q a l i T u r q e T S i
q a l i T u r q e T S i
q a l i T u r q e T S i
- TAGS
- press.tsu.ge
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
avtoris stili daculia<br />
iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti<br />
humanitarul mecnierebaTa fakulteti<br />
aRmosavleTmcodneobis instituti<br />
m a i a b u q u r i<br />
q a l i T u r q e T S i<br />
istoriis doqtoris (Ph.D) akademiuri xarisxis mosapoveblad<br />
warmodgenili<br />
d i s e r t a c i a<br />
samecniero xelmZRvaneli: istoriis mecnierebaTa doqtori<br />
prof. giuli alasania<br />
Tbilisi<br />
2012
2<br />
S i n a a r s i :<br />
Sinaarsi ----------------------------------------------------------------------------------------- 2<br />
Sesavali ------------------------------------------------------------------------------------------ 3<br />
Tavi I<br />
1. qali anatoliaSi islamamde da islamis gavrcelebis Semdeg ----- 6<br />
Tavi II<br />
1. selim 1-is “kanun-name” ----------------------------------------------------------------- 24<br />
2. poeti qalebi osmaleTis imperiaSi ----------------------------------------------- 30<br />
3. haremi da misi ierarqia osmaleTis imperiaSi. ------------------------------ 35<br />
4. valide sultani. “qalTa mmarTveloba” osmaleTis imperiaSi------ 51<br />
5. sultnis samefo ojaxis gavleniani wevrebi ---------------------------------- 78<br />
6. qalis statusi osmaluri saojaxo samarTlis ------------------------------ 91<br />
mixedviT<br />
7. qali da qvelmoqmedeba osmaleTis imperiaSi -------------------------------- 95<br />
8. qalis samosi da Zvirfaseuloba osmaleTis imperiaSi ---------------- 114<br />
9. qalis mdgomareoba osmaleTis imperiaSi TanzimaTamde --------------- 120<br />
10. qalis mdgomareoba osmaleTis imperiaSi TanzimaTis Semdeg ------ 124<br />
Tavi III<br />
11. qali TurqeTis respublikaSi --------------------------------------------------------- 129<br />
qronologia - qalTa uflebebi TurqeTSi da<br />
genderuli Tanasworobisaken gadadgmuli nabijebi -------------------- 152<br />
daskvna ---------------------------------------------------------------------------------------------- 158<br />
bibliografia ----------------------------------------------------------------------------------- 166
3<br />
S e s a v a l i<br />
qalTa statusis gansazRvra erT-erTi mniSvnelovani faqtoria<br />
saxelmwifosa da misi sazogadoebis ganviTarebisaTvis. mniSvnelovania<br />
warmoCndes genderuli urTierTobis xarisxi, qalTa uflebaTa<br />
samarTlebrivi formulireba, sazogadoebrivi azri da mentaliteti<br />
qalTan dakavSirebiT ama Tu im qveyanaSi.<br />
qalis sakiTxis gaaqtiureba XX saukunidan daiwyo, rodesac<br />
msoflios mraval qveyanaSi daiwyo qalTa brZola emansipaciisaTvis.<br />
gasuli saukunidan moyolebuli msoflios sxvadasxva qveyanaSi Seiqmna<br />
qalTa mravali organizacia, romlebic moiTxovdnen qalTa uflebebis<br />
gafarToebas da amasTanave iqamde maTTvis ararsebuli uflebebis<br />
miniWebas.<br />
XX saukunis dasawyisidan, ufro zustad 20-iani wlebidan,<br />
feminizmis Tema metad aqtualuri gaxda TurqeTSic.<br />
saukuneebis ganmavlobaSi osmaleTis imperiaSi islamuri samarTali<br />
dominirebda, romelic qals uuflebo arsebad ganixilavda. osmalur<br />
kanun-nameebsa da sxva sakanonmdeblo dokumentebSi qalis mdgomareoba<br />
TiTqmis ar icvleboda da qali kvlavindeburad inarCunebda uuflebo<br />
mdgomareobas. TurqeTis respublikis 1924 wlis konstitucia<br />
mniSvnelovani nabiji aRmoCnda qalTa uflebebis mosapoveblad. Tumca<br />
aRniSnuli konstitucia Seicavda diskriminaciul formulirebebsac.<br />
TurqeTis respublikaSi, iseve rogorc bevr sxva qveyanaSi, iwyeba<br />
Turq qalTa masobrivi gamosvlebi, iqmneba organizaciebi, TandaTanobiT<br />
qalTa sakiTxi, romelic metnaklebad saukuneTa ganmavlobaSi miZinebuli<br />
iyo, mniSvnelovani xdeba da Sesabamisad qalis uflebebi farTovdeba.<br />
winamdebare naSromSi monografiulad aris Seswavlili qalis<br />
mdgomareoba TurqeTSi socialur, ekonomikur da politikur WrilSi:<br />
qali anatoliaSi winaislamur xanaSi; qali anatoliaSi islamis<br />
gavrcelebis Semdeg; vecnobiT osmalo poet qalebs; naSromSi sagangebo<br />
ganxilvis sagans warmoadgens sultnis samefo kari, haramxana da misi<br />
binadarni, Seswavlilia sultnis dedis - valides mdgomareoba, agreTve<br />
sultnis gavleniani samefo wris qalTa (sultnis colebi, qaliSvilebi)
4<br />
istoriebi; yuradReba fokusirdeba uCveulo periodze osmaleTis<br />
imperiaSi, romelic “qalTa mmarTvelobis” saxeliT gaxda cnobili;<br />
gaSuqebulia detalebi mdidari qalebis Sesaxeb osmaleTis istoriaSi;<br />
qalis mdgomareoba osmaleTis imperiaSi TanzimaTamde da mis Semdeg;<br />
qali TurqeTis respublikaSi, aqve warmoCenilia qalTa organizaciebi;<br />
qalis ganaTlebis sakiTxi, qali ojaxSi, qali politikaSi, da sxva.<br />
naSromis qronologiuri CarCoebi sam etapad aris dayofili: a)<br />
Turqi qalis istoria islamamdel da islamis Semdgom xanaSi; b) Turqi<br />
qalis istoria osmaleTis imperiis dros (1299-1923 ww); g) Turqi qalis<br />
istoria TurqeTis respublikis periodSi (1923-2000ww.).<br />
disertantis daintereseba am sakiTxisadmi am sferoSi arsebulma<br />
vakuumma ganapiroba, radganac dRemde es friad saintereso Tema<br />
qarTveli mecnierebis mier Seuswavleli da gamosakvlevia. Cveni mizania,<br />
gamovikvlioT Turqi qalis istoria. amisaTvis moviZieT Sesabamisi<br />
literatura da wyaroebi, ramac SesasaZlebeli gaxada aRniSnuli<br />
naSromi efeqturi faqtebiT, istoriuli monakveTebiTa Tu originaluri<br />
istoriebiT gaemdidrebina.<br />
naSromSi gamoyenebulia Semdegi wyaroebi: osmaluri kanun-nameebi,<br />
istorikosTa matianeebi, literaturuli Zeglebi, muslimTa saRvTo wigni<br />
– yurani. osmaluri kanun-nameebidan aRsaniSnavia sultan selim I-is<br />
“kanun-name”, sadac yuradReba gamaxvilebulia qalis mdgomareobaze<br />
memkvidreobis miRebisas, qonebis flobisas, qorwineba-ganqorwinebisas,<br />
danaSaulis Cadenisas da sxva; winamdebare naSromi eyrdnoba osmalo<br />
istorikosebis – mevlana mehmed neSris (1520w.), mustafa selaniqis (1600w.),<br />
ibrahim feCevis (1650w), abdulaziz efendi yara Celebi zades (1657w.),<br />
mustafa naimas (1716w.) da sxvaTa Sromebs. maTi naSromebidan informacias<br />
viRebT samefo karze mcxovreb qalTa Sesaxeb, maT Soris valide<br />
sultnebis, agreTve, osmaleTis saxelmwifo wyobilebasa da sultnis<br />
samefo karis aRwerilobaze.<br />
islamSi qalis idealis CamoyalibebaSi mniSvnelovani roli<br />
iTamaSa XI saukuneSi sultnebis ToRrul-begis, alf-arslanisa da meliq-<br />
Sahis dros Turq-selCukTa saxelmwifoSi moRvawe vezirma – nizam al-<br />
mulqma da misma politikurma traqtatma - “siaseT-name”.
5<br />
mniSvnelovani wyaroa agreTve ucxoeli mogzaurTa da<br />
istorikosTa Txzulebebi, maT Soris: XIV saukunis saxelovani arabi<br />
mogzauris – ibn batutas wigni “ibn batutas mogzauroba”, XIV saukunis<br />
istorikosis fazlalah raSid ad-dinis “oRuzname”, saxelovani imamis<br />
sadr ad-din al-huseinis (XIIIs.) “cnobebi selCukTa saxelmwifoze,<br />
selCukTa emirebsa da mmarTvelebze”. aseve, aRsaniSnavia, oRuzTa<br />
sabrZolo wigni – “dede qorquTis wigni”.<br />
naSromi gamdidrebulia evropeli mogzaurebis cnobebiT,<br />
romlebic gansakuTrebiT mniSvnelovan informacias gvawvdian haremis<br />
Sesaxeb. aRsaniSnavia ledi meri montegiu, ingliseli elCis coli,<br />
romelmac 1717 wels imogzaura stambolsa da edirneSi da Tavisi TvaliT<br />
ixila XVIII saukunis haremis cxovreba osmaleTis imperiaSi. aseve<br />
mniSvnelovania meore ingliseli mogzauri qali ledi elisabed kraveni,<br />
romelmac agreTve me-18 saukuneSi imogzaura TurqeTSi, dawera<br />
ramodenime oficialuri werili da 1789 wels gamoaqveyna wigni –<br />
“mogzauroba yirimidan konstantinopolSi”. aRsaniSnavia inglisis elCis<br />
osmaleTis imperiaSi henri lelos cnobebi, sultnis sasaxleSi<br />
inglisidan wargzavnili ostatis tomas dalamis dRiuri (“Tomas dalamis<br />
dRiuri, 1599-1600”), avstriis mefis elCis oJie jiselin de busbeqis (1592w.)<br />
“Turquli werilebi” da sxva.<br />
naSromSi moxmobili da gamoyenebulia saxelovani orientalistis<br />
n. m. penzeris (1892-1960) naSromi, romelic asaxavs, “Tofkafis sasaxlisa”<br />
da osmaluri haramxanis istorias.<br />
mniSvnelovani wyaroa TurqeTis respublikis konstitucia.<br />
wyaroebis paralelurad naSromSi asaxulia istoriografiuli<br />
literatura. maT Soris Seswavlilia m. alTindalis, l. ahmadis, f.<br />
ahmadis, g. gudvinis, j. Taqeris, a. iaramanis, h. inaljikis, lord<br />
kinrosis, a. kruties, i. ozTunas, l. persis, s. faroqhis, h. jemis, m. hovis<br />
da sxvaTa Sromebi.<br />
zemoT moxseniebul avtorTa garda, sadisertacio naSromSi agreTve<br />
gamoyenebulia qarTvel mecnierTa (n. gelovani m. svaniZe; n. Sengelia; da<br />
sxv.) da cnobil ucxoel orientalistTa (v. bartoldi, v. gordlevski, d.<br />
eremeevi, a. mileri, a. noviCevi, b. uCoki da sxv.) Sromebi.
Tavi I<br />
6<br />
1. qali anatoliaSi islamamde da islamis gavrcelebis Semdeg<br />
dRevandeli TurqeTis teritoriaze Turq-selCukTa tomebis<br />
mosvlamde arsebobda sxvadasxva saxelmwifoebi, maT Soris romisa da<br />
bizantiis imperiebi, romelTa kulturebis memkvidre garkveulwilad<br />
gaxda SemdgomSi osmaleTis imperia, xolo mogvianebiT TurqeTis<br />
respublika.<br />
naSromSi ganxiluli iqneba, Tu rogor yalibdeboda anatoliis<br />
teritoriaze qalis kulti adamianTa cnobierebasa da cxovrebaSi. zeda<br />
paleoliTis xanaSi mcxovrebma tomebma, romlebic misdevdnen nadirobasa<br />
da Semgroveblobas, qali aRiqves, rogorc nayofierebis<br />
simbolo.NneoliTur xanaSi adamianma daiwyo miwis damuSaveba da mudmivi<br />
sacxovreblebis daarseba. arqeologiurma gaTxrebma Caioniusa da nevali<br />
Coris teritoriebze 1 (samxreT-aRmosavleTi anatolia), gamoavlina, rom im<br />
periodSi adamianebs gaaCndaT religiuri rwmenebi, romelic Tavs iyrida<br />
nayofierebis kultis garSemo, sadac qals mniSvnelovani adgili ekava.<br />
qali ganixileboda, rogorc yvela arsebis mfarveli. haCilaris<br />
(meqoTneobis neoliTi) gaTxrebidan gamomdinare qalis roli rogorc<br />
sarwmunoebaSi, ise ojaxSi, mniSvnelovani iyo.<br />
arqeologebi xSirad mianiSnebdnen neoliTuri periodis<br />
dasaxlebaze, romelic daTariRebulia Cv. w. 6000 wliT da miuTiTebs<br />
qalTa dominantur mdgomareobaze. CaTalhoiukis (meqoTneobis neoliTi)<br />
arqeologiuri gaTxrebis Sedegad naTeli xdeba, rom axlo aRmosavleTSi<br />
neoliTur periodSi dominirebda dedaRmerTis kulti. ax. w.-mde meore<br />
aTaswleulSi, antიkuri kulturis Seswavlisas, vlindeba, rom qalis<br />
kulti maRal safexurze idga mesopotamiaSi, elamSi, egvipteSi,<br />
kviprosze, berZnebs, finikielebsa da sxvaTa Soris (ahmedi 1992:11).<br />
1 Caioniu da nevali Cori – adreuli neoliTuri dasaxlebebi, meqoTneobamdeli<br />
neoliTi.
7<br />
qalTa subordinacia Zvel axlo aRmosavleTSi urbanuli<br />
sazogadoebisa da arqauli saxelmwifos daarsebasTan erTad damkvidrda.<br />
arqeologiuri masala gvamcnobs, rom qalebi urbanuli sazogadoebis<br />
daarsebamde ganicdidnen uflebriv Cagvras, romelic gagrZelda<br />
urbanuli centrebisa da qalaqebis aRmocenebasTan erTad.<br />
ax.w.-mde me-4 aTaswleulis bolos, brinjaos xanaSi, rodesac<br />
pirveli qalaqebi da politikuri organizaciebi gaCnda, mamakacis rolma<br />
sazogadoebaSi meti mniSvneloba moipova, Tumca qali kvlav darCa<br />
nayofierebis simbolod da deda-RmerTis kultic kvlav agrZelebda<br />
ayvavebas. qulTefes gaTxrebidan irkveva, rom deda-RmerTi asocirdeboda<br />
mzesTan, sadac deda-RmerTs da mis ojaxs unda emarTa panTeoni. rodesac<br />
meore aTaswleulis bolos anatoliaSi lursmuli damwerloba SemoiRes,<br />
monetebsa da beWdebze anatolieli RmerTebisa da qalRmerTebis<br />
saxelebi figurirebdnen. dedoflebi moRvaweobdnen administraciul da<br />
komerciul cxovrebaSi, qalebs ki SeeZloT mieRoT garkveuli profesia.<br />
“meore aTaswleulis Sua xanebSi xeTebis imperiis (Zv. w. XVIII-dan<br />
XIII-mde) mefeebi da dedoflebi, romlebic anatoliis udides nawils<br />
marTavdnen, Tanabari uflebebiT sargeblobdnen, ramodenime xeTma<br />
dedofalma istoriaSi datova kvali, rogorc politikuri da saeklesio<br />
saqmeTa erTpirovnulma msaxurma, magaliTad dedofalma fuduhefam”,<br />
romelic iyo yvelaze gavleniani qali Zvel axlo aRmosavleTSi (renda<br />
2001).<br />
xeTuri sakanonmdeblo dokumentebidan vgebulobT, rom xeTur<br />
samarTalSi daculi iyo qalisa da mamakacis Tanasworuflebianoba,<br />
exeboda es qonebriv sakuTrebas, qorwinebas Tu sisxlis samarTals.<br />
xeTebis samefos dros qals gaaCnda politikuri uflebebi. qali<br />
Tavis qmarTan erTad xels awerda mniSvnelovan sazavo xelSekrulebebs.<br />
magaliTad, xeTebis samefoSi aseTi zavi iyo “kadeSis” zavi – msoflios<br />
pirveli xelmowerili xelSekruleba xeTebsa da egviptelebs Soris. zavi<br />
ZalaSi iqneboda mxolod im SemTxvevaSi, Tu mas xels mefesTan erTad<br />
dedofalic moawerda. Zv. w. XIIIs-is anatoliaSi arsebul xeTebis<br />
samefoSi ar SeiniSneboda poligamiis niSnebi. xeTebi, romlebic
8<br />
batonobdnen mTels anatoliasa da Sua aRmosavleTSi, ayvavebis xanaSi<br />
iyvnen.<br />
xeTebis imperiis dangrevis Semdgom frigielebma, romlebmac Seqmnes<br />
samefo centralur anatoliaSi, aiTvises anatoliaSi arsebuli Zveli<br />
deda-RmerTis kulti da gardaqmnes frigiul kulturad.<br />
deda-RmerTis kultis arseboba anatoliis teritoriaze momdevno<br />
saukuneebSic gagrZelda. ax.w.-mde 61 wels efesos cnobili deda-RmerTi<br />
iyo artemida. aRsaniSnavia, agreTve, rom berZnul miTologiaSi arsebuli<br />
RmerTi afrodite aris siyvarulisa da silamazis RmerTi Tavisi vaJis<br />
erosisaTvis.<br />
anatoliis berZnul sazogadoebaSi qalebi mniSvnelovani<br />
TavisuflebiT sargeblobdnen. gabatonebuli iyo monogamia, Tumca qalTa<br />
umravlesoba saxls iyo mijaWvuli. aristokratiuli da kulturuli<br />
ojaxebidan iyvnen cnobili qali poetebi, mxatvrebi, magaliTad cnobili<br />
poeti qali safo kunZul lesbosidan iyo.<br />
romaelTa xanaSi qalma ufro meti uflebebi moipova vidre maT<br />
berZenTa mmarTvelobis dros hqondaT. isini ufro aqtiurad<br />
moRvaweobdnen saxlis gareT. maT ar gaaCndaT politikuri uflebebi,<br />
magram maT icavda romis samarTali. qalebs hqondaT sxvadasxva profesia,<br />
dakavebulni iyvnen vaWrobiT. mravali anatolieli qali romaelTa<br />
periodSi iyo mniSvnelovani monumenturi Zeglis mSeneblobis wamowyebis<br />
iniciatori, magaliTad monazoni modestas iniciativiT aSenda bevri<br />
Zegli.<br />
bizantiis periodis anatoliaSi qristianuli monoTeisturi<br />
religiis gavrcelebis Semdeg, religiur doqtrinebSi wminda<br />
RvTismSoblis kulti warmoCnda. bizantiis mmarTvelobis Sua wlebidan<br />
moyolebuli RvTismSoblis freskebi gaCnda saeklesio nagebobebSi, rac<br />
eklesiaSi yvelaze wminda adgils warmoadgenda.<br />
cnobili bizantieli dedoflebi xelovnebis msaxurnic iyvnen.<br />
magaliTad, konstantine didis deda elene, iustiniane I-is coli<br />
Teodora, imperatori qalebi zoe da airini bizantiis imperiis Sua<br />
xanebSi iyvnen ara mxolod Zalauflebis mqone politikuri pirebi, aramed<br />
mravali eklesiisa da socialuri institutis damaarseblebi.
9<br />
“bizantiis imperiis dros qalebi ar iyvnen Tanasworuflebianebi<br />
kanonis winaSe, magram samagierod qals pativsacemi adgili ekava saxlSi.<br />
garda amisa, maT sakuTari qonebis flobisa da marTvis uflebac<br />
hqondaT” (renda 2001).<br />
X saukunidan bizantiis imperiis mniSvnelovani teritoria Turq-<br />
selCukTa tomebma daikaves da Sesabamisad moxda Turqi qalis asimilacia<br />
iq arsebul kulturasTan.<br />
Turqebi Tavdapirvelad centralur aziaSi cxovrobdnen, magram<br />
gvalvis gamo maT nel-nela migracia daiwyes Crdilo-dasavleTiTa da<br />
kaspiis zRvis samxreTiT. adreul istoriaSi Turqi qali iTvleboda<br />
ojaxis momxibvlel wevrad, meuRlis aqtiur mxardamWerad, romelic<br />
Tavis qmarTan Tanasworuflebiani iyo. im drois Turqi qali iyo aqtiuri,<br />
rogorc ojaxur, ise sazogadoebriv cxovrebaSi.<br />
qalis uflebebi Tanaswori iyo mamakacis uflebebTan. qals<br />
damoukidebloba gaaCnda socialur sferoSic. mas SeeZlo yofiliyo<br />
mosamarTle, daekavebina nebismieri adgili umaRles saxelisuflebo<br />
wreSi. mas SeeZlo mamakacis msgavsad wasuliyo omSi, Tuki es saWiro<br />
gaxdeboda. roca mefe saomrad iyo wasuli, qveyanas misi coli marTavda.<br />
mefis gardacvalebis SemTxvevaSi, qalebi iyvnen TavianTi<br />
arasrulwlovani Svilebis regentebi.<br />
“Turq xanebs hyavdaT colebi-xaTunebi, romlebic xanis gverdiT<br />
isxdnen raime socialuri wveulebis an oficialuri ceremoniis dros,<br />
rogoric iyo, magaliTad, ucxoeli elCebis stumroba” (mavitani 2001).<br />
TurqTa religia iyo Samanizmi, rac dafuZnebuli iyo qalis saRvTo<br />
Zalaze. imisaTvis, rom eCvenebinaT saswaulebi, Turqi Samanebi<br />
cdilobdnen qalis imitacia moexdinaT, amisaTvis isini izrdidnen Tmebs,<br />
icvamdnen grZel kabebs da nazad saubrobdnen, aseve iparsavdnen wver-<br />
ulvaSs. qorwineba Turqul tomebSi mniSvnelovani RonisZieba iyo,<br />
romelic didi zeimiT aRiniSneboda. mravalcolianoba tradiciad iyo<br />
qceuli, magram es ar vrceldeboda TurqTa umravles nawilze.<br />
qalebma Seasrules mniSvnelovani roli winaislamur Samanisturi<br />
sazogadoebis anatoliaSi. islamur periodSi centraluri aziis Turqi
10<br />
qalebi mamakacebTan erTad monawileobdnen religiur saqmianobaSi (houvi<br />
2000:22).<br />
Turq qals SeeZlo damoukideblad emarTa Tavisi uZravi da moZravi<br />
qoneba, Tu SevadarebT Turqul tomebSi da romis imperiaSi mcxovrebi<br />
qalis uflebebs, Cven bevr saerTos vipoviT.<br />
islamamdeli periodis Turq tomebSi qali iyo ojaxis ufrosi,<br />
bavSvebis aRmzrdeli, religiuri ceremoniebis xelmZRvaneli. qalebi<br />
aseve gvevlinebodnen mravali mamakacuri saqmis meTaurad. TurqebSi<br />
Samanizmis gavleniT absoluturad Tanaswori urTierTobebi arsebobda<br />
qalsa da mamakacs Soris, qalis roli sazogadoebriv cxovrebaSi araTu<br />
Semcirda, aramed man upirvelesi adgili daikava (goqalfi 1998:145).<br />
qalis statusis Seswavlisas oRuz TurqTa sazogadoebaSi<br />
interesmoklebuli ar iqneba, Tu ganvixilavT XIV saukunis istorikosis<br />
fazlalah raSid-ad-dinis naSroms “matianeTa krebuli” (“jami aT-<br />
Tavarih”). am naSroms mniSvnelovani adgili ukavia Sua saukuneebis<br />
Turqul istoriografiaSi. masSi pirvelad aris asaxuli oRuzTa<br />
istoria msoflio konteqstSi, rac metyvelebs imaze, Tu raoden didi<br />
mniSvneloba eniWeboda raSid ad-dinis dros oRuzTa tomebs, rogorc<br />
wina aRmosavleTis TurqTa winaprebs. “oRuzTa istoriis” mTavari<br />
damaxasiaTebelia is faqti, rom is warmoadgens xalxuri<br />
zepirmetyvelebis asaxvas, sadac erTmaneTSia gadabmuli legenda da<br />
realoba. es saSualebas gvaZlevs, naSromi ganvixiloT ara mxolod<br />
rogorc folkloruli Zegli, aramed mniSvnelovani istoriuli wyaro.<br />
osmalTa legendaruli istoria, rogorc Turqi xalxis literaturuli<br />
Zegli, ganxilulia mravali mecnieris mier. Cvens mier ganxiluli<br />
fragmenti “jami aT-Tavarih”-idan msoflio istoriaSi cnobilia, rogorc<br />
“oRuz-name”. “oRuz-name” aris mniSvnelovani istoriuli wyaro ara<br />
mxolod Turqi xalxisTvis, aramed im qveynis xalxTaTvisac, sadac<br />
SeaRwies Turqulma tomebma.<br />
naSromidan irkveva, rom Tavisi qmris damjeri da erTguli coli<br />
saTanadod oyo pativcemuli. istorikosi mokled mimoixilavs oRuzis<br />
winaprebs da mis dabadebas: “Turqi istorikosebi iuwyebian, rom rodesac<br />
winaswarmetyvelma noem Tavis vaJiSvilebs dauriga miwebi, ufros Svils –
11<br />
iafets (iafesi), wilad xvda aRmosavleTis qveynebi TurqestanTan erTad.<br />
iafeti iyo momTabare tomis mcxovrebi. misi zafxulis “ialaqi” da<br />
zamTris “qiSliqi” sacxovrisebi mdebareobda Turqestanis teritoriaze.<br />
mas eyola vaJi, romelsac erqva dib iavqu-xani. “dib” – niSnavs taxts,<br />
xolo “iavqu” – xalxis meTaurs. mas hyavda oTxi saxelovani vaJi:<br />
karaxani, orxani, qiurxani da qiuzxani. qaraxani gaxda taxtis memkvidre<br />
da SemdgomSi fadiSahi. qaraxans eyola vaJi. am bavSvma sami dRe-Ramis<br />
ganmavlobaSi ar miiRo dedis rZe. dedam xeli Caiqnia mis gadarCenaze.<br />
erT Rames mas esizmra, rom Tavisi bavSvi eubneba: “Tu gsurs, rom me<br />
movwovo Seni ZuZu, maSin aRiare RmerTi”. qali msgavs sizmars sami dRe<br />
xedavda. erTxelac aRmarTa xelebi cisken da RmerTs SesTxova daxmareba.<br />
oRuzmac maSinve miiRo dedis rZe. mcirewlovanma bavSvma piri daaRo da<br />
Tqva, rom is daibada bedis varskvlavze, amitom mas unda darqmeoda<br />
oRuzi” (raSid ad-dini 1987:26-27). Semdeg avtori exeba oRuzis daojaxebis<br />
faqts. man ori coli gamoicvala da Semdgom mesame moiyvana, radganac<br />
pirvelma orma colma ar irwmuna is RmerTi, romelsac Tavad oRuzi<br />
aRiarebda da romlis aRiarebiskenac mouwoda Tavis colebs, mesame<br />
colma dauyovnebliv gamoxata erTguleba da damorCilda, naSromSi<br />
vkiTxulobT: “ oRuzi mamam daniSna qiuzxanis qaliSvilze. gogo saxlSi<br />
moiyvana oRuzma da sTxova erwmuna RmerTi. gogonam ar irwmuna. oRuzma<br />
masTan siaxloveze uari ganacxada. aseve moxda meore colis (is iyo<br />
qiurxanis qaliSvili) SerTvisas. maSin mamam oRuzi daniSna mesame biZis<br />
orxanis qaliSvilze. mas oRuzma ganucxada: Tu Sen me damemorCilebi, me<br />
Sen colad mogiyvan, winaaRmdeg SemTxvevaSi ki gageqcevi. gogonam<br />
upasuxa: - “me Seni nawili var da rac unda mibrZano, Sen dagemorCilebi<br />
da dagnebdebi. oRuzma es qali saxlSi miiyvana da uzomod Seiyvara.<br />
qalsac Zalian uyvarda Tavisi qmari” (raSid ad-dini 1987:28). aqedan<br />
gamomdinare SegviZlia davaskvnaT, rom is qali, romelic morCili iyo<br />
Tavisi qmris, qmris mxridanac imsaxurebda sapasuxo pativiscemas. aqve<br />
yuradsaRebia erTi faqtic, rom qals Tavisufali gadawyvetilebis<br />
ufleba hqonda jer kidev oRuzur Turqul sazogadoebaSi, rasac naTlad<br />
vxedavT oRuzis pirveli ori colis magaliTze, romlebmac gabedes da<br />
winaaRmdegoba gauwies TavianT qmars da ar aRiares is RmerTi, romelic
12<br />
maT qmarma ubrZana, es faqti maT oRuzis mamasTanac daafiqsires: “erT<br />
dRes oRuzis mamam moawyo wveuleba, sadac dapatiJa oRuzi Tavisi sami<br />
coliT. mamam hkiTxa Svils. Tu ratom uyvarda mas mesame coli ufro<br />
metad, miuxedavad imisa, rom pirveli ori coli Zalian lamazebi iyvnen?<br />
orive cols es kiTxva esiamovna da xma amoiRes: oRuzma Cven gvibrZana<br />
gverwmuna erTiani RmerTi, Cven ki vupasuxeT, rom aseT RmerTs Cven ar<br />
vicnobdiT, is ki gagvibrazda. mesame colma ki daujera da daemorCila<br />
mas. amitomac misdami oRuzi ufro keTilmosurne da mosiyvarulea”(raSid<br />
ad-dini 1987:28).<br />
islamis Semosvlamde qali damcirebul mdgomareobaSi imyofeboda.<br />
qalis cxovreba mosawyeni iyo da garkveuli ideologiebiTa da adaT-<br />
wesebiT savse. qali ganixileboda rogorc cxoveli. islamamde didi<br />
sircxvili iyo ojaxSi mdedrobiTi sqesis bavSvis dabadeba, romelsac<br />
xSirad dabadebisTanave cocxlad miwaSi marxavdnen, mizezad ki<br />
gaWirvebas asaxelebdnen. swored aseT periodSi gamoCnda mociquli<br />
muhamedi, romelmac miznad daisaxa yvela iqamde arsebuli msgavsi<br />
gaurkvevlobis gauqmeba da qalTaTvis sazogadoebrivi statusis<br />
gansazRvra da uflebebis miniWeba.<br />
islamis gavrcelebis Semdeg (Cv.w. me-7 s-Si) moxda qalis<br />
sazogadoebrivi mdgomareobis mkveTri formulireba. islamma qalis<br />
statusi aamaRla dis, qaliSvilis, colis da dedis rangSi. maT uflebebi<br />
miiRes sxvadasxva sferoSi, rogoricaa memkvidreoba, qorwineba, ganTleba<br />
da sxva.<br />
pirveli mniSvnelovani ufleba ras islamma qals mianiWa iyo misi<br />
rogorc adamianis aRiareba, radganac islamamde qali miiCneoda rogorc<br />
araamqveyniuri arseba, romelic Seqmnili iyo mxolos Sromisa da<br />
sxvisadmi samsaxurisaTvis. islami miuTiTebs, rom qali da mamakaci erTi<br />
sxeulisagan Seiqmna, yuranSi weria:<br />
“(4:1) hoi xalxo! geSinodeT Tqveni uflisa, romelmac SegqmnaT<br />
Tqven erTi arsisgan. da Seqmna misgan wyviliscali misi, da gaamravla<br />
maTgan kacni da qalni. da geSinodeT allahisa, visiTac urTierTobT<br />
Tqven Soris, da naTesauri kavSirebisa. WeSmaritad, allahi<br />
Tvalismdevnelia Tqvenze” (silagaZe 2009b:27).
13<br />
Semdegi mniSvnelovani aRiareba iyo qalisa da mamakacis<br />
Tanasworoba. islamSi qalsa da mamakacs Soris sxvaoba ar aris, qalica<br />
da mamakacic erTnairi uflebebiT sargeblobs. yuranSi weria:<br />
“qalis uflebebi msgavsia mamakacis uflebebisa” (yurani 1986:51).<br />
yurani roca miuTiTebs morwmuneebze, xSirad vxvdebiT aseT<br />
gamoTqmas: “morwmune mamakacebi da qalebi”, saidanac TvalnaTliv Cans<br />
qalisa da mamakacis Tanasworoba maT movaleobebSi, uflebebsa da sxva<br />
wyalobaSi. yuranSi weria:<br />
“35(35) WeSmaritad, muslimi kacebi da muslimi qalebi, morwmune<br />
kacebi da morwmune qalebi, morCili kacebi da morCili qalebi, marTali<br />
kacebi da marTali qalebi, momTmeni kacebi da momTmeni qalebi,<br />
RvTismoSiSi kacebi da RvTismoSiSi qalebi, mowyalebis gamRebi kacebi da<br />
mowyalebis gamRebi qalebi, momarxule kacebi da momarxule qalebi,<br />
TavianTi sarcxvenelTa damcavi kacebi da damcavi qalebi, alahis<br />
mravlad mxsenebeli qalebi ... swored maT gaumzada alahma patieba da<br />
didi saboZvari” (yurani 2006:277).<br />
yurani ambobs, rom qalebs, iseve rogorc mamakacebs, gaaCniaT suli<br />
da Tu isini keTili gziT ivlian, aucileblad moxvdebian samoTxeSi:<br />
“70 (70) SediT samoTxeSi Tqven da Tqveni mewyvileni, inetarebT”<br />
(yurani 2006:311).<br />
“vinc samarTliani cxovrebiT cxovrobs, iqneba es kaci Tu qali,<br />
Cven davuCqarebT gzas bednieri cxovrebisaken” (yurani 1986:229).<br />
islamis gavrcelebis Semdeg mniSvnelovani cvlileba moxda qalTa<br />
memkvidreobis sakiTxSi. Tumca islamamde qali ar iyo mTlianad<br />
CamoSorebuli memkvidreobas, misi wili mamakacebTan SedarebiT<br />
mniSvnelovnad dabali iyo. umetes SemTxvevaSi qalis wilis sakiTxi<br />
memkvidreobis miRebisas damokidebuli iyo mamakacis neba-survilze.<br />
islamis warmoSobam axali elementebi Seitana memkvidreobis sistemaSi da<br />
Sedegad yvela iqamde arsebuli gaugebroba moxsna.<br />
memkvidreobis ganawilebis sxva ZiriTad principebTan erTad<br />
mniSvnelovania erT-erTi wesi: mamrobiTi sqesis memkvidre (Tumca ara<br />
yovelTvis) iRebs wilis – orjer mets mdedrobiTi sqesis memkvidresTan
14<br />
(gardacvlilTan) SedarebiT, erTi da igive naTesauri kavSiris dros<br />
(gelovani 2005:236):<br />
“(4:11) mcnebad gaZlevT allahi Tqveni Svilebis gamo: vaJs – ori<br />
qalis wilis zoma: da Tu arian qalebi, orze metni, maSin maT – ori<br />
mesamedi imisa, rac datova: da Tu erTi qalia, maSin – naxevari mas. da<br />
mis mSoblebs – TiToeuls meeqvsedi imisa, rac datova, Tuki Svili hyavs<br />
mas; da Tuki ara hyavs Svili da memkvidreebi mSoblebi arian, maSin dedas<br />
– mesamedi; xolo Tu Zmebi hyavs, maSin dedas – meeqvsedi mas Semdeg, rac<br />
gaicema misi naanderZevi an vali; Tqveni mSoblebi Tu Svilebi Tqveni –<br />
Tqven ar iciT, amaTgan romelni arian ufro sargeblianni TqvenTvis.<br />
dadgeniladaa allahisagan, - WeSmaritad, allahi yovlismcodne da<br />
brZenia” (silagaZe 2009b:29).<br />
qalebs:<br />
yurani Seagonebs im kacebs, romlebic amcireben an cudad epyrobian<br />
“(4:19) – hoi Tqven, romelTac iwameT! nebadarTuli ara gaqvT, ZaliT<br />
aiRoT memkvidreobaSi colebi. da nu dauSliT waiRon imis nawili, rac<br />
migiciaT maTTvis, garda – Tuki cxadi mruSoba Caidinon. keTilad<br />
moipyariT maT, xolo Tu SeiZuleT – iqneba Tqven gZuldeT rame, allahs<br />
ki didi sikeTe Caedos masSi “ (silagaZe 2009b:30).<br />
islamis winaswarmetyvelma Tqva: “qalebi arian mamakacebis tyupi<br />
naxevrebi”. yuranSi weria: “”isini samoselia Tqveni da Tqvena xarT<br />
samoseli maTi” (silagaZe 2009a:28).<br />
iseve rogorc samoseli faravs Cvens tans siSiSvlisagan, aseve<br />
qali da mamakaci SeuRlebis Semdeg icaven erTmaneTis ubiwoebas.<br />
samoseli tans aniWebs simyudroves, aseve qalica da mamakacic<br />
simyudroves pouloben erTad yofnisas.<br />
muhamedi qebiT avsebda saTno da ubiwo qalebs, is ambobda:<br />
“msoflio da yvelaferi am msoflioSi Zvirfasia, magram yvelaze<br />
Zvirfasi am qveyanaze aris saTno qali”. man erTxel aseTi rame uTxra<br />
momaval xalifa omars: “saWiroa Tu ara, rom gacnobo Tu ra SeiZleba<br />
iyos yvelaze Zvirfasi amqveynad, rac SeiZleba kacma moimaragos? es aris<br />
saTno coli, romelic qmars yovel Sexedvaze siamovnebas hgvris da<br />
romelic Tavis Tavs ganagebs, roca martoa” (Saqiri).
15<br />
winaswarmetyveli agreTve ambobs:<br />
“yvelaze didi simdidre, rac kacs gaaCnia, aris rwmena, madlieri<br />
guli da morwmune coli, romelic mas exmareba rwmenaSi”. da kvlav:<br />
“msoflio, mTeli msoflio aris materia da am materiebs Soris<br />
saukeTeso aris saTno qali” (Saqiri).<br />
islamis Semosvlis Semdeg yuranis mixedviT nebadarTuli gaxda<br />
mamakacs hyoloda ori, sami an oTxi coli, (iqamde maT uricxvi<br />
raodenobiT SeeZloT hyolodaT colebi), xolo Tu is Tavis colebs<br />
erTnairad ar moepyroboda, maSin mas mxolod erTi colis yolis<br />
ufleba eniWeboda, Tumca es imas ar niSnavda rom yurani iwonebda<br />
mravalcolianobas, ubralod mravalcolianobis nebas rTavda muslims:<br />
“(4:3) xolo Tu SiSobT, rom samarTlianni ar iqnebiT oblebTn, maSin<br />
SeirTeT, vinc mogewonebaT, is qalebi, - ori, sami, oTxi; xolo Tu<br />
SiSobT, rom Tanasworad ver moepyariT, maSin – erTi, an isini, romelTac<br />
Tqveni marjvena dauflebia. es ufro axlos iqneba imasTan, rom gzas ar<br />
gadascdeT Tqven” (silagaZe 1999b:27). “TviTon muhamads alahma<br />
ganusazRvreli raodenobis colebis yolis neba darTo. muslim<br />
mkvlevarTa nawili Tvlis, rom muhamadma am suris gardmovlenamde<br />
moiyvana yvela coli. hadisebis mixedviT muhamads hyavda 14 coli. am<br />
sakiTxTan dakavSirebiT azrTa sxvadasxvaobaa. Tumca yvela erTi azris<br />
aris imasTan dakavSirebiT, rom 9 coli iyo cocxali misi gardacvalebis<br />
Semdeg “ (gelovani 2005:103).<br />
islamamde mamakacs SeeZlo gahyroda Tavis colebs ramdenjerac<br />
surda. islamma SezRuda es ricxvi da mamakacs mieniWa ganqorwinebis<br />
mxolod ori ufleba. yuranis mixedviT gaqorwinebis survilis gamoTqma<br />
SeeZlo rogorc mamakacs, ise qals, es damokidebuli iyo imaze Tu “vis<br />
xelSi iyo kontraqti”. “da Tu gaeyrebodeT maT, vidre SeexebodeT, xolo<br />
valdebuleba ukve agiRiaT, maSin maT – naxevari imisa, rac ivaldebuleT,<br />
Tuki ar daTmes qalebma an ar daTmo iman, vis xelTac qorwinebis<br />
pirobaa: xolo Tu Tqven daTmobT, es ufro axloa RvTismoSiSobasTan. da<br />
madli ar daiviwyoT Tqven Soris, - WeSmaritad, xedavs allahi, rasaca<br />
iqmT, imas” (silagaZe 2009a:37).
16<br />
mociquli mouwodebda muslimebs: “geSinodeT alahis qalTan<br />
mimarTebaSi”. “Tqvens Soris saukeTesoa is, vinc Tavis cols kargad<br />
eqceva”. “muslims ar unda ejavrebodes Tavisi coli da arc raime nakls<br />
unda xedavdes masSi, da Tu is am nakls xedavs, maSin man Tavis colSi<br />
kargis danaxvac unda SeZlos”. “rac ufro keTili da zrdilobiania<br />
muslimi Tavisi colis mimarT, miT ufro srulyofilia is Tavis<br />
rwmenaSi”. is agreTve mouwodebs morwmuneebs, rom kargad ganarCion<br />
morCilni da arapatiosani colebi, raTa umizezod ar dasajon isini:<br />
“ (4:34) da kacebi qalebs zemoT dganan imiT, riTac allahma erTni<br />
meoreze upiratesni hyo, da imiT, rasac TavianTi qonebidan gaiReben.<br />
xolo patiosani qalebi morCilni arian da damcvelni dafarulisa –<br />
imiT, riTac allahi icavs. da romelTa urCobasac SiSobdeT, im qalebs<br />
SeagoneT, mere miatoveT sarecelSi da cema agemeT; magram Tu morCilni<br />
gaxdnen, gzas nuRar eZebT maT winaaRmdeg. WeSmaritad, allahi maRali da<br />
didebulia” (silagaZe 2009b:32).<br />
mociquli muhamedi mouwodebs kacebs ukan ar waarTvan colebs is,<br />
rac maT Tavad aCuqes da rac maT ekuTvniT:<br />
“ (4:20) da Tu moisurvebT, erTi coli meore coliT SecvaloT, da<br />
Tunda kintari gqondeT micemuli misTvis, ukan ar waarTvaT araferi.<br />
nuTu waarTmevT rasme cru dabralebiT da cxadi codviT Tqven?”<br />
(silagaZe 2009b:30).<br />
qali, rogorc deda, did pativs imsaxurebs islamSi. muhamedi<br />
acxadebda, rom dedis ufleba umTavresi iyo. mag. erTi kaci misula<br />
alahis mociqulTan da ukiTxavs: “mociqulo, vin aris is adamiani, visac<br />
yvelaze meti ufleba aqvs Cemze?” man ki upasuxa: -”dedaSeni”. –Semdeg vin?<br />
– dedaSeni! –Semdeg vin? – dedaSeni! –Semdeg vin? –mamaSeni!” (al-buhari,<br />
sahih, 8/2).<br />
Turqi qalis Sesaxeb muslimur aRmosavleTSi saintereso azrs<br />
gamoTqvams Turqi istorikosi bahrie uCoki. misi azriT yuranis gamoCenis<br />
Semdeg aRiniSna didi gadatrialeba qalis socialur da uflebriv<br />
mdgomareobaSi muslimur aRmosavleTSi. Tumca qali muslimur samyaroSi<br />
ikavebs ufro dabal safexurs, vidre mamakaci, mainc misi mdgomareoba<br />
yvela mimarTulebiT umjobesia, vidre winamuslimur droSi. “winaislamur
17<br />
epoqaSi qali ganixileboda, rogorc viRacis sakuTreba, islamis<br />
gavrcelebis Semdeg ki man moipova ufleba. amitom islamis ayvavebis<br />
xanaSi muslimur qveynebSi qals Tavisuflad da mSvidad SeeZlo<br />
daekavebina misTvis Sesaferisi Tanamdeboba” (uCoki 1982:19). muslimi<br />
qalebi, maT Soris Turqi qalebi, warmatebiT moRvaweobdnen mecnierebis,<br />
literaturis dargSi. isini faqtobrivad ar CamorCebodnen mamakacebs arc<br />
politikur arenaze. asrulebdnen saxelmwifo saqmeebs, iyvnen valiebi,<br />
naibebi (nacvlebi, regentebi) da Zlevamosili meufeni.<br />
qalis uflebebze saubrobs profesori m. meieric. Sua saukuneebis<br />
xanaSi mamakaci dakavebuli iyo miwaTmoqmedebiT, mecxoveleobiT. isini<br />
iyvnen mTavari mwarmoeblebi, arCendnen ojaxebs, zrunavdnen<br />
STamomavlobaze. amasTanave, mamakacs eqvemdebareboda qveynis ekonomikuri,<br />
politikuri, samxedro sistemebi. “patriarqaluri Sua saukuneebis qals<br />
ekava dabali, arasruflebiani mdgomareoba, magram es ar unda avurioT<br />
uuflebobaSi. qalis socialur statuss maRla ayenebda misi roli<br />
ojaxSi, qals ufleba hqonda sakuTrebaze, memkvidreobidan wilis<br />
miRebaze, sasamarTloSi sarCelis Setanaze da sxv” (uCoki 1982:7).<br />
islamSi qalis idealis CamoyalibebaSi yuranTan, hadisebTan<br />
(gadmocema mociqul muhamadis sityvebis da saqcielis Sesaxeb), da<br />
muslimur samarTalTan erTad garkveuli roli Seasrula cnobili<br />
politikuri da religiuri moRvaweebis sxvadasxva rekomendaciam da<br />
miTiTebam (gelovani 2003:421). XI saukuneSi nizam al-mulqi, sultnebis<br />
ToRrul-begis (1037-1063), alf-arslanis (1063-1072) da meliq-Sahis (1072-1092)<br />
dros Turq-selCukTa saxelmwifos veziri Tavis politikur traqtatSi -<br />
“siaseT-nameSi” werda: “Tu ginda, rom qveyana ar daiqces, cols<br />
saxelmwifo saqmeebSi Carevis ufleba ar misce. Tu mbrZanebeli colis<br />
karnaxiT marTavs qveyanas, saxelmwifo zaraldeba, xalxi gansacdelSi<br />
vardeba, iwyeba qaosi, iflangeba xazina, zeimobs boroteba... cols<br />
mousmine, magram ar daujero” (nizam ul-mulqi 1999:53).<br />
nizam al-mulqis es sityvebi ganpirobebuli iyo Turqi qalis<br />
aqtiurobiT politikur arenaze Turq-selCukTa sazogadoebaSi. amis<br />
Sesaxeb vkiTxulobT istorikosi sadr ad-din al-huseinis naSromSi<br />
“cnobebi selCukTa saxelmwifoze, romelic iuwyeba selCukTa emirebsa da
18<br />
mmarTvelebze”, rom TurqTa beladis – iabRus 2 coli yuradsaReb<br />
gafrTxilebebs aZlevda Tavis qmars, TurqTa beladi - iabRu gulSi<br />
malavda Tavis zizRs emiri – Toqaqis 3 mimarT, Tumca rodesac emiri<br />
selCuki – Toqaqis Ze gaizarda, iabRum mas jaris mmarTveloba gadasca<br />
da subaSis 4 tituli mianiWa. TurqTa beladis coli qmars yovelTvis<br />
axsenebda, rom frTxili yofiliyo emiri selCukis mimarT. is Tavis qmars<br />
mouwodebda: “mefobis wyaro ar iqneba SenTvis sufTa, sanam Sen ar<br />
moklav selCuks da Seni saxelmwifos dila ar gabrwyindeba sanam mas<br />
Wiqidan sikvdils ar daalevineb. is male gagaZevebs Seni dedaqalaqidan<br />
da ecdeba Sens mogudvas. es iyo naTqvami ise, rom selCukma gaigona da<br />
dainaxa. emirma Sekazma cxeni da Tavis cxenosnebTan da qveiTebTan erTad<br />
gaemarTa islamis qveyanaSi da gabednierda hanafituri islamis miRebiT”<br />
(sadr ad dini 1980:25). 5<br />
ojaxur mdgomareobasa da uflebebze dayrdnobiT muslim qals<br />
SeeZlo Seesrulebinda sakmaod aqtiuri roli sazogadoebrivi cxovrebis<br />
sxvadasxva sferoSi. amisi gamovlineba sxvadasxvagvari iyo sofelsa da<br />
qalaqSi. qalTa aqtiur mdgomareobas sazogadoebaSi gansazRvravda maTi<br />
qonebrivi mdgomareoba, ganaTlebis done, socialuri statusi. qalebi<br />
xSirad mimarTavdnen sasamarTlos, raTa esargeblaT TavianTi<br />
uflebebiT, mag. memkvidreobis miRebisas. qalebi gamodiodnen rogorc<br />
TavianTi Svilebis damcvelni, ise rogorc Tavdebebi. zogierTi qali<br />
flobda gansakuTrebul qonebas, fuls debda vaWrobaSi, mevaxSeobaSi,<br />
2 iabRu – umaRlesi xelisufalis tituli dasavleT TurqeTSi<br />
3 Toqaqi – selCukTa winapari tituli, am saxelis ramodenime variantma moaRwia<br />
Cvenamde.<br />
4 subaSi – samxedro meTauri, jaris mTavarsardali, arabuli eqvivalenti: ka’id<br />
al-jaSi.<br />
5 qvemoT (Tavi 6. valide sultani. qalTa mmarTveloba osmaleTis imperiaSi)<br />
visaubrebT Turq-selCukTa saxelmwifoSi cnobili regenti qalis, sultan<br />
maliq-Sahis (1072-1092) meuRlis da sultan mahmudis dedis Turqan-xaTunis<br />
Sesaxeb. am qalma SeZlo garkveuli brZolis gadalaxvis Semdeg Tavisi Svili<br />
mahmudi sultani 2gamxdariyo.
19<br />
aarsebda meCeTebsa da sxva religiur da kulturul dawesebulebebs.<br />
Sesabamisad Sua saukuneebis TurqeTSi arsebobdnen mdidari qalebi.<br />
islamis evolucia gagrZelda qalis uflebebis mkveTri SezRudviT.<br />
Tumca es procesi erTbaSad ar momxdara. v.a. gordlevskis azriT,<br />
islamis gavrcelebis Semdeg XIII-XIV ss-Si Turqi qali jer kidev<br />
inarCunebda Tavisuflebas. adgilobrivi tradiciebi jer kidev ar iyo<br />
mospobili. “iyo SemTxvevebi, rodesac meuRlis gardacvalebis Semdeg<br />
Zalaufleba qalis xelSi gadadioda da is xdeboda ojaxis ufrosi.<br />
qalebi erTiandebodnen sazogadoebriv da religiur dajgufebebSi”<br />
(gordlevski 1962:16).<br />
istorikosi aSik faSazade mcire aziis mosaxleobaSi gamoarCevs<br />
“rumis bajebs” – mcire aziis debs. misi azriT, SesaZlebelia, termini<br />
baji niSnavda raRac seqtas, romelic axlos iyo beqTaSis ordenTan.<br />
mehmed koprulus azriT “baji” iyo qalTa samxedro gaerTianebebi.<br />
“bajiebis organizaciis” Sesaxeb saintereso cnobebi moipoveba<br />
Turqi istorikosi qalis – meral alTindalis naSromSi (alTindali<br />
1994:14).<br />
Turq-selCukTa xanaSi arsebobda vaWar-xelosanTa muslimuri<br />
amqaris wevrTa organizacia. am organizaciam axlad Seqmnil osmaleTis<br />
imperiaSi didi roli iTamaSa, kerZod murad 1-ma ianiCarTa korpusis<br />
daarsebis Semdeg (1362w.) am organizaciis wevrebi ianiCarTa korpusis<br />
SemadgenlobaSi Seiyvana.<br />
anatoliis Turqizaciisa da islamizaciis periodisaTvis,<br />
anatoliaSi agreTve arsebobda vaWar xelosanTa muslimuri amqaris<br />
qalTa sazogadoebac. es anatolieli “bajiebis ordeni” iyo. maT jer<br />
kidev anatoliaSi selCukTa saxelmwifos arsebobis dros saxelmwifos<br />
marTva-gamgeblobaSi mniSvnelovani roli Seasrules.<br />
mamakacTa muslimuri amqaris sazogadoebis damaarsebeli ahi evreni<br />
iyo. is filosofosi da 20-mde nawarmoebis avtori gaxldaT. igi yofili<br />
metyeve iyo, magram metad Zlieri da ganaTlebuli pirovneba. es<br />
organizacia TandaTanobiT gafarTovda da Camoyalibda “rumis bajebis<br />
ordeni.” “rumis bajebis ordenis” mTavari ganStoebebi Tavmoyrili iyo
20<br />
qalaqebSi: kaiseri, konia da kirSehiri da am qalaqebis bajiebis<br />
organizaciis saxels atarebda” (alTindali 1994:14).<br />
islamis gavrcelebamde “rumis bajebis ordenis” qalebi iyvnen<br />
kargi cxenosnebi da mamakacebTan erTad monawileobas iRebdnen omebSi.<br />
Turq qalTa es organizacia Cabmuli iyo qveynis socialur cxovrebaSi<br />
da misi wevrebi amzadebdnen saomar tansacmelsac.<br />
“bajiebis ordenis” wevri qalebi mamakacebTan erTad monawileobas<br />
iRebdnen locvebisa da sxva RvTismsaxurebis dros. organizaciaSi<br />
misuli stumris gamaspinZleba da maTTvis Ramis TavSesafaris micema<br />
bajiebis movaleoba iyo.<br />
1243 wels monRolebma ToqaTi da sivasi daipyres da kaisers<br />
moadgnen. qalaqis dasacavad mimdinare 15 dRiani omis dros ahiebTan<br />
erTad omSi bajiebic ibrZodnen. omis Semdeg anatolia monRolebma<br />
daipyres, ahiebma da bajiebma TavianT sam qalaqSi arsebuli<br />
organizaciebi sofelSi gadaitanes.<br />
unda aRiniSnos, rom “rumis bajiebis ordenis” damaarsebeli<br />
gaxldaT fatma baji, romelic mamakacTa muslimuri amqaris<br />
organizaciis damaarseblis ahi evrenis coli iyo. fatma baji 1210 wels<br />
daibada. dedamisi tyveTa bazarze nayidi cudi yofaqcevis mona qali<br />
yofila. pataraobaSi metad mousvenari fatma, ganaTlebuli qali gaxda<br />
da religiuri seqtis meTauradac mogvevlina. fatma bajis mxarSi edga<br />
Tavisi da – amine xaTuni, romlebmac erTad didi wvlili Seitanes<br />
ordenis saqmianobaSi.<br />
“im periodis anatoliaSi aseve arsebobda “beqTaSis qalTa ordeni”,<br />
romelic did pativs scemda fatmas pirovnebas” (alTindali 1994:16).<br />
1228 wels fatma baji colad gahyva ahi evrens. 1240 wels misi qmari<br />
daiWires, xolo 1243 wels monRolebis mier kaiseris dapyrobis Semdeg<br />
datyvevebul mamakacebSi fatma bajic aRmoCnda. 17 wlis patimrobis<br />
Semdeg fatma baji gaaTavisufles. patimrobidan gaTavisuflebis Semdeg<br />
man Tavis qmarTan erTad erTi weli icxovra, radganac male ahi evreni<br />
gardaicvala.<br />
fatma bajis mier daarsebuli organizacia faqtobrivad am<br />
droisaTvis aRar arsebobda. amasTanave is xvdeboda, rom mudmivi
21<br />
meTvalyureobis qveS iyo da gadawyvita “beqTaSis” organizaciaSi<br />
Sesuliyo, sadac is didi pativiT miiRes da misma meTaurma haji beqTaSma<br />
mas qonebac misca. haji beqTaSis gardacvalebis Semdeg, fatma bajim mas<br />
mavzoleumi augo. fatma baji qirSehirSi dabinavda da iqve gardaicvala.<br />
aSik faSazadesa da ibn batutas mixedviT “bajiebis ordeni”, iseve<br />
rogorc ahielTa, anu mamakacebis ordeni, monRolebis mier anatoliis<br />
dapyrobisTanave daiSala.<br />
unda aRiniSnos, rom “bajiebis ordenis” paralelurad Turq-<br />
selCukTa saxelmwifoSi arsebobda “faqiregan”-is (“Fakiregan”), “bajiani-sa”<br />
(“Baciyan”) da “qalbatoni derviSebis” (“Hanim Dervisler”) ordenebi, magram<br />
amaTgan yvelaze mniSvnelovani fatma bajis ordeni iyo” (alTindali 1994:<br />
17).<br />
aseTi iyo qalTa gaerTianeba – “bajiebis Oordeni”, romelic<br />
realurad warmoadgenda qalTa samxedro gaerTianebas, romlis wevri<br />
qalebic TiTqmis ar ganirCeodnen mamakacebisagan, aramed isini<br />
mamakacebTan erTad monawileobas iRebdnen samxedro operaciebSi,<br />
mamakacebTan erTad dadiodnen meCeTebSi, eweodnen saqvelmoqmedo<br />
saqmianobas. fatma bajis mier anatoliaSi daarsebuli “bajiebis ordenis”<br />
xsovna adamianTa mogonebebSi didxans SemorCa.<br />
amgvarad, Cven davinaxeT, rom XIII-XIV ss-Si anatoliaSi Turqi qali,<br />
islamis gavrcelebis miuxedavad, kidev inarCunebda Tavisuflebas. amis<br />
mTavar ganmapirobebel mizezs warmoadgenda is faqti, rom anatoliaSi<br />
jer kidev ar iyo mospobili qristianuli tradiciebi da amasTanave<br />
islamsac jer myarad ar hqonda gadgmuli fesvebi.<br />
afliakis mixedviT (XIVs.) mdidari qalebi ikribebodnen koniaSi<br />
didmoxele eminedin miqailis meuRlesTan. arabi istorikosis ibn-batutas<br />
mixedviTac XIV s-Si osmaleTSi ganagrZobda arsebobas Zveli tradiciebi.<br />
“ibn-batutam izniqSi aRmoaCina qali, romelic qalaqs marTavda qmris<br />
saxeliT. misi qmari ki iyo sultani orxani (1326-1359) ” (gordlevski<br />
1962:70). es qali iyo – nilufer xaTuni, warmoSobiT berZeni lordis<br />
Svili, romelic 1299 wels osman beim moitaca da colad SerTo Tavis 12<br />
wlis vaJs orhan beis. orhan bei Tavis cols yvelaferSi endoboda da
22<br />
qveynis gareT yofnis dros saxelmwifos mmarTveladac tovebda (beiTsi<br />
1978:251).<br />
ibn-batutam imogzaura xmelTaSua zRvis sanapiroze q. alaieSi.<br />
mogzauri aRniSnavs, rom qalebi q. alaieSi Tavsaburavis gareSe<br />
dadiodnen, qalebma mogzaurs da mis Tanmxleb pirebs TavianTi xeliT<br />
gamomcxvari puri gaugzavnes. xolo roca mogzaurma datova qalaqi,<br />
qalebi tiriliT acilebdnen (ibn batuta 1963:123). aq sagulisxmoa erTi<br />
faqti, rom q. alaie aRmocenda yofili bizantiuri qalaqis kalonorosas<br />
adgilze, ase rom, aq Zlieri iyo qristianuli tradiciebi da amis gamo<br />
xSirad xdeboda islamis dogmebis darRveva.<br />
amrigad, Cven davinaxeT, Tu rogor yalibdeboda anatoliis<br />
teritoriaze qalis kulti. jer kidev zeda paleoliTis xanaSi qali<br />
aRiqves, rogorc nayofierebis simbolo. neoliTur periodSi dominirebda<br />
dedaRmerTis kulti. qalis kulti maRal safexurze Cans antikuri<br />
qveynebis kulturis Seswavlisas. ax. w. aR-mde me-4 aTaswleulis bolos,<br />
brinjaos xanaSi, mamakacis rolma sazogadoebaSi meti mniSvneloba<br />
moipova. Tumca qali kvlav darCa nayofierebis simbolod da deda-<br />
RmerTis kultic agrZelebda ayvavebas. meore aTaswleulis Sua xanebSi<br />
xeTebis imperiis (Zv. w. XVIIIs-dan XIIIs-mde) dros xeTur samarTalSi<br />
daculi iyo qalisa da mamakacis Tanasworuflebianoba. qals gaaCnda<br />
politikuri uflebebic. anatoliis berZnul sazogadoebaSi qalebi<br />
mniSvnelovani TavisuflebiT sargeblobdnen, gabatonebuli iyo<br />
monogamia. romaelTa xanaSi ki qalma ufro meti uflebebi moipova, vidre<br />
berZenTa mmarTvelobis dros hqondaT. qristianobis gavrcelebis Semdeg<br />
religiur doqtrinebSi wminda RvTismSoblis kulti warmoCnda.<br />
XI saukunidan Turq-selCukebma daipyres bizantiis imperiis<br />
mniSvnelovani teritoria da moxda Turqi qalis asimilacia iq arsebul<br />
kulturasTan. im dros Turqi qali aqtiuri iyo rogorc ojaxur, ise<br />
sazogadoebriv cxovrebaSi. qals damoukidebloba gaaCnda socialur<br />
sferoSic. TurqTa religia iyo Samanizmi, rac dafuZnebuli iyo qalis<br />
saRvTo Zalaze. islamamdeli periodis Turqi qali iyo ojaxis ufrosi,<br />
bavSvebis aRmzrdeli, religiuri ceremoniebis xelmZRvaneli.
23<br />
islamis gavrcelebis Semdeg osmaleTis imperiaSi moxda qalis<br />
uflebebis mkveTrad SezRudva imasTan SedarebiT ra uflebebic qals<br />
gaaCnda islamamde. aqve aRsaniSnavia, rom yuranma garkveulwilad moxsna<br />
mravali gaugebroba, rac islamamde arsebobda qalTan mimarTebaSi da<br />
qalis uflebebi CarCoSi moaqcia. islamamde qalTaTvis raime saxis<br />
uflebis miniWeba damokidebuli iyo mamakacis calkeul<br />
gadawyvetilebaze. yuranSi ki moxda qalTaTvis am uflebebis miniWebis<br />
mkveTri formulireba.<br />
islamis evolucia ganviTarda qalis uflebebis mkveTri SezRudviT.<br />
islamis ganviTarebis Sedegad SeizRuda qalTa uflebebi.<br />
adgilobrivi Zveli tradiciebi Seicvala SariaTis moTxovnebis<br />
Sesabamisad. islamma TandaTanobiT qals CamoarTva is uflebebi,<br />
romlebic maT manamde gaaCndaT. male qali aRmoCnda damcirebul<br />
mdgomareobaSi mamakacTan SedarebiT. Semdgom kanonmdeblobebSi da zne-<br />
CveulebebSi ufro da ufro izRudeboda maTi uflebebi.
24<br />
Tavi II<br />
1. selim I-is ~kanun-name~<br />
selim I-is sultnobis periodSi (1512-1520ww.) osmaleTis imperiaSi<br />
ukve SariaTis mkacri kanonmdebloba moqmedebda. am periodSi Seiqmna<br />
sultan selim I-is “kanun-name”, anu samarTlis wigni.<br />
sultan selim I-is (1512-1520) kanun-names Sesaxeb XX saukunemde<br />
araferi iyo cnobili. naklebad iyo cnobili am sultnis sakanonmdeblo<br />
saqmianobis Sesaxebac. XX saukuneSi Turquli xelnawerebis Seswavlisas<br />
mikvleul iqna ori erTnairad dasaTaurebuli xelnawerisadmi, romelic<br />
ase ikiTxeboda: “sultan selimis kanonTa wigni, RmerTma naTelSi<br />
amyofos misi suli”.<br />
erTi xelnaweri iyo SifriT B 1882, gadaweris TariRiT 1564 weli,<br />
romelic axlosaa am kanonTa wignis Tavdapirvel Sedgenis TariRTan.<br />
meore xelnaweri, SifriT A 250, ar iyo daTariRebuli. am<br />
xelnaweris mixedviT naTeli xdeba kanun-names Semdgenlis saxeli,<br />
romelic aris niSanji jelal-zade (1567w.).<br />
qoja-niSanji jelal-zade Mmustafa Celebi (1567w.) iyo XVI saukunis<br />
osmaleTis imperiis gamoCenili istorikosi da kanonmdebeli. man Tavisi<br />
moRvaweoba sultan selim I-is karze daiwyo. is orjer iyo niSanjis 6<br />
Tanamdebobaze sultan suleiman kanunis (1520-1566) dros (1534-1557ww. da<br />
1566-1567ww.). aqedan gamomdinare udavoa, rom mas marTlac SeeZlo eTava<br />
selim I-is “kanun-name”-s Sedgena. selim I-is sultnobis periodze man<br />
calke istoriuli naSromic dawera, saxelad “wigni selimze”.<br />
selim I-is “kanun-name”-s Sedgenis Semdeg qoja-niSanji jelal-zadem<br />
gaagrZela sakanonmdeblo saqmianoba da daasrula suleiman kanunis (1520-<br />
1566) “kanun-name”-Ti.<br />
6 niSanji – saxelmwifo kancelariis meTauri, romlis valdebulebac iyo<br />
sultnis yvelanairi brZanebebisa da saxelwmifo aqtebis gaformeba.
