze gadarTva, raTa mweralma<br />
mkiTxveli daafiqros misTvis mniSvnelovan problemaze 1 .<br />
guram doCanaSvilis mwerlur pozicias `morcxv romantizmad”<br />
aRiqvams g. nodia, rasac ganapirobebs mwerlis gulubryvilo rwmena<br />
mudam sikeTis gamarjvebis Sesaxeb. doCanaSviliseul mxatvrul xerxs<br />
igi `eqsperimentuli romantikosisTvis damaxasiaTebel ironiul-gauCveuloebis<br />
xerxs” uwodebs. `afrederik me tyuilad ar dahyveba besame<br />
karos yvelgan. am cotaTi ucnauri, subieqturi axirebis mqone kacis<br />
TvaliT unda naxos yovelive da swored ase mogviTxrobs. avtori _<br />
afrederik me _ RmerTiviT `zemodan” ki ar uyurebs yovelives, aramed<br />
subieqturi simpatiebisa da antipaTiebis kacia”. 2<br />
moTxrobis erT-erTi siuJeturi xazia besame karos cxovreba.<br />
moqmedeba xdeba espanelebis kuTvnil teritoriaze, espanelebSi. igi<br />
daibada andaluziaSi, Raribi mwyemsis ojaxSi. ukravda fleitaze, daoblebis<br />
Semdeg mwyemsavda sxvis faras. erTxel moxucma musikosma<br />
mousmina mas da Tormeti wlis besame karo provincia mursiis qalaq<br />
alkarasSi waiyvana, sadac igi TeTri konservatoriis studenti gaxda.<br />
aRsaniSnavia misi konfliqti istoriis maswavlebelTan _ kartuzo<br />
babiloniasTan imis gamo, rom besame beThovens ufro afasebs, vidre<br />
napoleons, romlis brZanebiTac misi papa xiStze aages, `urCobisTvis”<br />
dasjili besame karo moxvdeba aRdgeniT samuSaoebze, sadac aris mzadeba<br />
vaterpolosTvis iseTi Zaladobismieri meTodebiT, romlis Ziri-<br />
Tadi mizania `gaaZlieros’’ da sulierad Zirs dasces adamiani, daakargvinos<br />
yovelgvari adamianuri Tviseba. amis misaRwevad Justino<br />
reqsaCes SemuSavebuli aqvs originaluri meTodebi.<br />
cxadia, rom moTxrobaSi moTxrobili ambavi cxovrebiseul realobas<br />
ar warmoadgens, magram guram doCanaSvilis am nawarmoebSi<br />
mkiTxvels SeuZlia araerTi sayuradRebo qveteqsti amoikiTxos da<br />
igi filosofiur-zneobriv aspeqtSi dainaxos. reqsaCe Tavis aRsadgenlebs<br />
erT viwro sakanSi Cayris, Tavze virTxebs ayris, aRsadgenlebi<br />
erTmaneTs awydebian, erTmaneTs Tav-pirs akawraven. aseTi `wrTnis” Semdeg<br />
moxdeba besames uCeulo gardaqmna, Tu ki igi manamde mocartis<br />
musikis mosmenaze ocnebobda, axla aRarafrad agdebs, varjiSebma besames<br />
TandaTan adamianuri saxe daakargvina. mwvrTneli reqsaCes azriT:<br />
`daundobelni unda iyvneT, Cemo kargebo, sxvas Tu daindob, is ar dagindobs<br />
da is ar sjobs, rom Sen ar daindo, SoSiebo, ha! vaterpol-<br />
Si amxanagoba vis gaugia, daundobeli unda iyvneT, TviT cxovrebaa va-<br />
1 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia.., gv. 128.<br />
2 g. nodia. davazustoT zogierTi cneba.., gv. 152.<br />
133
terpolo, TviTon cxovreba da yoveli moqalaqis mTavari mizani isaa,<br />
rom cxovrebaSi gamarjvebuli gamovides. gamarjvebuli ki ise ver gamoxval,<br />
sxvas Tu ar daamarcxeb da sxva rom daamarcxo, amisaTvis<br />
aTasnairi xerxi da xrikia saWiro da ameebs ki vaterpoloze ukeTesad<br />
veraferi SegaswavliT, gvritno~. 1 misi aRsadgenlebi TandaTan<br />
ufro mxecdebian da daundoblebi xdebian. obolma besamem ver SeZlo<br />
reqsaCesaTvis qrTami mieca, amitom yvelaze uares mdgomareobaSi aRmoCnda,<br />
Tavdacvis instiqtma igi mxeciviT daundobeli gaxada. igi<br />
darwmunda, rom ar daCagruliyo, unda hqonoda: `risxvanarevi Roniereba,<br />
Zala, siZulvili da, rac mTavaria, siTvalTmaqce~. 2 varjiSma Sedegi<br />
gamoiRo, besame popularuli wyalburTelic gaxda, cxadia, rom<br />
epoqaSi sadac pativs ar scemen WeSmarit idealebs, xelovnebaze metad<br />
Zalaze da risxvaze damyarebuli TamaSobebi fasdeba. gamdidrebuli<br />
besame daundobel mxecad iqceva, man Tavisi pirveli siyvaruli<br />
ramona, nadiriviT amoido iRliaSi da tyeSi waaTria, misi saqcielidan<br />
aSkaraa saocari gardatexa. mweralma gviCvena, Tu rogori zemoqmedeba<br />
SeiZleba moaxdinos garesamyarom adamianze.<br />
isev moxuci musikosi gamoCndeba besames cxovrebaSi, romelic<br />
mas kvlav adamianur saxes daubrunebs, Zlierad imoqmedebs namowafarze.<br />
simboluria moTxrobis finali: moZRvari besames binZur gomurSi<br />
Seiyvans, muxlamde uwmindurobaSi Caayenebs, xelSi fleitas daaWerinebs<br />
da aamborebinebs. Tuki garesamyaros zemoqmedebiT besamem adamianoba<br />
dakarga, swored am zemoqmedebiT daibruna Tavisi saxe. sibneleSi<br />
Cafluli, sikeTe, kacTmoyvareobadakarguli, daundobel mxecad gadaqceuli,<br />
xelovnebis wyalobiT, masTan ziarebiT ibrunebs pirvandel,<br />
Tavis dakargul saxes. mwerali gvixatavs besamesnairi gansacdelgamovlili<br />
adamianisaTvis Tu ra SeiZleba `namdvil aRdgeniT samuSaod”<br />
iqces. besame sofelSi brundeba. `isev obols, miwaze fexSiSvelad<br />
mdgars da fleitiT Ramis makeTilSobilebels, ar awvalebda bevri<br />
CvenTaganisaTvis iseTi undo kiTxva: `ratom var... risTvis” _ Ramis<br />
lebanSi TiTqos kentad ijda besame garemosili fleitis mwuxriT. da<br />
es, swored es gaxldaT namdvili aRdgeniTi samuSaoebi, qveyanasa da<br />
misi jinWveleTze mCate fleitiT mimofenili Tavisufleba da siyvaruli”.<br />
3 xelovnebis wyalobiT aRsdga besames sulSi siyvaruli da<br />
Tavisufleba. moTxrobis dasasruls ki avtori ukanaskneli akordiviT<br />
svams bolo winadadebas: `xolo sivrceSi araferi ar ikargeba,<br />
1 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 132.<br />
2 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 133.<br />
3 g. doCanaSvili. vater(po)loo anu AaRdgeniTi samuSaoebi.., gv. 134.<br />
134
eh!” avtori xazs usvams yofierebaSi mizez-Sedegobriv mimarTulebaTa<br />
primatis Sesaxeb Tavis mosazrebas.<br />
moTxrobis dasasruls `mwerlis naklad” Tvlis g. nodia: `aseTi<br />
dasasruli mxolod imaze migvaniSnebs, rom mwerali verafriT egueba<br />
borotebis gamarjvebas sikeTeze, Tundac amas mere Seqmnili samyaros<br />
logika moiTxovdes. es, ra Tqma unda, arsebiTi naklia mwerlisa. is,<br />
rac damajerebelia, rogorc gmiris msoflSegrZneba (igulisxmeva sikeTis<br />
gamarjvebis gulubryvulo rwmena), ar epatieba mwerals, romelic<br />
Tavis naSromis mimarT RmerTia da sisuste ar SeSvenis”. 1 msgavs<br />
mosazrebas aviTarebs e. javeliZec 2 , Tumca kritikosebs ver daveTanxmebiT,<br />
moTxrobidan `vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi” naTlad<br />
Cans, rom avtori kargad xedavs adamianis cxovrebis rTul da mZime<br />
gzas, magram mTlianad samyaro misaRebia misTvis Tavisi dadebiTi da<br />
uaryofiTi mxareebiT. avtori aRwers gzas borotebidan sikeTisaken,<br />
romelic am ukanasknelis gamarjvebiT mTavrdeba ori ZiriTadi debulebis,<br />
Tavisuflebisa da siyvarulis gavleniT.<br />
Tavisuflebisa da siyvarulis gamoxatvis garda, nawarmoebSi<br />
mniSvnelovania xelovnebisa da cxovrebiseuli sisastikis, Semoqmedebisa<br />
da Zalauflebis mqone adamianis dapirispireba, am ori Zalis zemoqmedeba<br />
adamianze. avtori xSirad mimarTavs qveteqstebs, alegoriulad<br />
amaTraxebs saxelmwifo mmarTvelobis sistemas, romelic cdilobs<br />
sastiki samxedro ZaliT, uxeSi fizikuri ZaliT, adamianze udidesi<br />
zemoqmedebis moxdenas, iwvevs mis gonebriv, sulier gardaqmnas.<br />
politikuri Zalis simbolod avtorma warmogvidgina napoleoni da<br />
mis sapirispirod, Semoqmedi, sulieri srulyofileba _ beThoveni.<br />
mwerali maT dapirispirebas ganzogadebulad warmogvidgens.<br />
avtori amxels usamarTlobas, daundoblobis kanons, gmobs agresias,<br />
Zaladobas da amas napoleonis saxiT warmogvidgens. meore mxares<br />
aris beThoveni _ sikeTisa da amaRlebulobis gavlenis mqone Semoqmedi,<br />
romlis saxeSic aseve agresiis saxecvlil formas xedaven (l. bregaZe,<br />
g. nodia). l. bregaZe aRniSnavs: `principSi beThovenic agresoria,<br />
oRond beThovenis agresia saxecvlili, kultivirebuli agresiaa.<br />
mTavari gmiris, besame karos metamorfozis azric is aris, rom adamianma<br />
unda moaxdinos agresiul swrafvaTa sublimacia. civilizaciis<br />
istoria SeiZleba ganvixiloT, rogorc agresiis uxeSi formirebidan<br />
agresiis gamovlenis sublimirebul formebze gadasvlis principi”. 3<br />
1 g. nodia. davazustoT zogierTi cneba.., gv. 152.<br />
2 e. javeliZe. poeziisa da prozis mijnaze.., gv. 136.<br />
3 l. bregaZe. mxatvruli nawarmoebi da kritikosis pozicia.., gv. 128<br />
135
amdenad, kritikosi gamoyofs or ZiriTad agresias: Zaladobas (napoleonis)<br />
da sublimirebuls (beThovenis), adamianis buneba ki iseTia,<br />
masSia aucileblad unda iyos an erTi, an meore.<br />
guram doCanaSvili originaluri weris maneriT gamorCeuli mweralia.<br />
misi moTxroba `vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi” groteskuli<br />
xasiaTisaa da erTdroulad tragikomikuri ganwyobilebiT<br />
aris dawerili. gmirTa ucxo saxelebi, gramatikuli formebis ugulebelyofa,<br />
`gaucnaureba” Tu `gaucxoeba”, `CarTuli siuJeti”, `eseisturi<br />
nakadi” emsaxureba sakuTar simarTleSi mkiTxvelis darwmunebis<br />
mizans. `guram doCanaSvilis moTxrobaTa umetesoba mkveTrad gamoxatuli<br />
tendenciebiT xasiaTdeba. es termini prqatikul-obivateluri<br />
da amaRlebul-idealuri samyaroebis dapirispirebaSi ixateba.<br />
avtori mikerZoebuli, subieqturi poziciidan akritikebs praqticizmis<br />
samyaros, oRond am pozicias iumoris, groteskis safarvelSi<br />
xvevs” _ aRniSnavs g. beniZe 1 .<br />
amrigad, Cven ver vityviT, rom guram doCanaSvili mTlianad iziarebs<br />
postmodernizmis principebs, magram sakmaod xSirad iyenebs am<br />
mimarTulebisTvis damaxasiaTebel mxatvrul-gamomsaxvelobiT saSualebebs.<br />
xolo postmodernul nawarmoebSi `vaterpoloo anu aRdgeni-<br />
Ti samuSaoebi~ erT-erTi umniSvnelovanesi sakiTxia avtoris saxe, aq<br />
SeiZleba ar myardebodes komunikacia TiTqmis arc erT Txrobis doneze<br />
_ personaJTa Soris, teqstsa da mkiTxvels Soris, realur avtorsa<br />
da mkiTxvels Soris _ erTaderTi wyvili, romlis Tanxmobac<br />
eWqveS ar aris dayenebuli, es aris avtoris niRabi da mkiTxveli.<br />
guram doCanaSvilis SemoqmedebaSi aSkarad vxedavT pustmodernizmisTvis<br />
damaxasiaTebel principebs:<br />
1) avtoris niRabs, romelic gulisxmobs mwerlis refleqsias<br />
teqstsa da mis Seqmnis procesze;<br />
2) interteqstulur TamaSebs;<br />
3) eseistur Teoriul CanarTebs;<br />
4) ironizmis princips, ironizirebulia ara marto personaJis<br />
pozicia, aramed avtoriseuli poziciac;<br />
5) metateqstualur komentarebs;<br />
6) stilur eklektizms;<br />
7) metapersonaJebs;<br />
8) TamaSs sityvis polisemiiT;<br />
9) sintaqturi wyobis rRvevas;<br />
10) gramatikuli da punqtualuri wesebis uaryofas.<br />
1 g. beniZe. guram doCanaSvilis proza. _ kritika, #2, 1987, gv. .20.<br />
136
LELA MIRTSKHULAVA<br />
“AUTHOR’S MASK” IN GURAM DOCHANASVHILI’S<br />
STORY “WATERPOLO OR REPAIR WORKS”<br />
In the Georgian Literature of 1980’s the special place is taken by the<br />
works of Guram Dochanashvili, the writer distinguished by original writing<br />
technique. We cannot say that Guram Dochanashvili fully follows the principles<br />
of postmodernism because by returning to religious depth in his works he<br />
gets closer to modernism, though we meet artistically pictorial means in his<br />
works characterized for postmodernism: author’s mask, which means author’s<br />
reflexion on text and on its creation process; intertextual plays; essayistic theoretical<br />
insertions; ironic principles, both character’s position and author’s position<br />
are mocked; metatextual comments; stylistic eclecticism; metacharacters;<br />
playing with word polysemy; breaking of syntactic structure etc. If modernism<br />
is characterized by creating new forms, postmodernism is oriented on reusing<br />
existing forms; using of these forms, quoting or stylistic details may be ironic,<br />
but if modernism places author and work in esthetic center, postmodernism<br />
prefers priority, often it grows into autocommenting. In the story of Guram<br />
Dochanasvhili “Waterpolo or repair works”, the author comments and he himself<br />
participates in action. Here we meet one of the main features of postmodernism<br />
“author’s mask”.<br />
137
138<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
ciala mesxia<br />
giorgi saakaZis fenomeni vaJa egriselis<br />
poeziaSi<br />
vaJa egriselis `mkiTxvels saSualeba eZleva Tvali gadaavlos<br />
WeSmarit poetiseul msvlelobas am ukidegano mzisqveSeTSi da darwmundes<br />
imaSi, rom Semoqmeds grZneuli xilvebi Tavis aTasferovan panoze<br />
oden silamazisTvis ki ar Seuqmnia, aramed upirveles yovlisa<br />
Cvens SegnebaSi sawaRmarTo fiqrT aRsaZvrelad da amqveynad winaparTa<br />
kvalze mosuli qarTvelisaTvis Tavisi mamuliSviluri valis Sesaxseneblad...~.<br />
1<br />
vaJa egriselisaTvis sikeTisa da samarTlianobis maRali cis<br />
qveS mudmivad ismis siyvarulis hangebis xma, mamulisadmi ukvdavi sagalobeli<br />
da uflisadmi aRvlenili locva-vedreba. cnobili WeSmaritebaa,<br />
rom saukuneebis ganmavlobaSi aRelvebda da aocebda gamoCenil<br />
ucxoel mogzaurebs, mwerlebs, swavlulebs Cveni mravalricxovani<br />
xalxi Tavisi SeupovrobiTa da simtkiciT. istorias uyvars SemTxvevebi,<br />
uecrobani, sisastikeni, magram, rogorc akaki gelovani aRniSnavs,<br />
aqvs Tavisi rkinis logikac, mecnieruli Tu poeturi. am logikam<br />
ixsna saqarTveloc 2 .<br />
qarTveli xalxis gmiruli warsulis erT-erTi gamoCenili pirovnebaa<br />
giorgi saakaZe, romlis Rvawli gamorCeulia. igi simamacisa<br />
da sidiadis, Seupovrobisa da mamulisadmi uangaro samsaxuris gansaxiereba,<br />
ukeTilSobilesi da umamacesi pirovneba iyo. man didebis<br />
oqros gvirgvini daadga mSobel ers. ori vaJiSvili Seswira da Tavad<br />
tanjvis eklis gvirgvini irguna. mTelma msofliom icis giorgi saakaZis<br />
saxeli. giorgi saakaZis damsaxureba ganusazRvrelia ara marto<br />
saqarTvelos, aramed mTeli qristianuli samyaros winaSe. xSirad misi<br />
cxovreba, politikuri moRvaweoba gayalbebulia saqarTvelos istoriaSi,<br />
rogorc xdeboda bagrationTa dinastiis da TavadiSvil-feodalTa<br />
institutis zewolidan gamomdinare, rac sxvadasxva istoriul<br />
wyaroebTan analogiurad Sejerebis Sedegad dasturdeba. isini<br />
1 r. miSvelaZe. winaTqmis magier. _ wgn.: v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />
t. I. Tb., 2001, gv. 11.<br />
2 a. gelovani. marad cocxali xelovneba. Tb., gv. 82-83.
cdilobdnen, TavianTi Ralati samSoblos winaSe, uniaToba, ugergilo<br />
mefoba gadaebralebinaT giorgi saakaZisaTvis, razedac arsebobs xelovnuri,<br />
gayalbebuli urTierTgamomricxavi istoriuli masalebi da,<br />
amasTan, am masalebze dayrdnobiT dawerili da gayalbebuli araerTi<br />
leqsi Tu istoriuli cnoba.<br />
rusma mweralma ana antonovskaiam TiTqmis naxevari sicocxle<br />
Seswira giorgi saakaZis Sesaxeb marTali tilos Seqmnas. Tavisi SemoqmedebiT<br />
antonovskaiam aRniSna kidec didi mouravis ganusazRvreli<br />
damsaxureba saqarTvelos samefo karze, Tumca qarTuli istoriografiis<br />
imdroindeli donisagan gansxvavebiT, mwerals romanze muSaoba<br />
uxdeboda maSin, roca yalibdeboda socialisturi wyobileba da misi<br />
ideologia zenitSi imyofeboda, rac kinoscenarSic iqna gadatanili.<br />
amas mohyva zogierTi kritikosis, mecnierisa Tu mwerlis gansxvavebuli<br />
Sexedulebebi an istorias CabRauWebuli faqtebi...<br />
giorgi saakaZis mamuliSviluri gulwrfeloba Seuryeveli iyo<br />
Tundac im TxuTmetwliani `orTaTrianobiT~ (sparsul-osmalur Jam-<br />
TabrunvaSic). gulwrfeloba _ meTqi, radgan sul sxva iyo misi calkeuli<br />
politikuri cTomilebani. `uaRresad keTilSobiluri da grandiozuli<br />
iyo misi ganazraxi `yoveli saqarTvelos~ gaerTianebisa da<br />
aRzevebisa, magram amdenadve umarTebulo da uniadago iyo am ukeTil-<br />
Sobiles ganzraxulobaTa ganxorcielebis gzebi da saSualebebi. mas<br />
bavSvis siwrfeliT sjeroda, rom misi salocavi saqarTvelos gadar-<br />
Cena, gaerTianeba da gamZleoba swored qarTveli xalxis momtere<br />
ucxo Zalebis saSualebiT SeiZleboda. swored am `ubadruk winaaRmdegobaTa~<br />
wyalobiT iyo, rom saakaZis bevr Tanamedroves (zogjer<br />
Cvens Tanamedrovesac) ucxoeTis gzebze misi `samamuliSvilo Ziebani~<br />
samSoblos Ralatad da renegatobad eCvenebodaT, vinaidan didi mWedeli<br />
mSobliuri istoriisa xSirad sakuTari samSoblos mosisxle<br />
`ucxo TeslTa~ istoriasac sWedda TavgamodebiT~. 1<br />
rogorc istoriuli wyaroebidan viciT, giorgi saakaZem jer indoeTSi,<br />
yandaaris dalaSqvrisas isaxela Tavi da pirveli SeiWra cixe-qalaqSi,<br />
Semdeg osmalTa winaaRmdeg omSi miiRo monawileoba da<br />
baRdadis aRebisas gamoiCina Tavi. misi gmiruli saqmeebi iranSi sayovelTao<br />
aRiarebisa da saubris sagani Seiqmna. masze leqsebs Txzavdnen,<br />
Sahis sasaxleSic gaismoda misdami saxotbod miZRvnili leqsebi<br />
da simRerebi da quCa-quCac mRerodnen. `saakaZis naqmnari omi da saqmeni<br />
pirvel gmirTaganca ar Tqmul ars~, _ ambobs mematiane 2 .<br />
1 l. sanikiZe. deda istoria. Tb., 1992, gv. 254.<br />
2 l. sanikiZe. deda istoria.., gv. 291.<br />
139
didma vaJa-fSavelam xangrZlivi fiqris, sulieri gamocdilebis<br />
dagrovebisa da didi gansjis Semdeg, Tavis swor da ZiriTad mosazrebaSi,<br />
qarTveli eris calkeul uaryofiT TvisebebTan dakavSirebiT,<br />
dawera gamafrTxilebeli samkurnalo leqsi qristefore kastelis mier<br />
Sesrulebuli giorgi saakaZis suraTis mixedviT:<br />
`Tu ver viguebT, ver SeviferebT,<br />
kargi Svilebi rad gvebadeba<br />
Svilis sikeTe mSobels SeSurdes,<br />
namdvils mSobelsa es ekadreba<br />
cremlebi maxrCobs, veRaras vambob,<br />
kargis daRupva rad gvenatreba<br />
Cveni Svilisa, Cvenive Zmisa<br />
veRaras vityvi,<br />
vTrTi, mexaTreba,<br />
Cemo qveyanav, Cemo sicocxlev,<br />
ar gekadreba, ar gekadreba!~... 1<br />
aq, am leqsSi, geniosi poetis mier STambeWdavadaa gadmocemuli<br />
sicxade, qarTveli eris genetikurad, STamomavlobiT Tandayolili<br />
uaryofiTi Tviseba, romlis gaRvivebas, ganviTarebas xels uwyobdnen<br />
saqarTvelos garsSemortymuli uamravi mtrebi TavianTi wamqezebluri<br />
meTodebiT, rac yvela iaraRze Zlieri iyo... da mainc, saocari qveyanaa<br />
saqarTvelo, igi Tanabari fanatizmiT uyvardaT mudam, rogorc<br />
Tavis ukeTur, uRirs SvilT, ise RirseulT, saqarTvelos miwa-wyalze<br />
iyvnen yvela isini amiraniviT mijaWvulni. es siyvaruli Zvirad<br />
ujdeboda Cvens qveyanasa da xalxs, amis magaliTad didi giorgi saakaZe<br />
kmara.<br />
vaJa egriselis rwmeniT, Cvens istoriaSi mravali bneli kuTxekunWulia,<br />
romelic Suqis mofenas moiTxovs. Cven Cvens istorias ver<br />
daviviwyebT, arcerTi eri ar iviwyebs Tavis istorias; ra marTebulad<br />
brZanebda didi ilia: `visac istoria hqonda da igi dauviwynia, aRarc<br />
imisTana ers aqvs mkvidrad mokidebuli fexi arsebobisaTvis saWidaod.<br />
imitom rom rac iyo is daviwyebuli aqvs da, maSasadame, ra aris, arc<br />
is icis, ar icis ra gaamagros, risTvis gaswiros Tavi, ras gamoesar-<br />
Clos da ras ara. aseT ers fexqveS gamoclili aqvs is magari miwa,<br />
igi tani Tavis vinaobisa, romelsac istoria SeaduRabebs xolme mamapapaTa<br />
naRvaw-namoqmedarisagan. warsuli mkvidri saZirkvelia awmyosi,<br />
rogorc awmyo momavlisa, es sami sxvadasxva xana, sxvadasxva Jami<br />
eris cxovrebisa, isea erTmaneTze gadabmuli, rom erTi umeorod war-<br />
1 vaJa-fSavela. giorgi saakaZis suraTze. _ Txzulebani. t. I. Tb., gv. 308.<br />
140
moudgeneli, gaugebari da gamoucnobia. daviwyeba istoriis, Tavis<br />
warsulisa da yofilis cxovrebis aRmofxvra xsovnisagan momaswavebelia<br />
eris suliT darRvevisa da mTlad wawymedisaca~. 1<br />
vaJa egriseli erT-erTi is qarTveli Semoqmedia, romelsac<br />
aRafrTovanebs giorgi saakaZis pirovneba. misi mxedruli SemarTeba da<br />
sardluri niWiereba aRorZinebs, ganadidebs da umaRlesi rwmeniT<br />
aRavsebs mis poetur suls:<br />
`eWvi, oTxi saukune,<br />
zars arisxebs rogorc mnaTe,<br />
veRar moixada vali!<br />
maS qarTls Rames rad unaTebs<br />
elva _ saakaZis xmalis~. 2<br />
am leqsSi poeti poulobs marjve gamomsaxvelobiT saSualebebs<br />
da wers swori sazomiT, msgavsad miqelanjelosi, romelic marmarilos<br />
lodebs iyenebda. WeSmariteba giorgi saakaZis Sesaxeb, rogorc<br />
pirovnebisa da gmirisa, TviT masSia moqceuli harmoniis meSveobiT, _<br />
gvaswavlis poeti.<br />
giorgi saakaZis cxovrebis suraTebis Seqmna vaJa egriselis ucnauri<br />
da saocari ocnebaa. poeti mTeli seriozulobiT, RirsebiTa da<br />
Rrma gagebiT gvTavazobs giorgi saakaZis gmirobis epizodebs:<br />
“vuaxlovdebiT Tbiliss,<br />
kolxebi, rom vxmobT `qarTad~.<br />
jer kaspia da xovle,<br />
wers dekemberi zamTars,<br />
TeTr papirusze Tovlis”. 3<br />
es idealizacia sxva araferia, Tu ara gapoetureba, sulieri<br />
gandideba, aRorZineba usayvarlesi, usazRvrod Zvirfasi da axlobeli,<br />
guliTadi da ukeTilSobilesi adamianis mSobliuri adgilebis xedvisa,<br />
sevdis naTelSi rom danTqmula. saintereso isaa, rom am suraTSi<br />
“Tovlis TeTr papirusze” uaRresad metaforulia da sizustiTa da<br />
maRalmxatvrulobiT gamoirCeva.<br />
vaJa egriselis poezia Cveni umSvenieresi gmiruli warsulisa da<br />
uZvelesi mxatvruli gamocdilebis bednieri Serwymaa, sadac Semoqmedis<br />
vaJkacuri energia, poetisaTvis damaxasiaTebeli mgrZnobiare da<br />
nazi buneba Taviseburad vlindeba. poetis Tamami Tvali Wvrets da<br />
1 i. WavWavaZe. eri da istoria. _ Txzulebani. t. VI. Tb., 1955, gv. 350.<br />
2 v. egriseli. elva saakaZis xmlis. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />
t. I. Tb., 2001, gv, 329.<br />
3 v. egriseli. elva saakaZis xmlis.., gv, 329.<br />
141
fardas xdis SeumCnevel silamazes. swored bunebisa da adamianis sulis<br />
silamaze, SeerTebuli vaJkacobasTan, aris vaJa egriselis Semoqmedebis<br />
mTavari Tema.<br />
istoriuli sinamdvilis, giorgi saakaZis droindeli qarTuli<br />
yofis beWedi aCnia vaJa egriselis im leqsebs, romlebic man legendarul<br />
gmirs miuZRvna da aranakleb naTelia is ganzogadebani, romlebic<br />
saTaves iReben zneobriv valdebulebebSi adamianisa, romelic yovelTvis<br />
win unda aRudges Sursa, samSoblos Ralats da yvelgan, yovelTvis<br />
ebrZolos mas. giorgi saakaZis rTuli, tragikuli, winaaRmdegobiT,<br />
moulodneli ZrwolvebiT aRsavse cxovreba Tavisebur gamo-<br />
Zaxils iwvevs poetis arsebaSi.<br />
poetis leqsebi gvimtkiceben im WeSmarit rwmenas, rom giorgi<br />
saakaZe iyo sulierad gawonasworebuli, mravalwliani laSqrobebiT<br />
gatanjuli, faruli omebiT Tu garemoebebiT nakarnaxevi feriscvalebiT<br />
SeWirvebuli pirquSi mxedari, romelmac Tavsmoxveuli diplomatiiT,<br />
cxenze amxedrebulma gaatara mTeli cxovreba da maxvili xelidan<br />
ar gaugdia.<br />
“osmaleTi arc sparseTi!<br />
saqarTvelo iyo Sveba da iara,<br />
iyo misTvis ekalic da yvavilic.<br />
saakaZem Sara rom gaiara, morCa!<br />
im gzas _ sxva veravin gaivlis~. 1<br />
poeti leqsis ferwerul mxares xSirad sagnis zustad gadmocemas<br />
uqvemdebarebs da mainc misi koloriti uaRresad TviTmyofadia.<br />
poetis es leqsi naxativiT mkafioa da amave dros am sityvebSi gamos-<br />
Wvivis WeSmariteba, rom `saakaZis gzas sxva veravin gaivlis~.<br />
vaJa egriselma SeZlo istoriuli sinamdvilis miseuli aRqma,<br />
SeZlo srulad gamoekveTa istoriuli realoba. leqsSi `gamTeniisas~<br />
poeti gadmogvcems mefe Teimurazis erT “sabrZolo” epizods. am leqsSi<br />
poetis pesimisturi gancdebia da mainc unda iTqvas, rom did xelovnebas<br />
safuZvlad udevs harmonia, igia momniWebeli sulieri kmayofilebisa,<br />
wonasworobisa, amitomac unda iTqvas, rom vaJa egriseli<br />
Tavis saukeTeso leqsebSi udidesi moazrovnea:<br />
“gamTeniisas borgviT da SfoTviT,<br />
kaspTan SeCerda “Tbilisi-foTi”.<br />
midamo uceb TeTrad Seibura,<br />
da Seesia fifqebi Tovlis<br />
1 v. egriseli. osmaleTi arc sparseTi! _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />
t. I, gv. 329.<br />
142
_ nostes da xovles fifqebi Tu...<br />
marbevelni, kvlav gamougzavnia mefe Teimurazs”. 1<br />
aq istoriuli sinamdvile, realoba gadmocemulia STambeWdavad<br />
da saocrad originaluri da romantikuli ferebiT gamoZerwili SedarebebiT:<br />
“fifqebi Tu marbevelni, kvlav gamougzavnia mefe Teimurazs”.<br />
am leqsSi adamianis mtanjveli warsulis sevda ikiTxeba. ikiTxeba<br />
gmiris satkivari, mterTan SebrZolebiT, saSiSi movlenebiT rom<br />
aris nasazrdoebi. vfiqrobT, saWiroa erT garemoebas gavusvaT xazi _<br />
vaJa egriselis SemoqmedebaSi Sedarebas da epiTets mudam asazrdoebs<br />
poetis saswaulebrivi fantazia da saocari unari warmosaxvisa:<br />
“xelT SubTa tye aRumarTavT,<br />
Tavze muzaradi xuravT,<br />
_ qarTvel mxedrebs abjrianebs,<br />
bazaleTTan saakaZe _ xmalSi iwvevs Teimurazs<br />
da... qarTls tanSi aJrialebs”. 2<br />
an kidev:<br />
`maxvilawvdili da ulmobeli,<br />
aRdgnen dReebi SurisZiebad:<br />
qarTlis arwivi _ yvav da yornebs grigals gaatans.<br />
gamZvinvarebuls Sevyureb mxedars,<br />
da cremlnarevi xma momesmis: “Svilo paata”. 3<br />
vaJa egriselma poeturi gvirgvini daadga giorgi saakaZes. poetisaTvis<br />
giorgi saakaZe sakacobrio istoriuli movlenaa, misi erTerTi<br />
gauxsneli saidumloeba. vinc am leqsebs gadaikiTxavs, dagveTanxmeba,<br />
rom poeti uangaro guliT, saqmis codniTa da mRelvarebiT<br />
wers masze da istoriul sinamdvileze saerTod. am azriT, giorgi<br />
saakaZe erovnuli gmiris poeturi apologiaa, rameTu giorgi saakaZis<br />
akvans, rogorc levan sanikiZe aRniSnavs vaxtang gorgaslisa da daviT<br />
aRmaSeneblis aCrdilebi arwevdnen 4 .<br />
vin icis, ramdens SerCa qveynisa Tu xalxis dafaruli Tu daufaravi<br />
Ralati. xolo saakaZes uneblieT Tu rame SeeSala, im cdomilebam<br />
yvelaze metad TviTon mas da mis sisxlier monagars avno. ori<br />
vaJkaci Svili uyoymanod gaswira da TviTonac mTeli wuTisofeli<br />
1 v. egriseli. gamTeniisas borgviT da SfoTviT. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />
fsalmunebi, t. I, gv. 275.<br />
2 v. egriseli. bazaleTi _ 1626. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 576.<br />
3 v. egriseli. maxvilawvdili da ulmobeli. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />
fsalmunebi, t. I, gv. 576.<br />
4 l. sanikiZe. deda istoria, gv. 254-256.<br />
143
jvarze ekida salocavi saqarTvelosaTvis. vaJa egriselis saakaZe esaa<br />
titanuri pirovneba, romlis naTel saxes sagulisxmo sxivi Seemata.<br />
leqsi “velze martyofis” samSoblosaTvis dacemul gmirTa WeSmarit<br />
himnad ikiTxeba. vaJa egriseli Tvals usworebs saakaZis saqarTvelos.<br />
misi lirikuli gmiri sikeTesa da saTnoebas Tesavs.<br />
“mamulisaTvis dacemulebi,<br />
mtrebic _ mSobliur miwas aTboben,<br />
radgan mihyvebaT cecxli samyofi...<br />
mTvare usinjavs daWril mkerdebs caSi mnaTobebs,<br />
viT saakaZe Tavis gmirebs velze martyofis”. 1<br />
poets kargad euwyeba Sah-abasis veragobac; stkiva bazaleTis<br />
codviani miwa. “1626 wlis gviani Semodgoma, bazaleTis omi. samgloviaro<br />
xana qarTuli matianisa”. 2 qarTvelebi Jleten qarTvelebs. bazaleTis<br />
qarTvelTa sisxliT darecxili miwa iaradaa darCenili poetis<br />
gulSi. aq xom saakaZis meomrebTan erTad bazaleTis miwaSi damiwda<br />
diadi ganazraxi “yoveli saqarTvelois” gaerTianebisa da aRorZinebis”:<br />
diax, ZmaTamsvreli bazaleTis omi, uazro, samarcxvino da umsgavso<br />
rame iyo, wyenisa da pativmoyvareobis nayofi. Tu aqamomde mters ebr-<br />
Zodnen da imarjvebdnen, Tu marcxdebodnen, yvelaferi RvTis neba iyo.<br />
axla erTmaneTs samkvdro-sasicocxlod unda Sebmodnen RviZli Zmebi,<br />
qarTvels qarTvelze unda aRemarTa xeli, moZmeT samarcxvino omi saakaZis<br />
damarcxebiT damTavrda. bazaleTTan TiTqos dResac yria qarTveloba.<br />
im uazro xocva-Jletis msxverplTa gvamebs TiTqos dRemde<br />
yornebi kortnian da mainc didad SemZle da yovelTa umamacesis saxeli<br />
zavTiani xmiT quxda saakaZe evropa-aziis sazRvrebTan. giorgi saakaZem<br />
`Tavisi wuTisoflis mwuxare da cecxlovan gzaze, qedmouxrelma<br />
da muxlmagarma, xariviT atara Tavisi xalxis siyvaruli~. 3<br />
“sikvdilma maxvili _ cxel gulze alesa,<br />
da Semodgomis dRe civad gaTenda.<br />
Zmav ar megona _ Zmis sisxls Tu dalevdi!<br />
me wyali megona _ tba bazaleTis,<br />
Turme is sisxlia _ qarTvelTa”. 4<br />
es leqsi fantaziiTa da azris siRrmiTaa gamorCeuli, romlis<br />
1 v. egriseli. velze martyofis. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />
t. I, gv. 557.<br />
2 l. sanikiZe. deda istoria, gv. 246.<br />
3 n. xerkelaZe. giorgi saakaZe _ 430. qsnis brZola. _ gaz. `dioskuria~,<br />
#26, agvisto, 2005, gv. 5.<br />
4 v. egriseli. bazaleTi _ 1626. _ wgn. v. egriseli. kolxuri ., t. I, gv. 461.<br />
144
grafika gvexmareba warmosaxuli Sedarebis _ “tba bazaleTis sisxlia<br />
qarTvelTa” vizualur gacxadebaSi da poeti vaJa egriseli, visac<br />
bedma daakisra erovnuli energiis SesaZleblobebi gaecxadebina, memkvidrea<br />
saukuneebSi gamotarebuli qarTuli sulisa, mexotbea WeSmariti<br />
patriotizmisa, rogorc dasabuTeba Tavisi xalxis sulieri da<br />
gonebrivi SesaZleblobebisa. misi giorgi saakaZe didebis SaravandediT<br />
mosili, gamarjvebuli gmiria, romlis raSis Wixvini qarTvel ers maradisobisaken<br />
uxmobs:<br />
“ros aCrdili gaielvebs velze _ didi mouravis,<br />
martyofi da taSiskari _ mis winaSe qeds kvlav ixris.<br />
da... dilamde usmens mtkvari, saakaZis raSis Wixvins”. 1<br />
mtrisTvis saakaZis mudam alesili xmali, Samxalsa da daRestnis<br />
warCinebulebsac miswvda. isini Sahs mzakvruli gegmebis ganxorcielebaSi<br />
mxarSi edgnen. giorgi saakaZes yizilbaSni sakuTar Crdilebad<br />
miwaze hyavda garTxmuli.<br />
“qarTlSi molas xma ar ismis<br />
da kaxeTSi ar Cans eli,<br />
saqarTvelos dgas ciskari,<br />
lomgul saakaZes elis martyofi da taSiskari~. 2<br />
poetis azriT, giorgi saakaZem Sah-abasis veraguli gegmebi mimar-<br />
Tuli qarTl-kaxeTis winaaRmdeg, xerxemalSi gadaamsxvria da poeti<br />
SeZrulia lomguli saakaZis boboqari cxovrebiT, romelsac WeSmaritebis<br />
Zieba uqcevia maradiul miznad. Semoqmedi Tavadaa SeZruli mSfoTvare<br />
emociebiT, romelTac warmoqmnis ara mduRare sisxli, aramed<br />
badebs boboqari gonis naperwklebi, poeturi azrebis Widili. mesame<br />
TvaliT unda aRiqva, ras Zerwavs poeti. ufro mzeris sinatife<br />
da aRqmis didi unaria saWiro, rom gaiTaviso poetis mier daxatuli<br />
kolorituli suraTi:<br />
“osmalo ara da arc sparseli,<br />
mas mosaklavad qarTveli mosdevs...<br />
qaris uswrafes mihqris iabo<br />
da saukunis wyvdiads miapobs<br />
saakaZe da ... bedkruli noste”. 3<br />
vaJa egriselis mxatvrul palitraSi SemogvanaTebs bibliuri<br />
sibrZne, sidiade. savsebiT bunebrivi meCveneba poeturi amaRlebuloba,<br />
1 v. egriseli. martyofi da taSiskari. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />
fsalmunebi, t. I, gv. 77.<br />
2 v. egriseli. ros aCrdili. _ wgn. v. egriseli. kolxuri ., t. I, gv. 848.<br />
3 v. egriseli. osmalo ara. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi, t.<br />
III. Tb., 2007, gv. 753.<br />
10. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
145
uCveuloba da yurebSi miwivis poetis xma, aRsavse diadi rwmeniT:<br />
“Sens droSis fers,<br />
Sens simaRles, viTarc vaxtang,<br />
viTarc cotne,<br />
Seewira sxva aTasi,<br />
qarTlis caze rom hkidia,<br />
mze ki ara, Tavi gaxlavT paatasi!” 1<br />
es leqsi naTeli ilustraciaa xalxis gmiruli sulis WeSmariti<br />
gamoxatulebisa. poetis realizmi eyrdnoba istoriul faqts da<br />
realobas, cxovrebis sinamdviles, mis umTavres azrs _ samSoblos<br />
bedis, xalxis damoukideblobisaTvis brZolis mamuliSvilur movaleobas,<br />
romlis finalSi vlindeba umaRlesi humanizmi. poetis es leqsi<br />
aRsavsea marTali poeziis azriT da suliT. es ar aris veragulad<br />
mokluli mamuliSvilisadmi miZRvnili mistikuri simRera, aramed qebaTa-qebaa<br />
sicocxlisa, romelic adamianebs aRavsebs Tavisuflebis<br />
wyurviliT da mamulisaTvis Tavganwirvis diadi energiiT.<br />
giorgi saakaZis Rirseuli Svilis RvTaebrivi saxe salocav xatad<br />
xelisgulze daisvena mSobelma xalxma. vaJa egriselis leqsi<br />
`paata saakaZe~ samudamod rCeba mkiTxvelis mexsierebaSi, viTarca uma-<br />
Rlesi esTetikuri tkbobisa da gansjis nimuSi, rasac mxolod WeSmariti<br />
xelovneba Tu warmoSobs xolme. poeti sxivnaTeli mamuliSvilis<br />
paata saakaZisadmi uCveulo Tayvaniscemas da madlierebas gamoxatavs<br />
WeSmariti sulieri aRfrTovanebiT. igi esityveba im STabeWdilebaTa<br />
siRrmes, romelic man moaxdina da im kvals, romelic man ganvlo<br />
istoriis bedukuRmarT gzaze:<br />
“miaqvs samSoblos boRma da dardi,<br />
qarTuli xmali da jvari vazis<br />
_ misTvis qceuli salocav xatad,<br />
da... saqarTvelos istoriis ukuRmarT gzaze,<br />
viT mama misi, martod-marto midis paata”... 2<br />
mTeli es poeturi qmnileba qarTveli ostati mesangris xeliTaa<br />
danaRmuli. sakmarisia striqons gonebis xma miwvdes an Tvali Seavlo,<br />
rom wamsve jaWvuri reaqcia daiwyeba. poetis sityva yovel Sexebaze<br />
elvarebs da almasiviT sul axal-axali ZalisxmeviT brwyinavs.<br />
istorias ucnaurobebi axasiaTebs, borotebis Jinmoreuli mtacebeli<br />
Sah-abasi lomgul saakaZes usayvarlesi Zis paatas mokveTili<br />
1 v. egriseli. Sens droSis fers. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />
t. I, gv. 585.<br />
2 v. egriseli. paata saakaZe. _ wgn. v. egriseli. kolxuri ., t. I, gv. 594.<br />
146
TaviT “asaCuqrebs”. es iyo wminda msxverpli, gaRebuli mSobliuri<br />
qveynis TavisuflebisaTvis da iyo cremli, glova da Tavganwirva daunanebeli...<br />
qarTvelma xalxma gulmduRared daitira paata saakaZe da<br />
misi wamebuli neSti erTawmindis eklesiis miwas miabara.<br />
“mogonebebi miikvamleba erTawmindisken,<br />
miRma ikorTis, samSoblos caze Svilo paata,<br />
kargi Cans dari,<br />
magram warsuli guls kvlav mikortnis,<br />
rogorc ekali quslSi Camtydari”... 1<br />
an kidev:<br />
sadac rom paata Sobila,<br />
is miwa CvenTvis RmerTia”. 2<br />
am leqsebidan gamudmebiT moismis Zveli saqarTvelos, mamuliSvilTa<br />
SemarTebuli saomari yiJinac da drtvinvac, gmirTa omaxiani<br />
SeZaxilica da urvac, man Seulamazeblad, ferumarilis gareSe Rirseulad<br />
Seamko saakaZis gmiruli SemarTeba, romelsac samSoblosaTvis<br />
ar dauzogavs Zma, Zeni da asuli. vkiTxulobT am poetur qmnilebebs<br />
da gvesmis saakaZis sabrZolo cxenis floqvebis Tqaruni, lagam-avSris<br />
xvra, xmlebis Caxa-Cuxi, Subis mterze kveTebis xmauri, ommogebulTa<br />
Zlevis gamyinavi yiJinac da damarcxebulTa gulsaklavi godebac.<br />
vaJa egriseli Zveli saqarTvelos daumcxrali Wirisufali, mozare<br />
da damtirebelia, saakaZis varamiTa da sevdiT gulgaserili da<br />
misi gmirobis samzeoze gamomtani poetia. swams da sjera erTiani saqarTvelos<br />
xati. naRverdaliviT mwveli da aRmgznebia misi striqonebi.<br />
CqeraliviT ifrqveva misi sityva giorgi saakaZis sabrZolo epizodebis<br />
gadmocemisas. man SeZlo saukuneTa siRrmeSi SeWra da mTeli<br />
arsebiT gvaCvena giorgi saakaZis siyvaruli saqarTvelosadmi. giorgi<br />
saakaZes Tavisi xalxis Rirseba im ZaliT uyvarda, rom, garda Tavganwirvisa,<br />
araferi axsovda. rameTu Zali siyvarulisa didi ars, radgan<br />
SeuZlebels SesaZleblad hyofs... da xalxi mudam madlieria Semoqmedisa,<br />
romelic xorcs Seasxams mis idealebs, ganumeorebeli, gansacvifrebeli<br />
formiT da poeti, romelic erTmaneTs SeuTavsebs gamosaxvis<br />
simarTlesa da obieqtur WeSmaritebas, sakuTar Sexedulebebsa da<br />
eris suliskveTebas, Zlevamosil humanizms, imsaxurebs umaRles jildos<br />
_ xalxis siyvaruls.<br />
giorgi saakaZis gmiruli sabrZolo epizodebis gacocxlebiT va-<br />
Ja egriselma STambeWdavad gangvacdevina mamuls Tavsdatexili ubedu-<br />
1 v. egriseli. erTawminda. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 657.<br />
2 v. egriseli. paata saakaZe. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 753.<br />
147
eba, sisxli da cremli. mgloviare Cveni winaprebis gulis kvnesa da<br />
godeba, magram es tkivili mis poeziaSi Semodis, rogorc zneobrivad<br />
amaRlebuli da sulis gamakeTilSobilebeli. poetma siRrmiseulad,<br />
metad STambeWdavad da grZnobierad gamoxata Cveni eris yofis tragedia,<br />
didi ZalisxmeviT gangvacdevina Zala da Seuvaloba im rwmenisa,<br />
romelmac gaaZlebina Cvens samSoblos:<br />
“mTebis qvabSi duRs marabda<br />
da Ralatis frinveli iq,<br />
siZulvilis gabarjRul totze<br />
budes iqsovs da ikeTebs<br />
da Sig Cekavs.<br />
jvarismcemels, TvalismTxrels da TavismkveTels!” 1<br />
aki marabdis brZolis dawyebisas gamarjvebac axlos iyo TiTqos,<br />
magram mtris damxmare Zalis moSveliebam upiratesoba yizilbaSTa<br />
mxareze gadaitana. brwyinvale gamarjveba martyofis, sawyeni damarcxeba<br />
marabdisa... “saakaZis sabrZolo miznebi, gonivrul srulyofas<br />
eswrafvodnen. magram winaaRmdegoba iyo iseTi, romelic ar anebebda,<br />
Tundac sabrZolo, gind erovnul poziciebze dgomas, rac Zlier uSlida<br />
qarTveli kacis bunebas xels. arada normalur atmosferoSi,<br />
rogor gaifurCqneboda saakaZis niWi da SesaZleblobani. giorgi saakaZe<br />
did siRrmeTa wvdomiT xedavda im Rirsebasac da im naklsac, rac mis<br />
qveyanas fexdafex dasdevda, iyo didi toleranti da mimtevebeli...”. 2<br />
vaJa egriselis gansacvifrebeli da STambeWdavi poeturi samyaro<br />
kolosaluri ZalisxmeviT amzeurebs Cveni epoqis Rirebulebebsa da<br />
faseulobebs da universaluri siyvarulis xazzea provocirebuli misi<br />
Sinagani samyaros filosofiuri impulsebi. `poeti leqsis kompoziciaSi<br />
gansakuTrebul mniSvnelobas aniWebs istoriul detalebsa da<br />
motivebs ama Tu im mxatvruli amocanis gadasawyvetad, leqsis ideuri<br />
Canafiqris xorcSesasxmelad~. 3 sazRvari ara aqvs poetis fantaziis<br />
usazRvroebas, sulisa da gonis sikeTis idumalebaTa aRmtac silamazes.<br />
vaJa egriselis giorgi saakaZisadmi miZRvnili leqsebi srul<br />
uflebas maZlevs vTqva: vaJa egriseli xalxis sayvaruli poetia, rameTu<br />
“marto saerTo siyvaruliT gamsWvaluli kacia uZleveli da gamarjvebuli.<br />
RmerTi amisTana kacsa swyalobs da qveyana amisTana kacis<br />
saxels hloculobs, radganac saqveyno saqme marto amisTana kacisagan<br />
1 v. egriseli. marabda _ 1625. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I, gv. 948.<br />
2 n. xerkelaZe. giorgi saakaZe _ 430.., gv. 5.<br />
3 c. mesxia. warsulis zardaxSa. Tb., 2004, gv. 12<br />
148
hrigdeba da keTdeba”. 1<br />
vaJa egriseli brwyinavs viTarca mijnuri mamulisa da viTarca<br />
gmiri, rac mTeli arsebiT vlindeba mis lirikul leqsebSi. mTavari<br />
mainc, mis lirikul personaJSi rom cocxlobs da gansazRvravs qarTveli<br />
kacis yovel moqmedebas, aris misi goneba. poetma “kolxuri<br />
fsalmunebiT” migvaniSna, rom umTavresia eri da samSoblo. egriselis<br />
fiqri da ocneba samSoblos dastrialebs Tavs. igi ver urigdeba gaxleCil-dasaxiCrebul<br />
saqarTvelos. igi Zalumad ebrZvis mamulis gamyidvelebs,<br />
xelmrude mamuliSvilebs. poeti laparakobs WeSmariti<br />
patriotis eniT. laparakobs im kacis guldajerebiT, romelmac ukve<br />
igema cxovrebis simware da igrZno omis mTeli simZime, romelic ukve<br />
dauflebia WeSmaritebas:<br />
“camet vercxlad sulgayidulT,<br />
satanasTan naamborebT,<br />
sxvis sufraze madiT narebT.<br />
saakaZe Tqvi Sen, Torem, ra gamolevs Sadimanebs” 2 ...<br />
am viTarebis fonze mniSvnelovania fiqri, grZnoba da azri poetisa,<br />
romelic mtkivneulad ganicdis mamulis mZime mdgomareobas,<br />
rac gansakuTrebiT Zneli asatania da poeti avlens sevdiT avsili<br />
gulis tkivilebs:<br />
“qarTvels deda-wulianad,<br />
rom milalavs rogorc faras<br />
_ Sahi, marTla nadiria...<br />
da... marabdis vels rom faravs,<br />
nisli ara, aq dacemul _ cxra Zmis dedis mandilia”. 3<br />
vkiTxulobT am striqonebs da cxadad vgrZnobT, rom es Cveni<br />
warsulisa da istoriis Seumcdari Sefasebaa, magram “cxra Zmis dedis<br />
mandili” CvenSi saocar asociacias aRZravs da gvarwmunebs eris<br />
ukvdavebaSi, rameTu dResac Cveni eris tragedia ganpirobebulia SuRliTa<br />
da SuriT, magram poeti Tavs aRwevs cxovrebis damTrgunvel<br />
wvrilmanebs da yovelive iwyeba mamulis siyvarulidan, roca sacnauri<br />
xdeba qarTveli kacis siyvaruli mSobliuri miwisadmi. poeti Tanamedroveobas<br />
uziarebs sanukvar ocnebas:<br />
“aelvareben varskvlavebi oqros samxreebs<br />
1 i. WavWavaZe. ai istoria. _ i. WavWavaZe. Txzulebani, t. IV. Tb., 1955, gv. 195.<br />
2 v. egriseli. camet vercxlad sulgayidulT. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />
fsalmunebi, t. I, gv. 390.<br />
3 v. egriseli. nadir Sahi. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi, t. I,<br />
gv. 103.<br />
149
da darajoben sivrceTa karebs.<br />
siSoris totze brwyinavs neoni.<br />
da mnaTTa sisxliT morwyul cis vels<br />
mwuxare mTvare gascqeris ise,<br />
viT vaterloos _ napoleoni”. 1<br />
poeti vaJa egriseli dajildoebulia rTuli politikuri Tu<br />
sazogadoebrivi viTarebis gansjis diadi unariT da WeSmariti misnuri<br />
ZaliT Wvrets momavals, misTvis Cveuli gulgautexelobiT, sadad<br />
da ubralod laparakobs xalxisa da samSoblos silamazeze, poeziisadmi<br />
Tavis siyvarulze:<br />
“kolxTa zRaprul warsulidan<br />
_ bRavili sul mesmis verZis,<br />
zafxuli Tu zamTaria.<br />
da... me sityvis devebs vebrZvi<br />
_ baybaysa da cxraTavians”. 2<br />
vaJa egriseli, rogorc yvela WeSmariti Semoqmedi, mtkivneulad<br />
ganicdis JamTa dinebas, romelic TviTon mTebmac ver SeaCeres da romlis<br />
gardauval Sedegsac kidev erTxel axsenebs poets daSlili cixis<br />
galavanTan dayrili qvebi. sad gaqrnen is pirtitvela mecixovneni,<br />
romelTac TvalebSi saqarTvelos ca ubrwyinavdaT vaJa egriselma<br />
istoriis mtveri Camobertya maT saxelebs da maTi adamianuri xatis<br />
mSvenierebas gvaziara. igi gvarwmunebs, gvajerebs imaSi, rom am<br />
gmirebs mterma ver apatia samSoblos silamaze:<br />
`mikaf-mokafes saqarTvelos ca da venaxi,<br />
magram saflavSi ver damarxes, ver Caaties~. 3<br />
“poeturi sityva, ferebi azrovneba, romelic qarTvel mkiTxvels<br />
SesTavaza vaJa egriselma, ara mxolod mniSvnelovani literaturuli<br />
faqtia, aramed RirsSesaniSnavi filosofiuri movlenaa saer-<br />
Tod im gagebiT, rom igi, rogorc poeti-moazrovne da poeti-novatori,<br />
Cvens sazogadoebriv azrovnebaSi, cxovrebiseul realobaTa SemecnebaSi<br />
sruliad axal midgomebs, xedvebsa da masStabebs amkvidrebs”. 4<br />
Cveni Rrma rwmeniT, vaJa egriselis saqarTvelos istoriuli warsulisadmi<br />
miZRvnili leqsebi rwmenisa da imedis gasaRviveblad aris<br />
dawerili. “loWins” gamomcdari SaTiri, xundebSi gabmuli qedani,<br />
1 v. egriseli. aelvareben varskvlavebi oqros samxreebs. _ wgn. v. egriseli.<br />
iqmen naTeli, t. I. Tb., 1993, gv. 105.<br />
2 v. egriseli. kolxuri fsalmunebi, t. I, gv. 103.<br />
3 v. egriseli. mikaf-mokafes. _ wgn. v. egriseli. iqmen naTeli, t. I. Tb., 1993,<br />
gv. 597.<br />
4 j. ninua. qarTveli da ucxoeli avtorebi vaJa egriselze. Tb., 1999, gv. 143.<br />
150
didTurqoba Tu Temurlengoba, sisxliT daorTqlili xmlebi, kvaml-<br />
Si abRavlebuli xarebi, sisxliT morwyuli qarTli, samcxe, Tu krwanisi,<br />
martyofi Tu taSiskari, marabda da qsani mxolod saqarTvelos<br />
istoriuli warsulis wiaRidan areklili STabeWdilebebi rodia,<br />
aramed dRevandel saqarTveloSi datrialebuli tragediis uSualo<br />
gamoZaxilia.<br />
“daCenCxvil Savebs icvams Savi zRva,<br />
tyvia nakravi Tbilisi gdia usulod<br />
da Cveni mtrebis gulgasaxarad,<br />
gadamwvari da gadatrusuli qarTuli miwa iqca saharad~. 1<br />
esaa Rrma analizi Cveni dRevandelobisa, im savalalo sinamdvilisa,<br />
romelic 1992 wlidan saqarTvelos teritoriaze datrialda,<br />
SeiZleba iTqvas, rom vaJa egriselma kargad uwyis, ras niSnavs droTa<br />
kavSiris darRveva. mas Segnebuli aqvs Tavisi poeturi misia, igi WeSmaritad<br />
patriotuli ganwyobis poetia, romelic yelamdea Cafluli<br />
Tavisi qveynis sazrunav-safiqralSi. marTlacda, camde marTali yofila<br />
aristotele, poeziis saswaulmoqmedebaze rom migviTiTebda, vaJa<br />
egriselis leqsebma istoriaSic Cagvaxeda da Tanamedroveobis gansjis<br />
saSualebac mogvca.<br />
poetis erovnuli energia mowodebulia niaRvariviT movardnil<br />
mterTan Sesarkineblad. poetis lirikulma gmirma kargad icis, rom<br />
sruli harmonia mosawyenia da momabezrebeli, rom adamianis raoba mudmivi<br />
srulyofilebisaken swrafviT izomeba da erT-erTi megzuri am<br />
gzaze SuqnaTeli mTvarea:<br />
“roca mTvare SuqnaTeli,<br />
amovida Rrublis Savi dilegidan.<br />
maSin Ramem, pirmSvenier dilis karTan<br />
_ kvlav Caiwyo mnaTobebis qilebi<br />
da aikeca Savi Coxis Savi kalTa”. 2<br />
am lirikul leqsSi mTvaris SuqiviT SemogvanaTebs siyvarulis<br />
mdinaresaviT maradmdinari da maradxnieri grZnobis Zalmosileba da<br />
isev:<br />
“viTarca adre, didi xnis winaT,<br />
wveTavs da wveTavs mironi naTlis<br />
_ qarTuli cis qveS wuTebs da wamebs,<br />
1 v. egriseli. Tbilisi, samaCablo, samegrelo, afxazeTi. _ wgn. v. egriseli.<br />
kolxuri fsalmunebi, t. I, gv. 218.<br />
2 v. egriseli. roca mTvare SuqnaTeli. _ wgn. v. egriseli. iqmen naTeli,<br />
t. I., Tb., 1993, gv. 105.<br />
151
gaxamebuli da moqaTqaTe mTvaris perangi acvia Rames”. 1<br />
aseTi sxarti da lakonuri frazebi gaxedebs ukan da upirveles<br />
yovlisa eris sve-bedze gafiqrebs:<br />
“bilikad gdia aTaswleuli,<br />
zed Cemi kolxi winapari<br />
midis oxvriT _ da,<br />
Tvalebs cremli sdis, viT sakvamurebs.<br />
da naTlad vxedav:<br />
amofrenils misi qoxidan.<br />
qari, viT fantavs kvamlis Ramurebs”. 2<br />
winapris qoxidan amofrenili qari personaJis, xalxTa TavisuflebisaTvis<br />
mebrZoli gmiris WeSmariti simboloa. masSive kodirebulia<br />
kacobriobis momavali naTeli imedi da amgvarad xdeba gasagebi “kvamlis<br />
Ramurebis” mogerieba da poetis mizania yofierebis dasasrulisaken<br />
daqanebul kacTa modgmas siyvaruli mouvlinos mxsnelad, rameTu<br />
poets Rrmad sjera sicocxlis maradisobisa, ra vuyoT, Tu “Cveni sinamdvile,<br />
mware sinamdvilea”. da mainc: “TovlqveS mZinari ia-iebis<br />
ulurjes etliT _ sicocxle modis. xeebze hyvavis feri aqatis. da<br />
saflavebze damxobil lodebs _ amZimebT peplis Wreli farfati”. 3<br />
1 v. egriseli. viTarca adre. _ wgn. v. egriseli. kolxuri.., t. I.., gv. 789.<br />
2 v. egriseli. bilikad gdia aTaswleuli. _ wgn. v. egriseli. kolxuri<br />
fsalmunebi, t. I, gv. 563.<br />
3 v. egriseli. TovlqveS mZinari ia-iebi. _ wgn. v. egriseli. kolxuri fsalmunebi,<br />
t. I, gv, 713.<br />
152
TSIALA MESKHIA<br />
GIORGI SAAKADZE’S PHENOMENON<br />
IN VAZHA EGRISELI’S POETRY<br />
From modern aesthetical prineiples the work lights up one of the famous<br />
poets Vazha Egriseli’s attitude to the remarkable people’s hero – Giorgi Saakadze<br />
and tries to find Georgian spirit and moral development origins. He revives<br />
the face of our ancestor generalizing the devotion to his people and homeland.<br />
The poet’s imaginary sphere is boundless. His lyric personage feels values<br />
of past and reality. Giorgi Saakadze is a human phenomenon for poet. He is<br />
one his inexplicable mystery. Full of energy and selflessness he becomes like<br />
David the Builder’s patriotic qualities. Vazha Egriseli with pride looks at extinct<br />
distance of history and clearly sees Giorgi Saakadze’s glorious deeds.<br />
Giorgi Saakadze’s face created by poet evokes patriotic inspiration and strength<br />
in defending and uniting Georgia.<br />
153
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
154<br />
naTia papasqiri<br />
Carlz dikensis `devid koperfildis~<br />
qarTuli Targmanis zogierTi enobrivi<br />
Taviseburebis Sesaxeb<br />
warmodgenil naSromSi Cven SevexebiT gamoCenili ingliseli mwerlis<br />
Carlz dikensis erT-erTi yvelaze cnobili romanis _ `devid koperfildis~<br />
qeTevan baqraZe-ingoroyvas mier Sesrulebuli qarTuli Targmanis<br />
zogierT enobriv Taviseburebas.<br />
qarTuli Targmanis originalTan Sedarebis Sedegad Cvens mier<br />
SemCneul iqna mTeli rigi uzustobani. upirveles yovlisa, aRsaniSnavia<br />
is faqti, rom originalSi Carlz dikensis es romani 850 gverdze<br />
mets iTvlis, maSin, rodesac qarTul TargmanSi 550-dan (1934 wlis<br />
gamocema) _ 650-mde (1948 wlis gamocema) meryeobs. Tu gaviTvaliswinebT<br />
imas, rom Targmanis dadebiTad Sefasebis erT-erT kriteriumad<br />
miCneulia (verner koleri) is, rom Targmanma srulad unda gadmosces<br />
is informacia, rac mocemulia originalSi 1 , zemoTmoyvanili cifrebis<br />
Sedarebis Sedegad SeuZlebelia imaze fiqric ki, rom es Targmani<br />
srulad gadmoscems originalSi arsebul informacias. marTlac,<br />
ufro Rrma analizis Semdeg Cvens mier gamovlenil iqna araerTi umniSvnelo<br />
Tu mniSvnelovani epizodi, romlis arsebobis Taobaze warmodgenac<br />
ki ara aqvs qarTulenovan mkiTxvels.<br />
kidev erTi sagulisxmo faqti, romelic umal miipyrobs yurad-<br />
Rebas Targmanis originalTan Sedarebisas, aris is, rom C. dikensma mizanSewonilad<br />
CaTvala, Tavisi nawarmoebi 64 Tavad daeyo, qarTuli<br />
Targmani ki gamocemidan gamocemamde 2 mxolod 61 Tavisgan Sedgeba.<br />
amasTan dakavSirebiT unda aRvniSnoT agreTve isic, rom mTargmnelma,<br />
ratomRac mizanSewonilad ar CaTvala yvela saTauris Targmna da ramdenime<br />
Tavi gaaerTiana. esenia: XV da XVI; XXVII da XXVIII; XXX<br />
1 Werner Koller. Einführung in die Übersetzungswissenschaft, (4) (1992):Quelle & Meyer<br />
Veralg. Heidelberg 3. miTiTebulia: m. jaSi, q. jaSi. Targmanis teqnika. Tb.,<br />
2003, gv. 8.<br />
2 C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1934; C. dikensi. daviT koperfildi.<br />
Tb., 1948; C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1959; C. dikensi. daviT koperfildi.<br />
Tb., 1976; C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1989.
da XXXI Tavebi. Sedegad miviReT is, rom daikarga sami saTauri.<br />
Tumca Cvens amocanas warmoadgens am Targmanis enobriv mxareebze saubari,<br />
amdenad, mizanSewonilad ar migvaCnia Targmanis yovelmxrivi ganxilva.<br />
daviwyoT iqidan, rom `devid koperfildi~ warmoadgens pirveli<br />
piris monaTxrobs, anu avtori mimarTavs avtobiografiis stilizebul<br />
xerxs. es aris nawarmoebi, romelSic mTavari gmiri ixsenebs ganvlil<br />
cxovrebas, rac romanis Tavebis dasaxelebaSic araerTxel iCens Tavs.<br />
ase, magaliTad, originalSi pirveli Tavi Semdegnairad aris dasaTaurebuli<br />
_ “I Am Born”, 1 meore Tavs hqvia “I Observe”. 2 rac sityvasityviT<br />
niSnavs: `me davibade~-s da `me vakvirdebi~-s. q. baqraZe-ingoroyvaseul<br />
TargmanSi ki gvaqvs: `dabadeba~ da `pirveli dakvirvebani~<br />
(uklebliv xuTive gamocemaSi). TiTqos didi araferi, rodesac saTaurs<br />
vadarebT mTlianad Tavs, Sinaarsobrivad maT Soris ar aris gansxvaveba,<br />
magram arsebobs, Cveni azriT, erTi friad mniSvnelovani niuansi,<br />
originalSi am saTaurebidan vRebulobT informacias ara ubralod<br />
viRac pirovnebis dabadebis faqtis Sesaxeb, aramed konkretulad<br />
mTxrobelis dabadebis faqtis Sesaxeb; ara ubralod viRacis dakvirvebebze,<br />
aramed konkretuli pirovnebis (mTxrobelis) dakvirvebebze.<br />
Sesabamisad ufro marTebuli iqneboda Tuki Semdeg Tavebs TargmanSi<br />
erqmeoda `davibade~ da `vakvirdebi~, an `me davibade~ da `me vakvirdebi~.<br />
Tumca es ukanaskneli varianti zedmetad dakonkretebulad migva-<br />
Cnia: qarTul zmnas gaaCnia iseTi unari, romelic piris nacvalsaxelis<br />
darTvis gareSedac iolad gvagebinebs, Tu romel pirze da romel<br />
ricxvzea saubari. swored msgavsi situaciis aRwerisas aRniSnavs<br />
mkvlevari a. gaxokiZe, rom inglisur zmnas yovelTvis axlavs Tan piris<br />
nacvalsaxeli. qarTuli zmna ki mravalpiriania. masSi organulad<br />
SeiZleba aisaxos, rogorc subieqturi ise obieqturi piri. inglisuri<br />
piris nacvalsaxelebis Targmnisas saWiroa zomierebis dacva 3 .<br />
amasTan dakavSirebiT saWirod migvaCnia aRvniSnoT isic, rom Cven<br />
gvesmis is sirTuleebi, romlebsac aucileblad aqvs adgili Targmanis<br />
procesSi. mTargmneli TiTqmis yovelTvis dgeba leqsikuri variantis<br />
SerCevis problemis winaSe. mTargmnelis Tavisuflebac swored<br />
imaSi mdgomareobs, rom mas SeuZlia airCios arsebuli variantebidan<br />
misTvis sasurveli, magram am arCevnis gakeTebisas mTargmnels ar unda<br />
daaviwydes, rom igi valdebulia TargmanSi SeZlebisdagvarad Seinar-<br />
1 Ch. Dickens. David Copperfield. Oxford World’s Classics, 1999, gv. 1.<br />
2 Ch. Dickens. David Copperfield, gv. 12<br />
3 a. gaxokiZe. rogor vTargmnoT inglisuridan. Tb., 1973, gv. 28.<br />
155
Cunos originalis yvela niuansi. rac ver moxerxda zemoxsenebuli<br />
saTaurebis qarTul TargmanSi. saTauri ki, rogorc viciT, saerTod<br />
teqstis erT-erTi yvelaze mniSvnelovani elementia. swored saTauriT<br />
iwyeba teqstis aRqma. mas informaciis gadmocemis TvalsazrisiT<br />
erT-erTi yvelaze mTavari roli ekuTvnis. saTaurSi mocemulia informacia<br />
imis Taobaze, Tu zogadad razea saubari konkretul TavSi<br />
(an mTlianad nawarmoebSi). saTauri es aris erTgvari Sejameba teqstis<br />
zogadi Sinaarsisa. amitom metad mniSvnelovania saTauris zustad<br />
Targmna, anu Targmnisas aucilebelia SeZlebisdagvarad SevinarCunoT<br />
yvela is informaciuli erTeuli, romlis matarebladac gvevlineba<br />
esa Tu is saTauri. Cvens SemTxvevaSi ki mTargmnelma mTlad adekvaturi<br />
varianti ver SearCia da Sedegad qarTul TargmanSi daikarga metad<br />
mniSvnelovani ram: originalisagan gansxvavebiT TargmanSi Cven sa-<br />
Tauridanve ver vigebT, Tu vin daibada da vis pirvel dakvirvebebzea<br />
saubari.<br />
rogorc viciT, Targmnis dros erTmaneTs xvdeba ori ena. am<br />
dros xSiria iseTi SemTxvevebi, rodesac adgili ara aqvs gramatikuli<br />
formebis Tanxvedras. es ki, bunebrivia, erTgvar siZneles uqmnis<br />
mTargmnels. Tumca Targmnisas ar aris prioritetuli maincdamainc<br />
originalis gramatikuli formis ucvlelad gadmotana. am SemTxvevaSi<br />
ufro mniSvnelovania originalis Sinaarsis zusti gadmotana.<br />
arsebobs Targmanis enasa da originalis enas Soris gramatikuli<br />
SeuTanxmeblobis sami ZiriTadi tipi:<br />
1) rodesac originalis enaSi gvxvdeba elementi, romelsac<br />
Targmanis enaSi ar moepoveba formalur-gramatikuli Sesatyvisi;<br />
2) rodesac Targmanis enaSi mogvepoveba iseTi elementebi,<br />
romelTac ara aqvT formaluri Sesatyvisi originalis<br />
enaSi, magram Targmanis enaSi arsebuli normebis gaTvaliswinebiT<br />
SeuZlebelia maTi argamoyeneba;<br />
3) rodesac Targmanis enaSi aris originalis enis formalurad<br />
Sesatyvisi elementebi, magram maT akisriaT gansxvavebuli<br />
funqciebi 1 .<br />
swored gramatikuli kategoriebis ardamTxvevasTan, kerZod, ki<br />
msgavsi SemTxvevis pirvel tipTan gvaqvs saqme Semdeg epizodSi, sadac<br />
erTi SexedviT TiTqos yvelaferi sworia. marTlac, masSi gramatikuli<br />
Secdoma ar aris, magram mxolod imitom, rom gramatikuli forma<br />
zustad ver gadmodis, qarTulSi dakargulia stilistur-emociuri<br />
1 А. В. Федоров. Основы общей теории перевода. М., 1983, gv. 175-176.<br />
156
mxare. rac yovlad gaumarTleblad migvaCnia. ai, es epizodi:<br />
“Well, ma'am,' resumed Mr. Chillip, as soon as he had courage, 'I am<br />
happy to congratulate you. All is now over, ma'am, and well over.'<br />
During the five minutes or so that Mr. Chillip devoted to the delivery of<br />
this oration, my aunt eyed him narrowly.<br />
'How is she' said my aunt, folding her arms with her bonnet still tied on<br />
one of them.<br />
'Well, ma'am, she will soon be quite comfortable, I hope,' returned Mr.<br />
Chillip. 'Quite as comfortable as we can expect a young mother to be, under<br />
these melancholy domestic circumstances. There cannot be any objection to<br />
your seeing her presently, ma'am. It may do her good.'<br />
'And SHE. How is SHE' said my aunt, sharply.<br />
Mr. Chillip laid his head a little more on one side, and looked at my aunt<br />
like an amiable bird.<br />
'The baby,' said my aunt. 'How is she'<br />
'Ma'am,' returned Mr. Chillip, 'I apprehended you had known. It's a boy.'<br />
My aunt said never a word, but took her bonnet by the strings, in the<br />
manner of a sling, aimed a blow at Mr. Chillip's head with it, put it on bent,<br />
walked out, and never came back. She vanished like a discontented fairy; or like<br />
one of those supernatural beings, whom it was popularly supposed I was entitled<br />
to see; and never came back any more”. 1<br />
moyvanili epizodi q. baqraZe-ingoroyvas mier Semdegnairadaa Targmnili:<br />
` _ neba miboZeT, qalbatono, suliT da guliT mogilocoT, _<br />
daiwyo eqimma Cilipma, rogorc ki igrZno sakmarisi gabeduloba laparakis<br />
ganaxlebisaTvis. _ yvelaferi ukve gaTavda, miledi, da gaTavda<br />
bednierad.<br />
im sami Tu oTxi wamis ganmavlobaSi, romelic man moandoma am<br />
sityvebis warmoTqmas, papidas Tvalebi daSterebiT misCerebodnen mister<br />
Cilips.<br />
_ mere rogoraa igi (xazgasma Cvenia _ n.p.) _ hkiTxa gulxeldakrefilma<br />
papidam da misi lentebiT morTuli qudi kvlav aqanavda<br />
mis xelze.<br />
_ yvelaferi kargad gaxlavT, qalbatono. male igi srulebiT<br />
moikeTebs da imedi maqvs, iseve janmrTelad iqneba, rogorc yoveli<br />
axalgazrda deda, romelmac mSvidobianad daaRwia Tavi sicocxlis<br />
sabediswero kriziss. Tu gnebavT SegiZliaT naxoT igi; araviTari dabrkoleba<br />
ar arsebobs. piriqiT Tqvenma naxvam SeiZleba sargeblobac<br />
moutanos.<br />
1 Ch. Dickens. David Copperfield, gv. 11-12.<br />
157
_ isa is (xazgasma Cvenia _ n.p.) rogorRaa. gekiTxebiT! _ gaimeora<br />
papidam mkacrad.<br />
mister Cilipma ufro metad gadaigdo Tavi gverdze da alersiani<br />
TvalebiT Sexeda papidas.<br />
_ ratom aras ambobT rogoraa igi, (xazgasma Cvenia _ n.p.) axlad<br />
dabadebuli gogona<br />
_ ukacravad, qalbatono, me megona, rom Tqven ukve iciT, _ upasuxa<br />
mister Cilipma, _ axlad dabadebuli bavSvi vaJia.<br />
papidam xmaamouReblad, saCqarod moixsna mklavidan qudi, Camoifxata<br />
Tavze da swrafad gavida gareT. rom arasodes aRar dabrunebuliyo.<br />
igi gahqra, rogorc avi suli, an erTi im moCvenebaTagani,<br />
romelic miwinaswarmetyveles, da mas aqeT misi xseneba aRar yofila<br />
Cvens mxareSi~. 1<br />
TargmanSi, rogorc vxedavT, mTlianad daikarga is momenti, rom<br />
betsi trotvuds pirvelive wuTidan mxolod bavSvi _ ara ubralod<br />
axaldabadebuli Cvili, aramed gogona (is xom ase Zlier iyo darwmunebuli<br />
imaSi, rom aucileblad gogona daibadeboda, romelsac betsi<br />
trotvud-koperfilds daarqmevdnen da romlis cxovrebaSic adgili<br />
ar eqneboda aranair Secdomas. amaze igi Tavad izrunebda), swored<br />
axaldabadebuli bavSvis misamarTiT ambobs igi “She”-s da aq aranair<br />
gaugebrobas ara aqvs adgili inglisurenovani mkiTxvelisaTvis, vinaidan<br />
man icis, rom III piris mxolobiTi ricxvis nacvalsaxeli “She”<br />
aRniSnavs mdedrobiTi sqesis arsebas. qarTulSi ki, rodesac mas<br />
vTargmniT pirdapiri gramatikuli SesatyvisiT, anu III piris mxolobiTi<br />
ricxvis nacvalsaxeliT, ikargeba es, erTi SexedviT, TiTqmis umniSvnelo<br />
niuansi.<br />
ra Tqma unda, es gamowveulia imiT, rom qarTul enaSi ar mogvepoveba<br />
sqesis gramatikuli kategoria. magram xom SeiZleba raRac sxva<br />
saSualebebiT am danakargis kompensireba, miTumetes maSin, rodesac<br />
originalSi am “She”-s sakmaod didi datvirTva aqvs. swored imitom,<br />
rom es “She” mimarTulia axaldabadebuli bavSvisadmi, vigebT Cven<br />
imas, rom betsi trotvuds mxolod bavSvis _ gogos bedi ainteresebs.<br />
q. baqraZe-ingoroyvaseul TargmanSi situacia cota ar iyos, bundovnad<br />
aris naCvenebi da daukvirvebelma mkiTxvelma SeiZleba moyvanili<br />
dialogidan is azri gamoitanos, rom betsi trotvuds misis<br />
koperfildis bedic ainteresebda. sinamdvileSi ki es ase sulac ar<br />
iyo, rasac mowmobs is faqti, rom rogorc ki betsim Seityo, axal-<br />
Sobili bavSvi biWiao, kari gaixura da samudamod gaSorda iqaurobas.<br />
1 C. dikensi. daviT koperfildi. Tb., 1989, gv. 31-32.<br />
158
yovelive es naTelyofs, Tu raoden mniSvnelovani iyo TargmanSi<br />
SegvenarCunebina is stilistur-emociuri mxare, romlis matarebelic<br />
aris es “She”. migvaCnia, rom umjobesi iqneboda Tuki q. baqraZe-ingoroyva<br />
nacvlad III piris mxolobiTi ricxvis nacvalsaxelisa _ `igi~,<br />
TargmanSi Casvamda sityvas `gogona~. miTumetes, rom es aranairad ar<br />
aisaxeboda Sinaarsze, samagierod ki SenarCunebuli eqneboda sityvis<br />
emociuri elferi.<br />
yuradRebis Rirsia kidev erTi monakveTi: `...unda mogaxsenoT,<br />
rom davibade paraskevs, swored Ramis Tormet saaTze. am RirSesaniSnavi<br />
SemTxvevis damswreebma SeniSnes da cnobad miiRes is garemoeba,<br />
rom saaTis SuaRamis rekva da axalSobilis pirveli tirili erTsa<br />
da imave wuTSi moxda. am damswreTa Soris iyvnen: gadia, bebiaqali da<br />
zogierTi sxva gonieri dedakaci... yvela am pirma, miiRo ra mxedvelobaSi<br />
dRe da saaTi Cemi dabadebisa, erTsulovnad da erTxmad gamoacxada,<br />
rom, jer erTi, _ me ubeduri viqnebi Cems sicocxleSi, da meorec<br />
_ isa, rom moCvenebaTa da sulebis naxva miweria. imaTi SexedulebiT,<br />
bedi aucileblad orive am upiratesobiT im bavSvebs ajildovebs,<br />
romelnic kviris mexuTe dRis SuaRames ibadebian~. 1<br />
am fragmentSi sainteresoa erTi fraza, kerZod, qarTul TargmanSi<br />
im damswreTa Soris, `gadia, bebiaqali da zogierTi sxva gonieri<br />
dedakaci~, maSin, rodesac originalSi mxolod bebiaqali da gonieri<br />
dedakacebi aris dasaxelebuli _ “the nurse, and some sage women”.<br />
marTalia, sityvis “the nurse” Targmna erTgvar sirTulesTan aris dakavSirebuli,<br />
radgan igi SeiZleba iyos, rogorc medda, am SemTxvevaSi<br />
bebiaqali, ise ZiZac. pegoti ki ZiZaa da igi marTlac imyofeboda devidis<br />
dabadebis dros saxlSi. marTalia, mas ar gamouTqvams azri<br />
imis Taobaze, rom axaldabadebuli bavSvi aucileblad ubeduri iqneboda,<br />
magram Cven unda gaviTvaliswinoT is, rom sityva mniSvnelobas<br />
iZens konteqstSi.<br />
es, upirveles yovlisa, exeba polisemantikur sityvebs. inglisur<br />
sityvaTa umravlesoba ki swored rom polisemantikuria. aqedan<br />
gamomdinare, ar SeiZleba daviviwyoT konteqstis faqtori. xSiria SemTxvevebi,<br />
rodesac sityvis mniSvneloba ukve im winadadebaSive ixsneba,<br />
romelSic igia moTavsebuli, an ukidures SemTxvevaSi abzacSi mainc.<br />
magram aris SemTxvevebi, roca saWiro xdeba, sityvis mniSvnelobis<br />
gagebis mizniT, mTeli Tavis an nawarmoebis guldasmiT wakiTxva.<br />
an kidev ufro rTuli SemTxveva, roca sityvis mniSvnelobis sworad<br />
1 C. dikensi. daviT koperfildi, gv. 21.<br />
159
gagebisTvis saWiroa iseTi faqtis codna, romelic ar aris moyvanili<br />
nawarmoebSi. amisaTvis ukve saWiroa mTargmnelis farTo erudicia da<br />
fonuri codna. es ukanaskneli SemTxveva miekuTvneba farTo konteqstis<br />
cnebas.<br />
imis mtkicebis safuZvels, rom xsenebuli “the nurse” aris bebiaqali,<br />
swored konteqsti gvaZlevs. kerZod, sadRac pirveli Tavis SuaSi<br />
aris moTxrobili imis Taobaze, rom pegotis ZmisSvili ramdenime<br />
dRis ganmavlobaSi, ise rom es misis koperfildma ar icoda, imaleboda<br />
saxlSi, raTa saWiroebis SemTxvevaSi igi saswrafod gaegzavnaT<br />
eqimisa da bebiaqalis mosayvanad. rogorc es originalSi weria: “...in<br />
case of emergency, to fetch the nurse and doctor”. 1 ai, saidan Cans, rom es<br />
“the nurse” aris bebiaqali.<br />
kidev erTi saintereso momenti. citirebuli monakveTis qarTul<br />
TargmanSi gvaqvs `kviris mexuTe dRe~ originalSi ki yovelgvari gadaxvevisa<br />
da zedmeti gansazRvrebis gareSe (rogoricaa `kviris mexu-<br />
Te dRe~) weria _ “Friday”, rac iTargmneba rogorc paraskevi. rasakvirvelia<br />
ar aris sadavo, rom paraskevi marTlac kviris mexuTe dRea.<br />
magram ar unda dagvaviwydes is faqti, rom mxatvruli nawarmoebis<br />
erT-erTi umTavresi damaxasiaTebeli niSan-Tvisebaa emociuroba da avtoris<br />
mier gamoyenebuli yvela mxatvruli xerxi Tu leqsikuri sa-<br />
Sualeba aris misi Canafiqris realizeba, radganac originalis avtorma<br />
saWirod miiCnia, rom teqstSi Caesva swored sityva “Friday”, e.i.<br />
es ar aris SemTxveviTi. swored am sityvaze modis originalSi mTeli<br />
emociuri datvirTva, swored imitom aris devidi ganwiruli ubedurebisaTvis,<br />
rom igi daibada paraskevs da ara zogadad kviris mexuTe<br />
dRes.<br />
inglisSi (iseve, rogorc msoflios sxva bevr qveyanaSi, maT Soris<br />
saqarTveloSic) arsebobs crurwmena imis Taobaze, rom paraskevi<br />
aris navsi dRe. Cven, ra Tqma unda, gvesmis is, rom TargmanSi SeuZlebelia<br />
yvela im niuansis SenarCuneba, romelic damaxasiaTebelia originalSi<br />
naxmari leqsikuri erTeulisaTvis, TargmanSi aucileblad<br />
daikargeba Tundac erTi. magram aqve unda aRvniSnoT isic, rom danakargi<br />
rac SeiZleba mcire unda iyos. amasTan sityvas yovelTvis gaaCnia<br />
ufro mniSvnelovani da nakleb mniSvnelovani elementi da mTargmnelis<br />
niWic swored imaSi vlindeba, Tu ramdenad sworad SeZlebs am<br />
ufro mniSvnelovanis danaxvas da Semdeg mis TargmanSi SenarCunebas,<br />
Tundac amas mohyves nakleb mniSvnelovani informaciis dakargva.<br />
1 Ch. Dickens. David Copperfield.., gv. 9.<br />
160
am patara monakveTSi aseve adgili aqvs gramatikuli drois<br />
araswor gadmotanas TargmanSi. iq sadac originalSi gamoyenebulia<br />
warsuli dro “..it was declared... I was destined... I was privileged...” qar-<br />
TulSi gvaqvs `...erTxmad gamoacxada... me ubeduri viqnebi... sulebis<br />
naxva miweria...~, maSin, rodesac stilisturad ufro marTebuli iqneboda,<br />
rom gvqonoda Sesabamisad: `gamoacxades... ubeduri viqnebodi...<br />
sulebis naxva mewera...~.<br />
Targmnis procesSi mTargmneli arc Tu ise iSviaTad awydeba e.w.<br />
uTargmnel epizodebs Tu ubralod leqsikur elementebs e.w. `uekvivalento<br />
leqsikas~. ai, ras werda amasTan dakavSirebiT didi germaneli<br />
mwerali iohan volfgang goeTe: `Targmnisas Cven unda mivakvlioT<br />
swored rom uTargmnels, mxolod maSin SeiZleba namdvilad gaicno<br />
ucxo xalxi, ucxo ena~. 1<br />
swored msgavs uTargmnel elementad SeiZleba CaiTvalos iseTi<br />
movlena, romelsac ewodeba _ kalamburi _ sityvaTa TamaSi. kalamburis<br />
arsi mdgomareobs imaSi, rom adgili aqvs ori SeuTavsebadi mniSvnelobis<br />
moulodnelad erT fonetikur (Tu grafikul) formaSi Sejaxebas.<br />
kalamburis ZiriTadi elementebia, pirvel rigSi erTnairi an<br />
TiTqmis erTnairi (omonimuri) JReradoba da meore, antonimiamde dayvanili<br />
SeuTavsebloba 2 . kalamburi Sedgeba ori komponentisagan. pirveli<br />
komponenti es aris erTgvari leqsikuri safuZveli, sayrdeni elementi,<br />
erTgvari stimulatori mosalodneli sityvis TamaSisa. meore<br />
es aris sityva (Tu sityvaTSeTanxmeba), romelic warmoadgens kalamburis<br />
kulminacias, sityvaTa TamaSis mwvervals. mxolod meore komponentis<br />
realizaciis Semdeg miiRweva komikuri efeqti, anu adgili<br />
aqvs sityvis TamaSs 3 .<br />
Tuki Cveulebrivi teqstis Targmnisas saWiroa misi Sinaarsi ganvasaxieroT<br />
axal enobriv formaSi, sityvaTa TamaSis Targmnis dros<br />
gadmotanili unda iqnes originalis TviT formac _ fonetikuri an<br />
grafikuli, an orive erTad. ufro metic, xSirad saWiro xdeba TviT<br />
Sinaarsis Secvlac ki imisaTvis, rom ar daikargos forma, romelic<br />
am SemTxvevaSi wamyvania. metad Zneli, TiTqmis SeuZlebelic kia formisa<br />
da Sinaarsis ucvleli saxiT gadmotana, vinaidan sityvaTa TamaS-<br />
Si Semaval sityvebs Soris originalSi da maT ekvivalentebs Soris<br />
Targmanis enaze unda arsebobdes ara ubralod ekvivalenturi kavSi-<br />
1 С. Влахов, С. Флорин. Непереводимое в переводе. М., 1986, gv. 3.<br />
2 С. Влахов, С. Флорин. Непереводимое в переводе.., gv. 359.<br />
3 В. С. Виноградов. Лексические вопросы перевода художественной прозы. М., 1978, gv.<br />
153.<br />
11. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
161
i, aramed sruli ekvivalentoba.<br />
kalamburis daniSnulebaa Seqmnas komikuri efeqti. swored amitom<br />
metad mniSvnelovania, rom sityvaTa TamaSi SenarCunebuli iyos<br />
TargmanSi. magram xSiria SemTxvevebi, rodesac mTargmneli Tavs ver<br />
arTmevs am amocanas da ufro iol gamosavals poulobs _ igi ubralod<br />
gverds uvlis sityvaTa TamaSs. am mxriv gamonakliss arc q. baqraZe-ingoroyvaseuli<br />
Targmani warmoadgens. dikensi originalSi araer-<br />
Txel mimarTavs sityvaTa TamaSs, magram qarTvel mkiTxvels amis Taobaze<br />
aranairi warmodgena ara aqvs.<br />
mizanSewonilad migvaCnia, moviyvanoT originalSi es epizodebi<br />
da maT davurToT Cveneuli Targmani. amiT naTelvyoT is, rom es epizodebi<br />
sakmaod didi datvirTvis matarebelia. garda imisa, rom maTSi<br />
adgili aqvs sityvaTa TamaSs, arsebobs kidev sxva niuansebic, romel-<br />
Ta argadmotanac erTgvarad arRvevs nawarmoebis mTlianobas. erT-er-<br />
Ti aseTi epizodi ukve romanis pirvelive TavSi gvxvdeba da igi sakmaod<br />
didi moculobisaa, ris gamoc misi arTargmna kidev ufro gaumarTlebelia.<br />
ai isic:<br />
“In the name of Heaven,’ said Miss Betsey, suddenly, ‘why Rookery’<br />
‘Do you mean the house, ma’am’ asked my mother.<br />
‘Why Rookery’ said Miss Betsey. ‘Cookery would have been more to<br />
the purpose, if you had had any practical ideas of life, either of you.’<br />
‘The name was Mr. Copperfield’s choice, ’returned my mother. ‘When<br />
he bought the house, he liked to think that there were rooks about it ’…<br />
‘Where are the birds’ asked Miss Betsey.<br />
‘The-’ My mother had been thinking of something else.<br />
‘The rooks – what has become of them’ asked Miss Betsey.<br />
‘There have not been any since we have lived here,’ said my mother.’We<br />
thought - Mr. Copperfield thought – it was quite a large rookery; but the nests<br />
were very old ones, and the birds have deserted them a long while.’<br />
‘David Copperfield all over!’ cried Miss Betsey. ‘David Copperfield<br />
from head to foot! Calls a house a rookery when there is not a rook near it, and<br />
takes the birds on truth, because he sees the nests!”. 1<br />
` _ RvTis gulisaTvis, ratom `ruqeri~ (Wilyvavebis bude)<br />
ikiTxa uecrad mis betsim.<br />
_ saxls gulisxmobT, madam _ hkiTxa dedam.<br />
_ ratom `ruqeri~ Tqvengan romelimes mainc rom hqonoda cxovrebaze<br />
praqtikuli warmodgena, `quqeri~ (sasadilo) xom bevrad ufro<br />
momgebiani iqneboda, _ ganacxada mis betsim.<br />
1 Ch. Dickens. David Copperfield.., gv. 5-6.<br />
162
_ saxeli mister koperfildma SearCia, rodesac igi saxls yidulobda<br />
mas moswonda, rom axlo-maxlo Wilyvavebi budobdnen...<br />
_ da sad arian Citebi _ ikiTxa mis betsim.<br />
_ ra _ dedaCemi, Cans sxva rameze fiqrobda.<br />
_ Wilyvavebi, ra mouvidaT maT<br />
_ rac aq vcxovrobT, erTxelac ar gamoCenilan. Cven vfiqrobdiT<br />
_ mister koperfildi fiqrobda _ rom aq sakmaod moSenebuli ferma<br />
iyo. magram budeebi Zalian Zveli aRmoCnda da Citebsac didi xnis winaT<br />
mietovebinaT aqauroba.<br />
_ vcnob devid koperfilds! _ wamoiZaxa mis betsim, _ esaa devid<br />
koperfildi suliT xorcamde! mxolod mas SeeZlo ewodebina<br />
saxlisaTvis Wilyvavebis bude maSin, rodesac axlo-maxlo erTi Wilyvavic<br />
ki ar iyo da es mxolod imitom, rom budeebs xedavda.~<br />
rogorc moyvanili epizodidan Cans, dikensiseuli sityvaTa Tama-<br />
Sis gadmosacemad Cven mivmarTeT transkrifciasa da saTanado ganmartebas.<br />
es xerxi Cven erT-erT yvelaze marTebulad migvaCnia sityvaTa<br />
TamaSis gadmosacemad. garda uSualod sityvaTa TamaSisa, es monakveTi<br />
kidev Seicavs saintereso informacias. kerZod, aq Cven vecnobiT gansvenebul<br />
devid koperfilds (masze romanSi saerTod bevri araferia<br />
Tqmuli da amitom migvaCnia, rom am fragmentis dakargviT es informacia<br />
kidev ufro mwiri xdeba); amave monakveTidan vgebulobT imasac,<br />
Tu ra azris iyo gansvenebul devid koperfildze betsi trotvudi<br />
da swored aqve Cndeba pirvelad im saxlis saxelwodeba, sadac daibada<br />
romanis mTavari gmiri. q. baqraZe-ingoroyvaseuli Targmanis mkiTxveli<br />
ki saxlis saxelwodebas pirvelad romanis mesame TavSi igebs.<br />
kidev erTi epizodis gaxseneba SeiZleba sityvaTa TamaSTan dakav-<br />
SirebiT.<br />
“As this was a great deal for the carrier (whose name was Mr. Barkis) to<br />
say – he being, as I observed in a former chapter, of aphlegmatic temperament,<br />
and not at all conversational – I offered him a cake as a mark of attention,<br />
which he ate at one gulp,exactly like an elephant, and which made no more impression<br />
on his big face than it would have done on an elephant's.<br />
'Did She make 'em, now' said Mr. Barkis, always leaning forward,in his<br />
slouching way, on the footboard of the cart with an arm on each knee.<br />
'Peggotty, do you mean, sir'<br />
'Ah!' said Mr. Barkis. 'Her.'<br />
'Yes. She makes all our pastry, and does all our cooking.'<br />
'Do she though' said Mr. Barkis.<br />
He made up his mouth as if to whistle, but he didn't whistle. He sat looking<br />
at the horse's ears, as if he saw something new there; and sat so, for a con-<br />
163
siderable time. By and by, he said:<br />
'No sweethearts, I b'lieve'<br />
'Sweetmeats did you say, Mr. Barkis' For I thought he wanted something<br />
else to eat, and had pointedly alluded to that description of refreshment.<br />
'Hearts,' said Mr. Barkis. 'Sweet hearts; no person walks with her!'<br />
'With Peggotty'<br />
'Ah!' he said. 'Her.'<br />
'Oh, no. She never had a sweetheart.'<br />
'Didn't she, though!' said Mr. Barkis.<br />
Again he made up his mouth to whistle, and again he didn't whistle, but<br />
sat looking at the horse's ears.<br />
'So she makes,' said Mr. Barkis, after a long interval of reflection, 'all the<br />
apple parsties, and doos all the cooking, do she”. 1<br />
da ai, ra aris Targmnili am epizodidan:<br />
`meetle (misi saxeli mister barkisi) flegmaturi temperamentisa<br />
da Cumi adamiani iyo. CemTan laparakma, rogorc Cans, daRala<br />
igi. me pativiscemis niSnad tkbili namcxvari mivarTvi; mister barkisma<br />
gadaylapa da tlanq saxeze sruliad araferi gamoexata.<br />
_ amisTanebs is acxobs<br />
_ Tqven pegotize laparakobT<br />
_ ho, rasakvirvelia.<br />
_ diax, pegoti acxobs Cvens saxlSi yvela namcxvars da amzadebs<br />
yvela saWmels.<br />
_ Sexede erTi, _ waiburdRuna mister barkisma.<br />
man miapyro Tvalebi Tavisi cxenis yurebs, TiTqos maTSi SesaniSnavi<br />
raRac dainaxao, da didxans dahyo am mdgomareobaSi.<br />
_ maS Tqven ambobT, rom am namcxvrebs is acxobs _ ikiTxa<br />
mister barkisma xangrZlivi fiqris Semdeg.<br />
_ diax, is amzadebs CvenTan yvelafers.<br />
_ werilis miweras xom ar apirebT, ser~. 2<br />
rogorc vxedavT, aq aranair sityvaTa TamaSs ara aqvs adgili _<br />
is ubralod amoRebulia. magram amoRebulia ara marto sityvaTa Tama-<br />
Si, aramed masze mibmuli mTeli situacia.<br />
unda aRiniSnos is, rom am konkretuli sityvaTa TamaSis gadmosacemad<br />
transkrifciis (an transliteraciis) xerxi saTanado komentarebiT,<br />
albaT, ufro nakleb gamodgeboda. aq ufro marTebuli iqneboda<br />
inglisuri sityvebi “sweethearts” _ Tayvanismcemeli, rCeuli, da<br />
1 Ch. Dickens. David Copperfield.., gv. 61-62.<br />
2 C. dikensi. daviT koperfildi.., gv. 79.<br />
164
“sweetmeats” _ kanfeti, Secvliliyo sxva leqsikuri erTeulebiT,<br />
romelTa Sejaxebac originalis msgavs komikur efeqts mogvcemda. an<br />
arada mTargmnels sqolioSi mainc unda mieTiTebina originalSi arsebul<br />
sityvis TamaSze.<br />
rogorc viciT, Targmani aris rTuli esTetikuri fenomeni. Targmanis<br />
procesSi ara mxolod originalis aslis gadmoRebas aqvs adgili,<br />
Targmanisas erTmaneTs xvdeba ara marto ori sxvadasxva ena, aramed<br />
ori sxvadasxva kultura, sxvadasxva literaturuli tradiciebi,<br />
cnebebis aRqmisa da movlenebis Sefasebis gansxvavebuli kriteriumebi<br />
1 . yvela WeSmariti mxatvruli nawarmoebi aRbeWdilia im xalxis<br />
erovnuli koloritiT, romlis warmomadgenelicaa esa Tu is mwerali,<br />
Tumca SesaZlebelia, gansxvavebuli iyos erovnuli koloritis<br />
warmoCenis simZlavre.<br />
TargmanSi ucxo realiebis arseboba yovelTvis badebs ucxo garemosTan<br />
Sexvedris asociacias. igi xels ar uSlis Sinaarsis aRqmas,<br />
piriqiT, TviT yvelaze bundovani warmodgenac ki ama Tu im realiaze<br />
aRvivebs fantazias da mkiTxveli ucxo samyaroSi gadahyavs. nawarmoebSi<br />
erovnuli koloritis SenarCunebis mizniT marTebulad migvaCnia<br />
realiebis gadmotana, xolo rac Seexeba maT Targmnas an mTargmnel<br />
enaSi arsebuli analogiiT gadmotanas _ es yovelive iwvevs wminda<br />
mSobliur asociacias mkiTxvelSi da Sedegad ucxo samyarosTan Sexvedris<br />
gancda mcirdeba. amasTan dakavSirebiT, marTebulad migvaCnia<br />
cnobili qarTveli mecnieris giorgi wibaxaSvilis Tvalsazrisi imis<br />
Sesaxeb, rom Targmnili nawarmoebi aris da yovelTvis darCeba sxva<br />
samyarodan mosul fenomenad 2 .<br />
erovnuli koloritis erT-erTi gamovlinebaa saxelebi. nebismier<br />
literaturul nawarmoebSi mravlad mogvepoveba saxelebi, gvarebi Tu<br />
metsaxelebi da maTi gadmotanis sakiTxi TargmanSi warmoadgens Targmanis<br />
Teoriis erT-erT mniSvnelovan amocanas 3 . saliteraturo kritikaSi<br />
xangrZlivi dava mimdinareobs sakuTari saxelebis Targmnis Taobaze.<br />
mkvlevari i. bernSteini ucxouri saxelebis gadmotanis sam<br />
xerxs asaxelebs. es aris transkrifcia, transliteracia da sakuTriv<br />
Targmani 4 . saxeli mniSvnelovan informacias gvawvdis adamianis Sesa-<br />
1 d. fanjikiZe. Targmanis Teoria da praqtika. Tb., 1988, gv. 7.<br />
2 g. wibaxaSvili. Targmanis Teoriisa da praqtikis sakiTxebi. Tb., 2000,<br />
gv. 37.<br />
3 Р. Файзуллаева. Национальный колорит и художественный перевод. Ташкент, 1979,<br />
gv. 57.<br />
4 И. Бернштейн. Английские имина в русских переводах. – Иностранная литература,<br />
1998, №4, gv. 164.<br />
165
xeb, kerZod igi aris imis niSani, Tu romel eTnikur sferos miekuTvneba<br />
esa Tu is adamiani.<br />
anTroponimebis Targmnisas gasaTvaliswinebelia Semdegi faqtorebi:<br />
1) Tu saerTo warmoSobis mqone saxelis matarebeli istoriuli<br />
an realurad arsebuli piria, misi saxeli mTargmnel enaSi dadgenili<br />
normebis Sesabamisad gadadis; 2) Tu am jgufis saxelis matarebeli<br />
literaturuli personaJia, misi saxeli TargmanSi sasurvelia<br />
gadavides dednis JReradobiT. es uzrunvelyofs erovnuli koloritis<br />
SenarCunebas. magram aq aucilebelia imis aRniSvna, rom am wesidan<br />
imdeni gamonaklisi arsebobs, rom faqtobrivad wesic ki ar<br />
rCeba. aseve didi mniSvneloba eniWeba imas, Tu rogoria ama Tu im saxelis<br />
gadmotanis tradicia.<br />
yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, Cven gvsurs imis garkveva,<br />
Tu rogor aris gadmotanili `devid koperfildis~ qarTul Targman-<br />
Si saxelebi. daviwyoT upirveles yovlisa mTavari gmiriT. original-<br />
Si misi saxeli ase gamoiyureba “David”; qarTul TargmanSi ki mas<br />
qvia `daviTi~, rac arasworad migvaCnia. marTalia, saxelis gadmotanisas<br />
aris misi gaqarTulebis SemTxvevebi, magram es ZiriTadad e.w. `molaparake~<br />
saxelebs exeba. aseTi gza, marTlac mizanSewonilia vinaidan<br />
ase SesaZlebeli xdeba maTi mniSvnelobis SenarCuneba. xolo rac<br />
Seexeba Cvens SemTxvevas, aq yovlad dauSvebelia saxelis gaqarTuleba,<br />
radganac es iwvevs erovnuli (am SemTxvevaSi inglisuri) koloritis<br />
dakargvas.<br />
Tuki Cven Targmanis TeoriaSi arsebul wesebs gaviTvaliswinebT,<br />
maSin es saxeli unda gadmovitanoT transkrifciiT. vinaidan `Targmnisas<br />
sakuTari saxeli, rogorc wesi, transkrifciiT gadmoicema~, 1<br />
anu maqsimalurad SenarCunebulia misi JReradoba. Tuki asea, maSin es<br />
saxeli unda gadmocemuliyo rogorc `deivid~-i radganac, swored ase<br />
ikiTxeba igi (David _ deivid). aseve SesaZlebelia am saxelis transliteraciis<br />
gziTac gadmocema. maSin gveqneboda _ `david~-i.<br />
aq unda moviyvanoT kidev erTi saintereso mosazreba saxelebis<br />
gadmocemasTan dakavSirebiT. kerZod, rusi mkvlevari l. barxudarovi<br />
aRniSnavs, rom praqtikaSi ar gvxvdeba mkacri gamijvna transkrifciasa<br />
da transliteracias Soris, Cveulebriv adgili aqvs am ori xerxis<br />
Serwymas 2 . amaze dayrdnobiT da kidev dRevandeli tradiciis gaTvaliswinebiT,<br />
marTebulad migvaCnia, rom es saxeli gadmotanili yofiliyo<br />
TargmanSi, rogorc `devid~-i. es uTuod naklebi boroteba<br />
1 С. Влахов, С. Флорин. Непереводимое в переводе.., gv. 267.<br />
2 Л. С. Бархударов. Язык и перевод. М., 1975, gv. 177.<br />
166
iqneboda Tu gaviTvaliswinebT im faqts, rom ase am saxels SenarCunebuli<br />
eqneboda erovnuli koloriti. SesaZlebelia, mTargmnelma imitom<br />
gadmoaqarTula es saxeli, rom igi ufro misaRebi gamxdariyo<br />
qarTveli mkiTxvelisaTvis. magram maSin ratom ar Targmna man, vTqvaT,<br />
igive “Betsey” _ betsi da igi transkrifciiT gadmoitana. nuTu mxolod<br />
imitom, rom mas ar moepoveba qarTul sinamdvileSi Sesatyvisi<br />
qarTuli forma, xolo misi `elisabedad~ gadmotana ki ukve metismetad<br />
TvalSisacemi iqneboda.<br />
aRsaniSnavia is faqti, rom qarTvel mTargmnelze erTgvari gavlena<br />
moaxdina am romanis i. vedenskiseulma rusulma Targmanma, risi magali-<br />
Tic aris romanis kidev erTi personaJi “Ham”-i, romelic rusulSi transliterirebulia<br />
(`Хам~), qarTulSi ki gvaqvs _ `qami~, nacvlad imisa,<br />
rom yofiliyo an `hem~-i (Tuki transkrifcias mivmarTavdiT) an `ham~-i<br />
(Tu transliteracias gamoviyenebdiT). aseve rusuli Targmanis gavlenas<br />
vxedavT kidev erTi personaJis saxelis gadmotanisas. originalSi mister<br />
pegotis meore Svilobils hqvia “Emily”, rac unda gadmosuliyo,<br />
rogorc `emili~ (am SemTxvevaSi ara aqvs mniSvneloba imas, Tu romel<br />
xerxs mivmarTavdiT _ transkrifcias Tu transliteracias). magram<br />
rusma mTargmnelma SemogvTavaza `Эмилия~ da es forma gadmoiRo qarTvelma<br />
mTargmnelmac. aRniSvnis Rirsia is, rom sworad aris arCeuli Sesatyvisi<br />
romanis kidev erTi personaJisTvis, romlis saxelic originalSia<br />
_ “Martha” TargmanSi gvaqvs `marTa~, rac marTebulad migvaCnia,<br />
vinaidan transkrifciiT [ma:θa] da transliteraciiT `marsa~ (am poziciaSi<br />
θ-s qarTulSi Seesabameba `s~) gadmotanis SemTxvevaSi es saxeli<br />
ver aRiqmeboda qarTveli mkiTxvelis mier.<br />
Targmanis TeoriaSi sayovelTaod miRebulia azri imis Sesaxeb,<br />
rom gvarebis gadmotana ZiriTadad ar warmoadgens did sirTules<br />
(Tu saubari ar aris `molaparake~ gvarebze. aq ukve mTargmneli, SesaZlebelia,<br />
didi sirTuleebsac waawydes), gvarebis gadmotanis drosac<br />
igive principebiT vxelmZRvanelobT, rac zogadad sxva realiebis<br />
Targmnisas. magram q. baqraZe-ingoroyvaseuli `daviT koperfildi~<br />
aqac gamoirCeva individualurobiT.<br />
daviwyoT devidis maminacvliT. originalSi misi gvaria “Murdstone”.<br />
Sesabamisad Tuki Cven realiebis Targmnis pirvel xerxs mivmar-<br />
TavT da transkrifcias gamoviyenebT, es gvari qarTulad unda JRerdes,<br />
rogorc `mardstouni~, xolo Tu transliteracias mivmarTavT,<br />
unda iyos _ `murdstoni~. magram TargmanSi gvaqvs rusuli Targmanis<br />
varianti `mordstoni~. erTi personaJis gvari originalSi aris “Steerforth”-i,<br />
rac unda gadmovides, rogorc `sTirforsi~ da ara `stirfordi~,<br />
rogorc es qarTul TargmanSia. da kidev originaliseuli<br />
167
“Martha Endell”-i qarTulSi aris `engel~-i. nacvlad originaliseuli<br />
“Tom Treddles”-sa (tredlsi an tredlesi) aris `tredelsi~, “Mr.<br />
Pidger”-i ki _ `pikeri~, nacvlad `pidjeris~ an `pidgerisa”, petingolebi<br />
_ nacvlad netingolebisa (“Nettingalls”) da a. S.<br />
aqve gvsurs SevexoT mimarTvebis gadmotanis sakiTxs. rogorc<br />
viciT, yovel ers moepoveba mimarTvis gamomxatveli sityvebi. isini<br />
xSir SemTxvevaSi didi erovnuli elferis matarebelia. ase, magali-<br />
Tad, frangebs aqvT `mesie~, `madam~, `madmuazel~; italielebs: `senior~,<br />
`seniora~ da ` seniorita~ da a.S. ingliselebSi mimarTvebi Semdegia:<br />
`mister~, `misis~/`madam~, `mis~. rogorc moyvanili magaliTebidan<br />
Cans, mimarTvebi yvela ers sakuTari gaaCnia da isini TiTqmis<br />
ar imeoreben erTmaneTs. es ki TavisTavad adasturebs im mosazrebas,<br />
rom isini erovnuli suliskveTebis matareblebi arian.<br />
Cveulebriv, mimarTvebis Targmna erTgvar problemas uqmnis<br />
mTargmnels. mimarTva es aris sametyvelo etiketis erT-erTi damaxasiaTebeli<br />
niSani, igi TiTqmis yovel nabijze gvxvdeba mxatvrul nawarmoebSi,<br />
rac imas niSnavs, rom mTargmneli yovel wuTs usvams Tavs<br />
SekiTxvas, Targmnos Tu gadmoitanos (transkrifciiT an transliteraciiT)<br />
mimarTvebi. Targmanis SemTxvevaSi mimarTva, albaT, ufro axlo<br />
da ioli aRsaqmeli gaxdeba mkiTxvelisaTvis, magram es qmnis meore<br />
problemas _ ikargeba originalis erovnuli koloriti.<br />
mimarTvebi SeiZleba ramdenime jgufad daiyos. kerZod, 1) mimar-<br />
Tvebi, romelic Cveulebrivi pativiscemis gamoxatulebaa; 2) mimarTvebi<br />
gansxvavebuli sazogadoebrivi Tu socialuri wodebis pirisadmi;<br />
3) iseTi mimarTvebi, romlebic naTesaur kavSirze miuTiTeben da sxva.<br />
imisda mixedviT, Tu ra Sinaarss atarebs esa Tu is mimarTva, icvleba<br />
maTi Targmnisadmi midgomac. Tu mimarTva ar atarebs mkveTrad gamoxatul<br />
erovnul xasiaTs, maSin maTi ukeT aRqmis mizniT marTebuli iqneba<br />
maTi Targmna, magram im SemTxvevaSi, Tu esa Tu is mimarTva erovnuli<br />
niSniT aris aRbeWdili, maSin mizanSewonilia isini pirdapir<br />
iqnes gadmotanili.<br />
yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, gaumarTleblad migvaCnia,<br />
rom q. baqraZe-ingoroyva Tavis TargmanSi iseT mimarTvebs, rogoricaa:<br />
“mister” da “madam” cvlis maTi Sesatyvisi qarTuli formebiT (`batono~,<br />
`qalbatono~). Tanac aRsaniSnavia isic, rom igi paralelurad<br />
inglisur formebsac xmarobs. xdeba erTgvari aRreva, rasac koloritis<br />
dakargvamde an kidev ufro uaresi, anaqronizmamde mivyavarT. am<br />
mxriv sainteresoa Cvens mier zemoT motanili epizodi, romelSic<br />
eqimi betsi trotvuds esaubreba. kerZod, originalSi mister Cilipi<br />
mxolod da mxolod “madam”-iT (originalSi gvaqvs “ma’am”, riTac<br />
168
avtori xazs usvams eqim Cilipis dialeqts) mimarTavs betsi trotvuds,<br />
maSin, rodesac q. baqraZe-ingoroyvaseul TargmanSi gvaqvs `qalbatono~,<br />
`madam~ da `miledi~. anu vxvdebiT erTi da igive cnebis aRmniSvnel<br />
sam sityvas. amaSi miuRebeli TiTqos araferia, piriqiT, SeiZleba<br />
iTqvas, rom amiT mTargmneli Tavs aridebs erTferovnebas, magram<br />
arsebobs erTi momenti _ erT patara abzacSi Cven vxvdebiT sami sxvadasxva<br />
eris realias.<br />
mTargmnelma arc erTi wuTiT ar unda daiviwyos is, rom Targmani<br />
aris originalis enis matarebeli xalxis sinamdvilis asaxva, da<br />
isic, rom rodesac vTargmniT romelime xalxis erovnuli literaturis<br />
nimuSs, iq aucileblad Segvxvdeba swored im erisaTvis damaxasiaTebeli<br />
realiebi: iqneba es ubralod saxelebi, tradiciebi Tu<br />
ama Tu im erisaTvis damaxasiaTebeli erovnuli Rirebulebebi, romlebsac<br />
advili SesaZlebelia ar aRmoaCndes Sesatyvisi Targmanis enaze.<br />
msgavsi cnebebis gadmocemis saukeTeso saSualebad migvaCnia transliteracia<br />
an transkrifcia, romelsac saWiroebis SemTxvevaSi mTargmnelma<br />
unda daurTos axsna-ganmarteba an TviT teqstSi an kidev<br />
sqolioSi.<br />
aseTia Cveni SeniSvnebi q. baqraZe-ingoroyvaseuli Targmanis enobriv<br />
Taviseburebebze. rasakvirvelia, naSromSi warmodgenil daskvnebs<br />
sulac ara aqvs absoluturi WeSmaritebis pretenzia. miT ufro, rom,<br />
rogorc cnobilia, Targmanis cneba metad subieqturia da is, rac er-<br />
TisTvis misaRebi da mosawonia, SeiZleba meorisaTvis sruliad miuRebeli<br />
aRmoCndes.<br />
169
NATIA PAPASKIRI<br />
ABOUT SOME LINGUISTIC PECULIARITIES<br />
OF THE GEORGIAN TRANSLATION<br />
OF CHARLES DICKENS’ NOVEL<br />
“DAVID COPPERFIELD”<br />
The presented paper discusses some linguistic peculiarities of the georgian<br />
translation of well-known english writer’s – Charles Dickens’ one of the<br />
most popular novel – “David Copperfield”, which is done by Ketevan Bakradze-Ingorokva<br />
in 1930’s. In comparison attention is focused on such questions<br />
as: the translation of headings, names, forms of address.The article also discusses<br />
the problem of transferring the pun – play in words. Artistic and stylistic<br />
analysis of the georgian translation of Charles Dickens’ “David Copperfield”<br />
showed that Ketevan Bakradze-Ingorokva’s translation has some faults, the<br />
translator without any excuse has absolutely omited or abridged some key episodes.<br />
Because of this Ketevan Bakradze-Ingorokva’s translation leaves an impression<br />
mostly of an adaptation not the original. According to the achievements<br />
of modern literary translation one can’t agree with the transferring of the<br />
personal names. Also the idea of omitting the pun – play in words in the Ketevan<br />
Bakradze-Ingorokva’s translation is unjustified. The translation would by<br />
no means win if in translation of some chapters the translator had more carefully<br />
interpreted Dickens’ perception. But despite some faults the translation by<br />
all means has the episodes that are done by the professional and as a whole<br />
may be rated as well-done.<br />
NN<br />
170
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
НИНО ЭТЕРИЯ<br />
ФОРМЫ КОМИЧЕСКОГО В ПРОЗЕ МИХАИЛА<br />
БУЛГАКОВА<br />
О творчестве Михаила Булгакова по-настоящему стало известно с<br />
начала 60-х годов ХХ века. К настоящему времени, когда уже проанализированы<br />
многие стороны творчества писателя, однако, формы выражения<br />
комического ещё не стали предметом специального исследования.<br />
Данная статья является одной из попыток выявления функциональной<br />
специфики переходных форм комического в творчестве М. Булгакова.<br />
В произведениях писателей могут наличествовать отдельные сатирические<br />
мотивы, образы, гротескные начала, но не все они являются<br />
формами выражения комического. Например, в творчестве М. Булгакова<br />
наличествуют отдельные сатирические аспекты, а так же ироническая постоянность<br />
явлений, как одна из главных особенностей стиля писателя.<br />
Наряду с элементами сатирического в произведениях авторов звучат самостоятельные<br />
пафосные,лирические и вполне нейтральные мотивы.<br />
Если к сатире подходить как особому художественному принципу<br />
изображения действительности, то проза М. Булгакова наглядно отражает<br />
следующие разновидности форм вырожения комического: юмор, ирония,<br />
сарказм,сатира. Однако, проза М. Булгакова в большей степени иронична.<br />
К такому выводу можно прийти на основании изучения русской и зарубежной<br />
теоритической литературы 1 .<br />
Изучение художественной и теоретической литературы позволяет<br />
понять три особенности проявления иронического. Прежде всего, ироничным<br />
может быть сам писатель, соответственно авторское лицо, авторский<br />
голос, выступающий в произведении в ироническом аспекте. Поет приписывает<br />
своему персонажу явные достоинства:<br />
«Украшают тебя добродетели,<br />
До которых другим далеко,<br />
И беру небеса во свидетели,<br />
Уважаю тебя глубоко.» 2<br />
1 Г. Поспелов. Проблемы теории литературы. М.,1976; Л. Тимофеев. Основы теории<br />
литературы. М.,1976; А. Вулис. Сатира М. Булгакова.Ташкент,1990; Эли Обуэ. Жанры<br />
смеха. М., 1948; Я. Эльсберг. Вопрoсы теории сатиры. М.,1957.<br />
2 Н. Некрасов. Современная ода – Полное собрание сочинений. В 2-х томах, т 2. М.,<br />
1996, с. 224.<br />
171
После подобного выпада идут объяснения, почему объект достоин<br />
такого уважения. Оказалось, что у него большие достоинства:<br />
« Не обидешь ты даром и гадины,<br />
Ты помочь и злодею готов.» 1<br />
В указанных словах можно найти намёк на всепрощение, заветы Нагорной<br />
проповеди, однако последующее высказывание – «Червонцы твои<br />
не украдены, У сиротов беззащитных и вдов…» 2 , – заставляет задуматься.<br />
В отрицании уже заключено утверждение – его богатство зиждется на<br />
эксплуатации и воровстве у простых людей. Именно в указанном несоответствии<br />
проявляется ирония. В словах автора легко угадать отсутствие<br />
у персонажа тех качеств, которые иронично ему приписываются.<br />
Может быть, персонаж считается порядочным гражданином, но ни автор,<br />
ни читатель в его порядочность не верят. Таково авторское мнение.<br />
Другая разновидность демонстрируется речью персонажа. В стихотворении<br />
Н. Некрасова « Нравственный человек» рассказчик повествует о<br />
ряде своих поступков: друг не сумел вовремя заплатить долг и рассказчик<br />
посадил его в тюрьму, где он и умер. Тогда нравственный человек простил<br />
