02.02.2013 Views

sjani Sjani - Tbilisi State University

sjani Sjani - Tbilisi State University

sjani Sjani - Tbilisi State University

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SoTa rusTavelis qarTuli literaturis instituti<br />

Shota Rustaveli Institute of Georgian Literature<br />

komparativistuli literaturis qarTuli asociacia<br />

Georgian Comparative Literature Association<br />

iv. javaxiSvilis <strong>Tbilisi</strong>s saxelmwifo universitetis<br />

zogadi da SedarebiTi literaturaTmcodneobis<br />

instituti<br />

Institute of General and Comparative Literary Studies<br />

of Iv. Javakhishvili <strong>Tbilisi</strong> <strong>State</strong> <strong>University</strong><br />

<strong>sjani</strong><br />

yovelwliuri samecniero Jurnali<br />

literaturis Teoriasa da SedarebiT literaturaSi<br />

<strong>Sjani</strong><br />

Annual Scientific Journal of Literary Theory and<br />

Comparative Literature<br />

9


edaqtori<br />

irma ratiani<br />

saredaqcio kolegia<br />

Tamar barbaqaZe<br />

levan bregaZe<br />

Teimuraz doiaSvili<br />

maka elbaqiZe<br />

gaga lomiZe<br />

Tamar lomiZe<br />

revaz siraZe<br />

bela wifuria<br />

malxaz xarbedia<br />

saredaqcio kolegiis<br />

sapatio wevrebi<br />

rudolf kroitneri (germania)<br />

manfred Smelingi (germania)<br />

sadao cukui (iaponia)<br />

pasuxismgebeli mdivani<br />

solomon tabucaZe<br />

<strong>sjani</strong> 9, 2008<br />

redaqciis misamarTi:<br />

0108, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

merab kostavas q. #5<br />

telefoni: 99-63-84<br />

faqsi: 99-53-00<br />

www.litinstituti.ge<br />

E-mail: litinst@litinstituti.ge<br />

ISSN 1512-2514<br />

Editor<br />

Irma Ratiani<br />

Editorial Board<br />

Tamar Barbakadze<br />

Levan Bregadze<br />

Teimuraz Doiashvili<br />

Maka Elbakidze<br />

Gaga Lomidze<br />

Tamar Lomidze<br />

Revaz Siradze<br />

Bela Tsipuria<br />

Malkhaz Kharbedia<br />

Honorary Members<br />

of Editorial Board<br />

Rudolf Kreutner (Germany)<br />

Manfred Schmeling (Germany)<br />

Sadao Tsukui (Japan)<br />

Responsible Editor<br />

Solomon Tabutsadze<br />

<strong>Sjani</strong> 9, 2008<br />

Address:<br />

0108, <strong>Tbilisi</strong><br />

M. Kostava str. 5<br />

Tel.: 99-63-84<br />

Fax: 99-53-00<br />

www.litinstituti.ge<br />

E-mail: litinst@litinstituti.ge


Sinaarsi Content<br />

pozicia pozicia<br />

irma ratiani<br />

qarTvelologiuri qarTvelologiurikvlekvlevebivebi _ _ TviTmizani TviTmizani Tu Tu saWisaWiroeba? roeba?<br />

literaturis literaturis Teoriis Teoriis<br />

problemebi problemebi<br />

ivane amirxanaSvili<br />

saswaulis saswaulis kompozicia kompozicia<br />

Tamar CixlaZe<br />

`subieqturi `subieqturi Txroba Txroba da da<br />

citirebuli citirebuli metyveleba~:<br />

metyveleba~:<br />

istoria, istoria, Teoria Teoria da da praqpraqtika tika<br />

(XX (XX saukunis saukunis dasavleTev-<br />

dasavleTevropuli<br />

ropuli romanis romanis mixedviT) mixedviT)<br />

rusudan canava<br />

metafora metafora da da metamorfoza<br />

metamorfoza<br />

solomon tabucaZe<br />

avtori avtori da da gmiri gmiri istoriuistoriuli li poetikis poetikis WrilSi WrilSi<br />

poetikuri poetikuri praqtikebi praqtikebi<br />

Temur kobaxiZe<br />

sulisa sulisa da da xorcis xorcis diqodiqotomia: tomia: tomas tomas eliotis eliotis<br />

`hipopotami~ `hipopotami~ da da `ukvdav`ukvdavebis ebis CurCuli~ CurCuli~<br />

literaturaTmcodneobis<br />

literaturaTmcodneobis<br />

qrestomaTia<br />

qrestomaTia<br />

mixail baxtini<br />

karnavalizebuli karnavalizebuliliteraliteratura tura<br />

7<br />

11<br />

19<br />

41<br />

60<br />

69<br />

85<br />

Position Position<br />

Irma Ratiani<br />

Kartvelology Kartvelology (Georgian (Georgian Stud- Studies)<br />

ies) – – Self-aim Self-aim or or Necessity? Necessity?<br />

Problems Problems of of Literary Literary<br />

Theory Theory<br />

Ivane Amirkhanashvili<br />

Composition Composition of of a a Miracle Miracle<br />

Tamar Chikhladze<br />

“Subjective “Subjective Narrative Narrative and and Cit- Cited<br />

ed Speech”: Speech”: History, History, Theory Theory<br />

and and Practice Practice<br />

(according (according to to XX XX century century<br />

West-European West-European novel) novel)<br />

Rusudan Tsanava<br />

Metaphor Metaphor and and Metamorphosis<br />

Metamorphosis<br />

Solomon Tabutsadze<br />

Author Author and and Character Character within within<br />

the the Scope Scope of of Historic Historical al Poetics Poetics<br />

Poetical Poetical Practices Practices<br />

Temur Kobakhidze<br />

Dichotomy Dichotomy of of Body Body and and<br />

Soul:T.S.Eliot’s Soul:T.S.Eliot’s “The “The Hippo- Hippopotamus”<br />

potamus” and and “Whispers “Whispers of of<br />

Immortality”<br />

Immortality”<br />

Chrestomathy Chrestomathy of of<br />

Literary Literary Theory Theory<br />

Mikhail Bakhtin<br />

Carnivalized Carnivalized Literature Literature


leqsmcodneoba<br />

leqsmcodneoba<br />

Teimuraz doiaSvili<br />

sikeTis sikeTis yvavilebi yvavilebi<br />

akaki xinTibiZe<br />

Warbi Warbi riTmis riTmis gagebisaTvis<br />

gagebisaTvis<br />

Tamar barbaqaZe<br />

galaktionis galaktionis monoriTmi monoriTmi<br />

(`ieri~, (`ieri~, `ferad-feradi~)<br />

`ferad-feradi~)<br />

giorgi lobJaniZe<br />

arabuli arabuli leqsis leqsis ganaxlebiganaxlebisaTvis saTvis brZolis brZolis II II etapi etapi<br />

(momxreebi (momxreebi da da mowinaaRmdemowinaaRmdegeni)<br />

geni)<br />

filologiuri filologiuri Ziebani Ziebani<br />

laura grigolaSvili<br />

kvlav kvlav Zveli Zveli qarTuli qarTuli mwmwerlobis erlobis periodebisa periodebisa da da<br />

mijnebisaTvis<br />

mijnebisaTvis<br />

kritikuli kritikuli diskursi diskursi<br />

nona kupreiSvili<br />

70-80-iani 70-80-iani wlebis wlebis kritika: kritika:<br />

`rekonstruqciidan~ `rekonstruqciidan~ nova- novaciamde<br />

ciamde<br />

Targmanis Targmanis Teoria Teoria<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

mTargmnelis mTargmnelis problema problema Zvel Zvel<br />

saqarTveloSi saqarTveloSi da da sakiTxis sakiTxis<br />

kvlevis kvlevis ZiriTadi ZiriTadi meTodmeTodologiuri ologiuri aspeqtebi aspeqtebi<br />

Sinaarsi<br />

102<br />

105<br />

109<br />

117<br />

127<br />

137<br />

149<br />

Theory Theory of of Poetry Poetry<br />

Teimuraz Teimuraz Doiashvili Doiashvili<br />

Blossoms Blossoms of of Kindness Kindness<br />

Akaki Khintibidze<br />

Towards Towards Understanding Understanding Ex- Excessiveness<br />

cessiveness of of Rhyme Rhyme<br />

Tamar Barbakadze<br />

Galaktion’s Galaktion’s Mono-Rhythme<br />

Mono-Rhythme<br />

Giorgi Lobzhanidze<br />

The The II II Stage Stage of of the the Battle Battle for for<br />

the the Renewal Renewal of of Arabic Arabic Verse: Verse:<br />

Supporters Supporters and and Opponents Opponents<br />

Philological Philological Works Works<br />

Laura Grigolashvili<br />

Towards Towards Periods Periods and and Bound- Boundariesaries<br />

of of Old Old Georgian Georgian LiteraLiterature ture<br />

Critical Critical Discourse Discourse<br />

Nona Kupreishvili<br />

Criticism Criticism of of 70-80s: 70-80s: from from “Re- “Reconstruction”<br />

construction” to to Innovation Innovation<br />

Theory Theory of of Translation Translation<br />

Nana Mrevlishvili, Eka Chikvaidze<br />

The The Challenge Challenge of of Translation Translation<br />

in in Ancient Ancient Georgia Georgia and and Main Main<br />

Methodological Methodological Aspects Aspects of of the the<br />

Study Study of of the the Issue Issue


folkloristika folkloristika __<br />

Tanamedrove Tanamedrove kvlevebi kvlevebi<br />

dalila dalila bedianiZe bedianiZe<br />

amiranis amiranis miTis miTis kompozicikompoziciuri uri Taviseburebani<br />

Taviseburebani<br />

dominik irtenkaufi<br />

`SedarebiTi `SedarebiTi miTologia. miTologia.<br />

germania-saqarTvelos germania-saqarTvelosSoSoris ris sazRvris sazRvris monacvleoba<br />

monacvleoba<br />

– – amirani amirani interesTa interesTa cen- centrSi~<br />

trSi~<br />

kulturis kulturis paradigmebi paradigmebi<br />

kaxa kacitaZe<br />

epikuri epikuri gmiris gmiris sikvdili sikvdili<br />

da da omis omis aRqmis aRqmis zogierTi zogierTi<br />

sakiTxi sakiTxi arqaul arqaul kultura- kultura-<br />

Si Si<br />

debiuti debiuti<br />

maka germisaSvili<br />

qarTuli qarTuli komediis komediis sawyisawyisebi sebi<br />

memoria memoria<br />

emzar kvitaiSvili<br />

mudam mudam siamovnebiT siamovnebiT vigoneb vigoneb<br />

Rimi Rimilis lis da da leqsis leqsis kaci kaci<br />

nodar alania<br />

`Cangi `Cangi gikurTxos gikurTxos zenama...~ zenama...~<br />

Sinaarsi<br />

168<br />

174<br />

185<br />

215<br />

228<br />

234<br />

Folkloristic Folkloristic – – the the Modern Modern<br />

Researches Researches<br />

Dalila Bedianidze<br />

Compositional Compositional Peculiarities Peculiarities of of<br />

Amirani’s Amirani’s Myth Myth<br />

Dominik Irtenkauf<br />

Vergleichende Vergleichende Mythologie- Mythologieforschung:forschung:<br />

Grenzverkehr Grenzverkehr zwiszwischenchen Deutschland Deutschland und und GeorGeorgien gien - - Amirani Amirani im im Zentrum Zentrum<br />

des des Interesses Interesses<br />

Pa Paradigms radigms of of Culture Culture<br />

Kakha Katsitadze<br />

The The Death Death of of the the Epic Epic Hero Hero<br />

and and Some Some Aspects Aspects of of the the War War<br />

Perception Perception in in Archaic Archaic Culture Culture<br />

Debut Debut<br />

Maka Ge Germisashvili rmisashvili<br />

Bases Bases of of Georgian Georgian Comedy Comedy<br />

Mem Memoria oria<br />

Emzar Kvitaishvili<br />

I I always always Recollect Recollect it it with with<br />

Pleasure Pleasure<br />

A A Man Man of of Smile Smile and and Poetry Poetry<br />

Nodar Alania<br />

Let Let the the God God Bless Bless Your Your Lyre... Lyre...


gamoxmaureba, gamoxmaureba, recenzia recenzia<br />

venera kavTiaSvili<br />

literaturis literaturis Teoria Teoria _ _<br />

XX XX saukunis saukunis ZiriTadi ZiriTadi meT- meTodologiuri<br />

odologiuri koncefciebi<br />

koncefciebi<br />

da da mimdinareobebi<br />

mimdinareobebi<br />

nana gonjilaSvili<br />

revaz revaz siraZe siraZe _ _ `kultura `kultura<br />

da da ssaxismetyveleba~<br />

axismetyveleba~<br />

axali axali wignebi wignebi<br />

moamzada moamzada gaga gaga lomiZem lomiZem<br />

SoTa SoTa rusTavelis rusTavelis qarTuli- qarTuliliteraturis<br />

literaturis institutis<br />

institutis<br />

samecniero samecniero publikaciebis<br />

publikaciebis<br />

stili stili<br />

Sinaarsi<br />

241<br />

250<br />

274<br />

280<br />

Reviews, Reviews, Comments Comments<br />

Venera Kavtiashvili<br />

Literary Literary Theory Theory – – Basic Basic Con- Concepts<br />

cepts and and Methodological<br />

Methodological<br />

Tendencies Tendencies of of XX XX Century Century<br />

Nana Gonjilashvili<br />

Revaz Revaz Siradze Siradze – – “Culture “Culture and and<br />

Imagology” Imagology”<br />

New New Books Books<br />

Prepared Prepared by by Gaga Gaga Lomidze Lomidze<br />

Style Style of of Academic Academic Publications<br />

Publications<br />

In In Shota Shota Rustaveli Rustaveli Institute Institute of of<br />

Georgian Georgian Literature Literature


pozicia<br />

irma ratiani<br />

qarTvelologiuri kvlevebi _ TviTmizani Tu saWiroeba?<br />

dRes sayovelTaod aRiarebulia samecniero-kvleviTi centrebis roli<br />

saxelmwifos ganviTarebis saqmeSi. es roli gacilebiT mniSvnelovania<br />

mcirericxovani da originaluri kulturis qveynebisaTvis, romlebic iRvwian<br />

TviTdamkvidrebisTvis. miCneulia, rom aseTi TviTdamkvidrebis erTerT<br />

seriozul berkets warmoadgens ganaTlebatevadi da mecnierebatevadi<br />

ekonomikuri da kulturuli sivrcis Seqmna da ganviTareba.<br />

Sesabamisad, samecniero-kvleviTi sistemis srulyofa, misi xarisxis<br />

amaRleba msoflio standartebis doneze SeiZleba qveynis erT-erT Ziri-<br />

Tad miznad iqnas moazrebuli. am miznis realizaciaSi qarTvelologiur<br />

mecnierebebs, rogorc erovnuli identobis upirveles maCvenebels, gadamwyveti<br />

roli eniWeba.<br />

qarTvelologiuri mecnierebebi, romelTa kvlevebis praqtikaSi danergva<br />

ar asocirdeba maRalSemosavlian ekonomikur SedegebTan (gansxvavebiT sabunebismetyvelo,<br />

ekonomikuri Tu teqnologiuri mecnierebebisgan), nacvlad amisa,<br />

gansazRvravs da inarCunebs eris identobas, mis sulierebas, enas, literaturas,<br />

kulturasa da istorias. qarTvelologiuri kvlevebi aris is sayrdeni,<br />

romelzedac dgas qarTuli Rirebulebebi, Sesabamisad, qarTvelologiis<br />

– saxelmwifo enis, erovnuli literaturisa da istoriis movla-patronoba<br />

saxelmwifoebriv strategiad unda iqces im mniSvnelovani faqtoris gaTvaliswinebiT,<br />

rom erovnuli kvlevebi msoflios masStabiT ganixileba kulturuli<br />

dialogis umTavres berketad, xolo kulturuli dialogi warmoadgens<br />

komunikaciis sayrden formas Tanamedrove msoflioSi.<br />

ra adgili uWiravs saqarTvelos Tanamedrove msoflio kulturul rukaze?<br />

rogoria misi roli msoflio civilizaciis istoriaSi? ra kulturuli<br />

kodis matarebelia qarTveli? ras niSnavs `patara eris~ kulturuli<br />

gamocdileba `didi erebis~ kulturuli gamocdilebis fonze? ramdenad inarCunebs<br />

`nacionaluri literatura~ TviTmyofadobas mimdinare globalizaciis<br />

procesSi? ras niSnavs `literatura sazRvrebs gareSe~ da rogor<br />

muSaobs es formula Tanamedrove SedarebiTi kvlevebis konteqstSi?<br />

am kiTxvebze pasuxis gacema qarTvelologiuri anu erovnuli samecniero<br />

kvlevebis prerogativaa, sadac erT-erTi centraluri adgili literaturaTmcodneobiT<br />

kvlevebs uWiravs. qarTuli literaturaTmcodneobiTi<br />

7


8<br />

irma ratiani<br />

kvlevebi, erTi mxriv, qarTuli identobis sazomi da maCvenebelia, xolo,<br />

meore mxriv _ msoflio kulturul procesebTan qarTuli kulturuli<br />

procesebis faseuli integraciis winapiroba. Tanamedrove kvlevebis misia<br />

aris ara marto kvleva qarTuli literaturisa, miTologiisa Tu literaturaTmcodneobiTi<br />

procesebisa, aramed am kvlevebis danergva praqtikaSi<br />

erovnuli da saerTaSoriso masStabiT, rac, Tavis mxriv, xels Seuwyobs<br />

qarTuli literaturaTmcodneobiTi kvlevebis CarTvas msoflo literaturul<br />

dialogSi (imave sapasuxismgeblo misiiT, Tav-TavianTi kompetenciis<br />

sferoSi, aRWurvilni arian sxva qarTvelologiuri kvleviTi centrebi).<br />

magram CarTva ar gulisxmobs martivad Serevasa da, miT umetes, ganlevas.<br />

dResdReobiT, moicva ra farTo politikuri, ekonomikuri, socialuri<br />

da kulturuli sferoebi, Tanamedrove politikuri da akademiuri debatebis<br />

erT-erT yvelaze popularul terminad globalizacia iqca, xolo<br />

`kultura sazRvrebs gareSe~ _ misTvis niSandobliv konceptualur logod.<br />

literatura kulturis ganuyofeli nawilia, Sesabamisad, dgeba arsebiTi<br />

mniSvnelobis mqone kiTxva: ras niSnavs termini `sazRvrebs gareSe~<br />

da ramdenad qmediTia igi nacionaluri literaturebisa da erovnuli kvlevebis,<br />

Cvens SemTxvevaSi, qarTuli literaturisa da qarTvelologiuri<br />

klevebis TvalsazrisiT?<br />

mogvwons Cven es Tu ara, literaturas aqvs erovneba, vinaidan, rogorc<br />

samarTlianad SeniSnavda ilia WavWavaZe `literatura eris sarkea”. yoveli<br />

nacionaluri literatura myarad dgas sakuTar tradiciebze, romelTa<br />

Sorisac upirvelesi misi nacionaluri mexsierebaa, gamoxatuli arqetipuli<br />

modelebis saxiT. „saRi azrisadmi~ erT-erT yvelaze negatiurad ganwyobil<br />

mweralsac ki, vladimer nabokovs, swored erovnuli da literaturuli<br />

mexsiereba miaCnda identobis upirveles sazomad. magram, sakiTxis analizi<br />

mxolod am erTi mimarTulebiT ar amoiwureba: meores mxriv, literaturis<br />

erovnuloba, rogorc identobis msazRvreli, ar SeiZleba iqces izolirebis<br />

da, miT ufro, TviTizolirebis motivaciad da gamarTlebad. am ukanasknel<br />

mosazrebas, vfiqrobT, zurgs umagrebs evropuli da msoflio literaturuli<br />

procesebis ganviTarebis xangrZlivi istoria, romelic uxvad gvTavazobs<br />

nacionalur literaturaTa faseuli konceptualuri da stilisturi<br />

integraciis magaliTebs: Sua saukuneebis, renesansis, romantizmisa Tu modernizmis<br />

(da sxva) epoqaTa esTetikurma sistemebma SeZles nacionalur literaturaTa<br />

mobilizeba saerTo konceptebis garSemo, mxolod _ sakuTari<br />

identobis SenarCunebis pirobiT. aRniSnul epoqebSi, miT ufro, renesansis,<br />

romantizmis, realizmisa da modernizmis wiaRSi literaturam Tavi daaRwia<br />

kulturul da dro-sivrcul preskrifciulobas da masStaburad ganivrco<br />

farTo istoriuli da kulturuli konteqstis mimarTulebiT. Tamamad Sei-


qarTvelologiuri kvlevebi _ TviTmizani Tu saWiroeba?<br />

Zleba paralelis gavleba Tanamedrove literaturul procesTan: ar axalia,<br />

Zvelia, mxolod _ saxecvlili da modernizebuli: SedarebiTi literatura.<br />

SedarebiTi literatura me-20 saukunis evropul da amerikul literaturaTmcodneobiT<br />

sivrceSi SemuSavebuli multiinterpretaciuli da interdisciplinaruli<br />

meTodebis nacionaluri literaturebis doneze swrafi<br />

ganvrcobis logikuri Sedegia. swored mis wiaRSi aRmocenda cneba: `literatura<br />

sazRvrebs gareSe~. magram komparativistuli kvlevebi ar gulisxmobs<br />

literaturuli sazRvrebis ugunurad gaxsnas, arc calkeuli nacionaluri<br />

literaturebis SepirispirebiT analizs, aramed im universaluri meTodis<br />

realizebas, romelic zogad perspeqtivaSi gaiazrebs konkretul literaturul<br />

nawarmoebs, anu cdeba nacionaluri maxasiaTeblebis sazRvrebs da<br />

adgens gansxvavebuli nacionaluri kulturebisa da literaturebis integraciis<br />

xarisxs maTi kulturuli identobis SenarCunebis pirobiT. es<br />

principi arsebiT mniSvnelobas iZens Tanamedrove globalizaciis Seuqcevad<br />

procesSi.<br />

qarTuli literaturaTmcodneobiTi da qarTvelologiuri kvlevebis<br />

upirvelesi amocana swored am urTulesi procesis marTva da gaZRolaa.<br />

am misiis kvalificiurad SesrulebaSi qarTvelologiur centrebs, garda<br />

sakuTari resursebis optimalurad gadanawilebisa da organizebisa, esaWiroebaT<br />

qmediTi mxardaWera da daxmareba saxelmwifos mxridan, vinaidan<br />

qarTvelologia arc TviTmizania da arc axireba, aramed _ saWiroeba.<br />

sasurvelia, mkveTrad ganisazRvros qarTvelologiuri centrebis misiis<br />

ganxorcielebis perspeqtivebi da SesaZleblobebi, anu ganisazRvros qarTvelologiuri<br />

kvlevebis Semdgomi ganviTarebis strategiuli gezi. swori<br />

strategiiT gaTvaliswinebuli miznebisa da amocanebis ganxorcielebis<br />

SemTxvevaSi qarTvelologiuri kvleviTi centrebi Camoyalibdeba samecniero<br />

kvlevebis Tanamedrove standartebis Sesabamis organizaciebad da sa-<br />

Sualebas miscems qarTvelologiur skolas integrirdes msoflio humanitarul<br />

procesebSi.<br />

Kartvelology (Georgian Studies) – Self-aim or Necessity?<br />

Summary<br />

Irma Ratiani<br />

Kartvelology or Georgian Studies is a valuable measure of National identity. Even it is<br />

not associated with a high economical income (like some natural, economical or technology<br />

sciences) or commercial effectiveness, it is very important for a small country like Georgia<br />

9


10<br />

irma ratiani<br />

to preserve its national identity, language, literature, history and culture. Katrvelology is<br />

a strong background of Georgian National values. Therefore, it has to be the strategy of<br />

Georgia’s <strong>State</strong> to take care of Georgian Studies, studies of National Language, literature<br />

and history. Undoubtedly, National researches, all over the world, guarantee the cultural<br />

dialogue as a main form of communication.<br />

What place is defined for Georgia on the map of contemporary cultural world? What<br />

part it plays in the history of world civilization? What is the cultural code of Georgian?<br />

What does the cultural experience of a “Small nation” means in the context of a “Big nations”<br />

experience? How “National literature” does survive within the on-going process<br />

of Globalization? What does the formula “Literature without boarders” means and how it<br />

works in the context of comparative literature?<br />

To answer those questions is one of the main aims of Kartvelology.<br />

Though the goal of Georgian Studies is not only to preserve its national identity, but,<br />

also, to put Georgian science together with contemporary world researches and to integrate<br />

it in the world scientific dialogue. But integration does not means to disappeared. Foe example:<br />

when we are talking about the literature, we should admit that literature (we do like<br />

it or we do not) has Nationality, because literature is always associated with tradition and<br />

memory and text, itself, is always about reconstruction. But nationality of literature does<br />

not mean or could not possibly mean the isolation or self-isolation. One of the basic methodologies<br />

of contemporary literary studies – comparative literature is gently regulating the<br />

process. Comparative studies imply the realization of that universal method which interprets<br />

the concrete literary text in wide general perspective, i.e. goes beyond the boundaries<br />

of national characteristics and establishes the rate of integration of different national cultures<br />

and literatures on the condition to preserve their cultural identity. The same process<br />

is available in other fields of Katrvelology and the basic function of Georgian Studies is to<br />

regulate this valuable process on a high scientific level. Though ,Kartvelology is not a selfaim,<br />

but – necessity, which must be replaced under the Governmental care.


ivane amirxanaSvili<br />

literaturis Teoriis problemebi<br />

saswaulis kompozicia<br />

`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ WeliSur redaqciaSi gvxvdeba erTi rigiTi agiografiuli<br />

pasaJi, romelic marTlac sruliad Cveulebrivi, arafriT<br />

gamorCeuli adgili iqneboda, sagangebo paTetikiT gamarTul teqstSi CvenTvis<br />

saintereso azris konturebi rom ar SeimCneodes, rac, winaswarve unda<br />

iTqvas, ar warmoadgens raime gansazRvrul koncefcias, Tumca neba-uneblieT<br />

iZleva miniSnebas raRac mowesrigebuli Tvalsazrisis arsebobaze. ker-<br />

Zod, saubaria frazaze, romelsac abiaTar mRvdeli warmoTqvams astiron<br />

mTavarTan saubarSi: `misgan (wmida ninosgan – i.a.) vixilen sakvirvelebani<br />

kurnebaTani da niSni sazarelni da saswaulni saSinelni~ (`moqcevaÁ qar-<br />

TlisaÁ~, Tavi `b~). martivi definiciis xerxs Tu moviSveliebT, aq mocemuli<br />

predikatebis `gansazRvris areebi~ ase dalagdeba:<br />

kurneba – sakvirveli;<br />

niSani – sazareli;<br />

saswauli – saSineli.<br />

didi dakvirveba ar sWirdeba imis danaxvas, rom aq daxasiaTebulia iseTi<br />

metafizikuri subieqtebi, romlebic Cveulebrivobis miRma samyarodan, adamianuri<br />

yofierebis gare sferoebidan, zesinamdvilidan movlenil faqtebad<br />

unda miviCnioT da vinaidan es marTlac asea, maSin isic unda vaRiaroT,<br />

rom Cven mier aRebul samive logikur wyvils aerTianebs erTi ram, rasac<br />

ubralod saswauls uwodeben. saRvTismetyvelo literaturaSi saswaulis<br />

sinonimadaa miCneuli niSanic, kurnebac da TviT sakvirvelebac, Tumca bibliuri<br />

tradiciis mixedviT, TiToeuli es cneba damoukidebeli Sinaarsis<br />

mqone erTeuladac moiazreba. magaliTad, moses xuTwigneulSi saswauli<br />

gagebulia rogorc niSani; axal aRTqmaSi _ ZiriTadad rogorc kurneba;<br />

agiografiaSi yvelaze xSirad sakvirvelebis mniSvnelobiTaa gamoyenebuli,<br />

saerTod ki saswauli agiografiul TxzulebaSi niSanic aris, kurnebac da<br />

sakvirvelebac.<br />

abiaTaris `sistemac~ TiTqmis asea dalagebuli, Tu mxedvelobaSi ar<br />

miviRebT pirvel wyvils, romelSic erT-erT subieqts (`sakvirveleba~)<br />

predikatis funqcia aqvs dakisrebuli.<br />

TavisTavad sainteresoa imis garkveva, Tu ratom aris saswauli saSineli,<br />

an niSani – sazareli, magram amjerad sakiTxis sxva mxare gvainteresebs,<br />

11


12<br />

ivane amirxanaSvili<br />

kerZod, ra aris saswauli da ra rols asrulebs is agiografiuli nawarmoebis<br />

teqstis agebaSi.<br />

aucilebelia aRiniSnos, rom naratiuli TvalsazrisiT saswauli<br />

Txzulebis sruliad Tavisebur, damoukidebeli mniSvnelobis mqone er-<br />

Teuls warmoadgens da amitom msjeloba misi teqstTan mimarTebis Sesaxeb<br />

ar aris dazRveuli TviTmiznuri manipulirebis sacTurisagan. garTulebis<br />

Tavidan asacileblad saWiroa windawinve ganisazRvros, Tu ras vgulisxmobT<br />

zogadad teqstis cnebaSi – wmida werils, saRvTismetyvelo<br />

koniunqturaTa sistemas Tu ubralod sityvierebis faqts. zedmetia imaze<br />

laparaki, rom samive momenti erT mTlianobas warmoadgens da TiToeulis<br />

axsna-gaazreba swored saerTo analizis meSveobiT unda xdebodes,<br />

magram, amave dros, arsebobs sakmao safuZveli imisaTvis, rom cnebaTa<br />

gamijvnis principi miviCnioT amosaval wertilad, romelic saSualebas<br />

mogvcems calkeulSi davinaxoT mTeli da mTelSi – calkeuli. jer erTi,<br />

meTodologiuri TvalsazrisiT es aris erTaderTi gza da meorec, swored<br />

es mimarTuleba gvaZlevs SesaZleblobas, gamovricxoT iZulebiTi manipulaciebi<br />

da SesaZlo ideologiuri aberaciebi. aqedan gamomdinare, sawyis<br />

formulad unda miviRoT teqsti rogorc sityvieri Semoqmedebis Sedegi,<br />

rogorc yvelaze obieqturi mocemuloba, rac subieqtis, anu avtoris Rv-<br />

Taebrivi inspiraciis gziT iSva. sityva aris pirveladi esTetikuri konstruqcia,<br />

romelzedac igeba yovelgvari ideologiuri zednaSeni, amitom<br />

am zednaSenis Sinaarsobriv xasiaTs teqsti gansazRvravs. teqstis raobasa<br />

da mis xarisxzea damokidebuli ara marto avtoris Canafiqris, aramed<br />

yvelanairi koniunqturis, paradigmis Tu sxva savaldebulo kliSeebis axsna,<br />

gageba, saerTod – recefciis wesi.<br />

rogorc zemoT iTqva, saswauli teqstSi avtonomiuri figuris saxiT<br />

aris CarTuli, magram es ar niSnavs, rom igi savsebiT Tavisufalia saerTo<br />

kompoziciuri kavSirebisagan. bolos da bolos, igi teqstis nawilia, teqsti<br />

awesrigebs mis Sinaarss.<br />

Zveli aRTqmis mixedviT, saswauli aris uflis nebis gamoxatuleba,<br />

niSani, uwyeba. sakuTar ZalebSi daeWvebul moses ufali uboZebs kverTxs,<br />

romelic gvelad gadaiqceva. es saswauli niSania. am niSanma unda daarwmunos<br />

faraoni, rom mose RvTis warmogzavnilia. saswaulebrivma kverTxma,<br />

rogorc niSnis momcemma, sisxlad unda aqcios nilosis wyali (gamosvla,<br />

7,20), egviptes unda mohfinos gombeSoebi (iqve, 8,5), gaamravlos mumli<br />

(8,16). buzankaliT aavsos qveyana (8,21), moiyvanos setyva (9,24), yanebs Seasisos<br />

kalia (10,12), Suaze gaapos mewamuli zRva, kldidan wyaro gadmoadinos<br />

(17,6) da a. S. yvela es movlena aris niSani, rom ufali aq aris,<br />

rom uflis neba moqmedebs. ufali pirdapir ambobs: `da saswaulebi igi da


saswaulis kompozicia<br />

niSebi Cemi, romel vyav magaT zeda, gulisxma-hyoT da uwyodeT, rameTu me<br />

var ufali RmerTi~ (gamosvla, 10,3).<br />

saswauli aris ufalsa da adamianebs Soris dadebuli aRTqmis erT-erTi<br />

elementi.<br />

sinais mTaze ufali aRuTqvams moses, rom xalxis Tvalwin moaxdens iseT<br />

saswaulebs, rogoric arcerT qveyanaSi ar momxdara. risTvis aris saWiro<br />

saswaulebi? _ imisaTvis, rom adamianebma dainaxon, Tu ra saSinelia, anu<br />

raoden mosafrxilebelia saqme, romelsac ufali ukeTebs moses (gamosvla,<br />

34,10).<br />

rodesac sadResaswaulo karavs uflis Rrubeli dafaravs, es niSnavs,<br />

rom savane uflis didebam aavso da am dros iq mosec ki ver Seva (gamosvla,<br />

40,34-45). e. i. niSani saSinelia.<br />

Zveli aRTqmis saswaulebis teqnika zogjer jadoqrobis elementebs imeorebs.<br />

magaliTad, magiuri formebi mJRavndeba iseT saswaulebSi, rogorebicaa<br />

aaronis kverTxis gadaqceva gvelad (gamosvla, 7,10), iso naves mier<br />

locviT caze mzis SeCereba (iso nave, 10,12-13), elisesgan puris gamravleba<br />

(meoTxe mefeTa 4,43), samsonis Tmis ambavi, ricxvebis magiis roli ieriqonis<br />

dacemaSi da sxv. magram es aris mxolod formaluri msgavseba, Sinaarsobrivad<br />

ki aRniSnuli saswaulebi sxva aris imdenad, ramdenadac yvela<br />

saswauli RvTis nebiT xdeba. saerTod, biblia mkacrad krZalavs nebismier<br />

magias Tu jadoqrobas da ar scnobs kavSirs uflis nebasa da magias Soris<br />

(gamosvla 22,17; 2 sjuli, 18,10).<br />

bibliis mkvlevaris iehezkel kaufmanis azriT, Zveli aRTqmis wignebSi<br />

gamovlenili magiuri teqnikis Tavisebureba is aris, rom mas gamoclili<br />

aqvs miTologiuri bazisi, magiur ileTebs asrulebs RvTis kaci da ara<br />

TviT RmerTi. es aris arsebiTi ganmasxvavebeli niSani, romelic cxadyofs,<br />

rom bibliuri saswauli warmarTul analogebTan SedarebiT sul sxva faseulobebzea<br />

orientirebuli. Zveli aRTqma magias ganmartavs rogorc mistikur<br />

codnas im bunebrivi Zalebis Sesaxeb, romelsac jadoqari amoxsnis.<br />

rogorc i. kaufmani wers, es faqtiurad kerpTayvanismeblobaa, radgan masSi<br />

RmerTi ar aris, magram sul sxv suraTs vxedavT RvTis kacis qmedebaSi: saswauls<br />

warmoSobs ara misi moqmedeba an Selocva, aramed uflis xeli.<br />

`marTalia, bibliurma tradiciam aiTvisa egvipturi saswaulis koloriti,<br />

magram warmarTuli masala sruliad axali, arawarmarTuli simbolizmiT<br />

daitvirTa~ - dasZens i. kaufmani (kaufmani 1997: 64).<br />

amasTan erTad, saswauli ar unda gavigoT pirdapir, misi materialuri<br />

gamovlinebiT. saswauli aris sulieri movlena.<br />

vladimir soloviovi lev tolstoisadmi miweril werilSi, romelSic<br />

macxovris mkvdreTiT aRdgomis saswaulis WeSmaritebas asabuTebs, wers:<br />

13


14<br />

ivane amirxanaSvili<br />

`Tuki saswaulis qveS vigulisxmebT saganTa saerTo mdinarebis sawinaaRmdego<br />

da amitom SeuZlebel faqts, maSin mkvdreTiT aRdgoma sruliad<br />

saspirispiroa saswaulisa – es aris upirobod aucilebeli faqti sagan-<br />

Ta saerTo mdinarebaSi; xolo Tuki saswaulis qveS vigulisxmebT pirvelad<br />

momxdar, manamde ararsebul faqts, maSin `SesvenebulTagan pirvelis~<br />

mkvdreTiT aRdgoma, raRa Tqma unda, iseTive saswaulia, sruliad iseTive,<br />

rogoric pirveli organuli ujredis gaCena araorganul samyaroSi, anda<br />

cxovelis gamoCena pirvelyofil mcenareTa, xolo pirveli adamianisa –<br />

orangutanebs Soris. es saswaulebi ar eeWveba sabunebismetyvelo istorias,<br />

aseve ueWvelia mkvdreTiT aRdgomis saswauli kacobriobis istoriisaTvis~<br />

(soloviovi 2001: 15).<br />

materialuri da sulieri sawyisebis Sepirispireba am SemTxvevaSi er-<br />

TaderTi gamosavalia, rom damtkicdes saswaulis aramaterialuri buneba,<br />

rac SesaZloa Zneli gasagebi iyos skeptikurad ganwyobili gonebisaTvis,<br />

Tumca gasagebia maTTvis, vinc saswaulis materialur faqtologiaSi Sinagan<br />

logikur kavSirs xedavs.<br />

saswauls aranairi kavSiri ara aqvs fantastikasTan am sityvis im gagebiT,<br />

rogoradac is dRes esmiT. saerTod, es ori cneba mkveTrad gansxvavdeba<br />

erTmaneTisagan. agiografiis konteqstSi fantastikis xseneba dabneulobis<br />

mets arafers moitans.<br />

movlenis araCveulebrioba Tu arabunebrioba fizikuri TvalsazrisiT<br />

fantastikaa, metafizikuri TvalsazrisiT ki – saswauli.<br />

erTi sityviT, ar SeiZleba saswauli materialur movlenad CaiTvalos,<br />

is aris sulieri movlena, anu, soloviovisave sityvebiT rom vTqvaT, `Sinagani<br />

sulieri srulyofilebis aucilebeli bunebrivi Sedegi~.<br />

Teizmis tradiciuli msoflmxedveloba saswauls ganixilavs bibliuri<br />

rwmenis saerTo paradoqsis, anu pirovnuli absolutis konteqstSi, sadac<br />

RvTaebrivi usasruloba xorcieldeba konkretul, sasrul, calkeul sxeulSi<br />

da es paradoqsi, Tavisi materialuri formis miuxedavad, simbolur<br />

Sinaarss atarebs.<br />

rogorc sergei averincevi wers, mTavari is ki ar aris, rom wiTeli zRvis<br />

talRebi Suaze gaipo israelis ZeTa winaSe (gamosvla, 14,21), aramed is,<br />

rom TviT `ufalTa ufalma~, `saukuno mefem~ adamianTa jgufis saqme Tavis<br />

saqmed aqcia; ara is, rom ieso qalwuli dedisagan iSva da avadmyofebs kurnavda,<br />

aramed is, rom mis sasrul da xrwnad sxeulSi `damkvidrebul ars<br />

yovelive savsebaÁ RmrTeebisa xorcielad~ (kolaselTa mimarT, 2,9) (averincevi<br />

2000: 204).<br />

aRniSnuli TvalsazrisiT, saswaulis azrs, mis Sinaarss gansazRvravs ori<br />

winapiroba, romelTa gareSe saswauli sruli uazroba iqneboda. pirveli,


saswaulis kompozicia<br />

s. averincevis azriT, es aris cnobieri an qvecnobieri rwmena imisa, rom<br />

konkretuli `me“ zogadTan mimarTebaSi ar iyos ubralod rogorc nawili<br />

mTelTan mimarTebaSi; da meore – unda vaRiarebdeT saswaulis simbolur<br />

azrs.<br />

`amgvarad, _ wers s. averincevi, _ marTalia, saxarebiseul kurnebaTa<br />

mizani an Sedegi pirvel yovlisa gankurnebulTa janmrTelobad gaiazreba,<br />

magram Tavisi azriT aranairad ar daiyvaneba janmrTelobamde: TviT Jesti<br />

gankurnebis saswaulisa naCvenebia ara marto rogorc erTeulTa mimarT<br />

gamoCenili mowyaleba, aramed rogorc yvelas winaSe movlenili niSani~<br />

(averincevi 2000: 204).<br />

danarCeni, rac saswaulis azris gagebas Seexeba, Teologiis sferos warmoadgens<br />

da am Temaze, cxadia, mravalnairi da urTierTgamomricxavi interpretaciebi<br />

arsebobs, magram amjerad Cveni mizania, vaCvenoT, Tu raSi<br />

mdgomareobs saswaulis mxatvruli funqcia, ra daniSnuleba akisria mas<br />

Txzulebis saerTo struqturaSi da ras warmoadgens igi – mtkicebulebas<br />

Tu ambavs?<br />

umravles SemTxvevaSi saswauli gamoiyeneba rogorc mtkicebuleba wmidanis<br />

saRvTo misiis dasafiqsireblad; saswauls moixmoben magaliTad da<br />

nimuSad imisa, Tu raoden did Zalas aniWebs adamians suliwmidis madli.<br />

roca SuSanikis CareviT ganikurneba `ganborebuli~ dedakaci, es aris<br />

imis mauwyebeli faqti da mtkicebuleba, rom wamebuli ukve aRivso wmidanobis<br />

madliT, xolo giorgi aTonelis Sexvedra cecxlisfer da TeTrad<br />

mosil WabukebTan ki aris ambavi, romelic gviCvenebs wmidanobis gzaze Semdgari<br />

moRvawis arCevanis siswores. ymawvilobisas mdinare qciaSi banaobis<br />

dros giorgis gamoecxadeba cecxlisferi yrma, romelic mas saTamaSod<br />

iwvevs, am dros gamoCndeba `spetakiT mosili~ yrma, romelic mokidebs<br />

xels giorgis da etyvis, CemTan iyavi, radgan ukeTesi moyvasi varo. Txzulebis<br />

avtori giorgi mcire iqve ganmartavs, rom pirveli yrma aris eSmaki,<br />

romelsac giorgis daRrCoba surs, meore ki – angelozi, romelic mas<br />

dabadebidanve miuCina RmerTma sicocxlis mcvelad. epizodi nawarmoebSi<br />

CarTulia rogorc mTavari personaJis mier pirvel pirSi monaTxrobi ambavi,<br />

romelic ise erwymis avtoris msjelobis xazs, rom diskursi ar irRveva,<br />

epizodi Sinaarsidan gamomdinareobs da Sinaarssve mihyveba msjelobis<br />

logikur finalamde, sadac unda damtkicdes, rom marTalni iyvnen giorgis<br />

mSoblebi, roca Svili dabadebisTanave RmerTs aRuTqves da sworia moRvaweobis<br />

is gza, romelsac giorgi adgas.<br />

`ganborebuli dedakacis~ epizodi iakob xucess mohyavs rogorc ganyenebuli<br />

faqti, magaliTi, anu mtkicebuleba; qciis epizodi ki aris siuJeturi<br />

monakveTi, anu ambavi.<br />

15


16<br />

ivane amirxanaSvili<br />

qarTul agiografiaSi mtkicebulebidan ambavze evoluciuri gadasvlis<br />

tendencia ar SeiniSneba, Tumca aSkaraa, rom iq, sadac saswauli ambis<br />

funqciiTaa gamoyenebuli, avtors meti saSualeba eZleva beletristuli<br />

wiaRsvlebisTvis. magaliTisaTvis SegviZlia davasaxeloT ioane sabanisZis<br />

Txzulebis mesame Tavis bolo nawili, romelic saswaulis agiografiul<br />

misteriad unda miviCnioT.<br />

saswaulis esTetikazea agebuli `serapion zarzmelis cxovrebis~ siuJetis<br />

ganviTareba. Txrobis ZiriTadi qarga gamoikveTeba Txzulebis meoTxe<br />

TavSi, roca miqel parexels Ramis locvis dros `gankvirveba raime~ daecema<br />

da RvTis angelozi etyvis, Seni mowafeebi serapioni da ioane axlave samcxes<br />

waravline, raTa RvTis mier miniSnebul adgilas monasteri aRaSenono.<br />

faqtiurad mTeli Txzuleba aris svla im sakvirveli niSnisaken, sadac<br />

saRmrTo brZanebiT unda aSendes zarzma. miqelis gamocxadebaSi, rogorc<br />

Txzulebis kompoziciur preludiaSi, miniSnebulia yvela is adgili, anu<br />

orientiri, romelmac saswaulamde (niSamde) unda miiyvanos berebi. ase,<br />

rom Txzulebis cnobili toponimebi _ beras jvari, ZinZe, cxroWa, saZmo,<br />

goderZi, drosi, saTaxve, SeSisTavi, babgeni, bobxa da TviT zarzma warmoadgenen<br />

ara marto niSebs, aramed siuJetis struqturul erTeulebs, romlebic<br />

aqtiurad arian CarTuli Txrobis dinamikaSi da rom araferi iTqvas<br />

am originaluri faqturis mxatvrul funqciaze, pirdapiri, bukvaluri recefciis<br />

TvalsazrisiTac cxaddeba avtoris Canafiqri: berebis msvleloba<br />

aRTqmuli adgilisaken warmoadginos rogorc gza saswaulisaken. am gzis<br />

bolo da mTavari niSi – zarzma etimologiuri SinaarsiTac saswauls ukav-<br />

Sirdeba, radgan zari da SiSi, razedac aRmocendeba saxelwodeba zarzma,<br />

saswaulis, ase vTqvaT, atributebia. basil zarzmeli amas TviTonve ganmartavs<br />

Txzulebis mecxre Tavis bolos, sadac wers: `rameTu ewoda zarzma<br />

erTa maTgan, romelni zarTa da SiSTa miuTxrobeliTa Sepyrobil iyvnes~.<br />

berebi asruleben `niSTa da saswaulTa mier ganbrwyinvebuli~ miqel parexelis<br />

miTiTebas, romelic faqtiurad RvTis nebaa, anu rogorc basil<br />

zarzmeli wers, `brZaneba ars saRmrTo~ da arc is aris SemTxveviTi, rom<br />

giorgi CorCanelisa da berebis Sexvedra sakvirvelebis niSniT aris aRbe-<br />

Wdili.<br />

sakvirveleba, sakvirveli niSani, rogorc wesi, cxaddeba maSin, roca<br />

movlenaTa ganviTareba zRvrul wertils aRwevs da situacia TavisTavad<br />

moiTxovs ara formalur, aramed arsebiT ganmuxtvas sruliad axal, gansxvavebul<br />

gradaciaSi gadasvliT, rac usaTuod da erTmniSvnelovnad unda<br />

moaswavebdes vertikalur moZraobas qvemodan zemoT, miwidan zecisken,<br />

sikvdilidan sicocxlisaken, rogorc es xdeba, magaliTad, `ioanesa da efTvimes<br />

cxovrebis~ mecamete TavSi, sadac mZafri seniT Sepyrobil, sikvdils


saswaulis kompozicia<br />

miaxlebul yrma efTvTimes RvTismSobeli gamoecxadeba, xels SeaSvelebs,<br />

suliwmidis madliT aRavsebs da ganamzadebs aRsrulebad didTa saqmeTa,<br />

romelic uSualod ukavSirdeba qarTuli kulturis aRmavlobas da, sxvaTa<br />

Soris, analizs Tu bolomde gavyvebiT, imis Tqmac mogviwevs, rom aq saqme<br />

gvaqvs agiografiuli TxzulebisaTvis naklebad damaxasiaTebel movlenas-<br />

Tan, roca gamocxadeba xorcieldeba ara marto zogadi saRvTismetyvelo<br />

mimarTulebiT, aramed erovnul-kulturologiuri niSniTac. `aRdeg, nu<br />

geSinin da qarTulad xsnilad ubnobdi~ - RvTismSoblis piriT naTqvam am<br />

sityvebSi giorgi mTawmideli xedavs aTonis literaturuli skolis istoriul<br />

misias qarTuli kulturis winaSe. saberZneTSi gazrdili yrma,<br />

romelmac qarTuli TiTqmis ar icis, RvTis nebiT ubrundeba mSobliuri<br />

enis wiaRs da iwyebs umagaliTo mTargmnelobiT moRvaweobas, ris wyalobiTac<br />

saqarTvelo mniSvnelovnad uaxlovdeba dasavleTis inteleqtualur<br />

areals. saswaulis erT niSanSi ormagi Sinaarsi devs – gamocxadebis<br />

saswaulma efTvimes daubruna janmrTeli gvami da erovnuli suli, rac<br />

mTlianobaSi sakmarisi unda yofiliyo imisaTvis, rom gacxadebuliyo mocemul<br />

niSanSi dafaruli azri.<br />

avtori sagangebod arCevs saswauls imisaTvis, raTa paraleli gaavlos<br />

wminda werilTan da Seqmnas STabeWdileba, rom wmindani iesos saswauls<br />

imeorebs (daTaSvili 1998: e-4).<br />

Tumca, rogorc grigol noseli SeniSnavs, agiografoss zomierebis gamo-<br />

Cena marTebs nawarmoebSi saswaulTa CarTvisas, raTa ar gaafuWos gemovnebiani<br />

mkiTxvelis STabeWdileba da, amave dros, eWvi ar gauCinos mciredmorwmunes.<br />

am mosazrebas exmianeba berdiaevis Tvalsazrisic. saswauli gveZleva rwmenis<br />

gamo da ara imisaTvis, rom rwmena warmoSvas. saswauliT gaCenili<br />

rwmena Zaladoba, iZuleba iqneboda (berdiaevi 1989: 57).<br />

amrigad, saswauli agiografiul TxzulebaSi, kompoziciuri TvalsazrisiT,<br />

atarebs gansazRvrul funqcias, romelic xasiaTdeba gamokveTili<br />

niSnebiT. kerZod, igi gamoiyeneba mtkicebulebad wmidanis saRvTo misiis<br />

fiqsaciisaTvis. Txrobis saerTo struqturaSi is CarTulia rogorc magaliTi,<br />

an rogorc mtkicebuleba. aqedan gamomdinare, unda gairCes saswaulis<br />

faqtologiuri da esTetikuri funqciebi. saswaulis agiografiuli gageba<br />

bibliur sazriss eyrdnoba, gansxvaveba Tavs iCens mxolod im SemTxvevaSi,<br />

roca avtori beletristul wiaRsvlebs mimarTavs, Tumca ZiriTadi arsi<br />

saswaulis bibliuri koncefciisa ucvleli rCeba.<br />

17


18<br />

ivane amirxanaSvili<br />

damowmebani:<br />

averincevi 2000: Аверинцев С. София – Логос. Словарь. Киев: «Дух и литера», 2000.<br />

berdiaevi 1989:. Бердяев Н. Философия свободы. М.: “Правда”, 1989.<br />

daTaSvili 1998: daTaSvili l. saswaulni da Cvvenebani `wmida makrines cxovrebis~<br />

magaliTze. `axali qarTuli gazeTi~, 19. VIII. Tb.: 1998.<br />

kaufmani 1997: Кауфман И. Религия древнего Израиля. Библейские исследования. Сбор-<br />

ник статей. Академичесская серия. Выпуск 1. М.: 1997.<br />

soloviovi 2001: soloviovi v. werili l. n. tolstois. 28 ivlisi – 2 agvisto, 1894.<br />

peterburgi. burgi.urgi. . Targmna Targmna Targmna nana nananana axobaZem. axobaZem. axobaZem. . gaz. gaz. gaz. gaz. . `literaturuli `literaturuli `literaturuli `literaturuli saqarT- saqarT- saqarT- saqarTsaqarT-<br />

saqarT-<br />

saqarT- saqarT-<br />

velo~, 13-19 aprili, Tb.: 2001.<br />

Composition of a Miracle<br />

Summary<br />

Ivane Amirkhanashvili<br />

What is a miracle and what is its role while constructing the Hagiographic text?<br />

From narrative viewpoint, a miracle represents a distinctive unit, possessing independent<br />

meaning and therefore, discussing its relation towards the text is not secured from self<br />

interpretations. To avoid misunderstanding, it is necessary to define what we mean in the<br />

concept of text in general– a sacred letter, a system of theological conjuncture or simply a<br />

fact of verbality.<br />

As an initial formula, text should be regard as a result of verbal creativity. At the same<br />

time, it should be noted that a miracle is not completely isolated from a text. In hagiographic<br />

texts miracle acquires definite function, which is characterized by distinguished signs.<br />

It is used as a proof for fixing Saint’s divine mission. In the general structure of narration<br />

it is included as an example or as a statement. Therefore, we should distinguish between<br />

factologic and aesthetic functions of a miracle.<br />

Source for hagiographic understanding of a miracle is biblical; the difference arises<br />

only when the author uses belletristic means, though the essence of biblical conception of<br />

miracle remains unchanged.


Tamar CixlaZe<br />

`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~:<br />

istoria, Teoria da praqtika<br />

(XX saukunis dasavleTevropuli romanis mixedviT)<br />

XX saukunis evropis rTuli epoqa srulad aisaxa literaturaSi, romlis<br />

gamomsaxvelobis yvelaze gavrcelebul formad iqca romani. literturuli<br />

procesebis axsna, ZiriTadad, fsiqologias daekisra. modernisti mwerali<br />

Seecada, siRrmiseuli `me~-s warmoCeniT Tavisi wignebisaTvis gansxvavebuli<br />

STagoneba mieca. `obieqturi~ Txroba `subieqturi~ midgomiT Seicvala.<br />

Tanamedrove romanis sawyisebis Zieba albaT servantesidan iwyeba, rodesac<br />

misma personaJma _ erTma gamxdarma da uqonelma keTilma kacma _<br />

don kixotma _ Tavgadasavlebis saZieblad wasvla gadawyvita. rainduli<br />

romanebis kiTxviT gabruebuls dro Secvlili dauxvda, amitom misi ambavic<br />

sasacilod iqca. adamianis ocnebas aRar SeeZlo samyaros Secvla, magram<br />

is amas daJinebiT iTxovda. individisa da sazogadoebis aseTi gaxleCa<br />

badebs Tanamedrove romans. ema bovari _ floberis romanis personaJi _<br />

ocnebobda ra daqorwinebuliyo iseT adamianze, romelic valss acekvebda<br />

sasaxleSi, don kixots Zalian hgavs. servantesi da floberi TavianT qmnilebebs<br />

romanul saxes aZleven. Cndeba termini `romanuli~, romelic iTvaliswinebs,<br />

erTi mxriv imas, rom Cven mxedvelobaSi miviRoT SeSlili meocnebis<br />

an fuqsavati gogonas warmosaxva da, meore mxriv, mTxroblis azri.<br />

XX saukunis dasawyisSi xanmokle krizisis Semdeg, dasavleTevropuli<br />

romani literaturuli gamomsaxvelobis yvelaze ufro gavrcelebul formad<br />

gadaiqca. amjerad man asaxa adamianTa pasuxismgebloba, zraxvebi Tu<br />

mwuxareba, rasac odesRac epopea, qronika, moraluri traqtati da nawilobriv,<br />

poezia emsaxureboda. dasavleTevropeli kaci yvelafers ipovnis<br />

Tanamedrove romanSi, rac ki mis sve-beds Seexeba. romanma SeZlo erTdroulad<br />

SemoeTavazebina `ambis~ fsiqologiuri, socialuri, ontologiuri,<br />

esTetikuri da simboluri rezonansebis uzarmazari registri.<br />

XX saukunis Suaxanebis literaturas daudga `eWvis era~, romelic<br />

jer kidev stendalma iwinaswarmetyvela, Tumca gamudmebiT icvleboda. gazrdili<br />

tragizmis fonze mweralTa axali Taoba gansakuTrebiT mgrZnobiare<br />

gaxda samyaros absurdulobis mimarT. maSin gadaisinja literaturis<br />

daniSnulebis sakiTxi.<br />

rogorc cnobilia, froidisa da iungis moZRvreba imdroindeli lit-<br />

19


20<br />

Tamar CixlaZe<br />

eraturis saSen masalad iqca.<br />

daaxloebiT imave periodSi, rodesac prustis pirveli romani qveyndeba<br />

(1912w.), literaturaSi Cndeba axali termini _ `subieqturi Txroba~. igi<br />

miesadageba iseT romanebs, romlebic meti TaviseburebiT Tu Txrobis TavisuflebiT<br />

gamoirCevian. iq adgils ikavebs fantazia, miTi, jadosnoba. amgvari<br />

Txroba SeiZleba gaurkvevelic iyos da musikaluri tonalobis Semcvelic,<br />

ris misaRwevadac mwerals iSviaTi metaforebis gamoyeneba uxdeba.<br />

aseTi stilis romanad SeiZleba CaiTvalos magaliTad, a. furnies `didi<br />

molni~, T. manis `jadosnuri mTa~ an o. l. haqslis `geniosi da qalRmer-<br />

Ti~.<br />

XVII saukunis bolodan moyolebuli, dasavlur romans yvelaze metad<br />

izidavs adamianis sulis wiaRis xilva, misi yvelaze Rrma da idumali intimurobis<br />

ufskrulebi. maTSi siamovnebiT eSveba am jadosnobas aracnobierad<br />

damorCilebuli mkiTxveli. rusodan moriakamde an natali sarotamde,<br />

dostoevskis gavliT, es cduneba akviatebad iqceva, `da kargi mweralic<br />

isaa, vinc Cveni cxovrebis im nawilis Secnobasa da gamoTqmaSi dagvexmareba,<br />

romelic erTi SexedviT gaugebari da ganze myofi gveCveneba~. (diuameli<br />

1925: 34)<br />

maSasadame, Tanamedrove epoqaSi mkiTxvels ufro meti swadia, miiRos<br />

romanidan, vidre aqamde Rebulobda, anu surs cnobierebis im sivrceSi SeRweva,<br />

romelic TiToeuli adamianis sulis siRrmeSi mdebareobs. is cdilobs<br />

gaigos gemo SigniT mdebare emociebis, mogonebebis, fiqrebis, naRvelis<br />

da martoobis erTobliobisa, rasac Jan-pol sartri `gulzidvis~ gansazRvrebas<br />

aZlevs. mas miaCnia, rom is cxovreba, riTac adamiani arsebobs,<br />

sabolood gaRaribda, rom sxvis anu romanis gmiris cnobierebaSi SeRweviT<br />

nugeSs hpovebs.<br />

XX s. romans eqsperimentebis Catareba swadia. kafka, prusti, muzili,<br />

joisi kiTxvis qveS ayeneben romanis gansazRvrebas da daniSnulebas. romani<br />

aRaraa `moTxrobili~, vinaidan `TxrobaSi~ yvelaferi winaswar aris axsnili<br />

da ganWvretili, mTxrobelma winaswar icis dasasruli. romani gaurbis<br />

tragikuls da romantikuls. adamiani aRar warmoadgens misi Seswavlis<br />

sagans. mwerals romanSi Seaqvs uwesrigoba, idumaleba, naRveli, paTetika,<br />

rac Sinagani samyaros siRrmidan momdinareobs. dostoevski, nervali da<br />

kidev bevri sxva winaswar grZnobdnen am axali tipis romanis dabadebas.<br />

icvleba mwerlis damokidebuleba momxdari ambisa da moqmedi pirebis mimarT.<br />

`imis magivrad, rom zemodan da Soridan gaanaTos mkiTxvelis cnobiereba<br />

da gaafarTovos, iTamaSos Tavis mxriv, jadoqris an reJisoris roli, masTan<br />

aigivebs Tavs da masTan erTad xetialobs arsebobis nacrisfer peizaJebSi~


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

_ wers kritikosi r. alberesi mwerlis Sesaxeb. (alberesi 1990: 133)<br />

erTaderTi ram, rac SeiZleba specifikuri iyos Tanamedrove romanSi,<br />

aris ena. romanis dargSi, rogorc bevr sxvaSi, ukve yvelaferi iTqva. miuxedavad<br />

imisa, rom gaunaTlebel publikas SeuZlia bevri siaxle aRmoaCinos,<br />

ganswavluli adamiani advilad SeigrZnobs im kavSirebs, romlebic ama Tu<br />

im ambavs aqvs warsulis did nimuSebTan. dasavluri romani mivida im wertilamde,<br />

saidanac daiwyo dumili _ ambis moyolis SewyvetiT gamowveuli si-<br />

Cume. damTavrda iseTi romanis xana, romelic raRacas gvixsnida. mwerali<br />

amoefara mTxrobels, romelic TviTonve aris da arc aris.<br />

romanisti iwyebs qaragmebiT, miniSnebebiT laparaks, swavlobs mkiTxvelTan<br />

TanamSromlobas. TiTqmis 3000-wliani arsebobis manZilze literaturam<br />

yvelaferi amowura. romanmac droTa ganmavlobaSi sakuTari wesiT<br />

da logikiT aRmoaCina arsebobis sxvadasxva aspeqti da aseTi daskvna gamoitana:<br />

samyaro kompleqsuri da orazrovania, rac metad miiwevs win, miT<br />

naklebad uaxlovdeba simarTles. sinamdvile mxolod SefardebiTi, nawilobrivi<br />

da winaaRmdegobrivia.<br />

XX saukunis dasavlel mwerlebTan yvelaze mniSvnelovani qvecnobieris<br />

determinizmia. am sakiTxs xom araerTi Semoqmedi utrialebs, maT Soris a.<br />

Jidi. Tavdapirvelad es ukanaskneli `sotie~-is Jans mimarTavs, rac misTvis<br />

Tavisufal Txrobas ganasaxierebs, romelsac determinizmis SezRudvebisgan<br />

gaTavisufleba SeuZlia. misi `vatikanis jurRmulebi~ am axali esTetikis<br />

magivrobas swevs, rac gansakuTrebulad umotivo qmedebis TeoriaSi<br />

gamoixateba. `yalbi fulis mWrelebi~ afarToebs personaJTa wres im mizniT,<br />

rom ganasaxieros zneobrivi poziciebi da cxovrebis arCevani; romani<br />

daskvnis gakeTebaze uars ambobs da mkiTxvels tovebs daumTavrebeli Txrobis<br />

Sua gzaze.<br />

XX saukunis II naxevris romansac erTob rTuli peizaJi aqvs daxatuli.<br />

is aqrobs yovlisamsaxvel Txrobas, magram ar ZaluZs, daiviwyos, rom realobas<br />

Txzavs. amitomac gafarToebul realizmSi eqcevian iseTi mwerlebi,<br />

romlebic TavianT romanebSi iyeneben cnobierebis nakads, Sinagani molologis<br />

teqnikas, asociaciebs, kinematografiuli montaJis xerxebs, bibliur<br />

motivebs da Txrobis sxvadasxva eqsperimentul saSualebebs. realizms miakuTvnes<br />

naturalisturi faqturisa da metafizikuri da transcendentaluri<br />

mimarTebis Tu eqspresionistuli elementebis Semcveli romanebi.<br />

XX s. mTeli literatura, mainc antimimeturad rCeba, vinaidan aRar mimarTavs<br />

mimsgavsebis meTods. is aRar baZavs, ar amsgavsebs Tavis fiqcias xilul,<br />

grZnobiT aRsaqmel sinamdviles. es literatura cdilobs, gamosaxos<br />

da mxatvrul saxeebad aqcios yofierebis sinamdvilis arsi. masSi aRwerili<br />

sagani aRar hgavs empiriulad arsebul sagans. man deformacia ganicada da<br />

21


22<br />

Tamar CixlaZe<br />

groteskiT, igaviTa Tu sxvadasxva `SifriT~ gamoisaxa. aq mTavari principi<br />

is ki araa, moxda Tu ara ambavi sinamdvileSi, aramed is, rom SesaZloa,<br />

asec momxdariyo. es pirobiTi samyaroa. mTxrobeli darwmunebuli ar aris<br />

imaSi, rasac gadmoscems. amgvar `varaudisa~ da `eWvis~ poetikas aSkarad<br />

vxvdebiT, magaliTad, maqs friSTan.<br />

dasavlur romanSi myarad moikida fexi parodiam.. parodiuli nawarmoebi<br />

Tu manamde iwvevda sicils, Tanamedrove epoqaSi tragediad iqca. parodiulobam<br />

aCvena Zveli sulieri, ideuri Rirebulebebis gaufasureba da<br />

rwmenis gaqroba. mweralic xatavs Zvelis gaufasurebis suraTs. amitomaa<br />

dRes Seqmnili istoriuli romanebic parodiuli.<br />

isic unda vTqvaT, rom Tanamedrove literaturis tendenciebs Soris<br />

umniSvnelovanesi movlenaa miTosis teqnikis gamoyeneba. miTosi literaturul<br />

fenomenad iqca.<br />

XX s. romans, asaxavs ra samyaros mTxroblis cnobierebis mixedviT da<br />

ara realurad, mTeli yuradReba personaJis sulier samyaroze gadaaqvs,<br />

amitom araerT wigns `centriskenuli~ an `Caketili~ romani uwodes. masSi<br />

wamyvani elementi gmiris individualurobaa da ara moqmedeba sivrceSi. sulieri<br />

procesebisTvis romanis formis misacemad saWiroa Caketili sivrcis<br />

Seqmna, realurobidan mowyveta. ase miiRweva hermetizacia, rac XX<br />

s. mwerlebma: T. manma, fr. kafkam da sxvebma SesaniSnavad moaxerxes. `hermetuli<br />

romani~, romelic miznad isaxavs pirovnebis transmutacias, misi<br />

sulieri ganwmendisa da amaRlebis Cvenebas, cxadad iCens sinamdvilidan<br />

gaqcevis, empiriulobis daZlevis midrekilebas. swored es Tavisebureba ganasxvavebs<br />

aseTi tipis romans `cnobierebis nakadis~ romanisagan, romelic<br />

sruliad empiriulia.<br />

cneba _ `centriskenuli~ dostoevskidan modis. is Seecada, eCvenebina,<br />

Tu raoden marTali iyo mis mier gadmocemuli ambebi da rogor ukav-<br />

Sirdebodnen isini mis namdvil, sulier gancdebs. XIX s. mwerlebi iseT<br />

gamonaTqvamebs, romlebSic maTi gulwrfeloba da piradi gancdebi vlindeboda,<br />

`unebur aRsarebebs~ uwodebdnen. e. gonkurma aRniSna, rom XIX s.<br />

bolos moxda fsiqologiuri romanis ganaxleba.<br />

mogvianebiT romanma specifikuri realoba aRwera da aRar ganviTarda.<br />

Tumca, zogierTi kritikosi, maT Soris baxtini, miiCnevs, rom romanuli<br />

Janri uSreti ganaxlebis unaris mqonea. (baxtini 1973: 24).<br />

ukeTesia, daveTanxmoT baxtins, vinc fiqrobs, rom romani ar Sewyvets<br />

ganviTarebas, miT ufro maSin, rodesac masTan erTad kritikac ase intensiurad<br />

viTardeba. Cndeba axali terminebi, romlebic romanTan mimarTebaSi<br />

aqtiurad gamoiyeneba da mkiTxvels exmareba, ukeT gaerkves axleburi romanis<br />

labirinTebSi. erT-erTi aseTi termini gaxlavT `subieqturi Txro-


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

ba~, romlis Seswavlac didi xani araa, rac daiwyes.<br />

saerTod, es termini aRniSnavs romanistis Zalisxmevas, warmoaCinos<br />

Tavisi gamonagonis elementebi erTi an ramdenime personaJis Tvalsazrisis<br />

mixedviT.<br />

personaJis aRwera romanis ganuyofeli nawilia. magaliTad, stendalis<br />

an Tekereis gmirebis umravlesoba avtoris subieqturi aRweris niSnebs<br />

atarebs. subieqturobaze damokidebuli aRweriloba personaJisa, damtkicebulia,<br />

rom ukeTesad axasiaTebs TviT aRmwers, vidre mas, visac aRweren.<br />

sayuradReboa, rogor xdeba ambis moyola `subieqtur romanSi~. amas<br />

gansazRvravs mTxroblis garkveuli pozicia am ambis mimarT. romanistma,<br />

rogorc moriaki uwodebs, `RmerTis niSnis matarebelma~, vinc es personaJebi<br />

Seqmna, miiTvisa yovlismcodnis privilegia: Tavisi RvTiuri niWiT, man<br />

zondireba gaukeTa Tirkmlebs da gulebs da imaze ukeT gaicno Tavisi qmnilebebi,<br />

vidre TviT isini icnobdnen sakuTar Tavso, ambobs moriaki. SemTxvevas,<br />

rodesac mTxrobeli ufro mets ambobs personaJebze, vidre TviT<br />

SeuZliaT, rom Tqvan, literaturis Teoretikosebi ganixilaven Txrobis<br />

pirvel saxed. meore SemTxvevad miiCneven iseT Txrobas, rodesac mTxrobeli<br />

Tavs Zalas atans, mxolod is Tqvas, rac icis personaJma da aCvenos<br />

is, rasac es personaJi grZnobs. am movlenas frangi kritikosi Jan puioni<br />

uwodebs `xedviT~ (vision) Txrobas, romelic dakavSirebulia subieqturi<br />

Tvalsazrisis SezRudvis dacvasTan da `keTilsindisierad~ dakvirvebasTan,<br />

rogorc ambobs TviT mkvlevari. (koni 1981: 86)<br />

mesame SemTxveva is aris, rom Txroba `obieqturia~, anu mTxrobeli<br />

kmayofildeba personaJis qcevebis garedan daregistrirebiT. subieqturi<br />

realizmis teqnikas gansazRvravs swored `xedva romelime personaJiT~ (vision<br />

avec), ramac daipyro Tanamedrove romani. a. Jidi, malro, folkneri<br />

iyeneben mxolod faqtebis gamoxatvas personaJis Sexedulebidan gamomdinare.<br />

`subieqturi realizis~ principi, rogorc es sartrma aRniSna, gamoricxavs<br />

sxva xmas, garda personaJisa. miuTiTebs, rom personaJis xasiaTi<br />

TandaTan ixateba, roca is asrulebs moqmedebebs an warmoTqvams sityvebs.<br />

subieqturi Txroba eyrdnoba mkiTxvelis mier romanSi adamianis Tvalsazrisis<br />

povnas da masTan SeTavsebas, mkiTxvelis personaJad gadaqcevasac ki.<br />

bolo cda imaSi mdgomareobs, rom mkiTxveli miiwvios romanSi monawileobis<br />

misaRebad. frangi Teoretikosi Jan huioni naSromSi `dro da romani~<br />

`romelime personaJis xedvas~ (vision avec), romlis meSveobiTac, mkiTxvelic<br />

calke gamoyofs personaJis Tvalsazriss, ganasxvavebs `zurgidan xedvisagan~<br />

(vision par derrière), romelic varaudobs romanistis aSkara Carevas.<br />

magaliTad `vision avec~-is nimuSad stendalis `sentimentaluri aRzrdaa~<br />

23


24<br />

Tamar CixlaZe<br />

miCneuli, xolo `vision par derrière~ ilustrirebulia balzakis sxvadasxva<br />

romanSi, sadac mravladaa Tavmoyrili romanistis sxvadasxva Tvalsazrisi.<br />

balzaki, icnobs ra Tavisi personaJis Sinagan samyaros, Tavisuflad gadadis<br />

erTi Tvalsazrisidan meoreze, rasac Tavis Tvalsazriss umatebs, anu<br />

rogorc mTxroblis, filosofosisa da istorikosis Tvalsazriss. aseTi<br />

yovlismcodneoba balzakis romanebs ayenebs tradiciuli romanis rigebSi<br />

maSin, roca flobers modernuloba Semoaqvs. igi emorCileba imas, rasac<br />

sartrma `subieqturi realizmi~ uwoda. (puioni 1996: 45)<br />

maS, rogor xdeba romanistis mier subieqturi realobis asaxva? sazogadod,<br />

mTxroblis Carevis xarisxs im ambavSi, rasac is gadmogvcems, gansaz-<br />

Rvravs distancia. saWiroa, ganisazRvros is, Tu ramdenad `axloa~ mTxrobeli<br />

gadmocemul faqtebTan an piriqiT, `distancias ikavebs~, gvTavazobs nakleb<br />

faqtebs, vidre TviT misTvisaa cnobili. magaliTad, suraTs sxvadasxva<br />

manZilidan sxvadasxva sizustiT vxedavT. aseve, ambavic ar gamoCndeba erTi da<br />

imave moculobiT im distanciis mixedviT, rasac mTxrobeli irCevs. Tu is `axloa~<br />

masTan, SemogvTavazebs zust da detalur Txrobas, mogvcems ra didi sizustis<br />

STabeWdilebas, anu obieqturobas da piriqiT, mTxrobeli `Sordeba~<br />

ra faqtebis realobas, SemogvTavazebs bundovan Txrobas _ ese igi arazustsa<br />

da subieqturs. pirvel SemTxvevaSi Txroba yuradRebas gaamaxvilebs ambavze,<br />

meoreSi ki _ mTxrobelze. `siaxlovisa~ da `siSoris~ winaaRmdegobas mivyavarT<br />

`obieqturobasa~ da `subieqturobas~ Soris arsebul Seusabamobamde. e.<br />

jeimzis azriT, saqme exeba `Cvenebas~ da `Tqmas~. (Juvi 1997: 29)<br />

cnobilia, rom monaTxrobi Seicavs sam Sres: movlenebs, sityvebs anu metyvelebas<br />

da fiqrebs. gansxvaveba romanebs Soris am Sreebis gamoxatvis distanciaSi<br />

iqneba. Tu mTxrobeli irCevs `siaxloves~, is `gviCvenebs~, vidre<br />

`gviyveba~. is uars ambobs mokle mimoxilvaze detaluri scenebis sasargeblod.<br />

mkiTxvels SeuZlia `uyuros~ movlenas. samagierod, `Sors~ myofi<br />

mTxrobeli lakonurobas da faqtebis komentarebs gvTavazobs. floberi<br />

emas sikvdilis scenas `axlo myofi~ aRwers, xolo patara bertas beds<br />

ramdenime StrixiT iZleva avtori, vinaidan `Sors~ aris.<br />

rac Seexeba metyvelebas, aq mTxrobeli ganagebs teqnikaTa mTel serias.<br />

kritikos J. Jenetis mixedviT Tu vimsjelebT, SeiZleba moxdes distanciis<br />

kibeze asvlis klasifikacia maqsimumidan minimumamde. TxrobiTi metyveleba,<br />

sadac erTveba personaJis saubaric, mas igive doneze ayenebs, rogorc<br />

sxva movlenebs. distanciis SemTxvevaSi Txroba Sors rCeba sinamdvileSi<br />

warmoTqmuli sityvebisagan. aq Txroba kmayofildeba bundovanebiT.<br />

am sakiTxis ganvrcobamde, ganvsazRvroT ra aris metyveleba da ra Taviseburebebi<br />

axasiaTebs fsiqologiuri xasiaTis diqcias.<br />

metyvelebis manera aris procesi, romelic qmnis winaswar gansazRvrul


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

da mwyobri mniSvnelobis teqsts. Tvalsazrisi wesebis erTobliobaa,<br />

romelic miznad isaxavs, orientacia gaukeTos da Seferiloba misces metyvelebas.<br />

is Txrobisa da aRweris elementebs swavlobs. Tvalsazrisi<br />

miCneulia, rogorc metyvelebis Semadgeneli sintaqsuri da semantikuri<br />

nawilebis ganmsazRvreli. rac Seexeba teqstiT gamoxatuli emociurobis<br />

Seswavlas, is literaturuli analizis nawilia. Tu ramdenad mniSvnelovania<br />

metyvelebisTvis emociuroba da misi gadmocema, amas fsiqologiuri<br />

analizi da gamoxatvis lingvistika gviCvenebs. grZnobismieri mdgomareoba<br />

mainc sityvebis saSualebiT unda gadmoices. es lingvistika moiTxovs specializebul<br />

leqsikas da morfologias, romelic miukuTvneba e.w. `gamomxatvel<br />

modalizacias~. aq gamoiyofa grZnobebis gadmomcem modalizaciaTa<br />

klasi, romelic subieqtis `sulis mdgomareobas~ gamoxatavs. esenia: zmnebi,<br />

sazogado saxelebi, zedsarTavebi da zmnizedebi. zogadad, grZnobismieri<br />

modalizacia emyareba gamoxatuli sagnebisa Tu situaciis dadebiT an<br />

uaryofiT Sefasebas. mgrZnobiaroba-emociuroba rTuli fenomenia da Sei-<br />

Zleba ramdenime TvalsazrisiT ganixilos, ufro metad, aRweriTi da teqstis<br />

analizis gziT. Tu masTan fsiqologiuri analiziT midgoma SeiZleba,<br />

is unda daeyrdnos semio-lingvistikur analizs. `sulis mdgomareoba~ warmodgenilia<br />

Sesabamisi leqsikiT, magaliTad, vnebis gamomxatveli sityvebiT:<br />

siyvaruli, survili; magram aseve zogadi nomenklaturis terminebiT:<br />

grZnoba, emocia, ltolva... da Tu am saxelebs maT zmnur, zedsarTavur Tu<br />

zmnizedur derivaciebs davumatebT, mainc ver movixelTebT mgrZnobelobis<br />

sidides da siZlieres. metyvelebis globalur struqturebs SeuZliaT gansazRvon<br />

leqsikuri da frazeologiuri lokaluri struqturebi. mgrZnobelobis<br />

sidide metyvelebis dones Seesabameba. mgrZnobelobas gamoxatavs<br />

xatovani kodebi _ somaturi gamonaTqvamebi, romlebic aRniSnaven, magali-<br />

Tad, personaJis gawiTlebas. somaturi gamonaTqvami miemarTeba pirvel rig-<br />

Si im personaJis saxes, romelic wiTldeba. e.i. sityvebis nacvlad Cndeba<br />

somaturi aqti. sityvebis gareSec, is emsaxureba azris gadmocemas. aqedan<br />

gamomdinare, mgrZnobelobis sidide mxolod metyvelebas ar exeba, aramed<br />

mTel teqts.<br />

Sinagani Tvalsazrisis gadmosacemad avtors sWirdeba specialuri<br />

gamoTqmebi, rac aRwers Sinagan mdgomareobas. magaliTad: `man gaifiqra~,<br />

`man igrZno~, `moeCvena~, `gaixsena~ da a.S. SesaZloa, gamoiyenebodes gareSe<br />

damkvirveblis TvalsazrisisaTvis iseTi sagangebo sityvebi, rogoricaa:<br />

`etyoba~, `Cans~, `TiTqos~ da a.S. isini maSin ixmareba, rodesac mTxrobeli<br />

aRwers imas, rac sinamdvileSi man ar SeiZleba icodes. es gmiris gancdebi<br />

da fiqrebia gareSe meTvalyuris Tvalsazrisidan.<br />

unda aRiniSnos, rom damajereblad da sabolood jer ar gadawyveti-<br />

25


26<br />

Tamar CixlaZe<br />

la TxrobiTi literaturis kuTvnili sityvis (lexis) irgvliv arsebuli<br />

problemebi. romanistebi mTavari gmirebis Sinagan metyvelebaze akeTeben<br />

aqcents. erTi sityviT, Txrobis (frangulad – recit ; inglisurad – telling)<br />

da metyvelebis (frang. – discours ; ing – speech) dapirispireba grZeldeba.<br />

erTaderTi periodi, rodesac maT Soris Tanxmoba da wonasworoba SeiniSneboda,<br />

XIX s. klasikuri xana iyo – balzakisa da tolstois obieqturi<br />

TxrobiT gamorCeuli. `Tanamedrove epoqam gaaZliera imis SesaZlebloba,<br />

rom adamianis metyvelebamdeli, Znelad misawvdomi cnobiereba mwerlisaTvis<br />

gamxdariyo naTeli da zusti~. _ aRniSnavs J. Jeneti. (Jeneti 1973b: 24)<br />

`Figures III~-Si Jenetma dabneulobis gasafantavad kidev erTxel daazusta<br />

cnebebi: `recit~ da `narration~, rac qarTulad Txrobas niSnavs. is<br />

ambobs, rom termini `recit~ aris metyveleba anu TviT moTxrobili teqsti<br />

_ Txrobis Semcveloba, xolo `narration~ _ Txrobis aqti.<br />

rogorc vTqviT, XX s. evropul mwerlobaSi sametyvelo stili I adgils<br />

ikavebs, mkvidrdeba axleburi naratiuli stili _ jer grZeli Sinagani<br />

monologebi, Semdeg maTi Canacvleba distanciidan TxrobiT.<br />

monologis an Tundac Sinagani monologis teqnika arc XIX s. literaturisTvis<br />

iyo ucxo. Sinagan monologebs fsiqologiuri xasiaTis yvela<br />

romanSi vxvdebiT. isini ufro tradiciuli monologebia, vinaidan personaJis<br />

metyvelebaSi aSkarad Cans yovlismcodne avtori-mTxrobeli. rac Seexeba<br />

XX s. modernistul literaturaSi damkvidrebul Sinagan monologs,<br />

aq personaJis fiqrebis formireba xdeba TviT am personaJis mier da adgili<br />

aqvs misi cnobierebis _ azrebisa da suraTebis fsiqologiur gamoxatvas.<br />

Sinagani metyvelebis ganviTarebis sazRvrebi da formebi Tanmimdevrulad<br />

icvleboda imisda mixedviT, Tu rogor viTardeboda mecnieruli Tu<br />

eTikuri warmodgena adamianis fsiqikaze da TviTanalizis SesaZlo xarisxebze.<br />

am tipis metyveleba niSnavs dauqvemdebarebel irib Tu pirdapir naTqvamSi<br />

personaJis fiqrebis aRweras maTi warmoSobis droidanve mTxroblis<br />

yovelgvari Carevis gareSe. is cvlis e. w. fsiqologiur analizs. es aris<br />

personaJis cnobierebis _ azrebisa da suraTebis fsiqologiuri gamoxatva,<br />

cda martomyofi adamianis fsiqikuri moZraobis xelaxla Seqmnisa.<br />

Tanamedrove mxatvrul literaturaSi yuradRebas iqcevs iribi metyvelebis<br />

axali forma, romelsac frangulad Le style indirect libre-s<br />

uwodeben, rusulad – Несобственно-прямая речь. zemoT Cven is pirobiTad<br />

`dauqvemdebarebel irib stilad~ movixsenieT, radgan is irib naTqvamSi auqmebs<br />

yovelgvar daqvemdebarebas. am tipis metyvelebaSi ori `xma~ Tavsdeba<br />

– avtorisa da personaJisa. is icavs droTa SeTanxmebas da gancxadebiTi<br />

formiT gamoirCeva. igi zogjer avtonomias aRwevs.<br />

fr. moriaki xSirad iyenebs `dauqvemdebarebel irib stils~, rac per-


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

sonaJis fiqrs warmoadgens. roca romanisti ereva pirdapiri naTqvamis<br />

pasaJebSi, raTa qcevebze miuTiTos, is Tavs ar izRudavs, bihevioristuli *<br />

xasiaTis komentaris gakeTebiT. moriakis stilis progresi mdgomareobs<br />

personaJis saqmeSi ukanonod Carevisgan Tavis Sekavebasa da romanistis<br />

logikuri metyvelebis Sinagan metyvelebad gadaqcevaSi.<br />

gadataniTi anu iribi metyveleba, Seicavs ra personaJis naTqvams iribi<br />

formiT, axloa warmoTqmuli sityvebis sizustesTan: personaJis mier warmoTqmuli<br />

sityvebi TxrobiTi kilos mier ifiltreba.<br />

vfiqrobT, am mxriv, CvenTvis sayuradReboa moriakis romani `tereza<br />

dekeiru~, romlis introspeqtul TxrobaSi terezas Tvalsazrisi dominirebs.<br />

Txroba mxolod mis mogonebebs mihyveba, raSic CarTulia mTavari personaJis<br />

fiqri Tu warmosaxva. marto myofi tereza Tavis TavSia Caketili<br />

da sakuTar Tavs uRrmavdeba. amdenad, mis cnobierebis nakads didi adgili<br />

eTmoba TxrobaSi. fiqrebi gadmocemulia xan iribi naTqvamiT (`terezas<br />

eCveneba, rom~) da xan dauqvemdebarebeli iribi stiliT (`ras etyoda is<br />

mas~). romanis moqmedebis warsulsa da awmyos terezas meSveobiT vigebT.<br />

mis Tvalsazriss mwerali aZlierebs erTi mxriv imiT, rom ukan ixevs Tavisi<br />

gmiris aRwerisas, Tan zogjer Tavis mosazrebasac urTavs (`terezas axsovs,<br />

rom~), xolo meore mxriv, Txrobis `kerebs~ amravlebs. xdeba isec,<br />

rom moriaki uyuradRebod tovebs Tavis gmirs da sxva personaJze gadadis,<br />

vinc Tavis fiqrebs gadmoscems. mwerali zogjer Tamamad urTavs iq sakuTar<br />

msjelobas maqsimebis saxiT.<br />

movitanTT avtorisa da personaJis Tvalsazrisebis urTierTSerwymis<br />

magaliTi, sadac I piris III piriT Canacvleba bevrs arafers cvlis da avtoris<br />

mier gamoyenebuli `dauqvemdebarebeli iribi naTqvami~ isev Sinagani<br />

metyvelebis erTgvari gagrZelebaa:<br />

`tereza kvlav fiqrTa xlarTebs mihyveba: «rogor STavagono bernars,<br />

rom me is vaJi arasodes myvarebia? [...] rogorc yvela adamians, visTvisac<br />

siyvaruli ucxoa, hgonia, rom Cem mier Cadenili danaSauli vnebiT iyo nakarnaxevi».<br />

bernarma unda gaigos, rom imJamad tereza misadmi ar ganicdida<br />

siZulvils. es kia, rom xSirad autanlad eCveneboda, magram fiqradac ar<br />

hqonia dardis gaqarveba sxva mamakacTan~. (moriaki 1983: 47)<br />

Cveni msjelobis Tema – citirebuli metyveleba, sakuTar TavTan saubris<br />

erT-erTi saxe, rac ase xSirad gamoiyeneba XX s. romanis personaJebis<br />

mier, aris sityvis dialoguri ganzomilebidan gadaxveva, romelic gamomdinareobs<br />

literaturaSi subieqtis bed-iRblis Seswavlidan. is wamoWris<br />

araerT teqnikur da Teoriul problemas, romlis nawilobriv gadaWras<br />

qvemoT SevecdebiT.<br />

* bihevioristuli – adamianis yofaqcevis obieqturi kvlevismieri.<br />

27


28<br />

Tamar CixlaZe<br />

fiqrebis gadmocemis sakiTxis irgvliv sakmaod mwvaved kamaToben Teoretikosebi.<br />

maT Sromebs Soris gamoirCeva frangi d. konis `Sinagani gamWvirvaleba~,<br />

sadac aRniSnulia, rom fsiqikuri cxovrebis gamoxatva Txrobis<br />

mxriv specialur midgomas saWiroebs. J. Jeneti miiCnevs, rom TxrobisaTvis<br />

mxolod movlenebia cnobili, metyveleba movlenebis gansakuTrebuli<br />

saxeobaa da SeuZlia pirdapir citirebuli iyos sityvier TxrobaSi. misi<br />

azriT fiqrTa Txroba ar ganirCeva sityvieri Txrobisagan. `fiqri Cumi<br />

sityvaa, rogor aRdgeba fiqrebi sityvebis gareSe?~ – aRniSnavs kritikosi.<br />

(Jeneti 1973: 97)<br />

aRniSnul sakiTxebTan dakavSirebiT, d. koni Tavis gamokvlevebSi ganmartavs,<br />

rom e.w. fsiqoTxroba (psychorécit) warmodgenilia personaJis Sinagani<br />

samyaros mcodne avtorisagan. SemTxvevas, rodesac is distancias ani-<br />

Webs upiratesobas, konis azriT, SeiZleba ewodos `SesamCnevi disonansi~.<br />

am dros mTxrobeli naTlad emijneba subieqturi SefasebiT personaJs,<br />

romlis Sinagan samyaroSic aRwevs; xolo SemTxvevas, rodesac mTxrobeli<br />

irCevs `siaxloves~, ewodeba `SesamCnevi konsonansi~. aq mTxrobeli neitralur<br />

poziciazea.<br />

SevadaroT erTmaneTs ori winadadeba:<br />

1. `sabralo kacma ifiqra, rom daRupuli iyo~.<br />

2. `man ifiqra, rom daRupuli iyo~.<br />

pirvel magaliTSi avtori subieqturad aRwers movlenas da personaJsac<br />

uaryofiTad afasebs (sabralo kaci), meoreSi ki, icavs ra neitralitets,<br />

araviTar msjelobas ar iZleva masze.<br />

`naratiuli monologi~ (frang. – monologue narrative) * gadadis dauqvemdebarebel<br />

irib stilze imisda mixedviT, mTxrobeli `siSores~ irCevs Tu<br />

`siaxloves~.<br />

`citirebuli monologi~ (frang. – monologue rapporté) aRniSnavs personaJis<br />

Sinagan saubars ucvlelad, romelic SeiZleba gadmoices ironiulad<br />

an neitralurad. magaliTad:<br />

1. `sabralo kacma ifiqra: `daRupuli var~ (ironiuli)<br />

2. `man ifiqra: `daRupuli var~ (neitraluri).<br />

koni aseTi tipis monologs akavSirebs `avtonomiur monologTan~<br />

(frang. – monologue autonome) anu `Sinagan monologTan~ (frang. – Monologue<br />

intérieur). aq yovelTvis saqme exeba personaJis fiqrebis pirdapir citirebas,<br />

magram ar Cans mTxrobeli, romelsac isini mkiTxvelamde miaqvs. isev<br />

ganvixiloT magaliTi:<br />

`is uceb gaCerda. me daRupuli var~.<br />

konteqstidan gamomdinare, meore fraza SeiZleba daemTxvas personaJis<br />

* termini ekuTvnis J. Jenets. (Genette Gerard. Figures III. Seuil. 1973).


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

fiqrebs. aqac es aris manera, romliTac personaJi saxeldeba zemoT motanil<br />

magaliTSi da romelic nebas gvaZlevs, gamovavlinoT SesaZlo ironia<br />

an neitraliteti mTxroblisa.<br />

qvemoT warmovadgenT fsiqikuri cxovrebis asaxvis xerxebs konis mixedviT.<br />

(koni 1981: 232).<br />

fsiqo-Txroba<br />

(Sinagani cxovrebis asaxva<br />

yovlis-mcodne avtorisagan)<br />

naratiuli monologi<br />

Sinagani monologi<br />

(personaJis fiqrebis zusti<br />

citireba)<br />

distancia (SesamCnevi disonansi)<br />

siaxlove (SesamCnevi konsonansi)<br />

distancia (ironiuli tonaloba)<br />

siaxlove (araironiuli tonaloba)<br />

distancia (monologis ironiulad gadmocema)<br />

siaxlove (ironiis gareSe gadmocema)<br />

aRniSnul msjelobaze dayrdnobiT da sxva kvlevebis damowmebiT, Cven<br />

yuradRebas gavamaxvilebT citirebuli monologisa (monologue rapporté) da<br />

Sinagani monologis (Monologue intérieur) msgavseba-gansxavebaze, SevecdebiT,<br />

gavarkvioT, ramdenad axlo dganan isini erTmaneTTan da movixmoT Sesabamisi<br />

magaliTebi.<br />

rogorc zemoT davinaxeT, subieqturi Txroba mTlianad aris damokidebuli<br />

personaJis Tvalsazrisze, mis fiqrsa da metyvelebaze.<br />

rogor SeiZleba warmogvidginos mTxrobelma personaJi, romelic<br />

mTlianad ikavebs subieqturi romanis Txrobis areals?<br />

sazogadod, vfiqrobT, rom romanis personaJi oTxi saxiT SeiZleba iqnes<br />

warmodgenili: 1. Tavisive Tavis mier, 2. sxva personaJis mier, 3. mTxroblis<br />

mier, 4. Tavisive Tavis, sxva personaJebisa da mTxroblis mier erTad. maTgan<br />

subieqturi Txroba eyrdnoba pirvels, personaJis warmodgenas Tavisive<br />

Tavis mier. imisaTvis, rom personaJma sakuTari Tavi warmogvidginos,<br />

is mas kargad unda icnobdes. SeiZleba mkiTxveli mowme gaxdes imisa, Tu<br />

rogor iwyebs personaJi Tavisi Tavis Secnobas. TviTanalizis gakeTeba er-<br />

Tob Znelia, vinaidan is subieqturobis viwro sazRvrebSia datyvevebuli.<br />

mas ar ZaluZs, ganze gadges Tavisive Tavidan da gansajos igi. `romel Tvals<br />

SeuZlia sakuTari Tavi dainaxos?~ _ kiTxulobs stendali `anri briularSi~.<br />

adamians ar ZaluZs Tavis Tavs miapyros is civi mzera, rogorc amas<br />

sxvaze gaakeTebda, da Tu es SeeZleboda, misi erTaderTi mzera damaxinjdeboda,<br />

TvalTagan dahkargavda figuris erTianobas da win wamoswevda imgvar<br />

Strixebs, romelic SesaZloa, ar yofiliyo dominanturi. mwerali saku-<br />

Tari Sinagani samyaros Cvenebas met-naklebad yovelTvis mimarTavda. amas is<br />

29


30<br />

Tamar CixlaZe<br />

saucxood axerxebda iseTi Janris meSveobiT, rogoricaa aRsareba. aRsarebis<br />

Janris didostatebad arian miCneulni avgustine, abeliari, ruso. amgvar<br />

romanSi avtori saqveynod aSiSvlebs sakuTar Tavs, dafarul, intimur<br />

moZraobebs. misi mizania, gaerkves sakuTar TavSi, dainaxos Tavisi nakli,<br />

Tqvas aRsareba da amiT eswrafvos srulyofilebas, idealur pirovnebad<br />

qcevas. es procesi aris `garegani~ adamianidan `Sinagani~ adamianisken Semobruneba.<br />

`me~ cvalebadia, Wirveuli an sulac, Seucnobeli. rogorc h. hese<br />

ambobda. adamianma is unda ipovnos, Seimecnos da amaRldes `mdabal me~-dan<br />

`zenaar me~-mde.<br />

mxolod aRsareba an avtobiografia ver axdens mTeli sinamdvilis modelirebas<br />

ise, rogorc romani. romans ganzogadebis Zala aqvs da calkeuli<br />

adamianis beds zogadad, adamianis bedad aqcevs. aRsareba subieqturi realobaa<br />

da aqvs dasasruli, romans ki SeuZlia darCes dausrulebeli da<br />

momavlis mimarT gaxsnili.<br />

subieqturi Txrobis erT-erTi forma SesaZloa, iyos piradi dRiuri.<br />

igi iseT principzea agebuli, rom yoveldRiurad asaxavs Sinagan cxovrebas<br />

misi msvlelobis dros. dRiuris forma aniWebs erT saerTo mniSvnels<br />

iseT romanebs, rogoricaa sartris `gulzidva~, moriakis `aspitTa bude~<br />

an bernanosis `soflis mRvdlis dRiuri~. amgvari forma mniSvnelovnad<br />

amcirebs ra gansxvavebas damwerlobasa da realur cxovrebas Soris, cdilobs<br />

gamoxatos yoveldRiurobaSi CaZiruli cnobierebis ganviTareba.<br />

epistolarul romanSi es gansxvaveba kidev ufro mcirea, vinaidan personaJi<br />

wers maSin, rodesac moqmedebis procesSi imyofeba. piradi dRiurisgan<br />

gansxvavebiT, werils surs, miaRwios adresatamde. werilis avtorma<br />

SeiZleba zustad ver an ar gadmosces `Tavisi Sinagani yofa~ yvelafris<br />

gamJRavnebis SiSiT an adresatze zrunvis gamo. adresati ki an pasuxobs an<br />

Cumdeba.<br />

dRiuri xSirad bevr rames sesxulobs memuarebisagan ise, rogorc memuarebi<br />

SeiZleba gaxdes piradi dRiuri. XX s. romanistebi xSirad amdidreben<br />

sakuTar nawerebs dRiurebiTa Tu epistolaruli nimuSebiT. nawarmoebSi<br />

piradi werilebis CarTva mis personaJebs met idumalebas da saku-<br />

Tari Tavis ukeT `gaxsnis~ saSualebas aZlevs.<br />

fsiqologiuri xasiaTis metyveleba aqcents akeTebs lingvistur<br />

modalobebze, romlebic `gulebis codnas~ exeba. es metyveleba pirvel<br />

rigSi romanis formazea damokidebuli.<br />

Cven mier CamoTvlili Janrebi swored rom subieqturi Txrobis princips<br />

eyrdnoba, sadac did adgils ikavebs Sinagani metyveleba. ukve iTqva, rom<br />

is ramdenime saxisaa. dauqvemdebarebeli iribi stili, romelic floberma<br />

da jein ustenma SeimuSaves, citirebul monologs ar Seicavs. is moTxro-


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

bili, sxvisi piriT gadmocemuli monologia. aris agreTve narativizebuli<br />

monologi (frang. - monologue narrativisé; ingl. _ narrated monologue) anu<br />

iseTi metyveleba, romelic ekuTvnis personaJs, magram mas mTxrobeli gadmogvcems<br />

III pirSi da warsul droSi.<br />

frangi Teoretikosi, pol rikoeri, romelmac aRniSnuli meTodebi gamoikvlia,<br />

Tavis statiaSi `fiqrebisa da grZnobebis pirdapiri Txroba~,<br />

gamoyo ori aseTi SemTxveva: avtoTxroba (autorécit), rasac eyrdnoba aRsareba<br />

Tu memuarebi da fsiqoTxroba (psychorécit). misi TqmiT,, romanuli<br />

fiqcia, garda grZnobebisa da fiqrebis pirdapiri gadmocemisa, eyrdnoba<br />

or teqnikas:<br />

1) citirebul monologs (frangulad – monologue rapporté, inglisurad<br />

_ quoted monologue), rac niSnavs sxvisi fiqciuri Sinagani metyvelebis<br />

citirebas mTxoblis mier an Tavis TavTan raime azris damowmebas (frang. _<br />

se citer) TviT personaJis mierve ise, rogorc TviTcitirebul monologSi.<br />

2) TviTcitirebul monologs (frang. – monologue autorapporté, ing. – selfquoted<br />

monologue), sadac mTxrobeli mxolod azustebs citirebul sityvebs<br />

fiqrebis warmoqmnis procesSi.<br />

qarTul literaturaTmcodneobaSi termini _ monologue rapporté cnobilia<br />

`gancdili metyvelebis~ saxeliT. *<br />

citirebuli da TviTcitirebuli monologebis erTmaneTisgan garCevva<br />

rTulia, vinaidan isini SeniRbulni arian. magaliTad, narativizebuli monologi<br />

rom citirebul monologad gadavaqcioT, unda aRvadginoT personaJebi<br />

Sesaferis droSi. sxva siZnele imaSi mdgomareobs, rac joisis<br />

mkiTxvelma kargad icis. es iseTi teqstebia, sadac aRar arsebobs sazRvari<br />

mTxroblisa da personaJis metyvelebas Soris. narativizebuli monologis<br />

es saukeTeso kobminacia axorcielebs sxvisi sityvebisa da fiqrebis<br />

yvelaze srulyofil integracias TxrobiT qsovilSi: mTxroblis sityva<br />

Tavis Tavze iRebs personaJis sityvas ise, rom Tavis xmas mas aZlevs da<br />

mTxrobeli personaJis tons emorCileba.<br />

saerTod, Sinagani monologis ormagi xasiaTi xSirad gamoiyeneba inglisur<br />

literaturaSi: aaSkaravebs mentaluri cxovrebis miudgomel da<br />

gamoukvlevel doneebs sxvadasxva saSualebebiT da aCvenebs, rogor SeigrZnobs<br />

samyaros adamianis cnobiereba. amis moTxovnileba TviT drom moitana<br />

da literaturaSi gaCnda cneba `cnobierebis nakadisa~, romlis Semadgeneli<br />

nawili swored Sinagani monologia – meTodi Sinagani gacnobierebulobis<br />

Cvenebisa.<br />

1931w. gamoqveynebul eseSi frangma mweralma e. diuJardenma Sinagani monologis<br />

pirveli ganmarteba mogvca. es is mweralia, romlis romanSic j.<br />

* ix. d. fanjikiZe, Targmanis Teoria da praqtika. Tb.: 1988. gv. 68.<br />

31


32<br />

Tamar CixlaZe<br />

joisma Sinagani monologis Canasaxebi naxa da Semdeg es xerxi Tavis `uliseSi~<br />

gamoiyena gacilebiT srulyofili literaturuli teqnikis saxiT..<br />

ai, es ganmartebac:<br />

`Sinagani monologi poetikis disciplinaSi aris msmenelis gareSe arsebuli<br />

metyveleba, romliTac personaJi warmouTqmelad gamoxatavs aracnobierTan<br />

yvelaze axlo myof intimur fiqrs yovelgvari logikuri wyobis<br />

gareSe, anu warmoqmnisTanave, sintaqsur minimumamde dayvanili pirdapiri<br />

frazebis saSualebiT, TiTqos gonebaSi am wuTas mosuli fiqris STabeWdilebas<br />

iZleodes~ (diuJardeni 1977: 88)<br />

diuJardeni miuTiTebs, rom mTavari siaxle, rac Sinaganma monologma<br />

moitana, iyo fiqrTa uwyveti dinebis mexsierebaSi aRdgena imave wesrigiT,<br />

rogorc personaJis gonebaSi warmoiSobodnen. avtoris azriT, Sinagani monologisaTvis<br />

damaxasiaTebelia sityvaTa SerCevis, Tanmimdevrobis ararseboba,<br />

racionaluri, logikuri niSnebis gaqroba.<br />

vityviT, rom mogvianebiT diuJardenis ganmarteba dromoWmuli da mwiri<br />

aRmoCndeba im Sinagani monologebisaTvis, romlebmac XX s. I naxevris<br />

cnobierebis nakadis literatura mTlianad moicva, gansakuTrebiT ki II<br />

naxevris romanSi ganviTarebuli monologebisaTvis.<br />

ramdenadac literatura adamianis samyaros, fsiqikas asaxavs, misi Secnoba<br />

martivi ar aris. mxatvruli sityva grZnobebTan aris Sesisxlxorcebuli<br />

da adamianze zemoqmedebis unari aqvs. mwerlis geniis wyalobiT<br />

sakmaod banaluri ambavi zogadkacobriul masStabebs aRwevs da sacnauri<br />

xdeba yvelasaTvis, vxedavT imas, rasac Cveulebrivi TvaliT ver davinaxavdiT<br />

_ gmirTa sulebis uRrmes Sreebs, sulier Tavgadasavlebs. mxatvruli<br />

sityvis meSveobiT adamianis sulis ukeT warmosaCenad cnobierebis nakadis<br />

xerxi iqna gamoyenebuli, romelic warsuli grZnobebis gaRvivebas emsaxureba.<br />

cnobierebis nakadi gmiriseul Txrobas gulisxmobs, magram yovelTvis<br />

ara. es gansakuTrebiT maSin aris SeuZlebeli, Tu am TxrobaSi rame grZnoba<br />

ki ar Cans, aramed mogoneba, romelic mwerlis mier gacnobierebuli da<br />

gaazrebulia. Tu personaJi Tavis warsul gancdaze gviambobs, es iqneba mxolod<br />

misi axlandeli Sexeduleba maSindeli mdgomareobis Sesaxeb. Tumca,<br />

am gziTac mkiTxveli mSvenivrad gebulobs personaJis saidumlos, romli-<br />

Tac misi sulia moculi, ecnoba mis Tavgadasavals. cnobierebis nakadi am<br />

yovelives cota sxvagvarad aRwers.<br />

aRniSnuli literaturuli mimdinareobis farTo mimoxilvas aq saWirod<br />

ar miviCnevT, vinaidan masze ukve sakmaod dawerila. vityviT mxolod,<br />

rom cnobierebis nakadis Sinagani monologi asociaciuri Txrobis elementebiTaa<br />

datvirTuli, sadac, erT SemTxvevaSi asociacia eyrdnoba gmiris an<br />

mTxroblis cnobierebis dinebaSi arsebul, Tundac erTi SexedviT erTma-


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

neTTan daukavSirebel `niSansvetebs~, romlebic am dinebas axali asociaciebisaken<br />

mimarTaven da, meore _ asociacia mTlianad mwerlis mxatvrul<br />

koncefciaSi Sedis da miedineba gmiris fizikuri arsebobis gamomxatveli<br />

faqtebisa Tu mis sulier cxovrebasTan uSualo kavSirSi myofi movlenebisagan<br />

damoukideblad. aseTi asociaciis niSansvetebi gmiris Sinagan monologSi<br />

Tavsdeba da, Tu SeiZleba ase iTqvas, im mxatvruli komentarebis<br />

organuli nawilia, romlebsac mwerali urTavs personaJTa nafiqralsa da<br />

gancdils, raTa gafantuli asociaciebi ZiriTad saTqmels daukavSiros.<br />

joisis `ulise~ stilisa da literaturuli qaragmebis mravalferovnebis<br />

amsaxvelia. masTan, ise, rogorc folknerTan, waSlilia zRvari `sxvis~<br />

sityvas, avtoriseul remarkasa da personaJis Sinagan monologs Soris. arc<br />

joisi da arc folkneri brWyalebs ar xmarobs. joisTan dialogi da monologi<br />

`daSlilia~, erTmaneTis gverdiT Tavsdeba garegnulad daukavSirebeli<br />

asociaciebi da warmodgenebi. Tumca, zogjer Sinagani monologis SinaarsSi<br />

mcire logikurobisa da realur planTan kavSiris povnac SeiZleba.<br />

Sinagan monologze saubari CvenTvis sainteresoa imdenad, ramdenadac<br />

mas zogi ram saerTo aqvs citirebul metyvelebasTan. movitanoT magali-<br />

Tebi personaJTa tradiciuli da aratradiciuli monologebidan da erTmaneTs<br />

SevadaroT:<br />

`ulises~ personaJi, stiveni gakveTilze algebris amocanis amoxsnaSi<br />

exmareba erT-erT moswavles. stivenis cnobierebaSi mimdinare movlenebi,<br />

Sinagani monologi da avtoris sityvebi erTmaneTisgan araviTari niSnebiT<br />

ar gamoiyofa:<br />

`_ axla gaigeT? SegiZliaT meore TviTon amoxsnaT?<br />

_ diax, ser.<br />

grZeli, uSno xazebiT sarjentma amocanis piroba gadawera [...] mkrTali<br />

kani sircxvilisagan odnav Seefarkla. Amor matris: subieqturi da obieqturi<br />

naTesaobiTi brunva wyal-wyala sisxliTa da aWrili rZiT gamokveba<br />

da aravisTvis daunaxvebia misi saxvevebi.<br />

mec aseTi viyavi. es daSvebuli mxrebi, es mouqneloba, Cemi bavSvoba<br />

waxrila Cems gverdiT. metismetad Sorsaa, [...] Cemi Sorsaa, misi ki Cveni<br />

TvalebiviT saidumloebiT moculi. saidumloebani, dadumebulni, gaqvavebulni,<br />

Cveni saidumloebani: tiranebi, romelTac swadiaT, rom vinmem<br />

daamxos isini.<br />

amocana amoixsna~. (joisi 1983: 38)<br />

rogorc vxedavT, stivenis Sinagan metyvelebaSi logikurad Camoyalibebul<br />

fiqrebs warmosaxviTi suraTebi sWarbobs.<br />

axla movixmoT erTi epizodi Tanamedrove frangi mwerali qalis – koletis<br />

romanidan `mawanwala~. misi mTavari moqmedi piris – renes cnobie-<br />

33


34<br />

Tamar CixlaZe<br />

reba cekvisas Semdeg fiqrebs daupyria:<br />

`me maT vxedav, Cemda uneburad vxedav... cekvis dros, trialisas, vxedav<br />

da vcnob. win! win! am saRamos goneba naTeli maqvs... vcekvav... araferi maviwydeba,<br />

Tavs veuflebi. midi! midi! arsebobs ki es xalxi? ara, ara. realoba<br />

mxolod cekvaa, Suqi, Tavisufleba, musika... realuri mxolod misi<br />

fiqris ritmebis gadmocemaa, misi gansaxiereba lamaz JestebSi... am wuTs<br />

mxolod maTi moxibvla msurs! cota Zala kidev: TmebiTa da samkaulebiT<br />

datvirTuli maTi Tavebi morCilad da nela ixrebian da momyvebian... ai,<br />

iRimebian, es moxibluli sulelebi~... (koleti 1910: 53-54)<br />

aq personaJis fiqrebis dinebas romanisti xels ar uSlis, arc erT komentars<br />

ar urTavs, vinaidan TiToeuli sityva naTlad xsnis gmiris sulier<br />

ganwyobilebas da warmodgenas gvaZlevs, imis Sesaxeb, Tu ra xdeba, rogorc<br />

`SigniT~, ise `gareT~.<br />

saxezea aratradiciuli da tradiciuli monologebi, romelTa Soris<br />

gansxvavebacaa da msgavsebac. pirvel rigSi sayuradReboa is, Tu ras aCvenebs<br />

avtori, aracnobiers Tu cnobiers, Semdeg – misi pozicia. Cvens SemTxvevebSi<br />

avtorTa poziciebi neitraluria. rac Seexeba dros, saqme gvaqvs subieqturi<br />

awmyo drois asaxvasTan, magram pirvel magaliTSi Txrobis drois<br />

nacvlad mxolod Sinagani droa, xolo sivrce – ganusazRvreli. meoreSi<br />

droc da sivrcec sruliad konkretulia. punqtuaciuri niSnebis arseboba<br />

aq logikuri Txrobis atributebs warmoadgens. tradiciul Sinagan monologs<br />

axasiaTebs elifsebis, zmna `yofnis~ araerTi formis anu e.w. prezentativis<br />

– `es aris~, anaforis, kiTxviTi winadadebis xSirad xmareba da<br />

aratradiciulis msgavsad, dialogisa da monologis urTierTSerwyma. aRsaniSnavia,<br />

rom Txrobis teqnikaze dramaturgiuli koncefciis gavrceleba<br />

aratradiciuli monologisTvis damaxasiaTebeli ar aris.<br />

kidev ganvixiloT citirebuli metyvelebis magaliTi deniz dezi Jikeris<br />

romanidan `sofi~, raTa davrwmundeT zemoT motanili msjelobis sisworeSi:<br />

`me yvelaze mSvenieri var[...]Sen Tavs cudad grZnob[...]eleni me miyurebs[...]Tu<br />

avixedav, is iqiT gaixedavs da gawiTldeba. momwons, roca wiTldeba[...]Jizeli<br />

ambobs, rom elens namdvili maqmanebiani sacvlebi acvia,<br />

arc mkerdsakravi, arc korseti. [...]saidan gaigo es yvelaferi Jizelma?~<br />

(denizi 2006: 22)<br />

maSasadame, citirebul monologsa da avtonomiur anu Sinagan monologs<br />

Soris gansxvavebas konteqsti gansazRvravs, sadac mTxrobeli personaJis<br />

Sinagani metyvelebis citirebas sxvadasxvagvarad axdens. folknerTan, magaliTad,<br />

vxvdebiT rogorc avtonomiur, ise avtobiografiul monologebs<br />

(marteni 1999: 2). kventini aRsasrulis dRis movlenebs am ukanaskneli ti-


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

pis metyvelebis saSualebiT gadmogvcems. aq qronologiuri Tanmimdevroba<br />

daculia, magram aseT monologSi SesaZloa, uxeSad SeiWras warsuli dro.<br />

folkneri mraval teqnikur saSualebas iyenebs, raTa teqstSi Seitanos ritmis<br />

cvalebadoba. Sinagan monologs daqvemdebarebuli aqvs sxvadasxva tipis<br />

monologi da amdenad iqmneba cnobierebis gadajaWvuli dineba. teqstSi<br />

orazrovnebas da orWofobas iwvevs avtoris mier gakeTebuli gadasvlebi<br />

sxvisken fokalizaciaze, yovlismcodne avtoris aRwerilobebidan personaJis<br />

Sinagan metyvelebaze.<br />

yvela es sakiTxebi literaturaTmcodneobaSi sakmaod kargadaa Seswavlili,<br />

magram interesi kvlavac didia.<br />

motanili magaliTebidan Cans, rom citirebuli metyveleba, romelsac,<br />

raRa Tqma unda, monologis saxe aqvs, warmoadgens stendaliseuli an<br />

dostoevskiseuli monologebis gaRrmavebul, daxvewil da gaumjobesebul<br />

formebs, sintaqsurad mowesrigebul, Tanmimdevruli winadadebebisa da sityvebis<br />

wyobas, gansazRvrul drosa da sivrceSi moTavsebul moqmedebaTa<br />

erTobliobas da logikurad axsnad da SemadgenlobiT rTul fiqrTa dinebebs.<br />

am yovelives iSviaTad SevxvdebiT folkneris, vulfis, mogvianebiT<br />

ki, TiTqmis aRar - biutoris, beketis, koenis SemoqmedebaSi. monologebi<br />

maTTan warsuls aqcevs wamis, erTi momentis Tanaziarad, yvela es monologi<br />

gamoxatavs awmyoSi Caketilobas. s. beketis romanSi `moloi~, ori<br />

personaJi monologebiT saubrobs. isini darwmunebulni ar arian imaSi,<br />

rac adre moxda. maTTvis arc momavalia garkveuli. sityvis Tqma mkiTxvels<br />

ekisreba, raTa es personaJebi erTmaneTisgan gaarCios. aq personaJi uecrad<br />

ararad iqceva. teqstic imdenad mcirdeba ise, rom `meti aRaraferi~ xdeba.<br />

Tanamedrove romanebi amsxvrevs Cvens Cveulebebs, interesi gamoviCinoT<br />

teqstis mimarT, magram igive romanebi gviCvenebs, dialogisa da monologis<br />

opoziciaSi realurad rogor qreba maTi sazRvrebi, raTa gamoxatos drois<br />

gansakuTrebuli koncefcia.<br />

v. vulfis romani `talRebi~ mTeli Tanmimdevrobaa Sinagani monologebis<br />

seriisa, romelSic ibadeba sxvadasxva personaJi sxvadasxva poeturi<br />

aRwerilobiT. aq iseve axloa mkiTxveli subieqtur realobasa da persona-<br />

Jis cnobierebasTan, rogorc obieqtur realobaSi _ faqtTan. am teqnikis<br />

uxerxuloba is aris, rom spobs personaJis Sinagani drois qronologiur<br />

Tanmimdevrobas.<br />

vulfi xSirad mimarTavs ra Sinagani molologis teqnikas, uxeSad ar<br />

eqceva mkiTxvels Tavisi triukebiT. is icavs Txrobis ostatobas da Tavs<br />

uflebas aZlevs, isargeblos ormagi privilegiiT: SeaRwios gmiris cnobierebaSi<br />

da gamoavlinos igi erTmaneTis miyolebiT. magram mas Semdeg, rac<br />

romanisti ayalibebs Sinagan molologs, is riskavs mivides garkveul zR-<br />

35


36<br />

Tamar CixlaZe<br />

vramde. igi moxerxebulad alamazebs monologebs TavSekavebuli miTiTebebiT,<br />

romlebic mkiTxvels xelaxla arsebobis saSualebas aZlevs aRniSnul<br />

situaciaSi.<br />

Sinagani molologi gvxvdeba T. manis `jadosnur mTaSic~, magram mokr-<br />

Zalebulad maSin, roca `uliseSi~ moqmedebis nacvlad mxolod Sinagani<br />

metyvelebaa, aq xazgasmulia drois subieqturi aspeqti, rac damokidebulia<br />

gancdebze.<br />

a. kamius `dacema~ mTlianad monologuri romania, sityvis erTgvari<br />

Tavgadasavali. misi gadasxvafereba an Sewyveta mxolod sxva personaJs SeeZleboda.<br />

amave avtoris pirveli romani `ucxoc~ rogorc monologi, ise<br />

iwyeba. sityvebi `dRes~, `xval~, `guSin~ gviqmnian STabeWdilebas, TiTqos<br />

mTxrobeli-personaJis dRevandelobaSi, awmyoSi vimyofebiT, romelic mis<br />

fiqrebs mihyveba iseTi TanmimdevrobiT, rogori TanmimdevrobiTac isini mis<br />

TavSi ibadeba. magram romanis pirvel nawilSive zogjer icvleba martivi<br />

monologis forma.<br />

unda iTqvas, rom 50-iani wlebis dasavlur romanSi Sinagani monologi<br />

gansakuTrebul saxes iRebs, sadac fraza Zlivs aris moxazuli. mwerlebi<br />

cdiloben, gaauqmon winadadebis wyobis wesebi da misi yvela niSani mospon<br />

punqtuaciasTan erTad. movitanoT erTi fraza, ufro sworad, frazis embrioni<br />

beketis romanidan `es rogor?~:<br />

`cxovrebas / cxovrebas / sxva / naTelSi / romelic SeiZleboda mqonoda<br />

/ erTi wamiT / isev ver daviwyeb~. (beketi 1968: 10)<br />

es aris gansakuTrebuli tipis teqstis segmentebi, romlebic nakleb integrirebadia<br />

ermaneTTan da ar ZaluZT erTmaneTis daxmarebiT arseboba.<br />

es iseTi sityva-frazis nimuSia, romelsac olofrazas (holophrase) uwodeben.<br />

misi specifikuroba, frazis Canasaxi TvalSi sacemi maSin iqneba, Tu<br />

mas cezurebiT da dasrulebuli melodiurobiT warmovTqvamT. aRniSnuli<br />

fraza daaxloebiT aseTi unda yofiliyo:<br />

`namdvil cxovrebas, romelmac uarmyo, naTelSi cxovrebas, romelic<br />

SeiZleboda mqonoda, Tundac erTi wamiT isev ver daviwyeb~.<br />

olofraza eyrdnoba Jests, mimikas, winalingvistur formas, romlebic<br />

aseve cnobierebis gamovlinebebia.<br />

franguli `axali romani~ mkiTxvels pirdapir ayenebs moqmedebis centrSi<br />

gamogonili ambebisa, romlebic aRmoCndeba qaoturi realobisa da<br />

sakuTari Tavis gaSifvris pasuxismgeblobis winaSe. misi mTavari siaxle<br />

ki mainc enasa da weris reformaSi iqneba, xolo siZvele _ samyarosa da<br />

adamianis warmodgenis subieqturobaSi. aqac romanisti uars ityvis Tavis<br />

uflebebze personaJis sasargeblod. aq warmoCndeba iseTi Txroba, romelic<br />

Camoyalibebis procesSi iqneba. miSel biutoris prozis saxiT Cven


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

gvaqvs Txrobis absoluturad Tanamedrove forma, romlis Caketili cnobierebis<br />

gaxsna mxolod II pirs SeuZlia. mis romanSi `modifikaciebi~ mxolod<br />

meore piria gamoyenebuli. xom ar aris es Taviseburi gamoxatuleba<br />

Sinagani monologisa, rac imaze miuTiTebs, rom `axali romani~ mkiTxvelis<br />

aqtiur monawileobas moiTxovs da mas mwerlis oreulad aqcevs? unda vivaraudoT,<br />

rom es asea.<br />

Cven SevecadeT, kidev erTxel gveCvenebina citirebuli da cnobierebis<br />

nakadis Sinagani monologebis ganviTarebis Taviseburebani Tanamedrove dasavlur<br />

romanSi, maTi msgavseba-gansxvaveba da yuradReba gagvemaxvilebina<br />

terminze `citirebuli~, vinaidan migvaCnia, rom amgvari metyvelebiT personaJis<br />

fiqrebis, gancdebisa da emociebis, swored rom citireba xdeba<br />

mTxrobelis an TviT personaJis mier, raTa sxvasac mieces saSualeba, Tavis<br />

warmosaxvaSi gaacocxlos misi subieqturi cxovrebis amsaxveli ambebi. kidev<br />

erTxel ganvmarteT literaturis TeoriaSi damkvidrebuli terminebis<br />

mniSvneloba, romlebic dabneulobas kvlav iwvevs. maSasadame, fsiqo-Txroba<br />

– psycho-récit es aris aRweriloba yovlismcodne avtoris mier, xolo<br />

citirebuli monologi – monologue rapporté warmoadgens pirvel an mesame<br />

pirSi mTxroblis mier citirebul mentalur anu warmouTqmel pirdapir<br />

naTqvams. monologue rapporté konma daakavSira monologue autonome – Tan (avtonomiuri<br />

ewodeba imitom, rom is aRar ukavSirdeba TxrobiT konteqsts.<br />

aq avtori anu Sinagani saubris gadmomcemi gauCinarebulia), igive Sinagan<br />

monologTan, rasac Jenetmac ase uwoda: monologue interieur, xolo monologue<br />

rapporté-s – discours rapporté (morisi 1996: 182-201). erT-erTi Tavisebureba,<br />

rac citirebul monologebSi SeimCneva, aris maTi agebis xelovneba.<br />

is SeiZleba romanis nebismier adgilas Caisvas: dialogebSi, avtoriseul<br />

TxrobaSi abzacis gareSe. maTi garCeva Zneli ar aris, vinaidan brWyalebSia<br />

moTavsebuli an kursiviTaa dawerili.<br />

dabolos, SevniSnavT, rom aRniSnuli meTodis srulyofilad Seswavlis<br />

mravali mcdeloba da, zogadad, mis mimarT gamowveuli interesi missave<br />

moTxovnilebaze metyvelebs. sagulisxmoa, rom es teqnika momavalSic daexmareba<br />

mwerlebs adamianis Sinagani bunebis ukeT Secnobasa da warmoCenaSi,<br />

aseve, romanis axali problemebis gadawyvetaSi. aqedan gamomdinare, arc<br />

literaturis Teoriasa da kritikaSi Sewydeba kvleva-Zieba mis irgvliv da<br />

gaCndeba rogorc axali terminologia, ise axali Tvalsazrisebi.<br />

damowmebani:<br />

alberesi: 1990: Alberes R.M. Histoire du Roman moderne. Alin Miuchel. Paris. 1962.<br />

amoni 1989: Hamon P. Le personnel du roman. 1989.<br />

37


38<br />

Tamar CixlaZe<br />

analizi 2002: L’analyse littéraire, notion et refères. Bordas. Nathan. 2002.<br />

bailoni 1996: Baylon Ch. Sociolinguistique.Société, langue et discours. Nathan. 1996.<br />

barti 1977: Barthes R., Kayser W., Wayn C. Booth. Poètique du récit. Paris: Seuil. 1977.<br />

baxtini 1973: Bakhtine M. Epopée et roman. L’étude du roman Questions de Méthodologie.<br />

1973.<br />

beketi 1968: Beckett. S. Comment c’est. ed. Minuit. 1968.<br />

berTelo 2001: Berthelot F. Parole et dialogue dans le roman. Nathan Université. 2001.<br />

denizi 2006: Denyse désy Gicuère. Sophie. Récit suivi d’une réflexion théorique.veb gver-<br />

di ganTavsebulia 2006 w. mis: http://manuscitdepot.com/livres-gratuits/pdt-<br />

livres/n.denyse-desy-giguere.2pdf.<br />

diuameli 1925: Duhamel G. Essais sur le roman. Lesage. 1925.<br />

diuJardeni 1977: Dujardin E. Les Lauries sont coupés, suivi du Monologue intérieur. Rome:<br />

Bulzoni, 1977.<br />

diqsioneri 1997: Dictionnaire des genres et notions littéraire. Albin Michel, Encyclopaedia Uni-<br />

versalis. Paris. 1997.<br />

enciklopedia 2001: Энцислопедия терминов и понятии. М.: 2001.<br />

kerbarti 1990: Kerbart-Orecchioni Catherine. L’Enonciation de la subjectivité dans le langage.<br />

Armand Colin. 1990.<br />

klodi 1991: Claudes P., Reuter Yves, Personnage et histoire littéraire. Toulouse. PUM.<br />

1991.<br />

koleti 1910: Colette. La Vagabonde. Ed. Albin Michel. 1910.<br />

koni 1981: Conh D. La Transparance intérieur. Paris: Seuil. 1981.<br />

maJisteri 2002: Majister. Le Monologue interieur. veb. gverdi ganTavsebulia 2002 w. mis:<br />

http//www.site-majister.com//trarec5.htm<br />

marteni 1999: Martin H. Le monologue interieur dans The Sound and the Fury de William<br />

Fauner. vebgverdiganTavsebulia 1999 w. mis:http://www.erudit.org/revue/<br />

vi1989/v14/n3/200080/ar.pdt..<br />

mengeno 1997: Maingueneau D. Pragmatique pour le discours littéraire. Dumod. 1997.<br />

moriaki 1983: moriaki fr. tereza dekeiru.. Tb.: `sabWoTa saqarTvelo~, 1986.<br />

morisi 1996: Maurice D. Monologue rapporté. veb gverdi ganTavsebulia 1996 w. mis :<br />

http://books.google.com/books?id=Md6ah7LKUsC&/pg=PA181&/pg=monol<br />

oguerapporte&source=web&ots=x96<br />

otie 1995: Authier J. Ces mots qui ne vont pas de soi. Boucles réflexives et non-coinciden-<br />

ces du dire. Paris. Larousse. 2 tomes.1995.<br />

prozorovi 1999: Прозоров В. Автор. Введение в литературоведение. М. 1999<br />

puioni 1996: Poullot J. Temps et roman. Gallimard. 1996.<br />

Jeneti 1973: Genette G. Figures III.. Seuil. 1973.<br />

Jeneti 1983: Genette G. Nouveau discours du récit. Seuil 1983.<br />

Jeneti 2004: Genette G. Fiction et diction. Seuil 2004.


