YDK 947
YDK 947
YDK 947
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
edaqtorisgan<br />
`istoriul-eTnologiuri Ziebanis XII tomi<br />
mravalferovani TematikiT gamoirCeva. aq warmodgenilia<br />
naSromebi rogorc saqarTvelos istoriis,<br />
eTnologiis, istoriuli geografiis, enaTmecnierebis,<br />
eklesiis istoriis, aseve sxva qveynebis<br />
kulturisa da miTologiis Sesaxeb. garkveuli<br />
siaxlea im kuTxiTac, rom am tomSi masalebi<br />
warmodgenilia rubrikebis saxiT.<br />
samwuxarod, unda iTqvas, rom winamdebare<br />
tomi gamoirCeva Cveni Zvirfasi kolegebis xsovnisadmi<br />
miZRvnili mogonebebis simravliT. qarTulma<br />
humanitarulma mecnierebam am weliwadSi didi<br />
danaklisi ganicada. davkargeT iseTi nayofieri<br />
da niWieri mecnierebi, rogorebic iyvnen TinaTin<br />
oCiauri, vaxtang SamilaZe, soso WanturiSvili,<br />
manana SilakaZe, mixeil qurdiani.<br />
Cven mokrZalebiT SevecdebiT maTi xsovnis<br />
pativiscemas im mogonebebis gamoqveynebiT, romlebic<br />
saocari siTboTia savse da odnav mainc<br />
warmoaCens maT damsaxurebas qarTuli mecnierebis<br />
winaSe.<br />
3
istoria<br />
History<br />
4<br />
xaTuna ioseliani<br />
samxedro SenaerTebis aRmniSvneli<br />
qarTuli terminologia<br />
gansakuTrebiT rTuli geopolitikuri mdebareobis<br />
gamo, saqarTvelo uZvelesi periodidanve<br />
mraval sirTules awydeboda, rac garkveulwilad<br />
aisaxeboda mis ganviTarebaze. am viTarebam<br />
yvelaze meti gavlena samxedro saqmeze moaxdina.<br />
uZvelesi xanidan moyolebuli, saqarTvelos<br />
Zlier dampyroblebTan uwevda dapirispireba, ramac<br />
TavisTavad ganapiroba samxedro saqmis ganvi-<br />
Tareba, sabrZolo da Tavdasacavi iaraRis mravalferovneba<br />
da safortifikacio nagebobebisa<br />
da qselis uzado saxiT Camoyalibeba.<br />
sxvadasxva saxelmwifoebTan xSiri sabrZolo<br />
urTierTobebis Sedegad, qarTuli samxedro<br />
xelovneba TandaTan ixveweboda. misi ganviTareba<br />
xdeboda rogorc adgilobrivi kanonzomierebis<br />
Sesabamisad, ise mowinaaRmdegis samxedro saqmidan<br />
aRebuli niuansebis safuZvelze. am erTobliobam<br />
ki Camoayaliba qarTuli samxedro xelovneba,<br />
romelic saukuneebis manZilze tols ar<br />
udebda Tavis Tanamedrove sxva qveynebis samxedro<br />
saqmes. qarTvelebis sabrZolo meTodologia-<br />
Si gaTvaliswinebuli iyo yvelaferi _ geografiuli<br />
garemo, strategia, taqtika, SeiaraReba; saukeTesod<br />
iyo mogvarebuli umTavresi problema,<br />
romlis winaSec yovelTvis idga qarTuli saxelmwifo<br />
_ mravalricxovani mtris SedarebiT mci-
ericxovani ZaliT damarcxeba. qarTuli samxedro<br />
saqmis erTerTi pirveli mkvlevari, i. gedevaniSvili<br />
qarTuli sabrZolo wyobis ganxilvisas<br />
aseT daskvnas akeTebs: “qarTuli sabrZolo wyoba<br />
iyo moqnili, nawilebi erTmaneTisgan damoukidebeli,<br />
gaaCnda rezervi; evropaSi aseTi wyoba SemoiRes<br />
mxolod napoleonis Semdeg” [3, 59-60].<br />
Cveni kvlevis sagans amjerad ar warmoadgens<br />
qarTuli laSqris wyoba da brZolis warmoebis<br />
meTodologia. Cven ganvixilavT qarTul samxedro<br />
xelovnebasTan dakavSirebul ZiriTad terminologias,<br />
maT warmomavlobas da mniSvnelobebs.<br />
rogorc aRiniSna, qarTvelebs uZvelesi droidanve<br />
sabrZolo urTierTobebi hqondaT Zlier<br />
saxelmwifoebTan, rac garkveul gavlenas axdenda<br />
ara mxolod samxedro saqmis ganviTarebaze,<br />
aramed masTan dakavSirebul terminologiazec.<br />
SeiZleba iTqvas, rom didi nawili qarTuli samxedro<br />
terminologiisa, sparsulidan aris Semosuli,<br />
rac metyvelebs rogorc sparseTTan intensiur<br />
urTierTobaze, ise qarTuli sabrZolo xelovnebis<br />
siZveleze.<br />
qarTuli SeiaraRebuli Zalebis aRmniSvnelad<br />
gamoiyeneboda terminebi: “eri”, “jari”,<br />
“mxedroba”, “spa”, “laSqari”.<br />
uZvelesi qarTuli termini, romelic jars<br />
aRniSnavda “eri” iyo. wyaroebisa da leqsikologiuri<br />
monacemebidan Cans, rom “eri” Tavidan ori<br />
mniSvnelobis mqone sityva iyo. igi aRniSnavda<br />
“xalxs”, “mravals”, “xalxis erTobliobas”,<br />
“mrevls”, “wurili eri” _mdabio xalxs, anu glexobas”.<br />
amave dros, “eri” niSnavda jars, “ermravali<br />
_ didi jaris patrons”, xolo “erisagani”<br />
_ jariskacs, meomars. termin “erSi” gamokveTili<br />
5
samxedro mniSvnelobis maCvenebelia agreTve<br />
“erisTavis” instituti.<br />
sabas mixedviT “eri _ msoflio kaci, jaria”<br />
[4, 241]; i. abulaZes “eri” ar aqvs ganmartebuli,<br />
Tumca misgan nawarmoebi terminebi uxvad aqvs dadasturebuli:<br />
“erisagani _ jariskaci”; “erisakaci,<br />
eriskaci _ mxedari, jariskaci, saero piri,<br />
msoflio, mdabio”; “eriskacobisa modgami _ Tanamosagre,<br />
TanambrZoli” [1, 150].<br />
amrigad, uZvelesi qarTuli termini, romelsac<br />
dResac ar daukargavs aqtualoba da axla<br />
mxolod xalxis, naciis aRmniSvnelad ixmareba,<br />
Tavidan xalxsac niSnavda da jarsac. ivane javaxiSvilis<br />
daskvniT “eris” orgvari mniSvneloba<br />
gasakviri araa, imitom rom xalxi da jari uZveles<br />
dros erTidaigive iyo [9, 193]. anu qarTuli<br />
termini maSinaa gaCenili, rodesac molaSqreobis<br />
ufleba jer kidev yvelas hqonda, jari dgeboda<br />
yvela brZolisunariani mamakacisgan da molaSqreoba<br />
mxolod romelime fenis privilegias ar<br />
warmoadgenda. Tumca mas Semdegac, rac qarTuli<br />
saxelmwifo Camoyalibda, samxedro terminologia<br />
swored “erisgan” iwarmoeba: “erisTavi, erismTavari,<br />
erismoZRuari” jaris ufross, mxedar-<br />
TmTavars niSnavs.<br />
garkveuli periodi termini “eri” inarCunebda<br />
samxedro mniSvnelobas, Semdeg ki mas Caenacvla<br />
sparsuli warmoSobis leqsemebi “spa” da<br />
“laSqari”.<br />
xalxis, gundis, simravlis da aseve laSqris<br />
aRmniSvneli iyo “jari”, romelic Tavidan JamTaaRmwerelTan<br />
gvxvdeba: “aTasi yivCayi gaqceuli<br />
Sekrba vaxtangs Tana jarad” [8, 317]. sabasTan jari<br />
ganmartebulia rogorc “mravalni kacni _<br />
6
mijra jaris Setkeca” [5. 452]. aqac imave viTarebasTan<br />
gvaqvs saqme, termini aRniSnavs rogorc<br />
“mraval kacs”, xalxs, gunds, aseve laSqars, meomarTa<br />
krebuls. Tumca es termini, “erisgan” gansxvavebiT,<br />
samxedro mniSvnelobiT ganviTarda da<br />
dRes qarTuli sabrZolo SenaerTebis ZiriTadi<br />
aRmniSvnelia.<br />
gansakuTrebiT sayuradReboa termini “mxedari//mxedroba//samxedro”,<br />
romelic dResac jarTan<br />
erTad, qarTuli SeiaraRebis erTerT mTavar<br />
leqsemadaa damkvidrebuli.<br />
mxedari Tavdapirvelad mxolod cxenosans,<br />
amxedrebuls niSnavda, Semdgom gaCnda “mxedroba”,<br />
rac mTlianad jars aRniSnavda. amis safuZvelze<br />
SeiZleba vivaraudoT, rom Sua saukuneebis<br />
qarTul laSqarSi yvelaze mniSvnelovani cxenosani<br />
Zala iyo, ris Sedegadac es termini zogadad<br />
saomari xelovnebis _ “samxedro” _ aRmniSvnelad<br />
iqca. 1084 wlis tipikonSi, romelic petriwonis<br />
monastrisTvis iyo Sedgenili, erTi mokle<br />
da frTiani fraziT mSvenivradaa Camoyalibebuli<br />
qarTvelTa daxasiaTeba, sadac “mxedrobi-<br />
Ta” ukve Cvevas, profesias da erovnuli xasiaTis<br />
mTavar aspeqts gamoxatavs: “qarTvelni varT na-<br />
TesaviT mxnenni, mxedrobiTa aRzrdilni da marad<br />
Wirveulsa cxovrebasa Cveulni”. aseve SeiZlebas<br />
iTqvas daviTY aRmaSeneblis frazis Sesaxeb,<br />
romliTac is samRvdeloebas mimarTavs: “vi-<br />
Tarca mxedrobasa Sina aRzrdili..... martivTa mier<br />
sityuaTa gezraxo Tqven” [7, 357].<br />
werilobiTi wyaroebis monacemebis mixedviT<br />
“mxedars//mxedrobas” ori mniSvneloba gaaCnia.<br />
erTi esaa gundi, krebuli (“zecisa mxedrobani”<br />
[7, 209]), xolo meore _ cxenosani, cxenze amxed-<br />
7
ebuli. sabas ganmartebiT “mxჴedari _ cxenosani,<br />
mebrZoli, wvrTili da didgvaria’’ [4, 553]. aq<br />
kargad Cans, rom “mxedris” mniSvnelobaSi umTavresi<br />
sabrZolo, meomruli arsia, amave dros gawvrTnili<br />
da didgvarovani, rac isev adasturebs,<br />
rom saqarTveloSi meomari iyo socialurad dawinaurebeli<br />
fenis warmomadgeneli, Zlieri da<br />
gawrTvnili, anu Tavisi saqmis mcodne da SemZlebi.<br />
sulxan-saba orbelianis leqsikonSi metad<br />
saintereso informaciebi da ganmartebebi moipoveba<br />
qarTuli laSqris mmarTveli struqturis<br />
Sesaxeb, umaRlesi sardlobis titulatura aseve<br />
termin “mxedrobisganaa” warmoqmnili.<br />
sulxan-saba orbeliani jaris ufrosebis,<br />
anu sardlebis, sam Tanamdebobas gviCvenebs. pirvelia<br />
“mxჴedarT-mTavari” _ laSqarTa Semdgomi<br />
mefisa, romlisa brZanebasa erCian yoveli mxedroba”.<br />
misi Semdgomi piria “mxჴedarT-moZRuari”<br />
_ mxedrobaTa maswavlebeli, viTarZi uxamT brZola”;<br />
xolo mesamea “mxჴedarT-myuanebeli” _ ese<br />
ars mxedrobaTa winamZRoli, sada omi xams da misi<br />
ars rCeva, cixeTa Semodgoma, dadarneba da<br />
misTanani” [4, 553].<br />
sulxan-saba orbeliani qarTuli laSqris<br />
mmarTvelobis Sesaxeb metad saintereso cnobebs<br />
gvawvdis. Cans, rom umaRlesi mTavarsardlis<br />
garda, romelsac mefe warmoadgenda, qarTul<br />
laSqars yolia sami mTavari winamZRoli, romel-<br />
Ta funqciebic naTlad iyo gansazRvruli da diferencirebuli.<br />
I _ es aris jaris ufrosi, mxedarTmTavari,<br />
Semdgomi mefisa, romelsac emorCileba<br />
mTeli sabrZolo Zala; II _ mxedarTmoZRua-<br />
8
i, romelic SeiZleba samxedro operaciebis<br />
mrCevlad da maswavleblad CavTvaloT, vinaidan<br />
is urCevs, sad ra moqmedeba iqneba upriani, rogor<br />
unda ganlagdes jari da ra saxis Seteva<br />
ganxorcieldes; III _ mxedarTmyuanebeli, anu<br />
brZolis da mxedrobis wamyvani, realuri winam-<br />
ZRoli, romelic Tavad miuZRvis laSqars, omobs,<br />
gadamwyvet situaciaSi TviTon irCevs moqmedebis<br />
gegmas, Casafreba iqneba es, Seteva Tu cixeTa “Semowyoba”<br />
da a.S.<br />
saintereso terminia damowmebuli qarTul<br />
werilobiT wyaroebSi, esaa “menaveT-moZRuari”,<br />
rac “menaveTa Tavs” niSnavda [1, 221]. Tumca samwuxarod<br />
ar xerxdeba imis dadgena, es termini aRniSnavda<br />
Tu ara raime samxedro Tanamdebobas<br />
Suasaukuneebis qarTul laSqarSi da iyo Tu ara<br />
mxedarTmTavris msgavsi instituti, vinaidan igi<br />
damowmebul citataSi zogadad “gonierebis” konteqstiTaa<br />
gamoyenebuli: “bagrat . . . viTarca<br />
ჴeluanman menaveT-moZRuarman ganago yoveli saqme<br />
afxazeTisa” [8, 276].<br />
garda terminologiuri Tvalsazrisisa, es<br />
monacemebi metad faseulia qarTuli laSqris<br />
marTvis struqturis SeswavlisaTvis, Cans, rom<br />
jaris mmarTveloba umaRles jgufSic ki diferencirebuli<br />
iyo. is faqti, rom mefis, anu umaRlesi<br />
mTavarsardlis Semdeg aseve umaRlesi samxedro<br />
mmarTveloba Tundac sami TanamdebobiT<br />
iyo gansazRvruli, udavod metyvelebs qarTuli<br />
jaris struqturul daxvewilobaze. SesaZlebelia,<br />
am kuTxiT kvlevis gagrZelebam ufro metad<br />
saintereso Sedegebi mogvces qarTuli laSqris<br />
wyobis, mmarTvelobis struqturisa da brZolis<br />
warmoebis meTodologiis Sesaxeb.<br />
9
am terminebis garda, qarTuli SeiaraRebuli<br />
Zalebi saukuneebis manZilze gamoixateboda terminebiT<br />
“spa” da “laSqari”.<br />
spa da laSqari orive sparsuli warmoSobis<br />
leqsemebia. sabas ganmartebiT laSqari “didi jaria<br />
samtero” [4, 408]; m. andronikaSvilis mixedviT<br />
“laSqari” axali sparsulidan momdinare sityvaa,<br />
rac unda niSnavdes “gamanadgurebels, Tavdamsxmels,<br />
jars, xalxs” [2, 337-339]. rac Seexeba spas,<br />
saba mas ase ganmartavs: “spa _ mxedari, spani _<br />
mxedrobani”, arsebula agreTve termini “spaTmZRuari,<br />
rac “erismZRuars” niSnavs [1, 401]. m. andronikaSvilis<br />
mixedviT: “spa _ jari, armia, mxedroba,<br />
laSqari; qarTuli spa ueWvelia modis falauridan”<br />
[2, 369-371]. amdenad, spa da laSqari orive<br />
samxedro kontingentis, jaris aRmniSvneli terminebia.<br />
ivane javaxiSvilis daskvniT, “laSqaris” da<br />
“spis” mravlobiTi forma “laSqarni” da “spani”<br />
qarTulSi “gansakuTrebuli mniSvnelobiTac ixmareboda<br />
da sagangebo cnebis aRmniSvnel terminebad<br />
iqca” [9, 220]. wyaroebis Seswavlis Semdeg<br />
akademikosi im daskvnamde mivida, rom “laSqarni”<br />
da “spani” maRali samxedro wris, “guariani da<br />
didebuli” xelisuflebis, an raRac dawesebulebis<br />
aRmniSvneli iyo. maTi warmomadgenlebi “ubralo<br />
meomrebi ki ar yofilan, aramed meomarTa<br />
rCeuli nawili, qveynis bediRbalsa da keTildReobaze<br />
mzrunveli wre”. meomarTa am nawils<br />
ivane javaxiSvili Suasaukuneebis evropis raindTa<br />
wres udarebs [9, 223].<br />
rac Seexeba folklors, aq laSqari ufro<br />
xSirad moixsenieba, vidre spa. unda aRiniSnos<br />
isic, rom folkloruli monacemebis mixedviT<br />
10
laSqari meomrebis mcirericxovan erTobliobasac<br />
niSnavda. magaliTad, svanur poeziaSi laSqrad<br />
moixsenieba ori an sami aTeuli meomrisgan<br />
Semdgari razmic.<br />
yovelive es imas niSnavs, rom “laSqari//laSqarni”,<br />
“spa//spani” zogadad iyo rogorc mTlianad<br />
jaris, aseve maRali samxedro wrisa da mebrZolTagan<br />
Seqmnili Cveulebrivi gundis aRmniSvneli<br />
terminebi. Tumca Cans, rom maT ZiriTadad<br />
mainc SeinarCunes Tavdapirveli mniSvneloba, rac<br />
mebrZolTa erTobliobas, jars gulisxmobda.<br />
rac Seexeba aseve Zveli qarTuli samxedro<br />
xelovnebisgan ganuyofel terminebs: “spaspeti _<br />
(mxedarTmTavari, saSualo sparsulidan modis [2,<br />
371], spasalari _ (mxedarTmTavari, jaris ufrosi,<br />
axali sparsuli [2, 372], amirbari, sardali _<br />
(Zveli sparsuli, [6, 859]”, sparsuli warmomavlobisani<br />
arian.<br />
mcireodeni kvlevis Sedegad, rac qarTuli<br />
werilobiTi wyaroebisa da leqsikologiuri<br />
kvlevebis monacemebze iyo dafuZnebuli, gamoCnda,<br />
rom Zveli qarTuli sabrZolo xelovneba<br />
didi tradiciebis matarebelia, sadac erTmaneTsaa<br />
Serwymuli sakuTari da sxva qveynebis sabrZolo<br />
gamocdileba da terminologia.<br />
11
wyaroebi da literatura<br />
1. i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni,<br />
Tb., 1973.<br />
2. m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli<br />
enobrivi urTierTobidan, Tb., 1966.<br />
3. i. gedevaniSvili, samxedro xelovneba saqar-<br />
TveloSi (nimuSebi samxedro istoriidan), tf.,<br />
1915.<br />
4. sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli,<br />
t. I, Tb., 1991.<br />
5. sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli,<br />
t. II, Tb., 1993.<br />
6. qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, erTtomeuli,<br />
nakveTi II, Tb., 1990.<br />
7. qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili yvela<br />
ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />
mier, t. I, Tb., 1955.<br />
8. qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili yvela<br />
ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />
mier, t. II, Tb., 1959.<br />
9. i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t.<br />
VI, Tb., 1982.<br />
12
Khatuna Ioseliani<br />
Terms Denoting Military Unitsin Georgian<br />
The geopolitical situation from the very beginning determined<br />
complicated and acrid relations of Georgia with big neighboring<br />
countries that in fact were mainly displayed in war<br />
affairs. The country that was in the state of permanent defense<br />
was of course developing the art of war. It means that country<br />
was producing various kinds of weapons of high quality,<br />
developing fortifying system, constructed fortifying buildings<br />
andwas forming methodology of fighting (strategy, tactics…)<br />
completely.<br />
Georgian terms denoting military units are various. They<br />
were changed in the course of time. Ancient term that was<br />
denoting both people and army was “eri”. “Eri” meant people,<br />
nation and forces, army as well. “Erisagani” meant warrior, it<br />
also was denoting army, host. It also meant group, many and<br />
army.The reason of this is that ancient Georgian terms are<br />
formed at that very period when the service in the forces was not<br />
a privilege of the high society members and everybody was<br />
allowed to serve in the army.<br />
In the following period Persian lexemes such as:<br />
“spa”,”lashkari”, that are equal to “jari” and ”eri”, were inculcated.<br />
Finally the term “eri” was developed as a word denoting<br />
only people, nation; as a term denoting ethnicity and had lost the<br />
military semantics. We can say the same about “spa”, and<br />
“lashkari”. Finally remained only “jari”, that from the beginning<br />
was denoting “mravali” as well. As for “mkhedroba”, that meant<br />
forces and was originated from “tskhenosani=amkhedrebuli”, is<br />
partly used in the modern speech and its derivative word<br />
“samkhedro”generally means art of war and military structures.<br />
13
Salva gloveli<br />
qarTvel mefeTa titulaturis Sesaxeb -<br />
`mefeTa-mefe~<br />
mefeTa titulatura erT-erTi mniSvnelovani<br />
sakvlevi sakiTxia. titulaturis Seswavla mravalmxriv<br />
mniSvnelovania, is sakmaod saintereso<br />
da mdidar informacias moicavs. saqarTvelos istoriaSic<br />
mefeTa titulaturis mixedviT araerTi<br />
sakiTxi naTeli gamxdara mkvlevarTaTvis. amjeradac<br />
gvinda erTi titulis _ `mefeTa-mefis~ _ Sesaxeb<br />
visaubroT da konkretul faqtebTan erTad<br />
gaviazroT am titulis Sinaarsi, masSi daculi<br />
mdidari informacia da istoriuli faqtebi. amTaviTve<br />
aRvniSnavT, rom saubari exeba ara zogadad<br />
`mefeTa-mefis~ tituls, aramed `qarTvelTa samefoSi~<br />
am titulis Sinaarss, kerZod, gurgen mefis<br />
mier `mefeTa mefis~ titulis flobas.<br />
rogorc cnobilia, 994 wels gardaicvala<br />
bagrat II `qarTvelTa mefe~ (`regvenad~ wodebuli).<br />
mis Semdeg es tituli da samefo teritoriebic<br />
unda gadasuliyo misi memkvidreebis gurgenis<br />
(bagrat II-is Ze) da bagrat III-is (gurgenis Ze,<br />
bagrat II-is SviliSvili) xelSi. gurgeni wyaroebSi<br />
ixsenieba `mefeT-mefis~ tituliT da ara<br />
`qarTvelTa mefed~.<br />
rogorc irkveva, 994 wels bagrat II `qar-<br />
TvelTa mefis~ gardacvalebis Semdeg es tituli<br />
gadasula ara misi memkvidreebis, aramed daviT<br />
kurapalatis xelSi. amas mowmobs Cvenamde moRweuli<br />
aTonis lavraSi gadawerili erTi xelnaweri,<br />
romelic Seicavs eqvTime aTonelis Targmnil<br />
14
Txzulebebs. mniSvnelovania, rom mis anderZ-minawerebSi<br />
6-jer ixsenieba daviTi, aqedan 4-jer rogorc<br />
`qarTvelTa mefe~. k. kekeliZem am anderZ-minawerebSi<br />
moxseniebuli daviTi gaaigiva daviT<br />
kurapalatTan [8, 205]. daviT III-is `qarTvelTa mefobas~<br />
iziareben c. qurcikiZe da m. lorTqifani-<br />
Ze [17, 338-339; 18, 374, 377; Sead. 13, 78-81; 19, 36].<br />
profesorma n. SoSiaSvilma, gaiziara ra aRniSnuli<br />
mosazreba, daaskvna, rom anderZ-minaweri Sesrulebulia<br />
994-1001 wlebSi, anu bagrat II `qar-<br />
TvelTa mefis~ gardacvalebidan Tavad daviT III<br />
kurapalatis gardacvalebamde periodSi [16,<br />
120]. e. i. bagrat II-is Semdeg `qarTvelTa mefe~<br />
ar gamxdara arc gurgeni da arc bagrat III, am<br />
titulis mflobeli xdeba daviT III kurapalati<br />
[12, 471].<br />
pirvelad bagrat III `qarTvelTa mefed~ ixsenieba<br />
wvimoeTis taZris warweraSi, romelic da-<br />
TariRebulia da Sesrulebulia 1002 wels:<br />
`saxeliTa RmrTisaÁTa me glaxak/man an-na<br />
viwye Senebad/wmadasa amas eklesiasa sa/yofelsa<br />
wmidaÁsa naTlis mce/melisasa salocvelad, adiden<br />
RmerTman,/Zlierisa bagrat afxazTa da/qar-<br />
TvelTa mefisa da kura/palatisa, da Zisa ma/Tisa<br />
giorgi oÂflis wulisa da /mefisa Cuenisa da<br />
saÃsra/d codvilisa sulisa mSobelTa /da mama-<br />
Ta CemTaTÂs qoronikoni iyo skb~ [20, 154].<br />
maSasadame, bagrat III `qarTvelTa mefis~ titulis<br />
mflobeli gaxda mxolod daviT III kurapalatis<br />
gardacvalebis Semdeg. am mosazrebas<br />
iziarebs prof. valeri silogavac [15, 52-53]. yoveli<br />
SemTxvevisaTvis, manamde (1001 wlamde) bagrati<br />
arsad ar aris moxseniebuli `qarTvelTa me-<br />
15
fed~. rac Seexeba 996 wlis martvilis warweras,<br />
is ar unda iyos sworad aRdgenili m. broses mier.<br />
`brose, - wers e. TayaiSvili, - ase kiTxulobs<br />
da sTargmnis warweras: [RmerTo Seiwyale] mefe<br />
afxazTa [da qarTvelTa orTave Sina] cxovrebaTa<br />
aRaSena wminda ese sanaTla [vi].... dasabamiTganTa<br />
welTa q. (). qoronikonsa siv~ [6, 4]. rogorc Cans,<br />
aq bagrat III-is tituli `qarTvelTa mefe~ broses<br />
mieraa aRdgenili. es warwera gamocemulia v.<br />
silogavas mierac, sadac, Cveni azriT, teqsti ufro<br />
zustadaa aRdgenili:<br />
`[ † adiden RmerTman bagrat] m(e)fÀ afxazTa<br />
[orTave Sin]a cx(o)r(e)b(a)Ta; aRaSena w(mida)Y ese<br />
sanaTla[vi] d(a)s [abami]Tg(a)n [T]a w(e)lTa [x]q,<br />
qr(oni)k(on)sa siv~ [15, 35].<br />
maSasadame, daviTma bagrat II-is gardacvalebis<br />
Semdeg `qarTvelTa mefis~ titulis miRebiT<br />
sul cota 7 wliT mainc Seaferxa bagrat III-is<br />
`qarTvelTa mefed~ gaxdoma anu saqarTvelos gaerTianebis<br />
procesi; yovelives gaTvaliswinebiT,<br />
TiTqos gasagebi xdeba, Tu ratom iwodeba gurgeni<br />
`mefeTa-mefed~. iqneb man es tituli, am etapze,<br />
daupirispira `qarTvelTa mefes~ rogorc vnaxeT,<br />
bagrat II-is Semdeg `qarTvelTa mefe~ gamxdara<br />
daviT III kurapalati. es tituli gvarSi<br />
ufrosi mefis Sinaarsis matarebelia. istoriul<br />
wyaroebSi, rogorc aRvniSneT, gurgeni ixsenieba<br />
`mefeT-mefed~ [9, 278; 14, 52; 5, 29...]. es titulic<br />
mefeTa Soris upirveless, ufros mefes unda aRniSnavdes.<br />
iqneb gurgeni ase upirispirdeba swored<br />
daviT III kurapalatsa da aw ukve `qarTvel-<br />
Ta mefes~. `mefeT-mefobiT~ is erTgvarad ivsebs<br />
im danakliss, romelic mas miayena daviTma `qar-<br />
16
TvelTa mefis~ titulis warTmeviT. `mefeT-mefoba~<br />
ar aris ucxo bagrationTaTvis. am tituliT<br />
TviT daviT kurapalatic ixsenieba 973 w. `parxlis<br />
oTxTavis~ minawerSi [1, 79]. mniSvnelovania<br />
erTi analogia: maSin daviTmac dakarga `qar-<br />
TvelTa mefis~ tituli. is iyo bagrat I `qar-<br />
TvelTa mefis~ SviliSvili da misi kanonieri<br />
memkvidre. miuxedavad amisa, `qarTvelTa mefe~<br />
gaxda bagrat II `regveni~ (swored misi gardacvalebis<br />
Semdeg SeZlo daviTma am titulis miReba).<br />
SesaZloa, maSinac moxda am titulebis dapirispireba.<br />
daviT III-m dakarga ra `qarTvelTa mefoba~,<br />
iwoda `mefeT-mefed~, anu amiT xazi gausva<br />
mis kanonier uflebas - iyos upirvelesi mefeTa<br />
Soris (sainteresoa titulebis _ `qarTvelTa mefe”<br />
da `qarTvelTa kurapalatis” urTierTmimar-<br />
Tebac. istorikos nikoloz gurgeniZis aRniSvniT,<br />
`qarTvelTa kurapalatis~ titulis SemoReba<br />
gamowveuli iyo bizantiis mxridan kurapalatis<br />
tituliT manipulirebisaTvis. igi warmoadgenda<br />
Sualedur tituls `kurapalatsa~ da `qar-<br />
TvelTa mefis~ titulebs Soris da vinaidan er-<br />
Tiani qarTuli samefos Seqmnis gamo dakarga Tavisi<br />
faqtiuri Sinaarsi, amoRebul iqna erTiani<br />
saqarTvelos mefeTa titulaturidanac) [4, 18-24].<br />
mivubrundeT gurgen `mefeTa-mefes~. sumbat<br />
daviTis Zis qronikis mixedviT, `vidre gurgenis<br />
gamefebamde ese bagrat mefe iqmna afxazeTs da<br />
amisTÂs gurgens mefeTmefobaY ewoda~ [14, 52]. sumbatis<br />
mixedviT, radganac bagrati (III) `qarTvel-<br />
Ta samefoSi~ mamis gamefebamde ukve iyo gamefebuli<br />
`afxazeTSi~, amitom gaxda gurgeni `mefeTmefe~.<br />
aq saqme unda gvqondes am faqtis sumbatiseul<br />
gagebasTan [Sead. 7, 109]. motanili citati-<br />
17
dan Cans, rom sumbats gurgeni warmodgenili<br />
hyavs ara mxolod `qarTvelTa~ samefoSi upirveles<br />
mefed, aramed sxvadasxva samefoebis - `afxazTa~<br />
da `qarTvelTa~ mefeebis mefed da es ma-<br />
Sin, rodesac aRniSnuli samefoebi jer kidev ar<br />
arian gaerTianebulni. maSasadame, sumbatis ganmartebis<br />
mixedviT, SeiZleba davaskvnaT, rom `mefeT-mefoba~,<br />
am etapze, bevrad ufro maRal titulad<br />
moiazreba, vidre `qarTvelTa~ an Tundac<br />
`afxazTa mefoba~. gurgenis `mefeT-mefobis~ sumbatiseuli<br />
gagebis Tanaxmad, bagrat II-is gardacvalebis<br />
Semdeg, 994 wlidan SeiZleba gurgeni miviCnioT<br />
erTgvar simbolur mefed im erTiani samefosi,<br />
romelic jer kidev ar aris Camoyalibebuli<br />
da romelsac realurad misi Ze - bagrat III<br />
Caudgeba Semdeg saTaveSi. im dros es iqneboda<br />
aSkara xazgasma, rom `mefeT-mefe~ gurgenis kanonieri<br />
memkvidre - bagrat III iqneba upirvelesi<br />
daviT kurapalat _ `qarTvelTa mefesTan~ mimar-<br />
TebaSic, magram aseTi msjelobis safuZvels iZleva<br />
gurgenis `mefeT-mefobis~ mxolod sumbatiseuli<br />
axsna, rac SeiZleba gadaWarbebulicaa;<br />
sumbat daviTis Ze aris ukve gaerTianebul qar-<br />
Tul saxelmwifoSi moRvawe pirovneba da am kuTxiT<br />
aqvs gurgenis `mefeT-mefoba~ axsnili, rac<br />
savsebiT SesaZlebelia, ar iyos axlos WeSmaritebasTan.<br />
ufro realurad migvaCnia, rom am etapze,<br />
gurgeni, aw ukve `qarTvelTa mefe~ daviT IIIis<br />
sawinaaRmdegod, iwoda `mefeT-mefed~. istorikosi<br />
z. papasqiri wers: `bagrat `reguenis~ gardacvalebis<br />
Semdeg `qarTvelTa~ mefed iwoda ara<br />
misi Ze gurgeni, aramed am ukanasknelis vaJi bagrat<br />
`afxazTa~ mefe: es gakeTda bagrat III-is legitimisturi<br />
uflebebis gansamtkiceblad tao-<br />
18
klarjeTSi. am RonisZiebis iniciatorad unda miviCnioT<br />
TviT gurgeni (SeiZleba daviT kurapalatic)~<br />
[13, 81-82]. is rom bagrati gurgenis sicocxleSive<br />
iwoda `qarTvelTa mefed~, rasakvirvelia,<br />
gurgenis TanxmobiT moxda, isini yovelTvis<br />
erTad iyvnen politikuri daZabulobis dros,<br />
magram daSveba imisa, rom daviT kurapalatic<br />
xels uwyobda bagrat III-sTvis `qarTvelTa mefis~<br />
titulis gadacemas, cotaTi gaugebaria; daviTma<br />
xom Tavadve miiRo es tituli bagrat II<br />
`regvenis~ gardacvalebisTanave da, albaT, swored<br />
amitom gaxda gurgenic `mefeTa-mefis~ titulis<br />
matarebeli, razedac zemoT visaubreT.<br />
im argumentebis gaTvaliswinebiT, razedac<br />
zemoT visaubreT, kerZod - 1. bagrat II-is gardacvalebidan<br />
(994 wlidan) daviT kurapalatis gardacvalebamde<br />
(1001 w.) bagrat III arc erT wyaro-<br />
Si ar ixsenieba `qarTvelTa mefed~; is `qarTvel-<br />
Ta mefed~ pirvelad ixsenieba xcisis eklesiis<br />
1002 wlis warweraSi (anu zustad daviT kurapalatis<br />
gardacvalebis meore wels); 2. gurgeni mamis<br />
- bagrat II `qarTvelTa mefis~ gardacvalebis<br />
Semdeg ar ixsenieba `qarTvelTa mefed~, aramed<br />
is iwoda `mefeTa-mefed~; 3. aTonur xelnawerSi<br />
daviT III kurapalati moixsenieba `qarTvelTa mefed~<br />
- Cven viziarebT azrs, rom 994-1001 wlebSi<br />
`qarTvelTa mefea~ daviT III kurapalati. 1001<br />
wlis Semdeg bagrat III ukve xdeba mefe `afxazTa<br />
da qarTvelTa~, anu saqarTvelos gaerTianebis<br />
procesi kvlav gagrZelda [saqarTvelos gaerTianebis<br />
saqmeSi daviT III kurapalatis rolis Sesaxeb<br />
ixileT agreTve: 11; 3; 10; 2].<br />
rac Seexeba tituls `mefeTa-mefe~-s, Cveni<br />
azriT, is aRniSnul SemTxvevaSi, mainc ar iyo<br />
19
memkvidreobiTi oficialuri tituli. amiTic aixsneba,<br />
rom is ar gadadioda memkvidreobiT; `qar-<br />
TvelTa samefoSi~ `mefeTa-mefed~ iwodebodnen<br />
mxolod calkeul SemTxvevebSi `qarTvelTa mefis~<br />
titulis sapirispirod da igive SinaarsiT<br />
ra Sinaarssac atarebda Tavis TavSi `qarTvelTa<br />
mefis~ tituli – upirvelesi mefe mefeTa Soris.<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. S. badriZe, daviT didi taoelis politikuri<br />
statusis sakiTxisaTvis. Tsu Sromebi. B 8-9<br />
(155-156), humanitaruli mecnierebani. Tb., 1974.<br />
2. S. gloveli, n. gurgeniZe, qarTvel politikos-<br />
Ta brZola saqarTvelos gaerTianebisaTvis.<br />
kr. `saistorio Studiebi~ IV, Tb., 2003.<br />
3. k. grigolia, recenzia wignisa giorgi meliqiSvili,<br />
feodaluri saqarTvelos politikuri<br />
gaerTianeba da saqarTveloSi feodalur<br />
urTierTobaTa ganviTarebis zogierTi sakiTxi.<br />
gaz. `literaturuli saqarTvelo~, #10, 11,<br />
marti, 1994.<br />
4. n. gurgeniZe, `qarTvelTa mefisa~ da `qarTvel-<br />
Ta kurapalatis~ urTierTmimarTebisaTvis. istoriul-eTnografiuli<br />
Studiebi, V, iv. javaxiSvilis<br />
sax. istoriisa da eTnologiis institutSi<br />
2001 w. 24-27 seqtembers Catarebuli<br />
institutis 60 wlisTavisadmi miZRvnili axal-<br />
20
gazrda mecnierTa da aspirantTa dargTaSorisi<br />
konferenciis masalebi, Tb., 2002.<br />
5. e. TayaiSvili, 1917 wlis arqeologiuri eqspedicia<br />
samxreT saqarTveloSi, Tb., 1960.<br />
6. e. TayaiSvili, martvilis monasteri. redaqtor-gamomcemeli<br />
buba kudava, Tb., 1993.<br />
7. p. ingoroyva, giorgi merCule, qarTveli mwerali<br />
meaTe saukunisa. narkvevi Zveli saqarTvelos<br />
literaturis, kulturis da saxelmwifoebrivi<br />
cxovrebis istoriidan, Tb., 1954.<br />
8. k. kekeliZe, Zveli qarTuli literaturis istoria,<br />
I, Tb., 1980.<br />
9. matiane qarTlisa, `qarTlis cxovreba~ I, teqsti<br />
dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT<br />
s. yauxCiSvilis mier, Tb., 1955.<br />
10. g. meliqiSvili, isev feodaluri saqarTvelos<br />
politikuri gaerTianebis Sesaxeb. gaz. `literaturuli<br />
saqarTvelo~, #13. 1 aprili, 1994.<br />
11. g. meliqiSvili, feodaluri saqarTvelos politikuri<br />
gaerTianeba da saqarTveloSi feodalur<br />
urTierTobaTa ganviTarebis zogierTi<br />
sakiTxi, Tb., 1973.<br />
12. g. mWedliZe, bagrat mesamis saqarTvelo, quT.<br />
1996.<br />
13. z. papasqiri, erTiani qarTuli feodaluri saxelmwifos<br />
warmoqmna da saqarTvelos sagareo-politikuri<br />
mdgomareobis zogierTi sakiTxi,<br />
Tb., 1990.<br />
14. sumbat daviTis Ze, cxorebaY da uwyebaY bagratonianTa,<br />
Cuen qarTvelTa mefeTasa, Tu sadaT<br />
moiwivnes amas queyanasa igini, anu romliT JamiTgan<br />
upyries maT mefoba qarTlisa, romeli<br />
aRwera sumbat Zeman daviTisman. teqsti gamosa-<br />
21
cemad moamzada, gamokvleva, SeniSvnebi da sa-<br />
Zieblebi daurTo goneli araxamiam, Tb., 1990.<br />
15. qarTuli lapidaruli warwerebis korpusi, II.<br />
dasavleT saqarTvelos warwerebi. nakv. I (IX-<br />
XIII ss.). Seadgina da gamosacemad moamzada valeri<br />
silogavam, Tb., 1980.<br />
16. c. qurcikiZe, aTonze gadawerili erTi xelnaweris<br />
Sesaxeb. `mwignobari~. Tb., 1980.<br />
17. М. Д. Лордкипанидзе, Картвельское царство (Тао-Кларджети).<br />
В кн.: Очерки истории Грузии. II. Грузия в IV-<br />
X веках, Тб., 1988.<br />
18. М. Д. Лордкипанидзе, Предпосылки объединения грузинских<br />
земель. В кн.: Очерки истории Грузии. II. Грузия<br />
в IV-X веках, Тб., 1988.<br />
19. З. Папаскири, От Давида до Давида. Из истории международных<br />
отношений Грузии, 70-е годы Х – 80-е годы<br />
ХI вв. Тб., 2001.<br />
20. Р. Шмерлинг, Древний Цвимоэтский храм близ сел.<br />
Хциси. `qarTuli xelovneba~. qarTuli xelovnebis<br />
istoriis institutis Sromebi, 4, Tb.,<br />
1955.<br />
22
Shalva Gloveli<br />
About the Title of the Georgian Kings-“Mepeta Mepe”<br />
The article deals with the question of Georgian kings‟<br />
titles, mainly the title “Mepeta Mepe” (King of Kings). The<br />
issue of kings‟ titles isimportant subject of the research as they<br />
give us many sided, rich and significant information. The article<br />
discusses the issue of the meaning of mentioned title and its<br />
possession in the “Kingdom of Georgians”, mainly possessing<br />
of the title “Mepeta Mepe“(King of Kings) by king Gurgen.<br />
The political aspects of receiving this title are shown in the<br />
article as well.“In the Kingdom of Georgians” the title of<br />
“Mepeta Mepe”( King of Kings) is admitted as the opposite<br />
term of “King of Georgians”.The opinion that Gurgen the son of<br />
Bagrat opposes David III “King of Georgians” and curopalate<br />
with the title of “Mepeta Mepe” (King of Kings) is also shared<br />
in the article.<br />
It is believed that “In the Kingdom of Georgians” title<br />
“Mepeta Mepe” (King of Kings) was not officially hereditary<br />
title. It was not possessed by heritage. Only in some cases, kings<br />
“In the Kingdom of Georgians”, in the opposite of the title<br />
“King of Georgians” were called “Mepeta Mepe” (King of<br />
Kings). This title had the same meaning as the title“King of<br />
Georgians”; the meaning of the first king among other kings.<br />
23
termin `aleqsandres karis~<br />
warmomavlobis sakiTxi<br />
andro gogolaZe<br />
medea gogolaZe<br />
kavkasiis gadmosasvlelebis kontrols uZvelesi<br />
droidan didi mniSvneloba eniWeboda. jer<br />
kidev Zvel gadmocemebSi aqtualuri iyo civilizebuli<br />
samyaros velur xalxTa samyofelisagan<br />
gammijnavi sazRvris sakiTxi. am regions da iq<br />
mcxovrebT bibliuri tradicia gogisa da magogis<br />
mxareebad da xalxebad moiazrebs. wyaroebSi<br />
maT, zogadad, CrdiloeTis kideebi ewodebaT.<br />
uZvelesi tradicia CrdiloeTis velur xalxTa<br />
samyofelis da iqidan momavali safrTxis<br />
Sesaxeb istoriuli realobiTac dasturdeba.<br />
uxsovari droidan kavkasionis gadmosasvlelebiT<br />
sargeblobdnen kimerielebis, skviTebis, hunebis,<br />
sarmatebis meomari tomebi, romlebic SiSis<br />
zars scemdnen im drois civilizaciebs da aqedanve<br />
mniSvnelovani gaxda am gadmosasvlelebis<br />
dacvis da kontrolis sakiTxi.<br />
antikuri wyaroebi kavkasiis mTebs sxvadasxva<br />
dasaxelebebs aZlevdnen. Teokritosi (Zv. w.<br />
IV-III ss.), publius vergilius maroni (Zv. w. I s.)<br />
da sxv. kavkasias skviTiis mTas uwodeben [2, 163-<br />
166, 445], klavdios ptolemaiosi dasavleT kavkasiis<br />
gadmosasvlels sarmatiis karibWed moixse-<br />
24
niebs [2, 356b]. rogorc Cans, es saxelwodebebi momdinareoben<br />
im eTnosebisagan (skviTebi, sarmatebi),<br />
romlebic sargeblobdnen am gzebiT samxreT<br />
kavkasiaSi mosaxvedrad. amis naTeli magaliTia<br />
agreTve, darialis saxelwodeba, romelic sparsulad<br />
osTa kars niSnavs.<br />
kavkasionis ZiriTad gadmosasvlelebs darials<br />
da darubands mematianeebi sxvadasxva saxelebiT<br />
moixsenieben.<br />
ioseb flaviusi (ax. w. I s.) hirkaniis gasavals<br />
uwodebs im adgils, romelic aleqsandrem<br />
rkinis kariT daketa. Tavis `iudevelTa siZveleebSi~,<br />
flaviusi, tiberiusisa da artabanosis<br />
brZolebTan dakavSirebiT wers, rom tiberiusi<br />
`didi fuladi saboZvriT ibirebda iberTa da<br />
albanTa mefeebs, rom SebrZolebodnen isini artabanoss<br />
dauyovnebliv. amaT uari uTxres am SebrZolebaze,<br />
xolo alanebs ki gza misces Tavis<br />
qveynebze, gauRes maT kaspiis kari da Seusies artabanoss~<br />
[14, 63]. T. yauxCiSvili `hirkaniis gasavalSi~<br />
darubands moiazrebs, xolo kaspiis kar-<br />
Si, ufro darials [14, 63].<br />
gansazRvravs ra manZils istoriul-geografiul<br />
punqtebs Soris, straboni (Zv. w. I _ ax. w.<br />
I) ambobs: `xolo eratosTenesi msoflios sigr-<br />
Zed iRebs im xazs, romelic gadadis stelebze,<br />
kaspiis bWeze da kavkasosze, pirdapiri xaziT...<br />
rogoraa, rom kaspiis mTidan kaspiis bWemde gayvanili<br />
xazi tolia imisa, romelic Tafsakosidan<br />
modis amave punqtamde~ [2, 211].<br />
gaius plinius sekundusi (ufrosi) (ax. w. I<br />
s.) iZleva ra istoriul-geografiul aRwerilobas,<br />
kaspiis karebis saxelwodebas Secdomad miiCnevs<br />
da mas kavkasiis karebs uwodebs: `maT iqiT<br />
25
aris kavkasiis karebi, romelsac metad mcdarad<br />
bevri kaspiis karebad ixseniebs. es aris bunebis<br />
uzarmazari qmnileba, romelic mTaTa uecari ga-<br />
TiSvis Sedegad aris warmoqmnili da sadac gasasvleli<br />
Caxergilia Serkinuli morebiT.... karis<br />
mxareze kldeze aris cixe-simagre, romelsac kumanias<br />
uwodeben, romelic aRmarTulia uricxvi<br />
tomebisTvis gzis gadasaRobad. amdenad, am adgilas,<br />
swored iberiis qalaq hermastusis sapirispiro<br />
mxares, am karebiT qveyana nawilebad aris<br />
gayofili. kavkasiis karebidan gurdiniis mTebSi<br />
cxovroben valebi da suauebi, ukulturo tomebi;<br />
Tumca oqros sabadoebs kargad Txrian. maTgan<br />
moyolebuli pontosamde cxovrobs jer henioxTa,<br />
Semdeg ki _ aqeelTa mravali tomi. aseTia samyaros<br />
erT-erTi yvelaze didebuli kuTxe~ [2, 502].<br />
`aleqsandrianis~ mixedviT, aleqsandre makedonelma<br />
urwmuno warmarTebi devna CrdiloeTis<br />
kidemde. es warmarTi tomebi Sehyara mTebSi, Rmer-<br />
Tebis daxmarebiT Caketa isini iq, gaakeTa didi<br />
spilenZis kari, wausva jadosnuri wamali, romelsac<br />
arc cecxli ekareboda da arc rkina [1, 143-<br />
144]. rogorc cnobilia, `aleqsandriani~, romlis<br />
avtors pirobiTad fsevdokalisTenes uwodeben,<br />
mraval enazea naTargmni. romanis qarTul TargmanSi<br />
aRniSnul kars kadspidni, xolo rusulSi<br />
`Врата аспидеска~, `аспидовыми~ [7, 55, 120] ewodeba.<br />
qarTuli wyaroebic ar mijnaven am gadmosasvlelebis<br />
saxelwodebebs. kaspiis da kavkasiis kari<br />
SeiZleba ewodebodes, rogorc darubands, ise<br />
darials.<br />
leonti mrovelis mixedviT, kavkasiis gadasasvleli<br />
SeiZleba iyos, rogorc dariali, ise darubandi:<br />
`aman asfagur ganuxunis karni kavkasian-<br />
26
Tani da gamoiyvannis ovsni, lekni da xazarni...~<br />
[3, 59]. vaxuSti igive pasaJis gameorebisas kavkasiis<br />
kars darials uwodebs: `xolo asfagur ganaxuna<br />
karni darielasi da gamoiyvanna ovsni da<br />
lekni~ [4, 70].<br />
leonti meoregan wers: `maSin somexTa mogzavnes<br />
varaz-baqarissa mociquli da rques, raTa<br />
Sekrben da moirTon Zali berZenTagan, da ganaxunes<br />
karni kavkasianTani, da gamoiyvannes ovsni da<br />
lekni~ [3, 136]. aqac, mematiane kavkasiis karSi darials<br />
gulisxmobs.<br />
`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ WeliSuri redaqcia<br />
qarTlSi mefobis dasrulebis siuJets ase gadmogvcems:<br />
`amis bakuris ze daesrula mefobaÁ qarTlisaÁ...<br />
da viTarca mefobaÁ daesrula qarTls<br />
Sina, sparsni ganZlierdes da ereTi da somxiTi<br />
daipyres. xolo qarTli umetesad daipyres. da<br />
kavkasianTa Sevides da karni ovseTisani aignes<br />
da erTi didi kari ovseTve da orni dvaleTs da<br />
erTi parWuans durZukeTisasa, da igi mTiulni<br />
gomardad daadginnes... da odes erakle mefe movida.<br />
maSin daimÃunes sparsni. da sparsTa xazare-<br />
Tisa karni Seqmnes da xazarni meot yvnes~ [5, 95].<br />
Cvenamde moRweulia rigi wyaroebi, romlebic<br />
aleqsandres kavkasiaSi laSqrobas gadmogvcemen.<br />
fsevdokalisTenes `aleqsandrianSi~ aRwerilia<br />
aleqsandre makedonelis Tavgadasavali, gamdidrebuli<br />
istoriuli, folkloruli Tu legendaruli<br />
siuJetebiT. aq moTxrobilia aleqsandres<br />
mier velur xalxTa gandevna da maTi CrdiloeTis<br />
mTebSi Semwyvdevis ambavi, sadac is ake-<br />
Tebs did spilenZis kars. am kars, rogorc aRvni-<br />
SneT, qarTul TargmanSi kadspidni ewodeba [1,<br />
143-144]. marTalia, romanSi aRwerili es ambavi in-<br />
27
doeTis miRma aRmosavleTSi xdeba, magram Cven<br />
gvaeWvebs termin kadspidnis lokalizaciis saki-<br />
Txi. vfiqrobT, rom kadspidni _ kaspiis karis aRmniSvnelia.<br />
miuxedavad imisa, rom romanis tradicia<br />
ar iZleva zust geografiul sazRvrebs, vvaraudobT,<br />
rom es ambebi kavkasiaSi xdeba.<br />
gaius plinius sekundusi (ax. w. I s.) aRni-<br />
Snavs, rom aleqsandrem daipyro kavkasia, `es aris<br />
makedonia, romelic odesRac mTeli samyaros<br />
mpyrobeli iyo da swvdeboda azias, armenias, iberias,<br />
albanias, kapadokias, sirias, egviptes, tavruss,<br />
kavkasias~ [2, 497].<br />
gaius iulius solinusi (ax. w. III s.) imeorebs<br />
pliniusis naTqvams, `aleqsandre didma daimorCila<br />
azia, armenia, albania.... tavrosi da kavkasosi<br />
gadalaxa~ [2, 560].<br />
ioseb flaviusis gadmocemiT, romaelebi vespasianes<br />
dros apirebdnen SeWriliyvnen midiaSi<br />
da `amitom hirkanelTa mefesTan molaparakebas<br />
awarmoebdnen. es imitom, rom hirkanelTa mefe<br />
iyo mflobeli gasasvlelis, romelic mefe aleqsandrem<br />
rkinis bWeebiT Caketa. hirkanelTa mefem<br />
maT gza misca. mravalricxovani alani Tavs daesxa<br />
midielebs~ [2, 227].<br />
kurcius rufusis (ax. w. I s.) aRweril aleqsandres<br />
laSqrobaSi moxseniebulia kavkasosis<br />
mTebi, sadamdec manZili makedonelebma 17 dReSi<br />
gaiares. kavkasosi sxva wyaroebSi indoeTis mTebad<br />
aris warmoCenili, magram am avtorTan aleqsandres<br />
laSqrobis marSruti kavkasosis mTebisken<br />
midis amaZonebis samyofelis gavliT, rac<br />
eWvs badebs, rom avtoris aRwerili ambavi exeba<br />
kavkasias da ara indoeTis mxareebs. kurcius ru-<br />
28
fusi amaZonebis samyofels kavkasiaSi, kerZod,<br />
mdinare fasisis mxareebSi moixseniebs [2, 493-495].<br />
klavdios ptolemaiosis cnobiT, sarmatiis<br />
karTan siaxloves iyo aleqsandres svetebi. sarmatiis<br />
kari ki avtorTan darialis gadmosasvlels<br />
aRniSnavs [2, 356b].<br />
martianus kapela (ax. w. IV-V ss.) wers: kavkasias<br />
aqvs karibWe _ mas kaspiisas uwodeben. es<br />
aris ucxoelTa mimosvlis Sesakaveblad, rkinis<br />
koWebiT gadarazuli, kldis SemonaWrebi [2, 623].<br />
movses xorenaci aRniSnavs, rom aleqsandrem<br />
daipyro kavkasia, didi qarTveli pitiaxSi mihrdati<br />
`aleqsandrem iverielTa qveynidan moyvanili<br />
tyveebis xelisuflad daadgina. mihrdats miando<br />
CrdiloeTis mefisa da pontos zRvis gamgebloba~<br />
[6, 111].<br />
CvenTvis sainteresoa, kaspiis bWis (karis)<br />
lokalizaciis sakiTxi. rogorc irkveva, masSi<br />
igulisxmeba, rogorc darubandi, aseve dariali.<br />
Tumca kaspiis bWeni antikur avtorebTan, rig Sem-<br />
TxvevaSi aRniSnavda midiidan parTiaSi gadasasvlels.<br />
cnobilia, rom am gadmosasvlels meistorieni<br />
aleqsandre makedonelis laSqrobebis erTerT<br />
punqtad moiazreben da aleqsandres karis<br />
saxeliTac ixsenieben. rogorc wyaroebidan Cans,<br />
aleqsandres karis warmomavloba ukavSirdeba makedonelis<br />
mier veluri xalxebis damarcxebas da<br />
CrdiloeTis mTebSi gadarekvas da maTi Semosevebisagan<br />
Tavdacvis mizniT, iq cixe-simagreTa sistemis<br />
Seqmnas. Cveni azriT, aleqsandres karis es<br />
legenda Tu istoriuli realia, ara hirkaniis<br />
mTebs, aramed kavkasiis gadmosasvlelebs niSnavs,<br />
radgan velur xalxTa samyofeli kavkasiis Crdi-<br />
29
loeTiT lokalizdeboda da ara kaspiis zRvis<br />
samxreTiT.<br />
TviT flavios arianec ki, romelic kavkasosis<br />
mTebs indoeTSi aTavsebs da miiCnevs, rom<br />
aleqsandres kavkasiaSi ar ulaSqria, erT sayuradRebo<br />
cnobas iZleva, roca aRwers aleqsandres<br />
mimarTvas jarisadmi: `Tu Tqven yvelas<br />
gindaT wasvla, yvelani wadiT, xolo Sin rom<br />
mixvalT, uambeT Tqvenianebs, rom miatoveT Tqveni<br />
mefe, aleqsandre, romelmac gaimarjva sparselebze,<br />
midielebze, baqtrielebsa da sakebze, daimorCila<br />
uqsiebi, araxotebi, drangebi; mflobeli<br />
parTelebis, xorazmelebis, hirkanielebis vidre<br />
kaspiis zRvamde; is, romelmac gadaiara kavkasosi<br />
kaspiis bWis zemoT, gadalaxa mdinare oqsosi da<br />
tanaisi, aseve mdinare indosi, rac dionises garda<br />
aravis gadauvlia...~ [14, 186]. Cveni azriT, aq<br />
saubaria kavkasiis mTebze da ara indoeTis hindiyuSze.<br />
miuxedavad imisa, rom T. yauxCiSvilis azriT,<br />
aleqsandres kavkasiis mTebi ar gadaulaxavs,<br />
am adgils isic damafiqreblad Tvlis [14,<br />
184]. n. nikoloziSvili ki aRniSnavs, rom Sei-<br />
Zleba es iyos pontos kavkasia 13, 36-37].<br />
qarTuli saistorio mwerloba (leonti mrovelis<br />
`mefeTa cxovreba~, ucnobi avtoris `moqcevaÁ<br />
qarTlisaÁ~) pirdapir cnobebs iZlevian aleqsandre<br />
makedonelis qarTlSi laSqrobis Sesaxeb.<br />
`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ mixedviT aleqsandre<br />
movida qarTlSi, `ixilna naTesavni bun-Turqni<br />
msxdomareni mdinaresa mtkuarsa... daukvirda aleqsandres<br />
da cna, rameTu ieboselTa naTesavni iyvnes,<br />
yovelsa xorcielsa Wamdes da samare maTi<br />
ara iyo~, amis Semdeg aleqsandre aiyara da wavida.<br />
`da Semdgomad ramodenisame Jamisa movida<br />
30
aleqsandre mefe yovlisa queyanisaÁ da dalewna<br />
samni ese qalaqni da cixeni da honTa dasca maxvili<br />
da meot iqmnnes~ [5, 81-82].<br />
qarTlis cxovrebiT `aman aleqsandre daipyrna<br />
yovelni kideni queyanisani. ese gamovida dasavliT,<br />
da Sevida samÃriT, Semovida CrdiloT,<br />
gardamovlna kavkasni da movida qarTlad... daipyra<br />
aleqsandre yoveli qarTli~ [3, 17-18].<br />
rac Seexeba, termin kadspidns, etimologiurad<br />
is msgavsia kaspiis karisa, magram kaspiis kari<br />
am gadmosasvlelis gviandeli formaa, qarTul<br />
wyaroebSi is sxva saxelwodebiT gvxvdeba.<br />
unda aRiniSnos, rom avtorebi xSirad urevdnen<br />
erTmaneTSi darialis da darubandis gadmosasvlelebs<br />
da saerTo saxels kaspiis kars, an aleqsandres<br />
kars uwodebdnen.<br />
qarTul samecniero literaturaSic ver xerxdeba<br />
kaspiis karis erTmniSvnelovani lokalizacia.<br />
simon janaSia kaspiis karSi ufro darubands gulisxmobs,<br />
`...marcxniv kaspiis karebidan (darubandis<br />
yelidan) aris mniSvnelovani mTa~ [15, 77].<br />
T. yauxCiSvili kaspiis karSi ufro darials<br />
gulisxmobs [14, 63].<br />
kaspiis bWis sakiTxi n. nikoloziSvilmac daayena,<br />
romelic berZnul-laTinur mwerlobaSi<br />
daculi cnobebis safuZvelze, masSi xan darubands,<br />
xan darials moiazrebs [13, 36-37].<br />
m. inaZe, mimoixilavs ra kaspiis karis mniSvnelobas<br />
saerTaSoriso diplomatiur urTierTobebSi,<br />
wers: `Cven SevecadeT, werilobiT wyaroeb-<br />
Si daculi cnobebis erToblivi kvleva-ZiebiT<br />
kvlav mivbrunebodiT `kaspiis karebis~ adgilmdebareobis<br />
sakiTxs da Tanamimdevrulad warmogvedgina<br />
am saxelwodebis matarebeli kavkasiis ga-<br />
31
sasvlelebis _ darialis da darubandis mniSvneloba<br />
ax. w. I-VI ss. aRmosavleTi da dasavleTi<br />
samyaros diplomatiur urTierTobebSi~ [11, 67].<br />
rogorc Cans, avtori kaspiis karSi darials da<br />
darubands gulisxmobs.<br />
kavkasiis mTebSi simagreTa sistemis Seqmnas<br />
Soreul saukuneTa falauri eposic exmianeba. konkretulad<br />
es exeba spandiatis cikls, romelsac<br />
ukavSirdeba darialis karis Sebma. am sakiTxs exeba<br />
g. mamulia, `sayuradRebo cnoba masèudim Semogvinaxa.<br />
igi mogviTxrobs, rom sparsTa ufliswuls<br />
spandiats, guSTasfis Zes, alaneTsa da kavkasias<br />
Soris Camomavali mdinaris piras miuval<br />
kldeze cixe augia da jaric Cauyenebia masSi kavkasiisaken<br />
mimavali gzis dasacavad. es ambavi da<br />
spandiatis sxva omebis Tavgadasavali moTxrobili<br />
iyo ibn mukaffaè-s mier arabul enaze gadmoRebul<br />
wignSi. radgan ibn mukaffaè-s TiTqmis yvela Targmani<br />
dakargulad iTvleba, konkretulad verafers<br />
vityviT, magram erTi ki uciloblad unda va-<br />
RiaroT, rom sasanelTa xanaSi arsebobda legendis<br />
cikli spandiatis mier darialis karis Sebmis<br />
Sesaxeb, romelic firdousis Sahnames da saèalibis<br />
`istoriis~ gareT darCa~ [12, 250].<br />
rogorc vxedavT, Zveli tradicia `aleqsandres<br />
karis~ warmoSobas makedonelis laSqrobebs<br />
ukavSirebs, romliTac aleqsandres pirovnebas<br />
garkveul sakralur mniSvnelobas sZens.<br />
jvarosnuli epoqis evropuli mexsiereba aleqsandres<br />
kars ZiriTadad kavkasiaSi aTavsebs,<br />
rac Cans, rogorc werilobiT, aseve kartografiul<br />
masalebSi. am SemTxvevaSi, evropuli mexsiereba<br />
sazrdoobda antikuri da elinisturi samyaros<br />
gadmocemebiT, TqmulebebiT, werilobiTi<br />
32
wyaroebiT, rac imis maniSnebelia, rom aleqsandres<br />
kari swored kavkasiaSi mdebareobs da kavkasiis<br />
CrdiloeTiT arsebul ukidegano sivrceebs<br />
evropelebic velur xalxTa samyofelad<br />
miiCneven.<br />
wminda saflavis kantori anselusi (1108 w.)<br />
aRniSnavs, rom qarTvelTa mefe daviTs Tavisi winaprebis<br />
msgavsad eWira kaspiis karebi. aq kaspiis<br />
kari darubandia da ara kaspiis zRvis samxreTiT<br />
arsebuli hirkaniis (kaspiis) kari, e. i. saubaria<br />
kavkasionis gadmosasvlelebze. anselusi wers:<br />
`is daviTi, romelsac misi winaprebis msgavsad<br />
kaspiis karebi, gogisa da magogis xalxebs rom<br />
akavebs, eWira da darajobda, rasac misi Svili<br />
dRemde asrulebs, visi qveyana da samefo midiel-<br />
Ta da sparselTa winaaRmdeg Cveni ase vTqvaT,<br />
wina burjia * [10, 137].<br />
z. avaliSvilis mier gamocemul TargmanSi<br />
`kaspiis kari _ gogsa da magogs zRudavs~, e. i.<br />
gogisa da magogis xalxebis samyofelis sazRvaria<br />
[8, 17-18]. aq kargad Cans, rom gogisa da<br />
magogis xalxTa samyofeli kavkasiis CrdiloeT-<br />
Sia. swored es xalxebi gadareka Tavis droze<br />
aleqsandre makedonelma sadRac CrdiloeTis<br />
mTebSi da Caketa iq. jvarosnuli epoqis evropuli<br />
warmodgenebi gogisa da magogis xalxebSi<br />
alanebs moiazrebs. es kargad Cans ioane presvi-<br />
* sainteresoa aseve al-farikis cnoba, romelic exeba demetre<br />
I-s. 1153 wels igi stumrad yofila demetres karze da<br />
mefes xlebia mogzaurobaSi, romelic, savaraudod, samefo<br />
sazRvrebis monaxuleba-eqspedicias exeboda. swored am da-<br />
Tvalierebis dros misula mefe darubandSi. rogorc Cans,<br />
saqarTvelos samefo kari demetres mefobaSic kontrols<br />
uwevda am umniSvnelovanes strategiul gadmosasvlels.<br />
33
teris 1165 wlis cnobil epistoleSi, sadac alanebi<br />
sxva tomebTan erTad am xalxebis CamonaTvalSi<br />
arian moxseniebulni [9, 77]. unda gaviTvaliswinoT<br />
isic, rom CamonaTvalSi mocemuli tomebis<br />
umetesobis identifikacia ar xerxdeba. mas<br />
Zveli bibliuri, apokalifsuri da literaturuli<br />
kvali adevs. rac Seexeba alanebs, maTi identifikacia<br />
eWvs ar iwvevs, radgan isini ukve didi<br />
xania cxovrobdnen kavkasiis CrdiloeTiT, razec<br />
darialis sparsuli saxelwodebac _ `darialan~<br />
metyvelebs. aqedan gamomdinare, SeiZleba<br />
kaspiis karad darialic ki warmovidginoT.<br />
Tumca, unda aRiniSnos, rom Sua saukuneebis evropuli<br />
kartografia aleqsandres kars mainc kaspiis<br />
zRvasTan, e. i. darubandTan aTavsebs. aSkaraa,<br />
aq saubaria kavkasiis gadmosasvlelebze, radgan<br />
wyaroTa monacemebiT, daviTi da misi memkvidreebi<br />
`nikofsiidan darubandamde da ovseTidan<br />
aregawamde~ teritoriis mflobelebi iyvnen<br />
da ara midia-parTiis gadasasvlelebisa.<br />
kaspiis karis geografiuli kuTvnilebis saki-<br />
Txze msjelobs a. TvaraZe. mkvlevari aRniSnavs,<br />
rom aq SeiZleba saubari iyos orive gadmosasvlelze,<br />
darialze da darubandze _ derbentze. is<br />
miniSnebas akeTebs anselusis werilSi moxseniebul<br />
gogisa da magogis karze, rac SeiZleba aRniSnavdes<br />
kidec orive gadmosasvlelis flobas [10, 214].<br />
paderbornis episkopos oliverusis (1220-1221<br />
ww.) cnobiT `qarTvelebi qristianebi arian, cxovroben<br />
sparseTis mezoblad, aRTqmuli qveynidan<br />
metad Sors. maTi sabrZanebeli gadaWimulia kaspiis<br />
mTebamde, sadac damwyvdeuli aTi tomi elodeba<br />
antiqristes mosvlas. maSin isini gadmoang-<br />
34
even winaRobebs da yovelives gaaCanageben~ [10,<br />
143].<br />
a. TvaraZe aRniSnavs, rom Sua saukuneebSi, gansakuTrebiT<br />
laTinur dasavleTSi, farTod gavrcelebuli<br />
legendis Tanaxmad, aleqsandre makedonelma<br />
kavkasiis an kaspiis mTebSi RmerTis SewevniT Caketa<br />
gogisa da magogis xalxebi, an ebraelTa aTi dakarguli<br />
tomi. misi azriT, Sua saukuneebis dasavle-<br />
Tevropuli veltbildi civilizebuli samyaros am<br />
apokalipturi xalxebisagan dacvis funqcias qarTvelebsac<br />
akisrebda [10, 144].<br />
kidev erTi naTeli magaliTi imis Sesaxeb Tu<br />
sad moiazrebdnen evropelebi am xalxTa samyofels,<br />
oliverusis cnobaSia, sadac saubaria damwyvdeul<br />
aT tomze. eseni, marTlac, gogisa da magogis<br />
xalxebia, radgan elodebian antiqristes<br />
mosvlas. es kargad Cans Zvel winaswarmetyvelebebSi<br />
da ioanes gamocxadebaSi _ apokalifsSi.<br />
rac Seexeba aT toms, misi legenda dakavSirebulia<br />
ebraelTa gadasaxlebebTan, rodesac ltolvili<br />
ebraelebi gaifantnen qveynierebis sxvadasxva<br />
mxareebSi. rig wyaroebSi (XII saukunis ebraeli<br />
benJamen tudelelis mogzaurobis aRwerilobaSi<br />
aRniSnulia, rom ebraeli ltolvili mosaxleoba<br />
cxovrobda midiis mTebSi da mTlianad<br />
sparseTsa Tu Sua aziis qalaqebSic) ebraelTa<br />
dasaxlebebi iyo midiisa da parTiis mxareebSi,<br />
kaspiis zRvis samxreTiT mTebSi. am SemTxvevaSi<br />
oliverusis cnoba exeba kavkasiis CrdiloeTiT<br />
mcxovreb tomebs da veTanxmebiT a. TvaraZes, rom<br />
am xalxTa apokalifsuri legenda garkveulwilad<br />
dakavSirebulia aleqsandre makedonelis kavkasiaSi<br />
laSqrobebis gadmocemebTan. rogorc<br />
vxedavT, jvarosnuli epoqis (imitom aRvniSnavT<br />
35
am epoqas jvarosnuli niSniT, rom am laSqrobebma<br />
biZgi misces evropelTa dainteresebas aRmosavleTiT,<br />
maT Soris kavkasiiT da im Zveli gadmocemebis,<br />
legendebis kvali kargad aisaxa maSindeli<br />
evropelebis mexsierebaSi) istoriuli mexsiereba<br />
aleqsandre makedonelis mier veluri<br />
xalxebis damarcxebas kavkasiis mxareebSi moiazrebs.<br />
aRsaniSnavia, XIII saukunis cnobili benediqteli<br />
beris plano karpinis mogzaurobis Canawerebi.<br />
igi mogviTxrobs, rom rodesac monRolebi<br />
miuaxlovdnen kaspiis mTebs, `es ukanasknelni im<br />
mxridan, saidanac maT miuaxlovdnen, almasis<br />
qvis iyvnen. amitom miizides isrebi da rkinis iaraRi.<br />
rogorc Cans, kaspiis mTebSi Caketilma xalxebma<br />
laSqris xmauri gaiges da daiwyes mcdeloba,<br />
gadmoengriaT mTa~ [10, 145].<br />
msgavsi siuJetebia sxva avtorebTanac, magaliTad,<br />
maTe parizeli da raSid ad-dini aRniSnaven,<br />
rom monRolebi (TaTrebi) gamoiWrnen kavkasiis<br />
mTebiT garSemortymuli qveynidan mas Semdeg,<br />
rac rkinis Semcvel mTebSi erT-erTi gadmosasvleli<br />
Zlieri cecxliT gaalxves [10, 145].<br />
magnituri Zalis mizidulobis mTebSi monRolTa<br />
moxvedris ambavi gadmocemulia Cingis-xanis<br />
legendaSic, sadac aRniSnulia, rom monRolTa<br />
isrebi da Subebi am mTebma miizides da meomrebs<br />
Zala waerTvaT iq yofnisas. legendis mixedviT,<br />
rodesac monRolebma miaRwies kaspiis mTebs, iq<br />
daxvdnen aleqsandre didis mier Caketili ebraelebi,<br />
romlebic TavianT Tavs gogisa da magogis<br />
saxeliT ixseniebdnen. aqac saubaria im mTebis<br />
magnitur Zalaze, riTac meomarTa iaraRi miizides.<br />
es aris eposi-romani Cingis-xanze. mecnier-<br />
36
ebi gamoTqvamen varauds, rom aleqsandres romansa<br />
da Cingis-xanis romans Soris bevri msgavsebaa.<br />
es ki SeiZleba mianiSnebdes imaze, rom aleqsandres<br />
romani Targmnili iyo uiRurebis enaze da<br />
gavrcelebuli iyo monRol-TaTar xalxebSi. amitomac<br />
iqonia gavlena am romanma Cingis-xanis<br />
legendaze [16, 106-145].<br />
kaspiis mTebTan dakavSirebuli jadosnuri<br />
Tvisebebis legenda, rogorc ukve aRvniSneT, gadmocemulia<br />
aseve, fsevdokalisTenes `aleqsandrianSi~.<br />
mas Semdeg, rac aleqsandrem CrdiloeTis<br />
mTebs iqiT gadareka veluri tomebi, Caketa isini<br />
mTebSi, gaakeTebina didi spilenZis kari da wausva<br />
mas jadosnuri wamali _ sunkaliTi, romelsac<br />
arc cecxli ekareboda da arc rkina. savaraudod,<br />
`aleqsandrianis~ es pasaJi iqca SemdgomSi<br />
Cingis-xanis romanis da sxva avtorTa Txzulebebis<br />
wyarod.<br />
aRsaniSnavia isic, rom XIII saukunis II naxevridan<br />
velur xalxTa samyofeli rig wyaroebSi<br />
ukve aRmosavleTiT, dedamiwis kideebSi gadadis<br />
da monRolTa sacxovrisTan lokalizdeba. evropelebma<br />
da axlo aRmosavleTis xalxebma XIII saukunis<br />
Sua xanebisaTvis kargad gaicnes monRol-<br />
Ta naxevrad veluri buneba da amjerad gogisa<br />
da magogis xalxebad swored maT miiCnevdnen. amitomac<br />
gadadis am tomebis sacxovrisi kavkasiis<br />
mTebidan ufro aRmosavleTiT. niSandoblivia,<br />
rom magogis Zeebs monRolebs uwodeben, gogis<br />
Zeebs goTebs. savaraudod, es, saxelwodebebis etimologiur<br />
damTxvevebze unda mianiSnebdes.<br />
miuxedavad imisa, rom XIII-XIV saukuneebidan<br />
zog wyaroebSi am xalxTa samyofeli sadRac aRmosavleTSi<br />
gvxvdeba, ZiriTadad, evropuli kar-<br />
37
tografia gogisa da magogis xalxebs kavkasiis<br />
mTebSi moiazrebs da mas aleqsandres legendas<br />
ukavSirebs.<br />
aleqsandres kavkasiaSi laSqrobis legenda<br />
daculia marko polosTan: `es aris qveyana, sadac<br />
aleqsandre dids CrdiloeTisken undoda gasvla,<br />
magram gza veRar gaagrZela erTi karis siviwrovis<br />
da siZnelis gamo, romelsac erTi mxridan<br />
zRva ekvris, xolo meore mxridan maRali<br />
mTebi da tyeebi sazRvraven. ise rom, mcire razmiT<br />
am karis mTeli msoflios momxdurebisagan<br />
dacva SeiZleba. rodesac aleqsandre didma gasasvleli<br />
ver gadalaxa, maSin karis SesasvlelTan<br />
aaSenebina didi kedeli da gaamagra is koSkebiT,<br />
raTa mis gadaRma mcxovrebT aqeT mxareze Tavdasxmis<br />
SesaZlebloba ar hqonodaT. araCveulebrivi<br />
simagris gamo gasasvlelma `rkinis karis~ saxeli<br />
miiRo da sayovelTaod cnobilia, rom aleqsandrem<br />
monRolebi Caketa or mTas Soris.<br />
mcdaria, rodesac am Caketil xalxad monRolebs<br />
vnaxavT, maSin iq cxovrobdnen yivCaRebi, rig sxva<br />
xalxebTan erTad~ [10, 152].<br />
marko polosTan aleqsandres laSqrobis istoria<br />
Zveli tradiciuli siuJetebisagan odnav<br />
gansxvavebulia, magram sainteresoa, rom avtori<br />
CrdiloeTSi gadasasvlels `rkinis kars~ * uwodebs<br />
da aRniSnavs, rom es sayovelTaod cnobili<br />
* aleqsandres karis aseTi dasaxeleba sxva wyaroebSic gvxvdeba.<br />
es saxelwodebac im Zveli legendidan modis, roca<br />
aleqsandrem didi spilenZis kari gaakeTebina. unda aRiniSnos,<br />
rom aleqsandres karis _ alayafis forma TviT Sua<br />
saukuneebis evropul rukebzec gvxvdeba.<br />
38
iyo aleqsandres mier aSenebuli didi kedlis<br />
koSkebis da alayafebis gamo.<br />
sxva evropuli cnobebi qarTvelTa sacxovriss<br />
kaspiis mTebamde sazRvraven. rogorc<br />
Cans, maSin kaspiis mTebad mTliani kavkasioni<br />
aRiqmeboda, albaT ufro aRmosavleTis nawili,<br />
sadac kaspiis kari mdebareobda da amitomac<br />
uwodeben saqarTvelos CrdiloeT mTianeTis nawils<br />
kaspiis mTebs.<br />
rogorc vxedavT, Sua saukuneebis evropuli<br />
istoriul-geografiuli msoflmxedveloba kaspiis<br />
kars kavkasiis CrdiloeTSi _ maRal mTebSi<br />
aTavsebs.<br />
Sua saukuneebis geografiul rukebze Tavisi<br />
adgili aqvs daTmobili veluri xalxebis legendas.<br />
isini gamosaxulni arian maRali kedlebis<br />
miRma, gamoxatulia maTi veluri da kaciWamia buneba.<br />
ra Tqma unda, am rukebis mixedviT samyaros<br />
geografiuli konturebis zusti gamosaxva SeuZlebelia.<br />
es rukebi Seicavs Zveli Tqmulebebis,<br />
winaswarmetyvelebebis Tu apokalifsuri gamocxadebebis<br />
kvals. agreTve, gogisa da magogis xalxTa<br />
legendebsac.<br />
miuxedavad imisa, rom rukebze gamosaxuli<br />
geografiuli regionebi ZiriTadad ar gamoxataven<br />
realur sazRvrebs, mocemuli konturebi<br />
CrdiloeTis mTebisa, kaspiis zRvis Tu kavkasionis<br />
gadasasvlelebisa dakavSirebulia aleqsandre<br />
makedonelis legendasTan. es Cans 1000 wliT<br />
daTariRebul anglo-saqsonur msoflio rukaze<br />
[10, 192-197].<br />
XI saukunis anonimur rukaze kavkasiis mTebze<br />
datanebulia kaspiis karibWe _ kaspiis kari<br />
[10, 206-207].<br />
39
msgavsi suraTia hainrix fon maincis (XII s.),<br />
gvidos (1119 w.), lamber de sen-omeris (XII s.),<br />
fsalmunis (XIII s.), ebstorfis (1235 w.), riCard<br />
haldingemis herefordis (1280 w.) msoflio rukebzec<br />
[10, 208-244].<br />
mocemuli masaliT Cans jvarosnuli epoqis<br />
evropuli codna kavkasiis, rogorc istoriulgeografiuli<br />
regionis da misi sakralur-mistiuri<br />
mniSvnelobisa, dakavSirebuli Zveli winaswarmetyvelebebis,<br />
gamocxadebebis da literaturul-legendaruli<br />
siuJetebis gaazrebasTan. am<br />
CamonaTvalSi gansakuTrebuli adgili uWiravs<br />
aleqsandre makedonelis legendasac, romlis misteriebi<br />
dakavSirebulia kavkasiis samyarosTan.<br />
es ki gvafiqrebinebs, rom aleqsandre makedonelis<br />
kavkasiaSi laSqroba, mis mier uwmindur xalxTa<br />
CrdiloeTis mTebSi gadarekva da iq<br />
`karTa~ sistemis Seqmna ar aris moklebuli<br />
realur istoriul safuZvels.<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. aleqsandriani, teqsti gamosacemad moamzada,<br />
gamokvleva, komentarebi, leqsikoni da saZieblebi<br />
daurTo r. mirianaSvilma, Tb., 1980.<br />
40
2. antikuri kavkasia, enciklopedia, t. I, wyaroebi,<br />
Tb., 2010.<br />
3. qarTlis cxovreba, t. I, teqsti dadgenili yvela<br />
ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCi-<br />
Svilis mier, Tb., 1955.<br />
4. qarTlis cxovreba, t. IV, teqsti dadgenili<br />
yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yaux-<br />
CiSvilis mier, Tb., 1973.<br />
5. Zveli qarTuli agiografiuli literaturis<br />
Zeglebi, t. I, Tb., 1963.<br />
6. movses xorenaci, somxeTis istoria, Targmani<br />
al. abdalaZisa, Tb., 1984.<br />
7. Александрия, Роман об Александре Македонском по<br />
русской рукописи XV века, М-Л., 1965.<br />
8. z. avaliSvili, jvarosanTa droidan, Tb., 1989.<br />
9. a. gogolaZe, ioane presviteris legendis istoriuli<br />
da bibliuri safuZvlebis Sesaxeb, Tb.,<br />
2005.<br />
10. a. TvaraZe, saqarTvelo da kavkasia evropul<br />
wyaroebSi, Tb., 2004.<br />
11. m. inaZe, kaspiis kari (dariali, darubandi) ax.<br />
w. I-VI saukuneTa saerTaSoriso diplomatiur<br />
urTierTobebSi, qarTuli diplomatia (weliwdeuli),<br />
Tb., 1996.<br />
12. guram mamulia, leonti mrovelis da juanSeris<br />
wyaroebi (falauri eposi leonti<br />
mrovelis da juanSeris saistorio TxzulebebSi),<br />
macne, #4, 1964.<br />
13. n. nikoloziSvili, qarTuli elinizmis da<br />
qristianobis saTaveebTan `moqcevaÁ qarTlisaÁsa~<br />
da `qarTvel mefeTa cxovrebis~ mixedviT,<br />
disertacia imk samecniero xarisxis mosapoveblad,<br />
Tb., 2006.<br />
41
14. T. yauxCiSvili, berZeni mwerlebi saqarTvelos<br />
Sesaxeb, V, Tb., 1983.<br />
15. s. janaSia, Sromebi, II, Tb., 1952.<br />
16. А. Юрченко, Империя и Космос. Опыт интерпретации<br />
средневекового описания Империи Чингисхана. Ab<br />
Imperio. 1 / 2002.<br />
Andro Gogoladze<br />
Medea Gogoladze<br />
The Origin Issue of the Term “Alexandres Kari”<br />
The issue of Alexander of Macedon‟scampaign in the<br />
Caucasus is still a subject of interestin Georgian historiography.<br />
But it is difficult to state whether the campaignwas a truehistorical<br />
fact or not as the notifications of the sources are contradictory.<br />
In our opinion the information about this campaign connected<br />
with historical-geographic heritage that is preserved in the<br />
historical memoryis of great importance.<br />
According to some Greek, Latin and Georgian sources<br />
Alexander of Macedon defeated devilry tribesin theCaucasus,<br />
scattered them beyond the Caucasian range in the North and<br />
constructed fortifying system that lately got the name of<br />
“Alexsandres Kari” (The Door of Alexander). The story of this<br />
people‟s scatter in the mountains by Alexander is reflected not<br />
only in the narrative sources, but in legends and historical novels<br />
as well. Lately, the Medieval Europeanhistoricalmemory locates<br />
“The Door of Alexander”(“Alexsandres Kari”) in historical<br />
sources and on maps mainly in the Caucasus that once more<br />
speaks on behalf ofthe fact that Alexander of Macedon was in<br />
the Caucasus.<br />
42
naTia abaSiZe<br />
ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayelis<br />
istoriul-politikuri portreti<br />
XII saukunis bolosa da XIII saukunis 50-iani<br />
wlebis politikur moRvaweebs Soris mniSvnelovan<br />
figuras saqarTvelos samefo karze warmoadgenda<br />
ivane-yvaryvare cixisjvarel- jayeli _ sakmaod<br />
gavleniani feodaluri sagvareulos erTerTi<br />
TvalsaCino warmomadgeneli. vidre uSualod<br />
mis pirovnebasa da Rvawls SevexebodeT yuradRebas<br />
SevaCerebT zogadad jayelTa da cixisjvarelTa<br />
gvaris warmomavlobaze.<br />
jayelebi XI-XVI saukuneebSi samxreT saqar-<br />
Tvelos, kerZod samcxis sakmaod warCinebul feodalur<br />
sagvareulos warmoadgendnen.<br />
jayelTa sagvareulo saxelwodeba warmomdgaria<br />
geografiuli saxelidan ,,jayi’’ da samamule<br />
mflobelobas aRniSnavs. istoriul wyaroebSi<br />
cnobebi jayelTa sagvareulos Sesaxeb XI<br />
saukunis 30-iani wlebidan Cndeba, (alis egvteris<br />
warwera, XI saukunis 30-iani wlebi; awyurSi gadawerili<br />
ioanes saxarebis anderZi _ 1053 w) [12,<br />
501]. ufro adreuli periodis Sesaxeb pirdapiri<br />
cnobebi ar mogvepoveba.<br />
43
qarTul istoriografiaSi gamoiTqva mosazreba,<br />
rom jayiswylis mimdgom teritorias jayelebamde<br />
flobda vinme _ CanCax faleli [12, 501].<br />
mkvlevar d. kldiaSvilis mosazrebiT am sagvareulom<br />
samamuled jayis Temi da ,,jayeloba’’ XI saukunis<br />
30-ian wlebSi miiRo, rac SeiZleba ukavSirdebodes<br />
CanCax-falelis am mxridan wasvlas, bagrat<br />
IV-sadmi Ralatis gamo. gamoricxuli ar aris<br />
rom, jayelTa sagvareulo mefis xelisuflebis<br />
dasayrdens warmoadgenda da swored am erTgulebisaTvis<br />
dawinaurda am mxareSi, samamuled miiRo<br />
jayis mxare da ,,jayelTa” sagvareulo wodeba.<br />
CvenTvis jayelTa warmoSobis sakiTxi imdenad<br />
mniSvnelovania, ramdenadac swored maTgan<br />
gamoyofili calke sagvareulo Stos warmomadgenlebi<br />
_ cixisjvarelebi. cixisjvarels, rogorc<br />
sagvareulo saxelwodebas qarTul wyaroebSi<br />
pirvelad vxvdebiT mefe bagrat IV-is dros,<br />
roca ,,msaxurebisa nacvlad mefeman uboZa sulas<br />
mamulobiT cixisjuari da oZrÃe bodo-kldiTa”<br />
[3, 305]. swored am droidan sula da misi STamomavloba<br />
iwodebian cixisjvarelebad.<br />
sula kalmaxis erisTavis STamomavlobidan<br />
sulas Semdgom, saqarTvelos farTo politikur<br />
sarbielze XII saukunis 90-iani wlebidan Cans ivane-yvaryvare<br />
jayel-cixisjvareli. qarTuli wyaro<br />
pirvelad ivanes moixseniebs Tamaris dros, giorgi<br />
rusis ajanyebis periodSi. Aakad. iv javaxiSvili<br />
Tamaris mowinaaRmdege ajanyebulebs Soris<br />
asaxelebs ivane-yvaryvare cixisjvarels. 1191 wels<br />
mefis winaaRmdeg ajanyebul giorgi russ ,,pirveli<br />
guzani miemxro >, mere samcxis spasalari boco, ivaneyvaryvare<br />
cixisjuareli” [19, 260] da sxvani. sain-<br />
44
teresoa, rogor mivida aseT daskvnamde mkvlevari<br />
SesaZlebelia, rom mis xelT arsebuli wyaroebi<br />
aZlevda aseTi daskvnis gakeTebis saSualebas.<br />
Tumca, ivane-yvaryvare cixisjvarelis monawileoba<br />
Tamarisa da samefo karis sawinaRmdego gamosvlaSi,<br />
dRemde Cvens xelT arsebuli qarTuli<br />
wyaroebiT ar dasturdeba. piriqiT igi saqarTvelos<br />
mefis erTgulTa rigebSia. ,,istoriani da azmani<br />
SaravandeTTani’’ asaxelebs ra giorgi rusis<br />
momxreebs, guzanis Semdgom Cerdeba bocoze ,,aqiT<br />
boco, samcxisa spasalari da sisrulisaca aRmatebiT<br />
Sewyalebuli, sxÂTa mesxiTa didebul-aznauriTurT,<br />
TÂinier ivane cixisjvarelisa, romelsa<br />
yuaryuareca ewodebis. ese damagrda TÂisiTurT<br />
mokiduliTurT, viTar guar eyodaca momgonebelsa<br />
sulasa erTgulobisasa, romel baRuaSsa zeda<br />
uerTgula bagrats” [2, 49]. ase rom qarTuli wyaros<br />
mixedviT ivane-yvaryvare jayel-cixisjvarels<br />
mefis mowinaaRmdegeTa rigebSi ver vxedavT. is<br />
faqti rom ivanes moqmedeba Sedarebulia sula<br />
kalmaxis erisTavis bagrat mefisadmi erTgulebasTan,<br />
migvaniSnebs saqarTvelos samefo karisadmi<br />
am pirovnebis erTgulebaze. amaze unda migvi-<br />
TiTebdes is faqtic, rom igi ajanyebis Semdgom<br />
periodSi aRzevebulia _ jer samcxis erisTavTerisTavi<br />
da spasalaria, xolo Semdeg meWurWle-<br />
Tuxucesis saxelos flobs [11, 663]. aqedan gamomdinare,<br />
ivane cixisjvareli ara ajanyebulTa Soris<br />
myofi, aramed, erTiani centralizebuli saqarTvelosa<br />
da misi samefo karis erTgulebaSi<br />
myofi pirovnebaa.<br />
,,mocemul SemTxvevaSi ivane cixisjvareli<br />
mefis momxre Cans, magram es srulebiT ar niSnavs<br />
imas, rom igi an kidev sxva msgavsi feodali<br />
45
mudmivad erTguli darCeniliyo saqarTvelos samefo<br />
xelisuflebisa, radgan amis safuZvels ar<br />
iZleva TviT feodalizmis buneba, misi safuZvlebi”<br />
[14, 148]. TumcaRa qarTul wyaroebs Tu gavadevnebT<br />
Tvals, ivane saqarTvelos mefeebs er-<br />
Tgulad udgas mxarSi.<br />
mkvlevar p. ingoroyvas varaudiT ivane jayel-cixisjvareli<br />
dabadebula (daaxloebiT 1160<br />
wels). Tamaris mefobis pirvel periodSi mas saxeli<br />
mouxveWia rogorc niWier mxedarTmTavars.<br />
,,1184-91 wlebSi yvaryvare aris samcxis cixisjvaris<br />
Temis erisTavi, xolo rodesac 1191 wels<br />
samcxis erisTavT-erisTavi da spasalari boco<br />
bocos Ze gadayenebuli iqna Tanamdebobidan Ralatis<br />
gamo, samcxis erisTavT-erisTavisa da spasalaris<br />
am pasuxsageb postze dainiSna yvaryvare”<br />
[11, 663]. samcxis spasalarobasa da erisTavTerisTavobasTan<br />
erTad ivanes gadaeca agreTve<br />
samkvidro samflobelod jayis Temi da cixe. amitom<br />
es axali erisTavT-erisTavi samcxis samxareo<br />
erTeulisa Tavis Zvel sagvareulo saxelwodebas<br />
cixisjvarels umatebs meore saxelwodebas<br />
_ jayeli. amis Semdeg samcxis spasalarTa es<br />
gvari ormag sagvareulo saxels atarebs jayelcixisjvareli.<br />
Aamieridan am gvaris warmomadgenlebi<br />
pirveloben samcxeSi. Aase warmoiqmna axali<br />
jayelebis anu cixisjvarel-jayelebis feodaluri<br />
sagvareulo. Zveli jayelebi ki amieridan bocosZeebad<br />
iwodebian [11, 598].<br />
sainteresoa basil ezosmoZRvris gadmocema<br />
samcxis spasalaris yvaryvares, rogorc monapire<br />
mTavris Sesaxeb: ,,zedaT artani, sada mesxni monapirobdes,<br />
romelTa Soris iyo yuaryuara, samcxisa<br />
spasalari, jayeli, kaci didad gamarjuebuli da<br />
46
erTguli mefeTa” [2, 129]. es fraza kidev erTxel<br />
asabuTebs ivanes erTgulebas samefo karis mimarT.<br />
ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayeli erT-er-<br />
Ti mniSvnelovani saxelmwifo moRvawe iyo, rogorc<br />
Tamaris, ise misi memkvidreebis _ giorgi<br />
IV-sa da rusudanis mefobis dros. ,,samcxisa spasalaris<br />
meWurWleTuxucesis yuaryuares Svili ”<br />
[4, 51], ,,rameTu pativiTa iyo meWurWleT-uxucesi<br />
da mTavari qveyanasa samcxisasa” [2, 191]. ase moixseniebs<br />
qarTuli wyaro mas jer laSa-giorgis,<br />
Semdgom rusudanis periodis ambebis gadmocemisas.<br />
meWurWleTuxucesi, rogorc viciT saxelmwifo<br />
xazinis gamgebeli iyo. ,,didi aris meWurWle-<br />
Tuxucesi, aTabagobis dawyebamdi meoTxe veziri<br />
iyo’’ [6, 20] _ vkiTxulobT xelmwifis karis garigebaSi.<br />
aqedan gamomdinare naTeli xdeba Tu ra<br />
did figuras warmoadgens ivane jayeli saqarTvelos<br />
samefo karze.<br />
politikur asparezze aseTive aqtiurebi Canan<br />
yvaryvares Svilebi. Mmisi vaJebi qarTul wyaroSi<br />
ixsenebian saqarTvelos mefe giorgi-laSas-<br />
Tan erTad, mis mier gadaxdili brZolebis dros.<br />
yvaryvares vaJebi, Cans, piradad daaxloebuli yofilan<br />
axalgazrda mefesTan. ganZelebTan brZolis<br />
dros mefis TanamosagreTa Soris pirvelad<br />
dasaxelebulia yvaryvares Svili: ,,TÂT mefe la-<br />
Sa wina mieteva mÃned da Zlierad, ... romlisa Tana<br />
winambrZolobdes Zlierad yuaryuara jayelisa<br />
Svili pirmSo” [2, 153].<br />
monRolebTan pirveli Setakebis dros laSqarSi<br />
ibrZvis yvaryvares meore vaJi beqa, romelic<br />
amave brZolas ewireba: ,,samcxisa spasalaris,<br />
meWurWleTuxucesis yuaryuares Svili beqai<br />
47
moikla Zlierad mbrZoli” [4, 51]. iseve rogorc<br />
yvaryvare, aseve misi Svilebi erTgulad udganan<br />
mefes mxarSi, ibrZvian mtris winaaRmdeg da qveynis<br />
politikur saqmeebSi aqtiurad Cabmulni arian.<br />
Hyvaryvares hyavda Tu ara sxva Svilebi beqasa<br />
da pirmSos (ufros vaJs niSnavs) garda, CvenTvis<br />
araa cnobili. Aamis Sesaxeb qarTuli wyaro arafers<br />
gveubneba. samagierod informacias gvawvdis<br />
misi SviliSvilebis ivanesa da sargisis Sesaxeb.<br />
did interess iwvevs ivane-yvaryvare cixisjvarelis<br />
mSoblebis vinaoba. samwuxarod, qarTuli<br />
wyaroebi araviTar informacias ar gvawvdian<br />
maT Sesaxeb, cnobilia mxolod, rom ivane sula<br />
kalmaxis erisTavis STamomavalia.<br />
ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayeli rusudanis<br />
mefobis dros sakmaod did rols asrulebs<br />
qveynis politikur cxovrebaSi. igi erTaderTi<br />
,,saqveynod gamrige” aRmoCnda, romelmac samkvdro-sasicocxlo<br />
brZola gaumarTa monRolebs,<br />
roca TviT samefo karic ki ganerida mterTan<br />
brZolas. ,,esreT moisra da tyue iqmna suli mravali<br />
samcxes, da bevri eri moikla. odes arRara<br />
iyo Rone, moaÃsena mefesa rusudans ivane cixisjuarelman<br />
jayelman, romelsa yuaryuareca ewodeboda,<br />
ukeTu sTndes, raTa iÃsnas queyana samcxia<br />
oÃrebisagan, da igica miendos CaRatas” [2,<br />
191]. mefisagan dasturis miRebis Semdeg ,,warvida<br />
ivane da ixila CaRata, romelman pativiTa Seiwynara<br />
da daudginna mcvelni queyanisani” [2, 191].<br />
ivane cixisjvarel-jayeli, rogorc samefo<br />
karze dawinaurebuli moxele monawileobas iRebs<br />
daviT rusudanis Zis monRolTa urdoSi mefed dasamtkiceblad<br />
gagzavnaSi.<br />
48
usudanis sikvdilis Semdeg monRolebma saqarTvelo<br />
samxedro-administraciul erTeulebad<br />
_ dumnebad dayves. erT-erTi dumnis meTaurad iv.<br />
javaxiSvili asaxelebs ivane cixisjvarels. ,,mesxeTis<br />
danarCeni provinciebi javaxeTis garda<br />
karnu-qalaqamde ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayelis<br />
samflobelo iyo” [16, 395]. es mosazreba ZiriTadad<br />
gaziarebulia qarTul istoriografia-<br />
Si, Tumca qarTlis cxovreba, samcxis dumnis<br />
mmarTvelad asaxelebs gamrekel Torels da ara<br />
yvaryvare cixisjvarels. ,,gamrekelsa Torelsa...<br />
ÃelT udva javaxeTi, samcxe da aRmarT vidre<br />
karnu-qalaqamde” [2, 208]. am cnobebidan Tu vimsjelebT<br />
ufro misaRebi da damajerebelia qar-<br />
Tuli wyaros cnoba, romelic yvaryvares dumnis-<br />
Tavobis Sesaxeb araviTar faqts gvisaxelebs.<br />
ivane cixisjvarel-jayeli sakmaod gavlenian<br />
feodals warmoadgens XII-XIII saukuneebis saqar-<br />
TveloSi. batoniSvil vaxuStis cnobiT umefobis<br />
Jams, roca qveyanas dasarbevad Semoesivnen mcireazieli<br />
Turqebi, qarTvelma mTavrebma daxmareba<br />
sTxoves ivanes, romelic maT mxarSi amoudga.<br />
,,kualad aRiZrnen saberZneTiT da sxuaTa qalaq-<br />
Tagan Turqni rbevad saqarTvelosa. mcnobTa Sav-<br />
STa. klarjTa, taoelTa, kolaartaanelTa, karniforelTa,<br />
auwyes yuaryuare cixisjuarelsa, ra-<br />
Ta Seewios. xolo man mouwoda mesxTa da Sekriba<br />
mÃedari Ä (10 000) da waremarTa; da aTurqni<br />
mosdgomodnen banas, olTissa da aoÃrebdnen taos.<br />
xolo amaTis misvlis mcnobelni Turqni aRi-<br />
Wurnen da ewyunen avnisis vakesa zeda. mosca<br />
RmerTman Zleva iverielTa da wariqcivnes, moswyÂdnes<br />
da aRiRnes alafni uricxuni” [1, 209]. am<br />
suraTidan naTlad Cans, Tu ra Zlieri da gavle-<br />
49
niani feodalia yvaryvare jayeli, rom misgan<br />
Semweobas iTxoven sxva feodalebic ki.<br />
rogorc JamTaaRmwerlis cnobebidan irkveva<br />
ivane erT-erTi monawile da iniciatoria koxtas-<br />
Tavis SeTqmulebis. igi yovelTvis mxarSi udgas<br />
qveynis bediT dainteresebul progresulad moazrovne<br />
pirebs da maTTan erTad ibrZvis samSoblos<br />
keTildReobisTvis. amas araerTi faqti adasturebs.<br />
,, JamTa amaT SfoTTa Sekrbes yovelni<br />
mTavarni saqarTvelosani koxtasTavsa, imerni da<br />
amerni: egarslan, cotne dadiani, varam gageli,<br />
yuaryuare, kupari SoTa, TorRai, her-kaxni, qar-<br />
Tvelni... mesxni, taoelni” [4, 97].<br />
ivanem aqtiuri monawileoba miiRo taxtis memkvidris<br />
_ daviT giorgis Zis moZebnasa da CamoyvanaSi.<br />
,,Sekrbes mTavarni ameris saqaTvelosani _<br />
SanSe, varam gageli, yuaryuare jayeli, sargis<br />
Tmogueli ... da mravalni erismTavarni da Zebnayves<br />
laSas Zisa daviTisaTÂs” [4, 99]. aqac qveynis<br />
interesebisaTvis mebrZol pirovnebad gvevlineba.<br />
ivane-yvaryvare cixisjvrelis moRvaweobis<br />
bolo periodis Sesaxeb mkvlevari p. ingoroyva<br />
dasZens: ,,yvaryvare ukanasknelad moixsenieba 1245<br />
wels, romlis axlo igi gardacvlila. am dros<br />
igi Rrmad moxucebuli iyo, daxloebiT 85 wlisa”<br />
[11, 664].<br />
ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayeli sakmaod<br />
did da gavlenian politikur figuras warmoadgenda<br />
XII _ XIII saukuneebis saqarTveloSi. amas<br />
qarTveli mematianeebisgan mowvdili araerTi faqti<br />
mowmobs. Mman didi wvlili Seitana qveynis yofasa<br />
da cxovrebaSi. saqarTvelos mefeebs mudam<br />
mxarSi edga. samSoblos interesebisaTvis meb-<br />
50
Zol xalxs zurgs umagrebda da maTTan erTad<br />
agresorTa winaaRmdeg TavgamodebiT ibrZoda.<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. vaxuSti batoniSvili, aRwera samefosa saqar-<br />
Tvelosa, qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili<br />
yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />
mier, t. IV, 1973.<br />
2. istoriani da azmani SaravandedTani, qarTlis<br />
cxovreba, teqsti dadgenili yvela ZiriTadi<br />
xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis mier, t.<br />
II, Tb., 1959.<br />
3. matiane qarTlisaÁ, qarTlis cxovreba, teqsti<br />
dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT<br />
s. yauxCiSvilis mier, t. I, Tb., 1955.<br />
4. JamTaaRmwereli, aswlovani matiane, teqsti gamosacemad<br />
moamzada, gamokvleva, SeniSvnebi da<br />
leqsikoni daurTo r. kiknaZem, Tb., 1987.<br />
5. sumbat daviTis Ze, cxovreba da uwyeba bagratonianTa,<br />
qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili<br />
yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />
mier, t. I, Tb., 1955.<br />
6. xelmwifis karis garigeba, teqstebi gamosacemad<br />
moamzada, inglisurad Targmna, winasityvaoba,<br />
leqsikoni, SeniSvnebi da komentarebi daurTo<br />
q. surgulaZem, Tb., 1993.<br />
51
7. i. anTelava, SeniSvnebi ,,qarTlis cxovrebis”<br />
teqstisTvis, qarTuli wyaroTmcodneoba, t.<br />
VII, Tb., 1987.<br />
8. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />
t. VI, Tb., 1973.<br />
9. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />
t. VIII, Tb., 1975.<br />
10. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />
t. IX, Tb., 1979.<br />
11. p. ingoroyva, rusTvelianas epilogi, TxzulebaTa<br />
krebuli, t. I, Tb., 1963.<br />
12. d. kldiaSvili, jayelTa feodaluri sagvareulos<br />
istoriisaTvis (XI s), ,,saq. ssr. mecnierebaTa<br />
akademiis moambe”, t. 98, # 2, Tb., 1980.<br />
13. b. lominaZe, monRolTa batonoba saqarTvelo-<br />
Si da brZola mis winaaRmdeg (XIII s. 40 _ XIV<br />
s. 10 _ iani ww.), saqarTvelos istoriis narkvevebi,<br />
t. III, Tb., 1979.<br />
14. r. metreveli, mefe Tamari, Tb., 1991.<br />
15. r. metreveli, Sinaklasobrivi brZola feodalur<br />
saqarTveloSi, Tb., 1973.<br />
16. qarTuli diplomatiis istoriis narkvevebi,<br />
naw. I, Tb., 1998.<br />
17. v. WeliZe, qarTlis cxovrebis qronikebi, wig.<br />
III, Tb., 1980.<br />
18. v. WeliZe, qarTlis cxovrebis qronikebi, wig.<br />
IV, Tb., 1983.<br />
19. i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t.<br />
II, Tb., 1983.<br />
20. i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t.<br />
III, Tb., 1982.<br />
52
53<br />
Natia Abashidze<br />
Historical and Political Portrait ofIvane-Kvarkvare<br />
Tsikhisjvarel-Jakeli<br />
Ivane -Kvarkvare Tsikhisjvarel-Jakeli (the end of the 12 th<br />
century and the fifties of the 13 th century), one of the prominent<br />
representatives of the powerful feudal family,was one of the<br />
most important politicalfiguresof Georgian Kingdom.<br />
A well-known researcher P. Ingoroyva supposed that Ivane<br />
Tsikhisjvarel-Jakeli was born in about 1160 and died in 1245<br />
at the age of 85.<br />
In Georgian historical sources for the first time Ivane is<br />
mentionedin the period of Queen Tamar‟s reign, when Giorgi<br />
Russian rebelled.<br />
Academician Ivane Javakhishvili considers Ivane –<br />
KvarkvareTsikhisjvarelias a rebel against the Queen.However<br />
the Georgian sources we can possessdo notconfirm this<br />
fact.Ivane issublimed after this rebellion.At first he is the<br />
main noble(eristavt eristavi) of Samtskhe and a Commanderin<br />
–Chief(amirspasalari) and then he holds a post of the<br />
treasurer(mechurchlet ukhutsesi) Ivane Tsikhisjvarel-Jakeli was<br />
one of the most important figures during the reign of Tamar,as
well as her successor Giorgi IV and Rusudan,”because he was a<br />
treasurer and the head of the county Samtskhe.”He is also<br />
mentioned in the Georgian historical source, telling us about the<br />
period of Lasha-Giorgi and Rusudan.<br />
Kvarkvares‟s children,Firstborn(pirmsho) and Bekaare<br />
active on the political stage.Georgian sources also mention<br />
Kvarkvare‟s grandchildren Ivane and Sargis.But we have not<br />
got the informationabout their parents. The only thing that is<br />
known is that Ivane is noble SulaKalmakhi‟s descendant.<br />
Ivane-Kvarkvare Tsikhisjvarel-Jakeli played asignificant<br />
role in the countrypolitical life of the Rusudan‟sreign.He was<br />
the only person who fought against Mongols,even when the<br />
royal court refused to fight with the enemy.<br />
Ivane Tsikhisjvarel-Jakeli, as an important figure of the<br />
royal court, participatedin sending Rusudan‟s son David to<br />
the Horde for approval [to approve him as aking]of the king.<br />
Prince Vakhushti reported that when there was not aking<br />
in Georgiaand when the country was invaded by the Turks of<br />
Asia Minor, the Georgian nobles asked Ivane for help.He<br />
supported them and defeated the enemy.<br />
Ivane is one of the participants and initiator of<br />
Kokhtastavis conspiracy. He also actively participated in<br />
finding and takingthe heir of the Throne David Giorgi‟s<br />
son[azrikargadarmesmis]<br />
Several facts given by Georgian historians confirm that<br />
Ivane KvarkvareTsikhisjvarel-Jakheli was a big and influential<br />
political figure.He always helped Georgian Kings.He backed<br />
uppeople who fought for the interests of their homeland.He<br />
strongly fought with them against invaders.<br />
54
zurab sulaberiZe<br />
kavkasiis mefisnacvali mixeil romanovi da<br />
afxazeTis politikuri istoriis<br />
sakiTxebi XIX s-is 60-ian wlebSi<br />
(1866 wlis ajanyeba da pirveli muhajiroba)<br />
ruseTis imperiis cnobili politikuri moRvawisa<br />
da kavkasiis mefisnacvlis mixeil nikolozis<br />
Zis moRvaweobas qarTul da rusul istoriografiaSi<br />
araerTi mkvlevari Sexebia. didma<br />
mTavarma, romelic 2 aTeul welze meti xnis ganmavlobaSi<br />
imyofeboda kavkasiis mefisnacvlis<br />
Tanamdebobaze, Tavisi kvali daaCnia XIX saukunis<br />
meore naxevris saqarTvelos politikur-ekonomikur<br />
da kulturul ganviTarebas. misi moRvaweobis<br />
periods emTxveva iseTi proeqtis ganxorcieleba,<br />
rogoricaa amierkavkasiaSi pirveli rkinigzis<br />
gayvana, aseve mravali kulturuli da saganmanaTleblo<br />
RonisZiebis gatareba. magram,<br />
isic unda aRiniSnos, rom es RonisZiebebi emsaxureboda<br />
mxolod erT mizans _ kavkasiis ekonomi-<br />
55
kur da kulturul asimilacias uzarmazari imperiis<br />
sivrceSi. gansakuTrebiT sainteresoa mixeil<br />
romanovis is politikuri gadawyvetilebebi,<br />
romlebSic TavisTavad Cadebuli iyo XIX saukunis<br />
rusuli imperializmis interesi _ saqarTvelosa<br />
da kavkasiis sxva regionebis politikuri<br />
sistemisa da eTnikuri suraTis Secvla.<br />