ему долг. Дочь свою он выдал не за любимого человека, а за богатого<br />
нелюбимого старика. От горя дочь умерла. Далее повествование о подобных<br />
случаях продолжены. Поступки героя не подпадают под статьи уголовного<br />
кодекса, но нравственным человеком он считаться не может, таковым<br />
может показаться только в ироническом аспекте.<br />
Наконец ещё одна разновидность проявления иронии – пародия на<br />
известные произведения. Так, пародия Н. Некрасова на знаменитую «Казачью<br />
колыбельную» М. Лермонтова – это явный иронический перепев<br />
первоисточника. Он даёт представление о будущем чиновнике – взяточнике.<br />
Стихотворение Н. Некрасова можно считать новой, большой аллюзией.<br />
Она сразу становится понятной читателю. Иронический вариант<br />
старого мотива даёт представление о разновидности проявления форм выражения<br />
комического в литературе.<br />
Как известно, явление «сатира» определяется в двух проявлениях: в<br />
широком и более узком. Так можно сказать и об иронии и сарказме. Но<br />
последнее понятие известно в двух определениях: сарказм и злая ирония.<br />
Поэтому, когда говорят о злой иронии, то могут иметь в виду иронию, но<br />
несколько более насыщенную отрицательным смыслом, а сарказм в чистом<br />
виде – это отдельная самостоятельная единица проявления сатирического.<br />
В связи с подобным пониманием терминов приходится говорить<br />
вообще о размытых, половинчатых формах выражения комического. Можно<br />
некоторые отрезки текста трактовать как юмористические, но среди<br />
1 Н. Некрасов. Современная ода., с. 224.<br />
2 Н. Некрасов. Современная ода.., с. 224.<br />
172
них можно найти и такие, которые уже не считаются только юмористическими,<br />
в них видны определённые иронические начала. Например, Шарик<br />
называет профессора Преображенского «важным песьим благотворителем».<br />
Это, несомненно, юмор.<br />
А вот переходная форма от юмора к иронии: « А вы сегодня завтракали,<br />
вы, величина мирового значения, благодаря мужским половым железам»<br />
1 Вечно голодный пёс косвенно упоминает о профессиональной<br />
деятельности Преображенского и даже косвенно упрекает его в подобной<br />
деятельности. Вспомним, что пёс не захотел видеть безобразия, как он<br />
считал, в сцене приёма больных и специально заснул. Когда Шарик вспоминает<br />
о своём предыдущем бытие, то среди них всплывают данные о<br />
прогулках по Парку культуры и отдыха, где всегда можно было найти обгрызки<br />
колбасы, полизать бумажки с жирными пятнами. Однако он отмечает<br />
одно явление, которое портило впечатление от удовольствия пребывания<br />
в парке: «И если бы не грымза какая-то, что поёт на кругу при луне<br />
«милая Аида» – так, что сердце падает, было бы отлично». 2 Во внутреннем<br />
монологе пса Шарика (явно условность литературная, но и ироническая)<br />
можно различить и юмористические тенденции, и определённую<br />
иронию. Но иронией её делает контраст, подводящий к значимому подтексту.<br />
На представление «Аиды» часто ходил профессор Преображенский<br />
и часто во время работы или отдыха фальшиво напевал арии из оперы.<br />
И если в саду пса раздражала музыка и пение (сердце падало у пса от<br />
пения), то в доме профессора он примирился с «Аидой», хотя пение в саду<br />
и пародия на пение у Преображенского – явления художественно неоднородные.<br />
Можно считать подобное сопоставление ироническим, наряду<br />
с отдельными элементами сарказма.<br />
Многие оттенки иронии и переходной иронии к сарказму можно наблюдать<br />
в «Белой гвардии» при характеристике хозяина дома, инженера<br />
Василисы и его жены. Вот один из примеров: «Мозги и суп с постным маслом,<br />
как и следовало ожидать, были лишь симптомами той омерзительной<br />
болезни скупости (прямое отрицание – Н.Э), которой Василиса заразил<br />
свою жену (явно ироническое слово – «заразил»). На самом деле у Ванды<br />
были маринованные грибы, телятина, вишнёвое варенье, коньяк Шустова...».<br />
3 Создаётся противопоставление: у них была еда хорошая, ещё<br />
довоенная, но они ели постный суп. Именно такое положение и создаёт<br />
условие для появления иронии. Однако писатель идёт дальше. Он говорит<br />
о том, что у Ванды скаредность доходила до того, что она « хранила продукты<br />
до порчи.» Здесь уже явно видна линия от иронии к злой иронии –<br />
1 М. Булгаков. Багровый остров. М., 1990, с. 325.<br />
2 М. Булгаков. Багровый остров. М., 1990, с. 321.<br />
3 М. Булгаков. Багровый остров. М., 1990, с. 243.<br />
173
сарказму. Но подобная скаредность весьма напоминала поведение гоголевской<br />
«прорехе на человечество» – Плюшкина. Поэтому на поведение супругов<br />
накладывалось и подтекстовое сатирическое напоминание о персонаже<br />
Н. Гоголя. Однако гротеском данные образы считать было бы преувеличением:<br />
после ограбления Василиса, лишившись денег, стал как-то<br />
человечнее. Вспомним высказывание Николки о нём.<br />
Персонаж другого произведения – «Театрального романа» – Максудов<br />
на писательском пиру послушал рассказы Бондаревского о Париже, а<br />
затем прочёл книгу на данные темы. Указанные обстаятельства так подействовали<br />
на него, что, будучи больным и находясь в бреду, он во сне видел<br />
бондаревский Париж: «Париж стал совершенно невыносим...И как ни<br />
талантлив Измаил Александрович, но уж очень противно в Париже..» 1 .<br />
Внутреннее содержание отрывков текста о Бондаревском таково, что признаётся<br />
его талант, но отрицается тематика данной книги. Как известно, пёс<br />
Шарик в период подготовки первой операции тяпнул за ногу доктора Борменталя.<br />
Это была первоначальная размолвка, а затем они помирились. Но в<br />
сцене появления управдома Швондера Шарику захотелось укусить управдома:<br />
«Вот бы тяпнуть за пролетарскую мозолистую ногу. За все издевательства<br />
вашего брата» 2 . А затем Шарик понял, что его вмешательства не требуется,<br />
что его новый хозяин сам «тяпнет» этого пришедшего нахала. Он не мог<br />
представить – как, но знал, что тяпнет! И действительно, Преображенский<br />
так «тяпнул» Швондера, что всё домоуправление ушло оплёванным. Подобное<br />
положение так обрадовало благородного пса, что он совершил перед<br />
Филипп Филиповичем какой-то своеобразный намаз! И мысли Шарика (условность<br />
в ироническом аспекте) уже тянут на сарказм. Желание Шарика явно<br />
разделял и Преображенский, а сцена расправы со Швондером уже демонстрирует<br />
данную форму комического.<br />
Переход сарказма к сатире виден в подтексте рассказа Бомбардова<br />
об анекдотическом случае с бывшим сановником, а ныне актёром, серьёзно,<br />
но с иронической задумкой, ему начинает подыгрывать Максудов. И<br />
то, что в Независимом театре указанной истории придали такое большое<br />
значение, заставляет подумать об истинной значимости данной истории и<br />
постепенном нарастании от иронии к сарказму, а затем к сатире. Пример<br />
прямого отрицания – инвективы видится в следующем высказывании:<br />
«Они напрасно думают, – говорит Преображенский, – что террор им поможет,<br />
Нет-с, нет-с! Не поможет, какой бы он ни был: белый, красный и<br />
даже коричневый! Террор совершенно парализует нервную систему» 3 .<br />
Коричневый, т.е фашистский.<br />
1 М. Булгаков. Театральный роман. М., 1989, с. 274-276.<br />
2 М. Булгаков. Белая гвардия. М., 1989, с. 326.<br />
3 М. Булгаков. Белая гвардия. М., 1989, с. 331.<br />
174
Таким образом, переходные формы комического, переходы от юмора<br />
к иронии, от иронии к сарказму, от сарказма к сатирическому отрицанию<br />
в творчестве М. Булгакова широко представлены. Однако данные переходные<br />
формы свидетельствуют о преимущественно ироническом повествовании<br />
во всех произведениях писателя.<br />
nino eTeria<br />
komikuri formebi mixeil bulgakovis<br />
prozaSi<br />
mixeil bulgakovis Semoqmedebis Sesaxeb sinamdvile cnobili gaxda<br />
meoce saukunis 60-ian wlebSi. dReisaTvis, rodesac ukve gaanalizebulia<br />
mwerlis Semoqmedebis mravali mxare, Seqmnilia safuZvliani<br />
narkvevi mis cxovrebasa da Semoqmedebaze, komikuris gamoxatvis formebis<br />
Seswavlis Temebi jer-jerobiT ar gamxdara kvleviT literaturaSi<br />
mniSvnelovani. mocemuli statia warmoadgens komikuris gardamavali<br />
formebis funqcionaluri specifikis gamovlenis mcdelobas m.<br />
bulgakovis SemoqmedebaSi. satiruli motivebi, saxeebi, groteskuli<br />
sawyisebi SeiZleba mravali mwerlis nawarmoebebSi arsebobdes, magram<br />
yoveli maTgani ar aris komikuri gamoxatvis forma. m. bulgakovis<br />
SemoqmedebaSi farTod aris warmodgenili komikuri gamoxatvis gardamavali<br />
formebi, gadasvla iumoridan sarkazmze, sarkazmidan satirul<br />
uaryofaze. Tumca mocemuli gardamavali formebi upiratesad Txrobaze<br />
miuTiTebs mwerlis yvela nawarmoebebSi.<br />
175
NINO ETERIA<br />
THE COMIC FORMS IN MIKHAIL BULGAKOV’S TEXTS<br />
The truth about M. Bulgakov’s works became known in 1960’s. Although<br />
his literary legacy is studied well and there exist many fundamental researches<br />
and biographies, the forms and the comic expressioused by Bulgakov<br />
ns still remain insignificant for the scholars. The paper is one of the few attempts<br />
to expose specific transitional forms of comic in M. Bulgakov’s works.<br />
There are many satirical motives, modes, grotesque sources in many writers<br />
works, but not all of them are forms of comic expression. The passing comic<br />
forms – from humor to irony, from irony to sarcasm, from sarcasm to satirical<br />
negation – are widely introduced in Bulgakov’s works. However, given passing<br />
forms mainly testify ironical narration in all of his works.<br />
176
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
i s t o r i a , a r q e o l o g i a<br />
kaxaber fifia<br />
neronis kavkasiuri laSqrobis miznebisa<br />
da mimarTulebis sakiTxisaTvis<br />
ax.w. 63w. romisa da parTia-somxeTis aTwliani omi kompromisuli<br />
zaviT dasrulda. romi Tanaxma iyo parTielTa samefo saxlis warmomadgeneli,<br />
tiridate somxeTis mefed ecno, magram im pirobiT, Tu<br />
es ukanaskneli romSi gamocxaddeboda da samefo insigniebs imperatorisagan<br />
miiRebda 1 . amgvarad, xangrZlivi omi somxeTisaTvis faqtobrivad<br />
romaelTa marcxiT dasrulda _ armeniaSi parTiis kandidati gamefda,<br />
imperia ki mxolod misi nominaluri vasalobiT dakmayofilda.<br />
armeniis krizisis metnaklebad mogvarebis Semdeg, romis sagareo<br />
politikaSi aRmosavleTis sakiTxi ar amowurula, Tumca imperiis<br />
orientaluri politikis ZiriTadma veqtorma CrdiloeTiT gadainacvla.<br />
rogorc Cans, imperatori neroni (54-68ww.) armeniaSi warumateblobis<br />
kompensacias garkveulwilad SavizRvispireTSi romis poziciebis<br />
ganmtkicebiT Seecada. 63w. gauqmebul iqna vasaluri polemoniduri<br />
pontos samefo. misi teritoria provinciad gamocxadda. imave<br />
dros bosforic uSualod romis proteqtoratis qveS moeqca. neronis<br />
brZanebiT yirimsa da kavkasiis sanapiroze ganlagebul iqna romauli<br />
samxedro nawilebi, xolo ZiriTad navsadgurebs 40 xomaldisagan<br />
1 neronis principatis dros romaelTa somxeTSi laSqrobebis Sesaxeb<br />
dawvr. ix. n. lomouri. romisa da amierkavkasiis qveynebis urTierTobisa-<br />
Tvis ax.w. I saukuneSi. _ Tsu Sromebi, t. 77, 1959, gv. 132-138; О. В. Кудрявцев.<br />
Римская политика в Армении и Парфии в первой половине правления Нерона. – Вестник<br />
древней истории, 1948, №3, gv. 52-65; О. В. Кудрявцев. Рим, Армения и Парфия<br />
во второй половине правления Нерона. – Вестник древней истории, 1949, №3, gv. 46-<br />
62; Т. Моммзен. История Рима, т. V. М., 1949, gv. 346-355; Ф. Я. Коськё. Поход Пета в<br />
Армению в 61-62 гг. н.э. и поражение римской армии при Рандейе. – Ученые записки<br />
Московского государственного педагогического института имени В. И. Ленина, 1960,<br />
№153, gv. 80-92; А. Г. Бокщанин. Парфия и Рим, ч. II. М., 1966, gv. 188-203; К. В.<br />
Тревер. Очерки по истории культуры древней Армении. II в. до н.э. - IV в. н.э. М.-Л.,<br />
1953, gv. 212-215.<br />
12. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
177
Semdgari eskadra icavda 1 .<br />
ase rom, TiTqmis mTeli SavizRvispireTi romis mflobelobaSi<br />
aRmoCnda, magram es mxolod dasawyisi iyo neronis farTomasStabiani<br />
gegmisa, romelsac iTvaliswinebda kavkasiaSi grandiozuli laSqrobis<br />
mowyobas. neroni am laSqrobisaTvis didi mondomebiTa da Cveuli pompezurobiT<br />
emzadeboda. 66w. rCeuli italieli axalgazrdebisagan dakompleqtda<br />
axali, gansakuTrebuli legioni, romelsac `aleqsandre<br />
didis falanga~ ewoda 2 . britaneTidan gamoyvanil iqna erT-erTi sauke-<br />
Teso legioni _ XIV Martia Victrix. aRmosavleTisaken daiZrnen germaniisa<br />
da iliriis legionebic 3 . Tumca, kavkasiuri laSqroba CaiSala,<br />
radganac 68w. galiaSi dawyebuli vindeqsis ajanyebis gamo, neroni<br />
iZulebuli gaxda jarebi ukanve gaewvia 4 , male ki TviTonac TviTmkvlelobiT<br />
daasrula sicocxle.<br />
neronis mier ganzraxuli didi kavkasiuri laSqrobis miznisa da<br />
mimarTulebis Sesaxeb samecniero literaturaSi azrTa sxvadasxvaobaa,<br />
rac wyaroTa monacemebis gansxvavebulobiT aris gamowveuli. tacitusis<br />
(55-120ww.), svetoniusisa (daaxl. 70-160ww.) da dion kasiosis<br />
(daaxl. 153-235ww.) cnobebiT, es laSqroba mimarTuli iyo kaspiis<br />
viwrobebisa (claustra Caspiarum) Tu kaspiis karebisaken (Caspia portas)<br />
5 . amasTan, am laSqrobis mizani mxolod tacituss aqvs aRniSnuli.<br />
misi cnobiT, britaneTSi, germaniasa da iliriaSi Sekrebili jarebi<br />
neronma `kaspiis viwrobebisaken gagzavna im omisaTvis, romelsac is<br />
albanelebis winaaRmdeg amzadebda~. 6<br />
gansxvavebul da ufro vrcel cnobas gvaZlevs pliniusi (23/24-<br />
79ww.): `saWiroa aq Seswordes mravalTa Secdoma, sxvaTa Soris, ma-<br />
Tic, vinc amas winaT oms awarmoebda armeniaSi korbulonTan 7 erTad,<br />
radganac isini kaspiisas uwodeben iberiis karebs, romelTac ewode-<br />
1 k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi I-IIss. politikuri ur-<br />
TierTobebi. Tb., 2005, gv. 52-54, 68-75; k. fifia. traianes aRmosavluri politika<br />
da saqarTvelo. Tb., 2005, gv. 11-12. iqve ix. sakiTxis irgvliv arsebuli<br />
wyaroebi da literatura srulad.<br />
2 Suet., Nero, 19.<br />
3 Tac., Hist., I, 6; Т. Моммзен. Итория Рима, V.., gv. 356, Sen. 3.<br />
4 Tac., Hist., I, 6.<br />
5 svetoniusis cnobiT, `is (neroni) amzadebda eqspedicias aseve kaspiis<br />
karebisaken...~ (Suet., Nero, 19), dion kasiosis Tanaxmad ki, `...neroni ar wavida...<br />
arc eTiopiisaken da arc kaspiis karisaken, rogorc es ganzraxuli<br />
hqonda~ (Dio Cass., LXIII, 8,1).<br />
6 Tac., Hist., I, 6.<br />
7 korbuloni gneus domicius _ romaeli strategosi da politikuri mo-<br />
Rvawe, neronis dros somxeTSi romauli jarebis mTavarsardali.<br />
178
aT, rogorc aRniSnuli gvqonda, kavkasiis [karebi]. gegmebze, romlebic<br />
gadaRebuli da iqidan gamogzavnil iqna, es saxelia aRniSnuli.<br />
swored aseve, eqspedicia, romelsac imperatori neroni amzadebda da<br />
romelic, rogorc amboben, kaspiis karebisaken unda dawyebuliyo, sinamdvileSi<br />
ganzraxuli iyo im karebisaken, romlebsac iberiidan sarmatebisaken<br />
mivyavarT~. 1<br />
amrigad, gansxvavebiT tacitusisagan, romelic neronis eqspedicias<br />
kaspiis viwrobebis mimarTulebiT albanelTa winaaRmdeg gamiznulad<br />
miiCnevda, pliniusi laSqrobis miznad iberiidan sarmatiaSi mimaval<br />
kavkasiis karebs asaxelebs da saerTod ar axsenebs albaneTs. wyaroTa<br />
aseTi winaaRmdegobrivi monacemebidan gamomdinare ki, gasakviri ar unda<br />
iyos, rom am kampaniis Sesaxeb mkvlevarTa Soris erToblivi azri ar<br />
arsebobs. mecnierTa nawili upiratesobas tacitusis cnobas aniWebs da<br />
ramdenadac iq saubaria albanelebis winaaRmdeg dagegmil omze, miiCnevs,<br />
rom eqspedicia mimarTuli iyo albaneTis teritoriaze mdebare<br />
kaspiis viwrobebis, e.i. darubandis gasasvlelisaken. mag., tacitusis<br />
cnoba yovelgvari kritikis gareSe gaiziara v. Surma neronis aRmosavluri<br />
politikisadmi miZRvnil Tavis specialur gamokvlevebSi 2 . mkvlevris<br />
azriT, neronis mier ganzraxuli laSqroba warmoadgenda ajanyebul<br />
albanelTa winaaRmdeg mimarTul sadamsjelo eqspedicias; albaneTis<br />
damorCilebiTa da derbentis gasasvlelis gakontrolebiT, neroni<br />
miznad isaxavda somxeT-parTiis CrdiloeT sazRvarTa gamagrebas;<br />
garda amisa, romi teritoriuladac dauaxlovdeboda mokavSire hirkanias<br />
da amasTan, xelSi Caigdebda transkavkasiur savaWro-sanaosno<br />
gzas 3 . v. Suris es mosazreba jer kidev 1924w. uaryo e. houlma 4 , xolo<br />
j. andersonma damajereblad aCvena, rom samxedro TvalsazrisiT,<br />
ajanyebul albanelTa dasamarcxeblad, nerons araferSi sWirdeboda<br />
jarebis gagzavna derbentisaken, romelic albaneTis ukidures Crdilo-aRmosavleT<br />
kuTxeSi mdebareobda; misTvis ufro advili iqneboda<br />
albanelebis damarcxeba dablob albaneTSi; amasTan, Tu ki nerons derbentSi<br />
misvla SeeZlo, albaneTi mas ukve dapyrobili eqneboda 5 . rac Se-<br />
1 Plin., NH, VI, 16, 6.<br />
2 W. Shur. Die Orientpolitik des Kaisers Nero. – Klio, Beiheft XV, 1923; W. Shur. Untersuchungen<br />
zur Geshichte der Kriege Corbulos. – Klio, Bd. XIX, Heft 1, 1923; W. Shur. Zur Neronischen<br />
Orientpolitik. – Klio, Bd. XX, 1925.<br />
3 W. Shur. Die Orientpolitik.., gv. 4-26.<br />
4 E. Hohl. recenzia W. Shur-is naSromze: “Die Orientpolitik des Kaisers Nero”. – Deutsche<br />
Literaturzeitung für Kritik der internationalen Wissenschaft, 1924, Heft 11, gv. 915-920.<br />
5 J. G. Anderson. The Eastern Frontier from Tiberius tu Nero. – Cambridge Ancient History,<br />
vol. X, 1934, gv. 884.<br />
179
exeba romis savaWro-ekonomikur interesebs, unda aRiniSnos, rom transkavkasiur<br />
savaWro magistrals am periodisaTvis ukve ar hqonda imdenad<br />
didi mniSvneloba, rom nerons misi xelSi Casagdebad grandiozuli laSqroba<br />
moewyo 1 . amdenad, v. Suris mTeli es koncefcia wyaroebSi ver poulobs<br />
dasabuTebas 2 da mkvlevarTa mier uaryofilia.<br />
rogorc zemoT vnaxeT, tacitusisagan sruliad gansxvavebul<br />
cnobas gvawvdis pliniusi. antikuri wyaroebis gansxvavebuli monacemebis<br />
Sejereba da maT Soris arsebuli winaaRmdegobebis axsna scada<br />
T. momzenma. igi upiratesobas aniWebs pliniusis cnobas da miiCnevs,<br />
rom neronis eqspedicia mimarTuli iyo kavkasiis anu darialis karisaken,<br />
xolo tacitusis `istoriaSi~ albanelebi SecdomiT arian dasaxelebuli<br />
alanebis magier; amdenad, tacitusis teqstSi `Albanos~<br />
unda Seswordes `Alanos~-ad 3 . T. momzenis es mosazreba gaziarebulia<br />
mkvlevarTa umravlesobis mier da dResdReobiT samecniero literaturaSi<br />
ZiriTadad miCneulia, rom neronis mier ganzraxuli kavkasiuri<br />
laSqroba mimarTuli iyo alanTa winaaRmdeg 4 da miznad isaxavda<br />
darialis gasasvlelze kontrolis dawesebas. Cven ZiriTadad viziarebT<br />
am mosazrebas da SevecdebiT, mis sasargeblod ramdenime damate-<br />
1 n. lomouri. romisa da amierkavkasiis qveynebis..., gv. 147; n. lomouri.<br />
dion kasiosis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb. Tb., 1966, gv. 127-128; Я. А.<br />
Манандян. О торговле и городах Армении. Ереван, 1954, gv. 52-57; Я. А. Манандян.<br />
Цель и направления подготовлявшегося Нероном Кавказского похода. – Вопросы истории,<br />
№7, 1946, gv. 69-70; О. В. Кудрявцев. Восточная политика Римской империи в начале<br />
правления Нерона (Критический обзор историографии вопроса). – Вестник древней<br />
истории, 1948, №2, gv. 90-92.<br />
2 v. Suris mosazrebas mTlianad imeorebs v. gaidukeviCi (ix. В. Ф. Гайдукевич.<br />
Боспорское царство. М.-Л., 1949, gv. 331-332), xolo k. treveris azriT,<br />
neronis kavkasiuri laSqroba mimarTuli iyo albanelebis winaaRmdeg<br />
da miznad isaxavda darubandis gasasvlelis Caketvas. Tumca, v. Surisagan<br />
gansxvavebiT, k. treveri Tvlis, rom am gasasvlelis gakontrolebiT<br />
nerons surda aRekveTa momTabare alanebis amierkavkasiaSi SemoWra (К.<br />
В. Тревер. Очерки по истории и культуре Кавказской Албании. М.-Л., 1959, gv. 121-<br />
126); am mosazrebis argumentirebuli kritika ix. n. lomouri. dion kasiosis<br />
cnobebi..., gv. 129-130.<br />
3 Т. Моммзен. История Рима, V.., gv. 356-357.<br />
4 tacitusis cnobebis al. gamyreliZiseul gamocemaSi aRniSnuli fragmentis<br />
qarTuli Targmani gaugebrobas iwvevs. ZiriTad qarTul teqstSi<br />
gaTvaliswinebulia T. momzenis mosazreba da dafiqsirebulia alanebi<br />
(ix. tacitusis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb. laTinuri teqsti qarTuli<br />
TargmaniT, Sesavali narkveviTa da komentarebiTurT gamosca al. gamyreliZem.<br />
Tb., 1973, gv. 125), magram komentarebsa da paralelur laTinur<br />
originalSi saubaria albanelebze (tacitusis cnobebi saqarTvelos Sesaxeb..,<br />
gv. 125, gv. 133, Sen. 65).<br />
180
iTi argumentis motanas.<br />
pirvel rigSi, gvinda SevexoT uSualod wyaroebs. marTalia,<br />
pliniusis cnobebi saerTo jamSi sandoobiT Camouvardeba antikuri<br />
istoriografiis udidesi warmomadgenlis, tacitusis naSroms, magram,<br />
am SemTxvevaSi pliniusis cnoba ufro damajereblad gamoiyureba. jer<br />
erTi, pliniusi CvenTvis saintereso ambebTan qronologiurad ufro<br />
axlos dgas, vidre tacitusi. pliniusi neronis Tanamedrove iyo. is<br />
cxovrobda ax.w. 23/24-79 wlebSi. misi naSromis neronis epoqisadmi<br />
miZRvnili wignebi, gamoqveynda 68-77ww. Soris 1 , maSin, roca tacitusis<br />
`istoriis~ imave epoqis amsaxveli nawili daiwera sakmaod didi<br />
xnis Semdeg, daaxloebiT 107 wels 2 , yovel SemTxvevaSi, 110 wlamde 3 ,<br />
amasTan, tacitusis naSromi warmoadgens uZvirfases wyaros sakuTriv<br />
romSi momxdari movlenebis Sesaxeb, magram imperiis aRmosavluri politikis<br />
da aRmosavleTis provinciebis aRwerisas misi sandoobis xarisxi<br />
sagrZnoblad dabalia. aRmosavleTi tacitusis ZiriTadi interesis<br />
obieqts ar warmoadgenda 4 . rogorc Cans, tacitusi aRmosavlur<br />
provinciebSi arasdros yofila da kargad ar icnobda iqaur pirobebs.<br />
aRmosavleTis Sesaxeb tacitusis cnobebSi xSiria gaugebrobebi; misi<br />
aRwerilobis mixedviT laSqrobaTa marSrutebis dadgena Znelia; is<br />
iZulebuli iyo gaemeorebina Tavisi wyaroebis topografiuli monacemebi<br />
da ar hqonda maTi gadamowmebis saSualeba 5 .<br />
garda amisa, rogorc cnobilia, darialis gasasvlels Zveli mwerlebi<br />
sxvadasxva saxeliT ixseniebdnen. mag., ptolemaiosi (IIs.) Tavis<br />
`geografiul saxelmZRvaneloSi~ mas sarmatTa kars uwodebs, zogier-<br />
Ti ki, kaspiis karsac arqmevda 6 . rogorc Cans, romaul oficialur<br />
1 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита и Кассия Диона по истории походов<br />
Корбулона в Армению. –Вестник древнней истории, 1954, №2, gv. 130-135.<br />
2 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 129.<br />
3 berZeni da romaeli istorikosebi, Tb., 1998, gv. 233; Публий Корнелий Тацит.<br />
Анналы. Малые произведения. История. М., 2003, gv. 785.<br />
4 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 130. Cvens konkretul SemTxvevaSic,<br />
tacitusis ZiriTadi interesis sagans warmoadgens imperator<br />
galbas (68-69ww.) romSi Sesvlis droisaTvis qalaqSi Seqmnili situacia<br />
da swored am konteqstSi, sxvaTa Soris axsenebs, rom am dros romSi<br />
Tavmoyrili iyo neronis mier Sekrebili, kavkasiuri eqspediciisaTvis<br />
gamiznuli jarebi (Tac. Hist., I, 6).<br />
5 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 130.<br />
6 pliniusis `kavkasiis karebis~, tacitusis `kaspiis gzisa~ da ptolemaiosis<br />
`sarmatiis karebis~ (Cl. Ptol. Geogr., V, 8, 11) identurobis Sesaxeb ix. g. gozaliSvili.<br />
kaspiis kari. _ enimkis moambe, V-VI, Tb., 1940, gv. 469-477; tacitusis<br />
cnobebi..., gv. 36-37, 131, Sen. 23; В. И. Модестов. Сочинения Корнелия Тацита, т.<br />
II. М., 1887, gv. 280, Sen. 180; Публий Корнелий Тацит. Анналы.., gv. 829, Sen. 48.<br />
181
dokumentebSic kaspiisa da kavkasiis karebi xSirad erTmaneTSi ereodaT<br />
da darialis gasasvleli sxvadasxva saxeliT iyo fiqsirebuli.<br />
amitom pliniusi am sakiTxze sagangebod Cerdeba da aRniSnavs: `saWiroa<br />
Seswordes mravalTa Secdoma, sxvaTa Soris, maTic, vinc amas winaT<br />
oms awarmoebda armeniaSi korbulonTan erTad, radganac isini kaspiisas<br />
uwodeben iberiis karebs, romelTac ewodebaT, rogorc aRniSnuli<br />
gvqonda, kavkasiis [karebi]. gegmebze, romlebic gadaRebuli da<br />
iqidan gamogzavnili iqna, es saxelia aRniSnuli~. 1 aq pliniusi gulisxmobs<br />
korbulonis Canawerebs, romelsac es ukanaskneli, yoveli<br />
kampaniis an raime mniSvnelovani movlenis Semdeg, moxsenebebis saxiT<br />
gzavnida senatSi. es Canawerebi pliniusis mier gamoyenebuli iqna neronis<br />
sikvdilisTanave 2 . amdenad, miuxedavad imisa, rom pliniuss<br />
xelT hqonda oficialuri dokumentebi, igi mainc ar eTanxmeba maT,<br />
iseve, rogorc sxva avtorebs (`saWiroa Seswordes mravalTa Secdoma~),<br />
romlebsac erTmaneTSi ereodaT kaspiisa da kavkasiis karebi 3 .<br />
aqedan gamomdinare Cans, rom pliniusma zustad icoda Tu romel karebze<br />
iyo saubari da akonkretebs `...eqspedicia, romelsac imperatori<br />
neroni amzadebda da romelic, rogorc ambobdnen, kaspiis karebisaken<br />
unda dawyebuliyo, sinamdvileSi ganzraxuli iyo im karebisaken,<br />
romlebsac iberiidan sarmatebisaken mivyavarT~. 4<br />
yovelive zemoTqmulis Semdeg, Cveni azriT, pliniusis cnobis<br />
sisworeSi eWvis Setana Zalze Znelia. garda amisa, neronis mmarTvelobis<br />
periodSi aRmosavleTSi Seqmnili samxedro-politikuri koniunqturidan<br />
gamomdinare, gamoricxulad migvaCnia, rom kavkasiuri la-<br />
Sqroba mimarTuli yofiliyo albanelebis winaaRmdeg. rogorc vnaxeT,<br />
kavkasiaSi igegmeboda grandiozuli eqspedicia. am laSqrobisaTvis Seiqmna<br />
specialuri legioni, jarebi gamoiyvanes iliriidan, germaniidan da<br />
britaneTidan. migvaCnia, rom albaneTis dasamorCileblad roms ar das-<br />
1 Plin. NH, VI, 16, 6.<br />
2 О. В. Кудрявцев. Истчоники Корнелия Тацита.., gv. 141.<br />
3 am sakiTxTan dakavSirebiT srul gaugebrobas iwvevs i. manandianis Semdegi<br />
gancxadeba _ `tacitusisa da svetoniusis cnobebi aRniSnuli laSqrobis<br />
mimarTulebisa da miznis Sesaxeb... jer kidev ax.w. I saukuneSi uaryofil<br />
iqna plinius ufrosis mier~ (Я. А. Манандян. Цель и направления..., gv. 68).<br />
im avtorebSi, romelTac ar eTanxmeba pliniusi, ar SeiZleba tacitusi da<br />
svetoniusi igulisxmebodnen, im ubralo mizezis gamo, rom es ukanasknelni<br />
ufro mogviano xanaSi moRvaweobdnen, da im dros, roca maTi naSromebi<br />
iwereboda, pliniusi ukve didi xnis gardacvlili iyo; piriqiT, rogorc<br />
cnobilia, pliniusis naSromi warmoadgenda rogorc tacitusis, aseve mogviano<br />
xanis sxva avtorebis, erT-erT wyaros.<br />
4 Plin. NH, VI, 16, 6.<br />
182
Wirdeboda evropis aseTi Soreuli, strategiulad mniSvnelovani sasazRvro<br />
provinciebidan ZiriTadi Zalebis gamoyvana; im periodisaTvis<br />
aRmosavleTSi koncentrirebuli samxedro nawilebi sruliad sakmarisi<br />
iyo ara Tu SedarebiT susti albaneTis dasapyrobad, aramed bevrad ufro<br />
farTomasStabiani RonisZiebebis gansaxorcieleblad 1 .<br />
da bolos, mesame da, Cveni azriT, yvelaze mTavari argumenti im<br />
mosazrebis sasargeblod, rom es laSqroba mimarTuli iyo darialis<br />
gasasvlelisaken alanTa winaaRmdeg, aris im periodisaTvis imierkavkasiaSi<br />
da uSualod darialis misadgomebTan Seqmnili viTareba, rasac<br />
mkvlevarebi ratomRac yuradRebas ar aqcevdnen. amasTan, neronis kavkasiuri<br />
laSqrobis miznebisa da mimarTulebis gageba, Cveni azriT, SeuZlebelia<br />
mTlianad ax.w. I saukuneSi romis saerTo-aRmosavluri, da<br />
kerZod, SavizRvispireTSi gatarebuli politikis gaazrebis gareSe.<br />
jer kidev gasuli saukunis 40-ian wlebSi. logikurad gaCnda<br />
kiTxva: ra saWiro iyo darialis gasasvlelisaken sagangebo eqspediciis<br />
mowyoba da misi gamagreba, rodesac igi mokavSire iberebis xelSi<br />
iyo. es sakiTxi, Cveni azriT, savsebiT samarTlianad dasva i. manandianma<br />
2 da es im mecnierTa erT-erT ZiriTad arguments warmoadgens,<br />
romlebic ar iziareben pliniusis cnobas da neronis mier dagegmili<br />
eqspediciis mimarTulebis Sesaxeb gansxvavebuli mosazrebebi gaaCniaT 3 .<br />
aRniSnul kiTxvaze pasuxis gacema scada n. lomourma. mkvlevarma<br />
samarTlianad aRniSna, rom, marTalia, iberia romis mokavSire qveyanas<br />
warmoadgenda, magram romSi kargad xedavdnen, rom iberia arc<br />
Tu ise erTguli iyo da saWiroebis SemTxvevaSi iberiis mmarTvelebs<br />
SeeZloT alanTa gamoyeneba TviTon imperiis sawinaaRmdegodac 4 . Tumca,<br />
rogorc Tavad aRniSnavs mkvlevari, neronis kavkasiuri laSqrobis mi-<br />
1 neronis mmarTvelobisas, jer kidev 57-63ww. dasavleTidan aRmosavle-<br />
Tisaken gadaisroles rCeuli legionebi _ IV Scythica, V Macedonica<br />
da XV Apollinaris. garda amisa, kapadokia-armeniis sazRvarze Tavmoyril<br />
iqna saukeTeso Zalebi iliriidan, egviptidan da mokavSireTa mier<br />
gamogzavnili damxmare jarebi (ix. k. fifia. romi da.., gv. 72-73).<br />
2 Я. А. Манандян. Цель и направления.., gv. 71-72. i. manandiani sruliad gansxvavebul<br />
lokalizacias aZlevs kaspiis viwrobebs. misi azriT, kaspiis<br />
karebSi igulisxmeba ara darialis an darubandis gasasvleli, aramed<br />
awindeli axalqalaqisa da sof. xospias raioni. i. manandianis mtkicebiT,<br />
aq Tavi unda moeyaraT neronis legionebs da aqedan, e.w. meotidakolxeTis<br />
magistraliT, e.i. kolxeTze gavliT, unda elaSqraT alanTa<br />
winaaRmdeg. am mosazrebis sruli usafuZvlobis Sesaxeb ix.: n. lomouri.<br />
romisa da amierkavkasiis qveynebis..., gv. 146-153.<br />
3 К. В. Тревер. Очерки по истории т культуре Кавказской Албании.., gv. 121.<br />
4 n. lomouri. romisa da amierkavkasiis qveynebis..., gv. 148-149; n. lomouri.<br />
dion kasiosis cnobebi..., gv. 130-131.<br />
183
marTulebis sakiTxi ar SeiZleba sabolood gadaWrilad CaiTvalos 1 .<br />
rogorc cnobilia, darialis gasasvlels romisaTvis strategiuli<br />
mniSvneloba hqonda. misi meSveobiT imperias SeeZlo Crdilokavkasieli<br />
nomadebis moZraobis daregulireba, saWiroebis SemTxvevaSi mravalricxovani<br />
damxmare samxedro Zalebis gadmoyvana da sakuTari survilisamebr<br />
gamoyeneba 2 . mag., imperator tiberiusis (14-37ww.) mmarTvelobis<br />
dros, parTia-romis dapirispirebisas, iberiis mefe farsman I-ma<br />
kaspiis gziT (darialis gasasvleli _ k.f.) gadmoiyvana imierkavkasieli<br />
momTabareebi da maTi daxmarebiT SeZlo parTelebis somxeTidan<br />
gaZeveba 3 . Tumca, mogvianebiT CrdiloeT kavkasiaSi situacia Seicvala<br />
da neronis mmarTvelobis periodisaTvis iberebi, marTalia, darialis<br />
gasasvlels akontrolebdnen, magram maT ukve aRar SeeZloT momTabareTa<br />
damxmare Zalebis gadmoyvana.<br />
imierkavkasiaSi gansaxlebuli sarmatuli tomebi or ZiriTad dajgufebad,<br />
sirakebisa da aorsebis politikur gaerTianebad iyofoda.<br />
sirakebs eWiraT imierkavkasiis teritoria azovis zRvidan Terg-sunjis<br />
raionamde, xolo maTi aRmosavleTiT, md. sulakamde dasaxlebuli<br />
iyvnen aorsebi 4 . sirakebi da aorsebi istoriulad erTmaneTis mtrebi<br />
iyvnen da maT Soris urTierToba mudmivad daZabuli iyo 5 .<br />
Is. 50-ian wlebamde imierkavkasiaSi darialis xeobis misadgomebi<br />
sirakTa xelSi iyo. isini tradiciulad iberebis mokavSireebi iyvnen 6 .<br />
swored sirakebi exmarebodnen 35 wels farsmans parTiis winaaRmdeg<br />
brZolaSi, xolo sarmatTa meore nawili, romelic, tacitusis cnobiT,<br />
parTelebis dasaxmareblad midioda 7 , aorsebi iyvnen. Tumca, maT<br />
1 n. lomouri. dion kasiosis cnobebi..., gv. 130.<br />
2 s. janaSia. adreuli feodalizmi. _ Sromebi, II, Tb., 1952, gv. 181-182; m.<br />
inaZe. kaspiis kari. dariali, darubandi ax.w. I-IV saukuneTa saerTaSoriso-diplomatiur<br />
urTierTobebSi. _ qarTuli diplomatia, 3. Tb., 1996, gv.<br />
49-54; k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi I-IIss.., gv. 29-30; Н.<br />
Ю. Ломоури. Грузино-римские взиамоотношения. Тб., 1981, gv. 105-106.<br />
3 Tac., Ann., VI, 33-36.<br />
4 sarmatuli tomebis lokalizaciis Sesaxeb ix. z. anCabaZe, T. bocvaZe, g.<br />
TogoSvili, m. cincaZe. Crdilo kavkasiis xalxTa istoriis narkvevebi,<br />
nakv. I, Tb., 1969, gv. 24; Очерки истории Адыгей, т. I. Маикоп, 1957, gv. 55-56; Очерки<br />
истории Карачаево-Черкесии, т. I. Ставрополь, 1967, gv. 49-50; История народов Северного<br />
Кавказа с древнейших времен до конца XVIII в. Под редакцией Б. Б. Пиотровского.<br />
М., 1988, gv. 78-85.<br />
5 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа. – Чечено-Ингушский научноисследовательский<br />
институт при совете министров ЧИАССР. Труды, т. VI. Грозный,<br />
1963, gv. 161-164; История Северо-Осетинской АССР, т. I. Орджоникидзе, 1987, gv. 47.<br />
6 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 161.<br />
7 Tac., Ann., VI, 33.<br />
184
ver moaxerxes amierkavkasiaSi Semosvla, ramdenadac derbentis gza<br />
zafxulobiT gauvali iyo, xolo kavkasiis sxva gadasasvlelebs iberebi<br />
da maTi mokavSire sirakebi akontrolebdnen 1 .<br />
ase rom, Is. 30-ian wlebSi sirakebi iberTa mxares ibrZodnen da<br />
amdenad, romaelTa mokavSired gamodiodnen, xolo aorsebi romis mowinaaRmdege<br />
parTelebisaTvis cdilobdnen daxmarebis gawevas. magram,<br />
mogvianebiT situacia Seicvala. sirakebisa da romaelTa interesebi<br />
erTmaneTs daupirispirda bosforis taxtisaTvis brZolaSi 2 .<br />
jer kidev avgustusis (Zv.w. 27 _ ax.w. 14ww.) mmarTvelobis periodidan,<br />
bosforSi imperiis poziciebis ganmtkicebis mizniT, romi<br />
cdilobda ponto-bosforis gaerTianebuli samefos Seqmnas da amdenad,<br />
Savi zRvis samxreTi, aRmosavleTi da CrdiloeT sanapiroebis erTi<br />
xelisuflebis qveS gaerTianebas. Zv.w. 14w., romaelTa daxmarebiT, vasaluri<br />
polemoniduri pontos mefe polemon I bosforis taxtzec<br />
avida. magram, man ver moaxerxa bosforSi Zalauflebis Senaruneba.<br />
Zv.w. 8w. polemoni meotur tomebTan brZolaSi daiRupa 3 , ris Semdegac<br />
bosfori CamoSorda pontos samefos. bosforis taxtze adgilobrivi<br />
dinastiis warmomadgeneli, aspurgi avida da romi iZulebuli gaxda<br />
igi mefed ecno 4 . avgustusis msgavsad, imperatorma kaligulamac (37-<br />
41ww.) scada ponto-bosforis gaerTianebuli samefos Seqmna. am mizniT<br />
man bosforis taxti kvlav polemonidebs, amjerad ukve polemon<br />
II-s gadasca 5 . Tumca, bosforis taxtis kanonierma memkvidrem, miTridatem<br />
Tavi mefed gamoacxada, polemoni ki pontoSi darCa da mas realurad<br />
xeli ar miuwvdeboda bosforze. Seqmnil situaciaSi romaelebi<br />
iZulebuli gaxdnen isev daTmobaze wasuliyvnen da 41w. imperatorma<br />
klavdiusma (41-54ww.) bosforis mefed miTridate VII aRiara 6 .<br />
1 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 161; История Северо-<br />
Осетинской АССР.., gv. 59-60.<br />
2 bosforisaTvis brZolaSi aziuri sanapiros tomebi jer kidev Zv.w. I s.<br />
Sua xanebidan iRebdnen aqtiur monawileobas. bosforze gansakuTrebiT<br />
Zlier zewolas sirakebi axorcielebdnen (ix. История народов Северного Кавказа...,<br />
gv. 80-81). yvela samxedro SetakebaSi, rac ki dafiqsirebulia sxvadasxva<br />
saxis wyaroebSi, bosforis mowinaRmdegeebad Cveulebriv gamodian<br />
tavro-skviTebi da sirakebi. tavro-skviTuri tomebi yirimis mxridan,<br />
xolo sirakebi aRmosavleT azovispireTidan moqmedebdnen. es ukanasknelni<br />
bosforisaTvis ZiriTad safrTxes warmoadgendnen (В. Ф. Гайдукевич.<br />
Боспорское царство.., gv. 337).<br />
3 Dio Cass. LVI, 24, 4; Strabo. XI, 2, 11; XII, 3, 29.<br />
4 С. Ю. Сапрыкин. Понтийское царство. М., 1996, gv. 326-327.<br />
5 Dio Cass. LIX, 12,1.<br />
6 ix. k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi I-II ss., gv. 49-50; В.<br />
185
omaelTa mxridan daTmobam, miTridate kidev ufro gaaqtiura<br />
da amjerad, man ukve romis gavlenisagan mTlianad gaTavisufleba scada,<br />
magram, 44/45w. meziidan gagzavnilma romaulma legionebma miTridate<br />
bosforidan gaaZeves, taxtze ki misi Zma, kotisi aiyvanes 1 . devnil<br />
miTridates mxari dauWira sirakebis tomTa gaerTianebam. am ukanasknelTa<br />
daxmarebiT, miTridate ieriSze gadavida. romauli jarebis<br />
mcirericxovnebis gamo, kotisi kritikul situaciaSi aRmoCnda, magram<br />
aq Tavi iCina sarmatul tomebs Soris arsebulma gaTiSulobam da ur-<br />
TierTmtrobam. romaelebma da kotisma moaxerxes sirakTa mezobeli da<br />
metoqe aorsTa mefe evnone miTridates winaaRmdeg erTobliv moqmedebaze<br />
daeTanxmebinaT. 49 wels miTridatesa da misi mokavSire sirakebis<br />
winaaRmdeg, romael legionebTan erTad, aorsTa cxenosani urdoebic<br />
gamovidnen. aorsTa konfederaciisa da romaelTa Zalebma gamanadgurebeli<br />
dartyma miayenes sirakebis tomTa kavSirs 2 .<br />
amdenad, Tu tiberiusis dros, sirakebi iberiis da Sesabamisad,<br />
romis interesebisaTvis ibrZodnen somxeTSi, klavdiusis dros viTareba<br />
Seicvala da isini romis mowinaaRmdegeTa banakSi aRmoCndnen; ma-<br />
Tma istoriulma mtrebma, aorsebma ki romis mokavSireoba ikisres. am<br />
ukanasknelTa daxmarebiT, imperiam, marTalia, moaxerxa bosforze Tavisi<br />
gavlenis SenarCuneba, magram is erTbaSad ramdenime gauTvaliswinebeli<br />
problemis winaSe aRmoCnda. jer erTi, miTridatem, romelic<br />
sirakebis ganadgurebis Semdeg adgilobrivi mosaxleobis mxardaWeris<br />
gareSe darCa, daxmarebisaTvis ukve aorsTa mefe evnones mimarTa da<br />
misi Tavis mxareze gadayvana scada. evnonem mas, marTalia, samxedro<br />
mxardaWeraze uari ganucxada, magram TavSesafari misca da klavdiuss<br />
mosTxova misTvis sicocxle SeenarCunebinaT 3 . romis mmarTvel wreebs<br />
ar SeeZloT imis daSveba rom maTi Zalze saSiSi mowinaRmdege Tavisufali<br />
da Tanac, barbarosTa garemocvaSi yofiliyo, magram maT arc imis<br />
saSualeba hqondaT, rom ucnob, miuval da meomari barbarosuli tomebiT<br />
dasaxlebul adgilebSi axali samxedro moqmedebebi daewyoT 4 . Seqmnil<br />
situaciaSi imperator klavdiuss didi diplomatiuri Zalisxmeva<br />
Ф. Гайдукевич. Боспорское царство.., gv. 326-327; Е. С. Голубцова. Северное Причерноморье<br />
и Рим на рубеже нашей эры. М., 1951, gv. 128.<br />
1 Tac. Ann., XII, 15.<br />
2 Tac. Ann., XII, 15-17; В. Ф. Гайдукевич. Боспорское царство.., gv. 327-328; В. Б. Виноградов.<br />
Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 161; История Северо-Осетинской<br />
АССР, т. I.., gv. 59-60.<br />
3 Tac. Ann., XII, 18-19.<br />
4 Tac. Ann., XII, 20; В. Ф. Гайдукевич Боспорское царство.., gv. 218; Е. С. Голубцова.<br />
Северное Причерноморье и Рим.., gv. 129.<br />
186
dasWirda imisaTvis, rom imperiis prestiJis Seulaxavad, aorsebs miTridate<br />
romisaTvis gadaecaT, Tumca iZulebuli gaxda misTvis sicocxle<br />
SeenarCunebina 1 . miTridate romSi sakmaod didi xnis manZilze cxovrobda<br />
da mxolod imperator galbas (68-69ww.) mmarTvelobis dros, ukve<br />
sxva danaSaulisaTvis, nimfidiusis SeTqmulebaSi monawileobis gamo, dasajes<br />
sikvdiliT 2 . ase rom, romma aSkarad dainaxa, rom maTi axali mokavSireebi<br />
_ aorsebi, arc Tu ise saimedoni iyvnen da iseT arastabilur<br />
regionSi, rogoric iyo CrdiloeT SavizRvispireTis barbarosuli sivrce,<br />
maTze dayrdnobis imedi ar unda hqonoda.<br />
garda amisa, 49 wels romaelebisa da aorsebis mier sirakebis<br />
tomTa kavSiris damarcxebis Semdeg, CrdiloeT kavkasiaSi sarmatul<br />
tomebs Soris arsebuli ZalTa balansi dairRva. iberiis tradiciulma<br />
mokavSireebma, sirakebma dakarges hegemonoba Tergi-sunjis raionSi,<br />
ris Sedegadac darialis gadmosasvlelis mimdebare teritoria daikava<br />
sarmatTa axalma jgufma _ alanebma 3 . alanebi sirakebis mosisxle<br />
mtrebi iyvnen da amdenad, pirvel xanebSi mtrulad iyvnen ganwyobili<br />
sirakTa amierkavkasieli mokavSireebis, iberebis mimarTac 4 .<br />
yovelive amasTan erTad, alanTa gamoCenis Semdeg gansakuTrebiT<br />
gaZlierda sarmatuli tomebis zewola bosforze. alanebi, romlebic<br />
CrdiloeT SavizRvispireTSi, rogorc realuri Zala, gamoCndnen ax.w.<br />
Is. 50-60-ian wlebSi, maleve Caudgnen saTaveSi aRmosavleT azovispireTisa<br />
da CrdiloeT kavkasiis sarmatul tomTa kavSirs, Sedegad ki,<br />
sarmatuli tomebis aqtiuroba bosforis mimarTulebiT erTiorad gaizarda<br />
5 .<br />
axla rac Seexeba uSualod Cven sakvlev problemas. rogorc vnaxeT,<br />
alanTa gamoCenam imierkavkasiaSi didi cvlilebebi gamoiwvia. alanTa<br />
xelSi gadavida darialis xeobis misadgomebi da imave dros gaZlierda<br />
sarmatuli tomebis zewola bosforze. ai, aseTi iyo neronis mmarTvelobis<br />
periodisaTvis CrdiloeT kavkasiaSi Seqmnili situacia.<br />
1 Tac. Ann., XII, 20; Е. С. Голубцова. Северное Причерноморье и Рим .., gv. 129.<br />
2 Plut. Galba, 13, 15.<br />
3 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 164. werilobiT wyaroebSi<br />
alanTa saxeli pirvelad swored I s. SuaxanebisaTvis Cndeba (ix.<br />
Ю. А. Кулаковский. Аланы по сведениям классических и византийских писателей. Киев,<br />
1899, gv. 102. alanTa Sesaxeb ix. agreTve: К. Ф. Смирнов. Сарматские племена<br />
Северного Прикаспия. – Краткие сообщения института материальной культуры,<br />
34, 1950, gv. 109-110; Очерки истории Карачаево-Черкесии.., gv. 49-50; История народов<br />
Северного..., gv. 85-86).<br />
4 В. Б. Виноградов. Сарматы Северо-Восточного Кавказа.., gv. 164.<br />
5 В. Ф. Гайдукевич Боспорское царство.., gv. 337, 543, Sen. 46.<br />
187
ogorc aRiniSna, darialis gadmosasvlels romisaTvis strategiuli<br />
mniSvneloba hqonda. CrdiloeT kavkasiaSi darialis xeobis misadgomebis<br />
iberiisadmi mtrulad ganwyobili alanebis mier dakavebiT,<br />
faqtobrivad igi Caketili aRmoCnda da amdenad, roms ukve aRar SeeZlo<br />
imierkavkasiidan momTabareTa damxmare razmebis gadmoyvana da maTi<br />
samxedro resursebis gamoyeneba. es kargad gamoCnda armeniaSi korbulonis<br />
kampaniis dros. Tu Is. 30-ian wlebSi somxeTisaTvis brZolaSi,<br />
sarmatuli tomebis sirakTa dajgufeba aqtiurad ibrZoda parTiis winaaRmdeg,<br />
neronis dros, imave somxeTisTvis mimdinare bevrad ufro<br />
farTomasStabian omSi, isini wyaroebSi ukve aRar ixseniebian. aqedan<br />
gamomdinare, gasakviri ar unda iyos, rom alanTa winaaRmdeg laSqroba<br />
daigegma swored darialis mimarTulebiT.<br />
laSqrobisaTvis mzadebis masStabebidan gamomdinare, vfiqrobT,<br />
rom mis mizans ar warmoadgenda mxolod darialis gakontroleba.<br />
Cveni azriT, mzaddeboda bevrad ufro grandiozuli operacia. am la-<br />
Sqrobis miznebi gacilebiT ufro didi rom iyo, vidre amierkavkasiaSi<br />
darialis xeobis misadgomebTan wesrigis damyareba, mowmobs Tundac is<br />
faqti, rom misi momzadebis Sesaxeb icoda yvela avtorma, vinc ki werda<br />
neronis epoqaze. garda amisa, migvaCnia, rom mxolod darialis gakontrolebisaTvis<br />
saWiro ar iyo specialurad axali legionis formireba,<br />
evropul provinciebSi _ iliriaSi, germaniasa da britaneTSi dislocirebuli<br />
jarebis, romlebic mTeli imperiis samxedro ZalebSi gamoirCeodnen<br />
Tavisi brZolisunarianobiT, aRmosavleTisaken gadasrola. darialis<br />
gakontroleba, Cveni azriT, iyo neronis mier dagegmili farTomas-<br />
Stabiani kampaniis mxolod pirveli etapi.<br />
am laSqrobis saboloo miznebis gageba, rogorc ukve aRiniSna,<br />
SeuZlebelia neronisa da mTlianad romis saerTo-aRmosavluri politikis<br />
gaTvaliswinebis gareSe. dagegmili eqspedicia, Cveni azriT, pirdapir<br />
ukavSirdeba neronis politikas SavizRvispireTSi da warmoadgens<br />
am politikis logikur gagrZelebas. rogorc zemoT vnaxeT, neronma<br />
somxeTSi warumateblobis kompensireba SavizRvispireTSi romis<br />
poziciebis ganmtkicebiT scada. am mizniT romaelebma SavizRvispireT-<br />
Si daiwyes gegmazomieri RonisZiebebis gatareba. 62w. meziidan yirimSi<br />
gadasrolil iqna romauli jarebi momTabareTa mier alyaSi moqceuli<br />
xersonesis dasaxmareblad. romaelebma skviTebi ukuagdes 1 , magram CrdiloeT<br />
SavizRvispireTis qalaqebs kvlav emuqreboda momTabareTa Tavdasxmis<br />
safrTxe. maSin neronis brZanebiT yirimsa da kavkasiis sanapiroze<br />
ganlagebul iqna romauli garnizonebi. meotida-pontospireTSi<br />
1 В. Н. Дьяков. Оккупация Таврики в Iв. н.э. – Вестник древней истории, №1, 1941, gv. 92.<br />
188
imperiis interesebs 3000 mZimed SeiaraRebuli meomari da 40 samxedro<br />
xomaldi icavda 1 . magram, neronis xelisufleba amiTac ar dakmayofilda<br />
da bosfori uSualod romis proteqtoratis qveS iqna moqceuli<br />
2 . 63w. ki romaelebma gaauqmes polemoniduri pontos samefo da<br />
misi teritoria, kolxeTTan erTad, provinciad gamoacxades 3 .<br />
ase rom, neronma avgustusisa da kaligulas msgavsad, scada Savi<br />
zRvis samxreT-aRmosavleTi, aRmosavleTi da CriloeTi sanapiroebis<br />
erT _ mTlian administraciul-politikur erTeulad Camoyalibeba,<br />
rac saukeTeso saSualeba iqneboda romis gavlenis gasaZliereblad<br />
SavizRvispireTSi da romlis ganxorcielebasac romaelebi didi xnis<br />
manZilze uSedegod cdilobdnen. amasTan, neronis politika misi winamorbedebis<br />
gegmebTan SedarebiT bevrad ufro radikaluri iyo. Tu avgustusi<br />
da kaligula cdilobdnen ponto-bosforis gaerTianebas da<br />
mis taxtze romisaTvis sasurveli kandidatis ayvanas, neronma mTeli<br />
regionis uSualod romis provinciul sistemaSi CarTva scada. aseT<br />
viTarebaSi nerons, misi politikuri figuris mTeli odiozurobis miuxedavad,<br />
ar SeiZleboda ar gaeTvaliswinebina is, rom am gegmis yvelaze<br />
susti wertili bosfori iyo da SavizRvispireTis erTi xelisuflebis<br />
qveS gaerTianebis idea orive SemTxvevaSi swored CrdiloeT<br />
SavizRvispireTis barbarosuli tomebis aqtiurobis gamo Cavarda.<br />
romis xelisuflebisaTvis aSkara unda yofiliyo, rom bosforSi romis<br />
poziciebis gamyareba, SeuZlebeli iyo Crdilokavkasiel momTabare<br />
tomebze garkveuli kontrolis dawesebis gareSe. vfiqrobT, swored<br />
am mizniT daigegma alanTa winaaRmdeg darialis mimarTulebiT laSqroba,<br />
romelic miznad isaxavda mTlianad imierkavkasiaSi momTabare<br />
tomebis gakontrolebas. es gegma ki Tavisi masStabebidan gamomdinare,<br />
marTlac rom uprecedento da sakmaod Znelgansaxorcielebeli Canda.<br />
magram, neronis zRvargadasuli ambiciurobidan gamomdinare, moulodneli<br />
ar unda yofiliyo mis mier iseTi grandiozuli eqspediciis dagegmva,<br />
romelic warmatebiT ganxorcielebis SemTxvevaSi, imperators<br />
marTlac rom didebis SaravandediT Semosavda.<br />
1 Jos. Flav., Bell. Jud., II, 366-368; М. И. Ростовцев. Римские гарнизоны на Таврическом<br />
полуострове и Айтодорская крепость. – Журнал министерства народного просвещения,<br />
1900, кн. 3, gv. 141-159.<br />
2 В. Ф. Гайдукевич. Боспорское царство.., gv. 330.<br />
3 k. fifia. romi da aRmosavleT SavizRvispireTi.., gv. 52-54.<br />
189
KAKHABER PIPIA<br />
TO THE ISSUE OF GOALS AND DIRECTIONS OF NERO’S<br />
CAUCASIAN CAMPAIGN<br />
At the beginning of the 60s of the 1 st century A.D., Nero tried to unify<br />
Northern and Eastern Black Sea Coast under the dominion of the sole ruler. For<br />
this purpose a direct protectorate under the kingdom of Bosporus was established<br />
in 62, and in 63 the territory of the kingdom of Polemonian Pontus was<br />
declared as a province of Rome. By the order of Nero, Roman garrisons were<br />
dislocated in the Crimea and on the Caucasian Sea Coast. After these measures<br />
Nero began the preparation for the grandiose campaign in the Caucasus. Selected<br />
legions from Britain, Germany and Illyria began moving to the East. Especially<br />
for this campaign a new legion was formed – “Phalange of Alexander the<br />
Great”. But as a result of the rebellion started by Vindex in Gallie, this campaign<br />
was disrupted.<br />
190
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
nargiza gamisonia<br />
papebis saero xelisuflebis warmoSobis<br />
winapirobebis Sesaxeb<br />
rogorc cnobilia, qristianoba Caisaxa palestinaSi I saukuneSi<br />
da igi iyo iudevelTa erT-erTi seqta, saxeldobr seqta nazarevelTa.<br />
qristianobis Semdgomi istoria _ esaa istoria qristianul sazogadoebaTa,<br />
mTeli romis samyaroSi maTi gavrcelebis, iudevel elementebisagan<br />
qristianobis ganTavisuflebisa da romis imperiis socialur-politikur<br />
da kulturul formebTan misi Seguebisa. qristianul<br />
sazogadoebaTa organizaciasa da maT socialur SemadgenlobaSi<br />
momxdar cvlilebaTa Sesabamisad icvleboda agreTve qristianuli<br />
ideologiac, romelic TandaTan wyvetda kavSirs arqaul qristianoba-<br />
Si arsebul revoluciur ideebTan. ax. w. Is. dasasruls qristianuli<br />
sazogadoebani arsebobda romis imperiis yvela msxvil qalaqebSi. Tavisi<br />
adgilmdebareobis, wevrTa ricxvis simravlisa da simdidris meoxebiT<br />
romis qristianTa sazogadoebam gabatonebuli mdgomareoba moipova<br />
yvela danarCen qristianul sazogadoebaTa Soris. miuxedavad<br />
imisa, rom romis istoria qarTul istoriografiaSi sakmaod kargad<br />
aris Seswavlili, am saxiT naSromis gamoqveyneba saWirod CavTvale,<br />
vinaidan, Cemi mizania qarTul sazogadoebas, romelic dainteresebulia<br />
qristianuli eklesiis, kerZod, kaTolikuri eklesiis istoriiT,<br />
romelic Sua saukuneebSi iyo dasavleT evropis religiuri da sulieri<br />
cxovrebis warmmarTveli Zala, mivawodo garkveuli masala kaTolikuri<br />
eklesiis aqtiur monawileobaze sazogadoebis politikur<br />
cxovrebaSi da swored am fonze warmovaCino, Tu rogor cdilobdnen<br />
papebi gamxdariyvnen saero Zalauflebis mflobelebi.<br />
mas Semdeg, rac ierusalimSi jvars acves ufali ieso qriste,<br />
misi mociqulebi Tanaxmad macxovris sityvisa, maSinve Seudgnen axali<br />
sarwmunoebis qadagebas. ukve ori saukunis Semdeg cnobili qristiani<br />
RvTismetyveli da mwerali kvintus septus florens tertuliane<br />
(160-220ww.), werda: “guSin mosulebi varT, magram ukve avavseT Tqveni<br />
(warmarTebis) qalaqebi, kunZulebi, simagreebi, saqalaqo TviTmmarT-<br />
191
velobani da samxedro banakebic ki”. 1<br />
qristianobis swrafi gavrcelebis mizezi, pirvel rigSi, TviT<br />
sarwmunoebis xasiaTidan gamomdinareobda: igi ar yofda adamianebs socialuri<br />
da ekonomikuri mdgomareobis mixedviT. qristianuli sarwmunoeba<br />
umweo xalxs qomagobda da morwmuneebs codvebis mitevebasa<br />
da maradiul cxovrebas hpirdeboda. Raribebisa da Ratakebis, monebis<br />
ricxvi romsa da mis samflobeloebSi, ra Tqma unda metad didi iyo,<br />
swored isini gaxdnen pirvelni _ axali religiis Tayvanismcemelni.<br />
imperiis qalaqebsa da sxva dasaxlebul punqtebSi iqmneboda qristianuli<br />
Temebi. qristianoba TandaTan msoflio religia xdeboda, Tumca<br />
manamde, yovel xalxs, yovel Tems Tavisi RmerTi hyavda. TviT romSi<br />
cnobili romaeli mwerlis, swavlulisa da saxelmwifo moRvawis gaius<br />
plinius sekundusisa (23/24, _ 79ww.) da aranakleb cnobili romaeli<br />
filosofosis, dramaturgisa da politikuri moRvawis senekas<br />
TqmiT, yovel xalxmraval moedanze ufro meti RmerTebis qandakebebi<br />
idga, vidre adamianebi 2 . amasTan, xSirad erTmaneTis maxloblad esvena<br />
egvipturi ZaRlis an xaris Taviani kerpebis, sparsuli, berZnuli da<br />
romis mier dapyrobili sxva xalxebis RvTaebebis gamosaxulebebi. yovelive<br />
es xalxSi da gansakuTrebiT romis aristokratiaSi mravalRmerTianobis<br />
STabeWdilebas qmnida da romauli religiebisadmi urwmunoebas<br />
iwvevda. jer kidev romaeli mwerali da mecnieri varoni (Zv.<br />
w. 116-27ww.) Tavis wignSi “religiuri siZveleebi” winaswarmetyvelebda,<br />
rom romSi male religia daiRupeba “ara gareSe mtris Tavdasxmis,<br />
aramed moqalaqeTa mier misi ugulebelyofis Sedegad”. 3<br />
amasTan im garemoebam, rom qristes mociqulebs ara marto ramdenime<br />
erTimeores mimarT mtrulad ganwyobil saxelmwifoebSi uxdebodaT qristianobis<br />
qadageba, aramed romis imperiaSi, romelmac gaaerTiana xmelTa-<br />
Sua zRvis mTeli auzi, daangria kedlebi xalxebs Soris da imperatoris<br />
kultis saxiT saerTo oficialuri religia Seqmna da Zlier Seasusta<br />
adgilobrivi RmerTebisadmi _ kultebisadmi pativiscema, gaadvila axali,<br />
sxvadasxva xalxebis mimarT Semwynareblurad ganwyobili sarwmunoebis<br />
gavrceleba. Is. meore naxevarSi qristianobis gavrcelebis centrma elinur<br />
sazogadoebaSi gadainacvla. pirveli eklesia, romelic berZnebisagan<br />
Sedgeboda, antioqiis Temi iyo. Semdeg Seiqmna aleqsandriis Temi.<br />
1 Тертулиан. О прескрипции [против] еретиков. http://www.biblicalstudies.ru/Lib/Father2/Tertulian4.html<br />
(rusulad), http://www.tertullian.org/ (inglisurad), (О крещении,<br />
О плоти Христа, Апология), http://www.svitlo.net.<br />
2 Лукиан. Избранные атеистические произведения. М., 1955, gv. 113.<br />
3 С. Г. Лозинский. История папства. М., 1986, gv. 17.<br />
192
amrigad, qristianoba iudaizmidan TandaTan emansipirebuli da<br />
universaluri gaxda mTeli msofliosaTvis 1 . I saukuneSi qristianuli<br />
Temebi iqmneboda imperiis qalaqebsa da sxvadasxva dasaxlebul punqtebSi.<br />
isini erTad ikribebodnen salocavad, saaRsarebod, satrapezod.<br />
ar arsebobda saeklesio organizacia, ar yavdaT dogmatikosebi da saeklesio<br />
Tanamdebobis pirebi. adreqristianuli Temebi gmobdnen simdidres,<br />
magram II-III saukuneebSi qristianul organizaciaSi gaerTiandnen<br />
saSualo da zogjer maRali fenis warmomadgenlebic ki. “qonebrivi<br />
nakadis” SemoWriT pirvandeli qristianuli Temis Semadgenloba<br />
socialurad Seicvala. TandaTan Camoyalibda ierarqiuli organizacia.<br />
eklesiaSi mTavar rols asrulebdnen winaswarmetyvelebi da mociqulebi,<br />
didi pativiscemiT sargeblobdnen agreTve presviterebi anu<br />
(xucesebi) 2 .<br />
II saukunidan qristianuli Temis mTavar Cins episkoposi (mzrunveli<br />
an zedamxedveli) warmoadgenda. igi TandaTanobiT umaRlesi xelmZRvaneli<br />
gaxda. episkoposi ganagebda sazogadoebis qonebas, romelic<br />
Sedgeboda Semowirulobebisa da saCuqrebisagan, rac sakmao siuxviT<br />
Semodioda qristianul sazogadoebebSi da imave dros is iyo sazogadoebis<br />
warmomadgeneli saero xelisufalTa winaSe”. 3<br />
pirvel saukuneSi romis saxelmwifo Seubraleblad devnida qristianebs<br />
da am devnam ufro meti Zala SesZina axal sarwmunoebas.<br />
“rac ufro met tanjvas gvayeneben, miT ufro mravldeba morwmuneTa<br />
ricxvi”, werda IIs. pirveli naxevris filosofosi da saeklesio mwerali<br />
iustine wamebuli (105-165) 4 . qristianuli Temebis ricxvis<br />
zrdasTan erTad episkoposebis irgvliv ikrebebodnen Tanamdebobis pirebi,<br />
romelTa movaleobaSi, garda qadagebisa, Sedioda finansebis, sasamarTlo-policiuri<br />
da sxva sakiTxebis gadaWrac. episkoposi, rogorc<br />
morwmuneTa sazogadoebis warmomadgeneli, Temis saTaveSi moeqca<br />
da Tavis Tavze aiRo rwmenis sakiTxSi meTvalyureoba 5 . II saukunis<br />
Suaxanebidan calkeuli Temebi mWidro kontaqts amyareben erTmaneT-<br />
Tan. rogorc wesi, SedarebiT mdidari Temebis episkoposebi xdebian<br />
sxva ufro Raribi Temebis xelmZRvanelebi. “ekonomikurad Zlieri Temis<br />
xelmZRvaneli absoluturi xelmZRvaneli xdeba”. 6<br />
1 Е. Гергей. История папства. Перевод с венгерского. М., 1996, gv. 15.<br />
2 Е. Гергей. История папства.., gv. 17.<br />
3 v. sergeevi. Zveli romis istoriis narkvevebi, naw. II., Tb., 1941, gv. 678.<br />
4 Церковь Христова. Саранск, 1991, gv. 29-30.<br />
5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv.10.<br />
6 Е. Гергей. История папства .., gv. 18.<br />
13. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
193
II saukunis meore naxevarSi qristianuli Temi gadaiqca urTier-<br />
TdakavSirebuli eklesiebis farTo qselad. calke regionebs, Temebs<br />
saTaveSi edga qalaqSi arsebuli saepiskoposo 1 . episkoposebma, miiRes<br />
ra uZrav-moZravi qonebis SeZenis ufleba, es farTod gamoiyenes TavianT<br />
saqmianobaSi. IV saukuneSi saero xelisufleba afrTxilebda eklesias,<br />
rom zomebi iqneboda miRebuli imaT mimarT, romlebic Tavian-<br />
Ti gamorCenisaTvis eqspluatacias gauwevdnen “mamakacebis religiur<br />
grZnobebs da qalebis sisustes”. 2 am gafrTxilebis Tanaxmad, 370w. saeklesio<br />
Tanamdebobis pirebs aekrZalaT qvrivebisa da oblebis saxlebis,<br />
anderZebis da saCuqrebis miReba. 20 wlis Semdeg imperator Teodosius<br />
I-ma (379-395ww.) gaamkacra es gafrTxileba da misi darRveva<br />
Seafasa, rogorc motyueba da amkrZalavi kanonis eSmakuri miznebisaTvis<br />
gamoyeneba 3 . magram imperatoris xelisufleba ukve Zalze dasustebuli<br />
iyo da mas naklebad eridebodnen. 455w. gauqmda yovelgvari<br />
akrZalva saeklesio sakuTrebasTan dakavSirebiT.<br />
episkoposebma xelisuflebisagan miiRes mniSvnelovani nawili im<br />
uzarmazari qonebisa, romelsac adre warmarTuli RvTaebebis msaxurebi<br />
flobdnen. episkoposebis simdidris zrdasTan erTad eklesia gadaiqca<br />
Zlevamosil miwaTmflobelad 4 . pirvelxarisxovani mniSvneloba<br />
hqonda im garemoebas, rom mxolod episkoposebsa da mRvdlebs SeeZloT<br />
evqaristiis (ziarebis) saidumloebis, e. i. qristianuli kultis<br />
yvelaze mniSvnelovani aqtis Sesruleba. mowyalebis darigeba, trapezebisa,<br />
TavSesafarTa, mgzavrTa misaRebi saxlebis mowyoba, sazogadoebis,<br />
saxsrebis gankargva savsebiT damokidebuli iyo episkoposebis da<br />
misi xelqveiTi krebulisagan. “vinc episkoposs sZuls, igi unda<br />
sZuldes sazogadoebis mTel xalxs”, 5 _ vkiTxulobT II saukunis<br />
erT-erT darigebaSi. gansakuTrebul mniSvnelobas ixveWen episkoposebi<br />
romis imperiis yvelaze TvalsaCino qalaqebSi: aleqsandriasa, karTagensa,<br />
konstantinopolsa, antioqiasa da romSi. II saukunis damlevidan<br />
da gansakuTrebiT III saukunidan yvela qristian episkoposTa Soris<br />
Tavisi materialuri ZaliTa da gavleniT gamoirCeva centraluri<br />
romis sazogadoebis episkoposi _ momavali romis papi.<br />
samagierod eklesiam mTeli Tavisi gavlena mmarTveli klasis samsaxurSi<br />
Caayena, Seecada ra gaenelebina monebisa da kolonebis brZo-<br />
1 Е. Гергей. История папства.., gv. 18<br />
2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 10-11.<br />
3 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 11.<br />
4 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 12.<br />
5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 12.<br />
194
la. erT-erTi krebis gadawyvetilebis Tanaxmad, romlis gaziareba yvela<br />
qristianis valdebuleba iyo, “anaTemas gadaecemoda yvela, vinc<br />
waaqezebda monas batonisagan gaqceuliyo 1 .<br />
saqalaqo TviTmmarTvelobis dacemisa da saxelmwifo aparatis<br />
SesustebasTan erTad, didgvarovani ojaxebidan gamosuli episkoposebi,<br />
romlebic didi gavleniT sargeblobdnen, mTavari pirebi gaxdnen qalaqebSi<br />
da regionebSi. gansakuTrebiT gaizarda romis episkoposis simdidre<br />
da gavlena. maTi gandidebisaTvis Seiqmna legenda, romlis mixedviTac<br />
isini pirdapiri memkvidreebi iyvnen wmida petres taxtisa 2 .<br />
ungreli istorikosis e. gergeis azriT, romis episkoposis pirvelobis<br />
damadastureblad srulebiT ar iyo saWiro wm. petres episkoposobis<br />
faqti, radgan Tu am ufrosobas davukavSirebT petres pirovnebas,<br />
maSin logikuri iqneboda, antioqia CagveTvala centrad, vinaidan<br />
wm. petre pirvelad iq moRvaweobda, magram romi Tavidanve idga<br />
antioqiaze maRla, gaxda ra dasavleTis qristianuli centri. romi,<br />
rogorc msoflios politikuri centri _ uzrunvelyofda romis<br />
episkoposebis primatobas 3 .<br />
romis episkoposis mier Tavisi Tavis qristianul samyaroSi um-<br />
Tavresad gamocxadebas ebrZodnen didi aRmosavluri Temebi, romlebic<br />
ufro adre iyvnen daarsebulni _ aleqsandriis, ierusalimis, antioqiis.<br />
aleqsandriis qronika ityobineboda, rom vespasianes (69-79ww)<br />
imperatorobis pirvel wels gardaicvala petres mociquli da ierusalimis<br />
patriarqi iakobi, romelic petrem romSi gamgzavrebamde daniSna<br />
Tavis nacvlad da ierusalimis episkoposad 4 . imis uflebas, CaTvliliyo<br />
petres daarsebulad, eklesiis “klded” (petra _ berZnulad<br />
kldes niSnavs) da ciuri samefos gasaRebis mflobelad, roms<br />
yvelaze metad da Seupovrad ierusalimi ecileboda 5 .<br />
romis episkoposebi kaliqst I-dan (kaliqstusi) (217-222ww) moyolebuli<br />
amtkicebdnen, rom maT ekuTvnodaT iuridiuli pirvelobac.<br />
romis episkoposebi miwaze “RvTis moadgileebad” iwodebodnen, rom<br />
“Svidi zecis” yvela kari maTi Sexedulebisamebr SeeZloT gaeRoT nebismieri<br />
mokvdavis winaSe da yvelaze saSineli codvilebic ki ganewmindaT<br />
da pirdapir samoTxeSi SeeSvaT. romis episkoposTa mtkicebiT,<br />
1 Н. А. Сидоров. Революционное движение римских рабов и колонов. – wgn.: Всемирная<br />
история, т. 3. М., 1957, gv. 81.<br />
2 Н. А. Сидоров. Революционное движение римских рабов и .., gv. 81.<br />
3 Е. Гергей. История папства.., gv. 20-22.<br />
4 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 20-22.<br />
5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 20-22.<br />
195
omis miwa gansakuTrebiT mZafrad iyo gaJRenTili wamebulTa sisxliT<br />
da mociqulebis pavlesa da petres wamebam romSi es qalaqi samudamod<br />
aqcia msoflios uwmindes qalaqad.<br />
romis episkoposebi pretenzias acxadebdnen gansakuTrebul titulze,<br />
romelic ganasxvavebda maT sxva episkoposebisagan, marcelinma<br />
(296-304ww.) aRmosavleTidan gadaiRo es tituli da Tavis Tavs papi<br />
uwoda, berZnuli sityvidan _ “Pappas” _ mama, rogorc uwodebdnen<br />
episkoposs aRmosavleTSi. mxolod VII saukunis dasawyisSi iwoda am<br />
saxeliT, gamorCeviT romis episkoposi 1 .<br />
qristianobam sabolood gaimarjva konstantine I didis dros (305-<br />
317ww.) dros. 305 wels konstantine gaxda imperatori, romelic mxolod<br />
sikvdilis win 337 wels moinaTla. STamomavlobam mas “didi” uwoda.<br />
daimsaxura kidec es saxeli, radgan man SeZlo momavlis ganWvreta da<br />
saTaveSi Caudga did revolucias, romelic qristianobam moaxdina.<br />
konstantine ambobda: “qristianTa RmerTi mkacrad sjis maT, vinc<br />
Seuracxyofs mis kults da madliT avsebs maT, vinc emsaxureba”. 2 gadmocemis<br />
Tanaxmad, maqsceniusis winaaRmdeg brZolisas, rodesac konstantines<br />
romauli RmerTebi ar wyalobdnen, man daxmarebisaTvis mimarTa<br />
ieso qristes. am droisaTvis cnobili gaxda, rom maqsenciusis<br />
jaris tibrosis xidze gadasvlis dros xidi Caingra da igi jarTan<br />
erTad mdinareSi daixrCo 3 . TviT konstantines romisaken mimaval gzaze<br />
gamoecxada moCveneba, romelic jars miuZRoda win. Camavali mzis<br />
zemoT dainaxa ganaTebuli jvari berZnuli warweriT: “en tuto nika!”<br />
(amiT gaimarjve!). imave Rames mas gamoecxada ieso qriste da ubrZana<br />
jvris msgavsi droSa gaekeTebina. madlierebis niSnad konstantinem<br />
qristianoba aRiara da moinaTla 4 .<br />
mesame saukunis bolodan iwyeba axali xana romis imperiis istoriaSi.<br />
sami saukunis ganmavlobaSi avgustusidan (Zv. w. 27 _ ax. w.<br />
14ww.) diokletianemde (284-305ww.) TandaTan viTardeboda saimperio<br />
administracia, rasac Sedegad mohyva senatis, rogorc politikuri<br />
dawesebulebis sruliad gaqroba. gaimarjva centralizaciam. es evolucia<br />
diokletianeTi damTavrda. diokletianem bolo mouRo im anarqias,<br />
romelic gamefebuli iyo imperiaSi bolo naxevari saukune, gaamagra<br />
Seryeuli imperia da amas miaRwia tetrarqiiT _ rodesac Tavi-<br />
1 es iyo brZola `wiTel qvebTan~ (Saxa Rubra) – etruriaSi, sadac damarcxebuli<br />
iqna maqsenciusi 312w. v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 852.<br />
2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 23.<br />
3 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 23.<br />
4 Е. Гергей. История папства.., gv. 24-25.<br />
196
si xelisufleba or avgustussa da or keisars Soris gaanawila, Tumca<br />
namdvili imperatori marto diokletiane iyo.<br />
diokletianem icoda, rom imperiis erTianobis SenarCuneba mxolod<br />
erTian Zlier eklesias SeeZlo. misi mmarTveloba qristianuli<br />
moZRvrebis aRmavlobis xanas daemTxva. magram imperatorma alRo au-<br />
Ro Seqmnil mdgomareobas, man saxelmwifos ideologiur safuZvlad<br />
romauli panTeoni airCia. qristianebis devnam mis dros apogeas miaRwia.<br />
303w. diokletianem nikomediaSi gamosca ediqti, romliTac qristianebis<br />
xocva-Jleta daiwyo. 303w. 23 Tebervals daiwyo devna. am<br />
dRes sazRvari unda daedo diokletianes qristianobis gavrcelebisaTvis,<br />
magram saxelmwifos Setakeba eklesiasTan damTavrda saxelmwifos<br />
marcxiT. ufro metic, Setakebam gamoiRo sawinaaRmdego Sedegi _<br />
gaCndnen qristiani “wamebulni”, romelTac qristianuli sarwmunoebisa<br />
da eklesiis avtoriteti gazardes ara marto qristianebis, aramed<br />
kerpTayvanismcemelTa TvalSic 1 .<br />
diokletianes dros qristianebis devnis sababad gadaiqca xanZari<br />
imperatoris sasaxleSi (nikomediaSi), romlis mizezad asaxelebdnen<br />
qristianebs. qristianebis devnis iniciativa gamomdinareobda qurumebisagan,<br />
romelTac Zlier sZuldaT qristianebi, rogorc Tavisi profesiuli<br />
metoqeebi. qurumobas mxars uWerda mosaxleobis erTi nawili,<br />
gansakuTrebiT aristokratia, inteligencia da TviT imperatori.<br />
diokletiane saxelmwifo saqmeebSi da pirad cxovrebaSi damarcxebis<br />
mizezad sTvlida qristianul demonebs (RmerTebs), gansakuTrebiT ki,<br />
mTavar RmerTs, qristes.<br />
diokletianes religiuri marcxis mizezi mdgomareobda pirvelyovlisa,<br />
TviT romis saxelmwifos Sinagan uZlurebaSi. diokletianes<br />
TviTmpyrobeluri politika Tavisi uzomo gadasaxadebiT, xdida saimperatoro<br />
xelisuflebas arapopularuls mosaxleobaSi, TviT moxeleTa<br />
Soris, romlebic daajarimes da romlebic dasjis SiSiT asrulebdnen<br />
imperatoris reskriptebs. imperiis ideologiuri dasayrdeni<br />
_ Zveli religia ki gaxrwnis gzaze idga. qurumobam, romelic dayofili<br />
iyo mraval kultad da romelic Tavs iyrida taZrebis garSemo,<br />
ukve dahkarga Tavisi gavlena. igi sustad iyo organizebuli. qristianebis<br />
eklesiis tipis saerTo organizacia qurumebs ar hqondaT. qristianulma<br />
eklesiam saberZneT-romis kultidan bevri crumorwmeneoba<br />
aiTvisa da ramdenime Secvlili saxiT Seitana Tavis qristianul ritualSi.<br />
meore mxriT, TviT warmarTTa kultebi da religiuri Sexedulebani<br />
qristianuli sarwmunoebis zegavleniT Seicvala. warmarTo-<br />
1 v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 852.<br />
197
isa da qristianuli sarwmunoebis sinkretizmis yvelaze mkveTri dasturia<br />
kultis RmerTis miTras “gaqristianeba”. eklesiis mTavar warmatebad<br />
iTvleboda Zlieri saepiskopo organizacia, romelic IV saukunisaTvis<br />
ukve saerTaSoriso organizaciad gadaiqca.<br />
qristianuli eklesiis gamarjvebisa da saxelmwifos damarcxebis<br />
oficialuri damadasturebelia milanis ediqti, _ gamocemuli konstantinesa<br />
da misi TanammarTvelis _ liciniusis mier.<br />
“milanis ediqtSi” 1 miTiTebulia: “Cven, konstantinem da liciniusma,<br />
avgustusebma, SevikribeniT ra milanSi, rom gagvesaja yvela is<br />
saqmeebi, rac ki exeba saxelmwifos keTildReobas da uSiSroebas, gadavwyviteT,<br />
rom im sakiTxTa Soris, romlebic Cven amJamad gvainteresebs,<br />
araferi ise ar iqneboda sasargeblo Cveni xalxisaTvis, rogorc<br />
dadgena imisa, Tu ra saSualebiT SeiZleba samsaxuri RvTaebisadmi.<br />
Cven davadgineT: mivaniWoT qristianebs da yvela sxva sarwmunoebis<br />
warmomadgenlebs ufleba, Tavisuflad aRiaron is sarwmunoeba, romelsac<br />
isini amjobineben. Cven gvgonia kargi da gonivruli iqneba<br />
uari ar vuTxraT aravis Cvens qveSevrdomebs, iqneba is qristiani, Tu<br />
sxva kultis mimdevari, _ hqondes ufleba gayves im sarwmunoebas,<br />
romelic misTvis ufro Sesaferia. amrigad, RvTaeba, romlis Tayvaniscema<br />
dReidan yvela Cvengans Tavisuflad SeuZlia, _ gardmogvivlens<br />
Cven, Tavis mowyalebas da sikeTes”. 2<br />
qristianebs unda dabrunebodaT mTeli qoneba, rac devnis dros<br />
waarTves, da is adgilebi (Senobebi), sadac ikribebodnen qristianebi,<br />
ediqtis mixedviT qoneba ubrundeboda ara calkeul pirs, mag. episkoposs,<br />
aramed qristianul Temebs 3 . “milanis ediqti” aRiarebda sjul-<br />
Semwynareblobas da scnobda qristianuli sarwmunoebisa da eklesiis<br />
gaTanabrebas saxelmwifoebriv warmarT kultebTan. gaTanabrebis aRiareba<br />
ki, eklesiis organizaciis upiratesobis wyalobiT, TiTqmis udrida<br />
qristianuli sarwmunoebis gabatonebul sarwmunoebad gamocxadebas<br />
romis imperiaSi.<br />
qristianuli eklesiis saxiT saxelmwifom miiRo Zlieri organizacia,<br />
romlis gankargulebaSic iyo disciplinirebuli moxeleebis _<br />
mitropolitebis, episkoposebis, presviterebisa da diakvnebis mTeli<br />
1 teqsti milanis ediqtisa Semonaxulia ori redaqciiT _ laktancis TxzulebaSi<br />
`mdevnelTa sikvdilis Sesaxeb~ da evsevis _ `eklesiis istoriaSi~.<br />
2 Евсевий Памфил. Церковная история. М., 1993. eleqtronuli versia ix.<br />
http://christianity.shu.ru/Texts/eusebius/history.htm. qarTuli Targmani motanilia<br />
wignidan: v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 854.<br />
3 Е. Гергей. История папства.., gv. 27.<br />
198
Stati. garda amisa, iseTi mbrZanebluri xasiaTis adamians, rogoric<br />
iyo konstantine, eklesia izidavda Tavisi monarqiuli organizaciiT,<br />
avtoritetis winaSe qedis moxris tradiciiT, xelisuflebis RvTaebrivi<br />
warmoSobis moZRvrebiT, da respublikis dapirispirebis mimarT<br />
uaryofiTi damokidebulebiT. xolo eklesia, Tavis mxriv, garda sa-<br />
Cuqrebisa da privilegiebisa, iZenda saxelmwifoebriv Zalas da avtoritets,<br />
rac ase saWiro iyo eklesiis Sinagani mTlianobis Sesaqmnelad,<br />
Rebulobda samxedro Zalas “qristes sarwmunoebis mtrebisagan”<br />
da ucxo sarwmunoebaTagan dasacavad. konstantinem liciniusze gamarjvebis<br />
Semdeg, gamosca mTeli rigi dekretebisa saxelmwifoebrivi eklesiis<br />
interesebis sasargeblod. amiT aekrZala municipalitets _<br />
aiZulon qristianebi miarTvan Sewirulobebi warmarT RmerTebs. eklesiis<br />
msaxurT neba daerTo gaeTavisuflebinaT monebi eklesiis SuamdgomlobiT<br />
da eklesiis sasargeblod. `TiToeuls, naTqvamia imperator<br />
konstantines mimarTvaSi xalxisadmi, neba eZleva sikvdilis win uanderZos<br />
wminda kaTolikur da marTlmadidebel Tems Tavisi qoneba, da<br />
es misi gadawyvetileba ar iqneba sadao”. 1 ufro gvian, 321w. konstantinem<br />
gamosca kanoni kvira dRis dResaswaulad gamocxadebis Sesaxeb<br />
da amiT qristianoba upirates mdgomareobaSi Caayena.<br />
`milanis ediqtis” Semdeg qristianulma eklesiam daiwyo zrunva<br />
Sinagan organizaciaze. morwmuneTa Soris Tavidanve iyvnen xeldasmulni<br />
_ mRvdlebi, romlebsac unda daecvaT sarwmunoebis simbolo, eqadagaT<br />
xalxisaTvis, SeesrulebinaT RvTismsaxureba. Semdeg TviT samRvdeloebaSi<br />
damyarda ierarqia: mRvdel-diakvanze maRla idga episkoposi,<br />
romelsac eqvemdebareboda erTi Temis saeklesio saqmeebi. Temis<br />
episkoposze maRla idga provinciis episkoposi anu arqiepiskoposi an<br />
mitropoliti.<br />
sami saepiskoposo kaTedra _ romis, aleqsandriis da antioqiis<br />
_ yvelaze mniSvnelovan saepiskoposoebad iTvleboda. TandaTan romis<br />
episkoposi, faqtobrivad, romis gamgeblad gadaiqca, radgan qalaqs<br />
dakarguli hqonda imperatoris administraciuli centris mniSvneloba<br />
2 . es procesi moicavda or etaps. 313 wlis “milanis ediqti” qristianobis<br />
Tavisuflebaze prologi iyo. qristianuli eklesia sakmaod<br />
swrafad aRmoCnda privilegirebul mdgomareobaSi, 325 wlidan ki avtokratiul<br />
saxelmwifo eklesiad gadaiqca. imperatorma saeklesio<br />
samflobeloebi gaaTavisufla saxelmwifo gadasaxadebisagan. mniSvnelovani<br />
Tanxebi episkoposebs eklesiaTa mSeneblobisaTvis da eklesia-<br />
1 v. sergeevi. Zveli romis.., gv. 855.<br />
2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 24-25.<br />
199
Ta saWiroebisaTvis saxelmwifo xazinidan gadaecemodaT. 333 wlidan<br />
episkoposebma miiRes samoqalaqo saqmeebSi sasamarTlos warmarTvis<br />
ufleba.<br />
papi silvester I (314-335ww.) miT ufro siamovnebiT emorCileboda<br />
konstantines, rac ufro guluxv-sapatio privilegiebs Rebulobda<br />
iuridiul da finansur sferoebSi. V saukuneSi Seiqmna legenda,<br />
rom papma imperatori sibrmavisagan gankurna 1 . amave dros papma imperatorisagan<br />
rezidenciad miiRo lateranis sasaxle 2 . swored papisa da<br />
eklesiis momadlierebiT miaRwia konstantinem Tavisi moTxovnis gatarebas<br />
nikeis msoflio saeklesio krebaze. nikeis saeklesio krebaze<br />
marTlmadidebelma episkoposma aleqsandrem gakicxa ariozi, aleqsandriis<br />
presviteri, romelic uaryofda mama-RmerTisa da Ze-RmerTis er-<br />
Tarsobas. ariozis swavleba eresad iqna miCneuli. ariozma mravali<br />
momxre SeiZina aRmosavleTSi. konstantinem ivarauda, rom eklesiis<br />
ganxeTqilebas SeeZlo imperiisaTvis calkeuli teritoriebi Camoecilebina.<br />
imperatorTan daaxloebulma episkoposebma oroziusma da aleqsandrem<br />
SeimuSaves specialuri termini “Tanaarsi”, romelic mTel<br />
qristianul samyaroSi unda danergiliyo. nikeis saeklesio krebam<br />
325w. imperatoris TavmjdomareobiT SeimuSava marTlmadideblobis<br />
dogma _ sarwmunoebis simbolo 3 .<br />
imperatori ereoda saeklesio da religiur saqmeebSi. igi iTvleboda<br />
qristes memkvidred. Tumca konstantine Tavs mRvdelmTavrad ki ar<br />
cnobda, aramed `sagareo saqmeebis episkoposad” _ “episcopus extrancus” an<br />
“episcopus in externis”. 4 romi warmarTi RmerTebis qalaqi iyo, Tan Zalze<br />
daSorebuli imperiis aRmosavleTi sazRvrebisagan, romelsac gamudmebiT<br />
emuqreboda mtris Tavdasxmebi, rac asustebda romisa da italiis mniSvnelobas.<br />
konstantinem politikuri da religiuri centri aRmosavleT-<br />
Si, bosforze gadaitana. berZenTa axalSenis-bizantionis adgilas. 330<br />
wlis 11 maiss axal sataxto qalqad konstantinopoli gamocxadda. imperatoris<br />
bizantiaSi gadasvlam, xolo Semdeg dasavleT romis imperatoris<br />
ravenaSi gadasvlam gazarda papis avtoriteti.<br />
qristianulma eklesiam ver SeZlo win aRdgomoda xalxTa didi<br />
gadasaxlebis epoqaSi barbarosebis Semosevebis Sedegad dasavleT romis<br />
imperiis dacemas (476w.). provincielma episkoposebma kavSiri daamyares<br />
barbaros mefeebTan. isini Tanamedroveebs umtkicebdnen romis<br />
1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 26.<br />
2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 25.<br />
3 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 26-27.<br />
4 Е. Гергей. История папства.., gv. 30.<br />
200
imperiis dacemis garduvalobas. IVs. saeklesio mwerlebi avgustini<br />
da misi mowafe oroziusi acxadebdnen, rom romis imperiam damsaxurebuli<br />
sasjeli miiRo, Tavisi garyvnilebisaTvis. romis politikuri<br />
mniSvnelobis SesustebiT papebis avtoriteti ufro gaizarda. Tanda-<br />
Tan yalibdeboda papis uzenaesi xelisufleba. papebs gauCndaT politikuri<br />
pretenziebi. `italia Cuqnida paps samflobeloebs, mis magaliTs<br />
baZavdnen galia, dalmacia, Soreuli afrikac ki”. marto siciliaSi<br />
papis sakuTrebaSi Sedioda 400 udidesi miwis nakveTi 1 . papebis<br />
xelisuflebis ganmtkicebaSi gansakuTrebuli wvlili miuZRvis leo I<br />
dids da grigol I dids.<br />
leo I iyo mRvdelmTavari da diplomati. igi pirveli papi iyo,<br />
romelsac mudmivi warmomadgeneli hyavda bizantiis imperatoris karze<br />
da amiT mis kavSirs imperatorTan politikuri mniSvneloba eniWeboda<br />
2 . xalxTa gadasaxlebis dros italiasa da roms faqtobrivad papi<br />
icavda. roca atilam 452w. venecia da liguria moaoxra, leo I<br />
atilas mravali saCuqari gadasca da italiidan wasvlaze daiTanxma 3 .<br />
455w. ki vandalTa mefis geizerixis razmebisagan ixsna romi. cdilobda<br />
ra papobis gaZlierebas, leo I-ma imperator valentin III-s gamoacemina<br />
dekreti papis gadawyvetilebisaTvis kanonis saxis micemis Sesaxeb<br />
4 . leo I-ma Teoriulad da Semdeg grigol I-ma praqtikulad TavianTi<br />
ekonomikuri da saeklesio-organizaciuli politikiT moamzades<br />
papebis saero xelisuflebisa da universaluri mmarTvelobisaTvis<br />
pirobebi 5 .<br />
grigoli warmoSobiT aristokratiuli ojaxidan, anciusebis Zv.<br />
romaeli patriciebis gvaridan _ senatoris Ze iyo. man romis prefeqtis<br />
adgils miaRwia, magram Semdeg berad aRikveca. papi grigol I uzanaesi<br />
xelisuflebis praqtikuli realizaciisas, sxvadasxva ekonomikuri<br />
da saeklesio-administraciuli saqmianobisas eyrdnoboda centralizebul<br />
CinovnikTa aparats _ e. w. kurias. grigol I-ma Tavisi<br />
pontifikatobis dros romis ierarqia daxurul kastad gadaaqcia. V<br />
1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 40. leon didze da mis damokidebulebaze<br />
papis xelisuflebisadmi ix.: А. Л. Дворкин. Папа Лев Великий и развитие<br />
идеи папского верховенства. – wgn.: А. Дворкин. Очерки по истории Вселенской<br />
Православной Церкви. Курс лекций. Нижний Новгород, 2005. eleqtronuli versia<br />
ix. http://www.sedmitza.ru/index.htmldid=31494 ix. agreTve: http://halkidon2006.-<br />
narod.ru/o/sobor/578dvorkin.htm<br />
2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 40.<br />
3 Е. Гергей. История папства.., gv. 45.<br />
4 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 40.<br />
5 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 44<br />
201
saukunidan umaRlesma saeklesio ierarqiam xalxi CamoaSora arCevnebs.<br />
papobis politikuri pretenziebi eyrdnoboda mtkice materialur<br />
bazas miwaTmflobelobis saxiT. romis saepiskoposom Tavis xelSi gaaerTiana<br />
umdidresi miwebi. aristokratTa Semowirulobebis garda, saukeTeso<br />
miwebis fondis Sevseba da gazrda glexebis miwebis xarjzec<br />
xdeboda. gaweuli samsaxuris sanacvlod eklesia glexisagan miwis nakveTs<br />
Rebulobda, romelSic igi ijaras ixdida. misi sikvdilis Semdeg<br />
nakveTi eklesiis sakuTrebaSi gadadioda. eklesiis mfarvelobaSi<br />
Sesul glexs prekaristi ewodeboda. feodaluri urTierTobebis ganviTareba<br />
sul ufro met glexs aiZulebda eklesiisaTvis miemarTa da<br />
amis Sedegad adreul Sua saukuneebSi prekaristebis fena sagrZnoblad<br />
gaizarda. papis gamgeblobaSi gadasuli miwis nakveTebi papis mamulSi<br />
_ patrimonium _ gaerTianda da nel-nela mamulebis gamgebloba<br />
sasuliero pirebma igdes xelT.<br />
papis uzarmazar Semosavalze TviTon cifrebi metyveleben: `VI<br />
saukuneSi marto galiis mamulebs 400 oqros solidi amohqonda. roca<br />
imperatorma leon III isavrielma (717-741ww.) waarTva paps siciliisa<br />
da kalabriis mamulebi, Tavisi Semosavali 3,5 aTasi oqros talantiT<br />
gaizarda. papis siciliuri mamulebidan bizantiis saxelmwifo<br />
xazinaSi 1500 solidi Sedioda”. 1 grigol I Zalze did saxsrebs<br />
xarjavda romis langobardebisagan dasacavad da maTgan tyveebis gamosasyidad.<br />
papis samflobeloebidan romSi Semodioda kvebis produqtebi<br />
da mravali sxvadasxva dasaxelebis saqoneli, romlebic saeklesio<br />
sawyobebSi _ goreebSi inaxeboda. imperatoris xelisuflebis dacemas-<br />
Tan erTad papis goreebi did mniSnelobas iZenda romis yoveldRiur<br />
cxovrebaSi. yoveli Tvis pirvel ricxvSi goreebidan rigdeboda produqtebi,<br />
tansacmeli, Zvirfaseulobac ki. papis kancelarias siebi gaaCnda<br />
im pirebisa, romelTac goreebiT sargeblobis ufleba hqondaT 2 .<br />
amrigad, romSi saxelmwifo funqciebi TandaTan papis xelSi gadavida.<br />
papma miiRo samoqalaqo xelisuflebisagan naturaluri gadasaxadebis<br />
akrefis ufleba. papis goreebSi grovdeboda xarki. aqedan uxdidnen<br />
jars, Cinovnikebs, romlebic TandaTan eguebodnen azrs, rom maT<br />
aWmevs ara saxelmwifo, aramed romis papi. papis xelSi gadavida dedaqalaqis<br />
administracia, qalaqis wyliT momarageba, galavnis dacva da<br />
sxv. xalxi Seegua im azrs, rom papis qveSevrdomebi iyvnen da mas, rogorc<br />
xelisufals ise uyurebdnen. saWiroebis SemTxvevaSi paps armiis<br />
Seqmnac SeeZlo. xSirad isini politikur molaparakebebs awarmoebdnen<br />
1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 49.<br />
2 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 44.<br />
202
da Semrigeblebadac gamodiodnen dapirispirebul mxareebs Soris.<br />
gamyarebuli politikuri Zala saSualebas aZlevda paps Tavisi<br />
gavlena mTels evropaze gaevrcelebina. mravali episkoposi romis qve-<br />
Sevrdomi xdeboda. VIII saukunis dasawyisidan yoveli arqiepiskoposi<br />
da mitropoliti papis erTgulebaze debda fics da misgan garkveul<br />
safasurad Rebulobda palias _ gansakuTrebul sayelos. paliis gadacema<br />
garegnuli gamoxatuleba iyo im politikuri da ekonomikuri Zalisa,<br />
romelic papma moipova TiTqmis mTel evropaSi. papis politikuri<br />
Zalis ganmtkicebas xels uwyobda dasavleTsa da aRmosavleTs<br />
Soris gaZnelebuli urTierTkavSiri. romsa da konstantinopols Soris<br />
mimosvla garTulda, rac arCeuli papis imperatoris mier damtkicebas<br />
agvianebda. sulieri kavSirebic SesamCnevad irRveoda. italia-<br />
Si daiviwyes berZnuli, veRar ecnobodnen mcire aziis religiur swavlebebs<br />
da germaneli xalxis gavlena TandaTan aSkara xdeboda.<br />
grigol I-isa da romis sasuliero pirebis mier bizantiis winaaRmdeg<br />
dawyebuli ajanyebis CaxSobam, romis dasapyrobad momzadebul<br />
langobardebs daanaxa bizantiis imperiis uxerxemloba da xelebi gauxsna<br />
italiaSi bizantiis samflobeloebis dapyrobisaTvis. imperiis<br />
mZime gadasaxadebiT Sewuxebuli mosaxleoba winaaRmdegobas ar uwevda<br />
langobardebs. aseT dros eklesiam xelSi Caigdo mosaxleobis oficialuri<br />
mmarTveloba arCeuli tribunebis saxiT. papebma TandaTan daiwyes<br />
gamomJRavneba TavianTi mTavari miswrafebis _ mTeli qristianuli<br />
samyaros saTaveSi dgomisa. isini Tavs uwodebdnen `RvTis konsulebs”,<br />
romelTac evalebodaT yvela qristianze zrunva. grigol I ver<br />
egueboda konstantinopolis patriarqis privilegirebul mdgomareobas<br />
da mis mier `msoflio” titulis miTvisebas. igi cdilobda daerwmunebina<br />
bizantiis imperatori, moecilebina konstantinopolis eklesiisaTvis<br />
aseTi `uRmerTo da amayi” tituli, radgan masze ufleba<br />
mxolod romis paps hqonda, radgan igi iyo wminda petres memkvidre 1 .<br />
grigol I-ma Tavisi TxzulebebiTa da netari avgustines 2 ideebis<br />
popularizaciiT didi gavlena moaxdina Sua saukuneebis azrovnebaze.<br />
1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 47.<br />
2 avgustine netari, avgustine avreliusi (13.XI.354-28.VIII.430 – Cr. afrika),<br />
qristiani RvTismetyveli da filosofosi, das. eklesiis mamaTagani. 391w.<br />
ekurTxa mRvdlad, xolo 395w. – hiponis episkoposad. igi Zalian bevrs<br />
werda. misi mTavari Sromebia: `aRsareba~ `RvTis qalaqi~, `samebis Sesaxeb~,<br />
`WeSmariti religiis Sesaxeb~. amis Sesaxeb dawvr. ix.: Г. Орлов. Блаженный<br />
Августин, епископ Иппонийский. eleqtronuli versia: http://www.librarium.orthodoxy.ru/orlov/o–avgust.htm;<br />
Е. Н. Трубецкой. Миросозерцание Блаженного<br />
Августина. eleqtronuli versia ix. http://www.vehi.net/etrubeckoi/avgustin1.html.<br />
203
avgustines mtkicebam, rom `eklesiis gareSe ar arsebobs gadarCena”<br />
da `vinc eklesias ar cnobs Tavis dedad, is arc qristes aRiarebs<br />
mamad” axali, farTo gageba miiRo. avgustineze dayrdnobiT, grigol I<br />
imperatorisadmi mimarTvaSi amtkicebda, rom `saero xelisufleba zeciurs<br />
emsaxureba”, rom qristianuli saxelmwifo RvTis samefos prototipi<br />
unda gaxdes 1 .<br />
mTeli qristianuli samyaros erTianoba da misi principis damorCileba<br />
gaxda grigol I-dan moyolebuli papobis mTavari mizani da<br />
amocana.<br />
NARGIZA GAMISONIA<br />
THE PRECONDITIONS OF THE ORIGINATION<br />
OF THE SECULAR POWER OF POPES<br />
The article is a constituent part of the monograph “The Italian Humanitarians<br />
on the Religion and Church”. The aim of the article is to analyse the<br />
conditions for the formation of the papistry as an institute. On the basis of the<br />
chronological analisis of the works of the concrete hictorical authorities and<br />
scholars the steps of the formation and evolution of the ecclesiastical hierarchy<br />
are described, the decisions of some most important congregations are discussed<br />
and the activities of the ecclesiastical figures are analysed. The research is<br />
carried taking into consideration the international relations of those times. Some<br />
concrete socio-political and historical moments of the late period of the Roman<br />
Empire which paved the way for the conversion of the Christianity as a<br />
true religion into the world religion are accentuated. The present work tries to<br />
actuaint the Georgian readers who are interested in the history of the Christian<br />
church, namely in the history of the Catholic church, with the active participation<br />
of the Catholic church in the political life of the society and against this background<br />
to show the attempt of the popes to become the rulers of the temporal<br />
power.<br />
1 С. Г. Лозинский. История папства.., gv. 43.<br />
204
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
beJan xorava<br />
Savi zRvis Crdilo-aRmosavleTi sanapiro da<br />
afxazeTi XIX saukunis 30-iani<br />
wlebis dasawyisSi<br />
XIXs. 30-ian wlebSi ruseTis xelisuflebis winaSe mwvaved idga<br />
afxazeTSi da saerTod Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze mtkiced<br />
damkvidrebis amocana. am amocanis gadawyvetis gareSe ruseTis poziciebi<br />
amierkavkasiaSi myari ver iqneboda, radgan es mxare imperiis centrs<br />
mowyvetili iyo. garda amisa, dasavleT kavkasiis mTielTa abazuri da<br />
adiRuri (Cerqezuli) tomebis winaaRmdeg sabrZolvelad carizms am moxerxebul<br />
placdarmze damkvidreba aucileblad sWirdeboda.<br />
imperatoris mier dasaxuli gegmis ganxorcielebis mizniT kavkasiis<br />
korpusis mTavarsardalma da kavkasiis samoqalaqo administraciis mmarTvelma,<br />
general-feldmarSalma i. paskeviCma (1827-1831) 1830w. 21 noembers<br />
sazRvao Stabis winaSe gelenjikis yuris dakavebis sakiTxi daayena. misi<br />
azriT, gelenjikis yure, rogorc moxerxebuli navsadguri, ruseTis<br />
flots Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze bazad gamoadgeboda. i. paskeviCs<br />
ganzraxuli hqonda gelenjikis dakaveba 1831 wlis gazafxulze da<br />
iq simagris ageba. es RonisZieba garkveulwilad xels SeuSlida Turqebs<br />
dasavleT kavkasiis tomebTan urTierTobaSi, romelTac isini iaraRsa da<br />
saomar saWurvels awvdidnen. aseve, SesaZlebels gaxdida zRviT jarebis<br />
swrafad gadayvanas anapidan redut-kalemde da dasavleT kavkasiis tomebisa<br />
da afxazebis damorCilebas gaaadvilebda; Secvlida kreiserebis gamoyenebis<br />
saWiroebas, radgan afxazeTis sanapiroze wyalmarCxobis gamo<br />
xomaldebs napirTan miaxloeba ar SeeZloT. kavkasiis korpusis mTavarsardalma<br />
Stabs am operaciis ganxorcielebaSi samxedro eskadriT daxmareba<br />
sTxova 1 . mTavari sazRvao Stabi i. paskeviCis winadadebas daTanxmda da<br />
operaciis momzadebas Seudga.<br />
30 noembers i. paskeviCma umaRlesi sardlobis winaSe aRZra sakiTxi,<br />
anapisa da Savi zRvis aRmosavleT sanapiros SemoerTebis Sem-<br />
1 Кавказский сборник. Под ред. подполковника C. Эсaдзе, т. ХХХII, ч. II. Тифлис, 1912,<br />
gv. 90-92.<br />
205
deg, kavkasiis xazis arsebuli dayofa Secvliliyo 1 . imperatorma gaiTvaliswina<br />
kavkasiis korpusis mTavarsardlis azri, nikoloz I-is<br />
(1825-1855) 1830w. 20 dekembris brZanebulebiT kavkasiis xazis arsebuli<br />
dayofa Seicvala. kavkasiis xazi, Savi zRvis aRmosavleT sanapirodan<br />
(anapis simagridan) kaspiis zRvamde, oTx nawilad daiyo: marjvena<br />
flangi, centri, marcxena flangi da vladikavkazis komendantis<br />
sammarTvelo. dasavleT kavkasia marjvena flangSi Sedioda, romlis<br />
ufrosad general-maiori berxmani dainiSna, xolo mis adgilsamyofelad<br />
q. ekaterinodari ganisazRvra 2 .<br />
XIXs. 30-iani wlebis dasawyisSi ruseTis sardloba Tavs ikavebda<br />
dasavleT kavkasiaSi farTo SeteviTi operaciebisagan da anapisa da gagris<br />
simagreebis dacvas sjerdeboda. ruseTisTvis es mxare jer kidev aqilevsis<br />
quslad rCeboda. mdgomareobas arTulebda osmaleTis emisrebisa da<br />
kontrabandistebis mcdeloba, xeli SeeSalaT ruseTis ganmtkicebisaTvis<br />
anapasa da foTs Soris Savi zRvis sanapiroze 3 . am periodSi carizmis yuradReba<br />
ZiriTadad Crdilo-aRmosavleT kavkasiisaken iyo mipyrobili,<br />
Tumca CeCneT-daRestanSi saomari moqmedebebis paralelurad, ruseTis jaris<br />
nawilebis samxedro eqspediciebi moqmedebdnen dasavleT kavkasiaSi.<br />
1831w. aprilSi general-feldmarSali i. paskeviCi poloneTSi gaiwvies.<br />
kavkasiis korpusis mTavarsardlis movaleobis Sesruleba droebiT<br />
kavkasiis korpusis Stabis ufross, general-leitenant n. p. pankratievs<br />
daekisra, xolo agvistoSi, mTavarmarTeblad da kavkasiis<br />
korpusis mTavarsardlad infanteriis generali, general-adiutanti,<br />
baroni gr. rozeni dainiSna. baron gr. rozenis (1831-1837ww.) mmar-<br />
Tvelobis xanaSi safuZveli Caeyara yubanispireTis vakisa da kavkasionis<br />
mTiswineTis dakavebas, md. yubansa da md. labas Soris teritoriaze<br />
kazakTa dasaxlebebis Seqmnas 4 . kavkasiis sardloba Savi<br />
zRvis sanapiroze agebda simagreebs, gahyavda gzebi, rac am mxareSi<br />
carizmis batonobis ganmtkicebas uwyobda xels. gr. rozenis pirveli<br />
nabiji mTavarsardlis postze i. paskeviCis survilis ganxorcieleba<br />
iyo. 1831w. agvistoSi man gelenjiki daikava da iq simagre aago 5 .<br />
axalma mTavarmarTebelma da kavkasiis korpusis mTavarsardalma<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 93.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 92-93.<br />
3 История народов Северного Каавказа. Конец ХVIII в.– 1917 г. Отв. редактор акад. Б.<br />
Б. Пиoтровский. М., 1988. gv. 132.<br />
4 В. А. Потто. Описание картин и биографические очерки к портретам Военно-исторического<br />
музея. СПБ., 1897, gv. 3.<br />
5 А. А. Колесникова, В. В. Козицын, Д. Е. Щеглов. Геленджик. Краснодар, 1972, gv.<br />
6-7.<br />
206
TbilisSi CamosvlisTanave gansakuTrebuli yuradReba afxazeTs miaqcia,<br />
romelsac, misi azriT, Savi zRvis sanapiroze Tavisi mdebareobisa<br />
da bunebrivi simdidris wyalobiT umaRlesi keTildReobis miRweva<br />
SeeZlo 1 . afxazeTSi arsebul viTarebaSi gasarkvevad man mTavris biZa<br />
_ hasan-bei SarvaSiZe TbilisSi daibara. mTavarmarTebelTan afxazeTis<br />
mTavari mixeil SarvaSiZec (1823-1864) Camovida. maTTan saubarSi gr.<br />
rozenma gaarkvia, rom SarvaSiZeTa sagvareulodan «Один из князей<br />
оной обыкновенно признавался главным владельцем, но степень власти<br />
его совершенно соответствовала личным его достоинствам, и вообще владелец<br />
мало вмешивался во внутреннее управление частных уделов других<br />
князей, коих власть также ограничивалась почти только собственными их<br />
поместьями; подвластные же им князья весьма мало оказывали им повиновения».<br />
2 gr. rozenis azriT, afxazebi rusebis mimarT mtrulad ar<br />
iyvnen ganwyobili, «Главные князья нуждаются в нашей помощи для поддержания<br />
власти своей, но другие по сему самому не доверяют нам». 3<br />
afxazeTSi rusebs oTxi simagre hqondaT _ soxum-yale, bombora,<br />
biWvinTa da gagra, sadac 44-e egerTa polkis nawilebi idga. soxumidan<br />
biWvinTamde saxmeleTo gza miemarTeboda, magram gagrasTan dakav-<br />
Sireba mxolod zRviT iyo SesaZlebeli. gagris garnizons xSirad<br />
Tavs esxmodnen Cerqezebi, xolo sxva simagreebSi SedarebiT simSvide<br />
iyo. Turqebs kvlav hqondaT urTierToba afxazebTan da CerqezebTan<br />
ruseTis sabaJo punqtebis gverdis avliT. maT SemohqondaT denTi, tyvia,<br />
marili da sxva saqoneli, razec aq didi moTxovnileba iyo, xolo<br />
sanacvlod gahqondaT xe-tye, tyavi, simindi, gahyavdaT tyveebi 4 .<br />
Tavadebi sakmao mogebas iRebdnen am gziT da kavkasiis rusuli administracia<br />
darwmunebuli iyo, rom isini kontrabanduli vaWrobis aRkveTaSi<br />
ar daexmarebodnen. rusul administracias ar SeeZlo jaris<br />
nawilebiT daekavebina yvela punqti, sadac ucxo saxelmwifoTa xomaldebs<br />
SeeZloT midgoma, gansakuTrebiT patara navebs. Savi zRvis<br />
aRmosavleT sanapiroze, anapidan wm. nikolozis simagremde (SekveTili)<br />
kreisirebas eweodnen ruseTis xomaldebi, Tumca maTi raodenoba<br />
sakmarisi ar iyo. isini ver akavebdnen Turqul da afxazur brtyelZirian<br />
grZel navebs sanapiros wyalmarCxobis gamo da napirTan miaxloebas<br />
ver axerxebdnen. i. paskeviCi, da Semdeg gr. rozenic, sazRvao<br />
mTavari Stabis winaSe ayenebdnen sakiTxs, rom ruseTis sazRvao es-<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 103.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 103-104.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 104.<br />
4 Кавказский сборник.., gv. 104.<br />
207
