18.01.2015 Views

YDK 947

YDK 947

YDK 947

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

edaqtorisgan<br />

`istoriul-eTnologiuri Ziebanis XII tomi<br />

mravalferovani TematikiT gamoirCeva. aq warmodgenilia<br />

naSromebi rogorc saqarTvelos istoriis,<br />

eTnologiis, istoriuli geografiis, enaTmecnierebis,<br />

eklesiis istoriis, aseve sxva qveynebis<br />

kulturisa da miTologiis Sesaxeb. garkveuli<br />

siaxlea im kuTxiTac, rom am tomSi masalebi<br />

warmodgenilia rubrikebis saxiT.<br />

samwuxarod, unda iTqvas, rom winamdebare<br />

tomi gamoirCeva Cveni Zvirfasi kolegebis xsovnisadmi<br />

miZRvnili mogonebebis simravliT. qarTulma<br />

humanitarulma mecnierebam am weliwadSi didi<br />

danaklisi ganicada. davkargeT iseTi nayofieri<br />

da niWieri mecnierebi, rogorebic iyvnen TinaTin<br />

oCiauri, vaxtang SamilaZe, soso WanturiSvili,<br />

manana SilakaZe, mixeil qurdiani.<br />

Cven mokrZalebiT SevecdebiT maTi xsovnis<br />

pativiscemas im mogonebebis gamoqveynebiT, romlebic<br />

saocari siTboTia savse da odnav mainc<br />

warmoaCens maT damsaxurebas qarTuli mecnierebis<br />

winaSe.<br />

3


istoria<br />

History<br />

4<br />

xaTuna ioseliani<br />

samxedro SenaerTebis aRmniSvneli<br />

qarTuli terminologia<br />

gansakuTrebiT rTuli geopolitikuri mdebareobis<br />

gamo, saqarTvelo uZvelesi periodidanve<br />

mraval sirTules awydeboda, rac garkveulwilad<br />

aisaxeboda mis ganviTarebaze. am viTarebam<br />

yvelaze meti gavlena samxedro saqmeze moaxdina.<br />

uZvelesi xanidan moyolebuli, saqarTvelos<br />

Zlier dampyroblebTan uwevda dapirispireba, ramac<br />

TavisTavad ganapiroba samxedro saqmis ganvi-<br />

Tareba, sabrZolo da Tavdasacavi iaraRis mravalferovneba<br />

da safortifikacio nagebobebisa<br />

da qselis uzado saxiT Camoyalibeba.<br />

sxvadasxva saxelmwifoebTan xSiri sabrZolo<br />

urTierTobebis Sedegad, qarTuli samxedro<br />

xelovneba TandaTan ixveweboda. misi ganviTareba<br />

xdeboda rogorc adgilobrivi kanonzomierebis<br />

Sesabamisad, ise mowinaaRmdegis samxedro saqmidan<br />

aRebuli niuansebis safuZvelze. am erTobliobam<br />

ki Camoayaliba qarTuli samxedro xelovneba,<br />

romelic saukuneebis manZilze tols ar<br />

udebda Tavis Tanamedrove sxva qveynebis samxedro<br />

saqmes. qarTvelebis sabrZolo meTodologia-<br />

Si gaTvaliswinebuli iyo yvelaferi _ geografiuli<br />

garemo, strategia, taqtika, SeiaraReba; saukeTesod<br />

iyo mogvarebuli umTavresi problema,<br />

romlis winaSec yovelTvis idga qarTuli saxelmwifo<br />

_ mravalricxovani mtris SedarebiT mci-


ericxovani ZaliT damarcxeba. qarTuli samxedro<br />

saqmis erTerTi pirveli mkvlevari, i. gedevaniSvili<br />

qarTuli sabrZolo wyobis ganxilvisas<br />

aseT daskvnas akeTebs: “qarTuli sabrZolo wyoba<br />

iyo moqnili, nawilebi erTmaneTisgan damoukidebeli,<br />

gaaCnda rezervi; evropaSi aseTi wyoba SemoiRes<br />

mxolod napoleonis Semdeg” [3, 59-60].<br />

Cveni kvlevis sagans amjerad ar warmoadgens<br />

qarTuli laSqris wyoba da brZolis warmoebis<br />

meTodologia. Cven ganvixilavT qarTul samxedro<br />

xelovnebasTan dakavSirebul ZiriTad terminologias,<br />

maT warmomavlobas da mniSvnelobebs.<br />

rogorc aRiniSna, qarTvelebs uZvelesi droidanve<br />

sabrZolo urTierTobebi hqondaT Zlier<br />

saxelmwifoebTan, rac garkveul gavlenas axdenda<br />

ara mxolod samxedro saqmis ganviTarebaze,<br />

aramed masTan dakavSirebul terminologiazec.<br />

SeiZleba iTqvas, rom didi nawili qarTuli samxedro<br />

terminologiisa, sparsulidan aris Semosuli,<br />

rac metyvelebs rogorc sparseTTan intensiur<br />

urTierTobaze, ise qarTuli sabrZolo xelovnebis<br />

siZveleze.<br />

qarTuli SeiaraRebuli Zalebis aRmniSvnelad<br />

gamoiyeneboda terminebi: “eri”, “jari”,<br />

“mxedroba”, “spa”, “laSqari”.<br />

uZvelesi qarTuli termini, romelic jars<br />

aRniSnavda “eri” iyo. wyaroebisa da leqsikologiuri<br />

monacemebidan Cans, rom “eri” Tavidan ori<br />

mniSvnelobis mqone sityva iyo. igi aRniSnavda<br />

“xalxs”, “mravals”, “xalxis erTobliobas”,<br />

“mrevls”, “wurili eri” _mdabio xalxs, anu glexobas”.<br />

amave dros, “eri” niSnavda jars, “ermravali<br />

_ didi jaris patrons”, xolo “erisagani”<br />

_ jariskacs, meomars. termin “erSi” gamokveTili<br />

5


samxedro mniSvnelobis maCvenebelia agreTve<br />

“erisTavis” instituti.<br />

sabas mixedviT “eri _ msoflio kaci, jaria”<br />

[4, 241]; i. abulaZes “eri” ar aqvs ganmartebuli,<br />

Tumca misgan nawarmoebi terminebi uxvad aqvs dadasturebuli:<br />

“erisagani _ jariskaci”; “erisakaci,<br />

eriskaci _ mxedari, jariskaci, saero piri,<br />

msoflio, mdabio”; “eriskacobisa modgami _ Tanamosagre,<br />

TanambrZoli” [1, 150].<br />

amrigad, uZvelesi qarTuli termini, romelsac<br />

dResac ar daukargavs aqtualoba da axla<br />

mxolod xalxis, naciis aRmniSvnelad ixmareba,<br />

Tavidan xalxsac niSnavda da jarsac. ivane javaxiSvilis<br />

daskvniT “eris” orgvari mniSvneloba<br />

gasakviri araa, imitom rom xalxi da jari uZveles<br />

dros erTidaigive iyo [9, 193]. anu qarTuli<br />

termini maSinaa gaCenili, rodesac molaSqreobis<br />

ufleba jer kidev yvelas hqonda, jari dgeboda<br />

yvela brZolisunariani mamakacisgan da molaSqreoba<br />

mxolod romelime fenis privilegias ar<br />

warmoadgenda. Tumca mas Semdegac, rac qarTuli<br />

saxelmwifo Camoyalibda, samxedro terminologia<br />

swored “erisgan” iwarmoeba: “erisTavi, erismTavari,<br />

erismoZRuari” jaris ufross, mxedar-<br />

TmTavars niSnavs.<br />

garkveuli periodi termini “eri” inarCunebda<br />

samxedro mniSvnelobas, Semdeg ki mas Caenacvla<br />

sparsuli warmoSobis leqsemebi “spa” da<br />

“laSqari”.<br />

xalxis, gundis, simravlis da aseve laSqris<br />

aRmniSvneli iyo “jari”, romelic Tavidan JamTaaRmwerelTan<br />

gvxvdeba: “aTasi yivCayi gaqceuli<br />

Sekrba vaxtangs Tana jarad” [8, 317]. sabasTan jari<br />

ganmartebulia rogorc “mravalni kacni _<br />

6


mijra jaris Setkeca” [5. 452]. aqac imave viTarebasTan<br />

gvaqvs saqme, termini aRniSnavs rogorc<br />

“mraval kacs”, xalxs, gunds, aseve laSqars, meomarTa<br />

krebuls. Tumca es termini, “erisgan” gansxvavebiT,<br />

samxedro mniSvnelobiT ganviTarda da<br />

dRes qarTuli sabrZolo SenaerTebis ZiriTadi<br />

aRmniSvnelia.<br />

gansakuTrebiT sayuradReboa termini “mxedari//mxedroba//samxedro”,<br />

romelic dResac jarTan<br />

erTad, qarTuli SeiaraRebis erTerT mTavar<br />

leqsemadaa damkvidrebuli.<br />

mxedari Tavdapirvelad mxolod cxenosans,<br />

amxedrebuls niSnavda, Semdgom gaCnda “mxedroba”,<br />

rac mTlianad jars aRniSnavda. amis safuZvelze<br />

SeiZleba vivaraudoT, rom Sua saukuneebis<br />

qarTul laSqarSi yvelaze mniSvnelovani cxenosani<br />

Zala iyo, ris Sedegadac es termini zogadad<br />

saomari xelovnebis _ “samxedro” _ aRmniSvnelad<br />

iqca. 1084 wlis tipikonSi, romelic petriwonis<br />

monastrisTvis iyo Sedgenili, erTi mokle<br />

da frTiani fraziT mSvenivradaa Camoyalibebuli<br />

qarTvelTa daxasiaTeba, sadac “mxedrobi-<br />

Ta” ukve Cvevas, profesias da erovnuli xasiaTis<br />

mTavar aspeqts gamoxatavs: “qarTvelni varT na-<br />

TesaviT mxnenni, mxedrobiTa aRzrdilni da marad<br />

Wirveulsa cxovrebasa Cveulni”. aseve SeiZlebas<br />

iTqvas daviTY aRmaSeneblis frazis Sesaxeb,<br />

romliTac is samRvdeloebas mimarTavs: “vi-<br />

Tarca mxedrobasa Sina aRzrdili..... martivTa mier<br />

sityuaTa gezraxo Tqven” [7, 357].<br />

werilobiTi wyaroebis monacemebis mixedviT<br />

“mxedars//mxedrobas” ori mniSvneloba gaaCnia.<br />

erTi esaa gundi, krebuli (“zecisa mxedrobani”<br />

[7, 209]), xolo meore _ cxenosani, cxenze amxed-<br />

7


ebuli. sabas ganmartebiT “mxჴedari _ cxenosani,<br />

mebrZoli, wvrTili da didgvaria’’ [4, 553]. aq<br />

kargad Cans, rom “mxedris” mniSvnelobaSi umTavresi<br />

sabrZolo, meomruli arsia, amave dros gawvrTnili<br />

da didgvarovani, rac isev adasturebs,<br />

rom saqarTveloSi meomari iyo socialurad dawinaurebeli<br />

fenis warmomadgeneli, Zlieri da<br />

gawrTvnili, anu Tavisi saqmis mcodne da SemZlebi.<br />

sulxan-saba orbelianis leqsikonSi metad<br />

saintereso informaciebi da ganmartebebi moipoveba<br />

qarTuli laSqris mmarTveli struqturis<br />

Sesaxeb, umaRlesi sardlobis titulatura aseve<br />

termin “mxedrobisganaa” warmoqmnili.<br />

sulxan-saba orbeliani jaris ufrosebis,<br />

anu sardlebis, sam Tanamdebobas gviCvenebs. pirvelia<br />

“mxჴedarT-mTavari” _ laSqarTa Semdgomi<br />

mefisa, romlisa brZanebasa erCian yoveli mxedroba”.<br />

misi Semdgomi piria “mxჴedarT-moZRuari”<br />

_ mxedrobaTa maswavlebeli, viTarZi uxamT brZola”;<br />

xolo mesamea “mxჴedarT-myuanebeli” _ ese<br />

ars mxedrobaTa winamZRoli, sada omi xams da misi<br />

ars rCeva, cixeTa Semodgoma, dadarneba da<br />

misTanani” [4, 553].<br />

sulxan-saba orbeliani qarTuli laSqris<br />

mmarTvelobis Sesaxeb metad saintereso cnobebs<br />

gvawvdis. Cans, rom umaRlesi mTavarsardlis<br />

garda, romelsac mefe warmoadgenda, qarTul<br />

laSqars yolia sami mTavari winamZRoli, romel-<br />

Ta funqciebic naTlad iyo gansazRvruli da diferencirebuli.<br />

I _ es aris jaris ufrosi, mxedarTmTavari,<br />

Semdgomi mefisa, romelsac emorCileba<br />

mTeli sabrZolo Zala; II _ mxedarTmoZRua-<br />

8


i, romelic SeiZleba samxedro operaciebis<br />

mrCevlad da maswavleblad CavTvaloT, vinaidan<br />

is urCevs, sad ra moqmedeba iqneba upriani, rogor<br />

unda ganlagdes jari da ra saxis Seteva<br />

ganxorcieldes; III _ mxedarTmyuanebeli, anu<br />

brZolis da mxedrobis wamyvani, realuri winam-<br />

ZRoli, romelic Tavad miuZRvis laSqars, omobs,<br />

gadamwyvet situaciaSi TviTon irCevs moqmedebis<br />

gegmas, Casafreba iqneba es, Seteva Tu cixeTa “Semowyoba”<br />

da a.S.<br />

saintereso terminia damowmebuli qarTul<br />

werilobiT wyaroebSi, esaa “menaveT-moZRuari”,<br />

rac “menaveTa Tavs” niSnavda [1, 221]. Tumca samwuxarod<br />

ar xerxdeba imis dadgena, es termini aRniSnavda<br />

Tu ara raime samxedro Tanamdebobas<br />

Suasaukuneebis qarTul laSqarSi da iyo Tu ara<br />

mxedarTmTavris msgavsi instituti, vinaidan igi<br />

damowmebul citataSi zogadad “gonierebis” konteqstiTaa<br />

gamoyenebuli: “bagrat . . . viTarca<br />

ჴeluanman menaveT-moZRuarman ganago yoveli saqme<br />

afxazeTisa” [8, 276].<br />

garda terminologiuri Tvalsazrisisa, es<br />

monacemebi metad faseulia qarTuli laSqris<br />

marTvis struqturis SeswavlisaTvis, Cans, rom<br />

jaris mmarTveloba umaRles jgufSic ki diferencirebuli<br />

iyo. is faqti, rom mefis, anu umaRlesi<br />

mTavarsardlis Semdeg aseve umaRlesi samxedro<br />

mmarTveloba Tundac sami TanamdebobiT<br />

iyo gansazRvruli, udavod metyvelebs qarTuli<br />

jaris struqturul daxvewilobaze. SesaZlebelia,<br />

am kuTxiT kvlevis gagrZelebam ufro metad<br />

saintereso Sedegebi mogvces qarTuli laSqris<br />

wyobis, mmarTvelobis struqturisa da brZolis<br />

warmoebis meTodologiis Sesaxeb.<br />

9


am terminebis garda, qarTuli SeiaraRebuli<br />

Zalebi saukuneebis manZilze gamoixateboda terminebiT<br />

“spa” da “laSqari”.<br />

spa da laSqari orive sparsuli warmoSobis<br />

leqsemebia. sabas ganmartebiT laSqari “didi jaria<br />

samtero” [4, 408]; m. andronikaSvilis mixedviT<br />

“laSqari” axali sparsulidan momdinare sityvaa,<br />

rac unda niSnavdes “gamanadgurebels, Tavdamsxmels,<br />

jars, xalxs” [2, 337-339]. rac Seexeba spas,<br />

saba mas ase ganmartavs: “spa _ mxedari, spani _<br />

mxedrobani”, arsebula agreTve termini “spaTmZRuari,<br />

rac “erismZRuars” niSnavs [1, 401]. m. andronikaSvilis<br />

mixedviT: “spa _ jari, armia, mxedroba,<br />

laSqari; qarTuli spa ueWvelia modis falauridan”<br />

[2, 369-371]. amdenad, spa da laSqari orive<br />

samxedro kontingentis, jaris aRmniSvneli terminebia.<br />

ivane javaxiSvilis daskvniT, “laSqaris” da<br />

“spis” mravlobiTi forma “laSqarni” da “spani”<br />

qarTulSi “gansakuTrebuli mniSvnelobiTac ixmareboda<br />

da sagangebo cnebis aRmniSvnel terminebad<br />

iqca” [9, 220]. wyaroebis Seswavlis Semdeg<br />

akademikosi im daskvnamde mivida, rom “laSqarni”<br />

da “spani” maRali samxedro wris, “guariani da<br />

didebuli” xelisuflebis, an raRac dawesebulebis<br />

aRmniSvneli iyo. maTi warmomadgenlebi “ubralo<br />

meomrebi ki ar yofilan, aramed meomarTa<br />

rCeuli nawili, qveynis bediRbalsa da keTildReobaze<br />

mzrunveli wre”. meomarTa am nawils<br />

ivane javaxiSvili Suasaukuneebis evropis raindTa<br />

wres udarebs [9, 223].<br />

rac Seexeba folklors, aq laSqari ufro<br />

xSirad moixsenieba, vidre spa. unda aRiniSnos<br />

isic, rom folkloruli monacemebis mixedviT<br />

10


laSqari meomrebis mcirericxovan erTobliobasac<br />

niSnavda. magaliTad, svanur poeziaSi laSqrad<br />

moixsenieba ori an sami aTeuli meomrisgan<br />

Semdgari razmic.<br />

yovelive es imas niSnavs, rom “laSqari//laSqarni”,<br />

“spa//spani” zogadad iyo rogorc mTlianad<br />

jaris, aseve maRali samxedro wrisa da mebrZolTagan<br />

Seqmnili Cveulebrivi gundis aRmniSvneli<br />

terminebi. Tumca Cans, rom maT ZiriTadad<br />

mainc SeinarCunes Tavdapirveli mniSvneloba, rac<br />

mebrZolTa erTobliobas, jars gulisxmobda.<br />

rac Seexeba aseve Zveli qarTuli samxedro<br />

xelovnebisgan ganuyofel terminebs: “spaspeti _<br />

(mxedarTmTavari, saSualo sparsulidan modis [2,<br />

371], spasalari _ (mxedarTmTavari, jaris ufrosi,<br />

axali sparsuli [2, 372], amirbari, sardali _<br />

(Zveli sparsuli, [6, 859]”, sparsuli warmomavlobisani<br />

arian.<br />

mcireodeni kvlevis Sedegad, rac qarTuli<br />

werilobiTi wyaroebisa da leqsikologiuri<br />

kvlevebis monacemebze iyo dafuZnebuli, gamoCnda,<br />

rom Zveli qarTuli sabrZolo xelovneba<br />

didi tradiciebis matarebelia, sadac erTmaneTsaa<br />

Serwymuli sakuTari da sxva qveynebis sabrZolo<br />

gamocdileba da terminologia.<br />

11


wyaroebi da literatura<br />

1. i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni,<br />

Tb., 1973.<br />

2. m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli<br />

enobrivi urTierTobidan, Tb., 1966.<br />

3. i. gedevaniSvili, samxedro xelovneba saqar-<br />

TveloSi (nimuSebi samxedro istoriidan), tf.,<br />

1915.<br />

4. sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli,<br />

t. I, Tb., 1991.<br />

5. sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli,<br />

t. II, Tb., 1993.<br />

6. qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, erTtomeuli,<br />

nakveTi II, Tb., 1990.<br />

7. qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili yvela<br />

ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />

mier, t. I, Tb., 1955.<br />

8. qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili yvela<br />

ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />

mier, t. II, Tb., 1959.<br />

9. i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t.<br />

VI, Tb., 1982.<br />

12


Khatuna Ioseliani<br />

Terms Denoting Military Unitsin Georgian<br />

The geopolitical situation from the very beginning determined<br />

complicated and acrid relations of Georgia with big neighboring<br />

countries that in fact were mainly displayed in war<br />

affairs. The country that was in the state of permanent defense<br />

was of course developing the art of war. It means that country<br />

was producing various kinds of weapons of high quality,<br />

developing fortifying system, constructed fortifying buildings<br />

andwas forming methodology of fighting (strategy, tactics…)<br />

completely.<br />

Georgian terms denoting military units are various. They<br />

were changed in the course of time. Ancient term that was<br />

denoting both people and army was “eri”. “Eri” meant people,<br />

nation and forces, army as well. “Erisagani” meant warrior, it<br />

also was denoting army, host. It also meant group, many and<br />

army.The reason of this is that ancient Georgian terms are<br />

formed at that very period when the service in the forces was not<br />

a privilege of the high society members and everybody was<br />

allowed to serve in the army.<br />

In the following period Persian lexemes such as:<br />

“spa”,”lashkari”, that are equal to “jari” and ”eri”, were inculcated.<br />

Finally the term “eri” was developed as a word denoting<br />

only people, nation; as a term denoting ethnicity and had lost the<br />

military semantics. We can say the same about “spa”, and<br />

“lashkari”. Finally remained only “jari”, that from the beginning<br />

was denoting “mravali” as well. As for “mkhedroba”, that meant<br />

forces and was originated from “tskhenosani=amkhedrebuli”, is<br />

partly used in the modern speech and its derivative word<br />

“samkhedro”generally means art of war and military structures.<br />

13


Salva gloveli<br />

qarTvel mefeTa titulaturis Sesaxeb -<br />

`mefeTa-mefe~<br />

mefeTa titulatura erT-erTi mniSvnelovani<br />

sakvlevi sakiTxia. titulaturis Seswavla mravalmxriv<br />

mniSvnelovania, is sakmaod saintereso<br />

da mdidar informacias moicavs. saqarTvelos istoriaSic<br />

mefeTa titulaturis mixedviT araerTi<br />

sakiTxi naTeli gamxdara mkvlevarTaTvis. amjeradac<br />

gvinda erTi titulis _ `mefeTa-mefis~ _ Sesaxeb<br />

visaubroT da konkretul faqtebTan erTad<br />

gaviazroT am titulis Sinaarsi, masSi daculi<br />

mdidari informacia da istoriuli faqtebi. amTaviTve<br />

aRvniSnavT, rom saubari exeba ara zogadad<br />

`mefeTa-mefis~ tituls, aramed `qarTvelTa samefoSi~<br />

am titulis Sinaarss, kerZod, gurgen mefis<br />

mier `mefeTa mefis~ titulis flobas.<br />

rogorc cnobilia, 994 wels gardaicvala<br />

bagrat II `qarTvelTa mefe~ (`regvenad~ wodebuli).<br />

mis Semdeg es tituli da samefo teritoriebic<br />

unda gadasuliyo misi memkvidreebis gurgenis<br />

(bagrat II-is Ze) da bagrat III-is (gurgenis Ze,<br />

bagrat II-is SviliSvili) xelSi. gurgeni wyaroebSi<br />

ixsenieba `mefeT-mefis~ tituliT da ara<br />

`qarTvelTa mefed~.<br />

rogorc irkveva, 994 wels bagrat II `qar-<br />

TvelTa mefis~ gardacvalebis Semdeg es tituli<br />

gadasula ara misi memkvidreebis, aramed daviT<br />

kurapalatis xelSi. amas mowmobs Cvenamde moRweuli<br />

aTonis lavraSi gadawerili erTi xelnaweri,<br />

romelic Seicavs eqvTime aTonelis Targmnil<br />

14


Txzulebebs. mniSvnelovania, rom mis anderZ-minawerebSi<br />

6-jer ixsenieba daviTi, aqedan 4-jer rogorc<br />

`qarTvelTa mefe~. k. kekeliZem am anderZ-minawerebSi<br />

moxseniebuli daviTi gaaigiva daviT<br />

kurapalatTan [8, 205]. daviT III-is `qarTvelTa mefobas~<br />

iziareben c. qurcikiZe da m. lorTqifani-<br />

Ze [17, 338-339; 18, 374, 377; Sead. 13, 78-81; 19, 36].<br />

profesorma n. SoSiaSvilma, gaiziara ra aRniSnuli<br />

mosazreba, daaskvna, rom anderZ-minaweri Sesrulebulia<br />

994-1001 wlebSi, anu bagrat II `qar-<br />

TvelTa mefis~ gardacvalebidan Tavad daviT III<br />

kurapalatis gardacvalebamde periodSi [16,<br />

120]. e. i. bagrat II-is Semdeg `qarTvelTa mefe~<br />

ar gamxdara arc gurgeni da arc bagrat III, am<br />

titulis mflobeli xdeba daviT III kurapalati<br />

[12, 471].<br />

pirvelad bagrat III `qarTvelTa mefed~ ixsenieba<br />

wvimoeTis taZris warweraSi, romelic da-<br />

TariRebulia da Sesrulebulia 1002 wels:<br />

`saxeliTa RmrTisaÁTa me glaxak/man an-na<br />

viwye Senebad/wmadasa amas eklesiasa sa/yofelsa<br />

wmidaÁsa naTlis mce/melisasa salocvelad, adiden<br />

RmerTman,/Zlierisa bagrat afxazTa da/qar-<br />

TvelTa mefisa da kura/palatisa, da Zisa ma/Tisa<br />

giorgi oÂflis wulisa da /mefisa Cuenisa da<br />

saÃsra/d codvilisa sulisa mSobelTa /da mama-<br />

Ta CemTaTÂs qoronikoni iyo skb~ [20, 154].<br />

maSasadame, bagrat III `qarTvelTa mefis~ titulis<br />

mflobeli gaxda mxolod daviT III kurapalatis<br />

gardacvalebis Semdeg. am mosazrebas<br />

iziarebs prof. valeri silogavac [15, 52-53]. yoveli<br />

SemTxvevisaTvis, manamde (1001 wlamde) bagrati<br />

arsad ar aris moxseniebuli `qarTvelTa me-<br />

15


fed~. rac Seexeba 996 wlis martvilis warweras,<br />

is ar unda iyos sworad aRdgenili m. broses mier.<br />

`brose, - wers e. TayaiSvili, - ase kiTxulobs<br />

da sTargmnis warweras: [RmerTo Seiwyale] mefe<br />

afxazTa [da qarTvelTa orTave Sina] cxovrebaTa<br />

aRaSena wminda ese sanaTla [vi].... dasabamiTganTa<br />

welTa q. (). qoronikonsa siv~ [6, 4]. rogorc Cans,<br />

aq bagrat III-is tituli `qarTvelTa mefe~ broses<br />

mieraa aRdgenili. es warwera gamocemulia v.<br />

silogavas mierac, sadac, Cveni azriT, teqsti ufro<br />

zustadaa aRdgenili:<br />

`[ † adiden RmerTman bagrat] m(e)fÀ afxazTa<br />

[orTave Sin]a cx(o)r(e)b(a)Ta; aRaSena w(mida)Y ese<br />

sanaTla[vi] d(a)s [abami]Tg(a)n [T]a w(e)lTa [x]q,<br />

qr(oni)k(on)sa siv~ [15, 35].<br />

maSasadame, daviTma bagrat II-is gardacvalebis<br />

Semdeg `qarTvelTa mefis~ titulis miRebiT<br />

sul cota 7 wliT mainc Seaferxa bagrat III-is<br />

`qarTvelTa mefed~ gaxdoma anu saqarTvelos gaerTianebis<br />

procesi; yovelives gaTvaliswinebiT,<br />

TiTqos gasagebi xdeba, Tu ratom iwodeba gurgeni<br />

`mefeTa-mefed~. iqneb man es tituli, am etapze,<br />

daupirispira `qarTvelTa mefes~ rogorc vnaxeT,<br />

bagrat II-is Semdeg `qarTvelTa mefe~ gamxdara<br />

daviT III kurapalati. es tituli gvarSi<br />

ufrosi mefis Sinaarsis matarebelia. istoriul<br />

wyaroebSi, rogorc aRvniSneT, gurgeni ixsenieba<br />

`mefeT-mefed~ [9, 278; 14, 52; 5, 29...]. es titulic<br />

mefeTa Soris upirveless, ufros mefes unda aRniSnavdes.<br />

iqneb gurgeni ase upirispirdeba swored<br />

daviT III kurapalatsa da aw ukve `qarTvel-<br />

Ta mefes~. `mefeT-mefobiT~ is erTgvarad ivsebs<br />

im danakliss, romelic mas miayena daviTma `qar-<br />

16


TvelTa mefis~ titulis warTmeviT. `mefeT-mefoba~<br />

ar aris ucxo bagrationTaTvis. am tituliT<br />

TviT daviT kurapalatic ixsenieba 973 w. `parxlis<br />

oTxTavis~ minawerSi [1, 79]. mniSvnelovania<br />

erTi analogia: maSin daviTmac dakarga `qar-<br />

TvelTa mefis~ tituli. is iyo bagrat I `qar-<br />

TvelTa mefis~ SviliSvili da misi kanonieri<br />

memkvidre. miuxedavad amisa, `qarTvelTa mefe~<br />

gaxda bagrat II `regveni~ (swored misi gardacvalebis<br />

Semdeg SeZlo daviTma am titulis miReba).<br />

SesaZloa, maSinac moxda am titulebis dapirispireba.<br />

daviT III-m dakarga ra `qarTvelTa mefoba~,<br />

iwoda `mefeT-mefed~, anu amiT xazi gausva<br />

mis kanonier uflebas - iyos upirvelesi mefeTa<br />

Soris (sainteresoa titulebis _ `qarTvelTa mefe”<br />

da `qarTvelTa kurapalatis” urTierTmimar-<br />

Tebac. istorikos nikoloz gurgeniZis aRniSvniT,<br />

`qarTvelTa kurapalatis~ titulis SemoReba<br />

gamowveuli iyo bizantiis mxridan kurapalatis<br />

tituliT manipulirebisaTvis. igi warmoadgenda<br />

Sualedur tituls `kurapalatsa~ da `qar-<br />

TvelTa mefis~ titulebs Soris da vinaidan er-<br />

Tiani qarTuli samefos Seqmnis gamo dakarga Tavisi<br />

faqtiuri Sinaarsi, amoRebul iqna erTiani<br />

saqarTvelos mefeTa titulaturidanac) [4, 18-24].<br />

mivubrundeT gurgen `mefeTa-mefes~. sumbat<br />

daviTis Zis qronikis mixedviT, `vidre gurgenis<br />

gamefebamde ese bagrat mefe iqmna afxazeTs da<br />

amisTÂs gurgens mefeTmefobaY ewoda~ [14, 52]. sumbatis<br />

mixedviT, radganac bagrati (III) `qarTvel-<br />

Ta samefoSi~ mamis gamefebamde ukve iyo gamefebuli<br />

`afxazeTSi~, amitom gaxda gurgeni `mefeTmefe~.<br />

aq saqme unda gvqondes am faqtis sumbatiseul<br />

gagebasTan [Sead. 7, 109]. motanili citati-<br />

17


dan Cans, rom sumbats gurgeni warmodgenili<br />

hyavs ara mxolod `qarTvelTa~ samefoSi upirveles<br />

mefed, aramed sxvadasxva samefoebis - `afxazTa~<br />

da `qarTvelTa~ mefeebis mefed da es ma-<br />

Sin, rodesac aRniSnuli samefoebi jer kidev ar<br />

arian gaerTianebulni. maSasadame, sumbatis ganmartebis<br />

mixedviT, SeiZleba davaskvnaT, rom `mefeT-mefoba~,<br />

am etapze, bevrad ufro maRal titulad<br />

moiazreba, vidre `qarTvelTa~ an Tundac<br />

`afxazTa mefoba~. gurgenis `mefeT-mefobis~ sumbatiseuli<br />

gagebis Tanaxmad, bagrat II-is gardacvalebis<br />

Semdeg, 994 wlidan SeiZleba gurgeni miviCnioT<br />

erTgvar simbolur mefed im erTiani samefosi,<br />

romelic jer kidev ar aris Camoyalibebuli<br />

da romelsac realurad misi Ze - bagrat III<br />

Caudgeba Semdeg saTaveSi. im dros es iqneboda<br />

aSkara xazgasma, rom `mefeT-mefe~ gurgenis kanonieri<br />

memkvidre - bagrat III iqneba upirvelesi<br />

daviT kurapalat _ `qarTvelTa mefesTan~ mimar-<br />

TebaSic, magram aseTi msjelobis safuZvels iZleva<br />

gurgenis `mefeT-mefobis~ mxolod sumbatiseuli<br />

axsna, rac SeiZleba gadaWarbebulicaa;<br />

sumbat daviTis Ze aris ukve gaerTianebul qar-<br />

Tul saxelmwifoSi moRvawe pirovneba da am kuTxiT<br />

aqvs gurgenis `mefeT-mefoba~ axsnili, rac<br />

savsebiT SesaZlebelia, ar iyos axlos WeSmaritebasTan.<br />

ufro realurad migvaCnia, rom am etapze,<br />

gurgeni, aw ukve `qarTvelTa mefe~ daviT IIIis<br />

sawinaaRmdegod, iwoda `mefeT-mefed~. istorikosi<br />

z. papasqiri wers: `bagrat `reguenis~ gardacvalebis<br />

Semdeg `qarTvelTa~ mefed iwoda ara<br />

misi Ze gurgeni, aramed am ukanasknelis vaJi bagrat<br />

`afxazTa~ mefe: es gakeTda bagrat III-is legitimisturi<br />

uflebebis gansamtkiceblad tao-<br />

18


klarjeTSi. am RonisZiebis iniciatorad unda miviCnioT<br />

TviT gurgeni (SeiZleba daviT kurapalatic)~<br />

[13, 81-82]. is rom bagrati gurgenis sicocxleSive<br />

iwoda `qarTvelTa mefed~, rasakvirvelia,<br />

gurgenis TanxmobiT moxda, isini yovelTvis<br />

erTad iyvnen politikuri daZabulobis dros,<br />

magram daSveba imisa, rom daviT kurapalatic<br />

xels uwyobda bagrat III-sTvis `qarTvelTa mefis~<br />

titulis gadacemas, cotaTi gaugebaria; daviTma<br />

xom Tavadve miiRo es tituli bagrat II<br />

`regvenis~ gardacvalebisTanave da, albaT, swored<br />

amitom gaxda gurgenic `mefeTa-mefis~ titulis<br />

matarebeli, razedac zemoT visaubreT.<br />

im argumentebis gaTvaliswinebiT, razedac<br />

zemoT visaubreT, kerZod - 1. bagrat II-is gardacvalebidan<br />

(994 wlidan) daviT kurapalatis gardacvalebamde<br />

(1001 w.) bagrat III arc erT wyaro-<br />

Si ar ixsenieba `qarTvelTa mefed~; is `qarTvel-<br />

Ta mefed~ pirvelad ixsenieba xcisis eklesiis<br />

1002 wlis warweraSi (anu zustad daviT kurapalatis<br />

gardacvalebis meore wels); 2. gurgeni mamis<br />

- bagrat II `qarTvelTa mefis~ gardacvalebis<br />

Semdeg ar ixsenieba `qarTvelTa mefed~, aramed<br />

is iwoda `mefeTa-mefed~; 3. aTonur xelnawerSi<br />

daviT III kurapalati moixsenieba `qarTvelTa mefed~<br />

- Cven viziarebT azrs, rom 994-1001 wlebSi<br />

`qarTvelTa mefea~ daviT III kurapalati. 1001<br />

wlis Semdeg bagrat III ukve xdeba mefe `afxazTa<br />

da qarTvelTa~, anu saqarTvelos gaerTianebis<br />

procesi kvlav gagrZelda [saqarTvelos gaerTianebis<br />

saqmeSi daviT III kurapalatis rolis Sesaxeb<br />

ixileT agreTve: 11; 3; 10; 2].<br />

rac Seexeba tituls `mefeTa-mefe~-s, Cveni<br />

azriT, is aRniSnul SemTxvevaSi, mainc ar iyo<br />

19


memkvidreobiTi oficialuri tituli. amiTic aixsneba,<br />

rom is ar gadadioda memkvidreobiT; `qar-<br />

TvelTa samefoSi~ `mefeTa-mefed~ iwodebodnen<br />

mxolod calkeul SemTxvevebSi `qarTvelTa mefis~<br />

titulis sapirispirod da igive SinaarsiT<br />

ra Sinaarssac atarebda Tavis TavSi `qarTvelTa<br />

mefis~ tituli – upirvelesi mefe mefeTa Soris.<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. S. badriZe, daviT didi taoelis politikuri<br />