ruseTis samxedro-istoriul arqivSi aRmoCenili<br />
masalebis safuZvelze, gavnixilavT ramdenime<br />
problemas mixeil romanovis rolze XIX saukunis<br />
60-ian wlebSi afxazeTis politikur istoriaSi.<br />
cnobilia, rom XIX saukunis 20-iani wlebidan,<br />
afxazeTi gadaiqca erT-erT bazad dasavleT<br />
kavkasiis TavisuflebisaTvis mebrZoli xalxebis<br />
winaaRmdeg samoqmedod. imperiis xelisuflebasa<br />
da afxazeTis mTavar mixeil ServaSiZes Soris<br />
Tavdapirveli Tanxmoba mxolod garegnuli xasiaTis<br />
iyo. ramdenadac afxazeTis mTavris xelisuflebis<br />
arseboba didi dabrkoleba iyo kavkasiis<br />
Savi zRvis sanapiroze rusuli dasaxlebebis<br />
Sesaqmnelad, ruseTis samxedro imperializmi<br />
eZebda Sesabamis pirobebsa da sababs afxazeTis<br />
avtonomiis gauqmebisaTvis [5, 5-6].<br />
XIX saukunis 60-iani wlebidan kavkasiaSi ruseTi<br />
samxedro-politikuri TvalsazrisiT dRi-<br />
TidRe Zlierdeboda. imperiis regularuli nawilebis<br />
mier 1859 wels Runibis simagris aRebis<br />
Semdeg gadawyda afxazeTis im regionebis damor-<br />
Cileba, romelzedac jer kidev ar vrceldeboda<br />
imperiis xelisuflebis kontroli [2, 176]. 1860<br />
wels general yorRanovis meTaurobiT warmatebiT<br />
dasrulda afxazeTis miuvali kuTxis fsxus<br />
ieriSi. 1864 wlis maisSi, Tanamedrove krasnaia<br />
56
polianas midamoebSi rusebma sabolood amowyvites<br />
fsxusa da aibgas afxazuri tomebi da sazeimod<br />
aRniSnes didi kavaksiuri omis dasruleba [2,<br />
177].<br />
dasavleT kavkasiis saboloo dapyrobam gansakuTrebuli<br />
gavlena iqonia afxazeTis avtonomiis<br />
gauqmebaze. zemoaRniSnuli movlenebis Semdeg<br />
pirveli Sexvedra kavkasiis mefisnacvalsa<br />
da afxazeTis mTavars Soris quTaisSi 1863 wlis<br />
gazafxulze gaimarTa. molodini, rom Sexvedris<br />
Semdeg imperiis xelisuflebasa da samTavros<br />
Soris urTierToba megobruli iqneboda, ar gamarTlda<br />
[12, 217]. mas Semdeg, rac Tavad mixeil<br />
ServaSiZe gaemgzavra piatigorskSi samkurnalod,<br />
da samTavros mmarTveloba gadaabara Tavis Zmas<br />
aleqsandre ServaSiZes, samTavro kvlav moicva<br />
urTierTdapirispirebam. kerZod, afxazeTis gavlenianma<br />
mflobelma hasan marRaniam SeiaraRebuli<br />
Tavdasxma ganaxorciela aleqsandre ServaSi-<br />
Zis mamulze, daarbia mis mflobelobaSi arsebuli<br />
soflebi, saidanac gatacebuli 25 tyve Turqebs<br />
mihyida. mixeil ServaSiZem gaanTavisufla<br />
giorgi ServaSiZe abJius olqis mflobelobisgan,<br />
romlis adgilze hasan marRania daniSna [12, 217].<br />
amgvarma gadawyvetilebam, kidev ufro gaaRrmava<br />
dapirispireba kavkasiis mefisnacvalsa da mixeil<br />
ServaSiZes Soris.<br />
kidev ufro gamwvavda maT Soris urTierToba<br />
maSin, roca 1863 wlis Semodgomaze kavkasiis<br />
mefisnacvals soxumSi stumrobis dros ar daxvda<br />
afxazeTis mTavari. es ukanaskneli mizezad<br />
avadmyofobas acxadebda da sTxovda kavkasiis mefisnacvals,<br />
rom afxazeTSi samTavros marTvis<br />
ufleba gadaecaT misi Svilis, giorgisaTvis, ro-<br />
57
melsac ukve adiutantis Tanamdeboba ekava kavkasiis<br />
mefisnacvlis karze.<br />
giorgis mTavrad daniSvnis Sesaxeb TxovniT<br />
mimarTavda mixeil ServaSiZe kavkasiis armiis<br />
samxedro Stabis ufross, general kocebusac. mixeil<br />
ServaSiZis TxovnasTan dakavSirebiT, kavkasiis<br />
mefisnacvali aRniSnavda, rom giorgis mTavrad<br />
damtkiceba scildeboda mis kompetencias, is<br />
imperatoris gadawyvetilebaze iyo damokidebuli.<br />
aseve, mixeil nikolozis Ze dasZenda, rom giorgi<br />
ServaSiZe jer kidev axalgazrda iyo sam-<br />
Tavros winaSe arsebuli problemebis gadasawyvetad<br />
[12, 218]. im periodis saarqivo masalebidan<br />
kargad Cans, rom giorgi ServaSiZis axalgazrdoba<br />
mxolod mizezi iyo. afxazeTis samTavros avtonomiis<br />
gauqmeba saimperatoro karis mier, faqtobrivad,<br />
gadawyvetili iyo.<br />
1864 wlis 27 marts kavkasiis mefisnacvalma<br />
saimperatoro karis winaSe aRZra sakiTxi afxaze-<br />
Tis samTavros gauqmebis Sesaxeb. gagzavnil werilSi<br />
aRniSnuli iyo, rom am RonisZiebis miReba<br />
saWiroa imisaTvis, raTa Sesruldes umaRlesi<br />
mTavrobis mier mowonebuli ganzraxva kazakTa<br />
stanicebis mowyobis Taobaze Savi zRvis aRm. sanapiroze<br />
– md. yubanis SesarTavidan md. bzifamde<br />
[12, 218; 5, 6].<br />
mixeil romanovs samTavros administraciuli<br />
sistemis Zireuli Secvlis argumentad mohyavda<br />
Semdegi garemoebebi: naxevrad veluri qveyana,<br />
romelic saukuneebis manZilze ganicdida<br />
Sida omebsa da samxedro dapirispirebas, naxevari<br />
saukunis win aRmoCnda ruseTis mfarvelobis<br />
qveS; ruseTis mmarTvelobis Semosvlis miuxedavad,<br />
me-19 saukunis 30-50-ian wlebSi ganviTarebu-<br />
58
li movlenebis gamo, ruseTs ar mieca saSualeba<br />
afxazeTi bolomde misi gavlenis qveS moeqcia. am<br />
mdgomareobis gamo samTavros xelisufleba sruliad<br />
angariSgauweveli gaxda. yovelive amis miuxedavad,<br />
mTavrebi jildovdebodnen mniSvnelovani<br />
jildoebiTa da saCuqrebiT, ramac mefisnacvlis<br />
azriT, aramc Tu dadebiTi, aramed ukiduresad<br />
uaryofiTi gavlena iqonia samTavros Semdgom<br />
ganviTarebaze.<br />
Seqmnil mdgomareobaze pasuxismgeblobas<br />
kavkasiis mefisnacvali pirdapir mixeil Serva-<br />
SiZes akisrebda. mTavars brals sdebda, rom man<br />
gadmoibira afxazebi, raTa uari eTqvaT ruseTis<br />
armiaSi msaxurebaze, (gansakuTrebiT misi udidebulesobis<br />
sabadrago samsaxurze); aseve, mixeil<br />
ServaSiZis miTiTebiT, afxazebs aekrZalaT TavianTi<br />
Svilebi miebarebinaT rusul saswavlebleb-<br />
Si. ServaSiZisave gadawyvetilebiT sanapiro<br />
zolSi, ZiriTadad, unda momxdariyo muslimebis,<br />
Turqebis Casaxleba [1, 11-12].<br />
garda zemoaRniSnulisa, afxazeTis mTavars<br />
bralad edeboda muslimuri religiis propaganda<br />
1 .<br />
Seqmnili mdgomareobidan gamosasvlelad,<br />
kavkasiis mefisnacvali aucileblad miiCnevda<br />
Semdegi RonisZiebebis gatarebas:<br />
1 yovelive zemoxsenebuli ar warmoadgenda simarTles. samurzayanos<br />
eklesiis dekanozi daviT maWavariani 1856 wlis<br />
23 ianvars saqarTvelos egzarqosisadmi wardgenil erTerT<br />
moxsenebaSi xazs usvams, rom aRdgomis dResaswaulze,<br />
afxazeTis mTavris meuRles dauvalebia saberiosa da samurzayanos<br />
aznaurebisaTvis, wesisamebr gamocxadebuliyvnen<br />
eklesiaSi [scsa, f.416( ОВД), saqm. 42, fyrc. 171-172].<br />
59
1. mTavrisa da misi memkvidrisaTvis uari unda<br />
eTqvaT samTavros mmarTvelobaze.<br />
2. ServaSiZeTa STamomavlobis uzrunvelsayofad<br />
saimperatoro xelisuflebis mier unda gaRebuliyo<br />
saWiro xarjebi.<br />
3. afxazeTis teritoriuli erTeulisagan unda<br />
Camoyalibebuliyo samxedro olqi, romelic webeldasTan<br />
erTad daeqvemdebareoda samxedro<br />
xelmZRvanelobas, romelic, Tavis mxriv, daeqvemdebareboda<br />
quTaisis general-gubernators.<br />
4. Tavisufali miwebis arsebobis SemTxvevaSi, kazakTa<br />
dasaxleba gagrZelebuliyo md. enguramde,<br />
romlebic bzifSi Casaxlebul kazakebTan erTad<br />
SeZlebdnen, SeeqmnaT afxazeTis kazakTa razmi,<br />
romelsac saTaveSi Caudgeboda afxazeTis samxedro<br />
ganyofilebis xelmZRvaneli.<br />
5. afxazeTsa da yubans Soris sazRvari gagris<br />
qedi unda yofiliyo, romelic afxazeTs ukve im<br />
periodisaTvis yofda jiqeTisagan [1, 14-16].<br />
1864 wlis 29 ivniss carizmma afxazeTis sam-<br />
Tavro gaauqma da rusuli mmarTveloba SemoiRo.<br />
Seiqmna soxumis samxedro ganyofileba, romlis<br />
ufrosad dainiSna afxazeTis rusuli samxedro<br />
jarebis sardali p. Satilovi, romelic instruqciiT<br />
quTaisis general-gubernators eqvemdebareboda.<br />
soxumis samxedro ganyofilebaSi Sevida<br />
bzifis, soxumis, abJuis olqebi (okrugebi) da webeldis<br />
saboqaulo [12, 267].<br />
quTaisis general-gubernatori Tavadi mirski<br />
1864 wlis zafxulSi piradad eaxla mixeil ServaSiZes<br />
tyvarCelSi. es ukanaskneli araTu win<br />
aRudga rusuli mmarTvelobis damyarebas, aramed<br />
man moiwvia afxazeTis warCinebulebi, raTa ecnoT<br />
ruseTis mmarTvelobis uzenaesoba. Tumca,<br />
60
mixeil ServaSiZe ukmayofilebasac ar malavda<br />
saimperatoro karis mier mis mimarT gamovlenili<br />
undoblobisaTvis. sviatopolk-mirskisTan<br />
Sexvedrisas, erTaderTi, rasac is moiTxovda, neba<br />
daerToT afxazeTSi ecxovra. im SemTxvevaSi,<br />
Tu amis nebas ar miscemdnen, is iTxovda mamuls<br />
imereTSi da cxovrebis uflebas zamTrobiT qu-<br />
TaisSi, xolo zafxulobiT baqoSi. iTxovda, aseve,<br />
saxazino miwidan adgilis gamoyofas raWaSi<br />
agarakis asaSeneblad. Tu amazec uars etyodnen,<br />
maSin miecaT misTvis ierusalimSi gamgzavrebis<br />
nebarTva, sadac macxovris saflavTan daelodeboda<br />
sicocxlis dasrulebas [12, 230-231; 2, 182].<br />
afxazeTSi arsebuli mdgomareobisa da mixeil<br />
ServaSiZis moTxovnebis safuZvlianad gacnobis<br />
Semdeg, quTaisis general-gubernatori werda mixeil<br />
nikolozis Zes: «...Результаты моих размышлении<br />
осмеливаюсь повергнуть Вашему вниманию, что личность<br />
Шервашидзе заключаеть в себе двойной характер:<br />
потомственного владетеля и генерал-адъютанта» [12, 231].<br />
1864 wlis 11 oqtombers didi mTavari mixeil<br />
nikolozis Ze isev ewvia afxazeTs. man kvlavindeburad<br />
miiRo mixeil ServaSiZisagan Txovnis werili<br />
misi afxazeTSi darCenis, an ierusalimSi<br />
gamgzavrebis uflebis micemis Sesaxeb [12, 233]. mixeil<br />
nikolozis Ze Tanaxma iyo mixeil ServaSiZe<br />
1865 wlis gazafxulamde darCeniliyo afxazeTSi.<br />
magram, rodesac kavkasiis mefisnacvali Tbilis-<br />
Si dabrunda, im periodisaTvis ruseTis imperiis<br />
diplomatiur kancelariaSi konstantinopolidan<br />
informacia Semovida, afxazeTis mTavris mier<br />
osmaleTis xelisuflebisaTvis Txovnis Sesaxeb.<br />
am informaciiT, ServaSiZe Txovda misTvis gemis<br />
gamogzavnasa da TurqeTSi Casvlis uflebas [12,<br />
61
235; 2, 182]. mas Semdeg, rac es ambavi cnobili gaxda<br />
kavkasiis xelisuflebisaTvis, quTaisis general-gubernatorma,<br />
general Satilovma miiRo<br />
brZaneba mixeil ServaSiZis afxazeTidan sabolood<br />
moSorebis Sesaxeb.<br />
1864 wlis 3 noembers generali Satilovi<br />
erevnis ori batalioniTa da kazakTa erTi aseuliT<br />
oCamCireSi Sevida. 4 noembers Satilovi<br />
polkovnik graf quTaisovTan erTad sof. akvaskisken<br />
gaemarTa, sadac mixeil ServaSiZe imyofeboda.<br />
mas Semdeg, rac mixeil ServaSiZisTvis<br />
cnobili gaxda rusebis jaris Semosvlis ambavi,<br />
gaiqca dalis xeobis mimarTulebiT. mosaxleoba-<br />
Si gavrcelda xma ruseTis jarebis mier afxaze-<br />
Tis aoxrebis Sesaxeb, ramac xalxi SiSsa da gaurkvevlobaSi<br />
Caagdo. mosaxleobis damSvidebis<br />
Semdeg, sofel gufSi gamocxadnen mixeil Serva-<br />
SiZis warmomadgenlebi. maTTan, maior kiSelskisa<br />
da graf quTaisovis molaparakebis Semdeg, mixeil<br />
ServaSiZe daiTanxmes dabrunebuliyo sof. akvaskiSi<br />
[Кваски] [12, 235-237]. mxareebs Soris molaparakebebi<br />
sof. TxinaSi Sedga. mixeil ServaSiZe<br />
kidev erTxel iTxovda afxazeTSi darCenis nebarTvas<br />
da agreTve, Tavs imarTlebda, rom TurqeTis<br />
xelisuflebisadmi misi Txovna gemis gamogzavna<br />
iyo mxolod, romliTac is SeZlebda ierusalimSi<br />
gamgzavrebas. miuxedavad amisa, Satilovis<br />
brZanebiT mixeil ServaSiZe daapatimres<br />
[12, 236-237]. afxazeTis mTavars mTlianad Camoer-<br />
Tva misi uZravi qoneba da igi xazinas gadaeca.<br />
samagiero safasurad, mixeil nikolozis Zis<br />
brZanebiT, mas unda miscemoda Sesabamisi Tanxa.<br />
1864 wels general ponses xelmZRvanelobiT Seiq-<br />
62
mna specialuri komisia, mixeil ServaSiZis Semosavlis<br />
dasadgenad [12, 239].<br />
1864 wlis 7 noembers dapatimrebuli mixeil<br />
ServaSiZe gemiT novorosiiskSi gadaiyvanes. iqidan<br />
mixeil ServaSiZe gadaasaxles stavropolSi,<br />
xolo 1865 wels – voroneJSi, sadac gardaicvala.<br />
gardacvalebis Semdeg mixeil ServaSiZe Camoasvenes<br />
afxazeTSi da moqvis taZarSi daasaflaves<br />
[12, 239; 2, 182].<br />
1864 wlis seqtemberSi Seiqmna specialuri<br />
komisia “afxazeTis mmarTvelobis debulebis” SesamuSaveblad.<br />
aseve, mixeil ServaSiZis qonebis<br />
aRwerisa da afxazeTis saerTo mdgomareobis<br />
Seswavlis mizniT gaigzavna specialuri komisia<br />
general ponses meTaurobiT. aRniSnuli komisia,<br />
romelic ganixilavda wodebriv da miwaze sakuTrebis<br />
sakiTxebs, gaxda pirveli mizezi afxazeT-<br />
Si ukmayofilebisa da saxalxo mRelvarebisa. afxazeTSi<br />
politikuri daZabulobis Seqmnas xeli<br />
Seuwyo soxumis samxedro ganyofilebis axal<br />
ufrosad koniaris damtkicebamac. romelic cdilobda<br />
saerTod amoeZirkva an TurqeTSi gadasaxlebiT<br />
daesustebina afxazeTis maRali feodaluri<br />
wris warmomadgenlebi. afxazeTis feodaluri<br />
sazogadoebis didi nawilis survilic iyo<br />
TurqeTSi gadasaxleba, magram ramdenadac imperiis<br />
xelisufleba ukrZalavda gadasaxlebis Sem-<br />
TxvevaSi maT mflobelobaSi arsebul ymebze uflebis<br />
SenarCunebas, isini TurqeTSi gadasaxlebisagan<br />
Tavs ikavebdnen [12, 270].<br />
samxedro administraciis warmomadgenelTa<br />
moqmedeba gadaWarbebuli iyo. isini uxeSad da<br />
uadgilod axvevdnen TavianT azrs batonymobis<br />
gauqmebisa da wodebrivi urTierTobis probleme-<br />
63
is gadawyvetaze. erTaderTi rac ganxorcielda<br />
kavkasiis rusuli administraciis mier, iyo droebiTi<br />
sasamarTlo komisiisa da qalaqis ratuSis<br />
damtkiceba, aseve soxumis wodebrivi sasamar-<br />
Tloebis Seqmna. wodebrivi sasamarTlo Sedgeboda<br />
sxvadasxva fenis warmomadgenelTagan. maT mier<br />
samarTlebrivi urTierTobebis mowesrigeba<br />
xdeboda adaTobriv samarTalze dayrdnobiT. xolo<br />
soflebSi sadavo sakiTxebis gadawyveta xorcieldeboda<br />
samediatoro sasamarTloebis meSveobiT,<br />
romelic damyarebuli iyo adaTobrivi samarTlis<br />
normebze [12, 275-276]. zemoaRniSnul uwyebebs<br />
erTmaneTTan ar gaaCndaT araviTari koordinacia,<br />
rac ruseTis interesebis warmatebiT<br />
ganxorcielebisaTvis Semaferxebeli iyo.<br />
soxumis samxedro ganyofilebis mowyoba iuridiuli<br />
TvalsazrisiT imTaviTve sruliad moumzadebeli<br />
iyo. samTavros avtonomiis gauqmebis<br />
Semdeg, maRali feodaluri wris warmomadgenel-<br />
Ta wodebrivi urTierTobis sakiTxis gadauwyvetelobasTan<br />
erTad, Tavi iCina ramdenime mniSvnelovanma<br />
problemam: religiurma winaaRmdegobam,<br />
ServaSiZeTa saxlis warmomadgenelTa Soris dapirispirebam,<br />
soxumis samxedro ganyofilebis<br />
Statebis daumtkiceblobam da sxva [12, 270-271].<br />
1864 wlis dasasruls afxazeTis administraciuli<br />
sakiTxebis Seswavlisa da Sesabamisi debulebis<br />
Seqmnis mizniT mixeil nikolozis Zis<br />
mier gaigzavna axali komisia general-maior bar-<br />
Tolomeis xelmZRvanelobiT. komisiis SemadgenlobaSi<br />
Sediodnen pirebi, rogorc samxedro, ise<br />
samoqalaqo sferodan.<br />
proeqti, romelic Tbilisidan jer kidev<br />
1864 wlis zafxulSi gaigzavna, imperiis saxel-<br />
64
mwifo sabWos sxdomaze dasamtkiceblad wardgenil<br />
iqna mxolod weliwad-naxevris Semdeg _ 1866<br />
wlis 22 Tebervals [6, 80]. magram, saboloo gadawyvetileba<br />
saimperatoro karis mier mainc ver<br />
iqna miRebuli.<br />
soxumis samxedro ganyofilebis Camoyalibebis<br />
sakiTxi ver gadawyda 1866 wlis 2 aprilis<br />
saxelmwifo sabWos sxdomazec. kavkasiis komitetis<br />
mier wardgenili proeqti ukan gaiwvies sakiTxis<br />
finansTa saministrosTan da saimperatoro<br />
kancelariis me-2 ganyofilebasTan winaswar<br />
SesaTanxmeblad [6, 94].<br />
kavkasiis xelisuflebisaTvis soxumis ganyofilebis<br />
Seqmnis proeqtSi erT-erTi damabrkolebeli<br />
garemoeba iyo sasamarTlo sistemis mowyobis<br />
sakiTxi.<br />
1856 wels Camoyalibda quTaisis gubernia da<br />
afxazeTis teritoria sagubernio sistemaSi Sevida<br />
sam calkeul politikur erTeulad, afxaze-<br />
Ti, samurzayano da webelda, TiToeul politikur<br />
erTeuls, Sidapolitikuri mowyobis saerTo<br />
safuZvlis miuxedavad, samarTlebrivi kultura<br />
erTmaneTisagan gansxvavebuli qonda. aman Tavisi<br />
kvali daaCnia am tertoriaze mcxovrebi xalxis<br />
sazogadoebriv mowyobas. kerZod, soxumis olqsa<br />
da Sua afxazeTSi SedarebiT ufro myarad moikida<br />
fexi Turqul-muslimurma sasamarTlo sistemam,<br />
webeldaSi _ Cerqezulma adaTobrivma samar-<br />
Talma, xolo samurzayanoSi – qarTulma sasamar-<br />
Tlo sistemam [12, 119; 13, 429].<br />
afxazeTSi rusuli mmarTvelobis Semosvlis<br />
miuxedavad, 1864 wlamde regionSi rusuli sasamarTlo-politikuri<br />
sistemis gavlena minimaluri<br />
iyo. kerZod, soxumSi sasamarTlo saqmeebs<br />
65
xelmZRvanelobda qalaqis Tavi, romelsac irCevda<br />
qalaqis mosaxleoba. samoqalaqo da sisxlis<br />
samarTlis saqmeebis ganxilva soxumis ratuSaSi<br />
gansxvavebuli iyo im mxrivac, rom im SemTxvevaSi<br />
Tu saqmiT dainteresebuli iyo privilegirebuli<br />
wodebis warmomadgeneli, saqme ixileboda saer-<br />
To mosmeniT, romelSic monawilebda aseve maRali<br />
sazogadoebis wridan mowveuli 2 pirovneba.<br />
sisxlis samarTlis saqmeebi, romelic Semodioda<br />
qvemo instanciis sasamarTlodan, soxumis ratu-<br />
Sas Semdgomi gadawyvetilebis misaRebad Sehqonda<br />
quTaisis general-gubernatorTan, xolo igi<br />
mas gubernatorebisaTvis arsebuli wesis mixedviT<br />
ganixilavda [12, 120-121]. aseve, quTaisis sagubernio<br />
sasamarTlos gadawyvetilebas eqvemdebareboda<br />
sadavo samoqalaqo saqmeebi da soxumis<br />
ratuSis mier ganxiluli saapelacio saCivrebi.<br />
samurzayanoSi, mas Semdeg, rac 1840 wels is<br />
gamoeyo samegrelos samTavros, Camoyalibda pristavis<br />
mmarTveloba. igi Sedgeboda pristavis, Tarjimnis<br />
da 4 esaulisagan. 1840 wels pirvelad, daniSnuli<br />
pristavi, Stabs-kapitani kirilovi Semovida<br />
winadadebiT sagubernatoro karis winaSe wodebrivi<br />
sasamarTlos (словесный суд) Seqmnis Sesaxeb,<br />
romelic pristavis zedamxedvelobis qveS<br />
imuSavebda. Tavad wodebrivi sasamarTlo unda<br />
Semdgariyo samurzayanoelebis mier arCeuli war-<br />
Cinebuli wris oTxi warmomadgenlisagan – mdivanbegebisagan.<br />
mdivanbegTa sabWos mier miRebuli gadawyvetilebis<br />
Sesruleba unda ganexorcielebinaT<br />
aseve arCevnebis gziT danSnul 8 boqauls [12,<br />
121-122].<br />
mas Semdeg, rac baron rozenma 1840 wels daimorCila<br />
webeldisa da dalis xeobis mosaxleo-<br />
66
a, am mxareSi Camoyalibda gansakuTrebuli sapristavo,<br />
romelic eqvemdebareboda afxazeTSi<br />
ganlagebuli rusuli samxedro jarebis meTaurs.<br />
politikuri sistema agebuli iyo samxedro-ada-<br />
Tobriv principze.<br />
mTlianad afxazeTSi politikuri erTeulis<br />
rusul sasamarTlo sistemaSi moqceva imTaviTve<br />
rom problemuri aRmoCnda es naTlad ikveTeba<br />
imperiis kancelariis meore ganyofilebs statssekretaris<br />
v. paninis mimarTvaSi samxedro ministr<br />
d. miliutinisadmi. rogorc mimarTvidan<br />
Cans, soxumis samxedro ganyofilebis sasamar-<br />
Tlo sistemis mowyoba, xangrZliv periodze unda<br />
yofiliyo gaTvlili. aqedan gamomdinare, kavkasiis<br />
mefisnacvlis mier wardgenili proeqti mxolod<br />
gardamavali periodisaTvis gamodgeboda,<br />
raTa kidev didi xniT ar gaWianurebuliyo Tavad<br />
samxedro ganyofilebis Seqmnis sakiTxi [6, 97].<br />
ganusazRvreli rCeboda imperiis finansTa saministrosgan,<br />
Tu rogor unda momxdariyo saxelmwifo<br />
xazinis mier regionis administraciuli<br />
mmarTvelobisaTvis aucilebeli Tanxis - 24869<br />
maneTis da 65 kapikis dafarva: aqedan 18480 maneTi<br />
_ soxumis mTavari sasamarTlos Sesanaxad (romelic<br />
gaTvaliswinebuli iqneboda deputatebis,<br />
msajul -mosamarTleebis [словесных судов] da samazro<br />
(zemski) guSagebis Sesanaxad [6, 92-93]. dar-<br />
Cenili Tanxa sxva danarCeni administraciuli<br />
aparatis saWiroebas moxmardeboda.<br />
ruseTis saimperatoro karis me-2 ganyofileba<br />
iTvaliswinebda kavkasiaSi samxedro-samoqalaqo<br />
mdgomareobis Sesaxeb warmodgenil sakiTxs<br />
da miiCnevda, rom 3 wlis vadiT miRebuli yofi-<br />
67
liyo droebiTi proeqti soxumis ganyofilebis<br />
Camoyalibebis Sesaxeb [6, 95].<br />
am mimarTvis Semdeg Cans, rom saimperatoro<br />
karis kancelariaSi ufro aqtiurad daisva sakiTxi<br />
zemoaRniSnuli problemis gadasawyvetad.<br />
afxazeTis samTavros soxumis samxedro ganyofilebad<br />
Camoyalibebis gadaudeblobaze specialurad<br />
avalebda imperatori aleqsandre II Sesabamis<br />
uwyebebs [6, 138]. samxedro ministri statssekretaris<br />
gulkeviCis mimarT 1866 wlis 30 ivlisiT<br />
daTariRebul werilSi miiCnevda, rom am<br />
etapze afxazeTis samxedro-samoqalaqo mmarTvelobis<br />
damtkiceba unda ganxorcielebuliyo kavkasiis<br />
komitetis mier miRebuli gadawyvetilebis<br />
safuZvelze [6, 138].<br />
sabolood ruseTis saimperatoro karze Semdeg<br />
gadawyvetilebamde mividnen:<br />
1. soxumis ganyofilebis Seqmnisa da mis gardaqmnaze<br />
Sesabamisi cvlilebis ganxorcieleba moexdina<br />
kavkasiiis komitets da am uflebis farglebSi<br />
kavkasiis mefisnacvals miscemoda kanonieri<br />
ufleba Semdgomi politikuri moqmedebis gansaxorcieleblad.<br />
2. aRniSnulis Sesaxeb mixeil nikolozis<br />
ZisaTvis ecnobebinaT telegrafiT yvela TandarTuli<br />
[препроводив] aslebiT [6, 141-142].<br />
1866 wlis 3 agvistos saimperatoro karisa<br />
da samxedro ministris gadawyvetileba specialuri<br />
weriliT gaegzavna kavkasiis mefisnacvals.<br />
gardamavali periodisaTvis ZalaSi rCeboda soxumis<br />
samxedro-samoqalaqo ganyofilebis mowyobis<br />
is modeli, romelic kavkasiis kamitetma (jer<br />
kidev 1864 wlis zafxulSi) waradgina [6, 143].<br />
1866 wlis 29 ivliss afxazeTi samxedro<br />
mRelvarebam moicva. ver daveTanxmebiT g. ZiZari-<br />
68
as mosazrebas, rom ajanyebis dawyeba moulodneli<br />
iyo kavkasiis xelisuflebisaTvis [10, 155].<br />
radgan jer kidev ramdenime dRiT adre, 1866<br />
wlis 23 ivliss, polkovniki koniari, bzifis xeobis<br />
ufrosis izmailovis cnobaze dayrdnobiT,<br />
atyobinebda quTaisis general-gubernators bzifis<br />
xeobis mosaxleobis mxridan mosalodneli<br />
amboxebis Sesaxeb.<br />
ajanyebis mTavari mizezebi Semdegi iyo: 1.<br />
xalxis ukmayofileba samTavros gauqmebasTan dakavSirebiT.<br />
2. xalxis ukmayofileba imperiis moxeleTa<br />
mxridan maTi Sexedulebebis gauTvaliswineblobis<br />
gamo; xalxis survili iyo darCeniliyvnen<br />
afxazeTis samTavro saxlis warmomadgenlebi<br />
pirvandel uflebebSi. 3. batonymobisagan<br />
ganTavisuflebisas xalxis survilebis gaTvaliswineba.<br />
4. mxaris xelmZRvanelobisgan yvela<br />
dapatimrebulTa ganTavisufleba [7, 28].<br />
kavkasiis mefinsacvali ganviTarebul movlenebze<br />
pasuxismgeblobas pirdapir ServaSiZeebis<br />
saxls akisrebda. amboxebis ZiriTad mizezs mZime<br />
socialuri mdgomareobiT xsnida, romelsac,<br />
mixeil nikolozis Zis azriT, ServaSeiZeebi TavianT<br />
sasargeblod iyenebdnen [7, 20].<br />
1866 wlis 25 ivliss polkovnikma koniarma<br />
gadawyvita Sexvedroda mosaxleobas arsebuli<br />
daZabulobis mosaxsnelad. is gemiT soxumidan<br />
gudauTaSi Cavida, giorgi da aleqsandre Serva-<br />
SiZeebTan erTad. 26 ivliss isini gudauTidan souqsusaken<br />
(lixnisken) gaemarTnen. Kkoniari darwmunebuli<br />
iyo mosaxleobaze ServaSiZeebis gavlenaSi,<br />
romelTa meSveobiT fiqrobda, rom SeZlebda<br />
mRelvarebis Cacxrobas [7, 99].<br />
69
1866 wlis 26 ivliss souqsuSi, bzifis olqis<br />
yvela macxovrebeli, naSuadRevisaTvis Seikriba<br />
mTavris yofil sasaxlesTan. Sexvedris dros koniarTan<br />
erTad imyofebodnen ServaSiZeTa saxlis<br />
warmomadgenlebi, sxvadasxva Cinis moxeleebi da<br />
olqis mosamarTleebi. Sexvedrisas mosaxleobisagan<br />
rCeulebma, maT gaacnes TavianTi gansakuTrebuli<br />
ukmayofileba, rac dakavSirebuli iyo<br />
glexTa ganTavisuflebis sakiTxTan. aseve, maT-<br />
Tvis gaugebari iyo, Tu ra formiTYmoxdeboda<br />
glexebis ganTavisufleba TavianTi yofili mebatoneebisagan.<br />
amboxebulebi iTxovdenen, rom See-<br />
CerebinaT am proeqtis ganxorcieleba da problemis<br />
gadasawyvetad gaegzavnaT specialuri delegacia<br />
kavkasiis mefisnacvalTan, raTa aexsnaT<br />
misTvis yvelaferi, an isini saTiTaod gadaesaxlebinaT<br />
TurqeTSi [7, 99].<br />
koniarma am moTxovnaze ganacxada, rom Tanaxma<br />
iyo rekomendacia gaewia kavkasiis mTavarmarTeblobasTan<br />
aRniSnuli Txovnis gadasawyvetad.<br />
magram, pirvelyovlisa, maT unda SeesrulebinaT<br />
olqis administraciis mier gacemuli gankarguleba.<br />
am dros eSeris mcxovreb zaur–beq<br />
ZiapS-ifam gaisrola da yiJina morTo sof. fsir-<br />
Tis mkvidrma laz gandalma. vidre amboxebulebi<br />
daiwyebdnen srolas, polkovniki koniari, masTan<br />
myof maRali fenis warmomadgenlebTan erTad,<br />
SeiWra yofili mTavris sasaxleSi [7, 100].<br />
ajanyebulebi pirvel rigSi Tavs daesxnen hauptvaxts,<br />
saidanac gaaTavisufles patimrebi. sabrZolo<br />
Setakebisas daiRupa soxumis samxedro<br />
ganyofilebis ufrosi koniari, bzifis olqis<br />
samxedro administraciis ufrosi izmailovi, saolqo<br />
sammarTvelos adiutanti surinoviCi, Cino-<br />
70
sani mrCeveli Cerepovi, maTi mxlebeli qali da<br />
ramdenime kazaki. sul am incidents Seewira 50<br />
rusi samxedro piri. mTavari SeiaraRebuli Setakebis<br />
monawileebi iyvnen elmurza marRania<br />
[Эльмурза Маргани], Smafi marRania [Шмаф Маргани],<br />
Tamuka marRania [Тамаук Маргани], zaurbek ZziafSifa<br />
[Заурбек Дзяпш-ипа], TaTlasTan lakerbaia<br />
[Татластан Лакербай] da sxvebi [7, 100].<br />
gadarCenilma kazakebma jer MafxazeTis mTavris<br />
yofil saxls Seafares Tavi, xolo saxlze<br />
Semotevis Semdeg, eklesias. mogvianebiT isini<br />
aleqsandre ServaSiZis meuRlesTan erTad soxum-<br />
Si gadaiyvanes [7, 101].<br />
ajanyebulebma 27 ivliss SeZles gumisTis rusuli<br />
saguSagos garRveva da soxumisaken daZvra.<br />
polkovnikma kulmanma, mxedvelobaSi miiRo<br />
rusuli garnizonis simcire da gadawyvita soxumSi<br />
myofi yvela afxazis gaZeveba. soxumidan<br />
kodoramde mosaxlebis umetesi nawili aqtiurad<br />
monawileobda soxumze Tavdasxmasa da ZarcvaSi<br />
[7, 101].<br />
ajanyebulTa Tavdapirveli warmateba afxazeTSi<br />
samxedro nawilebis yofnis simcirem ganapiroba.<br />
im periodisaTvis soxumSi ganlagebuli<br />
iyo samxedro TvalsazrisiT yvelaze susti Semadgenlobis<br />
6 rota [7, 98].<br />
saswrafo RonisZiebebis misaRebad, jarebis<br />
sardlad gaigzavna Tavadi sviatopolk-mirski.<br />
imave dros gaigzavna 39-e qveiTi divizia da me-9<br />
rota [линеийнис] batalionidan. ajanyebulebisaTvis<br />
Crd. kavkasiis gadasasvlelis Caketvis mizniT,<br />
yubanidan Sitlipis uReltexiliT kazakTa<br />
aseuli afxazeTSi iqna gadmosrolili. aseve, me-<br />
71
19 qveiTi diviziis polkidan 2 batalioni 4 mTis<br />
qvemexiT gaigzavna novorosiiskidan soxumSi [7,<br />
19-19].<br />
1866 wlis 27 ivliss ajanyebulebi Lsofel<br />
akapasTan Tavs daesxnen leusis rotas. miuxedavad<br />
didi winaaRmdegobebisa, leusma SeZlo TavdacviTi<br />
meqanizmis Seqmna, ramac ajanyebulebi<br />
aiZula ukan daxeuliyvnen. ajanyebulTa Zalebis<br />
SesustebaSi mniSvnelovani wvlili Seitana ruse-<br />
Tis jarebis saartilerio dartymebma zRvidan<br />
da cixe-simagreebidan. amdenad, soxumi ajanyebulebma<br />
27 ivliss ver daikaves.<br />
1866 wlis 26-27 ivliss meamboxeebma aseve ver<br />
daikaves biWvinTis cixe-simagre. ajanyebulebma 4<br />
kacisagan Semdgari sabWo airCies. mis SemadgenlobaSi<br />
Sediodnen: glexebi kamgaza xagba, zafasa<br />
gumba da laza ladaria da Tavadi Smafa magi [9,<br />
152].<br />
1866 wlis 26 ivliss Sxuan-souqsuSi afxazebma<br />
gudauTis sakarantino-sabaJo saguSago gadawves.<br />
barkasze gadarCenili dabali Cinisa da Cinovnikebis<br />
warmomadgenlebi Caiyvanes SxunaSi<br />
(Шхуну), saguSagos warmomadgenlebidan daiWra 3<br />
da daiRupa 1 guSagi [7, 15; 22].<br />
am mdgomareobis kvaldakval, fon kulmanma<br />
miiRo gadawyvetileba meTauroba aeRo yvela sajariso<br />
SenaerTebze. xolo kapitanma gavriSevma<br />
gamoTqva mzadyofna, fon kulmanis moTxovnis Sesabamisad,<br />
gaegzavna gemi “voini” da oranZa navi<br />
(Sxuna) “redut-kale” foTsa da gagraSi, iq gan-<br />
Tavsebuli jaris nawilebis gadmosayvanad. saTanado<br />
gankarguleba gaica biWvinTis samxedro<br />
xelmZRvanelobisadmi mTielTa gamosvlebis Sem-<br />
TxvevaSi samxedro mzadyofnis Sesaxeb [7, 22].<br />
72
1866 wlis 27 ivliss, SuadRisTvis, afxazebis<br />
jarma 2000 kacamde SemadgenlobiT, tamuSka da<br />
mustafa marRaniebis xelmZRvanelobiT, ieriSi miitana<br />
mTis qveS arsebul dasaxlebaze da daikava.<br />
maT gadawves qalaqis Senobebi da xelSi Caigdes<br />
darCenili qoneba. rusebma gaaTkecebuli brZolis<br />
fasad, SeZles TavdamsxmelTa centridan<br />
ukan daxeva. brZolis velze ruseTis jarebis<br />
mxridan daiRupa 6 da daiWra 19 jariskaci, xolo<br />
TavdamsxmelTa mxridan daRupulTa da daWrilTa<br />
ricxvi 150-ze mets aRwevda [7, 24].<br />
1866 wlis 27 ivliss mixeil nikolozis Zem<br />
gankarguleba misca Tavad mirskis, rom ganexorcielebina<br />
forsirebuli marSi 39-e qveiTi polki-<br />
Ta da me-9 saxazo batalioniT amboxebis adgilas.<br />
xolo yubanis olqis mxridan gaigzavna kazakTa<br />
polkis ori aseuli, me-19 qveiTi diviziidan<br />
2 batalioni 4 mTis qvemexiT. aseve, kazakTa 5<br />
batalioni TiToeulSi 2 aseuli samxedro ZaliT,<br />
ganlagdnen storoJevoisTan, maTi daniSnuleba<br />
iyo kavSirSi gasvla quTaisis general-gubernatoris<br />
mirskis ZalebTan da bzifis xeobis<br />
zemo nawilidan yubanSi gadasasvlelis Caketva<br />
[7, 102; 9, 156].<br />
26 ivliss ajanyebulebi winaaRmdegobis gamo<br />
md. gumisTasTan SeCerdnen. mxolod 27 ivliss<br />
SeZles maT gumisTis rusuli saguSagos garRveva<br />
da soxumisaken daZvra [7, 101].<br />
ukiduresad garTulda mdgomareoba webeldis<br />
olqSi. ramdenadac olqis pristavi Savrovi<br />
da dalis mTavari mixeil marSania im periodisaTvis<br />
soxumSi iyvnen, webeldasa da soxums Soris<br />
samxedro TvalsazrisiT aranairi kavSiri ar<br />
arsebobda. webeldis macxovreblebma 28 ivliss<br />
73
daarbies saxlebi da alya Semoartyes cixe-simagresa<br />
da pristavis saxls. alyaSemortymulebs<br />
Soris aseve imyofeboda arqiepiskoposi daviT ma-<br />
Wavariani.<br />
rusebisTvis webeldaSi Seqmnili mZime mdgomareoba<br />
gantvirTa mxaris mTavarma mixeil marSaniam,<br />
man Sekriba dalis mosaxleobidan 70 adamiani<br />
da Sevida simagreSi. danarCenma Zalebma ki daikaves<br />
sabrZolo gamagrebiTi poziciebi. warmatebuli<br />
samxedro operaciis Semdeg, soxumis samxedro<br />
gzaze ganlagebuli quTaisis cxenosanTa<br />
regularuli polkis erTi aseuli webeldaSi iqna<br />
gadayvanili [7, 102].<br />
mixeil marSanias erTgulebas mogvianebiT<br />
gansakuTrebiT usvamda xazs kavkasiis mefisnacvali<br />
1866 wlisa 21 agvistos imperatorisadmi gagzavnil<br />
werilSi [9, 153].<br />
1866 wlis 28 ivliss afxazma amboxebulebma<br />
damatebiTi Zalebis miRebis Semdeg soxumze ganaaxles<br />
ieriSi, romelic oTxi dRis ganmavlobaSi<br />
grZeldeboda. aRniSnul operaciaSi daiRupa rusebis<br />
mxridan 20 dabali Cinis warmomadgeneli,<br />
daiWra 3 oficeri da 55 rigiTi samxedro. samxedro<br />
moqmedebebSi aqtiurad iyo CarTuli Saviz-<br />
RvispireTis sazRvao samxedro floti. Tavadi<br />
mirski am operaciis Casatareblad soxumSi 30 ivliss<br />
Cavida; imave dRes afxazeTSi Sevida foTSi<br />
ganlagebuli ori batalioni. gamoiZaxes elizavetopolis<br />
polki, darCenili 39-e diviziac aseve<br />
gaigzavna afxazeTsa da samegreloSi forsirebuli<br />
marSiT Tarxanovis xelmZRvanelobiT. samxedro<br />
operaciaSi monawilebisaTvis gamoZaxebul iqna<br />
saartilerio brigadebi goridan da ekaterinodaridan<br />
[7, 3-3].<br />
74
1866 wlis 2 agvistos Tavadi mirski acnobebda<br />
xelisuflebas, rom rTulma dReebma soxumSi<br />
ukve Caiara, 2 dReSi dagegmili hqondaT kontrSeteva<br />
soxumze; aseve ruseTis sasargeblod warimarTa<br />
moqmedeba biWvinTasa da webeldaSi [7, 4].<br />
1866 wlis 3 agvistos molaparakeba Sedga<br />
bzifis xeobis afxaz uxucesebTan. maT ganacxades,<br />
rom is pirebi, romlebic monawileobdenen<br />
ruseTis winaRmdeg ajanyebaSi, aucileblad daisjebodnen.<br />
aseve, maT unda uzrunveleyoT yvela<br />
gatacebuli nivTisa da iaraRis dabruneba. uxucesebi<br />
am davalebis Sesrulebas imave wlis 4 agvistodan<br />
Seudgnen [7, 104-104].<br />
1866 wlis 5 agvistos webeldaSi polkovnik<br />
kotliarevskis xelmZRvanelobiT gaigzavna sami batalioni<br />
sajariso nawili ori qvemexiT. jars webeldaSi<br />
aranairi sabrZolo moqmedeba ar ganuxorcielebia<br />
da 10 agvistos soxumSi dabrunda.<br />
1866 wlis 8 agvistos samegrelos miliciis<br />
800-kacianma nawilma, 2 aseulisagan Semdgarma qu-<br />
Taisis regularulma cxenosanma razmma da 2<br />
msrolelma polkma md. enguri gadalaxa da afxazeTis<br />
teritoriaze Sevida. maT oqumSi SeuerTda<br />
samurzayanosa da abJuis [Абжибской] kazakTa miliciis<br />
300 kaciani razmi. samxedro Zalebma 9 agvistos<br />
SeZles mTlianad aRedginaT sagzao kav-<br />
Siri da soxumSi Sesvla. aseve aRdgenil iqna<br />
kavSiri webeldasa da soxums Soris [7, 104-105].<br />
santeresoa is faqtic, rom afxazeTis politikur<br />
destabilizaciaSi garkveul interess avlendnen<br />
safrangeTis diplomatiis warmomadgenlebi.<br />
Cvens mier ruseTis arqivSi aRmoCenili dokumentis<br />
Tanaxmad, 1866 wels trapizonSi ruseTis<br />
75
generaluri konsuli moSnini saimperatoro karis<br />
saelCos konstantinopolSi atyobinebda, rom afxazeTis<br />
ajanyebis erT-erTi meTauri xosan _ margani<br />
(xasan marRania) iyo iaraRi dasavleTis intrigisa,<br />
TavianTi politikuri miznebis gansaxorcieleblad.<br />
rogorc saarqivo masalebidan Cans,<br />
xasan marRania 1866 wlis ivlisSi franguli gemiT<br />
baTumSi gaemgzavra, amave gemze imyofeboda im<br />
periodis rusuli diplomatiuri misiisaTvis kargad<br />
cnobili vinme rebuli [Ребулъ], romelTan daaxloebuli<br />
pirebi, anonimurad atyobinebdnen ruseTis<br />
generalur konsuls, rom afxazeTSi momxdari<br />
politikuri daZabuloba franguli politikuri<br />
intrigis nawili iyo [7, 50-50].<br />
Tavad xasan marRanias molaparakeba gaumar-<br />
Tavs baTumSi mcxovreb afxazebTan. Sexvedraze<br />
sxvebTan erTad imyofeboda vinme mustabei, romelsac<br />
didi gavlena hqonda afxazeTSi. rogorc<br />
Cans, es mustabei iyo ajanyebis mTavari meTauri.<br />
rusi diplomatis am azrs amyarebs is faqtic,<br />
rom 1866 wlis 29 ivliss foTidan trapizonSi<br />
Semosul frangul gems aseve mohyva safrangeTis<br />
konsuli Seferi, romelsac trapizonis faSasTan<br />
gaumarTavs xangrZlivi molaparakeba afxazeTSi<br />
arsebul politikur viTarebaze [7, 51]. aseve,<br />
frangi inJinrebi axorcielebdnen yarsisa da baiazeTis<br />
simagreebis wesrigSi moyvanas. dokumentebidan<br />
Cans, rom afxazeTis ajanyebis erT-erTi<br />
meTauri xasan marRania ruseTis diplomatiur misiasTanac<br />
iyo Sekruli. rogorc moSninis werilidan<br />
Cans, «Хосан- Морган сейчас присылал ко мне<br />
узнать о подробностьях и причинах возмущения» [7, 51].<br />
safrangeTis diplomatiuri warmomadgeneli See-<br />
76
cada kidec antirusuli moZraobis gamoyenebas<br />
Tavisi politikuri miznebis sasargeblod. magram,<br />
rogorc SemdgomSi ganviTarebuli politikuri<br />
movlenebidan Cans, safrangeTis mxridan seriozuli<br />
finansuri da samxedro daxmareba afxazeTSi<br />
ajanyebulebs ar miuRiaT. savsebiT SesaZlebelia,<br />
rom franguli mxre dainteresebuli<br />
yofiliyo am ajanyebiT, vinaidan afxazeTis feodalTa<br />
erTi nawili daimedebuli iyo sagareo Zalebis<br />
mxardaWeriT [10, 190)]. magram, im periodis<br />
saerTaSoriso viTarebidan gamomdinare, araswori<br />
iqneba, rom afxazeTis ajanyeba Tavidan bolomde<br />
Sefasdes safrangeTis da saerTod evropis<br />
diplomatiis intrigis nawilad.<br />
1866 wlis 12 agvistos mixeil nikolozis Ze<br />
soxumSi Cavida. 14 agvistos 1 samxedro razmi da<br />
8 batalioni polk. bibikovis meTaurobiT, gadmosxes<br />
gudauTaSi. imave dRes gudauTaSi Cavida<br />
mirski. ajanyebulebs sadesanto nawilebisaTvis<br />
aranairi winaaRmdegoba ar gauweviaT [10, 172].<br />
1866 wlis 20 agvistos mirskis mier gaica<br />
specialuri brZaneba mosaxleobis mxridan iara-<br />
Ris Cabarebis Sesaxeb. mirskis mier iaraRis amosaRebad<br />
TiToeuli soflisaTvis specialuri<br />
dReebi iqna gamoyofili [10, 173-174]. gudauTidan<br />
sofel anuxvamde iaraRis amoReba unda ganxorcielebuliyo<br />
polk. razumixinis xelmZRvaneobiT,<br />
sof. fsircxaSi Tavad polk. levaSovis mier, xolo<br />
md. gumisTidan mTlianad sof. eSeris macxovreblebidan<br />
iaraRis amoReba daevala polk.<br />
maWavarians. 1866 wlis 31 agvistos bzifis xeobis<br />
ganiaraReba dasrulda [7, 109; 9, 175]. mixeil<br />
nikolozis Ze pirdapir moiTxovda, rom „erTxel<br />
da samudamod“ dasrulebuliyo am mxaris damor-<br />
77
Cileba. mosaxleobis mxridan winaaRmdegobis gawevis<br />
SemTxvevaSi, kavkasiis mefisnacvals ganzraxuli<br />
hqonda yovelgvari Zalismieri saSualebis<br />
gamoyeneba: gadasxleba, gadawva da sxva.<br />
1866 wlis 2 seqtembers miiRebul iqna gadawyvetileba<br />
soxumis olqidan _ md. kodoramde (webeldis<br />
olqis CaTvliT) macxovreblebisagan iaraRis<br />
amoRebis Sesaxeb, romelic 1866 wlis 7<br />
seqtembrisaTvis ZiriTadad dasrulda [7, 110; 10,<br />
177-178]. 63 soflidan amoRebuli iqna 5667 Tofi<br />
da 670 pistoleti [10, 178].<br />
am RonisZiebaTa kvaldakval, soxumidan md.<br />
enguramde macxovreblebs aekrZalaT cecxlsasroli<br />
iaraRis tareba. aseve, aekrZalaT samegreloSi<br />
mcxovreb pirebs iaraRiT gadmosvla afxazeTis<br />
teritoriaze. 1866 wlis 20 agvistos mixeil<br />
nikolozis Ze ruseTis imperators acnobebda<br />
afxazeTis saboloo damorCilebas. aleqsandre<br />
II aRfrTovanebuli iyo dasavleT kavkasiaSi<br />
ruseTis jarebis warmatebuli moqmedebebiT. kavkasiis<br />
mefisnacvlis 1866 wlis 13 agvistos brZanebiT,<br />
soxumSi samxedro operaciis dros gamoCenili<br />
TavdadebisaTvis 24 samxedro piri dajildovda<br />
[10, 179-180].<br />
sviatopolk-mirskis brZanebiT, soxumSi da-<br />
Rupuli pirebisa da sxvadasxva saxis miyenebuli<br />
zaralis dadgenis mizniT, Seiqmna ori komisia.<br />
pirvel komisias, romelsac unda daedgina saxelmwifosaTvis<br />
miyenebuli zarali, saTaveSi edga<br />
polkovniki pavlovi; meore komisias, romelsac<br />
unda daedgina kerZo pirebze miyenebuli ziani,<br />
xelmZRvanelobda polkovniki zavadski. am ukanasknelma<br />
imuSava 1866 wlis 5 agvistodan 11 oqtombramde<br />
[10, 183]. garda zemoaRniSuli komisiebisa,<br />
78
mixeil nikolozis Zis mier Seiqmna kidev ori sagamoZiebo<br />
komisia. pirvel komisias, yorRanovis<br />
meTaurobiT, unda gamoeZia ajanyebis monawileebi<br />
da ganesazRvra maTi danaSaulis xarisxi [7, 110].<br />
xolo meore, e.w. gansakuTrebul komisias administraciuli<br />
kuTxiT unda gamoeZia ajanyebis mizezebi,<br />
Seeswavla yofaqceva da moqmedebani ServaSiZeTa<br />
ojaxisa. pirveli komisia muSaobas Seudga<br />
1866 wlis 1 seqtembridan da daasrula imave<br />
wlis 19 oqtombers. xolo meore komisiam,<br />
polkovnik pavlovis xelmZRvanelobiT, imuSava 5<br />
agvistodan 11 oqtombramde [10, 180-182]. komisiis<br />
muSaobis Sedegad, mravali adamiani iqna pasuxismgeblobaSi<br />
gadacemuli. nawili ki, savele sasamarTlos<br />
wesiT CamoaxrCves.<br />
1866 wlis 24 agvistos soxumis samxedro ganyofilebis<br />
ufrosis Tanamdebobaze daamtkices generali<br />
tolstoi, romelsac specialuri davaleba<br />
mieca mxaris sruli ganiaraRebisaTvis [7, 110-<br />
110].<br />
mixeil nikolozis Zem dasaja aseve ServaSi-<br />
ZeTa gvaris warmomadgenlebi. kavkasiis mefisnacvali<br />
1866 wlis 12 seqtembers samxedro ministr<br />
miliutins mimarTavda, rom adiutanti giorgi ServaSiZe<br />
saerTod gaeTavisuflebinaT samxedro samsaxurisagan<br />
[7, 52]. sabolood giorgi da aleqsandre<br />
ServaSiZeebi gaasaxles afxazeTidan; giorgi<br />
- quTaisSi, xolo aleqsandre – TbilisSi [7, 171].<br />
imperiis maRalCinosanTaTvis ServaSiZeebis<br />
ajanyebaSi monawileobis garkveva sakmaod didi<br />
xnis manZilze msjelobis sagani iyo. rogorc masalebidan<br />
Cans, giorgi ServaSiZis da misi biZis<br />
aleqsandres mimarT ruseTis imperiis samxedro<br />
saministroSi ruseTis sawinaaRmdego mravali da-<br />
79
mabezRebeli informacia arsebobda. kerZod, imperiis<br />
saxelmwifo qonebis ministri general-adiutanti<br />
zelenovi konfidencialuri weriliT mimarTavda<br />
samxedro ministr miliutins giorgi<br />
ServaSiZis afxazeTis mRelvarebaSi monawileobis<br />
garkvevis Sesaxeb [7, 153].<br />
mixeil nikolozis Ze ruseTis saimperatoro<br />
karis winaSe giorgi ServaSiZes, ZiriTadad, adanaSaulebda<br />
lixnTan momxdari incidentis da<br />
mTlianad ajanyebis msvlelobis dros gulgrilobis<br />
gamovlenaSi. is aRniSnavda: „Нет никогого<br />
сомнения, что подобные поведения в глазах населения<br />
приняло тот вид, который пожелали придать ему лица, руководившия<br />
этим делом, и что в народном сознании он<br />
являлся в настоящем случае вполне сочувстующим возмущению,<br />
в видах мести за удаление отца его“ [7, 171-173].<br />
“susti xasiaTisa” da “SezRuduli azrovnebis”<br />
mqone aleqsandre ServaSiZe dadanaSaulebuli<br />
iyo Tavis qveSevrdomebTan erTad soxumze<br />
Tavdasxmis dros ruseTis mowinaaRmdegeTa jgufis<br />
mxardaWerasa da ganapira mxareebSi [gansakuTrebiT<br />
webeldis] ajanyebis gafarToebaSi [7,<br />
173-175]. mTlianobaSi mixeil nikolozis Zis azriT,<br />
ServaSiZeebis moqmedeba ar warmoadgenda<br />
iseT danaSaulebriv qmedebas, rom isini sasamar-<br />
Tlos wesiT gasamarTlebuliyvnen [7, 175]. faqtia,<br />
rom kavkasiis mefisnacvali Tavs aridebda afxazeTSi<br />
axali daZabulobis warmoqmnas.<br />
kavkasiis mefisnacvlis SuamdgomlobiT giorgi<br />
da aleqsandre ServaSiZeebs aekrZalaT ara<br />
marto afxazeTSi cxovreba, aramed kavkasiaSi<br />
dabrunebac. giorgi ServaSiZe unda gadasaxlebuliyo<br />
orenburgis olqSi. 1867 wlis 2 maisidan<br />
mas mieca ufleba emsaxura kavaleriis polkSi.<br />
80
xolo aleqsandre ServaSiZe samxedro samsaxuridan<br />
saboolo daTxovniT – gadasaxlebul iqna<br />
astraxanis guberniaSi [7, 176-176]. aseve ekrZaleboda<br />
afxazeTSi cxovreba mixeil ServaSiZis meore<br />
Zmas konstantine ServaSiZes da umcros Svils<br />
mixeilsac [7, 177]. afxazeTSi cxovrebis ufleba<br />
ar ezRudebodaT mxolod mixeil ServaSiZis<br />
debs. kavkasiis mefisnacvlis mier wardgenili<br />
Suamdgomloba 1867 wlis 15 aprilidan kanonier<br />
moqmedebaSi Sevida [7, 180].<br />
amave periodidan Sevida ZalaSi mixeil nikolozis<br />
Zis proeqti ServaSiZeTa ojaxis warmomadgenelTaTvis<br />
fuladi kompensaciis gamoyofis<br />
Sesaxeb: proeqtis mixedviT, Ggiorgisa da mixeil<br />
(umcrosi) ServaSiZeebisaTvis wlis ganmavlobaSi<br />
unda gacemuliyo xuT-xuTi aTasi maneTi. amave<br />
raodenobis Tanxa gamoeyoT mixeil ServaSiZis<br />
Zmebs konstantinesa da aleqsandres. rac Seexeba<br />
mixeil ServaSiZis asulebs ninosa da barbares<br />
[Варвара], maT mTavroba gamouyofda or-or aTas<br />
maneTs. TiToeulze 500 maneTis odenobis Tanxa<br />
iqna gamoyofili afxazeTis ukanaskneli mTavris<br />
RviZli dis, rusudanisaTvis da biZaSvilis, aSe<br />
xanumisaTvis. mTlianad saxelmwifo xazinidan<br />
unda gamoyofiliyo 25 aTasi maneTi [7, 202-204].<br />
mixeil ServaSiZis arasrulwlovan Svilebs:<br />
mixeils, ninosa da barbares meurved miuCines bi-<br />
Za daviT dadiani. romelic gaweul saqmianobaze<br />
angariSvaldebuli iyo kavkasiis xelisuflebisa<br />
da soxumis samxedro ganyofilebis xelmZRvanelobis<br />
winaSe [7, 54; 57; 63].<br />
ajanyebis CaxSobisTanave kavkasiis mefisnacvali<br />
1866 wlis 24 agvistos samxedro ministr miliutins<br />
werda werils, rom neba daerToT afxa-<br />
81
zeTidan daaxloebiT 1000 ojaxis gadasaxlebisa<br />
zRvis gavliT rostovSi [7, 13]. pasuxad samxedro<br />
ministri werda, rom ramdenadac jer dRis wesrigSi<br />
idga kaitaxelebis gadasaxlebis sakiTxi,<br />
afxazebis gadasaxleba mizanSewonili iqneboda<br />
1867 wlis adre gazafxulisaTvis [7, 57; 63].<br />
kavkasiis administraciis warmomadgenlebi miiCnevdnen,<br />
rom politikuri simSvidis uzrunvelsayofad,<br />
unda moexdinaT afxazeTis muslimuri<br />
mosaxleobis Semcireba TurqeTSi gadasaxlebis<br />
gziT [11, 285-286; 4, 68]. mixeil romanovi aRniSnavda,<br />
rom afxazebis gadasaxlebis mTavari amocana<br />
iyo imperiisadmi mtrulad ganwyobili xalxis sazRvrispira<br />
regionebidan moSoreba [11, 284].<br />
1867 wlis ianvris dasawyisSi, kavkasiis mTavari<br />
samxedro Stabis ufrosma, generalma karcevma<br />
Tbilisidan stambolSi gagzavna generaluri<br />
Stabis kapitani Selkovnikovi. mas diplomatiuri<br />
misiis daxmarebiT unda mieRo TurqeTis xelisuflebisagan<br />
Tanxmoba 4500 afxazi ojaxis<br />
osmaleTis siRrmeSi Casaxlebaze [7, 156].<br />
1867 wlis 2-3 ianvars gaimarTa ruseTis diplomatiuri<br />
warmomadgenlis p. ignatievisa da osmaleTis<br />
xelisuflebis warmomadgenlis ali fa-<br />
Sas Sexvedra. TurqeTis xelisuflebis mxridan<br />
winaaRmdegobis gamo, ruseTis diplomatias didi<br />
Sroma dasWirda afxazTa TurqeTSi Casaxlebis<br />
Sesaxeb Tanxmobis misaRwevad [7, 156-157]. molaparakebis<br />
periodSi mTavar problemas qmnida gadasaxlebulTa<br />
teritoriulad gansaxlebis sakiTxi.<br />
rogorc dokumentebidan Cans, osmaleTis xelisufleba<br />
moiTxovda mTielTa rumeliaSi Casaxlebas.<br />
ruseTis diplomatia ki afxazTa Casasaxleblad<br />
ukeTes variantad miiCnevda diarbe-<br />
82
qirsa da erzingans Soris arsebul teritorias<br />
[7, 157-158].<br />
TurqeTis winadadebaTagan ruseTisaTvis misaRebi<br />
afsuebis siriaSi Casaxleba iyo. aseT Sem-<br />
TxvevaSi afsuebs samSobloSi dabrunebis saSualeba<br />
ar miecemodaT. ruseTis diplomatiisaTvis<br />
problemad rCeboda momavali urTierToba Casaxlebul<br />
afxazebsa da adgilobriv kaTolikur mosaxleobas<br />
Soris [7, 158-158].<br />
1867 wlis 6 aprils mohajirTa pirveli nakadi<br />
- fsxuelebisa da jiqebis 49 ojaxi (sul 218<br />
adamiani), sami xomaldiT soxumidan baTumSi Caiyvanes<br />
[10, 285].<br />
1867 wlis 25 aprils 4000 afxazis TurqeTSi,<br />
kerZod siriaSi gadasaxlebis sakiTxi praqtikulad<br />
gadawyvetili iyo. maTi gadayvana anatoliis<br />
erT-erT portSi maisis dasawyisSi unda momxdariyo.<br />
xolo Semdgom Turqi komisrebis mier moxdeboda<br />
maTi gansaxleba miRebuli gegmis mixedviT.<br />
[miRweuli SeTanxmebis mixedviT, mohajirebis Casaxleba<br />
da gadasxma portebSi ase unda yofiliyo: xoja-ilsa<br />
da viran-SexirSi Casasaxlebulebis ismidis portSi; karaxasirsa<br />
da ketaiaSi – mudanianis portSi; magneziaSi, denizliSi,<br />
xantaSaSi – smirnis portSi; nigdeSi, iCilSi, maraSSi,<br />
azapaSi - mersinos portSi; kesariasa da xaCSirSi –<br />
samsunis portSi; erzingianisa da madenis – trapizonSi;<br />
koniasa da elaieTis _ selivkiis portSi; burdurisa da<br />
naSidis – tekes portSi; anepisa da orfis – aleqsandrettis<br />
portSi] [7, 229-229].<br />
ruseTis diplomatiuri misiis mier gagzavnili<br />
masalebiT dasturdeba, rom 1867 wlis 18 aprilidan<br />
18 maisamde soxumidan 70 karapiT gadasaxlebul<br />
iqna 10865 afxazi [7, 242]. amaTgan 7132<br />
1867 wlis 16 maisamde gadaasaxles rumeliaSi,<br />
xolo darCenilebi ganaTavses trapzonis gareu-<br />
83
anSi arsebul 70 - aTasian CerqezTa banakSi [7,<br />
243]. zemoaRniSnul gadasaxlebul afxazTa<br />
ricxvs daemata 1867 wlis 29 maiss gadasaxlebuli<br />
400 afxazi [7, 243].<br />
gadasaxlebulTa nawili yovelnairad cdilobda<br />
sxvadasxva saSualebiT Tavidan aecilebina<br />
gadasaxleba. am faqts aseve adasturebs trapizonSi<br />
ruseTis sakonsulos mTavari mrCevlis<br />
moSninis werili, romelic aRniSnavs, rom 72 gemidan<br />
miRebuli saerTo sxvaoba warmoadgenda<br />
1105 adamians [7, 243].<br />
muhajirobis Semzaravi faqtis Sesaxeb araerT<br />
cnobil mecniersa da sazogado moRvawes gamouTqvams<br />
Tavisi Sexeduleba; maT dawvrilebiT<br />
ganxilvas Cven ar SevudgebiT. aRvniSnavT mxolod,<br />
rom muhajirobis simZimes ver malavda Tavad<br />
ruseTis diplomatiuri misiis warmomadgeneli:<br />
«Переселение это хотя идет в отличных условиях, благодаря<br />
мерам высшего Кавказского начальства и хорошему<br />
денежному состоянию Абхазцев, тем не менее оно произвело<br />
очень грустное впечатление» [7, 243]. kavkasiel xalxTa<br />
TurqeTSi gadsaxlebis procesi farTod ga-<br />
Suqda im periodis sxvadasxva periodul gamocemebSi.<br />
adgilobrivi mosaxleobis ayram da osmaleTSi<br />
gadasaxlebam Tavzari dasca ilia WavWavaZes.<br />
didi sazogado moRvawe im daskvnamde mivida,<br />
rom sulTnis mTavroba da ruseTis imperiis<br />
xelisufleba xels uwyobda kavkasiel xalxebs<br />
daetovebinaT TavianTi samSoblo da osmaleTSi<br />
gadaxvewiliyvnen [3, 46].<br />
rogorc mohajirobis mTavari organizatoris,<br />
mixeil nikolozis Zis werilSi samxedro<br />
ministr miliutinisadmi miTiTebulia, rom 1867<br />
wels afxazeTidan mosaxleobis gadasaxleba<br />
84
grZeldeboda imave wlis gviani aprilidan ivnisis<br />
dasawyisamde [7, 256; 9, 3-4]. gadasaxlebulTa<br />
saerTo ricxvi Seadgenda 19342 adamians [7, 256].<br />
maTgan 2503 ojaxi (14740 adamiani) gadaasaxles<br />
webeldidan da dalis xeobidan, xolo 855 ojaxi<br />
(4602 adamiani) biWvinTisa da drandis olqebidan<br />
[7, 256; 4, 72-73].<br />
afxazi istorikosebis _ g.ZiZarias, S. inalifas,<br />
b. aSubas da sxvaTa mier, afsuaTa mravalricxovnobisa<br />
da tragikuli warsulis saerTo<br />
suraTis Sesaqmnelad, 1867 wlis mohajirobis<br />
dros gadasaxlebulTa ricxvi aTeul aTasobiT<br />
aris xelovnurad gazrdili. es problema araer-<br />
Txel gamxdara qarTveli mecnierebis mxridan (z.<br />
papasqiri, g. gasviani, a. ToTaZe...) samarTliani<br />
kritikis sagani.<br />
1867 wlis muhajirobis Sedegad dacarielda<br />
afxazeTis rigi teritoriebi. am garemoebam ganapiroba<br />
axali administraciuli reformis gatareba,<br />
romelic 1868 wlis maisSi ganxorcielda.<br />
1868 wlis dasawyisSi axlad daniSnulma soxumis<br />
samxedro ganyofilebis ufrosma general-maiorma<br />
geimanma SeimuSava proeqti afxazeTis administraciuli<br />
mowyobis Sesaxeb [8, 1]. aRniSnuli<br />
proeqtis sruli varianti Tavisi danarTiT 1868<br />
wlis 12 Tebervals kavkasiis mefisnacvlis mier<br />
waredgina imperiis samxedro ministrs d. miliutins.<br />
romelic 1868 wlis 27 maiss ruseTis imperatorma<br />
sabolood daamtkica. afxazeTis regioni<br />
daiyo or _ biWvinTisa da oCamCiris olqad.<br />
soxumis ganyofileba miuerTda samurzayanos<br />
olqi, romelic moicavda oCamCiridan mdinare enguramde<br />
teritorias. TiToeuli olqi Tavis<br />
mxriv iyofoda ubnebad: biWvinTis olqi Sedge-<br />
85
oda ori ubnisagan - gudauTisa da gumisTisa.<br />
gudauTis ubani moicavda teritorias gagridan<br />
md. fsircxame [Пситр], gumisTis ubani md. fsircxidan<br />
[Пситр] md. kodoramde. oCamCiris olqi moicavda<br />
regions mdinare kodoridan mdinare RaliZgamde.<br />
xolo RaliZgidan enguramde arsebuli<br />
teritoriuli ubani moeqca samurzayanos olqSi<br />
[8, 1; 12, 278-279]. amgvarma administraciulma dayofam<br />
1883 wlamde iarseba [12, 279].<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. saqarTvelos centraluri saxelmwifo saistorio<br />
arqivi, f. 416, aRw. З, saqme, 177.<br />
2. papasqiri z., narkvevebi Tanamedrove afxazeTis<br />
istoriuli warsulidan, nakv. I, Tb., 2004.<br />
3. WurRulia o., narkvevebi qarTul-afxazuri<br />
kulturul-literaturuli urTierTobis istoriidan,<br />
I, soxumi, 1974.<br />
4. b. xorava, afxazTa 1867 wlis muhajiroba, Tb., 2004.<br />
5. s. janaSia, Sromebi, t. VI (giorgi ServaSiZe,<br />
kulturul-istoriuli narkvevi).<br />
6. Российский государственный военно-исторический архив<br />
(РГВИА), ф. 38, 1865-1868 гг, оп. 30/286, св. 879, д. 12.<br />
7. Российский государственный военно-исторический архив<br />
(РГВИА), ф. 400, Азиат. часть, 1866 г (оп. 908), на<br />
266 листах, д. 54.<br />
8. Российский государственный военно-исторический архив<br />
(РГВИА), ф. 400, 1866-1867 гг, оп. 908,. д.9.<br />
9. Кавказ, №40, 268, 1867 г.<br />
10. Дзидзария Г., Восстание Абхазии..<br />
11. Дзидзария Г, Мохаджирство и проблемы истории Абхазии<br />
XIX столетия, Сухуми, 1982.<br />
12. Исторические записки об управлении Кавказом, составил<br />
С. Эсадзе, т. 1, Тифлис, 1907.<br />
86
13. Отчет по главному управвлению Наместника Кавказского<br />
за первое десятилетия управления Кавказским и<br />
Закавказским краем, его императорским высочеством<br />
великим князем Михаил Николаевичем (6 декабря 1862<br />
– 6 декабря 1872). Тифлис, 1872.<br />
Zurab Sulaberidze<br />
Mikhail Romanov, Vicegerent of the Caucasus and the<br />
Problems of the Political History of<br />
Abkhazia in the 1960s<br />
The aim of the given publication is to study the role of the<br />
prominent political figure of the Russian empire and vicegerentMikhail<br />
Romanov in creating the political situation that took<br />
place in the 1960s in Abkhazia.<br />
On the basis of the new materials we found in the<br />
Military-Historical Archive of Russia and in scientific works the<br />
article deals with thehistory of the revolt of Abkhazians<br />
(Apsuas) in 1866 and the first Mukhajirism. The abolition of the<br />
Abkhazia principality, the formation of the Sokhumi Military-<br />
Civil Department, the exile of the Shervashidzes‟ family<br />
members and the new administration division problems of<br />
Abkhazia are discussed in the article. Because of above<br />
mentioned facts some regions of Abkhazia became empty and<br />
Russia colonized this ancient region of Georgia.<br />
87
eTnologia<br />
Ethnology<br />
lavrenti janiaSvili<br />
qvemo qarTlis azerbaijanlebis Tanamedrove<br />
qarTul sazogadoebaSi integraciis<br />
eTnokulturuli aspeqtebi *<br />
qvemo qarTli istoriuli saqarTvelos samxreT<br />
aRmosavleT nawils ewodeba. Taviseburi geografiuli<br />
mdebareobis gamo es teritoria uZvelesi<br />
droidan iyo moqceuli intensiuri eTnomigraciuli<br />
procesebis arealSi. igi Camoyalibda<br />
saqarTvelos yvelaze Wrel eTnikur regionad,<br />
titularuli mosaxleobisagan gansxvavebuli eTnikuri<br />
jgufebiT _ e.w. “erovnuli umciresobebiT”<br />
kompaqturad dasaxlebul mxared, sadac<br />
formaluri umciresoba (qveynis masStabiT), faq-<br />
* statia Sesrulebulia sagranto preqtis `socialuri usafrTxoebis<br />
eTnikuri aspeqtebi polieTnikur sazogadoebaSi<br />
(eTnoumciresoba da samoqalaqo sazogadoeba)~ farglebSi.<br />
88
tiur umravlesobas (lokaluri masStabiT) warmoadgens<br />
[ 29, 14] 1 . mag. marneulis raionSi azerbaijanelebi<br />
Seadgenen mTeli mosaxleobis 83,1%,<br />
dmanisis raionSi 66,8%, bolnisis raionSi 66%,<br />
gardabanSi 45,1% (statistikuri monacemebiT mTlianad<br />
saqarTveloSi azerbaijanelebi mosaxleobis<br />
daaxloebiT 6,5% Seadgenen) [17, 110-116].<br />
Turquli warmomavlobis tomebis pirveli<br />
masobrivi Semosvla-damkvidreba aR. saqarTveloSi<br />
”did Turqobas” ukavSirdeba. samxreT kavkasiaSi<br />
Turq-selCukebi XI s-is 30-ian wlebSi gamoCndnen.<br />
XI sukunis II naxevridan TurqTa TareSi gaxSirda,<br />
daiwyo “didi Turqobis” xana. momTabareTa Camosaxleba<br />
yovelwliurad ufro da ufro intensiur<br />
xasiaTs Rebulobda. qarTl-kaxeTis nayofieri<br />
velebi saZovrebad iqca. mwarmoebeli mosaxleobis<br />
didi nawili gawyda, danarCeni ki mTebSi gaixizna<br />
[20, 319-329; 21, 265; 14, 198-199]. unda iTqvas,<br />
rom XI saukunis bolos gaerTianebuli sqarTvelos<br />
mefe daviT IV aRmaSenebelma qveyanaSi Seqmnili<br />
mZime mdgomareobis gamosworeba SeZlo da<br />
momTabareTa ZiriTadi nawili saqarTvelodan gandevna<br />
[21, 367; 14, 239]. marTalia, qarTuli saxelmwifos<br />
dasustebis Semdeg XIII-XV ss. Turquli<br />
warmomavlobis mosaxleobis Semosvla grZeldeboda,<br />
magram am process fragmentuli xasiaTi<br />
hqonda da qarTveli politikuri mesveurebi advilad<br />
axerxebdnen momTabareTa gandevnas an integracias<br />
[16, 251-255; 12, 279-277; 3, 256; 10, 335; 7, 133].<br />
1 2006 wlisTvis arsebul kanonproeqtSi, naTqvami iyo, rom<br />
”erovnuli umciresoba” ar SeiZleba iyos avtoqTonuri mosaxleobis<br />
nawili an saqarTvelos avtonomiuri regionis<br />
titularuli erovneba.<br />
89
XV-XVI saukuneebidan Turqmanuli modgmis<br />
(qarTuli wyaroebiT TaTrebi, dRevandeli azerbaijanlebis<br />
winaprebi) tomebis Camosaxlebam ufro<br />
intensiuri xasiaTi miiRo. gansakuTrebiT Seuqcevadi<br />
gaxda igi XVII s-is dasawyisidan, rodesac<br />
Sah abas pirvelma qarTlis mefe giorgis sa-<br />
Cuqrad miwebi mosTxova. abasma ”naCuqar” miwaze<br />
lores saxno Seqmna da iq borCalus mahmadiani<br />
tomebi Camoasaxla [4, 219]. XVII_XVIII saukuneSi aR.<br />
saqarTveloSi Camosaxlda hasanlus tomis erTi<br />
nawili. isini ZiriTadad kaxeTSi da qvemo qar-<br />
TlSi (dRevandeli marneulisa da gardabnis raionebSi)<br />
danawildnen. nasibus tomma dmanisis xeobaSi<br />
SeaRwia, qcia-xramis xeobebis gayolebiT aRmosavleTisaken<br />
wavida da mdinare mtkvris gaRma<br />
mxareze liloebsa da yaraiis mdidar saZovrebs<br />
moekida [3, 419]. pirvel xanebSi Camosaxlebuli<br />
yizilbaSebi iranis Sahs emorCilebodnen da qar-<br />
Tlis samefos aRwerebSic ar gvxvdebian. mogvianebiT,<br />
TandaTanobiT qarTul feodalur sistema-<br />
Si Sevidnen da aqtiurad monawileobdnen qarTuli<br />
saxelmwifos cxovrebaSi [9, 553-578]. amis mkafio<br />
magaliTia saxalxo gmiri xudia borCaloeli,<br />
romelsac Rirseuli adgili uWiravs mefe<br />
erekle II-s erTgul TanamebrZolTa Soris.<br />
zemoxsenebul migracias zogjer adgilobrivi<br />
mesveurebic uwyobdnen xels. aq Semoyvanil<br />
ucxo jgufebs qarTuli samefo kari da calkeuli<br />
feodali gaukacrielebuli adgilebis dasasaxleblad<br />
da saqalaqo cxovrebis gamosacocxleblad<br />
iyenebda [15, 198-203; 1, 521]. saqarTvelos<br />
samefos mmarTveloba araTu upirispirdeboda<br />
migrantebs, aramed qmnida pirobebs maTi integrirebisaTvis.<br />
qarTveli mefeebi (erekle II, giorgi<br />
90
XII) migrantebisaTvis SeRavaTebs awesebdnen. swored<br />
amitom, ukumigracias umniSvnelo masStabebi<br />
hqonda. XVIII s-is Sua wlebSi erekle II-s muRanis<br />
velidan gadmousaxlebia sparselebisagan Seviwrovebuli<br />
250 Turqmanuli ojaxi, maTgan Seiqmna<br />
soflebi: muRanlo, yafanaxyi da yizil-hanjili,<br />
romlebic dRes marneulis raionSi mdebareoben<br />
[1, 521]. qarTl-kaxeTis mefe mudmivad akvirdeboda<br />
migrantebs da ar aZlevda maT qveynidan wasvlis<br />
saSualebas. 1755 w. man ukan daabruna erevnis saxanosa<br />
da yarasuze gadasxlebuli borCaloelebi<br />
[2, 50]. 1756 wels samcxeSi saialaRod mdgomma<br />
elebma gadawyvites iranSi wasvla. maT yazaxis<br />
momTabareebic SeuerTdnen. erekle mefe yaiyulSi<br />
daewia maT da ukan daabruna [15, 243]. ufro mogvianebiT,<br />
rodesac qvemo qarTlis elebis erTi nawili,<br />
Taraqamebi, ali-begma gadaibira axalcixis<br />
safaSoSi dasasaxleblad (es iyo samcxeSi momTabare<br />
TurqmanTa masobrivad Casaxlebis pirveli<br />
SemTxveva), qarTl-kaxeTis mefe giorgi XII-m TurqeTis<br />
sulTanTanac ki iCivla maTi ukan dabrunebis<br />
moTxovniT [13, 332].<br />
Turqmanuli modgmis tomebis damkvidrebis<br />
Semdeg aqtualuri gaxda elis sakiTxi. eliT dasaxlebuli<br />
miwebi Sahma ”soiurRalad” gadasca<br />
qarTlis mefis moxeles, somxiTis meliqs. qar-<br />
Tlis mefis moxelisadmi amgvari wyaloba, Sahs<br />
qarTuli miwaTmflobelobis wesis dasarRvevad<br />
esaWiroeboda. iranis politikur interesebs, ra<br />
Tqma unda am miwebis ”Tiulad” gamocxadeba ufro<br />
Seesabameboda, magram es radikaluri RonisZieba<br />
aucileblad daupirispirebda Sahs qarTlis<br />
feodalur sazogadoebas. ”soiurRali” saqarTvelos<br />
saxelmwifos organizaciidan TandaTanobiT<br />
91
gamoTiSvis SesaZleblobas iZleoda [6, 221-223].<br />
mogvianebiT, iranis politikuri gavlenis Sesustebis<br />
Sesabamisad Camosaxlebuli Turqmanebi<br />
sul ufro eqceodnen qarTuli saxelmwifos gavlenaSi.<br />
ra Tqma unda, ucxo sameurneo da fiskalur<br />
sistemasTan Segueba momTabare mosaxleobas<br />
Zalze uWirda. qarTlis mefe vaxtang VI Seecada<br />
sakanonmdeblo safuZveli Seeqmna qarTul<br />
samefoSi eli mosaxleobis integrirebisaTvisis.<br />
igi dasturlamalis ”elis gamosaRebis rigiT”<br />
gansazRvravda Turqmanuli mosaxleobis uflebamovaleobebs<br />
[9, 553-578].<br />
XIX saukunidan, ruseTis mier saqarTvelos<br />
dapyrobis Semdgom, qarTul miwebze momTabare<br />
elebis damagrebas did yuradRebas aqcevda rusuli<br />
mmarTvelobac. Mmoxeleebi yovelnairad<br />
aferxebdnen ”TaTrebis” winare samSobloSi gadasaxlebas.<br />
Tumca es procesi mainc mimdinareobda<br />
XIX s-is damdegs borCalos mouravis moxsenebis<br />
Tanaxmad mTeli sofeli najbadilu aiyara.<br />
elebis ayra-gaqcevam im xanebSi imdenad masobrivi<br />
xasiaTi miiRo, rom xelisufleba iZulebuli<br />
gaxda garkveul pirebze TvalTvali daewesebina<br />
[18, 1007].<br />
momTabareTa cxovrebis stili da nagebobadasaxlebaTa<br />
formebi tradiciul, nomadur cxovrebis<br />
umkacres kanonebTan iyo dakavSirebuli.<br />
myari, mkvidrad nagebi, sameurneo da scxovrebeli<br />
nagebobebi amgvari cxovrebis wesTan SeusabamobaSi<br />
modioda. momTabareobisaTvis SedarebiT<br />
mosaxerxebeli iyo martivi karvebi. XVI saukunis<br />
ingliseli mogzauri antoni jekinsoni aRniSnavda,<br />
rom nomadebisaTvis damaxasiaTebeli sacxovrebeli<br />
iyo msubuqi karvebi. TiToeuli urdo<br />
92
calke Cerdeboda da karvebs urdos meTauris<br />
karvis irgvliv akeTebda. iqve abinavebdnen saqonlis<br />
jogebsac, romelsac tvirTis gadasazidi<br />
saWapano transportiT SemozRudavdnen, riTac<br />
mtris dasxmis SemTxvevaSi, erTgvar gamagrebul<br />
punqts Rebulobdnen [23, 52]. samecniero literaturidan<br />
cnobilia, rom nomadebi saerTod eridebodnen<br />
dapyrobil qalaqebsa da soflebSi dabinavebas<br />
da maTi gverdis avliT stepebSi momTabareobdnen<br />
[26, 15-16]. saqarTveloSi Semosaxlebul<br />
momTabareebs mza sacxovrebeli da sameurneo nagebobebi<br />
daxvdaT, radgan ZiriTadad ayrili mosaxleobis<br />
adgilebSi mkvidrdebodnen. droTa<br />
ganmavlobaSi mimdinareobda momTabare elTa<br />
adaptacia adgilobriv sameurneo ekologiur garemoSi<br />
da, Sesabamisad, adgilobrivi sacxovrebeli<br />
tipis aTviseba. CamosaxlebulTa erTi nawilis<br />
adgilebze damagrebas da mkvidr sacxovrebel<br />
nagebobebSi dabinavebas iraneli mesveurebic<br />
uwyobdnen xels. mohamed Taheris erTi cnobiT<br />
saqarTveloSi sacxovreblad gamogzavnil elebs<br />
kalatozebsac ayolebdnen, raTa maTTvis xelsayreli<br />
sacxovrebeli pirobebi SeeqmnaT [19, 393].<br />
savaraudod, gadmosaxlebulTa pirvandeli sacxovrebeli<br />
saxlebi amierkavkasiisaTvis tipuri<br />
gvirgvinian-erdoiani saxlis adgilobriv martiv<br />
variants warmoadgenda.<br />
winaT azerbaijanelTa Soris gavrcelebuli<br />
iyo tradiciuli miwuri nageboba ”yaradami” (Savi<br />
saxli). yaradami kompleqsuri nagebobaa, sadac<br />
erT WerqveS moTavsebulia ramdenime saTavso [17,<br />
19; 24, 72-75; 25, 66-68]. maT Soris, saqonlis sadgomi<br />
boseli (”maldam”). yaradamis saxuravi warmoadgenda<br />
yelisaken daviwroebul safexurovan piramidas,<br />
93
omelic oTx msxvil xis boZs eyrdnoboda. yaradamSi<br />
haeri da sinaTle gvirgvinis yelidan Semodioda,<br />
aqedanve gadioda Suacecxlis kvamli. sacxovrebeli<br />
garedan TiTqmis ar Canda da ufro<br />
yorRans waagavda, romelSic viwro bneli derefani<br />
Sedioda. amgvari nagebobis aveji da dgam-Wur-<br />
Weli metad ubralo iyo. aq idga xis yuTebi sasoflo-sameurneo<br />
produqciisaTvis, aseve zandukebi<br />
da xis grZeli taxtebi. aqve iyo fqvilis Sesanaxi<br />
Txis tyavis tomrebi da ormo xorblisaTvis.<br />
oTaxis gasanaTeblad iyenebdnen navTis lampas an<br />
Wraqs (yara Cirax). iataki nawilobriv xaliCebiT,<br />
flasebiT da jejimebiT iyo mofenili [28, 119].<br />
simptomaturia, rom azerbaijanelTa Soris<br />
samxreTkavkasiulma erdoian-gvirgvinianma sacxovrebelma<br />
Semdgomi ganviTareba ver hpova.<br />
gvirgvinis formiTa da centraluri boZebis raodenobiT<br />
"ev damma" (sacxovrebelma oTaxma) trafaretuli<br />
xasiaTi miiRo. saerTo farTobis segmentaciis<br />
mxriv ki azerbaijanuli yaradami samkamerian<br />
komplesze Sors ver wavida [30, 24].<br />
sabWoTa periodSi radikalurad Seicvala<br />
dasaxlebis struqtura da sacxovrebeli nagebobebi.<br />
miwurbaniani saxlebis adgili daiWira erT<br />
da orsarTulianma, kapitalurma, qvis nagebobebma.<br />
dasaxlebebis centrSi gaCnda savaWro saswavlo<br />
da kulturuli dawesebulebebi. XX saukunis tipuri<br />
azerbaijanuli soflis centrSi iyo salaybo,<br />
sadac wydeboda saWirboroto sakiTxebi. aseve,<br />
wyaro patara auziT, saidanac sofeli sasmel<br />
wyals ezideboda da saqonels arwyulebda. azerbaijanuli<br />
dasaxlebebi umetesad ganlagebuli<br />
iyo mdinareebis da sarwyavi arxebis sanapiroebze.<br />
individualuri ezoebi, baRebi, sacxovrebeli da<br />
94
sameurneo nagebobebi gamoirCeodnen garkveuli<br />
dagegmarebis uqonlobiT. meurneobis Tavisebureba<br />
da cxovrebis wesi kargad aris asaxuli soflebis<br />
struqturasa da sacxovrebel kompleqsSi.<br />
XX saukunis bolo aTwleulidan ramdenime adgilas<br />
daiwyo soflis centrebSi meCeTebis Seneba.<br />
SenarCunebuli iqna nagebobaTa zogierTi Taviseburebac,<br />
kerZod, saxlebi mimarTulia yru kedliT<br />
gzisaken da fasadiT ezosaken. ezoebi SedarebiT<br />
momcroa da mijriT erTmaneTze miwyobili.<br />
sacxovrebeli da sameurneo nagebobebis<br />
transformacia mWidrod ukavSirdeba meurneobis<br />
dargebis proporciis cvlilebas. qvemo qarTlis<br />
Turqmanuli mosaxleoba, marTalia TandaTanobiT<br />
ecnoboda adgilobriv samiwaTmoqmedo kulturebs,<br />
magram me-19 saukuneSic ki wamyvani roli<br />
maT meurneobaSi kvlav mesaqonleobas eWira [27,<br />
3]. saqarTveloSi maxlobeli aRmosavleTis qveynebisagan<br />
gansxvavebiT momTabaruli eqstensiuri<br />
meurneobisaTvis saWiro sameurneo baza naklebad<br />
iyo amitom maT daiwyes adgilobriv tradiciul<br />
simbiozur meurneobaze TandaTanobiT gadasvla.<br />
vaxuSti batoniSvilis Tanaxmad ukve XVIII saukunisaTvis<br />
_ ”saxloben elni qciamde velsa zeda,<br />
da sTesen yovelsa marcvalsa, da Teslsa zeviT<br />
werilTa, da mtilovanTa, savseni pirutyviTa” [3,<br />
309]. amasTanave, qvemo qarTlis mosaxleobaSi ufro<br />
gvian periodamdec ki XX saukinis 20-30-ian<br />
wlebamde TiTqmis ucvlelad iyo SemorCenili<br />
qarTuli tradiciuli Sromis iaraRebi. qarTvel<br />
eTnologTa dakvirvebiT amJamindeli sameureo<br />
baza qarTul samiwaTmoqmedebo plastzea damyarebuli<br />
da qarTuli samiwaTmoqmedo sistemaa<br />
wamyvani [5, 264]. Turquli warmomavlobis mosaxle-<br />
95
oba mkvidr cxovrebaze gadasvlasTan erTad<br />
eziareboda adgilobriv sameurneo tradiciebsac,<br />
maT qarTul guTans "qoTani" uwodes da memindvreobis<br />
wesic adgilobrivebisagan SeiTvises.<br />
maT cnobierebaSi dRemdea SemorCenili qarTuli<br />
xorblis jiSebis saxelwodebebic _ "Savfxa" ("yara<br />
yolC"), TavTuxi ("TavTux"), dolis puri<br />
("buRda" da a.S.) [8, 262].<br />
mesaqonleobis SezRudvis xarjze TandaTanobiT<br />
gaizarda miwaTmoqmedebis xvedriTi wili.<br />
XX saukunisaTvis sabWoTa xelisuflebis pirobebSi<br />
azerbaijanelebiT dasaxlebul rig soflebSi<br />
ganviTarebuli iyo memarcvleoba (xorbali,<br />
simindi), mebaxCeoba (kombosto, pomidori da<br />
a.S) da mevenaxeobac ki. adgilobrivi ekosameurneo<br />
garemos gavleniT momxdari es cvlileba kidev<br />
ufro gaZlierda komunisturi wyobis kraxisa<br />
da socialuri-ekonomikuri mdgomareobis transformaciis<br />
Semdeg. kolmeurneobebis gauqmebam<br />
SesaZlebeli gaxada soflis meurneobis produqciiT<br />
qalaqis momarageba uSualod mwarmoebelTa<br />
mier da kargi mogebis miReba. Seqmnil situacias<br />
sakmaod advilad auRes alRo qvemo qarTlSi<br />
mcxovrebma azerbaijanlebma da mniSvnelovani<br />
segmentic daikaves Tbilisis agrarul bazrebSi.<br />
transformacia ganicada qvemo qarTlSi<br />
mcxovrebi azerbaijanelebis socialurma yofam<br />
da sulierma kulturamac. azerbaijanelebis ritualebSi<br />
yvelaze arqaulad miCneulia dakrZalvis<br />
ceremoniali, romelic islamur tradiciazea<br />
dafuZnebuli amasTanave, uamrav islamamdel rituals<br />
Seicavs. momakvdavs awvenen zurgze, yiblas<br />
(samxreTis) mimarTulebiT. Semdeg kiTxuloben SahadaTis<br />
locvas. sasurveli iyo es locva Tavad<br />
96
momakvdavs moesmina. axlad gardacvlils usworeben<br />
xel-fexs, uxveven Tvalebs da ybas. Tu fexmZime<br />
gardaicvleboda misTvis muceli unda gaeWraT<br />
da bavSvi amoeyvanaT, xolo Semdeg isev gaekeraT.<br />
aucilebelia gardacvlilis samjer wyliT an<br />
qviSiT ganbanva. SariaTi krZalavs gardacvlilis<br />
tansacmliT damarxvas, igi TeTri tilos sudara-<br />
Si gaxveuli unda daikrZalos [22].<br />
micvalebuli uwmindurad iTvleba, masTan<br />
SexebiT nebismieri sulieri an sagani SeiZleba<br />
waibilwos, amitom axloblebic ki ar ekarebodnen<br />
da gardacvlils am saqmiT specialurad dakavebuli<br />
xalxi apatiosnebda. mTel sofels saerTo<br />
janezi (micvalebulis saflavamde misatani<br />
xis an liTonis WurWeli) hqonda. micvalebuli<br />
ar unda Sexeboda miwas, saflavs qviT aguriT an<br />
ficriT amoaSeneben, xolo zemodan xis masiur<br />
ficrebs awyobdnen da miwas ise ayridnen. dasaflavebis<br />
Semdeg saRamoTi saflavze cecxls an-<br />
Tebdnen, romliTac “micvalebulma saiqiosaken<br />
unda gaikvalos gza.” micvalebulisadmi amgvari<br />
damokidebuleba zoroastrizmis gadmonaSTad iTvleba.<br />
sabWoTa periodSi kulturis am sferosac<br />
Seexo cvlilebebi dakrZalvis ritualis da saflavis<br />
mowyobis wesis calkeuli elementebi adgilobrivi<br />
eTnikuri garemos gavleniT Seicvala.<br />
mag. XX saukunis bolomde aq gvxvdeba suraTebiani<br />
saflavis qvebi (rac islamuri dogmatikiT<br />
sastikad ikrZaleba) [22].<br />
savele eTnografiuli masaliT dasturdeba,<br />
rom adgilobrivi eTnikuri garemo gavlenas axdenda<br />
tradiciuli kulturis sxva mxareebzec.<br />
magaliTad TanadaTan Semcirda leviratisa da<br />
sororatis SemTxvevebi, Tumca baldizis [colis<br />
97
dis] Txova da mazlze daqorwinebis SemTxvevebi<br />
bolo xanebamde gvxvdeba. unda iTqvas, rom am sakiTxze<br />
msjelobisas Cveni mTxroblebi garkveul<br />
uxerxulobas ganicdidnen, radgan icodnen rom<br />
mezobeli qristianebi aseT urTierTobebs garyvnilebad<br />
aRiqvamen. amasTanave, cdiloben daasabuTon<br />
qorwinebis am formis upiratesoba da xazs<br />
usvamen mis dadebiT mxareebs. rogorc leviratis<br />
dros, sororatis SemTxvevaSic movlenas garkveul<br />
moralur gamarTlebas uZebnian _ amboben, deida<br />
obol disSvilebs ufro kargad gazrdis da<br />
met gulisxmierebasac gamoiCens maT mimarTo [22].<br />
qarTul eTnikur garemosTan urTierTobis Sedegad<br />
Seicvala azerbaijaneli mosaxleobis damokidebuleba<br />
alkoholur sasmelebTan. cnobilia,<br />
rom islami krZalavas alkoholur sasmelebs, gansakuTrebiT<br />
_ Rvinos. qvemo qarTlis azerbaijanelTa<br />
umetesoba ki ara marto svams Rvinos, aramed<br />
aqvs venaxi (metwilad maRlari) da sakuTar<br />
meurneobaSi awarmoebs sasmels. simptomaturia,<br />
rom cvlileba ganicada saritualo sufrebis<br />
msvlelobamac. mag. sofel sadaxloSi (marneulis<br />
r-ni) mecnierTa jgufi daeswro saqorwino sufras.<br />
ojaxis erTi wevri “haji” iyo da kategoriulad<br />
akrZala sufrasTan alkoholuri sasmelis mitana.<br />
amis miuxedavad, dainiSna Tamada, romelic TanamoinaxeebTan<br />
erTad sadRegrZeloebs xilis wveniT<br />
warmoTqvamda [22]. unda iTqvas, rom kvebis kulturasa<br />
da sufris wesebSi qarTuli garemos gavlena<br />
sakmaod Zlieria. didi popularobiT sargeblobs<br />
qarTuli kerZebi: xaWapuri, mwvadi, xinaali, kubdari,<br />
sacivi da sxva [11, 60-61].<br />
XX saukunis 90-iani wlebidan, mTels postsabWour<br />
sivceSi daiwyo mosaxleobis Semobru-<br />
98
neba religiisaken. gansxvavebuli religiuri jgufebis<br />
radikalizacia, zogan konfliqtis mizezic<br />
gaxda. marTalia, qvemo qarTlSic SeimCneva reislamizaciisa<br />
procesi, magram religiur niadagze<br />
dapirispirebis aSoreba aq SedarebiT advilad<br />
moxerxda. rogorc Cans, es im faqtormac ganapiroba,<br />
rom azerabaijanlebi sakmaod loialurni<br />
arian qristianuli Zeglebisadmi da mowiwebiT epyrobian<br />
maT. am faqts gancvifrebaSi mouyvania<br />
sof. vaxtangisis moZRvari. RvTismsaxurma CvenTan<br />
saubrisas aRniSna, rom muslimebi bevrad ufro<br />
kargad muSaobdnen taZris mSeneblobaze vidre<br />
qarTvelebi an somxebi. muslimebi meti pativiscemiT<br />
epyrobodnen saydars _ mag. ar ewodnen sigarets<br />
mis axlomaxlo, ar bilwistyvaobdnen da<br />
a.S. calke unda aRiniSnos, rom azerbaiajanlebi<br />
zogjer qristianul ritualebSic (mag giorgobaze)<br />
monawileoben. aseve, sakmaod xSiria musulmanur<br />
inciciaciaSi "suniaTSi" qristianis "qavorad"<br />
(naTliad) mowveva da a.S. bunebrivia, yovelive es<br />
mniSvnelovan rols asrulebs gansxvavebul eTnokonfesiur<br />
erTobebs Soris pozitiuri damokidebulebis<br />
gamyarebaSi [22].<br />
calke unda gamoiyos saxelmwifo enisa da<br />
e.w. lingvo frankas sakiTxi. XIX_XX saukuneebSi<br />
saxelmwifo enis da aseve Llingvo frankas funqcias<br />
rusuli asrulebda. qvemo qarTlis azerbaijanulma<br />
mosaxleobam qarTuli sustad, an saerTd<br />
ar icoda. qarTulis saxelmwifo enad gamocxadebis<br />
Semdeg am mosaxleobisaTvis garTulda<br />
ganaTlebis miReba, biznes saqmianoba da saxelmwifo<br />
struqturebSi muSaoba. amis gamo azerbaijanelTa<br />
Soris mwvaved dadga qarTuli enis<br />
swavlis sakiTxi. mosaxleobis TiTqmis yvela asa-<br />
99
kobriv jgufSi SexvdebiT adamianebs, romlebic<br />
qarTuli enis Seswavlas cdiloben. aRsaniSnavia<br />
isic, rom pirad urTierTobaSi xSirad gamoTqvamen<br />
survils, gaizardos qarTuli enis saaTebi<br />
azerbaijanul skolebSi [22].<br />
SeiZleba davaskvnaT, rom qvemo qarTlSi<br />
Turqulenovani mosaxleobis (azerbaijanelebis)<br />
adaptirebis procesi sakmaod xangrZlivi, rTuli<br />
da araerTgvarovani iyo. transformireba ganicada<br />
momTabare elebis yofisa da kulturis TiTqmis<br />
yvela sferom, moxda Turqulenovani mosaxleobis<br />
adgilobriv eTnokulturul da ekosameurneo<br />
garemoSi integracia. zemomotanili masala<br />
aCvenebs, rom es procesi kvlavac grZeldeba.<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. g. akofaSvili, qarTl-kaxeTis samefos saz-<br />
Rvrebi da mosaxleoba, saqarTvelos istoriis<br />
narkvevebi, t. IV. Tb., 1973.<br />
2. T. bagrationi, axali istoria, Tb., 1983.<br />
3. batoniSvili vaxuSti, aRwera samefosa saqar-<br />
Tvelosa, qarTlis cxovreba, t. IV, Tb., 1972.<br />
4. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />
wigni VI, Tb., 1973.<br />
5. l. beriaSvili, g. gociriZe, qvemo qarTlis mosaxleobis<br />
yofisa da kulturis zogierTi aspeqti<br />
eTnografiuli monacemebis Suqze (gardabnis<br />
raioni) iv. javaxiSvilis istoriisa da<br />
eTnologiis institutis Sromebi VIII, Tb., 2008.<br />
6. v. gabaSvili, qarTuli feodaluri miwismflobelobis<br />
istoriidan, (XVI s-is ukanaskneli meoTxedi),<br />
saq. mecnierebaTa akademiis iv. java-<br />
100
xiSvilis saxelobis istoriis institutis<br />
Sromebi, I, 1955.<br />
7. d. gvritiSvili, narkvevebi saqarTvelos istoriidan,<br />
t. II, Tb., 1965.<br />
8. g. gociriZe, eTnikuri procesebi da kulturaTa<br />
dialogi qvemo qarTlis mosaxleobaSi (qar-<br />
Tul-azerbaijanuli urTierTobis magaliTze,<br />
gardabnisa da marneulis raionebi), logosi,<br />
2008.<br />
9. dasturlamali, kari 21, qarTuli samarTlis<br />
Zeglebi, Tb., 1970.<br />
10. egnataSvili beri, axali qarTlis cxovreba,<br />
qarTlis cxovreba, t. II, Tb., 1959.<br />
11. x. ioseliani, eTnikurjgufTaSorisi kulturul-istoriuli<br />
paralelebi da urTierTdamokidebuleba<br />
(gardabnis raionSi mcxovrebi qar-<br />
Tvelebisa da azerbaijanelebis magaliTze),<br />
eTnologiuri krebuli I, Tb., 2008.<br />
12. b. lominaZe, monRolTa batonoba saqarTveloSi<br />
da brZola mis winaaRmdeg, saqarTvelos istoriis<br />
narkvevebi, t. III, Tb., 1979.<br />
13. S. lomsaZe, samcxe-javaxeTi (XVIII s. Sua wlebidan<br />
XIX saukunis Sua wlebamde), Tb., 1975.<br />
14. m. lorTqifaniZe, Turq-selCukebis gandevna, saqarTvelos<br />
sazRvrebis gafarToeba, saqarTvelos<br />
istoriis narkvevebi, t. III, Tb., 1979.<br />
15. p. orbeliani, ambavni qarTlisani, teqsti daadgina,<br />
Sesavali, leqsikoni da saZieblebi daur-<br />
To e. cagareiSvilma, Tb., 1981.<br />
16. JamTaaRmwereli, qarTlis cxovreba t. II, teqsti<br />
dadgenili yvela ZriTadi xelnaweris mixedviT<br />
s. yauxCiSvilis mier, Tb., 1959.<br />
17. saqarTvelos mosaxleobis 2002 wlis pirveli<br />
erovnuli sayovelTao aRweris Sedegebi, tomi<br />
101
I, internetvesia,<br />
http://geostat.ge/cms/site_images/_files/georgian/census/200<br />
2/I%20tomi%20%20saqarTvelos%20mosaxleobis%202002<br />
%20wlis%20pirveli%20erovnuli%20sayovelTao%20aRweris<br />
%20Sedegebi. pdf<br />
18. scia f. 16, 1aRw. 1, saqme 1007.<br />
19. v. fuTuriZe, mohamed Taheris cnobebi saqarTvelos<br />
Sesaxeb / teqsti, Targmani da SeniSvnebi v.<br />
fuTuriZisa // masalebi saqarTvelosa da kavkasiis<br />
istoriisaTvis, nakv. 30, Tb., 1954.<br />
20. qarTlis cxovreba, t. I, teqsti dadgenili yvela<br />
ZriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />
mier, Tb., 1958.<br />
21. n. Sengelia, selCukebi da saqarTvelo XI saukuneSi,<br />
Tb., 1968<br />
22. l. janiaSvili, savele eTnografiuli masala<br />
(qvemo qarTli), 2006-2010.<br />
23. Early voyages and travels to Russia and Persia by Anthony<br />
Jenkinson and other Englishmen, with some account of the<br />
first intercourse of the English with Russia and Central Asia<br />
by way of the Caspian Sea. Edited by E. Delmar Morgan and<br />
C.H. Coote. Published by B. Franklin in New York, 1900.<br />
24. К. Т. Каракашлы, Материальная культура Азербайджанцев,<br />
Баку, 1964.<br />
25. В. П. Кобычев, Крестьянское жилище народов Азербaйджана в<br />
XIX в. Кавказ, Этнографическиы сборник, 3, М-Л., 1962.<br />
26. В. П. Кобичев, Поселения и жилище народов Северного<br />
Кавказа в XIX _XX вв. М., 1982.<br />
27. А. М. Набиев, Поселения и жилища азербайджанцев проживавших<br />
в Грузии в конце XIX начале XX вв. (По<br />
материалам Квемо-Картлийской историко-этнографической<br />
области), Автореферат дисертации на соискание<br />
ученой степени КИН, Тб., 1981.<br />
28. Рустамов Я. А. О поселении и крестянском жилище<br />
102
азербайджанцев Карабахской зони. Азербайджанский<br />
этнографический сбоник, 2, Баку 1966.<br />
29. Дж. Уитли, Введение в дейтвие Рамочной Конвеции О<br />
Защите Национальных Меньшинств в Грузии: Исследование<br />
выполнимости, Европейский центр по делам<br />
меньшинств, доклад #28, 2006.<br />
30. Т.А Чиковани, Из истории народного жилища Закавказия<br />
(Историко-этнографического исследование), Автореферат<br />
диссертации, представленной на соискание ученой<br />
степени ДИН, Тб., 1967.<br />
Lavrenti Janiashvili<br />
Ethnocultural Aspects of Kvemo Kartli Azerbaijanians<br />
Integration into Modern GeorgianSociety<br />
Kvemo Kartli is the southeast part of Georgia. Because its<br />
peculiar geographic location, historical and social-economic<br />
conditions the mentioned territory from the ancient times<br />
became an area of intensive ethnomigrations. Thus, ethnically it<br />
became the most variegated region of Georgia. This is a region<br />
compactly populated with ethnic groups which are so called<br />
“ethnic minorities” that are different from titular population.<br />
This is a region where thegroup of Azerbaijanians (formal<br />
minority throughout country) is factually in majority (locally).<br />
In Marneuli region Azerbaijanians are 83, 1% of the whole<br />
population, in Dmanisi – 66, 8%, in Bolnisi – 66%, in Gardabani<br />
– 45, 1% (according to 2002 survey Azerbaijanians are 6, 5% of<br />
the whole population of Georgia).<br />
The infiltration process of the ancestors of Azerbaijanians<br />
(tribes of Turkish origin) in Georgia was not homogeneous.In<br />
the so called “DidiTurkoba”( severe (literally big) invasion of<br />
Turks) periodthat took place in the11 th century and after<br />
Georgian authorities were opposing the settlement of Turkish<br />
origin tribes with weapons, were freeing the country from<br />
103
nomadic Elis, Turkish tribes who came in Georgia after<br />
Turkmanian invasion.At that period country was still able to<br />
settle the devastated places; was still able to prevent and oppose<br />
settlement of people who were carriers of alien, nomadic type of<br />
economy. Lately, when it became possible to integrate tribes of<br />
Turkish origin and the possibility to involve them in the<br />
symbiotic economy peculiar to Georgia, above mentioned<br />
attitude was changed. Now the native leaders were supporting<br />
bringing so called Tatars in the country. The royal court of<br />
Georgia and separate feudals were using brought in foreign<br />
groups for reviving the devastated places and economy.<br />
Aftersettlement of the Turkmanorigintribes‟adaptation and<br />
adjusting with native eco-economic and fiscal system of “Eli”<br />
population became topical. King of Kartli Vakhtang VI tried to<br />
make law foundation for their integration into Georgian<br />
kingdom. In contrast to the Oriental countries the necessary<br />
economic basis for nomadic extensive economy was less in<br />
Georgia. That is why nomad Elis started to move gradually on<br />
symbiotic economy. The field ethnographic material proves that<br />
the local ethnic environment used to affect the other sides of<br />
traditional culture as well. For instance: the cases of levirate and<br />
sororate became less. Contacts with Georgian ethnic<br />
environment changed their relations towards alcohol. The most<br />
of the Kvemo Kartli Azerbaijanian population not only drinks<br />
vine, but cultivates it and has got vineyards (mostly vineyard<br />
that goes up on a tree).<br />
The adaptation of Turkish-speaking population (Azerbaijanians)<br />
was quite a long term, difficult process and was not<br />
homogeneous.Mostly all the spheres of Elis‟ every-day life and<br />
culture underwent transformation. Turkish-speaking population<br />
integrated with local ethnocultural and eco-economic environment.<br />
The type of dwelling, economic system, some elements<br />
of spiritual culture underwent changes.<br />
104
daviT WiTanava<br />
sicocxlis aRdgena-ganaxlebis idea<br />
`qvevrsamarxebSi~ da zedaSes kultura<br />
saqarTveloSi yvelaze Zveli qvevrsamarxi,<br />
romelic Zv. w. aR-iT VII saukuniT TariRdeba, aRmoCenilia<br />
sofel eSeraSi (soxumTan axlos); aq<br />
micvalebulis Zvlebi elaga qvevrSi didi raodenobis<br />
brinjaos nivTebTan da sardionis mZiveb-<br />
Tan erTad [33, 23]. Tixis WurWelSi dakrZalvis<br />
tradicia farTod iyo gavrcelebuli mTian afxazeTSi,<br />
gulurifSis r-nis sof. olginskoeSi, sadac<br />
TiToeul saflavSi Cadgmuli sam-sami Tixis<br />
WurWelia napovni. erT-erT maTganSi mouTavsebiaT<br />
kremaciis naSTebi, inventari, samkaulebi, xolo<br />
or danarCenSi, rogorc varaudoben, raRac<br />
siTxe CausxamT [5, 90-92]. afxazeTSi gvamis dawvis<br />
Cveuleba urnebSi da maT gareSe, Zv. w. aR. X saukunidan<br />