kadras unda hqonoda afxazuri da Turquli navebis msgavsi patara<br />
xomaldebi ruseTis simagreebiT dakavebuli sanapiros dasaTvaliereblad,<br />
xolo gagrasa da gelenjiks Soris saWiro iyo kreisirebis gagrZeleba<br />
1 . miuxedavad ruseTis xelisuflebis mier mkacri zomebis mi-<br />
Rebisa, Turquli savaWro xomaldebi mTeli 1831w. zafxulisa da Semodgomis<br />
ganmavlobaSi xSirad stumrobdnen Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT<br />
sanapiros, gansakuTrebiT, sujuk-kales yures, da CerqezebTan<br />
savaWro saqoneli CamohqondaT 2 .<br />
mixeil SarvaSiZisa da hasan-beis cnobiT, afxazebma icodnen, rom<br />
ruseT-osmaleTis 1828-1829ww. omis Semdeg portam Savi zRvis aRmosavleT<br />
sanapiro daTmo, magram ar icodnen ruseTis mTavrobis zraxvebi<br />
da ra moTxovnebi eqneboda mTavrobas afxazebisadmi. amitom isini<br />
iTxovdnen afxazeTSi Cinovnikis gagzavnas, romelic yvela Temis Tavads<br />
auxsnida imperatoris nebas mixeil SarvaSiZis mTavrad aRiarebis,<br />
samurzayanos samegrelos mTavris damokidebulebaSi datovebis,<br />
kontrabanduli vaWrobis aRkveTis da sxvaTa Sesaxeb; agreTve maTi sa-<br />
Wiroebebisa da survilebis gasagebad, maT Soris wamoWrili uTanxmoebebis<br />
mosagvareblad da sxv, rac kargi iqneboda mTavrobis mxridan<br />
afxazebis mimarT mzrunvelobis saCveneblad da mixeilisa da hasan-beisaTvis<br />
keTili Sedegebi eqneboda 3 . jer kidev i. paskeviCi 1830w. 21<br />
ivniss, samxedro ministrs, graf a. CerniSevs auwyebda, rom sapatio<br />
afxazi Tavadaznaurebi gansakuTrebiT uaryofiTad ar iyvnen ganwyobili<br />
ruseTis xelisuflebis mimarT. maTTvis cnobili iyo, rom ruseTi<br />
Seudga zrunvas afxazeTis mtkiced dauflebisTvis, magram mixeil<br />
SarvaSiZisadmi damorCileba ar surdaT 4 .<br />
mTavarsardalma gaiTvaliswina es rCeva da gadawyvita afxazeTSi<br />
gaegzavna Tbilisis general-gubernatori, general-leitenanti roman<br />
ivanes Ze bagrationi (1778-1834), romelsac adgilobrivi zne-Cveulebebisa<br />
da enis codnis gamo SeeZlo advilad daaxloeboda afxaz Tavadaznaurobas.<br />
mas unda xleboda general-maiori niko dadiani, romelic<br />
didi pativiscemiT sargeblobda afxazeTSi da ruseTis xelisuflebis<br />
erTguli iyo 5 .<br />
mixeilma da hasan-beim mTavarmarTebels aseve sTxoves, afxazeTSi<br />
samTavro saxlis gavlenis gazrdis mizniT, Suamdgomloba gaewia af-<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 105.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 99-101.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 106.<br />
4 Кавказский сборник.., gv. 90.<br />
5 Кавказский сборник.., gv. 106.<br />
208
xazeTis mTavris giorgi SarvaSiZis qvrivis Tamar kacias asulis wm.<br />
ekaterines ordeniT dajildoebis Taobaze; agreTve lixnSi mRvdelmTavris<br />
daniSvnis Sesaxeb, misi wodebis Sesaferisi anazRaurebiT, radgan<br />
maTi cnobiT, afxazebi, rogorc qristianebi, ise muslimebi, did<br />
pativs scemdnen umaRles qristianul samRvdeloebas. maTi informaciiT,<br />
am ukanaskneli sakiTxis Taobaze ukve dawyebuli iyo molaparakeba<br />
sinodis ober-prokurorTan da saqarTvelos egzarqosTan 1 .<br />
1832w. 7 marts gr. rozenma werilobiTi miTiTebebi misca roman<br />
bagrations, ra unda gaerkvia da risTvis unda mieqcia yuradReba. afxazebs<br />
moeTxovebodaT imperatoris erTguleba, morCileba da simSvidis<br />
SenarCuneba; maT unda SeedginaT erTi mTliani Temi mTavris mmar-<br />
TvelobaSi. mTavrobas surda, rom mTavarsa da Tavadebs Soris Sewyvetiliyo<br />
uTanxmoeba; Sewyvetiliyo Zarcva, yaCaRoba, tyvis syidva, rac<br />
uTanxmoebisa da ubedurebis wyaro iyo. afxazebs unda scodnodaT,<br />
rom epidemiebisa da ucxoeTis gemebTan kontrabanduli urTierTobis<br />
aRsakveTad SemoRebuli iyo karantinebi da sabaJoebi; samurzayano samudamod<br />
iyo damtkicebuli samegrelos mTavris mflobelobaSi ruse-<br />
Tis xelisuflebisadmi erTgulebis gamo 2 . Tavis droze, abJuis Temis<br />
batonma ali-bei SarvaSiZem ramdenjerme iTxova ruseTis jaris nawilebis<br />
mier kodorisa da iloris dakaveba. imereTis mmarTvels, general-maior<br />
p. vakulskis (1831-1834) SesaZleblad miaCnda samurzayanoSi<br />
_ sof. ilorSi, aTangelaSi dislocirebuli ori aseulis gadayvana,<br />
radgan iloris saguSagos gavlena eqneboda simSvideze samurzayanoSic<br />
da abJuaSic 3 . r. bagrations unda gaerkvia, ramdenad sasargeblo<br />
iqneboda amis gakeTeba da jaris nawilis ilorSi ganlagebis<br />
SemTxvevaSi iqauri klimati cudad xom ar imoqmedebda 4 .<br />
kavkasiis administracias hqonda informacia, rom ukanasknel periodSi<br />
bevri Turqi dasaxlda samegrelosa da afxazeTSi, gansakuTrebiT,<br />
soxum-yales maxloblad, hasan-beis miwebze. isini mudmivad erT<br />
adgilze ar cxovrodnen, eweodnen wvrilman vaWrobas, atyuebdnen mosaxleobas,<br />
xels uwyobdnen tyvis syidvas; adgilobriv mcxovrebleb-<br />
Tan danaTesavebis SemTxvevaSi isini islamis aRmsareblobaze gadahyavdaT<br />
da rusebTan daaxloebaSi xels uSlidnen. r. bagrations unda<br />
gaerkvia, ramdenad swori iyo es informacia da ra unda gakeTebuliyo<br />
Turqebis damkvidrebis winaaRmdeg; daeyoliebina hasan-bei, ar mieRo<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 106.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 108.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 108.<br />
4 Кавказский сборник.., gv. 109.<br />
14. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
209
isini Tavis miwebze, radgan mtrulad iyvnen ganwyobili ruseTis xelisuflebisadmi;<br />
yuradReba mieqcia afxazeTSi ganlagebuli jarebis<br />
sayofacxovrebo pirobebisTvis _ sacxovrebeli pirobebi, janmrTelobis<br />
mdgomareoba, lazareTebi, sakvebi da sxva, simagreebis mdgomareobisaTvis;<br />
gaerkvia, ra unda gakeTebuliyo am mxriv mdgomareobis gasaumjobeseblad;<br />
gansakuTrebuli yuradReba mieqcia gagris garnizonis-<br />
Tvis; unda gaerkvia, SesaZlebeli iyo Tu ara biWvinTamde gzis oTxTvalebisTvis<br />
mowyoba, saerTod, yuradReba mieqcia ramdenad SesaZlebeli<br />
iyo gzebis mowesrigeba. xelisuflebas ainteresebda dawvrilebiTi<br />
cnobebi afxazebis mezobel xalxebze, gansakuTrebiT, gagridan gelenjikamde<br />
mcxovreb tomebze, anapidan afxazeTamde gzis aRwera da cnobebi<br />
afxazebis Sesaxeb 1 .<br />
1832w. aprilis bolos roman bagrationi Tbilisidan zugdidSi<br />
da Semdeg anakliaSi Cavida. man daaTvaliera aTangelas cixe, sadac<br />
idga razmi podpolkovnik gedrimoviCis meTaurobiT, Semdeg ilors<br />
ewvia, da afxazeTSi gadavida. misi azriT, razmis aTangelaSi kidev<br />
ramdenime xniT datoveba sasargeblo iqneboda, radgan mas gavlena eqneboda<br />
samurzayanoSi sruli wesrigis damyarebaze. aq 300 jariskaci<br />
idga da razmis gaZliereba arc iyo saWiro, Tanac adgili kargi iyo,<br />
sursaTiT uzrunvelyofa mTlianad samegrelos mosaxleobas hqonda<br />
dakisrebuli; rac Seexeba ilors, adgili arajansaRi iyo da razmis<br />
gasaCereblad saTanado pirobebi ar iyo, radgan garda ramdenime Raribi<br />
ojaxisa, axlo-maxlo aravin cxovrobda. 2 r. bagrationTan Sesaxvedrad<br />
ilorSi movida webeldeli marSaniebis erTi nawili, romlebmac<br />
mzadyofna gamoTqves imperatoris erTgulebis ficis dasadebad, rac<br />
uSualod samegrelos samTavro saxlis damsaxureba, am saxlis Suamavlobis<br />
Sedegi iyo 3 .<br />
iloridan r. bagrationi sofel kvitoulSi Cavida ali-bei SarvaSiZesTan<br />
da, Semdeg, sofel kelasurSi hasan-bei SarvaSiZesTan. alibeim<br />
da hasan-beim aRuTqves, rom daemorCilebodnen xelisuflebas,<br />
romelsac surda samegrelos msgavsad afxazeTSic erTmmarTveloba<br />
SemoeRo mTavris xelisuflebis saxiT. isini pirobas iZleodnen, rom<br />
mixeil SarvaSiZis qveSevrdomobaSi gadavidodnen, Tumca bevrs kargavdnen<br />
amiT, radgan TiTqmis damoukidebeli mflobelebi iyvnen. mixeil<br />
SarvaSiZe am faqtSi mis mimarT ruseTis mTavrobis aSkara mzrunvelobas<br />
da keTilganwyobas xedavda. r. bagrationma amis sanacvlod mas ga-<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 108-109.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 112-113.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 111-114.<br />
210
numarta ramdenad sasargeblo iqneboda piradad misTvis da mis samflobeloSi<br />
wesrigisTvis, rom RaliZga yofiliyo sazRvari afxazeTsa<br />
da samegrelos Soris 1 . amdenad, ruseTis xelisufleba cdilobda<br />
afxazeTSi erTmmarTvelobis SemoRebis sanacvlod samurzayano samegrelos<br />
mTavris mflobelobaSi ganemtkicebina. kvitoulSi ruseTis imperatoris<br />
erTgulebis fici dades webeldelma marSaniebma, Tumca r.<br />
bagrationma maTTan molaparakebebiT gaarkvia, rom isini mixeil Sarva-<br />
SiZis an dadianis qveSevrdomobaSi Sesvlis winaaRmdegi iyvnen. r. bagrationma<br />
saWirod CaTvala isini mixeil SarvaSiZis samflobelosTvis<br />
SeerTebis moTxovniT ar daefrTxo, radgan Tvlida, rom ruseTis xelisuflebas<br />
jer kidev ar hqonda am mxareSi sakmao Zala, raTa daJinebiT<br />
moeTxova webeldelebisagan morCileba, da, jerjerobiT, sakmarisi<br />
iyo erTgulebis ficiT, simSvidis dacvisa da xelisuflebis mo-<br />
Txovnebis Sesrulebis aRTqmiT dakmayofileba. amasTan, webeldelebma<br />
piroba dades, rom ar iyiddnen rus tyveebs da daabrunebdnen gaqceul<br />
jariskacebs. 2 mixeil SarvaSiZe TviTonac xedavda am zomierebis<br />
sargeblobas. amasTan, r. bagrationma mas rCevac misca, Tu rogor unda<br />
emoqmeda, raTa afxazeTTan geografiuli mdebareobiT, saerTo eniT<br />
da wes-CveulebebiT dakavSirebuli webelda daeaxloebina 3 .<br />
8 maiss kelasurSi Cavidnen danarCeni marSaniebic da erTgulebis<br />
fici dades. zogierTi maTgani TbilisSi Camosvlasac apirebda Temis<br />
saxeliT rozenTan warsadgomad. ficis dasadebad mxolod ori marSania<br />
ar gamocxadda, erTi avadmyofobis, xolo meore danarCen marSaniebTan<br />
didi xnis mtrobis gamo. r. bagrationi fiqrobda, marSaniebi<br />
erTmaneTTan Seerigebina, maT Soris Tanxmoba Camoegdo da ruseTis xelisuflebisadmi<br />
ndobiT ganewyo 4 . r. bagrationi daeTanxma p. vakulskis<br />
azrs da ali-beis Txovnas, rom md. kodoris marjvena napirze saguSago<br />
moewyoT, raSic abJuis mflobeli xelisuflebas daxmarebas<br />
aRuTqvamda. es saguSago Caketavda da morCilebaSi iyoliebda webeldas,<br />
amasTan gavlena eqneboda siwynareze ali-beisa da hasan-beis samflobeloebSi<br />
5 . r. bagrationma isic gaarkvia, rom webeldaSi oTxi gza<br />
midioda: lixnidan, kelasuridan, kodoris xeobiT da kvitoulidan,<br />
amasTan yvela isini imaze naklebad rTuli Canda, vidre kavkasiis rusuli<br />
administracia fiqrobda 6 . r. bagrationi darwmunda, rom biWvin-<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 111.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 111.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 112.<br />
4 Кавказский сборник.., gv. 111, 115.<br />
5 Кавказский сборник.., gv. 114.<br />
6 Кавказский сборник.., gv. 114.<br />
211
Tidan gagramde jerac ar iyo usafrTxo saxmeleTo kavSiri damyarebuli.<br />
amis mizezad mas isic miaCnda, rom am teritoriaze iyo saZebis<br />
(jiqebis) saZovrebi da aq mcxovrebi afxazebi saZebTan kavSiris gamo<br />
naklebad iyvnen dawynarebuli. man daaTvaliera gagris simagre da darwmunda,<br />
rom es punqti samxedro TvalsazrisiT afxazeTis usafrTxoebisaTvis<br />
mniSvnelovani iyo 1 .<br />
14 ivliss r. bagrationma gr. rozens vrceli moxsenebiTi bara-<br />
Ti warudgina da auwya, rom misi davaleba warmatebiT Seasrula. afxazeTSi<br />
misiis Sesaxeb angariSSi r. bagrationi werda, rom am mxare-<br />
Si siwynare iyo, afxazebma gaiges simSvidis fasi. amis dasturad mas<br />
isic miaCnda, rom zogierTma gavlenianma Tavadma saidumlod iTxova<br />
oTxi yvelaze saSiSi yaCaRis _ ori Zma marRanias da ori Zma lakerbais,<br />
romlebic xalxs Zarcva-yaCaRobiT awuxebdnen, _ daWera, ris Sesaxebac<br />
man mixeil SarvaSiZes davaleba misca 2 .<br />
afxazeTSi SedarebiTi simSvidis damyarebis paralelurad, Crdilokavkasieli<br />
mTielebi kvlav cdilobdnen ruseTis xelisuflebis winaaRmdeg<br />
afxazeTis mTis Temebi aemxedrebinaT. 1832w. zafxulSi imam yazi molasTan<br />
daaxloebulma ahmet efendim, romelic mTavari piri iyo mTielebTan<br />
sasuliero sferoSi, rogorc mufti, webeldelebs werili gamougzavna.<br />
igi webeldelebs auwyebda yazi molas moqmedebebze rusebis winaaRmdeg,<br />
mis warmatebebze, mouwodebda rusebis winaaRmdeg ajanyebisa da<br />
imamTan SeerTebisaken 3 . magram, amjerad, Crdilokavkasielma mTielebma webeldelebis<br />
ayolieba ver SeZles.<br />
1833w. ruseTis xelisuflebis CareviT marSaniebma mixeil Sarva-<br />
SiZes afxazeTis sanapiroze Tavdausxmelobis piroba misces, xolo<br />
TviT mTavari valdebulebas iRebda ar dasxmoda webeldas da ar Seeviwroebina<br />
mis samflobeloSi `keTili ganzraxviT gadmosuli webeldelebi~.<br />
4 marTalia, mixeil SarvaSiZe xelisuflebas arwmunebda, rom<br />
webeldis damorCileba mxolod mas SeeZlo, Tumca, rogorc Cans, kavkasiis<br />
rusuli administracia webeldaSi afxazeTis mTavris aqtiurobiT<br />
dainteresebuli ar iyo 5 .<br />
ruseTis xelisuflebas kargad esmoda kavkasiaSi mtkiced damkvidrebisaTvis<br />
mTielebis damorCilebis mniSvneloba da, am amocanis<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 115.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 115.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 123.<br />
4 n. TakalanZe. mixeil SarvaSiZe, cxovreba da sazogadoebriv-politikuri<br />
moRvaweoba. sadisertacio naSromi istoriis mecnierebaTa kandidatis<br />
samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 2000, gv. 87.<br />
5 n. TakalanZe. mixeil SarvaSiZe.., gv. 87.<br />
212
gadawyvetis mizniT afxazeTSi sruli batonobis damyarebis aucilebloba.<br />
Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze da dasavleT kavkasiaSi<br />
damkvidreba ruseTs imitomac sWirdeboda, rom bolo moeRo<br />
tyvis syidvisa da kontrabandisaTvis, rac qveynis strategiul, politikur<br />
da ekonomikur interesebs kavkasiaSi zians ayenebda. amis aRkve-<br />
Tis Semdeg osmaleTisa da evropis saxelmwifoebis mtrul saqmianobas<br />
kavkasiaSi bolo moeReboda 1 .<br />
carizmis damkvidrebas kavkasiaSi gaafrTebul winaaRmdegobas<br />
uwevda inglisi, romelsac seriozulad aSfoTebda, rom ruseTma daaswro<br />
am regionSi. XIXs. I mesamedSi, TurqmanCaisa (1828w.) da adrianopolis<br />
(1829w.) sazavo xelSekrulebebis dadebamde, inglisi mxars<br />
uWerda sparseTisa da osmaleTis brZolas kavkasiisaTvis, magram Semdeg,<br />
TviTon ganacxada pretenzia am mxareze da Tavisi gavlenis sferoSi<br />
moqceva gadawyvita 2 . kavkasiis, rogorc mniSvnelovani samxedrostrategiuli<br />
placdarmis daufleba ingliss saSualebas miscemda maxlobel<br />
aRmosavleTSi gabatonebuliyo, xolo Semdeg Sua aziisa da<br />
indoeTisken gaWriliyo 3 . qveynis politikur kurss, romelic koloniuri<br />
eqspansiis meTodiT xorcieldeboda, britaneTis burJuaziis ekonomikuri<br />
da politikuri interesebi gansazRvravda 4 .<br />
ruseTic cdilobda kavkasiaSi ganmtkicebas da `aRmosavleTis sakiTxis~<br />
Tavis sasargeblod gadaWras. 30-iani wlebis dasawyisSi ruseTi<br />
da osmaleTi mniSvnelovnad dauaxlovdnen erTmaneTs. 1833w. 26<br />
ivniss maT Soris unqiar-isqelesSi SeTanxmebas moewera xeli, romelic<br />
ruseTis diplomatiis didi gamarjveba iyo maxlobel aRmosavleTSi.<br />
ruseTi da osmaleTi valdebulebas kisrulobdnen mesame qveyanasTan<br />
omis SemTxvevaSi erTmaneTs armiiT da flotiT daxmarebodnen;<br />
osmaleTi valdebulebas iRebda ruseTis winaaRmdeg sxva saxelmwifos<br />
mier warmoebuli omis SemTxvevaSi dardanelSi ar SeeSva samxedro<br />
gemebi, xolo bosforis srute ruseTis gemebisTvis nebismier pirobebSi<br />
Ria iqneboda 5 . amrigad, ruseTs mieca SesaZlebloba gaekontro-<br />
1 a. CxaiZe. inglisis politika kavkasiaSi. Tb., 1973, gv. 28.<br />
2 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия во внешней политике<br />
России. Вторая половина XVIII – 80-е годы ХIХ в. M., 1984, gv. 131.<br />
3 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия.., gv. 131.<br />
4 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия.., gv. 131.<br />
5 История дипломатии. Издание второе, переработанное и дополненное, т. I. М., 1959,<br />
gv. 121; Н. С. Киняпина. Внешняя политика России первой половины ХIХ в. М., 1963,<br />
gv. 188-189; o. gigineiSvili. Turqizmi da osmaleTis sagareo politika.<br />
Tb., 1963, gv. 92; v. donaZe. bosfori, dardaneli. sakiTxis istoriis narkvevebi.<br />
Tb., 1983, gv. 78-79.<br />
213
lebina sruteebi da Sav zRvaze gabatonda, ramac mniSvnelovnad ganamtkica<br />
misi poziciebi osmaleTSi.<br />
unqiar-isqelesis xelSekrulebis dadebam gaamwvava ruseTis ur-<br />
TierToba inglis-safrangeTTan, romlebic masSi samarTlianad xedavdnen<br />
maxlobel aRmosavleTSi TavianTi poziciebis Sesustebas da carizmis<br />
gaZlierebas. Tumca maTi mcdeloba, xeli SeeSalaT ruseT-osmaleTis<br />
daaxloebisaTvis, uSedegod damTavrda. inglis-safrangeTis<br />
winaaRmdegoba maxlobel aRmosavleTSi xels uSlida maT SeTanxmebulad<br />
emoqmedaT. ingliss ar surda Tavis Tavze aeRo ruseTis winaaRmdeg<br />
samxedro konfliqtis gaCaRebis iniciativa da amjobinebda, es<br />
safrangeTs an avstrias gaekeTebina. safrangeTi, Tavis mxriv, ar iyo<br />
mzad omisTvis da arc surda ruseTTan omi; avstriis CarTvac ver<br />
moxerxda antirusul koaliciaSi 1 . inglisi meti energiiT da daJinebiT<br />
Seudga ruseTis maxlobeli aRmosavleTidan gamodevnisaTvis mzadebas.<br />
am procesSi man gansakuTrebuli yuradReba kavkasias, misi azriT,<br />
sadavo teritorias miaqcia. Tavisi miznis misaRwevad londoni<br />
Seecada kavkasiis omi gamoeyenebina 2 . gaaqtiurda inglisis agentebis<br />
sadazvervo saqmianoba kavkasiaSi. 1833w. maxlobel aRmosavleTSi imogzaura<br />
inglisSi farTod cnobilma publicistma devid urkartma da<br />
Seiswavla am regionis savaWro-ekonomikuri Taviseburebebi. `amJamad<br />
Cveni vaWroba, _ werda igi, _ SeiZleba iTqvas, gamodevnilia SavizRvispireTis<br />
yvela qveynidan, afxazeTisa da saqarTvelos sanapiro<br />
CvenTvis mTlianad daketilia~. 3 ingliseli vaWrebis mier kavkasiis intensiuri<br />
aTvisebis amocanas d. urkarti momwifebulad Tvlida.<br />
Tavis mxriv ruseTi gegmazomierad dgamda nabijebs kavkasiaSi dasamkvidreblad.<br />
1834w. 5 aprils imperatorma kavkasiis dapyrobis Taobaze<br />
kavkasiis korpusis Stabis ufross, general-maior v. volxovskis<br />
(1832-1837) saTanado miTiTebebi misca. imperatoris miTiTebebi<br />
warmoadgenda 1834w. samoqmedo gegmas, romelic iTvaliswinebda: 1.<br />
gelenjikis gamagrebuli xazis Seqmnas da, imavdroulad, am xazsa da<br />
Savi zRvis sanapiros Soris mcxovrebi tomebis damorCilebas; 2. afxazeTSi<br />
gzis gayvanas gagramde da, Tu SesaZlebeli iqneboda, gagris<br />
iqiTac, Savi zRvis sanapiros gaswvriv. imereTidan soxum-kalemde<br />
gzis ukeT mowyobas an axlis gayvanas 4 .<br />
samxedro ministrma 21 aprils gr. rozens auwya, rom imperatori<br />
1 Н. С. Киняпина. Внешняя политика Росcии.., gv. 190-191.<br />
2 Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ и средняя Азия.., gv. 132.<br />
3 D. Urquhart. Turkey and its Resources. L., 1833, gv. 160.<br />
4 Кавказский сборник.., gv. 163-164.<br />
214
gansakuTrebul yuradRebas aqcevda imereTis samxedro gzas, romelic<br />
aRmosavleT saqarTvelos da, saerTod, amierkavkasiis mxaris erTaderTi<br />
sakomunikacio saSualeba iyo Sav zRvasTan. amdenad, erT-erT aucilebel<br />
RonisZiebad Tvlida ukeTesi gzis gayvanas, romelic soxumyales<br />
samegrelosTan da imereTis samxedro gzasTan SeaerTebda. imperators<br />
surda, rom pirvelsave xelsayrel SemTxvevaSi Sedgomodnen<br />
foTidan soxumamde da soxumidan gagramde gzis gayvanas 1 . samxedro<br />
ministris, graf a. CerniSevis azriT, es friad mniSvnelovani RonisZieba<br />
iyo. afxazeTSi sanapiro gzis gayvaniT Sewydeboda afxazebis ur-<br />
TierToba TurqebTan da maTTan akrZaluli vaWroba. kakasiis korpusis<br />
Stabis ufrosis, general-maior v. volxovskis cnobiT, am saqmis ganxorcielebas<br />
gansakuTrebuli winaaRmdegobebi ar Sexvdeboda 2 .<br />
amasTanave, samxedro ministri gr. rozens auwyebda, general-leitenant<br />
a. veliaminovisTvis ecnobebina imperatoris neba, rom ar surda<br />
mTielebs general a. ermolovis sisastikiT moqceodnen. Tavdapirvelad<br />
maTTvis nebayoflobiT damorCileba unda SeeTavazebinaT, xolo winaaRmdegobis<br />
gawevis SemTxvevaSi ise unda moqceodnen, rogorc saWiro iyo 3 .<br />
1834w. 25 aprils gr. rozenma Savi zRvis flotis sardals, admiral<br />
m. lazarevs sTxova gaeZlierebina samxedro xomaldebis eskadra<br />
gelenjiksa da soxum-yaleSi, agreTve afxazeTis sanapiros kreisirebisaTvis<br />
xomaldebi gamoeyo. m. lazarevma xomaldebis ori eskadra<br />
gamoyo, romelTagan erTs anapidan gagramde, xolo meores _ gagridan<br />
redut-yalemde teritoriis gakontroleba daevala. am xomaldebis bazad<br />
gelenjiki da soxum-yale ganisazRvra 4 . miuxedavad xelisuflebis<br />
mier gatarebuli RonisZiebebisa, romlebic miznad isaxavda Savi zRvis<br />
aRmosavleT sanapiros mosaxleobasTan ucxoelTa urTierTobis aRkve-<br />
Tas, aseT faqtebs kvlav hqonda adgili. ruseTis sardlobisTvis cnobili<br />
gaxda, rom 1834w. ivlisSi inglisuri samxedro iaxta `turkuazi~<br />
Savi zRvis aRmosavleT sanapiros moadga da mis oficrebs saeWvo<br />
urTierToba hqondaT mTielebTan. es iaxta stambolidan gamovida da<br />
Sevida <strong>soxumis</strong> yureSi, Semdeg sujukis yureSi, iyo anapaSic. misi me-<br />
Tauris, kapitan laionsis cnobiT, maT Savi zRvis sanapiros daTvaliereba<br />
surdaT 5 . rogorc cnobili gaxda, xomaldze d. urkarti imyofeboda.<br />
am eqspediciis dros igi mTielebs Sexvda da ruseTis winaaR-<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 162.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 162.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 163.<br />
4 Кавказский сборник.., gv. 140-141.<br />
5 Кавказский сборник.., gv. 143-144.<br />
215
mdeg brZolis gaaqtiurebisaken mouwoda. gelenjiksa da anapaSi Sekriba<br />
cnobebi rusuli simagreebisa da maTi garnizonis, Cerqezebis rusebTan<br />
urTierTobis, kavkasiis korpusis Sesaxeb da sxva. am faqtis<br />
gaxmaurebis Semdeg, ruseTis xelisuflebam akrZala ucxoelebis mier<br />
kavkasiis sanapiros daTvaliereba da CerqezebTan urTierToba 1 .<br />
baron rozens gadawyvetili hqonda 1834w. seqtemberSi Savi zRvis<br />
Crdilo-aRmosavleT sanapiroze, gagridan gelenjikamde samxedro<br />
eqspediciis mowyoba. am eqspediciis Taobaze man imereTis mmarTvels,<br />
general-maior d. axlestiSevs (1834-1837) sTxova Tavisi azri gamoeTqva.<br />
d. axlestiSevma vrceli werili gaugzavna gr. rozens. imere-<br />
Tis mmarTveli werda, rom afxazeTSi ar arsebobda adgili, sadac simagridan<br />
or versze iaraRis gareSe gamosvla SeiZleboda; farTod<br />
iyo gavrcelebuli Zarcva, mkvleloba da sxva saxis danaSaulobebi,<br />
ris gamoc jer saWiro iyo am mxareSi ise damkvidreba, rom Savi<br />
zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze eqspediciisTvis gamiznuli razmis<br />
zurgi afxazTagan sruliad usafrTxo yofiliyo. winaaRmdeg SemTxvevaSi,<br />
eqspediciis pirvelive warumateblobis SemTxvevaSi afxazebi<br />
CerqezebTan erTad razms safrTxes Seuqmnidnen. amitom mas miaCnda,<br />
rom gagris iqiT wasvla jerjerobiT ar SeiZleboda, ukidures Sem-<br />
TxvevaSi, kidev erTi weli. am xnis ganmavlobaSi afxazeTSi ganlagebuli<br />
jarebi SeZlebdnen am mxareSi wesrigis damyarebas. garda amisa,<br />
d. axlestiSevis azriT, saxmeleTo eqspediciis mowyobisas garTuldeboda<br />
razmis sursaTiT momarageba, Zneli gadasatani iqneboda aRWurviloba;<br />
razmTan ver iqneboda kavaleria, verc artileria, amitom saxmeleTo<br />
eqspedicia, miTumetes, flotis daxmarebis gareSe, efeqturi<br />
ver iqneboda 2 .<br />
adgilobrivi rusuli administraciisTvis kargad iyo cnobili,<br />
rom Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiroze mravalricxovani da<br />
afxazebze ufro mamaci xalxebi cxovrobdnen. Sesabamisad, d. axlesti-<br />
Sevis azriT, yoveli nabiji miwa sisxlisRvris fasi dajdeboda. amitom<br />
jer saWiro iyo am mxaris kargad Seswavla. amis Semdeg eqspedicia<br />
naklebi msxverpli da saxsrebi dajdeboda. imereTis mmarTvelis<br />
azriT, am mxaris Seswavla SeiZleboda dakisreboda genStabis romeli-<br />
1 Акты собранные Кавказской археографической комиссией. (SemdgomSi: АКАК). Под<br />
ред. А. Берже, т. VIII. Тифлис, 1881, gv. 896; Шамиль, ставленник султанской Турции<br />
и английских колонизаторов. Сборник документальных материалов. Под ред. Ш. В. Цагареишвили.<br />
Тб., 1953, gv. 46-50; Н. С. Киняпина, М. М. Блиев, В. В. Дегоев. Кавказ<br />
и средняя Азия.., gv. 133.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 167-168.<br />
216
me oficers, romelic hasan-bei SarvaSiZes SeeZlo gaecilebina. mas miaCnda,<br />
rom redut-yaledan gagramde gza ise unda moewyoT, rom dacvis<br />
gareSe yofiliyo SesaZlebeli mgzavroba. rodesac Seswavlili iqneboda<br />
es mxare, dadgindeboda Tu sad SeiZleboda simagreebis ageba, simagreebSi<br />
Cadgeboda garnizoni, mere SeiZleboda eqspediciis mowyoba 1 .<br />
kavkasiis korpusis sardlobam gaiTvaliswina d. axlestiSevis<br />
azri da eqspediciis mowyoba gadado. amasTan, dasavleT kavkasiisa da<br />
Savi zRvis Crdilo-aRmosavleT sanapiros saTanadod Seswavla gadawyvita.<br />
swored am mizniT moewyo 1835 da 1836 wlebSi genStabis<br />
oficris, baron T. tornaus dazverviTi mogzauroba dasavleT kavkasiaSi,<br />
rodesac man garda strategiuli cnobebisa, dasavleT kavkasiis<br />
xalxebis _ ubixebis, jiqebis da sxvaTa Sesaxeb, maT Soris, afxazebis<br />
Sesaxebac, didZali eTnografiuli masala Seagrova 2 .<br />
kavkasiis rusulma administraciam gadawyvita Sedgomoda strategiuli<br />
mniSvnelobis gzis gayvanas Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze.<br />
am mizniT, 1834w. zafxulis sicxeebis Cavlis Semdeg, afxazeTSi<br />
gaigzavna razmi general-maior d. axlestiSevis meTaurobiT 3 . baronma<br />
rozenma levan V dadians daavala mis samflobeloSi d. axlestiSevisTvis<br />
daxmareba gaewia. am mizniT mas unda SeekeTebina xidebi engurze<br />
da sxva mdinareebze; agreTve 100 cxenosani da 200 qveiTi milicieliT<br />
daxmareboda ruseTis jaris nawils sagzao samuSaoebis SesrulebaSi<br />
4 . levan V dadianma Tavis samflobeloSi, marTlac, ramdenadme<br />
Seumsubuqa razms mdgomareoba. mis mier Sekrebili milicia Tanabrad<br />
iziarebda im siZneleebs, rac razms Sexvda. redut-yaledan gza zRvis<br />
sanapiroze, qviSian, Waobian da tyian adgilebSi gadioda.<br />
mdinareebis didi nawilis gadalaxva metad rTuli iyo. kokispiruli<br />
wvimebi arTulebda gzis gayvanas. redut-yaledan bomboramde<br />
gza Tumca gayvanili iyo, SekeTebas saWiroebda. d. axlestiSevma ilorSi<br />
300 meomrisTvis simagre aago, Semdeg gza ganagrZo, gadalaxa<br />
adidebuli kodori da drandis eklesiasTan, aseve 300 meomrisTvis<br />
simagre aago. adgilobrivi mcxovreblebisa da kazakebis mier mgzavrTa<br />
gasacileblad, aqve moewyo saguSago 5 . dranda strategiuli Tvalsaz-<br />
1 Кавказский сборник.., gv. 168-170.<br />
2 amis Sesaxeb dawvril. ix.: Г. А. Дзидзария. Ф. Ф. Торнау и его кавказские материалы.<br />
М., 1976.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 178.<br />
4 c. qiria, S. saria. masalebi saqarTvelos istoriisaTvis. XIX s. I naxevarSi.<br />
Tb., 1967, #33, gv. 61.<br />
5 Кавказский сборник.., gv. 178; М. Селезнев. Руководство к познанию Кавказа, кн. II.<br />
СПБ., 1847, gv. 171.<br />
217
isiT mniSvnelovani punqti iyo. md. kodoris xeobiT, drandis gavliT,<br />
Savi zRvis sanapiro zolSi xSirad iWrebodnen webeldisa da<br />
dalis Tavisufali mTis Temebis mkvidrni. swored am gzis Casaketad<br />
aigo drandis simagre 1 .<br />
d. axlestiSevs afxazTagan arsad Sexvedria winaaRmdegoba da<br />
oqtomberSi bomboras miaRwia. aq moewyo zamTrisTvis droebiTi sacxovrebeli.<br />
Semdeg razmi biWvinTamde da gagramde gzis gayvanas Seudga.<br />
1835w. gazafxulze md. bzifis marjvena napirze, zRvis maxloblad,<br />
d. axlestiSevma konstantinovskoes simagre aago. simagre 40 meomrisa<br />
da ori qvemexisTvis iyo gaTvaliswinebuli (Tumca, 1836 w. is<br />
mTlianad Carecxa adidebulma bzifma). 1835w. zafxulSi d. axlesti-<br />
Sevma gagras miaRwia 2 . mTielebis TurqebTan urTierTobis aRkveTis<br />
mizniTac miRebul iqna garkeuli zomebi _ gaZlierda eskadra, romelic<br />
Savi zRvis aRmosavleT sanapiroze kreisirebas eweoda. amasTan,<br />
gadawyda, rom sabaJo uwyeba SeiZenda kanjoebs, romelTa meSveobiTac<br />
baTumidan soxum-kalemde sanapiro zols gaakontrolebda 3 . amrigad,<br />
afxazeTSi TandaTan mtkicdeboda ruseTis poziciebi da carizmi mTeli<br />
kakasiis dapyrobis gegmas Tanmimdevrulad axorcielebda.<br />
1 М. Селезнев. Руководство к познанию Кавказа.., gv. 172.<br />
2 Кавказский сборник.., gv. 179; А. Н. Дьячков-Тарасов. Бзибская Абхазия. – Записки<br />
Кавказского отдела Императорского Русского географического общества, ХVIII. Тифлис,<br />
1905, gv. 51; Г. А. Дзидзария. Декабристы в Абхазии. Сухуми, 1970, gv. 34.<br />
3 Кавказский сборник.., gv. 179.<br />
218
BEZHAN KHORAVA<br />
THE NORTH-EASTERN BLACK SEA COAST<br />
AND ABKHAZIA AT THE BEGINNING OF THE 1830’S<br />
In the 30s of the XIX century Russia was faced with the question of the<br />
strong assertion in Abkhazia and the North-Eastern Black Sea Coast. For solving<br />
this issue, at the beginning of the 30s, the command of the Caucasian<br />
corps began taking strategically important posts and building fortifications. Besides,<br />
the Caucasian command deemed that it was necessary to stop disagreement<br />
among the princes, robbery, banditry and selling the captives, all these<br />
were the source of disagreement, disasters and disorder; to establish quarantine<br />
and customs control in order to stop illicit trade and illegal intercourse with foreign<br />
states; to enhance the prestige of the holder prince of Abkhazia and make<br />
him the sole ruler. Assertion of the Tsarist rule in the Caucasus was resisted by<br />
England, which was seriously worried about the fact that Russia outstripped it<br />
in the Caucasus. In order to achieve its goals, it was trying to use the Caucasian<br />
war (1817-1864). In such a difficult situation Russia tried to consolidate its positions<br />
in this region and began realizing its goals gradually – capture of the<br />
whole Caucasus.<br />
219
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
g i o r g i S a r v a S i Z e _ 1 6 0<br />
zurab papasqiri<br />
Rvawli didi mamuliSvilisa<br />
giorgi SarvaSiZe<br />
160 weli Sesrulda didi mamuliSvilis, TvalsaCino poetisa da<br />
dramaturgis giorgi SarvaSiZis dabadebidan. giorgi SarvaSiZe sruliad<br />
unikaluri movlenaa XIXs. II naxevrisa da XXs. damdegis saqarTvelos<br />
sazogadoebriv-politikur da kulturul cxovrebaSi. man<br />
Tavisi saintereso SemoqmedebiT, mravalmxrivi sazogadoebrivi moRvaweobiT<br />
waruSleli kvali datova TanamedroveebSi da didi zneobrivi<br />
magaliTi dautova STamomavlobas.<br />
giorgi SarvaSiZis cxovreba da Rvawli sakmaod kargadaa Seswavlili<br />
qarTveli mkvlevrebis mier. gansakuTrebuli wvlili am saqmeSi<br />
Seitana gamoCenilma istorikosma akad. simon janaSiam, romelmac pirvelma<br />
moiZia g. SarvaSiZis cxovrebis amsaxveli fragmentuli masalebi,<br />
agreTve kerZo koleqciebSi mimofantuli poetis literaturuli<br />
memkvidreoba da xelmisawvdomi gaxada is sazogadoebisaTvis 1 . yovelgvari<br />
gadaWarbebis gareSe SeiZleba iTqvas, rom s. janaSias naSromi,<br />
romelsac mecnierma moridebulad `kulturul-istoriuli narkvevi~<br />
2 uwoda, namdvili gzamkvlevia mwerlis cxovrebisa da moRvaweobis<br />
SeswavliT dainteresebuli nebismieri mkvlevrisaTvis. s. janaSias<br />
garda giorgi SarvaSiZis cxovrebasa da Semoqmedebas ikvlevdnen sxva-<br />
1 giorgi SarvaSiZe. lirika, drama, eposi. akad. s. janaSias redaqciiTa<br />
da narkveviT. soxumi, 1946; giorgi SarvaSiZe. lirika, eposi, drama. akad.<br />
s. janaSias redaqciiTa da narkveviT. II gamocema. Tb., 1986.<br />
2 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe. kulturul-istoriuli narkvevi. _ wgn.: giorgi<br />
SarvaSiZe. lirika, eposi, drama. akad. s. janaSias redaqciiTa da narkveviT.<br />
soxumi, 1946; giorgi SarvaSiZe. lirika, eposi, drama. akad. s. janaSias<br />
redaqciiTa da narkveviT. II gamocema. Tb., 1986. ix. agreTve: s. janaSia.<br />
giorgi SarvaSiZe. kulturul-istoriuli narkvevi. _ Sromebi, t.<br />
VI, Tb., 1988, gv. 5-72; giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I. quTaisi,<br />
2006, gv. 7-84, 311-329.<br />
220
dasxva Taobis mecnierebi: geronti qiqoZe 1 , oTar WurRulia 2 , giorgi<br />
ZiZaria 3 , solomon lekiSvili 4 , avTandil nikoleiSvili 5 , elguja TavberiZe<br />
6 , jumber TiTmeria 7 da sxv. sul axlaxan gamovida giorgi SarvaSiZis<br />
TxzulebaTa ortomeuli 8 , romelSic, garda sakuTriv mwerlis<br />
mxatvruli nawarmoebebisa da sagazeTo publikaciebisa, Sesulia calkeuli<br />
mogonebebi masze, agreTve sxvadasxva mkvlevarTa naSromebi,<br />
romlebSic mocemulia giorgi SarvaSiZis literaturul-publicisturi<br />
memkvidreobis sakmaod amomwuravi analizi 9 . miuxedavad amisa, ar<br />
SeiZleba imis Tqma, rom giorgi SarvaSiZes jerovnad icnobs farTo<br />
sazogadoeba. gansakuTrebiT es exeba mis sazogadoebriv-politikur<br />
moRvaweobas. warmodgenil naSromSi Cven SevecadeT, erTxel kidev gagveazrebina<br />
am didi mamuliSvilis mier gavlili gza da warmogveCina<br />
misi rogorc qarTveli moRvawis, qarTuli erovnul-ganmaTavisuflebeli<br />
moZraobis erT-erTi uTvalsaCinoesi warmomadgenlis Rvawli<br />
erisa da samSoblos winaSe.<br />
giorgi SarvaSiZis sazogadoebriv asparezze gamosvla daemTxva<br />
saqarTveloSi erovnul-ganmaTavisuflebeli moZraobis axali etapis<br />
1 g. qiqoZe. afxazeT-saqarTvelos urTierTobidan. sityva warmoTqmuli<br />
<strong>soxumis</strong> TeatrSi 1946 wlis 20 dekembers. _ wgn.: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani<br />
or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 50-57.<br />
2 o. WurRulia. giorgi SarvaSiZis patriotuli lirika. _ wgn.: o. WurRulia.<br />
`sityva fiqris sxeulia~. werilebi da gamokvlevebi. Tb., 1992, gv. 47-<br />
62; ix. agreTve: o. WurRulia. afxazi da qarTveli xalxebis kulturulmegobruli<br />
urTierTobis istoriidan. _ wgn.: o. WurRulia. kritikuli<br />
werilebi. I. soxumi, 1958, gv. 158-160; o. WurRulia. giorgi SarvaSiZe. wgn.:<br />
giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 58-124.<br />
3 Г. А. Дзидзария. Формирование дореволюционной абхазской интеллигенции. Сухуми,<br />
1979, gv. 87-94;<br />
4 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe. dokumenturi masalebi. _ kreb.: saqarTvelos<br />
moambe, #31-32, Tb., 1975, gv. 246-296.<br />
5 a. nikoleiSvili. giorgi SarvaSiZe _ saqarTvelos erTianobisTvis mebrZoli<br />
afxazi mwerali. _ wgn.: a. nikoleiSvili. qarTveli mwerlebi da<br />
afxazeTi. quTaisi, 2004. ix. agreTve: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or<br />
tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 125-156.<br />
6 e. TavberiZe. ubedo mamulis yma. quTaisi, 2004. ix. agreTve: giorgi SarvaSiZe.<br />
Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2004, gv. 157-250.<br />
7 j. TiTmeria. dialogi giorgi SarvaSiZesTan. _ wgn.: giorgi SarvaSiZe.<br />
Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 251-272.<br />
8 giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I, t. II. quTaisi, 2006.<br />
9 giorgi SarvaSiZis Txzulebebis axali krebulis gamocemiT, rasakvirvelia,<br />
namdvilad didi saqme gakeTda, Tumca dasanania, rom aRniSnul<br />
gamocemaSi, romelsac aqvs mwerlis mTeli Semoqmedebis srulad warmo-<br />
Cenis pretenzia, gamorCenilia s. lekiSvilis mier moZiebuli giorgi SarvaSiZis<br />
manamde ucnobi uaResad saintereso nawarmoebebi. ix.: s. lekiSvili.<br />
giorgi SarvaSiZe. dokumenturi masalebi.., gv. 253-257.<br />
221
dawyebas. marTalia, is uSualod ar iyo ilias gundis wevri 1 , magram<br />
Tavisi SemoqmedebiTi da sazogadoebrivi saqmianobiT giorgi SarvaSiZe<br />
namdvilad idga XIXs. 60-ian wlebSi wamowyebuli didi erovnuli br-<br />
Zolis avangardSi. SeiZleba iTqvas, rom giorgi SarvaSiZe iyo erTgvari<br />
SemaerTebeli rgoli qarTuli erovnul-ganmaTavisuflebeli moZraobis<br />
Tavadaznauruli da iliaseuli etapebisa. masSi Zalumad iyo<br />
mozRvavebuli is patriotuli muxti, romlis matareblebi iyvnen er-<br />
Ti mxriv dimitri yifiani da misi Taoba, xolo meore mxriv ilia WavWavaZe,<br />
akaki wereTeli da maTi Tanamoazreni.<br />
giorgi SarvaSiZis, didi afxazisa da amave dros `qarTuli rasis<br />
namdvili vaJis” (grigol robaqiZe) 2 erovnul-saxelmwifoebrivi<br />
da kulturul-sazogadoebrivi cnobiereba, rogorc mkafiod aCvena<br />
akad. s. janaSiam, mTlianad ganapiroba im tradiciebma, romelzec izrdebodnen<br />
SarvaSiZeTa samTavro saxlisa da sxva afxazur Tavadaznaurul<br />
sagvareuloTa Svilebi saukuneebis ganmavlobaSi. diax, miuxedavad<br />
XVI-XVIII saukuneebSi Tanamedrove afxazeTis teritoriaze ganviTarebuli<br />
procesebisa (kerZod, CrdiloeT kavkasiidan moZme jiq-afxazTa<br />
mTieli tomebis axali talRis mowolisa da osmaleTis ideologiuri<br />
eqspansiis Sedegad erT dros maRalganviTarebuli feodaluri<br />
mxaris _ afxazeTis _ erTgvari `gabarbarosebisa~ da iq qristianobis<br />
safuZvlebis moryevisa), afxazeTi gvian Sua saukuneebSi da<br />
mogvianebiTac (XIXs. 60-iani wlebis CaTvliT) ZiriTadad mainc rCeboda<br />
saerToqarTuli kulturul-politikuri samyaros organul nawilad<br />
3 . swored am samyaros RviZli Svili iyo afxazeTis ukanaskneli<br />
mTavris mixeil SarvaSiZisa da samegrelos mTavar dadianebis gverdiTi<br />
Stos warmomadgenlis aleqsandra (cuca) dadianis vaJi _ giorgi<br />
SarvaSiZe.<br />
oriode sityva mwerlis mSoblebze. giorgis mama _ mixeil SarvaSiZe,<br />
SarvaSiZeTa ZirZveli sagvareulos erT-erTi yvelaze kolorituli<br />
warmomadgenli iyo. is 40 wlis manZilze (1823-1864ww.) edga<br />
saTaveSi afxazeTis samTavros. mis moRvaweobas samTavro taxtze Ta-<br />
1 amiT Cven sulac ar vuaryofT Tbil urTierTobasa da sulier naTesaobas,<br />
romelic namdvilad akavSirebda ilia WavWavaZesa da giorgi SarvaSiZes<br />
(amis Sesaxeb ix. o. WurRulia. giorgi SarvaSiZe. wgn.: giorgi SarvaSiZe.<br />
Txzulebani or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 65-67).<br />
2 givi gollendi (grigol robaqiZe). giorgi SarvaSiZe. _ gaz.: `saqarTvelo~,<br />
#45, 1918w. ix. agreTve: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t.<br />
II. quTaisi, 2006, gv. 43.<br />
3 amis Sesaxeb dawvr. ix.: z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove afxazeTis<br />
istoriuli warsulidan, nakv. I. uZvelesi droidan 1917 wlamde. Tb., 2004,<br />
gv. 87-103.<br />
222
namedroveni sxvadasxvanairad afasebdnen. ruseTis xelisuflebis warmomadgenlebi<br />
aRniSnavdnen ra mixeil SarvaSiZis calkeul damsaxurebebs<br />
ruseTis mTavrobis winaSe, mTlianobaSi, mainc did undoblobas<br />
amJRavnebdnen mis mimarT da xSirad moRalatedac ki miaCndaT igi. aRsaniSnavia,<br />
rom mixeil SarvaSiZis negatiuri portretis (gansakuTrebiT<br />
yirimis omis periodSi) SeqmnaSi arc Tu umniSvnelo wvlili Seitana<br />
dadianTa samTavro saxlma (upirvelesad ekaterine dadianma) da<br />
TviT SarvaSiZeTa sagvareulos calkeulma warmomadgenlebma 1 . magram<br />
qarTuli feodaluri aristokratiis elitarul nawilSi iyvnen isinic,<br />
vinc yovelnairad cdilobda mixeil SarvaSiZis reabilitacias<br />
xelisuflebis winaSe. am mxriv, pirvel rigSi, unda davasaxeloT didi<br />
qarTveli erovnuli moRvawe dimitri yifiani, romelmac yvelaferi<br />
gaakeTa mixeil SarvaSiZis politikuri karieris gadasarCenad.<br />
rusuli istoriografia mixeil SarvaSiZis moRvaweobis Sefasebisas<br />
ZiriTadad oficialuri koniunqturiT xelmZRvanelobda, rac<br />
dRemde ucvleli rCeba 2 . pirveli mecnieri, romelic Seecada ruseTis<br />
xelisuflebisagan Serisxuli mTavris reabilitacias, iyo akad. simon<br />
janaSia, romelmac Tavis brwyinvale narkvevSi giorgi SarvaSiZis cxovrebisa<br />
da moRvaweobis Sesaxeb (iseve, rogorc Tavis droze dimitri<br />
yifianma) moiyvana afxazeTis mTavris qmedebebis gamamarTlebeli argumentebi<br />
da mTeli pasuxismgebloba afxazeTSi Seqmnili viTarebisaTvis<br />
kavkasiis rusul administracias daakisra 3 . analogiurad udgeboda mixeil<br />
SarvaSiZis moRvaweobis Sefasebis sakiTxs cnobili qarTveli mecnieri<br />
Salva Cxetia, romelmac skrupulozurad Seiswavla XIXs. 50-<br />
iani wlebis movlenebis amsaxveli masalebi 4 . magram mixeil SarvaSiZis<br />
yvelaze gamokveTil damcvelad mainc gamoCenili afxazi istorikosi,<br />
1 amis Sesaxeb ix.: z. papasqiri. narkvevebi.., gv. 158-159, 172—173.<br />
2 amis magaliTia vinme d. danilovis statia, romelSic sagangebodaa xazgasmuli,<br />
rom mixeil SarvaSiZe „преспокойно промышлял турецкой контрабандой<br />
и имел тайние связи с горскими племенами“. ix.: Д. Д. Данилов. Лорис-Меликов:<br />
Карьера парадоксального диктатора. – Вопросы истории, №11-12, 1998, gv. 147.<br />
3 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe. kulturul-istoriuli narkvevi. _ Sromebi,<br />
VI, Tb., 1988, gv. 6-13. aRsaniSnavia, rom, Tavis droze, TviT giorgi<br />
SarvaSiZec cdilobda moexsna mixeil SarvaSiZisaTvis ruseTis saxelmwifos<br />
mimarT Cadenili `Ralatis~ braldeba (ix.: Г. М. Шервашидзе. Так<br />
пишется история. – gaz.: `Закавказье“, №125-126, 1910г. miTiTebulia wignidan: g.<br />
SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I. quTaisi, 2006, gv. 293-296), Tumca,<br />
unda iTqvas, rom mis mier moyvanili argumentebi mTlad damajerebeli<br />
ver aris.<br />
4 S. Cxetia. afxazeTis samTavros istoriisaTvis. 1853-1855 ww. _ saistorio<br />
moambe, #15-16, Tb., 1963, gv. 127-128; 130-136.<br />
223
saqarTvelos mecnierebaTa akademiis wevr-korespondenti, prof. giorgi<br />
ZiZaria mogvevlina. Tavis fundamentur SromebSi XIXs. afxazeTis<br />
istoriis problemebze, man mogvca kavkasiaSi ruseTis koloniuri politikis<br />
sakmaod mkacri kritika da am fonze Seafasa afxazeTis ukanaskneli<br />
mTavris moRvaweoba. mecnieris azriT, mixeil SarvaSiZe TiTqmis<br />
yovelTvis moqmedebda ruseTis imperiis sasargeblod da ara mis<br />
winaaRmdeg 1 . faqtobrivad, am Tvalsazriss aviTareben s. lakoba 2 da<br />
sxva afxazi, aseve qarTveli istorikosebic, maT Soris axalgazrda<br />
mkvlevari n. TakalanZe, romelmac mixeil SarvaSiZis cxovrebas da mo-<br />
Rvaweobas specialuri monografia (sakandidato disertacia) miuZRvna 3 .<br />
miuxedavad ruseTis xelisuflebis veragobisa da zemoT dasaxelebul<br />
mkvlevarTa mier motanili sxva argumentebisa, Cven mainc gaumarTleblad<br />
migvaCnia mixeil SarvaSiZis moRvaweobaSi mxolod pozitiuri<br />
mxareebis saguldagulod Zebna. Cveni azriT, mixeil SarvaSiZe<br />
iyo uaRresad rTuli pirovneba, romelic yovelTvis cdilobda nebismieri<br />
saSualebiT xelisuflebis SenarCunebas. swored es miswrafeba<br />
ubiZgebda mas xan erT mxares gadaxriliyo, xan ki _ meores. erTi<br />
mxriv, igi aqtiurad TanamSromlobda rusul administraciasTan da<br />
exmareboda mas moZme mTieli tomebis winaaRmdegobis daZlevasa da Crdilo-dasavleT<br />
kavkasiaSi ruseTis gavlenis damyareba-ganmtkicebaSi 4 ,<br />
meore mxriv, piriqiT, Riad Tu farulad uWerda mxars Tavis kavkasiel<br />
TanamoZmeTa (romelTa erT-erTi beladi ubixTa winamZRoli dagomuyva<br />
barzegi _ misi aRmzrdeli iyo) `saRvTo oms~ ruseTis imperiis<br />
winaaRmdeg 5 . araviTar eWvs ar unda iwvevdes is, rom mixeil SarvaSiZe<br />
namdvilad eweoda ormag TamaSs yirimis omis periodSi da arcTu iSviaTad<br />
Riad TanamSromlobda osmaleTis saokupacio reJimTan. ufro<br />
metic, is sulac ar iyo winaaRmdegi, TurqTa mxardaWeriT daufleboda<br />
mTel dasavleT saqarTvelos da gamxdariyo `brwyinvale portas~<br />
mTavari dasayrdeni dasavleT kavkasiaSi 6 . TurqeTTan mixeil SarvaSi-<br />
Zes akavSirebda merkantiluri interesebic. is marTlac eweoda kont-<br />
1 Г. А. Дзидзария. Махаджирство и проблемы истории Абхазии XIX столетия. Сухуми,<br />
1982, gv. 140-141.<br />
2 С. З. Лакоба. Очерки политической истории Абхазии, Сухуми, 1990, gv. 17-25.<br />
3 n. TakalanZe. mixeil SarvaSiZe: cxovreba da sazogadoebriv-politikuri<br />
moRvaweoba, sakandidato disertaciis avtoreferati, Tb., 2000.<br />
4 amis Sesaxeb ix.: z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove afxazeTis istoriuli<br />
warsulidan, nakv. I. uZvelesi droidan 1917 wlamde. Tb., 2004, gv.<br />
151-152.<br />
5 amis Sesaxeb ix.: С. З. Лакоба. Очерки политической истории.., gv. 23-24; z. papasqiri.<br />
narkvevebi Tanamedrove afxazeTis.., gv. 175-176.<br />
6 z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove afxazeTis.., gv. 185.<br />
224
abandas da sakmaod soliduri Semosavalic gaaCnda am saqmianobidan 1 .<br />
magram am SemTxvevaSi, Cven ufro mixeil SarvaSiZis kulturulsaxelmwifoebrivi<br />
ier-saxe gvainteresebs. miuxedavad imisa, rom afxazeTis<br />
ukanaskneli mTavari, rusi maRalCinosnebis TqmiT, arc Tu iSviaTad<br />
`velur~ araqristianul Cvevebs avlenda 2 , misi mmarTvelobis<br />
xanaSi SarvaSiZeTa saxli erTmniSvnelovnad rCeboda saerToqarTuli<br />
qristianuli samyarosa da iyo qarTuli wignierebis arealSi. rusuli<br />
administraciis xelmZRvaneli pirebic ki aRiarebdnen, rom „в фамилии<br />
князей Шарвашидзе употребительний письменный язык грузинский~ 3 .<br />
is, rom qarTuli wigniereba iyo mSobliuri mixeil SarvaSiZisa-<br />
Tvis, dasturdeba misi oficialuri da araoficialuri mimoweriT. mixeil<br />
SarvaSiZis epistolaruli memkvidreoba kargadaa cnobili mkvlevarTaTvis<br />
4 , amdenad, amjerad am Temaze sagangebod ar SevCerdebiT,<br />
magram mizanSewonilad migvaCnia, moviyvanoT afxazeTis mTavris erTi<br />
(konfidencialuri) werili, gagzavnili WkaduaSSi myofi meuRlisadmi:<br />
`sayvarelo aleqsandra! grigol SarvaSiZe da qirT tagu gamomigzavnia<br />
viTomc Seni da bavSvebis wamosayvanad aqeT, da aramc ar daujero<br />
imaT da ar wamoxvide. es aravin gaigos. ramdonic xans SegeZlos(!)<br />
Seiqcie, da mama Seni roca mova, TviTon mixvTeba. es wigni uCvene da<br />
ravarc sjobdes, iqs. giorgi SenTan moayvanine. leCxums ar waiyvanon.<br />
babuSia Cqotuebs gamoatane. gulnaklulad arian, gazrdili wagvarTvio.<br />
me male ver moval, magrame (!) CemTvis nu swuxar(!), patara giorgi<br />
Segiqcevs. Seni mixail SarvaSiZe, 18 maiss 1855 welsa: oCamCiriT~.<br />
garedan werils aweria: `afxazeTis mTavrina aleqsandra giorgis<br />
asulsa, WkaduaSs, sakuTars xels~. 5<br />
garda imisa, rom mixeil SarvaSiZis am werilSi pirdapiri miniSnebaa<br />
giorgi SarvaSiZis asakze _ is amdros jer kidev mcirewlovani<br />
iyo, afxazeTis mTavris es baraTi sxva mxrivacaa saintereso. am weri-<br />
1 amis damadasturebeli faqtebi Tavis droze moiZia g. ZiZariam. kerZod,<br />
Tavis naSromSi mahajirobis Sesaxeb mas mohyavs cnobili mogzauris fr.<br />
diubua de monperes Semdegi komentari: „Торг (рабами) прекратился бы совершенно,<br />
если бы Михаил-бей и Гасан-бей не были сами его первыми зачинщиками~ ix.:<br />
Г. А. Дзидзария. Махаджирство и проблемы истории Абхазии.., gv. 262.<br />
2 Акты, собранные Кавказскою археографической комиссиею (Semdgom – АКАК), т.<br />
VIII, Тифлисъ, 1881, gv. 447.<br />
3 S. Cxetia. afxazeTis samTavros istoriisaTvis.., gv. 154.<br />
4 ix.: s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 33-35, S. Cxetia. afxazeTis<br />
samTavros istoriisaTvis.., gv. 195, 232, 239-241; z. papasqiri. narkvevebi<br />
Tanamedrove afxazeTis.., gv. 165-170,186.<br />
5 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe... Sromebi.., gv. 34-35.<br />
15. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
225
lisa da afxazeTis mTavris samdivanmwignobros 1 mier momzadebuli<br />
sxva qarTuli dokumentebis filologiuri Seswavlis safuZvelze,<br />
Tavis droze akad. s. janaSia mivida im daskvnamde, rom afxazeTis sam-<br />
Tavro karis kancelaria marTlweris garkveul sistemas misdevda; es<br />
sistema gamomdinareobda Sesabamisi literaturul-gramatikul-orTografiuli<br />
moZRvrebidan, romelic eyrdoboda anton kaTalikozis did<br />
avtoritets. mecnieris azriT, afxazeTis `samTavros kancelariis qarTuli<br />
sabuTebis ...stili da marTlwera antoniseulia da misi gavlena<br />
nawilobriv TviT mixeil SarvaSiZesac etyoba... am skolis gavlenas...<br />
garkveulad emorCileba giorgi SarvaSiZec~. 2<br />
saerTo-qarTul kulturul samyarosTan mWidro kavSiris gamoxatuleba<br />
iyo isic, rom afxazuri Tavadaznauruli elitis warmomad-<br />
1 is, rom afxazeTis samTavro saxlis warmomadgenlebi mxaris `gabarbarosebis~<br />
Semdegac _ XVII-XIXs. damdegs _ kvlav rCebodnen saerToqar-<br />
Tuli socialur-politikuri sistemisa da qarTuli wignierebis sivrce-<br />
Si, naTlad dasturdeba afxazeTis mTavrebis, yvapu SarvaSiZisa da qele-<br />
Sbei SarvaSiZis epistolaruli memkvidreobidanac. am mxriv, gansakuTrebul<br />
interess iwvevs mixeil SarvaSiZis papis, qeleS-bei SarvaSiZis xelwerili,<br />
romelic man misca Tavis axlo naTesavs sosranbeg SarvaSiZes:<br />
`ese xelwerils gaZlev Sen, Cems Zmiswuls beqirbeqis Svils sosranbegs,<br />
ase rom me da Sen SevgulZvirdiT da Reneral-maior riqxofs da baton<br />
dedofals (igulisxmeba samegrelos dedofali nino bagrationi-dadiani<br />
_ z.p.) eaxeli; aw amaTman uganaTlebulesobam ineba Cveni da Seni garigeba<br />
da TavaT dedofali mobrZanda da gagvariges, ase rom rac mama Sens<br />
beqirbegs adgil-mamuli, yma da mosamsaxure hyavda, an rac hqonda, srulaT<br />
oTxive ZmebisaTvis mogvicemia mamiSeniseuli adgil-mamuli; kidec<br />
rogorc rigi aris batonymobisa, ise Tavis yma imsaxure da Senda nebad<br />
gyvandes, da Cemgan arc sikvdiliT, arc daWeriT, arc kacis SeCenilobiT<br />
fiqri ar gqondes, Tu cxadad Sengan vneba ar gamocxaddes ra~ (АКАК, т.<br />
II. Тифлис, 1868, gv. 190. xazgasma Cvenia _ z.p.). qeleS-bei SarvaSiZis es xelwerili<br />
Sedgenilia Sua saukuneebis saqarTveloSi gamomuSavebuli diplomatikuri<br />
normebis mixedviT. am SemTxvevaSi gansakuTrebiT xazgasasmelia<br />
is garemoeba, rom amgvari werili iwereba ara samurzayanoSi, romelic<br />
metad iyo integrirebuli danarCen saqarTvelosTan, aramed e.w.<br />
`uSinaganes~ afxazeTSi, im mTavris karze, romelic iTvleboda `marTlmorwmune<br />
muslimad~. ai, es afxazeTic cxovrobda im feodalur-batonymuri<br />
sistemis (`rigi... batonymobisa~) pirobebSi, romelic sayovelTao<br />
iyo mTeli saqarTvelosaTvis. yovelive es aSkarad migvaniSnebs imaze,<br />
rom miuxedavad gviani Sua saukuneebis afxazeTis erTgvari `warmarTad<br />
miqcevisa~, rac, rogorc zemoT aRiniSna, gamowveuli iyo monaTesave<br />
mTiel tomTa axali talRis CamowoliT, es regioni mainc qarTuli feodaluri<br />
samyaros nawils warmoadgenda, xolo samTavros oficialur<br />
enad kvlav qarTuli rCeboda.<br />
2 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe... Sromebi.., gv. 33-42.<br />
226
genelTa mniSvnelovani nawili atarebda qarTul saxelebs 1 . arcTu iSviaTad<br />
rusul oficialur dokumentebSi afxaz aznaurTa mimarT afxazuri<br />
`aamsTas~ nacvlad naxmaria qarTuli `aznauri~. da bolos, yvelaze<br />
mkafio dadastureba imisa, rom afxazeTis samTavro saxli rCeboda<br />
saerTo-qarTuli qristianul-kulturul-politikuri samyaros<br />
ganuyofel nawilad, aris is faqti, rom afxazeTis ukanaskneli mTavari<br />
mixeil SarvaSiZe da misi Ze giorgi daasaflaves moqvis taZarSi<br />
da maT saflavebs amSvenebs Zveli qarTuli asomTavruli warwerebi.<br />
sruliad naTel da erTmniSvnelovan warmodgenas, Tu rogor esmodaT<br />
qarTul-afxazuri istoriuli erToba TviT afxazebs, iZleva<br />
afxazeTisa da samurzayanos TavadaznaurTa e.w. `moxsenebiTi baraTi~,<br />
romelic maT 1870w. miarTves general-adiutant, Tavad d. sviatopolk-mirskis,<br />
maRali Cinis moxeles kavkasiis rusul administracia-<br />
Si (Председатель Тифлисского комитета по сословно-поземельным делам).<br />
am dokumentis, erTgvari Txovna-peticiis, romelsac xels awerdnen<br />
mTel afxazeTSi cnobili pirovnebebi, Tavadebi: baTa emuxvari,<br />
misoust marSania, titu marRania, konstantine inal-ifa, Seqmnis aucilebloba<br />
nakarnaxevi iyo afxazeTis Tavadaznaurobis surviliT, gaetarebinaT<br />
saglexo reforma afxazeTSi im saxiT, rogorc es ganxorcielda<br />
saqarTvelos sxva regionebSi. sakiTxis ase dasmis mTavar argumentad<br />
peticiis avtorebs mohyavdaT is garemoeba, rom „Издревне<br />
Абхазия составляла часть бывшего Грузинского царства. Последняя династия<br />
Грузинских царей – есть династия Абхазская. Древный Пицундский<br />
храм был в течение нескольких веков престольным храмом Католикосов<br />
Абхазских и Грузинских.… Народ Абхазский и Самурзаканский почти<br />
до последнего времени имел с Грузией (igulisxmeba aRmosavleT saqarTvelo<br />
_ z.p.), Мингрелией и Имеретией одну религию, одни обычаи,<br />
одни законы. Если вера христианская, под влиянием мусульманского ига и<br />
разных неуриядиц в Абхазии значительно ослабла, то несомненные следы<br />
ее сохранились в жизни Абхазского народа.… Из целого ряда Абхазских<br />
владетелей, отделившихся от Грузии после разделения последней на уделы,<br />
только двое: Зураб-бей и Келеш-Ахмет бей исповедовали мусульманскую<br />
религию.… Все же остальные владетели Абхазии были христиане.<br />
Цари Грузинские никогда не исключали Абхазию из большой грузинской<br />
семьи и как до разделения царства так и после существования своего титуловались<br />
царями Грузинскими, до самого последнего времени Картали-<br />
1 sxvaTa Soris, qarTuli saxelebi gvxvdeba ara mxolod afxazebSi, aramed<br />
saZ-ubixTa Sorisac. ase, magaliTad, XIXs. I naxevarSi aRniSnul tom-<br />
Ta liderebi iyvnen levan canubaia /canba/ (АКАК, т. IV.Тифлис, 1870, gv. 426,<br />
429, 953) da ubixebis Tavadi zurab xamiSi (АКАК, т. IX, ч. I. Тифлис, 1884, gv. 505.<br />
227
нскими, Абхазскими, Имеретинскими и Кахетинскими. Когда грузинский<br />
царь Вахтанг VI в начале прошедшего столетия (e. i. XVIIIs. _ z.p.) предпринимая<br />
издание законов, вызывал из всех провинции бывшего Грузинского<br />
Царства депутатов для содействия ему в этом труде, то между<br />
ними были и депутаты от Абхазского народа, который до последнего<br />
времени сохранил у себя древнейшие, грузинские обычаи. Не менее важными<br />
свидетелями, принадлежности Абхазии к Грузии могут служить<br />
кроме христианских храмов, развалины разных светских и военных построек.<br />
Так известные башни над ущельем Псыраста, сооружены, по преданию,<br />
славной грузинской Царицей Тамарой; Каменная стена в Келассауре<br />
поставлена Вамекем Дадианом… Большая часть местностей носит<br />
грузинские названия; Большая часть жителей признает своё мингрельское<br />
происхождение и сохранили свои грузинские и мингрельские<br />
фамилии. ...Из всего выше изложенного, легко будет усмотреть, что<br />
в Абхазии не могло быть другого гражданского устройства, кроме того,<br />
которое всегда существовало в остальном христианском Закавказьи. По<br />
этому и права наши сословные и поземельные были те же, что и в Грузии,<br />
Мингрелии, Имеретии и Гурии, с самыми незначительными особенностьями,<br />
обуславливавшиеся местными, чисто экономическими условиями<br />
и не превышавшими тех различии, какие существовали перед остальными<br />
областьями Грузии, например между Карталинией и Имеретией.<br />
Различие это может касатся только некоторых частностей, но нисколько<br />
не нарушает в общем полного сходства Абхазии со всеми областьями,<br />
входившими в состав владений Грузинских Царей.…Во главе всего Абхазского<br />
народа стоял владетель Абхазии из фамилии старинного грузинского<br />
рода Шарвашидзе~. 1<br />
ai, rogor hqondaT afxazi Tavad-aznaurobis Rirseul warmomadgenlebs<br />
Zval-rbilSi gamjdari (XIXs. 60-ian wlebSic ki) qarTulafxazuri<br />
istoriuli da kulturul-politikuri erTobis SegrZneba.<br />
ai, rogor esmodaT maT qarTvelTa da afxazTa Tanacxovrebis mravalsaukunovani<br />
istoria. swored aseT atmosferoSi yalibdeboda giorgi<br />
SarvaSiZis eTno-erovnuli da saxelmwifoebrivi mentaliteti, amitomac<br />
iqca is qarTul-afxazuri istoriuli Zmobisa da erTobis mebairaxtred.<br />
zogi ram giorgi SarvaSiZis dedaze _ aleqsandra (cuca) dadianze.<br />
is samegrelos cnobili Tavadis giorgi dadianis (“didi niko”<br />
dadianis vaJis) asuli iyo. TanamedroveTa erTsulovani aRiarebiT<br />
aleqsandra dadiani momxibvleli garegnobis, uaRresad keTilSobili<br />
1 А. Ментешашвили. Исторические предпосылки современного сепаратизма в Грузии.<br />
Тб., 1998, gv. 28-30. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />
228
da ganaTlebuli adamiani yofila. mas didi avtoriteti hqonia afxazebSi<br />
1 . man didi roli iTamaSa giorgi SarvaSiZis aRzrdaSi, Tumca am<br />
mxriv aranakleb uRvawia aleqsandras mamidas, `didi nikos” asuls,<br />
cnobili afxazi Tavadis, abJuis mflobelis aleqsandre (ali-beg) SarvaSiZis<br />
qvrivs kesaria dadians 2 .<br />
giorgi SarvaSiZis biografiis Sesaxeb mxolod fragmentuli<br />
cnobebi mogvepoveba. miaCniaT, rom is dabadebuli unda yofiliyo<br />
`1846 wlis maxloblad~, vinaidan “dimitri yifians 1855 wlis Semodgomaze<br />
igi daaxloebiT 9 wlisa sCvenebia~. 3 1863w. oqtomberSi jer<br />
kidev sruliad axalgazrda giorgi msaxurobda TbilisSi, sadac ekava<br />
kavkasiis mefisnacvlis, didi mTavris mixeil nikolozis Zis adiutantis<br />
Tanamdeboba. swored am dros, mixeil SarvaSiZem, samTavro xelisuflebis<br />
gaxangrZlivebis mizniT, iTxova gadadgoma Tavisi vaJisa<br />
da memkvidris _ giorgi SarvaSiZis sasargeblod. amasTan dakavSirebiT<br />
man saTanado TxovniT mimarTa kavkasiaSi ruseTis jarebis mTavari<br />
Stabis ufross, raTa am ukanasknels gaeTavisuflebina giorgi samxedro<br />
samsaxuridan. mixeil SarvaSiZe Tavis am gadawyvetilebas xsnida<br />
imiT, rom is avadmyofobis gamo ver axerxebda afxazeTis marTvas da<br />
amitom surda xelisufleba Tavisi vaJisTvis gadaeca 4 .<br />
magram mTavris am ocnebas aRsruleba ar ewera. kavkasiis rusulma<br />
mmarTvelobam gamoiCina morigi veragoba da mixeil SarvaSiZis es<br />
iniciativa gamoiyena sababad imperiis umaRlesi xelisuflebis winaSe<br />
samTavros gauqmebis sakiTxis daayenebisaTvis. amiT ganawyenebulma mTavarma<br />
protestis niSnad demonstraciulad uari Tqva ruseTis xelisuflebis<br />
mier misTvis miniWebul pativze da moixsna general-leitenantisa<br />
da general-adiutantis uflebamosilebani, riTac faqtobri-<br />
1 ai, rogor Sefasebas aZlevda mis moRvaweobas generali m. kocebu kavkasiis<br />
mefisnacvlis n. muraviovisadmi gagzavnil werilSi: „Кн. Александра,<br />
женшина около 30 лет, отличается преданностью правительству, умом, благородными<br />
правилами и красотой. Она пользовалась неограниченной привязанностью абхазцев<br />
и живя прежде большей частю в Соуксу (lixni _ z.p.), управляла всегда во<br />
время отсутствия мужа своего Бзыбским округом с таким искуством, что управление<br />
её жители предпочитали управлению владетеля“. ix.: S. Cxetia. afxazeTis..,<br />
gv. 154. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />
2 dimitri yifianis informaciiT, aleqsandra dadians misTvis (1855w.) uTqvams:<br />
„minda Svili (igulisxmeba giorgi –z.p.) saswavlebelSi gavgzavno,<br />
magram jer ymawvilia da Tavis aRmzrdels, kneina kesarias ver Sordeba“-o.<br />
ix.: s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 44. xazgasma Cvenia<br />
_ z.p.<br />
3 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 13.<br />
4 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 13.<br />
229
vad, Tavisi Tavi ruseTis iurisdiqciidan gamoiyvana. magram amjerad<br />
imperiis xelisufleba ukan daxevas ar apirebda. 1864w. 24 ivniss kavkasiis<br />
mefisnacvalma afxazeTis mTavars oficialuri Setyobineba gaugzavna,<br />
romelSic, Seaxsenebda ra, Tu rogor iTxovda igi araerTgzis<br />
nebarTvas, daetovebina samTavro taxti 1 , acnobebda imperatoris<br />
gadawyvetilebas am Txovnis dakmayofilebis Sesaxeb. xelmwife-imperatoris<br />
brZanebiT mixeil SarvaSiZe da misi STamomavloba samudamod<br />
kargavda afxazeTis marTvis uflebas da iq myardeboda rusuli mmar-<br />
Tveloba 2 .<br />
ruseTis xelisuflebis es gadawyvetileba mixeil SarvaSiZem garegnulad<br />
mSvidad miiRo. afxazeTis mTavari, rogorc aRniSnavda qu-<br />
Taisis general-gubernatori gen. d. sviatopolk-mirski, romelic piradad<br />
eaxla mas tyvarCelSi, sadac mixeil SarvaSiZe imyofeboda samkurnalod,<br />
araTu win ar aRudga afxazeTSi rusuli mmarTvelobis damyarebas,<br />
aramed „по первому требованию... созвал абхазцев для объявления<br />
им высочайшей воли~. 3 erTaderTi, rasac moiTxovda mixeil Sarva-<br />
SiZe, iyo is, rom misTvis neba daerToT, ecxovra afxazeTSi. im SemTxvevaSi,<br />
Tu amis nebas ar miscemdnen, is iTxovda mamuls imereTSi da<br />
cxovrebis uflebas zamTrobiT quTaisSi, xolo zafxulobiT raWaSi.<br />
da Tu amazec etyodnen uars, maSin mTavari iTxovda, miecaT misTvis<br />
ierusalimSi gamgzavrebis nebarTva, sadac, misi sityvebiT, is daelodeboda<br />
sikvdils `uflis saflavTan~. `winaaRmdeg SemTxvevaSi, _ uTvlida<br />
mixeil SarvaSiZe xelisuflebas, _ SegiZliaT wamaTrioT aqidan<br />
ZaliT, dae mTelma qveyanam naxos Tqveni usamarTloba da sisastike~. 4<br />
1 cnobilia, rom mixeil SarvaSiZem misi mTavris taxtidan gadadgomis<br />
sakiTxi pirvelad oficialurad dasva jer kidev 1847w. (maSin is ukiduresad<br />
gaRizianebuli iyo `samurzayanos sakiTxSi~ imperiis mier gamoCenili<br />
`veragobiT~). xelisuflebas is atyobinebda, rom surda afxazeTis<br />
saerTod datoveba da imereTSi dasaxleba, sadac misTvis unda gadaecaT<br />
1500 glexi kar-midamoTi, romlebic ganTavisuflebulni iqnebodnen sam-<br />
Tavrobo gadasaxadebisa da valdebulebebisagan. magram kavkasiis mefisnacvalma<br />
mixeil voroncovma diplomatiurad uari Tqva mixeil SarvaSi-<br />
Zis Txovnis dakmayofilebaze da mouwoda mas, ganegrZo `RvTiT moniWebuli<br />
movaleobis~ Sesruleba. С. Эсадзе. Историческая записка об управлении<br />
Кавказом, I. Тифлис, 1907, gv. 134, 136; z. papasqiri. narkvevebi Tanamedrove<br />
afxazeTis.., gv. 153-154.<br />
2 Г. Г. Паичадзе. Абхазия в составе Российской империи. 1810-1917 гг. – Разыскания<br />
по истории Абхазии/Грузи. Тб., 1999, gv. 227.<br />
3 Г. А. Дзидзария. Абхазия в годы Крымской войны. Упразднение владетельного княжества.<br />
– Очерки истории Абхазской АССР, т. I. Сухуми, 1960, gv. 200.<br />
4 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 12.<br />
230
giorgi SarvaSiZis pirveli aqtiuri gamoCena politikur asparezze<br />
swored am periods, kerZod ki 1866w. tragikul movlenebs ukav-<br />
Sirdeba. am dros, rogorc cnobilia, afxazeTSi mZlavrma antirusulma<br />
ajanyebam ifeTqa, rac ZiriTadad mTavris xelisuflebis gauqmebi-<br />
Ta da rus moxeleTa ganukiTxaobiT iyo gamowveuli 1 . afxazebma didi<br />
Sekreba moawyves lixnSi, mTavris sasaxlis win. maTTan Sesaxvedrad<br />
gaemarTa <strong>soxumis</strong> ganyofilebis ufrosi polkovniki koniari, romelmac<br />
diplomatiuri mosazrebiT Tan iaxla mixeil SarvaSiZis vaJi _<br />
giorgi da gardacvlili mTavris Zma _ aleqsandre SarvaSiZe.<br />
koniarma ultimatumi wauyena Sekrebil xalxs da Tavyrilobis<br />
iniciatorTa gacema moiTxova. aman isedac aRgznebuli afxazebi moTminebidan<br />
gamoiyvana da maT cecxli gauxsnes koniarsa da mis amalas.<br />
giorgi SarvaSiZe amaod cdilobda, SeeCerebina Tavisi Tanamemamuleni.<br />
xalxma mas ar daujera, SeiWra mTavris sasaxleSi, romelsac koniarma<br />
da misma garemocvam Tavi Seafara da <strong>soxumis</strong> olqis ufrosi da misi<br />
mxleblebi sicocxles gamoasalma. ase daiwyo lixnis amboxi, romelic<br />
male afxazeTis sxva raionebsac moedo da farTo masStabis antirusul<br />
gamosvlaSi gadaizarda.<br />
ajanyebulebma giorgi SarvaSiZe afxazeTis axal mTavrad gamoacxades<br />
da mosTxoves mas, gaZRoloda maT brZolas rusuli xelisuflebis<br />
winaaRmdeg. giorgi SarvaSiZe faqtobrivad erTgvari mZevlis<br />
rolSi aRmoCnda. is kvlav cdilobda SeeCerebina ajanyebulebi. magram<br />
mis replikas _ „Мы не в силах бороться с русскими~, xalxis xmamaRali<br />
SeZaxili mohyva: „Нас много~ 2 . `exla Sen Cveni mTavari xar, saiTac<br />
waxval, wamogyvebiT; saca Sen, Cvenc iq unda daviRupoT~, _ eubnebodnen<br />
amboxebuli afxazebi axalgazrda mTavars 3 da isic iZulebuli<br />
Seiqna, maT survils dahyoloda. giorgi SarvaSiZe kargad grZnobda<br />
Tavisi mdgomareobis tragikulobas da Riad gamoxatavda wu-<br />
1 miuxedavad imisa, rom ajanyebis uSualo sababi iyo afxaz glexTa uaryofiTi<br />
damokidebuleba im dros mimdinare saglexo reformisadmi, maTi<br />
es gamosvla imTaviTve gascda Cveulebrivi socialuri amboxis farglebs<br />
da ruseTis imperiis kolonialuri reJimis winaaRmdeg saerTo-saxalxo<br />
ajanyebis xasiaTi miiRo. savsebiT sworia cnobili afxazi istorikosi<br />
stanislav lakoba, rodesac wers, rom „Абхазское (Лыхненское) восстание<br />
1866 года... носило ярко выраженный, антиколониальный национально-освободительный<br />
характер~ (С. З. Лакоба. Очерки политической истории Абхазии.., gv.<br />
26. xazgasma Cvenia _ z.p.).<br />
2 Документы по истории Грузии. 1862-1917, т. I, ч. I. Под редакцией Ш. К. Чхетия.<br />
Тб., 1952, gv. 112.<br />
3 s. janaSia.Ógiorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 15.<br />
231
xils Seqmnili situaciis gamo. „Меня поставили в такое положение,<br />
что не могу явиться к русским, которые меня вскормили и воспитали,<br />
предпочитаю себе смерть~ 1 _ ai, ra uTqvams mas gadamwyveti brZolis<br />
win Tavisi biZis aleqsandresaTvis.<br />
xelisuflebam saswrafo zomebi miiRo ajanyebis CasaxSobad. soxumSi<br />
gadasrolil iqna damatebiTi samxedro Zalebi piradad quTaisis<br />
general-gubernatoris d. sviatopolk-mirskis sardlobiT. ajanyeba<br />
CaaxSves, misi meTaurebi da wamomwyebni ki sastikad dasajes. soxumSi<br />
adgili hqonda ajanyebis aqtiur monawileTa sajaro daxvretasac<br />
ki. bevri gadaasaxles cimbirsa da ruseTis sxva regionebSi. gadaasaxles<br />
TviT giorgi SarvaSiZec, romelic gagzavnil iqna samxedro<br />
samsaxuris gasagrZeleblad orenburgis samxedro `okrugSi~. 2<br />
kidev erTi faqti giorgi SarvaSiZis sazogadoebriv-politikuri<br />
moRvaweobis warmosaCenad. es aris didi mamuliSvilis cxovrebis er-<br />
Tgvari reqviemi. 1917w. 8 noembers (am dros petrogradSi damxobili<br />
iyo droebiTi mTavroba da Zalaufleba ukve bolSevikebs epyraT) afxazeTis<br />
antiqarTulad ganwyobili `axladgamomcxvari~ liderebis<br />
aleqsandre SarvaSiZis, tataS marSanias, simon basarias, mixeil cagurias,<br />
dimitri alanias, mixeil tarnavasa da a.S. iniciativiT, mkvidri<br />
qarTuli mosaxleobis, agreTve regionSi mcxovrebi sxva erovnebebis<br />
warmomadgenelTa zurgs ukan, mowveul iqna e.w. `afxazi xalxis yriloba~,<br />
romelmac Seqmna `afxazTa saxalxo sabWo~ (`Абхазский Народный<br />
Совет~) da miiRo oficialuri dokumentebi: `afxazi xalxis deklaracia~<br />
da `afxazTa saxalxo sabWos konstitucia~.<br />
`yrilobam~ oficialurad daadastura afxazi xalxis Sesvla<br />
(xazs vusvamT: afxazi xalxis da ara afxazeTis) `kavkasiis gaerTianebul<br />
mTielTa kavSirSi~. amave dros, yrilobam xelisuflebis adgilobrivi<br />
organoebisagan (samxareo komiteti, komisiebi da a.S.) moiTxova,<br />
waremarTaT TavianTi saqmianoba „в контакте с Абхазским Народным<br />
Советом~. 3 amiT afxazTa saxalxo sabWom, romelic mxolod erTi<br />
_ afxazi xalxis interesebis gamomxatveli iyo, mkvidri qarTuli mosaxleobisa<br />
da regionis sxva mcxovrebTa nebis sruli ignorirebiT,<br />
faqtobrivad, moaxdina xelisuflebis uzurpireba afxazeTSi.<br />
yrilobam fexqveS gaTela mravalsaukunovani qarTul-afxazuri<br />
1 Документы по истории Грузии.., gv. 112.<br />
2 С. З. Лакоба. Очерки политической истории Абхазии.., gv. 26.<br />
3 afxazeTisa da samxreT oseTis avtonomiuri regionebis statusi saqar-<br />
Tvelos SemadgenlobaSi (1917-1988). politikur-samarTlebrivi aqtebis<br />
krebuli. krebulis Semdgeneli da mTavari redaqtori T. diasamiZe. Tb.,<br />
2004, gv. 214. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />
232
istoriuli Tanacxovreba da afxazi xalxis momavali calsaxad daukavSira<br />
`kavkasiis gaerTianebul mTielTa kavSirs~. `yrilobis~ mkveTrad<br />
gamoxatulma antiqarTulma paTosma da mimarTulebam qarTvel<br />
politikur moRvaweTa protesti gamoiwvia. rogorc aRniSnavs Tavisi<br />
separatistuli ganwyobilebebiT cnobili mixeil tarnava, yrilobaze<br />
gamocxadda akaki Cxenkeli _ ruseTis (IV) saTaTbiros deputati,<br />
`ozakomis~ („Особый Закавказский комитет~ _ amierkavkasiaSi ruse-<br />
Tis droebiTi mTavrobis xelmZRvaneli organo) wevri, agreTve sxva<br />
cnobili pirovnebebi, romelTa Soris giorgi SarvaSiZec iyo 1 .<br />
giorgi SarvaSiZem afxazur enaze mimarTa `yrilobis~ monawileebs,<br />
auxsna maT ruseTSi ganviTarebuli movlenebis arsi, miuloca Tavisuflebis<br />
moaxloeba da mouwoda qarTvel xalxTan megobrobisa da<br />
TanamSromlobisaken: `Tqven Tqvens ufros Zmebs mihyeviT, maTTan er-<br />
Tad imoqmedeT da ibrZoleT Tavisuflebis mosapoveblad da Sesanar-<br />
Cuneblad. vici, zogierTebs ar moewonebaT Cemi aseTi azri, radgan<br />
isini moskovisaken iyurebian, me ki _ Tbilisisaken. sxva gza ar aris<br />
da arc yofila arodes afxazeTisaTvis, garda saqarTvelosTan mWidro<br />
kavSirisa da masTan yofnisa ganuyrelad WirSi da lxinSi~. am gancxadebis<br />
Semdeg, Tavis TanamoZmeTa antiqarTuli ganwyobilebebiT gawbilebulma<br />
giorgi SarvaSiZem datova darbazi da Semdgom arc mobrunebula<br />
2 . sul raRac sam TveSi ki _ 1918 wlis 19 Tebervals _<br />
mTeli saqarTvelo SeZra soxumidan mosulma cnobam didi mamuliSvilis<br />
gardacvalebis Sesaxeb.<br />
giorgi SarvaSiZis _ afxazuri Tavadaznauruli elitis am ukanaskneli<br />
mohikanis, qarTul-afxazuri istoriuli Zmobisa da erTobis<br />
namdvili burjis, uecari gardacvaleba 1918w. damdegs, rodesac ax-<br />
1 aRsaniSnavia, rom s. lakoba romelsac (m. tarnavas mixedviT) mohyavs<br />
akaki Cxenkelisa da sxva moRvaweTa yrilobaze mosvlisa da masze am<br />
ukanasknelis gamosvlis faqti, krints ar Zravs imaze, rom qarTuli poziciebis<br />
aqtiuri dacviT gamovida giorgi SarvaSiZe. arada, s. lakobas<br />
sulac ar daviwynia giorgi SarvaSiZis arseboba. ufro metic, man `afxazeTis<br />
istoriis~ e.w. `damxmare saxelmZRvanelos~ zustad im nawilSi,<br />
(TiTqmis imave gverdze), sadac skrupulozurad acnobs mkiTxvels `afxazi<br />
xalxis yrilobis~ peripetiebs, moaTavsa giorgi SarvaSiZisa da aleqsandre<br />
SarvaSiZis 1917w. daTariRebuli foto. ix.: С. З. Лакоба. Абхазия в<br />
1917-1921гг. – wgn.: История Абхазии. Учебное пособие. гл. ред. С. Лакоба. Сухуми,<br />
1991, gv. 282-283.<br />
2 es masala saTauriT: `gaucxoebis dasawyisi (1917-1920)~. gamoqveynebulia<br />
berlinSi gamomaval qarTul gazeTSi `TeTri giorgi~ (1931w.). miTiTebulia<br />
wignidan: d. Citaia. afxazeTis sakiTxi saqarTvelos pirvel respublikaSi.<br />
afxazeTis saxalxo sabWo 1917-1921 wlebSi. Tb., 2006, gv. 125-126.<br />
233
ladmovlenili afxazi liderebi yovelnairad cdilobdnen misi mSobliuri<br />
kuTxis danarCeni saqarTvelosagan mowyvetas, ramdenadme simboluric<br />
ki iyo. Tavisi didi samSoblos _ saqarTvelos _ mxurvale<br />
patriotis, romelmac WeSmaritad mamuliSviluri, Seurigebeli poziciis<br />
gamo araerTxel iwvnia ruseTis xelisuflebis risxva, gulma<br />
ver aitana TanamoZmeTa Ralati. savsebiT naTeli iyo, rom axal afxaz<br />
liderebs sruliad gansxvavebuli idealebi hqondaT. maT ukve ar See-<br />
ZloT da arc surdaT giorgi SarvaSiZis nakvalevze svla. amisTvis<br />
ar aRuzrdia isini `deda-ruseTs~.<br />
sxvaTa Soris, es SeumCneveli ar darCenia imdroindeli qarTuli<br />
sazogadobis TvalsaCino warmomadgenlebs. kerZod, ai ra ganacxada<br />
amasTan dakavSirebiT cnobilma qarTvelma moRvawem niko TavdgiriZem<br />
giorgi SarvaSiZis dakrZalvaze: `Seni xalxisaTvis Tavisuflebis mopoebis<br />
xmamaRla aRiarebis gamo im dros, roca yvela wris Cven sazogadoebas<br />
RvTis wyalobad miaCndaT rusis mTavrobis yuradReba, Sen<br />
akrZaluli gqonda Sens samSobloSi _ afxazeTSi xangrZlivi cxovreba,<br />
mxolod 1905 wlis Sekvecil uflebaTa mopoebis Semdeg SesZel<br />
daubrkoleblad aq gecxovra; dauyonebliv moaSure Sens qveyanas, magram<br />
ra dagxvda im abxazebma, romlebis Rirsebas ucxoelebi SeniT<br />
pativs gcemdnen, romlebis TavisuflebisaTvis Sen Seswire mTeli Seni<br />
didebuli kariera, yovelive Seni qoneba, simdidre, Seni aq Camosvla<br />
verc ki SeamCnies... Seni aq yofniT ver isargebles. Tu es garemoeba<br />
mosaTmeni iyo am ori wlis wineT, exla am ukanasknel dros, roca<br />
yvela erovnebas mieniWa Tavisuflad amosunTqvis ufleba, Sendami<br />
uyuradReboba swored danaSauleba iyo... ra usamarTloba, ra ironia<br />
cxovrebis: mTeli Seni mSvenieri, momxiblavi axalgazrdobis Zala,<br />
ara Cveulebrivi gansakuTrebuli upiratesobiT aRsavse garemoeba msxverplad<br />
Seswire imas, rom Sens patara, magram SenTvis cxovrebaSi<br />
erTad-erT safasur-ganZs _ abxazeTs Tavisufleba movlineboda da Sen<br />
ukanaskneli Tavis ZaliT, rogorc bibliuri simoni mihgebebodi mas,<br />
magram Senma siyvarulma xalxma-abxazebma gverdi agixvia, ver SegamCnia<br />
Sen da im rusis aRzrda-azrovneba-mimarTulebiT gaJRenTil adamianebs<br />
mihyva, romelTan brZolas Seni xalxis daCagvrisaTvis mTeli Seni kacTa<br />
Soris aRiarebuli bedniereba Seswire~. 1<br />
saerTo-qarTuli erovnuli idealebi asuldgmulebda giorgi SarvaSiZis<br />
Semoqmedebas, mis mwvave publicistur werilebs. da es imitom,<br />
rom, rogorc ukve aRiniSna, feodaluri aristokratiis saukeTe-<br />
1 Jurn.: `Teatri da cxovreba~, #10; wgn.: giorgi SarvaSiZe. Txzulebani<br />
or tomad. t. II. quTaisi, 2006, gv. 39-40.<br />
234
so tradiciebze aRzrdilma giorgi SarvaSiZem bavSvobidanve Seisisxlxorca<br />
rogorc mSobliuri afxazeTis, ise Tavisi didi samSoblos<br />
_ saqarTvelos, romelsac is xSirad iverias uwodebda 1 , siyvaruli<br />
da erTguleba. is, rom giorgi SarvaSiZe Tavis samSoblod pirvel<br />
rigSi miiCnevda saqarTvelos mTlianad da ara sakuTriv afxazeTs,<br />
araviTar eWvs ar iwvevs. Tumca es sulac ar gvaZlevs uflebas, eWvi<br />
SevitanoT mis, iseve rogorc saerTod gvian Sua saukuneebis SarvaSi-<br />
ZeTa sagvareulos afxazobaSi eTno-tomobrivad. giorgi SarvaSiZes,<br />
romelic udavod iyo qarTveli istoriul-kulturulad, savsebiT na-<br />
Tlad hqonda gacnobierebuli Tavisi eTno-tomobrivi afxazoba. amis<br />
mkafio dadasturebaa Tundac misi poeturi Sedevri `varada~, romel-<br />
Sic is mTeli grZnobiT gamoxatavs survils, rom ar mowydes Tavis<br />
afxazur fesvebs:<br />
`gangebav! amas nu miwyen,<br />
ver gadavgvarde gvarada,<br />
xandisxan waviRuRuno<br />
mamapapuri varada~ (xazgasma Cvenia _ z.p.).<br />
sworad aRniSnavs akad. simon janaSia, rom `mSobliuri Taviseburebis<br />
didi grZnobis wiaRSi SeiZleboda mxolod dabadebuliyo iseTi<br />
Sedevri, rogoricaa... afxazuri simRera `varada~ _ uSinaganesi lirikuli<br />
mRelvarebis poeturi SenivTeba~. 2<br />
da es afxazi, mSobliur afxazeTze usazRvrod Seyvarebuli, Tavisi<br />
kuTxisa da afxazuri enis SesaniSnavi mcodne 3 , amave dros iyo<br />
Tavisi didi samSoblos _ saqarTvelos WeSmariti Svili da gulanTebuli<br />
patrioti, romelic xelidan ar uSvebda SesaZleblobas, medgrad<br />
damdgariyo saqarTvelos sadarajoze, daecva misi erovnul-kulturuli<br />
TviTmyofadoba da sakadrisi pasuxi gaeca Cveni qveynis arakeTilmosurneebisaTvis.<br />
amis naTeli magaliTia Tundac giorgi SarvaSiZis werili<br />
germanuli gazeTis „Berliner Tagebladt~-is redaqtorisadmi, pasuxad aRniSnul<br />
gazeTSi korespondent lorencis mier gamoqveynebuli statiisa.<br />
am statiaSi korespondenti mkiTxvelebs mouTxrobda misi yofnis Sesa-<br />
1 Tu ratom uwodebda giorgi SarvaSiZe sruliad saqarTvelos _ `iverias~<br />
SesaniSnavad aqvs axsnili akad. s. janaSias. ix.: s. janaSia. Ógiorgi<br />
SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 54-59.<br />
2 s. janaSia. giorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi.., gv. 22.<br />
3 s. janaSias mamamisisagan, cnobili qarTveli moRvawis, afxazmcodnis<br />
niko janaSiasgan da agreTve afxazeTis sxva mkvidrTagan (kiWin da mixeil<br />
marRaniebi, andria WoWua, beslan xvarckia da sxv.) hqonia gagonili<br />
`ase axla aravin laparakobs afxazurso~. ix.: s. janaSia. giorgi Sarva-<br />
SiZe.., _ Sromebi.., gv. 22.<br />
235
xeb gagraSi princ oldenburgelis miwveviT. korespondentis mtkicebiT,<br />
wveulebis dros `adgilobrivi maRali wodebis warmomadgenlebs, romlebic<br />
emsaxurebodnen sufras~, Turme `erT-erTi stumrisaTvis palto<br />
mouparavT~. aseve erTgvari zizRiT werda lorenci Tbiliszec, igi aRniSnavda,<br />
rom `aq adamianebi da cxovelebi erTnair mdgomareobaSi arian~.<br />
germaneli korespondentis amgvari Tavxeduri gamoxdomebis pasuxad<br />
giorgi SarvaSiZe werda: `Да, мы еще не дошли до европейской высоти<br />
цивилизации.., и такая отсталость может и делает нас похожим<br />
на людей медного века, но об этом не сожалеем, находим, что не следует<br />
усваивать себе... весь хлам, именуемый некоторым прогрессом, а мы<br />
стараемся выбирать из него, как жемчужины, выдающиеся произведения<br />
литературы и исскуства, следим за открытиями в науке, словом берём<br />
лишь то, что считаем с пользой применимым к жизни и обществу.<br />
Так безхитростно мы живём, и если бы г. Лоренц больше вникнул в бытовые<br />
стороны, он бы понял всё это и многое другое; узнал-бы, что<br />
этот народ к которому он отнёсся презрительно, имеет блестящее историческое<br />
прошлое; что грузины – рыцари, ходившие в крестовый<br />
поход поборниками первого христианства, стояли у врат Кавказа... в<br />
течение пятнадцать веков не для того, чтобы врываться в чужие<br />
страны и расхищать чужое добро, а для защиты отечества, – для охраны<br />
христианской культуры и гражданского быта, узнал бы также,<br />
что у грузин есть богатейшая древняя эпическая литература, сравниваемая<br />
с мировыми произведениями; узнал бы, что в иерархии грузинских<br />
царей и народа встречаются имена необыкновенных героев и людей<br />
гениальной мудрости и т.п.<br />
Можно бы еще многое сказать, но золотые страницы прошлого<br />
этого народа, омытые слезами и кровью всей нации, нельзя передать в<br />
газетном столбце. По правде говоря и не стоит...~. 1<br />
am werilidan sruliad aSkarad Cans, rom giorgi SarvaSiZisaTvis<br />
afxazebi da afxazeTi qarTvelebisa da saqarTvelos ganuyofeli<br />
nawilia. es aris erTiani kulturul-politikuri da saxelmwifoebrivi<br />
samyaro. swored qarTvelTa da afxazTa am saerTo samSobloTi<br />
amayobs is. ai, ratomaa, rom 1917 wels, rodesac gamoikveTa qarTuli<br />
erovnuli saxelmwifos aRorZinebis konturebi, giorgi SarvaSiZe mTeli<br />
arsebiT miesalma axali epoqis dadgomas.<br />
amasTan dakavSirebiT did interess iwvevs misi werili, gamoqveynebuli<br />
gazeT `saqarTvelos~ (1917w. 25-29 ivnisi) furclebze: `mar-<br />
Talia, Cvens samSoblos iverias yovelgvari didi kulturuli gancda<br />
gamouvlia, magram Cveni warsuli iseTs Jams gaSeSda, rom dagvebna bu-<br />
1 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe.., gv. 285-286. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />
236
nebrivi evoluciis Sara da kanoni. diaR, Cven SegviZlia Tamamadac vTqvaT,<br />
rom iRbalis ukuRmarTobas rom xeli ar SeeSala, evropis wina-<br />
Tac ki viqnebodiT Cven dRes; vinaidan, rodesac andria mociquli aq<br />
qristes mcnebas gviqadagebda, maSin evropaSi TviT dukebsac kameCis<br />
tyavi ecvaT tanze da fexSiSvela, SubebiT xelSi, nadirobdnen tyeeb-<br />
Si. mas mere, rogorc iyo, omiT, mudam davidarabiT, movitaneT Cveni<br />
kulturis cxovreba Tamar dedoflis dromdi, romelic iyo iveriis<br />
oqros xana! Semdeg ki ukuRmarTad datrialda eris arseba. Semoseuli<br />
mtrebi ar gvaZlevdnen saSvels da xalxi daiRala. nel-nela Caqra<br />
didebuli gonebrivi da qonebrivi Tanxa qveynisa da daiSala cxovreba<br />
TviTarsebobisa. ena gaRaribda, zneoba wagvixda, qoneba-SeZleba davkargeT,<br />
raindoba da patiosneba ganvagdeT da bolos movaRwieT im xanaSi,<br />
roca keTildReobasa vpovnidiT jaSuSobaSi da samSoblos mtrobaSi...<br />
am dros, rodesac Segnebuli nawili iverTa dakuwul xalxisa, xelguldakrefili,<br />
idga saflavebze Tavis daviwyebuli, damarxuli didebisa,<br />
dRes, uecrad gaisma xma simarTlisa da Tavisuflebisa! dahkra<br />
saqarTvelom naRara, dahkivla vaSa, vaSa!~ da aseTi erovnuli gamoRviZebis<br />
fonze giorgi SarvaSiZes guls uklavs mavanTa SeZaxilebi:<br />
`Cven ara gvsurs Tavisufleba, ar veZebT avtonomias, xalxi qveynierobisa<br />
yvela erTia, Cven gvinda mxolod muSa xalxs mieces sikeTe-<br />
SeRavaTi. amisaTvis saWiroa mamulebi CamoerTvas mebatoneebs da daurigdes<br />
miwaT muSebs, Zirs wodeba da miwaTpatronoba da sx... agre _<br />
soflur angariSze CamoqveiTda brwyinvale mze eris ganTavisuflebisa<br />
da gamococxlebisa”. 1 marTlac Znelia ar aRfrTovande giorgi Sarva-<br />
SiZis am didi erovnuli, WeSmaritad iliaseuli SemarTebiT.<br />
giorgi SarvaSiZis, rogorc saqarTvelos didi patriotis, mamuliSvilis,<br />
mSobliuri qveynis Wir-varamze mudmivad mafiqrali kacis<br />
erovnuli satkivari SesaniSnavadaa gadmocemuli leqsSi `pasuxi v.o.~,<br />
romelic mas dauweria baTumSi 1883w. gazeT `droebaSi~ (#1, 1883w.)<br />
gamoqveynebuli vaxtang orbelianis leqsis _ `amer-imers~ wakiTxvisagan<br />
miRebuli STabeWdilebebis fonze 2 . am leqsSi (is cenzuris zewolis<br />
Sedegad ver dabeWda `droebam~) giorgi SarvaSiZe uerTdeba megobari<br />
poetis patriotul suliskveTebas da gulistkiviliT igonebs<br />
im dros, rodesac saqarTvelo iyo erTiani:<br />
1 g. SarvaSiZe. socializmi da saqarTvelo. _ gaz.: `saqarTvelo~, #137-<br />
140, 1917w.; giorgi SarvaSiZe. Txzulebani or tomad. t. I. quTaisi, 2006,<br />
gv. 306-307. xazgasma Cvenia _ z.p.<br />
2 es leqsi moiZia da gamoqveyna s. lekiSvilma. ix.: s. lekiSvili. giorgi<br />
SarvaSiZe.., gv. 256-257.<br />
237
`...diaR, mogaswros is bednieri<br />
dRe, roca xalxSi SeerTebuli,<br />
ZveleburaTa Zveli iveri<br />
Seiqmnas mZle da saxel-qebuli<br />
da saqarTvelos yovel kuTxidam<br />
lxinis sayvirTa gvesmas tkrciali;<br />
imerTa mRera mTisa lixidam,<br />
amers dasZaxdes iari-ialali!..<br />
de, nuRar viyo maSin cocxali<br />
da nuRarca scems tanjuli guli,<br />
exlav windawin ocnebiT mTvrali<br />
SenTan gaxlavar, Zmav alla-verdi!~. 1<br />
giorgi SarvaSiZe mwared ganicdis, rom qarTvelobaSi daikarga<br />
erTianobis SegrZneba, qveyana moicva Surma da dapirispirebam.<br />
`raRac pawia dasebi, azrebi aWrelebulni,<br />
vahme sad ari qarTveli Zvelis Zvelidan qebuli!<br />
yayani, lanZRva, Worebi, SurianobiT sneuli,<br />
kalmis da xanjlis priali, orive daClungebuli.<br />
vahme, imeri sad ari goneba damiwebuli!..<br />
sad aris vaxtang mterT mexi, maTganve lom wodebuli,<br />
mxargrZeli, sardalT sardali, aTasi wlisa qebuli,<br />
vaxuSti brZeni, rusTveli RvTaebiT amaRlebuli,<br />
da daviT mironcxebuli, ar xedavs is didebuli,<br />
rom yovelive daingra, ra hyo man aRSenebuli!~ 2<br />
amjerad Cven, gasagebi mizezebis gamo Tavs SevikavebT giorgi SarvaSiZis<br />
am brwyinvale nawarmoebis yovlismomcveli srulfasovani<br />
analizisagan, vfiqrobT, es specialistebis saqmea. vityviT mxolod,<br />
rom g. SarvaSiZis es leqsi Tamamad SeiZleba amovuyenoT gverdSi qar-<br />
Tuli patriotuli lirikis saukeTeso nimuSebs.<br />
giorgi SarvaSiZeze, rogorc qarTvel moRvaweze, saqarTveloze,<br />
qarTul enaze, mSobliur qarTul mwerlobaze mafiqral da mzrunvel<br />
kacze warmodgena ar iqneba met-naklebad sruli, Tu ar SevexebiT<br />
mwerlis kidev erT publikacias: `qarTuli enis garSemo~, 3 romelSic<br />
is qarTuli samwignobro tradiciebis aqtiuri damcvelis rolSi gvevlineba.<br />
mas ar moswons `sxvaTa enidan uxeSad Targmna sityvisa da<br />
mibaZviT gadmolageba sxvaTa gonebrivi vinaobisa~. giorgi SarvaSiZis<br />
1 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe.., gv. 256-257.<br />
2 s. lekiSvili. giorgi SarvaSiZe.., gv. 256-257.<br />
3 gaz. `saqarTvelo~, #169, 1915.<br />
238
azriT, es `samSoblo enis gadagvarebisadmi~ miswrafebis gamoxatulebaa.<br />
1 is metad Sewuxebulia agreTve qarTulSi ucxo sityvebis usistemo<br />
momravlebiT. mwerlis azriT ucxo sityvebs da terminebs `unda<br />
mivmarToT mxolod ukidures SemTxvevaSi, maSin roca dastur qarTulad<br />
ar iTqmeba azrisa Sinaarsi... diaR, saWiroa vecadoT Cvens enas<br />
SevsZinoT, gavamdidroT da ara gadavaSenoT, gardavagvaroT~. 2 rogorc<br />
vxedavT, aqac WeSmaritad iliasebur zrunvas iCens giorgi SarvaSiZe<br />
misi mSobliuri samwerlobo enisadmi.<br />
aseTia Cveni zogierTi dakvirveba sasiqadulo mamuliSvilis, afxazi<br />
da qarTveli xalxebis istoriuli Zmobisa da erTobis sworupovari<br />
damcvelisa da propagandistis, saqarTvelos didi patriotis<br />
_ giorgi SarvaSiZis sazogadoebriv-politikur moRvaweobaze. rasakvirvelia,<br />
Cvens mier aq warmodgenil masalas odnavadac ara aqvs giorgi<br />
SarvaSiZis cxovrebisa da moRvaweobis srulad gadmocemis pretenzia<br />
_ es Tema safuZvlian, monografiul Seswavlas moiTxovs.<br />
1 gaz. `saqarTvelo~, #169, 1915; s. janaSia. Ógiorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi..,<br />
gv. 20.<br />
2 gaz. `saqarTvelo~, #169, 1915; s. janaSia. Ógiorgi SarvaSiZe.., _ Sromebi..,<br />
gv. 20-21.<br />
239
ZURAB PAPASKIRI<br />
THE DEEDS OF COUNTRY’S GLORIOUS SON<br />
GIORGI SHARVASHIDZE<br />
This article is focused on comprehension of the multifarious public work<br />
of Giorgi Sharvashidze, a famous Abkhaz, a well-known Georgian poet and<br />
dramatist, the son and successor of Mikhail Sharvashidze, the last prince of<br />
Abkhazia. It is maintained that Giorgi Sharvashidze, who was brought up according<br />
to the traditions of the highest Georgian feudal nobility, absorbed love<br />
and devotion not only for his native Abkhazia, but also for Georgia (his greater<br />
native country). Giorgi Sharvashidze in the narrow ethnic sense of the word realized<br />
himself as an Abkhaz, and loved his country whole-heartedly. He was a<br />
brilliant expert not only of the history of his native land and its language, but at<br />
the same time he was the true son and a fiery patriot of Georgia, his big mother<br />
country. He was always on guard of its glorious history, cultural and national<br />
individuality and tried to defend his country from the abuses of various ill-wishers.<br />
It was clearly demonstrated in his letter to the editor of the German newspaper<br />
„Berliner Tagebladt“. For Giorgi Sharvashidze the Abkhazs and Abkhazia<br />
are an inseparable part of the Georgians and Georgia. They make up one<br />
whole unitied cultural, political and national space.<br />
240
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
vaxtang Wania<br />
saqarTvelos demokratiuli respublikis<br />
mier soWis SemoerTebis<br />
sababi da mizezebi<br />
sakmarisi dokumenturi masalis arqonis gamo 1 Cven danamdvilebiT<br />
ar viciT, soWis aReba iyo spontanuri qmedeba saqarTvelos demokratiuli<br />
respublikis (sdr) mTavrobisa, ganpirobebuli afxazeTidan<br />
bolSevikebis gandevnis aucileblobiT, Tu mizanmimarTuli, Tanmimdevruli<br />
strategia qarTuli istoriuli miwebis dabrunebisa. am<br />
eWvs esaZirkvleba sami faqti: pirveli _ g. mazniaSvilis sruli arainformirebuloba<br />
soWis olqis aRebis aucileblobasTan dakavSirebiT;<br />
meore _ soWis olqSi sdr-is mTavrobis warmomadgenlis g. anjafari-<br />
Zis pozicia soWis olqSi sdr-is jarebis Sesvlis misiasTan dakavSirebiT;<br />
mesame _ sdr-is mTavrobis gaorebuli, gaurkveveli pozicia<br />
soWis olqis momavalTan dakavSirebiT 1918 wlis 25 seqtembris ekaterinodaris<br />
Sexvedramde.<br />
pirveli, afxazeTidan bolSevikebis gandevnis Semdeg, rodesac<br />
qarTuli jarebi g. mazniaSvilis meTaurobiT miadgnen ruseTis sazRvars<br />
md. fsousTan, maT misia amowuruli egonaT. am faqtTan dakavSirebiT<br />
g. mazniaSvili Tavis memuarebSi wers: “qarTuli jarebi rom<br />
mividnen sofel pilenkovosa da maxadirTan, rad waiwies win da rad<br />
Sevidnen Savi zRvis guberniaSi, romlis teritoria arasodes ar eku-<br />
Tvnoda aramc Tu saqarTvelos, afxazeTsac ki! 2 ... sof. pilenkovos<br />
daWeris Semdeg Cemi misia damTavrebuli megona, rac vacnobe samxedro<br />
ministrs da afxazeTis erovnul sabWos”. 3<br />
rogorc vxedavT, g. mazniaSvili afxazeTSi saomari moqmedebis<br />
dros ar iyo saqmis kursSi, rom afxazeTidan bolSevikebis gandevnis<br />
Semdeg, sdr-is mTavroba gegmavda soWis olqis aRebas, rasac istori-<br />
1 saqarTvelos demokratiuli respublikis mTavrobis arqivis didi nawili,<br />
samwuxarod, dRemde miuwvdomelia qarTveli mecnierebisaTvis.<br />
2 g. mazniaSvili, rogorc Cans, cudad erkveoda saqarTvelos istoriaSi<br />
da ar icoda, rom Sua saukuneebSi, erTiani qarTuli monarqiis arsebobis<br />
dros saqarTvelos Crd.-dasavleTiT sazRvari nikofsia iyo.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani. baTumi, 1990, gv. 64.<br />
16. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
241
uli samarTlianobis aRdgenad moiazrebda (igulisxmeba saqarTvelos<br />
samefos Crd.-dasavleTis mimarTulebiT istoriuli sazRvris nikofsiis<br />
dabrunebas sdr-is sazRvrebSi). iqneb g. mazniaSvili ganzrax ar<br />
Caayenes saqmis kursSi, raTa ar momxdariyo am saidumlo samxedro<br />
operaciis gaSifvra da, sabolood, misi CaSla!<br />
meore, 1918w. 27 ivniss sdr-is jarebis mier tuafses aRebis Semdeg,<br />
sdr-is sagangebo rwmunebulma soWis olqSi g. anjafariZem Caatara<br />
didi mitingi da sdr-is mTavrobis saxeliT ganucxada iq mosul<br />
rusebs, rom qarTuli jari mxolod imitom Semovida tuafsesa da<br />
soWis olqSi, rom bolSevikebisgan gaewmindaT es mxare da miecaT mosaxleobisaTvis<br />
saSualeba, momzadebuliyo damfuZnebeli krebisTvis,<br />
xolo Tavad qarTvelebs soWis olqSi aranairi interesi (arc istoriuli,<br />
arc ekonomikuri) ara aqvT: «Если вы, товарищи и граждане, _<br />
mimarTavda soWis olqis rusobas g. anjafariZe, – заявите, что вы хотите<br />
видеть в Туапсе большевистскую власть, и если вы дадите нам гарантию,<br />
что большевики снова не нарушат покой наших границ и не вторгнутся<br />
в пределах Грузинской республики, то наши войска немедленно покинут<br />
Туапсе и отойдут на нашу границу. Но если вы попросите у нас помощи<br />
против большевиков с целью опять-таки установления демократического<br />
порядка, то мы готовы оказать вам самую широкую помощь». 1<br />
1918w. gaz. “borbaSi” g. anjafariZem sajarod ganacxada, rom sdr-is<br />
jarma tuafse daikava ara imisTvis, rom SeierTos igi, aramed mxolod<br />
wesrigis dasamyareblad 2 .Ggaz. “saxalxo saqme” oficialurad acxadebda,<br />
rom “tuafses qarTveli jaris mier dakavebas is mizani aqvs, gauadvilos<br />
mgzavroba im pirebs, romelnic kavkasias stoveben da ara qalaqis<br />
aneqsia”. 3 1918w. 3 seqtembers soWis olqis gubernatori g. anjafariZe<br />
acnobebda sdr-is mTavrobas: «Как сообщает ген. Алексеев и вместе<br />
с ним Кубанское правительство, всю Черноморскую губернию, в том числе<br />
и Сочи, рассматривает как часть Кубани. Как нам быть в дальнейшем Думаем<br />
ли мы во что бы то ни стало оставить за собой Сочинский округ» 4<br />
q. <strong>soxumis</strong> meri niko TavdgiraZe soWis movlenebTan dakavSirebiT<br />
werda: “...Cvenma sagangebo rwmunebulma e. gegeWkorma me TviTon miTxra:<br />
“ras veCrebiT Cven tuafsesa da soWaSi, roca samegrelo ver dagvimSvidebiao...”.<br />
5 rogorc vxedavT, 1918w. 25 seqtembris Sexvedramde<br />
1 Чочия. На Черноморском побережье – gaz. „Борьба“, #148, 22 agvisto, 1918w.<br />
2 Чочия. На Черноморском побережье..,<br />
3 gaz. `saxalxo saqme~ #297, 1918w.<br />
4 Я. Шафир. Гражданская война в России и Меньшевитская Грузия. Тифлис, 1921, gv. 44.<br />
5 n. TavdgiriZe. afxazeTis da jiqeTis sakiTxi. _ gaz. `saqarTvelo~,<br />
1918w., RvinobisTve #2.<br />
242
q. ekaterinodarSi sdr-is mTavrobis da “moxaliseTa armiis” warmomadgenlebs<br />
Soris, sdr-is mTavrobaSi erTmniSvnelovani damokidebuleba<br />
soWis olqTan dakavSirebiT ar arsebobda. sdr-is mTavrobis jarebis<br />
mier soWis olqis da tuafses aReba pirdapir kavSirSia afxazeTSi<br />
moskovis mier provocirebul bolSevikur avantiurasTan. rusul bolSevizmTan<br />
brZolaSi gamoikveTa swored sdr-is mTavrobis strategia<br />
soWis da tuafses olqebis aRebasTan dakavSirebiT, erTi mxriv, rogorc<br />
buferuli zonis Camoyalibebis mizniT bolSevizmis (Semdgom<br />
“moxaliseTa”) agresiis SesaCereblad, meore mxriv, istoriuli qar-<br />
Tuli miwebis sdr-is sazRvrebSi dabrunebis TvalsazrisiT.<br />