statusis sakiTxisaTvis. Tsu Sromebi. B 8-9<br />

(155-156), humanitaruli mecnierebani. Tb., 1974.<br />

2. S. gloveli, n. gurgeniZe, qarTvel politikos-<br />

Ta brZola saqarTvelos gaerTianebisaTvis.<br />

kr. `saistorio Studiebi~ IV, Tb., 2003.<br />

3. k. grigolia, recenzia wignisa giorgi meliqiSvili,<br />

feodaluri saqarTvelos politikuri<br />

gaerTianeba da saqarTveloSi feodalur<br />

urTierTobaTa ganviTarebis zogierTi sakiTxi.<br />

gaz. `literaturuli saqarTvelo~, #10, 11,<br />

marti, 1994.<br />

4. n. gurgeniZe, `qarTvelTa mefisa~ da `qarTvel-<br />

Ta kurapalatis~ urTierTmimarTebisaTvis. istoriul-eTnografiuli<br />

Studiebi, V, iv. javaxiSvilis<br />

sax. istoriisa da eTnologiis institutSi<br />

2001 w. 24-27 seqtembers Catarebuli<br />

institutis 60 wlisTavisadmi miZRvnili axal-<br />

20


gazrda mecnierTa da aspirantTa dargTaSorisi<br />

konferenciis masalebi, Tb., 2002.<br />

5. e. TayaiSvili, 1917 wlis arqeologiuri eqspedicia<br />

samxreT saqarTveloSi, Tb., 1960.<br />

6. e. TayaiSvili, martvilis monasteri. redaqtor-gamomcemeli<br />

buba kudava, Tb., 1993.<br />

7. p. ingoroyva, giorgi merCule, qarTveli mwerali<br />

meaTe saukunisa. narkvevi Zveli saqarTvelos<br />

literaturis, kulturis da saxelmwifoebrivi<br />

cxovrebis istoriidan, Tb., 1954.<br />

8. k. kekeliZe, Zveli qarTuli literaturis istoria,<br />

I, Tb., 1980.<br />

9. matiane qarTlisa, `qarTlis cxovreba~ I, teqsti<br />

dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT<br />

s. yauxCiSvilis mier, Tb., 1955.<br />

10. g. meliqiSvili, isev feodaluri saqarTvelos<br />

politikuri gaerTianebis Sesaxeb. gaz. `literaturuli<br />

saqarTvelo~, #13. 1 aprili, 1994.<br />

11. g. meliqiSvili, feodaluri saqarTvelos politikuri<br />

gaerTianeba da saqarTveloSi feodalur<br />

urTierTobaTa ganviTarebis zogierTi<br />

sakiTxi, Tb., 1973.<br />

12. g. mWedliZe, bagrat mesamis saqarTvelo, quT.<br />

1996.<br />

13. z. papasqiri, erTiani qarTuli feodaluri saxelmwifos<br />

warmoqmna da saqarTvelos sagareo-politikuri<br />

mdgomareobis zogierTi sakiTxi,<br />

Tb., 1990.<br />

14. sumbat daviTis Ze, cxorebaY da uwyebaY bagratonianTa,<br />

Cuen qarTvelTa mefeTasa, Tu sadaT<br />

moiwivnes amas queyanasa igini, anu romliT JamiTgan<br />

upyries maT mefoba qarTlisa, romeli<br />

aRwera sumbat Zeman daviTisman. teqsti gamosa-<br />

21


cemad moamzada, gamokvleva, SeniSvnebi da sa-<br />

Zieblebi daurTo goneli araxamiam, Tb., 1990.<br />

15. qarTuli lapidaruli warwerebis korpusi, II.<br />

dasavleT saqarTvelos warwerebi. nakv. I (IX-<br />

XIII ss.). Seadgina da gamosacemad moamzada valeri<br />

silogavam, Tb., 1980.<br />

16. c. qurcikiZe, aTonze gadawerili erTi xelnaweris<br />

Sesaxeb. `mwignobari~. Tb., 1980.<br />

17. М. Д. Лордкипанидзе, Картвельское царство (Тао-Кларджети).<br />

В кн.: Очерки истории Грузии. II. Грузия в IV-<br />

X веках, Тб., 1988.<br />

18. М. Д. Лордкипанидзе, Предпосылки объединения грузинских<br />

земель. В кн.: Очерки истории Грузии. II. Грузия<br />

в IV-X веках, Тб., 1988.<br />

19. З. Папаскири, От Давида до Давида. Из истории международных<br />

отношений Грузии, 70-е годы Х – 80-е годы<br />

ХI вв. Тб., 2001.<br />

20. Р. Шмерлинг, Древний Цвимоэтский храм близ сел.<br />

Хциси. `qarTuli xelovneba~. qarTuli xelovnebis<br />

istoriis institutis Sromebi, 4, Tb.,<br />

1955.<br />

22


Shalva Gloveli<br />

About the Title of the Georgian Kings-“Mepeta Mepe”<br />

The article deals with the question of Georgian kings‟<br />

titles, mainly the title “Mepeta Mepe” (King of Kings). The<br />

issue of kings‟ titles isimportant subject of the research as they<br />

give us many sided, rich and significant information. The article<br />

discusses the issue of the meaning of mentioned title and its<br />

possession in the “Kingdom of Georgians”, mainly possessing<br />

of the title “Mepeta Mepe“(King of Kings) by king Gurgen.<br />

The political aspects of receiving this title are shown in the<br />

article as well.“In the Kingdom of Georgians” the title of<br />

“Mepeta Mepe”( King of Kings) is admitted as the opposite<br />

term of “King of Georgians”.The opinion that Gurgen the son of<br />

Bagrat opposes David III “King of Georgians” and curopalate<br />

with the title of “Mepeta Mepe” (King of Kings) is also shared<br />

in the article.<br />

It is believed that “In the Kingdom of Georgians” title<br />

“Mepeta Mepe” (King of Kings) was not officially hereditary<br />

title. It was not possessed by heritage. Only in some cases, kings<br />

“In the Kingdom of Georgians”, in the opposite of the title<br />

“King of Georgians” were called “Mepeta Mepe” (King of<br />

Kings). This title had the same meaning as the title“King of<br />

Georgians”; the meaning of the first king among other kings.<br />

23


termin `aleqsandres karis~<br />

warmomavlobis sakiTxi<br />

andro gogolaZe<br />

medea gogolaZe<br />

kavkasiis gadmosasvlelebis kontrols uZvelesi<br />

droidan didi mniSvneloba eniWeboda. jer<br />

kidev Zvel gadmocemebSi aqtualuri iyo civilizebuli<br />

samyaros velur xalxTa samyofelisagan<br />

gammijnavi sazRvris sakiTxi. am regions da iq<br />

mcxovrebT bibliuri tradicia gogisa da magogis<br />

mxareebad da xalxebad moiazrebs. wyaroebSi<br />

maT, zogadad, CrdiloeTis kideebi ewodebaT.<br />

uZvelesi tradicia CrdiloeTis velur xalxTa<br />

samyofelis da iqidan momavali safrTxis<br />

Sesaxeb istoriuli realobiTac dasturdeba.<br />

uxsovari droidan kavkasionis gadmosasvlelebiT<br />

sargeblobdnen kimerielebis, skviTebis, hunebis,<br />

sarmatebis meomari tomebi, romlebic SiSis<br />

zars scemdnen im drois civilizaciebs da aqedanve<br />

mniSvnelovani gaxda am gadmosasvlelebis<br />

dacvis da kontrolis sakiTxi.<br />

antikuri wyaroebi kavkasiis mTebs sxvadasxva<br />

dasaxelebebs aZlevdnen. Teokritosi (Zv. w.<br />

IV-III ss.), publius vergilius maroni (Zv. w. I s.)<br />

da sxv. kavkasias skviTiis mTas uwodeben [2, 163-<br />

166, 445], klavdios ptolemaiosi dasavleT kavkasiis<br />

gadmosasvlels sarmatiis karibWed moixse-<br />

24


niebs [2, 356b]. rogorc Cans, es saxelwodebebi momdinareoben<br />

im eTnosebisagan (skviTebi, sarmatebi),<br />

romlebic sargeblobdnen am gzebiT samxreT<br />

kavkasiaSi mosaxvedrad. amis naTeli magaliTia<br />

agreTve, darialis saxelwodeba, romelic sparsulad<br />

osTa kars niSnavs.<br />

kavkasionis ZiriTad gadmosasvlelebs darials<br />

da darubands mematianeebi sxvadasxva saxelebiT<br />

moixsenieben.<br />

ioseb flaviusi (ax. w. I s.) hirkaniis gasavals<br />

uwodebs im adgils, romelic aleqsandrem<br />

rkinis kariT daketa. Tavis `iudevelTa siZveleebSi~,<br />

flaviusi, tiberiusisa da artabanosis<br />

brZolebTan dakavSirebiT wers, rom tiberiusi<br />

`didi fuladi saboZvriT ibirebda iberTa da<br />

albanTa mefeebs, rom SebrZolebodnen isini artabanoss<br />

dauyovnebliv. amaT uari uTxres am SebrZolebaze,<br />

xolo alanebs ki gza misces Tavis<br />

qveynebze, gauRes maT kaspiis kari da Seusies artabanoss~<br />

[14, 63]. T. yauxCiSvili `hirkaniis gasavalSi~<br />

darubands moiazrebs, xolo kaspiis kar-<br />

Si, ufro darials [14, 63].<br />

gansazRvravs ra manZils istoriul-geografiul<br />

punqtebs Soris, straboni (Zv. w. I _ ax. w.<br />

I) ambobs: `xolo eratosTenesi msoflios sigr-<br />

Zed iRebs im xazs, romelic gadadis stelebze,<br />

kaspiis bWeze da kavkasosze, pirdapiri xaziT...<br />

rogoraa, rom kaspiis mTidan kaspiis bWemde gayvanili<br />

xazi tolia imisa, romelic Tafsakosidan<br />

modis amave punqtamde~ [2, 211].<br />

gaius plinius sekundusi (ufrosi) (ax. w. I<br />

s.) iZleva ra istoriul-geografiul aRwerilobas,<br />

kaspiis karebis saxelwodebas Secdomad miiCnevs<br />

da mas kavkasiis karebs uwodebs: `maT iqiT<br />

25


aris kavkasiis karebi, romelsac metad mcdarad<br />

bevri kaspiis karebad ixseniebs. es aris bunebis<br />

uzarmazari qmnileba, romelic mTaTa uecari ga-<br />

TiSvis Sedegad aris warmoqmnili da sadac gasasvleli<br />

Caxergilia Serkinuli morebiT.... karis<br />

mxareze kldeze aris cixe-simagre, romelsac kumanias<br />

uwodeben, romelic aRmarTulia uricxvi<br />

tomebisTvis gzis gadasaRobad. amdenad, am adgilas,<br />

swored iberiis qalaq hermastusis sapirispiro<br />

mxares, am karebiT qveyana nawilebad aris<br />

gayofili. kavkasiis karebidan gurdiniis mTebSi<br />

cxovroben valebi da suauebi, ukulturo tomebi;<br />

Tumca oqros sabadoebs kargad Txrian. maTgan<br />

moyolebuli pontosamde cxovrobs jer henioxTa,<br />

Semdeg ki _ aqeelTa mravali tomi. aseTia samyaros<br />

erT-erTi yvelaze didebuli kuTxe~ [2, 502].<br />

`aleqsandrianis~ mixedviT, aleqsandre makedonelma<br />

urwmuno warmarTebi devna CrdiloeTis<br />

kidemde. es warmarTi tomebi Sehyara mTebSi, Rmer-<br />

Tebis daxmarebiT Caketa isini iq, gaakeTa didi<br />

spilenZis kari, wausva jadosnuri wamali, romelsac<br />

arc cecxli ekareboda da arc rkina [1, 143-<br />

144]. rogorc cnobilia, `aleqsandriani~, romlis<br />

avtors pirobiTad fsevdokalisTenes uwodeben,<br />

mraval enazea naTargmni. romanis qarTul TargmanSi<br />

aRniSnul kars kadspidni, xolo rusulSi<br />

`Врата аспидеска~, `аспидовыми~ [7, 55, 120] ewodeba.<br />

qarTuli wyaroebic ar mijnaven am gadmosasvlelebis<br />

saxelwodebebs. kaspiis da kavkasiis kari<br />

SeiZleba ewodebodes, rogorc darubands, ise<br />

darials.<br />

leonti mrovelis mixedviT, kavkasiis gadasasvleli<br />

SeiZleba iyos, rogorc dariali, ise darubandi:<br />

`aman asfagur ganuxunis karni kavkasian-<br />

26


Tani da gamoiyvannis ovsni, lekni da xazarni...~<br />

[3, 59]. vaxuSti igive pasaJis gameorebisas kavkasiis<br />

kars darials uwodebs: `xolo asfagur ganaxuna<br />

karni darielasi da gamoiyvanna ovsni da<br />

lekni~ [4, 70].<br />

leonti meoregan wers: `maSin somexTa mogzavnes<br />

varaz-baqarissa mociquli da rques, raTa<br />

Sekrben da moirTon Zali berZenTagan, da ganaxunes<br />

karni kavkasianTani, da gamoiyvannes ovsni da<br />

lekni~ [3, 136]. aqac, mematiane kavkasiis karSi darials<br />

gulisxmobs.<br />

`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ WeliSuri redaqcia<br />

qarTlSi mefobis dasrulebis siuJets ase gadmogvcems:<br />

`amis bakuris ze daesrula mefobaÁ qarTlisaÁ...<br />

da viTarca mefobaÁ daesrula qarTls<br />

Sina, sparsni ganZlierdes da ereTi da somxiTi<br />

daipyres. xolo qarTli umetesad daipyres. da<br />

kavkasianTa Sevides da karni ovseTisani aignes<br />

da erTi didi kari ovseTve da orni dvaleTs da<br />

erTi parWuans durZukeTisasa, da igi mTiulni<br />

gomardad daadginnes... da odes erakle mefe movida.<br />

maSin daimÃunes sparsni. da sparsTa xazare-<br />

Tisa karni Seqmnes da xazarni meot yvnes~ [5, 95].<br />

Cvenamde moRweulia rigi wyaroebi, romlebic<br />

aleqsandres kavkasiaSi laSqrobas gadmogvcemen.<br />

fsevdokalisTenes `aleqsandrianSi~ aRwerilia<br />

aleqsandre makedonelis Tavgadasavali, gamdidrebuli<br />

istoriuli, folkloruli Tu legendaruli<br />

siuJetebiT. aq moTxrobilia aleqsandres<br />

mier velur xalxTa gandevna da maTi CrdiloeTis<br />

mTebSi Semwyvdevis ambavi, sadac is ake-<br />

Tebs did spilenZis kars. am kars, rogorc aRvni-<br />

SneT, qarTul TargmanSi kadspidni ewodeba [1,<br />

143-144]. marTalia, romanSi aRwerili es ambavi in-<br />

27


doeTis miRma aRmosavleTSi xdeba, magram Cven<br />

gvaeWvebs termin kadspidnis lokalizaciis saki-<br />

Txi. vfiqrobT, rom kadspidni _ kaspiis karis aRmniSvnelia.<br />

miuxedavad imisa, rom romanis tradicia<br />

ar iZleva zust geografiul sazRvrebs, vvaraudobT,<br />

rom es ambebi kavkasiaSi xdeba.<br />

gaius plinius sekundusi (ax. w. I s.) aRni-<br />

Snavs, rom aleqsandrem daipyro kavkasia, `es aris<br />

makedonia, romelic odesRac mTeli samyaros<br />

mpyrobeli iyo da swvdeboda azias, armenias, iberias,<br />

albanias, kapadokias, sirias, egviptes, tavruss,<br />

kavkasias~ [2, 497].<br />

gaius iulius solinusi (ax. w. III s.) imeorebs<br />

pliniusis naTqvams, `aleqsandre didma daimorCila<br />

azia, armenia, albania.... tavrosi da kavkasosi<br />

gadalaxa~ [2, 560].<br />

ioseb flaviusis gadmocemiT, romaelebi vespasianes<br />

dros apirebdnen SeWriliyvnen midiaSi<br />

da `amitom hirkanelTa mefesTan molaparakebas<br />

awarmoebdnen. es imitom, rom hirkanelTa mefe<br />

iyo mflobeli gasasvlelis, romelic mefe aleqsandrem<br />

rkinis bWeebiT Caketa. hirkanelTa mefem<br />

maT gza misca. mravalricxovani alani Tavs daesxa<br />

midielebs~ [2, 227].<br />

kurcius rufusis (ax. w. I s.) aRweril aleqsandres<br />

laSqrobaSi moxseniebulia kavkasosis<br />

mTebi, sadamdec manZili makedonelebma 17 dReSi<br />

gaiares. kavkasosi sxva wyaroebSi indoeTis mTebad<br />

aris warmoCenili, magram am avtorTan aleqsandres<br />

laSqrobis marSruti kavkasosis mTebisken<br />

midis amaZonebis samyofelis gavliT, rac<br />

eWvs badebs, rom avtoris aRwerili ambavi exeba<br />

kavkasias da ara indoeTis mxareebs. kurcius ru-<br />

28


fusi amaZonebis samyofels kavkasiaSi, kerZod,<br />

mdinare fasisis mxareebSi moixseniebs [2, 493-495].<br />

klavdios ptolemaiosis cnobiT, sarmatiis<br />

karTan siaxloves iyo aleqsandres svetebi. sarmatiis<br />

kari ki avtorTan darialis gadmosasvlels<br />

aRniSnavs [2, 356b].<br />

martianus kapela (ax. w. IV-V ss.) wers: kavkasias<br />

aqvs karibWe _ mas kaspiisas uwodeben. es<br />

aris ucxoelTa mimosvlis Sesakaveblad, rkinis<br />

koWebiT gadarazuli, kldis SemonaWrebi [2, 623].<br />

movses xorenaci aRniSnavs, rom aleqsandrem<br />

daipyro kavkasia, didi qarTveli pitiaxSi mihrdati<br />

`aleqsandrem iverielTa qveynidan moyvanili<br />

tyveebis xelisuflad daadgina. mihrdats miando<br />

CrdiloeTis mefisa da pontos zRvis gamgebloba~<br />

[6, 111].<br />

CvenTvis sainteresoa, kaspiis bWis (karis)<br />

lokalizaciis sakiTxi. rogorc irkveva, masSi<br />

igulisxmeba, rogorc darubandi, aseve dariali.<br />

Tumca kaspiis bWeni antikur avtorebTan, rig Sem-<br />

TxvevaSi aRniSnavda midiidan parTiaSi gadasasvlels.<br />

cnobilia, rom am gadmosasvlels meistorieni<br />

aleqsandre makedonelis laSqrobebis erTerT<br />

punqtad moiazreben da aleqsandres karis<br />

saxeliTac ixsenieben. rogorc wyaroebidan Cans,<br />

aleqsandres karis warmomavloba ukavSirdeba makedonelis<br />

mier veluri xalxebis damarcxebas da<br />

CrdiloeTis mTebSi gadarekvas da maTi Semosevebisagan<br />

Tavdacvis mizniT, iq cixe-simagreTa sistemis<br />

Seqmnas. Cveni azriT, aleqsandres karis es<br />

legenda Tu istoriuli realia, ara hirkaniis<br />

mTebs, aramed kavkasiis gadmosasvlelebs niSnavs,<br />

radgan velur xalxTa samyofeli kavkasiis Crdi-<br />

29


loeTiT lokalizdeboda da ara kaspiis zRvis<br />

samxreTiT.<br />

TviT flavios arianec ki, romelic kavkasosis<br />

mTebs indoeTSi aTavsebs da miiCnevs, rom<br />

aleqsandres kavkasiaSi ar ulaSqria, erT sayuradRebo<br />

cnobas iZleva, roca aRwers aleqsandres<br />

mimarTvas jarisadmi: `Tu Tqven yvelas<br />

gindaT wasvla, yvelani wadiT, xolo Sin rom<br />

mixvalT, uambeT Tqvenianebs, rom miatoveT Tqveni<br />

mefe, aleqsandre, romelmac gaimarjva sparselebze,<br />

midielebze, baqtrielebsa da sakebze, daimorCila<br />

uqsiebi, araxotebi, drangebi; mflobeli<br />

parTelebis, xorazmelebis, hirkanielebis vidre<br />

kaspiis zRvamde; is, romelmac gadaiara kavkasosi<br />

kaspiis bWis zemoT, gadalaxa mdinare oqsosi da<br />

tanaisi, aseve mdinare indosi, rac dionises garda<br />

aravis gadauvlia...~ [14, 186]. Cveni azriT, aq<br />

saubaria kavkasiis mTebze da ara indoeTis hindiyuSze.<br />

miuxedavad imisa, rom T. yauxCiSvilis azriT,<br />

aleqsandres kavkasiis mTebi ar gadaulaxavs,<br />

am adgils isic damafiqreblad Tvlis [14,<br />

184]. n. nikoloziSvili ki aRniSnavs, rom Sei-<br />

Zleba es iyos pontos kavkasia 13, 36-37].<br />

qarTuli saistorio mwerloba (leonti mrovelis<br />

`mefeTa cxovreba~, ucnobi avtoris `moqcevaÁ<br />

qarTlisaÁ~) pirdapir cnobebs iZlevian aleqsandre<br />

makedonelis qarTlSi laSqrobis Sesaxeb.<br />

`moqcevaÁ qarTlisaÁs~ mixedviT aleqsandre<br />

movida qarTlSi, `ixilna naTesavni bun-Turqni<br />

msxdomareni mdinaresa mtkuarsa... daukvirda aleqsandres<br />

da cna, rameTu ieboselTa naTesavni iyvnes,<br />

yovelsa xorcielsa Wamdes da samare maTi<br />

ara iyo~, amis Semdeg aleqsandre aiyara da wavida.<br />

`da Semdgomad ramodenisame Jamisa movida<br />

30


aleqsandre mefe yovlisa queyanisaÁ da dalewna<br />

samni ese qalaqni da cixeni da honTa dasca maxvili<br />

da meot iqmnnes~ [5, 81-82].<br />

qarTlis cxovrebiT `aman aleqsandre daipyrna<br />

yovelni kideni queyanisani. ese gamovida dasavliT,<br />

da Sevida samÃriT, Semovida CrdiloT,<br />

gardamovlna kavkasni da movida qarTlad... daipyra<br />

aleqsandre yoveli qarTli~ [3, 17-18].<br />

rac Seexeba, termin kadspidns, etimologiurad<br />

is msgavsia kaspiis karisa, magram kaspiis kari<br />

am gadmosasvlelis gviandeli formaa, qarTul<br />

wyaroebSi is sxva saxelwodebiT gvxvdeba.<br />

unda aRiniSnos, rom avtorebi xSirad urevdnen<br />

erTmaneTSi darialis da darubandis gadmosasvlelebs<br />

da saerTo saxels kaspiis kars, an aleqsandres<br />

kars uwodebdnen.<br />

qarTul samecniero literaturaSic ver xerxdeba<br />

kaspiis karis erTmniSvnelovani lokalizacia.<br />

simon janaSia kaspiis karSi ufro darubands gulisxmobs,<br />

`...marcxniv kaspiis karebidan (darubandis<br />

yelidan) aris mniSvnelovani mTa~ [15, 77].<br />

T. yauxCiSvili kaspiis karSi ufro darials<br />

gulisxmobs [14, 63].<br />

kaspiis bWis sakiTxi n. nikoloziSvilmac daayena,<br />

romelic berZnul-laTinur mwerlobaSi<br />

daculi cnobebis safuZvelze, masSi xan darubands,<br />

xan darials moiazrebs [13, 36-37].<br />

m. inaZe, mimoixilavs ra kaspiis karis mniSvnelobas<br />

saerTaSoriso diplomatiur urTierTobebSi,<br />

wers: `Cven SevecadeT, werilobiT wyaroeb-<br />

Si daculi cnobebis erToblivi kvleva-ZiebiT<br />

kvlav mivbrunebodiT `kaspiis karebis~ adgilmdebareobis<br />

sakiTxs da Tanamimdevrulad warmogvedgina<br />

am saxelwodebis matarebeli kavkasiis ga-<br />

31


sasvlelebis _ darialis da darubandis mniSvneloba<br />

ax. w. I-VI ss. aRmosavleTi da dasavleTi<br />

samyaros diplomatiur urTierTobebSi~ [11, 67].<br />

rogorc Cans, avtori kaspiis karSi darials da<br />

darubands gulisxmobs.<br />

kavkasiis mTebSi simagreTa sistemis Seqmnas<br />

Soreul saukuneTa falauri eposic exmianeba. konkretulad<br />

es exeba spandiatis cikls, romelsac<br />

ukavSirdeba darialis karis Sebma. am sakiTxs exeba<br />

g. mamulia, `sayuradRebo cnoba masèudim Semogvinaxa.<br />

igi mogviTxrobs, rom sparsTa ufliswuls<br />

spandiats, guSTasfis Zes, alaneTsa da kavkasias<br />

Soris Camomavali mdinaris piras miuval<br />

kldeze cixe augia da jaric Cauyenebia masSi kavkasiisaken<br />

mimavali gzis dasacavad. es ambavi da<br />

spandiatis sxva omebis Tavgadasavali moTxrobili<br />

iyo ibn mukaffaè-s mier arabul enaze gadmoRebul<br />

wignSi. radgan ibn mukaffaè-s TiTqmis yvela Targmani<br />

dakargulad iTvleba, konkretulad verafers<br />

vityviT, magram erTi ki uciloblad unda va-<br />

RiaroT, rom sasanelTa xanaSi arsebobda legendis<br />

cikli spandiatis mier darialis karis Sebmis<br />

Sesaxeb, romelic firdousis Sahnames da saèalibis<br />

`istoriis~ gareT darCa~ [12, 250].<br />

rogorc vxedavT, Zveli tradicia `aleqsandres<br />

karis~ warmoSobas makedonelis laSqrobebs<br />

ukavSirebs, romliTac aleqsandres pirovnebas<br />

garkveul sakralur mniSvnelobas sZens.<br />

jvarosnuli epoqis evropuli mexsiereba aleqsandres<br />

kars ZiriTadad kavkasiaSi aTavsebs,<br />

rac Cans, rogorc werilobiT, aseve kartografiul<br />

masalebSi. am SemTxvevaSi, evropuli mexsiereba<br />

sazrdoobda antikuri da elinisturi samyaros<br />

gadmocemebiT, TqmulebebiT, werilobiTi<br />

32


wyaroebiT, rac imis maniSnebelia, rom aleqsandres<br />

kari swored kavkasiaSi mdebareobs da kavkasiis<br />

CrdiloeTiT arsebul ukidegano sivrceebs<br />

evropelebic velur xalxTa samyofelad<br />

miiCneven.<br />

wminda saflavis kantori anselusi (1108 w.)<br />

aRniSnavs, rom qarTvelTa mefe daviTs Tavisi winaprebis<br />

msgavsad eWira kaspiis karebi. aq kaspiis<br />

kari darubandia da ara kaspiis zRvis samxreTiT<br />

arsebuli hirkaniis (kaspiis) kari, e. i. saubaria<br />

kavkasionis gadmosasvlelebze. anselusi wers:<br />

`is daviTi, romelsac misi winaprebis msgavsad<br />

kaspiis karebi, gogisa da magogis xalxebs rom<br />

akavebs, eWira da darajobda, rasac misi Svili<br />

dRemde asrulebs, visi qveyana da samefo midiel-<br />

Ta da sparselTa winaaRmdeg Cveni ase vTqvaT,<br />

wina burjia * [10, 137].<br />

z. avaliSvilis mier gamocemul TargmanSi<br />

`kaspiis kari _ gogsa da magogs zRudavs~, e. i.<br />

gogisa da magogis xalxebis samyofelis sazRvaria<br />

[8, 17-18]. aq kargad Cans, rom gogisa da<br />

magogis xalxTa samyofeli kavkasiis CrdiloeT-<br />

Sia. swored es xalxebi gadareka Tavis droze<br />

aleqsandre makedonelma sadRac CrdiloeTis<br />

mTebSi da Caketa iq. jvarosnuli epoqis evropuli<br />

warmodgenebi gogisa da magogis xalxebSi<br />

alanebs moiazrebs. es kargad Cans ioane presvi-<br />

* sainteresoa aseve al-farikis cnoba, romelic exeba demetre<br />

I-s. 1153 wels igi stumrad yofila demetres karze da<br />

mefes xlebia mogzaurobaSi, romelic, savaraudod, samefo<br />

sazRvrebis monaxuleba-eqspedicias exeboda. swored am da-<br />

Tvalierebis dros misula mefe darubandSi. rogorc Cans,<br />

saqarTvelos samefo kari demetres mefobaSic kontrols<br />

uwevda am umniSvnelovanes strategiul gadmosasvlels.<br />

33


teris 1165 wlis cnobil epistoleSi, sadac alanebi<br />

sxva tomebTan erTad am xalxebis CamonaTvalSi<br />

arian moxseniebulni [9, 77]. unda gaviTvaliswinoT<br />

isic, rom CamonaTvalSi mocemuli tomebis<br />

umetesobis identifikacia ar xerxdeba. mas<br />

Zveli bibliuri, apokalifsuri da literaturuli<br />

kvali adevs. rac Seexeba alanebs, maTi identifikacia<br />

eWvs ar iwvevs, radgan isini ukve didi<br />

xania cxovrobdnen kavkasiis CrdiloeTiT, razec<br />

darialis sparsuli saxelwodebac _ `darialan~<br />

metyvelebs. aqedan gamomdinare, SeiZleba<br />

kaspiis karad darialic ki warmovidginoT.<br />

Tumca, unda aRiniSnos, rom Sua saukuneebis evropuli<br />

kartografia aleqsandres kars mainc kaspiis<br />

zRvasTan, e. i. darubandTan aTavsebs. aSkaraa,<br />

aq saubaria kavkasiis gadmosasvlelebze, radgan<br />

wyaroTa monacemebiT, daviTi da misi memkvidreebi<br />

`nikofsiidan darubandamde da ovseTidan<br />

aregawamde~ teritoriis mflobelebi iyvnen<br />

da ara midia-parTiis gadasasvlelebisa.<br />

kaspiis karis geografiuli kuTvnilebis saki-<br />

Txze msjelobs a. TvaraZe. mkvlevari aRniSnavs,<br />

rom aq SeiZleba saubari iyos orive gadmosasvlelze,<br />

darialze da darubandze _ derbentze. is<br />

miniSnebas akeTebs anselusis werilSi moxseniebul<br />

gogisa da magogis karze, rac SeiZleba aRniSnavdes<br />

kidec orive gadmosasvlelis flobas [10, 214].<br />

paderbornis episkopos oliverusis (1220-1221<br />

ww.) cnobiT `qarTvelebi qristianebi arian, cxovroben<br />

sparseTis mezoblad, aRTqmuli qveynidan<br />

metad Sors. maTi sabrZanebeli gadaWimulia kaspiis<br />

mTebamde, sadac damwyvdeuli aTi tomi elodeba<br />

antiqristes mosvlas. maSin isini gadmoang-<br />

34


even winaRobebs da yovelives gaaCanageben~ [10,<br />

143].<br />

a. TvaraZe aRniSnavs, rom Sua saukuneebSi, gansakuTrebiT<br />

laTinur dasavleTSi, farTod gavrcelebuli<br />

legendis Tanaxmad, aleqsandre makedonelma<br />

kavkasiis an kaspiis mTebSi RmerTis SewevniT Caketa<br />

gogisa da magogis xalxebi, an ebraelTa aTi dakarguli<br />

tomi. misi azriT, Sua saukuneebis dasavle-<br />

Tevropuli veltbildi civilizebuli samyaros am<br />

apokalipturi xalxebisagan dacvis funqcias qarTvelebsac<br />

akisrebda [10, 144].<br />

kidev erTi naTeli magaliTi imis Sesaxeb Tu<br />

sad moiazrebdnen evropelebi am xalxTa samyofels,<br />

oliverusis cnobaSia, sadac saubaria damwyvdeul<br />

aT tomze. eseni, marTlac, gogisa da magogis<br />

xalxebia, radgan elodebian antiqristes<br />

mosvlas. es kargad Cans Zvel winaswarmetyvelebebSi<br />

da ioanes gamocxadebaSi _ apokalifsSi.<br />

rac Seexeba aT toms, misi legenda dakavSirebulia<br />

ebraelTa gadasaxlebebTan, rodesac ltolvili<br />

ebraelebi gaifantnen qveynierebis sxvadasxva<br />

mxareebSi. rig wyaroebSi (XII saukunis ebraeli<br />

benJamen tudelelis mogzaurobis aRwerilobaSi<br />

aRniSnulia, rom ebraeli ltolvili mosaxleoba<br />

cxovrobda midiis mTebSi da mTlianad<br />

sparseTsa Tu Sua aziis qalaqebSic) ebraelTa<br />

dasaxlebebi iyo midiisa da parTiis mxareebSi,<br />

kaspiis zRvis samxreTiT mTebSi. am SemTxvevaSi<br />

oliverusis cnoba exeba kavkasiis CrdiloeTiT<br />

mcxovreb tomebs da veTanxmebiT a. TvaraZes, rom<br />

am xalxTa apokalifsuri legenda garkveulwilad<br />

dakavSirebulia aleqsandre makedonelis kavkasiaSi<br />

laSqrobebis gadmocemebTan. rogorc<br />

vxedavT, jvarosnuli epoqis (imitom aRvniSnavT<br />

35


am epoqas jvarosnuli niSniT, rom am laSqrobebma<br />

biZgi misces evropelTa dainteresebas aRmosavleTiT,<br />

maT Soris kavkasiiT da im Zveli gadmocemebis,<br />

legendebis kvali kargad aisaxa maSindeli<br />

evropelebis mexsierebaSi) istoriuli mexsiereba<br />

aleqsandre makedonelis mier veluri<br />

xalxebis damarcxebas kavkasiis mxareebSi moiazrebs.<br />

aRsaniSnavia, XIII saukunis cnobili benediqteli<br />

beris plano karpinis mogzaurobis Canawerebi.<br />

igi mogviTxrobs, rom rodesac monRolebi<br />

miuaxlovdnen kaspiis mTebs, `es ukanasknelni im<br />

mxridan, saidanac maT miuaxlovdnen, almasis<br />

qvis iyvnen. amitom miizides isrebi da rkinis iaraRi.<br />

rogorc Cans, kaspiis mTebSi Caketilma xalxebma<br />

laSqris xmauri gaiges da daiwyes mcdeloba,<br />

gadmoengriaT mTa~ [10, 145].<br />

msgavsi siuJetebia sxva avtorebTanac, magaliTad,<br />

maTe parizeli da raSid ad-dini aRniSnaven,<br />

rom monRolebi (TaTrebi) gamoiWrnen kavkasiis<br />

mTebiT garSemortymuli qveynidan mas Semdeg,<br />

rac rkinis Semcvel mTebSi erT-erTi gadmosasvleli<br />

Zlieri cecxliT gaalxves [10, 145].<br />

magnituri Zalis mizidulobis mTebSi monRolTa<br />

moxvedris ambavi gadmocemulia Cingis-xanis<br />

legendaSic, sadac aRniSnulia, rom monRolTa<br />

isrebi da Subebi am mTebma miizides da meomrebs<br />

Zala waerTvaT iq yofnisas. legendis mixedviT,<br />

rodesac monRolebma miaRwies kaspiis mTebs, iq<br />

daxvdnen aleqsandre didis mier Caketili ebraelebi,<br />

romlebic TavianT Tavs gogisa da magogis<br />

saxeliT ixseniebdnen. aqac saubaria im mTebis<br />

magnitur Zalaze, riTac meomarTa iaraRi miizides.<br />

es aris eposi-romani Cingis-xanze. mecnier-<br />

36


ebi gamoTqvamen varauds, rom aleqsandres romansa<br />

da Cingis-xanis romans Soris bevri msgavsebaa.<br />

es ki SeiZleba mianiSnebdes imaze, rom aleqsandres<br />

romani Targmnili iyo uiRurebis enaze da<br />

gavrcelebuli iyo monRol-TaTar xalxebSi. amitomac<br />

iqonia gavlena am romanma Cingis-xanis<br />

legendaze [16, 106-145].<br />

kaspiis mTebTan dakavSirebuli jadosnuri<br />

Tvisebebis legenda, rogorc ukve aRvniSneT, gadmocemulia<br />

aseve, fsevdokalisTenes `aleqsandrianSi~.<br />

mas Semdeg, rac aleqsandrem CrdiloeTis<br />

mTebs iqiT gadareka veluri tomebi, Caketa isini<br />

mTebSi, gaakeTebina didi spilenZis kari da wausva<br />

mas jadosnuri wamali _ sunkaliTi, romelsac<br />

arc cecxli ekareboda da arc rkina. savaraudod,<br />

`aleqsandrianis~ es pasaJi iqca SemdgomSi<br />

Cingis-xanis romanis da sxva avtorTa Txzulebebis<br />

wyarod.<br />

aRsaniSnavia isic, rom XIII saukunis II naxevridan<br />

velur xalxTa samyofeli rig wyaroebSi<br />

ukve aRmosavleTiT, dedamiwis kideebSi gadadis<br />

da monRolTa sacxovrisTan lokalizdeba. evropelebma<br />

da axlo aRmosavleTis xalxebma XIII saukunis<br />

Sua xanebisaTvis kargad gaicnes monRol-<br />

Ta naxevrad veluri buneba da amjerad gogisa<br />

da magogis xalxebad swored maT miiCnevdnen. amitomac<br />

gadadis am tomebis sacxovrisi kavkasiis<br />

mTebidan ufro aRmosavleTiT. niSandoblivia,<br />

rom magogis Zeebs monRolebs uwodeben, gogis<br />

Zeebs goTebs. savaraudod, es, saxelwodebebis etimologiur<br />

damTxvevebze unda mianiSnebdes.<br />

miuxedavad imisa, rom XIII-XIV saukuneebidan<br />

zog wyaroebSi am xalxTa samyofeli sadRac aRmosavleTSi<br />

gvxvdeba, ZiriTadad, evropuli kar-<br />

37


tografia gogisa da magogis xalxebs kavkasiis<br />

mTebSi moiazrebs da mas aleqsandres legendas<br />

ukavSirebs.<br />

aleqsandres kavkasiaSi laSqrobis legenda<br />

daculia marko polosTan: `es aris qveyana, sadac<br />

aleqsandre dids CrdiloeTisken undoda gasvla,<br />

magram gza veRar gaagrZela erTi karis siviwrovis<br />

da siZnelis gamo, romelsac erTi mxridan<br />

zRva ekvris, xolo meore mxridan maRali<br />

mTebi da tyeebi sazRvraven. ise rom, mcire razmiT<br />

am karis mTeli msoflios momxdurebisagan<br />

dacva SeiZleba. rodesac aleqsandre didma gasasvleli<br />

ver gadalaxa, maSin karis SesasvlelTan<br />

aaSenebina didi kedeli da gaamagra is koSkebiT,<br />

raTa mis gadaRma mcxovrebT aqeT mxareze Tavdasxmis<br />

SesaZlebloba ar hqonodaT. araCveulebrivi<br />

simagris gamo gasasvlelma `rkinis karis~ saxeli<br />

miiRo da sayovelTaod cnobilia, rom aleqsandrem<br />

monRolebi Caketa or mTas Soris.<br />

mcdaria, rodesac am Caketil xalxad monRolebs<br />

vnaxavT, maSin iq cxovrobdnen yivCaRebi, rig sxva<br />

xalxebTan erTad~ [10, 152].<br />

marko polosTan aleqsandres laSqrobis istoria<br />

Zveli tradiciuli siuJetebisagan odnav<br />

gansxvavebulia, magram sainteresoa, rom avtori<br />

CrdiloeTSi gadasasvlels `rkinis kars~ * uwodebs<br />

da aRniSnavs, rom es sayovelTaod cnobili<br />

* aleqsandres karis aseTi dasaxeleba sxva wyaroebSic gvxvdeba.<br />

es saxelwodebac im Zveli legendidan modis, roca<br />

aleqsandrem didi spilenZis kari gaakeTebina. unda aRiniSnos,<br />

rom aleqsandres karis _ alayafis forma TviT Sua<br />

saukuneebis evropul rukebzec gvxvdeba.<br />

38


iyo aleqsandres mier aSenebuli didi kedlis<br />

koSkebis da alayafebis gamo.<br />

sxva evropuli cnobebi qarTvelTa sacxovriss<br />

kaspiis mTebamde sazRvraven. rogorc<br />

Cans, maSin kaspiis mTebad mTliani kavkasioni<br />

aRiqmeboda, albaT ufro aRmosavleTis nawili,<br />

sadac kaspiis kari mdebareobda da amitomac<br />

uwodeben saqarTvelos CrdiloeT mTianeTis nawils<br />

kaspiis mTebs.<br />

rogorc vxedavT, Sua saukuneebis evropuli<br />

istoriul-geografiuli msoflmxedveloba kaspiis<br />

kars kavkasiis CrdiloeTSi _ maRal mTebSi<br />

aTavsebs.<br />

Sua saukuneebis geografiul rukebze Tavisi<br />

adgili aqvs daTmobili veluri xalxebis legendas.<br />

isini gamosaxulni arian maRali kedlebis<br />

miRma, gamoxatulia maTi veluri da kaciWamia buneba.<br />

ra Tqma unda, am rukebis mixedviT samyaros<br />

geografiuli konturebis zusti gamosaxva SeuZlebelia.<br />

es rukebi Seicavs Zveli Tqmulebebis,<br />

winaswarmetyvelebebis Tu apokalifsuri gamocxadebebis<br />

kvals. agreTve, gogisa da magogis xalxTa<br />

legendebsac.<br />

miuxedavad imisa, rom rukebze gamosaxuli<br />

geografiuli regionebi ZiriTadad ar gamoxataven<br />

realur sazRvrebs, mocemuli konturebi<br />

CrdiloeTis mTebisa, kaspiis zRvis Tu kavkasionis<br />

gadasasvlelebisa dakavSirebulia aleqsandre<br />

makedonelis legendasTan. es Cans 1000 wliT<br />

daTariRebul anglo-saqsonur msoflio rukaze<br />

[10, 192-197].<br />

XI saukunis anonimur rukaze kavkasiis mTebze<br />

datanebulia kaspiis karibWe _ kaspiis kari<br />

[10, 206-207].<br />

39


msgavsi suraTia hainrix fon maincis (XII s.),<br />

gvidos (1119 w.), lamber de sen-omeris (XII s.),<br />

fsalmunis (XIII s.), ebstorfis (1235 w.), riCard<br />

haldingemis herefordis (1280 w.) msoflio rukebzec<br />

[10, 208-244].<br />

mocemuli masaliT Cans jvarosnuli epoqis<br />

evropuli codna kavkasiis, rogorc istoriulgeografiuli<br />

regionis da misi sakralur-mistiuri<br />

mniSvnelobisa, dakavSirebuli Zveli winaswarmetyvelebebis,<br />

gamocxadebebis da literaturul-legendaruli<br />

siuJetebis gaazrebasTan. am<br />

CamonaTvalSi gansakuTrebuli adgili uWiravs<br />

aleqsandre makedonelis legendasac, romlis misteriebi<br />

dakavSirebulia kavkasiis samyarosTan.<br />

es ki gvafiqrebinebs, rom aleqsandre makedonelis<br />

kavkasiaSi laSqroba, mis mier uwmindur xalxTa<br />

CrdiloeTis mTebSi gadarekva da iq<br />

`karTa~ sistemis Seqmna ar aris moklebuli<br />

realur istoriul safuZvels.<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. aleqsandriani, teqsti gamosacemad moamzada,<br />

gamokvleva, komentarebi, leqsikoni da saZieblebi<br />

daurTo r. mirianaSvilma, Tb., 1980.<br />

40


2. antikuri kavkasia, enciklopedia, t. I, wyaroebi,<br />

Tb., 2010.<br />

3. qarTlis cxovreba, t. I, teqsti dadgenili yvela<br />

ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCi-<br />

Svilis mier, Tb., 1955.<br />

4. qarTlis cxovreba, t. IV, teqsti dadgenili<br />

yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yaux-<br />

CiSvilis mier, Tb., 1973.<br />

5. Zveli qarTuli agiografiuli literaturis<br />

Zeglebi, t. I, Tb., 1963.<br />

6. movses xorenaci, somxeTis istoria, Targmani<br />

al. abdalaZisa, Tb., 1984.<br />

7. Александрия, Роман об Александре Македонском по<br />

русской рукописи XV века, М-Л., 1965.<br />

8. z. avaliSvili, jvarosanTa droidan, Tb., 1989.<br />

9. a. gogolaZe, ioane presviteris legendis istoriuli<br />

da bibliuri safuZvlebis Sesaxeb, Tb.,<br />

2005.<br />

10. a. TvaraZe, saqarTvelo da kavkasia evropul<br />

wyaroebSi, Tb., 2004.<br />

11. m. inaZe, kaspiis kari (dariali, darubandi) ax.<br />

w. I-VI saukuneTa saerTaSoriso diplomatiur<br />

urTierTobebSi, qarTuli diplomatia (weliwdeuli),<br />

Tb., 1996.<br />

12. guram mamulia, leonti mrovelis da juanSeris<br />

wyaroebi (falauri eposi leonti<br />

mrovelis da juanSeris saistorio TxzulebebSi),<br />

macne, #4, 1964.<br />

13. n. nikoloziSvili, qarTuli elinizmis da<br />

qristianobis saTaveebTan `moqcevaÁ qarTlisaÁsa~<br />

da `qarTvel mefeTa cxovrebis~ mixedviT,<br />

disertacia imk samecniero xarisxis mosapoveblad,<br />

Tb., 2006.<br />

41


14. T. yauxCiSvili, berZeni mwerlebi saqarTvelos<br />

Sesaxeb, V, Tb., 1983.<br />

15. s. janaSia, Sromebi, II, Tb., 1952.<br />

16. А. Юрченко, Империя и Космос. Опыт интерпретации<br />

средневекового описания Империи Чингисхана. Ab<br />

Imperio. 1 / 2002.<br />

Andro Gogoladze<br />

Medea Gogoladze<br />

The Origin Issue of the Term “Alexandres Kari”<br />

The issue of Alexander of Macedon‟scampaign in the<br />

Caucasus is still a subject of interestin Georgian historiography.<br />

But it is difficult to state whether the campaignwas a truehistorical<br />

fact or not as the notifications of the sources are contradictory.<br />

In our opinion the information about this campaign connected<br />

with historical-geographic heritage that is preserved in the<br />

historical memoryis of great importance.<br />

According to some Greek, Latin and Georgian sources<br />

Alexander of Macedon defeated devilry tribesin theCaucasus,<br />

scattered them beyond the Caucasian range in the North and<br />

constructed fortifying system that lately got the name of<br />

“Alexsandres Kari” (The Door of Alexander). The story of this<br />

people‟s scatter in the mountains by Alexander is reflected not<br />

only in the narrative sources, but in legends and historical novels<br />

as well. Lately, the Medieval Europeanhistoricalmemory locates<br />

“The Door of Alexander”(“Alexsandres Kari”) in historical<br />

sources and on maps mainly in the Caucasus that once more<br />

speaks on behalf ofthe fact that Alexander of Macedon was in<br />

the Caucasus.<br />

42


naTia abaSiZe<br />

ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayelis<br />

istoriul-politikuri portreti<br />

XII saukunis bolosa da XIII saukunis 50-iani<br />

wlebis politikur moRvaweebs Soris mniSvnelovan<br />

figuras saqarTvelos samefo karze warmoadgenda<br />

ivane-yvaryvare cixisjvarel- jayeli _ sakmaod<br />

gavleniani feodaluri sagvareulos erTerTi<br />

TvalsaCino warmomadgeneli. vidre uSualod<br />

mis pirovnebasa da Rvawls SevexebodeT yuradRebas<br />

SevaCerebT zogadad jayelTa da cixisjvarelTa<br />

gvaris warmomavlobaze.<br />

jayelebi XI-XVI saukuneebSi samxreT saqar-<br />

Tvelos, kerZod samcxis sakmaod warCinebul feodalur<br />

sagvareulos warmoadgendnen.<br />

jayelTa sagvareulo saxelwodeba warmomdgaria<br />

geografiuli saxelidan ,,jayi’’ da samamule<br />

mflobelobas aRniSnavs. istoriul wyaroebSi<br />

cnobebi jayelTa sagvareulos Sesaxeb XI<br />

saukunis 30-iani wlebidan Cndeba, (alis egvteris<br />

warwera, XI saukunis 30-iani wlebi; awyurSi gadawerili<br />

ioanes saxarebis anderZi _ 1053 w) [12,<br />

501]. ufro adreuli periodis Sesaxeb pirdapiri<br />

cnobebi ar mogvepoveba.<br />

43


qarTul istoriografiaSi gamoiTqva mosazreba,<br />

rom jayiswylis mimdgom teritorias jayelebamde<br />

flobda vinme _ CanCax faleli [12, 501].<br />

mkvlevar d. kldiaSvilis mosazrebiT am sagvareulom<br />

samamuled jayis Temi da ,,jayeloba’’ XI saukunis<br />

30-ian wlebSi miiRo, rac SeiZleba ukavSirdebodes<br />

CanCax-falelis am mxridan wasvlas, bagrat<br />

IV-sadmi Ralatis gamo. gamoricxuli ar aris<br />

rom, jayelTa sagvareulo mefis xelisuflebis<br />

dasayrdens warmoadgenda da swored am erTgulebisaTvis<br />

dawinaurda am mxareSi, samamuled miiRo<br />

jayis mxare da ,,jayelTa” sagvareulo wodeba.<br />

CvenTvis jayelTa warmoSobis sakiTxi imdenad<br />

mniSvnelovania, ramdenadac swored maTgan<br />

gamoyofili calke sagvareulo Stos warmomadgenlebi<br />

_ cixisjvarelebi. cixisjvarels, rogorc<br />

sagvareulo saxelwodebas qarTul wyaroebSi<br />

pirvelad vxvdebiT mefe bagrat IV-is dros,<br />

roca ,,msaxurebisa nacvlad mefeman uboZa sulas<br />

mamulobiT cixisjuari da oZrÃe bodo-kldiTa”<br />

[3, 305]. swored am droidan sula da misi STamomavloba<br />

iwodebian cixisjvarelebad.<br />

sula kalmaxis erisTavis STamomavlobidan<br />

sulas Semdgom, saqarTvelos farTo politikur<br />

sarbielze XII saukunis 90-iani wlebidan Cans ivane-yvaryvare<br />

jayel-cixisjvareli. qarTuli wyaro<br />

pirvelad ivanes moixseniebs Tamaris dros, giorgi<br />

rusis ajanyebis periodSi. Aakad. iv javaxiSvili<br />

Tamaris mowinaaRmdege ajanyebulebs Soris<br />

asaxelebs ivane-yvaryvare cixisjvarels. 1191 wels<br />

mefis winaaRmdeg ajanyebul giorgi russ ,,pirveli<br />

guzani miemxro >, mere samcxis spasalari boco, ivaneyvaryvare<br />

cixisjuareli” [19, 260] da sxvani. sain-<br />

44


teresoa, rogor mivida aseT daskvnamde mkvlevari<br />

SesaZlebelia, rom mis xelT arsebuli wyaroebi<br />

aZlevda aseTi daskvnis gakeTebis saSualebas.<br />

Tumca, ivane-yvaryvare cixisjvarelis monawileoba<br />

Tamarisa da samefo karis sawinaRmdego gamosvlaSi,<br />

dRemde Cvens xelT arsebuli qarTuli<br />

wyaroebiT ar dasturdeba. piriqiT igi saqarTvelos<br />

mefis erTgulTa rigebSia. ,,istoriani da azmani<br />

SaravandeTTani’’ asaxelebs ra giorgi rusis<br />

momxreebs, guzanis Semdgom Cerdeba bocoze ,,aqiT<br />

boco, samcxisa spasalari da sisrulisaca aRmatebiT<br />

Sewyalebuli, sxÂTa mesxiTa didebul-aznauriTurT,<br />

TÂinier ivane cixisjvarelisa, romelsa<br />

yuaryuareca ewodebis. ese damagrda TÂisiTurT<br />

mokiduliTurT, viTar guar eyodaca momgonebelsa<br />

sulasa erTgulobisasa, romel baRuaSsa zeda<br />

uerTgula bagrats” [2, 49]. ase rom qarTuli wyaros<br />

mixedviT ivane-yvaryvare jayel-cixisjvarels<br />

mefis mowinaaRmdegeTa rigebSi ver vxedavT. is<br />

faqti rom ivanes moqmedeba Sedarebulia sula<br />

kalmaxis erisTavis bagrat mefisadmi erTgulebasTan,<br />

migvaniSnebs saqarTvelos samefo karisadmi<br />

am pirovnebis erTgulebaze. amaze unda migvi-<br />

TiTebdes is faqtic, rom igi ajanyebis Semdgom<br />

periodSi aRzevebulia _ jer samcxis erisTavTerisTavi<br />

da spasalaria, xolo Semdeg meWurWle-<br />

Tuxucesis saxelos flobs [11, 663]. aqedan gamomdinare,<br />

ivane cixisjvareli ara ajanyebulTa Soris<br />

myofi, aramed, erTiani centralizebuli saqarTvelosa<br />

da misi samefo karis erTgulebaSi<br />

myofi pirovnebaa.<br />

,,mocemul SemTxvevaSi ivane cixisjvareli<br />

mefis momxre Cans, magram es srulebiT ar niSnavs<br />

imas, rom igi an kidev sxva msgavsi feodali<br />

45


mudmivad erTguli darCeniliyo saqarTvelos samefo<br />

xelisuflebisa, radgan amis safuZvels ar<br />

iZleva TviT feodalizmis buneba, misi safuZvlebi”<br />

[14, 148]. TumcaRa qarTul wyaroebs Tu gavadevnebT<br />

Tvals, ivane saqarTvelos mefeebs er-<br />

Tgulad udgas mxarSi.<br />

mkvlevar p. ingoroyvas varaudiT ivane jayel-cixisjvareli<br />

dabadebula (daaxloebiT 1160<br />

wels). Tamaris mefobis pirvel periodSi mas saxeli<br />

mouxveWia rogorc niWier mxedarTmTavars.<br />

,,1184-91 wlebSi yvaryvare aris samcxis cixisjvaris<br />

Temis erisTavi, xolo rodesac 1191 wels<br />

samcxis erisTavT-erisTavi da spasalari boco<br />

bocos Ze gadayenebuli iqna Tanamdebobidan Ralatis<br />

gamo, samcxis erisTavT-erisTavisa da spasalaris<br />

am pasuxsageb postze dainiSna yvaryvare”<br />

[11, 663]. samcxis spasalarobasa da erisTavTerisTavobasTan<br />

erTad ivanes gadaeca agreTve<br />

samkvidro samflobelod jayis Temi da cixe. amitom<br />

es axali erisTavT-erisTavi samcxis samxareo<br />

erTeulisa Tavis Zvel sagvareulo saxelwodebas<br />

cixisjvarels umatebs meore saxelwodebas<br />

_ jayeli. amis Semdeg samcxis spasalarTa es<br />

gvari ormag sagvareulo saxels atarebs jayelcixisjvareli.<br />

Aamieridan am gvaris warmomadgenlebi<br />

pirveloben samcxeSi. Aase warmoiqmna axali<br />

jayelebis anu cixisjvarel-jayelebis feodaluri<br />

sagvareulo. Zveli jayelebi ki amieridan bocosZeebad<br />

iwodebian [11, 598].<br />

sainteresoa basil ezosmoZRvris gadmocema<br />

samcxis spasalaris yvaryvares, rogorc monapire<br />

mTavris Sesaxeb: ,,zedaT artani, sada mesxni monapirobdes,<br />

romelTa Soris iyo yuaryuara, samcxisa<br />

spasalari, jayeli, kaci didad gamarjuebuli da<br />

46


erTguli mefeTa” [2, 129]. es fraza kidev erTxel<br />

asabuTebs ivanes erTgulebas samefo karis mimarT.<br />

ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayeli erT-er-<br />

Ti mniSvnelovani saxelmwifo moRvawe iyo, rogorc<br />

Tamaris, ise misi memkvidreebis _ giorgi<br />

IV-sa da rusudanis mefobis dros. ,,samcxisa spasalaris<br />

meWurWleTuxucesis yuaryuares Svili ”<br />

[4, 51], ,,rameTu pativiTa iyo meWurWleT-uxucesi<br />

da mTavari qveyanasa samcxisasa” [2, 191]. ase moixseniebs<br />

qarTuli wyaro mas jer laSa-giorgis,<br />

Semdgom rusudanis periodis ambebis gadmocemisas.<br />

meWurWleTuxucesi, rogorc viciT saxelmwifo<br />

xazinis gamgebeli iyo. ,,didi aris meWurWle-<br />

Tuxucesi, aTabagobis dawyebamdi meoTxe veziri<br />

iyo’’ [6, 20] _ vkiTxulobT xelmwifis karis garigebaSi.<br />

aqedan gamomdinare naTeli xdeba Tu ra<br />

did figuras warmoadgens ivane jayeli saqarTvelos<br />

samefo karze.<br />

politikur asparezze aseTive aqtiurebi Canan<br />

yvaryvares Svilebi. Mmisi vaJebi qarTul wyaroSi<br />

ixsenebian saqarTvelos mefe giorgi-laSas-<br />

Tan erTad, mis mier gadaxdili brZolebis dros.<br />

yvaryvares vaJebi, Cans, piradad daaxloebuli yofilan<br />

axalgazrda mefesTan. ganZelebTan brZolis<br />

dros mefis TanamosagreTa Soris pirvelad<br />

dasaxelebulia yvaryvares Svili: ,,TÂT mefe la-<br />

Sa wina mieteva mÃned da Zlierad, ... romlisa Tana<br />

winambrZolobdes Zlierad yuaryuara jayelisa<br />

Svili pirmSo” [2, 153].<br />

monRolebTan pirveli Setakebis dros laSqarSi<br />

ibrZvis yvaryvares meore vaJi beqa, romelic<br />

amave brZolas ewireba: ,,samcxisa spasalaris,<br />

meWurWleTuxucesis yuaryuares Svili beqai<br />

47


moikla Zlierad mbrZoli” [4, 51]. iseve rogorc<br />

yvaryvare, aseve misi Svilebi erTgulad udganan<br />

mefes mxarSi, ibrZvian mtris winaaRmdeg da qveynis<br />

politikur saqmeebSi aqtiurad Cabmulni arian.<br />

Hyvaryvares hyavda Tu ara sxva Svilebi beqasa<br />

da pirmSos (ufros vaJs niSnavs) garda, CvenTvis<br />

araa cnobili. Aamis Sesaxeb qarTuli wyaro arafers<br />

gveubneba. samagierod informacias gvawvdis<br />

misi SviliSvilebis ivanesa da sargisis Sesaxeb.<br />

did interess iwvevs ivane-yvaryvare cixisjvarelis<br />

mSoblebis vinaoba. samwuxarod, qarTuli<br />

wyaroebi araviTar informacias ar gvawvdian<br />

maT Sesaxeb, cnobilia mxolod, rom ivane sula<br />

kalmaxis erisTavis STamomavalia.<br />

ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayeli rusudanis<br />

mefobis dros sakmaod did rols asrulebs<br />

qveynis politikur cxovrebaSi. igi erTaderTi<br />

,,saqveynod gamrige” aRmoCnda, romelmac samkvdro-sasicocxlo<br />

brZola gaumarTa monRolebs,<br />

roca TviT samefo karic ki ganerida mterTan<br />

brZolas. ,,esreT moisra da tyue iqmna suli mravali<br />

samcxes, da bevri eri moikla. odes arRara<br />

iyo Rone, moaÃsena mefesa rusudans ivane cixisjuarelman<br />

jayelman, romelsa yuaryuareca ewodeboda,<br />

ukeTu sTndes, raTa iÃsnas queyana samcxia<br />

oÃrebisagan, da igica miendos CaRatas” [2,<br />

191]. mefisagan dasturis miRebis Semdeg ,,warvida<br />

ivane da ixila CaRata, romelman pativiTa Seiwynara<br />

da daudginna mcvelni queyanisani” [2, 191].<br />

ivane cixisjvarel-jayeli, rogorc samefo<br />

karze dawinaurebuli moxele monawileobas iRebs<br />

daviT rusudanis Zis monRolTa urdoSi mefed dasamtkiceblad<br />

gagzavnaSi.<br />

48


usudanis sikvdilis Semdeg monRolebma saqarTvelo<br />

samxedro-administraciul erTeulebad<br />

_ dumnebad dayves. erT-erTi dumnis meTaurad iv.<br />

javaxiSvili asaxelebs ivane cixisjvarels. ,,mesxeTis<br />

danarCeni provinciebi javaxeTis garda<br />

karnu-qalaqamde ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayelis<br />

samflobelo iyo” [16, 395]. es mosazreba ZiriTadad<br />

gaziarebulia qarTul istoriografia-<br />

Si, Tumca qarTlis cxovreba, samcxis dumnis<br />

mmarTvelad asaxelebs gamrekel Torels da ara<br />

yvaryvare cixisjvarels. ,,gamrekelsa Torelsa...<br />

ÃelT udva javaxeTi, samcxe da aRmarT vidre<br />

karnu-qalaqamde” [2, 208]. am cnobebidan Tu vimsjelebT<br />

ufro misaRebi da damajerebelia qar-<br />

Tuli wyaros cnoba, romelic yvaryvares dumnis-<br />

Tavobis Sesaxeb araviTar faqts gvisaxelebs.<br />

ivane cixisjvarel-jayeli sakmaod gavlenian<br />

feodals warmoadgens XII-XIII saukuneebis saqar-<br />

TveloSi. batoniSvil vaxuStis cnobiT umefobis<br />

Jams, roca qveyanas dasarbevad Semoesivnen mcireazieli<br />

Turqebi, qarTvelma mTavrebma daxmareba<br />

sTxoves ivanes, romelic maT mxarSi amoudga.<br />

,,kualad aRiZrnen saberZneTiT da sxuaTa qalaq-<br />

Tagan Turqni rbevad saqarTvelosa. mcnobTa Sav-<br />

STa. klarjTa, taoelTa, kolaartaanelTa, karniforelTa,<br />

auwyes yuaryuare cixisjuarelsa, ra-<br />

Ta Seewios. xolo man mouwoda mesxTa da Sekriba<br />

mÃedari Ä (10 000) da waremarTa; da aTurqni<br />

mosdgomodnen banas, olTissa da aoÃrebdnen taos.<br />

xolo amaTis misvlis mcnobelni Turqni aRi-<br />

Wurnen da ewyunen avnisis vakesa zeda. mosca<br />

RmerTman Zleva iverielTa da wariqcivnes, moswyÂdnes<br />

da aRiRnes alafni uricxuni” [1, 209]. am<br />

suraTidan naTlad Cans, Tu ra Zlieri da gavle-<br />

49


niani feodalia yvaryvare jayeli, rom misgan<br />

Semweobas iTxoven sxva feodalebic ki.<br />

rogorc JamTaaRmwerlis cnobebidan irkveva<br />

ivane erT-erTi monawile da iniciatoria koxtas-<br />

Tavis SeTqmulebis. igi yovelTvis mxarSi udgas<br />

qveynis bediT dainteresebul progresulad moazrovne<br />

pirebs da maTTan erTad ibrZvis samSoblos<br />

keTildReobisTvis. amas araerTi faqti adasturebs.<br />

,, JamTa amaT SfoTTa Sekrbes yovelni<br />

mTavarni saqarTvelosani koxtasTavsa, imerni da<br />

amerni: egarslan, cotne dadiani, varam gageli,<br />

yuaryuare, kupari SoTa, TorRai, her-kaxni, qar-<br />

Tvelni... mesxni, taoelni” [4, 97].<br />

ivanem aqtiuri monawileoba miiRo taxtis memkvidris<br />

_ daviT giorgis Zis moZebnasa da CamoyvanaSi.<br />

,,Sekrbes mTavarni ameris saqaTvelosani _<br />

SanSe, varam gageli, yuaryuare jayeli, sargis<br />

Tmogueli ... da mravalni erismTavarni da Zebnayves<br />

laSas Zisa daviTisaTÂs” [4, 99]. aqac qveynis<br />

interesebisaTvis mebrZol pirovnebad gvevlineba.<br />

ivane-yvaryvare cixisjvrelis moRvaweobis<br />

bolo periodis Sesaxeb mkvlevari p. ingoroyva<br />

dasZens: ,,yvaryvare ukanasknelad moixsenieba 1245<br />

wels, romlis axlo igi gardacvlila. am dros<br />

igi Rrmad moxucebuli iyo, daxloebiT 85 wlisa”<br />

[11, 664].<br />

ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayeli sakmaod<br />

did da gavlenian politikur figuras warmoadgenda<br />

XII _ XIII saukuneebis saqarTveloSi. amas<br />

qarTveli mematianeebisgan mowvdili araerTi faqti<br />

mowmobs. Mman didi wvlili Seitana qveynis yofasa<br />

da cxovrebaSi. saqarTvelos mefeebs mudam<br />

mxarSi edga. samSoblos interesebisaTvis meb-<br />

50


Zol xalxs zurgs umagrebda da maTTan erTad<br />

agresorTa winaaRmdeg TavgamodebiT ibrZoda.<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. vaxuSti batoniSvili, aRwera samefosa saqar-<br />