moyolebuli SeiniSneba da is damaxasia-<br />
Tebeli iyo, rogorc am mxaris, ise misi mosaz-<br />
Rvre raionebis Zveli mosaxleobisaTvis (soWi,<br />
mzimTa) [20, 191].<br />
105
aRniSnulia, rom qvevrSi damarxvis wesi TiTqmis<br />
erTaderTi wesia micvalebulis dakrZalvisa<br />
elinisturi xanis kolxeTSi [7, 6], xolo qvevri,<br />
rogorc Rvinis Sesanaxi WurWeli farTod Zv. w.<br />
aR. VI saukunidan aris cnobili saqarTveloSi [15,<br />
247; 12, 61]. arqeologTa varaudiT, qvevris Camoyalibeba<br />
Zv. w. aR. VII saukuneSi unda momxdariyo [6,<br />
95-96], xolo mogvianebiT diRomSi aRmoCnda Zv. w.<br />
aR. VIII-VII ss. qvevrebic [10, 65].<br />
qarTlSi (iberiis samefoSi) qvevrsamarxTa<br />
gavrceleba iwyeba Zv. w. aR. III saukunidan da<br />
gvxvdeba Zv. w. aR. I saukunemde [2, 16-20; 1, 40], xolo<br />
azerbaijanSi Zv. w. aR. II saukunidan [27, 127-<br />
128; 24, 78].<br />
amierkavkasiaSi qvevrsamarxebi gavrcelebuli<br />
Cans Zv. w. aR. VIII saukunidan (argiSTihinili) [13,<br />
70], xolo kavkasiaSi yvelaze uZvelesi aRmoCenilia<br />
daRestanSi, romelic Zv. w. aR. II aTaswleuliT<br />
TariRdeba [26, 283].<br />
micvalebulis damwvari Zvlebis sxvadasxva<br />
formis Tixis WurWelSi moTavsebiT dakrZalvis<br />
wesi uZvelesi droidan moyolebuli TiTqmis<br />
mTels msoflioSia gavrcelebuli, xolo saqar-<br />
Tvelos teritoriaze is jer kidev adreuli<br />
brinjaos xanis yorRanebSia fiqsirebuli; ker-<br />
Zod, samgoris yorRanebSi napovni iyo erTi naxvretiani<br />
WurWeli, romelSic adamianis ferfli<br />
aRmoCnda [16, 391].<br />
jer kidev Zv. w. aR. VIII-VII aTaswleulebis<br />
mesopotamiis adresamiwaTmoqmedo kulturebSi<br />
Semosvlas iwyebs dakrZalvis gansakuTrebuli<br />
wesi, romelic bavSvis ConCxis (mogvianebiT mozrdilebis)<br />
WurWelSi CalagebiT kerasTan, an keris<br />
qveS dakrZalvaSi mdgomareobs [22, 70-76], xo-<br />
106
lo Zv. w. aR. XXXIX-XXVIII saukuneebis palestina-siriis<br />
Zeglebze ukve absoliturad Warbobs<br />
WurWelSi dakrZalvis wesi ara marto bavSvebisa,<br />
aramed zrdasruli adamianebisac [22, 52-53]. dakrZalvis<br />
sxva formebis gverdiT, Zveli Sumerebic<br />
micvalebulis Zvlebs alagebdnen did doqebSi<br />
(pifosebSi) [38, 229] da gansakuTrebul WurWelSi<br />
_ kanopebSi [19, 250]; micvalebulis Zvlebis Tixis<br />
WurWelSi dakrZalvis Cveuleba gavrcelebuli<br />
iyo Zvel italiaSi (vilanovas kultura) [21, 227],<br />
Zvel saberZneTSi [16, 39], centralur anatoliaSi,<br />
samxreT amerikis indielebsa da Zvel perueleb-<br />
Sic [28, 72-75].<br />
calkeul Zvel kulturebSi micvalebulis<br />
damwvari Zvlebis WurWelSi CalagebiT dakrZalva,<br />
(miT umetes Tu is iq dakrZalvis erTaderTi<br />
wesi ar aris), miuTiTebs garkveul eTnikur<br />
cvlilebebze (vfiqrobT, es qvevrsamarxebTan dakavSirebiT<br />
saqarTvelos magaliTze aSkarad Cans)<br />
da mosaxleobis socialur suraTzec gviqmnis<br />
warmodgenas, Tumca amjerad CvenTvis sainteresoa<br />
maT Soris ara Tu eTnogenetikuri kavSirebis<br />
Zebna, aramed am wesis warmoqmnis religiurritualuri<br />
mxaris warmoCena, romelic msoflios<br />
sxvadasxva regionisTvis da srulad aramona-<br />
Tesave eTnikuri jgufebisTvis TiTqmis identuri<br />
formiT aris damaxasiaTebeli. aqve aRvniSnavT,<br />
rom saqarTveloSi fiqsirebul qvevrsamarxebSi<br />
garkveuli rituali unda Sesrulebuliyo da<br />
Cveni azriT, mas mWidro kavSiri aqvs qarTul eTnografiul<br />
yofaSi bolo dromde SemorCenil<br />
`oxvameris~ da `zedaSes~ kulturasTan.<br />
micvalebulis mjdomare mdgomareobaSi xorblis<br />
Sesanax did WurWelSi moTavsebas (siria-pa-<br />
107
lestina), zogierTi avtori (diunani), micvalebulis<br />
momavali aRorZinebis Sesaxeb arsebul rwmenas<br />
ukavSirebs [22, 52-53]. sxva avtorTa mosazrebiT,<br />
urnebSi dakrZaluli micvalebulis ferfli<br />
(Sua italiis, Crdilo germaniis, skandinaviis)<br />
garegnulad mogvagonebs saxls da im momentis<br />
gaTvaliswinebiT, rom Tavdapirvelad micvalebuli<br />
ikrZaleboda saxlSi kerasTan da mas Semdeg,<br />
rac es wesi miviwyebul iqna, micvalebulis sikvdilis<br />
Semdgom mis sacxovrebel saxlTan mWidro<br />
kavSiris rwmenidan gamomdinare, mas krZalavdnen<br />
misi saxlis msgavs WurWelSi anu Tavis saxlSi<br />
[29, 37-38]; imave azrs aviTarebs l. Sternbergic<br />
[36, 338-339].<br />
saqarTveloSi qvevris samarx WurWlad gamoyenebasTan<br />
dakavSirebiT aRniSnulia, rom mis samarxav<br />
saSualebad gamoyenebamde is sameurneo<br />
daniSnulebiT gamoiyeneboda [3, 116]. z. kvicianis<br />
azriT, qvevrSi dakrZalvis idea dakavSirebulia<br />
sicocxlis mudmivobasTan, xolo bavSvebis amforebSi<br />
dakrZalvis wesi gamoxatavs dabadebisa da<br />
sikvdilis erTianobis rwmenas, romlis fesvebic<br />
ufro Rrma warsulSi unda veZeboT da avtori<br />
mas berZnul tradiciad miiCnevs [11, 141, 143-144].<br />
g. lorTqifaniZis azriT, micvalebulis qvevrebSi<br />
(pifosebSi) dakrZalva dakavSirebuli iyo<br />
kolxebSi gabatonebul religiur rwmena-warmodgenebTan.<br />
misive TqmiT, micvalebulis saxeldaxelod<br />
miwisgan izolacia migvaniSnebs garkveul<br />
tabuze, romelic krZalavs uSualod miwasTan<br />
Sexebas, romelsac kolxeTSi Tayvans scemdnen,<br />
rogorc erT-erT uzenaes RvTaebas. avtorisave<br />
aRniSvniT, msgavsi akrZalva kargad aris cnobili<br />
religiis istoriaSi da dakavSirebulia<br />
108
RvTaebriobis ideasTan [30, 85-86]; amave dros, gamoTqmuli<br />
mosazrebiT, dasakrZalavi qvevrebis<br />
cxoveluri ornamenti _ ulayebi da irmebi _<br />
mzis kultTan, mgeli _ ZaRli, mweri _ uzenaesi<br />
RvTaebis msaxuris rolSia da rwmena warmodgenaTa<br />
es wre SesaZloa kavSirSia eTnografiulad<br />
samegreloSi cnobil mesefobasTan. amave dros,<br />
aRniSnulia, rom aseTi gamosaxulebebiT Semkuli<br />
qvevrebi sagangebod mzaddeboda da zedaSed aR-<br />
Tqmuli Rvinis Sesanaxad Tu gamoiyeneboda, xolo<br />
TviT samarxad gamoyenebuli qvevri nayofierebis<br />
mudmivi ganaxlebis ideasTan iyo dakavSirebuli<br />
da saSvilosnos, saSos imitacias warmoadgenda<br />
[6, 99-105].<br />
micvalebulis Zvlebis Tu ferflis WurWel-<br />
Si CalagebiT (qvevrsamarxebi da sxva) dakrZalvis<br />
wesSi erT-erT umTavres rols TamaSobs cecxli,<br />
rac gvamis kremaciaSi aris gamoxatuli.<br />
kremaciis wesi, rogorc Cven amaze adrec gavamaxvileT<br />
yuradReba, msoflios mraval xalxSi arsebobs<br />
da mas zogierTi mecnieri, saqarTvelos<br />
arqeologiuri masalis analizis Sedegad, garedan<br />
SeTvisebulad, nawili ki adgilobriv wesad<br />
miiCnevs; Cveni azriT, kremaciis wesis berZnulromauli<br />
Tu sxva kulturebidan SeTvisebis mtkiceba<br />
ar aris marTebuli, aramed misi sawyisebi<br />
unda veZeboT zogadad pirvelyofil sazogadoebaSi<br />
arsebul rwmena-warmodgenebSi da is universaluria.<br />
is mWidro kavSirSia micvalebulis da<br />
winapris kulTtan, rac arqaul epoqaSi kerasTan<br />
micvalebulis dakrZalvaSi naTlad Cans [18, 294-<br />
195, iqve miTiTebulia literatura am sakiTxze].<br />
gamomdinare aqedan sainteresoa avtorTa mier<br />
(levina-dorSi, kunovi, Sternbergi) zemoT moyva-<br />
109
nili mosazreba micvalebulis urnebSi dakrZalvasTan<br />
dakavSirebiT, rac cecxlis da keris<br />
kultTan da sacxovrisTan aris kavSirSi, Tumca<br />
vfiqrobT, am wess sxva datvirTvac gaaCnia. vfiqrobT,<br />
arsebiTi mniSvneloba eniWeba Tixis magiur-ritualur<br />
daniSnulebasac. SuamdinareTis<br />
xalxebis warmodgeniT, adamiani Tixisgan iyo<br />
Seqmnili da ara marto Seqmnili, aramed Tixad<br />
iqceoda sikvdilis Semdeg. rogorc varaudoben,<br />
Tixis namtvrevebi warmoadgendnen embrionis niSnebs.<br />
Tixa iyo qaluri bunebis; Tixa miwis nawils<br />
warmoadgenda, xolo miwa qalTan iyo gaigivebuli<br />
[23, 122-123, 126]. WurWelSi dakrZalvis<br />
wesis ritualuri arsis amosacnobad mniSvnelovnad<br />
migvaCnia adresamiwaTmoqmedo kulturebSi<br />
dadasturebuli is faqti, rom sawyis etapze Tixis<br />
patara zomis WurWlebSi ikrZalebian bavSvebi,<br />
Semdgom epoqebSi mozrdilebi, xolo ufro<br />
gviandel kulturebSi yvela asakis adamianebi.<br />
gamoTqmuli mosazrebiT, bavSvis dakrZalvis wesi<br />
urnebSi, qalis rolis da simbolikis naTeli gamovlinebaa<br />
pirvelyofil da Semdgomi drois<br />
kulturebSi, da patara zomis WurWlebi uSualod<br />
gadmogvcemen qalis tanis formas; is ganasaxierebs<br />
rogorc mTlianad sxeuls an mis nawils,<br />
zogjer ki mucels [22, 107], xolo rac Seexeba<br />
dawvis Cveulebas is SesaZloa swored warmoiqmna<br />
im ideidan, rom suli kvamlTan erTad midis<br />
cisken [25, 210].<br />
sakiTxTan mimarTebaSi yvelaze ufro sayuradRebod<br />
migvaCnia erT-erTi etruskuli gamosaxuleba<br />
kiusidan, kerZod, minervas CafxutSi egeidasTan<br />
erTad orive xeliT uWiravs axalSobili<br />
pifoss zemoT, saidanac is gamovida. axalSobili<br />
110
gamosaxulia Cafxutis da Subis gareSe. mis kiserze<br />
sami sigelia. is atarebs marishusrnana-s saxels.<br />
minervas gverdiT dgas turani, mis ukan<br />
turmsi, romelsac daCoqilis formiT axalSobili<br />
uWiravs erTi sigeliT xelSi, misi saxelia<br />
marishalna. minervidan marjvniv aris titveli<br />
axalSobili SubiT. es aris sikvdilis RmerTi.<br />
maris _ axalSobili etruskul ZeglebSi Seesabameba<br />
romaul marss [34, 202]. marsi klasikuri<br />
epoqis romSi iyo omis RvTaeba, romelsac aseve<br />
aigivebdnen berZnul omis RvTaeba aresTan [32,<br />
28], Tumca marsi Tavisi sawyisiT agraruli RvTaeba<br />
unda yofiliyo, romelic Semodgomis mcenareulobis<br />
genias warmoadgenda [31, 98]. rogorc<br />
Cans, marsi adre zogadad dakavSirebuli iyo miwaTmoqmedebasTan<br />
(aresis kultTan Serwymis Semdgom<br />
miiRo meomruli funqcia) da Zveli romauli<br />
axali wlis pirveli Tve (marti), rodesac ewyoboda<br />
marsis mTavari dResaswauli, miZRvnili<br />
iyo am RmerTis mimarT da mis sapativcemulod<br />
Semdgom erT-erT planetas (marsi) Seerqva saxeli,<br />
romlis feri TiTqos sisxlis fers gvagonebs<br />
[32, 28-29], aseve aRsaniSnavia, rom marsis<br />
oreulad iTvleboda kvirini [31, 98], romlis saxelzec<br />
ewyoboda kvirinalebi anu kvirinis mimarT<br />
msxverplSewirvis rituali [32, 113-114].<br />
zemoT moyvanili masalidan gamomdinare, anu<br />
konkretulad pirvel rigSi etruskul gamosaxulebaze<br />
pirfosidan gamosuli bavSvis saxiT Cven<br />
saqme gvaqvs nayofierebis RvTaebasTan anu sicocxlis<br />
aRdgena-ganaxlebis ideasTan, romlis<br />
dResaswauli emTxveva axali wlis pirvel Tves<br />
Zvel romaelebSi (marti), xolo WurWeli aq ganasaxierebs<br />
qalis sxeuls, saSos. vfiqrobT, swo-<br />
111
ed es idea unda edos safuZvlad dakrZalvis im<br />
rituals, rac bavSvis damwvari ferflis da<br />
Zvlebis urnebSi moTavsebaSi gamoixata. ar aris<br />
gamoricxuli, rom es bavSvebi specialurad<br />
msxverplad SeewiraT nayofierebis RvTaebisadmi<br />
[35, 62] Semdgom didi zomis WurWelSi moaTavses<br />
mozrdili adamianis sxeulis narCenebi, romelic<br />
aseve sulis ukvdavebis da misi kvlav ganaxlebis<br />
ideasTan iyo kavSirSi. vfiqrobT, `zedaSe~ anu<br />
`oxvameri~ genetikurad swored zemoT warmodgenili<br />
ideidan Cans ganviTarebuli; kerZod, qvevrSi<br />
dakrZalvis wesis gaqrobis Semdgom masSi<br />
isxmeba wminda Rvino, romelic cvlis micvalebuls<br />
da masTan Sesrulebuli locviT kavSirs<br />
amyarebs zeda samyarosTan; nayofierebis RvTaebas<br />
SesTxovs ojaxis da gvaris keTildReobas.<br />
Tavisi sawyisiT ki is agrarul kulTtan da sicocxlis<br />
aRdgena-ganaxlebis ideasTan aris kav-<br />
SirSi. sicocxlis aRdgena-ganaxlebis ideasTan<br />
WurWelSi dakrZalvis wesis kavSirze, vfiqrobT,<br />
naTlad metyvelebs isic, rom etruskuli maris<br />
axalSobili Seesabameba romaul marss, romelic<br />
Tavisi sawyisi agraruli RvTaeba iyo da misi saxeli<br />
da dResaswauli ukavSirdeba, rogorc zemoTac<br />
aRvniSneT, Zveli romauli kalendriT axali<br />
wlis pirvel Tves marts, rac isev da isev,<br />
`sicocxlis ganaxlebas~, `aRdgenas~, raRac `axlis<br />
dawyebas~ gvamcnobs. aqve SeiZleba davsvaT<br />
sakiTxi maris-marsisa da qarTuli mar-is identurobis<br />
Sesaxeb, romeli ukanasknelic didi qvevris<br />
saxelwodeba iyo [8, 5]. aseve funqciuri<br />
TvalsazrisiT, masTan axlos dgas egvipturi<br />
osirisi _ marcvleulis egvipturi RmerTi, romelic<br />
miTSi puris personifikaciaa, is yovelwli-<br />
112
urad kvdeba da isev aRdgeba (Sdr. berZnuli aresi<br />
da kolxeTSi aresis veli _ d. W.) [37, 354]. aseve<br />
`mari~-dan Cans nawarmoebi qarTulad Rvinis<br />
saxlis aRmniSvneli nagebobis termini _ marani,<br />
sadac `mare~-bi iyo Cafluli. masSi aseve Cans samaris<br />
anu `saflavis~ mniSvnelobac da albaT misaRebia<br />
is mosazreba, rom `samare~ da misgan nawarmoebi<br />
krebiTi saxeli `samarovani~ iseTi adgilis<br />
aRmniSvneli iyo Tavdapirvelad, sadac micvalebuls<br />
marSi Casvenebuls marxavdnen [3, 156].<br />
sakiTxTan mimarTebaSi sayuradRebod migvaCnia<br />
megrulSi qvevris aRmniSvneli sityva `lagvani~,<br />
romelic gv=qv kompleqsebis identurobis<br />
TvalsazrisiT qarTuli `qvevris~ Sesatyvisia da<br />
Zireulad identuri sityvebia; aranakleb mniSvnelovania<br />
is, rom svanurSi miwis aRmniSvnelad<br />
gvaqvs gim sityva (Sdr. megruli dixa da qarT.<br />
Tixa) da megrulSi Tixis didi mrgvali WurWlis<br />
aRmniSvneli saxelwodeba _ `gvimi~ (gamoiyeneba<br />
Wis zemoT dasadgmelad), romelic, vfiqrobT<br />
`simrgvalis~ gamomxatveli sityvaa da Tu Cven<br />
`la-gvansa~ da `qvevrs~ fuZiseulad erTi da imave<br />
warmomavlobis (gv=qv) sityvebad miviCnevT,<br />
maTTan mimarTebaSi sainteresoa megruli kvercxis<br />
aRmniSvneli sityva `marqvali~, romelSic<br />
aseve pirdapir Cans `simrgvalis~ sinonimi; kidev<br />
ufro mniSvnelovania, rom Cveni azriT, is Sedgeba<br />
ori sityvisgan mari-sa da qval-is anu gvalisagan<br />
(qvevri=la-gvani), rac isev nayofierebis<br />
kults da sicocxlis ganaxlebis ideas gadmogvcems<br />
da mari swored rom is WurWelia, romelic<br />
am ideas, anu qalis formas, saSos da a.S.<br />
ganasaxierebs. amave dros, saerTod kvercxi etruskul,<br />
egviptur, uris, maris, Razas da kretis<br />
113
minosur kulturebSi mravlad aris aRmoCenili,<br />
romelic mWidro kavSirSia zogadad micvalebulis<br />
kultTan da konkretulad sicocxlis aRor-<br />
Zinebis ideasTan [34, 222].<br />
sakiTxTan mimarTebaSi, rogorc terminologiuri<br />
Tanxvedris, ise ritualuri TvalsazrisiT<br />
sainteresoa svanuri saaxalwlo rituali, romelic<br />
sruldeboda beRlis funqciis mqone marcvleulisa<br />
da fqvilisaTvis gem//gæem-is win. aseve<br />
svaneTSi cxveboda sagangebo ritualuri kveri<br />
gem, kidobnebis gamosaxulebiT _ Ãulis ritualis<br />
dros warmoTqmul sityvier formulaSi moixsenieboda<br />
sqesobrivi ganayofierebisa da gamravlebis<br />
RvTaebis ganmasaxierebeli bombRa, rac<br />
miznad isaxavda bomRas cxovelmyofeluri Zalis<br />
beRlisTvis gadacemas da saerTod pureulis gamravlebas<br />
[14, 179]. aseve mniSvnelovania, rom samegreloSi<br />
maranSi Sesrulebul miqamgarios salocavSi,<br />
romlis saxelzec iq calke qvevria<br />
Cafluli, ojaxis ufrosis mier warmoTqmul<br />
locvaSi aSkarad Cans nayofierebis RvTaebisadmi<br />
locva da sicocxlis ganaxlebis idea, romelsac<br />
SesTxovs qvevrs ojaxis ufrosi [9, 169], aseve<br />
aRsaniSnavia is garemoebac, rom gavrcelebuli<br />
wesis Tanaxmad, sazedaSe sakvebi (aseve oxvamurisTvis<br />
gankuTvnili Rvino da sxva _ d.W.) aucileblad<br />
glexis mier moweuli pirveli produqti<br />
unda yofiliyo. es exeboda rogorc Rvinos (mas<br />
sagangebod calke qvevrSi ayenebdnen) aseve purs<br />
(xorbals), erbos (`naTavars~ anu `Tveuls~),<br />
Tafls da a. S. [4, 60].<br />
maSasadame, vfiqrobT, rom Tixis WurWeli,<br />
rogorc miwis anu qaluri bunebis da formis,<br />
romelSic Tavdapirvelad ikrZalebian bavSvebi,<br />
114
ganasaxierebs sicocxlis sawyiss, sicocxlis ganaxlebis,<br />
uwyvetlobis anu aRdgena-ganaxlebis<br />
ideas, romelic gadmonaSTuri formiT qvevrsamarxebSi<br />
aisaxa. is mWidro kavSirSia micvalebulis<br />
da winapris kultTan, romelic mfarvelobs<br />
rogorc ojaxis nayofierebas, gamravlebas, ke-<br />
TildReobas, da Seuwyvetlobis ideas, rac Tavis<br />
mxriv axali wlis ritualebTan unda yofiliyo<br />
kavSirSi. is Tavisi sawyisiT agraruli saqmianobis<br />
mfarvelia (osirisi-marisi-marsi=mari), romelsac<br />
ganasaxierebs qalis formis Tixis WurWeli.<br />
SemdgomSi masSi isxmeba qarTvelTaTvis wmindaTawminda<br />
siTxe anu Rvino, romelic oxvameris,<br />
zedaSes da sxvaTa saxiT bolo dromde SemorCa<br />
qarTul eTnografiul yofas. RvTaebis ganawyenebis<br />
SemTxvevaSi ki adamiani garkveul prevenciul<br />
zomebsac mimarTavda, rac qvevris damtvrevis ritualSic<br />
gamoCnda [17, 68-84].<br />
literatura<br />
1. a. afaqiZe, mcxeTa, qarTlis samefos Zveli dedaqalaqi,<br />
Tb.,1959.<br />
2. a. afaqiZe, mcxeTa IV, Tb., 1982.<br />
3. a. boxoCaZe, mevenaxeoba-meRvineoba saqarTveloSi,<br />
arqeologiuri masalebis mixedviT, Tb.,<br />
1963.<br />
4. g. gociriZe, zedaSes kultura saqarTveloSi,<br />
qarTveluri memkvidreoba, X, Tb., 2006.<br />
115
5. i. grZeliSvili, Tixis WurWelSi dakrZalvis<br />
da kremaciis naSTebi afxazeTSi, saqarTvelos<br />
mecnierebaTa akademiis moambe, t. VIII, #2, Tb.,<br />
1<strong>947</strong>.<br />
6. n. vaSakiZe, g. lorTqifaniZe, kolxuri qvevri,<br />
samxreT-dasavleT saqarTvelos Zeglebi, t. V,<br />
Tb., 1975.<br />
7. v. Tolordava, dakrZalvis wesebi elinisturi<br />
xanis saqarTveloSi, Tb., 1980.<br />
8. n. Tofuria, qarTveli xalxis sameurneo yofis<br />
istoriidan, Tb., 1984.<br />
9. n. Tofuria, Rvinis zedaSeebi, masalebi saqar-<br />
Tvelos eTnografiisaTvis, t. XII-XIII, Tb., 1963.<br />
10. c. kakabaZe, SroSuli keramika, Tb., 1982.<br />
11. z. kviciani, dasavleT saqarTvelos da romis<br />
imperiis kulturul urTierTobaTa istoriisaTvis,<br />
Tb., 1997.<br />
12. T. miqelaZe, Ziebani kolxeTsa da samxreT-aRmosavleT<br />
SavizRvispireTis uZvelesi mosaxleobis<br />
istoriidan, Tb., 1974.<br />
13. a. noneSvili, qvevrsamarxebi amierkavkasiaSi,<br />
Tb., 1983.<br />
14. j. ruxaZe, xalxuri agrikultura dasavleT<br />
saqarTveloSi, Tb., 1976.<br />
15. saqarTvelos arqeologia, Tb., 1959.<br />
16. o. jafariZe, qarTveli tomebis istoriisaTvis<br />
liTonis warmoebis adreul safexurze, Tb.,<br />
1976.<br />
17. d. WiTanava, saojaxo `oxvameri~ (salocavi)<br />
qvevris damtvrevis ritualis interpretaciisaTvis,<br />
kr. istoriul-eTnologiuri Ziebani, t.<br />
X, Tb., 2008.<br />
18. d. WiTanava, socialuri organizaciis ganmsaz-<br />
Rvreli kidev erTi faqtoris Sesaxeb arqaul<br />
116
sazogadoebaSi (keris winapris da micvalebulis<br />
kultTan kavSirSi), kr. Teimuraz mibCuani<br />
70, Tb., 2008-2010.<br />
19. В. И. Авдиев, История древнего востока, М., 1948.<br />
20. Е. П. Алексеева, Древняя и средневековая история<br />
Карачаево-Черкесии, М., 1971.<br />
21. Античная мифология, М., 2005.<br />
22. Е. В. Антонова, Обряды и верования первобытных земледельцев<br />
востока, М., 1990.<br />
23. Е. В. Антонова, Очерки культуры древних земледельцев<br />
Передней и Средней Азий М., 1984.<br />
24. А. Апакидзе, Города древней Грузии, Тб., 1968.<br />
25. В. Вундт, Миф и религия, СПБ. 1910.<br />
26. М. Г. Гаджиев, О погребальном обряде племен горного<br />
Дагестана, Учение записки дагестанского филиала АН.<br />
СССР, ин-та О истории языка и литературы, Т. ХIII,<br />
Мах. 1964.<br />
27. И. Ивашенко, Кувшинные погребения Азербайджана и<br />
Грузии, Известия АН. Азербайджанская СССР, №1,<br />
Баку, 1<strong>947</strong>.<br />
28. Б. А. Куфтин, Материалы к археологии Колхиды, т. II,<br />
ТБ., 1950.<br />
29. Левина-дорши, Г. Кунов, Огонь жилище, Киев, 1923.<br />
30. Г. Лорткипанидзе, Колхида в VI-II вв. до н. э. Тб., 1978.<br />
31. Н. А. Машкин, История древнего Рима, М., 1948.<br />
32. Мифологический словарь, Л., 1961.<br />
33. А. Л. Монгайт, Археология в СССР, М., 1955.<br />
34. А. И.Немировский, Этруски, От мифа к истории, М.,<br />
1983.<br />
35. Э. Тэйлор, Первобытная культура, М., 1939.<br />
36. Л. Я. Штернберг, Первобытная религия в свете этнографии,<br />
Л., 1936.<br />
37. Дж. Фрезер, Золотая ветвь, М., 1984.<br />
117
38. Г. Чайлд, Древнейший Восток в свете новых раскопок,<br />
М., 1956.<br />
118<br />
David Chitanava<br />
Pitcher Burials, Cult of Zedashe and the Idea of<br />
Resurrection and Revival of the life<br />
The article discusses the interrelation problems of burring in the<br />
vessel (urn, pitcher burials etc.) of the cremated corpse‟ ashes or bones<br />
and the religious beliefs and rituals connected with zedashe-okhvameri<br />
and the ideological background of its origin.<br />
In the early agricultural cultures of the ancient East keeping of a<br />
child‟s cremated bones and burying themsymbolically is connected<br />
with a nature ofwoman and is connected with resurrection and revival<br />
of the life. The mere example of it is one of the Etruscan imagesof a<br />
newly born child (marishushusrnana) coming from a vassal and this<br />
idea personifies the creation of new life, revival. Maris, the newly born<br />
is connected with the cults of Roman Mars (Greek Ares) which in itself<br />
springs from agriculture and its cults.At the same time the festival of<br />
Maris-Mars was feasted in behalf of the beginning of the old Roman<br />
New Year (March)or “the revived new life”. Festival of Maris-Marsmight<br />
be identical to Georgian mar, the pitcher where cremated bones of a<br />
dead body were put. It also is tightly connected with marani not only<br />
because it is a building for keeping vine, but as the main place for<br />
praying and veneration that can determine the wellbeing and fertility.<br />
The Megrelian term lagvani (pitcher) etymologically should denote<br />
simrgvali (meaning round). Name of the special ritual bread baked for<br />
the goddess of fertility and fertilization in Svaneti called gem/guem
seems to be derived from gim (Sv. earth). From the very beginning<br />
children were buried in mars (lately adults as well) thatis connected<br />
with the idea of revival. Lately it became a place for keeping holy vine.<br />
The rituals that are performed at the pitcher with the holy vine have the<br />
same functions and determine the wellbeing and fertility of the family.<br />
119<br />
irma kvaSilava<br />
osTa tradiciuli yofisa da kulturis<br />
zogierTi Taviseburebebi<br />
eTnosis mentaliteti, ganviTarebis done, sayofacxovrebo<br />
kultura met-naklebi simwvaviT<br />
idga yovel epoqaSi, yvela eris winaSe, rogorc<br />
sazogadoebrivi cxovrebis Tanamdevi maradaqtualuri<br />
problema, magram CvenTvis, eTnokonfliqtebis<br />
zonaSi moxvedrili qveynisaTvis, am mimarTulebiT<br />
muSaobis gaZliereba istoriulma aucileblobam<br />
ganapiroba.<br />
cnobilia, rom osebi miekuTvnebian indoevropuli<br />
xalxebis iranul jgufs, romlebmac<br />
mkveTri kulturul-yofiTi transformacia kavkasiaSi<br />
mosvlis da damxvdurebTan asimilaciis safuZvelze<br />
ganicades. 1989 wlis monacemebiT, maTi<br />
saerTo raodenoba 589 aTass Seadgenda, romelTa<br />
didi umravlesoba CrdiloeT oseTSi cxovrobda.<br />
gafantulni arian agreTve ruseTis federaciasa<br />
da sxva postsabWour qveynebSi. zogierTi cnobiT,<br />
oqtombris revoluciamde, amerikis SeerTebul<br />
StatebSi, CrdiloeT oseTidan migrirebuli<br />
15 aTasze meti osi iTvleboda [14, 18]. imave 1989<br />
wlis statistikuri monacemebiT, saqarTveloSi
osebis raodenoba 164,005 aTas adamians Seadgenda,<br />
romlebic ZiriTadad koncentrirebulni iyvnen<br />
e.w. samxreT oseTSi, agreTve kaxeTis, mcxe-<br />
Ta-mTianeTis da raWis soflebSi. isini sakmao<br />
raodenobiT gvxvdebian saqarTvelos sxvadasxva<br />
did qalaqebsa da raionul centrebSi. sisxliani<br />
dapirispirebis Semdeg, saqarTveloSi osTa raodenoba<br />
mniSvnelovnad Semcirda.<br />
rogorc statistikuri aRwerilobidan irkveva,<br />
osebi Tanabrad galaRebulni moCanan, rogorc<br />
TavianT, ise ucxo qveynebSi. mkvlevarTa Canawerebis<br />
mixedviT, TiTqos, `saxlSi da TavianTi<br />
mwvervalebis qveS osebi yvelaze uSiSari xalxia,<br />
magram, rogorc ki Tavis samSoblos gareT<br />
moxvdebian, guladobas ver amJRavneben~ [13, 208].<br />
amave sakiTxze saxelovani mematiane SeniSnavda,<br />
rom osebi arian `qveyanaTa TvisTa laRni da<br />
amayni, sxvaTa qveyanaTa Sina mdabalni~ [3, 637].<br />
cxadia, osebs mTidan barisken ekonomikuri iZuleba<br />
mierekeboda, magram xasiaTis bunebrivma<br />
Tvisebebma, kerZod gambedaobam, moxerxebulobam,<br />
TviTnebobam, mzakvrobam, am saqmeSi Tavisi roli<br />
Seasrula. maT momZlavrebas xeli Seuwyo saxelmwifos<br />
gamiznulma politikam, batonymobis gauqmebam<br />
nawilobriv TavadaznaurTa daudevrobam,<br />
xiznobis dakanonebam da a.S. `osebi nel-nela daiZvrnen<br />
mTebidan da xeobebidan da Camoesaxlnen<br />
qarTlis ganapira soflebTan. mTeli kalTebi<br />
didis mTebisa CrdiloeTis mxriv imaT daiWires...<br />
osebi gamovidnen samaCablosa da saerisTavo mTebidan<br />
daesaxlnen falavandianT, xerxeuliZianT<br />
da sxva TavadaznaurTa mamulebSi, wresaviT Semoertynen<br />
gorsa da duSeTis mazris CrdiloeT<br />
nawilsa [9,' 25]. osebi iyvnen Tu ara `sxvaTa qve-<br />
120
yanaTa Sina mdabalni~ Zneli saTqmelia, vinaidan<br />
ZvelqarTulSi misi ormagi gageba arsebobs. mdabali<br />
- Tavmdabali da sulmdabali. aqedan Tu<br />
romels gulisxmobda vaxuSti batoniSvili, friad<br />
rTuli saqmea, magram kvleis Sedegebi iribad<br />
gagvimxels saTqmels.<br />
erT-erTi yobaneli osi glexis sagadasaxlebo<br />
moZraoba, SesaZleblobas iZleva osTa migraciul<br />
procesze ganvazogadoT. igi bavSvobidan<br />
mTis wiaRSi cxovrobda. itanjeboda SimSiliT<br />
da siciviT. Semdeg barSi gadmosaxlda Tavis<br />
ojaxianad da mojamagired daiwyo muSaoba col-<br />
Tan erTad. ase daexeteboda erTi patronidan meoremde.<br />
sxisTvis iwyvetavda welsa da Rvrida<br />
ofls. sxvisTvis xnavda da Toxnida, Tesavda siminds,<br />
Tibavda, ezideboda qvas. sami weli iyo mojamagired<br />
da fulis nacvlad gasamrjelod, sazogadoebisagan<br />
nebarTva aiRo, rom soflis napiras<br />
dasaxlebuliyo. mxolod ramdenime xnis Semdeg<br />
SeZlo facxiT Seecvala gomuri. iseTive Raribi<br />
glexebis daxmarebiT, rogoric TviTon iyo<br />
moxna miwis patara nakveTi, Semdeg ki cxenic gai-<br />
Cina [11, 67]. upriania ukanasknel frazaze SevCerdeT.<br />
Raribi ojaxis gamosakvebad gana mizanSewonili<br />
ar iqneboda glexs Txa, cxari an Zroxa SeeZina,<br />
vidre cxeni. safiqrebelia, rom igi winaswar<br />
emzadeboda cru vaJkacobisaTvis anu jigitobisaTvis.<br />
icis, rom aTasjer rom ecados, ke-<br />
Tilsindisieri SromiT verafers ver SeiZens.<br />
saxnavi miwis mwvave nakleboba gasaqans ar miscems.<br />
miwas ki - sisxlis fasi edo, metic, `arcTu<br />
iSviaTad, Zma Zmas klavda, rom mis samkvidrebels<br />
dapatroneboda~ [10, 102]. raki amgvarad verafers<br />
ver axerxebda, ukanonobis gzas adgeba. amisaTvis<br />
121
upirvelesad cxens moiZiebs da saTanado iaraRaRWurvilobas<br />
imaragebs. niSandoblivia, rom Zvelad<br />
iaraRi, gansakuTrebiT mama-papis naqoni,<br />
fasdaudebel ganZs warmoadgenda, romlis gayidva<br />
did sircxvilad iTvleboda. `Sens umcros<br />
Zmas ratom ar esmis, rom mamiseuli iaraRis gayidva<br />
sulac ar aris sasircxvilo saqme. ratom<br />
ar hyidis gayidos da im fuliT Zroxa mainc<br />
iyidos rad unda kedelze rom Camoukidebia<br />
Jangs unda SeaWamos Tqveni patara debi ki mSivrebi<br />
arian~ [11, 9]. Zvelad urvadis gadaxdisas<br />
erT ubralo Tofs 10-15 Zroxad, xolo xmals an<br />
saarye qvabebs 7-10 Zroxad aZlevdnen. SemTxveviTi<br />
ar aris, rom osTa `simdidris ganmsazRvrelad<br />
pirutyvi, spilenZis qvebebi da iaraRi~ saxeldeba~<br />
[2, 237]. mudmiv SfoTsa da ganxeTqilebaSi<br />
mcxovrebi osebi, SeiaraRebas yovelTvis saTanadod<br />
afasebdnen. kavkasiis baris zolSi gabatonebulma<br />
yabardoelebma osebi aiZules mTebs Sefarebodnen,<br />
sadac xeobebis mixedviT sasoflo-teritoriuli<br />
erTeulebi Camoayalibes. Tagauris,<br />
qurTaTis, alagirisa da digoris mkvidrni mtrulad<br />
ganwyobil Temebad iyvnen daSlili. giuldenStedtis<br />
cnobiT, `araTu erTmaneTTan kavSir-<br />
Si arian, aramed cxovrobdnen cal-calke. aSkara<br />
mtrobiT arTulebdnen Tavis isedac mkacr cxovrebas<br />
da vnebas ayenebdnen sakuTar Tavs~ [5, 59].<br />
rogorc Cans, osebis xasiaTis gaavznianeba gonebrivma<br />
umecrebam da ukiduresma siduxWirem ganapiroba.<br />
mkari bunebriv-geografiuli pirobebi,<br />
patriarqaluri wyoba, CamorCenili sameurneo<br />
sistema, sazogadoebrivi urTierTobebis deficiti<br />
mkveTrad aferxebda mosaxleobis zneobriv da<br />
materialur winsvlas. `araferia ise gadaWarbe-<br />
122
uli, rogorc maTi yvirili Cxubisas. isini er-<br />
TmaneTs emuqrebian TofebiTa da xanjlebiT da<br />
Cans, rom yovelTvis mzad arian erTmaneTis mosaklavad~<br />
[13, 209]. SeuZlebelia aseTi daundoblebi<br />
yofiliyvnen, magram xasiaTis sisuste, mouTmenloba,<br />
urCoba, sificxe, ufro zustad<br />
`mkvircxli ficxeloba~, mudmivi riski da daZabuloba,<br />
arastabiluri realoba erTmaneTis winaaRmdeg<br />
ganawyobdaT. vinaidan maT akldaT `mbrZanebeli<br />
xeli da gonivrulad mowyobili cxovreba~,<br />
samarTlianobis regulizaciis saxed piradi<br />
angariSsworeba gvevlineba. `erTmaneTTan imdenad<br />
pirnaTeli iyvnen, ramdenadac adaTobrivi samar-<br />
Tali amis saSualebas aZlevda~ [1, 67]. wminda mamaTa<br />
mixedviT, adaTi WeSmaritebis gareSe moZvelebuli<br />
cdomilebaa (wm. kvipriane karTageneli),<br />
WeSmaritebisgan Soris idgnen, osTa erTi nawilis<br />
mahmadianobis, umravlesobaTa warmarTobis<br />
da zogierTebis qristianobis gamo. mtkice da er-<br />
Tiani rjulismieri msaxurebis uqonlobas isini<br />
Rrma cdomilebamde mihyavda. sagvarovno, saxeobi,<br />
sasoflo Tu saojaxo salocavebis simravle,<br />
srulebiT ar niSnavs osTa myari sarwmunoebrivi<br />
msoflmxedvelobis Camoyalibebas. rwmena-warmodgenaTa<br />
saweso ritualebs ise misdevdnen, rogorc<br />
axsovdaT da rogorc sWirdebodaT. Tu rogor<br />
xelovnurad xdeboda nivTis an adgilis<br />
gaRvTiereba naTlad moCans Tergis xeobaSi<br />
mcxovrebi tuaevebis magaliTze, `romelTa winapars,<br />
daaxloebiT asi wlis win xvnis dros upovia<br />
patara brinjaos figura (simaRle 9 sm-ia, sigane<br />
- 5 sm.). figuris povna tuaevebs RvTis movlenad<br />
CauTvliaT, misTvis augiaT qvis patara ni-<br />
Si, Taro dautanebiaT da amuleti iq dausvenebi-<br />
123
aT. yovel axalweliwads mas qadebiT moilocavdnen,<br />
vinaidan ojaxis baraqis xatad iqna aRiarebuli<br />
da amave dros sagvarovno salocavis funqcia<br />
daekisra~ [17, 36]. rasakvirvelia, amoCemebuli<br />
nivTebisa da wminda adgilebis garda, osebi<br />
adidebdnen da eTayvanebodnen qristianuli sarwmunoebisaTvis<br />
wamebul wmindanebs, angelozebsa<br />
da mTavarangelozebze aRmatebul RmrTismSobel<br />
mariams, magram es mxolod qarTuli kulturis<br />
cxovelmyofeli gavlenis Sedegia. saqarTvelos<br />
calkeuli samefo-samTavroebad daSlisa da<br />
osebze yabardos gavlenis Sesustebis Semdeg,<br />
`qveynis SigniT ar arsebobda iseTi sazogadoebrivi<br />
Zalebi, romlebic sistematiuri RonisZiebebiT<br />
ama Tu im religias Rrmad daamkvidrebdnen<br />
xalxis SegnebaSi~ [6, 38].<br />
amis gamo, osebi TavianT mier Seqmnil RvTaebebSi<br />
eZebdnen Svelas. mag: `mdinaris axlos rom<br />
mindoria, iq dgas patara jixuri, romelsac aqaurebi<br />
`tbadcacilas~ eZaxian. es jixuri salocavia,<br />
RmerTma nu mogakloT misi madli da cxovelmyofeli<br />
Zala~ [11, 111]. mTidan velze gadmosaxlebis<br />
Semdeg, moxucebi wesisamebr moiZebnidnen<br />
adgils, sadac daisvenebdnen da Rreobebs anu<br />
raRac `zebunebrivTan~ dakavSirebul sasoflo<br />
zeims moawyobdnen. aseTi mitovebuli mTebis mosagonari<br />
adgilebi yvela sofelSi iyo da wmindad<br />
iTvleboda. amisaTvis goraks, an moedans<br />
airCevdnen, sadac mSvenier koroms, wminda xeTa<br />
funqcias daakisrebdnen da Taviseburad eTayvanebodnen.<br />
soflis moedanze, amorCeul adgilas, veeberTela<br />
xis ZirSi, romlis totebi qnidnen did<br />
karavs, mTis CveulebaTa mixedviT, imarTeboda<br />
uxucesTa Tavyriloba, sadac xis skamebis nac-<br />
124
vlad, qvis didi lodebi ewyo. aqve wydeboda rogorc<br />
sameurneo mniSvnelobis, ise socialuri<br />
usamarTlobis mravali saWirboroto sakiTxebi.<br />
niSandoblivia, rom osTa konservatiuli sazogadoeba<br />
iseT eTnokulturul maxasiaTeblebs<br />
inarCunebda, rogoricaa winaparTa pativiscema da<br />
micvalebulTa kultis msaxureba. mtyuan-mar-<br />
Tlis gasarCevad an vinmes Sesarcxvenad, damxrCvali<br />
katis an ZaRlis, an saxedris mama-papis<br />
saflavze Camokideba, udides sircxvilad iTvleboda.<br />
ras ar mimarTavdnen, oRond msgavs gansacdelSi<br />
ar CaegdoT Tavi. aseve miutevebel danaSaulad<br />
iTvleboda osisTvis yvedreba-SeZaxili<br />
`mas ar Rirseboda sagvareulo sasaflaoze dakrZalva.<br />
Zalze mniSvnelovania im xalxuri gadmocemebis<br />
xazgasma, romlis Tanaxmad, e.w. samxreT-<br />
Si gadmosaxlebuli osebi, TavianT gardacvlilebs<br />
usaTuod CrdiloeTSi gadaasvenebdnen da<br />
sagvareulo samarxs miabarebdnen~ [16, 64].<br />
mTel oseTSi yvelaze damamcireblad iTvleboda<br />
wamoZaxili `sidai mardta~, e.i. imqveynad<br />
Seni micvalebuli SimSilobso; maT swamdaT, rom<br />
micvalebuli qelexis da rigebis gareSe ar<br />
cxondeboda. Wirisufali, romelic gardacvlilisaTvis<br />
saTanado xarjs ar gaswevda, an rames<br />
daaklebda, `usulados~ saxels Seirqmevda rac<br />
friad damcirebul mdgomareobaSi ayenebda. xolo<br />
aseTi damamcirebeli saxelebi gauTavebel<br />
SfoTs da davas iwvevda ara amrto calkeul pirebsa<br />
da sagvareuloebs Soris, aramed xSirad<br />
sxvadasxva soflis mosaxleobac erTveboda, rac<br />
arc Tu ise iSviaTad sisxliani Setakebis mizezi<br />
xdeboda [8, 70]. amis asacileblad unda daeklaT<br />
xuTi-eqvsi xari, ormocamde cxvari, moeduRebinaT<br />
125
amdenime qvabi ludi, an gamoexadaT amdenive<br />
arayi, daepatiJebinaT mTeli naTesaoba, axlo-maxlo<br />
soflis mosaxleoba da ase unda ezrunaT<br />
weliwadSi ramdenjerme, rogorc dakrZalvis<br />
dReze, aseve ormocze, amaRlebaze, mariamobaze<br />
da gardacvlilis wlisTavze. mowveulma stumrebmac<br />
icodnen pativiscema, magram maTi motanil<br />
daxarjulis mesamedsac ver asworebda, vinaidan<br />
zogierTi maTgani sami-oTxi dRe rCeboda maspin-<br />
ZelTan. e.i. im dromde sanamde sasmeli da sakvebi<br />
ar gamoileoda. uzomo sma-Wama bunebrivia Cxubsa<br />
da ayalmayals iwvevda, rac zogjer kacis kvlasa<br />
da sxva ubedurebaSi gadadioda. mogvianebiT<br />
sazogadoebam izruna micvalebulis sulis sacxovnebeli<br />
aRapebi metad mowesrigebuli da<br />
RvTisTvis saTno gaexada. Tumca sazogadoebis<br />
nawili bolomde tradiciis erTguli rCeboda.<br />
`Zveli dro aRar aris ara! winaT aRapi iseTi<br />
berketiT ewyoboda, rom mTeli aulebi eswreboda.<br />
axla ki daklavs kaci erT xars, zed or-sam<br />
cxvars waaklavs da amas akmarebs xalxs~ [11, 16].<br />
sainteresoa, saidan unda eSovaT an sacolesTvis<br />
gadasaxdeli yalimi an amisTana aRapis gasastumrebeli<br />
xarji, rodesac umravlesobas memkvidreobiT<br />
mxolod cariel qoxs utovebdnen. mag: `kazi,<br />
mTeli ojaxiT erT patara qoxSi ixuTeba; mas<br />
arc saqaTme gaaCnia da arc boseli. Robec ki ara<br />
aqvs da misi qoxi Sua quCaSi dgas... es aris cxovreba<br />
sircxvilia da meti araferi, saxlebi ki<br />
ara, saqaTmeebi gvidgas; zamTarSi Tavi sicivisagan<br />
ver dagvicavs, zafxulSi ki wvimisagan. Tu<br />
gareT wvims - Sinac wvims. rac Cven zamTarSi Se-<br />
Sas vxarjavT! Camoitan zamTris ganmavlobaSi<br />
erT as urem SeSas, cecxli buxarSi mudam gvin-<br />
126
Tia, siTbo ki ar aris. xel-fexs nacarSi vyofT<br />
gasaTbobad, zurgi ki mainc gayinuli gvaqvs. tansacmeli<br />
ratom gvexeva da gvifuWdeba imitom<br />
rom mTeli zamTari cecxlSi vwvavT, tanze TveobiT<br />
ar vixdiT. qurqebs zamTar-zafxul vatarebT~<br />
[11, 9]. ukidures siduxWireSi mcxovrebni<br />
iZulebulni xdebodnen Zalmomreobaze gadasuliyvnen.<br />
maTi marbieli razmebi moulodnelad<br />
gamocvivdebodnen mTis xevebiT, iWrebodnen qar-<br />
Tul soflebSi, awiokebdnen da Zarcvavdnen damxvdurebs.<br />
itacebdnen yvelafers, rac ki xelSi<br />
moxvdebodaT. kavkasiaSi rusebis gabatonebis Semdeg,<br />
bolo moeRo maT jgufur laSqrobebs anu<br />
`lagamamodebulni aRmoCndnen~ [2, 235]. maSin raRa<br />
darCenodaT, calkeuli pirebi avazakoba-yaCaRobaze<br />
gadavidnen. bunebiT ki ar iyvnen qurdebi,<br />
ubadruki yofa aiZulebdaT ojaxebi nadavliT<br />
gamoekvebaT. Semdeg ukve am xelobaSi ise daostatdnen,<br />
aRarc Segoneba Wrida da aRarc sasjeli.<br />
osi avtori goris mazris osebze dananebiT<br />
SeniSnavda: osi ver aris iseTi mxne da mamaci,<br />
rogorc winaT iyo. mas daaviwyda uwindeli Tavisi<br />
dideba. exla marto is icis, rom Ram-RamobiT<br />
boselSi Zroxebis gamosayvanad Seiparos [12, 2].<br />
mSvidobiani osuri mosaxleoba xelisuflebas<br />
Txovda, bolo moeRo maTi TanamebrZolebis TavaSvebuli<br />
moqmedebisaTvis. amao lodiniT daRlilma<br />
sazogadoebam, kavkavis mazraSi, sof. ardonSi<br />
Tavad miiRo aRmkveTi RonisZieba da qurdoba-avazakobaSi<br />
mxilebulT Semdegi ganaCeni<br />
daudgina: maTi saqoneli sasoflo naxirSi aRar<br />
gaeriaT, maTi ojaxis wevrebi soflis yriloba-<br />
Si, samRvToze da aRarc micvalebulze aRar mie-<br />
RoT da arc maT mikareboda vinme gasaWirsa da<br />
127
lxinSi [4, 800]. Serisxvis aRniSnulma formam ra<br />
Sedegi gamoiRo CvenTvis ucnobia, magram osTa<br />
TareSiT raWis mazraSi kudaros xeobis mosaxleobac<br />
yofila Tavgabezrebuli. maTTvis wminda<br />
gabriel qiqoZes Semdegnairad miumarTavs. `ra wesi<br />
an ra cxovreba iqneba sofelSi, rom Sens mezobels<br />
Sen moparo da waarTva da Senma mezobelma<br />
Sen mogparos da waiRos viRas SeuZlia<br />
maSin cxovreba qveyanazed [15, 94].<br />
micvalebulTa sulisaTvis osTa gansakuTrebuli<br />
mzrunvelobis niSania, akldamuri kulturis<br />
warmoSoba, romelsac safuZvlad iseTi warmodgena<br />
udevs, TiTqos imqveynad micvalebulebi ise cxovrobdnen,<br />
rogorc aq da amitomac iqac sWirdebaT<br />
saxli da sakvebi. garda amisa, akldamebis warmoSobis<br />
Tanamdev mizezebad moiazreba miwis ukiduresi<br />
simcire, agreTve SimSilobis da epidemiebis dros<br />
mTis masivebSi miwis gaTxris teqnikuri siZneleebi.<br />
cxadia micvalebulis kulti da xalxis warmosaxva<br />
saiqios cxovrebaze, romeliv micvalebulis miwaSi<br />
damarxvas dauSveblad miiCnevda. amrigad, akldamebi<br />
(os. zafaZebi), maRal kldovan borcvebze, anu<br />
saxnav-saTesad gamousadegar nakveTebze gvxvdeba.<br />
esenia: miwisqveSa, naxevrad miwisqveSa da miwiszeda<br />
akldamebi. TiTeeul akldamas aqvs saZromi da naxvreti<br />
kedlebSi ventilaciisaTvis. orpiri, gamWoli<br />
qarisa da haeris simSralis gamo, cxedari mumificirdeboda<br />
da didxans inaxeboda. TiToeul akldamas<br />
hqonda erTi, ori an sami kamera, xis an qvis<br />
ramdenime iarusiani TaroebiT, romelzec gardacvlilis<br />
cxedari Tavsdeboda. maT mSeneblebad qvis<br />
ubadlo ostatebi - inguSebi iTvlebian, magram Crd.<br />
oseTis sof. daryavis Zvel sasaflaos `mkvdrebis<br />
qalaqi~ - samocdaaTamde sxvadasxva tipis da for-<br />
128
mis akldamas, osebis materialur kulturaSi sapatio<br />
adgili uWiravs. e.w. samxreT oseTSi, akldamuri<br />
kultura ar gavrcelebula. mxolod zemo roka-<br />
Si, rokis uReltexilTan eqvsi Cveulebrivi orsar-<br />
Tuliani akldama gvxvdeba. TiTeuli maTgani klde-<br />
Si gamokveTil mozrdil oTaxs warmoadgens, sadac<br />
micvalebulis cxedars aTavsebdnen. saqarTveloSi<br />
migraciis Semdeg, qarTul kulturaze orientirebul<br />
osebs, dakrZalvis araqristianuli wesi aRar<br />
dasWirvebiaT. amave dros, maT ar gasWirvebiaT liaxvis<br />
auzis teritoriis istoriuli mniSvnelobis<br />
sacxovrebel saxlebze, cixe-koSkebze, eklesia-monastrebze,<br />
sxvadasxva daniSnulebis Senoba-nagebobebze,<br />
arqeologiur nivTebze, romelic mxolod<br />
qarTvelebis xeliT da SromiT aris Seqmnili, urcxvad<br />
gamoacxadon samarTal memkvidreobis pretenzia.<br />
amrigad, zemoaRniSnuli mematianis Sefaseba,<br />
`sxvaTa qveyanaTa Sida mdabalni~, dRevandeli gadasaxedidan<br />
uaryofiTad JRers, magram `yoveli kulturis<br />
fesvi adamianSia da yvelgan, sadac ki mas<br />
uxdeba cxovreba, rasac qmnis kacobriobis saxeliT<br />
qmnis. is yvelgan Tesavs sakacobrio Tesls, romelic<br />
nayofs iRebs konkretul sazogadoebriv yofa-<br />
Si, sakacobrio kulturis yovel kerZo gamovlinebaSi.<br />
qveynis miyruebul adgilebSi SeyuJulT ar<br />
uSenebiaT monumenturi taZrebi da sra sasaxleni,<br />
xSirad kvalic ki ar dautovebiaT miwaze TavanTi<br />
arsebobisa, magram es ukvaloba iqneb maTi Rirsebac<br />
iyos, radgan kvali nivTieria, es xalxi ki sulier<br />
Rirebulebebs qmnida~ [7, 11]. osebSi ase Seiqmna ufrosisa<br />
da stumris pativiscema, ojaxuri siwminde,<br />
mSvidobismyofeloba anu mosisxleTa Serigeba, ur-<br />
TierTgatana da urTierTdaxmareba, daCagrulis ga-<br />
129
moqomageba da sxva sulieri faseulobebi, romlebic<br />
memkvidreobiT miRebuli erTiani kavkasiis maradiuli<br />
kulturaa, sadac tonis mimcemad da kanonmdeblad<br />
uZvelesi qarTuli civilizacia gvevlineba.<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. С. Анисимов, Кавказ, Тб. 1916.<br />
2. e. aixvaldi, saqarTvelos Sesaxeb, Tb., 2005.<br />
germanulidan Targmna, Sesavali da saZieblebi<br />
daurTo g. gelaSvilma.<br />
3. vaxuSti batoniSvili, aRwera samefosa saqar-<br />
Tvelosa, qarTlis cxovreba, t. IV, Tb., 1973.<br />
4. baris oseTi, kavkavis mazra, gaz. `cnobis furceli~,<br />
#1643, 16 noemberi, 1901.<br />
5. i. giuldenStedtis mogzauroba saqarTveloSi.<br />
t. II, Tb., 1962. germanuli teqsti qarTuli TargmaniTurT<br />
gamosca da gamokvleva daurTo g. gelaSvilma.<br />
6. g. TogoSvili, vaxuSti bagrationi oseTisa da<br />
osebis Sesaxeb, Tb., 1977.<br />
7. z. kiknaZe, qarTuli miTologia, I, Tb., 1996<br />
8. С. Каргинов, "ночь в мертвых" в Осетии, известия Кавказского<br />
отдела императорского русского географического общества, Тб.,<br />
1915.<br />
9. s. mgalobliSvili, mogonebani, tf., 1957.<br />
10. П. Надеждин, Природа и люди Кавказа и Закавказья, с-ПБ,<br />
1869.<br />
11. osuri prozis anTologia, Tb., 1959.<br />
12. osi-C, oseTi (goris mazra). gaz. `Sroma~, #17, 4 maisi,<br />
1883.<br />
130
13. i. rainegsi, mogzauroba saqarTveloSi, germanulidan<br />
Targmna, Sesavali da saZieblebi daurTi<br />
g. gelaSvilma, Tb., 2002.<br />
14. Н. Феоктистов, по северной Осетии, М., 1938.<br />
15. gabriel qiqoZe, moZRvreba Tqmuli osTadmi kudaros<br />
xeobis eklesiaSi, Jurn. jvari vazisa, #1, 1997.<br />
16. Л. Чибиров, Осетинское народное жилище, Тб., 1970.<br />
17. g. jalabaZe, miwaTmoqmedeba Tergis xeobaSi,<br />
akad. s. janaSias saxelobis saxelmwifo muzeumis<br />
moambe, XXIII-B, 1961.<br />
131<br />
Irma Kvashilava<br />
Some Peculiaritiesof the Ossetians Every-day life and<br />
Culture<br />
The Ossetians, who belong to Iranian group of the Indo-<br />
European peoples, after they came and settled in the Caucasus<br />
underwent serious cultural and every-day life transformationsand<br />
assimilated with the native, aboriginal population.All above<br />
mentioned seriously influenced and reflected on the Ossetians<br />
ethnocultural features. The social and family relations, forms of<br />
settlement, the branches of labor, etc. are the subjects of the given<br />
work scientific discussion.These are the subjects which obviously<br />
reflect ethnic mentality, level of development, every-day life.<br />
Study of these problems had more or less had a special interest<br />
for scientists, but now for us, for a country with ethnoconfllicts<br />
they becameissues of burning importance and are determined by<br />
historical inevitability.<br />
The given research is based on special scientific literature,<br />
historical sources and “the Analogy of the Ossetian Prose” that
impartially reflects ethnographical reality. Besides some<br />
subjective viewpoints, it contains important, useful data about the<br />
every-day life of the Osetians.<br />
eTnolingvistika<br />
Ethno-Lingustics<br />
avTandil sonRulaSvili<br />
eTnikuri terminologiis zogierTi sakiTxi<br />
rogorc cnobilia, eTnikuri problema metad<br />
mravalmxrivia. igi moicavs iseT sakiTxebs, rogoric<br />
aris enisa da kulturis mniSvneloba kacobriobis<br />
diferenciaciisaTvis, jgufuri (eTnikuri)<br />
TviTSegnebis formireba da funqcionireba, calkeul<br />
koleqtivebs Soris urTierTobis xasiaTi da<br />
a.S.<br />
aqve unda aRiniSnos, rom specialuri gamokvlevebi<br />
eTnosis arsis, eTnikuri urTierTobisa<br />
da procesebisadmi da saerTod cnebebisadmi _<br />
`eTnikuri jgufi~, `eTnikuri erToba~ `eTnosisadmi<br />
kuTvnileba~ dasavleTis mecnierul gamokvlevebSi<br />
XX saukunis 50-iani wlebidan daiwyo.<br />
amasTanave, aseTi saxis gamokvlevebi cariel adgilze<br />
ar aRmocenebula [12, 207].<br />
eTnosis cneba Tavisi miRebuli da gavrcelebuli<br />
mniSvnelobiT berZnuli sityvis semantikas<br />
eyrdnoba. `eTnos~ berZnulad niSnavs: modgmas,<br />
toms, jogs, remas, xalxs, ers, erovnebas.<br />
individis eTnikuri niSnebi moicavs: tempera-<br />
132
ments, mixramoxras, kanis da Tmis Seferilobas,<br />
xasiaTs, Cveul gunebaTa im Taviseburebebs, romlebic<br />
mas sisxlismier kavSirTagan Semtkicebuli<br />
`Cven-jgufis~ CamomavlobiT rgebia. vityviT:<br />
eTnikuri Cineli, maori an zulusio da vgulisxmobT,<br />
rom mavani tomobriv, sisxlismier xsenebul<br />
jgufTagan erT-erTs ekuTvnis [4, 7-8]. Sua<br />
saukuneebidan dRemde eTnikur erTobaTa aRsaniSnavad<br />
ucxoel avtorebTan gamoiyeneboda ZiriTadad<br />
oTxi termini: nacia (eri), tomi, rasa da eTnikuri<br />
jgufi. Aam terminebis gamovlena da gamoyeneba<br />
sxvadasxva epoqaSi dakavSirebuli iyo gansxvavebul<br />
istoriul-kulturul koncefciebTan.<br />
erTi koncefciis meoriT Secvla iwvevda aRniSnuli<br />
terminebis arsebiTad azrobriv cvlilebebs.<br />
Yyvelaze adre literaturaSi Semovida<br />
termini `eri~, romelic adreuli Sua saukuneebidan<br />
gamoiyeneboda evropaSi eTnikuri (lingvisturi<br />
da kulturuli) erTeulis aRsaniSnavad. VII<br />
saukunis pirvel naxevarSi aRniSnuli SinaarsiT<br />
ganmartavda ers isidore sevilieli, XIII saukunis<br />
franciskaneli beri barTolomeo anglikusi.<br />
naciis SedarebiT sruli aRweriloba damaxasia-<br />
Tebelia aRorZinebis epoqisaTvis, ramac asaxva<br />
hpova i. bemusisa da s. miunteris SromebSi. 1527<br />
wels agripa miuTiTebda, rom sxvadasxva `naciis~<br />
(eris) warmomadgenlebi gansxvavdebian xmis, enis,<br />
laparakis maneris, kvebis, tradiciis, siyvarulisa<br />
da siZulvilis, SiSisa da brazis gansakuTrebuli<br />
gamoxatviT.<br />
termin `nacias~ aseTive azriT farTod iyenebdnen<br />
ganmanaTleblobis epoqis filosofosebi da<br />
istorikosebi (a. r. tiurgo, S. monteskie, a. fergiusoni,<br />
J. kondorse da sxv.) [12, 208].<br />
133
dRes eris cneba ufro farToa, vidre moiazreba<br />
bibliaSi. wminda werilSi pirvelad sityva<br />
`eri~ gvxvdeba dabadebis wignSi faraonis morCilebaSi<br />
da msaxurebaSi myofTa mimarT, rodesac<br />
iosebi aRmoCndeba faraonis winaSe. kerZod, `saTno<br />
_UuCndes sityuani ese winaSe yovlisa erisa<br />
misisa~ (dab. 41, 37) da Semdeg: `pirsa Sensa er-<br />
Cdes eri Cemi~ (dab. 41, 40). cxadia, rom aq igulisxmeba<br />
ara eTnosi, aramed im xalxTa simravle,<br />
romelic faraonis morCilebaSi iyo, mis kanons<br />
emorCileboda, romelsac esmoda misi ena.<br />
sxva SemTxvevaSi, rodesac ufali mimarTavs mose<br />
winaswarmetyvels da ambobs, rom `xilviT vixile<br />
me Zviri e r i s a C e m i s a~ da `gamoviyvano e<br />
r i Cemi, Zeni israelisaniqueyaniT egviptiT~. igulisxmeba<br />
RvTis morCilebaSi myofi xalxi, romelic<br />
ismens RvTis sityvas da icavs sjuls [9, 36].<br />
XIX saukunis pirveli naxevris gamoCenili<br />
moRvawe Teimuraz bagrationi (1782-1846) ers Semdegnairad<br />
ganmartavs: `e r i werilis sityviT<br />
Cveneburad samxedrosa hqvian. mgonia, ese ebrauli<br />
unda iyos, swored ki ver dagimtkiceb da irwmune,<br />
eri arc (ahl) aqedam ars warmoebuli, arc<br />
e r i d a m a. i e r e berZulic aris. sakuTrad<br />
Cveneburi _ n a T e s a v i, T e s l i, m o q a l<br />
a q e, m c x o v r e b i, s a m x e d r o, s a m k<br />
v i r c x l o, m k v i r c x l n i eseni, romelsac<br />
xazi aqvs gasmuli, salaSqroni anu laSqarTaganni<br />
arian da sxvani~ [2, 52].<br />
Cveni leqsikografi termin _ Temis axsnisas<br />
eris ganmartebazec saubrobs. kerZod, `T e m i<br />
sruliad kacni romlisame queyanisa mcxovrebni<br />
moqalaqeni mdabioni da sxvani. T e m i ars samefoTa,<br />
gina e r T a erTi romelime nawili, sxva-<br />
134
dasxva Temi niSnavs sxvasa da sxvasa naTesaobasa,<br />
gina adgilsa~ [2, 61].<br />
bagrationi n a c i a s Semdegnairad ganmartavs:<br />
`gvarni anu sirani~ [4, 98]. Mmisive axsniT `s<br />
i r a _ STamomavlobasac niSnavs da s i r a _<br />
nawili anu kerZo~ [4, 119].<br />
daviT CubinaSvilis SexedulebiT `e r i _<br />
mdabio xalxi, naTesaoba kacTa, gansakuTrebuli<br />
eniTa, STamomavlobiTa da sarwmunoebiTa, simravle<br />
kacTa erTad SekrebilTa, jari [11, 495]. `n a<br />
c i a (frang.), tomi, Tesli xalxisa [11, 970]. t o<br />
m i (berZn.), naTesaoba, Camomavloba [11, 125].<br />
i. WavWavaZe, i. gogebaSvili, v. fSavela, a. wereTeli,<br />
s. mesxi, a. jorjaZe da sxvebi, eris ni-<br />
SanTvisebebis uaRresad farTo speqtrs warmogvidgenen<br />
da TiToeuli faqtoris miniSnebasac ZiriTadad,<br />
swori _ subieqtivizmisagan dazRveuli<br />
argumentebis moSveliebiT ganmartaven [6, 148]. saerTo<br />
jamSi erisTvis damaxasiaTebel niSnebad<br />
isini Tvlian: enis, teritoriis da kulturis er-<br />
Tobas, saerTo istoriul beds, erTian STamomavlobas,<br />
sisxliT naTesaobas, saxelmwifoebriv er-<br />
Tobas da a. S.<br />
eris Camoyalibebis etapebis problemis kvlevisaTvis<br />
dResac gansakuTrebiT mniSvnelovania<br />
qarTvel swavlulTa Tvalsazrisi, rom eri rogorc<br />
istoriuli kategoria, warsulis wiaRSi<br />
aRmocenda da misi arsebobis ganmapirobebeli safuZvlebis<br />
cvlilebebiT eris cnebis Sinaarsobrivi<br />
da praqtikuli mxareebic icvleba _ mdidrdeba<br />
da ufro mravalferovani xdeba [6, 149].<br />
ilia eris (eTnosis) cnebasTan dakavSirebiT,<br />
mecnierul doneze ayalibebs misTvis damaxasiaTebel<br />
komponentebs. aseTebia `mamuli~, teritoria,<br />
135
sadac moxda ama Tu im eris, am SemTxvevaSi qar-<br />
Tveli eris formireba.Eena _ saRvTo ram aris, sazogado<br />
sakuTrebaa, sazogadoebasTan erTad iqmneba<br />
da viTardeba im teritoriul erTeulze, sadac<br />
xdeba ama Tu im eris formireba Tavisi rwmeniTa<br />
da kulturiT. enis erToba niSnavs kulturis<br />
erTobas. erToba gvartomobisa, saerTo istoriuli<br />
warsuli, kultura da masTan ganuyofeli<br />
intensiuri cxovreba. qveynis ekonomikuri mTlianoba<br />
ki masTan kacobriobis Ronisa da simkvidris<br />
dedaboZia. Aamgvarad, ilia WavWavaZe, Seexo ra<br />
eris cnebas, xazi gausva yvela Taviseburebas da<br />
Camoayaliba yvela misi komponenti [7, 39].<br />
XX saukunis dasawyisSi eris ganmsazRvrel<br />
ZiriTad komponentad miaCndaT `samSoblo miwawyali,<br />
ena, istoria, erTnairi Tavgadasavali da<br />
ara sarwmunoeba~. eTnosis am gansazRvraSi akaki<br />
wereTeli religiis ignorirebis winaaRmdeg gamodioda,<br />
Tumca arc imas amarTlebda, vinc erovnebasa<br />
da sarwmunoebas erTmaneTSi aigivebda. poeti<br />
gvTavazobs Tavis koncefcias, kerZod, `ers~,<br />
im droisaTvis arsebul sazogadoebriv wyobas<br />
igi adarebs xes. misi azriT, es aris igive erovnebis<br />
xe, romelSic feodaluri ierarqiuli kibe<br />
xeluxlebeli darCa [7, 44]. termini `tomi~ mecnierebaSi<br />
damkvidrda axal droSi. Tavdapirvelad<br />
toms uwodebdnen mcire socialur jgufebs, romlebic<br />
a. r. tiurgos azriT monadireebSi moiTvlida<br />
15-20 adamians. aRniSnuli terminis aseTi<br />
ganmarteba memkvidreobiT ergoT XIX saukunis<br />
mkvlevrebs. terminis srulyofili ganmarteba<br />
daixvewa XIX saukunis meore naxevarsa da Semdgom<br />
periodSi j. maklenanTan, g. spenserTan da<br />
a. S. [12, 209].<br />
136
aRsaniSnavia, rom XIX saukuneSi terminebi<br />
`tomi~ da `nacia~ (eri) xSirad sinonimebad gamoiyeneboda.<br />
zogierTi avtori ganixilavda, rogorc<br />
ramdenime socialuri erTeulis _ tomis<br />
eTnikur erTobas. XIX saukunis meore naxevarSi<br />
Eernst renanma gamijna am ori cnebis _ terminis<br />
mniSvneloba. `naciis~ warmoSoba man daukavSira<br />
evropaSi Sua saukuneebis sawyis etaps [12, 211].<br />
Semdegi termini, romelic erTi periodi<br />
farTod gamoiyeneboda eTnikurobis mniSvnelobiT<br />
aris `rasa~. misi Semotana samecniero brunvaSi<br />
ganekuTvneba XIX saukunis dasawyiss [12, 212].<br />
zemoT aRniSnul da sxva terminebTan dakav-<br />
SirebiT, rasac adgili hqonda qarTul sinamdvileSi,<br />
ganvixiloT ramdenime sakiTxi Cveni eris<br />
warsulidan.<br />
uZveles droSi qarTvelebi sxvadasxva tomebad<br />
Tu jgufebad iyofodnen (romelTa detaluri<br />
CamoTvla Sors wagviyvans), maT xangrZlivi<br />
cxovrebis procesSi sul sxvadasxva ucxo jgufebic<br />
Seerivnen (Semoxizvnisa Tu SemoWris gziT)<br />
da Seerwynen. bavSvuri gulubryviloba da istoriis<br />
ucodinarobaa imisi warmodgena da mtkiceba,<br />
rom qarTveli xalxi _ anu eri (,,nacia~) erTi<br />
dedmamidan, gvaridan an naTesauri Temidan gaCnda<br />
da wminda warmoSobisaa. aseTi ram bunebaSi<br />
ar arsebobs. pirdapir unda iTqvas, dedamiwis<br />
zurgze arsebuli yvela xalxi anu eri, urTier-<br />
TmonaTesavesTan erTad, sul sxvadasxva rasis,<br />
enis, zne-Cveulebis, jiSis, kulturis, rwmena-warmodgenis,<br />
xasiaTisa da sxva adamianTa masis dajgufebis,<br />
Sezrdisa da Serwymis Sedegadaa warmo-<br />
Sobili xangrZlivi Tanacxovrebis Sedegad. da<br />
137
a Tqma unda, ase warmoiSva da Camoyalibda qar-<br />
Tveli eric (is gamonaklisi araa) [3, 94-95].<br />
sagulisxmoa, rom qarTveli xalxis Camoyalibeba<br />
VIII-IX saukuneebSi damTavrda, rasac male<br />
qarTveli eris (myari erTobis) saboloo formireba<br />
mohyva. am TvalsazrisiT raoden bevris metyvelia<br />
Tundac saqarTvelos uSoreulesi kuTxis<br />
svaneTis erT-erTi Temis latalis patara soflis<br />
lailis eklesiis xatis XI saukunis warwera:<br />
,,wmidao mTavarangelozo muxerisao... adiden<br />
mefeni bagratonianni, dadiani da didebuli da<br />
erTobili saqarTvelo da erTobilni suanni...~<br />
rogorc Cans, qarTvelTa erToba da erTianoba<br />
(bunebrivia, agreTve maT garSemo myofi sxva eTnikuri<br />
jgufebis) . . . sabolood sruliad saqar-<br />
Tvelos farglebSi gamoiwrTo da SeduRabda. es<br />
Cans Tundac svaneTis patara soflis mosaxleTa<br />
TviTSegnebis (Sinagani rwmenis) gamoxatulebidan<br />
erTiani da erToblivi mmarTveli bagrationebis,<br />
qarTvelebisa da sruliad saqarTvelos Sesaxeb<br />
[3, 94]. 1926 wlis aRweriT, rogorc sxva sakavSiro<br />
aRwerebiT aWareli, svani, megreli da a.S.<br />
araqarTvelebad arian dafiqsirebuli. 1927 wels<br />
am antiqarTul pozicias gamoexmaura ucnobi avtori,<br />
magram gasagebi mizezebis gamo kritikuli<br />
werili ar gamoqveynebula. dedani aRmoCnda Sinagan<br />
saqmeTa saministros arqivSi. mogvaqvs werilis<br />
teqsti: ,,cneba aWareli, megreli, svani da<br />
sxva bunebrivia ar ewinaaRmdegeba cnebas qarTveli;<br />
piriqiT, cneba ,,qarTveli~ Seicavs yvela danarCens<br />
rogorc mTeli _ calke nawilebs. roca<br />
svani an megreli TavisTavs svans an megrels<br />
uwodebs, amiT igi mxolod Tavis provincialur<br />
STamomavlobas aRniSnavs da ara imas, rom igi<br />
138
qarTveli ar aris; piriqiT, svanis an megrelis<br />
warmodgenaSi saxelwodeba ,,svani~ an ,,megreli~<br />
es aris nawili cnebisa ,,qarTveli~, rogorc er-<br />
Ti mTelisa. es tomebi ara marto rasobrivi STamomavlobiT,<br />
aramed erovnuli SegnebiT e r T i<br />
qarTveli eris ganuyofel nawils Seadgens~ [10,<br />
29-30].<br />
gzajvaredinze mdebare saqarTvelos teritoriis<br />
polieTnikuroba aqaur mosaxleobas<br />
cxovrebis garkveul wess _ tolerantobas karnaxobda.<br />
(im xarisxiT, rom SesaZlebeli yofiliyo<br />
gaerTianeba). uxsovari droidan saqarTvelo-<br />
Sic xalxi jgufebad cxovrobda. erTad cxovrebis<br />
Sedegad adamianebs Tavisi jgufisadmi loialoba<br />
uyalibdebodaT. gaerTianebaTagan zogier-<br />
Ti sisxliT iyo SekavSirebuli (,,Tesli~ da aqedan<br />
gamomdinare ,,naTesavi~, ,,Tvisi~, ,,Tesltomi~,<br />
,,tomi~, ,,guari~, ,,saxli~, ,,guarnaTesaoba~, ,,maxlobeli~,<br />
,,modgma~, ,,buneba~, ,,Temi~), xolo gaer-<br />
TianebaTa nawili mravaleTnikuri iyo _ ,,mkvidrni<br />
saqarTvelosani~, ,,qarTvelTa Svilni~, ,,eri~.<br />
gaerTianeba iyo, rogorc horizontaluri, aseve<br />
vertikaluri, rac Sesabamis gamoTqmebSi aisaxeba,<br />
ukanaskneli, magaliTad, sakmaod xSir SesityvebaSi<br />
,,sjuli mamaTa CuenTa~, an aqve SeiZleba gavixsenoT<br />
termini ,,Tvisi~, romelic sam Taobas<br />
moicavs. naTesavni sxvadasxva iyvnen _ ,,naTesavi<br />
sparsTa~, ,,naTesavi somexi~, ,, yovelni naTesavni<br />
berZenTani~, ,,naTesavi ismaelisi~, ,,agaris naTesavni~,<br />
,,bunebiT sarkinoz~. msgavsi gamoTqmebis<br />
sixSire uZveles wyaroebSi naTlad warmoaCens<br />
avtorTa mkafio eTnikur cnobierebas.<br />
ucxo eTnikuri warmomavlobisani qarTul<br />
wyaroebSi aRiniSnebodnen rogorc ,,ucxoni~, ,,uc-<br />
139
xoni naTesavni~, ,, ucxoTeslni~, ,,mosulni~ da<br />
sxv. ,,Cven~ da ,,isini~ saqarTvelos teritoriaze<br />
Zveli droidan Tanaarsebobdnen da maT Soris<br />
urTierTobebi sxvadasxva xasiaTisa iyo [1,44].<br />
Tavisi arsebobis manZilze, qarTuli saxelmwifo,<br />
dasaxlebuli mravali erovnebis warmomadgenlebiT,<br />
faqtia, rom arasodes gamxdara mravalerovani<br />
qveyana (dRes ki, pirvelad saqarTvelos<br />
istoriaSi, aseTi arasasurveli perspeqtiva<br />
realurad isaxeba). es imitom, rom saqarTvelos,<br />
rogorc saxelmwifos, istoriul-tradiciulad,<br />
SemuSavebuli hqonda damcveli meqanizmi, romlis<br />
moqmedebiTac, Cvenma winaprebma dRemde Semogvinaxes<br />
qarTuli miwa-wyali, SeinarCunes erovnuli<br />
kultura da TviTmyofadoba. es damcveli meqanizmi<br />
iyo ,,ucxos~ miReba-dasaxlebis wesi, romelic<br />
uzrunvelyofda mosuli ,,ucxos~ im kulturul<br />
samyarosTan Sezrdas, romlis garemocvaSic<br />
igi eqceoda [5, 91].<br />
termin ,,ucxos~ gagebas zogierTi Tavisebureba<br />
gaaCnia. magaliTad, istoriulad ,,ucxo~ Tavisi<br />
SinaarsiT ara marto ucxoeTnikuri, sxva<br />
erovnebis warmomadgenlis momcveli iyo, aramed<br />
,,ucxo~ iyo qveynis SigniT (mag., saqarTvelos<br />
SigniT) erTi kuTxidan meore kuTxeSi, erTi Temidan<br />
meore TemSi sacxovreblad droebiT Tu<br />
mudmivad gadaadgilebuli pirovnebac. qveynis<br />
SigniT gadaadgilebuli SeiZleba qarTvelic yofiliyo<br />
da araqarTvelic. rogorc qarTveli, ise<br />
araqarTveli ,,ucxos~ miRebis da dasaxlebis wesi,<br />
principSi TiTqmis erTnairi iyo da erTmane-<br />
Tisagan cotaTi Tu gansxvavdeboda. Tu Tanamedrove<br />
civilizebuli samyaros qveynebis SigniT<br />
mosaxleobis gadaadgileba Tavisuflad xdeba,<br />
140
xolo bevr qveyanaSi (mag., fineTSi, espaneTSi da<br />
sxv.) specialuri kanonebiTaa moxsnili qveynis<br />
SigniT, gadaadgilebasTan dakavSirebuli yovelgvari<br />
SezRudva (am qveynebis moqalaqeebs ufleba<br />
aqvT erovnuli teritoriis farglebSi Tavisuflad<br />
airCion sacxovrebeli adgili), ase rodi<br />
iyo istoriuladac. erTi Temidan meoreSi gadaadgilebuli<br />
piri Tu ojaxi, am TemisaTvis ,,ucxo~<br />
iyo da ,,ucxos~ miReba dasaxlebis erTxel<br />
da samudamod dadgenil wess emorCileboda [5,<br />
92-93].<br />
da bolos kvlav ilias davesesxoT eris ganmartebasTan<br />
dakavSirebiT: ,,eri es aris . . . istoriiT<br />
SeduRabebul erTsul da erTxorc mkvidrTa<br />
krebuli~. am uaRresad lakonur, magram tevad<br />
gansazRvrebaSi mocemulia eris arsis maxasiaTeblebis<br />
iseTi gadmocema (Tanmimdevroba _ mniSvnelobis<br />
TvalsazrisiT), romlis dari arc mis<br />
Tanamedrove da arc dRevandel politikur mecnierebaSi<br />
ar moipoveba [8, 102-103]. es rom inglisels<br />
an germanels daewera, politikuri ekonomiis, samarTalmcodneobisa<br />
da politologiis vercerTi<br />
avtori am debulebas gverds ver auvlida.<br />
141
literatura<br />
1. g.Aalasania, aRmsareblobis roli erovnuli<br />
TviTSegnebis CamoyalibebaSi, kr. `qarTuli saeklesio<br />
galoba, eri da tradicia~, Tb., 2001.<br />
2. Teimuraz bagrationi, wigni leqsikoni, masalebi<br />
Sekriba, anbanze gaawyo, winasityvaoba da<br />
SeniSvnebi daurTo guram SaraZe m, Tb., 1979.<br />
3. g. gasviani, uZvelesi qarTveluri enis Zegli<br />
(svanuri leqsikoni), `analebi~, 2001, #1<br />
4. l. dalaqiSvili, kulturis krizisi, eTnizmi<br />
da eroba, `eTnopolitika~, 2002,#1.<br />
5. J. eriaSvili, saqarTvelos miwa-wyalze `ucxos~<br />
miReba-dasaxlebis meqanizmis istoriuleTnografiuli<br />
aspeqtebi, `klio~, 2006, #30.<br />
6. d. malazonia, qarTuli istoriografiuli azrovneba<br />
XIX saukunis meore naxevarSi, Tb., 1979.<br />
7. o. miminoSvili, eTnologiis ganviTarebisa da<br />
Camoyalibebis ZiriTadi etapebi saqarTveloSi<br />
(sadoqtoro disertaciis avtoreferati), Tb.,<br />
2003.<br />
8. politologia, Tb., 2001.<br />
9. protopresviteri giorgi (gamrekeli), eri da<br />
tradicia, kr. `qarTuli saeklesio galoba<br />
eri da tradicia~, Tb., 2001.<br />
142
10. saqarTvelos Sinagan saqmeTa saministros arqivi,<br />
f, 14, anaw. 3, saq. 438.<br />
11. d. CubinaSvili, qarTul-rusuli leqsikoni, Tb.,<br />
1984.<br />
12. В. А. Шнирелъман, Проблема доклассового и раннеклассового<br />
этноса в зарубежной этнографии, сб. Этнос в<br />
доклассовом и раннеклассовом обшестве, М., 1982.<br />
Some issues of ethnic terminology<br />
Avtandil Songhulashvili<br />
The ethnic problem is very diverse. Special studies of this<br />
issue - the „ethnic group“, „ethnic unity“, „belonging to the<br />
ethnic“ in the west starts from the 50-th of XX century.<br />
However, some experiments in this sphere were in the previous<br />
epoch also. Most previous in literature has entered the term<br />
„nation“. The term „Nations“ in the same meaning is used by<br />
Enlightenment era philosophers. The terminology peculiar<br />
vision of the explanation offered by Georgian figures: Teimuraz<br />
Bagrationi, Davit Chubinashvili, Ilia Chavchavadze, Iakob<br />
Gogebashvili, Akaki Tsereteli, Vaja Pshavela…<br />
143
144<br />
gia kvaSilava<br />
www.Kvashilava-Gia.com<br />
GiaKvashilava@yahoo.com<br />
vuZRvni doqt. herbert ZebiSisa da<br />
prof. akaki uruSaZis naTel xsovnas<br />
festosis diskosa da misi monaTesave<br />
damwerlobebis naxat-niSnebis<br />
amokiTxvis Sesaxeb (2). varduli<br />
am naSromSi mocemulia<br />
festosis diskos PHD38<br />
naxat-niSnis grafikuli daxasiaTeba,<br />
simboluri mniSvneloba,<br />
amokiTxva, tipologiuri<br />
paralelebi da<br />
komentarebi.<br />
1. PHD38 naxat-niSnis<br />
grafikuli daxasiaTeba<br />
festosis diskos<br />
PHD38 naxat-niSans ser ar-<br />
Tur evansi (1909, 279; 1921,
6602) uwodebs: zizilas/gvirilas, frintas an varduls;<br />
k. aartuni (1992) _ yvavils; o. detmeri (1989) _<br />
lotoss; l. pernie (1908, 297) _ zizilas da varduls,<br />
xolo g. ipseni (1929, 2), l. godari (1995, 81), v. keani<br />
(1990), d. olenroTi (1996), k. zornigi (1997, 71), j. aizenbergi<br />
(2008, 19) da sxvebi _ varduls.<br />
diskos<br />
niSnebi:<br />
PHD38 naxat-niSans emsgavseba Semdegi<br />
a. kretuli ieroglifebi: #315[1]ARCH S (2/14)<br />
01/CMS II, I, 391 (HM 2260) (CHIC 1996, 290); F21DE<br />
(#261[11]CR()S(3/3)09/CMS XII, 110) (CHIC 1996, 256;<br />
Douros 2008, 65);<br />
b. anatoliuri ieroglifi A189/F28CD/128CD/<br />
0126A asterisk _ varskvlavi (Douros 2008, 74; Anders<br />
2004, 7; Eisenberg 2008, 11, sur. 8).<br />
aseve, diskos PHD38 naxat-niSans Sdr. sxvadasxva<br />
damwerlobis niSnebi, esenia:<br />
a. kretuli ieroglifebi: varskvlavi an mze rva<br />
maxvilwveriani sxiviT: F21DB (Evans 1909, 233, 107;<br />
Douros 2008, 64, 67); , (Evans 1909, 221, 107, b, d);<br />
(Evans 1895, 76, sur. 73c); sxiviani mzis simboloebi: ,<br />
F21DA (Evans 1909, 221, 107, a; Douros 2008, 64, 67);<br />
mzis simboloebi, mze da oTxi mTvare: F21DE,<br />
F21EO (Evans 1909, 154, P.25, c; Douros 2008, 65); varskvlavi<br />
an mze rva mbrunavi sxiviT: (Evans 1895,<br />
43, 60), CH033/F2089 (Evans 1909, 221, 108, a; 233, 108;<br />
Douros 2008, 57, 67); (Evans 1895, 26, sur. 33c; 1909, 155,<br />
sur. 28b; 221, 108, a); CH033/F2088 (CHIC 1996, 274, 398;<br />
Douros 2008, 57); varskvlavi an mze ori mbrunavi<br />
145
sxiviT: (Evans 1909, 221, 108, e); (Evans 1895, 43,<br />
62; 1909, 154, P.25, d); Tvali: (Evans 1895, 26, sur.<br />
33d; 27, sur. 34c), (Evans 1895, 24, sur. 29a; 34, 2a,<br />
2b); , , , CH005 (CHIC 1996, 17, 387),<br />
CH005/F2012, CH005/F2013 (Douros 2008, 56, 67);<br />
, (Evans 1895, 23, sur. 28b; 34, 2d, 2c); , ,<br />
(Evans 1909, 182-183; 232, 5); mzis disko: F21DC,<br />
F21DO (Evans 1909, 221, 109, a, b; 233, 109; Douros 2008, 64,<br />
67); CH073/F2116; CH073/F2117 (CHIC 1996, 17, 19);<br />
CH073/F2115 (CHIC 1996, 416; Douros 2008, 59); jvrebi:<br />
, , , , , (Evans 1909, 222, 112); ,<br />
CH070 (CHIC 1996, 17, 19, 415, 416);<br />
kretuli da egeosuri xazovani niSani<br />
1895, 80, tab. I, 28; 96, tab. III, 8; 106, sur. 77);<br />
A da B xazovani damwerlobebis niSnebi:<br />
(Evans<br />
AB24a; , , AB24; , , , , AB23 (Evans<br />
1952, 11); , , A28 (Evans 1952, 12); , , AB2, romlebic<br />
evanss (1952, 6) miaCnia varskvlavis an mzis<br />
religiur sibolod 1 ; AB3 (Evans 1952, 6);<br />
1 . `knososSi, gvelebiani qalRvTaebis sakurTxevelSi mTel<br />
rig sabeWdav qvebze aRmoCenili jvari warmogvidgeba religiur<br />
simbolod. zogjer mas svastikis forma aqvs. niSandoblivia,<br />
rom imave niSaSi napovnia tolferda marmarilos jvari. igi,<br />
aseve, amotvifrulia sasaxlis samSeneblo blokebze.<br />
martivi saxis jvari xSirad wagrZelebuli formisaa primitiul<br />
piqtografiaSi, gansakuTebiT amerikis indielebTan, rogorc<br />
varskvlavis niSani [Sdr. Evans 1921, 514], da, savaraudod,<br />
mas igive mniSvneloba qonda, rac minosur kretaze.<br />
tolferda jvari gvxvdeba, agreTev, A xazovan damwerlobis<br />
niSnebSi; masTan erTad warmodgenilia jvris varianti, sadac<br />
horizontaluri RerZi ufro moklea vidre vertikaluri Rer-<br />
146
A xazovani damwerlobis niSnebi: , (CHIC<br />
1996, 19); A309c/F071C (Douros 2008, 37); A309a/<br />
F071A (Douros 2008, 36, 53); (Evans 1921, 640);<br />
A077/F0689, A077/F06BA; A077/F06BB; A077/F06BC<br />
(Douros 2008, 29, 53); A325/F073B, A326/F073C (Douros<br />
2008, 37, 38, 53); A044/F0672, A044/F0673,<br />
A044/F0674 (GORILA 1985, V, XXXV; Douros 2008, 27, 53);<br />
A002/F0602, A002/F0603, A702/F0863 (Douros 2008,<br />
25, 49, 53);<br />
Zi. umetesad es forma ixmareboda B xazovan warwerebSi~ (Evans<br />
1909, 222, 223).<br />
147
B xazovani damwerlobis niSnebi: [ka] _ borbali<br />
(Evans 1935 II , 742, sur. 725; 743, sur. 727, 24a; 745,<br />
sur. 728, 26; 750, sur. 733; 751, sur. 734; 757, sur. 740;<br />
788, sur. 763); (Evans 1935 II , 794, sur. 767; 795, sur.<br />
768; Chadwick 1990, 44, sur. 10); B243/100CF _ borbali<br />
1 (Douros 2008, 9, 35; UCS, 1991-2006, 512, 513; Sdr.<br />
MHM 1991, I, 528, sur. 2, 3, 5); [ro] B002/1002B (Douros<br />
2008, 25, 53; Evans 1935 II , 743);<br />
rvasxiviani varskvlavi wreSi (Evans 1906, 167,<br />
sur. 146);<br />
mikenuri periodis knososis sasaxlis samSeneblo<br />
blokebze gamoxatuli niSnebi: , , (Evans 1895,<br />
13, sur. 9, a, e, g); kretuli da egeosuri xazovani niSnebi:<br />
, (Evans 1895, 80, tab. I, 11, 12);<br />
1 . Sdr.: , , , borbali (Шер 1980, 195; Гамкрелидзе,<br />
Иванов 1984, II, 736, sur. 17).<br />
148
kviprosuli marcvlovani damwerlobis niSnebi:<br />
[a] C10800; [e] C10801; [i] C10802 (Chadwick 1990,<br />
22; Douros 2008, 12);<br />
b. egvipturi ieroglifebi: C1 mzis disko (mag.,<br />
egvipt. [r‛] aris mze; an [r‛] _ mze-RvTaeba<br />
re/ra; [ỉtn] mzis disko, RvTaeba atoni: Collier,<br />
Manley 2007, 5, 17, 28, 29, 136, 152, 156); C6 varskvlavi<br />
(Collier, Manley 2007, 137);<br />
g. anatoliuri ieroglifebi: , [sa 4 ] *402/<br />
0089A scutella _ lambaqi (Laroche 1960; Hawkins 2000 I , 29,<br />
68; Anders 2004, 15); [ ala/i] *292/125BA/1293A/0246B<br />
rota _ borbali; [ ara/i] 125B8/12938/*290 (Hawkins<br />
2000 I , 29, 31; Everson 2006, ##2, ##8; 2007, 14, 21; Sdr.<br />
Anders 2004, 10); [ a] *215b/0072A (Hawkins 2000 I , 28,<br />
29; Anders 2004, 8); *025/F219 oculus – Tvali<br />
(Hawkins 2000 I , 27);<br />
d. Zveli semituri damwerlobis niSnebi: , [ ]<br />
(gamyreliZe 1989, 29, tab. 2; 55); [„ayin] (Fischer 2003, 48,<br />
sur. 28; 126, sur. 94); [„ajin] Tvali (gamyreliZe 1989,<br />
29, tab. 2; 37, tab. 3; 40, tab. 5; 42, 44; 51, tab. 7; 52, 53);<br />
e. Zveli finikiuri damwerlobis niSnebi: F0908<br />
(Coulmas 1999, 403, tab. 11); [ ] (gamyreliZe 1989, 29,<br />
tab. 2; 69, tab. 11); (Fischer 2003, 126, sur. 94);<br />
10908 (Evans 1909, 87; Douros 2008, 12) _ ēt h _ gorgali<br />
() (patariZe 1980, 110), borbali ();<br />
v. Zveli berZnuli damwerlobis niSnebi: 03F4/<br />
FFA9D, 0398/FFA9E, FFAA2, FFAA8, FFAAA,<br />
FFA9F [t h ] (Douros 2008, 5, 14, 79; agreTve ix. gamyreliZe<br />
1989, 69, tab. 11);<br />
149
z. Zveli italikuri damwerlobebis niSnebi: proto-tirenuli<br />
niSnebi: , [t h ]; [ś]; [h] (gamyreliZe<br />
1989, 93, tab. 13); etruskuli niSnebi: , [t h ]<br />
(gamyreliZe 1989, 93, tab. 13; Douros 2008, 78); (Douros<br />
2008, 78; Coulmas 1999, 148, tab. 5); umbruli niSani<br />
[h] (gamyreliZe 1989, 93, tab. 13; Douros 2008, 78);<br />
T. kariuli damwerlobis niSnebi: [t/q] 102A8,<br />
102B8, FFA9D, FFA9F, FFAA6; FFAAF<br />
(Douros 2008, 22);<br />
i. iberiuli damwerlobis niSnebi: , , [te,<br />
de]; [ku, gu]; , (gamyreliZe 1989, 63, tab. 10);<br />
k. likiuri damwerlobis niSnebi: [q] 102BC;<br />
10290; 1029B (Douros 2008, 11, 21);<br />
l. kolxur da iberiul keramikaze datanili niSnebi:<br />
, , , romelsac v. liCeli (2001, 7, 13, 15, 17, 25, 76, 77,<br />
82) uwodebs proto-qarTuli damwerlobis niSnebs;<br />
xevsureTsa da TuSeTSi aRmoCenili niSnebi: ,<br />
, , , , , , , , , , , , , ,<br />
(gigauri 2010, 174, sur. 275; 175, sur. 276; kokoSaSvili<br />
2009, 12, cxr. 1); , (gigauri 2010, 77, sur. 103; 120,<br />
sur. 175) da sxva, romlebsac vuwodeb proto-qarTveluri<br />
damwerlobis niSnebs;<br />
Zveli qarTuli asomTavruli damwerlobis niSani<br />
=> [T] (javaxiSvili 1949, 209);<br />
m. somxuri erkaTagiris ( – `rkinis damwerloba~)<br />
niSani [t h ] (gamyreliZe 1989, 105, tab. 18);<br />
n. indis velze (mag., harappa, mohenjo-daro) gavrcelebuli<br />
damwerlobis niSani<br />
386E/110 (Everson<br />
150
1999-b, 8); induri brahmi damwerlobis niSnebi: ,<br />
[tha] (Monier-Williams 1999, xxvii), [tha];<br />
o. proto-elamuri damwerlobis niSnebi: , ,<br />
cxvari (Englund 2004, 106, sur. 5.3b; 125, sur. 5.14;<br />
128, sur. 5.17; 130, sur. 5.19); , , (Englund 2004, 115,<br />
sur. 5.8a; 125, sur. 5.14); , [lik()], [*li];<br />
[gal()] (Viers 2000, 80, sur. 2);<br />
p. Sumeruli 1 damwerlobis niSani => =><br />
[udu] – cxvari (PSD; Burrows 1935, 22, 272; Falkenstein<br />
1936, 761), romelic amotvifrulia uruqis III periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1926-642; Ashm-<br />
1926-576; Ashm-1926-564; Ashm-1926-646; 2<br />
1 . Sumer. [ki·en·gi 7 (·r)] (Walker 1987, 55),<br />
[ki·en·gir 15 ] = ki qveyana, miwa + en qurumebi + gir 15 /gi 7 (·r) keTilSobili<br />
= keTilSobili qurumeb(is) qveyana (PSD; Halloran 2006, 6,<br />
110); aqad. šumeru; ebr. [šin‟ar]; berZn. , ; qarT.<br />
Sinyari; ingl. Shinar (biblia 1989; Bible 2008, dab. 10.10, 14.1, 14.9) _<br />
Sumeri. Sumer. [eme·gir 15 ] _ Sumeruli ena (PSD; Halloran 2006,<br />
19, 87), romelsac n. fofxaZe ukavSirebs e·m·egir·ul/e·m·egr·ul-<br />
/m·egr·ul- formas (ix. http://nabukodori.blogspot.com).<br />
Sdr. Sumer. , [engur] _ miwisqveSa mtknari wylis, tbis<br />
saxeli Sumerul da aqadur miTologiaSi (Sdr.: PSD; Mercer<br />
1918, 16; Halloran 2006, 54; MHM 1991, I, 22; 1992, II, 40): qarT.<br />
engur·i (Fähnrich 1981, 11); megr. ing r·i, ingir·i _ 1. wylis kolxuri<br />
RvTaebis saxeli; 2. saqarTveloSi mdinare, romelic er-<br />
Tvis Sav zRvas; 3. sof. zugdidis r-nSi; svan. iegir _ mdinare.<br />
2 . http://cdli.ucla.edu/pubs/cdljinfo.html veb-gverdis mixedviT mocemulia<br />
SuamdinareTis civilizaciebis periodizacia, Tixis firfitebis<br />
numeracia da Semdegi Semoklebani: Ashm = Ashmolean Museum,<br />
Oxford; CDLI = the Cuneiform Digital Library Initiative; Erm = Hermitage<br />
Museum, St.-Petersburg; MRAH = Musées Royaux d‟Art et d‟Histoire, Brussels.<br />
151
Sumeruli damwerlobis niSnebi: , (Mercer<br />
1918, 9; Falkenstein 1936, 44, 45a, 47, 193); ;<br />
lursmuli damwerlobis niSnebi 1 :<br />
, (Falkenstein 1936, 192), romelic gamoiyeneboda<br />
Zv.w. 3200-3100 ww.-Si, gviandeli uruqis IV periodSi;<br />
, gamoiyeneboda Zv.w. 3100-2900 ww.-is, jemdeTnasris<br />
periodis (anu gviandeli uruqis III periodi)<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1926-714, CDLI No<br />
P005249; Ashm-1926-709, CDLI No P005216;<br />
_ Zv.w. 2600-2500 ww.-is, adredinastiuri IIIa periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1928-017, CDLI<br />
No P005311; Ashm-1928-428, CDLI No P222324; Ashm-1930-<br />
156, CDLI No P220624, xolo _ Semdeg Tixis<br />
firfitebze: Ashm-1924-0455, CDLI No P222314; MRAH-<br />
0.0089, CDLI No P010548;<br />
_ Zv.w. 2500-2350 ww.-is, adredinastiuri IIIb periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Erm-14376, CDLI No<br />
1 . SuamdinareTSi (berZn. ) mcxovrebma xalxebma lursmuli<br />
anu soliseburi damwerlobis `lursmul niSans~ uwodes<br />
mismari (Doblhofer, Friedrich 2002, 95). masala momawoda n. kvaSilavam,<br />
risTvisac mas guliTad madlobas movaxseneb.<br />
Sdr. mismari: arab. [mismari] > Zv. qarT. lusmari (orbeliani<br />
1991, I, 424); megr. lismari/ l smari _ lursmani (qajaia<br />
2008, II, 92, 93, 195); Sdr. agreTve: germ. Keilschrift; ingl. cuneiform<br />
(wedge-shaped) writing; cuneiform < laT. cŭneus _ lursmani, soli<br />
(Hunting 1915, 28; tatiSvili 2009, 17 2 ).<br />
`lursmuli niSnis~ aRmniSvneli sityva Sumer. [saĝ.KAK],<br />
[saĝtak], , , [santak (2,3,4) ] niSnavs samkuTxeds, sols (PSD;<br />
Halloran 2006, 54), xolo aqad. sa·an·tak·ku ( [SAG.DU 3 ]) _<br />
samkuTxeds (CAD 1984, 15, 149, 150; agreTve ix.: tatiSvili 2009,<br />
17 3 ; Коган, Лѐзов 2009, 174), romelic geometriul terminad gamoiyeneboda<br />
Zv. babilonSi.<br />
152
P222695; MRAH-0.0023, CDLI No P222342; MRAH-0.0023,<br />
CDLI No P222946, xolo _ Semdeg Tixis firfitebze:<br />
Ashm-1924-0462, CDLI No P222315; Erm-14065, CDLI No<br />
P222280; Erm-14314, CDLI No P222479; Erm-14012, CDLI<br />
No P221719; Erm-14017, CDLI No P221724; Erm-14051,<br />
CDLI No P221820; Erm-14056, CDLI No P221825; Erm-<br />
14061, CDLI No P221830;<br />
, , _ Zv.w. 2350-2100 ww.-is, Zvelaqaduri periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1930-403, CDLI<br />
No P215367; MRAH-0.0239, CDLI No P222277; MRAH-<br />
0.0710, CDLI No P222950; MRAH-0.0094, CDLI No P216420;<br />
MRAH-0.0515, CDLI No P200407;<br />
, _ Zv.w. 2100-2000 ww.-is, uris III periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1912-1141, CDLI No<br />
P127265; MRAH-0.0119, CDLI No P200932; MRAH-0.0120,<br />
CDLI No P200933;<br />
_ Zv.w. 2000-1600 ww.-is, Zvelbabilonuri periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1931-0137b, CDLI<br />
No P332926; Ashm-1932-0392, CDLI No P247796; Ashm-<br />
1924-0887, CDLI No P347494; Ashm-1932-0176+ N6939,<br />
CDLI No P231029;<br />
, , _ Zv.w. 900-540 ww.-is axalasuruli periodis<br />
Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1924-1914, CDLI<br />
No P347743; Ashm-1924-1499+1717, CDLI No P347749;<br />
Ashm-1924-1206+1410+1470, CDLI No P347753; Ashm-1924-<br />
1831, CDLI No P347836; Ashm-1924-1230+Ashm-1927-2118,<br />
CDLI No P247827 da sxva.<br />
aseTia lursmuli niSnis evolucia (Sdr.: Mercer<br />
1918, 36; Deimel 1922, 1, 8; Falkenstein 1936, 192; Chadwick<br />
1990, 21, sur. 5).<br />
153
vafurcliani vardulis gamosaxulebas ukav-<br />
Sirdeba Sumeruli piqtograma da lursmuli damwerlobis<br />
1202E niSani (Sdr. SaraSeniZe 2008, 28, 9-<br />
10), romlebic gamoxataven varskvlavs, casa da an/anu<br />
_ cis RvTaebas (meliqiSvili 2004, 8). mag., Sumer.:<br />
[mul] aris varskvlavi, 1 [an] _ ca, [diĝir/dingir =<br />
Semokl. d] _ RvTaeba (Mercer 1918, 9, 36; Foxvog 2010, 9;<br />
Halloran 2006, 6, 32, 38, 53; UCS 1991-2008, 580; Doblhofer,<br />
Friedrich 2002, 158, sur. 99; Everson 2004, 12).<br />
Sumer. , , piqtogramebisa da lursmuli<br />
damwerlobis niSnis gviandeli saxea aqad. 13-<br />
NAa13/Th-D12/1202D niSani, romlis transliteracia<br />
aris: an ca; dingir, ilum _ RvTaeba; ìl, sa 8 , ša 8 (Piška 2003,<br />
1, 2, 4, 8, 9; 1998, 2; Viers 2000, 89) da sxva.<br />
niSnis evoluciasa da mis variantebs warmovadgen<br />
Semdeg naxatSi:<br />
1 . Sumer. [mul] (ĝi 6 /mi Rame + ul) aris 1. varskvlavi; 2. Tanavarskvlavedi;<br />
3. planeta; 4. meteoriti (Halloran 2006, 32); 5.<br />
brwyinva, gamosxiveba (PSD); Sumer. ul _ 1. varskvlavi; 2. yvavili;<br />
kokori; kvirti; 3. ornameti; 4. siamovneba (Halloran 2006, 6); Sumer.<br />
[an·mul] _ varskvalviani ca (Halloran 2006, 78); Sumer.<br />
[mul·an] _ ciuri varskvalvi (PSD); Sumer. [aš·me] _ 1. varskvlavis<br />
simbolo; 2. mzis diskos ornamenti; 3. varduli; 4. mocimcime<br />
naTeba (Halloran 2006, 79; Sdr. PSD).<br />
Sdr. Sumer. [ul 6 ] _ naTeba, brwyinva (PSD): s.-qarTv. * -;<br />
qarT. el·v·a; svan. hel-; megr. val·i, val·u·a; laz. o·val·u (Fähnrich<br />
1981; fenrixi, sarjvelaZe 2000, 198).<br />
154
zemoT warmodgenili masala cxadyofs, rom festosis<br />
diskoze dabeWdili PHD38 naxat-niSani aris<br />
rvafurcliani vardulis piqtografiuli niSnis<br />
uZvelesi nimuSi.<br />
2. vardulisa da diskos simboluri mniSvneloba<br />
rogorc cnobilia, vardulisa da diskos<br />
gamosaxulebebi xSirad gvxvdeba Sumerul, babilonur,<br />
asurul, egviptur, indur, xeTur, xuritul,<br />
urartul, kretul, kolxur, berZnul, finikiur, sparsul<br />
da sxva kulturebSi (Sdr.: Goodyear 1891; Evans<br />
1909, 39; 1921, 262, 479-483; Kantor 1945; 1999, 127-163, 169-<br />
194, 247, 305-360; 506, sur. XIII.5; 725, sur. XVII.9, 27; 766,<br />
sur. XIX.16, 17); aseve aris evropuli (mag., berZnuli,<br />
romauli da sxva) arqiteqturuli ornamentebis nimuSebSi<br />
(Sdr.: Schmelzeisen 1992; Rosin 2001, 113).<br />
155
qvemoT warmovadgen mzis, varskvlavisa da miwis<br />
RvTaebebis simboloebs, am xalxTa kulturebisa da<br />
miTologiebis mixedviT.<br />
2.1. mze-RvTaebebis simboloebi<br />
rvafurcliani varduli an lotosi da<br />
disko sxvadasxva kulturaSi aris: mzis piqtograma,<br />
RvTebebis atributi, saRvTo niSani (mag., egvipturi<br />
mzis RvTaeba [r‛] ra/re; indur religiaSi RvTaeba<br />
[brahmā] brahma da sxv.), siwmindis, sicocxlis,<br />
maradiulobis, nayofierebis, bunebis gafurCqvnisa<br />
da ayvavebis simbolo, mefis xelisuflebis regalia<br />
da samefo saxlis Zalauflebis niSani.<br />
ieroglifur-luviur damwerlobaSi mzes aRniSnavs<br />
ieroglifi A190/ 128CE/F28CE sol 2 _ mzis<br />
frTosani disko (Everson 2007, 13, 19), romelic zogan<br />
aris samefo titulaturis Semadgeneli nawili, zogan<br />
ki samefo kartuSs anu edikulas qmnis (Meriggi<br />
1975, 3, tab. 12, 15-17, 95-96, 163 da a. S.; agreTve ix.: Alp<br />
1996; 1998, sur. 1; Герни 1987, 179, sur. 11, 5; Doblhofer,<br />
Friedrich 2002, 221, sur. 126; xazaraZe 2006, 10, 13). mag.,<br />
xeTebis didi mefis, xaTuSili III-is saxeli da samefo<br />
emblema _ mzis frTosani disko dabeWdilia Tixis<br />
firfitaze, romelic daTariRebulia Zv.w. XIII s.-iT<br />
(ix. Never 1996, 33, 60, 57-59).<br />
156
qvemoT warmovadgen mzis frTosani diskos Semdeg<br />
variantebs, romlebic aRmoCenilia SumerSi, babilonSi,<br />
asureTSi, miTanSi, egvipteSi, anatoliaSi,<br />
sparseTSi da sxvagan (Kantor 1945; 1999, 544, sur.<br />
XIV.3, 4, 15, 16, 22, 27, 33; 749, sur. XVIII.9-11, 19; 770,<br />
sur. XIX.24):<br />
157
Sumeruli, aqaduri anu asurul-babilonuri, xurituli,<br />
urartuli da ugarituli miTologiebis mixedviT,<br />
mzisa da samarTlinobis RvTaebas _ Sumer.<br />
[ d ud] 1 (Sdr. MHM 1992, II, 552); Zv. babil. ,<br />
1 . Sumer. [ud, u 4 ] aris 1. mze; 2. dRe (PSD); 3. sinaTle; 4. dro; 5.<br />
amindi; 6. grigali, qariSxali (demoni) (Halloran 2006, 5; Sdr.<br />
Doblhofer, Friedrich 2002, 158, sur. 99).<br />
Sdr.: Sumer. [bar 6 ] _ naTeba, brwyinva; TeTri (Halloran 2006,<br />
39; agreTve ix. Civil 2009, 8); Sumer. [babbar, bar 6 , par] _ TeTri<br />
(PSD); Sumer.<br />
[babbar (2) ] _ naTeli, brwyinavi; TeTri; mzis<br />
amosvla (Halloran 2006, 51); Sumer. [e 2·babbar (2) ] _ mzis<br />
RvTaeba utus gasxivosnebuli saxli, taZari (Sdr. Civil 2009, 14);<br />
asur. [MUL 2 .BABBAR] _ iupiteri (Kasak, Veede 2001, 21, 30);<br />
qarT. barbar·i _ gizgizi (Sdr.: Tseretheli 1913-1916; fenrixi,<br />
sarjvelaZe 2000, 94-95, 194).<br />
158
asur. [ d UD] – utu 1 _ Seesabameba: babil.<br />
[ d šà·máš] _ SamaSi 2 (Kasak, Veede 2001, 19);<br />
xur. d Ši·mi·gi; urart. d Šiwini _ mze-RvTaeba; ugar.<br />
d Šapšu _ mze-qalRvTaeba (Sdr. Нозадзе 2007, 323; DDD<br />
1999, 126). utus saRvTo ricxvia _ 20 (Kasak, Veede<br />
2001, 14, 18, 19).<br />
egvipturi miTologiis mixedviT, mze-RvTaebaa re<br />
anu ra da misi Sesabamisi: egvipt. [ prỉ] xefri _<br />
amomavali mze, dilis mzis RvTaeba; egvipt.<br />
[ỉtm] atumi _ Camavali mze (Sdr. egvipt. [ỉtn]<br />
ateni 3 /atoni – mzis disko). RvTaeba atums emsgavseba<br />
1 . Sdr. mamakacis saxeli utu, romelic dRemde SemorCenilia<br />
saqarTveloSi, kerZod, samegreloSi.<br />
2 . Sdr. ša·maš: aqad. šam·šu _ mzis disko (Kasak, Veede 2001, 19);<br />
qarT. mze; megr. bJa; laz. mJo·ra (Марръ 1908, 3); svan. _ mze<br />
(fenrixi, sarjvelaZe 2000, 327, 328); laz. bJa·Cxa _ kviradRe<br />
(javaxiSvili 1979, I, 164-169);<br />
3 . RvTaeba aten·s n. gamrekelma (1885, 40) daukavSira forma<br />
aten·i (goris r-nis soflis saxelwodeba).<br />
159
urartuli mzis RvTaeba Sivini. mze-RvTaeba re/ra gamoCnda<br />
ayvavebuli lotosis rvafurcliani yvavilidan.<br />
igi caze naviT mogzaurobs (MHM 1991, I, 124;<br />
1992, II, 358-359, 589), xolo, berZnuli miTologiis<br />
mixedviT, 1 _ heliosi etliT amobrwyindeba caze<br />
(MHM 1991, I, 271; 1992, II, 559; Гамкрелидзе, Иванов<br />
1984, II, 731).<br />
1 . Sdr.: berZn. ; _ mze; aRmosavleTi (Вейсман 1899,<br />
2006, 586); qarT. alioni; megr. ialoni, aloni, al ni _ aisi,<br />
ganTiadi (Кипшидзе 1914, 194, 247; qajaia 2001, I, 183; 2002, II, 81).<br />
160
fsalmunSi (83.12) weria, rom `mze da fari aris<br />
ufali RmerTi~. antikuri periodis moazrovneebi<br />
mzes sxvadasxvanairad axasiaTebdnen. mag., esqile ambobs,<br />
rom `mze aris wre~; plutarqe _ `mze aris sfero~;<br />
piTagora _ `mze aris disko~. agreTve: `mze<br />
aris lamazi qali~, `mze aris fari~, `mze aris naTeli<br />