1917w. 25 oqtombers petrogradSi bolSevikuri gadatrialebis<br />
Semdeg amierkavkasiis xalxebi da Sesabamisi warmomadgenlobiTi organoebi<br />
(mag. “ozakomi” da sxva)…alternativis winaSe dadgnen: an ecnoT<br />
sabWoTa xelisufleba, an saerTod gamijnodnen ruseTis sabWoTa xelisuflebas<br />
da, Sesabamisad, ar daeSvaT bolSevikuri revoluciis gamarjveba<br />
amierkavkasiaSi. 1918w. 15 noembers TbilisSi ozakomis mier<br />
Tavisi rwmunebebis gadacemis Semdeg Camoyalibda axali mTavroba _<br />
amierkavkasiis komisariati, romelsac saTaveSi Caudga menSeviki e. gegeWkori.Kkavkasiis<br />
damoukidebeli saxelmwifoebis Camoyalibebas imTaviTve<br />
uaryofiTad Sexvdnen rusi bolSevikebi. “klasTa brZolis” da<br />
“proletaruli internacionalizmis” ybadaRebul lozungebs amofarebulni,<br />
isini cdilobdnen daeTesaT undobloba mosaxleobasa da maT<br />
mTavrobebs Soris, CamoegdoT eTnikuri SuRli da Seqmnili anarqiis<br />
pirobebSi sasurveli SedegisTvis mieRwiaT, moexdinaT erovnuli saxelmwifoebrivi<br />
warmonaqmnebis demontaJi.<br />
moskovelma bolSevikebma imTaviTve aamoqmedes “mexuTe kolona”<br />
_ rsdmp-is amierkavkasiis bolSevikuri organizaciebi. Sedegmac ar<br />
daayovna. 1918w. ianvar-TebervalSi amierkavkasiaSi, adgilobrivi bol-<br />
Sevikuri organizaciebis waqezebiT, daiwyo muSaTa da glexTa gamosvlebi.<br />
1918w. TebervalSi glexTa ajanyebebma TiTqmis erTdroulad<br />
ifeTqa goris, senakis mazrebsa da afxazeTSi. 1918w. Tebervlis miwuruls<br />
samegrelos soflebSi daiwyo glexTa masobrivi mRelvareba.<br />
mRelvarebis mizezebi iyo: 1) glexoba uars ambobda armiaSi gawvevaze;<br />
2) glexTa duxWiri materialuri mdgomareoba. cecxlze navTs asxamdnen<br />
frontidan dabrunebuli jariskacebi, gabruebulni bolSevikTa<br />
macduri lozungebiT: “miwa-glexebs, qarxnebi-muSebs”. isini glexTa<br />
mRelvarebas saTaveSi moeqcnen da TavianTi moufiqrebeli qmedebebiT<br />
qarTuli saxelmwifoebriobis arsebobas uqmnidnen safrTxes. rTuli<br />
sagareo politikuri mdgomareobidan gamomdinare (am dros saqarTve-<br />
243
lo-somxeTis sazRvrebs Turqebi utevdnen) amierkavkasiis komisariats<br />
sxva ara darCenoda ra, rom samegrelos glexobis mRelvarebis Casax-<br />
Sobad gadaesrola seriozuli Zalebi v. juRelis da koniaSvilis me-<br />
TaurobiT 1 . russ bolSevikTa mier agorebuli “samegrelos fronti”<br />
likvidirebul iqna.<br />
moskovelma bolSevikebma amierkavkasiis komisariats sulis moTqma<br />
ar acales da axali “bolSevikuri fronti” aagores afxazeTSi.<br />
glexTa mRelvareba afxazeTSi, romelsac moskovis emisrebi: e. eSba, n.<br />
lakoba da sxvani xelmZRvanelobdnen, “warmatebiT dagvirgvinda”.<br />
1918w. 21 marts afxazeTSi sabWoTa xelisufleba damyarda. dro ar<br />
iTmenda. kremlis SekveTiT Seqmnili sabWoTa xelisufleba afxazeTSi<br />
safrTxes uqmnida amierkavkasiis xalxebis damoukideblobas. Sesabamisad,<br />
amierkavkasiis seimmac ar daayovna da sabWoTa xelisuflebis dasamxobad,<br />
afxazeTSi msxvili SenaerTebi gadaisrola polk. koniaSvilisa<br />
da v. juRelis meTaurobiT, manamde ki samurzayanos ubanze gagzavnil<br />
iqnen menSevikTa razmebi kapitan dunduasa da kapitan Wkaduas<br />
meTaurobiT, es ukanaskneli dainiSna menSevikTa SeiaraRebuli Zalebis<br />
xelmZRvanelad 2 . amasobaSi arc afxaz bolSevikebs eZinaT. <strong>soxumis</strong> samxedro-revoluciurma<br />
komitetma TxovniT mimarTa ekaterinodarSi dabanakebul<br />
bolSevikebs _ <strong>soxumis</strong> okrugis SavizRvispireT-yubanis sabWoTa<br />
respublikasTan mierTebis Sesaxeb. am mizniT e. eSba soxumidan<br />
soWSi Cavida da winadadebiT mimarTa soWis muSaTa da glexTa deputatebis<br />
sabWos daxmarebodnen <strong>soxumis</strong> samxedro-revoluciur komitets<br />
saqarTvelos demokratiuli respublikis winaaRmdeg brZolaSi.<br />
soWis sabWom civi uariT gaistumra afxazi bolSevikebis Tavkaci e.<br />
eSba da miiRo gadawyvetileba aravisTan omi ar ewarmoebina 3 .<br />
Tavis mxriv `afxazTa saxalxo sabWom~ bolSevikebis winaaRmdeg<br />
brZolaSi daxmarebisTvis mimarTa sdr-is mTavrobas. g. mazniaSvili<br />
igonebs: `CemTan movida deputacia soxumidan.., romelmac... mommarTa<br />
TxovniT, gamewminda bolSevikebisgan rogorc soxumi, ise mTeli afxazeTi”.<br />
4 gen. a. denikini Tavis memuarebSi adasturebs g. mazniaSvilis<br />
informacias: «Абхазский национальный совет обратился за помощью к<br />
грузинам». 5 1918w. 10 maiss kodoris ubanze gemebiT da barJiT gad-<br />
1 gaz. `Кавказ~, 22 maisi, 1918w., #101.<br />
2 gaz. `Борьба~, 22 ivnisi, 1918w., #99.<br />
3 А. Ментешашвили. Исторические предпосылки современного сепаратизма в Грузии.<br />
Тб., 1998, gv. 24.<br />
4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 57.<br />
5 А. Деникин. Очерки русской смуты, т. II. Минск, 2002, gv. 80.<br />
244
mosxda menSevikebis desanti v. juRelis meTaurobiT, rasac SemdgomSi<br />
mohyva damatebiTi Zalebis mobilizeba polk. koniaSvilis xelmZRvanelobiT.<br />
afxazi Tavadaznauroba, daSinebuli glexTa mRelvarebiT, men-<br />
SevikTa xelmZRvanelobas miemxro. oCamCireSi v. juRels eaxla deputacia<br />
afxazTa Tavadaznaurobisa a. ServaSiZis da d. marSanias meTaurobiT.<br />
afxazma memamuleebma v. juRelis gankargulebaSi waradgines<br />
300 cxenosani afxazi 1 .<br />
sanam sajariso formirebebi daiwyebdnen Sturms kodoris monakveTze,<br />
sadac Tavmoyrili iyo bolSevikTa seriozuli Zalebi, v. juRelma<br />
glexTa Soris saagitacio saubrebi Caatara: «О цели и характере нашей<br />
экспедиции». Слушали хмуро, но внимательно». 2 afxazeTSi amierkavkasiis<br />
komisariatis mier ganxorcielebul sadamsjelo operaciebs afxazi bolSevikebi<br />
mxolod klasobriv sarCuls udebdnen safuZvlad: «Это _ борьба<br />
классовая, _ werda gazeTi “Сухумская правда” mowinave statiaSi<br />
16 maiss, _ и только слепые не видят, что борются, с одной стороны, банды<br />
Каледина, Корнилова, буржуазная рада, а с другой стороны...трудящийся<br />
народ...Меньшевики, идущие с этим реакционным потоком, служат только<br />
преступной ширмой для беспощадного подавления революции жестокой<br />
расправой с крестьянами и рабочими». 3<br />
16 maiss amierkavkasiis federaluri respublikis samxedro Zalebi<br />
miadgnen md. kodors. v. juRelma da polk. a. koniaSvilma bolSevikebs<br />
ultimatumi wauyenes, raTa saRamos 5 sT-mde daeyaraT iaraRi.<br />
afxazma bolSevikebma qarTvelebs saartilerio cecxliT upasuxes. v.<br />
juReli Tbiliss depeSiT atyobinebda: “xelSi CavigdeT 10 zarbazani,<br />
7 tyviamfrqvevi da mravali tyve... 17 maiss qarTuli samxedro nawilebi<br />
soxumSi Cavidnen. mosaxleoba maT ovaciiT Sexvda...” “bolSevikebs<br />
kidev davatovebineT 11 zarbazani, 21 tyviamfrqvevi, didi raodenobiT<br />
SaSxanebi. Ggarda amisa, Cvenma samxedro gemma gudauTasTan daikava<br />
bolSevikTa xomaldi”. 4<br />
1918w. 11 maiss daiwyo gaafTrebuli brZolebi kodoris monakveTze<br />
menSevikebis SenaerTebsa da bolSevikebs Soris. 17 maiss menSevikebis<br />
SenaerTebma aiRes soxumi, wiTeli razmis SenaerTebma ki datoves<br />
soxumi da gagra-gudauTis raionSi gamagrdnen. <strong>soxumis</strong> komendantad<br />
dainiSna praporSCiki l. tumarkini. menSevikurma xelisufle-<br />
1 В. Джугели. Тяжёлый крест. Записки Народногвардейца. С предисловием Е. П. Гегечкори.<br />
Тифлис, 1920, gv. 11.<br />
2 В. Джугели. Тяжёлый крест.., gv. 11.<br />
3 gaz. `Сухумская правда~, 16 maisi 1918w, # 23.<br />
4 gaz. `erToba~, 21 maisi, 1918w; d. Citaia. afxazeTis sakiTxi saqarTvelos<br />
pirvel respublikaSi. Tb., 2006, gv. 156-158.<br />
245
am oficialurad miuloca <strong>soxumis</strong> saqalaqo dumas afxazeTSi sabWo-<br />
Ta xelisuflebis damxoba. afxazeTis sakiTxTan dakavSirebiT germaniis<br />
samSvidobo delegaciis warmomadgeneli gen. fon losovi Tavis saidumlo<br />
werilSi saqarTvelos demokratiuli respublikis mTavrobisadmi<br />
jer kidev 1918w. 28 maiss acxadebda, rom is ganixilavs afxazeTs,<br />
rogorc saqarTvelos ganuyofel nawils: “<strong>soxumis</strong> okrugi (gagris<br />
CaTvliT) saqarTvelos nawils warmoadgens, sanam saqarTvelo<br />
qmnis calke saxelmwifos kavkasiis farglebSi, magram Tu Seiqmna kavkasiis<br />
xalxebis konfederacia saqarTvelos monawileobiT, <strong>soxumis</strong><br />
okrugis mosaxleobas unda mieces ufleba TviTon gadawyvitos kavkasiis<br />
qveynebs Soris Tavisi mdgomareobis sakiTxi”. 1<br />
1918w. ivnisSi afxazma bolSevikebma miiRes ra seriozuli daxmareba,<br />
rogorc cocxali ZaliT, aseve samxedro aRWurvilobiT tuafse-maikopidan,<br />
gagra-gudauTis monakveTSi Tavi mouyares seriozul Zalebs<br />
da daiwyes soxumze Sturmis mzadeba. menSevikuri gazeTi “Борьба”<br />
werda: «В отряде, действующем против Сухуми, обнаружены большевики<br />
из Кубанской области». 2 magram 19 ivniss afxazeTSi sdr-is<br />
mTavrobam damatebiTi Zalebi gadmosxa gen. g. mazniaSvilis da polk.<br />
Tuxarelis meTaurobiT. g. mazniaSvils Sexvdnen v. juReli da `afxazTa<br />
saxalxo sabWos~ wevrebi. maT moaxsenes g. mazniaSvils, rom<br />
“bolSevikebma afxazi n. lakobas meTaurobiT isev aiRes gudauTa, gaanadgures<br />
erovnuli gvardiis mowinave nawilebi da miemarTebian <strong>soxumis</strong>ken”.<br />
3 imave dRes gen. mazniaSvilis gankargulebaSi Camovida sami gamanadgurebeli<br />
da satransporto gemi “mixaili”. 4<br />
sdr-is mTavrobam, `afxazTa saxalxo sabWos~ daJinebuli moTxovnis<br />
safuZvelze, jer kidev 1918w. 11 ivniss dadebul xelSekruleba-<br />
Si Seitana damatebiT meeqvse muxli, romelic iTvaliswinebda afxazeTSi<br />
SeiaraRebuli Zalebis gagzavnas revoluciuri moZraobis Casax-<br />
Sobad. gen. mazniaSvili daniSnul iqna afxazeTis general-gubernatorad<br />
5 . afxazi bolSevikebisgan gansxvavebiT, afxazi Tavadaznauroba, inteligencia<br />
sruli gagebiT ekideboda sdr-is mTavrobis politikas,<br />
mimarTuls bolSevikuri safrTxis winaaRmdeg. ase mag., gaz. „Борьба“,<br />
afxazi Tavadaznauri moxaliseebis Sesaxeb werda, rom isini «рвались<br />
1 z. avaliSvili. saqarTvelos damoukidebloba 1918-1921 wlebis saerTa-<br />
Soriso politikaSi, t. I, Tb., 1990, gv. 89.<br />
2 gaz. „Борьба“, 20 ivnisi, 1918w. №97; А. Ментешашвили. Исторические.., gv. 24-<br />
25; Г. Дзидзания. Очерки истории Абхазии (1910-1921). Тб., 1963, gv. 185.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 60.<br />
4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 62.<br />
5 gaz. „Борьба“, 10 ivlisi, 1918w., #113.<br />
246
в бой, чтобы расправиться с крестьянами». 1 afxazur cxenosanTa aseulis<br />
praporSiki Tavadi marSania «за отличие против большевиков» dajildoebul<br />
iqna me-4 xarisxis wm. Ggiorgis jvriT. 2 social-demokratiuli<br />
partiis organo gaz. “Борьба” ityobineboda, rom afxazi Tavadaznaurobis<br />
loialuroba saqarTvelos demokratiuli respublikis<br />
xelisuflebisadmi warmoaCenda gen. mazniaSvilis razmSi mowyalebis<br />
daTa simravles _ «множество дочерей абхазских дворянских и княжеских<br />
домов». 3<br />
16 ivniss samegreloSi g. mazniaSvils eaxlnen `afxazTa saxalxo<br />
sabWos~ delegatebi da moaxsenes, rom bolSevikebi kvlav SeiWrnen<br />
afxazeTSi. delegatebi daxmarebas iTxovdnen. mazniaSvilma delegatebi<br />
tfilisSi gaagzavna mTavrobasTan Sesaxvedrad. 18 ivniss sdr-is samxedro<br />
ministrma g. lorTqifaniZem depeSiT auwya g. mazniaSvils, rom<br />
is iniSneboda afxazeTis general-gubernatorad da Savi zRvis napirebis<br />
jarebis ufrosad 4 . g. mazniaSvili qveiTi jaris sami aseuliT,<br />
oTxi tyviamfrqveviTa da erTi batareiT gaemgzavra <strong>soxumis</strong>ken. Gg. mazniaSvilma<br />
gemebSi razmis Casxmas ar moucada da imave dRes kater<br />
“Caika”-Ti wavida soxumSi, Tan axldnen: ufrosi polkovniki Tuxareli<br />
da ori adiutanti. 19 ivniss, gamTeniisas, g. mazniaSvili Cavida q.<br />
soxumSi. navsadgurSi mas daxvdnen isidore ramiSvili da `afxazTa<br />
saxalxo sabWos~ zogierTi wevri. maT moaxsenes g. mazniaSvils, rom<br />
bolSevikebma afxazi n. lakobas meTaurobiT kvlav aiRes gudauTa,<br />
amoxoces gvardiis mowinave razmi da miiweven <strong>soxumis</strong>ken. amJamad<br />
bolSevikebi axal aTonTan gamagrebuliyvnen. q. soxums icavda <strong>soxumis</strong><br />
garnizonis ufrosi amx. tumarkini, romelic realurad ver erkveoda<br />
saqmis viTarebaSi. ar iyo disciplina. g mazniaSvilma gaaTavisufla<br />
tumarkini dakavebuli Tanamdebobidan da <strong>soxumis</strong> garnizonis ufrosoba<br />
Tavad Caibara. imave dRes soxumSi Cavida mesame legionis sami aseuli<br />
da s. kargareTelis batarea, romelic dauyonebliv gagzavnil<br />
iqna axali aTonis mimarTulebiT 5 .<br />
g. mazniaSvili, rogorc niWieri da gamocdili samxedro piri,<br />
ar ereoda afxazeTis politikur da administraciul cxovrebaSi da,<br />
Sesabamisad, mTel Tavis energias da Zalisxmevas samxedro saqmes axmarda.<br />
amasTan erTad, g. mazniaSvils, rogorc moazrovne pirovnebasa<br />
1 gaz. `Борьба~, 10 ivlisi, 1918.<br />
2 Центральный государственный архив Абхазии (ЦГАА), fondi 339, saqme 2, gv. 30.<br />
3 gaz. `Борьба~, 9 ivlisi, 1918, #112.<br />
4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 59.<br />
5 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 59-62.<br />
247
da qarTvel patriots, kargad esmoda, rom afxazeTis momavali, misi<br />
yofna saqarTvelos SemadgenlobaSi mniSvnelovanwilad damokidebuli<br />
iyo afxazeTSi mcxovrebi qarTvelebis da afxazebis keTilmosurne<br />
urTierTobaze, urTierTndobis da urTierTpativiscemis principebze.<br />
aqedan gamomdinare, g. mazniaSvilma oficialurad mimarTa `afxazTa<br />
saxalxo sabWos~, raTa `moexdinaT saCqarod mobilizacia afxazebs<br />
Soris da amgvarad CaeyaraT safuZveli afxazeTis teritoriuli jarisTvis,<br />
romelic maT gamoadgebodaT, rodesac qarTuli jarebi ukan,<br />
tfilisSi dabrundebodnen”. 1<br />
afxazi separatistebi amtkiceben, rom sdr-is mTavrobam moaxdina<br />
afxazeTis okupacia da aneqsia, rom sajarod ilaxeboda afxazi xalxis<br />
erovnuli Tavmoyvareoba da erovnul-saxelmwifoebrivi interesebi<br />
2 . maT gverds ubamen, samwuxarod, qarTveli fsevdodemokratebic. 3<br />
saqme ki piriqiT iyo. g. mazniaSvils surda, rom afxazeTSi mcxovrebi<br />
afxazi da qarTveli meomrebisgan Seeqmna afxazeTis sajaro formireba,<br />
SeiaraRebuli Tanamedrove samxedro aRWurvilobiT, raTa adgilobriv<br />
mkvidrT aucileblobis SemTxvevaSi, Tavad daecvaT rogorc<br />
afxazeTis avtonomiis, aseve saqarTvelos sazRvari ruseTTan.<br />
`afxazTa saxalxo sabWo~ didi gagebiT moekida g. mazniaSvilis<br />
winadadebas da ori dRis Semdeg danayofs Seemata 300 cxenosani<br />
afxazi, romelnic dauyonebliv wargzavnes poziciebze. amasTan erTad,<br />
axal aTonSic daiZaba mdgomareoba. Ggen. mazniaSvili Tvlida, rom<br />
ajanyebulebi, gudauTis dakavebis Semdeg, Tavisuflad SeZlebdnen men-<br />
Sevikuri gvardiis mcirericxovani razmis ganadgurebas da <strong>soxumis</strong><br />
aRebas. magram bolSevikebi gaCerdnen axal aTonTan da ar amJRavnebdnen<br />
aranair aqtiurobas. bolSevikebis pasiuroba ganpirobebuli iyo<br />
ori faqtoriT: pirveli _ mowinaaRmdegeni (e.i. bolSevikebi) sustebi<br />
iyvnen, anu ar iyvnen darwmunebulni sakuTar SesaZleblobebSi, meore<br />
_ elodebodnen rezervs, ZiriTadad Crd. Kkavkasiidan. Ggen. mazniaSvilma<br />
isargebla mdgomareobiT da dauyonebliv Seudga Tavisi razmis<br />
Sevsebas da gafarToebas 4 .<br />
axal aTonTan gen. mazniaSvilis razmebi waawydnen Zlier winaaRmdegobas.<br />
am monakveTze bolSevikebis sabrZolo moqmedebas xelmZRvanelobda<br />
artileristi i. antonovi. Seupovari samxedro Setakebebi g.<br />
mazniaSvilis razmebsa da bolSevikebs Soris axali aTonis monakveTze<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 63.<br />
2 С. Лакоба. Абхазия после двух империи XX-XXI вв. М., 2004, gv. 57.<br />
3 Аспекты грузино-абхазского конфликта.., Т. IV, Ирвайн, 2000, gv. 46.<br />
4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 62-63.<br />
248
mimdinareobda 19-22 ivniss. bolSevikebis mxridan gansakuTrebiT gamoiCina<br />
Tavi soWis wiTelgvardielTa razmma. gaafTrebuli brZolebis<br />
Semdeg bolSevikTa razmebi (n. lakobas meTaurobiT) iZulebulni gaxdnen<br />
daetovebinaT axali aToni da gudauTisken daexiaT. 1918w. 22 ivniss<br />
saRamos 7 saaTze menSevikebis mowinave razmebi Sevidnen gudau-<br />
TaSi. 25 ivniss menSevikebis jari miadga md. bzifs. bolSevikebs, romelTac<br />
xelmZRvanelobda i. antonovi, miuvidaT daxmareba soWidan. sami<br />
dRis gaafrTebuli brZolebis Semdeg menSevikebma SesZles md. bzifis<br />
gadalaxva sof. kaldaxvarasTan da 28 ivniss Sevidnen q. gagraSi 1 .<br />
sdr-is regularul jarebs zRvidan daxmarebas uwevdnen gamanadgurebelni<br />
da satransporto gemi “mixeili”. 2 amiT dasrulda afxazeTis<br />
gawmenda bolSevikebisgan 3 .<br />
bolSevikebis afxazeTidan gandevnis Semdeg sdr-is mTavrobis winaSe<br />
dadga sakiTxi garkveuli buferuli zonis Seqmnis aucileblobis<br />
Sesaxeb md. fsous Crd.-dasavleTis mimarTulebiT (soWi-tuafses monakveTi),<br />
bolSevikTa mxridan mosalodneli axali Tavdasxmis SeCereba-likvidaciis<br />
mizniT. soWis olqi imxanad bolSevikebis xelSi iyo<br />
da, Sesabamisad, iqmneboda permanentuli Tavdasxmebis saSiSroeba. aqedan<br />
gamomdinare, sdr-is mTavrobam miiRo politikurad swori, adeqvaturi<br />
gadawyvetileba soWis olqis dakavebasTan dakavSirebiT. sdr-is<br />
mTavrobas kargad esmoda, rom soWis da tuafses olqebis dakaveba Seuqmnida<br />
mTel rig problemebs, erTi mxriv, bolSevikebTan, meore<br />
mxriv _ “moxaliseebTan” (romelic TandaTanobiT moiwevda samxreT<br />
kavkasiisken) da “mokavSireebTan”, romlebic ormagi standartis politikas<br />
atarebdnen kavkasiaSi. saWiro iyo kuluaruli diplomatiis<br />
warmarTva filigranuli ostatobiT, bolSevik _ “moxaliseTa armias-<br />
Tan” urTierTobaSi bewvis xidze siaruli, rac miscemda sdr-is mTavrobas<br />
soWis daWeris da, rac mTavaria, sabolood sdr-is sazRvrebSi<br />
misi SenarCunebis SesaZleblobas. qarTulma diplomatiam, 1918w. 25<br />
seqtembris ekaterinodaris Sexvedraze, e. gegeWkoris meTaurobiT am<br />
istoriul misias brwyinvaled gaarTva Tavi.<br />
magram soWis da tuafses olqebis dakavebisTvis ar kmaroda<br />
mxolod sdr-is mTavrobis argumentirebuli istoriul-politikuri<br />
interesebi, saWiro iyo ufro seriozuli, politikurad misaRebi sababi,<br />
Tanac gamomdinare saqarTvelos Zlieri mokavSiris interesebidan.<br />
aseTi sababic gamoiZebna. Ggermaniis imperiis warmomadgenels kav-<br />
1 gaz. `Борьба~, 9 ivlisi, 1918, #112.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 63.<br />
3 А. Ментешашвили. Исторические.., gv. 24-25.<br />
249
kasiaSi oto fon kress uxerxulad miaCnda soWis da tuafses olqebis<br />
daWera sdr-is jarebis mier. Sesabamisad, germanuli mxaris miTi-<br />
TebiT “dainteresebul pirad” am saqmeSi unda warmoCeniliyo `afxaz-<br />
Ta saxalxo sabWo~, romelic valdebuli iyo daesabuTebina sdr-is<br />
mTavrobis mier soWis da tuafses olqebis dakavebis motivacia<br />
«...историческими правами абхазского народа». 1 am faqts adasturebs<br />
gen. mazniaSvilis mogonebac: “...afxazTa erovnuli sabWos zogierTi<br />
wevri marwmunebda, rom afxazeTs ekuTvnoda aramc Tu soWi, aramed<br />
afxazeTis sazRvrebi UuZveles droSi anapamdec midioda.” 2<br />
amasTan erTad, 1918w. 24 ivniss `afxazTa saxalxo sabWom~ Tavis<br />
sxdomaze, sadac soWis da tuafses olqebis dakaveba motivirebuli<br />
iyo «...историческими правами абхазского народа», miiRo sxva dadgenilebac:<br />
«Абхазский Национальный Совет, обсудив политический момент<br />
и учитывая, во-первых, то, что большевитская анархия, которая раздирает<br />
Абхазию уже в течение трех месяцев, питается главным образом Сочинским<br />
и Туапсинским округами и во-вторых, учитывая также то обстоятельство,<br />
что большевитское настроение создалось и поддерживается на почве<br />
продовольственных затруднений, возникающих с момента занятия<br />
порта Туапсе большевиками, прекратившими сообщение с Северным Кавказом<br />
и задерживающими продовольственные грузы, идущие с Северного<br />
Кавказа для Черноморского побережья Абхазии и Грузии, постановил:<br />
для водворения прочного порядка в Абхазии и разрешения продовольственного<br />
кризиса как в Абхазии, так и в Грузии признать необходимым<br />
занятие Сочинского и Туапсинского округов с портом Туапсе.<br />
О настоящем постановлении довести до сведения Правительства<br />
Грузинской Демократической Республики и командующего отрядом<br />
генерал-майора Мазниева». dadgenilebas xels awers `afxazTa saxalxo<br />
sabWos~ Tavmjdomare v. ServaSiZe 3 .<br />
1918w. 25 seqtembers soWis da tuafses aRebis Semdeg q. ekaterinodarSi<br />
Catarebul Sekrebaze sdr-is mTavrobis da “moxaliseTa<br />
armiis” warmomadgenlebs Soris, e. gegeWkorma mkafiod Camoayaliba is<br />
motivacia, rac gaxda soWis da tuafses olqebis dakavebis da SemdgomSi<br />
sdr-is sazRvrebSi maTi moqcevis sababi:<br />
pirveli _ ulmobeli brZola bolSevizmis, rogorc antisaxelmwifoebrivi<br />
moZraobis winaaRmdeg, romelic emuqreboda qarTuli sa-<br />
1 Г. А. Дзидзария. Очерки истории Абхазии.., gv. 190.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 64.<br />
3 ЦГАА, fondi _ 39, aRwera 1, saqme 6, gv. 1-2; ix. Д. Гамахария, Б. Гогия. Абхазия<br />
– историческая область Грузии. Тб., 1997, gv. 415.<br />
250
xelmwifos mTlianobas da arsebobasac ki;<br />
meore _ samoqalaqo omi ruseTSi, sadac dapirispirebul ZalTa<br />
(bolSevikebi-TeTrgvardielebi) permanentuli warmatebebi saomari moqmedebis<br />
frontze, radikalurad cvlida ZalTa balanss samxreT kavkasiaSi da,<br />
Sesabamisad, safrTxis winaSe ayenebda qarTuli saxelmwifos arsebobas;<br />
mesame _ yubanis radis moTxovnis safuZvelze sdr-is mTavrobis<br />
mier yubanis mosaxleobis dacva bolSevikuri agresiisagan;<br />
meoTxe _ soWis qarTuli mosaxleobis (22 %) fizikuri usafr-<br />
Txoebis dacva. tuafseSi ganviTarebuli movlenebis xelze daxveva,<br />
rodesac “moxaliseTa armiis” daJinebuli moTxovnis safuZvelze qar-<br />
Tuli jaris mier tuafses datovebam, Zalian daazarala adgilobrivi<br />
qarTuli mosaxleoba;<br />
mexuTe _ Tu “moxaliseTa armias” “omis uflebiT” (gen. denikinis<br />
fraza) ekava stavropolis gubernia da yubani, imave logikiT, ratom<br />
ar SeeZlo sdr-is mTavrobas “omis uflebiT” daekavebina soWis<br />
da tuafses olqebi!<br />
meeqvse _ sanam “moxaliseTa armia” soWis qarTvelobis srul<br />
dacvas realurad ver uzrunvelyofda, anu sdr-is mTavrobas qarTvelTa<br />
usafrTxoebis dacvis garantiebs ar miscemda _ saqarTvelos xelisufleba<br />
soWis olqs droebiT tovebda sdr-is sazRvrebSi.<br />
meSvide _ sanam ruseTSi ar Sedgeboda damfuZnebeli kreba, romelsac<br />
eqneboda ufleba, elaparaka mTeli ruseTis saxeliT, soWis<br />
olqi droebiT rCeboda sdr-is sazRvrebSi;<br />
merve _ sdr-is mTavrobis gancxadebiT “moxaliseTa armia” iyo<br />
droebiTi, kerZo organizacia da ara sazogado-saxelmwifoebrivi organizacia.<br />
aqedan gamomdinare, soWis sakiTxi unda gadawyvetiliyo<br />
ufro kompetentur krebaze (damfuZnebeli kreba);<br />
mecxre _ sdr-is mTavrobis gancxadebiT soWis olqis yvela demokratiuli<br />
organizacia da partia TavianTi dadgenilebiT moiTxovdnen<br />
soWis olqis droebiT datovebas sdr-is sazRvrebSi;<br />
meaTe _ sdr-is mTavrobis TvalsazrisiT, im didi amocanis fonze,<br />
romelic idga “moxaliseTa armiis” winaSe (moskovis aReba, rac<br />
bolSevikuri xelisuflebis damarcxebis tolfasi qmedeba iqneboda),<br />
soWis sakiTxi umniSvnelod Canda. “moxaliseTa armiis” strategiul<br />
interess warmoadgenda is, rom samxreT kavkasiaSi saqarTvelos saxiT<br />
yoloda geopolitikuri partniori, ris safuZvelze “moxaliseTa armiis”<br />
samxreTuli fari daculi iqneboda bolSevikuri agresiisgan,<br />
rac miscemda “moxaliseTa armias” saSualebas, mTeli Tavisi energia<br />
da Zalisxmeva miemarTa moskovis winaaRmdeg, sadac Tavmoyrili iyo<br />
251
olSevikTa mTavari Zalebi 1 .<br />
e. gegeWkorma, rogorc rusuli erovnuli xasiaTis kargma mcodnem<br />
da egreTwodebul “rusul ideaSi” brwyinvaled Caxedulma politikosma,<br />
mSvenivrad icoda, Tu ras moaswavebda rus “derJimordebTan”<br />
teritoriul sakiTxebze dava. Sesabamisad, man filigranuli ostatobiT<br />
ramdenime kargad gaazrebuli, maprovocirebeli fraza Semoagdo<br />
diskusiis procesSi, ramac sakmaod daabnia “moxaliseTa” warmomadgenlebi<br />
da, garkveuli TvalsazrisiT, bundovani elferic mianiWa paeqrobis<br />
xasiaTs:<br />
1. “soWis olqis droebiTi daWera”;<br />
2. `moxaliseTa armia” aris droebiTi, kerZo organizacia da<br />
ara sazogado-saxelmwifoebrivi organizacia. es faqti Sesabamisad<br />
iTxovda mTeli ruseTis masStabiT damfuZnebeli<br />
krebis mowvevas da am krebaze soWis sakiTxis gadawyvetas;<br />
3. Tu uaxloes xanebSi aRsdgeboda axali ruseTi, raSic<br />
sdr-is mTavrobis warmomadgenlebs eWvi ar eparebodaT<br />
(!), maSin saqarTvelos mxare dasvamda ara marto soWis<br />
olqis dabrunebis sakiTxs, aramed ufro did sakiTxebsac<br />
(), risTvisac “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobas angariSi<br />
unda gaewia...<br />
fraza “soWis olqis droebiTi daWera”, rasac wonasworobidan<br />
gamohyavda “moxaliseTa” warmomadgenlebi, e. gegeWkoris mier agebuli<br />
iyo kargad gaazrebuli da “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobisaTvis<br />
met-naklebad misaReb debulebebze:<br />
jer erTi, qarTuli mxaris TvalsazrisiT, sdr-is jarebis winsvlas<br />
SavizRvispireTSi ar hqonda “dapyrobiTi”() miznebi. es ZiriTadad<br />
xdeboda “...yubanis warmomadgenlebis TxovniT, bolSevikebisgan Tavdacvis<br />
mizniT”. 2 meore mxriv, sdr-is mTavrobis “Savi zRvis napirebze<br />
moqmedebisa da win wawevisa aris brZola bolSevikebTan”. 3 amas adasturebs<br />
agreTve gen. koniaSvilis ganmartebiTi werili, sadac is moaxsenebda<br />
1919w. 11 Tebervals, rom «Моим правительством я был в августе<br />
1918 года прислан в сочинский округ для борьбы против большевизма».<br />
4 e. gegeWkorma Tavisi damokidebuleba bolSevizmTan denikin-aleqseevTan<br />
kamaTisas mkafiod gamoxata: “..saqarTvelos sazRvrebSi brZo-<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 79-113; Документы и материалы по внешней политике<br />
Закавказья и Грузии. Тб., 1990, gv. 391-414.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 90.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 95.<br />
4 Г. Дзидзария. Очерки истории Абхазии.., gv. 190.<br />
252
la bolSevikebTan ulmobelia. Cven yvela saSualebiT, rac xelTa<br />
gvaqvs, vspobT bolSevizms, rogorc antisaxelmwifoebriv moZraobas,<br />
romelic emuqreba Cveni saxelmwifos mTlianobas.” 1<br />
gen. denikins, rogorc samxedro strategiasa da diplomatiaSi<br />
gamowrTobil pirovnebas, eWvi Sehqonda e. gegeWkoris gulwrfeloba-<br />
Si da moiTxovda ufro seriozul argumentebs sdr-is mTavrobis mxridan<br />
bolSevizmis winaaRmdeg brZolis egidiT “soWis droebiT daWerasTan<br />
dakavSirebiT”. Tavis mxriv, denikins mohyavda Tavisi arcTu<br />
ususuri argumentebi: I. Tu sdr-is mTavrobis mier soWis daWera aixsneba<br />
bolSevizmis safrTxiT “...Cven (e.i. moxaliseebi _ xazi Cvenia)<br />
daviWerT mas Cveni jarebiT da davicavT maT~; 2 II. xolo Tu moxaliseebma<br />
ver moaxerxes soWis dacva bolSevikebisgan, maSin moxaliseebma<br />
“....SeiZleba sTxovon daxmareba TviT saqarTvelos”. 3<br />
e. gegeWkorma diplomatiurad aarida Tavi denikinTan paeqrobas<br />
da diskusia sxva mimarTulebiT waiyvana. e. gegeWkorma denikinis arguments,<br />
erTi mxriv, daupirispira tuafses precedenti. saqme is iyo,<br />
rom “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobam nebsiT Tu uneblieT SecdomaSi<br />
Seiyvana g. mazniaSvili da am ukanasknelma sdr-is jarebs saswrafod<br />
daatovebina tuafse. gen. a. denikini cruobs, rodesac wers<br />
Tavis memuarebSi: «таманская группа большевиков, отступая от Новороссийска<br />
на юг, опрокинула отряд Мазниева». 4 Ge. mazniaSvili igonebs:<br />
“moxaliseTa armiis” jarebma, romlebmac gandevnes bolSevikebi novorosiskidan,<br />
ar macnobes bolSevikebis ramodena ricxvi modioda tuafseze,<br />
macnobes mxolod, rom modian damarcxebuli urdoebi, amitomac<br />
damSvidebuli viyavi da mTavari Cemi Zalebi sxva frontze davagrove.<br />
mis gamo me momixda gamklaveba 10000 jariskacebTan ori aseuliTa<br />
da adgilobrivi mcxovrebTagan Semdgari moxaliseTa erTi razmiT.”<br />
5 gen. mazniaSvilis motivirebuli argumentis gaTvaliswinebiT e.<br />
gegeWkori askvnida, rom amis gamo ver moxerxda “...Tavidan acilebuli<br />
yofiliyo is samwuxaro ambebi, romelic moxda tuafseSi, sadac metad<br />
dazaraldnen iq darCenili qarTvelebi”. 6 meore mxriv, e. gegeWkors,<br />
rogorc rusul sinamdvileSi kargad Caxedul politikoss,<br />
arc bolSevikebis sjeroda da arc moxaliseebisa, radgan bunebiTa da<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 100.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 102.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 102.<br />
4 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II. Минск, 2002, gv. 399.<br />
5 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 90.<br />
6 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 96.<br />
253
suliT isini erTi medlis or mxares warmoadgendnen _ rusuli imperializmis<br />
nairsaxeobas. Sesabamisad, e. gegeWkori diplomatiuri Tama-<br />
Sis wess misdevda, anu dro gahyavda. am situaciaSi misTvis mTavari<br />
iyo soWis olqis de-faqto SenarCuneba sdr-is sazRvrebSi. e. gegeWkori<br />
xedavda, rom ruseTSi orxelisuflianoba didxans ar gagrZeldeboda,<br />
Sesabamisad, gamarjvebul mxaresTan sdr-is mTavroba ufro<br />
welgamarTuli isaubrebda saqarTvelos damoukideblobisa da teritoriuli<br />
mTlianobis dacvis Sesaxeb.<br />
amrigad, soWis olqis droebiTi daWeris sababad sdr-is mTavrobam<br />
gamoacxada brZola bolSevizmis winaaRmdeg, romelic Tavisi arsiT<br />
misaRebi unda yofiliyo “moxaliseebisaTvis”, rameTu bolSevikebi<br />
“moxaliseTa armiis” damarcxebas da maT fizikur ganadgurebas isaxavdnen<br />
miznad. Sesabamisad _ brZola SavizRvispireTSi bolSevizmis winaaRmdeg<br />
aerTianebda menSevikebsac da “moxaliseTa armiasac”. es maT<br />
saerTo interesebSi Sedioda. meore _ 1918w. 14 ivniss g. mazniaSvilis<br />
mier tuafses aRebis Semdeg SavizRvispireTSi “moxaliseTa armiis”<br />
jarebis WaWanebac ar iyo, mxolod 21 ivniss, rodesac “moxalise-<br />
Ta armiam” daiWira ekaterinodari, misi arseboba gaxda cnobili gen.<br />
mazniaSvilisaTvis. `amasTan, _ wers g. mazniaSvili, _ miviRe werili<br />
yubanis radis warmomadgenlisagan, sadac mTxovda wavxmarebodi maT.<br />
am mizniT waviwie beloreCenskisaken da yubanis mTavrobis warmomadgenlis<br />
TxovniT daviWire xodiuenski”. 1 amasTan erTad, g. mazniaSvilma<br />
bolSevikebisagan devnili kazaki ojaxebi Seifara, romelnic qluxoris<br />
uReltexiliT Camovidnen da Sesaferisi saarsebo pirobebi Seuqmna<br />
maT. g. mazniaSvili wers: “swored am xanebSi soWSi movida yubanis<br />
radis wevri, vinme lapini da gamogvicxada me da gizo anjafariZes,<br />
rom yubanis rada madlobas gvixdis kazak ltolvilebis mfarvelobisaTvis,<br />
da rom yubanis mTavroba mzad aris mogvyidos Cven sakmao puri,<br />
Tu saqarTvelo mieSveleba maT da daxmarebas gauwevs tuafsesa<br />
da maikopis daWeraSi”. 2 lapini irwmuneboda, rom maikopis rkinigzis<br />
sadgurze dagrovilia didi maragi xorblisa, xolo navTi dagrovilia<br />
imdeni daRestnis stanciebTan, rom didxans eyofoda mTel saqar-<br />
Tvelos. lapinis daJinebuli darwmunebiT, xorblisa da navTis “..gamosazidad<br />
saWiro iyo tuafse-maikopis rkinigzis daWera”. 3 gen. mazniaSvili<br />
denikinTan kamaTisas mkafiod afiqsirebda Tavis pozicias sdris<br />
jarebis winsvlis mizezebTan dakavSirebiT SavizRvispireTSi:<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 89.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 68-69.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 69.<br />
254
“...amas Cavdiodi yubanis warmomadgenlis TxovniT, bolSevikebisagan<br />
Tavdacvis mizniT”. 1<br />
amrigad, “soWis olqis droebiT daWeris” meore sababad sdr-is<br />
mTavrobam gamoacxada yubanis radis interesebis Sesabamisad yubanis<br />
mosaxleobis dacva bolSevikuri agresiisagan, rac bunebrivia, emTxveoda<br />
aseve moxaliseebis interesebsac. da es gasagebic iyo _ puriT da<br />
navTobiT mdidari yubani iyo “moxaliseTa armiis” mTavari mommaragebeli,<br />
dasayrdeni bolSevikebTan brZolis saqmeSi. samoqalaqo omis pirobebSi<br />
bolSevikebis da “moxaliseTa armiis” mZarcvelurma da ampartavnulma<br />
damokidebulebam soWis olqis mosaxleobisadmi, aiZula so-<br />
Wis rusulenovani mosaxleoba daxmarebis mzera miepyro sdr-is mTavrobisadmi.<br />
1918w. 18 seqtembers q. soWSi Catarda socialistur partiaTa<br />
sabWos kreba, romelmac ganixila mxolod erTi sakiTxi _ so-<br />
Wis olqis Sesaxeb. krebam Seafasa mimdinare politikuri viTareba<br />
ruseTSi da gaakeTa Sesabamisi daskvna:<br />
1. ruseTis saxelmwifos gaerTianebis dro saerTo-saxalxo<br />
damfuZnebluri yrilobis safuZvelze jer ar damdgara;<br />
2. qveynis demokratiuli Zalebi imyofebian ormxrivi brZolis<br />
frontze: erTi mxriv, bolSevizmis da, meores mxriv,<br />
_ “moxaliseTa armiis” brboebis winaaRmdeg, romelnic<br />
gamsWvalulni arian monarqizmis restavraciis ideebiT;<br />
3. mTeli yofili imperiis farglebSi saqarTvelos respublikaa<br />
erTaderTi qveyana, sadac ara marto gaimarjva demokratiam,<br />
aramed is ZiriTad kanonebSi aris ganmtkicebuli;<br />
4. miuxedavad imisa, rom soWis olqi ekonomikurad miiswrafvis<br />
yubanis olqisken, magram am etapze yubanTan Seer-<br />
Teba gaafarToebda “moxaliseTa armiis” samxedro diqtaturis<br />
gavrcelebis areals, rac ewinaaRmdegeba demokratiis<br />
da saerTo-saxalxo mmarTvelobis ideas, meores mxriv,<br />
soWis mxaris mosaxleobas waarTmevda demokratiis<br />
yvela im monapovars, rac maT sWirdebodaT miwis reformis<br />
da demokratiuli arCevnebis CatarebisTvis. aqedan gamomdinare,<br />
qalaq soWis socialisturi partiebis sabWom<br />
erTxmad miiRo rezolucia: 1) soWis mosaxleoba Tvlis,<br />
rom mxaris demokratiulad ganviTareba, miwis reformebis<br />
Catareba da TviTmmarTvelobis demokratiuli formebis<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 90.<br />
255
SemoReba «Возможны лишь при условии присоединения округа<br />
к Грузинской Демократической Республике»; 1 2) aqedan<br />
gamomdinare, sabWo calsaxad gamoTqvams survils, rom<br />
«Грузинское Правительство немедленно особым декретом<br />
оформило временно присоединение Сочинского округа<br />
к Республике». 2<br />
1918w. 18 saqtembers socialist-revolucionerTa soWis organizaciam<br />
miiRo rezolucia: `iTvaliswinebs ra yofil imperiaSi mimdinare<br />
politikur procesebs da miaCnia ra saqarTvelo erTaderT qveynad<br />
yofili ruseTis imperiaSi, sadac demokratiuli idealebi ganmtkicebuli<br />
iyo respublikis ZiriTadi kanonmdeblobiT _ «... сочинская<br />
организация партии социалист-революционеров высказывается за временное<br />
присоединение Сочинского округа к Грузинской Демократической<br />
Республике и постановляет – просит через ее представителей оформить<br />
это временное присоединение Сочинского округа к Грузинской<br />
Демократической Республике официальным актом». 3<br />
1920w. 20 seqtembers q. soWSi sdr-is mTavrobis warmomadgeneli<br />
e. gegeWkori da soWis olqis gubernatori gizo anjafariZe adgilobriv<br />
mosaxleobasa da politikuri partiebis warmomadgenlebs Sexvdnen.<br />
e. gegeWkori kmayofili darCa soWis mosaxleobis keTilganwyobiT<br />
sdr-is mTavrobis politikisadmi. “soWSi Cven movawyveT mitingebi, _<br />
werda saqarTvelos demokratiuli respublikis sagareo saqmeTa ministri<br />
e. gegeWkori, _ me moxseneba gavakeTe mimdinare momentis Sesaxeb,<br />
gavacani Cveni mdgomareoba. ilaparaka agreTve valiko juRelmac”.<br />
4 e. gegeWkoris gamosvlis Semdeg soWis moqalaqeebma miiRes rezolucia<br />
qalaq soWis saqarTvelosTan SeerTebis Sesaxeb. soWis mxaris<br />
mosaxleobas demokratiuli reformebis da miwis reformis gatareba<br />
SesaZleblad miaCnia «...лишь при условии присоединения округа<br />
к Грузинской Демократической Республике. На основании изложенного<br />
собрания граждане Сочи высказывают пожелание, чтобы Грузинское<br />
Правительство немедленно особым декретом оформило временное<br />
присоединение Сочинского округа к Республике». 5<br />
1918w. 1 dekembers Catarda soWis olqis glexTa yriloba, romelmac<br />
miiRo rezolucia, rom «временное присоединение округа к Грузии,<br />
основанное на резолюции сочинских социалистических партий и дру-<br />
1 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 389.<br />
2 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 389.<br />
3 Документы и материалы по внешней.., gv. 389-390, xazgasma Cvenia _ v.W.<br />
4 gaz. `erToba~, 1918w. 17 seqtemberi.<br />
5 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 390, xazgasma Cvenia _ v.W.<br />
256
гих демократических организаций является актом, отвечающим интересам<br />
трудовых масс и избавляющим от всех ужасов реакций». 1 sdr-is mTavrobis<br />
mier soWis dakavebas soWis olqis mosaxleobis moTxovnis safuZvelze<br />
adasturebs gen. a. denikinic. «Оккупация Сочинского округа произведена<br />
была грузинами также на основании просьб о помощи различных<br />
местных собраний и съездов, преимущественно социалистического<br />
состава...» 2<br />
yovelive amis fonze ki cilismwameblurad JRers gen. denikinis<br />
sityvebi: «...из Грузии хлынули к нам вместе с волною беженцев и волнующие<br />
вести о проявлениях грузинского шовинизма. Из Сочи ... шли<br />
мольбы об избавлении края от грузин». 3 an kidev: «Из...Сочинского округа<br />
шли горькие жалобы и постоянные просьбы об избавлении от грузин,<br />
обращаемые к Добровольческой армии, когда она приблизилась к Чёрному<br />
морю»... 4 sdr-is mTavrobis mier rusuli mosaxleobis Seviwroebaze<br />
a. denikinis sapirispiros gamoxatavda yubanis mTavrobis warmomadgeneli<br />
biCi, romelic «...утверждал, что кубанцы, возвращающиеся<br />
из Грузии, не жаловались на скверное к себе отношение». 5<br />
amrigad, qarTuli diplomatia SesaSuri ostatobiT iyenebda ruseTis<br />
samxreTSi Seqmnil antibolSevikur ganwyobilebebs, rasac erTvoda<br />
“moxaliseTa armiis” mier monarqizmis restavraciis propagandac,<br />
romelic aseve ukmayofilebas iwvevda yubanis da donis mosaxleobaSi<br />
da, Sesabamisad, filigranuli ostatobiT axerxebda soWis olqis<br />
de-faqto SenarCunebas sdr-is sazRvrebSi.<br />
tuafses incidenti, soWis qarTuli mosaxleobis (22%) usafr-<br />
Txoebis dacvasTan erTad, gamoyenebul iqna sdr-is mTavrobis mier<br />
erT-erT sababad _ soWis olqis droebiT “dasaWerad”. e. gegeWkori<br />
am qmedebas amarTlebda imiT, rom “moxaliseTa armias” yovelTvis ar<br />
SeeZlo droulad daecva eTnikuri umciresobani, gamomdinare im far-<br />
To da mniSvnelovani miznebidan, rasac isaxavda es organizacia _ ruseTis<br />
ganTavisufleba bolSevizmisgan. aqedan gamomdinare, rom soWis<br />
olqSi cxovrobs qarTvelebis 21 %, _ askvnida e. gegeWkori, _ “...sanam<br />
saqarTvelo ar miiRebs realur garantias, rom tuafses istoria<br />
ar ganmeordeba, mas ara aqvs arc moraluri, arc politikuri ufleba,<br />
dascalos soWis olqi”. 6<br />
1 Документы и материалы по внешней политике.., gv. 414-415.<br />
2 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 81.<br />
3 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 399.<br />
4 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 82.<br />
5 А. И. Деникин. Очерки русской смуты, т. II.., gv. 401.<br />
6 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />
17. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
257
gen. aleqseevs aSkarad aRizianebda soWis olqis droebiT daWeris<br />
saqmeSi, sdr-is mTavrobis mxridan soWis qarTveli mosaxleobis<br />
22% motivaciis xSiri apelireba. “iq 22% qarTvelia _ askvnida e.<br />
gegeWkori, _ da rad iRebs Tavis Tavze “moxaliseTa armia” am olqebis<br />
dacvis uflebas da ar scnobs am uflebas saqarTvelosTvis”. 1 gen.<br />
aleqseevi sakmaod argumentirebul pasuxs aZlevda e. gegeWkors. jer<br />
erTi, qarTvel-rusTa procentuli Sefardeba 22%-78% aZlevs moxaliseebs<br />
imis iuridiul uflebas, Tavad daecvaT soWis mosaxleobis<br />
usafrTxoeba, xolo, meore mxriv, aleqseevi askvnida, rom Tu amas<br />
moxaliseebi “...ver movaxerxebT, maSin daxmarebisTvis mivmarTavT saqarTvelos”.<br />
2<br />
gen. aleqseevs mxars ubamda stepanovic. mas aSkarad aRizianebs e.<br />
gegeWkoris fraza “soWis olqis droebiTi daWeris Sesaxeb”. “ras<br />
niSnavs “droebiT viWerT”, _ kiTxulobs stepanovi, _ romel dromde<br />
sanam “moxaliseTa armia” saqarTvelos mcxovrebT dacvas realurad<br />
uzrunvelyofs, Tu sanam damfuZnebeli 3 kreba ar Sedgeba”. 4 stepanovis<br />
eWvi argumentirebuli iyo. faqtobrivad e. gegeWkorma fraziT<br />
“droebiT viWerT soWis olqs” CixSi Seiyvana moxaliseTa warmomadgenlebi.<br />
stepanovis ar iyos, marTlac da sanam “moxaliseTa armia”<br />
soWis olqSi mcxovreb qarTvelTa usafrTxoebas realurad uzrunvelyofda<br />
_ sdr-is mTavroba arc apirebda soWis olqis datovebas,<br />
xolo, aqedan gamomdinare, sanam ruseTSi samoqalaqo omi mZvinvarebda<br />
da samxedro warmatebebi xelidan xelSi gadadioda monacvleobiT _<br />
soWis olqSi mcxovreb qarTvelTa usafrTxoebis garantias realurad<br />
“moxaliseTa armiac” ver miscemda sdr-is mTavrobas. Sesabamisad, sdris<br />
mTavroba qarTvelTa usafrTxoebis dacvis mizniT _ soWis olqs<br />
iWerda droebiT da iqidan gasvlasac ar apirebda. da kidev, rodis<br />
Seikribeboda (an ki saerTod Seikribeboda!) damfuZnebeli kreba _<br />
RmerTma uwyoda. amis garantias aravin iZleoda. aqedan gamomdinare,<br />
soWis olqSi mcxovreb qarTvelTa usafrTxoebis mizniT _ soWis olqi<br />
droebiT rCeboda sdr-is sazRvrebis SemadgenlobaSi.<br />
e. gegeWkori kidev erT arguments iSveliebda, raTa gaemarTlebi-<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 110.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 110.<br />
3 damfuZnebeli kreba (ruseTis mosaxleobis warmomadgenlobiTi dawesebuleba)<br />
Catarda petrogradSi 1918w. 5 ianvars. is daupirispirda sruliad<br />
ruseTis sabWoebis centralur aRmasrulebel komitets (caki) da Sesabamisad<br />
garekil iqna v. i. leninis mier.<br />
4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 102.<br />
258
na soWis qarTvelTa usafrTxoebis dacvis egidiT sdr-is sazRvrebSi<br />
soWis olqis droebiT daWeris aucilebloba. e. gegeWkoris marTebuli<br />
poziciiT, “moxaliseTa armia” unda miiltvodes CrdiloeTisken<br />
(moskovi), sadac, ZiriTadad, Tavmoyrili iyo bolSevikTa mTavari Zalebi.<br />
bolSevizmis damarcxeba iyo ruseTisTvis yofna-aryofnis sakiTxi.<br />
Sesabamisad, “moxaliseTa armias” am saSviliSvilo saqmeSi win<br />
bevri saqme da didi samuSao elis. am situaciaSi ki soWis olqSi<br />
sdr-is mTavrobis jarebis yofna qarTvelTa usafrTxoebasac uzrunvelyofda<br />
da moxaliseTa interesebic daculi iqneboda ruseTis samxreTSi,<br />
anu sdr iq Seasrulebda moxaliseTa armiisTvis samxreTuli<br />
faris rols bolSevizmis winaaRmdeg. aqedan gamomdinare, e. gegeWkori<br />
askvnida, rom “..am raionSi Cveni droebiTi yofna, Cveni mcxovreblebis<br />
interesebis dasacavad TqvenSi (e.i. moxaliseebSi _ v.W.) davas ar unda<br />
iwvevdes da vfiqrob, rom Cven SegviZlia miviRoT formula: soWis<br />
olqi droebiT saqarTvelos rCeba”. 1 e. gegeWkoris argumenti Seuvali<br />
iyo. rodesac “moxaliseTa armia” CrdiloeTisken daZravda Tavis ZiriTad<br />
Zalebs, soWi daucveli darCeboda. Sesabamisad _ qarTvelTa<br />
interesebs iq aravin ar daicavda. e. gegeWkori principulad idga poziciebze:<br />
“soWis olqi droebiT saqarTveloSi rCeba.”<br />
amrigad, sanam “moxaliseTa armia” soWis qarTvelobis dacvas realurad<br />
ver uzrunvelyofda, anu sdr-is mTavrobas qarTvelTa usafrTxoebis<br />
dacvis garantiebs ar miscemda _ saqarTvelos xelisufleba<br />
soWis olqs droebiT tovebda sdr-is sazRvrebSi.<br />
e. gegeWkors politikuri alRo ar Ralatobda. is grZnobda,<br />
rom orxelisuflebianoba ruseTSi didxans ar gagrZeldeboda. 1918<br />
wlis gadasaxedidan, rasakvirvelia, Wirda imis ganWvreta, Tu vis sasargeblod<br />
dasruldeboda samoqalaqo omi. Sesabamisad, saWiro iyo<br />
or frontze TamaSi, radganac bolSevikTa sabWoebs, romlebic Zaladobis<br />
gziT movidnen xelisuflebaSi, ar aRiarebda ruseTis mosaxleobis<br />
didi nawili da saerTaSoriso Tanamegobroba. soWis olqis sdr<br />
sazRvrebSi droebiT moqcevis TvalsazrisiT, e. gegeWkorma `moxalise-<br />
Ta armiis” mTavarsardlobasTan paeqrobaSi Semoagdo kidev erTi maprovocirebeli<br />
argumenti: “moxaliseTa armia” aris droebiTi kerZo<br />
organizacia da ara sazogado-saxelmwifoebrivi organizacia”. 2 aqedan<br />
gamomdinare _ askvnida e. gegeWkori, _ krebas ar hqonda kompetencia<br />
ganexila soWis sakiTxi. “me ganvacxade, rom soWis olqi Cven gviWi-<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 101.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 107.<br />
259
avs droebiT, rom mis saboloo bedze laparaki gveqneba ufro kompetentur<br />
krebaze, radganac aq am krebaze, sruliad dauSvebelia erebis<br />
bed-iRblis gadawyveta, amisaTvis davaleba CvenTvis aravis moucia da<br />
ara gvaqvs amis ufleba”. 1<br />
e. gegeWkoris mxridan “moxaliseTa armiis” droebiT da kerZo organizaciad<br />
aRqmas ver eguebodnen gen. aleqseevi, stepanovi da, Sesabamisad,<br />
Tavis aRSfoTebas verc malavdnen. Ggen. aleqseevis replikas: “is<br />
(“moxaliseTa armia” _ v.W.) iqneba sazogado_saxelmwifoebrivi organizacia”,<br />
e. gegeWkorma mSvidad upasuxa: “maSin, rodesac es iqneba, maSin<br />
daviwyebT laparaks mravali sakiTxis Sesaxeb, romelTa gansaxilvelad,<br />
Cemi azriT, dRevandel krebas ara aqvs kompetencia”. 2 stepanovma mxari<br />
auba gen. aleqseevis aRSfoTebas “moxaliseTa armiis” droebiT da kerZo<br />
organizaciad gamocxadebis gamo: “...Cven aq ar SegviZlia vilaparakoT<br />
sazRvrebze, radgan Cven gvTvlian kerZo organizaciebis warmomadgenleblad,<br />
xolo am SemTxvevaSi ifuSeba mTeli danarCeni muSaoba”. 3<br />
e. gegeWkori, rasakvirvelia, kargad iyo informirebuli, rom dasavleTi<br />
bolSevizmis winaaRmdeg brZolaSi ZiriTadad eyrdnoboda<br />
`moxaliseTa armias” da, Sesabamisad, mas kerZo organizaciad ar aRiqvamda,<br />
magram, amasTan erTad, e. gegeWkorma icoda, rom inglisi orsaxovan<br />
politikas atarebda ruseTSi da, _ “moxaliseTa armiis” marcxis<br />
SemTxvevaSi ganapira mxareebis gamoyenebas Seecdeboda bolSevizmis<br />
winaaRmdeg. amitomac samomavlod soWis olqis de-faqtod Senar-<br />
Cuneba sdr-is sazRvrebSi _ ingliss vinicobaa dasWirdeboda, rogorc<br />
buferuli warmonaqmni bolSevizmis winaaRmdeg brZolaSi. e. gegeWkoris<br />
gaTvla swori aRmoCnda. denikinis marcxis Semdeg, inglisi Seecada<br />
_ ruseTis ganapira mxareebi gamoeyenebina bolSevizmis winaaRmdeg.<br />
am mimarTulebiT daigegma kidec RonisZiebani...<br />
“moxaliseTa armiis~ gamocxadeba droebiT da kerZo organizaciad<br />
iyo e. gegeWkoris mier kargad mofiqrebuli da SeniRbuli svla<br />
drois gawelvis TvalsazrisiT. erTi SexedviT _ e. gegeWkori droebiT<br />
inarCunebda soWis olqs sdr-is sazRvrebSi sruliad ruseTis<br />
damfuZnebeli krebis mowvevamde, sadac soWis sakiTxi “pozitiurad~<br />
gadawydeboda ruseTis sasargeblod, magram, meore mxriv, e. gegeWkori<br />
imasac Wvretda, aravin rom ar uwyoda, TuU rodis Seikribeboda (an<br />
saerTod Seikribeboda) damfuZnebeli kreba...<br />
amrigad, sdr-is mTavrobis gancxadebiT “moxaliseTa armia” iyo<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 106-107.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 107.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 109.<br />
260
droebiTi, kerZo organizacia da ara sazogado-saxelmwifoebrivi. aqedan<br />
gamomdinare, soWis sakiTxi unda gadawyvetiliyo kompetentur<br />
(e.i, sruliad ruseTis damfuZnebel) krebaze... manamde ki soWis olqi<br />
sdr-is sazRvrebSi rCeboda.<br />
kidev erTi argumenti sdr-is sazRvrebSi soWis olqis droebiT<br />
datovebaze. e. gegeWkoris azriT, im istoriuli amocanebis fonze,<br />
romelic idga “moxaliseTa armiis~ winaSe (moskovis aReba, rac bol-<br />
Sevikebis xelisuflebis damarcxebis tolfasi qmedeba iqneboda), so-<br />
Wis sakiTxi iseTi umniSvnelo Canda, rom “moxaliseTa armiis” warmomadgenlebs<br />
ekaterinodaris Sexvedraze ase mwvaved ar unda daeyenebinaT.<br />
e. gegeWkori marTali iyo. “moxaliseTa armiis~ umaRles sardlobas<br />
droebiT uari unda eTqva akviatebul idea-fiqsze «Единая и<br />
неделимая Россия» da mTeli Tavisi energia, Zalisxmeva saqarTvelos,<br />
azerbaijanis da CrdiloeT kavkasiis xalxebis winaaRmdeg ki ar unda<br />
waremarTa, aramed moskovisa, sadac Tavmoyrili iyo bolSevikTa mTavari<br />
Zalebi. bolSevikTa bunagis _ moskovis ganadgurebis Semdeg, e. gegeWkoris<br />
azriT, ruseT-saqarTvelos Soris arsebuli yvela mougvarebeli<br />
sakiTxis dadebiTad gadawyveta umtkivneulod SeiZleboda, maT<br />
Soris, soWis sakiTxisac. swored es hqonda mxedvelobaSi e. gegeWkors,<br />
rodesac mimarTavda “moxaliseTa armiis” mTavarsardlobas:<br />
“...me vfiqrob, rom soWis olqis Cven mier daWera arafriT ewinaaRmdegeba<br />
Tqvens miznebsa da amocanebs. Tu marTla SemdegSi aRsdga axali<br />
ruseTi, raSic me eWvi ara maqvs, maSin Cvens win, SeiZleba daisvas<br />
sakiTxi ara marto soWis olqis dabrunebis Sesaxeb, aramed ufro didi<br />
sakiTxebi, da es Tqven angariSSi unda miiRoT~. 1<br />
zemoTqmulidan SeiZleba davaskvnaT:<br />
1. sdr-is mTavrobis mier soWis olqis daWera ar ewinaaRmdegeba<br />
“moxaliseTa armiis” miznebs da amocanebs. e. gegeWkors<br />
mxedvelobaSi hqonda is faqti, rom sdr-is mTavrobas<br />
da “moxaliseTa armias” hyavdaT saerTo mteri _ bol-<br />
Sevizmi. “moxaliseTa armiis” mier mTavari Zalebis CrdiloeTisken<br />
gadasrolis Semdeg samxreT kavkasia daculi<br />
iqneboda sdr-is Zalebis mier da, Sesabamisad, “moxalise-<br />
Ta armias” zurgSi mtris dartymis ar SeeSindeboda, anu,<br />
am SemTxvevaSi, saqarTvelo “moxaliseTa armiisTvis” iTamaSebda<br />
“samxreTuli faris~ rols;<br />
2. e. gegeWkors eimedeboda, rom aRsdgeboda axali, demokra-<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />
261
tiuli ruseTi, romelTanac SesaZlebeli iyo moZebniliyo<br />
kompromisuli forma yvela mtkivneuli problemis mosagvareblad,<br />
maT Soris, soWis sakiTxic;<br />
3. garkveuli TvalsazrisiT bundovani elferi dahkravs e.<br />
gegeWkoris sityvebs: “Cven win SeiZleba daisvas sakiTxi<br />
ara marto soWis olqis dabrunebis Sesaxeb, aramed ufro<br />
didi sakiTxebi, da es Tqven angariSSi unda miiRoT~. 1 romel<br />
did sakiTxebzea saubari, romelic anagariSSi unda<br />
mieRoT “moxaliseTa armiis” warmomadgenlebs ekaterinodaris<br />
Sexvedraze teritoriul pretenziebze ufro mniSvnelovani<br />
sakiTxebi ar damdgara dRis wesrigSi<br />
4. e. gegeWkors am TvalsazrisiT mxars ubams denikinis pozicia:<br />
“...saqarTvelos warmomadgenelni Tu uars ar ityvian<br />
soWis olqze, maSin, Cemi azriT, Cven unda SevwyvitoT yovelgvari<br />
laparaki da mivubrundeT im did samuSaos, romelic<br />
Cven mogvelis”. 2<br />
romel did samuSaoze iyo saubari, romelic Turme win eloda<br />
sdr-is mTavrobas da “moxaliseTa armias” samwuxarod, ekaterinodaris<br />
Sexvedra am SekiTxvebze mkafio pasuxebs ver iZleva. ekaterinodaris<br />
Sexvedraze rom mTavari sakiTxi iyo (yovel SemTxvevaSi, ase<br />
warmoCinda diskusiis dros) teritoriuli sakiTxi, aSkarad gamoikve-<br />
Ta gen. m. aleqseevis saboloo sityvaSi, romelic man gaakeTa ekaterinodaris<br />
krebis dasasruls: “...radganac mTavari sakiTxis (igulisxmeba<br />
soWis olqis sakiTxi _ v.W.) Sesaxeb ver gamovitaneT dadebiTi<br />
gadawyvetileba, sxdomas daxurulad vacxadeb”. 3 garkveuli TvalsazrisiT,<br />
dezorientirebuli Cans e. gegeWkoris gancxadebis Semdeg gen.<br />
lukomskic. mas ver gaurkvevia, “...soWi daikaves droebiT da daubruneben<br />
mas (e. i ruseTs _ v.W.) saqarTvelos danarCen organizmTan er-<br />
Tad, Tu sazogadod daabruneben.” 4<br />
ekaterinodaris Sexvedris zedmiwevniTi analizi ar iZleva srulyofil<br />
pasuxs SekiTxvaze: iyo Tu ara teritoriuli pretenziebis<br />
garda sxva ufro mniSvnelovani sakiTxi, romelic moiTxovda sdr-is<br />
mTavrobis da “moxaliseTa armiis” warmomadgenelTa Soris kompromisul,<br />
SemTanxmeblur qmedebas g. mazniaSvilis, a. denikinis, gen. lukomskis,<br />
gen. m. aleqseevis memuarebSi amis Sesaxeb araferi ar daweri-<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 108.<br />
3 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 112.<br />
4 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 99.<br />
262
la. unda vivaraudoT, rom esec garkveuli politikuri xriki iyo e.<br />
gegeWkoris mxridan ostaturad Semogdebuli paeqrobis dros, “moxaliseTa<br />
armiis” gulis mosagebad da, Sesabamisad, drois gawelvis<br />
TvalsazrisiT. amas adasturebs ori detali:<br />
pirveli _ tuafses daTmoba `moxaliseTa armiisTvis”; meore _<br />
e. gegeWkoris depeSa gagzavnili n. JordaniasTan, 1918w. 15 seqtembers,<br />
anu aTi dRiT adre ekaterinodaris Sexvedramde, sadac e. gegeWkori<br />
mTeli kategoriulobiT moiTxovda n. Jordaniasgan soWis olqis<br />
saqarTvelosTan SeerTebas specialuri direqtiviT. “tuafses precedenti”<br />
e. gegeWkoris xelSi iyo “Разменная монета” soWis olqis<br />
SenarCunebis mizniT sdr-is sazRvrebSi. e. gegeWkorma filigranuli<br />
ostatobiT Semougdo moxaliseebs tuafses precedenti: “ar dagifaravT,<br />
rom Cveni gadawyvetilebaa tuafses SenarCunebac, magram amas ar<br />
Cavdivar, Cveni azriT, tuafses datoveba Cveni mxriv didi daTmobaa,<br />
magram amas CavdivarT imitom, rom ar gvinda saqmis zedmeti garTuleba”.<br />
1 e. gegeWkori Tavs ise aCvenebs moxaliseebs, rom mas ar eTmoba<br />
tuafse, da rom misi daTmoba didi kompromisia qarTvelTa mxridan _<br />
ruseT-saqarTvelos samomavlo urTierTobebidan gamomdinare. amiT e.<br />
gegeWkori, jer-erTi moxaliseTa guls igebda da pozitiurad ganawyobda<br />
maT molaparakebis procesSi. meores mxriv, dezorientireba<br />
Sehqonda Tavad moxaliseTa gundSi, rameTu qmnida iluzias saqarTvelos<br />
ruseTis erTian organizmSi dabrunebis Sesaxeb; mesame, akmayofilebda<br />
maT “velikoderJavul” ambiciebs; meoTxe, mianiSnebda moxaliseebs,<br />
rom soWis olqi droebiT aris daWerili da mova dro da masac<br />
tuafsesaviT davabrunebT.<br />
vinicobaa, a. denikini wamoegeboda e. gegeWkoris ankesze da droebiT<br />
gauCndeboda iluzia ruseTis aRdgenasTan erTad (rac upirobod<br />
gulisxmobda bolSevizmis damarcxebas) ara Tu soWi, mTeli saqarTvelo<br />
daubrundeboda ruseTis organizms. savaraudod, misi fraza “...mivubrundeT<br />
im did samuSaos, romelic Cven mogvelis”, 2 am iluziis gamoZaxili<br />
iyo... meore mxriv, 1918w. 15 seqtembers q. soWSi myofi<br />
sdr-is sagareo saqmeTa ministri e. gegeWkori agzavnis vrcel depeSas<br />
soWis olqis saqarTvelos demokratiul respublikasTan SeerTebis<br />
moTxovniT: «С нашей стороны было непростительной ошибкой, что мы<br />
не воспользовались благоприятной для нас коньюнктурой, когда все население<br />
округа встречало наши войска восторженно. В настоящее время отношение<br />
к нам изменилось к худшему... По моему глубокому убеждению,<br />
1 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 97.<br />
2 g. mazniaSvili. mogonebani.., gv. 108.<br />
263
мы должны воспользоваться единственным козырем в наших руках – сочувствееным<br />
отношением к нам местных социал-демократов и эсеров и<br />
декретировать присоединение округа. Будет преступно, если мы пропустим<br />
и этот момент. Присоединение округа поставит командование<br />
Добровольческой армии Алексеева перед фактом... Почитаю своим долгом<br />
сказать, что если мы не примем целого ряда энергичных мер в смысле<br />
устроения Сочинского округа мы его можем лишиться...». 1<br />
amrigad, 1918w. 6 ivliss soWis aReba saqarTvelos demokratiuli<br />
respublikis jarebis mier da misi droebiTi SenarCuneba sdr-is<br />
sazRvrebSi gaxldaT ara marto qarTuli samxedro xelovnebis sidiadis,<br />
aramed qarTuli diplomatiis maRali ostatobis demonstrireba.<br />
1 saqarTvelos centraluri saxelmwifo saistorio arqivi (scssa), fondi<br />
1861, aRw. 2, saqme 26, gv. 38-40; ix. Д. Гамахария, Б. Гогия. Абхазия – историческая<br />
область Грузии.., gv. 756-757.<br />
264
VAKHTANG CHANIA<br />
REASONS AND CAUSES OF ANNEXING SOCHI<br />
BY GEORGIAN DEMOCRATIC REPUBLIC<br />
At the end of June 1918, after banishment of the Bolsheviks from Abkhazia<br />
a question of necessity to form a buffer zone to the North-West of River<br />
Phsou (Sochi-Tuapse region) emerged before the Government of Georgian Democratic<br />
Republic in order to stop or abolish the Bolsheviks’ new attacks. By<br />
the indication of the representative of German Empire Otto Von Krase ,the government<br />
of Georgian Democratic Republic based their arguments on occupation<br />
of Sochi and Tuapse Districts (regions). At the same time, in June 24, 1918<br />
Abkhazian National Council adopted a decision that obliged the government of<br />
Georgian Democratic Republic under the aegis of struggle against Bolshevism<br />
to occupy Sochi and Tuapse regions. In September 25-26, 1918 a meeting was<br />
held between representatives of Georgian Democratic Republic government<br />
and voluntary army where E. Gegechkori distinctly stated the reasons why Sochi<br />
and Tuapse regions had been occupied and later placed in the frontiers of<br />
Georgian Democratic Republic. The basic principle of Georgian Democratic<br />
Republic was unmerciful struggle against Bolshevism and antistate movement<br />
that threatened the existence and even the wholeness of Georgian State. Georgian<br />
Democratic Republic insisted on the following: until voluntary army<br />
didn’t guarantee the security of Georgian population in Sochi the Georgian Government<br />
would keep Sochi region in the frontiers of Georgian Democratic Republic.<br />
In addition, Georgian Democratic Republic considered that until there<br />
was not formed Constituent Assembly that would be able to speak in the name<br />
of whole Russia, Sochi region would stay in the frontiers of Georgian Democratic<br />
Republic. To the statement of Georgian Democratic Republic government<br />
all democratic organizations and parties of Sochi region demanded in their resolution<br />
to keep (retain) Sochi region temporarily in the frontiers of Georgian<br />
Democratic Republic. It should be noted that the capture of Sochi in July 6,<br />
1918 by the Georgian Democratic Republic army and its temporarily keeping<br />
in the frontiers of Georgian Democratic Republic was the achievement not only<br />
of Georgian army but also the demonstration of high skill of Georgian Diplomacy.<br />
265
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
MANANA KUPRAVA<br />
ZUR GESCHICHTE DES STAATLICH GELENKTEN AUFBAUS<br />
VON BILDUNG UND KULTUR IN ABCHASIEN<br />
IN DEN JAHREN 1921 BIS 1925<br />
Ziel dieser Arbeit ist die Darstellung eines vollständigen Bildes des Kulturaufbaus<br />
in Abchasien 1921-1925 mit allen seinen Komponenten. Der untersuchte<br />
Zeitraum ist dabei nicht zufällig gewählt. Es handelt sich um die ersten<br />
Jahre der Sowjetherrschaft nach der gewaltsamen Beseitigung des georgischen<br />
demokratischen Staates, und es soll gezeigt werden, in welcher Weise die Kommunisten<br />
in dieser Zeit Kultur- Wissenschafts- und Bildungspolitik betrieben<br />
haben. Beispielsweise wird untersucht, wie das Bildungssystem von kommunistischer<br />
Ideologie beeinflusst wurde. Ein wichtiges Ziel dieser ideologisch ausgerichteten<br />
Ausbildung war die Erziehung der Jugend zur Kompromisslosigkeit<br />
gegenüber westlichen, kapitalistischen Ländern.<br />
In diesem Artikel muß die Verf. bisweilen eine Terminologie anwenden,<br />
die in der westlichen Geschichtswissenschaft nicht benutzt wird, z. B. heißt das<br />
Ausbildungsministerium in den Jahren 1921-22 „Abteilung der Volksbildung“<br />
und in den Jahren 1922-25 „Kommissariat für Volksbildung“. Es ist erforderlich,<br />
diese Begriffe unverändert zu übernehmen, weil sie in den Archivmaterialien<br />
so erscheinen. An dieser Stelle sollen nun hauptsächlich die reinen Fakten<br />
dargestellt werden, die kritische Analyse dieser Fakten wird in einer Arbeit erfolgen,<br />
welche die Verf. zu einem späteren Zeitpunkt publizieren wird.<br />
Historische Erfahrungen positiver oder negativer Natur verlieren niemals<br />
ihre wissenschaftlich-theoretische und praktische Bedeutung. Darunter fallen<br />
auch die Erfahrungen mit der staatlichen Lenkung des Aufbaus der sozialistischen<br />
Kultur in den ersten Jahren des Sowjet-Systems.<br />
Die Verf. hat das Problem der staatlichen Lenkung beim Kulturaufbau in<br />
Abchasien vom Moment der gewaltsamen Machtübernahme durch die Kommunisten<br />
im März 1921 an bis zum Ende der sogenannten „Wiederherstellungsperiode“<br />
(1925) wissenschaftlich untersucht. Davon ausgehend wird sie einigen<br />
Problemen, die für die gründliche Erforschung dieses Themas wichtig sind,<br />
nachgehen. Eine der wichtigsten Fragen ist die Erforschung der Schaffung und<br />
Festigung des staatlichen Apparats für Volksbildung in Abchasien. Den Hauptakzent<br />
legt die Verf. auf das Bildungswesen, weil der größte Teil der Bevölke-<br />
266
ung Abchasiens zu dieser Zeit über sehr geringe Bildung verfügte. Von hochqualifizierten<br />
Fachleuten können wir in dieser Zeit kaum sprechen. Trotzdem<br />
gab es eine hochstehende geistige Kultur des Volkes, die nicht hinter denen anderer,<br />
hochentwickelter Völker zurückstand.<br />
Eine Herausforderung für die Arbeit war, daß dieses Thema bisher überhaupt<br />
nicht erforscht worden ist. Es gab zwar einige allgemeine Untersuchungen<br />
zur Kultur im zwanzigsten Jahrhundert, aber keine über die staatliche Lenkung<br />
beim Kulturaufbau.<br />
Der Aufbau des sowjetischen Volksbildungssystems in Abchasien lief<br />
von März 1921 bis Februar 1922 während der Existenz des sogenannten Revolutionskomitees.<br />
Dies ist eine der Besonderheiten beim Aufbau des Bildungssystems.<br />
Diese Periode endet im Februar 1922. Die höchste Machtinstanz in<br />
Abchasien ist nun der „Rat des Volkskommissariats“. Ab dieser Zeit beginnt<br />
eine neue Etappe im Volksbildungssystem Abchasiens, die bis Ende 1925 dauert.<br />
Eine Aufgaben der Verf. war es, nicht nur zu zeigen, wie sich das Volksbildungssystem<br />
in dieser Zeit entwickelt, sondern auch darzustellen, was dieses<br />
System in Abchasien bewirkte.<br />
Die Monate Januar bis März 1921 sind der Zeitraum, in welchem in Abchasien<br />
und in Gesamt-Georgien der Wechsel von einem kapitalistischen System<br />
hin zu einem kommunistischen erfolgte. Am Abend des 3. auf den 4.<br />
März übernahmen die Bolschewiken in Suchumi, der Hauptstadt Abchasiens,<br />
gewaltsam die Macht. Bisher existierte eine demokratische Regierung, die in<br />
die Türkei oder Frankreich fliehen mußte. Alle alten staatlichen Organe wurden<br />
liquidiert. Die Revolutionskomitees wurden die höchsten Machtorgane des<br />
Landes. Schon bei der ersten Sitzung schufen sie die „Abteilung der Volksbildung“,<br />
Leiter wurde S. Tschanba, Stellvertreter A. Čočua 1 . Zusammenhängend<br />
damit wurden alle Abteilungen der Revolutionskomitees, darunter auch die Abteilung<br />
für Volksbildung, am 19. April 1921 umbenannt in „Kommissariat für<br />
Volksbildung“ („Narodnyj komissariat Prosvescenija“) 2 .<br />
In diesem Aufsatz werden die Etappen der Formierung der Strukturen<br />
des Volksbildungsapparats (zuerst die „Abteilung der Volksbildung“, dann das<br />
„Kommissariat für Volksbildung“) ausführlich untersucht. Während der Zeit<br />
des Kommissariats für Volksbildung wurde der Apparat aufgrund finanzieller<br />
und ökonomischer Probleme verkleinert. Diese Organe mußten den Direktiven<br />
aus Moskau folgen, anstatt sich auf die spezifischen Gegebenheiten des Landes<br />
einzustellen. Das hatte sehr negative Auswirkungen auf den Erfolg der Volksbildung<br />
in Abchasien.<br />
Im Folgenden werden kurz diejenigen Organe vorgestellt, welche für die<br />
1 A. M. Čočua. Sobranie sočinenij v trech tomach, тom 3, Suchumi, 1976, S. 89-90.<br />
2 Revoljucionnye komitety Abchazii v bor’be za ustonovlenie i upročenie Sovetskoj vlasti (fevral’<br />
1921g. – fevral’1922g.). – Sbornik dokumentov i materialov. Suchumi, 1961, S. 65.<br />
267
Volksbildung verantwortlich waren. Schon im März 1921 schuf die ”Abteilung<br />
der Volksbildung” folgende Unterabteilungen: Die Abteilungen für einheitliche<br />
Arbeitsschule, Kunst, Wissenschaft, Methodologie, Bibliothek, Vorschulerziehung,<br />
Sport, Außenbeziehungen, nationale Minderheiten, Jugendschutz und<br />
acht weitere Sektionen 1 .<br />
Das „Kommissariat für Volksbildung“ bestand von Anfang an aus verschiedenen<br />
Abteilungen und Kommissionen, welche hier nicht weiter in Einzelnen<br />
aufgezählt werden sollen. Die Namensänderung von „Abteilung der<br />
Volksbildung“ in „Kommissariat für Volksbildung“ hatte allerdings keine große<br />
Bedeutung, weil es inhaltlich keine Änderungen gab. Die Bildung mußte<br />
von kommunistischer Ideologie geprägt sein. Die oben genannte mechanische<br />
Übernahme der Strukturen aus Rußland, ohne Berücksichtigung der örtlichen<br />
Bedingungen, war für eine erfolgreiche Arbeit nicht geeignet. Trotz der Kürzungen<br />
des Apparats war dieser immer noch zu groß. Die einzige Abteilung,<br />
die einen gewissen Erfolg erzielt hat, war die Abteilung für nationale Minderheiten.<br />
Nach der Gründung der Sowjetherrschaft in Abchasien wurden auch regionale<br />
Abteilungen für Volksbildung geschaffen. In allen Bezirken Abchasiens<br />
existierten in dieser Zeit Abteilungen der Volksbildung unter der Leitung<br />
von Volkslehrern. Im Bezirk Gudauta leitete diese Abteilung A. Čukbar, im<br />
Bezirk Gumista M. Kvaschilava, im Bezirk Kodori B. Kvizinia, im Bezirk Samursakano<br />
I. Kolbaia.<br />
Im Januar/Februar 1922 wurden Wahlen in den Sowjeträten durchgeführt.<br />
Solche Räte wurden auch in den Bezirken und in den Dörfern gewählt. In<br />
der ersten Versammlung der Sowjeträte in Abchasien wurde das sogenannte<br />
„ZIK“ (zentrale Exekutivkomitee) gegründet, welches seinerseits bei seiner<br />
ersten Sitzung die sogenannten „Sownarkom“ (Räte der Volkskommissare)<br />
gründete. Damit war der Prozeß des Übergangs vom Revolutionskomitee zum<br />
Sowjetsystem vollendet. Entsprechend wurde auch die „Abteilung für Volksbildung“,<br />
die zum Revolutionskomitee gehörte, in „Kommissariat für Volksbildung“<br />
umbenannt (s.o.). Ab diesem Moment kontrollierten die „Sownarkom“<br />
die Arbeit des „Kommissariats für Volksbildung“. Sie faßten die Beschlüsse,<br />
die das Kommissariat beim Kulturaufbau ausführen mußte und erhielten darüber<br />
von diesem Rechenschaft.<br />
Während der Finanz- und Wirtschaftskrise 1922/23 in Abchasien mußten<br />
viele Schulen geschlossen werden. Selbst die Stellen beim „Kommissariat für<br />
Volksbildung“ wurden um 40% gekürzt, aber ab 1924, nachdem sich die Lage<br />
ein wenig gebessert hatte, wurde der Etat der Kommission wieder erhöht. Am<br />
Ende der sogenannten „Wiederherstellungsetappe“ (1925) wurden die Struktu-<br />
1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj ASSR (ZGGA), Fond 8, Opis’ 1, Delo 2, List<br />
109-110.<br />
268
en deutlich stabilisiert. Im Herbst 1925 wurden in den Bezirken die Abteilungen<br />
für Volksbildung vollständig wiederhergestellt. Nach den Angaben des<br />
Jahres 1926 bestand das „Kommissariat für Volksbildung“ aus folgenden Abteilungen:<br />
1. Hauptabteilung für soziale Erziehung und politechnische Bildung<br />
der Jugend<br />
2. Hauptabteilung für Berufsausbildung<br />
3. Hauptkommitee für politische Bildung<br />
4. Hauptabteilung für Literatur und Druckerei 1 .<br />
Diese Strukturen des „Kommissariat für Volksbildung“ existierten bis in<br />
die dreißiger Jahre. Es ist nicht nur interessant, den Aufbau und die Entwicklung<br />
der Strukturen für Volksbildung und Kultur zu untersuchen, sondern auch<br />
deren praktische Tätigkeit.<br />
Eine Besonderheit dieser Periode besteht darin, daß die Änderungen im<br />
Kulturbereich während der Existenz der Revolutionskomitees geschahen. Diese<br />
Komitees waren für eine begrenzte Zeit besondere Organe für die Lenkung des<br />
Staates. Diese Lenkung umfaßte alle Bereiche des kulturellen Lebens Abchasiens.<br />
Die Beschlüsse dieser Komitees waren bindend für alle Teile der Republik.<br />
Sie versuchten, möglichst viel Geld in die Volksbildung zu investieren,<br />
aber aufgrund der schlechten Wirtschaftslage war das sehr schwierig. Die Kommunisten<br />
wollten vor allem Reformen in der Schule durchführen, d.h. einen<br />
neuen Schultyp aufbauen, der sich mit seinem Programm gründlich vom vorhergehenden<br />
unterschied. Bei der ersten Möglichkeit wurde eine Trennung der<br />
Schule von der Kirche durchgeführt, die kirchlichen Lehrer mußten die Schulen<br />
verlassen, der Religionsunterricht wurde abgeschafft. Die Kommunisten<br />
verhinderten damit eine Erziehung, die auf christlichen Moralvorstellungen<br />
basierte 2 .<br />
Es gab außerdem viele Beschlüsse, die sich auf eine Erhöhung der Disziplin<br />
und Verantwortung der Lehrer der Schule gegenüber bezogen. Ende März<br />
1921 veröffentlichte das „Kommissariat für Volksbildung“ ein Dekret über die<br />
Auflösung des alten Bildungssystems und die Gründung einer neuen Schulform,<br />
der sogenannten ”Einheitlichen Arbeitsschule”. 3 Der Schulbesuch war<br />
kostenlos und für alle zugänglich. Die Lehrpläne waren von Moskau vorgegeben,<br />
mußten aber oft geändert werden, weil sie nicht den örtlichen Bedingungen<br />
gerecht wurden. Die Schulen waren unter nationalen Gesichtspunkten separiert,<br />
d.h. abchasische, georgische, russische, armenische, griechische und<br />
auch andere Schulen existierten getrennt voneinander 4 . 1921 gingen aber nur<br />
1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 72.<br />
2 V. I. Narsia. Sovetskaja škola v Abchazii (1921-1931 gg.). Suchumi, 1956, S. 56.<br />
3 Revoljucionnye komitety Abchazii v .., S. 258.<br />
4 A. M. Čočua. Sobranie sočinenij v trech tomach, тom 3.., S. 155.<br />
269
35% der Kinder der Gesamtbevölkerung in die Grundschulen. Im Sommer<br />
1921 wurden nach einem Beschluß des „Kommissariats für Volksbildung“<br />
Spezialkurse zur Vorbereitung der Lehrer auf die neue Schulform geschaffen 1 .<br />
Der erste Unterricht an den neuen sowjetischen Schulen begann am 10. Oktober<br />
1921.<br />
Die materielle Basis und Ausstattung der Schulen in Abchasien war sehr<br />
schlecht. Es gab große Probleme mit den Schulgebäuden, weshalb das Komitee<br />
andere Institutionen zwang, Räume abzugeben. Außerdem waren Arbeiter und<br />
Bauern verpflichtet, neue Schulgebäude zu bauen. Trotzdem blieben noch gewaltige<br />
Mängel, so fehlten Schulbücher, Schreibwaren, Schuluniformen und<br />
Lehrer mit der entsprechenden Qualifikation. Viele Schulen waren nur Grundschulen<br />
bis zur vierten Klasse, deren Aufgabe hauptsächlich darin bestand, den<br />
Kindern Lesen und Schreiben beizubringen.<br />
Besonders problematisch war das Fehlen von Lehrern, die in abchasischer<br />
Sprache unterrichten konnten, auch gab es kaum Lehrbücher in dieser<br />
Sprache. Deshalb waren die abchasischen Schulen in folgender Weise organisiert:<br />
In der ersten und zweiten Klasse lief der Unterricht in der Muttersprache,<br />
ab der dritten Klasse bis zum Ende auf russisch, abchasisch wurde als spezielles<br />
Fach unterrichtet.<br />
Im Oktober 1921 begann man in Suchumi außerdem, Unterricht nach einem<br />
neuen Lehrprogramm in pädagogisch oder industriell ausgerichteten Spezialschulen.<br />
Diese wurden auf Grundlage der alten Oberschulen organisiert und<br />
waren Schulen zur Berufsausbildung. Sie bildeten Fachleute mit mittlerer Qualifikation<br />
für Abchasien aus. Ein Teil der Jugend Abchasiens studierte an Universitäten<br />
in Tiflis, Moskau oder anderen Städten, da es in Abchasien keine<br />
Universität gab. 1921 wurden 106 Personen zum Studium an fremde Universitäten<br />
geschickt 2 . Das war sehr wichtig, da Abchasien dringend hochqualifizierte<br />
Spezialisten brauchte.<br />
Eine der wichtigsten Aufgaben der Volksbildung war der Kampf gegen<br />
das Analphabetentum in Abchasien. Im April 1921 schuf das Revolutionskomitee<br />
eine spezielle Kommission für die Lösung dieses Problems, welche in allen<br />
Bezirken Abchasiens angegangen wurde.<br />
Der Hauptanteil der Bevölkerung Abchasiens waren Bauern. Es war sehr<br />
wichtig, daß diese Menschen die elementaren Grundlagen des Lesens und<br />
Schreibens erlernten. Allerdings verbanden die Kommunisten diesen Unterricht<br />
mit politischer und ideologischer Erziehung. Zu diesem Zweck war im Mai<br />
1921 ein neues Organ geschaffen worden, das „GPP“ (Hauptkomitee für politische<br />
Erziehung). Außerdem mußte das „GPP“ Bibliotheken, Lesesäle in Bauernhäusern<br />
(„Izby-Tschitalni“) und Vereinsarbeit organisieren.<br />
1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 4, List 31.<br />
2 Pravda Gruzii, 1921, 18 nojabrja.<br />
270
Am 12. Dezember 1921 veröffentlichte das Revolutionskomitee ein Dekret,<br />
das aufgrund des entsprechenden Dekrets aus Sowjetrußland erarbeitet<br />
worden war und dessen Ziel die Bekämpfung des Analphabetentums in Abchasien<br />
war. Die Bevölkerung von 14 bis 50 Jahren mußte in speziellen Schulen<br />
Lesen und Schreiben lernen 1 . Damals wendete sich das GPP durch die Zeitung<br />
„Golos Trudovoj Abchazii“ mit der Losung „Doloj negramotnost“ („Weg mit<br />
dem Analphabetentum“) an die Bevölkerung 2 . In Bezirkszentren und großen<br />
Dörfern wurden Vorträge in abchasisch, georgisch, russisch und anderen Sprachen<br />
gehalten, die sich gegen das Analphabetentum richteten 3 .<br />
Im Jahre 1921 hatte die Arbeit gegen das Analphabetentum noch keinen<br />
systematischen Charakter, es gab keine Finanzierung, es gab nur Initiativen an<br />
einzelnen Orten. Aber in diesem Jahr war immerhin die Einrichtung von Bibliotheken,<br />
Lesesälen in Bauernhäusern („Izby – Tschitalni“) und Vereinen<br />
zum Teil gelungen.<br />
Ab dem nächsten Jahr kümmerte sich das neugeschaffene ”Kommissariat<br />
für Volksbildung” um die Schaffung von Theatern, Kinos, Zirkussen und anderen<br />
kulturellen Institutionen. Die staatlichen Organe versuchten auch eine Lenkung<br />
der Kunst. 1921 war bereits unter Leitung von D. Gulia das Abchasische<br />
Theater gegründet worden. D. Gulia schuf außerdem das abchasische Alphabet<br />
und Grundlagen der abchasischen schöngeistigen Literatur. Weiterhin verfaßte<br />
er eine „Geschichte Abchasiens“ 4 . Nach dem Beschluß des Revolutionskomitees<br />
von Abchasien am 4. April 1921 wurden alle Theater und Kinos zum<br />
Staatseigentum erklärt. Alle Repertoires und Programme überprüfte später das<br />
„Kommissariat für Volksbildung“ auf ihre politischen Inhalte. Das bedeutete,<br />
daß Kunst, Wissenschaft und Kultur unter staatliche Kontrolle gerieten. Die<br />
ersten Vorstellungen abchasischer Theatergruppen fanden im Sommer 1921 in<br />
den Bezirken Kodori und Gudauta statt. Gleichzeitig wurden georgische, griechische<br />
und armenische Theater gegrünet.<br />
In der Zeit von 1921-25 wurde in Abchasien die Grundlage gelegt für<br />
den weiteren Aufbau der sozialistischen Kultur. In Abchasien haben die entsprechenden<br />
Volksbildungskommissionen Sowjetrußlands und Sowjet-Georgiens<br />
mitgewirkt. Dort arbeiteten viele Vertreter aus Tiflis und Moskau.<br />
Die Beseitigung des Analphabetentums gehörte zu den elementaren Aufgaben<br />
der sogenannten kulturellen Revolution, einer Aufgabe, ohne deren Erfüllung<br />
sich das Land weder wirtschaftlich noch kulturell weiterentwickeln<br />
konnte.<br />
Das extrem niedrige Niveau der Bildung war sehr besorgniserregend. Ein<br />
1 Revoljucionnye komitety Abchazii v .., S. 306.<br />
2 Golos trydovoj Abchazii, 1921, 7 dekabrja.<br />
3 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 47, List 3.<br />
4 D. Gulia. Istoria Abchazii. Tiflis, 1925.<br />
271
Fortschritt im Vergleich mit der zaristischen Zeit war während der Demokratie<br />
(Mai 1918 - März 1921) in Abchasien kaum feststellbar gewesen. Ausgehend<br />
davon stellte sich die kommunistische Regierung folgende Aufgaben: Erhöhung<br />
staatlicher Finanzierung für die Ausstattung der Grundschulen, Verbesserung<br />
der materiellen Lage der Lehrer, zentral ausgearbeitete Richtlinien für die<br />
Arbeit in den Dörfern, Beteiligung aller gebildeten Menschen an der Erwachsenenbildung.<br />
Ab 1923 wurde die Bekämpfung des Analphabetentums in Sowjet-<br />
Georgien zur wichtigsten Aufgabe der Volksbildung erklärt. Es wurde eine Gesellschaft<br />
gegründet, um diesem Problem Herr zu werden, die „Cera-Kithchva“<br />
(„Schreiben und Lesen“) 1 . Die Bekämpfung des Analphabetentums in Abchasien<br />
hatte im Jahre 1922 immer noch keinen systematischen Charakter. Erst ab<br />
1923 konnte in diesem Bereich ein gewisser Fortschritt erzielt werden. Die<br />
staatlichen Organe versuchten nun, diesen Prozeß in geregeltem Maße voranzubringen.<br />
Es wurden 21 Einrichtungen gegründet, wo 600 Menschen Lesen<br />
und Schreiben lernen konnten. Dies waren die ersten staatlich finanzierten<br />
Schulen, die soweit möglich möglicherweise auch mit Lehrbüchern versorgt<br />
wurden 2 .<br />
Aber die Organisation traf in der Dörfern auf viele Schwierigkeiten: Die<br />
Bauern waren mit der Feldarbeit beschäftigt, die Dörfer lagen über weite Gebiete<br />
verstreut, es gab keine oder nur schlechte Wege, Unterrichtsgebäude fehlten,<br />
die Bevölkerung war vielsprachig, es gab zu wenig Lehrbücher in abchasischer<br />
oder entsprechender anderer Sprache. Auch gab es kaum Lehrer mit ausreichender<br />
Qualifikation, und es war problematisch, Frauen zur Teilnahme am<br />
Unterricht zu bewegen, da es den Vorstellungen und Lebensbedingungen der<br />
Frauen widersprach. Außerdem weigerten sich die Männer, zu einer weiblichen<br />
Lehrerkraft zu gehen und umgekehrt.<br />
In Sowjetrußland war es erklärtes Ziel, am zehnten Jahrestag der Oktoberrevolution<br />
(1927) das Analphabetentum endgültig besiegt zu haben. Diese<br />
Direktive beeinflußte auch die anderen Sowjetrepubliken. Deshalb beschloß<br />
man in Abchasien, den Kampf gegen das Analphabetentum zu beschleunigen.<br />
Bereits im Jahre 1924 legte man fest, sich an diese Direktive zu halten. Es wurde<br />
ein Generalplan („Likbez“) zur Abschaffung des Analphabetentums in den<br />
nächsten drei Jahren erstellt, Lehrbücher wurden gekauft, und einige in russischer<br />
Sprache kamen kostenlos aus Moskau. Außerdem wurde das abchasische<br />
Alphabet veröffentlicht. Die abchasische Bevölkerung bekam die Möglichkeit,<br />
sich in ihrer eigenen Muttersprache unterrichten zu lassen. Für die Lehrer wurden<br />
Spezialkurse geschaffen, um ihnen die Richtlinien des Programmes bekannt<br />
zu machen.<br />
1 C. P. Kalandadze. Kul’turnaja revoljucia v Gruzii. Tbilisi, 1963, S. 13.<br />
2 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 40, List 7.<br />
272
Im Jahre 1925 wurde die Bildung der Gesellschaft „Doloj negramotnost“<br />
(„Weg mit dem Analphabetentum“) abgeschlossen. Nach Angaben der kommunistischen<br />
Propaganda waren in den Jahren 1924 und 1925 die Unterrichtsjahre<br />
zwölfmal produktiver als in den Jahren davor. Aber auch mit solch einem<br />
Tempo war es nicht möglich, zum zehnjährigen Jubiläum der Oktoberrevolution<br />
das Analphabetentum auszurotten. Darum faßte das „ZIK“ Abchasiens am<br />
24. Dezember 1924 einen Beschluß, laut dem alle Bürger Abchasiens vom 18.<br />
bis zum 40. Lebensjahr, die nicht lesen und schreiben konnten, ungeachtet des<br />
Geschlechts oder Alters verpflichtet waren, Lesen und Schreiben in ihrer Muttersprache<br />
oder in Russisch zu lernen. Für die Lösung aller Fragen wurde überdies<br />
eine außerordentliche Kommission gebildet. In den Jahren 1925-26 lernten<br />
3120 Menschen und von 1923-26 insgesamt 8000 Menschen Lesen und<br />
Schreiben 1 . In den ersten Jahren der Sowjetherrschaft wurden die Maßnahmen<br />
zur Bekämpfung des Analphabetentums vor allem für Mitglieder der kommunistischen<br />
Partei, Komsomol und Gewerkschaften durchgeführt, erst danach für<br />
die ganze Bevölkerung. Denjenigen, die freiwillig lernten, gewährte die Sowjetregierung<br />
Abchasiens besondere Privilegien: Die Erlaubnis, Waffen zu<br />
tragen, die Befreiung von Arbeitseinsätzen sowie finanzielle Unterstützung bei<br />
der Durchführung ihrer landwirtschaftlichen Arbeit. Aber wie die Bevölkerungsstatistik<br />
im Jahre 1926 gezeigt hat, mußten in den kommenden Jahren<br />
noch 71,7% Lesen und Schreiben lernen, so daß diese Arbeit noch weiter fortgesetzt<br />
werden mußte 2 . Die Planung zum zehnjährigen Jubiläum der Oktoberrevolution<br />
konnte nicht eingehalten werden.<br />
Das „Kommissariat für Volksbildung“ mußte in den nächsten Jahren versuchen,<br />
dieses neue Bildungssystem zu verbessern. Die weitere Planung betraf<br />
folgende Aufgaben: Weiterer Ausbau von Schulen und Vorschulen, weitere<br />
Verbesserung der materiellen Lage der Lehrer, Versorgung mit genügend Lehrbüchern,<br />
Verbesserung der Qualifikaton der Lehrer, Ausbildung neuer Lehrer<br />
aus der örtlichen Bevölkerung und anderes.<br />
In den Dörfern wurden alle wichtigen Aufgaben des Kulturaufbaus bei<br />
Gemeindeversammlungen diskutiert. Sehr oft gingen Vertreter dieser Versammlungen<br />
in die Hauptstadt zum „Kommissariat für Volksbildung“, um die Belange<br />
ihres Dorfes vorzutragen. Im Jahre 1924 wurden in den Sowjeträten der<br />
Dörfer Abteilungen für Kultur und Erziehung gebildet, die sich hauptsächlich<br />
mit der Bekämpfung des Analphabetentums und dem Einrichten von Bibliotheken<br />
und Lesesälen in Bauernhäusern („Izby – Tschitalni“) beschäftigten.<br />
Die dritte Versammlung des obersten Sowjetrates in Suchumi im Jahre<br />
1925 beschloß ein Programm für die weitere Entwicklung der Volksbildung.<br />
1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 60, List 13.<br />
2 A. E. Kuprava. Likvidacija negramatnosti naselenija v Abchazskoj ASSR. Suchumi, 1979,<br />
S. 35.<br />
18. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
273
Dem Lehrer mußte als dem einzigen Kulturvertreter im abchasischen Dorf<br />
mehr Unterstützung gewährt werden. Viele abchasische Schulen waren ohne<br />
Lehrer und die Beschaffung von Lehrbüchern in dieser Sprache war äußerst<br />
problematisch 1 .<br />
Nach dem Beschluß des „Kommissariats für Volksbildung“ war die Teilnahme<br />
am Unterricht der ersten vier Klassen für jedes Kind obligatorisch. Was<br />
aber eine sieben- oder neunjährige Schulausbildung anbetraf, so konnte der<br />
Staat nicht überall und nicht für jedes Kind einen Platz anbieten, weil die<br />
schwierige soziale und ökonomische Lage des Landes dies nicht ermöglichte.<br />
Viele Kinder beendeten ihren Schulbesuch nach der vierten Klasse.<br />
Ab Januar 1923 wurde für einige Jahre die Bildung in der Schule gebührenpflichtig.<br />
Das hierdurch eingenommene Geld verwendete man zur Verbesserung<br />
der materiellen Lage der Schulen 2 . In den letzten zwei Jahren der sogenannten<br />
Wiederherstellungsepoche (1924-25) nahm die Bevölkerung aktiv am<br />
Schulaufbau teil. Neben staatlichen Schulen gab es auch solche, welche die<br />
Dorfgemeinschaft finanzierte. 1924/25 waren dies 30, 1926 gab es 63 solcher<br />
Schulen. Diese Schulen bestanden aber nur für kurze Zeit 3 .<br />
Nach den Angaben des „Kommissariats für Volksbildung“ gab es in den<br />
Jahren 1925-26 insgesamt 263 Schulen, davon 242 Grundschulen (1.-4. Klasse),<br />
15 siebenjährige und 6 neunjährige Schulen 4 . Diese Zahl hat allerdings<br />
keine so große Aussagekraft, weil auch solche Schulen genannt werden, die<br />
sehr wenige Schüler hatten. Insgesamt besuchten nur 54% der schulpflichtigen<br />
Kinder eine Schule 5 . Es ist auch nicht ausgeschlossen, daß diese Zahlen künstlich<br />
erhöht sind. Man achtete eher auf die Quantität als auf die Qualität, um mit<br />
den kapitalistischen Ländern mithalten zu können. Es überwogen georgische<br />
Grundschulen, danach kamen armenische, griechische, abchasische und an<br />
letzter Stelle russische. Es existierten auch drei estländische, eine deutsche und<br />
eine türkische Grundschule. In den anderen Klassenstufen dominierten georgische<br />
und russische Schulen. Das lag vor allem daran, daß der größte Teil der<br />
Bevölkerung Abchasiens georgisch war und die Lehrbücher meistens in russischer<br />
und georgischer Sprache verfasst waren.<br />
Das „Kommissariat für Volksbildung“ versuchte, die Lehrpläne Rußlands<br />
aufgrund der jeweiligen örtlichen Bedingungen zu überarbeiten. Diese<br />
Lehrpläne wurden im Jahre 1925 festgesetzt und orientierten sich nicht an den<br />
Grundlagen der Wissenschaft, sondern an den praktischen Anforderungen.<br />
1 Rezoljucii tret’ego s’ezda Sovetov Abchazii. Suchum,1925, S. 16-17.<br />
2 A. E. Kuprava. Kul’turnoe stroitel’stvo v abchzskoj derevne (1921-1929 gg.). Suchumi,<br />
1973, S. 6-7.<br />
3 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 175, List 89; Fond<br />
55, Delo 108, List 4.<br />
4 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 77.<br />
5 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 78-80.<br />
274
Aber diese neuen Programme konnten den örtlichen Bedingungen trotzdem<br />
nicht gerecht werden, und sie wurden häufig geändert. Auch in den Jahren<br />
1925 und 1926 gab es Probleme mit Lehrbüchern. 1925 änderte N. Mar das<br />
abchasische Alphabet. Aber dieses war zu kompliziert und konnte im Schulalltag<br />
keine sinnvolle Anwendung finden. Wiederum sehr problematisch war das<br />
Fehlen abchasischer Lehrer. Die im Jahr 1926 in Suchumi eröffneten Spezialkurse<br />
für abchasische Lehrer konnten nur 30 Lehrer ausbilden. Insgesamt lag<br />
der Anteil der Lehrer mit Hochschulausbildung bei nur 8,8%, der mit mittlerer<br />
Ausbildung bei 43,7% , derjenigen, welche die oben genannten Spezialkurse<br />
besucht hatten, bei 11.9% und der Lehrer, die ungenügend ausgebildet waren,<br />
bei 35,0% 1 .<br />
Es wurden auch Maßnahmen in Richtung des Kinderschutzes durchgeführt,<br />
zum Beispiel wurde 1922 eine sogenannte „Kinderwoche“ organisiert<br />
und eine Woche der Hilfe für kranke und elternlose Kinder. Schon in dieser<br />
Zeit wurde versucht, Heime für elternlose Kinder aufzubauen. In Tiflis wurde<br />
1922 so ein Haus für abchasische Kinder eröffnet, das 1924 nach Abchasien, in<br />
die Stadt Gagra ausgelagert wurde. Dort gab es zu dieser Zeit über 100 obdachlose<br />
und elternlose Kinder. Weitere Kinderheime wurden 1925 in Suchumi und<br />
Gudauta eröffnet, aber sie konnten nicht alle bedürftigen Kinder aufnehmen 2 .<br />
Im vorliegenden Aufsatz untersucht die Verf. weiterhin die Tätigkeit der<br />
Vorschulen und Kindergärten. Im Jahr 1925 gab es in Abchasien acht Kindergärten<br />
mit 344 Kindern 3 . Das ist keine große Zahl, stellte aber für die damalige<br />
Zeit eine beachtliche Menge dar.<br />
Für Abchasien war es auch äußerst wichtig, die Menschen mit mittlerer<br />
und höherer Bildung auszustatten. In technischen Fachschulen wurden 1925/26<br />
zwei neue Fachgebiete eröffnet: Elektrotechnik und Verwaltungswirtschaft 4 .<br />
1923 wurden die ersten Frauen an den pädagogischen Fachschulen aufgenommen,<br />
1924 in Novij Afon eine technische Fachschule eröffnet. Wie bereits erwähnt,<br />
gab es in Abchasien keine Universität, die Studenten mußten nach Tiflis,<br />
Moskau oder in eine andere Stadt der Sowjetunion gehen.<br />
Für die Erwachsenenbildung spielten die Bibliotheken und die Lesesäle<br />
in Bauernhäusern („Izby – Tschitalni“) eine wichtige Rolle. Dort gab es aber<br />
nur alte Ausgaben und keine Bücher in der Muttersprache der Bevölkerung<br />
Abchasiens (erst Mitte 1924 wurden Grundlagen zur Bildung eines einheitlichen<br />
Bibliothekensystems in Abchasien geschaffen). Aber trotzdem waren diese<br />
Institutionen Zentren für die kommunistische Erziehung der Bevölkerung,<br />
oft gab es dort Versammlungen der Kommunisten und Komsomolen und sogenannten<br />
„Unterricht für die politische Bildung der Dorfbevölkerung“.<br />
1 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 228, List 81.<br />
2 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 108, List 12.<br />
3 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 55, Delo 108, List 10.<br />
4 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 175, List 93.<br />
275
Bis 1921 beschäftigten sich in Abchasien nur Laien und ortsfremde, zugereiste<br />
Fachleute mit den Wissenschaften. Die erste wissenschaftliche Organisation<br />
wurde im Jahre 1922 eröffnet. Das war die „ABNO“ (Abchasische Wissenschaftliche<br />
Gesellschaft). Sie war zunächst als private Gesellschaft gegründet<br />
worden, nach einigen Jahren wurde sie zu einer staatlichen Organisation.<br />
Anfang 1925 hatte sie 141 Mitglieder: Wissenschaftler, Heimatkundler, Ärzte,<br />
Agrartechniker, Ingenieure und Techniker 1 . Die „ABNO“ legte den Grundstein<br />
zu Kontakten zu anderen wissenschaftlichen Einrichtungen der Sowjetunion.<br />
Es wurde viel getan für die Publikation von Forschungsergebnissen. Ein Austausch<br />
der Veröffentlichungen fand auch mit dem Ausland, z.B. mit Deutschland<br />
oder den USA statt 2 .<br />
Das wichtigste Ereignis im wissenschaftlichen Leben Abchasiens war die<br />
im September 1924 in Suchumi organisierte erste Versammlung der Heimatkundler<br />
des Schwarzmeerraumes und des westlichen Kaukasus. Hier kamen<br />
Wissenschaftler aus verschieden Städten zusammen und hielten Vorträge. Von<br />
121 Vorträgen waren 40 aus Abchasien. Besonders interessant waren die Vorträge<br />
von N. Mar (über das abchasische Alphabet), D. Gulia (über die Herkunft<br />
der Abchasier), B. Lukin (archäologische Untersuchungen an der Schwarzmeerküste<br />
in den Jahren 1923 und 1924) und andere.<br />
Im Oktober 1925 wurde in Suchumi auf Initiative von N. Mar die Akademie<br />
der abchasischen Sprache und Literatur eröffnet. Die Eröffnung dieser<br />
wissenschaftlichen Organisation hatte die Erforschung und weitere Entwicklung<br />
der abchasischen Sprache, sowie die Sammlung ethnographischen und<br />
folkloristischen Materials zum Ziel und außerdem die Erarbeitung einer Methodik<br />
zum Unterrichten der abchasischen Sprache.<br />
Die ”ABNO” beschäftigte sich auch mit der Erforschung der natürlichen<br />
Ressourcen Abchasiens. Die wichtigste Untersuchung in dieser Richtung war<br />
die Erforschung von Kohlevorkommen in Tkvarčeli 3 . Durchgeführt wurden<br />
außerdem archäologische Ausgrabungen unter der Leitung von A. Baschkirov,<br />
V. Stražev, A. Lukin und M. Ivaschtšenko. Für die Durchführung der Ausgrabungen<br />
im Jahre 1922 kamen aus Tiflis G. Zereteli und G. Čubinašvili. Mit der<br />
„ABNO“ ist auch die erste Veröffentlichung über die Geschichte Abchasiens<br />
verbunden. Im Jahre 1925 wurde von D. Gulia in Tiflis die „Geschichte Abchasiens“<br />
veröffentlicht. Auch von anderen Autoren erschienen sehr interessante<br />
Arbeiten. 1924 nahm in Suchumi das Museum für Landeskunde seine<br />
Arbeit wieder auf, bereichert durch viel neues archäologisches und ethnographisches<br />
Material.<br />
1 Izvestija Abchazskogo naučnogo obščestva, vypusk I. Suchum, 1925, S. 202-203.<br />
2 Zentral’nyj gosudarstvennyj archiv Abchazskoj.., Fond 8, Opis’ 1, Delo 34, List 24.<br />
3 L. M. Pricker. Istorija osvoenija Tkvarcel’skogo kamenno-ugol’nogo mestoroždenija (1881-<br />