Tvelosa, qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili<br />

yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />

mier, t. IV, 1973.<br />

2. istoriani da azmani SaravandedTani, qarTlis<br />

cxovreba, teqsti dadgenili yvela ZiriTadi<br />

xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis mier, t.<br />

II, Tb., 1959.<br />

3. matiane qarTlisaÁ, qarTlis cxovreba, teqsti<br />

dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT<br />

s. yauxCiSvilis mier, t. I, Tb., 1955.<br />

4. JamTaaRmwereli, aswlovani matiane, teqsti gamosacemad<br />

moamzada, gamokvleva, SeniSvnebi da<br />

leqsikoni daurTo r. kiknaZem, Tb., 1987.<br />

5. sumbat daviTis Ze, cxovreba da uwyeba bagratonianTa,<br />

qarTlis cxovreba, teqsti dadgenili<br />

yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />

mier, t. I, Tb., 1955.<br />

6. xelmwifis karis garigeba, teqstebi gamosacemad<br />

moamzada, inglisurad Targmna, winasityvaoba,<br />

leqsikoni, SeniSvnebi da komentarebi daurTo<br />

q. surgulaZem, Tb., 1993.<br />

51


7. i. anTelava, SeniSvnebi ,,qarTlis cxovrebis”<br />

teqstisTvis, qarTuli wyaroTmcodneoba, t.<br />

VII, Tb., 1987.<br />

8. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />

t. VI, Tb., 1973.<br />

9. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />

t. VIII, Tb., 1975.<br />

10. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />

t. IX, Tb., 1979.<br />

11. p. ingoroyva, rusTvelianas epilogi, TxzulebaTa<br />

krebuli, t. I, Tb., 1963.<br />

12. d. kldiaSvili, jayelTa feodaluri sagvareulos<br />

istoriisaTvis (XI s), ,,saq. ssr. mecnierebaTa<br />

akademiis moambe”, t. 98, # 2, Tb., 1980.<br />

13. b. lominaZe, monRolTa batonoba saqarTvelo-<br />

Si da brZola mis winaaRmdeg (XIII s. 40 _ XIV<br />

s. 10 _ iani ww.), saqarTvelos istoriis narkvevebi,<br />

t. III, Tb., 1979.<br />

14. r. metreveli, mefe Tamari, Tb., 1991.<br />

15. r. metreveli, Sinaklasobrivi brZola feodalur<br />

saqarTveloSi, Tb., 1973.<br />

16. qarTuli diplomatiis istoriis narkvevebi,<br />

naw. I, Tb., 1998.<br />

17. v. WeliZe, qarTlis cxovrebis qronikebi, wig.<br />

III, Tb., 1980.<br />

18. v. WeliZe, qarTlis cxovrebis qronikebi, wig.<br />

IV, Tb., 1983.<br />

19. i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t.<br />

II, Tb., 1983.<br />

20. i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t.<br />

III, Tb., 1982.<br />

52


53<br />

Natia Abashidze<br />

Historical and Political Portrait ofIvane-Kvarkvare<br />

Tsikhisjvarel-Jakeli<br />

Ivane -Kvarkvare Tsikhisjvarel-Jakeli (the end of the 12 th<br />

century and the fifties of the 13 th century), one of the prominent<br />

representatives of the powerful feudal family,was one of the<br />

most important politicalfiguresof Georgian Kingdom.<br />

A well-known researcher P. Ingoroyva supposed that Ivane<br />

Tsikhisjvarel-Jakeli was born in about 1160 and died in 1245<br />

at the age of 85.<br />

In Georgian historical sources for the first time Ivane is<br />

mentionedin the period of Queen Tamar‟s reign, when Giorgi<br />

Russian rebelled.<br />

Academician Ivane Javakhishvili considers Ivane –<br />

KvarkvareTsikhisjvarelias a rebel against the Queen.However<br />

the Georgian sources we can possessdo notconfirm this<br />

fact.Ivane issublimed after this rebellion.At first he is the<br />

main noble(eristavt eristavi) of Samtskhe and a Commanderin<br />

–Chief(amirspasalari) and then he holds a post of the<br />

treasurer(mechurchlet ukhutsesi) Ivane Tsikhisjvarel-Jakeli was<br />

one of the most important figures during the reign of Tamar,as


well as her successor Giorgi IV and Rusudan,”because he was a<br />

treasurer and the head of the county Samtskhe.”He is also<br />

mentioned in the Georgian historical source, telling us about the<br />

period of Lasha-Giorgi and Rusudan.<br />

Kvarkvares‟s children,Firstborn(pirmsho) and Bekaare<br />

active on the political stage.Georgian sources also mention<br />

Kvarkvare‟s grandchildren Ivane and Sargis.But we have not<br />

got the informationabout their parents. The only thing that is<br />

known is that Ivane is noble SulaKalmakhi‟s descendant.<br />

Ivane-Kvarkvare Tsikhisjvarel-Jakeli played asignificant<br />

role in the countrypolitical life of the Rusudan‟sreign.He was<br />

the only person who fought against Mongols,even when the<br />

royal court refused to fight with the enemy.<br />

Ivane Tsikhisjvarel-Jakeli, as an important figure of the<br />

royal court, participatedin sending Rusudan‟s son David to<br />

the Horde for approval [to approve him as aking]of the king.<br />

Prince Vakhushti reported that when there was not aking<br />

in Georgiaand when the country was invaded by the Turks of<br />

Asia Minor, the Georgian nobles asked Ivane for help.He<br />

supported them and defeated the enemy.<br />

Ivane is one of the participants and initiator of<br />

Kokhtastavis conspiracy. He also actively participated in<br />

finding and takingthe heir of the Throne David Giorgi‟s<br />

son[azrikargadarmesmis]<br />

Several facts given by Georgian historians confirm that<br />

Ivane KvarkvareTsikhisjvarel-Jakheli was a big and influential<br />

political figure.He always helped Georgian Kings.He backed<br />

uppeople who fought for the interests of their homeland.He<br />

strongly fought with them against invaders.<br />

54


zurab sulaberiZe<br />

kavkasiis mefisnacvali mixeil romanovi da<br />

afxazeTis politikuri istoriis<br />

sakiTxebi XIX s-is 60-ian wlebSi<br />

(1866 wlis ajanyeba da pirveli muhajiroba)<br />

ruseTis imperiis cnobili politikuri moRvawisa<br />

da kavkasiis mefisnacvlis mixeil nikolozis<br />

Zis moRvaweobas qarTul da rusul istoriografiaSi<br />

araerTi mkvlevari Sexebia. didma<br />

mTavarma, romelic 2 aTeul welze meti xnis ganmavlobaSi<br />

imyofeboda kavkasiis mefisnacvlis<br />

Tanamdebobaze, Tavisi kvali daaCnia XIX saukunis<br />

meore naxevris saqarTvelos politikur-ekonomikur<br />

da kulturul ganviTarebas. misi moRvaweobis<br />

periods emTxveva iseTi proeqtis ganxorcieleba,<br />

rogoricaa amierkavkasiaSi pirveli rkinigzis<br />

gayvana, aseve mravali kulturuli da saganmanaTleblo<br />

RonisZiebis gatareba. magram,<br />

isic unda aRiniSnos, rom es RonisZiebebi emsaxureboda<br />

mxolod erT mizans _ kavkasiis ekonomi-<br />

55


kur da kulturul asimilacias uzarmazari imperiis<br />

sivrceSi. gansakuTrebiT sainteresoa mixeil<br />

romanovis is politikuri gadawyvetilebebi,<br />

romlebSic TavisTavad Cadebuli iyo XIX saukunis<br />

rusuli imperializmis interesi _ saqarTvelosa<br />

da kavkasiis sxva regionebis politikuri<br />

sistemisa da eTnikuri suraTis Secvla.<br />

ruseTis samxedro-istoriul arqivSi aRmoCenili<br />

masalebis safuZvelze, gavnixilavT ramdenime<br />

problemas mixeil romanovis rolze XIX saukunis<br />

60-ian wlebSi afxazeTis politikur istoriaSi.<br />

cnobilia, rom XIX saukunis 20-iani wlebidan,<br />

afxazeTi gadaiqca erT-erT bazad dasavleT<br />

kavkasiis TavisuflebisaTvis mebrZoli xalxebis<br />

winaaRmdeg samoqmedod. imperiis xelisuflebasa<br />

da afxazeTis mTavar mixeil ServaSiZes Soris<br />

Tavdapirveli Tanxmoba mxolod garegnuli xasiaTis<br />

iyo. ramdenadac afxazeTis mTavris xelisuflebis<br />

arseboba didi dabrkoleba iyo kavkasiis<br />

Savi zRvis sanapiroze rusuli dasaxlebebis<br />

Sesaqmnelad, ruseTis samxedro imperializmi<br />

eZebda Sesabamis pirobebsa da sababs afxazeTis<br />

avtonomiis gauqmebisaTvis [5, 5-6].<br />

XIX saukunis 60-iani wlebidan kavkasiaSi ruseTi<br />

samxedro-politikuri TvalsazrisiT dRi-<br />

TidRe Zlierdeboda. imperiis regularuli nawilebis<br />

mier 1859 wels Runibis simagris aRebis<br />

Semdeg gadawyda afxazeTis im regionebis damor-<br />

Cileba, romelzedac jer kidev ar vrceldeboda<br />

imperiis xelisuflebis kontroli [2, 176]. 1860<br />

wels general yorRanovis meTaurobiT warmatebiT<br />

dasrulda afxazeTis miuvali kuTxis fsxus<br />

ieriSi. 1864 wlis maisSi, Tanamedrove krasnaia<br />

56


polianas midamoebSi rusebma sabolood amowyvites<br />

fsxusa da aibgas afxazuri tomebi da sazeimod<br />

aRniSnes didi kavaksiuri omis dasruleba [2,<br />

177].<br />

dasavleT kavkasiis saboloo dapyrobam gansakuTrebuli<br />

gavlena iqonia afxazeTis avtonomiis<br />

gauqmebaze. zemoaRniSnuli movlenebis Semdeg<br />

pirveli Sexvedra kavkasiis mefisnacvalsa<br />

da afxazeTis mTavars Soris quTaisSi 1863 wlis<br />

gazafxulze gaimarTa. molodini, rom Sexvedris<br />

Semdeg imperiis xelisuflebasa da samTavros<br />

Soris urTierToba megobruli iqneboda, ar gamarTlda<br />

[12, 217]. mas Semdeg, rac Tavad mixeil<br />

ServaSiZe gaemgzavra piatigorskSi samkurnalod,<br />

da samTavros mmarTveloba gadaabara Tavis Zmas<br />

aleqsandre ServaSiZes, samTavro kvlav moicva<br />

urTierTdapirispirebam. kerZod, afxazeTis gavlenianma<br />

mflobelma hasan marRaniam SeiaraRebuli<br />

Tavdasxma ganaxorciela aleqsandre ServaSi-<br />

Zis mamulze, daarbia mis mflobelobaSi arsebuli<br />

soflebi, saidanac gatacebuli 25 tyve Turqebs<br />

mihyida. mixeil ServaSiZem gaanTavisufla<br />

giorgi ServaSiZe abJius olqis mflobelobisgan,<br />

romlis adgilze hasan marRania daniSna [12, 217].<br />

amgvarma gadawyvetilebam, kidev ufro gaaRrmava<br />

dapirispireba kavkasiis mefisnacvalsa da mixeil<br />

ServaSiZes Soris.<br />

kidev ufro gamwvavda maT Soris urTierToba<br />

maSin, roca 1863 wlis Semodgomaze kavkasiis<br />

mefisnacvals soxumSi stumrobis dros ar daxvda<br />

afxazeTis mTavari. es ukanaskneli mizezad<br />

avadmyofobas acxadebda da sTxovda kavkasiis mefisnacvals,<br />

rom afxazeTSi samTavros marTvis<br />

ufleba gadaecaT misi Svilis, giorgisaTvis, ro-<br />

57


melsac ukve adiutantis Tanamdeboba ekava kavkasiis<br />

mefisnacvlis karze.<br />

giorgis mTavrad daniSvnis Sesaxeb TxovniT<br />

mimarTavda mixeil ServaSiZe kavkasiis armiis<br />

samxedro Stabis ufross, general kocebusac. mixeil<br />

ServaSiZis TxovnasTan dakavSirebiT, kavkasiis<br />

mefisnacvali aRniSnavda, rom giorgis mTavrad<br />

damtkiceba scildeboda mis kompetencias, is<br />

imperatoris gadawyvetilebaze iyo damokidebuli.<br />

aseve, mixeil nikolozis Ze dasZenda, rom giorgi<br />

ServaSiZe jer kidev axalgazrda iyo sam-<br />

Tavros winaSe arsebuli problemebis gadasawyvetad<br />

[12, 218]. im periodis saarqivo masalebidan<br />

kargad Cans, rom giorgi ServaSiZis axalgazrdoba<br />

mxolod mizezi iyo. afxazeTis samTavros avtonomiis<br />

gauqmeba saimperatoro karis mier, faqtobrivad,<br />

gadawyvetili iyo.<br />

1864 wlis 27 marts kavkasiis mefisnacvalma<br />

saimperatoro karis winaSe aRZra sakiTxi afxaze-<br />

Tis samTavros gauqmebis Sesaxeb. gagzavnil werilSi<br />

aRniSnuli iyo, rom am RonisZiebis miReba<br />

saWiroa imisaTvis, raTa Sesruldes umaRlesi<br />

mTavrobis mier mowonebuli ganzraxva kazakTa<br />

stanicebis mowyobis Taobaze Savi zRvis aRm. sanapiroze<br />

– md. yubanis SesarTavidan md. bzifamde<br />

[12, 218; 5, 6].<br />

mixeil romanovs samTavros administraciuli<br />

sistemis Zireuli Secvlis argumentad mohyavda<br />

Semdegi garemoebebi: naxevrad veluri qveyana,<br />

romelic saukuneebis manZilze ganicdida<br />

Sida omebsa da samxedro dapirispirebas, naxevari<br />

saukunis win aRmoCnda ruseTis mfarvelobis<br />

qveS; ruseTis mmarTvelobis Semosvlis miuxedavad,<br />

me-19 saukunis 30-50-ian wlebSi ganviTarebu-<br />

58


li movlenebis gamo, ruseTs ar mieca saSualeba<br />

afxazeTi bolomde misi gavlenis qveS moeqcia. am<br />

mdgomareobis gamo samTavros xelisufleba sruliad<br />

angariSgauweveli gaxda. yovelive amis miuxedavad,<br />

mTavrebi jildovdebodnen mniSvnelovani<br />

jildoebiTa da saCuqrebiT, ramac mefisnacvlis<br />

azriT, aramc Tu dadebiTi, aramed ukiduresad<br />

uaryofiTi gavlena iqonia samTavros Semdgom<br />

ganviTarebaze.<br />

Seqmnil mdgomareobaze pasuxismgeblobas<br />

kavkasiis mefisnacvali pirdapir mixeil Serva-<br />

SiZes akisrebda. mTavars brals sdebda, rom man<br />

gadmoibira afxazebi, raTa uari eTqvaT ruseTis<br />

armiaSi msaxurebaze, (gansakuTrebiT misi udidebulesobis<br />

sabadrago samsaxurze); aseve, mixeil<br />

ServaSiZis miTiTebiT, afxazebs aekrZalaT TavianTi<br />

Svilebi miebarebinaT rusul saswavlebleb-<br />

Si. ServaSiZisave gadawyvetilebiT sanapiro<br />

zolSi, ZiriTadad, unda momxdariyo muslimebis,<br />

Turqebis Casaxleba [1, 11-12].<br />

garda zemoaRniSnulisa, afxazeTis mTavars<br />

bralad edeboda muslimuri religiis propaganda<br />

1 .<br />

Seqmnili mdgomareobidan gamosasvlelad,<br />

kavkasiis mefisnacvali aucileblad miiCnevda<br />

Semdegi RonisZiebebis gatarebas:<br />

1 yovelive zemoxsenebuli ar warmoadgenda simarTles. samurzayanos<br />

eklesiis dekanozi daviT maWavariani 1856 wlis<br />

23 ianvars saqarTvelos egzarqosisadmi wardgenil erTerT<br />

moxsenebaSi xazs usvams, rom aRdgomis dResaswaulze,<br />

afxazeTis mTavris meuRles dauvalebia saberiosa da samurzayanos<br />

aznaurebisaTvis, wesisamebr gamocxadebuliyvnen<br />

eklesiaSi [scsa, f.416( ОВД), saqm. 42, fyrc. 171-172].<br />

59


1. mTavrisa da misi memkvidrisaTvis uari unda<br />

eTqvaT samTavros mmarTvelobaze.<br />

2. ServaSiZeTa STamomavlobis uzrunvelsayofad<br />

saimperatoro xelisuflebis mier unda gaRebuliyo<br />

saWiro xarjebi.<br />

3. afxazeTis teritoriuli erTeulisagan unda<br />

Camoyalibebuliyo samxedro olqi, romelic webeldasTan<br />

erTad daeqvemdebareoda samxedro<br />

xelmZRvanelobas, romelic, Tavis mxriv, daeqvemdebareboda<br />

quTaisis general-gubernators.<br />

4. Tavisufali miwebis arsebobis SemTxvevaSi, kazakTa<br />

dasaxleba gagrZelebuliyo md. enguramde,<br />

romlebic bzifSi Casaxlebul kazakebTan erTad<br />

SeZlebdnen, SeeqmnaT afxazeTis kazakTa razmi,<br />

romelsac saTaveSi Caudgeboda afxazeTis samxedro<br />

ganyofilebis xelmZRvaneli.<br />

5. afxazeTsa da yubans Soris sazRvari gagris<br />

qedi unda yofiliyo, romelic afxazeTs ukve im<br />

periodisaTvis yofda jiqeTisagan [1, 14-16].<br />

1864 wlis 29 ivniss carizmma afxazeTis sam-<br />

Tavro gaauqma da rusuli mmarTveloba SemoiRo.<br />

Seiqmna soxumis samxedro ganyofileba, romlis<br />

ufrosad dainiSna afxazeTis rusuli samxedro<br />

jarebis sardali p. Satilovi, romelic instruqciiT<br />

quTaisis general-gubernators eqvemdebareboda.<br />

soxumis samxedro ganyofilebaSi Sevida<br />

bzifis, soxumis, abJuis olqebi (okrugebi) da webeldis<br />

saboqaulo [12, 267].<br />

quTaisis general-gubernatori Tavadi mirski<br />

1864 wlis zafxulSi piradad eaxla mixeil ServaSiZes<br />

tyvarCelSi. es ukanaskneli araTu win<br />

aRudga rusuli mmarTvelobis damyarebas, aramed<br />

man moiwvia afxazeTis warCinebulebi, raTa ecnoT<br />

ruseTis mmarTvelobis uzenaesoba. Tumca,<br />

60


mixeil ServaSiZe ukmayofilebasac ar malavda<br />

saimperatoro karis mier mis mimarT gamovlenili<br />

undoblobisaTvis. sviatopolk-mirskisTan<br />

Sexvedrisas, erTaderTi, rasac is moiTxovda, neba<br />

daerToT afxazeTSi ecxovra. im SemTxvevaSi,<br />

Tu amis nebas ar miscemdnen, is iTxovda mamuls<br />

imereTSi da cxovrebis uflebas zamTrobiT qu-<br />

TaisSi, xolo zafxulobiT baqoSi. iTxovda, aseve,<br />

saxazino miwidan adgilis gamoyofas raWaSi<br />

agarakis asaSeneblad. Tu amazec uars etyodnen,<br />

maSin miecaT misTvis ierusalimSi gamgzavrebis<br />

nebarTva, sadac macxovris saflavTan daelodeboda<br />

sicocxlis dasrulebas [12, 230-231; 2, 182].<br />

afxazeTSi arsebuli mdgomareobisa da mixeil<br />

ServaSiZis moTxovnebis safuZvlianad gacnobis<br />

Semdeg, quTaisis general-gubernatori werda mixeil<br />

nikolozis Zes: «...Результаты моих размышлении<br />

осмеливаюсь повергнуть Вашему вниманию, что личность<br />

Шервашидзе заключаеть в себе двойной характер:<br />

потомственного владетеля и генерал-адъютанта» [12, 231].<br />

1864 wlis 11 oqtombers didi mTavari mixeil<br />

nikolozis Ze isev ewvia afxazeTs. man kvlavindeburad<br />

miiRo mixeil ServaSiZisagan Txovnis werili<br />

misi afxazeTSi darCenis, an ierusalimSi<br />

gamgzavrebis uflebis micemis Sesaxeb [12, 233]. mixeil<br />

nikolozis Ze Tanaxma iyo mixeil ServaSiZe<br />

1865 wlis gazafxulamde darCeniliyo afxazeTSi.<br />

magram, rodesac kavkasiis mefisnacvali Tbilis-<br />

Si dabrunda, im periodisaTvis ruseTis imperiis<br />

diplomatiur kancelariaSi konstantinopolidan<br />

informacia Semovida, afxazeTis mTavris mier<br />

osmaleTis xelisuflebisaTvis Txovnis Sesaxeb.<br />

am informaciiT, ServaSiZe Txovda misTvis gemis<br />

gamogzavnasa da TurqeTSi Casvlis uflebas [12,<br />

61


235; 2, 182]. mas Semdeg, rac es ambavi cnobili gaxda<br />

kavkasiis xelisuflebisaTvis, quTaisis general-gubernatorma,<br />

general Satilovma miiRo<br />

brZaneba mixeil ServaSiZis afxazeTidan sabolood<br />

moSorebis Sesaxeb.<br />

1864 wlis 3 noembers generali Satilovi<br />

erevnis ori batalioniTa da kazakTa erTi aseuliT<br />

oCamCireSi Sevida. 4 noembers Satilovi<br />

polkovnik graf quTaisovTan erTad sof. akvaskisken<br />

gaemarTa, sadac mixeil ServaSiZe imyofeboda.<br />

mas Semdeg, rac mixeil ServaSiZisTvis<br />

cnobili gaxda rusebis jaris Semosvlis ambavi,<br />

gaiqca dalis xeobis mimarTulebiT. mosaxleoba-<br />

Si gavrcelda xma ruseTis jarebis mier afxaze-<br />

Tis aoxrebis Sesaxeb, ramac xalxi SiSsa da gaurkvevlobaSi<br />

Caagdo. mosaxleobis damSvidebis<br />

Semdeg, sofel gufSi gamocxadnen mixeil Serva-<br />

SiZis warmomadgenlebi. maTTan, maior kiSelskisa<br />

da graf quTaisovis molaparakebis Semdeg, mixeil<br />

ServaSiZe daiTanxmes dabrunebuliyo sof. akvaskiSi<br />

[Кваски] [12, 235-237]. mxareebs Soris molaparakebebi<br />

sof. TxinaSi Sedga. mixeil ServaSiZe<br />

kidev erTxel iTxovda afxazeTSi darCenis nebarTvas<br />

da agreTve, Tavs imarTlebda, rom TurqeTis<br />

xelisuflebisadmi misi Txovna gemis gamogzavna<br />

iyo mxolod, romliTac is SeZlebda ierusalimSi<br />

gamgzavrebas. miuxedavad amisa, Satilovis<br />

brZanebiT mixeil ServaSiZe daapatimres<br />

[12, 236-237]. afxazeTis mTavars mTlianad Camoer-<br />

Tva misi uZravi qoneba da igi xazinas gadaeca.<br />

samagiero safasurad, mixeil nikolozis Zis<br />

brZanebiT, mas unda miscemoda Sesabamisi Tanxa.<br />

1864 wels general ponses xelmZRvanelobiT Seiq-<br />

62


mna specialuri komisia, mixeil ServaSiZis Semosavlis<br />

dasadgenad [12, 239].<br />

1864 wlis 7 noembers dapatimrebuli mixeil<br />

ServaSiZe gemiT novorosiiskSi gadaiyvanes. iqidan<br />

mixeil ServaSiZe gadaasaxles stavropolSi,<br />

xolo 1865 wels – voroneJSi, sadac gardaicvala.<br />

gardacvalebis Semdeg mixeil ServaSiZe Camoasvenes<br />

afxazeTSi da moqvis taZarSi daasaflaves<br />

[12, 239; 2, 182].<br />

1864 wlis seqtemberSi Seiqmna specialuri<br />

komisia “afxazeTis mmarTvelobis debulebis” SesamuSaveblad.<br />

aseve, mixeil ServaSiZis qonebis<br />

aRwerisa da afxazeTis saerTo mdgomareobis<br />

Seswavlis mizniT gaigzavna specialuri komisia<br />

general ponses meTaurobiT. aRniSnuli komisia,<br />

romelic ganixilavda wodebriv da miwaze sakuTrebis<br />

sakiTxebs, gaxda pirveli mizezi afxazeT-<br />

Si ukmayofilebisa da saxalxo mRelvarebisa. afxazeTSi<br />

politikuri daZabulobis Seqmnas xeli<br />

Seuwyo soxumis samxedro ganyofilebis axal<br />

ufrosad koniaris damtkicebamac. romelic cdilobda<br />

saerTod amoeZirkva an TurqeTSi gadasaxlebiT<br />

daesustebina afxazeTis maRali feodaluri<br />

wris warmomadgenlebi. afxazeTis feodaluri<br />

sazogadoebis didi nawilis survilic iyo<br />

TurqeTSi gadasaxleba, magram ramdenadac imperiis<br />

xelisufleba ukrZalavda gadasaxlebis Sem-<br />

TxvevaSi maT mflobelobaSi arsebul ymebze uflebis<br />

SenarCunebas, isini TurqeTSi gadasaxlebisagan<br />

Tavs ikavebdnen [12, 270].<br />

samxedro administraciis warmomadgenelTa<br />

moqmedeba gadaWarbebuli iyo. isini uxeSad da<br />

uadgilod axvevdnen TavianT azrs batonymobis<br />

gauqmebisa da wodebrivi urTierTobis probleme-<br />

63


is gadawyvetaze. erTaderTi rac ganxorcielda<br />

kavkasiis rusuli administraciis mier, iyo droebiTi<br />

sasamarTlo komisiisa da qalaqis ratuSis<br />

damtkiceba, aseve soxumis wodebrivi sasamar-<br />

Tloebis Seqmna. wodebrivi sasamarTlo Sedgeboda<br />

sxvadasxva fenis warmomadgenelTagan. maT mier<br />

samarTlebrivi urTierTobebis mowesrigeba<br />

xdeboda adaTobriv samarTalze dayrdnobiT. xolo<br />

soflebSi sadavo sakiTxebis gadawyveta xorcieldeboda<br />

samediatoro sasamarTloebis meSveobiT,<br />

romelic damyarebuli iyo adaTobrivi samarTlis<br />

normebze [12, 275-276]. zemoaRniSnul uwyebebs<br />

erTmaneTTan ar gaaCndaT araviTari koordinacia,<br />

rac ruseTis interesebis warmatebiT<br />

ganxorcielebisaTvis Semaferxebeli iyo.<br />

soxumis samxedro ganyofilebis mowyoba iuridiuli<br />

TvalsazrisiT imTaviTve sruliad moumzadebeli<br />

iyo. samTavros avtonomiis gauqmebis<br />

Semdeg, maRali feodaluri wris warmomadgenel-<br />

Ta wodebrivi urTierTobis sakiTxis gadauwyvetelobasTan<br />

erTad, Tavi iCina ramdenime mniSvnelovanma<br />

problemam: religiurma winaaRmdegobam,<br />

ServaSiZeTa saxlis warmomadgenelTa Soris dapirispirebam,<br />

soxumis samxedro ganyofilebis<br />

Statebis daumtkiceblobam da sxva [12, 270-271].<br />

1864 wlis dasasruls afxazeTis administraciuli<br />

sakiTxebis Seswavlisa da Sesabamisi debulebis<br />

Seqmnis mizniT mixeil nikolozis Zis<br />

mier gaigzavna axali komisia general-maior bar-<br />

Tolomeis xelmZRvanelobiT. komisiis SemadgenlobaSi<br />

Sediodnen pirebi, rogorc samxedro, ise<br />

samoqalaqo sferodan.<br />

proeqti, romelic Tbilisidan jer kidev<br />

1864 wlis zafxulSi gaigzavna, imperiis saxel-<br />

64


mwifo sabWos sxdomaze dasamtkiceblad wardgenil<br />

iqna mxolod weliwad-naxevris Semdeg _ 1866<br />

wlis 22 Tebervals [6, 80]. magram, saboloo gadawyvetileba<br />

saimperatoro karis mier mainc ver<br />

iqna miRebuli.<br />

soxumis samxedro ganyofilebis Camoyalibebis<br />

sakiTxi ver gadawyda 1866 wlis 2 aprilis<br />

saxelmwifo sabWos sxdomazec. kavkasiis komitetis<br />

mier wardgenili proeqti ukan gaiwvies sakiTxis<br />

finansTa saministrosTan da saimperatoro<br />

kancelariis me-2 ganyofilebasTan winaswar<br />

SesaTanxmeblad [6, 94].<br />

kavkasiis xelisuflebisaTvis soxumis ganyofilebis<br />

Seqmnis proeqtSi erT-erTi damabrkolebeli<br />

garemoeba iyo sasamarTlo sistemis mowyobis<br />

sakiTxi.<br />

1856 wels Camoyalibda quTaisis gubernia da<br />

afxazeTis teritoria sagubernio sistemaSi Sevida<br />

sam calkeul politikur erTeulad, afxaze-<br />

Ti, samurzayano da webelda, TiToeul politikur<br />

erTeuls, Sidapolitikuri mowyobis saerTo<br />

safuZvlis miuxedavad, samarTlebrivi kultura<br />

erTmaneTisagan gansxvavebuli qonda. aman Tavisi<br />

kvali daaCnia am tertoriaze mcxovrebi xalxis<br />

sazogadoebriv mowyobas. kerZod, soxumis olqsa<br />

da Sua afxazeTSi SedarebiT ufro myarad moikida<br />

fexi Turqul-muslimurma sasamarTlo sistemam,<br />

webeldaSi _ Cerqezulma adaTobrivma samar-<br />

Talma, xolo samurzayanoSi – qarTulma sasamar-<br />

Tlo sistemam [12, 119; 13, 429].<br />

afxazeTSi rusuli mmarTvelobis Semosvlis<br />

miuxedavad, 1864 wlamde regionSi rusuli sasamarTlo-politikuri<br />

sistemis gavlena minimaluri<br />

iyo. kerZod, soxumSi sasamarTlo saqmeebs<br />

65


xelmZRvanelobda qalaqis Tavi, romelsac irCevda<br />

qalaqis mosaxleoba. samoqalaqo da sisxlis<br />

samarTlis saqmeebis ganxilva soxumis ratuSaSi<br />

gansxvavebuli iyo im mxrivac, rom im SemTxvevaSi<br />

Tu saqmiT dainteresebuli iyo privilegirebuli<br />

wodebis warmomadgeneli, saqme ixileboda saer-<br />

To mosmeniT, romelSic monawilebda aseve maRali<br />

sazogadoebis wridan mowveuli 2 pirovneba.<br />

sisxlis samarTlis saqmeebi, romelic Semodioda<br />

qvemo instanciis sasamarTlodan, soxumis ratu-<br />

Sas Semdgomi gadawyvetilebis misaRebad Sehqonda<br />

quTaisis general-gubernatorTan, xolo igi<br />

mas gubernatorebisaTvis arsebuli wesis mixedviT<br />

ganixilavda [12, 120-121]. aseve, quTaisis sagubernio<br />

sasamarTlos gadawyvetilebas eqvemdebareboda<br />

sadavo samoqalaqo saqmeebi da soxumis<br />

ratuSis mier ganxiluli saapelacio saCivrebi.<br />

samurzayanoSi, mas Semdeg, rac 1840 wels is<br />

gamoeyo samegrelos samTavros, Camoyalibda pristavis<br />

mmarTveloba. igi Sedgeboda pristavis, Tarjimnis<br />

da 4 esaulisagan. 1840 wels pirvelad, daniSnuli<br />

pristavi, Stabs-kapitani kirilovi Semovida<br />

winadadebiT sagubernatoro karis winaSe wodebrivi<br />

sasamarTlos (словесный суд) Seqmnis Sesaxeb,<br />

romelic pristavis zedamxedvelobis qveS<br />

imuSavebda. Tavad wodebrivi sasamarTlo unda<br />

Semdgariyo samurzayanoelebis mier arCeuli war-<br />

Cinebuli wris oTxi warmomadgenlisagan – mdivanbegebisagan.<br />

mdivanbegTa sabWos mier miRebuli gadawyvetilebis<br />

Sesruleba unda ganexorcielebinaT<br />

aseve arCevnebis gziT danSnul 8 boqauls [12,<br />

121-122].<br />

mas Semdeg, rac baron rozenma 1840 wels daimorCila<br />

webeldisa da dalis xeobis mosaxleo-<br />

66


a, am mxareSi Camoyalibda gansakuTrebuli sapristavo,<br />

romelic eqvemdebareboda afxazeTSi<br />

ganlagebuli rusuli samxedro jarebis meTaurs.<br />

politikuri sistema agebuli iyo samxedro-ada-<br />

Tobriv principze.<br />

mTlianad afxazeTSi politikuri erTeulis<br />

rusul sasamarTlo sistemaSi moqceva imTaviTve<br />

rom problemuri aRmoCnda es naTlad ikveTeba<br />

imperiis kancelariis meore ganyofilebs statssekretaris<br />

v. paninis mimarTvaSi samxedro ministr<br />

d. miliutinisadmi. rogorc mimarTvidan<br />

Cans, soxumis samxedro ganyofilebis sasamar-<br />

Tlo sistemis mowyoba, xangrZliv periodze unda<br />

yofiliyo gaTvlili. aqedan gamomdinare, kavkasiis<br />

mefisnacvlis mier wardgenili proeqti mxolod<br />

gardamavali periodisaTvis gamodgeboda,<br />

raTa kidev didi xniT ar gaWianurebuliyo Tavad<br />

samxedro ganyofilebis Seqmnis sakiTxi [6, 97].<br />

ganusazRvreli rCeboda imperiis finansTa saministrosgan,<br />

Tu rogor unda momxdariyo saxelmwifo<br />

xazinis mier regionis administraciuli<br />

mmarTvelobisaTvis aucilebeli Tanxis - 24869<br />

maneTis da 65 kapikis dafarva: aqedan 18480 maneTi<br />

_ soxumis mTavari sasamarTlos Sesanaxad (romelic<br />

gaTvaliswinebuli iqneboda deputatebis,<br />

msajul -mosamarTleebis [словесных судов] da samazro<br />

(zemski) guSagebis Sesanaxad [6, 92-93]. dar-<br />

Cenili Tanxa sxva danarCeni administraciuli<br />

aparatis saWiroebas moxmardeboda.<br />

ruseTis saimperatoro karis me-2 ganyofileba<br />

iTvaliswinebda kavkasiaSi samxedro-samoqalaqo<br />

mdgomareobis Sesaxeb warmodgenil sakiTxs<br />

da miiCnevda, rom 3 wlis vadiT miRebuli yofi-<br />

67


liyo droebiTi proeqti soxumis ganyofilebis<br />

Camoyalibebis Sesaxeb [6, 95].<br />

am mimarTvis Semdeg Cans, rom saimperatoro<br />

karis kancelariaSi ufro aqtiurad daisva sakiTxi<br />

zemoaRniSnuli problemis gadasawyvetad.<br />

afxazeTis samTavros soxumis samxedro ganyofilebad<br />

Camoyalibebis gadaudeblobaze specialurad<br />

avalebda imperatori aleqsandre II Sesabamis<br />

uwyebebs [6, 138]. samxedro ministri statssekretaris<br />

gulkeviCis mimarT 1866 wlis 30 ivlisiT<br />

daTariRebul werilSi miiCnevda, rom am<br />

etapze afxazeTis samxedro-samoqalaqo mmarTvelobis<br />

damtkiceba unda ganxorcielebuliyo kavkasiis<br />

komitetis mier miRebuli gadawyvetilebis<br />

safuZvelze [6, 138].<br />

sabolood ruseTis saimperatoro karze Semdeg<br />

gadawyvetilebamde mividnen:<br />

1. soxumis ganyofilebis Seqmnisa da mis gardaqmnaze<br />

Sesabamisi cvlilebis ganxorcieleba moexdina<br />

kavkasiiis komitets da am uflebis farglebSi<br />

kavkasiis mefisnacvals miscemoda kanonieri<br />

ufleba Semdgomi politikuri moqmedebis gansaxorcieleblad.<br />

2. aRniSnulis Sesaxeb mixeil nikolozis<br />

ZisaTvis ecnobebinaT telegrafiT yvela TandarTuli<br />

[препроводив] aslebiT [6, 141-142].<br />

1866 wlis 3 agvistos saimperatoro karisa<br />

da samxedro ministris gadawyvetileba specialuri<br />

weriliT gaegzavna kavkasiis mefisnacvals.<br />

gardamavali periodisaTvis ZalaSi rCeboda soxumis<br />

samxedro-samoqalaqo ganyofilebis mowyobis<br />

is modeli, romelic kavkasiis kamitetma (jer<br />

kidev 1864 wlis zafxulSi) waradgina [6, 143].<br />

1866 wlis 29 ivliss afxazeTi samxedro<br />

mRelvarebam moicva. ver daveTanxmebiT g. ZiZari-<br />

68


as mosazrebas, rom ajanyebis dawyeba moulodneli<br />

iyo kavkasiis xelisuflebisaTvis [10, 155].<br />

radgan jer kidev ramdenime dRiT adre, 1866<br />

wlis 23 ivliss, polkovniki koniari, bzifis xeobis<br />

ufrosis izmailovis cnobaze dayrdnobiT,<br />

atyobinebda quTaisis general-gubernators bzifis<br />

xeobis mosaxleobis mxridan mosalodneli<br />

amboxebis Sesaxeb.<br />

ajanyebis mTavari mizezebi Semdegi iyo: 1.<br />

xalxis ukmayofileba samTavros gauqmebasTan dakavSirebiT.<br />

2. xalxis ukmayofileba imperiis moxeleTa<br />

mxridan maTi Sexedulebebis gauTvaliswineblobis<br />

gamo; xalxis survili iyo darCeniliyvnen<br />

afxazeTis samTavro saxlis warmomadgenlebi<br />

pirvandel uflebebSi. 3. batonymobisagan<br />

ganTavisuflebisas xalxis survilebis gaTvaliswineba.<br />

4. mxaris xelmZRvanelobisgan yvela<br />

dapatimrebulTa ganTavisufleba [7, 28].<br />

kavkasiis mefinsacvali ganviTarebul movlenebze<br />

pasuxismgeblobas pirdapir ServaSiZeebis<br />

saxls akisrebda. amboxebis ZiriTad mizezs mZime<br />

socialuri mdgomareobiT xsnida, romelsac,<br />

mixeil nikolozis Zis azriT, ServaSeiZeebi TavianT<br />

sasargeblod iyenebdnen [7, 20].<br />

1866 wlis 25 ivliss polkovnikma koniarma<br />

gadawyvita Sexvedroda mosaxleobas arsebuli<br />

daZabulobis mosaxsnelad. is gemiT soxumidan<br />

gudauTaSi Cavida, giorgi da aleqsandre Serva-<br />

SiZeebTan erTad. 26 ivliss isini gudauTidan souqsusaken<br />

(lixnisken) gaemarTnen. Kkoniari darwmunebuli<br />

iyo mosaxleobaze ServaSiZeebis gavlenaSi,<br />

romelTa meSveobiT fiqrobda, rom SeZlebda<br />

mRelvarebis Cacxrobas [7, 99].<br />

69


1866 wlis 26 ivliss souqsuSi, bzifis olqis<br />

yvela macxovrebeli, naSuadRevisaTvis Seikriba<br />

mTavris yofil sasaxlesTan. Sexvedris dros koniarTan<br />

erTad imyofebodnen ServaSiZeTa saxlis<br />

warmomadgenlebi, sxvadasxva Cinis moxeleebi da<br />

olqis mosamarTleebi. Sexvedrisas mosaxleobisagan<br />

rCeulebma, maT gaacnes TavianTi gansakuTrebuli<br />

ukmayofileba, rac dakavSirebuli iyo<br />

glexTa ganTavisuflebis sakiTxTan. aseve, maT-<br />

Tvis gaugebari iyo, Tu ra formiTYmoxdeboda<br />

glexebis ganTavisufleba TavianTi yofili mebatoneebisagan.<br />

amboxebulebi iTxovdenen, rom See-<br />

CerebinaT am proeqtis ganxorcieleba da problemis<br />

gadasawyvetad gaegzavnaT specialuri delegacia<br />

kavkasiis mefisnacvalTan, raTa aexsnaT<br />

misTvis yvelaferi, an isini saTiTaod gadaesaxlebinaT<br />

TurqeTSi [7, 99].<br />

koniarma am moTxovnaze ganacxada, rom Tanaxma<br />

iyo rekomendacia gaewia kavkasiis mTavarmarTeblobasTan<br />

aRniSnuli Txovnis gadasawyvetad.<br />

magram, pirvelyovlisa, maT unda SeesrulebinaT<br />

olqis administraciis mier gacemuli gankarguleba.<br />

am dros eSeris mcxovreb zaur–beq<br />

ZiapS-ifam gaisrola da yiJina morTo sof. fsir-<br />

Tis mkvidrma laz gandalma. vidre amboxebulebi<br />

daiwyebdnen srolas, polkovniki koniari, masTan<br />

myof maRali fenis warmomadgenlebTan erTad,<br />

SeiWra yofili mTavris sasaxleSi [7, 100].<br />

ajanyebulebi pirvel rigSi Tavs daesxnen hauptvaxts,<br />

saidanac gaaTavisufles patimrebi. sabrZolo<br />

Setakebisas daiRupa soxumis samxedro<br />

ganyofilebis ufrosi koniari, bzifis olqis<br />

samxedro administraciis ufrosi izmailovi, saolqo<br />

sammarTvelos adiutanti surinoviCi, Cino-<br />

70


sani mrCeveli Cerepovi, maTi mxlebeli qali da<br />

ramdenime kazaki. sul am incidents Seewira 50<br />

rusi samxedro piri. mTavari SeiaraRebuli Setakebis<br />

monawileebi iyvnen elmurza marRania<br />

[Эльмурза Маргани], Smafi marRania [Шмаф Маргани],<br />

Tamuka marRania [Тамаук Маргани], zaurbek ZziafSifa<br />

[Заурбек Дзяпш-ипа], TaTlasTan lakerbaia<br />

[Татластан Лакербай] da sxvebi [7, 100].<br />

gadarCenilma kazakebma jer MafxazeTis mTavris<br />

yofil saxls Seafares Tavi, xolo saxlze<br />

Semotevis Semdeg, eklesias. mogvianebiT isini<br />

aleqsandre ServaSiZis meuRlesTan erTad soxum-<br />

Si gadaiyvanes [7, 101].<br />

ajanyebulebma 27 ivliss SeZles gumisTis rusuli<br />

saguSagos garRveva da soxumisaken daZvra.<br />

polkovnikma kulmanma, mxedvelobaSi miiRo<br />

rusuli garnizonis simcire da gadawyvita soxumSi<br />

myofi yvela afxazis gaZeveba. soxumidan<br />

kodoramde mosaxlebis umetesi nawili aqtiurad<br />

monawileobda soxumze Tavdasxmasa da ZarcvaSi<br />

[7, 101].<br />

ajanyebulTa Tavdapirveli warmateba afxazeTSi<br />

samxedro nawilebis yofnis simcirem ganapiroba.<br />

im periodisaTvis soxumSi ganlagebuli<br />

iyo samxedro TvalsazrisiT yvelaze susti Semadgenlobis<br />

6 rota [7, 98].<br />

saswrafo RonisZiebebis misaRebad, jarebis<br />

sardlad gaigzavna Tavadi sviatopolk-mirski.<br />

imave dros gaigzavna 39-e qveiTi divizia da me-9<br />

rota [линеийнис] batalionidan. ajanyebulebisaTvis<br />

Crd. kavkasiis gadasasvlelis Caketvis mizniT,<br />

yubanidan Sitlipis uReltexiliT kazakTa<br />

aseuli afxazeTSi iqna gadmosrolili. aseve, me-<br />

71


19 qveiTi diviziis polkidan 2 batalioni 4 mTis<br />

qvemexiT gaigzavna novorosiiskidan soxumSi [7,<br />

19-19].<br />

1866 wlis 27 ivliss ajanyebulebi Lsofel<br />

akapasTan Tavs daesxnen leusis rotas. miuxedavad<br />

didi winaaRmdegobebisa, leusma SeZlo TavdacviTi<br />

meqanizmis Seqmna, ramac ajanyebulebi<br />

aiZula ukan daxeuliyvnen. ajanyebulTa Zalebis<br />

SesustebaSi mniSvnelovani wvlili Seitana ruse-<br />

Tis jarebis saartilerio dartymebma zRvidan<br />

da cixe-simagreebidan. amdenad, soxumi ajanyebulebma<br />

27 ivliss ver daikaves.<br />

1866 wlis 26-27 ivliss meamboxeebma aseve ver<br />

daikaves biWvinTis cixe-simagre. ajanyebulebma 4<br />

kacisagan Semdgari sabWo airCies. mis SemadgenlobaSi<br />

Sediodnen: glexebi kamgaza xagba, zafasa<br />

gumba da laza ladaria da Tavadi Smafa magi [9,<br />

152].<br />

1866 wlis 26 ivliss Sxuan-souqsuSi afxazebma<br />

gudauTis sakarantino-sabaJo saguSago gadawves.<br />

barkasze gadarCenili dabali Cinisa da Cinovnikebis<br />

warmomadgenlebi Caiyvanes SxunaSi<br />

(Шхуну), saguSagos warmomadgenlebidan daiWra 3<br />

da daiRupa 1 guSagi [7, 15; 22].<br />

am mdgomareobis kvaldakval, fon kulmanma<br />

miiRo gadawyvetileba meTauroba aeRo yvela sajariso<br />

SenaerTebze. xolo kapitanma gavriSevma<br />

gamoTqva mzadyofna, fon kulmanis moTxovnis Sesabamisad,<br />

gaegzavna gemi “voini” da oranZa navi<br />

(Sxuna) “redut-kale” foTsa da gagraSi, iq gan-<br />

Tavsebuli jaris nawilebis gadmosayvanad. saTanado<br />

gankarguleba gaica biWvinTis samxedro<br />

xelmZRvanelobisadmi mTielTa gamosvlebis Sem-<br />

TxvevaSi samxedro mzadyofnis Sesaxeb [7, 22].<br />

72


1866 wlis 27 ivliss, SuadRisTvis, afxazebis<br />

jarma 2000 kacamde SemadgenlobiT, tamuSka da<br />

mustafa marRaniebis xelmZRvanelobiT, ieriSi miitana<br />

mTis qveS arsebul dasaxlebaze da daikava.<br />

maT gadawves qalaqis Senobebi da xelSi Caigdes<br />

darCenili qoneba. rusebma gaaTkecebuli brZolis<br />

fasad, SeZles TavdamsxmelTa centridan<br />

ukan daxeva. brZolis velze ruseTis jarebis<br />

mxridan daiRupa 6 da daiWra 19 jariskaci, xolo<br />

TavdamsxmelTa mxridan daRupulTa da daWrilTa<br />

ricxvi 150-ze mets aRwevda [7, 24].<br />

1866 wlis 27 ivliss mixeil nikolozis Zem<br />

gankarguleba misca Tavad mirskis, rom ganexorcielebina<br />

forsirebuli marSi 39-e qveiTi polki-<br />

Ta da me-9 saxazo batalioniT amboxebis adgilas.<br />

xolo yubanis olqis mxridan gaigzavna kazakTa<br />

polkis ori aseuli, me-19 qveiTi diviziidan<br />

2 batalioni 4 mTis qvemexiT. aseve, kazakTa 5<br />

batalioni TiToeulSi 2 aseuli samxedro ZaliT,<br />

ganlagdnen storoJevoisTan, maTi daniSnuleba<br />

iyo kavSirSi gasvla quTaisis general-gubernatoris<br />

mirskis ZalebTan da bzifis xeobis<br />

zemo nawilidan yubanSi gadasasvlelis Caketva<br />

[7, 102; 9, 156].<br />

26 ivliss ajanyebulebi winaaRmdegobis gamo<br />

md. gumisTasTan SeCerdnen. mxolod 27 ivliss<br />

SeZles maT gumisTis rusuli saguSagos garRveva<br />

da soxumisaken daZvra [7, 101].<br />

ukiduresad garTulda mdgomareoba webeldis<br />

olqSi. ramdenadac olqis pristavi Savrovi<br />

da dalis mTavari mixeil marSania im periodisaTvis<br />

soxumSi iyvnen, webeldasa da soxums Soris<br />

samxedro TvalsazrisiT aranairi kavSiri ar<br />

arsebobda. webeldis macxovreblebma 28 ivliss<br />

73


daarbies saxlebi da alya Semoartyes cixe-simagresa<br />

da pristavis saxls. alyaSemortymulebs<br />

Soris aseve imyofeboda arqiepiskoposi daviT ma-<br />

Wavariani.<br />

rusebisTvis webeldaSi Seqmnili mZime mdgomareoba<br />

gantvirTa mxaris mTavarma mixeil marSaniam,<br />

man Sekriba dalis mosaxleobidan 70 adamiani<br />

da Sevida simagreSi. danarCenma Zalebma ki daikaves<br />

sabrZolo gamagrebiTi poziciebi. warmatebuli<br />

samxedro operaciis Semdeg, soxumis samxedro<br />

gzaze ganlagebuli quTaisis cxenosanTa<br />

regularuli polkis erTi aseuli webeldaSi iqna<br />

gadayvanili [7, 102].<br />

mixeil marSanias erTgulebas mogvianebiT<br />

gansakuTrebiT usvamda xazs kavkasiis mefisnacvali<br />

1866 wlisa 21 agvistos imperatorisadmi gagzavnil<br />

werilSi [9, 153].<br />

1866 wlis 28 ivliss afxazma amboxebulebma<br />

damatebiTi Zalebis miRebis Semdeg soxumze ganaaxles<br />

ieriSi, romelic oTxi dRis ganmavlobaSi<br />

grZeldeboda. aRniSnul operaciaSi daiRupa rusebis<br />

mxridan 20 dabali Cinis warmomadgeneli,<br />

daiWra 3 oficeri da 55 rigiTi samxedro. samxedro<br />

moqmedebebSi aqtiurad iyo CarTuli Saviz-<br />

RvispireTis sazRvao samxedro floti. Tavadi<br />

mirski am operaciis Casatareblad soxumSi 30 ivliss<br />

Cavida; imave dRes afxazeTSi Sevida foTSi<br />

ganlagebuli ori batalioni. gamoiZaxes elizavetopolis<br />

polki, darCenili 39-e diviziac aseve<br />

gaigzavna afxazeTsa da samegreloSi forsirebuli<br />

marSiT Tarxanovis xelmZRvanelobiT. samxedro<br />

operaciaSi monawilebisaTvis gamoZaxebul iqna<br />

saartilerio brigadebi goridan da ekaterinodaridan<br />

[7, 3-3].<br />

74


1866 wlis 2 agvistos Tavadi mirski acnobebda<br />

xelisuflebas, rom rTulma dReebma soxumSi<br />

ukve Caiara, 2 dReSi dagegmili hqondaT kontrSeteva<br />

soxumze; aseve ruseTis sasargeblod warimarTa<br />

moqmedeba biWvinTasa da webeldaSi [7, 4].<br />

1866 wlis 3 agvistos molaparakeba Sedga<br />

bzifis xeobis afxaz uxucesebTan. maT ganacxades,<br />

rom is pirebi, romlebic monawileobdenen<br />

ruseTis winaRmdeg ajanyebaSi, aucileblad daisjebodnen.<br />

aseve, maT unda uzrunveleyoT yvela<br />

gatacebuli nivTisa da iaraRis dabruneba. uxucesebi<br />

am davalebis Sesrulebas imave wlis 4 agvistodan<br />

Seudgnen [7, 104-104].<br />

1866 wlis 5 agvistos webeldaSi polkovnik<br />

kotliarevskis xelmZRvanelobiT gaigzavna sami batalioni<br />

sajariso nawili ori qvemexiT. jars webeldaSi<br />

aranairi sabrZolo moqmedeba ar ganuxorcielebia<br />

da 10 agvistos soxumSi dabrunda.<br />

1866 wlis 8 agvistos samegrelos miliciis<br />

800-kacianma nawilma, 2 aseulisagan Semdgarma qu-<br />

Taisis regularulma cxenosanma razmma da 2<br />

msrolelma polkma md. enguri gadalaxa da afxazeTis<br />

teritoriaze Sevida. maT oqumSi SeuerTda<br />

samurzayanosa da abJuis [Абжибской] kazakTa miliciis<br />

300 kaciani razmi. samxedro Zalebma 9 agvistos<br />

SeZles mTlianad aRedginaT sagzao kav-<br />

Siri da soxumSi Sesvla. aseve aRdgenil iqna<br />

kavSiri webeldasa da soxums Soris [7, 104-105].<br />

santeresoa is faqtic, rom afxazeTis politikur<br />

destabilizaciaSi garkveul interess avlendnen<br />

safrangeTis diplomatiis warmomadgenlebi.<br />

Cvens mier ruseTis arqivSi aRmoCenili dokumentis<br />

Tanaxmad, 1866 wels trapizonSi ruseTis<br />

75


generaluri konsuli moSnini saimperatoro karis<br />

saelCos konstantinopolSi atyobinebda, rom afxazeTis<br />

ajanyebis erT-erTi meTauri xosan _ margani<br />

(xasan marRania) iyo iaraRi dasavleTis intrigisa,<br />

TavianTi politikuri miznebis gansaxorcieleblad.<br />

rogorc saarqivo masalebidan Cans,<br />

xasan marRania 1866 wlis ivlisSi franguli gemiT<br />

baTumSi gaemgzavra, amave gemze imyofeboda im<br />

periodis rusuli diplomatiuri misiisaTvis kargad<br />

cnobili vinme rebuli [Ребулъ], romelTan daaxloebuli<br />

pirebi, anonimurad atyobinebdnen ruseTis<br />

generalur konsuls, rom afxazeTSi momxdari<br />

politikuri daZabuloba franguli politikuri<br />

intrigis nawili iyo [7, 50-50].<br />

Tavad xasan marRanias molaparakeba gaumar-<br />

Tavs baTumSi mcxovreb afxazebTan. Sexvedraze<br />

sxvebTan erTad imyofeboda vinme mustabei, romelsac<br />

didi gavlena hqonda afxazeTSi. rogorc<br />

Cans, es mustabei iyo ajanyebis mTavari meTauri.<br />

rusi diplomatis am azrs amyarebs is faqtic,<br />

rom 1866 wlis 29 ivliss foTidan trapizonSi<br />

Semosul frangul gems aseve mohyva safrangeTis<br />

konsuli Seferi, romelsac trapizonis faSasTan<br />

gaumarTavs xangrZlivi molaparakeba afxazeTSi<br />

arsebul politikur viTarebaze [7, 51]. aseve,<br />

frangi inJinrebi axorcielebdnen yarsisa da baiazeTis<br />

simagreebis wesrigSi moyvanas. dokumentebidan<br />

Cans, rom afxazeTis ajanyebis erT-erTi<br />

meTauri xasan marRania ruseTis diplomatiur misiasTanac<br />

iyo Sekruli. rogorc moSninis werilidan<br />

Cans, «Хосан- Морган сейчас присылал ко мне<br />

узнать о подробностьях и причинах возмущения» [7, 51].<br />

safrangeTis diplomatiuri warmomadgeneli See-<br />

76


cada kidec antirusuli moZraobis gamoyenebas<br />

Tavisi politikuri miznebis sasargeblod. magram,<br />

rogorc SemdgomSi ganviTarebuli politikuri<br />

movlenebidan Cans, safrangeTis mxridan seriozuli<br />

finansuri da samxedro daxmareba afxazeTSi<br />

ajanyebulebs ar miuRiaT. savsebiT SesaZlebelia,<br />

rom franguli mxre dainteresebuli<br />

yofiliyo am ajanyebiT, vinaidan afxazeTis feodalTa<br />

erTi nawili daimedebuli iyo sagareo Zalebis<br />

mxardaWeriT [10, 190)]. magram, im periodis<br />

saerTaSoriso viTarebidan gamomdinare, araswori<br />

iqneba, rom afxazeTis ajanyeba Tavidan bolomde<br />

Sefasdes safrangeTis da saerTod evropis<br />

diplomatiis intrigis nawilad.<br />

1866 wlis 12 agvistos mixeil nikolozis Ze<br />

soxumSi Cavida. 14 agvistos 1 samxedro razmi da<br />

8 batalioni polk. bibikovis meTaurobiT, gadmosxes<br />

gudauTaSi. imave dRes gudauTaSi Cavida<br />

mirski. ajanyebulebs sadesanto nawilebisaTvis<br />

aranairi winaaRmdegoba ar gauweviaT [10, 172].<br />

1866 wlis 20 agvistos mirskis mier gaica<br />

specialuri brZaneba mosaxleobis mxridan iara-<br />

Ris Cabarebis Sesaxeb. mirskis mier iaraRis amosaRebad<br />

TiToeuli soflisaTvis specialuri<br />

dReebi iqna gamoyofili [10, 173-174]. gudauTidan<br />

sofel anuxvamde iaraRis amoReba unda ganxorcielebuliyo<br />

polk. razumixinis xelmZRvaneobiT,<br />

sof. fsircxaSi Tavad polk. levaSovis mier, xolo<br />

md. gumisTidan mTlianad sof. eSeris macxovreblebidan<br />

iaraRis amoReba daevala polk.<br />

maWavarians. 1866 wlis 31 agvistos bzifis xeobis<br />

ganiaraReba dasrulda [7, 109; 9, 175]. mixeil<br />

nikolozis Ze pirdapir moiTxovda, rom „erTxel<br />

da samudamod“ dasrulebuliyo am mxaris damor-<br />

77


Cileba. mosaxleobis mxridan winaaRmdegobis gawevis<br />

SemTxvevaSi, kavkasiis mefisnacvals ganzraxuli<br />

hqonda yovelgvari Zalismieri saSualebis<br />

gamoyeneba: gadasxleba, gadawva da sxva.<br />

1866 wlis 2 seqtembers miiRebul iqna gadawyvetileba<br />

soxumis olqidan _ md. kodoramde (webeldis<br />

olqis CaTvliT) macxovreblebisagan iaraRis<br />

amoRebis Sesaxeb, romelic 1866 wlis 7<br />

seqtembrisaTvis ZiriTadad dasrulda [7, 110; 10,<br />

177-178]. 63 soflidan amoRebuli iqna 5667 Tofi<br />

da 670 pistoleti [10, 178].<br />

am RonisZiebaTa kvaldakval, soxumidan md.<br />

enguramde macxovreblebs aekrZalaT cecxlsasroli<br />

iaraRis tareba. aseve, aekrZalaT samegreloSi<br />

mcxovreb pirebs iaraRiT gadmosvla afxazeTis<br />

teritoriaze. 1866 wlis 20 agvistos mixeil<br />

nikolozis Ze ruseTis imperators acnobebda<br />

afxazeTis saboloo damorCilebas. aleqsandre<br />

II aRfrTovanebuli iyo dasavleT kavkasiaSi<br />

ruseTis jarebis warmatebuli moqmedebebiT. kavkasiis<br />

mefisnacvlis 1866 wlis 13 agvistos brZanebiT,<br />

soxumSi samxedro operaciis dros gamoCenili<br />

TavdadebisaTvis 24 samxedro piri dajildovda<br />

[10, 179-180].<br />

sviatopolk-mirskis brZanebiT, soxumSi da-<br />

Rupuli pirebisa da sxvadasxva saxis miyenebuli<br />

zaralis dadgenis mizniT, Seiqmna ori komisia.<br />

pirvel komisias, romelsac unda daedgina saxelmwifosaTvis<br />

miyenebuli zarali, saTaveSi edga<br />

polkovniki pavlovi; meore komisias, romelsac<br />

unda daedgina kerZo pirebze miyenebuli ziani,<br />

xelmZRvanelobda polkovniki zavadski. am ukanasknelma<br />

imuSava 1866 wlis 5 agvistodan 11 oqtombramde<br />

[10, 183]. garda zemoaRniSuli komisiebisa,<br />

78


mixeil nikolozis Zis mier Seiqmna kidev ori sagamoZiebo<br />

komisia. pirvel komisias, yorRanovis<br />

meTaurobiT, unda gamoeZia ajanyebis monawileebi<br />

da ganesazRvra maTi danaSaulis xarisxi [7, 110].<br />

xolo meore, e.w. gansakuTrebul komisias administraciuli<br />

kuTxiT unda gamoeZia ajanyebis mizezebi,<br />

Seeswavla yofaqceva da moqmedebani ServaSiZeTa<br />

ojaxisa. pirveli komisia muSaobas Seudga<br />

1866 wlis 1 seqtembridan da daasrula imave<br />

wlis 19 oqtombers. xolo meore komisiam,<br />

polkovnik pavlovis xelmZRvanelobiT, imuSava 5<br />

agvistodan 11 oqtombramde [10, 180-182]. komisiis<br />

muSaobis Sedegad, mravali adamiani iqna pasuxismgeblobaSi<br />

gadacemuli. nawili ki, savele sasamarTlos<br />

wesiT CamoaxrCves.<br />

1866 wlis 24 agvistos soxumis samxedro ganyofilebis<br />

ufrosis Tanamdebobaze daamtkices generali<br />

tolstoi, romelsac specialuri davaleba<br />

mieca mxaris sruli ganiaraRebisaTvis [7, 110-<br />

110].<br />

mixeil nikolozis Zem dasaja aseve ServaSi-<br />

ZeTa gvaris warmomadgenlebi. kavkasiis mefisnacvali<br />

1866 wlis 12 seqtembers samxedro ministr<br />

miliutins mimarTavda, rom adiutanti giorgi ServaSiZe<br />

saerTod gaeTavisuflebinaT samxedro samsaxurisagan<br />

[7, 52]. sabolood giorgi da aleqsandre<br />

ServaSiZeebi gaasaxles afxazeTidan; giorgi<br />

- quTaisSi, xolo aleqsandre – TbilisSi [7, 171].<br />

imperiis maRalCinosanTaTvis ServaSiZeebis<br />

ajanyebaSi monawileobis garkveva sakmaod didi<br />

xnis manZilze msjelobis sagani iyo. rogorc masalebidan<br />

Cans, giorgi ServaSiZis da misi biZis<br />

aleqsandres mimarT ruseTis imperiis samxedro<br />

saministroSi ruseTis sawinaaRmdego mravali da-<br />

79


mabezRebeli informacia arsebobda. kerZod, imperiis<br />

saxelmwifo qonebis ministri general-adiutanti<br />

zelenovi konfidencialuri weriliT mimarTavda<br />

samxedro ministr miliutins giorgi<br />

ServaSiZis afxazeTis mRelvarebaSi monawileobis<br />

garkvevis Sesaxeb [7, 153].<br />

mixeil nikolozis Ze ruseTis saimperatoro<br />

karis winaSe giorgi ServaSiZes, ZiriTadad, adanaSaulebda<br />

lixnTan momxdari incidentis da<br />

mTlianad ajanyebis msvlelobis dros gulgrilobis<br />

gamovlenaSi. is aRniSnavda: „Нет никогого<br />

сомнения, что подобные поведения в глазах населения<br />

приняло тот вид, который пожелали придать ему лица, руководившия<br />

этим делом, и что в народном сознании он<br />

являлся в настоящем случае вполне сочувстующим возмущению,<br />

в видах мести за удаление отца его“ [7, 171-173].<br />

“susti xasiaTisa” da “SezRuduli azrovnebis”<br />

mqone aleqsandre ServaSiZe dadanaSaulebuli<br />

iyo Tavis qveSevrdomebTan erTad soxumze<br />

Tavdasxmis dros ruseTis mowinaaRmdegeTa jgufis<br />

mxardaWerasa da ganapira mxareebSi [gansakuTrebiT<br />

webeldis] ajanyebis gafarToebaSi [7,<br />

173-175]. mTlianobaSi mixeil nikolozis Zis azriT,<br />

ServaSiZeebis moqmedeba ar warmoadgenda<br />

iseT danaSaulebriv qmedebas, rom isini sasamar-<br />

Tlos wesiT gasamarTlebuliyvnen [7, 175]. faqtia,<br />

rom kavkasiis mefisnacvali Tavs aridebda afxazeTSi<br />

axali daZabulobis warmoqmnas.<br />

kavkasiis mefisnacvlis SuamdgomlobiT giorgi<br />

da aleqsandre ServaSiZeebs aekrZalaT ara<br />

marto afxazeTSi cxovreba, aramed kavkasiaSi<br />

dabrunebac. giorgi ServaSiZe unda gadasaxlebuliyo<br />

orenburgis olqSi. 1867 wlis 2 maisidan<br />

mas mieca ufleba emsaxura kavaleriis polkSi.<br />

80


xolo aleqsandre ServaSiZe samxedro samsaxuridan<br />

saboolo daTxovniT – gadasaxlebul iqna<br />

astraxanis guberniaSi [7, 176-176]. aseve ekrZaleboda<br />

afxazeTSi cxovreba mixeil ServaSiZis meore<br />

Zmas konstantine ServaSiZes da umcros Svils<br />

mixeilsac [7, 177]. afxazeTSi cxovrebis ufleba<br />

ar ezRudebodaT mxolod mixeil ServaSiZis<br />

debs. kavkasiis mefisnacvlis mier wardgenili<br />

Suamdgomloba 1867 wlis 15 aprilidan kanonier<br />

moqmedebaSi Sevida [7, 180].<br />

amave periodidan Sevida ZalaSi mixeil nikolozis<br />

Zis proeqti ServaSiZeTa ojaxis warmomadgenelTaTvis<br />

fuladi kompensaciis gamoyofis<br />

Sesaxeb: proeqtis mixedviT, Ggiorgisa da mixeil<br />

(umcrosi) ServaSiZeebisaTvis wlis ganmavlobaSi<br />

unda gacemuliyo xuT-xuTi aTasi maneTi. amave<br />

raodenobis Tanxa gamoeyoT mixeil ServaSiZis<br />

Zmebs konstantinesa da aleqsandres. rac Seexeba<br />

mixeil ServaSiZis asulebs ninosa da barbares<br />

[Варвара], maT mTavroba gamouyofda or-or aTas<br />

maneTs. TiToeulze 500 maneTis odenobis Tanxa<br />

iqna gamoyofili afxazeTis ukanaskneli mTavris<br />

RviZli dis, rusudanisaTvis da biZaSvilis, aSe<br />

xanumisaTvis. mTlianad saxelmwifo xazinidan<br />

unda gamoyofiliyo 25 aTasi maneTi [7, 202-204].<br />

mixeil ServaSiZis arasrulwlovan Svilebs:<br />

mixeils, ninosa da barbares meurved miuCines bi-<br />

Za daviT dadiani. romelic gaweul saqmianobaze<br />

angariSvaldebuli iyo kavkasiis xelisuflebisa<br />

da soxumis samxedro ganyofilebis xelmZRvanelobis<br />

winaSe [7, 54; 57; 63].<br />

ajanyebis CaxSobisTanave kavkasiis mefisnacvali<br />

1866 wlis 24 agvistos samxedro ministr miliutins<br />

werda werils, rom neba daerToT afxa-<br />

81


zeTidan daaxloebiT 1000 ojaxis gadasaxlebisa<br />

zRvis gavliT rostovSi [7, 13]. pasuxad samxedro<br />

ministri werda, rom ramdenadac jer dRis wesrigSi<br />

idga kaitaxelebis gadasaxlebis sakiTxi,<br />

afxazebis gadasaxleba mizanSewonili iqneboda<br />

1867 wlis adre gazafxulisaTvis [7, 57; 63].<br />

kavkasiis administraciis warmomadgenlebi miiCnevdnen,<br />

rom politikuri simSvidis uzrunvelsayofad,<br />

unda moexdinaT afxazeTis muslimuri<br />

mosaxleobis Semcireba TurqeTSi gadasaxlebis<br />

gziT [11, 285-286; 4, 68]. mixeil romanovi aRniSnavda,<br />

rom afxazebis gadasaxlebis mTavari amocana<br />

iyo imperiisadmi mtrulad ganwyobili xalxis sazRvrispira<br />

regionebidan moSoreba [11, 284].<br />

1867 wlis ianvris dasawyisSi, kavkasiis mTavari<br />

samxedro Stabis ufrosma, generalma karcevma<br />

Tbilisidan stambolSi gagzavna generaluri<br />

Stabis kapitani Selkovnikovi. mas diplomatiuri<br />

misiis daxmarebiT unda mieRo TurqeTis xelisuflebisagan<br />

Tanxmoba 4500 afxazi ojaxis<br />

osmaleTis siRrmeSi Casaxlebaze [7, 156].<br />

1867 wlis 2-3 ianvars gaimarTa ruseTis diplomatiuri<br />

warmomadgenlis p. ignatievisa da osmaleTis<br />

xelisuflebis warmomadgenlis ali fa-<br />

Sas Sexvedra. TurqeTis xelisuflebis mxridan<br />

winaaRmdegobis gamo, ruseTis diplomatias didi<br />

Sroma dasWirda afxazTa TurqeTSi Casaxlebis<br />

Sesaxeb Tanxmobis misaRwevad [7, 156-157]. molaparakebis<br />

periodSi mTavar problemas qmnida gadasaxlebulTa<br />

teritoriulad gansaxlebis sakiTxi.<br />

rogorc dokumentebidan Cans, osmaleTis xelisufleba<br />

moiTxovda mTielTa rumeliaSi Casaxlebas.<br />

ruseTis diplomatia ki afxazTa Casasaxleblad<br />

ukeTes variantad miiCnevda diarbe-<br />

82


qirsa da erzingans Soris arsebul teritorias<br />

[7, 157-158].<br />

TurqeTis winadadebaTagan ruseTisaTvis misaRebi<br />

afsuebis siriaSi Casaxleba iyo. aseT Sem-<br />

TxvevaSi afsuebs samSobloSi dabrunebis saSualeba<br />

ar miecemodaT. ruseTis diplomatiisaTvis<br />

problemad rCeboda momavali urTierToba Casaxlebul<br />

afxazebsa da adgilobriv kaTolikur mosaxleobas<br />

Soris [7, 158-158].<br />

1867 wlis 6 aprils mohajirTa pirveli nakadi<br />

- fsxuelebisa da jiqebis 49 ojaxi (sul 218<br />

adamiani), sami xomaldiT soxumidan baTumSi Caiyvanes<br />

[10, 285].<br />

1867 wlis 25 aprils 4000 afxazis TurqeTSi,<br />

kerZod siriaSi gadasaxlebis sakiTxi praqtikulad<br />

gadawyvetili iyo. maTi gadayvana anatoliis<br />

erT-erT portSi maisis dasawyisSi unda momxdariyo.<br />

xolo Semdgom Turqi komisrebis mier moxdeboda<br />

maTi gansaxleba miRebuli gegmis mixedviT.<br />

[miRweuli SeTanxmebis mixedviT, mohajirebis Casaxleba<br />

da gadasxma portebSi ase unda yofiliyo: xoja-ilsa<br />

da viran-SexirSi Casasaxlebulebis ismidis portSi; karaxasirsa<br />

da ketaiaSi – mudanianis portSi; magneziaSi, denizliSi,<br />

xantaSaSi – smirnis portSi; nigdeSi, iCilSi, maraSSi,<br />

azapaSi - mersinos portSi; kesariasa da xaCSirSi –<br />

samsunis portSi; erzingianisa da madenis – trapizonSi;<br />

koniasa da elaieTis _ selivkiis portSi; burdurisa da<br />

naSidis – tekes portSi; anepisa da orfis – aleqsandrettis<br />

portSi] [7, 229-229].<br />

ruseTis diplomatiuri misiis mier gagzavnili<br />

masalebiT dasturdeba, rom 1867 wlis 18 aprilidan<br />

18 maisamde soxumidan 70 karapiT gadasaxlebul<br />

iqna 10865 afxazi [7, 242]. amaTgan 7132<br />

1867 wlis 16 maisamde gadaasaxles rumeliaSi,<br />

xolo darCenilebi ganaTavses trapzonis gareu-<br />

83


anSi arsebul 70 - aTasian CerqezTa banakSi [7,<br />

243]. zemoaRniSnul gadasaxlebul afxazTa<br />

ricxvs daemata 1867 wlis 29 maiss gadasaxlebuli<br />

400 afxazi [7, 243].<br />

gadasaxlebulTa nawili yovelnairad cdilobda<br />

sxvadasxva saSualebiT Tavidan aecilebina<br />

gadasaxleba. am faqts aseve adasturebs trapizonSi<br />

ruseTis sakonsulos mTavari mrCevlis<br />

moSninis werili, romelic aRniSnavs, rom 72 gemidan<br />

miRebuli saerTo sxvaoba warmoadgenda<br />

1105 adamians [7, 243].<br />

muhajirobis Semzaravi faqtis Sesaxeb araerT<br />

cnobil mecniersa da sazogado moRvawes gamouTqvams<br />

Tavisi Sexeduleba; maT dawvrilebiT<br />

ganxilvas Cven ar SevudgebiT. aRvniSnavT mxolod,<br />

rom muhajirobis simZimes ver malavda Tavad<br />

ruseTis diplomatiuri misiis warmomadgeneli:<br />

«Переселение это хотя идет в отличных условиях, благодаря<br />

мерам высшего Кавказского начальства и хорошему<br />

денежному состоянию Абхазцев, тем не менее оно произвело<br />

очень грустное впечатление» [7, 243]. kavkasiel xalxTa<br />

TurqeTSi gadsaxlebis procesi farTod ga-<br />

Suqda im periodis sxvadasxva periodul gamocemebSi.<br />

adgilobrivi mosaxleobis ayram da osmaleTSi<br />

gadasaxlebam Tavzari dasca ilia WavWavaZes.<br />

didi sazogado moRvawe im daskvnamde mivida,<br />

rom sulTnis mTavroba da ruseTis imperiis<br />

xelisufleba xels uwyobda kavkasiel xalxebs<br />

daetovebinaT TavianTi samSoblo da osmaleTSi<br />

gadaxvewiliyvnen [3, 46].<br />

rogorc mohajirobis mTavari organizatoris,<br />

mixeil nikolozis Zis werilSi samxedro<br />

ministr miliutinisadmi miTiTebulia, rom 1867<br />

wels afxazeTidan mosaxleobis gadasaxleba<br />

84


grZeldeboda imave wlis gviani aprilidan ivnisis<br />

dasawyisamde [7, 256; 9, 3-4]. gadasaxlebulTa<br />

saerTo ricxvi Seadgenda 19342 adamians [7, 256].<br />

maTgan 2503 ojaxi (14740 adamiani) gadaasaxles<br />

webeldidan da dalis xeobidan, xolo 855 ojaxi<br />

(4602 adamiani) biWvinTisa da drandis olqebidan<br />

[7, 256; 4, 72-73].<br />

afxazi istorikosebis _ g.ZiZarias, S. inalifas,<br />

b. aSubas da sxvaTa mier, afsuaTa mravalricxovnobisa<br />

da tragikuli warsulis saerTo<br />

suraTis Sesaqmnelad, 1867 wlis mohajirobis<br />

dros gadasaxlebulTa ricxvi aTeul aTasobiT<br />

aris xelovnurad gazrdili. es problema araer-<br />

Txel gamxdara qarTveli mecnierebis mxridan (z.<br />

papasqiri, g. gasviani, a. ToTaZe...) samarTliani<br />

kritikis sagani.<br />

1867 wlis muhajirobis Sedegad dacarielda<br />

afxazeTis rigi teritoriebi. am garemoebam ganapiroba<br />

axali administraciuli reformis gatareba,<br />

romelic 1868 wlis maisSi ganxorcielda.<br />

1868 wlis dasawyisSi axlad daniSnulma soxumis<br />

samxedro ganyofilebis ufrosma general-maiorma<br />

geimanma SeimuSava proeqti afxazeTis administraciuli<br />

mowyobis Sesaxeb [8, 1]. aRniSnuli<br />

proeqtis sruli varianti Tavisi danarTiT 1868<br />

wlis 12 Tebervals kavkasiis mefisnacvlis mier<br />

waredgina imperiis samxedro ministrs d. miliutins.<br />

romelic 1868 wlis 27 maiss ruseTis imperatorma<br />

sabolood daamtkica. afxazeTis regioni<br />

daiyo or _ biWvinTisa da oCamCiris olqad.<br />

soxumis ganyofileba miuerTda samurzayanos<br />

olqi, romelic moicavda oCamCiridan mdinare enguramde<br />

teritorias. TiToeuli olqi Tavis<br />

mxriv iyofoda ubnebad: biWvinTis olqi Sedge-<br />

85


oda ori ubnisagan - gudauTisa da gumisTisa.<br />

gudauTis ubani moicavda teritorias gagridan<br />

md. fsircxame [Пситр], gumisTis ubani md. fsircxidan<br />

[Пситр] md. kodoramde. oCamCiris olqi moicavda<br />

regions mdinare kodoridan mdinare RaliZgamde.<br />

xolo RaliZgidan enguramde arsebuli<br />

teritoriuli ubani moeqca samurzayanos olqSi<br />

[8, 1; 12, 278-279]. amgvarma administraciulma dayofam<br />

1883 wlamde iarseba [12, 279].<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. saqarTvelos centraluri saxelmwifo saistorio<br />