`subieqturi Txroba da citirebuli metyveleba~: istoria, Teoria da praqtika<br />

Juvi 1992: Jouve V. L’Effet-personnage dans le roman. PUF. 1992.<br />

Juvi 1997: Jouve V. La poètique du roman. SEDES. 1997.<br />

ransieri 1998: Rancière J. La Parole muette. Essai sur les contradictions de la littérature. Ha-<br />

chette. 1998.<br />

rei 1997: Rey P.L. Le Roman. Hachette. 1997.<br />

roberi 2000: Le Robert des grands écrivains de la langue française. Dictionnaires Le Robert.<br />

2000.<br />

frankoeri 1976: Francoeur L. Pour une typologie du monologue intérieur. Neohelicon. Vol. IV.<br />

(3-4). 1976.<br />

Cerneci 1999: Чернец Л. Персонаж. Ввудение в литературоведение. М.: 1999<br />

joisi 1983: joisi j. ulise.. Tb.: `merani~, 1983.<br />

Tamar Chikhladze<br />

`Subjective Narrative and Cited Speech~: History, Theory and Practice<br />

(according to XX century West-European novel)<br />

Summary<br />

The work deals with the issues of literary theory, such as the character of contemporary<br />

West-European novel narrative and types of personage’s speech. Emphases are made on<br />

finding exact Georgian equivalents for newly established terminology. The above mentioned<br />

problem is discussed within the scope of history of literature, as well as theory and<br />

practice.<br />

In XX century, a novel expressing more sincerity of feelings and emotions, reached<br />

unimaginable scales of its possibilities. In addition to reflection of thoughts, revealing and<br />

painting deep layers of human’s spiritual world by previously unknown means was witnessed<br />

in art. “Subjective” approach replaced “objective” narrative.<br />

The author of the article discusses peculiarities of subjective narrative and forms of<br />

personage’s speech, attitude of a novelist towards past events and a speaker, shows the atmosphere<br />

of those works, where facts are no longer revealed and the protagonist has to tell<br />

about his life with the help of his thoughts and memories. Against this background, character’s<br />

language, inner speech that can be of several types, attracts our attention. Monologue<br />

rapporte (French), to which the author refers to as “cited monologue”, is singled out among<br />

them. Author defines it as a manner of narration in first person, taking place in associativesubjective<br />

present tense, which is syntactically organized, but contains a number of characteristic<br />

features of the stream of consciousness’ interior monologue. Examples from XX<br />

century European novelists’ works serve as a proof for this discussion.<br />

It is acknowledged that narrated story includes three layers: events, words or speech<br />

and thoughts. The author regards it vital to define to what extent is the narrator “distant” or<br />

39


40<br />

Tamar CixlaZe<br />

“near” to the expressed facts. In other words, distance determines the degree of narrator’s<br />

intervention in the story that he tells. Difference between novels is in the expression of<br />

distance of events, speech and thoughts. The opposition between “nearness” and “distantness”<br />

leads us towards the existing irrelevance between “objective” and “subjective”, to<br />

what we have– “showing” or “saying”. As for the techniques of subjective realism, it is<br />

determined by “vision by one of the character’s” (vision avec – French), which has conquered<br />

contemporary novel.<br />

Speech and peculiarities of psychological diction are defined in the given article. Viewpoint<br />

is also discussed in the work, as it is regarded as a defining element of syntactical<br />

and semantic parts of speech. The author considers that the study of emotions expressed<br />

with the help of a text is a part of literary analysis. Emotionality and its expression are<br />

essential for speech, which is showed by psychological analysis and linguistics of expression,<br />

though feelings are displayed more with the help of words. This linguistics requires<br />

specialized vocabulary and morphology, which belongs to the so called “expressive modalization”.<br />

A class of feeling expressing modalization is singled out, expressing subject’s<br />

“condition of spirit”, these are: verbs, general nouns, adjectives and adverbs. In general,<br />

feeling expressing modalization is based on positive and negative evaluation of expressed<br />

things and situations. Sensitivity-emotionality is a complex phenomenon, and can be discussed<br />

from several viewpoints, mostly by means of description and text analysis. If it can<br />

be approached from psychological analysis, then it should be based on semio-linguistic<br />

analysis. “Condition of Spirit” is represented not only by relevant vocabulary, but also by<br />

general terminology: feeling, emotion or aspiration.<br />

The author of the article widely discusses the history for establishment of means for<br />

reflecting psychic life and their theoretical value. Based on the researches of scientists, the<br />

author emphasizes similarities and differences between cited monologue (monologue rapporte)<br />

and interior monologue.<br />

The author introduces Georgian equivalents for foreign terminology: “noticeable dissonance”,<br />

“noticeable consonance”, “narrative monologue”, “cited monologue” and “autonomic”<br />

or “interior monologue”.<br />

During the research he mainly uses the conclusions of French, English and Russian<br />

literary critics.


usudan canava<br />

metafora da metamorfoza<br />

metafora, mecnierTa didi nawilis azriT, ZiriTadi tropia; sxva tropebs<br />

swored metaforasTan mimarTebiT ganixilaven. r. iakobsoni, k. levi-strosi<br />

amtkiceben, rom metafora da metonimia erTimeoris mimarT simetriul<br />

opozicias, Sesabamisad, or struqurul RerZs qmnis _ paradigmatulsa<br />

da substituciurs. rac Seexeba sxva tropebsa da metyvelebis figurebs,<br />

isini am ori mTavari RerZis garSemo lagdebian (ZiriTadad, metaforis).<br />

sxva mosazrebiT, metonimia `Sedis~ metaforaSi (m-jgufi). met-naklebad<br />

garkveulia mimarTebebi metaforasa da Sedarebas, metaforasa da simbolos,<br />

sinekdoqes, ironias, alegorias, gamocanas, hiperbolas, kataxrezas<br />

Soris.<br />

amJamad Cven gvainteresebs metaforisa da metamorfozis mimarTebis<br />

sakiTxi. saqme isaa, rom literaturis TeoriaSi gansazRvrulia poeturi<br />

stilistikis zemoT CamoTvlili terminebis funqciebi da adgili. metamorfozis<br />

SemTxvevaSi saqme sxvagvaradaa imitom, rom metamorfoza arc<br />

tropia, arc metyvelebis figura; amitom, upirveles yovlisa, swored is<br />

unda dadgindes, Tu ra “statusiT” SevadarebT mas metaforas.<br />

miTologiaSi matamorfoza (meta-movrfwsi~) niSnavs cocxali arsebebis<br />

an nivTebis gardasaxvas sxva arsebebad an nivTebad. metamorfozebis<br />

arqauli formebi asaxaven adreuli miToepikuri poeturi azris yvelaze<br />

arsebiT Strixebs, kerZod, warmodgenas, rom erTi SeiZleba gamovlindes<br />

dauTvleli, Semoufarglavi, mravlobiTi saxiT. metamorfoza gadalaxavs<br />

sazRvrebs sxvadasxva sknelebs Soris. yvelaze arqauli metamorfozebi totemistur<br />

warmodgenebs ukavSirdeba. mas arsebiTi funqcia ekisreba kosmogoniur<br />

miTosSi. msoflios uZvelesi kulturebis matarebeli xalxebisTvis<br />

kargadaa cnobili miTi, rogor Seiqmna samyaro mokluli da danawevrebuli<br />

adamianis (RvTaebis, goliaTis, an romelime arsebis) sxeulis nawilebisgan.<br />

erT-erTi popularuli motivia RvTaebebis droebiTi metamorfozebi.<br />

TvalsaCinoa etiologiuri miTebisa da metamorfozebis organuli kavSiri,<br />

aseve usulo sagnebis gasulierebisa da gardasaxvis motivi.<br />

metamorfoza formiT metemfsiqozis religiur doqtrinasac emsgavseba.<br />

metamorfozebi gansakuTrebiT popularuli iyo literaturaSi, mxatvrobasa<br />

da skulpturaSi.<br />

poetikis mixedviT metamorfoza arc tropia, arc metyvelebis figura,<br />

magram mniSvnelovani funqcia ekisreba mxatvrul teqstebSi. ismis kiTxva:<br />

ra datvirTva aqvs metamorfozas poetikis konteqstSi? Cemi azriT, meta-<br />

41


42<br />

rusudan canava<br />

morfoza warmarTuli religiuri azrovnebisa da miTopoeturi azrovnebis<br />

SemaerTebeli rgolia. metamorfoza aris saazrovno meqanizmi, Tu gnebavT,<br />

universaluri formula, romelic SeiZleba ganvixiloT, rogorc qvecnobierisa<br />

da samyaros wvdomis fenomeni. metamorfozaSi kodirebulia urTierToba<br />

aRmniSvnelsa da aRsaniSns Soris. igi (metamorfoza) xels uwyobs<br />

`xatis~, `simbolos~, `figuris~ warmoSobas.<br />

ver vityviT, rom metaforisa da metamorfozis mimarTebis sakiTxi mecnierebaSi<br />

cxare diskusiis sagnad iqca. gamoTqmuli mosazrebebi ase Sei-<br />

Zleba davajgufoT:<br />

1. metafora da metamorfoza sruliad gansxvavebuli fenomenebia da maTi<br />

msgavseba mxolod zedapirulia (v. vinogradovi, n. aruTiunova). “metafora-<br />

Si ar aris araviTari elferi sagnis gardasaxvisa. piriqiT, `orplanianoba~,<br />

sityvieri mimsgavseba erTi `sagnisa~ meoresTan (misgan mkveTrad gansxvavebulTan)<br />

metaforis ganuyofeli nawilia. aqedan gamomdinare, saWiroa<br />

(metamorfoza r.c.) gaemijnos metaforasa da Sedarebas.“ v. vinogradovi<br />

moixmobs fragments axmatovas leqsidan: `sul axlaxan Tavisufal mercxlad<br />

ifrine... am frenas me mxolod simRerad Semovafrindi, dilis sxivebiT<br />

naferebi~ (Targmani sityvasityviTia. r.c.). vinogradovis azriT: `yvela am<br />

SemTxvevaSi saxezea ara sufTa sityvieri metaforebi, aramed “miTologiuri<br />

azrovnebis~ gamoZaxili. yvela es `gardasaxva~ gmiris (personaJis)<br />

mier aRiqmeba, rogorc realoba. rogorc Cans, aq saxezea ara enobrivi<br />

metamorfozebi, aramed samyaros aRqmis saSualeba~ (vinogradovi 1976: 411-<br />

412). Cemi azriT, es msjeloba dasabuTebuli ar aris. v. vinogradovi Tavad<br />

ambobs, rom mercxlad da simRerad gardasaxva miTologiuri azrovnebis<br />

gamoZaxilia, kerZod, metamorfoza. Semdeg ki wers, rom es ar aris metamorfoza,<br />

aramed _ samyaros aRqmis saSualeba (e. i. metafora). jer erTi,<br />

metamorfozac samyaros wvdomis saSualebaa. meorec, metamorfozaSic<br />

sruliad sapirispiro sidideebis (kategoriebis, klasebis) moulodneli<br />

identifikacia xdeba. metamorfozebis amsaxveli miTebi xsnian amgvari gardasaxvebis<br />

pirvelmizezebs (etiologias), erTjerad an ramdenime msgavs<br />

variants gvTavazoben, raTa gasagebi gaxdes poetur figurad qceuli metamorfozuli<br />

saxis Sinaarsi. cxadia, yvela metamorfoza ar gardaisaxeba<br />

metaforad. rig SemTxvevebSi metamorfozebi inarCuneben TviTmyofadobas<br />

da damoukidebel saxeebad gvevlinebian.<br />

n. aruTiunova vinogradovis Tvalsazriss amatebs argumentebs, romelTa<br />

mixedviT mkafiod unda gaimijnos metafora da metamorfoza: metamorfoza<br />

`aCvenebs~ gardasaxul samyaros; mag.: `rux ciyvad Sevxtebi muryanze,<br />

damfrTxal mercxlad gavifren, gedad mogixmob... ratom momaCveneb Tavs<br />

xan qarad, xan qvad, xan Citad?“ (a. axmatova. Targmani mxolod Sesabami-


metafora da metamorfoza<br />

si formebis zustad gadmocemas isaxavs miznad. r.c.). igi dasZens: metamorfoza<br />

epizodia, scena, movlena, metafora ki msWvalavs mTel siuJets<br />

(aruTiunova 1990: 29). es msjelobac ar aris damajerebeli. ras niSnavs _<br />

metamorfoza asaxavs scenas da movlenas? nuTu aq moxmobili saxeebi ar<br />

`msWvalaven siuJets?~<br />

Semdegi argumenti: metaforas axasiaTebs semantikis sferoSi SeRweva,<br />

rac ar axasiaTebs metamorfozas. avtori moixmobs v. potebnias Tvalsazriss,<br />

rom metamorfoza miuTiTebs ra `substanciasTan kerZo damTxvevas~<br />

ar ileqeba enaSi, rogorc gardaqmnisa da mniSvnelobebis warmoqmnis gansakuTrebuli<br />

saSualeba. Tumca aqve aRniSnavs, rom metamorfozasac gaaCnia<br />

semantikaSi `gasvlis~ saSualeba; es gasvla miuTiTebs kavSirze subieqtis<br />

moqmedebasTan (mag.: CorTiT sirbili; israd frena; dawalikebiT svla; mdinared<br />

dena). rogorc ki iqmneba aseTi Sewyvileba, xdeba saxelis adverbalizacia<br />

da vRebulobT axal azrs. msgavs SemTxvevaSi saubroben metaforaze<br />

da ara metamorfozaze (aruTiunova 1990: 30). Cemi azriT, Tavad arutiunova<br />

miuTiTebs rom metamorfozuli `masalidan~ SeiZleba metaforis miReba (am<br />

sakiTxs qvemoT davubrundebiT).<br />

2. metafora da metamorfoza, faqtobrivad, erTi da igivea (v. stivensi,<br />

m. kuini).<br />

stivensis azriT, poezia aris metamorfoza, poeti gonebis gamWriaxobiT<br />

`aRmoaCens~ transformaciebis saSualebebs da sityvis ZaliT aCvenebs gadarCenis<br />

axal gzebs. metafora saSualebas gvaZlevs ganvamtkicoT da davicvaT<br />

Cveni gamocdilebis faqizi cvalebadi Strixebi, misi naxevartonebi,<br />

radganac sityvebi, romlebsac viyenebT maTi standartuli mniSvnelobiT,<br />

samyaros ufro sworxazovnad asaxaven. sruli simarTle iqneba Tu vityviT,<br />

rom metaforebi afarToeben Cvens enobriv SesaZleblobebs. poetebi, Segnebulad<br />

Tu Seugneblad, miakvleven ra sicocxlisa Tu samyaros ama Tu im<br />

Taviseburebas, eZeben rac SeiZleba gaazrebul cocxal da cincxal saSualebebs<br />

TavianTi `ganbrZobis~ Sedegebis gadmosacemad. isini eZieben sityvebs<br />

da SeanivTeben mas saxesTan, raTa am dros warmoqmnilma metaforebma<br />

mxolod poetis intuicia ki ar gamoxaton, aramed sicocxle STaberon<br />

axal SesaZlo azrebs.<br />

v. stivensi metaforas xSirad aigivebs metamorfozasTan; zog konteqstSi<br />

igi wers: metafora an metamorfoza. misi azriT: `SeiZleba iTqvas, poezia umeteswilad<br />

aRmocendeba rogorc metyvelebis figurebis gamoyenebis rezultati,<br />

an (rac igivea) rogorc erTi warmosaxvis meoreze zemoqmedebis Sedegi<br />

metaforis saSualebiT. metaforisa da metamorfozis gaigiveba aris am Tvalsazrisis<br />

gamoxatvis Semoklebuli gza~ (stivensi 1951: 117-118). stivensze ufro<br />

kategoriulia m. kuinis pozicia. misi azriT, metamorfoza aris elementi,<br />

43


44<br />

rusudan canava<br />

romelic warmoadgens yovelgvari poeziis arss. rogorc meTodi, (metamorfoza)<br />

Segnebulad gamoiyeneba Tanamedrove poeziaSi (kuini 1955: 27).<br />

am mosazrebasTan axlosaa e.w. `miTologiuri skolis~ (i. da v. grimebis)<br />

koncefcia, romelic ar aris gaziarebuli Tanamedrove mkvlevarebis mier.<br />

stivensisa da kuinis Tvalsazrisis nakli isaa, rom arc erTi mecnieri<br />

ar asabuTebs metaforisa da metamorfozis `igiveobas~; isini am faqts iReben,<br />

a priori WeSmaritebad.<br />

3. axla Sevecdebi Camovayalibo varaudi, romelic iTvaliswinebs ramdenime<br />

mecniris konceptualur xedvas. saqme isaa, rom qvemoT warmodgenili<br />

mosazrebebi pirdapir ar exeba metaforisa da metamorfozis urTierTmimarTebis<br />

sakiTxs, magram, Cemi azriT, am ori fenomenis arsebiTad msgavs safuZvlebsa<br />

da principebze miuTiTebs. mxedvelobaSi maqvs e. kasireris `sabazo<br />

metaforebis~ koncefcia, romelic garkveulwilad exmianeba a. losevis<br />

`absoluturi miTis~ * Teorias; k. levi-strosis kodebisa da matricis<br />

Teoria, agreTve sxva Tvalsazrisebi. rogorc ukve aRvniSne, es mecnierebi<br />

aSkarad ar laparakoben metamorfozis mimarTebaze metaforasTan, magram Tu<br />

kargad davukvirdebiT, sabazo//absoluturi miTi, transformirebadi kodebi,<br />

sityvier TamaSebze dafuZnebuli pirveli saazrovno modelebi swored metamorfozebia<br />

(etiologiuri, kosmogoniuri, kosmologiuri miTebi).<br />

ernst kasirerma Tavisi koncefcia Camoayaliba samtomian monografiaSi<br />

`simboluri formebis filosofia~ (kasireri 1925), romlis II tomia `mi-<br />

Tologiuri azrovneba~. igi miTologias ganixilavs enasTan da kulturasTan<br />

erTad. misi TvalTaxedviT, miTologia aris Caketili simboluri sistema,<br />

romelSic simboloebi gaerTianebulia funqcionirebis xasiaTiT da garesamyaros<br />

modelirebis saSualebebiT. miTologiuri azrovnebis Taviseburebas<br />

kasireri xedavs realurisa da idealuris, sagnisa da saxis, sxeulisa<br />

da Tvisebis, `sawyisisa~ da `principis~ ganurCevlobad, ris safuZvelzec<br />

msgavseba an momijnaveoba gardaisaxeba mizezobriv TanmimdevrulobaSi, mizezobriv-SedegobiT<br />

process ki aqvs materialuri metamorfozis xasiaTi.<br />

urTierTobebi ki ar sinTezirdeba, aramed igivdeba. nawili funqcionalurad<br />

mTelis igiveobrivia. mTeli kosmosi mowyobilia erTi modeliT da gamoixateba<br />

opoziciiT _ `wminda~ da `profanuli~. cxovrebis erTianobis<br />

miTosuri gancda gamovlindeba adamianTa calkeuli jgufebis erTianobaSi<br />

(erTobaSi) cxovelTa calkeul jgufebTan (totemizmi).<br />

* a. losevi saubrobs miTebis mTavar tipebze; igi erTmaneTs upirispirebs absolutur da SedarebiT<br />

miTologiebs. absoluturi miTologia arsebobs, rogorc msoflios erTaderTi SesaZlo suraTi<br />

da misi arc erTi principi ar eqvemdebareba klebas (damcrobas). absoluturi miTologia viTardeba<br />

sakuTari Tavidan da arafers scnobs sakuTari Tavis garda. absoluturi miTologia aris absoluturi<br />

yofiereba, romelmac Tavi gamoavlina absolutur miTSi; yofiereba, romelmac miaRwia<br />

miTis dones, amasTan arc am yofierebas, arc am miTs ar SeiZleba hqondes arc sazRvari, arc _ winaaRmdegoba.<br />

absoluturi miTis dialeqtika, arsebiTad, aris sruliad Cveulebrivi dialeqtika.


metafora da metamorfoza<br />

e.kasireris kvleva efuZneba: struqturalistur, semiologiur meTodebs.<br />

miTosuri Semecneba mogvagonebs kods, romlisTvisac saWiroa gasaRebi.<br />

kasireris (axla Cven yuradRebas ar vamaxvilebT kasireris mcdar debulebebze)<br />

azriT, ena da miTi saerTo Ziridan aRmocendnen. am saerTos Ziebas ki<br />

metaforul azrovnebamde mivyavarT. amitom Tu gvinda gaviazroT, miTosuri da<br />

enobrivi samyaroebis, erTi mxriv, erTianoba, meore mxriv, gansxvaveba, aucilebelia<br />

CavwvdeT metaforis arssa da azrs. am mxriv gansakuTrebuli mniSvneloba<br />

eniWeba e.w. `bazisur (sabazo) metaforebs~. * swored sabazo metaforebs ukav-<br />

Sirdeba enisa da miTosuri warmodgenebis aRmoceneba (warmoSoba). es procesi<br />

kasirers ase warmoudgenia: yvelaze martivi enobrivi gamoxatuleba moiTxovs<br />

garkveuli msoflmxedvelobrivi an emociuri Sinaarsis gardasaxvas bgerad,<br />

anu misTvis mtrul Seusabamo Sinaarsad (emociis, azris gadatana bgerad aris<br />

procesi _ metav + forevw). es emociebi pirvelyofil adamians garesamyarosTan<br />

urTierTobisas uCndeba; SiSi, aRtaceba Tu sxva tipis emocia (anu warmosaxvaSi<br />

aRZruli `xati~) badebs survils, sxvebsac gauziaron igi. am dros iqmneba<br />

sametyvelo ena. aseve miTosuri saxe aRmocendeba transformaciis saSualebiT,<br />

romlis wyalobiTac yoveldRiurobisgan miRebuli Cveulebrivi yofiTi, yoveldRiuri<br />

_ profanuli _ STabeWdilebebi amaRldeba `wmindas~ rangSi. aq xdeba<br />

ara mxolod gadatana, aramed WeSmariti gardasaxva sxva gvarad.<br />

ena da miTi imTaviTve imyofebian erTmaneTTan ganuyofel kavSirSi, mxolod<br />

Semdeg gancalkevdebian, rogorc damoukidebeli elementebi. isini (ena da miTi)<br />

warmoadgenen erTi da imave totis sxvadasxva ylortebs, romlebic warmoiSvnen<br />

sulieri gadamuSavebis erTi da imave aqtidan. am gardasaxvis aqtis dasrulebisas<br />

ixsneba Sinagani daZabuloba. “adamiani misi survilisgan damoukideblad,<br />

iZulebuli iyo elaparaka metaforulad; da ara imitom, rom ar SeeZlo Tavisi<br />

poeturi fantaziis daokeba, aramed imitom, rom unda daeZaba igi (fantazia)<br />

ukidures zomamde, raTa gamoexata Tavisi sulis mzardi moTxovnileba. anu sabazo<br />

metafora monawileobs sityvebis warmoqmnis procesSi, saxeldebaSi. amitom<br />

aris ena da metafora erTi Ziridan, Semdgom ki sxvadasxva mimarTulebiT<br />

viTardebian. kasireri ar asaxelebs sabazo metaforis magaliTebs, imitom, rom<br />

sabazo metafora SeiZleba yofiliyo nebismieri sityva, romelsac aqvs daZabuloba<br />

da `tevadoba~, mag.: `bRavana~ (kasireri 1925: 41). **<br />

* sabazo (bazisur )metaforebs gamoyofs e. makkormakic. MacCormac E., A Cognitive Theory of Metaphor,<br />

MIT Press, Cambridge _ London, 1985.<br />

** kasireri imowmebs uzeneris mier moxmobil magaliTebs: litvur Teofaniur saxelebSi Tovlis RmerT- RmerT-<br />

Tan erTad arsebobs naxiris RmerTi _ bRavana (vinc bRavis), futkrebis RmerTi _ bzuila, miwisZvris<br />

RmerTi _ mryeveli. rogorc ki naxiris RmerTma miiRo bRavanas saxe, igi unda SeecnoT sruliad<br />

sxvadasxva movlenebSi: misTvis moesminaT lomis bdRvinvaSi, qariSxlis RrialSi, okeanis xmaurSi.<br />

am TvalsazrisiT miTi isev da isev cocxldeba da mdidrdeba enis wyalobiT, ena ki miTiT. am mudmivi<br />

urTierTzemoqmedebiTa da urTierTgamsWvalviT dasturdeba sulieri sawyisis erToba, romlisganac<br />

warmoiSvnen isini _ sxvadasxva gamoxatulebebiTa da safexurebiT. (kasireri, ibid. 41).<br />

45


46<br />

rusudan canava<br />

metaforis ganviTarebas aqvs 2 mTavari stadia: 1. formirebis _ enaSi<br />

saxeobisa da gvaris aRmniSvneli terminebis Seqmna (e. w. sabazo metaforebis<br />

etapi). 2. Semdgomi ganviTarebis _ ukve Seqmnili saxeebis SigniT (an<br />

saxidan gvarze) niSan-TvisebaTa gadatana. kasireris azriT, aq Cans adamianis<br />

azrovnebis sxvadasxva tendencia: Tu meore SemTxvevaSi xdeba warmodgenaTa<br />

gafarToebis procesi (wyalSi Cagdebuli qvis garSemo wreebis gafarToebis<br />

principiT), I SemTxvevaSi _ piriqiT farTo wre viwrovdeba (wyalSi Cagdebuli<br />

qvis Sebrunebuli kadri) _ emociaTa da STabeWdilebaTa koncentrireba<br />

erT sityvaSi.<br />

verasdros gavigebT miTologias, Tu kargad ar gaviazrebT imas, rasac vuwodebT<br />

anTropomorfizms, personifikacias an gasulierebas. SeuZlebeli<br />

iqneboda garemomcveli samyaros aTviseba sabazo metaforis _ am universaluri<br />

miTologiis gareSe. es aris saganTa qaosSi adamianis mier Caberili<br />

suli, yofasTan adamianis misadagebis saSualeba. am meore Sesaqmes dasabami<br />

iyo sityva. da mainc, Semdgomi ganviTarebisas es egzom mWidro, da rogorc<br />

Cans, aucilebeli kavSiri TandaTan sustdeba da wydeba. rameTu ena ar miekuTvneba<br />

mxolod miTebis samefos, masSi (enaSi) dasabamidanve moqmedebs sxva<br />

Zalac _ logosis Zala. enis ganviTarebis Semdgom etapebze sityva Tanda-<br />

Tan xdeba mxolod cnebis niSani. am Zalis gamoyofisa da gamoTavisuflebis<br />

paralelurad mimdinareobs sxva procesic. xelovneba, iseve, rogorc ena,<br />

mWidrod ewvneba miTs. miTi, ena da xelovneba gamomdinareoben konkretuli<br />

daunawevrebeli erTobidan (erTianobisgan), romelic SemdgomSi TandaTan<br />

daiSala sulieri moRvaweobis sam sxvadasxva sferod.<br />

enobriv da miTosur azrovnebaSi batonobs kanoni, romelsac SeiZleba vuwodoT<br />

specifikuri gansxvavebebis nivelirebisa da ganzavebis kanoni. yoveli<br />

nawili mTelis ekvivalenturia, egzemplari ki saxis an gvaris. yovel nawils<br />

SeuZlia ara mxolod mTelis reprezentacia (individs _ saxeobisa da gvarisa),<br />

aramed nawili moiazreba, rogorc mTeli. nawilebi Tavis TavSi moicaven<br />

`mTelis~ Zalas, mniSvnelobas, qmediTobas. aq upriania gavixsenoT enobrivi<br />

da miTologiuri `metaforis~ mTavari principi, romelic asea formulirebuli<br />

pars pro toto (nawili viTarca mTeli). rogorc cnobilia, am umTavres<br />

princips eqvemdebareba mTeli magiuri azrovneba. is, vinc marTavs mTelis<br />

raRac nawils, magiuri azrovnebis mixedviT, batonobs mTelze. *<br />

* kasirers mohyavs magaliTebi miTosidan da magiuri ritualebidan. mag.: imisaTvis, rom moipovo<br />

sxva adamianze magiuri zemoqmedebis unari, sakmarisia moipovo im adamianis frCxili, Tma, nerwyvi...<br />

igive funqcia aqvs adamianis Crdils an gamosaxulebas sarkeSi. am princips efuZneba mTeli `simpaTiuri<br />

magia~ (ix. j.freizeri). magram, amasTanave miTiTebulia, rom am warmodgenebis mixedviT,<br />

mxedvelobaSi aqvT ara ubralod analogia, aramed realuri identuroba. magaliTad moxmobilia<br />

wvimis gamoxmobisa da Sewyvetis ritualebi, rodesac wylis wveTi asocirebulia wvimasTan. wvima,<br />

rogorc miTosuri Zala, an wvimis `demoni~ mopkurebuli wylis yvela wveTSia. iseve, rogorc qeris<br />

yvela TavTavSi (da marcvalSi) aris RvTaeba.


metafora da metamorfoza<br />

Zvel ritorikas metaforis ZiriTad saxed mohyavs gvaris Secvla saxeobiT,<br />

mTelisa _ nawiliT, an piriqiT. aq savsebiT TvalsaCinod Cans, ramdenad<br />

uSualod momdinareobs metaforis es forma miTis sulieri arsidan.<br />

amavdroulad cxadi xdeba, rom Tavad miTSi laparakia raRac sruliad<br />

gansxvavebulze da gacilebiT didze, vidre ubralod `Secvlaa~ (Senacvleba)<br />

_ ritorikul-enobrivi figura. imas, rasac Cven, ufro gviandeli<br />

refleqsiiT, ubralo gadatanad miviCnevT, misTvis (ZvelTaTvis r.c.) warmoadgens<br />

realur da bunebriv identurobas. *<br />

miTologiuri metaforis es umTavresi Strixi saSualebas gvaZlevs<br />

ufro zustad ganvsazRvroT da gavigoT azri da moqmedeba imisa, rasac<br />

Cveulebriv uwodeben enis metaforul funqcias. jer kidev kvintiliane<br />

miuTiTebda, rom es funqcia enis nawili ki ar aris, aramed misiT gamsWvalulia<br />

adamianTa mTeli metyveleba. Tu marTalia, rom saerTo gagebiT<br />

metafora unda ganvixiloT ara rogorc metyvelebis garkveuli movlena,<br />

aramed enis arsebobis erT-erTi konstituciuri piroba, maSin mis gasagebad<br />

xelaxla unda davubrundeT cnebaTa Seqmnis mTavar formas enaSi. saboloo<br />

jamSi, isini warmoiSobian koncentraciis aqtisgan, grZnobaTa kompresiis<br />

gamocdilebisgan, romlebic qmnian aucilebel winapirobas yoveli<br />

enobrivi cnebis formirebisTvis. yovel jer kidev bundovan STabeWdilebas,<br />

romelic jer ar aris asaxuli enaSi, SeuZlia saxis (RmerTis, misi nominaciis)<br />

Seqmnis stimulireba.<br />

am analizidan Cans, rom kasireris mier sabazo metaforebis magaliTebad<br />

moxmobili miTosuri masala, faqtobrivad, metamorfozebis nimuSebia.<br />

CvenTvis sayuradRebo aspeqtebs wamoswevs a. losevi miTsa da poeziaze<br />

msjelobisas. mkvlevari gamoyofs miTisa da poeziis msgavsebis 3 niSans: 1.<br />

miTosuri da poeturi saxeebi _ orive gamomsaxvelobiTia. cneba `gamomsaxveloba~<br />

Zalian mniSvnelovania; a. losevis ganmartebiT: gamosaxva aris<br />

`Sinaganisa~ da `gareganis~ sinTezi _ Zala, romelic `Sinagans~ aiZulebs,<br />

rom gamovlindes, `garegans~ ki eqaCeba (eweva) `Sinaganis~ siRrmeSi SesaRwevad.<br />

gamosaxva (gamoxatva) yovelTvis dinamikuri procesia; moZraoba xorcieldeba<br />

rogorc `Signidan~ `gareT~, ise “garedan” `SigniT~. xatovnad<br />

rom vTqvaT, gamosaxva aris ori energiis Sexvedris arena (Sinaganisa da<br />

* miTosur-magiuri azrovnebisaTvis ar arsebobs `ubralo~ gamosaxuleba (anu, ubralod, gamosaxuleba);<br />

yoveli saxe ganasaxierebs sagnis `arsebas~, anu demons, anu `suls”~ mag. egviptelTa<br />

warmodgeniT, saxeli, emblema, Tu RmerTis an demonis gamosaxuleba SeiZleba iqces Zalis mqone<br />

damcvel amuletad imisTvis, vinc mas atarebs. es damcveli Zala moqmedebs manam, sanam arsebobs<br />

is masala, romlisganac isini arian Seqmnilni. egviptelebs sjerodaT, rom mamakacis, qalis an<br />

cxovelis figuras SeiZleba gadaeces im arsebis suli, romelsac igi warmoadgens misi yvela<br />

TvisebiTa da atributiT. taZarSi dadgmuli RmerTis figura `Seicavda~ Sesabamisi RmerTis suls.<br />

egviptelebs uxsovari droidan sjerodaT, rom nebismier qandakebasa da figuraSi Cabudebuli iyo<br />

suli. igive warmodgenebi cocxlobs primitiuli xalxebSi.<br />

47


48<br />

rusudan canava<br />

gareganis) da maTi Serwyma erT mTelSi, romelic erTdroulad erTicaa<br />

da meorec. termini gamo-saxva (gamo-xatva) miuTiTebs aqtiur mimarTulobaze,<br />

TviTgardasaxvaze. poeziis mTavari iaraRi _ sityva _ gamomsaxvelia,<br />

igi `perspeqtiulia~ da ara `brtyeli~. asevea miTic; igi `gamomxatvelia~,<br />

yovelTvis Cans, rom miTSi ori an meti Srea. maT amsgavsebs isic,<br />

rom miTosuri da poeturi saxeebi SeiZleba iyvnen sqemebic, alegoriebic<br />

da simboloebic. 2. miTosic da poeziac arsiT, erTnairi doziT arian ara<br />

mxolod gamomsaxvelni, aramed inteligencia (intel-lego-dan `SegrZneba, aRqma,<br />

SemCneva; Secnoba; azrovneba; garkveva~) anu `gasulierebuli gamoxatva~.<br />

yoveli poeturi forma yovelTvis aris raRac `sulCaberili~, `Signidan~<br />

xiluli cxovreba. asea miTosic. igi an pirdapir mogviTxrobs cocxal<br />

arsebebze, an aracocxalze mogviTxrobs ise, rom Cans misi Tavdapirveli<br />

sulieri arseba. poeturia ara Tavad sagani, aramed misi gamoxatvis, gagebis<br />

saSualeba. igive unda iTqvas miTosze. miTosuri saxe ar arsebobs, rogorc<br />

nivTi, romelic TavisTavad aris mSvenieri. miTosuri saxe miTiuria misi<br />

gaformebis anu gamosaxvis dozis Sesabamisad. miTic da poeziac `cocxloben~<br />

gasulierebul samyaroSi da es gasuliereba sagnis gamovlenis saSualebaa.<br />

3. poeziaSic da miTSic saxe ar saWiroebs rame logikur sistemebs,<br />

igi cxadi da xilulia. orivesTvis damaxasiaTebelia xiluli suraTovneba<br />

_ Sinagani da garegnuli.<br />

poeziisa da miTossis ganmasxvavebelia gamijvna (gankerZoeba, ganyeneba)<br />

igi, erTi mxriv, poeziisa da miTosis saerTo niSania, meore mxriv, isini<br />

swored aq Sordebian erTmaneTs principulad da sabolood.<br />

aqve unda aRiniSnos, rom, losevis azriT, poezia SeuZlebelia miTosis<br />

gareSe, maSin rodesac miTi poeziis gareSec arsebobs (losevi 1991: 41-68).<br />

r. iakobsoni ganasxvavebs poetur funqcias da poezias. poeturi funqcia<br />

emTxveva, yovel SemTxvevaSi, nawilobriv, imas, rasac ombredani (fsiqologiis<br />

poziciidan) uwodebs enis TamaSebriv funqcias. am TvalsazrisiT Zalian<br />

mniSvnelovania i. haizingas Tvalsazrisi, romelic warmodgenila naSromSi<br />

`kaci moTamaSe~ (`Homo Ludens“).<br />

sityvis gamomsaxvelobiT potenciaze r. barti wers: ena ar daiyvaneba<br />

mis mier `Sobil~ Setyobinebaze. mas SeuZlia ukan moitovos es Setyobineba<br />

da araiSviaTad Cvenamde moitanos mrisxane guguni raRac sxvisa, vidre is,<br />

rac Tavad Setyobinebis SinaarsSia; raRac iseTi, rac TiTqos zed edeba<br />

subieqtis Segnebul, racionalur xmas _ Zalmosili, daJinebuli xma Tavad<br />

struqturisa; xma, romelic gvarovnuli kategoriiT alaparakda (barti<br />

1989: 549).<br />

k.levi-strosis saanalizo masalis (miTebis) didi nawili transformaciebs<br />

efuZneba. mkvlevaris azriT, am transformaciebis safuZvelSi Zevs


metafora da metamorfoza<br />

metaforizmi. metaforizmi Zalian afarToebs sazRvrebs sxvadasxva saxeebis,<br />

motivebis da siuJeturi svlebis dasaaxloeblad. levi-stross miaCnia,<br />

rom metafora eyrdnoba logikuri urTierTobebis intuicias sxvadasxva<br />

sferos Soris. amasTan, Tavad miTologiuri logika Rrmad metaforulia,<br />

ris demonstrirebasac k. levi-strosi axerxebs totemisturi masalis<br />

klasifikaciis safuZvelze. aerTianebs ra uamrav miTs miTosur sistemebSi,<br />

levi-strosi erT miTs ganixilavs, rogorc meoris `metaforas~. magaliTad:<br />

miTi Taflis dResaswaulis warmoSobaze aris metafora Taflis warmoSobis<br />

miTTan mimarTebiT. TaflTan dakavSirebuli metaforebi Zalian Zvelia.<br />

vedebis himnebSi Tafli asocirebulia rZesTan. bibliis mixedviT, aRTqmuli<br />

miwa Taflisa da rZis siuxviT gamoirCeva. uflis sityvebi `Taflze tkbilia~.<br />

babilonSi Tafli RmerTisadmi gankuTvnil gansakuTrebul ZRvnad<br />

iTvleboda. `iliadis~ mixedviT, Tixis WurWelSi Casxmuli Tafli micvalebulebisTvis<br />

iyo gankuTvnili. cnobilia gamoTqmebi: `TafliviT tkbili~,<br />

`Taflis mdinareebi~, `Taflobis Tve~ da sxva. amerikel indielTa miTebSi<br />

(levi-strosi swored am miTebs ikvlevda) Tafli warmoadgens `saWmlis~<br />

metaforas, romelic Caenacvleba seqsualobas (tapiri, qalis bukvaluri<br />

macdunebeli, Sepirispirebulia TaflTan _ metaforul macdunebelTan.<br />

indielTa miTebis personaJi qalis bukvaluri TavSeukavebloba Taflisadmi<br />

Sedarebulia sxva personaJis dauokebel swrafvasTan akrZaluli kav-<br />

Sirebisadmi) e. i. xdeba kodis Secvla. `miTologiurebSi~ metaforizaciis<br />

Sedegad kodis Secvlis uamravi magaliTia moyvanili. magaliTad, miTebis<br />

personaJi qali susai aris sammagi inversia gogonasi, romelsac Zalian<br />

uyvars Tafli: igi iRebs pasuxismgeblobas pleadebis (Tanavarskvlavedis)<br />

warmoSobaze; is aris mravalSviliani deda, aris moRalate coli. amgvarad,<br />

metaforizacias Zalian xSirad moyveba kodis Secvla (levi-strosi 2000:15,<br />

253).<br />

k.levi-strosi yvela miTSi gamoyofs `armaturas~ anu TaviseburebaTa er-<br />

Tobliobas, romelic saerToa (ucvlelia) or an ramdenime miTSi, gamoyofs<br />

`kods~ anu funqciaTa sistemas, romelTa saSualebiTac aRiniSnebian es<br />

Taviseburebebi da `Setyobinebas~, romelic, SeiZleba iTqvas, mocemuli mi-<br />

Tis Sinaarsia. faqtobrivad, Setyobineba miTebSi, garkveuli TvalsazrisiT,<br />

Seesabameba etiologiur Temas (kulturisa da bunebis sxvadasxva faseulobaTa<br />

warmoSoba). magaliTad: `Jes~ tomSi miTi cecxlis warmoSobis Sesaxeb<br />

bororos tomSi transformirdeba wvimisa da qariSxlis warmoSobad;<br />

gareuli Rorebis warmoSobis miTi tupis tomSi gardaisaxeba samkaulebisa<br />

da sxva Zvirfasi nivTebis warmoSobis miTad. etiologiuri Temis Secvla<br />

aris Tavad Setyobinebis Secvla. aq `armaturebs~ Seadgens moyvrebis, anu<br />

`mimcemebisa~ da `mimRebTa~, urTierToba (colebis miReba sxva nivTebze<br />

49


50<br />

rusudan canava<br />

gacvliT da sxva). rodesac colebs `gascemen~ adamianebi, maT miiReben<br />

mxecebi; rodesac mimRebebi arian adamianebi, gascemen _ sulebi. Zalian<br />

xSirad miTidan miTze gadasvlisas armatura da kodi rCeba, icvleba Setyobineba.<br />

Setyobineba SeiZleba Seicvalos sruli inversiis donezec. Setyobineba<br />

gadaicema kodebiT, romelTac aqvT TavianTi gramatika da leqsika.<br />

invariantulia maTi gramatika da ara leqsika da, ra Tqma unda, ara Setyobineba.<br />

k.levi-strosi mivida empiriul daskvnemde: ori naxevradtransformacia<br />

Setyobinebis doneze Seesabameba erTs leqsikis doneze.<br />

k.levi-strosma detalurad Seiswavla kodidan kodze gadasvla da maTi<br />

urTulesi gadajaWvulobebi. am mxriv gansakuTrebiT gamoirCeva im miTebis<br />

analizi, romlebic exeba sikvdilsa da sicocxles. aq erTi da igive<br />

Setyobineba gadaecema ramdenime kodiT, romlebic Seesabamebian grZnobis<br />

5 organos.<br />

saintereso gamodga samedicino praqtikis (indielTa yofis am umniSvnelovanesi<br />

sferos) Sejereba miTebTan da ritualebTan, agreTve fsiqologebisa<br />

da fsiqiatrebis dakvirvebebi (magaliTad, fsiqologi dezoi wers, rom<br />

fsiqopaTologiuri aSlilobebis gadmocema SeiZleba mxolod simboloTa<br />

eniT. amitom igi Tavis avadmyofebTan simboloebis gamoyenebiT saubrobs. es<br />

simboloebi, Tavis mxriv, sityvieri metaforebi arian). miTi da mimdinare<br />

movlenebi qmnian wyvils, romelSic xorcieldeba avadmyofisa da eqimis dualizmi.<br />

SizofreniiT daavadebisas moqmedebs eqimi, avadmyofi ki qmnis miTs.<br />

Samanuri (mkurnalobis yvelaze Zveli praqtika) mkurnalobis praqtikaSi<br />

miTs yveba eqimi, avadmyofi ki moqmedebs. mkurnalobis Tanamedrove da Samanuri<br />

meTodebi erTsa da imave principebs efuZneba, romlis mizania avadmyofobis<br />

struqturis Secvla. induqciis am procesSi monawileobs metafora.<br />

aq ar SeiZleba ar mogvagondes artur rembos gamonaTqvami: `metaforis<br />

saSualebiT samyaros Secvla SeiZleba~ (levi-strosi 1985: 179-180).<br />

levi-strosis azriT, miTebis wyalobiT Cven vxvdebiT, rom metafora<br />

eyrdnoba logikuri urTierTobebis intuiciur winaTgrZnobas romeliRac<br />

erT sferosa da sxvebs Soris. metaforis saSualebiT xerxdeba pirvelis<br />

`Seyvana~ sxvebSi miuxedavad refleqsirebadi azrisa, romelic jiutad<br />

cdilobs maT daSoriSorebas. metafora ar aris enis samSvenisi, yoveli<br />

metafora wmends enas da aamaRlebs mas Tavdapirvel bunebamde (erTi wuTiT<br />

waSlis erT-erTs mravalricxovan sinekdoqeTagan). miTosuri azri imeorebs<br />

raRac Zalian mniSvnelovan process, romelic xdeba enaSi (levi-strosi<br />

1999: 322).<br />

Cveni sakvlevi sakiTxis Semdgomi gaSlisTvis Zalian sainteresoa<br />

metaforis ganxilva modelTan da analogiasTan mimarTebiT. zogi mecnieri<br />

fiqrobs, rom modelebi gafarToebuli metaforebia, analogiebi ki


metafora da metamorfoza<br />

modelebis meqanizmebi. m. blekis azriT, modelebi (gansxvavebiT calkeuli<br />

metaforuli winadadebebisgan) aerTianeben Sedarebebis ufro farTo<br />

bades. erTi mTliani metaforuli qselis aRsaniSnad bleks Semoaqvs termini<br />

`arqetipi~. es arqetipi SeiZleba gamoviyenoT analogiad sxva SemTxvevebisaTvis<br />

(bleki 1960: 12-13). p. rikiori, blekisgan gansxvavebiT, arqetipis<br />

sanacvlod iyenebs termins `metaforuli qseli~ (raTa ar moxdes<br />

aRreva iungiseul arqetipTan) (rikiori 1977: 43). ganasxvaveben modelis 2<br />

tips: I. erTi sagnis modelebi (mag.: TviTmfrinavis an avtomobilis sxvadasxva<br />

modeli), II. atomi, rogorc mzis sistemis modeli; an Tavis tvini,<br />

rogorc kompiuteris modeli. is, rom atomi aris mzis sistemis modeli, an<br />

tvini muSaobs, rogorc kompiuteri, arafriT gansxvavdeba metaforisgan.<br />

analogiuri modeli `sasargebloa~ imitom, rom gvexmareba `ucnobs~ mivudgeT<br />

`cnobilis~ saSualebiT da saSualebas gvaZlevs, gavakeToT naxtomi<br />

azrovnebaSi. am azriT, modelebi aris metaforebi ufro farTo gagebiT da<br />

maT safuZvlad udevT sabazo metaforebi (sRurudi 2003: 352).<br />

sabazo metaforebis (kodebis, metaforuli qselis) kvalobaze SegviZlia<br />

gamovyoT sabazo metamorfozebi, metamorfozuli kodebi.…<br />

`myar~ (mudmiv) metamorfozaSi gardasaxva xdeba erTxel da samudamod<br />

mag.: adamianis sxeulis nawilebisgan samyaros da pirvelnivTebis Seqmna;<br />

sxvadasxva frinvelebis, cxovelebisa da mcenareebis warmoSoba gardasaxvebis<br />

saSualebiT: oboba, yvavi, narcisi da a.S. amgvari myari metamorfozebi,<br />

Tavis mxriv, warmoadgenen modelebs (kodebs) sxva metamorfozebisaTvis. am<br />

tipis metamorfozebi etiologiuri xasiaTisaa da miTisqmnadobis uZveles<br />

periods miekuTvneba. aseT TxrobebSi erTmaneTs ejaWveba pirvelyofili<br />

warmodgenebi samyaros Sesaqmeze, yofiTi, filosofiuri da fsiqologiuri<br />

aspeqtebi. es yvelaferi adamianis qveSecneulis doneze daileqa (Seiqmna<br />

arqetipebi). metamorfozebis wored es universaluri modelebi dganan<br />

metaforis gverdiT.<br />

moZravi, aramyari metamorfozebi azris ganviTarebis sxva etaps esadageba.<br />

magaliTad, RmerTebs SeuZliaT sxvadasxva ieris miReba. tiresiasi jer qalad<br />

gardaisaxa, mere isev kacad. adamians SeuZlia mcire xniT saxe icvalos:<br />

gardaisaxos cxovelad, frinvelad mcenared da a. S. mxatvruli literatura<br />

orive formas iyenebs: adamiani Tavis TavSi `grZnobs~ romelime sxva<br />

arsebas _ cxovels, frinvels, mwers, e. i. xdeba embrionis romeliRac fazis<br />

gaaqtiureba (dabadebamde adamiani xom evoluciis yvela ZiriTad etaps gaivlis);<br />

gaoreba. grZnobebis, gancdebis, Seqmnili situaciis Sesabamisad, adamiani<br />

Tavis Tavs usadagebs ara marto ama Tu im nivTs, arsebas, aramed ganyenebul<br />

cnebas: fers, suns da a.S. am procesebis dasabami ki aris qveSecneulSi arsebuli<br />

metamorfozis idea. es procesi SeiZleba SevadaroT almasisgan bril-<br />

51


52<br />

rusudan canava<br />

iantis miRebas. yvela almasi ar gardaiqmneba briliantad, aramed mxolod<br />

is, romelsac ostati mohkidebs xels da daawaxnagebs. metamorfoza almasia<br />

poetis xelSi. Tu poets surs, misgan metaforas `gaakeTebs~.<br />

metamorfoza aCvenebs azris moZraobis veqtors, process, mimarTulebas,<br />

amitom misi buneba predikatulia.<br />

ase rom, metaforis `dabadebaSi~ arc Tu ukanasknel funqcias asrulebs<br />

metamorfoza. metafora `ibadeba~ pirvelyofili miTo-religiuri warmodgenebis<br />

warmoSobisas, igi msoflaRqmis saSualebaa. metamorfoza metaforis<br />

`meqanizmia~.<br />

literaturul metamorfozebs Soris gamorCeuli adgili uWiravs<br />

ovidiusis `metamorfozebs~, romelSic, Cemi azriT, Cans avtoris damokidebuleba<br />

`gardaqmnebisadmi~ poetikis TvalsazrisiTac.<br />

`metamorfozebSi~ (nazoni 1980: 1932) damuSavebulia 250-mde berZnuli<br />

da italikur-etruskul-romauli miTi; yvela maTgani gardasaxvaze (metamorfozaze)<br />

mogviTxrobs. poemaSi Txroba Tanmimdevrulia da erT mTlian<br />

sistemas warmoadgens: iwyeba qaosidan kosmosis warmoSobiT, rasac mohyveba<br />

kosmogoniuri metamorfozebi; Semdgom aRwerilia olimpiuri panTeonis<br />

formireba, ciklebi da uamravi CarTuli ambavi, romlebic metamorfozebis<br />

yvela SesaZlo SemTxvevas moicavs. `metamorfozebi~ ovidiusis simwifis<br />

periodis nawarmoebia. ismis kiTxva: risTvis dasWirda mwerals yvelasTvis<br />

kargad nacnobi miTebis `galeqsva~? saqme isaa, rom ovidiusamdec arsebobda<br />

miTebis uamravi krebuli da saxelmZRvanelo (prozaulic, da rogorc gadmogvcemen,<br />

poeturic). mecnierebaSi am faqts ase xsnian: ovidiuss surda metemfsiqozis<br />

piTagoraseuli koncefciis gamyareba miTologiuri masaliT.<br />

marTlac, poemis XV wignSi, romelic piTagoras eZRvneba, ovidiusi vrclad<br />

msjelobs sulTa gadasaxlebis Teoriaze.<br />

am Tvalsazriss savsebiT viziareb, magram, Cemi azriT, `metamorfozebSi~<br />

Cadebulia gacilebiT meti, vidre metemfsiqozis koncefciis popularizacia.<br />

ufro sworad, ovidiusma moaxerxa metemfsiqozis filosofiur-religiuri<br />

koncefciis dakavSireba poetikasTan. saqme is aris, rom, misive<br />

Txzulebebdan gamomdinare, kargad Cans, ramdens fiqrobda ovidiusi poeturi<br />

sityvis zemoqmedebis Zalaze. Tavad suliT xorcamde poets Tavisi biografiis<br />

araerT umZimes momentSi mxsnelad swored leqsi moevlina (gansakuTrebiT<br />

niSandoblivia sasowarkveTa, romelic mas daeufla gadasaxlebis<br />

misjisas. tomasken mimavali poeti, romelsac zRvaze saSineli qariSxalic<br />

daatyda, sikvdils natrobda. mas surda aqafebul talRebSi gadaSvebuliyo,<br />

magram swored am dros igrZno, rogor daulagda gonebaSi Tavisi<br />

tragikuli gancdebi saleqso striqonebad. poeziam, muzam gadamarCinao, _<br />

wers ovidiusi).


metafora da metamorfoza<br />

Cemi azriT, ovidiusma `metamorfozebSi~ mkiTxvels almasis sabado<br />

`gauxsna~. genialurma poetma zustad miakvlia metaforuli xatebis erTerT<br />

umTavres `sacavs~ da STamomavlobas saqme gauiola imiT, rom `daalaga~<br />

metamorfozuli etiologiebis variantebi da maTgan gamomavali daskvnafigurebi,<br />

maT Cven SegviZlia vuwodoT `sabazo~ metamorfozebi (sabazo<br />

metaforebis kvalobaze): niobe-kldea, araqne _ oboba, zevsi _ arwivi, xari,<br />

wvima, elva da quxili; hera _ SroSani, dionise _ vazi, mtevani da sxva. am<br />

saxeTa analogiiT iolad SeiZleba Seiqmnas axali variantebi. `metamorfozebi~<br />

sruliad garkveuli principiT da mizniT Seiqmna. `metamorfozebi~<br />

aris udidesi `gaWra~ literaturaSi. ovidiusis mier SemoTavazebuli poeturi<br />

saxismetyvelebis ulevi wyaro.<br />

`metamorfozebi~ mTavrdeba poetis anderZiT, romelic Zalian hgavs<br />

horaciusis cnobil odas `melpomenesadmi~:<br />

`davidgi Zegli brinjaoze maradiuli,<br />

mefeTa saZvle piramidebs aRmatebuli<br />

da mis damxobis arvin aris aw SemZlebeli<br />

arc qariSxali, arca warRvna daundobeli,<br />

arc uTvalavi welTa rigi da dro msrboleli“.<br />

(leqsis fragmenti Targmnilia Cem mier).<br />

qvis (brinjaos) Zeglis, rogorc ukvdavebis metaforis (horaciusi,<br />

ovidiusi, puSkini. galaktionma am `hangze gaawyo~ leqsi `maRal mTazeda<br />

avage sasaxle axal-axali~) `sabazo~ miTia niobes metamorfoza qvad.<br />

aqedan erTi nabijia pigmalionis miTamde (Semdgom ki jadosnuri zRapris<br />

modelamde gaqvavebuli adamianebis Sesaxeb). qvis gasulierebas (adamianis<br />

gaqvavebas) ramdenime aspeqtiT SeiZleba mivudgeT; umTavresi ki aris is, rom<br />

qvaSi, qandakebaSi moiazreba vitaluri substancia (ukvdaveba). *<br />

`sabazo~ metamorfozebad SeiZleba CavTvaloT RmerTebisa da adamiane-<br />

* galaktion tabiZem leqsSi `buneba moqandakea~ es procesi ase aRwera:<br />

`klde aWarisa, Tixa xandakis,<br />

xelsawyo _ bevri _<br />

yovel xelxebas am moqandakis<br />

hqvia Sedevri!<br />

xedav orfeoss, nimfas, dioniss<br />

niWTa mlocvari _<br />

Sors reliefi kavkasionis,<br />

gasaocari!<br />

TiTqo simSvide ciskrian tevrze<br />

basri da mWevri<br />

krTis grigalidan _ yovel Sedevrze<br />

didi Sedevri!~<br />

53


54<br />

rusudan canava<br />

bis gardasaxvebi sxvadasxva cxovelebad da frinvelebad (pirvelyofili<br />

totemisturi rwmenis gamoxatuleba). ovidiusTan zevsi gardaisaxeba arwivad,<br />

xarad, wvimad; hera _gugulad, Zroxad, yvavilad. anu, yvela RmerTs<br />

`Tavisi~ cxoveli, frinveli, mcenare an bunebis esa Tu is movlena Seesabameba.<br />

es, erTi mxriv, miuTiTebs, rom amgvari metamorfozebi ar aris nebismieri<br />

da garkveul Zalian siRrmiseul qvecnobier erTobas efuZneba. meore<br />

mxriv, berZen-romael mweralTa mier damkvidrebuli `modelebi~ Tavisebur<br />

`sabazo~ metamorfozebad iqcnen Semdgomi epoqebis adamianebisTvis arwivizevsi<br />

rig SemTxvevaSi simboloa, mag. heraldikaSi; rig SemTxvevaSi gamarjvebis<br />

metafora. gaaCnia, ras moisurvebs mwerali da rogor `daamuSavebs~<br />

am poetur saxes. magram is, Tu ratom aris arwivi `saxe~, amis ganmartebas<br />

gvaZlevs miTi zevsis arwivad metamorfozis Sesaxeb.<br />

metamorfozisa da metaforis mimarTebis sakiTxi sainteresod aisaxa<br />

antikur prozaSic. saberZneTSi filosofiuri proza ufro adre Camoyalibda,<br />

vidre mxatvruli. heraklites swavlebis mixedviT, gansxvavebulTagan<br />

iSveba srulyofili harmonia. es Teza garkveuli logikuri aucileblobiT<br />

airekleba enazec. heraklites naSromis signatura antiTezaa, romelic<br />

poeziaSi empedoklem, prozaSi gorgiasma ganaviTares. gamodis, rom ritorikis<br />

aRmoceneba filosofiuri saqmianobis `gverdiTi produqtebis~<br />

formalizaciaa. iniciativa ekuTvnoda filosofias. filosofia gamovida<br />

miTiT, kultiT, yofiT sanqcirebuli dResaswaulidan, raTa Seeqmna saku-<br />

Tari arakalendaruli dResaswauli, imitom rom Tavad gamxdariyo dResaswauli<br />

(haidegeri 1961: 14-15). tradiciuli sistemis SigniT adamianTa yofa<br />

daiyo kalendarul dResaswaulebad da Cveulebriv dReebad. sityvaTa Tama-<br />

Si aris azris, ase vTqvaT, sadResaswaulo samosi da ritualuri cekva. *<br />

rogorc irkveva, winafilosofiuri da winaliteraturuli azris dabadeba<br />

(sxvagvarad rom vTqvaT, `sibrZnis~ literatura _ formiT saTamaSo, SinaarsiT<br />

_ didaqtikuri) saerTokacobriuli fenomenia, damaxasiaTebeli<br />

ara mxolod elinuri samyarosTvis, aramed mTeli axlo aRmosavleTisTvis.<br />

amgvarad, ukve winafilosofia warmoSobs faqiz, moZrav sityvas, romelic<br />

mzadaa bgeraTa TamaSisa da metaforuli gardasaxvisaTvis (averincevi 1979:<br />

65-66). gza winafilosofiuri enidan filosofiurisken namdvili revoluciaa.<br />

revoluciaa imitom, rom es aris orerTiani _ dapirispirebuli, magram<br />

erTimeoris momcveli, urTierTganmapirobebeli procesi.<br />

platonis dialogebSi sokrate gamoyvanilia, rogorc sityvaze, cnebe-<br />

* Tanamedrove mecnierebaSi xorcieldeba saintereso mcdelobebi miTis `gamoTqmis~, `gamoxatvis~<br />

rekonstruqciisa arqauli berZnuli teqstebidan. s. deligiorgisis dakvirvebiT, `Tqmis~ (`Txrobis~)<br />

arqauli tipi dakavSirebulia adamianis sametyvelo aparatis fiziologiasTan. sametyvelo<br />

aparatis fiziologia saintereso kavSirs avlens somaturi gamoxatvis iseT formasTan, rogoricaa<br />

ritualuri cekvebi. S. deligiorgis, Alternative Myth, AILC, 1976:8.


metafora da metamorfoza<br />

bze azartuli `monadire~. igi isev da isev usvams kiTxvebs Tanamosaubreebs:<br />

ras niSnavs sinamdvileSi mosaubris mier gamoyenebuli sityva; es WeSmaritad<br />

`romeliRac mamxilebeli RmerTia~, romelic `gamoavlens da amxels<br />

daudevrebs metyvelebaSi~ (Sophista 216 b). sityvaTqmnadobis procesi Sei-<br />

Zleba SevadaroT liTonis nakeTobis Seqmnas; liTonis wrTobis msgavsad,<br />

sityva jer `xurdeba~ sametyvelo fantaziis TamaSiT, Semdgom mkveTrad<br />

civdeba inteleqtualuri kritikis zemoqmedebiT. vitgenStainis SeniSvniT,<br />

`mTeli filosofia enis kritikaa~ (vitgenStaini 1959: 44). enis kritika<br />

moniSnavs sazRvars, igi gadaWris Wiplars, romelic aerTebs filosofias<br />

winarefilosofiis sxeulTan. aq ikveTeba gansxvaveba filosofiasa da<br />

poezias Soris, razec werda platoni (Resp. X, 607 b). aviRoT magaliTad<br />

pindares poezia, romelic iTvleba `sibrZnis~ mwvervalad mTeli Tavisi<br />

sityvieri morTulobis sazeimo uCveulobiT _ ufro swored, am sazeimo<br />

uCveulobis wyalobiT _ igi (pindare) ritualurad asaxavda ra samyaros,<br />

rogorc mocemulobas, amavdroulad, xotbis Sesxmisas (am aqtiT) ritualurad<br />

amkvidrebda enas, rogorc mocemulobas. filosofiur refleqsias<br />

ar SeeZlo distancireba ar moexdina amgvari poziciisgan. saboloo jamSi<br />

aman migviyvana ZiriTadi filosofiuri terminebis sistemis Camoyalibebamde.<br />

platoniseul `enis kritikas~ mivyavarT sityvebis WeSmariti da dasabamieri<br />

mniSvnelobis mikvlevasTan; yoveli sityvis fuZis Tavdapirveli<br />

semantikuri intensivobis `gamococxlebasTan~. * sainteresoa mosazrebebi<br />

waSlil metaforebze. platoni msjelobs `umZimes SurisZiebaze~, rogorc<br />

`msubuq da frTian sityvaze~. aq SeiZleba gavixsenoT, rom metafora `fr-<br />

Tiani sityvebi~ (e]pea pteroevnta) gvxvdeba jer kidev homerosTan `iliadaSi~<br />

46-jer, `odiseaSi~_ 58-jer.<br />

yvela `pirveladi~ (pirvelad ganxorcielebuli) metamorfoza iyo moulodneli,<br />

unikaluri da Sokismomgvreli; zustad iseTi efeqtis mqone,<br />

rasac iwvevs `cincxali~ metafora. metaforisa da metamorfozis gzebi<br />

pirvelad maSin gadaikveTa, rodesac adamianis gonebaSi daibada gardasaxvis<br />

SesaZleblobis idea da Semdgom am azrma `gaaqtiurebuli~ sityva warmoSva.<br />

gaaqtiurebul sityvaSi igulisxmeba ara sagnebis nominacia, aramed<br />

predikatuli konstruqcia, rodesac sityva `mzad aris~ `moqmedebisaTvis~.<br />

metaforisa da metamorfozis `Sexvedra~ Tu `amosvla~ erTi sawyisidan am<br />

ori fenomenis Zalian Rrma konceptualur pirvelmizezebze (safuZvelze)<br />

mianiSnebs. magram Semdgom movlenebi ise ganviTarda, rom metamorfoza<br />

miTSi `CarCa~, misi ganviTareba metemfsiqozis formalistur aspeqts ver<br />

* am sakiTxis analizi warmodgenilia naSromSi: Classen C.J. Sprachliche Deutung als Triebkraft platonischen<br />

und sokratischen Philosophierens. Mu>nchen 1959. klasenma pirvelma Caatara platonis teqstebis<br />

seriozuli analizi swored im TvalsazrisiT, Tu rogor muSaobda platoni im sityvebze,<br />

romlebic ar iqcnen filosofiur terminebad.<br />

55


56<br />

rusudan canava<br />

gascda, metaforam ki `frTa gaSala~ da samyaros aRqmis saSualebad iqca.<br />

metaforebis im tips, romlebic statiaSi ganvixileT, pirobiTad Sei-<br />

Zleba vuwodoT `miTosuri metaforebi~ (eseni, faqtobrivad, epiforebia,<br />

romlebSic semantikuri Zvra ganxorcielda saxidan saxeze, gvaridan saxeze,<br />

saxidan gvarze gadatanis safuZvelze. am metaforebs axasiaTebs gansakuTrebuli<br />

siaxlove gapirovnebasa da simbolosTan), magram es ise ar unda<br />

gavigoT, rom aRniSnuli metaforebi mxolod antikuri epoqis mweralTa<br />

TxzulebebSi gvxvdeba. axla warmovadgen galaktion tabiZis erTi leqsis<br />

analizs, romelic, Cemi azriT, `miTosuri~ metaforis nimuSia:<br />

`cxeniT xidze~<br />

`cxeni miangrevs xideebs CliqiT,<br />

magram uecrad scqvita yurebi,<br />

misi Tvalebi aivssen _ iqiT<br />

adamianur ubedurebiT...<br />

mis Tvalwin gakrTa msubuqi mwkrivi:<br />

eTamaSeba nakadebs Tevzi.<br />

iyo mxedari _ Cveulebrivi _<br />

kaci _ viT kaci, da ara zevsi~.<br />

am leqsis erTaderTi personaJi cxenia: swored is `miangrevs xideebs<br />

CliqiT~, man `sqvita~ yurebi da misi Tvalebi `aivsnen~ `adamianur ubedurebiT~.<br />

analizs viwyebT fraziT: `mis Tvalwin gakrTa msubuqi mwkrivi~.<br />

romel mwkrivzea laparaki? leqsis Semdgom sam taepSi naxsenebi _ `Tevzi~,<br />

`mxedari~ da `zevsi~ gvafiqrebineben, rom poetis gonebaSi cnobili metamorfozuli<br />

saxeebi axal poetur metaforad gardaisaxa: kerZod, I plani:<br />

cxeni zRvaTa mbrZaneblis _ poseidonis (//neptunis) cxovelia. poseidonis<br />

zoomorfuli ikonografia iseve ukavSirdeba cxens, rogorc zevsisa _<br />

xars. poseidons emorCileba zRvis yvela binadari da, ra Tqma unda, `nakadebTan<br />

moTamaSe Tevzi~ (Tevzis xseneba aZlierebs cxenis kavSirs wylis<br />

stiqiasTan). II plani _ `Tvalwin gamkrTal mwkrivSi~ cxeni mxedaricaa. III<br />

plani _ miuxedavad imisa, rom xari da cxeni uzenaesi RvTaebebis zoomorfuli<br />

hipostasebia, isini mainc naklebi `Rirsebis~ Rirsebis~ arian, vidre Tavad Rv-<br />

Taebebi. cnobili gamoTmaa: `rac zevss epatieba, xars ar epatieba~. aqedan:<br />

`iyo mxedari _ Cveulebrivi _ / kaci _ viT kaci, da ara zevsi~. ase rom<br />

sami miTosuri plastis SereviT, romelTagan ori (zevsi da poseidoni, Sesabamisad,<br />

cxeni da xari) metamorfozaa, iqmneba poeturi figura.


metafora da metamorfoza<br />

damowmebani:<br />

averincevi 1979: Аверинцев С. С. Классическая греческая филосояиф как явление историко-<br />

литературного ряда. В сб.: Новое в современной классической филологии. М.:<br />

1979.<br />

arutiunova 1990: Арутюнова Н. Д. Теория метафоры. М.: 1990.<br />

barti 1989: Барт Р. Изранные работы. Семиотика, Поэетика. М.: 1989.<br />

bleki 1960: Black M. Models and Metaphors. Cornell <strong>University</strong> Press 1960.<br />

vinogradovi 1976: Виноградов В. В. Поэтика русской литературы. М.: 1976.<br />

vitgenSteini 1959: Витгенштейн Л. Логико-философский трактат. Пер. с нем. М.: 1959.<br />

kasireri 1925: Cassirer E. Philosophie des symbolischen Formen. Zweiter Teil, Berlin, 1925.<br />

kuini 1955: Quinn M. Bernetta. The Metamorphic Tradition in Modern Poetry. Rutgers Univ.<br />

Press, 1955.<br />

levi-strosi 1985: Леви-Стросс К. Структурная антропология. Пер. с франц. М.: 1985.<br />

levi-strosi 1999: Леви-Стросс К. Сырое и приготовленное. Пер. с франц. М.: 1999.<br />

levi-strosi 2000: Леви-Стросс К. Мифологики. От меда к пеплу. Пер. с франц. Т. II, СПБ 2000.<br />

losevi 1991: Лосев А. Ф. Филофия, Мифология, культура. М.: 1991.<br />

nazoni 1960: nazoni publius ovidius metamorfozebi. redaqcia, Sesavali werili da<br />

komentarebi ak. uruSaZis. Tb.: 1980. P. Ovidii Nasonis. Carmina, ed. R. Ehwald,<br />

V. Lery. T. 1-3, Lipsiae 1915-1932.<br />

rikiori 1977: Ricoeur P. The Rule of Metaphor. <strong>University</strong> of Toronto Press, 1977.<br />

stivensi 1951: Stevens W. The Necessary Angel. Knopf, 1951.<br />

sRurudi 2003: Sgouroudh D. H metafora kai h sumbolh th~ sth glwssa. Aqhvna: 2003.<br />

haidegeri 1961: Heidegger M. Neietzsch., Pfullingen, 1961.<br />

Metaphor and Metamorphosis<br />

Summary<br />

Rusudan Tsanava<br />

The study of metaphor, the central trope responsible for the artistic quality of a text,<br />

started in the times of Aristotle. Since then, many scholarly opinions have been ventured<br />

and several theories have been developed. One of the principle objectives of metaphor<br />

studies is admitted to be its relationship with other tropes: simile and metonymy. Along<br />

with this, scholars have been exploring interrelationships between metaphor and metamorphosis.<br />

The so-called transformations are prevalent in the artistic thought. They offer<br />

a vivid picture of the author’s (character’s) spiritual state and very often determine chief<br />

merits of artistic images found in a text. Virtual or imaginary transformations are associated<br />

with mythic metamorphoses. It should also be noted that unlike simile and metonymy,<br />

57


58<br />

rusudan canava<br />

metamorphosis is not a trope. Another noteworthy fact is that the majority of scholars draw<br />

a clear line between metaphor and metamorphosis. This viewpoint is supported by two arguments:<br />

1. Metaphor implies nothing that could suggest transformation. On the contrary,<br />

bidimensionality, conceptual likening of two altogether different ‘items’ is inherent with<br />

metaphor. On the other hand, metamorphosis is the repercussion of mythological thought<br />

when every type of transformation is perceived as a real fact. Hence, transformation is a<br />

means of world perception. 2. Metaphor is distinguished for its tendency to penetrate the<br />

field of semantics, which is not characteristic of metamorphosis.<br />

In my opinion, the erroneous conceptual basis of such reasoning lies in limiting metamorphosis<br />

solely to the domain of ‘mythological thought’. Close analysis of the nature and<br />

kinds of metamorphosis revealed that the latter implies an unanticipated identification of<br />

absolutely opposite values (categories, classes). And the myths reflecting a metamorphosis<br />

explain the prime cause (etiology) of unanticipated transformations. These universal<br />

etiological myths offer a single or several similar versions throwing light on the semantics<br />

of a metamorphosal image, turned into a poetic figure. In fact, ancient creative thinking is<br />

mostly based exactly on metamorphosal images. Metamorphosis, an ‘output’ of the earliest,<br />

most archaic thinking, is to a greater extent a source of ancient metaphor. This thinking<br />

incorporates every manifestation of primeval syncretism – religion, thought, generalization<br />

and creativity; integration and disintegration. Naturally, not all metamorphoses develop<br />

into a metaphor; sometimes metamorphoses retain their original nature and appear as independent<br />

elements. These processes can be compared to the treatment of diamonds. Not<br />

every piece of rough diamond will turn into a fine cultivated gem but only those cut by a<br />

skillful master. Metamorphosis is a rough diamond in the hands of a master, who can cut it<br />

into a metaphor if he wishes so.<br />

The aim of the paper is to determine the function of metamorphosis in differentiating<br />

between new and old (ancient) metaphors. Conceptual analysis of Ovid’s Metamorphoses<br />

will help to find an answer to the posed question. The Metamorphoses is a most significant<br />

break-through in the literary theory. The poet offered to the readers (as well as to the authors)<br />

of every epoch and taste an inexhaustible source of poetic tropology – the archetypes<br />

of the so-called ‘fixed’ metaphors – etiological metamorphoses – which, to put it metaphorically,<br />

never ceases to flow in the veins of ‘old’ as well as ‘new’ metaphors.<br />

Every primary metamorphosis was unexpected, unique and astonishing, having the<br />

same effect as a ‘fresh’ metaphor. Metaphor and metamorphosis first met when the idea<br />

of the possible transformation was born in human mind, which afterwards generated ‘activated’<br />

word. ‘Activated’ word refers not to the nomination of things but to the ‘readiness’<br />

of a word for ‘activity’. The ‘encounter’ of metaphor and metamorphosis, or their ‘stemming’<br />

from the same origin, points to the deep conceptual cause of the two phenomena.<br />

However, the following events took such a turn that metamorphosis remained confined to<br />

myth, failing to expand beyond the formalistic aspect of metempsychosis, while metaphor


metafora da metamorfoza<br />

enjoyed further development and became a means of world perception.<br />

The types of metaphor considered in the article can be conventionally called ‘mythic<br />

metaphors’ (in fact, they are epiphors, in which semantic shift is due to its transfer from<br />

species to species, from genus to species, from species to genus. These metaphors are<br />

especially close to personification and symbol). However, it should not be understood as<br />

if the above-mentioned metaphors were used only by ancient authors. The article presents<br />

an analysis of a poem by Galaktion Tabidze, which, I reckon, is the example of a ‘mythic’<br />

metaphor:<br />

Astride On a Bridge<br />

A horse rushes ahead crushing bridges with his hoofs,<br />

But suddenly pricked up his ears,<br />

His eyes filled up – over there<br />

With human misfortune …<br />

A light row passed swiftly before his eyes;<br />

A fish is playing with streams<br />

He was a horseman – an ordinary horseman –<br />

a man – like a man, and not Zeus.`<br />

The only character of the poem is the horse. It is him who ‘rushes ahead crushing<br />

bridges with his hoofs’; he pricked up his ears and his eyes filled up with ‘human misfortune’.<br />

The analysis starts with the following phrase: ‘A light row passed swiftly before his<br />

eyes’. What row does the poet speak about? ‘Fish’, ‘horseman’ and ‘Zeus’ mentioned in the<br />

following three lines prompt us to think that the well-known metamorphosal phrases transformed<br />

in the poet’s mind into a new poetic metaphor: in particular, perspective I: Horse<br />

is the animal of Poseidon, the lord of the sea. The zoomorphic iconography of Poseidon is<br />

associated with horse in the same way as that of Zeus with bull (the mentioning of the fish<br />

intensifies the relationship between the horse and the water element). Perspective II – as ‘a<br />

light row passes swiftly before his eyes’, the steed is the horseman as well. Perspective III<br />

– Although bull and horse are the zoomorphic hypostases of the supreme deities, they are<br />

of lower nobility than the deities. According to the well-known saying, what is forgivable<br />

for Zeus, is not forgivable for the bull. Hence, ‘He was a horseman – an ordinary horseman<br />

– a man – like a man, and not Zeus.’ So, through the fusion of three mythic layers, two<br />

of which (Zeus and Poseidon, and correspondingly, the horse and the bull) are metamorphoses,<br />

a poetic figure is created.<br />

59


solomon tabucaZe<br />

60<br />

avtori da gmiri istoriuli poetikis WrilSi<br />

cnobili rusi filosofosis, filologis, literaturaTmcodnisa da<br />

kulturis Teoretikosis mixail baxtinis (1895–1975) naSromebma gansakuTrebuli<br />

rezonansi gasuli saukunis 70-iani wlebis bolos da 80-iani<br />

wlebis dasawyisSi SeiZina da es moxda mas Semdeg, rac 1979 wels, avtoris<br />

gardacvalebidan oTxi wlis Tavze gamovida wigni `sityvieri xelovnebis<br />

esTetika~. 60–ian wlebSi (1965 w.) daibeWda misi wigni `fransua rables<br />

Semoqmedeba da Sua saukuneebisa da renesansis xalxuri kultura~, mogvianebiT<br />

ki naSromi dostoevskis Semoqmedebisa da poetikis problemebze,<br />

magram yvelaze meti gamoxmaureba _ yovel SemTxvevaSi qarTul literaturaTmcodneobiT<br />

sivrceSi _ `sityvieri xelovnebis esTetikas~ mohyva. am<br />

wignSi centraluri adgili ukavia 20–ian wlebSi dawyebul, dausrulebel<br />

da saarqivo masalebSi SemorCenil naSroms `avtori da gmiri esTetikur<br />

qmedebaSi~. swavlulis arqivsave Semounaxavs filosofiuri xasiaTis Txzuleba<br />

imave problematikaze, romelic imdenad dazianebuli aRmoCnda,<br />

rom mis mxolod fragmentebze Tu SeiZleba laparaki. mkvlevaris teqstebis<br />

amgvari istoria piradad CemTvis imdenadaa sagulisxmo, ramdenadac<br />

igi `gaSlil~ da `gadaWimul~ sabWoeTSi marginalizebuli adamianis bedsa<br />

da cxovrebiseul gzas ukavSirdeba. ver viviwyeb 70 –ian wlebSi, uxarisxo<br />

sagazeTo qaRaldze, saranskSi dabeWdil krebuls, romelSic mixail baxtinis<br />

fotocaa gamoqveynebuli; fotosuraTidan yvelaze `demokratiul<br />

transportze~ _ velosipedze fexSemodgmuli filosofosi Semogvyurebs,<br />

rac, sxva rom ara vicodeT ra am kacis biografiidan, me piradad bevrismetyvel<br />

faqtad mesaxeba im gariyulobis gaTvaliswinebiT, raic, Tundac<br />

am vizualur dokumentzea asaxuli: dRes ukve sayovelTaod aRiarebuli<br />

literaturaTmcodne, sabWouri provinciis `glubinkaSi~, aTxrili, ormoebiani<br />

da tborebiT `gamSvenebuli~ gzis piras dgas da, rogorc Cans,<br />

moyvaruli fotografis mier Seyovnebuli wamis Semdeg, kvlav Tavis pedagogiur,<br />

uCinar moRvaweobas gaagrZelebs mordoviis universitetSi. esec<br />

Cveuli movlena unda iyos da, rogorc Cans, ara mxolod sabWoeTSi... humanitaruli<br />

ideebis bedi da bediswera, albaT, imTaviTve iyo dakavSirebuli<br />

yaribobiTa da uqonlobiT gaspetakebuli sulis mimoxvrasTan. asea Tu ise,<br />

`mixail baxtini~ dRes ukve qrestomaTiuli saxelia da misi zemoxsenebuli<br />

naSromic _ `avtori da gmiri esTetikur qmedebaSi~ _ filosofiuri es-<br />

Tetikis TviTmyofadi nimuSia. Tu ufro davazustebT, es aris esTetikisa<br />

da zneobis filosofiis mijnaze, anu im sivrceSi myofi naSromi, romel-


avtori da gmiri istoriuli poetikis WrilSi<br />

sac Tavad baxtini adamianis qmediTi `movlenis~, `saqcielis~ samyaros<br />

uwodebs. naSromis safuZvelmdebi eTikuri kategoriaa `pasuxismgebloba~,<br />

romlis konkretizaciac xdeba cnebaSi `ualiboba yofierebaSi~: adamians ara<br />

aqvs `alibis~, anu gadaxris ufleba im zneobrivi pasuxismgeblobisagan, romlis<br />

yofierebaSi realizaciac misi erTaderTi da ganumeorebeli `adgilia~,<br />

ganumerebeli saqcielia, romlis eqstrapolirebac unda moxdes mTel mis<br />

cxovrebaze; ese igi, adamianis cxovreba erTi mTliani saqcielia_ pasuxismgeblobiT<br />

gamsWvaluli saqcieli. mixail baxtinis erTi yvelaze adreuli<br />

naSromTagani swore asea dasaTaurebuli _ `saqcielis filosofiisaTvis~.<br />

mis dialogur koncefcias, kerZod, `me – Cemi sxvai~ * -s problemas swored<br />

aq daedo safuZveli da SemdgomSi ufro detalurad damuSavda naSromSi<br />

avtorsa da gmirze. avtorisa da gmiris urTierTmimarTeba aris subieqtis<br />

mimarTeba subieqtTan. rodesac baxtinma esTetikur obieqtSi gamoacalkeva<br />

`dialogis~ kategoria, igi am obieqts ganixilavda ara sagnobriv–bunebriv<br />

fenomenad, aramed sruliad axal yofiT -esTetikur warmonaqmnad, romelic<br />

dafuZnebulia `me~-sa da `Cemi sxvai~-s subieqtebis, personologiur da<br />

imanentur–socialur anu avtorisa da gmiris urTierTmimarTebaze.<br />

sagulisxmoa `me~ da `Cemi sxvais~ ganxilva istoriuli poetikis ganaserSi.<br />

poetikis istoriis pirvel stadias aleqsandr veselovski sinkretizmis<br />

epoqas uwodebda. sinkretizmi, rogorc mxatvruli principi, samyaros<br />

ganuwvalebel aRqmas da Sasabamisad ganuwvalebel esTetikur cnobierebasac<br />

gulisxmobs. arqauli adamiani sinkretulad aRiqvams grZnobis<br />

organoTa monacemebs, sakuTar Tavsa da bunebas, `me~-sa da `...sxvai~-s, sityvasa<br />

da misiT aRniSnul sagans, ritualur da yofiT qmedebas, xelovnebas<br />

da cxovrebas. erTi sityviT, rogorc aleqsandr veselovski aRniSnavs<br />

Tavis qrestomaTiul naSromSi, sinkretizmi gamoxatavs arqaul cnobierebas,<br />

romelic samyaros erT mTlianobad warmoidgens da romlisTvisac<br />

sruliad ucxoa ganyenebuli, ganwilvadi da refleqsiuri azrovneba. mkvlevarma<br />

Tvali gaadevna am principis gamovlinebas poeturi enisa da stilis<br />

sferoSi, mxatvruli saxis struqturaSi, literaturis gvarebisa da Janrebis<br />

winare istoriaSi, avtorobis formirebaSi, motivsa da siuJetSi da<br />

sxva. erTi sityviT, sinkretulobis principi literaturis centraluri<br />

kategoriebis cxavSi gatarebis Semdeg, yvelaze sicocxlisunariani poetur<br />

saxeTa sferoSi aRmoCnda. amitom, SemdgomSi, rodesac sinkretizmze<br />

visaubrebT, mxedvelobaSi gveqneba ara konkretuli epoqis gamomxatveli<br />

mxatvruli faqti, aramed sazogadod xelovneba, romlis saxeobriv struqturasac<br />

sinkretizmis principi ganapirobebs. saqme is aris, rom esTetikur<br />

obieqts sinkretuli statusi ara mxolod arqaikaSi aqvs, aramed igi, ama<br />

* viyenebT „Я-Другой“-s gr. robaqiZiseul Targmanebs.<br />

61


62<br />

solomon tabucaZe<br />

Tu im formiT, poetikis ganviTarebis sxva stadiebzec iCens Tavs. sagulisyuroa,<br />

rom am problemaze, oRond mis sxva aspeqtze, saubrobs merab mamardaSvili<br />

marsel prustis Semoqmedebis ganxilvisas: `cnobierebis romeliRaca<br />

doneze _ da am doneze gadamwyveti cxovrebuseuli movlenebi ukve<br />

arseboben _ yvelaferi gveZleva erTgvaris sinkretulis saxiT~. literaturas<br />

cnobierebis swored am saxeobasTan mivyavarT da amitom sinkretizmi<br />

misi istoriuli saSo ki ar aris, aramed erTgvari arqetupuli Tviseba,<br />

romlis kvlav da kvlavwarmoeba xdeba. sinkretizmis fenomenis metaistoriul<br />

mniSvnelobasac es ganapirobebs.<br />

es istoriuli eqskursi mxolod imitom dagvWirda, rom `subieqturi<br />

sinkretizmis~ cnebamde mivsuliyaviT. Tavad termini poetikosma samson<br />

broitmanma Semoitana gasuli saukunis 80-ian wlebSi, magram am fenomenis<br />

arsebobis faqtebi, ra Tqma unda, adrec aRiniSneboda.<br />

Teoriulma poetikam karga xani gaarkvia, rom esTetikuri obieqti movlenis<br />

bunebisaa (movlenobrivia), raic gulisxmobs, rom misi arqiteqtinika<br />

ganpirobebulia esTetikuri movlenis subieqtebis _ avtoris, gmirisa da<br />

mkiTxvel-msmenelis urTierTobiTa da urTierTmimarTebiT. swored am urTierTobaTa<br />

struqturidan amoizrdeba Txzulebis arqiteqtonikaca da sxva<br />

gamomxatveli kompoziciuri formebic.<br />

arqauli folklori, Zveli literaturebi da tradiciuli xalxuri<br />

Semoqmedeba, swored anonimuri principisa gamo, avtoris cnebas ar icnobs,<br />

magram yovelTvis da yvelgan SeiniSneba raRaca iseTi movlena, rac Tanamedrove<br />

`avtorisa~ da `gmiris~ cnebaTa ekvivalentad SeiZleba miviCnioT.<br />

esaa, magaliTad, Txrobisas aramotivirebuli da uecari gadasvla mesame<br />

piridan pirvelze da Semdeg kvlav Txrobis pirvandel poziciaze dabruneba.<br />

ese igi pirdapiri Txrobis Canacvleba pirobiTad pirdapiri metyvelebiT<br />

_ yovelgvari daTqmisa da gafrTxilebis gareSe. es faqti polineziuri<br />

folkloris mkvlevarebma SeniSnes da, maTive varaudiT, uZveles saazrovno<br />

principze damyarebuli am movlenis sazrisi is aris, rom subieqturi<br />

struqtura enobrivi formiT swored ase vlindeba. mokled, saqme gvaqvs<br />

subieqturi sinkretizmis eqstralingvistur faqtorebTan. folklorul<br />

cnobierebaSi `me~-sa da `...sxvai~-s, anu avtorisa da gmiris sferoebi ganuwvalebelia<br />

da maT Siris sazRvari imdenad `gaumagrebelia~, rom Txroba<br />

Zaldautaneblad gadadis erTidan meoreSi.<br />

subieqturi sinkretizmis gamomxatveli forma karga xania Cabarda istorias<br />

da subieqturi organizaciis odesRac dominanturi (gabatonebuli)<br />

principi dRes mxolod reliqtad unda warmovidginoT, magram saqme is aris,<br />

rom al. veselovski `qoroseuli sinkretizmis~ fenomenis Seswavlisas mis<br />

gasaRebs swored subieqturi organizaciis formaSi eZiebda. saqme is aris,


avtori da gmiri istoriuli poetikis WrilSi<br />

rom igi qoros upirovno avtorad ganixilavda, saidanac TandaTan gamoiyofoda<br />

da gamocalkevdeboda pirovnuli avtoris saxe da swored am procesSi<br />

warmoiSoboda stiluri, Janruli da kompoziciuri formebi. qoro _ avtorisa<br />

da gmiris urTierTmimarTebis sakiTxi mkvlevars ar dauyenebia.<br />

qorosa da sxva arqauli formebis avtor-gmiris ipostass gansakuTrebuli<br />

yuradReba miaqcies olga freidenbergma da mixail baxtinma, Tumca<br />

am problemisadmi maTac gansxvavebuli damokidebuleba hqondaT. Tu veselovskisTvis<br />

centraluri sakiTxi sinkretizmis pirovnuli da qoroseuli<br />

sawyisTa urTierTmimarTeba iyo, olga freidenbergi sakvanZo problemad<br />

subieqtis obieqtTan mimartebas ganixilavda, xolo mixail baxtini `me~sa<br />

da `...sxvai~-s urTierTmimarTebas gamoyofda. subieqt-obieqtis da subieqt-subieqtis<br />

gansxvavebul aspeqtTa amgvarma aqcentebma ganapiroba kvlevis<br />

SedegTa sxvaobac.<br />

olga freidenbergi, veselovskisdakvalad, xazs usvamda pirvelyofili<br />

adamianis bunebisgan da sociumisgan ganuwvaleblobas da am faqtis Sinagan<br />

da arsobriv korelatad (Tanafardad) is miaCnda, rom al. veselovski<br />

ar acalkevebda subieqts obieqtisagan da ar axdenda masTan dakavSirebuli<br />

aqtiuri da pasiuri statusebis diferencirebas. antikuri kulturis<br />

mkvlevaris azriT, cnobierebis amgvari struqturaa asaxuli sityvieri<br />

Semoqmedebis erT-erT uZveles formaSi _ miTSi, sadac Tavad mTxrobeli<br />

identuria Tavisi monaTxrobisa: subieqtobriv (aqtiur) aspeqtSi igi _<br />

`avtoria~, anu zemoqmedi RmerTia, obieqtobrivSi (pasiurSi) ki _ `gmiri~,<br />

anu RmerTi, romelic Tavad ganicdis zemoqmedebas, Tumca es ori aspeqti<br />

miTSi ganuyofelia.<br />

amrigad, qmedebis funqciaSi RmerTi aris is aqtiuri subieqti, romelic<br />

SemdgomSi `avtorad~ iqceva. amis Taobaze sergei averincevi wers: Auctor<br />

(`avtori`) _ nomen agentis-ia, anu aRniSnavs moqmedebis subueqts; auctoritas<br />

(`avtoriteti~) _ ki am subieqtis romeliRac Tvisebis aRmniSvneli. TviT<br />

qmedeba aRiniSneba zmniT augeo, erTi im zmnaTaganiT, romelic, goeTeseburad<br />

Tu vityviT, laTinuri enis Taurzmnaa (Urvorte), romlis azrobrivi<br />

sizrqec ver gadmoicema saleqsikono statiaSi. Augeo _ es aris RmerTebis,<br />

viTarca kosmiuri iniciativis wyarosTavis maxasiaTebeli, niSandoblivi<br />

qmedeba: `ganvamravleb~, `Tanavmoqmedeb~ an, ubralod, `sCavdivar~_ raRac<br />

momyavs yofierebaSi (vayofiereb) anda arsebuls vmateb wonas, moculobas<br />

an potencias (averincevi 1994: 105).<br />

magram igive RmerTi pasiuri (obieqtobrivi) ipostasiT, ganmcdelisa<br />

(TviTon rom ganicdis zemoqmedebas) da kvdomis funqciiT _ es ukve<br />

`gmiria~. klav olga freidenbergis magaliTebs Tu moviSveliebT, berZnebTan<br />

`kvdomisa~ da `gmirad qcevis~ cnebebs sinonimuri gageba hqonda _ `kv-<br />

63


64<br />

solomon tabucaZe<br />

doma~ niSnavda `gmirad qcevas~. gmiri imTavad adamiani ki ar iyo, aramed<br />

momakvdavi RvTaeba, TviT kosmosi an `totemi Casvenebis mdgomareobaSi,<br />

qve-sknelSi~. swored amitom gmiris pirvelsawyisuri da dasabamuri mniSvneloba,<br />

sruliad gansxvavebulia misi Tanamedrove gagebisagan.<br />

meamboxur bunebasa da mamacur xasiaTs gmiri mogvianebiT SeiZens, iZens, rode- rodesac<br />

igi qvesknelsa da jojoxeTSi sagmiro saqmeebs sCadis _ SeeWideba<br />

sikvdils da, `Zlevai sakvirvelis~ kvalad, xelaxla iSvis da ibadeba<br />

cxovrebaSi. saTqmelia isic, rom, rogorc `avtoris~ cnebaSi SeinarCuna<br />

kulturulma mexsierebam `RmerTis~ xsovna, arc sityva `gmirSi~ gawyvetila<br />

kavSir -mimarTeba `sikvdilTan~. mexsierebis amgvarma faqtma avtoris<br />

gmirTan da mis samyarosTan esTetikuri mimarTebis sakiTxze msjelobisas,<br />

mixail baxtins safuZveli misca eTqva, , rom es aris damokidebuleba sikv- sikv- sikvdilad<br />

midrekilisadmi.<br />

miTSi subieqt-obieqtis ganuwvaleblobis aRwerisas, olga freidenbergis<br />

mixedviT, ar arsebobs gansxvaveba imaT Soris Tu vin mogviTxrobs, ra<br />

moiTxroba da vis moeTxroba.<br />

vinc yveba, rogorc ukve aRiniSna, ganuwvalebeli avtori _ gmiri _<br />

RmerTia; magram saqme is aris, rom msmenelic RmerTia; Txroba, romelsac<br />

locvis forma aqvs, mimarTulia RvTisadmi da imavdroulad msmenelisa<br />

da mayureblisadmi, romelTa Tvalwinac mimdinareobs movlena. Tavis mxriv,<br />

is, raic moiTxroba (siuJeti da Tavad moTxroba, romelic erTgvar `sxeulad~,<br />

`tanad~ unda vigulvoT) aris sakurTxevelze mitanili msxverpli.<br />

es saxe calsaxad mianiSnebs, rom moTxroba hgavs samsxverplo cxovels,<br />

anu kvlav da kvlav RvTaebas Tavisi pasiuri mdgomareobis Jams (cnobilia,<br />

rom miTologiur siRrmeebSi `qurumi da msxverpli _ erTi da igivea~, bevr<br />

miTologiaSi RmerTs sakuTarive Tavi miaqvs msxverplad).<br />

am arqaul subieqtur struqturas TviT berZnul literaturaSic ki ar<br />

amiuwuravs Tavisi Tavi. yvelaze ukeT igi Semoinaxa dramam, aseve lirikamac<br />

da TviT iseTma gviandelma Janrmac ki, rogoricaa romani. uZvelesi komediis<br />

ganmsazRvreli Tavisebureba isicaa, rom moqmed pirad gamodis TviT<br />

avtori, romelic Tavis TavSi moicavs subieqtur-obieqtobriv, erTeulmravlobiT,<br />

qoroul formebs da inarCunebs RvTaebriv da imavdroulad<br />

zoomorful bunebas. rasac dRes gmiri ewodeba, uZveles komediaSi iyo<br />

niRabi, romelic `personaJul~ kategorias ki ar ganekuTvneba, aramed realurs,<br />

cocxals da literaturamdels.<br />

aRaras vambobT berZnuli lirikis arqaul struqturaze, sadac mRerac,<br />

cekvac da Txrobac avtoriseulia; erTi sityviT, yvelafers avtori<br />

`akeTebs~, magram avtori erTeuli ki ara, mravlobiTis formiT gvevlineba<br />

da, miuxedavad amisa, igi Tavis Tavs pirveli piris mxoloobiTi formiT


avtori da gmiri istoriuli poetikis WrilSi<br />

moixseniebs da is, rac moiTxroba, mas ki ar exeba, aramed RmerTs [`igi<br />

laparakobs RvTis nacvlad da amiTve laparakobs Tavis Tavze~ (freidenbergi<br />

1978: )].<br />

avtoris aRweris subieqt-obieqtobrivi kriteriumebis freidenbergiseuli<br />

versia mniSvnelovani nabiji iyo problemis siRrmiseuli gaazrebis<br />

gzaze. amgvari midgomisas gadamwyveti mniSvneloba SeiZina pirovnulisa da<br />

`qoros~ urTierTobis ara `raodenobrivma~ urTierTmimarTebam, aramed<br />

aqtiur-subieqtobrivi da pasiur-obieqtobrivi pozicia _ rolebis masJamindeli<br />

(dasabamiuri) ganuwvaleblobisa da da samomavlo potenciuri ganviTarebis<br />

Taviseburebebma. mniSvnelovani aRmoCena iyo RvTaebrivi intenciis<br />

amokiTxva avtoriseul da gmiriseul poziciaSi (am intenciis Tanamedrove<br />

gamovlinebaa Cvens warmodgenaSi arsebuli avtor-Semoqmedis saxe).<br />

da mainc subieqt-obieqtobriv kriteriumebs Tavisi sazRvrebi gaaCnia.<br />

davsvaT sakiTxi amgvarad: aris Tu ara gmiri (RvTaebis pasiuri mdgomareoba)<br />

obieqtobrivi, am sityvis gviandeli gagebiT? zemonaTqvamidan<br />

gamomdinereobs, rom olga freidenbergs gmiri subieqtisa da subieqtobrivis<br />

gamovlinebis Tavisebur formad warmoedgina. aseve esmoda problema<br />

mixail baxtinsac, romelic aqcents akeTebda subieqt-subieqtobriv<br />

urTierTmimarTebaze esTetikuri obieqtis arqiteqtinikaSi. subieqtobrivi<br />

struqturisadmi baxtiniseuli midgoma mWidrod ukavSirdeba mkvlevaris<br />

zogad meTodologiur mizandasaxulobebs. am mimarTulebiT Ziebisas misi<br />

erT-erTi amosavali wanamZRvari iyo adamianis arsebobis realur formad<br />

`me – Cemi sxvai~-s orerTianoba da ara `abstraqtuli me~. `sityvieri xelovnebis<br />

esTetikaSi~ igi wers, rom rogorc dedis saSoSi xdeba adamianis<br />

formireba _ aseve iRviZebs mis cnobierebaSi Sefaruli ucxo cnobiereba.<br />

esTetikuri Semoqmedeba erTi cnobierebis farglebSi ar xdeba. esTetikur<br />

movlenaSi ramdenime monawilea da orerTiani `me – ...sxvai~ `avtori-gmiri~s<br />

formiT warmogvidgeba. xelovnebis ganviTarebis adreul etapze, rodesac<br />

esTetikuri cnobiereba is-is iyo iRviZebda da yalibdeboda, warmoSobis<br />

procesSi myofi avtori, zedmiwevniTi gagebiT, sxvaTa cnobierebaSi iyo Tav-<br />

Sefarebuli. es iyo `sxvaTa qoro~, romlis mxardaWerisa da damowmebis<br />

gareSe esTetikuri aqti SeuZlebelia.<br />

qoros substrati kargad vlindeba uZveles literaturul gvarSi<br />

_ lirikaSi: `lirika _ es aris sakuTar TavSi Sinagani `me~-s emociuri<br />

TvaliT xedva da Sinagani `.. sxvai~-s emociuri xmis smena. me vusmen Cems<br />

Tavs sxvaSi, sxvebTan erTad da sxvebisTvis... �...� �...� me vpoulob Cem Tavs emoemociurad mTrTolvare ucxo xmaSi, ganvasaxovneb/ganvfen Cems Tavs xotbis<br />

aRmvlenel ucxo xmaSi, vpoulob masSi sakuTari Sinagani TrTolvisadmi<br />

avtoritetul midgomas~ (baxtini 1979: 149).<br />

65


66<br />

solomon tabucaZe<br />

cxadia, sakiTxis amgvari dasmisas mixail baxtini aqcents akeTebs ara<br />

pirovnebis masisgan ganuwvaleblobaze an subieqtis obieqtisgan ganusxvaveblobaze,<br />

aramed yuradRebas amaxvilebs cnobierebaSi (igulisxmeba esTetikuri<br />

cnobiereba) subieqturi sinkretizmis fundamentur dafuZnebulobaze,<br />

`...sxvai~-s `me~-saTvis principul aucileblobasa da saWiroebaze. es<br />

aucileblobaa rom badebs da warmoSobs xelovnebas da amave aucileblobis<br />

uSualo da TvalsaCino gamovlinebaa qoro. amave dros `avtoris avtoriteti<br />

aris qoros avtoriteti~ (baxtini 1979: 149), romelic, imavdroulad<br />

`sxvaTa~ anu gmirTa qorodac gvevlineba.<br />

aRsaniSnavia, rom avtor-gmiri baxtinTanac da freidenbergTanac Rmer-<br />

Tia, romelic pirdapir da `obieqtobrivad~ ki ar vlindeba, aramed intenciis<br />

imgvari gansakuTrebuli formiT, uromlisidac avtoroba rogorc<br />

aseTi _ SeuZlebelia. baxtini mas uwodebs `cxovrebisgare aqtiur pozicias~<br />

da `pirovnuli yofnis esTetikuri gaformebisaTvis aucilebel pirobas~.<br />

mxatvari swored isaa, vinc cxovrebisgarea aqtiuri... igi cxovrebis<br />

Sinamos (Signidan) gamgebi da misi Tanaziari ki araa mxolos, aramed mas<br />

igi `undis` iq, sadac cxovreba TavisTvis da TavisTavad arc aris, sadac igi<br />

miqceulia Tavis gareT da saWiroebs garemyof aqtivobas.<br />

es azri rom ufro naTeli gaxdes, polifoniuri romanis baxtiniseuli<br />

Teoria unda gavixsenoT, sadac igi dialoguri sityvis cnebaze saurobs.<br />

dialoguri midgoma SesaZlebelia erTeuli movlenisadmic, _ Tuki igi<br />

aRiqmeba ara rogorc enis upirovno sityva, aramed rogorc ucxo sazrisobrivi<br />

poziciis niSani da ucxo gamonaTqvamis warmomadgeneli, ese igi, Tuki<br />

masSi gvesmis ucxo xma. amitom dialoguri urTierTobebi SeiZleba msWvalavdes<br />

mTlianad gamoTqmas (mag., romans) da TviT calkeul gamoTqmasac ki<br />

_ Tuki masSi dialogurad ejaxeba ori xma. unda warmovidginoT dialogi,<br />

sadac replikebi imgvaradaa gamotovebuli, rom saerTo sazrisi odnavadac<br />

ar irRveva da es mianiSnebs, rom meore mosaubre eswreba dauswreblad, uCinarad;<br />

misi sityvebi ar ismis, magram misi naubris nakvalevs gansazRvravs<br />

yvela arsebuli sityva pirveli mosaubrisa. Cven vgrZnobT, rom es saubaria<br />

da Tanac daZabuli, radgan yoveli sityva mTeli Tavisi arsebiT exmianeba da<br />

reagirebs uCinar Tanamosaubreze da yoveli maTgani miuTiTebs da mianiSnebs<br />

Tavis gareT arsebulze, Tavisi sazRvrebis miRma (gareT) myof, warmouTqmel<br />

ucxo sityvaze.<br />

mixail baxtinis mier Camoyalibebuli Tvalsazrisi `sinkretuli~ avtorobis<br />

stadiasTan dakavSirebiT, iTvaliswinebs am gansazRvruli formis<br />

mTels evolucias. swored am niadagze SeiZleboda aRmocenebuliyo subieqturi<br />

mTlianobis/erTianobis gansakuTrebuli saxe, romelmac ar icis<br />

diqotomia, `ugrZnobia~ dapirispirebulobaTa mimarT da Tavis TavSi


avtori da gmiri istoriuli poetikis WrilSi<br />

moicavs garecxovrebasa da aqtivobas. baxtiniseuli avtorobis problemis<br />

amgvarad dasma imitom aris produqtiuli, rom mis pirobas mkvlevari<br />

pirovnuli sawyisis raodenobriv ganviTarebaSi ki ar xedavs, aramed Rirebulebrivi<br />

piziciis GgansakuTrebuli saxis SeZenaSi.<br />

dRes ukve cnobilia, rom avtoroba jer kidev TviTRirebulebrivi<br />

pirovnebis fenomenis Camoyalibebamdea warmoqmnili, magram `avtoroba _<br />

sakuTrivi mniSvnelobiT~ dResac pirovnul avtorobad gvesmis da mis upirveles<br />

maxasiaTeblad `SemoqmedebiT iniciativis ganumereblobas~ da `individualur<br />

maneras~ miviCnevT. baxtinis Tvalsazrisi gvexmareba da xels<br />

gviwyobs imis gagebaSi, Tu ratom arsebobda esTetikurad srulfasovani<br />

avtori im kulturebSi, romlebSic pirovneba jer kidev ar iyo sociumidan<br />

gamoyofili da ar hqonda TviTRirebulebrivi statusi; kulturebSi,<br />

romlebSic gamomuSavda esTetikuri poziciis is saxe da sxeuli, romelsac<br />

mkvlevari cxovrebis gare aqtivobas (garemyofelobas) uwodebs.<br />

amrigad, istoriuli poetikis farglebSi damuSavda is problematika,<br />

sadac garkveul iqna, rom avtorisa da gmiris subieqtobrivi sinkretzmi<br />

arqaul cnobierebasa da xelovnebaSi dafuZnebulia `me~-sa da `Cemi sxvai~-s<br />

specifikur ganuwvaleblobaze.<br />

damowmebani:<br />

averincevi 1994: Аверинцев С.С. Авторство и авторитет. wignSi: Историческая поэтика: Литера-<br />

турные эпохи и типи художественного сознания. М.: 1994.<br />

baxtini 1979: Бахтин М.М. Эстетика словесного творчества.М.: 19<br />

freidenbergi 1978: Фрейденберг О.М. Миф и литература дрености. М.: 1978<br />

freidenbergi 1997: Фрейденберг О.М. Поэтика сюжета и жанра. М.: Лабиринт, 1997.<br />

elmisamarTi: http://www.infoliolib.info/philol/freidenberg/2_0.html#1<br />

Author and Character within the Scope of Historical Poetics<br />

Summary<br />

Solomon Tabutsadze<br />

The article deals with Mikhail Bakhtin’s concept of “author and character” within the<br />

scope of historical poetics. Author’s and character’s interrelation is subject’s relation towards<br />

subject. When Bakhtin singled out the category of “dialogue” in aesthetic object, he<br />

regarded this phenomenon of object not as natural-subjective but as a brand new beingaesthetic<br />

formation based on the relation of subjects’ “ego” and “alter ego”, personal and<br />

immanent-social, or of author and hero.<br />

67


68<br />

solomon tabucaZe<br />

It is truth universally acknowledged that authorship was formed prior to the establishment<br />

of the phenomenon of self-valued identity, but “authorship-with its own meaning” is<br />

still understood as personal authorship and we consider uniqueness of creative initiative<br />

and individual manner as its primary signs. Afetr analyzing the concept of author-character<br />

in the theories of Aleksandr Veselovsky, Olga Freidenberg and Mikhail Bakhtin, we can<br />

conclude why there existed aesthetically valuable author in the culture, where the person<br />

was not singled out yet and did not have self-valued status.<br />

The perception of world by human is principally syncretic and appears while creating<br />

image structure of art. Syncretism, as artistic principle, means perception of the world,<br />

which includes aesthetic consciousness as well. Creativity does not happen within the<br />

boundaries of one consciousness. There are a number of participants in aesthetic event and<br />

it is revealed in the form of “ego-alter ego” “author-character”. At the early stage of the<br />

development of art, when aesthetic consciousness was beginning to awaken and be formed,<br />

the author, being in the process of formation, found shelter in others consciousness.<br />

Mikhail Bakhtin, who made emphasis on the subject-subjective interrelation in architectonics<br />

of aesthetic object, regarded “ego-alter ego” and not “abstract I” as the form of<br />

real existence. This principle formed basis for his general methodological researches and<br />

we should regard scientific actualization of principle of subjective syncretism as his essential<br />

discovery.


poetikuri praqtikebi<br />

Temur kobaxiZe<br />

sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~<br />

da `ukvdavebis CurCuli~<br />

eliotis adreuli krebulis, `leqsebi 1920~-is ZiriTadi Taviseburebaa<br />

farTod gaazrebuli ironiuli kontrasti, romelic masSi Semavali yvela<br />

nawarmoebis mxatvrul qsovils msWvalavs. am krebulze dayrdnobiT, zogi<br />

mkvlevari eliots poet-satirikosadac ki miiCnevs, rac Secdomaa – `oTxi<br />

kvertetis~ avtori satirikosi arasodes yofila. elioti am adreul<br />

krebulSic ufro siRrmiseul msoflmxedvelobriv ganzoga-debaTa poetad,<br />

mWvretelobiTi (Tumc ironiuli) muzis msaxurad gvevlineba, vidre<br />

satirikosis kalmiT aRWurvil, `mamxilebel~ Semoqmedad. marTalia, saxeTa<br />

Zerwvisas is uxvad iyenebs grotesks, zogjer (da ara marto am krebulSi)<br />

iseT motivebsac, rac TiTqos socialur satirad aRiqmeba, magram sabolood,<br />

elioti yovelTvis eliotad rCeba – yvela metnaklebad `konkretul~<br />

konfliqts is globalur, sayovelTao, maradiul problemaTa planSi<br />

ganazogadebs. misi leqsis yovel sityvasa Tu intonacias iseTi siRrmiseuli<br />

da sagangebo mniSvneloba eniWeba, rom sabolood, uSualo-ironiuli<br />

efeqtis nacvlad, wina planze rTuli azrobriv-emociuri qveteqstiT datvirTuli,<br />

mravalwaxnagovani mxatvruli struqtura wamoiweva, romlis aRqmac<br />

mxolod satirisa an ironiis niSniT SeuZlebelia. gamonakliss albaT<br />

erTaderTi leqsi, `hippopotami~ (1917) Seadgens, romelic naklebadaa gadatvirTuli<br />

asociaciebiT da romlis mZafri ironia uSualod kaTolikur<br />

eklesias exeba.<br />

`hipopotamis~ ironia da sarkazmi momakvdinebelia, Tumca misi kiTxvisas<br />

mxedvelobaSia misaRebi, rom arsebiTad, leqsi arc aTeisturia da arc antireligiuri,<br />

is antiklerikaluria. unda iTqvas, rom analogiuri ganwyobilebi-<br />

Taa aRsavse imave periodSi Seqmnili bevrad ufro rTuli, reminiscenciebiT<br />

daxunZluli leqsi `b-n eliotis sakvirao wirvac~, sadac poeti ukve sul<br />

sxva, Teologiur siRrmeebs swvdeba. magram Tu `sakvirao wirvaSi~ saxeTa<br />

kontrastuloba rTulad aris niuansirebuli da asociaciur narTaulebSi<br />

gabneulia, `hipopotamSi~ ironia TvalSi sacemi, xolo satira da groteski<br />

Zalze mkafio da konkretulia. leqsSi uxvadaa iumoric _ `cota msubuqi,<br />

saxumaro raRac davwereo~ (elioti: 1988, 213), aRniSnavs poeti dedisadmi mi-<br />

69


70<br />

Temur kobaxiZe<br />

weril werilSi, Tumca unda vivaraudoT, rom imJamindeli postviqtorianuli<br />

ingliseli mkiTxvelis mier `hipopotamis~ iumori mTlad ase `msubuqad~ ver<br />

aRiqmeboda. aSkara komikurobasTan erTad, leqsi aRsavsea gesliani groteskiT,<br />

rac viqtorianuli poeziis mSvid da maameblur tradiciebze gazrdili mkiTxvelisaTvis<br />

uTuod moulodneli da ucxo iqneboda. miTumetes, rodesac es<br />

groteski arc meti, arc naklebi, eklesias Seexeboda.<br />

dRes `hipopotami~ aRiqmeba, rogorc maxvilgonivruli, mZafrad ironiuli<br />

leqsi, romlis antiklerikaluri Tematika odnav ucnauri, magram<br />

modernistuli poetikis zogad konteqstSi savsebiT moazrebadi formiTaa<br />

gadmocemuli. is namdvilad ar warmoadgens aTeistur pampflets, magram<br />

aSkaraa, rom eklesias, qristes mistikur sxeuls (corpus Domini nostri) da<br />

amqveynad sulieri sawisis gansaxierebas, eliots lamis karikaturuli<br />

saxiT warmosaxavs. imave “sakvirao wirvisagan” gansxvavebiT, `hipopotamSi~<br />

ironiisa da sarkazmis obieqtad Teologiuri doqtrinebi da maTi avtorebi<br />

ki ar warmogvidgeba, aramed eklesiis socialuri saxe, sazogadoebaSi misi<br />

roli da daniSnuleba. upirveles yovlisa, poetis ironia exeba eklesias,<br />

rogorc socialur instituts. amgvari `socilogizmi~ eliotis poeziaSi<br />

iSviaTia da `hipopotami~ am mxrivac erTgvar gamonaklisad aRiqmeba. aq Tavs<br />

iCens kaTolikuri eklesiis winaaRmdeg mimarTuli axalgazrda eliotis<br />

Sinagani protestic (WeSmariti eklesia, the True Church teqstSi mTavruli<br />

asoebiT aris gamoyofili, rac kaTolikur tradicias Seesabameba da ara<br />

anglikanurs, an protestantuls (sauTemi 1994: 107)).<br />

leqsis mTlian konteqstSi usazRvrod ironiuliulad JRers epigrafi,<br />

romelic wm. egnate antioqielis epistoles fragments warmoadgens.<br />

es fragmenti dedanSic gamorCeulad RvTismsaxurebs exeba (is mrevlis<br />

erTgvari darigebaa imis Taobaze, Tu ra mowiwebiT unda moepyran isini<br />

mRvdlebs), Tumca rogorc eliotis epigrafi, is sruliad sapirispiro<br />

suliskveTebas gamoxatavs: `Sesabamisad, yvelam Tayvani eciT diakvnebs iseve,<br />

rogorc Tayvans scemT ieso qristes, radgan episkoposi uflis saxea, xolo<br />

mRvdlebi ki RvTis sakrebulo da mociqulTa dasi. amaT gareSe saxelwodba<br />

`eklesia~ ar dairqmeva. me darwmunebuli var, rom Tqvenc ase fiqrobT~.<br />

saqmec is aris, rom `hipopotamis~ gamomsaxvelobiT saSualebeTa mTeli<br />

erToblioba swored imis gamoxatvisaken aris mimarTuli, rom misi avtori<br />

sul sxvanairad `fiqrobs~. aseve ironiulia da konteqstualurad sruliad<br />

saxeSecvlili mociqul pavles epistoles fragmentic (kolaselTa mimarT<br />

4: 16), romelic leqss meore epigrafad aqvs wamZRvarebuli: `roca am<br />

werils waikiTxaven TqvenTan, ise moiqeciT, rom lavdikielTa eklesiaSic<br />

waikiTxon, [xolo romelic lavdikielTaTvisaa gagzavnili, Tqvenc waikiTxeT.]~,<br />

rac imis miniSnebaa, rom Tumca leqsi kaTolikur samRvdeloebas


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

exeba, asebiTad is anglikanur samRvdeloebasac gulisxmobs. lavdikielTa<br />

eklesia ki swored is `nel-tfili~, anu moraluri saxis armqone eklesiaa,<br />

romlis Sesaxebac qriste ambobs ioanes gamocxadebaSi: `vicni saqmeni Senni,<br />

rameTu arca grili xar, arca tfili. jer-iyo, raÁTamca, anu grili iyav,<br />

anu tfili. aramed esreT nel-tfili xar da arca grili, arca tfili. megulebis<br />

aRmogdebaÁ Seni pirisagan Cemisa~ (3:15-16). anu arsebiTad, qriste<br />

lavdikielTa eklesias swored zneobriv faseulobaTa degradaciaSi sdebs<br />

brals da monaniebisaken mouwodebs.<br />

Tematurad, leqsi sakmaod martivia: is warmoadgens hipopotamisa da<br />

eklesiis gavrcobilgavrcobil Sedarebas, Sedarebas, Sedarebas, , sadac sadac sadac sadac pozitiuri pozitiuri pozitiuri pozitiuripozitiuri datvirTva datvirTva datvirTva datvirTva datvirTvadatvirTva mTlianad mTlianad mTlianad mTlianad mTlianad mTlianadmTlianadhipo- hipo-<br />

hipo- hipo- hipohipohipohipopotamis<br />

saxezea gadatanili. uwyinari cxoveli zantad isvenebs wumpeSi, is,<br />

rogorc yvela RvTisgan Seqmnili arseba, mxolod sisxli da xorcia, `dune<br />

da xrwnadi~. eklesia ki, amasoflad zeciuri sasufevlis simbolo, sali<br />

kldesaviT mtkicea, rameTu mas swored `kldeSi gaudgams fuZe~ (saxarebis<br />

ironiuli reminiscenciaa: `da me geubnebi Sen, rom: Sen xar petre, da am<br />

kldeze avaSeneb Cems eklesias~. maTe, 16:18).<br />

zurgganieri hipopotami<br />

talaxSi wevs da isvenebs zantad<br />

TiTqos mkvrivia imisi tani,<br />

ra aris sisxlis da xorcis garda.<br />

sisxli da xorci dune da xrwnadi<br />

mgrZnobiarea da Soks ver uZlebs;<br />

uflis taZari awvdila camdis<br />

radganac kldeSi gaudgams fuZe.<br />

(aq da Semdgom – medea zaaliSvilis Targmani)<br />

eklesiis usazRvro SesaZleblobebisa da misi yovlismomcveli TviTkmayofilebis<br />

fonze hipopotami umweo da daucvelia; misTvis yoveldRiuri<br />

sazrdos Sovnac problemaa, is mangosac ki ver swvdeba xeze. eklesias ki<br />

Soreuli qveynebidan atmebiT da broweulebiT amarageben da is isea gamsunagebuli,<br />

rom ukve ZilSic Seeqceva sakvebs. gulubryvilo hipopotams<br />

mxolod dawyvilebis Jams Tu aRmoxdeba ucnauri `modulaciebi~, Cven ki<br />

yovel kviras vismenT, Tu rogor zeimobs eklesia RmerTTan uryev kavSirs:<br />

At mating time the hippo’s voice<br />

Betrays inflexions hoarse and odd,<br />

But every week we hear rejoice<br />

The Church, at being one with God.<br />

71


72<br />

Temur kobaxiZe<br />

The hippopotamus’s day<br />

Is passed in sleep; at night he hunts;<br />

God works in a mysterious way --<br />

The Church can sleep and feed at once<br />

hipopotami sinaTles dRisas<br />

ZilSi atarebs; sazrdoobs RamiT,<br />

idumalia gangeba RvTisa –<br />

mis taZars ZilSic mada aqvs Wamis<br />

ironia aq `solomonis qebaTa qebis~ faruli reminiscenciiTac gamoixateba:<br />

hipopotams swored Sewyvilebis sezonSi aRmoxdeba xolme Tavisi<br />

`modulaciebi~, eklesia ki (`qebaTa qebis~ tradiciuli interpretaciis<br />

Tanaxmad, igive `qristes sasZlo~), sistematurad zeimobs RmerTTan Tavis<br />

erTobasa da uryev kavSirs. leqsis finalSi hipopotami, kaTolike wmindanis<br />

msgavsad, zecas amaRldeba da apoTeozs aRwevs, mas angelozebi osanas ugaloben,<br />

xolo eklesia ki qvemoT rCeba, `momwamvlel burusSi gaxveuli~.<br />

eliotis ramdenime sxva leqsis msgavsad, `hipopotamic~ Seiqmna, rogorc<br />

teofil goties (1811-1875) xsovnisadmi erTgvari saxumaro `miZRvna~. axalgazrda<br />

eliots izidavda frangi poetis martivi leqsTwyoba (tradiciuli sazomiT<br />

gamarTuli, gariTmuli strofebi) da man, ezra paundis rCeviT, Seqmna goties<br />

erTgvari `mibaZvebi~, romlebic mogvianebiT krebulSi Sevida. am “mibaZvaTagan”<br />

yvelaze TvalSisacemi swored `hipopotamia~, radgan is uSualod goties imave<br />

saxelwodebis leqss (`L’Hippopotame~, 1833-38) ukavSirdeba, Tumca unda iTqvas,<br />

rom erTi saxaliso detals garda, es msgavseba saTauriTa da leqsTwyobis imitaciiT<br />

amoiwureba. saxaliso detali ki is aris, rom goties msgavsad, romelic<br />

Tavis leqsSi sakuTar Tavs hipopotams adarebs (Je suis comme l’hippopotame),<br />

eliotsac mohyavs faruli asociacia, romelic missa da hipopotamis ironiul<br />

Sedarebas Seicavs. Tu neoromantikosi gotie epataJs iwvevda frang mkiTxvelSi<br />

hipopotamTan Sedarebis uSualo delkarirebiT, eliots, imJamad loidis bankis<br />

rigiT klerks, leqsSi luis kerolis (1832-1892) `giJi…mebaRis simReris~ asociacia<br />

Seaqvs, sadac swored bankis klerkia gaigivebuli hipopotamTan:<br />

He thought he saw a Banker’s Clerk<br />

Descending from the bus:<br />

He looked again, and found it was<br />

A Hippopotamus.<br />

`If this should stay to dine”, he said<br />

There won’t be much for us!~


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

es axalgazrda poetis erTgvari Rimiliani `mokiTxvaa~, romelsac is<br />

wina saukunis poeziis metrs, `emalebisa da kameebis~ avtors, parnasel<br />

teofil goties ugzavnis.<br />

cxadia, avangardisa da postmodernis eqscentrikiT ganebivrebul<br />

dRevandel inteleqtuals eliotis uCveulo Sedarebebi naklebad gaakvirvebs,<br />

magram leqsis dakvirvebuli aRqmisas TviT yvelaze momTxovn<br />

mkiTxvels nawarmoebis sruliad moulodneli gancdiT-inteleqtulari<br />

siRrme warmoudgeba Tvalwin. erTi SexedviT sakmaod martivi `hipopotami~<br />

ramdenime bibliuri da literaturuli reminiscenciis garda, Zmebi<br />

hubert da ian van eikebis mier Seqmnili gentis cnobili sakurTxevlis<br />

(`mistikuri kravis Tayvaniscema~ (1427-1428)), metad mniSvnelovan ferwerul<br />

asociaciasac Seicavs. SeiZleba iTqvas, rom sxva yvelaferTan er-<br />

Tad, `hipopotami~ Crdilouri renesansis am yvelaze cnobili ferweruli<br />

nawarmoebis erTgvar parodiasac warmoadgens. cnobilia, rom gentis<br />

sakurTxeveli ioanes saxarebisa da apokalifsisis (ioanes gamocxadebis)<br />

Tavisufali ferweruli interpretaciaa, xolo ioanes gamocxadeba ki<br />

(iseve, rogorc saxareba) Tavis mxriv, eliotis `hipopotamis~ erT-erT<br />

asociaciur fons Seadgens..<br />

jeimz mileris cnobiT (mileri 2007: 192-193), pirveli msoflio omis dawyebis<br />

win poetma moinaxula genti da belgiis sxva, didi mxatvruli tradiciebiT<br />

cnobili qalaqebi. `flandria... unikaluria da misi ferweruli tiloebi<br />

gansacvifrebeli, _ werda aRtacebuli poeti konrad eikens, maTgan mxolod<br />

erTia genialuri, gentSi (xazi Cemia – T.k.), magram mTeli ganZia brugeSi,<br />

antvepenSi, briuselSi. memlingi, van eiki metsiu, broigeli, rubensi – es yvelaferi<br />

saswaulia~ (elioti 1988: 42). rogorc Cans, gentis sakurTxevels poetze<br />

didi STabeWdileba mouxdenia, radgan leqsSi uxvadaa gabneuli masTan<br />

dakavSirebuli asociaciuri detalebi. hipopotami swroed kravis sisxliT<br />

ganibaneba `TovliviT TeTrad~, mas `yvela wamebuli qalwuli eamboreba~, is<br />

Cans wmindanTa garemocvaSic, sadac `oqros qnarze ukravs~. angelozTa gundi<br />

mas `hosanas ugalobs~, xolo rodesac is `frTebs gamoibams~ da zecad amaRldeba,<br />

mama RmerTis `zeciurni mklavni~ swored mas moexvevian:<br />

I saw the ‘potamus take wing<br />

Ascending from the damp savannas,<br />

And quiring angels round him sing<br />

The praise of God, in loud hosannas.<br />

Blood of the Lamb shall wash him clean<br />

And him shall heavenly arms enfold,<br />

73


74<br />

Temur kobaxiZe<br />

Among the saints he shall be seen<br />

Performing on a harp of gold.<br />

He shall be washed as white as snow,<br />

By all the martyr’d virgins kist…<br />

yvela am poeturi saxisa Tu detalis vizualuri analogebi aRbeWdilia<br />

gentis sakurTxevelze (Smidti 2001: 31). gansakuTrebiT saxieria wamebul<br />

qalwulTa dasi, swored is wamebuli qalwulebi, eliotis leqsSi hipopotams<br />

rom eamborebian. centraluri panelis xelmarcxniv gamosaxulia wmindanebad<br />

Seracxul religiur moRvaweTa (romis papebi, kardinalebi, episkoposebi,<br />

diakvnebi) gundi, anu Tavad eklesia, romelic Seadgens eliotis<br />

ironiis ZiriTad obieqts. mTavari panelis centrSi gamosaxulia kravi,<br />

romelsac gulidan sisxli sdis – xsnis simbolo da swored is sisxli,<br />

romliTac eliotis hipopotami `ganibaneba~ (`gairecxes TavianTi samosi da<br />

gaaspetakes isini kravis sisxliT~ (gamocxadeba, 7_14)). sakurTxevlis zeda<br />

panelebi mgalobelsa da orRanze damkvrel angelozTa gunds warmosaxavs.<br />

maTgan erT-erTi oqros qnarzec ukravs (eliotTan – Performing on a harp<br />

of gold). erTi sityviT, leqsSi asociaciurad motanilia mravali ferweruli<br />

detali, romelic gentis sakurTxevlis sxvadasxva nawils Seesabameba,<br />

xolod TviT kravi `Canacvlebulia~ hipopotamis groteskuli saxiT.<br />

kompoziciurad, sakurTxevlis ferweruli detalebi iseve `gars akravs~<br />

centrSi gamosaxul kravs, rogorc am detalTa amsaxveli asociaciuri poeturi<br />

saxeebi _ eliotis leqsSi warmosaxul hipopotams.<br />

interteqstualuri efeqti aq is aris, rom sinTezi, romelic sabolood<br />

mkiTxvelis cnobierebaSi aRibeWdeba, araerTgvarovan struqturaTa asociaciur<br />

sinTezs warmoadgens – esaa ferwerisa da poeziis, apologiisa<br />

da parodiis, religiuri aRtkinebisa da ironiuli groteskis erTianoba,<br />

romelic asociaciur saxeTa sivrceSi gamoixateba. ferweruli tilos<br />

nasesxeb detalebs elioti Tavis teqstSi parodiul, groteskul saxeebad<br />

iyenebs. faqtiurad, sakurTxevlis ferwerul asociaciaSi poets `Semohyavs~<br />

literturuli saxe – hipopotami, romelic, cxadia, mxolod<br />

im SemTxvevaSi iqceva am `asociaciuri sakurTxevlis~ nawilad, Tu saqme<br />

realur sakurTxevels ki ar exeba, aramed eliotis leqsSi mis verbalur<br />

ekvivalentebs (parodiul krav _ hipopotams, wamebul qalwulebs, eklesias,<br />

mgalobel angelozebs, qnarze damkvrelebs da a.S.). Sedegad, eliotis<br />

poeziaSi Caxeduli mkiTxvelisaTvis gentis sakurTxevlis aRqmisas, `hipopotamis~<br />

asociacia TiTqmis iseve `cocxalia~, rogorc ferweris mcodne<br />

mkiTxvelisaTvis _ sakurTxevlis asociacia, rodesac is `hipopotams~


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

kiTxulobs. cnobil niderlandel mkvlevars, r. ingelbiens pirad werilSi<br />

aRniSnuli aqvs, rom gentSi, `kravis TayvaniscemiT~ tkbobisas, is eliotis<br />

SesaZlebel aluziebze fiqrobda `.... da es gansacvifrebeli iyo... uceb<br />

eliotis hipopotamma Semoabija taZarSi~.<br />

Zneli saTqmelia, ramdenad `amdidrebs~ yovelive es TviT gentis sakurTxevlis<br />

aRqmas, magram faqtia, rom eliotis poeziaSi Caxedul mkiTvels,<br />

Zmebi van eikebis Sedevris xilvisas uciloblad gauRvivdeba `hipopotamis~<br />

Rrmad parodiuli, ironiuli ganwyobilebac, rac meoce saukunis modernizmisa<br />

da me-15 saukunis Crdilouri renesansis epoqaTa Soris uSvelebeli<br />

kontrastis gamomxatvelia da cxadia, Sesabamis emociasac aRZravs.<br />

rogorc TviT elioti aRniSnavs eseSi `ritikis daniSnuleba~, Tanadrouli<br />

literatura zustad iseTsave gavlenas axdens warsulis SedevrTa aRqmaze,<br />

rogorc warsulis mxatvruli qmnilebebi gansazRvraven literaturis Tanamedrove<br />

saxes (elioti 1861: 23).<br />

mTeli am ferwerul-religiuri asociaciuri sirTulis miuxedavad, `hipopotamSi~<br />

ironiul kontrasts metad uSualo xasiaTi aqvs; aq is naklebadaa<br />

garTulebuli da konkretuli publicisturi miznis Sesabamisad, Tu<br />

SeiZleba ase iTqvas, nawarmoebis `zedapirzea~ gadmotanili. Seumzadebel<br />

mkiTxvels yvela am asociaciaTa gauTvaliswinebladac SeuZlia aRiqvas leqsis<br />

mZafri ironiuli suliskveTeba. `hipopotamisagan~ gansxvavebiT, eliotis<br />

sxva leqsebSi ironia da kontrasti ufro farulia; xSirad es Tvisebebi<br />

rTul literaturul da miTologiur reminiscenciaTa gadaxlarTviT miiRweva<br />

da avtoriseuli poziciac am leqsebSi ufro gaSualebulia, `Znelad<br />

misagnebia~. aseTi azrobriv-emociuri sirTulis Sesabamisad, gancdiTi<br />

efeqtic ufro Rrma xasiaTs iZens, Tumca aRsaqmeladac ufro Zneli xdeba da<br />

mkiTxvelisagan safuZvlian momzadebasa da sibejiTes iTxovs.<br />

magaliTad, `ukvdavebis CurCuli~ (1918), romelic daaxloebiT `hipipotamTan~<br />

erTdrulad Seiqmna, erTi SexedviT, aseve TvalSi sacemi ironiuli<br />

kontrastebisagan Sedgeba. meore mxriv (da rogorc es xSirad<br />

xdeba xolme eliotis poeziaSi), leqsis moCvenebiTi simartive SesaZloa<br />

gadaulaxav sirTuled warmoudges Seumzadebel mkiTxvels, romelic mis seriozul<br />

aRqma-gaazrebas ganizraxavs. suraTi aqac, rogorc `hipopotamSi~,<br />

erTi SexedviT, sakmaod martivia. leqsSi aRwerilia ironiuli kontrasti<br />

SemoqmedebiTi Ziebis amaRlebul mniSvnelobasa da zneobrivad nivelirebul<br />

yofas Soris. me-17 saukunis ingliseli avtorebis – uiliam uebsterisa<br />

da jon donis sulieri miswrafebani, maTi survili, amaRldnen empiriul<br />

sinamdvileze da zegrZnobad, transcendentur yofierebas eziaron, mZafr<br />

ironiul kontrastSia Tanamedrove meZavis, vinme griSkinas portretsa da<br />

misi yofis aRwerasTan:<br />

75


76<br />

Temur kobaxiZe<br />

Webster was much possessed by death<br />

And saw the skull beneath the skin;<br />

And breastless creatures under ground<br />

Leaned backward with a lipless grin.<br />

Donne, I suppose, was such another<br />

Who found no substitute for sense;<br />

To seize and clutch and penetrate;<br />

Expert beyond experience,<br />

uebsters ipyrobda sikvdilze fiqri<br />

da kanqveS igi qalas xedavda,<br />

xolo miwis qveS umkerdo ConCxebs<br />

da utuCebo RreWas cxedarTa.<br />

vfiqrob, rom donic sxva iyo – qveynad<br />

sxva Zala ver scno gonebis meti<br />

Ziebis, povnis, yovlis wvdomisTvis;<br />

cdis miRma sferos iyo eqsperti.<br />

leqsis saTauri uordsuorTis cnobili odis (Intimations of Immortality~)<br />

parodiul miniSnebas Seicavs, rac Tavidanve xazs usvams nawarmoebis situaciisa<br />

da problematikis mkveTrad antiromantikul, ironiul-parodiul<br />

xasiaTs. `ukvdavebis CurCuli~ isea agebuli, rom ZiriTadi kontrasti Tanamedrove<br />

meZavsa da warsulis did SemoqmedTa Soris kontrastul saxeTa mTeli<br />

ierarqiis TavSia moqceuli. elioti Tavis nawarmoebs or nawilad hyofs da<br />

pirveli nawilis xatovanebas meoris saxeebTan mZafr ironiul dapirispirebaSi<br />

warmosaxavs. erTi mxriv, `miwis qveS umkerdo ConCxebi~, `utuCebo RreWa<br />

cxedarTa~, `TvalTa ukaklo upeebi~ da a. S., xolo meore mxriv –<br />

Grishkin is nice: her Russian eye<br />

Is underlined for emphasis;<br />

Uncorseted, her friendly bust<br />

Gives promise of pneumatic bliss.<br />

kargi ram aris griSkina: rusul<br />

Tvalebs feradi xaziT gamohyofs<br />

da ukorseto, Tbili biustiT<br />

moaqvs pnevmatur tkbobis samoTxe.