1935 gg.). Suchumi, 1966, S. 57.<br />
276
Eine sehr produktive wissenschaftliche Arbeit wurde in der Malariastation<br />
in Suchumi geleistet. Die Hauptaufgabe dieser Station war die Bekämpfung<br />
der Malaria, die in Abchasien weit verbreitet war. Aus diesem Grund schickte<br />
die abchasische Regierung Professor N. Ruchadze nach Italien, Frankreich und<br />
Deutschland. Von dort brachte er Gambusien- Fische mit, die Mückenlarven<br />
vertilgen und damit die Malaria bekämpfen. 1926 wurde, auf der obengenannten<br />
Station aufbauend, das „Abchasische Tropische Institut“ gegründet. Diesem<br />
Institut gelang es in den folgenden Jahren, die Malaria in Abchasien vollständig<br />
auszurotten.<br />
Die Jahre 1922-25 waren nicht leicht für die Entwicklung des abchasischen<br />
Theaters. Theatergruppen arbeiteten in Suchumi, Otschamtschire, Gudauta<br />
und Gagra. Im Jahre 1922 wurde in Gagra ein historisches Drama von S.<br />
Čanba ( „Die Machadschiren") in abchasischer Sprache aufgeführt. Es existierte<br />
außerdem ein Wandertheater, das sehr von D. Gulia unterstützt wurde.<br />
Viele Schauspieler hatten keine professionelle Ausbildung, und es fehlten<br />
Stücke in abchasischer Sprache. Da es außerdem nur eine schlechte materielle<br />
Ausstattung der Theater gab, waren diese Gruppen eher unbeständig. Aber<br />
schon in dieser Zeit traten viele begabte Schauspieler auf, die später ein professionelles<br />
abchasisches Theater aufbauten. Erfolgreicher war die Tätigkeit des<br />
georgischen Theaters, da es hier mehr Tradition und Erfahrung gab. Es wurde<br />
geleitet von Mašo Ančabadze. Außerdem bekam man Hilfe aus Tiflis von bekannten<br />
Theaterschaffenden. Das Niveau der Schauspielkunst in Tiflis war sehr<br />
hoch. 1926 hatte das georgische Theater Sch. Rustaveli aus Tiflis unter der Leitung<br />
von A. Achmeteli ein Gastspiel in Suchumi. Aus allen Bezirken Abchasiens<br />
kamen die Menschen, um diesem Ereignis beizuwohnen. Dieses Gastspiel<br />
war ein wichtiger Impuls hin zur Gründung eines professionellen abchasischen<br />
Theaters 1 .<br />
1925 begann der Musiker K. Kovatsch seine Tätigkeit in Abchasien. Er<br />
sammelte die folkloristische Musik Abchasiens, die eine jahrhundertealte Tradition<br />
besaß und veröffentlichte später eine Sammlung abchasischer Lieder. Er<br />
gründete auch die musikalische Fachschule in Suchumi.<br />
In den Jahren 1922-25 begannen neben D. Gulia auch andere Schriftsteller<br />
und Poeten ihre Arbeit, wie z. B. I. Kogonia, M. Chaschba, D. Darsalia, M.<br />
Lakerbei und andere. Der begabteste von diesen war I. Kogonia, der die Grundlagen<br />
für die abchasische Poesie legte. Er verstarb im Jahre 1928 mit erst 25<br />
Jahren. Was die abchasische Prosa anbetrifft, so hat sie ihre Wurzeln in Kurzgeschichten<br />
und kleinen Erzählungen 2 . Mit seinen Stücken „Machadžiry“ und<br />
„Apsny-Chanym“ legte S. Čanba die Grundlage für eine eigenständige abchasische<br />
Dramaturgie.<br />
1 A. Ch. Argun. Scena i žizn. Suchumi, 1977, S. 132.<br />
2 Očerki istorii abchazskoj literatury. Suchumi, 1974, S. 55.<br />
277
Die Frage der Organisierung des Kinos, wenn man in dieser Zeit schon<br />
davon sprechen kann, wurde in einer Sitzung des Volkskomissariats („Narkompros“)<br />
im Jahre 1925 erörtert. Es gab aber auch in diesem Bereich keine Fachleute.<br />
Eine Person wurde ins cinematographische Institut nach Moskau geschickt,<br />
um diese Kunst zu erlernen. Ein 1926 aus Moskau eingeladener Regisseur<br />
drehte den ersten abchasischen Film, einen Dokumentarfilm über Kurorte<br />
in Abchasien, ein Pferderennen in Otschamtschire und eine Volkswanderung in<br />
Lichni 1 . Kino existierte zu dieser Zeit in Form von Wandervorstellungen. Diese<br />
Vorstellungen gab es erst ab November 1925. Die Bevölkerung zeigte ein großes<br />
Interesse am Kino, besonders in den Dörfern, wo die Vorführungen kostenlos<br />
waren. Es wurden sowohl alte Filme, die zu dieser Zeit noch nicht verboten<br />
waren, wie auch neue Filme gezeigt.<br />
manana kuprava<br />
ganaTlebisa da kulturis saxelmwifo marTvis<br />
istoriidan afxazeTSi 1921 _ 1925 wlebSi<br />
naSromSi warmoCenilia ara marto kulturuli mSenebloba afxazeTSi<br />
1921-25 wlebSi zogadad, aramed saxelmwifo organoebis roli<br />
am mSeneblobaSi. am mizniT iqmneboda axali struqturebi. revkomebis<br />
arsebobis periodSi 1921-22 wlebSi ganaTlebis saministros erqva<br />
saxalxo ganaTlebis ganyofileba, xolo 1922-25 wlebSi _ saxalxo<br />
ganaTlebis komisariati. 1921 wlis maisSi Seiqmna mTavari politikur-saganmanaTleblo<br />
komiteti (Главполитпросвет), romelic mozrdili<br />
mosaxleobis ideologiur da sxva saxis elementarul ganaTlebas<br />
kurirebda.<br />
saxalxo ganaTlebis organoebis Seqmna metad rTul pirobebSi<br />
mimdinareobda. ar arsebobda gamocdileba, saxeze iyo kadrebis ukmarisoba,<br />
zog dargSi ki sruli aryola, finansuri siZneleebi. siaxles<br />
warmoadgenda komunisturi ideologia, romliTac am organoebs unda<br />
exelmZRvanelaT da xalxis farTo masebSi misi propaganda moexdinaT.<br />
aRniSnul periodSi mimdinareobda ganaTlebis organoebis struqturis<br />
Seqmnisa da srulyofis procesi.<br />
1 B. E. Sagaria. Vozvrašajas mysl’ju k istokam. – Sovetskaja Abchazija, 1981, 21 fevralja.<br />
278
xelisuflebis umTavresi mizani iyo axali tipis skolis Seqmna.<br />
es iyo `erTiani SromiTi skola~. dekreti misi Seqmnis Sesaxeb gamoqveynda<br />
1921w. martis bolos. swavla ufaso unda yofiliyo, Tumca,<br />
1923 wels droebiTi gadasaxadi iqna SemoRebuli. axali tipis skolebSi<br />
swavla 1921 wlis 10 oqtombers daiwyo. programebi axali<br />
skolebisTvis moskovidan gamoigzavna. 1921 wels dawyebiT skolebSi<br />
bavSvebis mxolod 35% dadioda. 1925-26 saswavlo wlebSi arsebobda<br />
263 skola, aqedan 242 dawyebiTi, 15 Svidwliani, 6 cxrawliani. es<br />
ar niSnavs imas, rom am skolebSi bavSvebis didi raodenoba iyo. skola<br />
zogjer ewodeboda ramdenime bavSvisgan Semdgar saswavlo dawesebulebas,<br />
sadac 1 pedagogi iyo.<br />
1923 wlidan sabWoTa saqarTveloSi wera-kiTxvis ucodinrobas-<br />
Tan brZola saxalxo ganaTlebis mTavar amocanad gamocxadda. Seiqmna<br />
sazogadoeba `wera-kiTxva~. SemuSavda generaluri gegma Semdgomi sami<br />
wlisaTvis, SeiZines saswavlo wignebi, gamoaqveynes afxazuri anbani da<br />
a.S. afxazeTis ssr-is sabWoebis centralurma aRmasrulebelma komitetma<br />
1924 wlis dekemberSi miiRo dadgenileba, romlis mixedviT<br />
18-dan 40 wlamde mosaxleobas wera-kiTxva mSobliur an rusul enaze<br />
unda eswavla. 1923-26 wlebSi wera-kiTxva sul 8000-ma adamianma<br />
Seiswavla.<br />
didi yuradReba eTmoboda profesiul da umaRles ganaTlebas.<br />
soxumSi funqcionirebda industriuli teqnikumi, sadac 1924-25w.<br />
eleqtromeqanikuri da administraciuli ganyofilebebi gaixsna. pedagogiur<br />
teqnikumSi 1923w. pirvelad miiRes qalebi. imis gamo, rom afxazeTSi<br />
imJamad ar iyo umaRlesi saswavleblebi, adgilobrivi axalgazrdoba<br />
umaRlesi ganaTlebis misaRebad Tbilissa da ssr kavSiris<br />
sxva qalqebSi midioda.<br />
1922w. Seiqmna afxazeTis samecniero sazogadoeba 141 wevriT,<br />
romelic Tavidan sazogadoebriv dawesebulebas warmoadgenda. am periodSi<br />
afxazeTSi aqtiurad moRvaweobdnen n. mari, d. gulia, v. straJevi,<br />
a. lukini, m. ivaSCenko. 1922w. Tbilisidan arqeologiuri gaTxrebis<br />
sawarmoeblad Camodian g. wereTeli da g. CubinaSvili. 1924w. mu-<br />
Saoba ganaaxla mxareTmcodneobis muzeumma. 1925w. TbilisSi gamoica<br />
dimitri gulias `afxazeTis istoria~<br />
warmatebiT muSaobda qarTuli dramatuli koleqtivi maSo anCabaZis<br />
xelmZRvanelobiT. 1921w. d. gulia qmnis moZrav Teatralur<br />
dass, iqmneba afxazuri dramatuli wreebi soxumSi, gudauTaSi, gagrasa<br />
da oCamCireSi, romlebic jer ar warmoadgendnen profesiul koleqtivebs.<br />
s. Wanba qmnis pirvel istoriul dramas `mahajirebi~.<br />
279
1925 wlidan iwyeba k. kovaCis moRvaweoba, romelic agrovebs da<br />
swavlobs mravalsaukunovan afxazur musikalur folklors. is iyo<br />
<strong>soxumis</strong> musikaluri teqnikumis damaarsebelic.<br />
MANANA KUPRAVA<br />
FROM THE HISTORY OF STATE MANAGEMENT OF EDUCATION<br />
AND CULTURE IN ABKHAZIA IN 1921-1925<br />
The paper deals with the cultural construction in Abkhazia in 1921-25 in<br />
general as well as the role of the state bodies in this construction. For this purpose<br />
new structures were formed. In the period of the existence of revolutionary<br />
committees in 1921-22 the Ministry of Education was called the Department<br />
of Popular Schooling, and in 1922-25 – the Commissariat of Popular<br />
Schooling. In May 1921 the Main Political-Educational Committee was created,<br />
which managed the ideological and other type elementary education of<br />
adult population.<br />
The formation of bodies of popular schooling occurred under very difficult<br />
conditions. There was a lack, and even absence of specialists in some<br />
spheres, as well as financial difficulties. The communist ideology, which these<br />
bodies must have followed and spread its propaganda in the broad masses, was<br />
a novelty. In this period the process of the creation and perfection of educational<br />
bodies was under way.<br />
The basic goal of the authorities was the creation of a school of the new<br />
type. This was a “united working school”. The decree on its creation was issued<br />
at the end of March, 1921. Education must have been free, but in 1923 the<br />
temporary payment was introduced. Studies began in the new-type schools on<br />
October 10, 1921. The curricula for the new schools were sent from Moscow.<br />
In 1921 35% of the children attended elementary schools. During 1925-26<br />
school years, there functioned 263 schools, of these 242 elementary, 15 sevenyear,<br />
and 6 nine-year schools. This does not mean that a large number of children<br />
attended these schools. Sometimes an educational institution with several<br />
children and 1 teacher was called a school.<br />
From 1923 the struggle with illiteracy was proclaimed as the main task of<br />
popular schooling in soviet Georgia. The society Reading and Writing was established.<br />
The general plan for the next three years was drawn up, textbooks<br />
were purchased, the Abkhazian alphabet was published, etc. In December 1924<br />
the Central Executive Committee of the Councils of the Abkhazian SSR enacted<br />
a decree, according to which, the population, from 18 to 40 years of age,<br />
280
had to study reading and writing in their native or the Russian language. In<br />
1923-26 in total 8000 persons studied reading and writing.<br />
Great attention was devoted to the professional and higher education. In<br />
Sukhumi the Industrial Technical School functioned, where in 1924-25 the Electromechanical<br />
and Administrative Departments were set up. In 1923 women<br />
were enrolled for the first time at the Teachers College. Due to the fact that<br />
there were no higher educational institutions in Abkhazia at that time, the local<br />
youth went to Tbilisi and other cities of the USSR to receive higher education.<br />
In 1922 the Abkhazian Scientific Society with 141 members was founded,<br />
which represented initially a public-service institution. At this period N.<br />
Marr, D. Gulia, V. Strazhev, A. Levin, M. Ivashchenko were engaged in intensive<br />
activities in Abkhazia. In 1922 G.Tsereteli and G.Chubinashvili arrived<br />
from Tbilisi to conduct archaeological excavations. In 1924 the Museum of Local<br />
Lore resumed its functioning. In 1925 The History of Abkhazia by Dimitri<br />
Gulia was published in Tbilisi.<br />
The Georgian Drama Collective headed by Masho Anchabadze worked<br />
successfully. In 1921 D.Gulia created a mobile theatrical troupe, in Sukhumui,<br />
Gudauta, Gagra and Ochamchire Abkhazian theatrical circles were set up,<br />
which were not professional collectives yet. S.Chanba composed the first historical<br />
drama Mahajirebi.<br />
From 1925 the activities of K. Kovach began, who collected and studied<br />
the centuries-old Abkhazian musical folklore and also founded the Sukhumi<br />
Music School.<br />
281
282<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
Teimuraz papasqiri<br />
v. molotovis viziti berlinSi da bulgareTis<br />
sakiTxi germania-sabWoTa kavSiris urTierTobebSi<br />
1940w. Semodgomaze<br />
1940w. 12 noembers daiwyo sabWoTa kavSiris sagareo saqmeTa saxalxo<br />
komisris, viaCeslav molotovis oficialuri viziti berlinSi.<br />
aRniSnuli viziti sulac ar iyo Cveulebrivi movlena. 12-13 noembers<br />
molotovma gamarTa molaparakebebi ara marto Tavis uSualo vizavi<br />
ioaxim fon ribentropTan, germaniis sagareo saqmeTa ministrTan, aramed<br />
orjer Sexvda Tavad germaniis fiurers adolf hitlers. aqve xazi<br />
unda gaesvas, rom 1939w. Semodgomis Semdeg es iyo pirveli pirdapiri<br />
molaparakebebi ori qveynis sagareo saqmeTa uwyebebs Soris (1939w.<br />
seqtembris miwurulidan moyolebuli yvela sakiTxis gadawyveta xdeboda<br />
mxolod saelCoebis doneze).<br />
berlinSi gamarTuli molaparakebebis ganxilvisas aucileblad<br />
unda aRiniSnos, rom didi xnis ganmavlobaSi arsebobda wyaroebis<br />
problema. meore msoflio omis Semdeg gamoqveynebuli iqna molotovis<br />
vizitis dros Semdgari Sexvedrebis mxolod germanuli Canawerebi,<br />
romlebsac awarmoebdnen oficialuri Tarjimnebi Smidti da hilgeri<br />
1 . gamoqveynebuli Canawerebi mTlianad emTxveva saarqivo monacemebs,<br />
magram mas gaaCnia erTi xarvezi: is garkveulwilad Semajamebel<br />
xasiaTs atarebs, radganac germanuli mxaris gamonaTqvamebi Cveulebriv<br />
moyvanilia mesame pirSi. rac Seexeba sabWoTa mxares, aq oficialuri<br />
Canawerebi mxolod 1993w. gamoqveynda 2 , Tumca Zneli saTqmelia,<br />
1 Akten zur Deutschen Auswärtigen Politik. Serie D. B. 11, 1. Die Kriegsjahre. Bd. 4, Hbd 1,<br />
1. September bis 13. November 1940. Bonn: Gebr. Hermes KG, 1964. aRsaniSnavia, rom<br />
originalis enaze dokumentebis gamoqveynebas win uZRoda inglisuri gamocema:<br />
Nazi-Soviet Relations 1939-1941. Documents from the Archives of the German Foreign<br />
Office. Ed. by Raymond James Sontag and James Stuart Beddie. Washington, 1948, gv.<br />
218-255; Documents on German Foreign Policy 1918-1945. Series D (1937-1945). V. XI. The<br />
War Years. September 1, 1940 – January 31, 1941. London, HMSO, 1961. vinaidan pirvelad<br />
aRniSnuli Canawerebi gamoqveynda krebulSi: Nazi-Soviet Relations 1939-<br />
1941.., Cven SemdgomSi swored mas daveyrdnobiT.<br />
2 Поездка Молотова в Берлин в ноябре 1940г. Предисловие академика Г. Н. Севостьянова,<br />
публикацию подготовили В. А. Лебедев и Б. Л. Хавкин. – Новая и новейшая исто-
amdenad sandoa isini. daeWvebis safuZvels iZleva is garemoeba, rom<br />
hitlerisa da molotovis Sexvedrebis aRwerisas ribentropis iq yofna<br />
saerTod ar aris dafiqsirebuli da germaniis sagareo saqmeTa ministris<br />
yvela replika uSualod raixskanclerze aris miwerili 1 .<br />
garda oficialuri Canawerebisa, wyarod SeiZleba gamoyenebul iqnas<br />
sabWoTa Tarjimnis v. bereJkovis memuarebi, sadac am vizitis detalebic<br />
aris asaxuli 2 . arsebobs agreTve f. Cuevis mier Cawerili saubrebi<br />
molotovTan, magram, jer erTi, iq berlinSi vizits didi adgili<br />
ar ukavia, da meorec, maTi sandoobis xarisxi Zalian dabalia.<br />
sakmarisia aRiniSnos, rom molotovs `ar axsovs~, Tu ra saxis saidumlo<br />
SeTanxmebebi iqna gaformebuli germaniasTan 1939w. agvistoSi<br />
da es im fonze, rom mas Zalian kargad `axsovs~ sxvadasxva molaparakebis<br />
detalebi 3 .<br />
berlinSi molotovis yofnisas sul gaimarTa oTxi Sexvedra. pirveli<br />
da meoTxe Sexvedra iyo molaparakebebi uSualod sagareo saqmeTa<br />
uwyebebis xelmZRvanelebs Soris, meore da mesame ki iyo molotovis<br />
audiencia hitlerTan, romelsac eswreboda ribentropic. molaparakebebis<br />
mTavari sakiTxi, erTi SexedviT, iyo sabWoTa kavSiris<br />
SeerTeba sammxriv paqtTan, magram aq aRsaniSnavia erTi garemoeba: stalinis<br />
mier molotovisaTvis micemul direqtivebSi pirdapir iyo mi-<br />
TiTebuli, rom molaparakebebis mTavari sakiTxi iyo bulgareTi, romelic<br />
unda Sesuliyo sabWoTa interesebis sferoSi 4 . marTlac, bulgareTis<br />
sakiTxma erT-erTi umniSvnelovanesi adgili daikava molaparakebebze,<br />
miuxedavad imisa, rom TiTqos mxareebs didi dro ar dauTmiaT<br />
misTvis 5 . ufro metic, pirvel dRes, 12 noembers, bulgareTis saрия,<br />
№5, 1993, gv. 64-99.<br />
1 Поездка Молотова в Берлин в ноябре 1940г, gv. 74-78, 80-88.<br />
2 В. М. Бережков. Страницы дипломатической истории. М., 1987, gv. 9-33.<br />
3 Ф. Чуев. 140 бесед с Молотовым. М., “Терра”, 1991, gv. 21.<br />
4 Директивы И. В. Сталина В. М. Молотову перед поездкой в Берлин в ноябре 1940г. –<br />
Новая и новейшая история, №4, 1995, gv. 76-79; Документы внешней политики. Т. 23,<br />
кн. 2. М., 1998, gv. 30-32; Л. А. Безыменский. Гитлер и Сталин перед схваткой. М.,<br />
“Вече”, 2000, Tavi me-20.<br />
5 erTi SexedviT, berlinSi gamarTuli molaparakebebisas, centralur<br />
sakiTxad SeiZleba fineTis problema iqnas miCneuli, radganac swored<br />
mas daeTmo yvelaze meti dro ganxilvisas, magram am SemTxvevaSi gacilebiT<br />
ufro mniSvnelovania, Tu ra poziciebi gaaCndaT mxareebs fineT-<br />
Tan dakavSirebiT. stalinis mier molotovisaTvis micemuli direqtivebis<br />
Tanaxmad, mTavari iyo germanuli SenaerTebis gayvana fineTidan. Tavis<br />
mxriv, hitlerma molaparakebebis dros ramdenjerme gaimeora, rom<br />
fineTi sabWoTa interesebis sferoSi Sedioda da germania fineTis<br />
283
kiTxi saerTod ar damdgara dRis wesrigSi da mxareebi mas Seexnen<br />
mxolod meore dRes, 13 noembers.<br />
bulgareTis sakiTxi pirvelad wamoiWra sruteebis problemasTan<br />
konteqstSi. kerZod, molotovma hkiTxa hitlers, Tu rogori reaqcia<br />
eqnebodaT germaniasa da italias sabWoTa kavSiris mier bulgareTisaTvis,<br />
sruteebTan yvelaze axlos mdebare qveynisaTvis, iseTive garantiebis<br />
micemis SemTxvevaSi, rogori garantiebic misces germaniam da<br />
italiam rumineTs. aRsaniSnavia, rom hitlerma da ribentropma scades<br />
yuradRebis gadatana bulgareTis sakiTxidan (an CaTvales, rom molotovma<br />
ubralod bulgareTi axsena marTlac mxolod sruteebis sakiTxis<br />
konteqstSi) da aRniSnes, rom germania da italia mxars uWerdnen<br />
montres konvenciis revizias sabWoTa kavSiris sasargeblod 1 .<br />
hitlerma reagireba am Temaze moaxdina mxolod mas Semdeg, rac molotovma<br />
gaimeora, rom sabWoTa garantia bulgareTisTvis iqneboda<br />
germaniis mier rumineTisaTvis micemuli garantiis msgavsi da aranair<br />
zewolas saSinao sakiTxebSi bulgareTTan mimarTebaSi adgili ar eqneboda<br />
2 .<br />
aqve molotovma gamoTqva ukmayofileba germaniis da italiis mier<br />
rumineTisaTvis micemuli garantiebiT, romlebic, rogorc es fiureris<br />
sityvebidan Canda, garkveuli drois ganmavlobaSi ar iqneboda<br />
gauqmebuli. garda amisa, man aRniSna, rom es uSualod exeboda sab-<br />
WoTa kavSiris, rogorc SavizRvispira saxelmwifos interesebs, vinaidan<br />
sruteebi ramdenimejer iqna gamoyenebuli ruseTze TavdasxmisaTvis<br />
3 . pasuxad hitlerma ganacxada, rom germaniisa da italiis mier<br />
rumineTisaTvis micemuli garantia iyo erTaderTi SesaZlebloba, rom<br />
am ukanasknels daeTmo besarabia sabWoTa kavSirisaTvis. amasTan, rumineTma<br />
Tavad iTxova aRniSnuli garantia, raTa uzrunveleyo navTobmwarmoebeli<br />
obieqtebis usafrTxoeba. aqve germaniis raixskanclerma<br />
daadastura, rom omis damTavrebisTanave yvela samxedro SenaerTi gateritorias<br />
iyenebda mxolod kirkenesSi (CrdiloeT norvegia) tranzitisaTvis,<br />
rac uaxloes xanebSi dasruldeboda.<br />
1 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 244. sabWoTa CanawerSi, rogorc zemoT<br />
aRiniSna, ribentropis yofna Sexvedris msvlelobisas saerTod ar aris<br />
dafiqsirebuli da, Sesabamisad, arc misi sityvebi aris moyvanili (ix.:<br />
Поездка Молотова в Берлин в ноябре 1940г., gv. 86).<br />
2 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 244; Поездка Молотова.., gv. 86.<br />
3 v. bereJkovis Tanaxmad, molotovma moiTxova rumineTisaTvis micemuli<br />
garantiebis anulireba (В. М. Бережков. Страницы дипломатической истории..,<br />
gv. 27), magram garantiebis pirdapiri anulirebis moTxovna ar aris dafiqsirebuli<br />
arc sabWoTa da arc germanul CanawerSi. ase rom, Cveni azriT,<br />
am SemTxvevaSi v. bereJkovma Secdoma dauSva saubris gadmocemisas.<br />
284
moyvanili iqneboda rumineTidan 1 .<br />
amis Semdeg ki hitlerma ganacxada, rom Tu bulgareTisaTvis misacemi<br />
iyo rumineTis msgavsi garantia, daismeboda kiTxva, Tavad bulgareTs<br />
Tu surda amgvari garantiis miReba, razec, fiureris TqmiT,<br />
mas informacia ar gaaCnda. amis Semdeg hitlerma isev scada sakiTxis<br />
montres konvenciis reviziaze gadatana da aRniSna, rom is mTlianad<br />
mxars uWerda sabWoTa moTxovnebs am sakiTxTan dakavSirebiT 2 . miuxedavad<br />
amisa, molotovi kvlav miubrunda bulgareTis Temas da ganacxada,<br />
rom sabWoTa garantia gamoricxavda bulgareTis saSinao saqmeeb-<br />
Si Caurevlobas da uzrunvelyofda am ukanasknels egeosis zRvaze gasasvleliT.<br />
rogorc Cans, hitleri metad gaRizianda am Temis kvlav<br />
wamoweviT (bereJkovs aqvs aRniSnuli misi gaRizianeba bulgareTis sakiTxis<br />
ganxilvisas, Tumca iq ar Cans, konkretulad ra momentSi moxda<br />
es. iqidan gamomdinare, rom bereJkovs ar aqvs dafiqsirebuli hitleris<br />
sxva replikebi, vTvliT, rom hitleri swored am momentSi ga-<br />
Rizianda) da molotovs gaumeora, rom bulgareTs msgavsi garantia<br />
ar mouTxovia. garda amisa, man aRniSna, rom musolinis gareSe is am<br />
sakiTxs ver gadawyvetda. amiT sakiTxis ganxilva Sewyda da is ganaxlda<br />
mogvianebiT, ukve molotovisa da ribentropis bolo saubrisas.<br />
aRniSnuli Sexvedrisas bulgareTis problema kvlavindeburad<br />
wamoiWra mas Semdeg, rac mxareebma daiwyes sruteebis sakiTxis ganxilva<br />
3 . molotovma xazi gausva im garemoebas, TiTqos sabWoTa kavSiri<br />
sruteebiT dainteresebuli iyo mxolod imdenad, ramdenadac eSinoda<br />
inglisis 4 (!) Tavdasxmisa ssrk-ze sruteebis gavliT 5 . rogorc Cans,<br />
1 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 245; Поездка Молотова в Берлин.., gv. 86.<br />
2 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 245; Поездка Молотова в Берлин .., gv. 87.<br />
3 aRsaniSnavia, rom es nawili germanul CanawerebSi didi SemoklebiTaa<br />
gadmocemuli da molaparakebebis msvleloba praqtikulad mxolod sab-<br />
WoTa CanawerebSi aris dafiqsirebuli (ix.: Поездка Молотова.., gv. 87).<br />
4 Cveni azriT, molotovma aq seriozuli diplomatiuri Secdoma dauSva.<br />
vinaidan manamde man Tavad aRniSna, rom inglisi praqtikulad damarcxebuli<br />
iyo omSi, inglisis CaTvla ssrk-sTvis safrTxed ki niSnavda am<br />
sityvebis ukan waRebas da did britaneTTan omSi germaniis gamarjvebis<br />
eWvqveS dayenebas. garda amisa, germanelebisTvisac naTeli iqneboda, rom<br />
es mizezi TiTidan iyo gamowovili, rac, bunebrivia, gamoiwvevda maT daeWvebas,<br />
Tu ratom SeniRba sabWoTa mxarem Tavisi namdvili miswrafebebi.<br />
Sesabamisad, hitleri daiwyebda sabWoTa kavSiris realuri ganzraxvebis<br />
Ziebas da sabolood darwmundeboda, rom sinamdvileSi stalins rumine-<br />
Ti awuxebda da ara sruteebi.<br />
5 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91. aRsaniSnavia, rom germanuli da<br />
sabWoTa Canawerebi aq erTmaneTisagan gasxvavdeba. germanul CanawerSi<br />
ar aris dafiqsirebuli molotovis sityvebi konkretulad inglisis<br />
285
ibentropi seriozulad gaaRiziana ssrk-s sagareo saqmeTa saxalxo<br />
komisris am sityvebma, radganac man Tarjimans Seawyvetina molotovis<br />
replikis Targmna da ganacxada, rom germania sruteebis sakiTxiT<br />
dainteresebuli iyo mxolod omis periodSi. misi TqmiT, sruteebi germaniisTvis<br />
meorexarisxovani sakiTxi, sabWoTa kavSirisaTvis ki mudmivi<br />
problema iyo da misi gadawyveta unda momxdariyo, pirvel rig-<br />
Si, swored ssrk-s interesebis gaTvaliswinebiT, im SemTxvevaSic ki,<br />
Tu saWiro iqneboda italiis zogierTi miswrafebis ugulebelyofa 1 .<br />
Tavis mxriv, molotovma ganacxada, rom germaniisTvis sruteebis saki-<br />
Txi meorexarisxovani ki ara, meaTexarisxovani iyo, italisTvis ki _<br />
mexuTexarisxovani. misi TqmiT, mxolod bulgareTisTvis garantiebis<br />
micema uzrunvelyofda sabWoTa kavSiris usafrTxoebas sruteebis mxridan<br />
2 .<br />
etyoba, germaniis sagareo saqmeTa ministris moTminebis fiala aq<br />
amoiwura da man pirdapir uTxra sabWoTa vizavis, rom bulgareTis<br />
garantiebis sakiTxis ganxilvisas italiis pozicia aucileblad unda<br />
yofiliyo gaTvaliswinebuli da iqve sTxova ganemarta, Tu rogor<br />
uzrunvelyofda bulgareTisaTvis micemuli garantiebi ssrk-s usafr-<br />
Txoebas 3 . rogorc Cans, ribentropis es replika moulodneli aRmoCnda<br />
molotovisTvis, romelmac Tavi aarida pasuxs da aRniSna, rom sabWoTa<br />
mxares surda ubralod germaniis mTavrobis Tvalsazrisis gageba<br />
am sakiTxTan dakavSirebiT 4 . ribentropma kvlavindeburad gaimeora,<br />
rom germaniis mTavrobas ar SeeZlo poziciis dafiqsireba italiasTan<br />
konsultaciebis gareSe, ssrk-s sagareo saqmeTa saxalxo komisarma<br />
ganacxada Tavdapirvelad da aRniSna, rom axlo aRmosavleTTan<br />
dakavSirebuli sakiTxebis ganxilvisas sabWoTa mxares awuxebda ara<br />
marto TurqeTi, aramed bulgareTic. aqve man miayola rumineTic, ungreTic,<br />
iugoslaviac da saberZneTic, riTac faqtobrivad agrZnobina<br />
ribentrops, rom ssrk-s interesebSi mTlianad balkaneTis regioni Sedioda<br />
centraluri evropis nawilTan erTad. bulgareTTan dakavSirebiT<br />
germaniis sagareo saqmeTa ministrma pirdapir ganacxada, rom mas<br />
arafris damateba ar SeeZlo hitleris sityvebisadmi (saubaria bulmxridan<br />
arsebuli safrTxisagan Tavis dasacavi garantiebis Sesaxeb (ix.:<br />
Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 252) da gamotovebulia mTeli monakveTi<br />
saubrisa, rodesac ribentropma gaawyvetina sityva Tarjimans. amitom,<br />
Cveni azriT, sabWoTa Canaweri aq bevrad ufro sandoa.<br />
1 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />
2 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />
3 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />
4 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 91.<br />
286
gareTis moTxovnasa da italiis interesebze). 1<br />
amiT bulgareTis sakiTxis ganxilva TiTqos dasrulda, magram,<br />
rogorc Semdeg gairkva, mxolod droebiT. saqme imaSi mdgomareobs,<br />
rom ukanaskneli Sexvedrisas ribentropma molotovs gadasca oTxmxrivi<br />
SeTanxmebis proeqti, sadac gacxadebuli iyo, rom mxareebi pativs<br />
scemdnen erTmaneTis teritoriul SenaZenebs da pirobas debdnen,<br />
rom 10 wlis ganmavlobaSi ar Sevidodnen erTmaneTis winaaRmdeg raime<br />
blokSi da daexmarebodnen erTmaneTs ekonomikur sakiTxebSi 2 . am<br />
TiTqosda uvnebel proeqts Tan unda xleboda ori saidumlo oqmi.<br />
pirveliT, romelic oTxi muxlisagan Sedgeboda gansazRvruli iyo<br />
germaniis, italiis, iaponiisa da sabWoTa kavSiris interesebis sferoebi.<br />
pirveli punqtiT germania acxadebda, rom misi teritoriuli interesebis<br />
mTavari sfero iyo centralur afrikaSi, evropaSi ki is<br />
dakmayofildeboda im teritoriebis reviziiT, romlebic mohyveboda<br />
inglisTan zavis dadebas; meore muxliT italiis interesebis sfero<br />
ganisazRvra CrdiloeT da Crdilo-aRmosavleT afrikiT, evropasTan<br />
dakavSirebiT ki gameorebuli iyo pirveli punqtis formulireba; mesame<br />
punqtSi gacxadebuli iyo iaponiis interesebi aRmosavleT aziasa<br />
da iaponiis samxreTSi; meoTxe muxliT ki ganisazRvreboda ssrk-s interesebis<br />
sfero sabWoTa kavSiris samxreTiT indoeTis okeanis mimar-<br />
TulebiT 3 . meore saidumlo oqmi exeboda montres konvenciebis revizias.<br />
is Sedgeboda sami muxlisagan, gamoxatavda germaniisa da italiis<br />
srul mxardaWeras sabWoTa moTxovnebisadmi da masSi erTi sityvi-<br />
Tac ar iyo naxsenebi bulgareTi 4 . TiTqos yvela problema gadaWrili<br />
iyo, magram 26 noembers moskovidan movida pasuxi, romliTac sabWoTa<br />
mxarem wamoayena Tavisi moTxovnebi oTxmxrivi SeTanxmebis xelmosawerad.<br />
sul wamoyenebuli iyo oTxi moTxovna:<br />
5. germanias unda gamoeyvana yvela Tavisi SenaerTi fineTidan 5 ,<br />
romelic, 1939w. miRweuli SeTanxmebebis Tanaxmad, sabWoTa<br />
interesebis sferoSi Sedioda;<br />
1 Поездка Молотова в Берлин в ноябре.., gv. 92.<br />
2 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 249; Поездка Молотова в Берлин.., gv. 94.<br />
3 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 257.<br />
4 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 257-258.<br />
5 rogorc zemoT aRiniSna, es sakiTxi berlinSic ganixileboda da maSin<br />
hitlerma aRniSna, rom fineTSi ar iyo ganTavsebuli germaniis samxedro<br />
nawilebi da rom maT ubralod gamoiyenes fineTis teritoria kirkenes-<br />
Si jarebis gadasayvanad, rac Seesabameboda kidec sinamdviles.<br />
287
6. sabWoTa kavSiris usafrTxoeba sruteebSi unda ganmtkicebuliyo<br />
ssrk-bulgareTis paqtiT da unda Seqmniliyo baza sab-<br />
WoTa qveiTi da sazRvao ZalebisaTvis bosforisa da dardanelis<br />
misadgomebTan (rogorc Cans, bulgareTSi);<br />
7. baTumisa da baqos samxreTiT mdebare teritoriebi sparse-<br />
Tis yuremde unda gamocxadebuliyo sabWoTa interesebis<br />
sferod;<br />
8. iaponias uari unda eTqva navTobisa da qvanaxSiris koncesiebze<br />
CrdiloeT saxalinSi 1 .<br />
rogorc vxedavT, meore sakiTxi aSkarad amovardnilia ssrk-germaniis<br />
urTierTobebis konteqstidan. Tamamad SeiZleba iTqvas, rom danarCeni<br />
sami punqti hitlerisaTvis problemas ar warmoadgenda, radganac<br />
fineTi isedac micemuli hqonda sabWoTa kavSirisaTvis, indoe-<br />
Tis okeaneSi is sparseTis yuris midamoebsac gulisxmobda da saxalinis<br />
konvenciebi mas saerTod ar adardebda. rac Seexeba bulgareTs,<br />
Zneli misaxvedri ar iyo hitlerisaTvis, rom samxedro baza bulgareTSi<br />
stalins am SemTxvevaSi imdenad ara TurqeTis, ramdenadac rumineTis<br />
winaaRmdeg sWirdeboda. rumineTs ki, saidanac germania iRebda<br />
Tavisi navTobis udides nawils, misTvis namdvilad sasicocxlo mniSvneloba<br />
gaaCnda. rogorc Cans, hitleri mixvda stalinis TamaSs da<br />
SemTxveviTi ar aris, rom erTi Tvis Tavze xeli moawera ssrk-ze Tavdasxmis<br />
gegmas. Cveni azriT, mis am gadawyvetilebaze didi gavlena<br />
iqonia swored 1940w. Semodgomaze wamoWrilma sakiTxma bulgareTis<br />
Sesaxeb.<br />
1 Nazi-Soviet Relations 1939-1941.., gv. 258-259.<br />
288
TEIMURAZ PAPASKIRI<br />
MOLOTOV’S VISIT TO BERLIN (NOVEMBER 1940)<br />
AND THE ISSUE OF BULGARIA IN THE GERMAN-SOVIET<br />
RELATIONS DURING AUTUMN OF 1940<br />
The paper, on the basis of the documental sources (both German and<br />
Russian) and critical analysis of the existing literature, deals with the issue of<br />
Bulgaria in the German-Soviet relations in autumn of 1940, especially during<br />
the official visit of the People’s Commissar of Foreign Affairs of the USSR<br />
Vyacheslav Molotov, which began on November 12, 1940. It is mentioned that<br />
despite the fact that at first glance the parties did not pay much attention to the<br />
questions regarding Bulgaria, it became the main issue during the talks.<br />
According to his directives to Molotov, the Soviet leader Joseph Stalin<br />
considered Bulgaria to be the most important point of the talks. In accordance<br />
with those directives, Molotov several times raised the question of the Russian<br />
guarantees to Bulgaria, which would be similar to the ones given by Germany<br />
and Italy to Romania. Although the Soviet side was explaining the necessity of<br />
the guarantees to Bulgaria by the need of defence of the USSR from the<br />
English attacks through the Turkish Straits, it was quite clear that Stalin and<br />
Molotov were hiding their real intentions. The Soviet military base in Bulgaria,<br />
which had to be established according to the Soviet plan, more likely would<br />
have not as much defensive functions regarding the Turkish Straits, as it would<br />
be designed to menace Romania. Hitler, for whom Romania was the essential<br />
source of oil products, suspected the real inclinations of the Soviet side, and it<br />
is possible that the issue of Bulgaria had a great impact on his decision to<br />
attack the USSR in 1941.<br />
19. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
289
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
290<br />
joni afaqiZe<br />
kolxuri kulturis gavrcelebis<br />
sakiTxisaTvis<br />
Tanamedrove dasavleT saqarTvelos, aRmosavleT saqarTvelos<br />
Sida qarTlisa da mesxeTis regionebis CaTvliT, CrdiloeT kavkasiis<br />
centralur da dasavleT nawils Tanamedrove CeCneTis, inguSeTis, CrdiloeT<br />
oseTis, yabardo-balyareTisa da yaraCai-CerqezeTis teritoriebze<br />
gvianbrinjaosa da adrerkinis xanaSi gavrcelebuli iyo kultura,<br />
romelic specialur literaturaSi xan „kolxur~, xan „yobanur~<br />
da xanac „kolxur-yobanur~ kulturad moixsenieba. kavkasiis samxreT<br />
da CrdiloeT nawilSi gavrcelebuli kultura zogierT mkvlevars<br />
erT kulturad miaCnia da zogsac or erTmaneTisagan gansxvavebul<br />
da damoukidebel kulturebad.<br />
dasavleT saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi<br />
gavrcelebuli arqeologiuri kulturis Seswavlas araerTi<br />
naSromi mieZRvna. me-20 saukunis 80-ian wlebamde arsebuli gamokvlevebis<br />
istoriografiuli mimoxilva sakmaod detaluradaa mocemuli<br />
o. jafariZis 1 , d. qoriZis 2 , b. texovis 3 , i. voronovis 4 , l. fancxavas 5 ,<br />
m. baramiZisa 6 da sxva mecnierTa publikaciebSi. amitomac aRniSnuli<br />
periodis istoriografia aq mokledaa warmodgenili. detaluradaa<br />
ganxiluli mxolod is naSromebi, romlebSiac sakvlevi problema axali<br />
monacemebis Suqzea gaanalizebuli da ukanaskneli 25 wlis man-<br />
1 o. jafariZe. kolxuri culi. _ saqarTvelos saxelmwifo muzeumis moambe,<br />
XVI-B, 1950, gv. 35-37.<br />
2 d. qoriZe. kolxuri kulturis istoriisaTvis. gamomc. `mecniereba~. Tb.,<br />
1965. gv. 5-8.<br />
3 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-Xвв. до н.э. Изд. Наук., М., 1977. gv. 184-188.<br />
4 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке. (Вопросы хронологии и<br />
интерпретации памятников VIIIв. до н.э. – VIIIв. н.э.). Дисертация на соискание ученой<br />
степени доктора исторических наук. М., 1984, gv. 89-99.<br />
5 l. fancxava. kolxuri kulturis mxatvruli xelosnobis Zeglebi. gamomc.<br />
`mecniereba~. Tb.,: 1988, gv. 5-8<br />
6 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi Zv. w. II-I aTaswleulis pirvel<br />
naxevarSi (ZiriTadi problemebi). avtoreferati istoriis mecnierebaTa<br />
doqtoris samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 1998, gv. 38-39.
Zilzea gamoqveynebuli. maTSi kvleva efuZneba uaxles arqeologiur<br />
monapovrebs da, Sesabamisad, mocemulia kvlevis Tanamedrove donis<br />
suraTi. Tumca es srulebiTac ar niSnavs imas, rom adre gamoqveynebul<br />
naSromebs dRes mxolod sakiTxis istoriisaTvis aqvT mniSvneloba.<br />
problemis kvlevisaTvis maTi mniSvneloba dResac udaoa.<br />
problema warmoiSva 1926 wels, rodesac v. straJevma gamoaqveyna<br />
masalebi afxazeTidan, romlebic gasaocar msgavsebas iCendnen ukve kargad<br />
cnobil yobanis monapovrebTan 1 . afxazeTisa da dasavleT saqarTvelos<br />
masalebis analizis Suqze m. ivaSCenkom pirvelma daayena sakiTxi<br />
e.w. `yobanuri kulturis~ centrad dasavleT saqarTvelos miCnevis<br />
Sesaxeb. 2 1934w. arqeologiuri Zeglebisa da monapovrebis dasavleT<br />
saqarTveloSi adgilze gacnobis Semdeg i. meSCaninovic miiCnevda, rom<br />
yobanuri kulturis centri kolxeTSi mdebareobda da amitomac am<br />
kulturas, misi azriT, unda darqmeoda „kolxuri kultura~. 3 msgavs<br />
mosazrebas gamoTqvamda da asabuTebda s. janaSiac 4 . kolxeTsa da yobanSi<br />
aRmoCenili kulturis erTianobis idea TavianTNnaSromebSi SemdgomSi<br />
ganaviTares b. kuftinma 5 , a. iesenma 6 da b. piotrovskim 7 .<br />
ukve 1951w. gamocemul naSromSi a. ieseni aRniSnavda, rom dasavleT<br />
saqarTvelosa da kavkasiis centralur nawilSi aRmoCenili li-<br />
Tonis nawarmis saerTo ieris miuxedavad, sameurneo Taviseburebebis,<br />
1 В. И.Стражев. Бронзовая культура в Абхазии. – Известия Абхазского научного общества<br />
(ИАНО), 1926, IV, gv. 13.<br />
2 M. M. Ivaščenko. Beiträge zur Vorgeschichte Abchasiens. – ESA, VII, 1932, gv. 111; М.<br />
М. Иващенко. Исследования архаических памятников материальной культуры в Абхазии.<br />
– Известия Научно-Исследовательского Института Краеведения (ИНИИК), 3,<br />
1935, gv. 1-59.<br />
3 О. М. Джапаридзе. Бронзовые топоры Западной Грузии. – Советская Археология,<br />
XVIII, 1953, gv. 283.<br />
4 s. janaSia. Tubal-Tabali, tibareni, iberi. _ Sromebi, III. Tb., 1959, gv. 73.<br />
5 Б. А. Куфтин. Археологические раскопки в Триалети, I. Тб., 1941, gv. 16-17; Б. А.<br />
Куфтин. К вопросу о древнейших корнях грузинской культуры на Кавказе по данным<br />
археологии. – saqarTvelos saxelmwifo muzeumis moambe, XII-В, 1944, gv. 232.<br />
6 А. А. Иессен. К вопросу о древнейшей металлургии меди на Кавказе. – Известия Государственной<br />
академии истории материальной культуры (ИГАИМК), вып. 120, 1935,<br />
gv. 138, ruka IV; А. А. Иессен. Древнейшая металлургия Кавказа и её роль в Передней<br />
Азии. – Доклады III Международного конгреса по иранскому искусству и археологии.<br />
М.-Л., 1939; gv. 96; А. А. Иессен. Прикубанский очаг металлоброботки во второй половине<br />
II и в начале I тысячелетия до н. э. – Краткие Сообщения Института Археологии<br />
(КСИА), 18, 1947, gv. 30; А. А. Иессен. Прикубанский очаг металлургии и металлоброботки<br />
в конце мадно-бронзового века. – Материалы Института Археологии (МИА), 23,<br />
1951, gv. 80.<br />
7 Б. Б. Пиотровский. Археология Закавказья. Издат. ЛГУ. Л., 1949, gv. 60.<br />
291
dakrZalvis wesebis, keramikisa da sxva gansxvavebebis gamo saWiroa am<br />
ori raionis kulturebis erTmaneTisagan mkafio gamoyofa 1 . 1950 da<br />
1953 wlebSi o. jafariZem ganaviTara mosazreba dasavleT saqarTvelosa<br />
da yobanSi gansxvavebuli kulturebis arsebobis Sesaxeb 2 . 1982<br />
da 1991 wels gamoqveynebul naSromebSic o. jafariZe dasavleT saqarTvelosa<br />
da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi gavrcelebul<br />
kulturas or gansxvavebul kolxur da yobanur kulturebad<br />
ganixilavs 3 .<br />
e. krupnovic Tavis naSromebSi am or regionSi aRmoCenil kulturebs<br />
erTmaneTisagan damoukidebel kulturebad ganixilavs da miu-<br />
TiTebs, rom gansxvaveba dasturdeba dakrZalvis wesebSi, keramikaSi,<br />
culebis tipebSi, abzindebsa da sxva samkaulebSi. CrdiloeT kavkasia-<br />
Si ar gvxvdeba dasavleT saqarTveloSi farTod gavrcelebuli segmentiseburi<br />
iaraRi. amis safuZvelze, man centralur kavkasiasa da dasavleT<br />
saqarTveloSi gavrcelebuli kultura orad gayo da pirvels<br />
yobanuri, meores kolxuri uwoda. 1960w. gamosul monografiaSi e.<br />
krupnovma kvlav gaimeora mosazreba ori gansxvavebuli kulturis arsebobis<br />
Sesaxeb 4 .<br />
1952w. g. gobejiSvilma yobanis samarovani kolxuri kulturis<br />
arealSi moaqcia 5 , xolo 1959w. aRniSna, rom kolxuri da yobanuri<br />
kulturebis urTierTobis sakiTxi jer-jerobiT ar aris sakmarisad<br />
Seswavlili da maTi erTianobis an gansxvavebulobis Sesaxeb raimes<br />
garkveviT Tqma SeuZlebelia 6 . Tumca amave naSromSi avtori erTgan miuTiTebs,<br />
rom kolxuri kulturis „Zeglebi yobanSi marto samarxebis<br />
saxiTaa cnobili~. 7 Sesabamisad, is yobanSi aRmoCenil Zeglebs ganixilavs<br />
rogorc kolxuri kulturis Zeglebs. a. kalandaZe ki 1953w.<br />
werda, rom, „yobanuri kultura barsa da mTaSi farTod ganfenili<br />
kolxuri kulturis gavrcelebis erT-erTi mikroraionis lokaluri<br />
TaviseburebebiT aRbeWdili kultura, mTaSi mosaxle kolxebis mier<br />
1 А. А. Иессен. Прикубанский очаг металлургии и металлоброботки.., gv. 80.<br />
2 o. jafariZe. kolxuri culi.., gv. 37-39; О. М. Джапаридзе. Бронзовые топоры<br />
Западной Грузии.., gv. 283-284.<br />
3 o. jafariZe. dasavleT saqarTvelo gvianbrinjaos xanaSi. _ macne, 1982,<br />
2, 51; o. jafariZe. saqarTvelos arqeologia. qvisa da brinjaos xana. Tsu<br />
gam-ba. Tb., 1991, gv. 219-220.<br />
4 Е. И. Крупнов. Древняя история Северного Кавказа. Изд. Наука, М., 1960, gv. 80-81.<br />
5 g. gobejiSvili. arqeologiuri gaTxrebi sabWoTa saqarTveloSi. Tb.,<br />
1952, gv. 97.<br />
6 g. gobejiSvili. gvianbrinjaos xanis Zeglebi dasavleT saqarTveloSi.<br />
_ saqarTvelos arqeologia, Tsu gam-ba, Tb., 1959, gv. 130.<br />
7 g. gobejiSvili. gvianbrinjaos xanis Zeglebi.., gv. 131.<br />
292
Seqmnili kultura unda iyos~. 1<br />
mosazrebam gvianbrinjaosa da adrerkinis xanaSi dasavleT saqar-<br />
Tvelosa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi gavrcelebuli<br />
kulturis sxvadasxvaobis Sesaxeb momdevno 60-ian da 70-ian wlebSi ver<br />
hpova sayovelTao aRiareba. 1966w. l. saxarovam afxazeTi, raWa, leCxumi,<br />
svaneTi, CrdiloeTi da samxreTi oseTi gaaerTiana dasavlurqar-<br />
Tuli kulturis erT lokalur variantad, xolo samxreTis anu Woroxis<br />
zona meore lokalur variantad 2 . d. gazdapustaim ki „yobanuri~<br />
kulturis SigniT oTxi arqeologiuri jgufi gamoyo: yobanuri,<br />
Tlias, dasavlurqarTuli da eSeris 3 . misi azriT, TiToeuli jgufi<br />
erTmaneTisagan gansxvavdeba mxolod ama Tu im liTonis nivTis tipis<br />
arsebobiT, gansxvavebebiT keramikasa da dakrZalvis wesebSi. 1970w. gamocemul<br />
naSromSi g. gobejiSvili miuTiTebs, rom „Crdilo kavkasiis<br />
mTianeTSi batonobda dasavleT saqarTvelos tipis kultura, oRond<br />
mxaris geoklimaturi pirobebis kvalobaze ramdenadme gardaqmnili~. 4<br />
b. texovis Tanaxmad, centraluri kavkasiis teritoriaze gavrcelebuli<br />
iyo erTgvarovani yobanuri kultura. yobanuri anu centralurkavkasiuri<br />
kulturis farglebSi b. texovs Sehyavs CrdiloeT kavkasiis<br />
centraluri nawili, romelic moicavs yabardo-balyareTs da<br />
CrdiloeT oseTs. aqvea moqceuli samxreT oseTi cxinvalamde, raWa,<br />
leCxumi da svaneTi. kolxuri kulturis farglebSi ki misi SexedulebiT<br />
Sedis afxazeTi, samegrelo, guria, aWara da imereTi 5 . yobanuri<br />
kulturis SigniT b. texovma ori lokaluri varianti gamoyo: Crdilokavkasiuri<br />
(yabardo-balyareTi da CrdiloeTi oseTi) da samxreTkavkasiuri<br />
(svaneTi, raWa-leCxumi, saCxere da samxreT oseTis mTiani raioni)<br />
6 . amasTan mkvlevari dasavleT saqarTveloSi gavrcelebul kolxur<br />
kulturas aseve centralurkavkasiuri (e.i. yobanuri _ j.a.) kulturis<br />
lokalur variantad miiCnevs 7 . amiT ki b. texovi aRiarebs CrdiloeT<br />
kavkasiis centralur nawilSi, samxreT oseTis mTian raionebsa<br />
da dasavleT saqarTveloSi gavrcelebuli kulturebis erTianobas.<br />
1 a. kalandaZe. <strong>soxumis</strong> mTis arqeologiuri Zeglebi. soxumi., 1953, gv. III.<br />
2 Л. С. Сахарова. Позднебронзовая культура ущелья реки Цхенисцкали. – Автореферат<br />
на соискание учёной степени кандидата исторических наук. Тб., 1966, gv. 29-30.<br />
3 Д. Газдапустай. Связи Северного Причерноморья с Передней Азией и Центральной<br />
Европой в эпоху перехода от бронзы к железу. Автореферат на соискание учёной степени<br />
кандидата исторических наук. Л., 1962, gv. 2-20.<br />
4 g. gobejiSvili. dasavleT saqarTvelos kultura. _ saqarTvelos istoriis<br />
narkvevebi, I. Tb., 1970, gv. 256.<br />
5 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н. э. Изд. Наука, М., 1977, ruka.<br />
6 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н. э.., gv. 192.<br />
7 Б. В. Техов. Центральный Кавказ в XVI-X вв. до н. э.., gv. 189.<br />
293
80-iani wlebis dasawyisidan kolxuri da yobanuri damoukidebeli<br />
kulturebis arsebobas sul ufro meti oponenti hyavs. maT Sorisaa<br />
i. voronovisa 1 da m. baramiZis 2 sadoqtoro disertaciebi.<br />
i. voronovis Tanaxmad, aRmosavleT SavizRvispireTsa da kavkasiis<br />
centralur nawilSi arsebobda erTiani dasavlurkavkasiuri kolxur-yobanuri<br />
kultura anu metalurgiuli provincia, romlis teritoriazec<br />
avtorma 12 lokaluri varianti gamoyo: I _ centralurkolxuri,<br />
II _ Crdilokolxuri, III _ samxreTkolxuri, IV _ samxreTaRmosavleT<br />
SavizRvispireTi, V _ raWa-leCxumi-svaneTi, VI _ Tlia,<br />
VII _ samTavro, VIII _ yobanis centraluri varianti, IX _ aRmosavleTi<br />
varianti, X _ dasavleTi varianti, XI _ zemo yubanispireTi da<br />
XII _ Crdilo-aRmosavleT SavizRvispireTi 3 . mkvlevarma daadgina samarxi<br />
nagebobebis da dakrZalvis wesebis nairferoba (siWrele) kolxur-yobanuri<br />
metalurgiuli provinciis teritoriaze da aseve aCvena,<br />
rom analogiuri formebi samarxebisa da analogiuri dakrZalvis wesebi<br />
damaxasiaTebeli iyo kavkasiis sxva regionebisaTvisac.<br />
i. voronovma aseve gadawyvita keramikis sakiTxi, romelic damoukidebel<br />
jgufebs ukve variantebis donezec qmnis. dasavleT saqarTveloSi<br />
samiwaTmoqmedo iaraRebis siWarbe, xolo maTi faqtobrivi ararseboba<br />
mTian zonaSi axsnilia ara kulturuli sxvadasxvaobiT, aramed<br />
„разницей в обусловленном природными условиями укладе хозяйства~<br />
4 . mecnieris azriT, Zalze sayuradReboa isic, rom kolxeTSic da<br />
yobanSic, rogorc wesi, brinjaos nivTebi damzadebulia kalis maRali<br />
SemcvelobiT. es ukanaskneli ki yobanSi samxreTis gavlenis maCvenebelia.<br />
i. voronovs gamoyofili aqvs 50-mde nivTis saxeoba da naCvenebi<br />
aqvs maTi gavrcelebis raodenoba da xarisxi TiToeul lokalur variantSi.<br />
am Sedarebis Sedegad man daadgina, rom dRes erTmaneTTan<br />
yvelaze axlos dganan Tlias, yobanisa da afxazeTis samarovnebis monapovrebi.<br />
gravirebuli ornamentis mixedviT ki aq udavod saqme gvaqvs<br />
erT kulturasTan, radganac am komponentiT variantebis donezec ki<br />
SeuZlebelia kolxur-yobanuri kulturis diferenciacia 5 . mniSvnelova-<br />
1 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке...Автореферат...<br />
2 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTis Zv. w. II-I aTaswleulis...<br />
3 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 10;<br />
Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке.(Вопросы хронологии и<br />
интерпретации памятников VIII в. до н.э. – VIII в. н.э.). Диссертация на соискание учёной<br />
степени доктора исторических наук. М., 1984, gv. 99-100.<br />
4 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 10.<br />
5 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 11.<br />
294
nia i. voronovis daskvna: „Ни погребальные сооружeния, ни погребальный<br />
обряд, ни керамика, ни металлический инвентарь не дают оснований<br />
для чёткого разграничения колхидской и кобанской культур, а существующие<br />
различия должны объясняться хозяйственной специализацией в<br />
пределах организующего центра провинции и характерной для контактных<br />
зон культурной размытостью периферийных районов, обособление которых<br />
помимо воздействия соседних культур усугублялось их относительной<br />
географической замкнутостью в рамках речных долин и ущелий~. 1<br />
T. miqelaZem 1990w. gamoaqveyna naSromi, romelSiac pirdapir uTi-<br />
Tebs, rom „Центральный Кавказ, по-видимому, стал тем местом, где носители<br />
колхидской культуры принесли свою бронзовую культуру~. 2 miuxedavad<br />
mravali saerTo niSnebisa, romlebic dasavleT saqarTvelosa<br />
da centralur kavkasiaSi gavrcelebul kulturebs axasiaTebT, mkvlevari<br />
maT mainc or gansxvavebul kulturad miiCnevs. misi azriT, amis<br />
safuZvels iZleva gansxvavebebi namosaxlarebisa da nagebobebis tipeb-<br />
Si, dakrZalvis wesebSi, keramikaSi da aseve isic, rom waldi, segmentiseburi<br />
iaraRi da Toxi savsebiT ucnobia CrdiloeT kavkasiisaTvis.<br />
am argumetebis safuZvelze T. miqelaZe marTebulad miiCnevs a. iesenisa<br />
da e. krupnovis mosazrebebs dasavleT saqarTvelosa da kavkasiis<br />
centralur nawilSi gansxvavebuli kulturebis arsebobis Sesaxeb 3 .<br />
m. baramiZe miiCnevs, rom yobanur kulturas e.w. protoyobanur<br />
kulturaSi fesvebi ar eZebneba, maSin rodesac kolxuri kulturis<br />
protokolxuri kulturidan warmomavloba udaoa 4 . miuxedavad araerTi<br />
cdisa, yobans „saTaveebi adgilobriv ar eZebneba da misi fesvebi<br />
samxreTiT, kolxuri kulturis wiaRSia saZebneli~, da rom adre arsebuli<br />
mosazreba kolxeTSi brinjaos sworkuTxa balTebis, samajurebis,<br />
sakinZebis da sakisre rgolis zogierTi tipis, satevrebis jgufebisa<br />
da a.S. ararsebobis Sesaxeb axali aRmoCenebis Suqze^unda Seicvalos<br />
5 . m. baramiZem kolxuri da yobanuri kulturebis igiveobis dasamtkiceblad<br />
airCia kolxuri da yobanuri keramikis Seswavla urTierT-<br />
Sedarebis safuZvelze. yobanur nawarmSi man gamoyo jgufebi, romleb-<br />
Siac aSkarad SeiniSneba samxreTuli, kolxuri inovaciebi. amgvar gavlenebs<br />
igi oTx etapad yofs. pirveli impulsebi igrZnoba jer kidev<br />
1 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 11.<br />
2 Т. К. Микеладзе. К археологии Колхиды. Издат. Мецниереба. Тб., 1990, gv. 76.<br />
3 Т. К. Микеладзе. К археологии Колхиды.., gv. 79-80.<br />
4 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi Zv. w. II-I aTaswleulis pirvel<br />
naxevarSi (ZiriTadi problemebi). disertacia istoriis mecnierebaTa doqtoris<br />
samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 1998, gv. 39.<br />
5 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi... disertacia.., gv. 39.<br />
295
adrebrinjaos xanaSi, meore mZlavri talRa SeiniSneba Zv.w. II aTaswleulis<br />
SuaxanebSi, mesame _ Zv.w. I aTaswleulis dasawyisSi, xolo<br />
meoTxe yvelaze mZlavri gavlena _ winare da adreantikur xanaSi 1 .<br />
v. kozenkovam 1996w. gamosca monografia, romelSiac CrdiloeT<br />
kavkasiis centralur nawilsa da Sida qarTlis teritoriaze gavrcelebuli<br />
kultura ganixileba rogorc yobanuri kultura da naSromis<br />
sxvadasxva adgilas xazgasmulia misi gansxvavebis Sesaxeb dasavleT<br />
saqarTveloSi gavrcelebuli kulturisagan 2 . avtori umarTebulod<br />
miiCnevs iseTi terminebis xmarebas, rogoricaa „kolxur-yobanuri~<br />
an „centralurkavkasiuri~ kultura 3 . dasavleT saqarTvelosa da<br />
Sida qarTlSi momxdari axali arqeologiuri aRmoCenebisa da am regionebis<br />
Sesaxeb sadReisod Seqmnili axali gamokvlevebis gauTvaliswineblad,<br />
mkvlevari imeorebs e. krupnovis ukve moZvelebul mosazrebas<br />
dasavleT saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiis mTian zolSi gvianbrinjaos<br />
xanaSi gansxvavebuli kulturebis arsebobis Sesaxeb 4 . samwuxarod,<br />
avtori aseve Secdomas uSvebs, rodesac yobanis centralur<br />
variantSi erTmniSvnelovnad Sehyavs Sida qarTlis aRmosavleTi nawili,<br />
kerZod, leningorisa (amJamad axalgori) da duSeTis raionebi 5 .<br />
amrigad, specialur literaturaSi ukve didi xania, rac Semovida<br />
cnebebi „kolxuri kultura~, „yobanuri kultura~ da „kolxuryobanuri<br />
kultura~. maTgan yvelaze Zvelia nomenklaturuli cneba<br />
„yobanuri kultura~. 125 wlis winaT g. filimonovma CrdiloeT kavkasiis<br />
centralur nawilSi gavrcelebul, gvianbrinjaodan rkinis xanaze<br />
gardamaval kulturas „Культура Кобани~ uwoda 6 . momdevno wlebSi<br />
gamosul naSromebSi ki igi mtkiced imkvidrebs adgils specialur<br />
literaturaSi da dResac specialistTa didi nawili xmarobs<br />
am termins. specialur literaturaSi aseve farTodaa gavrcelebuli<br />
saxeli „kolxuri kultura~ 7 da, rogorc zemoT vnaxeT, avtorTa<br />
1 m. baramiZe. aRmosavleT SavizRvispireTi... disertacia.., gv. 39.<br />
2 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы на Северном Кавказе в эпоху поздней<br />
бронзы и в раннем железном веке. (Узловые проблемы происхождния и развития<br />
кобанской культуры. M., 1996.<br />
3 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы.., gv. 7.<br />
4 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы.., gv. 7.<br />
5 В. И. Козенкова. Культурно-исторические процессы.., nax. 1 da damateba.<br />
6 Г. Д. Филимонов. О доисторической культуре Осетин. – Известия Общества любителей<br />
естествознания, антропологии и этнографии. XXXI, отд. 4, М., 1878.<br />
7 kolxuri kulturis arseboba ganisazRvreba ara mxolod gvianbrinjaosa<br />
da adrerkinis xaniT. jer kidev 1982w. e. gogaZe miuTiTebda, rom nomenklaturuli<br />
cneba „kolxuri kultura“ ar unda isazRvrebodes mxolod<br />
gviani brinjaos xaniT, radganac axali arqeologiuri aRmoCenebis<br />
296
erT nawils misi gavrcelebis arealSi Semoyavs aseve CrdiloeT kavkasiis<br />
centraluri nawilic.<br />
SedarebiT naklebadaa gavrcelebuli iseTi mcneba, rogoricaa<br />
„kolxur-yobanuri kultura~. igi pirvelad b. kuftinma ixmara 1 . is<br />
Tvlida, rom rogorc kolxeTSi, ise yobanSi sruliad erTgvarovani<br />
kultura iyo gavrcelebuli. amitomac is mas „kolxur-yobanur kulturas~<br />
uwodebda 2 . amas garda, Zalze mniSvnelovania b. kuftinis daskvna<br />
imis Sesaxeb, rom yobanuri kultura ara marto Tavisi teritoriuli<br />
gavrcelebiT, aramed warmoSobiTac kolxuria 3 . Cveni azriT, dasavleT<br />
saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi<br />
gavrcelebuli kulturis erTianobas xazs usvams aseve samecniero mimoqcevaSi<br />
bolo dros farTod gavrcelebuli iseTi cnebebi, rogorebicaa:<br />
„kolxur-yobanuri wre~, 4 „kolxur-yobanuri metalurgiuli provincia~,<br />
5 „kolxur-yobanuri samyaro~, 6 „kolxur-yobanuri brinjao~, 7<br />
„kolxur-yobanuri culebi~, 8 an „yobanur-kolxuri culebi~. 9 Cven ga-<br />
Suqze igi potenciurad ufro farTo mniSvnelobas iZens (ix.: e. gogaZe.<br />
kolxeTis brinjaosa da adreuli rkinis xanis namosaxlarTa kultura.<br />
Tb., 1982, gv. 52). sadReisod kolxuri kulturis etapobrivi ganviTareba<br />
daaxloebiT ase gamoiyureba: Suabrinjaos, gvianbrinjaosa da adrerkinis,<br />
rkinis farTo aTvisebis, adreantikuri, elinisturi da gvianantikuri.<br />
CamoTvlili istoriuli epoqebidan Cveni kvlevis sferoSi Semodis<br />
mxolod gvianbrinjaos, adrerkinisa da rkinis farTo aTvisebis xana,<br />
anu Zv.w. XV-VIIss. Zv.w. VI saukunis Suaxanebidan ukve dgeba adreantikuri<br />
xana da am drois kolxeTis materialuri da sulieri kultura gansxvavdeba<br />
winamavali kulturisagan, Tumca memkvidreobiTobac saxezea.<br />
1 Б. А. Куфтин. К вопросу о древнейших корнях грузинской.., gv. 398.<br />
2 Б. А. Куфтин. Археологическая маршрутная экспедиция 1945 года в Юго-осетию и<br />
Имеретию. Тб.,1949, gv. 2.<br />
3 Б. А. Куфтин. Археологические раскопки в Триалети, I. Тб., 1941, gv. 16-17.<br />
4 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 4.<br />
5 Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном веке... Автореферат.., gv. 9-12.<br />
6 a. ramiSvili. Sida qarTlis brinjaos xanis finaluri stadiebis arqeologiuri<br />
problemebi. avtoreferati istoriis mecnierebaTa doqtoris<br />
samecniero xarisxis mosapoveblad. Tb., 1998, gv. 29, 63.<br />
7 М. М. Трапш. Памятники эпохи бронзы и раннего железа в Абхазии. – Труды в 4-х<br />
томах, т. I. Сухуми, 1970, gv. 164; Ю. Н. Воронов. Восточное Причерноморье в железном<br />
веке... Автореферат.., gv. 9.<br />
8 Б. А. Куфтин. Археологические раскопки в Триалети.., gv. 16-17; Б. А. Куфтин. Материалы<br />
к археологии Колхиды. I, Тб., 1949, gv. 232, nax. 50; d. qoriZe. lixnis ganZi<br />
da kolxur-yobanuri culebis genezisis sakiTxi. _ saqarTvelos saxelmwifo<br />
muzeumis moambe, (ssmm), XXV-B, 1968, gv. 16-30; М. М. Трапш. Памятники<br />
эпохи бронзы и раннего железа в Абхазии.., gv. 186.<br />
9 А. Ю. Cкаков. Кобано-Колхидские орнаментированные топоры как исторический ис-<br />
297
movdivarT iqidan, rom dasavleT saqarTveloSi, Sida qarTlis CrdiloeT<br />
nawilsa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi gvianbrinjaosa<br />
da adrerkinis xanaSi erTiani kultura arsebobda. am teritoriebze<br />
gavrcelebuli erTiani kulturis aRsaniSnavad swori iqneboda,<br />
rom igi mxolod „kolxuri kulturis~ saxeliT mogvexseniebina.<br />
amgvari formulirebis sasargeblod metyveleben asurul-urartuli<br />
da berZnuli wyaroebi, romlebSiac garkveuli monacemebi gvxvdeba<br />
samxreT-aRmosavleT da aRmosavleT SavizRvispireTSi mcxovrebi<br />
tomebis Sesaxeb. g. meliqiSvilis specialuri gamokvlevebis Tanaxmad,<br />
asurul warwerebSi, kerZod, asureTis mefis tiglaTfalasar I (Zv. w.<br />
1115-1077ww) erT-erT warweraSi naxsenebi „kilxi~ kolxeTs unda<br />
davukavSiroT 1 . mecnieris azriT, kilxis administraciuli centri Tanamedrove<br />
dasavleT saqarTvelos samxreTiT, Woroxis auzSi unda arsebuliyo<br />
2 . Zv. w. VIIIs. urartul warwerebSi naxseneb „kulxas~ ki g.<br />
meliqiSvili yovelgvari yoymanis gareSe kolxeTs ukavSirebs da aRniSnavs,<br />
rom lursmul damwerlobaSi SeuZlebeli iyo niSan „o~-s<br />
xmareba da mis nacvlad gamoiyeneboda „u~. amitomac kulxas qveS kolxa<br />
unda vigulisxmoT 3 .<br />
точник. Автореферат на соискание ученой степени кандидата исторических наук. М.,<br />
1997.<br />
1 Г. А. Меликишвили. К истории древней Грузии. Тб., 1959, gv. 176-186, 203-206, 216-<br />
220; g. meliqiSvili. qarTvelebi, maTi warmomavlobis sakiTxi. _ saqarTvelos<br />
istoriis narkvevebi, I. Tb., 1970, gv. 312-357, gv. 365-366, 371, 385-389.<br />
2 Г. А. Меликишвили. К истории древней Грузии.., gv. 115; g. meliqiSvili. saqarTvelos,<br />
kavkasiisa da maxlobeli aRmosavleTis uZvelesi mosaxleobis<br />
sakiTxisaTvis. Tb., 1965, gv. 69; g. meliqiSvili. qarTvelebi, maTi warmomavlobis..,<br />
gv. 389. 1986w. gamoqveynebul naSromSi o. lorTqifaniZe g. meliqiSvilisagan<br />
gansxvavebul mosazrebas aviTarebs. misi SexedulebiT „arsebobs<br />
garkveuli safuZveli varaudisaTvis, rom miTSi argonavtebis Sesaxeb<br />
aias saxiT aisaxa swored kolxeTis dablobze... ganviTarebuli sazogadoeba<br />
Tavisi brwyinvale brinjaos kulturiT da intensiuri miwaTmoqmedebiT.<br />
am sazogadoebis politikur liderad gvevlineba mefe aieti“<br />
(o. lorTqifaniZe. argonavtika da Zveli kolxeTi. Tb., 1986, gv. 67).<br />
amdenad, o. lorTqifaniZis Tanaxmad, asurul-urartuli wyaroebisa (kilxi//kolxa//kulxa)<br />
da apolonios rodoselis argonavtikaSi (aia) aRwerili<br />
maRalganviTarebuli sazogadoeba unda veZeboT ara samxreT-aRmosavleT<br />
SavizRvispireTis, aramed Tanamedrove dasavleT saqarTvelos<br />
dablobSi, sadac gvianbrinjaos xanaSi amgvari sazogadoebis gaCenisaTvis<br />
yvela saWiro piroba arsebobda. kerZod, optimaluri ekologiuri<br />
garemo, sawarmoo efeqti da demografiuli optimumi (o. lorTqifaniZe.<br />
argonavtika da Zveli kolxeTi.., gv. 67.<br />
3 Г. А. Меликишвили. Древнейшие раннеклассовые государства и племенные союзы в<br />
юго-западной Грузии. – Очерки истории Грузии, I. Тб., 1989, gv. 195.<br />
298
kulxa/kolxas winaaRmdeg mowyobili ori laSqrobis Sesaxeb saubaria<br />
urartus mefis sarduri II (Zv.w. 764-735ww) warwerebSi 1 . Zv.w.<br />
VIIIs. berZeni epikosi poeti evmelios korinTeli berZnul mwerlobaSi<br />
pirveli axsenebs „kolxeTis miwas~. 2 saerTod, berZnul wyaroebSi<br />
kolxeTis Sesaxeb araerTi cnobaa daculi 3 . gvianbrijaos xanis kolxeTis<br />
Sesaxeb Zalze mniSvnelovani cnobebia mocemuli Zv.w. IIIs. mecnierisa<br />
da epikosi poetis apolonios rodoselis „argonavtikaSi~. 4<br />
amrigad, istoriuli wyaroebis monacemebis gaTvaliswinebiT gvianbrinjaosa<br />
da adrerkinis xanaSi dasavleT saqarTveloSi gavrcelebul<br />
kulturas sruliad samarTlianad ewodeba kolxuri kultura.<br />
raki CrdiloeT kavkasiasa da dasavleT saqarTveloSi gavrcelebuli<br />
materialuri kultura erTiania, maSin orive regionis kultura swori<br />
iqneboda mxolod „kolxuri kulturis~ saxeliT mogvexseniebina.<br />
amasTan, es saxeli absoluturad zustad asaxavs am kulturis arss,<br />
xolo saxeli „yobanuri~ _ pirobiTia. es ukanaskneli momdinareobs<br />
sof. zemo yobanSi 1869w. aRmoCenili samarovnis saxelidan.<br />
gvianbrinjaosa da adrerkinis xanis kolxuri kultura gavrcelebuli<br />
iyo Tanamedrove dasavleT saqarTvelos, Sida qarTlis CrdiloeT<br />
raionebSi, CrdiloeT kavkasiis centralur nawilsa da savaraudod<br />
samxreT-aRmosavleT SavizRvispireTSi. am did teritoriaze gavrcelebuli<br />
es kultura, erTi mxriv, xasiaTdeba brinjaos liTonis<br />
inventaris gasaocari erTianobiT, meore mxriv ki saxezea lokaluri<br />
variantebis simravle samarxebis tipebis, dakrZalvis wesebisa da keramikuli<br />
nawarmis mixedviT.<br />
am naSromSi eTnikur problemebs ar vikvlevT, magram am sakiTx-<br />
Tan dakavSirebiT Cveni damokidebuleba gvinda gamovxatoT XXs. akad.<br />
n. berZeniSvilis Semdegi sityvebiT: „yovlad antiistoriuli iqneboda<br />
warmodgena, TiTqo kolxeTi erTi xalxi iyo, an qveyana kolxeTad<br />
iwodeboda imitom, rom aq mxolod urTierTmonaTesave tomebi isxdnen.<br />
kolxeTSi sxvadasxva tomTa (monaTesave Tu aramonaTesave) arseboba<br />
dadasturebulia (berZnuli wyaroebi). amis niadagze iyo SesaZlebeli,<br />
rom kolxeTis politikur nangrevebze araerTi samefo warmoiSva.<br />
ase rom Zveli kolxeTi es iyo tomTa gaerTianeba (nebayoflobiTi<br />
Tu naZaladevi) erTi kolxuri, Tu kolxTa tomis hegemono-<br />
1 Г. А. Меликишвили. Древнейшие раннеклассовые.., gv. 205-206.<br />
2 О. Д. Лордкипанидзе. Древняя Колхида. Миф и археология. Tб., 1979, gv. 14.<br />
3 dawvrilebiT ix.: О. Д. Лордкипанидзе. Древняя Колхида.., gv. 11-21.<br />
4 a. uruSaZe. Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi. Tb., 1964; a. gelovani.<br />
argonavtika, Tb., 1975; r. gordeziani. argonavtebi. Tb., 1999.<br />
299
iT _ (iseve rogorc lazika, an iseve rogorc iberia)~. 1<br />
dasavleT saqarTvelos aRsaniSnavad unda gamoviyenoT geografiuli<br />
da istoriuli cneba „kolxeTi~, „centraluri kolxeTi~ da a.<br />
S., kolxuri kulturis CrdiloeT kavkasiis lokaluri variantebis<br />
aRsaniSnavadKki _ Semdegi cnebebi: „kolxuri kulturis yobanis centraluri<br />
varianti~, „kolxuri kulturis yobanis dasavleTi varianti“<br />
da „kolxuri kulturis yobanis aRmosavleTi varianti~. simoklis mizniT<br />
es cnebebi SeiZleba ase iqnes formulirebuli: „yobanis centraluri<br />
varianti~, „yobanis dasavleTi varianti“ da „yobanis aRmosavleTi<br />
varianti~.<br />
gvianbrinjaosa da adrerkinis xanis kolxuri kulturis namosaxlarebisa<br />
da samarovnebis analizma migviyvana daskvnamde, rom ukve<br />
droa gadaisinjos kolxuri kulturis Sesaxeb arsebuli zogierTi<br />
tradiciuli Sexeduleba da mosazreba. upirveles yovlisa, sadReisod,<br />
ukve sakmarisi monacemebi arsebobs imisaTvis, rom gvianbrinjaosa<br />
da adrerkinis xanaSi dasavleT saqarTveloSi, Sida qarTlis CrdiloeT<br />
nawilsa da CrdiloeT kavkasiis centralur nawilSi erTiani<br />
kulturis, kerZod, kolxuri kulturis gavrceleba da arseboba vamtkicoT.<br />
termini „yobanuri kultura~ an „kolxur-yobanuri kultura~<br />
unda Seicvalos terminiT „kolxuri kultura~. amasTan iseTi<br />
cnebebis xmareba, rogoricaa „yobanis centraluri varianti~, „yobanis<br />
dasavluri varianti~, „yobanis aRmosavluri varianti~ savsebiT mizan-<br />
Sewonilia da is zustad afiqsirebs kolxuri kulturis am lokaluri<br />
variantebis adgilmdebareobasa da maT gansakuTrebul adgils kolxuri<br />
kulturis SigniT.<br />
amJamad arsebuli monacemebiT Sida qarTlSi upiratesad sam-<br />
Tavruli kulturis gavrcelebis zonaa. Tumca ori kulturis garkveuli<br />
Tanaarsebobac saxezea. Sida qarTlis dasavleT raionebSi<br />
kolxuri kultura, rogorc Cans, pirvelad daaxl. Zv. w. XIII-XII<br />
saukuneebidan iwyebs gavrcelebas. kolxuri kulturis dasavleT<br />
saqarTvelos aRmosavleT regionebSi gvianbrinjaos adreul etapebze<br />
gavrcelebis Sesaxeb saintereso monacemebs Seicavs namosaxlari „cixura~,<br />
romelic zestafonis raionis sofel svirSi mdebareobs. raki<br />
zestafonis raionSi daaxl. Zv. w. XIV-XIII saukuneebSi kolxuri<br />
kultura ukve Sesulia, misi elementebis ufro aRmosavleTiT Sida<br />
qarTlis dasavleT raionebSi ukve Zv. w. XII saukunidan gavrcelebis<br />
SesaZlebloba logikuria. rac Seexeba yvirilis zemo welis auzs, iq<br />
1 n. berZeniSvili. egrisi, afxazeTi (egrisi da qarTlTan misi urTier-<br />
Tobis ganviTareba). _ saqarTvelos istoriis sakiTxebi, Tb., 1990, gv. 538.<br />
300
Zv. w. XI saukuneze ufro adreuli xanis kolxuri kulturis Zeglebi<br />
(jieTi, modinaxe, sabaduri, modinaxes gviandeli samarxebi) jerjerobiT<br />
aRmoCenili ar aris. ramdenadac Crdilo-dasavleT qarTlSi<br />
kolxuri kultura ZiriTadad aqedan da raWidan unda gavrcelebuliyo,<br />
savsebiT logikuria isic, rom Tlias lokalur variantSi, kerZod,<br />
Tlias samarovanze kolxuri kulturis arseboba Zv. w. XIs. meore<br />
naxevarze (an ukanasknel meoTxedze) adre ar dasturdeba.<br />
kolxuri tomebis moZraobis talRa, gansakuTrebiT Zlieri unda<br />
yofiliyo Sida qarTlis Crdilo-dasavleT mxareSi, radganac Zv. w.<br />
XIs. dasasrulidan aq mxolod kolxuri kulturaa gavrcelebuli. am<br />
dros es kultura, rogorc Cans, Sedis yobanis centralur variantSi<br />
da iq cvlis e. w. protoyobanur kulturas. aseTi daskvnis gakeTebis<br />
SesaZleblobas gvaZlevs is, rom miuxedavad zogierTi saerTo niSnebisa,<br />
protoyobanuri da kolxuri kulturebi erTmaneTs genetikurad<br />
ar ebmis. am ori kulturis erTmaneTTan detaluri Sedareba adasturebs,<br />
rom maRalganviTarebuli kolxuri kultura CrdiloeT<br />
kavkasiaSi Zv. w. XIs. bolos samxreTidanaa Setanili. daaxl. Zv. w. I<br />
aTaswleulis damdegisaTvis kolxuri kulturis elementebi farTod<br />
vrceldeba yobanis dasavlur da aRmosavlur variantebSic.<br />
gvianbrinjaos adreul etapebze, rogorc Cans, mesxeTis teritoria<br />
kolxuri da aRmosavlur-qarTuli kulturebis Tanaarsebobisa da<br />
Tanxvedris zonas warmoadgenda. Sesabamisad, am droisaTvis es mxare<br />
SeiZleba Sereuli kulturebis zonad ganvixiloT. mexCis cixis gan-<br />
Zis aRmoCenis mixedviT Tu vimsjelebT, posofis provinciis Crdiloe-<br />
Ti nawilic am zonaSi unda eqceodes. am ganZSi erTmaneTis gverdiT<br />
aRmoCenili aRmosavlur-qarTuli da kolxuri culebi swored ori<br />
kulturis Tanaarsebobaze unda miuTiTebdnen. miuxedavad imisa, rom<br />
aRniSnul xanaSi mesxeTSi kolxuri kulturis elementebi farTodaa<br />
gavrcelebuli, jer-jerobiT mainc ise Cans, rom aq posofis mxaris<br />
CrdiloeT nawilTan erTad daaxloebiT Tanabrad iyo gavrcelebuli<br />
aRmosavlur-qarTuli da kolxuri kultura. amitomac dRevandeli<br />
monacemebis safuZvelze, albaT, ufro marTebuli iqneba gvianbrinjaos<br />
adreul etapebze es regioni Sereuli kulturebis zonad miviCnioT.<br />
Zv. w. II aTaswleulis miwurulidan vidre Zv. w. I aTaswleulis pirveli<br />
naxevris CaTvliT ki mesxeTi kolxuri kulturis gavrcelebis<br />
arealSi Semodioda.<br />
mTlianobaSi, kolxuri kulturis gavrcelebis SigniT sami didi<br />
lokaluri regioni gamoiyofa: I varianti: mTiani zona, romelic eqvsi<br />
lokaluri variantiTaa warmodgenili; II varianti: dablobisa da mTi-<br />
301
swineTis zona anu centraluri kolxeTi; III varianti: mesxeTi. asuruli<br />
da urartuli istoriuli wyaroebis analizis safuZvelze gvianbrinjaosa<br />
da adrerkinis xanaSi kolxuri mosaxleobis arseboba SeiZleba<br />
Crdilo-aRmosavleT SavizRvispireTSic vivaraudoT (g. meliqi-<br />
Svili). aRniSnul xanaSi am regionSi kolxuri kulturis gavrcelebaze<br />
brinjaos ganZebic miuTiTeben (ordu, arTvini/zazas kale). arqeologiuri<br />
gaTxrebis Catarebamde SavizRvispireTis es mxare jerjerobiT<br />
mxolod pirobiTad Segvyavs kolxuri kulturis gavrcelebis<br />
arealSi. sabolood ki am kiTxvas mxolod arqeologiuri gaTxrebi<br />
gascems pasuxs.<br />
JONI APAKIDZE<br />
ON THE SPREADING OF COLCHIAN<br />
CULTURE<br />
In the paper general historiographic analysis of the scientific heritage existing<br />
around the Late Bronze and the Early Iron Age Colchian settlement sites<br />
and cemeteries is offered. It is noted that the present state of the problem and<br />
the results of the conducted studies give grounds to revise some traditional views<br />
concerning Colchian culture. At present there are sufficient grounds to<br />
consider as confirmed the distribution and existence of a single culture, namely,<br />
Colchian culture in Western Georgia, a part of Inner Kartli and the central<br />
part of the North Caucasus in the Late Bronze and the Early Iron Age. The<br />
term “Koban culture” or “Colchian-Koban culture” should be replaced by the<br />
term “Colchian culture”. Along with this, it is quite reasonable to use the notions<br />
such as “the central variant of Koban”, “the Western variant of Koban”,<br />
“the Eastern variant of Koban”, as they specify the location of these local<br />
variants of Colchian culture and their special place inside Colchian culture.<br />
302
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
revaz xvistani<br />
kataulas wm. giorgis eklesia<br />
kataulas wm. giorgis saxelobis eklesiis restavraciis saproeqto<br />
samuSaoebisaTvis 2006 wlis zafxulSi warmoebuli arqeologiuri<br />
kvleva-Zieba mniSvnelovani SedegebiT damTavrda 1 . Zeglma yuradReba jer<br />
kidev gasuli saukunis ociani wlebis dasawyisSi miipyro sakurTxevel-<br />
Si gamovlenili qvasvetis (stela) fragmentis gamo, romlis reliefuri<br />
dekori Seicavs religiur-simbolikur da wmida personaJebis gamosaxulebebs,<br />
saero portretTa did raodenobas da Zvel qarTul (asomTavrul)<br />
warwerebs. plastikuri xelovnebis es unikaluri Zegli adre Suasaukuneebis<br />
qarTlis istoriis mniSvnelovani sabuTia 2 .<br />
eklesia mdebareobs kaspis raionis sof. kavTisxevSi, md. kavTuras<br />
marjvena mxareze monaselianT ubanSi, mTa kataulas samxreT ferdze.<br />
monaselianT ubani arqeologiur rukaze 1963 wels gamoCnda, md.<br />
kavTuras marcxena mxareze SemTxveviT aRmoCenil oTxkuTxa, mrgvalgumbaTovani<br />
gadaxurvis mqone saknisa (2,85X2, 27X3m.) da dromosisagan<br />
(sigrZe-1,5m., sigane-0,9-1,10m., simaRle-1m.) Semdgari akldamis gamo,<br />
romlis kedlebi duRabzea amoyvanili kldis qviTa da brtyeli<br />
aguriT, xolo kedlebi da iataki kiriTaa Selesili.<br />
1 saqarTvelos sapatriarqos TanxmobiTa da saqarTvelis kulturis, ZeglTa<br />
dacvisa da sportis saministros nebarTviT Zeglis teritoriaze<br />
arqeologiuri samuSaoebi awarmoa saqarTvelos erovnuli muzeumis o.<br />
lorTqifaniZis arqeologiis institutis klasikuri da Sua saukuneebis<br />
seqtoris ufrosma mecnier-TanamSromelma rezo xvistanma<br />
2 Г. Н. Чубинашвили. Вновь открытый памятник древней культуры (1924). – Вопросы<br />
истории искусства. Тб., 1970, gv. 140; g. CaCaniZe. grigol evpatosis Zegli. _<br />
saistorio moambe, I. Tb., 1925, gv. 261-263; a. javaxiSvili. saqarTvelos<br />
Zveli sakulto-memorialuri Zeglebi. 1949, xelnaweri, gv. 1-12; Н. Г. Чубинашвили.<br />
Хандиси. I. Тб., 1972, gv. 102, 108; qarTuli warwerebis korpusi, lapidaruli<br />
warwerebi. I. aRmosavleT da samxreT saqarTvelo (V-Xss.). Seadgina<br />
da gamosacemad moamzada n. SoSiaSvilma. Tb., 1980, gv. 119-123; m. mgalobliSvili.<br />
kataulas wm. giorgis eklesia. _ saqarTvelos istoriisa<br />
da kulturis Zeglebis aRweriloba. Tb., 1990, gv. 168; К. Мачабели. Каменные<br />
кресты Грузии. Тб., 1998, gv. 166-178; g. javaxiSvili. adrefeodaluri xanis<br />
qarTuli stelebi. Tb., 1998, gv. 37-38.<br />
303
saknis kuTxeebSi 1,4m. simaRleze aguriT isruli trompebia gadayvanili,<br />
romelTagan iwyeba aguris sferuli gadaxurva. dromosis<br />
SesasvlelTan orsafexuriani kibea SemorCenili. gumbaTs zemodan filaqvebi<br />
adevs, Semdeg qvis grova da miwayrili. saknis samxreT da dasavleT<br />
kedlebis zeda nawilSi dayolebulia SigniT daqanebuli Tixis<br />
milebi, romelTac gareTa nawili yrud aqvT daxSuli. milebis<br />
daniSnuleba gaurkvevelia.<br />
akldamaSi Zvlebi areulad eyara, rac imas adasturebs, rom igi<br />
adreve gauZarcvavT. akldamis arqiteqturas XVI-XVIII saukuneebis<br />
qarTl-kaxeTis umravles nagebobaTaTvis damaxasiaTebeli tipuri niSnebi<br />
axasiaTebs 1 . arqeologiuri samuSaoebis dawyebamde kataulas samnawiliani<br />
taZris gegmis garCeva Zneli iyo, radgan misi gverdiTa sa-<br />
Tavsoebis Camomxobili kedlebi saukuneebis ganmavlobaSi warmoqmnili<br />
miwisa da RorRis sqeli feniT iyo dafaruli, romelzec xeebi da<br />
ekal-bardi iyo amosuli. nagebobis irgvliv analogiur masas erTi<br />
metridan ormetrnaxevramde sisqis `fena~ hqonda warmoqmnili. RorRisa<br />
da miwis sqeli feniT iyo dafaruli centraluri saTavsos iatakic.<br />
Senobis teritoriis didi sifrTxiliT gawmendis Semdeg miwis<br />
zedapirze moixaza Zlier dazianebuli, magram Zveli, SenarCunebuli<br />
Tavdapirveli kedlebis naSTebi. gamovlenili taZris saxe aseTia: er-<br />
TmaneTis gverdiT ganlagebuli sami wagrZelebuli sadgomi (navi) er-<br />
TmaneTTan karebiTaa dakavSirebuli, sadac Sua sadgomi danarCen orze<br />
ufro maRali da farToa. CrdiloeTis sadgomi or danaCenze ramdenadme<br />
moklea da centraluri navis Crdilo-aRmosavleT kuTxeSi safexuradaa<br />
SeWrili (tab. I, 1; tab. II).<br />
gareTa formebiTa da fasadze mkafiod gamovlenili siluetiT<br />
eklesia bazilikas hgavs, magram sivrcis organizebiTa da konstruqciuli<br />
azriT bazilikisagan sruliad gansxvavebulia. interierSi Sida<br />
sivrce kedlebiTaa dayofili sam nawilad, sam calke `eklesiad~,<br />
romlebic erTmaneTTan gasasvlelebiTaa dakavSirebuli.<br />
gegmaSi sworkuTxedis formis mqone taZris (11,25X8,42 m.) centraluri<br />
`eklesiis~ (8,42X5,72 m.) aRmosavleT nawilSi naxevarwriuli<br />
formis afsidia Cawerili. afsidis RerZze TaRovani sarkmelia<br />
gaWrili, xolo CrdiloeTiT _ erTi niSi. sakurTxevlis sivrce far-<br />
To mxrebiTa da maTze dayrdnobiTi naxevarwriuli formis TaRiTaa<br />
gamoyofili. TaRi qviSaqvis impostebs eyrdnoba, romelTa maRal tans<br />
1 b. jorbenaZe. kavTisxevi. – saqarTvelos istoriisa da kulturis Zeglebis<br />
aRweriloba. Tb., 1990. gv. 150.<br />
304
amdenadme winwamoweuli Taro agvirgvinebs. kamaris Semsubuqebis mizniT<br />
konqaSi kirxsnariT SeduRabebuli qvevria CaSenebuli.<br />
ganaTebisaTvis, sakurTxevlis sarkmlis garda, ori sworkuTxa<br />
sarkmelia dasavleTiT da samxreTiT. konqica da naxevarwriuli kamarac<br />
wvrili qviTaa amoyvanili kiris xsnarze. interierSi, gansakuTrebiT<br />
afsidaSi, romelic Tavdapirvelad Sesalesad ar unda yofiliyo<br />
gaTvaliswinebuli, yuradRebas ipyrobs wyobaSi cerad Casmuli mozrdili<br />
qvebis mwkrivebi, rac dekoratiul morTulobad aRiqmeba. rogorc<br />
SemorCenili moxatulobis fragmentebiT irkveva, mogvianebiT<br />
igi mainc SeulesavT.<br />
navSi (`eklesiaSi~) ori arqitravuli Sesasvlelia _ samxreTi<br />
kedlis dasavleT monakveTSi da Crdilo kedlis aRmosavleT monakveTSi,<br />
afsidis moednis win. afsidis Tavdapirveli moedani SemdgomSi<br />
gadaukeTebiaT, gaufarTovebiaT, win wamouweviaT da aumaRlebiaT. am<br />
dros daufaravT Tavdapirveli kankelis () safuZvlis qva, romelzec<br />
qarTuli adreqristianuli reliefebisaTvis damaxasiaTebeli motivi,<br />
wreSi Casmuli (`bolnuri~), gverdigverd ganlagebuli sami tolmklava<br />
jvaria amokveTili.<br />
pirveli jvari sammag wreSia Casmuli. formiT igi mcxeTis<br />
jvris samxreTis Sesasvlelis reliefze da dmanisis stelaze gamosaxuli<br />
jvrebis analogiuria. momdevno, kvarcxlbekze (orsafexurian<br />
sayrdenze _ bunze) aRmarTuli jvari naxevarwreSia Casmuli. mesame<br />
jvari sammag wreSia Casmuli, mis mklavebs Soris simetriuladaa mo-<br />
Tavsebuli vardulebi (tab. I,2). aqve aRmoCnda afsidis gafarTovebisas<br />
kedelSi xurdad Catanebuli adre Suasaukuneebis wiTlad moxatuli,<br />
brtyeli, gverdebakecili kramitis natexebi.<br />
gamovlenili reliefur jvarze gamosaxuli vardulis Sesaxeb<br />
unda aRvniSnoT, rom qarTul adreqristianul xelovnebaSi varduli<br />
reliefuri dekoris erT-erTi aucilebeli elementia. varduli, rogorc<br />
mnaTobis simbolo, gvxvdeba qristes da sxva wmindanebis gamosaxulebaTa<br />
fonze 1 . vardulebi gvxvdeba simetriulad moTavsebuli<br />
jvris mklavebs Soris (xandisi, JaleTi, bolnisi), varduli stela _<br />
jvris centrSi, mklavebis gadakveTis adgilas (axali-gora, bolnisi) 2 .<br />
bolos varduli xdeba TviT jvris eqvivalenti da xSirad iseve<br />
gvxvdeba kvarcxlbekze aRmarTuli, an ayvavebuli rtoebiT iseve Semkuli,<br />
rogorc jvris gamosaxuleba. magaliTad, saTxis eklesiis erT-<br />
1 Н. Аладашвили. Монументальная скульптура Грузии. М.,1977, gv. 18, nax.. 11.<br />
2 n. CubinaSvili. qvemo qarTlis stela-jvrebi. _ Zeglis megobari, # 30,<br />
1972, gv. 35.<br />
20. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
305
erT stelaze or gverdze jvris gamosaxulebaa, orze ki rtoebs Soris<br />
moTavsebuli ormagi vardulisa 1 , an kidev dmanisis qva-jvarze,<br />
sam gverdze kvarcxlbekze aRmarTuli jvaria gamosaxuli, meoTxeze<br />
ki, iseTive kvarcxlbekze, wreSi Casmuli varduli 2 .<br />
CrdiloeTis navi (`eklesia~) uafsidoa (6X2,5 m), romelic TiTqmis<br />
mTlianad dangreulia. igi pirdapir wyobiT ekvris centraluri<br />
`eklesiis~ kedels. am ukanasknelze kamaris dasayrdnobad agebuli<br />
sammaliani TaRedia SemorCenili ori sworkuTxovani burjiT (tab.<br />
IV,2). burjebi da TaRebi natexi qviTaa nawyobi. centralur `eklesiasTan~<br />
damakavSirebeli karis arqitravuli Riobi TaRqveSaa moqceuli.<br />
am saTavsoSi Sesasvleli mxolod centraluri `eklesiis~ SigniTa<br />
sivrcidan, uSualod sakurTxevlis siaxlovidanaa, rac, albaT,<br />
imaze miuTiTebs, rom mas Tavdapirvelad sasamsaxuro saTavsos, saweso<br />
samoselisa da sxva inventaris sacavis (salaro) daniSnuleba unda<br />
hqonoda. mogvianebiT igi saZvaled gamouyenebiaT. saTavsoSi uamravi<br />
Tavis qala da ConCxi iyo usistemod mimobneuli. saTavsos samxreTdasavleT<br />
kuTxeSi filaqviT daxuruli ori ormo-samarxi gaiwminda.<br />
ormoebi gaWrilia qva-RorRian niadagSi. ormos zomebia: 1,50X40. samarxebSi<br />
TiTo individia dakrZaluli, damarxvis wesi qristianulia.<br />
samrxebi uinventaroa.<br />
saTavsos aRmosavleT nawilSi, Sesasvlelis win aRmoCnda kapiteliani<br />
stelis fragmenti (svetis sigrZe _ 1,27 m; kapitelis gani<br />
_ 28 sm; svetis gani _ 26 sm). kvarcnarevi kirqvis oTxwaxnaga svetis<br />
kuTxis wiboebi ceradaa CamoTlili da monacvleobiT sapirispirod<br />
mimarTuli `koncentruli rkalebis~ rigiTaa Semkuli. waxnagebis zedapiri<br />
e. w. `TevzifxuriT~ moCarCoebul, araTanabar sworkuTxa areebadaa<br />
dayofili, sadac xaliCiseburad dafarul dabal reliefSi Sesrulebuli,<br />
erTmaneTis Tavze vertikalurad ganlagebuli, mayureblisaken<br />
momzirali, brtyeli, TiTqmis usxeulo wminda personaJebi da<br />
saero portretebi, agreTve religiur-simbolikuri gamosaxulebebia.<br />
wminda personaJebisa da saero portretebis fonis Tavisufal adgilebSi<br />
amoRarulia asomTavruli warwerebi, sadac ucnobi istoriuli<br />
pirebia moxseniebuli (sur. 1). saero portretebis, religiur-simbolikuri<br />
gamosaxulebebis, wminda personaJebisa da Zveli qarTuli (asomTavruli)<br />
warwerebis Semcveli stelis reliefuri dekoris Ses-<br />
1 v. jafariZe. adreuli Sua saukuneebis arqeologiuri Zeglebi qvemo qarTlidan.<br />
Tb., 1982, gv. 104, tab. LIX.<br />
2 k. maCabeli. qvajvaras gamosaxuleba Zvel qarTul reliefebze. _ sab-<br />
WoTa xelovneba # 7, 1988, gv. 65.<br />
306
wavla, romelic mravalgvari informaciis wyaroa, vfiqrobT, adre Suasaukuneebis<br />
saqarTvelos sulieri da socialuri cxovrebis mraval<br />
sakiTxs mofens Suqs. misi xaliCiseburad dafaruli dabal reliefSi<br />
Sesrulebuli plastikuri gamosaxulebebi, CarCoebis grafikuli ornamenti<br />
da gansakuTrebuli xatovani metyvelebiT Sesrulebuli reliefuri<br />
saxeebis kveTis manera srulad emTxveva amave eklesiis sakurTxevelSi<br />
adre aRmoCenili, zemoTaRniSnuli stelis grafikuli<br />
ornamentisa da reliefuri saxeebis kveTis maneras. danamdvilebiT SeiZleba<br />
iTqvas, rom isini Tanadroulni arian, erT saxelosnoSia damzadebuli<br />
da, SesaZloa, erTi ostatis naxelavic iyos.<br />
varaudoben, rom saqarTveloSi adreuli xanis qristianuli,<br />
qvisgan gamokveTili sakulto Zeglebis _ stelebis aRmarTvis Cveuleba<br />
qristianobis gavrcelebis droidan momdinareobs da Tavdapirvelad<br />
axali sarwmunoebis, qristianobis aRiarebas, naTelRebas gamoxatavda.<br />
stelebi Ria cis qveS, xSirad eklesiis gverdiT aRmosavleT<br />
mxares idgmeboda 1 . V-VII saukuneebSi stela jvrebis intensiuri aRmarTva,<br />
sxva mosazrebiT, iranis mier ZaliT Tavs moxveul zoroastrizmTan<br />
brZolas ukavSirdeba 2 .<br />
samxreTis afsidiani `eklesiac~ (8,42X2,87 m.) dangreulia. naliseburi<br />
afsidis centrze maRali da viwro niSia, romlis Taroze<br />
mrgvali formis momwvano feris brtyeli qvaa oTxkuTxa fosoTi, SesaZloa,<br />
jvris safuZveli. afsidis moedani waSlilia gviandeli ormosamarxebis<br />
mier. taZarSi erTaderTi Sesasvleli saTavsos samxreTi<br />
kedlis dasavleT monakveTSia. CrdiloeT mxareze, kamaris dasayrdnobad,<br />
aqac ori sworkuTxa burjiT sammaliani TaRedia pirdapiri wyobiT<br />
mikruli centraluri `eklesiis~ samxreT kedelze (tab. IV, 3).<br />
eklesiis sqeli kedlebi sxvadasxva zomis tlanqad damuSavebuli<br />
qviTaa naSeni kiris xsnarze. wvrili qvis gverdiT gvxvdeba didi lodebic.<br />
kargad gaTlili kvadrebi, romelsac mwvane feris qvac urevia,<br />
mxolod kuTxeebis, TaRebisa da sarkmelebisaTvisaa naxmari. nagebobas<br />
samkaulebi ara aqvs. mis mxatvrul efeqts aZlierebs fasadze sxvadasxva<br />
zomisa da feris qvebis monacvleoba. Senobis aRmosavleTi kedeli<br />
pirdapiri wyobiT ekvris sagangebod vertikalurad CaWril<br />
ferds, ris Sedegadac aRmosavleTis fasadi miwis zedapiridan gacilebiT<br />
dabalia, vidre dasavleTisa. amgvari gadawyvetiT nageboba bunebis<br />
silamazesTanaa Serwymuli (tab. V, 3).<br />
gaTxrebma gamoavlina samSeneblo (brtyeli, gverdebakecili, wiT-<br />
1 g. javaxiSvili. adrefeodaluri xanis qarTuli stelebi. Tb., 1998, gv. 5.<br />
2 n. CubinaSvili. qvemo qarTlis stela-jvrebi.., gv. 47.<br />
307
lad moxatuli da mouxatavi kramiti) da samzareulo (mouWiqavi da<br />
moWiquli WurWeli) keramikis, agreTve minis WurWlis mravalricxovani<br />
fragmentebi 1 , romlis mixedviT irkveva, rom eklesia aSenebis<br />
droidan uwyvetad funqcionirebda gvian Suasaukuneebamde (XVII-<br />
XVIIIss.). eklesiis irgvliv samarovania, romlis nawili, samwuxarod,<br />
restavraciisaTvis warmoebuli miwis samuSaoebisas gaanadgures (Ta-<br />
Rovani akldama, qvayuTebi), nawili gadarCenilia.<br />
kataulas wm. giorgis saxelobis eklesia warmoadgens ugumbaTo<br />
taZris nairsaxeobas, adre Suasaukuneebis e. w. `sameklesiiani bazilikis~<br />
martiv variants. saqarTvelos adreuli Suasaukuneebis sakulto<br />
xuroTmoZRvreba (IV saukunidan VII saukunis Sua wlebamde), romelic<br />
nawilobriv emTxveva evropuli da winaaRmosavluri xelovnebis<br />
e.w. `Zvelqristianul xanas~, qarTuli qristianuli xuroTmoZRvrebis<br />
pirveli ayvavebis xanaa. aRniSnul xanaSi saqarTveloSi SemuSavda bazilikis<br />
Taviseburi varianti, romelsac qarTvelma mecnierebma `sameklesiani<br />
bazilika~ uwodes. garedan Tavisi `profiliT~ igi ar gansxvavdeba<br />
Cveulebrivi samnaviani bazilikisagan, magram SigniT navebi er-<br />
TmaneTisagan boZebiT ki ar aris gayofili, aramed kedlebiTaa gaTiSuli,<br />
e. i. arsebiTad, aq erT SenobaSi gaerTianebuli sami damoukidebeli<br />
samlocveloa.<br />
am tipis sakulto nagebobebis zogadi genezisi, gavrcelebis diapazoni<br />
da qronologiis sakiTxebi specialur samecniero literaturaSi<br />
sakmaod kargadaa garkveuli. bazilikis es tipi sxva qveynebSic<br />
gvxvdeba, magram am taZrebma CvenSi saintereso evolucia ganicades,<br />
wminda qarTuli warmomavlobis gansazRvrul damoukidebel tipad Camoyalibdnen<br />
da mxatvrulad dasrulebuli nawarmoebis saxe miiRes 2 .<br />
saqarTveloSi `sameklesiiani bazilikebis~ ageba kaxeTidan iwyeba, sadac<br />
am tipis or aTeulamde Zeglia Semonaxuli, Tumca am saerToqar-<br />
Tuli kulturuli movlenis amsaxveli Zeglebi qarTlsa da afxazeT-<br />
Sic mravlad SemogvrCa. mkvlevarTa azriT, `sameklesiiani bazilikis~<br />
warmoSoba dRis ganmavlobaSi wirvis ramdenimejer gadaxdisa da yoveli<br />
wirvisTvis calke sakurTxevlis qonis aucileblobam ganapiroba 3 .<br />
am saxis Zeglebis uZveles nimuSebs, romlebic VI s-is Sua<br />
1 aRniSnuli masala calke gamoqveyndeba.<br />
2 Г. Н. Чубинашвили. Церковь близ сел Болнис-Капанакчи. – Христианский восток, т.<br />
V, вып. III. Петроград, 1916, gv. 67. g. CubinaSvili. qarTuli xelovnebis istoria,<br />
t. I. tf., 1936, gv. 65-66; Г. Н. Чубинашвили. Архитектура Кахетии. Тб.,<br />
1959, gv. 141.<br />
3 v. beriZe. Zveli qarTuli xuroTmoZRvreba. Tb., 1974, gv. 25.<br />
308
wlebs miekuTvnebian, elementaruli aRnagoba aqvT: erTimeoris gverdiT<br />
ganlagebul sam wagrZelebul sadgoms erTmaneTTan karebi akavSirebs.<br />
Sua sadgomi gverdiTebze maRali da farToa, ris gamoc Senobas<br />
garedan namdvili bazilikis ieri aqvs. VII saukunidan, roca axali<br />
praqtikuli moTxovnilebebi gaCnda, mxatvruli amocanebic ufro mkafiod<br />
Camoyalibda, sameklesiiani bazilikebis tipi TandaTan garTulda,<br />
kompoziciurad ufro mTliani da Sekruli gaxda; gverdiTa navebi<br />
erTmaneTs dasavleTis SemaerTebeli galereiT daukavSirda. am galereidanaa<br />
Sesasvleli Sua eklesiaSi (navSi), romelic nagebobis dominantis<br />
mniSvnelobas iZens. calke gamoiyo ritualisTvis saWiro sadiakvne<br />
da samkveTlo. gaCnda axali motivi _ mrgval TaRebze dayrdnobili,<br />
gverdiTa eklesiebis or an samTaRiani Ria Sesasvlelebi. bazilikis<br />
es Taviseburi varianti arsebobas X saukunemde ganagrZobs.<br />
kataulas wm. giorgis saxelobis eklesia aRnagobiT saqarTvelo-<br />
Si gavrcelebuli `sameklesiiani bazilikebis~ pirveli nimuSebis<br />
msgavsia. aq ar aris dasavleTis SemaerTebeli nawili ganapira eklesiebs<br />
Soris, ar aris Sesasvleli dasavleTis mxridan. kataulas wm.<br />
giorgis adreulobaze metyvelebs qarTuli adreqristianuli reliefebisaTvis<br />
damaxasiaTebeli motivi _ wreSi Casmuli (bolnuri) tolmklava<br />
jvrebi. eklesia kompoziciur msgavsebas avlens kaxeTis zogierT<br />
ZeglTan, magaliTad, bolnisxevis wm. evstates eklesia gremTan<br />
da vazisubnis `samkarian~ eklesiasTan. es Zeglebi VI s-iT TariRdeba<br />
1 . kataulas wm. giorgis `sameklesiani bazilikis~ CrdiloeTis `eklesiis~<br />
oTxkuTxa formis absidis msgavsi absidebi gvxvdeba kondamianis,<br />
veliscixis, oTaraanis, vazisubnis, Sildis da sabuis `sameklesian<br />
bazilikebSi~. absidis oTxkuTxa formas g. CubinaSvili `sameklesiani<br />
bazilikebis~ TandaTanobiTi ganviTarebis etapad Tvlis 2 .<br />
stilisturi niSnebiT kataulas wm. giorgis saxelobis eklesia<br />
sameklesiiani bazilikis martiv variants warmoadgens. taZris saxe<br />
jer kidev mxatvrulad SeumuSavebelia da arqaulobis aSkara xasiaTs<br />
atarebs. qvemo bolnisisa (V-VI ss.) 3 da gagris (VI s.) 4 sameklesiani<br />
bazilikebis msgavsad aqac ar aris SemaerTebeli nawili ganapira eklesiebs<br />
Soris, ar aris Sesasvleli dasavleTis mxridan, romlebic<br />
1 Г. Н. Чубинашвили. Архитектура Кахетии.., gv. 161, 159.<br />
2 Г. Н. Чубинашвили. Архитектура Кахетии.., gv. 163.<br />
3 Г. Н. Чубинашвили. Церков близ селения.., gv. 107, 115; v. beriZe. Zveli qar-<br />
Tuli xuroTmoZRvreba.., gv. 94.<br />
4 i. berZeniSvili. afxazeTis `sameklesiani bazilikebi~. _ marTlmadidebloba<br />
afxazeTSi da erovnuli TviTidentifikaciis sakiTxebi. Tb., 2005,<br />
gv. 57.<br />
309
am tipis SenobebSi mxolod VII saukunidan, axali moTxovnilebebis<br />
gamo (roca ritualisaTvis saWiro sadiakvne da samkveTlo gamoyves)<br />
Cndeba 1 .<br />
amrigad, xuroTmoZRvrul-stilisturi niSnebiT kataulas wm.<br />
giorgis eklesiis arqiteqtura VI-VII saukuneebs ukavSirdeba. `sameklesiiani<br />
bazilikebis~ pirveli nimuSebisaTvis damaxasiaTebeli martivi<br />
kompozicia (Senobis dominantis, ganapira `eklesiebis~ SemaerTebeli<br />
galereisa da mrgval TaRebze dayrdnobili Ria Sesasvlelebis<br />
ararseboba), stilisturi niSnebi, samSeneblo teqnika, arsebuli paralelebi<br />
da arqeologiuri masala (samSeneblo keramika, reliefuri<br />
jvrebi) myar safuZvels iZleva kataulas wm. giorgis saxelobis eklesiis<br />
aSenebis drod VI-VII saukuneebis mijna miviCnioT.<br />
1 g. CubinaSvili. qarTuli xelovnebis istoria.., gv. 66; Г. Н. Чубинашвили.<br />
Архитектура Кахетии.., gv. 141.<br />
310
REVAZ KHVISTANI<br />
KATAULA’S ST. GEORGE’S CHURCH<br />
Kataula’s St. George’s Church situated in Kavtiskhevi village of the<br />
Kaspi Region, Kartli, attracted the attention of the scientists in the 1920’s of<br />
owing to the stone-pillar (Stele) found in the altar whose relief decor contains<br />
the images of religious–symbolic and holy characters, mundane portraits and<br />
the Old Georgian legends (Asomtavruli). The summer archaeological expedition<br />
of 2006 organized by the Otar Lortkipanidze Institute of the Georgian National<br />
Museum (headed by R. Khvistani) and conducted with the aim of projection<br />
and restoration of Kataula’s St. George’s Church yielded significant results.<br />
After the removal of the detritus and the thick layer of earth from the monument<br />
there appeared the old damaged but the primary form of the church. It<br />
is a peculiar version of the basilica made in medieval Georgia, a construction<br />
with a simple composition characteristic of the first patterns of a three-church<br />
basilica (11.25X8.42 m). Among the material found in the monument as a result<br />
of the archaeological excavations (the kitchen, the building ceramics, the<br />
earthware, the relief crosses) of particular interest is the stone-pillar (stele)<br />
whose relief decor in the altar of the church’s central nave like the formerly<br />
discovered stone-pillar’s relief carving manner contains analogically executed<br />
images of religious-symbolic and holy characters, mundane portraits and the<br />
Old Georgian legends (Asomtavruli). The archaeological material, the building<br />
techniques, the stylistic sing and the existing parallels (the Lower Bolnisi’s and<br />
the Old Gagra’s tree-church basilicas dated 6 th century) gives us every reason<br />
to suppose that Kataula’s St. George’s Church was built in the 6 th century.<br />
311
312
tab. II<br />
313
1<br />
2<br />
tab. III<br />
314
tab. III<br />
3<br />
315
1<br />
2<br />
tab. IV<br />
316
tab. IV<br />
3<br />
1<br />
tab. V<br />
317
2<br />
tab. V<br />
3<br />
318
sur. 1<br />
319
320<br />
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
politologia, sociologia<br />
dazmir jojua<br />
1991 wlis agvistos putCi da<br />
saqarTvelo<br />
roca 1870-1871 wlebis safrangeT-prusiis omis Semdeg safrangeTis<br />
mesame respublikis pirvelma prezidentma a. tierma cnobil germanel<br />
istorikoss rankes hkiTxa: _ vis ebrZvis germania napoleons<br />
III-is damxobis Semdeg _ rankem upasuxa: `germania ebrZvis ludoviko<br />
XIV-s~. pasuxi savsebiT naTelia imaTTvis, visac Tundac zedapiruli<br />
warmodgena aqvs evropis istoriaze: misi arsi imaSi mdgomareobs, rom<br />
elzasi da loTaringia safrangeTma swored ludoviko XIV-is dros<br />
SeierTa 1 . amave logikiT, vTqvaT, germania 1914-1918 wlebSi ebrZoda<br />
ivane mrisxanesa da petre pirvels.<br />
1991-1993 wlebSi ruseTi ebrZoda daviT aRmaSenebelsa da giorgi<br />
brwyinvales, simon I-sa da ilia WavWavaZes, e.i. ebrZoda ara z. gamsaxurdias<br />
`diqtaturas~ da `avtoritarul mmarTvelobas~, ara osebisa<br />
da afxazebis `genocidis~ surviliT Sepyrobil qarTul `fa-<br />
Sizms~, aramed saqarTvelos erTianobis strategias, misi erovnul-saxelmwifoebrivi<br />
aRdginebis ideas. am brZolaSi kremlis imperokratias<br />
mravlad hyavda sayrdeni Zalebis rolSi XX saukunis liparit ba-<br />
RvaSebi Tu `civis mTaze gaJletili erisTavebi~, daud-xanebi Tu sergo<br />
orjonikiZeebi. aq saqme mxolod imaSi rodia, rom ruseTi cdilobda<br />
da yovelTvis ecdeba qarTuli miwebis mitacebas e.w. `mcocavi<br />
aneqsiis~ gziT. es problema gacilebiT rTuli da mravalwaxnagovania<br />
da misi obieqturi gaazreba mxolod geopolitikis kognitiuri struqturebis<br />
prizmaSia SesaZlebelic da aucilebelic.<br />
XX saukunis 80-iani wlebis meore naxevarSi sabWoTa kavSirSi<br />
sagrZnoblad gaaqtiurdnen mZlavri teqtonikuri Zalebi, romelTac<br />
SeeZloT am imperiis mTeli geopolitikuri konfiguraciis radikaluri<br />
Secvla. m. gorbaCovis `perestroikasTan~ erTad, madestabilizebel<br />
1 Ю. С. Пивоваров, А. И. Фурсов. Проблема НАТО сквозь призму противостояния<br />
"Россия – Запад": конец пятисотлетнего спора http://www.e-journal.ru/p–euro-st1-9.-<br />
html.