arqivi, f. 416, aRw. З, saqme, 177.<br />

2. papasqiri z., narkvevebi Tanamedrove afxazeTis<br />

istoriuli warsulidan, nakv. I, Tb., 2004.<br />

3. WurRulia o., narkvevebi qarTul-afxazuri<br />

kulturul-literaturuli urTierTobis istoriidan,<br />

I, soxumi, 1974.<br />

4. b. xorava, afxazTa 1867 wlis muhajiroba, Tb., 2004.<br />

5. s. janaSia, Sromebi, t. VI (giorgi ServaSiZe,<br />

kulturul-istoriuli narkvevi).<br />

6. Российский государственный военно-исторический архив<br />

(РГВИА), ф. 38, 1865-1868 гг, оп. 30/286, св. 879, д. 12.<br />

7. Российский государственный военно-исторический архив<br />

(РГВИА), ф. 400, Азиат. часть, 1866 г (оп. 908), на<br />

266 листах, д. 54.<br />

8. Российский государственный военно-исторический архив<br />

(РГВИА), ф. 400, 1866-1867 гг, оп. 908,. д.9.<br />

9. Кавказ, №40, 268, 1867 г.<br />

10. Дзидзария Г., Восстание Абхазии..<br />

11. Дзидзария Г, Мохаджирство и проблемы истории Абхазии<br />

XIX столетия, Сухуми, 1982.<br />

12. Исторические записки об управлении Кавказом, составил<br />

С. Эсадзе, т. 1, Тифлис, 1907.<br />

86


13. Отчет по главному управвлению Наместника Кавказского<br />

за первое десятилетия управления Кавказским и<br />

Закавказским краем, его императорским высочеством<br />

великим князем Михаил Николаевичем (6 декабря 1862<br />

– 6 декабря 1872). Тифлис, 1872.<br />

Zurab Sulaberidze<br />

Mikhail Romanov, Vicegerent of the Caucasus and the<br />

Problems of the Political History of<br />

Abkhazia in the 1960s<br />

The aim of the given publication is to study the role of the<br />

prominent political figure of the Russian empire and vicegerentMikhail<br />

Romanov in creating the political situation that took<br />

place in the 1960s in Abkhazia.<br />

On the basis of the new materials we found in the<br />

Military-Historical Archive of Russia and in scientific works the<br />

article deals with thehistory of the revolt of Abkhazians<br />

(Apsuas) in 1866 and the first Mukhajirism. The abolition of the<br />

Abkhazia principality, the formation of the Sokhumi Military-<br />

Civil Department, the exile of the Shervashidzes‟ family<br />

members and the new administration division problems of<br />

Abkhazia are discussed in the article. Because of above<br />

mentioned facts some regions of Abkhazia became empty and<br />

Russia colonized this ancient region of Georgia.<br />

87


eTnologia<br />

Ethnology<br />

lavrenti janiaSvili<br />

qvemo qarTlis azerbaijanlebis Tanamedrove<br />

qarTul sazogadoebaSi integraciis<br />

eTnokulturuli aspeqtebi *<br />

qvemo qarTli istoriuli saqarTvelos samxreT<br />

aRmosavleT nawils ewodeba. Taviseburi geografiuli<br />

mdebareobis gamo es teritoria uZvelesi<br />

droidan iyo moqceuli intensiuri eTnomigraciuli<br />

procesebis arealSi. igi Camoyalibda<br />

saqarTvelos yvelaze Wrel eTnikur regionad,<br />

titularuli mosaxleobisagan gansxvavebuli eTnikuri<br />

jgufebiT _ e.w. “erovnuli umciresobebiT”<br />

kompaqturad dasaxlebul mxared, sadac<br />

formaluri umciresoba (qveynis masStabiT), faq-<br />

* statia Sesrulebulia sagranto preqtis `socialuri usafrTxoebis<br />

eTnikuri aspeqtebi polieTnikur sazogadoebaSi<br />

(eTnoumciresoba da samoqalaqo sazogadoeba)~ farglebSi.<br />

88


tiur umravlesobas (lokaluri masStabiT) warmoadgens<br />

[ 29, 14] 1 . mag. marneulis raionSi azerbaijanelebi<br />

Seadgenen mTeli mosaxleobis 83,1%,<br />

dmanisis raionSi 66,8%, bolnisis raionSi 66%,<br />

gardabanSi 45,1% (statistikuri monacemebiT mTlianad<br />

saqarTveloSi azerbaijanelebi mosaxleobis<br />

daaxloebiT 6,5% Seadgenen) [17, 110-116].<br />

Turquli warmomavlobis tomebis pirveli<br />

masobrivi Semosvla-damkvidreba aR. saqarTveloSi<br />

”did Turqobas” ukavSirdeba. samxreT kavkasiaSi<br />

Turq-selCukebi XI s-is 30-ian wlebSi gamoCndnen.<br />

XI sukunis II naxevridan TurqTa TareSi gaxSirda,<br />

daiwyo “didi Turqobis” xana. momTabareTa Camosaxleba<br />

yovelwliurad ufro da ufro intensiur<br />

xasiaTs Rebulobda. qarTl-kaxeTis nayofieri<br />

velebi saZovrebad iqca. mwarmoebeli mosaxleobis<br />

didi nawili gawyda, danarCeni ki mTebSi gaixizna<br />

[20, 319-329; 21, 265; 14, 198-199]. unda iTqvas,<br />

rom XI saukunis bolos gaerTianebuli sqarTvelos<br />

mefe daviT IV aRmaSenebelma qveyanaSi Seqmnili<br />

mZime mdgomareobis gamosworeba SeZlo da<br />

momTabareTa ZiriTadi nawili saqarTvelodan gandevna<br />

[21, 367; 14, 239]. marTalia, qarTuli saxelmwifos<br />

dasustebis Semdeg XIII-XV ss. Turquli<br />

warmomavlobis mosaxleobis Semosvla grZeldeboda,<br />

magram am process fragmentuli xasiaTi<br />

hqonda da qarTveli politikuri mesveurebi advilad<br />

axerxebdnen momTabareTa gandevnas an integracias<br />

[16, 251-255; 12, 279-277; 3, 256; 10, 335; 7, 133].<br />

1 2006 wlisTvis arsebul kanonproeqtSi, naTqvami iyo, rom<br />

”erovnuli umciresoba” ar SeiZleba iyos avtoqTonuri mosaxleobis<br />

nawili an saqarTvelos avtonomiuri regionis<br />

titularuli erovneba.<br />

89


XV-XVI saukuneebidan Turqmanuli modgmis<br />

(qarTuli wyaroebiT TaTrebi, dRevandeli azerbaijanlebis<br />

winaprebi) tomebis Camosaxlebam ufro<br />

intensiuri xasiaTi miiRo. gansakuTrebiT Seuqcevadi<br />

gaxda igi XVII s-is dasawyisidan, rodesac<br />

Sah abas pirvelma qarTlis mefe giorgis sa-<br />

Cuqrad miwebi mosTxova. abasma ”naCuqar” miwaze<br />

lores saxno Seqmna da iq borCalus mahmadiani<br />

tomebi Camoasaxla [4, 219]. XVII_XVIII saukuneSi aR.<br />

saqarTveloSi Camosaxlda hasanlus tomis erTi<br />

nawili. isini ZiriTadad kaxeTSi da qvemo qar-<br />

TlSi (dRevandeli marneulisa da gardabnis raionebSi)<br />

danawildnen. nasibus tomma dmanisis xeobaSi<br />

SeaRwia, qcia-xramis xeobebis gayolebiT aRmosavleTisaken<br />

wavida da mdinare mtkvris gaRma<br />

mxareze liloebsa da yaraiis mdidar saZovrebs<br />

moekida [3, 419]. pirvel xanebSi Camosaxlebuli<br />

yizilbaSebi iranis Sahs emorCilebodnen da qar-<br />

Tlis samefos aRwerebSic ar gvxvdebian. mogvianebiT,<br />

TandaTanobiT qarTul feodalur sistema-<br />

Si Sevidnen da aqtiurad monawileobdnen qarTuli<br />

saxelmwifos cxovrebaSi [9, 553-578]. amis mkafio<br />

magaliTia saxalxo gmiri xudia borCaloeli,<br />

romelsac Rirseuli adgili uWiravs mefe<br />

erekle II-s erTgul TanamebrZolTa Soris.<br />

zemoxsenebul migracias zogjer adgilobrivi<br />

mesveurebic uwyobdnen xels. aq Semoyvanil<br />

ucxo jgufebs qarTuli samefo kari da calkeuli<br />

feodali gaukacrielebuli adgilebis dasasaxleblad<br />

da saqalaqo cxovrebis gamosacocxleblad<br />

iyenebda [15, 198-203; 1, 521]. saqarTvelos<br />

samefos mmarTveloba araTu upirispirdeboda<br />

migrantebs, aramed qmnida pirobebs maTi integrirebisaTvis.<br />

qarTveli mefeebi (erekle II, giorgi<br />

90


XII) migrantebisaTvis SeRavaTebs awesebdnen. swored<br />

amitom, ukumigracias umniSvnelo masStabebi<br />

hqonda. XVIII s-is Sua wlebSi erekle II-s muRanis<br />

velidan gadmousaxlebia sparselebisagan Seviwrovebuli<br />

250 Turqmanuli ojaxi, maTgan Seiqmna<br />

soflebi: muRanlo, yafanaxyi da yizil-hanjili,<br />

romlebic dRes marneulis raionSi mdebareoben<br />

[1, 521]. qarTl-kaxeTis mefe mudmivad akvirdeboda<br />

migrantebs da ar aZlevda maT qveynidan wasvlis<br />

saSualebas. 1755 w. man ukan daabruna erevnis saxanosa<br />

da yarasuze gadasxlebuli borCaloelebi<br />

[2, 50]. 1756 wels samcxeSi saialaRod mdgomma<br />

elebma gadawyvites iranSi wasvla. maT yazaxis<br />

momTabareebic SeuerTdnen. erekle mefe yaiyulSi<br />

daewia maT da ukan daabruna [15, 243]. ufro mogvianebiT,<br />

rodesac qvemo qarTlis elebis erTi nawili,<br />

Taraqamebi, ali-begma gadaibira axalcixis<br />

safaSoSi dasasaxleblad (es iyo samcxeSi momTabare<br />

TurqmanTa masobrivad Casaxlebis pirveli<br />

SemTxveva), qarTl-kaxeTis mefe giorgi XII-m TurqeTis<br />

sulTanTanac ki iCivla maTi ukan dabrunebis<br />

moTxovniT [13, 332].<br />

Turqmanuli modgmis tomebis damkvidrebis<br />

Semdeg aqtualuri gaxda elis sakiTxi. eliT dasaxlebuli<br />

miwebi Sahma ”soiurRalad” gadasca<br />

qarTlis mefis moxeles, somxiTis meliqs. qar-<br />

Tlis mefis moxelisadmi amgvari wyaloba, Sahs<br />

qarTuli miwaTmflobelobis wesis dasarRvevad<br />

esaWiroeboda. iranis politikur interesebs, ra<br />

Tqma unda am miwebis ”Tiulad” gamocxadeba ufro<br />

Seesabameboda, magram es radikaluri RonisZieba<br />

aucileblad daupirispirebda Sahs qarTlis<br />

feodalur sazogadoebas. ”soiurRali” saqarTvelos<br />

saxelmwifos organizaciidan TandaTanobiT<br />

91


gamoTiSvis SesaZleblobas iZleoda [6, 221-223].<br />

mogvianebiT, iranis politikuri gavlenis Sesustebis<br />

Sesabamisad Camosaxlebuli Turqmanebi<br />

sul ufro eqceodnen qarTuli saxelmwifos gavlenaSi.<br />

ra Tqma unda, ucxo sameurneo da fiskalur<br />

sistemasTan Segueba momTabare mosaxleobas<br />

Zalze uWirda. qarTlis mefe vaxtang VI Seecada<br />

sakanonmdeblo safuZveli Seeqmna qarTul<br />

samefoSi eli mosaxleobis integrirebisaTvisis.<br />

igi dasturlamalis ”elis gamosaRebis rigiT”<br />

gansazRvravda Turqmanuli mosaxleobis uflebamovaleobebs<br />

[9, 553-578].<br />

XIX saukunidan, ruseTis mier saqarTvelos<br />

dapyrobis Semdgom, qarTul miwebze momTabare<br />

elebis damagrebas did yuradRebas aqcevda rusuli<br />

mmarTvelobac. Mmoxeleebi yovelnairad<br />

aferxebdnen ”TaTrebis” winare samSobloSi gadasaxlebas.<br />

Tumca es procesi mainc mimdinareobda<br />

XIX s-is damdegs borCalos mouravis moxsenebis<br />

Tanaxmad mTeli sofeli najbadilu aiyara.<br />

elebis ayra-gaqcevam im xanebSi imdenad masobrivi<br />

xasiaTi miiRo, rom xelisufleba iZulebuli<br />

gaxda garkveul pirebze TvalTvali daewesebina<br />

[18, 1007].<br />

momTabareTa cxovrebis stili da nagebobadasaxlebaTa<br />

formebi tradiciul, nomadur cxovrebis<br />

umkacres kanonebTan iyo dakavSirebuli.<br />

myari, mkvidrad nagebi, sameurneo da scxovrebeli<br />

nagebobebi amgvari cxovrebis wesTan SeusabamobaSi<br />

modioda. momTabareobisaTvis SedarebiT<br />

mosaxerxebeli iyo martivi karvebi. XVI saukunis<br />

ingliseli mogzauri antoni jekinsoni aRniSnavda,<br />

rom nomadebisaTvis damaxasiaTebeli sacxovrebeli<br />

iyo msubuqi karvebi. TiToeuli urdo<br />

92


calke Cerdeboda da karvebs urdos meTauris<br />

karvis irgvliv akeTebda. iqve abinavebdnen saqonlis<br />

jogebsac, romelsac tvirTis gadasazidi<br />

saWapano transportiT SemozRudavdnen, riTac<br />

mtris dasxmis SemTxvevaSi, erTgvar gamagrebul<br />

punqts Rebulobdnen [23, 52]. samecniero literaturidan<br />

cnobilia, rom nomadebi saerTod eridebodnen<br />

dapyrobil qalaqebsa da soflebSi dabinavebas<br />

da maTi gverdis avliT stepebSi momTabareobdnen<br />

[26, 15-16]. saqarTveloSi Semosaxlebul<br />

momTabareebs mza sacxovrebeli da sameurneo nagebobebi<br />

daxvdaT, radgan ZiriTadad ayrili mosaxleobis<br />

adgilebSi mkvidrdebodnen. droTa<br />

ganmavlobaSi mimdinareobda momTabare elTa<br />

adaptacia adgilobriv sameurneo ekologiur garemoSi<br />

da, Sesabamisad, adgilobrivi sacxovrebeli<br />

tipis aTviseba. CamosaxlebulTa erTi nawilis<br />

adgilebze damagrebas da mkvidr sacxovrebel<br />

nagebobebSi dabinavebas iraneli mesveurebic<br />

uwyobdnen xels. mohamed Taheris erTi cnobiT<br />

saqarTveloSi sacxovreblad gamogzavnil elebs<br />

kalatozebsac ayolebdnen, raTa maTTvis xelsayreli<br />

sacxovrebeli pirobebi SeeqmnaT [19, 393].<br />

savaraudod, gadmosaxlebulTa pirvandeli sacxovrebeli<br />

saxlebi amierkavkasiisaTvis tipuri<br />

gvirgvinian-erdoiani saxlis adgilobriv martiv<br />

variants warmoadgenda.<br />

winaT azerbaijanelTa Soris gavrcelebuli<br />

iyo tradiciuli miwuri nageboba ”yaradami” (Savi<br />

saxli). yaradami kompleqsuri nagebobaa, sadac<br />

erT WerqveS moTavsebulia ramdenime saTavso [17,<br />

19; 24, 72-75; 25, 66-68]. maT Soris, saqonlis sadgomi<br />

boseli (”maldam”). yaradamis saxuravi warmoadgenda<br />

yelisaken daviwroebul safexurovan piramidas,<br />

93


omelic oTx msxvil xis boZs eyrdnoboda. yaradamSi<br />

haeri da sinaTle gvirgvinis yelidan Semodioda,<br />

aqedanve gadioda Suacecxlis kvamli. sacxovrebeli<br />

garedan TiTqmis ar Canda da ufro<br />

yorRans waagavda, romelSic viwro bneli derefani<br />

Sedioda. amgvari nagebobis aveji da dgam-Wur-<br />

Weli metad ubralo iyo. aq idga xis yuTebi sasoflo-sameurneo<br />

produqciisaTvis, aseve zandukebi<br />

da xis grZeli taxtebi. aqve iyo fqvilis Sesanaxi<br />

Txis tyavis tomrebi da ormo xorblisaTvis.<br />

oTaxis gasanaTeblad iyenebdnen navTis lampas an<br />

Wraqs (yara Cirax). iataki nawilobriv xaliCebiT,<br />

flasebiT da jejimebiT iyo mofenili [28, 119].<br />

simptomaturia, rom azerbaijanelTa Soris<br />

samxreTkavkasiulma erdoian-gvirgvinianma sacxovrebelma<br />

Semdgomi ganviTareba ver hpova.<br />

gvirgvinis formiTa da centraluri boZebis raodenobiT<br />

"ev damma" (sacxovrebelma oTaxma) trafaretuli<br />

xasiaTi miiRo. saerTo farTobis segmentaciis<br />

mxriv ki azerbaijanuli yaradami samkamerian<br />

komplesze Sors ver wavida [30, 24].<br />

sabWoTa periodSi radikalurad Seicvala<br />

dasaxlebis struqtura da sacxovrebeli nagebobebi.<br />

miwurbaniani saxlebis adgili daiWira erT<br />

da orsarTulianma, kapitalurma, qvis nagebobebma.<br />

dasaxlebebis centrSi gaCnda savaWro saswavlo<br />

da kulturuli dawesebulebebi. XX saukunis tipuri<br />

azerbaijanuli soflis centrSi iyo salaybo,<br />

sadac wydeboda saWirboroto sakiTxebi. aseve,<br />

wyaro patara auziT, saidanac sofeli sasmel<br />

wyals ezideboda da saqonels arwyulebda. azerbaijanuli<br />

dasaxlebebi umetesad ganlagebuli<br />

iyo mdinareebis da sarwyavi arxebis sanapiroebze.<br />

individualuri ezoebi, baRebi, sacxovrebeli da<br />

94


sameurneo nagebobebi gamoirCeodnen garkveuli<br />

dagegmarebis uqonlobiT. meurneobis Tavisebureba<br />

da cxovrebis wesi kargad aris asaxuli soflebis<br />

struqturasa da sacxovrebel kompleqsSi.<br />

XX saukunis bolo aTwleulidan ramdenime adgilas<br />

daiwyo soflis centrebSi meCeTebis Seneba.<br />

SenarCunebuli iqna nagebobaTa zogierTi Taviseburebac,<br />

kerZod, saxlebi mimarTulia yru kedliT<br />

gzisaken da fasadiT ezosaken. ezoebi SedarebiT<br />

momcroa da mijriT erTmaneTze miwyobili.<br />

sacxovrebeli da sameurneo nagebobebis<br />

transformacia mWidrod ukavSirdeba meurneobis<br />

dargebis proporciis cvlilebas. qvemo qarTlis<br />

Turqmanuli mosaxleoba, marTalia TandaTanobiT<br />

ecnoboda adgilobriv samiwaTmoqmedo kulturebs,<br />

magram me-19 saukuneSic ki wamyvani roli<br />

maT meurneobaSi kvlav mesaqonleobas eWira [27,<br />

3]. saqarTveloSi maxlobeli aRmosavleTis qveynebisagan<br />

gansxvavebiT momTabaruli eqstensiuri<br />

meurneobisaTvis saWiro sameurneo baza naklebad<br />

iyo amitom maT daiwyes adgilobriv tradiciul<br />

simbiozur meurneobaze TandaTanobiT gadasvla.<br />

vaxuSti batoniSvilis Tanaxmad ukve XVIII saukunisaTvis<br />

_ ”saxloben elni qciamde velsa zeda,<br />

da sTesen yovelsa marcvalsa, da Teslsa zeviT<br />

werilTa, da mtilovanTa, savseni pirutyviTa” [3,<br />

309]. amasTanave, qvemo qarTlis mosaxleobaSi ufro<br />

gvian periodamdec ki XX saukinis 20-30-ian<br />

wlebamde TiTqmis ucvlelad iyo SemorCenili<br />

qarTuli tradiciuli Sromis iaraRebi. qarTvel<br />

eTnologTa dakvirvebiT amJamindeli sameureo<br />

baza qarTul samiwaTmoqmedebo plastzea damyarebuli<br />

da qarTuli samiwaTmoqmedo sistemaa<br />

wamyvani [5, 264]. Turquli warmomavlobis mosaxle-<br />

95


oba mkvidr cxovrebaze gadasvlasTan erTad<br />

eziareboda adgilobriv sameurneo tradiciebsac,<br />

maT qarTul guTans "qoTani" uwodes da memindvreobis<br />

wesic adgilobrivebisagan SeiTvises.<br />

maT cnobierebaSi dRemdea SemorCenili qarTuli<br />

xorblis jiSebis saxelwodebebic _ "Savfxa" ("yara<br />

yolC"), TavTuxi ("TavTux"), dolis puri<br />

("buRda" da a.S.) [8, 262].<br />

mesaqonleobis SezRudvis xarjze TandaTanobiT<br />

gaizarda miwaTmoqmedebis xvedriTi wili.<br />

XX saukunisaTvis sabWoTa xelisuflebis pirobebSi<br />

azerbaijanelebiT dasaxlebul rig soflebSi<br />

ganviTarebuli iyo memarcvleoba (xorbali,<br />

simindi), mebaxCeoba (kombosto, pomidori da<br />

a.S) da mevenaxeobac ki. adgilobrivi ekosameurneo<br />

garemos gavleniT momxdari es cvlileba kidev<br />

ufro gaZlierda komunisturi wyobis kraxisa<br />

da socialuri-ekonomikuri mdgomareobis transformaciis<br />

Semdeg. kolmeurneobebis gauqmebam<br />

SesaZlebeli gaxada soflis meurneobis produqciiT<br />

qalaqis momarageba uSualod mwarmoebelTa<br />

mier da kargi mogebis miReba. Seqmnil situacias<br />

sakmaod advilad auRes alRo qvemo qarTlSi<br />

mcxovrebma azerbaijanlebma da mniSvnelovani<br />

segmentic daikaves Tbilisis agrarul bazrebSi.<br />

transformacia ganicada qvemo qarTlSi<br />

mcxovrebi azerbaijanelebis socialurma yofam<br />

da sulierma kulturamac. azerbaijanelebis ritualebSi<br />

yvelaze arqaulad miCneulia dakrZalvis<br />

ceremoniali, romelic islamur tradiciazea<br />

dafuZnebuli amasTanave, uamrav islamamdel rituals<br />

Seicavs. momakvdavs awvenen zurgze, yiblas<br />

(samxreTis) mimarTulebiT. Semdeg kiTxuloben SahadaTis<br />

locvas. sasurveli iyo es locva Tavad<br />

96


momakvdavs moesmina. axlad gardacvlils usworeben<br />

xel-fexs, uxveven Tvalebs da ybas. Tu fexmZime<br />

gardaicvleboda misTvis muceli unda gaeWraT<br />

da bavSvi amoeyvanaT, xolo Semdeg isev gaekeraT.<br />

aucilebelia gardacvlilis samjer wyliT an<br />

qviSiT ganbanva. SariaTi krZalavs gardacvlilis<br />

tansacmliT damarxvas, igi TeTri tilos sudara-<br />

Si gaxveuli unda daikrZalos [22].<br />

micvalebuli uwmindurad iTvleba, masTan<br />

SexebiT nebismieri sulieri an sagani SeiZleba<br />

waibilwos, amitom axloblebic ki ar ekarebodnen<br />

da gardacvlils am saqmiT specialurad dakavebuli<br />

xalxi apatiosnebda. mTel sofels saerTo<br />

janezi (micvalebulis saflavamde misatani<br />

xis an liTonis WurWeli) hqonda. micvalebuli<br />

ar unda Sexeboda miwas, saflavs qviT aguriT an<br />

ficriT amoaSeneben, xolo zemodan xis masiur<br />

ficrebs awyobdnen da miwas ise ayridnen. dasaflavebis<br />

Semdeg saRamoTi saflavze cecxls an-<br />

Tebdnen, romliTac “micvalebulma saiqiosaken<br />

unda gaikvalos gza.” micvalebulisadmi amgvari<br />

damokidebuleba zoroastrizmis gadmonaSTad iTvleba.<br />

sabWoTa periodSi kulturis am sferosac<br />

Seexo cvlilebebi dakrZalvis ritualis da saflavis<br />

mowyobis wesis calkeuli elementebi adgilobrivi<br />

eTnikuri garemos gavleniT Seicvala.<br />

mag. XX saukunis bolomde aq gvxvdeba suraTebiani<br />

saflavis qvebi (rac islamuri dogmatikiT<br />

sastikad ikrZaleba) [22].<br />

savele eTnografiuli masaliT dasturdeba,<br />

rom adgilobrivi eTnikuri garemo gavlenas axdenda<br />

tradiciuli kulturis sxva mxareebzec.<br />

magaliTad TanadaTan Semcirda leviratisa da<br />

sororatis SemTxvevebi, Tumca baldizis [colis<br />

97


dis] Txova da mazlze daqorwinebis SemTxvevebi<br />

bolo xanebamde gvxvdeba. unda iTqvas, rom am sakiTxze<br />

msjelobisas Cveni mTxroblebi garkveul<br />

uxerxulobas ganicdidnen, radgan icodnen rom<br />

mezobeli qristianebi aseT urTierTobebs garyvnilebad<br />

aRiqvamen. amasTanave, cdiloben daasabuTon<br />

qorwinebis am formis upiratesoba da xazs<br />

usvamen mis dadebiT mxareebs. rogorc leviratis<br />

dros, sororatis SemTxvevaSic movlenas garkveul<br />

moralur gamarTlebas uZebnian _ amboben, deida<br />

obol disSvilebs ufro kargad gazrdis da<br />

met gulisxmierebasac gamoiCens maT mimarTo [22].<br />

qarTul eTnikur garemosTan urTierTobis Sedegad<br />

Seicvala azerbaijaneli mosaxleobis damokidebuleba<br />

alkoholur sasmelebTan. cnobilia,<br />

rom islami krZalavas alkoholur sasmelebs, gansakuTrebiT<br />

_ Rvinos. qvemo qarTlis azerbaijanelTa<br />

umetesoba ki ara marto svams Rvinos, aramed<br />

aqvs venaxi (metwilad maRlari) da sakuTar<br />

meurneobaSi awarmoebs sasmels. simptomaturia,<br />

rom cvlileba ganicada saritualo sufrebis<br />

msvlelobamac. mag. sofel sadaxloSi (marneulis<br />

r-ni) mecnierTa jgufi daeswro saqorwino sufras.<br />

ojaxis erTi wevri “haji” iyo da kategoriulad<br />

akrZala sufrasTan alkoholuri sasmelis mitana.<br />

amis miuxedavad, dainiSna Tamada, romelic TanamoinaxeebTan<br />

erTad sadRegrZeloebs xilis wveniT<br />

warmoTqvamda [22]. unda iTqvas, rom kvebis kulturasa<br />

da sufris wesebSi qarTuli garemos gavlena<br />

sakmaod Zlieria. didi popularobiT sargeblobs<br />

qarTuli kerZebi: xaWapuri, mwvadi, xinaali, kubdari,<br />

sacivi da sxva [11, 60-61].<br />

XX saukunis 90-iani wlebidan, mTels postsabWour<br />

sivceSi daiwyo mosaxleobis Semobru-<br />

98


neba religiisaken. gansxvavebuli religiuri jgufebis<br />

radikalizacia, zogan konfliqtis mizezic<br />

gaxda. marTalia, qvemo qarTlSic SeimCneva reislamizaciisa<br />

procesi, magram religiur niadagze<br />

dapirispirebis aSoreba aq SedarebiT advilad<br />

moxerxda. rogorc Cans, es im faqtormac ganapiroba,<br />

rom azerabaijanlebi sakmaod loialurni<br />

arian qristianuli Zeglebisadmi da mowiwebiT epyrobian<br />

maT. am faqts gancvifrebaSi mouyvania<br />

sof. vaxtangisis moZRvari. RvTismsaxurma CvenTan<br />

saubrisas aRniSna, rom muslimebi bevrad ufro<br />

kargad muSaobdnen taZris mSeneblobaze vidre<br />

qarTvelebi an somxebi. muslimebi meti pativiscemiT<br />

epyrobodnen saydars _ mag. ar ewodnen sigarets<br />

mis axlomaxlo, ar bilwistyvaobdnen da<br />

a.S. calke unda aRiniSnos, rom azerbaiajanlebi<br />

zogjer qristianul ritualebSic (mag giorgobaze)<br />

monawileoben. aseve, sakmaod xSiria musulmanur<br />

inciciaciaSi "suniaTSi" qristianis "qavorad"<br />

(naTliad) mowveva da a.S. bunebrivia, yovelive es<br />

mniSvnelovan rols asrulebs gansxvavebul eTnokonfesiur<br />

erTobebs Soris pozitiuri damokidebulebis<br />

gamyarebaSi [22].<br />

calke unda gamoiyos saxelmwifo enisa da<br />

e.w. lingvo frankas sakiTxi. XIX_XX saukuneebSi<br />

saxelmwifo enis da aseve Llingvo frankas funqcias<br />

rusuli asrulebda. qvemo qarTlis azerbaijanulma<br />

mosaxleobam qarTuli sustad, an saerTd<br />

ar icoda. qarTulis saxelmwifo enad gamocxadebis<br />

Semdeg am mosaxleobisaTvis garTulda<br />

ganaTlebis miReba, biznes saqmianoba da saxelmwifo<br />

struqturebSi muSaoba. amis gamo azerbaijanelTa<br />

Soris mwvaved dadga qarTuli enis<br />

swavlis sakiTxi. mosaxleobis TiTqmis yvela asa-<br />

99


kobriv jgufSi SexvdebiT adamianebs, romlebic<br />

qarTuli enis Seswavlas cdiloben. aRsaniSnavia<br />

isic, rom pirad urTierTobaSi xSirad gamoTqvamen<br />

survils, gaizardos qarTuli enis saaTebi<br />

azerbaijanul skolebSi [22].<br />

SeiZleba davaskvnaT, rom qvemo qarTlSi<br />

Turqulenovani mosaxleobis (azerbaijanelebis)<br />

adaptirebis procesi sakmaod xangrZlivi, rTuli<br />

da araerTgvarovani iyo. transformireba ganicada<br />

momTabare elebis yofisa da kulturis TiTqmis<br />

yvela sferom, moxda Turqulenovani mosaxleobis<br />

adgilobriv eTnokulturul da ekosameurneo<br />

garemoSi integracia. zemomotanili masala<br />

aCvenebs, rom es procesi kvlavac grZeldeba.<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. g. akofaSvili, qarTl-kaxeTis samefos saz-<br />

Rvrebi da mosaxleoba, saqarTvelos istoriis<br />

narkvevebi, t. IV. Tb., 1973.<br />

2. T. bagrationi, axali istoria, Tb., 1983.<br />

3. batoniSvili vaxuSti, aRwera samefosa saqar-<br />

Tvelosa, qarTlis cxovreba, t. IV, Tb., 1972.<br />

4. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi,<br />

wigni VI, Tb., 1973.<br />

5. l. beriaSvili, g. gociriZe, qvemo qarTlis mosaxleobis<br />

yofisa da kulturis zogierTi aspeqti<br />

eTnografiuli monacemebis Suqze (gardabnis<br />

raioni) iv. javaxiSvilis istoriisa da<br />

eTnologiis institutis Sromebi VIII, Tb., 2008.<br />

6. v. gabaSvili, qarTuli feodaluri miwismflobelobis<br />

istoriidan, (XVI s-is ukanaskneli meoTxedi),<br />

saq. mecnierebaTa akademiis iv. java-<br />

100


xiSvilis saxelobis istoriis institutis<br />

Sromebi, I, 1955.<br />

7. d. gvritiSvili, narkvevebi saqarTvelos istoriidan,<br />

t. II, Tb., 1965.<br />

8. g. gociriZe, eTnikuri procesebi da kulturaTa<br />

dialogi qvemo qarTlis mosaxleobaSi (qar-<br />

Tul-azerbaijanuli urTierTobis magaliTze,<br />

gardabnisa da marneulis raionebi), logosi,<br />

2008.<br />

9. dasturlamali, kari 21, qarTuli samarTlis<br />

Zeglebi, Tb., 1970.<br />

10. egnataSvili beri, axali qarTlis cxovreba,<br />

qarTlis cxovreba, t. II, Tb., 1959.<br />

11. x. ioseliani, eTnikurjgufTaSorisi kulturul-istoriuli<br />

paralelebi da urTierTdamokidebuleba<br />

(gardabnis raionSi mcxovrebi qar-<br />

Tvelebisa da azerbaijanelebis magaliTze),<br />

eTnologiuri krebuli I, Tb., 2008.<br />

12. b. lominaZe, monRolTa batonoba saqarTveloSi<br />

da brZola mis winaaRmdeg, saqarTvelos istoriis<br />

narkvevebi, t. III, Tb., 1979.<br />

13. S. lomsaZe, samcxe-javaxeTi (XVIII s. Sua wlebidan<br />

XIX saukunis Sua wlebamde), Tb., 1975.<br />

14. m. lorTqifaniZe, Turq-selCukebis gandevna, saqarTvelos<br />

sazRvrebis gafarToeba, saqarTvelos<br />

istoriis narkvevebi, t. III, Tb., 1979.<br />

15. p. orbeliani, ambavni qarTlisani, teqsti daadgina,<br />

Sesavali, leqsikoni da saZieblebi daur-<br />

To e. cagareiSvilma, Tb., 1981.<br />

16. JamTaaRmwereli, qarTlis cxovreba t. II, teqsti<br />

dadgenili yvela ZriTadi xelnaweris mixedviT<br />

s. yauxCiSvilis mier, Tb., 1959.<br />

17. saqarTvelos mosaxleobis 2002 wlis pirveli<br />

erovnuli sayovelTao aRweris Sedegebi, tomi<br />

101


I, internetvesia,<br />

http://geostat.ge/cms/site_images/_files/georgian/census/200<br />

2/I%20tomi%20%20saqarTvelos%20mosaxleobis%202002<br />

%20wlis%20pirveli%20erovnuli%20sayovelTao%20aRweris<br />

%20Sedegebi. pdf<br />

18. scia f. 16, 1aRw. 1, saqme 1007.<br />

19. v. fuTuriZe, mohamed Taheris cnobebi saqarTvelos<br />

Sesaxeb / teqsti, Targmani da SeniSvnebi v.<br />

fuTuriZisa // masalebi saqarTvelosa da kavkasiis<br />

istoriisaTvis, nakv. 30, Tb., 1954.<br />

20. qarTlis cxovreba, t. I, teqsti dadgenili yvela<br />

ZriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />

mier, Tb., 1958.<br />

21. n. Sengelia, selCukebi da saqarTvelo XI saukuneSi,<br />

Tb., 1968<br />

22. l. janiaSvili, savele eTnografiuli masala<br />

(qvemo qarTli), 2006-2010.<br />

23. Early voyages and travels to Russia and Persia by Anthony<br />

Jenkinson and other Englishmen, with some account of the<br />

first intercourse of the English with Russia and Central Asia<br />

by way of the Caspian Sea. Edited by E. Delmar Morgan and<br />

C.H. Coote. Published by B. Franklin in New York, 1900.<br />

24. К. Т. Каракашлы, Материальная культура Азербайджанцев,<br />

Баку, 1964.<br />

25. В. П. Кобычев, Крестьянское жилище народов Азербaйджана в<br />

XIX в. Кавказ, Этнографическиы сборник, 3, М-Л., 1962.<br />

26. В. П. Кобичев, Поселения и жилище народов Северного<br />

Кавказа в XIX _XX вв. М., 1982.<br />

27. А. М. Набиев, Поселения и жилища азербайджанцев проживавших<br />

в Грузии в конце XIX начале XX вв. (По<br />

материалам Квемо-Картлийской историко-этнографической<br />

области), Автореферат дисертации на соискание<br />

ученой степени КИН, Тб., 1981.<br />

28. Рустамов Я. А. О поселении и крестянском жилище<br />

102


азербайджанцев Карабахской зони. Азербайджанский<br />

этнографический сбоник, 2, Баку 1966.<br />

29. Дж. Уитли, Введение в дейтвие Рамочной Конвеции О<br />

Защите Национальных Меньшинств в Грузии: Исследование<br />

выполнимости, Европейский центр по делам<br />

меньшинств, доклад #28, 2006.<br />

30. Т.А Чиковани, Из истории народного жилища Закавказия<br />

(Историко-этнографического исследование), Автореферат<br />

диссертации, представленной на соискание ученой<br />

степени ДИН, Тб., 1967.<br />

Lavrenti Janiashvili<br />

Ethnocultural Aspects of Kvemo Kartli Azerbaijanians<br />

Integration into Modern GeorgianSociety<br />

Kvemo Kartli is the southeast part of Georgia. Because its<br />

peculiar geographic location, historical and social-economic<br />

conditions the mentioned territory from the ancient times<br />

became an area of intensive ethnomigrations. Thus, ethnically it<br />

became the most variegated region of Georgia. This is a region<br />

compactly populated with ethnic groups which are so called<br />

“ethnic minorities” that are different from titular population.<br />

This is a region where thegroup of Azerbaijanians (formal<br />

minority throughout country) is factually in majority (locally).<br />

In Marneuli region Azerbaijanians are 83, 1% of the whole<br />

population, in Dmanisi – 66, 8%, in Bolnisi – 66%, in Gardabani<br />

– 45, 1% (according to 2002 survey Azerbaijanians are 6, 5% of<br />

the whole population of Georgia).<br />

The infiltration process of the ancestors of Azerbaijanians<br />

(tribes of Turkish origin) in Georgia was not homogeneous.In<br />

the so called “DidiTurkoba”( severe (literally big) invasion of<br />

Turks) periodthat took place in the11 th century and after<br />

Georgian authorities were opposing the settlement of Turkish<br />

origin tribes with weapons, were freeing the country from<br />

103


nomadic Elis, Turkish tribes who came in Georgia after<br />

Turkmanian invasion.At that period country was still able to<br />

settle the devastated places; was still able to prevent and oppose<br />

settlement of people who were carriers of alien, nomadic type of<br />

economy. Lately, when it became possible to integrate tribes of<br />

Turkish origin and the possibility to involve them in the<br />

symbiotic economy peculiar to Georgia, above mentioned<br />

attitude was changed. Now the native leaders were supporting<br />

bringing so called Tatars in the country. The royal court of<br />

Georgia and separate feudals were using brought in foreign<br />

groups for reviving the devastated places and economy.<br />

Aftersettlement of the Turkmanorigintribes‟adaptation and<br />

adjusting with native eco-economic and fiscal system of “Eli”<br />

population became topical. King of Kartli Vakhtang VI tried to<br />

make law foundation for their integration into Georgian<br />

kingdom. In contrast to the Oriental countries the necessary<br />

economic basis for nomadic extensive economy was less in<br />

Georgia. That is why nomad Elis started to move gradually on<br />

symbiotic economy. The field ethnographic material proves that<br />

the local ethnic environment used to affect the other sides of<br />

traditional culture as well. For instance: the cases of levirate and<br />

sororate became less. Contacts with Georgian ethnic<br />

environment changed their relations towards alcohol. The most<br />

of the Kvemo Kartli Azerbaijanian population not only drinks<br />

vine, but cultivates it and has got vineyards (mostly vineyard<br />

that goes up on a tree).<br />

The adaptation of Turkish-speaking population (Azerbaijanians)<br />

was quite a long term, difficult process and was not<br />

homogeneous.Mostly all the spheres of Elis‟ every-day life and<br />

culture underwent transformation. Turkish-speaking population<br />

integrated with local ethnocultural and eco-economic environment.<br />

The type of dwelling, economic system, some elements<br />

of spiritual culture underwent changes.<br />

104


daviT WiTanava<br />

sicocxlis aRdgena-ganaxlebis idea<br />

`qvevrsamarxebSi~ da zedaSes kultura<br />

saqarTveloSi yvelaze Zveli qvevrsamarxi,<br />

romelic Zv. w. aR-iT VII saukuniT TariRdeba, aRmoCenilia<br />

sofel eSeraSi (soxumTan axlos); aq<br />

micvalebulis Zvlebi elaga qvevrSi didi raodenobis<br />

brinjaos nivTebTan da sardionis mZiveb-<br />

Tan erTad [33, 23]. Tixis WurWelSi dakrZalvis<br />

tradicia farTod iyo gavrcelebuli mTian afxazeTSi,<br />

gulurifSis r-nis sof. olginskoeSi, sadac<br />

TiToeul saflavSi Cadgmuli sam-sami Tixis<br />

WurWelia napovni. erT-erT maTganSi mouTavsebiaT<br />

kremaciis naSTebi, inventari, samkaulebi, xolo<br />

or danarCenSi, rogorc varaudoben, raRac<br />

siTxe CausxamT [5, 90-92]. afxazeTSi gvamis dawvis<br />

Cveuleba urnebSi da maT gareSe, Zv. w. aR. X saukunidan<br />

moyolebuli SeiniSneba da is damaxasia-<br />

Tebeli iyo, rogorc am mxaris, ise misi mosaz-<br />

Rvre raionebis Zveli mosaxleobisaTvis (soWi,<br />

mzimTa) [20, 191].<br />

105


aRniSnulia, rom qvevrSi damarxvis wesi TiTqmis<br />

erTaderTi wesia micvalebulis dakrZalvisa<br />

elinisturi xanis kolxeTSi [7, 6], xolo qvevri,<br />

rogorc Rvinis Sesanaxi WurWeli farTod Zv. w.<br />

aR. VI saukunidan aris cnobili saqarTveloSi [15,<br />

247; 12, 61]. arqeologTa varaudiT, qvevris Camoyalibeba<br />

Zv. w. aR. VII saukuneSi unda momxdariyo [6,<br />

95-96], xolo mogvianebiT diRomSi aRmoCnda Zv. w.<br />

aR. VIII-VII ss. qvevrebic [10, 65].<br />

qarTlSi (iberiis samefoSi) qvevrsamarxTa<br />

gavrceleba iwyeba Zv. w. aR. III saukunidan da<br />

gvxvdeba Zv. w. aR. I saukunemde [2, 16-20; 1, 40], xolo<br />

azerbaijanSi Zv. w. aR. II saukunidan [27, 127-<br />

128; 24, 78].<br />

amierkavkasiaSi qvevrsamarxebi gavrcelebuli<br />

Cans Zv. w. aR. VIII saukunidan (argiSTihinili) [13,<br />

70], xolo kavkasiaSi yvelaze uZvelesi aRmoCenilia<br />

daRestanSi, romelic Zv. w. aR. II aTaswleuliT<br />

TariRdeba [26, 283].<br />

micvalebulis damwvari Zvlebis sxvadasxva<br />

formis Tixis WurWelSi moTavsebiT dakrZalvis<br />

wesi uZvelesi droidan moyolebuli TiTqmis<br />

mTels msoflioSia gavrcelebuli, xolo saqar-<br />

Tvelos teritoriaze is jer kidev adreuli<br />

brinjaos xanis yorRanebSia fiqsirebuli; ker-<br />

Zod, samgoris yorRanebSi napovni iyo erTi naxvretiani<br />

WurWeli, romelSic adamianis ferfli<br />

aRmoCnda [16, 391].<br />

jer kidev Zv. w. aR. VIII-VII aTaswleulebis<br />

mesopotamiis adresamiwaTmoqmedo kulturebSi<br />

Semosvlas iwyebs dakrZalvis gansakuTrebuli<br />

wesi, romelic bavSvis ConCxis (mogvianebiT mozrdilebis)<br />

WurWelSi CalagebiT kerasTan, an keris<br />

qveS dakrZalvaSi mdgomareobs [22, 70-76], xo-<br />

106


lo Zv. w. aR. XXXIX-XXVIII saukuneebis palestina-siriis<br />

Zeglebze ukve absoliturad Warbobs<br />

WurWelSi dakrZalvis wesi ara marto bavSvebisa,<br />

aramed zrdasruli adamianebisac [22, 52-53]. dakrZalvis<br />

sxva formebis gverdiT, Zveli Sumerebic<br />

micvalebulis Zvlebs alagebdnen did doqebSi<br />

(pifosebSi) [38, 229] da gansakuTrebul WurWelSi<br />

_ kanopebSi [19, 250]; micvalebulis Zvlebis Tixis<br />

WurWelSi dakrZalvis Cveuleba gavrcelebuli<br />

iyo Zvel italiaSi (vilanovas kultura) [21, 227],<br />

Zvel saberZneTSi [16, 39], centralur anatoliaSi,<br />

samxreT amerikis indielebsa da Zvel perueleb-<br />

Sic [28, 72-75].<br />

calkeul Zvel kulturebSi micvalebulis<br />

damwvari Zvlebis WurWelSi CalagebiT dakrZalva,<br />

(miT umetes Tu is iq dakrZalvis erTaderTi<br />

wesi ar aris), miuTiTebs garkveul eTnikur<br />

cvlilebebze (vfiqrobT, es qvevrsamarxebTan dakavSirebiT<br />

saqarTvelos magaliTze aSkarad Cans)<br />

da mosaxleobis socialur suraTzec gviqmnis<br />

warmodgenas, Tumca amjerad CvenTvis sainteresoa<br />

maT Soris ara Tu eTnogenetikuri kavSirebis<br />

Zebna, aramed am wesis warmoqmnis religiurritualuri<br />

mxaris warmoCena, romelic msoflios<br />

sxvadasxva regionisTvis da srulad aramona-<br />

Tesave eTnikuri jgufebisTvis TiTqmis identuri<br />

formiT aris damaxasiaTebeli. aqve aRvniSnavT,<br />

rom saqarTveloSi fiqsirebul qvevrsamarxebSi<br />

garkveuli rituali unda Sesrulebuliyo da<br />

Cveni azriT, mas mWidro kavSiri aqvs qarTul eTnografiul<br />

yofaSi bolo dromde SemorCenil<br />

`oxvameris~ da `zedaSes~ kulturasTan.<br />

micvalebulis mjdomare mdgomareobaSi xorblis<br />

Sesanax did WurWelSi moTavsebas (siria-pa-<br />

107


lestina), zogierTi avtori (diunani), micvalebulis<br />

momavali aRorZinebis Sesaxeb arsebul rwmenas<br />

ukavSirebs [22, 52-53]. sxva avtorTa mosazrebiT,<br />

urnebSi dakrZaluli micvalebulis ferfli<br />

(Sua italiis, Crdilo germaniis, skandinaviis)<br />

garegnulad mogvagonebs saxls da im momentis<br />

gaTvaliswinebiT, rom Tavdapirvelad micvalebuli<br />

ikrZaleboda saxlSi kerasTan da mas Semdeg,<br />

rac es wesi miviwyebul iqna, micvalebulis sikvdilis<br />

Semdgom mis sacxovrebel saxlTan mWidro<br />

kavSiris rwmenidan gamomdinare, mas krZalavdnen<br />

misi saxlis msgavs WurWelSi anu Tavis saxlSi<br />

[29, 37-38]; imave azrs aviTarebs l. Sternbergic<br />

[36, 338-339].<br />

saqarTveloSi qvevris samarx WurWlad gamoyenebasTan<br />

dakavSirebiT aRniSnulia, rom mis samarxav<br />

saSualebad gamoyenebamde is sameurneo<br />

daniSnulebiT gamoiyeneboda [3, 116]. z. kvicianis<br />

azriT, qvevrSi dakrZalvis idea dakavSirebulia<br />

sicocxlis mudmivobasTan, xolo bavSvebis amforebSi<br />

dakrZalvis wesi gamoxatavs dabadebisa da<br />

sikvdilis erTianobis rwmenas, romlis fesvebic<br />

ufro Rrma warsulSi unda veZeboT da avtori<br />

mas berZnul tradiciad miiCnevs [11, 141, 143-144].<br />

g. lorTqifaniZis azriT, micvalebulis qvevrebSi<br />

(pifosebSi) dakrZalva dakavSirebuli iyo<br />

kolxebSi gabatonebul religiur rwmena-warmodgenebTan.<br />

misive TqmiT, micvalebulis saxeldaxelod<br />

miwisgan izolacia migvaniSnebs garkveul<br />

tabuze, romelic krZalavs uSualod miwasTan<br />

Sexebas, romelsac kolxeTSi Tayvans scemdnen,<br />

rogorc erT-erT uzenaes RvTaebas. avtorisave<br />

aRniSvniT, msgavsi akrZalva kargad aris cnobili<br />

religiis istoriaSi da dakavSirebulia<br />

108


RvTaebriobis ideasTan [30, 85-86]; amave dros, gamoTqmuli<br />

mosazrebiT, dasakrZalavi qvevrebis<br />

cxoveluri ornamenti _ ulayebi da irmebi _<br />

mzis kultTan, mgeli _ ZaRli, mweri _ uzenaesi<br />

RvTaebis msaxuris rolSia da rwmena warmodgenaTa<br />

es wre SesaZloa kavSirSia eTnografiulad<br />

samegreloSi cnobil mesefobasTan. amave dros,<br />

aRniSnulia, rom aseTi gamosaxulebebiT Semkuli<br />

qvevrebi sagangebod mzaddeboda da zedaSed aR-<br />

Tqmuli Rvinis Sesanaxad Tu gamoiyeneboda, xolo<br />

TviT samarxad gamoyenebuli qvevri nayofierebis<br />

mudmivi ganaxlebis ideasTan iyo dakavSirebuli<br />

da saSvilosnos, saSos imitacias warmoadgenda<br />

[6, 99-105].<br />

micvalebulis Zvlebis Tu ferflis WurWel-<br />

Si CalagebiT (qvevrsamarxebi da sxva) dakrZalvis<br />

wesSi erT-erT umTavres rols TamaSobs cecxli,<br />

rac gvamis kremaciaSi aris gamoxatuli.<br />

kremaciis wesi, rogorc Cven amaze adrec gavamaxvileT<br />

yuradReba, msoflios mraval xalxSi arsebobs<br />

da mas zogierTi mecnieri, saqarTvelos<br />

arqeologiuri masalis analizis Sedegad, garedan<br />

SeTvisebulad, nawili ki adgilobriv wesad<br />

miiCnevs; Cveni azriT, kremaciis wesis berZnulromauli<br />

Tu sxva kulturebidan SeTvisebis mtkiceba<br />

ar aris marTebuli, aramed misi sawyisebi<br />

unda veZeboT zogadad pirvelyofil sazogadoebaSi<br />

arsebul rwmena-warmodgenebSi da is universaluria.<br />

is mWidro kavSirSia micvalebulis da<br />

winapris kulTtan, rac arqaul epoqaSi kerasTan<br />

micvalebulis dakrZalvaSi naTlad Cans [18, 294-<br />

195, iqve miTiTebulia literatura am sakiTxze].<br />

gamomdinare aqedan sainteresoa avtorTa mier<br />

(levina-dorSi, kunovi, Sternbergi) zemoT moyva-<br />

109


nili mosazreba micvalebulis urnebSi dakrZalvasTan<br />

dakavSirebiT, rac cecxlis da keris<br />

kultTan da sacxovrisTan aris kavSirSi, Tumca<br />

vfiqrobT, am wess sxva datvirTvac gaaCnia. vfiqrobT,<br />

arsebiTi mniSvneloba eniWeba Tixis magiur-ritualur<br />

daniSnulebasac. SuamdinareTis<br />

xalxebis warmodgeniT, adamiani Tixisgan iyo<br />

Seqmnili da ara marto Seqmnili, aramed Tixad<br />

iqceoda sikvdilis Semdeg. rogorc varaudoben,<br />

Tixis namtvrevebi warmoadgendnen embrionis niSnebs.<br />

Tixa iyo qaluri bunebis; Tixa miwis nawils<br />

warmoadgenda, xolo miwa qalTan iyo gaigivebuli<br />

[23, 122-123, 126]. WurWelSi dakrZalvis<br />

wesis ritualuri arsis amosacnobad mniSvnelovnad<br />

migvaCnia adresamiwaTmoqmedo kulturebSi<br />

dadasturebuli is faqti, rom sawyis etapze Tixis<br />

patara zomis WurWlebSi ikrZalebian bavSvebi,<br />

Semdgom epoqebSi mozrdilebi, xolo ufro<br />

gviandel kulturebSi yvela asakis adamianebi.<br />

gamoTqmuli mosazrebiT, bavSvis dakrZalvis wesi<br />

urnebSi, qalis rolis da simbolikis naTeli gamovlinebaa<br />

pirvelyofil da Semdgomi drois<br />

kulturebSi, da patara zomis WurWlebi uSualod<br />

gadmogvcemen qalis tanis formas; is ganasaxierebs<br />

rogorc mTlianad sxeuls an mis nawils,<br />

zogjer ki mucels [22, 107], xolo rac Seexeba<br />

dawvis Cveulebas is SesaZloa swored warmoiqmna<br />

im ideidan, rom suli kvamlTan erTad midis<br />

cisken [25, 210].<br />

sakiTxTan mimarTebaSi yvelaze ufro sayuradRebod<br />

migvaCnia erT-erTi etruskuli gamosaxuleba<br />

kiusidan, kerZod, minervas CafxutSi egeidasTan<br />

erTad orive xeliT uWiravs axalSobili<br />

pifoss zemoT, saidanac is gamovida. axalSobili<br />

110


gamosaxulia Cafxutis da Subis gareSe. mis kiserze<br />

sami sigelia. is atarebs marishusrnana-s saxels.<br />

minervas gverdiT dgas turani, mis ukan<br />

turmsi, romelsac daCoqilis formiT axalSobili<br />

uWiravs erTi sigeliT xelSi, misi saxelia<br />

marishalna. minervidan marjvniv aris titveli<br />

axalSobili SubiT. es aris sikvdilis RmerTi.<br />

maris _ axalSobili etruskul ZeglebSi Seesabameba<br />

romaul marss [34, 202]. marsi klasikuri<br />

epoqis romSi iyo omis RvTaeba, romelsac aseve<br />

aigivebdnen berZnul omis RvTaeba aresTan [32,<br />

28], Tumca marsi Tavisi sawyisiT agraruli RvTaeba<br />

unda yofiliyo, romelic Semodgomis mcenareulobis<br />

genias warmoadgenda [31, 98]. rogorc<br />

Cans, marsi adre zogadad dakavSirebuli iyo miwaTmoqmedebasTan<br />

(aresis kultTan Serwymis Semdgom<br />

miiRo meomruli funqcia) da Zveli romauli<br />

axali wlis pirveli Tve (marti), rodesac ewyoboda<br />

marsis mTavari dResaswauli, miZRvnili<br />

iyo am RmerTis mimarT da mis sapativcemulod<br />

Semdgom erT-erT planetas (marsi) Seerqva saxeli,<br />

romlis feri TiTqos sisxlis fers gvagonebs<br />

[32, 28-29], aseve aRsaniSnavia, rom marsis<br />

oreulad iTvleboda kvirini [31, 98], romlis saxelzec<br />

ewyoboda kvirinalebi anu kvirinis mimarT<br />

msxverplSewirvis rituali [32, 113-114].<br />

zemoT moyvanili masalidan gamomdinare, anu<br />

konkretulad pirvel rigSi etruskul gamosaxulebaze<br />

pirfosidan gamosuli bavSvis saxiT Cven<br />

saqme gvaqvs nayofierebis RvTaebasTan anu sicocxlis<br />

aRdgena-ganaxlebis ideasTan, romlis<br />

dResaswauli emTxveva axali wlis pirvel Tves<br />

Zvel romaelebSi (marti), xolo WurWeli aq ganasaxierebs<br />

qalis sxeuls, saSos. vfiqrobT, swo-<br />

111


ed es idea unda edos safuZvlad dakrZalvis im<br />

rituals, rac bavSvis damwvari ferflis da<br />

Zvlebis urnebSi moTavsebaSi gamoixata. ar aris<br />

gamoricxuli, rom es bavSvebi specialurad<br />

msxverplad SeewiraT nayofierebis RvTaebisadmi<br />

[35, 62] Semdgom didi zomis WurWelSi moaTavses<br />

mozrdili adamianis sxeulis narCenebi, romelic<br />

aseve sulis ukvdavebis da misi kvlav ganaxlebis<br />

ideasTan iyo kavSirSi. vfiqrobT, `zedaSe~ anu<br />

`oxvameri~ genetikurad swored zemoT warmodgenili<br />

ideidan Cans ganviTarebuli; kerZod, qvevrSi<br />

dakrZalvis wesis gaqrobis Semdgom masSi<br />

isxmeba wminda Rvino, romelic cvlis micvalebuls<br />

da masTan Sesrulebuli locviT kavSirs<br />

amyarebs zeda samyarosTan; nayofierebis RvTaebas<br />

SesTxovs ojaxis da gvaris keTildReobas.<br />

Tavisi sawyisiT ki is agrarul kulTtan da sicocxlis<br />

aRdgena-ganaxlebis ideasTan aris kav-<br />

SirSi. sicocxlis aRdgena-ganaxlebis ideasTan<br />

WurWelSi dakrZalvis wesis kavSirze, vfiqrobT,<br />

naTlad metyvelebs isic, rom etruskuli maris<br />

axalSobili Seesabameba romaul marss, romelic<br />

Tavisi sawyisi agraruli RvTaeba iyo da misi saxeli<br />

da dResaswauli ukavSirdeba, rogorc zemoTac<br />

aRvniSneT, Zveli romauli kalendriT axali<br />

wlis pirvel Tves marts, rac isev da isev,<br />

`sicocxlis ganaxlebas~, `aRdgenas~, raRac `axlis<br />

dawyebas~ gvamcnobs. aqve SeiZleba davsvaT<br />

sakiTxi maris-marsisa da qarTuli mar-is identurobis<br />

Sesaxeb, romeli ukanasknelic didi qvevris<br />

saxelwodeba iyo [8, 5]. aseve funqciuri<br />

TvalsazrisiT, masTan axlos dgas egvipturi<br />

osirisi _ marcvleulis egvipturi RmerTi, romelic<br />

miTSi puris personifikaciaa, is yovelwli-<br />

112


urad kvdeba da isev aRdgeba (Sdr. berZnuli aresi<br />

da kolxeTSi aresis veli _ d. W.) [37, 354]. aseve<br />

`mari~-dan Cans nawarmoebi qarTulad Rvinis<br />

saxlis aRmniSvneli nagebobis termini _ marani,<br />

sadac `mare~-bi iyo Cafluli. masSi aseve Cans samaris<br />

anu `saflavis~ mniSvnelobac da albaT misaRebia<br />

is mosazreba, rom `samare~ da misgan nawarmoebi<br />

krebiTi saxeli `samarovani~ iseTi adgilis<br />

aRmniSvneli iyo Tavdapirvelad, sadac micvalebuls<br />

marSi Casvenebuls marxavdnen [3, 156].<br />

sakiTxTan mimarTebaSi sayuradRebod migvaCnia<br />

megrulSi qvevris aRmniSvneli sityva `lagvani~,<br />

romelic gv=qv kompleqsebis identurobis<br />

TvalsazrisiT qarTuli `qvevris~ Sesatyvisia da<br />

Zireulad identuri sityvebia; aranakleb mniSvnelovania<br />

is, rom svanurSi miwis aRmniSvnelad<br />

gvaqvs gim sityva (Sdr. megruli dixa da qarT.<br />

Tixa) da megrulSi Tixis didi mrgvali WurWlis<br />

aRmniSvneli saxelwodeba _ `gvimi~ (gamoiyeneba<br />

Wis zemoT dasadgmelad), romelic, vfiqrobT<br />

`simrgvalis~ gamomxatveli sityvaa da Tu Cven<br />

`la-gvansa~ da `qvevrs~ fuZiseulad erTi da imave<br />

warmomavlobis (gv=qv) sityvebad miviCnevT,<br />

maTTan mimarTebaSi sainteresoa megruli kvercxis<br />

aRmniSvneli sityva `marqvali~, romelSic<br />

aseve pirdapir Cans `simrgvalis~ sinonimi; kidev<br />

ufro mniSvnelovania, rom Cveni azriT, is Sedgeba<br />

ori sityvisgan mari-sa da qval-is anu gvalisagan<br />

(qvevri=la-gvani), rac isev nayofierebis<br />

kults da sicocxlis ganaxlebis ideas gadmogvcems<br />

da mari swored rom is WurWelia, romelic<br />

am ideas, anu qalis formas, saSos da a.S.<br />

ganasaxierebs. amave dros, saerTod kvercxi etruskul,<br />

egviptur, uris, maris, Razas da kretis<br />

113


minosur kulturebSi mravlad aris aRmoCenili,<br />

romelic mWidro kavSirSia zogadad micvalebulis<br />

kultTan da konkretulad sicocxlis aRor-<br />

Zinebis ideasTan [34, 222].<br />

sakiTxTan mimarTebaSi, rogorc terminologiuri<br />

Tanxvedris, ise ritualuri TvalsazrisiT<br />

sainteresoa svanuri saaxalwlo rituali, romelic<br />

sruldeboda beRlis funqciis mqone marcvleulisa<br />

da fqvilisaTvis gem//gæem-is win. aseve<br />

svaneTSi cxveboda sagangebo ritualuri kveri<br />

gem, kidobnebis gamosaxulebiT _ Ãulis ritualis<br />

dros warmoTqmul sityvier formulaSi moixsenieboda<br />

sqesobrivi ganayofierebisa da gamravlebis<br />

RvTaebis ganmasaxierebeli bombRa, rac<br />

miznad isaxavda bomRas cxovelmyofeluri Zalis<br />

beRlisTvis gadacemas da saerTod pureulis gamravlebas<br />

[14, 179]. aseve mniSvnelovania, rom samegreloSi<br />

maranSi Sesrulebul miqamgarios salocavSi,<br />

romlis saxelzec iq calke qvevria<br />

Cafluli, ojaxis ufrosis mier warmoTqmul<br />

locvaSi aSkarad Cans nayofierebis RvTaebisadmi<br />

locva da sicocxlis ganaxlebis idea, romelsac<br />

SesTxovs qvevrs ojaxis ufrosi [9, 169], aseve<br />

aRsaniSnavia is garemoebac, rom gavrcelebuli<br />

wesis Tanaxmad, sazedaSe sakvebi (aseve oxvamurisTvis<br />

gankuTvnili Rvino da sxva _ d.W.) aucileblad<br />

glexis mier moweuli pirveli produqti<br />

unda yofiliyo. es exeboda rogorc Rvinos (mas<br />

sagangebod calke qvevrSi ayenebdnen) aseve purs<br />

(xorbals), erbos (`naTavars~ anu `Tveuls~),<br />

Tafls da a. S. [4, 60].<br />

maSasadame, vfiqrobT, rom Tixis WurWeli,<br />

rogorc miwis anu qaluri bunebis da formis,<br />

romelSic Tavdapirvelad ikrZalebian bavSvebi,<br />

114


ganasaxierebs sicocxlis sawyiss, sicocxlis ganaxlebis,<br />

uwyvetlobis anu aRdgena-ganaxlebis<br />

ideas, romelic gadmonaSTuri formiT qvevrsamarxebSi<br />

aisaxa. is mWidro kavSirSia micvalebulis<br />

da winapris kultTan, romelic mfarvelobs<br />

rogorc ojaxis nayofierebas, gamravlebas, ke-<br />

TildReobas, da Seuwyvetlobis ideas, rac Tavis<br />

mxriv axali wlis ritualebTan unda yofiliyo<br />

kavSirSi. is Tavisi sawyisiT agraruli saqmianobis<br />

mfarvelia (osirisi-marisi-marsi=mari), romelsac<br />

ganasaxierebs qalis formis Tixis WurWeli.<br />

SemdgomSi masSi isxmeba qarTvelTaTvis wmindaTawminda<br />

siTxe anu Rvino, romelic oxvameris,<br />

zedaSes da sxvaTa saxiT bolo dromde SemorCa<br />

qarTul eTnografiul yofas. RvTaebis ganawyenebis<br />

SemTxvevaSi ki adamiani garkveul prevenciul<br />

zomebsac mimarTavda, rac qvevris damtvrevis ritualSic<br />

gamoCnda [17, 68-84].<br />

literatura<br />

1. a. afaqiZe, mcxeTa, qarTlis samefos Zveli dedaqalaqi,<br />

Tb.,1959.<br />

2. a. afaqiZe, mcxeTa IV, Tb., 1982.<br />

3. a. boxoCaZe, mevenaxeoba-meRvineoba saqarTveloSi,<br />

arqeologiuri masalebis mixedviT, Tb.,<br />

1963.<br />

4. g. gociriZe, zedaSes kultura saqarTveloSi,<br />

qarTveluri memkvidreoba, X, Tb., 2006.<br />

115


5. i. grZeliSvili, Tixis WurWelSi dakrZalvis<br />

da kremaciis naSTebi afxazeTSi, saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis moambe, t. VIII, #2, Tb.,<br />