25<br />
selim I –is kanonTa wignis Sedgenis paralelurad mimdinareobda<br />
osmalTa kanonTa normebis damkvidreba imperiis provinciebSi: kaiseri,<br />
rumi, diarbeqiri da sxva, rac daTariRebulia 1516-1518 ww.<br />
selim I-is “kanun-name”-Si saubaria sasoflo-sameurneo da<br />
samoqalaqo gadasaxadebze, aRwerilia sxvadasxva saxis sabazro<br />
gadasaxadebi produqciis mixedviT. aRsaniSnavia rom selimis “kanun-name”<br />
nawilobriv aris misi mamis, baiazid II-is (1481-1512ww.) sakanonmdeblo<br />
saqmianobis gagrZeleba.<br />
Tu SevadarebT selim I-is “kanun-name”-s mehmed II (1444-1481 ww.)<br />
kanonTa kodeqss, aSkaraa, rom selim I-is dros mniSvnelovani cvlilebebi<br />
gatarda kanomdeblobaSi, feodaluri wyobilebis detalebi am kanun-<br />
nameSi ufro detalurad aris aRwerili. mag. glexTa mimagreba sifahTa<br />
miwaze, Timariotuli sistemis gamartiveba, “TavisufalTa”kategoriis<br />
Camoyalibeba.<br />
SegviZlia davaskvnaT, rom saxelmwifos ZiriTadi principebis<br />
Camoyalibeba osmaleTis imperiaSi dasrulda selim I-is dros da<br />
sazogadoebaSi damkvidrda kanonmdebloba.<br />
aRniSnul “kanun-nameSi” saubaria qalzec. saintereso iqneba Tu<br />
mimovixilavT da davinaxavT Tu rogoria am periodSi qalis mdgomareoba<br />
osmaleTis imperiaSi selim I-is “kanun-name”-s mixedviT.<br />
selim I-is kanunTa krebuli Sedgeba ramdenime punqtisagan. erT-erT<br />
maTganSi, romelic exeba gadasaxads qalis gaTxovebisas naTqvamia, rom<br />
qaliSvilis gaTxovebisas mama ixdida gadasaxads. aRsaniSnavia isic, rom<br />
gadasaxadi qaliSvilis gaTxovebisas iyo 60 axCa, qalis meored<br />
gaTxovebisas ki 40 axCa. erT-erTi sxva muxlidan irkveva isic, rom<br />
gadasaxads Tavis mxriv ixdida mamakacic xelaxla daqorwinebisas. anu<br />
“kanun-name”-s erT-erT muxlSi naTqvamia: “Tu vinme miscems ganqorwinebas,<br />
mas xelaxla daqorwineba SeuZlia im SemTxvevaSi, Tu gadaixdis<br />
saqorwino gadasaxads” (tveritinova 1969:31). am saqorwino gadasaxads<br />
ewodeboda “baSliqi”. visac SeuZlia gadaixados “baSliqi”, mas SeuZlia<br />
hyavdes bevri coli. amitom Zveli droidan TurqeTi iTvleba haramxanebis<br />
qveynad. “sultnis dros haramxanebi mxolod maRali Tanamdebobis mqone<br />
mdidar pirebs hqondaT. imisaTvis, rom hyoloda ramdenime coli, unda
26<br />
kargad Seenaxa isini. amitom mdabioTa umravlesobas TiTqmis yovelTvis<br />
erTi coliHhyavda” (eremeevi 1968:100).<br />
yuranis mixedviT mamakacs ufleba hqonda hyoloda oTxi kanonieri<br />
coli. mamakaci valdebuli iyo TiToeuli colisaTvis mieca<br />
sacxovrebeli, mis Sesanaxad gadaexada yvela gadasaxadi. qals ufleba<br />
hqonda ecxovra gancalkevebul binaSi, sadac ar icxovrebdnen qmris<br />
ojaxis wevrebi, misi sxva colebi da Svilebi.<br />
gayrisaTvis aucilebeli iyo, rom mamakacs samjer gaemeorebina ori<br />
mowmis TandaswrebiT, rom mas ar surs Tavisi coli kvlav mis colad<br />
darCeniliyo. “qals ara Tu SeeZlo gamosuliyo ganqorwinebis<br />
iniciatorad, aramed mas ar SeeZlo arcerTi saqmis marTva saxlSi qmris<br />
Tanxmobis gareSe. meuRlis gardacvalebis Semdeg colebi qonebis 1/16-s<br />
an ukeTes SemTxvevaSi 1/8-s iRebdnen. qaliSvilebi ki, rogorc wesi, 2-jer<br />
ufro naklebs, vidre vaJebi” (poznanska 1974:125). 7<br />
selim I-is “kanun-name”-s mixedviT, is adamiani, romelic gabedavda<br />
gogos an qalisadmi Seuracxyofis miyenebas, sastikad isjeboda. “kanun-<br />
nameSi” vkiTxulobT: “vinc ZaliT an eSmakobiT Seipyrobs vinmes saxlSi<br />
gogos an biWs, da is vinc Seipyrobs qaliSvils an qals, unda iqnes<br />
dasaWurisebuli. Tu qals, an gogos ZaliT gaaTxoveben, damnaSaveebma<br />
maSinve unda gaaTavisuflon motacebuli da unda iqnen dasjilni. da Tu<br />
vinme daqorwinda (motacebul gogoze), maSin mas wveri unda moWran”<br />
(tveritinova 1969:32). igives amtkicebs Semdegi muxlebi: “Tu romelime<br />
adamiani qalis binaSi Seva, gauSlis mas Tmebs, gaxdis samoss, da amis<br />
Semdeg amxelen mas, is dasjili iqneba mkacrad, Casvamen cixeSi da<br />
miuyvanen sultans sasaxleSi” (tveritinova 1969:33). “da Tu vinme akocebs<br />
sxvis cols an qaliSvils, an miva mis saxlSi da ecdeba amas, maSin yadi<br />
mkacrad dasjis mas. TiToeuli joxis dartymaze aRebul iqnes jarima 1<br />
axCa” (tveritinova 1969:32).<br />
aRsaniSnavia, rom selim I-is “kanun-name”-s mixedviT kanoni<br />
sxvadasxvagvarad moqmedebda qalebis mimarT. es, rogorc Cans,<br />
7 XX s-Si, kerZod 1926 wels, gauqmda poligamia da aseve damyarda qalisa da<br />
mamakacis Tanasworuflebianoba.
27<br />
damokidebuli iyo qalis socialur mdgomareobaze. qalis mruSobaSi<br />
mxilebis dros dabali wris qali ufro sastikad isjeboda, vidre<br />
maRali sazogadoebis warmomadgeneli qali. kanunTa wignSi vkiTxulobT:<br />
“rodesac moxdeba Cxubi qalebs Soris da isini erTmaneTs gawewaven, an<br />
sxva... Tu isini uweso qalebs ganekuTvnebian, maSin isini sastikad unda<br />
iqnen dasjilni, TiToeuli joxis dartymaze aRebul iqnes jarima 1 axCa,<br />
xolo Tu isini wesier qalebs ganekuTvnebian, maSin jarimas gadaixdian<br />
maTi qmrebi, 20 axCas” (tveritinova 1969:32). anu es ukanasknelni ar<br />
isjebian fizikuri sasjeliT, maTgan kanoni mxolod jarimis gadaxdiT<br />
kmayofildeba.<br />
yuranis mixedviT (sura, 2, 4 ...) ori mowme qalis Cveneba Tanabaria<br />
erTi mamakacis Cvenebisa. selim I-is kanunTa wignidan ki vrwmundebiT, rom<br />
qalis Cveneba iseTive angariSgasawevia, rogorc mamakacisa. erTi da igive<br />
danaSaulisaTvis kanoni erTnairad moqmedebs rogorc mamakacisaTvis, ise<br />
qalisaTvis. mag.: “Tu mamakaci ityvis qalze, rom masTan erTad imruSa da<br />
qali uaryofs, qalma unda dados fici, mamakaci ki unda daisajos da<br />
TiToeuli 2 joxis dartymaze aRebul iqnes jarima 2 axCa” (tveritinova<br />
1969:32). aseTive kanoni moqmedebs qalze: “Tu qali an qaliSvili mamakacs<br />
daadanaSaulebs cud yofaqcevaSi, kaci ki amas uaryofs, maSin qalis<br />
sityvebs ar unda mieqces yuradReba. mamakacma unda dados fici mowmis<br />
dauswreblad, qali an qaliSvili ki unda daisajos 2 joxis dakvriT, an<br />
aRebul iqnes jarima 1 axCa” (tveritinova 1969:32).<br />
selim I-is “kanun-name” naTel suraTs warmogvidgens qalis<br />
mdgomareobis Sesaxeb memkvidreobis miRebisas. mamis gardacvalebis<br />
Semdeg memkvidreoba mTlianad vaJiSvilze gadadioda. kanunTa wignSi<br />
vkiTxulobT: “Tu gardacvlil raiaTs 8 darCeba vaJiSvili an qaliSvili<br />
da oriveni moiTxoven: es miwa mamaCemisaa: - sifahis (feodali) ekrZaleba<br />
gadasces miwa qaliSvils, da arc man unda gadasces” (tveritinova<br />
1969:47). Tu mamas vaJi ar darCeba, maSin miwa qaliSvils gadaecema: “Tu<br />
gardacvlils ar darCeba vaJi da mxolod qaliSvili, maSin aris aseTi<br />
brZaneba, rom Tu qaliSvili miwas moiTxovs, maSin mas kanoniT miwa unda<br />
8 raiaTi iyo glexis saerTo aRmniSvneli aRmosavleTis qveynebSi
28<br />
gadaeces” (tveritinova 1969:47). “iyo SemTxvevebi, rodesac miwa qaliSvils<br />
gadaecemoda Tafus 9 safuZvelze. 1573-74 wlis gurjistanis kanun-nameSi<br />
naTqvamia: gardacvlil reias Svili ar hyavs da mas qali rCeba, es miwa<br />
sxvas ar miecema, qals gadaecema Tafus wesiT” (svaniZe 1999b:102).<br />
aRsaniSnavia isic, rom osmaleTis mraval kanun-nameSi pirdapir iyo<br />
naTqvami, rom Tu gardacvlil raiaTs vaJi ar darCeboda, sifahis<br />
akrZaluli hqonda miwis nakveTi gadaeca qaliSvilze da es miwa Tafus<br />
safuZvelze sxvas miecemoda.<br />
saintereso iqneba movaxdinoT Sedareba da vnaxoT, Tu ra<br />
mdgomareobaa am mxriv me-20 saukunis, anu reformebis Semdgomi periodis<br />
TurqeTis soflebSi. “ankaris vilaieTis soflebSi gardacvlili ojaxis<br />
ufrosis coli iRebs qmris memkvidreobis 1/4-s, vaJiSvilebi qonebas<br />
Tanabrad iReben, QqaliSvilebs aZleven qonebis im nawils, romelsac<br />
marTebulad miiCneven, es nawili yovelTvis naklebia vaJiSvilebis<br />
wilTan SedarebiT. qaliSvili Tu ar daTanxmdeba am wils, mas ufleba<br />
aqvs raionul sasamarTloSi sarCelis Setanisa, Tumca mas es<br />
SesaZlebloba ar gaaCnia, radgan mas ara aqvs Sesabamisi Zala da<br />
ganaTleba” (serebriakova 1979:32).<br />
selim I-is “kanun-name”-s mixedviT qals ar gadaecemoda upatronod<br />
darCenili miwa. miuxedavad imisa, rom is pirobas iZleoda, rom<br />
gadaixdida yvela gadasaxads: “Tu miwa darCeba upatronod da mas<br />
moiTxovs qali, romelic ganacxadebs, rom is gadaixdis miwis yvela<br />
gadasaxads, ar aris fadiSahis brZaneba, rom miwa miiRos qalma”<br />
(tveritinova 1969:47). sainteresoa is faqtic, rom TviT selim I-is “kanun-<br />
name”-Si vxvdebiT erT-erT iseT muxls, sadac aSkara aRiarebaa imisa, rom<br />
qalma SesaZlebelia Seasrulos mamakacis saqme, movaleoba, anu qali<br />
gautoldes mamakacs Tavisi SesaZleblobebiT. mag. erT-erTi muxlis<br />
gagrZelebaSi vkiTxulobT: “magram Tu qalma raRaca saSualebebiT miiRo<br />
miwa, uZRveba CifTs da ixdis gadasaxads (uSrs) da sifahis gadasaxads,<br />
maSin ar unda CaverioT da vilaparakoT, rom qali ar SeiZleba dadges<br />
9 Tafu - miwis nakveTiT sargeblobisaTvis gadasaxadi, aseve feodaluri<br />
damokidebulebis piroba
29<br />
mamakacis adgilas da sifahimac ar unda waarTvas mas es miwa”<br />
(tveritinova 1969:47). ase aRiarebda sultani selim I qalis<br />
SesaZleblobebs, qalis mier sazogadoebrivi saqmianobis marTvis unars.<br />
selim I-is sultnobis periodSi osmaleTis imperiaSi gavrcelebuli<br />
iyo SariaTis mkacri kanonmdebloba, romelic sastikad ilaSqrebda<br />
qalis winaaRmdeg, zRudavda mis uflebebs, arTmevda mas sazogadoebriv<br />
saqmianobaSi monawileobis saSualebas. Tu Cven am gadmosaxedidan<br />
SevxedavT selim I-is “kanun-name”-s, davinaxavT, rom im droisaTvis es<br />
kanonTa krebuli metad progresuli, win gadadgmuli nabiji iyo<br />
osmaleTis istoriaSi. sultanma selim I-ma Tavis “kanun-name”-Si dagvanaxa,<br />
rom ar SeiZleba qals mTlianad CamoerTvas uflebebi da iqces uuflebo<br />
arsebad, piriqiT garkveul doneze man aRiara qalis uflebebi, misi<br />
SesaZleblobebi, sazogadoebrivi saqmianobis marTvis unari da<br />
gansakuTrebul SemTxevvaSi qalisa da mamakacis Tanasworuflebianobac.
30<br />
2.Ppoeti qalebi osmaleTis imperiaSi<br />
poezia osmaleTis imperiaSi ara mxolod mamakacebis, aramed<br />
qalebis gatacebac iyo. qalebi werdnen metad STambeWdav leqsebs. XV<br />
saukunidan moyolebuli XX saukunemde osmaleTis imperiaSi qalebis mier<br />
Seqmnili mniSvnelovani poeturi memkvidreoba Rirseul konkurencias<br />
uwevs mamakacTa Semoqmedebas da TvalsaCino adgilic daimkvidra Turqul<br />
poeziaSi.<br />
poeturi niWis mqone qali unda yofiliyo ufro iRbliani da<br />
organizatoruli talantis mqone, vidre mamakaci, Tu mas realurad<br />
surda Tavisi talantis gamovlena da ganviTareba. amisi mTavari piroba<br />
sparsuli enis Seswavla iyo, rac SemdgomSi axlo aRmosavleTis<br />
lirikuli poeziis klasikis Semecnebas gauadvilebda. aseTi ganaTleba<br />
nebismieri SeZlebuli axalgazrda mamakacis codnis Semadgeneli nawili<br />
iyo, magram amas qalTagan mxolod TiToeuli Tu axerxebda. ufro metic,<br />
WeSmarit poets wakiTxuli unda hqonoda Tanamedrove poetTa Sromebi. Tu<br />
gaviTvaliswinebT, rom es yvelaferi ar moipoveboda dabeWdili formiT,<br />
qals uxdeboda am informaciis mopoveba xelnaweris saxiT da gzis<br />
gakvleva poetTa sazogadoebaSi. yovelive es, gansakuTrebiT ki<br />
Tanamedrove poetebTan urTierToba, metad rTuli da mxolod maRali<br />
socialuri wris qalTa xvedri iyo.<br />
selim I-is taxtze asvlisas TurqeTSi farTod iyo cnobili poeti<br />
qalis mihri-xaTunis saxeli. is daibada 1456 wels da gardaicvala 1516<br />
wels. warmoSobiT iyo amasiidan, babi ilias, babidebis ajanyebis erT-<br />
erTi lideris STamomavali, TeologTa da ganaTlebul derviSTa<br />
ojaxidan, sadac literaturuli aqtivoba miRebuli tradicia iyo.<br />
mamamisi amasiis yadi iyo. mihri xaTuni iRbliani aRmoCnda, radganac mas<br />
mieca SesaZlebloba urTieroba hqonoda literatul sazogadoebasTan,<br />
romelic Camoayaliba ufliswulma ahmedim (1465-1513) amasiaSi. baiazid II-<br />
is (1481-1512) vaJma Tavis garSemo Semoikriba saxelovani literatorebi,<br />
romlebic agreTve ganTqmulni iyvnen stambolSic. Tavdapirvelad mihri-<br />
xaTunisTvis dedaqalaqi miuRweveli aRmoCnda, xolo misi poezia
31<br />
faqtobrivad iyo pasuxi misi kolegisa da konkurentis – poet nejaTis<br />
Semoqmedebaze. mihri, Tavis mxriv, acxadebda rom mas misi mamakaci<br />
kolegebi seriozulad ar aRiqvamdnen da is cdilobda niWieri qalis<br />
dacvas (izi 1985: 229-30).<br />
mravali winaaRmdegobis miuxedavad mihri-xaTunma mainc moaxerxa<br />
Tavis damkvidreba. misi cxovrebis bolo wlebSi misi saxeli iyo im<br />
literaturul pirTa siaSi, romlebic daajildova sultanma baiazid II<br />
(1481-1512). savaraudod nawilobriv mis popularobas dedaqalaqSi xeli<br />
Seuwyo misma megobrobam ufliswul ahmedTan (erunsali 1977-79: 213-22).<br />
im dros marTlac iSviaTi movlena iyo qalisaTvis ganaTlebis<br />
miReba. mihrim es mamamisis wyalobiT moaxerxa. maSin, rodesac islami<br />
qals CarSafSi axvevda da uketavda mas gzas sazogadoebrivi<br />
cxovrebisaken, rodesac osmaleTSi SariaTis mkacri kanonmdebloba<br />
moqmedebda, mihri-xaTunma Tavis SemoqmedebaSi (leqsTa krebuli “divani”)<br />
umRera siyvaruls, romelic, misi azriT, cxovrebas azrs aniWebs. poeti<br />
qali werda aseve muslimi qalis mdgomareobaze, “romelic Tavis<br />
cxovrebas jer mSoblebis saxlis kedlebSi atarebda, xolo Semdeg ki<br />
qmris saxlSi. mas ar hqonda ufleba gadaewyvita Tavisi bedi” (mihri-<br />
xaTuni 1967:28).<br />
mihri-xaTuns gaaCnda farTo msoflmxedveloba. mas hqonda mravali<br />
sasiyvarulo istoria, mis silamazeze legendebi dadioda. is ar<br />
erideboda Tavisi Tayvanismcemlebis saxelebis dasaxelebas Tavis<br />
poeziaSi. yvela misi biografi gvamcnobs, rom misi yvela siyvaruli<br />
darCa platonuri. naTelia, rom poeti yovelTvis mkacrad icavda<br />
moralsa da etikets (faroqhi 2007:117).<br />
mihri xaTunis dasrulebuli poemebidan aRsaniSnavia “Razali”<br />
(“lirikuli oda”), sadac naxseneb aleqsandres nacvlad is gulisxmobda<br />
Tavis Seyvarebuls – esqenders. is aRiarebda srul Tavisuflebas qalsa<br />
da mamakacs Soris. amasTanave protests ucxadebda qalis mimarT<br />
Tanamedrove muslimuri sazogadoebis Sexedulebas, romelic ganixilavda<br />
qals, rogorc gaunaTlebel arsebas, SezRuduls sakuTar azrebsa da<br />
grZnobebSi. mihri ambobda: “erTi Rirseuli qali umjobesia, vidre aTasi
32<br />
uRirsi mamakaci, erTi saRi azrovnebis qali umjobesia, vidre aTasi<br />
uwignuri mamakaci” (mihri-xaTuni 1967:75).<br />
sainteresoa nawyveti evlia Celebis mogzaurobidan q. amasiaSi, man<br />
moinaxula poeti qalis saflavi da aRniSna: “is iyo umwikvlo qali, man<br />
zepirad Seiswavla 70 tomi didaqtikuri literaturisa ... misi sityvebi<br />
aris iseTive wminda, rogorc Zvirfasi qvis wyali, is aris avtori<br />
silabikuri (marcvlovani) leqsTa krebulisa – “divani”, gamoCenili,<br />
originaluri azrovnebis warCinebuli poeti qali” (feCevi 1983:75).<br />
qalis uuflebo mdgomareoba aisaxa Turqul folklorSi: “qalebs<br />
Tmebi grZeli aqvT, Wkua ki mokle,” “40 welSi erTxel SeiZleba mousmino<br />
qalis rCevas,” “ qali mamakacis gareSe igivea, rac cxeni avSaris gareSe,”<br />
“rasac qali Seexeba, iq keTildReoba qreba” da sxva.<br />
zemoT moxseniebuli poeti qalis mihri-xaTunis garda osmaleTis<br />
imperiaSi iyvnen sxva poeti qalebic.<br />
osmalo poet qalTagan aRsaniSnavia zeinabi, romelic XV saukuneSi<br />
moRvaweobda da 1474 wels gardaicvala. igi iyo metad ganaTlebuli<br />
qali. Turquli enis garda is flobda arabul da sparsul enebs,<br />
Sesabamisad man bevri leqsi sparsul enazec dawera. Cvenamde misma<br />
mxolod ramodenime leqsma moaRwia. amisi mizezi misi qmari gaxldaT,<br />
romelic cdilobda Tavisi coli sazogadoebrivi wridan moekveTa da<br />
CamoSoreboda mamrobiTi sqesis warmomadgenel kolegebs. misi qmari<br />
agreTve cdilobda zeinabisaTvis leqsebis werac ki aekrZala. es pirveli<br />
osmalo poeti qali agreTve brwyinvale musikosi iyo.<br />
zeinabis leqsebi asaxavs im periodSi arsebul mamakacTa<br />
dominirebul mdgomareobas, rac qalebs aiZulebda mamakacTa mier<br />
damkvidrebuli normebiT ecxovraT.<br />
poeziiT iyo agreTve dakavebuli sultan suleiman brwyinvalis<br />
coli roksolanac. suleimani, romelic aris daaxloebiT 3000 leqsis<br />
avtori, xSirad ugzavnida Tavis cols roksolanas werilebs<br />
sasiyvarulo leqsebis saxiT, roksolanac mas leqsebiTve pasuxobda<br />
(goCeqi 2003: 75).
33<br />
XVIII saukunis saxelovani poeti qali iyo hubi xaTuni, Tumca is<br />
ufro cnobilia, rogorc fiTnaTi, romlis namdvili saxelic aris<br />
zubeide (gardaicvala 1780). fiTnaTi cxovrobda stambolSi, mas axlo<br />
kavSiri hqonda or Seix ul islamTan - esad effendi iyo misi mama da<br />
Serif efendi misi Zma. orives didi interesi gaaCnda literaturisadmi<br />
(faroqhi 2003b:159).<br />
hubi xaTunim ganaTleba miiRo iqamde, vidre datovebda mamis<br />
saxls. mis biografiaSi vkiTxulobT, rom misi qmari iyo Seix-ul-islam<br />
feuzullahis (mokles 1703 wels) STamomavali da cnobili iyo Tavisi<br />
uWkuobiT. literaturuli moRvaweobis garda, fiTnaTi, cnobili iyo<br />
maxvili gonebiTa da enamoswrebulobiT, swored aman gaxada is<br />
popularuli. misi saxeli figurirebs anegdotebis SemgrovebelTa siaSic.<br />
am dialogebSi fiTnaTi da sxva mamakaci literatorebi ar eridebodnen<br />
erTmaneTisTvis poeturi miniSnebebis da ufro metic erotikuli<br />
miniSnebebis gakeTebas. Tumca mravali am monaTxrobidan Znelad<br />
sarwmunoa.<br />
gamorCeuli Turqi poeti qali iyo leila hanimi, romelic 1847<br />
wels gardaicvala. misma qorwinebam erT kviras gastana. bevri misi<br />
sasiyvarulo leqsi qalTa mimarT iyo dawerili. leila hanimic<br />
Tavisufal cxovrebas misdevda. mas xSirad “bulbulsac” eZaxdnen. is<br />
cnobili iyo leqsebis eqspromtad Seqmnis ostatobiT. misi gabeduli<br />
leqsebi imdroindeli moralis msaxurTa aRSfoTebasac iwvevda. man<br />
datova leqsTa krebuli, romelic imdroindeli stambolis maRali<br />
sazogadoebis garTobas asaxavda (faroqhi 2003b:159)<br />
XIX-XX saukuneebis cnobili poeti da novelisti qalebi iyvnen:<br />
nigar hanim binT osmani (1862-1918), romelic iyo bulgareli oficris<br />
qaliSvili, man datova bulgareTi 1848 wlis revoluciis damarcxebis<br />
Semdeg da Tavi osmaleTis imperias Seafara, aq man miiRo islami da<br />
ganaTleba (renda 1993:248). aseve fatma alie (1862-1936), romlis rogorc<br />
mwerlis kariera osmaleTis imperiis arsebobis bolo dekadaSi Sedga. is<br />
iyo didveziris ahmed jevdeT faSas qaliSvili. ahmed faSa cnobili iyo<br />
konservatoruli politikiT, magram Svilebis ganaTlebis sakiTxs<br />
sxvagvarad miudga da roca dainaxa, rom misi qaliSvili fatma alie iyo
34<br />
sakmaod niWieri, mas saTanado ganaTleba miaRebina, raTa masSi<br />
samwerlobo kariera ganeviTarebina. fatma alis novelebi asaxaven XIX<br />
saukunis miwurilsa da XX saukunis dasawyisSi stambolis maRali<br />
klasis cxovrebas (faroqhi 2003b:159).<br />
amrigad, XV-XX saukuneebSi osmaleTis imperiaSi moRvawe poeti<br />
qalebis Seqmnili mniSvnelovani poeturi memkvidreoba Rirseul<br />
konkurencias uwevs mamakacTa Semoqmedebas da TvalsaCino adgili<br />
daimkvidra Turqul poeziaSi.<br />
poet qalTagan gamorCeuli iyo mihri-xaTuni (1516). maSin, rodesac<br />
islami qals CarSafSi axvevda da osmaleTis imperiaSi SariaTis mkacri<br />
kanonmdebloba moqmedebda, mihri-xaTunma Tavis SemoqmedebaSi umRera<br />
siyvaruls, aRwera muslimi qalis mdgomareoba, romelic faqtobrivad<br />
uuflebo iyo.<br />
XV saukunis cnobili poeti qali iyo zeinabi (1474), romelic<br />
Turquli enis garda flobda arabul da sparsul enebs. man Tavis<br />
SemoqmedebaSi asaxa mamakacTa dominirebuli mdgomareoba.<br />
XVIII saukunis saxelovani poeti iyo fiTnaTi (hubi xaTuni (1780).<br />
XIX saukuneSi leila hanimi, igive “bulbuli” da sxvani.<br />
qvela zemoT CamoTvlili poeti qalis arseboba safuZvels<br />
gvaZlevs vTqvaT, rom qalebma metad rTul viTarebaSi mainc SeZles<br />
TavianTi Tavis damkvidreba. davinaxeT, rom maT didi wvlili Seitanes<br />
osmaleTis imperiis literaturis istoriaSi, kerZod ki poeziaSi, da amiT<br />
mniSvnelovani adgili daimkvidres Turqul poeziaSi.
35<br />
3. haremi da misi ierarqia osmaleTis imperiaSi.<br />
sityva haremi momdinareobs arabuli sityvisagan “haram” da niSnavs<br />
akrZaluls, daculs, wmindas (kucia 1999b:232). haremi aris saxlis<br />
gancalkevebuli nawili, sadac cxovroben qalebi, bavSvebi da maTi<br />
mosamsaxureebi. haremSi cxovroben agreTve colebic. haremi aris<br />
“bednierebis saxli”, adgili, sadac qalebi arian gancalkevebuli da<br />
xelSeuxebelni yvelasagan garda im erTi mamakacisa, romelic marTavs<br />
maT cxovrebas (krutie 1989:17).<br />
haremi arsebobda aziuri samyaros sxvadasxva mxareSi da cnobili<br />
iyo sxvadasxva saxeliT, magram yvelaze ganviTarebuli es iyo osmaleTis<br />
imperiis did seraglioSi.<br />
osmaleTis imperiaSi TiTqmis 4 saukunis manZilze sultnis sasaxle<br />
– Tofkafi Sedgeboda sami nawilisagan: enderuni, biruni da haremi.<br />
Tofkafis sasaxlis ezoSi sami didi karibWe iyo: “bab-i hiumaiuni,<br />
babusalami da babusaade, aseve 4 kari. sasaxlis mTliani teritoria 700<br />
000 m2-s Seadgenda da samive mxridan zRva ekra. Tofkafis sasaxles gars<br />
ertya kedeli sigrZiT 1400 metri. sasaxleSi moxvedra ramdenime karis<br />
gavliT iyo SesaZlebeli, maTgan yvelaze mTavari kari bab-i hiumaiuni<br />
iyo, romelic aia sofias mxares gamodioda” (ixsanoglu 2006:112).<br />
Tofkafis sasaxlis marcxena nawilSi iyo ganlagebuli haremi.<br />
osmaleTis imperiaSi sultnis samefo kari ori nawilisagan<br />
Sedgeboda – sagareo da saSinao. sagareo moicavda sultnis moxeleebs,<br />
xolo saSinao - sultnis ojaxis qalebisa da bavSvebis samyofels,<br />
romelsac ewodeboda haremi (haramxana).<br />
sultnis sasaxlis sagareo kars ganagebda TeTri saWurisebis<br />
ufrosi kafu aRasi (kafuji baSi). igi iyo Suamavali sultansa da gare<br />
samyaros Soris (svaniZe 1999b:184). sasaxleSi maTi raodenoba 300-dan 900<br />
kacamde iyo da aranairi kontaqti ar hqondaT haremis qalebTan (buraqi<br />
1996–2008). sultnis sasaxlis saSinao kars da harems Savi saWurisebis<br />
meTauri “kizlar aRasi” (qaliSvilebis batoni) meTaurobda. mas aseve<br />
“babusaadeT-aRasi”-s eZaxdnen (hameri 1992:85; aqgunduzi 2000:278).
36<br />
TanamdebobiT “kizlar aRasi” didvezirisa da Saix-ul-islamis 10 Semdeg<br />
modioda (aqgunduzi 2000:278). mis xelT iyo didi politikuri Zalaufleba.<br />
is metad daaxloebuli iyo sultnis dedasTan da colebTan da agreTve<br />
warmoadgenda damakavSirebel rgols sultansa da mis dedas Soris. misi<br />
Tanamdeboba utoldeboda didveziris Tanamdebobas. Savi saWurisebis<br />
meTauri xelmZRvanelobda haramxanis msaxurTa saqmianobas, axdenda<br />
sultnis mxevlebis SerCevas. saWurisebi yofili monebi iyvnen. maTgan<br />
yvelaze maxinjebi yvelaze Zvirad fasobdnen.<br />
Turqi istorikosebi TeTri saWurisebis dasaqmebis TariRad<br />
miiCneven XV saukunes mehmed I-isa (1413-1421) da Mmurad II-is (1421-1451)<br />
epoqas. Savi saWurisebis instituti ki daarsda daaxl. 1475 wels<br />
suleiman brwyinvalis dros. misi colis – roksolanas piradi mcvelebis<br />
SemadgenlobaSi iyvnen rogorc TeTri, ise Savi saWurisebi, xolo haremis<br />
Zveli sasaxlidan axal sasaxleSi gadasvlis Semdeg, daaxl. 1541 wels,<br />
mkacrad damkvidrda saWurisebis instituti (penzeri 2005:134).<br />
haremis struqtura ierarqiuli iyo. es struqtura Camoyalibda<br />
islamisa da saxelmwifos moTxovnilebaTa gavleniT. aq xom taxtis<br />
memkvidre izrdeboda. haremSi upiratesoba eniWeboda im mxevlebs,<br />
romelTac vaJebi Sobes. muslim mamakacebs ekrZalebodaT erTmaneTis<br />
naTesavi mxevlebis yola. Tu mxevals saWuriss da monas miuCendnen, es<br />
haremis ierarqiaSi erTi safexuriT awevas niSnavda (gelovani 2005:201).<br />
haremis qalTa umravlesoba warmoSobiT qristiani iyo, isini iyvnen<br />
yvelaze lamazi qalebi osmaleTis imperiaSi. axalgazrda gogonebs<br />
sultnis sasaxleSi agzavnidnen, rogorc sultnisadmi miZRvnil saCuqars.<br />
haramxanis qalTa umravlesobas Seadgendnen Cerqezi, qarTveli, afxazi,<br />
slavi da sxva warmoSobis mona da tyve qalebi. qarTveli qalebi<br />
ganTqmulni iyvenen silamaziT. monebiT datvirTuli navebi xSirad<br />
kveTdnen Sav zRvas. 8 wlis Cerqezi qali, 10 wlis abisinieli qali, 5<br />
10 Saix-ul-islami (“islamis uxucesi”) - sapatio tituli, romelic X saukunidan<br />
eZleodaT calkeul gamoCenil fakihebsa da sufiebs. XII-XVIII ss-Si Saix-ul-<br />
islamis instituti farTod iyo gavrcelebuli egvipteSi, siriaSi, iranSi,<br />
TurqeTSi, Sua aziaSi, yirimSi, volgiispireTsa da kavkasiaSi. es tituli<br />
eniWeboda cnobil RvTismetyvelebs da religiur moRvaweebs (kucia 1999a:208).
37<br />
wlis Cerqezi gogona, 15-16 wlis Cerqezi qali, 12 wlis qarTveli gogona,<br />
saSualo simaRlis zangi mona, 17 wlis zangi mona Rirda daaxl. 1000-2000<br />
yuruSi. im dros, roca cxeni Rirda 5000 yuruSi (krutie 1989:30). Cerqezi<br />
qalebi ganTqmulni iyvnen sinaziT. mravalma maTganma did warmatebas<br />
miaRwia haremSi da dawinaurdnen haremis iararqiis safexurze. stambolis<br />
monaTa bazarze didi moTxovna iyo Cerqez, abisiniel da qarTvel<br />
qalebze (valCi 1970:46-49).<br />
monა-qalebs ZiriTadad yidulobdnen monaTa bazarze. am faqts<br />
adasturebs avstriis mefe ferdinandis elCi oJie jiselin de busbeqi,<br />
romelmac osmaleTis imperiaSi imogzaura 1544-62 wlebSi, iyo pirveli,<br />
vinc estumra anatolias osmalTa mier am teritoriebis dapyrobis<br />
Semdeg. is Tavis mogonebebSi wers: “Turqebi ...…mxevlebs yiduloben<br />
monaTa bazarze, an omSi nadavlis saxiT Souloben, rodesac maT<br />
konkretuli mxevali mobezrdebaT, kvlav monaTa bazarze agzavnian<br />
gasayidad (busbeqi 1927:117).<br />
mniSvnelovani monaTa bazari iyo aleqsandriasa da kairoSi, rac<br />
didi Semosavlis wyaro iyo. jer kidev muhamadi da misi mimdevrebi<br />
laSqrobaTa dros atyvevebdnen qalebs da bavSvebs, romlebic mogvianebiT<br />
nawildeboda meomrebs Soris nadavlis saxiT an iyideboda monaTa<br />
bazrebze (svaniZe 2002:188). SariaTis mixedviT mona ar SeiZleba yofiliyo<br />
muslimi (gudvini 1994:105). bevri mona qali cdilobda sasaxlis karze<br />
sultnis favoriti qali gamxdariyo, rac maT samudamo fufunebas<br />
uzrunvelyofda.<br />
monaTa bazrebi osmaleTis saxelmwifoSi imperiis daarsebidan<br />
arsebobda. aseTi bazari iyo osmaleTis imperiis pirvel dedaqalaqSi<br />
bursaSi, Semdeg ki edirneSi. mniSvnelovani monaTa bazari iyo stambolSi.<br />
osmaleTis imperiaSi monebi ZiriTadad Semdegi qveynebidan<br />
SemohyavdaT:<br />
a) yirimel-TaTarTa saxanoebidan, CerqezeTidan, saqarTvelodan;<br />
b) xmelTaSua zRvis qveynebidan;<br />
g) sudanidan, isqanderidan da aqedan stambolis monaTa bazarze<br />
mihyavdaT (alTindali 1994:30).<br />
TandaTanobiT stambolis monaTa bazarze monebis raodenoba
38<br />
matulobda. amis gamo murad IV-s (1623-1640) survili gauCnda monaTa<br />
bazari stambolidan sxva qalaqSi gadaetana (alTindali 1994:30).<br />
amrigad, monaTa bazari osmaleTis imperiis daarsebamde arsebobda<br />
da SemdgomSi farTo masStabebs miaRwia. monaTa bazarze Sesyiduli mona<br />
da tyve qalebis umravlesoba sultnis haramxanaSi xvdeboda da iq<br />
ganagrZobda cxovrebas. zogierTi mona qali, romelsac bedi gauRimebda,<br />
valide sultani xdeboda (uluCai 1992:10-11). mravali Cerqezi da qarTuli<br />
ojaxi aiZulebda TavianT qaliSvilebs gamxdariyvnen mxevlebi, rac maT<br />
uzrunvel cxovrebas ganapirobebda (goCeqi 2003:76).<br />
aRsaniSnavia, rom XIX saukunis Sua wlebSi osmaleTis mTavrobam<br />
monebiT vaWrobis SezRudva daiwyo. sabolood 1847 wels monaTa bazari<br />
stambolSi gauqmda.<br />
1453 wlis konstantinopolis dapyrobis Semdeg, osmaleTSi<br />
TandaTanobiT moxda bizantiuri kulturisa da tradiciebis SeTviseba.<br />
sultanma mehmed II (1451-1481), romelic cnobilia, rogorc “faTihi” anu<br />
“dampyrobeli” Tavis dedas sTxova qalTa sacxovrebeli ise moewyo,<br />
rogorc es bizantiis imperatoris qvrivs – dedofal elenes hqonda.<br />
sasaxlis SigniT daarsda skolebi, mona qalebi sasaxleSi mihyavdaT.<br />
islamuri poligamia nel-nela Seerwya bizantiur wes-Cveulebebs da am<br />
yvelaferma asaxva hpova haremSi.<br />
konstantinopolis dapyrobidan 10 wlis Semdeg mehmed II-m (1451-1481)<br />
aaSena Tofkafis sasaxle, romelic dasavleTSi cnobili iyo, rogorc<br />
didi sasaxle (Seraglio) an brwyinvale porta (Sublime Porte ) (krutie 1989:27).<br />
Zveli legendis mixedviT sultnis sasaxle gadaWimuli iyo<br />
marmarilos zRvasa da oqros rqas Soris da gaxda Zveli bizantiis<br />
akropolisi.<br />
haramxana sultnis sasaxleSi 1541 wlidan gadavida, mas Semdeg, rac<br />
sultanma roksolanam Tavisi sacxovrebeli iq gadaitana da amiT man<br />
precedenti Seqmna osmaleTis imperiaSi (buquri 2005b:208).<br />
aqve unda aRiniSnos, rom XVI-XVII saukuneebi osmaleTis imperiaSi<br />
cnobilia rogorc “qalTa mmarTvelobis xana” (Kadınlar Sultanatı),<br />
dawvrilebiT amaze Cven qvemoT ufro farTod visaubrebT. saukuneze<br />
metxans haremi marTavda mTels imperias. is iyo intrigebisa da
39<br />
meqrTameobis kera. haramxana mdebareobda sultnis pirad sacxovrissa da<br />
Savi saWurisebis meTauris oTaxs Soris. haremSi iyo 4 aTasamde oTaxi.<br />
XV-XVII ss-is ganmavlobaSi haremSi mcxovrebTa raodenoba<br />
ramodenime aTasi qalidan ramodenime aseulamde Semcirda. es ganapiroba<br />
im faqtma, rom axalgazrda ufliswulebs agzavnidnen periferiebSi<br />
mmarTvelebad, romlebic Sesabamisad tovebdnen sasaxles da Tan<br />
mihyavdaT maTi kuTvnili haremis qalebi. XVII s-is Semdeg, SemoiRes<br />
memkvidreobis Sesaxeb axali kanoni, romlis Tanaxmad, ufliswuls<br />
SeeZlo ecxovra sasaxleSi Tavisi mxevlebiT. Sedegad haremis<br />
mosaxleoba ori aTasamde gaizarda. am faqts adasturebs a. d.<br />
aldersonic. Tumca es cifri mainc Znelad dasajerebelia. haremis<br />
mosaxleobis mkveTri zrda dafiqsirda murad III-is (1574-1595), ahmed I-isa<br />
(1603-1617) da ibrahimis (1640-1648) sultnobis periodSi, romlebic yvelaze<br />
did dros haremSi atarebdnen. qalTa raodenobis zrdasTan erTad<br />
Sesabamisad gaizarda xarjebi (Harem and the Ottoman Women).<br />
istorikos h. inaljiqis mixedviT 1475 wlisTvis Tofkafis<br />
sasaxleSi 400 mona qali, xolo Zvel sasaxleSi 250 qali iyo (inaljiqi<br />
1989:85). mematianes mixedviT, mehmed II-is (1451-1481) sultnobis dros,<br />
romelmac aaSena Tofkafis sasaxle, haremis TiToeul oTaxSi 3-4 sawoli<br />
iyo. mogvianebiT qalTa raodenobam sultnis sasaxleSi iklo da 1499<br />
wels baiazid II-s (1481-1512) 10 mona hyavda Tofkafis sasaxleSi da 80 mona<br />
qali Zvel sasaxleSi. sultnis Svilebis dedebs da aseve sultnis dedebs<br />
hyavdaT mosamsaxure gogonebi, romlebic aseve iyvnen haremis wevrebi.<br />
hurem sultans, suleiman I-is (1520-1566) cols, hyavda 100 sefeqali da<br />
auracxeli raodenoba mosamsaxure qalebisa, romlebic Rames haremSi<br />
atarebdnen. selim II-is cols nurbanus mona qalebis metad mokrZalebuli<br />
raodenoba hyavda haremSi. jamSi es iyo 150 kaci, xolo Zvel sasaxleSi<br />
1500 (gudvini 1994:128).<br />
haremSi mosaxvedrad mTavari faqtori iyo gogonas silamaze da<br />
goniereba. haremis qalebi uwesobisa da urCobisaTvis isjebodnen da<br />
igzavnebodnen Zvel sasaxleSi, sadac rCebodnen mcire danazogis amara,<br />
momavalSi daqorwinebis uimedobiT. is qali, romelic SemCneuli iqneboda
40<br />
jadoqrobaSi, mkacri sasjeliT isjeboda, tomaraSi svamdnen da Suagul<br />
bosforSi agdebdnen (gudvini 1994:129).<br />
haremi SeiZleba warmodgenil iqnes rogorc piramida, sadac haremis<br />
qalTa Soris garkveuli ierarqia arsebobda. haremis ierarqiis yvelaze<br />
dabal safexurze mona da tyve qalebi idgnen, ierarqiis saTaveSi ki<br />
sultnis deda _ valide gvevlineboda.<br />
mona qalebi sasaxlis haremSi moxvedramde gadiodnen garkveul<br />
wvrTnas, garda amisa saWurisebi usinjavdnen sxeulis TiToeul nawils,<br />
rom raime defeqti ar hqonodaT. Tu mona qali yvela moTxovnas<br />
daakmayofilebda, Savi saWurisebis ufrosi mas warudgenda valide<br />
sultans, romlis saboloo dasturis Semdeg haramxanaSi xvdeboda.<br />
axalgazrda qalebi haremSi xvdebodnen “acemi”-s 11 statusiT, rac niSnavs<br />
ucxos, axalbedas. “Acemi”-s statusiT aseve sargeblobdnen vaJebic.<br />
paJebis msgavsad isini iyvnen “kul”-ebi 12 , romelTa yidva an gayidva ar<br />
SeiZleboda. “Acemi” dawinaurdeboda da xdeboda “cariye”, “şagird” 13 , “gedikli”<br />
an “usta” 14 (inaljiqi 1989:86).<br />
haremis axalbeda wevris wvrTna haremSi pirvelive dRidan iwyeboda.<br />
isini saerTo sacxovrebelSi iwyebdnen cxovrebas, maT Tvalyurs<br />
adevnebdnen asakovani qalebi, TiToeuls Cabarebuli hyavda aT-aTi<br />
gogona. mTeli Rame haremSi Suqi anTebuli iyo. qalebs aswavlidnen<br />
cekvas, poezias, religias, simRerasa da musikalur instrumentebze<br />
dakvras. haremSi metad miRebuli iyo moTxrobebis kiTxva. yovel Rame<br />
“aTas erTis Ramis” erT moTxrobas kiTxulobdnen (gudvini 1994:131;<br />
inaljiqi 1989:85). rodesac haremis qalebs SemoesmebodaT sultnis<br />
vercxlis lursmebiT moWedili Custebis xma, saswrafod imalebodnen,<br />
11 Acemi – kadeti an mona qali haremSi<br />
12 Kul – sultnis monebi, rogorc sultnis didi ojaxis wevrebi, (vrceldeboda<br />
orive sqesze), saxelmwifos msaxuri.<br />
13 Şagird – haremis ierarqiis erT-erTi safexuri, romelic “cariye” –ze maRal da<br />
gedikli- ze dabal safexurze idga.<br />
14 Usta - iniSneboda sultnisadmi gansakuTrebuli samuSaos Sesasruleblad.
41<br />
radganac sultanTan pirispir Sexvedra did Seuracxyofad iTvleboda<br />
(inaljiqi 1989:86).<br />
haremSi moxvedrisTanave gogonas qristianuli saxelis nacvlad<br />
muslimur saxels arqmevdnen, romelic ase Tu ise Seefereboda mis<br />
garegnobas. magaliTad, Tu axalgazrda qals hqonda lamazi vardisferi<br />
loyebi, mas arqmevdnen “gulbahars”, gazafxulis vards. Semdeg mas<br />
saswrafod moaqcevdnen islamze, yovelive amis Semdeg gogona eufleboda<br />
sasaxlis etiketsa da islamur kulturas (krutie 1989:30). selim II-is<br />
colis – nurbanus Tavdapirveli saxeli cecilia iyo da warmoSobiT<br />
venecieli iyo (aldersoni 1956:82). 12 wlis asakSi, 1557 wels, is tyved<br />
Cavarda. lamazi da momRimari garegnobis gogona sultans mihgvares da<br />
“nurbanu” Searqves, rac Turqulad niSnavs “manaTobel Pprincesas” da<br />
islamic miaRebines (jemi 2003:88). suleiman I-is (1520-1566) coli<br />
roksolana, evropaSi cnobili rogorc “rosa”, warmoSobiT iyo<br />
galicieli tyve qali, Turqebma mas daarqves huremi anu “momRimari”<br />
Tavisi mxiaruli sicilis gamo (kinrosi 2002:236).<br />
sultnis mxevals “odaliski”-i 15 erqva, sityva-sityviT iTargmneba,<br />
rogorc “oTaxis qali” da niSnavs sayvarels, xarWas, xasas, an mxevals,<br />
romelzedac sultani an ufliswuli daqorwindeboda (ClaiZe 2001b:1081).<br />
isini swavlobdnen cekvas, poezias, musikalur instrumentze dakvras da<br />
erotikul xelovnebas. yvelaze momxibvleli “oTaxis qalebidan” Tormets<br />
arCevdnen, rogorc sultnis “momlodine qalebi” (gedikli). maT evalebodaT<br />
sultnis Cacma, banaoba, sarecxis garecxva, yaviTa da CaiT gamaspinZleba.<br />
mowonebis SemTxvevaSi sultani maT TavisTan itovebda. Tumca “oTaxis<br />
qalebis” ZiriTadi nawili ar gamoirCeoda didi silamaziT da isini<br />
iyvnen sasaxlis mosamsaxureebi. xSirad sultani “oTaxis qals” anu<br />
xarWas, saCuqris saxiT romelime faSas aZlevda. muslimuri etiketis<br />
mixedviT faSas unda gamoesyida es qali da colad Semdeg moeyvana<br />
(buquri 2007:291).<br />
danarCeni “oTaxis qalebi” iyvnen piradad sultnis colebis<br />
(Kadınlar), qaliSvilebis, Savi an TeTri saWurisebis ufrosis samsaxurSi.<br />
15 “odaliski” momdinareobs Turquli sityvidan –“oda”, rac oTaxs niSnavs.
42<br />
Zlieri fizikuri monacemebis “oTaxis qalebi” xdebodnen haremis mTavari<br />
administratorebi sxvadasxva sferoSi, rogoric iyo: abanos meTvalyure,<br />
yuranis wamkiTxveli, sawyobis meTvalyure da a.S. “oTaxis qals” SeeZlo<br />
haremis ufro maRal safexurze asvla an SeiZleboda is xelaxla<br />
gaeyidaT monaTa bazarze (krutie 1989:33).<br />
haremis Semdeg safexurze iyvnen “gedik”-i 16 an “privilegirebuli”,<br />
romelic sultans nanaxi hyavda an kontaqtic hqonda masTan. isini ara<br />
mxolod lamazebi iyvnen, aramed ganaTlebuli da mosiyvaruleni, Tumca<br />
isini isev qaliSvilebi iyvnen. sxvadasxva periodSi es gogonebi<br />
iwodebodnen, rogorc “gözde” 17 , romlebic xSirad uerTdebodnen “ikbal” 18 -<br />
ebisa da “hassodalık 19 ”-ebis kategorias, amisaTvis maT unda gaeCinaT Svili.<br />
is vinc SeZlebda sultnis yuradRebis mipyrobas da masTan Rames<br />
gaatarebda, sakuTar oTaxs imsaxurebda Tavisi monebiT, samzareulos<br />
mosamsaxureebiTa da sakuTari saWurisebiT. Tu rCeulebs qaliSvili<br />
SeeZinebodaT, gadadiodnen sasaxleSi da xdebodnen “Hasseki kadın” 20 ,<br />
qaliSvilis mSoblebi. sultnis gardacvalebis SemTxvevaSi maT SeeZloT<br />
gaTxoviliyvnen. Tu vaJi SeeZinebodaT, maTi Semosavalic izrdeboda da<br />
maTi ambiciac dakmayofilebuli iyo. “ikbal”-is kategoriidan, sul mcire<br />
isini xdebodnen “Hasseki Sultan” 21 -i an axalgazrda vaJiSvilis dedebi,<br />
Tumca vaJiSvilis daRupvis SemTxvevaSi maT es statusi CamoerTmeodaT<br />
(hameri 1992:86). maTi statusi eqvivalenti iyo kanonieri colis<br />
statusisa, maT hqondaT apartamentebi, hyavdaT monebi, saWurisebi, qoneba,<br />
uamravi Casacmeli, Zvirfaseuloba da jamagiri (penzeri 2005:176).<br />
16 gedik – am SemTxvevaSi niSnavs privilegirebuls, romelic jer kidev ar hyavda<br />
sultans arCeuli.<br />
17 gözde – “gogona sultnis TvalSi”<br />
18 ikbal – sultnis sayvareli, romelic jer ar aris dawinaurebuli kadın-ad.<br />
19 hassodalik – iRbliani an rCeuli, sultnis favoriti<br />
20 Hasseki kadin – sultnis qaliSvilis dedebi<br />
21 Hasseki Sultan – sultnis vaJiSvilis dedebi
43<br />
MmTavari “Hasseki Sultan”-i iyo yvelaze ufrosi vaJiSvilis deda,<br />
romelic taxtze asvlisTanave xdeboda “Valide Sultan”-i 22 da marTavda<br />
harems. Teoriulad Svilis sikvdili niSnavda misi uflebebis<br />
CamorTmevas. ase moxda 1603 wels, rodesac mehmed III (1595-1603)<br />
gardaicvala da safie sultani tradiciisamebr “Zvel sasaxleSi”<br />
gadaiyvanes. safies ufleba aRar hqonda emarTa haremis xarjebi (garda<br />
sakuTari xarjebisa). Sesabamisad, man verc wamowyebuli “valides meCeTi”-<br />
s aSeneba daasrula (beiTsi 1978:254).<br />
valide sultani iyo haremSi yvelaze didi Zalauflebis mqone<br />
qalbatoni. metad gavleniani adgili haramxanis qalTa Soris ekava<br />
sultnis dedas – valides, Tumca isic, rogorc sxva danarCeni haramxanis<br />
wevri qalebi, damokidebuli iyo haramxanis Savi saWurisebis meTaurze –<br />
“kizlar aRasi”-ze (“gogonaTa ufrosi”) (mileri 1947:46). muslimi mamakaci<br />
did pativs scemda dedas. gadmocemiT, “kacs SeiZleba hyavdes bevri qali,<br />
magram deda erTi hyavs”. dedebs isini andobdnen haremis mTel<br />
qalbatonebs (krutie 1989:34).<br />
sultnis gardacvalebidan araugvianes ori kvirisa ewyoboda axali<br />
valide sultnis kurTxevis ceremoniali. es procesia metad didebuli da<br />
STambeWdavi iyo. ceremoniaze pirveli miemarTeboda ieniCarTa da<br />
cxenosanTa razmi, maT mihyvebodnen qalaqis mmarTvelebi TavianTi<br />
oficrebiT, romlebsac Tavze TeTri Calmis qudebi exuraT. am<br />
ceremoniaze utyuar cnobebs gvawvdis frangi mogzauri tavernie.<br />
monawileTa Casacmeli morTuli iyo patara zarebiT. procesias<br />
mohyveboda 600 samefo STamomavali didi mwvane Calmis qudebiT da Seix-<br />
ul-islami. maT mohyvebodnen saxelmwifo moxeleebi da Semdeg modioda<br />
Savi saWurisebis meTauri. yovelive amis ukan modioda etli, romelSic<br />
ijda valide Tavisi qaliSvilebiT, mas ukan mosdevda monebiTa da<br />
msaxurebiT savse 12 etli da 4 didi TovliT savse furgoni, romelic<br />
haremSi gamoiyeneboda. valides miacilebdnen “bednierebis WiSkramde”<br />
sadac Tavad axali sultani xvdeboda da Tavis Tavze iRebda dedaze<br />
zrunvas (tavernie 1678:89-90). ase sruldeboda sultnis dedis Zveli<br />
22 Valide Sultan – sultnis deda
44<br />
sasaxlidan axal sasaxleSi gadasvlis ceremoniali. wina sultnis deda<br />
da colebi TavianTi amaliT ki ukan brundebodnen Zvel sasaxleSi. am<br />
sasaxles aseve erqva “cremlebis sasaxle”. maT yofil sacxovrebels<br />
sultnis sasaxleSi angrevdnen da mis nacvlad axals aSenebdnen (krutie<br />
1989:36). aqve frangi mogzauri eWvs gamoTqvams, rom suleiman II-is (1687-<br />
1691) dedam daikava valides Tanamdeboba Svilis gamefebidan Svidi Tvis<br />
Semdeg. mizezi ucnobia. suleimani taxtze avida noemberSi, xolo valide<br />
saliha Semdegi wlis ivlisSi gaxda valide, romlis Semdegac moxucma<br />
qalma mxolod 18 Tve icocxla (tavernie 1675: 89-90).<br />
valide Tavis mmarTvelobis pirvelive dRes didvezirsa da Seix-<br />
ul-islams saCuqrad ugzavnida Zvirfasi qvebiT moWedil xmalsa da<br />
siasamuris bewvis paltos. Tu valide Tavis Svilze adre<br />
gardaicvleboda, sultani dedis neSts “bednierebis WiSkramde” (Bab-ül-<br />
Hümayün) miacilebda, saidanac neSts dacvis TanxlebiT sasaflaoze<br />
miasvenebdnen, xolo 40 dRis glovis Semdeg yofili valide sultnis<br />
qalTa amalas ukan gaiwvevda Zvel sasaxleSi.<br />
sultnis mcirewlovanebis SemTxvevaSi, valide sultani xdeboda<br />
misi Semcvleli, anu regenti. Tu sultani laSqrobaSi an samogzaurod<br />
midioda, Tavis taxts sammarTvelod dedas utovebda. dedis garda es<br />
saqme SeiZleba miendo taxtis memkvidrisaTvis, didvezirisaTvis, an<br />
romelime vezirisaTvis (buquri 2005b:210).<br />
amrigad, haremis ierarqia ase miemarTeboda qvemodan zemoT: mona da<br />
tyve qalebi, mosamsaxure qalebi an “oTaxis qalebi” (odalısk),<br />
privilegirebulebi (gedik) da sultnis favoritebi (gözde), iRblianebi<br />
(ıkbalı), an rCeulni (hassodalık), sultnis qaliSvilis dedebi (haseki kadin),<br />
sultnis vaJiSvilis dedebi (hasseki sultan) da ierarqiis saTaveSi idga<br />
sultnis deda (valide sultan).<br />
kviraSi orjer haremis gogonebs SeeZloT dacvis TanxlebiT<br />
eseirnaT sasaxlis ezoSi, xandaxan ki daxuruli furgonebiT piknikzedac<br />
ki dadiodnen, aqac saWurisebis TanxlebiT. haremis ezoSi iyo sacurao<br />
auzi, romelSic wyali kargad Tbeboda.
45<br />
haremis metad korumpirebul fenas warmoadgenda “kira” 23 – s<br />
kategoria, isini iyvnen valide sultnis saqmiani agentebi. maTi<br />
Zalaufleba vrceldeboda haremis qalebze da am gziT sultanzedac.<br />
maTTvis Semosavlis wyaros warmoadgenda haremis stumrebis mier<br />
gaRebuli saCuqrebi haremis qalTan Ramis gasatareblad.<br />
haremis qalTa umravlesoba axalgazrda asakSi esalmeboda<br />
sicocxles. aseTi movlena araerTxel daCqarebula sxvadasxva meTodiT.<br />
1600 wels ingliseli elCi osmaleTis imperiaSi henri lelo<br />
mogviTxrobs haremis intrigebze. qalebis umravlesoba wyalSi daxrCobiT<br />
asrulebda sicocxles, amaSi didi wvlili saWurisebs miuZRvoda,<br />
romlebic iWerdnen qalebs, tomrebSi aTavsebdnen, navSi svamdnen da<br />
Suagul wyalSi isvridnen (buquri 2007:295).<br />
didi zarzeimiT aRiniSneboda haremSi axalSobilis dabadeba.<br />
mSobiarobisaTvis sasaxleSi winaswar iwyeboda samzadisi. asufTavebdnen<br />
sasaxlis erT-erT yvelaze did oTaxs da lamazad rTavdnen. sawolis<br />
gadasafareblebs da sabnebs wiTeli ferisas arCevdnen, yvela sxva<br />
saWiro inventari ki oqrosi an vercxlis iyo.<br />
axalSobilis dabadebas mTels sasaxles Savi saWurisebis ufrosi<br />
amcnobda. vaJis dabadebis SemTxvevaSi sasaxlis TiToeuli ganyofileba<br />
xuT cxvars swiravda, gogonas dabadebisas ki sams. Sesabamisad,<br />
artileria Svidjer gaisvrida cecxls vaJis dabadebisas da xuTjer<br />
gogonas dabadebisas. ase grZeldeboda dReSi xuTjer TiToeuli locvis<br />
dawyebisas (krutie 1989:110). valide sultani da didveziri saCuqrebs<br />
miarTmevdnen axalSobils da mis dedas. axalSobils aseve eloda<br />
Zvirfasi qvebiT moWedili akvani. am ambidan didi xnis ganmavlobaSi<br />
haremSi grZeldeboda zeimi da garToba, haremi ganaTebuli iyo aTasnairi<br />
lampebiTa da SuqurebiT.<br />
haremis erT-erT mniSvnelovan maxasiaTebels warmoadgenda<br />
Turquli abano, romelsac Turqulad “hamam”-i (hamam) ewodeba. Turquli<br />
abano bizantiuri abanos adaptaciaa, romelic, Tavis mxriv, warmoiSva<br />
23 kira – niSnavs qiras, kiraci –damqiravebels, am SemTxvevaSi saqmian agents, romelic<br />
ZiriTadad valide sultans emsaxureboda
46<br />
romauli “Termi”-dan (Thermae), rac antikuri xanis abanos niSnavs. Tumca,<br />
Zveli romauli antikuri abanoebi ganlagebuli iyo qalaqebsa da<br />
dasvenebis centrebSi, Turquli “hamami” ki imperiis mTels provinciebSi<br />
farTod gamoiyeneboda (krutie 1989:81).<br />
haremis qalebi ganTqmulni iyvnen atlasiseburi kaniT, maTTvis<br />
dabana da ganwmenda religiuri valdebuleba iyo. amitomac, haremSi<br />
mravlad iyo abanoebi. sultans, mis dedas da colebs sakuTari abanoebi<br />
hqondaT, haremis danarCeni qalbatonebi ki sazogado abanoTi<br />
sargeblobdnen, romlis xSiri stumaric iyo Tavad sultani.<br />
saxelganTqmuli orientalisti n. m. penzeri (1892-1960) 24 , romelsac<br />
mieca iSviaTi Sansi fexi Seedga did seraglioSi, mogviTxrobs, rom<br />
sultnis sasaxleSi iyo koridori, romelsac erqva “abanos koridori”. is<br />
akavSirebda sultnis samyofels “hunkar sofasi”-sTan (“samefo saloni”),<br />
amavdroulad koridoridan iyo Sesasvleli orive abanoSi (penzeri<br />
2005:205)<br />
iyo dro, roca sultnis sasaxleSi 30-ze meti abano iyo. iataki<br />
dagebuli iyo mdidruli filebiT, wyali marmarilos avzebSi<br />
Caedineboda, saidanac oqrosa da vercxlis TasebiT qalebi tanze<br />
ivlebdnen da erTmaneTsac exmarebodnen banaobaSi.<br />
haremis qalebisaTvis, romlebsac Tavisufleba warTmeuli hqondaT,<br />
“hamami” iyo mTavari TavSesaqcevi adgili. banaobis ceremonia ramodenime<br />
saaTs grZeldeboda da ZiriTadad saRamoobiT tardeboda.<br />
abano iyo qalebis gacnobis adgili, isini iq erTmaneTsac<br />
aTvalierebdnen. xSirad sultnis da “hamamSi” irCevda Tavisi ZmisTvis<br />
Sesaferis qals.<br />
tradiciisamebr qali qorwinebis wina Rames abanoSi midioda.<br />
princesa sasaxlis abanoTi sargeblobda. mas iq mihyveboda Tavisi deda,<br />
24 n. m. penzeri – saxelganTqmuli orientalisti (1892-1960). 1936 wels man<br />
moaxerxa fexi Seedga “didebul seraglioSi” (Great Seraglio). penzerma mTlianad<br />
daaTvaliera sultnis sasaxle, romelic man ori wlis ganmavlobaSi<br />
ramodenimejer moinaxula.
47<br />
naTesavebi da axvedrebdnen 200-mde qals, romlebic sapatarZlos<br />
saCuqrebs aZlevdnen.<br />
haremsa da zogadad osmaleTis imperiis Sesaxeb mniSvnelovani<br />
wyaroa evropeli mogzaurebis Canawerebi. isini osmaleTis imperiaSi<br />
Camodiodnen rogorc evropeli mmarTvelebis wargzavnilebi, an iyvnen<br />
gzad mimavalni axlomdebare qveynebSi. isini tovebdnen TavianTi<br />
mogzaurobis aRwerilobas, rac CvenTvis metad Rirebuli istoriuli<br />
wyaroa. aRsaniSnavia, rom isini adgilobriv informacias metwilad<br />
Rebulobdnen osmalo aramuslim qalTagan, es ukanasknelni xSirad<br />
evropeli mogzaurebis Tarjimnebi iyvnen.<br />
haremis Sesaxeb mniSvnelovan cnobebs gvawvdis ledi meri montegiu,<br />
ingliseli elCis coli, romelmac 1717 wels imogzaura stambolsa da<br />
edirneSi da Tavisi TvaliT ixila XVIII saukunis osmaleTis imperiaSi<br />
haremis cxovreba. is ase aRwers iqaurobas: “17 wlis gogona haremSi iyo<br />
sruliad SiSveli da gars exvivnen aseve SiSveli qalebi, isini<br />
Semosilebi iyvnen grZeli nawnavebiT, hqondaT saocrad TeTri kani da<br />
lamazi farTo Tvalebi. isini cekvavdnen da mRerodnen (montegiu 1861).<br />
ledi meri metad ucnaurad iyo Cacmuli Turqi qalis TvalSi. abanoSi<br />
qalebs Tavs dastrialebdnen moaxleebi, romlebic maT Tmebs<br />
uvarcxnidnen. ingliseli elCis cols kargi maspinZloba gauwies<br />
edirneSi, sadac is estumra didveziris cols. etlidan Savi saWurisebis<br />
meTaurma CamoabrZana, Semdeg gaiares ramodenime oTaxi, sadac or rigad<br />
Camwkrivebuli gogonebi isxdnen ledis pativsacemad. didveziris coli<br />
siasamuris bewviT iyo gamowyobili. haremis gogonebs emosaT naqargi<br />
xalaTebi. saWurisebma ledi meri waiyvanes yvavilebis pavilionSi, ramac<br />
masze didi STabeWdileba moaxdina. erT-erT oTaxSi oTxi qali sakravze<br />
ukravda, xolo 16 qali rigrigobiT cekvavda. stumari rom gaaciles,<br />
saCuqrad gadasces vercxlis kalaTa, romelic savse iyo naqargi<br />
cxvirsaxocebiT.<br />
haremis da zogadad qalis Sesaxeb TurqeTSi cnobebs vxvdebiT<br />
meore ucxoeli mogzauri qalis naSromSi, romelmac me-18 saukuneSi<br />
imogzaura TurqeTSi, es gaxlavT elisabed ledi qraveni (1750-1828). man<br />
dawera ramodenime oficialuri werili da 1789 wels gamoaqveyna, rogorc
48<br />
“mogzauroba yirimidan konstantinopolSi”. TurqeTi, romelsac qraveni<br />
aRwers, aris evropaze CamorCenili da naklebad mimzidveli qveyana.<br />
qraveni xSirad gamoxatavs ukmayofilebas osmaluri sazogadoebis<br />
mimarT.<br />
yvelaze mniSvnelovani aris elisabed qravenis Sexedulebebi Turq<br />
qalze. ledi meri montegius aRwerilobebisagan gansxvavebiT, is ambobs,<br />
rom Turqi qalebi arian Zalian maxinjebi da dasZens: “udavoa, rom<br />
bunebas surda es qalebi silamaziT daejildovebina, magram maTi uSno<br />
warbebi, mowevisagan gaSavebuli Savi kbilebi, moxrili mxrebi, maT<br />
garegnobas sazizRars xdis, ... Savi feris nelsacxebeli, riTic isini<br />
Tvalebs iRebaven, maT ukmex gamoxedvas aniWebs” (kraveni 1970:294-95).<br />
Turq qalis Tmis Sav ferze yuradRebas amaxvileben sxva evropeli<br />
mogzaurebic, evropeli elCi: g. posteli, romelic stambols ewvia 1535<br />
wels dasZens, rom Turq qalebs moswondaT Tmis Savi feri, xolo<br />
warbebs aerTianebdnen, rac maT silamazed miaCndaT.<br />
luiji de zara basano, romelic stambolSi imyofeboda 1537-1540<br />
wlebSi, romSi dabrunebis Semdeg gamosca wigni osmalo xalxis adaT-<br />
wesebze, romelic Seicavda aRwerilobas qalTa mdgomareobis Sesaxeb.<br />
isic aseve aRniSnavs, rom osmalo qals Zalian uyvarda Savi feris Tma<br />
da sxva feris Tmebs Savad iRebavdnen.<br />
erT sakiTxSi, romelic Seexeba Turqi qalis Tavisuflebas,<br />
gansakuTrebiT maT damokidebulebas mamakacis mimarT, ledi qraveni<br />
eTanxmeba ledi meris. qraveni aRtacebiT aRniSnavs: “ me vfiqrob me ar<br />
minaxavs meore aseTi qveyana, sadac qals amxela Tavisufleba aqvs,<br />
rogorc es TurqeTSia. Turqi qmari, romelic dainaxavs flostebs<br />
haremis karTan, aRar Seva SigniT (kraveni 1970:270).<br />
ledi meri wers: “advili SesamCnevia, rom maT aqvT imaze meti<br />
Tavisufleba, vidre Cven,” is gaocebiT dasZens, rom “grZeli Cadri,<br />
romelsac qalebi atareben, imdenad niRbaven maT, rom Znelia ganasxvavo<br />
Zalauflebis mqone qali Tavisi monisagan da Sesabamisad eWvian qmars<br />
gauWirdeba amoicnos Tavisi sakuTari coli, rodesac mas Sexvdeba ... es<br />
ganapirobebs qalTa did Tavisuflebas “ (montegiu 1965:328).