borbali~, `mze aris Tvali~, `Tvali sinaTlea~,<br />
da sxva.<br />
msoflios sxvadasxva xalxebis kulturaSi mze-RvTaebis<br />
simboloebia: rvafurcliani varduli 1 (Neve<br />
1996, 33, 60; Herder 1980, 130); disko rvafurcliani<br />
varduliT (Herder 1980, 130);<br />
disko 2 (Maxwell-Hyslop<br />
1 . s.-s. orbelianis (1698; 1991, 26; 1993, 335, 336) leqsikonis mixedviT,<br />
`sada ese [ rvafurcliani varduli] jdes, mzea~.<br />
2 . Sdr.: tibet. [ ]; sansk. [ ], romelic<br />
niSnavs diskos, rgols, sferos da borbals (Chandra Das 1989, 56;<br />
Conway 2006, 1; MHM 1992, II, 100), aris mzis simbolo (Conway 2006,<br />
161
1971, 149; Mijatović, Ninković, Vemić 2003, 338, 340, 341; Kurtik<br />
1999, 508 21 ; Kazmierczak 1992, 8, sur. 18; Herder 1980, 92);<br />
Tvali (nadiraZe 1989, 21, 22); wre centrSi<br />
wertiliT (Kasak, Veede 2001, 29, 30; Collier, Manley 2007,<br />
136; EA 1987, 557; Kazmierczak 1992, 24, sur. 91); ,<br />
frTosani diskoebi rvafurcliani varduliT<br />
(Sdr. Black, Green 1992); , frTosani<br />
diskoebi (Neve 1996, 57, 58, 59; Heiser 2006, 10);<br />
frTosani disko gvelebiT; wre jvriT (Evans 1909,<br />
87; Kazmierczak 1992, 10, sur. 25; Bauer, Dümotz, Golowin<br />
1987, 44-45); borbali 1 (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />
720, 721, 725, 936, 1270; Pulleyblank 1966, 31-32; Herder 1980,<br />
129; Sdr.: Chadwick 1976, 165, sur. 69; Chadwick 1990, 44,<br />
sur. 10; MHM 1991, I, 286; 528, sur. 2, 3, 5; 644); wre<br />
ormagi jvriT (romelic Semdgom aRniSnulia Zv.<br />
indur monetaze: d‟Alviella 1894, 41);<br />
rgoli jvriT;<br />
ormagi wre ormagi jvriT (Kazmierczak 1992, 16,<br />
sur. 47, 50);<br />
wre ormagi jvriT (saberZneTi, sparta,<br />
Zv.w. 640);<br />
jvriT;<br />
disko rvasxiviani mcenareuli ornamentiT;<br />
ormagi wre maxvilwveriani ormagi<br />
disko ormagi jvriT (romelic aris budiz-<br />
2). induizmSi borbali aris mzis RvTaeba suria’s (devang.<br />
[ ] _ mze) simbolo (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II, 684, 684 1 , 720,<br />
721; Sdr. MHM 1992, II, 477, 478). actekur miTologiaSi mas emsgavseba<br />
mzis RvTaeba tonatiu’s disko (Sdr.: Галич 1990, 109, 110;<br />
MHM 1992, II, 518).<br />
1 . Sdr.: Sumer. GIGIR; saSualo i.-e. * ; semit. *galgal-;<br />
qarTv. * , * _ borbali (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />
737 1 , 719).<br />
162
mis simbolo);<br />
rvafurcliani lotosi budas gamosaxulebiT;<br />
disko rva samtalRovani sxiviT; ,<br />
, diskoebi oTxi maxvilwveriani da oTxi samtalRovani<br />
sxivebiT (d‟Alviella 1894, 14; Black, Green<br />
1992, 143; Heiser 2006, 5, 7, 12; MHM 1991, I, 303, 458; 1992,<br />
II, 651); disko rva maxvilwveriani sxiviT;<br />
disko rva maxvilwveriani da rva samtalRovani sxivebiT;<br />
sxiviani rgoli manebiT (Evans 1921, 514, sur.<br />
371); disko oTxi sxiviTa da jvriT (romelic aris<br />
asurelebis RvTaeba aSuris simbolo); rgoli<br />
ori mbrunavi sxiviT (Evans 1895, 43, 62; 1909, 154, P.25,<br />
d; 221, 108, e); , wreebi rva mbrunavi sxiviT<br />
(Evans 1909, 151, P.9; 155, 221; Kazmierczak 1992, 18, sur.<br />
59); diskoebi rva mbrunavi sxiviT: (saberZneTi, korinTo,<br />
kviprosi, Zv.w. 640-630 ww.), (MHM 1991, I, 287),<br />
, , ; borjRali (Сумбадзе 1984; leJava, kilaZe,<br />
giorgobiani 2007, 3, 110, 121), ormagi gama<br />
formis jvari anu ormagi svastika, xolo mogvianebiT<br />
_ etli, cxeni 1 (Sdr. Гамкрелидзе, Иванов<br />
Иванов 1984, II, 731, 936) da sxva.<br />
2.2. varskvlav-RvTaebebis simboloebi<br />
aqaduri miTologiis mixedviT, aqad. [ d a·a] _<br />
aia (Sdr.: Delaporte 1910, XLVI, 116; 1923, No. 251, pl. 76;<br />
Waddell 1924, 247, sur. 36; Black, Green 1992, 173; Collon<br />
1 . Sdr. cxen·i: s.i.-e. *s(a) Hel-/n- – mze (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />
684); megr. Cxan·a _ mze; mziani dRe; sicxe.<br />
163
2007, 1; Нозадзе 2007, 63) aris mze-RvTaeba SamaSis meuRle,<br />
_ sinaTlis, ciskris, siyvarulisa da nayofierebis<br />
qalRvTaeba. qalRvTaeba aias Sumerul miTologiaSi<br />
Seesabameba mze-RvTaeba utus meuRle, Sumer. qal-<br />
RvTaeba [ d še 3·ri 5·da] 1 (Sdr. ETCSL) _ Serida/Senirda.<br />
misi RvTebrivi epiTetia Sumer.<br />
[su 3·ud·aĝ 2 /su 3·ud·ag 2 ] _ moelvare, mbrwyinavi (Sdr.:<br />
PSD; DDD 1999, 126; Falkenstein 1957, 305).<br />
qvemoT warmovadgen aiasa da utus niSnebis evolucias:<br />
1 . Sdr.: Sumer. šer _ kaSkaSa; Sumer. še·er _ kaSkaSi; sikaSkaSe;<br />
sxivi (PSD; ETCSL), sinaTle, cimcimi (Halloran 2006, 142); Sumer.<br />
šér _ brwyinva (Halloran 2006, 45).<br />
164
nayofierebis, siyvarulisa da omis qalRvTaebis,<br />
cisa da miwis dedoflis saxeli inana 1 lursmul damwerlobaSi<br />
Semdegnairad iwereba: Sumer. ,<br />
Zv. babil. , babil. , asur. [ d inanna]<br />
anu misi Sesatyvisi semit. iSTari _ Zv. babil. ,<br />
1 . aseve Sdr. Sumer.: [ d Nina] (Sdr. Mercer 1918, 3), Innin, Innini,<br />
Innina, Irnina, Ennin, Ennina, Nin, Ninnin, Ninanna, Nana, Ninni da<br />
Ninnar (http://en.wikipedia.org/wiki/Inanna).<br />
165
abil. , asur. [ d iš·tar], an Zv. babil.<br />
, babil. , , asur.<br />
[ d U.DAR].<br />
qvemoT warmovadgen inanas niSnis evolucias:<br />
166
Sumeruli `cis didi qalbatoni/dedofali~ ninana<br />
iwereba: Sumer. , , ,<br />
Zv. babil.<br />
[ d nin·an·na]. 1<br />
, asur.<br />
Sumer. da aqad. qalRvTaeba ,<br />
[ d na·na·a], d Nanã, d Nanãy, d Nanãya (resp. berZn. /<br />
) _ nana 2 anu nanaia ukavSirdeba: babil. qal-<br />
RvTaeba aias, romelic aris varskvlavis an planetis<br />
saxeli da Sumer.<br />
[ d inana sar ] _ planeta,<br />
inanas anu iSTars 3 (PSD; Black, Green 1992, 109; MHM<br />
1 . Sumer. d nin·an·na (= dingir didi qalbatoni/dedofali + ca +<br />
naT. br. niSani) SeiZleba iTargmnos `ciskris did qalbatonad~.<br />
2 . Sdr.: sogdiuri (saSualo spars.) qalRvTaeba Nanā (Azarpay 1981,<br />
132-139); Zv. somx. [nané/ nanea] – dilis varskvlavi, qalRvTaeba,<br />
Zv. somx.<br />
[aramazd] _ RvTaeba aramazdis qaliSvili<br />
(Gvelesiani 2009, 5).<br />
Sdr. armazadi: spars. RvTaeba [ahura-mazdā]; Zv. qarT.<br />
RvTaeba armazi (Gvelesiani 2009, 4).<br />
3.<br />
iSTars Seesatyviseba: lomze aRmarTuli Sumeruli qalRvTaeba<br />
Serida; semit. aSirta, aStarte/astarte da lomisTaviani an<br />
167
1991, I, 595; 1992, II, 197), xolo es ukanaskneli identificirebulia<br />
planeta venerasTan (Williams-Forte 1983,<br />
176; Piška 2003, 4; Kasak, Veede 2001, 14, 22-24; Kurtik 1999,<br />
lomze aRmarTuli qalRvTaeba aStoreTi/aStaroTi (Sdr. MHM<br />
1991, I, 115). mas ukavSirdeba: minosuri da mcire aziuri didi<br />
dedaRvTaeba rea-kibele, romelsac icaven koribantebi da<br />
lomebi, da kretis qalRvTaeba gvelebiT (Evans 1921, 504, 505,<br />
656, 657; MHM 1991, I, 647, 179). agreTve iSTarTan gaigivebulia:<br />
siyvarulisa da nayofierebis das.-semit. qalRvTaeba qadeSi/<br />
qudSu/qeTeSi, romelic lomze aris aRmarTuli yvavilebiTa da<br />
gvelebiT xelSi (MHM 1992, II, 21); cis, nayofierebisa da siyvarulis<br />
egvipt. qalRvTaeba , [ ] _ hatori (Sdr.:<br />
Evans 1921, 505 1 ; MHM 1992, II, 584); siyvarulisa da silamazis<br />
berZn. qalRvTaeba<br />
_ afrodite; nayofierebis romauli<br />
qalRvTaeba venera (Clay 1922, 45; Collier, Manley 2007, 157;<br />
MHM 1991, I, 231, 135) da sxva.<br />
`asirielebi afrodites uwodeben militas, arabebi _ alilats,<br />
xolo sparselebi _ mitras~ (herodote I, 131). protoindo-iran.<br />
*mitra- > berZn.-romauli Mithras.<br />
Sdr. aqaduri qalRvTaeba Ištar: s.-i.-e. *Hast [h] ar-; aqad.<br />
; xeT. hašter; avest. stərəbyō; somx. [astł/astġ];<br />
berZn. ; laT. stēlla < *stēl-na; goT. staírnō; Zv. z.-germ. sterno;<br />
germ. Stern; Zv. ingl. steorra; ingl. star; Zv. isl. stjarna; aram. ‛tr _<br />
varskvlavi; semit. *‛a tar- gaRmerTebuli varskvlavi; venera;<br />
samxr.-arab. ‛ tr; saSualo egvipt. ỉśtr; finik. ‛štrt (Гамкрелидзе,<br />
Иванов 1984, II, 685, 686, 875, 875 1 ); Zv. ebr. , [‛š r ]<br />
(Bible 2008; biblia 1989, msaj. 10.6; 1 mef. 7.3-4, 12.10, 31.10; 3 mef. 11.5,<br />
11.33; 4 mef. 23:13; Sdr. ier. 44.18-19); Zv. ebr. [‛šrh]; ugarit.<br />
[‛ trt], ‛ rt; somx. [astłik/astġik]; Zv. berZn.<br />
_ qalRvTaeba astarte (MHM 1991, I, 115); egvipt. [зst] _<br />
qalRvTaeba isida (Collier, Manley 2007, 70, 151; MHM 1991, I, 133);<br />
xurit. Iš ara _ qalRvTaeba iSxara (Нозадзе 2007, 186); ebr.<br />
[‟es er].<br />
iSTars agreTve SeiZleba ukavSirdebodes: aqad. anuniTu (MHM<br />
1991, I, 595) da xur. d Ni·na·at·ta/ d Ne·na·at·ta _ ninata/nenata (Нозадзе<br />
2007, 260).<br />
168
502, 502 4 , 503; Collins 1994, 110, 115; MHM 1991, I, 510,<br />
595), romelsac uwodeben `mwuxris varskvlavsac~ da<br />
`ciskris varskvlavsac~.<br />
inanas anu iSTaris saRvTo ricxvi aris 15<br />
(Kasak, Veede 2001, 23).<br />
aias da inanas anu iSTaris simboloebia: rvafurcliani<br />
varduli (Maxwell-Hyslop 1971, 151, 152;<br />
Black, Green 1992, 109, 156, 169-170; Aleff 1982-2009, 4;<br />
MHM 1991, I, 510; Ad de Vries 1981, 391-393; Herder 1980,<br />
134); rvafurcliani niSani; ormagi jvari<br />
(Herder 1980, 93); , , , , , rvaqimiani<br />
varskvlavebi (Maxwell-Hyslop 1971, 149; Black, Green<br />
1992, 108; Heiser 2006, 6, 12; MHM 1992, II, 651; Leick 1998,<br />
pl. 38); disko 1 , rgoli (MHM 1991, I, 510; Herder 1980,<br />
92); ormagi wre rvasxiviani varskvlaviT, oTxi<br />
maxvilwveriani sxiviTa da oTxi mcenareuli ornamentiT<br />
(Evans 1909, 157, P.40*); , , , , diskoebi<br />
rvaqimiani varskvlaviT (Black, Green 1992, 169,<br />
sur. 143; Heiser 2006, 6, 7, 8); rvaqimiani varskvlavi<br />
(romelic Semdgom bahaizmis simboloa); lomi<br />
(Evans 1909, 221; Pritchard 1969, 177, pl. 522; Collins 1994,<br />
113, 114; Leick 1998, pl. 38); gveli, cxvari (Kurtik<br />
1999, 502, sur. 1; 504, sur. 4; 504 10 ; Collins 1994, 107, 108,<br />
113; MHM 1991, I, 400, 409; Parpola 1997, XXXVIII, sur. 17)<br />
da sxva.<br />
1 . `mcire simboluri disko, mzis sxiviani niSnisgan gansxvavebiT,<br />
unda CaiTvalos qvesknelis qalRvTaebis, dedoflisa da<br />
Ramis cis varskvlaviani kamaris simbolod~ (Evans 1921, 514).<br />
169
zemoT mocemuli mzisa da varskvlavis simboloebi,<br />
Tvalis, cxvris, borblisa da jvris niSnebi warmodgenilia<br />
Semdeg naxatSi:<br />
2.3. miwis RvTaebebis simboloebi<br />
cnobilia, rom astraluri RvTaebebi, funqciuri<br />
gamovlinebebiT, mWidrod ukavSirdeba miwis RvTaebebs.<br />
kolxuri didi dedaRvTaeba nana, romelic ukav-<br />
Sirdeba Sumer. qalRvTaeba nanas, aris `miwis deda~,<br />
`adgilis deda~, nayofierebisa da sicocxlis mSobeli<br />
qalRvTaeba. qarTul panTeonSi mas Seerwya<br />
barbale-mzis kulti da mze mdedrobiTi sqesis RvTaebad<br />
gardaiqca (bardaveliZe 2006, 131; agreTve ix.<br />
nadiraZe 1989, 21).<br />
170
amrigad, qalRvTaeba nana, 1 mze-RvTaebis hipostasia<br />
(Бардавелидзе 1957, 75-79, 81-83, 86, 94-98, 100, 139,<br />
155, 156, 188, 190, 193).<br />
qarTvelebis (agreTve indo-evropuli modgmis zogierTi<br />
Zveli xalxi, ix. Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II,<br />
685) SexedulebiT mTvare mamakacia, xolo mze _ qali.<br />
es Cans, magaliTad, megrul xalxur leqsSi (javaxiSvili<br />
1908, 111; Кипшидзе 1914, 188):<br />
strabonisa (X,3,12) 1 da arianes (X.9) 2 cnobebis analizis<br />
safuZvelze v. bardaveliZis (1957, 81 da Smd.),<br />
1 . megr., laz. nana _ 1. deda; 2. megruli misamReri: `dida-voi<br />
nana, dida-voi, nanina!..~ _ dedasulo nanav, dedasulo, naninav!..;<br />
megr. nanaia _ nana sityvis kninobiT-moferebiTi forma _ dediko<br />
(Кипшидзе 1914, 019; qajaia 2002, II, 358-359).<br />
v. bardaveliZe (1957, 81-93) varaudobs, rom qarTuli simRera<br />
`iavnana~-s refreni: `iav-nana, vardo-nana, iav-naninao~, qalRvTaeba<br />
nanas kults ukavSideba (Gvelesiani 2009, 9).<br />
Sdr. kolxuri nana da nina: i.-e. *Han- _ bebia, mamis deda;<br />
xeT. qalRvTaeba<br />
(Sdr.: Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />
766; kvaSilava 2007, 213, 214); ainina, danina anu danana _ warmarTuli<br />
kerpebi Zv. qarTlSi (janaSia 1959, III, 193); Sumer. Inanna,<br />
Ininna anu iSTari; spars. qalRvTaeba [anāhitā] (Маррь 1902,<br />
9; wereTli 1924, 100-101; javaxiSvili 1979, 141-142); Zv. somx.<br />
qalRvTaeba [anahit] (Gvelesiani 2009, 6).<br />
171
oT. lorTqifaniZisa (2000, 90-96) da j. nadiraZis<br />
(1989, 136-140) mier gamoiTqva mosazreba, rom kolx.<br />
qalRvTaeba, `didi deda~ _ nana anu fasiane gaigivebulia<br />
minosur da aziis dedaRvTaebasTan, miwis,<br />
gamoqvabulisa da mTis qalRvTaebasTan, rea-kibelesTan<br />
3 (Sdr. Evans 1909, 103); meore mxriv, kibeles<br />
anu kibebes/qubabas 4 ukavSirdeba: Sumer.<br />
[ d nin· ur·saĝ] _ mTisa da borcviani adgilis qalba-<br />
1 . straboni (X,3,12; Jones 1961, V, 99) wers:<br />
`rac Seexeba berekintebs _ erT-erT frigiul toms _ da saerTod<br />
frigielebs, agreTve idis maxloblad mcxovreb troelebs,<br />
isini Tayvans scemen reas, umarTaven mas orgiebs, uwodeben<br />
RmerTebis dedas, agdistiss, xolo agreTve adgilis mixedviT<br />
[reas saxelebia] _ idaia, dindimene, sipilene, pesinuntis,<br />
kibele da kibebe~ (yauxCiSvili 1957).<br />
2 . ariane (X.9; Hoffmann 1842, 50) wers:<br />
`fasisSi, rom Sedixar, marcxniv aRmarTulia fasiane Teosi.<br />
garegnobis mixedviT Tu vimsjelebT, esaa rea, radgan xelSi<br />
winwila uWiravs, mis savarZelTanaa lomebi da zis, rogorc<br />
fidiasis qandakeba aTenis metroonSi~ (keWaRmaZe 1961).<br />
3 . l. kotreli (1959; 1987, 83) fiqrobs, rom kolxeTis mefis aietis<br />
da _ kretis mefis, minosis meuRle, pasifae da misi qali-<br />
Svili, ariadne aziis dedaRvTaebis qurumebi iyvnen.<br />
4 . kibele/kibebe/qubaba xSirad gaigivebulia xuritul dedaRvTaeba<br />
-Tan (Sdr. kvaSilava 2007, 212).<br />
172
toni (PSD; Dalley 1998, 326; Halloran 2006, 38, 102), Semoqmedi<br />
didi dedaRTaeba (Civil 2009, 42), miwisa da nayofierebis<br />
qalRvTaeba ninxursanga; Sumer. ,<br />
, [ d ki/gi 5 ]; asur. [ d ki] (Sdr.: Deimel 1922,<br />
46, 440; Schnaider 1935, 481; PSD; Halloran 2006, 12; Falkenstein<br />
1936, 747; Mercer 1918, 7, 165) _ miwis qalRvaTeba<br />
qi da berZn. _ miwis qalRvaTeba gea.<br />
ser ar. evansis (Evans 1909, 13, 54, 96, 97 Smd., 103,<br />
195, 209, 210, 291; 1921, 6, 44, 222, 223, 505, 657) mixedviT,<br />
monosuri kretis, bunebis qalRvTaebas funqciuri gamovlinebebiT<br />
emsgavseba: rea, did dedaRvTaeba, miwis<br />
qalRvTaeba, mTis qalRvTaeba, gamoqvabulis qalRvTaeba,<br />
qalRvTaeba gvelebiT, qalRvTaeba mtrediT, qal-<br />
RvTaeba ormagi culiT da sxva qalRvTaebebi.<br />
k. Sprengeli (1821, 53-54; 1989, 31) wers, rom `kolxebi<br />
Tayvans scemdnen... azias, promeTes dedas, erTerT<br />
okianides,.. frigielebi mas uwodebdnen maias, romelic<br />
SesaZlebelia iyos indusebis maia,.. rom rea,<br />
kibele, azia da fazisis qalRvTaeba, romelebsac Tayvans<br />
scemdnen [aia-]kolxeTSi, udavod erTi da igivea...~<br />
1<br />
miwis dedaRvTaebebis simboloebia: rvafurcliani<br />
varduli, disko rva maxvilwveriani sxiviT,<br />
gveli da lomi (Evans 1921, 479, 514, 447, 500-<br />
504, 508, 721; 1909, 195, 211, 270, 283, 291); minosuri<br />
kretis, bunebis qalRvTaebis simboloa svastika<br />
(Evans 1909, 96) da sxva.<br />
1<br />
. „Seine Mutter Asia, Prometheus Mutter, eine Oceanide,.. ward von den<br />
Kolchern verehrt… Die Phrygier nannten sie Μαία, vielleicht die Maya der<br />
Hindus,.. Da Rhea, Kybele, Asia und die phasianische Göttinn, in Kolchis<br />
verehrt, einerley sind ist gewi ...“ (Sprengel 1821, 53-54).<br />
173
zemoT warmodgenili masalis (Sdr.: Kean 1985, 30-<br />
32; Aleff 2005, 2.2; Bigaj 2008, 22, 36; CoTaliSvili 2003,<br />
162) mixedviT gamovlinda is, rom PHD38 rvafurcliani<br />
varduli aris: mzis, varskvlavis, miwis, (deda-)RvTaebebisa<br />
da samefo Zalauflebis simbolo.<br />
vfiqrob, rom PHD38 rvafurcliani varduli<br />
SeiZleba miviCnio mze-qveynis, aia-kolxeTis samefo<br />
ojaxisa da Zalauflebis aRmniSvnel simbolod.<br />
3. vardulisa da diskos niSnebi arqeologiur da<br />
xelovnebis nimuSebSi<br />
3.1. SuamdinareTSi, iranSi, avRaneTSi, siriaSi, egvipteSi,<br />
anatoliaSi, kretaze, saberZneTSi, saqarTvelo-<br />
Si, somxeTsa da sxvagan aRmoCenilia arqeologiuri<br />
masalebi, romlebzec mocemulia: varduli, mzis,<br />
mTvarisa da varskvlavis astraluri niSnebi,<br />
, diskoebi, agreTve Tvali, lomi,<br />
gveli, cxvari, cxeni, xari, morieli da<br />
sxva gamosaxulebebi.<br />
qvemoT warmovadgen Semdeg masalas:<br />
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
3.2. saqarTveloSi (mag., afxazeTi, samegrelo, aWara,<br />
lazeTi, guria, imereTi, raWa, leCxumi, svaneTi,<br />
qarTli, samcxe-javaxeTi da xevsureTi) aRmoCenilia<br />
diskoebi, samkaulebi, sabeWdavebi, keramika, kolxuri<br />
culebi, satevrebi, maxvilebi, Subispirebi, sartylebi,<br />
rgolebi, mSvildsakinZebi (fibulebi), qinZis<br />
Tavebi da sxva nivTebi, romlebzec mocemulia mzisa<br />
da varskvlavis astraluri niSnebi: rvafurcliani<br />
varduli;<br />
disko rva maxvilwveriani sxiviT;<br />
wre rva maxvilwveriani sxiviT; , , wreebi;<br />
wre borjRaliT; rvasxiviani wre; svastika;<br />
, erTi meoreze gadabmuli spiralebi da sxva<br />
geometriuli da mcenareuli ornamentebi. am nivTebze<br />
aseve sakmaod xSiria cxenis, xaris, frinvelisa<br />
da sxva cocxali arsebebis gamosaxulebebi<br />
(ix.: lorTqifaniZe 1986, 88-is Smd.; 1972, 19-22; 16-is<br />
Smd., sur. 3-6, 8, 12, 13; Лордкипанидзе 1989, 108, sur. 45;<br />
112, sur. 48; 130-132, sur. 56-58; 156, sur. 72; 128-is Smd.,<br />
sur. IV; 158, sur. 74; 161-168, sur. 77-83; 180, sur. 92; 194-<br />
196, sur. 102-104; 217, sur. 109; 256-is Smd., sur. IX.2;<br />
190
290; 292, sur. 147a; 323; 323 14 ; 352-is Smd., sur. XVII;<br />
Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 14, 15, 70, 75,<br />
96, 104, 106, 110, 146, 151, 159, 168-181, 187, 226, 276, 296-<br />
301, 305, 308, 310-311, 313, 366, 367, 371, 376, 378, 380, 390,<br />
397, 434-442).<br />
qvemoT warmovadgen Sesabamis masalas:<br />
191
192
193
194
qarTuli eklesia-monastrebis kedlebze, svetebsa<br />
da stelebze mravlad aris gamoxatuli: rvafurcliani<br />
varduli,<br />
rvaqimiani varskvlavi,<br />
wre rvafurcliani varduliT,<br />
wre rvaqimiani vars-<br />
195
kvlaviT, wre borjRaliT, wre ormagi jvriT,<br />
wre jvriT, jvari, svastika da sxva geometriuli<br />
da mcenareuli ornamentebi. aseve sakmaod<br />
xSiria cxvris, lomis, xaris, frinvelisa<br />
da sxva cocxali arsebebis gamosaxulebebi (ix.:<br />
CubinaSvili 1936, I; kakabaZe 2003, 17, 35, 128, 129, 163,<br />
247, 250; Mepisaschwili, Zinzadse 1986, 231, 290, 352, 359,<br />
362, 364, 365; Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001,<br />
32, 40, 42; ramiSvili 2008, 174, tab. XXIV, 1-4; 175, tab.<br />
XXV, 1-4; 176, tab. XXVI, 3; 178, tab. XXVIII, 1; 180, tab.<br />
XXX). qarTul xatebsa da jvrebze mocemulia:<br />
rvafurcliani varduli, rvaqimiani varskvlavi<br />
da sxva msgavsi niSnebi (Gambaschidze, Hauptmann, Slotta,<br />
Yalçin 2001, 36, 37, 41, 45).<br />
qvemoT warmovadgen Sesabamis masalas:<br />
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
kolxur-qarTul oda-saxlebze, darbazis tipis saxlebze,<br />
dedaboZebze, buxrebze, marnebze, xis WiSkrebsa<br />
da sxva saxis nagebobebze uxvad aris warmodgenili:<br />
rvafurcliani varduli,<br />
rvaqimiani varskvlavi borjRaliT,<br />
210<br />
wre varskvlaviT,<br />
wre borjRaliT,<br />
wre ormagi jvriT da sxva saxis astraluri<br />
niSnebi (ix.: CubinaSvili 1936, I; bardaveliZe, Citaia<br />
1939; Бардавелидзе 1957; Citaia 1967; 2000, 176, sur. 25;<br />
209, 215; javaxiSvili 1968; jafariZe, javaxiSvili<br />
1971; Сумбадзе 1984; leJava, kilaZe, giorgobiani 2007,<br />
3, 7, 8, 20; 27, 30, 31, 33, 37, 55-57, 63, 81, 101, 110, 20-121,<br />
134, 148-149).
qvemoT warmovadgen Sesabamis masalas:<br />
211
4. rvafurcliani vardulis naxat-niSnis amokiTxva<br />
da aia formis semantikuri paralelebi<br />
qvemoT mocemulia mimarTeba festosis diskos<br />
PHD38 naxat-niSansa da proto-qarTvelur-kolxur<br />
*a a formas Soris. aseve warmodgenilia A xazovani<br />
damwerlobis ori warweris amokiTxva.<br />
proto-qarTv.-kolx. *a a _ aia, rvafurcliani varduli,<br />
rozeti 1 ;<br />
1 . frang., ingl. rosette (< frang. rose + ette); germ. Rosette; ital.<br />
rosetta; rus. розéтка da sxva.<br />
s.-i.-e. * -/* -; avest. [ ] mcenaris dasaxeleba<br />
> somx. [vard]; qarT. vardi; miken. berZn. [wo-do-we]: PY<br />
Fr 1203 (S1203-Cii), 1204 (S343-H 4), 1207.1 (H 41) (DMic 2 ); Zv. berZn.<br />
(atikuri), (eoliuri) > laT. (etruskuli) * ><br />
laT. rosa > Zv. z.-germ. rōsa; frang., ingl. rose; germ. Rose; Cex. ;<br />
pol. _ vardi; da sxva (Sdr. Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II, 663);<br />
Turq. gül vardi < saSualo spars. (fal.) [gul] yvavili, vardi <<br />
Zv. spars. * - > *warda- > fal. [varta]; parT. wār yvavili<br />
(Sdr.: Paul 1998, 169; Bailey 1930-32, 60, 61); arab. [wárdun] wiTeli<br />
vardi (Lane 1968, 2935); ebr. [vered] vardi, da sxva.<br />
rogorc Cans, Zv. spars. * - forma aris nasesxebi berZnul-<br />
Si, laTinurSi, arabulSi, ebraulSi, somxursa da qarTulSi.<br />
vardi an lotosi egvipteSi, evropasa da aziaSi gavrcelebuli<br />
simboloa. magaliTad, vardi Zvel berZnul kulturaSi<br />
(Géczi 2006, 1-83) mzis RvTaeba heliosis (Greek Lyric, 5, Anonymous,<br />
Fragment 931; Nonnus, Dionysiaca 39.19 Smd.; Pseudo-Apollodorus,<br />
Bibliotheca E2.12; Flaccus V, 245 Smd.; www.theoi.com), siyvarulisa<br />
da silamazis qalRvTaeba<br />
-sa (homerosi, `iliada~<br />
XXIII, 186; Owen 1851, 444; Clapp 1899, 234, 234 186 ; MHM 1991, I, 132)<br />
da (homerosi, `iliada~ I, 477; Owen 1851, 29;<br />
mimnerme, `nano~, XII fragmenti) _ vardisferTiTebiani ganTiadis<br />
qalRvTaeba eosis (aiosi, aisi) atributia.<br />
212
megr. aia _ 1. названiе какого-то растенiя (Кипшидзе<br />
1914, 193 (397)); yvavili (anTelava 2006, 5); 2. qalis<br />
saxeli (Wanturia 2006, 13).<br />
Cemi Sromis wina nawilSi (kvaSilava 2008, 217-218;<br />
www.kvashilava-gia.com) festosis diskos naxat-niSanTa<br />
amokiTxvisTvis warmodgenilia 5.2.1-5 algoriTmi,<br />
romelic, rogorc cnobilia, warwerebSi iTvaliswinebs<br />
naxat-niSnebis vertikalur Tu horizontalur<br />
poziciebs. mzisa da varskvlavis aRmniSvnel naxatniSnisTvis,<br />
PHD38 rvafurcliani vardulisTvis,<br />
kretuli damwerlobis 315[1]ARCH S (2/14) 01/CMS<br />
II, I, 391 da F21DE (261[11]CR()S(3/3)09/CMS XII, 110)<br />
ieroglifebisTvis, aseve A xazovani damwerlobis<br />
A044/F0672 niSnisTvis vertikaluri an horizontaluri<br />
poziciebi ar gansxvavdeba. amitom algoriTmis<br />
5.2.5 wesisa da zemoT mocemuli masalis mixedviT, es<br />
niSnebi Cem mier amoikiTxeba rogorc Sesabamisi ormarcvliani<br />
sityva [*a a].<br />
i. bigaim (2008, 22, 36) diskos PHD38 naxat-niSani<br />
daukavSira berZn. yvavilsa da berZn.<br />
varskvlavs. igi Seadara kviprosuli marcvlovani<br />
damwerlobis [a] niSans da amoikiTxa rogorc [a]/<br />
[ai] marcvali.<br />
amokiTxvis marTebulebas agreTve adasturebs is,<br />
rom A xazovani damwerlobis A044/F0672 niSani<br />
aris kviprosuli damwerlobis [a], [i], [e] da<br />
[sa] niSnebisa da B xazovani damwerlobis [i] niSnis<br />
ligatura da mas amovikiTxav rogorc [a-i-e-sa]<br />
kompleqss, rac SeiZleba iyos berZn. _ aia.<br />
metad sainteresoa, agreTve, A xazovani damwerlobiT<br />
Sesrulebuli SY Za 2 (HM 3429) arqeologiu-<br />
213
i masalis d striqonSi mocemuli forma (GORILA<br />
1985, V, 64-65; agreTve ix. KH 97a.1: Younger 2008-2010).<br />
radgan A008/F0615 da A057/F0692 niSnebi sawyisi<br />
poziciidan (ix. niSani: Evans 1895, 80, tab. I, 8) 90 0 -<br />
iT aris Semobrunebuli, e.i. niSnebi vertikalurad<br />
aris warmodgenili. algoriTmis 5.2.2 wesis mixedviT,<br />
A008/F0615 culi Cem mier amoikiTxeba rogorc<br />
Sesabamisi proto-qarTv.-kolx. *a·rgan formidan<br />
mxolod pirveli marcvali [*a] (kvaSilava<br />
2009, 305-307), xolo A057/F0692 niSani savaraudod<br />
_ rogorc [* a]. ase rom, kompleqsi Cem mier amoikiTxeba<br />
rogorc [*a a].<br />
Sesabamisad, k. kretaze, knososSi aRmoCenili KN Za<br />
18 (HM 2597) arqeologiur masalaze A xazovani damwerlobiT<br />
amokawrul warweras<br />
(GORILA 1982, IV, 12-13), romelsac Tu Semdegi<br />
saxiT aRvadgen<br />
, algoriTmis<br />
5.2.2 da 5.2.5 wesebis mixedviT amovikiTxav<br />
rogorc [/* a-a- a a a-/// a a- a-.-//-.-//] _ `... ia-aia,<br />
aia(RvTaeba)- ... ia, ia ua- ...~ religiur misamRers, 1<br />
romelic SesaZlebelia ukavSirdeba RvTaeba aias<br />
kults.<br />
am warweraSi algoriTmis 5.2.2 wesis mixedviT<br />
CH037/F209A da A054/F068B saxlis niSnebi Cem mier<br />
amoikiTxeba rogorc Sesabamisi proto-qarTv.-kolx.<br />
* a-da formis mxolod pirveli marcvali [* a].<br />
* a-da formas kanonzomierad Seesatyviseba megr.<br />
1 . Sdr. qarTuli xalxuri simReris, `krimanWulis~ misamRers:<br />
iao-uao-s.<br />
214
* ode > ude _ saxli 1 Semdegi procesebis Tanaxmad:<br />
1. -*a >-e kontraqcia, sadac -* saxelobiTi brunvis<br />
niSania (Sdr.: Кипшидзе 1914, 08 (60); Deeters 1926, III,<br />
1927, IV, 68; Ciqobava 1936, 30; Tofuria, 1954, VI, 448,<br />
450-451; gamyreliZe, maWavariani 1965, 165, 165 2-5 , 166,<br />
166 3 ; kvaSilava 2008, 225); 2. * a>o (Sdr. gamyreliZe,<br />
maWavariani 1965, 43); 3. o>u (Sdr.: gamyreliZe, ma-<br />
Wavariani 1965, 289, 289 3 , 290-291; kvaSilava 2009, 302).<br />
Cem mier amokiTxvas gavamagreb imiTac, rom j. iangerma<br />
(2008-2010) es warwera, romelic aris ][••]- •<br />
[•••]- • -[ ][•][ saxis, amoikiTxa rogorc ][••]-JA •<br />
[•••]-JA • JA-WA-[ ][•][ `savaraudo religiuri teqsti~.<br />
amokiTxvis marTebulebas agreTve adasturebs sa-<br />
Tanado miken. berZn. , da niSnebis gaJRereba. m.<br />
ventrisma B xazovani damwerlobis B008/10000,<br />
B057/1000A da B054/10037 niSnebi Sesabamisad amoikiTxa<br />
rogorc [a], [ja] da [wa].<br />
amdenad, festosis diskos warweraSi PHD38<br />
rvafurcliani vardulis naxat-niSans amovikiTxav<br />
rogorc [*a a] formas da is aris mze-qveynis, aias,<br />
mogvianod kolxeTis, saqarTvelos Zveli saxelwodeba,<br />
romelsac Seesabameba berZn. , naT. br.<br />
(Sdr.: herodote I, 2; II, 103-105; VII, 193, 197;<br />
apolonios rodoseli I, 174; II, 417, 422, 1094, 1141,<br />
1185, 1267, 1277; III, 306, 313, 1061; IV, 33, 255, 277-278; yauxCiSvili<br />
1964, 9-14; 1970, VIII, 2-4; yauxCiSvili 1960,<br />
18-19, 48-49; 1976-b, 12, 18-19; uruSaZe 1964, 6-8, 10, 63-64;<br />
1970, 28-29, 347 10 ; lorTqifaniZe 2000, 9 1 ; 1986, 43; Гам-<br />
1 . Sdr. proto-qarTv.-kolx. * ad-a : saerTo-qarTv. *y ed- (fenrixi,<br />
sarjvelaZe 2000, 535-536; Ciqobava 1936, 19). Sdr. ude: oda<br />
_ saxli.<br />
215
крeлидзе, Иванов 1984, II, 907, 907 1 , 908; gordeziani 2007,<br />
III, 469, 473).<br />
aqve aRvniSnav, rom rvafurcliani varduls<br />
agreTve miviCnev aias samefo ojaxisa da Zalauflebis<br />
aRmniSvnel simbolod.<br />
qvemoT warmovadgen aia formis semantikur paralelebs:<br />
berZn. , naT. br. _ aia anu ea, 1 kolxeTis<br />
qalaqi (evmelosi; EGF 1877, I, 188 da Smd., 2; uruSaZe<br />
1948, 224 96 ; 1964, 103);<br />
berZn. , naT. br. _ aia, qalaqi TesaliaSi,<br />
Zvel saberZneTSi, pelazgebis samkvidrebelSi (stefane<br />
bizantieli `eTnika~; Meinekius 1849, 36, 37, 20-21;<br />
uruSaZe 1964, 230);<br />
berZn. _ aia, gazafxulis nimfa, romelic uyvarda<br />
mdinaris kolxur RvTaebas, faziss; aia, kun-<br />
Zuli kolxeTSi (Flaccus V, 426; Smith 1869, I, 22);<br />
berZn. , naT. br. 2 (homerosi, `iliada~ VIII,<br />
1; apolonios rodoseli I, 580; Owen 1851, 147; Merkel<br />
1854, 30, 580; uruSaZe 1970, 66, 580), berZnuli wyaro-<br />
1 . aia formas kanonzomierad Seesatyviseba ea. es Sesatyvisoba<br />
aixsneba imiT, rom zanurSi, ufro xSirad ki megrulSi mimdinareobs<br />
ai->e- (agreTve -ai>-e da -ai->-e-) kontraqcia. mag.,<br />
qarT. maisi > megr. meesi > mesi, romelic miCneulia qarTulidan<br />
megrulSi nasesxeb formad (Ciqobava 1942, 154; gamyreliZe,<br />
maWavariani 1965, 165, 166; qajaia 2001, I, 23; Sdr.: Кипшидзе 1914,<br />
08(60); Deeters 1926, 1927, 68; agreTve ix. : Ciqobava 1936, 30; axvlediani<br />
1956, 179; Tofuria 1954, 448, 450-451).<br />
2 . agreTve ix.: homerosi, `iliada~ II, 162, 178; III, 243-244; IV,<br />
172; VIII, 1; IX, 506; XI, 817; XV, 740; XVI, 539; XXII, 327, 742; XXIV,<br />
695; `odisea~ I, 41, 75, 203; IV, 262, 521; X, 236, 472; XI, 301; XVIII,<br />
145; XIX, 301; XXI, 62-63; XXIII, 353; XXIV, 290; Цымбурский 2005,<br />
309-311 da Smd.<br />
216
ebis mixedviT, dasturdeba, rom es aris (yauxCiSvili<br />
1952, IV, II, 315; uruSaZe 1948, 224 96 ; 1964, 479)<br />
anu doriuli , 1 romlis ionuri formaa , rac<br />
niSnavs `miwas~, `dedamiwas~ (Theopompi 340; Müllerus<br />
1841, 332, 340; Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3; Smith<br />
1870, II, 195; Вейсман 1899, 2006, 27, 261, 270, 298; MHM<br />
1991, I, 300; uruSaZe 1964, 319; gordeziani 1999, 53; 2007,<br />
III, 473);<br />
berZn. / _ gaia/gea/ge, dedamiwa, qalRvTaeba,<br />
kolxTa udidesi saficari (apolonios rodoseli<br />
III, 714-417; Schol. ad. Apoll. Rhod. III, 714; Merkel<br />
1854, 169-170, 714-717; 467, 714; uruSaZe 1964, 514; 1970,<br />
350 15 , 364; lorTqifaniZe 1986, 128 8 ; Smith 1870, II, 195);<br />
miken. berZn. Aiwa _ [a 3 -wa] KN C 973 (Ventris,<br />
Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert 2005, 168), 2 romelic<br />
amoikiTxeba rogorc , Aia – aia, xaris metsaxeli<br />
(Цымбурский 2005, 309);<br />
miken. berZn. Aiwjā _ [a 3 -wa-ja] PY En 74.22 (S74-<br />
H1/S.1), [a 3 -wa- Semdegi niSani ver ikiTxeba] PY Eo<br />
160.2 (H41/S.41) (Ventris, Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Ise-<br />
1 . Sdr. megr.: ga _ gora, borcvi (SaraSeniZe 1983, 40-41), goraki,<br />
seri (qajaia 2001, I, 277).<br />
2 . e. benetisa da GORILA-s mixedviT mocemulia Tixis firfitebis<br />
numeracia da Semdegi Semoklebani: a 3 = ai; HT = hagia triada,<br />
HM = heraklionis muzeumi, KH = xania, KN = knososi, MY = mikeni,<br />
PY = pilosi, SY = simi, TH = Tebe; adamianTa aRmniSvneli<br />
ideogramebi warmoadgens A da B klasebs, Sinauri cxovelebis<br />
ideogramebi _ C da D klasebs, marcvleulis ideograma _ E<br />
klass, marcvleulisa da sxva produqtebis ideogramebi _ F da<br />
G klasebs, brinjaosa da oqros ideogramebi _ J klass, tansacmlis<br />
ideograma _ L klass, sxvadasxva WurWlis ideogramebi<br />
_ T klass, samxedro aRWurvilobis ideogramebi _ R da S<br />
klasebs da a. S. (ix. CoTaliSvili 2003, 184).<br />
217
aert 2005, 168), romelic s. hilerma (1991, 214) da v.<br />
cimburskim (2005, 308) amoikiTxes rogorc ,<br />
Aiaia (Sdr.: Isebaert 2005, 168; gordeziani 2007, III, 481;<br />
gordeziani 1999, 100; gordeziani 2009, 78) _ aiaia,<br />
`RvTis mona~ qalis saxeli (Efkleidou 2004, 61; gordeziani<br />
2009, 79, 79 20 );<br />
berZn. , naT. br. _ kunZuli aiaia (homerosi,<br />
`odisea~ X, 135; XII, 4; apolonios rodoseli<br />
III, 1074; Perrin, Seymour 1897, 77, 99; 135; Vocabulary, 58;<br />
79, 72; 84, 1; gordeziani 2007, III, 475);<br />
berZn. , naT. br. _ aiaia, kirkes da<br />
medeas epiTeti (homerosi, `odisea~ IX, 32; ix. qvemoT);<br />
aqad.-babil. [ d a·a], d A-ya, d A-i-ya, d Aya _ aia,<br />
dedaRvTaeba, mze-qalRvTaeba, mze-RvTaeba SamaSis<br />
meuRle (Black, Green 1992, 173; Нозадзе 2007, 63; gordeziani<br />
1999, 53);<br />
urart. [ d a-i-a] _ RvTaeba aia (miwis RvTaeba);<br />
A-i-e – miwaSi (Sayce 1882, 683);<br />
aqad.-babil. [ d e 2·a] 1 (Leick 1998, 37; DDD 1999,<br />
126; Collon 2007, 1) _ RvTaeba ea, `wylis saxli~ (Sumer.<br />
1 . e. kingi (1888, 8, 58-59), J. botero (2004) da sxvebi varaudoben,<br />
rom am SemTxvevaSi dasavleT semituri (qanaanuri) gamoTqma<br />
ebr. [yah] aris aqad. ea anu Sumer. [ d en·ki/gi 5 ] (Civil<br />
2009, 15; PSD) _ enqi, miwis ufali (Sumer. en _ ufali; ki _ miwa:<br />
Halloran 2006, 6, 12; MHM 1992, II, 662). [yah] ibrunvis semituri<br />
daboloebiT yahw = yahu, romelic SeiZleba Camoyalibebuliyo<br />
Zveli aRTqmis [jhwh] TanxmovanTa mimdevrobis formaSi<br />
(biblia, gamosvla 3.14:<br />
[’ahyh ’ašr ’ahyh] _ me var,<br />
romelic var; fsalmuni 111.1: [halelu-yah] _ adideT ufali<br />
RmerTi!). [yah] aseve ereodaT ugaritul Áam formasTan, mdinarisa<br />
da zRvis RvTaebasTan, romlis adrindeli saxeli sul<br />
cota erT uZveles wyaroSi mainc iyo Ya(h)w/Ya’a (dasavleT-<br />
218
a _ wyali; a, a-a – mama; e 2 _ saxli; taZari: King 1888, 22,<br />
51; Halloran 2006, 3, 71; ETCSL);<br />
ebr. [’ayh], Aiah, Ajah, Aia – saxeli aia (biblia,<br />
dabadeba 36.24; I neStTa 1.40; II mefeTa 3.7; 21.8, 10);<br />
ebr. [‛yh], Hai, Ai, Aija, Aia _ toponimi<br />
(biblia, neemia 11.31);<br />
Zv. ind. Āyú _ sicocxlis Zala (MHM 1991, I, 146);<br />
ugar. ayaku; xurit. Ayakun _ RvTaeba (Нозадзе 2007,<br />
64);<br />
xurit. d A·a·ak·ki, ayakki _ sakulto sagani taZarSi<br />
(Нозадзе 2007, 64);<br />
xeT. ayakki _ sakulto sagani taZarSi; iSTaris<br />
epiTeti (Hoffner 2009, 2; tatiSvili 2006, 1, 23);<br />
xeT. GIŠ e a-, GIŠ eya(n)- _ eia, mardmwvane wminda xe,<br />
urTxeli (), romlis kults ukavSirdeba sakraluri<br />
cxvris tyavis rituali (Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II,<br />
907, 582; tatiSvili 2007, 2, 5); igi gamoiyeneboda erTgvar<br />
simbolod sxvadasxva moqalaqeobrivi movaleobebisgan,<br />
mag., gadasaxadebebisgan da yoveldRiuri<br />
Sesasrulebeli samuSaosgan gaTavisuflebisas (Hoffner<br />
2009, 8);<br />
semituri zmnuri Ziri * wy > * yy- > ebr. [hyh-], romelic niSnavda<br />
`yofnas~, `sicocxles~, am SemTxvevaSi niSnavs `gazafxuls~,<br />
`wylis Tavze molivlives~; Sdr. biblia, dabadeba 1.2; 3.20:<br />
[ wh] _ eva). Tumca eac da Áamic wylis RvTaebebia. ea iyo Semoqmedi<br />
da miwisqveSidan momdinare mtknari wylis RvTaeba,<br />
xolo enqi iyo miwis gamanayofirebeli RvTaeba (http://en.wikipedia.org/wiki/Enki).<br />
Teodorite kvirelma (Haereticarum fabularum compendium 241,<br />
1673) dawera ebr. TanxmovanTa mimdevrobis ekvivalenturi<br />
formebi: [iao] da [aia]; agreTve ix. diodore sicilieli<br />
I, 94: [iao].<br />
Sdr. ebr. [yah]: egvipt. [ỉ‛ ] _ mTvare.<br />
219
megr. aia-JaSxa/aia-JeSxa; svan. aia-miSladeR, aiamiSlad<br />
R _ aia-mzis dRe, warmarTuli dResaswaulis<br />
sadidmarxvo kvira dRis saxeli 1 (Кобалія 1903, 103;<br />
Кипшидзе 1914, 229 (433), 193; qajaia 2001, I, 169; miqelaZe<br />
1974; anTelava 2006, 5; gordeziani 1999, 53;<br />
2007, III, 474).<br />
5. qveyana aias adgilmdebareobis Sesaxeb<br />
ramdenadac festosis diskos warweraSi PHD38<br />
rvafurcliani vardulis naxat-niSans amovikiTxav rogorc<br />
[*a a] formas, romlis mniSvnelobaa qveyana aia.<br />
qvemoT ganvixilav mis geografiul adgilmdebareobas.<br />
amisTvis aucilebelia Zvel berZen avtorTa cnobebis,<br />
asuruli da urartuli wyaroebisa da am masalebis<br />
mecnierTa mier analizis Sedegebis warmodgena<br />
(ix. lorTqifaniZe 1986, 30-76).<br />
herodotes (aia _ kolxeTi: I, 2; VII, 193, 197;<br />
kolxebi: II, 103-105; III, 97; IV, 37, 40; VII, 79), apolonios<br />
rodoselis (aia: II, 422, 1094, 1141, 1185, 1267;<br />
1 . samegreloSi, afxazeTsa da svaneTSi aioba iyo erT-erTi warmarTuli<br />
dResaswauli, romelic imarTeboda baiobis _ bzobis<br />
wina kvira dRes. am dRes megrelebi da afxazebi gazafxulis yvavilebiT,<br />
iebiT Seamkobdnen sacxovrebel da sameurneo nagebobebs<br />
da yvavilebs yvelgan moabnevdnen ezoSi (anTelava 2006, 5.<br />
masala momawoda n. RambaSiZem, risTvisac mas guliTad madlobas<br />
movaxseneb), sruldeboda qvevris (lagvanis) dalocva (qajaia<br />
2009, IV, 24). n. anTelavas (2006, 5) miaCnia, rom aioba iyo gazafxulze<br />
mzis buniobisadmi miZRvnili dResaswauli. dResaswauli<br />
aia ixsenieba Semdeg megrul xalxur leqsSi (Кобалia 1903,<br />
103; Кипшидзе 1914, 188):<br />
220
III, 306, 1061; IV, 255, 277-278; kolxeTi: I, 174; II, 1277; III,<br />
313; IV, 33; aia _ kolxeTi: II, 417), strabonisa (XI, 1, 4;<br />
2, 1; 2, 14-18; 3, 2; 3, 4; 5, 5; 14, 4; 14, 15; XII, 1, 1; 3, 1-2; 3,<br />
13; 3, 17-18; 3, 28-29; 4, 3) da sxvebis (Euripid., Medea 2)<br />
cnobebis yovelmxvrivi analiziT s. yauxCiSvili (1964,<br />
9-14; 1970, VIII, 2-4), T. yauxCiSvili (1960, 18-19, 48-49;<br />
1976-b, 12, 18-19), ak. uruSaZe (1970, 28-29, 347 10 ; 1964, 6-8,<br />
10, 63-64) da oT. lorTqifaniZe (2000, 9 1 ; 1986, 32, 43,<br />
128 8 ; 1989, 213) asabuTeben, rom aia aris kolxeTis<br />
sinonimi ( / ) da aia aris am qveynis uZvelesi<br />
saxelwodeba, xolo kolxeTi _ SedarebiT axali<br />
(agreTve ix.: Smith 1896, 15; Perrin, Seymour 1897,<br />
Vocabulary, 3; Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II, 907, 907 1 , 908;<br />
Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 196 da Smd.;<br />
gordeziani 2007, III, 469, 473).<br />
berZnuli wyaroebze dayrdnobiT s. yauxCiSvili<br />
(1964, 13), ak. uruSaZe (1964, 6-10) da oT. lorTqifaniZe<br />
(2000, 9 1 ) weren, rom aia (resp. ea) iyo dasavleT saqarTvelos<br />
uZvelesi saxelwodeba.<br />
hekateos miletelis (Zv.w. VI s.) cnobis 1 mixedviT,<br />
m. janaSvili (1906, 3) wers, rom `mosxni (= mesxni _<br />
qarTvelebi) kolxis gvartomni arian. maSasadame,<br />
TviT kolxic yofila igive qarTveli~.<br />
berZnuli wyaroebis mixedviT, ak. uruSaZe (1948,<br />
224 96 ; 1964, 55), T. miqelaZe (1974, 72, 79-85, 164-168), T.<br />
yauxCiSvili (1976-a, 589) da oT. lorTqifaniZe (2000,<br />
9 1 ; 1986, 43; 1989, 219) weren, rom / _ aiakolxeTi<br />
mdebareobda evqsinis pontos anu Savi zRvis<br />
samxreT-aRmosavleT da aRmosavleT sanapiroebze.<br />
qvemoT ganvixilav sxvadasxva berZnul wyaroebs:<br />
1 . ` , ~ (Hecatæi fragmenta<br />
188, Müllerus 1841, I, 13; agreTve ix.: lomouri 1963; xazaraZe 1984).<br />
221
homerosi `odiseaSi~ (XII, 1-4; agreTve ix.: X, 135;<br />
XI, 70; Perrin, Seymour 1897, 135; Dindorf 1855, II, 457, 135,<br />
5-6) wers:<br />
`odes datova okeanis Rrma mdinareba da gadakveTa<br />
vrceli zRvis talRa, xomaldi miadga kunZul<br />
aiaie’s, sadac aisze Sobili eosis sasaxleSi ferxuli<br />
ewyoba da sadac heliosi aRmosvlas iwyebs...~<br />
(uruSaZe 1964, 176; 1970, 355 29 ).<br />
`[homerosis] es aRweriloba uTuod gulisxmobs<br />
aRmosavleTiT mdebare mxares, saidanac mze amodis...<br />
berZen komentatorTa cnobiT [resp. ] _<br />
aiaia [resp. aiaie] igivea, rac _ aia, oRond erTi<br />
marcvliT ganvrcobili... [es] oTxi taepi [`odiseidan~]<br />
imaze miuTiTebs, rom kirkes aiaia dasavleTSi<br />
(tireniis zRvaSi) ki ar aris sagulvebeli, aramed<br />
swored aRmosavleTSi, kolxeTSi... aia’s gadatana etruriaSi<br />
miTis gviandeli versiebis produqtia. rac<br />
Seexeba imas, rom homerosi aias (kolxeTs) kunZulis<br />
saxeliT moixseniebs, es dabrkolebas ar qmnis. antikur<br />
wyaroebSi kunZuli yovelTvis imas rodi niSnavs,<br />
rasac Cven vgulisxmobT dRes am sityvaSi, aramed<br />
iseT mxares, romelic zRvasa da mdinareTa Sorisaa<br />
moqceuli da gasasvlelad xmeleTis viwro yeliRa<br />
aqvs~ (uruSaZe 1964, 493 6 ; 1970, 350 11 , 355 29 ).<br />
citatas `odiseidan~ (IX, 31-32; Perrin, Seymour 1897,<br />
77, 99):<br />
222
_ `mayovnebda Tavis sasaxleSi aiaieli 1 grZneuli<br />
kirke, _ surda misi meuRle gavmxdariyav~ (uruSaZe<br />
1964, 174, 175, 178), evstaTi Tesalonikeli (Eustathius<br />
1825, 321, 1614, 14-19) ase ganmartavs:<br />
`... aiaie [ixmareba] kolxikes nacvlad adgilis<br />
saxelis mixedviT. aia kolxeTis qalaqia sxvebTanac<br />
da likofronTanac. 2 mis moqalaqe kacs hqvia aiamoqalaqe<br />
qals _ aiaia, xolo kirkes kunZulsac _<br />
aiaia amave kirkes gamo. sxvaTa Soris, Tu kunZul<br />
aiaias Tavdapirveli saxeli aris ori ai, [maSin]<br />
iqaur kirkesac mesame ai unda hqonoda, raTa yofiliyo<br />
aiaiaie, rac ar ixmareba misi cudi JRerado-<br />
1 . aiaieli aris kirkes (Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3; Smith<br />
1896, 15) da medeas epiTeti, romelic miRebulia aia sityvidan<br />
(Smith 1869, I, 23). mag., (homerosi `odisea~ XII, 268,<br />
273; Eustathius 1828, 15), (`odiseis~ IX, 32 sqolio;<br />
Dindorf 1855, II, 408, 32, 14-19; apolonios rodoseli IV, 559;<br />
Merkel 1854, 234) _ aiaieli kirke (uruSaZe 1964, 177; 1970, 278,<br />
279); (apolonios rodoseli III, 1136; Merkel 1854,<br />
190) _ aiaieli medea (uruSaZe 1970, 234, 235).<br />
2 . aseve ix.: Strabo I, 2.39; Schol. ad Eurip., Medea 2; Schol. ad. Apoll.<br />
Rhod. II, 417; Tzetz. ad Lycophr. 1024; EGF 1877, I, 189; Eustathius 1828,<br />
15; Bachmann 1830, 327, 1011-1046; Merkel 1854, 414, 417, 25-26; Jones<br />
1960, I, 166-167; uruSaZe 1964, 195, 238, 240, 304, 310, 325, 414.<br />
223
isa da ukve xsenebuli omonimis gamo. xolo geografosi<br />
[straboni 1 ] asaxelebs qalaq aias fazisTan da<br />
amiT imas ambobs, rom kolxeTis am aiasTan axlos<br />
aris kirkes kunZuli aiaiec~ (yauxCiSvili 1970, VIII,<br />
2; uruSaZe 1964, 183, 412; 1970, 355 29 ).<br />
`odiseis~ IX, 32 sqolioSi komentatori (Dindorf<br />
1855, II, 408, 32, 14-5) wers, rom `<br />
~ _ `aiaia xom kolxeTis qalaqia~ (uruSaZe<br />
1964, 177). mas miaCnia, rom kirkes samkvidrebeli<br />
aiaia ar mdebareobs centraluri italiis tireniis<br />
(etruriis) sanapirosTan axlos (uruSaZe 1964, 493 8 ).<br />
mimnermes TxzulebaSi, `nano~-s XI fragmentSi<br />
(Diehl 1954; uruSaZe 1964, 201, 202) weria:<br />
`TviT iasonic verasdros ver wamoiRebda diad<br />
sawmiss aiadan, Tumca tvirTmZime gza ganvlo zviadi<br />
peliasis uZnelesi davalebis Sesasruleblad; verc<br />
okeanes lamaz nakads ver miaRwevdnen [argonavtebi,<br />
medeas siyvaruls rom ar eSvela]... 2 aq mali heli-<br />
1 . ix.: straboni I, 2, 10, 39; Hamilton 1854, 31-32, 72.<br />
2 . `kuTxovan frCxilebSi Casmuli sityvebiT elegiis naklulovani<br />
adgili Seavso g. kaibelma (1887, 510), romelmac amisaTvis<br />
gamoiyena apolonios rodoselis `argonavtikis~ III, 2-3 taepebi:<br />
... _ `... waiRo iasonma<br />
medeas siyvarulis wyalobiT sawmisi [kolxeTidan] iolkosSi~<br />
(uruSaZe 1964, 301 * ; 1948, 110; 1970, 176, 177). Sdr.: hesiode, `Teo-<br />
224
osis sxivebi Zevs oqros darbazSi, aietis qalaqSi,<br />
okeanes sanapiroze, sadac waremarTa RvTaebrivi iasoni~<br />
(uruSaZe 1964, 201, 202).<br />
Zv.w. VIII s.-Si evmelos korinTeli (Corinthiaca 2;<br />
Schol. ad Pind. Ol. XIII, 74; Tzetz. ad Lycophr. 174; EGF 1877,<br />
I, 188, 189; uruSaZe 1964, 194, 2a; 195, 2b) da Zv.w. VI-V<br />
ss.-Si pindare (uruSaZe 1964, 203, piTiuri IV, 15-22;<br />
213, Str. 10, 210-215; Wheelwright 1830, 104, 21; Colin 1841,<br />
187, Str. 10) moixsenieben Savi zRvis aRmosavleT sanapirosTan<br />
mdebare qveynis saxels _ kolxeTs 1 (uru-<br />
SaZe 1948, 224 1 , 23; Smith 1854, I, 642-643).<br />
herodote (I, 2; VII, 193, 197; Godley 1920, 4; 1938, 510,<br />
514) wers:<br />
`grZeli xomaldiT moscures [argonavtebma] aiakolxidaSi,<br />
mdinare fasisTan, da iq, rodesac gaakeTes<br />
is, ris gulisTvisac movidnen, moitaces mefis<br />
asuli medeÁa... eseni micuravdnen aiaSi, kolxidaSi,<br />
sawmisisaTvis... movida es kitisorosi aia _ kolxidadan...~<br />
(yauxCiSvili 1975, 37; 1976-a, 472, 473).<br />
gonia~, 992-996 (Evelyn-White 1914, 14; uruSaZe 1964, 187); straboni I,<br />
2, 40 (Hamilton 1854, 73).<br />
1 . kolxeTi an kolxebi ix., mag., Herod. I, 104; II, 104;<br />
Lycophr., Alexandra 1022 (Bachmann 1830, 215; uruSaZe 1964, 301); Strabo<br />
XI, 2, 17-18 (Kramer 1852, 10, XI, 2, 17-18); Schol. ad. Apoll. Rhod. III, 1040<br />
(Merkel 1854, 474, 20-23); da sxvagan. - (Suida 1705,<br />
II, 341) _ kolxeTi - lazeTi.<br />
225
apolonios rodoseli (II, 417-418, 1246-1250, 1260-<br />
1261, 1266-1270; III, 1135; IV, 277-281; Merkel 1854, 91, 133,<br />
134, 190, 219) wers:<br />
226
`aia _ kolxeTi xom zRvisa da miwis dasalierSi<br />
mdebareobs... da ai, ukve gamoCnda pontos ukiduresi<br />
yure da kavkasiis mTebis maRali mwvervalebic aRimarTnen.<br />
aq spilenZis borkilebiT pirquS kldeebze<br />
mijaWvuli promeTe Tavisi RviZliT kvebavda arwivs,<br />
romelic ganuwyvetliv miiswrafoda misken... RamiT,<br />
[argonavtebma] argosis gamocdilebis wyalobiT, miaRwies<br />
farTod momdinare faziss da pontos ukidures<br />
sazRvars... [gmirebs] xelmarcxniv ekavaT maRali<br />
kavkasioni da aias qalaqi kÂtaiisi 1 ; aqve iyo are-<br />
1 . aseve berZnul wyaroebSi daculi formebia: , ,<br />
, , , , , , da<br />
sxva (ix.: Lycophron 1312; Bachmann 1830, 335, 1312; Merkel 1854, 99, 399,<br />
403; 413, 399, 26-27, 32, 34; Schol. ad. Apoll. Rhod. II, 399; Orpheus 1764, 116,<br />
819; Eustathius 1825, 161, 1493, 49; 1828, 275; Suida 1705, II, 404), romlebsac<br />
Seesabameba qarT. quTa-is-i; imer. quTe-is-i; megr. quTe-S-i; svan. quT-<br />
S (Sdr.: yauxCiSvili 1964, 50; uruSaZe 1964, 6, 28, 66, 103, 138, 182, 295,<br />
296, 301, 304, 310-312, 324, 326, 474, 481, 493 12 da Smd.; 1970, 28-30, 128, 345 35 ,<br />
373; 1948, 218 28 da Smd.; gordeziani 1999, 98, 101; 2007, III, 471-472); Sdr.<br />
227
erZn. : quTa _ Sumeris uZvelesi qalaqi (biblia, IV mefeTa<br />
17.24); megr. quTa _ kacis saxeli (Wanturia 2006, 71).<br />
friqses Svilis saxelis variantebSi / (Herodotus<br />
VII, 197; Strabo XII, 3, 10; uruSaZe 1964, 285, 432, 488; gordeziani<br />
2007, III, 471 2 ) da am formebidan warmoebul toponimSi T.<br />
yauxCiSvili (1957, 19-20) gamoyofs - Zirs da gamoTqvams mosazrebas,<br />
rom toponimi sakmaod adre iyo cnobili (agreTve<br />
ix.: uruSaZe 1970, 373; gordeziani 1999, 98).<br />
metad sayuradReboa is, rom d. pakardi (1974, 148, 153) k. kretaze<br />
aRmoCenili A xazovani damwerlobiT Sesrulebul firfitebze<br />
adasturdebs Semdeg formebs: [KI-TA-I] HT 123a.1-2 (HM<br />
1367+ 1371) da [KU-TA- Semdegi niSani ver ikiTxeba]<br />
HT 115b.4 (HM 1360) (GORILA 1976, I, 190-191; 210-211; Younger 2008-<br />
2010), romlebic Sesabamisad daukavSira miken. berZn.: [ku- ạ-ijo]<br />
KN As (2) 1517.7 (s. 102); [ku-ta-i-to] KN C 902.10 (s. 201), Xd 146.2<br />
(DMic 2 ; Isebaert 2005, 156, 161) da [ku- ạ - Semdegi niSani ver ikiTxeba]<br />
KN X 5534.1, X 9443.1, X 9321 (DMic 2 ), xolo eseni amoikiTxes<br />
rogorc , (Sdr.: Лурье 1957, 205; uruSaZe 1964, 138 91 ;<br />
1974, 373; gordeziani 1999, 101; 2007, III, 472; gordeziani 2009, 79 21 ).<br />
aseve dasturdeba Semdegi miken. berZn. formebi: [kuta-i-si-<br />
Semdegi niSani ver ikiTxeba] KN X 7891; [ku-ta-i-si- ọ]<br />
KN X 7891; [ku-ta-si-jo] KN Da 1394.B (s. 117), Dv 1237.B (s. 117);<br />
[ku-ta-ti- Semdegi niSani ver ikiTxeba] KN X 1538.1;<br />
[ku-ta-ti-ja-qe] KN G 820.3; [ku-ta-ti-jo] KN As (2) 1516.12, Ga (2)<br />
419.2b, Ga (2) 673.1, Wb 5662, X 7897.b; [ku-ta-to] KN Ce 59.2b da<br />
sxva (DMic 2 ; agreTve ix.: Ventris, Chadwick 1953; Лурье 1957, 205; Isebaert<br />
2005, 156, 160, 161; uruSaZe 1974, 373; 1964, 138 91 ; 493, 394, 499 31 ;<br />
gordeziani 1999, 101; 2007, III, 472); berZn. , ,<br />
(gordeziani 2009, 79, 79 21 ; CoTaliSvili 2003, 107).<br />
berZnul wyaroebze dayrdnobiT ak. uruSaZe (1964, 138 91 ) wers,<br />
rom zemoT mocemuli miken. berZn. formebi pelasguri warmomavlobisa<br />
Cans; kreta pelasgTa samkvidrebeli iyo da masTan qarTvelur<br />
tomebs mravali Zafi akavSirebda (janaSia 1959, III, 193).<br />
r. gordeziani (1999, 101; 2007, III, 472-473; 2008, IV, 105) kolxur<br />
-sa da kretul -s adarebs saerTo-qarTvelur<br />
*quTais-s.<br />
228
sis veli da am RmerTis wmida Walaki, sadac gvele-<br />
Sapi fxizlad icavda muxis foTlebiT Seburvil totebze<br />
Camokidebul sawmiss... heras hqonda gadawyvetili,<br />
rom aiaieli medeas samSoblo miwa daetovebina<br />
da peliasis dasaRupavad wminda iolkosSi misuliyo...<br />
xolo aia axlac mtkiced dgas da aq [cxovroben]<br />
im [egviptel] vaJkacTa Camomavalni, romlebic<br />
man [faraonma sesostrisma] aiaSi samosaxlod daamkvidra.<br />
1 amaT Senaxuli aqvT TavianTi mamaTgan naweri<br />
kirbebi, romlebzedac irgvliv mogzaurTaTvis na-<br />
Cvenebia zRvisa da xmeleTis yvela gza da sazRvari~<br />
(uruSaZe 1970, 129, 173, 235, 265, 351 7 , 352 8 ).<br />
apolonios rodoselis `argonavtikis~ sqoliasti<br />
(Schol. ad Apoll. Rhod III, 1074, 1093; Merkel 1854, 474,<br />
1074, 28-30; 476, 1093, 1-3) aiaias kunZulis saxelze<br />
aseT ganmartebebs gvaZlevs:<br />
`fazisSi aris kunZuli aiaia, sadac ido sawmisi.<br />
[aiaia] kolxTa dedaqalaqia~ (uruSaZe 1964, 330);<br />
1 . `aia ki axlac rCeba _ [argosi] ambobs, rom aia sesonqosisis<br />
[egvipt.<br />
_ sesostrisi] droebidan mokidebuli<br />
uryevad dgas da misi mkvidrni sesonqosisis mier<br />
Camosaxlebul [egviptelTa] STamomavalebi arian...~ (Schol. ad<br />
Apol. Rhod. IV, 277; Merkel 1854, 497, 277, 6-8; uruSaZe 1964, 332).<br />
Sdr.: herodote II, 103-105; pliniusi ufrosi XXXIII, 15, 52<br />
(Bostock, Riley 1857, 93-94); agreTve ix. lamberti 1991, 14-15.<br />
229
`kunZul aiaias: metobs marcvali ai, vinaidan<br />
aris aias kunZulis. aia kolxTa dedaqalaqia. moixsenieba<br />
kunZuli fazisSi, sadac, rogorc ferekide<br />
ambobs, sawmisi [iyo]~ (uruSaZe 1964, 257).<br />
stefane bizantieli `eTnikaSi~ (Meinekius 1849, 36,<br />
16-28; Holstenius, Berkelius 1885, 24, 29-31) aiaze wers:<br />
`aia: kolxTa qalaqi, aietis dafuZnebuli, [Savi]<br />
zRvisgan daSorebulia samasi stadioniT; mas Camoudis<br />
ori mdinare: hipposi [cxeniswyali] da kÂaneosi<br />
[texuri], romlebic [qalaqs] naxevarkunZulad hqmnian...~<br />
(yauxCiSvili 1936, III, 274; uruSaZe 1964, 230; agreTve<br />
ix.: uruSaZe 1948, 218 29 da Smd.; Lordkipanidze<br />
2000, 15, sur. 1).<br />
aqve warmovadgen k. kretze aRmoCenili zogi warweris,<br />
agreTve asuruli da urartuli warwerebis<br />
amokiTxvis magaliTebs.<br />
d. pakardma (1974, 146) k. kretaze, hagia-triadaSi<br />
aRmoCenili A xazovani damwerlobiT Sesrulebuli<br />
HT 117 (HM 1364) firfitis a7 striqonSi mocemuli<br />
forma [KU-KU-DA-RA] 1 (GORILA 1976, I, 196-197)<br />
daukavSira miken. berZn. formebs: [ko-ki-da] KN<br />
Sd 4403.a (L 128); KN So (1) 4430.a (L 130) da [ko-kide-jo]<br />
KN Fh 5465 (141) (Evans 1952, II, pl. XIV, 04.03;<br />
CoMIK 1990, II, 204, 216; DMic 2 ), romlebic o. landaum<br />
(1958, 72), s. hilerma (1991, 214, 214 53 ) da sxvebma Sesabamisad<br />
amoikiTxes rogorc , _<br />
1 . Sdr. miken. berZn. anTroponimi [ku-ka-da-ro] KN Uf (2)<br />
836.b (122) (DMic 2 ; Younger 2008-2010).<br />
230
kolxida, kolxideli (Sdr.: gordeziani 1999, 100;<br />
2007, III, 470; gordeziani 2009, 76, 76 7 , 77).<br />
T. gamyreliZem (1999; 2002, 45-46; 2004), uaxlesi gamokvlevebis<br />
Tanaxmad, kolxuri saxelmwifoebriobis<br />
arseboba Zv. w.-is XV s.-Si ivarauda, ramdenadac<br />
mikenuri epoqis berZnul warwerebSi (Zv. w. XV-XIV<br />
ss.) dokumenturad dasturdeba mravali saxeli, romlebic<br />
`argonavtebis miTidan~ iyo cnobili, maT Soris<br />
iseTi saxelebi, rogoricaa `(qveyana) aia~, `kolxida~,<br />
`iasoni~ (miken. berZn. [i-wa-so] KN Xd 7756;<br />
PY An 519.8, 654.17, 661.3 (S657-H 1), PY Cn 655.6 (S719-H<br />
1); berZn. , ) da sxva.<br />
asuruli lursmuli warwerebis (tiglaTfileser<br />
I, Zv. w. 1115/1114-1077/1076) yovelmxrivi analiziT g.<br />
meliqiSvili (1954, 22 da Smd., 407-408; 1970, I, 369, 369 3 ,<br />
370) amoikiTxavs Kil i 1 (Kir i: Luckenbill 1926, I, 92, 270)<br />
1 . `saWiroa aRvniSnoT, rom bevri mkvlevari [mag., C. F. Lehmann-Haupt,<br />
И. М. Дьяконов da sxvebi] Kil- i saxels ab- i-s saxiT<br />
kiTxulobs. pirvel niSans ( ), romliTac es saxeli iwereba,<br />
Kil-Tan erTad ab da zogi sxva marcvlis mniSvnelobac gaaCnia~<br />
(meliqiSvili 1970, 369 3 ).<br />
tiglaTfileser I erT-erT warweraSi ambobs: `TuqulTiafileSara,..<br />
romelmac daipyro ab i-s qveyna did zRvamde~. g. meliqiSvilis<br />
(1970, 367-369) mier Seswavlili asuruli warwerebis<br />
mixedviT, `didi zRva~ aris `zemo zRva~ da mas miaCnia, rom `zemo<br />
zRva~ Savi zRvaa.<br />
vfiqrob, rom zemoT mocemul warweraSi imave lursmuli<br />
niSnebiT SesaZloa aRiniSneba qveyana ab i (Sdr. ab- i/a, a-<br />
ab- i/a-: CAD 1956, 6, 15), romelic ar mdebareobda vanis tbis<br />
samxreT-dasavleTiT da, albaT, masSi igulisxmeba xalibebis<br />
( : herodote I, 28; Suida 1705, III, 652; yauxCiSvili 1952, IV,<br />
II, 324) qveyana.<br />
Cems mosazrebas gavamagreb imiTac, rom asur. ab- i-s Zirs,<br />
sadac - i xuritul-urartuli kuTvnilebis sufiqsia (meliqiSvi-<br />
231
formas, romelsac aigivebs -Tan (agreTve ix.:<br />
lorTqifaniZe 1986, 45; gordeziani 2007, III, 469; gordeziani<br />
2009, 79-80).<br />
urartuli lursmuli warwerebis (sarduri II, Zv.<br />
w. 750-748 da 744-742) mixedviT, g. meliqiSvili (1962,<br />
320 da Smd.; 1970, I, 386-389, 39-40; 2004, 98, 107-109) Qul a 1<br />
formas aigivebs -Tan (Лордкипанидзе 1989, 219,<br />
210; Lordkipanidze 1991, 110; lorTqifaniZe 1986, 44;<br />
lorTqifaniZe 2007, 149; agreTve ix.: Salvini 1995, 70;<br />
gordeziani 2009, 80).<br />
6. saxeli aietis warmomavlobis Sesaxeb<br />
Zvel berZnul wyaroebSi dadasturebulia saxeli<br />
/ _ aieti, romelic nawarmoebia _<br />
aia qveynis saxelidan.<br />
li 1970, 382, 364), Seesatyviseba berZn. -i. marTlac, kolx.<br />
*xal b- > *xa b- > *xab-, sadac -*l - > -* - > -ø- procesi refleqsuria.<br />
es procesi amJamadac dasturdeba megruli enis senakuri<br />
kilos banZur-martvilur TqmaSi. mag., Zalami/ZalÁami/<br />
ZaÁami/Zaami/Zami _ Zalian (Кипшидзе 1914, 373; qajaia 2001, I, 18;<br />
2002, II, 372, 374).<br />
yovelive zemoTqmulis Semdeg, vfiqrob, rom misaRebia asuruli<br />
lursumuli niSnebis orive amokiTxva: KUR Kil- i da KUR abi.<br />
es formebi ukavSirdeba qarTveluri tomis, xalibebis qveynis<br />
saxels, kolxeTs, romelic mdebareobda `did zRvasTan~<br />
(Sav zRvasTan).<br />
1 . urart. KUR qul- a-i, KUR qu-ul- a-i-di, KUR qu-ul- a- a-li-e- i – kulxa<br />
(155 C, 2; 155 D, 3, 6, 9: Марръ, Opбелі 1922, 47-51; Sayce 1929, 95-96;<br />
Меликишвили 1953, #4; Арутюнян 2001, 519), romlebSic [o] xmovnis<br />
nacvlad aris [u], radgan lursmul damwerlobaSi [o] xmovani<br />
ar aisaxeba (tatiSvili 2009, 23).<br />
urartul warweraSi (155 D, 5) kolxeTis mefis saxeli I [1]-šái<br />
aris naxsenebi, magram samwuxarod, am saxelis pirveli marcvali<br />
waSlilia, darCenilia misi daboloeba -šá- i (Меликишвили<br />
1953, #4; meliqiSvili 1970, I, 388).<br />
232
qvemoT ganvixilav am masalas:<br />
berZnul miTologiidan cnobilia, rom `[oqros]<br />
verZma aTamasis vaJi [friqse] Savi zRvis maxloblad<br />
mdebare mziur eaSi (resp. aia) miiyvana. [aiasa da<br />
korinToSi] mefobda mzis RmerTis, heliosisa [da<br />
perseis] vaJi _ aieti. 1 mas hyavda ori asuli: mSvenieri<br />
medea 2 da qalkiope da vaJi _ afsirte~ (uruSaZe<br />
1948, 13; agreTve ix. Smith 1869, I, 24).<br />
straboni `geografiaSi~ (I, 2, 39; Jones 1960, 166;<br />
agreTve ix.: qsenofonti V, 6, 37; uruSaZe 1964, 291) wers:<br />
`... is, rom kolxeTze mefobda aieti, sarwmunodaa<br />
miCneuli; iqaurebSi es saxeli adgilobrivia~ (uru-<br />
SaZe 1964, 414).<br />
fsevdo-orfevsis poema `argonavtika~ eZRvneba argonavtebis<br />
laSqrobas mzis qveynaSi, aiaSi, kolxeTSi<br />
(uruSaZe 1964, 63, 64). poemaSi gansakuTrebiT xazgasmulia<br />
kolxTa mefis, heliosis Zis, mzis vaJis _ aietis<br />
mzesTan Sedareba. mag., 809-812 taipebi (Orpheus 1764, 114):<br />
1 . ix.: evmelosi korinTeli, Corinthiaca 2; Tzetz. ad Lycophr. 1024;<br />
EGF 1877, I, 189 (uruSaZe 1964, 22, 195, 2c); Lycophr., Alexandra 1024<br />
(Bachmann 1830, 215; uruSaZe 1964, 301).<br />
2 . r. jankom (1982, 2007, 247; Sdr.: gordeziani 1999, 101; 2007, 481-<br />
482; gordeziani 2009, 79) miken. berZn. anTroponims [me-dejo]<br />
KN B (5) 800.4 (s. 104) (DMic 2 ; Isebaert 2005, 64) daukavSira<br />
-i (medeiosi, medeas da iasonis vaJi).<br />
233
`aieti heliosis darad brwyinavda etlze [aRmar-<br />
Tuli] oqros peplosidan aTinaTebuli elvarebiT;<br />
Tavs edga cecxlovani sxivebiT Semkobili foCebiani<br />
gvirgvini~ (uruSaZe 1964, 64).<br />
pindares sqoliastis (Drachmann 1903, 372, 74d) azriT,<br />
aieti aias eponimia:<br />
`... heliosisa da antiopes Zes _ aiets usmines, daefuZnebina<br />
kolxeTSi misgan saxelis mqone qalaqi...~<br />
(uruSaZe 1964, 217, b; 496 8 ).<br />
stefane bizantieli `eTnikaSi~ (Meinekius 1849, 36,<br />
18-20) wers:<br />
234
`... [aiasgan] unda iyos nawarmoebi `aietes~, rogorc<br />
`azia~ _ `aziates~ [=`azieli~], ise `aia~ _ `aiates~ da<br />
`aietes~ [=`aieli~]...~ (yauxCiSvuli 1936, III, 274; uruSaZe<br />
1964, 230, 496 13 ; lorTqifaniZe 1986, 30; Лордкипанидзе<br />
1989, 213).<br />
agreTve evstaTi Tesalonikeli (Eustathius 1825,<br />
321, 1614, 19-20) wers:<br />
`gmirma aietmac saxeli amave aias [saxelwodebidan]<br />
aiRo, amas Zveli [mwerlebi] cxadyofen~ (yauxCiSvili<br />
1970, VIII, 2; uruSaZe 1964, 183; lorTqifaniZe 1986, 32).<br />
`rogorc Cans, Seqmnilia mefis saxeli aieti (berZn.<br />
= + ). saerTod cnobilia, rom berZnul-<br />
Si bolosarTi - - aRniSnavs warmomavlobas. magali-<br />
Tad, _ qalaqi, xolo [Holstenius, Berkelius<br />
1885, 353, 10-11] _ moqalaqe; [gamarjvebis<br />
qalaqi] _ [Holstenius, Berkelius 1885, 315, 11-<br />
13] _ nikopoleli, _ [Holstenius,<br />
Berkelius 1885, 459, 22-32; 460, 1-2] _ xaonieli. amgvaradve<br />
saxeli aietes unda niSavdes aiels [`aias moqalaqe~]<br />
da, maSasadame, TviT qveyanas unda rqmeoda aia~<br />
(yauxCiSvili 1964, 13; Sdr.: lorTqifaniZe 1986, 32;<br />
gordeziani 1999, 101; 2007, III, 480 da Smd.).<br />
aseve h. henigsvaldis (ix.: Гамкрeлидзе, Иванов 1984,<br />
II, 908 1 ; Цымбурский 2005, 312, 312 3 ) mixedviT, toponimi<br />
235
-i 1 miRebulia qveynis saxelwodebidan; Sesabamisad<br />
eTnonimi<br />
niSnavs `aias qveynis<br />
mkvidrebs~.<br />
aqve aRvniSnav, rom d. pakardma (1974, 140) k. kretaze,<br />
knososSi aRmoCenili A xazovani damwerlobiT<br />
mocemul formas [A-WA-TI-NA-RA 2 ] II13 daukavSira<br />
miken. berZn. Aiwātas _ [a 3 -wa-ta] KN Vc<br />
(1) 7612 (s. 124-S) (Ventris, Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert<br />
2005, 168), romelic s. hilerma (1991, 214) da v. cimburskim<br />
(2005, 308) amoikiTxes rogorc / ,<br />
Aiates/Aietes _ aieti (Sdr.: gordeziani 2007, III, 481;<br />
gordeziani 2009, 78-79).<br />
● daskvna<br />
1. naSromSi dadasturebulia, rom festosis diskoze<br />
dabeWdilia PHD38 rvafurcliani vardulis<br />
naxat-niSnis uZvelesi nimuSi;<br />
2. naSromSi naCvenebia, rom vardulis naxat-ni-<br />
Sani (agreTve disko, wre) sxvadasxva kulturebSi<br />
aris mzis, varskvlavis, miwis, RvTaebebisa da samefo<br />
Zalauflebis simbolo; avtoris mier varduli<br />
miCneulia mze-qveynis, aia-kolxeTis, misi samefo ojaxisa<br />
da Zalauflebis aRmniSvnel simbolod;<br />
3. naSromSi saTanadod warmodgenilia sxvadasxva<br />
kulturis arqeologiuri masalebi da xelovnebis<br />
nimuSebi, romlebSic vardulis (agreTve disko,<br />
wre) naxat-niSani uxvad aris asaxuli;<br />
1 . berZn. toponimi iyo mxare Zvel saberZneTSi, romelic<br />
mdebareobda mcire aziis dasavleT da Crdilo-dasavleT<br />
regionSi.<br />
236
4. naSromSi warmodgenili mzisa da varskvlavis<br />
aRmniSvneli simboloebi: festosis diskos PHD38<br />
rvafurcliani vardulis niSani, kretuli damwerlobis<br />
315[1]ARCH S (2/14) 01/CMS II, I, 391 da<br />
F21DE (261[11]CR()S(3/3)09/ CMS XII, 110) ieroglifebi<br />
da A xazovani damwerlobis A044/F0672 niSani,<br />
romlebic amoikiTxeba proto-qarTvelur-kolxur<br />
enaze rogorc [*a a] forma;<br />
5. naSromSi warmodgenilia proto-qarTv.-kolx.<br />
*a a formis fonetikuri da semantikuri Sesatyvisobani<br />
sxvadasxva enebsa da kulturebSi;<br />
6. naSromSi warmodgenili berZnuli, asuruli da<br />
urartuli wyaroebis mixedviT da mecnierTa mier am<br />
wyaroTa analizis safuZvelze dasturdeba, rom qveyana<br />
aia-kolxeTi mdebareobda evqsinis pontos anu<br />
Savi zRvis samxreT-aRmosavleT da aRmosavleT sanapiroebze;<br />
7. naSromSi warmodgenili berZnuli wyaroebis<br />
mixedviT, aieti niSnavs `aiels~, `aias mkvidrs~ da<br />
`aias moqalaqes~;<br />
8. naSromSi warmodgenilia A xazovani damwerlobis<br />
Semdegi warwerebi: SY Za 2 (HM 3429) da<br />
KN Za 18 (HM 2597),<br />
romlebic proto-qarTvelur-kolxur enaze Cem mier<br />
Sesabamisad amoikiTxeba rogorc [*a- a] _ aia da [...* a-<br />
a- a, a a- ... a, a- a- ...] _ `... ia-aia, aia (RvTaeba)- ... ia,<br />
ia ua- ...~ formebi;<br />
9. naSromSi warmodgenili masalis safuZvelze vvaraudob<br />
qveyana aia-kolxeTis saxelmwifos arsebobas<br />
Zv. w.-is XX-XV saukuneebSi.<br />
237
On Reading Pictorial Signs<br />
of the Phaistos Disk and<br />
Related Scripts (2). Rosette<br />
238<br />
Gia Kvashilava<br />
www.kvashilava-gia.com<br />
giakvashilava@yahoo.com<br />
Dedicated to Dr Herbert R. Zebisch<br />
and Prof. Akaki Urushadze<br />
This study concerns the graphic<br />
character, symbolic meanings,<br />
typological parallels, commentaries<br />
and reading of the<br />
Phaistos Disk pictorial sign<br />
PHD38.<br />
1. Graphical Character of<br />
the Pictorial Sign PHD38<br />
The Phaistos Disk pictorial<br />
sign PHD38 is called marguerite,<br />
star-anemone or rosette<br />
by Sir Arthur Evans (1909, 279;<br />
1921, 660 2 ); blossom – by K. Aartun (1992); lotus – by O.<br />
Dettmer (1989); marguerite and rosette – by L. Pernier (1908,<br />
297); rosette – by G. Ipsen (1929, 2), L. Godart (1995, 81), V.<br />
Kean (1990), D. Ohlenroth (1996), K. Soring (1997), J. M.<br />
Eisenberg (2008, 19) and others.<br />
The signs of the following scripts are similar to the Disk sign<br />
PHD38:
a. Cretan hieroglyphs: #315[1]ARCH S (2/14)01/CMS II,<br />
I, 391 (HM 2260) (CHIC 1996, 290); F21DE (#261[11]<br />
CR()S(3/3)09/CMS XII, 110) (CHIC 1996, 256; Douros 2008,<br />
65);<br />
b. Anatolian hieroglyph A189/F28CD/128CD/0126A<br />
asterisk – star (Douros 2008, 74; Anders 2004, 7; Eisenberg<br />
2008, 11, Fig. 8).<br />
Also compare the Disk sign PHD38 to signs of various<br />
scripts, such as:<br />
a. Cretan hieroglyphs: day-star or sun with eight sharppointed<br />
rays: F21DB (Evans 1909, 233, 107; Douros 2008,<br />
64, 67); , (Evans 1909, 221, 107, b, d); (Evans 1895,<br />
76, Fig. 73c); rayed solar symbols: , F21DA (Evans 1909,<br />
221, 107, a; Douros 2008, 64, 67); solar symbols, sun and four<br />
moons: F21DE, F21EO (Evans 1909, 154, P.25, c; 222,<br />
110; Douros 2008, 65); day-star or sun with eight revolving<br />
rays: (Evans 1895, 43, 60), CH033/F2089 (Evans 1909,<br />
221, 108, a; 233, 108; Douros 2008, 57, 67); (Evans 1895,<br />
26, Fig. 33c; 1909, 155, Fig. 28b; 221, 108, a); CH033/<br />
F2088 (CHIC 1996, 274, 398; Douros 2008, 57); day-star or sun<br />
with two revolving rays: (Evans 1909, 221, 108, e);<br />
(Evans 1895, 43, 62; 1909, 154, P.25, d); eyes: (Evans<br />
1895, 26, Fig. 33d; 27, Fig. 34c), (Evans 1895, 24, Fig.<br />
29a; 34, 2a, 2b); , , , CH005 (CHIC 1996, 17,<br />
387), CH005/F2012, CH005/F2013 (Douros 2008, 56,<br />
67); , (Evans 1895, 23, Fig. 28b; 34, 2d, 2c); , ,<br />
(Evans 1909, 182-183; 232, 5); solar disks: F21DC,<br />
F21DO (Evans 1909, 221, 109, a, b; 233, 109; Douros 2008, 64,<br />
67); CH073/F2116; CH073/F2117 (CHIC 1996, 17, 19);<br />
CH073/F2115 (CHIC 1996, 416; Douros 2008, 59); crosses:<br />
239
, , , , , (Evans 1909, 222, 112); , CH070<br />
(CHIC 1996, 17, 19, 415, 416);<br />
Cretan and Aegean linear character (Evans 1895, 80,<br />
Table I, 28; 96, Table III, 8; 106, Fig. 77);<br />
The following signs of the Linear A and B scripts:<br />
AB24a; , , AB24; , , , , AB23 (Evans<br />
1952, 11); , , AB28 (Evans 1952, 12); , ; AB2 that<br />
are considered to be religious symbols of star or Sun by Evans 1 ;<br />
AB3 (Evans 1952, 6);<br />
Signs of the Linear A scripts: , (CHIC 1996, 19);<br />
A309c/F071C (Douros 2008, 37); A309a/F071A (Douros<br />
2008, 36, 53); (Evans 1921, 640); A077/F0689,<br />
A077/F06BA; A077/F06BB; A077/F06BC (Douros 2008,<br />
29, 53); A325/F073B, A326/F073C (Douros 2008, 37, 38,<br />
53); A044/F0672, A044/F0673, A044/F0674 (GORILA<br />
1985, V, XXXV; Douros 2008, 27, 53); A002/F0602,<br />
A002/F0603, A702/F0863 (Douros 2008, 25, 49, 53);<br />
1 . “The cross appears as a religious symbol on a series of seals found in the<br />
shrine of the snake Goddess at Knossos, occasionally taking the swastika<br />
form. It is remarkable that in the same repository an equal-limbed marble<br />
cross was also found. It is also found incised on the Palace blocks.<br />
The simple cross is widely diffused in primitive pictography, notably<br />
among the American Indians, as a star sign [comp. Evans 1921, 514], and<br />
there is evidence that it had the same significance in Minoan Crete.<br />
The equal-limbed cross appears among the signs of the Linear Class A,<br />
together with a variant in which the cross-bar is shorter than the upright stem.<br />
This latter type was generally adopted in Class B of the linear script.” (Evans<br />
1909, 222, 223).<br />
240
Signs of the Linear B scripts: [ka] – wheel (Evans 1935 II ,<br />
742, Fig. 725; 743, Fig. 727, 24a; 745, Fig. 728, 26; 750, Fig.<br />
733; 751, Fig. 734; 757, Fig. 740; 788, Fig. 763); (Evans<br />
1935 II , 794, Fig. 767; 795, Fig. 768; Chadwick 1990, 44, Fig.<br />
10); B243/100CF – wheel 1 (Douros 2008, 9, 35; UCS, 1991-<br />
2006, 512, 513; comp. MPW 1991, I, 528, Fig. 2, 3, 5); [ro]<br />
B002/1002B (Douros 2008, 25, 53; Evans 1935 II , 743);<br />
1 . Comp.: , , , wheel (Sher 1980, 195; Gamkrelidze, Ivanov<br />
1984, II, 736, Fig. 17).<br />
241
Eight-rayed star in a circle (Coping stone with incised<br />
signs, from niche of the Royal Tomb at Isopata: Evans 1906,<br />
167, Fig. 146);<br />
Signs on blocks of the Mycenaean period Building in Knossos:<br />
, , (Evans 1895, 13, Fig. 9, a, e, g); Cretan and Aegean<br />
linear characters: , (Evans 1895, 80, Table I, 11, 12);<br />
Signs of the Cypriot syllabic script: [a] C10800; [e]<br />
C10801; [i] C10802 (Chadwick 1990, 22; Douros 2008, 12);<br />
b. Egyptian hieroglyphs: C1 sun-disk (e.g., Egyptian<br />
[r‛] is the Sun; or [r‛] – the Sun-god Re or Ra;<br />
[ỉtn] sun-disk, the god Aten: Collier, Manley 2007, 5, 17, 28,<br />
29, 136, 152, 156); C6 star (Collier, Manley 2007, 137);<br />
c. Anatolian hieroglyphs: , [sa 4 ] *402/0089A scutella<br />
– saucer (Laroche 1960; Hawkins 2000 I , 29, 68; Anders 2004,<br />
15); [ ala/i] *292/125BA/1293A/0246B rota – wheel;<br />
[ ara/i] 125B8/12938/*290 (Hawkins 2000 I , 29, 31; Everson<br />
2006, ##2, ##8; 2007, 14, 21; comp. Anders 2004, 10); [ a]<br />
*215b/0072A (Hawkins 2000 I , 28, 29; Anders 2004, 8);<br />
*025/F219 oculus – eye (Hawkins 2000 I , 27);<br />
d. Old Semitic script signs: , [ ] (Gamkrelidze 1989,<br />
29, Table 2; 55); [„ayin] (Fischer 2003, 48, Fig. 28; 126, Fig.<br />
94); [„ajin] – eye (Gamkrelidze 1989, 29, Table 2; 37, Table<br />
3; 40, Table 5; 42, 44; 51, Table 7; 52, 53);<br />
e. Old Phoenician script signs: F0908 (Coulmas 1999,<br />
403, Table 11); [ ] (Gamkrelidze 1989, 29, Table 2; 69,<br />
Table 11); (Fischer 2003, 126, Fig. 94); 10908 (Evans<br />
1909, 87; Douros 2008, 12) – ēt h – clew, ball () (Pataridze<br />
1980, 110), wheel ();<br />
242
f. Old Greek script signs: 03F4/FFA9D, 0398/ FFA9E,<br />
FFAA2, FFAA8, FFAAA, FFA9F [t h ] (Douros<br />
2008, 5, 14, 79; see also: Gamkrelidze 1989, 69, Table 11);<br />
g. Old Italic script signs: Proto-Tyrrhenian signs: ,<br />
[t h ]; [ś]; [h] (Gamkrelidze 1989, 93, Table 13); Etruscan<br />
signs: , [t h ] (Gamkrelidze 1989, 93, Table 13; Douros<br />
2008, 78); (Douros 2008, 78; Coulmas 1999, 148, Table 5);<br />
Umbrian sign [h] (Gamkrelidze 1989, 93, Table 13; Douros<br />
2008, 78);<br />
h. Carian script signs: [t/q] 102A8, 102B8,<br />
FFA9D, FFA9F, FFAA6; FFAAF (Douros 2008, 22);<br />
i. Iberian script signs: , , [te, de]; [ku, gu]; ,<br />
(Gamkrelidze 1989, 63, Table 10);<br />
j. Lycian script signs: [q] 102BC; 10290; 1029B<br />
(Douros 2008, 11, 21);<br />
k. signs on Colchian and Iberian ceramics: , , ; V.<br />
Licheli (2001, 62, 76, 77, 82) calls them Proto-Georgian script<br />
signs;<br />
Also signs: , , , , , , , , , , , ,<br />
, , , (Gigauri 2010, 174, Fig. 275; 175, Fig. 276;<br />
Kokoshashvili 2009, 12, Table 1); (Gigauri 2010, 77, Fig.<br />
103); (Gigauri 2010, 120, Fig. 175) etc found in the East<br />
Georgia highland of Khevsureti and Tusheti; I call them Proto-<br />
Kartvelian script signs;<br />
The Old Georgian Asomtavruli ( – majuscule)<br />
script sign => [t h ] (Javakhishvili 1949, 209);<br />
l. The Armenian Erkatagir ( – ironclad letters)<br />
script sign [t h ] (Gamkrelidze 1989, 105, Table 18);<br />
243
m. The sign of the Indus script (e.g., Harappan, Mohenjo-<br />
Daro) 386E/110 (Everson 1999-b, 8); Brāhmī script signs:<br />
, [tha] (Monier-Williams 1999, xxvii), [tha];<br />
n. Proto-Elamite script signs: , , sheep (Englund<br />
2004, 106, Fig. 5.3b; 125, Fig. 5.14; 128, Fig. 5.17; 130, Fig.<br />
5.19); , , (Englund 2004, 115, Fig. 5.8a; 125, Fig. 5.14);<br />
, [lik()], [*li]; [gal()] (Viers 2000, 80, Fig. 2);<br />
o. The Sumerian 1 script sign => => [udu] –<br />
sheep (PSD; Burrows 1935, 22, 272; Falkenstein 1936, 761)<br />
inscribed on the following clay tablets of the Uruk III period:<br />
Ashm-1926-642; Ashm-1926-576; Ashm-1926-564; Ashm-1926-<br />
646; 2<br />
1 . Sumerian [ki·en·gi 7 (·r)] (Walker 1987, 55),<br />
[ki·en·gir 15 ] = ki place + en lords + gir 15 /gi 7 (·r) noble = the place of noble<br />
lords (PSD; Halloran 2006, 6, 110); Akkadian šumeru; Hebrew<br />
[šin‟ar]; Greek , ; Georgian [šinq‟ari]; English<br />
Shinar (Bible 1989, 2008, Genesis 10.10, 14.1, 14.9) – Sumer. Sumerian<br />
[eme·gir 15 ] – the Sumerian language (PSD; Halloran 2006, 19, 87)<br />
that is, according to N. Popkhadze, related to form e·m·egir·ul-/e·m·egr·ul-<br />
/m·egr·ul- – Mingrelian (see http://nabukodori.blogspot.com).<br />
Comp. Sumerian , [en·gur], that was the name for the mythological<br />
underground fresh water lake in Sumerian and Akkadian mythology<br />
(comp.: PSD; Mercer 1918, 16; Halloran 2006, 54; MPW 1991, I, 22; 1992,<br />
II, 40): Georgian<br />
[engur·i] (Fähnrich 1981, 11); Mingrelian<br />
[ingər·i], [ingir·i] – 1. the name of Colchian god of water;<br />
2. a river in west Georgia that flows into the Black Sea, 3. a village in west<br />
Georgia, Zugdidi region; Svan [iegir] – river.<br />
2 . The periods of Mesopotamian civilization, numbering of clay tablets and<br />
the following abbreviations are given according to http://cdli.ucla.edu/pubs/cdljinfo.html:<br />
Ashm = Ashmolean Museum, Oxford; CDLI = the Cuneiform<br />
Digital Library Initiative; Erm = Hermitage Museum, St.-Petersburg; MRAH<br />
= Musées Royaux d‟Art et d‟Histoire, Brussels.<br />
244
Sumerian script signs: , (Mercer 1918, 9; Falkenstein<br />
1936, 44, 45a, 47, 193); ;<br />
Signs of cuneiform script 1 : , (Falkenstein 1936, 192)<br />
used during 3200-3100 BC in the Late Uruk IV period;<br />
, used during 3100-2900 BC in the Jemdet Nasr period<br />
(or the Late Uruk III period) on the following clay tablets:<br />
Ashm-1926-714, CDLI No P005249; Ashm-1926-709, CDLI<br />
No P005216;<br />
used during 2600-2500 BC on the following clay tablets<br />
of the Early Dynastic IIIa period: Ashm-1928-017, CDLI No<br />
P005311; Ashm-1928-428, CDLI No P222324; Ashm-1930-<br />
156, CDLI No P220624, and – on the following clay tablets:<br />
Ashm-1924-0455, CDLI No P222314; MRAH-0.0089, CDLI<br />
No P010548;<br />
used during 2500-2350 BC in the Early Dynastic IIIb<br />
period on the following clay tablets: Erm-14376, CDLI No<br />
P222695; MRAH-0.0023, CDLI No P222342; MRAH-0.0023,<br />
CDLI No P222946, and – on the following clay tablets: Ashm-<br />
1924-0462, CDLI No P222315; Erm-14065, CDLI No P222280;<br />
Erm-14314, CDLI No P222479; Erm-14012, CDLI No P221719;<br />
1 . Cuneiform signs were called mismari by the people living in Mesopotamia<br />
(<br />
) (Doblhofer, Friedrich 2002, 95). I am thankful to<br />
N. Kvashilava for drawing my attention to this fact.<br />
Comp. mismari: Arabic [mismari] > Old Georgian<br />
[lusmari] (Orbeliani 1991, I, 424); Mingrelian / [lismari/<br />
ləsmari] – nail (Kajaia 2008, II, 92, 93, 195); comp. also: German Keilschrift;<br />
English cuneiform (i.e. wedge-shaped) writing; cuneiform < Latin<br />
cŭneus – nail, wedge (Hunting 1915, 28; Tatishvili 2009, 17 2 ).<br />
Cuneiform sign in Sumerian [saĝ.KAK], [saĝtak], , ,<br />
[santak (2,3,4) ] is triangle, wedge (PSD; Halloran 2006, 54), and in Akkadian<br />
sa·an·tak·ku ( [SAG.DÙ]) – triangle (CAD 1984, 6, 149, 150; also<br />
see: Tatishvili 2009, 17 3 ; Kogan, Loesov 2009, 174); the word was used as a<br />
geometric term in old Babylon.<br />
245
Erm-14017, CDLI No P221724; Erm-14051, CDLI No P221820;<br />
Erm-14056, CDLI No P221825; Erm-14061, CDLI No P221830;<br />
, , used in 2350-2100 BC on the following clay<br />
tablets of the Old Akkadian period: Ashm-1930-403, CDLI No<br />
P215367; MRAH-0.0239, CDLI No P222277; MRAH-0.0710,<br />
CDLI No P222950; MRAH-0.0094, CDLI No P216420;<br />
MRAH-0.0515, CDLI No P200407;<br />
, used in 2100-2000 BC on the following clay tablets of<br />
the Ur III period: Ashm-1912-1141, CDLI No P127265; MRAH-<br />
0.0119, CDLI No P200932; MRAH-0.0120, CDLI No P200933;<br />
used on the following clay tablets in 2000-1600 BC in<br />
the Old Babylonian period: Ashm-1931-0137b, CDLI No<br />
P332926; Ashm-1932-0392, CDLI No P247796; Ashm-1924-<br />
0887, CDLI No P347494; Ashm-1932-0176+N6939, CDLI No<br />
P231029;<br />
, , used in 900-540 in the Neo-Assyrian period on<br />
the following clay tablets: Ashm-1924-1914, CDLI No<br />
P347743; Ashm-1924-1499+1717, CDLI No P347749; Ashm-<br />
1924-1206+1410+1470, CDLI No P347753; Ashm-1924-1831,<br />
CDLI No P347836; Ashm-1924-1230+Ashm-1927-2118, CDLI<br />
No P247827, etc.<br />
Such is the development of the cuneiform sign (comp.:<br />
Mercer 1918, 36; Deimel 1922, 1, 8; Falkenstein 1936, 192;<br />
Chadwick 1990, 21, Fig. 5).<br />
Eight-petalled rosette is connected to Sumerian pictogram<br />
and cuneiform sign 1202E (comp. Sharashenidze 2008,<br />
28, 9-10) that denote star, sky and An/Anu – a sky-god, the god<br />
of heaven (Melikishvili 2004, 8). E.g., Sumerian [mul] is<br />
star, 1 [an] – sky, [diĝir/dingir = abbreviated d] – god<br />
1 . Sumerian [mul] (ĝi 6 /mi night + ul) is 1. star; 2. constellation; 3.<br />
planet; 4. meteor (Halloran 2006, 32); 5. to shine, radiate (light, branches)<br />
(PSD); Sumerian ul – 1. star; 2. flower, bud; 3. ornament; 4. pleasure<br />
246
(Mercer 1918, 9, 36; Foxvog 2010, 9; Halloran 2006, 6, 32, 38,<br />
53; UCS 1991-2008, 580; Doblhofer, Friedrich 2002, 158, Fig.<br />
99; Everson 2004, 12).<br />
The later variant of Sumerian pictograms , , and of<br />
cuneiform sign is the Akkadian sign 13-NAa13/Th-<br />
D12/1202D the transliterations of which are: an – sky; dingir,<br />
ilum – god; ìl, sa 8 , ša 8 (Piška 2003, 1, 2, 4, 8, 9; 1998, 2; Viers<br />
2000, 89), etc.<br />
The evolution and variants of sign are shown below:<br />
(Halloran 2006, 6); Sumerian [an·mul] – starry sky (Halloran 2006,<br />
78); Sumerian [mul·an] – heavenly star (PSD); Sumerian<br />
[aš·me] – 1. star symbol; 2. sun-disk ornament; 3. rosette; 4. sparkle,<br />
glimmer (Halloran 2006, 79; comp. PSD).<br />
Comp. Sumerian [ul 6 ] – to become bright, shine (PSD): Common-Kartvelian<br />
* - [wel-]; Georgian [el·v·a]; Svan - [hel-]; Mingelian<br />
[val·i], [val·u·a]; Laz [o·val·u] – lightning<br />
(Fähnrich 1981; Fähnrich, Sarjveladze 2000, 198).<br />
247
The above material makes it clear that the PHD38 sign<br />
printed on the Phaistos Disk is the oldest pictographic sign of<br />
the eight-petalled rosette.<br />
2. On Symbolic Meanings of Rosette and Disk<br />
As well known the signs rosette and disk are often<br />
observed in Sumerian, Babylonian, Assyrian, Egyptian, Indian,<br />
Hittite, Hurrian, Urartian, Cretan, Colchian, Greek, Phoenician,<br />
Persian and other cultural areas (comp.: Goodyear 1891; Evans<br />
1909, 31; 1921, 262, 479-483; Kantor 1945; 1999, 127-163,<br />
169-194, 247, 305-360; 506, Fig. XIII.5; 725, Fig. XVII.9, 27;<br />
766, Fig. XIX.16, 17); the same are attested in European (e.g.,<br />
Greek, Roman and other) architectural ornaments (comp.:<br />
Schmelzeisen 1992; Rosin 2001, 113).<br />
Below are presented the symbols of the Sun, star and Earth<br />
deities as they are attested for the cultures and mythologies of<br />
these people.<br />
2.1. Symbols of the Sun-gods and Sun-goddesses<br />
In various cultures eight-petalled rosette or lotus and<br />
disk are: pictograms of the sun, divine signs, attributes of<br />
gods (e.g., the signs of the Egyptian Sun-god [r‛] – Ra/Re;<br />
that of Indian god [brahmā] – Brahma). They are the signs<br />
of purity, life, eternity, fertility, bloom and blossom of nature;<br />
royal regalia and the symbols of royal power.<br />
The sun is denoted by the hieroglyph A190/128CE/<br />
F28CE sol 2 – winged disk of the sun in hieroglyphic Luwian<br />
script (Everson 2007, 13, 19) that sometimes is a part of royal<br />
titles, and sometimes creates a royal cartouche or aedicula<br />
(Meriggi 1975, 3, Table 12, 15-17, 95-96, 163, etc; see also: Alp<br />
1996, 1998, Fig. 1; Gurney 1987, 179, Fig. 11, 5; Doblhofer,<br />
Friedrich 2002, 221, Fig. 126; Khazaradze 2006, 10, 13). E.g.,<br />
the name and the royal symbol of the Hittite Great King Hattu-<br />
248
sili III – a winged disk of the sun – is imprinted on the clay<br />
tablet dated from the 13 th century BC (see Never 1996, 33, 60,<br />
57-59).<br />
The variants of the winged sun disk found in Sumer, Babylon,<br />
Assyria, Mitanni, Egypt, Anatolia, Persia and other places<br />
are shown below (Kantor 1945; 1999, 544, Fig. XIV.3, 4, 15,<br />
16, 22, 27, 33; 749, Fig. XVIII.9-11, 19; 770, Fig. XIX.24):<br />
249
According to Akkadian or Assyro-Babylonian, Hurrian,<br />
Urartian and Ugaritic mythologies, corresponding signs to the<br />
Sun-god and the god of equity – Sumerian<br />
MPW 1992, II, 552), also Old Babylonian<br />
[ d ud] 1 (comp.<br />
, Assyrian<br />
1 . Sumerian [ud, u 4 ] means: 1. the Sun; 2. day (PSD); 3. light; 4. time; 5.<br />
weather; 6. storm (demon) (Halloran 2006, 5; comp. Doblhofer, Friedrich<br />
2002, 158, Fig. 99).<br />
Comp.: Sumerian [bar 6 ] – to shine, be bright; white (Halloran 2006,<br />
39; also see Civil 2009, 8); Sumerian [babbar, bar 6 , par] – white; be<br />
white (PSD); Sumerian [babbar (2) ] – bright; white; the rising sun<br />
(Halloran 2006, 51); Sumerian [e 2·babbar (2) ] – the shining house,<br />
temple of the Sun-god Utu (comp. Civil 2009, 14); Assyrian<br />
[MUL 2 .BABBAR] – Jupiter (Kasak, Veede 2001, 21, 30); Georgian<br />
[barbar·i] – to flame, to blaze (comp.: Tseretheli 1913-1916;<br />
Fähnrich, Sarjveladze 2000, 94-95, 194).<br />
250
[ d UD] – Utu 1 are connected to: Babylonian<br />
[ d šà·máš] – Shamash 2 (Kasak, Veede 2001, 19); Hurrian<br />
d Ši·mi·gi; Urartian d Šiwini – the Sun-god; Ugaritic d Šapšu – the<br />
Sun-goddess (comp. Nozadze 2007, 323; DDD 1999, 126). The<br />
sacred number of Utu is – 20 (Kasak, Veede 2001, 14, 18, 19).<br />
According to the Egyptian mythology the Sun-god Re or Ra<br />
was identified with: Egyptian<br />
[ prỉ] Khepri – the rising<br />
sun, god of the morning sun; Egyptian [ỉtm] Atum –<br />
the setting sun (comp. Egyptian [ỉtn] Aten 3 /Aton – the<br />
sun-disk). The deity Atum is similar to the Urartian solar god,<br />
Shivini. The Sun-god Re was seen in the eight-petalled blossom<br />
1 . Comp. man‟s name Utu in use today in Georgia, namely in Mingrelia.<br />
2 . Comp. ša·maš: Akkadian šam·šu – sun-disk (Kasak, Veede 2001, 19);<br />
Georgian [mze]; Mingrelian [bža]; Laz [mžo·ra] – the Sun<br />
(Marr, 1908, 3); Svan [məž] – the Sun (Fähnrich, Sarjveladze 2000, 327,<br />
328); Laz [bža·čxa] – Sunday (Javakhishvili 1979, I, 164-169).<br />
3 . The god Aten was connected by N. Gamrekeli (1885, 40) to Georgian<br />
[at‟en·i] (the name of the old village in Gori region, Eastern<br />
Georgia).<br />
251
of lotus. He travels in the sky by boat (MPW 1991, I, 124; 1992,<br />
1<br />
II, 358-359, 589), and, according to Greece mythology,<br />
– Hélios travels across heaven in a chariot (MPW 1991, I, 271;<br />
1992, II, 559; Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 731).<br />
1 . Comp.: Greek ; – the Sun; the East (Weisman 1899, 2006,<br />
586); Georgian [alioni]; Mingrelian / / [ialoni/<br />
aloni/aləni] – dawn, the break of a day (Кipshidze 1914, 194, 247; Kajaia<br />
2001, I, 183; 2002, II, 81).<br />
252
In Psalms (84.11) we read: ‘the Lord God is a sun and a<br />
shield’. The philosophers of the classical period characterized<br />
the sun variously. E.g. Aeschylus says that „the sun is a circle‟;<br />
Plutarch – that „the sun is a sphere‟; Pythagoras of Samos –<br />
that „the sun is a disk‟. Others compared: it with „a beautiful<br />
woman‟, „a shield‟; or said: „the sun is a wheel‟, „the sun is an<br />
eye‟, and „eye is light‟, etc.<br />
In various cultures the symbols of the Sun-god are: an eightpetalled<br />
rosette 1 (Neve 1996, 33, 60; Herder 1980, 134); a<br />
disk with an eight-petalled rosette (Herder 1980, 130); a<br />
disk 2 (Maxwell-Hyslop 1971, 149; Mijatović, Ninković,<br />
1 . According to the lexicon of S.-S. Orbeliani (1698; 1991, 26; 1993, 335,<br />
336): “where this [eight-petalled rosette ] sits, is the sun”.<br />
2 . Comp.: Tibetan [ ] and Sanskrit [ ] mean<br />
a disk, ring, sphere and wheel (Chandra Das 1989, 56; Conway 2006, 1;<br />
MPW 1992, II, 100); they are symbols of the sun (Conway 2006, 2).<br />
Corresponding Aztec symbol is a disk of the Sun-god, Tonatiuh (comp.:<br />
Galich 1990, 109, 110; MPW 1992, II, 518). In Hinduism a wheel is a<br />
symbol of the solar deity, Surya (Devanagari [ ] – the supreme<br />
light) (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 684, 684 1 , 720, 721; comp. MPW 1992,<br />
II, 477, 478).<br />
253
Vemić 2003, 338, 340, 341; Kurtik 1999, 508 21 ; Kazmierczak<br />
1992, 8, Fig. 18); an eye (Nadiradze 1989, 21, 22); a circle<br />
with a dot at its centre (Kasak, Veede 2001, 29, 30; Collier,<br />
Manley 2007, 136; EA 1987, 557; Kazmierczak 1992, 24, Fig.<br />
91); winged disks with an eight-petalled rosette ,<br />
(comp. Black, Green 1992); winged disks ,<br />
(Neve 1996, 57, 58, 59; Heiser 2006, 10); a winged disk with<br />
snakes ; a circle with a cross (Evans 1909, 87;<br />
Kazmierczak 1992, 10, Fig. 25; Bauer, Dümotz, Golowin 1987,<br />
44-45); a wheel 1 (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 720, 721,<br />