1<strong>947</strong>.<br />

6. n. vaSakiZe, g. lorTqifaniZe, kolxuri qvevri,<br />

samxreT-dasavleT saqarTvelos Zeglebi, t. V,<br />

Tb., 1975.<br />

7. v. Tolordava, dakrZalvis wesebi elinisturi<br />

xanis saqarTveloSi, Tb., 1980.<br />

8. n. Tofuria, qarTveli xalxis sameurneo yofis<br />

istoriidan, Tb., 1984.<br />

9. n. Tofuria, Rvinis zedaSeebi, masalebi saqar-<br />

Tvelos eTnografiisaTvis, t. XII-XIII, Tb., 1963.<br />

10. c. kakabaZe, SroSuli keramika, Tb., 1982.<br />

11. z. kviciani, dasavleT saqarTvelos da romis<br />

imperiis kulturul urTierTobaTa istoriisaTvis,<br />

Tb., 1997.<br />

12. T. miqelaZe, Ziebani kolxeTsa da samxreT-aRmosavleT<br />

SavizRvispireTis uZvelesi mosaxleobis<br />

istoriidan, Tb., 1974.<br />

13. a. noneSvili, qvevrsamarxebi amierkavkasiaSi,<br />

Tb., 1983.<br />

14. j. ruxaZe, xalxuri agrikultura dasavleT<br />

saqarTveloSi, Tb., 1976.<br />

15. saqarTvelos arqeologia, Tb., 1959.<br />

16. o. jafariZe, qarTveli tomebis istoriisaTvis<br />

liTonis warmoebis adreul safexurze, Tb.,<br />

1976.<br />

17. d. WiTanava, saojaxo `oxvameri~ (salocavi)<br />

qvevris damtvrevis ritualis interpretaciisaTvis,<br />

kr. istoriul-eTnologiuri Ziebani, t.<br />

X, Tb., 2008.<br />

18. d. WiTanava, socialuri organizaciis ganmsaz-<br />

Rvreli kidev erTi faqtoris Sesaxeb arqaul<br />

116


sazogadoebaSi (keris winapris da micvalebulis<br />

kultTan kavSirSi), kr. Teimuraz mibCuani<br />

70, Tb., 2008-2010.<br />

19. В. И. Авдиев, История древнего востока, М., 1948.<br />

20. Е. П. Алексеева, Древняя и средневековая история<br />

Карачаево-Черкесии, М., 1971.<br />

21. Античная мифология, М., 2005.<br />

22. Е. В. Антонова, Обряды и верования первобытных земледельцев<br />

востока, М., 1990.<br />

23. Е. В. Антонова, Очерки культуры древних земледельцев<br />

Передней и Средней Азий М., 1984.<br />

24. А. Апакидзе, Города древней Грузии, Тб., 1968.<br />

25. В. Вундт, Миф и религия, СПБ. 1910.<br />

26. М. Г. Гаджиев, О погребальном обряде племен горного<br />

Дагестана, Учение записки дагестанского филиала АН.<br />

СССР, ин-та О истории языка и литературы, Т. ХIII,<br />

Мах. 1964.<br />

27. И. Ивашенко, Кувшинные погребения Азербайджана и<br />

Грузии, Известия АН. Азербайджанская СССР, №1,<br />

Баку, 1<strong>947</strong>.<br />

28. Б. А. Куфтин, Материалы к археологии Колхиды, т. II,<br />

ТБ., 1950.<br />

29. Левина-дорши, Г. Кунов, Огонь жилище, Киев, 1923.<br />

30. Г. Лорткипанидзе, Колхида в VI-II вв. до н. э. Тб., 1978.<br />

31. Н. А. Машкин, История древнего Рима, М., 1948.<br />

32. Мифологический словарь, Л., 1961.<br />

33. А. Л. Монгайт, Археология в СССР, М., 1955.<br />

34. А. И.Немировский, Этруски, От мифа к истории, М.,<br />

1983.<br />

35. Э. Тэйлор, Первобытная культура, М., 1939.<br />

36. Л. Я. Штернберг, Первобытная религия в свете этнографии,<br />

Л., 1936.<br />

37. Дж. Фрезер, Золотая ветвь, М., 1984.<br />

117


38. Г. Чайлд, Древнейший Восток в свете новых раскопок,<br />

М., 1956.<br />

118<br />

David Chitanava<br />

Pitcher Burials, Cult of Zedashe and the Idea of<br />

Resurrection and Revival of the life<br />

The article discusses the interrelation problems of burring in the<br />

vessel (urn, pitcher burials etc.) of the cremated corpse‟ ashes or bones<br />

and the religious beliefs and rituals connected with zedashe-okhvameri<br />

and the ideological background of its origin.<br />

In the early agricultural cultures of the ancient East keeping of a<br />

child‟s cremated bones and burying themsymbolically is connected<br />

with a nature ofwoman and is connected with resurrection and revival<br />

of the life. The mere example of it is one of the Etruscan imagesof a<br />

newly born child (marishushusrnana) coming from a vassal and this<br />

idea personifies the creation of new life, revival. Maris, the newly born<br />

is connected with the cults of Roman Mars (Greek Ares) which in itself<br />

springs from agriculture and its cults.At the same time the festival of<br />

Maris-Mars was feasted in behalf of the beginning of the old Roman<br />

New Year (March)or “the revived new life”. Festival of Maris-Marsmight<br />

be identical to Georgian mar, the pitcher where cremated bones of a<br />

dead body were put. It also is tightly connected with marani not only<br />

because it is a building for keeping vine, but as the main place for<br />

praying and veneration that can determine the wellbeing and fertility.<br />

The Megrelian term lagvani (pitcher) etymologically should denote<br />

simrgvali (meaning round). Name of the special ritual bread baked for<br />

the goddess of fertility and fertilization in Svaneti called gem/guem


seems to be derived from gim (Sv. earth). From the very beginning<br />

children were buried in mars (lately adults as well) thatis connected<br />

with the idea of revival. Lately it became a place for keeping holy vine.<br />

The rituals that are performed at the pitcher with the holy vine have the<br />

same functions and determine the wellbeing and fertility of the family.<br />

119<br />

irma kvaSilava<br />

osTa tradiciuli yofisa da kulturis<br />

zogierTi Taviseburebebi<br />

eTnosis mentaliteti, ganviTarebis done, sayofacxovrebo<br />

kultura met-naklebi simwvaviT<br />

idga yovel epoqaSi, yvela eris winaSe, rogorc<br />

sazogadoebrivi cxovrebis Tanamdevi maradaqtualuri<br />

problema, magram CvenTvis, eTnokonfliqtebis<br />

zonaSi moxvedrili qveynisaTvis, am mimarTulebiT<br />

muSaobis gaZliereba istoriulma aucileblobam<br />

ganapiroba.<br />

cnobilia, rom osebi miekuTvnebian indoevropuli<br />

xalxebis iranul jgufs, romlebmac<br />

mkveTri kulturul-yofiTi transformacia kavkasiaSi<br />

mosvlis da damxvdurebTan asimilaciis safuZvelze<br />

ganicades. 1989 wlis monacemebiT, maTi<br />

saerTo raodenoba 589 aTass Seadgenda, romelTa<br />

didi umravlesoba CrdiloeT oseTSi cxovrobda.<br />

gafantulni arian agreTve ruseTis federaciasa<br />

da sxva postsabWour qveynebSi. zogierTi cnobiT,<br />

oqtombris revoluciamde, amerikis SeerTebul<br />

StatebSi, CrdiloeT oseTidan migrirebuli<br />

15 aTasze meti osi iTvleboda [14, 18]. imave 1989<br />

wlis statistikuri monacemebiT, saqarTveloSi


osebis raodenoba 164,005 aTas adamians Seadgenda,<br />

romlebic ZiriTadad koncentrirebulni iyvnen<br />

e.w. samxreT oseTSi, agreTve kaxeTis, mcxe-<br />

Ta-mTianeTis da raWis soflebSi. isini sakmao<br />

raodenobiT gvxvdebian saqarTvelos sxvadasxva<br />

did qalaqebsa da raionul centrebSi. sisxliani<br />

dapirispirebis Semdeg, saqarTveloSi osTa raodenoba<br />

mniSvnelovnad Semcirda.<br />

rogorc statistikuri aRwerilobidan irkveva,<br />

osebi Tanabrad galaRebulni moCanan, rogorc<br />

TavianT, ise ucxo qveynebSi. mkvlevarTa Canawerebis<br />

mixedviT, TiTqos, `saxlSi da TavianTi<br />

mwvervalebis qveS osebi yvelaze uSiSari xalxia,<br />

magram, rogorc ki Tavis samSoblos gareT<br />

moxvdebian, guladobas ver amJRavneben~ [13, 208].<br />

amave sakiTxze saxelovani mematiane SeniSnavda,<br />

rom osebi arian `qveyanaTa TvisTa laRni da<br />

amayni, sxvaTa qveyanaTa Sina mdabalni~ [3, 637].<br />

cxadia, osebs mTidan barisken ekonomikuri iZuleba<br />

mierekeboda, magram xasiaTis bunebrivma<br />

Tvisebebma, kerZod gambedaobam, moxerxebulobam,<br />

TviTnebobam, mzakvrobam, am saqmeSi Tavisi roli<br />

Seasrula. maT momZlavrebas xeli Seuwyo saxelmwifos<br />

gamiznulma politikam, batonymobis gauqmebam<br />

nawilobriv TavadaznaurTa daudevrobam,<br />

xiznobis dakanonebam da a.S. `osebi nel-nela daiZvrnen<br />

mTebidan da xeobebidan da Camoesaxlnen<br />

qarTlis ganapira soflebTan. mTeli kalTebi<br />

didis mTebisa CrdiloeTis mxriv imaT daiWires...<br />

osebi gamovidnen samaCablosa da saerisTavo mTebidan<br />

daesaxlnen falavandianT, xerxeuliZianT<br />

da sxva TavadaznaurTa mamulebSi, wresaviT Semoertynen<br />

gorsa da duSeTis mazris CrdiloeT<br />

nawilsa [9,' 25]. osebi iyvnen Tu ara `sxvaTa qve-<br />

120


yanaTa Sina mdabalni~ Zneli saTqmelia, vinaidan<br />

ZvelqarTulSi misi ormagi gageba arsebobs. mdabali<br />

- Tavmdabali da sulmdabali. aqedan Tu<br />

romels gulisxmobda vaxuSti batoniSvili, friad<br />

rTuli saqmea, magram kvleis Sedegebi iribad<br />

gagvimxels saTqmels.<br />

erT-erTi yobaneli osi glexis sagadasaxlebo<br />

moZraoba, SesaZleblobas iZleva osTa migraciul<br />

procesze ganvazogadoT. igi bavSvobidan<br />

mTis wiaRSi cxovrobda. itanjeboda SimSiliT<br />

da siciviT. Semdeg barSi gadmosaxlda Tavis<br />

ojaxianad da mojamagired daiwyo muSaoba col-<br />

Tan erTad. ase daexeteboda erTi patronidan meoremde.<br />

sxisTvis iwyvetavda welsa da Rvrida<br />

ofls. sxvisTvis xnavda da Toxnida, Tesavda siminds,<br />

Tibavda, ezideboda qvas. sami weli iyo mojamagired<br />

da fulis nacvlad gasamrjelod, sazogadoebisagan<br />

nebarTva aiRo, rom soflis napiras<br />

dasaxlebuliyo. mxolod ramdenime xnis Semdeg<br />

SeZlo facxiT Seecvala gomuri. iseTive Raribi<br />

glexebis daxmarebiT, rogoric TviTon iyo<br />

moxna miwis patara nakveTi, Semdeg ki cxenic gai-<br />

Cina [11, 67]. upriania ukanasknel frazaze SevCerdeT.<br />

Raribi ojaxis gamosakvebad gana mizanSewonili<br />

ar iqneboda glexs Txa, cxari an Zroxa SeeZina,<br />

vidre cxeni. safiqrebelia, rom igi winaswar<br />

emzadeboda cru vaJkacobisaTvis anu jigitobisaTvis.<br />

icis, rom aTasjer rom ecados, ke-<br />

Tilsindisieri SromiT verafers ver SeiZens.<br />

saxnavi miwis mwvave nakleboba gasaqans ar miscems.<br />

miwas ki - sisxlis fasi edo, metic, `arcTu<br />

iSviaTad, Zma Zmas klavda, rom mis samkvidrebels<br />

dapatroneboda~ [10, 102]. raki amgvarad verafers<br />

ver axerxebda, ukanonobis gzas adgeba. amisaTvis<br />

121


upirvelesad cxens moiZiebs da saTanado iaraRaRWurvilobas<br />

imaragebs. niSandoblivia, rom Zvelad<br />

iaraRi, gansakuTrebiT mama-papis naqoni,<br />

fasdaudebel ganZs warmoadgenda, romlis gayidva<br />

did sircxvilad iTvleboda. `Sens umcros<br />

Zmas ratom ar esmis, rom mamiseuli iaraRis gayidva<br />

sulac ar aris sasircxvilo saqme. ratom<br />

ar hyidis gayidos da im fuliT Zroxa mainc<br />

iyidos rad unda kedelze rom Camoukidebia<br />

Jangs unda SeaWamos Tqveni patara debi ki mSivrebi<br />

arian~ [11, 9]. Zvelad urvadis gadaxdisas<br />

erT ubralo Tofs 10-15 Zroxad, xolo xmals an<br />

saarye qvabebs 7-10 Zroxad aZlevdnen. SemTxveviTi<br />

ar aris, rom osTa `simdidris ganmsazRvrelad<br />

pirutyvi, spilenZis qvebebi da iaraRi~ saxeldeba~<br />

[2, 237]. mudmiv SfoTsa da ganxeTqilebaSi<br />

mcxovrebi osebi, SeiaraRebas yovelTvis saTanadod<br />

afasebdnen. kavkasiis baris zolSi gabatonebulma<br />

yabardoelebma osebi aiZules mTebs Sefarebodnen,<br />

sadac xeobebis mixedviT sasoflo-teritoriuli<br />

erTeulebi Camoayalibes. Tagauris,<br />

qurTaTis, alagirisa da digoris mkvidrni mtrulad<br />

ganwyobil Temebad iyvnen daSlili. giuldenStedtis<br />

cnobiT, `araTu erTmaneTTan kavSir-<br />

Si arian, aramed cxovrobdnen cal-calke. aSkara<br />

mtrobiT arTulebdnen Tavis isedac mkacr cxovrebas<br />

da vnebas ayenebdnen sakuTar Tavs~ [5, 59].<br />

rogorc Cans, osebis xasiaTis gaavznianeba gonebrivma<br />

umecrebam da ukiduresma siduxWirem ganapiroba.<br />

mkari bunebriv-geografiuli pirobebi,<br />

patriarqaluri wyoba, CamorCenili sameurneo<br />

sistema, sazogadoebrivi urTierTobebis deficiti<br />

mkveTrad aferxebda mosaxleobis zneobriv da<br />

materialur winsvlas. `araferia ise gadaWarbe-<br />

122


uli, rogorc maTi yvirili Cxubisas. isini er-<br />

TmaneTs emuqrebian TofebiTa da xanjlebiT da<br />

Cans, rom yovelTvis mzad arian erTmaneTis mosaklavad~<br />

[13, 209]. SeuZlebelia aseTi daundoblebi<br />

yofiliyvnen, magram xasiaTis sisuste, mouTmenloba,<br />

urCoba, sificxe, ufro zustad<br />

`mkvircxli ficxeloba~, mudmivi riski da daZabuloba,<br />

arastabiluri realoba erTmaneTis winaaRmdeg<br />

ganawyobdaT. vinaidan maT akldaT `mbrZanebeli<br />

xeli da gonivrulad mowyobili cxovreba~,<br />

samarTlianobis regulizaciis saxed piradi<br />

angariSsworeba gvevlineba. `erTmaneTTan imdenad<br />

pirnaTeli iyvnen, ramdenadac adaTobrivi samar-<br />

Tali amis saSualebas aZlevda~ [1, 67]. wminda mamaTa<br />

mixedviT, adaTi WeSmaritebis gareSe moZvelebuli<br />

cdomilebaa (wm. kvipriane karTageneli),<br />

WeSmaritebisgan Soris idgnen, osTa erTi nawilis<br />

mahmadianobis, umravlesobaTa warmarTobis<br />

da zogierTebis qristianobis gamo. mtkice da er-<br />

Tiani rjulismieri msaxurebis uqonlobas isini<br />

Rrma cdomilebamde mihyavda. sagvarovno, saxeobi,<br />

sasoflo Tu saojaxo salocavebis simravle,<br />

srulebiT ar niSnavs osTa myari sarwmunoebrivi<br />

msoflmxedvelobis Camoyalibebas. rwmena-warmodgenaTa<br />

saweso ritualebs ise misdevdnen, rogorc<br />

axsovdaT da rogorc sWirdebodaT. Tu rogor<br />

xelovnurad xdeboda nivTis an adgilis<br />

gaRvTiereba naTlad moCans Tergis xeobaSi<br />

mcxovrebi tuaevebis magaliTze, `romelTa winapars,<br />

daaxloebiT asi wlis win xvnis dros upovia<br />

patara brinjaos figura (simaRle 9 sm-ia, sigane<br />

- 5 sm.). figuris povna tuaevebs RvTis movlenad<br />

CauTvliaT, misTvis augiaT qvis patara ni-<br />

Si, Taro dautanebiaT da amuleti iq dausvenebi-<br />

123


aT. yovel axalweliwads mas qadebiT moilocavdnen,<br />

vinaidan ojaxis baraqis xatad iqna aRiarebuli<br />

da amave dros sagvarovno salocavis funqcia<br />

daekisra~ [17, 36]. rasakvirvelia, amoCemebuli<br />

nivTebisa da wminda adgilebis garda, osebi<br />

adidebdnen da eTayvanebodnen qristianuli sarwmunoebisaTvis<br />

wamebul wmindanebs, angelozebsa<br />

da mTavarangelozebze aRmatebul RmrTismSobel<br />

mariams, magram es mxolod qarTuli kulturis<br />

cxovelmyofeli gavlenis Sedegia. saqarTvelos<br />

calkeuli samefo-samTavroebad daSlisa da<br />

osebze yabardos gavlenis Sesustebis Semdeg,<br />

`qveynis SigniT ar arsebobda iseTi sazogadoebrivi<br />

Zalebi, romlebic sistematiuri RonisZiebebiT<br />

ama Tu im religias Rrmad daamkvidrebdnen<br />

xalxis SegnebaSi~ [6, 38].<br />

amis gamo, osebi TavianT mier Seqmnil RvTaebebSi<br />

eZebdnen Svelas. mag: `mdinaris axlos rom<br />

mindoria, iq dgas patara jixuri, romelsac aqaurebi<br />

`tbadcacilas~ eZaxian. es jixuri salocavia,<br />

RmerTma nu mogakloT misi madli da cxovelmyofeli<br />

Zala~ [11, 111]. mTidan velze gadmosaxlebis<br />

Semdeg, moxucebi wesisamebr moiZebnidnen<br />

adgils, sadac daisvenebdnen da Rreobebs anu<br />

raRac `zebunebrivTan~ dakavSirebul sasoflo<br />

zeims moawyobdnen. aseTi mitovebuli mTebis mosagonari<br />

adgilebi yvela sofelSi iyo da wmindad<br />

iTvleboda. amisaTvis goraks, an moedans<br />

airCevdnen, sadac mSvenier koroms, wminda xeTa<br />

funqcias daakisrebdnen da Taviseburad eTayvanebodnen.<br />

soflis moedanze, amorCeul adgilas, veeberTela<br />

xis ZirSi, romlis totebi qnidnen did<br />

karavs, mTis CveulebaTa mixedviT, imarTeboda<br />

uxucesTa Tavyriloba, sadac xis skamebis nac-<br />

124


vlad, qvis didi lodebi ewyo. aqve wydeboda rogorc<br />

sameurneo mniSvnelobis, ise socialuri<br />

usamarTlobis mravali saWirboroto sakiTxebi.<br />

niSandoblivia, rom osTa konservatiuli sazogadoeba<br />

iseT eTnokulturul maxasiaTeblebs<br />

inarCunebda, rogoricaa winaparTa pativiscema da<br />

micvalebulTa kultis msaxureba. mtyuan-mar-<br />

Tlis gasarCevad an vinmes Sesarcxvenad, damxrCvali<br />

katis an ZaRlis, an saxedris mama-papis<br />

saflavze Camokideba, udides sircxvilad iTvleboda.<br />

ras ar mimarTavdnen, oRond msgavs gansacdelSi<br />

ar CaegdoT Tavi. aseve miutevebel danaSaulad<br />

iTvleboda osisTvis yvedreba-SeZaxili<br />

`mas ar Rirseboda sagvareulo sasaflaoze dakrZalva.<br />

Zalze mniSvnelovania im xalxuri gadmocemebis<br />

xazgasma, romlis Tanaxmad, e.w. samxreT-<br />

Si gadmosaxlebuli osebi, TavianT gardacvlilebs<br />

usaTuod CrdiloeTSi gadaasvenebdnen da<br />

sagvareulo samarxs miabarebdnen~ [16, 64].<br />

mTel oseTSi yvelaze damamcireblad iTvleboda<br />

wamoZaxili `sidai mardta~, e.i. imqveynad<br />

Seni micvalebuli SimSilobso; maT swamdaT, rom<br />

micvalebuli qelexis da rigebis gareSe ar<br />

cxondeboda. Wirisufali, romelic gardacvlilisaTvis<br />

saTanado xarjs ar gaswevda, an rames<br />

daaklebda, `usulados~ saxels Seirqmevda rac<br />

friad damcirebul mdgomareobaSi ayenebda. xolo<br />

aseTi damamcirebeli saxelebi gauTavebel<br />

SfoTs da davas iwvevda ara amrto calkeul pirebsa<br />

da sagvareuloebs Soris, aramed xSirad<br />

sxvadasxva soflis mosaxleobac erTveboda, rac<br />

arc Tu ise iSviaTad sisxliani Setakebis mizezi<br />

xdeboda [8, 70]. amis asacileblad unda daeklaT<br />

xuTi-eqvsi xari, ormocamde cxvari, moeduRebinaT<br />

125


amdenime qvabi ludi, an gamoexadaT amdenive<br />

arayi, daepatiJebinaT mTeli naTesaoba, axlo-maxlo<br />

soflis mosaxleoba da ase unda ezrunaT<br />

weliwadSi ramdenjerme, rogorc dakrZalvis<br />

dReze, aseve ormocze, amaRlebaze, mariamobaze<br />

da gardacvlilis wlisTavze. mowveulma stumrebmac<br />

icodnen pativiscema, magram maTi motanil<br />

daxarjulis mesamedsac ver asworebda, vinaidan<br />

zogierTi maTgani sami-oTxi dRe rCeboda maspin-<br />

ZelTan. e.i. im dromde sanamde sasmeli da sakvebi<br />

ar gamoileoda. uzomo sma-Wama bunebrivia Cxubsa<br />

da ayalmayals iwvevda, rac zogjer kacis kvlasa<br />

da sxva ubedurebaSi gadadioda. mogvianebiT<br />

sazogadoebam izruna micvalebulis sulis sacxovnebeli<br />

aRapebi metad mowesrigebuli da<br />

RvTisTvis saTno gaexada. Tumca sazogadoebis<br />

nawili bolomde tradiciis erTguli rCeboda.<br />

`Zveli dro aRar aris ara! winaT aRapi iseTi<br />

berketiT ewyoboda, rom mTeli aulebi eswreboda.<br />

axla ki daklavs kaci erT xars, zed or-sam<br />

cxvars waaklavs da amas akmarebs xalxs~ [11, 16].<br />

sainteresoa, saidan unda eSovaT an sacolesTvis<br />

gadasaxdeli yalimi an amisTana aRapis gasastumrebeli<br />

xarji, rodesac umravlesobas memkvidreobiT<br />

mxolod cariel qoxs utovebdnen. mag: `kazi,<br />

mTeli ojaxiT erT patara qoxSi ixuTeba; mas<br />

arc saqaTme gaaCnia da arc boseli. Robec ki ara<br />

aqvs da misi qoxi Sua quCaSi dgas... es aris cxovreba<br />

sircxvilia da meti araferi, saxlebi ki<br />

ara, saqaTmeebi gvidgas; zamTarSi Tavi sicivisagan<br />

ver dagvicavs, zafxulSi ki wvimisagan. Tu<br />

gareT wvims - Sinac wvims. rac Cven zamTarSi Se-<br />

Sas vxarjavT! Camoitan zamTris ganmavlobaSi<br />

erT as urem SeSas, cecxli buxarSi mudam gvin-<br />

126


Tia, siTbo ki ar aris. xel-fexs nacarSi vyofT<br />

gasaTbobad, zurgi ki mainc gayinuli gvaqvs. tansacmeli<br />

ratom gvexeva da gvifuWdeba imitom<br />

rom mTeli zamTari cecxlSi vwvavT, tanze TveobiT<br />

ar vixdiT. qurqebs zamTar-zafxul vatarebT~<br />

[11, 9]. ukidures siduxWireSi mcxovrebni<br />

iZulebulni xdebodnen Zalmomreobaze gadasuliyvnen.<br />

maTi marbieli razmebi moulodnelad<br />

gamocvivdebodnen mTis xevebiT, iWrebodnen qar-<br />

Tul soflebSi, awiokebdnen da Zarcvavdnen damxvdurebs.<br />

itacebdnen yvelafers, rac ki xelSi<br />

moxvdebodaT. kavkasiaSi rusebis gabatonebis Semdeg,<br />

bolo moeRo maT jgufur laSqrobebs anu<br />

`lagamamodebulni aRmoCndnen~ [2, 235]. maSin raRa<br />

darCenodaT, calkeuli pirebi avazakoba-yaCaRobaze<br />

gadavidnen. bunebiT ki ar iyvnen qurdebi,<br />

ubadruki yofa aiZulebdaT ojaxebi nadavliT<br />

gamoekvebaT. Semdeg ukve am xelobaSi ise daostatdnen,<br />

aRarc Segoneba Wrida da aRarc sasjeli.<br />

osi avtori goris mazris osebze dananebiT<br />

SeniSnavda: osi ver aris iseTi mxne da mamaci,<br />

rogorc winaT iyo. mas daaviwyda uwindeli Tavisi<br />

dideba. exla marto is icis, rom Ram-RamobiT<br />

boselSi Zroxebis gamosayvanad Seiparos [12, 2].<br />

mSvidobiani osuri mosaxleoba xelisuflebas<br />

Txovda, bolo moeRo maTi TanamebrZolebis TavaSvebuli<br />

moqmedebisaTvis. amao lodiniT daRlilma<br />

sazogadoebam, kavkavis mazraSi, sof. ardonSi<br />

Tavad miiRo aRmkveTi RonisZieba da qurdoba-avazakobaSi<br />

mxilebulT Semdegi ganaCeni<br />

daudgina: maTi saqoneli sasoflo naxirSi aRar<br />

gaeriaT, maTi ojaxis wevrebi soflis yriloba-<br />

Si, samRvToze da aRarc micvalebulze aRar mie-<br />

RoT da arc maT mikareboda vinme gasaWirsa da<br />

127


lxinSi [4, 800]. Serisxvis aRniSnulma formam ra<br />

Sedegi gamoiRo CvenTvis ucnobia, magram osTa<br />

TareSiT raWis mazraSi kudaros xeobis mosaxleobac<br />

yofila Tavgabezrebuli. maTTvis wminda<br />

gabriel qiqoZes Semdegnairad miumarTavs. `ra wesi<br />

an ra cxovreba iqneba sofelSi, rom Sens mezobels<br />

Sen moparo da waarTva da Senma mezobelma<br />

Sen mogparos da waiRos viRas SeuZlia<br />

maSin cxovreba qveyanazed [15, 94].<br />

micvalebulTa sulisaTvis osTa gansakuTrebuli<br />

mzrunvelobis niSania, akldamuri kulturis<br />

warmoSoba, romelsac safuZvlad iseTi warmodgena<br />

udevs, TiTqos imqveynad micvalebulebi ise cxovrobdnen,<br />

rogorc aq da amitomac iqac sWirdebaT<br />

saxli da sakvebi. garda amisa, akldamebis warmoSobis<br />

Tanamdev mizezebad moiazreba miwis ukiduresi<br />

simcire, agreTve SimSilobis da epidemiebis dros<br />

mTis masivebSi miwis gaTxris teqnikuri siZneleebi.<br />

cxadia micvalebulis kulti da xalxis warmosaxva<br />

saiqios cxovrebaze, romeliv micvalebulis miwaSi<br />

damarxvas dauSveblad miiCnevda. amrigad, akldamebi<br />

(os. zafaZebi), maRal kldovan borcvebze, anu<br />

saxnav-saTesad gamousadegar nakveTebze gvxvdeba.<br />

esenia: miwisqveSa, naxevrad miwisqveSa da miwiszeda<br />

akldamebi. TiTeeul akldamas aqvs saZromi da naxvreti<br />

kedlebSi ventilaciisaTvis. orpiri, gamWoli<br />

qarisa da haeris simSralis gamo, cxedari mumificirdeboda<br />

da didxans inaxeboda. TiToeul akldamas<br />

hqonda erTi, ori an sami kamera, xis an qvis<br />

ramdenime iarusiani TaroebiT, romelzec gardacvlilis<br />

cxedari Tavsdeboda. maT mSeneblebad qvis<br />

ubadlo ostatebi - inguSebi iTvlebian, magram Crd.<br />

oseTis sof. daryavis Zvel sasaflaos `mkvdrebis<br />

qalaqi~ - samocdaaTamde sxvadasxva tipis da for-<br />

128


mis akldamas, osebis materialur kulturaSi sapatio<br />

adgili uWiravs. e.w. samxreT oseTSi, akldamuri<br />

kultura ar gavrcelebula. mxolod zemo roka-<br />

Si, rokis uReltexilTan eqvsi Cveulebrivi orsar-<br />

Tuliani akldama gvxvdeba. TiTeuli maTgani klde-<br />

Si gamokveTil mozrdil oTaxs warmoadgens, sadac<br />

micvalebulis cxedars aTavsebdnen. saqarTveloSi<br />

migraciis Semdeg, qarTul kulturaze orientirebul<br />

osebs, dakrZalvis araqristianuli wesi aRar<br />

dasWirvebiaT. amave dros, maT ar gasWirvebiaT liaxvis<br />

auzis teritoriis istoriuli mniSvnelobis<br />

sacxovrebel saxlebze, cixe-koSkebze, eklesia-monastrebze,<br />

sxvadasxva daniSnulebis Senoba-nagebobebze,<br />

arqeologiur nivTebze, romelic mxolod<br />

qarTvelebis xeliT da SromiT aris Seqmnili, urcxvad<br />

gamoacxadon samarTal memkvidreobis pretenzia.<br />

amrigad, zemoaRniSnuli mematianis Sefaseba,<br />

`sxvaTa qveyanaTa Sida mdabalni~, dRevandeli gadasaxedidan<br />

uaryofiTad JRers, magram `yoveli kulturis<br />

fesvi adamianSia da yvelgan, sadac ki mas<br />

uxdeba cxovreba, rasac qmnis kacobriobis saxeliT<br />

qmnis. is yvelgan Tesavs sakacobrio Tesls, romelic<br />

nayofs iRebs konkretul sazogadoebriv yofa-<br />

Si, sakacobrio kulturis yovel kerZo gamovlinebaSi.<br />

qveynis miyruebul adgilebSi SeyuJulT ar<br />

uSenebiaT monumenturi taZrebi da sra sasaxleni,<br />

xSirad kvalic ki ar dautovebiaT miwaze TavanTi<br />

arsebobisa, magram es ukvaloba iqneb maTi Rirsebac<br />

iyos, radgan kvali nivTieria, es xalxi ki sulier<br />

Rirebulebebs qmnida~ [7, 11]. osebSi ase Seiqmna ufrosisa<br />

da stumris pativiscema, ojaxuri siwminde,<br />

mSvidobismyofeloba anu mosisxleTa Serigeba, ur-<br />

TierTgatana da urTierTdaxmareba, daCagrulis ga-<br />

129


moqomageba da sxva sulieri faseulobebi, romlebic<br />

memkvidreobiT miRebuli erTiani kavkasiis maradiuli<br />

kulturaa, sadac tonis mimcemad da kanonmdeblad<br />

uZvelesi qarTuli civilizacia gvevlineba.<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. С. Анисимов, Кавказ, Тб. 1916.<br />