49<br />
igive faqtze aris yuradReba gamaxvilebuli ledi qravenis mier<br />
Turqi qalis aRwerisas abanoSi: “me Sevedi abanos winamdebare oTaxSi, es<br />
aris qalTa gasaxdeli oTaxi, iq iyo daaxloebiT 50 qali, zogierT<br />
maTgans Tmebi dabanili qonda, zogs SeRebili da dawnuli, zogierTi iyo<br />
tualetSi ... es abanoebi didi gasarTobia qalTaTvis, Cveulebriv isini iq<br />
5 saaTi rCebian, ZiriTad dros atareben rogorc wyalSi, ise tualetSi –<br />
magram me vfiqrob, rom arasodes ar minaxavs erTad amdeni msuqani qali ...<br />
ramodenime qals hqonda nazi kani da lamazi nakvTebi ... (kraveni 1970:342)<br />
ledi qraveni agreTve estumra harems da aRwers: “SeuZlebelia<br />
warmoidgino amaze ufro sufTa oTaxi interierSi, vidre es aris haremi;<br />
iataki da gasasvleli dafarulia WilobiT, romelic aris Calis an<br />
lerwmis feri, romlisaganac isini aris damzadebuli. oTaxebSi aranairi<br />
aveji ar dgas, garda baliSebisa, romliTac mTeli oTaxi iyo mofenili<br />
da aseve fardebi. amdenad Turqebi, arc kaci da arc qali, flostebiT ar<br />
Sedis oTaxSi, iq ar aris raime silis an WuWyis kvali (kraveni 1970:294).<br />
ledi qraveni harems warmogvidgens, rogorc yvelaze daculs da<br />
wminda adgils da dasZens: “haremi aris wminda adgili, Tundac Tavisi<br />
mflobelisTvis, romelmac daipyro maTi sicocxle, mxolod imitom, rom<br />
is aris mdidari. SeiZleba iTqvas, rom TurqeTSi qalebi arian daculni<br />
fuWi, usargeblo cxovrebisagan, da veraferi mTels msoflioSi ver<br />
daarRvevs maT myudroebas. maTi talanti, silamaze, bedniereba Tu<br />
ubedoba dafaruli da SeniRbulia boroti Tvalisagan (kraveni 1970:305).<br />
Tavisi Canawerebi dagvitova ingliselma Tomas dalamma, romelic<br />
stambols ewvia 1599-1600 wlebSi, man mehmed III-s (1595-1603) saCuqrad<br />
Camoutana inglisis dedofal elisabedis mier gamogzavnili orRani.<br />
Tomas dalamma sultnis sasaxleSi Tvali mohkra lamaz Turq qalebs da<br />
Sesabamisad aRwera Tavis CanawerebSi.<br />
amrigad, Cven davinaxeT, rom haremi, romelic aziuri samyaros<br />
mraval qveyanaSi arsebobda, yvelaze ganviTarebuli osmaleTis imperiaSi<br />
iyo. is saukuneebis ganmavlobaSi osmalo sultnis sasaxlis Semadgeneli<br />
nawili iyo. kerZod, haremis gadatana sultnis sasaxleSi 1541 wels<br />
moxda, mas Semdeg, ras sultanma roksolanam Tavisi sacxovrebeli iq<br />
gadaitana da amiT precedenti Seqmna osmaleTis imperiaSi.
50<br />
haremis qalTa umravlesoba qristiani da aramuslimuri warmoSobis<br />
iyo, isini yvelaze lamazi qalebi iyvnen osmaleTis imperiaSi, romlebic<br />
sultnis haremSi ZiriTadad monaTa bazrebidan xvdebodnen. es qalebi<br />
yvela Rones xmarobdnen, raTa haremSi warmateba moepovebinaT. mravali<br />
iRbliani mona qali sultani valide gaxda.<br />
haremis socialuri struqtura ierarqiuli iyo. es struqtura<br />
Camoyalibda islamisa da saxelmwifos moTxovnilebaTa gavleniT.<br />
sultani valide ganagebda harems, is iyo piramidis TavSi da mas mxolod<br />
Svilis sikvdilis Semdeg kargavda Tavis tituls. mona qalebi ki haremis<br />
ierarqiis yvelaze dabal safexurze iyvnen.<br />
XIX saukuneSi sultani abdul-mejidi Tofkafidan gadavida axal<br />
sasaxleSi (bosforis axlos). amave sasaxleSi gadavida sultnis haremic.<br />
osmaleTis imperiis daSlasTan erTad moiSala haremis tradiciac. 1923<br />
wels mustafa qemal aTaTurqma (1881-1938ww.) sultnis institutTan erTad<br />
haremic gaauqma.<br />
aseTi iyo haremi da misi ierarqia osmaleTis imperiaSi, sadac<br />
saukuneebis ganmavlobaSi iwereboda qalTa saintereso istoriebi.
51<br />
4. valide sultani.<br />
qalTa mmarTveloba osmaleTis imperiaSi<br />
qalis sakiTxis ganxilvisis TurqeTSi SeuZlebelia gverdi auaro<br />
iseT did Temas rogoricaa valide sultnebis istoria. valide<br />
sultnebis anu sultnis dedebis istoria osmaleTis istoriis yvelaze<br />
saintereso Temaa. maT da agreTve sasaxlis sxva gavlenianma qalebma<br />
osmaleTis imperiaSi Seqmnes xana, romelic istoriaSi cnobili gaxda<br />
“qalTa mmarTvelobis” saxeliT.<br />
am sakiTxTan dakavSirebiT Cvenamde mravalma wyarom moaRwia.<br />
aRniSnul Temaze mimoxilva ramdenime qveTavad aris warmodgenili: a)<br />
valide sultnis wodebis zogadi aRweriloba; b) valide sultnebi<br />
rogorc regentebi; g) valide sultnebis ganusazRvreli uflebebi –<br />
“qalTa MmmarTveloba” osmaleTis imperiaSi d) valide sultnebi rogorc<br />
dinastiis damcvelebi; e) valide sultnis institutis dasasruli.<br />
valide arabuli sityvaa, arabulad validaTun niSnavs dedas,<br />
validun – mSobels. valide sultani aris wodeba (termini), romelic<br />
mieniWeboda sultnis dedas. sultnis dedebis moxseniebisas aseve<br />
iyenebdnen termins “Mehdi Ulya” – umaRlesi xelisuflis mSobeli.<br />
valide sultnis wodeba, gadmocemis Tanaxmad, pirvelad murad III-<br />
m (1574-1595ww.) SemoiRo da SemdgomSi didxans arsebobda. valides tituli<br />
unarCundeboda dedas Svilis sultnobis periodSi. “sultnis sikvdilis<br />
an sxva gansakuTrebuli SemTxvevis dros sultnis colebi, dedebi da<br />
qaliSvilebi Tofkafidan anu axali sasaxlidan Zvel sasaxleSi<br />
gadahyavdaT da axali sultnis dedas aniWebdnen valides wodebas,<br />
romelic Zveli sasaxlidan (Eski Saray) Tofkafis sasaxleSi gadadioda”<br />
(faqalini 1993:582).<br />
osmaleTis imperiis aRmocenebidan, anu XIV saukunidan<br />
moyolebuli, ufliswulTa dedebs hqondaT mniSvnelovani roli TavianTi<br />
Svilebis politikur aRzrdasa da meurveobaSi, roli, romelic maT<br />
dinastiis arsebobis mTels manZilze SeinarCunes. meurvis, anu regentis<br />
wodeba dedebs osmalebamdec gaaCndaT. Turq-selCukTa saxelmwifoSi
52<br />
aseTi regenti qali iyo sultan meliq-Sahis (1072-1092) meuRle da sultan<br />
mahmudis deda Turqan xaTuni. is erT-erTi TvalsaCino qali iyo<br />
TurqeTis istoriaSi, Tumca oficialurad ar flobda saxelmwifos<br />
marTvis sadaveebs, mas metad didi Zalaufleba hqonda miniWebuli.<br />
warmoSobiT yaraxanianTa saxelmwifodan iyo. mas Semdeg, rac gaxda maliq<br />
Sahis coli, misi gavlenis qveS aRmoCnda 12 aTasiani jari. jer kidev<br />
maliq Sahis dros is iRebda mniSvnelovan zomebs, rom misi Svili mahmudi<br />
sultani gamxdariyo. “maliq Sahis colma Turqan xaTunma xalifa mukTeds<br />
100 aTasi oqro gaugzavna im mizniT, rom meliq Sahis Svils mahmuds<br />
ubrZanos erTguleba gamoucxados mas.” (Sengelia 2003:389). man daamarcxa<br />
taxtis meore pretendenti barqiaroqi, romelic meliq Sahs sxva<br />
colisagan hyavda da mamis sikvdilis Semdeg mahmudi sultani gaxda.<br />
Turqan xaTuni ki sultnis mcirewlovanobis gamo regenti. am faqts<br />
adasturebs XII saukunis istorikosi sadr ad-din al-husaini, romelic<br />
Tavis naSromSi “cnobebi selCukTa saxelmwifoze, romelic iuwyeba<br />
selCukTa emirebsa da mmarTvelebze” wers: “rodesac meliq Sahi<br />
gardaicvala baRdadSi, gverdze ar aRmoCnda arcerTi misi vaJi garda<br />
mahmudisa, romelic mcirewlovani iyo. jarma mas Sehfica Semdeg mizezTa<br />
gamo: pirveli – misi deda – Turqan-xaTuni sultan maliq-Sahis<br />
mmarTvelobis dros metad gavleniani gaxda da Seiqmna sruluflebiani<br />
yvela saqmeSi. is iyo keTilmosurne jaris mimarT da maTac arCies misi<br />
vaJi. meore mizezi iyo is, rom is iyo Turq mefeTa STamomavali.<br />
ambobdnen, rom is iyo afrasiabas gvaridan. mesame mizezi mdgomareobda<br />
imaSi, rom mis xelT iyo fuli da is gascemda jarze Tanxas. amitomac<br />
Sehfices maT mahmuds da Tan waiyvanes isfahanSi” (sadr ad-dini 1980:78-79).<br />
sultnis sasaxle Sedgeboda mamakacTa ganyofilebisagan da qalTa<br />
haramxanisagan. rogorc zemoT vTqviT, haramxanas icavdnen Savi<br />
saWurisebi. “metad gavleniani adgili ekava haramxanis qalTa Soris<br />
sultnis dedas (valides), Tumca isic, rogorc sxva danarCeni haramxanis<br />
wevri qalebi, damokidebuli iyo haramxanis Savi saWurisebis meTaurze –<br />
“yizlar aRasize” (“gogonaTa ufrosi”)” (mileri 1947:46).<br />
“mehmed II-is (1451-1481) dros haramxanaSi 300-ze meti qali cxovrobda.<br />
maT yofacxovrebas Tvalyurs adevnebda sultnis deda valide, romelic
53<br />
didi avtoritetiT sargeblobda. droTa ganmavlobaSi misi gavlena kidev<br />
ufro gaizarda da xSirad igi saxelmwifo saqmeebSic ki ereoda.<br />
Zveli sasaxlidan axal sasaxleSi gadasvlisas imarTeboda<br />
ceremoniali, romelsac Valide Alay, anu valides pativsacemad gamarTuli<br />
ceremoniali ewodeboda. axali sultani taxtze asvlidan ramdenime dRis<br />
Semdeg brZanebas gascemda Tavisi dedis Zveli sasaxlidan axal<br />
sasaxleSi gadayvanis Sesaxeb. validesTan erTad axal sasaxleSi<br />
gadadioda mTeli amala msaxurebisa. “im gzaze, sadac valide<br />
taxtrevanze mjdomi Caivlida, uamravi xalxi iyo Sekrebili. ieniCrebi 25<br />
misalmebiT xvdebodnen, rodesac valide monebs Cauvlida, maT saCuqrebs<br />
da axal fuls urigebda. sasaxleSi Sesvlisas sultani egebeboda dedas,<br />
xelebs ukocnida da sixaruliT SigniT SeuZRveboda” (faqalini 1993:581).<br />
valide sultani taxtis memkvidreze maRla idga. taxtis memkvidres<br />
rigiT mesame adgili ekava. “valides mmarTveloba Svilis sultnobis<br />
periods moicavda. Tu Svili gardaicvleboda an taxtidan Camoagdebdnen,<br />
isic (valide) kargavda Tavis tituls da “Zveli valide sultnis”<br />
saxeliT iwodeboda (“Eski Valide Sultan”)” (ozTuna 1986:17).<br />
sultnis mcirewlovanobis SemTxvevaSi, valide sultani xdeboda<br />
misi Semcvleli. Tu sultani laSqrobaSi an samogzaurod midioda, Tavis<br />
taxts sammarTvelod dedas utovebda. dedis garda es saqmianoba<br />
SeiZleba miendo taxtis memkvidrisaTvis, didvezirisaTvis, an romelime<br />
vezirisaTvis.<br />
valide sultnebis raodenoba 22-ia. “es 22 valide sultani jamSi<br />
226 weli marTavda qveyanas. 22 validedan 6 Svilebis gardacvalebis<br />
Semdeg “Zveli valide sultnis” saxeliT ganagrZobda cxovrebas, 15 ki<br />
25 ieniCrebi – ieniCarTa korpusi [Turq. yeniçeri, “axali jari”] – samxedro korpusi<br />
osmaleTis imperiaSi, romlis dakompleqteba xdeboda devSirmes (samxedro<br />
begara) wesiT aRzrda-ganaTleba miRebul qristianuli warmomavlobis<br />
gamuslimebul WabukTagan. korpusis Seqmnis erT-erTi ganmapirobebeli faqtori<br />
iyo bizantielTa winaaRmdeg omebSi, upirvelesad ki maTi daculi qalaqebisa da<br />
cixe-simagreebis aRebisaTvis organizebuli infanteriis arsebobis<br />
aucilebloba (svaniZe 1999a:82).
54<br />
Svilebis sultnobis periodSi gardaicvala” (ozTuna 1986:17). zogierTi<br />
valides mmarTvelobis dro Zalian moklea:<br />
mehmed I (1413-1421) deda devleT xaTuni _ 6 Tve;<br />
mustafa I (1617-1618) deda _ 1 weli, 6 Tve;<br />
ahmed I (1603-1617) deda handan sultani _ 1 weli, 11 Tve, 6 dRe;<br />
suleiman II (1687-1691) deda saliha dilaSubi - 1 weli, 11 Tve, 27dRe;<br />
osman III (1754-1757) deda Sehsuvar sultani _ 1 weli, 2 Tve;<br />
murad V (1876) deda Sevq efza sultani _ 3 Tve, 2 dRe.<br />
zogierTi valide ki didi xnis manZilze flobda titulsa da<br />
Tanamdebobas:<br />
28 dRe;<br />
weli;<br />
28 dRe;<br />
mehmed IV (1648-1687) deda xadije Turhan sultani _ 34 weli, 10 Tve,<br />
abdul-hamid II (1876-1909) dedinacvali rahime feresTu sultani _ 28<br />
murad IV (1623-1640) deda qosem mahfeiqer sultani _ 25 weli, 1 Tve,<br />
mustafa II (1695-1703) deda emeTulah rabia gulnuS _ 20 weli, 8 Tve;<br />
ahmed III (1703-1730) deda emeTulah rabia gulnuS _ 20 weli, 8 Tve;<br />
selim III (1789-1807) deda mihri Sah sultani _ 16 weli, 6 Tve, 9 dRe;<br />
abdul-azizi (1861-1876) deda ferTev nial sultani _ 14 weli, 11 Tve,<br />
5 dRe (buquri, 2004a: 38).<br />
jamSi ki osmaleTSi valide sultnebis raodenoba qronologiis<br />
mixedviT ase gamoiyureba:<br />
1. niluferi (1359-ucnobi), orhan I-is coli, murad I-is deda, nilufer<br />
xaTuni;<br />
2. huma (1432-ucnobi) murad II-is coli, mehmed II-is deda, huma xaTuni;<br />
3. amina gulbahari (1481-1492) mehmed II-is coli, baiazed II-is deda,<br />
gulbahar xaTuni;<br />
4. aiSe hafsa (1520-1534) selim I-is coli, suleiman I-is deda;<br />
5. huremi, igive roksolana, (1500-1506—1558) suleiman I-is coli, selim<br />
II-is deda;<br />
6. nurbanu (1574-1583) selim II-is coli. murad III-is deda;<br />
7. safie sultani (1594-1603) murad III-is coli, mehmed III-is deda;
8. handani (1603-1603) mehmed III-is coli, ahmed I-is deda;<br />
9. mahfiruz hadije (1617-1621) ahmed I-is coli, osman II-is deda;<br />
55<br />
10. qosemi (1623-1648) mahfeiqeri, ahmed I-is coli, murad IV-isa da ibrahim<br />
I-is deda;<br />
11. Turhan hadije (1648-1683) ibrahim I-is coli, mehmed IV-is deda;<br />
12. saliha dilaSubi (1687-1689) ibrahim I-is coli, suleiman II-is deda;<br />
13. mahfara umaTulah rabia gulnuS (1695-1715) mehmed IV-is coli,<br />
mustafa II-isa da ahmed III-is deda;<br />
14. saliha sabqaTi (1730-1739) mustafa II-is coli, mahmud I-is deda;<br />
15. Sehsuvari (1754-1756) mustafa II-is coli, osman III-is deda;<br />
16. mihri-Sahi (1789-1807) mustafa III-is coli, selim III-is deda;<br />
17. aiSe senieferver (aiSa sina farvar, aiSe sine-ferver) (1807-1808)<br />
abdul-hamid I-is coli, mustafa IV-is deda;<br />
18. naqSedili (1808-1817) abdul-hamid I-is sxva coli, mahmud II-is deda<br />
(savaraudod is iyo napoleonis colis Jozefinas biZaSvili);<br />
19. bezmialemi (bazimi alami) (1839-1852) mahmud II-is sxva coli, abdul-<br />
mejid I-is deda;<br />
20. ferTevniali (1861-1876/ mahmud II-is coli, abdul-azizis deda;<br />
21. Sevq efza (1876-1876) murad V-is deda;<br />
22. rahime feresTu (1876-1904) abdul-mejid I-is coli, abdul-hamid II-is<br />
dedinacvali) (valide sultnebi 2009).<br />
osmaleTis imperiis taxtis memkvidreebi bavSvobidanve iRebdnen<br />
rogorc fizikur, ise inteleqtualur wvrTnas. ufliswulebi gadiodnen<br />
aseve samxedro wvrTnasac. amisaTvis sulTnebs TavianTi Svilebi<br />
dahyavdaT laSqrobebSi, avalebdnen imperiis garkveuli nawilis<br />
mmarTvelobas. magram osmaleTis imperiis arsebobis manZilze iyo<br />
SemTxvevebi, roca princebi, jer kidev pataraobaSi, umamod rCebodnen.<br />
mag.Aahmed I 14 wlis iyo, roca mama gardaecvala, mustafa 2-is, osman II –<br />
13-is, murad IV – 6-is, ibrahimi – 2-is, mehmed IV – 7-is. xSirad aseT<br />
mdgomareobaSi myofi taxtis memkvidreebi cxovrebis aqtiur wlebs<br />
TavianTi biZebisa da taxtze mjdomi Zmebisagan ugulebelyofilni
56<br />
atarebdnen. bunebrivia, aseT mdgomareobaSi myofi princis ganaTlebasa<br />
da aRzrdaSi mniSvnelovan rols asrulebda maTi deda.<br />
valide sultnebi SvilebisTvis rCevebis micemas maTi taxtze<br />
asvlis Semdegac agrZelebdnen.<br />
valide sultnebi Svilis aRmzrdelebad osmaleTis imperiaSi XVI-<br />
XVII saukunidan mogvevlinen. es iyo rogorc maTi movaleoba, ise maTi<br />
ufleba. aqve aRsaniSnavia, rom msgavsi uflebebiT osmaleTis pirveli<br />
sultnis osman I-is (1281-1326) deda sargeblobda da is iyo pirveli aseTi<br />
uflebis mqone deda (buquri 2005b:211). XVI s-is istorikosis neSris<br />
mixedviT “selCukTa sultanma alaeddinma osmans sultnis tituli uboZa,<br />
rogorc misi damoukideblobis simbolo. amasTan dakavSirebiT Catarda<br />
ceremonia, rodesac musikosTa ansamblma dakvra daiwyo, osmanis dedam<br />
mouwoda Tavis Svils, rom pativiscemis niSnad fexze wamomdgariyo”<br />
(neSri 1983:98). aqedan moyolebuli sultnis kurTxevis ceremonialze<br />
musikis xmaze sultnis fexze wamodgoma tradiciad iqca, sanam am<br />
tradicias mehmed II (1451-1481) gaauqmebda. SesaZlebelia neSris es<br />
monaTxrobi legendad ufro miviCnioT, vidre realur faqtad, magram<br />
mainc gasaTvaliswinebelia, rom garkveuli xnis manZilze sultnis dedis<br />
miTiTeba SemdgomSi tradiciad iqca.<br />
valide sultnebis Sesaxeb saintereso cnobebs gvawvdis istorikosi<br />
ibrahim feCevi, romelic Tavis mier aRwerili istoriis didi nawilis<br />
Tanamedrove iyo. “feCevis TxzulebaTa did Rirsebad yvelas mier<br />
aRiarebulia is garemoeba, rom igi sargeblobda misi Tanamedrove da,<br />
umTavresad, wina saukuneTa istoriografiuli RirebulebebiT” (jiqia<br />
1964:16).<br />
ibrahim feCevi mogviTxrobs ahmed I-is (1603-1617) dedaze – handan<br />
sultanze, romlis moqmedebasac “dedis uflebas” uwodebs, roca is<br />
Tavis Svils rCevas aZlevs, rom admiral derviS faSas miTiTebas<br />
daujeros. amis Sesaxeb gviambobs: “xandaxan fadiSahma unda moiwvios<br />
derviS faSa Tavis sasaxlis baRSi da yurad iRos misi rCevebi.<br />
faqtobrivad valide sultanic sargeblobs dedis uflebiT da arwmunebs<br />
Tavis Svils, rom “derviS faSas sawinaaRmdego araferi gaakeTo”, feCevi
57<br />
aseve imeorebs Zvel da popularul naTqvams: “dedis ufleba, RmerTis<br />
uflebaa” (feCevi 1864-1867:316).<br />
ibrahim feCevi Tavis aRwerilobaSi, romelic exeba sultnis<br />
mibrZanebas bahCekafis sasaxleSi, xazs usvams Tu raoden did pativs<br />
scemda sultani Tavis dedas, momdevno nawyvetidan Cven kidev erTxel<br />
vrwmundebiT valide sultnis maRal statusSi osmaleTis imperiaSi:<br />
ibrahim faSas didveziri SeuZRva oTaxSi, taxtamde miacila da daabrZana.<br />
Tavad masTan axlos iatakze dabrZanda da CurCuliT saubari daiwyes:<br />
“Cven viqceodiT sultnis gankargulebisamebr da ar davuSviT, rom<br />
moxuci aRebi Cven mogvmsaxurebodnen. mcire xnis TaTbiris Semdeg<br />
sadrazamTan is SigniT Sevida, raTa eTaTbira valide sultanTan, Cvenc<br />
maT gavyeviT. moxuc aRebs ar surdaT, rom SeveSviT, magram sultanma<br />
ubrZana maT, rom Cven SeveSviT da Cven is ar davtoveT manam, sanam ar<br />
movismineT pativsacemi valide sultnis xma” (feCevi 1981-1982).<br />
selim I-ma (1512-1520) datova qvrivi hafize sultani – suleiman<br />
kanunis deda. is gamoirCeoda discipliniT da misi kontrolis qveS iyo<br />
haremi, miuxedavad imisa, rom iq iyo sastiki konkurencia suleiman I-is<br />
(1520-1566) colebs: giulbaharsa da hurems Soris (gudvini 1994:122).<br />
sultani murad III (1574-1595) iyo yvelaze metad damokidebuli Tavis<br />
dedaze, nurbanu sultanze. paolo kontarinis mixedviT, romelmac 1583<br />
wlis dekemberSi moxseneba gaugzavna veneciis mTavrobas, sadac<br />
ityobineboda sultnis dedis gardacvalebas, acxadebda, rom murad III-is<br />
deda iyo is adamiani, romelsac yvelaze xSirad eyrdnoboda sultani.<br />
sultnis politika mTlianad dedis rCevebze iyo agebuli da masac sxva<br />
araferi rCeboda garda imisa, rom daejerebina da erTguli yofiliyo<br />
Tavisi dedis. nurbanus gardacvalebisas sultanma sinanuliT warmoTqva,<br />
rom is rCeboda oboli, romelsac aRar eyoleboda rCevis mimcemi.<br />
“nurbanus bolo rCeva Tavisi Svilisadmi iyo Semdegi: qveyanaSi<br />
yvelaferi misi (sultnis) kontrolis qveS yofiliyo, gaeZlierebina<br />
Tavisi meTvalyureoba fulze da oqroze yuradRebiT edevnebina Tvali<br />
Tavisi vaJis aRzrdisaTvis (persi 1993:238).<br />
XVI-XVII saukuneebi osmaleTis imperiaSi cnobilia rogorc “qalTa<br />
mmarTvelobis xana” (Kadınlar Sultanatı). saukuneze metxans osmaleTis
58<br />
imperiis politikuri Zalaufleba samefo haremis warmomadgenel qalTa<br />
xelT iyo. ufro zustad “qalTa mmarTveloba” roksolanas<br />
gardacvalebis Semdeg, anu 1558 wels, daiwyo da dasrulda valide<br />
sultnis – Turhanis (mehmed IV-is (1648-1687) dedis) mmarTvelobiT (1648-<br />
1683). xangrZlivi drois ganmavlobaSi saxelmwifos marTavda haremi,<br />
sadac ganuwyveteli brZola mimdinareobda valide sultansa da sultnis<br />
colebs Soris, aseve “kizlar aRasisTan” ... qalebi ereodnen saxelmwifo<br />
saqmeebSi, ismendnen saxelmwifo saidumloebebs da Sesabamisad Slidnen<br />
TavianT karts” (penzeri 2005:186). “es aixsneba imiT, rom zogierTi<br />
sultani taxtze asvlisas mcirewlovani iyo da maTi dedebi da sultnis<br />
karTan daaxloebuli didmoxeleebi aqtiurad ereodnen saxelmwifos<br />
mmarTvelobaSi” (svaniZe 2002:5).<br />
Zalauflebis mqone qalTagan gamorCeulni arian sultnis sasaxlis<br />
karze daaxloebuli qalebi: sultnis dedebi (valide sultnebi), sultnis<br />
colebi, qaliSvilebi da sxva. es qalebi arian: roksolana igive “huremi”<br />
- sultan suleiman I-is (1520-1566) coli, mihrimahi - suleiman I-is<br />
qaliSvili, nurbanu – murad III-is (1574-1595) deda, safie – mehmed III-is<br />
(1595-1603) deda, qosemi – murad IV-is (1623-1640) deda, Turhani – mehmed IV-<br />
is (1648-1687) deda da sxva (buquri 2005b:206).<br />
qalTa mier Zalauflebis mopoveba osmaleTis imperiaSi ucbad ar<br />
momxdara. qalTa mxridan saxelmwifo saqmeebSi Careva jer kidev oRuzur-<br />
Turqmenul tomebSi SeiniSneboda. Aamis Sesaxeb vkiTxulobT fazllalax<br />
raSid ad-dinis “oRuznameSi”, sadac weria, rom rodesac Turqmenuli<br />
tomis beladma – oRuzma ilaSqra kil baraqis qveyanaSi, mas didi<br />
daxmareba aRmouCines adgilobrivma mcxovrebma qalebma da ufro metic,<br />
am qalTa gonivruli rCevis Sedegad oRuzebma advilad miaRwies<br />
gamarjvebas da qveyana daipyres. “oRuznameSi” vkiTxulobT: “kil baraqTan<br />
omis dros oRuzs iqaurma qalebma misces TavSesafari. am qalebis qmrebi<br />
metad maxinjebi iyvnen da amitom maT oRuzi Zalian moewonaT. maT<br />
surdaT misTvis daxmareba aRmoeCinaT da oRuzi miiyvanes iT baraqas<br />
colTan, romelic maT Soris yvelaze ufrosi coli iyo. Aam qalma<br />
mTeli guliTa da suliT gamoxata Tavisi simpaTia oRuzis mimarT da<br />
malulad masTan elCi gaagzavna, romelsac oRuzTan daabara: “Tu Tqven
59<br />
gsurT daipyroT Cveni qveyana, maSin Semdegnairad unda moiqceT:<br />
daamzadeT rkinis lursmnebi eklebiT da TiToeulma Tqvenma meomarma<br />
daimagros Tavis zurgze, Setakebis dros ki unda esrolon mters. Mmagram<br />
imisaTvis, rom am rkinis eklebma ar daazianon Tqveni cxenebis fexebi,<br />
Tqven cxenebs nalebi unda daaWedoT. garda amisa Tqvens mtrebs saxe ara<br />
aqvT daculi da Tqven SegiZliaT isrebi saxisken mimarToT. oRuzs<br />
Zalian gauxarda am qalis rCeva da daxmarebis survili. aaSenes gemebi da<br />
am qalebTan gaagzavnes elCebi, romlebic gamorCeulad lamazi kacebi<br />
iyvnen. am elCebs qalebi mTeli ZaliT daexmarnen da oRuzTan gaatanes<br />
yvela saWiro nivTi. zogierTi qali didi siyvarulis gamo am kacebs<br />
gahyvnen. es qveyana am gziT iqna dapyrobili” (raSid ad-dini 1987:36).<br />
1336 wels msoflioSi cnobili arabi mogzauri ibn-batuta<br />
osmaleTis imperiis monaxulebis Semdeg werda, rom Turqebsa da<br />
TaTrebSi colebi metad didi uflebebiT sargeblobdnen. ibn-batutam<br />
imogzaura qalaq xorezmSic 26 . is gaocebuli darCa qalTa mdgomareobiT<br />
da dasZens: “yadis colma – xaTun jija-aRam gamomigzavna 100 dinari,<br />
xolo misma dam, emiris colma – Turabeq xaTunma moawyo wveuleba, sadac<br />
mowveul iyvnen fakihebi 27 da sasaxlis sxva gamorCeuli pirebi. es<br />
wveuleba gamarTul iqna am qalis mier aSenebul zaviaSi 28 ” (ibn batuta<br />
1988:4).<br />
26 xorezmi – olqi amudariis qveda dinebaSi, romelic ibn batutas mogzaurobis<br />
dros Sedioda oqros urdos SemadgenlobaSi. dedaqalaqi iyo urgenCi an<br />
xorezmi.<br />
27 fakihi [fakih, arab. zmnidan fakiha, “esmoda, erkveoda”, icoda samarTali”] –<br />
kanonmdebeli-RvTismetyveli, muslimuri samarTlis – fikhis mcodne. fakihi<br />
SeimuSavebs fikhis problemebs, aswavlis mas da fikhis TvalsazrisiT gamoaqvs<br />
azri sazogadoebrivi cxovrebis sxvadasxva problemaze. fikhis profesiuli<br />
codna aucilebeli iyo yadiebisa da moxeleebisaTvis. fakihebi Sua saukuneebSi<br />
warmoadgendnen qalaqis mosaxleobis gavlenian fenas da dResac inarCuneben<br />
TavianT gavlenas imisda mixedviT, Tu rogoria islamis poziciebi ama Tu im<br />
qveyanaSi (jafariZe 1999a: 187).<br />
28 zavia [“kuTxe”] – qristiani beris senaki, an patara meCeTi, samlocvelo,<br />
salocavad gamoyofili kuTxe saxlSi, zogadad RvTismsaxurebis adgili
60<br />
aRsaniSnavia, rom sultnis samefo karze Warbobdnen aramuslimuri<br />
warmoSobis qalebi. magaliTad, murad IV-is (1623-1640) deda berZeni iyo,<br />
sultan suleiman I-is (1520-1566) coli – roksolana slavi warmoSobisa,<br />
mehmed II-is (1451-1481) coli da Semdgomi sultnis deda gulbaxari –<br />
albanuri an berZnuli warmoSobisa. es ganpirobebuli iyo metwilad<br />
politikuri mdgomareobiT. am faqts adasturebs istorikosi ibrahim<br />
feCevi Tavis istoriul naSromSi da dasZens: “aw gardacvlilma<br />
ildirimma baiazid xanma colad moiyvana vlakas vaJiSvilis qaliSvili.<br />
udavoa, es uCveulo tradicia sultnis karze – giauris qaliSvilis<br />
colad moyvana, metad xSiri iyo. ase rom, sultnis karze Warbobdnen<br />
mezobeli qveynis mmarTvelebis lamazi qaliSvilebi. aseve sultan murad<br />
II-em (1421-1451) colad moiyvana voCes qaliSvili. voCe iyo vlakas vaJi, mas<br />
miznad hqonda dasaxuli daemarcxebina bosniis mefe da sxva rumeliis<br />
giaurebi. Sedegad man waarTva mas semenderu” (feCevi 1981-1982).<br />
aseve “orxan I-ma (1326-1360) colad moiyvana bizantieli princesa –<br />
Teodora, sul male Teodoras da colad gahyva ioane paleologs. am<br />
gziT Turqebi damkvidrdnen evropaSi ara rogorc mtrebi, aramed rogorc<br />
mokavSireebi da naTesavebi bizantiis imperatorisa” (kinrosi 1997:353).<br />
am faqts imeorebs h. inaljiqi da dasZens: 1346 wels osmaleTis<br />
sultanma orhanma kavSiri daamyara ioane V kantakuzenTan – bizantiis<br />
taxtis pretendentTan da iqorwina mis qaliSvil – Teodoraze. aman xeli<br />
Seuwyo osmalebs Careuliyvnen bizantiis saSinao saqmeebSi (inaljiqi<br />
1989:9).<br />
XIV saukuneSi murad I-ma (1360-1389) iqorwina ramdenime berZen<br />
princesaze, maT Soris iyo bizantiel kantakuzenTa ojaxis asuli. misi<br />
pirveli coli berZeni iyo, romelsac Semdgom daerqva “gulCiCeki”<br />
(Gűlçiçek). misgan sultans Semdgomi sultani baiazid I – “elva” (1389-1402)<br />
eyola. “baiazidma dedis gavleniT colad moiyvana qristiani colebi, maT<br />
islamis pirvel saukuneebSi. momdevno xanebSi zavia ewodeboda sufi Saihis<br />
savanesac, sadac is qadagebda da aswavlida muridebs. es termini gansakuTrebiT<br />
gavrcelda Crd. afrikaSi (maRribSi) da andalusiaSi (muslimur espaneTSi),<br />
sadac sufiurma savaneebma saerTod didi roli iTamaSes sufizmis propagandasa<br />
da popularizaciaSi (sanikiZe 1999a: 62).
61<br />
Soris imperator ioane V paleologis qaliSvili. magram yvelaze metad<br />
Tavisi colebidan gamoarCevda despines, romelic iyo ungreTis mefis<br />
lazar I-is qaliSvili. despina sakmaod did Zalauflebas flobda, magram<br />
is ar gamxdara sultnis deda. is sultanTan erTad 1402 wlis ankaris<br />
Setakebis dros tyved Cavarda, sultani male gardaicvala, despinas<br />
tragikuli istoriac aq wydeba, is rom sultnis deda gamxdariyo masze<br />
meti iqneboda cnobili, magram ucnobia Semdgomi sultani mehmed I (1413-21)<br />
misi Svili iyo Tu ara” (gudvini 1994:122).<br />
aqve unda aRvniSnoT, rom zogierTi valide sultani warsulSi mona<br />
qali iyo, romlebmac moaxerxes sasaxlis karze dawinaureba da valide<br />
sulTnobamde amaRleba. aseT qalebs miekuTvnebian Semdegi valide<br />
sultnebi: qosemi, nurbanu, safie da gulnuS sultnebi (alTindali<br />
1994:29).<br />
sultan suleiman I-is (1520-1566) coli roksolana warmoSobiT slavi<br />
mona qali iyo, romelic kavkasiaSi tyved Cavardnis Semdeg stambolis<br />
monaTa bazarze, aqedan ki sultnis haramxanaSi moxvda. roksolanam<br />
haremSi warmatebas male miaRwia. igi gaxda sultnis favoriti da<br />
sazogadoebriv Sekrebebze sultans mudam Tan dahyveboda. man osmaleTis<br />
imperiaSi precedenti Seqmna da 1536 wels haremi Zvelidan axal<br />
sasaxleSi gadaitana sultnis gverdiT, sadac man Tavisi gavlenis qveS<br />
moaqcia sultani da agreTve xelT igdo saxelmwifos marTvis sadaveebi<br />
(kinrosi 1997:256; uzunCarSili 1998:404-405; inaljiqi 1989:86). man gamoiwvia<br />
sultnis colis – gulbaharis aRSfoTeba, romlis Svili – mustafa<br />
osmaleTis imperiis taxtis memkvidred iTvleboda.<br />
male, 1534 wels roksolanas wyalobiT gulbahari da misi Svili<br />
mustafa imperiis Soreul provinciaSi gadaasaxles. roksolanas<br />
suleimanisagan vaJi eyola, romelsac arsebuli taxtis memkvidre unda<br />
Seecvala.<br />
roksolanam daarwmuna suleimani, rom didveziri ibrahimi mas<br />
Ralatobda da cdilobda sultnis xelisuflebis uzurpacias. es<br />
yvelaferi imiT dasrulda, rom 1536 wels didveziri ibrahimi sikvdiliT<br />
dasajes. TandaTanobiT “hurem sultanma” haremis qalTa Soris pirveli<br />
adgili moipova. roksolanas intrigebs emsxverpla suleimanis
62<br />
usayvarlesi Svili Mmustafa, romelic mamis Tvalwin sikvdiliT<br />
dasajes. (noviCevi 1963:99; inaljiqi 1989:87).<br />
saxelganTqmuli orientalisti n. m. penzeri werda, rom,<br />
roksolanas mmarTvelobiT daiwyo qalTa mmarTvelobis xana (kadınlar<br />
sultanatı), romelic daaxloebiT 150 weli gagrZelda, Turqan valide<br />
sultnis, muhamed IV-is dedis gardacvalebamde (penzeri 2005:186). Tumca<br />
Cven vxvdebiT am faqtis sxvanair axsnas u. u. beiTsis naSromSi, romelic<br />
varaudobs, rom e.w. qalTa mmarTvelobis era osmalur istoriografiaSi<br />
daiwyo safies mmarTvelobiT (beiTsi 1978:254)<br />
“hurem sultanma” miaRwia muslimuri samarTlis mixedviT<br />
gamxdariyo sultnis kanonieri coli, risTvisac arcerT mona qals<br />
osmaleTis imperiis arsebobis bolo ori saukunis manZilze ar miuRwevia<br />
(kinrosi 2002:236). am qorwinebam rogorc qristianul, ise muslimur<br />
samyaroSi didi aRSfoTeba gamoiwvia. roksolanas vaJebi gaxdnen<br />
osmaleTis taxtis memkvidreebi. misi vaJi selimi 1566 wels suleimanis I-<br />
is momdevno sultani gaxda, mas Semdeg rac brZola mougo Tavis Zmas<br />
baiazids, romelic 1561 wels am brZolaSi daiRupa.<br />
qveynis marTva-gamgeobaSi Tavisuflad ereodnen sultnis<br />
qaliSvilebic. amisi magaliTia sultan suleiman I-is (1520-1566) da<br />
roksolanas qaliSvili mihrimahi. is yvelaze cnobili princesa iyo<br />
osmaleTis imperiaSi. mihrimahi saTaveSi edga mraval saganmanaTleblo da<br />
saqvelmoqmedo saqmianobas. man mniSvnelovani roli Seasrula mamis da<br />
aseve Zmis selim II-is (1566-1574) sultnobis dros (beiTsi 1978:252).<br />
mihrimahi, mamis surviliT, colad gahyva rusTem faSas – Soreuli<br />
diarbeqiris mmarTvels. aRsaniSnavia, rom colisa da sidedris<br />
aqtiurobiT rusTem faSa orjer gaxda didveziri sultan suleiman I-is<br />
dros. kinrosi dasZnes: “mas Semdeg rac rusTem faSa gaxda suelimanis<br />
siZe da didveziri, mis xelT aRmoCnda saxelmwifos finansebi. sultnis<br />
neba-surviliT mis xelSi aRmoCnda qveynis marTvis sadaveebi. Sesabamisad<br />
roksolanam miaRwia Tavisi Zalauflebis zenits” (kinrosi 2002:238).<br />
mihrimahma waaqeza mama maltelTa winaaRmdeg laSroba moewyoT. osmalo<br />
istorikosTa mixedviT mihrimahi mamas vaJiSvilebze metadac uyvarda. mama
63<br />
mas Wkvian qalad miiCnevda. aqedan gamomdinare, misi rCevebi sasaxlis<br />
wevrTa gamoxmaurebasa da mamis mowonebas imsaxurebda.<br />
aRsaniSnavia, rom mihrimahi didi qonebis mflobeli gaxldaT. Mmis<br />
qonebas Seadgenda misi mziTevi da agreTve qmris danatovari qoneba.<br />
istorikosi ibrahim feCevi dasZens: “rusTem-faSam gamoiCina didi<br />
guluxvoba, is gascemda did mowyalebas. man didZali fuli dautova<br />
sultan mihrimahs” (feCevi 1981-1982).<br />
zemoT ukve moxseniebuli iyo, rom mona qalidan valide<br />
sulTnobamde amaRlda qosem sultani. is iyo valide sultani sami<br />
Taobis sultnobis dros, kerZod ki murad IV-is (1623-1640), ibrahimis (1640-<br />
1648) da mehmed IV-is (1648-1687) dros. qosem sultani iyo ahmed I-is “xasa”,<br />
romelmac Semdeg didi uflebebi moipova. is sasaxlis karze metad<br />
gavleniani figura iyo. amasTanave aqtiurad monawileobda osmaleTis<br />
imperiis taztze axali kandidaturis SerCevis procesSi.<br />
ahmed I-ma gzidan Camoicila Tavisi Zma mustafa, romelic<br />
sasikvdilod gaimeta. male taxtze ahmed I-is (1603-1617) Svili osmani<br />
avida, Tumca mas taxtis mopovebaSi didi dabrkolebis gadalaxva mouxda.<br />
osmanma, taxtis mosapoveblad, gadawyvita sikvdiliT daesaja Tavisi<br />
yvela Zma, maT Soris mamamisis ahmed I-is favoriti qalis, yofili “xasis”<br />
– qosemis sami vaJi: muradi, qasimi da ibrahimi. 1612 wels venecieli elCi<br />
TurqeTSi simon kontarini ityobineba, rom qosemma TxovniT mimarTa<br />
sultans da Tavisi Svilebi sikvdilisagan daixsna. osmanis Tavdapirveli<br />
cda – xelSi Caegdo taxti, kraxiT dasrulda. amisi mizezi gaxldaT is,<br />
rom mas dedamisi ar daexmara taxtis mopovebaSi. 1618 wels, roca osmani<br />
taxtze avida, dedamisi mahfiruzi cocxali iyo. is faqti, rom mahfiruzi<br />
ar mfarvelobda Tavis Svils, ganpirobebuli iyo im mizeziT, rom is<br />
osmanis sultnobis dros sasaxleSi ar cxovrobda da Sesabamisad arc<br />
valide sultani ar yofila. “savaraudoa, rom mahfiruzis mokveTa<br />
sasaxlidan moxda Tavisi Svilis osmanis gamefebamde da man Tavisi<br />
statusis aRdgena sasaxlis karze amis mere veRar SeZlo. amaze<br />
metyvelebs misi sasaxlidan Sors cxovreba da aseve misi mokrZalebuli<br />
dasaflaveba 1620 wels, Svilis gamefebidan 2 wlis Semdeg” (persi<br />
1993:233).
64<br />
is faqti, rom mahfiruzi sasaxlidan Sors cxovrobda, kidev<br />
erTxel mtkicdeba, wyaroTa monacemebiT, sadac aRniSnulia, rom osmani<br />
sasaxleSi dedis gareSe izrdeboda. osmani karg damokidebulebaSi iyo<br />
mamis “xasasTan” – qosemTan, romelsac momavali sultani xSirad<br />
saseirnod dahyavda. sultan ahmed I-s (1603-1617) ki ar moswonda Tavisi<br />
Svilis urTierToba Tavis “xasasTan”. sultnis es SiSi ganpirobebuli<br />
iyo imiT, rom man kargad icoda qosemis ambiciebi Tavis SvilebTan<br />
dakavSirebiT. sxva mizezi SeiZleba yofiliyo is, rom sultans ar surda<br />
Tavis davaJkacebul Svilebs (osmans da mehmeds) urTierToba hqonodaT<br />
iseT qalTan, romelic islamuri kanonmdeblobis mixedviT ar iyo<br />
saojaxo wevrTa rangSi. magram ahmed I-is gardacvalebis Semdeg<br />
mdgomareoba Seicvala. osmani, rogorc sultani qosems did pativs<br />
scemda. qosemmac moxerxebulad SeZlo osmanze gavlena moepovebina da<br />
sultans gadaafiqrebina Tavisi Svilebis sikvdiliT dasja. 1612 wels,<br />
rogorc zemoT aRvniSneT, osmanma sikvdiliT dasaja mxolod ahmedi,<br />
Tavisi ufrosi Zma, romelic qosemis Svili ar iyo.<br />
valide sultani sultanTan Suamavladac gvevlineboda. 1599 wlis<br />
gazafxulze, roca mehmed III-m (1595-1603) daufiqrebeli guluxvoba<br />
gamoiCina da ungreTis kampaniisaTvis Sida salarodan mniSvnelovani<br />
Tanxa gaiRo, didvezirma ibrahim faSam daxmarebisaTvis sadeddin efendis<br />
mimarTa, romelic sultnis maswavlebeli da imJamad mufTi 29 iyo.<br />
sadeddin efendi ki, Tavis mxriv, daukavSirda sultnis dedas – safies,<br />
safie sultans aseve mimarTa iemenma, CiviliT, rom maTi Zveli Txovna<br />
sultnisadmi, romelic exeboda damatebiTi jarebis Seyvanas provinciis<br />
dasacavad, ignorirebuli iyo.<br />
safie sultani warmoSobiT venecieli da bafos aristokratiuli<br />
gvaris warmomadgeneli iyo, romelic tyved Cavarda da Semdeg haremSi<br />
moxvda. safies meore saxeli bafa erqva. is saidumlo mimoweras<br />
awarmoebda ekaterine mediCTan, raTa xeli SeeSala TurqeTisaTvis<br />
veneciaze Tavdasxmisagan. is aseve ekontaqteboda veneciis elCs erT-erTi<br />
29 mufTi ewodeba fakihs, romelsac gamoaqvs feTva - saRvTismetyvelo-<br />
samarTlebrivi daskvna (sanikiZe 1999b: 186).
65<br />
ebraelis, saxelad “kiarezas” meSveobiT, romelsac haremSi gasayidad<br />
mihqonda samkaulebi. man miaRwia imas, rom Tavisi Svili sultani gaxada,<br />
Tavad ki valide sultani gaxda (penzeri 2005:187).<br />
wyaroebSi moipoveba damadasturebeli cnoba imis Taobaze, rom<br />
valide sultani gabedul miTiTebas aZlevs Tavis Svils qveyanaSi<br />
arsebuli areulobis gamo. magaliTad, selaniqis cnobiT, 1600 wels<br />
mehmed III-is (1595-1603) mier mowveuli krebis Semdeg, romelsac valides<br />
garda eswrebodnen mufTi da didveziri, safie sultanma Tavis Svils<br />
Seaxsena, rom qveyanaSi Seqmnili mdgomareoba mniSvnelovan cvlilebebs<br />
saWiroebda. mTeli qveyana savse iyo meqrTameobiT, gadasaxadebi iyo<br />
mouwesrigebeli. am yvelafris mizezi ki is iyo, rom qveyanas uvici<br />
adamianebi marTavdnen (selaniqi 1989:857-58).<br />
safie sultansa da mehmed III-ze (1595-1603) patara istoriuli<br />
nakveTi aqvs dawerili XVI saukunis sultnis karze moRvawe osmalo<br />
istorikoss mustafa alis. es istoria aris nawyveti misi didi<br />
istoriuli naSromisa. misi daweris mizani iyo is, rom gaefrTxilebina<br />
sultani da dedamisi, rom qveyanaSi mniSvnelovani reformebi iyo<br />
gasatarebeli, winaaRmdeg SemTxvevaSi osmaleTis imperia advilad<br />
ganadgurdeboda (fleiSeri 1979-1980:176-78). alis mowodeba safie<br />
sultnisadmi, cxadia, ganpirobebuli iyo safies ZalauflebiT da misi<br />
mWidro urTierTobiT Tavis SvilTan – mehmedTan da didvezirTan.<br />
am periodis osmalo poeti nevi, romelic iyo murad III-is Svilis<br />
maswavlebeli, safiesadmi miZRvnil leqsSi qebas asxamda valide<br />
sultans, rogorc “saukunis dedofals da uerTgules dedofals.”<br />
mniSvnelovani valide sultani iyo mehmed IV-is (1648-1687) deda<br />
hadije Turhan sultani, romelic valide sultani gaxda mas Semdeg, rac<br />
taxtidan Camoagdes sultani qosemi. “axalgazrda sultnis mehmed IV-is<br />
taxtze asvlis Semdeg mTeli rva wlis manZilze qveyanaSi areuloba iyo,<br />
romlis drosac ieniCrebi da sifahebi erTmaneTis winaaRmdeg<br />
amxedrebdnen or daqvrivebul sultans: mehemd IV-is dedas Turhansa da<br />
mis bebia qosems, romelic garkveuli drois Semdeg moklul iqna misi<br />
mowinaaRmdegis dakveTiT” (kinrosi 1997:324).
66<br />
yvela am angariSsworebas zed daerTo cvlilebebi sagareo<br />
politikaSi. XVIII saukunis Sua wlebSi zRvaze batonoba venecielTa<br />
xelSi gadavida. Turqebs Zala ar SeswevdaT daecvaT sakuTari sazRvrebi<br />
da sazRvao gzebi. venecielebma xelT igdes kunZulebi tenedosi da<br />
lemnosi. Turqebi marcxdebodnen. imisaTvis, rom qveyana krizisuli<br />
mdgomareobidan gamosuliyo, sultnis dedam saidumlod moixmo TavisTan<br />
energiuli, didi reputaciis mqone pirovneba, romelic waadgeboda<br />
osmaleTis saxelmwifos. es pirovneba iyo mehmed qofrulu, romelsac<br />
sultnis dedam Turhanma didveziris Tanamdeboba SesTavaza. warmoSobiT<br />
albanelma qofrulum Turhans pirobebi wauyena, romliTac is iseT<br />
absolutur Zalauflebas iTxovda, romelic iqamde mxolod sultnis<br />
dedas gaaCnda. valide sultanma Tavisi Svilis piriT Sehfica, rom mis<br />
yvela moTxovnas daakmayofilebda. sultanma pativi sca dedis<br />
gadawyvetilebas da qofrulu didvezirad dainiSna (kinrosi 2002:332).<br />
aqedan SeiZleba davaskvnaT, rom sakuTari mmarTvelobis dros valide<br />
sultani metad mniSvnelovan gadawyvetilebas erTpirovnulad iRebda.<br />
isic aRsaniSnavia, rom mas Tavis SvilTan, am gadawyvetilebis miRebis<br />
dros, SeTanxmebuli urTierToba hqonda, ufro metic, Svili dedis<br />
gadawyvetilebas iwonebda da pativs scemda.<br />
mehmed IV-is (1648-1687) deda – Turhan sultani Tavisi SvilisTvis<br />
iyo avtoriteti, romelsac is saxelmwifos marTvas andobda, TviTon ki<br />
saqveyno saqmeebs nakleb yuradRebas aqcevda. mematianes – silahdar<br />
mehmed faSas cnobiT, rodesac 1683 wels Turhani gardaicvala, qveyana<br />
danaRvlianda, xalxi ki RmerTs mimarTavda, rom xelidan gamoecalaT<br />
qveynis Zlieri Zala. 4 wlis Semdeg mehmed IV (1648-1687) gardaicvala. u. u.<br />
beiTsi aRniSnavs, rom Turhanis gardacvaleba qveynisaTvis iyo didi<br />
danaklisi. osmalo istorikosebis azriT: “qveynis didi boZi waiqca”<br />
(beiTsi 1978:255).<br />
sultnis stambolSi aryofnis periodSi valide sultnebi iyvnen<br />
sultnebis aqtiuri damcvelni. isini Tvalyurs adevnebdnen, rom romelime<br />
memkvidres xelisufleba ZaliT ar Caegdo xelSi.<br />
selaniqis cnobis mixedviT, 1586 wlis erT-erTi omis dros mehmed<br />
III-m (1595-1603) safie sultani datova mTeli xazinis meTvalyured, sadac
67<br />
miliardi asperi inaxeboda (hameri 1835-1837:320). sultanma es omi moigo.<br />
“rodesac man miiRo safies milocvis werili, safie ukmayofilebas<br />
gamoTqvamda, rom sultanma am omis Semdeg didveziri sinan faSa<br />
daajildova. amis Semdeg sultanma pirvelive SesaZleblobaze yofili<br />
didveziri, dedamisis mowonebuli – ibrahim faSa daabruna Zvel<br />
Tanamdebobaze, romelsac aseve didi wvlili hqonda gamarjvebaSi. magram<br />
aq aRsaniSnavia is faqti, rom ibrahim faSa iyo safies siZe” (hameri 1835-<br />
1837:330). aqedan SeiZleba davaskvnaT, rom ibrahim faSas dawinaureba<br />
safies aqtiurobis Sedegi iyo. kargad Cans Tu ra didi iyo sultnis<br />
pativiscema dedisadmi, miuxedavad imisa, rom ibrahimi imsaxurebda<br />
dawinaurebas, es mxolod dedis Carevis Semdeg moxda.<br />
qosem sultani ganTqmuli iyo Tavisi inteleqtiTa da taqtiT<br />
(baisuni 1967:915-923). 1634 wels qosem sultanma didi mfarveloba gauwia<br />
Tavis Svils – sultan murad IV-s (1623-1640). muradis mier izniqis<br />
mosamarTlis sikvdiliT dasjam sasuliero pirTa didi aRSfoTeba<br />
gamoiwvia. gaCnda Worebic, viTom mufTi ahizade husein efendi sultans<br />
maxes ugebda, raTa taxtidan Camoegdo. rodesac am xmebma valide<br />
sultnis yuramde miaRwia, man saswrafod mouwoda murads dabrunebuliyo<br />
dedaqalaqSi. amis Semdeg es mufTi iyo pirveli, romelic osmaleTis<br />
imperiaSi sikvdiliT dasajes (naima 1863-1864:182).<br />
qosem sultanma gaagrZela mmarTveloba Tavisi meore Svilis<br />
ibrahimis (1640-48) sultnobis drosac. rodesac ibrahimi taxtidan<br />
gadadga, qosemis gavlena imdenad didi iyo, rom is erTxans darCa<br />
Zalauflebis mqone mmarTvelad, rogorc Zlieri valide sultani, Tavisi<br />
SviliSvilis mehmed IV-is sultnobisas (dengleri 1978:237; beiTsi<br />
1978:255).<br />
valide sultnebis Zalauflebas adasturebs Semdegi faqti: 1670<br />
wels lui XIV-is elCi markiz de nointeli stambolSi gemiT Cavida,<br />
magram saimperio sasaxlesTan Cavlisas sayviri ar misca. amas ori mizezi<br />
hqonda: 1. amiT mas surda gamoexata safrangeTis Zalaufleba osmaleTis<br />
imperiaze da 2. mehmed IV-is (1648-1687) aryofna stambolSi. amaze qalaqis<br />
mosaxleoba saSinlad aRelda. “diplomatiuri krizisi valide sultnis<br />
Turhanis gabedulma nabijma ganmuxta. is sasaxlidan gadmodga da
68<br />
moiTxova, rom frangebs mis saxelze samefo sayviri miecaT. franguli<br />
gemebi marTlac swrafad SeCerdnen da artileriam cecxli gaxsna,<br />
valides sapativsacemod sapasuxo cecxli gaxsna sasaxlis artileriamac<br />
(persi 1993:241).<br />
valide sultnebis didi avtoritetis miuxedavad, XVI saukuneSi maT<br />
xSirad eqmnebodaT problemebi. yvela sultans rodi surda, rom maTi<br />
deda maT saqmeebSi Careuliyo. aseT SemTxvevebs gansakuTrebiT maSin<br />
hqonda adgili, roca sultani srulwlovanebis asaks miaRwevda da Tavs<br />
Sesaferisad igrZnobda, rom MmTeli qveynis marTva Tavis Tavze aeRo.<br />
valide sultnebis gavlenis sfero marTlac farTo iyo. maT didi<br />
zegavlena hqondaT mopovebuli sasaxlis karis umaRles moxeleebs<br />
Soris. maTi qaliSvilebi Txovdebodnen gavlenian pirebze, Sesabamisad<br />
maT moqiSpeebic uCndebodaT sultnis didveziris, mufTisa da wina<br />
sultnebis saxiT.<br />
aRsaniSanvia, rom TviTon sultansac ar siamovnebda dedamisis mier<br />
damoukidebeli politikis gatareba, gansakuTrebiT maSin, roca dedis<br />
qmedebani mis politikasTan SeusabamobaSi modioda. mehmed III-s (1595-1603)<br />
xSirad uxdeboda dedasTan – safiesTan dapirispireba. 1600-1603 ww-Si<br />
stambolSi myofi elCi agostino nini aRniSnavs, rom safie sultani ar<br />
gamoirCeoda mmarTvelobis gansakuTrebuli niWiT, piriqiT, misi roli<br />
qveynis marTvaSi umniSvnelo iyo. misi cnobis mixedviT mehmed III-s safie<br />
sultani sasaxlidan Zvel sasaxleSi gadauyvania, magram ramodenime<br />
dReSi kvlav ukan daubrunebia. safie sultani agreTve gadaurCa<br />
jariskacebis amboxebasac, romlebic moiTxovdnen misi sasaxlidan Sors<br />
gasaxlebas. es sabolood imiT dasrulda, rom safie edirneSi waiyvanes.<br />
garda amisa, safie sultani daadanaSaules fulis gadaxarjvaSi,<br />
romelic man meCeTis asaSeneblad gaiRo, romelic Tumca veRar<br />
dasrulda.<br />
safie sultnis arapopularobas aRniSnavs ingliseli elCi henri<br />
lelo da ambobs, rom mufTi da jariskacebi xSirad Ciodnen sultanTan<br />
safie sultnis mmarTvelobis gamo (lelo 1952:2).<br />
yvelaze seriozuli krizisi, romelsac safie daupirispirda, iyo<br />
1600 wels saimperio jaris jariskacebis amboxeba, romlebic aseve valide
69<br />
sultans adanaSaulebdnen didZali fulis gaflangvaSi. “marto<br />
komerciul saqmianobaSi safie sultnis qoneba 500 mln aspers Seadgenda.<br />
yvelanair qrTams safie sultani ebraeli qalis daxmarebiT iRebda,<br />
romelic misi marjvena xeli iyo” (persi 1993:242). muhamedma ajanyebulebi<br />
daawynara da Sepirda, rom mdgomareobas gamoasworebda.<br />
safiem gadawyvita, rom Tavisi siZe – didveziri ibrahim-faSa da<br />
admirali halil-faSa Tanamdebobidan gadaeyenebina, radganac maT ver<br />
SeZles misi dacva ajanyebis dros. magram, unda aRiniSnos, rom sultanma<br />
mehmedma yurad ar iRo dedis naTqvami da ar daTanxmda mis moTxovnas.<br />
selaniqis cnobis mixedviT, mas dedisaTvis pasuxad SeuTvlia, rom<br />
vezirebs aranairi danaSauli ar miuZRodaT.<br />
safie sultnisagan gansxvavebiT, kidev ufro naklebi uflebebiT<br />
sargeblobda ahmed I-is (1603-1617) deda handan sultani. unda aRiniSnos,<br />
rom handan sultani iyo mehmed III-is Zis da safie sultnis SviliSvili.<br />
ahmed I-ma yurad ar iRo dedis Txovna, ar daesaja sikvdiliT didveziri<br />
mehmed faSa, romelmac saTanado zomebi ver miiRo da ver Caaqro 1603<br />
wlis anatoliis ajanyeba. dedis Txovnis miuxedavad, ajanyebidan<br />
dabrunebuli mehmed faSa sultanma dauyovnebliv sikvdiliT dasaja<br />
(feCevi 1864-1867:31). handan sultani ahmedis taxtze asvlidan 2 wlis<br />
Semdeg gardaicvala.<br />
miuxedavad imisa, rom murad III-m (1574-1595) SemoiRo valide-sultnis<br />
instituti, igi dedas Tavis saqmes mxolod misi dedaqalaqSi aryofnis<br />
periodSi gadaabarebda xolme. muradi dedas ar rTavda nebas sruli<br />
Zalaufleba aeRo xelSi, rogorc nurbanu da safie sultnebis<br />
SemTxvevaSi iyo. yvela momdevno sultnis sazrunavi agreTve iyo is, rom<br />
SeezRudaT dedebis uflebebi, romlebic xSir SemTxvevaSi aWarbebdnen<br />
Tavis Zalauflebas da faqtobriv mmarTvelebad iqceodnen xolme, Tumca<br />
es balansi didad iyo damokidebuli sultnebis da dedebis pirovnul<br />
Tvisebebze da SesaZleblobebze.<br />
Cans, rom mehmed III-is (1595-1603) Semdgomi sultnebi seriozulad<br />
dafiqrdnen valide sultnebis xelisuflebaze da gadawyvites maTi<br />
uflebebi CarCoSi moeqciaT.