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

sabolood, saxeTa amgvari kontrastuloba nawarmoebis azrobrivi sistemisaTvis<br />

ganmsazRvrel, eTikur planSi gaazrebul dualistur winaaRmdegobas<br />

gulisxmobs – doni `cdis miRma mdebare sferoTa eqspertia~, xolo<br />

griSkina TviT am `cdismier~ samyaros ganasaxierebs. donis `wmindanTa<br />

nawilebSi~ da `saRvTo sonetebSi~ siyvaruli zemateruialur yofierebas<br />

erwymis, griSkina ki mdabal instinqtTa mozvavebiT iaguarsa da maimuns<br />

aWarbebs. am or situaciaTa Sedareba Zalze axlos dgas idealur da materialur<br />

sawyisTa dapirispirebasTan, sagnobrivi realobisa da sulis yofierebis<br />

dualistur antagonizmTan. aSkaraa, rom tradiciul, religiurdogmatur<br />

sqemas elioti nawarmoebis kompoziciur RerZad iyenebs, daaxloebiT<br />

im mxatvrul funqcias aniWebs mas, romelic momdevno nawarmoebebSi,<br />

gansakuTrebiT ki `unayofo miwaSi~ ukve miToss daekisreba. is, rom<br />

elioti mxolod `iyenebs~ am sqemas da ara `swams~ misi, Tundac iqidan Cans,<br />

rom ironias is orive mxares erTnairad unawilebs. `ukvdavbis CurCulis~<br />

saintereso Tavisebureba isaa, rom donis sasiyvarulo lirikis nimuSTa<br />

msgavsad, aqac poetis subieqtur pozicias, leqsis problematikasTan mis<br />

uSualo mimrTebas kontrastuli xatovanebis ironuli Rimili `efareba~.<br />

is, rom `uebsters ipyrobda sikvdilze fiqri / da kanqveS igi qalas<br />

xedavda, / xolo miwisqveS umkerdo ConCxebs / da utuCebo Rre-<br />

Was cxedarTa~, literaturaTmcodneobaSi miCneulia uebsteris dramaturgiis<br />

erT-erT yvelaze Rrma da lakonur daxasiaTebad. miuxedavad<br />

imisa, rom es azri poeturi strofis saxiT aris gadmocemuli, is Tavs<br />

uyris uebsteris dramaturgiis umTavres Tvisebebs: pirquS fiqrs amaoebaze,<br />

sikvdilze da mis saboloo, naklebadesTetikur, Tumca realursa<br />

da saocrad `materialistur~ arsze. `Possessed by death~ (sikvdilze<br />

fiqriT Sepryobili) eliotis asociaciur poetikaSi ueWveladaRiqmeba, rogorc `obsessed by death~-`sikvdilis akviatebuli azris mqones~<br />

evfemizmi (templini 1997: 140). anu is, rom uebsteri `sivdilze fiqriT<br />

iyo Sepyrobili~ faruli ironiis ZaliT imasac niSnavs, rom misTvis<br />

`sikvdili akviatebuli azri iyo~. magram skvdili, kvdoma, kvdomis procesi,<br />

TviT sityva `to die~, Tavis mxriv, meCvidmete saukunis saliteraturo<br />

enaze iseve, rogoc imJamindeli maRali sazogadoebis Jargonze,<br />

seqsisa da sakuTriv, orgazmis metafora iyo da misi evfemizmi (mohaksi<br />

1984: 387-412). mas uxvad iyenebdnen poeziaSi, iyenebda jon donic Tavis<br />

maxvilgonivrul paradoqsebSi – `to die~ misTvisac xSirad ormxrivi<br />

konotaciis Semcveli kalamburia (ix. leqsi `kanonizacia~: We can die<br />

by it, if not live by love…). cxadia, am simbolur-azrobriv konteqstSi<br />

imis mtkiceba, rom `uebsters ipyrobda sikvdilze fiqri~, rom is iyo<br />

`possessed (obsessed?) by death~, usasrulo ironiiT aris aRsavse, radgan<br />

77


78<br />

Temur kobaxiZe<br />

qveteqsti aq isaa, rom mas swored seqsi hqonda idee fixe-ad qceuli<br />

da ara sikvdili. TviT donsac, romelmac `qveynad sxva Zala ver scno<br />

gonebis meti~ imis garda, rom `[xeli] CasWidos, waavlos da SeaRwios~<br />

(to seize and clutch and penetrate) elioti orazrovnad axasiaTebs, radganac<br />

`CaWidva~, `xelis wavleba~ da gansakuTrebiT, `SeRweva~ (penetrate)<br />

aSkarad orazrovania da ormxriv konotacias Seicavs, sqesobrivi aqtis<br />

gamomxatvel metaforikas warmoadgens. yovel SemTxvevaSi, SemecnebiT,<br />

inteleqtualur an SemoqmedebiT process es poeturi fraza naklebad<br />

mogvagonebs, an mogvagonebs mxolod Tavis “seqsualur” konotaciasTan<br />

erTad.<br />

poetikuri TvalsazrisiT, leqsi isec SeiZleba wavikiTxoT, rogorc<br />

eliotis mier `grZnobad-inteleqtualuri aRqmis mTlianobis~ (unified<br />

sensibility) rRvevis kritika. aq is `metafizikosi~ poetebisa da upirvelesad,<br />

TviT donisaTvis damaxasiaTebel grZnobisa da emociis sinTezs<br />

upirispirebs Tanamedrove poezias, sadac es sinTezi darRveulia. `rodesac<br />

poetis cnobiereba mzad aris samuSaos Sesasruleblad, _ werda elioti<br />

eseSei `metafizikosi poetebi~, _ is ganuwyvetliv aerTianebs erTmaneTTan<br />

SeuTavebel STabeWdilebebs. Cveulebrivi adamianis STabeWdilebebi qaoturia,<br />

mouwesrigebelia, fragmentulia. mas an Seuyvardeba vinme, an is<br />

spinozas kiTxulobs da am STabeWdilebebs araferi aqvT saerTo arc erTmaneTTan<br />

da arc sabeWdi manqanis xmaurTan, an samzareulodan gamosul saWmlis<br />

sunTan. poetis cnobierebaSi ki es STabeWdilebebi yovelTvis axal<br />

mTlianobas hqmnian“ (elioti 1951: 287). mogvianebiT, Teoriul nawerebSi (A<br />

Note on Two Odes of Cowley, 1938) is ukve gansazRvravs am Tvisebas, rogorc<br />

metafizikur maxvilgonierebas (wit) da `ukvdavebis CurCulis~ ZiriTadi,<br />

faruli suliskveTebac am `maxvigonivruli~ esTetikuri mTlianobis<br />

daSlas-Tan dakavSirebuli erTob ironiuli sinanulia.…<br />

`metafizikur~ maxvilgonierebas, elioti gansazRvravs, rogorc `azris<br />

uSalo, grZnobad gancdas, anu azris emociad qcevas~ (elioti 1951:<br />

286). donTan da uebsterTan dakavSirebli xatovanebis ZiriTadi, poetikuri<br />

aspeqtic swored `azris uSualo, grZnobad gancdas~ gulisxmobs:<br />

poeti rTuli, gavrcobili metaforis (e.w. `conceit~) saSualebiT axdens<br />

imis demonstracias, Tu rogor SeiZleba azrisa da gancdis sinTezireba.<br />

sikvdilis `analitikuri~, pirwmindad inteleqtualuri gageba donTan da<br />

uebsterTan imavdroulad aSkara seqsualuri konotacis Seicavs, rac ukve<br />

gancdaTa sferos ganekuTvneba: gr.smiti aRniSnavs, rom `leqsi dawerilia<br />

seqsze, rogorc sikvdilis gacnobierebis saSualebaze – saSualebaze, romlis<br />

gamoyenebac mxolod mefe iakobis avxorc eopqaSi Tu iqneboda Sesa-<br />

Zlebeli~ (smiti 1966: 41). amgvarad, `ukvdavebis CurCuli~ ara mxolod


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

praqtikuli magaliTia me-17 saukunis poetTa `gaerTianebuli mgrZnobelobisa~<br />

aramed is erTgvari `receptis~ elementebsac Seicavs imis Taobaze, Tu<br />

rogor unda iqnas miRweuli es metad faseuli Tviseba, romelic, rogorc<br />

elioti sTvlida, barokos epoqis aqeT, inglisuri poeziisaTvis dakargula.<br />

`saqme is aris, rom sadRac meCvidmete saukuneSi moxda am grZnobadinteleqtualuri<br />

aRqmis mTlianobis rRveva, rasac mere ukve veRarasodes<br />

ver davaRwieT Tavi~ (elioti 1951: 288).<br />

sagulisxmoa, rom igive sinTezs Seicavs griSkinTan dakavSirebuli metaforikac.<br />

griSkinis prototipi iyo serJ diagilevis sabaleto dasis wevri,<br />

rusi balerina serafima astafieva (1876-1934), romlic sacxovreblad londonSi<br />

darCa da romelic eliots ezra paundma gaacno im imediT, rom am<br />

Sexvedridan leqsi `gamocxveboda~ (TviT paundi orjer sagangebod axsenebs<br />

mas Tavis 77-e eda da 79-e 79-e -e `pizanur `pizanur `pizanur `pizanur `pizanur kantoebSi~). kantoebSi~). paundi paundi paundi ar ar ar Semcdara Semcdara Semcdara da da da da da Tumca Tumca Tumca re- re- re- re-<br />

re- re- realuri<br />

astafieva TiTqmis arafriT ar hgavda griSkins, am Sexvedram, rogorc<br />

Cans, biZgi misca `ukvdavebis CurCulis~ Seqmnas. eliotis griSkini mTlianad<br />

seqszea `momarTuli~ – xelovnebasTan, miTumetes baletTan, an raime saxis<br />

sulierebasTan mas araferi akavSirebs da faqtobrivad, misi sagangebod vulgaruli<br />

warmosaxva leqsSi sxva araferia, Tu ara meZavis portreti. magram<br />

saqme aqac Rrma orazrovbnebaSia, romelsac elioti sityvebis sxva, simbolur,<br />

farul, an etimologiur mniSvnelobaTa xazgasmiT aRwevs. is `pnevmaturi<br />

netareba~, romelic griSkinas mimzidvel biusts, unda vifiqroT,<br />

yvela xelgaSlili msurvelisaTvis moaqvs, mTeli groteskul-ironiuli<br />

skabrezulobis miuxedavad, agreTve ormag konotacias Seicavs. Tanamedrov<br />

mkiTxvelSi pnevmaturi burRis, an CaquCis asociaciis aRmZvreli es sityva<br />

warmoqmnilia ZvelberZnuli `pnevma~-dan, (πνευμα) romelic `sunTqvas~<br />

niSnavs. terminologiurad, Sua saukuneebis RvTismetyvelebam is jer kidev<br />

filon aleqsandrielis (Zv.w. 20 – ax.w. 40) nawerebidan aitaca da qristianuli<br />

gagebiT `sulis~ aRmniSvnel sityvad aqcia. `pnevmatologia~ dasavlur<br />

RvTismetyvelebaSi saerTod, suliwmindas Semswavleli Teologiuri disciplinaa.<br />

ase rom griSkinTan dakavSirebiT, suliereba da inteleqtualizmi<br />

zustad isevea miniSnebuli, rogorc uebsterisa da donis sulier miswrafebebSi<br />

– seqsualuri ltolva. gamodis, rom materialuri da sulieri samyaro<br />

erTmaneTs mkveTrad upirispirdeba, magram meore mxriv orive erTmaneTis Canasaxs<br />

Seicavs, msgavsad Cinuri inis da ianisa. leqsi efuZneba sakmaod rTul,<br />

`oTxmag~ metaforas: uebsteris da donis sulier sferoTa eqspertoba iseTsave<br />

parodiul-seqsualr konotacias Seicavs, rogorc griSkinas meZavuri<br />

momxibvleloba da mTeli misi erTob skabrezuli portreti - parodiul<br />

sulierebas. erTi mxriv, leqsSi suli da xorci (mxatvruli Semoqmedeba da<br />

meZavis yofa, mTeli misi `saqmianoba~) dapirispirebulia erTmaneTTan, meroe<br />

79


80<br />

Temur kobaxiZe<br />

mxriv – erTmaneTisgan ganuyofeli. eliotis usasrulo ironiac swored<br />

amaSi gamoixateba: Tu griSkinas moTanTale biusti `pnevmas~, anu sulsa da<br />

`sulierebas~ Seicavs, xolo donis da uebsteris amaRlebuli miswrafebebi<br />

sqesobriv ltolvasa da `mdabio instinqts~, maSin sadRaa, saerTod, zneobrivi<br />

faseulobebi? sadRaa religia, mxatvruli Semoqmedebs amaRlebuli<br />

zeSTagoneba, sadRaa suliereba? cdunebiT aRsavse `abstraqtuli mocemulobani~<br />

gars uvlian griSkinis biwier xibls da mxolod `Cevni saZmo-Ra<br />

mixoxavs gamxmar neknebze~, rom `Tbilad Segvinaxos~ Cvenive metafizika:<br />

And even the Abstract Entities<br />

Circumambulate her charm;<br />

But our lot crawls between dry ribs<br />

To keep our metaphysics warm.<br />

simbolur-azrobrivi datvirTvis sawyisiTa Ziebas aq metad Sors mivyevarT<br />

– parodiuli froidistuli narTaulebidan (mxatvruli Semoqmedebis<br />

seqsualuri determinirebuloba), TviT imis mtkicebamde, rom erTi SexedviT<br />

dapirispirebuli sawyisebi arsebiTad erTi da igivea, an erTmaneTis `sarCulia~.<br />

faqtia, rom am gziT elioti ironiulad `auqmebs~ sulisa da xorcis<br />

tradiciul diqotomias da sulier faseulobaTa TavisTavadobasTan, maT<br />

avtonomiurobasTan dakavSirebiT Rrma skefsiss gamoxatavs. parodiuli<br />

erosi (griSkina, rogorc siZvis `qurumi~) da parodiuli tanatosi (uebsteris<br />

`micvalebulTa xatovaneba~) faqtobrivad, erTi da igivea – orive<br />

parodiaa. faseulobebi nivelirebulia, magram es dRes da guSin ki ar momxdara,<br />

ase iyo ukve donis da uebsteris droidn. elioti erTmaneTs ki ar<br />

upirispirbs epoqebs, aramed maT arsebiT identurobaze pesimisturi daskvna<br />

gamoaqvs. radganac es pesimizmi usazRvrod ironiulia, sarkastulic ki,<br />

leqsis aRqmisas xSirad iqmneba `TamaSis~, avtoriseuli `araseriozulobis~<br />

zedapiruli STabeWdileba, romelic ifanteba am Rrmad seriozuli<br />

nawarmoebis siRrmiseuli gansjisas. arsebiTad, es swored is `amaRlebuli<br />

seriozulobaa~, romelzedac Tavis droze wrda didi kritikosi meTiu arnoldi<br />

da romelsac, maxvilgo-nierebasTan erTad, qlinT bruqsma Tavis<br />

cnobil wignSi mTeli Tavi miuZRvna (bruqsi 1939: 18-38).<br />

eliotis, iseve, rogorc Tavis droze donis, `metafizikuri~ ironia im<br />

skefsiss gamoxatavs, romliTac es krizisuli xanis Semoqmedebi xSirad<br />

ekidebodnen sinamdviles. skefsisi da is Rrma pesimizmi, romelTa saboloo<br />

daZlevac eliotma mxolod mogvianebiT, religiur faseulobaTa aRiarebis<br />

gziT SesZlo, misi adreuli poeziisaTvis sakmaod damaxasiaaTebelia.<br />

meore mxriv, Znelia eliots, Tundac adreuls, Tanmimdevruli skeptikosi


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

uwodoT – es misi poeziis erT-erTi Strixi, an ufro erT-erTi xerxia SemoqmedebiTi<br />

gzis dasawyisSi. rogorc `hipopotami~, ise `ukvdavebis CurCuli~<br />

pirveli msoflio omis wlebSi Seiqmna, gaCaRebuli brZolebis dros da es<br />

niSandoblivia. gasuli saukunis damdegi da ociani wlebi xom is dro iyo,<br />

rodesac bevri didi Semoqmedi Zalze mtkivneulad aRiqvamda kacobriobis<br />

istoriis erTi udidesi periodis epilogs. sruldeboda renesansuli humanizmisa<br />

da misi memkvidre ganmanaTleblobis, Semdeg _ romantizmis idealTa<br />

daqveiTebisa da saboloo degradaciis xangrZlivi procesi. warsuls<br />

Cabarda `viqtorias epoqac~ - klasikuri britanuli liberalizmisa da<br />

`sazogadoebrivi harmoniis~ xana. mxatvrul literaturaSi kars iyo momdgari<br />

`unayofo miwis~, `kacis fitulebis~, joisis `ulises~ da kafkas<br />

`procesis~ epoqa. evropul mxatvrul azrovnebaSi optimistur, liberalur-humanistur<br />

warmodgenebs masoflmxed-velobrivi Cixis gamZafrebuli<br />

gancda Caenacvla.<br />

damowmebani:<br />

bruqsi 1939: Brooks Cl, Modern Poetry and the tradition. Chapel Hill NC: Crolina UP,<br />

1939<br />

elioti 1951: Eliot T. S. Selected Essays. London: Faber & Faber, 1951.<br />

elioti 1988: Eliot T. S. The Letters of T. S. Eliot. Ed. by Valerie Eliot. Vol. I, London: Har-<br />

court Brce Jovannovich, © 1988.<br />

mileri 2007: Miller J. E. T.S.Eliot: The Making of an American Poet, 1888-1922. Pennsylva-<br />

nia <strong>State</strong> UP, 2007.<br />

mohaksi 1984: Mohacsy Il. The Legend of the Unicorn: An Illumination of the Maternal Split.<br />

Journal of American Academy of Psychoanalysis and Dynamic Psychiatry,<br />

(1984).<br />

sauTemi 1984: Southam B. C. A Guide to the Selected Poems of T. S. Eliot. London: Harcourt<br />

Brace & Co, © 1994.<br />

smiti 1966: Smith Gr. T. S. Eliot’s Poetry and Plays. A Study in Sources and Meaning. Chi-<br />

cago: Chicago UP, 1966 .<br />

templini 1997: Tamplin R. A Preface to T. S. Eliot. London: Longman, 1997.<br />

Smidti 2001: Schmidt P. The Ghent Altarpiece. Ghent, Amsterdam: Ludion, 2001.<br />

(?)12: “Likewise, in sixteenth- to eighteenth-century England, to “die” was a euphe-<br />

mism for orgasm”.<br />

81


82<br />

Temur Kobakhidze<br />

Temur kobaxiZe<br />

Dichotomy of Body and Soul:<br />

T.S.Eliot’s “The Hippopotamus” and “Whispers of Immortality”<br />

Summary<br />

‘Whispers of Immortality’ and ‘The Hippopotamus’ were composed in the middle of<br />

the World War 2, while Eliot stayed in London. Sharp ironical, grotesque imagery and even<br />

caricature are characteristic of both poems as is their rich allusiveness. They share much<br />

of their subject-matter and the theme, although that is hardly recognizable on the surface.<br />

Each in its own way, they both deal with the dichotomy of body and soul, the subject that<br />

would have been obviously religious had not Eliot regarded it with a great deal of ironic<br />

distance and skepticism of an erudite poet-analyst, and by no means with reverence of a<br />

devotional poet.<br />

Within the basic antithesis of “The Hippopotamus”, that of the hippopotamus and the<br />

True Church, smaller antitheses are developed by the major opposites. For example, the<br />

hippopotamus seems firm but is frail, while the True Church presents no such opposition;<br />

yet this antithesis proves to be truer of the church. The “mysterious way” in which<br />

“God works”, gives us not only the satiric wonder of the sleeping church but also the<br />

sympathetic wonder of the limited hippopotamus taking wing and ascending to heaven.<br />

Striking similarities between the poem and Jan van Eyck’s Ghent Altarpiece (Adoration<br />

of the Mystic Lamb) prove that part of Eliot’s design was to draw a parody analogy with<br />

this world famous piece of painting by borrowing from it some of the crucial imagery for<br />

his poem. All those quiring angels and ‘martyr’d virgins’, by whom the hippopotamus<br />

‘shall be kist’, ‘the harp of gold’, on which the hippopotamus ‘performs’, ‘blood of the<br />

Lamb’, by which he will be cleaned, and ‘the True Church’ itself, personified by a group<br />

of high ranked clerics in papal tiaras, etc. are depicted in van Eyck’ altarpiece, which is<br />

commonly considered to be one of the most important masterpieces of the 16th century<br />

Northern Renaissance painting. Behind all the external irony and grotesque, Eliot’s poem<br />

can doubtlessly be perceived as an inter textual context, where by means of a parallel<br />

extra textual associations, the motif of the Ghent Altarpiece is explicitly recognized. Parody<br />

of the Ghent Altarpiece in “The Hippopotamus” can be identified as part of the main<br />

current in Modernist aesthetics and its ideology, which repudiated root and branch the<br />

Renaissance values together with what was called ‘humanitarianism’ in T.S.Eliot’s time.<br />

The attention, however, is drawn to what we now call the period of relative decline of<br />

the High Renaissance values, and the introduction of Mannerism and Baroque, strongly<br />

exemplified by the 17th century ‘metaphysical’ poetry and the Jacobean drama.<br />

“Whispers of Immortality” makes the use of both bodily lust and spiritual aspirations<br />

just like “The Hippopotamus” refers to The Adoration of the Mystic Lamb in its imagery. In


sulisa da xorcis diqotomia: tomas eliotis `hipopotami~ da `ukvdavebis CurCuli~<br />

fact, both Webster and Donne are ‘possessed by death and see the skull beneath the skin’,<br />

but ironically, in Eliot’s system of values, ‘possessed’ is quite naturally perceived as ‘obsessed’,<br />

and obsession by death acquires a highly dubious meaning. In the 17th century lyrics,<br />

as well as in the high society jargon of the time ‘to die’ often constituted an euphemism<br />

for sexual climax (Cf. Donne’s “Canonization”: ‘We can die by it, if not live by love…’),<br />

the ironic innuendo here doubtless being that Webster appears to be sex-obsessed. Donn’s<br />

spiritual exercises too, especially his aptness “to seize, and clutch, and penetrate”, bear<br />

strong resemblance to a sexual contact, being in fact, its metaphorical description. It is<br />

obvious that the soul and body are merged in both Donne and Webster, as are their spiritual<br />

intentions and the underlying ironic sexuality. Poetically, this also is a ‘metaphysical’<br />

poem, exemplifying Eliot’s thesis of ‘dissociation of sensibility’, which took place by the<br />

end of the 17th century “…and from which we never recovered”. At a first glance, the<br />

Elizabethan and Jacobean authors are taken against moderns. In contrast to the spiritual<br />

aspirations of Donne and Webster, we are much possessed by Grishkin , no “breastless<br />

creature’, but giving promise of ‘pneumotic bliss’. Alien, overwhelming animal, and rank,<br />

the flesh now dominates man. Unlike Webster or Donne, we have to separate thought and<br />

sense, otherwise living sense will conquer our feeble metaphysics:<br />

But our lot crawls between dry ribs<br />

To keep our metaphysics warm.<br />

Grishkin (whose prototype has been a Russian ballet girl Serafima Astafieva of Diaghilev’s<br />

company, who stayed in London after Diaghilev had left) with her ‘friendly bust’,<br />

which gives ‘pneumotic bliss’ seem to represent the flesh per se, the body as opposed to<br />

soul, and so it does at a first galnce. But the latent meaning of Eliot’s phrasing goes much<br />

deeper and reveals an absolutely different and even paradoxical attitude. ‘Pneuma’ (the<br />

πνευμα of “pneumotic bliss”) is the Greek word for breath but the Christian tradition starting<br />

with Philon of Alexandria, has attributed to it the meaning of ‘soul’. In fact, ‘pneumatology’<br />

is a discipline in Western theology, which is dedicated to the studies of the Holy<br />

Spirit. It seems quite obvious, that just like the “metaphysical” and highly spiritual striving<br />

of Donne and Webster have a strong sexually determined underflow, Grishkin’s uncorseted<br />

and ‘friendly’ bust contains pneuma, and hence the most exceptional spirituality, associated<br />

with the Holy Spirit. In fact, in “Whispers of Immortality” the dichotomy of body and soul<br />

is canceled, and the cancellation represented with bitter irony if not sarcasm. Body and soul<br />

coexist, if not in harmony, but for Eliot of the 1910’s, they serve as each others manifestations.<br />

Death is not a spiritual, but a biological matter marked with strong sexual implications,<br />

and life is lust personified in Grishkin, who is a carrier of “pneumatic” spirituality.<br />

Eliot’s “metaphysical” irony is part of general skepticism reflected in his early poetry,<br />

the quality reaching its climax in “The Hollow Men”, where there is no room even for irony<br />

83


84<br />

Temur kobaxiZe<br />

anymore. The turn of the century and the 1910’s were the time when many distinguished<br />

men of letters reacted most painfully to the end of one of the longest and most productive<br />

periods in Western cultural history. World War II and its consequences exemplified to them<br />

the end of the long Renaissance history, succeeded by the Age of Reason and Romanticism.<br />

In European minds, the culture of Victorian era, known for its show-off social harmony<br />

and hypocrite morals was also coming to an end. Upcoming was the composition of “The<br />

Waste Land” and “The Hollow Men”, of Joyce’s Ulysses and Kafka’s The Trial. The Western<br />

creative thought was dominated with the sensation of an overwhelming cultural and<br />

psychological deadlock and the premonition of crisis.


literaturaTmcodneobis qrestomaTia<br />

karnavalizebuli literatura<br />

mixail baxtini<br />

karnavalis (sxvadasxvagvar dResaswaulTa da karnavaluri tipis wes-<br />

CveulebaTa da formaTa erTobliobis gagebiT), misi arsis, pirvelyofil<br />

sazogadoebasa da adamianis pirvelyofil azrovnebaSi misi Rrma fesvebis,<br />

klasobriv sazogadoebaSi misi ganviTarebis, iSviaTi sicocxlisunarianobisa<br />

da waruSleli xiblis problema kulturis istoriis erT-erTi<br />

urTulesi da usainteresoesi sakiTxTagania. safuZvlianad mas aq, cxadia,<br />

ver ganvixilavT. aq Cven karnavalizebis, anu literaturaze, Tanac mis Janrul<br />

mxareze karnavalis zemoqmedebis problema gvainteresebs.<br />

TviTon karnavali (vimeorebT: karnavaluri tipis yvelanair dResaswaulTa er-<br />

Tobliobis azriT), cxadia, ar aris literaturuli movlena. igi sawesCveulebo<br />

xasiaTis sinkretuli sanaxaobrivi formaa. es aris Zalian rTuli, mravalmxrivi<br />

forma, romelic epoqebis, erebisa da sxvadasxva dResaswaulebis Sesabamisad,<br />

saerTo karnavalur safuZvelTan erTad, sxvadasxva nairsaxeobiTa da elferiT<br />

xasiaTdeba. karnavalma simbolur cxadad xelSesaxeb formaTa ena SeimuSava,<br />

didi da rTuli masobrivi msvlelobebiT dawyebuli da calkeuli karnavaluri<br />

JestebiT damTavrebuli. es ena diferencirebulad, SeiZleba iTqvas, danawevrebulad<br />

(nebismieri enis msgavsad) erTian (magram rTul) karnavalur msoflgancdas<br />

gamoxatavda, romliTac gamsWvaluli iyo yvela misi forma. SeuZlebelia am enis<br />

ramdenadme srulad da adekvaturad gadatana sityvierebis enaze, miT umetes _<br />

ganyenebul cnebaTa enaze, magram igi eqvemdebareba konkretul-grZnobadi niSniT<br />

masTan naTesaur kavSirSi myofi mxatvruli saxeebis, anu literaturis enaze<br />

gadatanas. karnavalis gadatanas literaturis enaze Cven mis karnavalizebas vuwodebT.<br />

am transportirebis TvalsazrisiT, qvemoT karnavalis calkeul momentebsa<br />

da Taviseburebebs gamovyofT da ganvixilavT.<br />

karnavali aris sanaxaoba rampisa da Semsruleblebad da mayureblebad<br />

dayofis gareSe. karnavalSi yvela uSualo monawilea, karnavaluri qmedebis<br />

Tanaziaria. karnavals ar ucqeren da, mkacrad rom vTqvaT, mis gaTama-<br />

Sebas ki ar axdenen, aramed cxovroben masSi, cxovroben misi kanonebiT,<br />

vidre es kanonebi moqmedeben, anu karnavalur cxovrebas ewevian. TviTon<br />

karnavaluri cxovreba aris iseTi cxovreba, romelic amogdebulia Cveulebrivi<br />

kalapotidan, anu erTgvari `ukuRma cxovrebaa~, `gadmobrunebuli<br />

samyaroa~ (`monde à l’envers~).<br />

85


86<br />

mixail baxtini<br />

karnavalis dros uqmdeba wesebi, akrZalvebi da SezRudvebi, romlebic<br />

Cveulebrivi, anu arakarnavaluri cxovrebis dinebasa da wyobas gansazvraven;<br />

upirvelesad uqmdeba ierarqiuli wyoba da masTan dakavSirebuli<br />

SiSis, mokrZalebis, pietetis, eTiketis da a.S. formebi, anu yovelive is,<br />

rasac adamianTa socialur-ierarqiuli da yvela sxvagvari (maT Soris –<br />

asakobrivi) uTanasworoba ganapirobebs. uqmdeba yovelgvari distancia<br />

adamianebs Soris da ZalaSi Sedis gansakuTrebuli karnavaluri kategoria<br />

_ laRi familaruli kontaqti adamianebs Soris. es aris karnavaluri msoflgancdis<br />

Zalian mniSvnelovani momenti. adamianebi, romlebic cxovrebaSi<br />

Seuvali ierarqiuli barierebiT arian dayofilni, karnavalur moedanze<br />

erTmaneTTan Tavisufal familarul kavSirs amyareben. familaruli<br />

kavSiris es kategoria rogorc masobriv qmedebaTa organizaciis xasiaTs,<br />

aseve Tavisufal karnavalur Jestikulaciasa da gulwrfel karnavalur sityvas<br />

gansazRvravs.<br />

karnavalSi konkretul-emociuri da naxevrad realuri da naxevrad gaTamaSebuli<br />

formiT adamianis adamianTan urTierTobaTa axali modusi yalibdeba,<br />

romelic arakarnavaluri cxovrebis umZlavres socialur-ierarqiul<br />

urTierTobebs upirispirdeba. adamianis qceva, Jesti da sityva Tavisufldeba<br />

yovelgvari ierarqiuli mdgomareobis (wodebis, Tanamdebobis, asakis,<br />

qonebrivi mdgomareobis) Zalisagan, romelic mTlianad ganapirobebda maT<br />

xasiaTs arakarnavalur cxovrebaSi, da amitomac isini, Cveulebrivi arakarnavaluri<br />

cxovrebisaTvis logikis TvalsazrisiT, eqscentruli, Seusabamo<br />

xdebian. eqscentruloba karnavaluri msoflgancdis gansakuTrebuli kategoriaa,<br />

romelic organulad aris dakavSirebuli familaruli kontaqtis<br />

kategoriasTan; igi adamianis bunebis faruli Sreebis gamoxatvisa da gamovlenis<br />

saSualebas iZleva.<br />

familarulobasTan aris dakavSirebuli karnavaluri msoflgancdis mesame<br />

kategoriac _ karnavaluri mezalansebi. laRi familaruli damokidebuleba<br />

yvelaferze vrceldeba: yvela Rirebulebaze, azrze, movlenasa<br />

da saganze. karnavaluri kontaqti da SeTavseba myardeba yvelafers Soris,<br />

rac arakarnavaluri ierarqiuli msoflgancdiT daxSuli, Caketili, gancalkevebuli<br />

da erTamaneTisagan dacilebuli iyo. karnavali aaxlovebs,<br />

aerTianebs, SeauRlebs da SeaTavsebs wmindas profanulTan, maRals dabal-<br />

Tan, diads mdaresTan, brZnuls sulelurTan da a.S.<br />

amasTan aris dakavSirebuli meoTxe karnavaluri kategoriac _ profanacia:<br />

karnavaluri mkrexelobani, karnavalur damdablebaTa da damiwebaTa<br />

mTeli sistema, miwisa da sxeulis mwarmoeblur ZalebTan dakavSirebuli<br />

karnavaluri uxamsobani, karnavaluri parodiebi wminda teqstebsa da<br />

gamonaTqvamebze da a.S. [...]


karnavalizebuli literatura<br />

es karnavaluri kategoriebi da upirvelesad _ adamianisa da qveynierebis<br />

laRi familarizebis kategoria, aTaswleulebis manZilze literaturaSi,<br />

gansakuTrebiT _ prozauli romanis dialogur xazSi gadadioda.<br />

familarizeba xels uwyobda epikuri da tragikuli distanciis rRvevas da<br />

asaxvis yvela sagnis gadatanas familaruli kontaqtis zonaSi; igi arsebi-<br />

Tad vlindeboda siuJetisa da siuJetur viTarebaTa organizaciaSi, ganapirobebda<br />

avtoris poziciis gansakuTrebul familarul damokidebulebas<br />

gmirebisadmi (rac SeuZlebelia maRal JanrebSi), nergavda mezalansebisa da<br />

maprofanirebel damdablebaTa logikas da bolos _ udides gardamqnel<br />

zegavlenas axdenda literaturis Tavad sityvier stilze. [...]<br />

mTavari karnavaluri qmedeba aris karnavaluri xelmwifis gamasxreba,<br />

misi Semkoba da ganmkoba. [...]<br />

mefis gvirgviniT Semkobasa da mis mocilebaSi ganfenilia karnavaluri<br />

msoflgancdis TviT birTvi _ cvlilebaTa da gardaqmnaTa, sikvdilisa da<br />

ganaxlebis paTosi. karnavali yovlis momspobi da yovlis ganmaxlebeli<br />

drois zeimia [...] Semkoba-ganmkoba ormxrivi ambivalenturi wes-Cveulebaa,<br />

romelic gamoxatavs cvla-ganaxlebis garduvalobasa da amavdroulad<br />

_ mis cxovelmyofelobas, yovelgvari wyobisa da wesrigis, yovelgvari<br />

Zalauflebisa da yovelgvari mdgomareobis (ierarqiulis) mxiarul fardobiTobas.<br />

Semkoba imTaviTve gulisxmobs Semdgom ganmkobas: igi Tavidanve<br />

ambivalenturia. mimdinareobs namdvili xelmwifis _ misi monis an masxaris<br />

Semkoba, da amiT xdeba gadmotrialebuli karnavaluri samyaros gaxsna da<br />

sakralizeba. Semkobis wes-CveulebaSi ceremonialis yvela momenti, Zalauflebis<br />

simboloebi, romlebic Sesamkobels gadaecema, is samosi, romli-<br />

Tac igi imoseba, ambivalenturi xdeba, mxiaruli fardobiTobis xasiaTs<br />

iZens, TiTqmis butaforuli xdeba (magram es sawesCveulebo butaforiaa);<br />

maTi simboluri mniSvneloba orplanianobas iZens (rogorc Zalauflebis<br />

realuri simboloebi, anu arakarnavalur samyaroSi isini erTplanianebi,<br />

absoluturebi, damZimebuli da monoliTurad seriozuli arian). dagvirgvinebaSi<br />

imTaviTve gamosWvivis gangvirgvineba. aseTia yvela karnavaluri<br />

simbolo: isini yovelTvis Seicaven uaryofis (sikvdilis) perspeqtivas an<br />

piriqiT. dabadeba moaswavebs sikvdils, sikvdili _ axal dabadebas. karnavali<br />

arafris absolutizebas ar axdens, igi yvelafris fardobas iuwyeba.<br />

[...] karnavalisaTvis ucxoa rogorc absoluturi uaryofa, aseve<br />

absoluturi mtkiceba. metic, swored gangvirgvinebis wes-CveulebaSi<br />

gansakuTrebiT cxadad Canda cvlisa da ganaxlebis paTosi, aRmaSenebeli<br />

sikvdilis saxe. amitomac literaturaSi yvelaze xSirad gangvirgvinebis<br />

wes-Cveuleba gadmohqondaT. magram, vimeorebT, Semkoba-ganmkoba ganuyofelia,<br />

isini orbunebovani arian da erTmaneTSi gadadian; absolutur gan-<br />

87


88<br />

mixail baxtini<br />

calkevebisas mTlianad ikargeba maTi karnavaluri azri. [...] dagvirgvinebagangvirgvinebis<br />

wes-Cveulebam didi zegavlena iqonia literaturul-mxatvrul<br />

azrovnebaze. man ganapiroba mxatvruli saxeebisa da mTlianad nawarmoebebis<br />

agebis gansakuTrebuli ganmagvirgvinebeli saxeoba, Tanac iseTi,<br />

rodesac gangvirgvineba arsebiTad ambivalenturi da orplaniania. magram<br />

Tu gangvirgvinebis saxeebSi karnavaluri ambivalenturoba ikargeboda, ma-<br />

Sin aseTi saxeebi knindebodnen, uaryofiTi gangvirgvinebis wminda moralur<br />

Tu socialur-politikuri xasiaTs iZendnen, erTplaniani xdebodnen, hkargavdnen<br />

TavianT mxatvrulobas da liton publicistikas emsgavsebodnen.<br />

erTxel kidev unda SevexoT karnavaluri saxeebis ambivalentur bunebas.<br />

karnavalis yvela saxe ormxrivia, TavianT TavSi cvlisa da krizisis orive<br />

poluss aerTianebs: dabadebasa da sikvdils (orsuli sikvdilis saxe),<br />

kurTxevas da wyevlas (damlocveli karnavaluri wyevlebi sikvdilisa da<br />

aRdgomis erTdrouli surviliT), qebasa da lanZRvas, siymawvilesa da siberes,<br />

qvenasa da zenas, winasa da ukanas, sicruesa da sibrZnes. karnavaluri<br />

azrovnebisaTvis uaRresad damaxasiaTebelia wyvili saxeebi, romlebic<br />

kontrastis (maRali _ dabali, msuqani _ gamxdari da a. S.) da msgavsebis<br />

niSniT (oreulebi _ wyvilebi) arian SerCeulni. damaxasiaTebelia agreTve<br />

sagnebis piruku gamoyeneba: samosis ukuRma (an piruku) Cacma, magaliTad,<br />

Sarvali _ Tavze, WurWeli _ qudis nacvlad, saojaxo nivTebis iaraRad<br />

gamoyeneba da a.S.…yovelive es eqscentriulobis karnavaluri kategoriis<br />

gamovlinebaa, sayovelTaod miRebulisa da aRiarebulis darRveva da Cveulebrivi<br />

kalapotidan amovardnili cxovrebaa.<br />

karnavalSi uaRresad ambivalenturia cecxlis saxe. es iseTi cecxlia,<br />

romelic erTdroulad Tan anadgurebs da Tan aaxlebs qveynierebas. evropul<br />

karnavalebSi yovelTvis iyenebdnen ganskuTrebul nagebobas (Cveulebriv<br />

_ urems sxvadasxvagvari karnavaluri bargiT), romelsac `jojoxeTs~<br />

uwodebdnen; karnavalis dasasruls am `jojoxeTs~ sazeimod cecxls<br />

ukidebnen (zogjer karnavaluri `jojoxeTi~ karnavalurad iyo SeTavsebuli<br />

siuxvis rqasTan). damaxasiaTebelia romauli karnavalis `moccoli~-s<br />

wes-Cveuleba: karnavalis yovel monawiles xelSi anTebuli sanTeli (`namwvi~)<br />

eWira, Tanac yvela cdilobda sxvisi sanTlis Caqrobas SeZaxiliT `Sia<br />

ammazzato!~ (`sikvdili Sen!~). romis karnavalis Tavis cnobil aRweraSi<br />

(`italiur mogzaurobaSi~) goeTe, romelic cdilobs, axsnas karnavaluri<br />

saxeebis Rrma azri, aseT uaRresad simbolur scenas aRwers: `moccoli~-s<br />

dros biWuna aqrobs mamamisis sanTels mxiaruli karnavaluri ZaxiliT:<br />

`Sia ammazzato, il Signiore Padre!~ (`sikvdili Sen, mama batono!~).<br />

aseve uaRresad ambivalenturia TviTon karnavaluri sicili. genetikurad<br />

igi ritualuri sicilis uZveles formebTan aris dakavSirebuli.


karnavalizebuli literatura<br />

ritualuri sicili mimarTuli iyo uzenaesisaken: lanZRavdnen da dascinodnen<br />

mzes (umaRles RvTaebas), sxva RmerTebs, umaRles miwier Zalauflebas,<br />

raTa aeZulebinaT isini ganaxlebuliyvnen. ritualuri sicilis yvela<br />

forma sikvdilTan da aRorZinebasTan, Seqmnis aqtTan, Seqmnis Zalis simboloebTan<br />

iyo dakavSirebuli. ritualuri sicili reagirebda mzis sicocxlis<br />

krizisebze mzis (mzis wrebrunva) cxovrebaSi, RvTaebis sicocxlis,<br />

samyarosa da adamianis cxovrebis krizisebze (samgloviaro sicili). masSi<br />

dacinva Serwymuli iyo aRtacebasTan.<br />

ritualuri sicilis am uZvelesma mimarTebam uzenaesisken (RvTaeba da<br />

Zalaufleba) ganapiroba sicilis privilegias antikurobasa da Sua saukuneebSi.<br />

sicilis formiT nebadarTuli iyo bevri ram iseTi, rac seriozuli<br />

formiT ikrZalebida. Sua saukuneebSi sicilis nebadarTuli formis<br />

safariT SesaZlebeli iyo `parodia sacra~, anu parodia wminda teqstebsa da<br />

ritualebze.<br />

karnavaluri sicilic uzenaesisken _ xelisufalTa da simarTlis, msoflwesrigis<br />

cvlis mimarT aris mimarTuli. sicili cvlis orive poluss<br />

moicavs, mimarTulia Tavad cvlis procesisadmi, Tavad krizisisadmi. karnavaluri<br />

sicilis aqtSi SeTavsebulia sikvdili da aRorZineba, uaryofa<br />

(dacinva) da damkvidreba (aRtacebuli sicili). es aris uaRresad msoflmxedvelobrivi<br />

da universaluri sicili.<br />

unda SevexoT sicilTan dakacSirebiT kidev erT sakiTxs _ parodiis karnavalur<br />

bunebas. parodia `menipes satirisa~ da saerTod yvelanairi karnavaluri<br />

Janris ganuyofeli nawilia. wminda JanrebisaTvis (eposi, tragedia)<br />

parodia ucxoa, xolo karnavaluri JanrebisaTvis, piriqiT, organulad<br />

niSandoblivia. antikur xanaSi parodia ganuyoflad iyo dakavSirebuli karnavalur<br />

msoflgancdasTan. parodireba didebis Saravandedis mamxilebeli<br />

oreulis Seqmnaa, igive `ukuRma samyaroa~. amitom parodia ambivalenturia.<br />

antikuroba, arsebiTad, yvelafris parodirebas axdenda: magaliTad, satiruli<br />

drama misi winamorbedi tragikuli trilogiis parodiuli sasacilo<br />

aspeqti iyo. parodia, cxadia, ar iyo parodiis sagnis calsaxad uaryofa.<br />

yvelafers aqvs Tavisi parodia, anu _ sasacilo aspeqti, vinaidan sikvdilis<br />

gziT yvelaferi aRorZinebasa da ganaxlebas eqvemdebareba. romSi parodia<br />

iyo rogorc samgloviaro, aseve triumfaluri sicilis aucilebeli<br />

momenti iyo (cxadia, erTic da meorec karnavaluri tipis wes-Cveulebas warmoadgenda).<br />

karnavalSi parodireba Zalian uxvad gamoiyeneboda da mas sxvadasxva<br />

forma da xarisxi hqonda: sxvadasxva saxeebi (magaliTad, sxvadasxvagvari<br />

karnavaluri wyvilebi) sxvadasxvanairad da gansxvavebuli kuTxidan<br />

axdendnen erTmaneTis parodirebas; igi damagrZelebeli, damapataravebeli,<br />

damamaxinjebeli mrude sarkeebis msgavsi mTeli sistema iyo.<br />

89


90<br />

mixail baxtini<br />

parodiuli oreulebi aseve xSir movlenad iqca karnavalizebul literaturaSi.<br />

es gansakuTrebiT cxadad Cans dostoevskisTan, _ misi romanebis<br />

TiTqmis yvela mTavar gmirs ramdenime oreuli hyavs, romlebic sxvadasxvagvarad<br />

axdenen mis parodirebas: raskolnikovisaTvis _ svidrigailovi,<br />

luJini, lebeziatnikovi, stavroginisaTvis _ piotr verxovenski, Satovi,<br />

kirilovi, ivane karamazovisaTvis _ smerdiakovi, eSmaki, rakitini. yovel<br />

maTganSi (yovel oreulSi) gmiri kvdeba (anu xdeba misi uaryofa), raTa ganaxldes<br />

(anu, rom ganiwmindos da Tavis Tavze amaRldes).<br />

axali drois viwrod formalur literaturul parodiaSi kavSiri karnavalur<br />

msoflaRqmasTan TiTqmis mTlianad gawyvetilia. magram aRorZinebia<br />

epoqis parodiebSi (erazmTan, rablesTan da sxv.) karnavaluri cecxli jer<br />

kidev gizgizebda: parodia ambivalenturi iyo da acnobierebda Tavis kav-<br />

Sirs sikvdil-ganaxlebasTan. amitom gaxda SesaZlebeli karnavalis wiaRSi<br />

dabadebuliyo erT-erTi udidesi da yvelaze karnavaluri romani msoflio<br />

literaturaSi _ servantesis `don-kixoti~. [...]<br />

karnavaluri tipis dResaswaulebs udidesi adgili ekava antikurobis<br />

farTo saxalxo masebis cxovrebaSi _ rogorc berZnulis, aseve gansakuTrebiT<br />

_ romaulis, sadac karnavaluri tipis centraluri (magram ara<br />

erTaderTi) dResaswauli saturnaliebi iyo. aranaklebi (da SesaZloa _<br />

kidev ufro meti) mniSvneloba hqonda am dResaswaulebs Suasaukuneobriv<br />

evropasa da aRorZinebis epoqaSi, rodesac isini nawilobriv uSualod romauli<br />

saturnaliebis cocxal gagrZelebas warmoadgendnen. saxalxo karnavaluri<br />

kulturis sferoSi antikurobasa da Sua saukuneebs Soris ar<br />

yofila tradiciis raime wyveta. karnavaluri tipis dResaswaulebi maTi<br />

ganviTarebis yvela epoqaSi uzarmazar, dRemde arasakmarisad Sefasebul da<br />

Seswavlil zegavlenas axdendnen mTeli kulturis ganviTarebaze, maT Soris<br />

_ literaturis, romlis zogierTma Janrma da mimarTulebam gansakuTrebiT<br />

mZlavri karnavalizeba ganicada. antikur epoqaSi gansakuTrebiT<br />

Zlieri karnavalizeba Zvelma atikurma komediam da seriozul-sasacilos<br />

mTelma dargma ganicada. romSi satirisa da epigramis yvela nairsaxeoba<br />

organizaciulad iyo dakavSirebuli saturnaliebTan, saturnaliebisaTvis<br />

iqmneboda anda, yovel SemTxvevaSi, am dResaswaulis dakanonebul karnavalur<br />

silaReTa safarvelis qveS iqmneboda (ase, magaliTad, marcialis<br />

mTeli Semoqmedeba uSualod aris dakavSirebuli saturnaliebTan).<br />

Sua saukuneebSi uvrcesi sasacilo da parodiuli literatura xalxur<br />

enebze da laTinurad ase Tu ise karnavaluri tipis dResaswaulebTan iyo<br />

dakavSirebuli _ sakuTriv karnavalTan, `briyvTa dResaswaulTan~, laR<br />

`saaRdgomo sicilTan~ (`risus paschalis~) da sxv. Sua saukuneebSi TiTqmis<br />

yovel saeklesio dResaswauls (gansakuTrebiT iseTebs, rogoricaa uflis


karnavalizebuli literatura<br />

sisxlisa da xorcis dResaswauli) saxalxo Tavyrilobebis karnavali ieri<br />

dahkravda. mraval imgvar erovnul dResaswauls, rogorcaa, magaliTad,<br />

xarebTan brZola, aSkarad karnavaluri xasiaTi hqonda. karnavaluri ganwyoba<br />

sufevda bazrobis, rTvelis dReebSi, miraklebis, misteriebis, sotis<br />

da a.S. dadgmis dReebSi; Sua saukuneebis mTel Teatralur-sanaxaobriv<br />

cxovrebas karnavaluri xasiaTi hqonda. gviandeli Sua saukuneebis did<br />

qalaqebSi (iseTebSi, rogoricaa romi, neapoli, venecia, parizi, lioni, niurnbergi,<br />

kiolni da sxv.) saerTo jamSi yovel wels sam Tvemde (zogjer _<br />

metxans) sruli karnavaluri cxovreba sufevda. SeiZleba iTqvas (cxadia,<br />

garkveuli dazustebebiT), rom Sua saukuneebis adamiani orgvar cxovrebas<br />

eweoda: erTi iyo oficialuri, monoliTurad seriozuli da moRuSuli<br />

cxovreba, romelic mkacr ierarqiul wesrigs eqvemdebareboda da SiSiT,<br />

dogmatizmiT, mokrZalebiTa da pietetiT iyo aRsavse, xolo meore iyo karnavaluri<br />

moednebis laRi cxovreba, romelic aRsavse iyo ambivalenturi<br />

siciliT, mkrexelobebiT, yvelaferi wmindas profanaciebiT, damdablebiTa<br />

da uxamsobiT, yvelasTan da yvelafrisadmi Sinauruli damokidebulebiT<br />

gamsWvaluli. es orive cxovreba dakanonebuli da drois mkacri sazRvrebiT<br />

iyo gamijnuli erTmaneTisagan.<br />

cxovrebisa da azrovnebis am ori sistemis (oficialurisa da karnavaluris)<br />

monacvleobisa da gamijnulobis gaTvaliswinebis gareSe verasodes<br />

gavigebT Sua saukuneebis adamianis kulturul cnobierebas, verasodes<br />

CavwvdebiT bolomde Sua saukuneebis literaturis mraval iseT<br />

movlenas, rogoricaa, magaliTad, `parodia sacra~. orgvari cxovreba _<br />

oficialuri da karnavaluri _ antikur samyaroSic arsebobda, magram iq<br />

(gansakuTrebiT _ saberZneTSi) isini arasodes yofila ase mkveTrad gamijnuli).<br />

Sua saukuneebSi xdeboda agreTve evropel xalxTa sametyvelo cxovrebis<br />

karnavalizeba: enis calkeuli Sreebi _ e.w. moednebis familaruli<br />

metyveleba _ karnavaluri msoflgancdiT iyo gamsWvaluli; iqmneboda<br />

agreTve laRi karnavaluri Jestikulaciis uzarmazari fondi. yvela evropeli<br />

xalxis familaruli metyveleba, gansakuTrebiT uxamsi da damcinavi,<br />

Cvens dromde aRsavsea karnavaluri reliqtebiT; Tanamdrove uxamsi da damcinavi<br />

Jestikulaciac aRsavsea karnavaluri simbolikiT.<br />

aRorZinebis epoqaSi karnavalurma stiqiam, SeiZleba iTqvas,Pwaleka<br />

zRudeebi da oficialuri cxovrebisa da msoflgagebis mraval sferoSi<br />

SeiWra. upirvelesad didi literaturis TiTqmis yvela Janri moicva, romlebic<br />

arsebiTad gardaqmna. moxda mTeli mxatvruli literaturis uaRresad<br />

Rrma da TiTqmis sruli karnavalizeba. karnavaluri msoflgancda da<br />

misi kategoriebi, karnavaluri sicili, Semkoba-ganmkobis, cvlisa da gad-<br />

91


92<br />

mixail baxtini<br />

acmis karnavalur qmedebaTa simbolika, karnavaluri ambivalenturoba da<br />

familaruli, cinikur-gulaxdilis, eqscentrulis, saxotbo-salanZRavi<br />

laRi karnavaluri sityvis yvela niuansma Rrmad SeaRwia mxatvruli literaturis<br />

TiTqmis yvela JanrSi. renesansuli msoflmxedvelobis rTuli<br />

formebic karnavaluri msoflgancdis safuZvelze yalibdeba. garkveulwilad<br />

karnavaluri msoflgancdis prizmaSi xdeboda humanistebis mier<br />

SeTvisebuli antikurobis gardatexa. aRorZineba karnavaluri cxovrebis<br />

mwvervalia. Semdeg daRmasvla iwyeba.<br />

XVII saukunidan dawyebuli saxalxo karnavaluri cxovreba ukan ixevs,<br />

TiTqmis mTlianad hkargavs sayovelTao xalxurobas, misi xvedriTi wili<br />

adamianTa cxovrebaSi mkveTrad klebulobs, misi formebi Raribdeba, knindeba<br />

da suls Rafavs. jer kidev aRorZinebis droidan ganviTarebas iwyebs<br />

sakaro-sazeimo maskaraduli kultura, romelmac araerTi karnavaluri<br />

(ZiriTadad garegnuli dekoratiuli xasiaTis) forma da simbolo SeiTvisa.<br />

Semdeg ganviTarebas iwyebs dResaswaulTa da garTobaTa ufro far-<br />

To (amjerad _ ara saxalxo) xazi, romelsac SeiZleba maskaraduli xazi<br />

ewodos; masSi karnavaluri msoflgancdis zogierTi silaRe da Soreuli<br />

elferi SemorCa. mravali karnavaluri forma moswyda Tavis saxalxo safuZvlebs<br />

da moednidan kamerul maskaradul xazSi gadainacvla, romelic<br />

dRemde arsebobs. karnavalis mravali Zveli forma dResac ganagrZobs arsebobasa<br />

da ganviTarebas moednebis balaganur komikSi, da agreTve _ cirkSi.<br />

[...] zogi ram karnavaluri atmosferodan garkveul pirobebSi Tavs inarCunebda<br />

bohemaSi, romelic umeteswilad karnavali msoflgancdis gadagvareba<br />

da Sebilwvaa (masSi xom natamalic aRar aris darCenili sayovelTao<br />

xalxurobis karnavaluri suliskveTebisagan). [...]<br />

ra Tqma unda, karnavalic am sityvis zusti mniSvnelobiT da karnavaluri<br />

tipis sxva zeimebi (magaliTad, xarebTan brZola), agreTve maskaraduli<br />

xazi, balaganuri masxaraoba da karnavaluri folkloris sxva formebi<br />

garkveul uSualo zemoqmedebas literaturaze Cvens dromde ganagrZoben.<br />

magram es zegavlena umeteswilad nawarmoebebis SinaarsiT ifargleba da ar<br />

exeba maT Janrul safuZvels, anu moklebulia Janris warmomqmnel unars.<br />

axla SegviZlia davubrundeT Janrebis karnavalizebas seriozul-sasacilo<br />

sferoSi, romlis saxelwodebac ki karnavalurad ambivalenturad JRers.<br />

`sokrates dialogis~ karnavaluri safuZveli, misi erTob rTuli literaturuli<br />

formisa da filosofiuri siRrmis miuxedavad, eWvs ar iwvevs.<br />

am Janris Tavdapirvel birTvs safuZvlad daedo cvlisa da mxiaruli fardobiTobis<br />

suliskveTebiT gamsWvaluli saxalxo-karnavaluri `paeqroba~<br />

sikvdilsa da sicocxles, sibnelesa da sinaTles, zafxulsa da zamTars


karnavalizebuli literatura<br />

da a.S. Soris, paeqroba, romelic azrs saSualebas ar aZlevs calmxriv<br />

seriozulobis, uvargisi garkveulobisa da erTniSnadobis gaqvavebuli saxe<br />

miiRos. amiT `sokrates dialogi~ gansxvavdeba rogorc wminda ritorikuli<br />

dialogisagan, aseve tragikuli dialogisagan, magram karnavaluri<br />

safuZveli mas ramdenadme sofronis mimebTan aaxlovebs. TviT azrisa da<br />

WeSmaritebis dialoguri bunebis sokratiseuli aRmoCena gulisxmobs dialogis<br />

monawileTa urTierTobis karnavalur familarizebas, maT Soris<br />

yovelgvari distanciis gauqmebas; metic, Tavad gansjis saganisadmi, ragind<br />

diadi da mniSvnelovani iyos, da Tavad WeSmaritebisadmi damokidebulebaTa<br />

familarizebas gulisxmobs. platonis zogierTi dialogi Semkoba-ganmkobis<br />

karnavaluri principiT aris agebuli. [...] saerTod, karnavaluri legendebi<br />

arsebiTad gansxvavdebian heroizebisaken mimarTuli epikuri Tqmulebebisagan:<br />

isini amdableben gmirs, miwaze dahyavT igi, axdenen mis familarizebas,<br />

daaxloebas da gaadamianurebas; ambivalenturi karnavaluri sicili nacartutad<br />

aqcevs yvelafers, rac gacveTili da gaSeSebulia, magram ar spobs<br />

saxis namdvil gmirul birTvs. unda iTqvas, rom romanis gmirTa saxeebic<br />

(gargantua, ulenSpigeli, don kixoti, fausti, simplicisimusi da sxvebi)<br />

karnavaluri legendebis atmosferoSi iqmnebodnen.<br />

kidev ufro cxadad Cans menipes karnavaluri buneba. karnavalizebiT aris<br />

gamsWvaluli misi gare Sreebic da Sina siRrmiseuli birTvic. zogierT<br />

menipeSi karnavaluri tipis dResaswaulebia asaxuli (magaliTad, varon-<br />

Tan or satiraSi naCvenebia romauli dResaswaulebi; iuliane gandgomilis<br />

erT-erT menipeSi olimpoze gamarTuli saturnaliebis dResaswauli<br />

iyo naCvenebi). es jer kidev garegnuli (ase vTqvaT, Tematuri), magram mainc<br />

kavSiria. gacilebiT ufro sagulisxmoa menipes sami planis _ olimpos,<br />

qvesknelisa da miwis _ karnavaluri gaazreba. olimpos gamosaxulebas<br />

aSkarad karnavaluri xasiaTi aqvs: menipes olimposaTvis damaxasiaTebelia<br />

laRi familarizeba, skandalebi da eqscentruloba, Semkoba-ganmkoba. olimpo<br />

lamis karnavalur moedans emsgavseba (ix., magaliTad, lukianes `tragikuli<br />

zevsi~). zogjer olimpiuri scenebi karnavalur damdablebaTa da<br />

damiwebaTa planSia mocemuli (imave lukianesTan). kidev ufro saintereso<br />

da Tanamimdevrulia qvesknelis karnavalizeba. qveskneli aTanabrebs yvela<br />

amqveyniur mdgomareobaTa warmomadgenels, aq Tanabari uflebiT xvdebian<br />

da familarul kontaqts amyareben erTmaneTTan imperatori da mona, mdidari<br />

da maTxovari da a.S.; sikvdili ganZarcvavs yvelas, vinc cxovrebisas<br />

Semkobili iyo. xSirad qvesknelis gamosaxvisas `ukuRma samyaros~ logika<br />

gamoiyeneboda: imperatori qvesknelSi mona xdeba, mona _ iperatori da a.S.<br />

menipes karnavalizebuli qveskneli ganapirobebda Sua saukuneebis mxiaruli<br />

jojoxeTis gamosaxulebebs, ramac Tavisi daboloeba rablesTan pova. am<br />

93


94<br />

mixail baxtini<br />

Suasaukuneobrivi tradiciisaTvis antikuri qvesknelisa da qristianuli<br />

jojoxeTis mizandasaxuli SeTavsebaa damaxasiaTebeli. misteriebSi eSmakebic<br />

(`diableriebSi~) aseve Tanamimdevrulad karnavalizebuli arian.<br />

menipeSi miwieri planic karnavalizebulia: TiTqmis yvela scenisa da realuri<br />

cxovrebis movlenis miRma, romlebic umeteswilad naturalisturad<br />

aris gamosaxuli, gamosWvivis met-naklebad cxadi karnavaluri moedani<br />

da familaruli kontaqtebis, mezalansebis, gadacmebisa da mistifikaciebis,<br />

kontrastuli wyvili saxeebis, skandalebis, Semkoba-ganmkobis specifikuri<br />

karnavaluri logika. ase, magaliTad, `satirikonis~ qoxmaxebis yvela<br />

naturalisturi scenis miRma met-naklebi sicxadiT karnavaluri moedani<br />

gamosWvivis. `satirikonis~ siuJetic Tanamimdevrulad karnavalizebulia.<br />

amis mowmeni varT agreTve apuleusis `metamorfozebSi“ (`oqros virSi~).<br />

zogjer karnavalizeba ufro Rrma SreebSia ganfenili da aseT SemTxveva-<br />

Si mxolod calkeuli saxeebisa da movlenebis karnavalur obertonebze<br />

saubris saSualeba gveZleva. magram zogjer igi garegnuladac vlindeba,<br />

magaliTad, zRurblze mkvlelobis wminda karnavalur epizodSi, rodesac<br />

luciusi adamianebis nacvlad Rvinis tikebs gangmiravs da daRvrili Rvino<br />

sisxli hgonia; igive iTqmis momdevno scenaze, rodesac misi mistificirebuli<br />

karnavaluri gasamarTleba xdeba. karnavaluri obertonebi ismis<br />

agreTve tonalobis mxriv iseT seriozul menipeSi, rogoricaa boeciusis<br />

`filosofosis nugeSi~.<br />

karnavalizeba menipes TviT uRrmes filosofiur-dailogur birTvamde<br />

aRwevs. rogorc vnaxeT, am JanrisaTvis damaxasiaTebelia sikvdil-sicocxlis<br />

ukanaskneli kiTxvebis mTeli simwvaviT wamoWra da garkveuli universalobac<br />

(kerZo problemebi da gaSlili filosofiuri argumentireba mis-<br />

Tvis ucxoa). karnavaluri azri ganfenilia ukanaskneli kiTxvebis sfero-<br />

Si, romlebsac igi ara ganyenebul-filosofiuri an religiur-dogmaturi<br />

TvalsazrisiT aSuqebs, aramed axdens maT gaTamaSebas karnavalur qmedebaTa<br />

da saxeTa konkretul-xelSesaxebi formiT. amitom karnavalizeba saSualebas<br />

iZleoda ukanaskneli kiTxvebi ganyenebul-filosofiur sferodan<br />

karnavalurad dinamiuri, mravalgvari da elvare saxeebisa da movlenebis<br />

konkretul-xelSesaxeb planSi yofiliyo gadatanili. karnavalizeba saSualebas<br />

iZleoda `filosofia heteras Wreli samosiT yofiliyo Semosili~.<br />

karnavaluri msoflgancda aRmZravi Rvedia ideasa da avantiurul mxatvrul<br />

saxes Soris. axali drois evropul literaturaSi amis naTeli magaliTia<br />

volteris filosofiuri moTxrobebi maTi ideuri universalizmiTa da karnavaluri<br />

dinamikiTa da siWreliT (magaliTad, `kandidi~); am moTxrobebSi<br />

Zalian cxadad vlindeba menipeisa da karnavalizebis tradiciebi. amgvarad,<br />

karnavalizeba menipes TviT filosofiur birTvamde aRwevs.


karnavalizebuli literatura<br />

amgvarad, menipeSi TiTqosda nairsaxovani da SeuTavsebeli elementebis<br />

saocari SeTavseba moCans: filosofiuri dialogis, avanturisa da fantastikis,<br />

qoxmaxebis naturalizmis, utopiis da a.S. axla ukve SegviZlia vTqvaT,<br />

rom is iSviaTi Zalis mqone SemakavSirebeli sawyisi, rac am nairsaxovan<br />

elementebs Janris organul mTlianobaSi moaqcevs, karnavali da karnavaluri<br />

msoflgancdaa. evropuli literaturis ganviTarebis momdevno<br />

etapzec karnavalizebam xeli Seuwyo Janrebs, azrTa daxurul sistemebs,<br />

sxvadasxva stilebs da a.S. Soris zRudeebis moSlas; igi auqmebda yovelgvar<br />

daxSulobas da urTierTugulvebelyofas, aaxlovebda daSorebuls,<br />

aerTianebda gancalkevebuls. es aris karnavalizebis didi funqcia literaturis<br />

istoriaSi.<br />

axla oriode sityva menipesa da karnavalizebis Sesaxeb qristianul<br />

niadagze.<br />

menipem da mis orbitaSi ganviTarebulma monaTesave Janrebma garkveuli<br />

zegavlena iqonies Camoyalibebis procesSi myof Zvel berZnul, romaul da<br />

bizantiur mwerlobaze.<br />

Zveli qristianuli mwerlobis ZiriTadi TxrobiTi Janrebi _ `saxarebani~,<br />

`kaTolike epistoleni~, `apokalifsisi~ da `wmindanTa da wamebulTa<br />

cxovrebani~ _ dakavSirebulia antikur aretalogiasTan, romelic Cveni<br />

welTaRricxvis pirvel saukuneebSi menipes orbitaSi viTardeboda. qristianul<br />

JanrebSi, gansakuTrebiT _ mravalricxovan `saxarebebsa~ da mociqulTa<br />

`epistoleebSi~ yalibdeba qristianuli dialoguri sinkrizebi:<br />

is, visac acTuneben (qriste, wmindani) da macduri, morwmune da urjulo,<br />

wmindani da codvili, mdidari da Raribi, qristes mimdevari da fariseveli,<br />

mociquli (qristiani) da warmarTi da sxv. [...] aseTi antikuri Zirebi, `sawyisebi~<br />

(`arqaika~) aqvs im Janrul tradicias, romlis erT-erT mwvervali<br />

dostoevskis Semoqmedebaa. es `sawyisebi~ mis SemoqmedebaSi ganaxlebuli<br />

saxiTaa warmodgenili.<br />

magram am saTaveebisagan dostoevskis ori aTaswleuli aSorebs, romlis<br />

ganmavlobaSi Janruli tradicia ganagrZobda ganviTarebas, rTuli xdeboda<br />

da saxes icvlida (Tumca inarCunebda mTlianobasa da uwyvetelobas). oriode<br />

sityviT menipes Semdgom ganviTarebaze.<br />

rogorc vnaxeT, ukve antikur da adreqristianul niadagze menipe<br />

amJRavnebda iSviaT `protevsisebur~ Tvisebas, icvlida garegnul formas<br />

(Tumca inarCunebda Sinagan Janrul Tvisebriobas), romanis srul moculobas<br />

iZenda, iTavsebda monaTesave Janrebs, mkvidrdeboda sxva did JanrebSi<br />

(magaliTad, berZnul da adreqristianul romanSi). es Tavisebureba<br />

Tavs iCens menipes ganviTarebis Semdgom etapze, rogorc Sua saukuneebSi,<br />

aseve axal droSi.<br />

95


96<br />

mixail baxtini<br />

Sua saukuneebSi menipes Janruli Taviseburebani laTinuri saeklesio<br />

mwerlobis zogierT dargSi ganagrZobdnen arsebobas da ganaxlebas, romlebic,<br />

ganskuTrebiT mowameTa cxovrebis zogierT nairsaxeobaSi, uSualod<br />

agrZelebdnen Zveli qristianuli literaturis tradiciebs. ufro Tavisufali<br />

da originaluri saxiT menipe Sua saukuneebis iseT dialogizebul da<br />

karnavalizebul JanrebSi cocxlobda, rogoricaa `kamaTi~, `paeqroba~, ambivalenturi<br />

`xotba~ (desputaisons, dits, débats), moralite da mirakli,<br />

xolo gviandel saukuneebSi _ misteria da soti. menipes elementebi igrZnoba<br />

Sua saukuneebis mkveTrad karnavalizebul parodiul da naxevradparodiul<br />

literaturaSi: imqveyniur parodiul xilvebSi, parodiul `saxarebaTa<br />

sakiTxavebSi~ da a.S. da bolos, am Janruli tradiciis ganviTarebis<br />

Zalian mniSvnelovani momentia Sua saukuneebisa da adreuli aRorZinebis<br />

xanis novelisturi literatura, romelic Zlier aris gamsWvaluli karnavalizebuli<br />

menipes elementebiT.<br />

aRorZinebis xanaSi _ mTeli literaturisa da msoflmxedvelobis Rrma<br />

da TiTqmis sayovelTao karnavalizebis epoqaSi _ menipe yvela did JanrSi<br />

(rablesTan, servantesTan, grimilshauzenTan da sxvebTan) mkvidrdeba, amas-<br />

Tanave viTardeba menipes sxvadasxvagvari renesansuli formebi, romlebSic<br />

umetes SemTxvevaSi SeTavsebulia am Janris antikuri da Suasaukuneobrivi<br />

tradiciebi: deperies `mSvidobis winwili~, erazmis `qeba sisulelisa~,<br />

servantesis `samoZRvrebo novelebi~, `Satyre Menippée de la vertue du Catholicon<br />

d’Espagne~ (`menipes satira espaneli kaTolikonis Rirsebebze~, 1594 w.,<br />

erT-erTi udidesi politikuri satira msoflio literaturaSi), grimilshauzenis,<br />

kevedosa da sxvebis satirebi.<br />

axal droSi menipe ara mxolod sxva karnavalizebul JanrebSi mkvidrdeba,<br />

aramed sxvadasxva variantiTa da saxelwodebiT damoukidebladac<br />

ganagrZobs ganviTarebas: `lukianes dialogi~, `saubrebi micvalebulTa<br />

samefoSi~ (antikuri tradiciiT aRbeWdili nairsaxeoba), `filosofiuri<br />

moTxroba~ (menipes nairsaxeoba, romelic damaxasiaTebelia ganmanaTleblobis<br />

xanisaTvis), `fantastikuri moTxroba~ da `filosofiuri zRapari~<br />

(romantizmisaTvis, magaliTad, hofmanisaTvis damaxasiaTebeli formebi) da<br />

sxv. aqve unda aRiniSnos, rom axal droSi menipes Janrul Taviseburebebs<br />

sxvadasxva literaturuli mimdinareobebio da SemoqmedebiTi meTodebi<br />

iyenebdnen da sxvadasxvagvarad aviTarebdnen mas. ase, magaliTad, volteris<br />

racionalisturi `filosofiuri moTxroba~ da hofmanis romantikuli<br />

`filosofiuri zRapari~, maTi mxatvruli arsis, ideuri Sinaarsisa da,<br />

cxadia, SemoqmedebiTi individualobis didi sxvaobis miuxedavad (sakmarisia,<br />

magaliTad, SevadaroT `mikromegasi~ da `pawia caxesi~), menipes saerTo<br />

Janruli niSan-TvisebebiT xasiaTdebian da orive mkveTad karnavalizebu-


karnavalizebuli literatura<br />

lia. unda iTqvas, rom axali drois literaturaSi menipe karnavalizebis<br />

yvelaze mZlavri da elvare formebis ZiriTadi matarebeli iyo.<br />

da bolos saWiroa imis aRniSvna, rom Janruli saxelwodeba `menipe~,<br />

iseve rogorc yvela sxva antikuri Janruli saxelwodeba _ `epopea~, `tragedia~,<br />

`idilia~ da sxv., _ axali drois literaturis mimarT gamoyenebisas,<br />

antikurobisagan gansxvavebiT, ara garkveuli Janruli kanonis, aramed<br />

Janruli arsis aRsaniSnad ixmareba. (magram Tu iseTi Janruli terminebi,<br />

rogoricaa `epopea~, `tragedia~ da `idilia~, axali drois literaturis<br />

mimarT gamoyenebisas sayovelTaodaa miRebuli, Cveulebrivia da, ar gveucnaureba,<br />

rodesac `omsa da mSvidobas~ epopeas, `boris godunovs~ _ tragedias,<br />

xolo `Zveli drois memamuleni~ _ idilias vuwodebT. magram Janruli<br />

termini `menipe~ uCveuloa (gansakuTrebiT _ Cvens literaturaTmcodneobaSi)<br />

da amitom misi gamoyeneba axali drois literaturis nawarmoebTa<br />

(magaliTad, dostoevskis) mimarT SesaZloa ramdenadme ucnauri da<br />

naZaladevi mogveCvenos).<br />

Cveni eqskursis dros ukve aRvniSneT, rom menipesa da misi monaTesave<br />

Janrebis Cvens mier mocemuli daxasiaTeba mTlianad vrceldeba dostoevskis<br />

Semeqmedebis Janrul Taviseburebebze. [...]<br />

gavixsenoT is uzarmazari mniSvneloba, romelic dostoevskisaTvis<br />

hqonda volterisa da didros dialogur kulturas, romlis saTaveebs<br />

“sokrates dialogTan”, antikur menipesTan da _ nawilobriv _ diatribasTan<br />

da soliloqviumTan mivyavarT. Tavisufali menipes meore nairsaxeoba,<br />

fantastikuri da zRapruli elementebiT, gvxvdeba hofmanTan, romelmac<br />

mniSvnelovani zegavlena iqonia adrindel dostoevskize. dostoevskis<br />

yuradReba miiqcies agreTve edgar pos moTxrobebma, romlebic TavianTi<br />

arsiaT axlos arian menipesTan. [...]<br />

Tavisi TematikiT `sasacilo adamianis sizmari~ dostoevskis wamyvani Temebis<br />

erTgvari sruli enciklopediaa; amasTanave es Temebi da maTi mxatvruli<br />

xorcSesxmis wesi erTob damaxasiaTebelia menipes JanrisaTvis. `sasacilo<br />

adamianis~ centralur figuraSi cxadad gamosWvivis karnavalizebuli<br />

literaturis `brZeni briyvis~ da `tragikuli masxaras~ ambivalenturi<br />

seriozul-sasacilo saxe. [...] `sasacilo adamianis sizmari~ menipesaTvis<br />

uaRresad damxasiaTebeli TemiT iwyeba, _ es aris Tema iseTi adamianisa,<br />

romelmac erTaderTma icis WeSmariteba da amitom mas yvela dascinis,<br />

rogorc giJs. [...] SevexebiT dostoevskis kidev ramdenime sxva tipis nawarmoebs,<br />

romlebic TavianTi arsiT axlos arian menipesTan, magram pirdapir<br />

ar Seicaven fantastikur elements. aseTia upirvelesad moTxroba `Tvinieri<br />

qalwuli~, romelSic JanrisaTvis damaxasiaTebeli mwvave siuJeturi<br />

anakriza, mkveTri kontrastebiT, mezalansebiTa da moraluri eqsperiment-<br />

97


98<br />

mixail baxtini<br />

ebiT, soliloqviumis saxiTaa gaformebuli. moTxrobis gmiri Tavis Tavze<br />

ambobs: `me dumiliT saubris ostati var, me mTeli Cemi cxovreba dumiliT<br />

Cavilaparake da mTeli tragediebi dumiliT gavatare Cems TavTan~. gmiris<br />

saxe Tavis Tavisadmi swored dialoguri damokidebulebiT aris gaxsnili.<br />

[...] amgvar menipesTan, arsebiTad, axlos aris agreTve `baraTebi iatakqve-<br />

SeTidan~ (1864), romelic agebulia rogorc diatriba (saubari dauswrebel<br />

mosaubresTan); igi Ria da faruli polemikiT aris gamsWvaluli da<br />

aRsarebis arsebis elementebs Seicavs. am nawarmoebSi menipes sxva nacnobi<br />

elementebic moCans: mwvave dialogur sinkrizebi, familarizeba da profanireba,<br />

qoxmaxebis naturalizmi da sxv. SevexebiT dostoevskis kidev erT<br />

nawarmoebs erTob damaxasiaTebeli saTauriT _ `uxamsi anekdoti~ (1862).<br />

es Rrmad karnavalizebuli moTxrobac axlosaa menipesTanA(magram varonis<br />

tipis menipesTan). aq yvelaferi aRsavsea mkveTri karnavaluri kontrastebiT,<br />

mezelansebiT, ambivalenturobiT, damdablebiTa da ganmkobiT.<br />

romanSi `danaSauli da sasjeli~ sonia raskolnikovis mier sonias<br />

pirveli monaxulebis cnobili scena (saxarebis kiTxviT) lamis sruli qristianizebuli<br />

menipea: mwvave dialoguri sinkrizebi (rwmena urwmenobasTan,<br />

morCileba siamayesTan), mwvave anakriza, oqsimoronuli SeTavsebebi (moazrovne<br />

_ borotmoqmedi, meZavi _ wmindani), ukanasknel kiTxvaTa Riad dasma<br />

da saxarebis kiTxva qoxmaxis garemoSi. menipeebia raskolnikovis sizmrebi<br />

da agreTve svidrigailovis sizmari TviTmkvlelobis win.<br />

`idiotSi~ menipe aris ipolites aRsareba (`Cemi aucilebeli axsnaganmarteba~),<br />

romelic terasaze Tavad miSkinis dialogis scenis CarCoSia<br />

Casmuli da ipolites TviTmkvlelobis sceniT mTavrdeba. `eSmakebSi~ ase-<br />

Tia stavroginis aRsareba am aRsarebis CarCo _ dialogi stavroginsa da<br />

tixons Soris. `ymawvilSi~ aseTia versilovis sizmari.<br />

`Zmebi karamazovebSi~ SesaniSnavi menipe aris ivanesa da alioSas saubari<br />

mivardnili dabis savaWro moedanze traqtirSi `dedaqalaqis qalaqi~. aq<br />

traqtiris orRanis xmaze, biliardis burTebisa da ludis boTlebis sacobTa<br />

tkacunSi beri da aTeisti msoflios ukanasknel sakiTxebs wyveten. am<br />

`menipes satiraSi~ Casmulia meore satira _ `legenda did inkvizitorze~,<br />

romelsac damoukidebeli mniSvneloba aqvs da qristesa da eSmakis saxarebiseuli<br />

sinkrizis mixedviTaa agebuli. es orive urTierTdakavSirebuli<br />

`menipes satira~ msoflio mxatvrul-filosofiuri literaturis udides<br />

nawarmoebTa rigs ganekuTvneba. da bolos, aseve Rrma menipea ivane karamazovis<br />

saubari eSmakTan (Tavi: `eSmaki, ivane feodoroviCis koSmari~). [...]<br />

karnavalizebis movlena dostoevskis SemoqmedebaSi, cxadia, scildeba<br />

menipes farglebs da mas damatebiTi Janruli wyaroebi aqvs, romlebic calke<br />

ganxilvas saWiroeben. dostoevskize, isve rogorc XVII-XIX saukunee-


karnavalizebuli literatura<br />

bis mraval mweralze, karnavalizeba upirvelesad literaturul-Janruli<br />

tradiciis saxiT zemoqmedebda, xolo karnavalizebis araliteraturuli<br />

wyaro, anu _ karnavali, mTeli sicxadiT, SesaZloa, arc ki hqonia gacnobierebuli.<br />

magram karnavali, misi formebi da simboloebi, da upirvelesad<br />

Tavad karnavaluri msoflgancda mraval literaturul JanrSi iWreboda,<br />

mTlianad msWvalavda da ayalibebda maT Taviseburebebs, maTi erTgvari<br />

ganuyofeli nawili xdeboda. literaturis enaze gadatanili karnavaluri<br />

formebi cxovrebis mxatvruli wvdomis mZlavr iaraRad, gansakuTrebul<br />

enad iqcnen, romlis sityvebsa da formebs simboluri ganzogadebis, anu<br />

siRrmeSi ganzogadebis udidesi Zala SeswevT. [...] XVII, XVIII da XIX saukuneebis<br />

literaturisaTvis karnavalizebis umTavres wyaros aRorZinebis<br />

xanis mwerlebi warmoadgendnen _ upirvelesad bokaCo, rable, Seqspiri,<br />

servantesi da grimilshauzeni (es ukanaskneli scildeba aRorZinebis farglebs,<br />

magram mis SemoqmedebaSi karnavalis Rrma gavlena aranaklebad igrZnoba,<br />

vidre SeqspirTan da servantesTan). aseTsave wyaros warmoadgenda<br />

agreTve (uSualod karnavalizebuli) pikareskuli romani. garda amisa, am<br />

saukuneTa mwerlebisaTvis karnavalizebis wyaro, cxadia, antikurobisa<br />

(maT Soris _ `menipes satira~) da Sua saukuneebis karnavalizebuli literatura<br />

iyo.<br />

dostoevskisaTvis karnavaluri tradiciis aTvisebisas didi mniSvneloba<br />

hqonda XVIII saukunis literaturas da upirvelesad _ voltersa da<br />

didros, romlebisTvisac damaxasiaTebelia karnavalizebis SeTavseba antikurobisa<br />

da aRorZinebis xanis dialogebiT nasazrdoeb maRal dialogur<br />

kulturasTan. [...]<br />

karnavaluri tradiciis ufro Rrma SeTvisebis magaliTi hpova dostoevskim<br />

balzakTan, JorJ sandTan da viqtor hiugosTan, romlebTanac naklebad<br />

gvxvdeba karnavalizebis garegnuli gamovlinebebi, magram samagierod<br />

karnavalizebiT Rrmad aris gamsWvaluli didi da Zlieri xasiaTebisa da<br />

vnebaTaRelvis agebuleba. vnebaTa karnavalizeba upirvelesad maT ambivalenturobaSi<br />

vlindeba: siyvaruli SeTavsebulia siZulvilTan, siZunwe _<br />

uangarobasTan, Zalauflebis siyvaruli _ TvidakninebasTan da a.S.<br />

karnavalizebis SeTavsebas cxovrebis sentimentalur aRqmasTan dostoevski<br />

poulobda sternTan da dikensTan. da bolos, karnavalizebis SeTavseba<br />

romantikuli (da ara racionalisturis, rogorc volterTan da<br />

didrosTan) saxis ideasTan dostoevskim edgar posTan da gansakuTrebiT _<br />

hofmanTan pova. calke unda iTqvas rusul tradiciaze. aq, gogolis garda,<br />

unda vaxsenoT dostoevskize puSkinis Rrmad karnavalizebuli nawarmoebebis<br />

_ `boris godunovis~, belkinis moTxrobebis, boldinos tragediebisa<br />

da `pikis qalis~ uzarmazari zegavlena.<br />

99


100<br />

mixail baxtini<br />

karnavalizebis am mokle mimoxilvas odnavadac ara aqvs sisrulis pretenzia.<br />

CvenTvis mTavari iyo tradiciis ZiriTadi xazebis Cveneba. erTxel<br />

kidev xazgasmiT aRvniSnavT, rom Cven gvainteresebs ara calkeuli mwerlebis,<br />

calkeuli Temebis, ideebisa da saxeebis zegavlena, aramed uSualod<br />

TviT Janruli tradiciis zegavlena, romelsac igi am mwerlebidan iTvisebda.<br />

[...].<br />

karnavalizebis problemis swori gagebisaTvis Tavi unda davaRwioT<br />

karnavalis gamartivebul gagebas, mis gaigivebas axali drois maskaradul<br />

xazTan da miT umetes mis uxams bohemur gaazrebas. karnavali gardasuli<br />

diadi aTaswleulebis sruliad saxalxo msoflgancdaa. es msoflgancda,<br />

romelic Tavisufalia SiSisagan, maqsimalurad aaxlovebs qveyanas adamianTan,<br />

da adamians adamianTan (yvelani laRi familaruli kontaqtis zonaSi<br />

arian moqceulni) da cvlaTa sixaruliTa da mxiaruli fardobiTobiT<br />

upirispirdeba SiSiT danergil, dogmatur da axlis warmoqmnisadmi mtrulad<br />

ganwyobil calmxriv da moRuSul oficialur seriozulobas, romelic<br />

arsebuli mdgomareobisa da sazogadoebrivi yofis absolutizirebisaken<br />

miiswrafvis. karnavaluri msoflgancda swored amgvari seriozulobisagan<br />

Tavisuflebas iZleoda. magram yovelive amaSi odnavadac ar aris fuqsavatoba<br />

da uxamsi bohemuri individualizmi. aseve unda gavemijnoT karnavalis<br />

Teatralur-sanaxaobriv koncefcias, rac erTob damaxasiaTebelia axali<br />

droisaTvis. karnavalis swori gagebisaTvis unda mivmarToT mis saTaveebsa<br />

da mwvervalebs, anu antikurobas, Sua saukuneebsa, da bolos, aRorZinebis<br />

epoqas. [...]<br />

Cven ukve aRvniSneT reducirebuli sicilis didi mniSvneloba msoflio<br />

literaturaSi. sicili aris Taviseburi, magram logikuri eniT gamouxatavi<br />

esTetikuri damokidebuleba sinamdvlisadmi, anu misi mxatvruli xedvisa<br />

da wvdomis garkveuli saSualeba da, maSasadame, agreTve mxatvruli<br />

saxis, siuJetis, Janris agebis garkveuli xerxi. ambivalentur karnavalur<br />

sicils uzarmazari SemoqmedebiTi _ Tanac Janris warmomqmneli _ Zala<br />

hqonda. amgvari sicili movlenas cvlisa da gadasvlis procesSi iWerda<br />

da wvdeboda, movlenaSi Camoyalibebis orive poluss da maT uwyvet da cxovelmyofel,<br />

ganaxlebisaken midrekil cvalebadobas aRnusxavda: sikvdil-<br />

Si ganWvretilia dabadeba, dabadebaSi _ sikvdili, gamarjvebaSi _ damarcxeba,<br />

damarcxebaSi _ gamarjveba, SemkobaSi _ganmkoba a.S. karnavaluri<br />

sicili arc erT am moments ar aZlevs calmxriv seriozulobaSi gaqvavebis<br />

saSualebas.<br />

Cven aq Zalauneburad vaxdenT karnavaluri ambivalenturobis logizirebasa<br />

da damaxinjebas; rodesac vambobT, rom sikvdilSi `ganWvretilia~ dabadeba,<br />

amiT Zalauneburad vxleCT da ramdenadme vacilebT erTmaneTisagan


karnavalizebuli literatura<br />

sikvdilsa da dabadebas. cocxal karnavalur saxeebSi ki TviT sikvdili<br />

orsuladaa da mSobiarobs, xolo mSobiare dedis wiaRi sikvdilad gvevlineba.<br />

swored amgvar saxeebs badebs SemoqmedebiTi karnavaluri sicili,<br />

romelSic ganuyoflad arian Serwymuli dacinva da aRtaceba, Zageba da<br />

qeba.<br />

rodesac literaturaSi karnavalisa da karnavaluri sicilis gadatana<br />

xdeba, isini met-naklebad saxes icvlian mxatvrul-literaturuli<br />

amocanebis Sesabamisad. magram nebismier SemTxvevaSi da nebismieri xasiaTis<br />

gardamqmnis SemTxvevaSi ambivalenturoba da sicili mxatvrul saxeSi<br />

mainc rCeba. amasTanave garkveul pirobebsa da garkveul JanrebSi Sesa-<br />

Zloa moxdes sicilis reducireba. sicili kvlavac ganapirobebs saxis<br />

struqturas, magram TviTon minimumamde daxSulia: asaxuli sinamdvilis<br />

struqturaSi Cven, marTalia, vamCnevT sicilis kvals, magram TviT sicili<br />

ar gvesmis. ase, magaliTad, platonis (pirveli periodis) `sokrates dialogebSi~<br />

sicili reducirebulia (Tumca ara mTlianad), magram igi rCeba<br />

mTavari gmiris (sokrates) saxis struqturaSi, dialogis wayvanis meTodSi,<br />

da rac mTavaria, inarCunebs arsebobas sruliad WeSmarit (da ara ritorikul)<br />

dialogurobaSi, romelic azrs Camoyalibebis procesSi myofi yofierebis<br />

laR fardobiTobaSi moaqcevs da ar aZlevs mas abstraqtul-dogmatur<br />

(monologur) uZraobaSi gaqvavebis saSualebas.<br />

aRorZinebis xanis literaturaSi sazogadod ar xdeba sicilis reducireba,<br />

Tumca misi `xmis simaRles~ aq uTuod sxvadasxva gradaciebi aqvs.<br />

rablesTan, magaliTad, igi saqveynod ismis. ukve servantesTan igi saqveynod<br />

aRar ismis, marTalia, `don kixotis~ pirvel wignSi sicili jer kidev sakmaod<br />

xmamaRla gaismis, xolo meoreSi, pirvel wignTan SedarebiT, sakmaod<br />

reducirebulia. es reducireba mTavari gmiris struqturasa da siuJetis<br />

cvlilebebTanac aris dakavSirebuli. XVIII da XIX saukuneebis literaturaSi<br />

sicili, rogorc wesi, sakmaod daxSulia _ ironiamde, iumoramde<br />

da reducirebuli sicilis sxva formebamde.<br />

(dasasruli. dasawyisi wina nomerSi).<br />

rusulidan Targmna Tamar nucubiZem.<br />

wignidan: М. Бахтин _ Проблемы поэтики Достоевского,<br />

Москва, 1968.<br />

M. Bakhtin – Problems of Dostoevsky’s Poetics.<br />

Translated by Tamar Nutsubidze.<br />

101


leqsmcodneoba<br />

Teimuraz doiaSvili<br />

102<br />

sikeTis yvavilebi<br />

visac qarTuli leqsi uyvars da versifikaciis kvlevac ainteresebs,<br />

akaki xinTibiZis saxeli nacnobicaa da axlobelic. `akakis leqsisa~ da<br />

`galaktionis poetikis~ avtorma naxevar saukuneze meti miuZRvna leqsmcodneobis<br />

problemebis mecnierul Seswavlas, Tavis interesTa TvalsawierSi<br />

moaqcia xangrZlivi, TiTqmis aTaswlovani periodi qarTuli poeziis<br />

ganviTarebisa – rusTvelis epoqidan Tanamedroveobamde – da araerTi istoriulad<br />

mniSvnelovani da Teoriulad Rirebuli sakiTxi gaarkvia.<br />

* * *<br />

akaki xinTibiZes momadlebuli hqonda poeziisa da leqsis mkvlevarisaTvis<br />

iseTi aucilebeli Tvisebani, rogoricaa intuicia da analitikuri<br />

unari, warmosaxva da gemovneba, erudicia, magram me mainc gansakuTrebiT<br />

maocebda misi gulmodgineba, iSviaTi niWi Sromisa, Tanamimdevroba da moTmineba<br />

miznisaken mimaval gzaze.<br />

es mizani sapirado arasodes yofila. akaki xinTibiZes mxolod erTi<br />

ram amoZravebda – mudam da yovelTvis! – qarTuli mwerlobis msaxurebis<br />

survili.<br />

mosavalic xvavrieli hqonda: mravali, wigni, aseulobiT gamokvleva da<br />

literaturuli werili.<br />

* * *<br />

batoni akakis saarsebo atmosfero kvleva da azris gaziareba iyo. misi<br />

pirovnuli buneba yvelaze ukeT maSin Canda, rodesac kolegebs Tu farTo<br />

auditorias Ziebis Sedegebs acnobda. es ar iyo mxolod saqmis mcodne profesionalis<br />

gamosvla – moxseneba axali, saintereso Temaze. baton akakis<br />

hqonda midrekileba, mecnieruli komunikaciis procesi erTgvar ritualad,<br />

sulieri gandobis aqtad eqcia, romlis drosac TanamdgomT qarTuli<br />

leqsis morig, mis mier mignebul saidumlos aziarebda.<br />

* * *<br />

akaki xinTibiZem TiTqmis yvela klasikos poetze dagvitova poetikuri<br />

narkvevi: SoTa, sulxan-saba, guramiSvili, besiki, romantikosebi, ilia,


sikeTis yvavilebi<br />

akaki, vaJa, gamorCeulad ki mainc galaktions afasebda – galaktionis poezia<br />

iyo misi aRtacebisa da mudmivi gaocebis sagani.<br />

Tavisi `didi sameulic~ hqonda. SoTa – vaJa – galaktioni, xolo Tu<br />

versifikaciul jadoqrobaze midgeboda saqme, aq ufro kategoriuli iyo:<br />

rusTaveli da galaktioni – Tanabrad!<br />

siyvaruls galaktionisadmi saqmiT adasturebda. amaze metyvelebs werilebis<br />

vrceli seria did poetze, agreTve grandiozuli `galaktionis<br />

riTmis leqsikoni~, romelic akaki xinTibiZis Taosnobis Seiqmna da, samwuxarod,<br />

dRemde gamoucemelia.<br />

* * *<br />

batoni akaki bunebiT saTno, keTilmosurne adamiani iyo, magram mtkice<br />

da Seuvalic; veraviTari safrTxe da usiamovneba, veraviTari koniunqtura<br />

ver Seacvlevinebda Tvalsazriss, Tu mis WeSmaritebas irwmunebda. albaT,<br />

esec aris mizezi imisa, rom qarTvel literatorTagan iSviaTad ganucdia<br />

vinmes imdeni daumsaxurebeli wyena Tu usafuZvlo Tavdasxma, ramdenic<br />

baton akakis. me minaxavs igi umZimes wuTebSi, mopaeqreTa uRirsi gamoxdomebiT<br />

gaognebuli, magram am viTarebaSic – TavSekavebuli da gawonasworebuli.<br />

is, rogorc zneobis kaci, arasodes kargavda Rirsebis grZnobas,<br />

profesionalis patiosnebiT icavda polemikis wesebs – mxolod argumentirebis<br />

logikas aRiarebda.<br />

* * *<br />

bolo xanebSi, rodesac avadmyofoba mieZala da gareT gamosvla gau-<br />

Wirda, xSirad vsaubrobdiT telefoniT. ainteresebda, ras vakeTebdi, Tvi-<br />

Tonac emociurad miambobda, raze muSaobda imJamad. zogjer raimes mo-<br />

Zebna-dazustebasac mTxovda fundamenturi monografiisaTvis `qarTuli<br />

leqsis istoria da Teoria~, romlis saboloo redaqtireba moaswro kidec.<br />

TiTqos ver grZnobda Savi aCrdilis siaxloves, ise iqceoda: weras ar<br />

wyvetda, iumors ar Ralatobda, rac mTavaria, gansacdels ar gauborotebia<br />

– uTqmelad sevdiani, ufro Tbili da alersiani gaxda.<br />

erT dRes gulis morigi Setevisgan gamobrunebulma dareka. yurmili<br />

Cemma meuRlem aiRo. batonma akakim uguneboba Seatyo da mizezi hkiTxa –<br />

SviliSvils wiTela gaurTulda da ojaxSi dazafrulni viyaviT. batonma<br />

akakim gagvamxneva, bavSvs axlave movrCeno da... yurmilSi simRera gaisma:<br />

`batonebo, mouoxeT~. es simRera adreT bevrjer momismenia, batoni akaki<br />

mas didi krZalviT da grZnobiT galobda xolme megobrebTan erTad. axla,<br />

uRono da dasustebuli, TiTqmis uxmod amoTqvamda sityvebs, mainc mReroda<br />

_ bavSvs umReroda! gaognebulni vusmendiT...<br />

103


104<br />

Teimuraz doiaSvili<br />

saocreba moxda – Temurikos imave Rames ukeTesoba daetyo. gaixara batonma<br />

akakim, sityvasac gadamikravda xolme, rogoraa saqme, xom mogirCine<br />

SviliSvilio?!<br />

* * *<br />

akaki xinTibiZisagan bevri sikeTe maxsovs, safiqralic bevri damitova<br />

da mosagonaric. amis droc mova. axla ki, am mcire werilis werisas, isev<br />

Camesmis CurCuliT, vedrebiT namReri sityvebi: `mouoxeT... ia da vardi hfenia...~<br />

me ase mgonia: batoni akakis saflavze mudmivad hyvavis sikeTis uxilavi<br />

yvavilebi – ia da vardi. maTi xilva yvelas SeuZlia, vinc amqveynad sikeTis<br />

rwmeniT cxovrobs.


Warbi riTmis gagebisaTvis<br />

Warbi riTmis gagebisaTvis<br />

akaki xinTibiZe<br />

Warbi riTmis cneba SemuSavebuli ar aris. igi pirdapiri azriT esmiT:<br />

`vefxistyaosnis~ maRalsa da dabal SairSi or da sammarcvliani riTmebia,<br />

xolo oTx-xuTmarcvlianebi Warbia.<br />

es gageba mcdaria.<br />

`vefxistyaosnis~ oTxmarcvliani riTma: naTurqalsa-nasuqalsa-nabuqalsa<br />

(56), xuTmarcvliani _ moisminebda-moiwyinebda-moilxinebda-Tina-<br />

Tinebda (52), iseve, rogorc galaktionis akademia-nakadebia (`goties~) –<br />

Warb riTmebad ar CaiTvleba.<br />

zogi mkvlevari qarTul leqsSi sammarcvlianze (`daqtilurze~) grZel<br />

riTmas ver xedavs da zemoT motanili riTmebi `zedaqtilurad~ miaCnia. zogis<br />

azriT ki, qarTulSi xuTmarcvlianze ugrZesi riTma saerTod ar arsebobs.<br />

qarTul leqss midrekileba aqvs grZeli riTmebisaken.<br />

guramiSvilis riTma: Savberdi-gavhmtverdebi-davmterdebi-davjerdebi<br />

– oTxmarcvliani, griSaSvilis: akakiseburs-akiskisebuls-xuTmarcvliani;<br />

lado asaTianisa – gadabrialebiT-SavbrialebiT _ Savnabdianebi _ eqvsmarcvliani,<br />

gvxvdeba rvamarcvliani riTmac: gagvaWoriWorebeno _ dagva-<br />

SoriSorebeno (xalxuri).<br />

arc erTi es riTma Warbi ar aris.<br />

riTmis siWarbis ganmsazRvreli metruli sqemaa, metrul sqemasTan Sesatyvisoba.<br />

`vefxistyaosnis~ 98-e strofi, romlis metruli sqemaa 44/44 ormarcvliani<br />

riTmiT iwyeba: cxensa-Cvensa da oTxmarcvlianze gadadis: anafrensa-wanarbensa,<br />

magram 130-e strofSi es simetria darRveulia: getyvia-Semityvia-gisetyvia-dautyvia.<br />

strofi maRali Sairisaa (44/44) da riTma an<br />

ormarcvliani unda hqondes, an – oTxmarcvliani.<br />

Tu Semityvia-gisetyvia-dautyvias ormarcvliani evfoniuri Tanxmoba<br />

aqvs (tyvia), getyvia-gesityviaSi bgeriTi Tanxmoba aSkarad sammarcvliania<br />

(etyvia).<br />

am uswormasworobas mkiTxveli ver grZnobs, radgan igi leqsis ritms<br />

mihyveba da am SemTxvevaSi luw (or) marcvlian riTmas aRiqvams. Tumca getyvia-gisetyvias<br />

sammarcvlianobas ver gaeqcevi da, amdenad, igi Warbi riTmaa.<br />

aseve, poemis meore strofi metruli sqemis Sesabamisad (53/53) moiTxovs<br />

sam an xuTmarcvlianriTmas; magram misi riTma oTxmarcvliania,e.i.Warbia: yovlisa tanisa-satanisa-gasatanisa-wasatanisa.<br />

85-e strofSi, romelic maRali SairiTaa dawerili da luwmarcvlian<br />

105


106<br />

akaki xinTibiZe<br />

riTmas saWiroebs, misi oTxive cali sammarcvliania. sariTmo sityvebs:<br />

pirsa, gmirsa TavSi winare sityvaTa a xmovani erTvis: wylisa pirsa-viTa<br />

gmirsa-unagirsa-anatirsa. gansakuTrebiT TvalsaCinoa: a gmirsa-agirsa.<br />

es riTmac Warbia.<br />

87-e strofis riTmaSi; gulmduRarisad-molizRarisad-Rari sad-aRarisad<br />

sariTmo erTeulia sammarcvliani arisad, magram ra vuyoT riTmis mesame-meo-<br />

Txe calebSi oTxmarcvlian bgeriT Tanxmobas: giSrisa Rari sad – aRarisad?<br />

rogor SevelioT riTmis am srul identurobas: a Rari sad – aRarisad?<br />

134-e strofSi riTmis sami cali oTxmarcvliania: raca qmari-dasanTqmari-asaqmari,<br />

magram pirvel da meore calebSi sammarcvliani riTma iki-<br />

Txeba: raca qmari-Senaqmari (aqmari), rac metrul sqemasTan (44/44) Seusabamobis<br />

gamo, Warbia.<br />

galaktionis leqsSi `Tovli~ kadencia xuTmarcvliania – variaciebiT<br />

23, 32 (ufro bunebrivi 2 3-ia), amitomac ZiriTadi riTma (katrenis II-IV<br />

striqonebisa) TiTqmis yovelTvis sami marcvliT ifargleba: vberdebinaxaverdebi,<br />

cxovreba-memaxsovreba, dafnaSi-udabnoSi, damTova-mimatova,<br />

broleba-gamoqroleba, binaSi-winaSe.<br />

xididan fena-dawvenacleqsis adrindel variantebSi (gaz. `saxalxo sa- sa-<br />

qme~, `artistuli yvavilebi~) sammarcvliani iyo: xididan cvena-dawvena,<br />

magram 1927 wlis krebulSi cvena fenam Secvala. ioseb griSaSvili werda:<br />

`galaktionma moixsna Teqa provincialuri. adre hqonda cvena~ (Tumca cvena<br />

provinciuli forma ar aris: foTolcvena).<br />

sammarcvlovani riTma ormarcvlianze Camovida: fena-dawvena, rogorc<br />

es pirvel strofSi: fena-moTmena. riTma gaRaribda. metrul sqemasac ver<br />

moergo, Warbi gaxda.<br />

Warbia galaktionis `orxideebis~ oTxmarcvliani riTma: dasevdili-isev<br />

diliTYsqemis mixedviT (5/4/5) riTma unda yofiliyo an xuTmarcvliani, an<br />

sam (or) marcvliani. arada, iseTi sasiamovno evfoniuri Tanxmobaa dasevdili-isev<br />

diliT, rom misi ormarcvlianze gadayvana – dasevdili-diliT an,<br />

miTumetes, sammarcvlianze (evdili ev diliT) arasgziT ar SeiZleba.<br />

maSasadame, riTmis siWarbe mis grZliobasTan ki ara, saleqso sqemasTanaa<br />

dakavSirebuli, sqemis moTxovnas ar Seesabameba: an grZelia masze, an - mokle.<br />

albaT, mkiTxveli Semomedaveba: sityvas `Warbi~ negatiuri Sinaarsi aqvs,<br />

Warbi riTma ki usiamovno SegrZnebas ar iwvevso.<br />

sruli WeSmaritebaa!<br />

poetebic ar eridebian Warb riTmebs. riTmis metrul sqemasTan Sesabamisobas<br />

mis evfoniur simdidres amjobineben. galaktionis oTxmarcvlian<br />

riTmebSi ufro xSirad sammarcvliani bgeriTi Tanxmobaa, xolo xuTmarcvlianebSi<br />

– oTxmarcvliani.