Zalebs Soris mniSvnelovani adgili daikava qarTulma erovnul-ganma-<br />
Tavisuflebelma moZraobam. 1990 wlis 28 oqtombris saparlamento<br />
arCevnebis Sedegad, romelsac Cven vuwodebT mSvidobian erovnul-konservatiul<br />
revolucias, qarTuli erovnuli moZraoba gaxda saxelmwifos<br />
politikuri xelisufleba. 1990 wlis 14 noembers axladarCeuli<br />
uzenaesi sabWos pirvelsave sesiaze mis Tavmjdomared airCies<br />
zviad gamsaxurdia. saqarTvelo gamocxadda respublikad da aRdgenil<br />
iqna erovnul-saxelmwifoebrivi simbolika. `gardamavali periodis Sesaxeb~<br />
miRebul dadgenilebaSi erovnulma parlamentma gamoacxada<br />
gardamavali periodi saqarTvelos damoukideblobis sruli (de-faqto<br />
da de-iure) aRdgenisaTvis safuZvlebis Semzadebis mizniT. Tavis saprogramo<br />
gamosvlaSi z. gamsaxurdiam aRniSna, rom `axal etapze erovnul-ganmaTavisuflebeli<br />
moZraobis Tavisebureba imaSi mdgomareobda,<br />
rom amieridan brZolas damoukideblobisaTvis saTaveSi Caudga uzenaesi<br />
sabWo, rogorc xelisuflebis arCeuli organo~. 1 maSasadame, moxda<br />
erovnuli moZraobis legitimizacia, gasaxelmwifoebriveba. erovnul<br />
parlaments eniWeboda dualisturi funqcia _ is warmoadgenda rogorc<br />
legitimur sakanonmdeblo xelisuflebas, iseve erovnuli moZraobis<br />
warmmarTvel centrsac, erovnuli daumorCileblobis ZiriTad<br />
iuridiul instituts.<br />
z. gamsaxurdias gardamavali xelisufleba ar SeiZleba CaiTvalos<br />
(obieqturad verc iqneboda) srulfasovan liberalur demokratiad.<br />
is SeiZleba Sefasdes, rogorc marTvadi demokratia avtoritaruli<br />
da qarizmatuli tendenciebiT, rogorc saprezidento xelisuflebis<br />
dominireba elituri urTierTobebis pluralisturi struqturebis<br />
SenarCunebiT. rac Seexeba sagareo politikasa da diplomatiur<br />
doqtrinas; 1991 wlis 9 aprils saqarTvelos uzenaesma sabWom, eyrdnoboda<br />
ra amave wlis 31 martis saerToerovnuli referendumis Sedegebs,<br />
oficialurad gamoacxada saxelmwifoebriobis aRdgenis Sesaxeb<br />
da miiRo Sesabamisi dokumenti _ damoukideblobis aRdgenis aqti.<br />
arsebiTad, saqarTvelos damoukideblobis aRdgena gulisxmobda ruseTTan<br />
da im periodisaTvis jer kidev arsebul ssrk-Tan subordinaciuli<br />
saxelmwifoebrivi kavSirebis gawyvetas da Tvisobrivad axali<br />
tipis, Tanasworuflebianobasa da saerTaSoriso-samarTlebrivi normebis<br />
prioritetze damyarebuli urTierTobebisaTvis mzadyofnas. amitom<br />
cxadia, rom axali qarTuli saxelmwifos diplomatiisa da sagareo<br />
politikis erT-erTi veqtori, garkveuli pozitiuri gagebiT,<br />
CrdiloeTisaken iyo mimarTuli.<br />
1 gaz. `saqarTvelos respublika~, 12 noemberi, 1990w.<br />
21. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
321
qarTuli diplomatiis am `CrdiloeTis veqtoris~ mniSvnelobas<br />
zrdida is garemoebac, rom saqarTvelos, rogorc ssr kavSiris yofili<br />
respublikis saerTaSoriso cnobis perspeqtiva ZiriTadad swored<br />
sabWoTa kavSirSi ganviTarebul procesebze iyo damokidebuli. amas-<br />
Tan, z. gamsaxurdia kargad acnobierebda moskovTan urTierTobis regionalur<br />
ganzomilebas _ es urTierToba aqtualuri iyo kavkasiis<br />
regionSi stabiluri geopolitikuri sivrcis Seqmnis Tvalsazrisi-<br />
Tac. ssrk-is daSlamde (1991 wlis dekemberi) qarTuli diplomatiis<br />
`CrdiloeTis veqtori~ ori mimarTulebiT viTardeboda. es gamowveuli<br />
iyo imperiis sivrceSi ori didi politikuri centris _ ssrk-is<br />
xelisuflebisa da sakuTriv ruseTis federaciuli respublikis xelisuflebis<br />
_ erTdrouli arsebobiT.<br />
z. gamsaxurdias urTierToba sabWoTa kavSiris xelmZRvanelobas-<br />
Tan mudmivi daZabulobisa da konfrontaciis viTarebaSi warimarTa. es<br />
gamowveuli iyo prezident m. gorbaCovis aSkarad antiqarTuli politikiT<br />
`samaCablos sakiTxSi~. amave dros, kremlis seriozul ukmayofilebas<br />
iwvevda saqarTvelos kategoriuli uari monawileoba mieRo<br />
axali samokavSireo xelSekrulebis (e.w. `novo-ogariovos procesi~)<br />
momzadebaSi da am formiT ar Seewyvita Tavisi wevroba sabWoTa kav-<br />
Siris SemadgenlobaSi. samagierod, sawyis etapze erTgvari aRmasvliT<br />
viTardeboda urTierToba ruseTis federaciis politikur elitasTan.<br />
mag., `samaCablos sakiTxSi~ b. elcinma maSin konstruqciuli pozicia<br />
daikava, rasac mohyva misi da z. gamsaxurdias Sexvedra yazbegSi<br />
1991w. 23 marts da e.w. `yazbegis deklaraciis~ xelmowera 1 . deklaraciaSi<br />
xazgasmuli iyo saqarTvelos teritoriuli mTlianoba da mis<br />
saSinao saqmeebSi ruseTis yovelgvari Carevis dauSvebloba. amave pozitiuri<br />
kuTxiT SeiZleba ganvixiloT z. gamsaxurdias monawileoba<br />
moskovSi gamarTul b. elcinis saprezidento inauguraciaSi (1991w.<br />
ivnisi).<br />
saqarTvelo-ruseTis urTierTobani radikalurad Seicvala 1991<br />
wlis 18-21 agvistos moskovSi ganviTarebuli movlenebis Semdeg.<br />
cnobilia, rom es movlenebi istoriografiasa da politikur publicistikaSi<br />
`agvistos putCis~ definiciiT aris Sesuli 2 . moskovis putCi,<br />
miuxedavad mcire qronologiuri lokalizaciisa, imdenad rTuli<br />
da mravalwaxnagovani movlenaa, rom mis Sesaxeb srulyofili, Tundac<br />
mxolod mimoxilviTi naSromis Seqmna did siZneleebTan aris dakavSi-<br />
1 gaz. `saqarTvelos respublika~, 25 marti, 1991w.<br />
2 ix. Новейшая история отечества. XX век. Т. II. Под редакцией проф. Э. Щагина. М.,<br />
1999, gv. 380-384.<br />
322
ebuli. amave dros, uaRresad rTuli samecniero problemaa putCis<br />
mimarT saqarTvelos erovnuli xelisuflebis damokidebulebis sruli<br />
da amomwuravi analizi. amitom, Cven xazi gavusviT mxolod procesis<br />
Sinagani dinamikis ganmazogadebel momentebs, ris gamoc sakiTxebi,<br />
romlebic problemis mecnieruli gadawyvetisaTvis aris saWiro,<br />
Cvens mier dasmulia saboloo garkvevis pretenziis gareSe.<br />
problemis srulfasovani mecnieruli atribucia aSkarad gaZnelebulia<br />
wyaroebrivi bazis uaRresad SezRuduli raodenobiT. garkveuli<br />
mizezebis gamo putCis mimarT saqarTvelos xelisuflebis damokidebulebis<br />
amsaxveli saarqivo masala faqtobrivad ar arsebobs,<br />
xolo kuluaruli informaciebi maTi avtorebis politikuri simpa-<br />
Tia-antipaTiebiT da Rrma fsiqologizmiT aris aRsavse, ris gamoc ma-<br />
Ti reprezentatulobis xarisxi sakmaoze dabalia. aman saSualeba misca<br />
opoziciur politikur publicistikas (mag., T. siguas interviuebi<br />
da maTSi aqcentis gakeTeba e.w. `ianaevis dakiTxvis oqmebze~, putCisturi<br />
`generalitetis~ warmomadgenelTa (T. kitovani, T. dumbaZe, g.<br />
lanCava) `mtkicebebi” gkCp-Tan z. gamsaxurdias TiTqosda SemTanxmeblur<br />
urTierTobebze da sxv.) da istoriografias (mag., u. bluaSvilis<br />
faqtobrivad calmxrivi da arafrismTqmeli ritorika g. ianaevis<br />
xuntasTan TanamSromlobiT() z. gamsaxurdias mier Cadenili `danaSaulis~<br />
Sesaxeb 1 da a.S.), Seeqmna aSkarad manipulatoruli da piarteqnologiuri<br />
suraTi am problematuri sakiTxis garSemo. aRniSnul<br />
`koncefciaTa~ aradiplomatiuri da diletanturi `gnosisi~ maT avtorTa<br />
tendenciurobis produqtia. `SevardnaZis epoqam~ marTlac rom<br />
didi manipulatorebi da kombinatorebi warmoSva da ara mxolod politikosTa<br />
Soris.<br />
dRemde gansaxilvel problemasTan mimarTebaSi SeimCneva erTgvari<br />
publicisturi reduqcia _ uaRresad rTuli movlenis erTgvari<br />
gamartiveba, mTeli procesis dayvana erovnuli gvardiis statusis<br />
formalur-iuridiul Secvlaze da 1991w. 19 agvistos Sesabamisi br-<br />
Zanebulebebis absolutizaciaze. Cveni ZiriTadi amocana swored am<br />
reduqcionizmis uaryofa da problemis kompleqsuri obieqturi analizia.<br />
rac Seexeba zemoTTqmul wyaroTmcodneobiT `siviwroves~, istoriografiaSi<br />
aprobirebulia specifikuri, ase vTqvaT, kontrmeTodi:<br />
samecniero kvleva-Ziebisas dasaSvebia da bunebrivic, rom esa Tu is<br />
movlena, romelic SeuZlebelia aRdges saarqivo da sxva saxis wyaroebiT,<br />
rekonstruirebul iqnes konkretul-istoriuli situaciis gaT-<br />
1 u. bluaSvili. politikuri partiebi da erovnuli moZraoba saqarTveloSi<br />
1988-1991 wlebSi. Tb., 1994, gv. 43.<br />
323
valiswinebiT da logikuri analizis gziT. am SemTxvevaSi istoriuli<br />
`logosi~ akompensirebs istoriuli faqtografiis arasakmarisobas.<br />
saqarTvelos erovnuli xelisufleba kargad acnobierebda qveynis<br />
damoukideblobisaTvis sabWoTa da rusuli imperializmis mxridan<br />
momdinare safrTxeebs da riskis faqtorebs. man imTaviTve airCia sruli<br />
suverenitetisa da deokupaciis kursi da uari Tqva m. gorbaCovis<br />
administraciis egidiT mimdinare axali samokavSireo xelSekrulebis<br />
momzadebis procesSi (e.w. `novo-ogariovos procesSi~) monawileobaze<br />
1 . saqarTvelom, baltiis qveynebma, somxeTma da moldovam 1991w. maisSi<br />
daafuZnes alternatiuli `kiSiniovis forumi~, rogorc samokav-<br />
Sireo xelSekrulebis armomwer saxelmwifoTa TanamSromlobisa da<br />
koordinaciis saxelmwifoTaSorisi koalicia.<br />
rogor warimarTa agvistos putCi, rogorc politikuri procesi<br />
imTaviTve unda aRiniSnos, rom es procesi warmoadgenda ara imdenad<br />
dapirispirebas demokratiisa da konservatiuli reaqciis Zalebs<br />
Soris, ramdenadac brZolas ZalauflebisaTvis partiul-nomenklaturul<br />
dajgufebebs Soris da, aqedan gamomdinare, nomenklaturuli gadatrialebis,<br />
Sidasaxelisuflebo frondis mcdelobas. rac Seexeba<br />
xsenebul dajgufebaTa gegmebSi sabWoTa sivrcis politikur-teritoriuli<br />
mowyobis proeqtebs, aq erTmaneTs daupirispirda arsebuli imperiis<br />
SenarCunebisa da `elcinis gundis” mier SemuSavebuli `liberaluri<br />
imperiis” strategiebi. agvistos movlenebis Sinagani arsis<br />
amgvar definicias fundamenturi mniSvneloba aqvs z. gamsaxurdias mier<br />
gamoCenili neitralitetis marTlzomierebis mtkicebisaTvis. magram<br />
amaze qvemoT.<br />
`novo-ogariovos procesi~ dasasruls miuaxlovda da axali samokavSireo<br />
xelSekrulebis xelmoweris dRed 1991w. 20 agvisto dadginda.<br />
29 ivliss m. gorbaCovi konfidencialur viTarebaSi Sexvda ruseTisa<br />
da yazaxeTis prezidentebs _ b. elcinsa da n. nazarbaevs da<br />
maTTan ganixila samokavSireo xelSekrulebis xelmoweris Semdgomi<br />
sakadro cvlilebebi ssrk-s umaRles xelmZRvanelobaSi 2 . dadgenilia,<br />
rom konkretulad saubari iyo v. pavlovis (premier-ministri), b. pugos<br />
(Sinagan saqmeTa ministri), d. iazovis (Tavdacvis ministri) da v.<br />
kriuCkovis (suk-is Tavmjdomare) gadayenebaze 3 . amdenad, cxadze ucxa-<br />
1 molaparakebebi formuliT `9+1~ mimdinareobda m. gorbaCovis qalaqgare<br />
rezidenciaSi novo-ogariovoSi, 1991w. 29 aprilidan. proeqtis saboloo<br />
varianti miiRes 17 ivniss, xolo xelmowera daigegma 20 agvistosaTvis.<br />
2 Новейшая история отечества. XX век. Т. II.., gv. 379.<br />
3 Новейшая история отечества. XX век. Т. II, gv. 379.<br />
324
desia, rom 20 agvistos axali samokavSireo xelSekrulebis dadebis-<br />
Tanave zemoxsenebuli pirebi avtomaturad kargavdnen Tanamdebobriv<br />
statuss sabWoTa imperiis umaRles ierarqiaSi. gadatrialebis organizaciisTvis<br />
maTi nomenklaturuli interesebi savsebiT naTelia. arada,<br />
swored es `oTxeuli~ gaxda putCis Taviseburi mentaluri centri.<br />
18 agvistos forosis agarakze m. gorbaCovTan (is aq isvenebda 5<br />
agvistodan) gamocxaddnen o. baklanovi, n. Senini, gen. v. varenikovi<br />
da a. plexanovi. delegaciam gorbaCovs uCvena momavali sagangebo mdgomareobis<br />
saxelmwifo komitetis (e.w. ГКЧП – Государственный комитет<br />
по чрезвычайному положению. Cvens teqstSi qarTuli abreviatura<br />
vamjobineT _ SemdegSi `smsk~ _ d.j.) Semadgenloba da mosTxova<br />
qveyanaSi sagangebo mdgomareobis SemoRebis Sesaxeb brZanebulebis<br />
xelmowera 1 . m. gorbaCovma kategoriuli uari ganacxada qveyanaSi sagangebo<br />
situaciis samarTlebrivi reJimis dawesebaze, rac iniciatorebs<br />
SeTqmulebad da aralegitimur dajgufebad aqcevda. moskovSi dabrunebisTanave<br />
maT prezidenti araqmedunarianad gamoacxades da Camoayalibes<br />
sagangebo mdgomareobis saxelmwifo komiteti, rogorc sagangebo<br />
mdgomareobis reJimSi ssrk-is marTvis mTavari organo. smsk-Si<br />
Sevidnen: g. ianaevi _ prezidentis movaleobis Semsrulebeli, v. pavlovi<br />
_ premier-ministri, b. pugo _ Sinagan saqmeTa ministri, v. kriuCkovi<br />
_ suk-is Tavmjdomare, d. iazovi _ Tavdacvis ministri, o.<br />
baklanovi _ ssrk-s Tavdacvis sabWos Tavmjdomaris pirveli moadgile,<br />
v. starodubcevi _ ssrk-s agrarikosTa kavSiris Tavmjdomare da a.<br />
tiziakovi _ ssrk-s saxelmwifo sawarmoebis da mrewvelobis, mSeneblobis,<br />
transportisa da kavSirgabmulobis obieqtebis asociaciis<br />
prezidenti 2 . 1991w. 19 agvistos gamoqveynda smsk-is #1 brZanebuleba,<br />
romelSic putCistebi acxadebdnen maT mier ganxorcielebuli aqciis<br />
kanonierebisa da marTlzomierebis Sesaxeb, aseve Riad afiqsirebdnen<br />
saxelmwifo gadatrialebis mizezebs _ qveynis suverenitetisaTvis damRupveli<br />
politikis SeCereba da ssrk-s erTianobis SenarCuneba. smsk-ma<br />
gamoacxada _ qveynis zogierT regionSi sagangebo mdgomareobis Semo-<br />
Reba, opoziciuri politikuri partiebisa da sazogadoebrivi organizaciebis<br />
akrZalva, mitingebisa da demonstraciebis akrZalva, masobrivi<br />
informaciis saSualebebze saxelmwifo kontrolis daweseba da a.S. 3<br />
Cvens mier dasmuli problemis konteqstSi gansakuTrebiT aqtualuria<br />
smsk-is #1 brZanebulebis (sul igi Seicavda 16 punqts) ram-<br />
1 М. С. Горбачев. Августовский путч. Причина и следствия. М., 1991, gv. 34.<br />
2 А. А. Данилов, Л. Г. Косулина. История России. XX век. М., 2000, gv. 529.<br />
3 Новейшая история отечества. XX век. Т. II, gv. 380.<br />
325
denime punqti, romlebsac srulad moviyvanT:<br />
... 2. dauyovnebliv gauqmdes ssrk konstituciisa da kanonebis<br />
sawinaaRmdegod moqmedi xelisuflebisa da mmarTvelobis organoebi,<br />
gasamxedroebuli formirebani.<br />
3. amieridan ukanonod iTvleba xelisuflebisa da mmarTvelobis<br />
organoTa is kanonebi da gadawyvetilebebi, romlebic ewinaaRmdegebian<br />
ssrk konstituciasa da kanonebs.<br />
4. Sewydes im politikuri partiebis, sazogadoebrivi organizaciebisa<br />
da masobrivi moZraobebis moRvaweoba, romlebic xels uSlian<br />
viTarebis normalizacias.<br />
7. ... aucileblobis SemTxvevaSi SemoRebul iqnas komendantis saaTi,<br />
teritoriis patrulireba, sasazRvro da sabaJo reJimis gamkacreba.<br />
kontrolqveS unda iqnas ayvanili umTavresi saxelmwifo da sameurneo<br />
da sasicocxlo daniSnulebis obieqtebi...~. 1<br />
rogorc vxedavT, agvistos putCi xdeboda seriozuli riskis<br />
faqtori saqarTvelos erovnuli da saxelmwifoebrivi usafrTxoebisaTvis.<br />
misi Tundac droebiTi warmateba Cvens qveyanaSic da mis irgvlivac<br />
permanentuli daZabulobis seriozul da saxifaTo kerebs qmnida.<br />
zemoTmoyvanili #1 gadawyvetilebis realizacia saqarTvelos mudmivi<br />
destabilizaciis perspeqtiviT emuqreboda. kerZod: me-2 punqti<br />
kanongareSe acxadebda saqarTvelos prezidentis uflebamosilebebs,<br />
prefeqturis instituts, 1991 wlis ianvarSi Camoyalibebul erovnul<br />
gvardias, aseve opoziciur erovnul kongresSi integrirebul paramilitarul<br />
jgufebs; me-3 punqti avtomatur reJimSi auqmebda saqarTvelos<br />
uzenaesi sabWos mier 1990 wlis 11 noembridan miRebuli<br />
kanonebis, normatiuli aqtebisa da gadawyvetilebebis umravlesobas,<br />
maT Soris, 1991 wlis 31 martis referendumis Sedegebs da 9 aprilis<br />
damoukideblobis aRdgenis aqts; me-4 punqti krZalavda ara mxolod<br />
opoziciuri partiebis, aramed TviT mmarTveli blokis funqcionirebas;<br />
me-7 punqti iTvaliswinebda saqarTvelos xelisuflebis gverdis<br />
avliT saqarTvelos teritoriaze dislocirebuli amierkavkasiis<br />
samxedro olqis SenaerTebis saWiroebisamebr gamoyenebas.<br />
erovnuli gvardiis (iseve rogorc sxva respublikis analogiuri<br />
SenaerTebis) likvidaciis moTxovna xazgasmiT daafiqsira smsk-is Tavmjdomarem<br />
g. ianaevma Tavis 18 agvistos `mimarTvaSi~, romlis adresatebi<br />
iyvnen gaero-s generaluri mdivani da msoflios saxelmwifoTa<br />
da mTavrobaTa meTaurebi: `... gaTvaliswinebulia im antikonstituciuri,<br />
ukontrolo da arsebiTad danaSaulebrivi samxedro formirebebis<br />
1 gaz. «Правда», 20 Августа, 1991г.<br />
326
likvidacia, romlebic Tesen moralur da fizikur terors ssrk-is<br />
mTel rig regionebSi da warmoadgenen dezintegraciuli procesebis<br />
katalizatorebs~. 1 yvelam kargad icis, Tu ra `moraluri da fizikuri<br />
terori daTesa~ saqarTvelos erovnulma gvardiam Sida qarTlSi,<br />
saqarTvelos teritoriuli mTlianobisa da samaCablos qarTuli mosaxleobis<br />
dacvisaTvis mimdinare samarTlian omSi.<br />
1991w. 19 agvistos ssrk umaRlesi sabWos prezidiumis Tavmjdomarem<br />
a. lukianovma 26 agvistosTvis moiwvia sabWos riggareSe sesia<br />
2 . cxadia, rom riggareSe sesias unda daemtkicebina gadawyvetileba<br />
sagangebo mdgomareobis SemoRebis Sesaxeb da amiT moexdina smsk-isa<br />
da putCisturi gadatrialebis legitimacia.<br />
agvistos putCis dReebSi gadatrialebis winaaRmdeg brZolis centri<br />
gaxda ruseTis federaciis xelmZRvaneloba. mimarTvaSi `ruseTis<br />
moqalaqeebs~ prezidentma b. elcinma, uzenaesi sabWos Tavmjdomarem r.<br />
xasbulatovma da ministrTa sabWos Tavmjdomarem i. silaevma momxdari<br />
Seafases, rogorc reaqtiuli antikonstituciuri saxelmwifo gadatrialeba<br />
da mouwodes mosaxleobas ar Seesrulebina smsk-is gadawyvetilebebi.<br />
amave dros, specialuri brZanebulebiT b. elcinma saku-<br />
Tar daqvemdebarebaSi gadaiyvana ruseTis teritoriaze arsebuli<br />
ssrk-s aRmasrulebeli xelisuflebis organoebi, maT Soris suki, Tavdacvisa<br />
da Sinagan saqmeTa saministroebi.<br />
rogori iyo dasavleTis reaqcia rasakvirvelia, calsaxad negatiuri.<br />
1991w. 19 agvistos aSS-is prezidentis administraciam gamoaqveyna<br />
specialuri gancxadeba, romelSic moskovSi mimdinare process<br />
antidemokratiuli gadatrialebis kvalifikacia misca da xazgasmiT<br />
aRniSna, rom TeTri saxli am gadatrialebas mxars ar dauWerda. amas-<br />
Tan, j. buSma Camoayaliba ssrk-s mimarT aSS-is politikis Semdegi sabaziso<br />
principebi: ssrk-Si demokratiisa da reformebis politikis<br />
gagrZeleba; aSS mxars uWers yvela konstituciurad arCeul xelmZRvanels<br />
da gamodis Zalis gamoyenebis winaaRmdeg; aSS gamodis Zalis<br />
gamoyenebis winaaRmdeg baltiispireTis saxelmwifoebSi, aseve nebismier<br />
sxva respublikaSi mTavrobaTa Secvlis mizniT; aSS mouwodebs<br />
ssrk-s daicvas Tavisi saerTaSoriso xelSekrulebani da valdebulebani<br />
helsinkis aqtisa da parizis qartiis Sesabamisad 3 . analogiuri<br />
gancxadeba gaakeTa nato-s generalurma mdivanma m. viornerma, romelmac<br />
aRniSna, rom `natos farglebSi miRebuli iqneba sifrTxilidan<br />
1 gaz. «Правда», 20 Августа...<br />
2 gaz. «Правда», 20 Августа...<br />
3 gaz. «Правда», 21 aвгуста 1991г.<br />
327
gamomdinare zomebi, raTa garkveulma Zalebma Tavi Seikavon sagareopolitikuri<br />
avantiurebisagan~. 1<br />
agvistos putCi damarcxda. elcinis dajgufebam SeZlo mosaxleobis<br />
udidesi nawilis upirobo mxardaWeris mopoveba da situaciis<br />
kontrolqveS ayvana. cxadia, udidesi mniSvneloba hqonda armiisa da<br />
suk-is specnawilebis mier gamoCenil neitralitets. 21 agvistos forosSi<br />
gafrindnen d. iazovi, o. baklanovi, v. kriuCkovi, a. lukianovi<br />
da sxva, magram isini m. gorbaCovma ar miiRo. ramdenime saaTSi forosSi<br />
Cavidnen ruseTis vice-prezidenti a. ruckoi da premier-ministri<br />
i. silaevi. maTi gorbaCovTan molaparakebis Semdeg smsk-is wevrebi<br />
daapatimres. imave Rames gorbaCovi moskovSi dabrunda 2 .<br />
agvistos movlenebis ori umTavresi Sedegia gansakuTrebiT sagulisxmo<br />
da mniSvnelovani: 1. gaZlierda ssrk-is dezintegraciis procesi<br />
da sabWoTa kavSiris daSla Seuqcevadi gaxda; 2. imperiis metropoliur<br />
struqturebSi gaZlierda `elcinis dajgufebis~ statusi,<br />
romelmac arsebiTad Caanacvla `gorbaCovis dajgufeba~ da sakuTar<br />
Tavze aiRo erTiani imperiuli sivrcis SenarCunebis amocanis gadawyvetis<br />
funqcia.<br />
moskovis putCis Sesaxeb pirvelive cnobebis miRebisTanave prezidentma<br />
z. gamsaxurdiam saswrafod Sewyvita Svebuleba daba yazbegSi<br />
da dedaqalaqSi dabrunda. 18 agvistos mTeli dRis ganmavlobaSi is<br />
awarmoebda politikur konsultaciebs Tavis uaxloes garemocvasTan<br />
da mmarTveli blokis saparlamento fraqciasTan. rogorc Cans, es<br />
konsultaciebi warimarTa gaurkvevlobisa da erTgvari dabneulobis<br />
reJimSi, radganac praqtikulad SeuZlebeli iyo putCis pirvel saa-<br />
TebSi moskovidan met-naklebad detaluri informaciis miReba. situaciis<br />
zogadi parametrebisa da saqarTvelos samxedro-politikuri resursebis<br />
Sefasebis safuZvelze, smsk-Tan Ria konfrontaciis SemTxvevaSi<br />
qveynisaTvis SesaZlo totaluri saSiSroebis masStabebis gaTvaliswinebiT<br />
z. gamsaxurdiam airCia aqtiuri neitralitetis taqtika.<br />
raSi gamovlinda es aqtiuri neitraliteti<br />
1991w. 19 agvistos gamoqveynda saqarTvelos prezidentis, uzenaesi<br />
sabWos prezidiumisa da ministrTa sabWos erToblivi mimarTva saqarTvelos<br />
mosaxleobisadmi. masSi aRniSnuli iyo, rom moskovSi Seqmnilia<br />
arastabiluri situacia da axlo momavalSi SesaZloa igi umarTavi<br />
gaxdes, amitom saqarTvelos mosaxleobam unda gamoiCinos sifrTxile,<br />
goniereba, SorsmWvreteloba, ar ayves mosalodnel provoka-<br />
1 gaz. «Правда», 21 aвгуста...<br />
2 Новейшая история отечества. XX век. Т. II, gv. 381.<br />
328
ciebs. respublikis yvela saxelmwifo dawesebulebam da sazogadoebrivma<br />
organizaciam saqmianoba unda gaagrZelos Cveulebriv reJimSi da<br />
a.S 1 . rogorc vxedavT, am erTobliv mimarTvaSi sakmaod naTlad da<br />
orazrovnebis gareSe, amasTan, garkveuli diplomatiuri etiketis dacviT<br />
dafiqsirda saqarTvelos xelisuflebis pozicia.<br />
19 agvistos TbilisSi sagangebo misiiT Camovida ssrk Tavdacvis<br />
ministris moadgile, armiis generali v. Suravliovi, romelsac specialuri<br />
instruqciebi hqonda rogorc g. ianaevisagan, aseve d. iazovisagan<br />
da marSal s. axromeevisagan. rasakvirvelia, es instruqciebi iTvaliswinebda<br />
saqarTvelos xelisuflebis daSinebas samxedro Zalis muqariT<br />
da amis Sedegad saqarTvelos teritoriaze smsk-is gadawyvetilebaTa<br />
realizaciis uzrunvelyofas. gen. v. Suravliovs Sexvdnen<br />
prezidenti z. gamsaxurdia da uzenaesi sabWos Tavmjdomare a. asaTiani.<br />
molaparakebaSi monawileobda amierkavkasiis samxedro olqis sardali<br />
gen. v. patrikeevi. samwuxarod, molaparakebis oqmi an misi metnaklebad<br />
xelmisawvdomi aRweriloba ar arsebobs. magram SesaZlebelia<br />
misi arsebiTi mxareebis rekonstruireba saqarTvelos uzenaesi<br />
sabWos 26 agvistos sagangebo sesiis erovnuli gvardiisadmi mimarTvis<br />
teqstidan 2 da saqarTvelos prezidentis presmdivnis 1991 wlis<br />
27 agvistos gancxadebidan 3 .<br />
molaparakebaze gen. v. Suravliovma wamoayena ramdenime ultimatumi,<br />
romelTa Soris gansakuTrebiT mZime iyo saqarTvelos erovnuli<br />
gvardiis gauqmebis moTxovna. cxadia, rom smsk-is #1 brZanebulebis<br />
me-2 punqtis fonze es moTxovna iyo kategoriuli da imperatiuli.<br />
TavisTavad, am moTxovnis ultimaturi formiT z. gamsaxurdiasaTvis<br />
wayeneba niSnavda saqarTvelos saSinao saqmeebSi uxeS Carevas, Tanac<br />
samxedro ZaliT damuqrebis saxiT. sagulisxmoa, rom swored molaparakebis<br />
mimdinareobis droisaTvis amierkavkasiis samxedro olqis<br />
Tbilisis garnizonis nawilebma kontroli daaweses Tbilisis aeroportsa<br />
da rkinigzis sadgurze.<br />
Sexvedraze gen. v. Suravliovma pirdapir gamoacxada, rom moTxovnis<br />
Seusruleblobis SemTxvevaSi sabWoTa jaris nawilebs micemuli<br />
aqvT brZaneba saqarTvelos erovnuli gvardiis ganadgurebis Sesaxeb. v.<br />
Suravliovis aRniSnuli muqaris da saqarTveloze pirdapiri samxedro<br />
dartymis saSiSroebis safuZvlianobas naTelyofen sxva dokumentebic.<br />
magaliTad, 1991w. 19 agvistos dilis 4 sT-sa da 30 wT-ze ssrk Tav-<br />
1 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi. #8, 1991, gv. 185.<br />
2 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi, #8, 1991, gv. 188.<br />
3 gaz. `saqarTvelos respublika~, 27 agvisto, 1991w.<br />
329
dacvis ministrma d. iazovma ssrk jarebis saxeobaTa mTavarsardlebsa da<br />
generalur Stabebs, flotebisa da olqebis (maT Soris amierkavkasiis<br />
samxedro olqis) sardlebs gaugzavna saidumlo daSifruli telegrama<br />
#8825 1 . SifrogramaSi iyo samxedro mzadyofnaSi (`mzadyofna #1~) jarebis<br />
moyvanisa da maTi situaciis Sesabamisad amoqmedebis brZaneba. maSasadame,<br />
19 agvistosTvis saqarTveloSi dislocirebuli sabWoTa armiis<br />
yvela SenaerTi da nawili imyofeboda #1 mzadyofnis sagangebo reJimSi.<br />
sayuradReboa erTi interviu, romelic cota mogvianebiT gazeT `moskovskie<br />
novostis~ korespondents al. kakotkins misca amierkavkasiis samxedro<br />
olqis erT-erTi diviziis inkognitod darCenilma meTaurma. man<br />
Jurnalists ganucxada: `samxedro konfrontaciis SemTxvevaSi, imwuTsave<br />
saqarTvelos erovnuli gvardiis winaaRmdeg gadavisrodiT masze oTxjer<br />
met Zalebs...~. 2<br />
amdenad, smsk-is mier miRebuli brZanebulebis detaluri analizi,<br />
d. iazovis #8825 brZanebisa da gen. v. Suravliovis muqaris<br />
strategiuli atribucia, sabWoTa samxedro nawilebis moqmedeba Tbilisis<br />
aeroportsa da vagzlis moedanTan _ yovelive es safuZvels<br />
gvaZlevs vamtkicoT, rom arsebobda saqarTveloze pirdapiri samxedro<br />
dartymis realuri safrTxe. cxadia isic, rom smsk-Tan samxedro<br />
konfrontaciis SemTxvevaSi, saSiSroeba emuqreboda ara mxolod z.<br />
gamsaxurdias xelisuflebas, aramed saerTod saqarTvelos _ konstituciuri<br />
wyobilebis damxobiT, samxreT oseTis suverenizaciiT, partnomenklaturis<br />
xelisuflebaSi aRdgeniTa da sayovelTao anarqiiTa<br />
da destabilizaciiT.<br />
Seqmnil situaciaSi, mosalodneli Zalismieri zewolis Tavidan<br />
acilebisa da kremlisaTvis intervenciis sababis armicemis mizniT, z.<br />
gamsaxurdiam gadadga kompromisuli taqtikuri nabiji: 1991w. 19 agvistos<br />
man xeli moawera brZanebulebas `saqarTvelos respublikis<br />
Sinagan saqmeTa saministros Sinagani jarebis _ erovnuli gvardiis<br />
reorganizaciis Sesaxeb~. 3 brZanebuleba droebiT cvlida (da ar auqmebda)<br />
erovnuli gvardiis statuss, radganac igi ar auqmebda 1991w.<br />
29 ianvris organul kanons gvardiis Seqmnis Sesaxeb. faqtobrivi status-kvo<br />
ucvlelad tovebda gvardiis SeiaraRebisa da piradi Semadgenlobis<br />
raodenobriv maCveneblebs, dislokaciis zonebs. cvlilebas<br />
daeqvemdebara mxolod de iure statusi _ gvardias eZleoda `omonis~<br />
qvedanayofis statusi da eqvemdebareboda Sinagan saqmeTa minist-<br />
1 Август-9. М., 1991, gv. 14.<br />
2 gaz. «Московские новости», 8 сентября 1991г.<br />
3 gaz. `saqarTvelos respublika~, 21 agvisto, 1991w.<br />
330
is moadgiles, xolo erovnuli gvardiis sardlis Tanamdeboba da<br />
Tavdacvis samTavrobo komisia uqmdeboda. arsebiTad, sakuTriv erovnuli<br />
gvardiisaTvis 19 agvistos brZanebulebas mohyveboda erTaderTi<br />
nomenklaturuli cvlileba _ T. kitovani da misi garemocvis zogierTi<br />
araprofesionali generali kargavdnen Tanamdebobebs.<br />
aRniSnuli gadawyvetilebiT z. gamsaxurdiam gvardiac SeinarCuna<br />
da imperiis samxedro manqanas saqarTvelos winaaRmdeg damsjeli aqciebis<br />
Catarebis sababic mouspo. amave dros, smsk-is samxedro emisreb-<br />
Tan kontaqtebze TanxmobiT man Seqmna erTgvari kompromisuli foni,<br />
erTgvari politikuri sivrce manevrirebisaTvis putCis SesaZlo, Tundac<br />
droebiTi warmatebis SemTxvevisaTvis. mTavari mainc is aris, rom<br />
`19 agvistos kompromiss~ safuZvlad hqonda saqarTvelos erovnuli<br />
xelisuflebis sruliad logikuri miswrafeba _ mis qmedebebs ar gamoewvia<br />
`centris~ intervencia da samxedro represiebi, aRekveTa samxedro<br />
operaciebis provocirebis saSiSroeba.<br />
1991w. 20 agvistos z. gamsaxurdiam specialuri mimarTva gaugzavna<br />
dasavleTis qveynebis xalxebsa da mTavrobebs 1 . preambulaSi man<br />
moskovSi Seqmnil viTarebas `arastabiluri situacia~ uwoda da xazi<br />
gausva totalitarul imperiaSi liberalizaciisa da demokratizaciis<br />
procesebis absolutur SeuZleblobas. `politikuri Sefaseba momxdari<br />
gadatrialebisa, _ aRniSna saqarTvelos prezidentma, _ Zalian<br />
rTulia, vinaidan jerjerobiT ar aris naTeli namdvili gadatrialebaa<br />
es, Tu mxolod garigeba an Sou, romlisganac politikuri dividendebis<br />
miRebas mieltvian calkeuli saxelmwifo liderebi~.<br />
rogorc vxedavT, z. gamsaxurdiam agvistos movlenebi Seafasa<br />
rogorc gadatrialeba, rogorc ukanono antikonstituciuri putCi,<br />
Tanac savsebiT cxadad da araorazrovnad. amasTan, man iribad mianiSna<br />
kidec, rom es iyo ara `namdvili gadatrialeba~, e.i. realuri dapirispireba<br />
reaqciul-totalitarul da liberalur-demokratiul Zalebs<br />
Soris, aramed e.w. `sasaxlis gadatrialeba~, nomenklaturuli<br />
putCi, romlis arsebiTi daniSnuleba imperiul centrSi elitaTa cirkulaciaSi,<br />
ufro konkretulad rom vTqvaT, gorbaCovis jgufis elcinis<br />
jgufiT CanacvlebaSi mdgomareobda. agvistos movlenis amgvari<br />
definicia, romelic am movlenebidan sul raRac naxevar weliwadSi<br />
winaswarmetyveluri gamodga, gamoirCeoda originalurobiTa da aradiplomatiuri<br />
pirdapirobiT. amitom bunebrivia is negatiuri reaqcia,<br />
rac amgvar Sefasebas mohyva ruseTsa da dasavleTSi, maT Soris aSS-<br />
1 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi, #8, 1991. gv. 186.<br />
331
is prezidentis mxridanac.<br />
20 agvistos mimarTvis centraluri Tema iyo mowodeba ssrk-is<br />
nacionaluri respublikebis damoukideblobis saerTaSoriso cnobisaken:<br />
`Seqmnili arastabiluri mdgomareoba, reaqciuli Zalebis gamarjveba<br />
safrTxes uqadis uwinares yovlisa ssrk-Si Semaval im respublikebs,<br />
romlebic ibrZvian damoukideblobisaTvis... isini uSualo samxedro<br />
agresiis safrTxis winaSe dganan. amitom me movuwodeb dasavleTis<br />
mTavrobebs, uwinares yovlisa, aSS-s, saswrafod da gadaudeblad de<br />
faqto da de iure cnon am respublikebis, maT Soris saqarTvelos<br />
damoukidebloba da diplomatiuri urTierToba daamyaron maTTan~.<br />
ras gulisxmobda `kiSiniovis forumSi~ monawile respublikebis<br />
damoukideblobis saswrafo diplomatiur reJimSi aRiarebis mowodeba,<br />
Tu ara putCis mimarT aSkara da sruliad gansazRvrul opozicias<br />
putCis ZiriTadi mizani xom `novo-ogariovos procesis~ CaSlasa da<br />
ssrk-s arsebuli saxiT SenarCunebaSi mdgomareobda. arada TviT aSS-sa<br />
da dasavleTis sxva saxelmwifoebis mier erovnuli respublikebis<br />
damoukideblobis cnoba swored rom putCis winaaRmdeg aSkara da<br />
pirdapiri diplomatiuri brZolis gacilebiT Zlieri berketi iqneboda,<br />
vidre aSS-s administraciis zemoTmoyvanili gancxadeba imis Sesaxeb,<br />
rom aSS gadatrialebas mxars ar dauWerda. an kidev riT Camouvardeba<br />
z. gamsaxurdias 20 agvistos mimarTvis mowodeba estoneTis<br />
mier putCis dReebSi damoukideblobis gamocxadebas, an moldovas<br />
prezidentis m. sneguris `antigekaCepistur~ gamosvlas kiSiniovis 19<br />
agvistos mitingze, Tu, rasakvirvelia, ar aWarbebs maT Tavisi antiputCisturi<br />
paTosiT<br />
erTi sityviT, 20 agvistos mimarTvaSi z. gamsaxurdiam moskovis<br />
movlenebs antikonstituciuri gadatrialebac uwoda da dasavleTis<br />
mxridan putCistebis winaaRmdeg qmediTi politikur-diplomatiuri<br />
konfrontaciac moiTxova. am TvalsazrisiT mimarTva erTgvari gasaRebia<br />
moskovis putCTan mimarTebaSi saqarTvelos erovnuli xelisuflebis<br />
politikis obieqturi analizisaTvis. politikosTa (T. sigua, g.<br />
Wanturia da sxv.) da istorikosTa (u. bluaSvili, d. mWedluri) da<br />
sxvaTa mtkiceba, TiTqos adgili hqonda smsk-Tan kolaboracionistur<br />
SemTanxmeblobas, `gamsaxurdias alianss imperiis yvelaze reaqciul<br />
wreebTan~ (Sic!), miuReblad migvaCnia. miTumetes, roca maSin ganviTarebuli<br />
procesebis mimarT postfaqtum analitikuri midgomis deficiti<br />
namdvilad ar igrZnoba.<br />
unda iTqvas, rom z. gamsaxurdiam momavali smsk-s zogierTi wevri<br />
putCamde gacilebiT adre gaakritika maTi uaRresad konservatiu-<br />
332
li da imperokratiuli Sexedulebebis gamo. mag., 1991w. 3 ivliss moskovSi<br />
gamarTul preskonferenciaze man uaryo g. ianaevis (maSin ssr<br />
kavSiris vice-prezidentis) mier `SpigelisTvis~ micemul interviuSi<br />
gancxadebuli sicrue, TiTqos kremli ar axdenda aranair zewolas<br />
samokavSireo xelSekrulebis armomwer respublikebze. iqve z. gamsaxurdiam<br />
mkacrad gaakritika ssrk-s premier-ministri v. pavlovi, uwoda<br />
ra mas `Zalian konservatiuli da reaqciuli komunisti~. 1<br />
1991w. 26 agvistos saqarTvelos uzenaesi sabWos sagangebo sesiam<br />
miiRo dadgenilebaTa paketi 19-21 agvistos moskovis movlenebis<br />
Sesaxeb 2 . dadgenilebaSi `1991 wlis 19-21 agvistos movlenebis politikuri<br />
Sefasebis Sesaxeb~ es movlenebi daxasiaTda rogorc `ssrk-Si<br />
saxelmwifo gadatrialebis mcdeloba~, romlis mizani iyo totalitarizmisa<br />
da komunisturi diqtaturis aRdgena, sabWoTa imperiis<br />
rRvevis procesis SeCereba. dadgenilebaSi `1991 wlis 19-21 agvistos<br />
ssr kavSirSi mimdinare movlenebis dros saqarTvelos kompartiis<br />
centraluri komitetis biuros, saqarTvelos kompartiis afxazeTis<br />
saolqo komitetis, saqarTvelos kompartiis samxreT oseTis saolqo<br />
komitetisa da e.w. samxreT oseTis saxalxo deputatTa gauqmebuli<br />
sabWos TviTmarqvia aRmasrulebeli komitetis moqmedebaTa Sesaxeb~<br />
uzenaesma sabWom mkacrad dagmo aRniSnuli struqturebis moqmedeba<br />
putCis dReebSi, rogorc `gadatrialebis organizatorTa jgufis mxardaWera~.<br />
miRebul iqna gadawyvetileba kompartiis gauqmebisa da misi<br />
qonebis nacionalizaciis Sesaxeb. cxadia, gauqmda kompartiis yvela<br />
instituciuri struqtura, maT Soris _ saparlamento fraqciac. amave<br />
dRes saqarTvelom cno putCis dros (21 agvistos) gamocxadebuli<br />
estoneTisa da latviis damoukidebloba.<br />
vfiqrobT, calke unda SevexoT sakiTxs agvistos putCze ssrk-is<br />
SemadgenlobaSi Semavali sxva respublikebis xelmZRvaneli elitebis<br />
reaqciis Sesaxeb. am reaqciis realuri Sinaarsis garkvevas arsebiTi<br />
mniSvneloba aqvs z. gamsaxurdias mier gadadgmuli taqtikuri politikuri<br />
nabijebis interpretaciisaTvis. 1991 wlis oqtomberSi gamoqveynda<br />
krebuli `Путч-Хроника тревожных дней~, misi erTi nawilis<br />
avtori aris proelcinuri dajgufebis Jurnalisti, vinme olga vasilieva,<br />
romelic TavSi _ `respublikebi putCis dros~ _ erovnul respublikebs<br />
sam nawilad hyofs da amgvari diferenciaciis safuZvlad<br />
aRebuli aqvs maTi xelmZRvanelobis mier smsk-Tan warmarTuli urTierTobebis<br />
sami varianti. o. vasilieva ase `axarisxebs~ respublikebs:<br />
1 gaz. `saqarTvelos respublika~, 11 ivlisi, 1991w.<br />
2 saqarTvelos respublikis uzenaesi sabWos uwyebebi, #8, 1991, gv. 163-165.<br />
333
1. `winaaRmdegobis qronika _ latvia, litva, estoneTi, moldova.<br />
2. lodinis qronika _ ukraina, belorusia, somxeTi, yazaxeTi,<br />
yirgizeTi, tajikeTi, TurqmeneTi, uzbekeTi.<br />
3. SemTanxmebluri qronika _ azerbaijani da saqarTvelo....~. 1<br />
am Sesavlis Semdeg elcinis `demokratiuli~ ruseTis velikoderJavuli<br />
ambiciebiT Sepyrobili o. vasilieva sruliad utifrad acxadebs,<br />
rom `ama Tu im formiT gkCp-sadmi, rogorc axali sakavSiro<br />
xelmZRvanelobisadmi, mxardaWera () gamoxates saqarTvelom (Sic!) da<br />
azerbaijanma~, rom `19 agvistos gamsaxurdia SeuTanxmda amierkavkasiis<br />
samxedro olqis sardals, rom 24 agvistomde () Seasrulebda gekaCepes<br />
yvela moTxovnas (!)~. 2<br />
Cven zemoT ukve gavaanalizeT z. gamsaxurdias taqtikuri nabijebi<br />
da vaCveneT maTi ualternativoba da marTlzomiereba. iZulebiTi<br />
formaluri kompromisis mizezebsac SevexeT. amitom aq sityvas ar gavagrZelebT,<br />
aRvniSnavT mxolod: o. vasilievas qronikaluri pasaJebi<br />
qveteqsturad mianiSneben am avtoris antiqarTul paTosze. xsenebul<br />
TavSi ar aris moyvanili Tu damowmebuli arc erTi oficialuri dokumenti<br />
da esoden mniSvnelovani sakiTxi mocemulia primitiuli Jurnalisturi<br />
gamoZiebis doneze. ZiriTad wyarod aRebulia sainformacio<br />
saagentoebis `ria~-sa da `postfaqtumis~ cnobebi. orive es saagento<br />
maSin b. elcinis gundis kontrolqveS iyo da TavisTavad cxadia<br />
maTi teletaipebidan da faqsaparatebidan mowodebuli informaciis<br />
sandooba da gaSifrvis meqanizmebi.<br />
naTelia, rom b. elcinis blokis mxardamWeri `demokrati~ Jurnalistis<br />
poziciebi, romlebic identuria maSindeli `demokratiuli<br />
ruseTis~ saerTo politikuri kursisa da qarTveli putCistebis Sexedulebebisa,<br />
generirebulia saqarTvelos erovnuli xelisuflebis<br />
sagareo-politikuri kursis mimarT aSkarad negatiuri damokidebulebiT.<br />
ruseTis politikuri istebliSmenti imedovnebda, rom putCis Semdeg<br />
ruseTSi marTlac realurad ganxorcielebuli liberalizaciis<br />
politikis wyalobiT axali `elcinuri centri~ miizidavda respublikebs<br />
da Seacvlevinebda maT winandel damokidebulebas samokavSireo<br />
xelSekrulebisadmi. formula sakmaoze martivi iyo: `gorbaCovuri<br />
centri~ aRar arsebobs (an dasustebulia). arsebobs `elcinuri centri~<br />
da masTan moawereT xeli~.<br />
z. gamsaxurdias mier sruli suverenitetis kursis gagrZeleba<br />
1 Путч-Хроника тревожных дней. М., 1991, gv. 106.<br />
2 Путч-Хроника тревожных дней.., gv. 119.<br />
334
ar Sedioda `elcinuri centris~ neoimperiul interesebSi da o. vasilievac<br />
am interesebis gamomxatvelia. saqarTvelos xelisuflebis mier<br />
putCis dros gadadgmuli nabijebis kritika mxolod fonia, mTavari<br />
ki sxvaa, kerZod z. gamsaxurdias mier dsT-s proeqtze uaris Tqma.<br />
es kargad Cans imaSic, rom imave `qronikaSi~ Jurnalisti kritikis<br />
qarcecxlSi atarebs saqarTvelos xelisuflebis sxva, putCTan absoluturad<br />
araviTar kavSirSi armyof iseT aqciebs, rogoricaa _ `mxedrionis~<br />
ganiaraReba da misi liderebis dapatimreba 1991w. TebervalSi,<br />
yofil samxreT oseTSi boevikTa ganiaraReba, 1991w. 10 seqtembris<br />
brZanebuleba ssrk Tavdacvis saministros samxedro komisariatebis<br />
gauqmebis Sesaxeb. sagulisxmoa da niSandoblivic, rom qarTveli<br />
putCistebisa da maTi imdroindeli Tu dRevandeli mxardamWerebis<br />
poziciebi z. gamsaxurdias putCTan damokidebulebis sakiTxSi aSkarad<br />
identuria ruseTis politikuri elitisa da mediakratiis zemoTmoyvanili<br />
Sexedulebebidan.<br />
davubrundeT sakiTxs agvistos movlenebze sxva respublikebis<br />
reaqciis Sesaxeb. meti sicxadisa da reprezentaciisaTvis umjobesia<br />
es reaqcia moviyvanoT faqtografiuli retrospeqciis saxiT. maS ase:<br />
ukraina _ 19 agvistos diliT prezident l. kravCuks Sexvda<br />
gen. v. varenikovi (v. Suravliovis Tbilisis vizitis sruli analogia<br />
da kievze samxedro-diplomatiuri zewola). am Sexvedris Semdeg ukrainis<br />
lideri gamovida televiziiT da mosaxleobas `sibrZnisa da<br />
simSvidisaken~ mouwoda. sityvac ar Tqmula arc gadatrialebis antikonstituciurobaze<br />
da arc smsk-is ukanonobaze. erTaderTi, ase<br />
vTqvaT, Zlieri toni l. kravCukis gancxadebaSi iyos is, rom `samarTlebriv<br />
saxelmwifoSi yvelaferi, maT Soris sagangebo mdgomareobis<br />
SemoReba, unda xdebodes kanonis safuZvelze~ 1 .<br />
yazaxeTi _ 19 agvistos gancxadebaSi prezidentma n. nazarbaevma<br />
gaakritika m. gorbaCovi `perestroikis~ kursis gatarebaSi gamoCenili<br />
meryeobisa da pasiurobisaTvis 2 . araviTari momxdaris pirdapiri politikuri<br />
Sefaseba da, miTumetes, daumorCilebloba.<br />
somxeTi _ 19 agvistos 17.00 sT-ze televiziiT gamovida prezidenti<br />
l. ter-petrosiani da mosaxleobas simSvidisa da wesrigisaken<br />
mouwoda 3 .<br />
latvia _ uzenaesi sabWos Tavmjdomarem a. gorbunovma xalxs<br />
mouwoda simSvidisaken da ganacxada, rom `moskovSi miRebuli gadawy-<br />
1 gaz. «Правда», 18 сентября 1991г.<br />
2 gaz. «Правда», 18 сентября...<br />
3 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />
335
vetilebebi latvias ar exeba~. 1 sad aris aq gadatrialebis antikonstituciurobis<br />
deklarireba da misi Sedegebis mimarT pirdapiri konfrontacia<br />
litva _ vilniusSi iyo simSvide. xalxis nawili Segrovda uzenaesi<br />
sabWos Senobis win. 19-20 agvistos Rames uzenaesma sabWom saswrafod<br />
moaxdina litva-rsfsr-s xelSekrulebis ratifikacia, sadac<br />
laparaki iyo 1940w. litvis aneqsiaze 2 .<br />
estoneTi _ mas Semdeg, rac talinis aeroportSi daeSva samxedro-satransporto<br />
TviTmfrinavi da medesanteTa ori aseuli gadmosxa,<br />
xolo talinis centrSi Sevida tankebisa da javSantransportiorebis<br />
kolona, parlamentis spikerma a. riutelma da premier-ministrma e.<br />
savisaarma xalxs mouwodes simSvidisaken da ar Sesuliyvnen jariskacebTan<br />
konfliqtSi 3 . sad Cans aq `winaaRmdegobis qronika~ sxvaTaSoris,<br />
swored estoneTSi ganxorcielebuli Zalismieri aqciis analogiuri<br />
aqciebiT daemuqra Suravliovi z. gamsaxurdias.<br />
moldova _ 19 agvistos kiSiniovSi gamarTul mitingze gamosvlisas<br />
prezidentma m. snegurma gaakritika putCi da mosaxleobas mouwoda<br />
qalaqisa da mTeli moldovis dasacavad 4 .<br />
amrigad, saqarTvelos erovnuli xelisuflebis politikuri kursi<br />
1991w. 19-21 agvistos putCis periodSi SeiZleba erTmniSvnelovnad<br />
Sefasdes, rogorc aqtiuri pozitiuri neitraliteti. es kursi,<br />
erTis mxriv, mkafiod gamoxatavda saqarTvelos distancirebas imperiuli<br />
centrisagan, romelsac ukve de iure aRar ekuTvnoda (1991w. 31<br />
martis referendumisa da 9 aprilis damoukideblobis aRdgenis aqtis<br />
ZaliT), meores mxriv, afiqsirebda garkveul dapirispirebas ssrk-s<br />
axal xelmZRvanel struqturasTan (mowodeba respublikebis damoukideblobis<br />
cnobisaken ewinaaRmdegeboda smsk-is #1 gadawyvetilebaSi<br />
dafiqsirebul formulirebebs ssrk-is SenarCunebis Sesaxeb).<br />
z. gamsaxurdias xelisuflebas ar ucvnia smsk-is kanoniereba,<br />
xolo 20 agvistos `mimarTvis~ Sesabamisi nawili iribad moiTxovda<br />
gadatrialebis Sedegebis anulirebas. z. gamsaxurdiam imTaviTve alRo<br />
auRo agvistos putCis Sinagan realur arss da mixvda, rom es iyo<br />
brZola ZalauflebisaTvis or imperokratiul dajgufebas Soris da<br />
ara liberalizm-totalitarizmis dapirispireba. saqarTvelosTan mimarTebaSi<br />
es orive Zala identuri imperiuli politikis matarebeli<br />
1 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />
2 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />
3 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />
4 gaz. «Правда», 21 августа 1991г.<br />
336
gaxda. saqarTvelos prezidentma Tavidanve gaacnobiera am `ori ruse-<br />
Tis~ urTierTganusxvavebloba da erT-erTis Ria mxardaWeris saxiT<br />
saqarTvelo meores mxridan samxedro intervenciis saSiSroebis wina-<br />
Se ar daayena. swored amaSia gamoCenili neitralitetis politogema,<br />
nakarnaxevi erovnul-saxelmwifoebrivi interesebis primatiT.<br />
arada, putCidan sul raRac weliwadnaxevarSi putCisdroindeli<br />
`orive~ ruseTi erTianad gaerTianda saqarTvelos winaaRmdeg. smsk-is<br />
mimarT winaaRmdegobis moZraobis aqtiuri organizatorebi SemdgomSi<br />
gamoirCeodnen Ria da aSkara imperialisturi miswrafebebiT saqarTvelos<br />
winaaRmdeg. mag., vice-prezidenti a. ruckoi araerTxel moiTxovda<br />
Tbilisze sahaero Tavdasxmas afxazeTis konfliqtis dros; uzenaesi<br />
sabWos Tavmjdomare r. xasbulatovi uSualod mfarvelobda<br />
afxaz separatistebsa da mTiel xalxTa konfederacias; putCis dros<br />
ruseTis Tavdacvis ministri, general-polkovniki k. kobeci SemdegSi<br />
monawileobda ruseTis generaluri Stabis mier <strong>soxumis</strong> aRebis operaciis<br />
dagegmvaSi; ruseTis saxelmwifo ministri g. burbulisi saTaveSi<br />
edga saqarTveloSi saxelmwifo gadatrialebis koordinaciis saidumlo<br />
komitets. ai, is `demokratiuli~ ruseTi, romlis mxardaWeris<br />
gamo z. gamsaxurdias samxedro dartymis saSiSroebis winaSe unda<br />
daeyenebina saqarTvelo.<br />
da bolos: moskovis putCma sakuTriv saqarTveloSi gamokveTa<br />
Tvisobrivad axali Sidapolitikuri situacia. ganxorcielda opoziciis<br />
adre fragmentuli, araerTgvarovani dajgufebebis konsolidacia<br />
da antierovnuli opoziciis erTian sistemad Camoyalibeba. am sistemaSi<br />
aRmoCndnen sxvadasxva motivaciis gansxvavebuli politikuri subkulturebi<br />
_ partnomenklatura da masTan asocirebuli inteligenciis<br />
nawili, erovnul kongresSi Semavali partiebi, paramilitaruli<br />
gasamxedroebuli dajgufebebi, marginaluri da deklasirebuli socialuri<br />
jgufebi. es iyo sakuTriv qarTuli putCis socialuri infrastruqtura,<br />
TamaSis sakuTari wesebiTa da samxedro-politikuri mxardaWeris<br />
rusuli wyaroebiT. cota mogvianebiT mTeli es partokratiul-kriminalur-inteligenturi<br />
klientura ruseTis mier mobilizebul<br />
iqna samxedro gadatrialebisaTvis da erovnuli xelisuflebis<br />
damxobisaTvis sabrZolvelad.<br />
22. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
337
DAZMIR JOJUA<br />
1991 AUGUST PUTSCH AND GEORGIA<br />
The paper deals wicth the questions connected with one the important<br />
and debatable problems of the latest history of Georgia – positions of national<br />
government and president Z. Gamsakhurdia in person concerning military<br />
putsch, happend in Moscow on 18-21 august, 1991. On the basis of analysis of<br />
proper source materials, the author states absolute compatibility Z. Gamsakhurdia’s<br />
positions with national interests of Georgia. Policy of positive neutrality<br />
during Moscow putsch was the only true and acceptable for Georgia in that<br />
situation, as it was stipulated by the aspiration to protect Georgia from possible<br />
confrontation with Committee of State Emergency and prospect of military attack<br />
from the side of imperial centre. At the end of the paper it is argued definite<br />
succession between Moscow and proper – Georgian putsches. Namely after<br />
Moscow putsch it was begun intensive process of formation of social and<br />
political infrastructure of Georgian putsch movement as the revanchist coalition<br />
(“Moscow centre + former nomenklature + criminal + halfmilitary formations<br />
+ the part of nomenklature intelligentsia).<br />
338
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
SoTa kvirtia, TinaTin zaldastaniSvili<br />
Gglobalizacia: variantebi saqarTvelosaTvis.<br />
globalizacia, rogorc politikuri Zalauflebis axali forma.<br />
aq CamovayalibebT globalizaciis Sesaxeb zogierT mosazrebebs, romlebic<br />
gansakuTrebiT gvawuxebs. globalizacia Seicavs saSiSroebas<br />
Tundac imitom, rom man ukve gayo adamianebi gaafTrebul mowinaaRmdegebad<br />
da Tavdadebul momxreebad. migvaCnia, rom am movlenis arss<br />
jer imdenad ver CavwvdiT, rom davikavoT raime radikaluri pozicia<br />
mis mimarT. sakuTari mosazrebebis Sesamowmeblad da dasaxvewad mivmarTavT<br />
sxvadasxva wyaroebs. umravlesoba globalizacias aanalizebs<br />
mondialistebis Sromebze dayrdnobiT, iyeneben citatebs J. atalis,<br />
f. fukuiamas, r. robertsonis, k. omaes da sxvaTa Sromebidan. sxva Sexedulebis<br />
arian rusebi a. panarini 1 , v. ilini 2 , mSvidi da kacTmoyvare<br />
pozicia ukaviaT qarTvel mecnierebs, b. lutiZes, e. koduas da<br />
sxvebs 3 .<br />
asea Tu ise yvela dava da kamaTi daiyvaneba globalizaciis im<br />
interpretaciaze, romlis mixedviT yvela qveyana da xalxi Seerwymian<br />
erTmaneTs da gadaiqcevian erTian, planetarul warmonaqmnad. rogorc<br />
etyoba, likvidirebul iqnebian eTnikuri, erovnuli, religiuri da<br />
kulturuli sazRvrebi. sayovelTao bazrisa da demokratiis sazRvrebis<br />
axal planetarul viTarebaSi gansxvavebul azrs iZenen istoria<br />
da kultura, eTnosi da eri. etyoba samyaro erTiandeba racionalurad<br />
funqcionirebad meqanizmad. globalizacia procesia, empiriulad<br />
fiqsirebadi gansxvavebuli cvlilebebia, magram gaerTianebulia samyaros<br />
erT mTlianobisaken svlis logikiT. is exeba yvela sferos. misi<br />
problemebi ukiduresad rTulia. is bevrs ar akmayofilebs, mas axasiaTebs<br />
moulodneli, ufro zustad, gauTvaliswinebeli efeqtebi. mas<br />
xSirad akritikeben, rogorc aSS inteleqtualuri centrebi _ saer-<br />
1 В. В. Илиьн, А. С. Панарин. Политическая антропология. М., 2000.<br />
2 В. В. Илиьн. Политология. М., 2004.<br />
3 b. lutiZe. Gglobalizacia: arsi, problemebi. Tb. 2003.; b. lutiZe. globalizacia,<br />
rogorc sayovelTao tendencia. F_ filosofiuri Ziebani, t.<br />
VI. 2002; e. kodua, sociologia. Tb., 2003.<br />
339
TaSoriso urTierTobaTa sabWo (sus); korporacia rendi; strategiuli<br />
da saerTaSoriso kvlevis centri (sskc); fsiqologiuri strategiis<br />
sammarTvelo (fss). yvelaze xSirad axseneben farTomasStabian<br />
proeqts ,,amerikis perspeqtivebi~, romelic XXs. 50-ian wlebis Sua<br />
xanebSi Seqmnes henri kisinjerma, din raskma, adolf bertim da sxvebma.<br />
masSi Teoriulad gadmocemulia urTierTdamokidebulebebis zrdis<br />
tendencia, samxedro usafrTxoebis gafarToebuli gageba, saerTaSoriso<br />
urTierTobebSi zenacionalur urTierTobebze gadasvla, e.i. yovelive<br />
is, rac dRes aris. Cven ar visaxavT miznad ganvazogadoT dReisaTvis<br />
globalizaciaze arsebuli Sexedulebebi. arc is gvaqvs gamiznuli<br />
mivemxroT romelime maTgans. Cven ufro SevexebiT kiTxvebs, romlebsac<br />
globalizacia ayenebs adamianis winaSe globalizaciis Semdegi<br />
formulis CarCoebSi: globaluri cnobiereba da ,,globaluri ur-<br />
TierTdamokidebuleba”.<br />
aucilebelia ganvsazRvroT globalizacia. gasagebia, rom es<br />
aris msoflio Zalauflebis axali forma. is axalia, radgan yvela<br />
Zveli forma demokratiis CaTvliT moZvelda. `ar gvsurs visaubroT<br />
imis Sesaxeb, rom planeta male CaiZireba ukanonobis Sav morevSi~,<br />
rasac jorj riceri racionalobis iracionalobas uwodebs 1 , da rasac<br />
Cven vTvliT globalizaciis Zlier naklovan mxared. migvaCnia,<br />
rom politikuri Zalauflebis axali formis damxmare instrumentebad<br />
mogvevlineba _ informaciuli globalizacia (virtualizacia);<br />
ekonomikuri globalizacia (inovaciuroba); regionuli globalizacia<br />
(msoflio sazRvrebs gareSe); demografiuli globalizacia (mTavari<br />
resursi). globalizaciis CamoTvlili sistemebi orive kuTxiT, anu<br />
momxreTa da mowinaaRmdegeTa poziciebidan, kargadaa aRwerili literaturaSi<br />
2 . Cven mxolod sagangebod SevexebiT maT zogad niSnebs. saintereso<br />
iqneba Tvali mivadevnoT cnobierebis cvlilebas globalizaciasTan<br />
urTierTobis procesSi. rogor icvleba adamianis Tvisebebi<br />
globalizaciasTan urTierTobaSi da rac mTavaria, iqneb moviZioT<br />
kidec adamianis warmatebebis gasaRebi globalizaciis pirobebSi (faqtobrivad<br />
am abzacSi Camoyalibda Semdgom gansaxilvel sakiTxTa Tanmimdevroba).<br />
globalizacia, iseve, rogorc politika, araa martivi ram. is ar<br />
ganaxorcielebs xalxis erTian nebas da ar warmoadgens socialuri<br />
1 Джордж Ритцер. Современные социологические теории. С-П., 2002, gv. 339.<br />
2 amis Sesaxeb ix.: В. В. Илиьн, А. С. Панарин. Политическая антропология..; b.<br />
lutiZe. globalizacia: arsi, problemebi..; b. lutiZe. globalizacia,<br />
rogorc sayovelTao tendencia..; e. kodua, sociologia...<br />
340
problemis gadaWris mizniT eqspertTa codnis gamoyenebis obieqts 1 .<br />
globalizacia varaudia imis Sesaxeb Tu ras miadga adamiani misda<br />
uneburad.Gglobalizaciisagan adamianma Seqmna iseTi ram, rasac wesierad<br />
verc afasebs, verc misi momxre da verc mowinaaRmdege. ar iqneba<br />
swori misi utilitaruli kuTxiT ganxilva, rogorc meqanizmisa, romelic<br />
sWirdeba adamians raime konkretuli ekonomikuri an politikuri<br />
aqciebis mosagvareblad. is imdenad rTulia, rom SeuZlebelia<br />
adamianTa raime jgufs an organizacias SeemuSavebina da ganexorcielebina,<br />
rogorc demonuri gegma Sedgenili vinmes mier vinmes winaaRmdeg.<br />
globalizacia Tavad, masSi Cadebuli mecnieruli codnis xasia-<br />
TiT erTs aZlevs yvelafers (kart-blanSs), meores ki adgilsac ar<br />
utovebs am cxovrebaSi (cxadia, pirvelSi yvela ver ,,Caeteva”).<br />
globalizaciis garkveuli gegmebi cxadia, arsebobs, magram es<br />
gegmebi fragmentaruli da sustia. globalizacia es aris planetaruli<br />
masStabis ,,xelovnuri” movlena, romelic gaiZulebs Sexedo mas,<br />
rogorc bunebriv movlenas. is SeiZleba SevadaroT klimatis cvlilebas<br />
an miwisZvrisagan Tavis daRwevis mcdelobas. mecnierTa koleqtiurma<br />
inteleqtma Tavisi gancalkevebuli ZalisxmeviT uneblieT Seqmna<br />
iseTi sirTulis movlena, romelic gasakontroleblad ukve Teoriuladac<br />
ki miuwvdomelia mTeli mecnieruli TanamegobrobisaTvis. amitom<br />
globalizacia aravis ar ekuTvnis, aravis ar eqvemdebareba, arsebobs<br />
TavisTavad, Tavisive kanonebiT, yurs ar ugdebs adamianTa gancdebs,<br />
ar gamoyofs adamianebSi Tavisianebs. is aravisi araa. Cven yvelas<br />
erTnairi Sansi gvaqvs (samwuxarod ara misi keTilganwyobisa, magram<br />
misgan ganwirulobisa ki namdvilad).<br />
globalizaciam TavisTavad, misi funqcionirebis pirvelma Sedegebma<br />
eWvs qveS daayena msoflio wesrigi. aravis ar mosvlia azrad,<br />
rom saukuneebis ganmavlobaSi adamianTa erT mTlianobad gaerTianebis<br />
mSvidad mimdinare procesi, moulodnelad gadaiqceoda missave mTavar<br />
problemad. yovelive ki moxda drois istoriul masStabebs Tu gaviTvaliswinebT,<br />
erT wamSi, rodesac, msgavsad obobas qselisa, msoflio<br />
erT mTlianobaSi gaerTianda informaciuli, finansuri, satransporto,<br />
energetikuli komunikaciebiT. erT ablabudaSi moeqcnen sazogadoebis<br />
yvela cnobili da faruli problemebi. msoflio ablabudam<br />
daiwyo Taviseburi inventarizacia, romlis Sedegebma daayena swored<br />
eWvs qveS msoflio wesrigis arseboba. avtomaturad, liderTa yovelgvari<br />
Carevis gareSe moxda planetis yvela resursis _ adamianuri,<br />
1 Неил Смелзер. Социология. М ., 1994, gv. 522.<br />
341
finansuri, energetikuli, teqnologiuri, informaciuli, nedleulis<br />
_ gadafaseba. globaluri inventarizaciis Sedegi SeiZleba SevadaroT<br />
mxolod msoflio revolucias: icvleba yoveli adamianis, yvela xalxis,<br />
yvela qveynis, yoveli sagnis adgili, roli, Rirebuleba. globalizaciiT<br />
dasrulda kacobriobis romantikuli civilizacia, misTvis<br />
damaxasiaTebeli saidumloebebiT, intrigebiT, pirovnebis roliT da a.S.<br />
globalizaciisaTvis planeta gamWvirvale gaxda, magram planetisaTvis<br />
globalizacia saidumloebebiTaa moculi. ase daiwyo axali<br />
civilizacia, sadac globalizacias mieniWa msoflio samarTlianobis<br />
roli. mecnierebs didi Zalisxmeva dasWirdebaT raTa globalur komunikaciebSi<br />
maTi aRmoCenebi adamianebis sasargeblod iqnas gamoyenebuli.<br />
nebismieri mecnieruli aRmoCena naCqarevad iqna gamoyenebuli.<br />
bunebrivi matebisagan Tu sicivis, SimSilis, avadmyofobis SiSisagan<br />
adamianis gasanTavisufleblad. yoveli mecnieruli aRmoCena gaigivebuli<br />
iqna sikeTesTan, naklebi yuradReba eqceoda aRmoCenis realizaciis<br />
uaryofiT Sedegebs. aRmoCnda, rom globalizaciis sistemebs hqondaT<br />
uaryofiTi efeqtebi da isini efeqturad gaerTiandnen, magram ara<br />
mecnierebis ZalisxmeviT, aramed misi mowinaaRmdegis mcdelobebiTa da<br />
mecadineobiT 2001 wlis 11 seqtembers.<br />
globalizaciis Sesaxeb TviT globalizaciisagan verafers Seityob.<br />
analogiurad im ,,eSmakisa”, romelic tipografiul saRebavebSi<br />
imaleba, Gglobalizacia ,,imaleba” komunikaciebis ablabudaSi Teoriebis,<br />
mecnieruli kanonebis, gaTvlebis, logikis, parametrebis mniSvnelobebisa<br />
da a.S. formiT. TviT mecnierebs ar axsovT Tu ra aris Cadebuli<br />
globalizaciaSi. is daculia da imavdroulad susticaa, rac<br />
gamoavlina 11 seqtemberma niu-iorkSi. mTeli teqnologiuri garemo,<br />
aes-ic, informaciuli da sxva komunikaciebi muSaobdnen rkinis logikiT,<br />
gaTvlebisa da sizustis logikiT. magram, TviT logikis, gaTvlebis,<br />
wesis darRveva, nebismieri iracionaluroba da paradoqsuloba<br />
sasikvdilo Sxamia globalizaciisaTvis. Tanac Secdomam SeiZleba Tavi<br />
iCinos nebismier wertilTan, sadac muSaobs fizikis an maTematikis<br />
kanoni. Gglobalizacias SevxedeT Rimilis gareSe.<br />
globalizaciis mTavari usiamovneba is aris, rom is sWirdeba<br />
adamians, mas ki adamiani ar sWirdeba. adamians sxva gamosavali ar<br />
hqonda da gadaaqcia globalizacia Seuqcevad procesad, gaxada is<br />
yvelaze gavlenian idead dedamiwaze. Tu globalizacia daiRupeba, is<br />
daiRupeba adamianTan erTad. Gglobalizacias ,,verc moklav” da ,,verc<br />
daaSineb”, mas ara aqvs saSiSroebis gancdis sistema, ise, rogorc es<br />
esmis adamians. adamianis cxovreba sasrulia, xolo globalizaciis<br />
342
arsis Semadgeneli kanonebi da logika maradiulia. maTTvis sulerTia<br />
Tu ra daiTvleba _ kompiuteruli TamaSebi Tu kosmosuri mtveris<br />
brunva. Gglobalizacia aris adamianuri sazogadoebis erTianoba. Tu<br />
mas daakldeba resursebi, reaqciad moyveba mrewvelobiT_finansuri<br />
kolafsi, rac globalizacias arc ki awuxebs, ise rogorc ori asteroidis<br />
Sejaxeba andromedas nisleulis gadaRma. kacobrioba warsuls<br />
ver daubrundeba, globalizacia moqmedebs rogorc eleqtrostimulatori<br />
mZimed dasneulebuli adamianis mkerdSi. stimulators gafr-<br />
Txileba sWirdeba.<br />
globalizaciis mowinaaRmdegeni amtkiceben, rom globalizacia<br />
aris realuri, namdvili saSiSroeba kacobriobisaTvis. globalizaciam<br />
ukve daiwyo kacobriobis mier bolo ori aTasi wlis ganmavlobaSi<br />
Seqmnili yvela humanuri konstruqciebis daSla. globalizacia daupirispirda<br />
im faqts, rom kacobriobam Tavi Semoinaxa sakuTari biologiuri<br />
sisustis da ara siZlieris wyalobiT. planetaze adamianis<br />
droebiTma zeobam uzrunvelyo misi savsebiT alogikuri qmedebebi,<br />
rogoricaa humanizmi. sustsa da ganwiruls mxardaWera daubrunda<br />
adamianis sulieri da inteleqtualuri Zalis saxiT, ramac is gaxada<br />
uZlieresad uZlieresTa Soris. adamianuri sazogadoebis am araracionalur<br />
da mflangvelur qcevaSi globalizaciam eWvi Seitana. globalizaciis<br />
mkvlevrebi aRniSnaven, rom man uari Tqva kacobriobis aTaswleul<br />
gamocdilebaze, rogorc mcdarze. mcdaria Tu ara kacobriobis<br />
gamocdileba mcdaria Tu ara globalizacia magram mTavari sa-<br />
SiSroeba rasac globalizacia Seicavs esaa _ kacobriobis umaRlesi<br />
miRwevis, yvela formaSi politikuri Zalauflebis ngreva, iqneba es<br />
erovnuli saxelmwifo, ekonomika, demokratia, rogorc planetaze sicocxlis<br />
marTvis araracionaluri sistema.<br />
tradiciulad Zalauflebis yvela sistemebi aigeboda adamianis<br />
moRvaweobaze dayrdnobiT, romlebic imdenad rTulni arian, rom verc<br />
ki CamovayalibebT teqnikuri sistemis terminebSi: esaa adamianis cxovrebis<br />
sazrisi, esaa adamianuri Rirebulebebi, esaa sicocxlis mizani.<br />
erTi mxriv, rogorc ki dakargavs adamiani mis am umaRles miRwevas,<br />
amiT is faqtobrivad kargavs cnobierebas. es Zalze seriozulia, is<br />
veRar flobs sakuTar Tavisufal qcevebs. meore mxriv, adamianebi,<br />
romlebic kargaven sazriss, Rirebulebebs da miznebs ukve aRar arian<br />
Zalauflebis obieqtebi da aRaravis eqvemdebarebian. Tavdapirvelad<br />
ise Canda TiTqos globalizaciam elitas usazRvro SesaZleblobebi<br />
mianiWa masebis cnobierebis, qcevis manipulirebisaTvis, magram masebma<br />
Tavadac SeniSnes, rom globalizacia maT aniWebs adre warmoudgenel,<br />
343
elitisadmi daumorCileblobis SesaZleblobas. globalizacia saSualebas<br />
aZlevs misi instrumentebi gamoiyenos ara mxolod missave Semqmnelebma,<br />
aramed imaTac, vinc icis Tu rogor funqcionireben es instrumentebi.<br />
miuxedavad zemoTnaTqvamisa migvaCnia, rom globalizacia aris<br />
erTaderTi gamosavali im mdgomareobidan, rodesac adamianTa masebi<br />
Tavs aRweven morCilebas. globalizaciis garda ar arsebobs sazogadoebis<br />
marTvis raime instrumenti. absoluturad cxadia, rom saboloo<br />
jamSi globalizacia aRazevebs yvela Wkviansa da energiuls da<br />
gadauketavs gzas zarmacebsa da ugonoebs. Ggonieri da Wkviani adamianis<br />
xsna maTi srulyofaa, rac win unda uswrebdes globalizaciis<br />
procesebsa da maT srulyofas. amis gakeTeba advili araa, radgan<br />
globalizaciis samsaxurSi arian, rogorc Wkvianebi, aseve kargadanazRaurebadi<br />
adamianebi, xolo adamianis ganviTarebisaTvis moRvaweoben<br />
aseve Zalze gonieri adamianebi, magram anazRaurebis gareSe. gamodis<br />
rom, da es marTlac asea, globalizaciisa da kacobriobis urTierTobis<br />
problemis gasaRebi Cadebulia inteleqtualur-kulturul<br />
sprintSi, sadac prizi unda iyos TanamSromloba da axali, Tanamedrove<br />
politikuri Zalauflebis Camoyalibeba.<br />
globaluri cvlilebebi da adamianis cvalebadoba. anu globalizaciis<br />
gavlena adamianze _ gacxovelebuli diskusiis Temaa, Zalze<br />
xmauriani da mecnieruli TvalsazrisiT naklebad Seswavlili diskusiisa.<br />
Gglobalizaciis Sesaxeb gvaqvs garkveuli cnobebi, marTalia<br />
mTlianad ver vaxerxebT misi arsis gaazrebas, mis daniSnulebas, magram<br />
Tu ra gavlenas axdens adamianze CvenTvis jer-jerobiT, unda iTqvas,<br />
savsebiT ucnobia. bolo 10-15 wlis dakvirveba da analizi gviCvenebs,<br />
rom adamiani saqarTveloSi, misi qceva, pirovnebis struqtura,<br />
misi Rirebulebebis sia da miznebi radikalurad Seicvala. Uukve TiTqos<br />
aRar aris is xalxi, romlebic monawileobdnen 80-iani wlebis<br />
dasasrulis movlenebSi. Uukve sxva xalxia, sxvagvarad aRiqvamen saku-<br />
Tar Tavs msoflio xalxebs Soris. qveynis mosaxleobis mier gancdili<br />
metamorfozebi absoluturi fantastikuri xasiaTisaa, ukanaskneli<br />
saukunis manZilze aseTi ram ar yofila, TviT meore msoflio omis<br />
Semdegac. amitom, erTi mxriv, araa usafuZvlo demografiuli globalizaciisadmi<br />
SiSi da arc globalizaciis sxva mimarTulebis mimar-<br />
Tac SiSi.<br />
saqme is ki ar aris, rom xalxi gaigebs an ver SesZlebs daupirispirdes<br />
globalizacias, aramed imaSia miscems Tu ara amis saSualebas<br />
saxelmwifo globalizaciidan momavali mTavari saSiSroeba da<br />
344
mTavari imedic saqarTvelosaTvis aris qveynis xelisufleba. dasavle-<br />
Ti didi xania gadavida Zalauflebis iseT sistemebze, romlebic<br />
mTlianad efuZneba globalizaciis principebs. 2001 wlis 11 seqtembris<br />
mere naTeli gaxda, rom gvWirdeba Ria da faruli cvalebadobebisadmi<br />
axali organizaciuli, samoqalaqo, fsiqologiuri mzadyofna. es<br />
niSnavs vicodeT Tu Cveni xalxis romel fsiqologiur parametrebs<br />
elodeba dawola, ra zomebia misaRebi, rom mosaxleobam mSvidad da<br />
adaptirebulad Seabijos axal politikur realobaSi. am mizniT, albaT,<br />
aucilebeli iqneba sistematizirebul iqnas adamianis yvela fsiqologiuri<br />
struqtura, raTa yoveli maTgani SevufardoT globalizaciis<br />
im saxes, romlis adresati swored es struqturaa. saqarTvelos<br />
moqalaqis momzadeba globalizaciisaTvis moiTxovs mis adeqvatur<br />
cnebaTa zust sistemas. adamianis globalizaciisadmi momzadebis<br />
rTuli sistema SeiZleba aRvweroT, rogorc adamianis aRzrdis, ganaTlebisa<br />
da saqmianobis yvela mxaris momcveli Tanmimdevruli mkacri<br />
sistema. unda gvaxsovdes, rom Seteva xorcieldeba TiToeuli adamianis<br />
azrovnebaze 1 .<br />
im fsiqologiuri struqturebis zogadi sqema, romlebzedac gavlena<br />
aqvs globalizacias gviCvenebs, rom maTi birTvi aris adamianis<br />
cnobiereba. cnobierebaze didxans SeiZleba saubari, magram Cvens Sem-<br />
TxvevaSi saqme gvaqvs sam cvladTan: sicocxlis sazrisi globalizaciis<br />
periodSi, globalizaciis epoqis Rirebulebebi, cxovrebis mizani<br />
am epoqaSi. am sam cvlads gamoyofs globalizaciisadmi miZRvnili<br />
literatura, rac yvela ganviTarebuli qveynis fsiqo-politikur<br />
problemas Seadgens. sakiTxi arc CvenTan aris gadaWrili da arc<br />
sxvaganaa mogvarebuli, magram bevri ram ukve gakeTebuli aqvT. amasTan<br />
dakavSirebiT, Cveni qveynis yvela problemebi _ korufcia, Ralati,<br />
Crdilovani ekonomika, damnaSaveoba, narkomania, siRaribe, umuSevroba<br />
_ es aris istoriis SurisZieba Cvens mier dakarguli sazrisis, Rirebulebebisa<br />
da miznebis gamo. politikosebi gveubnebian Cven da Cven<br />
Svilebs, irwmunebian, rom dawyebulia raRac axali sazrisis, Rirebulebebis,<br />
miznebis formireba, Tumca zust saxels ver arqmeven. mxolod<br />
dabalansebuli erTobis safuZvelze SeiZleba aigos gaazrebuli,<br />
adeqvaturi qceva, romelic gamoiyenebs globalizacias yvela interesebisaTvis.<br />
bevrs arc surs amis gaazreba da codna, radgan es Zalian<br />
rTulia 2 .<br />
1 saSobao epistole uwmindesisa da unetaresis, sruliad saqarTvelos<br />
kaTolikos-patriarqis ilia meorisa. 2007 weli.<br />
2 P. Barker. Political Legitimacy and the State. Oxford, 1990. gv. 51.<br />
345
ogor ganvsazRvroT sazrisi saqarTvelosaTvis garduvali<br />
globalizaciis pirobebSi sazrisi azrovnebis produqtia, is mowodebulia<br />
moawesrigos adamianis yvela resursis uSecdomo moZraoba,<br />
danakargebis minimumamde dayvana da warmatebebis maqsimalizireba. is<br />
adamianisaTvis cnobili yvelaze Zvirfasi produqtia. sazrisi qmnis<br />
WeSmaritebasTan maqsimaluri miaxloebis SesaZleblobas. sazrisi es<br />
aris Zabva eleqtroqselSi, aris Zabva _ aris Rirebulebis saWiroeba,<br />
rogorc deni aamoqmedebs Zravebs, aseve sazrisi aamuSavebs adamianis<br />
cnobierebasa da adamianTa masebs, adamianTa sazrisis avtorsac da matarebelsac.<br />
aseTi xalxi gamoaRviZebs qveyanas. sazrisi adamianis yvelaze<br />
didi gancdaa, misi Zlieri frTebia. sazriss ewireba adamiani da<br />
jgufebi. ar aris sazrisi _ yvelaferi gaCerebulia. Ralati, qurdoba,<br />
usindisoba eufleba saxls saidanac sazrisi gaqra. SemoqmedobiTobis<br />
sazriss badebs ganaTlebis unikaluri sistema, rogoric bunebrivad<br />
Camoyalibda Cvens qveyanaSi. bavSvebi, e.i. momavlis adamianebi, sazogadoeba<br />
_ qveynis sazrisia.<br />
ras warmoadgens qarTuli Rirebulebebi Rirebuleba, es aris<br />
erTmaneTTan sworad dakavSirebuli sazrisis aRmqmeli moraluri principebis<br />
garkveuli erToblioba. Rirebulebebi _ es aris realuri<br />
adamianuri Tvisebebi da ara wignis formulebi. maT mwkrivs, msgavsad<br />
eleqtronuli mwkrivisa, wyvetili ar unda hqondes. erTi wyvetili<br />
da Zabva gaqreba, deni aRaraa. analogiurad, erTi Rirebulebis gaqroba<br />
sazriss anadgurebs, is ver ganxorcieldeba. Rirebulebebi kacobriobis<br />
mier Seqmnili umaRlesi xarisxis produqtebia. veranairi<br />
globalizacia ver daemuqreba siyvaruls, rwmenas, imeds da Sromas.<br />
magram is moiTxovs Cveneburi cxovrebis wess, msoflmxedvelobas,<br />
cxovrebiseul pozicias, samyaros Cvenebur suraTs. mwkrividan gamqrali<br />
Rirebulebebi Seicvleba alkoholizmiT, narkomaniiT, prostituciiT,<br />
kriminaliT. ganaTlebis mxolod unikaluri sistema ayalibebs<br />
Rirebulebis matarebel pirovnebas. aseTi sistema iyo da axlac aris<br />
CvenTan.<br />
ra miznebi unda davisaxoT mizani _ es aris Rirebulebebis sa-<br />
SualebiT sazrisis statikuri mdgomareobidan dinamiurSi gadayvanis<br />
aparati. miznis ararseboba gadaaqcevs adamians, qalaqs, qveyanas viTarebis,<br />
aRviraxsnilobis, SemTxvevis monad da msxverplad. mizani, rogorc<br />
amoZravebuli Zrava niSnavs Rirebulebis (mwkrivis) da sazrisis<br />
(Zravis) arsebobas. es Rirebulebebi ,,anaTeben”, ,,moZraoben”, ,,iZlevian<br />
siTbos”. maTi esmiT, maT xedaven, ixdian fuls, emadlierebian. mizani<br />
ar Cans, magram realuria, efeqturia. rac Seexeba sazriss da mizans<br />
346
_ orive uxilavia, ar Cans rogorc denis Zabva. mizans ver moigoneb<br />
sazrisisa da Rirebulebebisagan mowyvetiT. ,,qarTuli idea or umTavres<br />
svets eyrdnoba. esaa sulieri Rirebulebebi (rac gulisxmobs<br />
marTlmadideblur sarwmunoebas da mis wes-Cveulebebs) da erovnulkulturuli<br />
faseulobebi, riTac ase mdidaria Cveni qveyana”. 1 Cveni<br />
mizani yovelTvis iyo Segverigebina aRmosavleTisa da dasavleTis<br />
kultura, warsulis tradiciuli gamocdilebis sinTezi bundovan momavalTan.<br />
yovelTvis gviwevda gaurkvevlobis mousvenari yofa, SeuTavseblis<br />
SeTavsebis mcdeloba, rasac ar hqonia adgili arc dasavleTSi<br />
da arc aRmosavleTSi, arc CrdiloeTSi da arc samxreTSi, arc warsulSi<br />
da arc (albaT) momavalSi. aqedan gamomdinare dReisaTvis Cveni<br />
amocanaa am Rirebulebebisa da sazrisis matarebeli axal-axali<br />
Taobebis aRzrda, romlebic aseve Searigeben aRmosavleTisa da dasavleTis,<br />
CrdiloeTisa da samxreTis, warsulisa da momavlis globalur<br />
ideebs.<br />
1 saSobao epistole uwmindesisa da unetaresis, sruliad saqarTvelos<br />
kaTolikos-patriarqis ilia meorisa<br />
347
SHOTA KVIRTIA, TINATIN ZALDASTANISHVILI<br />
GLOBALIZATION: ALTERNATIVES<br />
FOR GEORGIA<br />
Globalization is a new form of the political power of the worldwide importance.<br />
It is a process of the most complex phenomena with the logic of transformation<br />
of the united world into a wholeness. In reality, globalization is a<br />
realization of international relations by the agents of various cultures. The historical<br />
view, culture, ethnos are changing. The universe is being transformed<br />
into a rationally functioning mechanism. Unexpectedly for all the process of<br />
uniting the mankind going on peacefully for centuries has turned into a general<br />
problem. This is the result of the informational, transportational, energetic<br />
communications turned simultaneously into one wholeness of the historical<br />
range. All the secrets of the society got intergated into this entity. The world<br />
began making an inventory of the property the result of which cast doubt on the<br />
rationality of the existing world order. Reappraising and a new apportioning of<br />
all the planet resources – human, financial, informational, technological and others<br />
– are under way. The consequences of the global inventory can be compared<br />
only to the universal revolution: the place, role and value of each country,<br />
each nation, each individual and thing are being changed. Together with globalization<br />
the romantic civilization with all its mysteries, secrets, with the role of<br />
an individual has ended and a new civilization has started. The preparation of<br />
each citizen of Georgia for globalization requires the exact system of the epoch’s<br />
adequate concepts. The comprehensive preparation of an individual for<br />
globalization can be described as a system where the essential parts are – the<br />
type of development, education, culture and achievement.<br />
348
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
s a m a r T a l i<br />
zaur jinjolava<br />
saqarTvelos organuli kanoni<br />
referendumis Sesaxeb<br />
saqarTvelos konstituciis me-5 muxliT, `saqarTveloSi saxelmwifo<br />
xelisuflebis wyaroa xalxi~, xolo xalxi Tavis Zalauflebas<br />
axorcielebs referendumis, uSualo demokratiis sxva formebisa da Tavisi<br />
warmomadgenlebis meSveobiT 1 . rogorc vxedavT, xalxis mier Zalauflebis<br />
ganxorcielebis erT-erTi ZiriTadi saSualeba yofila uSualo<br />
demokratiis iseTi forma, rogoricaa referendumi, amitom, bunebrivia,<br />
saqarTvelosaTvis, romelic dgas samarTlebrivi da demokratiuli saxelmwifos<br />
mSeneblobis gzaze, didi mniSvneloba aqvs imas, Tu rogor<br />
iqneba kanonmdeblobiT mowesrigebuli is urTierTobebi, romelic dakav-<br />
Sirebulia referendumis mowyobisa da Catarebis wesTan.<br />
saqarTveloSi referendumis daniSvnasa da CatarebasTan dakavSirebuli<br />
zogadi sakiTxebi mowesrigebulia saqarTvelos konstituciiT,<br />
xolo ufro detalurad saqarTvelos organuli kanoniT `referendumis<br />
Sesaxeb~, romelic miRebulia 1996 wlis 15 maiss 2 . kanonis<br />
Tanaxmad, referendumi aris saerTo-saxalxo gamokiTxva kenWisyriT,<br />
gansakuTrebiT mniSvnelovani saxelmwifoebrivi sakiTxebis sabolood<br />
gadasawyvetad 3 . referendumi imarTeba saqarTvelos mTels teritoriaze<br />
_ `sayovelTao, Tanaswori da nebis pirdapiri gamovlenis mizniT,<br />
faruli kenWisyriT~. 4 Tanasworobis safuZvelze _ referendumis yovel<br />
monawiles aqvs erTi xma 5 . rac mTavaria, `referendumSi monawileoba<br />
Tavisufalia da moqalaqeebis neba-survilis gamovlinebisadmi<br />
kontroli dauSvebelia~. 6 kanonSi xazgasmulia, rom referendumSi mo-<br />
1 saqarTvelos konstitucia. Tb., 2006, gv. 6.<br />
2 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~. _ saqarTvelos<br />
parlamentis uwyebani, #14, 1996.<br />
3 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
4 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
5 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
6 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
349
nawileobis ufleba aqvT mxolod saqarTvelos moqalaqeebs 18 wlis<br />
asakidan, `ganurCevlad rasisa, kanis ferisa, enisa, sqesisa, religiisa,<br />
politikuri da sxva Sexedulebebisa, erovnuli, eTnikuri da socialuri<br />
kuTvnilebisa, warmoSobisa, qonebrivi da wodebrivi mdgomareobisa,<br />
sacxovrebeli adgilisa~. 1<br />
referendumis Catarebis procedura TiTqmis emTxveva arCevnebis<br />
proceduras, radgan orive SemTxvevaSi, rogorc referendumSi, ise<br />
arCevnebSi, monawileoben amomrCevlebi, magram, miuxedavad msgavsebisa,<br />
maT Soris gansxvaveba mainc aris. jer erTi, Tu arCevnebis dros<br />
amomrCevelTa nebis gamoxatvis obieqti deputatobis an sxva arCeviTi<br />
Tanamdebobis kandidatia, referendumis dros es konkretuli sakiTxia,<br />
romelzec tardeba referendumi. meore _ marTalia, maTi Catarebis<br />
organizaciuli mxare praqtikulad erTnairia, magram gansxvavebiT<br />
arCevnebisa, referendumis dros saarCevno olqebis Seqmna saWiro<br />
ar aris, radgan referendumis Sedegebi ganisazRvreba mxolod ma-<br />
Joritaruli meqanizmis safuZvelze.<br />
referendums amzadebs da awyobs sareferendumo komisia, xolo<br />
niSnavs saqarTvelos prezidenti, saqarTvelos parlamentis, aranakleb<br />
200 000 amomrCevlis moTxovniT an sakuTari iniciativiT misi mowyobis<br />
moTxovnis miRebidan 30 dRis vadaSi. roca kanonmdebelma prezidents<br />
mianiWa sakuTari iniciativiT an parlamentis moTxovniT referendumis<br />
daniSvnis ufleba, amiT mosaxleobis did umravlesobas misca<br />
saSualeba maT mier arCeuli prezidentisa da parlamentis meSveobiT<br />
mieRoT monawileoba referendumis daniSvnis sakiTxSi. magram kanonmdebelma,<br />
gaiTvaliswina ra referendumis udidesi mniSvneloba<br />
200 000 amomrCevlisaTvis referendumis daniSvnis moTxovnis uflebis<br />
miniWebiT, moqalaqeebs misca ufleba ara mxolod warmomadgenlebis<br />
meSveobiT, aramed TviTon, uSualod mieRo monawileoba referendumis<br />
daniSvnis sakiTxis gadawyvetaSi. centraluri sareferendumo komisiis<br />
mier wardgenili masalebis safuZvelze saqarTvelos prezidenti<br />
iRebs gadawyvetilebas referendumis TariRis daniSvnisa da misi<br />
mowyobis uzrunvelyofis Sesaxeb an referendumis mowyobis moTxovnaze<br />
motivirebuli uaris Sesaxeb, Tu darRveulia konstituciisa da<br />
referendumis Sesaxeb kanonis moTxovnebi.<br />
kanonis Tanaxmad, referendumis gamarTva ar SeiZleba `SeiaraRebuli<br />
Tavdasxmis SemTxveveaSi~; `qveynis saomar mdgomareobaSi yofnisas~;<br />
`masobrivi areulobis, samxedro gadatrialebis, SeiaraRebuli<br />
amboxebis, ekologiuri katastrofis da epidemiebis dros an sxva SemT-<br />
1 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
350
xvevaSi, roca saxelmwifo xelisuflebis organoebi moklebulni arian<br />
konstituciur uflebamosilebaTa normaluri ganxorcielebis SesaZleblobas~.<br />
1 aseve ar SeiZleba ganmeorebiTi referendumis daniSvna er-<br />
Ti wlis ganmavlobaSi `im dRidan, rodesac oficialurad gamoqveynda<br />
am sakiTxze gamarTuli referendumis Sedegebi~. 2 ruseTis federaciis<br />
kanonmdeblobis analogiur SemTxvevaSi dadgenila 2 wliani vada 3 .<br />
saqarTvelos kanonmdeblobiT zustad ar aris gansazRvruli, Tu<br />
ra sakiTxebze SeiZleba moewyos referendumi. referendumis Sesaxeb<br />
organuli kanonis me-3 muxlSi zogadad aris naTqvami, rom `referendumi<br />
SeiZleba moewyos gansakuTrebiT mniSvnelovan saxelmwifoebriv<br />
sakiTxebze, maT Soris, saqarTvelos kanonebiT, saerTaSoriso xelSekrulebebiTa<br />
da SeTanxmebebiT gaTvaliswinebuli sakiTxebisa da principebis<br />
Sesaxeb~. 4 migvaCnia, rom es muxli metad zogadia, radgan,<br />
jer-erTi, araferia naTqvami imaze, Tu romeli CaiTvleba `gansakuTrebiT<br />
mniSvnelovan~ saxelmwifoebriv sakiTxad, da meore, yvela saxelmwifoebrivi<br />
sakiTxi gansakuTrebiT mniSvnelovania. samagierod, saqar-<br />
Tvelos konstituciac da kanonic `referendumis Sesaxeb~ dawvrilebiT<br />
CamoTvlis im sakiTxebs, romelzec referendumis mowyoba ar SeiZleba.<br />
konstituciisa da kanonis mixedviT, referendumis mowyoba ar<br />
SeiZleba:<br />
a) kanonis misaRebad an gasauqmeblad;<br />
b) amnistiisa da Sewyalebis gamo;<br />
g) saerTaSoriso xelSekrulebaTa da SeTanxmebaTa ratificirebis<br />
da denonsirebis Sesaxeb;<br />
d) iseT sakiTxebze, romlebic zRudavs adamianis ZiriTad uflebebsa<br />
da Tavisuflebebs 5 .<br />
rogorc vxedavT, Cveni kanonmdeblobiT ar SeiZleba referendumi<br />
moewyos kanonis misaRebad an mis gasauqmeblad. mTeli rigi qveynebi,<br />
Cveni azriT, albaT, samarTlianadac, amayoben imiT, rom maT mosaxleobas<br />
aqvs SesaZlebloba miiRon kanoni referendumis meSveobiT. aseT<br />
qveyanaTa rigs miekuTvnebian: safrangeTi, germania, italia, espaneTi,<br />
ungreTi, bulgareTi, dania, latvia, argentina, maroko, senegali, gambia,<br />
kameruni, filipinebi, Sveicaria da mravali sxva. ufro metic,<br />
zogierT qveyanaSi referendumebis gziT xdeba ara marto mimdinare da<br />
1 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 2/11.<br />
2 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 2/11.<br />
3 М. В. Баглай. Конституционное право Россиской Федерации. М., 2006, gv. 42.<br />
4 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
5 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 2/11.<br />
351
organuli kanonebis, aramed konstituciis miRebac da masSi cvlilebebisa<br />
da damatebebis Setanac. ase, magaliTad, ruseTis federaciis<br />
konstituciis 135-e muxlis mesame punqtSi miTiTebulia, rom `saer-<br />
To saxalxo kenWisyrisas ruseTis federaciis konstitucia miRebulad<br />
iTvleba, Tu mas mxari dauWira kenWisyraSi monawile amomrCevelTa<br />
naxevarze metma~. 1 Cveni mezobeli qveynis, somxeTis respublikis<br />
konstituciis 111-e muxliT: `konstituciis miReba an masSi Sesworebis<br />
Setana xdeba respublikis prezidentis an erovnuli krebis<br />
iniciativiT referendumis meSveobiT~. 2 referendumis gziT iqna miRebuli<br />
senegalis konstitucia _ 1963w., gambiis _ 1970w., kamerunis-<br />
1972w. da a.S. 3<br />
is garemoeba, rom Cveni kanonmdeblobiT ar SeiZleba referendumi<br />
moewyos kanonis misaRebad an gasauqmeblad, mas faqtobrivad aqcevs<br />
plebiscitad. plebisciti aris kenWisyriT saerTo-saxalxo gamokiTxva<br />
gansakuTrebiT mniSvnelovan saxelmwifoebriv sakiTxebze saqarTvelos<br />
amomrCevelTa an misi nawilis azris gasagebad. am SemTxvevaSi mTavari<br />
isaa, rom plebiscitis Sedegebs iuridiuli Zala ara aqvs da is saboloo<br />
ar aris. saxelmwifo xelisuflebis organoebisaTvis mas mxolod<br />
sarekomendacio xasiaTi aqvs.<br />
rac Seexeba referendums, aq saqme sxva garemoebasTan gvaqvs.<br />
`referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organuli kanonis pirvelive<br />
muxlSi, sadac referendumis cnebaa Camoyalibebuli, naTqvamia, rom<br />
`referendumi aris saerTo-saxalxo gamokiTxva kenWisyriT, gansakuTrebiT<br />
mniSvnelovani saxelmwifoebrivi sakiTxebis sabolood gadasawyvetad~.<br />
4 rogorc vxedavT, xazgasmulia, rom referendumis gziT<br />
unda moxdes sakiTxis saboloo gadawyveta. amave kanonis 28-muxlSi<br />
es sakiTxi ufro mkafiod da naTlad aris gadawyvetili. aq naTqvamia,<br />
rom `referendumis Sedegad miRebuli gadawyvetileba ZalaSi Sedis<br />
misi gamoqveynebis dRidan, aqvs iuridiuli Zala da sabolooa. referendumis<br />
Sedegebs aqvs pirdapiri moqmedebis Zala~. 5 `referendumis<br />
Sedegad miRebuli gadawyvetilebis Secvla an gauqmeba SeiZleba mxolod<br />
referendumiT~. 6 erTaderTi organo, romelsac SeuZlia referendumis<br />
Sedegebis baTilad cnoba, es aris sakonstitucio sasamarTlo<br />
1 Конституционное право зарубежних стран. Под обшей редакцией М. Баглая, Ю. Леибо,<br />
Л. Ентина. М., 2000, gv. 71.<br />
2 Конституционное право зарубежних стран.., gv. 71.<br />
3 Конституционное право зарубежних стран.., gv. 71.<br />
4 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 1/11.<br />
5 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 10/11<br />
6 saqarTvelos organuli kanoni `referendumis Sesaxeb~.., gv. 11/11<br />
352
da isic mxolod im SemTxvevaSi, Tu darRveulia saqarTvelos konstituciisa<br />
da `referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organuli kanonis<br />
moTxovnebi.<br />
rogorc zemoT aRvniSneT, referendumi ewyoba gansakuTrebiT<br />
mniSvnelovani saxelmwifoebrivi sakiTxebis sabolood gadasawyvetad.<br />
amitom, bunebrivia, referendumis gadawyvetilebis didi umravlesoba<br />
unda Camoyalibdes, gaformdes kanonis saxiT, magram, rogorc viciT,<br />
Cveni kanonmdeblobiT referendumiT kanonis miReba ar SeiZleba. aseTi<br />
SemTxvevisaTvis gamoinaxa gamosavali. kerZod, referendumis gadawyvetileba<br />
kanonad rom iqces, mas parlamentze uyrian kenWs. Tu referendumis<br />
gadawyvetilebam miiRo xmebis saWiro raodenoba, is iqceva<br />
kanonad, magram advili SesaZlebelia gadawyvetilebam ver miiRos xmebis<br />
saWiro raodenoba. pirvel SemTxvevaSi, marTalia referendumiT<br />
gadasawyveti sakiTxis kenWisyraSi monawileTa umravlesobis nebis saerTod<br />
ignorireba xdeba. yvelaferi es, ra Tqma unda, ewinaaRmdegeba<br />
`referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organul kanons, romlis mixedviTac<br />
referendumis gadawyvetileba saboloo unda iyos. Cveni azriT,<br />
yvelaferi es gamowveulia imiT, rom Cveni kanonmdeblobiT dauSvebelia<br />
referendumis mowyoba kanonis misaRebad an gasauqmeblad.<br />
Cveni azriT, zemoTqmuli ufro gasagebi da TvalsaCino rom gaxdes<br />
moviyvanT erT magaliTs. dRes moqmed parlamentis arCevnebTan<br />
(2004w.) erTad Catarda referendumi. kenWisyraze daisva sakiTxi parlamentis<br />
wevrTa raodenobis 235-dan (proporciuli sistemiT 150 da<br />
maJoritaruli sistemiT 85) 150-mde (proporciuli 100 da maJoritaruli<br />
50) Semcirebis Sesaxeb. rogorc mosalodneli iyo, kenWisyraSi<br />
monawileTa didma umravlesobam xma misca deputatTa raodenobis Semcirebas.<br />
referendumis gadawyvetileba aucileblad unda qceuliyo<br />
kanonad, radgan deputatTa raodenobis gadawyvetileba gatanil iqna<br />
parlamentSi kenWis sayrelad. parlamentma gamoiCina goniereba da xma<br />
misca gadawyvetilebas, riTac is kanonad iqca da xalxis neba ganxorcielda.<br />
2008 wlis arCevnebSi xalxi parlaments airCevs ara 235,<br />
aramed 150 wevris SemadgenlobiT, magram xom SeiZleboda gadawyvetilebas<br />
ver mieRo xmebis saWiro raodenoba da xalxis neba ar aResrulebina.<br />
marTalia, `referendumis Sesaxeb~ saqarTvelos organuli kanoniT<br />
referendumis gadawyvetileba ZalaSi Sedis misi gamoqveynebis<br />
dRidan, aqvs iuridiuli Zala da sabolooa, magram sinamdvileSi, rogorc<br />
vnaxeT, referendumis gadawyvetilebas ara aqvs araviTari iuridiuli<br />
Zala da arc sabolooa. misTvis iuridiuli Zalis micema da-<br />
23. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
353
mokidebulia parlamentis nebaze. gamodis, rom saboloo gadawyvetilebas<br />
iRebs ara xalxi referendumis meSveobiT, aramed parlamenti.<br />
yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, aucileblad migvaCnia `referendumis<br />
Sesaxeb~ organuli kanonis me-3 muxlis me-2 punqtidan<br />
amoRebul iqnas `a~ qvepunqti, romlis mixedviTac ar SeiZleba referendumis<br />
mowyoba kanonis misaRebad an gasauqmeblad. amiT SesaZlebeli<br />
gaxdeba fiqtiuri referendumis realur referendumad gadaqceva.<br />
ZAUR JINJOLAVA<br />
GEORGIAN ORGANIC LAW “ON REFERENDUM”<br />
In accordance with the Constitution of Georgia and Organic Law of<br />
Georgia “On Referendum”, referendum is going to be held in connection with<br />
the decision of especial crucial governmental issues. Therefore, majority of referendum’s<br />
decisions should by all means be executed legally, but in accordance<br />
with the Georgian legislation, no law is enacted on the basis of referendum.<br />
In such a case a way out can be found. In particular, referendum decision is voted<br />
in the parliament in order to be equated to the law. If the referendum decision<br />
receives enough votes, it will obtain the status of law, though it is also possible<br />
that it can not receive enough votes. In such a case in referendum the will<br />
of majority of participants is disregarded and this of course contradicts with the<br />
Georgian Law “On Referendum”, on the basis of which the decision of referendum<br />
should be final. The parliament is authorized to decide upon giving the<br />
legal force. On the basis of this, the final decision by the referendum is made<br />
not by people, but parliament. That’s why it is considered the revocation of the<br />
subparagraph “A” of paragraph 2 in the Article 3 of Organic Law “On Referendum”<br />
necessary, on the basis of which no referendum can be held for the<br />
adoption or cancellation of the law. This gives the opportunity to replace the<br />
fictitious referendum with the real one.<br />
354
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
mixeil mamniaSvili<br />
gamomZieblis uflebamosilebis zogierTi<br />
konceptualuri sakiTxi<br />
am bolo dros saqarTvelos sisxlis samarTlis saproceso kodeqsSi<br />
Setanilma cvlilebebma SeiZleba iTqvas, arsebiTad Secvala<br />
saproceso kanonmdebloba. sxva procesualur cvlilebaTa konteqstSi<br />
axleburad iqna modificirebuli saproceso saqmianobiT subieqtTa<br />
zogierTi uflebamosileba. es cvlilebani upirveles yovlisa gamom-<br />
Zieblis statuss Seexo, romlis zogierT procesualur aspeqtze<br />
gvsurs gavamaxviloT yuradReba.<br />
sisxlis samarTlis saqmis aRZvris gauqmebiT mosalodneli iyo<br />
winaswari gamoZiebisa da sisxlisamarTlebrivi devniT subieqtTa erTmaneTisagan<br />
mkveTrad gamijvna, sxva sityvebiT rom vTqvaT, ufro dazustebuliyo,<br />
Tu vin awarmoebs winaswar gamoZiebas da vin sisxlissamarTlebriv<br />
devnas. erTis mxriv saqarTvelos sisxlis samarTlis<br />
saproceso kodeqsis (sssk) me-15 muxlSi Sesuli cvlilebebiT gamom-<br />
Ziebeli aRar warmoadgens braldebis mxares da es saproceso funqcia<br />
daekisra prokurors, agreTve dazaralebuls, samoqalaqo mosarCeles<br />
da maT warmomadgenels. amdenad, erTi SexedviT gamomZiebeli gadaiqca<br />
saxelmwifo Tanamdebobis pirad, romelic Tavisi kompetenciis farglebSi<br />
uflebamosilia awarmoos mxolod sisxlis samarTlis saqmeTa<br />
gamoZieba.<br />
sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis me-15 da 58-e muxlebiT<br />
gaTvaliswinebuli gamomZieblis statusis amgvari saxiT interpretacia<br />
win gadadgmuli nabijia Cveni saproceso kanonmdeblobisaTvis.<br />
marTlac, rodesac gamomZiebeli aRar warmoadgens braldebis mxares<br />
da is neitraluri subieqtia sisxlis samarTalwarmoebis procesSi,<br />
eWvgareSea ufro gulmodginebiT da miukerZoeblad Seasrulos Tavisi<br />
valdebuleba, sisxlis samarTlis saqmeze gamoZieba awarmoos yovelmxriv,<br />