70<br />
murad IV-is (1623-1640) sultnobis meore periodSi naklebad Cans<br />
valide sultnis Careva Svilis saqmeSi.<br />
murad IV-is naadrevi gardacvalebis Semdeg taxtze misi Zma –<br />
ibrahimi avida. ibrahim I (1640-1648) mWidrod TanamSromlobda dedasTan da<br />
didvezirTan, Tumca cdilobda maTi gavlenisagan Tavi daecva. male<br />
ibrahimma mufTis Tanamdebobaze Tavisi ndobiT aRWurvili piri – sinji<br />
xoja daniSna da amiT Zalaufleba ganimtkica. male dedamisma qosemma da<br />
didvezirma mustafa faSam masze kontroli dakarges. 1644 wels<br />
didveziri sikvdiliT dasajes. ibrahimma dedis sikvdiliT dasjac<br />
moindoma, magram Seiwyala da sasaxlidan gadaasaxla.<br />
istorikosi naimas mixedviT vigebT, rom ibrahimi dedis miTiTebas<br />
yurs aRar ugdebda, valide sultani Tofkafis maxloblad cxovrobda.<br />
“ibrahimma Tavis debs, anu qosemis Svilebs – aiSes, fatmasa da hanzades<br />
da aseve Tavis dis Svils qaias waarTva maTi kuTvnili miwebi da<br />
Zvirfaseuloba da ubrZana, rom mas damorCilebodnen (naima 1863-1864:317).<br />
valide sultnebi Seviwroebas ganicdidnen didvezirebisa da<br />
ulemebis warmomadgenlebis mxridan. amis mizezi gaxldaT is, rom valide<br />
sultnebi did materialur qonebas flobdnen. amasTan dakavSirebiT<br />
sultnis samefo karze moewyo Sexvedra, sadac unda ganexilaT rogorc<br />
valide sultnebis, ise samefo ojaxis wevr qalTa mier qonebis flobis<br />
sakiTxi. krebaze gamocxadebul iqna, rom valide sultani qosemi flobda<br />
miwebs, saidanac mas wliuri Semosavali daaxloebiT aseulobiT aTasi<br />
yuruSi Sesdioda. mufTim es gaaprotesta da Tqva, rom warmoudgeneli<br />
iyo valides aseTi didi farTobis miwis nakveTi hqonoda. samefo karze<br />
moRvawe xelisufalni agreTve kritikis TvaliT uyurebdnen valide<br />
sultnis mier gaweul raime mowyalebas sakuTari qonebis xarjze. amas<br />
isini Tvlidnen, rogorc saxelmwifos finansur sistemaSi Cadenil<br />
danaSauls, radganac qveyana gasaWirSi iyo. qosemma ki Tavisi Tavi imiT<br />
gaimarTla, rom misi survili iyo gaWirvebulTaTvis daxmarebis gaweva,<br />
vidre fulis usargeblod deba saxelmwifos xazinaSi da droTa<br />
ganmavlobaSi misi gaflangva.<br />
sainteresoa mimovixiloT, Tu ra funqcia eniWeboda dedas, rogorc<br />
regents. XVII s-Si osmalebi sityva regents ar gamoiyenebdnen.
71<br />
“regentobis xanis” aRsaniSnavad Cven vxvdebiT aseT GgamoTqmas –<br />
“movaleoba gamowrTobisa da meTvalyureobisa”, romelic gamoiyena yara<br />
Celebi zade abdulaziz efendim, mas surda mieTiTebina qosem sultnis<br />
funqciaze, roca misi Svidi wlis SviliSvili mehmed IV (1648-1687)<br />
sultani gaxda.<br />
regentobis xana garkveuli valdebuleba iyo sultnis dedisaTvis,<br />
romelsac Tvalyuri unda edevnebina Tavisi SvilisaTvis sultnad<br />
gaxdomis dRidan.<br />
pirveli sultani, romlis drosac sxva ganagebda qveyanas, iyo<br />
mustafa I. feCevis mixedviT: “roca aRmoCnda, rom mustafas gonebrivi da<br />
fizikuri mdgomareoba safrTxeSi iyo, saWiro gaxda eqimis Careva, xolo<br />
qveynis marTvis sadaveebi ki mis dedas gadasces, romelic realurad<br />
asrulebda im funqcias, rac sultnis kompetenciaSi Sedioda” (feCevi<br />
1992:134).<br />
male mustafas adgili osman II-m (1618-1622) daikava. rodesac<br />
ieniCarebi osmans aujanydnen, maT winaswar garkveuli hqondaT Tu vis<br />
kandidaturas dauWrdnen mxars didveziris postze.<br />
SegviZlia davaskvnaT, rom ibrahimis sultnobis adreul wlebSi<br />
qveyanas faqtobrivad marTavda didveziri da valide sultani da es xana<br />
warmatebulic iyo. xolo roca sultanma srulwlovanebis asaks miaRwia<br />
da erTpirovnuli mmarTveli gaxda, dedamisi gadaasaxla, xolo<br />
didveziri 1644 wels sikvdiliT dasaja.<br />
1648 wels ibrahimi Camoagdes da taxtze avida 7 wlis mehmed IV<br />
(1648-1687), romelic regents saWiroebda. am SemTxvevaSi wamoiWra ori<br />
valide sultnis kandidatura. pirveli iyo mehmedis axalgazrda deda<br />
Turhan sultani (daaxl. 22 an 23 wlis) da sakmaod gamocdili, mehmedis<br />
bebia – qosemi. vinaidan realuri valides kandidatura Zalian<br />
axalgazrda iyo, iyo eWvi, rom mas, SesaZloa, qveyana saTanadod ver<br />
emarTa. amitom Tanamdebobaze kvlav Zveli valide sultani – Qqosemi<br />
datoves.<br />
is, rom qosemi Zlieri valide sultani iyo, amaze Cven zemoT ukve<br />
visaubreT, magram amjerad qosemze da Turhan sultanze sxva kuTxiT
72<br />
visaubrebT. Cven aq mimovixilavT imas, Tu rogori gzebiT cdilobda es<br />
ori qali Zalauflebis mopovebasa da SenarCunebas.<br />
rogorc ukve zemoT aRvniSneT, mehmed IV-is sulTnad gaxdomis<br />
dRidan valide sultani gaxda qosemi. male mas Turhani –mehmed IV-is<br />
(1648-1687) deda daupirispirda, romlis mokavSiredac gamodioda<br />
didveziri siavuS faSa. qosemma gadawyvita mehmedis nacvlad taxtze<br />
suleimani aeyvana, romelic ibrahimis meore Svili iyo. am gziT Turhanis<br />
nacvlad valide sultani suleimanis deda gaxdeboda, romelsac<br />
dilaSubi erqva da romelic naklebad ambiciuri iqneboda. magram qosemis<br />
es gegma gasca misma msaxurma qalma meleqi haTunma da Turhans yvelaferi<br />
acnoba. 1651 wels qosem sultani moklul iqna, raSic Turhan sultnis<br />
xeli eria. mehmed IV-is (1648-1687) sultnobis pirveli 8 wlis manZilze<br />
ieniCarebi da sifahebi erTmaneTis winaaRmdeg amxedrebdnen or valide<br />
sultans: mehmedis dedas Turhansa da mis bebias - erT dros didi<br />
Zalauflebis mqone qosems, romelic moklul iqna Tavisi mowinaaRmdegis<br />
mier (kinrosi 2002:331).<br />
qosemis did avtoritets qveyanaSi adasturebs is faqti, rom misma<br />
sikvdilma qveyanaSi politikuri krizisi gamoiwvia, “roca misi sikvdilis<br />
ambavi saxalxod cnobili gaxda, stambolSi mcxovrebma mosaxleobam<br />
qalaqis meCeTebi da bazrebi daketes da sami dRe glova gamoacxades<br />
(Celebi 1991:89).ĺ qosemis sikvdilis Semdeg qveyanaSi gatarda rigi<br />
RonisZiebebi. sikvdiliT dasajes qosemis mokavSire ieniCarebi. Turhan<br />
sultanma ki valide sultnis Tanamdeboba miiRo. aRsaniSnavia, rom<br />
Turhani Zalauflebas am Tanamdebobis miRebamde flobda. amaze<br />
metyvelebs Turhansa da didvezirs Soris arsebuli miwer-moweris<br />
damadasturebeli sabuTebi. maSasadame, Turhani adreuli regentobis<br />
droidan aqtiurad monawileobda yovelgvari oficialuri dokumentisa<br />
Tu saqmis warmoebaSi.<br />
im SemTxvevaSi, Tu sultani darwmunebuli ar iyo raime saqmianobis<br />
kanonierebaSi, is gamocdil xalxs sTxovda konsultacias an<br />
xelmZRvanelobda kanunnameTi, raTa yvelaferi kanonis farglebSi<br />
moeqcia. TandaTanobiT Turhanis, rogorc qveynis mmarTvelis adgili,
73<br />
gamyarda, radganac man SeZlo swrafad SeeZina saTanado gamocdileba da<br />
gaezarda mokavSireTa ricxvi.<br />
aRsaniSnavia, rom dedis – Turhanis gverdiT mniSvnelovan<br />
saxelmwifoebriv Sexvedrebsa Tu krebebze monawileobas iRebda mehmed IV,<br />
romelsac dedamisi exmareboda gadawyvetilebis miRebaSi.<br />
1656 wels osmaleTis imperiaSi momxdari samxedro gadatrialebis<br />
Semdeg gadayenebul iqna didveziri Tarhunju ahmed faSa. mis nacvlad<br />
Turhanma, rogorc zemoT vTqviT, qofrulu mehmed faSa daniSna.<br />
istorikosebma es faqti miiCnies aRdgenad didveziris Zveli<br />
xelisuflebis, romelic garkveuli drois manZilze SezRuduli iyo<br />
haremis qalTaA mier. Turhanis mizanic iyo is, rom qveyana gadaerCina<br />
politikuri da fiskaluri qaosisagan. Turhan sultani amisaTvis zrdida<br />
didveziris Zalauflebas, raTa mas qveyanaSi mniSvnelovani RonisZiebebi<br />
gaetarebina, Sedegad ki zRudavda Tavisi da Tavisi Svilis<br />
xelisuflebas. Cans, rom am valide sultnis mizani iyo, rom qveyanaSi<br />
aRdgeniliyo is tradiciuli balansi sultansa da didvezirs Soris, rac<br />
odiTganve osmaleTis imperiis safuZvels warmoadgenda.<br />
aRsaniSnavia isic, rom qofrulu mehmed faSas daniSvniT ar<br />
damcrobila Turhan sultnis, rogorc valide sultnis roli. es imiT<br />
iyo ganpirobebuli, rom qofrulu mehmed faSa Turhanis kandidatura iyo.<br />
ase rom, 1656 wels Turhani seriozul riskze wavida, roca qofrulu<br />
didvezirad daniSna, magram misda sabednierod, am riskma gaamarTla<br />
(gudvini 1994:141). n. m. penzeri dasZens, rom Turhani metad gonivrulad<br />
moiqca, roca didvezirad mehmed qofrulu daniSna, romelic TurqeTis<br />
sami yvelaze warmatebuli didveziridan pirveli iyo (penzeri 2005:192).<br />
qofrulus didvezirad daniSvnis Semdeg Turhanma daiwyo Canaqales<br />
cixesimagrisa da didi meCeTis mSenebloba.<br />
1656 weli sxva mxrivac iyo mniSvnelovani weli osmaleTis samefo<br />
dinastiis qalTa istoriaSi. Turhan sultnis regentobiT dasrulda<br />
qalTa regentobis istoria, anu mehmed IV-is Semdeg valide sultani<br />
aRarasodes yofila Tavisi Svilis regenti.<br />
politikuri xelisuflebis SezRudvis Semdeg valide sultnebi<br />
gaxdnen dinastiis matriarqebi, romelTaA ZiriTad sazrunavs
74<br />
warmoadgenda saojaxo dinastiis keTildReoba da gadarCena. valide<br />
sultnebs aseve Seuvali Zalaufleba gaaCndaT garkveul aspeqtebSi,<br />
romelic maTi Svilebis kompetenciaSi ar Sedioda. isini cdilobdnen<br />
daebrunebinaT sasultnosaTvis simyare. “sultani TiTqmis Seuvali gaxda<br />
saxelmwifos marTvaSi, valide sultani ki, rogorc haremis ufrosi,<br />
ojaxis avtoritets ganagebda. igi warmoadgenda erT mTlian samefo<br />
ojaxs, romelic uzrunvelyofda kavSiris damyarebas samefo dinastiis<br />
Taobebs Soris da simbolizirebas aniWebda maT maradJamobas “ (persi<br />
1993:259).<br />
valide sultnebi aseve aqtiurad zrunavdnen dinastiis<br />
gamravlebaze. amis erT-erTi magaliTia nurbanu sultani - murad III-is<br />
(1574-1595) deda, romelic cdilobda Tavis Svils ar hyoloda mxolod<br />
erTi coli safie. magram muradi 20 wlis manZilze mainc am erTi colis<br />
erTguli darCa (kinrosi 2002:275). safiem mas mxolod ori Svili gauCina,<br />
amaTgan erTi adreul asakSi gardaicvala. igi imsxverpla im xSirma<br />
epidemiebma, romlebsac adgili hqonda XVIs-is bolo wlebSi. murad III-is<br />
dam dinastiis gamravlebis mizniT Tavis Zmas saCuqrad ori mxevalic ki<br />
mihgvara.<br />
dinastiis gazrdaze zrunavda, agreTve, qosem sultanic. romelic<br />
ecada Tavisi Svilis darwmunebas, raTa sikvdiliT ar daesaja Tavisi<br />
Zmebi. dinastiis gasamravleblad qosem sultani cdilobda Tavisi Svilis<br />
- ibrahimis garSemo Semoekriba xasebi, TviTon ki qveynis marTvis<br />
sadaveebi egdo xelT. ibrahimis sultnobis bolo wlebSi, rodesac<br />
qveyanaSi areuloba iyo, qosem sultani kidev erTxel gamovida<br />
dinastiisa da sakuTari Svilis dasacavad.<br />
valide sultanma – Turhanma, dinastiis SesanarCuneblad, daicva<br />
Tavisi Svilis mehed IV-is (1648-1687) Zmebi – suleimani da ahmedi,<br />
romlebic ar iyvnen misi Svilebi.<br />
valide sultnebi iyvnen osmaleTis imperiaSi arsebuli<br />
tradiciebis pirveli damcvelebi. magaliTad, iseTi tradiciebis,<br />
rogoric iyo sultnis taxtze asvlis ceremonia. rodesac mTavrobis<br />
warmomadgenlebma gadawyvites, rom ibrahimi taxtidan gadaeyenebinaT, maT<br />
brZaneba gaugzavnes sasaxleSi, rom sultnis Svidi wlis vaJi taxtze
75<br />
aeyvanaT da sazeimo ceremonia meCeTSi gamarTuliyo. qosem sultani am<br />
faqts aqtiurad gamoexmaura da aRniSna, rom sultnis taxtze kurTxevis<br />
ceremonia meCeTSi arasodes ar Catarebula da is yovelTvis sasaxleSi<br />
tardeboda. unda vivaraudoT, rom qosems surda am ceremonialis<br />
Catareba im adgilas, sadac mas meti kontrolis saSualeba eqneboda,<br />
magram sinamdvileSi, es ar niSnavda mxolod sakuTari avtoritetis<br />
SenarCunebaze zrunvas, aramed mas realurad surda axali sultnis<br />
keTildReoba, romelsac am qveyanaze jer aranairi gamocdileba ar<br />
gaaCnda. valide sultnebis maRal avtoritetze miuTiTebs is faqtic,<br />
rom axali sultani taxtze asvlisTanave pirvel rigSi dedas<br />
moinaxulebda xolme. muradmac da mehmedmac orivem moinaxules TavianTi<br />
dedebi, raTa maTgan mieRoT dalocva da rCevebi.<br />
valide sultnebi mniSvnelovan rols asrulebdnen sultnis<br />
gadayenebisas. gadayenebuli sultnis deda gascemda sanqcias, raTa<br />
taxtze kvlav samefo dinastiis Camomavali asuliyo da ara sxva piri.<br />
XVIIs-is xuTi sultnidan samis deda (eseni iyvnen mustafa I-is,<br />
ibrahimisa da mustafa II-is dedebi) Seeswro Svilis taxtidan gadayenebas.<br />
moipoveba mtkicebuleba imis Sesaxebac, rom rogorc mufTim, ise<br />
didvezirma, dedebs neba darTes monawileoba mieRoT sultnis<br />
gadayenebaSi. magaliTad, “rodesac naTeli gaxda, rom mustafas gonebrivi<br />
SesaZleblobebi qveyanas did zarals miayenebda, dedamisi daTanxmda mis<br />
gadayenebas. dedam mxolod is iTxova, rom misi Svili sikvdiliT ar<br />
daesajaT” (naima 1863-1864:315).<br />
“mdgomareobis daZabvis SemTxvevaSi saxelmwifo pirebi Semdeg<br />
strategias iyenebdnen. isini valide sultans adarebdnen mociquli<br />
muhamedis dedas, amiT gaamayebuli qosem sultani kidev ufro afarToebda<br />
Tavisi, rogorc maswavleblis, uflebebs Tavisi Svilis da ara mxolod<br />
Svilis, aramed mTlianad muslimuri Temis winaSe” (persi 1993:264).<br />
TandaTanobiT valide sultnis funqcia osmaleTis imperiaSi<br />
formaluri xdeboda. es SegviZlia kargad davinaxoT gulnuS sultnis<br />
magaliTze. man metad umniSvnelo roli Seasrula Tavisi Svilis –<br />
mustafa II-is gadayenebaSi 1703 wels da aseve misi meore Svilis – ahmed<br />
III-is (1703-1730) taxtze asvlaSi. am faqtisadmi Tanxmobis gamosaxatavad
76<br />
mas daawerines formaluri peticia, romelic gaugzavna didvezirsa da<br />
mufTis, riTic acnoba, rom Tanaxma iyo maT mier miRebul<br />
gadawyvetilebaze. e.i. valide sultans mosTxoves imis ratificireba, rac<br />
ukve damtkicebuli iyo wamyvani politikuri da religiuri pirebis mier,<br />
Tumca mis mier am sanqciis gacema mainc aucilebeli iyo.<br />
maSasadame, Cven davinaxeT, rom saukuneebis ganmavlobaSi<br />
mniSvnelovani transformacia ganicada qalis statusma anatoliaSi.<br />
qalis uuflebo mdgomareobis fonze osmaleTis imperiaSi Camoyalibda<br />
haremis socialuri struqtura da damkvidrda sultani valides<br />
instituti. sultani valide mogvevlina, rogorc regenti da rogorc<br />
yvelaze Zalauflebis mqone qali osmaleTis imperiaSi.<br />
sultani valides wodeba pirvelad murad III-m (1574-1595) SemoiRo da<br />
SemdgomSic didxans arsebobda. valides tituli unarCundeboda dedas<br />
Svilis sultnobis periodSi. isini Svilebis aRmzrdelebad osmaleTis<br />
imperiaSi XVI-XVII saukuneebSi mogvevlinnen. es iyo rogorc maTi<br />
movaleoba, ise maTi ufleba. Tumca aqve aRsaniSnavia, rom regentis anu<br />
meurvis wodeba dedebs osmalebamdec gaaCndaT. Turq-selCukTa<br />
saxelmwifoSi aseTi regenti qali iyo sultan maliq-Sahis (1072-1092)<br />
meuRle da sultan mahmudis deda Turqan-xaTuni.<br />
haremSi mcxovreb qalTa uflebebi usazRvro iyo. isini ereodnen<br />
saxelmwifos saqmeebSi, ismendnen qveynis saidumloebebs. haremis<br />
gavlenianma qalebma XVI-XVII ss-Si osmaleTis imperiaSi Seqmnes epoqa,<br />
romelic cnobili gaxda, rogorc “qalTa mmarTvelobis xana”. saukuneze<br />
metxans osmaleTis imperiis politikuri Zalaufleba samefo haremis<br />
warmomadgenel qalTa xelSi iyo. es xana daiwyo roksolanas (sultan<br />
suleiman brwyinvalis coli) gardacvalebis Semdeg (1558) da dasrulda<br />
sultani valide Turhanis (mehmed IV-is deda) mmarTvelobiT (1648-1683).<br />
XVI saukunis miwurulidan sultnebi seriozulad dafiqrdnen<br />
sultani valides xelisuflebaze, maT did Zalauflebaze da gadawyvites<br />
maTi uflebebi SeezRudaT. miuxedavad imisa, rom sultani valides<br />
instituti murad III-m (1574-1595) SemoiRo, misi da yoveli momdevno<br />
sultnis sazrunavi iyo is, rom SeezRudaT dedebis uflebebi, romlebic<br />
xSir SemTxvevaSi faqtobriv mmarTvelebad iqceodnen xolme, Tumca es
77<br />
balansi didad iyo damokidebuli sultnebisa da dedebis pirovnul<br />
Tvisebebsa da SesaZleblobebze. samefo wris qalTa gavleniani<br />
mmarTveloba male dasrulda. politikuri xelisuflebis SezRudvis<br />
Semdeg sultani valideebi gaxdnen dinastiis matriarqebi, romelTa<br />
ZiriTad sazrunavs warmoadgenda dinastiis keTildReoba, gamravleba da<br />
gadarCena. isini aseve iyvnen osmaleTis imperiaSi arsebuli tradiciebis<br />
pirveli damcvelebi. TandaTanobiT sultani valides funqcia formaluri<br />
gaxda.<br />
amrigad, metad saintereso transformacia ganicada rogorc<br />
mTlianad qalis statusma anatoliaSi, ise sultani valides institutma.<br />
vTvliT, rom am qalebma mniSvnelovani wvlili Seitanes osmaleTis<br />
imperiaSi.
78<br />
5. sultnis samefo ojaxis gavleniani wevrebi<br />
sultnis gavleniani samefo ojaxis wevrebidan aRsaniSnavia<br />
sultnis dedebi, sultnis colebi da sultnis qaliSvilebi. sultnis<br />
dedebze – valide sulTnebze Cven zemoT ukve visaubreT vrclad,<br />
amjerad sultnis colebsa da qaliSvilebze SevCerdebiT. aqve<br />
aRsaniSnavia, rom qvemoT dasaxelebuli sultnis colebi agreTve<br />
gvevlinebian rogorc valide sultnebi.<br />
seraglioSi mcxovrebi colebidan yvelaze aRsaniSnavia sami<br />
maTgani: roksolana (1526-1558 ww.), suleiman brwyinvalis coli, qosem<br />
sultani – yvelaze didxans icocxla da yvelaze meti naxa da naqSedil<br />
sultani – iseTi cxovrebiT icxovra, rom masze legendebi gaCnda.<br />
roksolana (hurem sultani)<br />
stambolSi mdebareobs erT-erTi yvelaze RirsSesaniSnavi nageboba<br />
– suleiman brwyinvalis meCeTi, romelic arqiteqtor sinanis Semoqmedebis<br />
brwyinvale nimuSia. meCeTis SigniT sibnelis miuxedavad mravali<br />
fanjaraa, romlebic sparsuli miniTaa damzadebuli da mihrabi 30 ,<br />
romelic feradi filebiTaa mopirkeTebuli. Aiqve moTavsebulia<br />
suleimanisa da misi legendaruli colis – roksolanas mavzoleumi.<br />
haremis mravali qalis msgavsad roksolanas warmoSobac<br />
bundovania. savaraudoa, rom is iyo rusi mona ukrainidan, rasac misi<br />
saxeli adasturebs – “roksolana” an “rusalena”, romelic suleimanis<br />
saukeTeso megobarma – didvezirma ibrahimma monaTa bazarze iyida.<br />
osmalur istoriografiaSi is cnobilia rogorc “hurem” sultani, xolo<br />
ucxour wyaroebSi – roksolana, mas suleimanisagan hyavda oTxi vaJi<br />
selimi, baiazidi, mehmedi da jihangiri (uzunCarSili 1998:401).<br />
roksolanas portretidan ifrqveva misi ganumeorebeli silamaze,<br />
misi Tvalebidan gamosWvivis misi maRali inteleqti. is iyo<br />
araCveulebrivi strategi da msaxiobi politikosi, romelic iseve<br />
30 niSa meCeTis kedelSi, romelic miuTiTebs meqisaken (kibla) (metreveli1999:135).
79<br />
Tvlida Tavis TiToeul nabijs, rogorc Wadrakis TamaSisas TiToeul<br />
svlas.<br />
roksolanam SeZlo gamxdariyo sultnis mesame coli, radganac mas<br />
vaJiSvili SeeZina, xolo mas Semdeg, rac is sami vaJis deda gaxda<br />
(mehmedis, selimis da baiazidis) man sultnis guli sabolood daipyro.<br />
Tumca sultnis taxtis miRebaSi mas sxva ufliswulebi eRobebodnen.<br />
Mmehmed faTihis mier miRebul iqna kanoni, romlis ZaliTac taxti mamidan<br />
ufros Svilze gadadioda. suleimans Tavisi vaJiSvilebidan surda, rom<br />
baiazedi gamxdariyo momdevno sultani, Tumca am dros yvelaze ufrosi<br />
Mmustafa iyo, romelic sultans sxva qalisagan hyavda (uzunCarSili<br />
1998:358). didveziri ibrahim faSac mas emxroboda. hurem sultnis pirveli<br />
amocana gaxda am veziris Tanamdebobidan gadayeneba.<br />
n. m. penzeris mixedviT, suleimanis dedis gardacvalebis Semdeg,<br />
roksolanasTvis ori mTavari metoqe darCa – pirveli coli, bosfor<br />
sultani (savaraudod gulbahari) da didveziri – ibrahimi (penzeri<br />
2005:175).<br />
1526 wels pietro bragadino, venecieli elCi stambolSi veneciis<br />
senats swerda im gauTavebel brZolaze, romelic mimdinareobda sultnis<br />
pirvel cols – gulbaharsa (mustafas deda) da roksolanas Soris.<br />
gulbaharma erTi-erTi Cxubis dros roksolanas saxec ki daumaxinja.<br />
roksolana protestis niSnad Caiketa Tavis sacxovrebelSi da uari<br />
ganacxada sultanTan Sexvedraze, mizezad Tavisi saxis problemebi<br />
moiyvana. is saqveynod moiTxovda, rom sultans colad moeyvana da<br />
Zalauflebac mieniWebinaT misTvis. sultanma misi gulis mosagebad<br />
Tavisi Svili mustafa manisaSi gaagzavna gamgeblad, romelsac<br />
protokolis mixedviT deda – gulbaharic Tan gahyva. suleimanma male<br />
gauSva yvela mxevali da daaqorwina Tavis faSebze. is roksolanas yvela<br />
survils usrulebda, male roksolana sultnis kanonieri colic gaxda.<br />
am uprecedento ambavze mogviTxrobs imdroindeli ingliseli<br />
damkvirvebeli ser jorj iangi: (1530w.)<br />
“am kviras moxda uprecedento ambavi sasultnos istoriaSi.<br />
sultanma colad moiyvana ruseTidan wamoyvanili mona qali saxelad<br />
roksolana da aris didi zeimi. sasaxleSi didi mxiarulebaa, iseve
80<br />
rogorc quCebi, morTulia saxlebic, quCebSi aris bevri saqanela da<br />
xalxi qanaobs” (krutie 1989:115).<br />
Ees ulamazesi ambiciuri qalbatoni marTavda suleimans Tavis<br />
gardacvalebamde, 32 weliwadi.<br />
suleimanma am qalSi aRmoaCina meore naxevari, romelTnac<br />
harmoniuli urTierToba hqonda rogor saxlSi, ise sagareo saaqmeebSic.<br />
haremi bneli qvesknelidan gadaiqca lamaz oazisad.<br />
1541 wlis ianvarSi “Zvel sasaxleSi” Zlieri xanZari moxda. am<br />
faqtiT isargebla roksolanam da sacxovreblad Tofkafis sasaxleSi<br />
gadavida, aqve gadavida sultnis haremic. hurem sultnis wliuri<br />
Semosavali 5 000 dukats Seadgenda (gudvini 1994:125).<br />
suleimans surda roksolanasTvis calke sasaxle aego. roksolanam<br />
ifiqra, rom TvalTaxedvis aridan gauCinarebas SeeZlo gamoewvia<br />
sultnis mxridan misi miviwyeba da sanacvlod man sultans meCeTis<br />
aSeneba SesTavaza. Mmiiwvies im droisaTvis yvelaze cnobili Turqi<br />
arqiteqtori – sinani da aaSenebines meCeTi, romelsac “suleimanie”,<br />
suleiman brwyinvalis meCeTi uwodes, es moxda 1549 wels.<br />
roksolana cdilobda Tavisi vaJisaTvis moepovebina sultnis<br />
tituli. Semonaxulia roksolanas werilebi suleimanisadmi. erT-erT<br />
werilSi is swers sultans:<br />
“Cemo mbrZanebelo, Seni aryofna Cems gulSi siyvarulis cecxls<br />
ufro da ufro aRvivebs. Seiwyale es suli da daaCqare werilis<br />
gamogzavna, raTa iqneb masSi vipovo nugeSi. rodesac Seni werili<br />
wavikiTxe, Seni Svili mehmedi da qaliSvili mihrimahi, Cems gverdiT iyvnen<br />
da maT cremlebi wamoscvivdaT... Sen mekiTxebi, Tu ratom gamabraza<br />
ibrahim faSam. RmerTis nebiT, rodesac SevxvdebiT erTmaneTs, me<br />
aucileblad gacnobeb” (uluCai 1950:31).<br />
sasultnoSi didi pativiscemiT sargeblobda ufliswuli mustafa,<br />
romelic mamas Zalian uyvarda. roksolana Seecada mustafa Tavisi<br />
SvilebisaTvis gzidan CamoeSorebina. rodesac man xelT igdo mustafas<br />
werili iranis Sahisadmi, sadac is werda, rom surda Zalauflebis<br />
mopoveba da amaSi Sahs sTxovda daxmarebas. roksolanam es yvelaferi
81<br />
sultans acnoba, ris Sedegadac moxda brZola mamasa da Svils Soris<br />
ereglis midamoebSi. suleimanma mokla Tavisi Svili.<br />
roksolanas oTxi Svilidan mehmedi mcirewlovani daiRupa,<br />
jihangirs epilefsia aRmoaCnda, baiazidi Zalian mkacri aRmoCnda, xolo<br />
selimi gaxda erTaderTi vaJi, romelzedac dedam imedebi daamyara da<br />
taxtis memkvidrec gaxda.<br />
roksolana gardaicvala 1558 wels da misi adgili daikava misma<br />
qaliSvilma mihrimahma da misma SviliSvilma aiSa humeSahma. selimi da<br />
misi Svili murad III (1574-1595) xSirad politikas qalebs amjobinebdnen.<br />
am periodSi sargeblobdnen maTi debi, colebi da qaliSvilebi da<br />
aqtiurad ereodnen saxelmwifos saqmeebSi. saukeTeso Tanamdebobebs<br />
urigebdnen TavianT qmrebsa da vaJiSvilebs. suleimani rCevisaTvis Tavisi<br />
vaJiSvilebis nacvlad, Tavis qaliSvils - mihrimahs mimarTavda.<br />
roksolanam kargad gawvrTna Tavisi qaliSvili.<br />
qosemi<br />
ufliswuli ahmedi da ufliswuli mustafa cxovrobdnen “oqros<br />
galiaSi” (Golden Cage). roca ahmedi sultani gaxda, man ar mokla Tavisi<br />
Zma da kvlav “oqros galiaSi” datova ramdenime qalTan erTad.<br />
SesasvlelSi auSena kedeli, romelSic patara fanjara gamoWra, saidanac<br />
mustafas saWmels awvdidnen, aseve alkohols da opiumsac. 14 wlis<br />
Semdeg es kedeli dangreul iqna, mustafa ki sultani gaxda.<br />
sultani ahmedi yovel saRamos sxvadasxva qalTan erTad atarebda.<br />
upiratesobas berZen lamazman – qosems aniWebda, romelsac nairnairi<br />
ZvirfaseulobiT anebivrebda. qosemi 15 wlis iyo, rodesac ahmed I-is<br />
favoriti gaxda, romelic agreTve 15 wlis iyo.<br />
ahmedis sulTnoba mcire xans gagrZelda, 1603 wlidan 1617 wlamde.<br />
man qosemi metad axalgazrda qvrivi datova. mas sami vaJi darCa: muradi,<br />
baiazidi da ibrahimi. ramdenimeTviani mmarTvelobis Semdeg giJi mustafas<br />
mmarTveloba daamxo saWurisebis korpusma da is kvlav sapyrobileSi<br />
daabrunes, taxtze avida mustafas Ze – osmani, magram is ieniCarebisa da
82<br />
sifahebis ajanyebis dros mokles. mas yuri moaWres da damcirebis mizniT<br />
mis dedas gaugzavnes. es pirveli SemTxveva iyo sultnis mkvlelobisa,<br />
Tumca iqamde adgili hqonda ZmaTa mkvlelobebs. giJi mustafa 1622 wels<br />
kidev erTxel gamoiyvanes sapyrobiledan da taxtze aiyvanes. amjerad<br />
mustafam moiTxova qosemis vaJebis sikvdiliT dasja. saWurisebis<br />
korpusma winaaRmdegoba gauwia da taxtze qosemis ufrosi vaJi murad IV<br />
(1623-1640) aiyvanes (krutie 1989:119).<br />
am gziT qosemma aixdina Tavisi ocneba da valide sultani gaxda.<br />
qosemis umcrosi vaJi – ibrahimic gonebasusti iyo. deda imedebs yvelaze<br />
lamaz da mamac baiazidze amyarebda, magram is Tavisma Zmam mokla.<br />
arcerTi valide ar yofila iseTi gavleniani, rogorc qosem<br />
sultani. is ieniCarebTan aliansSi monawileobas iRebda didveziris<br />
daniSvna-gadayenebasa da sultnis taxtze asvlaSi (inaljiqi 1989:98).<br />
murad IV-m (1623-1640) sikvdilisas dedamiss amcno, Tu rogor<br />
sZulda Tavisi Zma ibrahimi. man brZana ibrahimi moeklaT, magram qosemi<br />
win gadaeRoba. ibrahimi sapyrobileSi Caketes da Tavisi Zmis SiSiT gareT<br />
ver gamodioda. mxolod im pirobiT gamovidoda, Tu Tavisi Zmis neSts<br />
daanaxebdnen.<br />
ibrahimis sultnobis wlebs – 1640-1648 ww. ganekuTvneba qosemis,<br />
rogorc valide sultnis gavleniani mmarTveloba. didveziris, mustafa<br />
faSas daxmarebiT imperiis marTva mis xelT iyo. ususuri ibrahimi haremis<br />
cxovrebiT erToboda. mas sigiJemde uyvarda bewvi da moiTxovda yvelgan<br />
bewvi yofiliyo, rom xeliT Sexeboda. amasTanave mas xiblavda msuqani<br />
qalebi. misi favoriti iyo somexi qali, romelsac aRmerTebda. mas<br />
sultanma uboZa damaskos mmarTveloba. erTxel sultanma haremis mTeli<br />
qalebi tomrebSi moaTavsa da daaxrCo.<br />
ibrahimis sigiJis ambebi male farTod gacxadda da amas mohyva<br />
ieniCarebis ajanyeba. isini miadgnen sasaxles da moiTxoves sultnis Tavi.<br />
qosemma maTTan ramdenime saaTiani molaparakebebi awarmoa, Semdeg ki<br />
danebda im pirobiT, rom sultans ar moklavdnen da mas ukan<br />
daabrunebdnen sapyrobileSi, sadac is mosiarule mTvareuli gaxda. misi<br />
yvirili sqeli kedlebis iqiTac ismoda. sabolood mufTis brZanebiT is<br />
daaxrCves.
83<br />
axali sultani gaxda ibrahimis 7 wlis vaJi mehmedi, misi deda<br />
Turhan sultani iyo. qosems ar surda daeTmo Tavisi Tanamdeboba<br />
TurhanisaTvis da dabrunebuliyo “cremlebis sasaxleSi” (House of Tears).<br />
qosemma scada moewamla mehmedi da taxtze aeyvana axalgazrda oboli<br />
ufliswuli, romelsac advilad marTavda. Sedegad am or qals Soris<br />
daiwyo omi..<br />
ieniCarebi qosemis mxares iyvnen, didveziri qofrulu mehmed faSa<br />
da sasaxlis administraciis sxva warmomadgenlebi ki - Turhanis mxares.<br />
qosemma farulad ieniCarebi haremSi Seiyvana, raTa mZevlad aeyvanaT<br />
axalgazrda sultani da misi deda. Turhans adreve amcnes am<br />
SeTqmulebis Sesaxeb da qosemi Tavad aRmoCnda saWurisebis SeTqmulebis<br />
msxverpli.<br />
qosemi gagiJda, is Tavis Zvirfaseulobas jibeSi itenida da haremis<br />
labirinTebian derefnebSi dadioda. erT dRes is patara kabinetSi<br />
Caiketa, ukan saWurisebi misdevdnen. Tavsaburavis nawili karebSi mohyva,<br />
rac dainaxes saWurisebma, Secvivdnen oTaxSi, qosemi gamoaTries,<br />
tansacmeli Semoaxies da gaZarcves. erT-erTma Tavdamsxmelma qosemi<br />
fardiT moaxrCo. misi SiSveli da sisxliT morwyuli sxeuli haremis<br />
karebTan (Gate of the Aviary) daagdes (penzeri 2005:192).<br />
qosemi haremis qalTagan yvelaze didxans marTavda qveyanas, TiTqmis<br />
naxevari saukune (Kösem Sultan).<br />
Zalaufleba xelT igdo Turhanma (1648w.). is haremSi Zalian<br />
uyvardaT. is mokrZalebuli qali iyo da naklebad ereoda saxelmwifos<br />
saqmeebSi. 1687 wels Turhani gardaicvala, amiT dasrulda qalTa<br />
mmarTvelobis xana.
84<br />
naqSedil sultani (Aime Debucq de Rivery)<br />
sultnis sasaxlis arcerTi qalis cxovreba ar iyo ise idumalebiT<br />
moculi, rogorc naqSedilis. danamdvilebiT isic ar SegviZlia vTqvaT,<br />
NnaqSedili da emi erTi da igive adamiani iyo Tu ara.<br />
erTi versiiT emi diubuq riveri daibada 1763 wels martiniqSi<br />
keTilSobilis ojaxSi. misi biZaSvili - Jozefina (Josephine Tascher de la<br />
Pagerie) colad gahyva napoleon bonapartis. legendis mixedviT es ori<br />
gogo gaTxovebamde mkiTxavTan iyo, romelmac uTxra, rom orive maTgani<br />
gaxdeboda dedofali, maTgan erTi aRmosavleTis, xolo meore<br />
dasavleTis.<br />
1784 wels, roca emi nantidan martinikSi brundeboda, is Seipyres<br />
da 21 wlis emi sultan abdul-hamid I-s mihgvares.<br />
emi qera, lamazi da metad ganaTlebuli gogona iyo. sultanma mas<br />
saxelad naqSedili (“gulze amoqarguli”) daarqva da Tavis favoritad<br />
aqcia. is meoTxe colamde amaRlda da haremis politikur vnebaTaRelvaSi<br />
CaerTo. is uyurebda da swavlobda, Tu rogor cdilobdnen sultnis<br />
pirveli coli – nuqheT reza da sultnis meore coli mihrimahi TavianTi<br />
Svilebis taxtze ayvanas.<br />
1789 wels, safrangeTis burJuaziuli revoluciis wels, sultani<br />
abul-hamidi gardaicvala. sultani gaxda 27 wlis selim III (1789-1807). man<br />
sTxova naqSedils Tavis SvilTan mahmudTan, anu Tavis ZmisSvilTan<br />
erTad sasaxleSi darCeniliyo. suleimanisaTvis naqSedili iyo<br />
safrangeTTan asocirebuli, safrangeTiT ki selimi metad moxibluli<br />
iyo. naqSedili misi ndobiT aRWurvili gaxda, is sultans frangulsac<br />
aswavlida. pirvelad gaigzavna elCi stambolidan parizSi. selimma neba<br />
darTo naqSedils sasaxle rokokos stiliT moerTo (krutie 1989:123).<br />
am frankofilurma reformebma imsxverpla selimis sicocxle. 1807<br />
wels is moklul iqna religiuri fanatikosebis mier, romlebic ar<br />
iwonebdnen sultnis liberalizms. mkvlelebs mahmudis mokvlac surdaT,<br />
magram naqSedilma RumelSi gadamala da ase gadaarCina sikvdils Tavisi<br />
Svili. am gziT mahmudi Semdegi sultani gaxda da daasrula<br />
mniSvnelovani reformebi, romlebsac atarebda Tavisi dedis
85<br />
mniSvnelovani gavlenis qveS. l. kinrosis mixedviT mahmudis deda<br />
warmoSobiT, SesaZlebelia frangi iyo, Tumca mahmudma ar icoda arcerTi<br />
evropuli ena (kinrosi 1997:472).<br />
haremis etiketis gaTvaliswinebiT emim miiRo islami, magram is<br />
gulSi qristiani darCa. misi ukanaskneli survili iyo, misTvis saboloo<br />
qristianuli rituali mRvdels Caetarebina. amaSi mis Svils<br />
winaaRmdegoba ar gauwevia. momakvdav emisTan osmaleTis imperiis<br />
istoriaSi pirvelad Seabija sasaxleSi kaTolike mRvdelma.<br />
mkvlevari q. isom-ferhaareni aRniSnavs, rom naqSedili iyo sultan<br />
mahmudis deda, magram mas ar erqva emi. is aseve dasZens, “miuxedavad imisa,<br />
rom Cven mcire informacia mogvepoveba XVIII saukunis sultnis dedebze,<br />
TiTqmis dazustebiT SegviZlia vTqvaT, rom isini ar iyvnen frangi<br />
princesebi” (isom-ferhaareni 2006:161). am legendebis gavrcelebis erT-erT<br />
mizezad SeiZleba CavTvaloT osmaleTis imperiis survili safrangeTTan<br />
diplomatiuri kavSiris ganmtkicebisa. SegviZlia davasvnaT, rom emis<br />
warmomavloba, iseve rogorc haremis qalTa umravlesobisa, mainc<br />
burusiT darCa moculi.<br />
sultnis qaliSvilebi<br />
sultnis qaliSvilebi sasaxleSi sxva samefo wris bavSvebTan<br />
erTad izrdebodnen, maTTan erTad TamaSobdnen aseve “odaliski”-s<br />
Svilebi. maTi Zmebis msgavsad maTac aZlevdnen ganaTlebas skolaSi,<br />
iqamde, vidre isini miaRwevdnen zrdasrul asaks.<br />
princesebis qorwineba, ZiriTadad, politikur mizans emsaxureboda,<br />
iseve rogorc mraval saxelmwifoSi. sultani Tavad irCevda sasiZoebs<br />
Tavisi qaliSvilebisa da debisaTvis, xolo didveziri formalurad<br />
gamoscemda dekrets (direqtiva, brZaneba). rogorc ki am dekrets miiRebda<br />
esa Tu is sasiZo, is iZulebuli iyo gahyroda Tavis yofil colebsa da<br />
“odaliskebs” (krutie 1989:109).
86<br />
princesebis daqorwineba adreul asakSi xdeboda, ise, rom saqmro<br />
TvaliTac ar hyavdaT nanaxi. colis mcirewlovanebis gamo, qmari<br />
valdebuli iyo eTava misi aRzrda. mas Semdeg, rac qorwili<br />
gadawydeboda, sultans princesisaTvis unda eCvenebina sasaxle,<br />
romelSic isini gadavidodnen. sacxovreblis yvelanair xarjs ixdida<br />
qmari. princesebs Tan mihqondaT mziTevi, romelic maTi piradi sakuTreba<br />
iyo (beiTsi 1978:249).<br />
zemoT aRniSnul faqts adasturebs princi Ddemetrius kantemiri<br />
XVII saukunis dasasruls. is mogviTxrobs, rom sultnis qaliSvilebi<br />
ZiriTadad akvnidanve arian daniSnulebi maRal saxelmwifo moxeleebze,<br />
romlebsac iqamde, sanam sultnis qaliSvils ar moiyvanen colad, sxva<br />
colis moyvanis ufleba ara aqvT. Tu es moxele sultnis mier dasjili<br />
iqneba, magaliTad, Tavs mokveTen, maSin sultnis qaliSvils sxva saqmros<br />
SeurCeven. murad IV-is (1623-1640) das erT welSi oTxi qmari hyavda, magram<br />
arcerTi maTgani ar yofili realuri qmari. misi qmrebi amxiles<br />
sxvadasxva saxelmwifo danaSaulebebSi, Sesabamisad mTeli qoneba gadaeca<br />
maT cols, realurad ki samefo xazinas (kantemiri 1734:179).<br />
princesebi xSirad Txovdebodnen sqesobriv momwifebamde da maTze<br />
gacilebiT didi asakis mamakacebze da Sesabamisad xSirad adreul asakSi<br />
qvrivdebodnen. es gansakuTrebiT SesamCnevi iyo XIX saukuneSi. Tumca es<br />
yovelTvis ar iyo katastrofa. fatma sultani, sultan ahmed III-is (1703-<br />
1730) qaliSvili, 13 wlis iyo, roca daaqorwines didvezir – nevSehirli<br />
ibrahim faSaze, romelic 51 wlis iyo. 63 wlis didveziri sikvdiliT<br />
dasajes. 24 wlis fatma bolomde qmris erTguli darCa. manamde 5 wlis<br />
fatma daaqorwines didvezirze da 9 wlis fatma daqvrivda.<br />
mustafa III-is (1757-74ww) Svili daaqorwines 4 wlis asakSi, meuRlis<br />
gardacvalebis Semdeg ki, 7 wlis asakSi – didvezirze, 8 wlisa isev<br />
daqvrivda. 17 wlisa igi daqorwinda faSaze da 25 weli iyo misi meuRle.<br />
misma meuRlem masze didxans icocxla.<br />
zogierTi gogona 2-3 wlis asakSi ukve iniSneboda. seraglios<br />
matianeSi - analebSi (Annals) moipoveba qorwilis SesaniSnavi aRweriloba<br />
(1709w.), romelic gaimarTa mehmed III-is (1595-1603) 5 wlis qaliSvil fatmasa<br />
da mis kariskacs ali-faSas Soris, romelic saSualo wlovanebis
87<br />
mamakaci iyo. ceremonia iyo simboluri. daqorwinebis Semdeg maT erTad<br />
cxovreba iqamde ar SeeZloT, sanam fatma mowifulobis asaks ar<br />
miaRwevda. amas ki ali-faSa ver moeswro, radganac qorwinebidan 7 wlis<br />
Semdeg is moklul iqna erT-erT omSi.<br />
sultan suleimanis da – Sah sultani colad hyavda didvezir<br />
lutfi faSas. man winaaRmdegoba gauwia Tavis qmars mkacri<br />
gadawyvetilebis miRebaSi, rac iTvaliswinebda muslimi qalebis dasjas,<br />
amisaTvis didveziri sastikad gausworda Sah sultans, qalis kivilma<br />
saWurisebis yuramdec miaRwia. ganrisxebulma sultanma ar dasaja<br />
sikvdiliT luTfi faSa, Tumca moiTxova ganqorwineboda Tavis das da<br />
Semdeg gadaasaxla. es faqti miuTiTebs, rom princesebi ereodnen maTi<br />
qmrebis saqmianobaSi da cdilobdnen Careuliyvnen maT mier miRebul<br />
gadawyvetilebebSi. gadasaxlebaSi luTfi faSam dawera mniSvnelovani<br />
istoriuli narkvevi osmaleTis sulTnebze, romelic dResac<br />
mniSvnelovani saistorio wyaroa. Sah sultani aRar daqorwinebula.<br />
samefo ojaxma Seuracmxyofel luTfi faSas mainc ar CamoarTva qoneba.<br />
princesebi, xSirad, sicocxlesac ki uZRvnidnen TavianT<br />
mosiyvarule qmrebs, magaliTad, fatma sultanma, murad IV-is dam,<br />
gadaarCina siavuS faSas sicocxle.<br />
evlia Celebis mixedviT, ufro metia cnobili kaia sultanze da mis<br />
qmarze meleq ahmed faSaze. 1633 wels evliam Tavad gaisrola iaraRi,<br />
raTa aReniSnaT kaias dabadeba. 1644 wels is daqorwinda didvezirze<br />
meleq ahmed faSaze. isini Zalian bednieri wyvili iyo. sainteresoa is<br />
faqti, rom mas valide sultanTan vizitisaTvis problema ar eqmneboda<br />
da yovelTvis Tavisuflad Sedioda masTan. roca is gardaicvala, yvela<br />
valide Tu princesa mivida mis saflavze pativsacemad.<br />
meleq ahmedi kvlav daqorwinda princesaze, beber jadoqarze –<br />
fatma sultanze. misTvis es meoTxe qmari iyo. saqorwino Ramis Semdeg man<br />
sasaxleSi moiyvana Sida da gare mosamsaxureebis auracxeli raodenoba.<br />
es qali iyo usircxvilo da araordinaruli pirovneba. qmarma Tavis<br />
colze SesCivla sultans, sultanma ki miugo, rom aseTi uTanxmoebani<br />
xSiri iyo col-qmars Soris. meleq ahmedis gardacvalebis Semdeg, fatmam<br />
moisurva daeluqa misi oTaxebi. es ambavi acnobes did vezirs, romelmac
88<br />
moiTxova saswrafod moexsnaT yvela luqi, princesam ki gaqceviT uSvela<br />
Tavs.<br />
fatmas cxovrebas Tu gadavxedavT, ar unda gagvikvirdes, rom is<br />
iyo metad ganebivrebuli da egoisti qali. is iyo qosemis Svili,<br />
dabadebuli 1605 wels. 19 wlisa daqorwinda kafudan faSaze, romelsac<br />
gaeyara, raTa daqorwinebuliyo qara Mmustafa faSaze, romelic mokles<br />
1628 wels e.w. saqorwino sarecelze. amis Semdeg fatma daqorwinda sxva<br />
admiralze, romelic 3 wlis Semdeg mokles. mxolod 24 wlis Semdeg man<br />
moiTxova meleq ahmed faSaze daqorwineba. ahmed faSas gardacvalebis<br />
Semdeg is saswrafod daqorwinda kidev erT faSaze, romelic 3 wlis<br />
Semdeg gardaicvala, amis Semdeg fatma 62 wlis asakSi gaTxovda bolo<br />
faSaze, romelmac fatmaze didxans icocxla.<br />
nebismieri mamakaci, romelic qorwindeboda sultnis ojaxis<br />
wevrze, jildovdeboda “Damat”-is an “siZes” tituliT.<br />
fatmas da – aiSe, aseve daibada 1605 wels 7 wlis asakSi is<br />
daaqorwines didvezirze, romelic mokles, roca aiSe 9 wlis iyo<br />
(gudvini 1994:144). cnobili araa isini erTmaneTs odesme Tu Sexvdnen.<br />
Semdeg is dainiSna erT-erT gmirze, romelic gardaicvala, roca aiSe 16<br />
wlis iyo. 1627 wels aiSe 22 wlis asakSi gaTxovda erT didvezirze. misi<br />
mkvlelobis Semdeg sami weli aiSem Seisvena, ris Semdegac gaTxovda<br />
faSaze. es qorwineba gagrZelda 4 wels. sabolood is gaTxovda voinuk<br />
ahmed faSaze, romelic gardaicvala, roca aiSe 39 wlis iyo. aiSe darCa<br />
qvrivi, Tumca didZali fuli hqonda da 1656 wels gardaicvala.<br />
XIX saukuneSi “bavSvebis qorwineba” dasrulda da qorwinebis<br />
minimalur asakad dasaxelda mowifulobis asaki. zogierTi princesa<br />
TviTonve arCevda Tavis saqmros da Sesabamisad didi TavisuflebiT<br />
sargeblobda, vidre romelime qali islamur samyaroSi. zogi princesa<br />
siyvaruliT Txovdeboda.<br />
qorwinebis ceremonia metad saintereso iyo. procesia miemarTeboda<br />
Tofkafis sasaxlidan sasiZos sasaxlisaken. ianiCarTa korpusi<br />
sadResaswaulo formaSi iyo gamowyobili da mziTevi mihqondaT. maT<br />
mihyvebodaT yuranis wamkiTxvelebi, miliciis meTauri, TeTri saWurisebis<br />
ufrosi, mTavari arqiteqtori da sxva. mohqondaT sadResaswaulo
89<br />
vercxlisa da oqros foTlebiT morTuli cvilis xe, romelsac<br />
patarZlis oTaxSi dgamdnen rogorc nayofierebisa da siuxvis simbolos<br />
(Nahil). bolos mohqondaT saCuqrebi, maT Soris Zvirfasi samkaulebi,<br />
TvlebiT moqarguli baliSebi. procesiaSi monawileobas iRebdnen<br />
Tanamdebobis pirebi, romlebic modiodnen Tanamdebobis mixedviT,<br />
didveziri da Seix-ul-islami erTad modiodnen. yvelaze bolos<br />
modiodnen avejiT datvirTuli saxedrebi (gudvini 1994:145).<br />
qorwinebis ceremonia ZiriTadad xuTSabaT dRes imarTeboda da<br />
sruldeboda sapatarZlos Tavis axal binaSi SebrZanebiT. wveulebas<br />
eswrebodnen meqis mbrZanebeli da Savi saWurisebis ufrosic. patarZali<br />
mihyavdaT vercxlis etliT, romelsac mihyvebodnen haremis mTavari<br />
qalbatonebi naklebad TvalismomWreli etlebiT da Semdeg gogonebi.<br />
ukravda orkestri. evlia Celebis mixedviT zogierTi sadResaswaulo<br />
cvilis xe imdenad didi iyo, rom aseuli mona iyo saWiro mis<br />
satareblad. 1646 wels 4 wlis princesas qorwinebisas es xe imdenad<br />
maRali iyo, rom minareTis simaRles aRwevda. saqorwino dResaswauli or<br />
kviraze metxans grZeldeboda.<br />
sultnebi guluxvebi iyvnen TavianTi qaliSvilebis gaTxovebisas.<br />
sapatarZlos mziTevs saxalxod gamofendnen. 1836 wels mihrimah sultnis<br />
qorwilis Sesaxeb Semdeg cnobebs gvawvdis baroni helmut moltke:<br />
“guSin (4 maisi, oTxSabaTi, 1836w.) princesas mziTevi waiRes Tavis<br />
axal saxlSi, procesias icavdnen kavalrebi da ramodenime faSa.<br />
procesiaSi monawileobas iRebda 40 saxedari, romelic datvirTuli iyo<br />
Zvirfasi qsovilebiT, 20 etli datvirTuli SaliT, xaliCebiT, abreSumis<br />
tansacmliT da sxva, Semdeg modioda 360 mtvirTavi, romlebsac mohqondaT<br />
didi vercxlis langrebi. pirvel langarze ido yurani, Semkuli oqroTi<br />
da margalitebiT, Semdeg vercxlis skamebi, saiuveliro yuTebi, oqros<br />
Citis galiebi da kidev RmerTma icis ra. savarudoa, rom aqedan bevr<br />
nivTs ukan abrunebdnen da Semdegi princesas qorwilze kvlav<br />
gamohqondaT” (krutie 1989:109).<br />
garToba, cekva, TamaSi ramodenime kviras grZeldeboda. qorwilis<br />
ceremoniis dasrulebis Semdeg axaldaqorwinebulebi sasaxleSi<br />
midiodnen, romelic winaswar iyo morTuli sultnis mier. sasiZo
90<br />
Sedioda sacolis oTaxSi, is jer loculobda, Semdeg fexebs ukocnida<br />
princesas. ase iwyeboda pirveli saqorwino Rame.<br />
naTelia, rom osmaleTis imperiis princesaTa daqorwineba<br />
politikurad motivirebuli iyo. amis naTeli magaliTia zemoT<br />
CamoTvlili faqtebi. aqve aRsaniSnavia, rom me-15 saukunis<br />
dasasrulisaTvis nel-nela iklo osmalo princesaTa qorwinebam<br />
araosmaluri dinastiis warmomadgenlebze, isini xSirad Txovdebodnen an<br />
sakuTar biZaSvilze, an romelime gamorCeul didmoxeleze da amiT<br />
gamoxatavdnen isini qveynisadmi erTgulebas (goCeqi 2003:75).<br />
princesebs didi zegavlena gaaCndaT mamebze, magaliTad suleiman<br />
brwyinvalis (1520-1566) qaliSvils mihrimahs da mis (sultnis) SviliSvils<br />
aiSe humaSahs didi Zalaufleba gaaCndaT mamebsa da qmrebze. ahmed III-is<br />
(1703-1730) meore qaliSvilma haTije sultanma didi gavlena moaxdina<br />
rogorc mamaze, ise Zmaze, aseve didvezirze titebis epoqaSi.<br />
mihrimah sultani yvelaze cnobili princesa iyo osmaleTis<br />
istoriaSi. is saTaveSi edga mraval saganmanaTleblo da saqvelmoqmedo<br />
saqmianobas. is Zalzed ambiciuri iyo. osmalo istorikosTa mixedviT<br />
mihrimahi mamas vaJiSvilebze metadac uyvarda da mas miiCnevda Zalian<br />
Wkvian qalad.<br />
mihrimahis qoneba, romelsac Seadgenda misi kuTvnili mziTevi da<br />
aseve qmris qoneba, misive anderZiT, gadaeca saqvelmoqmedo organizaciebs<br />
mihrimah sultans Zalian uyvarda Tavisi Zma selim II (1566-1574), romelsac<br />
taxtze asvlisas asesxa 50 000 oqros dukati (beiTsi 1978:252).<br />
mihrimah sultnis saxeli dakavSirebulia osmaleTis imperiaSi<br />
mSeneblobis gaaqtiurebasTan. misi surviliT da iniciativiT aSenda ori<br />
meCeTi Tavisi kompleqsebiT, abanoebiTa da medreseebiT. orive es meCeTi<br />
aaSena arqiteqtorma sinanma. pirveli meCeTi mdebareobda usqudaris<br />
napirze – stambolis aziur nawilSi, xolo meore edirnekafiSi.
91<br />
6. qalis statusi osmaluri<br />
saojaxo samarTlis mixedviT<br />
Turqi qalis socialuri da samarTlebrivi statusis<br />
warmoCenisaTvis saintereso iqneba, Tu mokled ganvixilavT osmalur<br />
saojaxo samarTals. osmalur saojaxo samarTali saukuneTa manZilze<br />
Seesabameboda SariaTis kanonmdeblobas. man cvlilebebi mxolod 1917<br />
wels ganicada, roca miRebul iqna axali saojaxo samarTali.<br />
osmaleTis imperiaSi 1544 wlamde qals SeeZlo gaTxoveba<br />
mSoblebis daukiTxavad, rac 1544 wlidan sultnis brZanebiT sastikad<br />
aikrZala da ase gagrZelda XX saukunemde. am kanonis ZaliT<br />
mosamarTleebi valdebulni iyvnen yovelgvari qorwinebis saqme<br />
SeewyvitaT, Tu amaze mSoblebis Tanxmoba ar eqnebodaT miRebuli.<br />
osmaleTis imperiaSi islamuri kanonmdeblobis mixedviT daSvebuli<br />
iyo poligamia, anu muslim kacs SeeZlo 4 kanonieri coli hyoloda.<br />
aRsaniSnavia, rom poligamia ZiriTadad saxelisuflebo wreebSi iyo<br />
gavrcelebuli. magaliTad, qofrulu mehmed faSas 4 kanonieri coli da<br />
ramodenime xasa hyavda. qveynis erTian mdgomareobas Tu ganvixilavT am<br />
mimarTulebiT, davinaxavT, rom mamakacTa ZiriTad nawils erTi an ori<br />
coli hyavda, rac damokidebuli iyo maT qonebriv SesaZleblobebze. amis<br />
ganmapirobebeli faqtori agreTve iyo isic, rom xSirad qals ar surda<br />
colad gahyoloda iseT mamakacs, romelsac sxva coli hyavda. mag. ”1631<br />
wels osmaleTis erT-erT sofelSi mola huseinis qaliSvilma Sahiem<br />
uari ganacxada daqorwinebuliyo ukve daniSnul jaferze, radganac mas<br />
ukve sxva coli hyavda” (aqilmazi 2002a: 629).<br />
luiji de zara basanom, romelic stambolSi imyofeboda 1537-1540<br />
wlebSi, romSi dabrunebis Semdeg gamosca wigni osmalo xalxis adaT-<br />
wesebze, romelic Seicavda aRwerilobas qalTa mdgomareobis Sesaxeb.<br />
qorwinebasTan dakavSirebiT l. basano aRniSnavs, rom muslimi qali ar<br />
Txovdeboda qristian mamakacze, magram muslimi mamakaci xSirad irTavda<br />
qristian cols. muslim qals SeeZlo ganqorwineba Tu mas ar<br />
moewoneboda qmris saxli an Tu qmari daaZalebda Tavis cols Rvinis<br />
dalevas.
92<br />
osmaleTis imperiaSi mravali cnoba moipoveba imis Sesaxeb, rom<br />
qmrebi xSirad umizezod scemdnen TavianT colebs, Seuracxyofas<br />
ayenebdnen maT da saxlebSi amwyvdevdnen. aseT SemTxvevaSi sasamarTlo<br />
yovelTvis mxars uWerda qals da mamakacebisagan maTdami pativiscemas<br />
moiTxovda.<br />
Cven mogvepoveba muslimi iuristebis mier samarTlis wignebidan<br />
Sedgenili sia im ufleba-valdebulebebisa, rac mamakacebs qalebTan<br />
mimarTebaSi gaaCndaT:<br />
1. qalebma unda daakmayofilon TavianTi qmrebis yvela survili Tu<br />
brZaneba da daemorCilon maT;<br />
2. sacxovrebelis gansazRvra mamakacis valdebulebaa da qalebic<br />
unda daemorCilon maT. “mamakacma Tavisi coli ar unda acxovros<br />
iq, sadac misi ded-mama cxovrobs an yofili coli. Tu es<br />
sacxovrebeli ar aris janmrTeli, an ar aris iq sacxovrebeli<br />
pirobebi, qals SeuZlia iqauroba datovos” (halili 1974:78).<br />
3. mamakacs SeuZlia akontrolos colis wasvla-mosvla. hanafitebis<br />
mixedviT mamakacma ar unda dauSalos Tavis cols kviraSi erTxel<br />
Tavisi mSoblebis, xolo weliwadSi erTxel naTesavebis<br />
monaxuleba;<br />
4. stumris miRebis nebarTva colma qmrisagan winaswar unda miiRos,<br />
radganac misi qmari ixdis yvela xarjs, magram es ar unda<br />
gavrceldes colis mSoblebis stumrobaze kviraSi erTxel da<br />
naTesavebis weliwadSi erTxel.<br />
qalis aseTi damokidebuli mdgomareoba erTnairad ar vrceldeboda<br />
mTels osmaleTis imperiaSi. amis dadasturebaa Tundac ledi montegius<br />
werilebi, sadac is asaxavs XVIII s-is Turqi qalis Tavisufal cxovrebas<br />
(aqilmazi 2002a:630).<br />
qmars ar SeuZlia gankargos colis qoneba, qals SeuZlia<br />
damoukideblad gankargos Tavisi qoneba da qmars ufleba ara aqvs am<br />
qonebaze. Tavisi qonebiT qalebs SeuZliaT vakfebis daarsebac, razedac<br />
am naSromSi iqneba saubari. qals aseve SeeZlo Tavisi qonebis
93<br />
memkvidreobiT gadacema. “mahri” 31 , romelsac qmari aZlevda cols, iyo<br />
colis kuTvnili qoneba, romelzedac arc qmars da arc mamamiss aranairi<br />
ufleba ar gaaCndaT. Cveulebriv ”mahris” nawils qals gadascemdnen<br />
niSnobis ceremonialze an qorwilis Semdeg da mas ewodeboda “mehr-i<br />
muaccel” 32 . “mahris” danarCen nawils qali iRebda maSin, roca qorwineba<br />
sruldeboda gayriT, an sikvdiliT. amas ewodeboda “mihr-i müeccel”.<br />
amgvarad “qmris gardacvalebis SemTxvevaSi cols aucileblad<br />
gamoeyofoda “mahri” da Semdeg danarCen qonebas uyofdnen memkvidreebs.<br />
Tu es ase ar moxdeboda, qals SeeZlo wasuliyo sasamarTloSi da<br />
daecva Tavisi uflebebi” (aqilmazi 2002a:630).<br />
qmrebi aseve valdebulebi iyvnen TavianTi colebisaTvis<br />
uzrunveleyoT sacxovrebeli, saWmeli, sasmeli, samedicino daxmareba da<br />
mosamsaxuris xarjebi. winaaRmdeg SemTxvevaSi qals SeeZlo<br />
sasamarTloSi sarCeli Seetana.<br />
“islamuri samarTlis mixedviT ganqorwineba xdeboda “talak” –<br />
formulis warmoTqmiT. mamakacs hqonda ganqorwinebis upiratesi ufleba.<br />
qals sakuTari iniciativiT ganqorwineba SeeZlo mxolod im SemTxvevaSi,<br />
Tu es saqorwino xelSekrulebiT iyo gansazRvruli, amas erqva “tefviz-i<br />
talak”, magram mosamarTleTa CanawerebSi qalis mier ganqorwinebis<br />
iniciativis Sesaxeb metad mwiria cnobebi. amis mizezi aris is, rom qals<br />
iSviaTad aZlevdnen ganqorwinebis uflebas. aris cnobebi imis Sesaxeb,<br />
rom “tefviz-i talak”-is uflebebi miiRo osmaleTis sultnebis zogierTma<br />
qaliSvilma.<br />
31 mahri aris qoneba, romelic qmarma unda gamouyos cols Tanasworuflebiani<br />
qorwinebis Tanaxmad. mahri kanonieri qorwinebis mTavari pirobaa da ganixileba,<br />
rogorc safasuri colisaTvis col-qmruli movaleobis Sesrulebis gamo. mahri<br />
aris yvelaferi is, rasac Rirebuleba gaaCnia da razedac SeiZleba gavrceldes<br />
sakuTrebis ufleba (gelovani 2005:167).<br />
32 muslimur samarTalSi mahri or nawilad iyofa: mu‘ajjal (winaswar<br />
gadaxdili) da mu‘ajjal (gadavadebuli). pirveli nawilis gadaxda xdeba<br />
maSinve, colis moTxovniT da meore nawili – an qmris gardacvalebisas an<br />
ganqorwinebisas (gelovani 2005:168).