725, 936, 1270; Pulleyblank 1966, 31-32; Herder 1980, 129;<br />
comp.: Chadwick 1976, 165, Fig. 69; Chadwick 1990, 44, Fig.<br />
10; MPW 1991, I, 286; 528, Fig. 2, 3, 5; 644); a circle with a<br />
double cross<br />
(later seen on an old Indian coin: d‟Alviella<br />
1894, 41); a ring with a cross ; a double circle with a<br />
double cross<br />
with a double cross<br />
(Kazmierczak 1992, 16, Fig. 47, 50); a circle<br />
circle with a sharp-pointed double cross<br />
(Greece, Sparta, 640 BC); a double<br />
; a disk with an<br />
eight-rayed floral ornament ; a disk with a double cross<br />
(the symbol of Buddhism); an eight-petalled lotus with Buddha<br />
; a disk with eight three-waved rays ; disks with four<br />
sharp-pointed and four three-waved rays: , ,<br />
(d‟Alviella 1894, 14; Black, Green 1992, 143; Heiser 2006, 5, 7,<br />
12; MPW 1991, I, 303, 458; 1992, II, 651); a disk with eight<br />
sharp-pointed rays<br />
eight three-waved rays<br />
; a disk with eight sharp-pointed and<br />
; a rayed ring with spokes<br />
1 . Comp.: Sumerian GIGIR; Middle Indo-European * ; Semitic<br />
*galgal-; Kartvelian * , * – wheel (Gamkrelidze, Ivanov 1984,<br />
II, 737 1 , 719).<br />
254
(Evans 1921, 514, Fig. 371); a disk with four rays and a cross<br />
(the symbol of the Assyrian god Ashur); a ring with two<br />
revolving rays (Evans 1895, 43, 62; 1909, 154, P.25, d;<br />
221, 108, e); circles with eight revolving rays: , (Evans<br />
1909, 151, P.9; 155, 221; Kazmierczak 1992, 18, Fig. 59); disks<br />
with eight revolving rays: (Greece, Corinth, Cyprus, 640-<br />
630 BC), (MPW 1991, I, 287), , , ; eight curving<br />
rays<br />
(Sumbadze 1984; Lezhava, etc 2007, 3, 110, 121); a<br />
double swastika or a double cross gammata<br />
, in later periods<br />
a chariot and a horse 1 (comp. Gamkrelidze, Ivanov<br />
1984, II, 731, 936), etc.<br />
2.2. Symbols of the Star Goddesses<br />
According to Akkadian mythology, Akkadian [ d a·a]<br />
– Aya (comp.: Delaporte 1910, XLVI, 116; 1923, No. 251, pl.<br />
76; Waddell 1924, 247, Fig. 36; Black, Green 1992, 173; Collon<br />
2007, 1; Nozadze 2007, 63) is the spouse of the Sun-god<br />
Shamash, the goddess of light, dawn, love and fertility. In<br />
Sumerian mythology the equivalent of the goddess Aya is the<br />
spouse of the Sun-god Utu, the Sumerian goddess<br />
[ d še 3·ri 5·da] 2 (comp. ETCSL) – Sherida/Shenirda; its divine<br />
epithet is Sumerian [su 3·ud·aĝ 2 /su 3·ud·ag 2 ] – shiny<br />
(comp.: PSD; DDD 1999, 126; Falkenstein 1957, 305).<br />
1 . Comp. Georgian [cxen·i] – horse: Common-Indo-European<br />
*s(a) Hel-/n- – sun (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 684); Migrelian<br />
[šxan·a] – the sun; sunny day; heat.<br />
2 . Comp.: Sumerian šer – bright; Sumerian še·er – to be bright; reddening<br />
sunburn; brilliance, ray (PSD; ETCSL), shine, light, glimmer (Halloran<br />
2006, 142); Sumerian šér – to shine brightly (Halloran 2006, 45).<br />
255
The evolution of the signs Aya and Utu are given below:<br />
256
The name of the goddess of fertility, love and war, of the<br />
Queen of Heaven and Earth, Inanna 1 is scribed in the cuneiform<br />
writing in the following way: Sumerian , Old Babylonian<br />
, , Assyrian [ d inanna], corresponding<br />
Semitic Ishtar: Old Babylonian<br />
, Babylonian<br />
, Assyrian [ d iš·tar], or Old<br />
Babylonian , Babylonian , , Assyrian<br />
[ d U.DAR].<br />
1 . Comp. also Sumerian: [ d Nina] (comp. Mercer 1918, 3), Innin, Innini,<br />
Innina, Irnina, Ennin, Ennina, Nin, Ninnin, Ninanna, Nana, Ninni and<br />
Ninnar (http://en.wikipedia.org/wiki/Inanna).<br />
257
The evolution of the Inanna sign is given below:<br />
The Sumerian Great Queen/Lady of Heaven, Ninanna is<br />
scribed with cuneiforms in the following way: Sumerian<br />
, , , Old Babylonian<br />
, Assyrian [ d nin·an·na]. 1<br />
Sumerian and Akkadian names of the goddess ,<br />
[ d na·na·a], d Nanã, d Nanãy, d Nanãya (resp.<br />
Greek / ) – Nana 2 or Nanaya are connected to:<br />
1 . Sumerian d nin·an·na (= dingir great lady/queen + heaven + genitive marker)<br />
could be translated as the great lady of dawn.<br />
2 . Comp.: Sogdian (Middle Iranian) goddess Nanā (Azarpay 1981, 132-139);<br />
Old Armenian [Nané/Nanea] – goddess of the Evening Star, daughter<br />
of the Old Armenian deity [Aramazd] (Gvelesiani 2009, 5).<br />
258
Babylonian Aya, which is the name of a star or a planet and<br />
Sumerian [ d inana sar ] – a planet, Inanna/Ishtar 1<br />
(PSD; Black, Green 1992, 109; MPW 1991, I, 595; 1992, II,<br />
197); the latter is identified with the planet Venus (Williams-<br />
Forte 1983, 176; Piška 2003, 4; Kasak, Veede 2001, 14, 22-24;<br />
Kurtik 1999, 502, 502 4 , 503; Collins 1994, 110, 115; MPW<br />
Comp. Aramazd: Iranian god [Ahura-mazdā]; Old Georgian<br />
deity [armazi] (Gvelesiani 2009, 4).<br />
1.<br />
Ishtar corresponds to: Sherida, Sumerian goddess of fertility and love<br />
sitting astride a lion; Semitic Ashirta, Asharte/Astarte and Ashtoret/<br />
Ashtarot, lion headed or sitting on a lion (comp. MPW 1991, I, 115). It corresponds<br />
to: with Minoan or Asia Minor Great God-mother Rhea-Cybéle<br />
guarded by Corybantes and lions, and the Cretan Goddess with snakes (Evans<br />
1921, 504, 505, 656, 657; MPW 1991, I, 647, 179); identical to Ishtar are also:<br />
the West Semitic Goddess of love and fertility Qadesh/Qodesh, setting astride<br />
a lion with flowers and snakes in hand (MPW 1992, II, 21); the Egyptian<br />
Goddess of the Heaven, fertility and love , [ ] – Hathor<br />
(comp.: Evans 1921, 505 1 ; MPW 1992, II, 584); the Greek goddess of love and<br />
beauty – Aphrodite; the Roman goddess of fertility Venus (Clay<br />
1922, 45; Collier, Manley 2007, 157; MPW 1991, I, 231, 135), etc.<br />
“Aphrodite is called by the Assyrians Mylitta, by the Arabians Alilat, by<br />
the Persians Mitra” (Herodotus I, 131). Proto-Indo-Iranian *mitra- > Greco-<br />
Roman Mithras.<br />
Comp. the Akkadian goddess Ištar: Common-Indo-European *Hast [h] ar-;<br />
Akkadian<br />
; Hittite ašter; Avestan stərəbyō; Armenian<br />
[astł/astġ]; Greek ; Latin stēlla < *stēl-na; Gothic staírnō; Old High<br />
German sterno; German Stern; Old Icelandic stjarna; Aramaic ‛tr; Old<br />
English steorra – star; Semitic *‛a tar- the divine star; Venus; South Arabian<br />
‛ tr; Middle Egyptian ỉśtr; Phoenician ‛štrt (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II,<br />
685, 686, 875, 875 1 ); Old Hebrew , [‛š r ] (Bible 1992, 2008,<br />
Judges 10.6; 1 Samuel 7.3-4, 12.10, 31.10; 1 Kings 11.5, 11.33; 2 Kings 23:13;<br />
comp. Jeremiah 44.18-19); Old Hebrew [‛šrh]; Ugaritic<br />
[‛ trt], ‛ rt; Armenian [astłik/astġik]; Old Greek – the<br />
goddess Astarte (MPW 1991, I, 115); Egyptian [зst] – the goddess Isis<br />
(Collier, Manley 2007, 70, 151; MPW 1991, I, 133); Hurrian Iš ara – the<br />
goddess Ishkhara (Nozadze 2007, 186); Hebrew [‟es er]. Ishtar might<br />
be also connected with the Akkadian Anunitu (MPW 1991, I, 595) and<br />
Hurrian d Ni·na·at·ta/ d Ne·na·at·ta (Nozadze 2007, 260).<br />
259
1991, I, 510, 595). Venus is the Morning Star. It‟s also known<br />
as the Evening Star.<br />
The sacred number of Inanna or Ishtar is 15 (Kasak,<br />
Veede 2001, 23).<br />
The symbols of Aya and Inanna or Ishtar are: an eightpetalled<br />
rosette (Maxwell-Hyslop 1971, 151, 152; Black,<br />
Green 1992, 109, 156, 169-170; Aleff 1982-2009, 4; MPW 1991,<br />
I, 510; Ad de Vries 1981, 391-393; Herder 1980, 134); an eightpetalled<br />
sign ; a double cross (Herder 1980, 93); eightpointed<br />
stars: , , , , , , (Maxwell-Hyslop<br />
1971, 149; Black, Green 1992, 108; Heiser 2006, 6, 12; MPW<br />
1992, II, 651; Leick 1998, pl. 38); a disk 1 , a ring (MPW<br />
1991, I, 510; Herder 1980, 92); a double circle with an eightpointed<br />
star, four sharp-pointed rays and four floral<br />
ornaments<br />
(Evans 1909, 157, P.40*); disks with eightpointed<br />
stars: , , , , Black, Green 1992, 169, Fig.<br />
143; Heiser 2006, 6, 7, 8); an eight-pointed star (later a<br />
symbol of Bahaism); a lion (Evans 1909, 221; Pritchard<br />
1969, 177, pl. 522; Collins 1994, 113, 114; Leick 1998, pl. 38);<br />
a snake , a sheep (Kurtik 1999, 502, Fig. 1; 504, Fig. 4;<br />
504 10 ; Collins 1994, 107, 108, 113; MPW 1991, I, 400, 409;<br />
Parpola 1997, XXXVIII, Fig. 17), etc.<br />
The Sun and star symbols, eye, sheep, wheel and cross<br />
signs are given in the following table:<br />
1 . “The smaller symbolic disk, as contrasted with that of the rayed solar<br />
emblem, must be taken as symbolic of the Goddess as Queen of the<br />
Underworld and of the starry vault of Night” (Evans 1921, 514).<br />
260
2.3. Symbols of the Earth Goddesses<br />
As well known, astral deities are functionally closely connected<br />
to terrestrial deities.<br />
The Colchian Great Mother Goddess [Nana], who is<br />
connected to Sumerian Goddess Nana/Inanna, is the Mother of<br />
Earth, the Mother of Place, the goddess of fertility and giving<br />
life. In the Georgian pantheon the cult of Barbale-Sun merged<br />
into it, and the Sun became the feminine deity (Bardavelidze<br />
2006, 131; also see Nadiradze 1989, 21).<br />
So, the Goddess Nana 1 is the hypostasis of the Sun-goddess<br />
(Bardavelidze 1957, 75-79, 81-83, 86, 94-98, 100, 139, 155,<br />
156, 188, 190, 193).<br />
1 . Mingrelian, Laz [nana] – 1. mother; 2. the Mingrelian folk song:<br />
dida-voi Nana, dida-voi, Nanina!.. – mother-spirit(-VOC) Nana(-VOC),<br />
mother-spirit(-VOC), Nanina(-VOC)!.. Mingrelian [nanaia] – the<br />
diminutive form of the word Nana, similar to ‘mommy’ (Kipshidze 1914, 019;<br />
Kajaia 2002, II, 358-359).<br />
V. Bardavelidze (1957, 81-93) suggests that the Georgian folk song, lullaby<br />
Iavnana is purportedly derived from the Colchian form Nana, and it‟s refrain:<br />
ia-v-Nana, vard-o-Nana, ia-v-Nanina-o – Violet-VOC-Nana, Rose-VOC-<br />
261
For Georgians (also for older Indo-European people, see:<br />
Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 685) the Moon is male, and the<br />
Sun is female. This is seen, e. g., in a Mingrelian verse (Javakhishvili<br />
1908, 111; Kipshidze 1914, 188):<br />
Basing on the analysis of Strabo (X,3,12) 1 and Arrian (X.9) 1<br />
V. Bardavelidze (1957, 81 and ff.), O. Lordkipanidze (2000, 90-<br />
Nana, Violet-VOC-Nanina-VOC, is connected with the cult of the goddess<br />
Nana.<br />
Comp. Colchian [nana] and [nina]: Indo-European *Han- –<br />
mother of one’s father; Hittite goddess<br />
(comp.: Gamkrelidze,<br />
Ivanov 1984, II, 766; Kvashilava 2007, 247, 248); [ainina],<br />
[danina] or [danana] – pagan idols in old Kartli, east Georgia<br />
(Janashia 1959, III, 193); Sumerian goddess Inanna, Ininna or Ishtar;<br />
Persian goddess [Anāhitā] (Marr 1902, 9; Tseretheli 1924, 100-101;<br />
Javakhishvili 1979, 141-142); Old Armenian goddess [Anahit]<br />
(Gvelesiani 2009, 6).<br />
1 . Strabo (X,3,12; Jones 1961, V, 99) writes:<br />
“But as for the Berecyntes, a tribe of Phrygians, and the Phrygians in<br />
general, and those of the Trojans who live round Ida, they too hold Rhea in<br />
honour and worshiped her with orgies, calling her Mother of the gods and<br />
262
96) and J. Nadiradze (1989, 136-140) show that the Colchian<br />
goddess, Great Mother Nana or Phasiane is identified with the<br />
Minoan and Asiatic Great Mother Goddess, the Earth Goddess,<br />
Goddess of the Caves and the Lady of the Mountain Rhea-<br />
Cybéle 2 (comp.: Evans 1909, 103); on the other hand, Cybéle or<br />
Cybébe/Kubaba 3 is connected to: Sumerian<br />
[ d nin· ur·saĝ] – Ninhursag, Lady of a Mountain and a hillcountry<br />
(PSD; Dalley 1998, 326; Halloran 2006, 38, 102), the<br />
creator Mother Goddess (Civil 2009, 42), the goddess of<br />
fertility and the Earth; Sumerian , , [ d ki/gi 5 ];<br />
Assyrian [ d ki] (comp.: Deimel 1922, 46, 440; Schnaider<br />
1935, 481; PSD; Halloran 2006, 12; Falkenstein 1936, 747;<br />
Mercer 1918, 7, 165) – the Earth Mother Ki and Greek –<br />
the Earth Mother Gaea.<br />
According to Sir A. Evans (1909, 13, 54, 96, 97 ff., 103,<br />
195, 209, 210, 291; 1921, 6 , 44, 222, 223, 505, 657), the Nature-<br />
Goddess of Minoan Crete functionally resembles: Rhea, the<br />
Great Mother Goddess, the Earth-Goddess, the Mountain<br />
Agdistis and Phrygia the Great Goddess, and also, from the places where she<br />
is worshipped, Idaea and Dindymenê and Sipylenê and Pessinuntis and<br />
Cybelê and Cybebê” (Jones 1961, V, 99).<br />
1 . Arrian (X.9; Hoffmann 1842, 50) writes:<br />
“At the entrance to the Phasis, to the left stands Phasian Theos. Judging<br />
by its appearance this is Rhea; and indeed, she holds a cymbal in her hands,<br />
and lions are at the throne; and she is seated like [Rhea] of Phidias at the<br />
Metroon in Athens” (Lordkipanidze 2000, 90).<br />
2 . L. Cottrell (1959) thinks that Pasiphaë, a sister of the king of Colchis<br />
Aeëtes and the spouse of the king of Crete Minos, and her daughter Ariadne<br />
were priestesses of the Asian Mother.<br />
3 . Cybéle/Kybébe/Kubaba is often identified with the Hurrian mother<br />
goddess (Kvashilava 2007, 246-247).<br />
263
Goddess, Goddess of the Caves, the Snake Goddess, the Dove<br />
Goddess, Goddess of the Double Axe and other Goddesses.<br />
K. J. Sprengel (1821, 53-54) writes: “Prometheus‟ mother<br />
Asia, one of Oceanid,.. was worshipped by Colchis… Phrygians<br />
called her Μαία, maybe the Maya of Hindus,.. There is<br />
no doubt that Rhea, Cybéle, Asia and the Phasis goddess<br />
(Phasiane) worshipped by [Aea-]Colchis are the same…” 1<br />
The symbols of the Earth-Goddesses are: an eight-petalled<br />
rosette , a disk with eight sharp-pointed rays ; a snake<br />
and a lion (Evans 1921, 479, 514, 447, 500-504, 508,<br />
721; 1909, 195, 211, 270, 283, 291), the great Nature Goddess<br />
of Minoan Crete is swastika (Evans 1909, 96), etc.<br />
The material (comp.: Kean 1985, 30-32; Aleff 2005, 2.2;<br />
Bigaj 2008, 22, 36; Chotalishvili 2003, 162) given above makes<br />
clear that the eight-petalled rosette PHD38 is the symbol of<br />
the Sun, star, Earth, the Mother Goddess, other deities, and of<br />
royal power.<br />
I suppose that the eight-petalled rosette PHD38 might be<br />
considered to be a symbol of the royal family and royal power<br />
of the the Sun-country Aea-Colchis.<br />
3. The Signs of Rosette and Disk in Archaeology and Art<br />
3.1. On archaeological samples excavated in Mesopotamia,<br />
Iran, Afghanistan, Syria, Egypt, Anatolia, Crete, Greece,<br />
Georgia, Armenia, and etc., rosette , the astral signs of Sun<br />
, Moon and star , disks , , also eye , lion ,<br />
snake , sheep , horse , bull , scorpion , etc.<br />
are found.<br />
The material is presented below:<br />
1 . „Seine Mutter Asia, Prometheus Mutter, eine Oceanide,.. ward von den<br />
Kolchern verehrt… Die Phrygier nannten sie Μαία, vielleicht die Maya der<br />
Hindus,.. Da Rhea, Kybele, Asia und die phasianische Göttinn, in Kolchis<br />
verehrt, einerley sind ist gewi ...“ (Sprengel 1821, 53-54).<br />
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
3.2. In various regions of Georgia – such as Abkhazia, Mingrelia,<br />
Ajara, Lazistan, Guria, Imereti, Racha, Lechkhumi, Svaneti,<br />
Kartli, Samtskhe-Javakheti and Khevsureti – archaeological<br />
material – disks, jewellery, seals, ceramics, Colchian<br />
axes, daggers, rapiers, spears, belts, rings, fibulae (brooches),<br />
pins, etc is found with astral signs of sun and star on them: an<br />
eight-petalled rosette ; a disk with eight sharp-pointed rays<br />
; a circle with eight sharp-pointed rays ; circles , ,<br />
; a circle with eight revolving rays ; a circle with eight<br />
rays ; swastika ; double spirals , and other geometric<br />
and floral ornaments. Also, the images of a horse , a bull<br />
, a bird and other creatures are portrayed on them (see:<br />
Lordkipanidze 1986, 88 ff.; 1972, 19-22; 16 ff., Fig. 3-6, 8, 12,<br />
13; Lordkipanidze 1989, 108, Fig. 45; 112, Fig. 48; 130-132,<br />
Fig. 56-58; 156, Fig. 72; 128 ff., Fig. IV; 158, Fig. 74; 161-168,<br />
Fig. 77-83; 180, Fig. 92; 194-196, Fig. 102-104; 217, Fig. 109;<br />
256 ff., Fig. IX.2; 290; 292, Fig. 147a; 323; 323 14 ; 352 ff., Fig.<br />
XVII; Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 14, 15,<br />
70, 75, 96, 104, 106, 110, 146, 151, 159, 168-181, 187, 226,<br />
282
276, 296-301, 305, 308, 310-311, 313, 366, 367, 371, 376, 378,<br />
380, 390, 397, 434-442).<br />
The corresponding material is presented below:<br />
283
284
285
286
287
The following signs are portrayed on walls, columns and<br />
stelae of Georgian churches and monasteries: an eight-petalled<br />
rosette ; a circle with an eight-petalled rosette ; eight<br />
sharp-pointed rays ; circles with eight sharp-pointed rays<br />
; a circle with eight revolving rays ; a circle with a double<br />
cross ; a circle with a cross ; cross ; swastika , and<br />
other geometric ornaments. Here also, the images of creatures,<br />
such as sheep , lion , bull , bird are often<br />
portrayed (see: Chubinashvili 1936, I; Kakabadze 2003, 17, 35,<br />
128, 129, 163, 247, 250; Mepisaschwili, Zinzadse 1986, 231,<br />
290, 352, 359, 362, 364, 365; Gambaschidze, Hauptmann,<br />
Slotta, Yalçin 2001, 32, 40, 42; Ramishvili 2008, 174, Pl.<br />
XXIV, 1-4; 175, Pl. XXV, 1-4; 176, Pl. XXVI, 3; 178, Pl.<br />
XXVIII, 1; 180, Pl. XXX). On Georgian icons and crosses an<br />
eight-petalled rosette , eight sharp-pointed rays and other<br />
signs are given (Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001,<br />
36, 37, 41, 45).<br />
288
The corresponding material is presented below:<br />
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
The central pillars, fire places, wine cellars, wooden gates etc., of<br />
304
Colchian-Georgian Oda-houses widely spread in Meskheti-Javakheti,<br />
Trialeti, West Georgia and Kartli, also of Darbazi-houses of<br />
Kartli, Kakheti, Samtskhe-Javakheti and Trialeti are decorated with<br />
the ornaments of an eight-petalled rosette ; a circle with star ;<br />
an eight-rayed star with eight revolving rays ; a circle with eight<br />
revolving rays ; a circle with double cross and other astral<br />
symbols (see: Chubinashvili 1936, I; Bardavelidze, Chitaia 1939;<br />
Bardavelidze 1957; Chitaia 1967; 2000, 176, Fig. 25; 209; 215;<br />
Javakhishvili 1968; Japaridze, Javakhishvili 1971; Sumbadze 1984;<br />
Lezhava, Kiladze, Giorgobiani 2007, 3, 7, 8, 20; 27, 30, 31, 33, 37,<br />
55-57, 63, 81, 101, 110, 20-121, 134, 148-149).<br />
The corresponding material is presented below:<br />
305
4. On the Reading of Eight-petalled Rosette Sign and<br />
Sematic Parallels of Aea<br />
The correspondence between the Phaistos Disk sign<br />
PHD38 and Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa] is shown<br />
below. Also the readings of two Linear A inscriptions are given.<br />
Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa] PHD38 – aea, eightpetalled<br />
rosette 1 ;<br />
1 . French rosette (< rose + ette); German Rosette; Italian rosetta; Russian<br />
розéтка rosette, and so on.<br />
Common-Indo-European * -/* -; Avestan [ ] the name<br />
of a plant > Armenian [vard]; Georgian [vardi]; Mycenaean Greek<br />
[wo-do-we]: PY Fr 1203 (S1203-Cii), 1204 (S343-H 4), 1207.1 (H 41)<br />
(DMic 2 ); Old Greek (Attic), (Aeolic) > Latin (Etruscan) *<br />
> Latin rosa > Old High German rōsa; Franch rose; German Rose; Czech ;<br />
Polish – rose, and so on (comp.: Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 663); Turkish<br />
gül rose < Middle Persian (Pahlavi) [gul] flower, rose < Old Persian * - ><br />
*warda- > Pahlavi [varta]; Parthian wār flower (comp.: Paul 1998, 169;<br />
Bailey 1930-32, 60, 61); Arabic [wárdun] red rose (Lane 1968, 2935);<br />
Hebrew [vered] rose, and so on. Old Persian * - is supposedly borrowed<br />
into Greek, Latin, Arabic, Hebrew, Armenian and Georgian.<br />
A rose and lotus were widely spread symbols in Egypt, Europe and Asia. E.g.<br />
in ancient Greek (Géczi 2006, 1-83) a rose was attributed to the Sun-god Hélios<br />
306
Mingrelian [aia] – 1. aea, the name of some plant<br />
(Кipshidze 1914, 193 (397)); flower (Antelava 2006, 5); 2. a<br />
name of woman (Chanturia 2006, 13).<br />
In the earlier chapters of my work (Kvashilava 2008, 253-254;<br />
www.kvashilava-gia.com) the algorythm 5.2.1-5 for reading the<br />
pictorial signs of the Phaistos Disk is presented that is based on the<br />
horizontal or vertical positions of the signs. For the signs of the Sun<br />
and star, for eight-petalled rosette PHD38, for the hieroglyphic<br />
signs of the Cretan script: 315[1] ARCH S (2/14) 01/CMS II, I,<br />
391 and F21DE (261[11]CR()S(3/3)09/CMS XII, 110), and the<br />
Linear A sign A044/F0672 no vertical or horizontal positions can<br />
be considered. So, according to algorythm rule 5.2.5 and the data<br />
given above, these symbols are read by me as a whole two-syllable<br />
word: Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa].<br />
J. Bigaj (2008, 22, 36) connects sign PHD38 to Greek<br />
flower, and Greek star; he compares this symbol to<br />
the Cypriot script sign [a] and reads it as [a]/[ai] syllable.<br />
Such reading is also supported by the fact that the Linear A<br />
sign A044/F0672 is the ligature of the Cypriot script signs<br />
[a], [i], [e] and [sa], also of the Linear B sign [i]; so I<br />
read it as [a-i-e-sa] that may be Greek – Aea.<br />
Of great interest are also the signs (GORILA 1985, V, 64-<br />
65; also see KH 97a.1: Younger 2008-2010) given in line d of<br />
Linear A inscription of archaeological material SY Za 2 (HM<br />
3429), because A008/F0615 and A057/F0692 are rotated 90 0<br />
from the initial position (see sign : Evans 1895, 80, Table I, 8);<br />
i.e. the signs are vertical. According to rule 5.2.2 of the algorithm,<br />
(Greek Lyric, 5, Anonymous, Fragment 931; Nonnus, Dionysiaca 39.19 ff.;<br />
Pseudo-Apollodorus, Bibliotheca E2.12; Flaccus V, 245 ff.; www.theoi.com), the<br />
Greek goddess of love and beauty (Homer, Iliad, XXIII, 186; Owen<br />
1851, 444; Clapp 1899, 234, 234 186 ; MHM 1991, I, 132), and<br />
(Homer, Iliad, I, 477; Owen 1851, 29; Mimnermus, Nanno, Fragment 12) –<br />
to the rosy-fingered Greek goddess of the down Eos.<br />
307
A008/F0615 axe is read the first syllable * [*a] of the Proto-<br />
Kartvelian-Colchian form * · [*a·rganə] (Kvashilava 2009,<br />
332-333), and the sign A057/F0692 might supposedly be read as<br />
* [*əa]. Consequently I read as * [*aəa].<br />
Linear A inscription KN Za 18 (HM 2597) found on the<br />
Crete, in Knossos<br />
1982, IV, 12-13), reconstructed by me as<br />
(GORILA<br />
, according to rules 5.2.2 and 5.2.5 of the<br />
algorithm is read by me as /* - - -/// - -.-//-.-//<br />
[/*əa-a-əa aəa-/// əa əa- wa-.-//-.-//] – “... Violet-Rosette,<br />
Aea(deity)- ... Violet, Violet-...”, a religious refrain 1 that might<br />
be connected to the cult of the deity Aea.<br />
According to rule 5.2.2 of my algorithm, only the first syllable<br />
* [* wa] of signs CH037/F209A and A054/<br />
F068B houses are read of the Proto-Kartvelian-Colchian form<br />
* · [* wa·daə]. Form * · [* wa·daə] is in regular<br />
corespondence with Mingrelian * [* ode] > [ ude] –<br />
house 2 on the basis following processes: 1. Contraction -* >-<br />
[-*aə>-e] where -* [-*ə] is the nominative case ending (comp.:<br />
Kipshidze 1914, 08(60); Deeters 1926, III; 1927, IV, 68; Chikobava<br />
1936, 30; Topuria 1954, VI, 448, 450-451; Gamkrelidze,<br />
Machavariani 1965, 165, 165 2-5 , 166, 166 3 ; Kvashilava 2008,<br />
259); 2. * > [*wa>o] (comp. Gamkrelidze, Machavariani<br />
1965, 43); 3. > [o>u] (comp.: Gamkrelidze, Machavariani<br />
1965, 289, 289 3 , 290-291; Kvashilava 2009, 329).<br />
1 . Comp. the refrain in the Georgian folk song Krimanchuli: [iaouao]<br />
– eao-wao.<br />
2 . Comp. Proto-Kartvelian-Colchian * - [* wad-aə]: Common-Kartvelian<br />
* - [*q‟wed-] (Fähnrich, Sarjveladze 2000, 535-536; Chikobava<br />
1936, 19). Comp. Mingrelian [ ude]: Georgian [oda] – house.<br />
308
My readings are supported by J. Younger (2008-2010) who<br />
read this inscription ][••]- • [•••]- • -[ ][•][ as ][••]-JA •<br />
[•••]-JA • JA-WA-[ ][•][ ‟supposedly a religious text‟.<br />
The rightness of the reading is also confirmed by the readings<br />
of the corresponding Myceneaen Greek B008/10000,<br />
B057/1000A and B054/10037. M. Ventris read these signs as<br />
[a], [ja] and [wa] correspondingly.<br />
So, the eight-petalled rosette PHD38 I read as *<br />
[*aəa] – Aea, the oldest name of the Sun-country of Colchis,<br />
Sakartvelo/Georgia the corresponding Greek is genit. case<br />
(comp.: Herodotus I, 2; II, 103-105; VII, 193, 197; Apollonius<br />
of Rhodes I, 174; II, 417, 422, 1094, 1141, 1185, 1267,<br />
1277; III, 306, 313, 1061; IV, 33, 255, 277-278; Kaukhchishvili<br />
1964, 9-14; 1970, VIII, 2-4; Kaukhchishvili 1960, 18-19, 48-49;<br />
1976-b, 12, 18-19; Urushadze 1964, 6-8, 10, 63-64; 1970, 28-29,<br />
347 10 ; Lordkipanidze 2000, 9 1 ; 1986, 43; Gamkrelidze, Ivanov<br />
1984, II, 907, 907 1 , 908; Gordeziani 2007, III, 469, 473).<br />
I also think that the eight-petalled rosette is the symbol<br />
of the royal family and the royal power of Aea.<br />
Semantic parallels of Aea are presented below:<br />
Greek , genit. case – Aea or Eëa, 1 a town of<br />
Colchis (Eumelus of Corinth; EGF 1877, I, 188 and ff., 2;<br />
Urushadze 1948, 224 96 ; 1964, 103);<br />
Greek , genit. case – Aea, a town in Thessaly, Old<br />
Greece, inhabited by Pelasgians (Stephen of Byzantium,<br />
Ethnica; Meinekius 1849, 36, 37, 20-21; Urushadze 1964, 230);<br />
1 . Colchian [aia] is regularly corresponded by [ea]. The correspondence<br />
in supported by the fact that in Zan, especially in Mingrelian -<br />
> - [ai->e-] (also: - >- [-ai>-e] and - ->- - [-ai->-e-]) contraction. E.g.,<br />
Georgian [maisi] > Mingrelian [meesi] > [mesi] – May,<br />
the word in considered to be borrowed from Georgian to Mingrelian<br />
(Chikobava 1942, 154; Gamkrelidze, Machavariani 1965, 165, 166; Kajaia<br />
2001, I, 23; comp.: Kipshidze 1914, 08(60); Deeters 1926, 1927, 68; also see:<br />
Chikobava 1936, 30; Akhvlediani 1956, 179; Topuria 1954, 448, 450-451).<br />
309
Greek – Aea is the spring nymph loved by the<br />
Colchian river god Phasis; the island Aea in Colchis (Flaccus<br />
V, 426; Smith 1869, I, 22);<br />
Greek , genit. case 1 (Homer, Iliad VIII, 1; Apollonius<br />
of Rhodes I, 580; Owen 1851, 147; Merkel 1854, 30, 580; Urushadze<br />
1970, 66, 580), according to Greek sources (Kaukhchishvili<br />
1952, IV, II, 315; Urushadze 1948, 224 96 ; 1964,<br />
479) or Dorian , 2 Ionian – means ‟land‟, ‟the earth‟<br />
(Theopompi 340; Müllerus 1841, 332, 340; Perrin, Seymour<br />
1897, Vocabulary, 3; Smith 1870, II, 195; Weisman 1899, 2006,<br />
27, 261, 270, 298; MPW 1991, I, 300; Urushadze 1964, 319;<br />
Gordeziani 1999, 53; 2007, III, 473);<br />
Greek / – Gaea/Gea/Ge is the goddess of the Earth;<br />
greatly worshipped by Colchis (Apollonius of Rhodes III, 714-717;<br />
Schol. ad. Apoll. Rhod. III, 714; Merkel 1854, 169-170, 714-717;<br />
467, 714; Coleridge 1889, 123-124; Smith 1870, II, 195; Urushadze<br />
1964, 514; 1970, 350 15 , 364; Lordkipanidze 1986, 128 8 );<br />
Mycenaean Greek Aiwa – [a 3 -wa] KN C 973 (Ventris,<br />
Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert 2005, 168) 3 that is read as<br />
, Aia – Aea, a bull’s nickname (Tsymburskij 2005, 309);<br />
Mycenaean Greek Aiwajā – [a 3 -wa-ja] PY En 74.22<br />
(S74-H1/S.1), [a 3 -wa- the rest is unreadable] PY Eo 160.2<br />
(H41/S.41) (Ventris, Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert 2005,<br />
168), that S. Hiller (1991, 214) and V. Tsymburskij (2005, 308)<br />
1 . Also see: Homer, Iliad II, 162, 178; III, 243-244; IV, 172; VIII, 1; IX,<br />
506; XI, 817; XV, 740; XVI, 539; XXIII, 327, 742; XXIV, 695; Odyssey I,<br />
41, 75, 203; IV, 262, 521; X, 236, 472; XI, 301; XVIII, 145; XIX, 301; XXI,<br />
62-63; XXIII, 353; XXIV, 290; Tsymburskij 2005, 309-311 and ff.<br />
2 . Comp. Mingralian [ga] – a hill, a hillock (Sharashenidze 1983, 40-<br />
41; Kajaia 2001, I, 277).<br />
3 . The numbering of clay tablets and abbreviations are given according E. L.<br />
Bennett and GORILA: a 3 = ai, Cn = livestock, HM = Heraklion Museum, HT =<br />
Hagia Triada, KH = Chania, KN = Knossos, MY = Mycenae, PY = Pylos, Sd =<br />
chariots and armor, SY = Syme, TH = Thebes, Wc = roundels, Za = stone vessels.<br />
310
was read as , Aiaia (comp.: Isebaert 2005, 168;<br />
Gordeziani 1999, 100; Gordeziani 2007, III, 481; Gordeziani<br />
2009, 78) – Aeaea, ‟a god’s slave‟, a feminine anthroponym<br />
(Efkleidou 2004, 61; Gordeziani 2009, 79, 79 20 );<br />
Greek , genit. case – the island Aeaea (Homer,<br />
Odyssey X, 135; XII, 4; Apollonius of Rhodes III, 1074; Perrin,<br />
Seymour 1897, 135; Vocabulary, 58; 79, 72; 84, 1);<br />
Greek , genit. case – Aeaea, an epithet of<br />
Circe and Medea (Homer, Odyssey IX, 32; see below);<br />
Akkadian-Babylonian [ d a·a], d A-ya, d A-i-ya – Aya was<br />
the Mother Goddess, the consort of the Sun-god Shamash<br />
(Black, Green 1992, 173; Nozadze 2007, 63; Gordeziani 1999, 53);<br />
Urartian [ d a-i-a] – Aya, the god Aias (the Earthgod);<br />
A-i-e – in the land (Sayce 1882, 683);<br />
Akkadian-Babylonian [ d e 2·a] 1 (Leick 1998, 37;<br />
DDD 1999, 126; Collon 2007) – the god Ea; ‟house of the<br />
1 . E. G. King (1888, 8, 58-59), J. Bottéro (2004) and many others have<br />
suggested that in this case a West-Semitic (Canaanite) way of saying Hebrew<br />
[yah] is Akkadian Ea or Sumerian [ d en·ki/gi 5 ] (Civil 2009, 15; PSD)<br />
– Enki, Lord of the Earth (Sumerian en – lord; ki – earth: Halloran 2006, 6, 12;<br />
MPW 1992, II, 662). [ya ] is declined with the Semitic ending as Yahw =<br />
Yahu and may have developed into the later form of the Tetragrammation<br />
[jhwh] of the Hebrew Old Testament (Bible, Exodus 3.14:<br />
[‟ahyh ‟ašr ‟ahyh] – I am who I am; Psalms 111.1: [halelu-yah]<br />
– Praise the LORD GOD!). [yah] has also been confused with the Ugaritic Yam<br />
(the god of Rivers and Sea) whose earlier name in at least one ancient source was<br />
Ya(h)w/Ya’a (the West-Semitic verb root * wy > * yy- > Hebrew [hyh-]<br />
meaning „to be‟, „to live‟ in this case used for „spring‟, „hovering over the<br />
waters‟; comp. Bible, Genesis 1.2; Genesis 3.20: [ wh] – Eve). Although<br />
both Ea and Yam were water gods, Ea was the creator and representative of the<br />
sweet beneficent waters from below the earth, and as Enki was responsible for<br />
fertilising the earth itself (http://en.wikipedia.org/wiki/Enki).<br />
Theodoret of Cyrus (Haereticarum fabularum compendium 241, 1673)<br />
writes the equivalents forms of the Hebrew Tetragrammation : [Iao]<br />
and [Aia]; also see Diodorus Siculus I, 94: [iao].<br />
Comp. Hebrew [yah]: Egyptian [ỉ‛ ] – moon.<br />
311
water‟ (Sumerian a – water; a, a-a – father; e 2 – house, temple:<br />
King 1888, 22, 51; Halloran 2006, 3, 71; ETCSL);<br />
Hebrew [‟ayh], Aiah, Ajah, Aia – Aya, a personal name<br />
(Bible, Genesis 36.24; I Chronicles 1.40; II Samuel 3.7; 21.8, 10);<br />
Hebrew [‛yh], Hai, Ai, Aija, Aia – Aya, a name of<br />
place (Bible, Nehemiah 11.31);<br />
Old Indian Āyú – the power of life (MPW 1991, I, 146);<br />
Ugaritic ayaku; Hurrian Ayakun – deity (Nozadze 2007, 64);<br />
Hurrian d A·a·ak·ki, ayakki – a cult object in a temple<br />
(Nozadze 2007, 64);<br />
Hittite ayakki – a cult object in a temple, an epithet of<br />
Ishtar (Hoffner 2009, 2; Tatishvili 2006, 1, 23);<br />
Hittite GIŠ e a-, GIŠ eya(n)- – eya, evergreen sacred tree, yew ();<br />
to its cult the ritual of sacred sheep skin was connected<br />
(Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 907, 582; Tatishvili 2007, 2, 5); it<br />
was used as a symbol of being free of various civil obligations,<br />
e.g., taxes and chores (Hoffner 2009, 8);<br />
Mingrelian [aia-žašxa], [aia-žešxa];<br />
Svan [aia-mišladeγ], [aiamišladäγ]<br />
– the Aea-sun day; the name of the fasting Sunday<br />
of the pagan celebration 1 (Коbalia 1903, 103; Кipshidze 1914,<br />
1 . Aea [aia] was one of the pagan celebrations held in Mingrelia, Abkhazia,<br />
and Svaneti on the day a week before Baea [baia] – the Palm Sunday.<br />
On this day Mingrelians and Abkhazians used to decorate their homes<br />
and farm buildings with spring flowers, violets (Georgian [ia]), also<br />
scatlering them all over the yards (Antelava 2006, 5. I am thankful to N.<br />
Ghambashidze who supplied me with this information), wine-jars were<br />
blessed (Kajaia 2009, IV, 24). N. Anteleva (2006, 5) thinks that Aea was<br />
then the celebration of the spring equinox. The Aea celebration is mentioned<br />
in Mingrelian folk verse (Kobalia 1903, 103; Kipshidze 1914, 188):<br />
312
229 (433), 193; Kajaia 2001, I, 169; Mikeladze 1974; Antelava<br />
2006, 5; Gordeziani 1999, 53; 2007, III, 474).<br />
5. About Geographical Location of Aea<br />
As mentioned above, the sign PHD38 of the eightpetalled<br />
rosette is read by me as * [*aəa] – the country Aea,<br />
below the geographical location of this country is considered.<br />
The commentaries of Ancient Greek authors, the Assirian and<br />
Urartian sources and the results of the analyses of these should<br />
be presented here (see Lordkipanidze 1986, 30-76).<br />
Basing on Herodotus (Aea – Colchis: I, 2; VII, 193, 197;<br />
Colchians: II, 103-105; III, 97; IV, 37, 40; VII, 79), Apollonius of<br />
Rhodes (Aea: II, 422, 1094, 1141, 1185, 1267; III, 306, 1061; IV,<br />
255, 277-278; Colchis: I, 174; II, 1277; III, 313; IV, 33; Aea –<br />
Colchis: II, 417), Strabo (XI, 1, 4; 2, 1; 2, 14-18; 3, 2; 3, 4; 5, 5; 14,<br />
4; 14, 15; XII, 1, 1; 3, 1-2; 3, 13; 3, 17-18; 3, 28-29; 4, 3) and<br />
others (Euripid., Medea 2), S. Kaukhchishvili (1964, 9-14; 1970,<br />
VIII, 2-4), T. Kaukhchishvili (1960, 18-19, 48-49; 1976-b, 12, 18-<br />
19), A. Urushadze (1970, 28-29, 347 10 ; 1964, 6-8, 10, 63-64) and<br />
O. Lordkipanidze (1986, 32, 43, 128 8 ; 1989, 213; 2000, 9 1 ) argue<br />
that Aea is the synonym of Colchis ( / ), Aea is the<br />
oldest name of this country, and it was called Colchis only later<br />
(also see: Smith 1896, 15; Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3;<br />
Gamkrelidze, Ivanov II, 907, 907 1 , 908; Gambaschidze,<br />
Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 196 and ff.; Gordeziani 2007, III,<br />
469, 473).<br />
S. Kaukhchishvili (1964, 13), A. Urushadze (1964, 6-10)<br />
and O. Lordkipanidze (2000, 9 1 ) argue that according to Greek<br />
sources Aea (resp. Eëa) was the oldest name of Georgia.<br />
Basing on Hecataeus of Miletus 1 (the 6 th c. BC), M.<br />
Janashvili (1906, 3) writes: ”Moskhians (Moschi = Meskhs =<br />
Meskhetians = Georgians) are Colchian tribes. So, Colchians<br />
1 . “ , “ (Hecatæi fragmenta<br />
188, Müllerus 1841, I, 13; also see: Lomouri 1963; Khazaradze 1984).<br />
313
are the same as Georgians”.<br />
A. Urushadze (1948, 224 96 ; 1964, 55), T. Mikeladze (1974,<br />
72, 79-85, 164-168), T. Kaukhchishvili (1976-a, 589) and O.<br />
Lordkipanidze (2000, 9 1 ; 1986, 43; 1989, 219) argue that /<br />
– Aea/Colchis was situated at the east and south-east<br />
coasts of the Pontus Euxinus (or the Black Sea), as is cleare<br />
from the Ancient Greek sources.<br />
Some of the Greek sources are considered below:<br />
In Homer‟s Odyssey (XII, 1-4; also see: X, 135; XI, 70;<br />
Perrin, Seymour 1897, 135; Dindorf 1855, II, 457, 135, 5-6) we<br />
read:<br />
”Now after the ship had left the stream of the river Oceanus,<br />
and was come to the wave of the wide sea, and the isle Aeaea,<br />
where is the dwelling place of early Dawn and her dancing grounds,<br />
and the land of sunrising...” (Butcher, Lang 1900, 192).<br />
”No doubt, the description given by Homer implies the place<br />
situated in the Earth where the Sun rises... According to Greek<br />
commentators, [resp. ] – Aeaea [Aeaeé] is the same<br />
as – Aea but lengthened by one syllable... [These] four lines<br />
imply that Circe’s Aea is not situated in West (at the Tyrrhenian<br />
Sea), but in the East, in Colchis... Removing Aea to Etruria is the<br />
product of later versions of the myth. Mentioning Aea (Colchis) as<br />
the name of an island by Homer presents no obstacle. In ancient<br />
times island did not always mean what it means today, but also a<br />
land situated between the sea and rivers, the passage being only a<br />
narrow stripe of land” (Urushadze 1964, 493 6 ; 1970, 350 11 , 355 29 ).<br />
One more quotation from Odyssey (IX, 31-32; Perrin,<br />
Seymour 1897, 77, 99):<br />
314
– “... and likewise too, guileful Circe of Aeaea 1 , would have<br />
stayed me in her halls, longing to have me for her lord” (Butcher,<br />
Lang 1900, 135), Eustathius of Thessalonica (Eustathius 1825,<br />
321, 1614, 14-19; Kaukhchishvili 1970, VIII, 2; Urushadze<br />
1964, 183; 1970, 355 29 ) interprets the lines in the following<br />
way:<br />
“Aeaea [is used] instead of Colchis according to the name of<br />
the place. Aea is mentioned as a town in Colchis by others, and<br />
also by Lycophron. 2 The citizen-man of it is called Aeaeos, the<br />
citezen-woman – Aeaea, and the Circe‟s island [is called] Aeaea<br />
1 . The epithet of both Circe (Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3; Smith<br />
1896, 15), a sister of Aeëtes, and Medea, a daughter of Aeëtes, is Aeaea, the<br />
word derived from Aea, the country where her father Aeëtes ruled (Smith<br />
1869, I, 23). E.g., (Homer, Odyssey XII, 268, 273; Eustathius<br />
1828, 15), (Scholia to Odyssey IX, 32; Dindorf 1855, II, 408,<br />
32, 14-19; Apollonius of Rhodes IV, 559; Merkel 1854, 234) – Aeaean Circe<br />
(Urushadze 1964, 177; 1970, 278, 279);<br />
(Apollonius of<br />
Rhodes III, 1136; Merkel 1854, 190) – Aeaean Medea (Urushadze 1970,<br />
234, 235).<br />
2 . Also see: Strabo I, 2.39; Schol. ad Eurip., Medea 2; Schol. ad. Apoll.<br />
Rhod. II, 417; Tzetz. ad Lycophr. 1024; EGF 1877, I, 189; Eustathius 1828,<br />
15; Bachmann 1830, 327, 1011-1046; Merkel 1854, 414, 417, 25-26; Jones<br />
1960, I, 166-167; Urushadze 1964, 195, 238, 240, 304, 310, 325, 414.<br />
315
ecause of Circe. By the way, if the name of the island Aeaea<br />
was initially double ae, the Circe of the place had to have the<br />
third ae for it to be Aeaeaeé, but because of its bad sound and<br />
the mentioned homonymy, it is not used; the geographer [Strabo<br />
1 ] names the town Aea at Phasis, meaning that this Aea in<br />
Colchis is also situated near the Circe’s island Aeaeé”.<br />
In his scholia to IX, 32 a commentator of Odyssey (Dindorf<br />
1855, II, 408, 32, 14-5) writes: ”<br />
” – ”Aeaea is [known] as a town in Colchis” (Urushadze<br />
1964, 177). He thinks that Circe‟s home Aeaea is not<br />
situated near the seaside in Central Italy, Tyrrhenia (Etruria)<br />
(Urushadze 1964, 493 8 ).<br />
In Mimnermus‟ Nanno (Fragment 11; Diehl 1954; Urushadze<br />
1964, 201, 202) we read:<br />
”Even Jason could never take the great Fleece from Aea,<br />
though he travelled a heavily-burdened way to fulfill Pelias‟ hard<br />
wish-order, neither could [Argonauts] reached the Oceanus‟<br />
beautiful waters [without the help of Medea‟s love]... 2 Here,<br />
Aeëtes‟ town, where the rays of swift Hélios lay in a golden<br />
1 . Strabo I, 2, 10, 39; see Hamilton 1854, 31-32, 72.<br />
2 . “In square brackets the missing words reconstructed by G. Kaibel (1887, 510)<br />
are enclosed; for this he used the lines from Apollonius of Rhodes‟ Argonautica<br />
II, 2-3: ... – “due to Medea’s<br />
love, Jason took the Fleece [from Colchis] to Iolkós” (Urushadze 1964, 301 * ;<br />
1948, 110; 1970, 176, 177). Comp.: Hesiod‟s Theogonia, 992-996 (Evelyn-White<br />
1914, 14; Urushadze 1964, 187); Strabo I, 2, 40 (Hamilton 1854, 73).<br />
316
storeroom at the edge of Oceanus where god-like Jason went”.<br />
In the 8th c. BC Eumelus of Corinth (Corinthiaca 2; Schol. ad<br />
Pind. Ol. XIII, 74; Tzetz. ad Lycophr. 174; EGF 1877, I, 188,<br />
189; Urushadze 1964, 194, 2a; 195, 2b) and Pindar (Wheelwright<br />
1830, 104, 21; Colin 1841, 187, Str. 10; Urushadze 1964, 203,<br />
Pythian IV, 15-22; 213, Str. 10, 210-215) – in the 6 th -5 th centuries<br />
BC – mention the name of the country at the east coast of Black<br />
Sea – Colchis 1 (Urushadze 1948, 224 1 , 23; Smith 1854, I, 642-<br />
643).<br />
Herodotus (I, 2; VII, 193, 197) wites:<br />
”The Argonauts sailed in a long ship to Aea of the<br />
Colchians and the river Phasis and when they had done the rest<br />
of the business for which they came, they carried off the king‟s<br />
daughter Medea... They were sailing to Aea in Colchis for the<br />
fleece... Cytissorus came from Aea in Colchis...~ (Godley 1920,<br />
4-5; 1938, 510-511, 514-515).<br />
1 . For – Colchis or – Colchian see, e.g., Herod. I, 104; II,<br />
104; Lycophr., Alexandra 1022 (Bachmann 1830, 215; Urushadze 1964, 301);<br />
Strabo XI, 2, 17-18 (Kramer 1852, 10, XI, 2, 17-18); Schol. ad. Apoll. Rhod.<br />
III, 1040 (Merkel 1854, 474, 20-23); etc. - (Suida 1705,<br />
II, 341) – Colchis - Lazistan.<br />
317
Apollonius of Rhodes (II, 417-418, 1246-1250, 1260-1261,<br />
1266-1270; III, 1135; IV, 277-281; Merkel 1854, 91, 133, 134,<br />
190, 219) writes:<br />
318
”For Colchian Aea lieth at the uttermost end of Pontus and<br />
the earth. ... And as they sailed, there came in sight a bay of the<br />
sea, and before them rose up the steep cliffs of the Caucasian<br />
mountains, where Prometheus was feeding with his liver an<br />
eagle, swooping back again and again, his limbs fast bound to<br />
the hard rocks with bands of brass, unbreakable... At night, by<br />
the skill of Argus, came the Argonauts to the broad stream of the<br />
Phasis and the uttermost ends of the sea... Upon their left hand<br />
they kept steep Caucasus and the Cytaean 1 town of Aea, and<br />
1 . In Greek sources the forms: , , , , ,<br />
, , , and other are also presented (see:<br />
Lycophron 1312; Bachmann 1830, 335, 1312; Merkel 1854, 99, 399, 403;<br />
413, 399, 26-27, 32, 34; Schol. ad. Apoll. Rhod. II, 399; Orpheus 1764, 116,<br />
819; Eustathius 1825, 161, 1493, 49; 1828, 275; Suida 1705, II, 404); the<br />
related Georgian words are:<br />
[k h ut h a-is-i, k h ut h a-GEN-NOM];<br />
Imeretian [k h ut h e-is-i, k h ut h e-GEN-NOM]; Mingrelian<br />
[k h ut h e-š-i, k h ut h e-GEN-NOM]; Svan [k h ut h -āš, k h ut h -GEN]<br />
(comp.: Kaukhchishvili 1964, 50; Urushadze 1964, 6, 28, 66, 103, 138, 182,<br />
295, 296, 301, 304, 310-312, 324, 325, 474, 481, 493 12 and ff.; 1970, 28-30,<br />
319
next the plain of Ares and that god‟s sacred grove, where the<br />
serpent keepeth watch and ward o‟er the fleece as it hangs on<br />
128, 345 35 , 373; 1948, 218 28 and ff.; Gordeziani 1999, 98, 101; 2007, III,<br />
471-472); Comp. Greek : Kutha/Cuthah/Cutha was an ancient city of<br />
Sumer (Bible, 2 Kings 17.24); Mingrelian [k h ut h a] – a masculine<br />
anthroponym (Chanturia 2006, 71).<br />
T. Kaukhchishvili (1957, 19-20) separates the word root - in the<br />
variants of the name of Phrixus’ son – / (Herodotus<br />
VII, 197; Strabo XII, 3, 10; Urushadze 1964, 285, 432, 488; Gordeziani<br />
2007, III, 471 2 ) and the derived toponym ; she argues that the<br />
toponym was well known in early times (see also: Urushadze 1970,<br />
373; Gordeziani 1999, 98).<br />
It is noteworthy that the following similar forms are attested on the<br />
tablets with Linear A inscriptions found on the Crete: [KI-TA-I]<br />
HT 123a.1-2 (HM 1367+1371) and [KU-TA- the rest is unreadable]<br />
HT 115b.4 (HM 1360) (GORILA 1976, I, 190-191; 210-211; Younger 2008-<br />
2010) D. W. Packard (1974, 148, 153) correspondingly connected Myceneaen<br />
Greek: [ku- ạ-i-jo] KN As (2) 1517.7 (s. 102); [ku-ta-ito]<br />
KN C 902.10 (s. 201) (DMic 2 ; Isebaert 2005, 156, 161) and [ku-tathe<br />
rest is unreadable] KN X 9321 (DMic 2 ), that were read as ,<br />
(comp: Lurje 1957, 205; Urushadze 1964, 138 91 ; 1974, 373;<br />
Gordeziani 1999, 101; 2007, III, 472; Gordeziani 2009, 79 21 ).<br />
The following Myceneaen Greek forms are also attested in:<br />
[ku-ta-i-si- the rest is unreadable] KN X 7891; [ku-ta-i-si- ọ] KN X<br />
7891; [ku-ta-si-jo] KN Da 1394.B (s. 117), Dv 1237.B (s. 117);<br />
[ku-ta-ti- the rest is unreadable] KN X 1538.1; [ku-ta-ti-jaqe]<br />
KN G 820.3; [ku-ta-ti-jo] KN As (2) 1516.12, Ga (2) 419.2b, Ga<br />
(2) 673.1, Wb 5662, X 7897.b; [ku-ta-to] KN Ce 59.2b and others<br />
(DMic 2 ; also see: Ventris, Chadwick 1953; Lurje 1957, 205; Isebaert 2005,<br />
156, 160, 161; Urushadze 1974, 373; 1964, 138 91 ; 493, 394, 499 31 ; Gordeziani<br />
1999, 101; 2007, III, 472); Greek , ,<br />
(Gordeziani 2009, 79, 79 21 ; Chotalishvili 2003, 107).<br />
Depending on Greek sources A. Urushadze (1964, 138 91 ) supposes that<br />
these forms are of Pelasgian origin; the Crete was the habitat of Pelasgians that<br />
were connected with many ties to Kartvelian tribes (Janashia 1959, III, 193).<br />
R. Gordeziani (1999, 101; 2007, III, 472-473; 2008, IV, 105) compares<br />
Colchian and Cretan to the Common-Kartvelian * -<br />
[k h ut h ais-].<br />
320
the oak‟s rough branches... For such was the mind of Hera, that<br />
Aeaean Medea should come to sacred Iolchos, to the bane of<br />
Pelias, leaving her own country... But Aea still abides steadfast,<br />
and the children of those [Egyptian] men, whom that king [Pharaoh<br />
Sesostris] did plant therein to dwell there 1 ; these men<br />
preserve writings of their fathers, graved upon pillars, whereon<br />
are all the ways and limits of sea and dry land, far and wide, for<br />
those who come thither.” (Coleridge 1889, 66, 95, 158, 137;<br />
Urushadze 1970, 351 7 , 352 8 ).<br />
A scholiast on Apollonius of Rhodes‟ Argonautica (Schol.<br />
ad Apoll. Rhod III, 1074, 1093; Merkel 1854, 474, 1074, 28-30;<br />
476, 1093, 1-3; Urushadze 1964, 330, 257) gives the following<br />
explanation about the name of the island – Aeaea:<br />
”In Phasis there is the island Aeaea where the fleece was<br />
kept. [Aeaea] is the capital of Colchis”;<br />
”The name of the island, Aeaeés is one syllable ae longer,<br />
because it is the island of Aea. Aea is the capital of Colchis. The<br />
island is mentioned in Phasis where, according to Pherecydes of<br />
Syros [was] the fleece”.<br />
Stephen of Byzantium writes on Aea in his Ethnica (Meinekius<br />
1 . ”Aea is still there – [Argos] says that Aea stands unshakable and its<br />
inhabitants are descendents of the people [of Egyptians] brought to settle<br />
there by Sesostris [Egyptian<br />
– Sesonkosis] …”<br />
(Schol. ad Apol. Rhod. IV, 277; Merkel 1854, 497, 277, 6-8; Urushadze<br />
1964, 332). Comp.: Herodotus II, 103-105; Pliny the Elder XXXIII, 15, 52<br />
(Bostock, Riley 1857, 93-94); also see: Lamberti 1991, 14-15.<br />
321
1849, 36, 16-18; Holstenius, Berkelius 1885, 24, 29-31):<br />
”Aea: the town of Colchis, founded by Aeëtes, is 300 stadia<br />
away from the [Black] Sea; two rivers are flowing round it<br />
Hippus [Tskhenis-tsqali – river-horse] and Kyáneos [Tekhuri],<br />
that turn the [town] into a peninsula…” (also see: Kaukhchishvili<br />
1936, III, 274; Urushadze 1948, 218 29 and ff.; 1964, 230;<br />
Lordkipanidze 2000, 15, Fig. 1).<br />
Below the readings of some inscriptions found on the Crete,<br />
also of Assirian and Urartian inscriptions are presented.<br />
The signs of line a7 of Linear A inscription on HT 117 (HM<br />
1364) tablet – [KU-KU-DA-RA] 1 (GORILA 1976, I, 196-<br />
197) were connected by D. W. Packard (1974, 146) to Myceneaen<br />
Greek: [ko-ki-da] KN Sd 4403.a (L 128); KN So (1) 4430.a<br />
(L 130) and [ko-ki-de-jo] KN Fh 5465 (141) (Evans 1952,<br />
II, pl. XIV, 04.03; CoMIK 1990, II, 204, 216; DMic 2 ), that were<br />
correspondingly read by O. Landau (1958, 72), S. Hiller (1991,<br />
214, 214 53 ) and others as , – Colchis,<br />
Colchian (comp.: Gordeziani 1999, 100; 2007, III, 470; Gordeziani<br />
2009, 76, 76 7 , 77).<br />
According to the latest researches, T. Gamkrelidze (1999;<br />
2002, 45-46; 2004): ”The existance of Colchian state is assumed<br />
to exist around the 15 th century BC, for in the Greek<br />
inscriptions of Myceneaen epoch (the 15 th -14 th centuries BC)<br />
many names that were known to us from the myth of<br />
Argonauts – such as: the country Aea, Colchis, Jason<br />
(Myceneaen Greek [i-wa-so] KN Xd 7756; PY An 519.8,<br />
654.17, 661.3 (S657-H 1); PY Cn 655.6 (S719-H 1); Greek<br />
, ), etc are attested”.<br />
1 . Comp. the Myceneaen Greek masculine anthroponym [ku-ka-daro]<br />
KN Uf (2) 836.b (122) (DMic 2 ; Younger 2008-2010).<br />
322
After the thorough study and analysis of Assirian cuneiform<br />
inscriptions (Tiglath-Pileser I, 1115/1114-1077/1076 BC) G.<br />
Melikishvili (1954, 22 and ff., 407-408; 1970, I, 369, 369 3 , 370)<br />
read Kil i 1 (Kir i: Luckenbill 1926, I, 92, 270) which he<br />
identified with (also see: Lordkipanidze 1986, 45; Gordeziani<br />
2007, III, 469; Gordeziani 2009, 83).<br />
According to Urartian sources (Sarduri II, 750-748 and 744-<br />
742 BC), G. Melikishvili (1962, 320 and ff.; 1970, I, 386-389,<br />
39-40; 2004, 98, 107-109) identifies the Qul a 2 form with<br />
1 . ”It should be noted that many researchers [e.g., C. F. Lehmann-Haupt, I.<br />
M. Diakonoff, and others] read the name Kil- i as ab- i. The first sign<br />
( ) is raed not only as Kil and ab, but as some others syllables, too”<br />
(Melikishvili 1970, 369 3 ).<br />
In one of the inscriptions Tiglath-Pileser I says: ”Tukulti-apil-Ešarra,..<br />
who conquered country ab i till ‟the Big Sea‟. According to Assyrian<br />
inscriptions ‟the Big Sea‟ is ‟the Upper Sea‟, and G. Melikishvili (1970, 367-<br />
369) argues that this is the Black Sea.<br />
I think that the same cuneiform signs of the inscription given above denote<br />
the country ab i (comp. ab- i/a, a-ab- i/a-: CAD 1956, 6, 15) that was<br />
not situated to the South of the lake Vani, and in this case the country of<br />
Chalybes ( : Herodotus I, 28; Suida 1705, III, 652) was meant.<br />
My point of view is supported by Assirian root ab- i, where - i is a Hurrian-<br />
Urartian suffix (Melikishvili 1970, 382, 364); it corresponds to Greek -. The<br />
process: Colchian * - [*xaləb-] > * - [*xaəb-] > * - [*xab-], where -<br />
* - [-*lə-] > -* - [-*ə-] > -ø- is reflexive. This process takes place in the local<br />
Bandza-Martvili speech of Senaki dialect in Mingrelia. E.g., / /<br />
/ / [dzalami/dzaljami/dzajami/dzaami/dzami] – very (Kipshidze<br />
1914, 373; Kajaia 2001, I, 18; 2002, II, 372, 374).<br />
The abovesaid allows the acceptance of both readings the Assyrian cuneiform<br />
sign as KUR Kil- i and KUR ab- i. They both are connected to the name of the<br />
country of Chalybes – Colchis that lay at ’the Big Sea‟ (the Black Sea).<br />
2 . Urartian KUR qul- a-i, KUR qu-ul- a-i-di, KUR qu-ul- a- a-li-e- i – Kulkha,<br />
Colchis (155 C, 2; 155 D, 3, 6, 9: Marr, Orbeli 1922, 47-51; Sayce 1929, 95-96;<br />
Melikishvili 1953, #4; Haroutyunyan 2001, 519), where [u] occurs instead of [o]<br />
as the vowel [o] was not reflected in cuneiform script (Tatishvili 2009, 23).<br />
In Urartian inscription (155 D, 5) in the name of a king of Colchis the<br />
first syllable in unfortunalely erased I [1]-šá- i only the last part -šá- i is still<br />
there (Melikishvili 1953, #4; 1970, I, 388).<br />
323
(Lordkipanidze 1989, 219, 210; 1991, 110; 1986, 44;<br />
Lordkipanidze 2007, 149; also see: Salvini 1995, 70; Gordeziani<br />
2009, 83).<br />
6. On the Origin of the Name Aeëtes<br />
The name / – Aeëtes, derived from the name<br />
of the country Aea, is attested in the Ancient Greek sources.<br />
Below these data are presented.<br />
It is well known from Greek mythology that ”the son of<br />
Athamas [Phrixus] brought the ram [with golden wool] to the<br />
sunny Eëa (resp. Aea) near the Black sea. [Aea and Corinth]<br />
were ruled by King Aeëtes, 1 the son of the Sun-god Hélios [and<br />
the Oceanid Perseis, a daughter of Oceanus]. He had two daughters:<br />
beautiful Medea 2 and Chalciope, and the son –<br />
Apsyrtus” (Urushadze 1948, 13; also see Smith 1869, I, 24).<br />
Strabo (I, 2, 39; Jones 1960, 166, 167; also see: Xenophon<br />
V, 6, 37; Macmichael 1890, 145) writes:<br />
”... Aeëtes is believed to have ruled over Colchis, and the<br />
name Aeëtes is still locally current among the people of that<br />
region”.<br />
The Orphic Argonautica describes the voyage of Argonauts<br />
to the country of the Sun – Aea, Colchis (Urushadze 1964, 63,<br />
64). Comparing Colchians’ king, Aeëtes, a son of Hélios, with<br />
the Sun has special importance in the poem. E.g. lines 809-812<br />
1 . See: Eumelus of Corinth, Corinthiaca 2; Tzetz. ad Lycophr. 1024; EGF 1877,<br />
I, 189 (Urushadze 1964, 22, 195, 2c); Lycophr., Alexandra 1024 (Bachmann<br />
1830, 215; Urushadze 1964, 301).<br />
2 . Anthroponym (Medus, son of Medea and Jason) was connected<br />
to Myceneaen Greek anthroponym [me-de-jo] KN B (5) 800.4 (104)<br />
(DMic 2 ) by R. Janko (1982, 2007, 247; comp.: R. Gordeziani 1999, 101;<br />
2007, III, 481-482; Gordeziani 2009, 79).<br />
324
(Orpheus 1764, 114; Urushadze 1964, 64):<br />
”Aeëtes shined like Hélios on his chariot from the brightness<br />
of the reflected light of a golden ; on his head he<br />
wore the crown decorated with fringes of fiery rays”.<br />
According to a scholiast on Pindar (Drachmann 1903, 372,<br />
74d; Urushadze 1964, 217, b; 496 8 ) Aeëtes is an eponym of<br />
Aea:<br />
325
”... Listened to the son of Hélios and Antiope – Aeëtes, [he]<br />
to found the town of his name in Colchis”.<br />
Stephen of Byzantium writes in his Ethnica (Meinekius<br />
1849, 36, 18-20; Kaukhchishvili 1936, III, 274; Urushadze<br />
1964, 230, 496 13 ; Lordkipanidze 1986, 30; 1989, 213):<br />
”Aeëtes is derived from [Aea], like Asia – Asiátes [= Asian],<br />
so Aea – Aeátes and Aeëtes [= Aean]”.<br />
Also Eustathius of Thessalonica (Eustathius 1825, 321,<br />
1614, 19-20; Kaukhchishvili 1970, VIII, 2; Urushadze 1964,<br />
183; Lordkipanidze 1986, 32) writes:<br />
”The old [writers] tell that the hero Aeëtes took his name<br />
from Aea”.<br />
”The king‟s name Aeëtes (Greek = + ) is a<br />
derived form. As generally known, the Greek suffix - - means<br />
‟to have origin from‟. E.g., – a town, [Holstenius,<br />
Berkelius 1885, 353, 10-11] – a citizen,<br />
[a town of<br />
victory] – [Holstenius, Berkelius 1885, 315, 11-<br />
13] – from Nicóplis, [Chaonia] – [Holstenius,<br />
Berkelius 1885, 459, 22-32; 460, 1-2] – Chaonian origin. In the<br />
same way the name Aeëtes means Aean (‟from Aea‟, ‟a citizen<br />
of Aea‟), it follows that the name of the country was Aea”<br />
(Kaukhchishvili 1964, 13; comp.: Lordkipanidze 1986, 32; Gordeziani<br />
1999, 101).<br />
Also, according to H. M. Hoenigswald (Gamkrelidze, Ivanov<br />
II, 908 1 ; Tsymburskij 2005, 312, 312 3 ), the toponym<br />
326
1 is derived from the name of the country , and the<br />
ethnonym means „the inhabitants of the country of<br />
Aea‟.<br />
It is to be noted that Myceneaen Greek Aiwātas – [a 3 -<br />
wa-ta] KN Vc (1) 7612 (s. 124-S) (Ventris, Chadwick 1973,<br />
537; DMic 2 ; Isebaert 2005, 168) read by S. Hiller (1991, 214)<br />
and V. L. Tsymburskij (2005, 308) as / , Aiates/<br />
Aietes – Aeëtes (comp.: Gordeziani 2007, III, 481; Gordeziani<br />
2009, 78-79) was connected to the succession of Linear A<br />
inscription signs [A-WA-TI-NA-RA 2 ] II13 by D. W.<br />
Packard (1974, 140).<br />
● SUMMARY<br />
1. The sign PHD38 is the oldest example of the eightpetalled<br />
rosette;<br />
2. In various cultures the sign of the eight-petalled<br />
rosette (also – disk, circle) is the symbol of the Sun, star,<br />
Earth, deities and royal power; the author argues that it is also<br />
the symbol of the Sun-country Aea-Colchis, denoting the royal<br />
family and royal power of Aea;<br />
3. The archaeological material and the examples of art with<br />
rosette (also – disk, circle) are presented amply as the<br />
samples of various cultures;<br />
4. The Sun and star symbols are presented: the sign<br />
PHD38 of the eight-petalled rosette, the Cretan hieroglyphs<br />
315[1]ARCH S (2/14) 01/CMS II, I, 391 and F21DE (261<br />
[11]CR()S(3/ 3)09/CMS XII, 110), and the Linear A sign<br />
A044/F0672; they are read is the Proto-Kartvelian-Colchian as<br />
* [*aəa] by the author;<br />
1 . The Ancient Greek toponym was an area of Old Greece situated to<br />
the west and north-western region of Asia Minor.<br />
327
5. The corresponding phonetic and symbolic forms of the<br />
Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa] are shown in various<br />
languages and cultures;<br />
6. Greek, Assirian and Urartian sources and their analyses by<br />
researchers confirm that Aea-Colchis was situated at the east<br />
and south-east coasts of the Pontus Euxinus or the Black Sea;<br />
7. According to the Greek sources Aeëtes means: ‟of Aea‟,<br />
‟an inhabitant of Aea‟, ‟a citizen of Aea‟;<br />
8. The following Linear A inscriptions are presented: SY<br />
Za 2 (HM 3429) and<br />
KN Za<br />
18 (HM 2597); they are read by me in the Proto-Kartvelian-<br />
Colchian language correspondingly as: * - [*a-əa] – Aea and<br />
”... - - , -... , - -...” [...*əa-a-əa, aəa-... əa, əawa-...]<br />
– ”... Violet-Rosette, Aea(deity)- ... Violet, Violet-...”;<br />
9. To my mind, the data presented in this research confirms<br />
that the country of Aea-Colchis exhisted in the 20 th -to-15 th<br />
centuries BC.<br />
328
REFERENCES literatura<br />
1. Aartun, K., 1992. Der Diskos von Phaistos. Die beschriftete<br />
Bronzeaxt. Die Inschrift der Tarragona-Tafel. In die minoische<br />
Schrift: Sprache und Texte. Vol. 1. Wiesbaden, Harrassowitz, 1992.<br />
2. AC: Ancient Civilizations, 1989. Ed. by G. M. Bongard-Levin.<br />
Publishing House Mysl. Moscow, 1989 (in Russian).<br />
ДЦ: Древние цивилизации, 1989. Под общей редакцией Г. М.<br />
Бонгард-Левина. Издательство Мысль, 1989.<br />
3. Ad de Vries, 1981. Dictionary of Symbols and Imagery. North-<br />
Holland Publishing Company. Amsterdam, London, 1981.<br />
4. Afanasjeva, V. K.; Lukonin, V. G.; Pomerantseva, N. A., 1986.<br />
The Art of Old Orient. A Short History of Art. Nakaduli<br />
Publishers. Tbilisi, 1986 (in Georgian).<br />
afanasieva v., lukonini v., pomeranceva n., 1986. Zveli<br />
aRmosavleTis xelovneba. xelovnebis mcire istoria.<br />
gamomcemloba nakaduli. Tbilisi, 1986.<br />
5. Akhvlediani, G., 1956. Introduction to General Phonetics. Tbilisi<br />
University Press. Tbilisi, 1956 (in Georgian).<br />
axvlediani g., 1956. zogadi fonetikis Sesavali. Tbilisis<br />
saxelmwifo universitetis gamomcemloba. Tb., 1956.<br />
6. Aleff, H. P., 1982-2009. The Board Game on the Phaistos Disk.<br />
Electronic Publishing, 1982-2009.<br />
7. Alp, S., 1996, 1998. „IV. Tuthaliya‟nin tahta çikmadan önceki<br />
diğer adi‟. III. Hititoloji Kongresi Bildirileri, (16-22 Eylül 1996)<br />
21-27, Ankara, 1998 (in Turkish).<br />
8. Amiranashvili, S., 1961. History of Georgian Culture. Publishing<br />
House Khelovneba. Tbilisi, 1961 (in Georgian).<br />
amiranaSvili S., 1961. qarTuli xelovnebis istoria.<br />
gamomcemloba xelovneba. Tbilisi, 1961.<br />
9. Anders, G., 2004. Hieroglyphic Luwian Signlist, 8.10.2004.<br />
Electronic Version 1.0, 1-18.<br />
10. Antelava, N., 2006. Abkhazian Myths, Rituals, Symbols.<br />
Encyclopedia. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />
anTelava n., 2006. afxazuri miTebi, ritualebi, simboloebi.<br />
enciklopedia. Tbilisi, 2009.<br />
11. Apollonius Rhodius, 1889. The Argonautica of Apollonius<br />
329
Rhodius. Translated into English Prose from the Text of R.<br />
Merkel by E. P. Colferidge. London, 1889.<br />
12. Apollonius Rhodius, 1910, 1999. The Argonautica. Book I-IV.<br />
Translation by R. C. Seaton, Oxford, 1910; the Pennsylvania<br />
State University’s Electronic Classics Series Publication, 1999.<br />
13. Haroutyunyan, N. V., 2001. Corpus of Urartian Cuneiform Inscriptions.<br />
The Armenian National Academy of Sciences, Yerevan,<br />
2001 (in Russian).<br />
Арутюнян Н. В., 2001. Корпус уратсқих қлинообразных надписей.<br />
Национальная академия наук Республики Армения,<br />
Ереван, Гитутюн, 2001.<br />
14. Azarpay, G., 1981. Sogdian Painting: The Pictorial Epic in<br />
Oriental Art. University of California Press, Berkeley, Los<br />
Angeles, London, 1981.<br />
15. Bachmann, L., 1830. Lycophronis Alexandra. Ad fidem codd. mss.<br />
recensuit, paraphrasin ineditam, scholia minora inedita et indices<br />
locuplestissimos edidit L. Bachmannus. Vol. I. Lipsiae, 1830.<br />
16. Bailey, H. W., 1930-32. To the Ţāmāsp-Nāmak, I. In: Bulletin of<br />
the School of Oriental and African Studies. Vol. 6, 1930-32, 55-85.<br />
17. Bardavelidze, V. V., 1957. The Oldest Religious Beliefs and<br />
Ritual Graphic Culture of Georgian Tribes. The Georgian Academy<br />
of Sciences. Tbilisi, 1957 (in Russian).<br />
Бардавелидзе В. В., 1957. Древнейшие религиозные верования<br />
и обрядовое графическое искусство грузинских племен.<br />
Издательство АН ГССР. Тбилиси, 1957.<br />
18. Bardavelidze, V. V, 2006. From the History of the Oldest Religion<br />
of Georgians. The Deity of Barbar-Babbar. Publishing<br />
House Kavkasiuri Sakhli. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />
bardaveliZe v., 2006. qarTvelTa uZvelesi sarwmunoebis<br />
istoriidan. RvTaeba barbar-babar. gamomcemloba<br />
kavkasiuri saxli. Tbilisi, 2006.<br />
19. Bardavelidze, V. V.; Chitaia, G., 1939. The Georgian Folk Ornament<br />
(Khevsurian). Vol. I. Tiflis, 1939 (in Georgian).<br />
bardaveliZe v., Citaia g., 1939. qarTuli xalxuri ornameti<br />
(xevsuruli), I. tfilisi, 1939.<br />
20. Bardavelidze, V. V., 1959, 1960. On One of the Oldest Stage of<br />
the Development of the Pantheon of Astral Deities of Kartvelian<br />
330
Tribes. Material for Georgian Ethnography. The Ivane Javakhishvili<br />
Institute of History, Archaeology and Ethnography. Vol.<br />
X: Tbilisi, 1959, 157-172; Vol. XI: Tbilisi, 1960, 139-160 (in<br />
Georgian and Russian summary).<br />
bardaveliZe v., 1959, 1960. qarTveli tomebis astralur<br />
RvTaebaTa panTeonis ganviTarebis erTi uZvelesi<br />
safexurTagani. masalebi saqarTvelos eTnografiisaTvis.<br />
iv. javaxiSvilis saxelobis istoriis,<br />
arqeologiisa da eTnografiis instituti. t. X:<br />
Tbilisi, 1959, 157-172; t. XI: Tbilisi, 1960, 139-160.<br />
21. Bardavelidze, V. V., 1974, 1982, 1985. Traditional Social-cult<br />
Relics of the East Georgian Highland. The Ivane Javakhishvili<br />
Institute of History, Archaeology and Ethnography. Vol. I –<br />
Pshavi: Tbilisi, 1974; Vol. II, Part I – Khevsureti: Tbilisi, 1982;<br />
Vol. II, Part II – Tusheti: Tbilisi,1985 (in Georgian).<br />
bardaveliZe v., 1974, 1982, 1985. aRmosavleT saqarTvelos<br />
mTianeTis tradiciuli sazogadoebriv-sakulto<br />
Zeglebi. iv. javaxiSvilis saxelobis istoriis, arqeologiisa<br />
da eTnografiis instituti. t. 1 _ fSavi: Tbilisi,<br />
1974; t. 2, naw. 1 _ xevsureTi: Tbilisi, 1982; t. 2,<br />
naw. 2 _ TuSeTi: Tbilisi, 1985.<br />
22. Bauer, W.; Dümotz, I.; Golowin, S., 1987. Lexikon der Symbole.<br />
Mythen, Symbole und zeichen in Kultur, Religion, Kunst und<br />
Alltag. Wilhelm Heyne Verlag, München, 1987.<br />
23. Bible 1992. Good News Bible. Today’s English Version. American<br />
Bible Society. New York, 1992.<br />
Bible 2008. Parallel Hebrew Old Testament. Electronic Texts<br />
Collection, 2008 (in Hebrew and English).<br />
biblia 1989. saqarTvelos sapatriarqos gamocema. Tbilisi,<br />
1989.<br />
24. Bigaj, J., 2008. Phonetic Values of the Signs on the Phaistos Disc<br />
in Relation to the Cypriot Syllabary. Ustrzyki Dolne, 2008.<br />
25. Black, J. A.; Green, A., 1992. Gods, Demons and Symbols of<br />
Ancient Mesopotamia. An Illustrated Dictionary. Illustrations by<br />
T. Rickards. British Museum Press. University of Texas Press.<br />
London, Austin, 1992.<br />
26. Blomfield, H. G., 1916. The Argonautica of Gaius Valerius<br />
331
Flaccus Setinus Balbus. Book I. Translated into English Prose<br />
with Introduction and Notes by H. G. Blomfield. Oxford, 1916.<br />
27. Borger, R., 2003. Mesopotamisches Zeichenlexikon. Münster, 2003.<br />
28. Bostock, J., R.; Riley, H. T., 1857. The Natural History of Pliny.<br />
Translated, with Copious Notes and Illustrations by the Late J.<br />
Bostock and H. T. Riley, Late Scholar of Clare Hall, Cambridge.<br />
Vol. VI. With General Index. London, Henry G. Bohn, York<br />
Street, Covent Garden, 1857.<br />
29. Bottéro, J., 2004. Religion in Ancient Mesopotamia. Translated<br />
by T. L. Fagan. University of Chicago Press, 2004.<br />
30. Buckingham, J. S., 1851. The Buried City of the East, Nineveh:<br />
A Narrative of the Discoveries of Mr. Layad and M. Botta at<br />
Nimrud and Khrosabad. London, 1851.<br />
31. Bunnens, G., 2006. A New Luwian Stele and the Cult of the<br />
Storm-god at Til Barsib-Masuwari. With a Chapter by J. D.<br />
Hawkins and a Contribution by I. Leirens. Louvain, Paris,<br />
Dudley (MA), 2006.<br />
32. Burrows, E., 1935. Archaic Texts. Ur Excavation Texts II.<br />
London, 1935.<br />
33. Butcher, S. H.; Lang, A., 1900. The Odyssey of Homer. Translated<br />
by S. H. Butcher and Andrew Lang. London, New York,<br />
Macmillan Co., 1900.<br />
34. CAD: The Assyrian Dictionary of the Oriental Institute of the<br />
University of Chicago, 1956-2006. Vol. 1, Part I, 1964; Vol. 1,<br />
Part II, 2004; Vol. 2, 1965; Vol. 3, 1959; Vol. 4, 1958; Vol.<br />
5, 1956; Vol. 6, 1956; Vol. 7, 1960; Vol. 8, 1971; Vol. 9,<br />
1973; Vol. 10, Part I, 1977; Vol. 10, Part II, 1980; Vol. 13,<br />
1982; Vol. 14, 1999; Vol. 15, 1984; Vol. 16, 1962; Vol. 17,<br />
Part I, 1989; Vol. 17, Part III, 1992; Vol. 18, 2006; Vol. 19,<br />
2006; Vol. 21, 1961. Published by the Oriental Institute,<br />
Chicago, Illinois, USA and J.-J. Augustin Verlagsbuchhanlug,<br />
Glückstadt, Germany. Printed in the USA at Chicago Press<br />
Corporation.<br />
35. Chadwick, J., 1976. The Mycenaean World. Cambridge University<br />
Press, New York, 1976.<br />
36. Chadwick, J., 1990. The Decipherment of Linear B. Cambridge<br />
University Press, Canto Edition, 1990.<br />
332
37. Chadwick, J.; Killen, J. T.; Olivier, J.-P., 1971. The Knossos<br />
Tablets. A trasliteration by J. Chadwick, J. T. Killen, J.-P.<br />
Olivier. Cambridge University Press, 1971.<br />
38. Chandra Das, S., 1989. A Tibetan-English Dictionary: With<br />
Sanskrit Synonyms. New Delhi, 1989.<br />
39. Chantraine, P., 2009. Dictionnaire étymologique de la langue<br />
grecque. Histoire des mots. Éditions Librairie Klincksieck, série<br />
linguistique 20. Paris, 2009.<br />
40. Chanturia, A., 2006. Megrelian First and Family Names. Colchian<br />
Series, 2. The Georgian Academy of Sciences, the Arlond<br />
Chikobava Institute of Linguistics. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />
Wanturia ak., 2006. megruli saxelebi da gvarebi. kolxuri<br />
seria, 2. saqarTvelos mecnierebaTa akademia,<br />
arn. Ciqobavas saxelobis enaTmecnierebis instituti.<br />
Tbilisi, 2006.<br />
41. CHIC: Olivier, J.-P.; Godart, L.; Poursat, J.-C., 1996. Corpus<br />
Hiéroglyphicarum Inscriptionum Cretae. Par J.-P. Olivier et L.<br />
Godart, avec la collaboration de J.-C. Poursat. École Française<br />
d'Athènes, École Française de Rome, Études Crétoises 31, avec<br />
l’appuide: l’Accademia Nazionale dei Lincei et l’Universite de<br />
Naples Federico II, 1996.<br />
42. Chikobava, Arn., 1936. Grammatical Analysis of Laz with Texts.<br />
Publishing House of the Academy of Sciences. Tiflis, 1936 (in<br />
Georgian, Russian and French summaries).<br />
Ciqobava arn., 1936. Wanuris gramatikuli analizi, teqstebiTurT.<br />
ssrk mecnierebaTa akademiis saqarTvelos<br />
filialis gamomcemloba. tfilisi, 1936.<br />
43. Chikobava, Arn., 1942. The Oldest Structure of Noun Stems in<br />
Kartvelian Languages. Publishing House of the Georgian<br />
Academy of Sciences. Tbilisi, 1942 (in Georgian).<br />
Ciqobava arn., 1942. saxelis fuZis uZvelesi agebuleba<br />
qarTvelur enebSi. saqarTvelos ssrk mecnierebaTa<br />
akademiis gamomcemloba. Tbilisi, 1942.<br />
44. Chitaia, G., 1967. Laz Ornaments. In: A Friend of Relic, #12.<br />
Tbilisi, 1967 (in Georgian).<br />
Citaia g., 1967. lazuri ornameti. krebuli `Zeglis megobari~,<br />
#12. Tbilisi, 1967.<br />
333
45. Chotalishvili, L., 2003. Systems of the Aegean Scripts. The Ivane<br />
Javakhishvili Tbilisi State University. Logos Publishers. Tbilisi,<br />
2003 (in Georgian).<br />
CoTaliSvili l., 2003. egeosur damwerlobaTa sistemebi.<br />
iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo<br />
universiteti. programa logosi. Tbilisi, 2003.<br />
46. Chubinashvili, G., 1936. The History of Georgian Art. Vol. I.<br />
Tbilisi, 1936 (in Georgian).<br />
CubinaSvili g., 1936. qarTuli xelovnebis istoria. t.<br />
I. Tbilisi, 1936.<br />
47. Civil, M., 2009. Elementary Sumerian Glossary. After M. Civil 1967<br />
by D. A. Foxvog. University of California at Berkeley. Guerneville,<br />
California. Electronic Publishing, Revised September 2009.<br />
48. Clapp, E. B., 1899. Homer‟s Iliad, Books XIX-XXIV. Edited on<br />
the Basis of the Ameis-Hentze Edition by E. B. Clapp. Boston,<br />
USA, the Athenaeum Press, 1899.<br />
49. Clay, A. T., 1922. A Hebrew Deluge Story in Cuneiform, and other<br />
Epic Fragments in the Pierpont Morgan Library. Yale University<br />
Press, 1922, 1-94.<br />
50. Coleridge, E. P., 1889. The Argounautica of Apollonius Rhodius.<br />
Translated into English Prose from the Text of R. Merkel by E. P.<br />
Coleridge. London, George Bell and Sons, York Street, Govent<br />
Garden, 1889.<br />
51. Colin, F., 1841. Pindare. Traduction complète, Olympiques, Pythiques.<br />
Néméennes, Isthmiques, Fragments. Avec discours préliminaire,<br />
Arguments et Notes, par Colin (Faustin). Strasbourg, 1841.<br />
52. Collier, M.; Manley, B., 2007. How to Read Egyptian Hieroglyphs:<br />
A Step-by-step Guide to Teach Yourself. Revised and Updated<br />
Edition of the International Bestseller. New Illustrations by<br />
Richard Parkinson. British Museum Press, 2007.<br />
53. Collins, P., 1994. The Sumerian Goddess Inanna (3400-2200 BC).<br />
Papers from the Institute of Archaeology 5, 1994, 103-118.<br />
54. Collon, D., 1986. Catalogue of the Western Asiatic Seals in the<br />
British Museum, Cylinder Seals III. Isin/Larsa and Old Babylonian<br />
Periods. London, 1986.<br />
55. Collon, D., 2007. Iconography of Deities and Demons. Electronic<br />
Pre-Publication Last Revision: 2 Aug. 2007.<br />
334
56. CoMIK: Chadwick, J.; Godart, L.; Killen, J. T.; Oliver, J.-P.;<br />
Sacconi, A.; Sakellarakis, I. A., 1986, 1990, 1997, 1998. Corpus of<br />
Mycenaean Inscriptions from Knossos. In I-IV Vol.-s. Vol. I (1-<br />
1063): Cambridge, London, New York, New Rochelle, Melbourne,<br />
Syndey, Rome, Cambridge University Press and Edizioni<br />
dell’Ateneo, 1986; Vol. II (1064-4495): Cambridge, London, New<br />
York, Port Chester, Melbourne, Syndey, Rome, Cambridge University<br />
Press and Edizioni dell’Ateneo, 1990; Vol. III (5000-7999), IV<br />
(8000-9<strong>947</strong>): Cambridge, London, New York, Port Chester, Melbourne,<br />
Risa, Rome, Cambridge University Press and Istituti<br />
Editiorali e Poligrafici Internationali, 1997, 1998.<br />
57. Contenau, G., 1948. La civilisation des Hittites et des Hurrites du<br />
Mitanni. Payot, Paris, 1948.<br />
58. Conway, T., 2006. The and Mandalization. Electronic<br />
Version, 2006.<br />
59. Cook, R.; Everson, M.; McGowan, R.; Richmond, R., 2005.<br />
Revised Proposal to Encode Egyptian Hieroglyphs in Plane 1 of<br />
UCS. Electronic Publishing, 2005-10-24, 1-37.<br />
60. Cottrell, L., 1959. Wonders of Antiquity. London, Longmans,<br />
1959.<br />
kontreli l., 1987. antikurobis saocrebani. inglisuridan<br />
Targmna z. gamsaxurdiam. gamomcemloba ganaTleba.<br />
Tbilisi, 1987.<br />
61. Coulmas, F., 1999. The Blackwell Encyclopaedia of Writing<br />
Systems. Oxford, 1999.<br />
62. Crawford, H. E. W., 1991. Sumer and the Sumerians. Cambridge<br />
University Press, 1991.<br />
63. Dalley, S., 1989, 1998, 2000. Myths from Mesopotamia: Creation,<br />
the Flood, Gilgamesh, and Others. Oxford University Press, 1989,<br />
1998, 2000.<br />
64. D‟Alviella, E. G., 1894, 2000. The Migration of Symbols: Their<br />
Migration and Universality. Westminster, A. Constable and Co.,<br />
1894, 2000.<br />
65. DDD: Van der Toorn, K.; Becking, B.; Van der Horst, P. W.,<br />
1999. Dictionary of Deities and Demons in the Bible. The 2th<br />
edition, 1999.<br />
66. Deeters, G., 1926, 1927. Armenisch und Südkaukasich. Ein<br />
335
Beitrag zur Frage der Sprachmischung: Caucasica, fasc., III, IV,<br />
Leipzig, 1926, 1927.<br />
67. Deimel, A., 1922. Liste der archaischen Keilschriftzeichen, I.<br />
Ausgrabungen der Deutchen Orient-gesellschaft. Leipzig, J. C.<br />
Hinrichs’sche Buchhandlung, 1922.<br />
68. Delaporte, L., 1910. Catalogue des cylindres orientaux et des<br />
cachets assyro-babyloniens, perses et syro-cappadociens de la<br />
Bibliothèque nationale. Publié sous les auspices de l’Académie<br />
des inscriptions et belles-lettres. Paris, 1910.<br />
69. Delaporte, L., 1920, 1923. Catalogue des cylindres, cachets et<br />
pierres gravées de style orientale. Musée du Louvre. Vol. I:<br />
Fouilles et Missions, Librairie Hachette, Paris, 1920; Vol. II:<br />
Acquisitions, Paris, 1923.<br />
70. Dettmer, O. 1989. Das Rätsel des Diskos von Phaistos. Das<br />
schwerste Kreuzworträtsel der Welt. Berlin, 1989.<br />
71. De Vaux, R., 1997. Ancient Israel: Its Life and Institutions.<br />
Transleted by J. McHugh. Michigan, 1997.<br />
72. Diehl, E., 1954. Anthologia Lyrica Graeca: Poetae Elegiaci.<br />
Fasc. I. Ed. E. Diehl. In: Bibliotheca Scriptorum Graecorum et<br />
Romanorum Teubneriana. Lipsiae, 1954.<br />
73. Dindorf, K. W. = Dindorfius, G., 1855. Scholia Græca in Homeri<br />
Odysseam ex codicibus aucta et emendate edidit G. Dindorfius.<br />
Tomus I, II. Oxonii, e typographeo academic, 1855.<br />
74. Doblhofer, E.; Friedrich, J., 2002. The History of Script.<br />
Translated from German by G. M. Bauer. Eksomo. Terra<br />
Fantastica. Moscow, St.-Petersburg, 2002 (in Russian).<br />
Doblhofer, E.; Friedrich, J., 2002. История Письма. Перевод с<br />
неменцкого Г. М. Бауэрa. Эксомо. Terra Fantastica. Москва,<br />
CПб, 2002.<br />
75. Douros, G., 2008. A Font for Ancient Script in the Greater<br />
Aegean Vicinity. Electronic Publishing. Version 2.0, 2008, 1-82.<br />
76. DMic 2 : Presentación general de la Segunda Edición del Diccionario<br />
Micénico por F. A. Jorro (director), A. B. Pajares, C. V.<br />
García, E. R. Luján. www.cervantesvirtual.com/portal/diccionariomicenico<br />
77. Drachmann, A. B., 1903. Scholia vetera in Pindari carmina.<br />
Recensuit A. B. Drachmann. Vol. I. Schiolia in Olympionicas.<br />
Lipsiae, 1903.<br />
336
78. EA 1987. Encyklopēdia Astronōmie. Vydavatel’stvo obzor.<br />
Bratislava, 1987.<br />
79. Eisenberg, J. M., 2008. The Phaistos Disk: a one Hundred-Year-<br />
Old Hoax In: the International Review of Ancient Art &<br />
Archaeology Minerva, July/August, 2008, 9-24.<br />
80. Efkleidou, K., 2004. Slavery and Dependent Personnel in the<br />
Linear B Archives of Mainland Greece. A thesis submitted to the<br />
Division of Research and Advanced Studies of the University of<br />
Cincinnati in partial fulfillment of the requirements for the<br />
degree of Master of Arts in the Department of Classical Studies<br />
of the College of Arts and Sciences, 2004, 1-330.<br />
81. EGF 1877. Epicorum Graecorum Fragmenta. Vol. I. Collegit<br />
disposuit commentarium criticum adiectit G. Kinkel. Bibliotheca<br />
scriptorum Graecorum et Romanorum teubneriana. Lipsiae, 1877.<br />
82. Englund, R. K., 2004. The State of Decipherment of Proto-<br />
Elamite. In: S. Houston, ed. The First Writing: Script Invention as<br />
History and Process. Cambridge University Press, 2004, 100-149.<br />
83. ETCSL: The Electronic Text Corpus of Sumerian Literature,<br />
http://www-etcsl.orient.ox.ac.uk. Faculty of Oriental Studies of<br />
the University of Oxford, 2006.<br />
84. Eustathius, 1825-1826. Eustathii archiepiscopi Thessalonicensis<br />
commentarii ad Homeri Odysseam ad fidem exempli Romani<br />
editi. Tomus I-II. Lipsiae, MDCCCXXV-MDCCCXXVI.<br />
85. Eustathius, 1828. Index in Eustathii commentarios in Homeri<br />
Iliadem et Odysseam. Studio M. Devarii, ad fidem E. Romani<br />
correctior editus. Lipsiae, 1828.<br />
86. Evans, A. J., 1895. Cretan Pictographs and Prae-Phoenician<br />
Script. With an Account of a Sepulchral Deposit at Hagios<br />
Onuphrios near Phaestos in its Relation to Primitive Cretan and<br />
Aegean Culture. London, New York, 1895.<br />
87. Evans, A. J., 1906. The Prehistoric Tombs of Knossos. I. The<br />
Cemetery of Zafer Papoura. II. The Royal Tomb of Isopata.<br />
London, 1906.<br />
88. Evans, A. J., 1909, 1952. Scripta Minoa. The Written Documents<br />
of Minoan Crete with Special Reference to the Archives of<br />
Knossos. Vol. I: The Hieroglyphic and Primitive Linear Classes<br />
with an Account of the Discovery of the Pre-Phoenician Scripts,<br />
their Place in Minoan Story and their Mediterranean Relations,<br />
337
with Plates, Tables and Figures in the Text. Vol. II: The Archives<br />
of Knossos, Clay Tablets Inscribed in Linear Script B. Edited<br />
from Notes, and Supplemented by John L. Myres. Oxford, at the<br />
Clarendon Press, 1909, 1952.<br />
89. Evans, A. J., 1921, 1928 I , 1928 II , 1930, 1935 I , 1935 II , 1936. The<br />
Palace of Minos at Knossos. The Palace of Minos. A<br />
Comparative Account of the Successive Stages of the Early<br />
Cretan Civilization as Illustrated by the Discoveries at Knossos.<br />
Vol. I. The Neolithic and Early and Middle Minoan Ages. Vol. II,<br />
Parts I, II; Vol. III; Vol. IV, Parts I, II; Index. Macmillan and<br />
Co., Limited St. Martin’s Street, London, 1921, 1928 I , 1928 II ,<br />
1930, 1935 I , 1935 II , 1936.<br />
90. Evelyn-White, H. G., 1914. The Theogony of Hesiod. Translated<br />
by H. G. Evelyn-White. Cambridge, Harvard University Press;<br />
London, 1914.<br />
91. Everson, M., 1998. Table XXX – Row xx: Linear A. Electronic<br />
Publishing, 1998-11-28.<br />
92. Everson, M., 1999-a. N1944 Encoding Egyptian Hieroglyphs in<br />
Plane 1 of the UCS. Electronic Publishing, 1999-01-09, 1-84.<br />
93. Everson, M., 1999-b. Proposal to Encode the Indus Script in<br />
Plane 1 of the UCS. Electronic Publishing, 1999-01-29, 1-11.<br />
94. Everson, M., 2004. Final Proposal to Encode the Cuneiform Script<br />
in the SMP of the UCS. Electronic Publishing, 2004-06-08.<br />
95. Everson, M., 2006, 2007. Proposal to Encode Anatolian Hieroglyphs<br />
in the SMP of the UCS. Printed using UniBookTH. Electronic<br />
Publishing, 2006-09-20, 1-10, ##1-11; 2007-04-09, 1-24.<br />
96. Everson, M.; Richmond, B., 2007. Proposal to Encode Egyptian<br />
Hieroglyphs in the SMP of the UCS. Electronic Publishing,<br />
2007-04-10, 1-50.<br />
97. Fähnrich, H., 1981. Das Sumerische und die Kartwelsprachen.<br />
Georgica 4. Jena, Tbilissi. 1981, 89-101.<br />
98. Fähnrich, H.; Sarjveladze S., 2000. Etymological Dictionary of<br />
the Kartvelian Languages. The Sulkhan-Saba Orbeliani Tbilisi<br />
State University Press. Tbilisi, 2000 (in Georgian).<br />
fenrixi h., sarjvelaZe z., 2000. qarTvelur enaTa etimologiuri<br />
leqsikoni. sulxan-saba orbelianis saxelobis<br />
Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universite-<br />
338
tis gamomcemloba. Tbilisi, 2000.<br />
99. Falkenstein, A., 1936. Archaische Texte aus Uruk I. Berlin,<br />
Leipzig, 1936.<br />
100. Falkenstein, A., 1957. sù-ud-ága. Zeitschrift für Assyriologie und<br />
Vorderasiatische Archäologie. Volume 52. Berlin, New York,<br />
Walter de Gruyter, 1957, 304-308.<br />
101. Fischer, S. R., 2003. A History of Writing. St Edmundsbury<br />
Press. Bury St Edmunds, 2003.<br />
102. Flaccus Gaius Valerius, 2000-2007. Argonautica. Translated by<br />
J. H. Mozley. http://www.theoi.com/Text/ValeriusFlaccus1.html<br />
103. Foxvog, D. A., 2009, 2010. Introduction to Sumerian Grammar.<br />
University of California at Berkeley. Electronic Publishing,<br />
2009, 1-169; 2010, 1-170.<br />
104. Galich, M., 1990. The History of Pre-Columbian Civilizations.<br />
Moscow, Mysl’, 1990 (in Russian).<br />
Галич М., 1990. История доколумбовых цивилизаций.<br />
Москва, Мысль, 1990.<br />
105. Gambaschidze, I.; Hauptmann, A.; Slotta, R.; Yalçin, Ü., 2001.<br />
Georgian: Schätze aus dem Land des goldenen Vlies. Katalog der<br />
Ausstellung des Deutschen Bergbau-Museums Bochum in<br />
Verbindung mit dem Zentrum für Archäologische Forschungen<br />
der Goergischen Akademie der Wissenschaften Tbilissi vom 28.<br />
Oktober 2001 bis 19. Mai 2002. Bochum, 2001.<br />
106. Gamkrelidze, Th. V., 1989. Alphabetic Writing and the Old<br />
Georgian Script. A Typology and Provenience of Alphabetic<br />
Writing Systems. With a Preface by A. Shanidze. Publishing<br />