Warbi riTmis gagebisaTvis<br />

Warbi riTma, faqtobrivad, mkiTxvelis cnobierebis miRmaa, radgan leqsi<br />

ritms mihyavs; ritmis gareSe ar arsebobs (verlibrsac Tavisi ritmi aqvs),<br />

riTmis gareSe ki – ramdenic gnebavT.<br />

riTma, Warbi iqneba Tu metrul sqemasTan gawonasworebuli, leqsis xasiaTs<br />

ver cvlis.<br />

es gansakuTrebiT Warb riTmaze iTqmis, romelic mxolod fonikazea dafu-<br />

Znebuli, radgan riTmas sxva parametrebic aqvs: kerZod, ritmi da semantika,<br />

romelic riTmis Rirsebis erTi pirveli msazRvrelia, fonikaze metic.<br />

riTmis semantika ki mTliani sityvebis Sewyobas gulisxmobs da ara sityvaTa<br />

nawilebisas, rac Warb riTmaSia.<br />

amitom: a gmirsa _ agirsa, a Rari sad – aRarisad – riTmebi ar aris.<br />

es cdomileba qarTuli riTmis silabur-tonuri Teoriidan momdinareobs,<br />

romlis mixedviT, riTmad klauzulebia miCneuli, sariTmo sityvaTa<br />

maxvilisSemdgomi nawilebi.<br />

amrigad, Warbi riTma leqsze uaryofiT gavlenas ver axdens, mis Rirsebas ar<br />

amcirebs, amitom poetebic ar eridebian mas (TviT rusTaveli da galaktioni!).<br />

Tumca lado asaTianis leqsebSi Zalze iSviaTia Warbi riTmebi. TiTqmis<br />

yvela misi riTma metruli sqemis Sesatyvisia: niSnianebi-moSrialeben, es<br />

alublebi-vesaubrebi, ZaZa bunebas-daZabuneba, siaruli-mxiaruli:<br />

rusTavelis prospeqtze siaruli<br />

nu momiSalos RmerTma;<br />

viyo mudam ase mxiaruli,<br />

qarTveli poeti merqvas.<br />

samwuxarod, didxans ar dascalda lado asaTians rusTvelisprospeqtze siaruli.<br />

Towards Understanding Excessiveness of Rhyme<br />

Summary<br />

Akaki Khintibidze<br />

The notion of excessive rhyme is not worked out yet. It is understood in its direct sense:<br />

There are two and three-syllable rhymes in “The Knight in the Panther’s Skin”s high and<br />

low verses, four-syllable rhymes are regarded as excessive.<br />

Such kind of interpretation is wrong.<br />

Four-syllable rhyme of “The Knight in the Panther’s Skin”: “naturqalsa-nasukalsa-nabuqalsa”<br />

(56), five-syllable rhyme: “moismenda-moitkenda-moilkhenda-tinatinebda” (52), like<br />

107


108<br />

akaki xinTibiZe<br />

Galaktioni’s academy-nacadamy (“To Gothie”) – will not be considered as excessive.<br />

Some researchers cannot see longer than three-syllable rhymes (dactylic) and consider<br />

the above mentioned rhymes as “Super-dactylic”. Some of them think that there are not<br />

rhymes longer than five-syllable in Georgian.<br />

Georgian verses are inclined towards long rhymes.<br />

Guramishvili’s rhyme: shavberdebi-gavhmtverdebi-davmterdebi-davjerdebi - four syllable,<br />

Grishashvili’s: akikisebuls-akiskisebuls – five-syllable; Lado Asatiani’s: “gadabrialebit-shavbrialebit-shavnabdianebi<br />

– six-syllable, there are eight-syllable rhymes as well:<br />

gagvachorichorinebeno-dagvashorishorebeno (folklore).<br />

None of these rhymes are excessive.<br />

Metric scheme is defining feature for excessiveness of rhyme, correspondence with<br />

metric scheme, it does not correspond to the requirement of the scheme: is either shorter<br />

or longer it.<br />

Probably, the reader will argue with me: the word “excessive” has a negative connotation,<br />

but excessive rhyme does not provoke unpleasant feelings.<br />

It is true!<br />

Poets do not try to avoid excessive rhymes. They prefer its euphonic richness rather<br />

than its correspondence with metric scheme. In Galaktioni’s four-syllable rhymes there is<br />

more often three-syllable sound assent, in five-syllable rhymes – four-syllable.<br />

Excessive rhyme is actually beyond reader’s consciousness, as rhythm leads the poem;<br />

it does not exist without rhythm, but it is possible without rhyme.<br />

Rhyme, be it excessive or in correspondence with the metric scheme, cannot change the<br />

character of the verse.<br />

This it especially true for excessive rhyme, which is based only on phonics, as rhyme<br />

has some other parameters as well: rhythm and semantics, which are the primary defining<br />

features of its dignity, more than phonic.<br />

The semantics of rhyme means the collocation of whole words and not of parts of<br />

words, as in excessive rhyme.<br />

This misinterpretation comes from syllabic-tonic theory of Georgian rhyme, according<br />

to which, parts that come after stressed syllables in rhymed words are regarded as rhyme.<br />

Therefore, excessive rhyme does not have a negative impact on the verse, does not<br />

diminish its dignity that is why poets do not try to avoid using it (even Rustaveli and<br />

Galaktioni).<br />

Although, excessive rhymes are extremely rare in Lado Asatiani’s poems. Almost all<br />

of his rhymes correspond to the metric scheme. Almost all its rhymes correspond to metric<br />

scheme.


galaktionis monorimi<br />

(`ieri~, `ferad-feradi~)<br />

Tamar barbaqaZe<br />

galaktion tabiZis TxzulebaTa uaxles gamocemaSi (tabiZe 2005: 372)<br />

poetis cnobili leqsi `ieri~ dabeWdilia Zveli TariRiT (1915 w.):<br />

iyo dila mSvenieri,<br />

dila feradi,<br />

magram uceb wamovida<br />

caieradi.<br />

ase iyo Seni dilac<br />

bedisweramdi,<br />

sanam yofnis ar dagkravda<br />

caieradi.<br />

rom iWeqa, gza dayruvda<br />

seriT seramdi,<br />

da maisis wamovida<br />

caieradi.<br />

eh, wamodi, Cemo wvimav,<br />

mgoni, meRirsa,<br />

moTminebiT megrZno risxva<br />

Seni mexisa –<br />

rom Sens elvas SeuerTdes<br />

lurja merani,<br />

caierads Cemi Cangis,<br />

caieradi.<br />

iyos qrola maradisi,<br />

magram verraTi<br />

ver daacxros droTa CvenTa<br />

caieradi.<br />

zemoxsenebul gamocemaSi am leqsis Taobaze vkiTxulobT, rom mis avtografs<br />

(a 5570) axlavs avtoris xelmowera da mis mier gadaxazulia saTauri `caieradi~,<br />

magram daculia poetis minaweri: `ca ierad~. aqvea minawerebi: `Маникеизм. Шота<br />

был последователь~, `feradi, veraTi, feravdi~. zemoxsenebul gamocemaSi, rogorc<br />

vTqviT, `ieri~ 1915 wliT aris daTariRebuli, rac, ra Tqma unda, saeWvoa.<br />

109


110<br />

Tamar barbaqaZe<br />

minawerebma: `feradi, veraTi, feravdi~ logikurad gagvaxsena galaktionis<br />

1938 wels dawerili leqsi: `ferad-feradi~:<br />

me xom sxva var, dRe cismare,<br />

maxvils vferavdi,<br />

Sen ki gqonda dReT sizmari<br />

ferad-feradi.<br />

miyvars am xmis gagoneba,<br />

ver wavSale mogoneba<br />

radgan verraTi<br />

ferad-feradi.<br />

Semiyvarda eg xma tkbili<br />

bedisweramdi,<br />

sad ar damdevs misi Crdili<br />

ferad-feradi.<br />

iyos ise, rogorc darCa<br />

amieramdi, _<br />

CemTvis ZonZi, SenTvis farCa<br />

ferad-feradi.<br />

orive leqsi monoriTmiania. `ieris~ sayrden riTmad warmogvidgeba sityva<br />

`caieradi~, romelic 5-jer meordeba 24-striqonian leqsSi. monorimis<br />

danarCeni sariTmo erTeulebia: feradi-bedisweramdi-seramdi-meraniverraTi.<br />

gamonaklisia sariTmo wyvili: meRirsa-mexisa.<br />

`ferad-feradis~ kompozicia eyrdnoba fuZegaorkecebul, polilogur<br />

kompozits: ferad-feradi: vferavdi–ferad-feradi-verraTi-ferad-feradi-bedisweramdi-amieramdi-ferad-feradi.<br />

8-jerad riTmaSi oTxjer gameorebulia:<br />

`ferad-feradi~, xolo ori cali riTmisa: vferavdi-veraTi,<br />

rogorc viciT, ukve moniSnuli hqonda galaktions `ieris~ avtografSi.<br />

sazomi orive monorimisa erTnairia: cametmarcvledi (4/4/5) – ase iSviaTi<br />

galaktionis poeziaSi. cametmarcvledi, rogorc cnobilia, aRorZinebis<br />

periodidan iRebs saTaves, gansakuTrebiT xSirad ki misi sxvadasxva variacia<br />

(35/5, 4/4/5, 43/24 (24/43) daviT guramiSvilis leqsebSi gvxvdeba. galaktionis<br />

poeziaSi cametmarcvledi, izosilabur sazomTa Soris, gamoyenebis<br />

sixSiriT, erT-erT bolo adgilzea: variaciiT 33/43 sul ori leqsi<br />

dauweria poets, xolo zemoxsenebuli 44/5 oTx leqsSi gvxvdeba. 1927 wlis<br />

krebulSi Sesuli leqsebic: `daiRupa is xomaldi~ da `zRvis fskeridan~<br />

swored 445-iT aris Sesrulebuli:


galaktionis monorimi (`ieri~, `ferad-feradi~)<br />

daiRupa is xomaldi didi xania,<br />

o, ramdeni mwuxareba amitania.<br />

(`daiRupa is xomaldi~)<br />

ak. xinTibiZe wers: `Semdeg poetma es izosilaburi striqonebi datexa<br />

(`ieri~) (xinTibiZe 1987: 212).<br />

rogorc vxedavT, galaktionis poetikis, misi metrikis cnobili mkvlevari<br />

ueWvelad miiCnevs, rom `ieri~ 1927 wlis mere unda iyos dawerili. Cven<br />

ar gveeWveba, rom `ieri~ da `ferad-feradi~ erTmaneTs enaTesaveba da Tu<br />

`ferad-feradis~ TariRi eWvs ar iwvevs, namdvilad 1938 wels aris dawerili,<br />

`ieri~ 1928-1938 wlebiT unda daTariRdes. SeuZlebelia, 1915 wels<br />

daewera galaktions `ieri~ da igi ar Seetana arc `artistul yvavilebSi~<br />

(1919 w.) da arc 1927 wlis krebulSi.<br />

rogorc miuTiTeben, `1928-58 wlebSi galaktioni... pirdapiri azriT,<br />

awarmoebda namdvil teqstologiur oms sakuTari teqstebis winaaRmdeg –<br />

cvlida atribucias, axal teqsts awerda Zvel TariRs da a.S. garkveuli<br />

azriT, man moigo es `30-wliani omi~ (1928-1958 w.w.). man gaimarjva, radganac<br />

`gadawera~ ara mxolod warsuli, aramed momavalic, momaval mkvlevarTa<br />

reaqciebi~ (SaTiriSvili 2004: 23-24).<br />

Cans, galaktionis meore saleqso reforma, romelic `20-30-iani wlebis<br />

mijnaze daiwyo da poetis bolo periodis lirikaSi Tvisebrivad axali<br />

mxatvruli sistemis SeqmniT dasrulda~ (doiaSvili 1995: 34), Seexo poetis<br />

metrikasa da riTmasac. kerZod, cametmarcvledisa da monorimisaTvis<br />

galaktions 30-ian wlebamde yuradReba ar miuqcevia. es sazomic (44/5) da<br />

monorimic siaxlea galaktionis 30-iani wlebis versifikaciaSi.<br />

galaktionis meore saleqso reforma iTvaliswinebda `sinamdvilis,<br />

rogorc esTetikuri obieqtis, aRiarebas da Sesabamis koreqtivebs poeziis<br />

arsis gagebaSi. aRorZinda poetisa da xalxis, poeziisa da xalxis<br />

interesebis ganuyoflobis idea, gadaisinja poetur enasa da stilTan<br />

dakavSirebiT damokidebuleba, poeturoba unda daefuZnos ara rTul,<br />

elitur enas, ara rCeul sityvebs, aramed yoveldRiur sasaubro metyvelebas,<br />

poeziisaTvis umTavresia sada, gasagebi stili, xalxuri<br />

ena, msubuqi leqsi~ (doiaSvili 1995: 35) – aseTi iyo saxalxo poetis,<br />

galaktion tabiZis azri poetisa da poeziis daniSnulebaze 30-50-ian<br />

wlebSi: `...Cvens simRerebSi ismis xalxis guliscema, xalxis Zlieri,<br />

naTeli da mgznebare xma~ (tabiZe 1975: 198). g. tabiZis 30-ian wlebis CanawerebSi<br />

poeti sakuTar Tavs miznad usaxavda `organiulad SeTvisebas<br />

masiuri, xalxuri Semoqmedebisas, romelic idealuria mravali formis<br />

mxriv...~ (tabiZe 1975: 312)<br />

111


112<br />

Tamar barbaqaZe<br />

sayuradReboa, rom `ferad-feradis~ kompozicia, monorimTan erTad,<br />

kidev erT^ burjs, sityva `xmas~ eyrdnoba: `miyvars am xmis gagoneba~, `Semiyvarda<br />

eg xma tkbili~. `xma~ xalxuri leqsisa da simReris kilos unda<br />

gulisxmobdes da igi galaktionis 1934-1941 wlebis monorimebSi Taviseburad<br />

ametyvelda. am Svidi wlis ganmavlobaSi galaktions 18 monorimi<br />

dauweria, mesamedi (6 leqsi) ki swored 1938 wliT aris daTariRebuli. sagulisxmoa,<br />

`xmasTan~ mimarTebiT, 1939 wels dawerili leqsi: `xmamaRla~:<br />

Cems gulSi arc winaT,<br />

arc axla,<br />

arc SiSi yofila,<br />

arc daRla.<br />

aJRerdiT, Cangebo,<br />

xelaxla:<br />

xmamaRla, xmamaRla,<br />

xmamaRla!<br />

xolo 1938 wels galaktioni monorimiT wers Tavis umSvenieres, dRes<br />

ukve popularul simRerad qceul, leqss: `ar var oboli am qveyanaze~. es<br />

monorimi `xmis~, `hangis~ Zlevamosilebas eZRvneba:<br />

1.<br />

2.<br />

3.<br />

ar var oboli am qveyanaze,<br />

Sen megulebi nugeSad sanam...<br />

ra aris tkbili dedis nanaze,<br />

me mimatova adre im nanam.<br />

mainc davdivar am qveyanaze.<br />

sul ar vivlidi am qveyanaze,<br />

nugeSad rom ar megulebode,<br />

dae, mgosnobiT mraval nanaze<br />

zogs vyvarebode, zogs vZulebode<br />

oblad Tavs ar vTvli am qveyanaze.<br />

ar var oboli am qveyanaze,<br />

ager qnarebi, ager gulebi...<br />

zRvao, is hangi Sen gaanaze,<br />

kvlav vityvi: raki Sen megulebi,<br />

oblad Tavs ar vTvli am qveyanaze.<br />

es samstrofiani monorimi sayuradReboa formis siaxliT: kentstriqonian<br />

strofebad danawevrebuli monorimi iSviaTia: monoriTmiani leqse-


galaktionis monorimi (`ieri~, `ferad-feradi~)<br />

bis umravlesoba stroful danawevrebas ar cnobs. asea dawerili `ieri~<br />

da `ferad-feradi~, asea vaJa-fSavelas monoriTmiani leqsebis umravlesoba<br />

(barbaqaZe 1984: 138); galaktioni ki xuTstriqoniani strofebiT wers<br />

Sedevrs _ monorims dedis nanaze, romelic poetis STagonebas kvebavs cxovrebis<br />

(`zRvao, is hangi Sen gaanaze...~) xmebiT. `xmasTan~ erTad, galaktionis<br />

monorimis Tanamgzavri sityvebia: Cangebi, qnarebi, gulebi..., magram<br />

umTavresi am monorimebisaTvis aris xma `caieradisa”, anu xma maisis uecari<br />

wvimisa, rasac `caierads~ uwodeben poetis mSobliur imereTSi.<br />

am sityvas (`caieradi~) ori aTeuli wlis winaT mixeil alaviZem miaqcia<br />

yuradReba da ganmarta, rom igi maisis wvimas _ uecars, Sxapunas _ unda<br />

aRniSnavdes (alaviZe 1982: 130). monorimi `ieri~ sityva `caieradis~ swored<br />

am mniSvnelobas unda gulisxmobdes. sayuradReboa, rom sityva `ca-ierad~<br />

pirvelad `artistul yvavilebSi~ gvxvdeba leqsSi `SiSi~:<br />

... da rogor mxedrebi,<br />

rogorc ca-ierad.<br />

mewyerad, samumad<br />

gvedeba es Wiri.<br />

(tabiZe 1919: 113)<br />

sul ki sityva: `caieradi~ galaktionis poeziaSi xuTjer gvxvdeba:<br />

oTxjer `ierSi~, xolo erTxel - `SiSSi~.<br />

ueWvelia, rom galaktions uyvars Tavisi siyrmisdroindeli sityva,<br />

ufrTxildeba mas, radgan `caieradis~ xma dedis nanasTan aris gaTanabrebuli.<br />

sulis musika, Sinagani harmoniis, sidiadis SegrZneba ki poets exmareba<br />

amqveyniuri aurzaurisa da uxerxulobis daZlevaSi. `ferad-feradi~<br />

kontrastul wyvils gulisxmobs: `me~ da `Sen~ dapirispireba gansazRvravs<br />

leqsis kompozicias, romelic ferad-feradi mogonebebis fonze iqmneba: Tu<br />

gavixsenebT `ieris~ avtografis (a 5570) minawerebs: `caierad~, `feradi,<br />

veraTi, feravdi~ unda vifiqroT, rom poeti erTma mogonebam meoresTan<br />

miiyvana, meorem – mravali sxva ram gaaxsena. `ca-ierad~ `artistuli yvavilebis~<br />

leqsis `SiSis~ gaxsenebam gaaxmiana, xolo `caieradi~ `feradferads~<br />

daedo safuZvlad; rac Seexeba minawers zemoxsnebul avtografSi:<br />

`Маникеизм. Шота был последователь~, SesaZloa, is SemTxveviT aRmoCnda im<br />

furcelze, romelzec `ieria~ Sesrulebuli. magram maniqevelobis Taobaze<br />

msjeloba qarTul istoriografiaSi, filosofiasa da literaturismcodneobaSi<br />

(iv. javaxiSvili, S. nucubiZe, p. ingoroyva) swored 20-30-iani wlebis<br />

mijnas ukavSirdeba; Sesabamisad, `ieri~ 30-iani wlebis kuTvnilebaa da<br />

ara 1915 wlisa.<br />

113


114<br />

Tamar barbaqaZe<br />

galaktionis monorimis kvleva amjerad am ori, saanalizo leqsis (`ieri~,<br />

`ferad-feradi~) mixedviT warmovadgineT da, Sesabamisad, galaktionis<br />

TxzulebaTa uaxlesi gamocemis II da V tomebiT SemovisazRvreT.<br />

savaraudo iyo, rom monorimi galaktionis poeziisaTvis organuli ar<br />

iqneboda da, amitomac, iSviaTad Segvxvdeboda Tavidan bolomde erTi riTmiT<br />

gamarTuli leqsi. pirveli qarTuli poetikuri traqtatis `WaSnikis~<br />

avtori monorims `boloerTs~ uwodebs da mis nimuSsac gvTavazobs: `mefis<br />

Tqmuli boloerTi~ (`me Sevamke ca, qveyana, zRva, mTa, veli, nayofT gvari,<br />

...~) xuTi, erTi saerTo riTmiT Sekruli strofisagan Sedgeba da amitomac<br />

hqvia `bolo erTi~. aseve boloerTia `mefis Tqmulic~ (`SuriT aRivsnen<br />

ugbilni~), grZelSairiT (53/53) Sesrulebuli (baraTaSvili 1981: 23); monoriTmiani<br />

leqsebi sagangebod SeviswavleT vaJa-fSavelas poeziaSi, radgan<br />

xalxur xmebs eyrdnoboda igi, monoriTmianobac mosalodneli iyo vaJas<br />

lirikisaTvis (barbaqaZe 1984: 135).<br />

galaktionis poeziaSi ki, rogorc vTqviT, sul ar velodebodiT monoriTmiani<br />

leqsebis amgvar simravles: II tomSi (1915-1921 wlebi) 15 `boloerTi~<br />

leqsia Setanili, xolo V tomSi (1932-1940 wlebi) 18 monorimi; sul<br />

14 weliwadSi 33 monorimi.<br />

sagulisxmoa, rom monorimebis: `Cemi simRera”, (`zogs oqromkediT monaqsovari~),<br />

`hquxda xmovani qari mravali~, `xmamaRla~, `melanqoliuri<br />

mesimRere~, `srolis xma mTaSi~ - saTaurebi `xmas~ ukavSirdeba, xolo monorimebi:<br />

`ar var oboli amqveyanaze~ da `verxvebi~ didi xania popularul<br />

simRerebad aris qceuli saqarTveloSi.<br />

mcire gadaxveva: galaktioni, sruliad samarTlianad, amayobda, rom kargi<br />

xma hqonda. igi igonebs: `... arasodes iseTi `mravalJamieri~ ar maxsovs,<br />

Cven sami rom vmRerodiT: me, vano sarajiSvili da daviT pavliaSvili~ (tabiZe<br />

1975: 213). cnobilia, rom galaktioni niko sulxaniSvilis momReral-<br />

Ta gundis wevri iyo 1910 wlidan. galaktioni igonebs:<br />

`niko iRebs gammas, sruliad ubralo gammas, do, re, mi... me vyvebi –<br />

jer sruliad ubralod. Semdeg gadadis variaciebze da Cemi xma umaRlesi<br />

notidan gadmodis dabalze. dablidan maRalze – da ase Semdeg didxans.<br />

kompozitori guldasmiT amowmebs yovelives. ukanaskneli akordi miwyda.<br />

gamocda damTavrda.<br />

yvela sulganabulia. mec vucdi sulxaniSvilis daskvnas, ukanasknel ganaCens.<br />

is cota xans sdums da Semdeg dajerebis, aRtacebuli ieriT xmaSi<br />

(xazgasma Cvenia – T.b.) ambobs:<br />

_ ra sufTa altia, gasaocari xaverdovani da wkriala, Zlieri alti!<br />

unazesi lirikaa! ramdeni wlisa xarT?<br />

_ TxuTmetisa, batono niko!


galaktionis monorimi (`ieri~, `ferad-feradi~)<br />

_ rodesac ocs wels gadascdebiT, es Tqveni altic baritonad iqceva.<br />

Cveulebrivad ase xdeba. darCiT Cems gundSi, vimReroT erTad! – xalisianad<br />

sTqva man da mxarze xeli damkra~ (tabiZe 1975: 240-241).<br />

zemoxsenebuli mogoneba isedac sainteresoa, magram gansakuTrebiT mniSvnelovania<br />

aq galaktionis mier ierisa da xmis dakavSireba: `aRtacebuli<br />

ieriT xmaSi ambobs...~ e.i. xmas aqvs Tavisi ieri, intonacia, iseve, rogorc<br />

saxes aqvs ieri, gamometyveleba. xmis ieri gansakuTrebulia galaktionis<br />

monorimisaTvis.<br />

damowmebani:<br />

baraTaSvili 1981: baraTaSvili m. swavla leqsis Tqmisa. Tb.: <strong>Tbilisi</strong>s universitetis ga-<br />

momcemloba, 1981.<br />

barbaqaZe 1984: barbaqaZe T. vaJa-fSavelas monoriTmiani leqsebi. WaSniki. qarTuli le-<br />

qsmcodneobis sakiTxebi. Tb.: <strong>Tbilisi</strong>s universitetis gamomcemloba,<br />

1984.<br />

doiaSvili 1995: doiaSvili T. galaktion tabiZis saxeobrivi azrovneba. sadisertacio<br />

macne filologiis mecn. doqtoris samecniero xarisxis mosapoveblad.<br />

Tb.: 1995.<br />

tabiZe 1975: tabiZe g. Txzulebani. t.XII, Tb.: gamomcemloba `sabWoTa saqarTvelo~, 1975.<br />

tabiZe 2005: tabiZe g. saarqivo gamocema ocdaxuT wignad. w. II, leqsebi (1915 - 1921),<br />

Tb.: gamomcemloba `literaturis matiane~, 2005.<br />

SaTiriSvili 2004: SaTiriSvili z.galaktionis galaktionis poetika poetika da da ritorika. ritorika. 1915-1927. 1915-1927. Tb.: Tb.: ga-<br />

ga ga-<br />

momcemloba `logos presi~, 2004.<br />

Galaktion’s Monorhhyme<br />

Summary<br />

Tamar Barbakadze<br />

The article deals with the fact that even in the brand new editions of Galaktion Tabidze’s<br />

works we come across the same dating of verses without taking into consideration their<br />

style, poetics and versification.<br />

The research reveals: the peculiarity of Galaktion’s second poetic reform: Approach<br />

to the voice of folk poetry, dialect was reflected in verses with common rhyme written in<br />

1928-1958. It is so called mono rhyme, which traditionally belongs to folk poetry.<br />

Tabidze’s well-known mono rhyme “Expression” (“Ieri”) is dated by 1915 which in not<br />

correct. This poem is directly linked or precedes poet’s mono rhyme: “Colourful-Colourful”<br />

(“Peradi-Peradi”), which was written, without doubt, in 1938.<br />

115


116<br />

Tamar barbaqaZe<br />

Galaktion’s second poetic reform (20-30s of XX century) was about poet’s metrics and<br />

rhyme. Galaktioni had paid no attention to thirteen-syllable words and mono-rhyme until<br />

30s. This criterion (44/5) and mono-rhyme is innovation in Galaktion’s versification.<br />

It should be noted, that the composition of “Perad-Peradi” (“Colourful-Colourful”), is<br />

based not only on mono-rhyme but on the word “voice” as well: “I like hearing this voice”,<br />

“I fell in love with this sweat voice”. Dialect should be meant in the voice of folk verses<br />

and songs and it found its expression in Galaktion’s 1934-1941 mono-rhymes. Galaktioni<br />

managed to write 18 mono-rhymes during these 7 years, third of them (6) are dated by<br />

1938.<br />

The word “Tsaieradi”, which is repeated 5 times in 24-line verse, represents the poem’s<br />

“Expression” (“Ieri”) key rhyme element.<br />

The composition of “Perad-Peradi”(“Colourful-Colourful”) uses double rooted, polylogic<br />

composites as a base: vperavdi-perad-peradi-versati-perad-peradi-bedistseramdiamieramdi-perad-peradi.<br />

“perad-peradi” is repeated for four times.<br />

Thirteen-syllable starts from the epoch of Renaissance, its variations (35/5, 4/4/5,<br />

43/24, 24/43) are most frequently met in Guramishvili’s works. By means of frequency of<br />

use 4/4/5 is in the last place.<br />

The basis for versification interrelation of analysed mono-rhymes are found. Likeness<br />

of “Ieri” and “perad-peradi”, is shown not only with the help of identity of mono-rhymes’<br />

lexical units but with same meter: both mono-rhymes are written by rare criterion – thirteen-syllable<br />

– 44/5, which Galaktioni has not used until 30s.<br />

The author focuses on the word form that forms compositional basis for Galaktion’s<br />

mono-rhyme “Ieri”: rare, exotic, dialectic form: “Tsaieradi”, denoting sudden, poring rain<br />

of May. Galaktioni has once mentioned this word in the collection “Artistic Flowers”, then<br />

repeats it for four times in “Ieri”. The sound of the rain is connected with folk, childhood<br />

sounds, recollecting of which defines Galaktion’s song mood.


giorgi lobJaniZe<br />

arabuli leqsis ganaxlebisaTvis brZolis II etapi<br />

(momxreebi da mowinaaRmdegeni)<br />

arabuli leqsis struqturuli da Tematuri ganaxlebis procesSi mkvlevrebi<br />

ramdenime etaps gamohyofen (abbasi 1996: 82). aRniSnuli sqemis<br />

mixedviT, ganaxlebis meore etapi gasuli saukunis 60-iani wlebidan iwyeba<br />

(al-amadi 1966: 12). mecnierebi dRemde kamaToben imis Taobaze, vin SeiZleba<br />

miviCnioT ganaxlebis II etapis mebairaxtred _ iranuli warmomavlobis<br />

erayeli poeti qali naziq al-mala’iqa (1923-1993) Tu sirieli poeti badr<br />

Saqir as-saiabi (1926-1964) (axali... 1974: 101).<br />

Tumca, Cveni azriT, amas principuli mniSvneloba ar aqvs, radganac arabuli<br />

leqsis Tvisebrivi ganaxlebis mcdeloba aRniSnul or poetamdec<br />

araerTxel yofila da am procesSi mravali literatori monawileobda.<br />

ubralod, yvela wina mcdeloba spontanuri xasiaTisa iyo, xolo naziq<br />

al-mala’iqas 1949 wels dastambuli poeturi krebulis `nakverCxlebi da<br />

nacari~ (`Sazaia va ramad~) winaTqma, SesaZloa, erTgvar manifestad miviCnioT,<br />

sadac poeti qali mecnierulad, logikuri argumentebis moSveliebiT<br />

asabuTebs yvela Tavis SemoqmedebiT novaciasa da, aqedan gamomdinare,<br />

arabuli leqsis ganaxlebis aucileblobas.<br />

iTvleba, rom xsenebulma winasityvaobam, erTi mxriv, Seqmna axali arabuli<br />

poeziis damkvidrebisaTvis aucilebeli logikuri baza, meore mxriv ki, gamoavlina<br />

poeziis Sesaxeb Teoriul naazrevsa da praqtikul gamocdilebas Soris<br />

arsebuli yvela mniSvnelovani gansxvaveba da Seusabamoba (abbasi 1996: 93).<br />

sainteresoa, rom naziq al-mala’iqa, rodesac arabuli leqsis tradiciuli<br />

leqswyobis pirobiTobaTagan gaTavisuflebis aucileblobaze<br />

laparakobs, sakuTar msjelobas sainteresod asabuTebs. kerZod, igi arabul<br />

enas zusti poeturi miniSnebebisadmi (al-iSara) ugulisyurobasa da<br />

sazogado bundovanebaSi (ibham) `adanaSaulebs~. Tumca iqve icavs kidec am<br />

bundovanebas da acxadebs, rom `bundovaneba adamianis fsiqikuri cxovrebis<br />

mniSvnelovani Semadgeneli nawilia da Cven am movlenas, TavisTavad, versad<br />

gaveqceviT, miT ufro Tu gvinda, rom xelovnebis meSveobiT fsiqika<br />

aRvweroT da fsiqikuri cxovreba zustad, xelSesaxebad gavaanalizoT~.<br />

leqsmcodneTa SefasebiT, naziq al-mala’iqa Tavisi am `winasityvaobiT~,<br />

sruliad mourideblad, gamoTqvams rwmenas poeturi revoluciis aucileblobisa<br />

da im cvlilebebisadmi, rasac aRniSnuli revolucia Sedegad<br />

moitans (qadqani 2001: 56). igi acxadebs mzadyofnas, gaxsnilad miiRos yve-<br />

117


118<br />

giorgi lobJaniZe<br />

la Sedegi _ rogoric ar unda iyos is _ da ambobs: `darwmunebuli var,<br />

dRevandeli arabuli poezia cvlilebaTa mdinaris napiras dgas, romlis<br />

yovelmxriv movardnili, yvelafris Zirfesvianad mglejveli niaRvrebi<br />

adgilze poeziis tradiciuli safuZvelebis nasaxsac ki aRar datoveben.<br />

tradiciuli poetikis yoveli wesi _ riTma da ritmi iqneba Tu stili<br />

_ erTianad moiryeva. sityvaTa areali ki ise gaiSleba da gafarTovdeba,<br />

rom poets Tvalwin gamosaxvisa da gamoTqmis SesaZleblobaTa sruliad<br />

gansxvavebul, axal, farTo horizonts gadauSlis. Tu warsulSi TavisTavadi<br />

poeturi gamocdileba adamianis fsiqikas garedan uyurebda, axla es<br />

gamocdileba fsiqikas Signidan gaaSuqebs~ (al-mala’iqa 1946: 3).<br />

am „yvelafris Zirfesvianad mglejveli~ ganaxlebis Tavisebureba isicaa,<br />

rom didi siswrafiT viTardeba da dayovneba ar axasiaTebs. yvelafers<br />

daunaneblad acamtverebs da kritikis saSualebasac ki aRaravis utovebs.<br />

meore Taviseburebad SeiZleba procesis permanentuloba miviCnioT. siaxleebi<br />

droTa ganmavlobaSi Zveldeba. amis gamo poezia mudmivad novaciis<br />

momxrea da wes-kanonTa Tu gayinul kliSeTa sazRvrebs arasodes emorCileba<br />

(al-mala’iqa 1946: 4).<br />

axali arabuli poeziis specialistebi aRniSnaven, rom maSin, roca naziq<br />

al-mala’iqa wignSi `axali arabuli poeziis sakiTxebi~ (pirvelad daistamba<br />

1962 w.), cdilobda axali poeziis kritikis zogi safuZveli Camoeyalibebina,<br />

axali poeziis talRa imaze gacilebiT Zlieri iyo, rom kritikisa<br />

da analizis mowesrigebul farglebSi moemwyvdiaT (axali... 1974: 50).<br />

Tumca mniSvnelovania isic, rom ganaxlebis Teoriuli safuZvlebi iqmneboda<br />

im adamianis mier, romelic TviTon iyo am ganaxlebis erT-erTi iniciatori<br />

da sulisCamdgmeli. praqtikulad, al-mala’iqa Tavisi Teoriuli naSromebis<br />

meoxebiT cdilobda SemoeTavazebina yvela im SemoqmedebiTi Taviseburebis mecnieruli<br />

analizi, rac mis poezias axasiaTebda. es „garkveulwilad“ hgavda<br />

sakuTari aracnobieris Semecnebas, romlis drosac araCveulebrivad ganaTlebuli<br />

poeti miRebul Sedegebs koleqtiur aracnobierze ganazogadebda.<br />

garda amisa, mkvlevrebi yuradRebas aqceven im garemoebas, rom arabuli<br />

leqsis ganaxlebas safuZveli qalma da ara mamakacma poetma Cauyara (abbasi<br />

1996: 79). amas gansakuTrebuli mniSvneloba maSin mieniWeba, Tu gaviTvaliswinebT,<br />

rom axali arabuli poeziis erT-erTi niSani individualizmis<br />

gamkveTreba, pirad grZnobebze Seulamazebeli, pirdapiri laparaki, fsiqikis<br />

siRrmeebSi CaZirva, am siRrmeTa moxelTeba da gareT gamotana iyo. es<br />

ki gansakuTrebiT rTuli gaxldaT qalisaTvis CvenTvis saintereso epoqa-<br />

Si, radganac, tradiciulad, arabul qveynebSi miiCnevdnen, rom kaci qalis<br />

grZnobebis gadmocemas TviT qalze ukeTac ki axerxebda. garda amisa, sazogadoeba<br />

imas, rasac kacisgan SedarebiT mSvidad miiRebda, qals arafriT


arabuli leqsis ganaxlebisaTvis brZolis II etapi<br />

apatiebda. arabuli sazogadoebaSi, sadac qals arasodes gaaCnda mamakacis<br />

Tanabari sazogadoebrivi uflebebi, grZnobebi, romelzec qali poeti daufaravad<br />

saubrobda, ucxo, mtruli da tradiciuli `ojaxis burjisagan~<br />

miuRebeli Canda. amitomac, siaxlisaken swrafva da poeziaSi axali Tematikis<br />

Tanamimdevruli damkvidreba umTavresad ucxouri poeziiT zedmetad<br />

gatacebasa da am poeziis arcTu jansaR gavlenas braldeboda.<br />

Tumca naziq al-mala’iqa Tavidanve dabejiTebiT miuTiTebda, rom axali<br />

arabuli poeziis stilistikis Sesaqmnelad poets, romelic novatoriul<br />

Ziebebs gadawyvetda, upirvelesad tradiciuli arudis sistemis zedmiwevniTi<br />

codna moeTxoveboda. swored arudis sistemas unda dafuZneboda<br />

yvela is novacia, rac Zaldautaneblad Cajdeboda Tanamedrove arabuli<br />

leqsis Tematikisa da struqturis formalur niSanTa erTian konteqstSi<br />

(axali... 1974: 210).<br />

TviTon naziq al-mala’iqa SesaniSnavad flobda tradiciuli arabuli<br />

poeziis saleqso formebs da swored am codnisa Tu flobis safuZvelze<br />

agebda axal stilistikas.<br />

sxvaTa Soris, aqve saintereso unda iyos imisi aRniSvna, rom zogi mkvlevri<br />

andalusiuri muvaSahis gaCenis winapirobadac arudis sistemis mimarT<br />

andalusielTa mometebul _ Teoriul Tu praqtikul _ cnobiswadils<br />

miiCnevda, rac leqsis imdroindel cnobil ostatTa erTgvar SejibrSi gamoixateboda.<br />

Sejibri iTvaliswinebda leqsebis Txzvas arudis sistemis im<br />

sazomTa mixedviT, rasac `al-ara‘id al-muhmila~ ewodeboda. `al-ara‘id<br />

al-muhmila~ aerTianebda iseT sazomebs, romelic arudis sistemis avtorma<br />

xalil ibn ahmadma sazomTa erTian skalaze savsebiT samarTlianad ganalaga,<br />

rogorc Teoriulad SesaZlebeli (kudelini 1973: 14), magram praqtikulad<br />

am sazomTaTvis arcerT arab poets arc arudis sistemis Seqmnamde da arc<br />

mas Semdgom arasodes miumarTavs (andalusiuri... 1963: 300).<br />

Tumca andalusiaSi mimdinare poeturi porcesebisagan gansxvavebiT, axal<br />

arabul poezias leqsis sturqturaSi arasodes gamouyenebia xalil ibn<br />

ahmadis Teoriuli sazomebi da Tanamedrove poetebi mxolod gavrcelebuli<br />

struqturuli elementebis e. w. bahrebis gamravalferovnebis aucileblobaze<br />

saubrobdnen. amitomac marTebuli Cans ihsan ‘abbasis Sefaseba,<br />

rom `am mxriv Tanamedrove arabi poetebi gacilebiT tradicionalistebi<br />

iyvnen, vidre muvaSahebis _ andalusiaSi mcxovrebi arabi _ avtorebi~ (abbasi<br />

1996: 203). Tumca igive mecnieri am movlenas imiT xsnis, rom Tanamedrove<br />

poetebi ise iyvnen gatacebulni arudis sistemiTa da am sistemis<br />

calkeuli sazomebiT, rom gulubryvilod sjerodaT, TiTqos gavrcelebuli<br />

bahrebis gamoyeneba SesaZlebeli iyo ise, rom amiT arudis sistemis<br />

sazomebi ar darRveuliyo. amitomac Tuki sazomebi irRveoda, es uneblieT<br />

119


120<br />

giorgi lobJaniZe<br />

ufro xdeboda, vidre winaswarganzraxuli da kargad mofiqrebuli gegmis<br />

safuZvelze (qadqani 2001: 67).<br />

gardaqmnaTa daCqarebulma tempma da poetTa dauokebelma da erTi SexedviT<br />

moulodnelma swrafvam saleqso enis ganaxlebisaken kritikosTa dabneuloba<br />

da garkveulwilad uaryofiTi reaqcia gamoiwvia. am procesis Tanamdevi<br />

kritikuli gamokvlevebi SeiZleba or kategoriad daavajgufoT: er-<br />

Tis mxriv aRweriTi, leqsis Sinaarsis ganmmartebeli, xolo meores mxriv,<br />

TviTonac poeturi, eqspresiuli xasiaTis statiebi. aRniSnuli viTareba<br />

bunebrivad wamoWris kiTxvas: arsebiTad siRrmiseuli kritikuli Teoriis<br />

gareSe rogor SeZlo arabulma poeziam fexze damdgariyo da TviTganaxlebis<br />

qaoturi procesi permanentuli gaexada. SekiTxva TavisTavad gulisxmobs<br />

im obieqtur garemoebas, rom yovelgvari literaturuli siaxle,<br />

romelic sakuTar arsebobasa da xangrZlivobas aucileblad miiCnevs,<br />

uTuod saWiroebs kritikis seriozul Tanadgomas. xolo Tu aseTi ram ar<br />

gvaqvs, maSin sxva faqtorebi unda amuSavdes dawyebuli saqmis gadasarCenad<br />

da bolomde misayvanad. arabuli poeziis SemTxvevaSi es roli ramdenime<br />

faqtorma iTamaSa. kerZod, axali Tematikis ayvavebam da drois suliskveTebasTan<br />

am Tematikis sinqronulma Tanxmobam, SemoqmedebiT problemebTan<br />

gulwrfeli brZolis mdidarma gamocdilebam, aseve Zveli saleqso formebis<br />

gamofitvama da axali epoqis saTqmelis gadmosacemad maTma SemoqmedebiTma<br />

uunarobam. ra Tqma unda, iyo sxva faqtorebic, romelTagan sami, rakiRa<br />

TiToeuli maTgani Tavis mxriv ganaxlebis procesis sam safexursac<br />

gamoxatavs, saWiroa calke da dawvrilebiT iqnes ganxiluli.<br />

pirvel faqtors mogviano xanis arabuli saliteraturo kritika `Cum<br />

Tanamonawileobas~ uwodebs. am terminSi igulisxmeba is, rom arabuli leqsis<br />

ganaxlebis procesi dasawyisidanve Sors iyo Sinagani gaTiSulobisa da<br />

aSkara winaaRmdegobaTagan, Tu ar CavTvliT ramdenime poetis pirovnul<br />

pozicias, romelic ufro gamonaklisi iyo, vidre sayovelTao da gavrcelebuli<br />

Sexedulebani. magaliTad, badr aS-Saqir as-saiabis dapirispireba<br />

salah abd-as-saburTan anda al-baiaTisa da naziq al-mala’iqas polemika<br />

Tavisufali leqsis naklovanebaTa Taobaze.<br />

magram yvela, vinc weris axali stilistikis momxre iyo da am stiliT<br />

TviTgamoxatvas amjobinebda, Tundac uSualod misi wvlili procesSi<br />

Zalze mokrZalebuli yofiliyo, TavisTavs `axali skolis~ erTiani ojaxis<br />

wevrad miiCnevda da aRniSnuli jgufis saerTo `mters~ _ `tradicionalistTa<br />

skolis~ Sexedulebebs upirispirdeboda. es `Cumi Tanamonawileoba~<br />

Tavis SigniT uamrav gansxvavebul mosazrebas, damokidebulebasa da, bolos<br />

da bolos, gansxvavebul gemovnebas gulisxmobda, amitomac didi iyo Sinagani<br />

dapirispirebis, TviT umwvavesi uTanxmoebis aRmocenebisa da ganviTarebis


arabuli leqsis ganaxlebisaTvis brZolis II etapi<br />

albaToba. pirvel etapze axali poeziis moZraoba am ganxeTqilebas aRniSnul<br />

SexedulebaTa da uTanxmoebaTa mkafiod Camouyalibeblobam gadaarCina.<br />

kerZod ki iman, rom formalur doneze `axali moZraobis~ meTaurebs TavianTi<br />

naazrevisaTvis anda ideur-literaturuli mimarTulebisaTvis Sesabamisi<br />

forma jer kidev ar moeZebnaT. Tumca gamoxatvis iseT gansxvavebul<br />

yalibsa da saSualebebs eZebdnen, sadac TavianTi grZnobebis adekvatur integrirebas<br />

moaxerxebdnen, radganac Zveli, tradiciuli saleqso formebi<br />

saamisod aSkarad aRar gamodgeboda. Tumca roca mkiTxveli, erTis mxriv,<br />

naziq al-mala’iqas krebulebs _ `Ramis metrfe qali~ an `nakverCxlebi da<br />

nacari~, as-saiabis wignebs `damWknari yvavilebi~ da `miTebi~, al-baiaTis<br />

krebulebs `angelozebi da eSmakebi~ da `damsxvreuli kokebi~, meore mxriv<br />

ki abd as-saburis ormisra‘ian fragmentebs da arudis sistemis sazomebiT<br />

Seqmnil sxva leqsebs gaecnoba, maT Soris arsebiT, Tematur gansxvavebas<br />

versad aRmoaCens.<br />

mkafio ar iyo arc Sexedulebani da arc poeziis gzebi da mimarTulebani.<br />

amitomac am `Cumi Tanamonawileobis~ winaaRmdeg ver SevxvdebiT iseTi tipis<br />

kritikas, rogoric adonisma `winaaRmdegobis poeziis~ Taobaze dawera. ra<br />

Tqma unda aRsaniSnavia is, rom adonisis kritikuli werili im dros Seiqmna,<br />

roca `axal poezias~ fexi jer kidev myarad ar moekidebina, `winaaRmdegobis<br />

poezia~ ki, romelic lamis saerTo saxalxo movlenad iyo gamocxadebuli,<br />

`wminda wylis evropul leqss~ araerTi kuTxiT daemuqra.<br />

adonisi aRniSnavs: `Cveni poezia okupirebul teritoriebze, jer erTi,<br />

arc patara Senakadia Tanamedrove arabuli poeziis dedamdinaris gverdiT,<br />

aramed TavisTavadi, damoukidebeli dinebaa da meorec, is gagrZelebaa da ara<br />

dasawyisi. gagrZeleba im erovnul ganmaTavisuflebeli poeziisa, romelsac<br />

arabi xalxi am saukunis (igulisxmeba me-20 saukune g. l.) pirvel naxevarSi<br />

gaecno da revoluciuri poezia ar yofila~ (adonisi 1967: 11).<br />

adonisi Tavis Sexedulebas ramdenime mosazrebiT amyarebs. misi azriT, poeziis<br />

saanalizo mimarTuleba mTlianad jdeba tradiciuli da memkvidreobiT<br />

miRebuli stilistikis CarCoebSi da Sors dgas revoluciurobisagan,<br />

radgan is revolucias gare movlenad ganixilavs, romelic SeiZleba erT-erT<br />

Temad gamoiyenos. am mxriv, winaaRmdegobis poezia wminda wylis eposia, radganac<br />

aRsavsea hiperboluri suliskveTebiT, hiperbola ki amSvidebs TviTSemecnebis<br />

vnebas da sabolood aClungebs mas~ (adonisi 1967: 15).<br />

adonisis aRniSnuli mosazrebebi CvenTvis imdenad aris saintereso, ramdenadac,<br />

winaaRmdegobis poeziaze saubris miuxedavad, `Cumi Tanamonawileobis~<br />

SemoqmedebiTi banakis wevrebs Soris pirvel xelSesaxeb uTanxmoebasac<br />

aaSkaravebs. arsebiTad aqedan daiwyo is didi Teoriuli gansxvavebebi,<br />

121


122<br />

giorgi lobJaniZe<br />

romelic SedarebiT srulyofilad ramdenime literaturuli gamocemis<br />

furclebze aisaxa.<br />

es gamocemebi SegviZlia axali poeziis damkvidrebis erT-erT umniSvnelovanes<br />

faqtorad miviCnioT. maTgan pirvel rigSi ki unda davasaxeloT Jurnali<br />

`apolo~, romelic albaT imis magaliTad gamodgeba, rom poeziis nebismieri<br />

axali mimarTuleba literaturis istoriaSi sabolood dasamkvidreblad<br />

saWiroebs literaturul wreebSi popularul gamocemas. aseTi roli arabuli<br />

leqsis ganaxlebis I etapze ergo gamocemas `apolo~, romelic 1932<br />

wels ahmad zaqi abu Sadim (1892-1955) da literaturuli jgufis `apolos~<br />

wevrebma daarses. gamodioda 1935 wlamde da arabuli modernizmis erT-erT^<br />

mebairaxtered iTvleboda. arabuli leqsis ganaxlebis II etapze ki `apolos~<br />

funqciebi TavisTavze orma libanurma almanaxma aiRo. es almanaxebi<br />

iyo: `al-adab~ (`literatura~) da `aS-Si‘r~ (`poezia~). pirveli maTgani 1953<br />

wels daaarsa iusuf al-xalma da kvartalurad ibeWdeboda, meore ki 1957<br />

wels gamoica iusuf al-xalis mxardaWeriTa da adonisis redaqtorobiT da<br />

1964 wlamde gamodioda. samwliani pauzis Semdeg, 1967 wels isev ganaxlda<br />

misi gamocema da 1969 wlamde gagrZelda.<br />

aRsaniSnavia, rom almanaxi `poezia~ im dros, roca axal poezias Zalze<br />

cota, faqtobrivad TiTebze CamosaTvleli momxreebi hyavda, am poeziis<br />

qomagad da damamkvidreblad gamodioda da aRniSnuli gamocemis damsaxureba<br />

arabuli leqsis ganaxlebis procesSi bevrad sWarbobs sxva nebismieri<br />

gamocemisas. almanaxi `poezia~ iyo aRniSnuli procesis sxvadasxva<br />

mimarTulebis warmomadgenelTa dasaydeni da Taviseburi TavSesafari. aq<br />

ibeWdeboda TviT yvelaze gabeduli da Tamami eqsperimentebi, romelic<br />

tradiciuli sazogadoebis kritikasa da xSirad ulmobel risxvasac ki<br />

imsaxurebda. garda amisa aqve qveyndeboda Tanamedrove msoflio poeziis<br />

nimuSTa arabuli Targmanebi da Teoriuli werilebi axali poeziis arsisa<br />

da viTarebis Sesaxeb. almanaxis daxurvis Semdeg ki is roli, rasac mimdinare<br />

saliteraturo procesSi manamde aRniSnuli almanaxi asrulebda, nawilobriv<br />

itvirTa ramdenime gamocemam, magaliTad, Tavkif as-saiRis redaqtorobiT<br />

1968 wels gamocemulma Jurnalma `hivar~ (`dialogi~) da amave<br />

wels adonisis mier daarsebulma Jurnalma `mavakif~ (`poziciebi~). amis<br />

Semdeg kidev ramdenime gamocema gaCnda da ukve aramxolod libanSi, aramed<br />

arabuli samyaros TiTqmis yvela qveyanaSi, rasac sazogadoebaSi axali<br />

poeziis mimarT arnaxuli interesi mohyva. interesma ki gamoiwvia axali<br />

stilistikis SigniT sxvadasxva SemoqmedebiT poziciebze mdgomi literatorebis<br />

calkeul jgufebad gaerTianeba, romelTac TavianTi Semoqmedebis<br />

popularzaciis saqmeSi igive funqcia ikisres, rasac adre mxolod beWduri<br />

gamocemebi asrulebda.


arabuli leqsis ganaxlebisaTvis brZolis II etapi<br />

am droidan ukve SedarebiT gaadvilda gamomcemlobebTan urTierTobac.<br />

CvenTvis saintereso periodSi axali poeziis calke krebulebad gamocemis<br />

saqmes xsenebuli literaturuli Jurnalebis redaqciebi uZRvebodnen.<br />

swored almanaxma `aS-Si‘r~ da yovelkvartalurma `al-adab~ SeimuSaves<br />

is sagamomcemlo politika, romliTac axali poeziis krebulebi mkiTxvelisaTvis<br />

mimzidvel da saintereso gamocemebad aqcies. amas garda, amave<br />

mizniT yvela sxva gamomcemlobaze metad gaisarja libanuri `dar al-‘uda~,<br />

romelic axali poeziis warmatebul warmomadgenelTa sruli krebulebis<br />

(al-a‘mal al-qamila) dastambvas Seudga.<br />

magram es warmateba erTbaSad da moulodnelad ar mosula. SeiZleba<br />

iTqvas, rom axalma arabulma poeziam TviTdamkvidrebis urTulesi gza gamoiara<br />

da Tavidan aRtacebiT axali stilis momxre literatorebs aravin<br />

Sexvedria. Tavdasxma ki, piriqiT, uamravi SexvdaT da imaSic ki dasdes brali,<br />

rom maTi mcdelobani iyo moRalaturi gegma arabuli saliteraturo<br />

enis dasarRvevad da da dasamxobad.<br />

Cvens mkiTxvels warmodgena rom Seeqmnas, ramdenad saSiSi iyo aseTi<br />

braldeba poetTa axalTaobisaTvis, aucilebelia icodes, rom uzarmazar<br />

farTobze gadaWimuli, erTmaneTisagan zogjer mkveTrad gansxvavebuli arabuli<br />

qveynebis erTianobis erT-erT garantad saliteraturo arabuli ena<br />

gvevlineba. amitomac, saliteraturo arabulze nebismieri formiT Tavdasxma<br />

lamis erovnul Ralatad ganixileba.<br />

garda amisa, tradiciuli stilistikis momxre da moamage literatorebi<br />

axali poeziis adeptebs imaSic adanaSaulebdnen, rom maT ar xelewifebodaT<br />

arudis sistemis farglebSi Rirebuli nimuSebi SeeqmnaT, savsebiT<br />

ver flobdnen Zvel gamocdilebas da amitomac iyvenen iZulebulni, tradiciuli<br />

mowesrigebuli kasidebis nacvlad `nafleT-nafleTi striqonebi~<br />

eweraT da poeziad gaesaRebinaT. magaliTad, 1959 wels, ukve cnobili da<br />

aRiarebuli mahmud abbas al-ukkadi (1889-1964), romelic im dros egviptis<br />

literaturisa da xelovnebis umaRlesi mejlisis wevri iyo, damaskos<br />

poeziis festivalSi axali poeziis zogi warmomadgenlis monawileobis winaaRmdeg<br />

gamovida da ganacxada, rom am axalma poetebma, magaliTad, ahmad<br />

abd al-mu‘ti al-hijazim (daib. 1935w.), ar ician poeziis Zireuli, pirveladi<br />

principebi. amitomac, namdvili literaturis gadasarCenad igi iZulebulia<br />

yvela Rone ixmaros da Tu saWiro gaxda, egviptis literaturisa da<br />

umaRlesi mejlisis wevrobidanac ki gadadges.<br />

amis sapasuxod al-hijazim imisaTvis, rom al-ukaadisaTvis daemtkicebina,<br />

tradiciuli arabuli sazomebi da stilistikac memarjvebao, erTxans,<br />

Zveli poetebis mibaZviT, kasidebis wera wamoiwyo<br />

magram axal poeziasTan tradicionalistTa dapirispirebas yvelaze ukeT<br />

123


124<br />

giorgi lobJaniZe<br />

asaxavs erTi dokumenti. 1964 wels egviptis poetTa asociaciam am qveynis<br />

kulturis erovnul saministros warudgina peticia, sadac naTqvami iyo,<br />

rom axali poeziis moZraoba safrTxes uqmnis saliteraturo arabul enas<br />

da garkveul jgufs SesaZleblobas aZlevs, amtkicon, dialeqtiT vikvebebiTo.<br />

enis damcireba ki TavisTavad gulisxmobs erTiani arabuli erovnebis<br />

abuCad agdebas, radganac poezia yovelTvis da yvela erSi xelovnebis<br />

sxva dargebze metad icavda erovnul Taviseburebasac da enobriv siwmindesac.<br />

mTavari saSiSroeba ki isaa, rom am tipis poezia gamoxatavs arabul da<br />

muslimur azrovnebasTan savsebiT dapirispirebul da gansxvavbul ideologias.<br />

magaliTad, zogierT nimuSSi codvisa da ganwmenidis, jvarcmisa da mkvdreTiT<br />

aRdgomis ideebi sxva religiuri sistemebidanaa nasesxebi. aseve didi<br />

mkrexelobaa maT mier sityva `alahis~ xmareba, radgan am sityvas, ZiriTadad,<br />

kerpTayvanismcemlebTan dakavSirebiT gamoiyeneben. mokled, axali poeziis<br />

moZraoba es aris enobriv samoselSi gaxveuli ZirgamomTxreli saqmianoba,<br />

romelic mtrobs yovelive erovnulsa da tradiciuls da cdilobs miwasTan<br />

gaasworos didi arabuli poeziis mwvervalebi~ (axali... 1974: 37).<br />

dakvirvebul mkiTxvels albaT ecnaura TviTon am peticiis ena, romelic<br />

rig SemTxvevaSi SeiZleba dadanaSaulebis unificirebul stilistikad<br />

miviCnioT TiTqmis yvela drosa da sazogadoebaSi.<br />

TumcaRa samarTlianoba moiTxovs aRiniSnos, rom ideologiuri mosazrebebis<br />

garda, romelic aSkarad diskriminaciul xasiaTs atarebs, iyo<br />

bevri _ wmindad profesiuli _ SeniSvna, romelzedac argumentirebuli<br />

pasuxi verc Teoriul da verc praqtikul doneze axalma arabulma poeziam<br />

dRemde ver moaxerxa.<br />

axali poeziis iseT Seurigebel mowinaaRmdegeTagan, rogoric iyvne:<br />

aziz abaza, al-ukkadi Tu salih javdaTi, dRes ukve bevri cocxali aRaraa.<br />

xolo am poeziis momxreebsa da mesveurebs ufro meti dro da saSualeba<br />

miecaT sakuTari literaturuli ideebis bolomde aTvisebisa da damkvidrebisaTvis.<br />

Tumca gaCndnen axali mowinaaRmdegeebi, da xSirad TviTon axali<br />

poeziis momxreTa Sorisac, magram maTi naazrevis ganxilva ukve calke<br />

werilis Temaa.<br />

damowmebani:<br />

abbasi 1996: abbasi i. احسان عباس الاتجاهات في الشعر العربی المعاصر بیروت<br />

1996<br />

adonisi 1967: adonisi ادونيس مدخل في الشعر العربي الحديث دمشق 1967<br />

al-amadi 1966: al-amadi ابو القاسم ابن بشر الامدی القدیم و الجدید فی الشعر العربی<br />

الحدیث القاهرة 1966


arabuli leqsis ganaxlebisaTvis brZolis II etapi<br />

al-mala’iqa 1946: al-mala’iqa نازک الملائکة شظايا و رماد (مقدمة) بغداد 1946<br />

andalusiuri... 1963: andalusiuri literaturis istoria. اريخ الادب الاندلسي<br />

عصر الطوائف و المرابطين بيروت . 1963<br />

axali... 1964: axali arabuli poeziis problemebi. قضايا في الشعر العربی<br />

الحدیث بيروت 1974<br />

kudelini 1973: Куделин А. Б. Классическая арабо-испанская поэзия. Москва: 1973.<br />

(?)qadqani 1377: فیعی کدکنی رضا محمد شعر معاصر عرب تهران 1377<br />

The II Stage of the Battle for the Renewal of Arabic Verse:<br />

Supporters and Opponents<br />

Summary<br />

Giorgi Lobzhanidze<br />

Researchers and historians of Arabic literature distinguish three main stages in the<br />

process of development of Arabic literature.<br />

Giorgi Lobzhanidze’s article deals with the second stage of the development of New<br />

Arabic poetry (from 1940s to 1980s), when, on the one hand, the opposition between traditional<br />

and new aesthetics has reached its pick and on the other hand, when the peculiarities<br />

and main values have finally been marked, which was later used by contemporary writers<br />

to activate poetical language which was totally different from the old one.<br />

Researchers cannot agree on the name of innovator of Arabic poetry and they name different<br />

poets from various Arabic countries, who had to implement similar reforms in nearly<br />

the same period and due to these reforms to distribute all the burdens and poetical results.<br />

Though, collection of Iraq poetess Nazik al-Mala’ikah “Ash and Remains “ was written<br />

several years prior the works of other poets, therefore the above mentioned collection<br />

provide us with materials which helps us to mark all the tendencies of development, which<br />

was later more clearly fixed in the books of other Arabic writers. Nazik al-Mala’ikah’s collection<br />

is preceded by the author’s brief preface, which represents a kind of manifest for<br />

defending aesthetics and values that are reflected in the book.<br />

If the preface of Nazik al-Mala’ikah only fixes the results of the process, Giorgi Lobjanidze<br />

in his article tries to clear out reasons, which has caused these results.<br />

The author of the article briefly discusses literary condition in Arabic countries and<br />

represents the works of Nazik al-Mala’ikah and other poets as a logical consequence.<br />

In the second half of the XX century Arabic east initiated and speeded up the process of<br />

industrialization and westernization. This process was relatively earlier passed by West.<br />

Drastic changes that have taken place in the life style would without doubt be reflected<br />

on literature, as Arabic writer of the second half of the XX century was no longer the child<br />

of the reality to where his ancestors have to live.<br />

125


126<br />

giorgi lobJaniZe<br />

Poetic transformation of reality gave us new literary reality, whose system of morals<br />

was gained by means of reaching human’s feelings and intellect.<br />

This system of values has included the content of poetry and has put it upside down.<br />

The change of content farther required formal changes (changes in the form).<br />

Therefore, collapse of traditional poetics and building new aesthetics on this tradition<br />

happened in two directions.<br />

From the point of content a lot of themes have entered the Arabic poetry in the period<br />

under discussion, and changes of kaleidoscopic nature would probably confuse poets of<br />

previous epoch.<br />

Relation towards individualism was the main differentiating sign between traditional<br />

and new poetics.<br />

If in the previous epochs the person’s voice was lost in the frames of artistic-imaginative<br />

system, could hardly or not at all be distinguished, new poetry has completely ruined<br />

that frame and positioned the individual in his centre of interest.<br />

As a result, in poetry intimate mood was strengthened and was outlined such feelings,<br />

which were previously condemned by poets.<br />

Of course, intimacy does not consider only sexual feelings (it should be noted that traditional<br />

Arabic literature never avoided this topic and showed it with great interest), here<br />

we speak about representing and analysing hidden, unconscious inclinations of human,<br />

during the representation of which poetic word acquires more meaning.<br />

Poetic forms that were used for centuries would not be appropriate for such kind of<br />

drastic individualism, which like lifeless scheme, would not only prevent the expression<br />

of new poetical content accents but would also slow down everything, what contemporary<br />

poet regarded as his main message towards society.<br />

Therefore, new poetical forms emerge in Arabic poetry in the second half of XX century,<br />

opposing traditional Arud system and from the first glance, are regarded as innovations<br />

brought from outside (Western poetry).<br />

Although, the author of the article analysis the formal changes made by Andalusia Arabic<br />

poetry in traditional Arud system, contrasts these results with form novelty of Arabic<br />

literature and concludes that new poetic forms established in contemporary Arabic poetry<br />

should be more a logical consequence of the collapse of Arud system than blindly coping<br />

organically strange elements from Western poetry.<br />

If it was not that way, novelties of Arabic poetry could not be established and find logical<br />

development in today’s literary processes.<br />

All these in the article are displayed against the background of analysis of thoughts of<br />

supporters and opponents of new poetry, which enabled the author to reflect clearly and<br />

exactly the process of development.


filologiuri Ziebani<br />

laura grigolaSvili<br />

kvlav Zveli qarTuli mwerlobis periodebisa da<br />

mijnebisaTvis<br />

qarTuli mwerloba sam umTavres etapadaa dayofili. es etapebia: Zveli,<br />

axali, uaxlesi. aRniSnuli klasifikacia literaturaTmcodneTa Soris<br />

dRes mraval kiTxvas badebs: ramdenad marTebulia V-XVIII saukuneebis<br />

literaturis mTlianad Zvel qarTul mwerlobad miCneva, an misi gamijvna<br />

axali da uaxlesi mwerlobisgan? mizanSewonilia Tu ara Zvel mwerlobaSi<br />

sasuliero da saero xasiaTis nakadTa erTmaneTisgan gamoyofa? xom ar unda<br />

davubrunoT sasuliero mwerlobas misi funqciuri datvirTvis gamomxatveli<br />

termini _ saeklesio || samRvdelo? sadavod iqca qarTuli mwerlobis<br />

calkeul periodTa mijnebisa da maTi saxeldebis sakiTxic. uaryofil iqna<br />

socialur-ekonomikur formaciebTan literaturul procesTa misadagebis<br />

tradicia. samagierod gaCnda am periodTa aRmniSvneli axali, litmcodneobiTi<br />

terminebi: elinizaciis xana, saxismetyvelebiTi determinaciebi:<br />

eideturi, eikonuri, sakuTriv saxismetyvelebiTi da a.S.<br />

meti kategoriulobiT daismis qarTuli mwerlobis periodebisTvis evropuli<br />

kulturologiuri paradigmebis (renesansi, manerizmi, baroko...)<br />

gamoyenebis sakiTxi. yvela es kiTxva gansjisken gvibiZgebs.<br />

gamovyofT ramdenimes. am bolo dros gamoiTqva Tvalsazrisi, rom ar<br />

arsebobs raime enobrivi Tu Sinaarsobrivi barieri, romelic `Zvel mwerlobas~<br />

principulad, Tvisebrivad gamijnavda `axali~ an `uaxlesi~<br />

qarTuli literaturisagan~ (TvaraZe 1997: 154), an kidev: `im faqtiT, rom<br />

rusTaveli, `visramiani~, CaxruxaZe, Teimuraz I, arCili, sulxan-saba orbeliani,<br />

guramiSvili mTlianad `Zvelisadmi~ arian mikuTvnebuli, qarTuli<br />

literaturis periodizaciis sistemidan amogdebulia Zvelsa da axals<br />

Soris ganfenili da evropuli renesansis, barokos da ganmanaTleblobis<br />

analogiuri movlenebis msgavsi gardamavali periodi~ (kenWoSvili 2007:<br />

133-134).<br />

vidre msjelobas gavagrZelebde, yuradReba unda gavamaxviloT samecniero<br />

literaturaSi gamokveTil erT Zalzed saintereso Tvalsazrisze<br />

literaturuli procesebisa da stadialuri periodebis raobis Sesaxeb.<br />

klasifikacia efuZneba literaturis Sinaarsobrivi da formaluri donee-<br />

127


128<br />

laura grigolaSvili<br />

bis urTierTmimarTebas. am klasifikaciiT literaturis ganviTarebis istoriaSi<br />

gamoiyofa sami ZiriTadi safexuri, romelTa aRsaniSnavad gamoyenebulia<br />

cnebebi: winarefleqsiuri tradicionalizmi, refleqsiuri tradicionalizmi<br />

da posttradicionalizmi.<br />

am koncefciis avtori s. averincevi, efuZneba ra evropuli da rusuli<br />

litmcodneobiTi kvlevebis mdidar gamocdilebas, miiCnevs, rom aristoteles<br />

droidan mokidebuli, roca literaturam pirvelad gaacnobiera Tavisi Tavi<br />

da pirvelad moaxdina konstituireba Tavisi Tavisa, rogorc literaturisa, e.<br />

i. Seimecna sruliad garkveuli avtonomiuri realoba, rogorc yvela sxva realobisgan,<br />

pirvel rigSi ki yofisa da kulturisagan gansxvavebuli realoba,<br />

man SeZlo TviTgamorkveva poetikasa da ritorikaSi (TviT aristotele, mama<br />

evropuli logikuri tradiciisa, imavdroulad xom avtoria `poetikisa~ da<br />

`ritorikisa~. _ s. averincevi). am droidan winarefleqsiuri tradicionalizmi<br />

icvleba refleqsiuri tradicionalizmiT, xolo namdvili, araorazrovani<br />

niSnebi literaturis axali mdgomareobisa Tavs iCens mxolod XVIII s-is<br />

II naxevarSi. aqedan mokidebuli literaturuli procesi eqvemdebareba posttradicionalur<br />

sistemebs literaturis ganviTarebisa, refleqsiuri tradicionalizmis<br />

xana ki moicavs did, erTmaneTisagan metad gansxvavebul epoqebs.<br />

esenia: elinizmi da romi, Sua saukuneebi da renesansi, baroko da klasicizmi.<br />

maT erT-erT saerTo maxasiaTeblad, maTi homogenobis erT-erT faqtorad ki<br />

miCneulia ritorikis principi (averincevi 1986: 112).<br />

maSasadame, refleqsiuri tradicionalizmis epoqa iwyeba aristoteles<br />

xanidan da grZeldeba romantizmamde. igi efuZneba nimuSis, kanonis,<br />

tradiciis, konvenciis esTetikas. axali dro, axali literatura, axali<br />

epoqa arRvevs literaturul tradiciebs, reglaments da iqmneba farTo<br />

asparezi SemoqmedebiTi TavisuflebisaTvis, individualuri `mes~ gamoxatvisaTvis,<br />

nairgvari stiluri da saxeobrivi konstruqciebisaTvis.<br />

msjelobas Tu gavagrZelebT da qarTuli literaturis ganviTarebis<br />

process am kuTxiT SevxedavT, kategoriulad SeiZleba iTqvas, rom Zveli<br />

da axali || uaxlesi mwerlobis erTmaneTisgan gamijvna (rac sulac ar niSnavs<br />

maTi erTianobis uaryofas) ar ewinaaRmdegeba mxatvruli saazrovno<br />

procesis ganviTarebis logikas. unda gaviTvaliswinoT is fundamenturi<br />

literaturul-esTetikuri da msoflmxedvelobrivi principebi, romlebic<br />

safuZvlad udevs, erTi mxriv, Zvel qarTul mwerlobas, meore mxriv,<br />

axal da uaxles mwerlobebs. axlisgan gansxvavebiT Zveli mwerlobisTvis<br />

damaxasiaTebelia msoflmxedvelobrivi simwyobre da mTlianoba, am wanamZ-<br />

Rvrebze dafuZnebuli koncefcia adamianisa, avtorisa da mkiTxvelis msoflSegrZnebaTa<br />

da esTetikuri xedvis sruli Tanxvedra, fabulisa da siuJetis<br />

urTierTomimarTebis specifika, realizmis Taviseburi gageba, droisa


kvlav Zveli qarTuli mwerlobis periodebisa da mijnebisaTvis<br />

da sivrcis sruliad sxvadasxvagvari konceptebi da sxv. Tumca isic unda<br />

gaviTvaliswinoT, rom aRniSnuli maxasiaTeblebi transformacias Zveli<br />

qarTuli mwerlobis wiaRSive ganicdis, rac niadags qmnis kidec axali es-<br />

Tetikuri principebis damkvidrebisaTvis.<br />

sakiTxis naTelsayofad Suasaukuneobrivi mwerlobis ramdenime aspeqtze<br />

gavamaxvileb yuradRebas.<br />

magaliTad, rogoria avtoris, Semoqmedis gageba Sua saukuneebis kulturaSi<br />

da ra SinaarsiT daitvirTeba igi axal droSi?<br />

Suasaukuneobrivi gagebiT, Semoqmedi, iseve rogorc aRniSnul epoqasTan<br />

dakavSirebuli sociumis yvela warmomadgeneli, Tavs organuli mTlianobis<br />

nawilad miiCnevs, igi mikrokosmosia, romelsac makrokosmosis kanonzomierebani<br />

msWvalavs. samyaros erTi centri aqvs (RmerTi, universumi),<br />

yoveli Seqmnili am centrs eswrafvis: Semecnebis mizani Sesamecnebelisa<br />

da Semmecnebelis sruli SeerTebaa. adamiani Semecnebis am gzaze yalibdeba<br />

pirovnebad. yoveli adamiani erT zneobriv kanons emorCileba, zneobrivi<br />

srulyofis erTi ideali ikveTeba _ qristes baZvis gziT Teozisi, ganRmr-<br />

Toba. es kanonzomiereba gansazRvravs Sua saukuneebis esTetikur da eTikur<br />

Sexedulebebs. es kanonzomiereba udevs safuZvlad mxatvrul-Semoqmedebi-<br />

Ti procesis yovel komponenets. racionalizmis epoqaSi, axal droSi ki,<br />

roca adamiani daSorda religiur TvalTaxedvas, man Tavisi Tavi organuli<br />

mTlianobis nawilad ki ara, damoukidebel mTlianobad moiazra da zogadi<br />

kanonzomierebis Semecnebis nacvlad sakuTar kanonzomierebaTa Seqmna daiwyo.<br />

pirovnuli ufleba TiTqos sazogadoebriv wesrigs ejibreba, yovel individs<br />

TiTqos Tavisi cxovrebis gansakuTrebuli gza aqvs, rasac igi zogjer<br />

uazrobamde mihyavs. aRniSnulma procesma individualizmi daamkvidra.<br />

Sua saukuneebis kulturas msWvalavs Tvalsazrisi, rom WeSmariti Semoqmedi<br />

da erTaderTi pirovnuli avtori RmerTia, sxvebi RvTaebrivi Semoqmedebis<br />

oden amxsnelebi, komentatorebi arian. isini Tavis mimarTebas uzenaesisadmi<br />

mza religiuri formulebiT gamoxataven, mxatvruli naazrevi<br />

efuZneba am religiur-dogmatur frazeologias, paradigmul saxeebsa da<br />

gamoTqmebs. amitom iyo am epoqisTvis ucxo `geniosis~ cneba. amitom gamoiricxeboda<br />

raime konfliqti avtorsa da mkiTxvels Soris msoflSegrZnebiTi<br />

xedvisa Tu esTetikuri aRqmis TvalsazrisiT.<br />

axali dro, axali literatura (igulisxmeba romantizmi da misi Semdgomi<br />

periodis literatura) aRiarebs mxolod individualur xmas, mxolod<br />

konkretuli SemoqmedisaTvis damaxasiaTebel intonaciebs. mxatvruli<br />

saxeebi originalobiT gamoirCeva, saxeobrivi sistema Semoqmedis<br />

individualuri mignebisa da xedvis gamomxatvelia. mxatvruli teqstis<br />

interpretaciaTa nairgvaroba savsebiT bunebrivia.<br />

129


130<br />

laura grigolaSvili<br />

gansxvavebulia realizmis gagebac Zvel qarTul mwerlobasa da axal<br />

mwerlobaSi. sasuliero mwerlobaSi realizmi ar gulisxmobs mxolod<br />

grZnobad-meterialur sinamdviles. aq realuri upirvelesad zegrZnobadi,<br />

sulieri sinamdvilea. metic: maradiuli sulieri faseulobebiT aRiqmeba<br />

da ganizomeba materialur sivrceSi ganfenili yoveli movlena. `aTvlis~<br />

anu xedvis wertili samyaros centrs uerTdeba. Semoqmedis aRqmaSi orive<br />

ganzomileba (sulieri da materialuri) erTiandeba, xedva ki mimarTulia<br />

zegrZnobadidan grZnobadisken, maradiuli, sulieri Rirebulebebidan<br />

amqveyniuri faseulobebisken. aseT xedvas uwodeben `Sebrunebul perspeqtivas~,<br />

romelic arsebiTad gansxvavdeba pirdapiri perspeqtivisagan, axali<br />

drois Semoqmedis xedvisgan.<br />

sayuradReboa, rom bevri TvalsaCino literatori, magaliTad, n. konradi,<br />

d. blagoi, v. Jirmunski uaryofs kidec ara mxolod petrarkasa da<br />

bokaCos realizms, aramed TviT rables, servantesisa da Seqspiris realizmsac.<br />

`hipoTeza realizmis damkvidrebisa literaturaSi daaxloebiT<br />

XIX saukunis meore mesamedSi dRes sakmaod argumentirebulad iTvleba~<br />

(xlodovski 1967: 86).<br />

Cveni sakiTxisTvis mniSvnelovania isic, rom literaturaTmcodneobaSi<br />

fabulisadmi mwerlis damokidebulebis TvalsazrisiT zogadad gamoyofen<br />

or periods: erTia `mza fabuliT~ sargeblobisa da meore, fabulis `naturidan~<br />

gadmoRebisa. pirvel SemTxvevaSi Semoqmedi ar Txzavs fabulas, igi<br />

mza saxiT iRebs mas miTologiidan, xalxuri gadmocemidan, an sinamdvilidan.<br />

mwerali movalea daicvas fabuluri tradicia. `es kanonad qceuli<br />

principi damaxasiaTebelia ara mxolod antikuri poeziisaTvis, aramed Sua<br />

saukuneebis mwerlobisaTvis, Zalian mniSvnelovani doziT aRorZinebisa da<br />

klasicizmis epoqebisTvisac~ (koJinovi 1964: 447).<br />

axal mwerlobaSi avtoris damokidebuleba fabulisadmi Tavisufalia.<br />

igi TviTon Txzavs fabulas, misi SemoqmedebiTi fantazia sruliad Seuz-<br />

Rudavia.<br />

literaturis qronologiuri CarCoebisa da periodizaciis problemebis<br />

gadasawyvetad sociologiuri kriteriumebis momarjveba dRes samar-<br />

Tlianad miiCneva anaqronizmad, magram verc faqts wauvalT; `Sua saukuneebi<br />

moicavs periods Zvelsa da axal istorias Soris da emTxveva feodalizmis<br />

Casaxvis, ganviTarebisa da daSlis epoqas, termini `Sua saukuneebi~ ixmareba<br />

rogorc dasavleTi evropis qveynebis, ise sxva regionebis mimarTac, Tumca<br />

feodalizmis arsebobis xana yvelgan ar emTxveva erTmaneTs~ (qarTuli...<br />

1987: XI, 51). magaliTad, sayovelTaod aRiarebuli Tvalsazrisis Tanaxmad,<br />

aRmosavleTSi Suasaukuneebi `gagrZelda~ lamis XVIII saukunemde. amas-<br />

Tan, mxedvelobaSi unda gvqondes isic, rom Suasaukuneobrivi adamianis,


kvlav Zveli qarTuli mwerlobis periodebisa da mijnebisaTvis<br />

sazogadoebis sulieri struqtura, misi Sinagan ganviTareba gansazRvravs<br />

Sesabamis ekonomikur-socialuri formaciis procesebs da ara piriqiT.<br />

anu feodalizmi ki araa ganmsazRvreli Sua saukuneebis kulturis, magali-<br />

Tad, erT-erTi ZiriTadi kategoriis _ ierarqizmis principis Camoyalibebisa,<br />

aramed swored am kulturologiurma kategoriam iqonia zegavlena<br />

feodaluri struqturebis ierarqiuli wyobis warmoqmnaze.<br />

vfiqrobT, yovelive zemoaRniSnuli gvaZlevs uflebas, Zveli qarTuli<br />

mwerloba (V-XVIII ss.) miviCnioT erT megaperiodad, tipologiurad davukavSiroT<br />

refleqsiur-tradicionalur kulturas da gavmijnoT igi posttradicionaluri<br />

epoqisgan.<br />

aqve unda aRiniSnos, rom Zveli mwerloba, sazogadod, medievaluri<br />

kultura misi warmoqmnidan dasasrulamde sruliadac ar aris erTgvarovani.<br />

aman ganapiroba k. kekeliZiseuli klasifikacia qarTuli mwerlobisa<br />

da misi dayofa oTx periodad (kekeliZe 1960: 42-79). aseT dayofas Cveni<br />

mwerlobisa TviT literaturis ganviTarebis etapebi gvkarnaxoben.<br />

ufro rTulad dgas am periodTa literaturaTmcodneobiTi determinaciis<br />

sakiTxi. jer erTi, myaria tradicia Zvel mwerlobaSi saero da sasuliero<br />

nakadTa erTmaneTisagan gamoyofisa, Tumca aseTi gamijvna zogs<br />

sadavod miaCnia, radgan, erTi SexedviT, SeiZleba marTlac gaZneldes pasuxi<br />

kiTxvaze: `ratom miekuTvneba daviT aRmaSeneblis `galobani sinanulisani~<br />

sasuliero lirikas, daviT guramiSvilis sagaloblebi ki saeros? am kiTxvaze<br />

pasuxisTvis kvlav unda gavixsenoT, rom `galobani~ ufro tradicionaluria,<br />

kanonSia moqceuli, reglamentiTaa gansazRvruli, daviT guramiSvilis<br />

lirika ki tradiciulTan erTad, rogorc es barokuli poeziisaTvis<br />

aris damaxasiaTebeli, Seicavs axal maxasiaTeblebsac, axal intonacias,<br />

axal ritms, axal sazoms, rac meti subieqtivizmiT msWvalavs saTqmels.<br />

magram ara mgonia, mizanSewonili iyos sasuliero mwerlobas davukanonoT,<br />

ufro swored, aRvudginoT funqciuri datvirTvis mqone terminebi:<br />

`saeklesio~, `liturgiuli~, `samRvdelo~, radgan amiT SeiZleba Seiqmnas<br />

saSiSroeba misi mowyvetisa qarTuli literaturis ganviTarebis erTiani<br />

struqturisgan. es ki tolfasi iqneba, vTqvaT, iseTi viTarebisa, qarTuli<br />

xelovneba rom davtovoT yinwvisis angelozis, gelaTis RvTismSoblis, an<br />

ubisis freskebis gareSe. magram radgan termini `sasuliero~ TiTqos imas<br />

niSnavs, rom es mwerloba saero, sekularuli mwerlobis Sinaarss sulieri,<br />

amaRlebuli idealebisken intenciiT upirispirdeba, iqneb jobdes,<br />

sasuliero mwerlobas sakraluri vuwodoT, miT ufro, rom es termini<br />

dRevandel literaturaTmcodneobaSi sul ufro ikidebs fexs.<br />

arc is unda dagvaviwydes, rom swored sakraluri mwerlobis wiaRSi<br />

aRmocenda qareTuli saero literatura, rac mecnieruli argumenta-<br />

131


132<br />

laura grigolaSvili<br />

ciiT naTelyo k. kekeliZem (kekeliZe 1958: 5-6). da Tu vinmes k. kekliZis<br />

es Teza naklebsarwmunod miaCnia, gaiTvaliswinos z. SaTiriSvilis uaRresad<br />

saintereso naSromis _ poeti da poeziis idea evropul kulturaSi<br />

_ is monakveTic, sadac saubaria evropuli lirikis instituciur<br />

sawyisze _ locviT-meditaciur praqtikasa da Janrze. mecnieri efuZneba<br />

ingliseli filologis luis martcis gamokvlevebs da Segvaxsenebs, rom<br />

evropuli lirika XVI-XVII saukuneebSi inglisuri nacionaluri eklesiis<br />

(anglikanobis) wiaRSi aRmocenda da `swored inglisuri lirikuli<br />

poeziidan iwyeba Tanamedrove lirikuli poezia, romelic vrceldeba jer<br />

`safrangeTsa da germaniaSi, xolo Semdeg _ sxva evropul qveynebsa da ruseTSi~<br />

(SaTiriSvili 1980: 67).<br />

TiTqos ufro Wirs `vefxistyaosnisa~ da misi epoqis sxva literaturuli<br />

Zeglebis (`amirandarejaniani~, `abdulmesia~, `Tamariani~) da hagiografia-himnografiis<br />

erT kulturul sivrceSi moazreba. magram aqac<br />

pirvel rigSi yuradReba unda gamaxvildes im maxasiaTeblebze, romlebic<br />

saerTo aqvT sasuliero mwerlobasa da `vefxistyaosans~ (aqac gzamkvlevad<br />

k. kekeliZis zemoTmiTiTebuli naSromi gamogvadgeba) da romliTac isini<br />

axali drois literaturul-mxatvruli principebisgan gansxvavdebian.<br />

sagulisxmoa, rom renesansis epoqis yvelaze tipur, yvelaze Tvalsa-<br />

Cino SemoqmedTa mimarTac ki Cndeba, vTqvaT, aseTi kiTxva _ ra doziTaa<br />

maTs SemoqmedebaSi renesansuli da ra doziT ikveTeba aq adreSuasaukuneebisTvis<br />

damaxasiaTebeli niSnebi. magaliTad, gamoCenili italieli literatori<br />

vitore branka aqveynebs naSroms gamomwvevi saTauriT: Boccaccio<br />

medievale, 1975 (Бокаччо средневековый, italiuridan rusul enaze iTargmna<br />

da gamoica 1983 w.). am wignis ZiriTadi debulebebis gadmocema winamdebare<br />

naSromis mizans scildeba, ise ki gasaTvaliswinebelia, ra ostatobiT, ra<br />

codniTa da erudiciiTaa naTelyofili bokaCos `dekameronis~ organuli<br />

kavSiri Suasaukuneobriv kulturasa da literaturul tradiciebTan.<br />

sazogadod, roca ikvleven renesansis kavSirs antikur kulturasTan, iqve<br />

iCens xolme Tavs sakiTxi Suasaukuneobrivi fenomenis rolis Sesaxeb renesansul<br />

msoflSegrZnebaSi. statiebis krebulSi `Античное наследиев в культукультукультуре<br />

Возрождения~ (М. 1984), Sesulia ramdenime werili, sadac gamokveTilia<br />

Tvalsazrisi renesansis epoqis humanizmze qristianuli kulturis gavlenis<br />

Rrma Seswavlis aucileblobis Sesaxeb. aseTebia: i. Cerniakis `Гумaнизм эпохи<br />

возрождения и христианская мысль древности~, a. gorfunkelis `Полемика вокруг<br />

античного наследия в эпоху Возрождения~ da sxv.<br />

amave niadagze unda aixsnas dava kulturis ganviTarebis istoriaSi<br />

`vefxistyaosnis~ adgilis gansazRvris Taobaze. e. meletinskis kategoriuli<br />

daskvniT, `rusTavelis mikuTvneba renesansis moRvaweebisadmi, iseve


kvlav Zveli qarTuli mwerlobis periodebisa da mijnebisaTvis<br />

rogorc Teoria aRmosavluri renesansisa, Sedegia ara rusTavelisa da zogierTi<br />

aRmosavleli poetis gadaWarbebiT Sefasebisa, aramed Sua saukuneebis<br />

kulturis Seufaseblobisa~ (meletinski 1983: 218). misive azriT, `ukav-<br />

Sirebs ra rusTavels misi epoqis evropul kulturas, damatebiT ganayofierebuls<br />

arabuli da sparsuli gavlenebiT, e. g. xinTibiZe ufro axlos dgas<br />

WeSmaritebasTan, vidre S. i. nucubiZe Tavisi `aRmosavluri renesansiT~ (meletinski<br />

1983: 218). el. xinTibiZe ki miiCnevs, rom `rusTavelis Semoqmedeba<br />

gviandeli Sua saukuneebis movlenaa, romelsac renesansuli elementebi<br />

axasiaTebs. rusTaveli, rogorc poeti da moazrovne, Sua saukuneebisa da<br />

renesansis zRvarze dgas, msgavsad dante aligierisa~ (xinTibiZe, 1993: 231).<br />

misive daskvniT, `saqarTveloSi, iseve rogorc dasavleT evropaSi, qristianuli<br />

kulturis ganviTareba mivida kacobriobis azrovnebis procesis<br />

am axal etapamde, romlis Semdgomi ganviTareba, ganxorcielebuli mxolod<br />

evropis kulturuli ganviTarebis istoriaSi, renesansis saxeliTaa cnobili~<br />

(xinTibiZe 1993: 211). isic unda gvaxsovdes, rom termini `renesansi~<br />

Semfasebluri datvirTvas ar atarebs. is kulturis gnaviTarebis mxolod<br />

erTi mniSvnelovani etapis aRmniSvnelia.<br />

erTi ram cxadia, Tu adreuli Sua saukuneebis kulturaSi adamiani aisaxeba<br />

erTi ganzomilebiT _ adamiani da RmerTi, gmiri _ RvTismsaxurebis gzaze,<br />

gviandel Sua saukuneebSi adamiani ainteresebT sxvadasxva ganzomilebiT;<br />

Semoqmedi gmirs gvixatavs rogorc mijnurs, rogorc megobars, rogorc<br />

saraindo movaleobebis aRmsrulebels. oRond mis SegnebaSi yovelive es<br />

RvTismsaxurebacaa (`vinca mokvdes mefeTaTvis, sulni maTni zecas rbian~).<br />

sxva sakiTxia, rom TandaTan interesi adamianisadmi TandaTan Semoifargleba<br />

empiriuli sinamdviliT. romantizmi, rogorc literaturuli movlena, upirvelesad,<br />

Rrma nostalgiaa Suasaukuneobriv harmoniaze.<br />

daskvnis saxiT unda iTqvas, rom Zveli qarTuli mwerloba (V-XVIII<br />

ss.) erTi mTlianobaa, tipologiurad is Suasaukuneobrivia, medievaluria.<br />

misi umTavresi maxasiaTebelia _ refleqsiuri tradicionalizmi. am<br />

literaturis ganviTarebis istoria, bunebrivia, gulisxmobs calkeul<br />

etapebs, calkeul periodebs. vfiqrob, k. kekeliZis mier SemuSavebuli periodizaciis<br />

sqema seriozul cvlilebas ar saWiroebs. Tumca yoveli periodis<br />

determinebaSi albaT SeiZleba meti konkretulobis Setana. SeiZleba<br />

gamoikveTos evropuli literaturuli procesebis Sesatyvisi etapebi evropuli<br />

terminebiTve: protorenesansi, manerizmi, baroko, klasicizmi...<br />

swored amgvarad moiazreben rusi medievistebi Zveli rusuli mwerlobis<br />

(IX-XVII ss.) ganviTarebis process. aqve unda gaviTvaliswinoT r. siraZis<br />

koncefcia Zveli qarTuli mwerlobis saxismetyvelebiTi periodizaciis<br />

principebzec (siraZe 2008: 14-22).<br />

133


134<br />

laura grigolaSvili<br />

qarTuli medievaluri mwerloba iyofa 4 periodad:<br />

I _ sakraluri mwerlobis aRmocenebisa da ganviTarebis periodi (V-XI ss.). am<br />

mwerlobisTvis damaxasiaTebelia eikonuri (xatisebri) gansaxovnebis esTetika.<br />

II _ medievaluri mwerlobis klasikuri periodi (XII-XIII ss.). am periodSi<br />

iwyeba mwerlobis sekularizacia, ikveTeba protorenesansis niSnebi.<br />

literaturisTvis damaxasiaTebelia sakuTriv mxatvruli saxismetyveleba,<br />

`sinTezuri esTetika~.<br />

III _ medievaluri mwerlobis stagnaciis periodi (XIV-XV ss.). misTvis<br />

saxismetyvelebiTi siaxleni araa damaxasiaTebeli.<br />

IV _ medievaluri mwerlobis damagvirgvinebeli periodi (XVI-XVIII<br />

ss.). SeiniSneba manerizmis, barokos, klasicizmis niSnebi. am epoqisTvis<br />

damaxasiaTebelia saxismetyvelebiTi tendenciebis simbiozi.<br />

rac Seexeba e. w. `gardamaval xanas~ (XVIII s-is bolo da XIX s-is dasawyisi),<br />

mTlianad viziareb r. siraZis Tvalsazriss: `igi unda ganvakuTvnoT<br />

axal qarTul mwerlobas, radgan iqiTken warimarTeba misi `gardamavloba~<br />

(siraZe 2008: 22).<br />

oRond unda gvaxsovdes, rom literaturuli procesebis CarCoebSi moqceva<br />

srulebiTac ar aris universaluri xasiaTisa. Cven mravali gamonaklisis<br />

daSveba da aRiareba gvmarTebs. periodTa nominaciebSi mxolod<br />

dominanturi literaturuli tendenciebi hpoveben asaxvas.<br />

damowmebani:<br />

averincevi 1986: Аверинцев С. Историческая подвижность категории жанра: опыт перио-<br />

дизации. krebulSi: (Историческая поэтика. Итоги иперспективыперспективыизучеизучеизуче- ния. М.: «Наука», 1986.<br />

TvaraZe 1997: TvaraZe r. gadasaxedi. gamomcemloba `saqarTvelo~, 1997.<br />

kekeliZe 1960: kekliZe k. qarTuli literaturis istoria. t. I. Tb.: gamomcemloba<br />

`sabWoTa saqarTvelo, 1960.<br />

kekeliZe 1958: kekeliZe k. qarTuli literaturis istoria. t. II. Tb.: Tsu gamomcem-<br />

loba, 1958.<br />

kenWoSvili 2007: kenWoSvili i. gardamavali megaperiodi qarTul literaturaSi. kre-<br />

bulSi: I saerTaSoriso simpoziumi, litmcodneobis Tanamedrove<br />

problemebi (masalebi). Tb.: gamomcemloba `nekeri~, 2007.<br />

koJinovi 1964: Кожинов В. Сюжет, фабула, композиция. wignSi: Теория литературы. М.:<br />

«Наука», 1964.<br />

meletinski 1983: Мелетинский Е. Средневековый роман. М.: 1983.<br />

siraZe 2008: siraZe r. kultura da saxismetyveleba. Tb.: gamomcemloba `inteleq-<br />

ti~, 2008.


kvlav Zveli qarTuli mwerlobis periodebisa da mijnebisaTvis<br />

qarTuli... 1987: qarTuli sabWoTa enciklopedia. t. XI, Sua saukuneebi. Tb.: 1987.<br />

SaTiriSvili 2008: SaTiriSvili z. poeti da poeziis idea evropul kulturaSi. krebul-<br />

Si: evropuli ideebis istoria da qarTuli kultura. Tb.: .: gamomecem- gamomecem-<br />

loba `universali~, 2008.<br />

xlodovski 1967: Хлодовский Р. Ренессансный реализм и фантастика (Попытка аталитиче-<br />

ского прочтения нескольких новелл «Декамерона»). wignSi: Литература<br />

эпохи Возрождения. М.: издательство «Наука», 1967.<br />

xinTibiZe 1993: xinTibiZe e. Suasaukuneobrivi da renesansuli `vefxistyaosanSi~.<br />

Tb.: Tsu gamomcemloba, 1993.<br />

Towards Periods and Boundaries of Old Georgian Literature<br />

Laura Grigolashvili<br />

Nowadays, the problem of the periodization of Georgian writings is very actual among<br />

literary critics. There arises a question: Is it correct to regard V-XVIII-century writings as<br />

Old Georgian literature, or to distinguish it from New and Brand New writings? Should we<br />

differentiate between ecclesiastic and secular types in early period? Should we restore the<br />

term for ecclesiastic literature that expresses its function? The issue of the periodization<br />

of Georgian literature and their naming is quite arguable. The tradition of matching literary<br />

processes to social-economical formations was neglected. In return, new literary terms<br />

denoting these concepts have emerged: Hellenization period, aesthetic determinations: eidetic,<br />

iconic, personally aesthetic and others.<br />

The article deals with the above mentioned issues and on the basis of scientific researches<br />

the author tries to prove that Old Georgian Literature (V-XVIII centuries) is a<br />

whole. Typologically, it belongs to the middle ages, it is medieval, reflectional traditionalism<br />

is its main characteristic.<br />

The history of the development of the literature naturally means separate stages, periods.<br />

I consider that the scheme of periodization, worked out by K. Kekelidze does not<br />

inquire further drastic changes. Still, more concreteness can be brought into the determination<br />

of each period. Stages corresponding to the processes of European literature can be<br />

pointed out, expressed by European terms: proto-renaissance, mannerism, baroque, classicism…<br />

This is the way Russian medievalists regard the process of the development of<br />

Russian literature (IX-XVII centuries). We should also take into consideration R. Siradze’s<br />

conception about the principles of periodization of Ancient Georgian writings.<br />

Georgian Medieval literature should traditionally be divided into four periods:<br />

I – The period of the emergence and development of sacral writings (IV-XI centuries).<br />

Aesthetics of iconic imagining is peculiar for that period.<br />

II – Classical period of medieval literature (XII-XIII centuries). From this period we<br />

135


136<br />

laura grigolaSvili<br />

witness the secularization of writings, signs of proto-renaissance are singled out. Artistic<br />

aesthetics, “Synthetic Aesthetics” is characteristic of this literature.<br />

III – Period of stagnation of medieval writings (IV-XV centuries). Aesthetic innovations<br />

are not peculiar for this epoch.<br />

IV – Last period of medieval writing (XVI-XVIII centuries). Signs of mannerism, baroque,<br />

classicism are spotted.<br />

It is implied, that in the nominations of periods only dominant literary tendencies are<br />

reflected.


kritikuli diskursi<br />

nona kupreiSvili<br />

70-80-iani wlebis kritika: `rekonstruqciidan~ novaciamde<br />

poststalinuri qarTuliqarTuli sabWoTa sabWoTasabWoTa kulturis kulturis kulturiskulturis konteqstSi konteqstSi konteqstSi konteqstSikonteqstSiliotariseuliotariseuliotariseuliotariseuliotariseuliotariseuli e.w. `metanarativebis Teoriis~ gaazrebis aucileblobam (mxedvelobaSi<br />

maqvs b. wifurias werili `postsabWoTa travma literaturaSi da kidev<br />

erTi metanarativismetanarativisdasasruli~ dasasruli~ ~ (wifuria (wifuria wifuria 2004: 2004: 2004: 32) 32) nacionaluri nacionaluri metanara- metanarametanara<br />

metanara- metanarametanarativisaraara<br />

mxolod mxolod definicia, definicia,definicia, , aramed aramed aramed aramed misi misi misi misimisi warmoqmnis warmoqmnis warmoqmnis warmoqmnis warmoqmniswarmoqmnis zusti zusti zusti zusti zusti zustizusti TariRic TariRic TariRic TariRic TariRic TariRic TariRic TariRic mogvmogvmogv-<br />

mogv- mogvmogvmogv-<br />

mogv-<br />

mogvmogvca:<br />

_ 1956 wlis martis dReebi, rac qronoligiurad stalinuri epoqis<br />

dasasruls daemTxva.<br />

sxva sityvebiT, iTqva, rom maSin miRebuli `represiuli travmisa da<br />

frustraciis~ ~ Sedegad gamoikveTagamoikveTasabWoTasabWoTa miTologizaciis miTologizaciismiTologizaciis axali axali axaliaxali naciona- nacionanaciona-<br />

naciona- nacionanacionaluri<br />

miTologizaciiT Canacvlebis tendencia, rasac Tan axlda `sabWoTa<br />

metanarativis farsadqceva~ ~ da da da ZiriTadad ZiriTadad ZiriTadad mxatvrul mxatvrul mxatvrul niSan-saxeTa niSan-saxeTa niSan-saxeTaniSan-saxeTa niSan-saxeTa -saxeTa saxeTameSveo- meSveo- meSveo- meSveo- meSveomeSveo<br />

meSveo-<br />

meSveobiT<br />

gamoxatuli `nacionaluri, antisabWouri utopiis~ damkvidreba.<br />

dasawyisisTvis ammsjelobaSigamovyofdi, , bartismsgavsad, , mxatvru<br />

mxatvru- mxatvru-<br />

mxatvru- mxatvruli<br />

da kritikuli diskursebis pirdapir da arapirdapir enaTa azrobriv<br />

sibrtyeSi gadatanas,gadatanas, , rasac rasac rasac werilis werilis weriliswerilis avtori avtori avtori avtoriavtori ara ara ara ara araara mxolod mxolod mxolod mxolod mxolod mxolodmxolod Janrobrivi Janrobrivi Janrobrivi Janrobrivi Janrobrivi Janrobrivi Janrobrivi Janrobrivi dede-<br />

de- dededede-<br />

de-<br />

dedeterminizmis,<br />

aramed mxatvruli da kritikuli refleqsirebis xarisxis<br />

dasadgenadac mimarTavs.mimarTavs. . faqtiurad, faqtiurad, faqtiurad, , analogiuri analogiuri analogiuri analogiuri ganmarteba ganmarteba ganmarteba ganmartebaganmarteba mieca mieca mieca mieca miecamiecaliteralitera- litera- litera- litera- literaliteraliteraliteraturuldakritikuldiskursTa<br />

funqcionirebis funqcionirebis funqcionirebis sakiTxs sakiTxssakiTxs sakiTxs sakiTxs sakiTxs gasuli gasuli gasuligasuli gasuli gasuli saukusaukusaukusaukusaukusaukunis<br />

70-80-ian wlebSi, msgavsi analizisTvis sakmaod Seuferebel garemoSi;<br />

magaliTad, , a. . baqraZisa baqraZisa baqraZisa da da dada j. j. j. j. . qarCxaZis qarCxaZis qarCxaZis qarCxaZis qarCxaZis gamonaTqvamebSi gamonaTqvamebSi gamonaTqvamebSi gamonaTqvamebSigamonaTqvamebSi gamoikveTa gamoikveTa gamoikveTa gamoikveTa gamoikveTagamoikveTa mosaz- mosaz- mosaz- mosazmosaz-<br />

mosaz- mosazmosazmosazreba<br />

imis Sesaxeb, rom literaturis simbolur-alegoriul saxeTa sistema<br />

(anu arapirdapiri ena) ufro daculia kritikul diskursTan, rogorc<br />

pirdapir enasTan, SedarebiT. amitomac kritikis mudmivad ganqiqebis survili<br />

saSiSi Janris ganeitralebis, gauvnebelyofebisaken mimarTuli qmedebaa<br />

da ara literaturuli procesis ramdenadme mastimulirebeli saSualeba<br />

(baqraZe 1979: 413; qarCxaZe 2000: 3). sailustraciod gamodgeba agreTve<br />

kritikos g. natroSvilis sityvis fragmenti, romelic mis mier geronti<br />

qiqoZis saiubileosaiubileo saRamoze saRamozesaRamoze iqna iqna iqnaiqna warmoTqmuli: warmoTqmuli: warmoTqmuli: warmoTqmuli:warmoTqmuli: : `qarTuli `qarTuli `qarTuli `qarTuli `qarTuli qarTuli kritikuli kritikuli kritikuli kritikuli kritikuli kritikulikritikuliazazazazaz- az- azazazrovnebis<br />

kvalificiur kadrebs (romelTa Soris dasaxelebuli iyvnen g.<br />

asaTiani, g margvelaSvili, o. paWkoria, g. kankava, a baqraZe, r. TvaraZe, T<br />

doiaSvili, i.kenWoSvili da sxv.) SeuZliaT gauZRvnen romelic gnebavT did<br />

literaturas... Tumca isini mainc ver warmarTaven literaturul process,<br />

137


138<br />

nona kupreiSvili<br />

ver ucxadeben brZolas mdares, uxarisxos, zereles, ver uZleben dawolas,<br />

romelsac axdens erTgvari wnexi, uxilavad rom dgas da wnevis sakmaod<br />

didi Zala aqvs...~ (natroSvili 1971: 3).<br />

radgan kritika kvlav ideologiur interesTa centrad, ufro zustad ki,<br />

literaturis politikisideologemebamdedayvanisqmediTsaSualebadrCeboda (amasTan, literaturis zedamxedvelebs Tvisobrivad axali safrTxis,<br />

“uxilavi uxilaviwnexis”, ”, SiSic moeZalaT), ), bunebrivia, bunebrivia, bunebrivia, bunebrivia, , saxelmwifoebrivi saxelmwifoebrivi kontrokontro-<br />

kontro- kontro-<br />

kontro- kontro- kontro-<br />

kontrolis<br />

Tundac iluzoruliliberalizaciispirobebSicki (breJnevis breJnevismmarT mmarT- mmarT-<br />

mmarT-<br />

velobis xana, `glasnost-perestroikis~ etapi) gaaqtiurda Tavad kritikosTa<br />

TviTseleqcirebisa da polarizebis procesi, anu moxda gamijvna imaT Soris,<br />

visac, , erTi erTi mxriv, mxriv,mxriv, , `zemodan `zemodan `zemodan zemodan daSvebuli~ daSvebuli~ daSvebuli~ daSvebuli~daSvebuli~ ~ Zveli Zveli Zveli Zveli Zveli Zveli kritikuli kritikuli kritikuli kritikuli kritikuli kritikuli sqemebiT sqemebiT sqemebiT sqemebiT sqemebiT sqemebiTsqemebiTapelire- apelire- apelireapelire-<br />

apelire- apelire-<br />

apelire-<br />

apelireapelireapelireba<br />

ar surda; meore mxriv ki, axleburad, profesiul enaze saubris dawyeba<br />

ar undoda da arc SeeZlo. am fonze sul ufro alogikuri Canda miswrafeba<br />

`socrealizmis mkvdradSobili esTetikis~ farglebSi moZraobisa, romlis<br />

referenciis wertili ukiduresad politizirebuli kritikuli diskursi,<br />

garegani da Sinagani cenzuris erTpirovnuli batonoba, daufaravi servilizmi<br />

da kritikosis mantiamosxmuli subieqtis literaturuli saqmosnoba iyo.<br />

nodar wuleiskirs swored 70-ianebis dasawyisSi SemTxveviT rodi Semoaqvs<br />

`eSmaki mwerlis~, `eSmaki kritikosis~ cneba, romelic realobas asaxavda da<br />

im droisaTvis myarad damkvidrebuli `ormagi cnobierebiT~ (kormeri 1997: 39)<br />

anu rogorc jorj orueli ityoda, `doublethink~-iT sazrdoobda.<br />

axali Taobis inteleqtualTanaazrevSiaRniSnulproblemasTandakav-dakav dakav-<br />

SirebiT erTisagulisxmotendencia SeiniSneba (sxva sxvatendenciebze, , SeZleb- SeZleb-<br />

SeZleb-<br />

SeZleb-<br />

SeZlebisdagvarad,<br />

, qvemoT mivaniSnebT). mivaniSnebT). ). gamovsaxoT gamovsaxoT gamovsaxoT igiigi igi Tundac Tundac Tundac Tundac Tundac amgvariamgvari amgvari msjelo- msjelomsjelo<br />

msjelo- msjelomsjelomsjelomsjelobiT:<br />

guram asaTians, revaz TvaraZes Tu akaki baqraZes, qarTuli kulturis<br />

identobis SenarCunebas rom eswrafodnen, uari ar uTqvamT komunisturi<br />

partiis rigebSi gawevrianebasa Tu im privilegiebze, romlebsac sabWoTa<br />

xelisufleba sakuTari legitimaciis safasurad gaiRebda xolme. araferi<br />

rom ar vTqvaT, Tundac, otia paWkoriaze, romelic yofili politikuri<br />

patimari iyodamisi, , rogorckritikosis, , aqtivobaamstatusismqoneada ada- ada-<br />

ada- adamianis<br />

gambedaobas ar scildeboda. aq, rogorc arCil jorjaZe werda erTi<br />

cxare marqsisti polemistis Sesaxeb: `metyvelebis aparatia gafuWebuli~.<br />

sinamdvileSi arCevanis zRvari ara kompartiis rigebSi yofna-aryofnaze<br />

gadioda, , (b. b. . JRenti JRenti da da k. k. . lorTqifaniZe lorTqifaniZe partbileTis partbileTis mflobelni mflobelni arc arc yo<br />

yo- yo-<br />

yo- yoyofilan, , Tumca orTodoqsikomunistebiromiyvnen, , cxadia), ), aramedimne ne- ne- ne- ne-<br />

ne-<br />

bis qona-arqonaze, romelic xelovnebasTan mimarTebiT erTpirovnulad<br />

SemuSavebuli sabWouri koncefciis demontaJs sWirdeboda. moaxerxebda<br />

kulturuli mexsierebistradiciazestalinisgardacvalebis Semdeg aR<br />

aR-<br />

aRmocenebuli<br />

`axali samocianelTa Taoba~ cru, yalbi cnobierebis velis


70-80-iani wlebis kritika: `rekonstruqciidan~ novaciamde<br />

miRma gasvlas, , daubrundebodamxatvrulisityvaenis, , rogorc`yofiere- `yofiere- `yofiere- `yofiere- `yofiere-<br />

`yofiere- `yofiereyofierebis<br />

saxlis~ wiaRs, kritikac, Sesabamisad, sakuTari azris privatulobas<br />

SeiZenda, , v. . Sklovskis Sklovskis termins termins Tu Tu gavixsenebT, gavixsenebT, , sulac sulac e.w. e.w. .w. w. . `hamburguli `hamburguli `hamburguli hamburgulian an- an-<br />

an- an-<br />

an-<br />

an-<br />

an- anangariSis~ ~ principiT amoqmeddeboda. amoqmeddeboda. . imave imave Sklovskis Sklovskis mixedviT, mixedviT, mixedviT, , rusul rusul rusul rusul mw- mw- mw- mwmw<br />

mw- mw-<br />

mw- mwmwerlobaSi<br />

`hamburguli angariSiT~ ar arsebobda, magaliTad, serafimoviCi<br />

da veresaevi... bulgakovi sabrZolo xaliCaze iyo gasuli, babeli msubuq<br />

woniT kategoriaSi iricxeboda, gorki _ saeWvo gaxldaT (vinaidan xSirad<br />

formaSi ar iyo), xlebnikovi _ yofili Cempioni da a.S.<br />

Cvens pirobebSi msgavsi msgavsi Sefasebebis Sefasebebis micemamicema micema niWierebasa niWierebasa niWierebasa da da da profesionprofesion-<br />

profesion-<br />

profesionalizmTan<br />

erTad gansakuTrebul `sulier substrats~ (kiknaZe .2006: 80)<br />

moiTxovda, , anu anu tradicionalizmisa tradicionalizmisatradicionalizmisa da da dada `sovietizmis~ `sovietizmis~ `sovietizmis~ `sovietizmis~ sovietizmis~ ~ mkacrad mkacrad mkacrad mkacrad mkacrad mkacradgansaz- gansaz- gansazgansazgansaz-<br />

gansaz- gansaz- gansaz- gansazgansaz-<br />

Rvrul nazavs, , romelickritikosissulierigamocdilebiTundayo yo- yofiliyo<br />

aqtivizebuli. b. JRentis mtkicebis sawinaaRmdegod ki qarTul<br />

mwerlobaSi kvlavac xelSeuxeblad grZnobdnen Tavs e.w. `nekritikabelni~<br />

mwerlebi, , romelTagarSemo Semokrebili `referenciuli referenciulijgufebi~ ~ faseu<br />

faseu- faseu-<br />

faseu-<br />

faseufaseulobaTasakuTarsakuTar<br />

sistemasa sistemasasistemasa da da dada am am am amam sistemaSi sistemaSi sistemaSi sistemaSi sistemaSisistemaSi advilad advilad advilad advilad advilad adviladadvilad integrirebad integrirebad integrirebad integrirebad integrirebad integrirebad integrirebadintegrirebadfsevfsevfsevfsevfsevfsevfsevfsevfsevdoavtoritetebs amkvidrebdnen. sabWoTa `literaturuli generlebis~<br />

qeba-dideba -dideba didebada da maT maT maT referenciul referenciul referenciul referenciul jgufebSi jgufebSi jgufebSi jgufebSi yofna yofna yofna yofna kritikoss kritikoss kritikoss kritikoss kritikoss sruli sruli sruli sruli sruli sruli usausausausausausausafrTxoebisgarantiasgarantias<br />

aZlevda aZlevdaaZlevda (gaweuli (gaweuli (gaweuli gaweuli samsaxuris samsaxuris samsaxuris samsaxurissamsaxuris xarisxis xarisxis xarisxis xarisxis xarisxisxarisxis dadgena dadgena dadgena dadgena dadgena dadgenadadgenauSecuSecuSec- uSec- uSecuSecuSecuSecuSecdomod<br />

SeiZleboda maTTvis xelisuflebis mier gacemuli sacxovrebeli<br />

binebis adgilmdebareobisa da TviT sarTulis mixedviTac ki). kritikosTa<br />

umravlesobas amgvari usafrTxoeba haeriviT sWirdeboda, Tavad mwerals ki<br />

sakuTriv misi kritikosisaTvis unda miegno. amitomac gaCnda mogvianebiT<br />

Jurnal `kritikis~ kritikis~ ~ iumoristul CanarTSi mwerali _ personaJisorsi orsi- orsi-<br />

orsi-<br />

orsi- orsi- orsiorsityviani replika: `veZeb kritikoss!~<br />

sagulisxmoa, , romsworedmaSin, , rodesac rodesac dasavleTSisulufroRrma- Rrma-<br />

Rrma-<br />

Rrma- RrmaRrmavdeba<br />

harold blumis mier `esTetikidan danaSaulebriv gaqcevad~ wodebuli<br />

procesi, marqsistul kliSeebs ganridebuli kritikuli azri sapirispiro<br />

moZraobis veqtoris Ziebas iwyebs. sazogadoebis garkveul nawilSic Cndeba<br />

moTxovnileba imgvarimgvar mwerlobasa mwerlobasamwerlobasa da da dada kritikul kritikul kritikul kritikulkritikul refleqsiaze, refleqsiaze, refleqsiaze, refleqsiaze, refleqsiaze,refleqsiaze, , romelic romelic romelic romelic romelic romelic romelicnananananana- na- nanaklebad<br />

iqneba damokidebuli bazissa da zednaSenze da naxevarsaukunovani<br />

kulturuli wyvetis SedegTa minimalizebisniSniTwarimarTeba. . akrZalu<br />

akrZalu- akrZalu-<br />

akrZalu-<br />

akrZaluli<br />

literaturuli skolebisa da mimdinareobebis, Serisxuli avtorebis<br />

(m. javaxiSvilis, t. tabiZis, p. iaSvilis _ gr. robaqiZis dabruneba qarTul<br />

kulturul sivrceSi gacilebiT gvian moxda) reabilitaciasTan erTad ara<br />

marto xelaxla aRmoCenili Zveli, aramed axali Teoriuli saSualebebis<br />

aucileblobac ikveTeba.<br />

60-70-iani ianiwlebismijnazemodernizmisdeterminizmisadarekonversiis, igive ukan dabrunebis, aqtualuri sakiTxebi wamoWrili r. TvaraZis<br />

139


140<br />

nona kupreiSvili<br />

`mTliani mTlianisaqarTvelossaqarTvelos mesityve~ mesityve~mesityve~ ~ (TvaraZe (TvaraZe (TvaraZe TvaraZe 1968: 1968: 1968: 1968: 5), 5), 5), 5), o. o. o. o. o. . jinorias jinorias jinorias jinorias jinorias jinorias`modern`modern- `modern-<br />

`modern- `modern- `modern- `modern- `modern- `modern- modernizmis<br />

arsi da Rirebuleba Tomas manis SemoqmedebaSi `doqtor faustusis~<br />

mixedviT~ (jinoria 1970: 27), g. asaTianis (`modelebi da sinamdvile~, `meti<br />

sinaTle~ (asaTiani 1970: 9-7) da z. gamsaxurdias `iluziebi da sinamdvile~<br />

(gamsaxurdia 1970: 10) werilebSi da polemika, romelic am werilebis<br />

garSemo gaimarTa (g. asaTiani, z. gamsaxurdia, r. jafariZe, a. mircxulava,<br />

v. . baakaSvili) ) da da romelic romelicromelic aSkarad aSkarad aSkaradaSkarad gascda gascda gascda gascdagascda kritikis kritikis kritikis kritikis kritikiskritikis deversifikaciis deversifikaciis deversifikaciis deversifikaciis deversifikaciis deversifikaciisdeversifikaciis farg- farg- farg- fargfargfargfargfargfargfarglebs;<br />

; imdenadgafarTovda, , romkulturiserTianproblemadiqca, , romel<br />

romel- romel-<br />

romel- romelromelsac<br />

cnobilma mkvlevarma karl ginzburgma totalitarizmis konteqstSi<br />

`kulturis xelaxali aRmoCena~ uwoda. aRniSnul movlenas dasavleTSi<br />

moRvawe es avtori sruliad samarTlianad uwodebs `komunisturi reJimis<br />

winaaRmdeg mimarTulprotests~ ~ (ginzburgi ginzburgi 2003: 49), romelmacpirovne pirovne- pirovne- pirovne- pirovnebis<br />

axali, faqtiurad, antisabWouri koncefcia gamoavlina, pirovneba ara<br />

rogorc xelisuflebis funqcia, aramed kulturis subieqti. kultura ki<br />

maradmedini, mudmivganaxlebadi fenomeni, romlis reducireba socialekonomikur<br />

determinizmTan SeuZlebelia. `samyaros amgvari individuacia~<br />

erTjeradi aqti ar gaxldaT. igi xelisuflebisaTvis Tavisi ybadaRebuli<br />

gaTanabreba _ `уравниловка~-s TeoriiT, saSiSs xdida kulturis matarebel<br />

adamianebs, , radganisiniaramartoakompleqtebdnengansxvavebuladmoazmoazrovneTarigebs, , aramed aramed ukve ukve ukve qmnidnen qmnidnen qmnidnen qmnidnen da da da dada momavalSic momavalSic momavalSic momavalSic momavalSic Seqmnidnen Seqmnidnen Seqmnidnen Seqmnidnen Seqmnidnen Seqmnidnen damoukideb-<br />

damoukideb-<br />

damoukidebdamoukidebdamoukidebdamoukideb-<br />

damoukideb-<br />

damoukidebdamoukideb<br />

damoukideb-<br />

damoukidebel<br />

teqstebsa da damoukidebel reprezentatorebs.<br />

`enis enisgeniis geniis wvdoma~ wvdoma~ wvdoma~ ~ da da da da verwvdoma,verwvdoma, verwvdoma, verwvdoma, , erovnuloba erovnuloba erovnuloba erovnuloba erovnuloba erovnuloba dada da da zeerovnuloba, zeerovnuloba, zeerovnuloba, zeerovnuloba, zeerovnuloba, , saazsaazsaaz-<br />

saaz- saaz- saaz-<br />

saazsaazrovno<br />

konceptebis: `warsuli, rogorc frTebi~ da `warsuli, rogorc<br />

xundebi~ _ rogorc Tezisa da antiTezis wamoyeneba, miTosis SemoqmedebiTi<br />

regeneraciis saSualebad miCneva da misi sruli miuRebloba, kritikasa da<br />

da literaturaTmcodneobaSi intuitiuri meTodis da amis sapirispirod,<br />

inteleqtismieri analizisanalizisupiratesobisupiratesobis aRiareba aRiarebaaRiareba _ _ _ amgvarma amgvarma amgvarma amgvarma da da da dadamsgavsmsgavsmsgavs- msgavs- msgavsmsgavsmsgavsma<br />

opoziciurma mosazrebebma mzis sinaTle swored kulturis problemis<br />

dasmis konteqstSiixiles. . Tumca maTvegaamJRavnesisgadaulaxaviwinaaRm winaaRm-<br />

winaaRmdegobebic,<br />

, romlebic `sovietizmis~ `sovietizmis~ sovietizmis~ ~ sxvadasxva sxvadasxva sxvadasxva etapzeetapze etapze etapze met-naklebi met-naklebi met-naklebi met-naklebi -naklebi naklebiinten inten- inteninten-<br />

inten- inten- inten-<br />

sivobiTfaruladfarulad anu anuanu zedapirze zedapirze zedapirzezedapirze amousvlelad amousvlelad amousvlelad amousvleladamousvlelad arsebobda arsebobda arsebobda arsebobda arsebobdaarsebobda da da da da da dada rig rig rig rig rig rig rigSemTxvevaSemTxvevaSemTxvevaSemTxvevaSemTxvevaSemTxvevaSemTxveva- SemTxveva-<br />

SemTxveva-<br />

Si TviT am reJimiT iyo provocirebuli. isini ara Tu ganeitralda, aramed<br />

ufro gaRrmavdadaganviTarda, , racdaadasturakidecpostsabWourimov mov- movlenebis<br />

dramatizmma da, Tu gnebavT, nawilobriv, `postsabWouri travmis~<br />

xarisxmac.<br />

rodesac vsaubrobTamperiodisqarTulisazogadoebis sazogadoebis sazogadoebis srul srul srul konkonkonformizmze,<br />

, udardelobasa udardelobasa da dada TviTkmayofilebaze TviTkmayofilebaze TviTkmayofilebaze TviTkmayofilebaze (niJaraZe (niJaraZe (niJaraZe (niJaraZe niJaraZe 1999: 1999: 1999: 1999: 1999: 42), 42), 42), 42), 42), samo- samo- samo-<br />

samo-<br />

samo- samo- samocianelTa<br />

Tu Semdgomi Taobebis mier Seqmnil fsevdokulturaze, qarTul<br />

mwerlobaze, , rogorcmiTogeneraciisdiskursze, , kritikaze, , romelicmx-mx mx- mx- mx- mx-<br />

mx-


70-80-iani wlebis kritika: `rekonstruqciidan~ novaciamde<br />

olod maxinjimaxinji an anan usaxuri usaxuri usaxuriusaxuri formiT formiT formiT formiTformiT Tu Tu Tu Tu Tu Tu vlindeboda vlindeboda vlindeboda vlindeboda vlindeboda vlindeboda (andronikaSvili, (andronikaSvili, (andronikaSvili, (andronikaSvili, (andronikaSvili, (andronikaSvili, andronikaSvili, , maimaimaimai-<br />

mai-<br />

mai- mai- mai- mai- maisuraZe<br />

2007: 125) _ undagaviTvaliswinoT,gaviTvaliswinoT, , rom rom rom es es eses pretenzia pretenzia pretenzia pretenziapretenzia ver ver ver ver verver gavrcel- gavrcelgavrcel-<br />

gavrcel- gavrcelgavrcelgavrcelgavrceldeba<br />

qarTuli kulturis rekonstruqciis im Zalisxmevaze, romelic 50-60iani<br />

wlebis mijnaze daiwyo, verc intonaciurad da stilurad saxecvlil<br />

poeziaze damismisironiul-parodiul ironiul-parodiul -parodiul parodiulnakadze, nakadze, nakadze, , verc verc verc 70-ian 70-ian 70-ian ianwlebSi wlebSi wlebSi wlebSi aRzeve<br />

aRzeve- aRzeve-<br />

aRzeve- aRzeveaRzeve-<br />

aRzeve- aRzeveaRzevebuli<br />

qarTuli romanis Janrze da bolos, verc kritikis im analitikur<br />

paTosze, rasac iTxovda `Tavis epoqalur da esTetikur drosTan~ garkveul<br />

kontaqtSi Sesuli literatura da Rebulobda kidec.<br />

a. . baqraZem baqraZem ganmarta, ganmarta, , realurad realurad rogori rogori kritikis kritikis arsebobaze arsebobaze SeiZlebo- SeiZlebo-<br />

SeiZlebo-<br />

SeiZlebo- SeiZlebo-<br />

SeiZlebo- SeiZleboda<br />

saubari: “Tu dRevandel literaturul kritikas mivudgebiT klasikuri<br />

literaturuli kritikis poziciiT, romelic aucilebelad gulisxmobs<br />

kritikoss sakuTari ideur-mxatvruli moZRvrebiT, maSin kritika, cxadia,<br />

ar gvaqvs... Tu kritikas ganvixilavT, rogorc Semfasebels, analitikoss,<br />

Suamavals mwerlobasa da publikums Soris, maSin Cven gvaqvs kritika da<br />

yoveli qarTvelikritikosi, , individualuriniWierebis Sesabamisad, , em<br />

em-<br />

em-<br />

em- emsaxureba<br />

sazogadoebas da mwerlobas~... (baqraZe 1980: 420). da Tu amave<br />

werilSi avtorma kritikisa da kritikosis funqcionirebas mainc `eWvis<br />

TvaliT Sexeda~, es moxda ara imitom, rom kritikuli refleqsirebis verc<br />

erTi forma drois im monakveTSi ver iarsebebda, aramed ufro imitom, rom<br />

kritikis `zneobrivad zneobrivaddamnagvianeblebs~ damnagvianeblebs~ ~ a. a. a. . baqraZe baqraZe baqraZe baqraZe `naZiralobisa `naZiralobisa `naZiralobisa `naZiralobisa naZiralobisada da da da da znezne-<br />

zne- zne- zne- zneznedacemulobiselements~elements~ ~ rom rom rom uwodebs, uwodebs, uwodebs,uwodebs, , rogorc rogorc rogorc rogorc rogorc grafomanuli, grafomanuli, grafomanuli, grafomanuli, grafomanuli,grafomanuli, , mkvdari mkvdari mkvdari mkvdari mkvdari mkvdari mkvdarimwmw- mw- mwmw-<br />

mw- mwmw-<br />

mw- mwmwerlobis<br />

adeptebs, ar unda daepyroT isedac danawevrebul-dasaxiCrebuli<br />

literaturuli sivrce,sivrce, , SeuZlebeli SeuZlebeli SeuZlebeli ar ar arar unda unda unda unda gaexadaT gaexadaT gaexadaT gaexadaTgaexadaT is is is is isissazogadoebri- sazogadoebri-<br />

sazogadoebrisazogadoebrisazogadoebrisazogadoebrisazogadoebrivi<br />

da SemoqmedebiTi TviTtransformacia, romlis sirTule `kritikosTa<br />

Segnebul nawilsac~ unda etvirTa. cxadia, im mwerlebTan erTad, romlebic<br />

sul ufro eridebodnen koniunqturul Temebs da sakuTari saTqmelic<br />

gaaCndaT.<br />

1972 welsgamosvlasiwyebskritikisspecialuriorganoalmanaxi`kri- `kri- `krikritika~<br />

~ (red. red. . g. . merkvilaZe), merkvilaZe), merkvilaZe), ), romelic romelic romelic oficialurad oficialurad oficialurad `literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

`literaturul-mx-<br />

literaturul-mx--mxmxatvrulikritikismdgomareobasadaamocanebisamocanebis Taobaze Taobaze morigi morigi reagire<br />

reagire-<br />

reagirebisTvisaa<br />

mowodebuli. Tumca kritikis mimarT wamoyenebuli tradiciuli<br />

pretenziebi: : kritika `naklebad naklebadmomTxovniasakuTari Tavisadmi, , racmraval mraval-<br />

mraval-<br />

mraval- mravalmravalwilad ganapirobebs kritikuli azrovnebis dabal ideur-Teoriul dones...,<br />

... saWiroa literaturul-kritikuli azrovnebis donis mkveTri amaRleba~...<br />

drois aRniSnulaRniSnul konteqstSi, konteqstSi,konteqstSi, , uwindeli uwindeli uwindeli uwindeli dominanturobis dominanturobis dominanturobis dominanturobisdominanturobis dakargvasTan dakargvasTan dakargvasTan dakargvasTan dakargvasTandakargvasTanererer- er- erererer-<br />

Tad, , garkveul garkveul orazrovnebas orazrovnebas iZens. iZens. . almanaxSi almanaxSi momavalSi momavalSi gamoqveynebuli gamoqveynebuli `ara- `ara- `ara-<br />

`ara- `ara-<br />

`ara- `araaranomenklaturulikritikosebis~kritikosebis~ ~ werilebi werilebi werilebi oficialur oficialur oficialuroficialur literaturasTan literaturasTan literaturasTan literaturasTanliteraturasTandada- da- dadadadapirispirebas<br />

ara marto poetikis, aramed mTlianad literaturis, SeiZleba<br />

iTqvas, , kulturuli kulturuli cnobierebis cnobierebiscnobierebis doneze doneze donezedoneze avlendnen. avlendnen. avlendnen. avlendnen.avlendnen. . mizezi: mizezi: mizezi: mizezi: mizezi: mizezi: : `esTetikuri `esTetikuri `esTetikuri `esTetikuri `esTetikuri `esTetikuri esTetikuriris- ris- risrisrisris-<br />

ris- ris- ris- risris-<br />

141


142<br />

nona kupreiSvili<br />

kis~ xarisxis zrdasTan erTad izrdeba kritikis pasuximgeblobis xarisxic,<br />

`literaturuli da Sesabamisad kritikuli cxovrebis centralizebuli<br />

modelis rRvevas~ ~ (n. n. . darbaiseli darbaiseli 2004: 2004: 9) 9) enisa enisa da da da azrovnebisazrovnebis azrovnebis azrovnebis `desovietiza-<br />