94<br />
yvelaze misaRebi ganqorwinebis meTodi qalisaTvis iyo “tefrik”-i.<br />
“Tefrik”-is dros qali mimarTavda sasamarTlos da iTxovda ganqorwinebas.<br />
mizezad ki asaxelebda col-qmruli valdebulebebis Seusruleblobas.<br />
amgvarad, Cven davinaxeT, rom osmalur samarTals safuZvlad edo<br />
islamuri samarTali mcireodeni cvlilebebiT. es cvlilebebi ki<br />
miRebuli iyo osmaleTSi gabatonebuli hanafituri samarTlebrivi<br />
skolis mier. aRniSnuli saojaxo samarTali ucvleli darCa 1917 wlamde,<br />
roca miRebul iqna axali saojaxo samarTlis kodeqsi.
95<br />
7. qali da qvelmoqmedeba osmaleTis imperiaSi<br />
osmaleTis imperiaSi mcxovrebi mdidari qalebis Sesaxeb metad<br />
saintereso cnobebi moipoveba.<br />
winamdebare TavSi saubari iqneba XV-XVIII ss-is osmaleTis<br />
imperiaSi mcxovreb mdidar qalTa Sesaxeb, maT socialur rolze<br />
sazogadoebaSi, aRwerili iqneba mdidari qalebis qonebrivi<br />
inventarizacia, maTi sazogadoebrivi statusi. visaubrebT imazec, Tu<br />
rogor gamoiyureboda mdidari qalis Casacmeli, maTi Zvirfasi<br />
samkaulebi. mniSvnelovani informacia iqna moZiebuli im qalTa Sesaxeb,<br />
romlebmac haji (piligrimoba) Seasrules meqaSi.<br />
rogorc CvenTvis aris cnobili, Sua saukuneebis osmaleTis<br />
imperiaSi SariaTis mixedviT qals ufleba hqonda memkvidreobidan Tavisi<br />
wili qoneba mieRo. es ganpirobebuli iyo imiTac, rom yadi aqtiurad<br />
cdilobda daecva qalTa uflebebi memkvidreobis miRebisas, Sedegad<br />
qalisTvis sasamarTlos kari yovelTvis Ria iyo. osmalur anatoliaSi<br />
mniSvnelovani iyo qalis mier qonebis flobis sakiTxi. magram Cans, rom<br />
am kuTxiT situacia gansxvavebulia regionebis mixedviT. me-17-e saukunis<br />
anatoliaSi qalebi xSirad iRebdnen memkvidreobidan TavianT wils.<br />
mogvepoveba cnobebi imis Sesaxebac, rom qalebi TavianT qonebas zrdidnen<br />
fulis gasesxebis gziTac. anatolieli qalis sakuTrebaSi xSirad iyo<br />
baRebi da venaxebi. XVI-XVII saukuneebis Canawerebis mixedviT iyvnen<br />
qalebi, romlebic flobdnen saxelmwifos kuTvnil sasoflo-sameurneo<br />
miwebs da amasTan dakavSirebiT icavdnen TavianT uflebebs<br />
sasamarTloSi. samwuxarod Zalian mwiria cnobebi imis Sesaxeb, Tu<br />
rogor moipovebda qali aseT aqtiur rols sazogadoebaSi.<br />
istorikosma abraham merjuzma dakvirvebebi Caatara alepos<br />
magaliTze. misi cnobebis mixedviT irkveva, rom XVIII saukunis alepoSi<br />
xSiri iyo iseTi faqti, roca col-qmari erTad yidulobda saxls, rac<br />
iSviaTi iyo centralur anatoliaSi. cnobebidan irkveva, rom alepoeli
96<br />
qali ufro aqtiurad iRebda memkvidreobiT uZrav qonebas, vidre es<br />
xdeboda XVII saukuneebis anatoliaSi.<br />
interess moklebuli ar iqneba Tu SevCerdebiT XVIII saukunis<br />
osmaleTis imperiis princesaTa danaxarjebze. osmaleTis imperiis<br />
arsebobis manZilze princesaTa moxmarebis sagnebs yovelTvis Seadgenda<br />
Zvirfasi nivTebi. XVIII saukunidan am princesaTa politikuri roli<br />
gaizarda da Sesabamisad maTma danaxarjebmac imata da gamWvirvale<br />
Seiqmna. danaxarjebis ZiriTad wyaros warmoadgenda zRvis zolSi<br />
bosforis gaswvriv mdebare vilebi (sahilsarai). aseTi vilebi,<br />
Cveulebriv, saimperio dinastiis Camomaval qalebs dabadebidan gaaCndaT,<br />
an gadaecemodaT im SemTxvevaSi, Tu isini am dinastiis Camomavalze<br />
gaTxovdebodnen. princesaTa qmrebi xSirad igzavnebodnen Soreul<br />
provinciebSi, princesebi ki ar tovebdnen dedaqalqs, es vilebi iyo maTi<br />
mudmivi sacxovrebeli adgili (faroqhi 2003: 155).<br />
safie sultans gaaCnda agarakebi, abanoebi da baRebi, amasTanave<br />
zRvispira agarakebi usqudaris sazRvao zolSi, fermebi silivriSi,<br />
salTfanSi. mas agreTve gaaCnda vakfebi, romlidanac Semosul Tanxas<br />
saqvelmoqmedo saqmianobas axmarda. aRsaniSnavia, rom am sasaxleebma<br />
Cvenamdis ar moaRwia, radganac isini xisagan iyo nagebi da maT Sesaxeb<br />
mxolod istoriuli dokumentebidan vigebT. evropeli mogzaurebi<br />
aRfrTovanebas uziarebdnen erTmaneTs bosforis zolSi arsebuli<br />
sasaxleebis gamo. vxvdebiT agreTve am mogzaurTa mier am sasaxleTa<br />
aRwerilobas.<br />
sultnebi xSirad stumrobdnen TavianT qaliSvilebsa da debs<br />
bosforis sanapiro zolSi mdebare vilebSi. princesebi aseve<br />
dainteresebulni iyvnen am vilebis rekonstruqciiT. magaliTad, haTije<br />
sultanma, selim III-is (1789-1807) dam daafinansa stambolis pirveli<br />
neoklasikuri stilis Senobis aSeneba, romlis arqiteqtoric iyo frangi<br />
a.i. melingi (faroqhi 2003: 155). princesas gardacvalebis Semdeg misi vila<br />
ar gadaecemoda mis memkvidres, aramed Semdeg princesas.<br />
Tofkafisa da premierministris sasaxleebis gamokvlevebs ufro<br />
Sorsac mivyavarT. irkveva, rom XVI-XVII ss-is manZilze dinastiis
97<br />
Camomavali qalebi iyvnen didmasStabiani sameCeTo kompleqsebis<br />
damaarseblebi. XVIII s-Si aseTi saqmianoba naklebad mniSvnelovani iyo.<br />
XIV saukunidan moyolebuli osmaleTis imperiis arnaxulma<br />
siZlierem ganapiroba arqiteqturis ayvaveba, rac XVI saukuneSi ufro<br />
farTod gaiSala. islamur sazogadoebaSi qalis SezRuduli uflebebis<br />
miuxedavad, selCukTa da osmalTa xanaSi mravali arqiteqturuli<br />
nageboba iqna dafinansebuli qalTa mier. es faqti badebs kiTxvebs, Tu<br />
romel socialur fenas miekuTvnebodnen zemoT dasaxelebuli qalebi, ra<br />
saxsrebiT afinansebdnen monumenturi Zeglebis mSeneblobas. jer kidev<br />
winaosmalur periodSi anatoliaSi Sendeboda konkretuli qalebisadmi<br />
miZRvnili mavzoleumebi, sadac mdebareobda sasaflaoc. selCukTa<br />
xanidan SemorCenilia erTi aseTi Zegli, is mdebareobs qalaq kaiserSi da<br />
miZRvnilia erT-erTi im droisaTvis metad cnobili qalbatonisadmi –<br />
mahferi xaTunisadmi, romelsac ewodeboda “princesaTa princesa”,<br />
“sultnebis sultnis deda” (beiTsi 1978:245).<br />
XII saukunidan moyolebuli vidre XV saukunemde aSenebuli 1000<br />
medresedan 5 atarebda qalis saxels, aseve 119 qaravansaraidan 6 atarebda<br />
qalis saxels. aRsaniSnavia, rom 5 am 6-dan aSenebulia mahferi xaTunis<br />
mier. es qali dominirebs selCukTa xanaSi, rogorc yvelaze didi<br />
mSenebeli.<br />
zemoT CamoTvlili magaliTebidan advilad SegviZlia davaskvnaT,<br />
rom qalis roli socialur da politikur cxovrebaSi selCukTa<br />
saxelmwifoSi de facto aRiarebuli iyo. es ganapiroba im faqtma, rom<br />
selCukma qalebma gamocdileba miiRes qristianuli samyarodan, romelic<br />
im teritoriaze selCukTa xanamde arsebobda.<br />
osmalo qalebi aarsebdnen religiur dawesebulebebs: meCeTebs,<br />
skolebs, mavzoleumebs, aseve saero Senobebs: abanoebs, bazrebs, xidebs,<br />
karavansaraiebs.<br />
am mxriv sainteresoa ganvixiloT saxelovani arabi mogzauris ibn<br />
batutas naSromi “mogzauroba”, kerZod Tavi, romelic exeba mis<br />
mogzaurobas Sua aziasa da ramodenime axlomdebare raionSi, sadac is<br />
agviRwers Tu ra uflebebiT sargeblobdnen adgilobrivi qalebi,<br />
romlebic iyvnen iqauri gamgeblebis colebi. ibn batuta, Tavis
98<br />
mogzaurobisas qalaq xorezmSi, aRniSnavs, rom am qalaqSi man gaicno<br />
qalaqis didveziris coli, romelmac sakuTari saxsrebiT aaSena meCeTi,<br />
naSromSi vkiTxulobT: “paraskevs gavemarTe meCeTsa da medreseSi. am<br />
qalaqs (xorezmi 33 ) marTavda sultani uzbeki 34 , romelsac hyavda Tavisi<br />
didveziri saxelad yuTludemiri. am emirma aaSena medrese da sxva<br />
momijnave saTavsoebi. rac Seexeba meCeTs, is aaSena misma madlmosilma<br />
meuRlem Turabeq-xaTunma 35 ” (ibn batuta 1988:2). mogzauri am<br />
qalbatonisTvis ar iSurebs maRal Sefasebas, gvacnobs mis ojaxis<br />
wevrebs da dasZens: “emiri aris saxelovani emiri – yuTludemiri 36 , misi<br />
saxeli niSnavs “keTilSobil rkinas”, “yuTlu” niSnavs “keTilSobils”,<br />
“demir” – “rkinas”. es amira aris sultan muhamed uzbekis deidaSvili<br />
dedis mxridan. Mmisi vaJi daqorwinebulia xsenebuli sultnis<br />
qaliSvilze. Mmisi deda aris mefe TaiTugli yuTludemiris coli –<br />
Turabeq xaTuni, ganTqmuli Tavisi keTilSobilebiT” (ibn batuta 1988:3).<br />
ibn batutas didi fuladi daxmareba aRmouCina emirma, man mogzaurs<br />
gaugzavna tomriT fuli. am fulis (dirhemebSi) raodenoba maRribul<br />
oqroSi utoldboda samas dinars. aseve fuladi daxmareba aRmouCina<br />
yadis colma, xolo zemoTmoxseniebuli emiris - yuTludemiris colma<br />
wveuleba gamarTa da sxvadasxva saCuqriT daajildova stumari,<br />
“mogzauroba”-Si vkiTxulobT: “yadis colma – jija-aRa-hanumma<br />
gamomigzavna aTi dinari. misma dam – Turabeqma, emiris colma, gamarTa<br />
wveuleba, romelzec moiwvia fakihebi da qalaqis sxva cnobili pirebi. es<br />
wveuleba gamarTul iqna mis mier aSenebul zavieSi sadac kvebavdnen<br />
mimsvlel-momsvlels. man (Turabeqma) gamomigzavna siasamuris qurqi da<br />
33 xorezmi - olqi amudariis qveda dinebaSi, romelic ibn batutas mogzaurobis<br />
dros Sedioda oqros urdos SemadgenlobaSi. dedaqalaqi iyo urgenCi an<br />
xorezmi.<br />
34 uzbeki – oqros urdos me-10 xani (1312-1349ww.).<br />
35 Turabeq-xaTuni – mas ibn batuta moixseniebs maSinac, roca aRwers Tavis<br />
mogzaurobas iranSi. iq laparakobs imaze, Tu ramdeni saCuqari gauzavna am<br />
qalma indoeTis mefes. (ix. Баттута, 1988: 26, II, 73).<br />
36 yuTludemiri – ibn duqmaqis mixedviT is daniSnuli iqna q. xorezmis<br />
gamgeblad 721 (1321) wels.
99<br />
kargi cxeni. is saukeTeso, morwmune da xelgaSlili qalia. alahi<br />
swyalobdes” (ibn batuta 1988:4).<br />
ibn batuta aseve saintereso istorias gvamcnobs, Tu rogor aSenda<br />
qalaq balhaSi 37 meCeTi qalaqis gamgeblis colis mier. qalebs abasianTa<br />
mmarTvelobis dros (750-1258) mniSvnelovani misia ekisrebodaT, isini<br />
xSirad iyvnen Suamavlebi xalxsa da umaRles xelisufalT Soris, garda<br />
amisa, isini didi guluxvobiTa da didsulovnebiT gamoirCeodnen, ramac<br />
Tavad xalifac ki ganacvifra. amas adasturebs ibn batutas mogzaurobis<br />
erT-erTi Tavi: “erTma istorikosma macnoba, rom meCeTi balhaSi aSenebul<br />
iqna qalis mier, romlis qmaric, saxelad daud-ibn ali, iyo balhas<br />
gamgebeli abasianTa dros. erTxel moxda ise, rom xalifa gauwyra<br />
balhis mcxovreblebs maT mier Cadenili saqcielis gamo da qalaqSi<br />
gaamwesa amira, romelsac daevala didZali gadasaxadebis akrefa. roca<br />
es amira mivida balhaSi, qalebi da bavSvebi eaxlnen gamgeblis cols,<br />
romelmac es meCeTi aaSena da daiwyes masTan wuwuni aRniSnuli<br />
mosakreblis gamo. maSin am qalma amiras gaugzavna kaba, romelic<br />
Sekerili iyo Zvirfasi qvebiT da romlis Rirebulebac aRemateboda<br />
mTliani mosakreblis Tanxas da dasZina: “gadaeci es xalifas, me amas<br />
gavcem balhis mosaxleobisaTvis, maTi sevdiani mdgomareobis gamo. amiram<br />
wauRo kaba xalifas, daudo is win da mouyva mTeli istoria. xalifas<br />
Sercxva da Tqva: “nuTu SesaZlebelia qali iyos ufro didsulovani,<br />
vidre Cven? man ubrZana amiras gaeTavisflebina balhis mcxovrebni<br />
mosakrebelisagan da dabrunebuliyo saswrafod da daebrunebina kaba<br />
gamgeblis colisTvis. amis garda man gaanTavisufla balhis<br />
mcxovreblebi gadasaxadisagan mTeli wlis manZilze. amira dabrunda<br />
balhaSi da am qalis saxlSi misvlisas gaumeora xalifas sityvebi da<br />
daubruna kaba. maSin man (qalma) hkiTxa: “naxa xalifam es kaba?” amiramac<br />
daudastura. “ me arasodes ar Cavicvam im kabas, romelic naxa im kacma,<br />
romelic ar aris Cemi naTesavi, - ganacxada man da brZana gaeyidaT kaba,<br />
37 balha – qalaqi samxreT avRaneTSi. Zvel droSi am qalaqs erqva baqtra.<br />
monRolTa Semosevam am qalaqis ayvavebas bolo mouRo. balhas maxloblad<br />
aSenda axali qalaqi, saxelad vazirabadi.
100<br />
im fuliT ki aaSena meCeTi, mopirdapire mxares zavia da karavan-sarai<br />
qvisgan, romelsac erqva kazani 38 . karavan sarai isev karg mdgomareobaSia.<br />
kabis 1/3 Tanxa xeluxlebeli darCa da gadmocemis Tanaxmad qalma brZana<br />
is CaefloT meCeTis erT-erTi kolonis qveS, saWiroebis SemTxvevaSi<br />
gamoeyenebinaT. Cingizs acnobes am istoriis Sesaxeb da man brZana am<br />
meCeTis kolonebis darRveva. daaxl. 3 kolona daangries, magram veraferi<br />
ver ipoves. danarCenebs xeli ar axles (ibn batuta 1988:14).<br />
samefo wris qalebidan pirveli, vinc qvelmoqmedebiT gamoirCeoda,<br />
iyo nilufer xaTuni (orhan I-is (1326-1360) coli, murad I-is (1360-1389)<br />
deda). man daafinansa xidis mSenebloba, aseve misi dafinansebiT aSenda<br />
derviSTa monasteri (Zaviye) da patara meCeTi (mescit) bursas<br />
maxloblad (goCeqi 2003: 77).<br />
meCeTisa da sxva arqiteqturuli nagebobebis daarsebiT SemdgomSi<br />
Tavi gamoiCines sultnis sasaxlis sxva qalebmac: zeinab sultanma (1769),<br />
Sebsafa qadinma (1787) da bezmialem valide sultanma – sultan abdul-<br />
mejid I (1839-1861) dedam. maT daaarses meCeTebi, moawyves Sadrevnebi da<br />
aages saRvTo nagebobani. aRsaniSnavia, rom bezmialem valide sultanma<br />
daaarsa rogorc meCeTi, ise dawyebiTi skola, romelSic swavlobdnen<br />
gogonebi. sultanma, Tavisi dedis mxardasaWerad, Tavisi ori Svili am<br />
saswavlebelSi Seiyvana. es Senoba stambolSi dResac aris SemorCenili<br />
da aseve am valide sultnis mier dafinansebuli saavadmyofos Senoba<br />
(Gureba Hastanesi). muhamed alis erT-erTma qaliSvilma, romelic taxtze<br />
ecileboda mahmud II, saxelad zeinab qamilma (1852-82) daaarsa<br />
saavadmyofo, romelic dResac moqmedia. 1755 wels<br />
zevqi qadinma, haremis erT-erTma mobinadrem osman III-is dros, daaarsa<br />
skola, romelic gamoirCeoda lamazi SadrevniT findikliSi, gzad<br />
galaTadan beSiqTaSamde. (faroqhi 2003: 155).<br />
zemoT moyvanili faqtebs adasturebs istorikosi fariba zarinebaf<br />
Sari, romelic wers: “XVIII s-is ganmavlobaSi osmalo princesebi didi<br />
simdidris mqoneni iyvnen. maT daaarses meCeTebi, saxalxo skolebi,<br />
biblioTekebi, saavadmyofoebi, sasadiloebi da moawyves saxalxo<br />
38 kazani – tufis msgavsi samSeneblo qva.
101<br />
Sadrevnebi” (zarinebafi 2002:557). Semdeg es istorikosi CamoTvlis<br />
konkretul magaliTebs, riTic dasturdeba, rom rogorc sultnis<br />
qaliSvilebi, ise sultnis dedebic CarTulni iyvnen arqiteqturul<br />
saqmianobaSi: “suleiman brwyinvalis Svilma mihrimahma daaarsa meCeTi<br />
usqudarSi, romelic aSenebul iqna cnobili arqiteqtoris – mimar<br />
sinanis mier (1570 wels). safie sultanma –mehmed III-is (1595-1603) dedam<br />
daaarsa Yeni Cemi’-is kompleqsi eminonuSi 1597 wels. Turhan sultanma,<br />
mehmed IV-is dedam daasrula is da aseve daaarsa skola, saxalxo<br />
Sadrevnebi da egvipturi bazari 1663 wels. mravali saxalxo<br />
dawesebuleba daaarsa, agreTve, qosem sultanma, murad 1V-isa (1623-40) da<br />
ibrahim 1-is (1640-48) dedam usqudarSi. XVIII s-Si usqudarSi gulnuS<br />
sultanma mustafa II-is (1695-1703) da ahmed III-is (1703-1730) dedam daaarsa<br />
“axali valides meCeTi”. manve daaarsa saavadmyofo (Dar Al-Shifa), romelic<br />
didi vakfis mflobeli iyo kairoSi, bulaqsa da suecis portSi.<br />
bezmialiem, abdul-mejid I-is (1839-1861) dedam daaarsa “dolmabahCes<br />
meCeTi” (zarinebafi 2002:557).<br />
sultan selim II-is dam mihrimahma metad didZali qoneba moagrova<br />
Tavisi korumpirebuli qmris wyalobiT. magram orive maTgani didZal<br />
fuls xarjavda qvelmoqmedebaSi. mihrimahi iTvleboda msoflios<br />
umdidres qalbatonad. mravali sastumro mis saxels atarebda (gudvini<br />
1994:126).<br />
valide sultani iyo erT-erTi yvelaze gavleniani qali, romlis<br />
davalebiTac Sendeboda arqiteqturuli Zeglebi. amaTgan aRsaniSnavia<br />
valide sultnebis “axali meCeTi”, romelic Sendeboda sami valide<br />
sultnis dros da sami arqiteqtoris mier.<br />
“axali meCeTi”-s aSeneba daiwyo 1598 wels safie sultnisa da misi<br />
Svilis – mehmed III-is (1595-1603) sultnobisas. safies Tavisma vaJma uboZa<br />
miwebi egvipteSi, romelic mniSvnelovani Semosavlis wyaro iyo. swored<br />
am SemosavaliT daafinansa safiem meCeTis mSenebloba. Tumca man ver<br />
SeZlo mis dasrulebamde Tofkafis sasaxleSi darCena. is Tavisma<br />
SviliSvilma ahmed I-ma Zvel sasaxleSi gadaiyvana. sultans surda axali<br />
meCeTi aeSenebina, Tumca qveynis ekonomiuri mdgomareoba ori meCeTis
102<br />
mSeneblobis xarjebs ver gaswvdeboda. amitom safie sultnis mier<br />
wamowyebuli meCeTis mSenebloba SeCerebul iqna.<br />
“axali meCeTi”-s mSenebloba gagrZelda qosemis sultnobis dros.<br />
Semdeg ki Turhan sultnis dros.<br />
sabolood “axali meCeTis” mSenebloba, Tavisi kompleqsiT,<br />
dasrulda 1663 wels. meCeTis SemadgenlobaSi iyo mavzoleumebi,<br />
Sadrevnebi, abanoebi da cnobili egvipturi bazaric.<br />
meCeTi, romelic valide sultnis saxels atarebs, aris<br />
“ferTevnialis meCeTi”, is iyo ukanaskneli valide sultani, sultan<br />
abdul-azizis (1861-1876) deda da mahmud II-is (1808-1839) coli. is aris<br />
ekleqtikuri stilis meCeTi, romelic mdebareobs stambolSi aqsaraiSi.<br />
misi mSenebloba dasrulda 1871 wels. mis SemadgenlobaSi Sedis<br />
sasaflao, Sadrevani da ezo, romelsac marmarilos kibeebi mihyveba<br />
(beiTsi 1978:256).<br />
arqiteqturuli Zeglebis dafinanseba rTuli saqme iyo. qalebs<br />
Semosavlis sxvadasxva wyaro gaaCndaT da SeeZloT es Tanxa TavianTi<br />
neba-survilis mixedviT ganekargaT. wyaroebze dayrdnobiT qalebsac igive<br />
safexuris gavla uwevdaT, rac mamakacebs, raTa moepovebinaT miwa,<br />
daefinansebinaT da daearsebinaT vakfebi. qalTa mier dawyebuli<br />
mSeneblobebi dadgenil vadaSi ar sruldeboda., rac ganpirobebuli iyo<br />
dafinansebis SewyvetiT.<br />
istorikosi u. beitsi dasZens, rom arcerTi qalTa mier aSenebuli<br />
nageboba ar iyo didi zomis da ar iyo aSenebuli qalaqis gamorCeul<br />
adgilas.<br />
qalTaTvis Semosavlis wyaros warmoadgenda regularuli<br />
jamagiri, romelsac haremis qalebs uxdidnen yoveldRiuri saxarjo<br />
Tanxis garda, magaliTad, tansacmlis sayidlad da sxva. amgvarad qalebs<br />
SeeZloT daezogaT fuli. garda amisa mdidari ojaxidan gamosul qals<br />
didZal mziTevs atandnen, maT Soris fulsa da Zvirfaseulobas. busbeqis<br />
mixedviT mziTevi iyo erTaderTi ganmasxvavebeli kanonier colsa da mona<br />
qals Soris. im SemTxvevaSi, Tu qals mohyveboda auracxeli mziTevi,<br />
maSin qmari valdebuli iyo uari eTqva sxva mxevlebze da yofiliyo erTi<br />
colis erTguli (busbeqi 1927:117-119). iyo SemTxvevebi, rodesac erTi
103<br />
colis yola sxva mizeziTac iyo ganpirobebuli, magaliTad, evropeli<br />
elCi s. Svaigeri, romelic 1577-81 wlebSi imyofeboda stambolSi.<br />
dasZens, rom xSir SemTxvevaSi osmalo kacs mxolod erTi coli hyavda,<br />
amisi mizezi is iyo, rom mas surda Tavis saxlSi mSvidoba da siwynare<br />
yofiliyo.<br />
yvelaze adrindeli drois qonebrivi inventarizciis amsaxveli<br />
Canawerebi daTariRebulia 1486-89 wlebiT. 60 adamians vxvdebiT, romlis<br />
qonebac 10,000 axCas Seadgens valis gadaxdamde. es ki im droisaTvis<br />
mniSvnelovani Tanxaa. mdidar bursel qalTa Soris gamovlenilia aTi<br />
qali, romelTa qonebac aRwevda 10-20 aTas axCas. amaTgan ori qalis<br />
qoneba Seadgenda 20-30 aTas axCas, xolo erTi amaTgan iyo iseTi, romlis<br />
qonebac sikvdilis dros iyo 40 aTasi axCa.<br />
yvelaze mdidari qalebis qoneba mainc ar CaiTvleboda did Tanxad<br />
mamakacis qonebasTan SedarebiT, radganac mamakacis saSualo qoneba 100<br />
aTas axCas Seadgenda. mdidari qalebi ZiriTadad iyvnen bursaSi, radganac<br />
bursa im droisaTvis vaWrobis mTavari centri iyo.<br />
mniSvnelovani qalaqi iyo usqudari, romelic Semdeg dedaqalaqs<br />
SeuerTda. am qalaqSic iyvnen mdidari qalebi, romelTa qonebac<br />
gardacvalebisas 6,431 axCas Seadgenda. burseli qalebis qonebas iSviaTad<br />
Seadgenda fuli, xandaxan saxli, Zvirfaseuloba an Zvirfasi safeiqro<br />
nawarmi.<br />
yvela qals ar gaaCnda fuli. gulbahar abdulahma datova 1500 axCa<br />
(14,3% misi qonebisa valis gadaxdamde), haje benefSe ufro metad<br />
orientirebuli aRmoCnda fulze, radganac misma qonebam Seadgina 5,068<br />
axCa (47,7%). mas hqonda hajis tituli. is xSirad hyidda Tavis Zvirfas<br />
nivTebs, raTa Tavisi sikvdilis Semdeg SesaZlebeli yofiliyo Tavisi<br />
danatovari anderZis Sesruleba.<br />
Sahi xaTunis qonebis naxevarze mets Seadgenda fuli, aqedan<br />
ZiriTadi iyo veneciuri dukatebi. amis sapirispirod haTunbegi binT hoja<br />
huseini upiratesobas aniWebda Zvirfaseulobas, misi safule Seadgenda<br />
1,472 axCas (9,2% valis gadaxdamde). haje SahfaSa binT haji ali beg<br />
f2lobda 303 axCas (20,8% misi qonebisa sanam kreditorebi<br />
gamoCndebodnen).
104<br />
Cveni davTrebis mier mikvleuli mdidari qalebi CarTulni iyvnen<br />
sakredito saqmeebSi. maT qmrebs maTi fuli emarTaT, radgan qmrebma<br />
droze ar gadauxades sapatarZloebs saqorwino xelSekrulebiT<br />
gansazRvruli Tanxa (mahri). meuRlis gardacvalebis SemTxvevaSi meuRles<br />
uxdeboda mahris gadaxda Tavisi gardacvlili colis sasargeblod.<br />
qalebi gulbahar binT abdulahisa an sultanfaSa binT haji muradis<br />
gardacvalebis Semdeg qmrebma, romlebic TavianTi colebis qonebis<br />
memkvidreebi Seiqmnen, arsebuli sapatarZlo vali aRar gadaixades. XV<br />
saukuneSi mahris gadaxda xdeboda winaswar da srulad, winaaRmdeg<br />
SemTxvevaSi qalebi protests acxadebdnen.<br />
fulis gasesxeba an valis aReba Zalian xSiri movlena iyo. mxolod<br />
gulbahar haje benefSe, haTunbegi binT hoja huseini, selCuk binT el-haj<br />
mehmedsa da haje SahfaSas aravis vali ar hqondaT. wavawydiT erT aseT<br />
SemTxvevas: aiSe binT alis, abreSumis mqsovels 10,286 axCa vali hqonda<br />
ramdenime adamianis, aqedan umeteswilad qalebis.<br />
mdidar qalebs hyavdaT monebic. “aTidan eqvs an Svid qals hyavda<br />
erTi mona qali mainc, zogs, SesaZlebelia, ufro metic. magaliTad<br />
hurisa da mis qmars, mahmuds, hyavdaT mona qali devleTi, romelic<br />
colsac da qmarsac Tanabrad ekuTvnodaT. rodesac mahmudi daqvrivda,<br />
devleTi misi sakuTari mona gaxda. xSirad xdeboda ise, rom qmars ar<br />
hqonda ufleba colis kuTvnili mona Tavis sakuTrebad gaexada, mas<br />
Tavisi sakuTari monebi hyavda” (faroqhi 2003a:139). samwuxarod ar gvaqvs<br />
zusti cnobebi, romelic naTels mohfenda mona qalebis romeli<br />
kategoria iyo qmris da romeli colis sakuTreba.<br />
huris sikvdilma devleTs Tavisufleba ver mianiWa, mahmuds arc<br />
ucdia misi gaTavisufleba. am mxriv iRbliani aRmoCnda sultanfaSa haji<br />
muradis mona qali gulbahari. sultanfaSam anderZad daibara, rom misi<br />
sikvdilis Semdeg gulbaharisaTvis Tavisufleba mieniWebinaT.<br />
sultanfaSam gaTavisuflebul qals 200 axCac dautova, romliTac mas<br />
SeeZlo axali cxovrebis dawyeba. gaTavisuflebis procedura da<br />
memkvidreobis miReba yofili mesakuTrisagan sruldeboda<br />
gardacvalebulis qonebrivi inventarizaciis SedgeniT, sadac miTiTebuli<br />
unda yofiliyo gaTavisuflebuli monis kuTvnili wili yofili
105<br />
mesakuTris qonebidan. berklis mixedviT dabali socialuri warmoSobis<br />
qals ar hyavda mona-mosamsaxureebi da isini saqmes TviTon akeTebdnen.<br />
mdidari ojaxis qalebi ki misdevdnen uzrunvel cxovrebas, ar<br />
asrulebdnen aranair samuSaos da wignis gadaSlac ki ezarebodaT.<br />
berkli ambobs: “isini mTel dReebs atareben CaxuTul oTaxebSi, ewevian<br />
sigarets da miierTmeven tkbileuls, dadian abanoebSi da erTmaneTis<br />
mosanaxuleblad” (berkli 2001).<br />
haTunbegi binT hoja huseini Tavis mona qalebs ramdenime wlis<br />
muSaobis Semdeg aTavisuflebda. aseT gaTavisuflebul qalebs<br />
miekuTvnebian saluri da Samlu binT abdulahi. isini erTi periodi iyvnen<br />
haTunbegis ojaxis wevrebi.<br />
qonebis datoveba yofili mona qalisaTvis tradiciad iqca da<br />
gagrZelda Semdgom saukuneebSic. 1735 wliT daTariRebulia erTi cnoba,<br />
romelic mogviTxrobs hava binT halilze. masac aseve hyolia mona qali<br />
saxelad afife, romelic qarTveli iyo da romelsac Sepirda<br />
gaTavisuflebas. afifem gaTavisuflebis Semdeg miiRo leibi, dasajdomi<br />
baliSi, aseve ramodenime qvabi, tafa. havam Tavis mona qals agreTve<br />
dautova oqrosa da vercxlis samkaulebi, inventarizaciidan vigebT, rom<br />
agreTve dautova vercxlis abzinda da erTi wyvili sayure. es guluxvoba<br />
gaxda mizezi imisa, rom havas erTma naTesavma gaaprotesta misi anderZi<br />
da ganacxada, rom havas qmarma da afifem qonebis metad didi raodenoba<br />
miiRes, Tumca mosamarTlem es protesti ar miiRo.<br />
SesaZlebelia, is simdidre, rac am oTx gaTavisuflebul qals<br />
darCaT, modioda im saCuqrebidan, rasac maT maTi qmrebi aZlevdnen. am<br />
saCuqrebSi Sedioda sapatarZlo saCuqrebic. mcire vaWrobas, xelobas da<br />
fulis gasesxebis institutsac SeeZlo maTTvis damatebiTi finansuri<br />
Semosavali moetana. gulbahari sargeblobda am SesaZleblobiT. mas<br />
hqonda saqsovi dazga, abreSumis Zafi da xSirad fulis gasesxebiTac iyo<br />
dakavebuli. haje benefSe, romelmac meqaSi haji Seasrula, Cans, sakmaod<br />
mdidari yofila, radganac Cveulebriv qmrebi colebs aseTi<br />
saqmianobisaTvis ar afinansebdnen. haje benefSe eweoda fulis<br />
gasesxebasac.
106<br />
savaraudoa, rom ramodenime qalma osmaleTis imperiaSi, sarwmuno<br />
wyaroebis mixedviT Seasrula meqaSi piligrimoba. imisaTvis, rom<br />
aRniSnuli misia Segesrulebina, anu bursadan hijazSi Casuliyavi, unda<br />
yofiliyavi sakmaod mdidari. haji 39 anu piligrimoba meqaSi didi pativi<br />
iyo TiToeuli mislimisaTvis, gansakuTrebiT ki qalTaTvis. sultanfaSa<br />
binT haji muradma meqaSi haji winaswar dagegma, magram is iqamde<br />
gardaicvala. man Tavis anderZSi daibara, rom Tavisi Zvirfasi<br />
TavsaburaviT daafinansebda nebismiers, romelic mis nacvlad<br />
ganaxorcielebda hajis. samwuxarod, ar mogvepoveba zusti cnobebi imis<br />
Sesaxeb misi Tavsaburavi sakmarisi anazRaureba iyo Tu ara hajis<br />
(piligrimis) daqiravebiT ganxorcielebisaTvis. ar aris agreTve cnobili,<br />
vinmem ganaxorciela Tu ara misi ukanaskneli survili. iyvnen<br />
iseTi qalebic (savaraudoa, rom es iyo haje benefSe), romlis dedas da<br />
mamas Sesrulebuli hqondaT meqaSi piligrimoba. man mouwoda ramodenime<br />
qals, rom SeesrulebinaT meqaSi haji. Tumca rogor moaxerxa man amis<br />
ganxorcieleba, Cven ar viciT. gvaqvs cnoba imis Sesaxeb, rom haje<br />
SahfaSas hqonda hajis tituli.<br />
osmaleTis samefo wris mxolod oTxma wevrma (aqedan arcerTi<br />
sultani) Seasrula haji. maT Soris iyvnen sultnebis ahmed II-is (1691-95)<br />
da mahmud I-is (1730-54) colebi (gudvini 1994:118).<br />
SegviZlia davaskvnaT, rom qalis mier meqaSi piligrimobis<br />
Sesruleba miuTiTebda ara mxolod maT qonebriv SesaZleblobebze,<br />
aramed mTlianad maTi ojaxis maRal statusze.<br />
sainteresoa ori mdidari provincieli qalis qonebrivi<br />
memkvidreobis mimoxilva. es qalebi arian: haje saliha Ciosidan da<br />
CeSmedan, romelic gardaicvala 1806 wels, hava hanimi, romelic<br />
gardaicvala 1860-61 wels. haje salihas Sesaxeb vgebulobT, rom erT-<br />
erTma misma babuam daaarsa saojaxo kera Ciossa da CeSmeSi, romlis<br />
SemadgenlobaSic Sedioda sarwyavi baRi, venaxi da ramodenime maRazia.<br />
CvenESegviZlia davaskvnaT, rom haje saliha warmoSobiT im adgilidan iyo<br />
39 haji - piligrimoba meqaSi, muslimis xuTi ZiriTadi movaleobidan, islamis<br />
xuTi burjidan erT-erTi (jafariZe 1999b:233).
107<br />
da gaTxovebis Semdegac mas Sors wasvla ar mosdomebia. “SesaZlebelia<br />
moxda isec, rom haje saliha daubrunda Tavis warmoSobis adgils<br />
rogorc qvrivi. magram es naklebad savaraudoa. iqidan gamomdinare, rom<br />
mis sakuTrebaSi myofi miwa patara teritoriaze iyo gadaWimuli,<br />
SesaZlebelia vivaraudoT, rom am qals qonebis didi nawili<br />
memkvidreobiT ergo. ra asakSi gardaicvala, cnobili ar aris, magram<br />
saxeli haje miuTiTebs, rom is unda yofiliyo sul cota Sua xnis qali<br />
mainc” (faroqhi 2003a:154).<br />
haje salihas inventari naklebad damakmayofilebelia XV saukunis<br />
mkvlevarisaTvis, radganac iq araferia cnobili memkvidreze.<br />
SedarebiT meti informacia mogvepoveba hava hanimze, romelic<br />
cxovrobda anatoliaSi da gardaicvala 1860-61 wels, haje salihas<br />
gardacvalebidan 54 wlis Semdeg. mis inventarizaciaSi mopovebuli<br />
didZali simdidris garda Cven viciT misi mamisa da babuis saxelebi<br />
(haji mehmed faSa aRa da abubeqiri). CvenTvis ucnobia, Tu ra iyo maTi<br />
Semosavlis wyaro, garda imisa, rom isini iyvnen miwismflobelebi<br />
anatoliaSi. misi qmari cnobilia, rogorc mubaiacizade mustafa<br />
beiefendi halil aRa. misi winaprebi, savaraudoa, rom gamdidrnen<br />
osmalTa jarisadmi da flotisadmi xorbleulis miyidviT.<br />
sikvdilis Semdeg hava hanims darCa ori vaJi, daaxloebiT 14 wlisa.<br />
Cven TiTqmis ar mogvepoveba informacia misi erTaderTi qaliSvilis<br />
Sesaxeb - iyo Tu ara gaTxovili, datova Tu ara STamomavloba. hava hanimi<br />
gardaicvala 30-40 wlis asakSi. Cven ar viciT mis qmars sxva colebic<br />
hyavda Tu ara.<br />
savaraudoa, rom hava hanimis qonebis TiTqmis naxevari modioda misi<br />
Tavdapirveli qonebidan. gaTxovebis Semdeg mis qonebas Seemata mxolod<br />
saqorwino gadasaxadi mahri, romelic, SesaZlebelia, yofiliyo raime<br />
samkauli. Cans, rom hava hanimi yofila XIX saukunis Sua wlebis<br />
anatoliis erT-erTi iSviaTi memkvidre gamorCeulad mdidari kacisa.<br />
SesaZlebelia, rom man Tavisi qoneba gazarda investiciebis xarjze,<br />
gansakuTrebiT mas Semdeg, rac islamuri kanonmdeblobis mixedviT,<br />
mxolod mis qmars SeeZlo ekontrolebina ojaxis dRiuri gasavali.
108<br />
SesaZlebelia, rom Tavis finansur saqmianobaSi mas hqonda valebic,<br />
magram hava hanimis qonebrivi aRweriloba amaze cnobebs ar gvawvdis.<br />
Semonaxulia cnobebi imis Sesaxeb, rom misi sikvdilis Semdeg misma<br />
qmarma gayida misi qoneba, romelic Sefasebuli iyo 42 300 yuruSad.<br />
haje salihas qonebidan cnobebi gvaqvs mxolod im nivTebze,<br />
romlebic gaiyida. cnobebi ar mogvepoveba im nivTebze, romlebic misi<br />
sikvdilis Semdeg STamomavlobas gadaeca. amisagan gansxvavebiT hava<br />
hanimis qonebrivi inventarizacia iZleva cnobebs TiToeul nivTze. mas<br />
qonebis udidesi nawili miRebuli hqonda memkvidreobiT da arc misi<br />
sikvdilis Semdeg ar gayidula.<br />
SeiZleba iTqvas, rom haje salihas ZiriTad qonebas Seadgenda<br />
fuli, uZravi qoneba da wili gemebze, Tumca misi mTliani qonebis<br />
gansazRvra rTulia. hava hanimis garderobi metad mokrZalebulia, haje<br />
salihas ki gaaCnda uamravi tansacmeli. tansacmelis aseTi nairsaxeoba<br />
migvaniSnebs XIX saukuneSi vaWrobis ganviTarebaze, romelSic Cabmulni<br />
iyvnen egeoseli da Cioseli vaWrebi. SesaZlebelia iTqvas, rom hava<br />
salihas Zvirfaseuloba ufro faseuli iyo vidre hava hanimis.<br />
metad mniSvnelovania am ori qalis sasoflo-sameurneo qoneba.<br />
orive qali flobda fermebs, baRebsa da venaxebs. haje salihas qoneba iyo<br />
60 978 yuruSi, saidanac naxevari mainc Cadebuli hqonda miwaSi, maSin<br />
roca hava hanims Tavisi qonebis 40% Cadebuli hqonda sasoflo-sameurneo<br />
saqmianobaSi. haje salihas investicia soflis meurneobaSi patara iyo.<br />
2900 yuruSi Cadebuli hqonda fermis SenobaSi, hqonda wili or wylis<br />
wisqvilSi. haje salihas gaaCnda Zvirfasi venaxi, aseve zeTisxilisa da<br />
forToxlis xeebis baRebi da CeSmes raionSi asobiT zeTisxilis,<br />
limonisa da forToxlis xe iyo daregistrirebuli mis saxelze. haje<br />
salihas qonebis yvelaze fasian nawils Seadgenda venaxebi.<br />
gansxvavebuli iyo hava hanimis sasoflo-sameurneo qoneba. mis<br />
sakuTrebaSi Sedioda XVII s-Si antaliis mimdebare teritoriaze<br />
arsebuli baRebi. garda amisa mas hqonda wili wisqvilebSi istanosis<br />
teritoriaze, mas gaaCnda ferma qoselerSi Tavisi aRWurvilobiT. es<br />
ferma cnobili iyo imiT, rom iq dasaqmebuli yofilan afrikeli monebi.<br />
moipoveba cnoba imis Sesaxeb, rom hava hanimi legaluri mflobeli
109<br />
yofila qoseleris fermis da saxlebic, romlebic aRmarTuli iyo am<br />
teritoriaze, iyo am qalis piradi sakuTreba. es yvelaferi aRniSnulic<br />
aris mis qonebriv inventarizaciaSi.<br />
qoselerSi arsebuli fermis garda, hava hanimis sakuTari wili<br />
gaaCnda qizilaRaCisa da Teqfurovas fermebidan. CvenTvis ucnobia es<br />
fermebi mxolod miwas moicavda, Tu Senobebsac. qoseleris fermebTan<br />
SedarebiT es fermebi naklebad saintereso iyo. es iqidanac dasturdeba,<br />
rom roca hava hanimis daqvrivebulma qmarma gadawyvita gaeyida Tavisi<br />
colis kuTvnili qoneba, man gasayidad amoirCia Teqfurovasa da<br />
qizilaRaCis fermebis wili, qoseleris ferma ki daitova.<br />
hava hanimis qoneba keTilmowyobili iyo. msxvilfexa da wvrilfexa<br />
rqosani pirutyvis saerTo raodenoba saerTo qonebis 10%-s Seadgenda.<br />
qoseleris fermaSi iyo 32 wyvili xari, 70 cxvari da uamravi viri, 10<br />
aqlemi, 28 faSati, 20 kameCi. aqlemebi gamoiyeneboda sezonuri<br />
mogzaurobisaTvis. hava hanimis qvrivma pirvel rigSi gayida aqlemebi,<br />
kameCebi da faSati cxenebi.<br />
“haje salihac da hava hanimic cdilobdnen finansuri saqmianoba<br />
daewyoT vaWrobis sferoSic. maT Soris fulis gasesxebaSi. mag. Tu<br />
CavTvliT, rom haje salihas qoneba Seadgenda 59,175 yuruSs, aqedan sesxi<br />
7,8% iyo, es sesxis raodenoba cotaTi aRemateba hava hanimis sesxs,<br />
romelic iyo 6,7%. aqedan gamomdinare SegviZlia davaskvnaT, rom arcerTi<br />
qalisaTvis fulis gasesxeba ar iyo mniSvnelovani saqme” (faroqhi<br />
2003a:159).<br />
haje salihas mier gacemuli sesxebis nawili komerciuli<br />
daniSnulebisa iyo. mag., haji hasanoRlu husein aRas, romelmac isesxa<br />
misgan 600 yuruSi, fuli moixmara savaWro saqonelis sayidlad. haje<br />
saliha afinansebda miwaze momuSave glexebsac, raTa mosvlodaT kargi<br />
mosavali. hava hanimi valebs ZiriTadad muslimanebs aZlevda. sesxi<br />
aRwevda 1000-2000 yuruSs, iyo aseve dabali sesxebic. maSin roca 10aqlemi<br />
Rirda 2000 yuruSi da patara maRazia antaliaSi SesaZlebeli iyo, rom<br />
gayiduliyo 750 yuruSad, 1000 yuruSi sakmaod karg Tanxas warmoadgenda.<br />
orive qals wili hqonda naosnobaSi (navebze), naosnoba ki im<br />
droisaTvis metad mniSvnelovani iyo. haje salihas gardacvalebisas
110<br />
CeSmes patara porti mTlianad mis sakuTrebaSi iyo da Rirda 800 yuruSi.<br />
garda amisa mas hqonda wili sxva sam gemze, am sami gemis wili<br />
daaxloebiT 1500 yuruSi iyo.<br />
am or qals wili hqonda agreTve samoqalaqo uZrav qonebaze,<br />
romelic warmoadgenda komerciul investiciebs, es iyo mudmivi rentis<br />
wyaro. haje salihas gaaCnda ramodenime maRazia, saxeldobr sursaTis<br />
maRaziebi, meTunuqeTa, mRebavTa, mWedelTa maRaziebi. yvela es maRazia<br />
ganlagebuli iyo CeSmes maxloblad mdebare sofel alaCaTSi. haje<br />
salihas saqalaqo qoneba 94 450 yuruSs moicavda da misi qonebis<br />
mniSvnelovan nawils Seadgenda. haje saliha maRaziebs flobda<br />
qorquTelSic. aq mis sakuTrebas warmoadgenda erTi didi Senoba, sadac<br />
pirvel sarTulze moTavsebuli iyo 5 maRazia, zemo sarTulze ki yavis<br />
saxli iyo. is agreTve antaliaSi mdebare yavis saxlis Tanamflobelic<br />
iyo. SeiZleba iTqvas, rom am qalis qonebis mniSvnelovani nawili,<br />
romelic misma qmarma misi sikvdilis Semdeg Seagrova, warmoiqmna am<br />
investiciebidan.<br />
qonebis ra nawils moixmardnen es qalebi? amis dadgena arcTu<br />
advili aRmoCnda. yvelaferTan erTad am kategoriaSi Setanili unda<br />
iqnes is saxli, romelSic haje hanimi cxovrobda. am kategoriaSi ar<br />
Sedis arc misi saxli antaliaSi, aramed mxolod didi rezidencia<br />
istanosTan axlos mdebare sofelSi, romelic naxevrad dangreul<br />
mdgomareobaSi iyo. SesaZlebelia, hava hanimi da misi ojaxi antaliaSi<br />
cxovrobdnen mxolod zamTrobiT.<br />
haje salihas Sesaxeb viciT, rom is flobda 3 rezidencias. Ciosis<br />
saxli savaraudoa, rom misi mTavari rezidencia iyo. misi am sami<br />
rezidenciis Sesaxeb Cven Zalian mwiri informacia gvaqvs. ufro meti<br />
informacia mogvepoveba haje salihas anatoliis ori rezidenciis<br />
Sesaxeb, romelic mdebareobda CeSmeSi mdebare meCeTis marjvena mxares<br />
Tavisi baRiT. saxli samsarTuliani iyo. pirvel sarTulze iyo misaRebi,<br />
rogorc divanhane, mesame sarTulze iyo veranda da oTaxi meidanis<br />
saxelwodebiT. am SenobasTan SedarebiT alaCaTis sacxovrebeli saxli<br />
fermas ufro hgavs. masac hqonda rogorc selamliqi, ise haremi.
111<br />
Cven vigebT, rom haje hanimi xelmomWirne qali iyo, misi inventari<br />
mxolod 5 kabas Seicavda da arc misi samkaulebi Warbobs. unda<br />
aRiniSnos, rom haje salihas samkaulebi ufro STambeWdavia, vidre haje<br />
hanimis. orive qals gaaCnda margaliti da brilianti, oqros jaWvebi.<br />
garda amisa haje salihas gaaCnda Zvirfasi qvebi, rogoricaa safiri,<br />
zurmuxti, firuzi, rom araferi vTqvaT Zowze da mominanqrebuli emalis<br />
nakeTobebze. dokumentacia am Zvirfaseulobis Rirebulebis Sesaxeb ar<br />
arsebobs.<br />
XVIII-XIX ss-is ganmavlobaSi osmaleTis imperiaSi xSiri iyo<br />
qonebis konfiskacia. konfiskacia exeboda qalis qonebasac, maT Soris,<br />
haje salihas qonebasac Seexo konfiskacia, sabolood ki mTeli misi<br />
qoneba mis memkvidreebs gadaecaT. gasaTvaliswinebelia, rom am orive<br />
qalis ojaxSi icavdnen samoqalaqo tradiciebs da Sesabamisad qalebs<br />
uflebas rTavdnen mieRoT TavianTi wili qonebisa, maSin roca soflad<br />
qals im wilsac arTmevdnen, romelic SariaTis mixedviT misi kuTvnili<br />
iyo. Cvens mier zemoT warmodgenilma qalebma qonebis mniSvnelovani<br />
nawili miiRes memkvidreobiT. rogorc wesi, mamakacebs piligrimobisas<br />
TavianTi colebi Tan ar dahyavdaT, Cven ar viciT haje saliha meqaSi<br />
marto iyo, Tu qmarTan erTad, magram aRsaniSnavia, rom mas am<br />
gadawyvetilebis miRebaSi dabrkoleba ar Sexvedria. haje hanimi ki ar<br />
gamoirCeva aseTi gadawyvetilebis miRebiT.<br />
aRsaniSnavia, rom am droisaTvis aranairi miTiTeba ar arsebobda<br />
Tu qonebis ra nawili unda yofiliyo qalis sakuTrebaSi. amiT es qalebi<br />
gansxvavdebodnen XVII s-is kaiseris Tu ankaris qalebisagan an Tundac<br />
XVIII s-is alepos da sxva soflis qalebisagan.<br />
osmaleTis imperiaSi samefo ojaxis wevri qalebi aarsebdnen kerZo<br />
da saojaxo vakfebs. ~vakfi, es iyo saeklesio miwa, romlis fondsac<br />
Seadgenda sultnis, feodalebis an sxva samefo dinastiis<br />
warmomadgenlis mier Sewiruli miwebi~ (svaniZe, 1999: 100). es vakfebi<br />
warmoadgenda saqvelmoqmedo organizaciebs. XVIII s-is manZilze<br />
anatoliis vakfebis 17.03% osmalo qalebis mier iyo daarsebuli.<br />
osmaleTis imperiaSi arsebobda agreTve fuladi vakfebic. “barqanisa da<br />
aiverdis mier gamoqveynebuli fuladi vakfis dokumentebidan vigebT, rom
112<br />
1546 wels fuladi vakfebi Seadgenda stambolis mTliani vakfebis 46%-s.<br />
amave dukumentebidan vigebT, rom vakfebs aarsebdnen qalebic. risTvisac<br />
isini XVI s-Si arsebuli kanonis Tanaxmad ixdidnen wliur 10%-s (500<br />
axCas). Cans, rom am 10%-s (360 axCa) isini uxdidnen meCeTis imams, xolo<br />
danarCens (140 axCa) damaarsebels” (zarinebafi 2002:555).<br />
vakfebs qalebi ZiriTadad stambolSi aarsebdnen, magram aseve<br />
meqaSi, medinasa da ierusalimSi. yvelaze msxvili vakfis mflobelebi<br />
iyvnen: nurbanu sultani (murad III-is (1574-1595) deda), safie sultani<br />
(mehmed III-is (1595-1603) deda), qosem sultani (murad IV-isa (1623-1640) da<br />
ibrahimis (1640-1648) deda), haTije sultani (mehmed IV-is (1648-1687) deda),<br />
gulnuS emeTulahH sultani M(mustafa II (1695-1703) da ahmed III-is (1703-1730)<br />
deda), bezmialem sultani (abdul-mejidis (1839-1861) deda) da bolos<br />
ferTevnial sultani (abdul-azizis (1861-1876) deda) (ixsanoglu 2006:114).<br />
“osmalo qalebis msgavsad XVIII s-is kairoSi mcxovrebi monuri<br />
warmomavlobis mamluqi qalebic mniSvnelovani saqalaqo da sasoflo<br />
qonebis mflobelni iyvnen, rasac Semdeg isini abandebdnen saojaxo<br />
vakfebSi. kairos mamluqi qalebi flobdnen vakfebis 25%-s. igive<br />
mdgomareoba iyo alepoSi” (zarinebafi 2002:561).<br />
irkveva, rom 1546 wlidan moyolebuli vakfTa 36% daarsebuli iyo<br />
saSualo fenis warmoSobis qalTa mier. am qalTa didi nawili iyo<br />
yofili mona, razec miuTiTebs maTi saxelebi, mag. amine binT abdulah.<br />
“binT/bin abdulah” iyo sazogado saxeli, romelic erqvaT mona qalebs an<br />
kacebs.<br />
amgvarad, am TavSi ganxiluli iyo XV-XVIII ss-is osmaleTis<br />
imperiaSi mcxovrebi mdidari qalebis istoriebi. saubari iyo maT<br />
socialur rolze sazogadoebaSi, saqvelmoqmedo saqmianobaze, aRwerili<br />
iyo maTi qonebrivi inventarizacia da sazogadoebrivi statusi. isini am<br />
droisaTvis qalisTvis warmoudgeneli simdidris mqoneni iyvnen. am<br />
simdidres gonivrulad marTavdnen da gadascemdnen STamomavlobas.<br />
xSirad maTi memkvidreebi maTi qmrebi xdebodnen da isini gardacvlili<br />
meuRlis qonebiT agrZelebdnen cxovrebas. gansxvavebuli iyo mdidari<br />
qalis Casacmeli da samkaulebi, romelic maTi socialuri statusis<br />
gamomxatveli iyo. aseve aRsaniSnavia, rom zogierTi qali muslimTaTvis
113<br />
umaRlesi titulis – hajis mflobeli iyo. aqve mniSvnelovania erTi<br />
faqtori, yvela zemoT CamoTvlil qalTa am warmatebis ganmsazRvreli<br />
iyo maTi socialuri kuTvnileba da warmomavloba.
114<br />
8. qalis samosi da Zvirfaseuloba osmaleTis imperiaSi<br />
osmalo Tu evropeli damkvirveblebis azriT, qalis samosi maTi<br />
socialuri statusis gamomxatveli iyo. msgavsad bevri evropeli<br />
monarqisa, osmalo sultnebic cdilobdnen SeenarCunebinaT stabiluroba<br />
da naTlad gansazRvravdnen socialur wesrigs. es wesrigi exeboda<br />
Cacmulobasac. Sesabamisad qalis statusis gamomxatvelic unda<br />
yofiliyo misi Cacmuloba. “1564 wels gamovida dekreti, romlis<br />
mixedviTac aramuslim qals unda etarebina qvedabolo angoras<br />
matylisagan an abreSumisa da bambis naerTisagan damzadebuli, romelic<br />
warmoebuli iyo savaraudod bursaSi” (faroqhi 1980:77). tansacmeli<br />
gansxvavdeboda regionebis mixedviT, radgan SeuZlebelia imperiis yvela<br />
mxareSi erTaniri Casacmeli damzadebuliyo. osmalo istorikosebi aseve<br />
aRniSnaven tansacmelTan dakavSirebul folklorul motivebs. mogzauri<br />
evlia Celebi mniSvnelovan cnobebs gvawvdis qalTa qurqebisa da<br />
Tavsaburavebis Sesaxeb, rodesac man imogzaura maT saxlebSi. evlia<br />
Celebi qalis CacmulobasTan erTad dasZens: “isini moZraoben metad<br />
moridebulad da gaxveulni arian CadrSi da mosasxamebSi” (Celebi 1983:73).<br />
amas ganapirobebda metwilad qalis Casacmelis stili. idealuri qali<br />
unda yofiliyo mTlianad daburuli da uxilavi. mcire aziaSi, keZod ki<br />
qalaq boluSi mogzaurobas Evelia Celebi ase aRwers: “yvela qals acvia<br />
faranja, an mTlianad arian SefuTulebi “ (Celebi 1983:61).<br />
igives adasturebs avstriis mefe ferdinandis elCi oJie jiselin de<br />
busbeqi, romelmac osmaleTis imperiaSi imogzaura 1544-62 wlebSi<br />
“Turqebi yvelaze metad did mniSvnelobas aniWeben TavianTi colebis<br />
ubiwoebas. isini maT aiZuleben isxdnen saxlSi da iSviaTad naxon mzis<br />
sinaTle. Tu isini gareT gasvlis uflebas miiReben, iseTi Sexveulebi<br />
gamodian, rom adamians moCveneba an aCrdili egoneba” (busbeqi 1927:117).<br />
XVIII saukuneSi sultnebma Cacmis stilTan dakavSirebiT mravali<br />
dekreti gamosces da amiT SezRudes qalisaTvis miniWebuli iqamde<br />
darCenili is ramdenime uflebac, ris mixedviTac qals SeeZlo quCaSi<br />
siaruli. am dekretebiT qalTaTvis daketili aRmoCnda mqargvelTa
115<br />
maRaziebic, romlis xSiri stumrebic isini iyvnen.<br />
mdidar da Rarib qals Soris Cacmulobis stilTan dakavSirebiT<br />
mniSvnelovani sxvaoba ar iyo. Tumca garkveuli wesebi maT nebas rTavda<br />
etarebinaT sxvadasxva feris faraja (mosasxami) da fexsacmeli, raTa<br />
gamoeaSkaravebinaT TavianTi statusi. faraja gamoiyeneboda ZiriTadad<br />
saxlis gareT. is iyo farTo mosasxami, grZelmklavebiani, sayelos<br />
gareSe, ZiriTadad abreSumis. an matylis qsovilisagan damzadebuli da<br />
koWebamde sigrZis. sazamTro mosasxami xSirad bewviT iyo gawyobili.<br />
qalebi aseve atarebdnen bewvis paltoebs. Tavsaburavs “yaşmak” erqva da<br />
qalebs masSi mxolod Tvalebi uCandaT.<br />
Ffexsacmels “başmak”-i erqva da yvela qali atarebda mas.<br />
aramuslim qals misi tarebis ufleba ar hqonda. Casacmelis mixedviT<br />
Canda qalis statusi, dawyebuli sultnis dediT, damTavrebuli haremis<br />
qaliT. maTi Casacmeli ori naWrisagan Sedgeboda (mTavari naWrisagan da<br />
oqros an vercxlis Zafis naqargisagan). Casacmeli iyo agreTve<br />
samnaWriani, Salvrebi, Jiletebi, perangebi, kafTanebi, faranjebi.<br />
Zvirfaseuloba da Zvirfasi tansacmeli maRali wris warmomadgenel<br />
qalis erT-erTi mTavari maxasiaTebeli iyo. maTi stumari iyo ledi meri<br />
montegiu.<br />
mdidari qalis tipuri Casacmeli iyo farTo perangi (gőmlek),<br />
damzadebuli bambisa an abreSumisagan. amis qvemoT ecvaT kaba (entari),<br />
romelic rogorc saSualo, ise maRali wris qalTaTvis, damzadebuli<br />
iyo velvetis an abreSumisagan. naklebad SeZlebuli qalTaTvis is<br />
damzadebuli iyo iafiani abreSumisa an bambisagan, romelsac erqva beledis.<br />
TavSali TmebSi samagriT iyo damagrebuli, Tmebi maRla hqondaT aweuli.<br />
garedan ecvaT mosasxami (dolaman), rasac ZiriTadad zamTarSi xmarobdnen.<br />
gareT Casacmelad iyenebdnen farTo paltos – farace, rasac hqonda grZeli<br />
mklavebi, raTa xelebi Tavisuflad SeeyoT siciveSi SigniT. maTi saxe<br />
mTlianad dafaruli iyo CadriT, mxolod patara adgili TvalebisTvis<br />
iyo Ria (faroqhi 2007:110).<br />
wyaroebidan irkveva, rom qalis Tavsaburavi Zalian Zvirfasi iyo,<br />
(maT Soris sultanfaSa binT haje muradisa da selCuk binT el-haj
116<br />
mehmedis) da daaxloebiT 3,500 axCa Rirda, zogierTi ki 4,000 axCa, es<br />
Tavsaburavebi Seicavda oqrosa da vercxlis naWrebis dekoracias.<br />
aRsaniSnavia, rom sultanfaSa binT haji muradis meuRles, metad<br />
Zvirfasi kaftani hqonda, romelic Seicavda girCis, abreSumisa da<br />
velvetis qsovilebs oqrosa da vercxlTan erTad. misi fasi 700 axCas<br />
Seadgenda, romelic ufro Zvirfasi iyo, vidre nebismieri samkauli. aseTi<br />
Zvirfasi nivTi gaaCnda haTunbegi binT hoja huseins, romelic iyo 800<br />
axCamde Rirebulebis. XVI saukuneSi osmaluri administracia mkacrad<br />
akontrolebda vercxlis Zafis warmoebas, magram XV-XVI ss-Si mamakacebi<br />
ufro advilad aZlevdnen Tavs uflebas Zvirfasi farCis qsoviliT<br />
SeemosaT TavianTi qalebi.<br />
“sasaxlis qali atarebda Tmebis mosarTavebs, romlebic TavianTi<br />
Tmebisagan iyo damzadebuli da erqva “hotoz” an “yemen”, aseve sxva<br />
mosarTavi naWrebisagan” (faroqhi 2003a:66). sasaxlis qali fexze icvamda<br />
fexsacmels an saRamos Custebs, romlebic sxvadasxva feris tyavisagan<br />
iyo damzadebuli da morTuli iyo oqroTi da vercxliT, xSirad ki<br />
briliantisa da margalitis TvlebiT.<br />
“Zvirfasi Tvlebis ornamentebiT iyo morTuli mdidari qalebis<br />
yeli da mklavebi. mdidari qalebi misdevdnen parizul modas, TandaTan<br />
ki evropuli moda mTlianad Caenacvla adgilobriv modas” (qalis<br />
Casacmeli).<br />
mniSvnelovani iyo is faqti, rom sasaxlis mdidari da gavleniani<br />
qalebi atarebdnen gvirgvinis msgavs qudis mosarTav frTebs (plumaJi,<br />
jiRa), aseTsave mosarTav frTebs atarebda sultanic da es iyo<br />
Zalauflebis simbolo. sultani aseT mosarTavebs saCuqradac arigebda.<br />
mdidari qali, Cveulebriv, erTze met qudis mosarTav frTas atarebda,<br />
magram xandaxan mxolod erTsac, romelsac imagrebda Sublze an Tavis<br />
ukana mxares.<br />
mdidari osmalo qalebis aRWurvilobaSi Sedioda iseTi Zvirfasi<br />
TvlebiT moWedili samkaulebi, rogoricaa brilianti, ameTvisto,<br />
kornelia, margaliti. mdidari qalebi aseve atarebdnen margalitis mZivsa<br />
da oqros jaWvs. XVIII s-is britaneli elCi stambolSi werda, rom
117<br />
sultan Mmustafa II-is (1695-1703) cols hafize sultans fexebamde sigrZis<br />
mZivi ekida, romelic Semkuli iyo margalitisa da briliantis TvlebiT.<br />
ledi meri montegiu gaocebuli darCa samkaulebis silamaziTa da<br />
faseulobiT, romliTac stambolis mcxovrebi qalebi TavianT Tavebs<br />
amkobdnen. Tumca gansakuTrebiT sainteresoa bursaSi mcxovrebi<br />
xelosanTa da vaWarTa colebisa da qaliSvilebis mdgomareoba. udavoa,<br />
rom yvela qals gaaCnda Zvirfaseuloba. amaTgan yvelaze gamorCeuli iyo<br />
sayureebi, ZiriTadad oqrosi an vercxlis. SedarebiT mdidar qalebs ki<br />
es sayureebi gawyobili hqondaT margalitebiT, romelic yvelaze<br />
popularuli iyo da savaraudod importirebuli iyo bahreinidan. aseve<br />
popularuli iyo brasletebi, ZiriTadad is iyo oqrosi da iyideboda<br />
wyvilad. yelsabamebs mohyveboda patara yuTebi, sadac ido yuranis<br />
teqsti, Tumca es naklebad popularuli iyo vidre sayure. bursis mdidar<br />
qalebs hqondaT Zvirfasi metalis qamrebi. garda vercxlis qamrebisa,<br />
agreTve iyo naWris qamrebi, romlebic morTuli iyo vercxlisa da<br />
mooqrovili maqmanebiT. aseTi naWris qamrebi xSirad Semkuli iyo<br />
vercxlisa da oqros ZafebiT da xSirad welze Semortymuli moqarguli<br />
SarfebiTac dadiodnen qalebi. oqrosa da vercxlis naqargebi iyo<br />
sxvadasxva dasaxelebis tansacmelze da aseve baliSebsa da saxlis<br />
teqstilis sxva nivTebze (faroqhi 2007:108)<br />
Cvenamde moaRwia mxolod ramodenime aseTma saxeobam, romlebic<br />
inaxeba muzeumebSi da ekuTvnis an sultnis ojaxs, an aRdgenilia XIX<br />
saukuneSi. zogierTi sayure, romelic inaxeba muzeumSi, daTariRebulia<br />
XIX-XX saukuniT da aris ganmeoreba bizantiuri stilisa. Cvenamde<br />
moRweuli sayureebi Cven gviqmnian warmodgenas XVIII saukunis qalis<br />
samkaulebze.<br />
Tanamedrove eTnologiuri gamokvlevebidan CvenTvis cnobilia, rom<br />
qals SeeZlo gaeyida misTvis qorwilSi naCuqari samkaulebi, raTa<br />
uzrunveleyo axladSeqmnili ojaxis ekonomikuri mdgomareoba. (sirmani<br />
1988). dReisaTvis es nivTebi aris ZiriTadad brasletebi. es xdeboda XVIII<br />
saukunis adreul wlebSi bursaSi. aseve darwmunebiT SegviZlia vTqvaT,<br />
rom es brasletebi damzadebuli iyo oqrosagan. Tundac osmalo
118<br />
princesebi Zvirfaseulobas iyenebdnen rogorc simdidris dagrovebis<br />
wyaros, romelic SeeZloT gaWirvebis dros gadaednoT da gamoeyenebinaT.<br />
“osmaleTis imperiaSi qalis mier CarSafis tareba niSnavda misi<br />
bavSvobis dasasruls. amiT agreTve dasturdeboda, rom is gaTxovili<br />
iyo” (Nicole, 2002: 581).<br />
aramuslimi qalebic muslimi qalebis msgavsad icvamdnen.<br />
iburavdnen Tu ara isini saxes, damokidebuli iyo im adgilze, sadac<br />
isini cxovrobdnen, an maT statusze. balkaneTsa da stambolSi qalebs<br />
saxis sul mcire naxevari ar hqondaT dafaruli, Tumca aseTi SemTxveva<br />
gamonaklisi iyo. aTenSi, axalgazrda, dasaojaxebeli qalebi atarebdnen<br />
Cadrs da mxolod daojaxebulebi aCendnen TavianT saxes (maqkenzi 1992:64).<br />
somxeTsa da aRmosavleT anatoliaSi, aseve kavkasiaSi, qalebi muslimTa<br />
msgavsad Cadrs atarebdnen. Tumca evropel istorikosTa cnobiT XVI-XVII<br />
ss. garkveul regionebSi iyo gamonaklisebi. XVI saukunis osmalur<br />
miniatiurebSi vxvdebiT rogorc CadriT, ise mis gareSe qristian qalebs<br />
(renda 2001).<br />
evropeli maRali wris qalebi epatiJebodnen SeZlebuli ojaxebis<br />
osmalo qalebs da aswavlidnen frangul, inglisur da germanul enebs.<br />
Sedegad enis codna osmalo qals exmareboda evropuli modis Sesaxeb<br />
codnis miRebaSi.<br />
Ppirveli osmalo qalebi, romlebmac aiTvises evropuli moda,<br />
iyvnen samefo dinastiidan an SeZlebuli ojaxebidan.Uunda aRiniSnos, rom<br />
“evropuli tansacmliT osmaluri tansacmlis Canacvleba erTbaSad ar<br />
momxdara. Tavidan osmalo qalebma daiwyes evropuli aRWurvilobis<br />
xmareba, magaliTad, xelTaTmanis, windis. Nnelnela tradiciuli<br />
Turquli mosasxami evropulma kabam Secvala” (Nicole, 2002: 583).<br />
osmalo qali evropul tansacmels ZiriTadad parizSi yidulobda,<br />
sadac Tavad dadioda, an naTesavs abarebda. zogierTi qali ki<br />
stambolSive akerinebda kabas evropel mkeravebs.<br />
amgvarad, qalis samosi osmaleTis imperiaSi maTi socialuri<br />
statusis gamomxatveli iyo. Turqi qalis ZiriTadi Casacmeli iyo faraja,<br />
romelsac is ZiriTadad saxlis gareT icvamda da “başmak”-i (fexsacmeli),<br />
Tavze ki Tavsaburavi exura da mas “yaşmak” erqva, rac qalis mTel saxes
119<br />
faravda da mxolod Tvalebi uCanda. mdidar qalTa Cacmuloba, rogorc<br />
zemoT aRvniSneT, gamorCeuli iyo. maT Zvirfasi naWrisagan Sekerili<br />
tansacmeli emosaT, maTi samkaulebi da Tavsaburavi Zvirfasi TvlebiT<br />
iyo Semkuli. pirveli osmalo qalebi, romlebmac aiTvises evropuli<br />
moda, samefo dinastiidan an SeZlebuli ojaxebidan iyvnen. nel-nela<br />
osmaleTis imperiaSi xdeboda tradiciuli Turquli tansacmlis<br />
evropuli kabiT Canacvleba. XIX saukunis bolos farajam da<br />
Tavsaburavma gaqroba daiwyo. 1908 wlis revoluciis Semdeg TurqeTSi<br />
mkveTri cvlilebebi moxda Turqi qalis CasacmelTan dakavSirebiT.<br />
sabolood ki TurqeTSi evropuli moda damkvidrda.