srulad da obieqturad, gamoavlinos braldebulis mamxilebeli<br />
da gamamarTlebeli mtkicebelebebi, agreTve pasuxismgeblobis damamZimebeli<br />
da Semamsubuqebeli garemoebebi.<br />
saqarTvelos sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis me-15 da<br />
58-e muxlebi gamomdinareobs saqarTvelos saproceso kodeqsis 55-e<br />
355
muxlidanac, radgan prokuraturaa uflebamosili ganaxorcielos sisxlissamarTlebrivi<br />
devna da warmoadgens braldebis mxares, aqedan<br />
gamomdinare mxolod prokuroria valdebuli gamoitanos dadgenileba<br />
piris braldebulis saxiT pasuxisgebaSi micemis Sesaxeb da warudginos<br />
braldeba, Sewyvitos sisxlissamarTlebrivi devna, anda Seadginos<br />
sabraldebo daskvna da saqme arsebiTad gansaxilvelad warmarTos sasamarTloSi<br />
1 .<br />
ramdenadac paradoqsulad ar unda mogveCvenos, saqarTvelos sisxlis<br />
samarTlis saproceso kodeqsis 58-e muxlis moTxovnis sawinaaRmdegod,<br />
sadac saubaria gamomZieblis statusze, saproceso kodeqsis<br />
59-e muxlis ,,d” punqti da 284-e muxlis pirveli nawili uflebas<br />
rTavs gamomZiebels prokuroris TanxmobiT gamoitanos dasabuTebuli<br />
dadgenileba piris braldebulis saxiT pasuxisgebaSi micemis<br />
Sesaxeb da warudginos braldeba, imave moTxovnas iTvaliswinebs sisxlis<br />
samarTlis saproceso kodeqsis 415-e muxli, sadac miTiTebulia:<br />
Tu aucilebelia braldebis Secvla ufro mZime an iseTi braldebiT,<br />
romelic Tavdapirveli braldebisagan arsebiTad gansxvavdeba faqtobrivi<br />
garemoebebiT, prokurori saqmes ubrunebs gamomZiebels axali<br />
braldebis warsadgenad, an uSualod warudgens braldebuls axal<br />
braldebas, rogorc vxedavT, sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis<br />
58-e muxli aSkara winaaRmdegobaSia saproceso kodeqsis 59-e da 415-<br />
e muxlebTan, xolo Tavis mxriv saproceso kodeqsis 58-e muxli, savsebiT<br />
Seesabameba saproceso kodeqsis me-15 muxls, romelic gamoricxavs<br />
gamomZiebels braldebis mxaris funqciisagan.<br />
gamomZieblis neitraluri funqciisagan kidev ufro daSorebulia<br />
sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis 24-e muxli, romelic<br />
sajaro sisxlissamarTlebriv devnas iTvaliswinebs, romlis meore nawilis<br />
Tanaxmad, sajaro sisxlissamarTlebriv devnas axorcielebs<br />
prokurori da gamomZiebeli, amdenad gamomZieblis amgvari uflebamosilebis<br />
dakisreba faqtobrivad gamomZiebels aqcevs braldebis mxared,<br />
radgan: ,,sisxlissamarTlebrivi devna aris am kodeqsiT gaTvaliswinebuli<br />
uflebamosili piris mier ganxorcielebul moqmedebaTa<br />
erToblioba, romlis mizania eWvmitanilisa da braldebulis mimarT<br />
sisxlis samarTlisa da sisxlis samarTlis saproceso kanoniT gaTvaliswinebuli<br />
RonisZiebis gamoyenebis uzrunvelyofa”. sxva sityvebiT<br />
rom vTqvaT, sisxlissamarTlebrivi devna es igivea rac braldeba 2 ,<br />
1 v. iosava, m. mamniaSvili. uflebebi CamogvarTves mainc Cven gvedavebian.<br />
_ gaz. ,,saqarTvelos respublika~, 1997w. #282, 11 noemberi.<br />
2 S. fafiaSvili. sisxlis samarTlis saqmisa da sisxlissamarTlebrivi<br />
356
omelic iwyeba piris braldebulis saxiT pasuxisgebaSi micemis stadiidan.<br />
kidev ufro Sors midis sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis<br />
59-e muxlis ,,s” punqti, romlis Tanaxmadac gamomZiebeli uflebamosilia<br />
Sewyvitos saqmis warmoeba am kodeqsiT gaTvaliswinebuli Sem-<br />
TxveviT da wesiT. sabednierod, amJamad saproceso kanonis es moTxovna<br />
gauqmebulia da mxolod prokuroria uflebamosili Sewyvitos<br />
sisxlisamarTlebrivi devnisa da winaswari gamoZiebis warmoeba. am<br />
SemTxvevaSi urigo ar iqneba moviyvanoT v. beniZis sityvebi imis Sesaxeb,<br />
rom ,,es norma isedac mkvdari normaa da cxadia amosaRebia 3 .”<br />
unda aRiniSnos, rom gamomZieblis statusis (rogorc neitraluri<br />
figura sisxlis samarTalwarmoebaSi) am saxiT daregulirebis sakiTxi<br />
dasmuli iyo jer kidev maSin, rodesac ixileboda moqmedi saqarTvelos<br />
sisxlis samarTlis saproceso kodeqsis proeqti 4 , magram<br />
is gaziarebuli ar yofila, aman xeli Seuwyo im garemoebas, rom saproceso<br />
kodeqsis momzadeba daevala erT avtors prof. i. petruxins<br />
da isic sxva saxelmwifos warmomadgenels, xolo qarTveli specialisti<br />
_ iuristebis mosazrebebi bevr SemTxvevaSi usafuZvlod iyo<br />
ignorirebuli 5 .<br />
migvaCnia, rom gamomZiebeli sisxlis samarTlis procesSi unda<br />
warmoadgendes saproceso saqmianobis saxelmwifo Tanamdebobis pirs,<br />
romelic obieqturad, samarTlianad da yovelmxriv Tavisi kompetenciis<br />
farglebSi Caatarebs winaswar gamoZiebas, araviTar SemTxvevaSi<br />
ar unda iyos braldebis ara Tu mxare, aramed mas ar unda hqondes<br />
ufleba ganaxorcielos sisxlissamarTlebrivi devna (braldebis wardgena,<br />
sisxlis samarTlebrivi devnis Sewyveta da a.S.), rogorc amas<br />
moqmedi saproceso kodeqsi iTvaliswinebs.<br />
da bolos, gamomZieblis uflebamosilebis amgvari saxiT daregulireba<br />
xels Seuwyobs winaswari gamoZiebis procesSi SejibrebiTobis<br />
princips, realurad ganaxorcieldeba yovel konkretul saqmeze, obieqturi<br />
WeSmaritebis dadgena.<br />
devnis aRZvris problema sisxlis samarTlis procesSi. Tb., 1999, gv. 24.<br />
3 v. beniZe. dRes Tu ara xval, mainc Sesacvleli gaxdeba. _ gaz. ,,saqarTvelos<br />
respublika~N119, 2005w. 21 maisi<br />
4 gaz. ,,saqarTvelos respublika~, 1997w. #282, 11 noemberi.<br />
5 a. faliaSvili. sisxlis samarTlis saproceso kanoni, sisxlis samarTlis<br />
procesi. gamomc. ,,meridiani~. Tb., 2002, gv. 25.<br />
357
MIKHEIL MAMNIASHVILI<br />
CONCEPTUAL ISSUES OF INVESTIGATORS’<br />
AUTHORITIES<br />
During past years, changes occurred in Georgian Criminal Code procedural<br />
legislature can be said that greatly impacted authorite of process participants.<br />
Given changes first of all touched the investigator’s status. It must mentioned<br />
that in accordance with 15 paragraph of the Procedural Code, an investigator<br />
is not considered as accusation side and he is considered as neutral person,<br />
that must be evaluated as a positive step. On the other hand, the given status<br />
of the investigator is preventeed by 24 th paragraph of the Procedural Code.<br />
In accordance with it, criminal persecution together with attorney is exercised<br />
as well with investigator. This influences negatively on investigator’s independent<br />
status. As criminal persecution is identified with prosecution. The article<br />
touches issues of improvement of Procedural legislature and is certified that investigator<br />
should not exercise criminal prosecution. Given rights must be granted,<br />
as a classical form in number of countries, to prosecutor. But investigators<br />
competence must be only objective and through investigation of a case. To the<br />
author’s point of view, such changes of Georgian Criminal Code will give possibility<br />
to the sides to realize such principles as competition and equality.<br />
358
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
vefxvia gvaramia<br />
interpolTan urTierTobis Sidasaxelmwifoebrivi<br />
meqanizmebisa da kanonmdeblobis efeqturobis<br />
sakiTxisaTvis saqarTveloSi<br />
Temis aqtualuroba ganpirobebulia imiT, rom masSi mocemuli<br />
sakiTxebi sxvadasxva mizezis gamo kompleqsurad dRemde saqarTvelo-<br />
Si ar yofila gamokvleuli, maSin, roca msoflios mowinave qveynebi<br />
integraciis procesis paralelurad aRniSnuli sakiTxebis kvlevasa<br />
da praqtikaSi damkvidrebas mniSvnelovan yuradRebas uTmoben. vfiqrob,<br />
mecnierulad dasabuTebuli informaciis miwodeba sargeblobas<br />
moutans samarTaldamcavi organoebis muSakebs da sazogadoebas.<br />
naSromis erT-erTi mizandasaxulobaa interpolTan da evropol-<br />
Tan efeqturi TanamSromlobisaTvis saqarTvelos kanonmdeblobaSi Sesatani<br />
cvlilebebis da Sesabamisi sakanonmdeblo bazis mosamzadeblad<br />
winadadebebis wardgena. amave dros, naSromis mizania mocemuli sakiTxis<br />
gamokvleviT misi mniSvnelobis warmoCena da saswavlo programebSi<br />
danergva saTanado kadrebis mosamzadeblad.<br />
warmodgenili naSromis dargTaSorisma xasiaTma ganapiroba istoriuli<br />
da SedarebiTi-samarTlebrivi analizis meTodebis gamoyeneba,<br />
ramac gamosakvlevi Temis kompleqsuri damuSavebis saSualeba mogvca.<br />
saxelmwifoTaSoris sapolicio TanamSromlobis efeqturi meqanizmebis<br />
gamoyenebas mniSvnelovani adgili unda eTmobodes Sida kanonmdeblobaSi.<br />
amdenad, aqtualuria saTanado samarTlebrivi bazis Seqmnis<br />
sakiTxi saqarTveloSi. saqarTvelo SeuerTda mTel rig saerTa-<br />
Soriso konvenciebs, sadac xazgasmulia interpolis roli samarTlebrivi<br />
daxmarebis sferoSi, maT Sorisaa gaerosa da evrosabWos egidiT<br />
miRebuli konvenciebi, sisxlis samarTlis saerTaSoriso sasamarTlos<br />
wesdeba da sxva. aRniSnuli dokumentebi saqarTvelos Sss SemadgenlobaSi<br />
Semavali interpolis erovnuli centraluri biuros (ecb-s)<br />
saqmianobaSi erT-erT mniSvnelovan wyarod SeiZleba CavTvaloT.<br />
k. korkelia sruliad marTebulad miuTiTebs saerTaSoriso xel-<br />
Sekrulebebis gamoyenebis praqtikul mniSvnelobaze 1 . Tumca saqarTve-<br />
1 k. korkelia. saerTaSoriso xelSekruleba saerTaSoriso da Sidasaxelmwifoebriv<br />
samarTalSi. sakandidato disertaciis xelnaweri. Tb., 1998,<br />
gv. 151.<br />
359
los mier sisxlisamarTlebrivi daxmarebis sferoSi dadebul ormxriv<br />
xelSekrulebebSi interpolis ecb-s resursebis gamoyenebis sakiTxs<br />
ar eTmoba jerovani yuradReba, rac xSirad abrkolebs da axangrZlivebs<br />
samarTlebrivi daxmarebis process.<br />
evropis qveynebTan samarTlebrivi daxmarebis sakiTxis wamoWrisas<br />
kanonebis mkacri dacvaa saWiro, amitom ormxrivi xelSekrulebebis<br />
ararsebobis gamo xSirad saWiroa xangrZlivi da rTuli samuSaos<br />
Sesruleba. am mxriv arasaTanado bazis uqonloba sazRvargareTis<br />
qveynebTan, SesaZloa, gamowveuli iyos saqarTveloSi saerTaSoriso<br />
sisxlis samarTlis calkeuli institutebis xanmokle ganviTarebiT<br />
da mocemul sferoSi kadrebis simwiriT.<br />
iuristTa nawili interpolis Seqmnis aTvlas 1914 wlis aprilidan<br />
iwyebs 1 . meore nawili ki mis Seqmnas 1923 wlis 7 seqtembers<br />
sisxlis samarTlis policiis saerTaSoriso komisiis Camoyalibebas<br />
ukavSirebs 2 . Tumca interpolis saerTaSoriso samTavrobaTaSoriso<br />
specializebul organizaciad Camoyalibeba ar SeiZleba davukavSiroT<br />
erT konkretul TariRs, radgan misi formireba etapobrivad warimar-<br />
Ta da XX saukunis 80-ian wlebSi dasrulda.<br />
1958 wels londonSi gamarTul interpolis generaluri asambleis<br />
sesiaze organizaciis monawile saxelmwifoebs miecaT winadadeba<br />
mieRoT zomebi termin interpolis dasacavad 3 . radganac aRniSnulma<br />
RonisZiebam mniSvnelovani Sedegi ver gamoiRo, generalurma asambleam<br />
1961 wels kopenhagenSi gamarTul sesiaze miiRo rekomendacia, raTa<br />
wevr-saxelmwifoebs daecvaT saxelwodeba ICPO _ interpoli aramar-<br />
Tlzomieri gamoyenebisagan 4 .<br />
1993 wels oqtomberSi saqarTvelos interpolSi miRebis Semdeg<br />
dRis wesrigSi dadga ecb-s sakanonmdeblo da materialuri bazis Seqmnis<br />
sakiTxi. saqarTvelos erovnuli centraluri biuros xelmZRvanelma<br />
g. aleqsiZem faqtobrivad Seqmna da Camoayaliba aRniSnuli<br />
struqtura, rac imJamad metad rTul da Sromatevad saqmes warmoadgenda.<br />
droTa ganmavlobaSi daiwyo Tanamedrove sakomunikacio sistemis<br />
danergva da funqcionireba, romlis gamoyenebac TandaTanobiT<br />
daiwyo praqtikaSi. 1996w. 4 oqtombers saqarTveloSi ecb-s axal Se-<br />
1 ix. Interpol. General information. Lyons: General Reference Department, 1995, gv. 2.<br />
2 К. С. Родионов. Интерпол. М., изд. “Международные Отношения”, 1990, gv. 25; В.<br />
И. Самарин. Интерпол. Международная организация уголовной полиции. М., изд.<br />
“ПИТЕР“, 2004, gv. 10.<br />
3 Resolution (1958) AGN /27 / RES / 1<br />
4 Resolution (1961) AGN /30 / RES / 6<br />
360
nobaSi gadasvlasTan dakavSirebiT saqarTvelos ecb-s xelmZRvanelobis<br />
mier mowveuli iqna interpolis generaluri mdivani raimond kendali,<br />
romelmac xazi gausva im garemoebas, rom saqarTveloSi wina<br />
wlebTan SedarebiT ukeTesi mdgomareoba daxvda da imedi gamoTqva,<br />
rom saqarTvelo stabilurobisken nabij-nabij miiwevs.<br />
saqarTvelos interpolSi gawevrianebis Semdeg Seiqmna garkveuli<br />
sakanonmdeblo vakuumi, rac imaSi gamoixata, rom saqarTvelos interpolis<br />
ecb-s saqmianobis Sidanormatiuli baza ar arsebobda. moqmedi<br />
sisxlis samarTlis kodeqsi da sisxlis samarTlis saproceso kodeqsi<br />
ver pasuxobda saerTaSoriso standartebs sazRvargareTis qveyneb-<br />
Tan saerTaSoriso sisxlisamarTlebrivi TanamSromlobis sferoSi.<br />
Nneli tempiT mimdinareobda interpolis erovnuli centraluri biuros<br />
saerTaSoriso urTierTobis bazis Seqmna.<br />
gansakuTrebul interess iwvevs saqarTvelos ecb-s normatiul<br />
wyaroebs Soris interpolis konstituciis adgili. am sakiTxTan dakavSirebiT<br />
ikveTeba ramdenime problema, kerZod, azerbaijanis rekomendaciiT<br />
saqarTvelos interpolSi miRebiT iuridiulad aRiarebul<br />
iqna misi konstitucia. xSirad ismis SekiTxva, ramdenad kanonieria misi<br />
gamoyeneba praqtikaSi, roca saqarTvelos 1995 w. konstituciis<br />
65-e muxlis me-2 nawilis Tanaxmad, `savaldebuloa agreTve iseTi saerTaSoriso<br />
xelSekrulebebisa da SeTanxmebebis ratificireba, romelic:<br />
a) iTvaliswinebs saerTaSoriso organizaciaSi an kavSirSi saqarTvelos<br />
Sesvlas ... e) moiTxovs Sidasaxelmwifoebrivi kanonmdeblobis<br />
Secvlas, nakisr saerTaSoriso valdebulebaTa Sesasruleblad<br />
aucilebeli kanonebisa da kanonis Zalis mqone aqtebis miRebas~. 1<br />
pirvel SemTxvevaSi unda aRiniSnos is garemoeba, rom saqarTvelo<br />
interpolis wevri gaxda 1993 wels, e. i. saqarTvelos konstituciis<br />
miRebamde da amave dros, ramdenadac interpolis konstitucia<br />
xels uwyobs samarTlebrivi sikeTis dacvas, vfiqrobT, saqarTvelos<br />
kanonmdeblobis Sesabamisad, interpolis konstituciis gamoyeneba<br />
marTlzomieria.<br />
meore SemTxvevaSi gasarkvevia interpolis, rogorc saerTaSoriso<br />
samTavrobaTaSoriso specializirebuli organizaciis konstituciis<br />
savaldebulo xasiaTi saqarTvelos mimarT. TiToeuli saxelmwifosaTvis<br />
savaldebuloa ecb-s saqmianoba Seesabamebodes interpolis<br />
konstitucias, imdenad ramdenadac aRniSnuli struqura iTvleba Sualedur<br />
rgolad interpolsa da saxelmwifoTa samarTaldamcav organoebs<br />
Soris. interpolis konstitucis dacva savaldebuloa misi wev-<br />
1 saqarTvelos konstitucia. gamomc. `bona kauza~. Tb., 2008, gv. 31-32.<br />
361
ebisTvis da aparatSi momuSave TanamSromlebisaTvis, xolo misi organoebis<br />
mier miRebuli gadawyvetilebebi savaldebuloa organizaciis<br />
TanamSromlebisaTvis, Tumca wevri saxelmwifoebis mimarT sarekomendacio<br />
xasiaTs atarebs. amasTan, maTi Sesrulebis gareSe SeuZlebelia<br />
organizebuli danaSaulis winaaRmdeg saxelmwifoTaSoris efeqturi<br />
sapolicio TanamSromlobis ganxorcieleba. swored aRniSnuli garemoebebis<br />
gaTvaliswinebiT, marTebulad migvaCnia saqarTveloSi Sesabamisi<br />
sakanonmdeblo bazis momzadeba.<br />
saerTaSoriso samarTlebrivi TanamSromlobis dros saqarTvelos<br />
ecb moqmedebs saerTaSoriso xelSekrulebebisa da saqarTvelos<br />
kanonmdeblobis dacviT, Tumca misi adgili da roli kanonmdeblobaSi<br />
saTanadod araa asaxuli. Cveni azriT, marTebulia saqarTvelos sisxlis<br />
samarTlis saproceso kodeqsis XXXII TavSi, kerZod, 247-e (samarTlebrivi<br />
daxmarebis saxeebi), 248-e (ucxo saxelmwifoSi samarTlebrivi<br />
daxmarebis Sesaxeb Suamdgomlobis gadagzavna), 252-e (ucxo<br />
saxelmwifos moqalaqis an moqalaqeobis armqone piris mier saqarTvelos<br />
teritoriaze Cadenili danaSaulis Sesaxeb masalebis gadagzavna)<br />
1 muxlebSi aisaxos interpolis ecb-s adgili mis mier realurad<br />
gansaxorcielebeli saqmianobis Sesabamisad.<br />
saqarTvelos operatiuli samZebro RonisZiebebis kanonis me-8<br />
muxlis I nawilis Tanaxmad, operatiuli samZebro saqmianobis Catarebis<br />
erT-erTi safuZvelia `saerTaSoriso samarTaldamcavi organizaciis<br />
... Txovna-SekiTxva samarTlebrivi daxmarebis Sesaxeb xelSekrulebis<br />
Sesabamisad~. 2 ramdenadac saerTaSoriso samarTaldamcavi organoebidan<br />
saqarTvelo interpolisa da sisxlis samarTlis saerTaSoriso<br />
sasamarTlos wesdebis wevria, marTebulad mimaCnia me-8 muxlis I nawili<br />
formulirebuli iqnes Semdegnairad: `sisxlis samarTlis saer-<br />
TaSoriso sasamarTlos, interpolis da sxva saerTaSoriso samarTaldamcavi<br />
organoebis Txovna-SekiTxva samarTlebrivi daxmarebis xelSekrulebis<br />
Sesabamisad~. 3 aseve interpolTan TanamSromlobis specifikuroba<br />
marTebulia gaTvaliswinebuli iqnas `saqarTvelos kanonSi sasazRvro<br />
policiis Sesaxeb~.<br />
saqarTvelos ecb-s saqmianoba dRemde mowesrigebulia ramdenime<br />
1 saqarTvelos sisxlis samarTlis saproceso kodeqsi. gamomc.: `bona kauza~.<br />
Tb., 2008, gv. 178-182.<br />
2 saqarTvelos operatiul samZebro saqmianobis Sesaxeb kanoni. _ `saqar-<br />
Tvelos sakanonmdeblo macne~, #14, 1999, gv. 21.<br />
3 v. gvaramia. kriminaluri policiis saerTaSoriso organizaciis roli<br />
damnaSaveTa saerTaSoriso Zebnisa da eqstradiciis saqmeSi. _ samarTali,<br />
#10-11-12, 2000, gv. 119-120.<br />
362
kanonqvemdebare aqtiT. pirveli dokumenti, romelic aregulirebda interpolis<br />
saqmianobas, iyo `saqarTvelos respublikaSi interpolis<br />
erovnuli centraluri biuros mier informaciis miRebis, gacemis da<br />
damuSavebis reglamenti~. 1 reglamentis I muxlSi ganisazRvra interpolis<br />
ecb-s saqmianobis normatiuli wyaroebi da misi urTierTobis<br />
sakiTxebi saqarTvelos da ucxo qveynis samarTaldamcav organoebTan<br />
interpolis struqturebTan da saerTaSoriso organizaciebTan. II<br />
TavSi mniSvnelovani yuradReba daeTmo ecb-s mier informaciis da SekiTxvebis<br />
miRebisa da gadacemis wess. III TaviT daregulirda informaciis<br />
damuSavebis wesi, xolo mniSvnelovani yuradReba daeTmo `monacemTa<br />
bankis Seqmnasa da dacvas.~ reglamentis Tanaxmad, ecb-s TanamSromlobis<br />
subieqtebad iTvlebodnen `saqarTvelos respublikis yvela<br />
samarTaldamcavi organoebi da Sesabamisi sxva uwyebebi~, Tumca danar-<br />
TSi ganisazRvra uwyebaTa nusxa, romelTa momsaxureoba ecb-s mier<br />
xorcieldeboda satelekomunikacio xarjebis gareSe. maT Soris iyo<br />
`samTavrobo dacvis samsaxuri, sagareo saqmeTa saministro, kontrolis<br />
palata, sabaJo departamenti, sagadasaxado inspeqcia da sasazRvro<br />
jarebi.~<br />
reglamenti aregulirebda mTavrobis SemadgenlobaSi Semaval<br />
organoebs Soris TanamSromlobas informaciis gacvlisa da miRebis<br />
dros. mocemuli dokumenti samarTlebrivi TanamSromlobis regulirebis<br />
TvalsazrisiT ufro maRla idga, vidre yofili sabWoTa kavSiris<br />
SemadgenlobaSi Semavali qveynebis ecb-s saqmianobis maregulirebeli<br />
normatiuli aqtebi, radgan es ukanaskneli gamocemuli iyo Sss<br />
ministris mier da mas savaldebulo Zala gaaCnda uwyebis SigniT. saqarTvelos<br />
ecb_s 1994w. reglamenti saTanado sakanonmdeblo bazis<br />
uqonlobis pirobebSi nawilobriv avsebda vakuums.<br />
1994w. reglamentis me-2 Tavis me-5 nawilis Tanaxmad, ecb-s ufleba<br />
hqonda xelSekrulebis wesiT iuridiuli momsaxureba gaewia<br />
iuridiuli da fizikuri pirebisaTvis arasaidumlo informaciis miwodebis<br />
saxiT. informaciis mopovebisaTvis gaweuli xarjebi mTlianad<br />
anazRaurdeboda fizikuri da iuridiuli piris mier. me-6 nawilis<br />
Sesabamisad, miRebuli Semosavlebi rCeboda ecb-s. aRniSnuli sakiTxisadmi<br />
msgavsi damokidebuleba sruliad misaRebia dResac, radganac<br />
is dRes sakanonmdeblo baziT ar aris regulirebuli, marTebulia<br />
misi saTanado mowesrigeba.<br />
saqarTvelos mier saerTaSoriso xelSekrulebebiT nakisri val-<br />
1 damtkicebulia 6 seqtembers, 1994 wels, saqarTvelos respublikis ministrTa<br />
kabinetis #637 dadgenilebiT.<br />
363
debulebebis Sesasruleblad dRiTi-dRe aucilebeli xdeba ecb-s sakanonmdeblo<br />
bazis srulyofis sakiTxi, razec, sxva qveynis sakanonmdeblo<br />
bazis gaTvaliswinebiT, Cvens mier yuradReba iqna gamaxvilebuli<br />
2000w. Jurnal `samarTalSi~ gamoqveynebul statiaSi 1 . 2005w. saqarTvelos<br />
Sss ministris brZanebiT damtkicebuli iqna ecb-s debuleba,<br />
romelSic aisaxa biuros saqmianobis amocanebi, kompetencia da biuros<br />
ufrosis samarTlebrivi statusi. aRniSnuli brZanebis xarvezad SeiZleba<br />
CaiTvalos is, rom masSi ar iyo mocemuli biuros struqturuli<br />
danayofebi da maTi kompetencia. amave dros, es debuleba Sida uwyebriv<br />
aqts warmoadgenda da mas sxva uwyebebis mimarT informaciis gacemisa<br />
da miRebis dros savaldebulo Zala ar gaaCnda, xolo 1994w.<br />
saqarTvelos respublikis ministrTa kabinetis mier damtkicebuli<br />
reglamenti samarTlebrivi TanamSromlobis Tanamedroveobis moTxovnebs<br />
ver pasuxobda. 2006w. Sss ministris brZanebiT damtkicda interpolis<br />
axali debuleba, romelSic VI Tavis Sesabamisad, ganisazRvra<br />
biuros struqturuli danayofebi da maTi kompetencia. ecb-s debulebis<br />
me-10 muxlis Tanaxmad, `biuros struqturuli danayofebia:<br />
a) saerTaSoriso Zebnis sammarTvelo;<br />
b) saerTaSoriso organizaciebTan TanamSromlobisa da sainformacio<br />
teqnikuri uzrunvelyofis sammarTvelo;<br />
g) saerTo ganyofileba.<br />
sammarTveloebi iyofa struqturul qvedanayofebad. msgavsi klasifikacia<br />
xels uwyobs funqciebis gamijvnas. amave dros, unda aRiniSnos,<br />
rom debulebis I muxlis Tanaxmad, biuro warmoadgens Sss<br />
struqturul qvedanayofs sammarTvelos statusiT. amdenad, ganmeorebebis<br />
Tavidan asacileblad marTebuli iqneboda ecb-s struqturas<br />
ewodos ganyofilebebi, xolo mis erTeulebs _ qveganyofilebebi. an<br />
ecb SSs struqturaSi gaTvaliswinebuli iqnas departamentis saxiT,<br />
rac mTeli rigi qveynebis praqtikaSi damkvidrebulia.<br />
saqarTvelos prezidentis 2007w. brZanebulebam nawilobriv Seavso<br />
is xarvezi, romelic arsebobda ecb-s da sxva uwyebebs Soris samarTlebrivi<br />
daxmarebis sakiTxebze TanamSromlobisas. am dokumentis<br />
I muxlis Tanaxmad, ecb-s normatiul bazad ganisazRvra `saqarTvelos<br />
konstitucia, saqarTvelos saerTaSoriso xelSekrulebebi da SeTanxmebebi,<br />
saqarTvelos kanonmdebloba, interpolis konstitucia sxva<br />
normatiuli aqtebi da rekomendaciebi, saerTaSoriso samarTlis sayovelTaod<br />
aRiarebuli principebi da normebi~. 2 mocemuli ierarqia ar<br />
1 v. gvaramia. kriminaluri policiis saerTaSoriso.., gv. 119-128.<br />
2 saqarTvelos prezidentis brZanebuleba `saqarTvelos Sinagan saminist-<br />
364
Seesabameba saqarTveloSi dadgenil sakanonmdeblo principebs da normebs.<br />
amave dros, interpolis konstitucia SesaZlebelia CaiTvalos<br />
saqarTvelos kanonmdeblobaze ufro maRal normatiul aqtad, amdenad,<br />
marTebulad migvaCnia am normatiul aqtSi cvlilebebis Setana.<br />
imisaTvis, rom efeqturi gamxdariyo danaSaulobasTan brZola<br />
interpolis meSveobiT, prezidentis #99 brZanebulebaSi ganisazRvra<br />
ecb-sTvis saqarTvelos samarTaldamcavi da sxva uflebamosili samar-<br />
Taldamcavi organoebis mier interpolis ecb-sTvis moTxovnebis, pasuxebisa<br />
da Setyobinebis miwodebis wesi. III muxlis meore nawilis Tanaxmad,<br />
ecb-s mier miRebuli an gagzavnili moTxovnebis mixedviT, Tu<br />
ramdenad saswrafoa maTi Sesruleba, eniWeba Semdegi grifebi:<br />
`a) friad saswrafo _ savaldebuloa Sesruldes SeZlebisdagvarad<br />
dauyovnebliv, magram araugvianes miRebidan 24 saaTSi;<br />
b) saswrafo _ savaldebuloa Sesruldes miRebidan sam dReSi;<br />
g) arasaswrafo _ savaldebuloa miRebidan 3 dReSi.~<br />
mocemuli vadebis dacva savaldebuloa uwyebebisaTvis, amdenad,<br />
maTi farTo gamoyenebis mizniT marTebulia maTi sakanonmdeblo regulireba.<br />
II muxlis meeqvse punqtSi gansazRvrulia subieqtTa is wre,<br />
romelTac ufleba aqvT mimarTon ecb-s, romelic amoiwureba mxolod<br />
samarTaldamcavi organoebis Tanamdebobis pirebiT. vfiqrob, marTebuli<br />
iqneboda subieqtTa am wris gafarToeba. saqarTvelos prezidentis<br />
brZanebulebis IV muxli iTvaliswinebs saerTaSoriso Zebnis ganxorcielebas<br />
interpolis qselis saSualebiT saqarTvelos samarTaldamcavi<br />
organoebis moTxovnis safuZvelze, romelSic mocemulia debulebebi<br />
saerTaSoriso standartebis Sesabamisad. kerZod, SesaZlebelia<br />
ganxorcieldes im pirebis Zebna, romlebic braldebulni arian danaSaulis<br />
CadenaSi, Tavs arideben sasjelis moxdas, iTvlebian ugzo-ukvlod<br />
dakargulad. aseT SemTxvevaSi pirvel rigSi unda dadgindes:<br />
1. datova Tu ara pirma saqarTvelos teritoria;<br />
2. unda Semowmdes misi moqalaqeoba;<br />
3. Cadenili qmedebisaTvis gaTvaliswinebuli unda iqnes Tavisuflebis<br />
aRkveTa.<br />
#99 brZanebulebis me-18 muxlSi mocemulia `saqarTvelos interpolis<br />
ecb-s mier amoucnobi gvamebis da im ucnob pirTa identifikaciisas<br />
gansaxorcielebeli moqmedebis informaciuli uzrunvelyofa,<br />
romelTac janmrTelobis an asakis gamo ar SeuZliaT informaciis<br />
ros saqarTveloSi interpolis erovnuli centraluri biuros saqmianobisa<br />
da masTan TanamSromlobis wesis damtkicebis wesis Sesaxeb~, #99,<br />
12.02.2007.<br />
365
miwodeba~. me-19 muxli ki iTvaliswinebs aseT pirTa identifikaciis<br />
problemebs. sfecifikurobidan gamomdinare, marTebuli iqneboda erTmaneTisagan<br />
gagvemijna da sxvadasxva muxlSi Camogveyalibebina gvamebis<br />
da janmrTelobis an asakis gamo amoucnob pirTa identifikaciis sakiTxi,<br />
ramdenadac am problemas cal-calke eTmoba interpolis Savi<br />
da yviTeli cirkularebi. me-20 muxlSi Camoyalibebulia ecb-sTvis<br />
SuamdgomlobiT mimarTvis wesi, generaluri samdivnosaTvis specialuri<br />
cirkularis gamosacemad. am muxlis meore nawilis Tanaxmad, ecb-s<br />
moTxovnis safuZvelze generaluri samdivno gamoscems:<br />
a) wiTel cirkulars _ braldebulis (gansasjelis) an msjavrdebulis<br />
dakavebisa da eqstradiciis mizniT;<br />
b) lurj cirkulars _ piris identifikaciis, kriminaluri warsulis<br />
an adgilmdebareobis dadgenis mizniT;<br />
g) mwvane cirkulars _ im pirze informaciis gamoqveynebis mizniT,<br />
romelmac SeiZleba Caidinos danaSauli sxvadasxva qveyanaSi;<br />
d) yviTel cirkulars _ ugzo-ukvlod dakarguli piris an im<br />
piris Sesaxeb informaciis mopovebis mizniT, romelic ver<br />
axerxebs sakuTari vinaobis dasaxelebas;<br />
e) Sav cirkulars _ amoucnobi gvamebis identifikaciis mizniT;<br />
v) narinjisfer cirkulars _ policiis, sxva saxelmwifo organoebis<br />
da arasamTavrobo organizaciebisaTvis informaciis<br />
miwodebis potenciuri safrTxis Sesaxeb, romelic SeiZleba<br />
warmoiSvas safrTxis Semcveli masalebidan~.<br />
prezidentis mier miRebul dokumentSi marTebuladaa warmoCenili<br />
sxvasasxva feris cirkularebis gamosacemad SesaZlo informaciis<br />
TandarTvis wesi. mizanSewonilad migvaCvnia droTa ganmavlobaSi saqarTveloSi<br />
Seiqmnas baza iseTi biometriuli pasportebis gasacemad,<br />
sadac dafiqsirdeba TiTis anabeWdebi da sisxlis jgufi, rac gaaadvilebs<br />
Zebnisa da identifikaciis process. saqarTveloSi Zebnis gamocxadeba<br />
xSirad ferxdeba ecb-sTvis aradrouli informaciis miwodebis<br />
gamo, rac, SesaZloa gamowvios saWiro teqnikisa da saTanado<br />
operatiuli kavSirebis uqonlobam, aseve regionebSi saTanado codniT<br />
aRWurvili pirebis deficitma. vfiqrob, aRniSnuli problemis dasaZlevad<br />
sasazRvro gamSvebi punqtebi da is pirebi, romelTac evalebaT<br />
Zebna da operatiuli TanamSromloba, aRWurvili unda iyvnen saTanado<br />
codniT, kompiuteruli sistemiT. aseTi meTodebi danergilia ZiriTadad<br />
evropaSi da aSS-Si.<br />
saxelmwifoTaSoris sapolicio TanamSromlobis efeqturi meqa-<br />
366
nizmebis maqsimalurad gamoyenebisaTvis, vfiqrob, marTebulia saqarTveloSi:<br />
1. sasazRvro gamSvebi punqtebi, regionebSi ki operatiul sam-<br />
Zebro TanamSromlebi aRiWurvon saTanado kompiuteruli teqnikiT,<br />
romelebic interpolis ecb-s erTian qselSi iqnebian<br />
CarTuli;<br />
2. mizanSewonilia danaSaulobasTan brZolis Tanamedrove saer-<br />
TaSoriso sainformacio teqnologiebis swavlebis damkvidreba<br />
umaRlesi saswavleblebis iuridiul fakultetebze;<br />
3. sasazRvro samsaxurebSi da operatiul-samZebro uflebamosilebiT<br />
aRWurvili pirebis kvalifikaciis amaRleba, ecb-sTvis<br />
gadasacemi moTxovnebis da informaciis operatiulad momzadebisa<br />
da miwodebis mizniT;<br />
4. mowinave qveynebis interpolTan urTierTobis praqtikis gaziareba;<br />
5. saerTaSoriso sisxlis samarTlebrivi daxmarebis xelSekrulebis<br />
gaformebisas interpolis ecb-s TanamSromlebisa an sa-<br />
Tanado codniT aRWurvili eqspertebis monawileoba;<br />
6. sisxlis samarTlebrivi TanamSromlobis sferoSi saqarTvelos<br />
Sidasaxelmwifoebrivi kanonmdeblobis srulyofa da misi<br />
evropul standartebTan SesabamisobaSi moyvana;<br />
7. kanonis Sesabamisad, gaTvaliswinebul iqnas nebismieri piris<br />
ufleba mimarTos ecb-s Tavis Sesaxeb arsebuli informaciis<br />
dasadgenad da uzustobis aRmoCenis SemTxvevaSi mieces ufleba<br />
moiTxovos misi Secvla an amoReba;<br />
8. saqarTvelos ecb-Si gamocdili kadrebisa da eqspertebisagan<br />
specialuri sakonsultacio jgufis Seqmna, romelic mudmivad<br />
imuSavebs mis ganviTarebaze.<br />
saxelmwifoTaSoris sapolicio TanamSromlobis efeqturi meqanizmebi<br />
saerTaSoriso organizaciis farglebSi, saqarTveloSi SesaZlebelia<br />
gamoyenebul iqnas zemoaRniSnuli problemis srulyofisa da<br />
kompleqsuri midgomis gziT.<br />
367
368<br />
VEPKHVIA GVARAMIA<br />
ON A ISSUE OF EFFECTIVE RELATIONSHIP<br />
OF INTERSTATE MECHANISMS AND LEGISLATION<br />
WITH INTERPOL IN GEORGIA<br />
In the bilateral agreements of Georgia proper attention is not given to the<br />
use of NCB resources that often delay the legal assistance process. Issue of obligatory<br />
character of the Constitution of Interpol as of international intergovernmental<br />
specialized organization is to be clarified. Each state is obliged to conform<br />
and subordinate activities of NCB to the Constitution of Interpol. NCB is<br />
considered to be the intermediate circle between the Interpol and the national<br />
law-enforcement agencies. Thus, protection of the Interpol Constitution is<br />
mandatory for the member states and the Organization staff. Decisions of its<br />
bodies are obligatory for the organization personnel, but are recommendatory<br />
for the member states. It is preferable to reflect the Interpol NCB in the articles<br />
247, 248, 252 of the Criminal Code of Georgia, which refer to the international<br />
legal assistance issues.<br />
It is also preferable to add to the article 8, part I of the Law of Georgia on<br />
Operational Investigative Activities a request-question of the International Criminal<br />
Court, Interpol and other International law-enforcement organizations as<br />
the base of holding operational-investigative procedures. Issue of cooperation<br />
with Interpol should be determined in the Law of Georgia on Boarder Police.<br />
The first document that regulated the NCB activity was “The Regulation<br />
on Information Receiving, Delivery and Processing by the National Central<br />
Bureau of Interpol in Georgia”. The first article determined legal sources of<br />
NCB activity, relations between Georgia and the law-enforcement bodies of foreign<br />
country, also the structures of Interpol and the International organizations.<br />
Subjects of the NCB were considered to be “all the law-enforcement bodies<br />
and the other proper agencies of the Georgian Republic”. The Regulation<br />
defined the issue of cooperation between the structural units of the government.<br />
The Regulation had higher competence than the NCB activity regulating legal<br />
norms of the Post-Soviet countries, as those ones were issued by the Minister<br />
of Internal Affairs and were mandatory within the given institution. According<br />
to chapter 2, part 5 of the Regulation 1994 the NCB was authorized to provide<br />
service for the legal and physical entities based on agreements, if they provided<br />
funding for such service and if information was not confidential. Legal regulation<br />
of the mentioned issue is also applicable the present day.<br />
In Regulation of the NCB approved by the Order of the Minister of Internal<br />
Affairs in 2005 the tasks and competence of the Bureau was determined.<br />
Though, because of some defects, in 2006 a new Regulation of the Interpol was
approved with the Order of the Minister of IA. According to the article 1, the<br />
NCB is a structural unit of the Ministry of Internal Affairs. Due to the article<br />
10, these structural units are set as follows: a) Division of international investigation;<br />
b) Division of international organizations relation and informational<br />
technical insurance; c) General Division. To avoid repetitions it would be correct<br />
to name the NCB structure as divisions, and the units – as subdivisions, or<br />
to determine the NCB within the Ministry of Internal Affairs in the form of a<br />
department.<br />
The Order of the President of Georgia of 2007 partially filled the gap imperfection<br />
that existed in cooperation with the NCB and the units. In hierarchy<br />
of legal sources of Interpol stipulated in the article 1, it would be preferable give<br />
some place to the universally declared International principles and norms,<br />
also to the Interpol Constitution following to the Constitution of Georgia. In<br />
the Order the rule of NCB information receiving and delivery was determined,<br />
though its legislative regulation is recommended.<br />
In the 6 th part of the article 2 a circle of subjects cooperating with the<br />
NCB is defined, which refers to the law-enforcement agency officials only. It is<br />
preferable to widen the circle of subjects.<br />
Effective work of Interpol and Europol depends on the structural liaison<br />
system within the state.<br />
The following activities are recommended to be carried out in Georgia:<br />
• Technical insurance of the structural units, which are relating with<br />
Interpol.<br />
• To pay more attention to the study of the International Information<br />
Technologies of fight against crime and to raise qualification of<br />
practicing personnel.<br />
• Ongoing improvement of the national legislation in compliance<br />
with the international standards.<br />
• Permanent improvement of the interstate police relations domestic<br />
mechanisms.<br />
24. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
369
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
p e d a g o g i k a , f s i q o l o g i a<br />
370<br />
jemal jinjixaZe, giorgi jinjixaZe<br />
cnebaTa Soris mimarTebebis gamoyeneba,<br />
rogorc maTematikis dawyebiTi kursis Teoriuli<br />
safuZvlebis swavlebis interdisciplinaruli me-<br />
Todologiis erT-erTi aspeqti<br />
azrovnebis procesSi SeiZleba gamovyoT misi sxvadasxva forma:<br />
cneba, msjeloba, daskvna. cneba aris azrovnebis erT-erTi umniSvnelovanesi<br />
forma. es iseTi formaa, romelSic gamoikveTeba obieqtebis arsebiTi<br />
Tvisebebi, araarsebiTi Tvisebebisagan gancalebuli da abstrahirebuli.<br />
ufro zustad, cneba aris azris iseTi forma, romelic<br />
asaxavs sagnebsa da movlenebs maT arsebiT niSnebSi. cneba unda ganvasxvaoT<br />
warmodgenisagan, romelic gvaZlevs saganTa TvalsaCino-grZnobad<br />
saxeebs da Tavis TavSi Seicavs mraval konkretul da araarsebiT<br />
niSans. cneba aris saganTa da movlenaTa abstraqtuli asaxva, misi<br />
warmodgena ar SeiZleba TvalsaCino saxiT.<br />
adamianis mier garesamyaros Semecneba Zalze rTuli procesia.<br />
igi moicavs sinamdvilis asaxvis sxvadasxva etaps, formebs, produqtebs.<br />
cneba aris erT-erTi ZiriTadi SemecnebiTi forma. amasTan, igi<br />
adamianis nebismieri inteleqtualuri qmedebis ZiriTadi maxasiaTebeli<br />
formaa. viazrovnoT _ es niSnavs, Cvens cnobierebaSi avsaxoT samyaro<br />
cnebebiT, cnebebis meSveobiT, cnebebis formiT; es niSnavs, SegveZlos<br />
cnebebiT operireba. yovelgvari mtkiceba an uaryofa cnebebis<br />
gamoyenebazea bazirebuli. nebismieri inteleqtualuri operacia dafuZnebulia<br />
garkveuli erTobliobis cnebaTa Soris mimarTebebis gamorkvevasa<br />
da damyarebaze. asea nebismier saswavlo disciplinaSi. asea<br />
nebismier mecnierebaSi 1 .<br />
aqedan cxadia, rom cneba aris inteleqtualuri qmedebis safuZveli,<br />
is universaluri erTeuli, romlis gareSe azrovneba arc SeiZleba<br />
arsebobdes. inteleqtualur procesebSi cneba warmoadgens ise-<br />
Tive elementarul struqturul erTeuls, rogorsac, magaliTad,<br />
1 ganaTlebis fsiqologia. Tb., 2005, gv. 102.
warmoadgens ujredi organizmis sistemaSi 1 . es yovelive swavlebis<br />
procesSi garkveul siZneleebs qmnis, rac gamowveulia sxvadasxva saswavlo<br />
disciplinis specifikiT, da es siZneleebi ganpirobebulia miT<br />
umetes imiT, rom sxvadasxva saswavlo disciplinis cnebebi abstraqciis<br />
sxvadasxva doneze dganan.<br />
maTematikur cnebebs axasiaTebT sruliad gansakuTrebuli Taviseburebani.<br />
ZiriTadi arsi amisa mdgomareobs imaSi, rom maTematikuri<br />
obieqtebi, romelTa Sesaxebac unda SevadginoT cneba, realobaSi ar<br />
arseboben. maTematikuri obieqtebi adamianis gonebam Seqmna. isini arseboben<br />
mxolod azrovnebaSi da im niSnebsa da simboloebSi, romlebic<br />
qmnian maTematikur enas.<br />
maSasadame, maTematikuri cnebebi abstraqciis yvelaze maRal doneze<br />
dganan da, amis gamo, uaRresad didi mniSvneloba unda mieniWos<br />
cnebiTi azrovnebis, e. i. cnebebiT azrovnebis, ganviTarebas, gansakuTrebiT<br />
maTematikis swavlebisas. xazgasasmelia, rom inteleqtis ganvi-<br />
Tarebis uzenaesi stadia swored cnebiTi azrovnebaa. individualur<br />
cnobierebaSi azrovneba viTardeba praqtikul-qmediTi mdgomareobidan<br />
TvalsaCino-saxovanisaken, aqedan ki _ sityvier-logikurisaken. cnobierebaSi<br />
cnebis warmoqmna, misi Camoyalibeba, warmoadgens zogadi inteleqtualuri<br />
ganviTarebis pirobasac, arsebasac da maCvenebelsac 2 .<br />
cnebiTi azrovnebis ganviTarebis procesSi, am ganviTarebis maCvenebelze<br />
damokidebulebiT, mkveTrad SeimCneva yvela SemecnebiTi funqciis<br />
dinamikuri cvlileba; amasTan, aRqma xatovan azrovnebad iqceva,<br />
damaxsovreba meqanikuridan logikurSi gardaiqmneba, yuradReba nebismieri<br />
xdeba. mokled rom vTqvaT, mimdinareobs inteleqtualuri qmedebis<br />
Zireuli gardaqmna, ris Sedegadac individis yovelgvari grZnobieri,<br />
mnemonikuri, vizualur-sivrciTi, operaciul-logikuri Tu<br />
sityvieri gamocdileba mTlianad erTveba cnebiT struqturebSi da<br />
cnebiT doneze obieqtis Sesaxeb adamianis yovelgvari codna met-naklebad<br />
srulad Camoyalibebul integralur struqturas warmoadgens.<br />
cnebis warmoqmnis procesis calkeuli elementebi vlindeba individualuri<br />
cnobierebis ganviTarebis sruliad sxvadasxva stadiaze. pedagogiuri<br />
fsiqologia amtkicebs, rom cnebiTi azrovnebis formireba<br />
ZiriTadad mozardobis asakSi xdeba 3 .<br />
miCneulia, rom maTematikas udavod didi mniSvneloba aqvs inteleqtis<br />
ganviTarebisaTvis. yvela sxva saswavlo saganTan SedarebiT<br />
1 В. И. Свинцов. Логика. М., 1987, gv. 34.<br />
2 j. jinjixaZe. maTematika. Tb., 1993, gv. 5-6.<br />
3 ganaTlebis fsiqologia.., gv. 113.<br />
371
moswavles maTematikaSi ufro efeqturad, mizanmimarTulad da Tanamimdevrulad<br />
uxdeba cnebaTa gansazRvris konstruireba, formulireba<br />
da gamoyeneba, maTi agebis kanonzomierebaTa gacnobiereba, uxdeba cnebaTa<br />
simravleSi dalagebulobis Setana, maTi sistemaSi moyvana, klasificireba.<br />
yovelive es moswavlis gonebrivi gamocdilebis struqturis<br />
friad mniSvnelovani elementi xdeba.<br />
amis gamo, swavlebis procesSi, interdisciplinaruli ideebis<br />
gatarebisas, Cvenis azriT, umjobesia, ganzogadeba maTemetikidan movaxdinoT,<br />
xolo sxva sagnebis swavlebisas analogiisaTvis maTematikuri<br />
faqtebi moviSvelioT. darwmunebuli varT, aseT pirobebSi swavlebis<br />
saganTaSorisi kavSirebi optimalurad ganxorcieldeba.<br />
cnebis formireba, Tavis mxriv, rTuli fsiqologiuri procesia,<br />
romelic xorcieldeba da mimdinareobs Semdegi sqemis mixedviT:<br />
SegrZneba aRqma warmodgena cneba.<br />
da moicavs etapebs: motivacia, arsebiTi Tvisebebis gamoyofa,<br />
gansazRvris formulireba. amasTan, es formireba SeiZleba miRweul<br />
iqnas rogorc induqciuri, ise deduqciuri gziT:<br />
warmodgenaTa faqtebis Seswavla<br />
cnebis arsebiTi niSnebis gamoyofa<br />
cnebis gansazRvra<br />
cnebis gamoyeneba<br />
sqema 1<br />
cnebis Seswavlis gzis SerCeva damokidebulia saswavlo sagnis,<br />
Temisa da TviT cnebis specifikaze 1 .<br />
1 Л. В. Виноградова. Методика преподавания математики в средней школе. Ростов-на-<br />
Дону, 2005, gv. 5.<br />
372
cnebas gaaCnia ori maxasiaTebeli: moculoba da Sinaarsi. cnebis<br />
moculoba aris simravle, im sagnebisa Tu movlenebisa, romelTa arsebiTi<br />
(maxasiaTebeli) niSnebic aisaxeba cnebaSi. cnebis Sinaarsi aris<br />
simravle im arsebiTi niSnebisa, romlebic axasiaTebT cnebis moculobaSi<br />
Semaval sagnebsa Tu movlenebs. cxadia, rom cnebis moculobaSi<br />
Semavali sagnebi Tu movlenebi erTi terminiT aRiniSneba, xolo cnebis<br />
Sinaarsi cnebis moculobaSi Semavali sagnebisa Tu movlenebis Ziri-<br />
Tad Tvisebebs warmoadgens. moculobis mixedviT cnebis sam saxes ganasxvaveben:<br />
zogadi (“magida”, “saxli”, “qimiuri elementi”...), erTeuladi<br />
(“pirveli kosmonavti”, “mTvare”...), carieli (“kentavri”, “ciklopi”,<br />
“devi”...) 1 . es gasaTvaliswinebelia yvela saswavlo disciplinaSi.<br />
cxadia, rom zogadi cnebis moculobaSi Sedis erTze meti elementi,<br />
erTeuladi cnebis moculobaSi erTaderTi elementia, xolo<br />
carieli (anu nulovani) cnebis moculobaSi ar Sedis arc erTi realurad<br />
arsebuli sagani. carieli cnebis gamoyenebis sakiTxi sifrTxiles<br />
moiTxovs, radganac man SesaZloa, zogjer gaugebrobamde da paradoqsamdec<br />
ki migviyvanos. daviwyoT imiT, rom zogjer Znelia davadginoT<br />
esa Tu is cneba carielia Tu ara. magaliTad, XIX saukunis fizikosebi<br />
darwmunebulni iyvnen, rom arsebobs eTeri _ gansakuTrebuli<br />
varskvlavTSorisi sivrce, romelSic vrceldeba eleqtromagnituri<br />
talRebi. mravali gamokvleva da didZali energia dasWirda imis<br />
damtkicebas, rom aseTi sivrce ar arsebobs da cneba ,,eTeri” carielia.<br />
aq dasazustebelia: ra unda gvesmodes ,,realurad arsebobis”<br />
qveS Tu mxolod fizikuri garesamyaro, maSin yvela maTematikuri<br />
cneba carieli yofila, radgan arc erTi maTgani ar arsebobs realur<br />
sinamdvileSi. magram es absurdia.<br />
maS, ra vqnaT aviRoT aseTi magaliTi: WeSmaritia Tu mcdari gamonaTqvami<br />
,,egviptis dRevandeli faraoni melotia”. Tu gadavsinjavT<br />
msoflioSi yvela melots, ver aRmovaCenT maTSi egviptis dRevandel<br />
faraons. e.i. mocemuli gamonaTqvami SeiZleba mcdarad CaiTvalos. magram,<br />
xom unda iyos WeSmariti sawinaamRdego gamonaTqvami ,,egviptis<br />
dRevandeli faraoni meloti ar aris” Tu davakvirdebiT, esec mcdaria.<br />
miviReT paradoqsuli situacia. axla, aviRoT msgavsi gamonaTqvami<br />
,,otelo iyo coliani”. otelo, es venecieli mavri, arasodes ar<br />
arsebula, rogorc realuri pirovneba. magram Seqspiris mier Seqmnil<br />
samyaroSi otelo marTla iyo da Cven misi colis saxelic viciT _<br />
dezdemona. ase rom, roca carieli cnebebis Sesaxeb vlaparakobT, unda<br />
warmovidginoT Cveni msjelobis universumi: fizikuri realoba,<br />
1 Л. П. Стойлова. Математика. М., 2005, gv. 41.<br />
373
msoflios religiuri suraTi, mxatvrul nawarmoebTa samyaro, abstraqciaTa<br />
arseboba 1 .<br />
cnebebis SeTviseba SeuZlebelia, Tu ar gavicnobierebT mis kav-<br />
Sirs sxva cnebebTan. amitom, mniSvnelovania, vicodeT, rogori mimar-<br />
Tebebi arsebobs cnebebs Soris da unda SegveZlos am mimarTebaTa da<br />
urTierTkavSiris dadgena. Tu ori cnebis SinaarsebSi moiZebneba saer-<br />
To niSnebi, maSin am cnebaTa Sedareba SeiZleba maTi moculobebis mixedviT,<br />
da aseT cnebebs Sedarebadi cnebebi ewodeba. Tuki aseTi saer-<br />
To niSnebi ar arsebobs, maSin cnebaTa moculobebis Sedarebas azri ara<br />
aqvs. aseT cnebebs araSedarebadi ewodeba. marTlac, ar SeiZleba SevadaroT<br />
erTmaneTs iseTi cnebebi, rogoricaa: ,,piramida” da ,,mravalwevri”,<br />
,,koeficienti” da evolventa”, ,,trapecia” da ,,utoloba”, agreTve,<br />
,,pasuxismgebloba” da ,,romansi”, ,,vauCeri” da ,,privatizacia” da a.S. 2<br />
Sedarebadi cnebebi, Tavis mxriv, iyofa or jgufad: Tavsebad da<br />
araTavsebad cnebebad. Tavsebadi cnebebi ewodeba iseT cnebebs, romel-<br />
Ta moculobebs gaaCniaT saerTo elementebi, xolo araTavsebadi cnebebi<br />
ewodeba iseT cnebebs, romelTa moculobebs saerTo elementebi<br />
ar gaaCniaT.<br />
Tavsebadi cnebebi or jgufad iyofa: igivur da araigivur cnebebad.<br />
igivuria iseTi cnebebi, romelTa moculobebi emTxveva erTmaneTs.<br />
araigivuri cnebebi, e. i. cnebebi, romelTa moculobebi erTmaneTs ar<br />
emTxveva, Tavis mxriv, iyofa or jgufad: gvarobiT-saxeobiT anu daqvemdebarebul<br />
da urTierTgadamkveT cnebebad.<br />
gvarobiT-saxeobiTi mimarTebaa cnebebs Soris maSin, roca erTi<br />
gvaria meorisa, xolo meore _ saxea pirvelis.<br />
daqvemdebarebis mimarTebas subordinaciis mimarTebasac uwodeben.<br />
urTierTgadamkveTi is cnebebia, romelTagan arc erTi ar eqvemdebareba<br />
meores da saerTo elementebi maT moculobebs gaaCniaT, e. i.<br />
Tu SeiZleba ase iTqvas, nawilobriv eqvemdebarebian erTmaneTs.<br />
araTavsebadi cnebebi, imis gamo, rom isini Sedarebadia, aucileblad<br />
iqnebian Tanadaqvemdebarebulni romeliRac mesame cnebis mimarT,<br />
romelic orivesaTvis gvarobiT cnebas warmoadgens. amasTan, Tumca<br />
isini erTmaneTisagan izolirebulni arian, magram erTmaneTTan mimar-<br />
TebaSi SeiZleba, TavianTi mniSvnelobiT, iyon mopirdapireni an ar<br />
upirispirdebodnen erTmaneTs. mopirdapire cnebebi ki ori saxisaa:<br />
kontraruli da kontradiqtoruli. maSasadame, araTavsebadi cnebebi<br />
or saxed iyofa: Tanadaqvemdebarebul mopirdapired da Tanadaqvemdeba-<br />
1 В. И. Свинцов. Логика.., gv. 38.<br />
2 А. А. Темербекова. Методика преподавания математики. М., 2003, gv. 51-52.<br />
374
ebul aramopirdapired. Tanadaqvemdebarebuli mopirdapire cnebebi<br />
ori saxisaa: kontraruli da kontradiqtoruli.<br />
sabolood, gvaqvs cnebaTa Semdegi klasifikacia:<br />
cnebebi<br />
cnebebi<br />
carieli<br />
aracarieli<br />
erTeuladi<br />
araerTeuladi<br />
Sedarebadi<br />
araSedarebadi<br />
Tavsebadi<br />
araTavsebadi<br />
igivuri<br />
aramopirdapire<br />
araigivuri<br />
mopirdapire<br />
TanamkveTi<br />
kontraruli<br />
sqema 2<br />
daqvemdebarebuli<br />
kontradiqtoruli<br />
sakiTxSi, swavlebis meTodikisaTvis, ukeT garkvevis mizniT, ganvixiloT<br />
cnebaTa saxeebi cal-calke 1 .<br />
1 j. jinjixaZe. maTematika.., gv. 68.<br />
375
• Tavsebadi cnebebi<br />
1. igivuri cnebebi (nax. 1).<br />
es is SemTxvevaa, roca A da B cnebebis moculobebi emTxveva<br />
erTmaneTs. e. i. A cnebis moculobis yvela elementi ekuTvnis B cnebis<br />
moculobas da B cnebis moculobis yvela elementi ekuTvnis A<br />
cnebis moculobas. weren: A=B. igivuri cnebebia, magaliTad, “samkuTxedi”<br />
da “samgverda”, “tolgverda samkuTxedi” da “tolkuTxa<br />
samkuTxedi”, “kvadrati” da “tolkuTxa rombi”, “yinulovani kontinenti”<br />
da “antarqtida”, “galaktioni” da “mTawmindis mTvaris” avtori”<br />
da sxv. igivuri cnebebi gvxvdeba yvela saswavlo disciplinaSi.<br />
qarTul enaSi aseTi cnebebia: ,,komSi” da ,,bia”, ,,TuTa” da ,,bJola”<br />
da sxv. aq ,,igivuri cnebebi”-s nacvlad gamoyenebulia termini:<br />
,,sinonimebi”.<br />
logikaSi aseTi cnebebis aRsaniSnavad mravali termini gamoiyeneba<br />
(sxvadasxva avtoris mier): ,,tolmoculobadoba”, ,,tolmniSvnelovneba”<br />
da sxv. ramdenadac aseT cnebaTa urTierTdamokidebulebebi ganixileba<br />
erTi simravlis mimarT, maT Soris gansxvaveba unda ganisazRvros<br />
mxolod Sinaarsis mixedviT. winaaRmdeg SemTxvevaSi arc SeiZleboda<br />
laparaki ori cnebis Sesaxeb.<br />
tolmoculobiani cnebebi imsaxureben gansakuTrebul yuradRebas<br />
imis gamo, rom isini cnobierebaSi erTsa da imave logikur klass<br />
warmoadgenen. ibadeba kiTxva: aris Tu ara mizanSewonili, moviazroT<br />
romeliRac obieqti sxvadasxva TvisebaTa nakrebis saxiT am kiTxvaze<br />
mxolod dadebiTi pasuxis gacema SeiZleba. cnobierebis unars, asaxos<br />
obieqtebi sxvadasxva cnebebSi, Sinaarsebis TaviseburebaTa gaTvaliswinebiT,<br />
udidesi SemecnebiTi mniSvneloba aqvs. igi gvaZlevs saSualebas,<br />
SeviswavloT sinamdvilis esa Tu is fragmenti sxvadasxva TvalsazrisiT,<br />
cnebiswarmomqmneli niSnebis araTanxvdenil nakrebTa azrobrivi<br />
erTeulebis gamoyofiT.<br />
gansakuTrebul interess warmoadgens situaciebi, romlebSic<br />
cnebaTa tolmoculobadoba imTaviTve ar iyo cnobili da warmoCinda<br />
376
sinamdvilis ama Tu im fragmentis Semecnebis procesSi. aseTi tolmoculobiani<br />
cnebebi aris Taviseburi anaqronizmi, odesRac arsebuli<br />
iluzoruli warmodgenebis kvali. magaliTad, cargvalze veneras or<br />
sxvadasxva mdebareobas, romlebic diliT da saRamos SeiniSneboda,<br />
SecdomiT ukavSirebdnen ori sxvadasxva ciuri sxeulis arsebobas.<br />
Zveli berZnebis mier es gaugebroba gamoixateboda or cnebaSi: ,,fosfori”<br />
da ,,hesperi”, Semdgom ki igi ganmtkicda cnebebSi: ,,dilis varskvlavi”<br />
da ,,saRamos varskvlavi”, romlebic im droisaTvis gamiyeneboda,<br />
rogorc sxvadasxvamoculobebiani cnebebi. am moculobaTa tolobis<br />
damtkiceba astronomiis erT-erTi mniSvnelovani aRmoCenaa. ase-<br />
Ti cvlilebebi sxvadasxva mecnierebebSi xSirad iwvevs cnebiTi da<br />
terminologiuri aparatis gardaqmnas.<br />
2. gvarobiT-saxeobiTi cnebebi ( nax. 2).<br />
Tu B cnebis moculobis yvela elementi ekuTvnis A cnebis moculobas<br />
da A cnebis moculobis yvela elementi ar ekuTvnis B cnebis<br />
moculobas, e.i. B cnebis moculoba warmoadgens A cnebis moculobis<br />
sakuTriv nawils, maSin A-s ewodeba B-s damqvemdebarebeli<br />
cneba, xolo B-s ewodeba daqvemdebarebuli A-s mimarT. isini daqvemdebarebis<br />
anu subordinaciis mimarTebaSia erTmaneTTan. magaliTad,<br />
damqvemdebarebeli da daqvemdebarebuli cnebebia: ,,samkuTxedi” da<br />
,,tolferda samkuTxedi”, ,,burTi” da ,,wiTeli burTi”, ,,cxoveli” da<br />
,,spilo”, ,,kenkra” da ,,mayvali” da mravali sxva.<br />
Tu orive cneba zogadia, maSin damqvemdebarebel cnebas gvars uwodeben,<br />
xolo daqvemdebarebul cnebas _ saxes. magaliTad, cneba “oTxkuTxedi”<br />
cneba “trapeciis” gvaria, cneba “trapecia”, Tavis mxriv, cneba<br />
“marTkuTxa trapeciis” gvaria. cneba “marTkuTxa trapecia” cneba “trapeciis”<br />
saxea, xolo cneba “trapecia”, Tavis mxriv, cneba “oTxkuTxedis”<br />
saxea. e. i. ama Tu im cnebis logikuri kvalifikacia, rogorc damqvemdebareblisa<br />
an daqvemdebarebulis, xisti ar aris. erTi cneba erT<br />
SemTxvevaSi SeiZleba gvari iyos, meore SemTxvevaSi _ saxe.<br />
aRsaniSnavia, rom erTeuladi cneba arc gvari SeiZleba iyos da<br />
arc saxe. erTeuladi cnebebi yvela mecnierebaSi gvaqvs, maT Soris ma-<br />
TematikaSic. magaliTad, cneba “ricxvi” zogadia, magram cnebebi:<br />
“ori”, “xuTi” da misTanebi erTeuladia, isini, marTalia, ekuTvnian<br />
ricxvTa simravles, magram cneba “ricxvis” saxeebs ar warmoadgenen.<br />
ricxviTi saxelebi sakuTari saxelebia. magaliTad, terminiT “xuTi”<br />
aRniSnulia mxolod ricxvi 5, es sakuTari saxelia misi, hqvia mxo-<br />
377
lod mas da arc erT sxvas.<br />
aRsaniSnavia, agreTve, rom erTi obieqti SeiZleba meoris nawili<br />
iyos, magram, rogorc cnebebi isini ar iyon gvarobiT-saxeobiT mimar-<br />
TebaSi. magaliTad, wrfe da monakveTi erTmaneTTan mTelisa da nawilis<br />
mimarTebaSi arian. maTi moculobebi erTmaneTs ar kveTen.<br />
qarTul enaSi gvarobiT-saxeobiT mimarTebaSi myofi sityvebi SeiZleba<br />
(albaT, uprianicaa) mivakuTvnoT sinonimias. magram es sinonimoba<br />
calmxrivia. magaliTad, vaSli SeiZleba xilis sinonimad mivi-<br />
RoT, magram xili ar aris vaSlis sinonimi.<br />
3. urTierTgadamkveTi cnebebi (nax. 3)<br />
am cnebaTa moculobebs gaaCnia zogierTi saerTo elementi. ase-<br />
Tia, magaliTad, cnebebi tolferda samkuTxedi da marTkuTxa samkuTxedi.<br />
maTi moculobebis saerTo (TanakveTa) iqneba toli ferdebis<br />
mqone marTkuTxa samkuTxedebi.<br />
qarTul enaSi aseT sityvaTa mniSvnelobebi nawilobriv emTxveva<br />
erTmaneTs. ganvixiloT, magaliTad, afra da ialqani. qarTuli enis<br />
ganmartebiTi leqsikonis mixedviT afra-s gaaCnia oTxi mniSvneloba:<br />
378<br />
1. xomaldis anZaze mimagrebuli sagangebo tilo xomaldis asamoZraveblad<br />
qaris Zalis gamoyenebiT,<br />
2. ficruli saxlis kedelSi vetikalurad dayenebuli sqeli ficari,<br />
orive mxridan grZlad amoRaruli,<br />
3. qudis anakeci,<br />
4. samkuTxedi, romelic iqmneba gumbaTian SenobaSi sworkuTxovnad<br />
ayvanili kedlebidan wriul gumbaTze gadasvlis adgilas.<br />
ialqan-s ori mniSvneloba aqvs:<br />
1. xomaldis anZaze mimagrebuli tilo, romelsac saWiroebisamebr<br />
gaSlian xomaldis asamoZraveblad qaris saSualebiT,<br />
2. patarZlis saqorwino (jvrisweris) gvirgvini. am sityvebis mniSvnelobaTa<br />
nawilobrivi damTxveva sruliad aSkaraa.
urTierTgadamkveTi A da B cnebebis mocemisas arsebobs obieqtebis<br />
sami klasi: a) obieqtebi, romlebic saerToa A da B moculobebisaTvis,<br />
b) obieqtebi, romlebic ekuTvnis A-s da ar ekuTvnis B-s, g)<br />
obieqtebi, romlebic ekuTvnis B-s da ar ekuTvnis A-s. magaliTad,<br />
zemoT dasaxelebuli cnebebisaTvis arsebobs Semdegi klasebi: a)<br />
tolferda marTkuTxa samkuTxedebi, b) aratolferda marTkuTxa samkuTxedebi,<br />
g) aramarTkuTxa tolferda samkuTxedebi.<br />
urTierTgadamkveT cnebaTa magaliTebia: “rombi” da “marTkuTxedi”,<br />
“Sedgenili ricxvebi” da “kenti ricxvebi” da sxva, agreTve,<br />
“studenti” da ”sportsmeni”, “Jurnalisti” da ”oficeri”, “romani”<br />
da “satiruli nawarmoebebi” da a.S.<br />
qarTul enaSi Tavsebadi cnebebi sinonimebs Seesabameba. maTematikur<br />
cnebebSi cnebaTa Tavsebadobis Seswavla sinonimiis ufro Rrmad<br />
Seswavlis saSualebas gvaZlevs.<br />
urTierTgadamkveT cnebebze operireba xdeba yvela saswavlo<br />
disciplinaSi.<br />
• araTavsebadi cnebebi<br />
araTavsebadi cnebebi araTavsebadia imis gamo, rom maT moculobebs<br />
saerTo elementebi ar gaaCniaT, magram isini Tanadaqvemdebarebulni<br />
arian maTi saerTo gvarobiTi cnebis mimarT. magaliTisTvis avi-<br />
RoT cnebebi: “kvadrati” da “tolferda trapecia”. am cnebaTa moculobebs<br />
saerTo elementebi ara aqvT, amitom isini araTavsebadi cnebebia.<br />
kvadratis gvaria marTkuTxedi, tolferda trapeciis gvaria trapecia,<br />
magram isini arc erTisa da arc meoris mimarT ar arian Tanadaqvemdebarebulni<br />
erTdroulad. isini eqvemdebarebian TavianT gvarebs<br />
cal-calke. Tanadaqvemdebarebulebi arian isini erTdroulad cneba<br />
oTxkuTxedis mimarT, radganac oTxkuTxedi maTi saerTo gvaria.<br />
aRsaniSnavia, rom Tanadaqvemdebarebuli SeiZleba urTierTgadamkve-<br />
Ti cnebebic iyon. magaliTad, rombi da marTkuTxedi urTierTgadamkveTia<br />
da amave dros Tanadaqvemdebarebulia paralelogramis mimarT (nax. 7).<br />
araTavsebad cnebaTa Tanadaqvemdebarebis kerZo SemTxvevaa mopirda-<br />
pireoba. magram mopirdapireoba ori saxisaa: kontraruloba da<br />
kontra-diqtoruloba. am SemTxvevaSi erTmaneTs upirispirdebian cnebaTa<br />
Sinaarsebi, e.i. maxasiaTebeli niSnebi.<br />
maSasadame, gvaqvs araTavsebad cnebaTa Semdegi saxeebi:<br />
379
1. Tanadaqvemdebarebuli cnebebi (nax. 4)<br />
es is SemTxvevaa, roca A da B cnebebi araTavsebadia da Tanadaqvemdebarebulia<br />
maTi saerTo C gvaris mimarT. A-sa da B-s sxva urTierTmimarTeba<br />
ar arsebobs. aseTi cnebebia: samkuTxedi da trapecia<br />
oTxkuTxedis mimarT da sxva, agreTve, muxa da Txmela xe-s mimarT da<br />
a.S.<br />
2. kontraruli cnebebi (nax. 5)<br />
kontraruli cnebebis magaliTebia: dadebiTi ricxvebi da uaryofiTi<br />
ricxvebi, maxvili kuTxe da blagvi kuTxe, meti da naklebi<br />
da sxv. agreTve, sibere da axalgazrdoba, cxeli da civi, dRe da Rame,<br />
mdidari da Raribi, keTili da boroti, maRali da dabali da a.S.<br />
kontraruli cnebebisaTvis yovelTvis arsebobs erTi mainc Sualeduri<br />
elementi. magaliTad, dadebiT da uaryofiT ricxvebs Soris<br />
arsebobs nuli, romelic arc dadebiTia da arc uaryofiTi. maxvil<br />
da blagv kuTxeebs Soris arsebobs marTi kuTxe da a.S.<br />
3. kontradiqtoruli cnebebi (nax. 6)<br />
380<br />
kontradiqtoruli cnebebi mopirdapire cnebaTa sxva saxea. isini
kontrarulisagan imiT gansxvavdeba, rom kontrarul cnebebSi erTis<br />
uaryofa meores ar udris, kontradiqtorulSi _ udris; kontrarul<br />
cnebebSi arsebobs erTi mainc Sualeduri elementi, kontradiqtorulSi<br />
aseTi ar arsebobs. kontraruli cnebebi mopirdapire aris,<br />
magram winaaRmdegobrivi ar aris. kontradiqtoruli cnebebi winaaRmdegobrivia.<br />
kontradiqtoruli cnebebia, magaliTad: tolferda samkuTxedi<br />
da aratolferda samkuTxedi, trapecia da aratrapecia, swori<br />
da araswori da mravali sxva.<br />
qarTul enaSi kontraruli da kontradiqtoruli cnebebi antonimebs<br />
Seesabameba. kontrarulobisa da kontradiqtorulobis Seswavlis<br />
gamocdileba, miRebuli maTematikur ganaTlebaSi, antonimiis ufro<br />
Rrmad Seswavlis saSualebas gvaZlevs.<br />
yovelive zemoTqmulidan gamomdinare, SeiZleba Tamamad davaskvnaT,<br />
rom maTematikur cnebaTa Soris mimarTebebis Seswavla da misi<br />
ganzogadeba, sxva saswavlo disciplinebSi, gvaZlevs axal codnas sinonimiisa<br />
da antonimiis Sesaxeb. kerZod:<br />
1. ar aris zusti is, rac gramatikaSia cnobili, rom sinonimebi ori<br />
saxisaa: absoluturi da relatiuri. sinamdvileSi relatiuri sinonimebi,<br />
Tavis mxriv, ori saxisaa: erTi maTgani simetriulia, e.<br />
i., Tu erTi sityva meoris sinonimia, maSin meore sityva pirvelis<br />
sinonimia; meore _ simetriuli ar aris, e. i., Tu erTi sityva meoris<br />
sinonimia, maSin meore sityva pirvelis sinonimi ar aris,<br />
radganac isini gvarobiT-saxeobiTia. magaliTad, jadoqari da misani<br />
simetriulia, magram kenkra da Jolo simetriuli ar aris.<br />
2. arc isaa zusti, rom antonimebi erTi saxisaa. sinamdvileSi antonimebi<br />
ori saxisa unda iyos: absoluturi da relatiuri. absoluturi<br />
antonimebia kontradiqtoruli sityvebi, radganac isini er-<br />
TmaneTis sawinaaRmdegoa da maTi Sualeduri ar arsebobs, erTis<br />
uaryofa udris meores. relatiuri antonimebi kontraruli sityvebia,<br />
radganac arsebobs maTi Sualeduri. magaliTad, qudianisa da<br />
uqudos Sualeduri ar arsebobs, amitom es sityvebi absoluturi<br />
381
antonimebia; dRe da Rame relatiuri antonimebia, radganac arsebobs<br />
maTi Sualeduri: dila, ganTiadi, ciskari, alioni, aisi, daisi,<br />
saRamo, mwuxri arc dRea da arc Rame 1 .<br />
cnebaTa Soris ganxiluli mimarTebani unda iqnes Seswavlili<br />
yvela saswavlo disciplinaSi, am disciplinis cnebaTa bazaze. es udavod<br />
Seuwyobs xels moswavlis cnebiTi da struqturuli azrovnebis<br />
ganviTarebas, interdisciplinaruli meTodologiis mravali principis<br />
gatarebas swavlebaSi.<br />
yvela saswavlo disciplinaSi sasargebloa Semdegi ori saxis<br />
savarjiSoebi:<br />
1. mocemulia ramdenime cneba, gamosakvlevia maT Soris mimarTebebi<br />
da asagebia eiler-venis diagramebi.<br />
2. saZiebelia cnebebi, romelTa Soris mimarTebebi Seesabameba, magaliTad,<br />
Semdeg grafikul sqemebs:<br />
sxvadasxva saswavlo disciplinaTa cnebebis fonze ganvixiloT<br />
gaxmaurebuli amocana ,,mCxavana katebis” Sesaxeb.<br />
mocemulia:<br />
• yvela kata, romelsac ruxi bewvi aqvs, mCxavanaa<br />
• yvela mCxavana katas ruxi feris bewvi aqvs<br />
• Wkvianebi mxolod aramCxavana katebi arian<br />
davuSvaT, es sami debuleba WeSmaritia. romeli daskvna ar gamomdinareobs<br />
maTgan<br />
1 l. jinjixaZe. qarTuli enisa da maTematikis saganTaSorisi kavSirebis<br />
zogierTi aspeqti. Tb., 2000, gv. 102.<br />
382
(a) Wkvianebi mxolod is katebi arian, romelTac ara aqvT ruxi<br />
bewvi<br />
(b) mCxavana katebis raodenoba da ruxi katebis raodenoba tolia<br />
(g) arc erTi ruxbewviani kata ar aris Wkviani<br />
(d) arseboben Wkviani mCxavana katebi<br />
amoxsna<br />
SemoviRoT aRniSvnebi: A _ “kata”, B _ “ruxbewviani kata”, C _<br />
“mCxavana kata”, D _ “aramCxavana kata”, E _ “Wkviani kata”.<br />
Tu gaviTvaliswinebT imas, rom mCxavana da aramCxavana kontradiqtoruli<br />
cnebebia da davakvirdebiT sxva monacemebis mimarTebas<br />
maTdami, advilad SevadgenT eiler-venis diagramas mocemuli amocanisaTvis<br />
(nax. 9), saidanac vaskvniT, rom mocemulobidan ar gamomdinareobs<br />
daskvna (d) imis Sesaxeb, rom arseboben Wkviani mCxavana katebi.<br />
SeniSvna: unda aRiniSnos, rom Zalze advilia am amocanis zusti<br />
analogis monaxva maTematikis, qarTuli enisa da literaturis, bunebismetyvelebis<br />
da sxva saswavlo disciplinaTa cnebebis bazaze. amisaTvis<br />
unda SevinarCunoT igive mimarTebani cnebaTa Soris.<br />
383
JEMAL JINJIKHADZE, GIORGI JINJIKHADZE<br />
APPLICATION OF RELATIONS BETWEEN CONCEPTS,<br />
AS ONE OF THE ASPECTS OF INTER-DISCIPLINARY<br />
TRAINING METHODOLOGY OF THEORETICAL BASICS<br />
OF AN INITIAL COURSE OF MATHEMATICS<br />
In the course of teaching of any subject matter in average and the higher<br />
school as well, for development of conceptual and structural thinking in pupils,<br />
rather the great value has the uniform approach to studying of concepts of different<br />
subject matters, revealing of isomorphism of classification of these concepts<br />
and research of laws of relations between concepts. This approach in<br />
work studies the general laws of relations between concepts. Isomorphism of<br />
these relations are displayed on conceptual systems of different subject matters.<br />
The special attention is pointed on research of synonymies and antonymies in<br />
the field of laws of relations between concepts. The approach applied in the<br />
present work gives possibility of deep structural studying of synonymies and<br />
antonymies in language systems. All it represents novelty in inter-disciplinary<br />
methodology of training.<br />
384
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
kaxi kopaliani, irma Somaxia<br />
ufrosklaselTa statusis damokidebuleba<br />
TviTSefasebasTan saqmian da pirad<br />
urTierTobebSi<br />
TviTcnobiereba rTuli fsiqologiuri struqturaa, romelic<br />
Seicavs: sakuTari Tavis igiveobriobis cnobierebas, sakuTari `me~-s,<br />
rogorc aqtiuri, moqmedis sawyisis cnobierebas, sakuTari fsiqikuri<br />
Tvisebebis gacnobierebas da socialur-zneobrivi TviTSefasebis garkveul<br />
sistemas. yvela es sistema, yvela es elementi erTmaneTTan funqcionalurad<br />
da genetikuradaa dakavSirebuli 1 .<br />
sakuTari fsiqikuri Tvisebebis gacnobiereba da TviTSefaseba yvelaze<br />
did mniSvnelobas siWabukis asakSi iZenen. es periodi adamianis<br />
ganviTarebis damamTavrebel safexurs warmoadgens. igi gogonebTan daaxloebiT<br />
15-dan 20 wlamde grZeldeba, vaJebTan ki 16-dan 21 wlamde.<br />
Wabukobis dasawyisi gamoirCeva saerTo nervuli agznebadobis momatebiT<br />
da emociuri daZabulobebiT, rasac momwifebis Semdgomi agznebis<br />
fazas da axalgazrdobis kriziss uwodeben, magram es mdgomareoba<br />
didxans ar grZeldeba da Zalze male dgeba sicocxlis xalisiT aRsavse<br />
namdvili Wabukoba. aRniSnuli krizisi erwymis mozardis interesTa<br />
sferos mniSvnelovan gafarToebas, romelic moicavs farTo socialur<br />
movlenebs da TvalsaCinod scdeba skolisa da moswavleobis<br />
sazRvrebs 2 .<br />
am periodSi ganviTareba dasrulebas ganicdis yvela aspeqtiT.<br />
fizikuri ganviTarebis TvalsazrisiT aRsaniSnavia sxeulis agebulebis<br />
harmoniulobis aRdgena. Wabuki qal-vaJebi TavianTi sqesisaTvis<br />
damaxasiaTebel aRnagobas Rebuloben. saxec harmoniuli da metyveli<br />
xdeba, moZraobebi ki daxvewili da koordinirebuli. aRniSnuli periodis<br />
Sua xanebSi yvela organo aswrebs zrdis damTavrebas da Rebulobs<br />
mocemuli individisaTvis bunebrivad gansazRvrul mdgomareobas.<br />
ramdenadac yvela es fsiqo-fiziologiuri komponenti urTierTdakav-<br />
Sirebulia, erT-erTi maTganis gamdidreba gardauvlad iwvevs mTeli<br />
1 d. Carkviani. eqsperimentuli socialuri fsiqologiis safuZvlebi. Tb.,<br />
2004, gv. 110.<br />
2 m. maRraZe. asakobrivi fsiqologiis sakiTxebi. quTaisi, 1998, gv. 34.<br />
25. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
385
sistemis Secvlas 1 . ukve mozardi iCens interess misTvis damaxasiaTebeli<br />
TviTdamkvidrebis JiniT, sakuTari `me~-sa da misi Tvisebebisadmi.<br />
sruliad gansxvavebulad aRiqvams igi Tavis fizikur iers, Tavis sxeuls.<br />
mozardisaTvis gansakuTrebiT is Tvisebebia mniSvnelovani, romlebzedac<br />
TanatolebTan prestiJi da popularoba aris damokidebuli<br />
2 .<br />
mozards Zalian unda icodes vinaa igi, ras warmoadgens, ra SeuZlia.<br />
TviTSefasebis ori saSualebaa _ erTi mdgomareobs sakuTar<br />
pretenziaTa donis miRweul SedegebTan SedarebaSi. TviTSefasebis meore<br />
gza socialuri Sedareba, garSemomyofTa azrebis urTierTSepirispirebaa<br />
3 . pirovnebis gansakuTrebiT mniSvnelovani Tviseba, romelsac<br />
safuZveli eyreba adreul siWabukeSi, aris sakuTari Tavis pativiscema,<br />
anu ganzogadebuli TviTSefaseba, sakuTari Tavis pirovnebad<br />
miReba-armiRebis xarisxi. sakuTari Tavis pativiscemis maRali done<br />
araa yoyoCobis an arakritikulobis sindromi. igi imaze miuTiTebs,<br />
rom adamiani ar Tvlis Tavs sxvebze uaresad, an sxvebze dabla myofad,<br />
rom igi dadebiTadaa Tavisi Tavisadmi ganwyobili, sakuTari Tavisadmi<br />
pativiscemis dabali done ki, piriqiT, mudmivi daukmayofileblobis,<br />
sakuTari Tavisadmi zizRis da sakuTari Zalebisadmi urwmunoebis<br />
niSania 4 .<br />
am periodSi aseve aRsaniSnavia sxvisi sulieri mdgomareobisa da<br />
gancdebis wvdomis unaris ganviTareba. Wabuks sxvisi sulieri mdgomareobis<br />
wvdomaSi exmareba, erTi mxriv, azrovnebis maRali formebis<br />
daufleba, meore mxriv ki, asakisaTvis damaxasiaTebeli filosofiuri<br />
ganwyoba: `me~-s TviTcnobiereba, romelic gardamaval asakSi intensiur<br />
ganviTarebas ganicdis, Wabukobis periodSi im simaRleze adis,<br />
rom moicavs `Sen~-is gancdasac, amitom Wabuki advilad axerxebs<br />
sxvis sulSi Caxedvas, rasac socialuri urTierTobebi da damokidebulebebi<br />
axal safexurze ahyavs. saTanado situaciebSi Wabuki namdvil<br />
TanagrZnobas ganicdis sxva adamianTa mimarT da WeSmariti Tanadgomis<br />
unaric Seswevs 5 .<br />
adamianTa Soris socialuri urTierTqmedebis iseTi forma, rogoricaa<br />
TanamSromloba, misi WeSmariti arsiT mxolod Wabukobis asa-<br />
1 T. gogiCaiSvili. ganviTarebis fsiqologia. Tb., 2005, gv. 354.<br />
2 m. maRraZe, o. deviZe. fsiqologia maswavlebelTaTvis. quTaisi, 2002, gv.<br />
31-32.<br />
3 asakobrivi da pedagogiuri fsiqologia. a. petrovskis redaqciiT. Tb.,<br />
1977, gv. 214.<br />
4 S. CxartiSvili. aRzrda gardamaval asakSi, Tb., 1975, gv. 30.<br />
5 m. maRraZe. asakobrivi fsiqologiis sakiTxebi. QquTaisi, 1998, gv. 57.<br />
386
kidan vlindeba, rac safuZvlad edeba iseTi faqizi grZnobis ganviTarebas,<br />
rogoricaa amxanagoba. amxanagebi swored saerTo saqmiT gaerTianebuli<br />
adamianebia, romlebic gamoirCevian urTierTmxardaWeriT, er-<br />
TmaneTisadmi simpaTiiT, urTierTdafasebiT da pativiscemiT. Wabukeb-<br />
Tan amxanagoba emociuri gancdis donezea amaRlebuli da principul<br />
xasiaTs atarebs. Wabuki, rogorc sociometriuli meTodiT Catarebuli<br />
gamokvlevebi adasturebs, amxanagis SerCevisas gadamwyvet mniSvnelobas<br />
aniWebs mis pirovnul Tvisebebs da sakuTar Tavsac analogiur<br />
moTxovnebs uyenebs 1 .<br />
sociometriulma gamokvlevebma aCvenes, rom saklaso jgufebSi<br />
TandaTan garkveuli `polarizacia~ xdeba: gamoiyofian, rogorc popularulni,<br />
aseve isini, visac naklebi arCevanis SesaZlebloba aqvs.<br />
jgufuri qcevis realizaciis procesSi xdeba jgufis wevrTa funqciuri<br />
specifikacia, jgufuri rolebis, rogorc gansakuTrebul funqciur<br />
warmonaqmnTa gamoyofa, maT Soris, lideris rolis gamoyofac.<br />
jgufis winaSe mdgari amocanis gadaWraSi yvelaze ufro aqtiuri wevri<br />
xdeba instrumentuli, anu saqmiani lideri, xolo jgufis is wevri,<br />
romlis moqmedeba ZiriTadad exeba jgufis Sinagani integraciis<br />
sferos da am mimarTulebiT jgufis yvelaze ufro warmatebul wevrs<br />
warmoadgens, xdeba eqspresiuli, anu social-emociuri lideri 2 .<br />
ufrosklaselisTvis yvelaze ufro mniSvnelovania miRebuli<br />
iyos TanatolTa mier, igrZnos, rom saWiroa jgufisaTvis, hqondes<br />
masSi garkveuli prestiJi da avtoriteti. sakuTar Tavze warmodgena<br />
anu `me xatis~ formireba sxvebTan urTierTobis procesSi adreuli<br />
bavSvobidan iwyeba, romlis dros gadamwyveti mniSvneloba etalonur<br />
jgufebs (ojaxi, saswavlo klasi, megobrebi) gaaCniaT. magaliTad,<br />
moswavlis dadebiT an uaryofiT TviTSefasebas misi maswavleblebis<br />
an Tanatolebis Sefaseba gansazRvravs 3 . TviTSefaseba ara mxolod sakuTari<br />
Tavis Sesaxeb codnas niSnavs, aramed is sakuTari Tavis mimarT<br />
grZnobad-emociuri damokidebulebis gamomxatvelic aris. adamianis<br />
TviTSefaseba misi cxovrebiseuli miswrafebis subieqturi dasayrdenia.<br />
gamoCenilma amerikelma fsiqologma uiliam jemsma TviTSefasebis<br />
Semdegi formalizebuli ganmarteba SemogvTavaza: TviTSefaseba<br />
aris funqcia, warmateba Sefardebuli miswrafebasTan. amdenad, rac<br />
1 T. gogiCaiSvili. ganviTarebis fsiqologia. Tb., 2005. gv. 384.<br />
2 k. kopaliani. ufrosklaselTa statusis damokidebuleba SfoTvis donesTan<br />
saqmian da pirad urTierTobebSi. fsiqologiuri gamokvlevebi.D_<br />
dimitri uznaZis dabadebidan 120 wlisTavisadmi miZRvnili respublikuri<br />
samecniero konferenciis masalebi. baTumi 2006, gv. 139-140.<br />
3 T. gogiCaiSvili. ganviTarebis fsiqologia. Tb., 2005, gv. 63.<br />
387
ufro didia miswrafeba, miT ufro didi unda iyos warmatebac, mxolod<br />
maSin iqneba adamiani sakuTari TaviT kmayofili. aq xazgasmuli<br />
is gaxlavT, rom adamianis miswrafebis Sinaarsze da xarisxze mZlavr<br />
zegavlenas socialuri garemo axdens 1 .<br />
amrigad, zemoT mocemuli literaturuli masalis gaTvaliswinebiT<br />
Cven movaxdineT Semdegi hipoTezebis formulireba:<br />
1. rac ufro maRalia ufrosklaselTa statusi saqmian sfero-<br />
Si, savaraudod miT ufro maRali iqneba masTan TviTSefasebis<br />
done.<br />
2. rac ufro maRalia ufrosklaselTa statusi pirad urTier-<br />
TobebSi, SeiZleba vifiqroT, rom miT ufro dabali iqneba<br />
masTan TviTSefasebis done.<br />
kvlevis meTodi. sayovelTaod cnobili WeSmaritebaa, rom nebismieri<br />
kvleva-Zieba saWiroebs Sesabamis meTodologias. imis mixedviT,<br />
ra tipis kvlevasTan gvaqvs saqme, icvleba meTodologiuri principebic.<br />
mocemul SemTxvevaSi gvainteresebs konkretuli empiriuli kvlevis<br />
meTodologia. is warmoadgens proceduraTa sistemas, romlebic<br />
uzrunvelyofen empiriuli fsiqologiuri kvlevis Catarebas. procedura,<br />
Tavis mxriv, moicavs operaciaTa erTobliobis, kerZod, meTodebis,<br />
teqnikuri saSualebebis da kvlevis instrumentebis Tanmimdevrul<br />
gamoyenebas. meTodi fsiqologiur kvlevaSi warmoadgens informaciis<br />
(monacemebis) mopovebis, damuSavebisa da analizis ZiriTad xerxs. rac<br />
Seexeba teqnikas, is Seicavs specialur wesebs, romelTa gamoyenebac<br />
aucilebelia ama Tu im meTodis efeqturi funqcionirebisaTvis. magaliTad,<br />
informaciis mopovebis erT-erT meTodad SeiZleba gamoiyenon<br />
anketuri gamokiTxva an interviu. teqnika, mocemul SemTxvevaSi, iqneba<br />
kiTxvebis formulirebis sxvadasxva wesi (Ria da daxuruli, pirdapiri<br />
da iribi, ZiriTadi da sakontrolo da a.S. kiTxvebi). rac Seexeba<br />
Tavad kiTxvars, misi Sevsebis instruqcias, interviueris Tu respodentis<br />
uflebamovaleobebs da sxva dokumentebs _ yvelaferi es warmoadgens<br />
instruments empiriuli kvlevisaTvis.<br />
mcire socialur jgufebSi mecnieruli kvlevis daniSnulebas jgufuri<br />
saqmianobis procesTan dakavSirebuli problemebis gacnobierebis<br />
done da jgufis wevrTa qcevis prognozirebis xarisxi warmoadgens. ufrosklaselTa<br />
qcevis da masTan uSualod dakavSirebuli movlenebis Sesaxeb<br />
arsebuli e.w. `yoveldRiuri~ Tvalsazrisebi Zalzed bevria. bunebri-<br />
1 d. Carkviani. eqsperimentuli socialuri fsiqologiis safuZvlebi. Tb.,<br />
2004, gv. 112.<br />
388
via, rom aqve Cndeba kiTxva, romelic maT siswores exeba. am kiTxvaze Cveni<br />
pasuxi erTaderTia: adamianis realur moqmedebasTan, an misgan gamomdinare<br />
SedegebTan (rogorc materialurs, aseve fenomenalur, anu gancdad<br />
Sedegebs vgulisxmobT) dakavSirebuli Tvalsazrisebis WeSmariteba-mcdarobis<br />
dadgenis yvelaze marTebuli xerxi mecnierul principebze damyarebuli<br />
sistemuri kvleva gaxlavT. saswavlo dawesebulebebSi mecnieruli<br />
kvlevis mimdinareobis kargi gaazreba praqtikuli problemebis gadaWras,<br />
mkvlevarTa mier miRebuli Sedegebis saTanado gamoyenebas da saorganizacio<br />
RonisZiebebis efeqturobis Sefasebas aadvilebs.<br />
mcire socialur jgufebSi, maT Soris, ufrosklaselebTan ur-<br />
TierTobis SeswavlisaTvis moxerxebul meTods warmoadgens sociometria,<br />
romlis daniSnuleba mdgomareobs pirovnebaTaSorisi urTier-<br />
Tdamokidebulebebis TaviseburebaTa SeswavlaSi. sociometriis fuZemdeblis<br />
j. morenos mixedviT, jgufSi pirovnebaTaSorisi urTierToba<br />
Seadgens im pirvelad socialur-fsiqologiur struqturas, romlis<br />
maxasiaTeblebi xSirad gansazRvravs ara mxolod jgufis mTlian maxasiaTeblebs,<br />
aramed calkeuli adamianis sulier mdgomareobasac 1 .<br />
sociometria, am sityvis yvelaze farTo gagebiT, niSnavs _ yvela<br />
socialur urTierTobaTa da damokidebulebaTa yovelgvar gazomvas,<br />
amitom mas saqme aqvs socialur jgufTa Sinagan struqturasTan,<br />
upirveles yovlisa, igi Seiswavlis garkveuli jgufis SigniT sxvadasxva<br />
individTa Soris simpaTia-antipaTiis Sedegad warmoqmnil<br />
rTul formebs. sociometriis mimdevarTa azriT, SeuZlebelia socialuri<br />
mTelis zusti suraTis mocema ise, Tu ar gamoviyenebT sociometriis<br />
meTodebs. aq wina planze wamoiweva maTematikuri meTodebi.<br />
`mosaxleobis fsiqologiuri Tvisebebis maTematikuri Seswavla, raodenobrivi<br />
da Tvisobrivi meTodebiT miRebuli Sedegebi~, morenos azriT,<br />
iwodeba kidec sociometriad 2 .<br />
mcire jgufis socialur-fsiqologiuri struqturis gansazRvra<br />
xdeba raodenobrivi da SedarebiTi analizis meSveobiT, cdispirTa mier<br />
minimum or SekiTxvaze pasuxis gacemiT _ erTi formaluri (instrumentuli,<br />
anu saqmiani) da erTi araformaluri (eqspresiuli, anu<br />
saurTierTobo). sociometruli gamokvlevebisaTvis aucilebeli da<br />
yvelaze damaxasiaTebelia individTa da jgufTa urTierTobebis Ses-<br />
1 J. L. Moreno. Who shall survive Foundations of sociometry, group psychotherapy, and<br />
sociodrama (2 nd ed.). New York, 1953, gv. 37; И. П. Волков. Социометрия. Практические<br />
занятия по психологии. М., 1989, gv. 17.<br />
2 J. L. Moreno. Who shall survive Foundations of sociometry.., gv. 42; А. А. Карелина.<br />
Психологические тесты. М. 2002, gv. 3-7.<br />
389
wavla, sxva sityvebiT Tu vityviT, igi ikvlevs individebs im adgilze<br />
da im situaciaSi, sadac isini faqtobrivad cxovroben, moqmedeben<br />
da saqmianoben. TavianTi arsebobis bunebriv atmosferoSi, e.i. im adgilze,<br />
sadac individi fiqrobs, grZnobs da moqmedebs bunebrivad,<br />
spontanurad da garkveuli doziT SemoqmedebiTad.<br />
sociometria gvaswavlis, rom adamianuri sazogadoeba Cveni cnobierebis<br />
warmodgena ki ar aris, aramed socialuri realobaa, romelic<br />
kanonebs eqvemdebareba da iseTi wesrigi aqvs, romelic gansxvavdeba<br />
samyaros danarCen nawilTa sxva kanonebisa da wesebisagan, Sesabamisad,<br />
igi iyenebs mis mierve SemuSavebul sociometriul meTods,<br />
romlis daxmarebiTac SeiZleba adekvaturad ganvsazRvroT da gamovikvlioT<br />
es sfero. sociometriuli teqnika gamoiyeneba pirovnebaTaSorisi<br />
da jgufTaSorisi urTierTobebis diagnostirebisaTvis maTi Secvlis,<br />
gaumjobesebis da srulyofis mizniT. sociometriis saSualebiT<br />
SeiZleba SeviswavloT jgufuri qcevis pirobebSi adamianTa socialuri<br />
qcevis tipologia, vimsjeloT konkretuli jgufis wevrTa socialur-fsiqologiuri<br />
Tavsebadobis Sesaxeb.<br />
urTierTobis oficialur an formalur struqturasTan erTad,<br />
romelic asaxavs racionalur, normatiul, adamianTa urTierTdamokidebulebebis<br />
aucilebel mxares, nebismier socialur jgufSi yovelTvis<br />
arsebobs araoficialuri an araformaluri rigis fsiqologiuri<br />
struqtura, formulirebuli, rogorc pirovnebaTaSorisi urTierTobebis<br />
simpaTiisa da antipaTiis sistema. aseTi struqturebi xSir Sem-<br />
TxvevaSi damokidebulia monawileTa RirebulebiT orientaciebze, maT<br />
aRqmebze, urTierTSefasebebsa da TviTSefasebebze. rogorc wesi,<br />
jgufSi xdeba ramdenime araformaluri stuqturis aRmoceneba, magaliTad,<br />
urTierTmxardamWeris, urTierTgavlenis, popularobis, prestiJis,<br />
liderobis da sxva struqturebi. jgufis araformaluri<br />
struqtura damokidebulia jgufis formalur struqturaze im xarisxiT,<br />
romliTac individebi uqvemdebareben TavianT moqmedebebs er-<br />
Toblivi qcevis miznebsa da amocanebs, roluri urTierTqmedebis wesebs.<br />
sociometriis saSualebiT SeiZleba Sefasdes es gavlena. sociometriuli<br />
meTodebi saSualebas iZleva gamovsaxoT Sigajgufuri ur-<br />
TierToba ricxobrivi sidideebis da grafikebis saxiT da amrigad miviRoT<br />
mniSvnelovani informacia jgufis mdgomareobis Sesaxeb.<br />
sociometriuli gamokvlevebisaTvis mniSvnelovania, rom araformaluri<br />
xasiaTis nebismieri struqtura proeqcirdebodes, gvsurs es<br />
Cven Tu ara, formalur struqturasTan da amrigad gavlena moaxdinos<br />
gundis SeWidulobaze, mis produqtiulobaze. rodesac erTi mov-<br />
390
lenis safuZvelze raime meore movlenis prognozireba gvainteresebs,<br />
maSin korelaciuri gamokvleva unda CavataroT. korelaciur gamokvlevaSi<br />
movlenebs Soris bunebrivad arsebuli kavSirebis Seswavla<br />
igulisxmeba. korelacia SeiZleba iyos uaryofiTi an dadebiTi: a)<br />
uaryofiTia korelacia, rodesac erTi movlenis zrda raodenobrivad<br />
iwvevs meore movlenis Semcirebas. b) xolo, rodesac erTi maCveneblis<br />
gazrda an Semcireba meoreSic igives iwvevs, maSin saqme dadebiT<br />
korelaciasTan gvaqvs.<br />
korelaciuri gamokvlevis tipiur formas gamokiTxva warmoadgens.<br />
gamokiTxvaSi respodentebis amonakrebidan standartizebuli<br />
kiTxvarebis da intervius gamoyenebiT empiriuli monacemebis mopoveba<br />
da maTi adamianTa farTo populaciaze ganzogadeba igulisxmeba. Teoriulad,<br />
gamokiTxvis Catarebis dros raime movlenasTan dakavSirebiT<br />
adamianTa mTeli raodenobis monawileoba idealur variantad unda CaiTvalos,<br />
magram es iseTi piroba gaxlavT, romlis dacva praqtikulad<br />
SeuZlebelia da arc aris saWiro. aseT dros Cveulebisamebr<br />
SerCeviT gamokiTxvas mimarTaven, rac uSualod amonakrebis cnebasTan<br />
aris dakavSirebuli. amonakrebSi zogadi erTobliobis (populaciis)<br />
ZiriTadi maxasiaTeblis gamomxatveli nawili (respodentebi) igulisxmeba.<br />
imisaTvis, rom amonakrebis gamokiTxvis Sedegad miRebuli monacemebi<br />
mTel populaciaze ganvazogadoT, TviT amonakrebis wevrebi<br />
masSi e.w. randomizaciis wesiT unda moxvdnen.<br />
randomizacia yoveli respodentis amonakrebSi Tanabari albaTobiT<br />
moxvedris uzrunvelyofas niSnavs. randomizaciis moTxovna imaSi<br />
mdgomareobs, rom didi ricxvis kanonis asamoqmedeblad gamokiTxvaSi<br />
monawileTa sawyisi raodenoba sakmaod didia, xolo respodentebis<br />
amonakrebSi moxvedra sxvadasxva maxasiaTeblebis gaTvaliswinebiT (asaki,<br />
sqesi, ganaTlebis done, profesia, erovneba, socialuri statusi<br />
da sxv.) SemTxveviTi arCevanis (vTqvaT, monetis agdebiT an SemTxvevi-<br />
Ti ricxvebis ganawilebis cxrilis gamoyenebiT) wesiT unda moxdes.<br />
amgvari proceduris gamoyenebiT dadgenili amonakrebi, sakvlev populaciasTan<br />
mimarTebaSi, reprezentatulobis, anu warmomadgenlobiTobis<br />
Tvisebas iRebs, rac gamokiTxvis sandoobis safuZveli gaxlavT.<br />
gamokiTxvis erT-erTi Rirseba imaSia, rom is mravalvariaciuli<br />
analizis saSualebas iZleva. mravalvariaciuli analizi gamokiTxvis<br />
Semadgeneli nawilia, romlis saSualebiT saTanado statistikuri<br />
xerxebis gamoyenebiT, sakvlev faqtorTa garkveuli erTobliobis ur-<br />
TierTmimarTebis da sakvlev movlenaze maTi zemoqmedebis xvedriTi<br />
wonebis dadgena xdeba. saTanado faqtorebis Sesaxeb gamokiTxvis Se-<br />
391
degad miRebuli informacia maT Soris arsebul kavSirs arkvevs da,<br />
rac mTavaria, mkvlevrisaTvis saintereso movlenebze maTi erToblivi<br />
zemoqmedebis dadgenis SesaZleblobas iZleva.<br />
SerCeviTi gamokiTxva, adamianTa resursebis dazogvis TvalsazrisiT,<br />
marTlac ekonomiuria, radgan mTliani populaciis yoveli wevris<br />
maCveneblis gaTvaliswinebas (rac SemTxvevaTa umravlesobaSi SeuZlebelia)<br />
ar moiTxovs. garda amisa, isic gasaTvaliswinebelia, rom<br />
miRebuli monacemebis raodenobrivi damuSaveba dRes ukve did siZneles<br />
ar warmoadgens. amave dros SerCeviT gamokiTxvas garkveuli naklovanebebi<br />
gaaCnia. gamokiTxulTa didi raodenobis SemTxvevaSi upasuxod<br />
darCenili SekiTxvebis raodenoba sakmaod didia, rac miRebuli<br />
monacemebis mTel populaciaze ganvrcobis SesaZleblobas sakmaod amcirebs.<br />
garda amisa, amgvari gamokvlevebis ZiriTad xerxs standartizebuli<br />
kiTxvebis gamoyeneba warmoadgens, xolo gamokiTxulTa realuri<br />
qcevis maCveneblebi xSirad ugulebelyofili rCeba. da bolos,<br />
SekiTxvebze respodentebis pasuxebi, arc Tu ise iSviaTad socialuri<br />
molodinebiT, anu sazogadoebrivi normebiT aris nakarnaxevi.<br />
ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis statusis dadgenis xerxi.<br />
kvleva Catarda qalaq quTaisis rva skolis aT jgufSi: devnilTa 5-e<br />
skola, humanitaruli liceumi, 24-e skola, 5-e skola, xelovnebis<br />
liceumi, devnilTa 4-e skola, devnilTa 5-e (2) skola, 29-e skola,<br />
devnilTa 4-e (2) skola, 13-e skola. sul gamoikiTxa 217 respodenti<br />
_ 15-16 wlis mozardebi.<br />
jgufSi moswavlis statusis Sefaseba xdeboda ranJirebis meSveobiT.<br />
moswavleebi pasuxobdnen or SekiTxvas. pirveli maTgani miekuTvneboda<br />
instrumentul liderobas:<br />
392<br />
• rogoria, Seni azriT, Seni jgufis TiToeuli wevris<br />
wvlili jgufis warmatebaSi (e.i. jgufis romel wevrs<br />
daayenebdi Sen pirvel adgilze, rogorc saukeTeso moswavles,<br />
vis meore adgilze, vis mesameze) <br />
meore kiTxva warmoadgenda ufrosklaselTa jgufSi pirovnebaTa-<br />
Sorisi statusis (eqspresiuli lideroba) maxasiaTebels:<br />
• rogoria, Seni azriT, Seni jgufis TiToeuli wevris<br />
wvlili jgufSi megobrul urTierTobaTa ganviTarebis<br />
saqmeSi (e.i. jgufis romel wevrs daayenebdi Sen pirvel<br />
adgilze, rogorc megobars, meoreze romels, mesameze<br />
romels)
es kiTxvebi daibeWda da daurigda gamosakvlev jgufTa TiToeul<br />
wevrs. TiToeli moswavlis gvari Camoiwera alfabetis mixedviT da<br />
dainomra. vinc pirvel adgilze iqna dasaxelebuli, miewera sami qula,<br />
vinc meore adgilze, ori qula, vinc mesameze, erTi qula. ufrosklaselTa<br />
statusis dadgena TiToeul saqmianobaSi xdeboda jgufis<br />
TiToeuli wevris mier miRebuli qulebis SejamebiT, romelsac<br />
isini iRebdnen TavianTi partniorebisagan ranJirebis dros. xolo<br />
jgufuri liderobis orive ganzomilebis mixedviT (instrumentuli<br />
da eqspresiuli) mopovebuli qulebis SejamebiT xdeboda aSkarad gamoxatuli<br />
lideris dadgena.<br />
ufrosklaselTa Sefaseba da ranJireba ori aspeqtis mixedviT<br />
xdeboda maswavleblis mierac. damatebiTi masalis saxiT muSaobaSi<br />
gamoiyeneboda studentebTan miRebuli monacemebi. studentTa TviTSefasebis<br />
dadgena xdeboda rubinSteinis testis mixedviT. cdispirebi<br />
bipolaruli zedsarTavebiT da cxrabaliani gradualuri skalebiT<br />
Semdegi parametrebis mixedviT akeTebdnen TviTSefasebebs:<br />
I. janmrTeloba,<br />
II. xasiaTi,<br />
III. bedniereba,<br />
IV. garegnoba,<br />
V. ganaTleba,<br />
VI. warmateba,<br />
VII. konfliqti.<br />
ufrosklaselTa TviTSefasebis dadgena TiToeul sferoSi (saqmiani<br />
da saurTierTobo) xdeboda jgufis TiToeuli wevris mier sakuTari<br />
SefasebiT miRebuli qulebis SejamebiT.<br />
respodentTa mier jgufSi saukeTeso moswavlisa da yvelaze axlo<br />
megobris dasaxeleba, rac iZleoda instrumentuli, anu saqmiani<br />
da eqspresiuli, anu emociuri lideris garkvevis saSualebas da rubinSteinis<br />
testis mixedviT maTi TviTSefasebis donis dadgena atarebda<br />
anonimur xasiaTs.<br />
miRebuli Sedegebis ganxilva. Cvens mier ufrosklaselTa jgufebSi<br />
Catarebuli empiriuli kvlevebis Sedegad miRebuli monacemebis<br />
mixedviT, liderobis rolur diferenciacias adgili hqonda gamokvleuli<br />
aTi jgufidan rva jgufSi. e.i. aTi jgufidan rva jgufSi instrumentul<br />
da eqspresiul liderTa rolebis realizeba xdeboda ufrosklaselTa<br />
jgufebis sxvadasxva wevrTa mier, xolo or jgufSi ki<br />
instrumentuli da eqspresiuli lideris rolebi erTi da igive pir-<br />
Ta mier ganxorcielda.<br />
393
aseve unda aRvniSnoT, rom TiTqmis yvela jgufSi saqmiani (instrumentuli)<br />
liderebi, saurTierTobo sferos mixedviT, arc Tu ise<br />
maRal qulebs agrovebdnen, vidre emociuri (eqspresiuli) liderebi.<br />
Sesabamisad, aSkarad gamoxatuli lideris rolSi yvela gundSi gamovida<br />
mxolod instrumentuli lideri. rac Seexeba damokidebulebas<br />
ufrosklaselTa statussa da TviTSefasebis dones Soris, Cvens mier<br />
Catarebuli empiriuli kvlevebis Sedegad miRebuli monacemebis mixedviT,<br />
sociometriuli meTodisa da anketirebis gamoyenebiT, Semdegi<br />
suraTi miviReT: kerZod, saqmian sferoSi statistikurad sando kavSiri<br />
dadasturda mocemuli parametrebis mixedviT Semdegnairad:<br />
394<br />
saqmiani sfero<br />
I _ janmrTeloba _ korelacia aTidan cxra jgufSi statistikurad<br />
sandoa.<br />
II _ xasiaTi _ korelacia aTive jgufSi statistikurad sandoa.<br />
III _ bedniereba _ korelacia aTidan rva jgufSi statistikurad<br />
sandoa.<br />
IV _ garegnoba _ korelacia aTidan mxolod or jgufSi aris<br />
statistikurad sando<br />
V _ ganaTleba _ korelacia aTive jgufSi sandoa.<br />
VI _ warmateba _ korelacia aTidan cxra jgufSi statistikurad<br />
sandoa.<br />
VII _ damokidebuleba konfliqtsa da saqmian statuss Soris<br />
aTive jgufSi uaryofiTia, magram statistikurad sando arc erT<br />
jgufSi ar aris (cxrili 1).<br />
saurTierTobo sfero<br />
I _ janmrTeloba _ korelacia arc erT jgufSi ar aris statistikurad<br />
sando, Tumca garkveuli tendencia SeimCneva.<br />
II _ xasiaTi _ korelacia aTive jgufSi statistikurad sandoa.<br />
III _ bedniereba _ korelacia aTidan rva jgufSi statistikurad<br />
sandoa.<br />
IV _ garegnoba _ korelacia arc erT jgufSi ar aris statistikurad<br />
sando, Tumca aqac garkveuli tendencia SeimCneva.<br />
V _ ganaTleba _ korelacia arc erT jgufSi ar aris statistikurad<br />
sando.<br />
VI _ warmateba _ korelacia mxolod erT jgufSia statistikurad<br />
sando.