House of the Tbilisi State University. Tbilisi, 1989 (in Georgian).<br />
gamyreliZe, T. 1989. weris anbanuri sistema da Zveli<br />
qarTuli damwerloba. anbanuri weris tipologia da<br />
warmomavloba. ak. SaniZis redaqciiTa da winasityvaobiT.<br />
Tbilisis universitetis gamomcemloba. Tbilisi,<br />
1989.<br />
107. Gamkrelidze, Th. V., 1999. Georgia: Europe or Asia www.parliament.ge/pages/archive_en/C_<br />
D/europe.htm<br />
gamyreliZe T., 1999. saqarTvelo: evropaa Tu azia gazeTi<br />
`lit. saqarTvelo~, 18-25.06.1999; `saqarTvelos<br />
respublika~, 26. 06.1999.<br />
339
108. Gamkrelidze, Th. V., 2002. The Ancient Greek Word for the<br />
Golden Fleece and the Problem of the Population of Ancient<br />
Colchis. In: Journal Language and Culture, #3. Logos Publishers,<br />
Tbilisi, 2002, pp. 45-46 (in Georgian).<br />
gamyreliZe T., 2002. `oqros sawmisis~ ZvelberZnuli<br />
saxelwodeba da Zveli kolxeTis mosaxleobis problema.<br />
Jurnali `ena da kultura~, #3, Tbilisis il.<br />
WavWavaZis saxelobis enisa da kulturis saxelmwifo<br />
universiteti, gamosacemad momzadda da daibeWda<br />
`programa logosSi~, Tbilisi, 2002, gv. 45-46.<br />
109. Gamkrelidze, Th. V., 2004. Why is Georgia a Part of Europe and<br />
why are Georgians the Oldest Europeans In: 24 Hours, 2004, N<br />
31; 7, February (in Georgian).<br />
gamyreliZe T., 2004. ratom aris saqarTvelo evropis<br />
nawili da ratom arian qarTvelebi uZvelesi evropelebi<br />
gazeTi `24 saaTi~, 2004, #31, 7 Tebervali.<br />
110. Gamkrelidze, Th. V.; Ivanov, V. V., 1994, 1995. Indo-European<br />
and the Indo-Europeans. A Reconstruction and Historical<br />
Typological Analysis of a Proto-Language and a Proto-Culture.<br />
Part I: The Text; Part II: Bibliography, Indexes. With a Preface<br />
by R. Jacobson. English Version by J. Nichols. Edited by W.<br />
Winter. Berlin-New York, Mouton de Gruyter, 1994, 1995.<br />
Gamkrelidze, Th. V.; Ivanov, V. V., 1984 = Гамкрелидзе Т. В.,<br />
Иванов В. Вс., 1984. Индоевропейский язык и Индоевропейцы.<br />
Реконструкция и историко-типологический анализ праязыка и<br />
протокультуры (с предисловием Р. О. Якобсона). Т. I, II. Издательство<br />
Тбилисского Университета. Тбилиси, 1984.<br />
111. Gamkrelidze, Th. V.; Machavariani, G. I., 1965. The System of<br />
Sonants and Ablaut in Kartvelian Languages. A Typology of<br />
Common Kartvelian Structure. Publishing House Metsniereba.<br />
Tbilisi, 1965 (in Georgian).<br />
gamyreliZe T., maWavariani g., 1965. sonantTa sistema<br />
da ablauti qarTvelur enebSi. saerTo-qarTveluri<br />
struqturis tipologia. gamomcemloba mecniereba.<br />
Tbilisi, 1965.<br />
112. Gamkrelidze, Th. V.; Kiknadze, Z.; Shaduri, I.; Shengelaia, N.,<br />
2003. A Course in Theoretical Linguistics. Tbilisi University<br />
340
Press. Tbilisi, 2003 (in Georgian).<br />
gamyreliZe T., kiknaZe z., Saduri i., Sengelaia n., 2003.<br />
Teoriuli enaTmecnierebis kursi. Tbilisis universitetis<br />
gamomcemloba. Tbilisi, 2003.<br />
113. Gamkrelidze, G., 2008. In the Path of Georgian Archaeology.<br />
The Georgian National Museum, the Othar Lordkipanidze Centre<br />
of Archaeology. Tbilisi, 2008 (in English and Georgian).<br />
gamyreliZe g., 2008. qarTuli arqeologiis kvaldakval.<br />
saqarTvelos erovnuli muzeumis oTar lorTqifaniZis<br />
arqeologiis centri. Tbilisi, 2008.<br />
114. Gamrekeli, N., 1885. The Relics of Georgia: Egyptians in<br />
Georgia, and Georgians in Egypt. Part. I. Tbilisi, 1885 (in Georgian).<br />
gamrekeli n., 1885. saqarTvelos siZveleni: egviptelebi<br />
saqarTveloSi da qarTvelebi egvipteSi. pirveli<br />
rveuli. Tbilisi, 1885.<br />
115. Gardiner, A. H., 1928. Catalogue of the Egyptian Hieroglyphic<br />
Printing Type. From Matrices Owned and Controlled by Dr.<br />
Alan H. Gardiner, in two sizes (18 point, 12 point) with<br />
Intermediate Forms. Oxford University Press, 1928.<br />
116. Gardiner, A. H., 1954. Supplement to the Catalogue of the<br />
Hieroglyphic Printed Type. Showing Acquisitions to December<br />
1953. Oxford University Press, 1954.<br />
117. Gardiner, A. H., 1964. Egyptian Grammar: Being an Introduction to<br />
the Study of Hieroglyphs. Published on behalf of the Griffith Institute<br />
Ashmolean Museum. Oxford University Press, London, 1964.<br />
118. Gavalas, M., 2000. Mycenaean (Linear B) – English Glossary.<br />
Electronic Publishing, 2000.<br />
119. Géczi, J., 2006. The Rose in Ancient Greek Culture. Practice and<br />
Theory in Systems of Education. Electronic Publishing, 2006, 1-83.<br />
120. Gelb, I. J., 1960. The Name of the Goddess Innin. In: Journal of<br />
Near Eastern Studies, Vol. 19, No. 2 (Apr., 1960), 72-79.<br />
121. Gelb, I. J., 1961. Old Akkadian Writing and Grammar. Materials<br />
for the Assyrian Dictionary N.2. The University of Chicago<br />
Press, Chicago, 1961.<br />
122. Georgian Architectural Relics. Tbilisi, 1989 (in Georgian and<br />
Russian).<br />
341
qarTuli xuroTmoZRvrebis Zeglebi. Tbilisi, 1989.<br />
123. Gigauri, G., 2010. Secret Symbols in the East Georgian Highland<br />
(Tserakvuli – Pick-shaped Script). Part. I. Tbilisi, 2010 (in<br />
Georgian and English).<br />
gigauri g., 2010. faruli niSnebi aRmosavleT saqarTvelos<br />
mTianeTSi (weraqvuli damwerloba). I nawili.<br />
Tbilisi, 2010.<br />
124. Giorgadze, G., 1988. The Country of Thousand Deities (Hittites<br />
and Hittite Civilization). Publishing House Metsniereba. Tbilisi,<br />
1988 (in Georgian).<br />
giorgaZe g., 1988. aTasi RvTaebis qveyana (xeTebi da<br />
xeTuri civilizacia). gamomcemloba mecniereba. Tbilisi,<br />
1988.<br />
125. Glassner, J.-J., 2003. The Invention of Cuneiform: Writing in<br />
Sumer. Translated and Edited by Z. Bahrani, M. Van de<br />
Mieroop. The Johns Hopkins University Press, 2003.<br />
126. Godart, L., 1995. The Phaistos Disk: The Enigma of an Aegean<br />
Script. Photos by J. Lange. Translated by A. Doumas, Éditions<br />
Itanos, Iraklion, Athens, 1995.<br />
127. Godley, A. D., 1920, 1928, 1938, 1969. Herodotus. In 4 Volumes.<br />
With an English Translation by A. D. Godley. Cambridge,<br />
Massachusetts, Harvard University Press, London. Vol. I, Books<br />
I-II, 1920; Vol. II, Books III-IV, 1928; Vol. III, Books V-VII,<br />
1938; Vol. IV, Books VIII-IX, 1969.<br />
128. Goodison, L.; Morris, Ch. (ed.), 1998. Ancient Goddesses: The<br />
Myths and the Evidence. London, British Museum Press, 1998.<br />
129. Goodyear, W. H., 1891. The Grammar of the Lotus. Sampson<br />
Low and Co., 1891.<br />
130. Gordeziani, R. V., 1999. Argonauts. The World of Greek Myths<br />
told and commented by R. V. Gordeziani, Logos Publishers,<br />
Tbilisi, 1999 (in Georgian).<br />
gordeziani r., 1999. argonavtebi. r. gordezianis Txroba<br />
da komentarebi, gamomcemloba logosi, gamomcemloba<br />
diogenesTan TanamSromlobiT, Tbilisi, 1999.<br />
131. Gordeziani, R. V., 2007, 2008. Mediterranean-Georgian Relations:<br />
Beginnings; Pre-Greek; Etruscan, Concluding Commentaries; Summary,<br />
Indexes. In Four Volumes. Logos Publishers, Tbilisi, 2007,<br />
342
2008 (in Georgian).<br />
gordeziani r., 2007, 2008. mediteranul-qarTveluri mimarTebebi:<br />
sawyisebi; winaberZnuli; etruskuli, daskvniTi<br />
komentarebi; reziume, indeqsebi. wigni I-IV,<br />
gamomcemloba `logosi~, Tbilisi, 2007, 2008.<br />
132. Gordeziani, L., 2009. Studies in Ancient History. Logos Publishers,<br />
Tbilisi, 2009 (in Georgian).<br />
gordeziani l., 2009. Zveli istoriis narkvevebi. gamomcemloba<br />
logosi, Tbilisi, 2009.<br />
133. GORILA: Godart, L.; Olivier, J.-P., 1976 I , 1976 III , 1979, 1982,<br />
1985. Recueil des Inscriptions en Linéaire A. 5 Vol.-s. École<br />
Française d'Athènes, Études Crétoises XXI, XXI.1-5. Librairie<br />
Orientaliste P. Geuthner, Paris, Vol. I: 1976; Vol. II: 1979; Vol.<br />
III: 1976; Vol. IV: 1982; Vol. V: 1985.<br />
134. GSA: Gerettete Schätze Afghanistan. Die Sammlung des<br />
Nationalmuseums in Kabul. Kunst- und Ausstellungshalle der<br />
Bundesrepublik Deutschland, Bonn 11. Juni bis 3. Oktober 2010.<br />
135. Gurney, O. R., 1964. The Hittites. Baltimore. Maryland, 1964.<br />
Герни О. Р., 1987. Хетты. Перевод с английского Н. М. Лозинской<br />
и Н. А. Толстого. Издательство Наука. Москва, 1987.<br />
136. Gvelesiani, M., 2009. Pagan Cults of Pre-Christian Georgia<br />
(Ainina-Danina, Zaden). The National Council for Eurasian and<br />
East European Research. http://www.nceeer.org/Programs/Carnegie/carnegie.php<br />
137. Halloran, J. A., 2006. Sumerian Lexicon. Electronic Version 3.0,<br />
2006, 1-159.<br />
138. Hamacher, D. W., 2006. The Sumerians and Gemini: Sumerian<br />
Astronomical Interpretations as Origins of the Divine Horse Twins<br />
and Solar Chariots in Indo-European Mythology. Department of<br />
Physics & Astronomy, University of Missouri, Columbia. Electronic<br />
Version 2006, 1-23.<br />
139. Hamilton, H. C., 1854, 1856. The Geography of Strabo. Literally<br />
Translated, with Notes. The First Six Books by H. C. Hamilton.<br />
The Remainder by W. Falconer, Late Fellow of Exeter College,<br />
Oxford. In Three Volumes. London, Henry G. Bohn, York Street,<br />
Covent Garden. Vol. I: MDCCCLIV; Vol. II: MDCCCLVI.<br />
140. Handcock, P. S. P., 1912. Mesopotamian Archaeology: An<br />
343
Introdution to the Archaeology of Babylonia and Assyria.<br />
London, 1912.<br />
141. HAR 2007. A Handbook of Ancient Religions. Edited By J. R.<br />
Hinnells. Cambridge University Press. Cambridge, New York, 2007.<br />
142. Hawkins, J. D., 2000 I, II, III . Corpus of Hieroglyphic Luwian<br />
Inscriptions. Vol. I: Inscriptions of the Iron Age. Parts I, II, III.<br />
Walter de Gruyter Verlag, Berlin & New York, 2000 I, II, III .<br />
143. Heiser, M. S., 2006. The Myth of a 12 th Planet: a Brief Analysis<br />
of Cylinder Seal VA 243. Electronic Publishing, 2006.<br />
144. Herder Lexikon, Symbole, 1980. Herder Freiburg-Basel-Wien,<br />
1980.<br />
145. Hiller, S., 1991. The Mycenaeans and the Black Sea. In Thalassa:<br />
L'Égée préhistorique et la mer: Actes de la troisième Recontre<br />
égéene internationale de l'Université de Liège, Station de recherches<br />
sous-marines et océanographiques, Clavi, Crose, 23-25 avril 1990.<br />
Edited by R. Laffineur and L. Basch. Liège, 1991, 207-221.<br />
146. Hoffmann, S. F. G., 1842. Arriani pereiplus Ponti Euxini. Graece<br />
et Latine additis H. Dodwelli, F. Osanni... tum integris tum<br />
selectis suisque notis edidit S. F. G. Hoffmann. Lipsiae, 1842.<br />
147. Hoffner, H. A., 2009. Glossaire Hittite. Par Alice Mouton,<br />
d’après Harry A. Hoffner. www.projetbabel.org/hittite/<br />
glossaire.pdf<br />
148. Holstenius, L.; Berkelius, A., 1885. Stephanius Byzantinus cum<br />
annotationibus L. Holstenii, A. Berkelii et Th. de Pinedo. Vol. I.<br />
Lipsiae, 1885.<br />
149. Hunting, H. B., 1915. The Story of Our Bible: How it Grew to be<br />
What It Is. New York. Charles Scribner’s Sons, 1915.<br />
150. Ipsen, G., 1929. Der Diskus von Phaistos. Ein Versuch zur<br />
Entzifferung. In: Indogermanische Forschungen. Band 47, Heft<br />
1, 1929, 1-41.<br />
151. Isebaert, L., 2005. Etude phonétique et graphique du [j] (jod) en<br />
grec mycénien. Katholieke Universiteit Leuven, Faculteit Lettern,<br />
Departament Klassiete Studies. Leuven, 2005.<br />
152. Ivanov, V. V., 1996. Comparative Notes on Hurro-Urartian,<br />
Northern Caucasian and Indo-European. In: Journal of Indo-<br />
European Studies of the University of California, Los Angeles.<br />
Vol. 1. 1996, 147-264.<br />
344
153. Janashia, S., 1959. Works. Vol. III. The Georgian Academy of<br />
Sciences and Institute of Linguistics. Tbilisi, 1959 (in Georgian).<br />
janaSia s., 1959. Sromebi. III t. saqarTvelos mecnierebaTa<br />
akademia, enaTmecnierebis instituti. Tbilisi, 1959.<br />
154. Janashvili, M. G., 1906. The History of Georgian. From Ancient<br />
Tims to 985 Ad. Vol. I. Tiflis, 1906 (in Georgian).<br />
janaSvili m. g., 1906. saqarTvelos istoria. t. I. uuZveles<br />
droiTgan 985 wl. qr. S. tfilisi, 1906.<br />
155. Janko, R., 1982, 2007. Homer, Hesiod and the Hymns: Diachronic<br />
Development in Epic Diction. Cambridge University Press,<br />
1982, 2007.<br />
156. Japaridze, O.; Javakhishvili, A., 1971. The Culture of the Ancient<br />
Agrarian Population on the Territory of Georgia. Tbilisi, 1971 (in<br />
Georgian).<br />
jafariZe oT.; javaxiSvili al., 1971. uZvelesi miwaTmoqmedi<br />
mosaxleobis kultura saqarTvelos teritoriaze.<br />
Tbilisi, 1971.<br />
157. Javakhishvili, I., 1908. The History of the Georgian Nation. Vol.<br />
I. Tiflis, 1908 (in Georgian).<br />
javaxiSvili iv., 1908. qarTveli eris istoria. wigni I,<br />
tfilisi, 1908.<br />
158. Javakhishvili, A., 1968. The Oldest Residential Buildings on the<br />
Territory of Georgia. In: A Friend of Relics. Vol. XIV. Tbilisi,<br />
1968, 20-30 (in Georgian).<br />
javaxiSvili al., 1968. uZvelesi sacxovrebeli Senobebi<br />
saqarTvelos teritoriaze. Zeglis megobari, t.<br />
XIV. Tbilisi, 1968.<br />
159. Javakhishvili, I., 1949. Georgian Script-study or Palaeography.<br />
The 2 nd edition. Book III. Part I. Tbilisi University Press. Tbilisi,<br />
1949 (in Georgian).<br />
javaxiSvili iv., 1949. qarTuli damwerlobaTa-mcodneoba<br />
anu paleografia. meore gamocema (istoriis mizani,<br />
wyaroebi da meTodebi winaT da exla, wigni III,<br />
nakveTi I), Tbilisis universitetis gamomcemloba,<br />
Tbilisi, 1949.<br />
160. Javakhishvili, I., 1979. Works in Twelve Books. Vol. I. Tbilisi<br />
University Press, Tbilisi, 1979 (in Georgian).<br />
345
javaxiSvili iv., 1979. Txzulebani Tormet tomad. I t.<br />
Tbilisis universitetis gamomcemloba Tbilisi, 1979.<br />
161. JE 1901, 1904. The Jewish Encyclopaedia. Complete in Twelve<br />
Volumes. Vol. IV, New York, KTAV Publishing House, Inc., 1901;<br />
Vol. VIII, New York, London, 1904.<br />
162. Jones, H. L., 1960, 1961. The Geography of Strabo. With an<br />
English Translation by H. L. Jones. In Eight Volumes. London,<br />
Cambridge, Massachusetts, Harvard University Press, Vol. I:<br />
1960; Vol. V: 1961.<br />
163. Kaibel, G., 1887. Sententiarum liber quartus. In: Hermes, vol.<br />
XXII, 1887, 497-514.<br />
164. Kajaia, O., 2001, 2002, 2009. Mingrelian-Georgian Dictionary.<br />
In Four Volumes. Edited by Th. V. Gamkrelidze. Publishing<br />
House Nekeri and Inovacia. Tbilisi, 2001, 2002, 2009 (in<br />
Georgian).<br />
qajaia oT., 2001, 2002, 2009. megrul-qarTuli leqsikoni.<br />
T. gamyreliZis redaqciiT. I-IV t. gamomcemloba<br />
nekeri da inovacia. Tbilisi, 2001, 2002, 2009.<br />
165. Kakabadze, D., 2003. Genezis of the Georgian Ornaments<br />
(Materials and Approaches to the Problem). Edited by P.<br />
Margvelashvili and D. Jabua. Publishing House Nekeri. Tbilisi,<br />
2003 (in Georgian).<br />
kakabaZe d., 2003. qarTuli ornametis genezisi (masalebi).<br />
gamosacemad moamzades p. margvelaSvilma da d.<br />
jabuam. gamomcemloba nekeri. Tbilisi, 2003.<br />
166. Kantor, H. J., 1945, 1999. Plant Ornament: Its Origin and<br />
Development in the Ancient Near East. A Dissertation Submitted<br />
to the Faculty of the Division of the Humanities in Candidacy for<br />
the Degree of Doctor of Philosophy, Department of Oriental<br />
Languages and Literature. Chicago, Illinois, March, 1945.<br />
Oriental Institute Research Archives, Chicago, 1945.<br />
167. Kasak, E.; Veede, R., 2001. Understanding Planets in Ancient<br />
Mesopotamia. Electronic Journal of Folklore. Vol. 16. Editors M.<br />
Kõiva & A. Kuperjanov. Published by the Folk Belief and Media<br />
Group of ELM. Tartu, 2001.<br />
168. Kaukhchishvili, S., 1936, 1952, 1970. Georgica. Scriptorum<br />
byzantinorum excerpta ad georgiam pertinentia. Textum graecum<br />
346
cum versione iberica edidit commontariisque instruxit Sim.<br />
Kauchtschischwili. Tomus III, Sumptibus Universitatis Tphilisiensis,<br />
Tphilisiis, 1936; Tomus IV, fasc. II, 1952; VIII, Sumptibus<br />
Meçniereba, Thbilisiis, 1970 (in Georgian).<br />
yauxCiSvili s., 1936, 1970. georgika. bizantieli mwerlebis<br />
cnobebi saqarTvelos Sesaxeb. berZnuli teqstebi<br />
qarTuli TargmaniTurT gamosca da ganmarteba<br />
daurTo s. yauxCiSvilma. t. III, tfilisis universitetis<br />
gamomcemloba, tfilisi, 1936; t. IV, nakv. II,<br />
1952; t. VIII, gamomcemloba mecniereba, Tbilisi, 1970.<br />
169. Kaukhchisvili, S., 1964. What did old Greeks Tell about<br />
Georgia Publishing House Sabchota Sakartvelo. Tbilisi, 1964<br />
(in Georgian).<br />
yauxCiSvili s., 1964. ras gviamboben Zveli berZnebi<br />
saqarTvelos Sesaxeb gamomcemloba sabWoTa saqarTvelo.<br />
Tbilisi, 1964.<br />
170. Kaukhchishvili, T., 1957. Strabo‟s Geography (Notes on<br />
Georgian). Tbilisi, 1957 (in Georgian).<br />
yauxCiSvili T., 1957. strabonis geografia (cnobebi<br />
saqarTvelos Sesaxeb). Tbilisi, 1957.<br />
171. Kaukhchishvili, T., 1960. Herodotus‟ Notes on Georgia. Publishing<br />
House of the Georgian Academy of Sciences. Tbilisi, 1960<br />
(in Georgian).<br />
yauxCiSvili T., 1960. herodotes cnobebi saqarTvelos<br />
Sesaxeb. saq. ssr mecn. akad., iv. javaxiSvilis saxelobis<br />
istoriis instituti. mecnierebaTa akademiis<br />
gamomcemloba. Tbilisi, 1960.<br />
172. Kaukhchishvili, T., 1975, 1976-a. Herodoti Historiarum Libri IX.<br />
In linguam georgicam convertit, prolegomenis, commentariis et<br />
indicibus instruxit T. Kauchtschischwili. Vol. I, II. Sumptibus<br />
Universitatis Thbilissiensis. Thbilissiis, MCMLXXV, MCMLXXVI.<br />
yauxCiSvili T., 1975, 1976-a. herodote, istoria. ber-<br />
Znulidan Targmna, winasityvaoba da saZiebeli daur-<br />
To T. yauxCiSvilma. I, II t. Tbilisis universitetis<br />
gamomcemloba. Tbilisi, 1975, 1976.<br />
173. Kaukhchishvili, T., 1976-b. The Old Greek Sources of Georgian<br />
History. Tbilisi, 1976 (in Georgian).<br />
347
yauxCiSvili T., 1976-b. saqarTvelos istoriis Zveli<br />
berZnuli wyaroebi. Tbilisi, 1976.<br />
174. Kean, V. J., 1990. The Disk from Phaistos. Efstathiadis Group,<br />
Athens, 1990.<br />
175. Kechagmadze, N., 1961. The Travel Around the Black See by<br />
Flavius Arrian. Tbilisi, 1961 (in Georgian).<br />
keWaRmaZe n., 1961. flavius arianes mogzauroba Savi<br />
zRvis garSemo. Tbilisi, 1961.<br />
176. Khazaradze, N., 1984. Ethno-political Problems of the Ancient<br />
History of Georgia (The Moskhi). Publishing House Metsniereba.<br />
Tbilisi, 1984 (in Georgian).<br />
xazaraZe n., 1984. saqarTvelos Zveli istoriis eTnopolitikuri<br />
problemebi (mosxebi). gamomcemloba<br />
mecniereba. Tbilisi, 1984.<br />
177. Khazaradze, N., 2006. The World of Luwian Hieroglyphis. The<br />
Ivane Javakhishvili Institute of History and Ethnology. Tbilisi,<br />
2006 (in Georgian).<br />
xazaraZe n., 2006. luviuri ieroglifebis samyaro. ivane<br />
javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis instituti.<br />
gamomcemloba ena da kultura. Tbilisi, 2006.<br />
178. Kiknadze, Z., 1972. Mesopotamian Mythology. Publishing<br />
House Metsniereba. Tbilisi, 1972 (in Georgian).<br />
kiknaZe z., 1972. Suamdinaruli miTologia. gamomcemloba<br />
mecniereba. Tbilisi, 1972.<br />
179. King, E. G., 1888. Akkadian Genesis or the Influence of Early<br />
Babylonian Religion on the Language and Thought of Genesis.<br />
Cambridge, London, 1888.<br />
180. Kipshidze, I. A., 1914. Grammar of the Mingrelian (Iverian)<br />
Language with a Reader and Dictionary. Saint Petersburg, 1914<br />
(in Russian).<br />
Кипшидзе I. А., 1914. Грамматика мингрельскаго (иверскаго)<br />
языка съ хрестоматiею и словаремъ. Матеріалы по яфетическому<br />
языкознанію, VII. Типографія императорский Академіи<br />
наукъ. Санкт-Петербургъ, 1914.<br />
yifSiZe i., 1994. rCeuli Txzulebani. krebuli gamosacemad<br />
moamzada, winasityvaoba da SeniSvnebi daur-<br />
To prof. k. daneliam. Tbilisis universitetis gamo-<br />
348
mcemloba, Tbilisi, 1994, 13-818.<br />
181. Kobalia, I. T., 1903. From Mythological Colchis. In: The Material<br />
for Describing Landscapes and Tribes of the Caucasus,<br />
XXXII, III. Tiflis, 1903 (in Russian).<br />
Кобалія I. T., 1903. Изъ миөической Колхиды. Сборникъ<br />
матеріаловъ для описанія м стностей и племен Кавказа,<br />
XXXII, отд. III. Тифлисъ, 1903.<br />
182. Kogan, L. E.; Loesov, S. V., 2009. Akkadian. Languages of the<br />
World: The Semitic Languages. Akkadian. Northwest Semitic.<br />
Institute of Linguistics, Russian Academy of Sciences. Moscow,<br />
Academia, 2009, 113-178 (in Russian).<br />
Коган Л. Е., Лѐзов C. В., 2009. Аккадский язык. Языки мира:<br />
Семитские языки. Аккадский язык. Северозападносемитские<br />
языки. Институт языкознания РАН. Москва, Academia,<br />
2009, 113-178.<br />
183. Kokoshashvili, G., 2009. Cryptogram Signs and Georgian Mejuscule<br />
Script. In: Svetitskhoveli, #2. Tbilisi, 2009 (in Georgian).<br />
kokoSaSvili g., 2009. kriptogramuli niSnebi da qar-<br />
Tuli asomTavruli. Jurnali sveticxoveli, #2. Tbilisi,<br />
2009.<br />
184. Kramer, G., 1852, 1857. Strabonis Geographica recensuit<br />
indicem geographicum et historicum adiecit G. Kramer. Vol. II.<br />
Berolini, 1852, 1857.<br />
185. Kvashilava, G. D., 2007. The Phaistos Disc – Colchian Goldscript.<br />
In: Studies in History and Ethnology. Vol. IX. The Ivane<br />
Javakhishvili Institute of History and Ethnology. Tbilisi, 2007,<br />
241-273.<br />
kvaSilava g., 2007. festosis disko _ kolxuri oqrodamwerloba.<br />
istoriul-eTnologiuri Ziebani, IX t.,<br />
iv. javaxiSvilis saxelobis istoriisa da eTnologiis<br />
instituti. Tbilisi, 2007, 206-240.<br />
186. Kvashilava, G. D., 2008. On the Phaistos Disk as a Sample of<br />
Colchian Goldscript and its Related Scripts. In: Studies in History<br />
and Ethnology. Vol. X. The Ivane Javakhishvili Institute of<br />
History and Ethnology. Tbilisi, 2008, 242-308.<br />
kvaSilava g., 2008. kolxuri oqrodamwerlobis nimuSis<br />
_ festosis diskosa da misi monaTesave damwerlo-<br />
349
ebis gaSifvris Sesaxeb. istoriul-eTnologiuri Ziebani,<br />
X t. iv. javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis<br />
instituti. Tbilisi, 2008, 202-241.<br />
187. Kvashilava, G. D., 2009. On Reading Pictorial Signs of the<br />
Phaistos Disk and Related Scripts (1). Axe. In: Studies in History<br />
and Ethnology. Vol. XI. Ivane Javakhishvili Institute of History<br />
and Ethnology. Tbilisi, 2009, 313-348.<br />
kvaSilava g., 2009. festosis diskosa da misi mona-<br />
Tesave damwerlobebis naxat-niSnebis amokiTxvis Sesaxeb<br />
(1). culi. istoriul-eTnologiuri Ziebani, XI t.<br />
iv. javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis instituti.<br />
Tbilisi, 2009, 285-312.<br />
188. Kurtik, G. E., 1999. The Identification of Inanna with the Planet<br />
Venus: a Criterion for the Time Determination of the Recognition<br />
of Constellations in Ancient Mesopotamia. (Institute for History<br />
of Science and Technology RAS. Moscow. Received Aug. 15,<br />
1998). Astronomical & Astrophysical Transactions, 1999, Vol.<br />
17, 501-513.<br />
189. Labat, R., 1976, 1988. Manuel d‟Épigraphie Akkadienne. Paris,<br />
1976, 1988.<br />
190. Lamberti, A., 1991. Description of Mingrelia. From Italian<br />
Translated by A. Chkonia. Tbilisi, 1901, 1991 (in Georgian).<br />
lamberti ar., 1991. samegrelos aRwera. qarTulad<br />
Targmna al. Wyoniam. Tbilisi, 1901, 1991.<br />
191. Landau, O., 1958. Mykenisch-Griechische personennamen. In:<br />
Studia Graeca et Latina Gothoburgensia, VII. Göteborg,<br />
Almqvist & Wiksell, 1958.<br />
192. Lane, E. W., 1968. An Arabic-English Lexicon. In: Eight Parts.<br />
Part 8. Librairie du Liban. Riad el – Solh Square. Beirut,<br />
Lebanon, 1968.<br />
193. Laroche, E., 1960. Les hiéroglyphs Hittites, I. Edition du Centre<br />
de la Recherche Scientifique. L’écriture. Paris, 1960.<br />
194. Leick, G., 1998. A Dictionary of Ancient Near Eastern<br />
Mythology. London, New York, Routledge, 1998.<br />
195. Lejava, S.; Kiladze, M.; Giorgobiani, K., 2007. Colchian Oda-<br />
Houses in Racha. The Giorgi Chubinashvili National Research<br />
Centre for Georgian Art History and Heritage Preservation.<br />
350
Tbilisi, 2007 (in Georgian).<br />
leJava s., kilaZe m., giorgobiani k., 2007. kolxuri<br />
oda-saxlebi raWaSi. giorgi CubinaSvilis saxelobis<br />
xelovnebis istoriisa da ZeglTa dacvis erovnuli<br />
kvlevebis centri. Tbilisi, 2007.<br />
196. Licheli, V., 2001. Problems of Culture – Colchis and Iberia (4 th -<br />
1 st centuries BC). In: The Journal of the Centre for<br />
Archaeological Studies of the Georgian Academy of Sciences.<br />
Tbilisi 2001, 62-70 (in Georgian).<br />
liCeli v., 2001. kolxeTisa da iberiis kulturis sakiTxebi<br />
(Zv.w. IV-I saukuneebSi). saqarTvelos mecnierebaTa<br />
akademiis arqeologiuri kvlevebis centris<br />
Jurnali. Tbilisi, 2001, 3-61; 71-97.<br />
197. Lomouri, N. J., 1963. Greek Logographers on Georgian Tribes.<br />
Materials for Georgian and Caucasian History. Part 35. Tbilisi,<br />
1963, 3-35 (in Georgian).<br />
lomouri n., 1963. berZeni logografosebis cnobebi<br />
qarTveli tomebis Sesaxeb. masalebi saqarTvelosa da<br />
kavkasiis istoriisaTvis, nakveTi 35. Tbilisi, 1963, 3-35.<br />
198. Lordkipanidze, M., 1981. The Oldest Seal-rings from Iberia and<br />
Colchis. Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1981 (in<br />
Georgian).<br />
lorTqifaniZe m., 1981. uZvelesi sabeWdavi-beWdebi iberiidan<br />
da kolxeTidan. gamomcemloba mecniereba,<br />
Tbilisi, 1981.<br />
199. Lordkipanidze, M., 2007. The Problem of the Origin and Continuity<br />
of Statehood in Georgia. Bulletin of the Georgian National Academy<br />
of Sciences, Vol. 175, no. 3. Tbilisi, 2007, 148-152.<br />
200. Lordkipanidze, O. D., 1972. The Culture of Old Colchis.<br />
Publishing House Khelovneba, Tbilisi, 1972 (in Georgian).<br />
lorTqifaniZe oT., 1972. Zveli kolxeTis kultura.<br />
gamomcemloba xelovneba, Tbilisi, 1972.<br />
201. Lordkipanidze, O. D., 1986. Argonautica and Old Colchis.<br />
Publishing House Sabchota Sakartvelo, Tbilisi, 1986 (in<br />
Georgian).<br />
lorTqifaniZe oT., 1986. argonavtika da Zveli kolxeTi.<br />
gamomcemloba sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi, 1986.<br />
351
202. Lordkipanidze, O. D., 1989. The Heritage of Ancient Georgia.<br />
Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1989 (in Russian).<br />
Лордкипанидзе О. Д., 1989. Наследие древней Грузии. Издaтельство<br />
Мецниереба. Тбилиси, 1989.<br />
203. Lordkipanidze, O. D., 1991. Archäologie in Georgien – Von der<br />
Altsteinzeit zum Mittelalter, Quellen und Forschungen zur<br />
Prähistorischen und Provinzialrömischen. Archäologie 5,<br />
Weinheim, 1991.<br />
204. Lordkipanidze, O. D., 2000. Phasis: The River and City in<br />
Colchis. Geographica Historica 15. Franz Steiner Verlag<br />
GMBH. Stuttgart, 2000.<br />
205. Luckenbill, D. D., 1926. Ancient Records of Assyria and<br />
Babylonia (ARAB). Vol. I-II. Chicago, 1926.<br />
206. Lurje, S. Ja., 1957. The Language and Culture of Mycenaean<br />
Greek. Academy of Sciences of USSR. Moscow-Leningrad, 1957<br />
(in Russian).<br />
Лурье С. Я., 1957. Язык и култура микенской Греции. Издательство<br />
Академии Наук СССР, Москва-Ленинград, 1957.<br />
207. Lurker, M., 1984. The Routledge Dictionary of Gods and<br />
Goddesses, Devils and Demons. London, New York, 1984.<br />
208. MacKenzie, D. A., 1926. Migration Symbols and their Relations<br />
to Believes and Customs. New York, Alfred A. Knopf, 1926.<br />
209. Macmichael, J. F., 1890. Xenophontis Anabasis. Recensuit J. F.<br />
Macmichael. Novi Eboraci: Apud Harperos Fratres, 1890.<br />
210. Marr N. Y., 1902. Gods of Pagan Georgia According to Ancient<br />
Georgian Sources. Zvorao-B. Vol. XIV. St.-Petersburg, 1902 (in<br />
Russian).<br />
Марръ Н. Я́ ., 1902. Боги языческой Грузiи по древне-грузинскимъ<br />
источникамъ. Записки Восточного Отделения Императорского<br />
Русского Археологического Общества, т. XIV,<br />
вып. II-III. Типография Императорской Академіи Наук.<br />
Санкт-Петербургъ, 1902.<br />
211. Marr N. Y., 1908. The Basic Tables for the Grammar of the Old<br />
Georgian Language: The Preliminary Statement about Genetic<br />
Relation of the Georgian language and Semitic. Typography of<br />
Imperial Academy of Sciences. St.-Petersburg, 1902 (in Russian).<br />
Марръ Н. Я́ ., 1908. Основныя таблицы к грамматик древнегрузинскаго<br />
языка: с предварительным сообщеніем о родств<br />
352
грузинскаго языка с семитическими. Типография Императорской<br />
Академіи Наук. Санкт-Петербургъ, 1908.<br />
212. Marr, N. Ja., 1910. Grammar of the Chan (Laz) Language with a<br />
Reader and Dictionary. St.-Petersburg, 1910 (in Russian).<br />
Марръ Н. Я́ ., 1910. Грамматика анскаго (лазскаго) языка съ<br />
хрестоматiею и словаремъ. Матерiалы по яфетическому<br />
языкознанiю, II. Санкт-Петербургъ, 1910.<br />
213. Marr, N. Ja.; Orbeli, I. A., 1922. Archaeological Discoveries at<br />
Van in the year 1916. Petersburg, 1922 (in Russian).<br />
Mappъ H. Я́ .; Орбелi Й. A., 1922. Археологическая экспедиция<br />
1916 года в Baн. Петроград, 1922.<br />
214. Mathieu, M. E., 1956. Old Egyptian Myths. Moscow, Leningrad,<br />
1956 (in Russian).<br />
Матье М. Э., 1956. Древнеегипетские мифы. Издтельство<br />
Академии Наук СССР. Москва, Ленинград, 1956.<br />
215. Matthews, W. H., 1922. Mazes and Labyrinths: A General<br />
Account of their History and Development. London. Longmans,<br />
Green and Co., 1922.<br />
216. Maxwell-Hyslop, K. R., 1971. Western Asiatic Jewellery c.<br />
3000-612 B.C. Methuen & Co Ltd. London, 1971.<br />
217. Meinekius, A., 1849. Stephani Byzantii Ethnicorum quae<br />
supersunt. Ex recensione A. Meinekii, tomus prior. Berolini,<br />
Impensis G. Reimeri, 1849.<br />
218. Melikishvili, G. A., 1951. Some Questions in the Ancient History<br />
of the Georgian People. Report on the XXXI session of the<br />
Division of Social Sciences for the Academy of Sciences of the<br />
Georgian SSR in June 1951 (in Russian).<br />
Меликишвили Г. А., 1951. Некоторые вопросы древнейшей<br />
истории грузинского народа. Доклад на XXXI сессии<br />
Отделения общественных наук Академии Наук Грузинской<br />
ССР в июне 1951 года.<br />
219. Melikishvili, G. A., 1953. The Urartian Cuneiform Inscriptions.<br />
Bulletin on the Ancient History, # 4. Moscow, 1953, 177-254 (in<br />
Russian).<br />
Меликишвили Г. А., 1953. Урартские клинообразные надписи.<br />
Вестник древней истории, № 4. Москва, 1953, 177-254.<br />
220. Melikishvili, G. A., 1954. Nairi-Urartu. Publishing House of the<br />
Georgian Academy of Sciences, Tbilisi, 1954 (in Russian).<br />
353
Меликишвили Г. А., 1954. Наири-Урарту. Издательство<br />
Академии Наук Грузинской ССР, Тбилиси, 1954.<br />
221. Melikishvili, G. A., 1962. Kulkha. The Ancient World Studies<br />
presented to V. V. Struve. Leningrad, 1962, 319-326 (in Russian).<br />
Меликишвили Г. А., 1962. Кулха. Древний мир, сб. в чeсть В.<br />
В. Струве. Лениград, 1962, 319-326.<br />
222. Melikishvili, G. A.; Kalandadze, A.; Chubinishvil, T.; Japaridze,<br />
O.; Gobejishvili, G.; Khakhutaishvili, D.; Aphakidze, A., 1970.<br />
Studies on the History of Georgia. Vol. I: Georgia from the<br />
Ancient Times to the 4 th century AD. Edited by G. Melikishvili.<br />
Sabchota Sakartvelo. Tbilisi, 1970 (in Georgian).<br />
meliqiSvili g., kalandaZe a., CubiniSvili t., jafariZe<br />
o., gobejiSvili g., xaxutaiSvili d., afaqiZe a.,<br />
1970. saqarTvelos istoriis narkvevebi. t. I: saqarTvelo<br />
uZvelesi droidan axali welTaRricxvis IV<br />
saukunemde. tomis redaqtori g. meliqiSvili. gamomcemloba<br />
sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi, 1970.<br />
223. Melikishvili, G. A, 2004. How Cuneiforms were Read. Publishing<br />
House Sakartvelos Matsne. Tbilisi, 2004 (in Georgian).<br />
meliqiSvili g., 2004. rogor ametyveldnen lursmuli<br />
warwerebi. gamomcemloba saqarTvelos macne. Tbilisi,<br />
2004.<br />
224. Mepisaschwili, R.; Zinzadse, W., 1986. Georgien: Wehrbauten<br />
und Kirchen. Aufnamen R. Schrade. VEB E.A. Seemann Verlag.<br />
Leipzig, 1986 .<br />
225. Mercer, S. A. B., 1918. A Sumero-Babylonian Sign List to which<br />
is added an Assyrian Sign List and a Catalogue of the Numerals,<br />
Weight and Measures used at Various Periods Comipled by A. A.<br />
B. Mercer. New York, Columbia University Press, 1918.<br />
226. Meriggi, P., 1962. Hieroglyphisch-hethitisches Glossar. Harrassowitz<br />
Verlag, Wiesbaden, 1962.<br />
227. Meriggi, P., 1966, 1967, 1975. Manuale di Eteo Geroglifico.<br />
Parte: I, II/1, II/2-3 Serie. Roma, 1966, 1967, 1975.<br />
228. Merkel, R., 1854. Apollonii Argonautica emendavit apparatum<br />
criticum et prolegomena adiecit R. Merkel. Scholia vetera e<br />
codice Laurentiano edidit H. Keil. Scholia in Apollonii Argonautica<br />
ex recensione H. Keilii. Lipsiae, 1854.<br />
354
229. Mijatović, V.; Ninković, S.; Vemić, D., 2003. The Phenomenon<br />
of Astral Motifs on Late Mediaeval Tombstones. Astronomical<br />
Observatory, Belgrade, No 75, 2003, 337-342.<br />
230. Mikeladze, T., 1974. Researches into the History of the Ancient<br />
Population of Colchis and South-East Coast of the Black Sea.<br />
Tbilisi, 1974 (in Georgian).<br />
miqelaZe T., 1974. Ziebani kolxeTisa da samxreT-aRmosavleTi<br />
SavizRvispireTis uZvelesi mosaxleobis istoriidan.<br />
Tbilisi, 1974.<br />
231. Monier-Williams, M., 1999. A Sanskrit-English Dictionary:<br />
Etymologically and Philologically Arranged with Special<br />
Reference to Cognate Indo-European Languages. Oxford. At the<br />
Clarendon Press, 1999.<br />
232. Moret, A., 1916. Kings and Gods of Egypt. Moscow, 1916 (in<br />
Russian).<br />
Морэ А., 1916. Цари и Боги Египта. Москва, 1916.<br />
233. Morritt, R. D., 2010. Stones that Speak. Cambridge Scholars<br />
Publishing, 2010.<br />
234. MPW 1991, 1992. Myths of the People of the World. Encyclopaedia.<br />
Vol. I, II. Editor-in-chief S. A. Tokarev. Sovetskaya<br />
Entsiklopedya. Moscow, 1991, 1992 (in Russian).<br />
MHM 1991, 1992. Мифы Народов Мира. Энциклопедия I, II<br />
т. Главный редактор С. А. Тoкаревa. Советская Энциклопедия.<br />
Москва, 1991, 1992.<br />
235. Müllerus, C., 1841. Fragmenta Historicorum Græcorum (= F<br />
Hist. Gr.). Vol. I. Auxerunt, notis et prolegomenis illutrarunt, indice<br />
plenissimo instruxerunt Car. et Theod. Mulleri. Editore<br />
ambrosio firmin didot, instituti regii franciæ typographo,<br />
Parisiis, 1841.<br />
236. Nadiradze, J. 1989. Millennia under the Sunlight. Publishing<br />
House Nakaduli. Tbilisi 1989 (in Georgian).<br />
nadiraZe j., 1989. mziT ganaTebuli aTaswleulebi. gamomcemloba<br />
nakaduli. Tbilisi, 1989.<br />
237. Neve, P., 1996. Hattuša – Stadt der Götter und Tempel. Neue<br />
Ausgrabungen in der Hauptstadt der Hethiter. Mainz, 1996.<br />
238. Nissen, H. J.; Damerow, P.; Englund, R. K., 1990. Frühe Schrift<br />
und Techniken der Wirtschaftsverwaltung im alten Vorderen<br />
355
Orient: Informationsspeicherung und -verarbeitung vor 5000<br />
Jahren. Verlag Franzbecker, Berlin, 1990.<br />
239. Nissen, H. J.; Damerow, P.; Englund, R. K., 1993. Archaic<br />
Bookkeeping: Writing and Techniques of Economic Administration<br />
in the Ancient Near East. Translated by P. Larsen. The<br />
University of Chicago Press, Chicago, 1993.<br />
240. Nozadze, N. A., 2007. Vocabulary of the Hurrian Language.<br />
Society of Assyriologists, Bibliologists and Caucasiologists<br />
(SABC). Tbilisi, 2007 (in Russian).<br />
Нозадзе Н., 2007. Лексика хурритского языка. SABC. Tbilisi,<br />
2007.<br />
241. Nozadze, V., 1957, 1959 = Nosadse V. La significacion de la<br />
Astronomia y Astrologia en el epos heroic georgiano del siglo<br />
XII por Schota Rusthaveli “El Caballero de la Piel de Tigre”.<br />
Santiago de Chile, 1957, 1959 (in Georgian).<br />
nozaZe v., 1957, 1959. vefxistyaosnis varskvlavTmetyveleba;<br />
vefxistyaosnis mzismetyveleba. gamocema av.<br />
merabiSvilisa. santiago de Cile, 1957, 1959.<br />
242. Ohlenroth, D., 1996. Das Abaton des Lykäischen Zeus und der<br />
Hain der Elaia: Zum Diskos von Phaistos und zur frühen<br />
griechischen Schriftkultur. M. Niemeyer, 1996.<br />
243. Orbeliani, S.-S., 1698, 1991, 1993. Georgian Lexicon. Vol. I, II.<br />
Publishing House Merani. Tbilisi, 1991, 1993 (in Georgian).<br />
orbeliani s.-s., 1698, 1991, 1993. leqsikoni qarTuli. I,<br />
II t. gamomcemloba merani. Tbilisi, 1991, 1993.<br />
244. Orpheus 1764. Orphei Argonautica Hymni. Libellus de lapidibus<br />
et fragmenta cum notis H. Stephani et A. Ch. Eschenbachii<br />
textum ad codd. mss. et editiones veteres. recemsuit notas suas et<br />
indicem Graecum adiecit I. M. Gesnerus, curante G. Ch.<br />
Hambergero. Lipsiae, 1764.<br />
245. Owen, J. J., 1851. The Iliad of Homer. According to the Text of<br />
Wolf; With Notes for the Use of Schools and Colleges by J. J.<br />
Owen. New York, Published by Leavitt & Allen, 1851.<br />
246. Packard, D. W., 1974. Minoan Linear A. University of California<br />
Press. Berkeley, Los Angeles, London, 1974.<br />
247. Parpola, S., 1997. Assyrian Prophecies. University of Helsinki<br />
Press, 1997.<br />
356
248. Pataridze, R., 1980. Georgian Majuscule Script. Publishing<br />
House Nakaduli. Tbilisi, 1980 (in Georgian).<br />
patariZe r., 1980. qarTuli asomTavruli. gamomcemloba<br />
nakaduli. Tbilisi, 1980.<br />
249. Paul, L., 1998. The Position of Zazaki among West Iranian Languages.<br />
Proceedings of the Third European Conference of Iranian<br />
Studies held in Cambridge, 11 th and 15 th September 1995. Part I.<br />
Old and Middle Iranian Studies. Edited by N. Sims-Williams.<br />
Wiesbaden, Dr. Ludwig Reichert Verlag, 1998, 163-177.<br />
250. Peake, A. S., 1919. A Commentary on the Bible. Edited by A. S.<br />
Peake with the Assistance of A. J. Grieve for the New Testament.<br />
London, 1919.<br />
251. Pernier, L., 1908. Il Disco di Phaestos con caratteri pittografici.<br />
In: Ausonia, III, 1908, 255-302.<br />
252. Perrin, B.; Seymour, S. Th., 1897. Eight Books of Homer‟s<br />
Odyssey. With Introduction, Commentary, and Vocabulary for<br />
the Use of Schools by B. Perrin, and Th. Day Seymour. Boston,<br />
New York, Chicago, London, 1897.<br />
253. Peust, C., 2009. The Font Collection Sumerian 3D. Electronic<br />
Version 4 released on 15 Mar. 2009, 1-19.<br />
254. Piška, K., 1998. Syllabary A. Electronic Publishing. Printed<br />
1998, 1-10.<br />
255. Piška, K., 1999. Fonts for Neo-Assyrian Cuneiform. EuroTEX’99<br />
Proceedings, 1-13.<br />
256. Piška, K., 2003. Akkadian Sign Index. Electronic Version Apr. 30,<br />
May 26, 2001. Printed Aug. 1, 2003, 1-13.<br />
257. Pulleyblank, E. G., 1966. Chinese and Indo-Europeans. Journal<br />
of the Royal Asiatic Society, #1/2, 1966, 9-39.<br />
258. Pritchard, J. B., 1969. Ancient Near Eastern Texts Relating to the<br />
Old Testament: Third Edition with Supplement. Princeton, NJ:<br />
Princeton University Press, 1969.<br />
259. PSD: Website of the Pennsylvania Sumerian Dictionary,<br />
http://psd.museum.upenn.edu/epsd/index.html<br />
260. Ragozina, Z., 1903. Ancient People. St.-Petersburg, 1903 (in<br />
Russian).<br />
Рагозина З., 1903. Древн йшiе Народы. Санкт-Петербургъ,<br />
1903.<br />
261. Ramishvili, R., 2008. Archaeological Discoveries from Davati.<br />
357
The Otar Lordkipanidze Centre of Archaeology of Georgian<br />
National Museum. Tbilisi, 2008 (in Georgian).<br />
ramiSvili r., 2008. arqeologiuri kvleva-Zieba davaT-<br />
Si. aRmosavleT saqarTvelos mTianeTis arqeologiuri<br />
eqspediciis Sromebi, V. gamomcemloba palitra<br />
L, Tbilisi, 2008.<br />
262. Ranke, H., 1906. Babylonian Legal and Business Documents<br />
from the Time of the First Dynasty of Babylon. Chiefly from<br />
Sippar (BE 6/1). Philadelphia, 1906.<br />
263. Robinson, A., 2007. The Story of Writing. Alphabets, Hieroglyphs<br />
& Pictograms. Thames & Hudson, London, 2007.<br />
264. Rosengarten, Y., 1967. Répertoire commenté des signes présargoniques<br />
sumériens de Lagash. Paris 1967.<br />
265. Rosin, P., 2001. Rosettes and Other Arrangements of Circles.<br />
Nexus Network Journal, Vol. 3, No 2, 2001, 113-126.<br />
266. Ross, G. A., 2002. Homer. The Odyssey. The Missing First Edition<br />
(Attic Script, Boustrophedon). Ed. by G. A. Ross. In parentheses<br />
Publications. Greek Series. Cambridge, Ontario 2002.<br />
267. Rossi, R., 2007. The Great Mysteries of Archaeology: Knossos.<br />
David and Charles. First Published in the UK in 2007.<br />
268. Salvini, M., 1995. Geschichte und Kultur der Urartäer.<br />
Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt, 1995.<br />
269. Samsonia, N. 2008. Mesopotamian Glyptic. Publishing House of<br />
the Ivane Javakhishvili Tbilisi State University. Tbilisi, 2008, 1-<br />
174 (in Georgian).<br />
samsonia n., 2008. Suamdinaruli gliptika. Tbilisis<br />
universitetis gamomcemloba, Tbilisi, 2008, 1-174.<br />
270. Sayce, A. H., 1882. The Cuneiform Inscriptions of Van Deciphered<br />
and Translated. In: The Journal of the Royal Asiatic Society of Great<br />
Britan and Ireland, #14, 1882, 377-732 (Nos 1-57).<br />
271. Sayce, A. H., 1929. Some New Vannic Inscription. In: the<br />
Journal of the Royal Asiatic Society of Great Britan and Ireland,<br />
#2, 1929, 297-336 (Nos 93-100.).<br />
272. Schmandt-Besserat, D., 1992. Before Writing. From Counting to<br />
Cuneiform. Vol. I. University of Texas Press. Austin, 1992.<br />
273. Schmandt-Besserat, D., 1996. How Writing Came About.<br />
University of Texas Press. Austin, 1996.<br />
358
274. Schmelzeisen, K., 1992. Römische Mosaiken der Africa Proconsularis<br />
– Studien zu Ornamenten, Datierungen und Werkstätten.<br />
P. Lang. 1992.<br />
275. Seaton, R. C., 1897. Apollonii Rhodii Argonautica. Recognouit<br />
breuique adnotatione critica instruxit R. C. Seaton. Oxonii F.<br />
Typographeo Clarendiniano, 1897.<br />
276. Sharashenidze, J., 1983. Sumerians and their Culture. Publishing<br />
House Nakaduli. Tbilisi, 1983 (in Georgian).<br />
SaraSeniZe j., 1983. Sumerebi da maTi kultura. gamomcemloba<br />
nakaduli. Tbilisi, 1983.<br />
277. Sharashenidze, J., 2008. Sumerian Syllabary. Studies of the<br />
Society of Assyriologists, Bibliologists and Caucasiologists , 4.<br />
Tbilisi, 2008 (in Georgian).<br />
SaraSeniZe j., 2008. Sumeruli silabariumi. SABC, 4.<br />
Tbilisi, 2008.<br />
278. Sher, J. A., 1980. Petraglyphs of Middle and Central Asia. Nauka,<br />
Moscow, 1980 (in Russian).<br />
Шер Я. А., 1980. Петроглифы Средней и Центральной Азии.<br />
Наука, Москва, 1980.<br />
279. Sidorova, N. A., 1972. The Art of Aegean World. Publishing<br />
House Iskusstvo. Moscow, 1972 (in Russian).<br />
Сидорова Н. А., 1972. Искусство эгейского мира. Из истории<br />
мирового искусства. Издательство Искусство. Москва, 1972.<br />
280. SMG 1990. Summa Historical and Cultural Monuments of<br />
Georgia. Book 5. Encyclopaedia Georgiana, Tbilisi, 1990 (in Georgian).<br />
sZa 1990. saqarTvelos istoriisa da kulturis Zegl-<br />
Ta aRweriloba. wigni V. qarTuli enciklopedia,<br />
Tbilisi, 1990.<br />
281. Smirnow, J. I., 1934. Der Schatz von Achalgori. Tbilisi, 1934.<br />
282. Smith, W., 1854, 1857. Dictionary of Greek and Roman<br />
Geography. Edited by W. Smith. In Two Volumes. Vol. I, London,<br />
1854; Vol. II, London, 1857.<br />
283. Smith, W., 1869, 1870. Dictionary of Greek and Roman Biography<br />
and Mythology. In Three Volumes. Vol. I, London, 1869;<br />
Vol. II, Boston, 1870.<br />
284. Smith, W., 1896. A Smaller Classical Dictionary of Biography,<br />
359
Mythology, and Geography: Abridged from the Larger Dictionary.<br />
With Illustrations. New York, Harper & Brothers, Publishers,<br />
1896.<br />
285. Sokolov, G., 1972. Aegean Art. Publishing House Izobrazitelnoe<br />
iskusstvo. Moscow, 1972 (in Russian).<br />
Соколов Г., 1972. Эгейское искусство. Серия Искусство<br />
стран и народов мира. Издательство Изобразительное искусство,<br />
Москва, 1972.<br />
286. Sornig, K., 1997. Wohlgemute Bemerkungen zum Umgang mit<br />
einem nach wie vor unlesbaren Text. Institut für Sprachwissenschaft<br />
der Universität Graz, Herbst, 1997, S. 69-104.<br />
287. SOS 1976. Secrets of Old Scripts. Problems of Deciphering.<br />
Papers translated from English, German, French and Italian.<br />
Progress Publishers. Moscow, 1976 (in Russian).<br />
TДП 1976. Тайны древних письмен. Проблемы дешифровки.<br />
Сборник статей. Перевод с английского, немецкого, французского<br />
и итальянского языков. Издательство Прогресс.<br />
Москва, 1976.<br />
288. Sprengel, K. J., 1821. Versuch einer pragmatischen Geschichte<br />
der Arzneykunde. Erster Theil. Zweyter Abschnitt. Zustand der<br />
Medicin bey den ältesten Völkern. I. Aelteste kolchische Medicin.<br />
Halle, in der Gebauerschen Buchhandlung, 1821.<br />
Sprengeli k. i., 1989. uZvelesi kolxuri medicina. ix.:<br />
arnold vilanovelis `salernos janmrTelobis kodeqsi~.<br />
gamomcemloba codna. Tbilisi, 1989.<br />
289. Stuckey, J., 2003-2009. Goddess Anat, Warrior Virgin of the<br />
Ancient Levant (Canaan), Samhain 2003, Vol. 3-1. Astarte –<br />
Goddess of Fertility, Beauty, War, and Love (Canaan), Imbolc<br />
2004, Vol. 3-2. Asherah, Supreme Goddess of the Ancient Levant<br />
Beltane (Canaan), Beltane 2004, Vol. 3-3. Asherah and the God<br />
of the Early Israelites (Canaan), Lammas 2004, Vol. 3-4. Inanna,<br />
Goddess of Infinite Variety, Samhain 2004, Vol. 4-1. Inanna‟s<br />
Descent to the Underworld, Beltane 2005, Vol. 4-3. “Inanna and<br />
the Huluppu Tree”: One Way of Demoting a Great Goddess,<br />
Lammas 2005, Vol. 4-4. A Canaanite Goddess Shrine at<br />
Nahariyya in Israel (Canaan), Beltane 2006, Vol. 5-3. The “Holy<br />
One” (Canaan), Lammas 2007, Vol. 6-4. Shaushka and ‟Ain<br />
360
Dara: A Goddess and Her Temple, Imbolc 2008, Vol. 7-2.<br />
Ancient Grain Goddesses of the Eastern Mediterranean, Lammas<br />
2008, Vol. 7-4. Spirit Possession and the Goddess Ishtar in<br />
Ancient Mesopotamia, Samhain 2008, Vol. 8-1. The Goddess<br />
Meenakshi and Her Temple at Madurai (India), Imbolc 2009, Vol.<br />
8-2. Tanit of Carthage (North Africa, Phoenicia), Lammas 2009,<br />
Vol. 8-4. www.matrifocus.com<br />
290. Suida, 1705. Suidæ Lexicon, Græce & Latine. Tribus Voluminis.<br />
Textum Græcum cum Manuscriptis Codicibus collatum a<br />
quamplurimis mendis purgavit, Notisque perpetuis illustavit:<br />
Versionem Latinam Æ. Porti innumeris in locis correxit;<br />
Indicesque Auctorum & Rerum adjecit L. Kusterus. Cantabrigiæ.<br />
Typis Academicis. 1705.<br />
291. Sumbadze, L., 1984. The Architecture of Georgian Popular<br />
Houses Darbazi. Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1984 (in<br />
Russian).<br />
Сумбадзе Л., 1984. Архитектура грузинского народного жилища<br />
дарбази. АН ГССР. Издательство Мецниереба. Тбилиси,<br />
1984.<br />
292. Tatishvili, I., 2006, 2007, 2009, 2010. Hittite-Georgian Dictionary.<br />
1-4 Parts. The Ivane Javakhishvili Tbilisi State University. Logos<br />
Publishers. Tbilisi, 2006-2009 (in Georgian).<br />
tatiSvili ir., 2006, 2007, 2009, 2010. xeTur-qarTuli<br />
leqsikoni. nakveTi 1-4. ivane javaxiSvilis saxelobis<br />
Tbilisis saxelmwifo universiteti. programa logosi.<br />
Tbilisi, 2006-2009.<br />
293. Tatishvili, I., 2009. Akkadian Language. The Ivane Javakhishvili<br />
Tbilisi State University. Logos Publishers. Tbilisi, 2009 (in Georgian).<br />
tatiSvili ir., 2009. aqaduri ena. ivane javaxiSvilis<br />
saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti. programa<br />
logosi. Tbilisi, 2009.<br />
294. Tevzaia, M., 2009. Georgian Ornament. Vol. II. Tbilisi, 2009.<br />
Tevzaia m, 2009. qarTuli ornamenti. II naw. Tbilisi,<br />
2009.<br />
295. Th-D: Thureau-Dangin, F., 1926. Le Syllabaire Accadien. Librairie<br />
Orientaliste Paul Geuthner. Paris, 1926.<br />
361
296. Thompson, R. C., 1913. A New Decipherment of the Hittite<br />
Hieroglyphics. Printed by Horace Hart for the Society of<br />
Antiquaries of London, 1913.<br />
297. Topuria, V., 1954. Homogeneity of Grammatical Processes in<br />
Kartvelian Languages. In: IKE VI, Tbilisi, 1954 (in Georgian).<br />
Tofuria v., 1954. gramatikul movlenaTa erTgvarovani<br />
procesi qarTvelur enebSi. ike, VI, Tbilisi, 1954.<br />
298. Tseretheli, M., 1913-1916. Sumerian and Georgian: A Study in<br />
Comparative Philology. In: the Journal of the Royal Asiatic<br />
Society of Great Britain and Ireland. London, 1913, 783-821;<br />
1914, 1-36; 1915, 255-288; 1916, 1-58.<br />
299. Tseretheli, M., 1924. The Country of Hatti, its People, Languages,<br />
History and Culture. Constantinople, 1924 (in Georgian).<br />
wereTeli m., 1924. xeTis qveyana, misi xalxebi, enebi,<br />
istoria da kultura. konstantinopli, 1924.<br />
300. Tseretheli, M., 1928. Die neuen haldischen Inschriften des<br />
Königs Sardurs von Urartu (um 750 v. Chr.). Heidelberg, Carl<br />
Winter, 1928.<br />
301. Tseretheli, M., 1959-1960. Das Sumerische und das Georgische.<br />
In: Bedi Karthlisa – Le Destin de la Géorgia. Revue de<br />
Karthvélologie. The International Journal Specialized in the<br />
Georgian Studies. Vol. VI-VII.32-33: Paris, 1959, 77-104; Vol.<br />
X: Paris, 1960, 1-12.<br />
302. Tsymburskij, V. L., 2005. Aea and Troy. In: Mánasā,<br />
Studies Presented to Professor L. G. Herzenberg on the occasion<br />
of His 70-Birthday. Edited by N. N. Kazansky. Saint Petersburg,<br />
2005, 308-322 (in Russian).<br />
Цымбурский В. Л., 2005. Эя и Троя (Прагреки в Северо-<br />
Западной Анатолии и происхождение топонима ).<br />
Mánasā. Сборник статей к 70-летию со дня рождения проф.<br />
Л. Г. Герцeнберга. Рос. акад. наук. Ин-т лингвист. исслед.<br />
Санкт-Петербург, Наука, 2005, 308-322.<br />
303. UCS 1991-2006. The UniCode Standard. Linear B Syllabary.<br />
Range: 10000-1007F; Linear B Ideograms. Range: 10080-100FF.<br />
Electronic Version 5.0.<br />
304. UCS 1991-2008. The UniCode Standard. Cuneiform. Range:<br />
12000-123FF. Electronic Version 5.1.<br />
362
305. Urushadze, A., 1964. Ancient Colchis in the Myth of the<br />
Argonauts. Tbilisi University Press. Tbilisi, 1964 (in Georgian).<br />
uruSaZe ak., 1964. Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi.<br />
Tbilisis universitetis gamomcemloba. Tbilisi,<br />
1964.<br />
306. Urushadze, A., 1969. The Old Greek Language. Tbilisi University<br />
Publishing House. Tbilisi, 1969 (in Georgian).<br />
uruSaZe ak., 1969. Zveli berZnuli ena. Tbilisis universitetis<br />
gamomcemloba. Tbilisi, 1964.<br />
307. Urushadze, A., 1948, 1970. The Argonautica of Apollonius of<br />
Rhodes. Greek text translated and edited, with foreword,<br />
commentary and index supplied by A. Urushadze. Tbilisi, 1948;<br />
Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1970 (in Georgian).<br />
uruSaZe ak., 1948, 1970. apolonios rodoselis argonavtika.<br />
berZnuli teqsti qarTuli TargmaniTurT gamosca,<br />
Sesavali, komentari da saZiebeli daurTo ak.<br />
uruSaZem. Tbilisi, 1948; gamomcemloba mecniereba.<br />
Tbilisi, 1970.<br />
308. Van de Mieroop, M., 2004. A History of the Ancient Near East,<br />
ca. 3000-323 BC. Blackwell Publishing, 2004.<br />
309. Vatsadze, V., 2006. Towards the Question of Woman Deity –<br />
Ainina and Danana. The International Scientifical Almanach<br />
Caucasian Messenger, vol. 14. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />
vawaZe v., 2006. qalRvTaeba aininas da dananas sakiTxisTvis.<br />
saerTaSoriso samecniero almanaxi kavkasiis<br />
macne, 14. Tbilisi, 2006.<br />
310. Ventris, M. & Chadwick, J., 1953. Evidence for Greek Dialect in<br />
the Mycenaean Archives. In: The Journal of Hellenic Studies.<br />
Vol. 73, 1953, 84-103.<br />
311. Ventris, M. & Chadwick, J., 1956, 1973. Documents in Mycenaean<br />
Greek. Cambridge University Press, 1956; Second edition, 1973.<br />
312. Viers, R., 2000. Les signes pictographiques à l‟alphabet. Éditions<br />
Karthala et Association Alphabets, 2000.<br />
313. Von Soden, W., 1964. Die Schutzgenien Lamassu und Schedu in<br />
der babylonisch-assyrischen Literatur. Baghdader Mitteilungen 3,<br />
148-156.<br />
314. Waddell, L. A., 1924. The Phœnician Origin of Britons, Scots &<br />
363
Anglo-Saxons: Discovered by Phœnician & Sumerian Inscription<br />
in Britain, by pre-Roman Briton Coins & a Mass of New History.<br />
Fellow of Royal Anthropological Institute, Linnean & Folk-Lore<br />
Societies, Hon. Indian Archaeological Survey, Ex-Professor of<br />
Tibetan, London University. With over One Hundred Illustrations<br />
and Maps. Williams & Norgate, 1924.<br />
315. Walker, C. B. F., 1987. Cuneiform. University of California<br />
Press, 1987.<br />
316. Weisman, A. D., 1899, 2006. Greek-Russian Dictionary. St.-<br />
Petersburg, 1899, 2006 (in Russian) .<br />
Вейсманъ А. Д., 1899, 2006. Греческо-русскiй словарь.<br />
Санкт-Петербургь, 1899, 2006.<br />
317. Wheelwright, C. A., 1830. Pindar. Translated by Rev. C. A. Wheelwright.<br />
London, 1830.<br />
318. Williams-Forte, E., 1983. Annotations on the Art. In: Wolkstein,<br />
Kramer. Leiden, 1983, 174-199.<br />
319. Wolkstein, D.; Kramer, S. N. (ed./trans.), 1983. Inanna, Queen of<br />
Heaven and Earth: Her Stories and Hymns from Sumer. New<br />
York. Harper Colophon, 1983.<br />
320. WWS: Daniels, P. T.; Bright, W., 1996. The World‟s Writing<br />
Systems. Oxford University Press. New York, Oxford, 1996.<br />
321. Younger, J. G., 2008-2010. Linear Lexicon. The University of<br />
Kansas. http://people.ku.edu/~jyounger/LinearA<br />
364
istoriuli geografia<br />
Historical Geography<br />
manavis istoriidan<br />
365<br />
papuna gabisonia<br />
sofeli manavi (sagarejos r-ni) mdidaria istoriul-kulturuli<br />
ZeglebiT da TavisTavad saintereso<br />
warsuli gaaCnia.<br />
soflis saxelwodeba sityva `manisgan~ unda<br />
warmodgebodes. didi qarTveli mwignobari sulxan-saba<br />
orbeliani Tavis `sityvis kona~-Si `mans~<br />
ramdenime ganmartebas aZlevs: `mana ars palo da<br />
momcro margili~, ` kvalad manad iTqmian paloi<br />
dasarWobeli, gina momcro margili RobeTa, gina<br />
karvisa ezoTa~, `mana ars saRile qalTa~, `mana<br />
ewodeba TiTistarsa qalTasa~ [3, 432-433]. safiqrebelia,<br />
rom manavis etimologia palosTan, igive<br />
momcro margilisgan unda momdinareobdes da igi<br />
raRacis mijnasTan iyos dakavSirebuli (Sdr `samani~).<br />
manavis teritoria uZvelesi droidan dasaxlebuli<br />
iyo. arqeologiuri gaTxrebis Sedegad<br />
aq gamovlinda eneoliTis anu spilenZ-qvis da<br />
brinjaos xanis (Zv. w. VI-V aTaswleulebi) Zvlis<br />
iaraRebi, brinjaos isrispirebi, Subispirebi, samkaulebi,<br />
keramikis, maT Soris qvevrebis namsxvrevebi.<br />
manavSi, adgil zeianis midamoebSi 30 metri<br />
diametris yorRanis gaTxris Sedegad gamovlinda<br />
sarkofagi, romelic iq arsebuli Tixis nawarmis<br />
mixedviT Zv. w. IV-III aTaswleuliT daTariRda [7].<br />
am periodis aRmosavleT saqarTveloSi gavrcelebuli<br />
iyo e. w. `yorRanuli kultura~. yorRa-
nebi anu xelovnuri miwayrilebi tomis beladebis<br />
an qurumebis samarxi iyo. qviT aSenebul sarkofagebSi<br />
aTavsebdnen micvalebuls da zemodan<br />
didi raodenobiT miwas ayridnen, ise, rom borcvis<br />
forma mieRo. aseTivea zeianSi aRmoCenili<br />
yorRani, sadac mamakacisa da qalis samarxi aRmoCnda.<br />
savaraudod mamakaci tomis beladi, xolo<br />
qali ki misi meuRle iqneboda. rogorc wesi,<br />
am xanaSi dakrZalvisas, tomis warCinebulebs Tan<br />
monebs ayolebdnen, rom im qveynad momsaxurebodnen<br />
Tavis batons. `zeianis yorRanSic~ msxverplad<br />
SewirulTa 8 neSti aRmoCnda.<br />
TviTon soflis saxeli saistorio wyaroeb-<br />
Si daaxloebiT XI saukunidan gvxvdeba. sinas<br />
mTaze qarTvelebi Sua saukuneebSi samonastro<br />
cxovrebas eweodnen. aq wmida ekaterines monasterSi<br />
XX saukunis dasawyisSi cnobilma mecnierma<br />
niko marma aRmoaCina pergamentze Sesrulebuli<br />
xelnaweri wigni `wmida efTvimes cxovreba~,<br />
XI saukuneSi dawerili. xelnawers axlda minaweri:<br />
`Semovwire wmida magas alags mTas sinas me<br />
giorgi manavelman, mosaxseneblad sulisa Cemisa<br />
da mSobelTa CemTuis~ [13, 36]. giorgi manaveli<br />
Cans, rom warCinebuli da Zalian SeZlebuli pirovnebaa,<br />
radgan Sua saukuneebSi wigni didi iSviaToba<br />
iyo da masze mxolod mefeebs, eklesiamonastrebs<br />
da didgvarovnebs miuwvdebodaT xeli.<br />
SedarebisTvis erTi xelnaweris safasuri SeiZleboda<br />
yofiliyo mozrdili soflis teritoria<br />
iq mcxovrebi yma-glexebiTurT.<br />
daaxloebiT am periods emTxveva manavis cixis<br />
pirveli samSeneblo forma. rogorc daadgina<br />
qarTul saforTifikacio-sasimagro nageboba-<br />
Ta cnobilma mkvlevarma p. zaqariam, am simagris<br />
366
uZvelesi fena X-XI saukuneebs ganekuTvneba, im<br />
periods, roca erTiani saqarTvelos saxelmwifo<br />
yalibdeba. cixis aRweras qvemoT SevexebiT.<br />
saistorio wyaroebSi daculi cnobis mixedviT<br />
giorgi III-is (1156-1184 ww.) da Tamaris (1178-<br />
1207 ww.) mefobisas manavi giorgi II-is da Tamaris<br />
didad erTguli ministris Wiaber mandaturTuxucesis<br />
samflobelos Seadgenda [9, 58].<br />
Zalian saintereso cnobaa daculi `qarTlis<br />
cxovrebis~ gviandel CanarTSi, romelic Tamaris<br />
asul rusudanis mefobis xanas exeba. rusudani<br />
1223-1244 wlebSi mefobda. am CanarTis mixedviT<br />
`msaxurTuxucesi manaveli rusudan mefes Seuyvania<br />
savazirosa~ [4, 49]. Zneli saTqmelia, ramdenad<br />
sarwmunoa `qarTlis cxovrebis~ es gviandeli<br />
damateba, an vin aris is manaveli didaznauri,<br />
romelsac egzom sapatio Tanamdeboba miuRia. msaxurTuxucesis<br />
saxelo feodalur saqarTveloSi<br />
umniSvnelovanes saministros warmoadgenda. msaxurTuxucesi<br />
mefis gansakuTrebuli ndobiT aR-<br />
Wurvili piri iyo da mas samefo saxlis da mamulebis<br />
marTva-gamgeoba, aseve monarqis uSiSroebis<br />
uzrunvelyofa ebara.<br />
manavis CrdiloeTiT, civis mTaze dRemde SemorCenilia<br />
grandiozuli cixe-simagris naSTebi,<br />
romelsac adgilobrivebi `qalis cixes~ eZaxian.<br />
es simagre daaxloebiT X-XII saukuneebSia agebuli.<br />
cixis CrdiloeTiT mxares darbazuli eklesia<br />
idga [10, 9]. am cixe-simagres ukavSirdeba qveynisTvis<br />
umniSvnelovanesi swori politikuri,<br />
Tumca sisxliani gadawyvetilebis miReba. kerZod,<br />
XIV saukuneSi monRolTa batonobisagan darRveuli<br />
saxelmwifoebriobis aRdgena-ganmtkicebas<br />
roca Seudga saqarTvelos mefe giorgi V brwyin-<br />
367
vale (1314-1346 ww.), mas safrTxeebis aRkveTasTan<br />
erTad qarTveli did-aznaurebis nawilis separatizmisa<br />
da urCobis daZlevac mouxda, romlebic<br />
mefis xelisuflebis srul ignorirebas axdendnen.<br />
giorgi V-isTvis maTTan pirdapiri, Ria<br />
brZolis gamocxadeba wamgebiani iyo, radgan mefes<br />
saTanado samxedro Zala ar gaaCnda. amitom<br />
man, rogorc `qarTlis cxovreba~ gvamcnobs, civis<br />
mTaze arsebul cixe-simagreSi, romelic savaraudoa,<br />
`qalis cixe~ unda iyos, darbazobaze miiwvia<br />
hereT-kaxeTis da somxeTis urCi erisTavebi<br />
da Tavis xelqveiTebs amoawyvetina. amis Semdeg<br />
giorgi V-m aRmosavleT saqarTveloSi Tavisi poziciebi<br />
gaimtkica da dasavleT saqarTvelos da<br />
samcxis SemoerTebas Seudga.<br />
manavis Sesaxeb cnobebs gvawvdis swavluli<br />
batoniSvili, istorikosi da geografi vaxuSti<br />
bagrationi Tavis `aRwera samefosa saqarTvelosa~-Si:<br />
`xolo dampalas aRmosavleTiT _ CrdiloT<br />
ars, hereTis mTis Zirs, manavi wers vaxuSti<br />
sadac aRaSena sasaxle imam yuli xan. mTis Zirad<br />
ars Zueladi cixe da aw Semusrvili. aramed Rvino<br />
manavisa keTili~.... `esreT rameTu dauteva<br />
imam yulis xan yaraRaji da hyo sasaxle Tavisi<br />
Telavsa da manavs, da iyofoda zamTars mun, xolo<br />
zafxuls maRaros [1, 528, 612].<br />
vaxuStis cnobis mixedviT irkveva, rom manavis<br />
Zveli, dangreuli cixe aRudgenia kaxeTis mefe<br />
daviT II-s (1703-1722 ww.), igive imam yuli xans.<br />
rogorc cnobilia, am xanaSi kaxeTi da qarTli<br />
iranis vasaluri qveynebi iyvnen da Sesabamisad<br />
samefo taxtze amsvlelebs iranis Sahi amtkicebda,<br />
im pirobiT, rom muslimoba mieRoT. daviT II-m<br />
manavis cixeSi sazamTro rezidencia moiwyo.<br />
368
manavis cixe, zemoT rogorc aRvniSneT, agebuli<br />
unda iyos X-XI saukuneebSi. mis aSenebas<br />
kaxeTis mTavar kviri ``` dids ukavSireben. rogorc<br />
cnobilia saqarTvelos mefe giorgi I-is<br />
(1014-1027 ww.) mefobis dasawyisSi kaxeT-hereTi er-<br />
Tiani saqarTvelos CamoSorda da adgilobrivi<br />
mmarTveloba damyarda. SesaZlebelia kvirike II-s<br />
am cixis ageba imisTvis dasWirda, rom Tavisi damoukidebloba<br />
ganemtkicebina da saqarTvelos mefis<br />
yovelgvari mcdeloba, raTa kaxeT-hereTi<br />
isev dabrunebuliyo erTiani saqarTvelos samefos<br />
SemadgenlobaSi CaeSala.<br />
dRevandeli manavis cixe gvianfeodaluri safortifikacio<br />
nagebobaa. simagre sami mxridan<br />
Znelad misadgomia. igi Sedgeba Sida (citadeli)<br />
da qveda cixisgan. Sida cixes Sesasvleli aRmosavleT<br />
mxridan hqonda. qveda cixis Sesasvleli<br />
CrdiloeTiT aRmarTuli TaRovani koSkis qveS<br />
gadioda, romelic dReisTvis dangreulia. citadelis<br />
SigniT 3 mcire zomis, erTnaviani eklesia<br />
idga. es eklesiebi gankuTvnili iyo cixis garnizonisTvis<br />
da aseve iq Semosevebis dros TavSefarebeli<br />
mosaxleobisTvis. simagris SigniT ramdenime<br />
Senoba-nageboba idga. cixes gaaCnda wyalsacavebi<br />
[8, 101]. am cixeSi didi qorwili gadaixada<br />
kaxeTis mefis daviT II-is Zmam, SemdegSi qarTlis<br />
mefem Teimuraz II (1744-1762 ww.): `warvida Teimuraz<br />
tfiliss didebiT, rameTu warsvlad iyo vaxtang<br />
ispaans, iqorwina da didiTa didebiTa da<br />
ziTviTa moiyvana Tamar manavs da qmna kualad<br />
qorwili jerovani [1, 614].<br />
manavis cixe soflis mcxovrebTa umTavresi<br />
TavSesafari iyo lekianobisa Tu sparselTa Semosevebisas.<br />
germaneli mogzauris i. giulden-<br />
369
Stedtis cnobiT XVIII s-is 70-ian wlebSi, morigi<br />
Semosevisas soflis mcirericxovan mosaxleobas<br />
saswrafod cixisTvis Seufarebia Tavi [2, 154].<br />
manavi qarTl-kaxeTis mefe erekle II-is (1744-<br />
1797 ww.) saxelTanac aris dakavSirebuli. XVIII s-<br />
is 50-iani wlebis miwuruls lekebi masobrivad<br />
Semoesivnen qarTl-kaxeTs. erekle II Tavis jariT<br />
maT winaaRmdeg sabrZolvelad gaemarTa. manavis<br />
TavSi mas lekebi daxvdnen, magram qarTvelebTan<br />
brZolaSi damarcxdnen da gaiqcnen [5, 144]. manav-<br />
Si erekle II-s ramdenjerme molaSqreTa Sesakrebi<br />
punqti mouwyvia. erTi dokumentis mixedviT<br />
lekebis winaaRmdeg galaSqrebis win kaxeTis<br />
mxedrobis erTi nawili manavis bolos Seegeba<br />
mefes. meore dokumentiT (1796 w.) erekle II oTar<br />
amilaxvars ubrZanebs, rom misi sasardlodan<br />
qudze kaci Tavisi 40 dRis sagzaliT gamoiyvanos<br />
da am razmiT mefes sagarejos, an manavis bolos,<br />
arCilis sasaxlesTan daxvdes [5, 144, 515].<br />
saistorio dokumentebSi Taviseburad XVIII<br />
s-Si socialuri urTierTobani, romlebic zogjer<br />
calkeul mebatonesa da yma-glexs exeba,<br />
zogjer ki soflis Temis dapirispirebas feodalTan.<br />
1757 wlis 1 ivnisis dokumenti V `samar-<br />
Tali erekle II-isa givi avaliSvilis ymis saqmeze~<br />
gvamcnobs: `manavis focxveraSvili ZvelTaganve<br />
zaal da givi avaliSvils `wyalobaT WirebiaT~<br />
(e. i. uCuqebiaT). avaliSvilebi, rom gayrilan<br />
zaals da givis `baraTiT wilad~ (e. i. gayris<br />
sabuTis Tanaxmad). erekles biZas, imamyuli<br />
xans (daviT II) ganaCeni gadaucia givisTvis: sanam<br />
Seni Zmis coli cocxali iqnebao, manam emsaxuros<br />
focxveraSvili maso. Semdeg radgan Seni<br />
ymac aris, mere SenTvis gviboZebiao. sabolood,<br />
370
sasamarTlo garCevis Semdeg givis Svils, aslans<br />
darCa es focxveraSvili~ [5, 461-462].<br />
meore dokumenti `arCa giorgi ioramaSvilis<br />
ymobis Taobaze mdivanbegTa ganCinebiT, romelsac<br />
TariRad 1765 wlis 15 agvisto uzis, mogviTxrobs:<br />
`CerqeziSvili demetre Cioda: es kaci giorgi<br />
xojaSvili ariso da Cemi ymao... (es giorgi<br />
ki ambobda).... winwyaroeli ioramaSvili varo da<br />
CerqeziSvili Cems daymevebas cdilobso, Tanac<br />
beburiSvils mimyidao, magram areulobis gamo misi<br />
mama qarTlSi gadavidao, mere es giorgi isev<br />
CemTan movidao~ [5, 515].<br />
dramatuli gamodga Tavad CerqeziSvilebisa<br />
da manavelebis dava, romlis gadawyveta TviT<br />
erekle II-s mouxda. ai ras gvamcnobs 1783 wlis<br />
`ganCineba CerqezianTa da manavelTa mamulis saqmeze~:<br />
CerqeziSvilebi da manavelebi erTmaneTs<br />
mamuls edavebodnen. CerqeziSvilebi ambobdnen,<br />
rom es mamuli Savqedis bolos aris da Cveniao.<br />
manavelebi amtkicebdnen: 1. mamulis mdebareoba<br />
TvalnaTliv uCvenebs, rom is manavis boloa da<br />
ara Savqedis. 2. mefe Teimurazis brZaneba da oqmi,<br />
romliTac mas manavelebisTvis uboZebia es miwa.<br />
3. brZaneba SioS mdivans wauRia, xolo imis<br />
saxlidan tetias wamouRia. Semdeg es brZaneba<br />
CerqeziSvilebTan moxvedrila, romelsac isini<br />
malavdnen. 4. sasazRvro mijna CerqeziSvilebma<br />
moglijes da maTTvis sasurvel adgilas Caasves.<br />
Tavis mxriv am braldebas CerqeziSvilebi<br />
uaryofdnen, rom am mamulSi maT gociriZe da medingiSvili<br />
esaxlaT. aseve, Teimurazis gacemuli<br />
sabuTi maT ar hqondaT da Sesabamisad arc malavdnen<br />
(es sabuTi Teimuraz II-s maSin gaucia,<br />
roca imam yuli xanis anu Tavisi Zmis daviT II-is<br />
371
naibi e. i. moadgile iyo). sasazRvro mijna ki<br />
CerqeziSvilisTvis maT kacs gadauwevia, rom Tavi<br />
ymobidan daexsna.<br />
saqarTvelos (qarTl-kaxeTis samefos) mar-<br />
Tlmsajulebam, radgan imam yuli xanis davTarSi<br />
gociriZe da medingiSvili, CerqeziSvilebis ymebi<br />
SavqedSi saxlobdnen, xolo am mamuls CerqeziSvilebis<br />
4 saxli flobda, CerqeziSvilebs fici<br />
daadebina. fici unda daedoT: martyofis mouravs<br />
sulxans, janaslans, avTandils da mamukas: ` mefis<br />
imam yuli xanis davTarSi gociriZe da medingiSvili<br />
Savqeds CerqezianT ymaT rom uweriaT,<br />
es kacni mefis imam yuli xanis drosac am sadaos<br />
mamulSi saxlobdes, Savqedis bolos iyo<br />
da arc gamoerTmeodes~. Tu ase daificeben mamuli<br />
CerqeziSvilebs darCebaT, Tu arada saxasod<br />
(e.i. saxelmwifod) daideba. ganaCenis asruleba<br />
uSikasab (sapolicio moxele) garsevans daevala.<br />
`Cven yovlisa saqarTvelosa da kaxeTis mefe<br />
irakli. ianvris k, qoronikoni uoa~ [6, 198-200].<br />
XVIII saukunis I meoTxedSi kaxeTSi moxda mosaxleobis<br />
aRwera, maT Soris manavSi, ToRliaurSi,<br />
zemo SavqedSi da burdianSi. am aRweris mixedviT<br />
vigebT, Tu romeli gvaris warmomadgenlebi<br />
cxovrobdnen im dros manavSi. bevri am gvarTagan<br />
dRes ar gvxvdeba. zogierTis saxelisagan ki axali<br />
gvari warmoiSva:<br />
`aris manavs SioS mdivnis yma~:<br />
1. nacvali dimitri _ aznauri<br />
2. giorgi mRvdeli _ aznauri<br />
3. ioTam sorozniSvili _ aznauri<br />
4. boraSvili xorua<br />
5. qemxa boraSvili papa azadi<br />
372
6. amirjanaSvili beri<br />
7. firalasSvili beri<br />
8. taveluri iordane<br />
9. meunagrisSvili papuna<br />
10. akofasSvili beri<br />
11. giuasSvili giorgi<br />
12. daTuna misi ganayofi<br />
13. janaizasSvili beri<br />
14. janaizasSvili jani<br />
15. misi ganayofi papa<br />
16. Cito misi ganayofi<br />
17. daTunasSvili gogila<br />
18. misi ganayofi Sermazani<br />
19. yazarasSvili nazari xabazi<br />
20. alisxanaSvili nasyida<br />
21. giuasSvili<br />
22. matyuara paata<br />
23. biZina maxaroblisSvili<br />
24. amis ganayofi<br />
25. daTuna<br />
26. saruxanaSvili aruTina oboli<br />
27. mWedeli paata<br />
28. aliasSvili beri<br />
29. terteraSvili Tumana (saxlTuxucesi)<br />
30. mezvere gogia<br />
31. giorgi oboli Saverdi<br />
32. ioTamis yma ucunasSvili<br />
33. qafiCxasSvili giorgi<br />
34. imerlisSvili<br />
35. giorgi mRvdlis yma beria<br />
36. Tumanas yma giorgi<br />
37. TavSavisSvili gziri bogano<br />
38. feiqari Tamaza<br />
39. ivane kalatozi, bogano<br />
40. avalisSvili yma focxveraSvili<br />
41. giorgi eSikaRTabaSis yma naxucvar<br />
373
`manavis batonis mezvere~:<br />
1. soziasSvili kacura<br />
2. ioramasSvili giorgi<br />
3. winamZRvris mezvere giorgi<br />
4. aRdgomelisSvili maxara<br />
`aris janaSdalis yma ToRlauraSi, zemo Savqeds,<br />
burdianSi~:<br />
1. beJan qemxa<br />
2. baiasSvili<br />
3. qita<br />
4. kaciasSvili adodi<br />
5. misi ganayoTi xucia<br />
6. tapataZe<br />
7. TavqanqaraSvili beri<br />
8. wverikazmasSvili<br />
9. braWuli marcvala, amowyvetili<br />
10. braWuli oboli<br />
11. darCiasSvili Tamaza<br />
12. javSanasSvili gziro~ [11, 12-15].<br />
manavis sakulto nagebobebidan aRsaniSnavia<br />
manavis cixis qvemoT mdgari erTnaviani gumbaTovani<br />
eklesia, romelic 1794 wels daviT garejis<br />
samonastro lavris arqimandritefTvimes auSenebia.<br />
amis Sesaxeb gvamcnobda samxreTis (ars zemoT<br />
dadebuli) warweriani marmarilos qva, romelic<br />
taZris kedelSi iyo Catanebuli. dReisTvis<br />
es qva dakargulia: `drosa... mefisa iraklisa meorisasa,<br />
mowyalebiT qriste RmrTisad, aRuaSene<br />
dedisa, RmrTis Sobis wmida eklesia mravalmTis<br />
naTlismcemlis monastris arximanditrman efTimi,<br />
qristes aqeT C R J d, qoronikonia u p b~ [10, 9].<br />
eklesia nagebia riyis da Sirimis qviT, gamoyenebulia<br />
aseve aguri. taZari sigrZiT daaxloe-<br />
374
iT 16 metria, siganiT 10. aq dasavleTisa da samxreTis<br />
karebi.<br />
manavSi, Taraqis CrdiloeTiT maRal gorakze<br />
dgas gumbaTiani eklesia, romelic vedrebis wmida<br />
giorgis saxelzea aSenebuli, mkrTali vardisferi<br />
aguriT da gvian Sua saukuneebs ganekuTvneba.<br />
manavis istoriis adgilobrivma mkvlevarma n.<br />
aTuaSvilma manavis midamoebSi mravali naeklesiari<br />
da sakulto nageboba moiZia: kaloubnis wmida<br />
giorgis naeklesiari, manavis cixis CrdiloeTiT<br />
qva-jvari, manavis sasaflaoze RvTismSoblisa da<br />
qaSveTis naeklesiarebi, stefaniSvilebis salocavi<br />
`odiSi~, misgan 600 metris daSorebiT, aRmosavleT<br />
mxares `mTavarangelozis~ naeklesiari.<br />
375
wyaroebi da literatura<br />
1. batoniSvili vaxuSti, aRwera samefosa saqar-<br />
Tvelosa, qarTlis cxovreba, t. IV, teqsti<br />
dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT<br />
s. yauxCiSvilis mier, Tb., 1973.<br />
2. i. giuldenStetdis mogzauroba saqarTveloSi,<br />
germanuli teqsti qarTuli TargmaniTurT gamosca<br />
da gamokvleva daurTo g. gelaSvilma,<br />
t. II, Tb., 1964.<br />
3. sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli,<br />
Tb., 1991.<br />
4. qarTuli samarTlis Zeglebi, i. surgulaZis<br />
gamocema, Tb., 1970<br />
5. qarTuli samarTlis Zeglebi, teqstebi gamosca,<br />
SeniSvnebi da saZieblebi daurTo prof. i.<br />
doliZem, t. IV, Tb., 1972.<br />
6. qarTuli samarTlis Zeglebi, teqstebi gamosca,<br />
SeniSvnebi da saZieblebi daurTo prof. i.<br />
doliZem, t. V, Tb., 1974.<br />
7. n. aTuaSvili, manavi, soflis cxovreba, 10. VI,<br />
#64, 1990.<br />
8. p. zaqaraia, qarTuli cixe-qalaqebi, cixe-simagreebi,<br />
cixe-darbazebi, cixe-galavnebi, koSkebi,<br />
Tb., 2004.<br />
9. j. lomaSvili, etiudebi, Tb., 1984.<br />
10. l. yorRanaSvili, Cemi sofeli manavi, Tb., 2010.<br />
11. iv. javaxiSvili, saqarTvelos ekonomikuri istoriis<br />
Zeglebi, w. 1, demografiuli Zeglebi,<br />
aRmosavleT saqarTvelo XVIII s-is xalxTa aRweris<br />
davTrebi, Tb., 1967.<br />
12. gazeTi `zari~, 3, I, #6, 1907.<br />
13. Н. Я. Марр, Описание Грузинских рукописей Синайского<br />
Монастыря, М., 1940.<br />
376
From the history of Manavi<br />
Papuna Gabisonia<br />
Village Manavi (district of Sagarejo) is rich with it‟s<br />
historical and cultural places. The area of the village was<br />
populated from the ancient times. That is proved from the<br />
archeological material founded there. Manavi is named in<br />
historical sources from the 11 th century. On the high mountain in<br />
the village there is a great castle (built in the 10 th -11 th centuries).<br />
The castle was rebuilt in the 18 th century. The castle was<br />
one of the residences of the King of Kakheti David II (1703-<br />
1722). Below the castle there is a dome-shaped church named<br />
after St. Mary. To the North of the village there is a church<br />
named after St. George. High from the village There is ,,Tsivi<br />
Mountain”. There is a castle from the middle centuries there<br />
named ,,Kalis Tsikhe”. In historical sources Manavi is often<br />
named from the 18 th century. There also is a list of families lived<br />
in Manavi<br />
377
giorgi grZeliZe<br />
qvaSveTis wm. giorgis taZari sofel patara<br />
liloSi<br />
qvaSveTis wminda giorgis taZari mdebareobs<br />
Tbilisis Crdilo-aRmosavleTiT sofel patara<br />
liloSi, soflebis: martyofis, noriosa da qvi-<br />
Sianas momijnaved, zRvis donidan 800 metrze [2,<br />
708]. rac Sesabamis klimats qmnis wlis yvela<br />
dros, zafxuli icis grili qalaqTan SedarebiT,<br />
zamTari ki xangrZlivi da mkacri.<br />
sofeli didi istoriisa unda iyos razec<br />
metyvelebs garSemo arsebuli Zveli taZrebi wm.<br />
giorgis, RvTismSoblisa da qvaSveTis wm giorgis<br />
saxelobis bazilikebi, garda aRniSnuli taZrebisa,<br />
soflis teritoriaze vxvdebiT Zvel akldamebs<br />
romelTac adgilobrivebi xSirad awydebian<br />
miwis damuSavebis dros.<br />
Tavad soflis istoria ki or saukunes Tu<br />
iTvlis, rogorc adgilobrivebi hyvebian Tavdapirvelad<br />
maTi winaprebis sacxovrisi dRevandeli<br />
soflis CrdloeTiT xevSi yofila, sadac<br />
dRevandlamde SemorCenilia zemoT dasaxelebuli<br />
wm. giorgis mcire bazilikuri taZari da<br />
qristianuli saflavebi, dabla gadmosaxlebis<br />
mizezi im dros mravali yofila, mkacri zamTari,<br />
lekTa TareSi.<br />
garemosagan metad daSorebuli adgilmdebareobis<br />
gamo samwuxaro ambavic xSirad momxdara<br />
xolme, erT-erTi maTgani ki, rac soflis mTlianad<br />
gadmosaxlebis mizezi gamxdara Semdegi yofila:<br />
erT dRes sofelSi qorwili yofila ro-<br />
378
desac mefe da patarZali faitoniT Sin brundebodnen<br />
moulodnelad faitoni gadabrunebula<br />
da orive qvisnavis xevSi gadavardnilan da da-<br />
Rupulan. am ambavis Semdeg mTeli sofeli barSi<br />
gadmosaxlebula sadac im dros saTavado mamulebi<br />
yofila. xevisaTvis Serqmeuli saxeli qvisnavi<br />
ki gviandelia, gadmocemiT xevSi Zvelad<br />
wylis dasalevad mwyemsebi saqonels mierekebodnen,<br />
sadac navis formis grZeli qva yofila, saidanac<br />
saqoneli wyals svamda. saxelic xevisaTvis<br />
aqedan SeurqmeviaT.<br />
qvaSveTis wm. giorgis sofelSi yvelaze ma-<br />
Ral adgilas augiaT, taZari erT dros mlocvelni<br />
dResaswaulebze mezobeli soflebidanac<br />
adiodnen martyofidan, noriodan, sofel didlilodan,<br />
qviSianadan da sofeli gldanidan.<br />
Zvel taZarze raimes Tqma dRes Znelia, radgan<br />
mas arsad ar ixseniebs vaxuSti batoniSvili sofeli<br />
patara lilos arealze saubrisas, romelsac<br />
exeba zogadad da sofels uwodebs qvitkiris lilos<br />
[1, 537].<br />
Zveli taZridan dRes mxolod nangrevebiRaa<br />
darCenili. sofelSi dRiTidRe ikargeba Zveli<br />
gadmocemebi masze, rogorc ramdenime wlis win<br />
dazverviTi arqeologiuri gaTxrebisas dadginda<br />
qvaSveTis wm. giorgi VI-VII ss. mijnaze unda iyos<br />
agebuli. igi im droisaTvis metad strategiuli<br />
daniSnulebis adgilic yofila, radgan Zvelad<br />
mtris moaxloebisas dRevandeli taZris adgilas<br />
cecxls anTebdnen da garSemo myofT ase auwyebdnen<br />
mtris moaxloebas, sul ramdenime wuTSi ki<br />
cecxlis sxvadasxva mwvervalze anTebiT sruli<br />
sabrZolo mzadyofna iyo; qvaSveTis Semdgom<br />
cecxls Savnabadas wm. giorgis taZarTan anTeb-<br />
379
dnen, ase gadascemdnen TeleTsa da kojorSi _<br />
qoroRlis cixes, kojoridan zedazens, iqidan ki<br />
mcxeTis jvris monasters da ase grZeldeboda<br />
vidre ar Segrovdeboda sakmarisi Zala mtris winaaRmdeg<br />
sabrZolvelad.<br />
rogorc soflis uxucesi macxovreblebi ixseneben<br />
dRevandeli patara lilos teritoriaze<br />
qvaSveTis eklesiis nangrevebi (oTxi kedeli) 1950<br />
wlamde iyo. taZars ar hqonia gumbaTi, wlebis<br />
manZilze wvimam da Tovlma ganapiroba taZris<br />
daSla 1993-1996 wlisaTvis taZari mTlianad daingra.<br />
taZris garSemo da mimdebare xevebSi mimofantuli<br />
didi zomis samSeneblo qvebi miuTiTebs,<br />
rom taZari arc Tu ise patara zomis unda yofiliyo.<br />
taZari ar iyo moxatuli, adgilobrivebi<br />
ixseneben rom taZarSi dabrZanebuli iyo xatebi<br />
da jverebi, nawili siwmindeebisa soflis<br />
mkvidrT saxlebSi waubrZanebiaT im imediT, rom<br />
taZari aRdgeboda da siwmindeebs ukan daabrunebdnen.<br />
XIX s. bolos taZarTan axlos bermonazonTa<br />
samyofeli yofila, rac gvafiqrebinebs imas, rom<br />
erT dros aq samonastro cxovreba unda yofiliyo,<br />
dRes maTi samyofelidan araferia darCenili.<br />
metad rTulia imis dadgena, Tu vin iyvnen<br />
qvaSveTis wm. giorgiSi sasuliero pirebi, Tumca<br />
ramdenime maTgani dResac axsovT, mRvdeli gvarad<br />
yaryaraSvili, taZarSi mezobeli sofel qvi-<br />
Sianadan erovnebiT rusi mRvdeli nikala rusi<br />
aRasrulebda xolme RvTismetyvelebas isic metad<br />
viwro wreSi da mxolod did dResaswaulebze.<br />
nikala rusi garda qvaSveTis taZrisa wm. giorgisa<br />
da RvTismSoblis taZrebsac patronobda<br />
xolme.<br />
380
taZars metad didebuli zari hqonia Zvelad,<br />
rodesac rekavdnen, misi xma tbamdec (dR. Tbilisis<br />
zRva) aRwevda, zari komunistur xelisuflebas<br />
1921 wels eklesiidan Camouxsnia. misTvis taZris<br />
yofil diakvans ivane munjiSvils miuxedia,<br />
romelic im dros skolaSi maswavleblobda da<br />
zari zed skolaze daumagrebia, sadac darCenila<br />
1<strong>947</strong> wlamde sanam axal Senobas ar aagebdnen, zari<br />
mSeneblobis dros dakargula. mis Sesaxeb<br />
dRemde araferi ar ician.<br />
miuxedavad imis, rom taZari dResdReobiT ar<br />
arsebobs, morwmuneni da yoveli ojaxi, romelic<br />
wm. giorgis raimes CauTqvam aw ukve nataZralze<br />
adis da Sesawiravs klavs, dRes adrindelis msgavsad<br />
Tu salocavad saklaviT aRar amodian sofel<br />
didi lilodan, noriodan da sxva mezobeli soflebidan,<br />
aq ZiriTadad patara lilos mcxovreblebi<br />
dadian. nataZralze dReoba imarTeba yovel<br />
giorgobaze 6 maissa da 23 noembers. Tumca Semodgomaze<br />
ufro meti xalxi grovdeba vidre gazafxulze.<br />
yoveli ojaxi saklaviT midis, mierekebian<br />
xbos, cxvars, zogs SeTqmuli hyavs Sinauri frinveli.<br />
saklavi, Tu kargi amindia, iqve nataZralze<br />
ikvleba da iqve mzaddeba, Tu cudi amindi daiWira<br />
Sesawiri mainc ahyavT iqve klaven da ukan<br />
brundebian, am SemTxvevaSi Sewirul saqonels<br />
mcire cecxlze umniSvnelod Tavze da fexebze<br />
cecxls gaatareben, saqondis Tavs, fexebsa da<br />
tyavs iqve toveben, danarCeni ki ukan miaqvT. aseve<br />
iqcevian Tu ahyavT Sinauri frinveli ZiriTadad<br />
mamali, romelTac swiraven, anTeben san-<br />
Tlebsa da warmoTqvamen mcire locvebs da toveben<br />
frinvelis Tavsa da fexebs.<br />
381
nataZralze adian aramxolod giorgobaze,<br />
aramed sxva dResaswaulebze, bzobas, mariamobas,<br />
aRdgomas, adian aramxolod saklaviT, aramed<br />
tkbileuliTac, giorgobaze ki mxolod saklaviT.<br />
garda didi qristianuli dResaswaulebisa<br />
bveri maTgani ubralo dReebSic adis, Tan miaqvs<br />
Rvino da sanTlebi da ase ilocebian. bolo periodSi<br />
aRar SeiniSneba momlocvelTa iseTi didi<br />
aqtiuroba rogorc iyo ocdaaTi, ormoci<br />
wlis winaT, roca uamravi mlocveli modioda<br />
aSkareTis gziT taZarSi, es is gza iyo, romelic<br />
gadioda sofelze Zvelad da romlis xazic Semdegi<br />
iyo: aRmosavleTidan dasavleTiT _ lilo,<br />
sofeli didi lilo, qvitkiris lilo, qviSiana,<br />
mamkonda, sofeli gldani. CrdiloeTidan _ samxreTiT:<br />
ujarma, martyofi, norio, qvitkiris lilo,<br />
mlaSe tbis sanapiro (dRevandeli Tbilisis<br />
zRva), navTluRi [3].<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. vaxuSti batoniSvili, qarTlis cxovreba, t. IV,<br />
aRwera samefosa saqarTvelosa, teqsti dadgenili<br />
yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />
mier, Tb., 1973 w.<br />
2. sabWoTa ensiklopedia, t. VII, Tb., 1975 w.<br />
3. g. grZeliZe, savele eTnografiuli dRiuri, 2010.<br />
382
eligia da eklesiis istoria<br />
Religion and History of Church<br />
383<br />
irma kvaSilava<br />
qarTvelTa qristianuli sarwmunoebis<br />
Sesaxeb<br />
qarTuli feodaluri samefo-samTavroebis<br />
socialur-politikuri istoria SedarebiT uke-<br />
Tesadaa Seswavlili, vidre mosaxleobis sulieri<br />
kulturis sakiTxebi. dasavleT saqarTvelos<br />
politikuri erTeulebis Znelbedobam, kulturuli<br />
Zalebis aRmavloba ufro aRmosavleT saqar-<br />
Tvelosken gadaitana. Sesabamisad, qarTul saistorio<br />
Txzulebebsa da qronikebSi naklebad aisaxa<br />
dasavleT saqarTvelos samTavroebis politikuri,<br />
kulturuli Tu socialur-ekonomikuri<br />
majiscema. am mxriv, gamonakliss XVII saukune<br />
warmoadgens, rodesac gamococxlda urTierToba<br />
dasavleT evropis qveynebTan, ruseTTan, ramac<br />
asaxva hpova dasavleT evropul (gansakuTrebiT<br />
italiur) misionerul literaturaSi da rusul<br />
wyaroebSi. `evropis daintereseba saqarTveloTi,<br />
erTis mxriv, gamowveuli iyo aRmosavleTis qveynebTan<br />
savaWro gzebis ZiebiT. kavkasiaze ki,<br />
odiTganve dasavleTis aRmosavleTTan damakavSirebeli<br />
erT-erTi umTavresi sagzao arteria gadioda;<br />
meores mxriv, gvian SuasaukuneebSi romis<br />
kaTolikuri eklesiis miswrafebiT _ Tavisi gavlena<br />
aRmosavleTis qristianul qveynebzec gaevrcelebina~<br />
[9,10]. arsebuli masalebis mixedviT,<br />
saqarTveloSi kaTolikuri propaganda, XIIIs-is<br />
20-iani wlebidan iwyeba da XIXs-is Sua periodam-
de grZeldeba, magram XVI-XVIIss-Si, kaTolike misionerebi<br />
gansakuTrebiT momravldnen. saqme ima-<br />
Sia, rom XVIIs-is pirvel meoTxedSi, `kaTolike<br />
fides~ daarsebam saqarTveloSi kaTolikobis istoriis<br />
axal xanas Cauyara safuZveli. kerZod,<br />
XVIIs-is 30-ian wlebSi, odiSSi dafuZnda Teatinelebis<br />
ordenis kaTolikuri misia. maTi propaganda<br />
samegreloSi faqtobrivad 1670-iani wlebiT<br />
mTavrdeba. TeatinelTa Soris iyvnen arqanjelo<br />
lamberti, juzepe judiCe milaneli, qristefore<br />
kasteli, iozef Zampi. es ukanaskneli TeatinelTa<br />
ordenis berebis winamZRvari iyo, romis propagandas<br />