2. e. aixvaldi, saqarTvelos Sesaxeb, Tb., 2005.<br />

germanulidan Targmna, Sesavali da saZieblebi<br />

daurTo g. gelaSvilma.<br />

3. vaxuSti batoniSvili, aRwera samefosa saqar-<br />

Tvelosa, qarTlis cxovreba, t. IV, Tb., 1973.<br />

4. baris oseTi, kavkavis mazra, gaz. `cnobis furceli~,<br />

#1643, 16 noemberi, 1901.<br />

5. i. giuldenStedtis mogzauroba saqarTveloSi.<br />

t. II, Tb., 1962. germanuli teqsti qarTuli TargmaniTurT<br />

gamosca da gamokvleva daurTo g. gelaSvilma.<br />

6. g. TogoSvili, vaxuSti bagrationi oseTisa da<br />

osebis Sesaxeb, Tb., 1977.<br />

7. z. kiknaZe, qarTuli miTologia, I, Tb., 1996<br />

8. С. Каргинов, "ночь в мертвых" в Осетии, известия Кавказского<br />

отдела императорского русского географического общества, Тб.,<br />

1915.<br />

9. s. mgalobliSvili, mogonebani, tf., 1957.<br />

10. П. Надеждин, Природа и люди Кавказа и Закавказья, с-ПБ,<br />

1869.<br />

11. osuri prozis anTologia, Tb., 1959.<br />

12. osi-C, oseTi (goris mazra). gaz. `Sroma~, #17, 4 maisi,<br />

1883.<br />

130


13. i. rainegsi, mogzauroba saqarTveloSi, germanulidan<br />

Targmna, Sesavali da saZieblebi daurTi<br />

g. gelaSvilma, Tb., 2002.<br />

14. Н. Феоктистов, по северной Осетии, М., 1938.<br />

15. gabriel qiqoZe, moZRvreba Tqmuli osTadmi kudaros<br />

xeobis eklesiaSi, Jurn. jvari vazisa, #1, 1997.<br />

16. Л. Чибиров, Осетинское народное жилище, Тб., 1970.<br />

17. g. jalabaZe, miwaTmoqmedeba Tergis xeobaSi,<br />

akad. s. janaSias saxelobis saxelmwifo muzeumis<br />

moambe, XXIII-B, 1961.<br />

131<br />

Irma Kvashilava<br />

Some Peculiaritiesof the Ossetians Every-day life and<br />

Culture<br />

The Ossetians, who belong to Iranian group of the Indo-<br />

European peoples, after they came and settled in the Caucasus<br />

underwent serious cultural and every-day life transformationsand<br />

assimilated with the native, aboriginal population.All above<br />

mentioned seriously influenced and reflected on the Ossetians<br />

ethnocultural features. The social and family relations, forms of<br />

settlement, the branches of labor, etc. are the subjects of the given<br />

work scientific discussion.These are the subjects which obviously<br />

reflect ethnic mentality, level of development, every-day life.<br />

Study of these problems had more or less had a special interest<br />

for scientists, but now for us, for a country with ethnoconfllicts<br />

they becameissues of burning importance and are determined by<br />

historical inevitability.<br />

The given research is based on special scientific literature,<br />

historical sources and “the Analogy of the Ossetian Prose” that


impartially reflects ethnographical reality. Besides some<br />

subjective viewpoints, it contains important, useful data about the<br />

every-day life of the Osetians.<br />

eTnolingvistika<br />

Ethno-Lingustics<br />

avTandil sonRulaSvili<br />

eTnikuri terminologiis zogierTi sakiTxi<br />

rogorc cnobilia, eTnikuri problema metad<br />

mravalmxrivia. igi moicavs iseT sakiTxebs, rogoric<br />

aris enisa da kulturis mniSvneloba kacobriobis<br />

diferenciaciisaTvis, jgufuri (eTnikuri)<br />

TviTSegnebis formireba da funqcionireba, calkeul<br />

koleqtivebs Soris urTierTobis xasiaTi da<br />

a.S.<br />

aqve unda aRiniSnos, rom specialuri gamokvlevebi<br />

eTnosis arsis, eTnikuri urTierTobisa<br />

da procesebisadmi da saerTod cnebebisadmi _<br />

`eTnikuri jgufi~, `eTnikuri erToba~ `eTnosisadmi<br />

kuTvnileba~ dasavleTis mecnierul gamokvlevebSi<br />

XX saukunis 50-iani wlebidan daiwyo.<br />

amasTanave, aseTi saxis gamokvlevebi cariel adgilze<br />

ar aRmocenebula [12, 207].<br />

eTnosis cneba Tavisi miRebuli da gavrcelebuli<br />

mniSvnelobiT berZnuli sityvis semantikas<br />

eyrdnoba. `eTnos~ berZnulad niSnavs: modgmas,<br />

toms, jogs, remas, xalxs, ers, erovnebas.<br />

individis eTnikuri niSnebi moicavs: tempera-<br />

132


ments, mixramoxras, kanis da Tmis Seferilobas,<br />

xasiaTs, Cveul gunebaTa im Taviseburebebs, romlebic<br />

mas sisxlismier kavSirTagan Semtkicebuli<br />

`Cven-jgufis~ CamomavlobiT rgebia. vityviT:<br />

eTnikuri Cineli, maori an zulusio da vgulisxmobT,<br />

rom mavani tomobriv, sisxlismier xsenebul<br />

jgufTagan erT-erTs ekuTvnis [4, 7-8]. Sua<br />

saukuneebidan dRemde eTnikur erTobaTa aRsaniSnavad<br />

ucxoel avtorebTan gamoiyeneboda ZiriTadad<br />

oTxi termini: nacia (eri), tomi, rasa da eTnikuri<br />

jgufi. Aam terminebis gamovlena da gamoyeneba<br />

sxvadasxva epoqaSi dakavSirebuli iyo gansxvavebul<br />

istoriul-kulturul koncefciebTan.<br />

erTi koncefciis meoriT Secvla iwvevda aRniSnuli<br />

terminebis arsebiTad azrobriv cvlilebebs.<br />

Yyvelaze adre literaturaSi Semovida<br />

termini `eri~, romelic adreuli Sua saukuneebidan<br />

gamoiyeneboda evropaSi eTnikuri (lingvisturi<br />

da kulturuli) erTeulis aRsaniSnavad. VII<br />

saukunis pirvel naxevarSi aRniSnuli SinaarsiT<br />

ganmartavda ers isidore sevilieli, XIII saukunis<br />

franciskaneli beri barTolomeo anglikusi.<br />

naciis SedarebiT sruli aRweriloba damaxasia-<br />

Tebelia aRorZinebis epoqisaTvis, ramac asaxva<br />

hpova i. bemusisa da s. miunteris SromebSi. 1527<br />

wels agripa miuTiTebda, rom sxvadasxva `naciis~<br />

(eris) warmomadgenlebi gansxvavdebian xmis, enis,<br />

laparakis maneris, kvebis, tradiciis, siyvarulisa<br />

da siZulvilis, SiSisa da brazis gansakuTrebuli<br />

gamoxatviT.<br />

termin `nacias~ aseTive azriT farTod iyenebdnen<br />

ganmanaTleblobis epoqis filosofosebi da<br />

istorikosebi (a. r. tiurgo, S. monteskie, a. fergiusoni,<br />

J. kondorse da sxv.) [12, 208].<br />

133


dRes eris cneba ufro farToa, vidre moiazreba<br />

bibliaSi. wminda werilSi pirvelad sityva<br />

`eri~ gvxvdeba dabadebis wignSi faraonis morCilebaSi<br />

da msaxurebaSi myofTa mimarT, rodesac<br />

iosebi aRmoCndeba faraonis winaSe. kerZod, `saTno<br />

_UuCndes sityuani ese winaSe yovlisa erisa<br />

misisa~ (dab. 41, 37) da Semdeg: `pirsa Sensa er-<br />

Cdes eri Cemi~ (dab. 41, 40). cxadia, rom aq igulisxmeba<br />

ara eTnosi, aramed im xalxTa simravle,<br />

romelic faraonis morCilebaSi iyo, mis kanons<br />

emorCileboda, romelsac esmoda misi ena.<br />

sxva SemTxvevaSi, rodesac ufali mimarTavs mose<br />

winaswarmetyvels da ambobs, rom `xilviT vixile<br />

me Zviri e r i s a C e m i s a~ da `gamoviyvano e<br />

r i Cemi, Zeni israelisaniqueyaniT egviptiT~. igulisxmeba<br />

RvTis morCilebaSi myofi xalxi, romelic<br />

ismens RvTis sityvas da icavs sjuls [9, 36].<br />

XIX saukunis pirveli naxevris gamoCenili<br />

moRvawe Teimuraz bagrationi (1782-1846) ers Semdegnairad<br />

ganmartavs: `e r i werilis sityviT<br />

Cveneburad samxedrosa hqvian. mgonia, ese ebrauli<br />

unda iyos, swored ki ver dagimtkiceb da irwmune,<br />

eri arc (ahl) aqedam ars warmoebuli, arc<br />

e r i d a m a. i e r e berZulic aris. sakuTrad<br />

Cveneburi _ n a T e s a v i, T e s l i, m o q a l<br />

a q e, m c x o v r e b i, s a m x e d r o, s a m k<br />

v i r c x l o, m k v i r c x l n i eseni, romelsac<br />

xazi aqvs gasmuli, salaSqroni anu laSqarTaganni<br />

arian da sxvani~ [2, 52].<br />

Cveni leqsikografi termin _ Temis axsnisas<br />

eris ganmartebazec saubrobs. kerZod, `T e m i<br />

sruliad kacni romlisame queyanisa mcxovrebni<br />

moqalaqeni mdabioni da sxvani. T e m i ars samefoTa,<br />

gina e r T a erTi romelime nawili, sxva-<br />

134


dasxva Temi niSnavs sxvasa da sxvasa naTesaobasa,<br />

gina adgilsa~ [2, 61].<br />

bagrationi n a c i a s Semdegnairad ganmartavs:<br />

`gvarni anu sirani~ [4, 98]. Mmisive axsniT `s<br />

i r a _ STamomavlobasac niSnavs da s i r a _<br />

nawili anu kerZo~ [4, 119].<br />

daviT CubinaSvilis SexedulebiT `e r i _<br />

mdabio xalxi, naTesaoba kacTa, gansakuTrebuli<br />

eniTa, STamomavlobiTa da sarwmunoebiTa, simravle<br />

kacTa erTad SekrebilTa, jari [11, 495]. `n a<br />

c i a (frang.), tomi, Tesli xalxisa [11, 970]. t o<br />

m i (berZn.), naTesaoba, Camomavloba [11, 125].<br />

i. WavWavaZe, i. gogebaSvili, v. fSavela, a. wereTeli,<br />

s. mesxi, a. jorjaZe da sxvebi, eris ni-<br />

SanTvisebebis uaRresad farTo speqtrs warmogvidgenen<br />

da TiToeuli faqtoris miniSnebasac ZiriTadad,<br />

swori _ subieqtivizmisagan dazRveuli<br />

argumentebis moSveliebiT ganmartaven [6, 148]. saerTo<br />

jamSi erisTvis damaxasiaTebel niSnebad<br />

isini Tvlian: enis, teritoriis da kulturis er-<br />

Tobas, saerTo istoriul beds, erTian STamomavlobas,<br />

sisxliT naTesaobas, saxelmwifoebriv er-<br />

Tobas da a. S.<br />

eris Camoyalibebis etapebis problemis kvlevisaTvis<br />

dResac gansakuTrebiT mniSvnelovania<br />

qarTvel swavlulTa Tvalsazrisi, rom eri rogorc<br />

istoriuli kategoria, warsulis wiaRSi<br />

aRmocenda da misi arsebobis ganmapirobebeli safuZvlebis<br />

cvlilebebiT eris cnebis Sinaarsobrivi<br />

da praqtikuli mxareebic icvleba _ mdidrdeba<br />

da ufro mravalferovani xdeba [6, 149].<br />

ilia eris (eTnosis) cnebasTan dakavSirebiT,<br />

mecnierul doneze ayalibebs misTvis damaxasiaTebel<br />

komponentebs. aseTebia `mamuli~, teritoria,<br />

135


sadac moxda ama Tu im eris, am SemTxvevaSi qar-<br />

Tveli eris formireba.Eena _ saRvTo ram aris, sazogado<br />

sakuTrebaa, sazogadoebasTan erTad iqmneba<br />

da viTardeba im teritoriul erTeulze, sadac<br />

xdeba ama Tu im eris formireba Tavisi rwmeniTa<br />

da kulturiT. enis erToba niSnavs kulturis<br />

erTobas. erToba gvartomobisa, saerTo istoriuli<br />

warsuli, kultura da masTan ganuyofeli<br />

intensiuri cxovreba. qveynis ekonomikuri mTlianoba<br />

ki masTan kacobriobis Ronisa da simkvidris<br />

dedaboZia. Aamgvarad, ilia WavWavaZe, Seexo ra<br />

eris cnebas, xazi gausva yvela Taviseburebas da<br />

Camoayaliba yvela misi komponenti [7, 39].<br />

XX saukunis dasawyisSi eris ganmsazRvrel<br />

ZiriTad komponentad miaCndaT `samSoblo miwawyali,<br />

ena, istoria, erTnairi Tavgadasavali da<br />

ara sarwmunoeba~. eTnosis am gansazRvraSi akaki<br />

wereTeli religiis ignorirebis winaaRmdeg gamodioda,<br />

Tumca arc imas amarTlebda, vinc erovnebasa<br />

da sarwmunoebas erTmaneTSi aigivebda. poeti<br />

gvTavazobs Tavis koncefcias, kerZod, `ers~,<br />

im droisaTvis arsebul sazogadoebriv wyobas<br />

igi adarebs xes. misi azriT, es aris igive erovnebis<br />

xe, romelSic feodaluri ierarqiuli kibe<br />

xeluxlebeli darCa [7, 44]. termini `tomi~ mecnierebaSi<br />

damkvidrda axal droSi. Tavdapirvelad<br />

toms uwodebdnen mcire socialur jgufebs, romlebic<br />

a. r. tiurgos azriT monadireebSi moiTvlida<br />

15-20 adamians. aRniSnuli terminis aseTi<br />

ganmarteba memkvidreobiT ergoT XIX saukunis<br />

mkvlevrebs. terminis srulyofili ganmarteba<br />

daixvewa XIX saukunis meore naxevarsa da Semdgom<br />

periodSi j. maklenanTan, g. spenserTan da<br />

a. S. [12, 209].<br />

136


aRsaniSnavia, rom XIX saukuneSi terminebi<br />

`tomi~ da `nacia~ (eri) xSirad sinonimebad gamoiyeneboda.<br />

zogierTi avtori ganixilavda, rogorc<br />

ramdenime socialuri erTeulis _ tomis<br />

eTnikur erTobas. XIX saukunis meore naxevarSi<br />

Eernst renanma gamijna am ori cnebis _ terminis<br />

mniSvneloba. `naciis~ warmoSoba man daukavSira<br />

evropaSi Sua saukuneebis sawyis etaps [12, 211].<br />

Semdegi termini, romelic erTi periodi<br />

farTod gamoiyeneboda eTnikurobis mniSvnelobiT<br />

aris `rasa~. misi Semotana samecniero brunvaSi<br />

ganekuTvneba XIX saukunis dasawyiss [12, 212].<br />

zemoT aRniSnul da sxva terminebTan dakav-<br />

SirebiT, rasac adgili hqonda qarTul sinamdvileSi,<br />

ganvixiloT ramdenime sakiTxi Cveni eris<br />

warsulidan.<br />

uZveles droSi qarTvelebi sxvadasxva tomebad<br />

Tu jgufebad iyofodnen (romelTa detaluri<br />

CamoTvla Sors wagviyvans), maT xangrZlivi<br />

cxovrebis procesSi sul sxvadasxva ucxo jgufebic<br />

Seerivnen (Semoxizvnisa Tu SemoWris gziT)<br />

da Seerwynen. bavSvuri gulubryviloba da istoriis<br />

ucodinarobaa imisi warmodgena da mtkiceba,<br />

rom qarTveli xalxi _ anu eri (,,nacia~) erTi<br />

dedmamidan, gvaridan an naTesauri Temidan gaCnda<br />

da wminda warmoSobisaa. aseTi ram bunebaSi<br />

ar arsebobs. pirdapir unda iTqvas, dedamiwis<br />

zurgze arsebuli yvela xalxi anu eri, urTier-<br />

TmonaTesavesTan erTad, sul sxvadasxva rasis,<br />

enis, zne-Cveulebis, jiSis, kulturis, rwmena-warmodgenis,<br />

xasiaTisa da sxva adamianTa masis dajgufebis,<br />

Sezrdisa da Serwymis Sedegadaa warmo-<br />

Sobili xangrZlivi Tanacxovrebis Sedegad. da<br />

137


a Tqma unda, ase warmoiSva da Camoyalibda qar-<br />

Tveli eric (is gamonaklisi araa) [3, 94-95].<br />

sagulisxmoa, rom qarTveli xalxis Camoyalibeba<br />

VIII-IX saukuneebSi damTavrda, rasac male<br />

qarTveli eris (myari erTobis) saboloo formireba<br />

mohyva. am TvalsazrisiT raoden bevris metyvelia<br />

Tundac saqarTvelos uSoreulesi kuTxis<br />

svaneTis erT-erTi Temis latalis patara soflis<br />

lailis eklesiis xatis XI saukunis warwera:<br />

,,wmidao mTavarangelozo muxerisao... adiden<br />

mefeni bagratonianni, dadiani da didebuli da<br />

erTobili saqarTvelo da erTobilni suanni...~<br />

rogorc Cans, qarTvelTa erToba da erTianoba<br />

(bunebrivia, agreTve maT garSemo myofi sxva eTnikuri<br />

jgufebis) . . . sabolood sruliad saqar-<br />

Tvelos farglebSi gamoiwrTo da SeduRabda. es<br />

Cans Tundac svaneTis patara soflis mosaxleTa<br />

TviTSegnebis (Sinagani rwmenis) gamoxatulebidan<br />

erTiani da erToblivi mmarTveli bagrationebis,<br />

qarTvelebisa da sruliad saqarTvelos Sesaxeb<br />

[3, 94]. 1926 wlis aRweriT, rogorc sxva sakavSiro<br />

aRwerebiT aWareli, svani, megreli da a.S.<br />

araqarTvelebad arian dafiqsirebuli. 1927 wels<br />

am antiqarTul pozicias gamoexmaura ucnobi avtori,<br />

magram gasagebi mizezebis gamo kritikuli<br />

werili ar gamoqveynebula. dedani aRmoCnda Sinagan<br />

saqmeTa saministros arqivSi. mogvaqvs werilis<br />

teqsti: ,,cneba aWareli, megreli, svani da<br />

sxva bunebrivia ar ewinaaRmdegeba cnebas qarTveli;<br />

piriqiT, cneba ,,qarTveli~ Seicavs yvela danarCens<br />

rogorc mTeli _ calke nawilebs. roca<br />

svani an megreli TavisTavs svans an megrels<br />

uwodebs, amiT igi mxolod Tavis provincialur<br />

STamomavlobas aRniSnavs da ara imas, rom igi<br />

138


qarTveli ar aris; piriqiT, svanis an megrelis<br />

warmodgenaSi saxelwodeba ,,svani~ an ,,megreli~<br />

es aris nawili cnebisa ,,qarTveli~, rogorc er-<br />

Ti mTelisa. es tomebi ara marto rasobrivi STamomavlobiT,<br />

aramed erovnuli SegnebiT e r T i<br />

qarTveli eris ganuyofel nawils Seadgens~ [10,<br />

29-30].<br />

gzajvaredinze mdebare saqarTvelos teritoriis<br />

polieTnikuroba aqaur mosaxleobas<br />

cxovrebis garkveul wess _ tolerantobas karnaxobda.<br />

(im xarisxiT, rom SesaZlebeli yofiliyo<br />

gaerTianeba). uxsovari droidan saqarTvelo-<br />

Sic xalxi jgufebad cxovrobda. erTad cxovrebis<br />

Sedegad adamianebs Tavisi jgufisadmi loialoba<br />

uyalibdebodaT. gaerTianebaTagan zogier-<br />

Ti sisxliT iyo SekavSirebuli (,,Tesli~ da aqedan<br />

gamomdinare ,,naTesavi~, ,,Tvisi~, ,,Tesltomi~,<br />

,,tomi~, ,,guari~, ,,saxli~, ,,guarnaTesaoba~, ,,maxlobeli~,<br />

,,modgma~, ,,buneba~, ,,Temi~), xolo gaer-<br />

TianebaTa nawili mravaleTnikuri iyo _ ,,mkvidrni<br />

saqarTvelosani~, ,,qarTvelTa Svilni~, ,,eri~.<br />

gaerTianeba iyo, rogorc horizontaluri, aseve<br />

vertikaluri, rac Sesabamis gamoTqmebSi aisaxeba,<br />

ukanaskneli, magaliTad, sakmaod xSir SesityvebaSi<br />

,,sjuli mamaTa CuenTa~, an aqve SeiZleba gavixsenoT<br />

termini ,,Tvisi~, romelic sam Taobas<br />

moicavs. naTesavni sxvadasxva iyvnen _ ,,naTesavi<br />

sparsTa~, ,,naTesavi somexi~, ,, yovelni naTesavni<br />

berZenTani~, ,,naTesavi ismaelisi~, ,,agaris naTesavni~,<br />

,,bunebiT sarkinoz~. msgavsi gamoTqmebis<br />

sixSire uZveles wyaroebSi naTlad warmoaCens<br />

avtorTa mkafio eTnikur cnobierebas.<br />

ucxo eTnikuri warmomavlobisani qarTul<br />

wyaroebSi aRiniSnebodnen rogorc ,,ucxoni~, ,,uc-<br />

139


xoni naTesavni~, ,, ucxoTeslni~, ,,mosulni~ da<br />

sxv. ,,Cven~ da ,,isini~ saqarTvelos teritoriaze<br />

Zveli droidan Tanaarsebobdnen da maT Soris<br />

urTierTobebi sxvadasxva xasiaTisa iyo [1,44].<br />

Tavisi arsebobis manZilze, qarTuli saxelmwifo,<br />

dasaxlebuli mravali erovnebis warmomadgenlebiT,<br />

faqtia, rom arasodes gamxdara mravalerovani<br />

qveyana (dRes ki, pirvelad saqarTvelos<br />

istoriaSi, aseTi arasasurveli perspeqtiva<br />

realurad isaxeba). es imitom, rom saqarTvelos,<br />

rogorc saxelmwifos, istoriul-tradiciulad,<br />

SemuSavebuli hqonda damcveli meqanizmi, romlis<br />

moqmedebiTac, Cvenma winaprebma dRemde Semogvinaxes<br />

qarTuli miwa-wyali, SeinarCunes erovnuli<br />

kultura da TviTmyofadoba. es damcveli meqanizmi<br />

iyo ,,ucxos~ miReba-dasaxlebis wesi, romelic<br />

uzrunvelyofda mosuli ,,ucxos~ im kulturul<br />

samyarosTan Sezrdas, romlis garemocvaSic<br />

igi eqceoda [5, 91].<br />

termin ,,ucxos~ gagebas zogierTi Tavisebureba<br />

gaaCnia. magaliTad, istoriulad ,,ucxo~ Tavisi<br />

SinaarsiT ara marto ucxoeTnikuri, sxva<br />

erovnebis warmomadgenlis momcveli iyo, aramed<br />

,,ucxo~ iyo qveynis SigniT (mag., saqarTvelos<br />

SigniT) erTi kuTxidan meore kuTxeSi, erTi Temidan<br />

meore TemSi sacxovreblad droebiT Tu<br />

mudmivad gadaadgilebuli pirovnebac. qveynis<br />

SigniT gadaadgilebuli SeiZleba qarTvelic yofiliyo<br />

da araqarTvelic. rogorc qarTveli, ise<br />

araqarTveli ,,ucxos~ miRebis da dasaxlebis wesi,<br />

principSi TiTqmis erTnairi iyo da erTmane-<br />

Tisagan cotaTi Tu gansxvavdeboda. Tu Tanamedrove<br />

civilizebuli samyaros qveynebis SigniT<br />

mosaxleobis gadaadgileba Tavisuflad xdeba,<br />

140


xolo bevr qveyanaSi (mag., fineTSi, espaneTSi da<br />

sxv.) specialuri kanonebiTaa moxsnili qveynis<br />

SigniT, gadaadgilebasTan dakavSirebuli yovelgvari<br />

SezRudva (am qveynebis moqalaqeebs ufleba<br />

aqvT erovnuli teritoriis farglebSi Tavisuflad<br />

airCion sacxovrebeli adgili), ase rodi<br />

iyo istoriuladac. erTi Temidan meoreSi gadaadgilebuli<br />

piri Tu ojaxi, am TemisaTvis ,,ucxo~<br />

iyo da ,,ucxos~ miReba dasaxlebis erTxel<br />

da samudamod dadgenil wess emorCileboda [5,<br />

92-93].<br />

da bolos kvlav ilias davesesxoT eris ganmartebasTan<br />

dakavSirebiT: ,,eri es aris . . . istoriiT<br />

SeduRabebul erTsul da erTxorc mkvidrTa<br />

krebuli~. am uaRresad lakonur, magram tevad<br />

gansazRvrebaSi mocemulia eris arsis maxasiaTeblebis<br />

iseTi gadmocema (Tanmimdevroba _ mniSvnelobis<br />

TvalsazrisiT), romlis dari arc mis<br />

Tanamedrove da arc dRevandel politikur mecnierebaSi<br />

ar moipoveba [8, 102-103]. es rom inglisels<br />

an germanels daewera, politikuri ekonomiis, samarTalmcodneobisa<br />

da politologiis vercerTi<br />

avtori am debulebas gverds ver auvlida.<br />

141


literatura<br />

1. g.Aalasania, aRmsareblobis roli erovnuli<br />

TviTSegnebis CamoyalibebaSi, kr. `qarTuli saeklesio<br />

galoba, eri da tradicia~, Tb., 2001.<br />

2. Teimuraz bagrationi, wigni leqsikoni, masalebi<br />

Sekriba, anbanze gaawyo, winasityvaoba da<br />

SeniSvnebi daurTo guram SaraZe m, Tb., 1979.<br />

3. g. gasviani, uZvelesi qarTveluri enis Zegli<br />

(svanuri leqsikoni), `analebi~, 2001, #1<br />

4. l. dalaqiSvili, kulturis krizisi, eTnizmi<br />

da eroba, `eTnopolitika~, 2002,#1.<br />

5. J. eriaSvili, saqarTvelos miwa-wyalze `ucxos~<br />

miReba-dasaxlebis meqanizmis istoriuleTnografiuli<br />

aspeqtebi, `klio~, 2006, #30.<br />

6. d. malazonia, qarTuli istoriografiuli azrovneba<br />

XIX saukunis meore naxevarSi, Tb., 1979.<br />

7. o. miminoSvili, eTnologiis ganviTarebisa da<br />

Camoyalibebis ZiriTadi etapebi saqarTveloSi<br />

(sadoqtoro disertaciis avtoreferati), Tb.,<br />

2003.<br />

8. politologia, Tb., 2001.<br />

9. protopresviteri giorgi (gamrekeli), eri da<br />

tradicia, kr. `qarTuli saeklesio galoba<br />

eri da tradicia~, Tb., 2001.<br />

142


10. saqarTvelos Sinagan saqmeTa saministros arqivi,<br />

f, 14, anaw. 3, saq. 438.<br />

11. d. CubinaSvili, qarTul-rusuli leqsikoni, Tb.,<br />

1984.<br />

12. В. А. Шнирелъман, Проблема доклассового и раннеклассового<br />

этноса в зарубежной этнографии, сб. Этнос в<br />

доклассовом и раннеклассовом обшестве, М., 1982.<br />

Some issues of ethnic terminology<br />

Avtandil Songhulashvili<br />

The ethnic problem is very diverse. Special studies of this<br />

issue - the „ethnic group“, „ethnic unity“, „belonging to the<br />

ethnic“ in the west starts from the 50-th of XX century.<br />

However, some experiments in this sphere were in the previous<br />

epoch also. Most previous in literature has entered the term<br />

„nation“. The term „Nations“ in the same meaning is used by<br />

Enlightenment era philosophers. The terminology peculiar<br />

vision of the explanation offered by Georgian figures: Teimuraz<br />

Bagrationi, Davit Chubinashvili, Ilia Chavchavadze, Iakob<br />

Gogebashvili, Akaki Tsereteli, Vaja Pshavela…<br />

143


144<br />

gia kvaSilava<br />

www.Kvashilava-Gia.com<br />

GiaKvashilava@yahoo.com<br />

vuZRvni doqt. herbert ZebiSisa da<br />

prof. akaki uruSaZis naTel xsovnas<br />

festosis diskosa da misi monaTesave<br />

damwerlobebis naxat-niSnebis<br />

amokiTxvis Sesaxeb (2). varduli<br />

am naSromSi mocemulia<br />

festosis diskos PHD38<br />

naxat-niSnis grafikuli daxasiaTeba,<br />

simboluri mniSvneloba,<br />

amokiTxva, tipologiuri<br />

paralelebi da<br />

komentarebi.<br />

1. PHD38 naxat-niSnis<br />

grafikuli daxasiaTeba<br />

festosis diskos<br />

PHD38 naxat-niSans ser ar-<br />

Tur evansi (1909, 279; 1921,


6602) uwodebs: zizilas/gvirilas, frintas an varduls;<br />

k. aartuni (1992) _ yvavils; o. detmeri (1989) _<br />

lotoss; l. pernie (1908, 297) _ zizilas da varduls,<br />

xolo g. ipseni (1929, 2), l. godari (1995, 81), v. keani<br />

(1990), d. olenroTi (1996), k. zornigi (1997, 71), j. aizenbergi<br />

(2008, 19) da sxvebi _ varduls.<br />

diskos<br />

niSnebi:<br />

PHD38 naxat-niSans emsgavseba Semdegi<br />

a. kretuli ieroglifebi: #315[1]ARCH S (2/14)<br />

01/CMS II, I, 391 (HM 2260) (CHIC 1996, 290); F21DE<br />

(#261[11]CR()S(3/3)09/CMS XII, 110) (CHIC 1996, 256;<br />

Douros 2008, 65);<br />

b. anatoliuri ieroglifi A189/F28CD/128CD/<br />

0126A asterisk _ varskvlavi (Douros 2008, 74; Anders<br />

2004, 7; Eisenberg 2008, 11, sur. 8).<br />

aseve, diskos PHD38 naxat-niSans Sdr. sxvadasxva<br />

damwerlobis niSnebi, esenia:<br />

a. kretuli ieroglifebi: varskvlavi an mze rva<br />

maxvilwveriani sxiviT: F21DB (Evans 1909, 233, 107;<br />

Douros 2008, 64, 67); , (Evans 1909, 221, 107, b, d);<br />

(Evans 1895, 76, sur. 73c); sxiviani mzis simboloebi: ,<br />

F21DA (Evans 1909, 221, 107, a; Douros 2008, 64, 67);<br />

mzis simboloebi, mze da oTxi mTvare: F21DE,<br />

F21EO (Evans 1909, 154, P.25, c; Douros 2008, 65); varskvlavi<br />

an mze rva mbrunavi sxiviT: (Evans 1895,<br />

43, 60), CH033/F2089 (Evans 1909, 221, 108, a; 233, 108;<br />

Douros 2008, 57, 67); (Evans 1895, 26, sur. 33c; 1909, 155,<br />

sur. 28b; 221, 108, a); CH033/F2088 (CHIC 1996, 274, 398;<br />

Douros 2008, 57); varskvlavi an mze ori mbrunavi<br />

145


sxiviT: (Evans 1909, 221, 108, e); (Evans 1895, 43,<br />

62; 1909, 154, P.25, d); Tvali: (Evans 1895, 26, sur.<br />

33d; 27, sur. 34c), (Evans 1895, 24, sur. 29a; 34, 2a,<br />

2b); , , , CH005 (CHIC 1996, 17, 387),<br />

CH005/F2012, CH005/F2013 (Douros 2008, 56, 67);<br />

, (Evans 1895, 23, sur. 28b; 34, 2d, 2c); , ,<br />

(Evans 1909, 182-183; 232, 5); mzis disko: F21DC,<br />

F21DO (Evans 1909, 221, 109, a, b; 233, 109; Douros 2008, 64,<br />

67); CH073/F2116; CH073/F2117 (CHIC 1996, 17, 19);<br />

CH073/F2115 (CHIC 1996, 416; Douros 2008, 59); jvrebi:<br />

, , , , , (Evans 1909, 222, 112); ,<br />

CH070 (CHIC 1996, 17, 19, 415, 416);<br />

kretuli da egeosuri xazovani niSani<br />

1895, 80, tab. I, 28; 96, tab. III, 8; 106, sur. 77);<br />

A da B xazovani damwerlobebis niSnebi:<br />

(Evans<br />

AB24a; , , AB24; , , , , AB23 (Evans<br />

1952, 11); , , A28 (Evans 1952, 12); , , AB2, romlebic<br />

evanss (1952, 6) miaCnia varskvlavis an mzis<br />

religiur sibolod 1 ; AB3 (Evans 1952, 6);<br />

1 . `knososSi, gvelebiani qalRvTaebis sakurTxevelSi mTel<br />

rig sabeWdav qvebze aRmoCenili jvari warmogvidgeba religiur<br />

simbolod. zogjer mas svastikis forma aqvs. niSandoblivia,<br />

rom imave niSaSi napovnia tolferda marmarilos jvari. igi,<br />

aseve, amotvifrulia sasaxlis samSeneblo blokebze.<br />

martivi saxis jvari xSirad wagrZelebuli formisaa primitiul<br />

piqtografiaSi, gansakuTebiT amerikis indielebTan, rogorc<br />

varskvlavis niSani [Sdr. Evans 1921, 514], da, savaraudod,<br />

mas igive mniSvneloba qonda, rac minosur kretaze.<br />

tolferda jvari gvxvdeba, agreTev, A xazovan damwerlobis<br />

niSnebSi; masTan erTad warmodgenilia jvris varianti, sadac<br />

horizontaluri RerZi ufro moklea vidre vertikaluri Rer-<br />

146


A xazovani damwerlobis niSnebi: , (CHIC<br />

1996, 19); A309c/F071C (Douros 2008, 37); A309a/<br />

F071A (Douros 2008, 36, 53); (Evans 1921, 640);<br />

A077/F0689, A077/F06BA; A077/F06BB; A077/F06BC<br />

(Douros 2008, 29, 53); A325/F073B, A326/F073C (Douros<br />

2008, 37, 38, 53); A044/F0672, A044/F0673,<br />

A044/F0674 (GORILA 1985, V, XXXV; Douros 2008, 27, 53);<br />

A002/F0602, A002/F0603, A702/F0863 (Douros 2008,<br />

25, 49, 53);<br />

Zi. umetesad es forma ixmareboda B xazovan warwerebSi~ (Evans<br />

1909, 222, 223).<br />

147


B xazovani damwerlobis niSnebi: [ka] _ borbali<br />

(Evans 1935 II , 742, sur. 725; 743, sur. 727, 24a; 745,<br />

sur. 728, 26; 750, sur. 733; 751, sur. 734; 757, sur. 740;<br />

788, sur. 763); (Evans 1935 II , 794, sur. 767; 795, sur.<br />

768; Chadwick 1990, 44, sur. 10); B243/100CF _ borbali<br />

1 (Douros 2008, 9, 35; UCS, 1991-2006, 512, 513; Sdr.<br />

MHM 1991, I, 528, sur. 2, 3, 5); [ro] B002/1002B (Douros<br />

2008, 25, 53; Evans 1935 II , 743);<br />

rvasxiviani varskvlavi wreSi (Evans 1906, 167,<br />

sur. 146);<br />

mikenuri periodis knososis sasaxlis samSeneblo<br />

blokebze gamoxatuli niSnebi: , , (Evans 1895,<br />

13, sur. 9, a, e, g); kretuli da egeosuri xazovani niSnebi:<br />

, (Evans 1895, 80, tab. I, 11, 12);<br />

1 . Sdr.: , , , borbali (Шер 1980, 195; Гамкрелидзе,<br />

Иванов 1984, II, 736, sur. 17).<br />

148


kviprosuli marcvlovani damwerlobis niSnebi:<br />

[a] C10800; [e] C10801; [i] C10802 (Chadwick 1990,<br />

22; Douros 2008, 12);<br />

b. egvipturi ieroglifebi: C1 mzis disko (mag.,<br />

egvipt. [r‛] aris mze; an [r‛] _ mze-RvTaeba<br />

re/ra; [ỉtn] mzis disko, RvTaeba atoni: Collier,<br />

Manley 2007, 5, 17, 28, 29, 136, 152, 156); C6 varskvlavi<br />

(Collier, Manley 2007, 137);<br />

g. anatoliuri ieroglifebi: , [sa 4 ] *402/<br />

0089A scutella _ lambaqi (Laroche 1960; Hawkins 2000 I , 29,<br />

68; Anders 2004, 15); [ ala/i] *292/125BA/1293A/0246B<br />

rota _ borbali; [ ara/i] 125B8/12938/*290 (Hawkins<br />

2000 I , 29, 31; Everson 2006, ##2, ##8; 2007, 14, 21; Sdr.<br />

Anders 2004, 10); [ a] *215b/0072A (Hawkins 2000 I , 28,<br />

29; Anders 2004, 8); *025/F219 oculus – Tvali<br />

(Hawkins 2000 I , 27);<br />

d. Zveli semituri damwerlobis niSnebi: , [ ]<br />

(gamyreliZe 1989, 29, tab. 2; 55); [„ayin] (Fischer 2003, 48,<br />

sur. 28; 126, sur. 94); [„ajin] Tvali (gamyreliZe 1989,<br />

29, tab. 2; 37, tab. 3; 40, tab. 5; 42, 44; 51, tab. 7; 52, 53);<br />

e. Zveli finikiuri damwerlobis niSnebi: F0908<br />

(Coulmas 1999, 403, tab. 11); [ ] (gamyreliZe 1989, 29,<br />

tab. 2; 69, tab. 11); (Fischer 2003, 126, sur. 94);<br />

10908 (Evans 1909, 87; Douros 2008, 12) _ ēt h _ gorgali<br />

() (patariZe 1980, 110), borbali ();<br />

v. Zveli berZnuli damwerlobis niSnebi: 03F4/<br />

FFA9D, 0398/FFA9E, FFAA2, FFAA8, FFAAA,<br />

FFA9F [t h ] (Douros 2008, 5, 14, 79; agreTve ix. gamyreliZe<br />

1989, 69, tab. 11);<br />

149


z. Zveli italikuri damwerlobebis niSnebi: proto-tirenuli<br />

niSnebi: , [t h ]; [ś]; [h] (gamyreliZe<br />

1989, 93, tab. 13); etruskuli niSnebi: , [t h ]<br />

(gamyreliZe 1989, 93, tab. 13; Douros 2008, 78); (Douros<br />

2008, 78; Coulmas 1999, 148, tab. 5); umbruli niSani<br />

[h] (gamyreliZe 1989, 93, tab. 13; Douros 2008, 78);<br />

T. kariuli damwerlobis niSnebi: [t/q] 102A8,<br />

102B8, FFA9D, FFA9F, FFAA6; FFAAF<br />

(Douros 2008, 22);<br />

i. iberiuli damwerlobis niSnebi: , , [te,<br />

de]; [ku, gu]; , (gamyreliZe 1989, 63, tab. 10);<br />

k. likiuri damwerlobis niSnebi: [q] 102BC;<br />

10290; 1029B (Douros 2008, 11, 21);<br />

l. kolxur da iberiul keramikaze datanili niSnebi:<br />

, , , romelsac v. liCeli (2001, 7, 13, 15, 17, 25, 76, 77,<br />

82) uwodebs proto-qarTuli damwerlobis niSnebs;<br />

xevsureTsa da TuSeTSi aRmoCenili niSnebi: ,<br />

, , , , , , , , , , , , , ,<br />

(gigauri 2010, 174, sur. 275; 175, sur. 276; kokoSaSvili<br />

2009, 12, cxr. 1); , (gigauri 2010, 77, sur. 103; 120,<br />

sur. 175) da sxva, romlebsac vuwodeb proto-qarTveluri<br />

damwerlobis niSnebs;<br />

Zveli qarTuli asomTavruli damwerlobis niSani<br />

=> [T] (javaxiSvili 1949, 209);<br />

m. somxuri erkaTagiris ( – `rkinis damwerloba~)<br />

niSani [t h ] (gamyreliZe 1989, 105, tab. 18);<br />

n. indis velze (mag., harappa, mohenjo-daro) gavrcelebuli<br />

damwerlobis niSani<br />

386E/110 (Everson<br />

150


1999-b, 8); induri brahmi damwerlobis niSnebi: ,<br />

[tha] (Monier-Williams 1999, xxvii), [tha];<br />

o. proto-elamuri damwerlobis niSnebi: , ,<br />

cxvari (Englund 2004, 106, sur. 5.3b; 125, sur. 5.14;<br />

128, sur. 5.17; 130, sur. 5.19); , , (Englund 2004, 115,<br />

sur. 5.8a; 125, sur. 5.14); , [lik()], [*li];<br />

[gal()] (Viers 2000, 80, sur. 2);<br />

p. Sumeruli 1 damwerlobis niSani => =><br />

[udu] – cxvari (PSD; Burrows 1935, 22, 272; Falkenstein<br />

1936, 761), romelic amotvifrulia uruqis III periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1926-642; Ashm-<br />

1926-576; Ashm-1926-564; Ashm-1926-646; 2<br />

1 . Sumer. [ki·en·gi 7 (·r)] (Walker 1987, 55),<br />

[ki·en·gir 15 ] = ki qveyana, miwa + en qurumebi + gir 15 /gi 7 (·r) keTilSobili<br />

= keTilSobili qurumeb(is) qveyana (PSD; Halloran 2006, 6,<br />

110); aqad. šumeru; ebr. [šin‟ar]; berZn. , ; qarT.<br />

Sinyari; ingl. Shinar (biblia 1989; Bible 2008, dab. 10.10, 14.1, 14.9) _<br />

Sumeri. Sumer. [eme·gir 15 ] _ Sumeruli ena (PSD; Halloran 2006,<br />

19, 87), romelsac n. fofxaZe ukavSirebs e·m·egir·ul/e·m·egr·ul-<br />

/m·egr·ul- formas (ix. http://nabukodori.blogspot.com).<br />

Sdr. Sumer. , [engur] _ miwisqveSa mtknari wylis, tbis<br />

saxeli Sumerul da aqadur miTologiaSi (Sdr.: PSD; Mercer<br />

1918, 16; Halloran 2006, 54; MHM 1991, I, 22; 1992, II, 40): qarT.<br />

engur·i (Fähnrich 1981, 11); megr. ing r·i, ingir·i _ 1. wylis kolxuri<br />

RvTaebis saxeli; 2. saqarTveloSi mdinare, romelic er-<br />

Tvis Sav zRvas; 3. sof. zugdidis r-nSi; svan. iegir _ mdinare.<br />

2 . http://cdli.ucla.edu/pubs/cdljinfo.html veb-gverdis mixedviT mocemulia<br />

SuamdinareTis civilizaciebis periodizacia, Tixis firfitebis<br />

numeracia da Semdegi Semoklebani: Ashm = Ashmolean Museum,<br />

Oxford; CDLI = the Cuneiform Digital Library Initiative; Erm = Hermitage<br />

Museum, St.-Petersburg; MRAH = Musées Royaux d‟Art et d‟Histoire, Brussels.<br />

151


Sumeruli damwerlobis niSnebi: , (Mercer<br />

1918, 9; Falkenstein 1936, 44, 45a, 47, 193); ;<br />

lursmuli damwerlobis niSnebi 1 :<br />

, (Falkenstein 1936, 192), romelic gamoiyeneboda<br />

Zv.w. 3200-3100 ww.-Si, gviandeli uruqis IV periodSi;<br />

, gamoiyeneboda Zv.w. 3100-2900 ww.-is, jemdeTnasris<br />

periodis (anu gviandeli uruqis III periodi)<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1926-714, CDLI No<br />

P005249; Ashm-1926-709, CDLI No P005216;<br />

_ Zv.w. 2600-2500 ww.-is, adredinastiuri IIIa periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1928-017, CDLI<br />

No P005311; Ashm-1928-428, CDLI No P222324; Ashm-1930-<br />

156, CDLI No P220624, xolo _ Semdeg Tixis<br />

firfitebze: Ashm-1924-0455, CDLI No P222314; MRAH-<br />

0.0089, CDLI No P010548;<br />

_ Zv.w. 2500-2350 ww.-is, adredinastiuri IIIb periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Erm-14376, CDLI No<br />

1 . SuamdinareTSi (berZn. ) mcxovrebma xalxebma lursmuli<br />

anu soliseburi damwerlobis `lursmul niSans~ uwodes<br />

mismari (Doblhofer, Friedrich 2002, 95). masala momawoda n. kvaSilavam,<br />

risTvisac mas guliTad madlobas movaxseneb.<br />

Sdr. mismari: arab. [mismari] > Zv. qarT. lusmari (orbeliani<br />

1991, I, 424); megr. lismari/ l smari _ lursmani (qajaia<br />

2008, II, 92, 93, 195); Sdr. agreTve: germ. Keilschrift; ingl. cuneiform<br />

(wedge-shaped) writing; cuneiform < laT. cŭneus _ lursmani, soli<br />

(Hunting 1915, 28; tatiSvili 2009, 17 2 ).<br />

`lursmuli niSnis~ aRmniSvneli sityva Sumer. [saĝ.KAK],<br />

[saĝtak], , , [santak (2,3,4) ] niSnavs samkuTxeds, sols (PSD;<br />

Halloran 2006, 54), xolo aqad. sa·an·tak·ku ( [SAG.DU 3 ]) _<br />

samkuTxeds (CAD 1984, 15, 149, 150; agreTve ix.: tatiSvili 2009,<br />

17 3 ; Коган, Лѐзов 2009, 174), romelic geometriul terminad gamoiyeneboda<br />

Zv. babilonSi.<br />

152


P222695; MRAH-0.0023, CDLI No P222342; MRAH-0.0023,<br />

CDLI No P222946, xolo _ Semdeg Tixis firfitebze:<br />

Ashm-1924-0462, CDLI No P222315; Erm-14065, CDLI No<br />

P222280; Erm-14314, CDLI No P222479; Erm-14012, CDLI<br />

No P221719; Erm-14017, CDLI No P221724; Erm-14051,<br />

CDLI No P221820; Erm-14056, CDLI No P221825; Erm-<br />

14061, CDLI No P221830;<br />

, , _ Zv.w. 2350-2100 ww.-is, Zvelaqaduri periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1930-403, CDLI<br />

No P215367; MRAH-0.0239, CDLI No P222277; MRAH-<br />

0.0710, CDLI No P222950; MRAH-0.0094, CDLI No P216420;<br />

MRAH-0.0515, CDLI No P200407;<br />

, _ Zv.w. 2100-2000 ww.-is, uris III periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1912-1141, CDLI No<br />

P127265; MRAH-0.0119, CDLI No P200932; MRAH-0.0120,<br />

CDLI No P200933;<br />

_ Zv.w. 2000-1600 ww.-is, Zvelbabilonuri periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1931-0137b, CDLI<br />

No P332926; Ashm-1932-0392, CDLI No P247796; Ashm-<br />

1924-0887, CDLI No P347494; Ashm-1932-0176+ N6939,<br />

CDLI No P231029;<br />

, , _ Zv.w. 900-540 ww.-is axalasuruli periodis<br />

Semdeg Tixis firfitebze: Ashm-1924-1914, CDLI<br />

No P347743; Ashm-1924-1499+1717, CDLI No P347749;<br />

Ashm-1924-1206+1410+1470, CDLI No P347753; Ashm-1924-<br />

1831, CDLI No P347836; Ashm-1924-1230+Ashm-1927-2118,<br />

CDLI No P247827 da sxva.<br />

aseTia lursmuli niSnis evolucia (Sdr.: Mercer<br />

1918, 36; Deimel 1922, 1, 8; Falkenstein 1936, 192; Chadwick<br />

1990, 21, sur. 5).<br />

153


vafurcliani vardulis gamosaxulebas ukav-<br />

Sirdeba Sumeruli piqtograma da lursmuli damwerlobis<br />

1202E niSani (Sdr. SaraSeniZe 2008, 28, 9-<br />

10), romlebic gamoxataven varskvlavs, casa da an/anu<br />

_ cis RvTaebas (meliqiSvili 2004, 8). mag., Sumer.:<br />

[mul] aris varskvlavi, 1 [an] _ ca, [diĝir/dingir =<br />

Semokl. d] _ RvTaeba (Mercer 1918, 9, 36; Foxvog 2010, 9;<br />

Halloran 2006, 6, 32, 38, 53; UCS 1991-2008, 580; Doblhofer,<br />

Friedrich 2002, 158, sur. 99; Everson 2004, 12).<br />

Sumer. , , piqtogramebisa da lursmuli<br />

damwerlobis niSnis gviandeli saxea aqad. 13-<br />

NAa13/Th-D12/1202D niSani, romlis transliteracia<br />

aris: an ca; dingir, ilum _ RvTaeba; ìl, sa 8 , ša 8 (Piška 2003,<br />

1, 2, 4, 8, 9; 1998, 2; Viers 2000, 89) da sxva.<br />

niSnis evoluciasa da mis variantebs warmovadgen<br />

Semdeg naxatSi:<br />

1 . Sumer. [mul] (ĝi 6 /mi Rame + ul) aris 1. varskvlavi; 2. Tanavarskvlavedi;<br />

3. planeta; 4. meteoriti (Halloran 2006, 32); 5.<br />

brwyinva, gamosxiveba (PSD); Sumer. ul _ 1. varskvlavi; 2. yvavili;<br />

kokori; kvirti; 3. ornameti; 4. siamovneba (Halloran 2006, 6); Sumer.<br />

[an·mul] _ varskvalviani ca (Halloran 2006, 78); Sumer.<br />

[mul·an] _ ciuri varskvalvi (PSD); Sumer. [aš·me] _ 1. varskvlavis<br />

simbolo; 2. mzis diskos ornamenti; 3. varduli; 4. mocimcime<br />

naTeba (Halloran 2006, 79; Sdr. PSD).<br />

Sdr. Sumer. [ul 6 ] _ naTeba, brwyinva (PSD): s.-qarTv. * -;<br />

qarT. el·v·a; svan. hel-; megr. val·i, val·u·a; laz. o·val·u (Fähnrich<br />

1981; fenrixi, sarjvelaZe 2000, 198).<br />

154


zemoT warmodgenili masala cxadyofs, rom festosis<br />

diskoze dabeWdili PHD38 naxat-niSani aris<br />

rvafurcliani vardulis piqtografiuli niSnis<br />

uZvelesi nimuSi.<br />

2. vardulisa da diskos simboluri mniSvneloba<br />

rogorc cnobilia, vardulisa da diskos<br />

gamosaxulebebi xSirad gvxvdeba Sumerul, babilonur,<br />

asurul, egviptur, indur, xeTur, xuritul,<br />

urartul, kretul, kolxur, berZnul, finikiur, sparsul<br />

da sxva kulturebSi (Sdr.: Goodyear 1891; Evans<br />

1909, 39; 1921, 262, 479-483; Kantor 1945; 1999, 127-163, 169-<br />

194, 247, 305-360; 506, sur. XIII.5; 725, sur. XVII.9, 27; 766,<br />

sur. XIX.16, 17); aseve aris evropuli (mag., berZnuli,<br />

romauli da sxva) arqiteqturuli ornamentebis nimuSebSi<br />

(Sdr.: Schmelzeisen 1992; Rosin 2001, 113).<br />

155


qvemoT warmovadgen mzis, varskvlavisa da miwis<br />

RvTaebebis simboloebs, am xalxTa kulturebisa da<br />

miTologiebis mixedviT.<br />

2.1. mze-RvTaebebis simboloebi<br />

rvafurcliani varduli an lotosi da<br />

disko sxvadasxva kulturaSi aris: mzis piqtograma,<br />

RvTebebis atributi, saRvTo niSani (mag., egvipturi<br />

mzis RvTaeba [r‛] ra/re; indur religiaSi RvTaeba<br />

[brahmā] brahma da sxv.), siwmindis, sicocxlis,<br />

maradiulobis, nayofierebis, bunebis gafurCqvnisa<br />

da ayvavebis simbolo, mefis xelisuflebis regalia<br />

da samefo saxlis Zalauflebis niSani.<br />

ieroglifur-luviur damwerlobaSi mzes aRniSnavs<br />

ieroglifi A190/ 128CE/F28CE sol 2 _ mzis<br />

frTosani disko (Everson 2007, 13, 19), romelic zogan<br />

aris samefo titulaturis Semadgeneli nawili, zogan<br />

ki samefo kartuSs anu edikulas qmnis (Meriggi<br />

1975, 3, tab. 12, 15-17, 95-96, 163 da a. S.; agreTve ix.: Alp<br />

1996; 1998, sur. 1; Герни 1987, 179, sur. 11, 5; Doblhofer,<br />

Friedrich 2002, 221, sur. 126; xazaraZe 2006, 10, 13). mag.,<br />

xeTebis didi mefis, xaTuSili III-is saxeli da samefo<br />

emblema _ mzis frTosani disko dabeWdilia Tixis<br />

firfitaze, romelic daTariRebulia Zv.w. XIII s.-iT<br />

(ix. Never 1996, 33, 60, 57-59).<br />

156


qvemoT warmovadgen mzis frTosani diskos Semdeg<br />

variantebs, romlebic aRmoCenilia SumerSi, babilonSi,<br />

asureTSi, miTanSi, egvipteSi, anatoliaSi,<br />

sparseTSi da sxvagan (Kantor 1945; 1999, 544, sur.<br />

XIV.3, 4, 15, 16, 22, 27, 33; 749, sur. XVIII.9-11, 19; 770,<br />

sur. XIX.24):<br />

157


Sumeruli, aqaduri anu asurul-babilonuri, xurituli,<br />

urartuli da ugarituli miTologiebis mixedviT,<br />

mzisa da samarTlinobis RvTaebas _ Sumer.<br />

[ d ud] 1 (Sdr. MHM 1992, II, 552); Zv. babil. ,<br />

1 . Sumer. [ud, u 4 ] aris 1. mze; 2. dRe (PSD); 3. sinaTle; 4. dro; 5.<br />

amindi; 6. grigali, qariSxali (demoni) (Halloran 2006, 5; Sdr.<br />

Doblhofer, Friedrich 2002, 158, sur. 99).<br />

Sdr.: Sumer. [bar 6 ] _ naTeba, brwyinva; TeTri (Halloran 2006,<br />

39; agreTve ix. Civil 2009, 8); Sumer. [babbar, bar 6 , par] _ TeTri<br />

(PSD); Sumer.<br />

[babbar (2) ] _ naTeli, brwyinavi; TeTri; mzis<br />

amosvla (Halloran 2006, 51); Sumer. [e 2·babbar (2) ] _ mzis<br />

RvTaeba utus gasxivosnebuli saxli, taZari (Sdr. Civil 2009, 14);<br />

asur. [MUL 2 .BABBAR] _ iupiteri (Kasak, Veede 2001, 21, 30);<br />

qarT. barbar·i _ gizgizi (Sdr.: Tseretheli 1913-1916; fenrixi,<br />

sarjvelaZe 2000, 94-95, 194).<br />

158


asur. [ d UD] – utu 1 _ Seesabameba: babil.<br />

[ d šà·máš] _ SamaSi 2 (Kasak, Veede 2001, 19);<br />

xur. d Ši·mi·gi; urart. d Šiwini _ mze-RvTaeba; ugar.<br />

d Šapšu _ mze-qalRvTaeba (Sdr. Нозадзе 2007, 323; DDD<br />

1999, 126). utus saRvTo ricxvia _ 20 (Kasak, Veede<br />

2001, 14, 18, 19).<br />

egvipturi miTologiis mixedviT, mze-RvTaebaa re<br />

anu ra da misi Sesabamisi: egvipt. [ prỉ] xefri _<br />

amomavali mze, dilis mzis RvTaeba; egvipt.<br />

[ỉtm] atumi _ Camavali mze (Sdr. egvipt. [ỉtn]<br />

ateni 3 /atoni – mzis disko). RvTaeba atums emsgavseba<br />

1 . Sdr. mamakacis saxeli utu, romelic dRemde SemorCenilia<br />

saqarTveloSi, kerZod, samegreloSi.<br />

2 . Sdr. ša·maš: aqad. šam·šu _ mzis disko (Kasak, Veede 2001, 19);<br />

qarT. mze; megr. bJa; laz. mJo·ra (Марръ 1908, 3); svan. _ mze<br />

(fenrixi, sarjvelaZe 2000, 327, 328); laz. bJa·Cxa _ kviradRe<br />

(javaxiSvili 1979, I, 164-169);<br />

3 . RvTaeba aten·s n. gamrekelma (1885, 40) daukavSira forma<br />

aten·i (goris r-nis soflis saxelwodeba).<br />

159


urartuli mzis RvTaeba Sivini. mze-RvTaeba re/ra gamoCnda<br />

ayvavebuli lotosis rvafurcliani yvavilidan.<br />

igi caze naviT mogzaurobs (MHM 1991, I, 124;<br />

1992, II, 358-359, 589), xolo, berZnuli miTologiis<br />

mixedviT, 1 _ heliosi etliT amobrwyindeba caze<br />

(MHM 1991, I, 271; 1992, II, 559; Гамкрелидзе, Иванов<br />

1984, II, 731).<br />

1 . Sdr.: berZn. ; _ mze; aRmosavleTi (Вейсман 1899,<br />

2006, 586); qarT. alioni; megr. ialoni, aloni, al ni _ aisi,<br />

ganTiadi (Кипшидзе 1914, 194, 247; qajaia 2001, I, 183; 2002, II, 81).<br />

160


fsalmunSi (83.12) weria, rom `mze da fari aris<br />

ufali RmerTi~. antikuri periodis moazrovneebi<br />

mzes sxvadasxvanairad axasiaTebdnen. mag., esqile ambobs,<br />

rom `mze aris wre~; plutarqe _ `mze aris sfero~;<br />

piTagora _ `mze aris disko~. agreTve: `mze<br />

aris lamazi qali~, `mze aris fari~, `mze aris naTeli<br />

borbali~, `mze aris Tvali~, `Tvali sinaTlea~,<br />

da sxva.<br />

msoflios sxvadasxva xalxebis kulturaSi mze-RvTaebis<br />

simboloebia: rvafurcliani varduli 1 (Neve<br />

1996, 33, 60; Herder 1980, 130); disko rvafurcliani<br />

varduliT (Herder 1980, 130);<br />

disko 2 (Maxwell-Hyslop<br />

1 . s.-s. orbelianis (1698; 1991, 26; 1993, 335, 336) leqsikonis mixedviT,<br />

`sada ese [ rvafurcliani varduli] jdes, mzea~.<br />

2 . Sdr.: tibet. [ ]; sansk. [ ], romelic<br />

niSnavs diskos, rgols, sferos da borbals (Chandra Das 1989, 56;<br />

Conway 2006, 1; MHM 1992, II, 100), aris mzis simbolo (Conway 2006,<br />

161


1971, 149; Mijatović, Ninković, Vemić 2003, 338, 340, 341; Kurtik<br />

1999, 508 21 ; Kazmierczak 1992, 8, sur. 18; Herder 1980, 92);<br />

Tvali (nadiraZe 1989, 21, 22); wre centrSi<br />

wertiliT (Kasak, Veede 2001, 29, 30; Collier, Manley 2007,<br />

136; EA 1987, 557; Kazmierczak 1992, 24, sur. 91); ,<br />

frTosani diskoebi rvafurcliani varduliT<br />

(Sdr. Black, Green 1992); , frTosani<br />

diskoebi (Neve 1996, 57, 58, 59; Heiser 2006, 10);<br />

frTosani disko gvelebiT; wre jvriT (Evans 1909,<br />

87; Kazmierczak 1992, 10, sur. 25; Bauer, Dümotz, Golowin<br />

1987, 44-45); borbali 1 (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />

720, 721, 725, 936, 1270; Pulleyblank 1966, 31-32; Herder 1980,<br />

129; Sdr.: Chadwick 1976, 165, sur. 69; Chadwick 1990, 44,<br />

sur. 10; MHM 1991, I, 286; 528, sur. 2, 3, 5; 644); wre<br />

ormagi jvriT (romelic Semdgom aRniSnulia Zv.<br />

indur monetaze: d‟Alviella 1894, 41);<br />

rgoli jvriT;<br />

ormagi wre ormagi jvriT (Kazmierczak 1992, 16,<br />

sur. 47, 50);<br />

wre ormagi jvriT (saberZneTi, sparta,<br />

Zv.w. 640);<br />

jvriT;<br />

disko rvasxiviani mcenareuli ornamentiT;<br />

ormagi wre maxvilwveriani ormagi<br />

disko ormagi jvriT (romelic aris budiz-<br />

2). induizmSi borbali aris mzis RvTaeba suria’s (devang.<br />

[ ] _ mze) simbolo (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II, 684, 684 1 , 720,<br />

721; Sdr. MHM 1992, II, 477, 478). actekur miTologiaSi mas emsgavseba<br />

mzis RvTaeba tonatiu’s disko (Sdr.: Галич 1990, 109, 110;<br />

MHM 1992, II, 518).<br />

1 . Sdr.: Sumer. GIGIR; saSualo i.-e. * ; semit. *galgal-;<br />

qarTv. * , * _ borbali (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />

737 1 , 719).<br />

162


mis simbolo);<br />

rvafurcliani lotosi budas gamosaxulebiT;<br />

disko rva samtalRovani sxiviT; ,<br />

, diskoebi oTxi maxvilwveriani da oTxi samtalRovani<br />

sxivebiT (d‟Alviella 1894, 14; Black, Green<br />

1992, 143; Heiser 2006, 5, 7, 12; MHM 1991, I, 303, 458; 1992,<br />

II, 651); disko rva maxvilwveriani sxiviT;<br />

disko rva maxvilwveriani da rva samtalRovani sxivebiT;<br />

sxiviani rgoli manebiT (Evans 1921, 514, sur.<br />

371); disko oTxi sxiviTa da jvriT (romelic aris<br />

asurelebis RvTaeba aSuris simbolo); rgoli<br />

ori mbrunavi sxiviT (Evans 1895, 43, 62; 1909, 154, P.25,<br />

d; 221, 108, e); , wreebi rva mbrunavi sxiviT<br />

(Evans 1909, 151, P.9; 155, 221; Kazmierczak 1992, 18, sur.<br />

59); diskoebi rva mbrunavi sxiviT: (saberZneTi, korinTo,<br />

kviprosi, Zv.w. 640-630 ww.), (MHM 1991, I, 287),<br />

, , ; borjRali (Сумбадзе 1984; leJava, kilaZe,<br />

giorgobiani 2007, 3, 110, 121), ormagi gama<br />

formis jvari anu ormagi svastika, xolo mogvianebiT<br />

_ etli, cxeni 1 (Sdr. Гамкрелидзе, Иванов<br />

Иванов 1984, II, 731, 936) da sxva.<br />

2.2. varskvlav-RvTaebebis simboloebi<br />

aqaduri miTologiis mixedviT, aqad. [ d a·a] _<br />

aia (Sdr.: Delaporte 1910, XLVI, 116; 1923, No. 251, pl. 76;<br />

Waddell 1924, 247, sur. 36; Black, Green 1992, 173; Collon<br />

1 . Sdr. cxen·i: s.i.-e. *s(a) Hel-/n- – mze (Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />

684); megr. Cxan·a _ mze; mziani dRe; sicxe.<br />

163


2007, 1; Нозадзе 2007, 63) aris mze-RvTaeba SamaSis meuRle,<br />

_ sinaTlis, ciskris, siyvarulisa da nayofierebis<br />

qalRvTaeba. qalRvTaeba aias Sumerul miTologiaSi<br />

Seesabameba mze-RvTaeba utus meuRle, Sumer. qal-<br />

RvTaeba [ d še 3·ri 5·da] 1 (Sdr. ETCSL) _ Serida/Senirda.<br />

misi RvTebrivi epiTetia Sumer.<br />

[su 3·ud·aĝ 2 /su 3·ud·ag 2 ] _ moelvare, mbrwyinavi (Sdr.:<br />

PSD; DDD 1999, 126; Falkenstein 1957, 305).<br />

qvemoT warmovadgen aiasa da utus niSnebis evolucias:<br />

1 . Sdr.: Sumer. šer _ kaSkaSa; Sumer. še·er _ kaSkaSi; sikaSkaSe;<br />

sxivi (PSD; ETCSL), sinaTle, cimcimi (Halloran 2006, 142); Sumer.<br />

šér _ brwyinva (Halloran 2006, 45).<br />

164


nayofierebis, siyvarulisa da omis qalRvTaebis,<br />

cisa da miwis dedoflis saxeli inana 1 lursmul damwerlobaSi<br />

Semdegnairad iwereba: Sumer. ,<br />

Zv. babil. , babil. , asur. [ d inanna]<br />

anu misi Sesatyvisi semit. iSTari _ Zv. babil. ,<br />

1 . aseve Sdr. Sumer.: [ d Nina] (Sdr. Mercer 1918, 3), Innin, Innini,<br />

Innina, Irnina, Ennin, Ennina, Nin, Ninnin, Ninanna, Nana, Ninni da<br />

Ninnar (http://en.wikipedia.org/wiki/Inanna).<br />

165


abil. , asur. [ d iš·tar], an Zv. babil.<br />

, babil. , , asur.<br />

[ d U.DAR].<br />

qvemoT warmovadgen inanas niSnis evolucias:<br />

166


Sumeruli `cis didi qalbatoni/dedofali~ ninana<br />

iwereba: Sumer. , , ,<br />

Zv. babil.<br />

[ d nin·an·na]. 1<br />

, asur.<br />

Sumer. da aqad. qalRvTaeba ,<br />

[ d na·na·a], d Nanã, d Nanãy, d Nanãya (resp. berZn. /<br />

) _ nana 2 anu nanaia ukavSirdeba: babil. qal-<br />

RvTaeba aias, romelic aris varskvlavis an planetis<br />

saxeli da Sumer.<br />

[ d inana sar ] _ planeta,<br />

inanas anu iSTars 3 (PSD; Black, Green 1992, 109; MHM<br />

1 . Sumer. d nin·an·na (= dingir didi qalbatoni/dedofali + ca +<br />

naT. br. niSani) SeiZleba iTargmnos `ciskris did qalbatonad~.<br />

2 . Sdr.: sogdiuri (saSualo spars.) qalRvTaeba Nanā (Azarpay 1981,<br />

132-139); Zv. somx. [nané/ nanea] – dilis varskvlavi, qalRvTaeba,<br />

Zv. somx.<br />

[aramazd] _ RvTaeba aramazdis qaliSvili<br />

(Gvelesiani 2009, 5).<br />

Sdr. armazadi: spars. RvTaeba [ahura-mazdā]; Zv. qarT.<br />

RvTaeba armazi (Gvelesiani 2009, 4).<br />

3.<br />

iSTars Seesatyviseba: lomze aRmarTuli Sumeruli qalRvTaeba<br />

Serida; semit. aSirta, aStarte/astarte da lomisTaviani an<br />

167


1991, I, 595; 1992, II, 197), xolo es ukanaskneli identificirebulia<br />

planeta venerasTan (Williams-Forte 1983,<br />

176; Piška 2003, 4; Kasak, Veede 2001, 14, 22-24; Kurtik 1999,<br />

lomze aRmarTuli qalRvTaeba aStoreTi/aStaroTi (Sdr. MHM<br />

1991, I, 115). mas ukavSirdeba: minosuri da mcire aziuri didi<br />

dedaRvTaeba rea-kibele, romelsac icaven koribantebi da<br />

lomebi, da kretis qalRvTaeba gvelebiT (Evans 1921, 504, 505,<br />

656, 657; MHM 1991, I, 647, 179). agreTve iSTarTan gaigivebulia:<br />

siyvarulisa da nayofierebis das.-semit. qalRvTaeba qadeSi/<br />

qudSu/qeTeSi, romelic lomze aris aRmarTuli yvavilebiTa da<br />

gvelebiT xelSi (MHM 1992, II, 21); cis, nayofierebisa da siyvarulis<br />

egvipt. qalRvTaeba , [ ] _ hatori (Sdr.:<br />

Evans 1921, 505 1 ; MHM 1992, II, 584); siyvarulisa da silamazis<br />

berZn. qalRvTaeba<br />

_ afrodite; nayofierebis romauli<br />

qalRvTaeba venera (Clay 1922, 45; Collier, Manley 2007, 157;<br />

MHM 1991, I, 231, 135) da sxva.<br />

`asirielebi afrodites uwodeben militas, arabebi _ alilats,<br />

xolo sparselebi _ mitras~ (herodote I, 131). protoindo-iran.<br />

*mitra- > berZn.-romauli Mithras.<br />

Sdr. aqaduri qalRvTaeba Ištar: s.-i.-e. *Hast [h] ar-; aqad.<br />

; xeT. hašter; avest. stərəbyō; somx. [astł/astġ];<br />

berZn. ; laT. stēlla < *stēl-na; goT. staírnō; Zv. z.-germ. sterno;<br />

germ. Stern; Zv. ingl. steorra; ingl. star; Zv. isl. stjarna; aram. ‛tr _<br />

varskvlavi; semit. *‛a tar- gaRmerTebuli varskvlavi; venera;<br />

samxr.-arab. ‛ tr; saSualo egvipt. ỉśtr; finik. ‛štrt (Гамкрелидзе,<br />

Иванов 1984, II, 685, 686, 875, 875 1 ); Zv. ebr. , [‛š r ]<br />

(Bible 2008; biblia 1989, msaj. 10.6; 1 mef. 7.3-4, 12.10, 31.10; 3 mef. 11.5,<br />

11.33; 4 mef. 23:13; Sdr. ier. 44.18-19); Zv. ebr. [‛šrh]; ugarit.<br />

[‛ trt], ‛ rt; somx. [astłik/astġik]; Zv. berZn.<br />

_ qalRvTaeba astarte (MHM 1991, I, 115); egvipt. [зst] _<br />

qalRvTaeba isida (Collier, Manley 2007, 70, 151; MHM 1991, I, 133);<br />

xurit. Iš ara _ qalRvTaeba iSxara (Нозадзе 2007, 186); ebr.<br />

[‟es er].<br />

iSTars agreTve SeiZleba ukavSirdebodes: aqad. anuniTu (MHM<br />

1991, I, 595) da xur. d Ni·na·at·ta/ d Ne·na·at·ta _ ninata/nenata (Нозадзе<br />

2007, 260).<br />

168


502, 502 4 , 503; Collins 1994, 110, 115; MHM 1991, I, 510,<br />

595), romelsac uwodeben `mwuxris varskvlavsac~ da<br />

`ciskris varskvlavsac~.<br />

inanas anu iSTaris saRvTo ricxvi aris 15<br />

(Kasak, Veede 2001, 23).<br />

aias da inanas anu iSTaris simboloebia: rvafurcliani<br />

varduli (Maxwell-Hyslop 1971, 151, 152;<br />

Black, Green 1992, 109, 156, 169-170; Aleff 1982-2009, 4;<br />

MHM 1991, I, 510; Ad de Vries 1981, 391-393; Herder 1980,<br />

134); rvafurcliani niSani; ormagi jvari<br />

(Herder 1980, 93); , , , , , rvaqimiani<br />

varskvlavebi (Maxwell-Hyslop 1971, 149; Black, Green<br />

1992, 108; Heiser 2006, 6, 12; MHM 1992, II, 651; Leick 1998,<br />

pl. 38); disko 1 , rgoli (MHM 1991, I, 510; Herder 1980,<br />

92); ormagi wre rvasxiviani varskvlaviT, oTxi<br />

maxvilwveriani sxiviTa da oTxi mcenareuli ornamentiT<br />

(Evans 1909, 157, P.40*); , , , , diskoebi<br />

rvaqimiani varskvlaviT (Black, Green 1992, 169,<br />

sur. 143; Heiser 2006, 6, 7, 8); rvaqimiani varskvlavi<br />

(romelic Semdgom bahaizmis simboloa); lomi<br />

(Evans 1909, 221; Pritchard 1969, 177, pl. 522; Collins 1994,<br />

113, 114; Leick 1998, pl. 38); gveli, cxvari (Kurtik<br />

1999, 502, sur. 1; 504, sur. 4; 504 10 ; Collins 1994, 107, 108,<br />

113; MHM 1991, I, 400, 409; Parpola 1997, XXXVIII, sur. 17)<br />

da sxva.<br />

1 . `mcire simboluri disko, mzis sxiviani niSnisgan gansxvavebiT,<br />

unda CaiTvalos qvesknelis qalRvTaebis, dedoflisa da<br />

Ramis cis varskvlaviani kamaris simbolod~ (Evans 1921, 514).<br />

169


zemoT mocemuli mzisa da varskvlavis simboloebi,<br />

Tvalis, cxvris, borblisa da jvris niSnebi warmodgenilia<br />

Semdeg naxatSi:<br />

2.3. miwis RvTaebebis simboloebi<br />

cnobilia, rom astraluri RvTaebebi, funqciuri<br />

gamovlinebebiT, mWidrod ukavSirdeba miwis RvTaebebs.<br />

kolxuri didi dedaRvTaeba nana, romelic ukav-<br />

Sirdeba Sumer. qalRvTaeba nanas, aris `miwis deda~,<br />

`adgilis deda~, nayofierebisa da sicocxlis mSobeli<br />

qalRvTaeba. qarTul panTeonSi mas Seerwya<br />

barbale-mzis kulti da mze mdedrobiTi sqesis RvTaebad<br />

gardaiqca (bardaveliZe 2006, 131; agreTve ix.<br />

nadiraZe 1989, 21).<br />

170


amrigad, qalRvTaeba nana, 1 mze-RvTaebis hipostasia<br />

(Бардавелидзе 1957, 75-79, 81-83, 86, 94-98, 100, 139,<br />

155, 156, 188, 190, 193).<br />

qarTvelebis (agreTve indo-evropuli modgmis zogierTi<br />

Zveli xalxi, ix. Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II,<br />

685) SexedulebiT mTvare mamakacia, xolo mze _ qali.<br />

es Cans, magaliTad, megrul xalxur leqsSi (javaxiSvili<br />

1908, 111; Кипшидзе 1914, 188):<br />

strabonisa (X,3,12) 1 da arianes (X.9) 2 cnobebis analizis<br />

safuZvelze v. bardaveliZis (1957, 81 da Smd.),<br />

1 . megr., laz. nana _ 1. deda; 2. megruli misamReri: `dida-voi<br />

nana, dida-voi, nanina!..~ _ dedasulo nanav, dedasulo, naninav!..;<br />

megr. nanaia _ nana sityvis kninobiT-moferebiTi forma _ dediko<br />

(Кипшидзе 1914, 019; qajaia 2002, II, 358-359).<br />

v. bardaveliZe (1957, 81-93) varaudobs, rom qarTuli simRera<br />

`iavnana~-s refreni: `iav-nana, vardo-nana, iav-naninao~, qalRvTaeba<br />

nanas kults ukavSideba (Gvelesiani 2009, 9).<br />

Sdr. kolxuri nana da nina: i.-e. *Han- _ bebia, mamis deda;<br />

xeT. qalRvTaeba<br />

(Sdr.: Гамкрелидзе, Иванов 1984, II,<br />

766; kvaSilava 2007, 213, 214); ainina, danina anu danana _ warmarTuli<br />

kerpebi Zv. qarTlSi (janaSia 1959, III, 193); Sumer. Inanna,<br />

Ininna anu iSTari; spars. qalRvTaeba [anāhitā] (Маррь 1902,<br />

9; wereTli 1924, 100-101; javaxiSvili 1979, 141-142); Zv. somx.<br />

qalRvTaeba [anahit] (Gvelesiani 2009, 6).<br />

171


oT. lorTqifaniZisa (2000, 90-96) da j. nadiraZis<br />

(1989, 136-140) mier gamoiTqva mosazreba, rom kolx.<br />

qalRvTaeba, `didi deda~ _ nana anu fasiane gaigivebulia<br />

minosur da aziis dedaRvTaebasTan, miwis,<br />

gamoqvabulisa da mTis qalRvTaebasTan, rea-kibelesTan<br />

3 (Sdr. Evans 1909, 103); meore mxriv, kibeles<br />

anu kibebes/qubabas 4 ukavSirdeba: Sumer.<br />

[ d nin· ur·saĝ] _ mTisa da borcviani adgilis qalba-<br />

1 . straboni (X,3,12; Jones 1961, V, 99) wers:<br />

`rac Seexeba berekintebs _ erT-erT frigiul toms _ da saerTod<br />

frigielebs, agreTve idis maxloblad mcxovreb troelebs,<br />

isini Tayvans scemen reas, umarTaven mas orgiebs, uwodeben<br />

RmerTebis dedas, agdistiss, xolo agreTve adgilis mixedviT<br />

[reas saxelebia] _ idaia, dindimene, sipilene, pesinuntis,<br />

kibele da kibebe~ (yauxCiSvili 1957).<br />

2 . ariane (X.9; Hoffmann 1842, 50) wers:<br />

`fasisSi, rom Sedixar, marcxniv aRmarTulia fasiane Teosi.<br />

garegnobis mixedviT Tu vimsjelebT, esaa rea, radgan xelSi<br />

winwila uWiravs, mis savarZelTanaa lomebi da zis, rogorc<br />

fidiasis qandakeba aTenis metroonSi~ (keWaRmaZe 1961).<br />

3 . l. kotreli (1959; 1987, 83) fiqrobs, rom kolxeTis mefis aietis<br />

da _ kretis mefis, minosis meuRle, pasifae da misi qali-<br />

Svili, ariadne aziis dedaRvTaebis qurumebi iyvnen.<br />

4 . kibele/kibebe/qubaba xSirad gaigivebulia xuritul dedaRvTaeba<br />

-Tan (Sdr. kvaSilava 2007, 212).<br />

172


toni (PSD; Dalley 1998, 326; Halloran 2006, 38, 102), Semoqmedi<br />

didi dedaRTaeba (Civil 2009, 42), miwisa da nayofierebis<br />

qalRvTaeba ninxursanga; Sumer. ,<br />

, [ d ki/gi 5 ]; asur. [ d ki] (Sdr.: Deimel 1922,<br />

46, 440; Schnaider 1935, 481; PSD; Halloran 2006, 12; Falkenstein<br />

1936, 747; Mercer 1918, 7, 165) _ miwis qalRvaTeba<br />

qi da berZn. _ miwis qalRvaTeba gea.<br />

ser ar. evansis (Evans 1909, 13, 54, 96, 97 Smd., 103,<br />

195, 209, 210, 291; 1921, 6, 44, 222, 223, 505, 657) mixedviT,<br />

monosuri kretis, bunebis qalRvTaebas funqciuri gamovlinebebiT<br />

emsgavseba: rea, did dedaRvTaeba, miwis<br />

qalRvTaeba, mTis qalRvTaeba, gamoqvabulis qalRvTaeba,<br />

qalRvTaeba gvelebiT, qalRvTaeba mtrediT, qal-<br />

RvTaeba ormagi culiT da sxva qalRvTaebebi.<br />

k. Sprengeli (1821, 53-54; 1989, 31) wers, rom `kolxebi<br />

Tayvans scemdnen... azias, promeTes dedas, erTerT<br />

okianides,.. frigielebi mas uwodebdnen maias, romelic<br />

SesaZlebelia iyos indusebis maia,.. rom rea,<br />

kibele, azia da fazisis qalRvTaeba, romelebsac Tayvans<br />

scemdnen [aia-]kolxeTSi, udavod erTi da igivea...~<br />

1<br />

miwis dedaRvTaebebis simboloebia: rvafurcliani<br />

varduli, disko rva maxvilwveriani sxiviT,<br />

gveli da lomi (Evans 1921, 479, 514, 447, 500-<br />

504, 508, 721; 1909, 195, 211, 270, 283, 291); minosuri<br />

kretis, bunebis qalRvTaebis simboloa svastika<br />

(Evans 1909, 96) da sxva.<br />

1<br />

. „Seine Mutter Asia, Prometheus Mutter, eine Oceanide,.. ward von den<br />

Kolchern verehrt… Die Phrygier nannten sie Μαία, vielleicht die Maya der<br />

Hindus,.. Da Rhea, Kybele, Asia und die phasianische Göttinn, in Kolchis<br />

verehrt, einerley sind ist gewi ...“ (Sprengel 1821, 53-54).<br />

173


zemoT warmodgenili masalis (Sdr.: Kean 1985, 30-<br />

32; Aleff 2005, 2.2; Bigaj 2008, 22, 36; CoTaliSvili 2003,<br />

162) mixedviT gamovlinda is, rom PHD38 rvafurcliani<br />

varduli aris: mzis, varskvlavis, miwis, (deda-)RvTaebebisa<br />

da samefo Zalauflebis simbolo.<br />

vfiqrob, rom PHD38 rvafurcliani varduli<br />

SeiZleba miviCnio mze-qveynis, aia-kolxeTis samefo<br />

ojaxisa da Zalauflebis aRmniSvnel simbolod.<br />

3. vardulisa da diskos niSnebi arqeologiur da<br />

xelovnebis nimuSebSi<br />

3.1. SuamdinareTSi, iranSi, avRaneTSi, siriaSi, egvipteSi,<br />

anatoliaSi, kretaze, saberZneTSi, saqarTvelo-<br />

Si, somxeTsa da sxvagan aRmoCenilia arqeologiuri<br />

masalebi, romlebzec mocemulia: varduli, mzis,<br />

mTvarisa da varskvlavis astraluri niSnebi,<br />

, diskoebi, agreTve Tvali, lomi,<br />

gveli, cxvari, cxeni, xari, morieli da<br />

sxva gamosaxulebebi.<br />

qvemoT warmovadgen Semdeg masalas:<br />

174


175


176


177


178


179


180


181


182


183


184


185


186


187


188


189


3.2. saqarTveloSi (mag., afxazeTi, samegrelo, aWara,<br />

lazeTi, guria, imereTi, raWa, leCxumi, svaneTi,<br />

qarTli, samcxe-javaxeTi da xevsureTi) aRmoCenilia<br />

diskoebi, samkaulebi, sabeWdavebi, keramika, kolxuri<br />

culebi, satevrebi, maxvilebi, Subispirebi, sartylebi,<br />

rgolebi, mSvildsakinZebi (fibulebi), qinZis<br />

Tavebi da sxva nivTebi, romlebzec mocemulia mzisa<br />

da varskvlavis astraluri niSnebi: rvafurcliani<br />

varduli;<br />

disko rva maxvilwveriani sxiviT;<br />

wre rva maxvilwveriani sxiviT; , , wreebi;<br />

wre borjRaliT; rvasxiviani wre; svastika;<br />

, erTi meoreze gadabmuli spiralebi da sxva<br />

geometriuli da mcenareuli ornamentebi. am nivTebze<br />

aseve sakmaod xSiria cxenis, xaris, frinvelisa<br />

da sxva cocxali arsebebis gamosaxulebebi<br />

(ix.: lorTqifaniZe 1986, 88-is Smd.; 1972, 19-22; 16-is<br />

Smd., sur. 3-6, 8, 12, 13; Лордкипанидзе 1989, 108, sur. 45;<br />

112, sur. 48; 130-132, sur. 56-58; 156, sur. 72; 128-is Smd.,<br />

sur. IV; 158, sur. 74; 161-168, sur. 77-83; 180, sur. 92; 194-<br />

196, sur. 102-104; 217, sur. 109; 256-is Smd., sur. IX.2;<br />

190


290; 292, sur. 147a; 323; 323 14 ; 352-is Smd., sur. XVII;<br />

Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 14, 15, 70, 75,<br />

96, 104, 106, 110, 146, 151, 159, 168-181, 187, 226, 276, 296-<br />

301, 305, 308, 310-311, 313, 366, 367, 371, 376, 378, 380, 390,<br />

397, 434-442).<br />

qvemoT warmovadgen Sesabamis masalas:<br />

191


192


193


194


qarTuli eklesia-monastrebis kedlebze, svetebsa<br />

da stelebze mravlad aris gamoxatuli: rvafurcliani<br />

varduli,<br />

rvaqimiani varskvlavi,<br />

wre rvafurcliani varduliT,<br />

wre rvaqimiani vars-<br />

195


kvlaviT, wre borjRaliT, wre ormagi jvriT,<br />

wre jvriT, jvari, svastika da sxva geometriuli<br />

da mcenareuli ornamentebi. aseve sakmaod<br />

xSiria cxvris, lomis, xaris, frinvelisa<br />

da sxva cocxali arsebebis gamosaxulebebi (ix.:<br />

CubinaSvili 1936, I; kakabaZe 2003, 17, 35, 128, 129, 163,<br />

247, 250; Mepisaschwili, Zinzadse 1986, 231, 290, 352, 359,<br />

362, 364, 365; Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001,<br />

32, 40, 42; ramiSvili 2008, 174, tab. XXIV, 1-4; 175, tab.<br />

XXV, 1-4; 176, tab. XXVI, 3; 178, tab. XXVIII, 1; 180, tab.<br />

XXX). qarTul xatebsa da jvrebze mocemulia:<br />

rvafurcliani varduli, rvaqimiani varskvlavi<br />

da sxva msgavsi niSnebi (Gambaschidze, Hauptmann, Slotta,<br />

Yalçin 2001, 36, 37, 41, 45).<br />

qvemoT warmovadgen Sesabamis masalas:<br />

196


197


198


199


200


201


202


203


204


205


206


207


208


209


kolxur-qarTul oda-saxlebze, darbazis tipis saxlebze,<br />

dedaboZebze, buxrebze, marnebze, xis WiSkrebsa<br />

da sxva saxis nagebobebze uxvad aris warmodgenili:<br />

rvafurcliani varduli,<br />

rvaqimiani varskvlavi borjRaliT,<br />

210<br />

wre varskvlaviT,<br />

wre borjRaliT,<br />

wre ormagi jvriT da sxva saxis astraluri<br />

niSnebi (ix.: CubinaSvili 1936, I; bardaveliZe, Citaia<br />

1939; Бардавелидзе 1957; Citaia 1967; 2000, 176, sur. 25;<br />

209, 215; javaxiSvili 1968; jafariZe, javaxiSvili<br />

1971; Сумбадзе 1984; leJava, kilaZe, giorgobiani 2007,<br />

3, 7, 8, 20; 27, 30, 31, 33, 37, 55-57, 63, 81, 101, 110, 20-121,<br />

134, 148-149).


qvemoT warmovadgen Sesabamis masalas:<br />

211


4. rvafurcliani vardulis naxat-niSnis amokiTxva<br />

da aia formis semantikuri paralelebi<br />

qvemoT mocemulia mimarTeba festosis diskos<br />

PHD38 naxat-niSansa da proto-qarTvelur-kolxur<br />

*a a formas Soris. aseve warmodgenilia A xazovani<br />

damwerlobis ori warweris amokiTxva.<br />

proto-qarTv.-kolx. *a a _ aia, rvafurcliani varduli,<br />

rozeti 1 ;<br />

1 . frang., ingl. rosette (< frang. rose + ette); germ. Rosette; ital.<br />

rosetta; rus. розéтка da sxva.<br />

s.-i.-e. * -/* -; avest. [ ] mcenaris dasaxeleba<br />

> somx. [vard]; qarT. vardi; miken. berZn. [wo-do-we]: PY<br />

Fr 1203 (S1203-Cii), 1204 (S343-H 4), 1207.1 (H 41) (DMic 2 ); Zv. berZn.<br />

(atikuri), (eoliuri) > laT. (etruskuli) * ><br />

laT. rosa > Zv. z.-germ. rōsa; frang., ingl. rose; germ. Rose; Cex. ;<br />

pol. _ vardi; da sxva (Sdr. Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II, 663);<br />