120<br />
9. qalis mdgomareoba osmaleTis imperiaSi<br />
TanzimaTamde<br />
Sua saukuneebis osmaleTis imperiaSi qalTa did nawils uxdeboda<br />
muSaoba, raTa ojaxebi SeenaxaT. maTi dasaqmebis areali arcTu didi iyo.<br />
isini ZiriTadad dasaqmebuli iyvnen ojaxebSi. Tumca aRsaniSnavia, rom<br />
aseTi samuSaos Sovnis Sansi mxolod axalgazrda mona qalebs eZleodaT.<br />
gaTxovili qalisaTvis aseTi samuSaos moZebna Zneli iyo. qalebi<br />
dakavebuli iyvnen abanoebSi, aseve saqorwino samzadisTan dakavSirebul<br />
saqmianobaSi.<br />
qalTa didi raodenoba dakavebuli iyo safeiqro warmoebiTa da<br />
Semdgom misi realizaciiT. Zafis darTvas qalebi saxlebSic axerxebdnen.<br />
“1678 wels bursaSi mcxovrebi qalebis 50% abreSumis darTviT iyo<br />
dakavebuli” (faroqhi 2003a:165). safeiqro mrewvelobidan Semosuli<br />
Semosavali ganapirobebda qalis siZlieresa da finansur<br />
damoukideblobas (goCeqi 2003: 78). bevri saqsovi dazga ganlagebuli iyo<br />
ara mxolod maRaziaSi, aramed kerZo saxlebSi, qalebi aqac<br />
gvevlinebodnen damrTvelebad. aseTi qalebis umravlesoba<br />
axalgazrdobaSi muSaobda mdidar qalebTan rogorc mqargvelebi da maT<br />
am saqmidan kargi anazRaurebac hqondaT. iyvnen iseTi qalebic, romlebic<br />
awarmoebdnen sanTels. sanTlis damzadebisas farTod gamoiyeneboda<br />
sxvadasxva cxovelis cximi.<br />
iyvnen iseTi qalebic, romlebic dros saxlSi fuWad atarebdnen.<br />
evropeli mogzauri hans dernSvami, romelic Tan axlda bulgarel<br />
sardals stambolSi 1553 wels, dasZens, rom osmalo qali arc Tu xSirad<br />
dadis meCeTSi, aramed is saxlSi loculobs. dernSvami dasZens, rom<br />
osmalo qali, xSir SemTxvevaSi, saxlSi dros fuWad atarebda, saojaxo<br />
saqmes ki mosamsaxureebi akeTebdnen. aseve aRniSnavs, rom bevri coli<br />
qmris erTguli iyo, magram iyo SemTxvevebi, rodesac qali Ralatobda<br />
qmars misi omSi wasvlis Semdeg. es qalebi Semdeg sakadrisad arc ki<br />
isjebodnen, radganac maTi saxe CadriT iyo dafaruli da es ucnobi<br />
rCeboda (goCeqi 2003:74).
121<br />
sasamarTlos Canawerebidan vgebulobT, rom am periodis qalebs<br />
gaaCndaT fabrika-qarxnebi, sacxobebi, gastronomiuli maRaziebi da sxva.<br />
ronald jeningsma Seiswavla 1600-25 wlebis kaiseris sasamarTlos 2000-<br />
mde Canaweri, saidanac irkveva, rom araelitaruli wris qalebi<br />
Tavisuflad marTavdnen qonebas da monawileobdnen komerciul<br />
garigebebSi. isini dakavebulni iyvnen miwaTmflobelobiT da fulis<br />
gasesxebiT (goCeqi 2003:79).<br />
gansakuTrebiT didi aqtiurobiT gamoirCeodnen burseli qalebi.<br />
1600-1700 wlebis sasamarTlos Canawerebidan naTelia, rom burseli<br />
qalebi ufro xSirad mimarTavdnen sasamarTlos vidre q. kaiseris qalebi.<br />
qalTa maRali aqtiuroba bursaSi ganpirobebuli iyo am qalaqis<br />
siaxloviT dedaqalaqTan.<br />
sociologebis mier Seswavlil iqna XVII-XVIII ss-is Turquli<br />
ojaxebi. maTi naSromebis gacnobis Sedegad Cven SegviZlia davaskvnaT,<br />
rom ZiriTadad arsebobda ojaxis ori tipi: pirveli tipis ojaxSi<br />
patarZals Tavisi ojaxis wevrebi gadascemdnen siZis ojaxis naTesaobas.<br />
sabolood qmari da dedamTili akontrolebdnen patarZlis yvela nabijs.<br />
Tu qali ojaxidan wasvlas daapirebda, maT ufleba hqondaT xeli<br />
SeeSalaT misTvis da ar gaetanebinaT qoneba. es amcirebda qalis<br />
statuss. meore tipis ojaxSi qali iyo qmris biznes partniori, romelic<br />
inawilebda mis uflebamosilebas da damoukideblad asrulebda<br />
ekonomikur saqmianobas. aseTi tipis ojaxi sakmaod xSiri iyo da qalebic,<br />
Cveulebriv, SariaTis mixedviT memkvidreobis mflobelnic xdebodnen.<br />
SariaTis mixedviT osmaleTis imperiaSi qalsac da mamakacsac<br />
Tanabari ufleba hqondaT sasamarTloSi sarCelis Setanis, nebismieri<br />
saxis SeTanxmebis dadebis, advokatis ayvanis dros. mamakacsac da qalsac<br />
Tanabrad evalebodaT sasamarTloSi mowmis miyvana.<br />
“xSiri iyo SemTxvevebi, roca daqvrivebuli qalebi gamodiodnen<br />
ojaxis interesebis damcvelebad. aqedan gamomdinare qmrebi an<br />
adgilobrivi mosamarTleebi Rrmad endobodnen qalebis kompetenturobas.<br />
qmari sikvdilis Semdeg Tavis cols Svilebis meurved niSnavda, romelic<br />
icavda maT uflebebs” (faroqhi 2003a:168).
122<br />
yadis dokumentaciebSi, uxvadaa iseTi qalebis raodenoba, romlebic<br />
TavianTi Svilebis uflebebis dasacavad gamodiodnen. istorikosi<br />
ronald jeningsi iyo pirveli, romelmac daamtkica, rom qalebi marTlac<br />
ar uSindebodnen sasamarTloSi wasvlas da TavianTi da Tavisi Svilebis<br />
uflebebis dacvas. anatoliis qalaqebSi mcxovrebma ramdenime qalma<br />
saxeli gaiTqva, rogorc TavianT uflebebis aqtiurma damcvelma.<br />
xSirad qalebs gadaecemodaT iseTi mniSvnelovani saqmianoba,<br />
rogoric iyo saojaxo administrirebaSi arsebul dawesebulebaTa marTva.<br />
am dawesebulebis damaarsebeli daniSnavda Tavis memkvidres, romelic<br />
iqneboda an kaci an qali da romelsac unda emarTa esa Tu is meCeTi,<br />
skola an Sadrevani, an gamiznulad daexarja fuli raime saRmrTo<br />
saqmianobisaTvis. unda aRiniSnos, rom sakmod xSirad es memkvidreebi<br />
iyvnen qalebi.<br />
“qalebi ufro xSirad maSin xdebodnen dawesebulebaTa mmarTvelebi,<br />
rodesac isini iyvnen damaarseblis erTaderTi memkvidre. Sesabamisad<br />
isini ganagebdnen am saqmes da Semdgom gadascemdnen TavianT vaJiSvilebs<br />
an qaliSvilebs” (faroqhi 2003a:187).<br />
yovelive zemoTTqmulis Semdeg unda aRvniSnoT, rom ZiriTadi<br />
funqcia ojaxSi mamakacs ekava da maTi statusi ojaxis danarCen<br />
wevrebTan SedarebiT amaRlebuli iyo. qalebi mxolod gansakuTrebul<br />
SemTxvevaSi iRebdnen monawileobas sxvadasxva sapasuxismgeblo<br />
saqmianobaSi, ZiriTadad aseTi saqmianoba iyo wina saqorwino<br />
molaparakebaSi monawileobis miReba. bambis sawarmos fermerTa colebi<br />
aqtiurad monawileobdnen qalTaTvis Sromis danawilebaSi. qali aseve<br />
amyarebda saWiro kavSirebs, riTic uzrunvelyofda mosavlis gazrdas da<br />
amiT ojaxis prestiJsac zrdida. qalebi dakavebulni iyvnen warmoebiTac<br />
da ufleba hqondaT yofiliyvnen ojaxis sruluflebiani<br />
warmomadgenlebi socialur sakiTxebSi.<br />
XVII s-is burseli yadis Canawerebis mixedviT qalebi metad aqtiur<br />
cxovrebas eweodnen. maT Soris iyvnen kaiserSi mcxovrebi qalebi. Cven<br />
SegviZlia davaskvnaT, rom qalaqSi mcxovrebi qalebisagan gansxvavebiT,<br />
sofleli qalebi CrdilSi idgnen.
123<br />
sainteresoa XVIII s-is kaiseris qalTa qoneba. kaiseridan iyo<br />
iazgul binT haji hidiri, romlis mamamac imogzaura ierusalimSi. am<br />
qalis qoneba Seadgenda 1-2 yuruSs, romlis SemadgenlobaSic Sedioda<br />
patara savenaxe miwa, aseve 10 yuruSis Rirebulebis Zvirfasi vercxlis<br />
qamari, agreTve 50 yuruSis Rirebulebis oqros brasleti.<br />
aRsaniSnavia, rom rogorc kaiserSi, ise soflebSi arsebobdnen<br />
SeZlebul qristianTa ojaxebi. SeZlebul fenas ekuTvnoda gul anas<br />
ojaxi. oqrosa da vercxlis ornamentebiani Zvirfaseuloba SeZlebul<br />
qristianTa ojaxebisaTvis ar warmoadgenda iSviaTobas.<br />
amrigad, SegviZlia davaskvnaT, rom Suasaukuneebis osmaleTis<br />
imperiaSi mTeli rigi SezRudvebis miuxedavad mainc SeiniSneba qalTa<br />
sazogadoebriv saqmianobaSi garkveuli aqtiuroba. Tumca, maTgan<br />
gamorCeulni arian qalaqad mcxovrebi qalebi, sofleli qalebi ki,<br />
CrdilSi dganan. qalTa aqtiurobis Sesaxeb informacias metwilad<br />
sasamarTlos Canawerebidan viRebT, saidanac irkveva, rom elitaruli<br />
wris qalebi Tavisuflad marTavdnen qonebas da monawilobdnen<br />
komerciul garigebebSi. isini, aseve, dakavebulni iyvnen<br />
miwaTmflobelobiT da fulis gasesxebiT. qalsac da mamakacsac Tanabari<br />
ufleba hqonda sasamarTloSi sarCelis Setanis, nebismieri saxis<br />
SeTanxmebis dadebis da advokatis ayvanis dros. qals xSirad<br />
gadaecemoda sasamarTlo administrirebaSi arsebul dawesebulebaTa<br />
marTva. mag. meCeTi, skola an Sadrevani. qals SeeZlo fulis gaReba raime<br />
saxis saRvTo saqmianobisaTvis. magram unda aRiniSnos, rom qalebi<br />
mxolod gansakuTrebul SemTxvevaSi iRebdnen aseT saqmianobaSi<br />
monawileobis uflebas. es xSirad maSin xdeboda roca is damaarseblis<br />
erTaderTi memkvidre iyo.
124<br />
10. qalis mdgomareoba osmaleTis imperiaSi<br />
TanzimaTis Semdeg<br />
XIX s-is dasawyisidan osmaleTis imperiaSi mniSvnelovani<br />
cvlilebebi SeiniSneba. TandaTan qveyanaSi daiwyo dasavluri<br />
Rirebulebebis damkvidrebis tendencia. osmalebi Tvlidnen, rom isini<br />
evropas Zalian CamorCebodnen. es CamorCeniloba rom daeZliaT, qveyanaSi<br />
gasatarebeli iyo mniSvnelovani reformebi, maT Soris samxedro,<br />
sasamarTlo da saganmanaTleblo. XIX s-is sami mniSvnelovani nabiji<br />
qveynis modernizaciisaTvis iyo konstituciuri mTavrobis mSenebloba,<br />
inteleqtualuri elitis aRmoceneba da qalis ganaTlebis sakiTxisadmi<br />
mniSvnelobis miniWeba (buquri 2004b:295).<br />
XIX s-is reformebis xana osmaleTis imperiaSi cnobilia rogorc<br />
TanzimaTis xana. 1839 welsa da 1856 wels gamosulma kanonebma didi<br />
gardaqmna Seitana Turqi qalis cxovrebaSi.<br />
“1839 wlamde osmaleTSi islamuri kanonmdebloba moqmedebda da<br />
Sesabamisad nebismieri fadiSahis mier miRebuli brZaneba islamuri<br />
kanonTa kodeqsis SesabamisobaSi unda mosuliyo. 1839 wlidan<br />
moyolebuli osmaleTis imperiaSi islamuri kanonmdeblobasTan erTad<br />
moqmedebda evropaSi moqmedi kanonTa sistemac” (halili 1974:285).<br />
marTlac daiwyo struqturuli cvlilebebi qveynis<br />
modernizaciisaTvis. es cvlilebebi, rogorc zemoT aRvniSneT, yvela<br />
sferos Seexo.<br />
”1842 wlidan qalTaTvis TandaTanobiT gaixsna dawyebiTi da<br />
umaRlesi ganaTlebis skolebi da qalebmac iwyes ganaTlebis miReba”<br />
(noviCevi 1978:186). is qalebi, romlebic amTavrebdnen “Muallime Mektebleri”-s<br />
(“maswavlebel qalTa skola”), mTavrobis mier igzavnebodnen qveynis<br />
sxvadasxva mxareSi, raTa sxva qalebisTvisac miecaT ganaTleba.<br />
1858 wels osmaleTis imperiaSi gaixsna pirveli dawyebiTi skola<br />
qalTaTvis (Rűşdiyye). 1869-70 wlebSi stambolSi gaixsna maswavlebel<br />
qalTa mosamzadebeli seminaria, romelTac unda eswavlebinaT qalTa
125<br />
skolebSi. 1880-iani wlebidan skolebi gaixsna calkeul provinciebSi<br />
adgilobriv mmarTvelTa iniciativiT (faroqhi 2003:159).<br />
qalebi cdilobdnen sagazeTo publikaciebis saSualebiT<br />
sazogadoebisaTvis ecnobebinaT TavianTi problemebi. qalebi atarebdnen<br />
konferenciebs, qmnidnen sazogadoebebs. magaliTad, 1869 w-dan<br />
moyolebuli, roca daibeWda qalTa pirveli gazeTi “Teraqi muhaderaTi”<br />
(civilizaciis progresi), 40-mde qalTa gazeTi iqna dabeWdili vidre 1926<br />
w-mde, roca axali laTinuri anbani SemoiRes. am periodidan moyolebuli<br />
TurqeTSi daarsda mravali qalTa sazogadoeba, romelic ibrZoda qalTa<br />
uflebebisaTvis.<br />
1886 wels daibeWda pirveli Jurnali “yvavilis furceli”<br />
(“Şűkűfezar”), sadac ibeWdeboda mxolod qalTa statiebi, misi mflobeli<br />
qali iyo. Jurnalistebidan aRsaniSnavia: munire, fatma nevberi da fatma<br />
nigari.<br />
Jurnali “qalTa gazeTi” (“Hanımlara mahsus gazete”) gamodioda 1895-dan<br />
1908 wlamde. masSi momuSave TanamSromlebi iyvnen rogorc qalebi, ise<br />
mamakacebi, maT Soris iyo novelisti fatma alie. (faroqhi 2003:160)<br />
mniSvnelovani cvlilebebi ganicada saojaxo samarTalmac. “kanoni nebas<br />
rTavda daqvrivebul qals xelmeored daqorwinebuliyo” (iaramani 2001:24).<br />
“1856 wels miRebuli kanoniT gogonebs, biWebis msgavsad, ufleba<br />
eZleodaT mamis danatovari miwa memkvidreobiT mieRoT da yofiliyvnen am<br />
miwis mflobelni” ” (iaramani 2001:25).<br />
1868 wels gamoica kanoni “Maarif-i Umumiye Nizamnamesi” (“saxalxo<br />
ganaTlebis regulacia”), romliTac “mTavroba mouwodebda osmaleTis<br />
imperiis mTels mosaxleobas, rom qaliSvilebi 6-11 wlis asakSi<br />
gaegzavnaT dawyebiT skolebSi ganaTlebis misaRebad” (Çana). mogvianebiT<br />
ki, 1876 wels gamosul “konstituciaSi” (“Kanuni Esasi”) ewera, rom<br />
osmaleTis imperiis mTeli mosaxleoba valdebuli iyo mieRo dawyebiTi<br />
ganaTleba.<br />
qalTa mimarT saxelmwifos aseTma damokidebulebam ganapiroba<br />
qalTaTvis ufro didi yuradRebis mipyroba. qalTa Temas exeboda<br />
statiebi aTeulobiT Jurnalsa da gazeTSi, sadac yvelaze aqtualuri<br />
Tema iyo qalTaTvis ganaTlebis micema, rasac didi mniSvneloba eqneboda
126<br />
qveynis ganviTarebaSi. qalebi aseve ilaSqrebdnen mravalcolianobis<br />
winaaRmdeg, moiTxovdnen qalisa da mamakacis uflebriv gaTanabrebas.<br />
1908 wlis revoluciis Semdeg wina planze dadga qalTa<br />
Tanasworobis sakiTxi. inteligencias surda qalebi yofiliyvnen<br />
sazogadoebis sruluflebiani wevrebi da ara haremis qalebi. haremis<br />
qalebi gauCinardnen Turquli sazogadoebidan monarqiis gauqmebasTan<br />
erTad (ahmadi 1999:84).<br />
I msoflio omamde TurqeTSi pirveli filmi gamovida. ayvaveba iwyo<br />
Teatrmac. axalma garemom xeli Seuwyo muslim qalebs fexi daedgaT<br />
scenaze, sadac monopolias somexi qalebi flobdnen.<br />
1911 wels TurqeTSi dadges telefonebi da omis periodSi aq gaCnda<br />
pirveli samuSao adgilebi muslim qalTaTvis. osmalur sazogadoebaSi<br />
qalebi muSaobdnen mcire industriaSi, rogoric iyo safeiqro, xaliCebis<br />
da Tambaqos mrewveloba. es ganStoebebi miCneul iyo, rogorc qalis<br />
saqme da maT uxdidnen ufro dabal xelfass, vidre mamakacebs. franguli<br />
wyaros mixedviT qalis Sroma wyalze ufro iafi Rirda.<br />
1908 wlis revoluciis Semdgom, ganaTlebulma qalebma iseT did<br />
qalaqebSi rogoricaa stamboli, saloniki da izmiri, daiwyes Jurnalebis<br />
gamocema, sadac gamoxatavdnen TavianT reaqcias qalTa diskriminaciis<br />
gamo. maT daaarses qalTa pirveli asociacia, gazardes Jurnalis<br />
gamocemis ricxvi.<br />
1908 wels axalgazrda TurqTa revolucia qalTaTvis didi Sedegis<br />
momtani aRmoCnda. axalgazrda Turqebi acxadebdnen: “qali unda<br />
ganTavisufldes tradiciis CarCoebidano” (ahmadi 1999:84). isini aseve<br />
Tvlidnen, rom Turquli sazogadoeba ar Seicvleboda iqamde, vidre qali<br />
ar moipovebda aqtiur rols am sazogadoebaSi.<br />
1908 wlis gadatrialebamde qalis ganaTlebis sakiTxs ar eqceoda<br />
yuradReba. gogonebs iRebdnen dawyebiT skolebSi, magram ganaTlebis<br />
miReba mxolod 2 wlamde grZeldeboda, anu rogorc isini<br />
wamoizrdebodnen, Tvlidnen, rom maTi adgili mamakacis gverdiT aRar<br />
iyo. v. gordlevski gvamcnobs, rom “revoluciis Semdeg stambolis<br />
saSualo skola saerTo iyo gogoebisa da biWebisaTvis, Tumca<br />
formalurad ganaTlebis miReba gancalkevebiT xdeboda. 12-13 wlis asakSi
127<br />
gogonebi ukve CarSafiT dadiodnen da saxes iburavdnen” (gordlevski<br />
1962:75).<br />
1911 wels gaixsna qalTa pirveli skola stambolSi, aswavlidnen<br />
frangul enas, rogorc ucxo enas da Sesvenebis dros gogonebi<br />
frangulad saubrobdnen. umaRlesi skolis karebi im droisaTvis mainc<br />
daxuruli iyo qalTaTvis, magram es gagrZelda pirvel msoflio omamde.<br />
1914 wels stambolis universitetSi gaixsna kursebi qalebisaTvis. “aseTi<br />
kursebi arsebobda abdul-azizis dros, magram abdul-hamid 11-is<br />
reaqciulma mTavrobam akrZala. kursebi miznad isaxavda moemzadebinaT<br />
kargi diasaxlisebi, aswavlidnen xelsaqmes, higienas, saojaxo saqmes.<br />
leqciebi tardeboda kviraSi 4-jer, dReSi 2 saaTi” (gordlevski 1962:76).<br />
erT-erTi gazeTis “Vakit”-is korespondenti qali qulsum raximi<br />
pirveli msoflio omis dawyebamde werda: “is dro Sors ar aris, roca<br />
stambolis universitetSi Cabarebis uflebas qalebsac miscemen da<br />
qalebic moismenen leqciebs mamakacebis gverdiT”-o.<br />
1916 wels liceumma gamouSva pedagogTa pirveli kadrebi. 1913 wels<br />
daarsda umaRlesi skola qalTaTvis, xolo 1915 wels gaixsna maTTvis<br />
umaRlesi saswavlebeli.<br />
qalis mdgomareoba ueWvelad umjobesdeboda. qali xdeboda<br />
sazogadoebis sruluflebiani wevri. “q. koniaSi mejlisis arCevnebis<br />
dros mustafa qemalis colma – latifem 10 xma miiRo. latifem didi<br />
madloba gadauxada qalaqis mers da gazeT “Halk”-is redaqtors”<br />
(gordlevski 1962: 504).<br />
1908 wlis revoluciis Semdeg qalebma ufleba moipoves<br />
daearsebinaT asociaciebi, sadac gaatarebdnen TavianT interesebs. aman ki<br />
gza gauxsna sxvadasxva feministuri organizaciis daarsebas (buquri<br />
2004b:298).<br />
1911 wels gamoCnda “qalTa uflebebis dacvis sazogadoeba”. am<br />
sazogadoebis garSemo mravali qali dairazma.<br />
yvelaze gamorCeuli qalTa organizacia iyo “Osmanlı Mudaafa-i Hukuk-u<br />
Nisvan Cemiyeti” (“qalTa uflebebis dacvis osmaluri sazogadoeba”). 1913<br />
wels am sazogadoebam gamosca Jurnali “Kadınlar Dűnyasi” (“qalTa<br />
msoflio”), romelic 1921 wlamde gamodioda. am Jurnalis liderebma
128<br />
gadawyvites SeecvalaT arsebuli saojaxo samarTali da daemkvidrebinaT<br />
axali, egalitaruli saojaxo samarTali. asociaciis wevrebi yuradRebas<br />
amaxvilebdnen sayovelTao problemebze, xazs usvamdnen im tradiciul<br />
privilegiebs, romliTac mamakacebi sargeblobdnen daqorwinebisas an<br />
ganqorwinebisas da gansakuTrebiT maTTvis miniWebul poligamiis<br />
uflebas. isini aseve ilaSqrebdnen im dabrkolebaTa winaaRmdeg,<br />
romlebic xels uSlida qals monawileoba mieRo sazogadoebriv<br />
saqmianobaSi” (alTindali 1994:233).<br />
amrigad, XIX s-Si osmaleTis imperiaSi dawyebuli TanzimaTiT<br />
qalis mdgomareoba gaumjobesda. gatarda mniSvnelovani reformebi<br />
samxedro, sasamarTlo da saganmanaTleblo dargSi. am periodisaTvis<br />
yvelaze didi monapovari qalisTvis ganaTlebis uflebis miniWeba iyo.<br />
1839 da 1856 wlebSi gamosulma kanonebma didi gardatexa moaxdina Turqi<br />
qalis cxovrebaSi.
Tavi III<br />
129<br />
1. qali TurqeTis respublikaSi<br />
1923 wels TurqeTi respublikad gamocxadda da amas mohyva<br />
radikaluri reformebi qalis statusTan dakavSirebiT.<br />
respublikis damaarsebelma – mustafa qemal aTaTurqma miznad<br />
daisaxa axali sazogadoebis formireba axali kulturiTa da axali<br />
faseulobebiT. respublikis Seqmnidan pirvel etapze yuradReba mieniWa<br />
eris Camoyalibebis sakiTxs, anu eris integracias axal saxelmwifosTan.<br />
am eris warmomadgenlebi iyvnen rogorc samxedro pirebi, biurokratia da<br />
inteligincia, ise qalebi, romlebic sazogadoebis mniSvnelovan fenas<br />
warmoadgendnen, radganac isini mTavar politikur funqcias asrulebdnen.<br />
qemalistebis survili iyo tradiciuli osmaluri sazogadoeba<br />
SeecvalaT evropuli sazogadoebiT. am miznis misaRwevad qals neba<br />
darTes monawileoba mieRo sazogadoebriv cxovrebaSi. qalebis gamosvla<br />
karCaketili cxovrebidan da iqamde arsebuli mravali adaT-wesis<br />
gauqmeba niSnavda, rom qveyanaSi arsebuli islamuri kanonebi<br />
TandaTanobiT dasavluri faseulobebis gavlenis qveS eqceoda.<br />
garda zemoTTqmulisa aTaTurqi brZanebda, rom qalisa da mamakacis<br />
uflebebi unda yofiliyo Tanaswori yvela aspeqtSi. is aseve acxadebda,<br />
rom qalebma didi wvlili gaiRes im brZolaSi, romelic warmoebda<br />
respublikis daarsebis adreul wlebSi. mogvianebiT man aseve yuradReba<br />
SeaCera qalTa im SesaZleblobebze, romlebic maT SeeZloT gaeRoT<br />
qveynis sakeTildReod. amis safuZvelze SemuSavebul iqna axali kanonebi.<br />
respublikis gamocxadebis Semdeg qalebma moipoves Semdegi<br />
uflebebi, romlebic moyva 1926 wlis axal samoqalaqo kodeqss da 1934<br />
wels arCevnebSi monawileobis ufleba.<br />
ganmaTavisuflebeli omis (1918-1920) dasrulebis Semdeg, 1923 wels,<br />
qalebma daarses I politikuri partia – “Kadınlar Halk Partısı” (“qalTa<br />
saxalxo partia”). es partia ibrZoda qalTaA socialuri, ekonomikuri da<br />
politikuri uflebebisaTvis. magram aqve unda aRiniSnos, rom<br />
oficialurad es partia ar iyo daSvebuli. male 1924 wels partiis
130<br />
wevrebma daaarses “Turq qalTa gaerTianeba” (“Turk Kadınlar Birliği”) da<br />
ibrZoles iqamde, sanam mTavrobam qals ar misca arCevnebSi monawileobis<br />
ufleba. am miznisaTvis imarTeboda uamravi mitingi da konferencia.<br />
rogorc zemoT aRvniSneT, 1926 wels miRebul iqna samoqalaqo<br />
kodeqsi, romelmac aamaRla qalis statusi. kodeqsma mniSvnelovnad<br />
Secvala SariaTis normebi. moviyvanT ramodenime muxls:<br />
muxli 169 - qals ara aqvs ufleba gaxdes Tavisi qmris valis<br />
garanti, Tu mas amaze sasamarTlos nebarTva ara aqvs miRebuli.<br />
gvars.<br />
muxli 153 - qali mxolod aucilebel SemTxvevaSi iRebs qmris<br />
saojaxo samarTlis 88-e da 90-e muxlebis mixedviT srulwlovan<br />
gogonas (18w.) ufleba aqvs gaTxovdes ojaxis wevrebis daukiTxavad.<br />
mamakacs SeuZlia daqorwindes 17 wlis asakSi. “qals SeeZlo daqorwineba<br />
18 wlis asakSi. es ki xels SeuSlida gogonas adreul asakSi gaTxovebas.<br />
Sesabamisad 16-17 wlis gogonas gaTxoveba SeeZlo mxolod ojaxis<br />
wevrebis Tanxmobis miRebis Semdeg” (qaflani 2002:566).<br />
muxli 170 - ganqorwinebis SemTxvevaSi xdeba qonebis gayofa.<br />
muxli 263 - Tumca col-qmars Tanabari uflebebi aqvs Svilebze,<br />
ganqorwinebis SemTxvevaSi bavSvebi rCebian mamasTan.<br />
muxli 95-ganqorwinebul qals ar SeuZlia gaTxoveba gayridan 300<br />
dRis ganmavlobaSi (fexmZimobis maqsimaluri periodi), magram Tu qali<br />
daamtkicebs, rom ar aris fexmZimed, an Tu gayril meuRles Serigeba<br />
moundeba, maSin es mocdis periodi SeiZleba Semcirdes.<br />
“1926 wels gamosuli samoqalaqo samarTlis kodeqsis mixedviT<br />
mamakacs ufleba hqonda hyoloda mxolod erTi coli, mravalcolianoba<br />
arakanonieri gaxda. kanonis mixedviT mxolod oficialur cols SeeZlo<br />
esargebla qorwinebis uflebebiT (memkvidreobis miReba da sxv.) (qaflani<br />
2002: 565).<br />
zemoT aRniSnul faqts aRniSnavs v.v. bartoldic da dasZens: “1926<br />
safuZveli ufro adre moumzadda, anu 1917 wels, roca gamoica kanoni,<br />
romlis mixedviTac nebadarTuli iyo qorwinebisas daeyenebinaT piroba,<br />
raTa qmars ar moeyvana sxva coli, am pirobis darRvevis SemTxvevaSi<br />
qorwineba gauqmebulad gamocxaddeboda. rogorc vxedavT, qalis
131<br />
mdgomareobis gaumjobeseba sazogadoebrivi da kulturuli progresis<br />
safuZvelze ganxorcielebuli reformebis Sedegad moxda” (bartoldi<br />
1966: 649). aqve davsZenT, rom 1917 wels gamosuli kanoniT saojaxo<br />
samarTalze, qals eniWeboda ganqorwinebis da qorwinebis ufleba (ahmadi<br />
1999: 86).<br />
miuxedavad respublikuri samoqalaqo kodeqsis mier poligamiis<br />
gauqmebisa, islamuri poligamia kvlav cocxlobs TurqeTSi. soflebsa da<br />
dabebSi, sadac ekonomikuri cxovreba dafuZnebulia soflis meurneobaze,<br />
mamakacebs kvlav mohyavT erTi an ori coli. meore colis moyvanas<br />
ZiriTadad ganapirobebs is faqti, rom pirveli coli aRar aris<br />
seqsualurad mimzidveli, an man ver Sva vaJiSvili. colebis raodenoba<br />
damokidebulia mamakacis ekonomikur SesaZleblobaze. bavSvebi, romlebic<br />
meore an Semdegi qorwinebidan iSvnen, arakanonierad iTvlebian da maTi<br />
mamis keTil nebazea damokidebuli maTTvis finansuri mxardaWera. “aseTi<br />
adaT-wesebi ZiriTadad aRmosavleT TurqeTSia gavrcelebuli, vidre<br />
dasavleTSi da es faqtori ueWvelad metyvelebs mamakacTa<br />
privilegirebul mdgomareobaze” (joSari 1978: 127).<br />
1926 wlis samoqalaqo kodeqsSi naTqvami iyo, rom samuSaoze<br />
xelfasis gadaxdisas ar unda yofiliyo gansxvaveba sqesis mixedviT<br />
(brauningi 1985:10).<br />
qalTa uflebebi gansazRvrulia TurqeTis konstituciaSi.<br />
muxli 50- “aravin SeiZleba aiZulon Seasrulos samuSao, romelic<br />
ar Seesabameba mis asaks, sqess da Zalebs. gansakuTrebiT daculia<br />
mcirewlovanTa da qalTa, fizikurad da sulierad arasakmarisad<br />
ganviTarebulTa Sromis pirobebi.<br />
muxli 42- aravis SeiZleba CamoerTvas swavlisa da ganaTlebis<br />
ufleba (sordia 2000:35). Tumca ganurCevlad sqesisa, yvela<br />
moqalaqisaTvis savaldebuloa mxolod dawyebiTi ganaTlebis miReba,<br />
romelic 5 wels Seadgens. magram unda aRiniSnos, rom 1997 wlidan<br />
savaldebulo ganaTleba gaizarda 5-dan 8 w-mde.<br />
demografiuli politikidan gamomdinare aborti gamocxadda<br />
danaSaulad, romlisTvisac isjebodnen 1-dan 4 wlamde Tavisuflebis<br />
aRkveTiT.
132<br />
1983 wels miRebuli kodeqsis mixedviT qals abortis ufleba aqvs<br />
pirveli 10 kviris ganmavlobaSi, xolo Tu qali gaTxovilia, saWiroa<br />
amaze qmris Tanxmoba, Tu qmari ar hyavs, maSin naTesavebis.<br />
amgvarad, Tanamedrove Turquli sakanonmdeblo aqtebi Seicavs<br />
qalTaTvis ramodenime uflebriv SezRudvas, Tumca amasTan erTad es<br />
kanonebi ar zRudavs qals miiRos ganaTleba, imuSaos, ganqorwindes,<br />
gansazRvros SobadobasTan dakavSirebuli sakiTxebi (buquri 2005a:49).<br />
1926 wels ganaTlebis saministrom ganixila qalTa ganaTlebis<br />
sakiTxi. 1927 wlidan moyolebuli vidre 1939 wlamde oridan cametamde<br />
gaizarda qalTa profesiuli skolebis raodenoba. Sesabamisad studentTa<br />
raodenobamac imata 456-dan 2175-mde. aRniSnuli skolebi ar iyo<br />
xelmisawvdomi sofleli qalisaTvis. maTTvis 1939 wels daarsda Wra-<br />
kervisa da saojaxo saqmianobis kursebi (brauningi 1985:20).<br />
1924 wlis konstituciis 21-e muxlSi ewera: “yvela Turqs, visac<br />
Seusrulda 30 weli, ufleba aqvs monawileoba miiRos arCevnebSi”-o.<br />
rejef feqerma – Semdgomma premier ministrma, moiTxova am muxlSi<br />
ASesworebis Setana da im TurqebSi yvela qalis gaerTianeba. Tavis<br />
oponentebs ki mimarTa: “Tqven ambobT, rom TurqeTis saxelmwifo aris<br />
xalxis saxelmwifo, xalxis respublika, magram nuTu Turqi qalebi ar<br />
Seadgenen sul cota am saxelmwifos mosaxleobis naxevars? sityvebSi<br />
“yoveli Turqi” unda moiazrebodes yoveli Turqi qali, romelsac 30<br />
weli Seusrulda” (ahmadi 1999:86). magram feqeris mcdeloba damarcxebul<br />
iqna parlamentSi myofi qemalisturi burjuaziuli revoluciis<br />
mowinaaRmdegeTa mier. qemalistebi iZulebulni Seiqmnen eRiarebinaT<br />
sazogadoeba im tradiciebiT, romlis winaaRmdegac ibrZodnen, Tumca<br />
droebiT. qemalma gadawyvita yvelasaTvis magaliTi eCvenebina da colad<br />
moiyvana ganaTlebuli, Tavisuflad moazrovne Turqi qali. qemals aseve<br />
hyavda 2 geri qaliSvili: afeT inani da sabiha goqCeni, romelTaganac<br />
pirveli gaxda ankaris universitetis profesori, xolo meore - piloti,<br />
romlis monawileobiTac CaxSobil iqna qurTebis ajanyeba 1937 wels.<br />
sabihas imiji ganasaxierebda qalTa Tanasworuflebianobasa da<br />
nacionalizms.
133<br />
qemalistebis mxridan Zveli tradiciebisadmi aqtiuri brZolis<br />
gamoxatuleba iyo “mis TurqeTis” konkursis Catareba (1929). es pirveli<br />
SemTxveva iyo TurqeTSi. gamarjvebulma “mis TurqeTma” momdevno wels<br />
monawileoba miiRo “mis msoflioze” rio de JaneiroSi 1930 wels. mis<br />
TurqeTis gamarjvebuli gaxda qeriman halisi, romelmac 1932 wels mis<br />
msoflios tituli moigo. am ambidan 20 wlis Semdeg Turqi gunsel<br />
baSari arCeul iqna mis evropad. “es konkursi nawilobriv mimarTuli iyo<br />
iqiTac, rom SedarebiT dabali wris qalebSi CamoeyalibebinaT Tavis<br />
rwmena” (ahmadi 1999:76). mis msoflios titulis miRebis Semdeg qeriman<br />
halisma depeSa gaugzavnda mustafa qemals, sadac ityobineboda, rom misi<br />
warmateba Sedegi iyo im ideebisa, romelic man da misma TanamebrZolebma<br />
gaaRvives Turqul sazogadoebaSi.<br />
1930-iani wlebis dasawyisSi stambolis garSemo gaixsna pliaJebi<br />
qalebisaTvis, magram aq misvla mxolod gasaTxovar gogoebs, maT Soris<br />
samoqalaqo moxeleTa qaliSvilebs SeeZloT.<br />
1930-iani wlebidan qveynis industrializaciis Sedegad mravali<br />
fabrika-qarxana ixsneba da iq asaqmeben bevr qals. qalaqebSi qalebi<br />
xdebian maswavleblebi, advokatebi, mosamarTleebi, qalTaTvis Ria iyo<br />
policiis karebic. TandaTanobiT gadavarda garigebiT qorwinebis<br />
tradicia da qalebi TavianTi surviliT Txovdebodnen. aRmoceneba iwyo<br />
axali tipis ojaxmac.<br />
aqtiurad muSaobda “Turq qalTa kavSiri” da misi prezidenti<br />
latife xanimi (qemalis meuRle). mamakacebi aqtiurad upirispirdebodnen<br />
qalTa am kavSirs, isini gamodiodnen qalebTan maTi uflebebis<br />
gaTanabrebis winaaRmdeg. mamakacebi qalebSi xedavdnen mTavar metoqeebs<br />
samuSao bazarze, romlebic “piridan lukmas aclidnen”.<br />
qalTa emansipaciis sakiTxSi mniSvnelovani iyo Turqizmis<br />
ideologia. misi mTavari ideologi zia gioqalfi ambobda, rom rac ufro<br />
maRalia qveynis demokratiis done, miT maRalia feminizmis xarisxio<br />
(goqalfi 1998:145). Tavis naSromSi “Turqizmis principebi” z. goqalfma<br />
aRiara qalisa da mamakacis Tanasworuflebianoba islamamdel TurqebSi.<br />
misi naSromi, romelic mniSvnelovania axali reformebis<br />
legitimurobisa da qalTa statusis Secvlis saqmeSi, dafuZnebulia
134<br />
konkretuli samuSaoebis, miTebisa da legendebis xelaxal ganmartebebze<br />
(araTi 2003:294).<br />
goqalfi miiCnevda, rom modernizacia ar niSnavda vesternizacias,<br />
aramed is iyo arsebiTad Turquli. is Sedarebas axdenda anatoliis<br />
istoriul warsulTan da ambobda, rom winaislamuri anatoliis<br />
sazogadoeba iyo egalitaruli, Zveli Turqebi iyvnen demokratebi da<br />
feministebi, TurqeTs ar esaWiroeboda miebaZa evropisaTvis, mas SeeZlo<br />
Tavisi warsulis magaliTebiT exelmZRvanela (uaiTi 2003:148). goqalfis<br />
ideebi aSkarad revoluciuri iyo.<br />
reformebis kvaldakval, romelic miznad isaxavda qalTa<br />
mdgomareobis gaumjobesebas, reformistebma miznad daisaxes Tavidan<br />
daeweraT TurqeTis istoria. afeT inani, aTaTurqis geri qaliSvili, iyo<br />
maT Soris visac daevala TurqeTis istoriis kvleva. mas ganaTleba<br />
SveicariaSi hqonda miRebuli aTaTurqis meTvalyureobiT. afeT inanis<br />
wigni “Tarih Boyunca Tűrk Kadının Hak ve Gőrevleri” (“Turq qalTa uflebebi da<br />
movaleobebi”) aris Sedegi brZolisa, romlis mizanic iyo respublikuri<br />
reformebis dakanoneba. wigni mimoixilavs Turqi qalis istorias wina<br />
islamuri droidan moyolebuli respublikis periodamde. wignis mTavari<br />
mizania warmoaCinos aTaTurqis roli qalTaTvis uflebebis miniWebis<br />
saqmeSi.<br />
1930-iani wlebis ekonomikur progresTan erTad qalebma didi<br />
Tavisufleba moipoves. safeiqrodan dawyebuli da Tambaqos industriiT<br />
damTavrebuli gamoiyeneboda qalis Sroma. qalTa mier am rolis<br />
Sesrulebam gamoiwvia maTTvis politikuri statusis miniWeba. 1930wlis<br />
aprilSi maT ufleba miecaT monawileoba mieRoT adgilobriv arCevnebSi,<br />
romelic Catarda wlis bolos. 1934 wels parlamentma xma misca<br />
winadadebas, rom qalebs monawileoba mieRoT saparlamento arCevnebSi<br />
ara mxolod rogorc amomrCevlebs, aramed rogorc kandidatebsac.<br />
“parlamentis sxdomaze sityviT gamovida premier ministri ismeT ineniu,<br />
romelmac ganacxada: “rodesac mTeli qveyana dapyrobili iyo, am dros<br />
qalebi mamakacebTan erTad omis frontze ibrZodnen. isini Sromobdnen<br />
mindvrebSic, raTa qveynis mosaxleoba lukma-puris gareSe ar<br />
darCeniliyo. qalis aseTi Rirseba namdvilad dasafasebelia” (qaflani
135<br />
2002:567). saintereso iqneba Tu aRvniSnavT, rom 1935 wlis Tebervlis<br />
arCevnebis Sedegad 18 qali arCeul iqna axal mTavrobaSi. amaTgan 3<br />
saSualo ganaTlebiT, danarCenebi ki umaRlesi ganaTlebiT, mxolod erTi<br />
iyo glexobis warmomadgeneli. ase da amgvarad, maSin, rodesac msoflios<br />
mraval qveyanaSi qalebi saxlSi gamoketilebi iyvnen, Turqi qali<br />
parlamentis wevri iyo.<br />
1935 wels stambolSi “ildiz palasSi” (Yıldiz Palace) Catarda xmis<br />
uflebebisa da TanasworuflebianobisaTvis mebrZolTa saerTaSoriso<br />
aliansis kongresi, romelsac umaspinZla qalTa kavSirma. kongresis<br />
mTavar sakiTxad ganxilul iqna msoflios qalTa TanamSromloba im<br />
sakiTxebSi, romelic exeboda socialur wes-Cveulebebsa da adaTebs.<br />
stambolidan kongresis monawileebi ankaraSi wavidnen, sadac maT aTa-<br />
Turqma umaspinZla. man delegaciis wevrebs ganucxada, rom Turqi<br />
qalebisa da mamakacebis msgavsad unda gaerTiandnen mTeli msoflios<br />
qalebi da mamakacebi, raTa daamyaron mSvidoba mTels msoflioSi”-o<br />
(ahmadi 1999:89).<br />
1955 wels saintereso eqsperimenti ganxorcielda – gaixsna<br />
samxedro skolebi kadeti qalTaTvis. ramdenime qalma warmatebiTac<br />
daasrula es skola, magram 1961 wels gadawyvetileba ukuagdes da<br />
aRniSnuli skola gaauqmes (brauningi 1985:12).<br />
qalis politikuri mdgomareoba Semdgom wlebSi mkveTrad<br />
gaumjobesda. magaliTad: 1946 wels daiwyo mravalpartiuli politika,<br />
1971 wels pirveli qali ministri iqna arCeuli. 1986 wels parlamentis<br />
wevri qali gaxda ministrTa kabinetis wevri. 1993 wels dainiSna I<br />
premier-ministri qali (Tansu Cileri).<br />
saarCevno da yovelive sxva zemoxsenebuli uflebebis miniWebis<br />
Sedegad qalTa erTi nawili miiCnevda, rom maT miiRes is, risTvisac<br />
ibrZodnen da Tvlidnen, rom qalTa moZraoba unda Sewyvetiliyo. 1935<br />
wels “Turq qalTa gaerTianebis”. ramodenime liderma gadawyvita, rom<br />
gaeuqmebinaT es gaerTianeba. paralelurad mTavrobis mier daarsebul<br />
iqna organizacia “xalxTa saxlebi” (“Halk Evleri”), romlis mizanic iyo<br />
qemalisturi principebis ganxorcieleba. “qemalistebi qalebs
136<br />
mouwodebdnen am organizaciebSi wasuliyvnen da TavianTi energia<br />
qemalisturi ideebis ganxorcielebisaTvis SeewiraT” (Cana).<br />
1950 wlidan vidre 1980 wlamde Turqi qalebi TavianT energias or<br />
ideologias swiravdnen: qemalizms da socializms. amasTanave<br />
aRsaniSnavia, rom es orive ideologia xels ar uwyobda feministuri<br />
moZraobis ganviTarebas 1980 wlamde. ase iwyo miZineba feministurma<br />
moZraobam 1980 wlamde.<br />
xangrZlivi Sesvenebis Semdgom, 1980 wlis samxedro gadatrialebis<br />
Semdeg, TurqeTSi feministuri moZraoba aRsdga. revoluciis Sedegad<br />
qveyanaSi damyarda demokratia, feminizmi male umTavres Temad gadaiqca,<br />
romelic xalxs arwmunebda, rom male is mniSvnelovan adgils<br />
daimkvidrebda 1980-iani wlebis qveynis politikur asparezze. jariskacTaA<br />
intervenciis Semdeg, 1980 wels aRmocenda feministuri moZraoba,<br />
romelic damoukidebeli sxva politikuri partiebisagan da romelmac<br />
qalTa didi masebi CaiTria. “Tavdapirvelad feministur moZraobaSi<br />
moRvawe qalebi ZiriTadad stambolis, izmirisa Tu ankaris ganaTlebuli<br />
da mdidari ojaxis warmomadgenlebi iyvnen. TandaTanobiT am moZraobaSi<br />
sxvadasxva fenis qalebi CaerTvnen. ZiriTadad eseni iyvnen universitetis<br />
studenti gogoebi” (iaramani 2001:175).<br />
Cadris Tema da “Tavsaburavis omi” TurqeTSi. 40 sazogadoebrivi<br />
gamokiTxvis Tanaxmad TurqeTSi Cadris Tema sakmaod mniSvnelovania, is 10<br />
yvelaze aqtualur problemaTa ricxvSi Sedis, maT Sorisaa umuSevroba,<br />
ekonomikuri arastabiluroba, qurTebis problema da sxva. statistikis<br />
40 HTavdapirvelad ”hijabis”, anu Cadris” tareba evalebodaT mociqul<br />
muhamadis colebs, Semdgom ki yvela Tavisufal muslim qals Seexo. yurani<br />
mouwodebs mociquls mosTxovos Tavis qaliSvilebs da morwmuneTa colebs<br />
mWidron moixvion saburveli (33:59) (sanikiZe 1999g: 235).<br />
yuranSi weria, rom morwmune qalebma “ar unda gamoaCinon TavianTi<br />
mSvenebani, sityva ‘mSveneba” aris farTod ganmartebuli, anu masSi SeiZleba<br />
vigulisxmoT Tma, mxrebi, mklavebi, Tumca mravali reformisti amtkicebs, rom<br />
es miuTiTebs qalTa dafarul nawilebze (houvi 2000:104).
137<br />
Tanaxmad TurqeTSi Cadris mtarebel qalTa ricxvi mosaxleobis<br />
naxevarze metia da 61.3%-s aRwevs (jarqioglu 2006: 23).<br />
Cadris problema TurqeTSi meoTxedi saukunea arsebobs. pirvelad<br />
Cadris tareba saxelmwifo organizaciebSi, saswavlo da samedicino<br />
dawesebulebebSi 1924 wlis 25 noembers aikrZala. 1980-iani wlebidan<br />
xalxSi religiuri tendenciebis gaZlierebis niadagze premier-ministris<br />
TurguT ozalis dros Cadris tarebaze akrZalva droebiT gauqmda,<br />
Semdeg ki kvlav aikrZala (1984-idan 1987-mde).<br />
1980 wels, rodesac samxedro Zalebma xelT igdes xelisufleba,<br />
daxures yvela politikuri partia, gaerTianeba da asociacia da<br />
akrZales Tavsaburavebisa da araxCinis tareba saxalxo skolebSi.<br />
yovelive aman islamistebis mxridan gaficvebi da saprotesto<br />
demonstraciebi gamoiwvia (houvi 2000:103).<br />
am periods emTxveva e.w. “Tavsaburavis omi” romelic 1981 wels<br />
gaCaRda TurqeTSi. es moZraoba Tavdapirvelad ramodenime studentma<br />
wamoiwyo da male is saerTo samoqalaqo omad iqca.<br />
1988 wlis dekemberSi gaZlierda T. ozalis mmarTveli partiis<br />
islamisturi dajgufeba. maT mier kanonSi Setanil iqna cvlileba,<br />
romliTac neba darTes Cadris tarebaze umaRles saswavleblebSi,<br />
biblioTekebSi, laboratoriebsa da saavadmyofoebSi. es kanoni kvlav<br />
SeizRuda prezident q. evrenis (1980-1989) mier 1999 wlis 28 Tebervals,<br />
samxedroebma ultimatumi wauyenes TurqeTis islamist premiers n.<br />
erbaqans da kvlav gamkacrda Cacmis stili.<br />
saxelwifos mxridan qalTa sakiTxis aseTma socializaciam<br />
gamoiwvia qalTa religiuri fenis aqtiuri CarTva sazogadoebriv<br />
cxovrebaSi, rac sakmaod efeqturi gamodga. 1980-ian wlebSi daarsda<br />
qalTa mravali gaerTianeba: “refahi”, “fazileTi” (“saTnoebis partia”),<br />
“samarTlianobisa da ganviTarebis partia”, romlebmac mniSvnelovani<br />
roli iTamaSes 1990-2000-ian wlebSi.<br />
2007 wlis saparlamento arCevnebSi “samarTlianobisa da<br />
ganviTarebis partiis” gamarjvebam ganapiroba 1980 wlis konstituciis<br />
teqstis gadaxedva. TurqeTis premier-ministrma taip erdoganma ganacxada,<br />
rom ar Tvlis Cadris tarebas sazogadoebriv adgilebSi kanondarRvevad.
138<br />
konstituciis proeqtis erT-erTma avtorma prof. e. ozbudunma mxari<br />
dauWira premier-ministrs da gaixsena sociologiuri gamokiTxvis<br />
Sedegebi, ris mixedviTac qalTa 70% atarebs Cadrs da am faqts isini<br />
miiCneven rogorc religiur wess.<br />
axali kanoni, romelic parlamentma miiRo 2007 wels kvlav Seicavs<br />
muxls Zveli konstituciidan, sadac naTqvamia, rom “ganaTlebis miReba<br />
unda moxdes aTaTurqis principebisa da normebis dacvis paralelurad<br />
da amavdroulad unda iqnes gaTvaliswinebuli Tanamedrove<br />
saganmanaTleblo normebi saxelmwifos meTvalyureobiTa da kontroliT.<br />
TurqeTis respublikis gamocxadebidan pirvelive dReebSi Tavis<br />
daburvis sakiTxi aqtualuri xdeba. 41 aTaTurqi miiCnevda, rom Cacma aris<br />
kulturis gamomxatveli. aTaTurqi cdilobda dasavluri saxelmwifos<br />
aSenebas da ilaSqrebda islamuri Tavsaburavebisa da Cadris winaaRmdeg.<br />
man sabolood akrZala es ukanaskneli, romelic misTvis osmaleTis<br />
imperiis gadmonaSTi iyo. erT-erTi sityviT gamosvlisas aTaTurqma<br />
ganacxada: “zogierT adgilas me Sevxvdi qalebs, romlebic atarebdnen<br />
41 aqve interessmoklebuli ar iqneba, Tu gadavinacvlebT istoriul<br />
warsulSi da davsZenT, rom muslimi qalis mier Cadris tareba moxda<br />
dapyrobil xalxTan asimilaciis Sedegad. rogorc CvenTvis aris cnobili,<br />
islamis ayvavebisas Cadrs moixmardnen sasanianTa sazogadoebaSi, qristianul<br />
axlo aRmosavleTsa da xmelTaSuazRvispira regionSi. muhamedis cxovrebisas<br />
misi colebi iyvnen erTaderTi muslimi qalebi, romlebic valdebulni iyvnen<br />
Tavi daeburaT, misi gardacvalebis Semdeg, muslimTa mier mimdebare<br />
teritoriebis dapyrobis Sedegad, Cadris tareba maRali sazogadoebis<br />
warmomadgeneli qalTaTvis savaldebuli gaxda (ahmadi 1992:5). am sakiTxs exeba<br />
istorikosi n. gelovani, romlis azriTac “Cadri da karCaketiloba ar aris<br />
wminda islamuri movlena. abraamistuli erTRmerTianobis tradicia<br />
gansakuTrebul yuradRebas uTmobs morwmune qalis garegnul saxes. qalis<br />
sxeulis dafarva ucxo Tvalisagan, “swori Cacma” yovelTvis iyo qalis<br />
siwmindisa da umankoebis simbolo. Cadri uZvelesi droidan qalis<br />
morTulobisa da Cacmulobis aucilebel atributs warmoadgenda. magram es wesi<br />
ucxo iyo islamamdeli arabebisaTvis. Cadris Cveuleba muslimebTan gavrcelda<br />
mezobeli bizantiidan da sparseTidan” (gelovani 2005:136).
139<br />
qsovilis an pirsaxocis naWers, raTa damalon saxeebi... ras niSnavs es<br />
saqcieli? batonebo, nuTu SeiZleba ganaTlebuli eris dedebma da<br />
qaliSvilebma dauSvan aseTi saqcieli, aseTi barbarosuli mdgomareoba?<br />
es aris sanaxaoba, romelic mTels ers sasacilos xdis. es unda<br />
dauyovnebliv gamoswordes” (liusi 1961:165). is aseve dasZenda: “megobrebo,<br />
Cveni qalebi Cveulebriv azrovneben... modiT daanaxon maT TavianTi saxe<br />
msoflios, da dae maTac dainaxon is sakuTari TvalebiT” (uaiTi, 2003:150)<br />
erTmaneTSi ar unda avurioT Tavsaburavi, romelsac atarebda<br />
islamisti aqtivisti, da tradiciuli Tavsafari. pirveli maTgani<br />
mTlianad faravs saxes, garda Tvalebisa, amasTanave ar unda Candes Tmis<br />
nawilic ki. meore ki warmoadgens erTgvar qsovilis nawils, mis<br />
dafarebisas Cans Tmis nawili. mas qali atarebs dakrZalvisas, an soflis<br />
meurneobaSi muSaobisas mzis sxivebisagan dasacavad.<br />
1998 wlis dasawyisSi ganaTlebis saministrom SemoiRo kodeqsi,<br />
romliTac mkacrad ganisazRvra Cacmis stili maswavleblebisa da<br />
studentebisaTvis skolebsa da universitetebSi, am kodeqsiT, aseve,<br />
ikrZaleboda religiuri simboloebis tareba. aman kidev ufro gaaRviva<br />
saprotesto talRa. masSi monawileobas parlamentarebic iRebdnen.<br />
Cafas samedicino fakultetis profesori aisel eqSi mogviTxrobs<br />
CvenTvis cnobili sekularisti qalis – bahrie uCokis tragikul<br />
istoriaze. romelmac gabeda da televiziiT ganacxada, rom Tavsaburavis<br />
tareba ar iyo savaldebulo yuranis mixedviT. am orma qalma erTad<br />
miiRo monawileoba 1993 wels konferenciaze germaniaSi, romelic mieZRvna<br />
qalTa statusis ganxilvas. uCokma gamoxata SiSi, rom is SesaZlebelia<br />
moeklaT fundamentalistebs. ori kviris Semdeg is marTlac mokles<br />
sakuTar saxlSi asafeTqebeli nivTierebiT (ahmedi 1992:105).<br />
iranSi mimdinare movlenebma da TurqeTSi islamuri moZraobis<br />
gaaqtiurebam SeaSfoTa universitetis qalTa fena, ramac 1989 wels biZgi<br />
misca “Tanamedrove cxovrebis mxardasaWeri sazogadoebis” (CYDD)<br />
gaxsnas, romlis mizanic aris TurqeTis demokratiuli sistemis dacva<br />
radikaluri islamisagan.