`desovietiza-<br />

`desovietiza-<br />

`desovietiza-<br />

`desovietiza-<br />

`desovietiza-<br />

`desovietizadesovietizacias~<br />

literaturuli, eseisturi kritikis CarCoebis gafarToebac mohyva.<br />

kulturis programis aqtivizireba, romelic 60-70 wlebSi gamokveTili<br />

`neostalinelebisa da liberaluri inteligenciis~ dapirispirebis fonze<br />

mimdinareobs (magaliTad, ruseTSi `Новый мир~-is, `Таганка~-s, s, , `buldozer-<br />

`buldozer-<br />

`buldozerbuldozeruli<br />

gamofenis~, almanax `Метрополь~-is isgarSemo Seqmnili aJiotaJi; ; saqarT<br />

saqarT- saqarT-<br />

saqarT-<br />

saqarTveloSi:<br />

: z. z. . gamsaxurdias gamsaxurdias gamsaxurdias TviTgamocemebi: TviTgamocemebi: TviTgamocemebi: TviTgamocemebi: : `saqarTvelos `saqarTvelos `saqarTvelos `saqarTvelos saqarTvelos moambe~, moambe~, moambe~, moambe~,moambe~, ~, `oqros `oqros `oqros `oqros `oqros oqrossaw- saw- saw- saw- saw- saw- sawsaw-<br />

saw- sawsawmisi~;<br />

r. sturuasa da T. CxeiZis Teatraluri warmodgenebi; `Литературная<br />

Грузия~-s spublikaciebi) ) iTxovssociologiurikritikis kritikis garkveul garkveul garkveul traditraditraditradi-<br />

tradi- tradiciaTa<br />

aRdgena-modificirebas. literaturuli teqstis analizi emsaxureba<br />

pirovnebis marTebulmarTebul socializacias, socializacias,socializacias, , kulturasa kulturasa kulturasa kulturasa da da da dada sociums sociums sociums sociums sociums Soris Soris Soris Soris Soris Soris gaCegaCegaCe-<br />

gaCe- gaCegaCe-<br />

gaCe-<br />

gaCegaCenili<br />

distanciis aRmofxvras. a. baqraZe qrestomaTiul teqstebs, sabWoTasa<br />

da klasikurs (`kolxeTis ciskari~, `suramis cixe~, `jayos xiznebi~, `haki<br />

aZba~ da sxv.), swored am mizniT iyenebs. e.w. `neosociologiuri~ kritikuli<br />

refleqsia sakmaod efeqturi aRmoCnda. man sxvadasxva Taobebs warsulisadmi<br />

fxizeli damokidebulebis, erTi SexedviT, uimedod gadagvarebul garemoSi<br />

`socialuri socialuridapolitikuriaqtivobisa~ ~ daracgansakuTrebiTmniSvnelo mniSvnelo- mniSvnelovania,<br />

, `sakuTar sakuTarmexsierebasTanuSeRavaTo, , konfliqturimuSaobis~ ~ upirate<br />

upirate- upirate-<br />

upirate- upirateupiratesoba<br />

aCvena. sazogadoebis jansaRi nawilisaTvis amgvari gzavnili gasagebi<br />

aRmoCnda, , rasaca. . baqraZis baqraZis sajaro sajaro leqciebis leqciebis mosmenis mosmenis msurvelTa msurvelTa raode<br />

raode- raoderaodenobac<br />

adasturebda.<br />

savsebiT gasagebia kritikis raobis ganmsazRvreli a. baqraZiseuli<br />

msjeloba: : `yoveli yovelixalxissityvakazmuli sityvakazmuli mwerloba mwerloba oTx oTx oTx burjs burjs burjs burjs eyrdeyrdeyrdeyrdeyrdeyrdnoba<br />

_ dramaturgias, , kritikas, kritikas, , prozas prozas prozas da da dada poezias. poezias. poezias. poezias.poezias. . Tu Tu Tu Tu Tu Tu romelime romelime romelime romelime romelime romelime maT- maT- maT- maT- maT- maTmaT-<br />

maT-<br />

maTmaTgani<br />

sustia an ar arsebobs, maSin es literatura koWlia. amitom oTxive<br />

dargi mwerlobisa Tanabrad unda viTardebodes~ (baqraZe 1979: 2), magram<br />

ras unda niSnavdes a. baqraZis mierve SemoTavazebuli metaforuli saxe:<br />

`kritika-pilpilmoyrili madli, kritikosi _ oTaraanT qvrivi~, Tu ara<br />

im misiis gacnobierebas, romelic mweralTan erTad daekisra kulturuli<br />

da erovnuli identobis waSlis safrTxis winaSe mdgar kritikoss, ufro<br />

sworad, rogorc a. baqraZe ityoda, `kritikosTa Segnebul nawils~. aseT<br />

SemTxvevaSi `gadarCenis gadarCenis sekularizebuli sekularizebulisekularizebuli metaforis~ metaforis~ metaforis~metaforis~ ~ erTaderT erTaderT erTaderT erTaderT erTaderTpirovne- pirovne- pirovnepirovnepirovne-<br />

pirovne- pirovnepirovnebasTan,<br />

, (Tundac Tundac Rrmad Rrmad Rrmad moazrovne moazrovne moazrovnemoazrovne filosofosTan filosofosTan filosofosTan filosofosTanfilosofosTan m. m. m. m. m.m. . mamardaSvilTan) mamardaSvilTan) mamardaSvilTan) mamardaSvilTan) mamardaSvilTan) mamardaSvilTan) mamardaSvilTan) ) dakav-<br />

dakav-<br />

dakavdakavdakavdakav-<br />

dakav- dakavdakav- Sireba amam adamianTa adamianTaadamianTa Rvawlis Rvawlis Rvawlis Rvawlis da da da dada saerTokulturuli saerTokulturuli saerTokulturuli saerTokulturuli saerTokulturulisaerTokulturuli konteqstis konteqstis konteqstis konteqstis konteqstis konteqstiskonteqstisugulebeugulebe- ugulebe-<br />

ugulebeugulebeugulebeugulebeugulebelyofad<br />

aRiqmeba.<br />

seriozul braldebad gaismis 70-iani, gansakuTrebiT ki 80-iani wlebis<br />

kritikuli azris CarTva CarTva e.w.e.w. .w. w. . filologiuri filologiuri filologiuri filologiuri diskursisdiskursis diskursis diskursis diskursis SeqmnaSi, SeqmnaSi, SeqmnaSi, SeqmnaSi, SeqmnaSi, , romel-romel-<br />

romel-<br />

romel- romel-<br />

romel- romel- romel-<br />

romel- romel


70-80-iani wlebis kritika: `rekonstruqciidan~ novaciamde<br />

mac socialursocialur aqtivobas aqtivobasaqtivobas moklebuli, moklebuli, moklebuli,moklebuli, , ukiduresad ukiduresad ukiduresad ukiduresad ukiduresad miTologizebuli miTologizebuli miTologizebuli miTologizebuli miTologizebulimiTologizebulicnocnocnocno- cno- cnocnocnobierebis<br />

sruli kraxi da Sesabamisad, `postsabWouri travma~ gamoiwvia.<br />

vinaidan kritika nacionaluri narativis Semadgenel nawilad iqca, mis<br />

mier aqcentirebuliaqcentirebuli faseulobaTa faseulobaTafaseulobaTa kriteriumebi kriteriumebi kriteriumebikriteriumebi iseve iseve iseve iseveiseve homogenurni homogenurni homogenurni homogenurni homogenurnihomogenurniaRaRaRaRaRaRaRmoCndnen, rogorc qarTuli mwerlobis idealebi. am mosazrebis gaziareba<br />

mxolod nawilobrivaa SesaZlebeli, , vinaidanb. . wifuriasada da rig rig sxva sxva sxva avav-<br />

av- av-<br />

av-<br />

avtorTa<br />

mier calmxrivadaa gaazrebuli TviT nacionaluri narativis cneba.<br />

masSi nagulisxmevia, rogorc Tavis droze l. bregaZem SeniSna, patriotul<br />

Temaze Seqmnili wminda wylis sabWouri poeturi Tu prozauli teqstebi,<br />

(maT maT `usircxvilo usircxviloteqstebsac~ ~ vuwodebdi), ), romlebicsinamdvileSifsev fsev- fsev- fsev- fsev-<br />

fsev- fsevdopatriotulni<br />

iyvnen da am Temis srul profanacias axdendnen. amitom,<br />

sasurvelia, , totalitarizmismxilebasargadahyvesgadahyvesisic, isic, , ramac, ramac, , faqti<br />

faqti- faqti- faqti- faqtifaqtifaqtiurad,<br />

, mis mis sawinaaRmdegod sawinaaRmdegodsawinaaRmdegod imuSava. imuSava. imuSava.imuSava. . aseve aseve aseve aseve aseve gadasaxedia gadasaxedia gadasaxedia gadasaxedia gadasaxedia `sabWoTa `sabWoTa `sabWoTa `sabWoTa `sabWoTa sabWoTamiTologi- miTologi-<br />

miTologimiTologimiTologi-<br />

miTologi-<br />

miTologi-<br />

miTologi-<br />

miTologimiTologizaciis<br />

nacionaluri miTologizaciiT~ Canacvlebis sqema, `nacionaluri<br />

miTologizaciis~ cnebis sruli definiciis mizniT. SesaZloa, am sakiTxSi<br />

mxareTa Seurigeblobas ufro Rrma fesvebichqondes, , vidre vidre es es erTi erTi Sexed- Sexed- Sexed- Sexed- Sexed-<br />

Sexed- Sexed-<br />

Sexed-<br />

Sexed-<br />

Sexed-<br />

viT Cans. bevri ram, rac mag., 1996 wels r. TvaraZesTan l. iakobaSvilis<br />

polemikis dros iTqva, dRes bolomde legitimizebulia da arc es unda<br />

iyos SemTxveviTi. SemTxveviTi. . sinamdvileSi, sinamdvileSi, sinamdvileSi, , kritikam kritikam kritikam kritikam (iseve (iseve (iseve (iseve iseve rogorc rogorc rogorc rogorc rogorc mwerlobam) mwerlobam) mwerlobam) mwerlobam) mwerlobam)mwerlobam) ) aSkar-<br />

aSkar- aSkar- aSkar- aSkar- aSkar- aSkar- aSkaraSkar-<br />

aSkar- aSkarad<br />

Segnebulad wamoswia win miTologizebis nakadi, romelic `gadarCenis<br />

metaforisgan~ mowyvetilad ar unda iqnas ganxiluli, Tumca am arCevans<br />

ufro safuZvliani da argumentirebuli axsna sWirdeba. sxva saqmea, rom<br />

sabolood misimisi utrireba utrirebautrireba mainc mainc maincmainc moxda. moxda. moxda. moxda.moxda. . amas amas amas amas amas amas Tundac Tundac Tundac Tundac Tundac Tundac Tundac o. o. o. o. o. o. o.o. . CxeiZis CxeiZis CxeiZis CxeiZis CxeiZis CxeiZis CxeiZis CxeiZis gaxmaurebugaxmaurebugaxmaurebugaxmaurebugaxmaurebu-<br />

gaxmaurebu-<br />

gaxmaurebu-<br />

gaxmaurebu-<br />

gaxmaurebugaxmaurebuli<br />

werili `Rvinia gadaiCexa~ adasturebs. sabolood, iseTi STabeWdileba<br />

iqmneba, rom komunisturi periodis TviT gamokveTilad antikomunisturi<br />

movlenebic ki miuRebeli xdeba.<br />

70-iani wlebis meore naxevarSi literaturaTmcodneobaSi zusti meTodebis<br />

SemoRwevis dro dgeba. 1977 wels qveyndeba r. yaralaSvilis statiebis<br />

krebuli `wigni da mkiTxveli~, romelSic struqturalisturi da poststruqturalisturi<br />

(mag. recefciuli esTetika) epoqis umniSvnelovanesi<br />

novaciebia mimoxiluli. literaturuli komunikaciebis Taviseburebani am<br />

statiebSi aRqmis tradiciul formaTa avtomatizmis daZlevis niSniTaa mowodebuli;<br />

ganxilulia mkiTxvelis, recipientis, roli warmosaxviTi sinamdvilis<br />

SeqmnaSi da am konteqstSi kritikisa da kritikosis mier SeZenili<br />

radikaluri siaxlis Semcveli funqciebi.<br />

`... kritikosis daniSnuleba _ wers r. yaralaSvili _ unda iyos ara<br />

nawarmoebis `axsna~ da mkiTxvelisaTvis imis uwyeba, Tu `risi Tqma undoda~<br />

mwerals, aramed misTvis gasaRebis miwodeba, Sesabamisi konstruqciuli<br />

principis dadgena da ganmarteba... mxatvruli sistema, kodi, konstruqci-<br />

143


144<br />

nona kupreiSvili<br />

uli principi _ ai, kritikosis moqmedebis are...~ teqstisa da maT Soris,<br />

sakuTari kodebis mqone klasikuri teqstebis interpretacia, maTi maradiuli<br />

sicocxlis wyaroa `nawarmoebis aRqma unda icvlebodes da icvleba<br />

kidec~... Tumca arc am mosazrebis avtoris, rolan bartis, agreTve recefciuli<br />

anu aRqmis esTetikis principTa Semqmnelis da am wignSi damowmebuli<br />

mkvlevrebis roman ingardenisa da volfgang izeris, iseve rogorc<br />

hermenevtikis erT-erTi damfuZneblis gadameris, amasTan tartus universitetis<br />

profesoris iuri lotmanis saxelebi mkiTxvelTa viwro wrisaTvis<br />

Tu iyo cnobili. amitom wamowyebuli saubari meTodebis Sesaxeb maTi<br />

danergviTa da gamoyenebiT ar dasrulebula. es procesi sakmaod didi xniT<br />

gadaido. Tumca wignis avtoris mcdeloba mimarTuli daxSuli kulturuli<br />

sivrcis garRvevisa da Tavisuflebis kidev erTi monakveTis asaTviseblad _<br />

TavisTavad umniSvnelo faqti ver iqneboda.<br />

amave periodSi, axalgazrda kritikosi T. doiaSvili axdens struqturalisturi<br />

Ziebebis aqtualizebas, aRniSnuli meTodisaTvis `qarTuli<br />

niadagis~ dasazRvras. werilSi `struqturalizmi: PRO ET CONTRA~<br />

(doiaSvili 1979: 46) `poeziis, rogorc enobrivi fenomenis, rogorc niSan-<br />

Ta sistemis semiotikis kvlevis obieqtad gamocxadebis~ mizanSewonilebaa<br />

aqcentirebuli. struqturuli lingvistikis meTodebis literaturaTmcodneobaSi,<br />

kerZod, poetikaSi gadatana, struqturalizmis safuZvelTa<br />

safuZvlad cnobili formulis `poezia=enas~ eWvqveS dayeneba, poeziis<br />

enobriv faqtad gamocxadebis uperspeqtivoba aq ara ideologiuri mosazrebebiTaa<br />

motivirebuli, aramed movlenis arsSi wvdomis logikiT; argumentirebuli<br />

SeuTanxmebloba i. lotmanis daskvnebTan struqturalizmisa<br />

da istorizmis urTierTmimarTebis sakiTxSi; mxatvruli nawarmoebis niSnamde<br />

dayvanis utopiurobis r. bartiseuli msjelobis `aqilevsis quslad~<br />

gamocxadeba; cnobili maTematikosis, kolmogorovis, gaTvlebisa<br />

da `informaciuli esTetikis~ Teoretikosis, germaneli (maSin, dasavleTgermaneli)<br />

mkvlevris, m. benzes literaturafobiuri gancxadebebis kritikuli<br />

Sefaseba werilis avtoris erudiciisa da profesionalizmis gamovlinebaa.<br />

sagulisxmoa, rom igi wers `Sinagani cenzuris~ gareSe, saqmis<br />

codniT da saqmis sasargeblod da ara romelime literaturuli Cinovnikis<br />

saameblad. swored aseTi damokidebulebiT gamoirCeoda 80-ian wlebSi<br />

kritikuli tandemi: doiaSvili _ bregaZe, romelTa publikaciebi Tavisuflad<br />

SegviZlia `hamburguli angariSis~ nimuSebad miviCnioT.<br />

TviT is faqti, rom 70-80-iani wlebis qarTul kritikaSi mwvaved daismis<br />

mimeturi da antimimeturi xelovnebis, konvenciuli leqsisa da verlibris,<br />

ironiul-parodiuli nakadis (pirveli kritikuli werili am sakiTxs i.<br />

kenWoSvilma uZRvna), tradiciuli da antiutopiuri romanis, litera-


70-80-iani wlebis kritika: `rekonstruqciidan~ novaciamde<br />

turis utilitarizmisa da antiutilitarizmis, metaforuli da umetaforo<br />

azrovnebis, leqsmcodneobaSi, kerZod ki rusTvelologiaSi, tradiciuli<br />

(a. gawerelia) da struqturalisturi meTodis (akad. g. wereTeli)<br />

gamoyenebis sakiTxebi da sxva, adasturebs imas, rasac werilis dasawyisSive<br />

kritikis Tavisufali refleqsirebisken swrafva vuwodeT. literaturuli<br />

procesis sirTule marto imaSi ki ar mJRavndeboda, ,rom gamomcemlobis<br />

buRalteriaSi, t. Wanturias sityvebiT, sul ufro SeuZlebeli xdeboda<br />

leqsisaTvis honoraris gamowera misi uCveulo formis gamo, aramed Tundac<br />

imitom, rom `mimetizmi~ da parodiuli stili gverdigverd arsebobdnen...<br />

(Wanturia, doiaSvili 1981: 5).<br />

mimeturi xelovnebis dasacavad dawerili ak. vasaZis wignis `mxatvruli<br />

Semoqmedebis fsiqologiis sakiTxebis~ garSemo gamarTuli polemika,<br />

romelic imdroindel presaSi aisaxa (gamovarCevdiT l. bregaZisa da m. qurdianis<br />

werilebs), analogiur periods emTxveva. am konteqstSi realizmis<br />

uryevi klasikuri nimuSebis, gogolis `cxvirisa~ da Seqspiris dramebis<br />

antimimeturi literaturis nimuSebad gamocxadeba (bregaZe 1982: 4) moulodnelobis<br />

efeqtTan erTad Zveli Taobis kritikosTaTvis literaturuli<br />

avanturizmis elementsac Seicavda da tradiciuli kritikuli analizisTvis<br />

xelovnurad Seqmnil seriozul diskomfortad aRiqmeboda.<br />

Tu gaviziarebT s. siguaseul Janrobriv-meTodologiur definicias, 70-<br />

80-iani wlebis kritikaSi sabolood gamoikveTa impresionistuli eseizmi<br />

(g. asaTiani, o. paWkoria, t. Wanturia, r. miSvelaZe. davZendi: j. Rvinjilia,<br />

k. imedaSvili, g. benaSvili, z. abzianiZe), analitikuri eseizmi (m. kveselava,<br />

T. Cxenkeli, g. gaCeCilaZe, v. javaxaZe, r. CxeiZe. aqac davZendi: o. CxeiZe,<br />

r. TvaraZe, n. gelaSvili), agreTve e.w. sociologiuri kritika (a. baqraZe,<br />

agreTve, r. jafariZe, n. wuleiskiri), romelmac yvelaze komunikaciuri<br />

Janri, publicistika, gamoiyena, riTac kidev erTxel daadastura literaturul-esTetikuri,<br />

gnebavT literaturul-Teoriuli da nacionaluri<br />

problematikis erT epistemaSi Tanaarseboba.<br />

80-iani wlebis kritikosTa Taoba (n. gelaSvili, s. sigua, m. kvaWantiraZe,<br />

T. vasaZe, r. CxeiZe, m. joxaZe, a. mindiaSvili, T. qoriZe, z. gogia, a. bedukaZe.<br />

v. amirxanaSvili,) `teqsts ufro ganmartavs, vidre afasebs~ (sigua 1984:<br />

6) kvlevis axali meTodologia da stilistika (mag. s. siguasTan struqturalisturi,<br />

m. kvaWantiraZesTan hermenevtikuri, T. vasaZesTan racionalisturi)<br />

imdenad yovlismomcveli xdeba, rom maTi werilebi, tradiciuli<br />

gagebiT, kritikul paToss arc Seicavs. TviT kulturuli identobis Temac,<br />

romelic `rekonstruqtivistebma~ 60-70-ian wlebSi wamoswies, aq ara SiSveli<br />

formiT, aramed teqsturi analizis, argumentaciis saxiT mogvewodeba,<br />

rac, cxadia, sulac ar niSnavs erovnul infantilizms. nacionaluri<br />

145


146<br />

nona kupreiSvili<br />

narativi am axal kritikul diskursSic sruladaa SenarCunebuli.<br />

80-iani wlebis literaturuli kritika aSkarad `sxvadasxva mimarTulebebadaa<br />

diferencirebuli~. es kidev ufro cxadyofs mis `TiTqmis uprecendento<br />

aqtivobas...~ arsebobs am aqtivobis ramdenime mizezi: 50-60-iani<br />

wlebis rekonstruqtivizmi; 70-ian wlebSi, ideologiuri decentraciis<br />

procesis gaRrmavebis fonze, literaturul-Teoriuli novaciebis miRebisa<br />

da gaazrebisaken mimarTuli tendenciebi. (mxedvelobidan cxadia, arc<br />

e.w. `sanqcirebuli Tavisufleba~ unda gamogvrCes, romelic totalitarizmis<br />

am ukanasknel fazaSi kritikis mier jerovnad iqna gamoyenebuli).<br />

aRniSnul mosazrebasTan dakavSirebiT unda gaviziaro n. darbaiselis<br />

analitikuri daskvna: `... yvelaferi ganviTarebisken miemarTeboda,... unda<br />

Camcxraliyo polemikuri paTosi, erTjerad efeqtebze gaTvlili ritorikuli<br />

abrundebis adgili kritikaSi Rrma azrs unda daeWira, magram sazogadoebas,<br />

rogorc sistemas, ganviTarebis sxva logika aRmoaCnda...~ (darbaiseli<br />

2003: 32). vfiqrob, angariSgasawevi mosazrebaa. gansakuTrebiT imaTTvis,<br />

vinc Cqarobs totalitarizmis kliSirebuli literaturul-kritikuli<br />

azrovnebis sudara gadaafaros yvelafers, rac am wlebSi Seqmnila.<br />

`ifqlisagan RvarZlis~ gamorCeva, rogorc gonierebis aqti, ar SeiZleba<br />

komunisturi kulturpolitikis reinterpretaciis mcdelobad iqnas aRqmuli.<br />

nacionaluri narativic uTuod orgvari iyo: Tavsmoxveuli-fsevdo<br />

da organuli. gadaWarbebulia, literaturacentrizmis gmobac socialpolitikuri<br />

diskursis sasargeblod, radgan literaturacentrizmidan<br />

sociocentrizmSi gadasvlas, rom dascloda, qarTul mwerlobasTan erTad<br />

kritikac amzadebda. nu movindomebT imaze meti carieli adgilebis Seqmnas,<br />

vidre amis safuZveli realurad arsebobs.. gvaxsovdes, arafrisagan<br />

araferi warmoiSoba.<br />

damowmebani<br />

andronikaSvili, maisuraZe 2007: Грузия – 1990: Филологема независимостинезависимости или илиили неизвлечен- неизвлечен- неизвлечен- неизвлеченнеизвлечен-<br />

ный опит. НЛО, # 82, 2007.<br />

asaTiani 2003: asaTiani g. Txzulebani oTx tomad t. IV. Tb.: 2003.<br />

barti 1989: Барт Р. Избранные работы ( Семиотика Поэтика) М.: 1989.<br />

baqraZe 2005: baqraZe a. Txzulebani rva tomad t. V. Tb.: 2005.<br />

bergi 1997: Берг А. Гамбургский счёт. НЛО № 25, 1997.<br />

bregaZe 1982: bregaZe l. mxatvruli gaucxoebis principi. Ggaz. literaturuli<br />

saqarTvelo, 19 marti, 1982.<br />

gasparovi 1997: Гаспаров М. Критика как самоцель. НЛО № 57, 1997.<br />

ginzburgi 2003: Гинзбург К. Мифы – Эмблемы – Приметы. М.: 2003.


70-80-iani wlebis kritika: `rekonstruqciidan~ novaciamde<br />

darbaiseli 2005: darbaiseli n. 90-iani wlebis qarTuli literaturuli kritika. 2005.<br />

doiaSvili 1972: doiaSvili T. struqturalizmi: PRO ET KONTRA. ciskari #6, 1972.<br />

TvaraZe 1997: TvaraZe r. gadasaxedi. mTliani saqarTvelos mesityve. Tb.: 1997.<br />

Teoria 2006: literaturis Teoria (XXs. ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi da<br />

mimdinareobebi) Tb.: 2006<br />

kiknaZe 2006: kiknaZe z. `meranis~ genealogia. lit. Ziebani _ XXVII, 2006.<br />

kormeri 1997: Кормер В. Двойное сознание интеллингенции и псевдо-культура. М.: 1997.<br />

maisuraZe 2005: maisuraZeg.g. . inteligencia. inteligencia. inteligencia. . krebuli: krebuli: krebuli: krebuli: : `saqarTvelo `saqarTvelo `saqarTvelo `saqarTvelo saqarTvelo aTaswleulTa aTaswleulTa aTaswleulTa aTaswleulTa aTaswleulTaaTaswleulTagasagasa- gasa- gasa- gasa- gasa- gasa- gasagasagasa-<br />

yarze~. Tb.: 2005.<br />

mamardaSvili 1980: Мамардашвили М. Литературная критика как акт чтения. htttp://ru:philosophy.<br />

Kiev.ua<br />

natroSvili 1971: natroSvili g. geronti qiqoZis saiubileod. gaz. `literaturuli<br />

saqarTvelo~, 28 maisi, 1971.<br />

niJaraZe 1999: Нижарадзе Г. Нация и мир. ж. Дружба народов, №10,1999.<br />

Wanturia, doiaSvili 1981: Wanturia t. – doiaSvili T. dialogi: jeri axla poetebzea. gaz.<br />

`literaturuli saqarTvelo~, marti, 1981.<br />

qarCxaZe 2000: qarCxaZe j. zneobis ekologia. J. arili, #16 (3), 2000.<br />

yaralaSvili 1977: yaralaSvili r. wigni da mkiTxveli. Tb.: 1977.<br />

wifuria 2004: wifuria b. postsabWoTa travma literaturaSi da kidev erTi metanara-<br />

tivis dasasruli. J. <strong>sjani</strong> #5, 2004.<br />

Criticism of 70-80s: from “Reconstruction” to Innovation<br />

Summary<br />

Nona Kupreishvili<br />

The complexity of the research of Georgian critical thought of the II half of XX century<br />

is conditioned primarily by unsystematic and controversial character of the reflection<br />

of the above mentioned period. From the Post Soviet position, in the conditions of the<br />

existing theoretical and disciplinary reorientation, it requires different vision and analysis.<br />

Popreception of western theories and the tendency of Nihilistic evaluation of brand new<br />

Georgian literary processes can be of no use in this case.<br />

After Stalin’s death, when public opinion had chance for transformation, there arose a<br />

new generation of writers and critics (O. Chkheidze, N. Chkheidze, G. Asatiani, G. Kankava,<br />

T. Chkhenkeli, P. Beridze, N. Kakabadze, M. Kveselava, G. Margvelashvili), who after<br />

ripping “iron curtains” aside, after stepping in the world of different opinions and evaluations,<br />

conspirationally or semi-conspirationally struggled against complete disorientation<br />

of writing and considered depolitization of criticism, its returning to literature, as one of<br />

the most essential means.<br />

147


148<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

This important event, showed in the article, is connected not only with journal “Tsiskari”<br />

(1957) and with“Tskiskreli”, but with S. Chikovani’s journal “Mnatobi” (1955-60) and<br />

polemic letters of the newspaper “Young Communist” (1954). After analyzing publications<br />

of the followers of anti-socialist aesthetics, especially G. Asatiani’s Essay “First Dialogue<br />

with Wide Remarks”, as a contemporary version of “Notes of a traveler” we considered<br />

it well-grounded to call this process reconstruction and those writers and critics who are<br />

actively involved in it, “Reconstructionists”. Reconstruction, in the given context, should<br />

be understood as an attempt to restore cultural gaps, as “replacing dead time “, as a hope to<br />

return in time, history “after a long period of time and life lack”, as a chance for awakening<br />

for those people who are “lost in history”.<br />

The analysis of the critical thinking of 60-70s serves as a proof that ground has been<br />

prepared for expressing interest towards culture. We called this event “Rediscovery of<br />

culture” using K. Ginsberg’s term.<br />

To prove the free reflection of critical thinking of 70-80s the fact of the activation of<br />

following problems are listed and analyzed: The problem of mimetic and anti-mimetic art,<br />

the need for co-existence of conventive verse and vers libre (free verse) against the background<br />

of vers librophoby, the emergence of ironical-parodic vers libre flow, the issues<br />

of the use of traditional and anti-utopian novels, utilitarianism and anti-utilitarianism of<br />

literature, metaphoric thinking, traditional and structural methods in versification.<br />

The research showed that history of Soviet literature, so called post-Stalin period was<br />

marked by existence of not only true literature, but healthy critical thinking as well.


Targmanis Teoria<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi da<br />

sakiTxis kvlevis ZiriTadi meTodologiuri aspeqtebi<br />

XI saukunis qarTuli saazrovno sistemis mkveTri orientacia bizantiur<br />

kulturul procesebze mniSvnelovnad gansazRvravda ara mxolod<br />

calkeuli kulturuli mimarTulebis, aramed mTlianad am periodis<br />

qarTuli kulturis zogad tendenciebs. qarTuli religiur-filosofiuri<br />

azrisa Tu zogadad, literaturuli procesebis ganviTareba bizantiuri<br />

kulturuli procesebis paralelurad mimdinareobda da, Sesabamisad, ayalibebda<br />

mis xasiaTs. mTargmnelobiTi saqmianobis intensivobac, romelic<br />

Tavs iCens am periodis qarTul sinamdvileSi, ganpirobebulia qarTvel<br />

mTargmnel-moRvaweTa surviliT _ gverdSi amoudgnen imdroindeli msoflios<br />

mowinave kulturul qveyanas, bizantias. amitom, Tu adreul period-<br />

Si qarTveli moRvaweebi ZiriTadad qmnidnen originalur Zeglebs, am periodisaTvis<br />

samwerlobo wreebSi gacxovelebuli mTargmnelobiTi saqmianoba<br />

iwyeba. epoqis xasiaTisa da moTxovnebis Sesabamisad yalibdeba da droTa<br />

ganmavlobaSi ixveweba mTargmnelobiTi koncefciac. literaturuli mTargmnelobiTi<br />

tradicia ganarCevs or ZiriTad mTargmnelobiT praqtikas: dinamikursa<br />

da formalurs. dinamikuri tipis Targmani (Sensus de sense) aris<br />

Targmanis Tavisufali, parafrazirebuli, tendenciuri, igive ganmartebiTi<br />

tipi, romelSic gamoikveTeba mTargmnelis sakuTari Sexedulebebi, sxvagvarad,<br />

es aris e. w. modalur-adapturi tipi. xolo formaluri ekvivalentis<br />

(anu semantikuri da formaluri) tipis Targmani (verbum e verbo) aris<br />

zedmiwevniTi, sityvasityviTi struqturuli Targmanis tipi (bezaraSvili<br />

2004: 319).<br />

qarTuli mTargmnelobiTi tradiciisaTvis adreul etapze ZiriTadad<br />

damaxasiaTebeli iyo dinamikuri tipis Targmani, romelsac mogvianebiT formaluri<br />

ekvivalentis Targmani enacvleba. zusti, adeqvaturi Targmani dedniseuli<br />

teqstisa ZiriTadi maxasiaTebeli iyo elinofiluri mimarTulebisaTvis.<br />

Tumca adeqvaturi Targmani jer kidev ar niSnavda elinofilur<br />

mimarTulebaze orientirebas, radgan amgvari xasiaTis Targmanebi qarTul<br />

mwerlobaSi gacilebiT adreul periodSic dasturdeba (mag. severiane gabalovnelis<br />

equsTa dReTaÁ – V s.-is I nax.) (bezaraSvili 2004: 328).<br />

149


150<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

Targmanis dednis teqstTan mimarTebis dadgenisa Tu romelime moRvawis<br />

mTargmnelobiTi koncefciis Taviseburebaze msjelobisaTvis aucilebeli<br />

winapirobaa im konkretuli pirvelwyaros mikvleva, romlidanac uSualod<br />

iTargmna esa Tu is literaturuli Zegli. es sakiTxi qarTul filologiur<br />

mecnierebaSi principulad daisva jer kidev 1969 wels. Tavis gamokvlevaSi<br />

`bizantiur-qarTuli literaturuli urTierTobani~ prof. e. xinTibiZe<br />

miuTiTebda: `SeuZlebelia qarTveli mTargmnelis mTargmnelobiT meTodebze<br />

vilaparakoT, Tu xelT ara gaqvT mis mier naTargmni sando teqsti da<br />

swored is berZnuli redaqcia, romelsac igi Targmnida. amis aucileblobas<br />

is iwvevs, rom TiTqmis yvela Zveli bizantiuri literaturuli<br />

Zegli Cvenamde aTobiT berZnuli xelnaweriTaa moRweuli. es xelnawerebi<br />

xSir SemTxvevaSi redaqciuladac gansxvavdeba, variantul sxvaobebze rom<br />

aRaraferi vTqvaT~ (xinTibiZe 1969: 145).<br />

amave Tvalsazriss aviTarebs miSel van esbroki efTvime aTonelis mTargmnelobiT<br />

meTodebze msjelobisas. m. esbrokis umniSvnelovanes Sromad unda<br />

CaiTvalos efTvime aTonelis mTargmnelobiTi meTodis axleburi Sefaseba,<br />

romelic warmoadgina gamokvlevaSi `uthyme l’Hagiorite: le traducteur et ses traductions~<br />

(Esbroeck 1988 : 73-107). gamokvlevis avtori kritikulad ganixilavs<br />

k. kekeliZis mosazrebas imis Sesaxeb, rom efTvime `an miumatebda dedans,<br />

an moaklebda mas, an Secvlida Taviseburad Txzulebis ama Tu im adgils<br />

da iZleoda saTargmni Txzulebis savsebiT axal redaqcias. esbrokma<br />

Tavidan gaaanaliza k. kekeliZis mier efTvime aTonelis mTargmnelobiTi<br />

meTodis dasadgenad Seswavlili Zveli qarTuli Targmanebi (`mcire sjuliskanoni~,<br />

`maqsime aRmsareblis cxovreba~, `mcire svinaqsari~, `ilarion<br />

qarTvelis cxovreba~, `maqsime aRmsareblis SekiTxvebi Talasesadmi~, `wm.<br />

miqelis saswaulebi~) da efrem mciris cnobili anderZi efTvimes Sesaxeb<br />

da sxv. misi azriT, efTvime zustad, sityva-sityviT ar Targmnis, magram igi<br />

kvecs an umatebs ara mTel paragrafebs, an sxva Txzulebebidan amoRebul<br />

fragmentebs, aramed mxolod sityvebs. mkvlevris daskvniT, efTvime iyenebs<br />

dasaxelebul TxzulebaTa sxva redaqciebs, romlebic dReisaTvis dakargulia,<br />

an jer kidev gamosavlinebelia.<br />

amdenad, raki arsebobs Targmani, e.i. arsebobs mTargmnelis problemac,<br />

radgan Cvenamde araerT Zegls mouRwevia, romelTa mTargmnelis Sesaxebac<br />

araferi viciT. xSiria SemTxveva, rodesac Txzulebis mTargmnelis, gadamwerisa<br />

Tu damkveTis vinaoba erTmaneTSi ireva. aseve, arcTu iSviaTia erTsa<br />

da imave periodSi erTi saliteraturo skolis farglebSi moRvawe mTargmnelTa<br />

naSromebis arasworad mikuTvneba sxva mTargmnelisadmi (amis naTelsayofad<br />

ioane petriwis, ioane WimWimelisa da ioane tariWisZis, an kidev<br />

arsenis saxeliT moRvawe ramdenime pirovnebis erTmaneTSi aRreva, anda ni-


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

koloz gulaberisZisTvis giorgi mTawmindelis, eqvTime aTonelis, daviT<br />

tbelisa Tu efrem mciriseul TargmanTa mikuTvnebac gamogvadgeboda). aseT<br />

viTarebaSi, cxadia, mTargmnelis realuri vinaobis dasadgenad ramdenime<br />

faqtors unda mieqces yuradReba: 1. Zeglis Sesaxeb arsebul istoriul wyaroebs;<br />

2. literaturul tradiciebs; 3. mTargmnelobiT meTods, romelic<br />

gangvasazRvrinebs im saliteraturo skolasa da, Sesabamisad, savaraudo<br />

drosa da sivrces, rodesac da sadac es Txzuleba unda Sesrulebuliyo<br />

(sakiTxis Sesaxeb ix. rafava 1983: 046). 4. informaciuli sisrulisaTvis<br />

aucilebelia im erovnul enobriv stilur normaTa kvlevac, romliTac esa<br />

Tu is Targmania Sesrulebuli. samecniero wreebSi miRebuli tradiciuli<br />

kvlevis meTodi naklebad gulisxmobs Zeglis lingvistur analizs, rasac<br />

Zalze xSirad araswor daskvnamde mivyavarT. daskvnisas gasaTvaliswinebelia,<br />

moRvaweobis ra etapzea Sesrulebuli Targmani, radgan mTargmnelebi<br />

sistematiurad azustebdnen da xvewdnen mTargmnelobiT meTodsa Tu terminologiur<br />

struqturas.<br />

qarTvel moRvaweTa mTargmnelobiT tradiciebi epoqaTa moTxovnilebis<br />

Sesabamisad icvleboda. efTvime aTonelis mTargmnelobiTi meTodi garkveul<br />

etapze moZvelebuli aRmoCnda da aRar Seesabameboda gazrdil literaturul<br />

moTxovnilebebs. axali mTargmnelobiTi meTodis damkvidreba<br />

giorgi aTonelis saxels ukavSirdeba. igi cdilobs saTargmni masalis<br />

dedanTan daaxloebas; TumcaRa droTa ganmavlobaSi giorgi mTawmindeliseulma<br />

Targmanebmac moiTxoves xelmeored gadasinjva. efrem mcirem aTonis<br />

saliteraturo skolis mTargmnelobiTi tradiciebi Tvisobrivad axal<br />

safexurze aiyvana, misi mTargmnelobiTi meTodis ZiriTadi principi swored<br />

Targmanis dedniseul teqstTan zedmiwevniTi daaxloeba iyo.<br />

aToneli mamebis mier Seqmnil mTargmnelobiT stilsa da mimarTulebas<br />

XI-XII s.s. mkveTrad gaemijna gelaTis saliteraturo skola (tradiciulad,<br />

mkvlevarTa didi nawilis mosazrebiT, ioane petriwi, arsen iyal-<br />

ToelTan erTad, am skolis fuZemdebeli da poziciis ganmsazRvreli iyo.<br />

Tumca arsebobs aranakleb yuradsaRebi versiac, romelic ioane petriwis<br />

moRvaweobas gelaTis saliteraturo skolas ar ukavSirebs) (lolaSvili<br />

1978: 75; WeliZe 1995:). miuTiTeben, rom „gelaTis skola erT-erTi mZlavri<br />

da umniSvnelovanesi Stoa qarTuli Targmanis elinofinur mimarTulebaSi,<br />

romelic... qristianuli azris istoriaSi agrZelebs aRmosavluri Teologiis,<br />

aleqsandriuli skolisa da kabadokiuri patristikis xazs“ (meliqiSvili<br />

1996: 65). swored gelaTis saliteraturo skola aris damfuZnebeli<br />

axali enobrivi stilisa, romelic sxvaTagan TviTmyofadi niSnebiT<br />

gamoirCeva. gelaTis mTargmnelobiTi skolis mimdevarni didi ZalisxmeviT<br />

cdilobdnen daexvewaT qarTuli ena, gamoevlinebinaT misi SesaZleblobani<br />

151


152<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

berZnulidan Targmnili literaturis filosofiuri azrisa da terminebis<br />

zustad gadmocemis TvalsazrisiT. imis Sesabamisad, ras usaxavdnen sakuTar<br />

Tavs miznad, maT SeimuSaves sruliad gansazRvruli principebi, romlebic<br />

aq Targmnil Zeglebs sxvaTagan gamoarCevs Targmnis sizustiT, stiliTa Tu<br />

leqsikiT. gelaTis skolis ZiriTad mimarTulebas sxva niSnebTan erTad zustad<br />

Targmnis principi (Targmnisas ki mxolod qarTuli enis potencialis,<br />

Zirebisa da mawarmoeblebis gamoyeneba) qmnis.<br />

mTargmnelobiT skolebs Soris, erTi mxriv, arsebobs mniSvnelovani sxvaoba<br />

Targmanis stils, saTargmni masalis SerCevis, da a. S. TvalsazrisiT,<br />

magram, meore mxriv, SesaZloa mTargmnelobiTi meTodi gansxvavebuli iyos<br />

erTi avtoris memkvidreobis farglebSic, radgan, rogorc SevniSnavdiT,<br />

stili SeiZleba Seicvalos saTargmni masalis Tematikis an mTargmnelis<br />

moRvaweobis periodis mixedviT. es faqtori ki, SesaZloa, mcdari daskvnis<br />

safuZveli gaxdes. zogadi daskvnebis gamotanisas aranaklebi sirTule SeiZleba<br />

Seqmnas erTi saliteraturo skolis farglebSi Targmanis enobrivterminologiuri<br />

aspeqtebis msgavsebam. amitom sakiTxis kvlevisas aucilebelia<br />

im konkretuli madiferencirebeli maxasiaTeblebis gaTvaliswineba,<br />

romlebic erT mTargmnel-moRvawes meorisagan ganarCevs. madiferencirebeli<br />

statistikuri maxasiaTeblebi, romlebic samecniero literaturaSia<br />

miTiTebuli (meliqiSvili 1996: 65), enis sxvadasxva sferos ganekuTvneba: 1.<br />

terminologiuri sityvaTSemoqmedebisa; 2. yofiT-leqsikuri; 3. gramatikuli,<br />

garkveul SemTxvevebSi – sintaqsuri maxasiaTeblebic.<br />

Tu rogor SeiZleba kvlevis miTiTebuli meTodikis gauTvaliswineblobam<br />

mcdar gzaze dagvayenos, amis sailustraciod warmovadgenT gelaTis saliteraturo<br />

skolis mTargmnelobiTi normebiT Sesrulebul or Zegls – eklesiastes<br />

ganmartebaTa gelaTur versias * da agiografiul Txzulebas –<br />

wm. barbares wameba.<br />

eklesiastes ganmartebaTa gelaTuri versiis mTargmnelad k. kekeliZe<br />

ioane WimWimels miiCnevda. SeniSnavda ra miTiTebuli Zeglisa da Teofilaqte<br />

bulgarelis lukasa da markozis saxarebaTa ganmartebebis msgavsebas,<br />

askvnida, rom Teofilaqte bulgarelis TxzulebaTa da eklesiastes ganmartebis<br />

xsenebuli Zeglis mTargmneli erTi da igive pirovnebaa, xolo<br />

am pirovnebis vinaobis Sesaxeb cnoba daculia Teofilaqte bulgarelis<br />

TxzulebaTa Targmanis SesavalSive: `ioaneman filosofosman WimWimelman<br />

eladelTa Ãmisagan spanT mosaxeled Ãmad gardamoiRo TargmanebaÁ wmidisa<br />

evanReliisa~ (kekeliZe 1920: XIII).<br />

* qarTuli xelnaweri (A 61) ori avtoris egzegetikur Txzulebas Seicavs – mitrofane smirnel<br />

mitropolitisa da olimpiodore aleqsandrieli diakonis eklesiastes ganmartebebs, magram, raki<br />

Zegls mTlianobaSi erTiani struqtruli saxe aqvs da erTi mTargmnelis mieraa Sesrulebuli,<br />

amitom cal-calke Txzulebebad diferencirebas ar vaxdenT.


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

vnaxoT, ramdenad SesaZlebelia am daskvnis gaziareba.<br />

eklesiastes ganmartebaTa gelaTuri versiis mTargmnelis sakiTxze msjelobisas<br />

verc xelnawerTa anderZ-minawerebi da verc sxva werilobiT<br />

ZeglebSi Semonaxuli cnobebi ver dagvexmareba, radgan amgvari araferia<br />

SemorCenili qarTul mwerlobaSi.<br />

Zeglis mTargmnelis vinaobis Sesaxeb azris gamoTqma mxolod enobrivi<br />

Taviseburebebisa da leqsikuri mxaris Seswavlaze dayrdnobiTaa SesaZlebeli.<br />

sakiTxze msjelobisas ZiriTadad veyrdnobiT d. meliqiSvilis statias<br />

gelaTis saliteraturo skolis enobrivi stilis erTianobisa da individualurobis<br />

sakiTxisaTvis, romelSic mecnieri gvTavazobs v. fuqsis mier<br />

damuSavebuli statistikuri maxasiaTeblebis meTods da miuTiTebs, rom<br />

amgvari meTodi calkeul avtorTa individualuri enobrivi stilis Seswavlis<br />

saSualebas iZleva. `rodesac garkveuli raodenobis enobrivi niSnebi<br />

dasturdeba cnobil avtorTan da maTgan arc erTi ar gvxvdeba sadavo teqstSi<br />

(an piriqiT), SeiZleba calsaxa daskvnis gamotana: sadavo teqsti ar<br />

ekuTvnis mocemul avtors~ (meliqiSvili 1996: 68).<br />

statias darTuli aqvs diferenciuli enobrivi maxasiaTeblebis cxrili,<br />

romelSic mecnieri warmoadgens gelaTis saliteraturo skolis ZeglebisaTvis<br />

niSandobliv terminologiur, yofiT-leqsikur da gramatikul<br />

maxasiaTeblebs.<br />

amdenad, eklesiastes ganmartebaTa sakvlevi Zeglidan gvainteresebs is<br />

konkretuli terminebi da enobrivi maxasiaTeblebi, romlebic ama Tu im<br />

mTargmnelis cnebiT-leqsikuri aparatis kuTvnilebadaa miCneuli da sxva<br />

maxasiaTeblebTan erTobliobaSi SesaZloa dagvexmaros Zeglis mTargmnelis<br />

vinaobis gansazRvrisas. * amgvar terminTa rigSi unda ganvixiloT Zrva,<br />

moZraoba leqsemebi. am formaTa gamoyeneba damaxasiaTebelia gelaTis skolis<br />

moRvaweTa saliteraturo enisaTvis, gvxvdeba Cvens sakvlev TxzulebaSic,<br />

isini TiTqmis Tanabari raodenobiT gvxvdeba rogorc saxelzmnis,<br />

ise – zmnis piriani formebis saxiT (15\17) da ZiriTadad aqvs gadaxris (da<br />

ara – moZraobis) mniSvneloba (midreka moZraobis mniSvnelobiT mxolod<br />

petriwTan dasturdeba); TanSesityva forma ZeglSi erTxel dasturdeba,<br />

magram ara imgvari terminuli gagebiT (berZnuli sullogismoc formis Sesatyvisad),<br />

rogoriTac gvxvdeba petriwTan da amonios ermisis Txzuleba-<br />

* aqve gasaTvaliswinebelia is garemoebac, rom zogierTi termini, romelic erT avtorTan yoaqve<br />

gasaTvaliswinebelia is garemoebac, rom zogierTi termini, romelic erT avtorTan yofiT-leqsikuri<br />

sferos kuTvnilebaa, meore avtorTan cnebiT-terminologiuri mniSvnelobiTaa<br />

gamoyenebuli. ase, magaliTad, jerCineba arsen iyalToelTan terminologiuri sityvaSemoqmedebis<br />

produqtia, xolo eklesiastes ganmartebis gelaTur TargmanebSi yofiTi leqsikis sferos<br />

ganekuTvneba. igive SeiZleba iTqvas midreka terminis Sesaxeb, romelsac mxolod petriwTan aqvs<br />

terminuli datvirTva.<br />

153


154<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

Ta qarTul TargmanebSi. am formis Sesatyvisad eklesiastes ganmartebaTa<br />

gelaTur versiaSi gvaqvs termini filosofosebri: rameTu ixileT filosofosebri<br />

metyuÀlebaÁ eklesiastesi [A 61: 40. II] _ Ora gar thn sullogis�<br />

tikhn apodosin tou Ekklhsiastou [PG: 796C].<br />

termini Tbe, romelic qarTvel elinofilebTan – efrem mciresTan, arsen<br />

iyalToelTan, petre gelaTelTan... masalis, materiis mniSvnelobiT<br />

gvxvdeba, amave mniSvnelobiT gvaqvs Cven sakvlev ZeglSic; eklesiastes ganmartebebis<br />

gelaTur TargmanebSi dasturdeba, agreTve, termini gardanivTva,<br />

romlis zmnuri formac gvxvdeba ruis-urbnisis krebis ZeglisweraSi;<br />

romeloba\viTareba terminebidan berZnuli to poion terminis Sesatyvisad<br />

ZeglSi gvxvdeba romeloba (to poion–is Sesatyvisad arsen iyalToelis<br />

gviandel TargmanebSi `romelobis~ nacvlad ZiriTadia `viTareba,~ xolo<br />

petriwTan – romeloba); berZnuli akribiac-s Sesatyvisad ZeglSi, msgavsad<br />

arsen iyalToelisa da ioane WimWimelisa, dasturdeba forma ganmkacreba;<br />

gramatikuli formebidan ZeglSi gelaTuri TargmanebisaTvis niSandoblivi<br />

–ye sufiqsis gamoyenebis arc erTi SemTxveva ar dadasturda; ar dadasturda<br />

agreTve ars meSveli zmnis gamartivebisa da winamaval sityvasTan<br />

Serwymis SemTxvevebi.<br />

-ebiani mravlobiTis formebi, romlebsac gelaTis saliteraturo skolis<br />

moRvaweebi narTanian mravlobiTTan erTad aqtiurad iyeneben, mcire<br />

raodenobiT (18 SemTxveva) gvxvdeba TxzulebaSi; gvxvdeba, agreTve, I rezultativSi<br />

–ia dabolovebiani formis gamoyenebis ori SemTxveva; gelaTeli<br />

mTargmnelebis stilisTvis niSandoblivi naT. br. + ZliT Tandebuliani<br />

formebi eklesiastes TargmanebaSic gamoiyeneba; ZeglSi mxolod erTxel<br />

gvxvdeba –mebr Tandebuliani forma, amgvari formebis gamoyeneba petriwis<br />

stilisTvisaa damaxasiaTebeli. gramatikuli sqesis gamoxatvis damkvidrebis<br />

mcdeloba saliteraturo qarTulSi gelaTeli mTargmnelebis moRvaweobas<br />

ukavSirdeba. eklesiastes ganmartebaSi sqesis garCeva mxolod leqsikuri<br />

erTeulebiT xdeba da ara – sqesis mawarmoebeli sufiqsebiT; -mi<br />

Tandebuliani formebis, romlebic aseve tipiuria gelaTeli moRvaweebis<br />

stilisTvis, gamoyenebis oTxi SemTxveva dasturdeba sakvlev ZeglSi, intensiurad<br />

ixmareba am Tandebulis sruli forma mimarT da, agreTve, misi<br />

variantuli Sesatyvisi – momarT; sakvlev ZeglSi I kavSirebiTis III pirSi<br />

subieqtis aRsaniSnad gvaqvs Zveli qarTuli saliteraturo ZeglebisaTvis<br />

tradiciuli -odian daboloeba (amgvar SemTxvevebSi petriwi –odin<br />

daboloebas iyenebs); xat terminis Targmanisas (rodesac adamianis, RvTis<br />

msgavsi arsebis, Seqmnazea saubari) ioane petriwi iyenebs –ebr Tandebuls<br />

berZnuli kata windebulis Sesabamisad, eklesiastes TargmanebaSi msgavsi<br />

formebi ar gvxvdeba.


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

gelaTel moRvaweebs berZnuli enis tradiciis gavleniT hqondaT mcdeloba<br />

mdedrobiTi sqesis gamoxatvis damkvidrebisa saliteraturo enaSi.<br />

es procesi, rogorc miTiTebulia samecniero literaturaSi, petriwamde<br />

gacilebiT adre dawyebula gramatikuli sqesis gamoxatvis mcdelobas<br />

vxvdebiT efrem mciresTan, romelic –a sufiqsis darTviT cdilobs<br />

mdedrobiTi sqesis formirebas (danelia 1998a: 102):L `mdidaraÁ moiRebn<br />

WiWnaursa, xolo qurivi matylsa SeRebulsa~. iqve efremi SeniSnavs: `Seiswave,<br />

mdidaraÁ axalmopovebulad dedalad sityuad, rameTu dedakaci ars,<br />

momRebeli WiWnaurisa, xolo WiWnauri mamasa efTÂmes abreSumisa saxelad<br />

moupovebia~ (danelia 1998a: 98) SeniSnulia (danelia 1998a: 94-107),<br />

rom mdedrobiTi sqesis –a sufiqsis uZvelesi saxea –al sufiqsi, romelic<br />

dasturdeba giorgi monazonis `xronigrafis~ gelaTuri stiliT Sesrulebul<br />

TargmanSi. aq moyvanilia citata eklesiastedan (92,78), romelSic<br />

gvxvdeba forma momReralebni momRernis sapirispirod: movignen monani<br />

da mÃevalni, da saxlis-wulni iqmnnes Cemda mraval ufroÁs yovelTa yofilTasa<br />

uwinares Cemda ierusalÀms. da Sevkribe vecxlica da oqroÁ da<br />

simdidre mefeTaÁ da yanaTaÁÁ da ganvawyven momRerni da momReralebni da<br />

saSuebelni Zisa kacisani, mwdeni da mwdeani.~ aq formebi momRerni (momReri<br />

– mamr. sqesi) da momReralebni (Tavdapirvel formad moiazreba momRera<br />

– mdedr. sqesi) erTmaneTisagan sqesiT ganirCevian. eklesiastes ganmartebis<br />

gelaTur TargmanebSi igive muxlebSi (II Tavis 8-9) sqesis garCeva xdeba ara<br />

afiqsuri warmoebiT, aramed - leqsikuri erTeulebiT: vyven Cemdad memRerni<br />

mamani da dedani saSuebelad Zisa kacisa, mewdieni mamani da dedani. da ganvdiden<br />

da SevsZine ufroÁs yovelTa pirvelTa CemTa ierusalims Sina [48. I].<br />

rogorc vxedavT, aq dakonkretebulia rogorc memRerni, ise mewdieni sqesis<br />

gamomxatveli konkretuli sityvebiT _ mamani da dedani. gelaTis biblia-<br />

Si, konkretulad – ieremias winaswar-metyvelebaSi, dasturdeba formebi,<br />

romlebsac erTvis mdedrobiTi sqesis –a mawarmoebeli: da moaq[c]ies Semdgomad<br />

gavlinebisa mis da ukun-iqcnes yrmani da yrmaani, romelni ganevlinnes<br />

Tavisuflad da dautevebdes maT yrmebad da yrmaebad 34,11. Sdr. ierusalimuri<br />

nusxa (J): da moiqces Semdgomad ganvlinebisa mis da ukun-iqcnnes<br />

monani da mÃevalni, romelni-igi ganavlines Tavisuflebad da Seidgenebdes<br />

maT monad da mÃevlad. 34,11; daimorCileniT igini yofad Tquenda yrmebad<br />

da yrmaaebad. 34,16. 34,11. Sdr. J: daimorCileT igini, raÁTa iyvnen Tquenda<br />

monad da mÃevlad. 34,16 (danelia 1992b).<br />

citirebul monakveTebSi yrma, fuZekvecadi saxeli, Sekvecili saxiTaa<br />

warmodgenili -ebiani mravlobiTis sufiqsis darTvisas. pirvel SemTxveva-<br />

Si – yrm-eb-ad (mamr. sq. – ara aqvs mawarmoebeli), meore SemTxvevaSi – yrma-eb-ad,<br />

am SemTxvevaSi –a sufiqss md. sqesis gamoxatvis funqcia aqvs. meore<br />

155


156<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

citatSi, rogorc vnaxeT, fuZec sruladaa warmodgenili da darTulia sqesis<br />

mawarmoebeli sufiqsic - yrma-a-eb-ad. gelaTis bibliaSi –a sufiqsian<br />

warmoebasTan erTad (ebraela – ier. 34,10; ufala – es. 24,2; moxucebula –<br />

zaq. 8,4) gvaqvs –id sufiqsiani mdedrobiTi sqesis saxelebi: Wabukidi (ara<br />

ipoos qalwulebaÁWabukidisa,~ II Sj. 22,21), yrmidi (hrqua: romeli ars<br />

yrmidi ese,~ ruT. 2.5) da a. S.<br />

sqesis gamoxatva qarTuli saliteraturo enisaTvis arabunebrivi da<br />

miuRebeli aRmoCnda, mTargmnel-redaqtorTa amgvari mcdeloba – naZaladevi,<br />

sqesis gamomxatveli sufiqsebi ki, rogorc k. danelia uwodebda –<br />

`gramatikuli barbarizmebi.~ amdenad, gramatikuli sqesi, romelic arc<br />

erTxel ar dasturdeba eklesiastes ganmartebis gelaTur TargmanebSi, ver<br />

damkvidrda qarTul saliteraturo enaSi.<br />

yofiT-leqsikuri sferodan ZeglSi intensiurad gvxvdeba egera forma,<br />

romelic saliteraturo qarTulSi efrem mciris Semotanili Cans, aseve<br />

xSiria sadme, sadame da Ãmobs formebs gamoyenebis SemTxvevebi, dasturdeba<br />

agreTve, azmnobs formis gamoyenebis ramdenime SemTxvevac; termini mimdemi,<br />

romlis terminologiuri mniSvnelobiT gamoyeneba arsen iyalToels<br />

unda ukavSirdebodes, ZeglSi orgzis gvxvdeba, magram orivejer yofiTleqsikuri<br />

da ara - cnebiT-terminologiuri mniSvnelobiT; eklesiastes<br />

TargmanebaSi yofiT-leqsikuri mniSvnelobiT dasturdeba, agreTve, gioba<br />

da jerCineba formebi.<br />

statikuri maxasiaTeblebis cxrilis gamoyenebam kidev erTxel<br />

cxad-yo, rom eklesiastes ganmartebaTa sakvlevi Zegli gelaTis saliteraturo<br />

skolis moRvawis mieraa Targmnili. yofiT-leqsikur, terminologiur<br />

da enobriv formebze dakvirvebis Sedegad Semdegi suraTi gamoikveTa:<br />

#<br />

mTargmneli anonimi<br />

avtorebi<br />

enobr. norm.<br />

mitrofane,<br />

olimp. aleqsandr.<br />

ioane<br />

WimWimeli<br />

Teofilaqte<br />

bulgareli<br />

nusxa A 61 A 102; A 103<br />

teqstebi<br />

eklesiastes<br />

Targmaneba<br />

markozisa da lukas<br />

saxarebaTa ganmarteba<br />

1 -ye - ~<br />

2 -eb + +<br />

3 -ia + -<br />

4 -admi; -isami - +<br />

5 naT.+ ZliT + +<br />

6 mebr +(1) -<br />

7 mdedr. sqesi - +


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

8 -esTa - -<br />

9 egera + +<br />

10 sad(a)me + +<br />

11 medad -<br />

12 mimdemi +(1) +<br />

13 ZÂnad - +<br />

14 mowleoba +<br />

15 sazrisi -<br />

16 cebna + -<br />

17 midreka + -<br />

18 Zrva, moZraoba + +<br />

19 Segulissityua -<br />

20 TanSesityua -<br />

21 Ãmobs + +<br />

22 azmnobs +(2)<br />

23 gioba +<br />

24 jerCineba +<br />

25 ganmkacreba +<br />

Catarebuli kvlevis safuZvelze Zeglis mTargmnelad ver miviCnevT ioane<br />

WimWimels, rogorc amas varaudobda k. kekeliZe (ioane WimWimelisa da Cven<br />

mier sakvlevi Zeglis mTargmnelis stilis sxvaoba gansakuTrebiT mkveTrad<br />

vlindeba –admi, -isami Tandebuliani formebis gamoyenebisas. es formebi<br />

intensiurad ixmareba saxarebaTa Teofilaqte bulgareliseuli ganmartebebis<br />

qarTul TargmanebSi da erTxelac ar dasturdeba eklesiastes ganmartebaTa<br />

sakvlev ZeglSi. sxvaoba Tavs iCens gramatikuli sqesis gamoxatvis<br />

aspeqtiTac).<br />

eklesiastes ganmartebaTa gelaTuri Targmanebis mTargmnels anonimad<br />

miiCnevs e. WeliZe. naSromSi `Zveli qarTuli saRvTismetyvelo terminologia~<br />

mkvlevari sxva terminTa rigSi ganixilavs berZnuli gnosic leqsemis<br />

Targmnis Taviseburebas da SeniSnavs: `rac Seexeba grigol akrakantelisa *<br />

da olimpiodores ganmartebebs eklesiastes Sesaxeb, agreTve, ioane Wim-<br />

* eklesiates ganmartebis mitrofaneseuli teqstis avtorad, minis (PG) gamocemis safuZvelze, e.<br />

WeliZe grigol akrakantels miiCnevs. garkveuli periodis manZilze Cvenc amave Tvalsazriss viziarebdiT.<br />

uaxloes momavalSi sakiTxTan dakavSirebiT gamoqveyndeba Cveni naSromi, romelic sakiTxs<br />

axali mimarTulebiT gaaSuqebs (n. m.).<br />

157


158<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

Wimelis mier Targmnil Teofilaqte bulgarelis evangeliur komentarebs<br />

(markozisa da lukas Tavebi), romlebic, rogorc aRvniSneT, did naTesaobas<br />

amJRavneben efrem mciris terminologiasTan (eWvi ar aris, rom ioane Wim-<br />

Wimelica da eklesiastes zemoaRniSnul ganmartebaTa ucnobi mTargmnelic,<br />

romelsac k. kekeliZe imave ioane WimWimelTan aigivebs, uTuod efrem mciris<br />

mowafeebi arian) maTSi berZnuli gnwsic TiTqmis ugamonaklisod Targmnilia,<br />

rogorc `mecniereba~ (WeliZe 1996: 454).<br />

eklesiastes ganmartebaTa sakvlevi Zeglis mTargmnelis stilebrivi na-<br />

Tesaoba efrem mciresTan aSkaraa, amasTan, aSkaraa mTargmnelis individualobac.<br />

is terminebi, romlebic saliteraturo enaSi efrem mciris damkvidrebuli<br />

Cans, garkveuli odenobiT dasturdeba ZeglSi, magram xSirad maT<br />

gverdiT maTive paralelur formebad moiazreba neologizmebi, romlebiTac<br />

zogadad mdidaria XII-XIII saukuneebis qarTuli saliteraturo ena. eklesiastes<br />

ganmartebaTa mTargmnelis stili erTgvar gardamaval safexurs<br />

warmoadgens efrem mciris stilsa da Semdgomi periodis gelaTis saliteraturo<br />

skolis moRvaweTa stils Soris. diferenciuli enobrivi niSnebis<br />

mixedviT Zegli yvelaze met siaxloes petre gelaTelis enasTan avlens.<br />

magram im mkveTri sxvaobebis gamo, romlebic SeiniSneba amave mTargmnelTan<br />

mimarTebaSi, petre gelaTeli namdvilad ver iqneba am Zeglis mTargmneli.<br />

zemowarmodgenili kvlevis gaTvaliswinebiT, sakiTxi eklesiastes ganmartebaTa<br />

miTiTebuli Zeglis mTargmnelis vinaobis Sesaxeb Riad rCeba da<br />

moiTxovs damatebiTi safuZvliani argumentebis Ziebas mTargmnelis vinaobis<br />

gansasazRvrad.<br />

vnaxoT ra suraTi gamoikveTeba wm. barbares wamebis agiografiul Zeglze<br />

am TvalsazrisiT dakvirvebisas.<br />

wm. barbares wamebis qarTuli metafrasuli redaqciebis mTargmnel–<br />

SemdgenelTa Sesaxeb mkvlevarTa mier winaswar gamoTqmuli mosazrebiT<br />

A128/Ath.2 redaqcia petriwis „Tqmulia“ (kekeliZe 1957: 165), H1347/Gel.5<br />

ki _ arsen iyalToelisa (aRweriloba aRweriloba 1989: 5). ). redaqciis mTargmnelis Se- Se- Sesaxeb<br />

cnobas gvawvdis A koleqciis 878-e xelnaweri: ,,ese merkviris wameba<br />

da varvarisi petriwis Tqmulia, amisTvis orive erTad davswere, Tumca wrfelTaTvs<br />

Znelsasmenel Cans, garna sityuaTa mosurneTaTvs didad tkbilia<br />

da mecnierTagan Rrmad sasurvel enamzeoba petriwisa“. ra aZlevs amgvari<br />

ganacxadis safuZvels A 878 xelnaweris gadamwers, CvenTvis ucnobia.<br />

Cveni azriT, grigol mRvdelmonazoni (xelnaweri A 878-is gadamweri) enis<br />

sirTulisa da „Znelsasmenlobis“ gamo ukavSirebs barbares wamebas petriwis<br />

saxels. Tavis mxriv, swored grigol mRvdelmonazonis zemomomxobil<br />

daskvnas imowmebs k. kekeliZe, roca brZanebs: „Znelsasmenelobas da enamzeobasac<br />

rom ar mivaqcioT yuradReba, TviT berZnuli forma „varvara“


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

erTi maCvenebelTagania ioane petriwis samwerlo normebisao“ (kekeliZe<br />

1918: XIV). aqve aRvniSnavT, rom „enamzeobis“ gamo gelaTis skolis araerT<br />

xelnawers usafuZvlod miawerdnen petriws. argumentad ver gamodgeba<br />

forma „varvarac“, radgan es saxeli yvela Zvel xelnawerSi (garda A 878-sa)<br />

baniTaa warmodgenili (barbara). vini am xelnawerSi (igulisxmeba A 878)<br />

rusulis (da ara berZnulis!) gavleniTaa gaCenili (rac XIX s.-is krebulisaTvis<br />

Cveulebrivia da ara _ moulodneli). amgvarad, verc grigol<br />

mRvdelmonazonis da, Sesabamisad, verc k. kekeliZis am mosazrebas A128/<br />

Ath.2-is mTargmnelis Sesaxeb ver gaviazrebT.<br />

β redaqciis mTargmnelad H 1347 xelnaweris minawerebze dayrdnobiT arsen<br />

iyalToels miiCneven. H 1347 krebulis gadamweri 159r da 203r-ze ixseniebs<br />

vinme arsenis: „wmidao RvTismSobelo,.. meox meyav winaSe Zisa Senisa<br />

friad codvilsa arsenis...“ da „wmidao pirveldiakono stefane... meox meyav<br />

friad codvilsa arsenis,“ xolo 72r ki iyalTels: „ekrZale mkiTxvelo,<br />

iyalTelsa hlocvidi“. uSualod Cvens xelnawers anderZi ar erTvis. krebulSi<br />

miTiTebuli araa iyalToeli (an arseni, Tuki es saxeli da zewodeba<br />

erTsa da imave pirs miemarTeba) krebulis damkveT-Semdgenelia, gadamweri<br />

Tu konkretuli statiis mTargmneli (an avtori). samecniero literaturaSi<br />

araferia naTqvami TviT krebulis paleografiul maxasiaTeblebze.<br />

amdenad, verc Cven vimsjelebT imis Sesaxeb, Tu ramdenad emTxveva Zeglis<br />

gadamweris xeli arsenisas. rogorc qarTul xelnawerTa aRwerilobis H<br />

fondis III tomSia miTiTebuli, H1347 XI-XII s.s metafrasuli krebulia,<br />

es ki swored is droa, roca cxovrobda da moRvaweobda arsen iyalToeli.<br />

miuxedavad amisa, Tuki qarTul xelnawerTa aRwerilobaSi gamoTqmuli varaudi<br />

krebulis Sedgenis Sesaxeb paleografiuli niSnebiTaa gamyarebuli<br />

da H 1347 xelnaweri marTlac XI-XII saukuneebis metafrasuli krebulia,<br />

xolo krebulis minawerebze dayrdnobiT wmida barbares wamebis Targmanis<br />

arsen iyalToelisaTvis mikuTvnebas bolomde argumentirebulad mainc ver<br />

CavTvliT (radgan minaweri uSualod Cvens xelnawers ar erTvis). 2) momdevno<br />

xanis mwerlobaSi wmida barbares wamebis metafrasul redaqciaTa<br />

Sesaxeb cnobebi Semonaxuli ar aris. 3) rakiRa pirdapiri sabuTi an literaturuli<br />

wyaros mowmoba Zeglis mTargmnelis Sesaxeb ar gvaqvs, amjeradac<br />

unda daveyrdnoT enobriv Taviseburebebs da leqsikur mxares. CvenTvis<br />

saintereso orive xelnaweri garkveulwilad avlens erTmaneTTan msgavsebas,<br />

rac ganpirobebulia imiT, rom orive mTargmneli gelaTis literaturuli<br />

skolis warmomadgenelia. mTargmnelTa dadgena-identifikaciisaTvis gacilebiT<br />

mniSvnelovani da Rirebuli or xelnawers Soris arsebuli gansxvavebebia.<br />

TvalsaCino rom iyos A128/Ath.2 xelnawerebisa da ioane „platonuri<br />

filosofosis“ Sromebis da H1347/Gel.5 redaqciisa da arsen iyal-<br />

159


160<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

Toelis TargmanTa Soris arsebuli stiluri da enobriv-terminologiuri<br />

sxvaobani, Sesadareblad movuxmoT am mTargmnelTa ucilobel naSromebs da<br />

maTi kvlevis Sedegad miRebul daskvnebs (nemesios emeselis anTropologiuri<br />

da prokle diadoxosis Teologiuri traqtatebi, ioane damaskelis<br />

„gardamocema“ da giorgi amartolis „xronoRrafi“).<br />

I. gramatikuli sxvaobani:<br />

1. barbares wamebis a redaqciaSi vxvdebiT –ebiani mravlobiTis gamoyenebis<br />

18 SemTxvevas, rac sakmaod xSiria iseTi mcire zomis ZeglisTvis,<br />

rogoric CvenTvis saintereso xelnaweria. miuTiTeben, rom ioane petriwis<br />

SromebSi –ebiani mravlobiTis xmarebis 24 SemTxvevaa dadasturebuli.<br />

amaTgan 20 gvxvdeba ,,ganmartebaTa“ bolosityvaobaSi, romelic XVIII saukunis<br />

xeliT aris aRdgenili, e.i. petriwis enas ar axasiaTebs -ebiani mravlobiTis<br />

formebi (rafava 1983: 058). Cveni xelnawerisTvis -eb mravlobiTis<br />

iseTive aqtiuri mawarmoebelia, rogoric nar-Taniani (TumcaRa, erT SemTxvevaSi<br />

-eb gvxvdeba Tanian mravlobiTTan kombinaciaSic, rac damaxasiaTebelia<br />

gardamavali periodisaTvis: ,,viTarca eliseman yrmebTa“).<br />

2. gelaTis skolis Zeglebs micemiTSi dasmuli saxelis mravlobiTis aRsaniSnavad<br />

axasiaTebs -ye sufiqsoidis xmareba (ZiriTadad grZnoba-aRqmis<br />

da yola-qonebis gamomxatvel inversiul zmnebSi), rac ar SeiniSneba barbares<br />

wamebis arc erT redaqciaSi. -ye sufiqsi ucxoa petriwisTvisac.<br />

3. a redaqciis orive da b gelaTur (Gel.5) xelnawerebSi gvaqvs gaformebuli<br />

moTxrobiTi sakuTar saxelebTan (eliseman, dioskoreman...). SeniSnaven,<br />

rom ,,kavSirTa Targmansa da ganmartebaSi moTxrobiTi brunva gauformebladaa<br />

warmodgenili“ (meliqiSvili 1975: 15).<br />

4. gelaTur teqstebSi (petriwisgan gansxvavebiT) xSiria -mi Tandebuli<br />

naTesaobiT da viTarebiT brunvebTan (petriwi am Tandebulebs mxolod ormag<br />

naTesaobiT-viTarebiTSi xmarobs). Cveni xelnawerebi iSviaTad, magram<br />

swored arsenis jgufis da ara petriwis tradicias misdeven (Sendami da<br />

misda mimarT) -mi Tandebulebis xmarebis SemTxvevaSi. ufro metad ki sruli<br />

formiT –mimarT (siZisa mimarT) iyeneben am nawilaks. Cvens xelnawerebSi ar<br />

gvaqvs -momarT nawilakis xmarebis SemTxvevebi (arc srulad da arc gamartivebuli<br />

saxiT).<br />

5. petriwTan gvxvdeba -mde Tandebuli nanaTesaobiT viTarebiTTan, b redaqciaSi<br />

gvaqvs dResamomde forma -mde TandebuliT. α redaqciaSi es Tandebuli<br />

mxolod viTarebiT da ara ormag brunvas erTvis (gaTenebamde).<br />

6. rogorc α, ise b redaqciis mTargmnelebi Tanad zmnizedas prepoziciuri<br />

wyobiT damoukidebeli mniSvnelobiTac xmaroben (berZnul dedanSi<br />

Tanad leqsemas Seesabameba αμα, μέν da δέ).<br />

7. ioane petriwis SromaTa enas axasiaTebs ars meSveli zmnis gamartiveba


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

da winamaval sityvasTan Serwyma. es movlena Tavs iCens rogorc Sedgenil<br />

SemasmenelTan, ise – TurmeobiTis formaSi. Cvens xelnawerebSi ki msgavsi<br />

magaliTebi ar gvaqvs.<br />

8. gansxvavebiT petriwisgan, Cvens xelnawerebSi ar gvaqvs nasaxelar zmna-<br />

Ta –ov xufiqsiani (saxarebiseuli „perovis“ tipis) formebi.<br />

9. arc erT xelnawerSi ar gvaqvs petriwisa da Tanadrouli sametyvelo<br />

enisTvis damaxasiaTebel –ia daboloebiani formebi I rezultativSi (gavixsenoT<br />

„vefxistyaosniseuli“ „qvemore miTqvams, miqia“-s tipis warmoeba),<br />

romelic „xronoRrafSi“ iSviaTad, magram mainc gvxvdeba (mag. Seuracxia)<br />

(yauxCiSvili 1926: 8).<br />

10. petriwTan I kavSirebiTis III pirSi gvaqvs –odin daboloebiani formebi<br />

(nacvlad –odian tipuri savrcobisa), rac ar axasiaTebs arc a, arc b<br />

redaqciebs (gelaTur teqstTa msgavsad).<br />

11. ioane petriwTan „Zali“ mxolod substantivis mniSvnelobiTaa naxmari<br />

da terminologiuri datvirTva, „potenciis“ gageba aqvs. rogorc a,<br />

ise β redaqciis xelnawerebSi es leqsema Tandebulisa da derivaciuli funqciiTac<br />

gvxvdeba (es ki ucxoa ioane petriwis enisTvis) da terminis mniSvnelobiTac.<br />

12. ioane petriwi xSirad mimarTavs nuume, magra, maSa kavSirebs, Cveni<br />

xelnawerebis Semadgenelni am kavSirebs ar mimarTaven.<br />

13. Tu kavSirs a redaqciis Semdgeneli xmarobs pirobiTi damokidebuli<br />

winadadebis bolos zmnis Semdeg. es movlena axasiaTebs gelaTur teqstebs<br />

(mag. maqsime aRmsareblis „pirosTan sityvisgebis“ gelaTur Targmans) (xoferia<br />

1998: 59).<br />

14. ioane petriwisTvis Cveulebrivia „mebr“ Tandebuli berZnuli kata–<br />

s Sesatyvisad prepoziciuri wyobiT: „mebr JamiT“, „mebr guamiTa“ da a.<br />

S. Cvens xelnawerebSi es konstruqcia („mebr“+moqm/viT.) ar gvxvdeba da<br />

Sesabamisi berZnuli windebuli gadmocemulia martivi moqmedebiTi (/viTarebiTi)<br />

brunvis formiT.<br />

15. mTargmnelTa diferenciisaTvis mniSvnelovania sityvawarmoebis Taviseburebanic:<br />

kompozotian warmoebaSi a redaqciisaTvis produqtiuli wina,<br />

Tana, uku, adverbialuri warmoSobis prefiqsebi, uku arc erTgan ar gvxvdeba<br />

b redaqciaSi. am mTargmnelis dialeqtisTvis damaxasiaTebeli gare<br />

prefiqsiani kompozitebia, rac ucxoa a redaqciis SemdgenelisTvis. oTxive<br />

afiqsi aqtiuria petriwisa da iyalToelis metyvelebisTvis.<br />

16. abstraqtul saxelTa warmoebisas a redaqciis mTargmneli Tanabari<br />

aqtivobiT mimarTavs -eba/-oba sufiqsebs, b redaqciis mTargmnelisTvis ki<br />

metad produqtiulia -eba formanti (ioane petriwisgan gansxvavebiT, romelic<br />

–oba mawarmoebels aniWebs upiratesobas).<br />

161


162<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

17. uqonlobis saxelebi b redaqciaSi sasubieqto mimReobebisgan uaryofiTi<br />

ar/ver nawilakebiTaa nawarmoebi.<br />

18. a redaqciisTvis aqtiuria –ca nawilaki, Cveulebriv igi erTvis saxelebs,<br />

magram or SemTxvevaSi gvxvdeba III pirSi mdgar zmnasTanac (iyoca,<br />

ganucxadaca). iyoca forma –ca nawilakiT gvaqvs „xronoRragSic.“<br />

19. rogorc a redaqciis mTargmnelis, ise „xronoRrafis“ metyvelebisTvis<br />

damaxasiaTebelia –re nawilaki. amave redaqciisTvis aqtiuria -me da<br />

–Ra nawilakebic, romelnic b redaqciaSi gvxvdeba, magram iSviaTad (vidreme,<br />

raime, arcaRa formebSi).<br />

20. gelaTur teqstTagan gansxvavebiT, barbares wamebis arc erT redaqciaSi<br />

ar gvaqvs gaformebuli mdedr. sqesi (msgavsad petriwisa); am TvalsazrisiT,<br />

gamonaklisia dioskoride forma, romelic ukonteqstodaa moxmobili.<br />

21. orive redaqciaSi gvaqvs –a nawilaki kiTxviTi an kiTxva-Zaxilis<br />

Sinaarsis gasaZliereblad, xolo b redaqciis mTargmneli am TvalsazrisiT<br />

–o nawilaksac mimarTavs (es movlena damaxasiaTebelia „xronoRrafisTvisac“).<br />

22. petriwi da iyalToeli kai leqsemas da +c hendiadisuri wyviliT<br />

gadmogvcemen. es movlena ar gvxvdeba b redaqciaSi; a redaqciaSi, gansxvavebiT<br />

b-sagan da +c gvaqvs, magram Zneli saTqmelia kai-s Seesabameba igi Tu<br />

ara.<br />

23. orive redaqciaSi gvaqvs uSemasmenlo winadadebebi, romelTa ricxvic<br />

β-Si Warbobs. petriwis TargmanTagan gansxvavebiT, a redaqciaSi uSemasmenlo<br />

winadadebebi Zalze cotaa.<br />

24. a redaqciaSi aseve cotaa pasivuri konstruqciebi, gansxvavebiT petriwisa<br />

da iyalToelis TargmanTa da β redaqciisagan, sadac amgvari winadadebebi<br />

xSiria.<br />

25. amgvarive viTarebaa infinitivur winadadebaTa gamoyenebis TvalsazrisiTac.<br />

a redaqciis mTargmnel-redaqtori am SemTxvevaSic zomierebas ar-<br />

Cevs.<br />

26. gansxvavebul suraTs gvaCvenebs mimReobur konstruqciebze dakvirveba.<br />

mas Zalze aqtiurad mimarTaven rogorc a, ise β redaqciis mTargmnelebi.<br />

TumcaRa, gansxvavebiT A128/Ath.2 xelnawerebisgan, H1347/Gel.5-Si<br />

TiTqmis ar gvaqvs metyveleba wris zmnis mimReoburi konstruqciebi.<br />

27. madiferencirebeli gramatikuli niSnebis gamokveTisas gverds ver<br />

avuvliT berZnul leqsikur erTeulebs. esaa: a) uTargmnelad gadmosuli<br />

berZnuli leqsika (stratiotis tipisa); b) uTargmnelad gadmosuli berZnuli<br />

leqsika, romelTa qarTuli mawarmoeblebi aqvT darTuli (Terstrovnoda<br />

tipisa). g) sakuTar saxelTa arasworad gadmosuli formebi,


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

rac qarTul TargmanSi saxelTa gadmotanisas siWreles iwvevs (dioskore,<br />

iuliane/i/a, barbara da a.S.). d) Sinaarsis mixedviT sazogados msgavsad<br />

Targmnili sak. saxeli (mzisqalaqis tipisa). amgvari, msubuqad rom vTqvaT,<br />

„Secdomebi“ ioane petriwis xelidan gamosul Zegls ar unda axasiaTebdes.<br />

amitomve gveeWveba, rom β redaqcia arsenis Targmania (da gamovTqvamT<br />

mokrZalebul varauds, rom Tuki mainc miviCnevT arseniseulad, maSin misi<br />

moRvaweobis adreul periods unda mivakuTvnoT).<br />

II. yofiT-leqsikuri maxasiaTeblebi: gelaTis saliteraturo skolis<br />

enobrivi stilis erTianobisa da individualurobis Sesaxeb d. meliqiSvili<br />

SeniSnavs: „yofiTi leqsikis sferoSi vgulisxmobT individualuri<br />

metyvelebisaTvis (sityvaTxmarebisTvis) xSirad saxmarisi semantikis<br />

sityvebs... romlebic sistematurad gvxvdeba... gelaTur xelnawerebSi da<br />

saerTod ar dasturdeba ioane petriwis metyvelebaSi“ (meliqiSvili 1996:<br />

69). terminologiur-leqsikur sakiTxebze msjelobisas swored is leqsikuri<br />

erTeulebi gamovkveTeT, romlebic damaxasiaTebelia gelaTuri xelnawerisaTvis<br />

da, piriqiT, ucxoa petriwis enisaTvis. Cvens SemTxvevaSi<br />

esenia ZliTi, sadme, egera, mimdemi, ZÂnad, iWÂ/iWÂ, mowleoba, gioba, Tmoba,<br />

zmnoba, Znoba, jerCineba, modreka/Zrva, damWirva, TbÀ, (aR)wba, gerSi<br />

leqsemebi, romlebic saTanado adgilas konteqstis moxmobiT araerTxel<br />

davimowmeT. gameorebis Tavidan asarideblad magaliTebis moxmobisgan Tavs<br />

SevikavebT da mxolod aRvniSnavT, rom am leqsemaTagan zogierTi orive redaqciisaTvis<br />

saerToa, zogi ki mxolod erT-erTis kuTvnilebaa: ZliTi,<br />

midreka, Zrva, Ãmoba, zmnoba, jerCineba is leqsikuri erTeulebia, romelic<br />

orive redaqciis mTargmnelis metyvelebas axasiaTebs; TbÀ, (aR)wbebaÁ (es<br />

leqsemebi gvxvdeba „xronoRrafSic’), xolo egera, sadme, mimdemi, (umimdemesad),<br />

ZÂnad, iWÂ, mowleoba, gioba (ugiobelad), damWirva, gerSi-mxolod<br />

β redaqciis yofiT-leqsikuri maxasiaTeblebia. es leqsikuri erTeulebi<br />

ioane petriws an ar axasiaTebs, an principulad sxva SinaarsiT mouxmobs<br />

maT (rogorc es ZliTi, Zrva, midreka terminTa magaliTze vnaxeT).<br />

III. terminologiuri maxasiaTeblebi: dogmatur-saRvTismetyvelo da<br />

leqsikur-terminologiur sakiTxebze msjelobisas sagangebod SevCerdiT<br />

ontologiur-metafizikur da drois mcnebis gamomxatvel terminologiaze<br />

rogorc a, ise β redaqciebSi. rogorc SevniSneT, terminologiuri<br />

TvalsazrisiT ufro sainteresoa A128/Ath.2 redaqcia, radgan locvaTa da<br />

gamocxadeba-saswaulTa siWarbis gamo a jgufis xelnawerebi datvirTulia<br />

specialuri saRvTismetyvelo leqsikiT. iqve mivuTiTeT, rom es terminebi<br />

qmnian sruliad Camoyalibebul terminologiur sistemas, sadac yvela<br />

leqsemas Tavisi Sesatyvisi aqvs daZebnili. yofiT da specialur terminologiur<br />

sistemaze dakvirvebam kidev erTxel migviyvana daskvnamde, rom a<br />

163


164<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

jgufis xelnawerebi ioane petriws ar ekuTvnis. amave daskvnis gamotanis<br />

SesaZleblobas iZleva terminologiur maxasiaTebelTa gamokveTa. Cveni xelnawerebi<br />

(rogorc a, ise β jgufisa) terminologiuri maxasiaTeblebi sam<br />

ZiriTad jgufad davyaviT: a) terminologia, romelic emTxveva sakuTriv<br />

arsenis TargmanebSi dadasturebul terminebs. mag., A128/Ath.2 xelnawerebSi<br />

gvaqvs: „ipyroben yovlobasa,“ „gardamocemis“ arseniseul TargmanSi<br />

- „epyrian yovelni“ (rogorc zemoT SevniSneT, xSir SemTxvevaSi a redaqciis<br />

mTargmnel-redaqtori dogmaturi msjelobisas „gardamocemis“ Sesabamis<br />

epizodebs TiTqmis sityva-sityviT imowmebs). efrem mcire „pyroba“-s nacvlad<br />

mimarTavs „Secva“ zmnas da Targmnis amgvarad: „Seucven yovelni.“ amgvarive<br />

viTarebaa „myofobiTi guaris“ SemTxvevaSic, rasac arsenTan igive Sewyvileba,<br />

xolo efremTan TvTeba Seesabameba; erTsa da imave konteqstSi berZnuli<br />

ktisic efremTan dabadebulis, β xelnaweris mTargmnelTagan ki, arsenis<br />

msgavsad, agebulis Sesatyvisia. orive xelnaweris mTargmneli mimarTavs<br />

termins jerCineba berZnuli γνωμη-s Sesabamisad, nacvlad efremiseuli<br />

terminebisa da a.S. b) terminologia, romelic imeorebs Zvel tradiciul<br />

leqsikas (mag. efrem mciris terminebs). amgvar leqsema-terminTa ricxvic<br />

ar aris cota: kamaran leqsema β redaqciis mTargmnels efremis msgavsad<br />

pirdapir gadmoaqvs (kamara), xolo arseni mas sferissaxeobad Targmnis;<br />

berZnuli tropoc β redaqciaSi saxed aris Targmnili (amave xelnawerSi saxe<br />

tropoc–is Sesatyvisadac gvxvdeba). tropoc –saxe Sesabamisoba Cveulebrivia,<br />

rogorc efremis, ise petriwis TargmanTaTvis. amgvarsave Targmans iziarebda<br />

Tavdapirvelad arsenic, xolo SemdegSi daamkvidra tropoc _ guari<br />

Sesatyvisoba, rac saerTo gaxda gelaTuri teqstebisaTvis (WeliZe 1995:<br />

124). g) terminebi, romelic sakuTriv Cveni xelnawerebisTvisaa damaxasiaTebeli.<br />

amgvar terminTa ricxvs miekuTvneba umTno, rac berZnuli aseβeιaν<br />

leqsemis Sesatyvisia da, romelsac mimarTavs orive redaqciis mTargmneli.<br />

amgvarad, statistikuri maxasiaTeblebis meTodis gamoyenebam gvaCvena,<br />

rom barbares wamebis A 128/Ath.2 redaqcia gelaTis mTargmnelobiT skolaSia<br />

Sesrulebuli da arc terminologiurad, arc yofiT-leqsikuri da<br />

gramatikuli niSnebiT ar asaxavs petriwis ucilobeli TargmanebisaTvis<br />

damaxasiaTebel viTarebas. igi ar unda ekuTvnodes ioane petriws. a redaqciis<br />

mTargmnel-redaqtori unda iyos bibliisa da (rogorc Zveli, ise axali<br />

aRTqmis wignTa) da ,,gardamocemis“ kargi mcodne (rasac gvidasturebs<br />

Zveli da axali aRTqmis saxeobrivi sistemis Sedareba-epiTetTa intensiuri<br />

moxmoba). xolo, raki Txzuleba gelaTis mTargmnelobiTi skolis principebiTaa<br />

Sesrulebuli, SesaZloa misi Semdgeneli unda veZioT gelaTis<br />

bibliis mTargmnelTa, arsenis uSualo memkvidreTa da enobriv-stilur


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

tradiciaTa gamgrZeleblebs Soris. enobriv-terminologiuri maxasiaTeblebis<br />

mixedviT, a redaqcia axlos dgas ioane sinelis ,,klemaqsis“ enasTan<br />

(romelsac petre gelaTelis saxels ukavSireben). xolo β redaqcia, savaraudod,<br />

arsen iyalToelis mieraa Sesrulebuli mTargmnelobiTi moRvaweobis<br />

adreul etapze, „gardamocemis“ xelaxla Targmnamde.<br />

amdenad, warmodgenilma meTodikam saSualeba mogvca kritikulad gadagvesinja<br />

is daskvnebi, romlebic samecniero literaturaSi eklesiastes<br />

ganmartebaTa gelaTuri versiisa da barbares wamebis (a da b redaqciebis)<br />

mTargmnelTa Sesaxeb arsebobda da dagvesaxa kvlevis axali mimarTuleba.<br />

vfiqrobT, mTargmnelis problemis amgvari meTodologiuri aspeqtebiT<br />

ganxilva, romelic werilobiT wyaroebTan erTad gulisxmobs anonimuri<br />

Targmanebis enobriv-terminologiur analizs, yuradsaRebi unda iyos msgavsi<br />

sakiTxebiT dainteresebul pirTaTvis.<br />

damowmebani:<br />

aRweriloba 1989: aTonis qarTul xelnawerTa aRweriloba. xelnawerTa erovnuli centri.<br />

t. I, Tb.: 1989.<br />

bezaraSvili 2004: bezaraSvili q. ritorikisa da Targmanis Teoria da praqtika grigol<br />

RvTismetyvelis TxzulebaTa qarTuli Targmanebis mixedviT. Tb.: gamom-<br />

cemloba `mecniereba,~ 2004.<br />

danelia 1998: danelia k. gramatikuli sqesis gamoxatvis sakiTxisaTvis. narkvevebi<br />

qarTuli samwerlobo enis istoriidan. Tb.: Tsu gamomcemloba, 1998.<br />

danelia 1992: danelia k. ieremias winaswarmetyvelebis Zveli qarTuli versiebi. Tb.:<br />

Tsu gamomcemloba, 1992.<br />

Esbroeck 1988: Esbroeck M.v., Eutime l’Hagiorite: le traducteur et ses traductions.- Revue des Etu-<br />

des Georgiennes et Caucasiennes (Bedi kartlisa XL VII), vol. 4, 1988<br />

kekeliZe 1920: kekeliZe k. TargmanebaÁ eklesiastesi mitrofane zmÂrnel mitropoli-<br />

tisaÁ. Tb.: 1920.<br />

kekeliZe 1957: kekeliZe k. qarTuli naTargmni agiografia. etiudebi. V. Tb.: 1957.<br />

kekeliZe 1918: kekeliZe k. kimeni. t. I, Tb.: 1918.<br />

lolaSvili 1978: lolaSvili iv. arsen iyalToeli (cxovreba da moRvaweoba). Tb.: 1978.<br />

meliqiSvili 1996: meliqiSvili d. gelaTis saliteraturo skolis enobrivi stilis er- er-<br />

Tianobisa da individualurobis sakiTxisaTvis. gelaTis mecnierebaTa<br />

akademiis uwyebani. 2, Tb.: 1996.<br />

meliqiSvili 1975: meliqiSvili d. ioane petriwis filosofiur SromaTa ena da stili. Tb.:<br />

Tsu gamomcemloba, 1975.<br />

rafava... 1983: rafava m., keWaRmaZe n. amonios ermisis Txzulebani qarTul mwerlobaSi.<br />

gamosac. moamzada, leqsikoni da gamokvleva daurTo m. rafavam. Tb.: 1983.<br />

165


166<br />

nana mrevliSvili, eka CikvaiZe<br />

WeliZe 1995: WeliZe ed. ioane petriwis cxovreba da moRvaweoba. J. religia, I-II, 1995.<br />

WeliZe 1996: WeliZe ed. Zveli qarTuli saRvTismetyvelo terminologia. I, Tb.:<br />

gamomcemloba mecniereba, 1996.<br />

xinTibiZe 1969: xinTibiZe e. bizantiur-qarTuli literaturuli urTierTobani. Tb.:<br />

Tsu gamomcemloba, 1969.<br />

xoferia 1998: xoferia l. maqsime aRmsareblis `pirosTan sityvisgebis~ qarTuli<br />

Targmanebi. sakandidato disertacia. Tb.: 1998.<br />

yauxCiSvili 1926: yauxCiSvili s. giorgi amartolis `xronoRrafis~ qarTuli Targma-<br />

ni. 2, Tb.: 1926.<br />

xelnawerebi:<br />

A 61 - Rirsisa mamisa Cvenisa mitrofane zmÂrnel mitropolitisa da ulÂmpiodore<br />

diakonisa mier aRwerili TargmanebaÁÁeklesiastisa.<br />

A128; Ath.2; H1347; Gel.5 - wmida barbares wameba.<br />

A 878 - wmida merkviris wameba.<br />

By N. Mrevlishvili, E. Chikvaidze<br />

The Challenge of Translation in Ancient Georgia and<br />

Main Methodological Aspects of the Study of the Issue<br />

Summary<br />

Evident orientation of the 11 th century Georgian system of thinking to Byzantine<br />

cultural processes significantly determined trends of not only specific directions of<br />

culture, but also basic cultural trends of Georgia of that period in general. Georgian<br />

religious-philosophical concepts or the literary processes in general were developed<br />

in parallel with Byzantine cultural processes, and acquired substance accordingly. The<br />

intensity of translation activity that emerges in the reality of Georgia of this period is<br />

conditioned by the desire of Georgian translators to compare to Byzantium -- a leading<br />

cultural country of the world of that period. Therefore, if Georgian writers mainly<br />

created original works at an earlier stage, this period is marked by the commencement<br />

of active translation activity. Over time, in line with the nature and requirements of the<br />

epoch, the concept of translation was formed and refined.<br />

The study of literary heritage of Georgian translators and the identification of individual<br />

linguistic-terminological qualifiers is important for in-depth research of the<br />

issue, as well as for the establishment of the identity of anonymous translators. Frequently<br />

the names of a translator, copyist or sponsor are intermixed. Additionally, the<br />

cases of erroneous attribution of translators of the same literary school and the same


mTargmnelis problema Zvel saqarTveloSi<br />

period to other translators are not rare. In such conditions, it is obvious that several factors<br />

are to be taken into account for the establishment of actual identity of a translator:<br />

1. Historical sources about the work; 2. Literary traditions; 3. Method of translation,<br />

based on which literary school and, respectively, probable time and place of the given<br />

work can be ascertained. 4. For the completeness of information national stylistic<br />

norms used for this or that translation are to be studied. The following factor is to be<br />

taken into account when making a conclusion: the stage of career the translation was<br />

performed, since translators continuously elaborated and refined translation method<br />

or terminological structure. The work reviews theoretical material on the basis of two<br />

works performed pursuant to translation standards of the Gelati Theological school:<br />

Gelati version of the interpretation of Ecclesiastes and the Torturing of St. Barbara.<br />

The presented methodology (method of statistical qualifiers – V. Fooks, D. Melikishvili)<br />

has enabled us to critically review the conclusions that existed in scientific literature<br />

about the translators of the Gelati version of Exegesis of Ecclesiastes and of the Torturing<br />

of St. Barbara (Editions A and B) and set forth a new direction for the research. In<br />

our opinion, tackling the issue of a translator by way of such methodological aspects<br />

that entails the analysis of linguistic-terminological analysis of anonymous translations,<br />

in addition to written sources, should be noteworthy to the people interested in<br />

similar issues.<br />

167


folkloristika _ Tanamedrove kvlevebi<br />

dalila bedianiZe<br />

168<br />

amiranis miTis kompoziciuri Taviseburebani<br />

mecnierTa Soris sakamaToa sakiTxi – arsebos Tu ara amiranis miTi,<br />

Tu Cven mxolod amiranis eposTan gvaqvs saqme. amirani epikuri gmiri ki<br />

aris, magram Cveni varaudiT, misi Tavgadasavali Camoyalibebulia qarTul<br />

folklorSi rogorc eposad, aseve – calkeul miTebad. Tu promeTes Tavgadasavals<br />

miTad miviCnevT, ratom ar unda miviCnioT amiranis Tavgadasavali<br />

miTad? arsebobs araerTi Canaweri amiranis Sesaxeb, romelTaganac kompoziciuri<br />

mTlianobiT gamoirCeva ori svanuri varianti da erTic – fSauri,<br />

Tumca leqsnarevi, magram kompoziciurad mTliani da Sekruli.<br />

amiranis Tavgadasavali msgavsebas iCens araerTi xalxis epikuri gmirebis<br />

TavgadasavalTan, maT Soris – antikuri miTosis personaJebis TavgadasavlebTan.<br />

Cven amjerad yuradRebas SevaCerebT berZnuli miTosis gmirebTan,<br />

heraklesTan, TezevsTan, persevsTan, peiriToesTan amiranis msgavsebaze da<br />

mxolod gakvriT SevexebiT promeTes, vinaidan promeTe-amiranis Sesaxeb bevri<br />

dawerila da aq axali araferi gvaqvs saTqmeli.<br />

Tavis cnobil naSromSi `miTis poetika~ eliazar meletinski exeba<br />

amiransac da aRniSnavs, rom amirani – monaTesave berZnuli promeTesi, msgavsebas<br />

iCens persevsTan, TezevsTan, heraklesTan – rogorc urCxelTa damamarcxebeli<br />

gmiri. didi mecnieri aq mxolod erTi fraziT kmayofildeba<br />

da ar ganixilavs msgavsebis faqtebs. Cven mas veTanxmebiT da Cveni mxriv<br />

davumatebT, rom amirani peiriToesTanac iCens msgavsebas.<br />

amiranis miTis svanuri variantebis mixedviT, misi kompoziciuri detalebi<br />

ZiriTadad aseTia: 1. amiranis mSoblebis satrfialo Tavgadasavali;<br />

2. amiranis dabadeba; 3. mdinaris piras amiranis akvnis dadgma da monaTvla;<br />

4. amirani mamis saxlSi; 5. amiranis mier mamis Tvalis dabruneba; 6. amiranis<br />

Sexvedra calTvala devTan; 7. amiranis da misi Zmebis brZola devebTan; 8.<br />

amiranis mier baybaydevis damarcxeba; 9. amiranis brZola devTan, romelmac<br />

igi gadaylapa (iniciacia); 10. amiranis gamosvla devis wiaRidan; 11. mze-<br />

Tunaxav qeTus (igive yamari) Zieba; 12. amirani da gmiri ambri-andrerobi;<br />

13. kekluca keisris qalis qeTus motaceba; 14. brZola sacolis mamasTan<br />

da Zmebis sikvdili; 15. amiranis Zmebis gacocxleba; 16. amirani – ficismtexeli;<br />

17. amiranis RmerTTan Sexvedra; 18. amiranis mijaWva (Ciqovani 1947:<br />

355-363; 363-375).


amiranis miTis kompoziciuri Taviseburebani<br />

amiranis miTis svanur variantebs avsebs da siRrmes matebs fSauri varianti,<br />

romlis kompoziciuri detalebic aseTia:<br />

1. amiranis mama sulkalmaxs sami vaJi hyavda. umcrosi amirani iyo,<br />

qristes naTluli. amiranis dedas darejani erqva. ded-mama daexocaT bavSvebs<br />

da maT devebi Cagravdnen.<br />

2. sanadirod wasulT cxra mTas iqiT, meaTe mTaze iremi SexvdaT, romelmac<br />

koSkTan miiyvana isini (Semdeg modis poeturi CanarTi koSkisa da camcumis<br />

Sesaxeb).<br />

3. amirani da misi Zmebi Sexvdnen baybay devs, romelmac yamari uxsena maT.<br />

amiranis mier baybayis mokvlis Semdeg misi Tavebidan amomZvrali sami Wia<br />

sam gveleSapad iqca.<br />

4. amiranma daxoca TeTri da wiTeli gveleSapi, Savma ki is Caylapa (iniciacia).<br />

amiranma mas muceli gamosWra da gamovida, oRond – gaqosavebuli.<br />

5. igris epizodi.<br />

6. yamaris gzaze devebs hqondaT qorwili – cxra Zma devs. badrma, usupma<br />

da amiranma isini daxoces da maT saxls daepatronen.<br />

7. yamaris naxva amiranis mier, motaceba, WurWlis aSla da mdevris<br />

dadevneba.<br />

8. amiranis da misi Zmebis brZola mdevarTan, Zmebis sikvdili, yamaris<br />

mamis mokvla yamaris daxmarebiT.<br />

9. amiranma neka TiTis moWriT Tavi moikla, radgan Zmebi daexocnen brZolaSi,<br />

yamarma is Tagvis magaliTze gaacocxla. gaacocxles badri da usupic<br />

da Sin wavidnen.<br />

10. amiranis mteri ambri momkvdariyo – misi barkali ver aswia amiranma,<br />

ambris dedam aswia da Searcxvina amirani, romelic sabnelos Cajda.<br />

11. RmerTma amirans misi TxovniT Zala moumata, magram amirani gaborotda<br />

da gazviadda.<br />

12. amiranma Tavis naTliasTan SeWideba daiJina. RmerTma samjer daaso<br />

joxi, romelic amiranma orjer moglija, mesamed ki – vera. RmerTma igi am<br />

joxze miajaWva da zed gergeti da yazbegis mTa daaxura.<br />

13. amirans Tan goSiac hyavs, romelic jaWvs lokviT aTxelebs, magram<br />

did xuTSabaTs mWedlebi grdemls uros dahkraven da jaWvi isev sqeldeba.<br />

14. amirani erTma monadirem naxa gamoqvabulSi da moindoma misi gaTavisufleba.<br />

igi jambara-sakidelis mosatanad wavida, rom amiranis xmali<br />

imiT daeZra, magram misma colma ar moisvena, mainc gamoelaparaka (piroba<br />

aseTi iyo – monadire aravis unda dalaparakeboda). monadirem coli ki<br />

mityipa da amiranTan mivida, magram is gamoqvabulic gaqra da amiranic (Ciqovani<br />

1947: 312-327).<br />

Cveni yuradReba miiqcia erTma qarTulma xalxurma zRaparma `broweu-<br />

169


170<br />

dalila bedianiZe<br />

lis wyaro~ (rCeuli 1958: 42-47), romelSic gvxvdeba informacia amiranis<br />

gaTavisuflebis Sesaxeb. amiranis gaTavisufleba ar aris kavSirSi mTel<br />

zRaparTan, igi calke ambad aris CarTuli zRapris SuaSi:<br />

devkaci Tavisi sulis Citis kolofs amiranis gasaRebiT aRebs. `es<br />

amiranis gasaRebi aris samyura balaxi – sTqva mzeTunaxavma. didxans iyo<br />

kldeze mijaWvuli amiran gmirTagmiri, misi codviT dedamiwa iwvoda, cas<br />

da qveyanas ebraleboda, magram veravin uSvela... borkili ara tydeboda.<br />

erTxel mivida WianWvela da uTxra: mecodebi, rom magre itanjebi da,<br />

Tu damimadleb, giSvelio, agiSvebo. amirans gaecina da uTxra: dedamiwis<br />

zurgze Senze patara ara dacocavs rao, magram guli ki yvelaze didi gqonia<br />

da SeuZlebels iCemebo. WianWvelam uTxra. aba, me getyvi da Sen yuri<br />

damigdeo _ erTxel gvelma bayayi daiWira, Caylapva undoda, magram gaaSvebina;<br />

bayayma Tavs uSvela, gadaxta balaxebSi, moglija matitela balaxi,<br />

daidva nakbenze da wyluli moiSuSa; me gamikvirda, mivedi matitelasTan<br />

da qeba Sevasxi: balaxi Sen yofilxar-meTqi. balaxi me kia ara var, ager<br />

rom Cems gverdiT samyura izrdeba, is aris, rom cxraklitulebs aRebs da<br />

borkilebs amtvrevs... midebis meti ara unda rao. es rom gavigone, mivedi,<br />

movglije samyuras meoTxe foToli da wamogiReo. micocda, miadva amiranis<br />

jaWvs da gaxsna borkili. amiranma Tavi aiSva da WianWvela daloca: rac tani<br />

gaq, erTi aTasad imaze meti Zala mogeceso. es samyura balaxi amirans, ra-<br />

Rai Tavi auSvia, gadaugdia, am wyeul devkacs upovnia da sadRac damaluli<br />

aqvso. miixed-moixeda ZiZiSvilma da kedels Sua Cakiruli dainaxa amiranis<br />

gasaRebi. gamoiRo, miadva kolofs, gaxsna, gamoiyvana Citi, misca xelSi xelmwifis<br />

Svils – waaglijes Tavi da mokvda devi~ (rCeuli 1958: 45). niSandoblivia,<br />

rom am zRaparSi naxsenebi oTxyura samyura balaxi aris magiuri<br />

mcenare da mas msoflio folklorSi saerTaSoriso simbolos mniSvneloba<br />

aqvs (bregaZe 2007: megruli).<br />

am gaTavisuflebis epizodis gaTvaliswinebiT amiranis miTi kidev ufro<br />

srul saxes iZens da ufro met msgavsebas iCens promeTes, Tezevsis da peiri-<br />

Toes miTebTan (herale da persevsi mijaWvulni ar yofilan da Sesabamisad,<br />

promeTes miTebSi gaTavisuflebis epizodic ar gvxvdeba). rogorc cnobilia,<br />

promeTes miTTan amiranis miTs akavSirebs gmiris xasiaTi da gmiris<br />

mijaWva, zemoxsenebuli qarTuli zRapris mixedviT ki Tavs iCens msgavsebis<br />

kidev axali detali – gmiris gaTavisufleba.<br />

promeTes mijaWva-gaTavisuflebaze bevri Tqmula, am sakiTxs aRar gamovekidebiT,<br />

axla CavxedoT Tezevsis da peiriToes miTs (kuni 1965: 201-204):<br />

Tezevsi iyo poseidonis Svili, misi mTavari gmiroba iyo minotavris mokvla.<br />

igi daumegobrda lapiTebis meomari tomis meTaurs Zlevamosil gmirs<br />

peiriToes, romelmac colad SeirTo mSvenieri hipodamia. hipodamia male


amiranis miTis kompoziciuri Taviseburebani<br />

gardaicvala. peiriToem igi iglova, Semdeg ki Tezevsis daxmarebiT moitaca<br />

mSvenieri elene. elene wilisyriT Tezevss ergo da ara peiriToes. maSin<br />

peiriToem hadesis colis – persefones motaceba sTxova Tezevss. Tezevss<br />

Tavzari daeca, magram megobars uari ver uTxra. isini mividnen hadesTan da<br />

colis daTmoba mosTxoves. ganrisxda hadesi, magram Tavi Seikava da gmirebs<br />

micvalebulTa samefos SemosasvlelTan kldeSi amokveTil taxtze dajdoma<br />

ubrZana. rogorc ki taxtze daeSvnen, orive gmiri zed miejaWva, wamodgoma<br />

veRar SeZles da moZraobis unari dakarges. Tezevsi didxans darCa<br />

aCrdilTa qveyanaSi. mZime tanjvas iTmenda qvesknelSi, magram bolos heraklem<br />

gaaTavisufla igi (niSandoblivia, rom promeTec heraklem gaaTavisufla).<br />

rac Seexeba peiriToes, misi bedis Sesaxeb miTSi araferia naTqvami. unda<br />

vifiqroT, rom TezevsTan erTad isic gaTavisuflda taxtze mijaWvisagan.<br />

Tezevsi skirosis mefe likomedem zRvaSi gadaagdo maRali kldidan da ase<br />

daiRupa. am mxriv Tezevsi amiranisgan gansxvavdeba, romelic promeTesaviT<br />

ukvdavia, Tumca Tezevsi amiraniviT borot ZalebTan mebrZolia – man mokla<br />

minotavri da sxva gmirobebic Caidina. minotavris mokvlaSi mas daexmara<br />

masze Seyvarebuli ariadne (Sdr. amirans rogor daexmara RrubelTbatonis<br />

mokvlaSi masze Seyvarebuli yamari. es faqti sayuradReboa imiTac, rom<br />

aq gvxvdeba qali sakuTari mamis winaaRmdeg Seyvarebulis dasaxmareblad.<br />

mkrTalia, magram mainc aris aq analogi medeasa da iazonis ambavs Soris,<br />

Tumca ariadne dionises coli gaxda da ara Tezevsisa).<br />

amiranis msgavseba heraklesa, persevssa da TezevsTan (peiriToes warmo-<br />

Soba ucnobia) moicavs gmiris warmoSobasac – igi RvTaebrivi warmoSobisaa,<br />

qal-RmerT dalis Svili, xolo berZen gmirebs mamebi hyavT RmerTebi (herakles<br />

–zevsi, persevsac zevsi, xolo Tezevss – poseidoni). amirani herakles<br />

hgavs imiTac, rom igi gvelTmebrZolia (gavixsenoT herakles pirveli<br />

gmiroba) da imiTac, rom igi ukvdavia (heraklesac xom ukvdaveba mianiWes<br />

olimpoze RmerTebma da colad heba SerTes). persevsis miTi msgavsebas iCens<br />

amiranis miTTan erTi detaliTac – patara persevsi da dedamisi danae argosis<br />

mefe akrisiam, orakulis winaswarmetyvelebiT SeSinebulma, xis kidobanSi<br />

Casva da monebs zRvaSi gadaagdebina. kidobani meTevze diqtisma gamoitana<br />

zRvidan da orive dedaSvili Tavis Zmas, serifosis mefe polideqtes<br />

mihgvara, romlis karzec gaizarda persevsi. es detali Cven mogvagonebs wyalTan<br />

dakavSirebul axalSobil miTosur gmirebs – kriSnas, moses da sxva<br />

da mogvagonebs amiransac, romlis akvanic wyaros pirTan iqna dadgmuli da<br />

romelic ara mSobelma mamam gazarda. persevsis miTs im zRaprebTanac aqvs<br />

kavSiri andromedes urCxulisagan gadarCenis detaliT, romlebSic gmiri<br />

wylis mflobeli gveleSapis SeWmisagan ixsnis mzeTunaxavs, magram es ukve<br />

sxva sakiTxia. persevsi gvelmebrZol gmiradac SeiZleba CaiTvalos, rad-<br />

171


172<br />

dalila bedianiZe<br />

gan gorgona-meduzas, romelic man mokla, Tavze gvelebi asevia da meduzas<br />

sisxlis wveTebisgan Sxamiani gvelebi warmoiSvnen – am mxrivac hgavs igi<br />

amirans, oRond persevsic mokvdavia, rogorc Tezevsi.<br />

amiranis miTTan kompoziciur msgavsebas iCens zogierTi berZnuli miTis<br />

dasawyisi detali `gmiris mSoblebis satrfialo Tavgadasavali~: herakles<br />

dedas alkmenes, amfitrionis meuRles, zevsisagan eyola herakle. zevsma<br />

aseve Seiyvara danae – argosis mefis akrisias asuli, moevlina mas oqros<br />

wvimis saxiT da misgan danaes eyola persevsi.<br />

herakle, iseve, rogorc promeTe da amirani, RmerTebis winaaRmdeg mebrZoli<br />

gmiria. igi SeebrZola sikvdilis RmerTs Tanatoss (mefe admetes<br />

colis alkestidas gamosaxsnelad), zRvis RmerTs nerevss (hesperidebis<br />

vaSlebisken mimavali gza aswavlebina), apolons (romelTanac zevsma Seariga),<br />

mdinaris RmerT aqeloes (romelic gvelad iqca) – igi mudam gamarjvebuli<br />

gamodioda. Tezevsma peiriToesTvis colis, persefones daTmoba<br />

sTxova hadess, riTac mis winaaRmdeg gamovida da peiriToesTan erTad amisaTvis<br />

mijaWvul iqna.<br />

amrigad, zemoxsenebul berZnul miTebTan herakles, persevsis, Tezevsis<br />

da peiriToes Sesaxeb amiranis miTi msgavsebas iCens mTavari gmiris xasiaTiT,<br />

gvelTmebrZolobiT, mijaWvis da gaTavisuflebis detaliT (oRond es<br />

ukanaskneli mxolod Tezevsis da peiriToes Sesaxeb miTSi gvxvdeba, garda<br />

promeTesi).<br />

amiranis miTis Cvens mier zemoT moyvanili variantebis kompoziciuri detalebi<br />

logikurad misdeven erTmaneTs, isini iCenen damoukideblobas sxva<br />

qveynebis miTebisagan, aRmocenebuli arian qarTuli cnobierebis niadagze<br />

da berZnul miTosTan ramodenime Sexebis wertili aqvT.<br />

dasasruls erTsac aRvniSnavdiT _ berZnebs aqvT promeTes saxelTan<br />

dakavSirebuli dResaswauli, xolo Cven, qarTvelebs, romelTac gvyavs<br />

udidesi miTiuri gmiri amirani, ara gvaqvs amiranoba.<br />

damowmebani:<br />

bregaZe 2007: megruli xalxuri rwmena-warmodgenebi. J. `le kokaz iliustreSi~<br />

_ moxseneba, wakiTxuli ilia WavWavaZis 170 wlisTavisadmi miZRvnil<br />

folkloristTa samecniero konferenciaze. 13 ivnisi, 2007.<br />

kuni 1965: kuni n. a. Zveli saberZneTis legendebi da miTebi. Tb.: gamom-<br />

cemloba `ganaTleba~, 1965.<br />

rCeuli 1958: rCeuli qarTuli xalxuri zRaprebi. el. virsalaZiT redaqciiT Tb.:<br />

gamomcemloba `sabWoTa saqarTvelo~, 1958.<br />

Ciqovani 1947: Ciqovani m. mijaWvuli amirani. Tb.: 1947.


amiranis miTis kompoziciuri Taviseburebani<br />

Compositional Peculiarities of Amirani’s Myth<br />

Summary<br />

Dalila Bedianidze<br />

Amirani’s myth is an ancient Georgian legend. There exist a number of its variations.<br />

The Svan version of the myth represents Amirani’s story most precisely and clearly.<br />

According to Svan version of Amirani’s myth its compositional details are the following:<br />

1. Love story of Amirani’s parents<br />

2. Amirani’s birth<br />

3. Placing Amirani’s cradle on the bank of the river and his baptizing<br />

4. Amirani in his father’s house<br />

5. Amirani returns his father’s eye/ first heroism<br />

6. Amirani’s meeting with one-eyed Ogre (Devi)<br />

7. Amirani’s and his brothers struggle with Ogres (Devis)<br />

8. Amirani defeats Ogre (Devi)<br />

9. Amirani’s battle with dragons; swallowing of Amirani by Black Dragon<br />

10. Amirani’s coming out from dragon’s belly<br />

11. Searching for Qamari<br />

12. Amirani and hero Ambri<br />

13. Kidnapping Qamari, a maiden unseen by the sun<br />

14. Struggle with Qamari’s father and death of Amirani’s brothers<br />

15. Amirani’s suicide; Qamari restores him and his brothers to life<br />

16. Amirani – oath breaker<br />

17. Amirani challenging the God<br />

18. Amirani’s chaining<br />

Some of the compositional details of Amirani’s myth have something in common with<br />

elements depicting adventures of mythic heroes of other countries. For example, there are<br />

similarities in comparison with Greek myth: Prometheus’, Heracles’, Theseus’, Peirithous’<br />

myths. Hero’s birth and his struggle with different evil creatures should be singled out<br />

among them. Compare Heracles – struggling with snakes and Amirani – with dragons,<br />

hero’s challenging with God or Gods and his punishment, in some cases chaining, in some<br />

cases placing under mountain / see Armenian myth – Mheri, in some cases chaining on the<br />

chair / see Theseus and Peirithous<br />

The heroes of Greek myth are finally liberated. Amirani frees himself too, but we come<br />

across this detail not in Georgian myth, but in Georgian folk epic “Source of Pomegranates”,<br />

recorded by Elene Virsaladze.<br />

173


Dominik Irtenkauf (Deutschland)<br />

Vergleichende Mythologieforschung: Grenzverkehr zwischen<br />

Deutschland und Georgien - Amirani im Zentrum des Interesses<br />

I.<br />

174<br />

Einleitende Worte<br />

Hans Blumenberg schreibt in seinem Buch Arbeit am Mythos davon, daß den Göttern<br />

das Lachen verboten werden soll. Platon schreibt gegen die griechischen Dichter Homer,<br />

Hesiod und Aischylos an, die aus der Götterwelt eine allzumenschliche machen, in der es<br />

– wie zuweilen bei den Menschen auch – drunter und drüber zugeht. Für meinen Artikel<br />

ist diese Auseinandersetzung in der antiken Literatur von Bedeutung, da ich entgegen des<br />

Titel dieses Artikels nicht auf eine unabhängige Forschung im Bereich der Mythologie<br />

abziele.<br />

Als Musa-Stipendiat liegt meine Absicht vielmehr darin, eine stoffgeschichtliche als<br />

auch materielle Untersuchung des Mythos anzustellen. Hans Blumenberg beschreibt meine<br />

Absicht sehr treffend mit den folgenden Sätzen: „Geschichten brauchen nicht bis ans Letzte<br />

vorzustoßen. Sie stehen nur unter der einen Anforderung: sie dürfen nicht ausgehen.“<br />

(Blumenberg 2006: S. 143)<br />

Arbeit am Mythos bedeutet im Künstlerischen: Bereitschaft zur Wandlung – in der<br />

Wissenschaft: Nachweis dieser Wandlungen. Die Metamorphose durchzieht die Welt der<br />

griechischen Mythologie. Zudem besitzt die Mythologie ein immer noch unerschöpfliches<br />

Reservoir an Bildern, die für eine literarische Arbeit von Bedeutung sind. Die Wissenschaft<br />

– in meinem Fall besonders die Komparatistik – greift genau an jenen Schnittstellen, an<br />

denen die literarische Umarbeitung gewisse Grenzen des Stoffs – zum Beispiel der Fesselung<br />

des Prometheus an den Kaukasus – zu überschreiten droht. An dieser gefährlichen<br />

Grenzüberschreitung tritt die komparatistische Wissenschaft als philologische Kontrolle<br />

auf und gibt den Rahmen der Neuinterpretation vor. Das scheint keine besondere Eigenart<br />

schriftstellerischen Arbeitens zu sein – die Integrität der Tradition fordert eine solche<br />

Vorgehensweise. Auf der anderen Seite ist es für mich als Schriftsteller unerheblich, ob<br />

ich einen mythologischen Text aus der Vergangenheit als Unterlage meiner Arbeit nehme<br />

oder neue Bilder aus der Re-Lektüre mythologischer Texte in meiner täglichen Umgebung<br />

finde. Es kommt mir in meiner literarischen Arbeit auf die Anwendbarkeit des Mythos<br />

an. In der Wissenschaft muß man hingegen vorsichtiger im Umgang mit Mythologemen<br />

sein. Die Mythologieforschung kann bereits auf eine eigene Tradition zurückschauen. In<br />

Deutschland nimmt sie mit Christoph Martin Wieland und Gottfried Herder ihren Lauf.<br />

Eine Gesamtüberblick über ihre Geschichte kann ich aufgrund Platzmangel nicht liefern.<br />

Meine Arbeit zu Georgien soll nicht zu viel Wissenschaft enthalten. Was heißt das?