Turq. gül vardi < saSualo spars. (fal.) [gul] yvavili, vardi <<br />

Zv. spars. * - > *warda- > fal. [varta]; parT. wār yvavili<br />

(Sdr.: Paul 1998, 169; Bailey 1930-32, 60, 61); arab. [wárdun] wiTeli<br />

vardi (Lane 1968, 2935); ebr. [vered] vardi, da sxva.<br />

rogorc Cans, Zv. spars. * - forma aris nasesxebi berZnul-<br />

Si, laTinurSi, arabulSi, ebraulSi, somxursa da qarTulSi.<br />

vardi an lotosi egvipteSi, evropasa da aziaSi gavrcelebuli<br />

simboloa. magaliTad, vardi Zvel berZnul kulturaSi<br />

(Géczi 2006, 1-83) mzis RvTaeba heliosis (Greek Lyric, 5, Anonymous,<br />

Fragment 931; Nonnus, Dionysiaca 39.19 Smd.; Pseudo-Apollodorus,<br />

Bibliotheca E2.12; Flaccus V, 245 Smd.; www.theoi.com), siyvarulisa<br />

da silamazis qalRvTaeba<br />

-sa (homerosi, `iliada~<br />

XXIII, 186; Owen 1851, 444; Clapp 1899, 234, 234 186 ; MHM 1991, I, 132)<br />

da (homerosi, `iliada~ I, 477; Owen 1851, 29;<br />

mimnerme, `nano~, XII fragmenti) _ vardisferTiTebiani ganTiadis<br />

qalRvTaeba eosis (aiosi, aisi) atributia.<br />

212


megr. aia _ 1. названiе какого-то растенiя (Кипшидзе<br />

1914, 193 (397)); yvavili (anTelava 2006, 5); 2. qalis<br />

saxeli (Wanturia 2006, 13).<br />

Cemi Sromis wina nawilSi (kvaSilava 2008, 217-218;<br />

www.kvashilava-gia.com) festosis diskos naxat-niSanTa<br />

amokiTxvisTvis warmodgenilia 5.2.1-5 algoriTmi,<br />

romelic, rogorc cnobilia, warwerebSi iTvaliswinebs<br />

naxat-niSnebis vertikalur Tu horizontalur<br />

poziciebs. mzisa da varskvlavis aRmniSvnel naxatniSnisTvis,<br />

PHD38 rvafurcliani vardulisTvis,<br />

kretuli damwerlobis 315[1]ARCH S (2/14) 01/CMS<br />

II, I, 391 da F21DE (261[11]CR()S(3/3)09/CMS XII, 110)<br />

ieroglifebisTvis, aseve A xazovani damwerlobis<br />

A044/F0672 niSnisTvis vertikaluri an horizontaluri<br />

poziciebi ar gansxvavdeba. amitom algoriTmis<br />

5.2.5 wesisa da zemoT mocemuli masalis mixedviT, es<br />

niSnebi Cem mier amoikiTxeba rogorc Sesabamisi ormarcvliani<br />

sityva [*a a].<br />

i. bigaim (2008, 22, 36) diskos PHD38 naxat-niSani<br />

daukavSira berZn. yvavilsa da berZn.<br />

varskvlavs. igi Seadara kviprosuli marcvlovani<br />

damwerlobis [a] niSans da amoikiTxa rogorc [a]/<br />

[ai] marcvali.<br />

amokiTxvis marTebulebas agreTve adasturebs is,<br />

rom A xazovani damwerlobis A044/F0672 niSani<br />

aris kviprosuli damwerlobis [a], [i], [e] da<br />

[sa] niSnebisa da B xazovani damwerlobis [i] niSnis<br />

ligatura da mas amovikiTxav rogorc [a-i-e-sa]<br />

kompleqss, rac SeiZleba iyos berZn. _ aia.<br />

metad sainteresoa, agreTve, A xazovani damwerlobiT<br />

Sesrulebuli SY Za 2 (HM 3429) arqeologiu-<br />

213


i masalis d striqonSi mocemuli forma (GORILA<br />

1985, V, 64-65; agreTve ix. KH 97a.1: Younger 2008-2010).<br />

radgan A008/F0615 da A057/F0692 niSnebi sawyisi<br />

poziciidan (ix. niSani: Evans 1895, 80, tab. I, 8) 90 0 -<br />

iT aris Semobrunebuli, e.i. niSnebi vertikalurad<br />

aris warmodgenili. algoriTmis 5.2.2 wesis mixedviT,<br />

A008/F0615 culi Cem mier amoikiTxeba rogorc<br />

Sesabamisi proto-qarTv.-kolx. *a·rgan formidan<br />

mxolod pirveli marcvali [*a] (kvaSilava<br />

2009, 305-307), xolo A057/F0692 niSani savaraudod<br />

_ rogorc [* a]. ase rom, kompleqsi Cem mier amoikiTxeba<br />

rogorc [*a a].<br />

Sesabamisad, k. kretaze, knososSi aRmoCenili KN Za<br />

18 (HM 2597) arqeologiur masalaze A xazovani damwerlobiT<br />

amokawrul warweras<br />

(GORILA 1982, IV, 12-13), romelsac Tu Semdegi<br />

saxiT aRvadgen<br />

, algoriTmis<br />

5.2.2 da 5.2.5 wesebis mixedviT amovikiTxav<br />

rogorc [/* a-a- a a a-/// a a- a-.-//-.-//] _ `... ia-aia,<br />

aia(RvTaeba)- ... ia, ia ua- ...~ religiur misamRers, 1<br />

romelic SesaZlebelia ukavSirdeba RvTaeba aias<br />

kults.<br />

am warweraSi algoriTmis 5.2.2 wesis mixedviT<br />

CH037/F209A da A054/F068B saxlis niSnebi Cem mier<br />

amoikiTxeba rogorc Sesabamisi proto-qarTv.-kolx.<br />

* a-da formis mxolod pirveli marcvali [* a].<br />

* a-da formas kanonzomierad Seesatyviseba megr.<br />

1 . Sdr. qarTuli xalxuri simReris, `krimanWulis~ misamRers:<br />

iao-uao-s.<br />

214


* ode > ude _ saxli 1 Semdegi procesebis Tanaxmad:<br />

1. -*a >-e kontraqcia, sadac -* saxelobiTi brunvis<br />

niSania (Sdr.: Кипшидзе 1914, 08 (60); Deeters 1926, III,<br />

1927, IV, 68; Ciqobava 1936, 30; Tofuria, 1954, VI, 448,<br />

450-451; gamyreliZe, maWavariani 1965, 165, 165 2-5 , 166,<br />

166 3 ; kvaSilava 2008, 225); 2. * a>o (Sdr. gamyreliZe,<br />

maWavariani 1965, 43); 3. o>u (Sdr.: gamyreliZe, ma-<br />

Wavariani 1965, 289, 289 3 , 290-291; kvaSilava 2009, 302).<br />

Cem mier amokiTxvas gavamagreb imiTac, rom j. iangerma<br />

(2008-2010) es warwera, romelic aris ][••]- •<br />

[•••]- • -[ ][•][ saxis, amoikiTxa rogorc ][••]-JA •<br />

[•••]-JA • JA-WA-[ ][•][ `savaraudo religiuri teqsti~.<br />

amokiTxvis marTebulebas agreTve adasturebs sa-<br />

Tanado miken. berZn. , da niSnebis gaJRereba. m.<br />

ventrisma B xazovani damwerlobis B008/10000,<br />

B057/1000A da B054/10037 niSnebi Sesabamisad amoikiTxa<br />

rogorc [a], [ja] da [wa].<br />

amdenad, festosis diskos warweraSi PHD38<br />

rvafurcliani vardulis naxat-niSans amovikiTxav<br />

rogorc [*a a] formas da is aris mze-qveynis, aias,<br />

mogvianod kolxeTis, saqarTvelos Zveli saxelwodeba,<br />

romelsac Seesabameba berZn. , naT. br.<br />

(Sdr.: herodote I, 2; II, 103-105; VII, 193, 197;<br />

apolonios rodoseli I, 174; II, 417, 422, 1094, 1141,<br />

1185, 1267, 1277; III, 306, 313, 1061; IV, 33, 255, 277-278; yauxCiSvili<br />

1964, 9-14; 1970, VIII, 2-4; yauxCiSvili 1960,<br />

18-19, 48-49; 1976-b, 12, 18-19; uruSaZe 1964, 6-8, 10, 63-64;<br />

1970, 28-29, 347 10 ; lorTqifaniZe 2000, 9 1 ; 1986, 43; Гам-<br />

1 . Sdr. proto-qarTv.-kolx. * ad-a : saerTo-qarTv. *y ed- (fenrixi,<br />

sarjvelaZe 2000, 535-536; Ciqobava 1936, 19). Sdr. ude: oda<br />

_ saxli.<br />

215


крeлидзе, Иванов 1984, II, 907, 907 1 , 908; gordeziani 2007,<br />

III, 469, 473).<br />

aqve aRvniSnav, rom rvafurcliani varduls<br />

agreTve miviCnev aias samefo ojaxisa da Zalauflebis<br />

aRmniSvnel simbolod.<br />

qvemoT warmovadgen aia formis semantikur paralelebs:<br />

berZn. , naT. br. _ aia anu ea, 1 kolxeTis<br />

qalaqi (evmelosi; EGF 1877, I, 188 da Smd., 2; uruSaZe<br />

1948, 224 96 ; 1964, 103);<br />

berZn. , naT. br. _ aia, qalaqi TesaliaSi,<br />

Zvel saberZneTSi, pelazgebis samkvidrebelSi (stefane<br />

bizantieli `eTnika~; Meinekius 1849, 36, 37, 20-21;<br />

uruSaZe 1964, 230);<br />

berZn. _ aia, gazafxulis nimfa, romelic uyvarda<br />

mdinaris kolxur RvTaebas, faziss; aia, kun-<br />

Zuli kolxeTSi (Flaccus V, 426; Smith 1869, I, 22);<br />

berZn. , naT. br. 2 (homerosi, `iliada~ VIII,<br />

1; apolonios rodoseli I, 580; Owen 1851, 147; Merkel<br />

1854, 30, 580; uruSaZe 1970, 66, 580), berZnuli wyaro-<br />

1 . aia formas kanonzomierad Seesatyviseba ea. es Sesatyvisoba<br />

aixsneba imiT, rom zanurSi, ufro xSirad ki megrulSi mimdinareobs<br />

ai->e- (agreTve -ai>-e da -ai->-e-) kontraqcia. mag.,<br />

qarT. maisi > megr. meesi > mesi, romelic miCneulia qarTulidan<br />

megrulSi nasesxeb formad (Ciqobava 1942, 154; gamyreliZe,<br />

maWavariani 1965, 165, 166; qajaia 2001, I, 23; Sdr.: Кипшидзе 1914,<br />

08(60); Deeters 1926, 1927, 68; agreTve ix. : Ciqobava 1936, 30; axvlediani<br />

1956, 179; Tofuria 1954, 448, 450-451).<br />

2 . agreTve ix.: homerosi, `iliada~ II, 162, 178; III, 243-244; IV,<br />

172; VIII, 1; IX, 506; XI, 817; XV, 740; XVI, 539; XXII, 327, 742; XXIV,<br />

695; `odisea~ I, 41, 75, 203; IV, 262, 521; X, 236, 472; XI, 301; XVIII,<br />

145; XIX, 301; XXI, 62-63; XXIII, 353; XXIV, 290; Цымбурский 2005,<br />

309-311 da Smd.<br />

216


ebis mixedviT, dasturdeba, rom es aris (yauxCiSvili<br />

1952, IV, II, 315; uruSaZe 1948, 224 96 ; 1964, 479)<br />

anu doriuli , 1 romlis ionuri formaa , rac<br />

niSnavs `miwas~, `dedamiwas~ (Theopompi 340; Müllerus<br />

1841, 332, 340; Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3; Smith<br />

1870, II, 195; Вейсман 1899, 2006, 27, 261, 270, 298; MHM<br />

1991, I, 300; uruSaZe 1964, 319; gordeziani 1999, 53; 2007,<br />

III, 473);<br />

berZn. / _ gaia/gea/ge, dedamiwa, qalRvTaeba,<br />

kolxTa udidesi saficari (apolonios rodoseli<br />

III, 714-417; Schol. ad. Apoll. Rhod. III, 714; Merkel<br />

1854, 169-170, 714-717; 467, 714; uruSaZe 1964, 514; 1970,<br />

350 15 , 364; lorTqifaniZe 1986, 128 8 ; Smith 1870, II, 195);<br />

miken. berZn. Aiwa _ [a 3 -wa] KN C 973 (Ventris,<br />

Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert 2005, 168), 2 romelic<br />

amoikiTxeba rogorc , Aia – aia, xaris metsaxeli<br />

(Цымбурский 2005, 309);<br />

miken. berZn. Aiwjā _ [a 3 -wa-ja] PY En 74.22 (S74-<br />

H1/S.1), [a 3 -wa- Semdegi niSani ver ikiTxeba] PY Eo<br />

160.2 (H41/S.41) (Ventris, Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Ise-<br />

1 . Sdr. megr.: ga _ gora, borcvi (SaraSeniZe 1983, 40-41), goraki,<br />

seri (qajaia 2001, I, 277).<br />

2 . e. benetisa da GORILA-s mixedviT mocemulia Tixis firfitebis<br />

numeracia da Semdegi Semoklebani: a 3 = ai; HT = hagia triada,<br />

HM = heraklionis muzeumi, KH = xania, KN = knososi, MY = mikeni,<br />

PY = pilosi, SY = simi, TH = Tebe; adamianTa aRmniSvneli<br />

ideogramebi warmoadgens A da B klasebs, Sinauri cxovelebis<br />

ideogramebi _ C da D klasebs, marcvleulis ideograma _ E<br />

klass, marcvleulisa da sxva produqtebis ideogramebi _ F da<br />

G klasebs, brinjaosa da oqros ideogramebi _ J klass, tansacmlis<br />

ideograma _ L klass, sxvadasxva WurWlis ideogramebi<br />

_ T klass, samxedro aRWurvilobis ideogramebi _ R da S<br />

klasebs da a. S. (ix. CoTaliSvili 2003, 184).<br />

217


aert 2005, 168), romelic s. hilerma (1991, 214) da v.<br />

cimburskim (2005, 308) amoikiTxes rogorc ,<br />

Aiaia (Sdr.: Isebaert 2005, 168; gordeziani 2007, III, 481;<br />

gordeziani 1999, 100; gordeziani 2009, 78) _ aiaia,<br />

`RvTis mona~ qalis saxeli (Efkleidou 2004, 61; gordeziani<br />

2009, 79, 79 20 );<br />

berZn. , naT. br. _ kunZuli aiaia (homerosi,<br />

`odisea~ X, 135; XII, 4; apolonios rodoseli<br />

III, 1074; Perrin, Seymour 1897, 77, 99; 135; Vocabulary, 58;<br />

79, 72; 84, 1; gordeziani 2007, III, 475);<br />

berZn. , naT. br. _ aiaia, kirkes da<br />

medeas epiTeti (homerosi, `odisea~ IX, 32; ix. qvemoT);<br />

aqad.-babil. [ d a·a], d A-ya, d A-i-ya, d Aya _ aia,<br />

dedaRvTaeba, mze-qalRvTaeba, mze-RvTaeba SamaSis<br />

meuRle (Black, Green 1992, 173; Нозадзе 2007, 63; gordeziani<br />

1999, 53);<br />

urart. [ d a-i-a] _ RvTaeba aia (miwis RvTaeba);<br />

A-i-e – miwaSi (Sayce 1882, 683);<br />

aqad.-babil. [ d e 2·a] 1 (Leick 1998, 37; DDD 1999,<br />

126; Collon 2007, 1) _ RvTaeba ea, `wylis saxli~ (Sumer.<br />

1 . e. kingi (1888, 8, 58-59), J. botero (2004) da sxvebi varaudoben,<br />

rom am SemTxvevaSi dasavleT semituri (qanaanuri) gamoTqma<br />

ebr. [yah] aris aqad. ea anu Sumer. [ d en·ki/gi 5 ] (Civil<br />

2009, 15; PSD) _ enqi, miwis ufali (Sumer. en _ ufali; ki _ miwa:<br />

Halloran 2006, 6, 12; MHM 1992, II, 662). [yah] ibrunvis semituri<br />

daboloebiT yahw = yahu, romelic SeiZleba Camoyalibebuliyo<br />

Zveli aRTqmis [jhwh] TanxmovanTa mimdevrobis formaSi<br />

(biblia, gamosvla 3.14:<br />

[’ahyh ’ašr ’ahyh] _ me var,<br />

romelic var; fsalmuni 111.1: [halelu-yah] _ adideT ufali<br />

RmerTi!). [yah] aseve ereodaT ugaritul Áam formasTan, mdinarisa<br />

da zRvis RvTaebasTan, romlis adrindeli saxeli sul<br />

cota erT uZveles wyaroSi mainc iyo Ya(h)w/Ya’a (dasavleT-<br />

218


a _ wyali; a, a-a – mama; e 2 _ saxli; taZari: King 1888, 22,<br />

51; Halloran 2006, 3, 71; ETCSL);<br />

ebr. [’ayh], Aiah, Ajah, Aia – saxeli aia (biblia,<br />

dabadeba 36.24; I neStTa 1.40; II mefeTa 3.7; 21.8, 10);<br />

ebr. [‛yh], Hai, Ai, Aija, Aia _ toponimi<br />

(biblia, neemia 11.31);<br />

Zv. ind. Āyú _ sicocxlis Zala (MHM 1991, I, 146);<br />

ugar. ayaku; xurit. Ayakun _ RvTaeba (Нозадзе 2007,<br />

64);<br />

xurit. d A·a·ak·ki, ayakki _ sakulto sagani taZarSi<br />

(Нозадзе 2007, 64);<br />

xeT. ayakki _ sakulto sagani taZarSi; iSTaris<br />

epiTeti (Hoffner 2009, 2; tatiSvili 2006, 1, 23);<br />

xeT. GIŠ e a-, GIŠ eya(n)- _ eia, mardmwvane wminda xe,<br />

urTxeli (), romlis kults ukavSirdeba sakraluri<br />

cxvris tyavis rituali (Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II,<br />

907, 582; tatiSvili 2007, 2, 5); igi gamoiyeneboda erTgvar<br />

simbolod sxvadasxva moqalaqeobrivi movaleobebisgan,<br />

mag., gadasaxadebebisgan da yoveldRiuri<br />

Sesasrulebeli samuSaosgan gaTavisuflebisas (Hoffner<br />

2009, 8);<br />

semituri zmnuri Ziri * wy > * yy- > ebr. [hyh-], romelic niSnavda<br />

`yofnas~, `sicocxles~, am SemTxvevaSi niSnavs `gazafxuls~,<br />

`wylis Tavze molivlives~; Sdr. biblia, dabadeba 1.2; 3.20:<br />

[ wh] _ eva). Tumca eac da Áamic wylis RvTaebebia. ea iyo Semoqmedi<br />

da miwisqveSidan momdinare mtknari wylis RvTaeba,<br />

xolo enqi iyo miwis gamanayofirebeli RvTaeba (http://en.wikipedia.org/wiki/Enki).<br />

Teodorite kvirelma (Haereticarum fabularum compendium 241,<br />

1673) dawera ebr. TanxmovanTa mimdevrobis ekvivalenturi<br />

formebi: [iao] da [aia]; agreTve ix. diodore sicilieli<br />

I, 94: [iao].<br />

Sdr. ebr. [yah]: egvipt. [ỉ‛ ] _ mTvare.<br />

219


megr. aia-JaSxa/aia-JeSxa; svan. aia-miSladeR, aiamiSlad<br />

R _ aia-mzis dRe, warmarTuli dResaswaulis<br />

sadidmarxvo kvira dRis saxeli 1 (Кобалія 1903, 103;<br />

Кипшидзе 1914, 229 (433), 193; qajaia 2001, I, 169; miqelaZe<br />

1974; anTelava 2006, 5; gordeziani 1999, 53;<br />

2007, III, 474).<br />

5. qveyana aias adgilmdebareobis Sesaxeb<br />

ramdenadac festosis diskos warweraSi PHD38<br />

rvafurcliani vardulis naxat-niSans amovikiTxav rogorc<br />

[*a a] formas, romlis mniSvnelobaa qveyana aia.<br />

qvemoT ganvixilav mis geografiul adgilmdebareobas.<br />

amisTvis aucilebelia Zvel berZen avtorTa cnobebis,<br />

asuruli da urartuli wyaroebisa da am masalebis<br />

mecnierTa mier analizis Sedegebis warmodgena<br />

(ix. lorTqifaniZe 1986, 30-76).<br />

herodotes (aia _ kolxeTi: I, 2; VII, 193, 197;<br />

kolxebi: II, 103-105; III, 97; IV, 37, 40; VII, 79), apolonios<br />

rodoselis (aia: II, 422, 1094, 1141, 1185, 1267;<br />

1 . samegreloSi, afxazeTsa da svaneTSi aioba iyo erT-erTi warmarTuli<br />

dResaswauli, romelic imarTeboda baiobis _ bzobis<br />

wina kvira dRes. am dRes megrelebi da afxazebi gazafxulis yvavilebiT,<br />

iebiT Seamkobdnen sacxovrebel da sameurneo nagebobebs<br />

da yvavilebs yvelgan moabnevdnen ezoSi (anTelava 2006, 5.<br />

masala momawoda n. RambaSiZem, risTvisac mas guliTad madlobas<br />

movaxseneb), sruldeboda qvevris (lagvanis) dalocva (qajaia<br />

2009, IV, 24). n. anTelavas (2006, 5) miaCnia, rom aioba iyo gazafxulze<br />

mzis buniobisadmi miZRvnili dResaswauli. dResaswauli<br />

aia ixsenieba Semdeg megrul xalxur leqsSi (Кобалia 1903,<br />

103; Кипшидзе 1914, 188):<br />

220


III, 306, 1061; IV, 255, 277-278; kolxeTi: I, 174; II, 1277; III,<br />

313; IV, 33; aia _ kolxeTi: II, 417), strabonisa (XI, 1, 4;<br />

2, 1; 2, 14-18; 3, 2; 3, 4; 5, 5; 14, 4; 14, 15; XII, 1, 1; 3, 1-2; 3,<br />

13; 3, 17-18; 3, 28-29; 4, 3) da sxvebis (Euripid., Medea 2)<br />

cnobebis yovelmxvrivi analiziT s. yauxCiSvili (1964,<br />

9-14; 1970, VIII, 2-4), T. yauxCiSvili (1960, 18-19, 48-49;<br />

1976-b, 12, 18-19), ak. uruSaZe (1970, 28-29, 347 10 ; 1964, 6-8,<br />

10, 63-64) da oT. lorTqifaniZe (2000, 9 1 ; 1986, 32, 43,<br />

128 8 ; 1989, 213) asabuTeben, rom aia aris kolxeTis<br />

sinonimi ( / ) da aia aris am qveynis uZvelesi<br />

saxelwodeba, xolo kolxeTi _ SedarebiT axali<br />

(agreTve ix.: Smith 1896, 15; Perrin, Seymour 1897,<br />

Vocabulary, 3; Гамкрeлидзе, Иванов 1984, II, 907, 907 1 , 908;<br />

Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 196 da Smd.;<br />

gordeziani 2007, III, 469, 473).<br />

berZnuli wyaroebze dayrdnobiT s. yauxCiSvili<br />

(1964, 13), ak. uruSaZe (1964, 6-10) da oT. lorTqifaniZe<br />

(2000, 9 1 ) weren, rom aia (resp. ea) iyo dasavleT saqarTvelos<br />

uZvelesi saxelwodeba.<br />

hekateos miletelis (Zv.w. VI s.) cnobis 1 mixedviT,<br />

m. janaSvili (1906, 3) wers, rom `mosxni (= mesxni _<br />

qarTvelebi) kolxis gvartomni arian. maSasadame,<br />

TviT kolxic yofila igive qarTveli~.<br />

berZnuli wyaroebis mixedviT, ak. uruSaZe (1948,<br />

224 96 ; 1964, 55), T. miqelaZe (1974, 72, 79-85, 164-168), T.<br />

yauxCiSvili (1976-a, 589) da oT. lorTqifaniZe (2000,<br />

9 1 ; 1986, 43; 1989, 219) weren, rom / _ aiakolxeTi<br />

mdebareobda evqsinis pontos anu Savi zRvis<br />

samxreT-aRmosavleT da aRmosavleT sanapiroebze.<br />

qvemoT ganvixilav sxvadasxva berZnul wyaroebs:<br />

1 . ` , ~ (Hecatæi fragmenta<br />

188, Müllerus 1841, I, 13; agreTve ix.: lomouri 1963; xazaraZe 1984).<br />

221


homerosi `odiseaSi~ (XII, 1-4; agreTve ix.: X, 135;<br />

XI, 70; Perrin, Seymour 1897, 135; Dindorf 1855, II, 457, 135,<br />

5-6) wers:<br />

`odes datova okeanis Rrma mdinareba da gadakveTa<br />

vrceli zRvis talRa, xomaldi miadga kunZul<br />

aiaie’s, sadac aisze Sobili eosis sasaxleSi ferxuli<br />

ewyoba da sadac heliosi aRmosvlas iwyebs...~<br />

(uruSaZe 1964, 176; 1970, 355 29 ).<br />

`[homerosis] es aRweriloba uTuod gulisxmobs<br />

aRmosavleTiT mdebare mxares, saidanac mze amodis...<br />

berZen komentatorTa cnobiT [resp. ] _<br />

aiaia [resp. aiaie] igivea, rac _ aia, oRond erTi<br />

marcvliT ganvrcobili... [es] oTxi taepi [`odiseidan~]<br />

imaze miuTiTebs, rom kirkes aiaia dasavleTSi<br />

(tireniis zRvaSi) ki ar aris sagulvebeli, aramed<br />

swored aRmosavleTSi, kolxeTSi... aia’s gadatana etruriaSi<br />

miTis gviandeli versiebis produqtia. rac<br />

Seexeba imas, rom homerosi aias (kolxeTs) kunZulis<br />

saxeliT moixseniebs, es dabrkolebas ar qmnis. antikur<br />

wyaroebSi kunZuli yovelTvis imas rodi niSnavs,<br />

rasac Cven vgulisxmobT dRes am sityvaSi, aramed<br />

iseT mxares, romelic zRvasa da mdinareTa Sorisaa<br />

moqceuli da gasasvlelad xmeleTis viwro yeliRa<br />

aqvs~ (uruSaZe 1964, 493 6 ; 1970, 350 11 , 355 29 ).<br />

citatas `odiseidan~ (IX, 31-32; Perrin, Seymour 1897,<br />

77, 99):<br />

222


_ `mayovnebda Tavis sasaxleSi aiaieli 1 grZneuli<br />

kirke, _ surda misi meuRle gavmxdariyav~ (uruSaZe<br />

1964, 174, 175, 178), evstaTi Tesalonikeli (Eustathius<br />

1825, 321, 1614, 14-19) ase ganmartavs:<br />

`... aiaie [ixmareba] kolxikes nacvlad adgilis<br />

saxelis mixedviT. aia kolxeTis qalaqia sxvebTanac<br />

da likofronTanac. 2 mis moqalaqe kacs hqvia aiamoqalaqe<br />

qals _ aiaia, xolo kirkes kunZulsac _<br />

aiaia amave kirkes gamo. sxvaTa Soris, Tu kunZul<br />

aiaias Tavdapirveli saxeli aris ori ai, [maSin]<br />

iqaur kirkesac mesame ai unda hqonoda, raTa yofiliyo<br />

aiaiaie, rac ar ixmareba misi cudi JRerado-<br />

1 . aiaieli aris kirkes (Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3; Smith<br />

1896, 15) da medeas epiTeti, romelic miRebulia aia sityvidan<br />

(Smith 1869, I, 23). mag., (homerosi `odisea~ XII, 268,<br />

273; Eustathius 1828, 15), (`odiseis~ IX, 32 sqolio;<br />

Dindorf 1855, II, 408, 32, 14-19; apolonios rodoseli IV, 559;<br />

Merkel 1854, 234) _ aiaieli kirke (uruSaZe 1964, 177; 1970, 278,<br />

279); (apolonios rodoseli III, 1136; Merkel 1854,<br />

190) _ aiaieli medea (uruSaZe 1970, 234, 235).<br />

2 . aseve ix.: Strabo I, 2.39; Schol. ad Eurip., Medea 2; Schol. ad. Apoll.<br />

Rhod. II, 417; Tzetz. ad Lycophr. 1024; EGF 1877, I, 189; Eustathius 1828,<br />

15; Bachmann 1830, 327, 1011-1046; Merkel 1854, 414, 417, 25-26; Jones<br />

1960, I, 166-167; uruSaZe 1964, 195, 238, 240, 304, 310, 325, 414.<br />

223


isa da ukve xsenebuli omonimis gamo. xolo geografosi<br />

[straboni 1 ] asaxelebs qalaq aias fazisTan da<br />

amiT imas ambobs, rom kolxeTis am aiasTan axlos<br />

aris kirkes kunZuli aiaiec~ (yauxCiSvili 1970, VIII,<br />

2; uruSaZe 1964, 183, 412; 1970, 355 29 ).<br />

`odiseis~ IX, 32 sqolioSi komentatori (Dindorf<br />

1855, II, 408, 32, 14-5) wers, rom `<br />

~ _ `aiaia xom kolxeTis qalaqia~ (uruSaZe<br />

1964, 177). mas miaCnia, rom kirkes samkvidrebeli<br />

aiaia ar mdebareobs centraluri italiis tireniis<br />

(etruriis) sanapirosTan axlos (uruSaZe 1964, 493 8 ).<br />

mimnermes TxzulebaSi, `nano~-s XI fragmentSi<br />

(Diehl 1954; uruSaZe 1964, 201, 202) weria:<br />

`TviT iasonic verasdros ver wamoiRebda diad<br />

sawmiss aiadan, Tumca tvirTmZime gza ganvlo zviadi<br />

peliasis uZnelesi davalebis Sesasruleblad; verc<br />

okeanes lamaz nakads ver miaRwevdnen [argonavtebi,<br />

medeas siyvaruls rom ar eSvela]... 2 aq mali heli-<br />

1 . ix.: straboni I, 2, 10, 39; Hamilton 1854, 31-32, 72.<br />

2 . `kuTxovan frCxilebSi Casmuli sityvebiT elegiis naklulovani<br />

adgili Seavso g. kaibelma (1887, 510), romelmac amisaTvis<br />

gamoiyena apolonios rodoselis `argonavtikis~ III, 2-3 taepebi:<br />

... _ `... waiRo iasonma<br />

medeas siyvarulis wyalobiT sawmisi [kolxeTidan] iolkosSi~<br />

(uruSaZe 1964, 301 * ; 1948, 110; 1970, 176, 177). Sdr.: hesiode, `Teo-<br />

224


osis sxivebi Zevs oqros darbazSi, aietis qalaqSi,<br />

okeanes sanapiroze, sadac waremarTa RvTaebrivi iasoni~<br />

(uruSaZe 1964, 201, 202).<br />

Zv.w. VIII s.-Si evmelos korinTeli (Corinthiaca 2;<br />

Schol. ad Pind. Ol. XIII, 74; Tzetz. ad Lycophr. 174; EGF 1877,<br />

I, 188, 189; uruSaZe 1964, 194, 2a; 195, 2b) da Zv.w. VI-V<br />

ss.-Si pindare (uruSaZe 1964, 203, piTiuri IV, 15-22;<br />

213, Str. 10, 210-215; Wheelwright 1830, 104, 21; Colin 1841,<br />

187, Str. 10) moixsenieben Savi zRvis aRmosavleT sanapirosTan<br />

mdebare qveynis saxels _ kolxeTs 1 (uru-<br />

SaZe 1948, 224 1 , 23; Smith 1854, I, 642-643).<br />

herodote (I, 2; VII, 193, 197; Godley 1920, 4; 1938, 510,<br />

514) wers:<br />

`grZeli xomaldiT moscures [argonavtebma] aiakolxidaSi,<br />

mdinare fasisTan, da iq, rodesac gaakeTes<br />

is, ris gulisTvisac movidnen, moitaces mefis<br />

asuli medeÁa... eseni micuravdnen aiaSi, kolxidaSi,<br />

sawmisisaTvis... movida es kitisorosi aia _ kolxidadan...~<br />

(yauxCiSvili 1975, 37; 1976-a, 472, 473).<br />

gonia~, 992-996 (Evelyn-White 1914, 14; uruSaZe 1964, 187); straboni I,<br />

2, 40 (Hamilton 1854, 73).<br />

1 . kolxeTi an kolxebi ix., mag., Herod. I, 104; II, 104;<br />

Lycophr., Alexandra 1022 (Bachmann 1830, 215; uruSaZe 1964, 301); Strabo<br />

XI, 2, 17-18 (Kramer 1852, 10, XI, 2, 17-18); Schol. ad. Apoll. Rhod. III, 1040<br />

(Merkel 1854, 474, 20-23); da sxvagan. - (Suida 1705,<br />

II, 341) _ kolxeTi - lazeTi.<br />

225


apolonios rodoseli (II, 417-418, 1246-1250, 1260-<br />

1261, 1266-1270; III, 1135; IV, 277-281; Merkel 1854, 91, 133,<br />

134, 190, 219) wers:<br />

226


`aia _ kolxeTi xom zRvisa da miwis dasalierSi<br />

mdebareobs... da ai, ukve gamoCnda pontos ukiduresi<br />

yure da kavkasiis mTebis maRali mwvervalebic aRimarTnen.<br />

aq spilenZis borkilebiT pirquS kldeebze<br />

mijaWvuli promeTe Tavisi RviZliT kvebavda arwivs,<br />

romelic ganuwyvetliv miiswrafoda misken... RamiT,<br />

[argonavtebma] argosis gamocdilebis wyalobiT, miaRwies<br />

farTod momdinare faziss da pontos ukidures<br />

sazRvars... [gmirebs] xelmarcxniv ekavaT maRali<br />

kavkasioni da aias qalaqi kÂtaiisi 1 ; aqve iyo are-<br />

1 . aseve berZnul wyaroebSi daculi formebia: , ,<br />

, , , , , , da<br />

sxva (ix.: Lycophron 1312; Bachmann 1830, 335, 1312; Merkel 1854, 99, 399,<br />

403; 413, 399, 26-27, 32, 34; Schol. ad. Apoll. Rhod. II, 399; Orpheus 1764, 116,<br />

819; Eustathius 1825, 161, 1493, 49; 1828, 275; Suida 1705, II, 404), romlebsac<br />

Seesabameba qarT. quTa-is-i; imer. quTe-is-i; megr. quTe-S-i; svan. quT-<br />

S (Sdr.: yauxCiSvili 1964, 50; uruSaZe 1964, 6, 28, 66, 103, 138, 182, 295,<br />

296, 301, 304, 310-312, 324, 326, 474, 481, 493 12 da Smd.; 1970, 28-30, 128, 345 35 ,<br />

373; 1948, 218 28 da Smd.; gordeziani 1999, 98, 101; 2007, III, 471-472); Sdr.<br />

227


erZn. : quTa _ Sumeris uZvelesi qalaqi (biblia, IV mefeTa<br />

17.24); megr. quTa _ kacis saxeli (Wanturia 2006, 71).<br />

friqses Svilis saxelis variantebSi / (Herodotus<br />

VII, 197; Strabo XII, 3, 10; uruSaZe 1964, 285, 432, 488; gordeziani<br />

2007, III, 471 2 ) da am formebidan warmoebul toponimSi T.<br />

yauxCiSvili (1957, 19-20) gamoyofs - Zirs da gamoTqvams mosazrebas,<br />

rom toponimi sakmaod adre iyo cnobili (agreTve<br />

ix.: uruSaZe 1970, 373; gordeziani 1999, 98).<br />

metad sayuradReboa is, rom d. pakardi (1974, 148, 153) k. kretaze<br />

aRmoCenili A xazovani damwerlobiT Sesrulebul firfitebze<br />

adasturdebs Semdeg formebs: [KI-TA-I] HT 123a.1-2 (HM<br />

1367+ 1371) da [KU-TA- Semdegi niSani ver ikiTxeba]<br />

HT 115b.4 (HM 1360) (GORILA 1976, I, 190-191; 210-211; Younger 2008-<br />

2010), romlebic Sesabamisad daukavSira miken. berZn.: [ku- ạ-ijo]<br />

KN As (2) 1517.7 (s. 102); [ku-ta-i-to] KN C 902.10 (s. 201), Xd 146.2<br />

(DMic 2 ; Isebaert 2005, 156, 161) da [ku- ạ - Semdegi niSani ver ikiTxeba]<br />

KN X 5534.1, X 9443.1, X 9321 (DMic 2 ), xolo eseni amoikiTxes<br />

rogorc , (Sdr.: Лурье 1957, 205; uruSaZe 1964, 138 91 ;<br />

1974, 373; gordeziani 1999, 101; 2007, III, 472; gordeziani 2009, 79 21 ).<br />

aseve dasturdeba Semdegi miken. berZn. formebi: [kuta-i-si-<br />

Semdegi niSani ver ikiTxeba] KN X 7891; [ku-ta-i-si- ọ]<br />

KN X 7891; [ku-ta-si-jo] KN Da 1394.B (s. 117), Dv 1237.B (s. 117);<br />

[ku-ta-ti- Semdegi niSani ver ikiTxeba] KN X 1538.1;<br />

[ku-ta-ti-ja-qe] KN G 820.3; [ku-ta-ti-jo] KN As (2) 1516.12, Ga (2)<br />

419.2b, Ga (2) 673.1, Wb 5662, X 7897.b; [ku-ta-to] KN Ce 59.2b da<br />

sxva (DMic 2 ; agreTve ix.: Ventris, Chadwick 1953; Лурье 1957, 205; Isebaert<br />

2005, 156, 160, 161; uruSaZe 1974, 373; 1964, 138 91 ; 493, 394, 499 31 ;<br />

gordeziani 1999, 101; 2007, III, 472); berZn. , ,<br />

(gordeziani 2009, 79, 79 21 ; CoTaliSvili 2003, 107).<br />

berZnul wyaroebze dayrdnobiT ak. uruSaZe (1964, 138 91 ) wers,<br />

rom zemoT mocemuli miken. berZn. formebi pelasguri warmomavlobisa<br />

Cans; kreta pelasgTa samkvidrebeli iyo da masTan qarTvelur<br />

tomebs mravali Zafi akavSirebda (janaSia 1959, III, 193).<br />

r. gordeziani (1999, 101; 2007, III, 472-473; 2008, IV, 105) kolxur<br />

-sa da kretul -s adarebs saerTo-qarTvelur<br />

*quTais-s.<br />

228


sis veli da am RmerTis wmida Walaki, sadac gvele-<br />

Sapi fxizlad icavda muxis foTlebiT Seburvil totebze<br />

Camokidebul sawmiss... heras hqonda gadawyvetili,<br />

rom aiaieli medeas samSoblo miwa daetovebina<br />

da peliasis dasaRupavad wminda iolkosSi misuliyo...<br />

xolo aia axlac mtkiced dgas da aq [cxovroben]<br />

im [egviptel] vaJkacTa Camomavalni, romlebic<br />

man [faraonma sesostrisma] aiaSi samosaxlod daamkvidra.<br />

1 amaT Senaxuli aqvT TavianTi mamaTgan naweri<br />

kirbebi, romlebzedac irgvliv mogzaurTaTvis na-<br />

Cvenebia zRvisa da xmeleTis yvela gza da sazRvari~<br />

(uruSaZe 1970, 129, 173, 235, 265, 351 7 , 352 8 ).<br />

apolonios rodoselis `argonavtikis~ sqoliasti<br />

(Schol. ad Apoll. Rhod III, 1074, 1093; Merkel 1854, 474,<br />

1074, 28-30; 476, 1093, 1-3) aiaias kunZulis saxelze<br />

aseT ganmartebebs gvaZlevs:<br />

`fazisSi aris kunZuli aiaia, sadac ido sawmisi.<br />

[aiaia] kolxTa dedaqalaqia~ (uruSaZe 1964, 330);<br />

1 . `aia ki axlac rCeba _ [argosi] ambobs, rom aia sesonqosisis<br />

[egvipt.<br />

_ sesostrisi] droebidan mokidebuli<br />

uryevad dgas da misi mkvidrni sesonqosisis mier<br />

Camosaxlebul [egviptelTa] STamomavalebi arian...~ (Schol. ad<br />

Apol. Rhod. IV, 277; Merkel 1854, 497, 277, 6-8; uruSaZe 1964, 332).<br />

Sdr.: herodote II, 103-105; pliniusi ufrosi XXXIII, 15, 52<br />

(Bostock, Riley 1857, 93-94); agreTve ix. lamberti 1991, 14-15.<br />

229


`kunZul aiaias: metobs marcvali ai, vinaidan<br />

aris aias kunZulis. aia kolxTa dedaqalaqia. moixsenieba<br />

kunZuli fazisSi, sadac, rogorc ferekide<br />

ambobs, sawmisi [iyo]~ (uruSaZe 1964, 257).<br />

stefane bizantieli `eTnikaSi~ (Meinekius 1849, 36,<br />

16-28; Holstenius, Berkelius 1885, 24, 29-31) aiaze wers:<br />

`aia: kolxTa qalaqi, aietis dafuZnebuli, [Savi]<br />

zRvisgan daSorebulia samasi stadioniT; mas Camoudis<br />

ori mdinare: hipposi [cxeniswyali] da kÂaneosi<br />

[texuri], romlebic [qalaqs] naxevarkunZulad hqmnian...~<br />

(yauxCiSvili 1936, III, 274; uruSaZe 1964, 230; agreTve<br />

ix.: uruSaZe 1948, 218 29 da Smd.; Lordkipanidze<br />

2000, 15, sur. 1).<br />

aqve warmovadgen k. kretze aRmoCenili zogi warweris,<br />

agreTve asuruli da urartuli warwerebis<br />

amokiTxvis magaliTebs.<br />

d. pakardma (1974, 146) k. kretaze, hagia-triadaSi<br />

aRmoCenili A xazovani damwerlobiT Sesrulebuli<br />

HT 117 (HM 1364) firfitis a7 striqonSi mocemuli<br />

forma [KU-KU-DA-RA] 1 (GORILA 1976, I, 196-197)<br />

daukavSira miken. berZn. formebs: [ko-ki-da] KN<br />

Sd 4403.a (L 128); KN So (1) 4430.a (L 130) da [ko-kide-jo]<br />

KN Fh 5465 (141) (Evans 1952, II, pl. XIV, 04.03;<br />

CoMIK 1990, II, 204, 216; DMic 2 ), romlebic o. landaum<br />

(1958, 72), s. hilerma (1991, 214, 214 53 ) da sxvebma Sesabamisad<br />

amoikiTxes rogorc , _<br />

1 . Sdr. miken. berZn. anTroponimi [ku-ka-da-ro] KN Uf (2)<br />

836.b (122) (DMic 2 ; Younger 2008-2010).<br />

230


kolxida, kolxideli (Sdr.: gordeziani 1999, 100;<br />

2007, III, 470; gordeziani 2009, 76, 76 7 , 77).<br />

T. gamyreliZem (1999; 2002, 45-46; 2004), uaxlesi gamokvlevebis<br />

Tanaxmad, kolxuri saxelmwifoebriobis<br />

arseboba Zv. w.-is XV s.-Si ivarauda, ramdenadac<br />

mikenuri epoqis berZnul warwerebSi (Zv. w. XV-XIV<br />

ss.) dokumenturad dasturdeba mravali saxeli, romlebic<br />

`argonavtebis miTidan~ iyo cnobili, maT Soris<br />

iseTi saxelebi, rogoricaa `(qveyana) aia~, `kolxida~,<br />

`iasoni~ (miken. berZn. [i-wa-so] KN Xd 7756;<br />

PY An 519.8, 654.17, 661.3 (S657-H 1), PY Cn 655.6 (S719-H<br />

1); berZn. , ) da sxva.<br />

asuruli lursmuli warwerebis (tiglaTfileser<br />

I, Zv. w. 1115/1114-1077/1076) yovelmxrivi analiziT g.<br />

meliqiSvili (1954, 22 da Smd., 407-408; 1970, I, 369, 369 3 ,<br />

370) amoikiTxavs Kil i 1 (Kir i: Luckenbill 1926, I, 92, 270)<br />

1 . `saWiroa aRvniSnoT, rom bevri mkvlevari [mag., C. F. Lehmann-Haupt,<br />

И. М. Дьяконов da sxvebi] Kil- i saxels ab- i-s saxiT<br />

kiTxulobs. pirvel niSans ( ), romliTac es saxeli iwereba,<br />

Kil-Tan erTad ab da zogi sxva marcvlis mniSvnelobac gaaCnia~<br />

(meliqiSvili 1970, 369 3 ).<br />

tiglaTfileser I erT-erT warweraSi ambobs: `TuqulTiafileSara,..<br />

romelmac daipyro ab i-s qveyna did zRvamde~. g. meliqiSvilis<br />

(1970, 367-369) mier Seswavlili asuruli warwerebis<br />

mixedviT, `didi zRva~ aris `zemo zRva~ da mas miaCnia, rom `zemo<br />

zRva~ Savi zRvaa.<br />

vfiqrob, rom zemoT mocemul warweraSi imave lursmuli<br />

niSnebiT SesaZloa aRiniSneba qveyana ab i (Sdr. ab- i/a, a-<br />

ab- i/a-: CAD 1956, 6, 15), romelic ar mdebareobda vanis tbis<br />

samxreT-dasavleTiT da, albaT, masSi igulisxmeba xalibebis<br />

( : herodote I, 28; Suida 1705, III, 652; yauxCiSvili 1952, IV,<br />

II, 324) qveyana.<br />

Cems mosazrebas gavamagreb imiTac, rom asur. ab- i-s Zirs,<br />

sadac - i xuritul-urartuli kuTvnilebis sufiqsia (meliqiSvi-<br />

231


formas, romelsac aigivebs -Tan (agreTve ix.:<br />

lorTqifaniZe 1986, 45; gordeziani 2007, III, 469; gordeziani<br />

2009, 79-80).<br />

urartuli lursmuli warwerebis (sarduri II, Zv.<br />

w. 750-748 da 744-742) mixedviT, g. meliqiSvili (1962,<br />

320 da Smd.; 1970, I, 386-389, 39-40; 2004, 98, 107-109) Qul a 1<br />

formas aigivebs -Tan (Лордкипанидзе 1989, 219,<br />

210; Lordkipanidze 1991, 110; lorTqifaniZe 1986, 44;<br />

lorTqifaniZe 2007, 149; agreTve ix.: Salvini 1995, 70;<br />

gordeziani 2009, 80).<br />

6. saxeli aietis warmomavlobis Sesaxeb<br />

Zvel berZnul wyaroebSi dadasturebulia saxeli<br />

/ _ aieti, romelic nawarmoebia _<br />

aia qveynis saxelidan.<br />

li 1970, 382, 364), Seesatyviseba berZn. -i. marTlac, kolx.<br />

*xal b- > *xa b- > *xab-, sadac -*l - > -* - > -ø- procesi refleqsuria.<br />

es procesi amJamadac dasturdeba megruli enis senakuri<br />

kilos banZur-martvilur TqmaSi. mag., Zalami/ZalÁami/<br />

ZaÁami/Zaami/Zami _ Zalian (Кипшидзе 1914, 373; qajaia 2001, I, 18;<br />

2002, II, 372, 374).<br />

yovelive zemoTqmulis Semdeg, vfiqrob, rom misaRebia asuruli<br />

lursumuli niSnebis orive amokiTxva: KUR Kil- i da KUR abi.<br />

es formebi ukavSirdeba qarTveluri tomis, xalibebis qveynis<br />

saxels, kolxeTs, romelic mdebareobda `did zRvasTan~<br />

(Sav zRvasTan).<br />

1 . urart. KUR qul- a-i, KUR qu-ul- a-i-di, KUR qu-ul- a- a-li-e- i – kulxa<br />

(155 C, 2; 155 D, 3, 6, 9: Марръ, Opбелі 1922, 47-51; Sayce 1929, 95-96;<br />

Меликишвили 1953, #4; Арутюнян 2001, 519), romlebSic [o] xmovnis<br />

nacvlad aris [u], radgan lursmul damwerlobaSi [o] xmovani<br />

ar aisaxeba (tatiSvili 2009, 23).<br />

urartul warweraSi (155 D, 5) kolxeTis mefis saxeli I [1]-šái<br />

aris naxsenebi, magram samwuxarod, am saxelis pirveli marcvali<br />

waSlilia, darCenilia misi daboloeba -šá- i (Меликишвили<br />

1953, #4; meliqiSvili 1970, I, 388).<br />

232


qvemoT ganvixilav am masalas:<br />

berZnul miTologiidan cnobilia, rom `[oqros]<br />

verZma aTamasis vaJi [friqse] Savi zRvis maxloblad<br />

mdebare mziur eaSi (resp. aia) miiyvana. [aiasa da<br />

korinToSi] mefobda mzis RmerTis, heliosisa [da<br />

perseis] vaJi _ aieti. 1 mas hyavda ori asuli: mSvenieri<br />

medea 2 da qalkiope da vaJi _ afsirte~ (uruSaZe<br />

1948, 13; agreTve ix. Smith 1869, I, 24).<br />

straboni `geografiaSi~ (I, 2, 39; Jones 1960, 166;<br />

agreTve ix.: qsenofonti V, 6, 37; uruSaZe 1964, 291) wers:<br />

`... is, rom kolxeTze mefobda aieti, sarwmunodaa<br />

miCneuli; iqaurebSi es saxeli adgilobrivia~ (uru-<br />

SaZe 1964, 414).<br />

fsevdo-orfevsis poema `argonavtika~ eZRvneba argonavtebis<br />

laSqrobas mzis qveynaSi, aiaSi, kolxeTSi<br />

(uruSaZe 1964, 63, 64). poemaSi gansakuTrebiT xazgasmulia<br />

kolxTa mefis, heliosis Zis, mzis vaJis _ aietis<br />

mzesTan Sedareba. mag., 809-812 taipebi (Orpheus 1764, 114):<br />

1 . ix.: evmelosi korinTeli, Corinthiaca 2; Tzetz. ad Lycophr. 1024;<br />

EGF 1877, I, 189 (uruSaZe 1964, 22, 195, 2c); Lycophr., Alexandra 1024<br />

(Bachmann 1830, 215; uruSaZe 1964, 301).<br />

2 . r. jankom (1982, 2007, 247; Sdr.: gordeziani 1999, 101; 2007, 481-<br />

482; gordeziani 2009, 79) miken. berZn. anTroponims [me-dejo]<br />

KN B (5) 800.4 (s. 104) (DMic 2 ; Isebaert 2005, 64) daukavSira<br />

-i (medeiosi, medeas da iasonis vaJi).<br />

233


`aieti heliosis darad brwyinavda etlze [aRmar-<br />

Tuli] oqros peplosidan aTinaTebuli elvarebiT;<br />

Tavs edga cecxlovani sxivebiT Semkobili foCebiani<br />

gvirgvini~ (uruSaZe 1964, 64).<br />

pindares sqoliastis (Drachmann 1903, 372, 74d) azriT,<br />

aieti aias eponimia:<br />

`... heliosisa da antiopes Zes _ aiets usmines, daefuZnebina<br />

kolxeTSi misgan saxelis mqone qalaqi...~<br />

(uruSaZe 1964, 217, b; 496 8 ).<br />

stefane bizantieli `eTnikaSi~ (Meinekius 1849, 36,<br />

18-20) wers:<br />

234


`... [aiasgan] unda iyos nawarmoebi `aietes~, rogorc<br />

`azia~ _ `aziates~ [=`azieli~], ise `aia~ _ `aiates~ da<br />

`aietes~ [=`aieli~]...~ (yauxCiSvuli 1936, III, 274; uruSaZe<br />

1964, 230, 496 13 ; lorTqifaniZe 1986, 30; Лордкипанидзе<br />

1989, 213).<br />

agreTve evstaTi Tesalonikeli (Eustathius 1825,<br />

321, 1614, 19-20) wers:<br />

`gmirma aietmac saxeli amave aias [saxelwodebidan]<br />

aiRo, amas Zveli [mwerlebi] cxadyofen~ (yauxCiSvili<br />

1970, VIII, 2; uruSaZe 1964, 183; lorTqifaniZe 1986, 32).<br />

`rogorc Cans, Seqmnilia mefis saxeli aieti (berZn.<br />

= + ). saerTod cnobilia, rom berZnul-<br />

Si bolosarTi - - aRniSnavs warmomavlobas. magali-<br />

Tad, _ qalaqi, xolo [Holstenius, Berkelius<br />

1885, 353, 10-11] _ moqalaqe; [gamarjvebis<br />

qalaqi] _ [Holstenius, Berkelius 1885, 315, 11-<br />

13] _ nikopoleli, _ [Holstenius,<br />

Berkelius 1885, 459, 22-32; 460, 1-2] _ xaonieli. amgvaradve<br />

saxeli aietes unda niSavdes aiels [`aias moqalaqe~]<br />

da, maSasadame, TviT qveyanas unda rqmeoda aia~<br />

(yauxCiSvili 1964, 13; Sdr.: lorTqifaniZe 1986, 32;<br />

gordeziani 1999, 101; 2007, III, 480 da Smd.).<br />

aseve h. henigsvaldis (ix.: Гамкрeлидзе, Иванов 1984,<br />

II, 908 1 ; Цымбурский 2005, 312, 312 3 ) mixedviT, toponimi<br />

235


-i 1 miRebulia qveynis saxelwodebidan; Sesabamisad<br />

eTnonimi<br />

niSnavs `aias qveynis<br />

mkvidrebs~.<br />

aqve aRvniSnav, rom d. pakardma (1974, 140) k. kretaze,<br />

knososSi aRmoCenili A xazovani damwerlobiT<br />

mocemul formas [A-WA-TI-NA-RA 2 ] II13 daukavSira<br />

miken. berZn. Aiwātas _ [a 3 -wa-ta] KN Vc<br />

(1) 7612 (s. 124-S) (Ventris, Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert<br />

2005, 168), romelic s. hilerma (1991, 214) da v. cimburskim<br />

(2005, 308) amoikiTxes rogorc / ,<br />

Aiates/Aietes _ aieti (Sdr.: gordeziani 2007, III, 481;<br />

gordeziani 2009, 78-79).<br />

● daskvna<br />

1. naSromSi dadasturebulia, rom festosis diskoze<br />

dabeWdilia PHD38 rvafurcliani vardulis<br />

naxat-niSnis uZvelesi nimuSi;<br />

2. naSromSi naCvenebia, rom vardulis naxat-ni-<br />

Sani (agreTve disko, wre) sxvadasxva kulturebSi<br />

aris mzis, varskvlavis, miwis, RvTaebebisa da samefo<br />

Zalauflebis simbolo; avtoris mier varduli<br />

miCneulia mze-qveynis, aia-kolxeTis, misi samefo ojaxisa<br />

da Zalauflebis aRmniSvnel simbolod;<br />

3. naSromSi saTanadod warmodgenilia sxvadasxva<br />

kulturis arqeologiuri masalebi da xelovnebis<br />

nimuSebi, romlebSic vardulis (agreTve disko,<br />

wre) naxat-niSani uxvad aris asaxuli;<br />

1 . berZn. toponimi iyo mxare Zvel saberZneTSi, romelic<br />

mdebareobda mcire aziis dasavleT da Crdilo-dasavleT<br />

regionSi.<br />

236


4. naSromSi warmodgenili mzisa da varskvlavis<br />

aRmniSvneli simboloebi: festosis diskos PHD38<br />

rvafurcliani vardulis niSani, kretuli damwerlobis<br />

315[1]ARCH S (2/14) 01/CMS II, I, 391 da<br />

F21DE (261[11]CR()S(3/3)09/ CMS XII, 110) ieroglifebi<br />

da A xazovani damwerlobis A044/F0672 niSani,<br />

romlebic amoikiTxeba proto-qarTvelur-kolxur<br />

enaze rogorc [*a a] forma;<br />

5. naSromSi warmodgenilia proto-qarTv.-kolx.<br />

*a a formis fonetikuri da semantikuri Sesatyvisobani<br />

sxvadasxva enebsa da kulturebSi;<br />

6. naSromSi warmodgenili berZnuli, asuruli da<br />

urartuli wyaroebis mixedviT da mecnierTa mier am<br />

wyaroTa analizis safuZvelze dasturdeba, rom qveyana<br />

aia-kolxeTi mdebareobda evqsinis pontos anu<br />

Savi zRvis samxreT-aRmosavleT da aRmosavleT sanapiroebze;<br />

7. naSromSi warmodgenili berZnuli wyaroebis<br />

mixedviT, aieti niSnavs `aiels~, `aias mkvidrs~ da<br />

`aias moqalaqes~;<br />

8. naSromSi warmodgenilia A xazovani damwerlobis<br />

Semdegi warwerebi: SY Za 2 (HM 3429) da<br />

KN Za 18 (HM 2597),<br />

romlebic proto-qarTvelur-kolxur enaze Cem mier<br />

Sesabamisad amoikiTxeba rogorc [*a- a] _ aia da [...* a-<br />

a- a, a a- ... a, a- a- ...] _ `... ia-aia, aia (RvTaeba)- ... ia,<br />

ia ua- ...~ formebi;<br />

9. naSromSi warmodgenili masalis safuZvelze vvaraudob<br />

qveyana aia-kolxeTis saxelmwifos arsebobas<br />

Zv. w.-is XX-XV saukuneebSi.<br />

237


On Reading Pictorial Signs<br />

of the Phaistos Disk and<br />

Related Scripts (2). Rosette<br />

238<br />

Gia Kvashilava<br />

www.kvashilava-gia.com<br />

giakvashilava@yahoo.com<br />

Dedicated to Dr Herbert R. Zebisch<br />

and Prof. Akaki Urushadze<br />

This study concerns the graphic<br />

character, symbolic meanings,<br />

typological parallels, commentaries<br />

and reading of the<br />

Phaistos Disk pictorial sign<br />

PHD38.<br />

1. Graphical Character of<br />

the Pictorial Sign PHD38<br />

The Phaistos Disk pictorial<br />

sign PHD38 is called marguerite,<br />

star-anemone or rosette<br />

by Sir Arthur Evans (1909, 279;<br />

1921, 660 2 ); blossom – by K. Aartun (1992); lotus – by O.<br />

Dettmer (1989); marguerite and rosette – by L. Pernier (1908,<br />

297); rosette – by G. Ipsen (1929, 2), L. Godart (1995, 81), V.<br />

Kean (1990), D. Ohlenroth (1996), K. Soring (1997), J. M.<br />

Eisenberg (2008, 19) and others.<br />

The signs of the following scripts are similar to the Disk sign<br />

PHD38:


a. Cretan hieroglyphs: #315[1]ARCH S (2/14)01/CMS II,<br />

I, 391 (HM 2260) (CHIC 1996, 290); F21DE (#261[11]<br />

CR()S(3/3)09/CMS XII, 110) (CHIC 1996, 256; Douros 2008,<br />

65);<br />

b. Anatolian hieroglyph A189/F28CD/128CD/0126A<br />

asterisk – star (Douros 2008, 74; Anders 2004, 7; Eisenberg<br />

2008, 11, Fig. 8).<br />

Also compare the Disk sign PHD38 to signs of various<br />

scripts, such as:<br />

a. Cretan hieroglyphs: day-star or sun with eight sharppointed<br />

rays: F21DB (Evans 1909, 233, 107; Douros 2008,<br />

64, 67); , (Evans 1909, 221, 107, b, d); (Evans 1895,<br />

76, Fig. 73c); rayed solar symbols: , F21DA (Evans 1909,<br />

221, 107, a; Douros 2008, 64, 67); solar symbols, sun and four<br />

moons: F21DE, F21EO (Evans 1909, 154, P.25, c; 222,<br />

110; Douros 2008, 65); day-star or sun with eight revolving<br />

rays: (Evans 1895, 43, 60), CH033/F2089 (Evans 1909,<br />

221, 108, a; 233, 108; Douros 2008, 57, 67); (Evans 1895,<br />

26, Fig. 33c; 1909, 155, Fig. 28b; 221, 108, a); CH033/<br />

F2088 (CHIC 1996, 274, 398; Douros 2008, 57); day-star or sun<br />

with two revolving rays: (Evans 1909, 221, 108, e);<br />

(Evans 1895, 43, 62; 1909, 154, P.25, d); eyes: (Evans<br />

1895, 26, Fig. 33d; 27, Fig. 34c), (Evans 1895, 24, Fig.<br />

29a; 34, 2a, 2b); , , , CH005 (CHIC 1996, 17,<br />

387), CH005/F2012, CH005/F2013 (Douros 2008, 56,<br />

67); , (Evans 1895, 23, Fig. 28b; 34, 2d, 2c); , ,<br />

(Evans 1909, 182-183; 232, 5); solar disks: F21DC,<br />

F21DO (Evans 1909, 221, 109, a, b; 233, 109; Douros 2008, 64,<br />

67); CH073/F2116; CH073/F2117 (CHIC 1996, 17, 19);<br />

CH073/F2115 (CHIC 1996, 416; Douros 2008, 59); crosses:<br />

239


, , , , , (Evans 1909, 222, 112); , CH070<br />

(CHIC 1996, 17, 19, 415, 416);<br />

Cretan and Aegean linear character (Evans 1895, 80,<br />

Table I, 28; 96, Table III, 8; 106, Fig. 77);<br />

The following signs of the Linear A and B scripts:<br />

AB24a; , , AB24; , , , , AB23 (Evans<br />

1952, 11); , , AB28 (Evans 1952, 12); , ; AB2 that<br />

are considered to be religious symbols of star or Sun by Evans 1 ;<br />

AB3 (Evans 1952, 6);<br />

Signs of the Linear A scripts: , (CHIC 1996, 19);<br />

A309c/F071C (Douros 2008, 37); A309a/F071A (Douros<br />

2008, 36, 53); (Evans 1921, 640); A077/F0689,<br />

A077/F06BA; A077/F06BB; A077/F06BC (Douros 2008,<br />

29, 53); A325/F073B, A326/F073C (Douros 2008, 37, 38,<br />

53); A044/F0672, A044/F0673, A044/F0674 (GORILA<br />

1985, V, XXXV; Douros 2008, 27, 53); A002/F0602,<br />

A002/F0603, A702/F0863 (Douros 2008, 25, 49, 53);<br />

1 . “The cross appears as a religious symbol on a series of seals found in the<br />

shrine of the snake Goddess at Knossos, occasionally taking the swastika<br />

form. It is remarkable that in the same repository an equal-limbed marble<br />

cross was also found. It is also found incised on the Palace blocks.<br />

The simple cross is widely diffused in primitive pictography, notably<br />

among the American Indians, as a star sign [comp. Evans 1921, 514], and<br />

there is evidence that it had the same significance in Minoan Crete.<br />

The equal-limbed cross appears among the signs of the Linear Class A,<br />

together with a variant in which the cross-bar is shorter than the upright stem.<br />