igi meored gamougzavnia samegreloSi,<br />
rac mis nayofier moRvaweobaze mianiSnebs. ni-<br />
Sandoblivia, rom misionerebi TavianT relacieb-<br />
Si gansakuTrebiT mondomebiT cdilobdnen zustad<br />
aReniSnaT yovelive is, rac maT garSemo<br />
xdeboda. tendenciuroba axasiaTebT ZiriTadad<br />
religiur sakiTxebSi. isini `dadebiTad afasebdnen<br />
imaT, vinc kaTolikobis gavrcelebaSi xels<br />
uwyobdaT, xolo vinc uSlidaT uaryofiTad ixsenebdnen~<br />
[3, 12]. misionerebma kritikis qarcecxlSi<br />
gaatares ara mxolod konkretuli pirovnebebi,<br />
aramed marTlmadidebel RvTismsaxurTa<br />
mTeli ierarqia. ase, mag.: Zampis naSromSi detalurad<br />
aris aRwerili xalxis damokidebuleba<br />
eklesiasTan, marxvebi, maTi dacvis wesebi, locvebi,<br />
xatebis Tayvaniscema, taZris interieris<br />
Semkuloba, wm. reliqviebi da a.S., magram igi yvelafers<br />
klerikaluri poziciebidan afasebda,<br />
anu is rac kaTolikur dogmebs ar Seesabameboda,<br />
misi TvalsazrisiT xalxis sulier cxovrebas<br />
amaxinjebda. ufro metic, arqanjelo lambertma,<br />
romelic xangrZlivad cxovrobda odiSis samTav-<br />
384
oSi da sxvebTan SedarebiT sinamdvilis srulfasovani<br />
aRweriloba warmogvidgina, kolxida<br />
`sasuliero moRvaweobisaTvis unayofod~ miiCnia,<br />
romelic mxolod kaTolike misionerebis mecadineobam<br />
gaxada namdvili, saimedo asparezi sasuliero<br />
saqmianobisaTvis. misive cnobiT, mounaTlavi<br />
kolxidelebis raodenobis Sesamcireblad,<br />
maT ramdenime aTasi suli monaTles [4, 8]. friad<br />
ganaTlebul da samisionero moRvaweobisaTvis<br />
yovelmxriv momzadebul misionerebs ar gaWirvebiaT<br />
adgilobriv mosaxleobasTan daaxloeba;<br />
mkurnalobisa da xeloba-xelosnobis danergvis<br />
garda, isini sulze warmatebul nadirobas misdevdnen.<br />
kerZod, `samegrelosa da saqarTvelos<br />
centrebSi zamTris sezonSi mwyemsebi did<br />
cecxls anTebdnen, sadac Tavs iyrian qalebiTa<br />
da bavSvebiT. sulze monadire Cveni patrebi maT-<br />
Tan Caebmian saubarSi uflis samefos Sesaxeb,<br />
naTlaven Cvil bvSvebs da sxvebsac aswavlian<br />
cis gzas~ [3, 12]. amdenad, misionerebs Zala da<br />
energia ar dauSurebiT samegreloSi kaTolikobis<br />
dasanergad da am mimarTulebiT sakmao warmatebebic<br />
hqondaT. amave dros, isini adgilobriv<br />
mosaxleobas erTxmad amxeldnen araqristianul<br />
cxovrebis wesSi, qristianuli niSan-Tvisebebis<br />
uqonlobaSi, naTlobisa da sxva saidumloebebis<br />
WeSmariti wesebis daviwyebaSi, Tumca imasac das-<br />
Zendnen, rom isini gakaTolikdebodnen, wminda saidumloebebsac<br />
miiRebdnen, magram `amas ar akeTeben,<br />
rom SeCvenebisa da zizRis sagani ar gaxdnen<br />
sxvebisagan, rogorc mwvaleblebi~ [6, 51]. aseTi<br />
ganwyobilebis safuZveli iyo marTlmadidebeli<br />
sarwmuneobis erTguleba. rjulismsaxurebaze aRmatebuli<br />
mrwamsi qarTvels verc ki warmoedgina.<br />
385
sxva SemTxvevaSi, gaqristianda anu gaqarTvelda<br />
identuri mniSvnelobis mcnebebi ar iqneboda.<br />
SemTxveviTi ar aris adgilobrivi mosaxleobis<br />
msoflmxedvelobis Sefaseba, rac arq. lambertma<br />
dagvitova. man Tavis morig naSroms `wminda kolxeTi~<br />
uwoda. qristianuli sarwmunoebis erT-erT<br />
udides saidumloebaze _ naTlobaze, romelic<br />
karia yvela sxva saidumloebisa, gangeb SevaCereT<br />
yuradReba, vinaidan samegreloSi mas ramdenime<br />
Tavisebureba axasiaTebda. Cveulebis Tanaxmad,<br />
vinmes monaTvlisas, aucilebelia Zroxis da<br />
Roris dakvla, mRvdlisa da sxvebisaTvis sadilis<br />
gamarTva. siRaribis gamo bevri erideba TavianTi<br />
Svilebis monaTvlas [6, 94]. cxadia, mdidrebi<br />
amiT ar kmayofildebodnen. naTlobis dResaswauli<br />
ufro brwyinvale rom yofiliyo, klavdnen<br />
saklavebs. epatiJebodnen naTesav-megobrebs<br />
da maT sazeimo sufras uSlidnen. niSandoblivia,<br />
rom samegreloSi dResac mtkiced misdeven aRniSnul<br />
Cveulebas da naTlobisaTvis saTanadod<br />
emzadebian. gansxvaveba imaSi mdgomareobs, rom<br />
Zvelad naTloba maranSic sruldeboda, romlebsac<br />
eklesiebis mexuTe tips miakuTvnebdnen [9,<br />
147]. eklesiis siSoris an sxva mizezis gamo, maranSi,<br />
iq, sadac salocavi qvevrebi hqondaT Cafluli,<br />
mRvdeli jvrisweris saidumlosac aRavlenda<br />
[5, 265]. rac Seexeba naTlobisas saxelis<br />
gadarqmevas, wyaroebSi amis Sesaxeb cnobebi ar<br />
gvxvdeba. saerTod, samegreloSi marTlmadidebeli<br />
wmindanebis saxels naklebad arqmevdnen, radgan<br />
`maTi TqmiT ubralo adamians ar unda erqvas<br />
wmindanis saxeli, rom ar Seuracxyos igi~ [9,<br />
165]. odiSelebis anu megrelebis mtkice sarwmunoebis<br />
ganmsazRvrelad marxvis Senaxva unda mi-<br />
386
viCnioT. `kolxidas~ warsulze J.f. gamba samar-<br />
Tlianad SeniSnavda, rom misi bedi msgavsia yvela<br />
im qristianuli qveynis bedisa, romelic didi<br />
xnis ganmavlobaSi mahmadianebs morCilebdnen. misive<br />
cnobiT, erT-erTi didebulis Tormetiode<br />
wlis vaJiSvili stumrebisaTvis gawyobil vax-<br />
Sams, im erTaderTi mizezis gamo ar daeswro,<br />
rom berZnuli saeklesio wesiT, wminda marxvis<br />
dReebi uwevda [1, 127]. arasrulwlovani ymawvilis<br />
sarwmunoebrivi siwminde, gasaqans iZleva mosaxleobis<br />
sxva asakobriv da socialur kategoriaze<br />
ganzogaddes. rasakvirvelia, episkoposebi da<br />
sasuliero pirebi marxvas mkacrad icavdnen, rac<br />
Rvinis dalevasa da Tevzis Wamisagan TavSekaveba-<br />
Si gamoixateboda. `marxvis dros sakvebs ixmevdnen<br />
dReSi erTxel, isic mwuxrisas. mrevlic ase<br />
iqceva~ [9, 140]. marxvis mkacr Senaxvaze mianiSnebs<br />
ori Cveuleba, rom qelexze usaTuod yvelaferi<br />
samarxvo unda yofiliyo; da nadirobis dro marxvis<br />
xangrZlivobis Sesabamisad hqondaT gansaz-<br />
Rvruli. kerZod, irmebze nadirobas ori dro<br />
aqvs weliwadSi, erTi yvelieris dawyebidan didmarxvamde<br />
da meore - seqtembris dasasrulidan<br />
Sobis marxvamde [4, 56]. didmarxvaSi ki _ dReSi<br />
mxolod erTxel sWamdnen, mzis Casvlis Semdeg,<br />
dRis ganmavlobaSi Tavs nebas ar aZlevdnen xili<br />
gaesinjaT. rac ar unda avadmyofi yofiliyvnen,<br />
an moxuci, an dauZlurebuli, sikvdils arCevdnen<br />
da xorcs ar igemebdnen e.i. marxvas ar daarRvevdnen.<br />
garda amisa, `pirvel kviraSi TiTqmis veravis<br />
ver naxavT samegreloSi cxenze Semjdars. Tu<br />
mgzavroba dasWirdaT, am dros yvelani fexiT<br />
mogzauroben. gansakuTrebiT qalebi, rac unda<br />
didi gvaris iyvnen, mTeli kviris ganmavlobaSi<br />
387
ac unda didi sicive iyos, am dros fexSiSvelebi<br />
dadian, sxvebi didmarxvis periodSi paraskevobiT<br />
srulebiT saWmels ar sWamen. bolo kviras<br />
Rvinos ar svamen da sam ukanasknel dRes<br />
araviTar saWmels ar igemeben~ [4, 132]. kaTolike<br />
misionerebs marTlmadidebluri xSiri da xangrZlivi<br />
marxvebis mtkiced Senaxva warmoudgenlad<br />
miaCndaT. miT umetes, samarxvo kerZebidan<br />
mxolod Turqul lobios asaxelebdnen. `drois<br />
Sesaferisad marxvaSi an axal lobios sWamdnen,<br />
an Zvelsa~ [4, 54]. Sobisa da aRdgomis didmarxvis<br />
garda, petre-pavlobis marxvas inaxavdnen, romelic<br />
sulTmofenobis Semdeg iwyeboda. marxviT<br />
miagebdnen pativs `maraSinas~ anu RvTismSoblis<br />
miZinebas. ase iqceodnen naTlisRebaze, jvarTamaRlebaze<br />
da a.S. rogorc irkveva, ZiriTadad<br />
icavdnen marTlmadidebeli eklesiis mier dadgenil<br />
kalendars zogierTi Taviseburebis gaTvaliswinebiT.<br />
ase, mag: naTlisRebisas TiToeuli<br />
saxloba Tavis samrevlo eklesiaSi miiCqaroda,<br />
rom wirvis Semdeg maxlobel mdinareze nakur-<br />
Txi wyali saxlSi epkurebina. `rogorc ki mRvdeli<br />
wyals akurTxebs, xalxi cdilobs rac SeiZleba<br />
Cqara amoiRos doqebiT wyali, radgan darwmunebulia,<br />
rom Tu amoReba daugvianda, nakurTx<br />
wyals mdinare waiRebso~ [4, 125]. samegreloSi am<br />
dros Cveulebad hqondaT bzobas, eklesiidan rom<br />
gamovidodnen, yvelas qudze daekra bzis toti<br />
da mTeli dRe ase etarebinaT [4, 132]. marxvis Senaxva<br />
gulisxmobda wirva-locvasa da sxva saRmrTo<br />
msaxurebaze daswreba-monawileobas, romelsac<br />
kaTolike misionerebi SeZlebisdagvarad<br />
amuqebdnen. kerZod, samTavro da saepiskoposo eklesiebSi<br />
mxolod mTavar dResaswaulebSi wirav-<br />
388
dnen da Cveulebad ar hqondaT wirvaze daswreba,<br />
garda uqme dReebisa. uqmobdnen giorgobas, eliobas,<br />
petre-pavlobas anu `petroba~=pertobas,<br />
amaRlebas da a.S. wirvis Semdeg mRvdeli akur-<br />
Txebda sursaTsa da locavda mis momtans, Semdeg<br />
erTad sxdebodnen da dros RvTis didebaSi,<br />
erTmaneTis dalocvaSi mxiarulad atarebdnen.<br />
dReoba-dResaswaulis amgvari aRniSvna tradiciad<br />
mosdgamdaT Cvens winaprebs. misi arsis Cawvdoma<br />
cxadia evropel misionerebs ar ucdiaT.<br />
`dReoba iyo TviT soflis erTgvari SemamWidrovebeli,<br />
SemakavSirebeli saSualeba, es iyo mezobel<br />
soflebs Soris urTierTobis erT-erTi<br />
forma, agreTve sxvadasxva saxis sameurneo xasia-<br />
Tis garigebis adgili. maT xSirad moyveboda<br />
xolme mosalodneli niSnoba-qorwilebi, naTelmironobis<br />
saSualebiT ojaxebis urTierToba-ganmtkiceba<br />
da sxva~ [6, 126]. dReobaSi monawileTa<br />
simarjve, cekva-TamaSi, simRera, sportuli Sejibrebebi<br />
agrerigad alamazebda soflis duxWir<br />
JamTasvlas.<br />
RvTisadmi gulisxmieri damokidebuleba da<br />
saxarebiseuli mcnebebis rwmena - `movediT Cemda<br />
yovelni maSuralni da tvirTmZimeni da me gangisueno<br />
Tquen~ (maTe 11, 28-30), moCans megrelebis im<br />
qmedebaSi, rodesac isini gaWirvebisa da mwuxarebis<br />
SemTxvevaSi umalve eklesias miaSurebdnen<br />
xolme. eklesiis karebTan gaCerdebodnen da<br />
RvTismSoblis xats locva-vedrebas aRuvlendnen.<br />
maT icodnen agreTve `xatTan Suamavlis miyvana,<br />
TiTqos veqilebiao, ise esaubrebodnen xats, mravali<br />
sabuTis motaniT, ris Semdegac xati unda<br />
ganewyoT misi pativismcemlisadmi raTa igi Seiwynaros~<br />
[6, 94]. garegnulad locviTi grZnoba<br />
389
pirjvris gamosaxvasa da metaniaSi vlindeba. pirjvari<br />
gamoxatavs Cvens Sinagan survils da<br />
swrafvas _ mivbaZoT qristes, vicxovroT sadideblad<br />
RvTisa, xolo metania aris RvTis winaSe<br />
Cveni krZaluloba, aseve uRirsebisa da sinanulis<br />
grZnobebi, swored amgvarad loculobdnen<br />
qalebi, rodesac `anTebdnen sanTels da amagrebdnen<br />
mas TavianTi saxlis an eklesiis karze, akmevdnen<br />
mcireoden sakmevels da mzisken mibrunebulni<br />
Zlier moixrebodnen da mravalgzis gadaiwerdnen<br />
pirjvars TaviT fexebamde~ [9, 127]. locvisas<br />
iTxovdnen janmrTelobas, karg mosavals,<br />
daxmarebas maTi gamZarcvavi qurdis aRmoCenaSi<br />
da sxva.<br />
Zvelad megrelebi Wamis win yovelTvis iwerdnen<br />
pirjvars da sufraze Tu mRvdeli imyofeboda,<br />
Rvinos ise ar dalevdnen, Tu winaswar misgan<br />
kurTxevas ar gamoiTxovdnen. `maT Cveni<br />
mRvdlebisaTvisac xSirad uTxoviaT Sendoba, ara<br />
marto sufrasTan, aramed gzaSi Sexvedris drosac.<br />
am xalxs aseTi Cveuleba aqvs: Tu Sexvdebian<br />
bers an prelats, gaaCereben cxens da dalocvas<br />
sTxoven~ [9, 181]. RvTisgan Sewevnis mfarvelobisa<br />
da locva-kurTxevis miRebas sxvadasxva gziT<br />
cdilobdnen. cxeniT mgzavrobis dros eklesias-<br />
Tan ise ar gaivlidnen, rom ramdenjerme mainc<br />
garSemo ar SemoevloT; eklesias, wmindanTa xatebs<br />
oqros an Zvirfas qvebs Seswiravdnen; kvira<br />
da sxva uqme dReebSi xarebs uRelSi ar gaabamdnen<br />
da saerTod, araviTar samuSaos ar asrulebdnen,<br />
gardacvalebulTaTvis wirvas ayenebdnen,<br />
ierusalimSi Sesawirs agzavnidnen da a.S.<br />
udavod marTalia qr. kasteli, rodesac suraTze<br />
minaweri ase gaaforma: `saqarTvelos da samegre-<br />
390
los dedoflebi xelSi eklesiiT axatvinebdnen<br />
Tavs, TavianT qmrebTan erTad... icaven qristianul<br />
saxels warmarTobisa da mahmadianobisagan.<br />
didi RvTismosavebi arian berZnuli sarwmunoebisa~<br />
[3, 93]. misionerebs mizandasaxuli politika<br />
hqondaT _ marTlmadidebel da mahmadianebs Soris<br />
kaTolikuri sarwmunoebis gavrceleba. amitom<br />
sagangebod akninebdnen marTlmadidebel samwysos<br />
da mRvdelmTavrebis yovelnair qmedebas.<br />
TiTqos mRvdelmsaxurTagans aravis ar esmoda<br />
saidumloebaTa Sinaarsi, aRsarebasa da ziareba-<br />
Si did sasyidels iTxovdnen, piradi gamorCenis<br />
gamo msaxurobdnen, familarulad loculobdnen<br />
da misTana. misionerebi SeniSnavdnen, rom eklesiebi<br />
kargad mowyobili da Semkuli iyo mSvenieri<br />
xatebiT. TavianT saepiskoposo taZrebze episkoposebi<br />
gulmodgined zrunavdnen. `icavdnen sisufTaves,<br />
berZnuli yaidis xatebiT amkobdnen,<br />
romelic oqroTi, margalitebiT d sxva ZvirfaseulobiTaa<br />
mooWvili da amiT fiqrobdnen RvTis<br />
risxvis Semsubuqebas~ [9, 139]. arq. lamberti amis<br />
Sesaxeb dasZenda: rom maT Soris is Semcdari<br />
rwmuneba aris gavrcelebuli, rom kacs yovelive<br />
codva epatieba, Tu eklesias rames Seswiravso.<br />
amitomac Tu vinmem rame danaSauli Caidina da<br />
sindisi awuxebs, aRsarebas rodi Tvlis saukeTeso<br />
saSualebad, aramed darwmunebulia, rom eklesias<br />
Tu oqros an Zvirfas qvebs Sewiravs, yovelive<br />
codva srulebiT epatiebao [4, 112]. xorcieli<br />
da sulieri mowyaleba momakvdinebel codva-<br />
Ta mZlevel saTnoebad iTvleba, magram cxadia,<br />
rom macxovnebeli sinanuli, aRsareba da ziareba<br />
yvelafers aRemateba. isic unda iTqvas, rom Cveni<br />
winaprebis saero cxovreba mTlianad gamsWvalu-<br />
391
li iyo eklesiuri cnobierebiT, eklesiis madliT.<br />
Semoqmedisken mimaval `iwro~ gzis acdenas,<br />
umalve sikvdils amjobinebdnen. Zvelad zogier-<br />
Ti eklesiis karebi umetes wilad arc ki iketeboda,<br />
magram vinmes eklesiidan saeklesio nivTebis<br />
gatana azrad ar mouvidoda. Tu es moxdeboda,<br />
mas sikvdiliT sjidnen. `samegreloSi Cveulebad<br />
ar iyo damnaSavis sikvdiliT dasja. sikvdiliT<br />
mxolod maSin sjidnen, roca iseTi mZime<br />
danaSaulis damamtkicebeli sabuTi hqondaT, rogoricaa<br />
eklesiis gaqurdva, mTavris mokvla Tu<br />
saxelmwifos damxobis cda~ [3, 46]. lambertisTan<br />
daculia cnoba im mkrexelobis Sesaxeb, rogoricaa<br />
eklesiis gadawva an saeklesio nivTebis moparva,<br />
agreTve oqros da vercxlis xatebis misakuTreba.<br />
`amis Camden avazakebs Tavebi mosWres<br />
da Camokides iqve, sadac danaSauli Caidines.<br />
sxva qveynebze ufro aq jer kidev iseTi pativiscema<br />
darCeniaT eklesiis mimarT, rom TviT sarwmunoebas<br />
ufro uRalateben, vidre aseT danaSauls<br />
datoveben dausjelad~ [4, 71]. rasakvirvelia,<br />
yovelgvari ukiduresoba borotebaa, sasikvdilo<br />
ganaCenis samarTlianoba mudam sadavoa.<br />
am SemTxvevaSi saintereso is aris, rom qurdebis<br />
sikvdiliT dasja codvad iTvleboda, garda eklesiis<br />
gaqurdvisa. eklesia da wm. reliqviebis,<br />
saerTod siwmindis xelmyofs maSindeli sazogadoeba<br />
ver egueboda, asamarebda.<br />
cnobilia, rom misionerebis odiSSi moRvaweoba<br />
levan dadianis (1611-1657) mmarTvelobis<br />
wlebs daemTxva. maTi urTierToba amJamad scildeba<br />
kvlevis sakiTxebs; imis aRniSvna aucilebelia,<br />
rom levan dadianma RvTismoyvareoba friad<br />
saTno saqmeebiT gamoavlina. dangreuli eklesie-<br />
392
i xelaxla aaSena, romelsac saxuravi ar hqonda,<br />
imas saxuravi gaukeTa, romelsac ornamentebi<br />
Semoscloda, isev gaamSveniera da Seamko. amasTanave<br />
yvela eklesias friad Seumata Semosavali.<br />
uTvalavi oqro-vercxlis xati gaakeTebina TvalmargalitiT<br />
Semkobili. aTi wlis ganmavlobaSi<br />
ocze meti oqromWedeli hyavda, romlebic saeklesio<br />
WurWels ganuwyvetliv akeTebdnen [4, 33].<br />
cxadia, misionerebs SeumCneveli ar darCeniaT<br />
didi mooqruli an movercxlili spilenZis xatebi,<br />
romlebic maTi TqmiT, morTuli iyo Zvirfasi,<br />
umetes SemTxvevaSi yalbi TvlebiT. `xatebs Soris<br />
aris berZnuli yaidis RvTismSobeli, aseTive<br />
mama RvTisa, jvarcma, berZen da sxva wminda mama-<br />
Ta mravalricxovani xatebi. yvela xats Camofarebuli<br />
aqvs abreSumis fardebi. am xatebs Soris<br />
wmida giorgis xati yvelaze metad saTayvanoa.<br />
mis win yovelTvis mravlad aris anTebuli san-<br />
Tlebi [9, 147]. Zlevamosili da didmowame wmida<br />
giorgisadmi rwmena da saweso rituali gansxvavebuli<br />
saxiT warmogvidgeba. wm. giorgis xatze<br />
daficeba, gadacema an dawyevla simarTlis dacvis<br />
SemTxvevaSic ki, wmindanis risxvas iwvevda.<br />
SiSisa da krZalvis miuxedavad, ususuri samxilebeli<br />
niSnebis dros, braldebuls Tavis gamarTleba<br />
mxolod xatze daficebiT SeeZlo, romelic<br />
pirvandeli saxiT zogierT mxareSi didxans<br />
SemorCa. `fici unda moxdes romelime Zlieri<br />
xatis winaSe momCivanis amorCeviT. momCivanma<br />
unda amoirCios eklesiac, sadac fici unda moxdes<br />
da xatic, romelzec braldebulma unda daificos~<br />
[4, 72]. megrelTa rwmeniT, sicruis Tqmas<br />
saswaulmoqmed wm. giorgis xatTan veravin gabedavda,<br />
vinaidan mswraflSemsmeneli wmindani amis-<br />
393
Tvis mas dasjida, gadarevda da simarTles aTqmevinebda.<br />
`ficze Segdeba~ anu xatze daficeba<br />
samarTlis warmoebis utyuari saxe iyo [8, 204].<br />
xalxis rwmeniT, wm. giorgis yvela xats erTi da<br />
igive saswaulis moxdena TiTqos ar SeeZlo. am<br />
mxriv, iloris wm. giorgis xatma da salocavma<br />
gansakuTrebuli aRiareba da Tayvaniscema moixve-<br />
Wa, rac megrul dalocvaSic aisaxa: `gagiTbes<br />
(gwyalobdes) zeviT RmerTi, cxovar-macxovari xati,<br />
mTavarangelozi focxosi (senakis r.), RvTismowame-xeTisa,<br />
yulevi da alerti, wm. giorgi<br />
iloris, wm. giorgi jvarisa~ (walenjixis r-ni)<br />
[11, 30].<br />
saukeTeso Rvinos wm. giorgis saxelze inaxavdnen,<br />
romelsac petre-pavlobis dRes, margvlis<br />
win didi ambiT moxsnidnen Tavs. `amisTvis<br />
maranSi moiwveven mRvdels, romelic Seimoseba<br />
saeklesio tanisamosiT, ramdensame locvas ityvis<br />
qvevris Tavze da Semdeg amisa moxsnis Tavs<br />
qvevrs, iqidan patara doqSi gadmoasxams Rvinos,<br />
romelsac gagzavnis Sesawiravad wm. giorgis eklesiaSi.<br />
amis Semdeg SeuZliaT ixmaron es Rvino~<br />
[4, 53]. zogierTi cnobiT, rodesac qvevris axda<br />
surdaT, wirvas ayenebdnen, Zroxas hklavdnen [6,<br />
99]. RvTisadmi da romelime wmindanisadmi Sesawiravi<br />
wiTeli Rvino-zedaSis garda, qarTuli sinamdvile<br />
icnobs avadmyofobis an sxva raime aR-<br />
TqmasTan dakavSirebul samRTo Sesawiravebs,<br />
`oxvamerebs~, romlebic maranSi iyo ganTavsebuli.<br />
`megruli oxvameri orgvari mniSvnelobiT ixmareboda.<br />
erTi mxriv, is adgilia, sadac locvarituali<br />
sruldeba, xolo meore mxriv, salocavisTvis<br />
gankuTvnili Sesawiravia. igi SeiZleba<br />
iyos ERvino, puri, sanTeli, Tafli da sxva. ro-<br />
394
melic RvTaebisadmi aris miZRvnili. aseTive<br />
mniSvnelobisaa imerul-raWuli `salocvili~ [2,<br />
120]. megruli oxvamerebidan gvxvdeba samgario,<br />
samRvTo, saoxoro, saocodinaro, SqviTule, sawaCxure,<br />
sadabado da a.S. saTanado locvas ojaxis<br />
ufrosi mamakaci aRavlenda xolme. niSandoblivia,<br />
rom maranSi moTavsebul qvevrebTan qals<br />
ara Tu raime ritualis Sesruleba, aramed Sesvlac<br />
ekrZaleboda. aRniSnuli salocavi qvevrebidan<br />
zogi maTgani saerTo, saojaxo iyo, zogi<br />
ki pirovnuli. `Zmebis gayris dros salocavi<br />
qvevrebi xSirad maT saerTo mflobelobaSi rCeboda,<br />
magram umetes SemTxvevaSi Zmebi qvevrebsac<br />
iyofdnen da mxolod `saRmrTo~-s salocav<br />
qvevrs saZmod deda fuZeSi tovebdnen, aq mTeli<br />
saZmo Tavs iyrida da saerTo xarjiT `samRvTos~<br />
gadaixdidnen [5, 328].<br />
amrigad, locva ojaxis gamravlebis, Sinauri<br />
saqonlis matebis da sxva saWiroebisaTvis, romelic<br />
daawynarebda adamianis cxovrebas, rogorc<br />
irkveva, saTanado msxverplSewirvis TanxlebiT<br />
sruldeboda TiToeul ojaxSi, romelic droTa<br />
ganmavlobaSi sxvadasxva mizezis gamo Semcirda.<br />
misionerebis moRvaweobis dros, adgilobrivi mosaxleoba<br />
Zalze xSirad swiravda RmerTs sisxlian<br />
msxverpls, rogoricaa mamali, goWi an<br />
wvrilfexa saqoneli. msxverplis mitanis dRes<br />
ambobdnen didi dRe dadgao, magram `es dRe ar<br />
aris uflis sadidebeli da saTayvanebeli didi<br />
dRe, radganac eklesiSi ar midian, ar ismenen<br />
wirvas, ar evedrebian ufals, ar akeTeben keTil<br />
saqmeebs; am dRes atareben sma-WamaSi da RmerTs<br />
dalocvas da TavianTi mtrebis amowyvetas Txoven~<br />
[9, 185]. udavoa, rom mravalgvari `oxvameri~<br />
395
codvebis mitevebas, ganwmendas, saRvTo madlis<br />
moZiebas da moxveWas emsaxureboda. am urTierTobas<br />
RmerTsa da morwmune adamians Soris Rrma<br />
safuZveli aqvs, romelsac nawilobriv Cawvda<br />
ucxoeli swavluli romelic aRniSnavdaL `miuxedavad<br />
aseTi sizarmacisa, megrelebi arian didad<br />
morwmune qristianebi~ [7, 132].<br />
amrigad, winaswar SemuSavebuli gegmiT Camosul<br />
misionerebs, adgilobrivi mosaxleobis mtkice<br />
rjulismsaxurebam SeuSala xeli kaTolikuri<br />
sarwmunoebis propagandaSi.<br />
396
wyaroebi da literatura<br />
1. Jak fransua gamba, mogzauroba amierkavkasiaSi, Tb.;<br />
1987, frangulidan Targmna n. mgalobliSvilma<br />
2. n. Tofuria, sakulto nageboba zedaSe oxvame,<br />
masalebi saqarTvelos eTnografiisaTvis,<br />
XXII, 1985.<br />
3. don qristoforo de kasteli, cnobebi da albomi<br />
saqarTvelos Sesaxeb. teqsti gaSifra, Targmna, gamokvleva<br />
da komentarebi daurTo b. giorgaZem.<br />
4. don arqanjelo lamberti, samegrelos aRwera,<br />
Tb., 1990. italiuridan Targmna al. Wyoniam.<br />
5. s. makalaTia, samegrelos istoria da eTnografia,<br />
Tb., 1941<br />
6. don juzepe judiCe milaneli, werilebi saqarTveloze,<br />
Tb., 1964. italiuri teqsti Targmna, winasityvaoba<br />
da SeniSvnebi daurTo b. giorgaZem.<br />
7. i. rainegsi, mogzauroba saqarTveloSi, germanulidan<br />
Targmna, Sesavali da saZieblebi daurTo<br />
g. gelaSvilma, Tb., 2002.<br />
8. T. saxokia, qarTuli xatovani sityva-Tqmani, t. II,<br />
Tb., 1<strong>947</strong>.<br />
9. Jan Sardenis mogzauroba sparseTsa da aRmosavleTis<br />
sxva qveynebSi, Tb., 1975. frangulidan<br />
Targmna, gamokvleva da komentarebi daur-<br />
To m. mgalobliSvilma.<br />
10. n. SoSitaSvili, Sida qarTlis Tanamedrove<br />
soflis kulturuli<br />
11. a. canava, qarTuli xalxuri sityviereba (megruli<br />
teqstebi), Tb., 1975.<br />
397
Irma Kvashilava<br />
About the Christianity of Georgians<br />
The work deals with the relations of Odishi (Samegrelo)<br />
population towards the church, clergy, veneration of the icons,<br />
fasting, liturgical rights and the Christian outlook generally. The<br />
data about above mentioned issues are preserved in the records<br />
of the scientist-travellers and the descriptions of the missionaries.<br />
The political units of the western Georgia principalities<br />
underwent hard times that determined betterdevelopment of the<br />
eastern Georgianculture. Consequently the Georgian chronicles<br />
and historical sources of the late feudal period are represented<br />
fragmentarily. The relations with the western European countries<br />
and Russia revived in the 17 th century. This is described in the<br />
relacións of the foreign missionaries. After long term observation<br />
Catholic missionaries left valuable descriptionof the native<br />
population‟s every-day life and culture. Well trained researchers<br />
had an intension to propagate and spread Catholic faith among<br />
the population and did their best that it should have been<br />
acceptable for natives. But they were not able to have a great<br />
success because of the Orthodox orientation of the population.<br />
398
maia SaorSaZe<br />
kaTolikos-patriarqi kirile II (ciciSvili)<br />
da misi moRvaweoba<br />
kirile II (ciciSvili) aRmosavleT saqarTvelos<br />
kaTolikos-patriarqad 1737-1739 wlebSi imyofeboda.<br />
manamde igi samTavneli episkoposi da<br />
qarTlis mTavarepiskoposi iyo, xolo kaTolikosobis<br />
Semdgom wlebSi kvlav qarTlis mTavarepiskoposia.<br />
savaraudod, garkveuli drois man-<br />
Zilze igi bodbisa da rusTavis saepiskoposoebsac<br />
ganagebda. misi moRvaweoba gansakuTrebiT gamorCeulia<br />
qarTlis mTavarepiskoposobis periodSi,<br />
romel kaTedrazec igi SedarebiT ufro<br />
xangrZlivi droiT moRvaweobda.<br />
kirile II kaTolikosi moxseniebulia 1738 w.<br />
2 Tebervlis sabuTSi. ,,ymisa da mamulis nasyidobis<br />
wigns, micemuls oTar aleqsiSvilis mier<br />
farsadan ciciSvilisadmi”, amtkicebs kirile ka-<br />
Tolikosi. ,,q. Cven, yovlisa saqarTvelos k[aTaliko]z[i]<br />
kirile am nasyidobas vamtkicebT”. xelrTva:<br />
,,k[aTaliko]z[i] kirile”. [1, 275]. rogorc<br />
Cans, besarion kaTolikos-patriarqis (baraTaSvil-orbeliSvilis)<br />
(1725-1737 ww.) gardacvalebis<br />
Semdeg, sakaTolikoso taxti droebiT kirilem<br />
daikava, vidre domenti IV kaTolikos-patriarqi<br />
(bagrationi) (1705-1741ww.) saqarTveloSi dabrundeboda<br />
1739 wels (rogorc cnobilia, 1725-39<br />
wlebSi igi qarTlSi ar imyofeboda).<br />
arsebobs 1739 wlis 23 martiT daTariRebuli<br />
,,ymisa da mamulis danebebis wigni, micemuli daviT<br />
TarxnisSvilis mier giorgi maRalaZisadmi”,<br />
399
omelsac amtkicebs kaTolikosi kirile: ,,Cven,<br />
batoni k[aTaliko]zi kirile am garigebisa da piris<br />
dadebisa da Serigebis mowame var”. xelrTva:<br />
,,k[aTaliko]zi kirile.” [2, 34-35; 24]. (sigel-<br />
Si mowmeebs Soris dasaxelebulia mTavarepiskoposi<br />
romanoz). am sabuTs ar icnobs an ratomRac<br />
ar asaxelebs b. lominaZe Tavis gamokvlevaSi ,,masalebi<br />
saqarTvelos XVII-XVIII ss. istoriis qronologiisaTvis”<br />
[4]. sabuTi araa moxmobili aseve<br />
2000 wels gamocemul krebulSi ,,saqarTvelos ka-<br />
Tolikos-patriarqebi” [15], rac kidev ufro gaamyarebda<br />
kirile II-is 1739 wlamde kaTolikosad<br />
yofnis mosazrebas.<br />
saqarTvelos erovnul arqivSi daculia 1739<br />
wliT daTariRebuli kidev erTi sabuTi: ,,mamulis<br />
nasyidobis wigni solaRaSvili ieses mier<br />
mTavarepiskopos romanozisadmi”, romelsac beWdiT<br />
amtkicebs kaTolikosi kirile [11; 9].<br />
aris agreTve daaxloebiT 1738-1739 wlebSi<br />
Sedgenili ,,ganCineba kirile kaTalikozisa davi-<br />
Tisa da solomonis yma-mamulis saqmeze”, romelsac<br />
uzis beWedi: kaTalikozi kirile. sabuTi dawerilia<br />
,,mirobis” SemoRebis meoTxe wels [18,<br />
348; 23].<br />
gaugebrobas iwvevs 1739 wlis 5 martiT da-<br />
TariRebuli sabuTi ,,samwysos ganwesebis wigni<br />
domenti kaTalikozisa urbnel nikoloz xerxeuliZisadmi”,<br />
romelsac amtkicebs kaTolikospatriarqi<br />
domenti, xolo sabuTs aqvs Semdegdroindeli<br />
damtkicebebic. mas axlavs Semdegi<br />
xelrTvebi da beWdebi: kaTolikos-patriarqi anton<br />
I, Semdeg mefe erekle II, ufliswuli giorgi,<br />
qarTlis mTavarepiskoposi kirile, Tbileli mitropoliti<br />
efTvime da a. S. ,,q. Cven, qarTlis mTa-<br />
400
varefiskopozi kirile am patriaqis sigels vamtkicebT”.<br />
xelrTva: ,,mTavarefiskopozi kirile.”<br />
[20; 22; 17, 742-746]. gasarkvevi isaa, rom Tuki 1739<br />
wlis 5 marts ukve domenti kaTolikosi gascems<br />
sabuTs, imave wlis 23 marts rogorRa ixsenieba<br />
zemoT aRniSnul sabuTSi kaTolikosi kirile<br />
ciciSvili saqme imaSia, rom prof. i. doliZis<br />
mier gamoqveynebul am sabuTSi, qoronikoni ukÀ<br />
aris 1740 weli, xolo qristes aqeT CRlT _ 1739<br />
wels udris. Cveni azriT, swored amaSia Secdoma<br />
da unda iyos CRm. Tu gaviTvaliswinebT aqve gamoqveynebul<br />
sxva sabuTebsac, sadac ki miTiTebulia<br />
qoronikoni ukÀ, mas mosdevs qristes aqeT<br />
CRm. 1740 wlis aRniSnul sabuTs 1745 wels amtkicebs<br />
anton I kaTolikosi, 1767 wels mefe erekle<br />
II, 1768 wels giorgi ufliswuli, kirile qar-<br />
Tlis mTavarepiskoposi da a.S.<br />
,,qarTuli samarTlis Zeglebis” me-3 wignSi<br />
am sabuTs mosdevs ,,wigni domenti kaTalikozisa<br />
avaliSvilebisadmi nikoloz urbnelisaTvis samwysos<br />
ganwesebis Sesaxeb”, romelic uTariRoa da<br />
prof. i. doliZes is kiTxvis niSnis qveS daTari-<br />
Rebuli aqvs 1739 wlis martiT. misi Sinaarsidan<br />
gamomdinare da Cvens mier 1740 wliT gadaTariRebul<br />
sabuTTan kavSiris gamo, Cveni azriT, es sabuTic,<br />
savaraudod, 1740 wels miekuTvneba. swored<br />
amis sasargeblod miuTiTebs kidev erTi<br />
,,wyalobis sigeli domenti kaTalikozisa gabriel<br />
Warmaulisadmi”, romelic Sedgenilia domenti<br />
kaTalikosis mier konstantinopolSi yofnis<br />
dros (am faqts igi sabuTSive aRniSnavs) da romelic<br />
daTariRebulia 1739 wliT (CRlT) [21; 17,<br />
747-750]. Semdegdroindeli sabuTebi ki, romelsac<br />
kaTolikosi domenti gascems, 1740 wlidan iwyeba.<br />
401
1740-1741 wlebiTaa daTariRebuli ,,wigni domenti<br />
kaTalikozisa mrovelisa da urbnelis samwysos<br />
saqmeze ganCinebiT”, romlis mixedviTac,<br />
domenti kaTolikosis brZanebiT, mrovelisa da<br />
urbnelis davas mTavarepiskopos-mitropoliti<br />
kirile da Tbileli mitropoliti evTimi arigeben.<br />
rogorc domenti kaTolikosma saavaliSvilo<br />
,,sadgris xeoba da bagineT-gujareTi” urbnel<br />
episkopos nikoloz xerxeuliZes misca samwysod,<br />
aseve umtkiceben urbnels samwysod mTavarepiskoposi<br />
kirile da Tbileli mitropoliti evTimi<br />
[17, 762].<br />
1724-39 wlebiT aqvs daTariRebuli prof. i.<br />
doliZes ,,aRTqmis wigni mTavarepiskopos raJdenisa<br />
domenti kaTalikozisadmi,” saidanac vgebulobT,<br />
rom raJden ciciSvils mTavarepiskoposoba<br />
,,eSova” domenti kaTolikosis stambolSi yofnis<br />
dros. domentis brZanebiT igi Tbilelsa da<br />
or episkoposs ukurTxebiaT [17, 741-742]. igive sabuTs<br />
T. Jordania daaxloebiT 1727 wlis axlo<br />
droiT aTariRebs, ris damadasturebladac mohyavs<br />
1727 wlis ,,wyalobis sigeli kaTalikoz domentis<br />
mier mRvdel iese tlaSaZisaTvis da misi<br />
Zis zaqariasaTvis”, sadac domenti kaTolikosi<br />
stambolSi (konstantinopolSi) myofad moixsenieba<br />
da iqidan marTavs saqarTvelos eklesias [19,<br />
113-115; 17, 713-714]. T. Jordania aRniSnavs, rom raJdeni<br />
manamde samTavneli episkoposi iyo. Cveni azriT,<br />
savaraudod, roca igi mTavarepiskoposi gaxda,<br />
am droisaTvis kirile samTavneli episkoposia,<br />
xolo ramdenime xnis Semdeg is ikavebs qar-<br />
Tlis mTavarepiskoposis kaTedras (vidre 1737-<br />
1739 ww-sa).<br />
402
saistorio sabuTebSi xSirad moixsenieba<br />
,,qarTlis mTavarepiskoposi kirile” da Cvenc misi<br />
moRvaweobis swored am etapis zogierT movlenas<br />
gvinda SevexoT.<br />
kirile mTavarepiskoposad isxenieba 1736,<br />
1737, 1740, 1741, 1753, 1755, 1764, 1768, 1771 da a. S.<br />
wlebis sabuTebSi.<br />
n. berZeniSvilis mixedviT, 1736 wlis maisSia<br />
gacemuli ,,biWis ,,mirTmevis” (anu Sewirulobis –<br />
m. S.) wigni, micemuli roin javaxisSvilis meuRlis<br />
monazon elenes mier amba-alaverdel nikolaozisadmi”,<br />
romelsac bolos erTvis kirile<br />
mTavarepiskoposis minaweri: ,,q. Cven, mTavarefiskopozi<br />
kirile amis mowame varT. kirile.” [1, 395].<br />
n. berZeniSvils, uneblie Secdoma aqvs daSvebuli<br />
TariRSi da qoronikon uld_s, 1736 wliT gansaz-<br />
Rvravs, rac sinamdvileSi udris 1746 wels. xolo<br />
prof. i. doliZe igive sabuTs, marTebulad,<br />
swored 1746 wliT aTariRebs [17, 791]. (sabuTis<br />
1736 wliT daTariRebas, n. berZeniSvilis mixedviT,<br />
iyenebs Tavis naSromSi b. lominaZec). Cven<br />
moviZieT sabuTis piri saqarTvelos erovnul arqivSi<br />
[13] da marTlac, qoronikoni aris uld, anu<br />
1746 weli.<br />
miuxedavad aRniSnuli lafsusisa, Cven saqar-<br />
Tvelos erovnul arqivSive mivakvlieT sxva sabuTs,<br />
romelic swored 1736 wliT aris daTari-<br />
Rebuli da romelSic moixsenieba mTavarepiskoposi<br />
kirile. kerZod, zemo ciciSvilebi Sewirulobis<br />
wigns aZleven mrovel aTanases, romlis<br />
mixedviTac isini, Tavis yofil ymas _ CxikvaZe<br />
lazares, misive survilis gaTvaliswinebiT, swiraven<br />
ruisis wm. RvTaebis eklesias, wirva-locvaze<br />
moxseniebis sanacvlod da momaval cxovreba-<br />
403
Si maTi sulis saoxad da nugeSad. sabuTs amowmebs<br />
mTavarepiskoposi kirile: ,,q. Cven, ciciSvili<br />
mTavarefiskopozi kirile, amis mowame (varT)”.<br />
xelrTva: kirile. sabuTs uzis TariRi, qoronikoni<br />
ukd, rac udris 1736 wels. [12].<br />
1740 wlis 8 Tebervals Sedgenil ,,ioram mouravisSvilisa<br />
da amilRabaris qalis ganqorwinebis<br />
oqms”, domenti IV kaTolikosis Semdeg amowmebs<br />
kirile mTavarepiskoposi. ,, q. Cven, qarTlisa<br />
mTavar efiskopozi kirile amis mowame varT. mTavar<br />
efiskopozi kirile.” [16, 96; 18, 349-350].<br />
arsebobs agreTve 1741 wlis 1 marts gacemuli<br />
,,mamulisa da ymis nasyidobis wigni, micemuli<br />
zurab zurabisSvilis mier qaixosro orbelianisadmi”,<br />
sadac minaweria: ,,q. Cven, mTavarefiskopozi<br />
kirile amis mowame varT. kirile.” [1.,<br />
296].<br />
mowmeebSia dasaxelebuli kirile mTavarepiskoposi<br />
1743 wlis 17 ivnisis sigelSic. ,,ymis nasyidobis<br />
wigns, micemuls mamuka abaSiZis mier vaxuSti<br />
abaSiZisadmi” axlavs minaweri da xelrTva:<br />
,,aris amisi mowame batoni mTavarepiskopozi kirile.”<br />
[1, 316].<br />
1747 wlis amilaxvrebis sigels amtkicebs<br />
mTavarepiskoposi kirile (f. 1448, s. 4202). agreTve<br />
naxsenebia igi 1753 wlis 10 maisis sabuTSic [18,<br />
418].<br />
kirile mTavarepiskoposi monawilea 1764<br />
wlis 18 oqtombris saeklesio krebisa, romelmac<br />
zaqaria xucesi (gabaSvili) SeaCvena da eklesiidan<br />
gankveTa [18, 503_508].<br />
kirile mTavarepiskoposi moixsenieba agreTve<br />
1768 wlis 15 maisis sigelSic [18, 554_555]. saqarTvelos<br />
erovnul arqivSi daculia mefe erek-<br />
404
le II mier kirile mTavarepiskoposisadmi micemuli<br />
sabuTebi 1771 wlisa [6; 7] da a.S. magram Cven-<br />
Tvis amJamad sainteresoa 1755 wlis erTi sabuTi,<br />
romlis mixedviTac, mefe Teimuraz II (gamgebeli<br />
1709-15ww. kaxeTis mefe 1733-44ww. qarTlis mefe<br />
1744-62ww.) gorSi kaTolikebs taZars da masTan<br />
arsebul rezidencias CamoarTmevs da gadascems<br />
kirile mTavarepiskoposs, rogorc mis kanonier<br />
kuTvnilebas. Cven am sabuTs saqarTvelos erovnul<br />
arqivSi mivakvlieT. is gamoqveynebuli ar<br />
aris da dRemde samecniero literaturaSi Semotanili<br />
ar yofila. misi mokle Sinaarsi rusulad<br />
Tavis naSromSi d. furcelaZes naxsenebi<br />
aqvs [25, 51] am sabuTs axsenebs p. karbelaSvilic,<br />
romelic saqarTvelos erovnul arqivSi, mis pirad<br />
fondSia daculi [14].<br />
am sabuTisadmi didi interesi kidev ufro<br />
imiTaa ganpirobebuli, rom goris amJamindeli sakaTedro<br />
taZaris gamo karga xnis manZilze mimdinareobda<br />
dava kaTolikebTan da igi axlaxans,<br />
Cvens saukuneSic ki warmoiSva.<br />
sabuTi gadamweris mixedviT, dednis pirs,<br />
warmoadgens. qaRaldis zomaa 20 1/2X15 sm. (qaragmis<br />
gaxsna da punqtuacia Cvenia _m. S.)<br />
,q. Cveni brZaneba aris, gors patrebis saydari<br />
da sasaxle mTavarefiskopozis, batonis wmindas<br />
kirilesaTvis gviboZebia da wyaloba gviqnia, Tavis<br />
taxtaT da sadgomaT, roca gors mibrZandebodes,<br />
am saydarsa da saydris saxlebSi dadgebodes,<br />
radgan gori {da} qarTveli kaci, amis<br />
samwyso iyo, es patrebis naqoni eklesia amisTvis<br />
gviboZebia. qristeSobis ka, q(oroni)k(on)s umg.”<br />
aqvs beWdis adgili legendiT:…...m(e)f(e)...Teimurazis<br />
damtkicebuli [10]. (xazgasma Cvenia _ m. S.).<br />
405
sabuTidan Cans, rom goris aRniSnuli taZari,<br />
garkveuli drois manZilze, ,,naqoni” da kuTvnili<br />
yofila kaTolike misionerebisa, magram<br />
Teimuraz mefem es taZari da mis gverdiT mdebare<br />
sasaxle CamoarTva maT da kirile mTavarepiskoposs<br />
gadasca, rogorc gorisa da aq mcxovrebi<br />
marTlmadidebeli mrevlis mwemsmTavars. aqedan<br />
gamomdinare, SegviZlia vTqvaT, rom 1755 wlidan,<br />
dRevandel goris sakaTedro taZarSi, wirvalocva<br />
marTlmadidebluri wesiT aResruleboda.<br />
gasaTvaliswinebelia agreTve imdroindeli politikuri<br />
viTareba saqarTveloSi da antikaTolikuri<br />
propaganda. saeklesio krebam swored<br />
1755 wels gadaayena kaTolikosobidan anton I ka-<br />
Tolikuri sarwmunoebis miRebis braldebiT. rogorc<br />
Cans, am faqtmac Tavisi gavlena iqonia Teimurazis<br />
politikaze kaTolike misionerebis mimarT.<br />
calke kvlevis sagania is, Tu ra uZRoda win<br />
taZris gadacemis faqts da rogor ganviTarda<br />
Semdgomi movlenebi. aRniSnuli sakiTxi SeZlebisdagvarad<br />
Seiswavla prof. q. pavliaSvilma da<br />
krebulSi ,,kulturis istoriisa da Teoriis sakiTxebi,<br />
XXI, Tb; 2005, gamoaqveyna kidec statia<br />
,,fragmentebi goris kaTolikuri eklesiis istoriidan<br />
(XV-XIX ss.)”, magram Cvens mier aRniSnul<br />
sigels igi ar icnobs da Sesabamisad, arc axsenebs,<br />
risi codna da gaTvaliswineba am naSroms<br />
kidev ufro met damajereblobas SesZenda. ker-<br />
Zod, mis xelT arsebuli cnobebis analizis safuZvelze,<br />
q. pavliaSvili aRniSnavs, rom 1806<br />
wels ruseTis mTavrobas, kapucineli misionerebisaTvis<br />
gorsa da TbilisSi CamorTmeuli eklesiebi<br />
daubrunebia, risTvisac maT xelisuflebam<br />
406
6000 man. gamouyo. ,,misionerebi gamudmebiT iTxovdnen<br />
vatikanisagan ruseTis mTavrobasTan saerTo<br />
enis gamonaxvas, raTa CamorTmeuli eklesiebi daebrunebinaT<br />
gorsa da TbilisSi, rameTu veRar<br />
audiodnen goris sadgomi saxlis qiris gadaxdas.<br />
aRniSnuli ki imis dasturia, rom misionerebs<br />
1795 wlidan gorSi eklesia ukve aRar hqoniaT”_<br />
daaskvnis prof. pavliaSvili [5, 87]. Cven davazustebT<br />
am mosazrebas da zemoT moyvanili,<br />
samecniero literaturaSi axlad Semotanili sigelis<br />
safuZvelze aRvniSnavT, rom kaTolike misionerebs<br />
gorSi eklesia 1755 wlidan CamorTmeviaT<br />
da igi mefe Teimuraz II-s qarTlis mTavarepiskopos<br />
kirilesaTvis da Sesabamisad, saqarTvelos<br />
marTlmadidebeli eklesiisaTvis gadaucia.<br />
es mdgomareoba rom SenarCunebulia 1802 wlamde,<br />
amis Tqmac zustad SeiZleba imis safuZvelze,<br />
rom saqarTvelos erovnul arqivSive daculia<br />
qarTl-kaxeTis episkoposTa da arqimandritTa mier<br />
Sedgenili moxsenebiTi baraTi imperator<br />
aleqsandre I-dmi [8], saidanac vgebulobT, rom<br />
qarTl-kaxeTis episkoposebi da arqimandritebi<br />
aRiareben ra ruseTis imperatoris 1801 wels mi-<br />
Rebul manifests qarTl-kaxeTis ruseTTan Seer-<br />
Tebis Taobaze, mimarTaven aleqsandre I-s, raTa<br />
igi saukuneTa manZilze aoxrebul da dasustebul<br />
saqarTvelos eklesia-monastrebs Seewios,<br />
aRadginos, Seamkos, daicvas da daifaros. maTive<br />
TxovniT, SeunarCundeT episkoposebs Tav-Tavian-<br />
Ti xarisxebi da eparqiebi, mamulebi, ymebi da Semosavlebi.<br />
sasuliero dasis gansakuTrebul saTxovars<br />
ki Semdegi ram warmoadgens: Tbilissa da<br />
gorSi kaTolikebs imperatorisagan maTi adrindeli,<br />
kuTvnili eklesiebis ukan dabruneba mouT-<br />
407
xoviaT. werilis avtorebi imperators Seaxseneben,<br />
rom mefe Teimuraz II-m da erekle II-m, krebis<br />
dadgenilebiTa da gadawyvetilebiT, kaTolikeTa<br />
mxridan sazogadoebis winaSe didi SecodebisaTvis,<br />
isini gandevnes saqarTvelodan da mas Semdeg,<br />
maTi kuTvnili mcire taZrebic marTlmadideblur<br />
eklesias daubrunda. sasuliero pirebi<br />
TxovniT mimarTaven imperators, rom ukan aRar<br />
daubrunos kaTolikebs CamorTmeuli eklesiebi,<br />
radgan wlebis manZilze maTSi mravali cnobili<br />
qarTveli sasuliero Tu saero moRvawe iyo dasaflavebuli.<br />
rogorc Cans, qarTveli sasuliero pirebi<br />
winaswar grZnobdnen saSiS tendencias kaTolikebis<br />
kvlav gaaqtiurebisa da ruseTis xelisuflebisagan<br />
garkveuli drois ganmavlobaSi maTi<br />
mfarvelobis gamo. swored amaze mianiSnebs is<br />
garemoeba, rom 1806 wels isini droebiT ibruneben<br />
kidec goris yofil, e. w. kaTolikur taZars<br />
da XIX saukuneSi drodadro inarCuneben kidec<br />
mas, vidre 1845 wlidan kaTolikebs saqarTvelodan<br />
sabolood ar gandevnian.<br />
kaTolikebis pretenziebi goris taZris mimarT<br />
am saukuneSic ki warmoiSva, rac yovlad<br />
usafuZvloa. arsebobs ramdenime cnoba am taZris<br />
daarsebis Sesaxeb da erT-erTis mixedviT, kaTolike<br />
misionerebs XVII saukuneSi (1629w. 27 aprilis<br />
relacia propaganda fidesadmi), Teimuraz I-<br />
gan (1606-1648ww.) miuRiaT wyaloba, rom mtrisagan<br />
dangreuli taZris adgilze TavianTi eklesia ae-<br />
SenebinaT da aqve sacxovrebeli saxlic gaeCinaT.<br />
aseTi gadawyvetileba mefis mxridan imiT iyo<br />
ganpirobebuli, rom avgustinel berebs misTvis<br />
qeTevan dedoflis wminda nawilebi CamoutaniaT.<br />
408
gaxarebuli mefis mowyalebiT maT kidec isargebles,<br />
qarTuli eklesia kaTolikurad gadaakeTes<br />
da wm. petres saxeli uwodes. Semdgom saukuneeb-<br />
Si ki situacia Seicvala Tu ara, 1755 wels es eklesia<br />
mis namdvil mflobels, saqarTvelos mar-<br />
Tlmadidebel eklesias daubrunda da Sesabamisad,<br />
aRdga kidec RvTismsaxureba. goris taZris<br />
e. w. kaTolikuri nawili rom qarTuli taZris<br />
saZirkvelsa da nangrevebzea daSenebuli, es kidev<br />
erTxel, axlaxans aq mimdinare sarestavracio<br />
samuSaoebis msvlelobam daadastura.<br />
kirile kaTolikosis moRvaweoba sxva mravali<br />
kuTxiTac sainteresoa. p. ioseliani wers,<br />
rom kirile ciciSvili iyo ,,biZa giorgi sardlisa,<br />
simamrisa TviT mefisa giorgisa. . . odes<br />
movidnen osmalni asaklebelad mcxeTisa da sxva-<br />
Ta ekklesiisa saunjeTa, scemes mas mravlad, ra-<br />
Ta…aCvenos mas samkaulni da TabaliTa daayrevines<br />
ferxTa frCxilebi. Semdgomad dabrunebisa<br />
domentisa stambolidam, Caabara mas kaTolikosoba<br />
da TviT iwyo cxovreba martivisa berisa. iyo<br />
mcodne sparsulisa da TaTrulisa, sayvareli mefisa,<br />
naswavli mWermeTqvi da sityva marjve. miwer-mowera<br />
misi anastasiasTan, mefisa iraklisa<br />
dedinacvalTan, mowmobs missa sibrZnesa... ravdenjerme<br />
aRiyvanes xarisxsa da gamoZieso droTa amboxisa<br />
gamo. gardaicvala 90 wlisa 1774 welsa.”<br />
[3, 139].<br />
kirile mTavarepiskoposis gardacvalebis<br />
TariRad 1774 wlis miTiTeba ar unda iyos marTebuli,<br />
radgan sabuTebSi igi amis Semdgomac<br />
(80_90-ian wlebSi) ixsenieba bodbisa da rusTavis<br />
saepiskoposo kaTedrebze. ra Tqma unda, Tuki es<br />
swored yofili saqarTvelos kaTolikos-patri-<br />
409
arqi da qarTlis mTavarepiskoposi kirilea, ma-<br />
Sin am dros igi daaxloebiT 95 wlamde moxuci<br />
unda yofiliyo. p. ioseliani ki, rogorc aRvniSneT,<br />
misi gardacvalebis asakad swored Rrmad<br />
moxucebulobas, 90 wels asaxelebs. amdenad, es<br />
sakiTxi Semdgom kvlevas saWiroebs.<br />
wyaroebi da literatura<br />
1. dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan,<br />
w. I, batonymuri urTierToba (XV-XVIIIss.), n.<br />
berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1940.<br />
2. dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan,<br />
w. II, batonymuri urTierToba (XV-XIXss.),<br />
n. berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1953.<br />
3. p. ioseliani, cxovreba giorgi mecametisa, akaki<br />
gawerelias Sesavali werilebiT, redaqcii-<br />
Ta da SeniSvnebiT; tf., 1936.<br />
4. b. lominaZe, masalebi saqarTvelos XVII-XVIII saukuneTa<br />
istoriis qronologiisaTvis, masalebi saqar-<br />
Tvelosa da kavkasiis istoriisaTvis, nak. 29, 1951 w.<br />
5. q. pavliaSvili, fragmentebi goris kaTolikuri eklesiis<br />
istoriidan (XV-XIX ss.), kulturis istoriisa<br />
da Teoriis sakiTxebi, XXI, Tb., 2005.<br />
6. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1448, saqme<br />
# 3060<br />
7. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1448, saqme<br />
# 3068<br />
8. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1448, saqme<br />
# 9200, 9199<br />
9. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />
# 2147<br />
410
10. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />
# 2167<br />
11. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />
# 2176<br />
12. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />
# 2536<br />
13. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />
# 2616<br />
14. saqarTvelos erovnuli arqivi, p. karbelaSvilis<br />
piradi fondi 1461, saqme 17.<br />
15. saqarTvelos kaTolikos-patriarqebi, Tb., 2000.<br />
16. saqarTvelos siZveleni, t. I, e. TayaiSvilis<br />
redaqtorobiT, tf., 1899.<br />
17. qarTuli samarTlis Zeglebi, III, saeklesio sakanonmdeblo<br />
Zeglebi (XI-XIXss.), teqstebi gamosca,<br />
SeniSvnebi da saZieblebi daurTo prof. i. doli-<br />
Zem, Tb., 1970.<br />
18. qarTuli samarTlis Zeglebi IV, sasamarTlo gan-<br />
Cinebani (XVI-XVIIIss.), teqstebi gamosca, SeniSvnebi<br />
da saZieblebi daurTo prof. i. doliZem, Tb., 1972.<br />
19. qronikebi da sxva masala saqarTvelos istoriisa<br />
da mwerlobisa, Sekrebili, qronologiurad<br />
dawyobili da axsnili T. Jordanias mier, w. III,<br />
(1700 w-dan XIX s-is 60-ian wlebamde), Tb., 1967.<br />
20. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Ad-502 (d)<br />
21. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Ad-506<br />
22. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Ad-1502-a (p)<br />
23. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Hd-2705<br />
24. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Hd-2792<br />
25. Д. П. Пурцеладзе, Грузинские церковные гуджари (грамоты),<br />
Тиф., 1881.<br />
411<br />
Maia Shaorshadze
Catholicos-Patriarch Kirile II (Tsitsishvili) and His<br />
Activity<br />
Kirile II (Tsitsishvili) was Catholicos-Patriarch of the<br />
eastern Georgia in 1737-1739. Before he became Catholicos-<br />
Patriarch Kirile was a Bishop of Samtavnoand Archbishop of<br />
Kartli.After his service asCatholicos-Patriarch of Georgia Kirile<br />
became Archbishop of Kartli again.<br />
Catholicos Kirile is mentioned in the document dated to February<br />
2, 1738. “The Book of Serf and Land Deed of Purchase” waspassed by<br />
Kirile Catholicos. It seems that after the death of Catholicos-Patriarch<br />
Besarion (Baratashvili-Orbelishvili) (1725-1737)Kirile became acting<br />
Catholicos, before Catholicos-Patriarch Domenti IV (Bagrationi) returned<br />
back in Georgia in 1739.<br />
There is a document dated to March 23, 1739 which is passes by<br />
Catholicos Kirile. This document is unknown for Babilina Lominadze or<br />
she might not mentioned it for unknown reasonsin her research. The<br />
document is not either mentioned in the collection “The Catholicos-<br />
Patriarchs of Georgia” published in 2000. Mentioning of Kirile II among<br />
the Catholicos-Patriarchs might strengthen the viewpoint thathe was<br />
Catholicos before 1739.<br />
There is one more document “The Book of Deed of<br />
Purchase Given to Archbishop Romanos by SologhashviliIese”<br />
preserved in the central archive and dated to 1739. The<br />
document is passed by Catholicos Kirile with a stamp.<br />
There is also “A Decree of Catholicos Kirile” dated nearly to<br />
1738-1739 which has a stamp with two words: Catholicos Kirile.<br />
“The Archbishop of Kartli Kirile” is often mentioned in the<br />
historical documents. Some moments of Kirile‟s activity when his is<br />
mentioned as Archbishop of Kartli are underscoredin the given work.<br />
Kirile is mentioned as Archbishop in the documents of following<br />
years: 1736, 1737, 1740, 1741, 1743, 1753, 1755, 1764, 1768, 1771 and<br />
etc.<br />
412
A document dated to 1755 is of special interest. According<br />
to this document king Teimuras II confiscated,took from<br />
Catholics a church and residence in Gory and gave it to<br />
Archbishop Kirile as his legal property. This document that is<br />
preserved in the Central Archive is not published and has not yet<br />
been in scientific circulation. Exactly the significance of this<br />
document is discussed in the given work.<br />
Catholics have a claim on today‟s cathedral of Gori even<br />
in this century that is totally groundless. There are some<br />
notifications about founding of this church. According to one of<br />
these notifications in the 17 th century Teimuras Igave Catholic<br />
missionaries permission and grace to build their church and a<br />
house for living on the place of a Georgian church destroyed by<br />
invaders.Such kind of decision was taken by king because<br />
Augustinian monks brought him the relics of his motherand<br />
queen, St. Ketevan. Catholics built there a church and named<br />
after St. Peter. In the following centuries the situation changed.<br />
In 1755 the church was delivered to the Orthodox Church of<br />
Georgia. The same situation is in 1802 that is proved by historical<br />
sources. After Georgia joined Russia from time to time<br />
Catholics were returning back the mentioned church. In 1845<br />
the church finallypassed into the ownership of the Church of<br />
Georgia.<br />
wyaroTmcodneoba<br />
Source Study<br />
413
esma mania<br />
afxazeTi qarTvel moRvaweTa epistoleebSi<br />
(XIX s. 80-iani _ XX s. 10-iani ww.)<br />
afxazeTis istoriis movlenebis rekonstruqciisTvis<br />
am regionidan gamogzavnil epistoleebs,<br />
rogorc specifikur wyaroebs, Seucvleli<br />
mniSvneloba aqvs. e. w. `pirveli kategoriis~ wyaroebi<br />
_ oficialuri dokumentacia, aqtebi, oqmebi,<br />
angariSebi, saqmiani mimowera qveyanaSi moqmedi<br />
biurokratiuli da msoflmxedvelobrivi wnexis<br />
gamo obieqturi realobis mxolod reglamentirebul<br />
formats asaxavs. es SezRuduloba ki<br />
yovelTvis eqceva socio-politikuri direqtivebis,<br />
diplomatiuri Sablonebis, fasadur-butaforiuli<br />
imijebis, biurokratiuli etiketis CarCoebSi.<br />
aseT pirobebSi informaciis obieqturobisa<br />
da miukerZoeblobis xarisxi, bunebrivia, SedarebiT<br />
dabalia. miT umetes, multikulturuli da<br />
multieTnikuri sazogadoebebiT dasaxlebul<br />
sazRvrispira regionebSi. epistoles, pirad mimoweras,<br />
rogorc sruliad gansxvavebuli tipis saistorio<br />
wyaros, specifikuri maxasiaTeblebi<br />
aqvs. epistoluri informacia, komunikaciis arasajaro<br />
meqanizmis gamo, gantvirTulia socialuri<br />
Sablonebisagan, ideologiuli Tu msoflmxedvelobrivi<br />
SezRudvebisgan da Seicavs ker-<br />
Zo, personificirebul tendenciebs, rac sazogadoebrivi<br />
azris dinamikis kvlevisTvis Seucvlel<br />
mniSvnelobas iZens.<br />
XIX saukunis 80-iani _ XX saukunis 10-iani<br />
wlebis afxazeTis istoria imperiuli, rusifika-<br />
414
toruli saeklesio politikis gamkacrebasa da<br />
marTlmadideblobis mniSvnelonad dasustebis<br />
periods emTxveva. es periodi gabriel episkoposis<br />
moRvaweobis Semdgom iwyeba da saqarTvelos<br />
eklesiis avtokefaliis aRdgeniT sruldeba. am<br />
periodis afxazeTis mravalmxriv saintereso istoriis<br />
Sesaxeb mniSvnelovan informacias gvawvdis<br />
xelnawerTa erovnul centrSi daculi epistoleebi.<br />
maT mniSvnelobasa da aqtualobaze<br />
mxolod adresat-adresantTa miTiTebac ki kmara.<br />
xelnawerTa erovnul centrSi inaxeba dekanoz<br />
daviT maWavarianisa da aleqsandre oqropiriZis,<br />
leonide da aleqsandre oqroporiZeebis, Tedo<br />
saxokiasa da iakob gogebaSvilis, petre Waraiasa<br />
da iakob gogebaSvilis, episkopos kirionisa da<br />
mRvdel ioseb CijavaZis, niko TavdgiriZisa da<br />
iakob gogebaSvilis mimowera, agreTve petre kon-<br />
WoSvilis mogonebani da ambrosi xelaias afxazeTSi<br />
warmoTqmul qadagebaTa Savi Canawerebi.<br />
sainteresoa, rom CamoTvlil pirTagan, saer-<br />
To raodenobis TiTqmis orimesamedi (11-idan 7)<br />
sasuliero moRvawea. es faqti ki am periodis afxazeTSi<br />
sasulieri pirebis aqtivobasa da mTavari<br />
eTno-politikuri problemebis sasuliero<br />
sivrceSi koncentraciaze miuTiTebs. rogorc<br />
mosalodneli iyo, TiToeuli es werili afxaze-<br />
Tidan aris mowerili adresatisadmi da, ZiriTadad,<br />
kerZo aRqma-SegrZnebebis doneze gauSualebel,<br />
emociur informacias Seicavs.<br />
is faqti, rom kerZo miwer-moweraSi adamians<br />
uCndeba survili, afxazeTSi arsebul sazogadoebriv-politikur<br />
sirTuleebze isaubros, es zemoT<br />
CamoTvlili moRvaweebis maRal socialur<br />
pasuxismgeblobaze miuTiTebs. aqedan gamomdina-<br />
415
e, es werilebi mizandasaxulobis TvalsazrisiT,<br />
SesaZloa, sam jgufad davyoT: 1. adresatTan<br />
saqmiani (oRond araoficialuri) reagirebisTvis<br />
gagzavnili, 2. procesebSi garkvevisa da piradi<br />
Sefasebebis gacvlisTvis gagzavnili 3. avtorebis<br />
nafiqr-namoqmedaris perifrazebis gadmosacemad<br />
gagzavnili epistoleebi.<br />
Tu CavTvliT, rom epistole specifikuri informaciis<br />
wyaroa, faqtebi, movlenebi, procesebi e.<br />
w. `fsiqologiuri gaxsnilobis~, personificirebuli<br />
prizmidan ganixileba. swored am faqtoridan<br />
gamomdinare, Cveni epistoleebis mravalferovan<br />
TematikaSi dominantur tendenciaTa ramdenime<br />
jgufi gamovyaviT:<br />
1. am mimoweris asaxvis pirvelxarisxovan<br />
jgufad unda movuTiToT am periodis afxazeTSi<br />
qristianobis formalizaciis, misi sekularicaziis,<br />
sulieri Sinaarsisgan daclis problema.<br />
1906wels episkoposi kirion II mRvdel ioseb CijavaZes<br />
swerda:<br />
`aqauri episkoposebi reviziazed rom mividodnen<br />
romelsame sazogadoebaSi, maSinve administracia<br />
da adgilobrivi Tavad-aznauroba sxva<br />
ceremoniaTa Soris Seagrovebdnen nebiT Tu ZaliT<br />
1000-2000 abxazs da episkoposis TanadaswrebiT<br />
mohnaTvlavdnen. amas didi wvaleba ar undoda,<br />
monaTvla Zaan sadaT xdeboda: xalxs Seagrovebdnen<br />
did-pataras wyalSi Serekamdnen da monaTlamdnen.<br />
amis Semdeg elvis siswrafiT mifrinamdnen<br />
depeSebi peterburgs, Tbiliss. CemTvisac<br />
surdaT es usaWiroesi nawili mimoxilvisa gaemarTad<br />
`aTasamde kacs moganaTlinebTo”, miTxres,<br />
magram am nair monaTlvazed uari ganvacxade<br />
da vurCie jer rigianad moemzadebinaT igini<br />
416
da mere, rodesac darwmundebodnen maT gulwrfel<br />
gadawyvetilebazed, moenaTlaT.~<br />
2. meore jgufad SegviZlia gamovyoT regionis<br />
eTnikuri struqturis amsaxveli variaciebi,<br />
misi gavlena arajansaRi sazogadoebrivi azris<br />
formirebasa da cnobiereba-miswrafebebis aramdgradobaze.<br />
rac yvelaze mniSvnelovania, eTnokoreqtulobis,<br />
rogorc eTnikuri konfliqtebis,<br />
prevenciis wyaros sakiTxze.<br />
regionis sazogadoebriv-politikuri viTarebis<br />
formirebis saqmeSi es moRvaweebi did mniSvnelobas<br />
aniWeben am regionSi mosaxle erebis<br />
eTnikur Tvisebebs da miswrafebebs. sakmaod Tamamad<br />
msjeloben xasiaTis im zedmetad loialur<br />
Tvisebebze, romelic zogjer sazianoc kia erisaTvis<br />
da romelsac xSirad farTo komunikaciebi<br />
da Tavsmoxveuli multieTnikuri garemo ganapirobebs.<br />
episkoposi kirion saZagliSvili Tavis mimowera-<br />
Si am sakiTxTan dakavSirebiT ase msjelobs:<br />
`saqarTvelom Zvel droSi didi Zala Sealia,<br />
rom Savi zRvis napirebzed qarTveli tomi<br />
ar amovardniliyo, ar gaedevnaT aqedan. did safrTxeSi<br />
Cavardeba aq qarTuli saqme, Tu, molodini<br />
gamarTlda da, rkinis gza aq gamoatares _ gaadvilebuli<br />
moZraobis SemweobiT am mxares moawydebian<br />
uriebi, somxebi, berZnebi, rusebi da maT<br />
megrelebi konkurencias ver gauweven.<br />
* * *<br />
`religiuri ryevis wyalobiT qristianoba aq<br />
ZvalrbilSi ver gasjdomiaT, ver qceula igi ma-<br />
Ral zneobis saWiroebaT _ afxazebis gulSi ver<br />
gaudgams mas fesvebi. zogi maTgani mxolod saxe-<br />
417
liT iTvlebian qristianebaT, namdvilad ki mahmadianobas<br />
aRiareben, radganac es sarwmunoeba<br />
ufro akmayofilebs maT moTxovnilebebs da zne-<br />
CveulebaTa. amasTan mahmadianoba ufro Seesabameba<br />
maT awindel Sexedulobas da dabal kulturas.~<br />
* * *<br />
`Zalian daqveiTebuli xalxia, _ mdidar bunebas<br />
eseni gauzarmacebia. megrelebi rom ar iyvnen<br />
abxazeTSi, eseni simSiliT daixocebian, radganac<br />
maT mamulebSi megrelebi muSaoben. mTeli<br />
afxazeTi megrelebiT aris samse. mRvdeli, diakoni,<br />
soflis mwerali, maswavlebeli, vaWari, mu-<br />
Saki _ sul megrelebi arian. zog soflebSi abxazebs<br />
Tvisi ena dahviwyebiaT, megrulad laparakoben<br />
da megrelebaT sTvlian Tavis Tavs. oCemCiris<br />
blaRoCinma d. marRaniam, romelic dabadebiT<br />
abxazia da qarTvelebs moyvrulad ar ucqeris,<br />
sTqva: `batono, rogorc evropaSi frangulia gavrcelebuli<br />
da miRebuli, ise Cvens afxazeTSi<br />
megruliao”. marTlac, afxazebis fTilebi didi<br />
xania rac daxsnilia. axlo momavali aq megrelebisaa,<br />
amaT darCebaT Savi zRvis napiri.~<br />
* * *<br />
`yvelazed gamWriaxni aReb-micemobaSi da meijaradarobaSi<br />
megrelebi arian da amitomac cota<br />
ar iyos kargi TvaliT ar uyureben maT. rom<br />
momavali aq megrelebs ekuTvniT, es eWvs gareSea.<br />
mxolod samwuxaro is aris, rom megrelebisagan<br />
aqamdin didi vaWari, romelsac evropiul yaidazed<br />
daeyenebinos aReb-micemoba, ar gamosula. me<br />
mgoni es Sedegia maTi xasiaTisa. didi saqmis<br />
dawyobas sidarbaisle unda da ara aCqarebuli<br />
xasiaTi. yovel SemTxvevaSi Savi zRvis napiri<br />
418
megrelebisaa, maT zarbaznebiT ver gasdevnian<br />
aqidan.~<br />
* * *<br />
`mlocvelebis umetesi nawili megrelebi<br />
arian xolme. davakvirdi megrelebis moqmedebas<br />
da makvirvebs maTi xasiaTi. ...eseni erTnairis<br />
gulsmodginebiT gaiZaxoden Zvelad `kirieleisons”,<br />
`ila ilahla mahmad rasullas” (lazebi,<br />
romlebic igive megrelebi arian), `ufalo Segviwyales”<br />
da exlac gaiZaxian `Rospodi pomiluis”.<br />
amaT rom mtkice xasiaTi hqoniyoT ucxo<br />
xalxTa axalSenebi aq fexs ver moikidebdnen.~<br />
regionis eTnikuri struqturebis aRweraSi<br />
xSirad gvxvdeba Semdegi kombinaciebi: `estonebi<br />
da megrelebi~, `moldavanebi, bulgarelebi da<br />
megrelebi~...<br />
1892 wels ki leonide oqropiriZe biZas _<br />
aleqsandre oqropiriZes sinanuliT swerda afxazeTSi<br />
misionerobis Sesaxeb: `sworeT mogaxsenoT,<br />
arximandrit ambrosis kai saqme mosvlia,<br />
afxazeTi rom CamourTmeviaT. mxolod TviT afxazeTisTvis<br />
ki, vfiqrob, es sasargeblo ar unda<br />
iyos. dReis amas iqiT mTel afxazeTSi SkolebSidac<br />
da ekklesiebSidac Setanili iqneba marto<br />
rusuli ena da qarTuli ki srulebiT gamoidevneba.<br />
erTi sityviT, axla ki mwams, rom afxazeTi<br />
srulebiT Camoacales saqarTvelos da piri aqnevines<br />
ruseTisken. exla yvelaferi gamoaSkaravda!~<br />
3. qarTuli enis gavrcelebis problema<br />
zemoT CamoTvlil moRvaweTa pirad werilebSi<br />
yvelaze meti msjeloba am problemis Sesaxeb<br />
aris. sainteresoa, rom saubari qarTul enasTan<br />
419
erTad, afxazeTSi eTnikuri enebis (megrulisa<br />
da afxazuris) SezRudvasac exeba.<br />
kirioni ase aRwers saqmis viTarebas: `arsad iseT<br />
Segnebul winaaRmdegobas ar uweven qarTuli<br />
enis gavrcelebas rogorc soxumSi: afxazuri ena<br />
Seadgina uvicma rusis mRvdlebma mxolod im mosazrebiT,<br />
rom Tu deda-enas eqna mniSvneloba rusuli<br />
anbanis SemweobiT Semdgar afxazur enas<br />
mivsceT upiratesobao. amnairi brZolaa yovelgan<br />
yoveli mxriT Cven winaaRmdeg da Cven ki vcdilobT<br />
Cvenve davabrkoloT Cveni saqme.~<br />
4. regionis kulturuli landSaftis (Mmoqvi,<br />
dranda, ilori, axali aToni, bedia...) rogorc saqarTvelosTan<br />
ideologiuri da saxelmwifoebrivi<br />
erTianobis winapirobis, samonasatro meurneobisa<br />
da samonastro infrastruqturis sakiTxebis<br />
aRwera.<br />
5. diplomatiuri da zomieri politikis gatarebis<br />
aucileblobis sakiTxi da strategiuli<br />
politikis dagegmvis auculebloba<br />
`gaadvilebuli moZraobis SemweobiT am mxares moawydebian<br />
uriebi, somxebi, berZnebi, rusebi da maT megrelebi<br />
konkurencias ver gauweven. Tu manamdis movaswariT<br />
aq qarTuli ekklesiis da skolis gaxsna, maSin<br />
ori Seupovari simagre qarTveli erovnebisa xelSi<br />
mainc gveqneba. cota meti fxa rom gamoiCinon aqaurelebma,<br />
maSin es dawesebulebani did samsaxurs gauweven<br />
qarTul saqmes.~<br />
* * *<br />
`mRvdeli t. joxTaberiZe gadmoviyvane guria-samegrelos<br />
eparxiidan da kapanaZis adgilzed skolebis<br />
meTvalyureT davniSne. qarTvel seminari-<br />
420
el mRvdlebs vamravleb, momaval eparxialur samarTvelos<br />
wevrebad gamomadgebian.~<br />
6. xmebisa da Worebis gavrcelebis meqanizmi,<br />
rogorc mizanmimarTuli politikis nawili;<br />
7. piradi damokidebulebebis, gancda-SegrZnebebis,<br />
SefasebiTi tendenciebis asaxva.<br />
TiTqmis 30 versis manZilze gaWimulia g.d. Serva-<br />
SiZes mamuli (gofmeistrisa). aTonis mTis axlo<br />
oc dRiurzed meti zvari aqvs, romelSic vazebi<br />
Cveneburad aris gaSenebuli _ sarebzed. roca mivuaxlovdi<br />
TviT monasters zarebis braxa-bruxs<br />
bolo aRara hqonda. aTonis monasterma ver moaxdina<br />
Cemzed iseTi STabeWdileba, rogorc warmodgena<br />
mqonda. metad azviadeben mlocvelebi da<br />
kalmosnebi axal aTons. marTalia, namuSevari<br />
bevria, magram imis meaTedic ar aris gakeTebuli,<br />
rasac amboben.<br />
* * *<br />
`aqamde miiRebdi aqedan gamogzavnil mcenareulobas,<br />
nakladnoic maSinve gamovagzavnine tarasis.<br />
aTi Ziri ornairi kviparosi iyo, xuTi Ziri<br />
baSmala (iaponiis vaSli) metad gemrieli nayofi<br />
aqvs, exla ayvavda aq baSmala da martSi nayofi<br />
mzaT iqneba, mand havis gamo erTi TviT gvian<br />
Semova. amis garda ramdenime Ziri yvavilisac<br />
aris boWkaSi xexilebTan erTad Cadebuli. meba-<br />
Rem kargad gaaxvia, Sehkra magra da imedia dauzianebels<br />
miiRebdi. Tu kidev dagWirdes rame SemomiTvale<br />
da sagazafxulod Sevanaxineb.~<br />
Tu am epistoleebis enobriv specifikas mivadevnebT<br />
Tvalyurs, Warbobs Txrobis TurmeobiTi<br />
manera, wina viTarebis amsaxveli formebi, sadac<br />
subieqtis roli, faqtobrivad, ukana planzea gadanacvlebuli.<br />
es ki mkiTxvelSi amZafrebs TiT-<br />
421
qmis gasaidumloebuli subieqtis amocnobiT mi-<br />
Rebul Tanagancdas da am fsiqologiuri mdgomareobiT<br />
martivad xdeba avtoris poziciis maRiarebeli.<br />
samwuxaro isaa, rom am epistoleebSi asaxuli<br />
problemebi TiTqmis ucvlelad meordeba saukunis<br />
bolosac da gakveTilis funqcias ver iTavsebs<br />
istoria. garda amisa, moRvaweebis sazogadod<br />
cnobil `legitimur imijTan~ erTad, TvalsaCino<br />
xdeba maTi Sinagani konfliqtebisa da samoqalaqo<br />
disharmoniis gamomwvevi mizezebi. yvela<br />
es faqtori im urTierTsawinaaRmdego, urTierTgamomricxavi<br />
da SeuTavsebeli viTarebebis<br />
kvlevisTvisaa aucilebeli, riTac im periodis<br />
afxazeTi imarTeboda.N<br />
422<br />
Esma Mania<br />
Abkhazia in the Epistles of the Public Figures of<br />
Georgia<br />
(From the 1880es till the1910es)
Epistle, personal correspondence,as an absolutely different type of<br />
historical source,has a specific peculiarities. Information of the epistle,<br />
because of its private mechanism of communication, is free from social<br />
stencils, ideological or outlook restrictions and contains private,<br />
personified tendencies - the inevitable value for the study of public<br />
opinion dynamics.<br />
The epistles that are preserved at National Centre of Manuscripts<br />
give us significant information to study many - sided interesting history of<br />
those days Abkhazia. Even the names to whom these letters belong tell us<br />
how interesting and topical they are. The correspondence of archpriest<br />
David Machavariani and Alexander Okropiridze, Leonide and<br />
Aleksandre Okropiridzes, Tedo Sakhokia and Iakob Gogebashvili, Petre<br />
Charaia and Iakob Gogebashvili is preserved at National Centre of<br />
Manuscripts. The memoirs of Petre Konchoshvili and rough copyof<br />
Ambrosi Khelaia‟s sermons in Abkhaziaare also preserved at National<br />
Centre of Manuscripts.<br />
Epistle is a source of specific information. Facts, eventsand process<br />
of so called “psychological openness” are discussed from the personal<br />
prism. Because of this among the various themes of our epistles we can<br />
distinguish some groups of dominating tendencies:<br />
1. The problem offormalization, secularization of Christianity,<br />
losing of its spiritual meaning and sense.<br />
2. Variations reflecting ethnical structure in the region,their<br />
influence on the formation of the unhealthy public opinion and instable<br />
mentality and aspiration. The most important that is underscored in the<br />
epistles is ethnocorrectnessas the main source of preventing ethnic<br />
conflicts.<br />
3. The problem of spreading of Georgian language.<br />
4. Description of the problems of theregion cultural<br />
landscape (Mokvi, Dranda, Ilori, Akhali Atoni, Bedia…) as the<br />
precondition of the ideological and statehood unity of Georgia,<br />
monastery economy and infrastructure.<br />
423
5. The problem of carrying on inevitably diplomatic,<br />
moderated policy; inevitability of planning strategic policy.<br />
6. The mechanism of spreading rumors as the part of the<br />
purposeful policy.<br />
7. Reflection of personal attitudes, feelings, evaluation<br />
tendencies.<br />
miTologia<br />
Mythology<br />
424<br />
nana baxsoliani
MfrigielTa mefe midasi<br />
(miTi da realoba)<br />
sinamdviles, romelSic adamiani cxovrobda,<br />
yvelafers, rasac is akeTebda, miTosur xanaSi<br />
Seqmnili modelebi gansazRvravda [1, 161]<br />
m. mamardaSvili werda, rom miTi pirvel rig-<br />
Si iyo xsovna warsulisa, warsulSi momxdari<br />
zogadi da ara konkretuli movlenebisa. miTi yovelTvis<br />
warsulze iyo orientirebuli da warsulis<br />
udidesi mniSvnelobis CvenebiT axerxebda<br />
sociumSi moqmedi socialuri da kulturuli<br />
normebis mowesrigebas. miTi yovelTvis asaxavda<br />
im `WeSmarit” movlenebs, romlebic dRes transcendentul<br />
samyaros SeiZleba mivakuTvnoT. swored<br />
es samyaro iyo miTisTvis im umaRlesi Rirebulebebis<br />
matarebeli, romelsac adamianebs zewinaprebi<br />
aswavlidnen da aziarebdnen [1, 162].<br />
miTi kvleva-Ziebis da axsnis sagania. dRes<br />
arqeologia nivTieri sabuTebiT amagrebs miTebis<br />
samyaros.<br />
winamdebare naSromi frigiis mefe midass<br />
exeba. Mmas ZvelberZnul miTologiasa da mwerlobaSi<br />
gansakuTrebuli adgili ukavia.<br />
herodotes (Zv. w. V s.) mowmobiT, midasi gordiosisa<br />
da kibeles Ze, simdidriTa da viris yurebiT<br />
cnobili frigiis mefea. brigebis mefis<br />
Svilma Tavisi xalxi makedoniidan aziis im mxareSi<br />
Caiyvana, romelsac Semdeg `frigia” ewoda<br />
[2, 532].<br />
425
ciceronis Tanaxmad, rodesac midasi jer kidev<br />
bavSvi iyo, WianWvelebma pirSi puris marcvali<br />
Caudes, niSnad imisa, rom odesme didi simdidris<br />
mflobeli gaxdeboda. savaraudod, miTis<br />
es varianti mcire aziis oqros sabadoebze ber-<br />
Znebis warmodgenebs ukavSirdeba. MmiTebSi midasi<br />
zogjer dionisesTan da silenosTan erTad figurirebs.<br />
aristoteles mowmobiT, midasi brZen silenoss<br />
ekiTxeba, Tu ra aris adamianis uzenaesi<br />
bedniereba. silenosis pasuxi pesimisturia. igi<br />
antikuri xanis “nugeSis filosofias” daedo safuZvlad,<br />
romelic gvamcnobs: `umaRlesi bedniereba<br />
isaa, rom kaci ar daibados da Tu daibada,<br />
male mokvdeso” [3, 357-358].<br />
Mmefis mier silenosis Sepyrobis motivi Zvelia.<br />
igi e. w. `berlinur fialazea” asaxuli. Ffiala<br />
Zv. w. VI s-iT TariRdeba, rac imas niSnavs,<br />
rom Zveli berZnuli larnakwera midasis personaJs<br />
gacilebiT ufro adre icnobda, vidre ZvelberZnuli<br />
mwerloba [4, 22.2; 5, 69].<br />
varaudoben, rom miTiuri midasi istoriuli<br />
midas II-is, gordiosis Zis pirvelwinapari iyo.<br />
asuruli werilobiTi wyaroebis mowmobiT, midas<br />
426
II frigiaSi Zv. w. VIII saukunis bolosa da VII saukunis<br />
dasawyisSi mefobda [6, 147].<br />
jer kidev 1957 wels pensilvaniis universitetis<br />
muzeumis arqeologTa jgufma gordionSi<br />
(dRev. iasi-huiuqi) mdinare sakariis platoze<br />
yorRani gaTxara, romelic samecniero literaturaSi<br />
midasis yorRanis saxeliTaa cnobili.<br />
igi Zv. w. VIII-VII saukuneebiT TariRdeba. masSi<br />
moTavsebul xis kameraSi dakrZalvis inhumaciuri<br />
wesi dadasturda. xis sarecelze mamakacis Con-<br />
Cxi aRmoCnda. misi simaRle 1. 59 sm. iqneboda, asaki<br />
daaxloebiT 60-65 wliT ganisazRvra. Mmicvalebuls<br />
xelebi sxeulis gaswvriv hqonda moTavsebuli,<br />
fexebi – gaWimuli, xolo Tavi aRmosavleTisken<br />
orientirebuli. iqve 350 cali brinjaos<br />
WurWeli, sami cali rkinis sadgami, xis aveji<br />
da mcire raodenobis Tixis WurWeli gamovlinda<br />
[7, 255-264]. r. iangis mosazrebiT, samarxi frigiis<br />
cnobil mefe midass ekuTvnoda. Eevsebiosis Tanaxmad,<br />
mefe midasi frigias daaxloebiT Zv. w.<br />
738-696 ww. marTavda, rasac asuruli lursmuli<br />
warwerebic adasturebs. Mamave TariRze, mcire<br />
gansxvavebiT, iulius afrikanusic miuTiTebda [6,<br />
166]. midasis mefoba kimerielTa mier misi qalaqis<br />
ganadgurebiT damTavrda. Mmefem sicocxle<br />
TviTmkvlelobiT daasrula (man xarebi daakvlevina<br />
da maTi sisxli Sesva). r. iangis mosazrebiT,<br />
am Semosevis Semdeg frigielebs aRar SeeZloT<br />
mdidruli samarxis, miT umetes didi yorRanis<br />
ageba (misi simaRle gaTxrisas 53 m. iyo, savaraudod,<br />
Tavdapirvelad igi 80 m-is unda yofiliyo).<br />
Mmidass gordiosis STamomavlad miiCneven. varaudoben,<br />
rom man mamis samarxi daikava [8, 159, 161].<br />
427
1974 wels k. devrisi saTaveSi Caudga gordionis<br />
arqeologiur eqspedicias. Mmisi mosazrebiT,<br />
kimerielebma frigia verc aiRes da verc daimorCiles,<br />
magram, raki yirimisken mimavali gza<br />
frigiaze gadioda, am qveyanas garkveuli problemebi<br />
Seeqmna. Zv. w. VII saukunis manZilze frigia<br />
damoukidebeli rCeboda, vidre mas lidia Zv.<br />
w. VI s-Si daipyrobda.<br />
1988 w. ankaris universitetis paleoanTropologiis<br />
ganyofilebaSi midasis Tavis qalaze da<br />
ConCxze aRdgeniTi samuSao Catarda. igi gamagrebul<br />
iqna 3%-iani akrilod B72 5%-iani koncentratebiT<br />
80%-ian xsnarSi, romelSic 20% aceton/etanoli<br />
Sedioda, raTa aorTqleba Seferxebuliyo.<br />
Tavis qalis gamagrebis Semdeg, qveda<br />
ybisa da Tavis qalisagan sxmuli gakeTda. Tavis<br />
qalis rekonstruqciisaTvis Zvlis sxva narCenebic<br />
iqna gamoyenebuli. Tavis qalis marjvena mxares<br />
dazianebuli adgili Tixis firfitebiT Seivso.<br />
firfitebi kansa da Zvals Soris arsebul<br />
sisqes, cxviris formasa da saxis agebulebas<br />
azusteben. saxe savaraudod, dakunTuli da mogrZo<br />
unda yofiliyo. yba substanciuri (masiuri),<br />
kefa grZeli. Tavis qalis restavraciis samuSao-<br />
Si manCesteris universitetis samedicino skolac<br />
CaerTo [8,160].<br />
Catarebuli samuSao midasis garegnobaze<br />
sakmaod STambeWdav warmodgenas gviqmnis. irkveva,<br />
rom cxviris zurgis forma zemodan marTkuTxaa,<br />
piris sigane TvalTa Sua manZilis tolia. Mmetad<br />
idiosinkretulia qveda tuCi, romelic gareTaa<br />
gadmoweuli. yvelaze mniSvnelovani isaa, rom Tavis<br />
qalis rekonstruqciidan 7 Tvis Semdeg yuris<br />
kideze Tma amovida [8, 161].<br />
428
Aam kraniologiuri masaliT dainteresebulma<br />
iv. javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis<br />
institutis anTropologiis ganyofilebis gamges<br />
l. biTaZes mivmarTe . CvenTvis xelmisawvdomi<br />
mxolod skulpturulad rekonstruirebuli da<br />
or proeqciaSi warmodgenili Tavis qalis sura-<br />
Tebi iyo. Aamis safuZvelze man Semdegi daskvna<br />
warmoadgina: Tavis qalis reliefi xorkliani ar<br />
Cans. igi mkveTrad gamoxatulia; dvrilisebri<br />
morCi saSualo zomisaa, yvrimalTSua diametri<br />
didi, warbzeda are sustad gamoxatuli. Sublis<br />
diametri didi. Tvalbudis gareTa konturi ufro<br />
momrgvalebulia, vidre kuTxovani. Sublis Zvlis<br />
qicvi da qalasarqveli daqanebuliQ(gansakuTrebiT<br />
mkveTrad kefis Zvlis areSi). qveda ybaze<br />
kbilebi ar dasturdeba. midass saReWi kbilebi<br />
sicocxleSive hqonia dakarguli. Mmxolod ori<br />
kbiliRaa SemorCenili. gansakuTrebiT aRsaniSnavia<br />
cxviris unagiri, romelic ganieri (dakrionuli<br />
qorda) da dabali (dakrionuli simaRle)<br />
Cans; cxviri saSualo siganisa da simaRlisaa: zeda<br />
tuCi maRali da Txeli. Tavis qala profilis<br />
Wrilidan mezokranulia, Tavis qalas forma zemodan<br />
xuTkuTxovani (Pentagonorales).<br />
amjerad, mefe midasis Sesaxeb arsebuli<br />
ZvelberZnuli werilobiTi wyaroebidan im miTze<br />
gavamaxvilebT yuradRebas, romelic apolonis<br />
mier viris yurebiT midasis `damSvenebis” ambavs<br />
gadmogvcems. Cveni mizania, am miTisa da midasis<br />
Tavis qalis rekonstruqciis Sedegad miRebuli<br />
qalbaton l. biTaZes uRrmes madlobas movaxsenebT naSromis<br />
guldasmiT gacnobisa da gaweuli konsultaciebis-<br />
Tvis.<br />
429
Sedegebis SedarebiTi analizis safuZvelze miTisa<br />
da realobis urTierTmimarTeba warmovaCinoT.<br />
CvenTvis saintereso miTi Zv. w. V saukuniT TariRdeba.<br />
igi, SesaZloa, totemistur, an kosmogoniuri<br />
kategoriis anTropogenur qvekategorias<br />
mivakuTvnoT. MmiTis Sinaarsi aseTia: midasi apolonisa<br />
da panis (sxva variantiT, marsiasis) musikaluri<br />
paeqrobis msajuli yofila. pirveloba<br />
man pans arguna. sxva versiiT, msajuli mTis<br />
RvTaeba tmolosi iyo, xolo mefe midasma panis<br />
gamarjveba mxolod daadastura. Gganrisxebulma<br />
apolonma igi umecrebisaTvis viris yurebiT `daajildova”.<br />
Nnakli rom daefara, midasi yurebs<br />
maRali frigiuli qudis qveS malavda, rasac misi<br />
dalaqi didi xnis manZilze saidumlod inaxavda.<br />
sabolood, dalaqisaTvis saidumlos Senaxva<br />
Zneli asatani Seiqmna. miTis mixedviT, man<br />
qalaqgareT ormo amoTxara da Sig CasZaxa: “mefe<br />
midass viris yurebi aqvso!”. dalaqma ormos miwa<br />
miayara. im adgilas lerwami amovida. mas `damarxuli”<br />
saidumlo amohyva da qveyanas amcno. ramdenjerac<br />
niavi lerwams Searxevda, imdenjer gaismoda:<br />
`mefe midass viris yurebi hqoniao!” [9,<br />
265-268]. sxva versiiT, mwyemsma lerwmisagan salamuri<br />
gamoTala, romliTac musikaluri hangebis<br />
nacvlad midasisaTvis saidumlo informacia gaJ-<br />
Rerda.<br />
viris yurebTan midasis mimarTebis TvalsazrisiT,<br />
sxva monacemebicaa gasaTvaliswinebeli.<br />
kerZod ki, is, rom frigiaSi dionises kultis<br />
damkvidreba midass ukavSirdeba. sayuradRebo<br />
isaa, rom dionises kultisadmi miZRvnil ritual-<br />
Si virs gansakuTrebuli funqcia ekisreboda. ufro<br />
metic, am ritualis amsaxvel ZvelberZnul mo-<br />
430
xatul keramikul WurWlebze (londoni, vatikani)<br />
midasi, rogorc ritualis erT-erTi mTavari moqmedi<br />
piri, viris yurebiTaa gamosaxuli. aranakleb<br />
sainteresoa isic, rom midasis samefo kverTxs,<br />
iseve rogorc, egviptis panTeonis erT-erTi RvTaebis<br />
setis kverTxs, viris yurebi `amSvenebda” .<br />
Tu yovelive zemoaRniSnuls erTobliobaSi<br />
gaviazrebT, im savaraudo daskvnamde mivalT, rom<br />
midasis yurebis Temisadmi miZRvnili ZvelberZnuli<br />
miTologiuri siuJetebi, romelTac xelovnebis<br />
Zeglebzec hpoves asaxva, frigielTa mefis<br />
yurebis anomaliasTan unda yofiliyo dakavSirebuli.<br />
gamoricxuli ar aris, rom, rogorc amas<br />
manCesteris universitetis cnobili genetikosi<br />
r. vudi aRniSnavda, saqme exebodes e. w. `darvinis<br />
xorkls”, romelic xSirad `banjgvlian fiWvTanaa”<br />
identificirebuli [10, 52-61].<br />
vfiqrobT, swored es unda yofiliyo midasis<br />
saidumlo, romelic misma dalaqma uneburad gasca.<br />
miTi da realoba SeerTda.<br />
D<br />
wyaroebi da literatura<br />
<br />
aqve davsZenT, rom virisyurebiani midasis gamosaxulebas<br />
nikoloz pusenis mier Seqmnil xelovnebis nimuSzec vxvdebiT<br />
da r. Strausis operaSic, romelic midass eZRvneba.<br />
431
1. xidaSeli m., rituali da simbolo arqaul<br />
kulturaSi, Tbilisi, 2005. iqve ix. miTiTeba<br />
specialur literaturaze.<br />
2. herodote, `istoria”, berZnulidan Targmna,<br />
winasityvaoba da saZiebeli daurTo T. yaux-<br />
CiSvilma, Tb., 1976.<br />
3. Мифологический словарь, Москва, 1990.<br />
4. Beazly J. D., Attic Red-Figure Vase-Painters, Oxford, 1963.<br />
5. Richter G. M. A., The Furniture of the Greeks, Etruscans<br />
and Romans, London, 1966.<br />
6. xazaraZe n., saqarTvelos Zveli istoriis eTnopolitikuri<br />
problemebi, Tb., 1984.<br />
7. xazaraZe n., gordionis yorRanuli samarxebi,<br />
kavkasiur-axloaRmosavluri krebuli, II, Tb.,<br />
1962.<br />
8. Prag A. J. N. W., Reconstructing King Midas: A first report,<br />
AS,vol XXXIX, London-Ankara, 1989.<br />
9. publius ovidius nazoni, metamorfozebi, redaqcia,<br />
Sesavali sityva da komentarebi ak.<br />
uruSaZis, Tb., 1980.<br />
10. Gerasimow M. M., The Face Finder, London, 1977.<br />
Nana Bakhsoliani<br />
432
The Phrygian King Midas<br />
Myth and reality<br />
The aim of the work is old Greek myth about Midas ears<br />
and Midas skeleton reconstruction on the base of collaboration<br />
of myth and reality. According to the analyze and co-direction<br />
the author came to this conclusion that old Greek sketches<br />
dedicated to Midas ears , which found the reflection in art‟s<br />
works, it is not exception, according to the Manchester<br />
University‟s outstanding genetic R.Wood‟s notion, that the<br />
matter was in “Darvin‟s strolls”, which was identified to the “<br />
pine”. From the point of view of the author, exactly that fact<br />
would be the secret, which was opened by his hairdresser. The<br />
myth and reality were united.<br />
polemika<br />
Polemics<br />
433
daviT merkvilaZe<br />
ras gvTavazobs sergei markovi da<br />
saqarTvelos ruseTTan `SeerTebis~ sakiTxi<br />
2010 wlis zafxulSi internetgamomcemloba<br />
Накануне.RU-m gamoaqveyna iterviu s. markovTan,<br />
romelic cdilobs daamtkicos, aqaoda qarTvelebi<br />
istoriis falsifikacias eweviano. aRsaniSnavia,<br />
rom igi ruseTis federaciis prezidentTan<br />
arsebuli `ruseTis interesebis sazianod istoriis<br />
falsifikaciis mcdelobebis xelisSemSleli<br />
komisiis~ wevria (TavisTavad sagulisxmoa,<br />
rom kremlSi aseTi komiasiac ki moqmedebs). amgvarad,<br />
`istoriis gamyalbeblebTan~ brZola mis<br />
pirdapir movaleobas warmoadgens. vnaxoT, rogor<br />
arTmevs Tavs am saqmes batoni markovi.<br />
publikaciis saTaurSi gamotanili markovis<br />
sityvebi: `xelisufleba rom SeinarCunon, saqar-<br />
Tvelos amJamindeli xelmZRvanelebi iZulebulni<br />
arian damalon simarTle~ imTaviTve naTels<br />
xdis, rom rusi politologis samizned kidev er-<br />
Txel iqca saqarTvelo (da ara mxolod saqar-<br />
Tvelos xelisufleba, rogorc amas xSirad cdiloben<br />
warmoaCinon aq Tu ruseTSi). rogorc Semdeg<br />
aSkaravdeba, es `simarTle~ ruseT-saqarTvelos<br />
urTierTobis istorias exeba, romelsac saakaSvili<br />
Turme qarTvelebs umalavs, rameTu misi<br />
moTxovniT apireben `qarTveli moswavleebis da-<br />
Sinebas sabWoTa da rusuli okupaciiT~. saqme<br />
exeba amJamad Seqmnis procesSi myof saxelmZRvanelos<br />
_ `saqarTvelo-ruseTis urTierToba XIX-<br />
434
XXI saukuneebSi~. dros ar davkargav, vamtkico,<br />
Tu ramdenad absurdulia gancxadeba, rom saqar-<br />
Tvelos xelisuflebas Tavis gadasarCenad Turme<br />
aRaraferi darCenia, garda `istoriul simar-<br />
TlesTan brZolisa~. anda ra saWiroa brZola,<br />
roca arc dasamali gvaqvs qarTvelebs rame da<br />
arc vinmesTan Tavis samarTlebeli. istoriul<br />
simarTles am mxriv Tu rame SeuZlia, esaa jiutad<br />
amxilos veragi rusuli imperialisturi<br />
zraxvebi mTeli misi farTo samezoblos (da ara<br />
mxolod kavkasiis) mimarT. rac Seexeba rusuli<br />
agresia-okupaciiT qarTveli moswavleebis daSinebas,<br />
ruseTis armiam kremlis brZanebiT, uaxlesi<br />
samxedro teqnikis gamoyenebiTa da samxedro<br />
aviaciis mier qarTuli qalaqebisa da soflebis<br />
dabombviT, ori wlis win am saqmes ukve didi<br />
warmatebiT gaarTva Tavi. sxvaTa Soris, dRes<br />
esec istoriaa, uaxlesi istoria, romelic qar-<br />
Tvelma moswavleebma sakuTari TvaliT ixiles,<br />
bevrma maTganma ki sakuTar Tavzec iwvnia rusuli<br />
agresiis mTeli saSineleba. es maT mexsierebaSi<br />
ukve samaradJamodaa aRbeWdili. amitom markovma<br />
da misnairebma kremlSi unda icodnen, rom<br />
saqarTvelos momaval Taobas sakuTari qmedebebiT<br />
Tavad SeaZules Tavic da ruseTic da axla<br />
Cven, rusebmac da qarTvelebmac erTad unda vizrunoT<br />
am damokidebulebis Sesacvlelad.<br />
magram ai, ras gvTavazobs batoni markovi<br />
xalxTa Soris SuRlis Tavidan asacileblad.<br />
rogorc Cans, mas Zalian kargad esmis am mimar-<br />
TulebiT istoriisa da istorikosebis mniSvneloba.<br />
amitom aseTi ram moifiqra: unda davweroT<br />
ori istoria. erTi maTgani unda iyos Cveulebrivi<br />
sqeltaniani istoriuli gamokvlevebi, Sesaba-<br />
435
misi samecniero aparatiT, sadac SesaZlebeli iqneba<br />
yvela Temaze pirdapiri saubari, magram `es<br />
unda iyos Caketili profesiul sazogadoebaSi<br />
da sazogadoebriv azrze ar unda zemoqmedebdes~.<br />
calke unda Seiqmnas meore istoria, romelic iqneba<br />
gaTvaliswinebuli farTo sazogadoebisaTvis,<br />
masisaTvis _ e.w. `sazogadoebrivi istoria~.<br />
swored am meore istoriis Sesabamisad unda iwerebodes<br />
saxelmZRvaneloebi, popularuli literatura,<br />
xdebodes filmebis gadaReba. aseTi istoria<br />
unda moxvdes masmediasa da teleprogramebSi<br />
da a.S.<br />
cxadia, pirveli es aris namdvili istoria,<br />
romelic mxolod profesionali istorikosebisaTvis<br />
unda iyos cnobili. xolo meore, esaa<br />
natyuari istoria, sagangebod rigiTi, sxva danarCeni<br />
adamianebisaTvis dawerili, yalbi sazogadoebrivi<br />
azris Sesaqmnelad, anu sazogadoebis<br />
SecdomaSi Sesayvanad da maTTvis sakuTar warsulze<br />
mcdari warmodgenis Sesaqmnelad.<br />
raSi dasWirda markovs am ori istoriis Teoriaze<br />
alaparakeba Cans, man kargad uwyis, ruseTs<br />
evropisa da aziis mravali xalxis winaSe<br />
uamravi danaSauli rom aqvs Cadenili bolo orisami<br />
saukunis manZilze. amitom mas aranairad ar<br />
aZlevs xels, es istoriuli faqtebi Tu Sefasebebi<br />
Cveulebriv adamianTaTvis xelmisawvdomi da<br />
sajaro gaxdes. ruseTis `Seulaxav avtoritets~<br />
gafrTxileba xom unda. momavalSi vin icis, kidev<br />
raSi da vis gasabriyveblad dasWirdebaT misi gamoyeneba.<br />
amitomac gvikrZalavs batoni markovi<br />
profesional istorikosebs, misive sityvebiT,<br />
`televizorSi SeZromas~ da `Cveni ideebiT xalxis<br />
aforiaqebas~. mas ar surs xalxma simarTle<br />
436
Seityos ruseTis `samarTlianobisa~ da imis Sesaxeb,<br />
Tu rogor `ixsna ruseTma saqarTvelo fizikuri<br />
ganadgurebisagan~ (Tumca unda vaRiaroT,<br />
`markovis Teoria~ garkveul `progresul elementebsac~<br />
Seicavs, rameTu profesional istorikosebs<br />
mainc gvaniWebs `akademiur Tavisuflebas~,<br />
rac niSnavs istoriul WeSmaritebaze Tavisuflad<br />
weras (Tundac danarCenTagan dafarulad),<br />
maSin roca sabWoTa kavSiris xanaSi yvela doneze<br />
iseTi simarTlis Tqma, romelic `mSobliur<br />
komunistur partias~ ar surda, kategoriulad<br />
ikrZaleboda da sastikad isjeboda. raRa dagvrCenia,<br />
madlobas movaxsenebT moskovel `kolegas~<br />
qarTveli istorikosebis winaSe am `didsulovani<br />
daTmobisa da uflebebis gafarToebisaTvis~.<br />
cxadze cxadia, markovi istoriis falsifikacias<br />
rom gvsayvedurobs, Tavad mogviwodebs istoriis<br />
gayalbebisaken. amitom aris, rom brals<br />
gvdebs e.w. sazogadoebrivi (e.i. xalxisaTvis gankuTvnili)<br />
istoriisadmi `nacionalur midgomaSi~.<br />