Vergleichende Mythologieforschung: Grenzverkehr zwischen Deutschland<br />

Die vergleichende Forschung schaut sich nach Bildern um, die Roland Barthes in seinen<br />

Mythen des Alltags beschreibt. Wenn die Parallelen zwischen deutscher und georgischer<br />

Mythologie in den Blickpunkt gerückt werden, kommen die Konturen der Heldenfiguren<br />

im Fall meines Buchprojekts zur besonderen Geltung. Sie werden so genau in ihren Konturen<br />

untersucht, um als Palimpsest für meine eigene Literatur zu dienen – eine sofortige<br />

Weiterverwendung.<br />

Die Arbeit am Mythos bestimmt sich durch die Variabilität der Gestaltung. An bestehenden<br />

Mythen wird nach eingehender Beschäftigung fortgeschrieben, was bereits in der<br />

Überlieferung enthalten ist.<br />

Blumenberg spricht von einer Entgegensetzung zwischen Grundmythos und Wissenschaft.<br />

Wissenschaft muß sich, um zu funktionieren, vom Totalitätsanspruch lossagen. Ein<br />

Künstler mag Bilder gestalten, die eine breite Fläche beschreiben. Sie drücken eine Aussage<br />

zu einem bestimmten Zeitpunkt aus, die in sich stimmig und abgeschlossen ist. Hier<br />

berührt sich immer wieder aktualisierte Kunst mit dem Mythos, der eine Welt nicht unbedingt<br />

abschließend im Sinne von vernünftig erklärt, aber ab einem bestimmten Punkt nicht<br />

hinterfragt werden möchte, da auf seinen Bildern die Säulen dieser oder einer vergangenen<br />

Welt ruhen.<br />

Die Wissenschaft ist sich ihrer Vorläufigkeit, besonders der theoretischen Konzepte,<br />

stets bewußt, wenn sie sich über ihre eigenen Strukturen bewußt wird. Die wissenschaftlichen<br />

Erkenntnisse werden immer wieder aufs neue geprüft. Es sind Bausteine, auf denen<br />

Weiteres fundiert werden kann.<br />

In der Kunst kommt es nicht so sehr auf philologische Genauigkeit denn auf Überzeugungskraft<br />

an. Von Bildern lebt sie und die Rezeptionsforschung stellt eindeutig unter Beweis,<br />

daß sich Autoren vermehrt am mythologischen Stoff bedient haben. Stoff meint hier<br />

eine abgrenzbare Situation, eine Konstellation der mythologischen Welt, die spezifische<br />

Personagen und Beziehungen fordert.<br />

Mich interessiert bei meiner Forschung die Zusammensetzung des Pa l i m P s e s t s – unter<br />

dem sichtbaren Text an der Oberfläche liegt ein anderer verborgen. Gérard Genette exemplifiziert<br />

mehrere Kategorien des intertextuellen Bezugs. Es kommt mir nicht so sehr auf die<br />

exakte Anwendung einer Theorie an, als vielmehr auf ein weiterführendes Verständnis der<br />

Mythen und vor allem ihre Weiterverarbeitung in der Kunst.<br />

Es sind zwei unterschiedliche Annäherungen: das wissenschaftliche Interesse untersucht<br />

die Typologie der mythischen Figuren und ihre Genealogie. Das künstlerische Interesse<br />

hingegen fragt nach der Bildhaftigkeit.<br />

Bei der näheren Beschäftigung mit der Mythologie fällt auf, daß sie nicht aus einem<br />

Guß geschaffen worden ist und ständiger Revision unterliegt. Besonders am Beispiel des<br />

Halbgotts und Titans Prometheus kann man die ständige Umarbeitung, Nachbearbeitung,<br />

Veränderung nachweisen. Schließlich überkommt dem Mythos eine kleine Schwäche, insofern<br />

der französische Schriftsteller André Gide im Prometheus-Mythologem eine par-<br />

175


176<br />

Dominik Irtenkauf (Germany)<br />

odistische Note wahrnimmt und dies literarisch verarbeitet (Le Prométhée mal enchainé,<br />

1899).<br />

Ich stelle mir selbst die Frage, was passiert, wenn die Götter anfangen, zu lachen. Der<br />

Schalk treibt sich möglicherweise in das Gesicht des Forschers. Wenn der mythische Ernst,<br />

die Überwindung des anfänglichen Chaos, in heiteres Spiel umbricht, verlieren die Erkenntnisse<br />

möglicherweise an Tiefsinn, kaum aber an Überzeugungskraft.<br />

Ich spreche hier das Problem der zwiegespaltenen Rede an: der Wissenschaft auf der<br />

einen und der Literatur auf der anderen Seite. Geschichten werden nicht geschrieben, um<br />

nur einem kleinen elitären Zirkel zugänglich gemacht zu werden. Wer schreibt, möchte<br />

Empfänger erreichen. In der zeitgenössischen Literatur entstehen Texte im Nu, ein ästhetisches<br />

Urteil wird über die rasante Weiterentwicklung der Medien erschwert.<br />

Auch in bezug auf die Rezeption der Mythen im 21. Jahrhundert gilt zu vermuten, daß<br />

in allen Bereichen der Gesellschaft ein vages Verständnis anzutreffen ist. Wie bei einem<br />

Palimpsest kommt nie deutlich heraus, welche genauen Worte unter den aktuell sichtbaren<br />

niedergefaßt sind. Mit einer solchen medialen Praxis kann die Wissenschaft nicht leben,<br />

die Kunst schon. Die Wissenschaft fordert klare Definitionen und Abgrenzungen. Der gravierende<br />

Unterschied zwischen begründbaren Thesen und überzeugenden Bildern spricht<br />

sich meiner Meinung nach am deutlichsten in der Mediengeschichte aus. Als Schriftsteller<br />

interessiert mich vornehmlich die Verwertbarkeit des vorgefundenen Materials. In diesem<br />

Ansatz komme ich einem Bildenden Künstler nahe, der für einen angemessenen Ausdruck<br />

nach den rechten Mitteln sucht. An dieser Schnittstelle greift mein Interesse am Mythos<br />

an: Wie schreibt sich dieser durch die Werke? Methoden für eine solchgestaltige Analyse<br />

gibt die komparatistische Rezeptionsforschung an die Hand. Ich habe bereits von Genette<br />

gesprochen.<br />

Ein weiterer Bezugspunkt aus essayistischer Perspektive wäre Roland Barthes – und<br />

zwar aufgrund seiner stets bemerkbaren medialen Kompetenz. Sein Buch zur Fotografie<br />

(La chambre claire) kann nicht nur zur (theoretischen) Betrachtung von Fotos herangezogen<br />

werden, sondern mehr noch zur Orientierung des eigenen Interesses dienen. Einerseits<br />

geht Barthes auf eine theoretische Grundlege seiner photographischen Wahrnehmung<br />

ein; andererseits versucht der französische Essayist, seine persönlichen Wahrnehmungen<br />

bezüglich besonderer Photographien in seine theoretische Erläuterungen zum Wesen der<br />

Photographie an sich einzubringen. Dieser dialektische Sprung gelingt in einer präzisen<br />

Sprache, die zugleich Raum für persönliches Kolorit zuläßt.<br />

Die persönliche Faszination an der Mythologie und ihrer Ausdruckskraft sollte ein<br />

Stück weit zurückgenommen werden, um nicht in falschen Pathos und ungenaue Aussagen<br />

zu verfallen. Dennoch bleibt zu konstatieren, daß die Vergleichende Mythologieforschung<br />

keinesfalls ein persönliches Bekenntnis ausschließen muß, wenn sie sich nicht allein auf<br />

die wissenschaftliche Untersuchung begrenzen möchte.<br />

Texte entstehen unter Rückbezug auf Vorgängertexte – in kompositorischer Hinsicht


Vergleichende Mythologieforschung: Grenzverkehr zwischen Deutschland<br />

ist der Bezug auf diese Vorbilder eine vielgestaltige angewandte Praxis. Während der Arbeit<br />

am Mythos verändert sich der Ursprungsstoff und geht anteilig in die Neubearbeitung<br />

ein. Jetzt müssten konkrete Beispiele folgen, um die Textarbeit zu verdeutlichen. Darauf<br />

möchte ich in meinem Artikel jedoch verzichten und stattdessen auf die Weiterverarbeitung<br />

Amiranis im Kontext meines Buchprojektes eingehen.<br />

II.<br />

Zum Amirani-Mythos<br />

Amirani wird auf persönliche Nachfrage bei Einwohnern Tbilissis als starker Mann<br />

vorgestellt. Ein Held aus Berufung, Sohn der Jagdgöttin Dali und des Jägers Sukalmachi<br />

(nach der Überlieferung des Chikovani-Buchs). Er setzt sich gegen die Unterdrückung des<br />

einfachen Volks ein.<br />

„Als das Wortgeplänkel begann, gingen sie zum Karren und sagten zu ihrem jüngsten<br />

Bruder:<br />

‚Bruder Amirani, du hilfst denen, die in Not und Gefahr sind. Vielen hast du wieder auf<br />

die Füße geholfen. Deinem Wesen bist du bis heute nicht untreu geworden.’“<br />

(Chikovani 1978: 122-123)<br />

Die Arbeit an mythologischen Stoffen fordert in der schriftstellerischen Praxis eine<br />

andere Ausrichtung als in der wissenschaftlichen Erforschung. Im Schriftstellerischen<br />

kommt es auf die dramaturgische Zuspitzung an; in der Wissenschaft auf die Darstellung<br />

der Zusammenhänge, die Offenlegung der Genealogie, die Rezeptionsgeschichte des mythologischen<br />

Stoffs.<br />

Wenn ich mich in Georgien mit der Mythologie beschäftige, hat das kein rein historisches<br />

oder literaturwissenschaftliches Interesse. Ich bin auf der Suche nach neuem Stoff.<br />

Lese ich georgische Romane, um mir einen Einblick in diese Nationalliteratur zu verschaffen,<br />

lese ich sie nicht allein als Ausdruck einer bestimmten Nation, die mit anderen<br />

Nationalliteraturen verglichen werden kann, sondern auch als Unterlage für meine Arbeit<br />

am Palimpsest.<br />

In meiner Literatur überarbeite ich meine Forschungserkenntnisse in einen literarisch<br />

ausgearbeiteten Text.<br />

Amirani entstammt der Märchenwelt, wie einige Parallelen zum Märchenstoff nahelegen.<br />

Das Mythologem besitzt eindeutig folkloristische Bezüge, weist ebenfalls Bezüge zur<br />

Heldensage auf (Kampf gegen Ungeheuer beziehungsweise Dewis, Eroberung einer schönen<br />

Frau, Auszug von der Heimat), doch stellt sich trotz der über dreihundert Fassungen<br />

eine gewisse Beschränkung des mythologischen Stoffs ein.<br />

Er hat sich aus der Märchenwelt nie wirklich emanzipiert. Das Buch von Micheil Chikovani<br />

war bislang aufgrund mangelnder Sprachkenntnisse meine Forschungsgrundlage.<br />

Mir ist die Expansivität der Amiranologie bewußt, die Vielzahl an Textvarianten ebenso.<br />

Im Palimpsestverfahren können die einzelnen Schichten durcheinander geraten, jeweils<br />

177


178<br />

Dominik Irtenkauf (Germany)<br />

den Platz der anderen einnehmen. Hans Blumenberg geht in seinem Buch zum Mythos<br />

häufig auf das Prinzip der Metamorphose ein. Diese eigentliche Prinzip der Mythologie<br />

möchte ich als Erkenntnismethode übernehmen; und zwar die Arbeit am Mythos bedingt<br />

eine Überarbeitung des alten Stoffs und seine Erprüfung im zeitgenössischen Alltag. Die<br />

letzte Forderung stammt, so muß ich eingestehen, aus meiner eigenen Emanzipation aus<br />

der deutschen Romantik. Die Verbindung der Sagenwelt eines Landes mit den Konstellationen,<br />

die sich im Alltag von Zeit zu Zeit wiederholen.<br />

Die Leser werden Friedrich Schlegels Rede über die Mythologie sicher kennen. Aus<br />

dieser ertönt die Forderung nach einer sogenannten Neuen Mythologie. Meines Erachtens<br />

kann diese immer noch bearbeitet werden und sie findet unablässig neue Formen.<br />

In der gegenwärtigen deutschsprachigen Literatur besteht ein deutlicher Hang zu einem<br />

rein dokumentarischen Stil. Die Mythologie interessiert hierbei nicht viel, da ihr ein bildungsbürgerlicher<br />

Ballast, ein akademischer Zwang anhaftet. Erst durch die Vereinfachung<br />

ihrer Bildsprache auf wesentliche Figuren gewinnt die Mythologie an neuer Aussagekraft.<br />

Was fand ich nun während meines Aufenthalts in Georgien an Amirani?<br />

Amirani ist bodenständiger als Prometheus. Aus den mir einsehbaren Quellen geht<br />

hervor, daß Amirani allein durch seine Mutter, die Jagdgöttin Dali, einen Bezug zur Götterwelt<br />

unterhält. Die notierte Amiranisage ist bereits aus dem Umfeld der georgischen<br />

Mythologie herausgelöst. Es gibt kein breites Götterpantheon, in dem er sich bewegt. Ihn<br />

begleiten seine beiden Halbbrüder auf seinen Fahrten und bestehen gemeinsame Abenteuer.<br />

Das Amirani-Mythologem weist einige Züge der Heldensage auf: die Ausfahrt, das Bestehen<br />

der Abenteuer, das Kräftemessen mit Ungeheuern und dem Wolkenkönig – mit dem<br />

kleinen, aber gewichtigen Unterschied, daß er nicht an den Ausgangspunkt zurückkehrt,<br />

sondern angekettet im Kaukasus endet.<br />

Bestraft wird Amirani letztlich für die Herausforderung Gottes, jedoch nicht aufgrund<br />

einer Tat für die Menschheit, deren Zweckmäßigkeit Zeus im griechischen Mythos immer<br />

wieder in Zweifel zieht, sondern weil er den Gott im Kräftemessen herausfordert und damit<br />

seine Unterordnung nicht akzeptiert.<br />

Prometheus hingegen wird für den Feuerraub, einer gefährlichen Sache für den Menschen,<br />

in den Kaukasus verbannt. Der Kontakt zwischen griechischer und georgischer Welt<br />

ist belegt, wofür unter anderem auch die Übernahme des Christentums spricht, wenn auch<br />

die Weisungen aus Byzanz, einem ‚Außenposten’ der hellenischen Welt, stammten.<br />

Ehrlich eingestanden, habe ich während meiner schriftstellerischen Arbeit in Georgien<br />

mehr Sympathie für Amirani empfunden, da dieser weniger „bearbeitet“ wurde als Prometheus.<br />

Die Spuren in der georgischen Literatur sind eher spärlich gesät, ganz im Gegensatz<br />

zu Prometheus, der auch in der deutschsprachigen Literatur eine breite Resonanz gefunden<br />

hat. Am bekanntesten dürfte Goethes Prometheus-Gedicht sein. Ein georgischer Amirani-<br />

Roman steht noch aus. Oder besser gesagt: ein Roman, der sich in seinem Kern auf den<br />

mythischen Helden konzentriert.


Vergleichende Mythologieforschung: Grenzverkehr zwischen Deutschland<br />

Da setze ich an und hinterfrage diese Vernachlässigung. Um ein Buch über das Mythologem<br />

eines fremden Landes gewissermaßen gegen ein nur oberflächliches Verständnis<br />

abzusichern, ist die Forschung an der Überlieferung notwendig. In der Amiranisage treten,<br />

wie ich bereits anführte, Muster der Heldensage auf. Darüber hinaus kann man Amirani<br />

als ein archaisches Symptom des Heldentums verstehen. Was heißt das? Amiranis Figur<br />

läßt gewisse Schlüsse über die Rolle des Heldens zu. Er unterstützt die Unterdrückten und<br />

sorgt für eine Befriedung der noch chaotisch anmutenden Welt, die von Ungeheuern und<br />

Bösewichten erfüllt ist.<br />

Zieht man nun meine Überlegungen zum Palimpsest in Betracht, kann der Amirani-<br />

Stoff die fundamentbildende Schicht des Palimpsests abgeben, als Hintergrund einer erneuten<br />

Beschäftigung mit georgischer Mythologie. Unterstützend kommt hierbei der<br />

Übergang des Amirani-Stoffs in den Sagenschatz zugute, das heißt, der Inhalt des Stoffs<br />

erfährt durch Kinder- beziehungsweise Märchenbücher eine weite Verbreitung. Das fällt<br />

mir auch in Geschäften auf, wenn ich mich mit Lebensmitteln eindecke, daß erstens der<br />

Name ‚Amirani’ bekannt ist und zweitens er als starker Mann, geradezu als Draufgänger<br />

wahrgenommen wird – und hiermit ein gewisser parodistischer Zug in die Heldensage<br />

kommt. Wohlgemerkt, in der Rezeption kommt dieser parodistische Zug zur Geltung.<br />

Nicht im Textkonvolut, was einen interessanten Schluß auf die Perzeption postmodernen<br />

Heldentums zuläßt.<br />

Im Alltag kann über einen überstarken Helden wie Amirani bloß im Gestus der Ironie<br />

gesprochen werden.<br />

Diesen parodistischen Zug möchte ich aufgreifen, denn er fungiert als Schnittstelle zur<br />

germanischen Mythologie, besser gesagt: zu einem jüngeren Stoff, der aber für die deutsche<br />

Literatur in etwa die Bedeutung des Rustaweli-Poems Der Mann im Tigerfell übernimmt.<br />

Ich spreche vom Nibelungenlied und seinem Helden Siegfried, der den Drachen<br />

tötet und für seinen Herrn Gunther manches Wagnis eingeht. Seine treuherzige Loyalität<br />

verunmöglicht eine gegenwärtige Neubearbeitung Siegfrieds als ernstzunehmenden Helden;<br />

in der Kunst ist allein ein parodistischer Umgang mit ihm möglich, so meine These.<br />

Diese Rezeption des Helden in der deutschen Kunst mag auf die Auswirkungen des Zweiten<br />

Weltkriegs zurückzuführen sein.<br />

Eine Konzentration auf bloße Kraftmeierei führt zu amüsantem Lächeln während der<br />

Einkäufe auf den Straßen Tbilissis. Für mich persönlich führt die Mythologieforschung zu<br />

einer integrativen Funktion des Mythos: durch typologische Übereinstimmungen ist eine<br />

Verständigung über Ländergrenzen möglich. Grenzverkehr findet statt.<br />

Meine Beschäftigung mit Amirani als unterer Schicht des Palimpsests mag unter den<br />

kritischen Augen der Amiranologie, einer spezialisierten Disziplin, nicht standhalten können.<br />

Durch Textstudium bemühe ich mich um ein close reading, das jedoch den Text als<br />

Ausdruck eines bestimmten Diskurs aufliest, das heißt ihm seinen Ort in der Mediengeschichte<br />

zuweist. Der Bezug auf die mediale Struktur eines Textes bildet für meine eigenen<br />

179


180<br />

Dominik Irtenkauf (Germany)<br />

Forschungen zwischen Literatur und komparatistischer Wissenschaft ein wesentliches Bindeglied.<br />

Er erklärt die Rezeption der Mythologie sowohl vom Produzenten als auch vom<br />

Rezipienten des Textes aus: die Übernahme eines Mythologems in die Bildkomposition<br />

eines Gemäldes oder in den Handlungsverlauf eines Romans läßt Schlüsse auf die Überzeugungskraft<br />

des Bildes zu. Diese Überzeugungskraft setzt ein vorgängiges ästhetisches<br />

Urteil voraus. Das Urteil kommt auf der Rezipientenseite zustande, was ein möglicherweise<br />

schlechtes Licht auf meine Forschung werfen mag, da mich während der Studie für<br />

ein Buchprojekt auch stets die andere Seite, der Leser, interessiert, ohne den jede Literatur<br />

überflüssig wäre. Diese Einsicht hat keineswegs mit einer Willfährigkeit dem Leser gegenüber<br />

zu tun, sondern mit einem ehrlich begründeten Interesse an seiner Position. Ein<br />

kleines Land, dessen kulturelles Erbe noch nicht die Aufmerksamkeit bekommt, das es<br />

verdient, sollte nicht durch eine unverständliche Sprache noch weiter von Mitteleuropa gerückt<br />

werden. Der Spagat zwischen verständlicher und treffender Sprache kann nur durch<br />

ein Interchangieren zwischen wissenschaftlicher Forschung und literarischem Ausdruck<br />

gelingen.<br />

Mein Buch zum ‚zeitgenössischen Amirani’ in Georgien versucht, georgische Mythologie<br />

in Literatur zu überführen, mit dem konkreten vierteljährlichen Aufenthalt im Sommer<br />

2007 verbindend. Das heuristische Prinzip der Metamorphosen unterstützt die intertextuelle<br />

Bezugnahme der einzelnen Schichten meines Palimpsest-Buchs – je nach Grad der<br />

Veränderung sind unterschiedliche Antworten möglich auf die Frage: Wer war, wer ist und<br />

wer wird Amirani sein?<br />

In der germanischen Mythologie stossen wir auf die drei Nornen, Skuld - Urd – und<br />

Werdandi, die die Fäden des Lebens in den Händen halten und über Vergangenheit, Gegenwart<br />

und Zukunft entscheiden. Sie stehen in manchem Supermarket in der Hauptstadt, und<br />

teilen mir gewisse Geheimnisse des georgischen Alltags mit. Ich schaue zurück – und sehe:<br />

Amirani. Ich schaue auf mich – und sehe: einen in Georgien gestrandeten Schriftsteller. Ich<br />

schaue voraus – und sehe: ein Buch über Amirani und Georgien.<br />

Die mittlere Schicht wird vom Helden in der Fremde gestaltet. Dieser nimmt sich in<br />

der Kampfbereitschaft bewußt zurück; weil es nicht um die Durchsetzung seines Willens<br />

geht und der endlose Kampf gegen eine chaotische ‚Ordnung’ in einer post-mythischen<br />

Zeit nicht länger zu seiner wichtigsten Pflicht gehört. Der Held in der Fremde tritt aus dem<br />

mythologischen Muster und nimmt das Wagnis einer Eingewöhnung an. Im Palimpsest-<br />

Verfahren funktioniert die literarische Arbeit durch Überarbeitung, Ausstreichung, Fortschreibung.<br />

Die Mythologie gewinnt durch konzentrierte Textarbeit an neuem Leben, weil<br />

Amirani als bestimmtes literarisches Muster im Handlungsverlauf anwendbar ist. Jedoch<br />

gilt es trotz des Palimpsest-Verfahrens trotzdem auf die einzelnen Verknüpfungen und Varianten<br />

zu achten.<br />

In der germanischen Mythologie läßt sich ein Großteil nur durch andere Zeugnisse<br />

rekonstruieren. Häufig muß sich der Mythologieforscher bei römischen Schreibern einen


Vergleichende Mythologieforschung: Grenzverkehr zwischen Deutschland<br />

Eindruck verschaffen, wie zum Beispiel bei Tacitus. Jeder Text repräsentiert sicher auch<br />

ein spezifisches Interesse an der Sache, und so muß sein diskursiver Entstehungsort stets<br />

mitberücksichtigt werden. Das Nibelungenlied nimmt Züge der germanischen Mythologie<br />

auf; es läßt sich durchaus als partielle Wiederaufnahme der germanischen Mythologie verstehen,<br />

vermengt diese jedoch mit der im Mittelalter fortgeführten Aventiuere, die sich an<br />

antike Heldenepen anschließt, jedoch das höfische Ideal der Ritterlichkeit hinzufügt.<br />

Amirani ist als mythisches Substrat in einer ‚früheren Stufe’ stehen geblieben, und die<br />

Vielzahl an oralen ‚Textvarianten’ belegt zunächst eine gewisse Rezeptionskraft, das heißt:<br />

im Reich der Märchen und Geschichten, die man sich abends vor dem Schlafengehen erzählt,<br />

besitzt Amirani einen festen Platz. In der Weltliteratur hingegen verfügt er über keine<br />

ständige Vertretung. Prometheus wird ihm möglicherweise den Rang abgelaufen haben.<br />

Amirani sendet keine Botschafter in die Welt aus. Die Gründe mögen auch in einem höheren<br />

Alter des Mythologems liegen. In diesem Artikel wollte ich von meiner Arbeit am Mythos<br />

erzählen, weniger von den spezifischen Charakteristika des Mythologems Amirani.<br />

„Wenn Lévi-Strauss vorschlägt, alle erhobenen Fassungen eines Mythos in einer Blattstruktur<br />

übereinander zu projizieren, um dadurch den Kernbestand zu ermitteln, so ist dies<br />

die Ausfällung des Zeitfaktors: alle Varianten werden einer unbestimmten Zeitebene zugeordnet.<br />

Es ist nicht mehr das ewig Wahre, aber doch eines, für das Zeitverlauf und Zeitstelle<br />

gleichgültig sind. Für eine philosophische Mythologie ist das besonders gehärtete<br />

Material des Mythos in seinem Geschichtsgang nicht zuletzt dadurch aufschlußreich, daß<br />

an seinem Widerstand gegen die Richtung und Stärke der verformenden und destruktiven<br />

Kräfte Aufschlüsse für die geschichtlichen Horizonte gewonnen werden können, aus denen<br />

sie einwirken.“ (Blumenberg 2006: S. 301)<br />

III.<br />

Resümee<br />

Mein Fazit möchte ich mit einem Zitat aus einem Brief Gottfried Benns an Käthe von<br />

Porada beginnen:<br />

„Europa ist der Erdteil der Abgründe und Schatten, denken Sie doch, daß im hellsten<br />

Griechenland Prometheus an den Felsen mußte und wie er litt!“ (zitiert bei Blumenberg<br />

2006: S. 329)<br />

Der Kaukasus wurde vom deutschen Dichter ins helle Griechenland gerückt. Der Kaukasus<br />

verliert an Außerordentlichkeit im geographischen, aber vor allem mythologischen<br />

Sinne. Es könnte als Lob aufgefaßt werden, wenn der Felsen im Kaukasus als wenn nicht<br />

Mittelpunkt, so doch als Bestandteil Europas wahrgenommen wird. Durch Prometheus<br />

rückt der Kaukasus näher an Europa, doch möchte ich nicht in den Kanon einstimmen,<br />

Amirani sei ein georgischer Prometheus. Es gibt einige Unterschiede: es fehlen die Tricksterattribute.<br />

Amirani ist gewitzt und übermenschlich stark, doch unterliegt er letztlich der<br />

göttlichen Herausforderung. Prometheus ebenso, was die Fesselung an den Felsen bezeugt,<br />

181


182<br />

Dominik Irtenkauf (Germany)<br />

doch verliert Prometheus nicht den Rückhalt in der Götterwelt. Herakles gelingt es letztlich,<br />

Prometheus in manchen Varianten des Mythos zu befreien. Bei Amirani wird diese<br />

Befreiung immer wieder vereitelt. Amirani als nationale Allegorie bietet sich für Georgien<br />

an, und wurde im 19. Jahrhundert unter anderem von Dichtern wie Akaki Zereteli aufgegriffen.<br />

Zu sehr ähnelt die von vielen blutigen Kämpfen geprägte Geschichte Georgiens<br />

dem Schicksal des Halbgotts Amirani.<br />

Amirani ist unbearbeiteter als die Mythologeme aus der griechischen Mythologie; er<br />

läßt – so nehme ich das in meiner schriftstellerischen als auch wissenschaftlichen Praxis<br />

wahr – mehr Freiraum für eine Neuinterpretation, die sich an der bestehenden Tradition<br />

ausrichtet.<br />

Meine Absicht in Georgien ist es, die Amiranisage als untere Schicht des Palimpsests<br />

wahrzunehmen, die Textur der Mythologie in der Kultur als auch im Alltagsleben aufzuspüren<br />

und mit Hilfe einer Arbeit am Mythos zu verstehen lernen. Hierfür nimmt meine<br />

Vorgehensweise wissenschaftliche Züge insofern an, als daß ich Differenzen nicht nivelliere,<br />

sondern in meine Arbeit einfließen lasse. Zugleich öffnet sich mein literarisches Auge<br />

den offensichtlichen Änderungen an der Oberfläche. Dieses ‚Projekt’ dauert seit Beginn<br />

der literarischen Moderne an. Bitte verlangen Sie von mir nicht, ein Werk, einen Schriftsteller<br />

oder gar eine Jahreszahl für diesen Umbruch zu nennen. Er macht sich bis heute<br />

bemerkbar, ist lange noch nicht ausgestanden und fordert vom wahrnehmenden Subjekt<br />

eine jeweils auf die Fragestellung abgestimmte Phänomenologie.<br />

Meine Phänomenologie speist sich aus Gérard Genettes Intertextualitätskonzept des<br />

Palimpsestverfahrens, Blumenbergs Arbeit am Mythos, den ich weniger philosophisch wie<br />

er, sondern medienpraktisch verstehen möchte und meinen eigenen kontingenten Erfahrungen<br />

in den drei Monaten, die ich in Georgien verweilte.<br />

Aus dieser trigonalen Konzeption entwickelt sich eine Untersuchung zu Amirani, angereichert<br />

mit Muskeldehnungen meines Kopfes, die persönliches Kolorit als auch fiktionalisierte<br />

Erlebnisse ausdrücken, und Reflektionen zur zeitgenössischen Rezeption jedweder<br />

Mythologie.<br />

Ich möchte zu Gérard Genette noch einige Worte anführen: In seinem Buch Palimpseste.<br />

Die Literatur auf zweiter Stufe (Frankfurt am Main 1993) führt er anhand einer Vielzahl<br />

an Beispielen vor, in welcher Beziehung ein Hypo- zu einem Hypertext steht, wie in einem<br />

neu verfaßten Text Spuren einer Vorlage auftauchen. Aus seinem Ansatz kann ich für meine<br />

eigene schriftstellerische Arbeit die Kunst der feinen Trennung erlernen, das heißt mir<br />

wird bewußt, daß das Amirani-Mythologem über mehrere Schichten verfügt, die jeweils<br />

zeitlich voneinander geschieden werden müssen. Zudem wird ein Gefühl der perspektivischen<br />

Veränderung vermittelt - wird der Rahmen einer Vorlage erweitert oder reduziert,<br />

neubearbeitet oder übernommen, variiert oder plagiiert?<br />

Diese intertextuelle Webarbeit geschieht auf dem Hintergrund einer Arbeit am Mythos,<br />

zu der ich bereits oben näheres ausgeführt habe. Bei dieser Arbeit bleibe ich nicht am


Vergleichende Mythologieforschung: Grenzverkehr zwischen Deutschland<br />

Original ‘kleben’, sondern führe es in einem anderen Medium - der Literatur - fort, um dadurch<br />

die Aussagekraft georgischer Mythologie zu testen. Auch beziehe ich andere Medien<br />

als die textuelle oder orale Überlieferung ein; wie zum Beispiel die Bildende Kunst oder<br />

den internationalen Film. Auf diese Weise soll eine möglichst ausgewogene Sicht auf das<br />

mythologische Umfeld Amiranis ermöglicht werden. Die Ergebnisse kann ich zum derzeitigen<br />

Stand meiner Forschungen noch nicht absehen.<br />

Spätestens wenn das Buch zu Amirani im Rahmen des Musa-Stipendiums veröffentlicht<br />

wird, werde ich nähere Details preisgeben können.<br />

Literatur:<br />

Barthes 1980: Barthes R. La chambre claire. notes sur la photographi. Paris : Gallimard,<br />

1980.<br />

Blumenberg 2006: Blumenberg H. Arbeit am Mythos. Frankfurt am Main, suhrkamp verlag,<br />

2006.<br />

Chikovani 1978: Chikovani M. (Hg.). Das Buch vom Helden Amirani. Ein altgeorgischer Sagen-<br />

kreis, übersetzt von Heinz Fähnrich, Leipzig: Kiepenheuer, 1978.<br />

Genette 1993: Genette G. Palimpseste. Die Literatur auf zweiter Stufe. Frankfurt am Main,<br />

suhrkamp verlag, 1993.<br />

dominik irtenkaufi<br />

`SedarebiTi miTologia. germania-saqarTvelos Soris sazRvris<br />

monacvleoba – amirani interesTa centrSi~<br />

reziume<br />

Cemi saboloo mizania, erTad movaqcio mecnieruli kvleva da literaturuli<br />

interpretacia, im wignSi, sadac laparaki iqneba amiranis saxeSi<br />

gamoxatul gmirobis qarTul miTologiur motivze. winamdebare statia<br />

efuZneba leqcias, romelic Cavatare SoTa rusTavelis literaturis institutSi<br />

2007 wlis 17 oqtombers, ganaTlebis saministros mier organizebuli<br />

programis ,,muza-saqarTvelos~ farglebSi. maSin me visaubre amiranis<br />

miTologiis specifiur maxasiaTeblebze da gadavwyvite Tavi ameridebina<br />

Temisadmi gansakuTrebulad samecniero midgomisTvis. amis nacvlad, yuradReba<br />

gavamaxvile miTologiis warmosaxviT Zalaze dRevandel yoveldRiur<br />

cxovrebaSi.<br />

winamdebare statiaSi amiranis problemis kvleva, erTi mxriv, eyrdnoba<br />

Jerar jenetis palimpsestis interteqstualobis Teorias, meore mxriv, _<br />

183


184<br />

Dominik Irtenkauf (Germany)<br />

hans blumensbergis wigns Arbeit am Mythos (miTosze muSaoba), imdenad ramdenadac<br />

me mainteresebs is miTologiuri cvlilebebi, romelic ganicada<br />

miTologiam mas Semdeg rac pirvelad gamoCnda konkretuli miTologiuri<br />

motivi _ gmiri ucxo miwaze. Cemi kvleva miTologiur Temaze SeiZleba SevadaroT<br />

amerikeli mecnieris Jozef kempbelis popularul wigns ,,aTasi<br />

saxis mqone gmiri~. Tavis wignebSi is yovelTvis cdilobs ipovos msgavseba<br />

msoflios sxvadasxa miTologiebs Soris.<br />

Cemi statiis da SemdgomSi, wignis, mizania gaacnos germanel mkiTxvels ara<br />

marto qarTuli miTologia, aramed yoveldRiuri cxovreba da miTologiis<br />

roli dRevandel saqarTveloSi. amis gamo, me ZiriTadad dainteresebuli<br />

var qarTuli miTologiisa da zRaprebis aRqmiT xelovnebis sxvadasxva sferoSi.<br />

es aris Cemi, ase vTqvaT, intermedialuri midgoma. amas garda, vcdilob<br />

ganvaviTaro specialuri fenomenologiuri midgoma sakiTxisadmi,<br />

raTa davabalanso cru Sexedulebebi da miTis erTi mimarTulebiT aRqma.<br />

es fenomenologiuri meTodi Seicavs qarTuli miTologiis pirovnul reinterpretacias,<br />

germanuli kulturis gaTvaliswinebiT. germania-saqarTvelos<br />

Soris sazRvrebis gadakveTasTan dakavSirebuli kiTxvebi ganixileba<br />

kulturuli msgavsebebisa da gansxvavebebis aspeqtSi.<br />

amirani jer kidev ZiriTadi miTologiuri motivia, romelic unda iqnas<br />

mxatrulad reinterpretirebuli.


kulturis paradigmebi<br />

kaxa kacitaZe<br />

epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi<br />

arqaul kulturaSi<br />

dasavleTSi sul ufro intrensiurad viTardeba kvlevebis tipi, romel-<br />

Tac samxedro-kulturologiuri SeiZleba vuwodoT da romelic moicavs<br />

imis Seswavlas, Tu rogor aRiqmeboda ama Tu im kulturaSi is fenomeni,<br />

omis saxeliT rom aris cnobili. m. osovskaias, r. kardinis da sxvebis naSromebma<br />

am mimarTulebiT sruliad axali horizonti gaxsna. warmodgenil<br />

samxedro-kulturologiuri Tematikisadmi miZRvnil statiaSi Cven SevexebiT<br />

omis arqauli aRqmis erT-erT yvelaze aqtualur da dramatul moments<br />

_ gmiri-beladis (SeTavsebiT epikuri samxedro gmiris) daRupvasTan dakav-<br />

Sirebul rig aspeqtebs.<br />

omi, sikvdili, sicocxle<br />

sayovelTaodaa cnobili, rom samxedro saqmes sikvdilTan specifikuri<br />

damokidebuleba aqvs. es sakiTxi dawvrilebiT gavarCieT „strategiis safuZvlebis“<br />

bolo monakveTebSi (kacitaZe 2006: 501-520) da axla mxolod<br />

mokled gavimeorebT ZiriTad daskvnebs.<br />

arsebobs sami sfero, romelTac sikvdilisadmi specifikuri, SeiZleba<br />

iTqvas, uaRresad intimuri damokidebuleba aqvT. esenia: filosofia, romelic<br />

sokratuli Tu kvazisokratuli gansazRvrebis Tanaxmad (romelic<br />

XI-XIII saukuneebis qarTul filosofiur skolebze gadamwyvet gavlenas<br />

axdenda), sxva araferia, Tu ara `wurTvna sikudilisa~, `sikvdilis treiningi~<br />

_ sakuTar Tavsa da sxvebSi sikvdilis SiSis gadalaxva, inteleqtualuri<br />

amaRleba Cven sasrulobaze, oRond sruliad sxva formiT, vidre es,<br />

vTqvaT, iaponur kulturaSi iyo;<br />

medicina – sfero, romelic gulisxmobda sikvdilisgan dacvas (cxadia,<br />

es dacva yovelTvis pirobiTia, vinaidan sikvdili mainc Cveni mudmivi da<br />

Tanxmxlebi Tanamgzavria);<br />

samxedro saqme, romlis ZiriTadi saqme (`biznesi~) sikvdilia, `mokvdinebaa~,<br />

oRond es mokvdineba gacilebiT sxva da specifikuria, vidre, vTqvaT,<br />

`qileris~ mier Cadenili mkvleloba. samxedroc klavs, an, sul cota,<br />

185


186<br />

kaxa kacitaZe<br />

gegmavs amas, magram misi qmedeba arsebiTad gansxvavebulia da ara mxolod<br />

imitom, rom mis mier ganxorcielebuli mkvleloba saxelmwifos mieraa<br />

institucionizebuli. es SeiZleba arc ise mniSvnelovani detalia. ufro<br />

mniSvnelovania is, rom samxedros arsebobis wesi principulad gansxvavdeba<br />

qileris arsebobis wesisagan (qilers, rogorc sikvdilisadmi specialur<br />

mimarTebas, ar ganvixilavT im martivi mizezis gamo, rom is paTologiaa<br />

maSin, roca samxedros, medikosisisa an filosofosis damokidebuleba sikvdilis<br />

mimarT normaluri adamianis damokidebulebis formaa). SesaZloa,<br />

amerikis strategiuli aviaciis devizi _ `mSvidoba Cveni profesiaa~ _<br />

arcTu adekvaturi xumroba iyo, magram is garkveul zRvars aRniSnavs sikvdilsa<br />

da sicocxles Soris; zRvars, romelic Zalian myifea, Tumca arsebobs<br />

da samxedroebs am myife zRvarze uwevT moqmedeba.<br />

magram omis arsi erTxel da samudamod mocemuli ram ar aris, is Tavis<br />

istoriul arsebobaSi sxvadasxvagvarad avlens Tavs. ase rom, icvleba damokidebuleba<br />

samxedro saqmis mimarT. aseve mudmivad icvleba sikvdilis<br />

adamianiseuli gageba. Sesabamisad, sxvadasxva epoqebSi adamianebis, gansaku-<br />

TrebiT samxedroebis (pirvel rigSi, bunebrivia, Cven isini gvainteresebs)<br />

mier sicocxlis, sikvdilisa da imis aRqma Tu ra iqmena sikvdilis Semdeg,<br />

sruliad sxvadasxvagvaria. am sami `ramis~ urTierTmimarTebis gageba udides<br />

gavlenas axdens samxedros qcevaze (Tu swams saiqios arseboba, adamiani<br />

erTgvarad SeiZleba moiqces, Tu ara swams – sxvagvarad). Tavad urTierTmimarTebas<br />

ki kulturis tipi, misi ZiriTadi parametrebi da indikatorebi<br />

gansazRvraven. esaa is uSinaganesi kavSiri kulturasa da samxedro saqmes<br />

Soris, romelic bolo dromde mkvlevarebis yuradRebis miRma rCeboda.<br />

yovel kulturas Tavisi warmodgena aqvs sikvdilze da imazec, Tu ra<br />

iqneba sikvdilis Semdeg. am mxriv gamonakliss arc Cven mier ganxiluli<br />

kulturebi warmoadgens. metic, es kulturebi erTmaneTisagan mkveTrad mijnaven<br />

„Cveulebriv“ sikvdilsa da omSi daRupvas. magaliTad, Zvelirlandiurad<br />

brZolaSi daRupvas erqva torchair, sityvasityviT _ dacema (rom<br />

vambobT xolme `brZolis velze daecao~, amis msgavsad), xolo Cveulebriv<br />

sikvdils ewodeboda et atbath sityvasityviT: „sikvdiliT mokvda“ (warmodwarmodgenebi... 2002: 42). Cveulebriv sikvdili mravali formiT ganisazRvreboda,<br />

magaliTad: rogorc danakargi, dafarulobaSi gadasvla, wasvla, kleba,<br />

qroba da a.S. amasTan sikvdilis sxvadasxva formebisadmi damokidebuleba<br />

sxvadasxva socialuri fenebSi sxvadasxva unda yofiliyo. Tu meomrisaTvis<br />

brZolaSi moulodneli daRupva samoTxeSi moxvedris garantia iyo, miwis<br />

muSisaTvis bunebrivi mdgomareoba loginSi mSvidi sikvdvili iyo. gvianzepirsityvieri<br />

da masze damyarebuli naratiuli tradicia saiqios Sesaxeb,<br />

romelmac Cvenamde moaRwia, samxedro aristokratias wreSi iqmneboda an,


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

ukidures SemTxvevaSi, misTvis iyo gankuTvnili da sikvdilze mis Sexedulebebs<br />

asaxavda. aq mTavari iyo xanmokle sicocxle da iseTi sikvdili,<br />

romelic gmirad gaqcevda da saukuneebis manZilze gagiTqvamda saxels. aRarafers<br />

vityviT imis Taobaze, rom amgvari sikvdili saiqios, `samoTxeSi~<br />

moxvedris garantia iyo (rogorc qvemoT vnaxavT, warmarTul samoTxes araferi<br />

aqvs saerTo qristianulTan). magaliTad: axalgazrda RvTaeba baldri,<br />

erTaderTi skandinavuri RvTaeba, Tavad odinis usayvarlesi Svili,<br />

romelic regnerankamde iRupeba, germanul-skandinaviur samoTxeSi ki ar<br />

xvdeba, aramed erTgvar jojoxeTSi. mizezi erTia: is brZolaSi ar daRupula,<br />

sabrZolo iaraRiT ki ara, totis moxvedriT daiRupa da ver daimkvidrebs<br />

adgils iq, sadac mxolod omSi daRupulebi eZlevian netarebas,<br />

cxadia ise, rogorc es Zvelgermanels esmoda (Tu rogor esmoda, qvemoT<br />

vnaxavT). baldris mdgomareobas TviT mamamisi, RvTaebaTa Soris upirvelesi<br />

_ odinic ki ver amsubuqebs. msoflio kanonis winaSe wasvla masac<br />

ar SeuZlia. amitom sruliad logikuria, rom iseTi gmirebi, rogorebic<br />

kuhulini an aqilevsi arian, siyrmidanve irCeven xanmokle, magram saxelovan<br />

sicocxles, romelsac garda saaqaoSi saukuneebis ganmavlobaSi saxelianobisa,<br />

saiqioSi privilegirebuli mdgomareoba mosdevs. da es logikuri<br />

arCevania imis gaTvaliswinebiT, Tu CavwvdebiT _ rogor esmoda sicocxle,<br />

sikvdili da sikvdilis Semdgomi cxovreba winasaxelmwifoebrivi donis samxedro<br />

aristokratias.<br />

sikvdilis uwyeba<br />

sikvdilis mauwyebeli niSani<br />

albaT, yvelas gvaxsovs cnobili `sikvdilis niSani~ robert luis stivensonis<br />

`ganZis kunZulidan~.es sikvdilis niSani erTi Savad SeRebili qa-<br />

Raldia, mekobreebma rom gaugzavnes Tavis yofil kolegas. Tumca, SegviZlia<br />

vTqvaT, rom sikvdilis momaswavebel niSanze, am sityvis farTo gagebiT,<br />

SegviZlia uamravi arqauli eTnosisa da folkloruli tradiciis gaTvaliswinebiT<br />

visaubroT. Zalian zogadad, esaa raRac xdomileba, movlena<br />

an maTi erToblioba, romelic, wesisamebr, personaJis, gmiris (realurad<br />

arsebulis da Semdeg miTologizebulis, an Tundac gamogonilis) aRsasruls<br />

moaswavebs. magaliTisaTvis SegviZlia gavixsenoT arsena, romelic,<br />

rasakvirvelia, ar aris arqauli da magiuri personaJi, magram tipologiurad<br />

garkveul msgavsebas avlens maTTan (gavixsenoT: `uzarbaznod ar iqneba<br />

Tqveni arsenas daWera~ da sxv.). arsenas daRupvamde ramdenime xniT adre<br />

misdis sikvdilis momaswavebeli niSani. mas esizmreba:<br />

187


188<br />

kaxa kacitaZe<br />

vnaxe wuxeli sizmari, imisTana Tqvensa mtersa,<br />

vnaxe wuxeli sizmari, sisxlSi viRebavdi wversa,<br />

wreul me xom ar movrCebi, rac rom unda gadawydesa,<br />

an TaTari miRalatebs, qarTveli ar momarCensa.<br />

aseTi uamravi magaliTi SeiZleba moiZebnos ara mxolod arqaul<br />

folklorSi, an masze damyarebul naratiul ZeglebSi, aramed iseT TxzulebaSic<br />

ki, rogoricaa poema simona doliZis Sesaxeb, sadac gmirs, daRupvamde<br />

mcire xniT adre esizmreba, rom yelze gveli axvevia. am monakveTis<br />

amocanaa sikvdilis momaswavebeli aseTi niSnebis ramdenime tipis gamoyofa<br />

da maTi gaaanalizeba. amasTan xazs vusvamT, rom, naSromis Tematikidan gamomdinare,<br />

mxolod gmiri meomrebis magaliTebiT SemovifarglebiT.<br />

pirvel yovlisa, unda aRiniSnos, rom am niSans Tavisi adresati hyavs,<br />

romelsac SeuZlia gaigos, rom raRac xdomileba ama Tu im piris (rogorc<br />

wesi, Tavad misi) aRsasrulis momaswavebelia (swored ase aRiqvamen sikvdilis<br />

niSans arsena da simona doliZe). amasTan es niSani drois an sivrcis<br />

garkveul, gansakuTrebul monakveTSi SeiZleba iqnes miRebuli. magaliTad,<br />

simona doliZis SemTxvevaSi aqcenti droiT parametrze keTdeba:<br />

cxra enkenis Tves mesizmra,<br />

viTom yels mexvia gveli,<br />

vecade, ver moviSore,<br />

ise SemeSala xeli.<br />

aranakleb cnobili abragis, mixo WuWulaSvilis sikvdilis momaswavebeli<br />

niSani ki sivrcis monakveTTan aris dakavSirebuli:<br />

Cemi wera da ajali,<br />

sizmarSi vnaxe cxadada,<br />

Turme viyavi qiziySi,<br />

damSvidebuli wynarada,<br />

marcxena wveri momparses,<br />

marjvena damrCa calada.<br />

marjvena xelis TiTebSi,<br />

sisxli mdioda Savada.<br />

maSinve vuTxari biWebsa,<br />

ver gadavrCebi mSralada.<br />

kidev erTxel aRvniSnavT, rom arc arsena da arc revolucioneri abra-


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

gebi arqauli personaJebi ar arian da genetikurad maTTan raime kavSiri Tu<br />

aqvT, imdenad Soreuli, rom misi daZebna Wirs, magram tipologiurad isini<br />

garkveul msgavsebas avlenen arqaul gmirebTan da amitom maT magaliTzec<br />

SegviZlia sikvdilis momaswavebeli niSnebis ilustrireba.<br />

oreulTan Sexvedra rogorc sikvdilis momaswavebeli niSani<br />

sikvdilis momaswavebel erT-erT niSnad sakuTar oreulTan Sexvedra<br />

SeiZleba miviCnioT. principSi oreulTan Sexvedraca da sizmarSi miRebuli<br />

sikvdilis momaswavebeli niSanic movlenaTa erT rigs ganekuTvneba. saku-<br />

Tari daRupvis momaswavebel sizmarSi gmiri, rogorc wesi, garkveul mdgomareobaSi<br />

Cayenebul sakuTar Tavs xedavs anu sakuTar oreuls xvdeba. amave<br />

dros oreulTan Sexvedra SeiZleba moaswavebdes pirovnebis gaorebas, misi<br />

daSlis dasawyiss, romelic sabolood misi aRsasrulis mauwyebelia. zogierTi<br />

mkvlevaris azriT, amave konteqstSi unda ganvixiloT sarkis gatexva,<br />

rogorc sikvdilis an raime ubedurebis momaswavebeli. sarkis gatexva xom<br />

gmiris erTiani xatis damsxvrevas, mis fragmentaciasa da, Sesabamisad, aRsasruls<br />

moaswavebs. amave rigis movlenebs SeiZleba mivakuTvnoT sikvdilis<br />

momaswavebeli erT-erT niSanTagani, romelic kuhulins evlineba: ukanasknel<br />

brZolaSi mimavali kuhulini mdinareze gadasvlisas xedavs axalgazrda<br />

mtiral qaliSvils, romelic gasisxlianebul tansacmelsa da abjars<br />

recxavs. kargad rom daakvirdeba, kuhulini dainaxavs, rom es misi sakuTari<br />

samosi da abjaria. gadalaxavs Tu ara gmiri mdinares, qaliSvili qreba. aseve,<br />

irlandiur sagaSi `da hokis saxlis dangreva~ qalRvTaeba badbi ambobs,<br />

rom recxavs lagams im mefisa, romelic daiRupeba. Tumca lagami am dros<br />

ukve sisxliania. sagulisxmoa sisxlis, rogorc sikvdilis momaswavebeli<br />

niSnis farTo gavceleba moyolebuli arsenadan, romelic sisxliT iRebavs<br />

wversa, damTavrebuli kuhuliniT. rodesac am ukanasknels sasikvdilo br-<br />

Zolis win dedamisi Rvinos miutans, es ukanaskneli sisxlad iqceva.<br />

tabus darRveva<br />

gmiris mier raime akrZalvis, tabus darRveva agreTve SeiZleba gaxdes<br />

sikvdilis niSani. oRond am SemTxvevaSi saqme ufro specifikur viTarebasTan<br />

gvaqvs, vidre raime saxis winaswarmetyvelebisas. tabus uneblie Tu<br />

Segnebuli darRveviT gmiri ara Tu iRebs gafrTxilebas SesaZlo aRsasrulis<br />

Sesaxeb, aramed erTgvarad axdens mis provocirebas. magaliTisaTvis<br />

SegviZlia gavixsenoT, rom arsenas sikvdils win swored `tabus~ darRveva<br />

uZRvis, rodesac is wiTel paraskevs Rvinis smas iwyebs.<br />

189


190<br />

kaxa kacitaZe<br />

tabuTa amgvari sistema, rogorc aRvniSneT, farTod iyo gavrcelebuli<br />

Zvel irlandiaSi, sadac tabus geisi ewodeboda. geisi SeiZleboda personaJs<br />

Tavad daewesebina sakuTari TavisaTvis, aseve SeiZleboda es geisi sxvas<br />

daedo masze. amasTan geisis darRvevam SeiZleba prognozistuli funqciac<br />

miiRos (igi moaswavebdes gmiris daRupvas) da kauzativurisac (gaxdes gmiris<br />

daRupvis mizezi). amasTan problemas warmoadgens is, rom gmirs SeiZleba<br />

ramdenime urTierTgamomricxavi geisi edos, romelTagan erTis Sesruleba<br />

TavisTavad iwvevdes meoris darRvevas.<br />

magaliTad kvlav kuhulinis eposi SeiZleba aviRoT. ukanasknel brZolaSi<br />

mimaval kuhulins gzad xsenebuli kalatinis sami jojo asuli Sexvdeba,<br />

romlebic kocons arian mimsxdarni da circelis Samfurebze ZaRlis<br />

xorcs wvaven. isini kuhulins SesTavazeben am arcTu sasiamovno mwvadis gasinjvas.<br />

kuhulins geisi adevs, romelic ZaRlis xorcis Wamas ukrZalavs<br />

(es geisi kulanis ZaRls da Tavad gmiris saxels ukavSirdeba). magram amave<br />

dros adevs geisi, rom uari ar Tqvas sufrasTan mipatiJebaze. didxans uarobs<br />

gmiri, magram rodesac jojoebi bralad dasdeben, rom maT Raribul<br />

sufras iwunebs, igi ZaRlis xorcs gasinjavs, ris Sedegadac Tavisi Zalis<br />

nawils kargavs. amas ki saboloo jamSi gmiris daRupva mosdevs.<br />

verbaluri winaswarmetyveleba<br />

sikvdilis erT-erT momaswavebel niSans warmoadgens mavanis mier gmirisaTvis<br />

misi momavali daRupvis winaswarmetyveleba. aseTi winaswar<br />

metyvelebis tradicia mraval arqaul kulturaSi gvxvdeba. magaliTad: winaswarmetyvelebis<br />

aRmniSvneli irlandiuri sityva tairngire warmodgeba<br />

kompozitidan do-airngir, rac sityvasityviT niSnavs winaswar (air=winaswar)<br />

yvirils (gair). amasTan amgvari winaswarmetyvelebis avtori SeiZleba mxolod<br />

adamiani ki ar iyos, aramed nebismier cocxali arseba.<br />

aseTi arsebis rolSi SeiZleba gamovides, upirveles yovlisa, cxeni an<br />

ZaRli, romelic patronisadmi erTgulebiT gamoirCeva. maTi qmedeba gafr-<br />

Txilebaa patronisadmi, ar Caidinos garkveuli qmedeba, Tumca SesaZlebelia<br />

sikvdilis winaswarmetyvelis rolSi gamodiodes magiasTan dakavSirebuli<br />

sxva arsebac, magaliTad _ gveli an mgeli.<br />

cxenis mier gmiris gafrTxilebis magaliTi momavali sikvdilis Sesaxeb<br />

narTebis eposSi gvxvdeba. gmiri soslani saiqiodan rom dabrundeba, gafr-<br />

Txilebis miuxedavad, gzad quds rom dainaxavs, aiRebs da qamarSi gairWobs.<br />

sinamdvileSi es Turme qudi ki ara, qudad gadaqceuli soslanis mteri<br />

sirdoni yofila. soslani Tavis molaparake cxens imdens awvalebs, aiZulebs<br />

_ uTxras, rogor SeiZleba misi (cxenis) mokvla. cxenic iZulebulia


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

uTxras, rom is (cxeni) molod maSin mokvdeba, rodesac fexis qaCaCebs qvemoT<br />

esvrian. Semdeg ekiTxeba, rogor SeiZleba Tavad gmiris mokvla. razec<br />

soslani pasuxobs, rom muxlisTavebs garda mTlianad foladisaa da mxolod<br />

maSin mokvdeba, Tu muxlisTavebze balsagis borbali (erTdroulad<br />

personaJicaa da, Cans, raRac basri badros msgavsi iaraRic) gadauvlis.<br />

`hoda, ar Segindos ufalma, _ uTxra cxenma, _ mec damRupe da Seni Tavic.<br />

aba naxe, qamarSi qudis Zvela rom gairWe, eg gaTagis vaJi sirdoni gaxlda~<br />

(narTebi 1988: 164). marTlac, sirdoni jer cxens mouswrafebs sicocxles,<br />

xolo Semdeg balsagis borblis meSveobiT soslansac mouRebs bolos (amaze<br />

dawvrilebiT qvemoT visaubrebT).<br />

cxenis mier gmiris gafrTxilebis sxva magaliTia mocemuli kuhulinis<br />

eposSi. sabediswero brZolaSi gamgzavrebis win kuhulinis meetle verafriT<br />

abams etlSi mis rux cxens. rodesac kuhulini cxens miuaxlovdeba,<br />

is samgzis daudgeba marcxena mxariT, xolo Semdeg sam sisxlian kurcxals<br />

gadmoagdebs. gasagebia, rom cxenebi, rogorc saiqiosTan dakavSirebuli<br />

arsebebi (ix. zemoT), winaswarmetyvelabasTanac arian dakavSirebulni, saxeldobr<br />

im winaswarmetyvelebasTan, maTi da maTi patronis daRupvas rom<br />

exeba.<br />

daTarsva<br />

daTarsvasTan dakavSirebuli crurwmenebi sayovelTaod aris gavrcelebuli<br />

_ dawyebuli imiT, rom romeliRac dRes raimes Cadena ar SeiZleba,<br />

damTavrebuli e.w. marcxena fexze adgomiT. gmiris daRupvis momaswavebeli<br />

niSnis magaliTi isev kuhulinis eposSi SeiZleba vnaxoT, sadac bolo brZolaSi<br />

mimaval kuhulins mosasxamis sakinZi dauvardeba, rac sxva miniSnebeb-<br />

Tan kompleqsSi sikvdilis momaswavebeli kidev erTi niSania.<br />

epikuri gmiris sikvdili<br />

gmiris sikvdilis logika<br />

gmiris sikvdili ar aris mxolod winaswarmetyelebis ubralo axdoma,<br />

tabus darRvevis Sedegi an sikvdilis mauwyebeli niSnidan aucileblobiT<br />

gamomdinare faqti. sikvdili amave dros gmiris heroizaciis aucilebeli<br />

pirobaa, miT ufro, rom es sikvdili veragulad da orTabrZolis patiosani<br />

wesebis darRveviT xdeba. metic, am qmedebiT gmirebi TiTqosda gamoisyidian<br />

manamde Cadenil uRirs qmedebebs (gavixsenoT, rom arqauli eposis<br />

personaJebi sruliadac ar arian wmindanebi). gmiris sikvdili aerTianebs<br />

191


192<br />

kaxa kacitaZe<br />

mTel siuJets im TvalsazrisiT, rom laitmotivad gasdevs mas, xolo meore<br />

mxriv, amave siuJets erTianobad hkravs viTarca logikuri dasasruli.<br />

amitom sikvdilis gziT gmiris heroizaciaa mTavari da ara Tavad gmiruli<br />

sikvdili. miT ufro, rom gmiri SeiZleba srulebiTac ar iRupebodes<br />

gmirulad, magaliTad sigurdi an osuri narTebis gmiri soslani.<br />

zogjer gmiris sikvdili racionalizebuli da motivizirebulia (magaliTad,<br />

sigurdi ciliswamebis msxverpli xdeba). magram gmiris daRupvis<br />

faqts yvela SemTxvevaSi damoukidebeli mniSvneloba aqvs, imis miuxedavad,<br />

gaaCnia raime motivacia, Tu wminda iracionaluri aqtis xasiaTs atarebs.<br />

kidev ufro arsebiTia, rom gmirul daRupvamde, anu gmirad saboloo qcevamde,<br />

personaJi Tavad Cadis RalatiT mkvlelobas. magaliTad: sigurdi<br />

RalatiT klavs fafnirsa da regins (mere ra, rom erTi drakoni iyo da meore<br />

_ juja, Tan Tavad apirebdnen sigurdisaTvis bolos moRebas). mTavaria,<br />

rom gmiri raindulad ki ar xocavs miwinaaRmdegeebs, aramed _ motyuebiT.<br />

vTqvaT, amirani mis gadamrCenel devis das klavs, soslani motyuebiT klavs<br />

bibics, romelmac igi daindo (rom aRaraferi vTqvaT soslanis originalur<br />

qurqze, romelic misi mtrebis skalpebidanaa Sekerili) da a.S. Tumca,<br />

es gasakviri araa, arqauli sazogadoebis samxedro demokratiis epoqa<br />

saraindo-kurtuazuli xana ar yofila, amitom gmiris mier sisastikis, an<br />

gindac veragobis, Cadena gasakviri ar unda iyos. Tumca, daRupvis logikas<br />

am sisastikesTan da veragobasTan araviTari pirdapiri kavSiri ara aqvs. bolos<br />

da bolos iRupeba beovulfi, romelsac arc veragoba Caudenia da arc<br />

sisastike (Tumca, unda aRiniSnos, rom `beovulfSi” arqauli eposis gmiris<br />

niSnebTan erTad Cndeba saraindo romanis personaJisaTvis damaxasiaTebeli<br />

Tvisebebic).<br />

gmiris sikvdilis aucilebel elements mis mkvlelze SurisZieba warmoadgens.<br />

rogorc „beovulfis“ 1384-e kupletSia naTqvami, megobrisaTvis<br />

Suri unda iZio da ar itiro unayofod. rogorc wesi, daRupuli gmirebi<br />

marTlac SurnaZiebi rCebian. Tumca zogjer, iSviaTad, isic xdeba, rom samagieros<br />

mizRvis Semdeg Tavad SurismaZiebelic iRupeba. magram yvelaze<br />

metad ubeduria is daRupuli gmiri, romelsac potenciuri SurismaZiebelic<br />

ki ar hyavs.<br />

rasakvirvelia, gmiri SeuZlebelia Cveulebriv brZolaSi moklan. mis<br />

dasamarcxeblad an veragobaa saWiro, an _ gansakuTrebuli iaraRi (zogjer<br />

Tavad gmirisave), garemoebaTa uCveulo damTxveva an saqmeSi boroti Zalebis<br />

CarTva, romlebic yvelafer amas moaxerxeben. sainteresoa, rom XIX<br />

saukunis meore naxevris da XX saukunis dasawyisis qarTuli folkloris<br />

personaJebi arqauli eposis gmirebTan aqac iseTive tipologiur msgavsebas<br />

amJRavneben, rogorc sikvdilis mauwyebeli niSnis SemTxvevaSi. magaliTad,


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

epikuri gmiris darad arsenas damarcxeba SeuZlebelia Cveulebrivi iara-<br />

RiT (isev da isev: `uzarbaznod ar iqneba Tqveni arsenas daWera~). amitom<br />

kuWatnelis lekis biWma zurgidan veraguli gasroliT mokla arsena oZelaSvili.<br />

rainduli romanebis gmirebisa da arsenasi ar iyos, XX saukunis dasawyisis<br />

qarTuli revoluciuri folkloris sami devgmiris damarcxebac mxolod<br />

RalatiT gaxda SesaZlebeli. daTiko SevardnaZe vinme WeliZes mouwamlavs,<br />

ris Sesaxebac firali guldawuxebuli ambobs:<br />

Sen dailoce WeliZev,<br />

rom gamikeTe vaxSami,<br />

xmeli xili bevri gvqonda,<br />

Zveli Rvino da qaTami,<br />

sawamlavic Semapare,<br />

rom Seviqmeni nasvami.<br />

simona doliZe kidev ufro muxTali Ralatis msxverpli gaxda:<br />

ar vfiqrobdi Tu gamcemda,<br />

Cemi Zma andro doliZe.<br />

andro doliZes Zma ar daundvia da simonasTan cnobili uriadniki jafariZe<br />

mouyvania _ danarCeni mkiTxvelmac kargad uwyis. rac Seexeba mixa<br />

WuWulaSvils, man orjer ganicada Ralatis simware: jer iyo da vinme giorgi<br />

mWedliSvili iseve moeqca, rogorc farsadan bodbisxeveli _ arsenas,<br />

daaTro da daaWerina. magram mixa cimbiridan gamoipara. Tumca cud xalxs<br />

ra gamolevs da vinme Samilas biWma gigam mixas saldaTebi miusia. garSemortymulma<br />

mixam tyveobas TviTmkvleloba amjobina.<br />

niSandoblivia, rom dasaxlebul poemaTa gardacvlili personaJebi TavianT<br />

sikvdilze pirvel pirSi mogviTxroben, rac imas niSnavs, rom sikvdilis<br />

miuxedavad, mainc cocxloben, ukve rogorc folkloris maradiuli<br />

gmirebi.<br />

gmiri soslanis sikvdili<br />

rogorc zemoT vTqviT, sikvdilis momaswavebel niSans verc narTebis gmiri<br />

soslani gadaurCa. vnaxoT, rogor axda es winaswarmetyveleba. erTxel<br />

soslani sanadirod iyo da mSvenieri fur-iremi dainaxa. rogorc xSirad<br />

xdeba, is iyo mSvildi daumizna, rom fur-iremi mSvenier qaliSvilad iqca<br />

193


194<br />

kaxa kacitaZe<br />

da soslans colad SerTva sTxova, razec gmirma sakmaod uxeSad upasuxa:<br />

`ramdeni gzaabneuli qaliSvilic Semxvdes, yvela colad rom SemerTo,<br />

narTebis sofelSi maTi tevac ar iqneba~ (narTebi 1988: 166). qaliSvili<br />

daemuqra, razec soslani gacecxlda da mandilosans nezvi uwoda. am Seuracxyofis<br />

Semdeg qaliSvili frinvelad iqca da gafrinda. Turme, nu ityvi<br />

da xsenebuli lamazmani balsagis (rogorc Cans, mzis gansaxierebaa) asuli<br />

yofila. man mamas SesCivla, soslanma Seuracyofa momayenao. ganrisxebulma<br />

balsagma Tavis borbals (rogorc vTqviT, Cans, erTdroulad badrosebri<br />

basri saganicaa da gansulierebuli personaJic) uxmo da soslanis mokvla<br />

ubrZana. borbali soslanis mosaklavad gafrinda. `aba dauxvdi, narTelo<br />

vaJkacoo~-o, _ gadmosZaxa balsagma. soslanis kiTxvas, ra iaraRiT upirebda<br />

mokvlas, balsagma upasuxa, dasartymeli iaraRiTo da Tan mouwoda:<br />

Tu vaJkaci xar, Subli dauxvedreo. soslanma foladis Subli SeuSvira.<br />

moxvda borbali, magram Sublma aisxlita, scada soslanma borblis daWera,<br />

magram am ukanasknelma dasxltoma moaxerxa. balsagma isev gadmosZaxa,<br />

borbali brundeba da mkerdi dauxvedreo. dauxvedra soslanma mkerdi da<br />

isev asxlta borbali. axla ki soslanma imarjva, borbali daiWira da ori<br />

nekni Caumtvria. borbali Seexvewa: gamiSvi da awi balsagis borbali ki ara,<br />

soslanis borbali merqmevao, Tan RmerTi daiyena Tavmdebad. daujera soslanma<br />

da gauSva.<br />

gauSva da sul tyuilad. gzad borbals muxTali sirdoni Sexda da aswavla,<br />

rogor eZia Suri soslanze. nekidan sisxli gamoidine da Semdeg fics<br />

Zala daekargebao. mere mWedel qurdalagonTan midi da axal neknebs gamogiWedavs,<br />

bolos ki soslani ZmakacebTan erTad zilxanis velze nadirobis<br />

Semdeg mosasveneblad iqneba wamowolili, midi da yvelas muxlebze gadauareo.<br />

afrinda borbali da, vinc karavSi iwva, yvelas fexebi daaWra. magram<br />

soslani Turme karavSi ar yofila. fexebdaWrili megobrebi rom naxa, ma-<br />

Sinve mixvda, vin Caidenda amas da borbals gaekida. gzad vels, muryans,<br />

cacxvs, rcxilas, wifels, muxas sTxova balsagis borblis dakaveba, magram<br />

arc erTma ar daakava da soslanma yvela daswyevla. Semdgom aryis xem scada<br />

balsagis borblis dakaveba, magram ver SeZlo. bolos da bolos balsagis<br />

borbali sviam daakava. sviis totebSi gabmul borbals soslanma orive<br />

gverdi Caumtvria da is iyo, unda moekla, rom borbali Seevedra, sicocxle<br />

maCuqeo.<br />

didxans uarobda gmiri, magram bolos, mas Semdeg, rac borbalma fici<br />

dado, oRond gamiSvi da Cemi ojaxis Tormet wevrs davxocav Seni Tormeti<br />

Zmobilis sanacvlodo, soslanma kvlav gauSva borbali.<br />

gauSva da isev Secda. ficis Sesasruleblad mimaval borbals kvlav sirdoni<br />

Sexvda da daarwmuna, rom ficis Sesruleba mkvlelobis imitaciiTac


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

SeiZleboda: saxeldobr imiT, rom Tavisi ojaxis Tormeti wevridan zogisaTvis<br />

fexze daeWra frCxilebi da zogisaTvis _ xelze. borbalic ase<br />

moiqca. qurdonma qurdalagons kvlav gaamTelebina borblis gverdebi da<br />

daarwmuna borbali, kidev erTxel ecada soslanisaTvis muxlebis gadaWra.<br />

es mcdeloba warmatebiT dasrulda, balsagis borbalma soslans muxlebi<br />

gadauWra, Tavisi ojaxis wevrebisaTvis daWrili frCxilebi miuyara da cad<br />

afrinda.<br />

ususurad mwolare soslans jer arwivma gadaufrina, mere qorma, Semdeg<br />

_ mercxalma. gmirma samives sTxova, Cemi ambavi narTebs SeatyobineTo, magram<br />

mxolod mercxali daTanxmda. Semdeg daTvi, mgeli da melia movidnen.<br />

pirvelma orma gulwrfeli wuxili gamoTqves soslanis bedis gamo da man<br />

isini daloca, xolo meliam farisevlobisa gamo daiwyo da gmiris wyevla<br />

daimsaxura.<br />

amasobaSi mercxalma narTebs soslanis samwuxaro bedi amcno. soslan-<br />

Tan mividnen, bajaRlo oqros kubo daumzades, abreSumis sudara. soslanma<br />

Zmebs daubara, iseTi saflavi gamiTxareT, sami fanjara rom hqondeso, erTi<br />

aRmosavleTiT mzem amosvlisas rom Semaxedoso, erTi SuaSi, mzem SuadRiT<br />

rom damxedoso da erTic dasavleTiT, mzem Casvlisas rom damxedoso. Semdeg<br />

daibara balsagis borbalsa da sirdonze Suri iZieTo, ris Sesrulebasac<br />

misi Wabuki ZmisSvili dahpirda da soslanmac mSvidad ganuteva<br />

suli (ise, rogorc qvemoT vnaxavT, mTlianad mainc ar momkvdara). narTebma<br />

soslans samfanjriani saflavi gaukeTes, oqros kuboSi Caasvenes da mSvilisaric<br />

Caatanes.<br />

cota xnis Semdeg soslanis Zmebma sirdoni daibares da uTxres: `soslanis<br />

cxeni umxedrod gavelurdeba; Tu kaci xar, zogjer Sejeqi xolme~ (nar-<br />

Tebi 1988: 176). sirdonma yasidad iuara, magram didi xnis Txovnis Semdeg<br />

dasTanxmda. soslanis cxens rom moajdeboda, dascinoda da patrons augad<br />

uxsenebda. erTxel ise gaTavxedda, soslanis saflavze mivida, saflavis irgvliv<br />

Weneba iwyo da gmirs saflavSi CasZaxa: `hei, soslan, ras moveswar,<br />

Seni naqebi cxeni me damrCa (narTebi 1988: 177). esa Tqva da zed saflavis Sua<br />

sarkmelze gadaalaja. ver moiTmina mkvdarma soslanma mtris es Tavxedoba,<br />

esrola qvemodan sarkmlis gavliT isari da sirdons tvini cas mianTxevia.<br />

erTi balsagis borbalzec maZiebia Surio, _ inatra da, mgoni, sabolood<br />

mokvda (rasakvirvelia, Tu folkloris gmiri SeiZleba sabolood mokvdes).<br />

misma ZmiSvilma qurdalagons rkinis keti gaakeTebina da balsagis<br />

borbali xizis velze daibara. iq ise dascxo rkinis keti, rom balsagis<br />

borbals erTi nekni aRar SearCina mTeli. SeSinebuli borbali gaiqca, xan<br />

ixvad iqca, xan tyis qaTmad, bolos saflavi gaiTxara da iq daimala. magram<br />

soslanis Zmiswulma mainc miagno daatyveva, soslanis saflavTan miiyvana<br />

195


196<br />

kaxa kacitaZe<br />

orad gahkveTa, erTi naxevari TaviT daudo soslans da meore ferxTiT.<br />

Catarebuli analizis Semdeg SeiZleba iTqvas, rom soslanis sikvdili<br />

gmiris heroizaciis formaa da ara gmiruli sikvdilis nairsaxeoba. mas<br />

balsagis borbali veragulad klavs da umweo mdgomarobaSi tovebs. soslanis<br />

sikvdili aucilebeli pirobaa imisaTvis, rom logikurad ganasrulos<br />

misi gmirad gadaqceva. balsagis borblis ramdenjerme gaSveba Sinagani<br />

logikis matarebelia. man xazi unda gausvas imas, rom Ria brZolaSi gmiri<br />

daumarcxebelia da misi mokvla mxolod RalatiT SeiZleba. sikvdili rom<br />

soslanis gmirad qcevis procesis gansrulebaa, isic adasturebs, rom igi<br />

saflavidanac ki klavs Tavis mter sirdons. amasTan is bednieri mokluli<br />

gmiria, ramdenadac hyavs SurismaZiebeli.<br />

gmiri kuhulinis sikvdili<br />

gmiri kuhulinis mTavari mteri, boroti dedofali medbi ar isvenebda<br />

da kuhulinis daRupvas eswrafoda. misi waqezebiT kuhulinis mier<br />

mokluli jadoqar kalatinis Svilebma kuhulins mravali ubeduri xilva<br />

mouvlines. mas Semdeg, rac gmirma arafrad Caagdo sikvdilis mauwyebeli<br />

araerTi niSani da daarRvia geisi, romelic ZaRlis xorcis Wamas ukrZalavda,<br />

gadamwyveti brZolis Jami dadga. medbma kuhulinis winaaRmdeg axali<br />

koaliciis Seqmna moaxerxa, romelsac saTaveSi kuhulinis mier daxocili<br />

bumberazebis vaJebi lugaid kuroisZe da erk kairbres Ze Caudgnen. erkma<br />

veragoba moifiqra. kuhulinis mtrebs urCia: SeerCiaT ori umamacesi meomari,<br />

romlebic orTabrZolis imitacias moaxdendnen, xolo maT siaxloves<br />

daeyenebinaT bardi (poeti, romlis Txovnaze uari irlandiaSi samarcxvinod<br />

iTvleboda). bards kuhulinisaTvis misi Subi unda eTxova, romelzec<br />

nawinaswarmetyvelebi iyo, rom misiT mefe ganigmireboda. imis gamo, rom<br />

irlandiuri qcevis kodeqsi bardisaTvis nebismier Txovnaze uaris Tqmas<br />

krZalavda (erTi gadmocemiT, romeliRac mefe iZulebulic ki gaxda, rom<br />

bardisaTvis sakuTari Tvali daeTmo), kuhulini, cxadia, am Txovnas Seasrulebda.<br />

maSin kuhulinis mtrebs igi Tavisive SubiT unda ganegmiraT. es<br />

veraguli gegma miRebul iqna.<br />

amasobaSi kuhulini mowinaaRmdegeTa laSqars miuaxlovda da ganadgureba<br />

dauwyo. ra sabrZolo ileTs ar mimarTa: asi quxilis ileTs, samasi<br />

quxilis ileTs, samgzis cxra vaJkacis quxilis ileTs... mowinaaRmdegeebi<br />

gafanta da Semdeg maT JuJvas mihyo xeli. imdeni mteri gaJuJa, ramdenic<br />

zRvaSi qviSaa da caze varskvlavi. uecrad or erTmaneTTan Serkinebul meomars<br />

waawyda. maT siaxloves bardi idga. `sircxvili Sen, kuhulin, Tu am<br />

meomar vaJkacebs ar gaaSveleb~, _ uTxra kuhulins. kuhulini miuaxlovda


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

meomrebs da TiToeul maTgans ise Caartya TavSi muSti, rom tvini gamouvidaT<br />

yurebidan da nestoebidan. `WeSmaritad gaaSvele isini, _ uTxra bardma,<br />

_ awi isini erTmaneTs zians marTlac veRar miayeneben~. `eseni arafriT<br />

ar daurvdebodnen, rom ara Seni Txovna~, _ upasuxa kuhulinma. amis Semdeg<br />

bardma kuhulins Subi sTxova. kuhulinma upasuxa, rom Subi Tavad sWirdeba,<br />

vinaidan mtrebTan omobs. amaze bardma upasuxa, rom Tu Subs ar miscems,<br />

bardi kuhulinze damcinav simReras SeTxzavs (irlandiaSi ufro didi sircxvili<br />

ar arsebobda). `ar egebis, rom Sevrcxve ZRvnis gacemaze uarisa da<br />

wuwuraqobisaTvis~, _ Tqva kuhulinma da bards Subi tariT win tyorcna,<br />

Tanac iseTi ZaliT, rom bards Subli gauxvrita da kidev cxra mis ukan<br />

mdgomi meomari miayola (warmoidgineT, ra moxdeboda, Subi wveriT win rom<br />

esrola). amis Semdeg kuhulini mtris mwyobris siRrmeSi SeiWra da brZola<br />

gaagrZela. xolo misma mterma natyorcni Subi aiRo da kuhulinisken srola<br />

daapira. `am SubiT mefe mokvdeba~, _ iwinaswarmetyveles jadoqar kalatinis<br />

Svilebma. lugaidma Subi tyorcna, magram kuhulinis nacvlad misi<br />

meetle laegi gangmira. kuhulini mxurvaled daemSvidoba Tavis erTgul<br />

meetles da brZola gaagrZela Tanac ise, rom meetlis Tanamdebobac SeiTavsa.<br />

mtris mwyobris garRvevis Semdeg igi kvlav waawyda or urTierTmebrZol<br />

meomarsa da bards. bardma kvlav sTxova kuhulins meomrebis gaSveleba. man<br />

meomrebs xeli CasWida da iseTi ZaliT moityorcna sxvadasxva mxares, rom<br />

maTi xorcis naglejebi irgvliv mimoifina. Semdeg bardma kuhulins Subi<br />

sTxova. kuhulinis uars man upasuxa, rom is gmiris gamamasxaravebel leqss<br />

SeTxzavda. _ me dReSi mxolod erTxel var valdebuli Sevasrulo Txovna,<br />

_ upasuxa kuhulinma, _ dRes Txovna ukve Sevasrule. _ icode Sens gamo<br />

mTel ulads gavamasxaraveb, _ daemuqra bardi. _ araodes momxdara, rom<br />

Cemi siZunwis an xeiris gamo uladi Sercxveniliyo. marTalia, mcire xnis<br />

sicocxleRa damrCa, magram es arc axla moxdeba, _ upasuxa kuhulinma.<br />

man kvlav tariT win stryorcna Subi bards, Subli gauxvrita da mis ukan<br />

mdgomi cxra meomaric gangmira. Subi axla erk kairbres Zem aiRo da kalatinis<br />

ZeT hkiTxa, vin mokvdeboda am SubiT. maT upasuxes, rom am SubiT<br />

mefe mokvdeboda. erkis ukmayofilo SeniSvnaze, rom es maT erTxel ukve<br />

iwinaswarnetyveles, kalatinis Svilebma auxsnes, rom winaswarmetyveleba<br />

axda, vinaidan Subma laegi gangmira, es ukanaskneli ki irlandiel meetleebs<br />

Soris upirvelesi, Sesabamisad meetleebis mefe iyo. styorcna erkma<br />

Subi da kuhulinis cxeni ruxi gangmira. gamoiRo kuhulinma cxenis Wrilobidan<br />

Subi da daemSvidoba Tavis erTgul cxens. es ukanaskneli kiserze<br />

naxevari caluRiT gaemarTa fuatis mTasTan arsebul rux tbaSi, saidanac<br />

is odesRac kuhulinma moipova.<br />

kuhulinma brZola etlSi Sebmuli erTi cxeniTRa gaagrZela. Semdgomi<br />

197


198<br />

kaxa kacitaZe<br />

brZolisas igive scena gaTamaSda, rac pirvel or SemTxvevaSi. bardma kuhulins<br />

Subi sTxova. gmiris pasuxad, rom man bardebis Txovna ukve orgzis Seasrula,<br />

mesame bardi daimuqra, rom is kuhulinis mTel gvars Searcxvenda.<br />

ise, jobda ar damuqrebuda, vinaidan kuhulinma masac Subli gauxvrita da,<br />

rogorc icoda xolme, cxra meomari miayola. Subi lugaidma aiRo da kalatinis<br />

vaJebs hkiTxa, vin mokvdeboda am SubiT. maT kvlav upasuxes, rom am<br />

SubiT mefe mokvdeboda. lugaidis ukmayofilo SeniSvnaze, rom es maT ukve<br />

Tqves, rodesac Subi erkma isrola, kalatinis vaJebma ganmartes, rom isini<br />

marTlebi iyvnen, vinaidan Subma irlandiis cxenebis mefe mokla. maSin lugaidma<br />

Subi styorcna da kuhulini ise gangmira, rom Signeuli gadmoucvivda.<br />

amis mxilveli kuhulinis Savi cxeni etlidan gamovida da Savi tbisaken<br />

gaswia, sadac odesRac kuhulinma igi moipova. gmiri saSinelma wyurvilis<br />

grZnobam Seipyro. man mtrebs sTxova, iqve mdebare tbamde mieSvaT, sikvdilis<br />

win rom gagrilebuliyo. es ukanasknelni daTanxmdnen, Tu ukan dabrunebis<br />

pirobas miscemda. _ mxolod imas gTxovT, Tavad moxvideT CemTan, Tu ukan<br />

dabrunebas ver movaxerxeb, _ sTxova kuhulinma. sasikvdilod daWrilma<br />

gmirma ibanava, wyali Sesva da irlandielebs dauZaxa. moaxloebuli mteri<br />

rom dainaxa, iqve mdgom maRal qvas mieba, raTa fexze mdgomi Sexvedroda<br />

sikvdils. am dros misi ruxi moWenda (romelic TiTqosda mkvdari iyo),<br />

raTa patroni daecva manam, sanam cocxali iyo. man kbilebiT gatkvira ormocdaaTi<br />

mteri. xolo TiToeuli CliqiT ocdaaT-ocdaaTi kuhulinis sikvdilis<br />

mosurne mospo. amis miuxedavad, lugaidi kuhulinTan miiWra da<br />

Tavi mohkveTa. am dros gmirs xelidan xmali gauvarda, romelic lugaids<br />

marjvenaze daeca da xeli mohkveTa.<br />

mtrebma kuhulinis Tavi, xeli da fari waiRes da gzas daadgnen. gzad<br />

lugaids banaoba mounda. swored banaobisas wamoewia lugains kuhulinis<br />

biZaSvili da Zmadnafici konan Zlevamosili Tavisi ZaRlisTaviani cxeniT,<br />

romelsac wiTeli nami erqva. konal Zlevamosili daTanxmda lugaidis Txovnas,<br />

mxolod cali xeliT SebrZoleboda mas (rogorc gvaxsovs, lugaids<br />

marjvena kuhulinis xmalma mohkveTa. xazs vusvamT, xmalma da ara kuhulinma,<br />

romelic am momentisaTvis ukve mkvdari iyo). brZolisas konalma Tavisi<br />

cxenis daxmarebiT daamarcxa lugaidi da Tavi mohkveTa. ase iZia gmirma<br />

konalma Suri gmir kuhulinisaTvis. konalis sardlobiT uladebma mteri<br />

sastikad daamarcxes, kuhulinis mokveTili Tavi daibrunes da Sin gamarjvebulebi<br />

dabrundnen. aseTi iyo kuhulinis aRsasruli.<br />

Tumca, kuhulini samudamod ar gamqrala. rogorc erTi gviandeli legenda<br />

gadmogvcems, igi erTxel kidev gamocxadebia irlandielebs im Jams,<br />

roca am ukanasknelTa Soris maTi ganmanaTlebeli wminda patriki qristianobas<br />

amkvidrebda. wminda patriks igi saiqiodan gamouZaxia, raTa irlan-


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

diis warmarT xelmwife loigairesTvis eCvenebina qristianobis WeSmariteba<br />

da jojoxeTis mTeli saSinelebebi: `erTxel loigaire da wminda patrikis<br />

megobari wminda benini mak-indokis velze idgnen. uecrad iseTi Zalis civma<br />

qarma wamoubera, rom orivem Zlivs Seikaves Tavi, rom ar waqceuliyvnen. beninma<br />

auxsna, rom es qari jojoxeTis karibWidan SemoiWra. karibWe ki cota<br />

xniT imitom gaaRes, rom iqidan kuhulini gamoeSvaT. Semdeg veli nislma<br />

dafara da nislSi cxadad gamoCnda uzarmazari aCrdilisebri etli, romelSic<br />

`oTxiT morbenali” cxenebi iynen Sebmulni. etlSi orni iyvnen _<br />

kuhulini da misi erTguli meetle laegi. kuhulini ametyvelda da mouwoda<br />

loigaires moqcevisaken. `irwmune RvTisa da wminda patrikisa, rameTu<br />

Sens winaSe demoni ki ara, aramed kuhulinia, Ze sualtamisa~ (rolestoni<br />

2004: 196) imis dasarwmuneblad, rom namdvilad kuhulinia, igi warmarT<br />

xelmwifes sakuTar gmirobebs CamouTvlis da jojoxeTis saSinelebebze<br />

mouTxrobs. Semdeg kuhulini wminda patriks sTxovs, ufals Seavedros,<br />

rom misTvis zecis kari gaixsnas. amboben, ufalma kuhulinisa da wminda<br />

patrikis vedreba Seiwyalao, xolo loigaire qristianad moqceula.<br />

gmiris datireba<br />

am monakveTSi daRupuli gmiris datirebaze visaubrebT. xazs vusvam: laparakia<br />

ara sazogadod gardacvlilis, aramed sworedac rom daRupulis<br />

datirebaze. daRupuli gmiris amgvari datireba gulisxmobs gansakuTrebuli<br />

zepiri poeturi teqstis arsebobas, romelic Seicavs garkveul stereotipul<br />

formulebs. aq upiratesad SevexebiT datirebis rituals skandinavur<br />

da Zvel qarTul tradiciebSi, Tumca saWiroebis mixedviT gaviTvaliswinebT<br />

agreTve keltur da baltoslavur tradiciasac.<br />

Cveulebriv datirebis rituals asrulebs solisti (solistebi). rituali<br />

morgebulia konkretuli situaciisadmi, magram yovelTvis Seicavs<br />

garkveul stereotipul formulebsa da sqemebs. datirebis monawileTa<br />

nawili solistis an solistebis qmedebas JestebiT (magaliTad, sxeulis<br />

garkveuli qneviT) uWers mxars. cnobili mkvlevari desnickaia aRniSnavs:<br />

`epikuri poeziisa da datirebis leqsikur-semantikuri da sintaqsur-stilistikuri<br />

Taviseburebebi mniSvnelovnad msgavsia. rogorc Cans, datirebis<br />

ritualisas did rols TamaSobs improvizireba mza formulebisa da<br />

standartuli sqemebis safuZvelze~ (warmodgenebi... 2002: 203). mkvlevari<br />

Tvlis, rom datirebis teqstebs msgavsi morfologia gaaCnia da Sedgeba<br />

Sesavali formulisagan, varirebadi ZiriTadi teqstisa da damasrulebeli<br />

wamoZaxilebisagan, romlebic xmamaRal qviTinSi gadadis.<br />

datireba mimarTulia micvalebulze, TiTqosda am ukanasknels SeeZlos<br />

199


200<br />

kaxa kacitaZe<br />

gaigos yvelaferi, rasac masze amboben. datireba aris im saxis ritualuri<br />

teqsti, romelmac micvalebulebsa da cocxlebs Soris kavSiri unda daamyaros,<br />

daareguliros kavSiri daRupul gmirsa da cocxalTa samyaros<br />

Soris. ufro zustad, datirebas ori adresanti hyavs _ rogorc cocxal-<br />

Ta, ise micvalebulTa samyaroebi. orivem unda Seityos daRupuli gmiris<br />

siqvelis Sesaxeb.<br />

amasTan gasaTvaliswinebelia, rom datireba ar aris Selocvis nairsaxeoba.<br />

am ukanasknelSi adresati sustadaa gamoxatuli maSin, rodesac datirebis<br />

adresati, formulebis trafaretulobis miuxedavd personificirebulia.<br />

misdami mimarTva Seicavs pirovnebis gadaZaxils pirovnebisadmi. datirebas<br />

axasiaTebs maRali toni (lamis wivili) da teqstis Segnebuli gangrZobiTi<br />

wakiTxva. laparakia Zaxilze, yvirilze, wivilze, tirilze da a.S.<br />

Zvel inglisur teqst `beovulfSi~ SemorCenila monaTxrobi, sadac gmiris<br />

damtireblis funqcia gayofilia bebruxanasa da gmiris saZmos Tormet<br />

wevrs Soris. beberi qalis mier Sesrulebuli gulisgamgmiravi datireba<br />

aviswmomaswaveblad JRerda datirebaze damswre pirTaTvis. balto-slavianuri<br />

da balto-finuri monacemebis umetesobiT, damtireblis rolSi<br />

mxolod qalebi gamodiodnen. n. ganinas azriT, datirebis mTavar Sinaarss<br />

sayovelTao gaubedurebis aRwera Seadgenda.<br />

arsebobda datirebis sxva formac, rodesac damtireblis rolSi mefis<br />

saZmos wevrebi gamodiodnen. magaliTad, iordanesTan gvaqvs atilas datirebis<br />

STambeWdavi suraTi: `hunTa mTeli tomis saukeTeso mxedrebi... esevi-<br />

Tar ixseniebdnen mis gmirobebs: `hunTa didi xelmwife atila, Sobili mamamis<br />

munZukisagan, uZlieres tomTa beladi! Sen, romelmac aqamde arnaxuli<br />

simamaciT erTma daipyari skviTTa da germanelTa samefoebi, romelmac<br />

qalaqTa aRebiT Tavzari daec romaelTa orive imperias, da raTa danarCeni<br />

[qalaqebi] ar gaZarculiyo, mowyaleba miiRe, maTi (romaelebis _ k.k.) vedreba<br />

Seismine, da yovelwliur xarks dasjerdi. da am yovelives warmatebiT<br />

dasrulebis Semdeg aResrule ara mtris mier miyenebuli Wrilobisagan,<br />

ara Senianebis veragobisagan, aramed sixarulSi da mxiarulebaSi,<br />

tkivilis gareSe, rodesac mTeli tomi janmrTeli da dauzianebeli iyo. vin<br />

CaTvlis amas aRsasrulad, Tu aravin aris iseTi, viszec Suria saZiebeli~<br />

(warmodgenebi... 2002: 216).<br />

rogorc mkvlevarebi varaudoben, atilas datirebisas mamakacTa samgloviaro<br />

simReris adresatia rogorc gardacvlili beladi, ise mamakacTa mTeli<br />

samyaro. mamakacuri datirebis specifika imaSia, rom masSi gmiris gardacvalebiT<br />

miyenebuli SesaZlo zianis CamoTvlas enacvleba daRupulis Rirsebebis<br />

CamoTvla. Tumca, rogorc `beovulfis~ datirebis sqemidan SeiZleba<br />

davaskvnaT, datirebis teqstSi Sedis wuxili gmiri-beladis (hlafordes


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

hryre) daRupvis gamo (ar dagvaviwydes _ atilas SemTxvevaSi damtireblebi<br />

mas brZolaSi daRupulad ki ara, lxinsa da drostarebaSi gardacvlilad<br />

miiCnevdnen, amitom mis datirebaSi daRupvaze aqcentireba ver iqneboda), naxsenebia<br />

lxinis Sewyveta, dacarielebuli darbazebi da a.S.<br />

gmiri-beladis daRupva misi garemocvisaTvis (`saZmosaTvis~) didi gamocdaa.<br />

is ganixileba ara mxolod socialur, aramed kosmiur planSic,<br />

rogorc qaosis Zalebis gamarjveba, mdgradi kosmiuri (romelic Tavisi arsiT<br />

socialuricaa) struqturis darRveva. rac ufro maRalia daRupulis<br />

socialuri rangi, miT ufro metia garRveva kosmiur doneze da miT ufro<br />

Zlieria qaoturi Zalebis Semoteva. datireba ara mxolod zaralis konstantaciaa,<br />

aramed im qaosis gamovlineba, romelic samyarosa da sociums<br />

misi arsebobis garantis gardacvalebiT moaklda.<br />

gmiri-beladis datireba saZmos wevrebis mier gulisxmobs Semdeg moqmedebebs:<br />

`Tqma~, `ubnoba~, `gamocxadeba~, `uwyeba~, `qeba~, `dideba~,<br />

`gansja~, `gankiTxva~. yvela eseni irTveba ufro farTo mniSvnelobaTa vel-<br />

Si, romelic xasiaTdeba, rogorc `wuxili~, `datireba~, `simRera~, `sevdis<br />

simRera~, `reCitativi~, `sityva-simRera~. beladis datireba iazreba,<br />

rogorc verbaluri gamoxatva sayovelTao qaosisa, gmiri-beladis gardacvalebas<br />

rom mohyveba.<br />

amrigad, SegviZlia davaskvnaT, rom arsebobs daRupuli gmiris datirebis<br />

ori forma: 1. qalebis mier Catarebuli datirebis rituali, romelsac<br />

aqvs Civilis, wuxilis xasiaTi da romliTac aRiwereba qaosi, gmiris sikvdilis<br />

Semdeg rom dadgeba. 2. mamakacuri datireba, rogorc qaosis manifestacia,<br />

beladis xotba, misi gmirobebis aRwera, saWiroebis SemTxvevaSi<br />

_ Surisgebis aRTqma. amasTanave, rogorc specialistebi aRniSnaven, datirebis<br />

ena (magaliTad, Zvelgermanuli) monaTesavea epiuri poeziis enisa da<br />

dakavSirebulia maRali stilis zepirmetyvelebasTan, romelic sruldeba<br />

sazogadoebriv-mniSvnelovani ceremoniebisas.<br />

datirebis orive forma gvxdeba arqaul qarTul tradiciebSi. gmiris<br />

datireba mamakacis mier gvxvdeba naratul ZeglebSi, xolo qalis mier<br />

gmiris datirebia _ folklorul zepirspityvier tradiciaSi. rogorc<br />

naratuli wyaroebidan dasturdeba, arsebobda specialuri instituti damtireblebisa,<br />

`mgosanni glovisani~, romelTa amocana datirebis gziT gmiris<br />

gandideba da SesaZlo qaosis dadgomis faqtze xazgasma iyo.<br />

leonti mrovelisaTvis miwerili qronikis im monakveTSi, romelic farsman<br />

qvels eZRvneba, moTxrobilia, rom sparselebma, veraferi daakles<br />

gmir mefes da ubralod mowamles igi (mzareulis mosyidvis gziT). Semdeg<br />

teqstSi vkiTxulobT: `maSin iqmna glova da tirili, da tyeba yovelTa<br />

qarTvelTa zeda, warCinebulTagan vidre glaxamde. da ityebdes yovelni Ta-<br />

201


202<br />

kaxa kacitaZe<br />

vsa TvisTa yovelTa Sina qalaqTa da dabnebTa, rameTu dasxdebian mgosanni<br />

glovisani, da Sekrbian yovelni da axsenebdian simxnesa da siquelesa, da<br />

siSueniesa da saxierebasa farsman quelisasa, da ityodian esreT: `vai Cuen,<br />

rameTu mogvZina sueman borotman, da mefe Cueni, romlisagan xsnil viyveniT<br />

monebisagan mterTa, moikla igi kacTa mgrZnebelTagan, da aw miveciT<br />

Cuen wartyuevnad naTesavTa ucxoTa~ (qc 1958: 53).<br />

am framgmentze yuradReba jer kidev pavle ingoroyvam gaamaxvila (ingoroyva<br />

19?: 259-269). is farsmanis datirebis teqsts arqaul originalad miiCnevda,<br />

ramac rig mkvlevarebSi skepticizmi gamoiwvia. Tumca, sruliad gaugebaria,<br />

rogor Seityo XI saukunis avtorma leonti mrovelma datirebis ritualis<br />

Sesaxeb, romelic sxva arqauli xalxebis datirebis ritualis zusti<br />

analogia. pirvel yovlisa, aRvniSnavT imas, rom farsmanis datirebis teqsti<br />

zustad jdeba arqauli datirebis teqstis zemoT moyvanil daxasiaTebaSi,<br />

romlis Tanaxmadac (kidev erTxel gavimeorebT): `epikuri poeziisa da datirebis<br />

leqsikur-semantikuri da sintaqsur-stilistikuri Taviseburebebi mniSvnelovnad<br />

msgavsia. rogorc Cans, datirebis ritualisas did rols TamaSobs<br />

improvizireba mza formulebisa da standartuli sqemebis safuZvelze~. farsman<br />

qvelis datirebaSi rom mogvepoveba sintaqsur-stilisturi da leqsikursemantikuri<br />

msgavseba epikur teqstebTan, eWvs gareSea (magaliTad, ritmuli<br />

prozis wyoba). aseve eWvs gareSea, rom farsmanis datirebis teqstSi gvxvdeba<br />

mza formulebi da standartuli sqemebi. erTaderTi saeWvo momenti improvizaciaa,<br />

magram misi arseboba an ararsebobaze SeuZlebelia vilaparakoT manam,<br />

sanam datirebis sxva analogiur teqsts ar davadgenT.<br />

farsman qvelis datireba Sinaarsobrivi TvalsazrisiT aseve identuria<br />

arqauli gmiris datirebisa. aqac xazgasmulia gmiris siqveleni (`axsenebdian<br />

simxnesa da siquelesa, da siSueniesa da saxierebasa farsman quelisasa~);<br />

amasTan `qarTlis cxovrebaSi~ _ `mgosanTa glovisaTa~ tirilis<br />

teqstis mxolod bolo monakveTia uSualod citirebuli. rogorc zemoT<br />

iTqva, arqaul sazogadoebebSi gmiris datireba sam Tanmimdevrul etaps<br />

moicavda: 1) Sesavali; 2) varirebadi ZiriTadi teqsti; 3) damasrulebeli<br />

wamoZaxili, romelic xmamaRal qviTinSi gadadioda.<br />

farsman qvelis datirebis teqstSi varirebadi ZiriTadi teqstis zusti<br />

citati Semonaxuli ar aris, magram datirebis ritualSi mis arsebobas<br />

calsaxad adasturebs fraza: `da axsenebdian simxnesa da siquelesa, da si-<br />

Sueniesa da saxierebasa farsman quelisasa~. cxadia, es moxsenieba teqstis<br />

ZiriTadi monakveTi unda yofiliyo. damasrulebeli wamoZaxilia: `vai Cuen,<br />

rameTu mogvZina sueman borotman, da mefe Cueni, romlisagan xsnil viyveniT<br />

monebisagan mterTa, moikla igi kacTa mgrZnebelTagan, da aw miveciT Cuen wartyuevnad<br />

naTesavTa ucxoTa~. ubralo dakvirveba naTelyofs, rom aq teqstSi


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

aRmavali ritmul-semantikuri eskalacia mimdinareobs (`vai Cuen~-dan `miveciT<br />

Cuen wartyuevnad naTesavTa ucxoTa~-mde). imis gaTvaliswinebiT, rom es<br />

yvelaferi xdeba fonze, rodesac `ityebdes yovelni Tavsa TvisTa~, savsebiT<br />

logikuria vivaraudoT, rom msgavsad sxva arqauli datirebis ritualebisa,<br />

Cvens SemTxvevaSic datirebis dasasruli albaT xmamaRal qviTinSi gadadioda.<br />

datirebis teqstis morfologiis TvalsazrisiT, erTaderTi, ris Sesaxebac<br />

`qarTlis cxovrebis~ teqstis mixedviT ver vimsjelebT, aris sakiTxi _<br />

hqonda Tu ara datirebas Sesavali nawili.<br />

teqstisaTvis damaxasiaTebelia arqauli datirebis is Taviseburebac,<br />

rom misi adresati aris sazogadoebac (`vai Cuenda~) da Tavad micvalebulic,<br />

romlis siqvelesac esmeba xazi. aseve eWvs gareSea isic, rom datirebaSi<br />

xazgasmulia im qaosis dadgoma, romelic gmiris sikvdils mosdevs:<br />

`da aw miveciT Cuen wartyuevnad naTesavTa ucxoTa~.<br />

da bolos, SevexoT `mgosanTa glovisaTa~ instituts, anu pasuxi gavceT<br />

sakiTxs, mandilosnebi axorcielebdnen gmiri xelmwifis datirebis rituals<br />

Tu mamakacebi. im garemoebis gaTvaliswinebiT, rom momxdari ambidan<br />

ramodenime saukunis Semdegac ki qalebi da mamakacebi gancalkevebiT sadilobdnen<br />

(rogorc es `SuSanikis wamebidan~ Cans) naTeli gaxdeba, rom gmiri<br />

mefis damtireblebi mamakacebi unda yofiliyvnen (Sdr. svanur zars).<br />

amrigad farsman qvelis datirebis teqstSi Semonaxulia gmiri-mefis datirebis<br />

ritualisa da Sesabamisi teqstis iseTi momentebi, rogorebicaa:<br />

• gansakuTrebuli zepiri poeturi teqstis arseboba;<br />

• garkveul stereotipul formulebi;<br />

• datirebisas Jestebis arseboba (`ityebdes yovelni Tavsa Tavsa TvisTa~);<br />

• ZiriTadi teqsti da damasrulebeli wamoZaxilebi, romelic xmamaRal<br />

qviTinSi gadadis;<br />

• datirebas ori adresanti hyavs: rogorc cocxalTa, ise micvalebulTa<br />

samyaroebi. orivem unda Seityos daRupuli gmiris siqvelis Sesaxeb;<br />

• datirebis leqsikur-semantikuri da sintaqsur-stilistikuri msgavseba<br />

epikuri poeziisTan;<br />

• datireba ara mxolod zaralis konstataciaa, aramed momavali qaosis<br />

konstatirebac, romelic sociumSi misi arsebobis garantis gardacvalebis<br />

Semdeg dadgeba.<br />

yovelive es amtkicebs, rom `qarTlis cxovrebaSi~ Semonaxuli datirebis<br />

teqsti struqturulad praqtikulad im teqstebis identuria, romlebic<br />

skandinaviuri, kelturi da sxva masalis safuZvelzea rekonsturirebuli.<br />

es, sxvaTa Soris, garkveul safuZvels iZleva `qarTlis cxovrebis~<br />

genezisis axleburi gagebisTvisac.<br />

203


204<br />

kaxa kacitaZe<br />

Tumca qarTul kulturaSi, saxeldobr folklorSi, moipoveba sxva teqstic,<br />

romelSic damtirebeli kaci ki ara qalia. es teqsti naratiul ki<br />

ara, zepirsityvierebis sferos ganekuTvneba. am teqstis Sesaxeb moviyvan<br />

vrcel amonawers z. kiknaZis wignidan `qarTuli miTologia~ avtors mohyavs<br />

datirebis teqsti da vrcel komentars ukeTebs mas:<br />

Sarmanaulo, Savardenoo,<br />

mTibelni gixarianRaeo?<br />

mTibel-mamyrisa sanayrodao<br />

dumas ziscvarSi xarSavRaeo?<br />

bevrais jixvis gamgoresao,<br />

Tofsa xirimsa zidavRaeo?<br />

mtrisa bevrais gamjavresao,<br />

welsa frangulsa ibamRaeo?<br />

stumris bevrisa masamsaxursao,<br />

tyavsa qemxiTa xkeravRaeo?<br />

bevrais mtrisa gamrigesao,<br />

enasa bWeSi zidavRaeo?<br />

am xevsuruli xmiT natiralSi paradigmulad aris aRnusxuli yoveli saqmianoba,<br />

romelTa aRsrulebaSi gadis TiToeuli ymis wuTisofeli. motirali<br />

saTiTaod CamoTvlis maT daRupulis cxedarTan Sekrebili xalxis gasagonad.<br />

da sagulisxmoa, rom yovelive amas saymo, TiToeuli moyme diacis piriT<br />

ismens. romc ar ganmeordes naTqvami, am sityvebs Rrmad ibeWdavs maTi maxsovroba.<br />

SromaSi, nadirobaSi, brZolaSi, maspinZlobaSi, saymos TanxmobisaTvis<br />

zrunvaSi gadis cxovreba Sarmanaulisa. motirali Tavisi lakonurobiTa da<br />

amomwuraobiT arqetipul mniSvnelobas iZens rigiTi ymis amsofliuri yofierebisaTvis,<br />

Tumca is, rogorc natirali, damwuxrebuli gulis uSualo<br />

amoZaxilia: dai tiris Zmaze, dabadebasa da sikvdils Soris moqceul erT sicocxleze,<br />

rogorc wuTissoflis dasasrulze, romlis tragizms itvirTavs<br />

oriode TiTqosda umniSvnelo marcvali `Rae~ (kiknaZe 1996: 192).<br />

valhala anu sikvdili da sicocxle<br />

saiqioSi<br />

Tavidanve aRvniSnav: imas, rac arqauli azrovnebis SemTxvevaSi xasia-<br />

Tdeba, rogorc `saiqio~, araferi aqvs saerTo am terminis gaazrebasTan<br />

monoTestur religiebSi. germanul da gansakuTrebiT keltur tradiciaSi


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

saiqio miRmuri, transcendenturi ram ki ar aris, aramed erTgvari paraleluri<br />

samyaro, romelic Cveni samyaros gverdiT arsebobs da garkveul<br />

wertilebSi kveTs kidec mas. aseTi wertili SeiZleba iyos ukacrieli sasaxle,<br />

mTa an borcvi, tbaze mdebare kunZuli da a.S. ramdenadac saiqio,<br />

ufro zustad, saiqioebi, paraleluri samyaros xasiaTs atarebs, sulac<br />

ar aris gasakviri, rom gmiri Cveni qveynidan saiqioSi moxvdes da Semdeg<br />

ukan moaxerxos dabruneba. marTalia, saiqio Cvens samyaros hgavs, magram<br />

garkveuli gansxvavebacaa. magaliTad, am pararelul samyaroebSi SeiZleba<br />

drois dineba Cvens samyarosTan SedarebiT aCqarebuli an Senelebuli iyos.<br />

qarTul tradiciaSi cnobilia SemTxveva, rodesac saiqios sityvebs sapirispiro<br />

mniSvneloba aqvs, vidre saaqaos. magaliTad, `TefSebis damtvreva~<br />

niSnavs TefSebis darecxvas. saiqios variantad qarTul tradiciaSi SeiZleba<br />

ganvixiloT qajeTic.<br />

aseTi saiqioebis, ufro zustad, parareluli samyaroebis Tema yvelaze<br />

ukeT keltur tradiciaSia ganviTarebuli. Tumca Tema imdenad CaxlarTulia,<br />

rom keltologebi dRemde davoben: uamravi paraleluri samyaro arsebobda<br />

keltebTan Tu erTi da yvela danarCeni am erTi sxvebismomcveli<br />

saiqios nawilebia. magram kelturi gadmocemebi paraleluri samyaroebis<br />

Sesaxeb praqtikulad ar Seicavs daRupuli samxedroebis samyoflisa da<br />

saiqioSi maTi cxovrebis wesis Sesaxeb informacias. amitom im informaciiT<br />

SemovifarglebiT, romelic SemorCenilia islandiur tradiciaSi, saxeldobr,<br />

`umcros edaSi~. snori sturlusonis am TxzulebaSi Semonaxulia<br />

valhalas anu im saiqios aRwera, sadac xvdebian daRupuli meomrebi. Tumca,<br />

sanam uSualod valhalas aRweraze gadavidodeT, SevexoT saerTod pararelul<br />

samyaroebs skandinavur, saxeldobr, islandiur tradiciaSi.<br />

daRupul meomarTaTvis gamiznuli mTavari saiqioa cnobili valhala,<br />

val-holl `micvalebulTa srasasaxle~. sivrcobrivad is arsebobs gladshaimis<br />

gverdiT, xolo droiTi TvalsazriT xasiaTdeba, rogorc dasabamiseuli,<br />

rogorc im epoqis produqti, rodesac `RmerTebi mxolod iwyebdnen<br />

dasaxlebas~. valhala xasiaTdeba, rogorc veli (vollr), saxli (rann), srasasaxle<br />

(salr). valhalas gaaCnia iseTi atributebic, rogorebicaa: farTe<br />

(vidr), brwyinvale oqrosi (gullbiartr). valhalasTan dakavSirebulni arian<br />

iseTi personaJebi, rogorebicaa: odini, iremi eiqTuTurniro, valkiriebi<br />

da a.S.<br />

meore saiqio xasiaTdeba, rogorc ukvdavTa samyaro (O-dains-akr). yvela,<br />

vinc iq midis, ganikurneba yovelgvari sneulebisagan, siberisgan da arasdros<br />

mokvdeba.<br />

oiumi – istorikos iordanes `getikaSi~ (goTebis istoriaSi) warmodgenilia,<br />

rogorc skviTeTSi arsebuli idealuri qveyana. igi garSemorty-<br />

205


206<br />

kaxa kacitaZe<br />

mulia WaobebiT da morevebiT, magram qveynis SigniT xvavi da baraqa sufevs.<br />

mkvlevrebi varaudoben, rom iordanesTan erT-erTi paraleluri samyaro<br />

transformirda kvazirealur mxared iseve, rogorc imave avtorTan miTosuri<br />

asebi da vanebi transformirdnen kvazirealurad arsebul tomebad.<br />

Semdegi paraleluri samyaro iwodeba Folk-vangr-ad anu samxedro saZmos<br />

velad. es valhalis erTgvari variantia, oRond ufro dabali donisa.<br />

es fraias saufloa, sadac is odinTan erTad iyofs brZolebSi daRupul<br />

vaJkacTa naxevars (ra niSniT xdeba es dayofa ucnobia, magram savaraudoa,<br />

rom odins TavisTan valhalaSi saukeTeso mebrZolebi mihyavs, xolo danar-<br />

Cenebi samxedro saZmos velze xvdebian). es paraleluri samyaro zecaSia.<br />

Semdegi pozitiur saiqioebs, anu paralelur samyaroebs, Soris aris<br />

glas-heimr-i anu brwyinvalebis (sixarulis) samyaro. Zneli saTqmelia,<br />

valhalas nawilia igi, valhalis ubralo sinonimi Tu erTgvari miwieri<br />

valhala. glas haimri garedanac da Signidanac bajaRlo oqrosia. iq Rmer-<br />

Tebma aRmarTes taZari, agreTve Tormeti samefo taxti odinisaTvis.<br />

Vingolf-i anu netarebis taZari, rogorc Cans, valhalis gare nawilia (valhalis<br />

gverdiTaa). `umcrosi eda~-s mixedviT: `da mas [odins] kidev ewodeba<br />

daRupulTa mama, vinaidan isini, vinc brZolaSi daiRupnen, misi Svilobilebi<br />

arian. da acxovrebs is mas valhalasa da vingolvSi da ewodebaT maT<br />

einheriebi~ (warmodgenebi... 2002: 405).<br />

aq aRar SevexebiT sxva pozitiur paralelur samyarebs, sadac cxovroben<br />

ucodveli adamianebi, vinaidan maT daRupul meomrebTan, omTan da brZolebTan<br />

pirdapiri kavSiri ara aqvT. aRvniSnavT mxolod imas, rom am naTeli<br />

saiqioebis garda, arsebobs bneli, negatiuri saiqioebi.<br />

maT Soris, pirvel rigSi, unda gamoiyos hel-i (igive sityva dRevandel<br />

inglisurSi jojoxeTs niSnavs). es sityva erTdroulad aRniSnavs mkvdrebis<br />

samyarosac da am samyaros meufe goliaT qalsac. heli erTgvarad waagavs<br />

berZnul tartarozs. is samyaros centrSi mdebare ifan idrgasilis fesveb-<br />

Sia, CrdiloeTis mxares. Rrmad miwaSi. aq ZiriTadad arian adamianebi, romlebic<br />

siberiT an avadmyofobiT daixocnen (anu amgvari sikvdili codvad<br />

iTvleba brZolaSi daRupvasTan SedarebiT). iqve binadrobs mgel fenriris<br />

oreuli _ giganturi ZaRli harmi da mamali.<br />

jojoxeTuri paraleluri samyaros sxva nairsaxeobas warmoadgens nidhafioll-i<br />

sityvasityviT _ mTisqveSeTi, erTi sityviT, qveskneli. mis binadarTa<br />

Soris cnobilia Savi drakoni, romelsac frTebs Soris gvamebi hkidia. Cans<br />

am qvesknelis sinonimuri unda iyos, an masTan raRacnairad dakavSirebuli<br />

nidha-vellir-i velis qveSeTi, anu isev qveskneli. SesaZloa laparakia erTi da<br />

imave qvesknelis or lokusze, romelTagan erTi dablobebs qvemoTaa moTavsebuli,<br />

xolo meore _ mTebs qvemoT. velisqveSeTis qveskneli kvlav uka-


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

vSirdeba drakons. iq binadrobs juja sindri, agreTve micvalebulebic. es<br />

qvesknelic CrdiloeTiTaa moTavsebuli.<br />

Semdegi bneli paraleluri samyaroa nifl-heimri _ bneleTis qveyana, romelsac<br />

helTan igive damokidebuleba aqvs, rogorc olk-vangrs valhalasTan, anu<br />

bneleTis qveynis nawili misi identuria. isic msoflio ifnis fesvebs qvemoT<br />

aris da iqac siberiT an avadmyofobiT daxocilebi imyofebian. is dasabamiseulad<br />

arsebobs da masSi mudmivi sicive sufevs. misi meufec goliaTi helia.<br />

da bolos, am arcTu sasiamovno samyaroebis CamoTvla unda davamTavroT Niflhel-iT.<br />

is helis kidev ufro qvemoT mdebareobs da iq goliaTi vaftrudniri sufevs.<br />

mis Sesaxeb Zalian cota ramaa cnobili. rogorc Cans, iq iseTi negatiuri<br />

pirovnebebi xvdebian, romelTaTvis helSi yofnac ki arasakmarisi sasjelia.<br />

ase SeiZleba mokled davaxasiaToT saiqioebis Tu paraleluri samyaroebis<br />

nusxa skandinavur tradiciaSi. cnobilma rusma mkvlevarma t. toporovam gamowvlilviT<br />

ganixila es sakiTxi da mivida im daskvnamde, rom saboloo jamSi es<br />

samyaroebi or tipze daiyvaneba. erTi tipi ukavSirdeba iseT maxasiaTeblebs,<br />

rogorebicaa: `qveS~, `miwisqveS~ ,`CrdiloeTs~, siSaves, floris ararsebobas,<br />

iseT cxovelebs, rogorebicaa: gveli, drakoni, ZaRli, mgeli, mamali. es tipi<br />

agreTve ukavSirdeba sikvdils (brZolaSi ardaRupvis garda, sikvdilis TiTqmis<br />

yvela formas (siberiT sikvdilidan _ daxrCobamde), da bolos _ siRrmesa<br />

da siviwroves.<br />

paralelur samyaroTa meore tipi ukavSirdeba cas, samxreTs an aRmosavleTs,<br />

xeebs, mcenareebs, yvavilebs. mis faunas Citebi warmoadgenen. am tipis samyaro<br />

aris naTeli, manaTobeli an mwvane. is ukavSirdeba sicocxlesa da kosmosis<br />

ganaxlebas, agreTve sifarToves, sapirispirod pirveli tipis samyaroebis siviwrovisa.<br />

meore tipis samyarosagan yvelaze ukeT valhalaa cnobili, sadac, rogorc<br />

vTqviT, daRupul gmirTa sulebi sufeven. unda vifiqroT, rom pirveli tipis<br />

negatiur samyaroSi im daRupul arsebaTa sulebi sufeven, romlebic SeiZleba<br />

daxasiaTdnen, rogorc antigmirebi. germanuli saiqioebis am mokle daxasiaTebis<br />

Semdeg gadavideT maTgan yvelaze cnobilze _ valhalaze.<br />

jer SevexoT imas, Tu rogor Seityo kacobriobam valhalaSi gabatonebuli<br />

cxovrebis Sesaxeb. am sakiTxze Semdegi gadmocema arsebobs: iyo Svedebis erTi<br />

mefe, saxelad gulvi. mas mudam ainteresebda, ratom arian asebi esoden Zlierebi.<br />

gulvi jadoqari iyo. erTxel moxucad gadaiqca da asebis samyoflis<br />

_ asgardisaken gaswia. magram arc asebi iyvnen gulubryviloebi. Seityves,<br />

rom gulvi maTTan modioda da xilva gaugzavnes. asebis samyofelTan misulma<br />

gulvim Tavi vinme ganglerad gaasaRa. gulvi-ganglerma qalaqSi (asgardSi)<br />

Sesvlisas uzarmazari sasaxle ixila da Semxvedrs sTxova, mis mepatronesTan<br />

mieyvanaT. sasaxleSi Sesulma samefo taxtebze mjdomi sami xelmwife dainaxa,<br />

207


208<br />

kaxa kacitaZe<br />

romlebic gaecvnen, rogorc `maRali~, `toladmaRali~ da `mesame~. rogorc<br />

monaTxrobidan Cans, samive sxvadasxva hipostasiT warmodgenili iyo odini.<br />

ganglerim moridebiT dauwyo maT sxvadasxva kiTxvebis micema. magaliTad, rogor<br />

warmoiSva samyaro, vin arian mTavari RmerTebi da a.S. bolos igi valhalis<br />

mowyobasac Seexo. qvemoT warmogidgenT im teqstis Tavisufal gadmocemas,<br />

valhalas rom exeba da Semonaxulia snori sturlusonis `umcrosi edas~ im<br />

monakveTSi, `gulvis xilvebi (zmanebebi)~ rom ewodeba (ramdenadac saqme Tavisufal<br />

gadmocemasTan gvaqvs zust citacias ar vaxdenT).<br />

maSin ityoda gangleri (anu gulvi): `Sen momiTxrob, rom samyaros dasabamis<br />

Jamidan yvela daRupuli axla valhalas odinTan sufeven. riT kvebavs<br />

maT odini? ras aWmevs? valhalaSi xom uamravi adamiani grovdeba?~. maSin<br />

ityoda maRali eseviTar: `marTals ambob. WeSmaritad mravali xalxia valhalas<br />

Tavmoyrili. da metic iqneba, Tumca odes mgeli mova (laparakia<br />

rignarekisas mgeli fenriris mosvlaze _ k.k.), mainc ukmarisni iqnebian.<br />

ramdeni mkvidric ar unda hyavdes valhalas, yvelas eyofa tax sehrinmiris<br />

CiCia. mas yovel dRe xarSaven, magram saRamosTvis kvlav mTelia. Seni<br />

kiTxvebidan gamomdinare, vatyob, rom cotani moiZebnebian iseTi brZenni,<br />

mTeli simarTle rom uwyodnen. andhrimniri hqvia mzareuls, xolo qvabs _<br />

eldhrimniri. Tqmul ars:<br />

andhrimniri xarSavs<br />

sehrimnir-taxs<br />

eldhrimnirSi xorcifleska<br />

-s (germanuli Flasche) SesaniSnavs,<br />

mciredebma Tu ician<br />

riT ikvebebian einheriebi.<br />

maSin ikiTxa ganglerim: `da TviT odini, isic imasve Wams, rasac einheriebi“?<br />

maRali ambobs: `mTels saWmels, magidaze rom udgas, or mgels uyris.<br />

maT geri da freki hqviaT. ar sWirdeba odins araviTari saWmeli. Rvino _<br />

ai misi saWmeli da sasmeli. iTqmeba:<br />

geris da frekis,<br />

kvebavs mebrZoli,,<br />

meomarTa mama;<br />

magram Tavad<br />

abjriT mbrwyinavi,<br />

mxolod Rvinos svams.