VII _ damokidebuleba konfliqtsa da saqmian statuss Soris<br />
arc erT jgufSi ar aris statistikurad sando (cxrili 2).<br />
amrigad, Cvens mier Catarebuli empiriuli kvlevebis Sedegad mi-<br />
Rebuli monacemebis korelaciuri analizi saSualebas gvaZlevs vifiqroT,<br />
rom ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis statusi swavlaSi<br />
dakavSirebulia maTive TviTSefasebis donesTan, anu rac ufro maRalia<br />
ufrosklaselTa statusi saqmian sferoSi (swavlaSi), miT ufro<br />
maRalia maTTan TviTSefasebis done.<br />
rogorc vxedavT, gansxvavebuli suraTia saurTierTobo sferoSi,<br />
aq Cveni kvlevebis monacemebis mixedviT SeiZleba davaskvnaT, rom emociur<br />
lidersa da TviTSefasebas Soris korelacia ar aris statistikurad<br />
sando, anu ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis TviTSefseba<br />
ar aris dakavSirebuli mis socialur-emociur statusTan.<br />
maSasadame, Cvenma hipoTezebma miiRo mniSvnelovani empiriuli dadastureba.<br />
cxrili 1<br />
korelaciuri analizis monacemebi TviTSefasebasa da U<br />
frosklaselTa statuss Soris saqmian sferoSi<br />
skola I II III IV V VI VII<br />
1 0,542** 0,447** 0,436** 0,127 0,494** 0,503** - 0,003<br />
2 0,489** 0,453** 0,461** 0,490** 0,662* 0,742* - 0,127<br />
3 0,233 0,513** 0,300 0,204 0,541** 0,368 - 0,054<br />
4 0,701* 0,612* 0,652* 0,330 0,655* 0,562** - 0,201<br />
5 0,689* 0,680* 0,710* 0,587** 0,550** 0,780* - 0,009<br />
6 0,532** 0,422** 0,290 0,241 0,593** 0,500** - 0,109<br />
7 0,502** 0,502** 0,491** 0,391 0,497** 0,531** - 0,121<br />
8 0,454** 0,484** 0,488** 0,401 0,676* 0,654* - 0,304<br />
9 0,690* 0,721* 0,517** 0,094 0,527** 0,540** - 0,280<br />
10 0,701* 0,711* 0,478** 0,321 0,481** 0,499** - 0,005**<br />
** P
cxrili 2<br />
korelaciuri analizis monacemebi TviTSefasebasa da<br />
ufrosklaselTa statuss Soris pirovnebaTaSoris urTierTobebSi<br />
skola I II III IV V VI VII<br />
396<br />
1 0,348 0,472** 0,340 0,223 0,353 0,014 0,003<br />
2 0,344 0,455** 0,432** 0,380 0,260 0,231 0,127<br />
3 0,278 0,483** 0,294 0,380 0,207 0,008 0,054<br />
4 0,128 0,617* 0,603* 0,401 0,305 0,117 0,201<br />
5 0,189 0,660* 0,709* 0,102 0,289 0,585** 0,009<br />
6 0,390 0,502** 0,584** 0,221 0,309 0,230 0,109<br />
7 0,304 0,490** 0,494** 0,362 0,231 0,218 0,121<br />
8 0,265 0,534** 0,502** 0,290 0,390 0,344 0,304<br />
9 0,306 0,694* 0,519** 0,180 0,300 0,265 0,280<br />
10 0,348 0,707* 0,554** 0,319 0,238 0,143 0,00<br />
** P
pirovnebis ganviTarebis meore damaxasiaTebel TaviseburebasTan, romelic<br />
momavalze orientaciaSi gamoixateba. Wabuki qal-vaJebi sakuTar<br />
Tavs ZiriTadad momavalSi iazreben da maTTvis gadamwyveti mniSvneloba<br />
aqvs imas, Tu rogori iqneba maTi momavali cxovreba. arc erT<br />
sxva asakSi adamiani imdens ar fiqrobs momavalze, imden gegmebs ar<br />
awyobs da ar ocnebobs, rogorc amas Wabukobis dros aqvs adgili.<br />
bunebrivia, yvela is parametrebi, romlis mixedviTac Cveni cdispirebi<br />
axdendnen TviTSefasebas, garkveulwilad momavalzea orientirebuli.<br />
yovelive, rasac ki Wabuki akeTebs, ganicdeba, rogorc momavlisaTvis<br />
samzadisi. axalgazrda adamianis ZiriTad saqmianobad Wabukobis periodSi<br />
jer isev swavla rCeba. asakis momavalze orientaciac, pirvel<br />
rigSi, swored swavlasTan damokidebulebaSi aisaxeba. swavla ganixileba<br />
rogorc momavlis interesebiT gansazRvruli procesi, ris gamoc<br />
Wabuki qal-vaJebi mas savsebiT safuZvlianad da seriozulad ekidebian.<br />
damamTavrebel klasebSi moswavleebi met yuradRebas uTmoben<br />
im sagnebs, romelTa dauflebasac maTi momavlis gegmebisaTvis aqvs<br />
gadamwyveti mniSvneloba. Tumca, Cvens mier Catarebuli kvlevebis Sedegebi<br />
gviCvenebs, rom TiTqmis yvela jgufSi saqmiani (instrumentuli)<br />
liderebi, saurTierTobo sferos mixedviT arc Tu ise maRal<br />
qulebs agrovebdnen, vidre emociuri (eqspresiuli) liderebi, rac<br />
imas gvafiqrebinebs, rom saqmiani lideris roli pirovnebaTaSoris<br />
urTierTobebSi arc ise kargad gamoiyureba.<br />
Wabuki qal-vaJebis miswrafeba, moZebnon cxovrebaSi TavianTi adgili,<br />
romelic maTi msoflmxedvelobis Sesaferisi iqneba, gamoxatulebas<br />
poulobs pirovnebaTSorisi qcevisa da saerTod cxovrebis ZiriTadi<br />
principebis gansazRvraSic, rac, agreTve, Zalze aqtualuria<br />
am periodSi. Wabuki analitikurad ukvirdeba cxovrebas, sazogadoeba-<br />
Si mimdinare movlenebs, garSemo myof adamianebs da ase imuSavebs mis-<br />
Tvis misaReb cxovrebiseul mrwamss. namdvilad moraluri cnobierebac<br />
mxolod Wabukobis periodSi miiRweva, radgan pirovnebis abstraqtuli<br />
azrovneba pirvelad am asakSi swvdeba sikeTis, sindisis, zneobrivi<br />
movaleobis, samarTlianobis da sxva moraluri kategoriebis<br />
WeSmarit azrs. swored am kategoriaTa Sinaarsis Taviseburi gegmebidan<br />
gamomdinareobs Wabukis mier qcevis iseTi ZiriTadi principebis<br />
dasaxva cxovrebis kredod, romelic gamoricxavs yovelgvar kompromiss,<br />
simdablisa da biwierebisadmi yovelgvar Semrigeblobas da daTmobas.<br />
albaT, amitomac aris, rom Cvens kvlevebSic, saurTierTobo<br />
ganzomilebaSi xasiaTis parametris mixedviT, sxva parametrebisagan<br />
gansxvavebiT, sakmaod maRali TviTSefaseba dadasturda. asakis am zo-<br />
397
gad ganwyobas Tavisi funqcia aqvs pirovnebis Camoyalibebis saqmeSi<br />
da aRzrdis procesma igi efeqturad unda gamoiyenos. unda gvaxsovdes,<br />
rom fsiqo-fizikuri ganviTarebis maRali donis miuxedavad, Wabuki<br />
jer isev mozardia da aRzrdis obieqts warmoadgens.<br />
amrigad, Cvens mier Catarebuli kvlevebis Sedegad miRebuli empiriuli<br />
monacemebis korelaciuri analizis mixedviT, SeiZleba Semdegi<br />
daskvnebis gakeTeba:<br />
1. ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis TviTSefaseba damokidebulia<br />
missave saqmian statusTan, sxva sityvebiT, rac ufro<br />
maRalia ufrosklaselTa statusi swavlaSi, miT ufro maRalia<br />
maTTan TviTSefasebis done.<br />
2. ufrosklaselTa jgufebSi moswavlis TviTSefseba ar aris<br />
dakavSirebuli mis socialur-emociur statusTan.<br />
KAKHI KOPALIANI, IRMA SHOMAKHIA<br />
THE ATTITUDE OF THE STATUS OF SENIOR PUPILS TO THE<br />
SELF-ESTIMATION IN BUSINESS AND<br />
PERSONAL RELATIONS<br />
The given research concerns dependence of the status of senior pupils to<br />
a self-estimation in business and personal attitudes. By results of the lead researches<br />
with the use of sociometry a method and questioning on the received<br />
empirical data, the role differentiation of leadership took place in eight groups<br />
of ten. . In eight groups of ten embodiment of roles of Business and emotional<br />
leaders occured different members of groups of senior pupils, and in two groups<br />
of a role of business and emotional leaders were carried out by the same<br />
persons. Business leaders, in sphere of attitudes receive not so high points in<br />
comparison with emotional leaders. Accordingly, in all groups in a role of obviously<br />
expressed leader Business leaders act only. Under the analysis it was<br />
found out, that in groups of senior pupils a self-estimation of the pupil it is connected<br />
with its business status.The above the status of senior pupils in study,<br />
the above a level of their self-estimation. And dependence between last variable<br />
and the emotional status of senior pupils has not proved to be true.<br />
398
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
lia svaniZe<br />
Tavisuflebisa da aucileblobis<br />
fsiqologiuri aspeqtebi<br />
,,Tavisuflebav, Sen xar<br />
kacTa navsayudeli~<br />
ilia<br />
adamianebi mTeli TavianTi arsebobis manZilze did dros andomeben<br />
yoveldRiur da sakacobrio mniSvnelobis problemebis gadawyvetas,<br />
romelTa gadaWris gareSe adamianis cxovreba, kacobriobis winsvla<br />
da ganviTareba SeuZlebeli iqneboda. aseT problemaTa Soris gamoirCeva<br />
Tavisuflebisa da aucileblobis problema. es problema mecnierTa<br />
yuradRebis centrSia moqceuli dawyebuli Soreuli warsulidan<br />
dRemde. am sakiTxebis irgvliv mravali sayuradRebo mosazrebaa<br />
gamoTqmuli filosofiis istoriaSi (dekarti, spinoza, laibnici, berkli,<br />
iumi, lametri, helveciusi, holbaxi, kanti, fixte, Selingi, hegeli,<br />
foierbaxi da a.S.) 1 , romelTa gaTvaliswineba aucilebelia aRniSnuli<br />
problemis gaazrebisas.<br />
sityva ,,Tavisufleba~ mravali mniSvnelobiT ixmareba. Tavisuflebis<br />
filosofiuri da fsiqologiuri gageba ver amowuravs yvela<br />
im mniSvnelobas, romelsac es sityva atarebs yoveldRiur cxovreba-<br />
Si. Cveulebriv, xmaroben: ,,politikuri Tavisufleba~, ,,ekonomikuri<br />
Tavisufleba~, ,,samarTlebrivi Tavisufleba~, ,,zneobrivi Tavisufleba~,<br />
,,SemoqmedebiTi Tavisufleba~, ,,sindisis Tavisufleba~ da sxva.<br />
Cven arsebiTad SevexebiT Tavisuflebisa da aucileblobis fsiqologiur<br />
aspeqtebs, nebisyofis Tavisuflebis specifikas.<br />
adamianisa da misi nebisyofis Tavisuflebis problemaSi ganasxvaveben<br />
sam aspeqts: moqmedebis Tavisuflebas, arCevanis Tavisuflebas<br />
da survilis Tavisuflebas. moqmedebisa da arCevanis Tavisuflebis<br />
SemTxvevaSi ismis kiTxva, qcevis romel variants airCevs adamiani pasuxi<br />
garkveulia: romeli qcevis motivic ufro Zlieria. imarjvebs<br />
1 k. baqraZe, s. wereTeli, p. gujabiZe, m. WeliZe, m. nemsaZe. filosofiis<br />
istoria. Tb., 1961, gv. 132, 153, 182, 205-207, 212-213 da a.S.<br />
399
Zlieri motivi! magram sakiTxi amiT ar amoiwureba: axali siZnelis<br />
winaSe vdgebiT - gamoricxuli yofila arCevanis Tavisufleba, radgan<br />
Zlieri motivi TavisTavad gansazRvravs arCevans. aq ismis kiTxva imis<br />
Sesaxeb, Tu razea damokidebuli motivTa siZliere, aris Tu ara igi<br />
TviT adamianis nebaze damokidebuli, SeuZlia Tu ara pirovnebas ama<br />
Tu im motivis gaZliereba-Sesusteba, maTi regulireba SeuZlia Tu<br />
ara adamians is motivi gaaZlieros, romelic mas surs es aris sakiTxebi<br />
survilis Tavisuflebis Sesaxeb, rac ganixileba nebisyofis<br />
Tavisuflebis problemis yvelaze rTul siRrmiseul aspeqtad.<br />
swored survilis Tavisuflebaa nebis Tavisuflebis erTaderTi<br />
avtonomiuri sfero da mxolod is aZlevs Sinaarss adamianis Tavisuflebas.<br />
nebis Tavisuflebis Sinaarsi xom survilis Tavisuflebaa,<br />
amiT aixsneba, rom neba da survili xSirad erTi da igive mniSvnelobiT<br />
ixmareba an erTad warmoiTqmeba, rogorc kompoziti _ ,,neba-survili~.<br />
magram gana SeiZleba iTqvas, rom adamianis neba-survils aravi-<br />
Tari gareSe Zala aRar gansazRvravs da igi wminda avtonomiuria,<br />
TviTon gansazRvravs Tavis Tavs ara, ra Tqma unda, ara. adamianis neba-survilis<br />
wyaroebSi advilad davinaxavT mizez-Sedegobriv jaWvs,<br />
romelsac determinacia qvia da ori nakadisagan Sedgeba. erTi nakadia<br />
memkvidreoba, xolo meore _ cvalebadoba _ garemo aRzrdis zemoqmedebiT.<br />
adamianis neba-survili, gakveulwilad, gansazRvrulia am faqtorebiT.<br />
aRsaniSnavia, rom optimalur garemo-aRzrdas SeuZlia CaaxSos<br />
uaryofiTi memkvidreobis Zala.<br />
magram socialur praqtikaSi bunebrivad aris miCneuli, rom adamianebi<br />
TviTon ageben pasuxs TavianTi qcevebisaTvis 1 . es imas niSnavs,<br />
rom maTi neba-survili mTlianad, absoluturad ar aris gansazRvruli<br />
memkvidreobiTa da garemo aRzrdiT, rom amaT garda da maTTan er-<br />
Tad moqmedebs neba-survilis raRac wyaro, romelsac TviTon pirovneba<br />
da misi aqtivoba, misi neba-survili gansazRvravs. es aris is avtonomiuri<br />
neba, romelic pirovnuli ,,me-s~ saxeliT aris cnobili,<br />
da rac pasuxismgeblobisa da Seuracxadobis safuZvelia. es is pirovnuli<br />
,,me-a~, 2 romelic aZlierebs erT motivs da asustebs meores,<br />
igi cnobierebis samive unaris (SemecnebiTi, emociuri, motivaciuri)<br />
aucileblobiT ganpirobebuli erTianobaa.<br />
rogori mravalricxovani da mravalferovanic ar unda iyos pirovnebis<br />
Semadgeneli erTeulebi _ ganwyoba, molodini, motivi, Rire-<br />
1 В. Френкл. Человек в поисках смысла. М., 1990, gv. 97-98.<br />
2 А. Фреид. Психология Я и защитные механизмы. Перевод с английского. М.,1993.<br />
400
uleba, midrekileba da sxva, mainc unda arsebobdes sistemuri rgoli,<br />
romelic maT gaaerTianebs. ego, me-koncefcia, TviToba, propriumi<br />
aseTi ganzogadebuli konstruqtebia. Tavisufal nebas swored aseTi<br />
konstruqti unda axorcielebdes. gamoxatavs ra individis TviTrefleqsias,<br />
igi gansazRvravs TviTaRqmas, TviTSefasebas, TviTidentifikacias,<br />
TviTpativiscemas da a.S. bevr fsiqologiur TeoriaSi swored<br />
mas miewereba marTvis is funqcia, romelic adamianis qmedebaTa SerCevas<br />
da Sesrulebas uzrunvelyofs 1 .<br />
determinacia-Tavisuflebis diqotomiis konteqstSi mTavari sakiTxi<br />
is aris, Tu rogor warmoiqmneba aRniSnuli sistema, aris Tu<br />
ara igi adamianis mier sakuTari Tavis proeqtireba qmedobisa da, Sesabamisad,<br />
misi ,,Tavisufali da Semoqmedi nebis~ gamovlena Tanac<br />
ise, rom mas SeeZlos sakuTari Tavisagan gaakeTos yvelaferi, rac moesurveba<br />
cxadia, ara, rogorc zemoT iyo aRniSnuli da pasuxic iqvea<br />
gacemuli. samyaros mTeli ganviTareba dasabamidan dRemde mkacr<br />
aucileblobas, obieqtur mizez-Sedegobriv kavSirebs emorCileba. yoveli<br />
aucilebloba uamrav SemTxveviTobaTa saSualebiT ikvlevs gzas,<br />
magram realizebuli SemTxveviToba TviTon iqceva mkacri aucileblobis<br />
gamovlenad, ramdenadac yovelTvis SeiZleba am faqtorebis Semecneba,<br />
ramac ganapiroba am SemTxveviTobis realizacia da ara sxvisi.<br />
Tavisuflebisa da aucileblobis urTierTkavSiri arsebiTad ganapirobebs<br />
adamianis mizanSewonil moqmedebas. mravalgzis dakvirvebebma<br />
da eqsperimentulma gamokvlevebma cxadyves 2 , rom Tavisufleba aris<br />
Secnobili aucilebloba. es imas niSnavs, rom adamianma Seicnos da<br />
Seignos bunebisa da sazogadoebis ganviTarebis kanonzomierebebi, TviT<br />
sakuTari pirovnebis religiuri da fsiqologiuri Taviseburebebi. nebis<br />
Tavisufleba niSnavs mxolod saqmis codniT gadawyvetilebis mi-<br />
Rebis unars. sazogadoebis socialuri aqtivobis dros pirvel planzea<br />
wamoweuli eris Tavisuflebis problema da es arc aris gasakviri,<br />
radgan kacobriobis mTeli istoria zesvliT xasiaTdeba, xolo<br />
sazogadoebis progresi, upirvelesad Tavisuflebisaken miswrafeba, im-<br />
TaviTvea mocemuli adamianis bunebaSi, igi is Zalaa, rac ar asvenebs<br />
adamians, gamohyavs igi statikuri mdgomareobidan, aZlevs moqmedebis<br />
stimuls. yovelgvari SezRudulobisagan ganTavisuflebisaken swrafva<br />
normaluri adamianis Tvisebaa. gqondes Tavisufleba _ es erTgvari<br />
unaria, romelsac aucileblad esaWiroeba SinaarsiT avseba. adamians<br />
1 А. Маслоу. Самоактуализация. – wgn.: Психология личности. М., 1994.<br />
2 d. uznaZe. individualoba da misi genezisi. _ Sromebi, IX. Tb., 1986, gv.<br />
151-155; v. erqomaiSvili. filosofia. Tb., 1996, gv. 83-87; 132-134.<br />
26. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
401
kidec aqvs Tavisufleba _ RmerTisagan naboZebi Tavisufali arCevanis<br />
saxiT, da, amasTanave, mosapovebelic aris igi. saubari adamianis Sinagan<br />
Tavisuflebaze usagnod darCeba, Tu ar moxda misi gare gamovlineba<br />
socialuri an pirovnuli aqtiurobis meSveobiT. moqmedeba TavisuflebisaTvis,<br />
am cnebis Sinaarsis daudgenlad da mis Sesaxeb codnis<br />
gareSe, safrTxesTan aris dakavSirebuli, xolo marto Teoriuli<br />
codna moqmedebis gareSe bevr usiamovnebas warmoSobs. Teoria da<br />
praqtika erTmaneTiT arsebobs _ praqtika xom WeSmaritebis kriteriumia.<br />
WeSmariti Tavisuflebis safuZvels qmnis Sinaganisa da gareganis<br />
dialeqtika, maTi winaaRmdegoba da am winaaRmdegobis gadalaxva.<br />
es dapirispireba ori saxisaa: winaaRmdegoba TviT pirovnebis SigniT<br />
da winaaRmdegoba pirovnebis miswrafebebsa da garemos Soris. ,,sworad<br />
gavacnobiere Tavisuflebis raoba da msurs sakuTari arsebis realizacia,<br />
magram garemo pirobebi ar maZlevs amis saSualebas~. es<br />
asec gamoiTqmis: adamians aqvs TavisufZleba, magram igi ar aris Tavisufali.<br />
aucilebelia TviTrealizaciisaTvis saWiro garemo.<br />
TavisuflebisaTvis sakmarisi piroba ar aris, rom adamianma Seicnos<br />
samyaro. adamiani ver iqneba Tavisufali, igi ver ibatonebs gare<br />
samyaros movlenebze, Tu TviTon ar gaxdeba Tavisi Tavis batonpatroni.<br />
,,he, ufalo da meufeo, momaniWe me gancda TvisTa codvaTa~. 1<br />
Tavisufleba niSnavs ara imas, rom adamianma TviTneburad airCios Tavisi<br />
moqmedebis xazi, aramed imas, rom man Tavisi saqmianoba da moqmedeba<br />
obieqtur situacias Seufardos da mis Sesabamisad imoqmedos.<br />
Tavisufali rom iyos, adamianma unda icodes Tavisi adgili, funqcia<br />
da movaleoba, romelic mas sazogadoebaSi akisria. Segnebuli moqmedebis<br />
erT-erTi upiratesi winamZRvaria movaleobis grZnoba. Tu es pirobebi<br />
irRveva, maSin adamiani angariSs ar uwevs aucileblobas, kargavs<br />
orientacias da SesaZlebelia imis sawinaaRmdegod moqmedebdes,<br />
rasac miznad isaxavs 2 .<br />
amgvarad, Tavisuflebasa da aucileblobas adamiani TviTneburad<br />
ver moeqceva. obieqturi kanonebi da Tavisuflebis struqtura garkveul<br />
moTxovnebs uyenebs adamianebs, amitom isini unda moqmedebdnen<br />
aucileblobisa da Tavisuflebis urTierTmimarTebis zemoxsenebuli<br />
principebis dacviT. WeSmariti Tavisuflebis princips Crdils ayenebs<br />
pirovnebisa da sazogadoebis interesTa Seusabamoba, pirovnebis TviTneboba.<br />
rodesac adamiani kargavs aucileblobisa da movaleobis Segnebas,<br />
1 wm. mama efrem asuri. locvebi. Tb., 1999, gv. 162.<br />
2 Э. Фромм. Бегство от свободы. М., 1990.<br />
402
irRveva Tavisuflebis struqtura, qreba pasuxismgeblobis grZnoba.<br />
Tavisufleba aucileblobiT ukavSirdeba Rirsebas im SemTxveva-<br />
Si, Tu es Tavisufleba vlindeba, mJRavndeba RirseulobaSi, sazogadoebaSi<br />
dadgenili normebisa da idealebis dacva-xelSewyobaSi. pirovnebis<br />
Rirseba imaSi mdgomareobs, rom igi Tavisi nebiT, da ara iZulebiT,<br />
aris mimarTuli am idealisadmi.<br />
nebismieri qcevis mimdinareobis procesi Semdegi Tanmimdevrobisaa:<br />
jer xdeba azrovnebis funqciis monawileobiT mizanSewonili qcevis<br />
dadgena, Semdeg motivaciis (motivis Zebnis procesi) da, bolos,<br />
gadawyvetilebis aqti. rodesac adamiani raimes gadawyvets, es xdeba<br />
ara imitom, rom mas situacia aiZulebs am gadawyvetilebis gamotanas,<br />
aramed imitom, rom garkveuli mosazrebiT, swored es gadawyvetilebaa<br />
misTvis xelsayreli. arCevans aucileblad aqvs safuZveli, romelsac<br />
nebelobis SemTxvevaSi motivs uwodeben.<br />
gadawyvetilebis motivad iTvleba im Rirebulebis upiratesobis<br />
gacnobiereba, romelic ama Tu im qcevas aqvs subieqtisaTvis da amitom<br />
igi misi erTaderTi gamarTlebaa 1 . maSasadame, adamianis qcevas<br />
gansazRvravs obieqturi RirebulebiTi viTareba, rogorc motivi, romelic<br />
ganapirobebs ama Tu im SesaZlo moqmedebis arCevas da mis mimdinareobas.<br />
magram es mxolod maSinaa SesaZlebeli, roca obieqturi<br />
RirebulebiTi viTarebebi subieqtis moTxovnilebas daukavSirdeba<br />
uSualod da ara rogorc romelime sxva subieqturi moTxovnilebis<br />
dakmayofilebis saSualeba.<br />
nebismier qcevaSi gadamwyveti mniSvneloba eniWeba or moments:<br />
pirveli, nebisyofis aqti imas ki ar akeTebs, rac subieqts amJamad<br />
unda, risi aqtualuri moTxovnilebac mas aqvs, aramed imas, rac amJamad<br />
uSualod ar unda, ar aqvs misi moTxovnileba. problema SemdegSi<br />
mdgomareobs: rogor axerxebs subieqti imis gakeTebas, rac mas ar<br />
surs mas Semdeg, rac subieqti raime gadawyvetilebaze SeCerdeba,<br />
Sesrulebis procesi SedarebiT advilad mimdinareobs. ra xdeba gadawyvetilebis<br />
momentSi iseTi, rom Sesrulebis process kidec aadvilebs<br />
da kidec awesrigebs gadawyvetilebis Sesrulebis safuZvlad<br />
ganwyoba gvevlineba.<br />
gadawyvetilebis gamotana im ganwyobis Seqmnis aqts niSnavs, romelic<br />
nebismier qcevas edeba safuZvlad, mis mimdinareobas gansazRvravs<br />
da, maSasadame, mis sisruleSi moyvanasac aadvilebs. rogor iqmneba<br />
nebismieri qcevis ganwyoba, rogoria ganwyobis aRmocenebis pirobe-<br />
1 Х. Хакхаузен. Мотивация и деятельность. М., 2003.<br />
403
i daculi nebisyofis aqtis SemTxvevaSi nebelobis damaxasiaTebeli<br />
isaa, rom igi subieqtis aqtualur moTxovnilebas angariSs ar uwevs,<br />
igi sxva moTxovnilebebs emsaxureba, im moTxovnilebebs, romlebic<br />
obieqturad sasurvelia da mizanSewonilia, magram subieqturad axla<br />
ar warmoadgens moTxovnilebas pirovnebisaTvis, igi moklebulia saTanado<br />
mimzidvelobas.<br />
maSasadame, pirovnebam gaacnobiera, Seicno im momavali moTxovnilebis<br />
aucilebloba, romelic obieqturad sasurveli, saWiro da mizanSewonilia<br />
da gamoitana Sesabamisi gadawyvetileba, riTac moipova Tavisufleba<br />
am gadawyvetilebis sisruleSi mosayvanad, anu adamianma nebisyofis<br />
meSveobiT, Tavisi Zlieri, mimzidveli da aqtualuri moTxovnileba<br />
amoiglija Tavisi survilebidan an gadaavada samomavlod.<br />
obieqtur Rirebulebas aqtualur Rirebulebad subieqtisaTvis<br />
motivi uzrunvelyofs: igi, im moqmedebas, romelic subieqtisaTvis<br />
amJamad arafers sasurvels ar Seicavs, fsiqologiurad iseT moqmedebad<br />
gardaqmnis, romelic misTvis aqtualuri Rirebulebis matareblad<br />
iqceva. mokled, moTxovnilebas, romelic nebismieri qcevis safuZvlad<br />
mdebare ganwyobis aRmosaceneblad aris saWiro, motivi ganapirobebs.<br />
rogor mimdinareobs am SemTxvevaSi nebelobis procesi subieqts<br />
unda gauCndes im qcevis ganwyoba, romelic nebismier qcevad aris nagulisxmevi<br />
da romelic Sesasrulebelia. magram saidan unda gaCndes es ganwyoba<br />
rogor unda SeiZinos igi subieqtma nebisyofis aqtis meSveobiT.<br />
fsiqologiaSi miRebulia nebelobis mTliani procesis sami periodi:<br />
1. gadawyvetilebis momzadebis periodi, romelic arkvevs gansjis<br />
meSveobiT ra unda gadawydes, ra mosazrebiT unda gadawydes<br />
ase;<br />
2. TviT gadawyvetis periodi;<br />
3. gadawyvetis sisruleSi moyvanis periodi.<br />
gadawyvetilebis aqtSi specifikuri mniSvneloba aqvs aqtualur<br />
moments, anu gancdil aqtivobas, ,,me minda~-s gancdas. es warmoadgens<br />
subieqtis momavali qcevisadmi damokidebulebis gancdas. igi me-dan<br />
momdinare gancdili aqtivobaa, sadac irkveva subieqtis pozicia momavali<br />
qcevis mimarT. nebelobis aqti iseT cvlilebebze miuTiTebs, romelic<br />
subieqts, rogorc mTels, exeba da mis momaval qcevas gansazRvravs.<br />
amdenad, aq saqme gvaqvs subieqtis ganwyobasTan. nebelobis aqti,<br />
romelic cnobierebaSi gveZleva _ ,,me namdvilad minda~ gancdis saxiT,<br />
miuTiTebs subieqtis ganwyobis Secvlaze.<br />
subieqts swored im qcevis ganwyoba uCndeba, romlis mimarTac<br />
is ,,me minda~-s ganicdis da romlis realizaciac misi Semdgomi moq-<br />
404
medebis Sinaarss warmoadgens. nebismier qcevas safuZvlad udevs Taviseburi<br />
ganwyoba. am ganwyobis Seqmna Cven gveZleva gancdis saxiT, Tvi-<br />
Taqtivobis specifikuri gancdis saxiT, romelsac nebelobis gancda<br />
ewodeba. raSi xedavs d. uznaZe Tavisuflebis moments: ,,... nebeloba<br />
Tavisufalia, ramdenadac aqtualuri situaciis gavlenas ar emorCileba,<br />
ramdenadac aqedan gamomdinare, iZulebas ar ganicdis. igi Tavisufalia,<br />
ramdenadac masze momqmedi situacia warmosaxulia, maSasadame,<br />
subieqtis mieraa gacnobierebuli~. 1<br />
radgan Tavisufleba es aris Secnobili aucilebloba, amitom gadamwyveti<br />
mniSvneloba eniWeba im aucileblobis Secnobas, romelic<br />
SesaZleblobas miscems adamians moipovos Tavisufleba. d. uznaZis<br />
erT-erTi didi damsaxureba fsiqologiaSi obieqtivaciis cnebis Semotanaa<br />
2 . pirovnebis Segnebuli saqmianobis ganxilvis dros, rodesac man<br />
unda Seicnos is aucilebloba, romelic adamians Tavis survilebsa<br />
da qcevaSi, situaciis arCevaSi Tavisuflebas moutans, xSir SemTxvevaSi<br />
did dabrkolebebs da siZneleebs awydeba, xdeba qcevis Seferxeba,<br />
rac gamosworebas saWiroebs. aseT SemTxvevebSi, pirovnebas unari Seswevs<br />
SeaCeros Tavisi qceva, moaxdinos qcevis Seferxebuli monakveTis<br />
xelmeored gancda, misi gacnobiereba da mizanSewonili moqmedeba.<br />
qcevis Sewyvetisa da mis damabrkolebel faqtorze SeCerebis<br />
unars d. uznaZem obieqtivacia uwoda 3 .<br />
impulsuri aqtivobis dros individi srulad aris CarTuli qceva-<br />
Si, obieqtivaciis aqtis Sesrulebis dros ki igi gamoeyofa aqtivobis<br />
process, iwyebs misgan sinamdvilis gamoyofas da TviTon xdeba damkvirvebeli<br />
subieqti. impulsuri qcevis procesSi individi sinamdvilisadmi<br />
momxmareblur damokidebulebaSi imyofeba, obieqtivaciis aqtis Semdeg<br />
igi icvleba Semecnebis urTierTobiT, romlis drosac subieqts obieqtis<br />
Semecnebis moTxovnileba uCndeba. am moTxovnilebis dakmayofilebas<br />
emsaxureba Semecnebis is procesebi, romlebic cnobierebis fsiqologia-<br />
Si Semecnebis funqciebis saxeliT aris cnobili.<br />
cnobilia obieqtivaciis sami forma, romelTa ganxilvac naTel<br />
warmodgenas Segviqmnis im aucileblobis Secnobaze, romelic Tavisuflebis<br />
samyarosaken gagviRebs karebs.<br />
1 d. uznaZe. zogadi fsiqologia. Tb., 1998, gv. 220.<br />
2 S. nadiraSvili. ganwyobis zogadfsiqologiuri Teoriis ZiriTadi debulebebi.<br />
_ fsiqologia. saqarTvelos mecnierebaTa akademiis d. uznaZis<br />
saxelobis fsiqologiis institutis Sromebis krebuli, XVII. Tb., 1986,<br />
gv. 143.<br />
3 S. nadiraSvili. ganwyobis zogadfsiqologiuri Teoriis.., gv. 152.<br />
405
_ subieqti sagnis obieqtivacias maSin mimarTavs, rodesac qcevis<br />
dabrkolebas obieqturi sagani, misi saTanado gauTvaliswinebloba<br />
qmnis. saganTa obieqtivaciis safuZvelze adamians eqmneba codnis sistema<br />
sinamdvilis Sesaxeb.<br />
_ rodesac qceva ferxdeba Seusatyvis operaciaTa sistemis gamoyenebis<br />
gamo, maSin subieqti axdens Tavisi aqtivobis obieqtivacias da<br />
mimarTavs sakuTari moqmedebis reorganizacias. operaciaTa sistemis<br />
obieqtivaciis safuZvelze subieqti ayalibebs Tavis sensomotorul<br />
da inteleqtualur operaciaTa sistemas.<br />
_ adamianTa aqtivoba zogjer xdeba socialuri moTxovnilebebis<br />
gauTvaliswineblobis gamo. aseT SemTxvevaSi subieqti socialuri<br />
moTxovnilebebis obieqtivacias axdens, romlis safuZvelzec adamians eqmneba<br />
warmodgenebi da damokidebulebebi socialuri sinamdvilis Sesaxeb.<br />
eqsperimentuli gamokvlevebis safuZvelze 1 naTeli gaxda, rom adamians<br />
obieqtivaciis doneze mopovebuli monacemebi Seaqvs Tavisi aqtivobis<br />
ganwyobaSi, ris gamoc misi saqmianoba Segnebuli da kidev ufro mizanSewonili<br />
xdeba. specifikuri adamianuri Segnebuli saqmianobis safuZvlad<br />
mdebare ganwyobis formirebaSi, aRniSnuli faqtorebis garda,<br />
adamianis cnobierebac monawileobs. am mimarTulebiT mopovebuli Sedegebis<br />
gaTvaliswinebis safuZvelze Camoyalibda individis, subieqtisa da<br />
pirovnebis cnebebi, romlebSic adamianis sinamdvilisadmi vitaluri, SemecnebiTi<br />
da socialuri damokidebulebebia gaTvaliswinebuli.<br />
adamianis Tavisufleba niSnavs gasaqani mieces mis Sinagan bunebas.<br />
es Sinagani buneba SemoqmedebiT aqtivobaSi mdgomareobs. adamiani Tavisi<br />
miznis mixedviT moqmedebs, TviTon marTavs Tavis Tavs. adamianis<br />
qcevas gansazRvravs obieqturi RirebulebiTi viTareba, rogorc motivi,<br />
romelic ganapirobebs ama Tu im SesaZlo moqmedebis arCevas da<br />
mis mimdinareobas.<br />
bunebis mizezobriobaTa jaWvSi brmad CarTuli adamiani stiqiurad<br />
moqmedebs, mas ar ZaluZs arsebul cdomilebaTa swori gaazreba<br />
da arc adamianuri miznis dasaxva. xolo bunebisa da sazogadoebis<br />
ganviTarebis kanonebis swori Semecneba winamZRvaria imisa, rom moxdes<br />
aucileblobis samyarodan Tavisuflebis samyaroSi damkvidreba.<br />
1 i. iremaZe. XX saukunis fsiqologiis ZiriTadi mimdinareobebi. Tb.,<br />
2004, gv. 197-198.<br />
406
LIA SVANIDZE<br />
THE PSYCHOLOGICAL ASPECTS OF FREE WILL<br />
AND INEVITABILITY<br />
The link between free will and inevitability is proofed in this adove-mentioned<br />
article which stipulated an expedient behaviour of human in essence.<br />
The article exposes recognizable truth with the formation system that free will<br />
is a realization invitability. The work represents, if human would be free, the<br />
decision impotence is to realize this inevitability which woud give him (her) an<br />
opportunity to obtain free will. The article focuses on the question of free will<br />
and considering it as a deep, complicated aspect of free will. The exact realization<br />
of nature and society’s development rules are previous conditions to settle<br />
human from the world of inevitability to the world of free will. ability to the<br />
world of free will.<br />
407
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
brolisa wulaia<br />
bunebismetyvelebis integrirebuli kursis<br />
swavlebis meTodikisadmi midgomis<br />
zogadi tendencia dawyebiT skolaSi<br />
“cvrian balaxze Tu fexSiSvela<br />
ar gaviare _ raa mamuli”<br />
galaktioni<br />
buneba mravalferovania, bunebis mravalferovnebaSi mJRavndeba<br />
misi dialeqtikuri winaaRmdegoba-erTianoba. buneba adamianis Semecnebisa<br />
da silamazis aRqmis ZiriTadi wyaroa. bavSvebi bunebis wiaRsa da<br />
mis garemomcvel samyaroSi eZeben siaxleebs, uviTardebaT survili<br />
siRrmiseuli kvleva-Ziebisa.<br />
bunebismetyveleba, rogorc saswavlo sagani, swavlebis formebisa<br />
da meTodebis TaviseburebebiT xasiaTdeba. igi Seiswavlis, rogorc<br />
konkretul obieqtebs, ise cocxali bunebis movlenebs. es ki moiTxovs<br />
saswavlo muSaobis organizaciis gansakuTrebul formebs. mecnierul-teqnikurma<br />
progresma gazarda sabunebismetyvelo mecnierebebis<br />
roli sazogadoebrivi cxovrebis TiTqmis yvela sferoSi. Sesabamisad,<br />
ukanasknel periodSi aqtualuri gaxda zogadsaganmanaTleblo<br />
skolebSi bunebismetyvelebis Tanamedrove civilizaciis miRwevebze<br />
dafuZnebuli swavleba 1 .<br />
nebismieri sagnis aTviseba gacilebiT ufro efeqturad xdeba im<br />
SemTxvevaSi, rodesac moswavle aqtiurad aris Cabmuli Sesaswavli<br />
sakiTxis kvleva-ZiebaSi da cnobismoyvareobas ikmayofilebs ara mxolod<br />
mza masalis aTvisebiT, aramed informaciis moZiebis, TvalsaCinoebebze<br />
muSaobis da interaqtiuli swavlebis procesSi Cabmis gziT.<br />
amitom bunebismetyvelebis sagnebis swavlebisas, gansakuTrebuli yuradReba<br />
eqceva specifikuri unar-Cvevebis ganviTarebas. sabunebismetyvelo<br />
mecnierebebis swavlebam mozards unda ganuviTaros garemomcveli<br />
samyaros Seswavlisa da kvlevis, misi dacvisa da SenarCunebis<br />
1 erovnuli saswavlo gegma. sagnobrivi programa bunebismetyvelebaSi. proeqtis<br />
pirveli redaqcia. Tb., 2004, gv. 5.<br />
408
unar-Cvevebi, aziaros moswavle sabunebismetyvelo mecnierebebis miRwevebs<br />
da daanaxos maTi kavSiri yoveldRiur cxovrebasTan. codnis<br />
pasiuri mimRebidan moswavle unda Camoyalibdes aqtiur Sememcneblad,<br />
romelic SeZlebs miRebuli codna gamoiyenos, rogorc profesiuli<br />
warmatebisaTvis, aseve sazogadoebis sasikeTod. amisaTvis ki saWiroa,<br />
rom bunebismetyvelebis Seswavlis procesSi moswavles: gauCndes interesi<br />
garemomcveli samyaros kvlevis, siaxleTa aRmoCenisa da Secnobis<br />
mimarT 1 .<br />
sabunebismetyvelo mecnierebebi ar aris mxolod aRwerilobiTi<br />
xasiaTis, isini aucileblad gulisxmoben sasicocxlo procesebis,<br />
fizikuri da qimiuri movlenebis kvlevis gziT Seswavlas. bunebismetyvelebis<br />
dauflebisaTvis aucilebelia im specifikuri unarCvevebis<br />
gamomuSaveba, romlebic ukavSirdeba garemos kvlevas. rogorc damoukidebeli<br />
saswavlo sagani bunebismetyveleba dawyebiT safexurze<br />
iswavleba, pirvelidan meeqvse klasis CaTvliT. dawyebiT skolaSi iswavleba<br />
integrirebuli sagani “bunebismetyveleba”, romelic aerTianebs<br />
codnas, geografiis, astronomiis, biologiis, fizikis, qimiis da<br />
samoqalaqo aRzrdis sferoebidan.<br />
bunebismetyvelebis disciplinebi xels uwyobs moswavlis mier<br />
samyaros adekvaturi aRqmis Camoyalibebas, xolo samoqalaqo ganaTleba<br />
uviTarebs moswavles garemosadmi pozitiur damokidebulebas da<br />
garemoze pasuxismgeblobis grZnobas. sajaro skolaSi sagani “bunebismetyveleba”<br />
iswavleba ori alternatiuli sqemiT:<br />
a. biologiis, fizikis, qimiis safuZvlebis integrirebuli<br />
kursi;<br />
b. trimestruli kursi: TiTo trimestrSi _ TiTo disciplina.<br />
dawyebiT klasebSi, bunebismetyvelebis gakveTilebi ramdenadme<br />
gansxvavdebian sxva sagnebis gakveTilebidan. bunebismetyvelebis gakve-<br />
Tilze moswavleebi iReben codnas, unarsa da Cvevebs, romelic momavalSi<br />
aucilebelia saSualo skolis programiT gaTvaliswinebuli<br />
iseTi sagnebis Sesaswavlad, rogoricaa: botanika, zoologia, anatomia,<br />
geografia, maswavleblebi amisaTvis iyeneben swavlebis sxvadasxva<br />
sabunebismetyvelo sagnebisTvis damaxasiaTebel meTodebs. upirvelesad<br />
aq igulisxmeba bunebriv sagnebsa da movlenebze uSualo dakvirvebebi,<br />
romlebic bavSvebSi, logikuri azrovnebis ganviTarebisaTvis xelsayrel<br />
niadags qmnian. dakvirvebebisa da eqskursiebis Catareba, cdebisa<br />
1 a. gegeWkori. meToduri miTiTebani da savarjiSoebi bunebismetyvelebaSi.<br />
Tb., 2002, gv. 7.<br />
409
da praqtikuli samuSaoebis Sesruleba SesaZleblobas iZleva warmatebiT<br />
iqnes gamoyenebuli gakveTilebze swavlebis mravalnairi teqnikuri<br />
forma 1 .<br />
rogorc integrirebuli sagani “buneba” dawyebiT skolaSi dayofilia<br />
4 mimarTulebad:<br />
1. cocxali samyaro (biologiis elementebi);<br />
2. sagnebi da movlenebi;<br />
3. dedamiwa da samyaro;<br />
4. adamiani da garemo.<br />
mimarTulebebi: “adamiani da garemo” da “dedamiwa da garesamyaro”<br />
mxolod dawyebiT safexurzea integrirebuli bunebis kursSi. moswavle<br />
dawyebiT skolaSi ecnoba cocxali bunebis mravalferovnebas, organizmebis<br />
agebulebasa da cxovrebis Taviseburebebs, ZiriTad sasicocxlo<br />
moTxovnilebebs, moswavle agrovebs informacias im garemo<br />
pirobebis Sesaxeb, romlebic xels uwyobs organizmebis zrdasa da<br />
ganviTarebas. moswavle aseve ecnoba organizmebis garemosTan Seguebis<br />
formebs, acnobierebs, rom garemo mravalferovani da dinamiuria, Sedgeba<br />
erTmaneTTan mWidrod dakavSirebuli cocxali da aracocxali<br />
komponentebisagan. moswavle garemomcvel samyaros Seicnobs dakvirvebis,<br />
aRweris da klasifikaciis gziT 2 .<br />
sagnebi da movlenebis Seswavlisas dawyebiT skolaSi mimarTulebis<br />
mizania moswavles daanaxos kavSiri mis irgvliv arsebul sagnebsa<br />
da bunebriv movlenebs Soris. moswavle akvirdeba, ikvlevs da svams<br />
kiTxvebs nivTieri samyaros da masSi mimdinare movlenebis Sesaxeb.<br />
eufleba jgufuri muSaobis Cvevebs, swavlobs informaciis Segrovebas<br />
da cdilobs dasmul kiTxvebze pasuxis gacemas.<br />
bunebismetyvelebis axali saxelmZRvaneloebis 3 koncefcia efuZneba<br />
erovnuli saswavlo gegmiT gansazRvrul programas bunebismetyvelebaSi.<br />
mizanSewonilia mTlianobiT Sexedulebebis formireba moswavleTa<br />
inteleqtualur-SemecnebiTi ganviTarebis gzaze. mas safuZvlad<br />
udevs percefciis fsiqologiuri Teoria, romlis mixedviTac<br />
Tavdapirvelad yalibdeba mTliani warmodgenebi, Semdeg ki zustdeba<br />
detalebi, mTelis nawilebi: aRqmis bunebas Seesabameba codnis SeZena,<br />
1 e. megreliZe, d. megreliZe, T. qimeriZe. bunebismetyvelebis swavlebis<br />
meTodika. Tb., 1999, gv. 27.<br />
2 a. gegeWkori. deda-buneba. Tb., 1986, gv. 10.<br />
3 erovnuli saswavlo gegma. sagnobrivi programa bunebismetyvelebaSi.<br />
proeqtis meore redaqcia. Tb., 2006, gv. 7; g. kvantaliani. maswavleblis<br />
wigni. Tb., 2006, gv. 15.<br />
410
principiT _ “mTliani warmodgenebidan kerZo warmodgenamde”. Rirebulia,<br />
rom Cven isev vubrundebiT dawyebiT klasebSi integrirebuli da<br />
mTlianobiTi swavlebis i. gogebaSviliseul tradicias, rac naTlad<br />
ikiTxeba i. gogebaSvilis memkvidris luarsab bocvaZis, saprogramo<br />
debulebaSi: “SeuZlebelia, rom erTi sagnis fargali gancalkevebuli<br />
iyos meore sagnisagan. sazogadod swavlebis dros erTianobis darRveva,<br />
sagnebis gancalkevebiT da gankerZoebiT gadacema codnisa, did<br />
nakls Seadgenda skolebSi. yoveli sagnis warmateba, codna, damokidebulia<br />
im xalisze, rogorsac swavleba iwvevs bavSvebSi da mis mizan-<br />
Sewonilobaze. swavleba xalisiani da mizanmimarTuli iqneba maSin,<br />
roca im cnebaTa Soris, rac adgils iWers gonebaSi, mtkice kavSiri<br />
iqneba daculi, sxvadasxva codna unda avsebdes da aSuqebdes erTmaneTs...<br />
roca mecadineoba am saxiT mimdinareobs, bavSvebs rCebaT miyolebiTi,<br />
mTliani STabeWdileba da sagnebsac sruliad gaicnoben”. 1<br />
i. gogebaSvilis mier am midgomisTvis safuZvlis Cayras adasturebs<br />
guram ramiSvilic. igi wers: “i. gogebaSvilis `deda ena~, “bunebis<br />
kari”, “saistorio moTxrobebi” da “ bibliuri moTxrobebi” erTmaneTs<br />
avseben. aq aris saocari erTianoba, romelsac didi zneobrivi<br />
safuZveli aqvs Cadgmuli. sagnebis swavlebaSi informaciuli nakadis<br />
SemoWram daarRvia es sasicocxlo mTlianoba da pirvelkavSirebi.<br />
aseve aucilebelia am mTlianobis aRdgena-SenarCuneba. saWiroa saganTa<br />
swavleba ise aigos, rom codnas mTlianoba SeunarCundes, pirveli<br />
kavSirebi aRdges adamiansa da bunebas Soris. es sibrZne WeSmariti<br />
codnis aucilebeli safuZvelia”. 2<br />
bunebismetyvelebis swavlebisas, pirveli is aris, rom swavleba<br />
unda iyos ekologiuri. es ar niSnavs mxolod garemosdacviTi Sinaarsis<br />
tarebas. ekologia, es aris mecnieruli codna cocxal organizm-<br />
Ta urTierTkavSirebisa da maTi garemosTan urTierTobis Sesaxeb, romelic<br />
samyaroze mTlian warmodgenas gviqmnis da saSualebas gvaZlebs,<br />
aseve mTlianobaSi ganvixiloT saswavlo procesi.<br />
bunebismetyvelebis swavlebisas nebismieri sagani Tu movlena ganixileba<br />
moswavlis garesamyaros konteqstSi. moswavlis asakobriv<br />
zrdasTan erTad am garemos sazRvrebic farTovdeba. bunebismetyvelebis<br />
swavlebis erT-erTi mizani is aris, rom bavSvs Seayvaros cocxali<br />
Tu aracocxali buneba da ganuviTaros misadmi faqizi damokidebu-<br />
1 l. bocvaZe. saxalxo skola da saprofesio ganaTleba. tf., 1917, gv. 10;<br />
a. gegeWkori. meToduri miTiTebani da savarjiSoebi `deda-bunebis~ swavlebisaTvis.<br />
Tb., 2002, gv. 16.<br />
2 g. ramiSvili. qarTuli enis swavleba. Tb., 1962, gv. 15.<br />
411
leba, Camouyalibos bunebis dacvis aucileblobis Segneba da Seiara-<br />
Ros garkveuli SromiTi CvevebiT. bavSvis zogad ganviTarebas mniSvnelovnad<br />
ganapirobebs pedagogikurad organizebul garemoSi mis mier<br />
codnisa da unar-Cvevebis sistematiuri SeZena. metad mniSvnelovania<br />
is garemoeba, rom garesamyaros Sesaxeb SeZenili codna cnobaTa jamamde<br />
ar iyos dayvanili, aramed igi bavSvebs eZleodes garkveuli<br />
TanmimdevrobiT da dawyebiTi klasebis moswavleTaTvis misawvdomi<br />
formiT. TvalsaCino moqmedebiTi azrovnebidan TvalsaCino xatovan,<br />
xolo ukanasknelidan abstraqtul azrovnebaze gadasvliT bavSvebs<br />
unda SevuqmnaT sabunebismetyvelo warmodgenebi da cnebebi.<br />
amrigad, migvaCnia, rom sakiTxis aqtualuroba mdgomareobs klasikuri<br />
(gogebaSviliseuli) da Tanamedrove moTxovnilebebis Serwymis<br />
aucileblobaSi.<br />
BROLISA TSULAIA<br />
GENERAL TENDENCY OF METHODS OF TEACHING<br />
NATURAL SCIENCE IN ELEMENTARY SCHOOL<br />
Natural Science as a teaching subject has got its characteristcs of teaching<br />
forms and methods. Natural Science isn’t descriptive, it’s considered as a<br />
physical, chemical searching process. It’s necessary to develop special skills to<br />
acquire Natural Science which is linked with searching the environment.As a<br />
subject Natural Science is taught in 4 stages, in Elementary school. 1. Wild<br />
World; 2. Things and Phenomena; 3. The Earth and the World; 4. A Human<br />
being and the Environment“. A human being and the Environment” and “The<br />
Earth and The Environment” is to be taught at the first stages.<br />
412
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
lela rexviaSvili<br />
dasvenebisa da garTobis organizacia, rogorc<br />
socialur-pedagogiuri saqmianobis<br />
gansakuTrebuli saxe<br />
Tavisufali drois gonivrulad gamoyenebas metad didi mniSvneloba<br />
eniWeba moswavleTa harmoniulad ganviTarebis saqmeSi. Tavisufali<br />
dro, TavisTavad, ver uzrunvelyofs pirovnebis yovelmxriv ganvi-<br />
Tarebas, igi am amocanis gadaWris mxolod SesaZleblobas iZleva.<br />
imis mixedviT, Tu rogor iyeneben mas, Tavisufali dro SeiZleba adamianTa<br />
bednierebis an ubedurebis mizezi gaxdes.<br />
Tavisufali dro mozardTa yovelmxrivi ganviTarebis saSualebad<br />
rom iqces da Seasrulos misi daniSnuleba, saWiroa skolis pedagogiuri<br />
koleqtivis Zalisxmeva. marTalia, yovelmxriv ganviTarebuli<br />
adamianis momzadebis saqmes safuZveli eyreba ara mxolod skolaSi,<br />
aramed mis farglebs gareTac, magram mosaxleobis ekonomikuri da<br />
socialuri pirobebis gauaresebis fonze, rodesac saxelovnebo skolebi<br />
fufunebad iqca da mxolod SeZlebulTa xvedria, masobrivi es-<br />
Tetikuri aRzrda swored rom skolis prerogativaa.<br />
zogadsaganmanaTleblo skolis amocanaa, miaRwios imas, rom moswavleTa<br />
swavlebasa da aRzrdas hqondes mudmivi xasiaTi. saWiro da<br />
aucilebelia moswavle swavlisagan Tavisufal dros Rebulobdes<br />
iseT sulier sazrdos, romelic xels Seuwyobs misi gonebrivi horizontis<br />
gamdidrebas, inteleqtualur, zneobriv da esTetikur ganvi-<br />
Tarebas. swored am amocanis gadaWras emsaxureba kulturul-saganmanaTleblo<br />
muSaoba skolaSi. axalgazrdobisaTvis saintereso kulturul-saganmanaTleblo<br />
formad miCneulia garTobisa da dasvenebis formebis<br />
organizeba. es pirovnebaze zemoqmedebis saSualebaa misi rekreaciuli<br />
saqmianobis regulirebis gziT. rekreacia adamianis fizikuri<br />
Zalebisa da fsiqikuri wonasworobis aRdgenaa 1 .<br />
dasveneba da garToba TviTganaTlebasTan erTad gvevlineba Tavi-<br />
1 d. darCia. n. cibaZe moswavleTa Tavisufali drois gonivrulad gamoyenebis<br />
zogierTi sakiTxi. Tb., 1989, gv. 18.<br />
413
sufali drois ZiriTadi funqciis Tvisebad da xorcieldeba rekreaciuli<br />
saqmianobis procesSi. Tu dasveneba xels uwyobs daRlilobisa<br />
da daqancvis moxsnas, garToba mowodebulia Seasrulos mniSvnelovani<br />
kompensatoruli amocanebi. dasveneba da garToba qmnis adamianis fizikuri<br />
da emociuri ganmuxtvis pirobebs. rekreacia saSualebas iZleva<br />
ufro srulad gaixsnas pirovnebis xasiaTis Tvisebebi, aqtiuroba. is<br />
moicavs modunebas, daZabulobis moxsnas, xels uwyobs emociebis gamonTavisuflebas,<br />
romlebic saswavlo procesSi Sekavebulia, aZlevs sivrces<br />
fantaziasa da TamaSs. garTobisa da dasvenebis organizaciis<br />
formebi ara mxolod qmnian pirobebs rekreaciuli saqmianobisaTvis,<br />
aramed zemoqmedeben pirovnebis Segnebasa da qcevaze, aswavlian dasvenebis<br />
kulturas. dasvenebis saRamoebi, konkursebi da kulturul-saganmanaTleblo<br />
muSaobis sxva formebi warmoadgenen esTetikuri gemovnebis<br />
sawyis wertils, eTikisa da etiketis gakveTilebs.<br />
gasaTvaliswinebelia is faqti, rom moswavleTa damokidebuleba<br />
kulturul-saganmanaTleblo muSaobis am formebTan araerTgvarovania.<br />
erTni eZeben maTSi mxolod garTobis SesaZleblobebs, meoreni amiT<br />
ar kmayofildebian. maT izidavT dasveneba, romelic gamdidrebulia<br />
SemecnebiTi informaciiT, romelic iZleva niWisa da unaris gamovlenis<br />
SesaZleblobas. dasveneba-garTobis Sinaarsis gamdidreba mimarTulia<br />
monawileTa sxvadasxva jgufebis damokidebulebis Secvlaze misi<br />
formebis mimarT, am jgufebis donis maqsimalur miaxloebaze auditoriis<br />
ganviTarebuli nawilis donesTan. es aris TandaTanobiTi gadasvlis<br />
gza primitiuli garTobidan saqmianobisaken, rodesac garToba<br />
erwymis sulier gamdidrebas, pasiur-samomxmareblo poziciidan aqtiur-SemoqmedebiTisaken<br />
1 .<br />
dasvenebis mravalferovani formebi SeiZleba klasificirebuli<br />
iyos sxvadasxva niSnebiT. monawileobis intensiurobis mixedviT dasvenebaSi<br />
SeiZleba gamovyoT pasiuri (gasarTobi warmodgenis, sportuli<br />
sanaxaobis, kinofilmis yureba) da aqtiuri (TamaSebSi, sportul<br />
SejibrebebSi, qalaqgare mogzaurobebSi, diskoTekebSi monawileoba)<br />
formebi. monawileTa raodenobisa da damokidebulebis mixedviT ki SeiZleba<br />
gamovyoT individualuri, jgufuri da masobrivi dasvenebis<br />
formebi.<br />
ganvixiloT dasvenebis formis ramdenime tipi.<br />
termini _ “dasvenebis saRamo” niSnavs saRamos tips, romelic<br />
mimarTulia Tavisufali drois pirobebSi kompleqsurad, garTobis<br />
1 Свободное время школьников. М., 1999, gv. 8-10.<br />
414
amdenime saxis gamoyenebaze. dasvenebis saRamos erT-erT tips warmoadgens<br />
sanaxaobiTi saRamo. sanaxaobiTi saRamo aris warmodgena, romelSic<br />
yvela monawile asrulebs masze dakisrebul rols. damswreTa<br />
monawileoba warmodgenaSi dasvenebis saRamos damaxasiaTebeli Tvisebaa.<br />
sanaxaobiTi saRamoebi cekvis saRamoebidan gamomdinareoben da isini<br />
aigebian gansazRvrul Temaze. magram am SemTxvevaSi cekva, rogorc<br />
saqmianoba, gadadis meore planze da adgils uTmobs gasaTamaSebel<br />
speqtakls. aseTi saRamoebis magaliTs warmoadgenen maskaradebi, kostumirebuli<br />
mejlisebi. aq cekva mniSvnelovania, magram pirvel planze<br />
niRbebis msvleloba, maTi warmodgena da scenebia. cekvis Sinaarsi damokidebulia<br />
samaskarado Sinaarsze, masSi naTlad gamoixateba sacekvao<br />
saTamaSo momenti.<br />
didi gavrceleba hpova folklorulma saRamo-sanaxaobebma, sadac<br />
scenars safuZvlad udevs xalxuri stumarTmoyvareobis tradiciebis,<br />
TamaSobebis elementebi. aseTi saRamoebi nadimis elementebsac Seicavs,<br />
rac xels uwyobs sazeimo viTarebis Seqmnas. magaliTad, Tbilisis<br />
kerZo skola “aisi”-s meoreklaselebma Caatares RonisZieba, romelic<br />
eZRvneboda deda saqarTvelos kulturuli tradiciebis Seswavla-gacnobas.<br />
gaiSala sufra saqarTvelos TiToeuli kuTxisaTvis damaxasia-<br />
Tebeli pur-mariliT, tradiciebiT, CacmulobiT, kuTxuri kilo-kaviT,<br />
cekva- TamaSiT da iumoriT.<br />
saRamo-sanaxaobis momzadebisas tardeba saZiebel-kvleviTi muSaoba,<br />
romelic mimarTulia TemasTan dakavSirebuli informaciis mopovebaze<br />
da monawileTa rolebis ganawilebaze. dasvenebis saRamo SeiZleba<br />
agebuli iyos romelime erT-erTi saqmianobis safuZvelze (cekvis sa-<br />
Ramo, sanaxaoba, TamaSis saRamo da sxva.). cekvis saRamoebi mniSvnelovan<br />
funqcias asruleben axalgazrdobis cxovrebaSi. isini ara mxolod<br />
akmayofileben cekvis an msubuqi musikis mosmenis moTxovnilebas,<br />
aramed mozardebisaTvis xdebian socialuri praqtikis, damoukideblobis,<br />
TviTdamkvidrebis SesaZleblobis gamovlinebis adgilad. garkveuli<br />
nawilisaTvis cekvis saRamo warmoadgens kulturasTan ziarebis<br />
SesaZleblobas. aseTi tipis RonisZieba aris zneobrivi da esTetikuri<br />
aRzrdis, kulturuli urTierTobis sfero, magram vinaidan is<br />
naklebad eqvemdebareba kontrols, SesaZloa movides winaaRmdegobaSi<br />
sazogadoebriv normebTan. maswavleblebis mxridan saWiroa ara akrZalva,<br />
aramed regulirebis gzebis moZebna Tavad axalgazrdobis meSveobiT.<br />
sasurvelia liderebad im axalgazrdebis gamoyvana, romlebic ma-<br />
Rali kulturuli normebis matarebelni arian 1 . cekvis saRamos prob-<br />
1 Основные формы и методы КПР. Уч. пособие. М., 2000, gv. 32-34.<br />
415
lema misi Sinaarsis gamdidrebis, masSi gansazRvruli azrobrivi datvirTvis<br />
Setanis, cekvis gakulturebis problemaa. amitom, mravalferovnebis<br />
Setanisa da moswavleTa ganaTlebis mizniT kargia improvizirebuli<br />
konkursebis CarTva saukeTeso mocekvavis, momRerlis, eruditebis<br />
saxelis mosapoveblad.<br />
metad efeqturia sacekvao saRamos Tematuri warmarTva. Tematika<br />
SeiZleba iyos mravalferovani. magaliTad:<br />
“kinosacekvao reviu” (sadac naCvenebi iqneba cekvisadmi miZRvnili<br />
kinofragmentebi).<br />
cekvis warmoSobis istoria.<br />
Semodgomis mejlisi.<br />
yvelaferi valsis Sesaxeb da a.S.<br />
mozardi axalgazrdobis garTobis da dasvenebis metad gavrcelebuli<br />
da sayvareli formaa diskoTeka. musikaluri gaformeba diskoTekaze<br />
xorcieldeba Canawerebis saxiT, romelTa translireba xdeba<br />
xarisxiani aparaturis meSveobiT. aqedan gamomdinare diskoTekam<br />
SeiZleba daakmayofilos sacekvao musikis moyvarulTa moTxovnilebebi<br />
saukeTeso nimuSebis mosmenis gziT.<br />
diskoTekis wamyvans disk-Jokei ewodeba. is aris diskoTekis centraluri<br />
figura da mTeli misi saqmianoba organuladaa dakavSirebuli<br />
cekvasTan. disk-Jokei adgens programas da mihyavs igi, romelSic<br />
gaTvaliswinebulia Tavisi musikaluri gemovneba da amave dros publikis<br />
interesebi. man pauzebSi unda moaswros miawodos auditorias<br />
informacia mosasmeni musikis avtorebis, Semsruleblebis, “xit-aRlumSi<br />
“am simReris adgilis Sesaxeb da a. S. saocaria is tempi romli-<br />
Tac valdebulia imuSaos disk-Jokeim: cvalos diskebi, imReros, ixumros,<br />
aCvenos slaidebi, gaakeTos komentari da sxv. is aris musikaluri<br />
lideri, romelic eweva auditoriis musikaluri codnisa da gemovnebis<br />
formirebas. Tematuri saxis diskoTeka met SesaZleblobas aZlevs<br />
disk-jokeis gamoavlinos Tavisi Tavi 1 .<br />
saRamo-TamaSi dasvenebis saRamoa, romlis Sinaarsi Tematurad da<br />
siuJeturad gaerTianebulia saTamaSo situaciasTan. aq yvela, an monawileTa<br />
umravlesoba, gadis winaswar momzadebul an improvizirebuli<br />
davalebebis serias, romelic varaudobs koleqtiur an individualur<br />
Sejibrebebs. pirvelobisaTvis warmoqmnili brZola qmnis pirovnebis<br />
TviTgamovlenis, TviTdamkvidrebis pirobebs. TamaSis procesSi monawileni<br />
avlenen sazrianobas da simkvircxles, reaqciis siCqares da Za-<br />
1 Основные формы и методы КПР.., gv. 56-59.<br />
416
las. gansakuTrebulad sainteresoa moswavleTaTvis TamaSebi, romlebic<br />
qmnian SemoqmedebiTi niWisa da codnis gamovlenis SesaZleblobebs.<br />
es inteleqtualuri TamaSebia. aseTi saxis RonisZiebebis Catarebis<br />
sirTule imaSi mdgomareobs, rom damuSavebuli saTamaSo programis<br />
ganxorcielebasTan erTad unda Seiqmnas araformaluri, arareglamentirebuli,<br />
Zaldautanebeli urTierTobis pirobebi.<br />
miuxedavad imisa, rom Cven statiaSi ver ganvixileT garTobisa<br />
da dasvenebis sxva formebi, sakiTxis dasmac ki skolaSi moswavleaxalgazrdobis<br />
Tavisufali drois gamoyenebis Sesaxeb maTive yovelmxrivi<br />
ganviTarebisa da sulieri gamdidrebis mizniT _ Rirebulad migvaCnia.<br />
LELA REKHVIASHVILI<br />
ORGANIZATION OF REST AND ENTERTAINMENT AS<br />
A SPECIFIC FORM OF SOCIAL AND PEDAGOGICAL<br />
ACTIVITY<br />
Reasonably using of free time in the harmonious development of pupils<br />
has a great importance. Pedagogical body’s efforts are necessary in order free<br />
time to become the means of adults’ development in all its aspects and perform<br />
its aim. As a result, teaching and training will have permanent character. The<br />
pupil will obtain such spiritual subsistence which helps enrichment of his/her<br />
mental scopes, intellectual, moral and aesthetical development. In the article<br />
the are discussed effective forms of rest and entertainment such as “dancing<br />
evening”, “discotheque”, “ evening-game”.<br />
27. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
417
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
418<br />
guranda gabunia<br />
Ggonebrivad CamorCenil bavSvTa metyvelebis<br />
logoritmuli ganviTareba<br />
zogadi fsiqologiis kursSi metyveleba ganixileba, rogorc azrovnebis<br />
instrumenti da urTierTobis saSualeba. rogorc filogenezSi,<br />
iseve ontogenezSi metyveleba aris urTierTobis saSualeba.<br />
metyvelebis ganviTarebis Senelebis ZiriTadi mizezi _ aris qerqis<br />
Camketi funqciis sisuste, yvela analizatorebSi an romelime maTgan-<br />
Si axali diferencirebuli pirobiTi kavSirebis Senelebuli gamomu-<br />
Saveba. mniSvnelovan uaryofiT rols asrulebs Cumi Sriali an izolirebuli<br />
xma, romelsac mSoblebi warmoTqvamen, magram xmebi aRiqmeba<br />
daunawevreblad. es nawilobriv hgavs imas, Tu rogor esmiT ufrosebs<br />
ucxoelis saubari. bavSvi gamoyofs da arCevs Zalze cota sityvas.<br />
saubridan adekvaturi sityvebis gamoyofis procesi mimdinareobs<br />
absoluturad sxva, ufro Senelebuli tempebiT. bavSvs uWirs bgerebis<br />
Tanmimdevrobis daadgena, magaliTad sityvaSi ,,burTi”. man ukve<br />
iswavla am sityvis garCeva sxvisi saubris dros da metnaklebad zustad<br />
gadmoitana Tavis leqsikonSi, magram werisas, rodesac dasadgenia<br />
da gamosakvlevia bgerebis Tanmimdevroba, bavSvs uWirs amis gakeTeba<br />
da is burTis nacvlad wers ,,brTi” an ,,buTi” da a. S. inteleqtis<br />
darRvevis gamo da bavSvis fonematikuri analizis sisustis gamo, is<br />
smeniT cudad arCevs sityvebis daboloebebs, rac xels uSlis gramatikuli<br />
formebis aTvisebaSi 1 .<br />
fonematikuri smenis zemoT aRniSnuli mdgomareobis mizezi<br />
_smeniT analizatorebSi diferencirebuli pirobiTi kavSirebis Senelebuli<br />
Camoyalibebaa. skolaSi swavlis periodSi es kavSirebi ase<br />
Tu ise warmatebiT Camoyalibdeba, magram metyvelebis Senelebuli aTviseba<br />
saerTo fsiqikuri ganviTarebisaTvis bavSvebSi Zalze seriozulia.<br />
fonematikuri smenis defeqtebi Rrmavdeba artikulaciis ganviTarebis<br />
Senelebuli tempebiT, e. i. sityvebis warmosaTqmelad aucilebeli<br />
moZraobebis kompleqsiT. smeniTi aRqmis daqveiTeba amuxruWebs aR-<br />
1 Особенности усвоения учебного материала слабослышащими учащимися. Под ред. Р.<br />
М. Боскис, К. Г. Коровина. М., 1981, gv. 5-6.
qmis ganviTarebas, xolo warmoTqmis bundovnoba smeniTi aRqmis gaumjobesebas<br />
anelebs.<br />
maS ase, Senelebuli analizatorebis ganviTarebis arasrulobas<br />
mivyavarT iqiTken, rom oligofreniis dros, rogorc wesi, mkveTrad<br />
neldeba meytvelebis ganviTareba. im droisaTvis, rodesac metyveleba<br />
unda iyos urTierTobis saSualeba, leqsikoni Zalze mwiria. oligofreni<br />
bavSvebi TiTqmis ar iyeneben zmnebs, kavSirebs, zedsarTav saxelebs.<br />
leqsikonis is maragi, romelic ukve aTvisebulia damxmare skolis<br />
moswavlis mier, didi xnis ganmavlobaSi rCeba arasrulfasovnad,<br />
vinaidan gamoyenebuli sityvebis didi nawili am sityvis namdvil<br />
mniSvnelobas ar Seesabameba. am faqts adgili aqvs yvela normalur<br />
bavSvTanac. magaliTad, janmrTelma pataram SeiZleba ,,fiso” dauZaxos<br />
katasac, fafuk saTamaSo daTuniasac da dedis paltos sayelosac. Tavidan<br />
,,biZia” _ es yvela mamakacia, mamis garda; mxolod TandaTan bavSvi<br />
aRiqvams sityva ,,biZias” zust mniSvnelobas, rogorc naTesauri kavSiris<br />
garkveul xarisxs. i. seCenovis gamoTqmiT sityva rCeba bavSvisaTvis<br />
gaurkveveli, mxolod ,,zedmetsaxeli” _ ramdenime sagnis dasaxeleba.<br />
SemdgomSi xdeba misi mniSvnelobis TandaTanobiTi dazusteba 1 .<br />
fonematikuri smenis arasruli ganviTareba, warmoTqmis defeqtebi,<br />
sityvis marcvlebad dayofis sirTuleebi inteleqtdarRveul bavSvebSi<br />
_ am yvelafers bavSvi miyavs iqamde, rom TiTqmis yoveli sityva<br />
iwereba SecdomebiT. gonebrivad CamorCenil bavSvs uWirs mianiWos Ti-<br />
Toeul asos saWiro moxazuloba, rac bunebrivad ganapirobebs siZneleebs<br />
kaligrafiis CamoyalibebaSi. werisa da kiTxvis swavlebisas<br />
Tavs iCens mxedvelobis analizatorebisa da sivrciTi orientirebis<br />
defeqtebi. bavSvebi ver arCeven asoebs ,,v” da ,,g”; ,,w” da ,,S~ da a. S.<br />
msgavsi asoebis arevis garda bavSvebi weren TiTqos sarkeSi, e. i. marjvnidan<br />
marcxniv, werisa da kiTxvisas kargaven striqons 2 .<br />
yvela es siZnele, romelic gamowveulia analizatorebis Senelebuli<br />
ganviTarebiT, TandaTanobiT daiZleva. bavSvebi zogjer gamoiyeneben<br />
bevr rTul sityvas, samecniero terminebsac ki. saubrisas gramatikuli<br />
wyoba aris gaSlili da savsebiT sruli xasiaTis. Tumca ase-<br />
Ti bavSvebis saubari ,,carielia”, isini ar eZeben imis mniSvnelobas<br />
rasac laparakoben, imeoreben arasaWiro situaciebSi yvelafers imas,<br />
rac gaugoniaT sxvisgan an waukiTxavT TviTon, es mdgomareoba viTardeba<br />
revmatizmis an Tavis tvinis tramvis Semdeg. gansakuTrebuli<br />
1 И. Г. Богрова. Обучение Слабослышащих учащихся восприятию речи на слух. М.,<br />
1989, gv. 20-22.<br />
2 Р. Ф. Боскис. Глухие и слабослышащие дети. М., 1963, gv. 89-90.<br />
419
sirTule zepiri saubris dauflebaSi, rogorc wesi, ar warmoiqmneba,<br />
magram werisas aseT bavSvebs aqvT cudi kaligrafia. gadadRabnili,<br />
araTanabari moZraobebi iwvevs imas, rom kaligrafia Zalze didxans<br />
Camouyalibebelia, uyuradReboa.<br />
Zalze Taviseburia metyveleba epilefsiiT daavadebul bavSvebSi.<br />
Tavidan maTi saubari hgavs oligofrenebis saubars, TandaTan xdeba ufro<br />
gawelili. es bavSvebi imeoreben erTi da igive sityvebs. maTi azrovnebis<br />
ganviTareba, romelic janmrTel bavSvebSi Camoyalibdeba skolaSi<br />
wasvlamde gacilebiT adre, gonebrivad CamorCenilebSi warmoiqmneba da<br />
srulyofili xdeba, mxolod damxmare skolaSi misvlis Semdeg 1 .<br />
Kkoreqciul-aRmzrdelobiTi swavlebis klasebis kompleqtacia<br />
xorcieldeba bavSvis kompleqsuri kliniko-fsiqologiur-pedagogiuri<br />
gamokvlevis Semdeg saswavlo gegmebis Sesabamisad dawyebiTi klasebisaTvis,<br />
gegmis sami variantis Sesabamisad (sabaziso, humanitaruli da<br />
maTematikuri ganxra) 5-10 klasebisaTvis. kompleqtaciis pirveli varianti<br />
gankuTvnilia bavSvebisaTvis, romlebmac iswavles erTi an ori<br />
weli sajaro skolebSi da aCvenes myari mouswrebloba ZiriTad sagnebSi.<br />
kompleqtaciis meore varianti gankuTvnilia im bavSvebisaTvis,<br />
romlebic sajaro skolaSi swavloben eqvsi wlis asakidan da ver<br />
aiTvises programa, aseve Svidi wlis bavSvebi, romlebic adre ar<br />
swavlobdnen, magram gamoavlines pirveli variantisas dabali done.<br />
aseT SemTxvevaSi bavSvi xvdeba meore klasSi da kompleqtaciisas iTvaliswineben<br />
specialuri koreqciuli programis warmatebiT aTvisebas<br />
erTi an ori wlis ganmavlobaSi, sadac Seyvanilia ganxrebi, mimarTuli<br />
fonematikuri Sexedulebebis Camoyalibebisagan, bgeriTi analizis,<br />
leqsikonis gamdidreba, metyvelebis ganviTareba, saswavlo yofis elementebis<br />
formireba aris maCvenebeli bavSvTa frontaluri koreqciis<br />
sensomotoruli, inteleqtualuri da metyvelebis ganviTarebisa 2 .<br />
saswavlo sagnebis gadarCeva da maTi CarTva sabazo saswavlo<br />
gegmaSi xdeba koreqciisa saSualebebisa da ama Tu im SemecnebiTi procesebis<br />
gaTvaliswinebiT, romlebic bavSvebSi ar Camoyalibdeba saskolo<br />
swavlebis dasawyisisaTvis tradiciul pirobebSi masobrivi tipis<br />
skolamdel dawesebulebebSi.<br />
• koreqciul-aRmzrdelobiTi swavlebis sistemis realizacia iTvaliswinebs<br />
sareabilitacio procesis uwyvetobas: skolamdeli<br />
da saskolo swavlebis saswavlo-aRmzrdelobiTi gardamavali<br />
1 В. П. Тимохин. Сурдопедагогика. М., 1985, gv. 37-39.<br />
2 Особенности усвоения учебного материала.., gv. 101-105.<br />
420
procesis uzrunvelyofa, zogadi ganviTarebis amocanebis uzrunvelyofis<br />
gadawyveta, aRzrda da koreqcia SemecnebiTi moRvaweobisa<br />
da bavSvis metyvelebisa, ganviTarebis individualuri<br />
arasrulyofilebis gadalaxva 1 .<br />
saswavlo-aRmzrdelobiT mimarTulebaSi koreqciul-aRmzrdelobiT<br />
amocanebs gansakuTrebiT gamoyofen da meTodurad gamarTlebulia:<br />
• bavSvTa SemecnebiTi aqtivobis ganviTareba (miiRweva saswavlo<br />
masalis xelmisawvdomobis principis realizaciiT, saswavlo<br />
amocanebis gadawyvetisas siaxleebis efeqtis uzrunvelyofa);<br />
• zogadinteleqtualuri codnis ganviTareba, analizis sxvadasxva<br />
ileTebi, Sedareba, ganzogadoebuli qmedeba, maT Soris saorientacio<br />
etapi, TviTkontrolisa da TviTSefasebis etapi da<br />
saswavlo-SemecnebiTi saqmianobis motivaciis gaumjobeseba.<br />
frontaluri koreqciul-aRmzrdelobiTi swavleba, romelic<br />
xorcieldeba maswavleblis mier yvela gakveTilze, saSualebas iZleva<br />
saswavlo masalis ukeTesad SeTvisebaSi dawyebiTi skolis standartebis<br />
Sesabamisad 2 .<br />
saswavlo-aRmzrdelobiT-pedagogiur procesSi mniSvnelovani roli<br />
eniWeba moswavleebis individualuri naklovanebebis koreqcias 3 .<br />
logopediuri ritmika mocemuli kategoriis bavSvebisaTvis aris<br />
koreqciul-aRmzrdelobiTi swavlebis sistemis Semadgeneli nawili.<br />
is dadebiT zemoqmedebas axdens bavSvis fsiqofiziologiur procesebze,<br />
SemecnebiT, emocionalur sferoebze, uzrunvelyofs fsiqomotorikis<br />
koreqcias, aseve mocemuli kategoriis bavSvebis metyvelebis ganviTarebaze.<br />
Kkoreqciuli ritmikis saSualebebisa da samuSaoebis organizacia<br />
xdeba, pirvel rigSi, diagnostikis principis erTianobaze<br />
da axasiaTebs Senelebul bavSvebs. fsiqomotoruli darvevebis koreqciis<br />
yvelaze adekvatur meTods fsiqikuri ganviTarebisa da gonebrivad<br />
CamorCenil bavSvebSi aris logopeduri ritmika, romelSic naTlad<br />
gamoxatulia musikis, moZraobisa da ritmikis, rogorc maTi<br />
RerZis erTianoba.<br />
• musikaluri ritmi aregulirebs nervuli sistemis Camoyalibebas,<br />
iwvevs sicocxlis unarianobis ritmis refleqtoruli aTvisebas,<br />
organizacias ukeTebs motorikas, qmnis xalisian mxiarul<br />
ganwyobas, aviTarebs aqtiur yuradrebas. mecadineobebi<br />
ritmikaSi saSualebas iZleva moaxdinos gaRizianebis xangrZli-<br />
1 Л. И. Тигранова. Умственное развитие слабослышащих детей. М., 1978, gv. 12-13.<br />
2 www.mes.gov.ge<br />
3 m. yolbaia. defeqtologiis safuZvlebi. Tb., 1985, gv. 34-35.<br />
421
vobisa da siZlieris zusti dozireba, aregulirebs moZraobebis<br />
tempebs, romelic advilad aRiqmeba musikasTan erTad, aumjobesebs<br />
fsiqikur procesebs, maxsovrobas, saSualebas aZlevs<br />
moZraobebis meSveobiT gadmoscen sxvadasxva emocionaluri<br />
mdgomareobebi (sixaruli, sinaze, sevda, gakvirveba da sxva),<br />
swavloben fsiqoemocionaluri daZabulobis moxsnas, iTviseben<br />
araverbaluri komunikaciebis unarebs, romlebic adekvaturia<br />
jgufur yofaqcevaSi.<br />
• motoruli sferos koreqcia, sadac mimdinareobs muSaoba sxeulis<br />
plastikis ganviTarebaSi, ritmulobaSi, moZraobis koordinaciaSi,<br />
orientireba sivrceSi, globaluri sinkineziis gadalaxva.<br />
• moZraobisa da metyvelebis urTierTSeTanxmebis ganviTareba,<br />
romelic gamovlindeba sagnebTan da maT gareSe savarjiSoebSi,<br />
simReraSi, warmodgeniT moZraobebSi 1 .<br />
logopedur ritmikaSi mecadineobebze gamoiyeneba iseTi saSualebebi,<br />
rogorc savarjiSoebi, sityvebiT TamaSebi, musikis TanxlebiT<br />
tanvarjiSis elementebi, etiudebi. mecadineobebis struqtura SeiZleba<br />
Camoyalibdes iseTi nawilebisagan, rogoricaa ritmuli moTelva,<br />
ritmuli tanvarjiSi, ritmuli kaleidokopi, ritmuli azrovneba, azrovnebis<br />
ganviTareba _ emocionaluri, mxedvelobiTi, sityvier-logikuri<br />
(amocanis gaazrebisas) da Tanmimdevrobis damaxsovrebisas (ara<br />
umetes 15 kacisa) 2 . ritmikaSi mecadineobebis organizacia iTvaliswinebs<br />
kalendarul dagegmvas, romelsac axorcielebs pedagogi-logoritmisti<br />
defeqtologiuri ganaTlebiT. ritmikaSi mecadineobebs unda<br />
hqondes mkveTri koreqciuli mimarTuleba da unda tardebodes 2-4-<br />
jer kviraSi damatebiT musikalur mecadineobebTan. wlis bolos tardeba<br />
sakontrolo diagnostikuri gamokvleva, romelic gvaZlevs bavSvis<br />
ganviTarebis dinamikur suraTs.<br />
1 И. Г. Богрова. Обучение Слабослышащих учащихся.., gv. 65-66.<br />
2 А. Г. Зикеев. Развитие речи слабослышащих учащихся. М., 1986, gv. 30-32.<br />
422
GURANDA GABUNIA<br />
LOGORHYTHMIC DEVELOPMENT OF SPEECH<br />
IN BACKWARD CHILDREN<br />
Special correcting training of children, is partially or completely deprived<br />
hearing, is one of the most complex and original areas of pedagogic. Its best<br />
substantiation with inevitability should lean on the profound psychological and<br />
physiological analysis of features of development of these children. Unlike<br />
normally hearing children hard of hearing children because of extreme difficulties<br />
in perception speech of associates in a sufficient measure to seize speech at<br />
early age. The defective perception of speech of associates deprives with children<br />
of an opportunity to catch sound structure of words. Speech sounds for these<br />
children as not clear, inarticulate, deformed and besides not constant (changeable)<br />
sound complexes. In these conditions there is impossible or in very<br />
small measure possible an imitation of speech of associates and mastering of<br />
word meanings, phrases, expressions. Depending on a degree of hear disorder,<br />
from pedagogical conditions of development of the child, from time of occurrence<br />
of acoustical defect hard of hearing children act in school with the speech<br />
broken in a various degree. Formation of speech of the hard of hearing child<br />
should be under construction in view of and specificities of development of its<br />
speech, and especially acquired language material: etc. Therefore at selection<br />
and the organization of lexicon and syntactic structures it is necessary for its<br />
rate (common use), compatibility to proceed not only from that, a varnish they<br />
are presented to speeches hard of hearing, but also from they play what role to<br />
system of language. For example, in speech of hard of hearing pupils there are<br />
not enough names of actions, syntactic words. At the same time names of actions<br />
make a predicative basis of offers, and syntactic words – the major elements<br />
of coupling of words.<br />
423
<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa seria<br />
t. I, 2007<br />
leila Serozia<br />
religiuri aRzrdis problema<br />
pedagogikaSi<br />
70-wliani sabWouri sistemis reJimSi religiuri aRzrda iyo<br />
tabudadebuli problema. pedagogikis klasikosebis moZRvrebaTa Sefasebisas<br />
mecnierebi religiur aspeqts Segnebulad uvlidnen gverds, an<br />
mas cenzurisadmi moCvenebiT gundrukiskmevad xsnidnen. amis dadasturebaa<br />
Tundac g. jiblaZis monografia `komenskis filosofia~, sadac<br />
vkiTxulobT: `... komenskis unda mouxsnas braldeba srul idealizmsa<br />
da TeologiaSi, orive es fenomeni gamocxaddes misTvis epoqis mier<br />
garedan Zalad dadebul xundebad da Tanamedroveobis winaSe wardges...<br />
rogorc materialisti~ 1 . komenskis pedagogikur moZRvrebas, romelic<br />
Tavidan bolomde RvTismoSiSobiTa da RvTis mosaobiT aris<br />
aRbeWdili. SeiZleba iTqvas, ieso qristes apologiaa mTeli misi `didi<br />
didaqtika~. am dros komunistebi aseTi ZaladobiT ayenebdnen komenskis<br />
materializmis samsaxurSi. es SeiZleba iTqvas TiTqmis yvela<br />
pedagogikis klasikosze.<br />
religiis Temisadmi aseTma TviTneburma midgomam gamoiwvia sulierebis<br />
deficiti, rac aSkarad irekleba Cvens realur sinamdvileSi.<br />
winamdebare statiis mizania am problebis analizis mcdeloba. mar-<br />
Talia, religiur aRzrdasTan dakavSirebiT bevrma qarTvelma mecnierma<br />
garkveuli wvlili Seitanes am problemis gaSuqebaSi, magram Cven<br />
mas SevexebiT gansxvavebuli kuTxiT.<br />
dRes, rodesac demokratiuli saxelmwifos mSenebloba Cqari tempiT<br />
mimdinareobs, rodesac sazogadoebrivi cxovrebis yvela sferoSi,<br />
da maT Soris adamianis fsiqikaSi, radikaluri cvlilebebi xdeba, wina<br />
planze wamoiwia axalgazrdobis zneobrivi aRzrdis sakiTxma. rogor<br />
eguebian Cveni mozardebi cxovrebis yvela sferoSi mimdinare<br />
cvlilebebs ra xdeba maT sulier cxovrebaSi miemarTebian Tu ara<br />
isini dinebis mimarTulebiT samwuxarod, dRevandeli statistikuri<br />
monacemebiT Tu vimsjelebT, saqarTveloSi sagrZnoblad imata mozar-<br />
1 g. jiblaZe. komenskis filosofia. Tb., 1979, gv. 237.<br />
424
dTa danaSaulma, xSirad aqvs adgili arasrulwlovanTa danaSaulebis<br />
faqtebs, zogjer xelyofen isini erTmaneTis sicocxlesac ki. ratom<br />
xdeba es sad unda veZeboT gamosavali<br />
saqarTvelos kaTalikos-patriarqma, uwmindesma da unetaresma<br />
ilia II-m amaswinaT mediisaTvis micemul interviuSi ganacxada: `es imas<br />
niSnavs, rom raRac gveSleba, televiziac scodavs nawilobriv, yoveldRiurad<br />
aCveneben Zaladobas, mkvlelobas. skolazec aris damokidebuli<br />
da mSobelzec. eklesiam unda Tqvas Tavisi sityva~. 1<br />
eklesiebSi mrevlma imata. axalgazrdebi da maT Soris arasrulwlovnebi<br />
miiswrafvian `gansawmendlad da wmindamyofelad sulisa da<br />
xorcisa~, nuTu davagvianeT da aq ukve ikveTeba ZiriTadi arsi _ religiis<br />
swavleba zogadsaganmanaTleblo skolebSi aucileblad unda<br />
mimdinareobdes da iwyebodes adreuli asakidan.<br />
Cveni saxelmwifo, ra Tqma unda, am metad mtkivneul sakiTxs reagirebis<br />
gareSe ar tovebs, isaxeba mTeli rigi RonisZiebebi am xarvezis<br />
aRmosafxvrelad, maT Soris aRniSnvis Rirsia saqarTvelos parlamentisa<br />
da genprokuraturis mier erToblivad SemuSavebuli kanonproeqti,<br />
sadac mozardTa aRzrdaSi skolasa da ojaxs funqciebi Tanabrad<br />
aqvT gadanawilebuli. dRes, rodesac sazogadoeba mTeli kategoriulobiT<br />
alaparakda eklesiisa da skolis erToblivad muSaobis<br />
sakiTxze, religiuri aRzrdis sakiTxma wina planze wamoiwia. amdenad,<br />
pedagog-klasikosTa Sexedulebebma religiuri aRzrdis Sesaxeb Tanamedroveobis<br />
gadasaxedidan meti aqtualoba SeiZina.<br />
religiuri aRzrdis Sesaxeb klasikos pedagogebs metad saintereso<br />
Sexedulebebi hqondaT SemuSavebuli, Tumca SeiniSneboda radikaluri<br />
gansxvavebebi. kerZod, maT moZRvrebaSi am sakiTxze ori, erTmaneTis<br />
sawinaaRmdego xazi gamoikveTa: pirveli, religiis swavleba patara<br />
asakSi unda daiwyos (komenski 2 , pestaloci 3 ) da meore, _ imisi<br />
swavleba, rac bavSvebisTvis gaugebaria, gonebisaTvis metad saziano<br />
(Jan-Jak ruso 4 , distervegi 5 ).<br />
samagierod, did pedagogTa Sexeduleba `saRvTo sjulis~ maswavleblis<br />
Sesaxeb daaxloebiT erTgvaria: is ar unda iyos sasuliero<br />
piri, magram sasurvelia warmoadgendes Rrmad ganaTlebul adamians<br />
1 gaz.: `saqarTvelos respublika~, #5, 2006.<br />
2 i. a. komenski. didi didaqtika. Tb., 1949, gv. 86.<br />
3 И. Песталоци. О народном образовании и индустрии. – Педагогическое наследие. М.,<br />
1989, gv. 305.<br />
4 Жан-Жак Русо. Эмиль, или о воспитании. М., 1989, gv. 99.<br />
5 А. Дистервег. Руководство к образованию немецких учителей. М., 1947, gv. 112.<br />
425
(oRond ara fanatikoss).<br />
Sveicarieli pedagogis iohan henrix pestalocis (1746-1827) azriT,<br />
RvTaeba yvela sagnis arsebiT sawyiss warmoadgens, xolo adamianSi<br />
igi umaRles miwier gamovlinebad aRwevs. adamiani, marTalia,<br />
RvTis Svilia, magram amave drois, gansakuTrebuli pirovnebaa. amitom<br />
Cveni amocanaa, ise aRvzardoT adamiani, rom man Seicnos adamianurisa<br />
da RvTaebrivis erTianoba da izrunos mis dasacavad. yovelgvari ganaTlebis<br />
safuZveli, pestalocis azriT, RmerTTan erTarsebobisaken<br />
swrafvaa _ maSin, rodesac adamianSi erTarseba xorcieldeba, RmerTi<br />
dResaswaulobs Tavis aRdgomas, xolo roca angareba da codva xels<br />
uSlis mas RvTaebriobis wvdomaSi, qriste kvlav jvars ecmeva.<br />
aRzrda da dawyebiTi ganaTleba, misi azriT, aris dedis saqme.<br />
dedobrivi instinqti aris bunebrivi safuZveli, romelzec unda daSendes<br />
aRzrda. mxolod am SemTxvevaSi gaxdeba SesaZlebeli bavSvis fizikuri,<br />
gonebrivi, esTetikuri, zneobrivi da SromiTi aRzrda, anu<br />
yovelmxriv ganviTarebuli pirovnebis formireba. mTavari, ambobs pestaloci,<br />
aris is, rom gonebrivi ganviTareba zneobrivs unda daeqvemdebaros.<br />
zneobriv ZalTa pirveli ylortebi aRmocendeba Cvilis fizikuri<br />
moTxovnilebebis daymayofilebiTa da bavSvis myudro garemoSi<br />
aRzrdiT. raki am pirobebs deda uzrunvelyofs, imitom mis arsebaSi<br />
iRviZebs misdami ndobisa da siyvarulis grZnobis Canasaxebi, romlebic<br />
Semdeg iwveven zneobriobisa da religiurobis pirveli kvirtebis<br />
gaCena-ganviTarebas.<br />
Svilis movlis procesSi xdeba dedis gulisa da gonebis moTxovnaTa<br />
harmoniuli Serwyma, rac bavSvSi siyvarulisa da rwmenis ganmtkicemis<br />
safuZvelia, romelic mogvianebiT TandaTan vrceldeba mamas,<br />
Zmasa da daze. igi, vinc dedas uyvars, Svilsac uyvars, imas, vinc deda<br />
endoba, Svilic endoba, amitom, roca deda etyvis, rom Sen zecieri<br />
mama gyavs da yvela Cveni sikeTe misi monapovaria, bavSvic irwmunebs<br />
amas 1 .<br />
amrigad, pestalocis SexedulebiT, is Canasaxi, romelic dedisadmi<br />
siyvaruls warmoSobs, aseve ganapirobebs RvTis siyvaruls. amitom<br />
bavSvi, dedis kalTas moSordeba Tu ara, iwyebs Tavisi Tavis<br />
Secnobas da damokidebulebisaken miiltvis. am drosmis gulSi bundovani<br />
azri Cndeba, rom metad aRar saWiroebs mSoblebis mxriv zrunvas.<br />
dedas ar gamoepareba es momenti, mxurvaled Caikravs Svils gul-<br />
Si da auxsnis, rom dedis garda hyavs, RmerTi, romelic mudam sWir-<br />
1 И. Песталоци. О народном образовании и индустрии, gv. 214. amis Sesaxeb ix. n.<br />
vasaZe. pedagogikis istoria. Tb., 2004, gv. 118-221.<br />
426
deba adamians. 1<br />
generalma `maswavlebelTa maswavlebelma~ adolf distervegma<br />
(1790-1866) Tavisi Sexedulebebi religiuri aRzrdis sakiTxebze gadmogvca<br />
1933w. gamoqveynebul wignSi `elementaruli swavlebis principebi~.<br />
2 am statiaSi gadmocemulia is Sexeduleba, rom adamianebi adre<br />
religias uyurebdnen rogorc iseT raRacas, romlis SeRweva adamianis<br />
sulSi unda momxdariyo garedan. swored am principis gaTvaliswinebiT<br />
Seadgines maT saRvTo sjulis mravali saxelmZRvanelo. aq<br />
ZiriTadad gamocemuli iyo adamianTa qcevis wesebi, darigebebi, magram<br />
aseTi saxiT mowodebuli religiuri WeSmaritebebi Tavisi formiT<br />
dogmaturi iyo da rogorc aRmzrdelisagan, ise aRsazrdelisagan moiTxovda<br />
mxolod pasiur aRqmas. amdenad, igi warmoadgenda garegan<br />
mexsierebaze dafuZnebul meqanikur swavlebas.<br />
distervegis azriT, is Sexedulebebi dromoWmulia da uvargisi.<br />
`religia adamianis sulis iseT mxares gamoxatavs, romelic garedan<br />
ki ar aris Tavmoxveuli, aramed adamianis Sig gulSi binadrobs da<br />
viTardeba~. 3 es mosazrebebi aucileblad unda gaviTvaliswinoT saRv-<br />
To sjulis swavlebisas, _ ambobs distervegi, amave dros aucilebelia<br />
paralelurad SevuTanxmoT igi TvalsaCino swavlebis zogierT<br />
princips, kerZod imas, Tu ra aris saTnoeba, RvTismosaoba, siyvaruli,<br />
mowiweba, rwmena da a.S. 4 .<br />
roca saRvTo sjuls vaswavliT bavSvebs, aRniSnavs germaneli mecnieri,<br />
unda gamovikvlioT maTi Sinagani samyaro, gulis moZraoba,<br />
rac religiuri WeSmaritebis aRmocenebas uwyobs xels, es ki aucilebelia<br />
imisaTvis, rom swavleba davukavSiroT bavSvis religiur-zneobriv<br />
samyaros. am dros swavlebisas miRebuli religiuri codna<br />
cxovrebaSi gadadis da bavSvis namdvil kuTvnilebad iqceva.<br />
didi rusi mwerlisa da sazogado moRvawis lev tolstois<br />
(1828-1910) mixedviT ki, adamiani RmerTs Tavis TavSi atarebs. misi<br />
pedagogiuri moRvaweobis meoTxe periodi religiuri swavliTaa ganpirobebuli.<br />
mas miaCnia, rom nebismieri maswavlebeli valdebulia ara<br />
marto codna gadasces moswavleebs, aramed paralelurad ganaxorcielos<br />
aRmzrdelobiTi muSaoba. am ukanasknels ki safuZvlad religia<br />
unda daedos. swored religiur aRzrdas miuZRvna man Tavisi SesaniS-<br />
1 n. vasaZe. pedagogikis istoria.., gv. 220.<br />
2 a. distervegi. elementaruli swavlebis principebi. _ rCeuli Txzulebebi.<br />
Tb., 1956.<br />
3 a. distervegi. elementaruli swavlebis principebi, gv. 126.<br />
4 a. distervegi. elementaruli swavlebis principebi, gv. 127.<br />
427
navi naSromebi: `religiuri aRzrdis gamo~, `dabadeba rogorc sauke-<br />
Teso wigni dawyebiT skolebSi sakiTxavad~. misi religiuri kredo<br />
SemdegSi gamoixateba: vinaidan RmerTs, rogorc sulier sawyiss, adamiani<br />
icnobs iqidan, rom icis misi arseboba Tavis Tavisa da sxva adamianebSi,<br />
amitom namdvili msaxureba da pativiscema RvTisa mdgomareobs<br />
Tavis Tavsa da sxva adamianebSi RvTis msaxurebasa da pativiscemaSi.<br />
Tavis TavSi RvTis msaxureba imaSi gamoixateba, rom adamians mudam<br />
Tvalwin hqondes warmodgenili uzenaesis saxiereba da sicocxle-<br />
Sive miiswrafvodes misken. RvTis msaxureba da pativiscema sxva adamianebSi<br />
imas gulisxmobs, rom erTma adamianma yvela danarCenSi aRiaros<br />
igive RmerTi, rac TavisTavSia da yvela adamianTan SeerTebisken,<br />
gaerTianebisken miiswrafvodes.<br />
adamianma rom sulisTvis icxovros, _ aRniSnavs l. tolstoi, _<br />
vidre sxeulisaTvis, upirveles yovlisa, unda gaigos, Tu ra aris<br />
suli. misi azriT, suli, _ es aris suli RvTisa kacSi, romelic yvela<br />
adamianSi erTi da igivea, da mTavari _ unda daeCvios imis keTebas,<br />
rac suls swadia da ara marto imas, rac TqvenSia, amitom, roca<br />
kacs dauaxlovdebiT, nu daiviwyebT, rom imaze uaRresi da usaWiroesi,<br />
rac am adamianSia, araferia qveyanaze 1 .<br />
l. tolstoi kategoriulad moiTxovs, rom saxelmZRvanelo wignebSi<br />
bibliuri teqstebis Semokleba-gadakeTeba yovlad dauSvebelia.<br />
nu vaswavliT bavSvebs saRvTo istorias, radgan igi damaxinjebuli<br />
saRvTo werilia. bavSvebma unda ikiTxon biblia, mis gareSe ganaTleba<br />
warmoudgenelia 2 . didi mwerlis azriT, biblia aris safuZveli maswavleblisa<br />
da moswavlis urTierTobisa, verc erTi bavSvi swavlas<br />
ver Seiyvarebs da verc SeiZulebs Tu swavlis momavali warmoudgenelia<br />
marto wera-kiTxvisa da angariSis dauflebaSi. rogorc bevrs<br />
hgonia, mec megona, wers is, _ mec vaswavlidi wera-kiTxvas, vuxsnidi<br />
bunebis sxvadasxva movlenebs, vuambobdi, rogorc anbanSia, rom swavlis<br />
nayofi tkbilia, magram moswavleebs ar sjerodaT da yvelaferi<br />
eucxoebodaT. maSin me vsinje bibliis kiTxva da amiT movxible isini.<br />
fardis kalTebi aiwia da bavSvebi sruliad momendvnen, amiT mec Semiyvares,<br />
wignic da swavlac. maT yvelaferi sjerodaT da TandaTan<br />
iSleboda maT Tvalwin azris, codnisa da poeziis perspeqtivebi. me<br />
ar vici sxva nawarmoebi, romelSic ise mokled iyos Camosxmuli poe-<br />
1 Л. Н. Толстой. О религиозном воспитании. – Собрание сочинений, т. 12. М., 1965, gv. 46.<br />
2 Л. Н. Толстой. О религиозном воспитании.., gv. 47.<br />
428
turi formiT yoveli mxare adamianis azrisa, rasac Seicavs biblia 1 .<br />
l. tolstoi sabolood midis im daskvnamde, rom Cveni sazogadoebis<br />
ganviTareba bibliis gareSe SeuZlebelia, igi pirveldawyebiTi<br />
kiTxvisaTvis Seucvleli wignia rogorc Tavisi martivi eniT, aseve<br />
Tavisi formiTa da SinaarsiT.<br />
did rus klasikos pedagogs konstantine uSinskis (1825-1870)<br />
miaCnia, rom bavSvebisaTvis religiuri WeSmaritebis swavlebas sjobia<br />
qristianul ritualebsa da dResaswaulebebSi monawileobis miReba,<br />
radgan religiis brwyinvale azrebi am asakSi gaugebaria da amdenad,<br />
misi swavleba gonebisaTvis sazianoa, xolo brwyinvale ritualebSi<br />
monawileoba samudamod kvals tovebs sulSi da udavod zneobriv gavlenasac<br />
axdens. misi azriT, bavSvobis periodSi religia ufro moqmedebs<br />
Tavisi formiT, vidre Sinagani SinaarsiT. misi azriT, religiuri<br />
aRzrda skolamdeli asakidan unda daviwyoT, magram ara dogmaturi<br />
swavlebiT, aramed frelixis meTodiT 2 . frelixs uSinski SveicariaSi<br />
mogzaurobisas gaecno. frelixis qalTa skolaSi (mcirericxovan<br />
jgufSi) Catarebulma gakveTilma igi aRtacebaSi moiyvana. ra xdeboda<br />
am skolaSi `ar ifiqroT, rom raimes izuTxavdnen, ara, RmerTma dagvifaros!<br />
_ wers uSinski, _ religiis gakveTilebi mcirewlovanTa skolaSi<br />
imaSi mdgomareobs, rom hyvebian bavSvis cxovrebidan iseT moTxrobas,<br />
romelsac raime zneobrivi mniSvneloba aqvs, es Txroba tardeba<br />
imgvarad, rom bavSvebi mxurvale monawileobas Rebuloben masSi,<br />
ekiTxebian, umateben, gamoicnoben moTxrobis dasasruls, hyvebian imas,<br />
rac TviTon SeemTxvaT, SeiZleba vinmem ikiTxos, sad aris aq religiis<br />
gakveTilebio magram religia marto katexizmsa da saRvTo weril-<br />
Sia gana ar aris igi adamianis cxovrebaSi xolo am asakis bavSvebisaTvis<br />
maTive cxovrebidan aRebuli sabavSvo moTxroba bevrad met<br />
religias Seicavs, vidre katexizmis mTeli gverdi, romelsac zereled<br />
swavloben da romelic gulSi araviTar kvals ar tovebs. maswavlebeli<br />
hyveba ramdenime ambavs saRvTo istoriidan, romelic Tavisi<br />
SinaarsiT iseTive gamosadegia, rogorc savsebiT sabavSvo moTxroba.<br />
magaliTad, iosebis ambavi, romlis mixedviT mamam mas Wreli tansacmeli<br />
Seukera. k. uSinskis, sxva klasikosebis msgavsad miaCnia, rom<br />
biblias unda eyrdnobodes ara marto saRvTo sjulis, aramed sxva<br />
danarCeni sagnebis swavlebac. pirvel wels kargi iqneba Tu SevarCevT<br />
10-12 moTxrobas Zveli da axali aRTqmidan. es moTxrobebi unda vas-<br />
1 n. vasaZe. pedagogikis istoria.., gv. 344.<br />
2 k. uSinski. adamiani, rogorc aRzrdis sagani. Tb., 1974, gv. 46.<br />
429
wavloT STambeWdavad, ise, rom did xans SemorCes ara mxolod mexsierebas,<br />
aramed gulsac. sasurvelia, Tu swavlebisas gamoviyenebT TvalsaCinoebas,<br />
magaliTad, palestinis rukas, bibliuri ambis suraTebs,<br />
egviptisa da israelis bunebis peizaJebs da a.S.<br />
igi gansakuTrebul mniSvnelobas aniWebs maswavlebels. aucilebeli<br />
ar aris saxalxo skolis maswavlebels hqondes saRvTismetyvelo<br />
ganaTleba, aramed mizanSewonilia iyos yovelmxriv ganaTlebuli qristiani,<br />
romelsac eqneba pedagogiuri moRvaweobis mowodeba. maswavleblis<br />
mTeli siZliere Txrobis xelovnebaSia, igi ise unda mouyves<br />
bavSvebs bibliur ambebs, rom mTeli klasi daainteresos, moswavleebi<br />
Zaldautaneblad kiTxva-pasuxiT aqtiurad Caabas Txrobasa da bibliis<br />
teqstis kiTxvaSi. aseTi meTodiT swavleba bavSvebisTvis metad saxalisoa<br />
da isini iolad euflebian bibliuri moTxrobis vrcel Sinaarss.<br />
saintereso mosazrebebi aqvs qarTvel klasikos pedagogs _ iakob<br />
gogebaSvils religiur aRzrdaze. aRsaniSnavia, rom igi gaxlavT<br />
pirveli klasikosi, romelmac religiuri da patriotuli aRzrdis<br />
sakiTxebi harmoniulad Seuxama erTmaneTs. cnobili mkvlevari g. TavziSvili<br />
wers: `gogebaSvilis pedagogiur ideaTa Soris mTavaria axalgazrdobis<br />
zneobrivi gsanviTareba, Tumca iakobi sastikad ebrZoda<br />
misticizms, viwro klerikalizms, yovelgvar crumorwmunoebas da misi<br />
moTxrobebic antireligiuri xasiaTisaa, magram formalurad religiis<br />
winaaRmdeg ar gamodioda da es mxolod imitom, rom religia ma-<br />
Ral zneobriv kategoriad miaCnda~. 1<br />
igi iziarebda pestalocis, k. uSinskis, l. tolstois da sxvaTa<br />
Sexedulebebs da miaCnda, rom patiosani, keTilSobili grZnobebis aRzrda<br />
mozardi Taobis gulSi kidev ufro saWiro da Zvirfasia, vidre<br />
gonebis gamdidreba sxvadasxva codniT 2 . pedagogiur procesSi gogebaSvili<br />
upiratesobas zneobriv aRzrdas aniWebda, xolo zneobis safuZvlad<br />
mas qristianuli religia miaCnia. igi werda: `eTikis, kacTmoyvareobis<br />
saZirkveli iyo da aris gulwrfeli sarwmunoeba, Rrma morwmune<br />
kaci arasodes ar yofila sulmdabali, egoisti da verc iqneba.<br />
igi axorcielebs Tavis cxovrebaSi maRals swavlas saxarebisas da<br />
afens siTbos, sikeTes Tavis garSemo 3 . misi aseTi Sexeduleba gamomdi-<br />
1 g. TavziSvili. iakob gogebaSvili. Tb., 1960. gv. 76.<br />
2 n. vasaZe. pedagogikis istoria.., gv. 302.<br />
3 v. asaTiani. mozardi Taobis harmoniuli ganviTarebis problema XIX<br />
saukunis meore naxevris qarTvel ganmanaTlebelTa pedagogikur memkvidreobaSi.<br />
Tb. 1993, gv. 318.<br />
430
nareobs ara misi pedagogiuri kredodan, aramed im rwmenidan, rom ma-<br />
Rali zneoba xels Seuwyobs xalxis materialuri mdgomareobis gaumjobesebas,<br />
rac ufro mtkiced icavs xalxs wminda qristianuli zneobis<br />
wesebs, miT ufro meti iqneba wesiereba da religiuroba mis cxovrebaSi<br />
da miT ufro maRla unda idges misi materialuri keTildReoba<br />
1 .<br />
i. gogebaSvili Rrmad iyo darwmunebuli, rom bavSvis zneobrivi<br />
aRzrda dafuZnebuli unda iyois mSobliur enaze, radgan yovelgvari<br />
maRalis grZnobis aRzrda SesaZlebelia mxolod da mxolod mSobliuri<br />
enis meSveobiT 2 . qristianuli zneobiT aRzrda iTvaliswinebs<br />
garkveuli religiuri wesebis Sesrulebas, maT Soris locvas.<br />
rogorc davinaxeT, mozardTa zneobrivi ganviTareba klasikos pedagogTa<br />
naazrevSi religiuri aRzrdis erT-erTi mTavari daniSnulebaa.<br />
qristianuli religiis gareSe ki adamianis zneobrivi srulyofa<br />
warmoudgenelia.<br />
LEILA SHEROZIA<br />
PROBLEM OF RELIGIOUS UPBRINGING<br />
IN PEDAGOGICS<br />
The article touches upon significance of the religious upbringing in the<br />
formation of the person’s moral makeup; attitude of the classics of pedagogics<br />
towards this problem, which was misrepresented in the Soviet pedagogics. We<br />
also tried to throw light upon this problem in the aspect of retrospective and<br />
modern theoretical and practical values. The teenagers’ moral development in<br />
the transactions of the classics of pedagogics is a principal assignment of the<br />
religious upbringing. Moral perfection of the human is unthinkable without<br />
Christian religion. Communistic sustem over a period of decades imposed a<br />
ban on even mentioning of religion and successfully implanted atheism. And<br />
after collapse of the communistic system people gradually began returning to<br />
religion. But it is just a little for the compensation of lost. Strengthening of this<br />
process is required on the basisb of the system of special pedagogical arrangements.<br />
1 v. asaTiani. mozardi Taobis harmoniuli.., gv. 319.<br />
2 v. asaTiani. mozardi Taobis harmoniuli.., gv. 183.<br />
431
432<br />
avtorebi<br />
• merab naWyebia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• Tamila zviadaZe _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
• oTar miqiaSvili _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />
<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />
• marine kakaCia _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori, humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />
fakultetis dekanis moadgile<br />
• marine jRarkava. _ maswavlebeli (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• manana Selia _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• irina yruaSvili _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• ciuri suqniZe _ pedagogikis doqtori (<strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong>)<br />
• Tamar jojua _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
• leda qobalia _ filologiis mecnierebaTa doqtori (<strong>soxumis</strong><br />
universiteti)<br />
• rusudan fifia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
• tite mosia _ filologiis mecnierebaTa doqtori, zugdidis<br />
instititis sruli profesori<br />
• nino vaxania _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• indira gadilia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
• luara sordia _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />
<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />
• lado Wania _ filologiis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• mariam miresaSvili _ filologiis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />
<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />
• lela mircxulava _ <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> doqtoranti<br />
• ciala mesxia _ filologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• naTia papasqiri _ filologiis magistri (<strong>soxumis</strong> universiteti)
• nino eTeria _ filologiis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• kaxaber fifia _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• nargiza gamisonia _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• beJan xorava _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> asocirebuli<br />
profesori<br />
• zurab papasqiri _ istoriis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
sruli profesori, eqvTime TayaiSvilis saxelobis<br />
saqarTvelos saistorio sazogadoebis afxazeTis organizaciis<br />
Tavmjdomare, giorgi SarvaSiZis saxelmwifo premiis laureati<br />
• vaxtang Wania _ istoriis doqtori (cotne dadianis saxelobis<br />
<strong>soxumis</strong> humanitarul-ekonomikuri instituti)<br />
• manana kuprava _ istoriis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• Teimuraz papasqiri _ istoriis doqtori, ivane javaxiSvilis saxelobis<br />
Tbilisis saxelmwifo <strong>universitetis</strong> asocirebuli profesori<br />
• joni afaqiZe _ istoriis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
reqtori, sruli profesori, germaniis aleqsandre<br />
fon humboldtis fondis samgzis stipendiati, evropis arqeologTa<br />
asociaciis wevri, germaniis arqeologiis institutis<br />
wevr-korespondenti, saqarTvelos humboldtis klubis generaluri<br />
mdivani<br />
• revaz xvistani _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
• dazmir jojua _ istoriis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• SoTa kvirtia _ filosofiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• TinaTin zaldastaniSvili _ filosofiis doqtori, IB evrokavkasiuri<br />
<strong>universitetis</strong> profesori<br />
• zaur jinjolava _ iuridiul mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />
<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />
• mixeil mamniaSvili _ samarTlis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• vefxvia gvaramia _ ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo<br />
<strong>universitetis</strong> doqtoranti, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
28. <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> Sromebi<br />
433
434<br />
• jemal jinjixaZe _ pedagogikis mecnierebaTa doqtori, <strong>soxumis</strong><br />
<strong>universitetis</strong> sruli profesori<br />
• giorgi jinjixaZe _ pedagogikis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• kaxi kopaliani _ fsiqologiis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asocirebuli profesori<br />
• irma Somaxia _ <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong> asistent-profesori<br />
• lia svaniZe _ fsiqologiis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• brolisa wulaia _ soflis meurneobis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori<br />
• lela rexviaSvili _ pedagogikis doqtori (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• guranda gabunia _ maswavlebeli (<strong>soxumis</strong> universiteti)<br />
• leila Serozia _ pedagogikis doqtori, <strong>soxumis</strong> <strong>universitetis</strong><br />
asistent-profesori
AUTHORS<br />
• Merab Nachkebia – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Tamila Zviadadze – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Otar Mikiashvili – Doctor of Philological Sciences, Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Marine Kakachia – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Marine Jgarkava – lecturer lecturer of Sokhumi University<br />
• Manana Shelia – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Irina Kruashvili – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Tsiuri Suknidze – Ph.D. in Pedagogics, lecturer of Sokhumi University<br />
• Tamar Jojua – Ph.D. in Pedagogics, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Leda Kobalia – Doctor of Philological Sciences, lecturer of Sokhumi<br />
University<br />
• Rusudan Pipia – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Tite Mosia – Doctor of Philological Sciences, Professor of Zugdidi Institute<br />
• Nino Vakhania – Doctor of Philological Sciences, Associate Professor<br />
of Sokhumi University<br />
• Indira Gadilia – Ph.D. in Philology, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Luara Sordia – Doctor of Philological Sciences, Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Lado Chania – Ph.D. in Philology (Sokhumi University)<br />
• Mariam Miresashvili – Doctor of Philological Sciences, Professor of<br />
Sokhumi University<br />
• Lela Mirtskhulava – Post-Graduate Student of Sokhumi University<br />
• Tsiala Meskhia – Ph.D. in Philology, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Natia Papaskiri – MA, lecturer of Sokhumi University<br />
• Nino Eteria – Ph.D. in Philology, lecturer of Sokhumi University<br />
• Kakhaber Pipia – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
435
436<br />
• Nargiza Gamisonia – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Bezhan Khorava – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Zurab Papaskiri – Doctor of Historical Sciences, Professor of Sokhumi<br />
University, Chairman of the Abkhazian Organization of Ekvtime Takaishvili<br />
Georgian Historical Society, Winner of Georgian State Prize by<br />
Giorgi Sharvashidze<br />
• Vakhtang Chania – Ph.D. in History (Sokhumi University)<br />
• Manana Kuprava – Ph.D. in History lecturer of Sokhumi University<br />
• Teimuraz Papaskiri – Associate Professor of Ivane Javakhishvili Tbilisi<br />
State University, vice-dean of the humanities faculty of Ivane Javakhishvili<br />
Tbilisi State University<br />
• Joni Apakidze – Doctor of Historical Sciences, Rector of the Sokhumi<br />
University, Professor, Three-time Stypendiant of Alexander von Humboldt<br />
Foundation, Member of European Association of Archaeologists,<br />
Secretary Ceneral of the Humboldt-Club of Georgia, Corresponding<br />
Member of the German Archaeological Institute<br />
• Revaz Khvistani – Ph.D. in History, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Dazmir Jojua – Ph.D. in History, Associate Professor of Sokhumi University<br />
• Shota Kvirtia – Ph.D. in Philosophy, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Tinatin Zaldastanishvili – Ph.D. in Philosophy, Professor of IB Euro-<br />
Caucasian University -Tbilisi<br />
• Zaur Jinjolava – Doctor of Juridical Sciences, Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Mikheil Mamniashvili – Ph.D. in law, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Vepkhvia Gvaramia – Post-Graduate Student of Ivane Javakhishvili<br />
Tbilisi State University, Assistant Professor of Sokhumi University<br />
• Jemal Jinjikhadze – Doctor of Pedagogical Sciences, Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Giorgi Jinjikhadze – Ph.D. in Pedagogics (Sokhumi University)<br />
• Kakhi Kopaliani – Ph.D. in Psychology, Associate Professor of Sokhumi<br />
University<br />
• Irma Shomakhia – Assistant Professor of Sokhumi University<br />
• Lia Svanidze – Ph.D. in Psychology, lecturer of Sokhumi University<br />
• Brolisa Tsulaia – Ph.D. in Agriculture, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University
• Lela Rekhviashvili – Ph.D. in Pedagogics, lecturer of Sokhumi University<br />
• Guranda Gabunia – Lecturer of Sokhumi University<br />
• Leila Sherozia – Ph.D. in Pedagogics, Assistant Professor of Sokhumi<br />
University<br />
437
438<br />
s a r C e v i<br />
e n a T m e c n i e r e b a<br />
merab naWyebia. preqarTveluri enis divergenciis qronologiis sakiTxi<br />
da qarTveluri enobrivi samyaro ........................................................................................ 5<br />
Tamila zviadaZe. -viT Tandebulis erTi funqciisaTvis imerulSi ................. 18<br />
oTar miqiaSvili. rusulis kalkebisaTvis ilia WavWavaZis `saqarTvelos<br />
moambeSi~ ........................................................................................................................................... 23<br />
marine kakaCia, marine jRarkava. megruli sasoflo-sameurneo leqsika<br />
,,yazayiSi gazeTis~ mixedviT ................................................................................................. 28<br />
manana Selia. sityvawarmoebis sistema da misi adgili Tanamedrove<br />
lingvistikaSi ................................................................................................................................ 33<br />
irina yruaSvili. sityvawarmoebis leqsikologiuri problemebi ..................... 38<br />
ciuri suqniZe. sociolingvisturi faqtori ucxouri enis<br />
sociokulturuli masalis optimizaciisas ............................................................... 44<br />
Tamar jojua. audirebis efeqturi unar-Cvevebis maformirebeli<br />
komunikaciur savarjiSoTa tipebi inglisuri enis swavlebis<br />
procesSi (inglisur enaze) .................................................................................................. 48<br />
leda qobalia. substantiuri sityvaTSeerTebis da drois kategoriis<br />
teqstwarmoqmnis funqcia ....................................................................................................... 52<br />
l i t e r a t u r a T m c o d n e o b a<br />
rusudan fifia. ioane minCxis Semoqmedebis kvlevis Tanamedrove<br />
aspeqtebi ........................................................................................................................................... 58<br />
tite mosia. erTi istoriuli personaJis warmosaxvisaTvis<br />
`qarTlis WirSi~ ......................................................................................................................... 67<br />
nino vaxania. zogierTi mosazreba vaJa-fSavelas `gvelismWamelTan~<br />
dakavSirebiT ................................................................................................................................... 79<br />
indira gadilia. qarTuli sabavSvo literaturis klasikosi.<br />
Sio mRvimeli .................................................................................................................................. 84<br />
luara sordia. galaktion tabiZis „dominos~ problematika<br />
da saxeebi ......................................................................................................................................... 93<br />
lado Wania. xvedri wamebisa .................................................................................................. 108<br />
mariam miresaSvili. mxatvruli saxe XX saukunis ideur-esTetikur<br />
sistemebSi ...................................................................................................................................... 119<br />
lela mircxulava. avtoris niRabi guram doCanaSvilis moTxrobaSi<br />
`vater(po)loo anu aRdgeniTi samuSaoebi~ .............................................................. 127<br />
ciala mesxia. giorgi saakaZis fenomeni vaJa egriselis poeziaSi ................ 138<br />
naTia papasqiri. Carlz dikensis `devid koperfildis~ qarTuli<br />
Targmanis zogierTi enobrivi Taviseburebis Sesaxeb ......................................... 154
nino eTeria. komikuri formebi mixeil bulgakovis prozaSi<br />
(rusul enaze) ............................................................................................................................ 171<br />
i s t o r i a, a r q e o l o g i a<br />
kaxaber fifia. neronis kavkasiuri laSqrobis miznebisa da<br />
mimarTulebis sakiTxisaTvis .............................................................................................. 177<br />
nargiza gamisonia. papebis saero xelisuflebis warmoSobis<br />
winapirobebis Sesaxeb ............................................................................................................. 191<br />
beJan xorava. Savi zRvis Crdilo-aRmosavleTi sanapiro da<br />
afxazeTi XIX saukunis 30-iani wlebis dasawyisSi ........................................... 205<br />
zurab papasqiri. Rvawli didi mamuliSvilisa giorgi SarvaSiZe .................. 220<br />
vaxtang Wania. saqarTvelos demokratiuli respublikis mier soWis<br />
SemoerTebis sababi da mizezebi ....................................................................................... 241<br />
manana kuprava. ganaTlebisa da kulturis saxelmwifo marTvis<br />
istoriidan afxazeTSi 1921-1925 wlebSi (germanul enaze) ........................ 266<br />
Teimuraz papasqiri. v. molotovis viziti berlinSi da bulgareTis<br />
sakiTxi germania-sabWoTa kavSiris urTierTobebSi 1940w.<br />
Semodgomaze .................................................................................................................................. 282<br />
joni afaqiZe. kolxuri kulturis gavrcelebis sakiTxisaTvis ..................... 290<br />
revaz xvistani. kataulas wm. giorgis eklesia ........................................................ 303<br />
p o l i t o l o g i a, s o c i o l o g i a<br />
dazmir jojua. 1991 wlis agvistos putCi da saqarTvelo ............................ 320<br />
SoTa kvirtia, TinaTin zaldastaniSvili. globalizacia:<br />
variantebi saqarTvelosaTvis ............................................................................................ 339<br />
s a m a r T a l i<br />
zaur jinjolava. saqarTvelos organuli kanoni<br />
referendumis Sesaxeb ............................................................................................................. 349<br />
mixeil mamniaSvili. gamomZieblis uflebamosilebis zogierTi<br />
konceptualuri sakiTxi ....................................................................................................... 355<br />
vefxvia gvaramia. interpolTan urTierTobis Sidasaxelmwifoebrivi<br />
meqanizmebisa da kanonmdeblobis efeqturobis sakiTxisaTvis<br />
saqarTveloSi .............................................................................................................................. 359<br />
p e d a g o g i k a, f s i q o l o g i a<br />
jemal jinjixaZe, giorgi jinjixaZe. cnebaTa Soris mimarTebebis gamoyeneba,<br />
rogorc maTematikis dawyebiTi kursis Teoriuli safuZvlebis swavlebis<br />
interdisciplinaruli meTodologiis erT-erTi aspeqti ............................... 370<br />
439
kaxi kopaliani, irma Somaxia. ufrosklaselTa statusis<br />
damokidebuleba TviTSefasebasTan saqmian da pirad urTierTobebSi ....... 385<br />
lia svaniZe. Tavisuflebisa da aucileblobis fsiqologiuri<br />
aspeqtebi ......................................................................................................................................... 399<br />
brolisa wulaia. bunebismetyvelebis integrirebuli kursis swavlebis<br />
meTodikisadmi midgomis zogadi tendencia dawyebiT skolaSi .................... 408<br />
lela rexviaSvili. dasvenebisa da garTobis organizacia,<br />
rogorc socialur-pedagogiuri saqmianobis gansakuTrebuli saxe .......... 413<br />
guranda gabunia. gonebrivad CamorCenil bavSvTa metyvelebis<br />
logoritmuli ganviTareba ................................................................................................. 418<br />
leila Serozia. religiuri aRzrdis problema pedagogikaSi ......................... 424<br />
avtorebi ............................................................................................................................................. 432<br />
440
C O N T E N T S<br />
L i n g u i s t i c s<br />
Merab Nachkebia. The Kartvelian Linguistic World and the Problem<br />
of Divergence of the Prekartvelian Language ............................................................ 5<br />
Tamila Zviadadze. For the Function of the Last Syllable -vit in Imeretian .............. 18<br />
Otar Mikiashvili. The Georgian Phrases Borrowed from the Russian<br />
Language in the Journal of Ilya Chavchavadze “Saqartvelos Moambe” ................ 23<br />
Marine Kakachia, Marine Jgarkava. Megrelian Agricultural<br />
Vocabulary Basing on the Material of “Kazakishi Gazeti” .................................... 28<br />
Manana Shelia. System of Present-Day English Word-Formation and Its<br />
Position in Linguistics ........................................................................ ..................... 33<br />
Irina Kruashvili. Lexicological Problems of Word-Formation ................................. 38<br />
Tsiuri Suknidze. Socio-Linguistic Factor for Optimization of<br />
Socio-Cultural Material of Foreign Language ......................................................... 44<br />
Tamar Jojua. Different Types of Communicative Techniques for the Effective<br />
Formation of Listening Skills in the Process of Teaching English .......................... 48<br />
Leda Kobalia. Text-Forming Function of the Word-Building and<br />
Tense Category ........................................................................................................ 52<br />
L i t e r a r y<br />
S t u d i e s<br />
Rusudan Pipia. Modern Aspects of Researching Ioane Minchkhi’s Poetry .............. 58<br />
Tite Mosia. About One Historical Character in “Davitiani” ..................................... 67<br />
Nino Vakhania. Some Considerations about Vazha Pshavela’s Poem<br />
“Snake eater” .......................................................................................................... 79<br />
Indira Gadilia. The Classic of Georgian Children’s Literature. Shio Mghvimeli ...... 84<br />
Luara Sordia. Characters and Aspects of Galaktion Tabidze’s “Domino” .............. 93<br />
Lado Chania. Fate of Torment ................................................................................. 108<br />
Mariam Miresashvili. Image in Ideological-Aesthetic Systems of the<br />
20 th Century ...........................................................…………………………......... 119<br />
Lela Mirtskhulava. “Author’s Mask” in Guram Dochanasvhili’s Story<br />
“Waterpolo or Repair Works” ............................................................................... 127<br />
Tsiala Meskhia. Giorgi Saakadze’s Phenomenon in Vazha Egriseli’s Poetry ........ 138<br />
Natia Papaskiri. About Some Linguistic Peculiarities of the Georgian<br />
Translation of Charles Dickens’ Novel “David Copperfield” .............................. 154<br />
Nino Eteria. The Comic forms in Mikhail Bulgakov’s Texts (in Russian) .............. 171<br />
H i s t o r y , A r c h a e o l o g y<br />
Kakhaber Pipia. To the Issue of Goals and Directions of Nero’s Caucasian<br />
Campaign ............................................................................................................... 177<br />
Nargiza Gamisonia. The Preconditions of the Origination of the Secular Power<br />
of Popes .................................................................................................................. 191<br />
441
Bezhan Khorava. The North-Eastern Black Sea Coast and Abkhazia at the<br />
Beginning of the 1830’s ......................................................................................... 205<br />
Zurab Papaskiri. The Deeds of Country’s Glorious Son. Giorgi Sharvashidze ..... 220<br />
Vakhtang Chania. Reasons and Causes of Annexing Sochi by Georgian<br />
Democratic Republic .............................................................................................. 241<br />
Manana Kuprava. From the History of State Management of Education and<br />
Culture in Abkhazia in 1921-1925 (in German) .................................................... 266<br />
Teimuraz Papaskiri. Molotov’s Visit to Berlin (November 1940) and the<br />
Issue of Bulgaria in the German-Soviet Relations during Autumn of 1940 .......... 282<br />
Joni Apakidze. On the Spreading of Colchian Culture ............................................ 290<br />
Revaz Khvistani. Kataula’s St. George’s Church .................................................... 303<br />
P o l i t i c a l S c i e n c e s , S ociology<br />
Dazmir Jojua. 1991 August Putsch and Georgia ..................................................... 320<br />
Shota Kvirtia, Tinatin Zaldastanishvili. Globalization:<br />
Alternatives for Georgia ........................................................................................ 339<br />
Law<br />
Zaur Jinjolava. Georgian Organic Law “on Referendum” ..................................... 349<br />
Mikheil Mamniashvili. Conceptual Issues of Investigators’ Authorities ................ 355<br />
Vepkhvia Gvaramia. On a Issue of Effective Relationship of Interstate<br />
Mechanisms and Legislation with Interpol in Georgia .......................................... 359<br />
Pedagogics,<br />
P s y c h o l o g y<br />
Jemal Jinjikhadze, Giorgi Jinjikhadze. Application of Relations between<br />
Concepts, as One of the Aspects of Inter-Disciplinary Training Methodology of<br />
Theoretical Basics of an Initial Course of Mathematics ........................................ 370<br />
Kakhi Kopaliani, Irma Shomakhia. The Attitude of the Status of Senior<br />
Pupils to the Self-estimation in Business and Personal Relations ......................... 385<br />
Lia Svanidze. The Psychological Aspects of Free Will and Inevitability ................ 399<br />
Brolisa Tsulaia. General Tendency of Methods of Teaching Natural Science<br />
in Elementary School ............................................................................................. 408<br />
Lela Rekhviashvili. Organization of Rest and Entertainment as a specific form<br />
of Social and Pedagogical Activity ........................................................................ 413<br />
Guranda Gabunia. Logorhythmic Development of Speech in Backward<br />
Children .................................................................................................................. 418<br />
Leila Sherozia. Problem of Religious Upbringing in Pedagogics ........................... 424<br />
Authors ..................................................................................................................... 432<br />
442
avtorebisaTvis<br />
`SromebSi~ (humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />
seria) gamosaqveyneblad motanili an gamogzavnilimasala unda<br />
iyos akrefili akadnusxurSi (zoma _ 12, intervali _ 1,5). sqolio<br />
unda iyos aseve akadnusxurSi (zoma _ 10, intervali _ 1,5). ucxo<br />
enebze akrefili teqsti unda iyos akrefili Times New Roman-Si,<br />
ZiriTadi teqstis an sqolios Sesabamisi zomebiT. statias Tan unda<br />
axldes reziume (1000 aso-niSani, naxevari gverdidan erT gverdamde)<br />
qarTul da inglisur enebze. sqolios dakabadonebis wesebis Sesaxeb<br />
ix. `Sromebi~ (humanitarul da socialur-politikur mecnierebaTa<br />
seria), t. I. Tb., 2007, veb-gverdze: http://www.sou.ge. gamoyenebuli<br />
literaturis siis darTva saWiro ar aris.<br />
redaqciis misamarTi:<br />
q. Tbilisi, 0186, jiqias q. 9,<br />
tel.: 54-14-12<br />
e-mail: zpapaskiri@gmail.com<br />
web-site: http://www.sou.ge
gamomcemlobis redaqtorebi:<br />
damkabadonebeli:<br />
robert mesxi,<br />
lela mircxulava<br />
nugzar arCemaSvili<br />
daibeWda: gamomcemloba `meridiani~<br />
Tbilisi, al. yazbegis 45. tel. 39 15 22<br />
E-mail: davideku1@mail.ru