140<br />
am sazogadoebis Tanadamaarsebelia zemoT moxseniebuli nejla<br />
araTi, qalTa sakiTxis kvlevis centris xelmZRvaneli stambolis<br />
universitetSi.<br />
prof. araTi erT-erTi pirveli iyo, romelic Seecada qalTaTvis<br />
savaldebulo ganaTleba 5- dan 8 wlamde gaezarda.<br />
meore aqtiuri qemalisturi dajgufebaa “Turq qalTa federacia”,<br />
romelsac qveyanaSi 35 ganStoeba aqvs. isini zrunaven qalTa<br />
janmrTelobis, ganaTlebisa da iuridiuli uflebebisaTvis da a.S.<br />
aRsaniSnavia, rom stambolis universitetis samedicino fakultetis<br />
me-5 kursis studenti ainur demireli mzad iyo Tavisi ganaTleba Seewira<br />
religiuri mrwamsisaTvis. is daJinebiT moiTxovda Tavsaburavis tarebas<br />
da amaSi ver xedavda veranair diskriminacias. Sesabamisad es ar<br />
mianiSnebda mamakacTa batonobaze. is ambobda: “Tu mamakaci religiurad<br />
ganaTlebulia, is qals ukeTesad epyroba, amitomac me msurs, rom<br />
religiurad ganaTlebul qmarze viqorwino”. ainurs ar darTes neba<br />
Caebarebina gamocdebi, radganac Tavsaburavs atarebda.<br />
wignis avtori marvin hovi ainurs piradad Sexvda da esaubra.<br />
avtori dasZens, rom gogonas sityvebSi igrZnoboda fundamentalisturi<br />
ideebi. man ganacxada, rom sjeroda yuranis TiToeuli sityvis da<br />
Tavsaburavis tareba misTvis religiuri valdebuleba iyo. “Tu me ar<br />
daviburav Tavs, me davisjebi sxva cxovrebaSi. qalebs aqvT miniWebuli<br />
uflebebi yuranis mixedviT, da Tu mamakacebi ufro met uflebebs<br />
floben (daqorwinebisas, sasamarTloSi, mekvidreobis miRebisas da sxv.)<br />
es imitom, rom isini ufro Zlierni arian da maT SeuZliaT qalTa dacva<br />
da mxardaWera (houvi 2000:109).<br />
1998 wels ganaTlebis saministros mier SemoRebuli kodeqsiT<br />
aikrZala Tavsaburavisa da wveris tareba saswavleblebSi da romeli<br />
univerisitetis xelmZRvanelic amas ar Seasrulebda, ganTavisufldeboda<br />
Tanamdebobidan.<br />
samwuxarod, unda aRiniSnos, rom “Tavsaburavis omi” –s dros<br />
daixarja mniSvnelovani dro, maSin, roca 21 saukunis TurqeTSi mravlad<br />
arian gaunaTlebeli qalebi, xSiria adreuli qorwinebisa da
141<br />
mravalcolianobis SemTxvevebi. adgili aqvs Zaladobriv qorwinebas,<br />
saojaxo konfliqtebs.<br />
1980-iani wlebi – feminizmis aRmoceneba. aRsaniSnavia sami faqtori,<br />
ramac 1980-iani wlebidan feminizmis aRmoceneba gamoiwvia:<br />
1) samxedro mTavrobis mier qveynis gawmenda memarcxene da<br />
memarjvene ideologiebisagan. qveynis ideologiuri garemo aseve<br />
gaTavisuflda moxaliseTa mier daarsebuli savaWro da politikuri<br />
organizaciebisagan. es ki gzas uxsnida axal socialuri moZraobebis<br />
ganviTarebas.<br />
2) liberaluri politika, romelic wamoiwyo premier ministrma<br />
TurguT ozalma, mas Semdeg, rac 1983 wlis arCevnebiT xelisuflebaSi<br />
movida. mis mier xasgasmiT iqna aRniSnuli ori sakiTxis mniSvneloba:<br />
liberalizmisa da samoqalaqo sazogadoebis. liberaluri politikis<br />
damyarebasTan erTad adgili daimkvidra pluralizmma da samoqalaqo<br />
sazogadoeba gaTavisuflada memarcxene da memarjvene ideologiebisagan.<br />
ukanaskneli mesame faqtori, romelmac xeli Seuwyo feminizmis<br />
ganviTarebas, iyo socialuri faqtori. eyrdnobodnen ra<br />
saganmanaTeleblo da sakomunikacio SesaZleblobebs, qalebi iTxovdnen<br />
gansakuTrebuli uflebebis miniWebas. yvelaze mniSvnelovani am mxriv iyo<br />
profesiis qona. qalebi, romlebic miiswrafodnen karierisaken, iRebdnen<br />
raime ganaTlebas da amiT xels uwyobdnen TviTrealizacias (ozTurqi<br />
1992/1993).<br />
Sirin Teqeli, romelic iyo Turquli feministuri moZraobis<br />
yvelaze gavleniani figura, ambobda, rom 1980-iani wlebis dasawyisi iyo<br />
maTi moZraobis Sesamzadebeli wlebi. am xnis manZilze feministma<br />
qalebma mravali dasavlel feministTa wigni Targmnes Turqul enaze.<br />
Targmnil iqna iseTi cnobili dasavlel feministTa nawarmoebebi,<br />
rogoric arian: simone de bovuari, qeiT mileTi da SulamiT<br />
faierstouni.<br />
feminizmis ganviTarebaSi mniSvnelovani roli iTamaSa Jurnalma<br />
“Kadınca” (“qaluri”), romlis gamocemac 1978 wlidan daiwyo. am Jurnalis<br />
statiebi mTlianad exeboda qalTa problemebs. “Kadınca” did<br />
mniSvnelobas aniWebda qalis SesaZleblobebs, romliTac qals saSualeba
142<br />
eZleoda aemaRlebina Tavisi statusi. garda amisa am JurnalSi arsebuli<br />
statiebis avtorebi akritikebdnen sxvadasxva tradiciul Rirebulebebs,<br />
rogoric iyo magaliTad – qalwulobis SenarCuneba, abortis akrZalva da<br />
sxva.<br />
TurqeTis feministur moZraobaSi mniSvnelovani nabiji iqna<br />
gadadgmuli 1981 wlis maisSi, roca gaixsna simpoziumi “YAZKO”-s<br />
(mweralTa da mTargmnelTa kavSiri) saxelwodebiT. male imave pirTa mier<br />
gaixsna axali simpoziumebi. maTi mizani iyo agreTve, yuradReba<br />
gaemaxvilebina qalTa uuflebo mdgomareobaze, miuxedavad am kuTxiT<br />
gatarebuli mravali reformisa.<br />
“YAZKO”-s Semadgenlobis ZiriTad birTvs warmoadgenda 50 qali,<br />
romlebic TavianT energias mTlianad qalis sakiTxs axmardnen,<br />
Targmnidnen evropeli feministebis nawarmoebebs Turqul enaze. isini<br />
agreTve dakavebuli iyvnen warsulis kvleviTac.<br />
Teqeli miiCnevs, rom respublikis damaarseblebis mier<br />
ganxorcielebul reformebs hqonda simboluri mniSvneloba da<br />
dadebiTad aisaxeboda am elitis demokratiul imijze (araTi 2003:295).<br />
miaRwies:<br />
Teqeli aRniSnavs, Tu rogor dagmes maT marqsizmi da warmatebasac<br />
“1980-iani wlebis manZilze Cven radikalurad mimovixileT Cveni<br />
warsuli, gansakuTrebiT ki marqsizmi, ganvixileT Cveni yoveldRiuri<br />
gamocdileba. Cven mivaRwieT im koncefciaTa swor ganmartebas, romelic<br />
Turquli kulturis mniSvnelovani nawilia. magaliTad, patriarqati, anu<br />
mamakacTa batonoba qalebze da am gziT Cven sabolood gavxdiT<br />
feministebi” (Teqeli 1989:37).<br />
1982 wlidan qalebi ufro aqtiurad Seecadnen TavianTi ideologiis<br />
danergvas. amisaTvis isini cdilobdnen sxvadasxva gazeTis TiTo gverdze<br />
saTanado statia gamoeqveynebinaT. Sedegad maT dabeWdes statia “YAZKO”-<br />
s mier gamocemul gazeT “Somut”-Si. pirveli feministuri gverdi<br />
damzadebul iqna feministur moZRvrebaTa principebze, rac gulisxmobda,<br />
rom yovel qals ufleba hqonda gamoCeniliyo sagazeTo statiebSi.<br />
sagazeTo statiebi Seexeboda iseT Temebs, rogoric iyo aborti, qalTa<br />
dRe, qali da reklama, qali folklorSi. garda amisa am gazeTSi
143<br />
ibeWdeboda dasavlel mweralTa sxvadasxva statiebi, gansakuTrebiT ki<br />
simone de bovuaris.<br />
“Somut”-is gamocdilebis miRebis Semdeg qalebma gadawyvites<br />
SeeqmnaT avtonomiuri politikuri Zala, romelic damoukidebeli<br />
iqneboda saxelmwifos, politikuri partiebisa da sxva socialuri<br />
moZraoebebisagan. amgvarad 1983 wlidan Turqul feminizmSi axali xana<br />
daiwyo.<br />
yvelaze RirsSesaniSnavi faqti iyo “qalTa wris” (“Kadınlar Çevresi”)<br />
daarseba. misi mizani iyo xeli Seewyo qalTa moZraobis<br />
ganviTarebisaTvis, gaeanalizebina qalTa Sroma da moexdina misi<br />
saTanado anazRaureba. aseve misi mizani iyo qalSi gamoemuSavebina<br />
sakuTari Tavis rwmena da Secnobis unari.<br />
studentTa aqtiuri mxardaWeris Sedegad feminizmma qveyanaSi fexi<br />
myarad moikida. 1980-iani wlebis manZilze rogorc qalTa mier, ise qalTa<br />
Sesaxeb dawerili wignebi bestselerebad iqca.<br />
pirveli naSromi TurqeTSi, romelic mxolod qalTa Temaze iyo<br />
fokusirebuli, gamosca nermin abadan-unaTma, Tavdapirvelad Turqulad,<br />
xolo Semdeg inglisurad. abadan unaTma SeZlo naSromSi Tavi moeyara<br />
originaluri eseebisaTvis qalTa fertilurobis, janmrTelobis<br />
ekonomikuri da politikuri moRvaweobis Sesaxeb (araTi 2003:295).<br />
feministuri moZraobisadmi yuradReba gaamaxviles qalTa<br />
filmebiTac. “1980-ian wlebSi gamosuli Turquli filmebis mTavari Tema<br />
qalis sakiTxi iyo” (Cana).<br />
Turqma feministebma, pirvelad TurqeTis istoriaSi, 1985 wels<br />
aRniSnes qalTa saerTaSoriso dRe 8 marti.<br />
Turq feministTa pirveli masobrivi aqciis Sedegad, sapeticio<br />
sabWom 1986 wels miiRo peticia, romlis mixedviTac prezidents<br />
uyenebdnen moTxovnas, rom ecno gaerTianebuli erebis mier miRebuli<br />
SeTanxmeba, sadac naTqvami iyo, rom TurqeTis yvela moqalaqes,<br />
ganurCevlad sqesisa, eZleoda Tanabari uflebebi. amas mohyva Semdgomi<br />
peticia 1986 wlis martSi, romelic wauyenes TurqeTis did erovnul<br />
krebas. Semdgom peticias xels awerda 7000 qali, romlebic iyvnen
144<br />
sxvadasxva sazogadoebrivi fenis warmomadgenlebi: msaxiobebi,<br />
parlamentarebi, diasaxlisebi, maswavleblebi da sxva (buquri 2005a:51)<br />
zemoT moxseniebuli moZraobis Sedegad Seiqmna “qalTa asociacia<br />
diskriminaciis winaaRmdeg”, raTa mas organizeba gaekeTebina sxvadasxva<br />
RonisZiebebisaTvis da daerwmunebina mTavroba, rom gaerTianebuli erebis<br />
SeTanxmeba gansaxilvelad gaetana. Sedegad TurqeTma xeli moawera am<br />
SeTanxmebas 1987 wels.<br />
Seiqmna mravali damoukidebeli organizacia. erT-erTi aseTi<br />
organizacia iyo “Mor Çati Kadın Sığınağı Vakfı” (“qalTa TavSesafaris<br />
sazogadoeba”), romelic daarsda 1990 wels stambolSi. misi mizania<br />
gadawyvitos qalis fsiqologiuri da iuridiuli problemebi, agreTve<br />
mianiWos qalebs TavSesafari. dResdReobiT TurqeTSi bevria aseTi qalTa<br />
TavSesafari, romlebsac ZiriTadad adgilobrivi mTavroba afinansebs.<br />
feministemba daarses biblioTeka, saxelad “Kadın Eserleri Kütüphanesi ve<br />
Birliği Merkezi” (“qalTa Txzulebebisa da sainformacio centris<br />
biblioTeka”), sadac Tavmoyrilia qalTa nawarmoebebi da aseve<br />
publikaciebi qalTa Sesaxeb. es biblioTeka dResac funqcionirebs da<br />
dainteresebul pirebs amaragebs informaciiT qalTa Sesaxeb. es<br />
biblioTeka aseve warmoadgens qalTa TavSeyris centrs.<br />
feministma qalebma TurqeTis universitetebSi daaarses qalTa<br />
sakiTxis kvlevis centrebi, romlebic emsaxureba rogorc qalTa<br />
problemebis kvlevas, ise saTaveSi udgas seminarebisa da simpoziumebis<br />
gamarTvas, aseve amzadebs axalgazrda gogoebs am dargSi.<br />
1990-ian wlebSi feminizmi farTod gavrcelda sxvadasxva socialur<br />
dajgufebebSi. egalitarulma feminizmma daaarsa “KADER”-i (“asociacia<br />
qalTa mxardaWerisa da momzadebisa parlamentisaTvis”). am sazogadoebis<br />
mizania mxari dauWiros qalTa politikur, ekonomikur da socialur<br />
saqmianobas.<br />
feminizmma aqtiurad gaagrZela Tavisi moRvaweoba 1990-ian da 2000-<br />
ian wlebSi. qurTi feministebi dairazmnen Jurnal “Rosa”-s garSemo. 1996<br />
wels maT TavianTi Tavebi gamoacalkeves Turqi qalebisagan, qurTTa<br />
erovnuli moZraobisagan da kacebisagan.
145<br />
tradiciulma religiurma feministurma dajgufebam daaarsa “Başkent<br />
kadın Platformu” (“dedaqalaqis qalTa platforma”), masSi gawevrianebuli<br />
qalebi ibrZvian tradiciuli da patriarqaluri Rirebulebebis<br />
winaaRmdeg. isini moiTxoven im ekonomikuri, iuridiuli da kulturuli<br />
barierebis gauqmebas, rac maT eRobebaT sazogadoebrivi cxovrebisaken.<br />
qemalistma qalebma daaarses “Cağdaş Yaşami Destekleme Derneği”<br />
(“asociacia Tanamedrove cxovrebis mxardasaWerad”). romlis mizanic aris<br />
Tanamedrove cxovrebis stilis dakanoneba qalaqebSi, gansakuTrebiT<br />
upirisprirdebian islamur moZraobas.<br />
TurqeTis respublikis daarsebidan 70 wlisTavis iubilis<br />
aRsaniSnavad gamoica wigni: “aTaTurqi: warsulidan momavlisaken”. masSi<br />
gamoqveynebul erT-erT statiaSi, romlis avtoric aris nejla araTi –<br />
stambolis universitetSi arsebul qalTa sakiTxTa kvlevis programis<br />
xelmZRvaneli, ityobineba, rom aTaTurqis reformebi saojaxo<br />
samarTalSi, Turquli samoqalaqo kodeqsi da qalTa saarCevno uflebebi<br />
iyo gardatexa ara mxolod islamur samyaroSi, aramed mTels<br />
dasavleTSi.<br />
profesori araTi aseve exmaureba 1925 wlis deklaracias, risTvisac<br />
mravali Turqi qali madlierebas gamoTqvams aTaTurqis mimarT. is<br />
dasZens: sazogadoeba, eri Sedgeba ori sqesis warmomadgenelisagan:<br />
mdedrobiTisa da mamrobiTisagan. SeuZlebelia Cven SevcvaloT erTi<br />
nawili da meore ugulebelvhyoT, Tu Cven qveynis keTildReoba gvsurs.<br />
gana SesaZlebeblia, rom sazogadeoba gayofili iyos or nawilad, sadac<br />
erTi nawili cisken miemarTeba, xolo meore nawili dedamiwazea<br />
mijaWvuli? amgvarad progresisaken nabijebi unda gadaidgas rogorc<br />
mamakacTa, ise qalTa mier (houvi 2000:18).<br />
1998 wlidan moyolebuli yovelwliurad tardeba “qalTa kinos<br />
festivali”. Turq qalTa dajgufebebi (feministebi, memarcxeneebi,<br />
qemalistebi da sxva) regularulad iReben monawileobas festivalSi.<br />
isini aseve warmoadgenen TurqeTs gaerTianebuli erebis mier<br />
organizebul Sekrebebze.<br />
feministurma moZraobam TurqeTSi qveynis socialuri dajgufebebis<br />
yuradReba miipyro. 1980-iani wlebis dasawyisidan memarcxeneTa mravalma
146<br />
Jurnalma gamoaqveyna statiebi qalTa Temaze. maT mier daarsebul iqna<br />
sxvadasxva qalTa asociacia. qalTa sakiTxs yuradReba dauTmo<br />
tradiciulma religiurma dajgufebam. maT mier daibeWda sxvadasxva<br />
saxis Jurnalebi. 1990-iani wlisaTvis es dajgufeba gaxda yvelaze<br />
aqtiuri, vinc pirvel etapze ayenebda qalis Temas. maT mier dabeWdil<br />
JurnalTa raodenoba 50 aTass aRwevda. daarsebul iqna sxvadasxva<br />
asociacia. am dajgufebis wevrma qalebma daiwyes tradiciuli Turquli<br />
kulturis gakritikeba, romelic iyo patriarqaluri. qalTa am moZraobas<br />
eZaxdnen “TavSalian feministur moZraobas.” 1987 wels maT dabeWdes<br />
Jurnali “AyÇe.” isini moiTxovdenen, rom sasuliero pirT maTTvis neba<br />
daerToT, raTa yofiliyvenen sazogadoebis sruluflebiani wevrebi.<br />
1980-iani wlebidan feminizmis gavlenis qveS aRmoCnda qemalist<br />
qalTa asociacia. maT yuradReba miaqcies samoqalaqo samarTlis kodeqss,<br />
romelic ewinaaRmdegeboda qalTa interesebs, qalTa mier politikur<br />
asparezze moRvaweobas.<br />
1990-iani wlebidan TurqeTSi daarsebuli qalTA sazogadoebebidan<br />
aRsaniSnavia “Aile Araştırma Kurumu (“ojaxis kvlevis instituti”) da “Kadının<br />
Statusu ve Sorunları Genel Müdürlüğü” (“qalTa problemebisa da statusis<br />
direqtorati”).<br />
1993 wels daarsda “dedaTa da bavSvTa saganmanaTleblo<br />
dawesebuleba (MOCEF), romelic TurqeTSi pirvelad emsaxureba saxlSi<br />
dafuZnebul mosamzadebel kursebs skolaSi SemsvlelTaTvis.<br />
1995 wels ankaraSi daarsda “Tanamedrove axalgazrdebisa da qalTa<br />
dawesebuleba”. centri xels uwyobs janmrTelobis programas,<br />
saganmanaTleblo kursebs, sabavSvo baRebs, biblioTekebsa da profesiul<br />
wvrTnas qalTaTvis.<br />
1996 wels jeilan orhunis mier daarsebul iqna kulturuli<br />
organizacia, romelic ikvlevs soflel qalTa cxovrebas. am<br />
organizacias ewodeba “Anakültür” da muSaobs samxreT-aRmosavleT<br />
TurqeTSi. organizaciis xelmZRvanelobiT 1997 wlis 7-10 marts moewyo<br />
qalTa saerTaSoriso dRisadmi miZRvnili zeimi, romelsac agreTve<br />
daeswro saxelmwifo ministri qalTa sakiTxebSi. zeimSi monawileoba<br />
miiRo 50 qalma stambolidan, ankaridan da sxva qalaqebidan, agreTve 500
147<br />
adgilobrivma qalma. zeims Tan axlda tradiciuli cekvebi, modebis<br />
Cveneba da a.S.<br />
analogiuri qalTa saerTaSoriso dRisadmi miZRvnili zeimebi<br />
gaimarTa samxreT-aRmosavleT da centralur anatoliis sxvadasxva<br />
qalaqebSi. zeims Tan axlda warmodgenebi, folkloruli cekvebi, poezia,<br />
simRera ad a.S.<br />
“Anakültür” -is wevri moxaliseebi qveynis aRmosavleTiT mcxovreb<br />
qalebs ugzavnian wignebs, Casacmels, sakancelario saqonels.<br />
amgvarma samuSaoebma samxreT-aRmosavleT TurqeTSi gamoiwvia<br />
mravali arasamTavrobo organizaciis daintereseba am regioniT,<br />
magaliTad, damyarda kavSiri Semdeg sazogadoebebs Soris: qalebi qalTa<br />
uflebebisaTvis da “Kader”-sa da gazianTefis qalTa platformasTan.<br />
Turqulma ganviTarebis organizaciam daiwyo mravalferovani proeqti am<br />
regionSi.<br />
rogorc zemoT ukve aRvniSneT, 1993 wlis zafxulSi istoriuli<br />
faqti dafiqsirda, TurqeTis premier ministri gaxda qali – Tansu<br />
Cileri. sxvadasxva politikuri speqtris warmomadgeneli Turqebi,<br />
gansakuTrebiT, qalebi aRfrTovanebulebi iyvnen am faqtiT. maT winaSe<br />
warsdga axalgazrda qali Tavisi momxibvleli RimiliT, romelsac<br />
ekonomiuri ganaTleba amerikaSi hqonda miRebuli, da romelic inglisurs<br />
ufro kargad flobda, vidre Turquls. masSi xedavdnen qveynis<br />
evropeizaciis gzaze dadgomis did imeds (houvi 2000:114).<br />
Tanamdebobis dakavebis Semdeg Cilerma ganacxada, rom is ar<br />
iqneboda gansxvavebuli mamakacisagan. unda aRiniSnos, rom misma<br />
mmarTvelobam feministebis mxridan Zlieri kritika daimsaxura, radganac<br />
is nakleb yuradRebas uTmobda qalTa sakiTxebs (Cileri 2009).<br />
TurqeTis politikurma partiebma TavianT programaSi Seitanes<br />
axali principebi, romelic exeboda qalTaA sakiTxs, gadasinjul iqna<br />
samoqalaqo samarTlisa da sagadasaxado kodeqsebi da cvlilebebi iqna<br />
Setanili Tanasworuflebianobis safuZvelze.<br />
1995 wlis saparlamento arCevnebSi 21.4%-iT pirvel adgilze gavida<br />
refahis islamisturi partia, meore, mesame adgilze ki liberalur da
148<br />
konservatiuli partiebi – “dedasamSoblos” da “samarTliani gzis”<br />
partiebi – 19-19%-iT.<br />
refahis partiis warmatebis erT-erTi ganmapirobebeli iyo misi<br />
wevri qalebi, romlebic karidan-karze dadiodnen da xalxs sTavazobdnen<br />
janmrTelobis, socuzrunveloyofisa da saganmanaTleblo saqmianobaSi<br />
mxardaWeras. partiis erT-erTi gamoCenili varskvlavi iyo sibel<br />
eraslani – islamisturi feminizmis aqtivisti, romlis mamac iyo<br />
qemalisti samxedro oficeri. miuxedavad imisa, rom mas hqonda<br />
iuridiuli ganaTleba, is ver gamoCnda sasamarTlos winaSe, radganac is<br />
daJinebiT moiTxovda Tavsaburavis tarebas. TiTqmis damoukideblad<br />
eraslanma daaarsa refahis partiis qalTa ganStoeba, romelic 18 000<br />
moxalisisagan Sedgeboda. male am ricxvma 200 000 qals miaRwia.<br />
miuxedavad misi didi mcdelobisa, man Tavisi posti dakarga 1995 wels,<br />
radganac man gaakritika partiis politika, radganac xelmZRvanelebma ar<br />
daasaxeles arcerTi qalis kandidatura erovnul arCevnebSi (houvi 2000:<br />
29).<br />
“1995 wlis 23 ivliss TurqeTis parlamentma, xangrZlivi diskusiis<br />
Semdeg, daamtkica e.w. “demokratiuli reformebis paketi”. am<br />
dadgenilebiT axalgazrdebsa da qalebs miecaT politikuri<br />
organizaciebis Seqmnis ufleba” (svaniZe 2005:215-216).<br />
1999 wlis saparlamento arCevnebSi 24 qali iqna arCeuli<br />
parlamentis wevrad, es aris didi raodenoba mas Semdeg rac 1934 wels<br />
aTaTurqis damsaxurebiT Turqma qalebma moipoves ufleba yofiliyvnen<br />
arCeulni erovnul arCevnebSi. maTi ricxvi ufro metic iqneboda<br />
aTaTurqis partias 10%-iani barieri rom gadaelaxa. Tumca aRsaniSnavia,<br />
rom pirvelad parlamentis wevri qalidan ors ebura Tavsaburavi (houvi<br />
2000:214).<br />
feministuri mimarTulebebi. 1985 wlidan moyolebuli warmoiqmna<br />
sxvadasxva feminsituri mimarTulebebi da maTi ideologiebi. amaTgan<br />
aRsaniSnavia sami ZiriTadi mimdinareoba: egalitaruli, socialuri da<br />
radikaluri feminizmi. egalitaruli feminizmi yuradRebas amaxvilebs<br />
qalTa gaTavisuflebasa da Tanasworobaze mamakacTan mimarTebaSi. man<br />
TurqeTSi fexi moikida 1984 wlidan, mas Semdeg, rac daibeWda jurnali
149<br />
“Kadinca”, romelic dResac gamodis. is sakiTxebi, romlebsac es jurnali<br />
1980-90 wlebSi ganixilavda, dResac aqtualuria. aseve calke<br />
mimdinareobad gamoeyo socialuri da radikaluri feminizmi.<br />
egalitaruli feminizmisagan gansxvavebiT socialistma da radikalistma<br />
feministebma Tanasworobaze ufro meti moiTxoves da daiwyes brZola<br />
qalTa emansipaciisaTvis.<br />
qalTa es sami dajgufeba (egalitaruli, socialuri, radikaluri)<br />
gaerTianda 1987 wlamde, xolo Semdeg isev daiyo. socialistma<br />
feministebma 1987-1990ww. dabeWdes Jurnali “Sosyalist Feminist Kaktus”<br />
(”socialist feministTa kaktusi”), amJamad ki uSveben “Pazartesi”-s<br />
(“fazarTesi”), maSin rodesac radikalebma dabeWdes “Feminist”-i. Semdeg ki<br />
uSvebdnen sxvadasxva adgilobriv Jurnalebs.<br />
egalitarulma feminizmma mTavar amocanad daisaxa qalisa da<br />
mamakacis Tanasworoba da Tavisufleba. es Tanasworoba moicavda sam<br />
ZiriTad moTxovnas: Tanasworoba profesiul cxovrebaSi, Tanasworoba<br />
qorwinebis periodSi da Tanasworoba socialur cxovrebaSi. garda amisa<br />
isini yuradRebas amaxvilebdnen qalTa Tavisuflebaze, rac ZiriTadad<br />
seqsualur Tavisuflebas niSnavda.<br />
egalitaruli feminizmis mimdevrebi cdiloben daareguliron<br />
saxelmwifos normebi da samarTali. maT TurqeTSi Seqmnes liberalu-<br />
demokratiuli sazogadoeba, sadac qalica da mamakacic Tanabari<br />
uflebebiT sargebloben.<br />
egalitaruli feminizmisagan gansxvavebiT radikaluri feminizmis<br />
mizania gaaTavisuflos qali kacis batonobisagan. aseve radikaluri<br />
feminizmi uaryofs qalTa gawevrianebas sxva sazogadoebriv<br />
institutebTan. isini acxadeben, rom iseTi sazogadoebrivi<br />
dawesebulebebi, rogoricaa, magaliTad, saxelmwifo biurokratia,<br />
samxedro da policia, arian mamakacuri Rirebulebebis matareblebi da<br />
arcerT qals ar SeuZlia am sferoSi monawileobis miReba (vildani<br />
1990:4). isini akritikeben egalitaruli feminizmis Sexedulebebs, rom<br />
qalTa emansipacia miiRweva demokratiul da saxalxo institutebis<br />
TanasworobiT. radikali feministebi ar kmayofildebian maTTvis<br />
miniWebuli droebiTi uflebebiT da isini moiTxoven mamakacze
150<br />
damyarebuli kulturis Zireul gardaqmnas.<br />
socialisti feministebi ki amtkiceben, rom qalis statusi aris<br />
istoriuli Sedegi konkretuli ekonomikuri modelisa, saxeldobr-<br />
kapitalizmis. amitomac qalTa Cagvris ZiriTad mizezad isini miiCneven<br />
“kapitalizms” da ara “patriarqats” (savrani 1989:29).<br />
socialisti feministebi yuradRebas amaxvileben lozungze “piradi<br />
aris politikuri”, e.i. isini ilaSqreben kerZo mesakuTreobis, piradulis<br />
winaaRmdeg. isini warmoaCenen qalis mier sazogadoebriv cxovrebaSi<br />
monawileobis miRebis saWiroebas. isini Tvlian rom maT unda moaxdinon<br />
iseTi sakiTxebis politizireba, rogoricaa qalis Sroma ojaxSi, dedoba<br />
da sxv. akritikeben egalitaruli feminizmis moTxovnas Tanamonawileobis<br />
uflebis miniWebaze, radganac isini Tvlidnen, rom “TviT parlamentSi<br />
myofi feminsituri burJuazia ver gadawyvetda qalTa problemebs,<br />
radganac mTavari bazisi qalTa Cagvrisa iyo am sistemis Semadgeneli<br />
nawili “ (ozTurqi 1988:22).<br />
SegviZlia davaskvnaT, rom miuxedavad imisa rom feminizmis am sam<br />
ganStoebas gaaCnda sxvadasxva Sexedulebebi da miswrafebani, isini mainc<br />
erT mizans emsaxurebodnen, Zirs uTxridnen patriarqalur kulturasa da<br />
mis politikur insitutebs TurqeTSi.<br />
amrigad, feminizmma, rogorc socialurma jgufma, 1980-iani wlebis<br />
TurqeTSi Seqmna axali politikuri mimdinareoba. feministTa aqtiuri<br />
moZraobis Sedegad TurqeTSi mTavar sakiTxad dadga genderuli<br />
Tanasworuflebianobis problema.<br />
amJamad feminizmi TurqeTSi anviTarebs tendencias, romelic<br />
gulisxmobs qalTa separacias kacebisagan da im saqmianobisagan, romelic<br />
mamakacTa sasargeblod aris mimarTuli. genderi TurqeTSi amkvidrebs<br />
samarTlian kanonebs genderis, rasis, klasis, religiisa da sxva<br />
sociologiur kategoriebTan mimarTebaSi. Turquli feminizmi warmoaCens<br />
sxvadasxva socialur jgufebs, romelTac gaaCniaT sxvadasxva socialuri<br />
saWiroebani, kultura, istoria, da gamocdileba. aRsaniSnavia feminizmis<br />
didi wvlili samoqalaqo sazogadoebis ganviTarebaSi.<br />
feministuri lozungi “piradi aris politikuri” uaryofs<br />
socialur dayofas saxalxo da kerZo sferoebs Soris. sazogadoebriv
151<br />
cxovrebaSi yvelasaTvis gza xsnili unda iyos ganurCevlad sqesisa,<br />
eTnosisa, asakisa da sxva. yvelam TavianTi wvlili unda Seitanos<br />
sazogadoebriv cxovrebaSi (buquri 2005a:53).<br />
yovelive zemoTTqmulidan gamomdinare metad didia feministTa<br />
wvlili Turquli sazogadoebis formirebaSi. miuxedavad miRweuli<br />
Tanasworuflebianobisa, uTanasworoba sazogadoebaSi yovelTvis<br />
iarsebebs. radganac TurqeTis respublika warmoadgens winaaRmdegobrivad<br />
ganviTarebul qveyanas, is aris gardamavali ganviTarebis safexurze<br />
myofi qveyana. dResac kvlav arsebobs moTxovnebi, rac qmnis axal-axali<br />
feminsituri moZraobis niadags.
g a n a T l e b a<br />
152<br />
q r o n o l o g i a<br />
qalTaA uflebebi TurqeTSi da<br />
genderuli Tanasworobisaken gadadgmuli nabijebi<br />
1842w. daiwyo meddebis momzadeba samedicino saganmanaTleblo skolebSi<br />
1845w. savaldebulod gamocxadda dawyebiTi ganaTlebis miReba<br />
gogonebisa da vaJebisaTvis<br />
1876w. daarsda maswavlebelTa skolebi gogonebisaTvis<br />
1859w. daarsda saSualo ganaTlebis skolebi gogonebisaTvis<br />
1864w. daarsda teqnikuri saganmanaTleblo skola gogonebisaTvis<br />
1869w. daarsda saindustrio skola gogonebisaTvis<br />
1876w. pirveli konstituciis mixedviT (Kanun-i Esasi) dawyebiTi ganaTleba<br />
savaldebulod gamocxad2da vaJebisa da gogonebisaTvis<br />
1880w. daarsda mosamzadebeli skolebi saSualo skolebSi Semsvleli<br />
gogonebisaTvis<br />
1913w. daarsda umaRlesi skolebi qalTaTvis<br />
1915w. daarsda pirveli universiteti qalTaTvis<br />
1924w. ZalaSi Sevida kanoni ganaTlebisa da swavlebis Sesaxeb<br />
1932w. daarsda Ramis profesiuli da xelovnebis skolebi qalTaTvis<br />
1938w. daarsda xelovnebisa da kervis kursebi qalTaTvis<br />
1945w. daarsda mosamzadebeli skolebi profesiuli skolebis<br />
kursdamTavrebul qalTaTvis<br />
1990w. stambolis universitetSi daarsda bakalavris Semdgomi ganaTlebis<br />
xarisxi qalTaTvis<br />
1996w. pirvelad qalTa ganaTleba dajildovda umaRlesi xarisxiT<br />
1997w. savaldebulo ganaTleba gaizarda 5-dan 8 wlamde.
j a n m r T e l o b a<br />
1926w. aborti da misi xelSewyoba gamocxadda kriminalur danaSaulad<br />
153<br />
1952w. daiwyo deda-Svilis samedicino servisi jandacvis saministros<br />
mier<br />
1965w. ZalaSi Sevida kanoni ojaxis dagegmvaze: Sobadobis kontroli<br />
gamocxadda nawilobriv ufasod, aborti gamocxadda ufasod mxolod<br />
rogorc saswrafo samedicino daxmareba<br />
1985w. gamoica Sesworeba ojaxis dagegmvasTan dakavSirebiT: nebadarTuli<br />
aborti gamocxadda orsulobis mxolod pirvel 10 kviraze.<br />
d a s a q m e b a<br />
1897w. qalebma Seabijes mosamsaxureTa rigebSi rogorc xelfasis mqone<br />
moxeleebma<br />
1913w. qalebma Seabijes saxelmwifo samsaxurSi<br />
1914w. qalebma daiwyes vaWroba da komerciuli saqmianoba<br />
1915w. kanonma mianiWa momuSave qalebs socialuri uflebebi da<br />
usafrTxoeba<br />
1930w. gamoica sayovelTao saxalxo janmrTelobis kanoni, romelic<br />
iTvaliswinebda qalTa da bavSvebis dacvas.<br />
1945w. dawesda dekretuli Svebuleba<br />
1949w. kanonis mixedviT sapensio asaki da dazRveva Tanawori gaxda<br />
kacebTan mimarTebaSi<br />
1971w. gamoica kanoni, romelic eyrdnoboda princips: Tanabari xelfasi<br />
Tanabari samuSaos fasad.<br />
1971w. aikrZala qalTa muSaoba mZime da saxifaTo pirobebSi<br />
1990w. sakonstitucio sasamarTlom gaauqma kanoni, romelic<br />
iTvaliswinebda qalTa muSaobas qorwinebis pirvel periodSi<br />
1993w. gamoica kanoni, romelic iTvaliswinebda qalTa samewarmeo<br />
saqmianobis waxalisebas.
k a n o n i<br />
154<br />
1567w. qalebs mieniWaT qonebis damoukideblad gankargvis ufleba<br />
1839w. qalebi Tanasworuflebianebi gaxdnen kanonis winaSe<br />
1858w. qonebis flobisas qalebi da kacebi Tanasworuflebianebi gaxdnen<br />
1876w. pirveli konstituciiT ganisazRvra umTavresi uflebebi<br />
1911w. col-qmruli RalatisaTvis Tanabrad isjeboda kacic da qalic.<br />
1917w. cvlileba ganicada saojaxo samarTalma: saqorwino kontraqtis<br />
dadebisas aucilebeli iyo samoqalaqo piris daswreba. saqorwino asaki<br />
ganisazRvra kacTaTvis 18 wliT da qalTaTvis 17 wliT.<br />
1923w. respublikis gamocxadeba<br />
1926w. TurqeTis samoqalaqo kodeqsis mixedviT savaldebulo gaxda<br />
erTcolianoba. qalebs 2mieniWaT ganqorwinebis, Svilze meurveobis,<br />
qonebis gankargvis uflebebi.<br />
1935w. gaimarTa 12-e saerTaSoriso qalTa kongresi stambolSi<br />
1938w. arasrulwlovanTaTvis saqorwino asaki ganisazRvra mamakacebSi 17<br />
wliT da qalebSi 15 wliT mSoblebis nebarTviT.<br />
1985w. TurqeTi gawevrianda CEDAW-Si (saerTaSoriso konvencia qalTa<br />
diskriminaciis formebis aRmofxvris Sesaxeb)<br />
1990w. kanonis ZaliT gauqmda sasjelis Semsubuqeba prostituciisaTvis<br />
1995w. TurqeTma xeli moawera pekinis deklaracias.<br />
1996w. gauqmda col-qmruli Ralatis, rogorc kriminalur aqtad miCneva<br />
mamakacebisaTvis<br />
1997w. qalebs mieniWaT ufleba SeenarCunebinaT qaliSvilobis gvarebi<br />
TavianTi qmrebis gvarebTan erTad.<br />
1998w. miRebul iqna axali kanoni saojaxo uflebebis dasacavad<br />
1998w. gauqmda ojaxis ufrosis mier saSemosavlo gadasaxadi. qalebi da<br />
kacebi gaxdnen individualuri Semomtanebi<br />
1998w. gauqmda col-qmruli Ralatis, rogorc kriminalur aqtad miCneva<br />
qalTaTvis.
p o l i t i k a<br />
155<br />
1923w. qalTa uflebebis dasacavad daarsda “qalTa saxalxo partia”.<br />
1924w. daarsda qalTa asociacia.<br />
1930w. qalebma moipoves ufleba monawileoba mieRoT arCevnebSi rogorc<br />
amomrCevlebma, ise kandidatebma adgilobriv mTavrobaSi.<br />
1933w. qalebma moipoves ufleba monawileoba mieRoT arCevnebSi rogorc<br />
amomrCevlebma, ise kandidatebma sasoflo administraciaSi.<br />
1934w. moipoves saarCevno xmis da arCevnebSi monawileobis ufleba<br />
saparlamento arCevnebSi<br />
1935w. Catarda pirveli arCevnebi, sadac qalebs gaaCndaT ufleba<br />
yofiliyvnen rogorc amomrCevlebi, ise arCeulni.<br />
1946w. daiwyo mravalpartiuli politika.<br />
1971w. dainiSna pirveli qali ministri damatebiT-saparlamento wevrad<br />
1986w. parlamentis wevri qali gaxda ministrTa kabinetis wevri.<br />
1994w. dainiSna pirveli qali premier-ministrad<br />
1995w. qalTa raodenoba parlamentSi gaizarda 2.4%-iT, 1935 wlis Semdeg<br />
qalTa raodenobam parlamentSi piks miaRwia.<br />
d a r R v e v e b i q a l T a m i m a r T<br />
1980–iani wlebis qalTa moZraobis aRmavlobam gamoiwvia erovnul<br />
programaSi qalTa mimarT darRvevebis sakiTxis gaTvaliswineba<br />
1990w. “mewamuli saxuravis TavSesafaris” sazogadoebam gaxsna “qalTa<br />
sakonsultacio da TavSesafris centri” stambolSi.<br />
1991w. gaixsna qalTa solidarobis organizacia. man gaxsna pirveli<br />
damoukidebeli TavSesafari qalTaTvis 1993w.<br />
1994w. generalurma direqtoratma qalTa statussa da problemebze gaxsna<br />
sainformacio-sakonsultacio banki, raTa gauwion qalebs konsultacia<br />
da meurveoba maT mimarT arsebuli darRvevebis winaaRmdeg.
156<br />
1998w. mTavari prokuroris gadawyvetilebiT ZalaSi Sevida kanoni<br />
saojaxo samarTlisa, romelic iTvaliswinebda qalTa dacvas maT mimarT<br />
arsebuli darRvevebisa da bavSvebisa, romlebic aseve arian saojaxo<br />
Zaladobis msxverplni.<br />
dReisaTvis TurqeTSi aris 11 qalTa TavSesafari, aseve 6 sameurveo<br />
centri. aseve bavSvTa dacvisa da socialuri daxmarebis saagento<br />
emsaxureba 19 socialur centrs, romelic emsaxureba qalebs saojaxo<br />
darRvevebisagan dasacavad.<br />
erovnuli meqanizmi qalTa moZraobis mxardasaWerad<br />
1987w. daarsda qalTa politikis gamtarebeli komiteti<br />
1989w. Sromisa da soc. uzrunvelyofis saministroSi daarsda qalTa<br />
ganyofileba.<br />
1989w. stambolis universitetSi daarsda qalTa problemebis kvlevis<br />
centri. dReisaTvis aris 13 aseTi centri.<br />
1990w. municipalitetebSi daarsda qalTa biuroebi.<br />
1992w. (oqtomberi) direqtoratis mier moxda xelaxali gadasinjva qalTa<br />
statusisa da problemebisa kanoni # 3670-is Tanaxmad.<br />
1992w. DGSOW –s teqnikuri TanamSromlobis “genderi da ganviTareba”<br />
proeqti daiwyo UNDP-s mxardaWeriT.<br />
1993w. daarsda qalTa biuroebi yvela samoqalaqo da Sromis<br />
sindikatebiT.<br />
1993w. saxelmwifo statistikis universitetSi daarsda statistikisa da<br />
socialuri struqturis departamenti qalTaTvis.<br />
1994w. TurqeTma monawileoba miiRo kairoSi gaeros saerTaSoriso<br />
konferenciaSi ganviTarebis dargSi.<br />
1995w. TurqeTma monawileoba miiRo saerTaSoriso konferenciaze<br />
socialur ganviTarebaze. saxelmwifo ministrma xeli moawera erovnul<br />
programas.
157<br />
1995w. TurqeTma monawileoba miiRo qalTa IV saerTaSoriso<br />
konferenciaSi<br />
1997w. gaixsna qalTa ganyofilebebi 12 provinciaSi.<br />
1997w. DGSPW qalTa ganviTarebis proeqti gaiSala UNDP-s mxardaWeriT.<br />
1998w. daarsda saparlamento komisia qalis statusis gansasazRvrad<br />
CEDAW-s farglebSi.
158<br />
d a s k v n a<br />
naSromis mizani iyo Turqi qalis statusis ganxilva sxvadasxva<br />
epoqaSi. Cven davinaxeT, Tu rogor yalibdeboda anatoliis teritoriaze<br />
qalis kulti. jer kidev zeda paleoliTis xanaSi qali aRiqves, rogorc<br />
nayofierebis simbolo. neoliTur periodSi dominirebda dedaRmerTis<br />
kulti. qalis kulti maRal safexurze Cans antikuri qveynebis kulturis<br />
Seswavlisas. ax. w. me-4 aTaswleulis bolos, brinjaos xanaSi, mamakacis<br />
rolma sazogadoebaSi meti mniSvneloba moipova. Tumca qali kvlav darCa<br />
nayofierebis simbolod da deda-RmerTis kultic agrZelebda ayvavebas.<br />
meore aTaswleulis Sua xanebSi xeTebis imperiis (Zv. w. XVIIIs-dan XIIIs-<br />
mde) dros xeTur samarTalSi daculi iyo qalisa da mamakacis<br />
Tanasworuflebianoba. qals gaaCnda politikuri uflebebic. anatoliis<br />
berZnul sazogadoebaSi qalebi mniSvnelovani TavisuflebiT<br />
sargeblobdnen, gabatonebuli iyo monogamia. romaelTa xanaSi ki qalma<br />
ufro meti uflebebi moipova, vidre berZenTa mmarTvelobis dros<br />
hqondaT. qristianobis gavrcelebis Semdeg religiur doqtrinebSi wminda<br />
RvTismSoblis kulti warmoCnda.<br />
XI saukunidan Turq-selCukebma daipyres bizantiis imperiis<br />
mniSvnelovani teritoria da moxda Turqi qalis asimilacia iq arsebul<br />
kulturasTan. im dros Turqi qali aqtiuri iyo rogorc ojaxur, ise<br />
sazogadoebriv cxovrebaSi. qals damoukidebloba gaaCnda socialur<br />
sferoSic. TurqTa religia iyo Samanizmi, rac dafuZnebuli iyo qalis<br />
saRvTo Zalaze. islamamdeli periodis Turqi qali iyo ojaxis ufrosi,<br />
bavSvebis aRmzrdeli, religiuri ceremoniebis xelmZRvaneli.<br />
islamis gavrcelebis Semdeg (ax.w. me-7 s-Si) moxda qalis<br />
sazogadoebrivi mdgomareobis mkveTri formulireba. islamma qalis<br />
statusi aamaRla dis, qaliSvilis, colis da dedis rangSi. muhamedi,<br />
arabuli samyaros lideri, rogorc progresuli moRvawe, moqmedebda<br />
qalis uflebebisaTvis da maTi mdgomareobis gaumjobesebisaTvis.<br />
muhamedma qals ufleba misca sxvadasxva sferoSi, rogoricaa: saojaxo,<br />
qorwineba, ganaTleba, memkvidreoba da sxv., ramac qalis statusi<br />
sazogadoebaSi mniSvnelovnad aamaRla imasTand SedarebiT, rac adre iyo.
159<br />
winaislamur epoqaSi qali ganixileboda, rogorc viRacis<br />
sakuTreba, islamis gavrcelebis Semdeg ki man moipova ufleba. amitom<br />
islamis ayvavebis xanaSi muslimur qveynebSi qals Tavisuflad da<br />
mSvidad SeeZlo daekavebina misTvis Sesaferisi Tanamdeboba. muslimi<br />
qalebi, maT Soris Turqi qalebi, warmatebiT moRvaweobdnen mecnierebis,<br />
literaturis dargSi. isini faqtobrivad ar CamorCebodnen mamakacebs arc<br />
politikur arenaze. asrulebdnen saxelmwifo saqmeebs, iyvnen valiebi,<br />
naibebi (nacvlebi, regentebi) da Zlevamosili meufeni.<br />
islamis evolucia ganviTarda qalis uflebebis mkveTri SezRudviT.<br />
islamis ganviTarebis Sedegad SeizRuda qalTa uflebebi. adgilobrivi<br />
Zveli tradiciebi Seicvala SariaTis moTxovnebis Sesabamisad. islamma<br />
TandaTanobiT qals CamoarTva is uflebebi, romlebic maT manamde<br />
gaaCndaT. male qali aRmoCnda damcirebul mdgomareobaSi mamakacTan<br />
SedarebiT. Semdgom kanonmdeblobebSi da zne-CveulebebSi ufro da ufro<br />
izRudeboda maTi uflebebi.<br />
XIII-XIV ss-Si da Semdgomac xSirad xdeboda SariaTis normebis<br />
darRveva da qalisaTvis gamonaklis SemTxvevaSi uflebebis miniWeba. amisi<br />
dadasturebaa sultan selim I-is (1512-1520) “kanun-name”. es “kanun-name”<br />
Seiqmna im periodSi, rodesac osmaleTis imperiaSi SariaTis mkacri<br />
kanonmdebloba batonobda. im droisaTvis es kanonTa krebuli<br />
wingadadgmuli nabiji iyo osmaleTis imperiaSi, man aRiara qalis<br />
uflebebi da SesaZleblobebi.N<br />
aRsaniSnavia XV-XX saukuneebSi osmaleTis imperiaSi moRvawe poet<br />
qalTa Semoqmedeba. maT mier Seqmnili mniSvnelovani poeturi<br />
memkvidreoba Rirseul konkurencias uwevs mamakacTa Semoqmedebas da<br />
TvalsaCino adgili daimkvidra Turqul poeziaSi.<br />
poet qalTagan gamorCeuli iyo mihri-xaTuni (1516). maSin, rodesac<br />
islami qals CarSafSi axvevda da osmaleTis imperiaSi SariaTis mkacri<br />
kanonmdebloba moqmedebda, mihri-xaTunma Tavis SemoqmedebaSi umRera<br />
siyvaruls, aRwera muslimi qalis mdgomareoba, romelic faqtobrivad<br />
uuflebo iyo.<br />
XV saukunis cnobili poeti qali iyo zeinabi (1474), romelic<br />
Turquli enis garda flobda arabul da sparsul enebs. man Tavis
160<br />
SemoqmedebaSi asaxa mamakacTa dominirebuli mdgomareoba.<br />
XVIII saukunis saxelovani poeti iyo fiTnaTi (hubi xaTuni (1780).<br />
XIX saukuneSi leila hanimi, igive “bulbuli” da sxvani.<br />
qvela zemoT CamoTvlili poeti qalis arseboba safuZvels<br />
gvaZlevs vTqvaT, rom qalebma metad rTul viTarebaSi mainc SeZles<br />
TavianTi Tavis damkvidreba. davinaxeT, rom maT didi wvlili Seitanes<br />
osmaleTis imperiis literaturis istoriaSi, kerZod ki poeziaSi, da amiT<br />
mniSvnelovani adgili daimkvidres Turqul poeziaSi.<br />
Cven davinaxeT, rom haremi, romelic aziuri samyaros mraval<br />
qveyanaSi arsebobda, yvelaze ganviTarebuli osmaleTis imperiaSi iyo. is<br />
saukuneebis ganmavlobaSi osmalo sultnis sasaxlis Semadgeneli nawili<br />
iyo. kerZod, haremis gadatana sultnis sasaxleSi 1541 wels moxda, mas<br />
Semdeg, ras sultanma roksolanam Tavisi sacxovrebeli iq gadaitana da<br />
amiT precedenti Seqmna osmaleTis imperiaSi.<br />
haremis qalTa umravlesoba qristiani da aramuslimuri warmoSobis<br />
iyo, isini yvelaze lamazi qalebi iyvnen osmaleTis imperiaSi, romlebic<br />
sultnis haremSi ZiriTadad monaTa bazrebidan xvdebodnen. es qalebi<br />
yvela Rones xmarobdnen, raTa haremSi warmateba moepovebinaT. mravali<br />
iRbliani mona qali sultani valide gaxda.<br />
haremis socialuri struqtura ierarqiuli iyo. es struqtura<br />
Camoyalibda islamisa da saxelmwifos moTxovnilebaTa gavleniT. valide<br />
sultani ganagebda harems, is iyo piramidis TavSi da mas mxolod Svilis<br />
sikvdilis Semdeg aqveiTebdnen. mona qalebi ki haremis ierarqiis yvelaze<br />
dabal safexurze iyvnen.<br />
XIX saukuneSi sultani abdul-mejidi Tofkafidan gadavida axal<br />
sasaxleSi (bosforis axlos). amave sasaxleSi gadavida sultnis haremic.<br />
osmaleTis imperiis daSlasTan erTad moiSala haremis tradiciac. 1923<br />
wels mustafa qemal aTaTurqma (1881-1938ww.) sultnis institutTan erTad<br />
haremic gaauqma.<br />
Cven davinaxeT, rom saukuneebis ganmavlobaSi mniSvnelovani<br />
transformacia ganicada qalis statusma anatoliaSi. qalis uuflebo<br />
mdgomareobis fonze osmaleTis imperiaSi Camoyalibda haremis<br />
socialuri struqtura da damkvidrda valide sultanis instituti.
161<br />
valide sultani mogvevlina, rogorc regenti da rogorc yvelaze<br />
Zalauflebis mqone qali osmaleTis imperiaSi. aqve aRsaniSnavia, rom<br />
regentis anu meurvis wodeba dedebs osmalebamdec gaaCndaT. Turq-<br />
selCukTa saxelmwifoSi aseTi regenti qali iyo sultan maliq-Sahis<br />
(1072-1092) meuRle da sultan mahmudis deda Turqan-xaTuni.<br />
valide sultnis wodeba osmaleTSi pirvelad murad III-m (1574-1595)<br />
SemoiRo da SemdgomSic didxans arsebobda. valides tituli dedas<br />
unarCundeboda Svilis sultnobis periodSi. isini Svilebis<br />
aRmzrdelebad osmaleTis imperiaSi XVI-XVII saukuneebSi mogvevlinnen. es<br />
iyo rogorc maTi movaleoba, ise maTi ufleba.<br />
haremSi mcxovreb qalTa uflebebi usazRvro iyo. isini ereodnen<br />
saxelmwifos saqmeebSi, ismendnen qveynis saidumloebebs. haremis<br />
gavlenianma qalebma XVI-XVII ss-Si osmaleTis imperiaSi Seqmnes epoqa,<br />
romelic cnobili gaxda, rogorc “qalTa mmarTvelobis xana”. saukuneze<br />
metxans osmaleTis imperiis politikuri Zalaufleba samefo haremis<br />
warmomadgenel qalTa xelSi iyo. es xana daiwyo roksolanas (sultan<br />
suleiman brwyinvalis coli) gardacvalebis Semdeg (1558) da dasrulda<br />
sultani valide Turhanis (mehmed IV-is deda) mmarTvelobiT (1648-1683).<br />
XVII saukunis miwurulidan sultnebi seriozulad dafiqrdnen<br />
sultani valides xelisuflebaze, maT did Zalauflebaze da gadawyvites<br />
maTi uflebebi SeezRudaT. miuxedavad imisa, rom sultani valides<br />
instituti murad III-m (1574-1595) SemoiRo, misi da yoveli momdevno<br />
sultnis sazrunavi iyo is, rom SeezRudaT dedebis uflebebi, romlebic<br />
xSir SemTxvevaSi faqtobriv mmarTvelebad iqceodnen xolme, Tumca es<br />
balansi didad iyo damokidebuli sultnebisa da dedebis pirovnul<br />
Tvisebebsa da SesaZleblobebze. samefo wris qalTa gavleniani<br />
mmarTveloba male dasrulda. politikuri xelisuflebis SezRudvis<br />
Semdeg valide sultnebi gaxdnen dinastiis matriarqebi, romelTa<br />
ZiriTad sazrunavs warmoadgenda dinastiis keTildReoba, gamravleba da<br />
gadarCena. isini aseve iyvnen osmaleTis imperiaSi arsebuli tradiciebis<br />
pirveli damcvelebi. TandaTan valide sultanis funqcia formaluri<br />
gaxda.<br />
amrigad, metad saintereso transformacia ganicada rogorc
162<br />
mTlianad qalis statusma anatoliaSi, ise valide sultani institutma.<br />
qalebma mniSvnelovani wvlili Seitanes osmaleTis imperiaSi.<br />
naSromSi moTxrobilia sultnis gavleniani samefo ojaxis<br />
wevrebze, sultnis colebsa da qaliSvilebze. seraglioSi mcxovrebi<br />
colebidan gamorCeuli adgili ekavaT roksolanas (1526-1558 ww.),<br />
suleiman brwyinvalis cols, qosem sultans, romelmac yvelaze didxans<br />
icocxla da yvelaze meti naxa, da naqSedil sultans, romelmac iseTi<br />
cxovrebiT icxovra, rom masze legendebi gaCnda. sultnis<br />
qaliSvilebidan yvelaze gamorCeuli iyo suleiman brwyinvalis<br />
qaliSvili mihrimahi.<br />
naSromSi ganxiluli iyo XV-XVIII ss-is osmaleTis imperiaSi<br />
mcxovrebi mdidari qalebis istoriebi. saubari iyo maT socialur rolze<br />
sazogadoebaSi, saqvelmoqmedo saqmianobaze, aRwerili iyo maTi qonebrivi<br />
inventarizacia da sazogadoebrivi statusi. isini am droisaTvis<br />
qalisTvis warmoudgeneli simdidris mqoneni iyvnen. am simdidres<br />
gonivrulad marTavdnen da gadascemdnen STamomavlobas. xSirad maTi<br />
memkvidreebi maTi qmrebi xdebodnen da isini gardacvlili meuRlis<br />
qonebiT agrZelebdnen cxovrebas. gansxvavebuli iyo mdidari qalis<br />
Casacmeli da samkaulebi, romelic maTi socialuri statusis<br />
gamomxatveli iyo. aseve aRsaniSnavia, rom zogierTi qali muslimTaTvis<br />
umaRlesi titulis – hajis mflobeli iyo. aqve mniSvnelovania erTi<br />
faqtori, yvela zemoT CamoTvlil qalTa warmatebis ganmsazRvreli iyo<br />
maTi socialuri kuTvnileba da warmomavloba.<br />
mniSvnelovani iyo qalis samosi osmaleTis imperiaSi, rac maTi<br />
socialuri statusis gamomxatveli iyo. Turqi qalis ZiriTadi Casacmeli<br />
iyo faraja, romelsac is ZiriTadad saxlis gareT icvamda da “başmak”-i<br />
(fexsacmeli), Tavze ki Tavsaburavi exura da mas “yaşmak” erqva, rac<br />
qalis mTel saxes faravda da mxolod Tvalebi uCanda. mdidar qalTa<br />
Cacmuloba, rogorc zemoT aRvniSneT, gamorCeuli iyo. maT Zvirfasi<br />
naWrisagan Sekerili tansacmeli emosaT, maTi samkaulebi da Tavsaburavi<br />
Zvirfasi TvlebiT iyo Semkuli. pirveli osmalo qalebi, romlebmac<br />
aiTvises evropuli moda, samefo dinastiidan an SeZlebuli ojaxebidan<br />
iyvnen. nel-nela osmaleTis imperiaSi xdeboda tradiciuli Turquli
163<br />
tansacmlis evropuli kabiT Canacvleba. XIX saukunis bolos farajam da<br />
Tavsaburavma gaqroba daiwyo. 1908 wlis revoluciis Semdeg TurqeTSi<br />
mkveTri cvlilebebi moxda Turqi qalis CasacmelTan dakavSirebiT.<br />
sabolood ki TurqeTSi evropuli moda damkvidrda.<br />
Suasaukuneebis osmaleTis imperiaSi SesamCnevia qalTa<br />
sazogadoebriv saqmianobaSi aqtiuroba. Tumca, maTgan gamorCeulni arian<br />
qalaqad mcxovrebi qalebi, sofleli qalebi ki, CrdilSi dganan. qalTa<br />
aqtiurobis Sesaxeb informacias metwilad sasamarTlos Canawerebidan<br />
viRebT, saidanac irkveva, rom elitaruli wris qalebi Tavisuflad<br />
marTavdnen qonebas da monawilobdnen komerciul garigebebSi. isini,<br />
aseve, dakavebulni iyvnen miwaTmflobelobiT da fulis gasesxebiT.<br />
qalsac da mamakacsac Tanabari ufleba hqonda sasamarTloSi sarCelis<br />
Setanis, nebismieri saxis SeTanxmebis dadebis da advokatis ayvanis dros.<br />
qals xSirad gadaecemoda sasamarTlo administrirebaSi arsebul<br />
dawesebulebaTa marTva. mag. meCeTi, skola an Sadrevani. qals SeeZlo<br />
fulis gaReba raime saxis saRvTo saqmianobisaTvis. magram unda<br />
aRiniSnos, rom qalebi mxolod gansakuTrebul SemTxvevaSi iRebdnen aseT<br />
saqmianobaSi monawileobis uflebas. es xSirad maSin xdeboda roca is<br />
damaarseblis erTaderTi memkvidre iyo.<br />
XIX s-Si osmaleTis imperiaSi dawyebuli TanzimaTiT qalis<br />
mdgomareoba gaumjobesda. gatarda mniSvnelovani reformebi samxedro,<br />
sasamarTlo da saganmanaTleblo dargSi. am periodisaTvis yvelaze didi<br />
monapovari qalisTvis ganaTlebis uflebis miniWeba iyo. 1839 da 1856<br />
wlebSi gamosulma kanonebma didi gardatexa moaxdina Turqi qalis<br />
cxovrebaSi.<br />
1858 wels gaixsna I dawyebiTi skola qalTaTvis osmaleTis<br />
imperiaSi. 1886wels daibeWda pirveli KJurnali qalTaTvis. 1895-1908 ww-Si<br />
gamodioda Jurnali “qalTa gazeTi”. 1856wels miRebuli kanoniT<br />
gogonebis biWebis msgavsad ufleba eZleodaT mamis danatovari miwa<br />
memkvidreobiT mieRoT. 1876wels gamosul konstituciaSi ewera, rom<br />
osmaleTis imperiis mTeli mosaxleoba valdebuli iyo mieRo dawyebiTi<br />
ganaTleba. qalTaTvis ufro didi Sedegis momtani aRmoCnda 1908 wlis<br />
axalgazrda TurqTa revolucia. 1911 wels gaixsna qalTa I skola
164<br />
stambolSi, 1913 wels daarsda umaRlesi skola qalTaTvis, xolo 1915<br />
wels gaixsna maTTvis umaRlesi saswavlebeli.<br />
Turqulma sazogadoebam mniSvnelovani cvlilebebi ganicada 1920-<br />
ian wlebSi respublikis pirveli prezidentis aTaTurqis mier<br />
ganxorcielebuli reformebis Sedegad. gamocxadda TurqeTis respublika<br />
(1923), gauqmda sasultno (1922), saxalifo (1924). miiRes dasavluri<br />
kanonmdebloba. safuZveli Caeyara liberalur kapitalizmsa da<br />
industrializacias. qalTa kanonmdeblobis dargSic ZiriTadi<br />
cvlilebebi swored am periodSi gatarda.<br />
XX saukunidan moyolebuli TurqeTSi ufro aqtiuri xdeba qalis<br />
Tema. Turqi axalgazrdoba ganaTlebas evropaSi iRebs, samSobloSi<br />
dabrunebulebi ki cdiloben dasavluri Rirebulebebis TavianT qveyanaSi<br />
damkvidrebas. axlad gamocxadebuli respublikis periodSi gatarebuli<br />
reformebidan aRsaniSnavia: mravalcolianobis gauqmeba (1926), Cadris<br />
moxda (1925), arCevnebSi monawileobis ufleba (1930), qalisaTvis saarCevno<br />
uflebebis miniWeba (1934), da sxva mravali. Turqi qali gamodis<br />
karCaketili cxovrebidan da sazogadoebrivi cxovrebis ferxulSi ebmeba.<br />
maSin, rodesac msoflios mraval qveyanaSi qalebi saxlSi gamoketilebi<br />
iyvnen, Turqi qali ukve parlamentis aqtiuri wevri iyo (1935w). ufro<br />
mogvianebiT ki Tansu Cileri gaxda qveynis premier ministri qali (1993).<br />
TurqeTis respublikis adreul wlebSi ganxorcielebuli emansipaciuri<br />
gardaqmnebi ucxo iyo evropuli saxelmwifoebisaTvis, magram es procesi<br />
TurqeTSi adgilobrivi tradiciebis gaTvaliswinebiT ganviTarda.<br />
Turqul saojaxo samarTalSi mkveTrad dominirebs selCukTa da<br />
osmalTa xanidan SemorCenili wesebi. Tumca, meores mxriv, is<br />
iTvaliswinebs evropul samarTlebriv tradiciebs.<br />
zogierTi moZvelebuli tradicia TurqeTSi aferxebs qalTa srul<br />
emansipacias. geografiuli mdebareobis mixedviT vawydebiT kulturul da<br />
eTnikur gansxvavebebs mosaxleobas Soris. ZiriTadad es SeimCneva<br />
soflad, metwilad aRmosavleT da samxreT-aRmosavleT anatoliaSi,<br />
sadac glexi qali mijaWvulia miwas, man naklebad icis Tavisi uflebebis<br />
Sesaxeb da brmad emorCileba Tavis qmars. saxelmwifo da sxvadasxva<br />
fondebi cdiloben am regionebSi aamaRlon qalTa ganaTlebis done.