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

ori yorani uzis mxrebze da yurSi CasCurCuleben yovelives, rasac xedaven an<br />

esmiT. hugini da mugini hqviaT yvavebs. is diliT agzavnis yvavebs da isinic mTel<br />

msoflios moifrenen da sauzmisaTvis brundebian. maTgan igebs odini yovelives,<br />

rac qveynad xdeba, amitom mas yvavebis RmerTs uwodeben. iTqmeba:<br />

hugini da mugini<br />

mudam cargvals,<br />

frinaven dauRlelad,<br />

huginze vSiSob,<br />

muginze vSiSob,<br />

dabrundebian Tu ara´yvavebi!.<br />

maSin hkiTxa ganglerim: `aqvT einheriebs iseTi sasmeli, siuxviT rom ar<br />

Camouvardebodes maT saWmels? Tu mxolod wyals svamen? “<br />

maRali pasuxobs: `ucnauria Seni SekiTxva. TiTqos yvelas mama (Alföðr)<br />

konungebs, iarlebs da didebulebs dahpatiJebs da wyals SesTavazebs! valhalas<br />

moxvedrilT WeSmaritad saukeTeso sasmelad moeCvenebodaT wyali,<br />

valhala ukeTes jildos rom ar sTavazobdes Wrilobebisa da sasikvdilo<br />

tanjvisaTvis. sxva rasme getyvi: Txa saxelad haidruni cxovrobs valhala-<br />

Si da Zovs igi im saxelovani xidan, leradi rom hqvia. Tafli, misi curidan<br />

rom moedineba, yoveldRe avsebs did gobs. imdeni Taflia, rom sakmarisia<br />

yvela einheriis dasaTrobad”.<br />

Tqva maSin ganglerim: `diax, arcTu mcire xeiria aseTi Txidan. saocari<br />

unda iyos xe, romlidanac foTlebs Zovs”.<br />

isev ganglerim Tqva: `saocar sagnebze momiyevi. ramxela unda iyos valhalis<br />

darbazni. albaT maT karebebTan adamianTa didi brboebi dganan.<br />

maSin upasuxa maRalma: `ratom ar mkiTxav, ramdeni karia valhalaSi da<br />

ramxelebi arian isini? odes Cems pasuxs gaigeb, ityvi, rom ucnauri iqneboda,<br />

Tu nebismieri Tavisi surviliT Sevidoda iq, an gamovidoda iqidan.<br />

Tumca, isic marTalia, rom iq Camojdoma iseve advilia, rogorc iq Sesvla.<br />

`grinmiris sityvebSi” daaxloebiT asea naTqvami:<br />

xuTi aseuli karebia,<br />

da kidev ormoci<br />

valhalaSi, WeSmaritad;<br />

rvaasi meomari<br />

gamova yoveli karebidan,<br />

mgelTan Sesarkineblad.<br />

209


210<br />

kaxa kacitaZe<br />

maSin Tqva ganglerim: `mravali adamiania valhalaSi. da marTla didi<br />

meufea odini, amxela jari rom emorCileba. riT erTobian einheriebi, rodesac<br />

ar ilxenen”?<br />

upasuxa maRalma: `yovel dRes, odes warmodgebian, saWurvels aisxamen<br />

da, rom gavlen darbazebidan, erTmaneTs sasikvdilod ebrZvian. esaa maTi<br />

garToba. odes sauzmis Jami dadgeba, ukan brundebian valhalaSi da nadims<br />

iwyeben. iTqmeba:<br />

einheriebi yvelani,<br />

marad ibrZvian<br />

odinis sasaxlesTan,,<br />

orTabrZolaSi ebmebian,<br />

amTavreben ra brZolas,<br />

mSvidad nadimoben.<br />

rogorc vxedavT, valhala marTlac arqauli epoqis, winasaxelmwifoebrivi<br />

samxedro saZmoebis cxovrebis maradiuli xatia. iq maradiulad gr-<br />

Zeldeba is, rac moZmeTaTvis dedamiwaze sruldeba. da mTel am brZolebsa<br />

da nadimebs erTi meufe hyavs _ odini, romelic Tavis valhalel mxedrions<br />

arasodes aklebs saWmels, sasmelsa da brZolis Jins.<br />

arqauli RmerTebis aRsasruli<br />

istoriuli procesis dialeqtikas arqauli epoqa logikurad mihyavs<br />

dasasrulamde. am dasasruls mravali faqtori ganapirobebs, dawyebuli<br />

instituciuridan (Temebisa da saZmoebis transformireba saxelmwifoebad),<br />

damTavrebuli teqnoligiuriT (brinjaos Canacvleba rkiniT). Zvel<br />

aRmosavleTSi es procesi ufro adre xdeba da ZvelaRmosavluri tipis<br />

saxelmwifoebis SeqmniT sruldeba. igive procesi cota mogvianebiT xdeba<br />

antikurobaSic, saberZneTsa da romSi. wina planze saxelmwifos damkvidrebasTan<br />

erTad TandaTanobiT iwevs samxedro siqvele, xolo magiuri<br />

sawyisi ukana planze gadadis, TumcaRa sruladac ar qreba. principi _<br />

`Samani meomarze Zlieria, magia samxedro siqveleze Zlieria~ _ warsuls<br />

bardeba.<br />

Cven uars vambobT am transformaciis dayvanaze mxolod erT, romelime<br />

faqtorze _ materialursa Tu sulierze. es iseTive umaduri saqmea, rogorc<br />

imis garkveva, kvercxi ufro adre gaCnda Tu qaTami. amis miuxedavad, Cven<br />

mier ganxiluli sakiTxisaTvis saWirod mimaCnia mcire eqskursi teqnologiis<br />

istoriis sferoSi. brinjao, brinjaos iaraRi organul kavSirSia ara


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

mxolod magiur mentalitetsa da Temur organizaciasTan, aramed garkveul<br />

`samrewvelo ciklTanac~. mcire socialur jgufad, Temad organizebuli<br />

sazogadoebis teqnologiuri cikli aseve SezRuduli iyo. teqnologiuri<br />

ciklis centrSi mWedeli idga, romelic viwro-lokaluri, Temuri Tu saZmoseuli<br />

interesebidan gamomdinare moqmedebda. es cikli organul kavSirSi<br />

iyo magiur msoflmxedvelobasTan da ukavSirdeboda gmirisaTvis iaraRis<br />

gamokvervas, razec amdeni visaubreT. rkinis etapis dadgoma gulisxmobs ara<br />

mxolod Temis Canacvlebas saxelmwifoTi, aramed rkinis teqnologiebis gavrcelebasac.<br />

es teqnologia kargavs magiur xasiaTs da, Tu SeiZleba ase<br />

iTqvas, gadadis industriul safuZvelze. saxelmwifo organizacia gulisxmobs<br />

rkinis iaraRis masobriv gavrcelebas, process, romelic mimdinareobs<br />

Temidan da saZmodan saxelmwifos Seqmnis paralelurad.<br />

rkinis gaCenasTan erTad, rasac saxelmwifoebrivi organizaciis pirobebSi<br />

rkinis iaraRis gavrceleba mosdevs, iqmneba `masobrivi~ armiebi. es<br />

armiebi bevrad ufro racionaluri principebiT aris organizebuli, vidre<br />

magiur-Samanur msoflgancdaze damyarebuli da brinjaos iaraRiT aRWurvili<br />

laSqari. amgvar armiaTa Setakebisas axali, heroikuli, rkinis eris SenaerTebi<br />

gamanadgurebel dartymebs ayeneben ara mxolod brinjaos iaraRiT<br />

aRWurvil jarebs, aramed TviT magiur mosoflgancdas. aseTi gamarjvebis<br />

STambeWdavi aRwera moipoveba romael istorikos titus liviusTan, saxeldobr<br />

iq, sadac moTxrobilia romaelTa gamarjvebaze etruskebTan brZola-<br />

Si. titus liviusi wers: `Tavdapirvelad romaelebi damarcxdnen, vinaidan<br />

romael jariskacebs SeeSindaT qurumebisa, romlebic furiebis msgavsad<br />

CiraRdnebis qneviTa da gvelebiT xelSi modiodnen. romaelebi uwesrigod<br />

gaiqcnen TavianTi gamagrebebisaken. magram konsulebma, oficrebma da tribunebma<br />

jariskacebs dacinva dauwyes imis gamo, rom maT bavSvebiviT SeeSindaT<br />

am TvalTmaqcebisa. jariskacebs sircxvilma siTamame daubruna da Seuties<br />

im nivTebs, romlebmac isini gaaqcies (sainteresoa, rom romaelebi aq mters<br />

ki ara, nivTebs uteven _ k.k.). gafantes ra aCrdilebi, isini Tavs daesxnen<br />

namdvil mters, gaarRvies maTi dacvis xazi, xelT Caigdes uzarmazari nadavli<br />

da gamarjvebulni dabrudnen. TavianT SiSs isini uxeSi jariskaculi<br />

xumrobiT dascinodnen~ (maiani 1964: 320).<br />

Znelia ufro STambeWdavi aRwera imisa, Tu rogor daZlia rkinis xanis<br />

heroikam brinjaos xanisaTvis damaxasiaTebeli Samanur-magiuri msoflgancda,<br />

romelic samxedro siqveles ki ara, CiraRdnebis qnevasa da gvelebis<br />

trialiT Sesrulebuli ritualiT gamowveul SiSs emyareboda. etruskebi<br />

romaelebs aCrdilebad warmoudgebaT. aCrdili isaa, rac Tavs gviCvenebs<br />

sxvagvarad, vidre sinamdvileSia. mas Tan axlavs magiiT, Samanis mier warmoebuli<br />

brZoliT gamowveuli SiSi. am SiSis gamarjvebis erTaderTi saSua-<br />

211


212<br />

kaxa kacitaZe<br />

leba masze sicilia. amitom romaelebma gamarjveba maSin moipoves, rodesac<br />

sakuTar SiSze sicili daiwyes.<br />

titusis mier aRwerili romaelTa gamarjveba SesaZloa ufro mniSvnelovanic<br />

ki iyo, vidre karTagenze gamarjveba, rasac pativcemuli liviusi<br />

aranakleb STambeWdavad aRwers. marTalia, punikur omebSi romaelebma antikuri<br />

xanis erT-erTi udidesi mxedarmTavris damarcxeba moaxerxes, magram<br />

etruskebze moTxrobili gamarjveba mainc ufro mniSvnelovania, rameTu aq<br />

romaelebma ara marto mterze, aramed sakuTar SiSebsa da stereotipebze<br />

gaimarjves da iqcnen imad, radac mTeli kacobrioba icnobs _ racionalurad<br />

warmarTuli omis geniosebad.<br />

titus liviusis aRwerili epizodi samxedro da politikuri istoriis<br />

sferoSi imasve asaxavs, rasac rkinis gamarjveba brinjaoze. amgvari gamarjvebis<br />

saintereso gadmocemas dResac inaxavs qarTuli ena, ufro zustad ki is<br />

sityvebi, omis warmoebas rom exeba. `brZola~ imave Ziris Semcvelia, romelic<br />

Semonaxulia sityvaSi `brZeni~. es ukanaskneli SemorCenilia mxolod saku-<br />

Triv qarTulSi _ enaSi, romelic rkinis xanis dadgomis Semdeg Cndeba. am sityvis<br />

dasabamiseul mniSvnelobas megruli inaxavs, sadac qarTul `brZ~-s Sesabameba<br />

~burj~. megrulad `vuburjuanq~ niSnavs `veWidavebi~, `vebRlanZunebi~,<br />

`burjafi~ niSnavs bRlarZunsa da Widaobas, magram am semantikur velSi jdeba<br />

imave sityvis sawyisiseuli mniSvneloba, rac niSnavs `borgvas~ `SfoTvas~.<br />

es ukanaskneli gulisxmobs raRaciT Sepyrobas, normaluri mdgomareobidan<br />

gadaxvevas, erTi sityviT, transs. svanurSi igive Ziri isev da isev Widaobas,<br />

uwesrigo brZolas gulisxmobs (Sdr. sityva `borjRals~). amdenad, qarTuli<br />

borgva transis mniSvnelobis Semcvelia da es mniSvneloba mogvianebiT transfomirdeba<br />

brZenis, rogorc magiuri codnis, mflobelisad. sapirispirod<br />

amisa `Serkineba~, romelic mxolod qarTul enaSi moipoveba aRar Seicavs magiuri<br />

transis mniSvnelobas. is protoraindul Serkinebas, e.i. rkinis iara-<br />

RiT urTierTbrZolas gulisxmobs. marTalia, Tavad rkina SeiZleba davukav-<br />

SiroT saerTo qarTvelur `rku~-s (rac imasve aRniSnavs, rasac `gawmenda~ da<br />

SesaZloa Tavdapirvelad igi madnis gawmendas, sxvagvarad, rkinis miRebas ni-<br />

Snavda). magram es arcaa arsebiTi. mTavari isaa, rom samxedro moqmedebaTa warmoeba<br />

magiur-Samanuri brZolidan rkinis iaraRiT SerkinebaSi gadaizarda.<br />

omi, am sityvis zusti gagebiT, am droidan Cndeba. `zusti gageba~ jer<br />

kidev ar gulixmobs imas, TiTqos klauzevicis Tezisi omze, rogorc saxelmwifo<br />

politikis gagrZelebaze, ukve ZalaSi Sedis, Tumca aqeTken arsebiTi nabiji<br />

idgmeba, gansakuTrebiT antikuri epoqis dasasruls. omi, rogorc kacobriobis<br />

saqmianobis Tvisebrivad axali (arqaulTan SedarebiT), instituti<br />

im gagebiT Cndeba, rom saxelmwifos gacilebiT ufro meti resursi gaaCnia<br />

omis warmarTvisaTvis, vidre Tems, saZmos, anda erTi konkretuli miznisaTvis


epikuri gmiris sikvdili da omis aRqmis zogierTi sakiTxi arqaul kulturaSi<br />

Seqmnil saZmoebis koalicias. saxelmwifos Seqmnas axali mentalobis Seqmna<br />

mosdevs, romlis pirobebSic icvleba mTlianad samyarosa da, maSasadame,<br />

omis aRqmac. Zireulad icvleba omis warmoebis wesic, Tumca es gaqroba hegeliseul<br />

moxsna-Senaxvis xasiaTs atarebs da gamqrali msoflmxedvelobis<br />

rigi elementebi transformirebuli saxiT agrZelebs arsebobas.<br />

saxelmwifos dabadebasTan erTad arqauli omis RvTaebebis aRsasrulic<br />

dgeba. es aRsasruli mxolod nawilobriv hgavs skandinaviur rognareks,<br />

romelsac am wignSi didi adgili davuTmeT. RmerTebis aRsasruls axali<br />

wesrigis damyareba mosdevs. es araa im wesrigis ubralo aRdgena, romlis<br />

dangrevac mgel fenriris Tavis awyvetiT iwyeba. axali wesrigi saxelmwifos<br />

saxes iRebs, romlis mobinadrenic omis sxvagvar gagebas emyarebian,<br />

vidre meTemeni an moZmeni. Tumca, amgvari gagebis kvleva omis arsis aRqmisadmi<br />

miZRvnili sxva naSromebis sagania.<br />

damowmebani:<br />

ingoroyva (1978): ingoroyva p. TxzulebaTa krebuli. tomi IV. Tb.: 1978<br />

kacitaZe 2006: kacitaZe k. strategiis safuZvlebi. Tb.: Ggamomcemloba `cisartyela~,<br />

2006.<br />

kiknaZe 1996: kiknaZe z. qarTuli miTologia. quTaisi: 1996.<br />

maiani 1964: Маяни З. Этруски начинают говорить. М.: 1964<br />

narTebi 1988: narTebi. cxinvali: 1988.<br />

roleston 2004: Роллестон Т. Мифы, легенды и предания кельтов. М.: 2004.<br />

qc 1958: qarTlis cxovreba. t. I, Tb.: 1958.<br />

warmodgenebi... 2002: Представления о смерти и локализация иного мира у древних кельтов и германцев.<br />

М.: 2002.<br />

Kakha Katsitadze<br />

The Death of the Epic Hero and Some Aspects of the War Perception in Archaic<br />

Culture<br />

The type of researches that can be called military-culturological is developing intensively<br />

in the Western countries and studies in what way the phenomenon, known as war, is<br />

perceived in each seperate culture. M. Osovskaya’s, R. Kardin’s and others’ works opened<br />

totally different perspectives towards this direction. In the given article, concerning military-culturological<br />

theme, we will discuss one of the most actual and dramatic moment<br />

of the archaic perception of war – a range of aspects connected with the death of a heroleader.<br />

213


214<br />

kaxa kacitaZe<br />

Every culture has its own idea about death and afterlife. Narrative tradition based on<br />

folklore about the afterlife, which has reached us, was created in the circle of military aristocracy,<br />

or was meant for them and reflected their ideas about death. Here was highlighted<br />

such kind of life and death which turned the person hero and would make him famous for<br />

centuries. Such heroes as Kuhulin or Achilleus, from the very beginning chose short life<br />

filled with fame. Such kind of life does not only bring fame in this world, but is also accompanied<br />

by privileges in the afterlife. It was a logical choice, if we take into consideration<br />

how the military aristocracy understood life, death and afterlife.<br />

The article deals with with the following topics concerning the death of an epic heroleader:<br />

sign warning about death, meeting with a double, as a sign alerting death, breaking<br />

taboos, verbal fortunetelling, enchantment, logic of hero’s death, mourning over the hero,<br />

perception about afterlife and death of archaic Gods.<br />

The logic of the hero’s death is emphasised in the article. The hero’s death is not only<br />

a simple justification of fortunetelling, consequence of taboo breaking or a fact following<br />

the death telling sign. The death, at the same time, is a necessary condition for heroization<br />

of protagonist as this death is accompanied by violation of rules. Moreover, with the<br />

help of this act, heroes compensate their past actions (we should recollect that the heroes<br />

of archaic times, are not saints). On the one hand, the hero’s death unites the whole plot,<br />

it accompanies it as a lightmotif and on the other hand, unites this same plot as a logical<br />

ending. Therefore, heroization of a protagonist with the help of death is important, and not<br />

the heroic death. Moreover, the character may not die heroicaly at all, for example Sigurd<br />

or hero of Ossati, Soslan.<br />

The way pre-state society understood the phenmenon of war is discussed on the example<br />

of hero’s death. Cultural-ritual aspects of war perception and the difference detween<br />

past and today’s perception of war is outlined.In the article it is concluded how new tradition,<br />

established simultaneously with thefoundation of <strong>State</strong> defeats old, pre-<strong>State</strong> approach.


debiuti<br />

qarTuli dramaturgiis saTaveebTan<br />

marine germisaSvili<br />

originaluri qarTuli dramaturgia komediis JanriT iwyeba. g. erisTavis,<br />

z. antonovis, a. cagarelis da sxvaTa piesebi umetesad swored am Janrs<br />

ganekuTvneboda. Sesabamisad, qarTuli drmaturgiis istoriaSi komedias<br />

gansakuTrebuli roli aqvs.<br />

iona meunargia wers: `komedia da sazogadod drama yovelgvar literaturul<br />

Txuzulebaze ufro Znelia dasawerad. TviT sagani amrig TxuzulebaTa<br />

aris Zneli da miuvali. es is uxilavi, ucnobi da ganuzomeli adamianis<br />

sulia, romlis siRrmeSic unda CaeSvas dramaturgi da uTvalyuros yovelgvar<br />

sulis moZraobas, yovelgvar mis survils da ganzraxvas. ...sakuTrad<br />

komedia imgvar wvrilmans, umsgavsos da umniSvnelo moqmed pirebs iRebs<br />

Tavisda Sinaarsad, romelTa survili da saqcieli imdenad damaxinjebulni<br />

arian, rom uneblied sicils autexen kacs. komediis mwerlis samkali sul<br />

yvelgan aris, saca sulels Tavisi Tavi filosofosad miaCnia, saca uRirsi<br />

pirvelobas Cemobs, saca ubralo SemTxvevas didi mniSvneloba eZleva, saca<br />

aris farisevloba, Tavismoyvareoba, angareba, Suri, zakva. amisTana mdidari<br />

SinaarsiT komediis mwerali sxvadasxvagvarad sargeblobs. zogi imgvar<br />

komediebs wers, romelSiac sazogado naklulevaneba aris gamoxatuli mTeli<br />

kacobriobisa; zogi komediis Sinaarsad mxolod erTi romelisame eris<br />

naklulevanobas iRebs; zogi ki mxolod erTi romelisame sazogadoebis<br />

zneobiT simaxinjes~. (meunargia 1954: 283-285.)<br />

komediis zegavlena yovelTvis sicilia, xSirad cremlnarevi sicili,<br />

rogorc amas akaki aRniSnavs. ,,mayurebeli dascinis moqmedi piris sasacilo<br />

mdgomareobas, romeSliac Tavisi ararobiT TviTon gaiba Tavi. am sicils<br />

xandaxan Sebralebis grZnobac emateba, Tu komediis gmiri bedisagan<br />

itanjeba.<br />

komediis sicili sxvanairi sicilia. es sicili gamowveuli unda iyos komediaSi<br />

gamoyvanil pirTa mdgomareobiT. es ubralo sicili rodia, es dacinvaa.<br />

… xolo am sicilsa da dacinvaSi avtoris dedaaazri yvelagan naTlad<br />

unda moCandes, ufro naTels unda hfendes sasacilo sagnebs, maSin komedia<br />

sasargeblo da Wkuis maswavlebeli, zneobis Tu patiosnebis damcveli<br />

da sworis maCvenebelia~ (gunia 1889: 47,76). cnobilia, rom bevri komedia<br />

sxvadasxvagvaria: xasiaTis komedia, zneobis komedia, intrigis komedia da<br />

215


216<br />

marine germisaSvili<br />

sxv. aqedan upiratesoba eZleva xasiaTis komediebs da saukeTeso komediografebic<br />

_ minandre, plavtusi, molieri adamianTa sazogado naklovanebebze<br />

amaxvilebdnen yuradRebas. giorgi erisTavis dramaturgiaSi mniSvnelovani<br />

adgili sworedac rom zneobis komediebs ekuTvnis. ,,giorgi erisTavis komediis<br />

Sinaarsi Cveni eris naklulevanebaa. es naklulevaneba aris amaoTmorwmuneoba,<br />

daudevroba, uqmad dros gatareba, Zmisa ar gankiTxva, SeZlebazed<br />

gardametebulis xarjva, valis siyvaruli, baqiaoba, sizarmace, da sxv. poeti<br />

gamovida samwerlo asparezze im dros, roca suyvela es naklulevaneba hqonda<br />

Cvens sazogadoebas da Rirseba ki TiTqmis araviTari, garda vaJkacobisa<br />

da rainduli xasiaTisa. amgvari usulo da uazro sazogadoeba dacemuli<br />

sazogadoeba iyo, romelsac fexze dayeneba sWiroda. … Cvens droSi es didi<br />

vali komediam ikisra. qarTveli eris warmatebiT suldgmulma axalgazrda<br />

giorgim yovelgvari misi naklulevaneba xelze daixvia da ise xelovnurad<br />

gamosaxa es naklulevaneba, ise dascina mas, ise uwyalod hgvema, rom Semdgom-<br />

Si, rodesac sazogadoebam dainaxa misi komediebi TeatrSi, xalxma TavisTavi<br />

icno, dacinvam Tavisi keTili Sedegi moitana da sazogadoeba ramdenadac iyo<br />

gamofxizlda. bevrs Tavis naklulevanebas Tavi aaSora komediis SurduliT<br />

dawylulebulma gmirma~ (meunargia 1954: 291).<br />

volteric amasve adasturebs da ambobs, rom komedia iseTi xelovnebaa,<br />

romelic keTil zneobas aswavlis kacsao. amave azris gansamtkiceblad da<br />

gasafarToeblad sergei mesxsac moviSveliebT: ,,imisTvis, rom komedias ke-<br />

Tili zemoqmedeba hqondes sazogadoebaze, saWiroa � ... � esmodes misi mni-<br />

Svneloba. Tu sazogadoeba komedias marto imisTvis uyurebs, rom icinos da<br />

ar iswavlos, maSin komediis warmodgena amisTana sazogadoebisTvis srulebiT<br />

unayofo iqneba~ (mesxi 1953: 120). aki iliac brZanebs: ,,didi komediis<br />

Seqmna cxovrebis, adamianTa urTierTobis Rrma codnas, gansakuTrebul niWs<br />

da iSviaT mxatvrul ostatobas moiTxovs.<br />

molieri azriT, komediis amocana sazogadod adamianuri da umTavresad ki<br />

Cveni Tanamedroveobis mankierebaTa gamoxatvaa. komedoigrafis gansakuTrebuli<br />

damsaxureba isaa, rom komikuri situaciis fonze man Seqmna tipiuri<br />

saxeebi tipiur garemoebebSi. mis komediebSi sicili, rogorc mZafri satira,<br />

Zlieri saSualebaa adamianTa zneobrivi aRzrdisaTvis. igi axlos<br />

icnobda rogorc dabali, aseve maRali sazogadoebis cxovrebas. moliers<br />

uyvarda Tqma: `me viReb sikeTes yvelgan, sadac ki mas vnaxulob~. Tumca<br />

miseuli xalxuroba mogvianebiT uaryofiTad Seafases ganamanaTleblebma,<br />

magram verc mis genias uaryofdnen.<br />

swored am esTetikur principebze Seiqmna piesebi: `tartiufi anu muzmuzela~,<br />

`don Juani anu qvis stumari~, `mizanTrofi~, `sasacilo pranWia<br />

qalebi~, `Zalad eqimi~, `JorJ dandeni anu gasulelebuli qmari~, `Zunwi~,


qarTuli komediis sawyisebi<br />

`gaaznaurebuli mdabio~, `skapenis cuRlutoba~, `eWviT avadmyofi~, `colis<br />

SerTvevineba~, `siyvaruli mkurnalobs~, `sicilieli anu siyvaruli<br />

mxatvrobs~, `sganareli anu qmari romelsac hgonia coli mRalatobso~,<br />

`Cinebuli sasiZo~ da sxva. yvela zemoT xsenebuli komedia, qarTulad<br />

iTargmna da TiTqmis yvela daidga kidevac qarTul scenaze.<br />

,,adamianebi komediaSi unda iqnan warmodgenilni, rogorc isini sinamdvileSi<br />

arian, ise rom moqmed pirebSi SeiZlebodes Cveni sazogadoebis danaxva.<br />

Tu wesebi amas xels uwyobs, xom kargi, Tu ara da maSin maT yuradRebas<br />

nu miaqcevT~ _ es iyo molieris komediebis mTavari principi.<br />

safrangeTSi klasicizmis komedias miznad dausaxes, `gamovasworoT siciliT<br />

zne-Cveuleba~ da namdvili komediac xom mTeli Tavisi siuJetebiTa<br />

da mxatvruli saxeebiT sazogadoebrivi cxovrebasTan aris dakavSirebuli,<br />

romelic miznad isaxavs sagnebi da movlenebi asaxos ise, rogoradac arseboben<br />

sinamdvileSi. es ki relizmis ZiriTadi principia. erisTavis komediebic<br />

am principzea agebuli. ,,igi kritikulad Sexvda Tavis Tanamedrove<br />

sazogadoebas,socialur yofas da mogvca am yofis Seulamazebeli sura-<br />

Tebi~ (gamezardaSvili 1957: 154).<br />

im evropel dramaturgTa Soris, romelTac gamorCeuli roli Seasrules<br />

qarTuli komediuri Janrebis ganviTarebaSi, gansakuTrebiT aRsaniSnavia<br />

molieri. sakmarisia iTqvas, rom giorgi erisTavis dramaturgia upirvelesad<br />

davalebulia molierisagan da rom axali qarTuli Teatris daarsebis<br />

meore welsve (1852) mis repertuarSi molieris piesam _ `Zalad eqimi~ _<br />

daikava adgili.<br />

molieris komediebis Temebi, satira, xalxuroba, realuri sinamdvilis<br />

asaxva, da sazogadoebis mankieri mxareebis mxileba axlos iyo qarTuli<br />

realisturi mwerlobis mizanTan.<br />

molieris Semoqmedebis gacnoba da gaTaviseba, XIX saukunis qarTulfrangul<br />

literaturul urTierTobaTa erT-erTi yvelaze mniSvnelovani<br />

movlenaa. “qarTvelobaSi arc erT ucxo mwerali ise cnobili ar aris,<br />

rogorc molieri” aRniSnavda aleqsandre sarajiSvilis (sarajiSvilis xelnaweri:<br />

372-g-1:1).<br />

molieris piesebis Targmna XIX s.-is 50-ian wlebSi iwyeba. frangi komediografis<br />

piesebs Targmnidnen: dimitri yifiani, giorgi TumaniSvili,<br />

akaki wereTeli, ivane maCabeli, kote mesxi, elene lorTqifaniZe da sxv.<br />

,,kriJangi~ /”L’ avare”/ 1668 wels molierma dadga Tavis TeatrSi. komedia<br />

`Zunwi~ qarTulad iTargmna peterburgis universitetis studentTa jgufis<br />

mier 1879 w. ivane maCablis redaqciiT. studentTa am jgufidan cnobilia<br />

vasil maCabeli. Targmani ar aris srulyofili. bevri adgili gamotovebulia.<br />

enobrivadac Wrelia, rac, savaraudod, gamowveuli unda iyos Targman-<br />

217


218<br />

marine germisaSvili<br />

ze ramdenime piris muSaobiT. gamotovebuli adgilebi Targmnilia ir. qavJaraZis<br />

mier. Jurnal `iveriaSi~ gamoqveynebul am Targmans axlavs minaweri _<br />

,,es komedia gadaTargmnil iqmna franciulis enidam peterburgis qarTveli<br />

studentobisgan (iveria 1884:); gamoqveynebulia ,,arvicaSvilis anonimuri<br />

xelmoweriT, 1897 wlis 18 dekembers, TbilisSi, artist gedevanovis sabenefisod~<br />

(iveria 1897:).<br />

`Zunwi~. komedia ,,Zunwi’’pirvelad warmoadgines TbilisSi e.w. TamamSevis<br />

TeatrSi. 1852 wlis 18 \ 30 - ianvars, Tavad avtoris xelmZRvanelobiT.<br />

am komediis avtografi, ar aris daculi. igi pirvelad calke wignad gamosca<br />

TviT giorgi erisTavma da 1852 wels dabeWda sakuTar stambaSi. gamocemis<br />

gare ydaze vkiTxulobT: ,,Zunwi~, komedia 2-s moqmedebaSi, Txzuleba<br />

T. giorg. erisTavisa. stambasa Sina T.g.eri~.<br />

1879 wlis 5/17 dekembers dadges g. erisTavis komedia `Zunwi~<br />

1880 wlis 14/26 marts imave komedias kvlav gamoexmaura `droeba~ da<br />

recenziaSi vkiTxulobT: `v. abaSiZe Zunwis (karapetas) rolSi iseTive niWieri<br />

da xelovnuri iyo Tu ukeTesi ara, rogorc adre. es Cinebuli moTamaSe<br />

srulebiT samasxarod da sasacilod ar warmoadgens Zunws. siZunwe TiTqo<br />

avadmyofobad, Zvalsa da rbilSi vnebad gardaqcevia da amis gamo imis xasiaTSi<br />

v. abaSiZis TamaSiT sasacilo mxareebi ki ara, ufro dasafiqrebeli<br />

mxareebi ixateba~(droeba 1880: #61).<br />

piesis msvlelobisas mayurebeli yovelTvis daZabuli iyo, radgan mnaxveli<br />

zizRiT Sehyurebda siZunwis mankiT daavadebul adamians, da Tu gaicinebda, es<br />

iyo ara mxiaruli, udardeli sicili, aramed mwuxarebis amomnTxevi, is, razedac<br />

akaki wereTelma Tqva: `vin ra icis rom sicili zogjer cremlze mwareao~<br />

(gersamia 1943: 43). vaso abaSiZeze wignis Semqmneli agrZelebs: `Zunwis Tema ar<br />

aris erTi romelime mwerlis kuTvnileba. Zunwoba Zveli, saerTaSoriso da<br />

maradiuli Temaa. am Temaze mravalma mweralma Seqmna nawarmoebi: plavti, Seqspiri,<br />

molieri, larivei buaroberi, bualo, puSkini, gogoli, balzaki, gi de<br />

mopasani,saSa gitri,rober buassi,fernan reino, eJeni Saveti da bevri sxvani. �<br />

... � Zunwoba es adamianis udidesi socialuri mankia.… Zunwi adamiani sulierad<br />

daavadebuls mogagonebT, mis cxovrebasa da moqmedebaSi bevri ram aris sasacilo,<br />

Zunwi adamiani saerTod aravis ebraleba. amas yovelives Zunwi TviTonac<br />

kargad grZnobs, magram am seniT Sepyrobils Tavis gankurna ar SeuZlia...<br />

amnairad Zunwoba adamianisaTvis tragediaa. da mwerlebi Tu maT sulier<br />

ganwyobilebas umTavresad tragikomediul formebSi xsnian, es imisaTvis,<br />

rom dacinvis saSualebiT ufro advilia am senis mxileba da gakilva.<br />

Zunwebi �…... � yvela epoqaSi iyvnen. isini Tavis saerTo xasiaTiT _<br />

siZunwiT yvelani erTmaneTs gvanan, magram vinaidan yoveli maTgani Tavisi<br />

qveynis da konkretuli epoqis Svilia, ama Tu im qveynis ekonomikuri


qarTuli komediis sawyisebi<br />

da politikur pirobebSi aRzrdili, amitom calkeuli maTganis moqmedebas<br />

Tavis qveynis Tavisebureba, zne-Cveuleba axasiaTebs, radgan mis wiaRSi<br />

uxdeba cxovreba-moqmedeba~ (gersamia 1943: 46, 47).<br />

siZunwis Temaze antikur saberZneTSic werdnen komediebs. maT Cvenamde<br />

ar mouRwevia, Tumca cnobilia Zveli berZnuli Tqmuleba `Zunwis~ Sesaxeb:<br />

Zunwi dRe da Rame RmerTs evedreboda, bevri oqro moeca. RmerTma Seusrula<br />

survili. Zunwi rasac xels Seaxebda, TviT saWmelsac ki, yvelaferi<br />

oqrod iqceoda. sabolood Zunwi SimSiliT mokvda.<br />

evklioni, harpagoni, Zunwi baroni, Seiloki, gobseki _ siZunwis sinonimebia.<br />

Zunwis mxatvrul damuSavebaSi pirveloba ekuTvnis Zvel berZen<br />

mwerals Teofrastes, xolo romaeli plavtusis komediis ,,Ulularias~ siu-<br />

JetiT TviT moliermac isargebla.<br />

rogorc yoveli Zunwi, plavtusis evklionic Civis Tavis siRaribes. mosamsaxure<br />

strobili ambobs, rom evklionis saxli `savsea sicarieliT da<br />

obobas qseliT~. rogorc Raribi, daxmarebasac ki Rebulobs sazogadoebrivi<br />

saSualebebidan. igi imdenad Zunwia, rom dalaqis mier moWrili fr-<br />

Cxilebic ki Sin moaqvs, msaxurebs sayvedurobs, rom anTebuli Rumelidan<br />

boli gareT gadis da ikargeba, enaneba piris dabanisas daRvrili wyali da<br />

RamiT saxeze ifarebs, rom amonasunTqi haeric ar daekargos.<br />

evklions ganZi ki miwaSi aqvs dafluli. dRe da Ram masze fiqrobs, eWvi<br />

klavs da eCveneba rom mamalic ki, miwis gaCxrekisas, mis ganZsa Txris. mdidar<br />

mezobel megadorsac Raribi hgonia evklioni. mas surs evklionis qaliSvilis<br />

_ fedras, colad SerTva. evklioni, rodesac rwmundeba, rom<br />

mziTevs ar mosTxoven, Tanxmdeba megadorisaTvis qaliSvilis miTxovebas.<br />

iwyeba saqorwino mzadeba da am dros megadoris moxerxebuli msaxuris _<br />

strobilis droc dgeba, romelic ganZs hparavs evklions...<br />

iwyeba Zunwis tanjva:<br />

me davikarge! me daviRupe! me mkvdari var! ox, sad<br />

gaviqce da sad ar gaviqce? gaCerdi, daiWire!<br />

vin? vis! me ar vici, ver vxedav, me brma var,<br />

magram sad wavide? sad var me! vin var me!<br />

ar maqvs gagebis unari! momexmareT, gevedrebiT!<br />

maCveneT is, vinc is moitaca!<br />

ra Tqvi Sen, me mzad var Tqven dagijeroT.<br />

saxeze getyobaT, kargi adamiani xarT!<br />

es ra aris? Tqven iciT! Tqven yvelas gicnobT.<br />

ar meeWveba, rom umravlesi TqvenTagani qurdia...<br />

(gaCeCilaZe 1957: )<br />

219


220<br />

marine germisaSvili<br />

komediis bolo nawili dakargulia. mkvlevarTa azriT, piesa ase unda<br />

sruldebodes: ganZi ubrundeba Zunws. gaxarebuli evklioni Tavis qaliSvils<br />

mis sasurvel likonids miaTxovebs, ganZs, romelmac aseTi satanjvelSi<br />

Caagdo, mziTvad atans fedras.<br />

plavtusma didi gavlena moaxdina evropis komediografiis ganviTarebaze.<br />

misi gavleniT Seiqmna komedia `Dell’ arte~ (`niRbebis komedia~), romelmac<br />

Seqmna trabaxa meomrisa da moxerxebuli msaxuris niRbebi.<br />

ra aqvT saerTo plavtusisa da erisTavis komediebs? ruseTSi plavtusiT<br />

daintereseba XIX saukunis pirvel naxevarSi daiwyo. am dros Targmnili<br />

iyo misi mxolod erTi komedia `tyveebi~. SesaZlebelia giorgi erisTavi<br />

ar icnobda am komedias. yovel SemTxvevaSi, plavtusis gavlenaze SesaZloa<br />

gaWirdes saubari da Tu komediebi _ `ganZi~ da `Zunwi~ _ moqmedebaTa<br />

zogierT situaciaSi erTmaneTs hgavs, savaraudod imitom, rom molieris<br />

komedia `Zunwi~, romlis gavleniTac dawera g. erisTavma Tavisi komedia,<br />

Seqmnilia plavtusis `ganZis~ mibaZviT.<br />

sagulisxmoa, rom siZunwe _ plavtusma, molierma da erisTavma komediis<br />

JanriT gadmogvces, puSkinma ki _ tragediis. puSkinis `Zunwi raindi~<br />

tragediaa. nawarmoebis mTavari gmiri baronis siZunwis raindia. alberi ase<br />

gadmogvcems Tavisi mamis baronis siZunwes:<br />

ara! mamaCems arc megobrad da arc msaxurad<br />

ar miaCnia igi,misTvis kerpia fuli.<br />

emsaxureba mas TviTonve,da mere rogor?<br />

rogorc uxamsi mona,rogorc jaWvze dabmuli<br />

nagazi. aki zamTar-zafxul Tavis xuxulas<br />

ara Sordeba.xmel purze da wyalze gadadis.<br />

Tvals ar xuWavs mTeli Rame.yefs da wrialebs.<br />

zandukebSi ki udrtvinvelad sZinavT oqroebs...’<br />

(puSkini : 522)<br />

Tavad baronis damokidebuleba ganZisadmi amgvaria:<br />

viT qarafSuta axalgazrda elis paemans<br />

memruSe qalTan, an cru sityviT dabmul diacTan,<br />

da suli misdis, egreve mec sulmouTmenlad<br />

am wuTs velodi mTeli kvira, sanam idumal<br />

Cems saganZurSi am zandukebs ar movakiTxe.<br />

sviani dRe maqvs...<br />

(puSkini : 525)


qarTuli komediis sawyisebi<br />

amave monologSi baroni Cumad loculobs oqroTi savse skivrTan. aseTi<br />

scena ar aris arc plavtusis `ganZSi~ da arc molieris `ZunwSi~, erisTavis<br />

Zunw-karapetas monologi skivrSi Camalul oqroebTan hgavs puSkiniseuli<br />

Zunw-baronis aRniSnul monologs. es ori Txzulebac mxolod amiT hgavs<br />

erTmaneTs.<br />

puSkinis ,,Zunwi raindi~ leqsad dawerili tragediaa, g. erisTavis `Zunwi~<br />

ki _ komedia. pirvelis mTavari personaJi _ baroni raindia, meorisa<br />

_ mevaxSe vaWari. g. erisTavis `Zunwi~, molieris imave saxeldebis komediis<br />

gavleniTa Cans Seqmnili ise da imgvaradve, rogorc molierma SeTxza Tavisi<br />

`Zunwi~ plavtusis `ganZis~ zegavleniT. xolod eg aris, rom plavtusis<br />

`ganZis~ gavlena ufro Zlieria molieriseul `Zunwze~, radgan `ganZidan~<br />

moliers nasesxebi aqvs Tema, tipaJi, da zogierTi adgilic ki.<br />

harpagonis siZunwiT aRSfoTebuli mzareul Jakis naTqvamSi TvalnaTlivaa<br />

warmoCenili harpagonis seni: ,,erTs mougonia, rom Tqven TviTon SemoparulxarT<br />

erT Rames Tqvensave TavlaSi, Tqvenve Tqvenisave cxenisTvis qeris<br />

moparva gdomebiaT, magram mejinibes mouswvrixarT bnelaSi da imdeni urtyams,<br />

rom sul zurgidan tyavi auZvria, magram sircxviliT xma ver amogi-<br />

RiaT. meores mougonia, viTom Tqven biWebs gangeb ujavrdebiT da eCxubebiT<br />

vadis gasvlis dros, rom jamagiri Tqven SegrCeT. mesame ambobs, rom Tqveni<br />

mezoblis kataze saCivari SegitaniaT, cxvris dumis nagleji momparao; raRa<br />

bevri gavagrZeloT, batono, erTi sityviT, yvelgan Tqveni lanZRva ismis. yvela<br />

Tqven yofilxarT: Zunwi, wuwkic, qecianic, laCaric...~ (molieri 1937: 164)<br />

plavtusis komediisdarad, aqac gamoyvanilia moxerxebuli msaxuris tipi.<br />

es aris Seyvarebulebis gansacdelisagan gamomxsneli lafleSi (frang. isari),<br />

romelic miwaSi didi simdidris gadammalav Zunw harpagons oqroTi savse<br />

skivrs hparavs. Zunwi itanjeba da Tavzardacemuli gahyviris: `daviRupe!<br />

gamcarcves, yeli gamomWres! vin iqneboda? rogor movnaxo? saiT wavide, saiT<br />

ara? aq xom ar iqneba? vin icis, iqneb aqvea! dadeq, dadeq! (waivlebs xels<br />

mklavze) fulebi, Cemi fulebi damibrune meTqi! vaime! es xom me var! Wkua ameria.<br />

ar vici, sad var, vina var, ras vSvrebi? vai, Cemo sayvarelo fulebo! vai,<br />

Cemo erTgulo megobaro! wamarTves Seni Tavi! (molieri 1937: 519)<br />

harpagonisave monologis gavleniT unda iyos Seqmnili karapetas moTqmis<br />

scena: `vai, miSveleT! yaraul! qurdebi! policmeister! Cestis aficer!<br />

sad aris Cemi qurdi, vin mompareT?! geTayva, miTxariT... Tavs davixrCob,<br />

wyalSi gadavvardebi! ara... ho, movklav Cemi qurdi~ (erisTavi : 210). amasve<br />

gvidasturebs kritikosis sityvebi: ,,es qarTul sinamdvilesTan Sefardebuli<br />

harpagonis monologia, qarTul realobasTan Sezavebuli da Sesisxorcebuli.<br />

TviT harpagonis monologi ki plavtusis evkilionis monologis<br />

gavleniT aris Seqmnili~ (gaCeCilaZe : 265).<br />

221


222<br />

marine germisaSvili<br />

erisTaviseuli `Zunwis~ siuJeti, molierisagan gansxvavebiT, martivia.<br />

mevaxSe karapetas qaliSvili xamfera uyvars Tavad arCil Raznels, mas<br />

surs xamferas colad SerTva. karapeta ar aZlevs SeuRlebis nebas im mosazrebiT,<br />

rom `maT fuli ara aqvs~. paralelurad, Zalze mkrTalad, piesaSi<br />

mocemulia mosamsaxure imereli biWis ivanikas da mosamsaxure gogo<br />

monavardisas siyvaruli. ivanikas rCeviT karapetas mohparaven oqroTi saves<br />

yuTs da manamde ar ubruneben, vidre karapeta arCilisa da xamferas qorwinebas<br />

ar daTanxmdeba.<br />

molieris `Zunwis~ siuJeturi ganviTareba ufro rTulia, vidre eris-<br />

Tavisa. mxolod sailustraciod vityviT, rom pirveli _ xuTi moqmedebisagan<br />

Sedgeba, meore ki _ ori; pirvelSi 15 moqmedi piria, meoreSi _<br />

7. cnobilia, rom me-17 _ 18 ss. -Si saqarTveloSi yuradReba gaamaxviles<br />

upirvelesad klasicistur nimuSze. XIX s. -is I naxevarSi iTargmna volteri,<br />

korneli, rasini, ruso, lafontenis igav-arakebi da sxv. Tumca arcerTi<br />

ar yofila warmodgenili erisTavis TeatrSi; savaraudoa, rom klasicisturi<br />

tragediebi ar iyo srul TanxmierebaSi erisTavis realisturi Teatris<br />

esTetikasTan. molieri werda: `komediis amocanaa _ gamoxatos adamianuri<br />

mankierebani saerTod da umTavresad Cveni Tanamedroveobis mankierebani~.<br />

swored amitom unda yofiliyo, rom giorgi erisTavma qarTuli sinamdvilis<br />

srulfasovnad warmosaCenad komediis Janrs mimarTa; da radgan komedia<br />

ucxo xili iyo qarTuli kulturuli cxovrebisaTvis, ukeT aRqmis mizniT,<br />

qarTvelma komediografma rTuli kompozicia, intrigebi da moqmed gmirTa<br />

raodenobac ki _ gaamartiva.<br />

jer kidev Zvel saberZneTSi, , aristofaneskomediebSi, , gvxvdebamsaxu msaxu- msaxu-<br />

msaxu- msaxu-<br />

msaxu-<br />

msaxuris<br />

niRabi. menandres komediaSi monebi ukve batonebis samijnuro saqmeebs<br />

akvaraxWineben. romaul komediaSi, saxeldobr plavtiusis ,,ganZSi~, mona,<br />

batonis ganZis qurdi _ strobili, ukve komediis intrigis mTavari Rer-<br />

Zia; Sua saukuneebis farsSi ki ukve gaiZvera msaxurad gardaisaxa da aseTia<br />

igi, Tundac ariostos ,,skivris komediasa~ da makiavelis `mandragoraSi~.<br />

es udevs safuZvlad msaxuris yvelaze srulyofil saxeebs _ arlekins,<br />

brigelas, servetas da sxva; swored isini qmnian intrigsac da misi damagvirgvinebelnic<br />

isini arian. molieris wyalobiT msaxuris mniSvneloba<br />

ufro gaizarda da moralurad batonebze maRlac ki aRmoCnda. molieris<br />

lafleSi, skapeni, kovieli da sganareli da bomarSes figaro am niRbis<br />

ukvdavi tipebi arian, romelTa mibaZviT mravali eris literatura gamdidrda<br />

msgavsi saxeebiT.<br />

rac Seexeba qarTuli ,,msaxuris~ niRabs erisTavisave komediebSi, pirvelad<br />

igi imereli ivanikas saxiT Semovida.<br />

ise rogorc molieris lafleSi, ivanikac yvelaze moxerxebulia. Zunwi


qarTuli komediis sawyisebi<br />

karapetas modreka mxolod ivanikam SeZlo. eSmakobiT Tavisi Canafiqric<br />

ganaxorciela da,da, , karapetas karapetas karapetas winaaRmdegobisda winaaRmdegobisda winaaRmdegobisda miuxedavad, miuxedavad, miuxedavad, arCili arCili arCili da da dadaxamxam- xam- xamxamxamfera<br />

daaqorwina. ivanika, gamocdilebiTa da fantaziis mravalferovnebiT,<br />

molieris `cuRlutebis mefes~ _ skapens ver Seedreba, magram eSmakobiT<br />

maT namdvilad ar Camouvardeba.<br />

moliersa da erisTavs aqvT saerTo siuJeturi adgilebic, orive<br />

komediaSi mosamsaxureni _ lafleSi da imereli ivanika, TavianT patronebs<br />

oqroTi savse yuTs hparaven da swored es aris orive komediis<br />

intrigis sayrdeni. es kombinacia aZlevs Seyvarebulebs SeuRlebis sa-<br />

Sualebas. molieris kidev erTi scenis msgavsia, saca imereli ,,skapeni~<br />

_ ivanika, uxsnis arCils Tu rogor unda daumalon karapetas fuli da<br />

rogor unda mohgvaron `axundi~ kenWebis Sesalocad. giorgi erisTavis<br />

`Zunwis~ msgavsebas molieris `ZunwTan~ ganapirobebs is rom, orive<br />

nawarmoebis mTavari moqmedi gmiri siZunwis gamo erTnairad `damwvar<br />

dadagulni arian~. maTi es Tviseba sxvadasxvanairi interpretaciiTaa<br />

gaSlili.<br />

harpagoni ambobs: `fuli Cemi sisxl-xorci Cemi gulRviZliao~. mas Tavis<br />

ojaxSi sastiki, autaneli reJimi aqvs damyarebuli da yvelas gamudmebiT<br />

CasCiCinebs: `aveji bevri ar xexoT, gacvdeba~, `nuravis daalevinebT Rvinos,<br />

sanam ramdenjerme ar moiTxovs~, `axal tansacmels xSirad nu CaicvamT,<br />

gafuWdeba~, `nasufralze Tvali geWiroT, ar waxdes ra~ da a.S. harpagonis<br />

misalmebac ki mis suliskveTebas avlens, _ salami misesxebiao! sakuTari<br />

etlis SesakeTebladac ver imetebs fuls; cxenebs aSimSilebs, RamiT, laparakisas<br />

sanTels aqrobs, radgan laparaki sibneleSiac SeiZleba da xarjic<br />

naklebi iqneba da sxva.<br />

giorgi erisTavis karapetac pirwavardnili Zunwia. ZonZebiT daiareba,<br />

saRamos mSieri wveba, saSinlad puradZviria. karapeta gaiZaxis: `vaxSami<br />

modnaT aRar aris~, ojaxs SimSiliT hklavs, siciviT xocavs, sanTels ar<br />

anTebinebs da qaliSvilis _ xamferas gaTxovebasac mxolod mas Semdeg gadawyvets,<br />

roca Seityobs, rom qaliSvili da mosamsaxure gogo weliwadSi<br />

TxuTmeti Tumani ujdeba.<br />

karapeta uswavleli da gaunaTlebelia, magram fulis yadri kargad icis<br />

da sakuTar siZes Jangiani xmliT asaCuqrebs.<br />

qarTveli Tavadaznaurobis siamaye _ xmali da mklavi, karapetas mxolod<br />

sicilsa gvris. mama-papuri xmlis danaxvisas arCils didebuli warsuli<br />

axsendeba, raic karapetasvis sruliad ucxoa da mxolod ironias hgvris:<br />

`xedamT, Jangian rkinazed rasa bodams! Cemi oqroebs Tvali ar uyura~.<br />

karapetam ar icis, ra aris an risTvisaa cxovrebaSi saWiro dambaCa, romelic<br />

mas erTma Tavadis msaxurma miutana:<br />

223


224<br />

marine germisaSvili<br />

karapeta – jer miTxar, tambaCa raad minda?<br />

msaxuri – erT tyveda Rirs: naxe, inglisia!<br />

karapeta – me gana leki var, tyve viyido ... inglisi maTlafa<br />

gamigonia. ar minda, xels ar momcems!<br />

msaxuri – hei, drov! iaraRi Calis… fasad aRar gadis! aRav, Zalian<br />

saWiro aris… rac ginda, is mome.<br />

karapeta – es vercxli ahyare, aq iqneba asi misxali: xuTi maneTi mogce.<br />

erTi kvira vadiT, es rkina ukan waiRe.<br />

karapeta dambaCas ise uyurebs, rogorc ubralo rkinas. msaxuris mier<br />

dasagiraveblad mitanil dambaCidan mxolod vercxli xiblavs, radgan kargad<br />

uwyis, rom cxovrebaSi warmmarTveli Zala istoriul iaraRs ki ara, vercxlsa<br />

da oqros ekuTvnis. karapeta darwmunebulia, rom samoTxeSi mxolod<br />

fulia, rom misive wyalobiT ,,dva raza bluRodorni~ gaxdeba. oqro kerpad<br />

uqcevia da hgonia, ro fuli cxovrebaSi yvelaferia da sxva arc araferi<br />

arsebobs: `Cemi coli Sena xar! Cemi Svili Sena xar. … ase gagifrTxilde,<br />

Tu Tqven erTmaneTs mogakloT, Rori gavxde~; anda aseTi frazaebi: ,,bednieri<br />

klite! ax netavi me viyo klite, eSmaki ver gamaRebda~; `erTbaSad rom davinaxav<br />

ar wamivides guli � ... � Cemi muzika es aris! dee, vinc unda icinos~.<br />

Rogorc kritikosebi aRniSnaven, _ `karapeta dabaRovis saxiT eris-<br />

Tavi gvixatavs pirveli damgroveblis tips, romelic Zunwis WeSmariti gansaxierebaa.<br />

Zunwis tipi ... axali movlena ar yofila lit-risaTvis, magram<br />

erisTaviseuli Zunwi araa adre Seqmnili saxeebis ubralo gameoreba. igi im<br />

droindeli Tbiliseli vaWris gansaxierebaa~ (gamezardaSvili 1957: 158).<br />

giorgi erisTavi yuradRebiT epyroba komediis dasasruls. aq avtori<br />

erTgvari Semfaseblis rolSi gvevlineba. komediebs (`gayra~, `dava~) amTavrebs<br />

mayureblisadmi mimarTviT, sadac mwerali Seafasebs momxdars da ganvlils.<br />

aseTi xerxi damaxasiaTebeli iyo rogorc klasicizmis, ise adrindeli<br />

burJuaziis dramaturgiisaTvis.<br />

msgavsi mimarTva XVIII saukunis meore naxevris qarTvel dramaturgs g.<br />

avaliSvilsac aqvs, romelic rus dramaturgs sumarokovs baZavda.<br />

rac Seexeba `Zunwis~ dasasruls, igi sxvagvaria. komediaSi kuplets,<br />

romliTac karapeta (avtori) mimarTavs mayurebels, araviTari didaqtikuri<br />

Sinaarsi ara aqvs:<br />

Tu gindaT, rom mxiarulad<br />

gaataroT am TeatrSi,<br />

nu dagvagdebT gulnaklulad,<br />

yvelam dagvikariT taSi.<br />

(`Zunwi~ 1937: 215)


qarTuli komediis sawyisebi<br />

am SemTxvevaSi g. erisTavi iseTsave xerxs mimarTavs, rogorsac molieri<br />

`gaaznaurebul mdabioSi~. komedias molieri ase amTavrebs:<br />

vaSa aseT warmodgenas,<br />

vaSa aseT drostarebas,<br />

RmerTebsac ar ganucdiaT<br />

ufro tkbili netareba...<br />

(molieri 1937: 27).<br />

am mcire mimioxilviT kidev erTxel dasturdeba, rom originaluri<br />

qarTuli dramaturgia komediiT iwyeba, romelmac safuZvelmdebi roli<br />

iTamaSa giorgi erisTavis Teatris SeqmnaSi. komedia ar aris mxolod usagno<br />

sicili, igi, akakisdakvalad, cremlnarev sicils badebs da gonierTaTvis<br />

Wkuis saswavlebelia. msoflio komediografnic am xerxs mimarTavdnen<br />

da maTeuli sicili zneTswavlulebis ukvdav magaliTad rCeba.<br />

damowmebani:<br />

gamezardaSvili 1957: gamezardaSvili d. narkvevebi qarTuli realizmis storiidan.<br />

w. II. Tb. gamomcemloba `ganaTleba~, 1957.<br />

gaCeCilaZe 1945: gaCeCilaZe a. g. erisTavis dramaturgia. Tb.: `sablitgami~, 1945.<br />

gaCeCilaZe 1957: gaCeCilaZe a. narkvevebi. Tb.: Ggamomcemloba `xelovneba~, 1957.<br />

gersamia 1943: gersamia g. v. abaSiZe. Tb.: 1943.<br />

gersamia 1950: gersamia s. g. erisTavis Teatri. Tb.: `saxelgami~, 1950.<br />

gunia 1889: gunia v. qarTuli Teatri. qarTuli Teatris moRvaweni sasceno xelo-<br />

vnebis Sesaxeb. Tb.: `saxelgami~, 1889.<br />

droeba 1979-1980: J. droeba 1879; 1880 # 61.<br />

iveria 1984: J. iveria. 1984 # 7/12.<br />

mesxi 1953: mesxi s. TxzulebaTa sruli krebuli. t.III. Tb.: 1953.<br />

meunargia 1954: meunargia i. qarTveli mwerlebi (g. erisTavi). Tb.: 1954.<br />

molieri 1937: molieri Jan-batist. komediebis krebuli. qarTveli da ucxoeli<br />

mwerlebi. wigni II. Tb.: gamomcemloba `sorapani~, 1937.<br />

puSkini 1937: puSkini al. rCeuli nawerebi. qarTuli Targmani. t. II. Tb.: `saxel-<br />

gami~, 1937.<br />

puSkini 1975: puSkini al. Zunwi raindi (Tamaz Cxenkelis Targamini). rCeuli Txzu-<br />

lebani. Tb.: gamomcemloba `sabWoTa saqarTvelo~, 1975.<br />

sarajiSvilis xelnaweri: sarajiSvilis a. xelnaweri. xelnawerTa instituti, 372-g-1:1.<br />

qarTyli mwerloba: tomi 10. giorgi erisTavi „Zunwi“. nakaduli, <strong>Tbilisi</strong> 1995.<br />

225


226<br />

marine germisaSvili<br />

Bases of Georgian Dramaturgy<br />

Summary<br />

Marine Germisashvili<br />

Original Georgian dramaturgy starts with comedy genre. The aim of comedy is not simple,<br />

groundless laughter; but it is often mixed with tears, is useful and didactic. Laughter<br />

should not be transformed into chatting. Shortcomings are more productively disclosed in<br />

the form of comedy…<br />

Best Comedy writers – Menander, Plautus and Moliere made emphasis on the shortcomings<br />

of mankind. Getting acquainted with Moliere’s works is one of the most essential<br />

events of XIX century Georgian-French relations. “No foreign writer is as famous among<br />

Georgians as Moliere” was mentioned in Aleksadre Sarajishvili’s manuscript (A. Sarajishvili’s<br />

manuscript: Institute of Manuscripts, 372- 1:1). Moliere should be pointed out among<br />

European dramaturges, playing the most important role not only in the development of<br />

Georgian translational history of literature, but also in the evolution of comedy genre for<br />

Georgian theatre. It is enough to say that Giorgi Eristavi’s dramaturgy owes much to Moliere<br />

and on the second year after the foundation of Georgian theatre (1852) Moliere’s play<br />

– “The Physician in Spite of Himself” occupied its place in the repertoire of a theatre.<br />

The aim of comedy is to improve people with the help of laughter and not mockery.<br />

Laughter is one of the strongest tools for revealing shortcomings of mankind. This genre is<br />

especially close to the audience and raises no less important social issues than tragedy. G.<br />

Eristavi’s theatre follows this genre.<br />

Themes of Moliere’s comedy, satire, folklore, reflection of reality and revealing society’s<br />

shortcomings were close to the aim of Georgian realistic writing.<br />

Moliere expressed XVII century French society, Giorgi Eristavi - XIX century Georgian<br />

society. Shortcomings of Georgian nation are reflected in the plots of his comedies:<br />

clumsiness, sitting around, boasting, laziness and others.<br />

“If society watches comedy only for laughing and not studying, then it is of no use for<br />

such society”. (S. Meskhi. complete collection of works volume III. 1953: 120)<br />

Moliere and G. Eristavi have done great service; against the background of comic situation<br />

they created specimen in typical environments. In their comedies, laughter, as a form<br />

of satire, is good means for humans’ moral upbringing. “The Miser” /”Lavare”, Moliere<br />

showed this play in his theater in 1668, in Georgian it was translated as “krizhangi” (The<br />

Miser) in 1879, the translation was done by Petersburg <strong>University</strong> group of students , under<br />

the edition of Ivane Machabeli.<br />

Journal “Iveria” 1884 7/12 – under Arvitsashvili’s anonymous signature they staged<br />

Eristavi’s comedy “The Miser” in 1879, December 5/17 (Droeba” 254 1879).<br />

Comedy “The Miser” was first played in <strong>Tbilisi</strong>, in 1852, January 18/30, by the su-


qarTuli komediis sawyisebi<br />

pervision of the author himself. The signature of this comedy is not reserved. It was first<br />

published as a separate book by G.Eristavi.<br />

“The topic of meanness is not a property of one concrete author. Meanness is an old, international<br />

and eternal theme. A lot of authors created works on this topic: Plautus, Shakespeare,<br />

Moliere, Larivie Buarober, Bualo, Pushkin, Gogol, Balzak, Gi de Maupassant, Sasha<br />

Gitre, Rober Buass, Fernand Reino, and many others.<br />

Meanness is a huge social fallaciousness of a human. They all resemble each other by<br />

their general characteristic – stinginess, but as each of them is the son of their epoch, therefore<br />

the act of each of them is characterized by the characteristics, habits that are peculiar<br />

for their country and epoch.<br />

Plautus, Moliere and G. Eristavi expressed meanness with the help of comedy, Pushkinwith<br />

tragedy. G. Eristavi’s plot of “The Miser” “is simple in comparison with Moliere’s.<br />

The plot development of “The Miser” is more complicated, than Eristavi’s “The Miser”.<br />

The first consists of five acts, the second of two. In the first play there are 15 characters, in<br />

the second – 7. G. Eristavi’s adroit servant, Imereli boy Ivanika is created by the influence<br />

of Molier’s servant. Ivanika cannot be compared with Moliere’s “king of slackers” Scapin.<br />

Ivanika is inexperienced, but is as clever as they are. The explanation for this simplicity<br />

is that the society of those times was not ready for complicated plots, difficult interreges<br />

and for new genre – comedy. In the works of both authors meanness is expressed, as social<br />

cruelty: negative impact of money on human, family, moral, social relations.<br />

227


memoria<br />

emzar kvitaiSvili<br />

228<br />

mudam siamovnebiT vigoneb<br />

1985 wlis 1 Tebervals, rodesac rva wlis gardacvlil nodar alanias<br />

dabadebidan samoci weli unda Sesruleboda, `literaturul saqarTveloSi~<br />

masze gamovaqveyne mcire mogoneba. es keTil samaxsovrod darCaT<br />

nodaris meuRles, gamomcemloba `nakadulis~ amagdar redaqtors, daxvewili<br />

gemovnebiT literators lili gogoxias (erTi welic ar gasula, rac<br />

igi amqveynad aRaraa) da mis yvela sikeTiT Semkul, yuradRebian qailSvils<br />

nanas. amjeradac, roca nodaris mSobliurma literaturis institutma gadawyvita<br />

Jurnal `sjanSi~ misi TvalsaCino Rvawlis gaxseneba, nana alaniam<br />

survili gamoTqva, me is Zveli mogoneba momeZebna. sajaro biblioTekaSi<br />

gulisxmieri adamianebi damexmarnen da gazeTis Zveli nomeri mapovnines.<br />

ganvlili wlebis manZilze, Cems TvalSiac bevri ram Zireulad Seicvala da<br />

gadafasda (es aramcdaaramc ar exeba wminda zneobis kacs, nodar alanias,<br />

romlis mimarT siyvaruli da pativiscema arasodes gamineldeba), magram<br />

adre gamoqveynebulSi erTi sityvac ar Semicvlia. Zalze sasixaruloa, rom<br />

dRevandel, axal Taobas axsovs winamorbedTa damsaxureba, xolo nodar<br />

alania swored is kacia, visac saqarTvelo iolad ver daiviwyebs.<br />

mudam siamovnebiT vigoneb mis gverdiT gatarebul wlebs. masTan saubari<br />

arasodes mogwyindeboda, alesili goneba da maxvili ena hqonda. erT<br />

pirovnebaze ar iyo kargi azrisa da miTxra – magis daxasiaTebas me ar Sevudgebi,<br />

dros aRar davkargav, namdvili uri hipiao. maxsovs, institutSi<br />

dagvianebasa da samsaxuridan adre wasvlaze simkacre daaweses. cota zedmetad<br />

aqtiurobda institutis swavluli mdivani guram SaraZe (misma mxecurad<br />

mokvlam Zalian damwyvita guli, bevr sasargeblo saqmes akeTebda),<br />

vinac Cvenma maSindelma direqtorma, batonma aleqsandre baramiZem ganusaz-<br />

Rvreli uflebebiT aRWurva. igi bevr ufros kolegasTan da akademiis xelmZRvanelebTanac<br />

erTob daaxloebuli iyo, rogorRac exerxeboda es ambavi.<br />

institutis gaRizianebul TanamSromelTa erTma nawilma masTan Sebr-<br />

Zoleba ganizraxa (metwilad qalebi iyvnen gamwarebuli). me ganyofilebaSi<br />

Cavilaparake – tyuilad nu mocdebian, guram SaraZe TiTqmis yovel saRamos<br />

akademiis prezidentis, evgeni xaraZis stumaria, mis Cais WiqaSi mTvarisxela<br />

limonis naWeri dacuravs aRma-daRma da Zveleburi, mominanqrebuli ver-


mudam siamovnebiT vigoneb<br />

cxlis kovzis wkriali ismis-meTqi. araferi didi xumroba ar iyo, magram<br />

nodaris fantaziam gacilebiT meti warmoidgina, sicilisagan kinaRam gadafiCinda,<br />

im veeba limonis naWers saxelurian brolis WiqaSi ukve vxedav, es<br />

ram gaTqmevinao. ufro Tamam raRaceebsac vambobdiT, verTobodiT, iq myofi<br />

guram asaTiani da mirian abulaZec mxars gvibamdnen. guldasawyvetia, rom<br />

dRevandeli axalgazrdebi maT ver moeswrnen.<br />

winamdebare mogonebaSi `Tanamdebobis piri qali~ figurirebs. igi cekas<br />

ideologiuri ganyofilebis mdivani, mSvenieri qalbatoni viqtoria siraZe<br />

gaxldaT da aq dasamalic araferia. vercxlis pawia, lamazi viruka<br />

ki, nodar alanias mkerdze rom hqonda dabneuli (es mogvianebiT gavige),<br />

mis axlobels, didebul vaJkacs, zaur bolqvaZis qvisls, murman xoferias<br />

gaekeTebina. mas mec kargad vicnobdi, saukeTeso stomatologi da Tavisi<br />

arsebiT namdvili xelovani, iuveliri iyo, rogorc ityvian, xelidan yvelaferi<br />

gamosdioda. is samkerde nakeToba oqrosgan surda Camoesxa; sul<br />

sami grami daWirdeba, SenTvis ar menanebao, uTqvams, magram nodari uarze<br />

damdgara. Tu Zma xar, nu izam magas, oqros viri nametani iqneba, viRacas<br />

mdidari vegonebio. zauris colisda, brwyinvale eqimi da yovlad uangaro<br />

adamiani, qalbatoni nunu darCia da nodar alania baTumSi Turme erT skolaSi<br />

swavlobdnen da mere ojaxebiTac megobrobdnen.<br />

nodar alaniaze bevri sxva ramis gaxsenebac SeiZleboda, magram es albaT<br />

sxva droisTvis unda gadavdo. amasobaSi imdeni xani gavida (ras vifiqrebdi!),<br />

me TviTonac veteranTa ricxvSi aRmoCndi da siberisken sakmaod<br />

var midrekili, magram jer kidev bevri maqvs mosawrebi da Tu gangebam ineba,<br />

Sevecdebi, warsulis fergadasuli furclebi Cemeburad gavacocxlo. nodari<br />

sami wlis gardacvlili iyo, roca, misi nasaxsovari saferflis gamo,<br />

wasulis xsovnas, lamazi sicocxlis bolo dReebs, erTi leqsi mivuZRveni.<br />

barem imasac aqve davurTav.<br />

229


230<br />

emzar kvitaiSvili<br />

egvipturi flosti<br />

(saferfle – nodar alanias naCuqari)<br />

ra meTqmis meti, uvlia navsad,<br />

auzneqia TiTberis Wvinti,<br />

Waobze mimdgars magonebs navsac,<br />

man unda gaWras samaris bindi.<br />

xan meCveneba: priala, brtyeli<br />

muceli misi – uTos Ziria,<br />

amoudagavs gul-RviZli, yeli<br />

sawyalis, uRvTod gauwiria.<br />

basr kideebze, Savad rom bzinavs,<br />

tuSi, patronis xeliT navlebi,<br />

maniSnebs – Savi migelis bina,<br />

metyvis – Senc ase miinavlebi.<br />

damdnarma xelma moxata, Reba,<br />

is mazRvevinebs bolomde sazRavs,<br />

damskdar filtvebis Camesmis yefa<br />

da Wiris ofli saxeze masxams.<br />

dgas faraoni. etli mardia,<br />

versad wauva nadiri tyisa,<br />

faraons mSvildi moumarTia,<br />

vai, vis ferdsac aZgerebs isars.<br />

gacurda tbaze wiTeli sxivi...<br />

mzes, laJvardidan oqrod dadenils,<br />

dadevnebia, qariviT wivis,<br />

Sriala frTebSi xvevs Sevardeni.<br />

ver dagemale, lando myefaro,<br />

Sen ar gWirdeba arxi da xidi...<br />

viTom Cemia, sul me mebaros,<br />

yovel nabijze sicocxles vyidi.


mudam siamovnebiT vigoneb<br />

Rimilis da leqsis kaci<br />

ramdenadac ioli da sasiamovno iyo nodar alanias gverdiT cxovreba,<br />

imdenadve Znelad Sesaguebeli, gulismomkvleli gaxda misi am qveyanasTan,<br />

silamazesTan, leqsTan ganSoreba. uleqsod mas erTi dRec ar ucxovria da<br />

arc isaa SemTxveviTi, Tavisi arsebobis ukanaskneli wamebi leqsis damTavrebad<br />

rom CaTvala.<br />

qarTul mwerlobas bevr ar hyolia masaviT erTguli, TavSewiruli<br />

msaxuri. me minaxavs igi radioSi uecrad gamoZaxebuli, daZabulobisgan<br />

saxeaWrelebuli. saaTiani saubari unda Caewera saswrafod Tanamedrove<br />

qarTul poeziaze. yvelaferi mozoma da gansazRvra, yvelas Tavisi miago<br />

da daTqmul droSic gasaocari sizustiT Caetia. aseT rames, ra Tqma unda,<br />

mxolod gansakuTrebuli unari da didi siyvaruli SegaZlebinebs.<br />

literaturis institutSi nodarTan erTad vmuSaobdi ganyofilebaSi.<br />

Cveni gamge – dauviwyari guram asaTiani, erTTavad nodars Txovda wliuri<br />

saangariSo moxsenebebis wakiTxvas. Sen kargad gamogdiso, Cveuli iumoriT<br />

eubneboda. nodaric RimiliTve Tanxmdeboda; miseburi keTilsindisierebiT,<br />

piruTvnelad mimoixilavda yovel naSroms, CanawerSi iSviaTad Tu Caixedavda.<br />

ase vyavdiT yvelani ganebivrebuli.<br />

miuxedavad xaTrianobisa, saocrad mTliani, daurRveveli pirovneba iyo.<br />

Zmoba da gatana, iman rom icoda, iseTi unda, magram roca vinmes siglaxesa<br />

da borotebas Seatyobda, imisas aRarafers iwamebda.<br />

saucxoo mTxrobeli iyo. erTxel nodari mogviyva erT sasacilo ambavs.<br />

Salva nucubiZesTan rom SemTxveoda. guldasmiT waekiTxa batoni<br />

Salvas axladgamosuli wigni. erTgan miTiTebul literaturas daeinteresebina<br />

da wyaro moeZebna, sadac msgavsi ram saerTod ar werebula. nodars<br />

patara, mokrZalebuli baraTi Seedgina; avtors SemCneul uzustobas<br />

atyobinebda da iqve keTil rCevasac aZlevda, Semdgom gamocemaSi es<br />

lafsusi gaesworebina. baraTi iqve, institutis gverdiT, batoni Salvas<br />

saxlis safosto yuTSi Caegdo. amis mere daaxloebiT weliwads gaevlo<br />

da Salva nucubiZe raRac saqmeze institutSi misuliyo. mis garSemo maSinve<br />

TayvanismcemelTa wre Sekrula da sja-baasi gamarTula. karga xnis<br />

mere baton Salvas ukiTxavs – alania aq romeliao; nodars morcxvad upasuxia,<br />

me gaxlavarTo. baton Salvas ganze gaxmia da yurSi uTqvams: mere,<br />

biWo, saqme dagelia, sxvis nawerSi rom iCiCqnebio. amaze orTaves gulianad<br />

uciniaT.<br />

yvelam vicodiT nodaris erTi lamazi axireba: didyura da gamrje pirutyvisadmi<br />

gansakuTrebuli siyvaruli. ramden nivTsa Tu nakeTobas, ranair<br />

suraTsa Tu samkauls ar naxavdiT mis samuSao oTaxSi da yvelaferze viri<br />

231


232<br />

emzar kvitaiSvili<br />

iyo gamosaxuli; abaJurzec kudaprexili CoCori konwialobda. am emblemaSi<br />

igi, etyoba, bevrad met azrs debda, vidre erTi SexedviT Cans.<br />

TvalsaCino adgilas hqonda gamodebuli raJden gvetaZis `virebis mesia~.<br />

mis biblioTekaSi, ra Tqma unda, gamorCeuli adgili eWira apuleusis<br />

`oqros virs~. didad gaixara, roca qarTul enaze waikiTxa givi gegeWkoris<br />

mier Targmnili fransis Jamis leqsi `locva, rom samoTxeSi virebTan er-<br />

Tad Sevide~.<br />

erTxel nodars romeliRac qalaqSi mivlinebiT agzavnidnen dromoWmul<br />

Cveulebebze leqciebis wasakiTxad (rogorc TviTon yveboda, sakmaod maRali<br />

done iyo). Tanamdebobis pirma qalma, vinc uSualod aZlevda am davalebas,<br />

moulodnelad pijakze daxeda da gaocebisagan Tvalebi gaufarTovda.<br />

koxta, oTxkuTxa samkerde niSanze (ranairad iSovna, dResac ar vici) nodaris<br />

sayvareli arsebis – yurebaqaCuli saxedris Tavi iyo aRbeWdili. amis<br />

damnaxvels bolos gascinebia; TqmiT nodarisTvis araferi uTqvams.<br />

arasodes damaviwydeba zamTris saocrad lamazi dRe. tariel Wanturia da<br />

me erTi leqsis anTologias (`viT margaliTi oboli~) vadgendiT (am patara<br />

wignis gamosvlam SemdgomSi bevri usiamovneba mogvayena). vicodiT, nodar<br />

alanias araerTi iSviaTi gamocema moeZeveboda Tavis wignsacavSi da masze uke-<br />

Tes damxmares am saqmeSi Znelad viSovidiT. gveloda da miseburi sixarulic<br />

gamoxata Cvens gamoCenaze. karga xans visaubreT. davasaxelebdiT romelime<br />

Zvel wignsa Tu Jurnals, da umal saocari simardiT gamoaZvrenda Taroebad<br />

qceuli kedlis xan erTi, xan meore kuTxidan. bevri sasargeblo ram gvirCia<br />

im dRes. bolos dagvitrialda da Tavis meuRlesTan, qalbaton lilisTan<br />

erTad sanaqebo maspinZloba gagviwia. saucxoo kaxur RvinosTan erTad brolis<br />

grafiniT aseve mSvenieri `izabela~ Semodga sufraze – gurulebi xarT<br />

da egeba es isurvoTo. Zvirfasi franguli koniakis gaxsnac daapira, magram<br />

xelSi veciT, ar davanebeT, meti mogvividoda. misi saTqmeli qarTul leqss,<br />

qarTul mwerlobas, samSoblos dastrialebda. arigebda da ar eleoda siyvaruli.<br />

erTi gansakuTrebuli sadRegrZelo leningradel eqims miuZRvna,<br />

ubrwyinvalesi vaJkacia, saocrad ganaTlebuli da keTili, axla erTmaneT-<br />

Tan didi miwer-mowera da megobroba gvaqvs, sikvdilisgan iman mixsnao, _<br />

gviTxra. wamosvlis win agvixirda, gindaT Tu ara, TiTo rame unda gaCuqoT,<br />

Cemgan samaxsovrod dagrCeToh me egvipturi TiTberis patara saferfle Cam-<br />

Cara jibeSi, brtyelZiriani, baidis moyvanilobis flosti, Zveleburi simboloebiT<br />

moxatuli. ar minda, papiross ar vewevi-meTqi, magram ar momeSva<br />

– rom ar gamomarTva wawydebio (es misi sayvareli gamoTqma iyo). tariels<br />

miniaturul morze darWobil aseTsave miniaturul culs aZalebda, mar-<br />

Tlac lamaz suvenirs, magram verasgziT ver daiyolia, is Cemze principuli<br />

aRmoCnda, amas, Zmao, ver waviReb, aqaurobas ufro uxdebao.


mudam siamovnebiT vigoneb<br />

bindi iwva, gareT rom gamoviSaleT. saxuravebi, xeTa SiSveli totebi<br />

spetak, fumfula Tovls mtkavelze Seefifqa. ca da miwa unazes, notio, civ<br />

siTeTreSi iyo gaxveuli.<br />

mogvianebiT dagvnanebia da gviTqvams me da tariels, rom im Cvens Sedgenil,<br />

bevri miTqma-moTqmis gamomwvev wignSi nodar alanias wvlili, misi<br />

alali Tanadgoma aRuniSvneli dagvrCa.<br />

maxsendeba 1976 wlis avadmosagonari zafxulic. institutis TanamSromlebi<br />

leningradis matarebelze vacilebdiT saeWvod gamxdar, ukiduresad<br />

dauZlurebul, filtvebdazianebul nodars, romelsac sunTqva uWirda. diagnozi<br />

ar iyo sabolood dadgenili, magram sasikeTo piri rom ar uCanda<br />

saqmes, vxedavdiT. mas isev Tavisi leningradeli eqimis (anatoli kuriginis)<br />

imedi hqonda. kaxuri nabdis quli exura da gaRimebuli (ramdenadac See-<br />

Zlo) galeul, sanTeliviT moRvenTil marjvenas gviqnevda vagonis fanjridan.<br />

axloblebTan erTad, gverdiT Tavisi siyrmis megobari cotne kikviZe<br />

idga, isic mihyveboda. vai, rom amjerad uiRblo gamodga es mgzavroba da,<br />

ukan dabrunebuls didi dRe aRar ewera. 20 nombers (52 wlis Sesrulebas<br />

zustad erTi kvira aklda) nodar alanias Suqdaklebul Tvalebs samudamod<br />

daeSrita mzis naTeli.<br />

xSirad mifiqria – ra moxdeboda, sawyali nodarisTvis ase rom ar emux-<br />

Tla beds-meTqi da pasuxic mudam mzad mqonia. bevri araferi daetyoboda<br />

mis xasiaTsa da garegnobas; ise ise msubuqad amoivlida institutis kibeebs,<br />

yvelas Tavisi ganumeorebeli RimiliT, xelaweuli miesalmeboda, SemoaRebda<br />

meore sarTulze dermatingadakrul did kars, ganuyrel Sav saqaRaldes<br />

(didi portfeli mis xelSi ar maxsovs) da axali gazeTebs magidaze dayrida<br />

da kiTxvas Seudgeboda.<br />

axla samoci wlisa iqneboda igi. araviTar xmaurs ar atexda, kaciSvils<br />

ar etyoda, Cemi iubilea da gulTbilad momesalmeTo. ormocdaaTis<br />

msgavsad, am Tavis samoc welsac mcxeTis `maranSi~ gadaixdida, axlobeli<br />

adamianebiT garSemortymuli. xalisianad aswevda Wiqas, sakuTar Rvawlsa<br />

da damsaxurebaze laparaks aravis daaclida, qarTuli miwis, qarTuli<br />

leqsis sadidebels ityoda.<br />

netamc ase yofiliyo.<br />

1985 weli.<br />

233


nodar alania<br />

234<br />

nodar alania<br />

`Cangi gikurTxos zenama...~ *<br />

(wignidan `naTeli siyvarulisa~)<br />

madlobeli var guliTa,<br />

SoTais sulis lxenama,<br />

samSoblos samsaxurisTvis,<br />

Cangi gikurTxos zenama.<br />

vaJa fSavela<br />

akaki daewafa da Caeqsova mSobeli xalxis ukvdavebas. igi saqarTvelom<br />

aRiara erT-erT pirvel da usayvarles poetad da xalxis siyvaruli Tan<br />

sdevda yovel nabijze. poeti fxizlad exmaureboda yovel movlenas da faqts,<br />

Tu ki igi mis samSoblosa da ers odnav mainc Seexeboda. xalxi mouTmenlad<br />

eloda mis yovel axal nawarmoebs, aitacebda da Tavis sakuTrebad aqcevda.<br />

poeti iTrTvileboda WaRariT, mZimdeboda nabiji, fermkrTaldeboda<br />

TvalTa elvareba, guli ki ubereblad rCeboda da igi Wabukurad omaxianad<br />

ambobda:<br />

ara, ayvavdes imedi,<br />

guls ver gamitexs WaRara,<br />

gmirebs uZaxis... uyivis<br />

Cemi dafi da naRara.<br />

samSoblos ubedureba guls useravda, magram `dRiur sicxadiT guldaCagruli~<br />

mainc gamamxnevebeli sityviT mimarTavda xalxs, aRagznebda<br />

miferflil kocons da swamda, rom:<br />

rkinas cecxli afoladebs,<br />

adamians gansacdeli;<br />

erTi wava da sxva mova...<br />

ase gviwers es sofeli.<br />

da maS Wiri dRevandeli<br />

nu gaSinebs, nurc gikvirsa...<br />

`Wirsa Sigan gamagreba<br />

ise unda, viT qviTkirsa~...<br />

* Jurnalis redaqcia avtoriseul teqstTan erTad ucvlelad unarCunebs citirebis avtoriseul<br />

versias.


`Cangi gikurTxos zenama...~<br />

mxcovan mgosans yvelgan usazRvro pativiscemiTa da mokrZalebiT xvdebodnen,<br />

CurCuliTa da sasoebiT axsenebdnen mis saxels, gars exveodnen aRtacebuli<br />

SeZaxilebiT, masze zrunavdnen da fiqrobdnen.<br />

saintereso detali:<br />

1908 wlis 25 maiss akaki leqcias kiTxulobs SoTa rusTavelze. darbazi<br />

ver itevs xalxs.<br />

poeti amTavrebs leqcias da madlierebiT kiTxulobs Tavis axal leqss<br />

`amirani~.<br />

taSi, ovaciebi, aRfrTovaneba da ai, naavadmyofar, daRlil mgosans `fexi<br />

gausxta da kinaRam waiqca...~<br />

gazeTebs ar gamorCeniaT es ambavi. ufro meti, igi simbolurad miiCnies.<br />

valerian gunias Jurnali am faqts uZRvnis specialur werils da epigrafad<br />

umZRvarebs:<br />

Cemo samSoblov! Seni dacema<br />

ara, ar aris sabediswero...<br />

avtori akakis mTel cxovrebas saqarTvelos istorias adarebs da, roca<br />

am ukanasknel SemTxvevaze Cerdeba, alegoriulad wers: `...moiRala, moiqanca<br />

saqarTvelo, sisuste Seepara muxlsa da mklavSi, magram eg droebiTi<br />

movlenaa: Seisvenebs da kvlav ganagrZobs Tavis winamsvlelobas aboboqrebul<br />

cxovrebis zRvaze...<br />

ra vuyoT, rom aTasSi erTxel fexs wahkravs mterTa da SinaurTa mier win<br />

gaxirul dabrkolebas. dabarbacdeba, Seiryeva, magram arasdros ar waiqceva...<br />

droebiT dauZlurebuls, dasustebuls saqarTvelos darajad udgas<br />

misi RviZli Svilni – Wirisufalni... RvTiuris cecxliT aRenTeba maTi<br />

gulebi... mxned da rwmeniT wamoeqomagebian isini dabarbacebuls mSobels<br />

mamas, naTelis WaRariT gabadrulsa da mxrebSi amoudgebian yavarjenad... da<br />

wamodgeba, welSi gaimarTeba bevri Wir-varamis mnaxveli moxuci da... kvlav<br />

ganagrZobs Tavis saqmes, Tavis istorias~. *<br />

ai, kidev damaxasiaTebeli epizodi xalxis siyvarulisa; ivane ioseliani<br />

igonebs SemTxvevas rkinigzis sadgurze:<br />

`...modis daRlili nabijiT.<br />

icnes... da sayvareli saxeli CurCuliT gavrcelda xalxSi. mokrZalebiT gzasuTmoben,<br />

Sori-axlos mohyvebian... erTma gabeda da vagonze amavals xeli miaSvela.<br />

TiTqos amas ucdidnen, xalxi daiZra adgilebidan da is... zeviT aitaces.<br />

am dros zarsac Semohkres da matarebeli daiZra.<br />

* `niSaduri~, 1938, # 47.<br />

235


236<br />

nodar alania<br />

or-sam wuTSi Cveni kupe alyaSemortymuli iyo. ver gaWra viRac samxedro<br />

piris dezebis Cxrialma da rixianma brZanebam. mgzavrebi ieriSiT modiodnen<br />

mesame klasis vagonebidan, ukana rigebSi mdgomni weroebiviT igrZelebdnen<br />

kisrebs, rom erTi Tvali mainc moekraT sayvareli adamianisaTvis.<br />

cxeli haeriT SexuTul kupeSi fanjara Zirs davuSviT da mxolod maSin<br />

mivxvdiT, rom mTeli matarebeli akakis leqsebs mReroda.<br />

`sanam viyav axalgazrda...~<br />

`daigvianes, jer arsad sCanan...~ *<br />

axlovdeboda ormocdaaTi weli im bednieri dRidan, roca akakim pirveli<br />

leqsi gagzavna ivane kereseliZis `ciskarSi~, qarTveli xalxi Seudga akakis<br />

iubilesaTvis mzadebas. amiT mas undoda gamoexata siyvaruli da pativiscema<br />

didi poetisadmi.<br />

TbilisSi Seiqmna mTavari saiubileo komisia iakob gogebaSvilisa da<br />

giorgi yazbegis TavmjdomareobiT, sofrom mgalobliSvilisa da samson<br />

fircxalavas mdivnobiT. komisiis wevrebi iyvnen: ivane gomarTeli, valerian<br />

gunia, nikoloz erisTavi, ioseb merkvilaZe, pavle TumaniSvili,- mariam<br />

orbeliani da parmen WiWinaZe.<br />

saqarTvelos yvela Jurnal-gazeTi Tvalyurs adevnebda saiubileo<br />

mzadebas, aqveynebda masalebs did mgosanze da sazogadoebas drodadro Seaxsenebda:<br />

`wels Semodgomaze Sesrulda ormocdaaTi weliwadi, rac poeti<br />

moRvaweobs erovnuli mwerlobis asparezze. ueWvelia qarTveloba Sesaferisi<br />

elferiT da didebiT gadixdis Tavis vals bumberazi mgosnis winaSe.<br />

yvela Cveni erovnuli dawesebulebani, romelTa daarsebaSi urevia mgosnis<br />

madliani xeli, erTad Seikribebian, raTa pativi scen poetis SesaniSnav da<br />

samagaliTo Rvawls, qarTveli erisa da qveynis sakeTildReod gaweuls~. **<br />

mTavarma saiubileo komisiam dagzavna mowodeba, romelSiac mokled<br />

daaxasiaTa mgosnis ganusazRvreli Rvawli samSoblo qveynis winaSe, misi poeziis<br />

Rirseba da iTxova Semdgariyo adgilobrivi komitetebi. komitetebs<br />

unda exelmZRvanelaT komisiis mier Sedgenili saiubileo programiT da<br />

Sesaferi monawileoba mieRoT saerTo dResaswaulSi.<br />

mozardi Taobis didma moamagem, iakob gogebaSvilma patarebic ar daiviwya<br />

da imedi gamoTqva, rom `am dResaswaulSi mxurvale monawileobas miiReben<br />

ara marto didni, aramed norCi qarTvelebic, romelTaTvis sasiqadulo<br />

iubilarma Seqmna bevrad meti saucxoo leqsebi da moTxrobebi, vidre sxva<br />

Cveneburma mgosnebma...~<br />

* `literaturuli gazeTi~, 1935, # 7.<br />

** `niSaduri~, 1938, # 43.


`Cangi gikurTxos zenama...~<br />

iubile dainiSna 1908 wlis 7 dekembers.<br />

gaTenda nanatri dila. sazeimod morTul dedaqalaqs silamazes matebda<br />

zamTrisaTvis uCveulo mzis naTeli. zRva xalxi gamofeniliyo quCebSi.<br />

im dRis yvela Jurnal-gazeTi, garda mTavrobis oficiozis `kavkazisa~ da<br />

reaqciuli `golos kavkazisa~ mTlianad akakis mieZRvna. iyideboda sagangebod<br />

am dRisTvis dabeWdili poetis cxovrebisa da Semoqmedebisadmi miZRvnili<br />

krebulebi da broSurebi, poetis suraTebi.<br />

vakidan (sadac am dros akaki cxovrobda), sionis taZramde quCebis orive<br />

mxare gaWedilia da xalxis am cocxal kedlebs Sua nela moemarTeba lando.<br />

landoSi saiubileo komitetis TavmjdomaresTan erTad zis daTovlili<br />

olimpieli. TeTri Tma-wveriT Semosili lamazi saxe gansakuTrebuli na-<br />

TeliT moCans Savi tansacmlis fonze.<br />

sazeimo msvleloba miemarTeba sionis taZrisaken. paraklisi mTavrdeba<br />

da taZridan gamosul poets qudmoxdili zRva xalxi taSiTa da `vaSas~<br />

ZaxiliT egebeba. nela miiwevs win TeTr cxenebSebmuli lando, romelsac<br />

sapatio eqskorti mihyveba. gamoCnda Teatri, sadac unda Catardes iubile.<br />

kvlav `vaSa~ da taSi.<br />

12 saaTze aixada farda. gaisma zaqaria faliaSvilis mier sagangebod am<br />

dRisTvis dawerili `mravalJamieri~ da ivane faliaSvilis diriJorobiT<br />

orkestris mier Sesrulebuli sadResaswaulo himni. mquxare taSis grialSi<br />

mgosani avida yvavilebiT savse estradaze.<br />

iakob gogebaSvilis Sesavali sityviT daiwyo xalxTa Zmobis da megobrobis<br />

dResaswauli. scenaze erTmaneTs cvlian saqarTvelos yvela kuTxis<br />

warmomadgenlebi, kulturul dawesebulebaTa delegatebi, qarTvelebi da<br />

rusebi, azerbaijanelebi da somxebi, ukrainelebi da polonelebi.<br />

darbazi zanzarebs aRtacebiT da moulodnelad gaismis omaxiani xma:<br />

mSobeli qveynis mozarev,<br />

unda gimRero mTurada;<br />

imav WiriT var sneuli,<br />

rac Sen gatyvia wylulada...<br />

mec amatira bevrjela<br />

Sens Tvalze cremlis denama.<br />

netavi bevri gazardos<br />

SenisTanebi dedama!<br />

es, Carglidan sagangebod Camosuli vaJa fSavela esalmeba Tavis did<br />

Tanamokalmes. ovaciebSi iZireba ukanaskneli striqonebi da scenisaken fe-<br />

237


238<br />

nodar alania<br />

rad-feradi yvavilebi mofrinaven.<br />

moxuc mgosans margalitebad auelvarda Tvalebze cremli, roca scenaze<br />

savanelma glexebma misi akvani Semoitanes.<br />

gansakuTrebuli siyvaruliT uyvarda akakis patarebi. ukve sikvdilis<br />

pirad mdgari poeti 1913 wlis 29 ivliss gazeT `TemSi~ igonebda Tavisi<br />

xangrZlivi cxovrebidan im oTx SemTxvevas, romelTa gaxsenebac yovelTvis<br />

siamis Jruantels hgvrida, agrZnobinebda ganuzomel sixarulsa da<br />

netarebas. maTgan ori patarebTan iyo dakavSirebuli. movusminoT TviTon<br />

poets: `freilinis quCaze (dRevandeli sulxan-saba orbelianis quCa, _<br />

n.a.) mivdiodi. trotuarze win Semxvda viRac gamdeli; xel-Cakidebuli<br />

mohyavda amayad fexadgmuli bavSvi. patara Zlivs mobajbajebda. daminaxa<br />

Tu ara im bavSvma, Semomcina, gaabzika TiTi da Zliv CailuRluRa `ei, akaki!~.<br />

me gavSterdi, gamdelma bodiSi moixada: ama da am kacis Svilia, Tqven<br />

piradad ar gicnoben, magram Tqveni suraTi ukidiaT oTaxSi da am bavSvmac<br />

miTi gicnoTo!.. Cem dReSi ar gamomecada da maSin gamovscade siamovnebis<br />

ofli. sazogadoebis TanagrZnobis uCveuli ara var, vin mosTvlis ramdeni<br />

taSi momismenia, ramdeni `vaSa~ gamigonia! ramdeni sasiamovno ram minaxavs?<br />

magram arc erTxel is ar migrZvnia, rac im patara bavSvis TiTma da natitinebma<br />

magrbZnobia...<br />

...moRrublulSi golovinis (axlandeli rusTavelis – n.a.) prospeqtze<br />

gamovedi, uecrad wvimam dauSva. me, radganac upaltood viyavi, gaveCqare<br />

Sinisaken. ukanidam xma momesma: `batono akaki, moicadeT!~ SevCerdi, mivixede<br />

da CemTan moiWra qolgiT xelSi viRac Tormet-cameti wlis gogona<br />

da SemomTavaza qolga: ai miirTviT, da mere miboZeT!<br />

_ mere Tqven?<br />

_ me ara miWirs ra, rom davsevlde, da Tqven vai Tu gawyinosT. _ rom<br />

aRar momeSva, gadavswyviteT, rom orive im erT qolgas SevfarebodiT da<br />

ise mivsuliyaviT Cem sadguramdi. sastumros karebs rom mivadeqi, sadac<br />

Sevdeqi, gamomeTxova da Tavis qolgianad gaudga gzas. dResac ar vici misi<br />

saxeli da gvari, magram imisi umanko, bavSvuri saxe ki yovelTvis Tvalwin<br />

midgas!..<br />

xandaxan rom davfiqrdebi warsulze da warmovidgen Cems uTvalav tanjvebs-<br />

yvela imaT Sevuwoni xolme am SemTxvevebs da saswori amaTken ixrebao~,<br />

_ igonebda igi.<br />

akaki yovelTvis siamovnebiT atarebda dros norCebTan, mouTxrobda<br />

saintereso ambebs, eTamaSeboda da erToboda maTTan erTad.<br />

maTTvis yovelTvis, yovelgan,<br />

Ria maqvs gulis karebi.


`Cangi gikurTxos zenama...~<br />

ambobda igi mozardebze.<br />

gulwrfeli sixaruliT Seegeba poeti mis iubileze misalocad mosul<br />

Jurnal `nakadulis~ patara mkiTxvelebs. scenaze Semovida qulajaSi, Coxasa<br />

da gurul CaquraSi gamowyobili sami ymawvili da qarTuli kabebiT<br />

Semosili ori gogona. xelT eWiraT dafnis foTlebisagan dawnuli asoebi:<br />

akaki. yvela aso erTi meoreze gadabmuli iyo milocvis teqstiani abre-<br />

Sumis lentiT. patara deputatebi mwyobrad warudgnen mgosans da misaloci<br />

leqsiT mimarTa amJamad saqarTvelos sssr skolis damsaxurebulma<br />

maswavlebelma, ssr kavSiris sportis damsaxurebulma ostatma giorgi<br />

merkvilaZem. `nakadulis~ saxeliT adresi waikiTxa nino nakaSiZem.<br />

usazRvrod nasiamovnebma poetma sapasuxo sityvaSi ase mimarTa norCebs:<br />

`Cemo patara megobrebo! sxvaTa Soris erTi didi naklica maqvs. musikis ara<br />

gamegeba ra, mxolod ki vgrZnob. am nakls yovelTvis mivsebda axalTaobis<br />

tiktiki. ai, axlac, Tqveni sityva musikasaviT mwvdeba gulis siRrmemdis<br />

da dids madlobasac gwiravT. gTxovT, rom ar daiviwyoT dRevandeli dRe,<br />

imitom ki ara, rom Cemis mizeziT aris gamowveuli, ara, ufro sxva mizniT!<br />

ai, xom xedavT, xalxSi aRZrula erovnuli grZnoba da mas unda, rom hyavdes<br />

namdvili moRvawe da gmiri da ara CemsaviT moCvenebuli. da es gmiri Tqvenma<br />

Taobam unda warmoSos. es mxolod maSin SeiZleba, Tu mudam erovnul<br />

niadagze gedgmebaT fexi; vinc Tavis gvartomobas uarhyofs, is veRarc sxvas<br />

gamoadgeba. igi uvargisi iqneba Sinac da gareTac. giyvardeT Tqveni qarTveloba,<br />

magram Sovinisturi grZnobiT ki ara, e. i. sxvisi daklebiT rame<br />

SesZinoT Tqvens erovnebas. ara! im siyvaruliT, romelsac sarCulad unda<br />

edvas Zmobis, erTobis da siyvarulis survili! gadaeciT es Tqvens patara<br />

amxanagebs!~<br />

4 saaTze dasrulda dilis zeimi da imave saRamos kvlav gagrZelda. isev<br />

milocvebi, deputaciebi, yvavilebi, taSi da aRfrTovaneba...<br />

uamravi depeSa mosula iubilaris saxelze. Tavis yofil students<br />

ulocavs peterburgis saimperatoro universitetis aRmosavluri enebis<br />

fakulteti, salams uTvlian samxatvro Teatris mesveurni stanislavski<br />

da nemiroviC-danCenko, Jurnal `russkoe bogatstvos~ redaqciis saxeliT<br />

mwerali korolenko, peterburgis saliteraturo sazogadoebidan mwerali<br />

anenski, moskovis saliteraturo da samxatvro wris davalebiT al.<br />

sumbaTaSvil-iuJini, moskovis universitetis profesori sakulini, aRmosavlur<br />

enaTa lazarevis institutis profesorTa sabWos saxeliT institutis<br />

direqtori mileri da mdivani aleqsandre xaxanaSvili, ingliseli<br />

mwerali qali marjori uordropi da sxvani da sxvani.<br />

`politikuri gadasaxlebuli qarTvelebi, _ iwerebodnen arxangelskis<br />

guberniis qalaq kemidan, _ uerTdebian qarTvelTa saerTo zeims xalxis<br />

239


240<br />

nodar alania<br />

sayvareli, Tavisuflebis momRerali, damonebulTa sevdis gamomTqmeli,<br />

samSoblos sasiqadulo Svilis akaki wereTlis iubiles gamo~.<br />

qalaq xolmogoridan ityobinebodnen, rom `qarTveli politikuri gadasaxlebulebi<br />

uerTeben Tavis xma qarTvelTa zeimis saerTo hangs – xalxis<br />

sayvareli, Tavisuflebis momRerali, zeSTagonebuli poetis, politikurad<br />

damonebuli xalxis mwuxarebis amsaxvelis, Tavisi samSoblos sasiqadulo<br />

Svilis akaki wereTlis iubiles gamo~.<br />

saRamos dasasruls iubilarma sityviTa da leqsiT mimarTa Tavis sayvarel<br />

samSoblosa da xalxs.<br />

akaki wereTlis iubile gadaiqca erovnul dResaswaulad, xalxis siyvarulis<br />

mCqefare gamovlinebad. man gadalaxa dedaqalaqi da uricxv mdinareebad<br />

ganefina rogorc saqarTvelos soflebsa da qalaqebSi, ise mis saz-<br />

Rvrebs gareTac.


gamoxmaureba, recenzia<br />

venera kavTiaSvili<br />

literaturis Teoria _ XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri<br />

koncefciebi da mimdinareobebi<br />

(recenzia)<br />

qarTul literaturaTmcodneobaSi 2008 wels momxdar mniSvnelovan<br />

movlenaTa Soris, Cemis azriT, umniSvnelovanesia SoTa rusTavelis qarTuli<br />

literaturis institutis mier gamocemuli wigni `literaturis Teoria.<br />

XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi da mimarTulebebi~.<br />

Tu ratom, amas erTgvarad TviT saTauric gansazRvravs da kidev Semdegi:<br />

XX saukunis udidesi nawili (70 welze meti) Cvenma qveyanam sabWoTa<br />

totalitaruli reJimis pirobebSi ganvlo, roca yoveli siaxle, Tu igi<br />

am reJimis ideologiis CarCoebSi ar jdeboda, sastikad ikrZaleboda da<br />

Tu vinmes sityva an kalami mainc `daukrefavSi~ gaeqceoda, Sesabamisi gaTvaliswinebuli<br />

Tu gauTvaliswinebeli Sedegic mohyveboda. aman gamoiwvia<br />

Cveni literaturisa da xelovnebis im procesebisagan mowyveta, rac sab-<br />

WoTa rkinis fardis iqiT, anu dasavlur samyaroSi mimdinareobda. kerZod,<br />

CavrCiT e. w. realizmis da sruliad gaugebari `socialisturi realizmis~<br />

WurSi. arada rkinis fardis iqeT literatura, cxovrebasTan erTad, duRda<br />

da gadmoduRda: iqmneboda sruliad axali mimarTulebebi Tavisi pozitiuri<br />

Tu negatiuri mxareebiT. siaxlisaken swrafva cxovrebis yoveldRiurobas<br />

warmoadgenda. amas ki moklebuli iyo rogorc zogadad sabWoTa,<br />

ise mis SemadgenlobaSi myofi saqarTvelos sulieri cxovreba. Tumca, aq<br />

isic uTuod aRsaniSnia, rom Cveni literaturisa da kulturis moRvaweni<br />

SeniRbviT mainc axerxebdnen am siaxleebze Tavisebur reagirebas, magram es<br />

iyo calkeul uniWieres adamianTa Tavganwirvis tolfasi uiSviaTesi gamovlineba.<br />

mas Semdeg ki, rac Tavi davaRwieT am viTarebas, aRmoCnda, rom CavrCenilvarT<br />

sadRac me-19 saukuneSi. TviT cxovrebam moiTxova, daCqarebuli<br />

tempiT agvenazRaurebina is danaklisi Tu CamorCena, rac am xnis manZilze<br />

sulieri cxovrebis sferoSi ganvicadeT. swored am mizniT literaturis<br />

instituti Tavisi maRalprofesiuli TanamSromlebis ZalisxmeviT Seecada<br />

danaklisis Sevsebas da gamosca dasaxelebuli wigni, romelSic dasavluri<br />

literaturul-Teoriuli mimdinareobebis uprecendento siuxvidan gamoarCia<br />

mTavari xazi da warmoaCina im skolebis naRvawi da naazrevi, romlebic<br />

241


242<br />

venera kavTiaSvili<br />

seriozulad iyvnen dainteresebuli mxatvruli teqstis mecnieruli analizis<br />

problemiT da monaTesave humanitarul disciplinebTan (filosofia,<br />

esTetika, lingvistika, fsiqologia) misi mimarTebebis garkveviT. amas<br />

udidesi mniSvneloba aqvs, radgan interdisciplinaruli skolebi gzas uxsnian<br />

teqstis kvlevis mravalplaniani modelebis damkvidrebas. am wignis<br />

mniSvnelobasa da saWiroebaze mianiSnebs Tundac is, rom misi pirveli gamocema<br />

umokles droSi bibliografiul iSviaTobad iqca. Tanac saanalizo<br />

krebuli pirveli gamocemis ubralo gameorebas ki ar warmoadgens, aramed<br />

Sevsebulia axali masaliT da rac uaRresad mniSvnelovania, darTuli aqvs<br />

soliduri moculobis leqsikoni, romelic ganmartavs SromebSi gamoyenebul<br />

uamrav ucxo sityvas da gamoTqmas, razec seriozuli Sroma gaswies v.<br />

kavTiaSvilma da r. canavam.<br />

wignis umTavresi Rirseba da praqtikuli daniSnuleba isaa, rom igi gamoiyeneba<br />

rogorc filologiuri, ise, zogadad, humanitaruli profilis<br />

studentebis (bakalavriati, magistratura, doqtorantura) swavlebisaTvis<br />

saxelmZRvanelod. barem aqve imasac davsZen, rom saWiro gaxdeba Semdgomi<br />

metad mZime da Sromatevadi samuSaos Catareba, raTa meore wignis<br />

saxiT gamoices praqtikuli xasiaTis krebulic, sadac saanalizo krebulSi<br />

mocemuli Teoriebis mixedviT gaanalizdeba qarTvel mweralTa Semoqmedeba,<br />

riTac, erTi mxriv, qarTuli mwerlobac Caewereba msoflio literaturul<br />

procesebSi, meore mxriv ki praqtikuli analizi studentebsa Tu<br />

dainteresebul mkiTxvels gauadvilebs pirvel wignSi mocemuli rTuli<br />

Teoriuli msjelobebis aRqmas.<br />

ramdenadac wigni kompilaciur xasiaTs atarebs da mTlianad sxvadasxva<br />

mimdinareobis warmomadgenelTa da TvalsaCino TeoretikosTa naazrevis<br />

interpretacias warmoadgens, Cemi recenziis mizanic, Sesabamisad, wignSi<br />

Sesuli gamokvlevebis mTavari saTqmelis warmoCeniTa da zogadi SefasebiT<br />

ganvsazRvre.<br />

wignSi warmodgenili Tematika istoriuli qronologiiT aris dalagebuli<br />

da mkiTxvels xels uwyobs saerTo procesisaTvis ara marto Tanmimdevrulad<br />

Tvalis gadevnebaSi, aramed calkeuli skolebis Tu mimarTulebebis<br />

erTmaneTisagan gamomdinareobis, msgavseba-gansxvavebis da a. S. dadgenaSic.<br />

wigni iwyeba Tamar lomiZis mier rusuli formalisturi skolis warmomadgenelTa<br />

naRvawis ganxilviT da es ar aris SemTxveviTi, radgan, jer<br />

erTi, swored maTi naazrevi daedo safuZvlad SemdegSi ase momravlebul<br />

formalistur mimdinareobebs da meorec, am skolis (masSi Sediodnen: `poeturi<br />

enis SemswavlelTa sazogadoeba~, moskovis lingvisturi wre da leningradis<br />

xelovnebis istoriis institutis TanamSromelTa erTi jgufi)


literaturis Teoria _ XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi<br />

warmomadgenelTa (up. yovlisa, m. baxtinis) praqtikuli kvlevis meTodebma<br />

da Sedegebma bevrad gansazRvres struqturuli poetikis, semiotikis, informaciis<br />

Teoriisa da manqanuri Targmnis ganviTareba. SromaSi gaanalizebulia<br />

rusuli formalizmis iseTi Teoriuli konstruqtebi, rogoricaa:<br />

gaucnaureba, formisa da Sinaarsis klasikuri diqotomiis gadaazreba,<br />

fabula da siuJeti, zRapris struqturis analizi, poeturi teqstis analizi.<br />

T. lomiZis kvlevis paTosi mimarTulia im tendenciebis saCveneblad,<br />

romlebmac rusul formalizmSi gareTeoriuli meTodebis gamoyenebisa da<br />

codnis SidaTeoriuli dafuZnebis mcdelobebi gamokveTa. am orma urTierTdakavSirebulma<br />

tendenciam ki Semdgomi ganviTareba pova semiotikisa<br />

da struqturalizmis Teoriul koncefciebSi, romlebic formalizmis msgavsad,<br />

literaturaTmcodneobis zust, sistemur mecnierebad qcevas isaxavdnen<br />

miznad.<br />

meore statiaSi (`struqturalizmi~) T. lomiZe struqturalizms ganixilavs,<br />

rogorc rusuli formalizmis memkvidres. mimoixilavs misi Camoyalibebis<br />

istoriasa da gavlenis farglebs; am sferos iseTi TvalsaCino<br />

warmomadgenlebis Teoriul koncefciebs, rogorebic levi-strosi, miSel<br />

fuko, Jak lakani da rolan barti arian. ramdenadac struqturalizmi ar<br />

Camoyalibebula erTian Teoriul skolad, aramed igi aisaxa humanitarul<br />

dargTa sxvadasxva sferoebSi Catarebul calkeul gamokvlevebSi, dasaxelebuli<br />

Teoretikosebis, rogorc sxvadasxva sferoTa warmomadgenlebis, koncefciebis<br />

sayrdeni punqtebic sxvadasxva aRmoCnda (Tu mxedvelobaSi ar<br />

miviRebT imas, rom isini erTnairad ganicdidnen sosiuris lingvisturi<br />

Teoriisa da rusuli formalizmis zegavlenas). kerZod, Tu levi-strosis,<br />

rogorc eTnologis, mizans eTnografiuli kvlevis miznebis, amocanebis da<br />

principebis xorcSesxma warmoadgenda (inteleqtualuri racionalizmi,<br />

lingvisturi meTodologia, bunebisa da kulturis SemaerTebeli `xidis~,<br />

`socialuri nulovani xarisxis~ Zieba), frangi fsiqoanalitikosisa<br />

da filosofosis Jak lakanisaTvis mTavari froidis triadis – id, ego,<br />

superegos warmosaxuliT, simboluriT da realuriT Senacvleba aRmoCnda.<br />

rolan barti ki, rogorc literaturaTmcodne, dainteresda termin<br />

`werilobiTiT~ (écriture) da originalurad gadaiazra igi. yvela es sakiTxi<br />

mokled, naTlad da amomwuravad gaaSuqa T. lomiZem.<br />

irma ratiani krebulSi warmodgenilia oTxi gamokvleviT. igi exeba iseT<br />

mniSvnelovan sakiTxebs, rogoricaa: `baxtinis Teoriuli koncefcia. dialoguri<br />

kritika~, `fenomenologiuri kritika~, `hermenevtika~, `amerikuli<br />

`axali kritika~. sakiTxebi moicavs me-20 saukunis 20-70-ian wlebs.<br />

es aris, zogadad dasavlur kulturul sivrceSi warmarTuli rTuli socialur-politikuri<br />

kataklizmebiT savse sxvadasxva filosofiur-esTe-<br />

243


244<br />

venera kavTiaSvili<br />

tikuri azris sinqronuli Tu diaqronuli ganviTarebis procesebisaTvis<br />

Tvalis gadevnebisa da kritikuli analizis SesaniSnavi nimuSi. m. baxtin-<br />

Tan dakavSirebul SromaSi yuradReba gamaxvilebulia `kantis seminaris~<br />

saqmianobaze, romelic mokle droSi `nevelis filosofiur skolad~ Camoyalibda<br />

da didi roli Seasrula rogorc Tavad baxtinis filosofiuresTetikuri<br />

naazrevis xasiaTis gansazRvraSi, ise me-20 saukunis literaturul-Teoriul<br />

sivrceSi dasmul iseT problemebze, rogoric iyo: literaturuli<br />

Janris gansazRvra, dialoguri kritikis Camoyalibeba, sicilisa<br />

da karnavalis filosofiis SemuSaveba, droisa da sivrcis kategoriebis<br />

filosofiuri gaazreba da misi gadatana konkretul mxatvrul teqstebze.<br />

Sromis ZiriTadi nawili eTmoba swored aRniSnuli sakiTxebis baxtiniseul<br />

damuSavebas; im siaxleebs, rasac Teoretikosi Tavis SromaSi gvTavazobs.<br />

kerZod, romanis Janris specifikisa da genezisis definicias; diskursis<br />

tipologiis dadgenas; heteroglosiis, rogorc `avtoris xmisa~ da `sxvisi<br />

xmis~, statusisa da urTierTmimarTebis gansazRvrisaTvis orxmiani<br />

diskursis definicias; dialoguri principis, rogorc polifoniuri romanis<br />

Camoyalibebis aucilebeli winapirobis gansazRvras; menipeas Janris<br />

gansazRvras; karnavalizaciis istoriul-ontologiur gaazrebas da<br />

qronotopis, rogorc literaturisaTvis principulad mniSvnelovani kategoriebis<br />

definicias. sakiTxTa es CamonaTvalic ki naTelyofs, Tu ra mniSvnelovani<br />

sakiTxebia ratianis SromaSi gaanalizebuli da specialistebisaTvis<br />

SemoTavazebuli.<br />

`fenomenologiur kritikaSi~ i. ratiani mimoixilavs germaneli filosofosis<br />

– edmund huserlis fenomenologiur moZRvrebas, romelic safuZvlad<br />

daedo sxvadasxva mimarTulebebis Camoyalibebas. kerZod, egzistencializms,<br />

germanul realontologias, inglisur neorealizms, filosofiur<br />

anTropologiasa da sxva. i. ratiani jer axdens cneba `fenomenologiis~<br />

huserliseuli gaazrebis Cvenebas, radgan misi konceptualuri<br />

datvirTva winamavali filosofosebisagan sruliad gansxvavebulia, Semdeg<br />

ki mimoixilavs fenomenologiuri meTodis gavlenis masStabebs (roman ingardeni,<br />

moris merlo-ponti, martin haidegeri) da daaskvnis: `literaturaTmcodneobam<br />

warmatebiT moirgo fenomenologiuri moZRvrebis zogadi<br />

modeli da zedmiwevniT kargad miusadaga misi calkeuli terminebi da<br />

cnebebi literaturuli teqstis specifikas~.<br />

gamokvlevaSi `hermenevtika~ i. ratiani aanalizebs sxvadasxva avtorTa<br />

Sexedulebebs (fr. Slaimaxeri, v. dilTai, m. haidegeri, h. g. gadameri, e. d.<br />

hirSi, p. rikiori) da iziarebs mosazrebas, rom `hermenevtikul interpretaciaSi<br />

mTavari araa mxolod literaturuli teqstis rekonstruqcia, arc<br />

literaturuli nawarmoebis konteqstisa da Cveni istoriuli konteqctis


literaturis Teoria _ XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi<br />

Tanmimdevruli urTierTganviTareba. interpretaciis mizania mkiTxvelis<br />

ganswavlulobis aris gafarToeba da mis mier sakuTari Tavis ukeT Secnoba~.<br />

gamokvlevaSi `amerikuli axali kritika~ ganxilulia Tomas eliotis,<br />

riCardsis da livisis Teoriebi, romlebmac, rogorc i. ratiani wers,<br />

`programis saxe miiRo~ da `romelic met-naklebi prioritetulobiT<br />

ganxorcielda amerikuli `axali kritikis~ farglebSi~. amas mohyveba mis<br />

ZiriTad tendenciebsa da Tanamedrove literaturis TeoriasTan maT mimarTebaze<br />

msjeloba; kritikis im niaRvris gaSuqeba, rac `axal kritikas~<br />

70-iani wlebis dasawyisSi daatyda, bolos ki daskvnis saxiT naTqvamia, rom<br />

`marTalia, `axali kritika~ 70-iani wlebidan kritikis obieqtad iqca, magram<br />

mainc igi im skolad rCeba, romelsac mudmivad unda gaewios angariSi<br />

litmcodneobis istoriaSi.“<br />

gaga lomiZe krebulSi warmodgenilia oTxi gamokvleviT (`praRis skola~,<br />

`miTologiuri kritika~, `marqsistuli kritika dasavleTSi~ da `axali<br />

istorizmi~). cnobilia, rom `praRis skolis~ gareSe me-20 saukunis<br />

struqturalizmis saerTo saxis warmodgena SeuZlebelia rogorc istoriuli,<br />

aseve Teoriuli TvalsazrisiT, radgan swored am skolam SeimuSava<br />

esTetikisa da poetikis amocanebi da meTodebi da poststruqturalistebze<br />

adre ganaviTara misTvis damaxasiaTebeli epistemologiuri Sexedulebebi.<br />

g. lomiZe amomwuravad ganixilavs am skolisaTvis damaxasiaTebel<br />

iseT meTodebs, rogoricaa: interdisciplinaruloba, literaturul da<br />

Cveulebriv enebs Soris gansxvavebuloba. aqve farTodaa ganxiluli praRis<br />

skolis TvalsaCino warmomadgenlebis (muraJkovski, iakobsoni, vodiCka)<br />

naSromebi. `praRis skolis~ poeturi enis koncefciaze udidesi gavlena<br />

rusulma formalizmma moaxdina da swored amiTaa ganpirobebuli is, rom<br />

aRniSnuli gamokvleva saanalizo krebulSi `rusuli formalizmis~ Semdegaa<br />

moTavsebuli.<br />

`miTologiur kritikaSi` g. lomiZe yuradRebas amaxvilebs iseT sakiTxebze,<br />

rogoricaa: miTologiuri kritika praqtikaSi; anTropologia da misi<br />

wvlili; iungis fsiqologia da arqetipis miseuli gageba. rac Seexeba `marqsistul<br />

kritikas dasavleTSi~, igi eZRvneba gviandeli xanis marqsisti<br />

kritikosebis Rwvas, gamijnodnen `vulgarul~ marqsizms da gaerkviaT, Tu<br />

ra mimarTebebi arsebobs literaturasa da ekonomikur formaciebs Soris.<br />

aRniSnuli naSromic swored am `gviandeli marqsistebis~ SexedulebaTa aRnusxvisa<br />

da warmoCenis sayuradRebo cdaa. statiaSi ki `axali istorizmi~<br />

g. lomiZe cdilobs warmoaCinos, Tu rogor daupirispirdnen `axali istorizmis~<br />

mimdevrebi amerikuli `axali kritikisa~ da mis Semdgom ganvi-<br />

Tarebul dekonstruqciul midgomebs. maT mier SemuSavebuli siaxle isaa,<br />

245


246<br />

venera kavTiaSvili<br />

rom igi Slis sazRvrebs `literaturasa~ da `istorias~, `teqstsa da konteqsts~<br />

Soris. amasTan dakavSirebiT ganxilulia `axali istorizmis~ iseT<br />

warmomadgenelTa Sexedulebebi, rogorebic stiven grinblati da adroian<br />

montrouzi arian.<br />

levan bregaZe krebulSi warmodgenilia ori gamokvleviT (`fsiqoanalizi<br />

da mxatvruli Semoqmedeba~ da `recefciuli esTetika~). aqedan pirveli,<br />

cxadia, zigmund froids da mis fsiqoanalitikur meTods ukavSirdeba,<br />

magram l. bregaZes yuradReba gadaaqvs karl gustav iungis Sexeduleba-<br />

Ta analizze, romelmac froidis moZRvreba `koleqtiuri aracnobieris~<br />

cnebis SemotaniT ganaviTara. bregaZe vrclad mimoixilavs `koleqtiuri<br />

aracnobieris~ bunebas, upirispirebs (iungis mixedviT) pirovnul aracnobiers<br />

da yvelaze Rrma, dafarul Sred warmoadgens mas, romelic mnemonikuri<br />

(mexsierebiTi) xatebis saxiT SemorCa tvinis anatomiur struqturas,<br />

anu is, rasac arqetipebs vuwodebT.<br />

`recefciul esTetikaSi~ l. bregaZe yuradRebas amaxvilebs imaze, Tu<br />

ra gavlena moaxdina mxatvruli teqstis recefciuli esTetikis TvalsazrisiT<br />

ganxilvam literaturis Semswavleli mecnierebis ganviTarebaze;<br />

literaturuli Janrebis srulyofaze; mxatvruli gamomsaxvelobis xerx-<br />

Ta evoluciis Sinagan mizezebsa da motivebze.<br />

solomon tabucaZe krebulSi warmodgenilia gamokvleviT `gavlenis<br />

Teoria~, romelSic amerikeli literaturaTmcodnis _ harold blumis<br />

(`ielis kritikosTa~ jgufis warmomadgeneli) literaturuli urTier-<br />

Tobebis Teoriaa ganxiluli. kerZod, _ `gavlenis SiSis~ Tu blumiseuli<br />

`antiTeturi kritikis~ saxeliT cnobili koncefciis analizi. amisaTvis<br />

s. tabucaZe blumis oTx naSromsa (`gavlenis SiSi: poeziis Teoria~, `gadakiTxvis<br />

ruqa~, `kabala da kritika~, `poezia da represia: revizionizmi<br />

bleikidan stivensonamde~) da maT Sesaxeb gamoTqmul mosazrebebze dayrdnobiT<br />

axdens am Teoriis arsisa da raobis ganmartebas: `literatura Tavisi<br />

Sinagani bunebiT antagonisturia, rac vlindeba imiT, rom yoveli avtori<br />

Tavis winamorbed Semoqmeds ejibreba da ebrZvis. `Zlieri~ poeti axdens<br />

winamorbedTa teqstebis radikalur transformacias, rasac blumi `araswor<br />

wakiTxvas~ uwodebs da rac, Tavis mxriv, ganpirobebulia `gavlenis<br />

SiSiT~. es SiSi, ritorikasTan nazavi Taviseburi tropebis anu `gavlenis<br />

SiSis~ tropebis saxiTaa Casaxlebuli axal teqstSi. amitom winamorbed<br />

teqstebTan WidilSi Seqmnil axal nawarmoebSi yovelTvis ritorikulad<br />

aris Cawerili SiSi, SfoTi da egzistencialuri kaeSani~. amasTan dakav-<br />

SirebiT igi gvTavazobs amerikeli literaturaTmcodne sara pratis mosazrebas,<br />

romlis Tanaxmadac, blumma ori mTavari miznidan (1. unda moxdes<br />

Camoyalibebuli warmodgenebis deidealizacia imis Sesaxeb, Tu rogor uw-


literaturis Teoria _ XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi<br />

yobs xels erTi poeti meore poetis formirebas; 2. imgvari poetikis Seqmna,<br />

romelic literaturuli kritikis ganviTarebas Seuwyobs xels) pirvelSi<br />

marTlac miaRwia mizans, xolo meoreSi sruli kraxi ganicada da `miuxedavad<br />

imisa, rom literaturis TeoretikosTa Soris blumis Teoria didi<br />

aJiotaJisa da gansjis sagnad iqca, misi praqtikuli gamoyeneba mxolod<br />

`gavlenis SiSis~ xsenebiT amoiwura~. s. tabucaZe mokled, magram damajereblad<br />

ganixilavs im wyaroebs, romlebmac gadamwyveti zemoqmedeba iqonies<br />

blumis Teoriaze. eseni arian fr. nicSe da z. froidi. nicSem – Tavisi `moralis<br />

genialogiiT~, xolo froidma _ `oidiposis kompleqsisa~ da `ojaxuri<br />

romanis~ TeoriebiT. isic aRsaniSnia, rom blumma kritikulad Seafasa<br />

maTi naazrevi da ar mouxdenia ubralo gadamuSaveba Tu Canacvleba. blumi<br />

gavlenis koncefcias froidis struqturis saxiT warmoidgens, magram sxva<br />

SinaarsiT avsebs. `Tu froidis mTavari saidumlo – aRniSnavs s. tabucaZe<br />

– libidoa, blumisaTvis igi droSi moiazreba da... froidis mier gamokvleuli<br />

meqanizmebi da maTi ambivalenturi funqcionireba gvevlineba... reviziuli<br />

mimarTebebis TvalsaCino analogebad, romlebic warmarTaven poetTaSoris<br />

kavSirebs~ da warmoadgens amgvari mimarTebebis eqvs saxeobas,<br />

romelTa mokle da amomwurav ganmartebas gvTavazobs igi. esenia:<br />

1. klinameni anu poeturi gadakiTxva, gadaxra;<br />

2. tesera anu gansruleba da antiTeza;<br />

3. kenozisi anu gameoreba da memkvidreobiTobis wyveta.<br />

4 daimonizacia anu amaRlebulis sapirispiro, _ personalizebuli kontramaRlebuli.<br />

5. askeza anu ganwmenda da solipsizmi (idealuri subieqtivizmi); mizanmimarTuli<br />

qmedeba martoobis mdgomareobis misaRwevad.<br />

6. apofradesi anu micvalebulTa dabruneba.<br />

malxaz xarbediac ori naSromiT aris krebulSi warmodgenili: `poststruqturalizmi<br />

da dekonstruqcia~ da `naratologia~. orive naSromSi<br />

aRniSnuli cnebebisa da maT qveS moazrebuli Teoriebis axsna-gaanalizebaa<br />

warmodgenili; enis semiologiuri kvlevis sakiTxebs eZRvneba m. kvaWantiraZis<br />

gamokvleva, xolo bela wifuria metad sainteresod ganmartavs postmodernis<br />

raobas (rasakvirvelia, iseT TeoretikosTa naazrevze dayrdnobiT,<br />

rogorebic ihab hasani, Jan bodreari, frederik jeimsoni, bari luisi,<br />

jozef qonTi da sxvebi arian), romelic arc raimes uSualo ganmeorebaa,<br />

arc raimes ubralo asli, aramed igi aris asli, originalis gareSe anu<br />

simulakra (fenomeni, zematerialuri ideis, pirvlsaxis gareSe; uarso<br />

movlenebis kvlavwarmoeba). igi axdens aqamde arsebuli gamomsaxvelobiTi<br />

formebis moxmarebas, gadamuSavebas da gadawerasac ki. Sromis avtori aseve<br />

yuradRebas amaxvilebs romanze, rogorc postmodernistuli mwerlobis<br />

247


248<br />

venera kavTiaSvili<br />

mTavar formaze; ironiaze, rogorc postmodernistuli xelovnebis Ziri-<br />

Tad emociur fonze da paranoiaze, rogorc postmodernistuli mgrZnobelobis<br />

erT-erT niSanze, rasac xSirad siuJeturi struqturis asagebad<br />

mimarTaven; ormag kodirebaze, rogorc teqstis ZiriTad maxasiaTebelze<br />

(Tumca ara yvela postmodenistuli teqstisaTvis) da a. S.<br />

dasasrul minda kidev erTxel xazi gavusva warmodgenili wignis did<br />

mniSvnelobas ara marto literaturaTmcodneobis, aramed mecnierebis momijnave<br />

dargebiTvisac.<br />

Venera Kavtiashvili<br />

The Review of the Book– “Literary Theory – Basic Concepts and Methodological<br />