anu CvenTan Turme istoriis gamoyenebiT xalxTa<br />
Soris siZulvilis gaRvivebas ewyoba xeli, ramac<br />
TiTqos `axalgazrda qarTuli saxelmwifoebrioba<br />
CaiTria ramdenime omSi afxazebTan da oseb-<br />
Tan da ruseTTan konfliqtSic ki~. arada mtkicebas<br />
ar saWiroebs, rom swored kremlis pirdapiri<br />
miTiTebebiTa da SekveTiT, swored istoriis<br />
damaxinjebis aqtiuri gamoyenebiT xdeboda da<br />
xdeba afxazebsa da osebSi antiqarTuli da separatistuli<br />
ganwyobilebebis xelovnurad gaRviveba,<br />
ris saboloo mizansac qarTuli damoukidebeli<br />
saxelmwifos Seqmnisa da misi rusuli orbitidan<br />
TavdaRwevis dauSvebloba warmoadgenda.<br />
437
kremlis es politika dRemde grZeldeba da savalalo<br />
Sedegebic (maT Soris Tavad afxazebisa<br />
da osebisTvis) Tvalwin gvidevs. xalxTa Soris<br />
siZulvilsac mTeli mondomebiT aCaReben, raTa<br />
Semdeg maT Soris momrigeblad mogvevlinon da<br />
msoflios aCvenon, xom xedavT `rusis xiStebis~<br />
gareSe regionSi mSvidoba rom SeuZlebeliao. am<br />
sakiTxze msjeloba Cveni mizandasaxulobis farglebs<br />
scildeba. davZen mxolod, rom kremlis es<br />
xrikebi visTvis rogor, magram, ai, batoni markovisTvis<br />
ki SesaniSnavad aris cnobili. mas rom<br />
hkiTxoT, `iranTan da TurqeTTan waCxubebaRa<br />
dagvrCenia mxolod da keTili mezoblebi aRar<br />
darCeba saqarTvelos~. SeiZleba esec Zalian gindodeT<br />
mand, batonebo, magram amis imedi nu geqnebaT.<br />
ise ki niSandoblivi SeniSvnaa. sanam ruse-<br />
Ti Cvens samSoblos waepotineboda, didi xnis<br />
manZilze swored am saxelmwifoebidan wamosuli<br />
agresiis mogerieba uwevdaT Cvens winaprebs. amis<br />
amsaxvel mraval mZime furcels Seicavs saqar-<br />
Tvelos maTTan urTierTobis istoria. magram<br />
arc erT maTgans arasdros mouTxovia Cvengan istoriis<br />
`gadakeTeba~ da miuxedavad imisa, rom<br />
Zvel seljukianTa da osmalebisa Tu sparsel-yizilbaSTa<br />
mier saqarTvelos mimarT Cadenil<br />
codvebis Sesaxeb qarTuli saxelmZRvaneloebi<br />
daufaravad mogviTxroben, es xels ar gviSlis,<br />
sruliad Tanamedrove epoqaSi axali, megobrulpartnioruli<br />
urTierToba davamyaroT erTmaneT-<br />
Tan saxelmwifo doneze. es imitom, rom TurqeTma<br />
da iranma saqarTvelos mimarT imperiuli ambiciebi<br />
didi xania daiviwyes. aiReT magaliTi maTgan<br />
Tqvenc, Crdiloelo mezoblebo, pativi eciT saqarTvelos<br />
suverenitetsa da teritoriul mTli-<br />
438
anobas da dRes Cvens saxelmwifoebs Soris ke-<br />
Tilmezoblur urTierTobas Tundac guSin er-<br />
TmaneTis daRvrili sisxli win aRar gadaeRobeba.<br />
es aris gamosavali viTarebis gamosworebisaTvis<br />
da ara saqarTveloSi xelisuflebis Secvlis<br />
Tqveneburi arafris momcemi `aqtiuri lodini~.<br />
markovi ara marto yalbi istoriis saxelmZRvaneloebis<br />
daweras mogviwodebs, saamisod sagangebo<br />
direqtivebic aqvs gamzadebuli. is moiTxovs,<br />
rom saxelmZRvaneloSi aRniSnuli unda<br />
iyos ramdenime `faqti~. mkiTxveli srulad rom<br />
gaerkves, ras iTxovs markovi Cvengan, es `faqtebi~<br />
qvemoT mogvyavs avtoriseuli stilis dacviT:<br />
1. saqarTvelo Sevida ruseTSi nebayoflobiT,<br />
mravalricxovani Txovnebis Sedegad.<br />
2. ruseTis maSindelma xelmZRvanelobam mkacrad<br />
ver SeinarCuna xelSekrulebis pirobebi.<br />
igi wavida qarTuli saxelmwifoebriobis<br />
srul demontaJze da miiRo igi guberniis<br />
uflebiT.<br />
3. saqarTvelos arasdros uarsebia im saxiT,<br />
ra saxiTac arsebobda igi sabWoTa kavSiris<br />
SemadgenlobaSi. saerTod, erTiani saqarTvelo,<br />
rogorc aseTi, ruseTs gareT arc arsebula,<br />
arc ruseTis nawilad gaxdomamde da<br />
arc mis Semdeg.<br />
pirvel rigSi unda aRiniSnos, rom bunebaSi<br />
(istoriaSi) ar arsebobs saqarTvelodan gagzavnili<br />
arc erTi mimarTva ruseTis Semadgenloba-<br />
Si Sesvlis TxovniT. es `mravalricxovani Txovnebi~<br />
mxolod rusuli imperiuli fantaziis nayofia,<br />
romelic iseTive ukideganoa, rogorc Tavad<br />
rusuli imperia misi Zlierebis zenitSi yof-<br />
439
nisas. xelSekruleba, romelsac markovi axsenebs<br />
(Tumca ki ar Tu ver asaxelebs) da romelic ruseTs<br />
bolomde ver daucavs, SevaxsenebT mas, rom<br />
ybadaRebuli georgievskis traqtatia. verafers<br />
vityviT, wakiTxuli aqvs Tu ara misi muxlebi,<br />
magram faqti ki isaa, rom qarTl-kaxeTis samefo<br />
am xelSekrulebis ZaliT nebayoflobiT Sedioda<br />
ruseTis mfarvelobaSi (da ara SemadgenlobaSi!)<br />
Tavisi sruli saxelmwifoebrivi atributikis SenarCunebisa<br />
da bolomde bagrationTa dinastiis<br />
samefos saTaveSi darCenis pirobiT. ruseTma ki<br />
araTu `bolomde ver daicva~ xelSekrulebis pirobebi,<br />
misi arc erTi punqti Segnebulad ar Seasrula.<br />
isargebla ra erekle II-is sruli ndobiT,<br />
veragulad, motyuebiT, erTi xelis dakvriT<br />
bolo mouRo mis mfarvelobas mindobil<br />
qarTl-kaxeTis samefos, qarTuli saxelmwifoebriobis<br />
mTavar burjs, romlis dacvis valdebuleba<br />
Tavisive iperatoris, ekaterine II-is mier<br />
iyo Tavis droze (1783 w.) xelmowerili. Tumca ki<br />
saqarTvelosTan dadebuli romeli principuli<br />
xelSekruleba ar daurRvevia ruseTs gavixsenoT<br />
1920 wlis 7 maisis ruseT-saqarTvelos xel-<br />
Sekruleba, romliTac sabWoTa ruseTma cno saqarTvelos<br />
pirveli (demokratiuli) respublikis<br />
damoukidebloba, isic mxolod mas Semdeg, roca<br />
darwmundnen, imxanad saqarTvelos dapyrobis Zala<br />
jer rom ar SeswevdaT da weliwadic ar iyo<br />
gasuli, Tavisive aRiarebuli saqarTvelos damoukidebloba<br />
kidev erTxel rom mospes veluri<br />
wiTeli agresiis Sedegad. visac sabWoTa xanaSi<br />
gviswavlia, kargad gvaxsovs, rogor gvarwmunebdnen,<br />
nebayoflobiT SevediTo `did sabWoTa<br />
Zmur~ ojaxSi. xolo samSoblos Tavisuflebi-<br />
440
saTvis mebrZoli mamuliSvilebi `xalxis mterTa~<br />
siaSi iricxebodnen uyoymanod (kidev erTi magaliTi<br />
istoriis gayalbebisa). kidev gavixsenoT,<br />
rogor irRveoda mowinaaRmdege mxaris mier (romelSic<br />
ruseTi moiazreba upirobod) xelSekrulebebi<br />
e.w. afxazeTis omis dros, an dRemde Seusrulebeli<br />
12 agvistos e.w. eqvspunqtiani SeTanxmeba,<br />
safrangeTis prezident sarkozis SuamavlobiT<br />
dadebuli. ai, aseT sando `partniorTan~<br />
gviwevs Cvenda saubedurod urTierToba.<br />
cinikurad JRers markovis sityvebi: ruseTis<br />
mier saqarTvelos `guberniis uflebiT mierTeba.~<br />
sinamdvileSi es niSnavs, rom saqarTvelo yovelgvari<br />
uflebis gareSe iqna `mierTebuli~, yovelgvari<br />
avtonomiis uflebis gareSec ki. amas sinamdvileSi<br />
sxva araferi hqvia, Tu ara dapyroba. istoriaSi<br />
yvelafers Tavisi saxeli unda daerqvas.<br />
erTxel da samudamod unda daviviwyoT rusulsabWour<br />
xanaSi xelovnurad damkvidrebuli termini<br />
`mierTeba~, sagangebod im mizniT mogonili,<br />
raTa SeniRbuliyo ruseTis imperiis mzakvroba<br />
da dampyrobeli mteri moyvared da keTilismsurvelad<br />
Seracxiliyo. markovisnairTa logikiT saqarTveloSi<br />
mosuli yvela dampyrobeli Cvens<br />
`mierTebas~ cdilobda mxolod da neta ra Tavi<br />
mogvbezreboda, sicocxles rom ar vzogavdiT da<br />
xmalCaugeblad vebrZodiT aTasi juris momxvdurs<br />
saukuneebis ganmavlobaSi. Tundac osmaleTis<br />
imperiasTan ra gvaqvs sasayveduro. manac<br />
xom erT dros istoriuli samxreT saqarTvelo<br />
`safaSos uflebiT miierTa~. iqneb ruseTi naklebi<br />
mondomebiT cdilobda qarTvelebis garusebas,<br />
vidre osmaleTi _ gaTurqebas gana amis damadasturebeli<br />
faqtebi saZebaria istorikosebisaTvis<br />
441
viTom erTiani saqarTveloc rusuliBimperiuli<br />
politikis produqti yofila mxolod. magram<br />
ra vuyoT Cveni istoriis oqros xanas davi-<br />
Tidan Tamaramde (da ara marto), ra vuyoT `nikofsiiTgan<br />
darubandamde~ mTeli amierkavkasiis<br />
masStabiT ganvrcobil saqarTvelos samefos<br />
arc egaa saqarTvelos arakeTilmosurneTaTvis<br />
problema: mTavaria ers sakuTari namdvili istoria<br />
daaviwyo da raSic ginda daarwmuneb. ai, Tundac:<br />
saqarTvelom Tu gindaT kvlavac iarsebos,<br />
ruseTis SemadgenlobaSi unda dabrundeT. gveubnebian:<br />
nurc iocnebebT Tavisuflebaze, xsna mxolod<br />
am maradiul Rirebulebaze uaris Tqmasa<br />
da... ruseTSia. es kidev erTi nimuSi, Tu ratom<br />
gvTavazoben CrdiloeTidan istoriis gayalbebas<br />
istoriis falsifikaciasTan brZolis lozungiT.<br />
istoriidan erTiani saqarTvelos arsebobis<br />
warxocviT surT gaamarTlon aseve TavianTive<br />
aRZrul-waqezebuli afxazuri da osuri separatizmi<br />
istoriul aspeqtSi. afxazeTi da e.w. samxreT<br />
oseTi Turme mxolod sabWoTa kavSirSi Semaval<br />
saqarTvelos SemadgenlobaSi arsebobda.<br />
anu isini ruseTma `gviboZa~ da radgan ruseTTan<br />
erT saxelmwifoSi cxovreba `gadavifiqreT~, amitom<br />
ruseTmac gadawyvita ukan waeRo es Tavisi<br />
`naboZvari~. rogorc markovi ambobs: `amis Semdeg<br />
gasagebi xdeba, ratom aRar isurves afxazebma da<br />
osebma qarTvelebTan cxovreba, roca saqarTvelo<br />
gaiqca ssrk-dan~. aseTi `genialuri~ daskvnisaTvis,<br />
sxvaTa Soris, markovi im faqtsac iSveliebs,<br />
rom `ruseTis qveSevrdomobaSi miRebul<br />
iqna (ra uwyinari sityvebia SerCeuli `dapyrobis~<br />
sanacvlod _ d.m.) ara saqarTvelo, aramed<br />
qarTl-kaxeTis samefo~. kremlis politologs<br />
442
vurCevT elementarul istoriul-geografias gaecnos<br />
da darwmundeba, rom e.w. samxreT oseTis<br />
teritoria, maSinac swored am qarTl-kaxeTis samefos<br />
SemadgenlobaSi Sedioda da masTan erTad<br />
igdo xelT ruseTis imperiam. da saerTod, es<br />
mxare Sida qarTlis (kidev ufro Zvel xanaSi istoriuli<br />
zena soflis) mniSvnelovan nawils<br />
warmoadgenda da erTiani saqarTvelos ararsebobis<br />
xanaSic mudam aRmosavlurqarTul saxelmwifos<br />
(ZiriTadad qarTlis samefos) sazRvrebSi<br />
imyofeboda. ase rom, `samxreT oseTi~ ki namdvilad<br />
aris sabWouri imperiuli politikis `Sedevri~,<br />
romelsac arc manamde uarsebia arc erTi<br />
wami da dResac ruseTis ZalisxmeviT `udgas suli~.<br />
markovs nurc is aviwydeba, rom dasavleT<br />
saqarTveloSi saxelmwifoebriobis aRmocenebis<br />
dRidan (im dros, roca rusisa da ruseTis saxsenebelic<br />
ar iyo duniaze) afxazeTs dasavlur<br />
qarTuli saxelmwifo (kolxeT-egrisi) rom moicavda.<br />
mogvianebiT, misi mcire xniT mowyvetac saqarTvelos<br />
maSindeli `erTmorwmune~ imperiis,<br />
bizantiis damsaxureba iyo mxolod. metic, amis<br />
Semdeg afxazeTi araerTi saukunis manZilze mTeli<br />
dasavleT saqarTvelos saxelwodebad iqca,<br />
rogorc afxazi _ dasavleT saqarTvelos yvela<br />
mkvidris saerTo saxelad. gvian Sua saukuneeb-<br />
Sic afxazeTis samTavro calke politikuri er-<br />
Teulis saxiT arsebobda iseve, rogorc guriis,<br />
svaneTis, odiSis samTavroebi.<br />
markovi aseve mogviwodebs, `gavixsenoT, rogor<br />
Sedioda saqarTvelo ruseTis Semadgenloba-<br />
Si da rom igi amas akeTebda sruli likvidaciis<br />
safrTxis qveS~. aq dampyrobel ruseTs `Semmaer-<br />
Teblis~ rolic ki CamoerTva. Turme mas arc ki<br />
443
`SevyavdiT~ Tavis imperiul sazRvrebSi, es qar-<br />
Tulma samefo-samTavroebma TviTon daades Tavi<br />
da nawili-nawil, erTmaneTis miyolebiT daiwyes<br />
sanatrel imperiaSi `SeZroma~. iqneb isic mogvaxsenos<br />
markovma, am dros erTmaneTs vejibrebodiT<br />
qarTvelebi, vin vis daaswrebda, Tu raime rigi-<br />
Tobis pricipiT vxelmZRvanelobdiT.<br />
sainteresoa, rom markovi saqarTvelos istoriaSi<br />
saTanadod ganswavluliviT Tamamad asura-<br />
Tebs `saqarTvelos sruli likvidaciis safrTxis~<br />
arssac: im dros, roca aRmosavlurqarTuli<br />
samefoebi sparseTisadmi vasalur damokidebulebaSi<br />
imyofebodnen, sparseTis Sahs gadauwyvetia<br />
am saxelmwifos sruli mospoba. igegmeboda<br />
saqarTvelos mTeli mosaxleobis gadasaxleba<br />
iranis Sida raionebSi, xolo maT adgilas sparseli<br />
mosaxleobis Casaxleba. zogierTi soflebis<br />
deportaciac ki ukve mouswriaT. gadasaxlebul<br />
qarTvelTa STamomavlebi Turme dRes mesopotamiaSi<br />
cxovroben, Tanamdrove eraySi, romel-<br />
Tac ar SeunarCunebiaT arc ena da arc tradiciebi.<br />
meti damajereblobisTvis imasac dasZens,<br />
`nebismier msurvels SeuZlia gaemgzavros iq da<br />
naxos ra bedi eloda qarTvel ers ruseTs gareT<br />
rom darCeniliyoo~. sparseTis nawilic rom ar<br />
gamxdariyo, _ ganagrZobs igi, _ saqarTvelo osmaleTs<br />
mainc ver gadaurCeboda. iq ki rogor icxovrebdnen<br />
SegviZlia davrwmundeT lazebis magaliTze,<br />
romelnic dRes CamorCenili xalxia, TavianTi<br />
skolebisa da kulturis gareSe da Cveni<br />
CuqCebiviT `politkoreqtuli anegdotebis~ gmirebad<br />
iqcneno.<br />
markovs an aqa-iq yurmokvriT smenia cotaodeni<br />
ram qarTveli xalxis istoriidan da am Tavisi<br />
444
nacodvilari `codniT~ (ufro ki arcodniT) cdilobs<br />
Seakowiwos rusuli imperiuli cnobierebisaTvis<br />
sasargeblo `istoria~, anda rac ufro savaraudoa,<br />
gangeb cdilobs sazogadoebis Secdoma-<br />
Si Seyvanas sagangebod am mizniT gamogonili istoriis<br />
saSualebiT. es iseTi abdaubdaa, masze SeiZleboda<br />
ganmarteba arc migveca, magram arc ga-<br />
Cumeba ar ivargebs. sakadrisma pasuxma Tanamedrove<br />
aRviraxsnil vostorgovebs iqneb mcired mainc<br />
gauwios lagamis movaleoba. miT umetes, rom es<br />
erTi rusi politikosis Tvalsazrisi ar aris<br />
mxolod. ase fiqrobs da azrovnebs TiTqmis mTeli<br />
Tanamedrove rusuli politelita.<br />
daviwyoT imiT, rom araTu `SeerTebis~ dros<br />
(1801 w.), aramed georgievskis traqtatis dadebis<br />
droisaTvisac (1783 w.), erekle II-is mefobis Jams,<br />
qarTl-kaxeTis samefo gaerTianebul da Zlier<br />
aRmosavlurqarTul saxelmwifos warmoadgenda.<br />
igi ukve karga xania, rac iranis vasaluri damokidebulebisagan<br />
ganTavisuflebuliyo. xarkis<br />
Zlevis xanac didi xnis Cabarebuli iyo warsuls.<br />
dasustebuli irani, sadac Sahobis msurvelebi<br />
erTmaneTTan omiT iyvnen garTulni (erT-er-<br />
Ti maTgani, azat-xani ereklem Tavad daamarcxa<br />
da tyvedac ki igdo), qarTvelTaTvis aRaraviTar<br />
safrTxes aRar warmoadgenda. metic, ereklesa da<br />
Teimuraz II-is (erekles mamis) meTaurobiT<br />
qarTl-kaxeTis samefos ukve brZoliT daemtkicebina<br />
Tavisi upiratesoba amierkavkasiis saxanoeb-<br />
Tan brZolaSi da manamde iranis mflobelobaSi<br />
arsebuli erevnis, ganjisa da naxWevnis saxanoebi<br />
daemorCilebina kidec da moxarkedac gaexada.<br />
neta romel Sahs gadaewyvita am dros qar-<br />
Tvelebis sruli gasaxleba da Tan maTi nawilis<br />
445
ayrac rom mouswria, gagvimxilos mainc markovma.<br />
magram igi arc ise suleli Cans. aseT Sahs ara-<br />
Tu XVIII s-is bolos, mTeli am saukunis ganmavlobaSic<br />
ver moviZiebT. sparseTis Sahi, romlsac<br />
qarTvelTa mospobis gegma hqonda da mis ganxorcielebisas<br />
qarTvelTa erTi nawili kaxeTidan<br />
iranis gzasac gauyena, es avadsaxsenebeli Sahabas<br />
I-a (qarTlisa da kaxeTis samefoebi maSin ki<br />
namdvilad warmoadgendnen iranis vasalebs). magram<br />
am mtarvalma Tavis am cnobil sasatik meTodebs<br />
XVII s-is 10-ian wlebSi mimarTa, ruseTis mier<br />
qarTl-kaxeTis dapyrobamde TiTqmis ori saukuniT<br />
adre da misi mcdelobebic sruli marcxiT<br />
damTavrda – qarTvelebis ganadgureba man ver<br />
SeZlo. ai, mTeli Tavisi rCeuli armiis naxevari<br />
ki qarTvelTa xmliT iqna ganadgurebuli. vinaidan<br />
am ambebs saqarTveloSi rusobis damyarebas-<br />
Tan amxela qronologiuri acdenis gamo araferi<br />
akavSirebs (mas mere saqarTveloSi da mTels regionSi<br />
politikuri viTareba araerTgzis Seicvala),<br />
amitomaa, rom markovi Sah-abas I-s Segnebulad<br />
ar axsenebs. ase xom bolomde gamoaSkaravdeba,<br />
rogori primitiuli eSmakobiT cdilobs<br />
igi mkiTxvelis SecdomaSi Seyvanas ruseTisaTvis<br />
`mxsnelis~ misiis mosargebad. es nebsiTi Tu<br />
uneblie qronologiuri aRreva unda iyos imis<br />
mizezic, rom markovi, cota ar iyos, dabneulad<br />
gamoiyureba da ruseTTan `SeerTebis~ win aRmosavleT<br />
saqarTveloSi arsebul samefoze xan<br />
mravlobiT ricxvSi laparakobs da xanac mxolobiTSi<br />
(sinamdvileSi Sah-abasis dros cal-calke<br />
arsebuli qarTlisa da kaxeTis samefoebi aq rusebis<br />
mosvlamde ukve naxevar saukuneze meti<br />
xnis gaerTianebuli iyo).<br />
446
mesopotamiaSi (igive SuamdinareTSi) erayis<br />
teritoriaze gadasaxlebuli gadagvarebuli qar-<br />
Tvelebis arsebobac mTlianad markovis fantaziis<br />
nayofia. iq saqarTvelodan arasdros aravin<br />
gausaxlebiaT. markovi albaT awi mainc gaiTvaliswinebs,<br />
rom Sah-abasis mier gasaxlebul qar-<br />
TvelTa STamomavalTa naxvas Tu vinme gadawyvets,<br />
iranSi gamgzavreba unda urCios, fereidanis<br />
mxareSi, sadac ixilavs dRemde qarTul enaze<br />
moubar da qarTul erovnulTviTSegnebaSenarCunebul<br />
qarTvelebs (Tumca iranis sxva mxareebSi<br />
gadasaxlebulebma es maTsaviT ver moaxerxes).<br />
radgan irani gamoiricxa, iqneb osmaleTi<br />
upirebda saqarTvelos Caylapvas, rom ara `mxsneli<br />
ruseTi~ erekle II-is xangrZlivi mefobis<br />
Jams, osmaleTs araTu arc erTxel ar ucdia aRmosavleT<br />
saqarTveloSi raRac formiT mainc Tavisi<br />
gavlenis damyareba, amis pretenziac ar gamouxatavs<br />
da yovelTvis `patara kaxTan~ keTilganwyobili<br />
urTierTobis damyareba erCivna. mar-<br />
Talia, osmaleTsa da qarTl-kaxeTis samefos Soris<br />
iyo sabrZolo Setakebis SemTxveva, magram es<br />
maSin, roca rusis jaris Tanxlebisgan gulmocemulma<br />
ereklem, imis imediT, rom samcxe-javaxeTs<br />
osmalebisagan daixsnida, Tavis jariT saxelmwifo<br />
sazRvrebi gadalaxa da osmaleTis teritoriaze,<br />
axalcixis safaSoSi SeiWra. visac Cveni istoria<br />
waukiTxavs, yvelas axsovs am dros rusi<br />
generlis, totlebenis muxanaTuri Ralati, qar-<br />
Tuli jari mowinaaRmdegis sazRvrebSi rom gaityua<br />
da brZolis win zurgi aqcia. ver gaamarTla<br />
maSin totlebenis gegmebma, patara kaxis meTaurobiT<br />
1770 wels qarTvelebma aspinZis brZolaSi<br />
urusodac brwyinvale gamarjveba moipoves. Tum-<br />
447
ca sakmarisi Zalebis uqonlobis gamo ukanve gamobruneba<br />
mouwiaT. miT ufro, erekles ambavi mouvida:<br />
mis `dasaxmareblad~ Camosuli germanuli<br />
warmoSobis rusi generali amasobaSi TbilisSi<br />
Casuliyo da mefis winaaRmdeg intrigebis xlar-<br />
Tva daewyo.<br />
samagierod, osmaleTi dasavleT saqarTveloze<br />
batonobis pretenzias acxadebda. magram<br />
mas Semdeg, rac erekles Tanamdrove imereTis<br />
axalgazrda mefem, solomon I-ma 1757 wels xresilis<br />
brZolaSi osmalTa jari sastikad gaanadgura,<br />
osmaleTis sulTnis morCilebazec uari Tqva<br />
da xarkic micemac Seuwyvita. sabolood osmalebi<br />
dasavleT saqarTveloSi ZiriTadad mxolod<br />
Savi zRvispira cixe-qalaqebsRa akontrolebdnen<br />
da solomoni axla maT gandevnas aqedanac cdilobda.<br />
imereTis mefem imdeni gabeda, Tavsac ki<br />
daesxa osmaleTs aWara-qobuleTis ganTavisuflebis<br />
mizniT. am dros osmaleTic imdenad dasustebuli<br />
iyo, gaZlierebuli da Setevaze gadasuli<br />
qarTveli mefeebisagan mxolod Tavdacva uwevda.<br />
gakadnierebuli qarTvelebis dasasjelad raime<br />
samxedro zomebis miRebisaTvis ki Zalebi namdvilad<br />
aRar yofnida. axla Tavad gansajeT, ramdenad<br />
Seswevda saqarTvelos gadaylapvis Zala.<br />
lazebs rac Seexeba, istoriis Carxma maTi<br />
didi nawili saukuneTa ganmavlobaSi qarTuli<br />
saxelmwifoebriobis miRma moaqcia. magram markovma<br />
de icodes, maT dRemde SenarCunebuli aqvT<br />
sakuTari ena da kultura. TavianTi niWisa da<br />
unaris wyalobiT lazebi TurqeTSi bevr maRal<br />
saxelmwifo Tanamdebobebsac floben. marto is<br />
rad Rirs, lazuri warmoSobis romaa TurqeTis<br />
amJamindeli premier-ministri _ rejeb Taif er-<br />
448
dohani. am eTnikuri jgufis winaSe markovs bodi-<br />
Sis moxda ekuTvnis CamorCenil xalxad wodebis<br />
gamo. lazebis CuqCebTan Sedarebac, rbilad rom<br />
vTqvaT, uadgiloa (Tumca roca igi Tavis moqalaqeebs<br />
ayenebs Seuracxyofas, sxvaze raRa unda<br />
movTxovoT).<br />
aqve TavisTavad wamoiWreba kidev erTi sakiTxi:<br />
Tu erekles arsaidan safrTxe ar emuqreboda,<br />
raSi dasWirda ruseTis mfarvelobaSi Sesvla<br />
traqtatis ideis gaCenis Taobaze cota qvemoT<br />
aRvniSnavT. axla ki mokled mogaxsenebT,<br />
rom am xelSekrulebis umTavres mizans ereklesaTvis<br />
ara gareSe mtrisagan Tavdacva, rasac igi<br />
Tavis ZalebiTac warmatebiT arTmevda Tavs, aramed<br />
ruseT-osmaleTis mosalodneli omebis dros<br />
ruseTis mokavSireobiTa da daxmarebiT osmale-<br />
Tis imperiaSi darCenili qarTuli miwa-wylis<br />
ganTavisufleba da SemoerTeba warmoadgenda.<br />
upirveles yovlisa, es exeboda axalcixis safa-<br />
Sos. magram ruseTs sul sxva, qarTuli samefo<br />
karisagan dafaruli gegmebi amoZravebda. mis mizans<br />
saqarTvelos dapyroba warmoadgenda da mis<br />
interesebSi qarTl-kaxeTis gaZliereba sulac ar<br />
Sedioda. amitom iyo, georgievskis traqtatis dadebis<br />
Semdeg qarTl-kaxeTis mdgomareoba dRiTidRe<br />
uaresobisaken rom midioda. qveyanas ruseT-<br />
Tan kavSiris gamo mtrebi umravldeboda, Zlieri<br />
mokavSiris dapirebuli mxardaWera ki ar Canda.<br />
swored es avadsaxsenebeli traqtati da masze<br />
erekles mtkiced dgoma iyo erTaderTi mizezi<br />
aRa-mahmad-xanis saqarTveloSi laSqrobisa. ruseTma<br />
ara Tu ar Seasrula am dros Tavis Tavze<br />
aRebuli valdebuleba, samxedro ZaliT daxmareboda<br />
erekles, yvelaferi gaakeTa, raTa qarTve-<br />
449
lebisaken waeqezebina iranis es ukanaskneli agresia.<br />
calke erekles daxmarebas pirdebodnen da<br />
calke Sahis emisrebi Riad miaxvedres, rom am danapirebis<br />
Serulebas ar apirebdnen. xanSi Sesul<br />
erekles erTmorwmune imperatorisagan aseT veragoba<br />
da sityvis gatexa ver warmoedgina. Sedegad<br />
ki 1795 wlis krwanisis tragedia da Tbilisis<br />
aoxreba miviReT. amis Semdeg daiwyo ruseTma saqarTveloSi<br />
dapirebuli jaris Semoyvana, oRond<br />
ara qarTvelebis dasaxmareblad (aRa-mahmad-xani<br />
maleve sakuTar karavSi mokles SeTqmulebma),<br />
aramed ukve daZabunebuli qarTl-kaxeTis samefos<br />
dasapyrobad da gasauqmeblad.<br />
ar gegonoT, markovis uniWo demagogia mxolod<br />
zemoTqmuliT sruldebodes. mas Tavis gagrZelebac<br />
aqvs. ai isic: `ruseTis imperia, axla<br />
amis Sesaxeb pirdapir SeiZleba saubari, ar iwvoda<br />
surviliT saqarTvelos SesaerTeblad. maSin<br />
Cveni eqspansiis veqtori orientirebuli iyo dasavleTiT,<br />
balkaneTisaken. saqarTvelosgan Cven<br />
miviReT mxolod problemebi, saqarTvelos ruseTTan<br />
mierTeba iyo erT-erTi mizezi, ratomac<br />
gagrZelda kavkasiis omi as welze meti xans. ruseTma<br />
daicva saqarTvelo gareSe mtrebisagan,<br />
upirveles yovlisa imitom, rom qarTvelebi iyvnen<br />
Cveni erTmorwmuneebi. rusi xelmwifeebi<br />
icavdnen iq marTlmadideblobas, da amis daviwyebac<br />
ar SeiZleba.~<br />
ras izam, xaTri ver gautexa ruseTis imperiam<br />
erTmorwmune qarTvelebis mravalgzis xvewnamudaras,<br />
Torem azradac ar hqonia kavkasionze<br />
gadmolajeba. ase, zedmet bargad aikida saqar-<br />
Tvelo (ai, exla ki gasagebia, ratom uwodes<br />
Cvens samSoblos markovis qveyanaSi Turme Грузия,<br />
450
maTTvis is erTob mZime груз-i aRmoCnda...). magram<br />
erTi ram ki gaugebaria, ratom SeiZleba mxolod<br />
axla, oras welze meti xnis Semdeg saubari imis<br />
Taobaze, rom ruseTs arafriT ar sdomebia saqarTvelos<br />
mierTeba. nuTu ruseTis saimperio<br />
cenzura blokavda am Temas an Semdgom sabWour<br />
ideologiasTan SeuTavseblobis gamo ikrZaleboda<br />
amaze saubari rasakvirvelia, arc erTi da<br />
arc meore. sxvaTa Soris, ruseTSi imperiis saqarTveloTi<br />
dainteresebas arc arasdros malavdnen,<br />
ubralod mis Cvens qveyanaSi eqspansiis iniciatorad<br />
yovelTvis qarTuli mxaris gamoyvanas<br />
cdilobdnen. es mdgomareoba saTaves jer kidev<br />
im droidan iRebs, roca ruseTma CaTvala, rom<br />
dadga dro orTavian arwivs Tavis klanWebiT amierkavkasiis<br />
dapyrobac daewyo. maSin imperatrica<br />
ekaterine II Tavis didmoxele rwmunebulebs kavkasiispireTSi<br />
mouwodebda ereklesTan gaeformebinaT<br />
mfarvelobiTi xelSekruleba da Tan saqme<br />
ise moewyoT, rom am saqmis iniciatorad qarTuli<br />
samefo kari warmoCeniliyo da qarTvelebsac<br />
hgonebodaT, ruseTi maTi Txovnis Sesabamisad<br />
moqmedebda. ase miviReT cnobili georgievskis<br />
traqtati. magram axla markovma yvelas gadaaWarba,<br />
roca saqarTvelos ruseTis nebis sawinaaRmdegod<br />
masze ZalaTi mitmasnilad warmoaCens. vinaidan<br />
aseTi uazrobis mtkiceba ruseTSic aqamde<br />
azrad aravis mosvlia (Tumca bolomde verc amas<br />
gamovricxavT), amis axsnas imiT cdilobs, TiTqos<br />
aqamde amis Tqmas ruseTSi vinme krZalavda.<br />
asea, 25 weliwadia, rac ruseTSi `demokratizacia~<br />
daiwyo da mxolod axla da mxolod markovs<br />
eyo gambedaoba bolomde sruli `simarTle~<br />
eTqva saqarTvelos ruseTTan `SeerTebis~ Sesa-<br />
451
xeb. etyoba, ucnauri xalxi varT qarTvelebi. rogorc<br />
ki Cvens maxloblad romelime dampyrobeli<br />
gamoCndeboda, myisve mivetmasnebodiT Cveni qveyni-<br />
TurT da mere Cvens problemebs vaxvevdiT Tavs.<br />
hoda, frTxilad markov, ra ici, iqneb sasanuri<br />
irani, arabTa saxalifo, bizantiis imperia, seljukianTa<br />
sasulTno, ilxanTa sayaeno, sefianTa<br />
irani (romeli erTi CamovTvalo) marTlac `qar-<br />
Tuli problemebis~ simZimem daaqcia. kargad dafiqrdiT,<br />
vaiTu ssrk-s dangrevis (rac dRemde<br />
ver moginelebiaT) mizezic `qarTuli problemebi~<br />
iyo. Tu ruseTisaTvis aseTi uSreti problemebis<br />
wyaro varT, SegveSviT Tqve dalocvilebo<br />
da Tqvenc daisvenebT da Cvenc SvebiT amovisun-<br />
TqavT. saerTaSoriso sazogadoebasac moexsneba<br />
erTi zedmeti Tavis tkivili.<br />
ratom ar akeTebs amas ruseTi imitom rom<br />
ruseTis sagareo politikis (da albaT ara marto)<br />
mTavari mamoZravebeli Zala dRemde misi imperiuli<br />
ambiciebia. XIX s-is dasawyisidan saqar-<br />
Tvelos dapyrobac am mizniT daiwyo. saqarTvelo<br />
`kavkasiis gasaRebi~ iyo yovelTvis da kavkasiaSi<br />
gabatonebisaTvis misi daufleba aucilebel winapirobas<br />
warmoadgenda. urcxvi tyuilia, rom<br />
ruseTi am dros mxolod balkaneTiT iyo dainteresebuli.<br />
gaZlierebis gzaze mgomma Crdilourma<br />
imperiam imxanad TavisTavSi iseTi Zalis mozRvaveba<br />
igrZno, Tavis eqspansia samxreTisaken, Savi<br />
zRvis orive mxares ganaviTara: dasavleTiT balkaneTis<br />
naxevarkunZulze da aRmosavleTiT amierkavkasiaSi.<br />
es iyo orive mimarTulebiT amoqmedebuli<br />
erTi strategiuli interesi. am ori mimar-<br />
Tulebidan ruseTi erT metoqes, osmaleTs aviwrovebda.<br />
qarTl-kaxeTisa da imereTis samefoebis<br />
452
dapyrobis Semdeg ruseTi uSualod osmaleTis<br />
samflobeloebze axorcielebda Setevebs. amitomac<br />
ruseT-TurqeTis omebi am droidan moyolebuli,<br />
rogorc wesi, or _ balkaneTisa da kavkasiis<br />
frontebze mimdinareobda. Tu ruseTs mxolod<br />
balkaneTi ainteresebda, ratom moqmedebda ase<br />
aqtiurad (yvelanairi TvalsazrisiT) kavkasiaSi<br />
ratom gagrZelda kavkasiis omi (anu kavkasiis<br />
dapyrobis procesi) `as welze met xans~ pasuxebi<br />
am kiTxvebze TavisTavad naTelia. iqneb markovma<br />
dagvizustos, ras gvsayvedurobs qarTvelebs,<br />
imas rom ruseTi kavkasiis dapyrobiT omSi<br />
saqarTvelos gamo Caeba, Tu es omi amdeni xniT<br />
rom gauWianurda magram pasuxisaTvis SeuZlia<br />
Tavi ar Seiwuxos. orive SemTxvevaSi absurdul<br />
braldebasTan gvaqvs saqme. ruseTma kavkasiis<br />
dapyrobis mcdeloba saqarTveloSi Semosvlamde<br />
karga xniT adre daiwyo. `Tbili zRvebisa~ da<br />
kavkasiis yelis xelSi Cagdebis gareSe ruseTi<br />
ver Camoyalibdeboda msoflio mniSvnelobis imperiad,<br />
rasac igi esoden eswrafvoda. amis damadasturebeli<br />
magaliTebis moyvaniT Tavs ar SegawyenT.<br />
rac Seexeba kavkasiis dapyrobis gaWianurebas,<br />
ruseTma saqarTvelos dauflebis Sedegad<br />
rkalSi moqceuli da mTebSi momwyvdeuli erTi<br />
mxriv CeCnebisa da daRestnelebis da meore mxriv<br />
Cerqez-adiReelebis damarcxebas cal-calke ocdaaT-ocdaaTi<br />
weli moandoma. Tu amas davumatebT<br />
qarTveli generlebisa da oficrebis Tavgamodebas<br />
ruseTis armiis SemadgenlobaSi, saer-<br />
Tod saeWvo xdeba, SeZlebda ki ruseTi saqarTvelos<br />
dauflebis gareSe Tavisuflebismoyvare mamaci<br />
mTielebiT dasaxlebul kavkasiis damorCilebas<br />
453
aseTia utifari dampyroblis logika. Tan<br />
gipyrobs, Tavisuflebas garTmevs, saxelmwifoebriobas<br />
giuqmebs, erTiani qarTuli organizmis<br />
dasarRvevad aTasi juris eTnosebs gisaxlebs<br />
(ra ici, rodis gaxdeba saWiro, maT mexuTe kolonis<br />
funqcia Seasrulebinos), Semdeg Zal-Rones<br />
ar iSurebs, Seni mSobliuri ena wagarTvas,<br />
qarTuli cnobiereba da TviTSegneba gulidan da<br />
gonebidan amogiSanTos. yvelafers izams, saku-<br />
Tar istorias bolomde Tu ver dagaviwyebs, ise<br />
dagimaxinjos, Tavisuflebis idea saSviliSvilod<br />
amogigdos Tavidan da dampyroblis winaSe<br />
mudmivad qedmoxrilad gamyofos da sul davalebulad<br />
gagrZnobinos Tavi. aba rogor, amxela sikeTe<br />
gagikeTa, Seni keTildReobisaTvis ramdeni<br />
dabrkolebis gadalaxva da sisxlisRvra mouwia.<br />
Tan waramara dagamadlis am `sikeTes~ da dagayvedris<br />
Tavis imperiul marwuxebSi `didsulovnad<br />
miRebas~ isev Sens sakeTildReod.<br />
`enas Zvali ara aqvso~ _ uTqvamT Zveli droidan<br />
qarTvelebs. marTalia, eniT yvelafris gamoTqma<br />
SeiZleba, magram mTavaria, enis patrons<br />
hqondes namusi, enas rom amis ufleba ar misces.<br />
es ukanaskneli ramdenad gaaCnia Cveni kritikis<br />
obieqts, es ukve sazogadoebam gansajos.<br />
roca erma sakuTari istoria kargad icis,<br />
momavalSi Secdomebsac naklebad dauSvebs, misi<br />
motyuebac arc ise advili iqneba. es ki dRes ocnebad<br />
eqcaT kremlis mesveurT. amitomac iRwvis<br />
markovi ase gulmodgined `ori istoriis~ Teoriis<br />
dasamkvidreblad.<br />
nu gavxleCT istorias sajaro da samecniero<br />
nawilebad, im motiviT, rom farTo sazogadoebas<br />
yvelaferi ar unda gavumxiloT. miviRoT isto-<br />
454
ia iseTi, rogoric aris, Selamazebisa da gadakeTebis<br />
gareSe. mivudgeT mas keTilsindisierad,<br />
miukerZoeblad da yvelafers faqtebi gvetyvian<br />
TavisTavad. markovisnairTa survilebs ki axdena<br />
ar uweria da darwmunebuli var, aseTi faqtebi<br />
mxolod istorikosTa wreSi arc arasodes dar-<br />
Ceba.<br />
P.S. kremlis mesveurTa SeSfoTeba gasagebia.<br />
bolo orasi wlis manZilze ruseTis saimperio,<br />
komunisturi, Tu postkomunisturi xelisuflebis<br />
mxridan saqarTvelom imdeni ubedureba iwvnia,<br />
yvelafris dokumenturad Seswavla da erT<br />
wignSi Tavmoyra bolomde gaaSiSvlebs rusul<br />
`velikoderJavul~ ambiciebs, saaSkaraoze gamoitans<br />
mis dafarul imperiul zraxvebs saqarTvelos<br />
(da mTeli kavkasiis) mimarT, sabolood daukargavs<br />
Zalas cnobil demagogias, Tu rogor<br />
ixsna ruseTma saqarTvelo `fizikuri ganadgurebisagan~,<br />
Tu rogor zrunavdnen qarTvelebis siyvaruliT<br />
gulanTebuli rusi mmarTvelebi Cvenze<br />
da ra vuyoT, Tu am zrunvis dros jer daxmarebas<br />
gvpirdebodnen da gvatyuebdnen, Semdeg jari<br />
mtris mosagerieblad ki ara Cvens dasapyrobad<br />
SemohyavdaT, mTeli mondomebiT cdilobdnen qar-<br />
TvelTa gadagvareba-garusebas, qarTuli eTnikuri<br />
erTobis danawevrebas, Cveni samSoblos eTnikurad<br />
maqsimalurad aWrelebas. Tu ukmayofilebas<br />
gamovTqvamdiT, an miT umetes iaraRiT movindomebdiT<br />
Tavisuflebis mopovebas, cecxliTa da<br />
maxviliT daundoblad cdilobdnen qarTuli Tavisuflebismoyvare<br />
sulis CaxSobas da a.S. es yvelaferi<br />
Turme mxolod qarTvelTa keTildReobisTvis<br />
keTdeboda, Torem ruseTSi aqedan aranair<br />
sargebels ar iRebdnen problemebisa da axa-<br />
455
li Tavsatexis garda. aseTi umaduri xalxi vyofilvarT<br />
qarTvelebi. yovelive amis Semdeg arad<br />
vagdebT `ufrosi Zmis~ damsaxurebas Cvens winaSe<br />
da mudam mainc orTaviani arwivis klanWebidan<br />
gasxltomas vlamobT. dRes am klanWebiT Crdiloeli<br />
mtacebeli afxazeTsa da Sida qarTlis<br />
nawilsRa ebRauWeba, Tumca ki amasac droebiT...<br />
xsovna<br />
In Memoriam<br />
456
Tina oCiaurs<br />
`Sen, Cemis mamis salocavo,<br />
laRo, lamazo, iaxsaro,<br />
saxlic tiris da karic tiris,<br />
sanapironi Camodian.<br />
wvimaTodeni cremli ginda,<br />
foTolTodeni motiralni.<br />
RmerTo uSvele dalocvilo*~:<br />
niWiers da marTals, pirdapirs da ueSmakos,<br />
iumoriT savses da meleqse-mokafies, mTels dedamiwaze<br />
saukeTeso qadas rom acxobda, Cems deida<br />
Tinas. RmerTo, win waumZRvare Cemi madliereba<br />
yvela SeniSvnaze, yvela xevsurulad, laquc-pirferobis<br />
gareSe naTqvam sityvaze; win waumZRvare<br />
Cemi siyvaruli, Tuki ram kargi gamikeTebia Cvens<br />
saqmeSi, misi gamozrdili romaa, isic win waum-<br />
ZRvare da naTelSi mimyofe samzeodan SenTan mosuli,<br />
Tavis karg mSoblebTan mosuli, saaqaos<br />
javrad Cayolil iraklisTan mosuli Cemi deida<br />
Tina, iq, sadac araa Wiri, arca urva, arca sul-<br />
Tqma, aramed sixaruli da cxovreba dausrulebeli.<br />
nino RambaSiZe<br />
* xalxuri poeziis anTologia Sedgenili zurab kiknaZisa<br />
da tristan maxauris mier, qarTuli wignis mxardaWeris<br />
fondi, red. merab RaRaniZe, Tb., memkvidreoba, 2010.<br />
mecnierebis danaklisi<br />
(vaxtang SamilaZe)<br />
457
Znelia Seeguo azrs, rom vaxtang SamilaZe<br />
aRar aris...<br />
sul cota xnis win, akad. giorgi Citaias dabadebidan<br />
120 wlisTavisadmi miZRvnil saiubileo<br />
sxdomas eswreboda, mxned gamoiyureboda da momavlis<br />
saintereso proeqtebic hqonda SemuSavebuli:<br />
Cveuli energiiT agrZelebda saqarTvelos<br />
eTnologiis istoriis meore tomze muSaobas.<br />
samwuxarod, ubedurma SemTxvevam 75 wlis asakSi<br />
Sewyvita misi sicocxle...<br />
vaxtang SamilaZe qarTuli eTnografiuli<br />
skolis TvalsaCino warmomadgeneli iyo: istoriis<br />
mecnierebaTa doqtori, profesori, saqarTvelos<br />
mecnierebaTa erovnuli akademiis wevr-korespodenti,<br />
akademiasTan arsebuli kavkasiis<br />
xalxebTan urTierTobis komisiis Tavmjdomare,<br />
SoTa rusTavelis saxelmwifo universitetis (ba-<br />
Tumi) sruli profesori da eTnologiis mimar-<br />
Tulebis xelmZRvaneli, n. berZeniSvilis saxelobis<br />
kvleviTi institutis samecniero sabWos Tavmjdomare.<br />
didia vaxtang SamilaZis damsaxureba qarTuli<br />
eTnologiuri skolis ganviTarebaSi. mis fundamentur<br />
naSromebs kargad icnobdnen ara marto<br />
CvenSi, da yofil sabWoTa sivrceSi, aramed mis<br />
farglebs gareTac, iyo mravali saerTaSoriso<br />
forumis monawile, eTnologTa saerTaSoriso<br />
asociaciis wevri...<br />
vaxtang SamilaZe sruliad axalgazrda iyo,<br />
roca baTumis universitetis damTavrebis Semdeg,<br />
saqarTvelos mecnierebaTa akademiis iv. javaxiSvilis<br />
saxelobis istoriis, arqeologiisa da eTnografiis<br />
institutis aspiranti gaxda. iyo akad.<br />
458
giorgi Cataias, prof. mixeil gegeSiZis da prof.<br />
aleqsi robaqiZis mowafe. istoriis institutSi<br />
daicva sakandidato da sadoqtoro disertaciebi.<br />
aqve Seqmna man pirveli naSromi `alpuri mesaqonleoba<br />
saqarTveloSi~, romelmac specialistTa<br />
mowoneba daimsaxura. mesaqonleobis problemebs<br />
mieZRvna misi sadoqtoro disertaciac. man CvenSi<br />
pirvelma Semoitana mimoqcevaSi momTabaruli mesaqonleobis<br />
e. w. transumansis cneba, moaxdina<br />
am dargis mecnieruli klasifikacia da warmoaCina<br />
misi zogad qarTuli da zogadkavkasiuri Taviseburebebi,<br />
rasac kulturis istoriis ganzogadebuli<br />
kvlevisaTvis gansakuTrebuli mniSvneloba<br />
aqvs.<br />
ar SeiZleba ar aRiniSnos vaxtang SamilaZis<br />
al. robaqiZesTan TanamSromlobis Sesaxeb. maT<br />
erToblivad Teoriuli xasiaTis ara erTi naSromi<br />
Seqmnes. swored prof. al. robaqiZesTan er-<br />
Tad SeZlo vaxtang SamilaZem qarTuli erovnuli<br />
kulturuli sameurneo tipebis, maTi regionaluri<br />
modelebis Seswavla da dadgena. mkvlevari<br />
aseve nayofierad ikvlevda qarTuli eTnologiis<br />
wyaroTmcodneobiT bazas, meistorieTa Txzulebebs,<br />
monografiul Canawerebs, werilobiT wyaroebs,<br />
tradiciuli materialuri da sulieri kulturis<br />
arqetipebis gamosavlenad.<br />
sayovelTaod aRiarebuli mkvlevari samecniero<br />
muSaobas SesaniSnavad uTavsebda pedagogiur<br />
moRvaweobas. wlebis manZilze v. SamilaZe xelmZRvanelobda<br />
Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />
eTnologiis kaTedras. man aRzarda qarTveli<br />
eTnologebis ara erTi Taoba, romlebic<br />
dRes ukve samecniero asparezze moRvaweoben.<br />
amasTan, saxelmwifo universitetSi kiTxulobda<br />
459
eTnologiis istoriis, zogadi eTnologiisa da<br />
meTodologiis kursebs, xelmZRvanelobda kaTedras,<br />
aspirantebs, disertantebs. misi uSualo<br />
xelmZRvanelobiT aTobiT disertaciaa daculi.<br />
mas xSirad oponentad da samecnieroo sabWos sapatio<br />
wevrad iwvevdnen qveynis farglebs gareT,<br />
TanamSromlobda kavkasiis samecniero centreb-<br />
Tan, erevanSi, baqoSi, moskovSi, sanktpeterburgSi...<br />
vaxtang SamilaZis mecnieruli memkvidreoba<br />
farTo da mravalwaxnagovania. igi muSaobda ara<br />
mxolod tradiciuli yofisa da kulturis calkeul<br />
problemebze, aramed ikvlevda Teoriul<br />
problemebsac. misi bolo monografia `saqarTvelos<br />
eTnologiis istoria~, naw. I (oT. miminoSvilTan<br />
TanaavtorobiT) (Tb., 2009) aseTi kvlevis<br />
samagaliTo nimuSia, mravalwliani, fundamenturi<br />
Ziebis Sedegia, romelic dRes ukve dargis matianed<br />
gadaiqca. gansakuTrebiT didia narkvevis<br />
mniSvneloba sauniversiteto kursis organizacia-<br />
Si, igi Cinebuli damxmare saxelmZRvaneloa, romelic<br />
Tavs uyris qarTul eTnografiaSi Seqmnil<br />
mecnierul produqcias, ajamebs da aanalizebs<br />
dargis ganviTarebis istoriul etapebs, anzogadebs<br />
maT Teoriul WrilSi da a.S., ris gamoc es<br />
wigni yvela eTnologisaTvis, istorikosisa da<br />
folkloristisaTvis erTnairad saintereso da<br />
saWiroa. aranakleb mniSvnelovania avtoris sxva<br />
naSromebic, romelTa ricxvi 200-s aRemateba.<br />
nayofieri iyo batoni vaxtangis muSaoba saqar-<br />
Tvelos mecnierebis erovnuli akademiis kavkasiis<br />
xalxebTan urTierTobis komisiaSi. am komisiis TaosnobiT<br />
ukve moewyo ramdenime saerTaSoriso konferencia<br />
deviziT `kavkasiis istoria, arqeologia,<br />
460
eTnologia da filkloristika~, man, givi RambaSi-<br />
ZesTan erTad, daaarsa kavkasiis fondi, koordinacias<br />
uwevda regionalur kvlevebs da sxv.<br />
bolo wlebSi batoni vaxtangi bevrs fiqrobda<br />
eTnologiaze, dargis sadReiso da samomavlo<br />
problemebze, undoda Tavisi gamocdileba maqsimalurad<br />
gamoeyenebina da miuxedavad Seryeuli<br />
janmrTelobisa energiulad agrZelebda muSaobas.<br />
miaCnda da swamda, rom swored eTnologia<br />
aris is dargi, romelsac Tanamedrove globalizaciis<br />
pirobebSic ki, Seswevs Zala gadaarCinos<br />
eri, daicvas misi erovnuli kulturuli memkvidreoba,<br />
identoba da mentaloba.<br />
vaxtang SamilaZe mudam gamoirCeoda maRali<br />
inteleqtiT, farTo diapazoniT, erudiciiT, flobda<br />
kolegebTan urTierTobis SesaSur unars, iyo<br />
Tavaziani da mokrZalebuli, magram amave dros<br />
principuli, Tanmimdevruli, Tavis saqmeze uaRresad<br />
Seyvarebuli namdvili profesionali.<br />
75 wlis asaki mecnierisaTvis SemoqmedebiTi<br />
simwifis xanaa, vaxtang SamilaZec ar iyo gamonaklisi:<br />
bevrs fiqrobda da ganicdida, qmnida proeqtebs,<br />
saxavda miznebs, da amocanebs, apirebda eTnolog<br />
mkvlevarTa personalis anTologiis gamocemas,<br />
baTumSi gafarToebuli forumis kavkasiologiuri<br />
simpoziumis mowyobas da ra dasanania, rom yvelaferi<br />
es mas ganuxorcielebeli darCa.<br />
manana SilakaZis gaxseneba<br />
nino mindaZe<br />
giorgi gociriZe<br />
461
EerTxel, rodesac qalbatonma mananam gaigo,<br />
rom Cemi gogona germanul baRSi dadioda, germanuli<br />
wigni aCuqa.Mmas mere qalbaton mananas Cvens<br />
ojaxSi tante mananas veZaxdiT.<br />
tante manana maSin gardaicvala, rodesac sakuTari<br />
Sromis nayofi yvelaze metad axla, am<br />
asakSi unda moewia; rodesac studentebis mravali<br />
TaobisaTvis codna da gamocdileba bolomde<br />
unda gaeziarebina.Mmas xom saqmisadmi saSuri damokidebuleba<br />
hqonda, iseTi rogorsac dRes iSviaTad<br />
Tu naxavT. sakuTari Tu mis mier gasworebuli<br />
sxvisi naSromi uzado sizustiT da skrupulozurobiT<br />
gamoirCeoda. iyo keTilmosurne,<br />
sxvaze augis armTqmeli. Mmisi da batoni Savlegis<br />
gamorCeuli da-Zmoba albaT calke saubris<br />
Temaa. SesaniSnavi meuRlis megobari da umSvenieresi<br />
ekos-elenes deda.<br />
zafxuli iyo. germaneli stumrebi-studentebi da<br />
Cveni kolegebi, xalxuri instrumentebis muzeumSi waviyvaneT,<br />
sadac tante manana wlebis manZilze muSaobda<br />
da sadac, ra Tqma unda Tavad gvimaspinZla. muzeumis<br />
Semdeg ki leseliZis erT mSvenier restoranSi<br />
Cvenma germanelma stumrebma-kolegebma gvimaspinZles.<br />
im dRes tante manana bolos vnaxe. sicocxliT, imedebiT,<br />
gegmebiT savse iyo. momwonda aseTs rom vxedavdi.<br />
Semodgomaze ki avadmyofobiT damZimebuli, magram<br />
RmerTTan Sesaxvedrad momzadebuli dagvemSvidoba.<br />
`dambadebelo, mianiWe ganaTleba da cxoneba,<br />
amkvidre sasufeveli, Seumsubuqe moneba~.<br />
cxovrebis sanukvari megobari<br />
nino RambaSiZe<br />
462
metad Znelia CemTvis<br />
vwero warsul dro-<br />
Si im pirovnebaze, vis<br />
gverdiTac gavatare sicocxlis<br />
45 weli.<br />
maxsendeba 1065 weli,<br />
saqarTvelos muzeumi.<br />
adgili, sadac pirvelad<br />
Sevxvdi axalgazrda kacs, soso WanturiSvils.<br />
man maSinve miiqcia Cemi yuradReba Tavisi<br />
kargi garegnobiT, zrdilobiT, inteligenturi<br />
maneriT. rogorc aRmoCnda, arc is darCenila<br />
gulgrili Cems mimarT da Cvens Soris gaiba is<br />
uxilavi Zafi, romelsac siyvaruli da urTier-<br />
Tpativiscema hqvia. didxans ar gvifiqria da ramdenime<br />
TveSi viqorwineT kidec. es iyo araCveulebrivi<br />
periodi Cveni Tanacxovrebisa. Cems gaocebas<br />
yovelTvis iwvevda is, rom mas uamravi nacnob-megobari<br />
hyavda da rac mTavaria, yvela siyvaruliT<br />
egebeboda mas yovelTvis. maSin is<br />
axalgazrde aspiranti gaxldaT, romelic did<br />
pativs scemda Tavis xelmZRvanelebs: baton giorgi<br />
Citaias da qalbaton vera bardaveliZes, romelTa<br />
xelmZRvanelobiTac Camoyalibda seriozul<br />
mkvlevar mecnierad. mas arasodes daviwyebia<br />
maTi Rvawli.<br />
sosos iseve rogorc me, Zalzed uyvarda<br />
klasikuri musika. xSirad davdiodiT sxvadasxva<br />
koncertebze, saopero speqtaqlebze, Semdeg saxlSi<br />
vagrZelebdiT am Temaze saubars. es saerTo<br />
interesi da gataceba kidev ufro aduRabebda<br />
Cvens erTobas. soso xSirad metyoda xolme: `Sen<br />
rom ase ar gyvareboda musika, albad me as ar<br />
meyvarebodio~ da marTlac, mas fanatiurad uy-<br />
463
varda klasikuri musika, amave dros eTayvaneboda<br />
qarTul xalxur Semoqmedebasac. TviTonac xom<br />
mSvenivrad mReroda, gansakuTrebiT uyvarda mravalJamieri,<br />
romelsac sakmaod karg doneze asrulebda<br />
Tavisi skolis megobrebTan erTad.<br />
gadioda wlebi, gvemateboda xani. me yovel-<br />
Tvis makvirvebda is, rom miuxedavad mZime senisa,<br />
soso mainc didi gatacebiTa da SemarTebiT emsaxureboda<br />
Tavis saqmes. mravali uZilo Ramisa da<br />
didi Sromis fasad werda Tavis wignebsa da naSromebs,<br />
rac saTanadod daafasa da aRiara qar-<br />
Tulma istoriulma sazogadoebam. aqve minda aRvniSno,<br />
rom garda mecnierisa, soso agreTve<br />
araCveulebrivi megobari iyo. mas yvelas gasaWiri<br />
gulTan mihqonda. iyo megobrebisa da nacnobebis<br />
qomagi da gverdSi mdgomi. mas Zalian uyvarda<br />
axalgazrdoba. is didi armia studentebisa<br />
da aspirantebis xom misi erTguli megobrebi iyvnen<br />
da aseTad darCnen bolomde.<br />
minda didi madloba gamovxato yvela im pirovnebis<br />
mimarT, vinc saTanadod daafasa sosos<br />
Rvawli, pirovnuli Tvisebebi da CemTan erTad<br />
gaiziara is didi gulistkivili, romelic sosos<br />
am qveynidan wasvlam gamoiwvia.<br />
ar minda Cemi mogoneba pesimistur notze davasrulo.<br />
minda aRvniSno, rom soso bednieri kaci<br />
iyo. mas darCa vaJi, oTxi SviliSvili da ori<br />
SvilTaSvili, romelTagan patarebi dResac elian<br />
soso babus gamoCenas.<br />
"RvTis karis SemRebi"<br />
manana WanturiSvili<br />
464
fiqrebi mixeil qurdianze<br />
da mis wignze "iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis<br />
safuZvlebi"<br />
miSiko nanatri kaci iyo. erTaderTi werili, romelic<br />
wasvlis Semdeg miviRe, maSin, rodesac dedaCems<br />
aRar esalmebodnen quCaSi, Tvals aridebdnen da zurgs<br />
aqcevdnen, ucnobma axalgazrdam momwera werili, romelmac<br />
Zala momca, imedic damibruna. darCnen kidev namdvilebi!<br />
da ai, axla im namdvilTagan namdvili aRar aris.<br />
bolos rom vnaxe, ukve sikvdils hyavda Caxutebuli...<br />
axla es didi xnis nanatri wigni mikavia xelT da<br />
isev mivdivar... nanatrma kacma nanatri wigni damitova...<br />
romelmac erTi metad mtkivneuli gancda aRmiZra: 1000<br />
gverdze metis Tavmoyra erT wignad kargs arafers ambobs<br />
im viTarebis Sesaxeb, romelSic uxdebaT muSaoba<br />
qarTvel mecnierebs. davcqeri gakvirvebuli da vfiqrob:<br />
am wignis damwers yoveli Tavi dawerisTanave rom gamoeqveynebina,<br />
qarTuli enaTmecniereba axla gacilebiT ufro<br />
Rrmad iqneboda SeWrili qarTveluri da kavkasiuri<br />
an "ibero-kavkasiuri", Tu avtoriviT baskebsac miviTvliT,<br />
enebis saidumloSi. vambob saidumloSi, radgan ena<br />
TavisTavad araTu yofierebis mTeli saidumlos matarebelia,<br />
aramed Tavadac saidumloa, romliTac, evolucionistebisagan<br />
gansxvavebiT, RmerTma imTaviTve "gamoTqva<br />
yofiereba" da Seqmna yoveli. magram amis SesaZlebloba<br />
ar iyo moZalebul oromtrialSi saqarTvelos Seseuli<br />
arakeTilmosurneebisa, romlebsac saubedurod mze iseve<br />
unaTebs, rogorc vardebs. yoveli kultura da yoveli<br />
kulturosani kacis cxovreba idumalebiTaa moculi _<br />
misteriaa. misteria ki xeldasxmasa da gansakuTrebul<br />
mizans gulisxmobs. es aris kacobis gza.<br />
465
aris erTi mniSvnelovani ram: xeldasxmis procesi<br />
uwyvetad mimdinareobs maSinac ki, rodesac misteria<br />
mTlianad dafarulia da profanuli masaa gabatonebuli:<br />
yana nexvTa velad aris gadaqceuli. Cveulebriv, xeldasxmuloba<br />
gamoxatulia sityvebiT "RvTiTkurTxeuli",<br />
"RvTisnieri", "RvTiTmoculi", "RvTismona"... romelTac<br />
dionise areopageli saRmrToTa saxelebs uwodebs da<br />
romelic TavisTavad Sedis zemodasaxelebul sityvaTa<br />
pirvel nawilSi `RvTiT~. amas Semoaqvs niSnebi da maxasiaTeblebi,<br />
spontanurad rom miewereba kacs, romelSic<br />
yvela is Tviseba da SemoqmedebiTi sikeTe aris gamovlenili,<br />
romelic Semoqmedis msgavsebiTa da xatobiT kulturis<br />
sicocxlisa da energiis wyaro xdeba. amasTanave,<br />
es sityvebi Tu wodebani gamoxataven im xeldasxmis ierarqiul<br />
doneebs, romelTa xarisxebsac warmoadgenen.<br />
xeldasxmulebi gansxvavebuli cxovrebiT cxovroben.<br />
maTi yofierebis horizonti Sevsebulia sulieri<br />
RirebulebebiT da imgvari saqmiT (moRvaweobiT, moqalaqeobiT),<br />
romelic aaSkaravebs maTSi RvTisSvilebsa da<br />
RvTiskaris mcvelebs. RvTis karad iyo gancdili saqar-<br />
Tvelo da qarTveloba rusTvelis Semdgomac, daviT guramiSvilTan,<br />
sulxan-saba orbelianTan, vaJasTan... ukanaskneli<br />
ori saukunis ganmavlobaSi sityva RvTiTkurTxeuli<br />
sul ufro da ufro mkvidrdeboda sinamdvileSi, da<br />
miewereboda arsebiTad qarTuli enisa da qarTul enaze<br />
SemomqmedT. radgan swored am enaSi iqmna koncentrirebuli<br />
arseba qarTulobisa, romlis gamoTqma mxolod qar-<br />
Tul enas SeeZlo. yovelive sxva nexvTa velad iyo qceuli,<br />
rogorc ilia WavWavaZe godebda. Sors rom ar wavideT<br />
RvTiTkurTxeulebi iyvnen dimitri yifiani, ilia<br />
WavWavaZe, niko nikolaZe, akaki wereTeli, vaJa fSavela,<br />
daviT kldiaSvili, aleqsandre yazbegi, galaktioni.., yve-<br />
466
las ver CamovTvli, romelTa hologramebi qmnian imas,<br />
rasac qarTuli cxovrebis wesi, qarTuli kultura da<br />
SemoqmedebiTi energia ewodeba. maTi cxovrebiseuli mizani<br />
yovelTvis kulturSemoqmedia da vidre es energia<br />
qmediTad muSaobs, qarTuli kultura da cxovrebiseuli<br />
misteria, romelsac "giorgiuli" ewodeba, ganagrZobs zemoqmedebas<br />
cxovrebasa da im gzaze, romelzedac gaucnobiereblad<br />
dgeba rCeuli.<br />
xeldasxmuloba da rCeuloba _ RvTiTkurTxeuloba<br />
_ Tavisi SedegiT vlindeba mxolod mas Semdeg, rac<br />
gza ukve gavlilia da xeldasxmis umaRlesi forma miRebuli.<br />
aq xdeba RvTis karTan misvla, romelic ukve saz-<br />
Rvris gadalaxvaa, Sexvedra RvTisSvilebTan da gasvla<br />
saiqioSi _ misteria aRsrulebuli xdeba. miSiko qurdianis<br />
cxovrebiseuli misteriac aRsrulda. aRsrulda rogorc<br />
xeldasxmuli kacis, rogorc RvTisSvilis, vinc<br />
arsad dazoga Tavi, raTa mieRwia im miznisaTvis, romelsac<br />
saqarTvelo, qarTuli kultura da qarTuli cxovrebis<br />
wesi hqvia. mtersac eoma da yvelaze did saidumlos<br />
_ ibero-kavkasiur enaTa erTianobasac SeeWida, ri-<br />
Tac SeaRo "RvTis kari", raTa iq Sexvdes imaT, vinc faravs<br />
saqarTvelos da mcvelad udgas. amitomac mcxeTis<br />
monasterSi _ samTavroSi daido bina. es aris misi saiqioSi<br />
gasvlis kari...<br />
467
topologiuri ganSliT qarTuli kosmosi orad aris<br />
gayofili: saaqaod da saiqiod; saiqioSi moTavsebulia rogorc<br />
zeca (radgan ca saaqaosTanaa _ saaqaos Tavzea), aseve qveskneli<br />
_ ori ukiduresi da sapirispirod ganlagebuli sivrcealagi,<br />
romelic ar aris diferencirebuli da struqturirebuli.<br />
zeca da qveskneli erTnairad saiqioa da amitom aris<br />
SesaZlebeli "iq" Sexvedra, rac SesaZloa TviT sityva qvesknelSia<br />
gamoTqmuli: skneli-skna-skvna-naskvi_kvanZi. qarTul<br />
miTokosmo-logiaSi saiqio aris qvesknelisa da zecis (zesknelis)<br />
kvanZi da amdenad erTiani. saaqaos topologia ixsneba<br />
qveyaniT-yaniT-sofliT-Sua skneliT da ciT _ es aris saaqao<br />
toposi, romelSic arsebobs adamiani da Slis Tavis yofierebas.<br />
sainteresoa, rogor xdeba qarTul xedvasa da hologramaSi<br />
am ori sferos Sexvedra da vin aris am Sexvedris momwyob_monawile<br />
vin aris "dRisa da Ramis Semyreli" ("mova<br />
Semyreli yovelTa erTgan dRisa da Ramisa". sainteresoa qvesknelisa<br />
da samaris mimarTebac: "qvesknelSic wasulxar, Casulxar,<br />
qvesknelamde gza gqonia" da a.S. _iwyevleba guruli;<br />
468
sa-mare aris kari, romlis gareSe qvesknelSi ver Caxval. mare<br />
svanurad niSnavs kacs; sa-mare = kacisa, kacisaTvis, sa-kac-e<br />
(sainteresoa, rom samaridan adamiani ki ar saxierdeba, aramed<br />
kaci). topologiur aRniSvnaTa Soris `da, Ca~ = qveviT `a,<br />
amo~ = zeviT (dadeba, CaReba, Cadeba,... asvla, amoReba, amosvla<br />
da sxva). yana aris adamianis qmedebis nayofis gamomRebi, adamianis<br />
samuSao alagi; mindori kacis SromiT unda gadaiqces<br />
yanad. aris aseve ca da zeca. aq saxezea garkveuli astronomiuli<br />
topologia: ca aris marixi, `cis karis gamRebi~; zeca<br />
aris veneras zeviT arsebuli savanes, romelSic miyolebiT<br />
arian moTavsebulni yvela danarCeni planetebi da TviT mzec.<br />
es amave dros aris simboluri miTokosmologia, simbolizacia<br />
ki enis wiaRSi xorcieldeba da iZens sazriss.<br />
Cemi hologramuli xedva ar aris mecnieruli, Tumca<br />
kiTxvebi, romlebic enaTmecnierTa winaSe daismis am xedvidan,<br />
pasuxgacemuli ar aris. saqarTveloSi Cemi Camosvlis Semdeg,<br />
miSiko iyo pirveli, romelTanac SemeZlo am Temebze saubari;<br />
Cveni urTierToba iyo cnobili qarTuli xasiaTis ("CeiCoCe,<br />
Zama cota") sruli daZleva da paraleluri azrovneba, romelic<br />
udides siamovnebas mgvrida. safuZveli Cveni xedvisa saerTo<br />
iyo: humboldtis cnobili fraza: "pirvelsave warmoTqmul<br />
sityvaSi mTeli enaa" _ namdvili hologramuli xedvaa,<br />
romlidanac me miTolingvisturi suraTi gamomesaxa, xolo<br />
miSikos _ mecnieruli: amis didebuli Sedegi axla magidaze<br />
midevs da Rrma fiqrebs var micemuli.<br />
enaTa topologiis Cemi modeli gulisxmobs qarTvelur<br />
jgufSi svanuridan ganviTarebas zanurisa da oriveTagan<br />
(da sxvaTagan) dagvirgvinebas qarTuliT _ piramidas da ara<br />
damoukidebel sxivebs erTi wyarodan gamosuls. mag: istoriulad<br />
da lingvisturad kolxuri-svanuris ganviTareba gvaZlevs<br />
zanursa (dasavleT kolxur qvejgufs) da ibero-kolxurs<br />
(aRmosavleT kolxur qvejgufs) _ farnavazis saxelmwifos<br />
enas. ibero-kolxuris mcxeTuri (dedaqalaqi "qarT") metyvelebidan,<br />
qarT-ulad naTqmi pirveli sityvidan mTeli sametyvelo<br />
da samwerlobo ena gaixsna, radgan ena ixsneba Tavis<br />
469
SesaZleblobaTa velSi _ ki ar viTardeba, _ ixsneba, miuxedavad<br />
masSi sinTezirebuli sxvadasxva enobrivi mocemulobebisa,<br />
rogorc gvamcnobs "qarTlis cxovreba" (yvela im enis kvali<br />
arsebobs qarTulSi da ufro metisac, magram igi yovelTvis<br />
TavisTavis tolia!), viTardeba qarT_mcxeTis (qalaqis-dedaqalaqis)<br />
sakraluri ena. faqtobrivi arqeologiuri monacemebis<br />
arqonis pirobebSi, vfiqrob, es unda yofiliyo swored sakraluri<br />
zepiri ena, msgavsi xatis enisa, romelic weril formasa<br />
da saxes iRebs wignieri qristianuli religiisa da<br />
qristianuli eklesiis mier. qarTuli iqceva wignierebis er-<br />
TaderT enad ibero-kolxeTisa da, ufro farTod, kavkasiis<br />
sivrceSi. ZiriTadad, igi faravs mTel sivrces, romelic yalibdeba<br />
rogorc qristianuli qarTli... da saqarTvelo, Sesabamisad<br />
qarTulenovani qristianobis gavrcelebisa. ibero-kavkasiur<br />
enaTa erTianobac ar unda iwvevdes eWvs, Tu uaxles<br />
monacemebs gaviTvaliswinebT, gadaviazrebT da ar ki uarvyofT...<br />
arqeologiuri gaTxrebi da qarTveluri enebi (svanurzanur-qarTuli<br />
_ dialeqtebis zRviT) adastureben, rom samxreT<br />
kavkasia warmoadgenda wina da mcire aziuri religiuri<br />
centrebis "navsayudels". aq iyo davanebuli TiTqmis yoveli<br />
religiuri centri, romelic sxvadasxva enobriv Teokosmologiur<br />
hologramebs ganasaxierebda da qmnida samxreTkavkasieli<br />
mosaxleobis arsebiT maxasiaTeblebs, romliTac es mosaxleoba<br />
idgenda Tavis identobas da TviTgamomcnobi xdeboda. am<br />
TvalsazrisiT arc aris SemTxveviTi, rom elias xaleni da<br />
qristes kvarTi qarT-mcxeTaSi aRmoCnda da iqca qarT-uli saxelmwifosa<br />
da qarT-uli kulturis cxovrebis wesis safuZvlad.<br />
swored amitom, vfiqrob, saqarTvelos istoriis modelireba<br />
evropuli istoriis yalibiT sruliad usafuZvlo da<br />
uniadagoa.<br />
es hologramuli miTolingvistikis erTi magaliTi<br />
iyo, romelzedac daviwyeT saubari da romelic mecnierul<br />
uaryofas iTxovda, magram rogor SeiZleba miTolingvistikis<br />
mecnieruli uaryofa an dasabuTeba aravin icis. Cveni saubre-<br />
470
ic imave sami wertiliT Sewyda Cemda gulsatkenad da damamwuxreblad.<br />
miSiko rom aq iyos, aucileblad ityoda Tavis<br />
azrs, Tavis mecnierul Tvalsazriss da vikamaTebdiT an<br />
ufro zustad viazrovnebdiT: mZafrad, daundoblad, miuxedavad<br />
imisa, rom me "batonobiT" mommarTavda yovel-<br />
Tvis. mecnierTaTvis savalalod (Tu sabednierod!), mecnierebam<br />
wertili ar icis, is sami wertiliTa da momdevno<br />
kiTxvis niSniT arsebobs. amitom unda iqnas gamoqveynebuli<br />
wamierad nafiqr-nakvlevi, rom rac SeiZleba<br />
Sors gadaiwios am samma wertilma da dapataravdes kiTxvis<br />
niSani. dapataravdes, magram ar gaqres, radgan maSin<br />
es ukve mecniereba aRar iqneba da "WeSmaritebas" daemsgavseba,<br />
romlis ukan mrisxane cenzorebi Cadgebian<br />
"dogmebis" dasacavad. didad samwuxaroa, rom es 1000<br />
gverdiani wigni avtoris gareSe darCa _ kiTxvebs, romlebsac<br />
is aRZravs, aRar eyoleba pasuxis namdvili gamcemi<br />
_ mixeil qurdiani: kaci, mamuliSvili, qarTveli,<br />
mecnieri, poeti, mebrZoli Tavis bedisa, xeldasxmuli<br />
giorgieli da Cemi axalgazrda megobari...<br />
Tumca axalgazrdoba, rogorc Cans, sruliad pirobiTi<br />
cnebaa... xolo megobroba wlovanebas ar iTvlis...<br />
Cven ki vikiTxoT es wigni da SevecadoT, rac SeiZleba<br />
Sors gavitanoT is sami wertili, romliTac "ibriul-kavkasiur<br />
enaTa erTianobisa" da ‘‘enaTmecnierebis<br />
safuZvlebis’’ es didi mecnieruli sinTezi da holograma<br />
mTavrdeba.<br />
didi danaklisia!!<br />
janri kaSia<br />
parizi, noembris 17, 2010 weli<br />
471
SesaniSnavi mkvlevari da<br />
uangaro moRvawe<br />
batonma mixeil qurdianma 1040 gverdis moculobis<br />
fundamenturi monografia dagvitova,<br />
romelic erTaderTi akademiuri wignia misTvisac<br />
da CvenTvisac _ meti veRar moaswro... saqmeSi Cauxedav<br />
mkiTxvels erTi SexedviT TiTqos Zalze<br />
pretenziulad moeCveneba am didebuli naRvawis<br />
saxelwodeba “iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis<br />
safuZvlebi”, magram vinc detalurad gaecnoba<br />
mas, umalve mixvdeba, rom es wigni Rrma interdisciplinaruli<br />
kvlevis uaRresad msxmoiare nayofia.<br />
masSi warmodgenilia lingvistikis araer-<br />
Ti sfero, istoria, eTnologia, kulturologia,<br />
folklori.<br />
saetapo naSromSi diaqronuli enaTmecnierebis<br />
moTxovnaTa doneze ara marto dadgenilia<br />
iberiul-kavkasiur enaTa ojaxis Semadgenloba<br />
(Tanamedrove laTinuri transkrifciiTurT), aramed<br />
nebismieri Teoriuli debuleba, Sedarebisa<br />
Tu kanonzomier regularul fonemaTSesatyvisobaTa<br />
rekonstruqciis procedura da saboloo<br />
daskvnebi mkacrad verificirebadia. saqarTvelos<br />
mecnierebaTa erovnuli akademiis wevr-korespodentis,<br />
profesor avTandil arabulis azriT,<br />
esaa Semajamebeli naSromi iberiul-kavkasiur<br />
enaTa naTesaobis TeoriaSi, romlis dasrulebiT<br />
iberiul-kavkasiur enaTmecniereba “finiSis sworze”<br />
gavida.<br />
mainc ras niSnavs jvaredini verifikacia _<br />
avtoris mixedviT, istoriuli derivaciis fonemur<br />
kanonzomierebaTa dadgena arsebiTad hipoTe-<br />
472
tur fardobaTa Semowmebis aucilebel procedurebs<br />
eqvemdebareba. verifikaciis samive safexuri<br />
(masalobrivi, sistemuri Tu tipologiuri) wignSi<br />
safuZvlianadaa ganxiluli, rac erTxel kidev<br />
adasturebs kavkasiologiuri skolis sulis-<br />
Camdgmelisa da damagvirgvineblis akademikos arnold<br />
Ciqobavas moZRvrebis sayrden Teziss: “rac<br />
ufro Sors vixedebiT warsulSi, miT metia saer-<br />
To”.<br />
kavkasiologiaSi didi xania cnobil fonemaTSesatyvisobaTa<br />
kidev erTxel gadamowmebis<br />
garda, “iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis safuZvlebSi”<br />
dadgenilia sruliad axali kanonzomierebani<br />
qarTvelur da naxur enaTa sibilantebs<br />
Soris, naxur-daRestnuri da qarTveluri<br />
fuZeenebis xmovanTSesatyvisobani, agreTve lateralTa<br />
regularuli Tanafardobani baskur, qar-<br />
Tvelur da daRestnur enebSi. avtoris azriT nebismieri<br />
Crdilokavkasiuri jgufis diferencirebuli<br />
bgeraTSesatyvisobis gamovlena samxreTkavkasiur,<br />
anu baskur-qarTvelur jgufTan sakmarisi<br />
pirobaa formaluri Tu semantikuri rekonstruqciisaTvis<br />
iberiul-kavkasiuri fuZeenis<br />
qronologiur doneze. SevniSnavT: albaT, gacilebiT<br />
didi sirTuleebi gveqneba semantemaTa Sinaarsis<br />
aRdgenisa am SemTxvevaSi.<br />
WeSmaritebis Ziebis gzaze analizur-sinTetur<br />
azrovnebaSi Tanabrad Zlieri mkvlevari<br />
ukompromisoa TviT udidesi samecniero avtoritetebis<br />
winaSec ki; am Tvisebis sailustraciod<br />
araerTi magaliTis moyvana SeiZleba: Zalze originaluria<br />
misi Tvalsazrisi koordinatTa sivrcis<br />
universalurobis, identur bgeraTSesatyvisobaTa<br />
da induqciis, rogorc komparativistuli<br />
473
meTodis sayrdeni RerZis, Sesaxeb... am SesaniSnavi<br />
monografiis kiTxvisas mkiTxvels iseTi STabeWdileba<br />
eqmneba, rom “individualuri gonebis gamonaTeba<br />
TiTqos umartivesad xsnis problemaTa<br />
urTules xlarTs” (a. arabuli).<br />
miuxedavad imisa, rom qarTvelur enaTa diferencirebis<br />
mixeil qurdianiseuli sqema sruliad<br />
gansxvavdeba brwyinvale germaneli qarTvelologis<br />
gerhard deetersis sqemisagan (am ukanasknels<br />
viziarebT, ZiriTadad, qarTvelur enaTa<br />
mkvlevrebi), mainc mTeli misi sistema agebulia<br />
Zalze mwyobrad, vinmesTan an rameze yovelgvari<br />
kompromisebis gareSe, magram saocrad koreqtulad,<br />
Tumca aqve SevniSnavT, rom konsonantTa<br />
kompleqsebis TvalsazrisiT saanalizo monografiis<br />
avtoris mier svanur-zanuri erTianobis<br />
daSveba TiTqos SesaZloa kidec (Sdr. arnold<br />
Ciqobavas, qeTevan lomTaTiZisa da karl horst<br />
Smidtis Tvalsazrisebi), magram ra vuyoT xmovnebs<br />
_ aq xom aSkaraa swored qarTul-svanuri<br />
(da ara svanur-zanuri) erTianoba, xolo, Tu sadme<br />
raime anomaliaa, TiTqmis yvelafris axsna SeiZleba<br />
svanuri umlautiTa da xmovanTa poziciuri<br />
Tu arapoziciuri sigrZiT.<br />
Zalze frTxilia mixeil qurdiani garkveul<br />
ZirTa etimologiuri kvlevisas, risi dasturicaa<br />
naSromis mniSvnelovani nawili, romelSic<br />
iberiul-kavkasiur enaTa ojaxSi Semavali yvela<br />
jgufis leqsemaTa Tu arqiformaTa analizi mocemulia<br />
cal-calke, mere ki es yvelaferi ganxilulia<br />
rekonstruirebuli iberiul-kavkasiuri<br />
fuZeenis doneze. Tanamedrove zogadlingvisturi<br />
Teoriebisa Tu konkretuli enobrivi masalis istoriul-SedarebiTi<br />
meTodiT ganxilvis safuZ-<br />
474
velzea damuSavebuli saerTo iberiul-kavkasiur<br />
enis semantikuri leqsikoni (gv. 625-660) da baskur-qarTveluri<br />
enis etimologiuri leqsikoni<br />
(gv. 661-696), romlebic moicaven, erTi mxriv, baskur-qarTvelur<br />
da naxur-daRestnur, xolo, meore<br />
mxriv, baskur-qarTvelur da afxazur-adiRur<br />
leqsikas. rac Seexeba naxur-daRestnur da afxazur-adiRur<br />
enaTa verificirebul fonemaTSesatyvisobaTa<br />
gamzadebul masalebs, maTi gamoqveyneba<br />
mixeil qurdianma veRar moaswro (igive xvedri<br />
xvda wilad mis momdevno wignsac “qarTvelTa<br />
pirveli sacxovrisis Sesaxeb”).<br />
ZiriTadi daskvna aseTia: enaTmecnierTa<br />
garkveul wreSi (rogorc CvenSi, ise ucxoeTSi)<br />
gavrcelebuli azris sapirispirod, iberiul-kavkasiur<br />
enaTa ojaxi warmoadgens genialogiuri<br />
(da ara tipologiuri) klasifikaciis cnebas. istoriul-SedarebiTi<br />
meTodis mkacri gamoyenebis<br />
safuZvelze regularul fonemaTSesatyvisobaTa<br />
gamovlenis formiT dadginda, rom e. w. Crdilokavkasiuri<br />
enebi (afxazur-adiRuri da naxur-da-<br />
Restnuri) ar avlenen ufro met siaxloves er-<br />
TmaneTTan, vidre TiToeuli maTgani _ samxreTkavkasiurTan<br />
(baskur-qarTvelurTan).<br />
mixeil qurdiani sagangebod emzadeboda<br />
prezentaciisTvis, magram muxTalma wuTisofelma<br />
udrood mouswrafa sicocxle uaRresad erudirebul<br />
da fenomenaluri niWiT dajildoebul avtors,<br />
romelmac Zalze rTuli cxovreba ganvlo<br />
56 wlis manZilze. mas mouxda araerTi iZulebiTi<br />
nabijis gadadgma rogorc profesiul saqmianoba-<br />
Si, ise pirad cxovrebaSi, ramac Zalze mtkivneuli<br />
daRi daasva didebuli mkvlevris janmrTelobas.<br />
475
ogorc iqna 1998 wels sastambod gamzadda<br />
kavkasiologTa samagido wigni, magram teqnikuri<br />
problemebis Sedegad mTlianad ganadgurda teqstis<br />
eleqtronuli versia, gadarCa mxolod sakoreqturod<br />
gamzadebuli amonabeWdebi. amis Semdeg<br />
xelaxla daiwyo poligrafiuli bataliebi<br />
da mainc 2005 wlis nacvlad “iberiul-kavkasiuri<br />
enaTmecnijerebis safuZvlebi” gamoqveynda 2007<br />
wels.<br />
sul axlaxan ormoci dRe gavida miSas<br />
“zesTasofelSi” gadabrZanebidan _ mcxeTaSi ganisvenebs<br />
mama gabrielis gverdiT, misi nanatri<br />
samTavros monastris ezoSi, rac marto misTvis<br />
ki ara, CvenTvisac Zalze ioli gadasatania _ monasteri<br />
xom mSfoTvare sulTa saoxia.<br />
Tvalwin gvidgas araCveulebrivi oratoris,<br />
araerTi sajaro gamosvla _ yovelTvis alali,<br />
xandaxan fantastikuric ki (emelian qurdianis<br />
vaJi xom poetic iyo!), magram mainc fsevdomecnierul<br />
msjelobasTan ukompromiso, Seuvali, cxare.<br />
nebismieri avtoriteti misTvis arafers warmoadgenda<br />
Tu is unamusod tyuoda. ama wlis ianvarSi<br />
erTad gaxldiT italiaSi gaCeratas saxelmwifo<br />
universitetSi gamarTul saerTaSoriso konferenciaze<br />
“siaxleebi kavkasiologiaSi”. erT-erTi<br />
moxseneba hqonda veneciis universitetis sakmaod<br />
maRali donis profesors _ erovnebiT somexs<br />
(gvars Segnebulad ar vasaxelebT!), romelmac didi<br />
ambiT daiwyo mtkiceba qarTuli anbanis Seqmnis<br />
mesrop maStociseuli versiis Sesaxeb, legendis<br />
saxiTac ki rom aRar sjera dReisaTvis<br />
aRaravis. saSinlad ganerviulda miSiko da paeqrobisas<br />
Tavisi brwyinvale rusuliT cdilobda,<br />
daemtkicebina momxseneblis azrTa usafuZvloba.<br />
476
Tqven warmoidgineT, veneciel profesors nervic<br />
ar Sestokebia saxeze, Cveni profesori ki kinaRam<br />
kaTedrazeve Caeferfla ise Relavda. mivxvdi,<br />
rom momxsenebelma rusuli ar icoda da saswrafod<br />
vuCurCule mokamaTes, msjeloba inglisurad<br />
gaegrZelebina (im sxdomis Tavmjdomare gaxldiT).<br />
Zalian erideboda: “sul axali naswavli<br />
maqvs inglisuri ena; albaT Secdomebs davuSvebo,<br />
magram sxva gza aRar iyo _ kamaTi gagrZelda<br />
inglisurad da momxsenebeli iZulebuli gaxda,<br />
bodiSi moexada ara mxolod mopaeqrisaTvis, aramed<br />
mTeli qarTuli delegaciisTvisac. maSin mixeil<br />
qurdianma Zalze uxerxuli situaciidan ixsna<br />
veneciis universitetis ori profesoric _<br />
qarTvelologi luiji magareto da gaga SurRaia.<br />
samwuxarod miSa verc am konferenciis masalebis<br />
gamoqveynebas moeswro. dRe-dReze gamova<br />
gaCeratas universitetis samecniero krebuli,<br />
romelSic misi statiac ibeWdeba da romelic eZ-<br />
Rvneba Cvengan udrood wasuli mecnieris naTel<br />
xsovnas.<br />
saocari iumori da imitaciis unari hqonda.<br />
Zalian xSirad baZavda cnobil adamianebs; gansakuTrebiT<br />
gviyvarda miSiko maSin, roca is Cveni<br />
moZRvarTmoZRvris, akademikos arnold Ciqobavas<br />
metyvelebas acocxlebda. Tvalebi rom dagexuWa,<br />
verafriT daijerebdi, rom Sens winaSe ar idga<br />
batoni arnoldi.<br />
svani iyo, magram sololakSi dabadebulgazrdils<br />
Tavisi “akvnis ena” aravin aswavla (mi-<br />
Tumetes deda kaxeli hyavs!), amitom svanuri enis<br />
specialists Zalian manebivrebda da sul mefereboda:<br />
Cemi ojaxis lxiniT ilxenda, Wiri ki guls<br />
umZiebda. Cvens erT-erT sufrasTan qalbatonma<br />
477
usudan sefiskveraZem uTxra: Cemi da Tqveni Tanaklaseli<br />
iyo da Sin sul imas ambobda _ miSiko<br />
qurdiani ugzoukvlod ganaTlebuli biWia, maseTi<br />
moswavle Cvens skolaSi ki ara, mTel saqar-<br />
TveloSic aravin iqnebao”. netav genaxaT rogor<br />
daimorcxva brwyinvale kompozitoris Seqebaze!<br />
mixeil qurdiani, iza CantlaZe, rusudan ioseliani<br />
enaTmecnierebis institutSi 26 weli vimu-<br />
SaveT erTad da wlebis umravlesoba erT ganyofilebaSi<br />
gavatareT. erTxelac mTeli seriozulobiT<br />
gamomicxada: “sicocxleSive Zegli unda<br />
agigoT mestiis ulamazes skverSi; xom iciT, qurdianebis<br />
umravlesoba arqiteqtoria, oRond iqneb<br />
rogorme dagvazavoT me da levan Rvinjilia _<br />
verafriT gadavwyviteT, romeli kabiT SegmosoT,<br />
amitom xom ar ajobebs veneras stilSi dagidgaT<br />
Zeglio” xom warmogidgeniaT, marTla rom ganexorcielebinaT<br />
Canafiqri, ra ambavi atydeboda<br />
svaneTSi!<br />
sami Tve iavadmyofa, umZimes mdgomareobaSi<br />
iyo _ ganukurnebeli seni sWirda, sastiki dieta<br />
478
dauniSnes eqimebma. am dros unda gamoqveynebuliyo<br />
Cveni 840 gverdiani wigni “kodoruli qronikebi”,<br />
romlis mTavari redaqtoria mixeil qurdiani.<br />
ise cudad iyo, vifiqre, iqneb odnav mainc gamokeTdes-meTqi<br />
da gamomcemlobis direqtors<br />
vTxove, erTi cali mainc daebeWda. Cemma yofilma<br />
aspirantma, filologiis akademiurma doqtorma,<br />
qeTevan margian-subarma wauRo pirveli egzemplari<br />
saavadmyofoSi... ise gaxarebia, kiTxvac ki dauwyia:<br />
afxazeTSi ruseT-saqarTvelos omis monawiles<br />
(golgoTis gza) kodorisa da Wuberis xeobebi<br />
hqonda gavlili 1992 wels, amitomac esalbuneboda<br />
“kodorul qronikebSi” moTxrobili<br />
epizodebi misi sulis xveulebs.<br />
TiTqmis yvela sadisertacio naSromis oponenti<br />
iyo ivane javaxiSvilis saxelobis universitetisa<br />
da enaTmecnierebis institutis samecniero<br />
sabWos sxdomebze, magram me misi dawerili<br />
recenzia arasdros minaxavs _ zepiri gamosvlebi<br />
hqonda xolme, amitom Zalian SemeSinda, roca Cemi<br />
aspirantis _ rusudan ioselianis sadoqtoro<br />
disertaciis oponentad daniSnes. mTeli Tve vurekavdi,<br />
vaxsenebdi, magram Tqvenc ar momikvdeT!<br />
_ imden adgilas muSaobda da imdeni saqme hqonda,<br />
rom dRedaRam muxlCauxreli Sromis miuxedavad<br />
mainc yvelafers ver aswrebda. bolos, rogorc<br />
iqna, movida institutSi, Caiketa Tavis kabinetSi<br />
(zogadi enaTmecnierebis ganyofilebis<br />
gamge iyo) da erT dReSi dawera iseTi recenzia,<br />
romlis msgavss sxvebi erT TveSic ki ver moifiqrebdnen.<br />
eh, saocrad gamorCeuli niWis patroni daaklda<br />
universitetebsac, gelaTisa da sasuliero<br />
akademiebsac, enaTmecnierebis institutsac,<br />
479
sapatriarqosac, rusTavelis sazogadoebasac, qalaqsac<br />
da, upirveles yovlisa, Tavis ojaxebs _<br />
xuTi saukeTeso Svilis mama iyo. miSas meuRlec<br />
araCveulebrivi hyavs. profesorma sofio lobJaniZem<br />
miatova yvelaferi _ ojaxic, samsaxuric<br />
da sami Tvis ganmavlobaSi saavadmyofoSi mwoliare<br />
qmari faqtiurad Zalad acocxla. roca agoniaSi<br />
iyo, maSinac ki mecnierebiT hqonia goneba<br />
gadatvirTuli; Turme sofikos eubneboda: “xedav,<br />
Cemi wignis prezentaciaze rogor maqebs qalbatoni<br />
damana meliqiSvili, amas namdvilad ar movelodio”<br />
(TiTqmis yvela sxdomaze mwvaved kama-<br />
Tobdnen xolme oriveni). es rom damanas vuTxari,<br />
imdeni itira, Zlivs davamSvide: “miuxedavad imisa,<br />
rom sul “vCxubobdiT”, mainc Zalian miyvarda<br />
miSiko _ es ra ubedureba dagvemarTao!”<br />
roca mis sanaxavad mivedi, iseTi dasustebuli<br />
damxvda amodena vaJkaci, rom ZlivZlivobiT<br />
laparakobda, magram me mainc mxiarulad viqceodi,<br />
vexumrebodi. is aSkarad mixvda Cems msaxiobobas<br />
da amitom imedianad gamomemSvidoba:<br />
_ ar inerviuloT, qalbatono iza, me male<br />
davdgebi fexze da yvelaferi kargad iqneba (aqeT<br />
mamSvidebda); dampirdnen, rom sam dReSi gamweren<br />
saxlSi...<br />
_ hoda, iq movalT Sens sanaxavad-meTqi.<br />
_ mobrZandiT da Cvenc Sin dagxvdebiTo.<br />
ki dagvxvda, magram...<br />
iza CantlaZe<br />
480
kvali naTeli<br />
...yovelTvis “batono mixeiliT” mivmarTavdi.<br />
TiTqos examuSeboda... roca Tavis ganyofilebaSi<br />
mimiRo, pirvelsave dRes miTxra: “araviTari oficialuroba,<br />
araviTari “batono” da “qalbatono”,<br />
Cven xom oriveni mulaxlebi varTo”. TavSi gamielva,<br />
rom mulaxlobaze Tavgamodebuli am ori<br />
adamianidan arc erTi ar viyaviT iq dabadebulgazrdili.<br />
Cemda uneburad gameRima. miSa Secba,<br />
TiTqos sityva pirze Seeyina da, cota ar iyos,<br />
civad mkiTxa: “sasacilo ra vTqvio” mivxvdi,<br />
ifiqra: “Cems svanobaze gaeRimao”, magram, roca<br />
ganvumarte da xumrobiT Cveni Tavi uiaraRos gmirebis<br />
konteqstSic movixsenie, oRond Secvlili<br />
aspeqtiT (“arc erTi iyo Tbiliseli, arc meore<br />
Wubereli, oriveni didi mulaxis Svilebi iyvnenmeTqi”),<br />
gulianad gaicina.<br />
rodesac Cemi pirveli wigni gamovida, batonma<br />
miSam zedmetad maRali Sefaseba misca (yovel<br />
SemTxvevaSi me ase momeCvena). me _ vifiqre:<br />
“unda, rom wamaxalisos-meTqi”. erT dRes Cvens<br />
biblioTekaSi Sevedi da uceb biblioTekaris Se-<br />
Zaxili momwvda: “ai, TviTon avtori movidao!” aRmoCnda,<br />
rom CemTvis sruliad ucnobi gogona, romelic<br />
sapatriarqos universitetis magistranti<br />
iyo, gvarad liparteliani, Cems wigns eZebda. Ggamikvirda,<br />
radgan naSromi sul axali gamosuli<br />
iyo da vkiTxe, “romelma leqtorma migiTiTaTmeTqi”<br />
“batonma mixeil qurdianma ase gviTxra,<br />
vinc svanurSi apirebs muSaobas, es wigni aucileblad<br />
unda waikiTxoso”. Ees CemTvis erT-erTi<br />
udidesi jildo iyo, rac ki cxovrebaSi mimiRia...<br />
481
...saavadmyofoSi pirvelad rom movinaxule,<br />
arc ise cudad iyo, yovel SemTxvevaSi didxans<br />
visaubreT. “ras akeTebo” _ mkiTxa. CavTvale,<br />
rom SekiTxva ganyofilebis gegmur samuSaos exeboda<br />
da vupasuxe: F”maqsime qaldanis mier aRmo-<br />
Cenili fonetikuri kanonzomierebebis Tavmoyradafiqsirebas<br />
vaxden-meTqi”. A”amas ar gekiTxebi,<br />
Sen raze muSaobo” mivxvdi, sxva pasuxi undoda<br />
da... “axal wignze vmuSaob-meTqi” _ Cemda uneburad<br />
wamomcda... es tyuili iyo (im dros mxolod<br />
idea arsebobda!) _ uneblieT, mis gasaxareblad<br />
naTqvami qvecnobieri tyuili. miSas iseTi aRfrTovaneba<br />
gamoexata saxeze, rom ukan veRar davixevdi<br />
(amas axla aRar vnanob, maSin ki Zalian<br />
ganvicade). Tema mkiTxa. Mmivuge _ “evidencializmi<br />
svanurSi-meTqi”. Tanac sul axali informacia<br />
mqonda: sagangebod am Temisadmi miZRvnili saer-<br />
TaSoriso konferencia unda Catarebuliyo birmingemSi.EaRmoCnda,<br />
rom arc es iyo misTvis axali.<br />
zogad lingvistikaSi evidencializmis problemis<br />
aqtualobaze daiwyo saubari da ramdenime<br />
praqtikuli rCevac momca. Mmainc guldamZimebuli<br />
wamovedi, magram SecdomiTa Tu tyuilis TqmiT<br />
Cadenili codvis gamosworebis gza maSinve vipove:<br />
male sakiTxis Seswavlis istoria ukve mzad<br />
mqonda da ZiriTad nawilzec gadavedi.<br />
Semdeg misvlaze arc ise yoCaRad damxvda,<br />
Tumca Cveuli enTuziazmi mainc etyoboda: mTxova,<br />
italiaSi dasabeWdi statiis gadavadebis Sesaxeb<br />
mimewera vitorio tomelerisTvis, rac saswrafod<br />
Sevusrule da pasuxic dadebiTi movida.<br />
verafriT warmovidgendi, am mdgomareobaSi Tu<br />
isev Cems wignze Camoagdebda laparaks, magram<br />
ase ar moxda. gamocemis xarjebi axsena _ insti-<br />
482
tuts SesaZlebloba ara aqvso, tariel gurgeni-<br />
Zis gamoucemeli naSromi moiyvana magaliTad...<br />
roca vuTxari, “Cemi xarjiT gamovcem-meTqi” (ukve<br />
Tamamad vuTxari, radgan “danaSauli” nawilobriv<br />
gamosyiduli mqonda), gauxarda _ “fonetika<br />
moicdis... es Cveni profilia da Tanac droulio”<br />
(am “droulis” dakonkreteba ver vTxove, Tumca<br />
ki Zalian davinteresdi). vuTxari: “qalbatoni<br />
iza CantlaZe albaT ar damzardeba redaqtorobas,<br />
magram zogadi enaTmecnierebis ganyofilebamac<br />
xom unda waikiTxos Tqven Tu geclebaT<br />
(“Tu SegeZlebaT” veRar vuTxari), didi bedniereba<br />
iqneba-meTqi”. axlac yurebSi midgas misi “ar<br />
grcxvenia!”, romelic erTxel an orjer ki ara,<br />
oTxjer Tu xuTjer gaimeora...<br />
erTxel qarTvelur enaTa ganyofilebaSi Sevedi<br />
da iq miSa damxvda. misTvis Cveuli emociiT<br />
mWevrmetyvelebda mulaxze Tu qurdianebze, kargad<br />
ar maxsovs. roca daamTavra, bavSvobaSi dawerili<br />
leqsi gamaxsenda da, ar vici, rogor gavbede,<br />
magram wavukiTxe ki:<br />
ferTa simravle, koSkTa siuxve,<br />
mTis Severcxlili kalTa...<br />
zecis silurje, TeTri Wiuxi,<br />
mze _ oqrosferi balTa...<br />
gazRaprebuli SemoRameba,<br />
liled” mosuli dila,<br />
kldes Sefrenili Sxefis dabneva<br />
molze iebis Rilad...<br />
samargianos... saqurdianos...<br />
namuss Tavad da bolod _<br />
amas yvelafers, yvelafers<br />
erTad mulaxi hqvia mxolod!<br />
483
ogorc Cans, es misi saubris daskvnad miiCnia<br />
da: “ai, xedav ra kargia! ra kargia!” mere me<br />
CamekiTxa: “xom kargia” _ ver mixvda Cemi rom<br />
iyo... margianebic gaixsena, qurdianebic...… mulaxze<br />
undoda saubari, mulaxlobis mudmivi gancda<br />
hqonda, CemTvis kargad nacnobi… nostalgia imisa,<br />
rac sinamdvileSi arc erTs ar gvqonia... me mesmoda<br />
misi...<br />
“mis amqveyniT gayvanas mxolod erTi axsna<br />
eZebnebao _ brZana meufe danielma batoni miSas<br />
gardacvelebidan meormoce dRes _ samSobloze<br />
da adamianebze Seyvarebuli mixeilis misia iq<br />
ufro didia; albaT, iq anTia sanTlad CvenTvis<br />
mlocveli misi sulio” _ malamod moecxo Cems<br />
guls es sityvebi...<br />
araerTi Zvirfasi adamiani maklia, maT Soris<br />
ojaxis wevrebi... maTTvis mimiTvlia batoni<br />
miSa, romlis xsovna araTu sanTlad, kirionad<br />
menTeba mudam...<br />
Txovna, “batonobiT” aRar mimemarTa, saboloo<br />
sityvaSic ver Sevusrule, magram ara subordinaciis<br />
an ucxoobis gamo, ara! is Tavisi<br />
gamWvirvale suliT, uRalato bunebiT, usazRvro<br />
TavisuflebiT azrisa Tu sityvisa, siamayiT (ara<br />
ampartavnobiT!) da, Tu gnebavT, garegnobiT, bolomde<br />
darCa CemTvis mowiwebis sagnad _ is namdvili<br />
batoni iyo, namdvili raindi, namdvili<br />
“mulaxeli vargi”... dabolos, namdvili kaci, adamiani.<br />
sityvas erTi Zveli leqsiT davasruleb:<br />
“zogi kacobas TamaSobs,<br />
zogi kacia marTla;<br />
marTla kacebi cotaa,<br />
sxvaTa ara aqvT daTvla...”<br />
484
mixeil qurdiani da qeTevan margiani-subari<br />
Tqven im umciresobaSi brZandebiT, Cemo batono<br />
miSa, visac RvTis rCeuloba xvda wilad, vinc<br />
“kvali naTeli” datova amqveynad!<br />
qeTevan margiani<br />
485
sarCevi<br />
redaqtorisgan ............................................................................... 3<br />
istoria<br />
History<br />
xaTuna ioseliani<br />
samxedro SenaerTebis aRmniSvneli<br />
qarTuli terminologia ..................................................... 4<br />
Khatuna Ioseliani<br />
Terms Denoting Military Unitsin Georgian .................... 13<br />
Salva gloveli<br />
qarTvel mefeTa titulaturis<br />
Sesaxeb - `mefeTa-mefe~ ......................................................... 14<br />
Shalva Gloveli<br />
About the Title of the Georgian<br />
Kings – “Mepeta Mepe” ................................................... 23<br />
andro gogolaZe medea gogolaZe<br />
termin `aleqsandres karis~<br />
warmomavlobis sakiTxi ....................................................... 24<br />
Andro Gogoladze, Medea Gogoladze<br />
The Origin Issue of the Term<br />
“Alexandres Kari” ............................................................................... 42<br />
naTia abaSiZe<br />
ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayelis<br />
istoriul-politikuri portreti ............................. 43<br />
486
Natia Abashidze<br />
Historical and Political Portrait ofIvane-Kvarkvare<br />
Tsikhisjvarel-Jakeli ................................................................................ 53<br />
zurab sulaberiZe<br />
kavkasiis mefisnacvali mixeil romanovi<br />
da afxazeTis politikuri istoriis<br />
sakiTxebi XIX s-is 60-ian wlebSi<br />
(1866 wlis ajanyeba da pirveli muhajiroba).... 55<br />
Zurab Sulaberidze<br />
Mikhail Romanov, Vicegerent of the Caucasus and the<br />
Problems of the Political History of<br />
Abkhazia in the 1960s ........................................................................ 87<br />
eTnologia<br />
Ethnology<br />
lavrenti janiaSvili<br />
qvemo qarTlis azerbaijanlebis Tanamedrove<br />
qarTul sazogadebaSi integraciis eTnokulturuli<br />
aspeqtebi ........................................................... 88<br />
Lavrenti Janiashvili<br />
Ethnocultural Aspects of Kvemo Kartli Azerbaijanians<br />
Integration into Modern GeorgianSociety ............................. 103<br />
daviT WiTanava<br />
sicocxlis aRdgena-ganaxlebis idea<br />
`qvevrsamarxebSi~ da zedaSes kultura .......... 105<br />
David Chitanava<br />
487
Pitcher Burials, Cult of Zedashe and the Idea<br />
of Resurrection and Revival of the life ................................ 118<br />
irma kvaSilava<br />
osTa tradiciuli yofisa da kulturis<br />
zogierTi Taviseburebebi ............................................. 119<br />
Irma Kvashilava<br />
Some Peculiaritiesof the Ossetians<br />
Every-day life and Culture ....................................................... 131<br />
eTnolingvistika<br />
Ethno-Lingustics<br />
avTandil sonRulaSvili<br />
eTnikuri terminologiis<br />
zogierTi sakiTxi ............................................................... 132<br />
Avtandil Songhulashvili<br />
Some issues of ethnic terminology ......................................... 143<br />
gia kvaSilava<br />
festosis diskosa da misi monaTesave<br />
damwerlobebis naxat-niSnebis<br />
amokiTxvis Sesaxeb (2). varduli ......................... 144<br />
Gia Kvashilava<br />
On Reading Pictorial Signs<br />
of the Phaistos Disk and<br />
Related Scripts (2). Rosette ...................................................... 237<br />
488
istoriuli geografia<br />
Historical Geography<br />
papuna gabisonia<br />
manavis istoriidan ........................................................... 363<br />
Papuna Gabisonia<br />
From the history of Manavi ...................................................... 375<br />
giorgi grZeliZe<br />
qvaSveTis wm. giorgis taZari sofel<br />
patara liloSi ................................................................... 376<br />
religia da eklesiis istoria<br />
Religion and History of Church<br />
irma kvaSilava<br />
qarTvelTa qristianuli<br />
sarwmunoebis Sesaxeb ................................................... 381<br />
Irma Kvashilava<br />
About the Christianity of Georgians .............................. 396<br />
maia SaorSaZe<br />
kaTolikos-patriarqi kirile II (ciciSvili)<br />
da misi moRvaweoba ........................................................ 397<br />
Maia Shaorshadze<br />
Catholicos-Patriarch Kirile II (Tsitsishvili)<br />
and His Activity ...................................................................... 410<br />
489
wyaroTmcodneoba<br />
Source Study<br />
esma mania<br />
afxazeTi qarTvel moRvaweTa epistoleebSi<br />
(XIX s. 80-iani _ XX s. 10-iani ww.) ....................... 412<br />
Esma Mania<br />
Abkhazia in the Epistles of the Public Figures of Georgia<br />
(From the 1880es till the1910es) ........................................... 421<br />
miTologia<br />
Mythology<br />
nana baxsoliani<br />
frigielTa mefe midasi<br />
miTi da realoba ................................................................... 423<br />
Nana Bakhsoliani<br />
The Phrygian King Midas<br />
Myth and reality .............................................................................. 431<br />
polemika<br />
Polemics<br />
daviT merkvilaZe<br />
ras gvTavazobs sergei markovi da<br />
saqarTvelos ruseTTan<br />
`SeerTebis~ sakiTxi ......................................................... 432<br />
490
xsovna<br />
In Memoriam<br />
nino RambaSiZe<br />
Tina oCiaurs ............................................................................ 455<br />
giorgi gociriZe, nino mindaZe<br />
mecnierebis danaklisi<br />
(vaxtang SamilaZe) .............................................................. 456<br />
nino RambaSiZe<br />
manana SilakaZis gaxseneba ....................................... 460<br />
manana WanturiSvili<br />
cxovrebis sanukvari megobari .............................. 461<br />
janri kaSia<br />
"RvTis karis SemRebi"<br />
fiqrebi mixeil qurdianze<br />
da mis wignze "iberiul-kavkasiuri<br />
enaTmecnierebis safuZvlebi" ........................................... 463<br />
iza CantlaZe<br />
SesaniSnavi mkvlevari da uangaro moRvawe<br />
(mixeil qurdiani) .............................................................. 470<br />
qeTevan margiani-subari<br />
`kvali naTeli~<br />
(mixeil qurdiani) .............................................................. 479<br />
491
492