165<br />
TurqeTSi qalTa aqtiurobis done sazogadoebaSi bevrad CamorCeba<br />
evropul maCveneblebs. aq Tavisi specifikuri ganviTarebiT, specifikurad<br />
xasiaTdeba qalTa statusic.<br />
1980-iani wlebidan feministuri moZraoba ufro aqtiurdeba. arsdeba<br />
mravali qalTa sazogadoeba, Jurnal-gazeTebi, biblioTekebi, imarTeba<br />
qalTa konferenciebi, rogorc TurqeTis, ise mTeli msoflios masStabiT,<br />
sadac Turqi qali aqtiurad iRebs monawileobas.<br />
Sedegad SeiZleba davaskvnaT, rom qalTa moZraobam Seqmna axali<br />
politikuri mimdinareoba TurqeTSi, am mimdinareobam TurqeTSi mTavar<br />
sakiTxad daayena genderuli Tanasworuflebianobis problemebi. qalTa<br />
brZolam emansipaciisaTvis didi roli iTamaSa TurqeTis sazogadoebis<br />
formirebaSi.<br />
miuxedavad qalTa mier miRweuli garkveuli warmatebebisa, Turqul<br />
sazogadoebaSi mainc arsebobs genderuli araTanasworuflebianoba,<br />
adgili aqvs qalis uflebebis darRvevebs, es ki imaze migvaniSnebs, rom<br />
qalis Tema kvlav aqtualuria.<br />
aTaTurqis memkvidreoba da qalTa aqtiurobis xarisxi TurqeTSi<br />
imeds gvaZlevs, rom momavalSi Turqi qali srulad moipovebs Tavis<br />
uflebebs da gaxdeba sazogadoebis sruluflebiani wevri.<br />
D
ibliografia<br />
busbeqi 1927<br />
busbeqi 1998<br />
Tefeni 1998a<br />
Tefeni 1998b<br />
166<br />
a) wyaroebi<br />
Busbecq Ogier Ghiselin, Turkish letters, trans. E.S. Forster, London 1927<br />
busbeqi ogier Ciselin, Turquli werilebi, Targmna e.s<br />
forsterma, londoni, 1927<br />
Busbecq Ogier Ghiselin, Excerpts from Busbecq Ogier Ghiselin: The Turkish<br />
Letters, 1555-1562. accessed 1998, available from<br />
http://www.arts.ualberta.ca/~amcdouga/Hist323/Readings/de_busbecq%20oct%<br />
206.htm<br />
busbeqi ogier Ciselin, nawyvetebi busbeqis: Turquli<br />
werilebidan, 1555-1562, ganTavsebulia 1998w-dan, mis.:<br />
http://www.arts.ualberta.ca/~amcdouga/Hist323/Readings/de_busbecq%20oct%<br />
206.htm<br />
Tappan E., M., A Visit to the Wife of Suleiman the Magnificent (Translated from<br />
a Genoese Letter), c. 1550. Eva March Tappan, ed., The World's Story: A<br />
History of the World in Story, Song, and Art, (Boston: Houghton Mifflin, 1914),<br />
Vol. VI: Russia, Austria-Hungary, The Balkan States, and Turkey, gv.509-510.<br />
accessed October, 1998; available from:<br />
http://www.fordham.edu/halsall/mod/1550sultanavisit.html;<br />
Tefeni e. m., suleiman brwyinvalis colTan viziti (Targmani<br />
genuuri werilebidan), 1550. eva marC Tefeni, msoflios<br />
moTxroba:Mmsoflios ostoria moTxrobad, simRera da<br />
xelovneba, (bostoni: hiuton miflini, 1914).tomi. VI: ruseTi,<br />
avstria-ungreTi, balkaneTis qveynebi da TurqeTi, gv. 509-510.<br />
ganTavsebulia 1998w. mis.<br />
http://www.fordham.edu/halsall/mod/1550sultanavisit.html;<br />
Tappan E., M., Lady Mary Wortley Montagu: Dining With The Sultana, 1718.<br />
From: Eva March Tappan, ed., The World's Story: A History of the World in<br />
Story, Song, and Art, (Boston: Houghton Mifflin, 1914), Vol. VI: Russia,
Tursun bei 1997<br />
ibn batuta 1963<br />
ibn batuta 1988<br />
kraveni 1970<br />
lelo 1952<br />
mihri xaTuni 1967<br />
167<br />
Austria-Hungary, The Balkan States, and Turkey, accessed 1998, available from<br />
http://www.fordham.edu/halsall/mod/1718montague-sultana.html;<br />
Tefeni e. m., ledi meri montegiu: sadili sultnis colTan,<br />
1718. eva marC Tefeni, msoflios moTxroba:Mmsoflios<br />
ostoria moTxrobad, simRera da xelovneba, (bostoni: hiuton<br />
miflini, 1914).tomi. VI: ruseTi, avstria-ungreTi, balkaneTis<br />
qveynebi da TurqeTi, ganTavsebulia 1998w. mis.<br />
http://www.fordham.edu/halsall/mod/1718montague-sultana.html;<br />
Tursun Bey, Tarih-i Ebű’l-Feth, Hazırlayan Mertol Tolum, Baha Matbaasi,<br />
Istanbul, 1997<br />
Tursun bei, ebul faTihis istoria, red.: merTol Tolumi,<br />
stamboli, 1997<br />
Ibn Battuta: Travels in Asia and Africa 1325-1354. Translated and selected by<br />
H.A.R. Gibb. Edited by Sir E. Denison Ross and Eileen Power. London 1963.<br />
ibn batuta, mogzauroba aziasa da afrikaSi 1325-1354, Targmani<br />
h.a.r. gibbis, redaqtori ser e. denison rousi da eilen<br />
foveri, londoni, 1963<br />
Ибн Баттута, Путешествие, пер. И. Ибрагимова, текст воспроизведен по<br />
изданию: Ибн Баттута и его путешествия по Средней Азии, М., Наука, 1988<br />
ibn batuta, mogzauroba, teqsti gamocemulia: ibn batuta da<br />
misi mogzauroba Sua aRmosavleTSi, m., 1988.<br />
Craven, Elizabeth, A Journey through the Crimea to Constantinople, New York:<br />
Arno, 1970<br />
kraveni, elisabedi, mogzauroba yirimidan konstantinopolSi,<br />
niu orki, arno, 1970<br />
Lello, Henry. The report of Lello / Lello’nun Muhtirası. Edited by O. Burian.<br />
Ankara, 1952<br />
lelo, henri, lelos moxsenebebi, redaqtori o. buriani,<br />
ankara, 1952
montegiu 1861<br />
montegiu 1965<br />
naima 1863-1864<br />
neSri 1983<br />
neSri 1995<br />
nizamul-mulqi 1999<br />
raSid ad dini 1987<br />
168<br />
Михри Хатун. Диван. Критический текст и вступительная статья Е.И.<br />
Маштаковой. М. 1967.<br />
mihri xaTuni, divani, Sesavali sityva da komentarebi daurTo<br />
e.i. maStakovma, moskovi, 1967<br />
Montagu Lady Mery W., Selected Turkish Embassy Letters, ed. by Lord<br />
Wharncliffe and W. Moy Thomas (London: Henry G. Bohn, 1861)<br />
montegiu ledi meri v., TurqeTis saelCos rCeuli werilebi,<br />
redaqtori: lord varnqlifi da moi tomasi, londoni: henri<br />
g., boni, 1861<br />
Montagu, Lady Mary Worthly, The complete Letters of Lady Mary Worthly<br />
Montagu, Ed. Robert Halsband, Oxford: Clarendon, 1965<br />
montegiu, ledi meri v., ledi meri vorslis sruli werilebi,<br />
red: robert halsbandi, oqsfordi: klarendoni, 1965<br />
Naima, Mustafa, Tarih 6 vols, Istanbul, 1280/1863-1864<br />
naima, mustafa, istoria 6 tomi, stamboli, 1280/1863-1864<br />
Neşri, Mehmed., Neşri Tarihi. Cilt2, Haz. Prof. Dr. Mehmet Altay Köymen,<br />
Ankara 1983<br />
neSri mehmed, neSris istoria, tomi 2, red.: prof. mehmeT<br />
alTai qoimeni, ankara, 1983<br />
Neşri Mehmed, Kitâb-I Cihan-nűmâ. Neşri Tarihi II. cilt, Yayinlayanlar Faik<br />
reşit Unat, Prof. Dr. Mehmed A. Kőymen, 3. Baskı, Ankara 1995.<br />
neSri mehmed, wigni jihanuma, neSris istoria, tomi 2, red.:<br />
prof. mehmeT alTai qoimeni, ankara, 1995<br />
Nizamül-Mülk . Siayset-Name. Haz. Mehmet Altay Köymen, Ankara, 1999<br />
nizamul-mulqi, “siaseT-name”, red.: prof. mehmeT alTai<br />
qoimeni, ankara, 1999
sadr ad-dini 1980<br />
selaniqi 19892<br />
169<br />
Рашид ад-Дин Фазллаллах, Огузнаме, пер. Р.М. Шукюровой, текст<br />
воспроизведен по изданию: Фазлаллах Рашид Ад-Дин, Баку, 1987.<br />
raSid ad-dini fazzlalah, oguzname, Targmani r.m.<br />
Suqurovasi, teqsi gamoica: fazlalah raSid ad-dinis<br />
mixedviT, baqo, 1987<br />
Садр ад-Дин Али ал-Хусайни, Сообщения о Сельджукском государстве,<br />
сливки летописей, сообщающих о Сельджукских эмирах и государях, пер.<br />
З. М. Буниятова, текст воспроизведен по изданию: Садр ад-Дин Али ал-<br />
Хусайни. Ахбар ад-даулат ас-сельджукийа, М., Восточная Литература,<br />
1980<br />
sadr ad-dini al-husaini, cnobebi selCukTa saxelmwifoze,<br />
mematianis cnobebi selCukTa emirebsa da mbrZaneblebze,<br />
Targmani: z.m. buniatovisa, teqsi gamoica: sadr ad-dini alhusaini-s<br />
mixedviT. moskovi, aRmosavleTis literatura, 1980<br />
Selaniki M., Tarih-I Selânikî, edited and transliterated by M. Ipşirli, 2 vols.<br />
Istanbul 1989<br />
selaniqi m., selaniqis istoria, red., da mTargmneli: m.<br />
ifSirlim, 2 tomad, stamboli, 1989<br />
sordia 2000<br />
sordia g., TurqeTis respublikis konstitucia, kanoni #2709,<br />
miRebulia 1982 wlis 18 oqtombers. konstitucia Turqulidan<br />
Targmna da gamosacemad moamzada giorgi sordiam, Tbilisi,<br />
2000<br />
tveritinova 1969<br />
tavernie 1678<br />
uzunCarSili 1998<br />
Тверитинова А.С.. Книга законов султана Селима 1. Публикация текста,<br />
терминологический комментарий и предисловие. М. 1969.<br />
tveritinova, a.s., sultan selim I-is samarTlis wigni,<br />
teqstis publikacia, terminologiuri komentarebi da<br />
winasityvaoba, m., 1969<br />
Tavernier, J.B., Nouvelle Relation de l’Intérieur du Sérail du Grand Seigneur,<br />
Cologne, 1675-Les Six Voyages de…, Amsterdam, 1678, (Goodwin G. pg. 133)<br />
tavernie, j.b., cnobebi sultnis sasaxleze, kiolni, 1765-6<br />
mogzauroba, amsterdami, 1678, (godvini, g., gv. 133)
feCevi 1864-1867<br />
feCevi 1866<br />
feCevi 1992<br />
feCevi 1981-1982<br />
forsteri ... 1998<br />
yurani 1986<br />
170<br />
Uzunçarşılı I. H., Osmanlı Tarihi, II Cilt 8. Baskı, istanbul’un Fethinden Kanuni<br />
Sultan Sűleyman’ın őlűműne kadar. Ord. prof. Ismail Hakki Uzunçarşılı. Tűrk<br />
Tarih Kurumu Űyesi. Ankara, 1998<br />
uzunCarSili i.h., osmaleTis istoria, tomi 2, gamocema me-8,<br />
stambolis dapyrobidan suleiman I-is sikvdilamde, red.:<br />
ismail haki uzunCarSili, ankara, 1998<br />
Peçevi, I., Tarih-i Peçevi, 2 vols., Istanbul, 1281-1284 /1864-1867<br />
feCevi i., feCevis istoria, 2 tomi, stamboli, 1864-1867<br />
Peçevi I.E., Osmanli Tarihi, Ist. 1866<br />
feCevi i.e., , osmaleTis istoria, stamboli, 1866<br />
Peçevi I.E., Peçevi Tarihi., Haz. Prof. Dr. Bekir Sitki, Baykal, Ankara, 1992<br />
feCevi i.e., , feCevis istoria, red.: prof. beqir siTqi, ankara,<br />
1992<br />
Peçevi I.E., Peçevi Tarihi. Haz. Prof. Dr. Bekir Sitki, Baykal, Ankara, 1981-<br />
1982 available from: www.vostlit.info<br />
feCevi i.e., , feCevis istoria, red.: prof. beqir siTqi,<br />
baikali, ankara, 1982, veb gverdidan: www.vostlit.info<br />
Forster C. T., Daniel F. H. B., Ogier Ghiselin de Busbecq: The Turkish Letters,<br />
1555-1562. From C. T. Forster and F. H. B. Daniel, eds., The Life and Letters of<br />
O2gier Ghiselin de Busbecq, vol. I (London: Kegan Paul, 1881), pp, 86-88, 153-<br />
155, 219-222, 287-290, 293. accessed 1998, available from<br />
http://www.fordham.edu/halsall/mod/1555busbecq.html;<br />
forsteri s. T., denieli f. h. b., ogier Ciselin busbesqi:<br />
Turquli werilebi, 1555-1562. forsteri s. T., denieli f. h. b.,<br />
wignidan cxovreba da werilebi ogier Ciselin busbesqis,<br />
tomi. I (londoni: kegan pauli, 1881), gv. 86-88, 153-155, 219-222,<br />
287-290, 293. ganTavsebulia 1998w-dan. mis.<br />
http://www.fordham.edu/halsall/mod/1555busbecq.html<br />
Коран. Перевод и комментарий И.Ю. Крачковского. Издание Второе,<br />
Издательство –Наука.Главная Редакция Восточной Литературы. Москва<br />
1986
yurani 2006<br />
Celebi 1991<br />
Celebi 1938<br />
Celebi 1983<br />
jiqia 1964<br />
hameri 1835-1837<br />
hameri 1992<br />
171<br />
yurani. Targmna da komentarebi daurTo i.u. kraCkovskim. II<br />
gamocema, gamomcemloba – mecniereba, moskovi 1986<br />
yurani. arabulidan Targmna, Sesavali werili da<br />
ganmartebebi daurTo giorgi lobJaniZem. kavkasiuri saxli.<br />
Tbilisi, 2006<br />
Çelebi, Evliya, The Intimate Life of an Ottoman Statesman: Melek Ahmed Pasha<br />
(1588-1662) as portrayed in Evliya Çelebi’s Book of Travels. Translated with<br />
commentary by R. Dankoff. Albany, N.Y., 1991.<br />
Celebi, evlia, osmalo saxelmwifo moRvaweTa intimuri<br />
cxovreba: meleq ahmed faSa (1588-1622) gamoyvanili evlia<br />
Celebis mogzaurobaTa wignSi, Targmna komentarebiT r.<br />
dankofis mier, albaneTi, niu orki, 1991<br />
Çelebi, Evliya, Seyahatnamesi (Istanbul: ĺkdam and elsewhere), 1896/97-1938<br />
Celebi, evlia, mogzauroba (stamboli), 1896/97-1938<br />
Челеби Эвлия. Книга путешествия. Вып. 3 Земли Закавказья и<br />
сопредельных областей Малой Азии и Ирана. под ред. А. Д. Желтякова, М.<br />
Наука. 1983<br />
Celebi, evlia, mogzaurobis wigni, 3-e gamocema. kavkasiis,<br />
mcire aziisa da iranis miwebi, red.: a.d. Jeltiakovi, moskovi,<br />
1983<br />
jiqia s., ibrahim feCevis cnobebi saqarTvelosa da kavkasiis<br />
Sesaxeb. Turquli teqsti qarTuli TargmaniTurT gamosca.<br />
Sesavali da SeniSvnebi daurTo s. jiqiam, Tb., 1964<br />
Hammer, Joseph Von. Histoire de l’empire Ottoman. Vols 1-11, Paris 1835-<br />
1837<br />
hameri, josef von, osmaleTis istoria, tomebi 1-11, parizi<br />
1835-1837<br />
Hammer, Baron Joseph Von Hammer Purgstall, Bűyűk Osmanlı Tarihi, 10,<br />
Baski-cilt, Istanbul,1992<br />
hameri, baron josef von hameri, didi osmaleTis istoria, 10,<br />
stamboli, 1992
hasan bei-zade 2004<br />
aldersoni 1956<br />
alTindali 1994<br />
araTi 2003<br />
aqgunduzi 2000<br />
aqgunduzi 2002<br />
172<br />
Hasan Bey-Zâade Ahmed Paşa, Hasan Bey-Zâde Târîhi, Metin ve Indeks (1003-<br />
1045 / 1595-1635). Cilt III. Hazırlayan Dr. Şevki Nezihi Aykut, Tűrk Tarih<br />
Kurumu Basimevi – Ankara 2004<br />
hasan bei-zade ahmed faSa, hasan bei-zades istoria, teqsi da<br />
indeqsebi (1003-1045/1595-1635), III tomi, Semdgeneli Sevqi nezihi<br />
aikuT, ankara, 2004<br />
b) literatura<br />
Alderson, A. D., The Structure of the Ottoman Dynasty. Oxford, 1956<br />
aldersoni, a. d., osmaluri dinastiis struqtura, oqsfordi,<br />
1956<br />
Altindal, M., Osmanlida Kadin. Istanbul, 1994<br />
alTindali, m., qali osmaleTSi, stamboli, 1994<br />
Arat E., Turkey: Early 20th Century to Present, Encyclopedia of women &<br />
Islamic Cultures, volume I, general editor: Suad Joseph, Brill Leiden, Boston,<br />
2003<br />
araTi e., TurqeTi: me-20 s-is dasawyisadan dRemde. qalTa<br />
enciklopedia & islamuri kultura, t. I, mTavari redaqtori:<br />
suad iosefi, bril laideni, bostoni, 2003<br />
Akgündüz,8 A., İslâm Hukukunda Kölelik – câriylik müessesesi ve Osmalı’da<br />
Harem. İstanbul, 2000<br />
aqgunduzi, a., monaTa instituti islamur samarTalSi da<br />
haremi osmaleTSi, stamboli, 2000<br />
Akgűndűz A.,. Bir Aile ve Hizmet Műessesesi Olarak Osmanlı’da harem.<br />
Roterdam Islam Universitesi Rektőrű / Hollanda. pp. 315-347. TURKLER – 10-<br />
Editorler Hasan Celal Gűzel, Prof. Dr. Kemal Çiçek, Prof. Dr. Salim Koca. Yeni<br />
Turkiye Yayınları. Ankara 2002<br />
aqgunduzi, a., haremi ojaxis samsaxurSi osmaleTis imperiaSi,<br />
roterdamis islamis universitetis reqtori/holandia, gv. 315-<br />
347. Turqebi, 10, redaqtorebi: hasan jelal guzeli, prof.
aqilmazi 2002a<br />
aqilmazi 2002b<br />
ahmadi 1999<br />
ahmedi 1992<br />
baisuni 1967<br />
bartoldi 1966<br />
173<br />
doqt. qemal CiCeqi, prof. doqt. salim qoja, axali TurqeTis<br />
gamocema, ankara, 2002<br />
Akyilmaz G., Women According to the Ottoman Law of Family. The Turks – 3-<br />
Ottomans. Editors: Hasan Gelal Güzel, C.Cem Oğuz, Osman Karatay. Ankara<br />
2002<br />
aqilmazi, g., qali osmaluri saojaxo samarTlis mixedviT,<br />
Turqebi, 3, osmalebi, redaqtorebi: hasan jelal guzeli, j.<br />
jem oguzi, osman qaraTai, ankara, 2002<br />
Akyılmaz G., Osmanlı Aile Hukukunda Kadın. Selçuk Universitesi Huku<br />
Fakűltesi / Turkiye. pp. 365-374. TURKLER – 10- Editorler Hasan Celal Gűzel,<br />
Prof. Dr. Kemal Çiçek, Prof. Dr. Salim Koca. Yeni Turkiye Yayınları. Ankara<br />
2002<br />
aqilmazi, g., qali osmaluri saojaxo samarTlis mixedviT,<br />
selCukis universitetis samarTlis fakulteti/TurqeTi. gv.<br />
365-374, Turqebi, 10, redaqtorebi: hasan jelal guzeli, prof.<br />
doqt. qemal CiCeqi, prof. doqt. salim qoja, axali TurqeTis<br />
gamocema, ankara, 2002<br />
Ahmad F., Society and Economy. The Making of Modern Turkey. London &<br />
N.Y. 1999<br />
ahmadi, f., sazogadoeba da ekonomika, Tanamedrove TurqeTis<br />
mSenebloba, londoni da niu orki, 1999<br />
Ahmed L.8, Women and Gender in Islam. Historical roots of a modern debate.<br />
Yale Univers2ity Press. New Heaven & London. 1992<br />
ahmedi, l., qali da genderi islamSi, Tanamedrove debatebis<br />
istoriuli fesvebi, ialis universitetis gamomcemloba, niu<br />
heveni da londoni, 1992<br />
Baysun, M.C., Kősem Sultan, Islam Ansiklopedisi, VI, Istanbul, 1967<br />
baisuni, m.s., qosem sultani, islamis enciklopedia, VI,<br />
stamboli, 1967<br />
Бартольд В.В., Первоначальный Ислам и Женщина. Соч. Т.V1. М., 1966<br />
bartoldi b. b., Tavdapirveli islami da qali, Txzulebebi,<br />
t. VI, m., 1966
eiTsi 1978<br />
brauningi 1985<br />
busbeqi 1927<br />
buquri 2004a<br />
buquri 2004b<br />
buquri 2005a<br />
buquri 2005b<br />
buquri 2007<br />
174<br />
Bates Ű. U., Women as patrons of Architecture in Turkey. Women in the Muslim<br />
World. ed. by Lois Beck and Nikki Keddie. Harvard University Press,<br />
Cambridge, Massachusetts and London, England, 1978<br />
beiTsi u. u., qalebi rogorc arqiteqturis mfarvelebi<br />
TurqeTSi. qali muslimur samyaroSi. red.: luis beqi da niki<br />
qedi, harvardis universitetis gamomcemloba, kembriji,<br />
masaCuseTi da londoni, inglisi, 1978<br />
Browning J., Atatürk’s Legacy to the Women of Turkey. Series editors: John<br />
Dewdney and Heather Bleaney. University of Durham. England. 1985<br />
brauningi, j., aTaTurqis memkvidreoba qalTaTvis TurqeTSi,<br />
seriis red.: ioane diudni da hizer blini, darhemis<br />
universiteti, inglisi, 1985.<br />
Busbecq, O.G., The Turkish Letters of Ogier Ghiselin de Busbequius (trans. E.S.<br />
Forster), 8Oxford, 1927<br />
busbeqi, o.g., ogier Ciselin busbeqis Turquli werilebi,<br />
(Targm. e.s. fosTeri), oqsfordi, 1927<br />
buquri m., valide sultani. aRmosavleTi da kavkasia. #2.<br />
Tbilisi, 2004a<br />
buquri m. qalis mdgomareoba osmaleTis imperiaSi<br />
TanzimaTis reformebis Semdeg. iv. javaxiSvilis sax.<br />
Tbilisis saxelmwifo universitetis Sromebi. 361.<br />
aRmosavleTmcodneoba. Tb. 2004b<br />
buquri m., qali TurqeTis respublikaSi. aRmosavleTi da<br />
kavkasia. #3. Tbilisi, 2005°<br />
buquri m., qalTa mmarTveloba osmaleTis imperiaSi. qarTuli<br />
diplomatia. weliwdeuli. # 12. Tb. 2005b
gelovani 2005<br />
gelovani 2003<br />
gelovani 2002<br />
gole 1996<br />
gordlevski 1962<br />
goqalfi 1998<br />
goCeqi 2003<br />
gudvini 1994<br />
175<br />
buquri m. haremi da misi ierarqia osmaleTis imperiaSi.<br />
qarTuli diplomatia. weliwdeuli. # 13. Tb. 2006<br />
gelovani n., qali islamSi (VII-Xss). Tb. 2005<br />
gelovani n., qalis roli muslimur saxelwifoSi. qarTuli<br />
diplomatia. weliwdeuli. # 10. Tb. 2003<br />
gelovani n. qali da politika adreul islamSi. qarTuli<br />
diplomatia. weliwdeuli. # 9. Tb. 2002<br />
Gőle N., The Forbidden Modern, Civilization and Veiling. Michigan, 1996<br />
gole, n., akrZaluli Tanamedroveoba, civilizacia da Cadri,<br />
miCigani, 1996<br />
Гордлевский В. А., Избранные Сочинения т.3. История и Культура.<br />
Издательства Восточной Литературы. Москва, 1962<br />
gordlevski v. a., rCeuli Txzulebani t. 3. istoria da<br />
kultura. aRm. lit-is gamomcemloba, moskovi, 1962<br />
Gőkalp Z., Türkçülüğün Esaslari. Ist. 1998<br />
goqalfi z., Turqizmis safuZvlebi, stamb. 1998<br />
Gőçek F.M., Ottoman Empire: 15th to Mid-18th Century, Encyclopedia of<br />
women & Islamic Cultures, volume I, general editor: Suad Joseph, Brill Leiden,<br />
Boston, 2003<br />
goCeqi f.m., osmaleTis imperia: me-15 s-dan 18 s-is Sua<br />
wlebamde. qalTa enciklopedia & islamuri kultura, t. I,<br />
mTavari redaqtori: suad iosefi, bril laideni, bostoni,<br />
2003<br />
Goodwin G., The Private World of Ottoman Women. London, 1994
guleri 2002<br />
dengleri 1978<br />
eremeevi 19682<br />
eremeevi 1971<br />
erunsal 1977-79<br />
erjan 2002<br />
176<br />
godvini g., osmalo qalis piradi samyaro, londoni, 1994<br />
Gűler M., Osmanlı Devletı’nde Haremeyn Vakıfları.. Afyon Kocatepe<br />
Űniversitesi Fen-Edebiyat Fakűltesi / Turkiye. pp. 470-482. TURKLER – 10-<br />
Editorler Hasan Celal Gűzel, Prof. Dr. Kemal Çiçek, Prof. Dr. Salim Koca. Yeni<br />
Turkiye Yayınları. Ankara 2002<br />
guleri m., osmaleTis saxelmwifos haremis vakfebi, afion<br />
kojaTefes universiteti, xelovnebisa da lit-is<br />
fakul8teti/TurqeTi. gv. 470-482. Turqebi, 10, redaqtorebi:<br />
hasan jelal guzeli, prof. doqt. qemal CiCeqi, prof. doqt.<br />
salim qoja, axali TurqeTis gamocema, ankara, 2002<br />
Dengler I. C., Turkish Women in the Ottoman Empire: The Classical Age.<br />
Women in the Muslim World, edited by Lois Beck and Nikki Keddie, Harvard<br />
University Press, Cambridge, Massachusetts and London, England, 1978<br />
dengleri i.s., Turqi qali osmaleTis imperiaSi: klasikuri<br />
xana. qalebi muslimur samyaroSi. red.: luis beqi da niki<br />
qedi, harvardis universitetis gamomcemloba, kembriji,<br />
masaCuseTi da londoni, inglisi, 1978<br />
Еремеев Д.Е., Страна за Черным Морем. М. 1968<br />
eremeevi d. e., qveyana Savi zRvis piras, m., 1968<br />
Еремеев Д.Е., Этногенез Турок, М. 1971<br />
eremeevi d. e., Turqebis eTnogenezi, m., 1971<br />
Erűnsal I. E., “Tűrk Edebiyati Tarihine Kaynak Olarak Arşivlerin Değeri”,<br />
Tűrkiyat Mecmuası, XIX. 1977-79<br />
erunsali i. e., arqivebis, rogorc wyaros mniSvneloba<br />
Turquli lit.-is istoriisTvis, 1977-79<br />
Ercan Y., The Period of Selim 1. The Turks – 3 -Ottomans. Editors: Hasan Gelal<br />
Güzel, C.Cem Oğuz, Osman Karatay. Ankara 2002<br />
erjani, i., selim I-is periodi. Turqebi, 3, osmalebi. red.:<br />
hasan jelal guzeli, j. jem oguzi, osman qaraTai, ankara,<br />
2002
valCi 1970<br />
van osi 2002<br />
vildani 1990<br />
zarinebafi 2002<br />
zurikaSvili ... 2002<br />
Taqeri 1996<br />
Teqeli 1989<br />
177<br />
Walch, R., XVII. Yűzyıl Istanbul’da Harem (Turkçeye Tercűme, Aydın Filiz),<br />
Hayat Tarih Mecmuası, Istanbul, 1970<br />
valCi, r., haremi stambolSi XVII-e saukuneSi, (Turqulad<br />
Targmna aidin filizma), stamboli, 1970<br />
Van Os N., Ottoman Muslim Women and the Nationality of thier Dress. The<br />
Turks – 4 -Ottomans. Editors: Hasan Gelal Güzel, C.Cem Oğuz, Osman<br />
Karatay. Ankara 2002<br />
vanosi n., osmalo muslimi qalebi da maTi erovnuli<br />
tansacmeli, Turqebi, 4, osmalebi. red.: hasan jelal guzeli,<br />
j. jem oguzi, osman qaraTai, ankara, 2002<br />
Vildan, “Ordunun Memesi Yok”, Feminist, 7, March, 1990<br />
vildani, “jars ZuZu ara aqvs” feministi, 7 marti 1990<br />
Zarinebaf S. F., Gendering Urban Space: Women’s Smaller Wakfs in Eighteenth<br />
Century Istanbul. The Turks – 4 Ottomans. Editors: Hasan Gelal Güzel, C.Cem<br />
Oğuz, Osman Karatay. Ankara 2002<br />
zarinebafi s. f., urbanuli sivrcis genderizacia: qalTa<br />
mcire vakfebi 18-e saukunis stambolSi, Turqebi, 4, osmalebi.<br />
red.: hasan jelal guzeli, j. jem oguzi, osman qaraTai,<br />
ankara, 2002<br />
zurikaSvili f., maRraZe g., WaniSvili n., xuciSvili g.,<br />
jorbenaZe r., konfliqti, genderi da mSvidobis mSenebloba,<br />
Tbilisi, 2002<br />
Tucker J. E,. Revisiting Reform: Women and the Ottoman Law of Family Rights,<br />
1917 Georgetown University, October 1996<br />
Taqeri j. e., reformebis gadaxedva: qali da osmaluri<br />
saojaxo samarTali, 1917 jorjtaunis universiteti,<br />
oqtomberi, 1996<br />
Tekeli Ş., “80’lerde Turkiyede Kadinlarin Kurtulusu Hareketinin Gelişmesi”.<br />
Birikim, 3, 1989
TurqeTis ... 1975<br />
iaramani 2001<br />
izi ... 1985<br />
imberi 2002<br />
inaljiqi 1989<br />
islami 1991<br />
ixsanoglu 2006<br />
kantemiri 1734<br />
178<br />
Teqeli S., “80-ian wlebSi TurqeTSi qalTa<br />
ganmaTavisuflebeli moZraobis gafarToeba”, biriqimi, 3, 1989<br />
Турецкая Республика. (Справочник). М. 1975<br />
TurqeTis respublika (cnobari), m., 1975<br />
Yaraman A., Resmi Tarihten Kadin Tarihine. Istanbul 2001<br />
iaramani a., suraTebi istoriidan qalTa istoriis, stamboli,<br />
2001<br />
Iz F., Kut G., “XV. Yűzyılda Nazım”, in Başlangicdan Gűnűműze Kadar Bűyűk<br />
Tűrk Klâsikleri, Tarih-Antoloji-Ansiklopedi, (Istanbul: Őtűrken and Sőgűt),<br />
Vol.2, Ist., 1985<br />
izi, XV saukunis poezia, dasawyisidan dRemde didi Turqi<br />
klasikosebi, anTologiis istoriis enciklopedia, t.2<br />
stamboli., 1985<br />
Imber C., The Ottoman Empire, 1300-1650, New York, 2002<br />
imberi k., osmaleTis imperia, 1300-1650, niu orki, 2002<br />
Inalcik, H, The Ottoman Empire, The Classical Age 1300-1600, New<br />
York,1989<br />
inaljiqi, h., osmaleTis imperia, klasikuri xana 1300-1600, niu<br />
orki, 1989<br />
Ислам. Энциклопедический словарь. М.,1991<br />
islami, enciklopediuri cnobari, m., 1991<br />
Ихсаноглу Э., История Османского Государства, общества и<br />
цивилизации, т.I. под редакцией Экмеледдина Ихсаноглу, Москва, 2006.<br />
ixsanoglu e., osmaleTis saxelmwifos istoria, sazogadoeba<br />
da civilazacia, t. I, red.: eqmeledin ixsanoglu, moskovi,<br />
2006
kinrosi 1997<br />
kinrosi 2002<br />
krutie 1989<br />
kucia 1999a<br />
kucia 1999b<br />
liusi 1961<br />
liusi 2004<br />
maqkenzi 1992<br />
179<br />
Cantemir Demetrius. The History of the Growth and Decay of the Ottoman<br />
Empire, part I, 1300-1683. trans. N. Tindal. London 1734<br />
kantemiri, demetriusi, osmaleTis imperiis aRmavlobisa da<br />
dacemis istoria, naw., I, 1300-1683, Targmn., n. Tindali,<br />
londoni, 1734<br />
Кинросс Лорд. Расцвет и Упадок Османской Империи, под редакцией М.С.<br />
Мейера. Перевод с английсского М. Польникова. М.1997<br />
kinrosi, lordi, osmaleTis imperiis ayvaveba da dacema, red.:<br />
m. s. meieri, inglisuridan Targmna: m. polnikova, m., 1997<br />
Kinross, L., The Ottoman Centuries, the Rise and Fall of the Turkish Empire,<br />
New York, 1977<br />
kinrosi, l., osmaluri saukuneebi, osmaleTis imperiis<br />
ayvaveba da dacema, niu orki, 1977<br />
Croutier A.L. Harem: The World Behind the Veil. New York ,1989<br />
krutie, a.l., haremi: samyaro Cadris miRma, niu orki, 1989<br />
kucia k. Saix-ul-islami. islami. enciklopediuri cnobari.<br />
Tb., 1999<br />
kucia k. harami. islami. enciklopediuri cnobari. Tb., 1999°<br />
Bernard Lewis, The Emergence of Modern Turkey. London: Oxford University<br />
Press, 1961<br />
liuisi b., axali TurqeTis aRmoceneba. londoni, oqsfordis<br />
universitetis presa, 1961<br />
Lewis R.,, Rethinking Orinetalism, Women, Travel and the Ottoman Harem.<br />
New Jersey, 2004<br />
liuisi, r., orientalizmis gadaxedva, qalebi, mogzauroba da<br />
osmaluri haremi, niu jersi, 2004
maxaraZe 2004<br />
merami 2000<br />
metreveli 1999<br />
mileri 1947<br />
noviCevi 1963<br />
noviCevi 1968<br />
noviCevi 1978<br />
180<br />
M2ackenzie M., Turkish Athens, The Forgotten Centuries 1456-1832, Ithaca<br />
Press, 1992<br />
maqkenzi, m., Turquli aTeni, daviwyebuli saukuneebi 1456-1832,<br />
iTaqas presa, 1992<br />
maxaraZe m., qorwineba da qalTa diplomatia XV saukunis II<br />
naxevris aRmosavleTSi. qarTuli diplomatia. weliwdeuli.<br />
# 211. Tb. 2004<br />
Meram A.K., Padişah Anaları ve 600 yıl bizi yőneten devşirmeler. 5. Baskı.<br />
Toplumsal dőnűşűm yayinları. ĺst. 2000<br />
merami, a. q., fadiSahis dedebi da 600 wlis manZilZe Cveni<br />
mmarTveli devSirmeebi. 5-e gamocema, stamboli, 2000<br />
metreveli m. mihrabi. islami. enciklopediuri cnobari. Tb.,<br />
1999<br />
Миллер А.Ф. Мустафа Паша Байрактар, Оттоманская Империя в начале<br />
X1X века. Москва 1947<br />
mileri, a.f., mustafa faSa bairaqTari, osmaleTis imperia XIX<br />
saukunis dasawyisSi, moskovi, 1947<br />
Новичев А.Д., История Турции. I, Зпоха Феодализма (XI-XVIII века), Л.,<br />
1963<br />
noviCevi, a. d., TurqeTis istoria, I, feodalizmis xana (XI-<br />
XVIII ss), l., 1963<br />
Нович8ев А.Д. Реформы в области культуры и в быту. История Турции.<br />
11. Новое время (1792-1839). Редактор Л.А. Стопцова. М. 1968<br />
noviCevi, a. d., reformebi kulturasa da yoveldRiur<br />
cxovrebaSi, TurqeTis istoria, II, axali istoria (1792-1839).<br />
red.: l.a. stopceva, m., 1968
ozTuna 1986<br />
ozTurqi 1988<br />
ozoni 1997<br />
penzeri 2005<br />
persi 1993<br />
poznanska 1974<br />
puSkareva 1989<br />
181<br />
Новичев А.Д. Реформы в 1856 – начале 70-х годов Х1ХВ.-гл.2 – 4.<br />
Реформы в гражданском законодательстве. История Турции. 1V. Новое<br />
Время (1853-1875), М. 1978<br />
noviCevi, a.d., reformebi 1856-dan XIXs-is 70-iani wlebis<br />
dasawyisamde, Tavi. 2-4, reformebi samoqalaqo<br />
kanonmdeblobaSi, TurqeTis istoria, IV, axali istoria (1853-<br />
1875), m., 1978<br />
Öztüna I., Saray ve Hanedan. Osmanli Devlet Tarihi. Ikinci cilt , Istanbul 1986<br />
ozTuna i., sasaxle da dinastia. osmaleTis istoria, II tomi,<br />
stamboli, 1986<br />
Őztűrk S., “8 Mart 1988 de Ne Oldu?”, Sosyalist Feminist Kaktűs, 1, 1988<br />
ozTurqi, s., “1988wlis marti da ra moxda?”. socialist<br />
feministTa kaqtusi, 1, 1988<br />
Őzőn M. N., Bűyűk Osmalıca Tűrkçe Sőzlűk. 8. Basım. Inkılap Kitabevi,<br />
Istanbul 1997<br />
ozone, m.n., didi osmalur-Turquli leqsikoni. 8 gamocema.<br />
stamboli, 1997<br />
Penzer N.M., The Harem, Inside the Grand Seraglio of the Turkish Sultans, New<br />
York, 2005<br />
penzeri n.m., haremi, Turqi sultnebis sasaxlis SigniT, niu<br />
orki, 2005<br />
Peirce Leslie P., The Imperial Harem, women and sovereignty in the Ottoman<br />
Empire, New York, Oxford, Oxford University Press, 1993<br />
persi lesli p., saimperio haremi, qalebi da suvereniteti<br />
osmaleTis imperiaSi, niu orki, oqsfordi, oqsfordis<br />
universitetis presa, 1993<br />
Познаньска К. Чаршафы. Старая и Новая Турция . М. 1974<br />
poznanska, k., CarSafi. Zveli da axali TurqeTi, m., 1974<br />
Пушкарева Н.Л. Женщины Древней Руси. Москва, 1989
enda 1993<br />
savrani 1989<br />
sanboli 2003<br />
sanikiZe 1999a<br />
sanikiZe 1999b<br />
sanikiZe 1999g<br />
serebriakova 1979<br />
svaniZe 1999a<br />
svaniZe 1999b<br />
182<br />
puSkareva n. l., qalebi Zvel ruseTSi. moskovi, 1989<br />
Renda G., Women in Anatolia. Istanbul, 1993<br />
renda, g., qali anatoliaSi, stamboli, 1993<br />
Savran G., “Stella’nin Mektubuna Cevap”, Sosyalist Feminist Kaktűs, 5, 1989<br />
savrani, g., “pasuxi stelas werilze”, socialist-feministTa<br />
kaqtusi, 5, 1989<br />
Sonbol A., Rise of Islam: 6th to 9th century. Encyclopedia of women & Islamic<br />
Cultures, volume I, general editor: Suad Joseph, Brill Leiden, Boston, 2003<br />
sanboli a., islamis aRmavloba: 6-9 saukuneebi. qalTa<br />
enciklopedia & islamuri kultura, t. I, mTavari redaqtori:<br />
suad iosefi, bril laideni, bostoni, 2003<br />
sanikiZe g. zavia. islami. enciklopediuri cnobari. Tb., 1999<br />
sanikiZe g. faTva. islami. enciklopediuri cnobari. Tb., 1999<br />
sanikiZe g. hijabi. islami. enciklopediuri cnobari. Tb., 1999<br />
Серебрякова М.Н. Семья и семейная обрядность в турецкой деревне. М.<br />
1979<br />
serebriakova, m.h., ojaxi da ojaxuri wesCveulebani Turqul<br />
sofelSi. m., 1979<br />
svaniZe m., ieniCrebi. islami. enciklopediuri cnobari. Tb.,<br />
1999a
svaniZe 2002<br />
svaniZe 2005<br />
silagaZe 2009a<br />
silagaZe 2009b<br />
sordia 2002<br />
uluCai 1950<br />
uluCai 1992<br />
uCoki 1982<br />
fanaiTi 2002<br />
183<br />
svaniZe m., osmaleTis istoria. t. I. Tbilisi, 1999b<br />
svaniZe m., osmaleTis istoria. t. II. Tbilisi, 2002<br />
svaniZe m., osmaleTis istoria. t. III. Tbilisi, 2005<br />
yurani. sura I, sura II. Targmani arabulidan da komentarebi<br />
apolon silagaZisa., Tb., 2009<br />
yurani. sura mesame, sura meoTxe, sura mexuTe. Targmani<br />
arabulidan da komentarebi apolon silagaZisa., Tb., 2009<br />
sordia g., konstitucionalizmis ganviTareba da adamianis<br />
uflebebi TurqeTSi. qarTuli diplomatia. weliwdeuli. # 9.<br />
Tb. 2002<br />
Uluçay Ç., Osmanli Sultanlarina aşk Mektupleri. Ist. 1950<br />
uluCai, C., sasiyvarulo werilebi osmaleTis sultnebisadmi,<br />
stamb. 1950<br />
Uluçay Ç.,, Harem II, Ankara, 1992<br />
uluCai, C., haremi II, ankara, 1992<br />
Учок Б., Женщины правительницы в мусульманских государствах. М.1982<br />
uCoki, b., muslimuri saxelmwifoebis mmarTveli qalebi, m.,<br />
1982<br />
Panaite V., Islamic Tradition and Ottoman law of Nation. The Turks – 3 -<br />
Ottomans. Editors: Hasan Gelal Güzel, C.Cem Oğuz, Osman Karatay. Ankara<br />
2002
faroqhi 1980<br />
faroqhi 2003a<br />
faroqhi 2003b<br />
faroqhi 2007<br />
faqalini 1993<br />
fleiSeri 1979-21980<br />
184<br />
fanaiTi v., islamuri tradicia da osmaluri erovnuli<br />
samarTali. Turqebi, 3, osmalebi. red.: hasan jelal guzeli,<br />
j. jem oguzi, osman qaraTai, ankara, 2002<br />
Faroqhi S., Textile production in Rumeli and the Arab Provinces: Geographical<br />
Distribution and Internal Trade (1560-1650), in Osmanlı Araştrimaları, I, 1980<br />
faroqhi, s., teqstilis warmoeba romeliasa da arabul<br />
provinciebSi: geografiuli distribucia da saSinao vaWroba<br />
(1560-1650), osmaluri kvlevebi, I, 1980<br />
Faroqhi S., Consuption & socio-political status, Stories of Ottoman Men &<br />
Wome8n. Istanbul, 2003<br />
faroqhi, s., moxmareba da social-politikuri statusi,<br />
moTxrobebi osmalo kacebsa da qalebze, stamboli, 2003<br />
Faroqhi S., women in the Ottoman World: mid. 18th to early 20th century,<br />
Encyclopedia of women & Islamic Cultures, volume I, general editor: Suad<br />
Joseph, Brill Leiden, Boston, 2003<br />
faroqhi, s., qali muslimur samyaroSi: me-18 saukunis Sua<br />
wlebidan 20 saukunis dasawyisamde, qalTa enciklopedia &<br />
islamuri kultura, t. I, mTavari redaqtori: suad iosefi,<br />
bril laideni, bostoni, 2003<br />
Faroqhi S., Subjects of the Sultan, Culture and Daily Life in the Ottoman<br />
Empire. NY, 2007<br />
faroqhi, s., sultnis Tema, kultura da yoveldRiuri<br />
cxovreba osmaleTis imperiaSi, niu orki, 2007<br />
Pakalin M. Z. Osmanli Tarih Deyimleri ve Terminleri Sözlüğü, Haz. Pakalin<br />
Mehmet Zeki, Istanbul, 1993<br />
faqalini, m. z., osmaluri gamonaTqvamebisa da terminebis<br />
leqsikoni, red.: mehmeT zeqi faqalini, stamboli, 1993<br />
Fleischer C. H., Bureaucrat and Intelellectual in the Ottoman Empire. Harvard<br />
Ukrainian studies 3-4, 1979-80<br />
fleiSeri, c. h., biurokratia da inteleqtuali osmaleTis<br />
imperiaSi, harvardis ukrainaTmcodneoba 3-4, 1979-80
qalis ... 1999<br />
qaflani 2002<br />
qirqi 2004<br />
qorTanTameri 2002<br />
Sengelia 2003<br />
Camberlini 1998<br />
ClaiZe 2001<br />
ClaiZe 2001b<br />
185<br />
Kadın Hakları Műcadelesinin Anlamı ve Sorunları. Mazlumder Bűlten. Yıl:1.<br />
Sayı:1. Aylık ĺnsan Hakları Bűlteni, Nisan, 1999<br />
qalis uflebebisaTvis brZolis mniSvneloba da problema,<br />
buleteni, weli: 1, #: 1, yovelTviuri adamianTa uflebebis<br />
biuleteni, aprili, 1999<br />
Kaplan Leyla. Stages in Establishing the Identity of Women in the Republic.<br />
The Turks – 5 -Ottomans. Editors: Hasan Gelal Güzel, C.Cem Oğuz, Osman<br />
Karatay. Ankara 2002<br />
qaflani, leila, safexurebi identurobis dasamyareblad<br />
respublikaSi. Turqebi, 3, osmalebi. red.: hasan jelal<br />
guzeli, j. jem oguzi, osman qaraTai, ankara, 2002<br />
Kirk M. A., Women of Bible Lands, A Pilgrimage to Compassion and Wisdom,<br />
Minnesota, 2004<br />
qirqi, m.a., bibliuri miwis qalebi, piligrimoba sibralulisa<br />
da keTilgonierebisaTvis, minesota, 2004<br />
Kortantamer S., Women in Mamluk Society. The Turks – 2 Ottomans. Editors:<br />
Hasan Gelal Güzel, C.Cem Oğuz, Osman Karatay. Ankara 2002<br />
qorTanTameri, s., qalebi mamluqTa sazogadoebaSi, Turqebi, 2,<br />
osmalebi. red.: hasan jelal guzeli, j. jem oguzi, osman<br />
qaraTai, ankara, 2002<br />
Sengelia n., mcire aziis selCukebi da saqarTvelo, XI<br />
saukunis ukanaskneli meoTxedi - XIIIsaukune, Tb. 2003<br />
Chamberlin A., The Reign of the Favoured Women. N.Y.1998<br />
Camberlini, a., privilegiur qalTa mmarTveloba, niu orki,<br />
1998<br />
ClaiZe l., Turqul-qarTuli leqsikoni. lia ClaiZis<br />
redaqciiT. A-J. st. 2001
xotkina ... 1999<br />
jarqioglu ... 2006<br />
jafariZe 1999a<br />
jafariZe 1999b<br />
jemi 2003<br />
jeningsi 1975<br />
joSari 1978<br />
186<br />
ClaiZe l., Turqul-qarTuli leqsikoni. lia ClaiZis<br />
redaqciiT. K-Z. st. 2001b<br />
Хоткина З. А., Пушкарева Н.Л., Трофимова Е.У., Женщина, Гендер,<br />
Культура, Московский центр гендерных исследований, Москва, 1999<br />
xotkina, z. a., puSkareva, n.l., trofimova, e.u., qali, genderi<br />
da kultura, genderuli kvlevis moskovis centri, moskovi,<br />
1999<br />
Carkioglu A., Toprak B., Degisen Turkiye’de Din, Toplum ve Siyaset. Istanbul,<br />
TESEV yayinlar, 2006<br />
jarqioglu a., Tofraqi b., religia da politika TurqeTSi,<br />
stamboli, Tesevis gamomcemloba, 2006<br />
jafariZe g., fakihi – islami, enciklopediuri cnobari. Tb.,<br />
1999<br />
jafariZe g., haji – islami, enciklopediuri cnobari. Tb., 1999<br />
Cem, H., Padişahlar Kadınları, 36 Padişah Yüzlerce Kadın, Geçit Kitabevi,<br />
İstanbul, 2003<br />
jemi, h., fadiSahis qalebi, 36 fadiSahis mmarTvelobis dros<br />
qali, stamboli, 2003<br />
Jennings R. Women in the early 17 th century. Ottoman Judical Recordç The<br />
Sharıa Court of Anatolıan kayserı – Journal of the Economic and Social History<br />
of the Orient. Leiden, 1975<br />
jeningsi, r., qali adreul 17-e saukuneSi. osmaluri<br />
iuridiuli Canawerebi. anatoliuri kaiseris SariaTis<br />
sasamarTlo – aRmosavleTis social-ekonomikuri istoriis<br />
jurnali, leideni, 1975<br />
Coşar F.M. Women in the Turkish Society. Women in the Muslim World, edited<br />
by Lois Beck and Nikki Keddie, Harvard University Press, Cambridge,<br />
Massachusetts and London, England, 1978
halili 1974<br />
houvi 2000<br />
187<br />
joSari f.m., qalebi Turqul sazogadeobaSi. qali muslimur<br />
samyaroSi. red.: luis beqi da niki qedi, harvardis<br />
universitetis gamomcemloba, kembriji, masaCuseTi da<br />
londoni, inglisi, 1978<br />
Halil C., Islam ve Osmanli Hukukunda Evlenme. Ankara, 1974<br />
halili, j., islami da qorwineba osmalur samarTalSi,<br />
ankara, 1974<br />
Howe M., Turkey. A Nation Divided over Islam’s Revival. Colorado and Oxford<br />
2000<br />
houvi, m., TurqeTi, qveyana gayofili islamis aRorZinebaze.<br />
kolorado da oqsfordi, 2000<br />
g) internetiT mopovebuli Sromebi:<br />
aTaTurqis reformebi<br />
al-buhari<br />
anili ... 2003<br />
The Impact of Ataturk’s Educational Reforms of Women, available from<br />
www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
aTaTurqis reformebi saganmanaTleblo dargSi da qalebi,<br />
mis.:<br />
www.ya2hoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
[al-Bukhārī] The Translations of the Meanings of Sahih al-Bukhari. —<br />
http://www.usc.edu/dept/MSA/fundamentals/hadithsunnah/bukhari<br />
al-buhari, sahih al-buharis mniSvnelobis Targmanebi, mis.:<br />
http://www.usc.edu/dept/MSA/fundamentals/hadithsunnah/bukhari<br />
Anil, Ela, Arin, Canan, Hacimirzaoğlu, Ayşe Berktay, Mehveş Bingöllü. Pinar<br />
İlkkaracan. The New Legal Status of Women in Turkey. Women for Women’s<br />
Human Rights (WWHR). New Ways. 2002. 101Violance against Women in<br />
Turkey. accessed 2003, available from:<br />
http://www.omct.org/pdf/vaw/publications/2003/eng_2003_09_turkey.pdf#search<br />
='violence%20against%20women%20in%20turkey<br />
anili, ela., arin, janani, hajimirzaoglu, aiSe berqTai, mehveS<br />
bingolu, finar ilqqarajan, qalTa axali legaluri statusi
aloula 2001<br />
berkli 2001<br />
buraqi 1996-2008<br />
burjaqi 1997<br />
gurqani 2008<br />
188<br />
TurqeTSi. qalebi qalTa uflebebisaTvis (WWHR). axali gzebi,<br />
2002. darRvevebi qalTa winaaRmdeg. ganTavsebulia 2003 wlidan,<br />
mis.:<br />
http://www.omct.org/pdf/vaw/publications/2003/eng_2003_09_turkey.pdf#search<br />
='violence%20against%20women%20in%20turkey<br />
Alloula, Malek. The Colonial Harem. Ed Wlad Godzich & Jochen Sculte-<br />
Sasse. Trans. Myrna Godzich & Wlad Godzich. Vol. 21. Minneapolis: 1995. 21<br />
vols. (accessed January, 2001). available from:<br />
http://www.personal.psu.edu/kxs334/academic/theory/alloula_harem.html<br />
aloula, maleq, koloniuri haremi, red.: vlad goZixi & joen<br />
skulte-sasi, Tarmn.: Mirna goZixis &vlad goZixis, t. 21,<br />
mineapolisi: 1995, 21 tomi, ganTavsebulia 2001wlis ianvarSi,<br />
mis.: http://www.personal.psu.edu/kxs334/academic/theory/alloula_harem.html<br />
Barkley, Henry C. Between the Danube and The Black Sea of five years in<br />
Bulgaria. London 1877. accessed 2001, available from:<br />
http://victorian.lang.nagoya-u.ac.jp/victorianweb/history/dora/dora4.html<br />
berkli, henri s., dneprsa da Sav zRvas Soris 5 weli<br />
bulgareTSi, londoni 1877, ganTavsebulia 2001w. mis.:<br />
http://victorian.lang.nagoya-u.ac.jp/victorianweb/history/dora/dora4.html<br />
Burak S., 1996–2008, The Ottoman Harem. The Chief White Eunach (Kapı<br />
Agha). accessed 1996-2008, available from:<br />
http://www.allaboutturkey.com/Harem.htm<br />
buraqi, s., 1996-2008, osmaluri haremi. TeTri saWurisebis<br />
ufrosi (qafi-aRa), ganTavsebulia 1996-2008, mis.:<br />
http://www.allaboutturkey.com/Harem.htm<br />
Burcak, Keskin. Political Participation Patterns of Turkish Women. accessed<br />
December, 1997. available from::<br />
http://www.library.cornell.edu/colldev/mideast/womtur~1.htm<br />
burjaqi, qesqin, Turqi qalis politikuri moRvaweoba,<br />
ganTavsebulia 1997, mis.:<br />
http://www.library.cornell.edu/colldev/mideast/womtur~1.htm<br />
Gurkan, S.Suat. Turkish Women’s Wear. accessed 2008; available from:<br />
http://groups.google.com.tr/group/kailar/web/kyafetlerimiz---ferace<br />
gurqani, s., suaTi, Turqi qalis Casacmeli, ganTavsebulia 2008,<br />
mis.: http://groups.google.com.tr/group/kailar/web/kyafetlerimiz---ferace
valide sultnebi 2009<br />
varnqlifi 1861<br />
isom-ferhaareni 2006<br />
Turqi qali<br />
komiteti 1997<br />
komiteti 2008<br />
189<br />
List of Valide Sultans, modified on 30 October 2009, available from:<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Valide_Sultans<br />
valide sultanebis sia, ganTavsebulia 30 oqtomberi, 2009, mis.:<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Valide_Sultans<br />
Wharncliffe L., ...1861,, Montagu, Lady Mary W., Selected Turkish Embassy<br />
Letters, ed. by Lord Wharncliffe and W. Moy Thomas (London: Henry G. Bohn,<br />
1861). available from: http://www.ic.arizona.edu/ic/mcbride/ws200/montltrs.htm<br />
varnqlifi, l., 1861, ledi meri montegiu, rCeuli Turquli<br />
saelCos werilebi, red.: lord varnqlifi da v. moi tomasi<br />
(londoni: henri g. boni 1861), mis.:<br />
http://www.ic.arizona.edu/ic/mcbride/ws200/montltrs.htm<br />
Isom-Verhaaren C., Royal French Women in the Ottoman Sultans' Harem: The<br />
Political Uses of Fabricated Accounts from the Sixteenth to the Twenty-first<br />
Century. Journal of World History - Volume 17, Number 2, June 2006, available<br />
at: http://www.jstor.org/pss/20079373, accessed:06/04/2010<br />
isom-ferhaareni q., safrangeTis samefo wris qalebi<br />
osmaleTis sultnis haremSi: SeTxzuli ambebis politikuri<br />
mizani me-16s-dan 21-e s-mde. msoflio istoriis Jurnali, t.17,<br />
2 noemberi, ivnisi 2006. mis: http://www.jstor.org/pss/20079373<br />
ganTavsebulia: 06/04/2010<br />
Turkish Women: Past, Present and the Future, available from<br />
http://www3.estart.com/turkey/women/halide.html<br />
Turqi qali: warsuli, awmyo da momavali, mis.:<br />
http://www3.estart.com/turkey/women/halide.html<br />
Committee on the Elimination of Discrimination Against Women, Concluding<br />
Observations:Turkey, U.K. Doc. A152 (1997) available from:<br />
www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
komiteti qalTa diskriminaciis winaaRmdeg, Seicavs<br />
dakvirvebebs: TurqeTi, gaerTianebuli samefo. A152 (1997), mis:K<br />
www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
Committee on Women in NATO forces. accessed August, 2008; available from:<br />
http://www.nato.int/issues/women_nato/index.html
lavali 2001<br />
mavitani 2001<br />
ozTimuri 2001<br />
ozTurqi 1992-1993<br />
osmalo qalebi 2004<br />
190<br />
qalTa komiteti natos jarebSi, ganTavsebulia 2008 wlis<br />
agvistoSi, mis.: http://www.nato.int/issues/women_nato/index.html<br />
Giles De Laval. An Overview of 16 th Century Turkish Dress. accessed 2001;<br />
available from: http://www.florilegium.org/files/CLOTHING/Ottoman-Clothart.html<br />
lavali, gilesi, 16-e saukunis Turquli Casacmelis ganxilva,<br />
ganTavsebulia 2001w. mis.:<br />
http://www.florilegium.org/files/CLOTHING/Ottoman-Cloth-art.html<br />
Mavitan N. O., Women in Turkey before & after Ataturk. accessed March, 2001,<br />
available from: www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
mavitani, n. o., qali aTaTurqamde da aTaTurqis mere<br />
TurqeTSi, ganTavsebulia 2001 wlis martSi, mis.:<br />
www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
Oztimur, Nese. Veiled, married and Professional Women in Turkey at the 1990s.<br />
accessed April, 2001, available from:<br />
http://www.cesnur.org/2001/london2001/oztimur.htm<br />
ozTimuri, neSe, Cadriani, daqorwinebuli da profesionali<br />
qalebi TurqeTSi 1990-ian wlebSi, ganTavsebulia 2001 wlis<br />
aprilidan, mis.: http://www.cesnur.org/2001/london2001/oztimur.htm<br />
Öztürk Sedes. The Islamic Movement and Women in Turkey –Journal No:4<br />
1992/1993 pp. available from: http://waf.gn.apc.org/j4p26.htm<br />
ozTurqi, sedesi, islamuri moZraoba da qali TurqeTSi,<br />
Jurnali, # 4, 1992/1993, mis.: http://waf.gn.apc.org/j4p26.htm<br />
Ottoman Women and the visual arts. 2004 Skidmore College, available from:<br />
http://www.skidmore.edu/academics/arthistory/ah369/ottoman.html<br />
osmalo qali da vizualuri xelovneba. 2004 skidmor koleji,<br />
mis.: http://www.skidmore.edu/academics/arthistory/ah369/ottoman.html<br />
osmaluri samkaulebi 2005<br />
Ottoman Jewelry. accessed 2005, available from:<br />
http://www.bazaarturkey.com/what's%20new/ottoman_jewellery.htm<br />
osmaluri samkaulebi, ganTavsebulia 2005, mis.:<br />
http://www.bazaarturkey.com/what's%20new/ottoman_jewellery.htm
panaiotova 2008<br />
rahmani 2002<br />
renda 2001<br />
roksolana 20022<br />
safie 2008<br />
sirmani 1988<br />
191<br />
Panayotova Dora. Ottoman Women and Offspring: Morals &<br />
Upbringings.Updated 12 March, 2008, available from:<br />
http://www.victorianweb.org/history/dora/dora26.html<br />
panaiotova, dora, osmalo qalebi da STamomavloba: morali<br />
da aRzrda, ganTavsebulia 2008 wlis 12 martidan, mis.:<br />
http://www.victorianweb.org/history/dora/dora26.html<br />
Rahman, Abdur. Women in the Quran and Sunna. Center for Islamic Legal<br />
Studies, Ahmadu Bello University, Zaira, Nigeria; Last modified: September 16,<br />
2002 , available from: http://www.witness-pioneer.org/vil/Books/AD_wqs/<br />
rahmani, abduri, qalebi yuransa da sunaSi, islamuri<br />
legaluri swavlebis centri, ahmadu belos universiteti,<br />
zairi, nigeria, ganTavsebulia: 2002 wlis 16 seqt., mis.:<br />
http://www.witness-pioneer.org/vil/Books/AD_wqs/<br />
Renda, G., Anatolian Women Throughout the Ages. accessed 2001; available<br />
from:<br />
http://www.byegm.gov.tr/YAYINLARIMIZ/newspot/2001/jan_feb/n3.htm<br />
renda, g., anatolieli qali saukuneebis ganmavlobaSi,<br />
ganTavsebulia 2001 wels, mis.:<br />
http://www.byegm.gov.tr/YAYINLARIMIZ/newspot/2001/jan_feb/n3.htm<br />
Roxelan, a women with power at the Ottoman Empire, accessed 2002, available<br />
from: http://www.business-with-turkey.com/touristguide/roxelana_harem_sultan.shtml<br />
roksolana, Zalauflebis mqone qali osmaleTis imperiaSi,<br />
ganTavsebulia 2002 wels, mis.: http://www.business-withturkey.com/tourist-guide/roxelana_harem_sultan.shtml<br />
Safiye Sultan.Encyclopedia Britannica Online, accessed 2008, available from:<br />
http://www.britannica.com/eb/article-9064722?query=Valide%20Sultan&ct<br />
safie sultani, britanikis enciklopedia, ganTavsebulia 2008<br />
wels, mis.:<br />
http://www.britannica.com/eb/article-9064722?query=Valide%20Sultan&ct<br />
Sirman, Nukhet. Feminism in Turkey, 1988, available from:<br />
http://www.u.arizona.edu/~talattof/women-lit/turkisharticlesmain.htm<br />
sirmani, nuqeT, feminizmi TurqeTSi, ganTavsebulia 1988, mis.:
uaiTi 2003<br />
qali<br />
qali<br />
qali da...<br />
qali 1995-2009<br />
qali 1999-2009<br />
192<br />
http://www.u.arizona.edu/~talattof/women-lit/turkisharticlesmain.htm<br />
White J., B., Feminism, Modernization, and the Turkish Republican Woman.<br />
Journal. Vol.15, No.3, gender and Modernism between the Wars, 1918-1939,<br />
pp.145-159, address: http://www.jstor.org/pss/4317014<br />
accessed: 06/04/2010<br />
uaiTi j.,b., feminizmi, modernizacia da Turqi respublikeli<br />
qali. jurnali, t. 15, #3, genderi da modernizmi omebs Soris,<br />
1918-1939. gv.145-150, mis: http://www.jstor.org/pss/4317014<br />
ganTavsebulia: 06/04/2010<br />
Women in Contemporary Turkey, available from<br />
http://www.accd.edu/pac/humaniti/1301_tc/xornelas/T.htm<br />
qali Tanamedrove TurqeTSi, mis.:<br />
http://www.accd.edu/pac/humaniti/1301_tc/xornelas/T.htm<br />
Women in Seljuk and Ottoman Periods, available from<br />
www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
qali selCukTa da osmalTa periodSi, mis.:<br />
www.yahoo./education/turkey/womeninturkey.com<br />
Women And Islam, available from<br />
www.yahoo/education/turkey/womeninislam.com<br />
qali da islami, mis:<br />
www.yahoo/education/turkey/womeninislam.com<br />
Women in Islam Versus. The Myths and the Reality. by: Sherif Abdel Azim,<br />
PH.D.-Queens University, Kingston, Ontario, Canada. Part 11-Mothers,<br />
Copyright 1995-2009, available from<br />
http://www.islamicity.com/mosque/w_islam/mothers.htm<br />
qali islamis surebSi. miTebi da realoba, avtori: Serif<br />
abdel azimi. doqtori, quinis universiteti, kingstoni,<br />
ontario, kanada. nawili 11 – dedebi, 1995-2009, mis.:<br />
http://www.islamicity.com/mosque/w_islam/mothers.htm
qalis Casacmeli<br />
qesqini 2009<br />
qosem sultani 2008<br />
Saqiri<br />
Cana<br />
Cileri 2009<br />
193<br />
Women in Christianity and Islam – Article from the Islamican Information<br />
Service of San Jose California, Answering Islam, 1999 – 2009, available from<br />
http://www.answering-islam.org/Women/<br />
qali qristianul samyaroSi da islamSi – san xose<br />
kaliforniis islamis sainfomacio samsaxuris statia, 1999-<br />
2009, mis.: http://www.answering-islam.org/Women/<br />
The customs of Ottoman Women, Ottoman Women’s dress in 16 th century. Dress<br />
of Muslim Women in Capitol City, available from:<br />
www.kismeta.com/diGrasse/Costume/The Costumes Of Ottoman Women.pdf<br />
osmalo qalis tradiciebi. osmalo qalis Casacmeli 16-e<br />
saukuneSi. muslimi qalis Casacmeli qalaqSi, mis.:<br />
www.kismeta.com/diGrasse/Costume/The Costumes Of Ottoman Women.pdf<br />
Keskin, Burshak. Confronting Double Patriarchy: Islamist Women in Turkey.<br />
Copyright 2009, available from: http://wwwpersonal.umich.edu/~bkeskin/book1.html<br />
qesqini, burSaqi, ormagi patriarqatis dapirispireba:<br />
islamisti qalebi TurqeTSi, 2009, mis.:<br />
personal.umich.edu/~bkeskin/book1.html<br />
Kösem Sultan. Encyclopedia Britannica Online. accessed 2008, available from:<br />
http://www.britannica.com/eb/article-9046105?query=Valide%20Sultan&ct<br />
qosem sultani, britanikis onlain enciklopedia. 2008, mis.:<br />
http://www.britannica.com/eb/article-9046105?query=Valide%20Sultan&ct<br />
Shakir, M.Verses in Quran that refer to “Women”, available from:<br />
http://www.islamawareness.net/Women/177.html<br />
Saqiri, m., surebi yuranidan, romelic exeba qalebs, mis:<br />
http://www.islamawareness.net/Women/177.html<br />
Çana, Ömer. The Role of Women in the Formation of Civil Society in Turkey.<br />
available from: www.yahoo.%2Feducation%2Fturkey%2Fwomeninturkey.com<br />
Cana, omeri, qalTa roli samoqalaqo sazogadoebis<br />
formirebaSi TurqeTSi, mis.:<br />
www.yahoo.%2Feducation%2Fturkey%2Fwomeninturkey.com
janani 1997<br />
halmani 1998<br />
hamami 2008<br />
hande 2009<br />
haremi 1996-2000<br />
haremi 2002<br />
194<br />
Ciller, Tansu, Encyclopedia Britanica Online,modified December, 2009, available<br />
from http://www.britannica.com/eb/article-9383766?tocId=9383766<br />
Cileri, Tansu, britanikis onlain enciklopedia,<br />
ganTavsebulia 2009 wlis dek.-idan, mis.:<br />
http://www.britannica.com/eb/article-9383766?tocId=9383766<br />
Canan Arin. The legal Status of Women in Turkey. Accessed 1997; available<br />
from:<br />
http://www.wwhr.org/images/legal_status.pdf#search='women%20in%20turkey'<br />
janani, arini, qalTa legaluri statusi TurqeTSi,<br />
ganTavsebulia 1997 wels, mis.:<br />
http://www.wwhr.org/images/legal_status.pdf#search='women%20in%20turkey'<br />
Halman, Talas S. Poetry by Ottoman Women. accessed September 1998,<br />
available from:<br />
http://www.byegm.gov.tr/yayinlarimiz/NEWSPOT/1998/Sep/N15.htm<br />
halmani, Talasi, s., osmalo qalTa poezia, ganTavsebulia<br />
1998wli seqt., mis.:<br />
http://www.byegm.gov.tr/yayinlarimiz/NEWSPOT/1998/Sep/N15.htm<br />
Hammam. accessed August, 2008; available:<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Hammam<br />
hamami, ganTavsebulia 2008wlis agvistoSi, mis.:<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Hammam<br />
Hande, Culpan. Çelebi Evlia. Copyright © 2009 available from:<br />
http://www.angelfire.com/realm/bodhisattva/celebi.html<br />
hande, julfani, evlia Celebi, 2009, mis.:<br />
http://www.angelfire.com/realm/bodhisattva/celebi.html<br />
Harem in the Ottoman Empire. Accessed 1996–2000, available from:<br />
http://www.allaboutturkey.com/harem.htm<br />
haremi osmaleTis imperiaSi, ganTavsebulia 1996-2000, mis.:<br />
http://www.allaboutturkey.com/harem.htm<br />
Harem and the Ottoman Women. Harem Populations. Accessed 2002; available<br />
from: http://www.theottomans.org/english/family/harem8.asp
UNDP 2006<br />
195<br />
haremi da osmalo qalebi. haremis mosaxleoba, ganTavsebulia<br />
2002w. mis.: from: http://www.theottomans.org/english/family/harem8.asp<br />
UNDP Turkey and Gender in Development, accessed 2006, available from<br />
http://www.undp.org.tr/Gozlem2.aspx?WebSayfaNo=86<br />
UNDP TurqeTi da genderi ganviTarebis manZilze,<br />
ganTavsebulia 2006, mis.:<br />
http://www.undp.org.tr/Gozlem2.aspx?WebSayfaNo=86