Tendencies of XX Century”<br />

Summary<br />

The publishing of the book “Literary Theory – Basic Concepts and Methodological<br />

Tendencies of XX Century” by Shota Rustaveli Institute of Georgian Literature should be<br />

mentioned among the most essential events that has taken place in Georgian literary criticism<br />

in 2008. This is a serious attempt to eradicate the spiritual shortage and drawbacks,<br />

from which Georgian culture has suffered during the Soviet period.<br />

The book that is under analysis points out the main line from Western literary-theoretical<br />

tendencies and the thoughts of the schools which were interested in scientific analysis<br />

of artistic texts and tried to identify their relation towards relative disciplines of humanities<br />

(philosophy, aesthetics, linguistics, psychology), which paves the path towards the establishment<br />

of multidimensional models of text research.<br />

The themes that are presented in the book are arranged chronologically and aid the<br />

reader not only to look through the general processes, but also to identify the deduction,<br />

similarity-difference and others between schools and tendencies.<br />

The book starts with the analysis of the works of Russian formalists, which is completely<br />

natural, because they later formed bases for formalistic directions that have sprung<br />

up. Moreover, the methods and results of the practical research made by them, have defined<br />

the development of structural poetics, semiotics, informational theory and machine<br />

translation. It is naturally followed by discussion of issues like: “Theoretical Conception<br />

of Bakhtin. Dialogue Criticism”; “Phenomenological Criticism”; “Hermeneutics”; “New<br />

American Criticism”; These issues cover 20-70s of the XX century and represent a sample<br />

for following the processes of synchronic and diachronic development of tough socialpolitical<br />

thinking and critical analysis.<br />

It is acknowledged, that portraying the general picture of structuralism without Prague<br />

School is impossible, from historical as well as from theoretical point of view. This school


literaturis Teoria _ XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi<br />

was the first to work out the tasks and methods of aesthetics and poetics and developed its<br />

characteristic epistemological viewpoints before post-structuralism. The book covers the<br />

methods that are peculiar for that school, such as: inter-disciplinarity, difference between<br />

literary and spoken language.<br />

The essential researches, like: “Mythological Criticism in Practice”, “Jung’s Psychology<br />

and his Understanding of Archetype”, “Psychoanalysis and Artistic Works”, connected<br />

with Sigmund Freud and his psychoanalytical method are also displayed in the book, but in<br />

this case emphases are made on the analysis of Carl Gustav Jung’s viewpoints, who developed<br />

Freud’s doctrine by coining the concept of “Collective Unconscious”.<br />

The analysis of Harold Bloom’s theory of literary relations, to be more exact “Anxiety<br />

of Influence” or the concept known as Bloom’s “Antithetic Criticism” is also represented<br />

in the book in an interesting way. In addition, the essence of the concepts and theories<br />

implemented in them are also discussed, such as: post-structuralism, deconstruction, narratology,<br />

and the essence of postmodernism is defined on the basis of the thoughts of such<br />

theoreticians as: Ihab Hassan, Jean Bodrear, Friedrich Jameson, Barry Louise, Joseph Kont<br />

and others.<br />

The incomplete list of the works presented in the book points to the importance of this<br />

book not only from the point of literary criticism but from related sciences as well.<br />

249


nana gonjilaSvili<br />

250<br />

revaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

(recenzia)<br />

wels b-ma revaz siraZem kulturis sakiTxebiT dainteresebul specialistebsa<br />

da farTo mkiTxvels warudgina Tavisi axali wigni _ kultura<br />

da saxismetyveleba, romelic aerTianebs konkretuli sakiTxebisadmi miZ-<br />

Rvnil narkvevebs. b-ni revazi (rogorc yovelTvis) gvTavazobs kulturis<br />

sakiTxebis metad mniSvnelovan kvlevas, romelic Tavis mxriv ukavSirdeba<br />

mwerlobisa da mxatvrobis saxismetyvelebasa da istoriulsa da Tanamedrove<br />

cnebaTa metyvelebas. wignis winaTqmaSi avtori aRniSnavs da amasTanave<br />

ganmartavs, rom narkvevebi exmianeba yofierebis saxeobriv TvalTaxedvas,<br />

romlis mixedviT, saxe mTel yofiT sinamdvileSia da ara oden xelovnebis<br />

qmnilebaSi. yofierebis saxeobrivi koncefciis wanamZRvrebi warmoCenilia<br />

b-ni revazis specialur narkvevSi _ `saxismetyveleba~ (1976), Camoyalibebuli<br />

da fundamenturad Seswavlilia missave wignebSi _ „qarTuli esTetikuri<br />

azris istoriidan“ (1978), „qarTuli kulturis safuZvlebi“ (2000).<br />

axali wigni _ „kultura da saxismetyveleba“ (2008) gagrZelebaa aRniSnuli<br />

naSromebisa da gaazrebaTa pluralurobis gaTvaliswinebiT, calkeuli<br />

sakiTxebis dRevandel problemebsa da safiqralTan dakavSirebas isaxavs<br />

miznad.<br />

wigni aerTianebs Teqvsmet narkvevs, romlebSic saxismetyvelebiTi kvleva-Ziebisa<br />

da Tanamedrove cnebaTmetyvelebis safuZvelze, tradiciul<br />

SexedulebaTa gaTvaliswinebiT calkeul sakiTxTa axleburi wakiTxva-gaazrebaa<br />

warmoCenili.<br />

wignis pirveli narkvevi _ istoria `mkiTxelis fenomenisa~ da saxismetyvelebiTi<br />

periodizacia _ exeba literaturis periodizacias, romelic<br />

nawarmoebis ukeT gagebas unda emsaxurebodes. b-ni revazi Zveli qarTuli<br />

literaturis istoriis periodizaciisTvis mniSvnelovnad miiCnevs e.w.<br />

aRmosavlur-qristianuli kulturul-istoriuli regionis raobas, masSi<br />

Semaval mwerlobaTa Soris ki umTavress _ bizantiur-berZnul literaturas<br />

gamohyofs. avtori mimoixilavs k.kekeliZis mier qarTuli literaturis<br />

istoriis I tomSi warmodgenil Zveli qarTuli literaturis periodizaciis<br />

safuZvlebsa da struqturas. Tavis mxriv, mecnier-mkvlevari<br />

qarTuli literaturis periodizaciisaTvis aRmosavlur-qristianuli<br />

kulturul-istoriuli regionidan gamohyofs da ganmartavs Semdeg niSnebs:


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

1. biblia da masze dafuZnebuli liturgikuli wesi azrovnebisa, romelsac<br />

ukavSirdeba drois veqtorul da ciklur gagebaTa erTianoba;<br />

2. yofierebis saxeobrivi koncefcia, romlis mixedviT, saxe da saxeTa<br />

sistemebi miemarTeba universaliebs, es ukanasknelni ki sazriss aZleven<br />

saxeebs (`Sebrunebuli perspeqtiva~);<br />

3. hermenevtikuli (ganmartebiTi) wesi azrovnebisa, romlis mixedviT,<br />

mTavaria maradiul problemaTa mudmivi `Targmaneba~;<br />

4. `ganviTarebis~ pirobiToba literaturis da saerTod, xelovnebis istoriis<br />

mimarT, radgan maTSi siaxlenia saZiebeli da ara `ganviTareba~;<br />

5. yvelafris ganmsazRvrelia moZRvreba adamianze, iqmneba `nimuSis esTetika~,<br />

amave dros icvleba adamianTmcodneoba.<br />

narkvevis vrceli monakveTi eTmoba `teqstis~, rogorc zogad-kulturologiuri<br />

kategoriis ganxilvas, rac niSnavs imas, rom yvelaferi SesaZlebelia<br />

ganixilebodes, rogorc `teqsti~ (istoria, samyaro, TviT adamiani<br />

da sxv.). r. siraZe teqstis ganzomilebaze msjelobisas emyareba r. ingardens,<br />

amasTanave amjobinebs horizontaluri (teqstis sityvaTa struqturuli<br />

Tanamimdevroba) da vertikaluri (teqstis sulieri Sinaarsi) veqtorebis<br />

gamoyofas, raTa nebismieri teqsti gaiazrebodes jvarsaxovnebiT<br />

(amqveyniuri da sulieri SinaarsiT, romelic jvris vertikals Seesabameba).<br />

aRniSnulia, rom droSi xdeba teqstis horizontaluri mdinareba,<br />

xolo myisieri SeiZleba iyos sulieri vertikalis SegrZneba. r.siraZis<br />

azriT, sasurvelia `jvarsaxovneba~ damkvidrdes literaturul esTetikur<br />

sferoSic, garkveuli pirobiTobiT, saero nawarmoebSic SesaZlebelia misi<br />

danaxva. `jvarsaxovnebaze~ msjelobisas narkvevSi gamoikveTeba mkiTxvelis<br />

fenomeni, romlisTvisac iwereba nawarmoebi da romelic mudmivad qmnis<br />

nawarmoebs da literaturul epoqasac. am mimarTebiT, narkvevSi moxmobilia<br />

umberto ekosa da piter kornelis Txzulebani, miSel fukos wigni _ `sityvebi<br />

da sagnebi~; dasaxelebulia mkiTxvelis problemisadmi miZRvnili<br />

qarTvel mecnierTa gamokvlevebi. r.siraZe teqstTa istoriisa da avtorTa<br />

gamonaTqvamebis mixedviT warmogvidgens `mkiTxvelis fenomenis~ istorias.<br />

am mizniT moxmobilia `wm.ninos cxovrebis~, SuSanikisa da abos `wamebaTa~,<br />

ioane zedaznelisa da ilarion qarTvelis `cxovrebaTa~, `vefxistyaosnis~,<br />

`daviTianis~ teqstebidan Sesabamisi epizodebi, romelTa meSveobiT warmoCndeba<br />

mkiTxvelis fenomenis raoba.<br />

narkvevis qveTavi _ saxismetyvelebiTi periodizaciisaTvis _ erT-erTi<br />

mniSvnelovani da sayuradRebo cdaa Zveli qarTuli literaturis periodizaciis<br />

gansazRvrisaTvis. r. siraZis azriT, literaturis istoriisaTvis<br />

Sidaliteraturuli faqtorebia amosavali da ara epoqaTa xasiaTi.<br />

amisdakvalad, avtori mizanSewonilad Tvlis, gamoiyos oTxi periodi:<br />

251


252<br />

nana gonjilaSvili<br />

1. eideturi anu miTosuri saxismetyvelebis periodi (winaqristianuli<br />

xana), romelic ZiriTadad miTosur xanas moicavs, Tavs iCens agiografiaSic<br />

(qristianobis xanaSi dagmobili an desakralizebulia). eidetur saxismetyvelebaSi<br />

saxis Sina arsi srulad vlindeba missave formaSi;<br />

2. eikonuri (anu xatisebri) gansaxovnebis xana (IV-XI ss. _ agiografia,<br />

himnografia, homiliebi). aq gareforma mianiSnebs mis Sinaarssa da Sina<br />

arss, rac miRmuria da suliT SesagrZnobi. r.siraZis azriT, eikonuri saxismetyveleba<br />

Tavs iCens Semdegdroindel qarTul mwerlobaSic (moxmobilia<br />

d. guramiSvilis, n. baraTaSvilis, a. wereTlis, g. tabiZis, a. kalandaZis<br />

poeziidan Sesabamisi nawyvetebi);<br />

3. mesame periodad miCneulia XII- XIII saukuneebi. mxatvruli saxismetyvelebaa<br />

am periodis ganmsazRvreli, radgan, rogorc b-ni revazi SeniSnavs,<br />

saxeTa safuZveli oden esTetikuria, ar emorCileba arc eikonurobas<br />

da arc miToss. am TvalsazrisiT, ganxilulia `amirandarejanianis~, `abdulmesianis~,<br />

`Tamarianis~ saxismetyveleba, romelic cxadyofs, rom `es-<br />

Tetikuri TvalTaxedvis dominirebam safuZveli Seqmna dasavlur-qristianuli,<br />

antikuri da aRmosavluri (ufro-sparsuli) da miTosuri saxismetyvelebiTi<br />

tradiciebis sinTezisa~ (r.siraZe, kultura da saxismetyveleba,<br />

Tb., 2008, gv.18);<br />

4. dacemis xana (XIV-XVss.) _ miuxedavad imisa, rom es periodi arc<br />

originaluri qarTul nawarmoebTa simravliT da arc saxismetyvelebiTi<br />

siaxleebiT ar gamoirCeva, r.siraZis azriT, am dros gansakuTrebiT iCens<br />

Tavs sakiTxi _ `fsiqologiuri memkvidreoba~ (Taobidan Taobas gadacemuli<br />

fsiqologiuri zegavlena), romelic qmnis `mkiTxvelis istorias~,<br />

erovnuli xasiaTis SenarCunebas uwyobs xels. enobrivi msoflxedva gansaz-<br />

Rvravs literaturis saxismetyvelebas.<br />

r. siraZe V periods (XVI-XVIII ss.) e.w. `aRorZinebis xanas~ (romlis<br />

saxeldebis uvargisoba karga xania aRiniSneba) ganixilavs yovlismomcveli<br />

mravalferovnebis TvalsazrisiT, kerZod, sparsofilobis amsaxveli da<br />

antisparsofiluri narativi, `marTlis Tqmis~ principTa Semcveli saxismetyvelebiTi<br />

nakadi (arCili, feSangi, ioseb saakaZe, d.guramiSvili),<br />

sparsofiluri saxismetyveleba (Teimuraz I da misi skola), religiur<br />

simbolikaze damyarebuli lirika (d.guramiSvili, vaxtang VI), erovnuli<br />

saxismetyvelebis kvalobaze arakTa damuSaveba (s.-s.orbeliani). am periodSi<br />

Tavs iCens mTargmnelobiTi saqmianoba (sparsuli, rusuli, dasavlurevropuli<br />

literaturisa).<br />

b-ni revazi e.w. `gardamaval xanas~ (XVIII s-is bolo da XIX s-is dasawyisi)<br />

ganakuTvnebs axal qarTul mwerlobas.<br />

r. siraZis mier SemoTavazebuli saxismetyvelebiTi periodizacia bevri-


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

saTvis SesaZloa, sakamaToc iyos, magram ucilobelia, rom narkvevSi xangrZlivi<br />

mecnieruli kvlevis safuZvelze Camoyalibebuli axali Tvalsazrisi,<br />

meTodologiuri midgoma gamoikveTeba, erTob sayuradRebo da gasaTvaliswinebeli.<br />

wignis momdevno narkvevSi _ dro da Jami _ ganxilulia: dro Jamieri<br />

(warmavlobisa) da dro maradiuli (i.petriwis naazrevze dayrdnobiT), maTi<br />

urTierTmimarTeba (Jamieri drois sawyisi maradiuli droa), Jamieri dro<br />

da misi bunebis arsi(dro cvalebadia, ucvlelia _ misi buneba, romelic<br />

maradiulobis xatia), dro-sivrcis (qronotopis) cneba da adamiani, siuJeturi<br />

dros arsi (igia saxe da xati maradiulobisa), ena da zedrouloba.<br />

r. siraZe gansakuTrebul yuradRebas uTmobs: samyaros saxeobriv Semecnebas,<br />

qarTuli naazrevisaTvis fundamenturi mniSvnelobis fenomens<br />

(movlena samyaroSi CarTulia rogorc saxe), saxeobrivi gagebis princips<br />

(saxeobrivadaa SesagrZnobi drois arseboba, saxeobrioba cvalebadobaa,<br />

maradiuloba igiveobriobaa. maradiuloba warmoSobs saxeobriobas, magram<br />

igi maradiulobas ver swvdeba). yovelive zemoaRniSnulidan gamomdinare<br />

mkvlevari askvnis, rom `gansaxovnebis Teoria SeiZleba drois Teoriad<br />

iqces~ (gv. 29).<br />

specialistTa da kulturiT dainteresebul mkiTxvelTa yuradRebas<br />

uTuod miipyrobs narkvevis is nawili, romelic drois bibliur-qristianuli<br />

koncefciis ganxilvas eTmoba (wm. ioane damaskelis naazrevis moxmobiT<br />

_ dro ganxilulia adamianis arsebobis sazrisiT, kacobriobis arsebobis<br />

sazrisi ki ganmartebulia esqatologiuri drois mixedviT, manamde<br />

istoriuli an egzistencialuri droa). r.siraZe gamoyofs drois gagebis<br />

mTavar mimarTebebs: dro da sikeTe (sikeTea drois saxeobrivi bunebis ganmsazRvreli,<br />

misi mizani da Sinaarsi), dro da ricxvi (orive wmindaa da<br />

sagnebSi sulis msgavsadaa ganfenili, sagnobriobaSi ar iTqvifeba, ricxvi<br />

gansazRvravs dros), ricxvTa simbolikis ganxilva ki warmoCens azrs, rom<br />

adamianma unda icxovros RvTiuri droiT.<br />

mkvlevari Seiswavlis i.petriwis `ganmartebidan~ drois aRricxvasa da<br />

droul ganzomilebas (arsebobs raodenobrivi gazomva droisa, amasTanave<br />

ganizomeba drois Tviseba, xarisxi, sazrisi), arsiTa da moqmedebiT Jamiseuls,<br />

Jameuli drois samobas (iyo, aris da iqneba, rasac enaSi gramatikuli<br />

droc amtkicebs. yovelive sam droSi myofobs), droisa da movlenis<br />

bunebis urTierTmimarTebas (movlenis gvareobiTi raobisa da sakuTari<br />

bunebis SenarCunebas). b-ni revazi sagangebod gamohyofs i. petriwis filosofiuri<br />

msoflxedvis safuZvels _ `erTs~ (yvelafris miRmuri `erTi~ da<br />

warmoqmnili, pirvelwarmomqmneli `erTi~; `erTidan~ momdinareobs dro)<br />

da or binarul mimarTebas Soris arsebiT kavSirs (maraduloba da dro,<br />

253


254<br />

nana gonjilaSvili<br />

erTi da simravle); drois zecnebiTi aspeqtebis TvalTaxedviT gaazrebulia<br />

`martivis~ raoba (simartive umaRlesi erTisa da simartive nivTTa),<br />

romelic gansaxovnebis qronotopisaTvisaa sayuradRebo. sanimuSod moxmobilia<br />

wm.dionise areopagelis msjelobani RvTaebis antinomiurad gaazrebisaTvis<br />

(antinomiurad gasaazrebelia RvTaeba da antinomiuri bunebisaa<br />

dro).<br />

narkvevSi eortalogiuri dro (dro saqristiano dResaswaulebisa)<br />

agiografiis Seswavlis safuZvelze ganxilulia drois saxismetyvelebi-<br />

Ti gaazrebebi (moxmobilia `wm.ninos cxovreba~, `abos wameba~). r.siraZe<br />

qarTul agiografiaSi gamoyofs kompoziciis sam tips (nawarmoebebi _ uwyveti<br />

teleologiuri siuJetiT, triptiquli tipis da centralur-cikluri<br />

kompoziciiT) da mas ukavSirebs siuJeturi drois problemas agiografiaSi<br />

(am mimarTebiT ganxilulia ``SuSanikis wameba~, `abos wameba~<br />

da `grigol xanZTelis cxovreba). yuradRebulia ZvelqarTul saistorio<br />

mwerlobaSi JanrTa (`cxovreba~, istoria da JamTaaRmwerloba) droisadmi<br />

samnairi midgoma, TariRTa simcire (rac r.siraZis azriT, imiT aixsneba,<br />

rom molenebi mowodebulia zedrouli igavurobiT da ara drouli konkretizirebiT).<br />

r. siraZe sagangebod msjelobs saxeobriv sistemebze dafuZnebul yovlismTlianobis<br />

ideaze, yovlismomcveli simbolizmis filosofiaze (v.<br />

soloviovis Tvalsazrisis mixedviT) da sxvadasxva saazrovno nakadis sin-<br />

Tezirebis kvalobaze ganixilavs i.petriwis azrovnebisaTvis wamyvans _ igavur<br />

cnobierebas (samyaroSi nebismieri movlena saxeobrivia, saRvTo sazrisi<br />

msWvalavs da aerTianebs yvelafers). `samyaro saxeTa sistemaa, xolo<br />

samyaros Secnoba saxeTa Sinaarsis amocnobis gziT xdeba~ (gv. 48).<br />

narkvevis dasasruls r.siraZe aRniSnavs, rom sikeTea drois sazrisis<br />

ganmsazRvreli, misi mizanica da Sinaarsic, drois saxeobrivi buneba ki samyaros<br />

saxeobrivi agebulebisa da saxismetyvelebiTi koncefciis erT-erTi<br />

mTavari safuZvelia.<br />

SevniSnavT, rom wignis zemoganxiluli narkvevi (dro da Jami) Zalze<br />

mniSvnelovan cnebebs, ideebsa da movlenebs aerTianebs, mraval sakiTxsa<br />

da safiqrals aRZravs, romlebic istoriulsa da Tanamedrove cnebaTmetyvelebas<br />

ukavSirdeba. b-ni revazi cdilobs, aRniSnuli sakiTxi saxeobrivi<br />

Semecnebis TvalsazrisiT warmogviCinos da umTavresze gagvamaxvilebinos<br />

yuradReba. am TvalTaxedviT, imdenad yovlismomcveli da tevadia narkvevi,<br />

rom yoveli sityva da fraza mkiTxvelisagan did yuradRebas, dakvirvebasa<br />

da analizs moiTxovs, Zneldeba misi erTianobaSi aRqma. magram mxolod<br />

fiqris aRmZvreli sityvaa faseuli, romlisTvisac Rirs yovelgvari<br />

sirTulis daZleva.


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

wignis momdevno narkvevSi _ `sveti-cxoveli~ _ sazrisi qarTvelTa sulieri<br />

cxovrebisa _ aRniSnulia, rom istoriis sazrisi (Teologiuri istoriosofiis<br />

mixedviT) `sveticxovelia~, romelic jvarsaxovnebas aniWebs<br />

drosa da garemos. r.siraZe qarTul istoriosofias (qristianul kulturologias),<br />

romelic mwyobrad ar gamovlenila, etapobrivad mimoixilavs<br />

_ qristianuli religiis dafuZnebas, romelmac `axali cxovreba~<br />

da Sesabamisad miznobrivi dro daamkvidra (`mravalTavebi~, naTargmni da<br />

originaluri agiografia, eortalogiuri kalendari da a.S.), `moqcevaÁ<br />

qarTlisaÁs~ e.w. qronikuli nawilis Janrobriv nakadebs, maT mTlianobas.<br />

avtori ioane sabanisZis istoriosofiidan oTx niSans gamoyofs, istoriis<br />

RvTismetyvelebas nikoloz gulaberisZis `sakiTxavis~ mixedviT warmoaCens,<br />

`qarTvelTa bunebis~ kritikis maCveneblad `daviT aRmaSeneblis cxovrebas~<br />

miiCnevs. narkvevSi saubaria _ anton bagrationis `wyobilsityvaobaze~<br />

(saqarTvelos `klasikuri warsulis~ suraTi istoriuli pirovnebebiTaa<br />

Seqmnili), gr.orbelianis `sadRegrZeloze~ (mkvidrdeba koncefcia<br />

_ qarTvelTa erTianobis gacnobierebis dawyebisa saxelmwifoebriobis<br />

Camoyalibebisa da erTiani mwignobrobis Seqmnis droidan), erTiani saqarTvelos<br />

ideis mudmiv arsebobaze (gansakuTrebiT vaxuSti batoniSvilisa da<br />

d.guramiSvilis istoriosofiaSi), axali qarTuli filosofiis dasawyisze<br />

(ilia WavWavaze). r.siraZe yuradRebas amaxvilebs qristianul adamianTmcodneobaze,<br />

romelSic mJRavndeba qarTuli istoriosofiuli Sexedulebani.<br />

am mimarTebiT, mkvlevari ganixilavs saistorio TxzulebaTa saxeldebebs,<br />

`wminda mxedris~ ideals, romelic safuZvlad edeba qarTul-renesansul<br />

kulturas, Tamaris IV hipostazis ideas, tolerantobas (sparsuli,<br />

laTinuri kulturisadmi), enis bunebasa da Sina-arss eris cnobierebasa da<br />

yofierebaSi. dasasruls aRniSnulia, rom qarTvelTa sulier cxovrebas<br />

aSinaarsebs `sveti-cxoveli~.<br />

unda aRiniSnos, rom r.siraZis mier qarTuli qristianuli kulturologiisaTvis<br />

`sveti-cxovlis~ sazrisad warmodgena erTob sayuradRebo<br />

azria da siaxlis damamkvidrebeli qarTul cnobierebaSi, rac masStaburi<br />

xedvisaken warmarTavs Cvens gulisyurs.<br />

narkvevSi _ sioni da qarTuli eklesiologia _ r.siraZis azriT, arsebiTia<br />

pasuxis gacema Semdeg kiTxvebze: saqarTveloSi ratom iyo popoularuli<br />

eklesiaTa saxelwodebad `sioni~? ratom ar iyo saqarTveloSi<br />

`sofiis~ saxelobis eklesiebi? am mizniT, narkvevSi warmoCenilia sionis<br />

raoba, misi kulturul-religiuri Sinaarsi (bibliur-evangeluri, sofiologiuri<br />

da eklesiologiuri mniSvneloba). r.siraZis azriT, `sioni~, vi-<br />

Tarca saxe-idea, SeiZleba gamoxatavdes Semdeg saxe-ideebs: RvTismSobeli,<br />

wm. sofia (zesTasibrZne), zeciuri `qalaqi~ da eklesia. `sionis~ person-<br />

255


256<br />

nana gonjilaSvili<br />

ificireba xdeba qalis saxeSi. ierusalimi sionis asulia~ (gv.58). sionTan<br />

mimarTebiT, qarTul wyaroTagan upirvelesad moxmobilia `moqcevaÁ qar-<br />

TlisaÁs~ WeliSuri varianti, sadac `sioni~ `kaTolike eklesiis~ Ziri-<br />

Tad saxelwodebad moiazreba (Tavdapirveli saxeldebaa `wmidaTa wmida~,<br />

SemdegSi _ `sioni~ da `sveticxoveli~); `sionis~ konteqsti warmoCenilia<br />

`Siosa da evagres cxovrebisa~ da `ioane zedaznelis cxovrebis~, juanSeris<br />

Txzulebis, `klarjuli mravalTavis~ ioane bolneliseuli sakiTxavis<br />

mixedviT. aRniSnulia, rom sveticxovlis taZari solomonis taZarsaa Semsgavsebuli<br />

da sibrZnis adgilad miiCneoda iseve, rogorc `sioni~ (`sioni~<br />

aia-sofias, wminda sibrZnis simbolocaa).<br />

narkvevis bolos r.siraZe ajamebs kvlevis Sedegebs Semdegi saxiT: 1.<br />

saqarTveloSi sionis saxeldebiT eklesiaTa farTo gavrceleba RvTismSoblisadmi<br />

wilxvdomilobis ideiT, qarTuli eklesiis ierusalimuri warmo-<br />

SobiT aixsneba; 2. ierusalimis sioni (konstantinepolis aia-sofias gaTvaliswinebiT)<br />

SesaZloa yofiliyo zogadi nimuSi Tavdapirveli qarTuli<br />

qristianuli taZrisaTvis.; 3. saqarTveloSi wm.sofiis idea daukavSires<br />

RvTismSoblis eklesiebs _ sions da amiT unda aixsnas CvenSi wm.sofiis<br />

saxelobis eklesiaTa ararseboba.<br />

davZenT, rom narkvevSi wamoWrili sakiTxebi, romlebic samecniero<br />

literaturaSi metnaklebadaa yuradRebuli, erTiani TvalTaxedviTaa gaazrebuli<br />

da Sefasebuli, amomwuravad da mkafiod warmoaCens saTqmels, sazogadoebaSi<br />

arsebul bevr kiTxvas scems pasuxs da savaraudo safiqrals<br />

naTels hfens.<br />

narkvevi _ sveticxoveli, aia-sofia da sioni (simboloTa gaazrebisaTvis)<br />

_ erTgvari gagrZelebaa winare kvlevisa. r.siraZis varaudiTiT, pavle<br />

mociqulis epistole (romelic eklesias exeba) unda yofiliyo sveticxovlis<br />

saxeldebis uSualo safuZveli (`sveti WeSmaritebisa~ qarTul sinamdvileSi<br />

Senacvlebulia `sveti cxoveliT~, qristes qarTuli saxeldebis _<br />

`macxovris~ kvalobaze). amdenad, mkvlevris azriT, `sveti-cxoveli~ saRvTo<br />

WeSmaritebas, wminda sibrZnes (`aia-sofias~) gulisxmobs, rasac bibliuri<br />

safuZveli aqvs. amasTanave `sveti-cxoveli~ ganicdeboda `Zalad RvTisa~.<br />

narkvevSi (erT-erT bizantiur traqtatsa da `wm.ninos cxovrebaze~ dayrdnobiT)<br />

warmoCenilia imperator konstantines droindeli aia-sofiasa da<br />

sveticxovlis (romelic `moqcevaÁ qarTlisaÁs~ mixedviT, `sionad~ iwodeba)<br />

urTierTmimarTeba (aia-sofia sveticxovlis winasaxe unda yofiliyo).<br />

b-ni revazi Tvlis, rom sveticxovlis pirvelnimuSad solomonis `sibrZnis<br />

taZarTan~ erTad qristes saflavi da sioni unda qceuliyo (sveticxovelSi<br />

Cadgmuli mcire eklesia qristes saflavis taZris analogiuria, `sioni~<br />

ki saqarTveloSi RvTismSoblis taZrebs ewodeba). narkvevSi warmoCenili


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

mosazrebani emyareba bibliur wignebs, bizantiur traqtats _ `uwyebaÁ da<br />

TxrobaÁ aRSenebisaTvis taZrisa eklesiisa...~, andria kritelis _ `SobisaTvis<br />

RvTismSoblisa~, efrem mciris Teologiur leqsikons, `moqcevaÁ<br />

qarTlisaÁs~, n.gulaberisZis `sakiTxavsa~ da `galobans~.<br />

unda aRiniSnos, rom r.siraZis wignis ori narkvevi _ sioni da qarTuli<br />

eklesiologia da sveticxoveli, aia-sofia da sioni _ erT mTlianobadaa<br />

gasaazrebeli da aRsaqmeli. es ori gamokvleva garkveulwilad safuZvels<br />

umzadebs winmswreb Tavs _ `sveticxoveli~ _ sazrisi qarTvelTa sulieri<br />

cxovrebisa. erTianobaSi ki mkiTxveli srulad gaisigrZeganebs, miadevnebs<br />

Tvals da gulisyuriT gaacnobierebs qarTvelTa sulieri cxovrebisaTvis<br />

esoden mniSvnelovani sazrisis _ `sveticxovlisa~ da sveticxovlis Sinaarss.<br />

wignis erT-erTi narkvevi _ toponimi `gareja~ da misi eklesiologiuri<br />

Sinaarsi _ miznad isixavs samecniero literaturaSi araerTgzis<br />

yuradRebuli sakiTxis garkvevas, romelic dRemde sakamaToa da kvlavac<br />

_ fiqrisa da gansjis aRmZvreli. zogadi mimoxilvis Semdeg, r. siraZe<br />

gamokveTs qarTvelTaTvis `aTcamet mamaTa~ damsaxurebasa da Rvawls,<br />

romelic wm.ninos mociqulebrivi Rvawlis kvalobaze warimarTeboda. mkvlevari<br />

toponim `garesjis~ eklesiologiuri Sinaarss ganixilavs qristianuli<br />

`qarTlis~ sivrcul SinaarsTan mimarTebiT da aRniSnavs, rom `qar-<br />

Tli~ (`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ arsebobis droidan) qarTlTan erTad kaxeTsac<br />

gulisxmobs. b-ni revazi `daviT garejelis cxovrebis~ erTi monakveTis<br />

mixedviT mimoixilavs `udabnos~ mniSvnelobas da am SemTxvevaSi dausaxlebel<br />

garemoSi, garejaSi samonastro sulierebis damkvidrebad miiCnevs.<br />

misi azriT, kompoziti `gare-sja~ Tavdapirvelad adgilis saxeldebad, e. i.<br />

toponimad ki ar warmoqmnila, aramed samonazvno qmedebis, monazvnis mier<br />

tanjvisa da SeWirvebis aRsaniSnavad...~ (gv. 78). mkvlevari `garesjis~ Secvlas<br />

forma `garejiT~, Tavdapirvel saxeldebaSi eklesiologiuri Sinaarsis<br />

dakargvis SegrZnebiT xsnis.<br />

Cveni azriT, savsebiT marTebulia fiqri imasa, rom `garesja~ ar gulisxmobs<br />

`gare-gansjas~ (`gare-msjelobas~), aramed, _ rogorc b-ni revazi ganmartavs,<br />

_ monazvnis mier tanjvas, asketur `TviT dasjas~, rasac mama daviTi<br />

qarTlis mimarT `gare~ regionSi, udabnoSi aRasrulebda.<br />

narkvevSi _ bodi-bodbe da soji dedofali _ gamoyofilia wm.ninos<br />

dros bodbis gaqristianebis sakiTxi (`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ monacemTa<br />

mixedviT). aRniSnulia is gansakuTrebuli mniSvneloba, rac mieniWa bodbes<br />

da mTel kaxeTs wm.ninos iq dakrZalviT. r.siraZis azriT, wm.ninos saflavs<br />

bodbeSi ramdenime momenti gansazRvravs, kerZod, strabonis cnobiT,<br />

swored aq unda mdgariyo TeTri qalRmerTis (levkoTeas) taZari, `moqcevaÁ<br />

257


258<br />

nana gonjilaSvili<br />

qarTlisaÁs~ mixedviT ki _ miriani SesaZleblad Tvlis wm.ninos armazis<br />

asulad miCnevas. mkvlevari varaudobs, rom wm.ninos kultma daZlia qal-<br />

RvTaebaTa kulti. bodbes mniSvnelobas, b-ni revazis azriT, ganadidebs<br />

soji dedoflis pirovnebac, romlis moRvaweoba warmoaCens `didi kaxeTis~<br />

qarTul saqristianosTan gamTlianebas. narkvevSi gamoTqmulia varaudi,<br />

rom `moqcevaÁ qarTlisaÁs~ teqstSi soji dedofalTan dakavSirebuli CanarTi,<br />

SesaZloa, bodbis eklesiis uZvelesi `sakiTxavi~ iyos. b-n revazi<br />

amis maCveneblad Tvlis soji dedoflis mcxeTaSi misvlis didmniSvnelovan<br />

faqts, romelic TxzulebaSi sagangebodaa aRwerili, Tavad wm. ninosa da<br />

samefo karis mieraa gansakuTrebiT yuradRebuli.<br />

da bolos, r.siraZe `moqcevaÁ qarTlisaÁs~ mixedviT gamokveTs qalTa<br />

Rvawls qarTlis moqcevaSi. qalTa saxeebisa da maTi damsaxurebis mTeli<br />

sisruliT warmoCena did STabeWdilebas axdens da erTgvar gakvirvebasac<br />

ki iwvevs. nawarmoebis kiTxvisas es fenomeni aseTi masStaburobiT nakleb<br />

aRiqmeba; am SemTxvevaSi ki (erTianobaSi warmoCenisas) _ mkiTxvelisaTvis<br />

sacnauri xdeba, rom qalTa Rvawli fasdaudebelia, igi qarTlis moqcevis<br />

mTel gzas moicavs da saerTod, Txzulebas uwyvet xazad gasdevs.<br />

narkvevSi _ ioane petriwis saxismetyveleba _ Seswavlilia saxeobriobis<br />

adgili da mniSvnelovneba movlenaTa simravlis petriwiseul warmodgenaSi.<br />

am mizniT, r.siraZe ioane petriwis `ganmartebidan~ gamoyofs da ganixilavs<br />

Semdeg sakiTxebs: `pirvelmizezis~ mravalmxriv ganmartebas, saxeTa warmoqmnasa<br />

da msgavsebas, ierarqiuli wyobis mimarTebasa (zemodan qvemoT da piruku)<br />

da ierarqiuli wyobis esTetikur princips, samyaros esTetikuri gaazrebis<br />

koncefcias, berZnuli miTologiisadmi mimarTebas, moZRvrebas drosa da<br />

sivrceze, `erTisa~ da `simravlis~ urTierkavSirs da sxv.<br />

r. siraZis azriT, `pirvelmizezis~ petriwiseul ganmartebaTa Soris<br />

`dambadebloba-warmoqmnis~ Tvalsazrisia umTavresi (mxedvelobaSia saxeTa<br />

warmoqmna, am warmoqmnisas msgavsebis sakiTxi), gansaxovneba da trfialeba<br />

(ierarqiul wyobaSi qvemodan zemoT moZraobis gamomwvevi) ukavSirdeba mSvenierebas.<br />

mkvlevari aq gamokveTs erT moments, rom esTetikurobisadmia<br />

damorCilebuli (an dakavSirebuli) RmerTis raobaTa gaazrebisaTvis moxmobili<br />

sxvadasxva aspeqti. `pirvelmizezis~ mravalmxriv ganmartebaTa Soris<br />

b-ni revazi gamoyofs `mzes~ da aRniSnavs, rom petriwis naazrevSi `mze~<br />

pirvelmizezis simboloa (mze araa `zesT arsi~), misi mSvenierebis yvelaze<br />

ukeT warmomCeni (rac mravalgzis meordeba). amisdakvalad, mkvlevrisaTvis<br />

miuRebelia mzis RmerTobis kvalis arseboba petriwis naazrevSi. sakiTxis<br />

ganxilvis Sedegad irkveva Semdegi: petriwis `ganmartebis~ mixedviT, samyaros<br />

Seqmna mSvenierebis gamovlinebaa _ arsebobiTac da Tavisi Sinaarsi-<br />

Tac arsebulni mSvenierni arian.


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

r. siraZe petriwis msoflgagebaSi esTetikis didi mniSvnelovnebis warmosaCenad<br />

ganixilavs samyaros ierarqiul wyobas da masSi esTetikuri safuZvelis<br />

gamovlenas cdilobs. ganmartebaTa mixedviT, mkvlevari samyaros<br />

ierarqias (zeaRmavali wyobiT) Semdegi rigiT warmogvidgens: 1. sxeuli, 2.<br />

4 elementi, 3. ca, 4. buneba, 5. suli, 6. goni (`gonieri arsi~), 7. namdvil<br />

myofi, 8. erTni, 9. erTi. am sistemaSi umTavresi, arsis ganmsazRvreli<br />

yofila `pirveli goneba~ (`namdvil myofi~). b-ni revazi am ganmartebidan<br />

gamokveTs arsebiTs, rom `pirveli goneba~, romelic yoveli myofisa da<br />

arsisaTvis dasabamia, mSvenierebis saTave yofila. petriwis naazrevSi mkvlevris<br />

gansakuTrebul yuradRebas ipyrobs imis warmoCena, rom `siraTa~<br />

mimarTeba, rogorc amqveynad, iseve zesTasofelSi, saxeobrivia, e.i. mTeli<br />

samyaro warmodgenilia saxeTa sistemaSi. samyaro iwyeba da mTavrdeba saxeebiT~<br />

(gv.93).<br />

r. siraZe sagangebod msjelobs im faqtze (romelic specialurad yuradRebuli<br />

ar yofila), rom petriwTan terminebi _ `saxieri~, `saxierebaÁ~<br />

ar ixmareba. maT nacvlad gamoiyeneba _ `keTili~, `keTilobaÁ~. mkvlevris<br />

azriT, amgvar Canacvlebas SeiZleba moeZebnos axsna _ petriwi `saxes~<br />

`gansaxovnebis~ gamosaxatavad iyenebda, gansaxovnebas sikeTesTan erTad mSvenierebac<br />

mohqonda; termini `saxieri~ ki _ qarTul mwerlobaSi keTils<br />

aRniSnavda da amdenad iqmneboda STabeWdileba, rom gansaxovnebasTan mxolod<br />

sikeTe dakavSirebuliyo. narkvevSi yuradRebulia kidev erTi aspeqti<br />

_ samyaros esTetikuri gaazrebis koncefcia _ saxis gaazrebadaa miCneuli<br />

samyaros Semecneba, rac siamovnebas gvaniWebs. swored amas aRniSnavs es-<br />

Tetikuri termini `samusikeloTa rTvaÁ~ (mxatvruli morTvis, mokazmvis<br />

gza). r.siraZis varaudiT, petriwiseuli Semecnebis ornairi tipidan _ azrTan<br />

safexurebrivi miaxlovebisa da uSualo miaxlovebidan _ mxatvruli<br />

Semecneba meore tipad CaiTvleboda.<br />

r. siraZe ar eTanxmeba petriwis naazrevSi galobis samxmianobasTan<br />

dakavSirebiT e.metrevelis Sexedulebas (sami registris erTi bgeris er-<br />

Tianobas) da aRniSnavs, rom aq swored sami gansxvavebuli xmis erTianobaze,<br />

harmoniazea saubari da es mxolod musikas ar exeba. mkvlevris azriT, es<br />

zogadesTetikuri principia da samyaros zogad kanonzomierebaTa gamoxatulebadaa<br />

miCneuli.<br />

narkvevSi ganxilulia petriwis mimarTeba berZnuli miTologiisadmi,<br />

rac, r.siraZis azriT, literaturuli saxismetyvelebisaTvis Zalze<br />

sayuradReboa. sakiTxis ganxilvis Sedegad irkveva, rom petriwma antikuri<br />

memkvidreoba qristianobis safuZvelze `moaqcia~.<br />

dro-sivrcis petriwiseul filosofiasTan dakavSirebiT ki _ aRniSnulia,<br />

rom igi emyareba yofierebis saxeobriobas, maTi sazrisia sikeTe.<br />

259


260<br />

nana gonjilaSvili<br />

petriwis naazrevidan narkvevSi saubaria `erTisa~ da `simravlis~ mimarTebazec<br />

(yoveli qmnileba gulisxmobs mis Semoqmeds, magram umaRles erTs<br />

ver swvdeba mTeli samyaros gaazrebebi). r.siraZe amisdakvalad gamoTqvams<br />

varauds, rom mxatvruli nawarmoebi misi Semoqmedis bunebas warmoaCens,<br />

yvelaferi ki usasrulod miemarTeba Cveni gonebisaTvis miuwvdomel uzenaes<br />

erTs.<br />

narkvevis dasasruls, zemoaRniSnul SexedulebaTa ganxilvis Sedegad<br />

r.siraZe aRniSnavs, rom qarTul neoplatonizmSi saxis buneba mravalmxrivaa<br />

Secnobili, rom am naazrevSi esTetikuri Sinaarsis mikuTvnebiT xiluli<br />

samyaros faseuloba maRldeboda, soflisa da zeSTasoflis morigebas es-<br />

Tetika axdenda, samyaros esTetikuri faseulobis aRiarebas ki didi mniSvneloba<br />

hqonda.<br />

aRniSnuli narkvevi mniSvnelovani da sayuradReboa ioane petriwis saxismetyvelebis<br />

Sesamecneblad. SesaZlebloba gveZleva, am urTules filosofiur<br />

naazrevSi sxvadasxva SexedulebaTa (RmerTze, samyaroze, mis ierarqiul<br />

wyobaze da a.S) meSveobiT amovikiTxoT filosofosis mier mravalmxriv<br />

Secnobili da Camoyalibebuli gansaxovnebis Taviseburebani, ganvsazRvroT<br />

saxeobriobis adgili da mniSvnelovneba movlenaTa simravlis petriwiseul<br />

warmodgenaSi, romelsac msWvalavs esTetikuri Tvalsazrisi. r.siraZis<br />

mier ganxiluli urTulesi sakiTxebi mkiTxvels uadvilebs petriwiseuli<br />

msoflgagebis aRqmas da gansaxovnebis principebTan dakavSirebiT bevr axal<br />

Tvalsazriss awvdis.<br />

wignis Semdegi narkvevi _ rusTavelis esTetikuri TvalTaxedva (Teoriuli<br />

Sexedulebani) _ warmoaCens rusTavelis literaturul-esTetikur<br />

principebs, romlebic Tavad poetis mier Teoriuli saxiTaa gadmocemuli.<br />

sakiTxTa uSualo kvlevamde, r.siraZe mimoixilavs rusTavelis esTetikis<br />

Seswavlis istorias da aRniSnavs, rom mxolod uaxles samecniero literaturaSi<br />

iZebneba specialuri gamokvlevebi rusTavelis literaturulesTetikuri<br />

Sexedulebebisa da mxatvruli samyaros Sesaxeb.<br />

narkvevSi `vefxistyaosnis~ SesavalSi gamoTqmuli sxvadasxva Teoriuli<br />

mosazrebidan gamoyofilia Semdegi sakiTxebi: 1. poeturi STagonebis wyaro,<br />

2. poeturi Semoqmedebis elementebi, 3. poeturi Semoqmedebis sagani, 4.<br />

mijnuris esTetikuri kvalifikacia.<br />

r. siraze aRniSnavs, rom rusTavelisTvis poeturi STagonebis pirvelsaTave<br />

RvTaebaa, rac SemoqmedebiT proceSi siyvaruliT gamsWvalvas gulisxmobs.<br />

amdenad, SemoqmedebiTi STagonebis pirvelwyarod mkvlevari siyvaruls<br />

miiCnevs, romelsac (RvTaebriv siyvaruls) mSveniereba moaqvs. da<br />

radgan rusTaveli amqveynad RvTaebrivi siyvarulis gamovlinebas Tamaris<br />

saxeSi xedavs, r. siraZe Semdegnairad gaiazrebs siyvarulis rusTvelur


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

warmodgenas _ RvTaeba, siyvaruli, Tamari. yuradsaRebia mkvlevris Sexeduleba,<br />

rom rusTvelisaTvis `mijnurTa surviliT~ gamsWvalvis gareSe<br />

pirovneba mxatvrul SemoqmedebiT unarsacaa moklebuli. es azri samecniero<br />

literaturaSi sagangebod araa yuradRebuli da amdenad poeturi<br />

STagonebis rusTavelur gagebaSi erT mniSvnelovan aspeqts warmoaCens.<br />

r. siraZe rusTavelis naazrevidan gamoyofs poeturi Semoqmedebis 4 elements<br />

(ena, guli, xelovaneba, goneba), romlebic poeturi gamoTqmis silamazis<br />

(`turfad xsenebis~) misaRwevadaa aucilebeli; poezias ki qmnis am<br />

elementTa gamamTlianebeli, poeturi mizandasaxulobis mqone da SemoqmedebiTad<br />

STagonebuli pirovneba.<br />

narkvevSi ganxilulia RvTaebrivi da adamianuri siyvarulis mimarTeba,<br />

dazustebulia rusTvelur sityvaxmarebaSi terminis _ `baZvis~ mniSvneloba,<br />

rom igi mimsgavsebasTan erTad `gansaxovnebasac~ gulisxmobs. daskvna<br />

aseTia: `amqveyniuri, amaRlebuli adamianuri siyvaruli SeiZleba zeciurs<br />

ganasaxovnebdes~ (gv. 114). idealuri mijnuris saxeze msjeloba gamokveTs<br />

azrs, rom idealur mijnurSi (romelic adamianis zogadi idealia) RvTaebrivi<br />

idealebia Tavmoyrili. rusTveliseuli koncefciis amgvari wakiTxva<br />

da gaazreba mxolod erTiani xedviTaa SesaZlebeli, rac r. siraZis kvlevis<br />

mudmivi maxasiaTebelia.<br />

Sairobis ganmartebasTan dakavSirebiT, romelic yvelaze metadaa yuradRebuli<br />

samecniero literaturaSi, b-ni revazi warmoaCens gansxvavebul<br />

Tvalsazriss, rom rusTavelisTvis yovelgvari sibrZne RvTaebrivia, saRv-<br />

Toc da saeroc, rom poemaSi gvar-saxeobrivadaa ganmartebuli `sibrZnis<br />

dargad~, `saRvTod~ gamocxadebuli Sairoba, rac saero poeziis mniSvnelobas<br />

amaRlebda.<br />

Sairobis Janrobriv sakiTxebze msjelobisas mkvlevari yuradRebas<br />

amaxvilebs imaze, rom rusTaveli poetur nawarmoebTa gamoyofasTan er-<br />

Tad sxvadasxva SesaZleblobis poetTa klasifikacias axdens. aqve ganmartebulia,<br />

rom `grZeli leqsis~ Tqma poetisagan did gamocdilebasa<br />

da Sromas iTxovs. r.siraZe rusTvelis poetur RirsebaTa ZiriTad kriteriumebad<br />

`grZlad Tqmasa~ da `naTlad Tqmas~ miiCnevs, rac, Cveni azriT,<br />

gasaTvaliswinebeli SeniSvnaa. mkvlevari sagangebod msjelobs araerTxel<br />

yuradRebul striqonze: `Sairoba pirveladve sibrZnisaa erTi dargi~ da<br />

aRniSnavs, rom aq azrovnebis sxva formaTa Soris Sairobis adgilis gansazRvrazea<br />

saubari. aRniSnuli strofis gasaazreblad b-ni revazi ganixilavs<br />

p.ingoroyvas, g.nadiraZis, m.gogiberiZis Sexedulebebs, ar eTanxmeba<br />

im azrs, rom `Sairoba~ saerTod xelovnebas da arc mis erT mxares niSnavs,<br />

radgan rusTavelTan `xelovneba~ ar ixmareba dRevandeli mniSvnelobiT,<br />

xolo `esTetika~ im droisaTvis saerTod ar arsebobda dRevandeli<br />

261


262<br />

nana gonjilaSvili<br />

gagebiT. mkvlevari ganmartebis konkretuli Sinaarsis amosacnobad uciloblad<br />

miiCnevs, gaviTvaliswinoT moZRvreba orgvari sibrZnis Sesaxeb.<br />

narkvevSi gamokveTilia azri, rom rusTaveli mihyveba areopagitul moZ-<br />

Rvrebas zogadi TvalsazrisiT da axleburi gaazrebani Semoaqvs _ poemis<br />

mixedviT, `sibrZneSi~ ar igulisxmeba mxolod saRvTismetyvelo sibrZne,<br />

arc sibrZneTa saxeebia dapirispirebuli, mxolod umecrebaa RvTaebriobis<br />

antipodi. rusTavelTan `Sairoba~ sibrZnis rigis movlenaa, misi erT-erTi<br />

qvesaxea, xolo `xelovaneba~ aRniSnavs ostatobas da ara xelovnebas.<br />

narkvevSi r.siraZe rusTavelis esTetikur naazrevTan dakavSirebiT samecniero<br />

literaturaSi wamoWril mraval sakiTxs sayuradRebo axsnas uZebnis<br />

da Sua saukuneebis Teoriul-literaturul principebze dayrdnobiT<br />

gvisabuTebs sakuTar Sexedulebebs, romelnic siaxleTa warmomCenelia da<br />

WeSmaritebis wvdomis gzaTa Ziebisken gvibiZgebs.<br />

`casa caTasa~ (Tamar mefis iambiko) _ ase ewodeba narkvevs, romelSic<br />

ganxilulia `istoriani da azmani SaravandedTanis~ teqstSi CarTuli Tamar<br />

mefis `iambiko xuTeuli~. nawarmoebis gasaazreblad r.siraZe mimoixilavs<br />

istoriul viTarebas, dakavSirebuls Samqoris brZolasTan, romelic Tamaris<br />

`iambikos~ Seqmnis sababi gamxdara. mkvlevari SeniSnavs, rom `iambiko~,<br />

romlis mizani RvTis maradiulobis gamoxatvaa, RvTaebrivi sinamdvilis<br />

warmodgeniT iwyeba da amqveyniuri sinamdviliT sruldeba, rac `Sebrunebuli<br />

perspeqtivis~ principis erTgvari gamovlenaa. b-ni revazis azriT,<br />

Tamaris sityvebi _ `casa caTasa~ bibliur-patristikul moZRvrebas emyareba<br />

da caTagan gansakuTrebuls gulisxmobs, romlis `damwyebia RmerTmTavroba~.<br />

ioane damaskelisa da ioane petriwis naazrevis moxmobiT, mkvlevari<br />

daaskvnis, rom `caTa ca~ yofierebis pirvelsaTavea, RvTis adgili,<br />

umaRlesi caa, sadac `RmerTmTavroba~ (areopagituli wignebis mixedviT<br />

_ RvTaebrivi pirvelsawyisi) da `mRvdelT-mTavrobaa~ (wminda sawyisi).<br />

narkvevSi ganxilulia `iambikos~ striqonebi, romlebSic warmoCndeba Sesaqmis<br />

gaazreba, adamianis pirvelarsi. r.siraZis azriT, miuxedavad imisa,<br />

rom aq aqcentirebulia Ze RvTisa, mimarTva mainc RvTismSoblisadmia. bibliasa<br />

da patristikaze dayrdnobiT mkvlevars gamoaqvs daskvna, rom caTa<br />

ca RvTismSobelia, saRvTo usazRvroebis damtevi, romlis mimarTac Tamari<br />

madlierebis vedrebas aRavlens.<br />

r. siraZe aRniSnul narkvevSi mniSvnelovan dakvirvebebs gamokveTs da<br />

sayuradRebo Tvalsazriss gamoTqvams, romlebic saximetyvelebis meSveobiT<br />

aixsneba da gaiazreba. sakiTxis amgvari kvleva, `iambikoSi~ gansaxovnebaTa<br />

Zieba-warmoCena kvlavac cxadyofs `RmrTivganbrZobili~ Tamar mefis<br />

sulier simaRlesa da swrafvans, mkiTxvelisaTvis ametyvelebul ucnob<br />

samyaros.


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

friad saintereso da mravalmxrivi gansaxovnebis, sulis urTulesi<br />

Sreebis wvdomis warmomaCenelia narkvevi _ galaktionis `lurja cxenebi~<br />

da v.kandinskis `lurji mxedari~ (interteqstualuri wakiTxvisaTvis).<br />

r. siraZe mimoixilavs galaktionis winare periodis leqsebs (1915 wlis<br />

CaTvliT) da gamokveTs im Taviseburebebs, romlebic TavCenilia `lurja<br />

cxenebSi~ (1916w.); esenia _ teqstSi azrobrivze metad sityvebis emociuri<br />

urTierTkavSiri, saxeTa Sinaarsis mdinarebaSi (da ara statikur formeb-<br />

Si) ganamdvileba, mdinarebis Seqmna sityvaTa metalogikuri miniSnebiT da<br />

ara logikuri kavSiriT. mkvlevris dakvirvebiT, nawarmoebSi arasagnobrivi<br />

sinamdvile iqmneba sityvaTa sagnobrivi Sinaarsidan abstraqciiT.<br />

b-ni revazi `lurja cxenebis~ gaazrebisas warmoaCens im abstraqciaqmnil<br />

sivrces, romelic ufro `namdvili~ sinamdvilea, vidre konkretuli garemo.<br />

rogorc mkvlevari SeniSnavs, am sivrceSi, romelic qaosic-ki aRaraa,<br />

yofnisa da aryofnis gverdiT raRac mesamed aRiqmeba `napiri~ (`elvarebda<br />

napiri samudamo mxareSi~). mniSvnelovania aRniSvna imisa, rom leqsSi mimarTva<br />

_`Sen~ Seicavs `mes~ Sinaarss Taviseburi gaucxoebiT, rac poeturi<br />

igiveobaa, `depersonaluri Sinaarsis personalizeba~. rogorc mkvlevari<br />

SeniSnavs, pirovnulis danaxvis SesaZleblobas aq qmnis SemoqmedebiT procesTan<br />

dakavSirebuli impulsebis warmoCena.<br />

r. siraZe `lurja cxenebis~ urTulesi Sreebis wvdomisaTvis (romelnic<br />

bolomde miuwvdomelia) moixmobs galaktionis leqsebs, Soreuli<br />

reminiscenciebisTvis iTvaliswinebs miToss, antikur samyaros kulturas,<br />

qristianul ikonografias, qarTul poezias; gansakuTrebiT galaktionis<br />

Canawerebia yuradRebuli da poetis azrs, rom maRal poeziaSi `sinamdvileze<br />

meti sinamdvilea~, b-ni revazi abstraqcionistul eqspresionizmis<br />

principad aRiarebs. mkvlevari `lurja cxenebis~ interteqstualuri gaazrebisaTvis<br />

sruliad gansakuTrebulad miiCnevs vasil kandinskis (1866-1944)<br />

`lurj mxedars~ (mis grafikul, ferwerul da sxva variaciebs). narkvevSi<br />

mimoxilulia v.kandinskisa da f.markis TaosnobiT (redaqtorobiTa da avtorobiT)<br />

gamosuli almanaxi `lurji mxedari~ (1912 w.), masSi warmodgenili<br />

avtorebi (almanaxis ydazea v.kandinskis graviura _ `lurji mxedari~),<br />

gamokveTilia v.kandinskis Semoqmedebasa da `lurji mxedris~ ciklis<br />

nawarmoebTaTvis damaxasiaTebeli niSnebi. r. siraZe aRniSnavs, rom kandinskis<br />

mxatvroba aramimeturia da arasagnobrivi (am mizniT moxmobilia<br />

nawarmoebebi, ganxilulia _ `apokalifsis mxedari~). mkvlevari sagangebod<br />

msjelobs kandinskis `lurj mxedarze~, romlis Sinaarsi yofna-aryofnis<br />

miRmuria. galaktionis `lurja cxenebis~ darad, aqac danaxulia e.w. `mesame<br />

gamoricxuli~, areopagituli antinomiis kvalobaze gasaazrebeli.<br />

narkvevSi daZebnili da gamovlenilia `lurja cxenebisa~ da `lurji mx-<br />

263


264<br />

nana gonjilaSvili<br />

edris~ saerTo Tavisiseburebani _ sulieri yofiereba (avtori Tavis Tavs<br />

gamoxatavs), gansaxovnebis arasagnobrioba da ganyenebuloba; feris, formisa,<br />

xazis (kandinskisTan) da sityvis (galaktionTan) TavisTavadi raobiT<br />

(da ara raimesi) warmoCena, daSlili samyaro da danawevrebuli sinamdvile,<br />

gamomsaxvelobiT saSualebaTa siuxve (saTqmelis saboloo miuRwevlobis<br />

mizniT), SemoqmedebiTi procesebis Tanamdevi impulsebi, ikonografiuli<br />

gansaxovneba (Sinaarsi xiluli realobis miRma).<br />

narkvevSi imdenad siRrmiseulad da yovlismomcveli xedviTaa gaazrebuli<br />

galaktionis `lurja cxenebisa~ da v. kandinskis `lurji mxedris~<br />

Sina-arsi, rom saTqmelsac TiTqos aRar tovebs, igi fiqrisken da dumilSi<br />

gancdisken mimarTavs mkiTxvels. sakiTxTa interteqstualuri kvleva, reminscenciebisa<br />

Tu saxismetyvelebis warmoCena nawarmoebTa sulieri Sinaarsis<br />

amocnoba-wakiTxvaSi gvexmareba, `sinamdvileze met sinamdviles~ _ teqstismiRmur<br />

sinamdviles migvaaxlebs, usaxo da usazRvro sinamdviles realurad<br />

SegvagrZnobinebs, sityvier gamomsaxvel saSualebaTa siuxve ki miuRwevlobis<br />

SegrZnebas, `verTqmas~ sakuTar gulisTqmad gviqcevs. r.siraZe<br />

erTianobaSi gvawvdis avtorTa SemoqmedebiTi procesis Tanamdev impulsebs,<br />

sulier yofierebasa Tu poetur filosofosobas, daSlil samyarosa da<br />

nawarmoebis daSlil sinamdviles, zesinamdvilisken rom iswrafvis; imavdroulad<br />

eqspresiiT SevyavarT SemoqmedTa abstraqtuli eqspresionizmis<br />

samyaroSi, formas daSorebuli Sinaarsisken Cvenc, mkiTxvelTac gagviyoliebs<br />

da erTgvari TanaSemoqmedebisa Tu Tanagancdis grZnobas aRgviZravs.<br />

gadaWarbebuli ar iqneba imis Tqma (albaT mkiTxvelic dameTanxmeba), rom am<br />

narkvevis (iseve, rogorc sxva naSromTa) gacnobisas b-n revazTan mimarTebiT<br />

movixmoT galaktionis sityvebi _`me vxedav sizmrebs araTqveneburs~.<br />

wignis Semdeg narkvevSi _ apokalifsi wignisa. apokalifsuri xilvani<br />

`wm.ninos cxovrebaSi~ _ ganxilulia wminda wignis apokalifsuri tipis<br />

xilva, romelic, r. siraZis SexedulebiT, exmianeba wm.ioanes gamocxadebas.<br />

wignTa urTierTmimarTebis Seswavlis Sedegad gamoikveTeba azri, rom<br />

`gamocxadeba~ ubralo wyaro ki aRar aris, anda marginaluri `sqolio~,<br />

aramed is `Sedis~ `cxovrebis~ teqstSi da garkveulwilad erT mTlianobas<br />

qmnis~ (gv.157). amgvari dasvna teqstTa Semxvedri adgilebisa da gansaxovnebaTa<br />

msgavsebis warmoCeniTaa gamotanili, kerZod, RvTis xilva angelozuri<br />

kacis saxiT, `dabeWduli~ (saidumlo sibrZnis Semcveli) wigni, romlis<br />

mTavari funqcia misionerulia, sveti-cxoveli, Tvali-patiosani. `wm.ninos<br />

cxovrebis~ `wm.ioanes gamocxadebaze~ damokidebulebis maCveneblad<br />

r.siraZe miiCnevs `Satberdis krebuls~. aq Setanilia ipolite romaelis<br />

`aRsasrulisaTvis JamTaÁsa~, romelSic dasaxelebulia ioane RvTismetyveli<br />

da moyvanilia misi citata `gamocxadebidan~. mkvlevari swored


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

am nawvetsa da ipolite romaelis ganmartebas (gamocxadebis~ dedakacis<br />

Sesaxeb, romelic simboloa eklesiisa) ukavSirebs `wm.ninos cxovrebaSi~<br />

`eklesiis sulis~ simbolos _ jvars. narkvevSi saubaria wignis apokalifsis<br />

mniSvnelobaze (wignis `aTi sityva~ miemarTeba moses `aT mcnebas~) da<br />

wm.ninos wigni rjulis dafebis axal iersaxed, axal aRTqmaze damyarebul,<br />

axal apokalifsur wignadaa miCneuli.<br />

unda aRiniSnos, rom r. siraZis es narkvevi Cvenebaa imisa, Tu raoden<br />

didi mniSvnelovnebis, siRrmiseuli Sina-arsis Semcvelia `wm.ninos cxovrebis~<br />

teqsti, paradigmuli saxismetyvelebis da gansaxovnebaTa amouwuravi<br />

saunje, interteqstualizmiT aRsaqmeli da gasaazrebeli.<br />

narkvevSi _ `idgnen da elodnen~, `dganan da elian~ _ r. siraZis mizania,<br />

`interteqstualuri~ wakiTxvis gziT warmoaCinos `mTani maRalnis~<br />

ori wyaro: 1. evsevi aleqsandrielis (Vs.) `kviriakis~ sakiTxavi da 2. goeTes<br />

mTaTa bunebis gaazreba `mogzaurobidan italiaSi~. unda aRiniSnos,<br />

rom es Txzulebebi pirvelad swored am narkvevSia dasaxelebuli `mTani<br />

maRalnis~ (saerTod, vaJas nawarmoebTa) wyarod. mkvlevars evsevi aleqsandrielis<br />

sakiTxavidan mohyavs nawyvetebi, romlebSic Svidjeraa warmoCenili<br />

am tipis frazebi: `dganan da elian~ da `idgnen da elodnen~, vaJasTan ki<br />

_ samjeraa am tipis Sesityveba. r. siraZis azriT, orive nawarmoebSi saRvTo<br />

imeds ukavSirdeba molodinis gancda, romelic qristianul sasoebas _<br />

imeds gulisxmobs. mkvlevari goeTes mTaTa bunebis gaazrebis warmosaCenad,<br />

ZiriTadad, eyrdnoba m. baxtinis Targmans, iTvaliswinebs rusul Targmansa<br />

da germanul dedansac. narkvevSi goeTes nawarmoebidan _ `mogzaurobidan<br />

italiaSi~ moxmobilia nawyveti, romlis mixedviT, mTis cxovelmyofeli<br />

Sinagani pulsirebaa, misive Semogarenis cvalebadobis ganmsazRvreli. yovelive<br />

amas miemarTeba vaJas mTaTa gulSi `cecxlis duRili~, idea, grZnoba,<br />

ocneba, `usazRvro zRvad~ Camdgari molodini.<br />

r. siraZis mier miTiTebuli wyaroebi dro-sivrculi mimarTebiT xsnian<br />

da msWvalaven vaJas mTaTa molodinisa da macocxlebeli bunebis arss, maT<br />

axali TvalsawieriT msWvalaven.<br />

zevsis saxecvlileba _ aseTi saxelwodebisaa narkvevi, romelSic<br />

r.siraZe warmoaCens petriwis `ganmartebaSi~ zevsis raobas. Tadapirvelad<br />

mkvlevari gamokveTs i. petriwis damokidebulebas miTologiisadmi<br />

_ rwmenis safuZvelSia qriste, miTologiidan aRbuli saxelebi (prome-<br />

Te, hermesi, aTena) ki _ adamianuri fenomenis simbolur saxelwodebebadaa<br />

gamoyenebuli. mkvlevari cdilobs gaarkvios, Tu raa saxeldebuli zevsad<br />

petriwis naazrevSi. `ganmartebis~ me-60 Tavidan moyvanil nawyvetze dayrdnobiT,<br />

r.siraZe aRniSnavs, rom petriwi samyaros ierarqiuli wyobis erTerT<br />

safexurs (sagnobrivi cnobierebis sferos) uwodebs `zevss~, romelic<br />

265


266<br />

nana gonjilaSvili<br />

kerpTa, samyaros zemdgomi Zalis saxelwodebaa. diois anu zevsis sfero<br />

hbaZavs umaRles RvTiur realobas _ `namdvil-myofs~, `erTi~ yvelaze<br />

maRla dgas, zevsi ki warmavlobaSi monawileobs. amitomac ar SeiZleba<br />

igi uzenaes RvTaebad miviCnioT. r. siraZis msjelobidan gamomdinare, petriwTan<br />

antikuri warmodgenebi desakralizebulia, axlebur mniSvnelobas<br />

iZens. amdenad, zevsi dabali safexuria umaRles RvTaebriv sinamdvilesTan<br />

mimarTebiT. igi uzenaesi RmerTisganaa Seqmnili.<br />

narkvevi _ `suli saqmiT metyveli~ _ ilia WavWavaZis poemis _ `aCrdilis~<br />

problematikisa da gansaxovnebaTa Taviseburebebis warmoCena-gaazrebas<br />

exeba. r.siraZe poemis mraval mniSvnelovan sakiTxTa Soris ramdenimeze<br />

aCerebs yuradRebas. erT-erTi maTgani `aCrdilis~ mizandasaxulobis gamokveTasa<br />

da garkvevas isaxavs miznad. mkvlevari eikonuri saxismetyvelebiT<br />

movlenil xilvad miiCnevs aCrdils, romlis xilvisaTvis poemis III TavSi<br />

poetis cnobierebis Semzadebaa mocemuli. r. siraZe ganixilavs aCrdilis<br />

saxis raobas da aRniSnavs, rom igi kacsaxovani sulia, adamianSi arsebuli<br />

angelosuri suli, romelic TviT ilias sulieri zeswrafvis simbolod<br />

warmodgeba. narkvevSi poemis mizandasaxulobad, saqarTvelosTan dakavSirebul<br />

konkretul problemasTan erTad, aCrdiliseburi amaRlebuli cnobierebisken<br />

swrafvaa miCneuli. r.siraZe ganixilavs poemis yovel TavSi warmoCenil<br />

qristianul msoflxedvis sakiTxs, romelic zogjer problemis<br />

saxiT, xan ki _ specifikuri qristologiuri sityvaxmarebiTaa mowodebuli<br />

(kerZod, cisa da miwis urTierTmimarTebis idea, galobani erovnuli sinanulisani,<br />

optimizmi, idea `dakarguli samoTxisa~). mkvlevari gamoTqvams<br />

varauds, rom aCrdilis iliaseuli xilvis erT-erTi STamagonebeli SesaZloa<br />

iyos n. gulaberisZis `sveticxovlis sakiTxavi~ _ daviT aRmaSenebels<br />

sveticxovlis taZris Tavze eCveneba RvTaeba spetaki moxucis saxiT.<br />

am Tvalsazrisis gamoTqmis safuZvels, b-ni revazis azriT, iZleva poemis<br />

adreuli radaqciis daTariReba _ 26 ianvari (daviT aRmaSeneblis xsenebis<br />

dRe).<br />

narkvevSi calke sakiTxadaa gamoyofili `aCrdilis~ XVII Tavi, romelic,<br />

r.siraZis SexedulebiT, mcxeTis awmyosa da warsuls saRvTismetyvelo<br />

saxismetyvelebiT warmoaCens. aRniSnulia ilias saxismetyvelebis mimar-<br />

Teba `wm.ninos cxovrebasTan~, romlis Seswavla gamokveTs Semdeg azrs _<br />

qarTlis gulidan aRmocenebuli `xe cxovrebisa~, romelsac aqvs `Ziri<br />

Tavisuflebis~, unda gulisxmobdes `sveti-cxovels~, Tavisuflebis simbolod<br />

`xe cxovrebisas~ gaazreba ki uTanabrdeba `xes cnobadisa keTilisa da<br />

borotisa~. r.siraZis TvalTaxedviT, mcxeTas (simbolurad saqarTvelos)<br />

ukavSirdeba idea `dakarguli samoTxisa~, romelic potenciurad `samoTxis<br />

dabrunebis~ ideas Seicavs, rasac poemis optimisturi dasasruli unda


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

gulisxmobdes. mkvlevari gamoTqvams azrs, rom poemaSi warmoCenili azrovnebis<br />

sxvadasxva formebi aCrdilis cnobierebaSia gamTlianebuli, rac sazogadoebaSi<br />

arsebuli urTierTgaucxoebis daZlevis mcdelobas unda niSnavdes.<br />

aRniSnuli narkvevi iseve, rogorc r.siraZis yoveli naSromi, `aCrdilis~<br />

axlebur wakiTxvas gvTavazobs, gansxvavebulsa da sayuradRebos poemis<br />

Sesaxeb samecniero literaturaSi arsebul mravalricxovan gamokvlevaTa<br />

Soris. aCrdilis saxis, da saerTod poemis amgvari gaazreba da sakiTxTa<br />

dasma ilias Semoqmedebisa da msoflxedvis siRrmiseul wvdomas, masTan miaxlebis<br />

SesaZleblobas uqmnis qarTuli mwerlobiT dainteresebul mkiTxvels.<br />

erTob mniSvnelovani da mravalmxriv gasaTvaliswinebelia narkvevi _<br />

qarTuli paradigmuli saxismetyvelebisaTvis _ romliTac sruldeba<br />

r.siraZis wigni. narkvevi ramdenime qveTavisgan Sedgeba da erTi rigis, ur-<br />

TierTganmsazRvrel (urTierTgamWol) sakiTxebs mTlianobaSi warmogvidgens.<br />

pirveli sakiTxi _ Teoriuli wanamZRvrebi _ saxismetyvelebis raobis<br />

gansazRvrasa da mniSvnelovnebas warmoaCens, gansaxovnebisa, romlis<br />

erovnuli raoba enis bunebas emyareba. aRniSnulia, rom qarTuli literaturis<br />

saxismetyvelebiTi istoriis gaazreba paradigmul saxeTa Seswavlis<br />

gareSe warmoudgenelia; r.siraZe miznad isaxavs enis Sinaformebze damyarebuli<br />

literaturuli saxismetyvelebis Seswavla-gamokveTas. mkvlevris<br />

azriT, aq arsebiT sakiTxad warmodgeba qarTuli enis indoevropul enebTan<br />

mimarTeba, radgan T.gamyreliZisa da v.ivanovis monografiaSi (`indoevropuli<br />

ena da indoevropelebi~) indoevropul enaTa monacemebze warmodgenili<br />

`saganTa samyaros~ klasebis enobrivi movlenebi qarTuli paradigmuli saxismetyvelebis<br />

tipTa dadgenis safuZvelni xdebian.<br />

narkvevis qveTavi _ paradigmuli saxismetyveleba da enis Sinaforma _<br />

miznad isaxavs ori problemis _ a) rogor saxeebSi vlindeba erovnuli es-<br />

Tetikuri msoflaRqmis specifika da b) rogor vlindeba enaSi paradigmuli<br />

saxismetyvelebis safuZvlebi _ d. uznaZis ganwyobis Teoriis safuZvelze<br />

kvlevas. r. siraZe SeniSnavs, rom saxeqmnadoba aracnobieri (anu subieqtis<br />

ganwyobis) procesia, gansaxovnebis qvecnobieri safuZveli ki _ enis Sinaforma<br />

(gareformis safuZveli, mis miRma sagulisxmo). mkvlevari nawarmoebTa<br />

teqstis istorias aniWebs did mniSvnelobas enobrivi msoflaRqmis<br />

cvalebadobisa da mTlianobis TvalsazrisiT. aqve aRniSnulia mxatvruli<br />

sityvis saxisqmnadobiTi potencia (mxatvruli sityva sWarbobs asasaxav<br />

sagans), romelSic warmoCindeba enobrivi msoflxedvis xasiaTi.<br />

qveTavi _ saxismetyvelebis zesocialuri safuZvlebis Sesaxeb _ warmoaCens<br />

saxismetyvelebis Sesaswavlisas bunebasTan erovnuli mimarTe-<br />

267


268<br />

nana gonjilaSvili<br />

bis sakiTxs, radgan bunebasTan mimarTebiT vlindeba `erovnuli ganwyoba~<br />

(moxmobilia l.gumiliovisa da v.vernadskis Teoriebi). r.siraZe ganixilavs<br />

adamianis mimarTebas biosferosa da noosferosTan (orive Cans enaSi cnobieradac<br />

da aracnobieradac). aRniSnulia, rom noosfero, ena da gansaxovneba<br />

zeklasobrivi raoba-fenomeni-movlenebia. mkvlevari ganixilavs ra<br />

v.vernadskis debulebebs, rom kosmiuri mTlianobis nawili _ adamiani<br />

Tavisi suliT noosferos nawilia, aRniSnavs am principis platonur-neoplatonistur<br />

moZRvrebidan momdinareobas (mxedvelobaSia `soflisa~<br />

da `zesTasoflis~ urTierTmimarTeba). yovelive zemoaRniSnuli gamokveTs<br />

gaazrebas, rom biosferoze maRlamdgomia pnevmasfero, romelic xelovnebaSi<br />

warmoCndeba; gansaxovneba swvdeba `pnevmosferos~, e. i. noosferos. r.<br />

siraZe dasZens, rom `gansaxovnebis bunebis Semofargvla socialuri faqtorebiT<br />

iseve SeuZlebelia, rogorc enis bunebisa~ (gv. 186).<br />

`mSveniereba viTarca esTetikuri WeSmariteba~ _ narkvevis qveTavSi sityvis<br />

Sinaformis wvdomisaTvis ganxilulia S. nucubiZis aleTologiuri<br />

esTetika (sityvaSi arsebiTi, zecnebiTis Zieba), romlis ZiriTadi debulebaa<br />

_ mSveniereba esTetikuri WeSmaritebaa. aqedan gamomdinare, r.siraZe<br />

SeniSnavs, rom mSveniereba sityvis semantikis miRmur sferoSia, sadac es-<br />

Tetikuri da logikuri erTmaneTs hkveTs. mkvlevari qarTuli saazrovno<br />

tradiciebis istoriaSi yvelaze mniSvnelovan adgils `saxeze~ SemuSavebul<br />

mosazrebebs aniWebs, kerZod, S. nucubiZiseul Sexedulebas (romelic<br />

agrZelebs areopagitikisa da petriwis saazrovno tradiciebs), rom<br />

WeSmariteba yovelgvar dapirispirebulobaze maRlamdgomia. mas adamiani<br />

`sibrZniT~ swvdeba. r. siraZe `orgvari sibrZnis~ moZRvrebis safuZvelze<br />

gamoyofs sityvis semantikis or mxares: konkretulsa da zogads, romelTa<br />

urTierTmimarTebis xasiaTSi (binarulobaSi) SesaZleblad Tvlis enobrivi<br />

msoflxedvis zogad TaviseburebaTa danaxvas. swored am mizniT, narkvevSi<br />

gamoyofilia qveTavi _ sakiTxTa Seswavlis istoriidan, romelic bizantiursa<br />

da qarTul esTetikaSi `saxis~ kategorias warmoCens (gansazRvrulia<br />

saxis orplanianoba), aRniSnulia mTavari _ sityvaTa `ziareba~ sayovelTao<br />

universaliebTan, rac r. siraZis azriT, arsebiTia qarTul sityvaSi orplanianobis<br />

ragvarobis gasaazreblad. qristianul xelovnebaSi sityva ganixileba<br />

viTarca xati, radgan konkretulidan universaliebisken svlas iTvaliswinebs.<br />

mkvlevari SeniSnavs, rom gansaxovnebis Seswavlisas konkretul<br />

saxeTa analizisTvis saxeTqmnadobis zogad principebTan erTad enis bunebis<br />

gaTvaliswinebaa aucilebeli, `sityvis semantikuri velis ierarqiis<br />

Sreebis gasaazreblad mniSvneloba aqvs ara mxolod TviT enobriv monacemebs,<br />

aramed saxviTi xelovnebis saxeTa paradigmulobasac~ (190).<br />

narkvevis qveTavi _ qarTuli paradigmatikis Seswavlis istoriidan _


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

r. siraZe aRniSnavs k.kekeliZis naSromebSi fundamenturi qristologiuri<br />

principebis erovnuli adaptaciis Seswavlis mniSvnelovnebas qarTuli paradigmuli<br />

saxismetyvelebis kvleva-ZiebisaTvis. mkvlevari gamoyofs agiografiisaTvis<br />

damaxasiaTebeli paradigmuli kompoziciuri modelebis sam<br />

saxes: 1. centralur-cikluri struqturis mqone kompoziciebs (`grigol<br />

xanZTelis cxovreba~, aTonelTa `cxovrebani~, wm.giorgis xatebi); 2. triptiquli<br />

struqtura (`abos wameba~, samkaredi xatebi); 3. uwyvet qronologiur<br />

Tanamimdevrobaze agebuli kompoziciebi (`SuSanikis wameba). aqvea<br />

warmoCenili himnografiasa da qarTul saero mwerlobaSi paradigmulobis<br />

ganmsazRvreli faqtorebi, miniSnebulia sparsuli mwerlobis gaTvaliswinebis<br />

aucileblobac.<br />

narkvevis mniSvnelovan qveTavs warmoadgens _ qarTuli paradigmuli saxismetyveleba<br />

da qarTuli ena. r.siraZe aRniSnavs, rom enaSi erovnulTan<br />

erTad mJRavndeba isic, Tu ra aris SeTavsebuli da SeTvisebuli erovnuli<br />

kulturis mier, amdenad aucilebelia enisa da kulturis mTlianobaSi<br />

gaazreba (rasac iTvaliswinebs `kulturis lingvisturi paleontologia~).<br />

gamokveTilia azri, rom paradigmul saxismetyvelebaSi uciloblad<br />

iCens Tavs samyaros struqturis saukuneebis manZilze SemuSavebuli modelebi,<br />

`Tu rogoraa fiqsirebuli enaSi adamianis yofasTan dakavSirebul<br />

yvelaze mniSvnelovan movlenaTa urTierTmimarTebani~ (gv. 194). mniSvnelovania<br />

imis aRniSvna, rom enaSi fiqsirebuli movlenebis urTierTmimarTebaTa<br />

principebi saxisqmnadobebis erovnul bunebas gansazRvravs. molenaTa<br />

Sepirispirebis struqturis gansazRvrisas gasaTvaliswinebelia msgavsebagansxvavebebi,<br />

opoziciisa da polarizaciis Taviseburebani. yovelive amis<br />

naTelsayofad r.siraZe enobrivad fiqsirebuli modelis kvalobaze warmoa-<br />

Cens `sulis~ mimarTebaTa sistemas: suli mcenareTa, cxovelTa da adamianis<br />

`sicocxliTi~ suli (samSvineli), `sityvieri~ suli kacisa (`xati da<br />

msgavsi RvTisa~), angelozis suli (`meore naTeli~) da suli wmida (`dambadebeli~).<br />

mniSvnelovnebaTa simravlis miuxedavad, mkvlevari gamokveTs<br />

`sulis~ semantikur opozicias: `suli~ amqveyniuri da `suli~ zeciuri.<br />

moxmobili nimuSis kvalobaze r.siraZe aRniSnavs qarTul enaSi binaluri<br />

semantikuri polarulobis arsebobas, riTac qarTuli enobrive msoflxedva<br />

emsgavseba da kidevac gansxvavdeba (qarTulSi sxvadasxva cnebani erTi<br />

sityvieri formiT gamoixateba) indoevropulisgan.<br />

r. siraZe qarTuli paradigmuli saxismetyvelebis Sesaswavlad enobrivi<br />

msoflxedvis safuZvelze yuradRebas amaxvilebs qarTuli enis Taviseburebaze<br />

_ yofiTi movlenebisa da sulier sferos fenomenTa erTi da imave<br />

sityviT gamoxatvis unarze. amgvari semantikuri binaruloba mkvlevars erovnuli<br />

msoflxedvis gamomxatvelad esaxeba (semantikuri binaruloba ar<br />

269


270<br />

nana gonjilaSvili<br />

gulisxmobs omonimebs, romlebic mxolod erT mniSvnelobas gamokveTen).<br />

b-ni revazi aRniSnuli TvalsazrisiT ganixilavs ramodenime sityvas<br />

(`sityva~ _ leqsikuri erTeuli da logosi; `saxe~ _ pirisaxe da arso;<br />

`erTi~ _ ricxviTi saxeli da RvTiuri yovlismTlianoba; `sofeli~ _<br />

sacxovrebeli mxaris erTeuli da cxovreba; `qveyana~ _ miwa da samyaro;<br />

`qalaqi~ _ dasaxleba da mowesrigebuli cxovreba; `xelovneba~ _ ostatoba<br />

da mxatvruli Semoqmedeba, `guli~ _ organo da centri; `mze~ _<br />

eideturi da eikonuri), romlebic yvelaze metad gamoxataven adamianTa<br />

warmodgenebs yofiTsa da sulier samyaroze.<br />

aucilebelia aRniSvna imisa, rom narkvevis qveTavSi _ qarTuli paradigmatikis<br />

Seswavlis istoriidan _ r. siraZe wamoWris iseT mniSvnelovan<br />

sakiTxebs da kvlevas iseTi axleburi TvalTaxedviT warmarTavs, samecniero<br />

literaturaSi aqamde rom ar yofila yuradRebuli da gaTvaliwinebuli.<br />

qarTul saxismetyvelebaSi paradigmadqceuli sityvebis (romelnic<br />

cxovrebisa da samyarosadmi adamianTa mniSvnelovan sferoebs gamoxataven)<br />

amgvari meTodiT Seswavla saSualebas iZleva ara mxolod zogierTi ganzogadebisaTvis,<br />

Semdgom kvleva-Ziebas uxsnis gzas, SegvagrZnobinebs sityvis<br />

saxismetyvelebis potencias da sityvis binaruli mniSvnelobis gziT mxatvruli<br />

saxis Sinaarsis amocnobaSi gvexmareba.<br />

aRniSnuli narkvevi, Cveni azriT, erT-erTi umniSvnelovanesi da gamor-<br />

Ceulia r. siraZis mravalricxovan naSromTagan da saerTod, qarTuli kulturis<br />

Semswavlel samecniero kvleva-ZiebaTa Soris. misi mniSvnelovneba<br />

ganisazRvreba rogorc literaturis Teoriis, aseve _ zogadmecnieruli<br />

TvalsazrisiT. rac mTavaria, kvlevis meTodebis mravalmxrivoba da siRrmiseuli<br />

analizi (azrTa pluralizmis gamomwvevi pirobiTobis Semcveli<br />

_ rogorc amas b-ni revazi Tavad aRniSnavs da Cvenc amisaken mogviwodebsxolme)<br />

ganapirobebs siaxleTa, axleburi xedvis warmoCena-damkvidrebas<br />

(am SemTxvevaSi, sityvis semantikuri binaruloba) qarTul cnobierebaSi. es<br />

Sefaseba ara mxolod am narkvevs, mTel wigns Seesatyviseba. r.siraZis monografia<br />

_ qarTuli kultura da saxismetyveleba _ SesaZleblobas gvaZlevs,<br />

Tvali gavadevnoT qarTuli literaturis saxismetyvelebiT istorias,<br />

literaturis mxatvrul-esTetikuri Tu saerTo-kulturologiuri<br />

TvalsazrisiT Seswavlas, qarTuli mwerlobis paradigmuli saxismetyvelebis<br />

kvleva-Ziebas, qarTul saazrovno tradiciebs, erovnul esTetikur<br />

msoflaRqmas, enobrivi msoflxedvis cvalebadobas, yofierebis saxeobriv<br />

koncefcias, kulturis sakiTxebis kavSirs istoriulsa da Tanamedrove<br />

cnebaTmetyvelebasTan da a.S. amdenad, zemoaRniSnuli wigni qarTuli kulturis<br />

sakiTxebiT dainteresebul specialistebsa da mkiTxvels axleburi<br />

kuTxiT warmouCens erTi SexedviT nacnob-ucnob sityvas, azrs, ideasa Tu


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

movlenas da axal sulier samyaros gadauSlis, romelic sulierebiTvea<br />

SesagrZnobi.<br />

dasasruls, gvinda SevniSnoT, rom wigni _ qarTuli kultura da saxismetyveleba<br />

_ yvelaferTan erTad da upirveles yovlisa, warmogviCens<br />

Tavad avtors _ b-n revaz siraZis pirovnebas, miwyiv maZiebels, suliTa<br />

da gonebiT Seucnobadis wvdomisaken mswrafs, mkiTxvelisaTvis dafarulis<br />

xilva-Cvenebis mosurnes, xedvis Tvalsawieris gamxsnels, sikeTis damnaxavi<br />

da mayurebeli TvaliT macqerals, pluralizmis mosurnesa da damfasebels.<br />

Revaz Siradze – “Culture and Imagology”<br />

Summary<br />

Nana Gonjilashvili<br />

This year Revaz Siradze presented his new book – “Culture and Imagology” to those<br />

interested in culture. Prof. Siradze offers a decisive research of cultural issues, connected<br />

with imagology of literature and art, and historical and modern conceptology. The book<br />

unites six researches, which represent the new reading-realization of concrete questions, on<br />

the basis of researches of imagology and modern conceptology, by taking into consideration<br />

traditional opinions.<br />

Imagological periodization introduced by R. Siradze (which joins four periods), maybe<br />

arguable for a lot of people, but it is worth mentioning that a new viewpoint, methodological<br />

approach will be distinguished on the basis of prolonged scientific research.<br />

Essay – Time and Period –unites essential concepts, ideas and events connected with<br />

historical and contemporary conceptology. Prof. Siradze tries to represent the above mentioned<br />

issue by means of image perception.<br />

It should be noted that two essays of Siradze’s book – Sioni and Georgian Churchology<br />

and Svetitskhoveli, Aia-Sopia and Sioni” – should be analysed and perceived as a whole.<br />

These two researches form the basis for the preceding chapter – “Sveti-Tskhoveli” – Essence<br />

for Georgian’s Spiritual Life. In general, the reader will get acquainted and will realize the significance<br />

of Georgian’s spiritual life –inner-essence of Sveti –Tskhoveli and “Svetitskhoveli”.<br />

One of the essays of the book – Toponymy “Gareja” and its ecclesiastic content –<br />

aims at clearing the debatable issues of scientific literature which are still disputable and<br />

cause discussions.<br />

In the essay – Bodi-Bodbre and Soji Queen – is singled out the issue of Bodbe baptizing<br />

during St. Nino (on the basis of “Moqtsevai Qartlisai”). There is also mentioned the<br />

special importance of Bodbe and entire Kakheti acquiring after St. Nino’s burring there.<br />

R. Siradze considers that the personality of Soji Queen also plays an important role in the<br />

271


272<br />

nana gonjilaSvili<br />

importance of Bodbe, whose public life represents ”Big Kakheti’s” union with Georgian<br />

Christen world.<br />

The work – Ioane Petritse’s Imagology – is crucial for the perception of Ioane<br />

Petridze’s imagology. We have an opportunity, in this complicated philosophical thinking,<br />

with the help of different viewpoints, to recognize the peculiarities of imaging being perceived<br />

and formed by the philosopher. We can define the place and importance of image in<br />

Petritse’s opinion about varieties of events.<br />

In the essay – Rustaveli’s aesthetical viewpoint - R. Siradze finds interesting explanations<br />

to the problems raised in scientific literature concerning Rustaveli’s aesthetical thinking<br />

and proves his viewpoints on the basis of theoretical-literary principles of middle ages,<br />

which represent the novelty and leads us towards the way of truth finding.<br />

In Siradze’s work - “tsasa tsatasa” (Queen Tamar’s Iambic) – R. Siradze singles out<br />

essential observations and expresses a significant opinion, which can be explained and<br />

considered with the help ofimagology.<br />

In the essay – Galaktion’s “Blue Horses” and V. Kandinsky’s “Blue Hosreman”<br />

(towards inter-textual reading) – inter-textual analysis of the problems, representation of<br />

reminiscences and aesthetics helps us to guess and read the inner(spiritual) content of the<br />

creative works. R. Siradze shows us in wholeness the accompanying impulses of creative<br />

processes of the writers, spiritual being or poetic philosophy.<br />

R. Siradze’s research – Apocalypse of Book. Apocalyptic Contemplate “In St. Nino’s<br />

Life” – shows the importance, deep content of the text of “St Nino’s Life”. It is a treasure<br />

of paradigmatic imagology, to be perceived and analyzed with the help of inter-textuality.<br />

In the essay – “They Stood and Waited”, “They Stand and Wait” – R. Siradze’s aim<br />

is to represent two sources of “High Mountains” by means of “inter-textual” reading: !. Evsevi<br />

Aleksandriely’s “Kviriaki” and 2. Goethe’s understanding of the nature of mountains<br />

in “From Voyage in Italy”. It should be noted that these works are first mentioned as source<br />

of “High Mountains” in this research.<br />

The essay – “A Soul Speaking with Action” – concerns the representation-consideration<br />

of Ilia Chavchavadze’s “Shadow”s problematic. The mentioned research offers rereading<br />

of “Shadow” in a new way. Interpreting Shadow’s image and the whole poem in<br />

this way enables the reader to take a deep insight into Ilia Chavchavadze’s works and his<br />

view point.<br />

The essay – Towards Georgian Paradigmatic Imagology - ends R. Siradze’s book. It<br />

consists of several subheadings and represents inter-defining issues as a whole. The above<br />

mentioned research is one of the decisive and distinguishable between his numerous works<br />

and in general among Georgian scientific researches. Its essence is defined as from the<br />

point of view of literary theory, as well as general science.<br />

R. Siradze’s monograph – Georgian Culture and Imagology – enables us, to look at<br />

the history of imagology of Georgian literature, artistic-aesthetic or general-artistic study


evaz siraZe _ `kultura da saxismetyveleba~<br />

of literature, research-study of paradigmatic imagology of Georgian literature, Georgian<br />

thinking traditions, national aesthetic world perception, change of language perception,<br />

connection of cultural issues with historic and contemporary conceptology and others.<br />

Therefore, the above mentioned book shows new-old words, ideas and events and opens a<br />

new spiritual world to the specialists and readers interested in Georgian culture.<br />

273


axali wignebi<br />

revaz siraZe<br />

kultura da saxismetyveleba<br />

gamomcemloba: inteleqti<br />

2008<br />

es wigni revaz siraZis winare naSromebis _ `qarTuli esTetikuri azris<br />

istoriidan~, `qarTuli kulturis safuZvlebi~ da sxvaTa _ gagrZelebaa.<br />

am naSromSic kulturis sakiTxebi ukavSirdeba saxismetyvelebas mwerlobasa<br />

da mxatvrobaSi, agreTve istoriulsa da Tanamedrove cnebaTmetyvelebas.<br />

avtoris TqmiT, `kultura saxea adamianisa, saxea pirovnuladac,<br />

erovnuladac da zogadadamianuradac. amitom kulturologia, SeiZleba,<br />

saxismetyvelebiTi iyos~.<br />

Tamar barbaqaZe<br />

soneti saqarTveloSi<br />

gamomcemloba: universali<br />

2008<br />

wignSi monografiulad aris Seswavlili sonetis istoriis etapebi<br />

qarTul mwerlobaSi. naSromSi naCvenebia, rom soneti erovnuli poeziis<br />

istoriis sxvadasxva etapze gavrcelebul myar saleqso formaTagan dRes<br />

yvelaze ufro popularulia. monografiaSi sonetis istoriis da Teoriis<br />

sakiTxebi urTierTkavSirSia ganxiluli. ZiriTadi versifikaciuli parametrebis<br />

Seswavlis safuZvelze, gaanalizebulia qarTvel poetTa sonetebi.<br />

literaturis Teoria: XX saukunis ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi<br />

da mimdinareobebi<br />

avtorTa koleqtivi (meore Sevsebuli gamocema)<br />

Teimuraz doiaSvili (redaqtori), irma ratiani (redaqtori)<br />

gamomcemloba: literaturis institutis gamomcemloba<br />

2008<br />

winamdebare krebuli aris wignis _ `literaturis Teoria. XX saukunis<br />

ZiriTadi meTodologiuri koncefciebi da mimdinareobebi~ _ meore,<br />

Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema. igi eTmoba me-20 saukunis ZiriTadi<br />

literaturul-Teoriuli meTodologiuri koncefciebisa da mimdinareobebis<br />

analizs. avtorTa koleqtivis naSromi gansazRvrulia literaturisa<br />

da literaturaTmcodneobis problemebiT dainteresebuli farTo mkiTxvelisTvis.<br />

misi gamoyeneba mizanSewonilia rogorc filologiuri, ise,<br />

274


zogadad, humanitaruli profiles studentebTan. axal, Sevsebul gamocemas<br />

Tan erTvis pirTa saZiebeli da terminTa leqsikoni, romelic venera kavTiaSvilma<br />

da rusudan canavam moamzades. sxvadasxva Teoriuli mimdinareobisadmi<br />

miZRvnili statiebs, aseve, daemata statia gavlenis Teoriis Sesaxeb.<br />

levan bregaZe<br />

moTxrobebi literaturaze.<br />

gamomcemloba: bakur sulakauris gamomcemloba<br />

2008<br />

levan bregaZis am wignSi Tavmoyrilia kritikosis mier bolo wlebSi<br />

dawerili saukeTeso werilebi. mkiTxveli aq kvlav gaecnoba avtoris mosazrebebs,<br />

isev eqneba saSualeba isiamovnos levan bregaZisTvis damaxasiaTebeli,<br />

teqstebis uCveulo kuTxiT kiTxvis maneriT Tu interteqstualuri<br />

paralelebis siuxviT. aq gansakuTrebuli isaa, rom am wigniT avtori cdilobs<br />

TviTon mogvevlinos mTxrobelad da mxatvruli literaturis Sesaxeb<br />

gviambos; an rogorc TviT avtori acxadebs wignis dasawyisSi: `mTxzvelTa<br />

ostatobis Sesaxeb Txroba aravis tovebs gulgrils, risi mizezic<br />

is unda iyos, rom yvela Cvengani, metad Tu naklebad, mTxzvelia~.<br />

saerTaSoriso samecniero konferencia `ilia WavWavaZe da misi epoqa~<br />

(masalebi)<br />

gamomcemloba: SoTa rusTavelis qarTuli literaturis instituti<br />

irma ratiani (redaqtori)<br />

2008<br />

krebulSi Tavmoyrilia 2007 wels Catarebuli konferenciis masalebi.<br />

rogorc aRiarebulia, klasikuri Txzulebis upiratesoba aris is, rom igi<br />

yvela epoqaSi sxvadasxvagvarad wakiTxvis saSualebas iZleva da amitomac<br />

r kargavs aqtualobas. igive SeiZleba iTqvas ilia WavWavaZis mxatvrul<br />

teqstebsa da publicistur memkvidreobaze. krebuli aerTianebs rogorc<br />

sakuTriv ilias nawarmoebebis mravalferovan interpretaciebs, aseve mis<br />

mier sxvadasxva dros ama Tu im sakiTxze gamoTqmuli azris analizs. aq<br />

aris rogorc recefciis, ise mwerlis winamorbedi Tu momdevno xanis avtorebis<br />

saSualebiT misi Semoqmedebis interpretaciis nimuSebi, Teoriuli<br />

kvlevebic da teqstologiuri naSromebic, komparativistuli analizic<br />

da folkloristikuli kvlevac. krebulSi Sesulia rogorc qarTveli, ise<br />

ucxoeli avtorebis naSromebi.<br />

Mapping World Literature: International Canonization and Transnational Literatures<br />

Continuum Literary Studies<br />

275


y Mads Rosendahl Thomsen<br />

meds rozendal Tomseni<br />

msoflio literaturis adgili: saerTaSoriso kanonizacia da transnacionaluri<br />

literaturebi<br />

gamomcemloba: Continuum<br />

2008<br />

Tomsenis wigns, sadac warmodgenilia gabeduli da profesionaluri analizi<br />

msoflio literaturis konceptis Sesaxeb mimdinare kamaTSi sicxadis<br />

Setanis TvalsazrisiT Zalian mniSvnelovani naSromia. avtori gvexmareba,<br />

rom ukeT gavigoT Cvens Tanamedrove globalistur samyaroSi literaturuli<br />

teqstebis Seqmnis da gavrcelebis Taviseburebebi. Tavis mosazrebebs<br />

avtori literaturis Tanavarskvlavedebis cnebis saSualebiT ayalibebs.<br />

Tomseni Tavis naSromSi TvalsaCino magaliTebis saSualebiT ganixilavs<br />

msoflio literaturis cnebasTan dakavSirebul sakiTxs da amdenad, mniSvnelovania<br />

rogorc komparativistikis studentebisTvis, ise pedagogebisTvisac.<br />

Tomsenis wigni msoflio literaturis sxvadasxva fenomenebisa<br />

da semantikuri fenebis sistemuri analizis SesaniSnavi nimuSia.<br />

Authority Matters: Rethinking the Theory and Practice of Authorship<br />

by Stephen Donovan (Editor), Danuta Fjellestad (Editor), Rolf Lundén (Editor)<br />

sTiven donovani (redaqtori), danuta fielestadi (redaqtori), rolf<br />

lundeni (redaqtori)<br />

avtorobis sakiTxi: avtorobis Teoriis da praqtikis xelaxali gaazreba<br />

gamomcemloba: Rodopi<br />

2008<br />

eseebis am vrcel krebulSi 11 mkvlevris da mwerlis naSromebi erTiandeba,<br />

sadac isini avtorobasa da ZalauflebasTan dakavSirebul sakiTxebze<br />

msjeloben. isini am problemas kulturis teqstebis warmoebasa da maT<br />

recefciasTan mimarTebaSi ganixilaven. sanalizo dro moicavs periods renesansidan<br />

cifruli gamocemebis xanis CaTvliT. am eseebSi aris mcdeloba,<br />

rom xelaxla gaviazroT rolan bartis, miSel fukos da pier burdies gavleniani<br />

Teoriebi da gansxvavebuli kuTxiT wavikiTxoT iseTi avtorebis mxatvruli<br />

teqstebi, rogorebicaa filip sidnei, Tomas hardi, ieitsi, gertrud<br />

staini da sxvebi.<br />

276<br />

Theories of Narrative<br />

by T. Hawkes<br />

T. houqsi


narativis Teoriebi<br />

gamomcemloba: Routledge<br />

2008<br />

es samtomeuli 42-nawiliani seriis _ `axali aqcentebis~ nawilia. am<br />

seriis pirveli wigni 1977 wels gamovida da maSinve Secvala literaturaTmcodneobis<br />

saxe.<br />

Writing and Filming the Painting: Ekphrasis in Literature and Film<br />

by Laura M. Sager Eidt (Author)<br />

lora m. zager aidti<br />

naxatis Sesaxeb wera da kinogadaReba: ekfrasisi literaturasa da<br />

kinoSi<br />

gamomcemloba: Rodopi<br />

2008<br />

am inovaciur interdisciplinur kvlevaSi erTmaneTTan Sedarebulia<br />

ferweris gamoyeneba literaturul teqstebsa da filmebSi. oTxi tipis ekfrasisis<br />

gansazRvrisas, avtori miuTiTebs ekfrasisis cnebis gafarToebaze<br />

da iseT filmebs ganixilavs, romlebic vizualur xelovnebaze an, zogadad,<br />

xelovanebze mogviTxrobs. am TvalsazrisiT aanalizebs goias, rembrandtis<br />

da vermeeris xelovnebas da maT ekfrasisul gamoyenebas sxvadasxva teqstsa<br />

da filmSi. wignSi avtori naTelyofs, Tu ramdenad mniSvnelovania ekfrasisi<br />

literaturul teqstebsa da filmebSi esTetikuri da ideologiuri<br />

sakiTxebis gamosavlenad. wignSi Teoriuli sakiTxebi ganxilulia me-20<br />

saukunis evropuli literaturisa da kinos wamyvani warmomadgenlebis<br />

Semoqmedebis fonze.<br />

Feminine Discourse in Roman Comedy: On Echoes and Voices<br />

by Dorota M. Dutsch (Author)<br />

doroTa m. daTSi<br />

feminuri diskursi romaul komediaSi: eqoebisa da xmebis Sesaxeb<br />

2008<br />

laTinur enaze dawerili literatura qal avtorebs TiTqmis ar icnobs.<br />

amitomac isRa dagvrCenia, rom im periodSi qalebis msoflmxedvelobis<br />

Sesaxeb warmodgena mamakaci avtorebis saSualebiT SevityoT. plavtusis<br />

(Zv. w. III-II saukuneebi) da terenciusis (Zv. w. II s.) nawerebSi vlindeba,<br />

rom maTi qali personaJebis metyveleba gansakuTrebuli enobrivi TaviseburebebiT<br />

xasiaTdeba: saalerso sityvebiT da uamrav wvrilman problemaze<br />

yuradRebis gamaxvilebiT.<br />

277


Dialogism and Lyric Self-Fashioning: Bakhtin and the Voices of a Genre<br />

by Jacob Blevins (Editor)<br />

dialogizmi da lirikuli `me~-s formireba: baxtini da Janris saxeobebi<br />

jeiqob blevinsi (redaqtori)<br />

gamomcemloba: Susquehanna <strong>University</strong> Press<br />

2008<br />

mixail baxtiniseuli dialogurobis Teoriis amosaval wertilad dasaxviT,<br />

am wignSi ganxilulia lirikuli poeturi tradiciis farglebSi dapirispirebul<br />

xmaTa gamovlinebebi. lirikuli subieqtis TviTSegneba weris/<br />

metyvelebis aqtis msvlelobisas, sxvadasxva doneze, udavod, dakavSirebulia<br />

sxvaTa aSkara Tu Sefarul xmebTan. wignSi Tavmoyrilia klasikuri, Suasaukuneebis,<br />

adreuli modernizmisa da modernizmis xanis lirikuli nawarmoebebis<br />

Sesaxeb dawerili eseebi, sadac dialogurobis sxvadasxva elementi gvxvdeba,<br />

iqneba es mamrobiTi Tu mdedrobiTi, sajaro Tu piraduli diskursebi, interteqstualoba<br />

da warsulis xmebi, dialogebi literaturasa da xelovnebas<br />

Soris da, rac mTavaria, dialogi lirikul `me~-sa da mkiTxvels Soris.<br />

In Defense of Reading<br />

by Daniel R. Schwarz<br />

deniel r. Svarci<br />

wakiTxvis dasacavad<br />

gamomcemloba: Wiley-Blackwell<br />

2008<br />

gavleniani da araerTi premiis mflobeli kritikosis, deniel Svarcis<br />

mier dawerili naSromi `wakiTxvis dasacavad: rogor vaswavloT literatura<br />

21-e saukuneSi~ wakiTxvis aqtiT mogvrili siamovnebis gulmxurvale<br />

dacvis nimuSia. wignSi dasmulia iseTi problemuri sakiTxi, rogoricaa:<br />

ratom da rogor vkiTxulobT teqstebs. aseve dasmulia Tanamedrove universitetebSi<br />

literaturis swavlebis problemac. Svarcis Tanaxmad, kargi<br />

kritikosisTvis Tanabrad mniSvnelovania teqstic da konteqstic. masSi avtori<br />

ganixilavs iseTi avtorebis teqstebs, rogorebicaa joisi, vulfi,<br />

konradi, forsteri, gordimeri da Spigelmani.<br />

278<br />

Dream Notes<br />

by Theodor W. Adorno<br />

Teodor adorno<br />

sizmris Canawerebi<br />

gamomcemloba: Polity<br />

2008


adornos aocebda sakuTari sizmrebi da mTeli cxovrebis manZilze iwerda<br />

maT. sicocxleSi mxolod ramdenime sizmari gamoqveynda. wignSi Sesulia<br />

adornos Canawerebi sizmrebis Sesaxeb, romelic misi sicocxlis ukanasknel<br />

25 weliwads moicavs. mas, vinc adornosgan maRalfardovan msjelobas elodeba<br />

filosofiuri sakiTxebis, musikisa da kulturis Sesaxeb, imedi gaucruvdeba<br />

da mxolod adornos gulaxdili refleqsiebi daxvdeba. masSi igrZnoba<br />

avtoris Sinagani survilebi, danaSaulis SegrZneba Tu mRelvareba. sizmrebi<br />

warmodgenilia pirdapir, Seulamazeblad. arc maTi analizia aq Catarebuli.<br />

Cndeba kiTxva: es yvelaferi gamonagonia, avtobiografiaa Tu cnobierebis winareracionaluri,<br />

kvazimiTosuri mdgomareobis moxelTebis mcdelobaa?<br />

Ковтун Е. Н. Художественный вымысел в литературе ХХ века: учебное<br />

пособие<br />

e. kovtuni<br />

mxatvruli gamonagoni XX saukunis literaturaSi: saxelmZRvanelo<br />

gamomcemloba: Высшая школа<br />

2008<br />

wignSi me-20 saukunis fantastikuri literatura ganxilulia mxatvruli<br />

gamonagonis sxva tipebis ganviTarebis konteqstSi, rac saerTo jamSi,<br />

uCveulos Sesaxeb Txrobis saxesxvaobaTa erTmaneTTan dakavSirebul erTian<br />

sistemas qmnis. wignSi konkretuli magaliTebis moxmobiT, aRdgeba originaluri<br />

mxatvruli struqturebi _ modelebi, romlebic damaxasiaTebelia<br />

fantastikisTvis, utopiisTvis, jadosnuri zRaprebisa Tu miTebisTvis.<br />

Хосе Ортега-и-Гассет. Анатомия рассеянной души. Пио Бароха. Древо<br />

познания<br />

xose ortega-i-gaseti. dafantuli sulis anatomia<br />

pio baroxa. xe cnobadisa<br />

gamomcemloba: Лабиринт<br />

2008<br />

wignSi Sesulia me-20 saukunis ori espaneli klasikosis _ filosofos<br />

xose ortega-i-gasetis da mweral pio baroxas Txzulebebi. am SemTxvevaSi<br />

erTdrouladaa warmodgenili gamokvevac (ortega-i-gasetis) da saanalizo<br />

teqstic (baroxas baroxas romani). romani).romani). ). me-19-me-20 me-19-me-20 me-19-me-20 me-19-me-20 -19-me-20 me-20 -20 saukuneebis saukuneebis saukuneebis saukuneebis saukuneebis mijnis mijnis mijnis mijnis mijnismijnis evropuli evropuli evropuli evropuli evropuli evropulievropulikul- kul- kulkul-<br />

kul- kul- kul- kul- kul- kulkulkulkulturiskonteqstSimaTidialogiswyalobiT,<br />

, mkiTxvelifilosofiurire re- refleqsiebisvelSivelSi<br />

aRmoCndeba. aRmoCndeba.aRmoCndeba. . espaneli espaneli espaneli espaneli filosofosis filosofosis filosofosis filosofosisfilosofosis es es es es eses naSromi naSromi naSromi naSromi naSromi naSrominaSromipirvepirvepirve- pirve- pirvepirvepirvepirvepirveladiTargmnarusulenaze,<br />

, romanisteqstiskigadamuSavebuliredaqcii-redaqcii redaqcii- redaqcii-<br />

Taa warmodgenili. gamocemis samecniero aparati moicavs Sesaval werils,<br />

orive nawarmoebis komentarebs da saxelTa saZiebels.<br />

279


280<br />

SoTa rusTavelis qarTuli literaturis institutis samecniero<br />

publikaciebis stili<br />

1. literaturis institutis periodul gamocemebSi ibeWdeba naSromebi, romlebic moicavs<br />

Tanamedrove literaturaT mcod neobisaTvis aqtualur Temebsa da problemebs, mniSvnelovan<br />

gamokvlevaTa jer gamouqveynebel Sedegebs.<br />

2. naSromi warmodgenili unda iyos or calad (eleqtronuli versiiT, disketze _ floppy A:)<br />

da Tan axldes:<br />

� Tavfurceli, romelSic miTiTebuli iqneba avtoris saxeli, gvari, statusi da sakontaqto<br />

koordinatebi;<br />

� anotacia qarTul enaze (1 nabeWdi gverdi).<br />

3. damowmebani (damowmebuli literaturis nusxa) statias unda erTvodes boloSi.<br />

4. naSromi moculobiT unda iyos kompiuterze nabeWdi ara umetes TxuTmeti da aranakleb<br />

xuTi gverdisa.<br />

5. naSromi dabeWdili da gaformebuli unda iyos A4 formatis TeTr qaRaldze Semdegnairad:<br />

a) naSromis saTauri (iwereba SuaSi);<br />

b) naSromis teqsti;<br />

g) damowmebani (damowmebuli literaturis nusxa);<br />

d) anotacia;<br />

e) oTxive mxriv datovebuli mindori 25 mm;<br />

v) nabeWdi teqstis Srifti – Lit.Nusx 11, intervali _ 1;<br />

6. JurnalSi miRebulia evropuli standartebis Sesabamisad SemuSavebuli citirebisa da mi-<br />

TiTebis wesi `literaturis institutis stili~ (list).<br />

misi moTxovnebia:<br />

a) motanili citata ZiriTadi teqstisgan gamoiyofa brWyalebiT (` ~). citirebis dasasruls,<br />

mrgval frCxilebSi, daismis indeqsi, romelSic aRniSnulia citirebuli teqstis<br />

avtoris gvari, teqstis gamoqveynebis weli, Semdeg _ orwertili da gverdi.<br />

magaliTad: (abaSiZe 1970:25). (ix. danarTSi warmodgenili nimuSi).<br />

b) saleqso strofis (da ara striqonis) citirebis SemTxvevaSi, motanili citata gamoiyofa<br />

teqstisagan da citatis fontis (Sriftis) zoma mcirdeba erTi intervaliT (mag.:<br />

Tu teqstis fontis zomaa Lit.Nusx 11, maSin citatis zoma iqneba Lit.Nusx 10).<br />

g) me-6 punqtis moTxovna ar exeba rubrikebs `gamoxmaureba, recenzia~ da `axali wignebi~,<br />

sadac Sriftis zomebia:<br />

� ZiriTadi teqsti Lit.Nusx 10,<br />

� ganmarteba-SeniSvnebi (sqolioSi CataniT) _ Lit.Nusx 9.<br />

7. damowmebani (damowmebuli literaturis nusxa) unda dalagdes indeqsis mixedviT, anbanuri<br />

rigiT da daibeWdos garkveuli wesiT (dawvrilebiT ix. danarTis cxrili).<br />

8. a) statiis avtoris vrceli ganmartebani inomreba da inacvlebs<br />

teqstis bolos anotaciis win;<br />

b) statiis avtoris mcire SeniSvnebi aRiniSneba varskvlaviT da Caitaneba gverdis bolos,<br />

sqolioSi.<br />

9. avtori pasuxismgebelia dasabeWdad warmodgenili naSromis literaturul stilsa da<br />

marTlweraze.<br />

10. Semosuli statia sarecenziod gadaecema anonimur eqsperts.<br />

11. Semosuli masalebis ganxilvis Semdeg, damatebiTi miTiTebebisaTvis, redaqcia daukavSirdeba<br />

dasabeWdad SerCeul naSromTa avtorebs.<br />

12. avtors, gansazRvruli vadiT (ara umetes sami dRisa), koreqturisaTvis eZleva ukve dakabadonebuli<br />

naSromi. Tu dadgenil vadaSi statia ar iqneba dabrunebuli, redaqcia uflebas<br />

itovebs SeaCeros igi an dabeWdos avtoris vizis gareSe.


.<br />

danarTi<br />

citirebis, miTiTebisa da bibliografiis formis nimuSi<br />

nimuSi:<br />

Jenetis amocanaa prustis mxatvruli maneris TaviseburebaTa gamokvleva<br />

da imis dasabuTeba, rom `metafora da metonimia SeuTavsebeli antagonistebi<br />

rodi arian. isini ganamtkiceben da msWvalaven urTierTs,<br />

meore maTganis jerovani Sefaseba sulac ar niSnavs metonimiaTa erTgvari<br />

nusxis (romelic konkurencias gauwevs metaforaTa nusxas) Sedgenas,<br />

aramed – imis gamovlenas, Tu rogor monawileoben da funqcionireben<br />

analogiis mimarTebaTa farglebSi `Tanaarsebobis~ mimarTebebi.<br />

amgvarad, unda gamoaSkaravdes metonimiis roli metaforaSi~ (Jeneti<br />

1998: 37). ratom SearCia Jenetma analizis sagnad swored prustis Semoqmedeba?<br />

imitom, aRniSnavs mecnieri, rom TviT prustis esTetikur TeoriaSi,<br />

iseve, rogorc praqtikaSi, metaforul (analogiaze damyarebul)<br />

mimarTebebs Zalze arsebiTi roli ganekuTvneba, imdenad arsebiTi, rom<br />

maTi mniSvneloba da roli, sxva semantikur mimarTebebTan SedarebiT,<br />

Zalze gazviadebulia.<br />

cxrili<br />

monacemis tipi damowmebuli literaturis nusxis<br />

(damowmebani-s) forma indeqsis mixedviT<br />

Bibliography Form<br />

wigni,<br />

erTi avtori<br />

Book, one authors<br />

wigni,<br />

ori, an meti avtori<br />

Book, two authors<br />

abaSiZe 1970: abaSiZe k. etiudebi XIX s.-is qarTuli<br />

literaturis Sesaxeb. <strong>Tbilisi</strong>:<br />

gamomcemloba `merani~, 1970.<br />

vaisi 1962: Weiss, Daniel A. Oedipus in Nottingham: D.H.<br />

Lawrence. Seattle: <strong>University</strong> of Washington<br />

Press, 1962.<br />

kekeliZe ... 1975: kekeliZe k., baramiZe a. Zveli qarTuli<br />

literaturis istoria. <strong>Tbilisi</strong>:<br />

gamomcemloba `mecniereba~, 1975.<br />

naTaZe ... 1994: naTaZe k., petriaSvili v., nakaSiZe b. qarTulrusuli<br />

literaturuli urTierTobis<br />

istoriidan. quTaisi: gamomcemloba<br />

`ganTiadi~, 1994.<br />

hiutoni ... 1959: Houghton, Walter E. and G. Robert Strange.<br />

Victorian Poetry and Poetics. Cambridge:<br />

Harvard <strong>University</strong> Press, 1959.<br />

281


282<br />

yovelTviuri<br />

Jurnalis an sxva<br />

tipis perioduli<br />

gamocemis statia<br />

Article in a journal or<br />

magazine published<br />

monthly<br />

wigni, avtoris gareSe<br />

Book, no author given<br />

dawesebuleba,<br />

asociacia da<br />

misTanani, avtoris<br />

poziciiT<br />

Institution, association, or<br />

the like, as “author”<br />

redaqtori, an<br />

kompilatori, avtoris<br />

poziciiT<br />

Editor or compiler as<br />

“author”<br />

eleqtronuli<br />

dokumenti<br />

internetidan<br />

Electronic document:<br />

From Internet<br />

enciklopedia,<br />

leqsikoni<br />

Encyclopedia,<br />

Dictionary<br />

aleqsiZe 1992: aleqsiZe z. `qarTvel ebraelTa~ saRmrTo<br />

misia saqarTvelos samociqulo eklesiis<br />

TvalTaxedviT. J. iveria. qarTul-evropuli<br />

institutis Jurnali, 1, 1992.<br />

someri 1988: Sommer, Robert. The Personality of Vegetables:<br />

Botanical Metaphors for Human Characteristics.<br />

Journal of Personality 56, no. 4 (December)<br />

1988.<br />

sabiblioTeko ... 1989: sabiblioTeko saqmis organizacia da<br />

marTva. baTumi: gamomcemloba `aWara~, 1989.<br />

cxovrebis ... 1976: New Life Options: The Working Women’s<br />

Resource Book. New York: McGraw-Hill, 1976.<br />

amerikis ... 1995: amerikis biblioTekaTa asociacia.<br />

organizaciis saxelmZRvanelo cnobari da<br />

1995/1996 wlis wevrTa cnobari. Cikago:<br />

amerikis biblioTekaTa asociacia, 1995.<br />

amerikis ... 1995: American Library Association. ALA Handbook<br />

of Organization and 1995/1996 Membership<br />

Directory. Chicago: American Library<br />

Association, 1995.<br />

duduCava 1975: duduCava m. (redaqtori). literaturis<br />

Teoriis mcire leqsikoni. Tb.:<br />

gamomcemloba `nakaduli~, 1975.<br />

hendersoni 1950: Henderson, J.N.D. (editor). The World’s Religions.<br />

London: Inter-Varsity Fellowship, 1950.<br />

mitCeli 1995: mitCeli, uiliam j. bitebis qalaqi: sivrce,<br />

adgili da sainformacio nakadi [on-lain<br />

wigni] (kembriji: gamomc.: MIT Press, 1995,<br />

ganTavsebulia 29 seqtembridan, 1995); mis.:<br />

http://www-mitpress.mit.edu:80/ City_of_Bits/<br />

Pulling_Glass/ index.html; Internet.<br />

mitCeli 1995: Mitchell, William J. City of Bits: Space, Place, and<br />

the Infobahn [book on- line]. Cambridge, MA:<br />

MIT Press, 1995, accessed 29 September 1995;<br />

available from http://www-mitpress. mit.edu:80/<br />

City_of_Bits/Pulling_Glass/ index.html; Internet.<br />

vebsteri 1961: vebsteris axali sauniversiteto leqsikoni.<br />

springfildi: MA: G. и C. Merriam, 1961<br />

vebsteri 1961: Webster’s New Collegiate Dictionary. Springfield:<br />

MA: G. & C. Merriam, 1961.


interviu<br />

(gamouqveynebeli)<br />

saavtoro xelnaweri<br />

Interview (unpublished)<br />

by writer of paper<br />

sagazeTo statia<br />

Newspaper article<br />

yovelkvireuli<br />

Jurnalis statia<br />

Article in a magazine<br />

publis hed weekly (or of<br />

general interest)<br />

Tezisebi, an<br />

sadisertacio<br />

naSromis daskvnebi<br />

(debulebebi)<br />

Thesis or dissertation<br />

morganisi 1996: morganisi, nensi d. interviu avtorTan, 16<br />

ivlisi 1996, fol riviera, masaCusetsi,<br />

Canaweri<br />

morganisi 1996: Morganis, Nancy D. Interview by author, 16 July<br />

1996, Fall River, MA. Tape recording.<br />

niu iork taimsi 1990: `mariotis korporaciis profili~, gaz.<br />

niu iork taimsi, 21 ianvari 1990, Can. III, gv. 5.<br />

niu iork taimsi 1990: “Profile of Marriott Corp.” New York Times,<br />

21 January 1990, sec. III, p. 5.<br />

naiTi 1990: naiTi r. poloneTis Sinaomebi. J. aSS-is siaxleni<br />

da msoflios cnobebi, 10-17 seqtemberi,<br />

1990.<br />

naiTi 1990: Knight R. Poland’s Feud in the Family. U.S. News and<br />

World Report, 10-17 September, 1990.<br />

filipsi 1962: filipsi o. ovidiusis zegavlena lucianis<br />

zepur sazogadoebaze. sadoqtoro<br />

disertacia, Cikagos universiteti, 1962.<br />

filipsi 1962: Phillips, O. The Influence of Ovid on Lucan’s Bellum<br />

Civile. Ph.D. diss., <strong>University</strong> of Chicago, 1962.<br />

*erTsa da imave wels gamocemuli ramdenime naSromi (calke an TanaavtorobiT) an<br />

erTi da igive naSromi (gagrZelebebiT) ramdenime nomerSi mieTiTeba anbanuri rigiT.<br />

magaliTad:<br />

(abaSiZe 1987a: 21), (abaSiZe 1987b: 87).<br />

283

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!