This latter type was generally adopted in Class B of the linear script.” (Evans<br />

1909, 222, 223).<br />

240


Signs of the Linear B scripts: [ka] – wheel (Evans 1935 II ,<br />

742, Fig. 725; 743, Fig. 727, 24a; 745, Fig. 728, 26; 750, Fig.<br />

733; 751, Fig. 734; 757, Fig. 740; 788, Fig. 763); (Evans<br />

1935 II , 794, Fig. 767; 795, Fig. 768; Chadwick 1990, 44, Fig.<br />

10); B243/100CF – wheel 1 (Douros 2008, 9, 35; UCS, 1991-<br />

2006, 512, 513; comp. MPW 1991, I, 528, Fig. 2, 3, 5); [ro]<br />

B002/1002B (Douros 2008, 25, 53; Evans 1935 II , 743);<br />

1 . Comp.: , , , wheel (Sher 1980, 195; Gamkrelidze, Ivanov<br />

1984, II, 736, Fig. 17).<br />

241


Eight-rayed star in a circle (Coping stone with incised<br />

signs, from niche of the Royal Tomb at Isopata: Evans 1906,<br />

167, Fig. 146);<br />

Signs on blocks of the Mycenaean period Building in Knossos:<br />

, , (Evans 1895, 13, Fig. 9, a, e, g); Cretan and Aegean<br />

linear characters: , (Evans 1895, 80, Table I, 11, 12);<br />

Signs of the Cypriot syllabic script: [a] C10800; [e]<br />

C10801; [i] C10802 (Chadwick 1990, 22; Douros 2008, 12);<br />

b. Egyptian hieroglyphs: C1 sun-disk (e.g., Egyptian<br />

[r‛] is the Sun; or [r‛] – the Sun-god Re or Ra;<br />

[ỉtn] sun-disk, the god Aten: Collier, Manley 2007, 5, 17, 28,<br />

29, 136, 152, 156); C6 star (Collier, Manley 2007, 137);<br />

c. Anatolian hieroglyphs: , [sa 4 ] *402/0089A scutella<br />

– saucer (Laroche 1960; Hawkins 2000 I , 29, 68; Anders 2004,<br />

15); [ ala/i] *292/125BA/1293A/0246B rota – wheel;<br />

[ ara/i] 125B8/12938/*290 (Hawkins 2000 I , 29, 31; Everson<br />

2006, ##2, ##8; 2007, 14, 21; comp. Anders 2004, 10); [ a]<br />

*215b/0072A (Hawkins 2000 I , 28, 29; Anders 2004, 8);<br />

*025/F219 oculus – eye (Hawkins 2000 I , 27);<br />

d. Old Semitic script signs: , [ ] (Gamkrelidze 1989,<br />

29, Table 2; 55); [„ayin] (Fischer 2003, 48, Fig. 28; 126, Fig.<br />

94); [„ajin] – eye (Gamkrelidze 1989, 29, Table 2; 37, Table<br />

3; 40, Table 5; 42, 44; 51, Table 7; 52, 53);<br />

e. Old Phoenician script signs: F0908 (Coulmas 1999,<br />

403, Table 11); [ ] (Gamkrelidze 1989, 29, Table 2; 69,<br />

Table 11); (Fischer 2003, 126, Fig. 94); 10908 (Evans<br />

1909, 87; Douros 2008, 12) – ēt h – clew, ball () (Pataridze<br />

1980, 110), wheel ();<br />

242


f. Old Greek script signs: 03F4/FFA9D, 0398/ FFA9E,<br />

FFAA2, FFAA8, FFAAA, FFA9F [t h ] (Douros<br />

2008, 5, 14, 79; see also: Gamkrelidze 1989, 69, Table 11);<br />

g. Old Italic script signs: Proto-Tyrrhenian signs: ,<br />

[t h ]; [ś]; [h] (Gamkrelidze 1989, 93, Table 13); Etruscan<br />

signs: , [t h ] (Gamkrelidze 1989, 93, Table 13; Douros<br />

2008, 78); (Douros 2008, 78; Coulmas 1999, 148, Table 5);<br />

Umbrian sign [h] (Gamkrelidze 1989, 93, Table 13; Douros<br />

2008, 78);<br />

h. Carian script signs: [t/q] 102A8, 102B8,<br />

FFA9D, FFA9F, FFAA6; FFAAF (Douros 2008, 22);<br />

i. Iberian script signs: , , [te, de]; [ku, gu]; ,<br />

(Gamkrelidze 1989, 63, Table 10);<br />

j. Lycian script signs: [q] 102BC; 10290; 1029B<br />

(Douros 2008, 11, 21);<br />

k. signs on Colchian and Iberian ceramics: , , ; V.<br />

Licheli (2001, 62, 76, 77, 82) calls them Proto-Georgian script<br />

signs;<br />

Also signs: , , , , , , , , , , , ,<br />

, , , (Gigauri 2010, 174, Fig. 275; 175, Fig. 276;<br />

Kokoshashvili 2009, 12, Table 1); (Gigauri 2010, 77, Fig.<br />

103); (Gigauri 2010, 120, Fig. 175) etc found in the East<br />

Georgia highland of Khevsureti and Tusheti; I call them Proto-<br />

Kartvelian script signs;<br />

The Old Georgian Asomtavruli ( – majuscule)<br />

script sign => [t h ] (Javakhishvili 1949, 209);<br />

l. The Armenian Erkatagir ( – ironclad letters)<br />

script sign [t h ] (Gamkrelidze 1989, 105, Table 18);<br />

243


m. The sign of the Indus script (e.g., Harappan, Mohenjo-<br />

Daro) 386E/110 (Everson 1999-b, 8); Brāhmī script signs:<br />

, [tha] (Monier-Williams 1999, xxvii), [tha];<br />

n. Proto-Elamite script signs: , , sheep (Englund<br />

2004, 106, Fig. 5.3b; 125, Fig. 5.14; 128, Fig. 5.17; 130, Fig.<br />

5.19); , , (Englund 2004, 115, Fig. 5.8a; 125, Fig. 5.14);<br />

, [lik()], [*li]; [gal()] (Viers 2000, 80, Fig. 2);<br />

o. The Sumerian 1 script sign => => [udu] –<br />

sheep (PSD; Burrows 1935, 22, 272; Falkenstein 1936, 761)<br />

inscribed on the following clay tablets of the Uruk III period:<br />

Ashm-1926-642; Ashm-1926-576; Ashm-1926-564; Ashm-1926-<br />

646; 2<br />

1 . Sumerian [ki·en·gi 7 (·r)] (Walker 1987, 55),<br />

[ki·en·gir 15 ] = ki place + en lords + gir 15 /gi 7 (·r) noble = the place of noble<br />

lords (PSD; Halloran 2006, 6, 110); Akkadian šumeru; Hebrew<br />

[šin‟ar]; Greek , ; Georgian [šinq‟ari]; English<br />

Shinar (Bible 1989, 2008, Genesis 10.10, 14.1, 14.9) – Sumer. Sumerian<br />

[eme·gir 15 ] – the Sumerian language (PSD; Halloran 2006, 19, 87)<br />

that is, according to N. Popkhadze, related to form e·m·egir·ul-/e·m·egr·ul-<br />

/m·egr·ul- – Mingrelian (see http://nabukodori.blogspot.com).<br />

Comp. Sumerian , [en·gur], that was the name for the mythological<br />

underground fresh water lake in Sumerian and Akkadian mythology<br />

(comp.: PSD; Mercer 1918, 16; Halloran 2006, 54; MPW 1991, I, 22; 1992,<br />

II, 40): Georgian<br />

[engur·i] (Fähnrich 1981, 11); Mingrelian<br />

[ingər·i], [ingir·i] – 1. the name of Colchian god of water;<br />

2. a river in west Georgia that flows into the Black Sea, 3. a village in west<br />

Georgia, Zugdidi region; Svan [iegir] – river.<br />

2 . The periods of Mesopotamian civilization, numbering of clay tablets and<br />

the following abbreviations are given according to http://cdli.ucla.edu/pubs/cdljinfo.html:<br />

Ashm = Ashmolean Museum, Oxford; CDLI = the Cuneiform<br />

Digital Library Initiative; Erm = Hermitage Museum, St.-Petersburg; MRAH<br />

= Musées Royaux d‟Art et d‟Histoire, Brussels.<br />

244


Sumerian script signs: , (Mercer 1918, 9; Falkenstein<br />

1936, 44, 45a, 47, 193); ;<br />

Signs of cuneiform script 1 : , (Falkenstein 1936, 192)<br />

used during 3200-3100 BC in the Late Uruk IV period;<br />

, used during 3100-2900 BC in the Jemdet Nasr period<br />

(or the Late Uruk III period) on the following clay tablets:<br />

Ashm-1926-714, CDLI No P005249; Ashm-1926-709, CDLI<br />

No P005216;<br />

used during 2600-2500 BC on the following clay tablets<br />

of the Early Dynastic IIIa period: Ashm-1928-017, CDLI No<br />

P005311; Ashm-1928-428, CDLI No P222324; Ashm-1930-<br />

156, CDLI No P220624, and – on the following clay tablets:<br />

Ashm-1924-0455, CDLI No P222314; MRAH-0.0089, CDLI<br />

No P010548;<br />

used during 2500-2350 BC in the Early Dynastic IIIb<br />

period on the following clay tablets: Erm-14376, CDLI No<br />

P222695; MRAH-0.0023, CDLI No P222342; MRAH-0.0023,<br />

CDLI No P222946, and – on the following clay tablets: Ashm-<br />

1924-0462, CDLI No P222315; Erm-14065, CDLI No P222280;<br />

Erm-14314, CDLI No P222479; Erm-14012, CDLI No P221719;<br />

1 . Cuneiform signs were called mismari by the people living in Mesopotamia<br />

(<br />

) (Doblhofer, Friedrich 2002, 95). I am thankful to<br />

N. Kvashilava for drawing my attention to this fact.<br />

Comp. mismari: Arabic [mismari] > Old Georgian<br />

[lusmari] (Orbeliani 1991, I, 424); Mingrelian / [lismari/<br />

ləsmari] – nail (Kajaia 2008, II, 92, 93, 195); comp. also: German Keilschrift;<br />

English cuneiform (i.e. wedge-shaped) writing; cuneiform < Latin<br />

cŭneus – nail, wedge (Hunting 1915, 28; Tatishvili 2009, 17 2 ).<br />

Cuneiform sign in Sumerian [saĝ.KAK], [saĝtak], , ,<br />

[santak (2,3,4) ] is triangle, wedge (PSD; Halloran 2006, 54), and in Akkadian<br />

sa·an·tak·ku ( [SAG.DÙ]) – triangle (CAD 1984, 6, 149, 150; also<br />

see: Tatishvili 2009, 17 3 ; Kogan, Loesov 2009, 174); the word was used as a<br />

geometric term in old Babylon.<br />

245


Erm-14017, CDLI No P221724; Erm-14051, CDLI No P221820;<br />

Erm-14056, CDLI No P221825; Erm-14061, CDLI No P221830;<br />

, , used in 2350-2100 BC on the following clay<br />

tablets of the Old Akkadian period: Ashm-1930-403, CDLI No<br />

P215367; MRAH-0.0239, CDLI No P222277; MRAH-0.0710,<br />

CDLI No P222950; MRAH-0.0094, CDLI No P216420;<br />

MRAH-0.0515, CDLI No P200407;<br />

, used in 2100-2000 BC on the following clay tablets of<br />

the Ur III period: Ashm-1912-1141, CDLI No P127265; MRAH-<br />

0.0119, CDLI No P200932; MRAH-0.0120, CDLI No P200933;<br />

used on the following clay tablets in 2000-1600 BC in<br />

the Old Babylonian period: Ashm-1931-0137b, CDLI No<br />

P332926; Ashm-1932-0392, CDLI No P247796; Ashm-1924-<br />

0887, CDLI No P347494; Ashm-1932-0176+N6939, CDLI No<br />

P231029;<br />

, , used in 900-540 in the Neo-Assyrian period on<br />

the following clay tablets: Ashm-1924-1914, CDLI No<br />

P347743; Ashm-1924-1499+1717, CDLI No P347749; Ashm-<br />

1924-1206+1410+1470, CDLI No P347753; Ashm-1924-1831,<br />

CDLI No P347836; Ashm-1924-1230+Ashm-1927-2118, CDLI<br />

No P247827, etc.<br />

Such is the development of the cuneiform sign (comp.:<br />

Mercer 1918, 36; Deimel 1922, 1, 8; Falkenstein 1936, 192;<br />

Chadwick 1990, 21, Fig. 5).<br />

Eight-petalled rosette is connected to Sumerian pictogram<br />

and cuneiform sign 1202E (comp. Sharashenidze 2008,<br />

28, 9-10) that denote star, sky and An/Anu – a sky-god, the god<br />

of heaven (Melikishvili 2004, 8). E.g., Sumerian [mul] is<br />

star, 1 [an] – sky, [diĝir/dingir = abbreviated d] – god<br />

1 . Sumerian [mul] (ĝi 6 /mi night + ul) is 1. star; 2. constellation; 3.<br />

planet; 4. meteor (Halloran 2006, 32); 5. to shine, radiate (light, branches)<br />

(PSD); Sumerian ul – 1. star; 2. flower, bud; 3. ornament; 4. pleasure<br />

246


(Mercer 1918, 9, 36; Foxvog 2010, 9; Halloran 2006, 6, 32, 38,<br />

53; UCS 1991-2008, 580; Doblhofer, Friedrich 2002, 158, Fig.<br />

99; Everson 2004, 12).<br />

The later variant of Sumerian pictograms , , and of<br />

cuneiform sign is the Akkadian sign 13-NAa13/Th-<br />

D12/1202D the transliterations of which are: an – sky; dingir,<br />

ilum – god; ìl, sa 8 , ša 8 (Piška 2003, 1, 2, 4, 8, 9; 1998, 2; Viers<br />

2000, 89), etc.<br />

The evolution and variants of sign are shown below:<br />

(Halloran 2006, 6); Sumerian [an·mul] – starry sky (Halloran 2006,<br />

78); Sumerian [mul·an] – heavenly star (PSD); Sumerian<br />

[aš·me] – 1. star symbol; 2. sun-disk ornament; 3. rosette; 4. sparkle,<br />

glimmer (Halloran 2006, 79; comp. PSD).<br />

Comp. Sumerian [ul 6 ] – to become bright, shine (PSD): Common-Kartvelian<br />

* - [wel-]; Georgian [el·v·a]; Svan - [hel-]; Mingelian<br />

[val·i], [val·u·a]; Laz [o·val·u] – lightning<br />

(Fähnrich 1981; Fähnrich, Sarjveladze 2000, 198).<br />

247


The above material makes it clear that the PHD38 sign<br />

printed on the Phaistos Disk is the oldest pictographic sign of<br />

the eight-petalled rosette.<br />

2. On Symbolic Meanings of Rosette and Disk<br />

As well known the signs rosette and disk are often<br />

observed in Sumerian, Babylonian, Assyrian, Egyptian, Indian,<br />

Hittite, Hurrian, Urartian, Cretan, Colchian, Greek, Phoenician,<br />

Persian and other cultural areas (comp.: Goodyear 1891; Evans<br />

1909, 31; 1921, 262, 479-483; Kantor 1945; 1999, 127-163,<br />

169-194, 247, 305-360; 506, Fig. XIII.5; 725, Fig. XVII.9, 27;<br />

766, Fig. XIX.16, 17); the same are attested in European (e.g.,<br />

Greek, Roman and other) architectural ornaments (comp.:<br />

Schmelzeisen 1992; Rosin 2001, 113).<br />

Below are presented the symbols of the Sun, star and Earth<br />

deities as they are attested for the cultures and mythologies of<br />

these people.<br />

2.1. Symbols of the Sun-gods and Sun-goddesses<br />

In various cultures eight-petalled rosette or lotus and<br />

disk are: pictograms of the sun, divine signs, attributes of<br />

gods (e.g., the signs of the Egyptian Sun-god [r‛] – Ra/Re;<br />

that of Indian god [brahmā] – Brahma). They are the signs<br />

of purity, life, eternity, fertility, bloom and blossom of nature;<br />

royal regalia and the symbols of royal power.<br />

The sun is denoted by the hieroglyph A190/128CE/<br />

F28CE sol 2 – winged disk of the sun in hieroglyphic Luwian<br />

script (Everson 2007, 13, 19) that sometimes is a part of royal<br />

titles, and sometimes creates a royal cartouche or aedicula<br />

(Meriggi 1975, 3, Table 12, 15-17, 95-96, 163, etc; see also: Alp<br />

1996, 1998, Fig. 1; Gurney 1987, 179, Fig. 11, 5; Doblhofer,<br />

Friedrich 2002, 221, Fig. 126; Khazaradze 2006, 10, 13). E.g.,<br />

the name and the royal symbol of the Hittite Great King Hattu-<br />

248


sili III – a winged disk of the sun – is imprinted on the clay<br />

tablet dated from the 13 th century BC (see Never 1996, 33, 60,<br />

57-59).<br />

The variants of the winged sun disk found in Sumer, Babylon,<br />

Assyria, Mitanni, Egypt, Anatolia, Persia and other places<br />

are shown below (Kantor 1945; 1999, 544, Fig. XIV.3, 4, 15,<br />

16, 22, 27, 33; 749, Fig. XVIII.9-11, 19; 770, Fig. XIX.24):<br />

249


According to Akkadian or Assyro-Babylonian, Hurrian,<br />

Urartian and Ugaritic mythologies, corresponding signs to the<br />

Sun-god and the god of equity – Sumerian<br />

MPW 1992, II, 552), also Old Babylonian<br />

[ d ud] 1 (comp.<br />

, Assyrian<br />

1 . Sumerian [ud, u 4 ] means: 1. the Sun; 2. day (PSD); 3. light; 4. time; 5.<br />

weather; 6. storm (demon) (Halloran 2006, 5; comp. Doblhofer, Friedrich<br />

2002, 158, Fig. 99).<br />

Comp.: Sumerian [bar 6 ] – to shine, be bright; white (Halloran 2006,<br />

39; also see Civil 2009, 8); Sumerian [babbar, bar 6 , par] – white; be<br />

white (PSD); Sumerian [babbar (2) ] – bright; white; the rising sun<br />

(Halloran 2006, 51); Sumerian [e 2·babbar (2) ] – the shining house,<br />

temple of the Sun-god Utu (comp. Civil 2009, 14); Assyrian<br />

[MUL 2 .BABBAR] – Jupiter (Kasak, Veede 2001, 21, 30); Georgian<br />

[barbar·i] – to flame, to blaze (comp.: Tseretheli 1913-1916;<br />

Fähnrich, Sarjveladze 2000, 94-95, 194).<br />

250


[ d UD] – Utu 1 are connected to: Babylonian<br />

[ d šà·máš] – Shamash 2 (Kasak, Veede 2001, 19); Hurrian<br />

d Ši·mi·gi; Urartian d Šiwini – the Sun-god; Ugaritic d Šapšu – the<br />

Sun-goddess (comp. Nozadze 2007, 323; DDD 1999, 126). The<br />

sacred number of Utu is – 20 (Kasak, Veede 2001, 14, 18, 19).<br />

According to the Egyptian mythology the Sun-god Re or Ra<br />

was identified with: Egyptian<br />

[ prỉ] Khepri – the rising<br />

sun, god of the morning sun; Egyptian [ỉtm] Atum –<br />

the setting sun (comp. Egyptian [ỉtn] Aten 3 /Aton – the<br />

sun-disk). The deity Atum is similar to the Urartian solar god,<br />

Shivini. The Sun-god Re was seen in the eight-petalled blossom<br />

1 . Comp. man‟s name Utu in use today in Georgia, namely in Mingrelia.<br />

2 . Comp. ša·maš: Akkadian šam·šu – sun-disk (Kasak, Veede 2001, 19);<br />

Georgian [mze]; Mingrelian [bža]; Laz [mžo·ra] – the Sun<br />

(Marr, 1908, 3); Svan [məž] – the Sun (Fähnrich, Sarjveladze 2000, 327,<br />

328); Laz [bža·čxa] – Sunday (Javakhishvili 1979, I, 164-169).<br />

3 . The god Aten was connected by N. Gamrekeli (1885, 40) to Georgian<br />

[at‟en·i] (the name of the old village in Gori region, Eastern<br />

Georgia).<br />

251


of lotus. He travels in the sky by boat (MPW 1991, I, 124; 1992,<br />

1<br />

II, 358-359, 589), and, according to Greece mythology,<br />

– Hélios travels across heaven in a chariot (MPW 1991, I, 271;<br />

1992, II, 559; Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 731).<br />

1 . Comp.: Greek ; – the Sun; the East (Weisman 1899, 2006,<br />

586); Georgian [alioni]; Mingrelian / / [ialoni/<br />

aloni/aləni] – dawn, the break of a day (Кipshidze 1914, 194, 247; Kajaia<br />

2001, I, 183; 2002, II, 81).<br />

252


In Psalms (84.11) we read: ‘the Lord God is a sun and a<br />

shield’. The philosophers of the classical period characterized<br />

the sun variously. E.g. Aeschylus says that „the sun is a circle‟;<br />

Plutarch – that „the sun is a sphere‟; Pythagoras of Samos –<br />

that „the sun is a disk‟. Others compared: it with „a beautiful<br />

woman‟, „a shield‟; or said: „the sun is a wheel‟, „the sun is an<br />

eye‟, and „eye is light‟, etc.<br />

In various cultures the symbols of the Sun-god are: an eightpetalled<br />

rosette 1 (Neve 1996, 33, 60; Herder 1980, 134); a<br />

disk with an eight-petalled rosette (Herder 1980, 130); a<br />

disk 2 (Maxwell-Hyslop 1971, 149; Mijatović, Ninković,<br />

1 . According to the lexicon of S.-S. Orbeliani (1698; 1991, 26; 1993, 335,<br />

336): “where this [eight-petalled rosette ] sits, is the sun”.<br />

2 . Comp.: Tibetan [ ] and Sanskrit [ ] mean<br />

a disk, ring, sphere and wheel (Chandra Das 1989, 56; Conway 2006, 1;<br />

MPW 1992, II, 100); they are symbols of the sun (Conway 2006, 2).<br />

Corresponding Aztec symbol is a disk of the Sun-god, Tonatiuh (comp.:<br />

Galich 1990, 109, 110; MPW 1992, II, 518). In Hinduism a wheel is a<br />

symbol of the solar deity, Surya (Devanagari [ ] – the supreme<br />

light) (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 684, 684 1 , 720, 721; comp. MPW 1992,<br />

II, 477, 478).<br />

253


Vemić 2003, 338, 340, 341; Kurtik 1999, 508 21 ; Kazmierczak<br />

1992, 8, Fig. 18); an eye (Nadiradze 1989, 21, 22); a circle<br />

with a dot at its centre (Kasak, Veede 2001, 29, 30; Collier,<br />

Manley 2007, 136; EA 1987, 557; Kazmierczak 1992, 24, Fig.<br />

91); winged disks with an eight-petalled rosette ,<br />

(comp. Black, Green 1992); winged disks ,<br />

(Neve 1996, 57, 58, 59; Heiser 2006, 10); a winged disk with<br />

snakes ; a circle with a cross (Evans 1909, 87;<br />

Kazmierczak 1992, 10, Fig. 25; Bauer, Dümotz, Golowin 1987,<br />

44-45); a wheel 1 (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 720, 721,<br />

725, 936, 1270; Pulleyblank 1966, 31-32; Herder 1980, 129;<br />

comp.: Chadwick 1976, 165, Fig. 69; Chadwick 1990, 44, Fig.<br />

10; MPW 1991, I, 286; 528, Fig. 2, 3, 5; 644); a circle with a<br />

double cross<br />

(later seen on an old Indian coin: d‟Alviella<br />

1894, 41); a ring with a cross ; a double circle with a<br />

double cross<br />

with a double cross<br />

(Kazmierczak 1992, 16, Fig. 47, 50); a circle<br />

circle with a sharp-pointed double cross<br />

(Greece, Sparta, 640 BC); a double<br />

; a disk with an<br />

eight-rayed floral ornament ; a disk with a double cross<br />

(the symbol of Buddhism); an eight-petalled lotus with Buddha<br />

; a disk with eight three-waved rays ; disks with four<br />

sharp-pointed and four three-waved rays: , ,<br />

(d‟Alviella 1894, 14; Black, Green 1992, 143; Heiser 2006, 5, 7,<br />

12; MPW 1991, I, 303, 458; 1992, II, 651); a disk with eight<br />

sharp-pointed rays<br />

eight three-waved rays<br />

; a disk with eight sharp-pointed and<br />

; a rayed ring with spokes<br />

1 . Comp.: Sumerian GIGIR; Middle Indo-European * ; Semitic<br />

*galgal-; Kartvelian * , * – wheel (Gamkrelidze, Ivanov 1984,<br />

II, 737 1 , 719).<br />

254


(Evans 1921, 514, Fig. 371); a disk with four rays and a cross<br />

(the symbol of the Assyrian god Ashur); a ring with two<br />

revolving rays (Evans 1895, 43, 62; 1909, 154, P.25, d;<br />

221, 108, e); circles with eight revolving rays: , (Evans<br />

1909, 151, P.9; 155, 221; Kazmierczak 1992, 18, Fig. 59); disks<br />

with eight revolving rays: (Greece, Corinth, Cyprus, 640-<br />

630 BC), (MPW 1991, I, 287), , , ; eight curving<br />

rays<br />

(Sumbadze 1984; Lezhava, etc 2007, 3, 110, 121); a<br />

double swastika or a double cross gammata<br />

, in later periods<br />

a chariot and a horse 1 (comp. Gamkrelidze, Ivanov<br />

1984, II, 731, 936), etc.<br />

2.2. Symbols of the Star Goddesses<br />

According to Akkadian mythology, Akkadian [ d a·a]<br />

– Aya (comp.: Delaporte 1910, XLVI, 116; 1923, No. 251, pl.<br />

76; Waddell 1924, 247, Fig. 36; Black, Green 1992, 173; Collon<br />

2007, 1; Nozadze 2007, 63) is the spouse of the Sun-god<br />

Shamash, the goddess of light, dawn, love and fertility. In<br />

Sumerian mythology the equivalent of the goddess Aya is the<br />

spouse of the Sun-god Utu, the Sumerian goddess<br />

[ d še 3·ri 5·da] 2 (comp. ETCSL) – Sherida/Shenirda; its divine<br />

epithet is Sumerian [su 3·ud·aĝ 2 /su 3·ud·ag 2 ] – shiny<br />

(comp.: PSD; DDD 1999, 126; Falkenstein 1957, 305).<br />

1 . Comp. Georgian [cxen·i] – horse: Common-Indo-European<br />

*s(a) Hel-/n- – sun (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 684); Migrelian<br />

[šxan·a] – the sun; sunny day; heat.<br />

2 . Comp.: Sumerian šer – bright; Sumerian še·er – to be bright; reddening<br />

sunburn; brilliance, ray (PSD; ETCSL), shine, light, glimmer (Halloran<br />

2006, 142); Sumerian šér – to shine brightly (Halloran 2006, 45).<br />

255


The evolution of the signs Aya and Utu are given below:<br />

256


The name of the goddess of fertility, love and war, of the<br />

Queen of Heaven and Earth, Inanna 1 is scribed in the cuneiform<br />

writing in the following way: Sumerian , Old Babylonian<br />

, , Assyrian [ d inanna], corresponding<br />

Semitic Ishtar: Old Babylonian<br />

, Babylonian<br />

, Assyrian [ d iš·tar], or Old<br />

Babylonian , Babylonian , , Assyrian<br />

[ d U.DAR].<br />

1 . Comp. also Sumerian: [ d Nina] (comp. Mercer 1918, 3), Innin, Innini,<br />

Innina, Irnina, Ennin, Ennina, Nin, Ninnin, Ninanna, Nana, Ninni and<br />

Ninnar (http://en.wikipedia.org/wiki/Inanna).<br />

257


The evolution of the Inanna sign is given below:<br />

The Sumerian Great Queen/Lady of Heaven, Ninanna is<br />

scribed with cuneiforms in the following way: Sumerian<br />

, , , Old Babylonian<br />

, Assyrian [ d nin·an·na]. 1<br />

Sumerian and Akkadian names of the goddess ,<br />

[ d na·na·a], d Nanã, d Nanãy, d Nanãya (resp.<br />

Greek / ) – Nana 2 or Nanaya are connected to:<br />

1 . Sumerian d nin·an·na (= dingir great lady/queen + heaven + genitive marker)<br />

could be translated as the great lady of dawn.<br />

2 . Comp.: Sogdian (Middle Iranian) goddess Nanā (Azarpay 1981, 132-139);<br />

Old Armenian [Nané/Nanea] – goddess of the Evening Star, daughter<br />

of the Old Armenian deity [Aramazd] (Gvelesiani 2009, 5).<br />

258


Babylonian Aya, which is the name of a star or a planet and<br />

Sumerian [ d inana sar ] – a planet, Inanna/Ishtar 1<br />

(PSD; Black, Green 1992, 109; MPW 1991, I, 595; 1992, II,<br />

197); the latter is identified with the planet Venus (Williams-<br />

Forte 1983, 176; Piška 2003, 4; Kasak, Veede 2001, 14, 22-24;<br />

Kurtik 1999, 502, 502 4 , 503; Collins 1994, 110, 115; MPW<br />

Comp. Aramazd: Iranian god [Ahura-mazdā]; Old Georgian<br />

deity [armazi] (Gvelesiani 2009, 4).<br />

1.<br />

Ishtar corresponds to: Sherida, Sumerian goddess of fertility and love<br />

sitting astride a lion; Semitic Ashirta, Asharte/Astarte and Ashtoret/<br />

Ashtarot, lion headed or sitting on a lion (comp. MPW 1991, I, 115). It corresponds<br />

to: with Minoan or Asia Minor Great God-mother Rhea-Cybéle<br />

guarded by Corybantes and lions, and the Cretan Goddess with snakes (Evans<br />

1921, 504, 505, 656, 657; MPW 1991, I, 647, 179); identical to Ishtar are also:<br />

the West Semitic Goddess of love and fertility Qadesh/Qodesh, setting astride<br />

a lion with flowers and snakes in hand (MPW 1992, II, 21); the Egyptian<br />

Goddess of the Heaven, fertility and love , [ ] – Hathor<br />

(comp.: Evans 1921, 505 1 ; MPW 1992, II, 584); the Greek goddess of love and<br />

beauty – Aphrodite; the Roman goddess of fertility Venus (Clay<br />

1922, 45; Collier, Manley 2007, 157; MPW 1991, I, 231, 135), etc.<br />

“Aphrodite is called by the Assyrians Mylitta, by the Arabians Alilat, by<br />

the Persians Mitra” (Herodotus I, 131). Proto-Indo-Iranian *mitra- > Greco-<br />

Roman Mithras.<br />

Comp. the Akkadian goddess Ištar: Common-Indo-European *Hast [h] ar-;<br />

Akkadian<br />

; Hittite ašter; Avestan stərəbyō; Armenian<br />

[astł/astġ]; Greek ; Latin stēlla < *stēl-na; Gothic staírnō; Old High<br />

German sterno; German Stern; Old Icelandic stjarna; Aramaic ‛tr; Old<br />

English steorra – star; Semitic *‛a tar- the divine star; Venus; South Arabian<br />

‛ tr; Middle Egyptian ỉśtr; Phoenician ‛štrt (Gamkrelidze, Ivanov 1984, II,<br />

685, 686, 875, 875 1 ); Old Hebrew , [‛š r ] (Bible 1992, 2008,<br />

Judges 10.6; 1 Samuel 7.3-4, 12.10, 31.10; 1 Kings 11.5, 11.33; 2 Kings 23:13;<br />

comp. Jeremiah 44.18-19); Old Hebrew [‛šrh]; Ugaritic<br />

[‛ trt], ‛ rt; Armenian [astłik/astġik]; Old Greek – the<br />

goddess Astarte (MPW 1991, I, 115); Egyptian [зst] – the goddess Isis<br />

(Collier, Manley 2007, 70, 151; MPW 1991, I, 133); Hurrian Iš ara – the<br />

goddess Ishkhara (Nozadze 2007, 186); Hebrew [‟es er]. Ishtar might<br />

be also connected with the Akkadian Anunitu (MPW 1991, I, 595) and<br />

Hurrian d Ni·na·at·ta/ d Ne·na·at·ta (Nozadze 2007, 260).<br />

259


1991, I, 510, 595). Venus is the Morning Star. It‟s also known<br />

as the Evening Star.<br />

The sacred number of Inanna or Ishtar is 15 (Kasak,<br />

Veede 2001, 23).<br />

The symbols of Aya and Inanna or Ishtar are: an eightpetalled<br />

rosette (Maxwell-Hyslop 1971, 151, 152; Black,<br />

Green 1992, 109, 156, 169-170; Aleff 1982-2009, 4; MPW 1991,<br />

I, 510; Ad de Vries 1981, 391-393; Herder 1980, 134); an eightpetalled<br />

sign ; a double cross (Herder 1980, 93); eightpointed<br />

stars: , , , , , , (Maxwell-Hyslop<br />

1971, 149; Black, Green 1992, 108; Heiser 2006, 6, 12; MPW<br />

1992, II, 651; Leick 1998, pl. 38); a disk 1 , a ring (MPW<br />

1991, I, 510; Herder 1980, 92); a double circle with an eightpointed<br />

star, four sharp-pointed rays and four floral<br />

ornaments<br />

(Evans 1909, 157, P.40*); disks with eightpointed<br />

stars: , , , , Black, Green 1992, 169, Fig.<br />

143; Heiser 2006, 6, 7, 8); an eight-pointed star (later a<br />

symbol of Bahaism); a lion (Evans 1909, 221; Pritchard<br />

1969, 177, pl. 522; Collins 1994, 113, 114; Leick 1998, pl. 38);<br />

a snake , a sheep (Kurtik 1999, 502, Fig. 1; 504, Fig. 4;<br />

504 10 ; Collins 1994, 107, 108, 113; MPW 1991, I, 400, 409;<br />

Parpola 1997, XXXVIII, Fig. 17), etc.<br />

The Sun and star symbols, eye, sheep, wheel and cross<br />

signs are given in the following table:<br />

1 . “The smaller symbolic disk, as contrasted with that of the rayed solar<br />

emblem, must be taken as symbolic of the Goddess as Queen of the<br />

Underworld and of the starry vault of Night” (Evans 1921, 514).<br />

260


2.3. Symbols of the Earth Goddesses<br />

As well known, astral deities are functionally closely connected<br />

to terrestrial deities.<br />

The Colchian Great Mother Goddess [Nana], who is<br />

connected to Sumerian Goddess Nana/Inanna, is the Mother of<br />

Earth, the Mother of Place, the goddess of fertility and giving<br />

life. In the Georgian pantheon the cult of Barbale-Sun merged<br />

into it, and the Sun became the feminine deity (Bardavelidze<br />

2006, 131; also see Nadiradze 1989, 21).<br />

So, the Goddess Nana 1 is the hypostasis of the Sun-goddess<br />

(Bardavelidze 1957, 75-79, 81-83, 86, 94-98, 100, 139, 155,<br />

156, 188, 190, 193).<br />

1 . Mingrelian, Laz [nana] – 1. mother; 2. the Mingrelian folk song:<br />

dida-voi Nana, dida-voi, Nanina!.. – mother-spirit(-VOC) Nana(-VOC),<br />

mother-spirit(-VOC), Nanina(-VOC)!.. Mingrelian [nanaia] – the<br />

diminutive form of the word Nana, similar to ‘mommy’ (Kipshidze 1914, 019;<br />

Kajaia 2002, II, 358-359).<br />

V. Bardavelidze (1957, 81-93) suggests that the Georgian folk song, lullaby<br />

Iavnana is purportedly derived from the Colchian form Nana, and it‟s refrain:<br />

ia-v-Nana, vard-o-Nana, ia-v-Nanina-o – Violet-VOC-Nana, Rose-VOC-<br />

261


For Georgians (also for older Indo-European people, see:<br />

Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 685) the Moon is male, and the<br />

Sun is female. This is seen, e. g., in a Mingrelian verse (Javakhishvili<br />

1908, 111; Kipshidze 1914, 188):<br />

Basing on the analysis of Strabo (X,3,12) 1 and Arrian (X.9) 1<br />

V. Bardavelidze (1957, 81 and ff.), O. Lordkipanidze (2000, 90-<br />

Nana, Violet-VOC-Nanina-VOC, is connected with the cult of the goddess<br />

Nana.<br />

Comp. Colchian [nana] and [nina]: Indo-European *Han- –<br />

mother of one’s father; Hittite goddess<br />

(comp.: Gamkrelidze,<br />

Ivanov 1984, II, 766; Kvashilava 2007, 247, 248); [ainina],<br />

[danina] or [danana] – pagan idols in old Kartli, east Georgia<br />

(Janashia 1959, III, 193); Sumerian goddess Inanna, Ininna or Ishtar;<br />

Persian goddess [Anāhitā] (Marr 1902, 9; Tseretheli 1924, 100-101;<br />

Javakhishvili 1979, 141-142); Old Armenian goddess [Anahit]<br />

(Gvelesiani 2009, 6).<br />

1 . Strabo (X,3,12; Jones 1961, V, 99) writes:<br />

“But as for the Berecyntes, a tribe of Phrygians, and the Phrygians in<br />

general, and those of the Trojans who live round Ida, they too hold Rhea in<br />

honour and worshiped her with orgies, calling her Mother of the gods and<br />

262


96) and J. Nadiradze (1989, 136-140) show that the Colchian<br />

goddess, Great Mother Nana or Phasiane is identified with the<br />

Minoan and Asiatic Great Mother Goddess, the Earth Goddess,<br />

Goddess of the Caves and the Lady of the Mountain Rhea-<br />

Cybéle 2 (comp.: Evans 1909, 103); on the other hand, Cybéle or<br />

Cybébe/Kubaba 3 is connected to: Sumerian<br />

[ d nin· ur·saĝ] – Ninhursag, Lady of a Mountain and a hillcountry<br />

(PSD; Dalley 1998, 326; Halloran 2006, 38, 102), the<br />

creator Mother Goddess (Civil 2009, 42), the goddess of<br />

fertility and the Earth; Sumerian , , [ d ki/gi 5 ];<br />

Assyrian [ d ki] (comp.: Deimel 1922, 46, 440; Schnaider<br />

1935, 481; PSD; Halloran 2006, 12; Falkenstein 1936, 747;<br />

Mercer 1918, 7, 165) – the Earth Mother Ki and Greek –<br />

the Earth Mother Gaea.<br />

According to Sir A. Evans (1909, 13, 54, 96, 97 ff., 103,<br />

195, 209, 210, 291; 1921, 6 , 44, 222, 223, 505, 657), the Nature-<br />

Goddess of Minoan Crete functionally resembles: Rhea, the<br />

Great Mother Goddess, the Earth-Goddess, the Mountain<br />

Agdistis and Phrygia the Great Goddess, and also, from the places where she<br />

is worshipped, Idaea and Dindymenê and Sipylenê and Pessinuntis and<br />

Cybelê and Cybebê” (Jones 1961, V, 99).<br />

1 . Arrian (X.9; Hoffmann 1842, 50) writes:<br />

“At the entrance to the Phasis, to the left stands Phasian Theos. Judging<br />

by its appearance this is Rhea; and indeed, she holds a cymbal in her hands,<br />

and lions are at the throne; and she is seated like [Rhea] of Phidias at the<br />

Metroon in Athens” (Lordkipanidze 2000, 90).<br />

2 . L. Cottrell (1959) thinks that Pasiphaë, a sister of the king of Colchis<br />

Aeëtes and the spouse of the king of Crete Minos, and her daughter Ariadne<br />

were priestesses of the Asian Mother.<br />

3 . Cybéle/Kybébe/Kubaba is often identified with the Hurrian mother<br />

goddess (Kvashilava 2007, 246-247).<br />

263


Goddess, Goddess of the Caves, the Snake Goddess, the Dove<br />

Goddess, Goddess of the Double Axe and other Goddesses.<br />

K. J. Sprengel (1821, 53-54) writes: “Prometheus‟ mother<br />

Asia, one of Oceanid,.. was worshipped by Colchis… Phrygians<br />

called her Μαία, maybe the Maya of Hindus,.. There is<br />

no doubt that Rhea, Cybéle, Asia and the Phasis goddess<br />

(Phasiane) worshipped by [Aea-]Colchis are the same…” 1<br />

The symbols of the Earth-Goddesses are: an eight-petalled<br />

rosette , a disk with eight sharp-pointed rays ; a snake<br />

and a lion (Evans 1921, 479, 514, 447, 500-504, 508,<br />

721; 1909, 195, 211, 270, 283, 291), the great Nature Goddess<br />

of Minoan Crete is swastika (Evans 1909, 96), etc.<br />

The material (comp.: Kean 1985, 30-32; Aleff 2005, 2.2;<br />

Bigaj 2008, 22, 36; Chotalishvili 2003, 162) given above makes<br />

clear that the eight-petalled rosette PHD38 is the symbol of<br />

the Sun, star, Earth, the Mother Goddess, other deities, and of<br />

royal power.<br />

I suppose that the eight-petalled rosette PHD38 might be<br />

considered to be a symbol of the royal family and royal power<br />

of the the Sun-country Aea-Colchis.<br />

3. The Signs of Rosette and Disk in Archaeology and Art<br />

3.1. On archaeological samples excavated in Mesopotamia,<br />

Iran, Afghanistan, Syria, Egypt, Anatolia, Crete, Greece,<br />

Georgia, Armenia, and etc., rosette , the astral signs of Sun<br />

, Moon and star , disks , , also eye , lion ,<br />

snake , sheep , horse , bull , scorpion , etc.<br />

are found.<br />

The material is presented below:<br />

1 . „Seine Mutter Asia, Prometheus Mutter, eine Oceanide,.. ward von den<br />

Kolchern verehrt… Die Phrygier nannten sie Μαία, vielleicht die Maya der<br />

Hindus,.. Da Rhea, Kybele, Asia und die phasianische Göttinn, in Kolchis<br />

verehrt, einerley sind ist gewi ...“ (Sprengel 1821, 53-54).<br />

264


265


266


267


268


269


270


271


272


273


274


275


276


277


278


279


280


281


3.2. In various regions of Georgia – such as Abkhazia, Mingrelia,<br />

Ajara, Lazistan, Guria, Imereti, Racha, Lechkhumi, Svaneti,<br />

Kartli, Samtskhe-Javakheti and Khevsureti – archaeological<br />

material – disks, jewellery, seals, ceramics, Colchian<br />

axes, daggers, rapiers, spears, belts, rings, fibulae (brooches),<br />

pins, etc is found with astral signs of sun and star on them: an<br />

eight-petalled rosette ; a disk with eight sharp-pointed rays<br />

; a circle with eight sharp-pointed rays ; circles , ,<br />

; a circle with eight revolving rays ; a circle with eight<br />

rays ; swastika ; double spirals , and other geometric<br />

and floral ornaments. Also, the images of a horse , a bull<br />

, a bird and other creatures are portrayed on them (see:<br />

Lordkipanidze 1986, 88 ff.; 1972, 19-22; 16 ff., Fig. 3-6, 8, 12,<br />

13; Lordkipanidze 1989, 108, Fig. 45; 112, Fig. 48; 130-132,<br />

Fig. 56-58; 156, Fig. 72; 128 ff., Fig. IV; 158, Fig. 74; 161-168,<br />

Fig. 77-83; 180, Fig. 92; 194-196, Fig. 102-104; 217, Fig. 109;<br />

256 ff., Fig. IX.2; 290; 292, Fig. 147a; 323; 323 14 ; 352 ff., Fig.<br />

XVII; Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 14, 15,<br />

70, 75, 96, 104, 106, 110, 146, 151, 159, 168-181, 187, 226,<br />

282


276, 296-301, 305, 308, 310-311, 313, 366, 367, 371, 376, 378,<br />

380, 390, 397, 434-442).<br />

The corresponding material is presented below:<br />

283


284


285


286


287


The following signs are portrayed on walls, columns and<br />

stelae of Georgian churches and monasteries: an eight-petalled<br />

rosette ; a circle with an eight-petalled rosette ; eight<br />

sharp-pointed rays ; circles with eight sharp-pointed rays<br />

; a circle with eight revolving rays ; a circle with a double<br />

cross ; a circle with a cross ; cross ; swastika , and<br />

other geometric ornaments. Here also, the images of creatures,<br />

such as sheep , lion , bull , bird are often<br />

portrayed (see: Chubinashvili 1936, I; Kakabadze 2003, 17, 35,<br />

128, 129, 163, 247, 250; Mepisaschwili, Zinzadse 1986, 231,<br />

290, 352, 359, 362, 364, 365; Gambaschidze, Hauptmann,<br />

Slotta, Yalçin 2001, 32, 40, 42; Ramishvili 2008, 174, Pl.<br />

XXIV, 1-4; 175, Pl. XXV, 1-4; 176, Pl. XXVI, 3; 178, Pl.<br />

XXVIII, 1; 180, Pl. XXX). On Georgian icons and crosses an<br />

eight-petalled rosette , eight sharp-pointed rays and other<br />

signs are given (Gambaschidze, Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001,<br />

36, 37, 41, 45).<br />

288


The corresponding material is presented below:<br />

289


290


291


292


293


294


295


296


297


298


299


300


301


302


303


The central pillars, fire places, wine cellars, wooden gates etc., of<br />

304


Colchian-Georgian Oda-houses widely spread in Meskheti-Javakheti,<br />

Trialeti, West Georgia and Kartli, also of Darbazi-houses of<br />

Kartli, Kakheti, Samtskhe-Javakheti and Trialeti are decorated with<br />

the ornaments of an eight-petalled rosette ; a circle with star ;<br />

an eight-rayed star with eight revolving rays ; a circle with eight<br />

revolving rays ; a circle with double cross and other astral<br />

symbols (see: Chubinashvili 1936, I; Bardavelidze, Chitaia 1939;<br />

Bardavelidze 1957; Chitaia 1967; 2000, 176, Fig. 25; 209; 215;<br />

Javakhishvili 1968; Japaridze, Javakhishvili 1971; Sumbadze 1984;<br />

Lezhava, Kiladze, Giorgobiani 2007, 3, 7, 8, 20; 27, 30, 31, 33, 37,<br />

55-57, 63, 81, 101, 110, 20-121, 134, 148-149).<br />

The corresponding material is presented below:<br />

305


4. On the Reading of Eight-petalled Rosette Sign and<br />

Sematic Parallels of Aea<br />

The correspondence between the Phaistos Disk sign<br />

PHD38 and Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa] is shown<br />

below. Also the readings of two Linear A inscriptions are given.<br />

Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa] PHD38 – aea, eightpetalled<br />

rosette 1 ;<br />

1 . French rosette (< rose + ette); German Rosette; Italian rosetta; Russian<br />

розéтка rosette, and so on.<br />

Common-Indo-European * -/* -; Avestan [ ] the name<br />

of a plant > Armenian [vard]; Georgian [vardi]; Mycenaean Greek<br />

[wo-do-we]: PY Fr 1203 (S1203-Cii), 1204 (S343-H 4), 1207.1 (H 41)<br />

(DMic 2 ); Old Greek (Attic), (Aeolic) > Latin (Etruscan) *<br />

> Latin rosa > Old High German rōsa; Franch rose; German Rose; Czech ;<br />

Polish – rose, and so on (comp.: Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 663); Turkish<br />

gül rose < Middle Persian (Pahlavi) [gul] flower, rose < Old Persian * - ><br />

*warda- > Pahlavi [varta]; Parthian wār flower (comp.: Paul 1998, 169;<br />

Bailey 1930-32, 60, 61); Arabic [wárdun] red rose (Lane 1968, 2935);<br />

Hebrew [vered] rose, and so on. Old Persian * - is supposedly borrowed<br />

into Greek, Latin, Arabic, Hebrew, Armenian and Georgian.<br />

A rose and lotus were widely spread symbols in Egypt, Europe and Asia. E.g.<br />

in ancient Greek (Géczi 2006, 1-83) a rose was attributed to the Sun-god Hélios<br />

306


Mingrelian [aia] – 1. aea, the name of some plant<br />

(Кipshidze 1914, 193 (397)); flower (Antelava 2006, 5); 2. a<br />

name of woman (Chanturia 2006, 13).<br />

In the earlier chapters of my work (Kvashilava 2008, 253-254;<br />

www.kvashilava-gia.com) the algorythm 5.2.1-5 for reading the<br />

pictorial signs of the Phaistos Disk is presented that is based on the<br />

horizontal or vertical positions of the signs. For the signs of the Sun<br />

and star, for eight-petalled rosette PHD38, for the hieroglyphic<br />

signs of the Cretan script: 315[1] ARCH S (2/14) 01/CMS II, I,<br />

391 and F21DE (261[11]CR()S(3/3)09/CMS XII, 110), and the<br />

Linear A sign A044/F0672 no vertical or horizontal positions can<br />

be considered. So, according to algorythm rule 5.2.5 and the data<br />

given above, these symbols are read by me as a whole two-syllable<br />

word: Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa].<br />

J. Bigaj (2008, 22, 36) connects sign PHD38 to Greek<br />

flower, and Greek star; he compares this symbol to<br />

the Cypriot script sign [a] and reads it as [a]/[ai] syllable.<br />

Such reading is also supported by the fact that the Linear A<br />

sign A044/F0672 is the ligature of the Cypriot script signs<br />

[a], [i], [e] and [sa], also of the Linear B sign [i]; so I<br />

read it as [a-i-e-sa] that may be Greek – Aea.<br />

Of great interest are also the signs (GORILA 1985, V, 64-<br />

65; also see KH 97a.1: Younger 2008-2010) given in line d of<br />

Linear A inscription of archaeological material SY Za 2 (HM<br />

3429), because A008/F0615 and A057/F0692 are rotated 90 0<br />

from the initial position (see sign : Evans 1895, 80, Table I, 8);<br />

i.e. the signs are vertical. According to rule 5.2.2 of the algorithm,<br />

(Greek Lyric, 5, Anonymous, Fragment 931; Nonnus, Dionysiaca 39.19 ff.;<br />

Pseudo-Apollodorus, Bibliotheca E2.12; Flaccus V, 245 ff.; www.theoi.com), the<br />

Greek goddess of love and beauty (Homer, Iliad, XXIII, 186; Owen<br />

1851, 444; Clapp 1899, 234, 234 186 ; MHM 1991, I, 132), and<br />

(Homer, Iliad, I, 477; Owen 1851, 29; Mimnermus, Nanno, Fragment 12) –<br />

to the rosy-fingered Greek goddess of the down Eos.<br />

307


A008/F0615 axe is read the first syllable * [*a] of the Proto-<br />

Kartvelian-Colchian form * · [*a·rganə] (Kvashilava 2009,<br />

332-333), and the sign A057/F0692 might supposedly be read as<br />

* [*əa]. Consequently I read as * [*aəa].<br />

Linear A inscription KN Za 18 (HM 2597) found on the<br />

Crete, in Knossos<br />

1982, IV, 12-13), reconstructed by me as<br />

(GORILA<br />

, according to rules 5.2.2 and 5.2.5 of the<br />

algorithm is read by me as /* - - -/// - -.-//-.-//<br />

[/*əa-a-əa aəa-/// əa əa- wa-.-//-.-//] – “... Violet-Rosette,<br />

Aea(deity)- ... Violet, Violet-...”, a religious refrain 1 that might<br />

be connected to the cult of the deity Aea.<br />

According to rule 5.2.2 of my algorithm, only the first syllable<br />

* [* wa] of signs CH037/F209A and A054/<br />

F068B houses are read of the Proto-Kartvelian-Colchian form<br />

* · [* wa·daə]. Form * · [* wa·daə] is in regular<br />

corespondence with Mingrelian * [* ode] > [ ude] –<br />

house 2 on the basis following processes: 1. Contraction -* >-<br />

[-*aə>-e] where -* [-*ə] is the nominative case ending (comp.:<br />

Kipshidze 1914, 08(60); Deeters 1926, III; 1927, IV, 68; Chikobava<br />

1936, 30; Topuria 1954, VI, 448, 450-451; Gamkrelidze,<br />

Machavariani 1965, 165, 165 2-5 , 166, 166 3 ; Kvashilava 2008,<br />

259); 2. * > [*wa>o] (comp. Gamkrelidze, Machavariani<br />

1965, 43); 3. > [o>u] (comp.: Gamkrelidze, Machavariani<br />

1965, 289, 289 3 , 290-291; Kvashilava 2009, 329).<br />

1 . Comp. the refrain in the Georgian folk song Krimanchuli: [iaouao]<br />

– eao-wao.<br />

2 . Comp. Proto-Kartvelian-Colchian * - [* wad-aə]: Common-Kartvelian<br />

* - [*q‟wed-] (Fähnrich, Sarjveladze 2000, 535-536; Chikobava<br />

1936, 19). Comp. Mingrelian [ ude]: Georgian [oda] – house.<br />

308


My readings are supported by J. Younger (2008-2010) who<br />

read this inscription ][••]- • [•••]- • -[ ][•][ as ][••]-JA •<br />

[•••]-JA • JA-WA-[ ][•][ ‟supposedly a religious text‟.<br />

The rightness of the reading is also confirmed by the readings<br />

of the corresponding Myceneaen Greek B008/10000,<br />

B057/1000A and B054/10037. M. Ventris read these signs as<br />

[a], [ja] and [wa] correspondingly.<br />

So, the eight-petalled rosette PHD38 I read as *<br />

[*aəa] – Aea, the oldest name of the Sun-country of Colchis,<br />

Sakartvelo/Georgia the corresponding Greek is genit. case<br />

(comp.: Herodotus I, 2; II, 103-105; VII, 193, 197; Apollonius<br />

of Rhodes I, 174; II, 417, 422, 1094, 1141, 1185, 1267,<br />

1277; III, 306, 313, 1061; IV, 33, 255, 277-278; Kaukhchishvili<br />

1964, 9-14; 1970, VIII, 2-4; Kaukhchishvili 1960, 18-19, 48-49;<br />

1976-b, 12, 18-19; Urushadze 1964, 6-8, 10, 63-64; 1970, 28-29,<br />

347 10 ; Lordkipanidze 2000, 9 1 ; 1986, 43; Gamkrelidze, Ivanov<br />

1984, II, 907, 907 1 , 908; Gordeziani 2007, III, 469, 473).<br />

I also think that the eight-petalled rosette is the symbol<br />

of the royal family and the royal power of Aea.<br />

Semantic parallels of Aea are presented below:<br />

Greek , genit. case – Aea or Eëa, 1 a town of<br />

Colchis (Eumelus of Corinth; EGF 1877, I, 188 and ff., 2;<br />

Urushadze 1948, 224 96 ; 1964, 103);<br />

Greek , genit. case – Aea, a town in Thessaly, Old<br />

Greece, inhabited by Pelasgians (Stephen of Byzantium,<br />

Ethnica; Meinekius 1849, 36, 37, 20-21; Urushadze 1964, 230);<br />

1 . Colchian [aia] is regularly corresponded by [ea]. The correspondence<br />

in supported by the fact that in Zan, especially in Mingrelian -<br />

> - [ai->e-] (also: - >- [-ai>-e] and - ->- - [-ai->-e-]) contraction. E.g.,<br />

Georgian [maisi] > Mingrelian [meesi] > [mesi] – May,<br />

the word in considered to be borrowed from Georgian to Mingrelian<br />

(Chikobava 1942, 154; Gamkrelidze, Machavariani 1965, 165, 166; Kajaia<br />

2001, I, 23; comp.: Kipshidze 1914, 08(60); Deeters 1926, 1927, 68; also see:<br />

Chikobava 1936, 30; Akhvlediani 1956, 179; Topuria 1954, 448, 450-451).<br />

309


Greek – Aea is the spring nymph loved by the<br />

Colchian river god Phasis; the island Aea in Colchis (Flaccus<br />

V, 426; Smith 1869, I, 22);<br />

Greek , genit. case 1 (Homer, Iliad VIII, 1; Apollonius<br />

of Rhodes I, 580; Owen 1851, 147; Merkel 1854, 30, 580; Urushadze<br />

1970, 66, 580), according to Greek sources (Kaukhchishvili<br />

1952, IV, II, 315; Urushadze 1948, 224 96 ; 1964,<br />

479) or Dorian , 2 Ionian – means ‟land‟, ‟the earth‟<br />

(Theopompi 340; Müllerus 1841, 332, 340; Perrin, Seymour<br />

1897, Vocabulary, 3; Smith 1870, II, 195; Weisman 1899, 2006,<br />

27, 261, 270, 298; MPW 1991, I, 300; Urushadze 1964, 319;<br />

Gordeziani 1999, 53; 2007, III, 473);<br />

Greek / – Gaea/Gea/Ge is the goddess of the Earth;<br />

greatly worshipped by Colchis (Apollonius of Rhodes III, 714-717;<br />

Schol. ad. Apoll. Rhod. III, 714; Merkel 1854, 169-170, 714-717;<br />

467, 714; Coleridge 1889, 123-124; Smith 1870, II, 195; Urushadze<br />

1964, 514; 1970, 350 15 , 364; Lordkipanidze 1986, 128 8 );<br />

Mycenaean Greek Aiwa – [a 3 -wa] KN C 973 (Ventris,<br />

Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert 2005, 168) 3 that is read as<br />

, Aia – Aea, a bull’s nickname (Tsymburskij 2005, 309);<br />

Mycenaean Greek Aiwajā – [a 3 -wa-ja] PY En 74.22<br />

(S74-H1/S.1), [a 3 -wa- the rest is unreadable] PY Eo 160.2<br />

(H41/S.41) (Ventris, Chadwick 1973, 537; DMic 2 ; Isebaert 2005,<br />

168), that S. Hiller (1991, 214) and V. Tsymburskij (2005, 308)<br />

1 . Also see: Homer, Iliad II, 162, 178; III, 243-244; IV, 172; VIII, 1; IX,<br />

506; XI, 817; XV, 740; XVI, 539; XXIII, 327, 742; XXIV, 695; Odyssey I,<br />

41, 75, 203; IV, 262, 521; X, 236, 472; XI, 301; XVIII, 145; XIX, 301; XXI,<br />

62-63; XXIII, 353; XXIV, 290; Tsymburskij 2005, 309-311 and ff.<br />

2 . Comp. Mingralian [ga] – a hill, a hillock (Sharashenidze 1983, 40-<br />

41; Kajaia 2001, I, 277).<br />

3 . The numbering of clay tablets and abbreviations are given according E. L.<br />

Bennett and GORILA: a 3 = ai, Cn = livestock, HM = Heraklion Museum, HT =<br />

Hagia Triada, KH = Chania, KN = Knossos, MY = Mycenae, PY = Pylos, Sd =<br />

chariots and armor, SY = Syme, TH = Thebes, Wc = roundels, Za = stone vessels.<br />

310


was read as , Aiaia (comp.: Isebaert 2005, 168;<br />

Gordeziani 1999, 100; Gordeziani 2007, III, 481; Gordeziani<br />

2009, 78) – Aeaea, ‟a god’s slave‟, a feminine anthroponym<br />

(Efkleidou 2004, 61; Gordeziani 2009, 79, 79 20 );<br />

Greek , genit. case – the island Aeaea (Homer,<br />

Odyssey X, 135; XII, 4; Apollonius of Rhodes III, 1074; Perrin,<br />

Seymour 1897, 135; Vocabulary, 58; 79, 72; 84, 1);<br />

Greek , genit. case – Aeaea, an epithet of<br />

Circe and Medea (Homer, Odyssey IX, 32; see below);<br />

Akkadian-Babylonian [ d a·a], d A-ya, d A-i-ya – Aya was<br />

the Mother Goddess, the consort of the Sun-god Shamash<br />

(Black, Green 1992, 173; Nozadze 2007, 63; Gordeziani 1999, 53);<br />

Urartian [ d a-i-a] – Aya, the god Aias (the Earthgod);<br />

A-i-e – in the land (Sayce 1882, 683);<br />

Akkadian-Babylonian [ d e 2·a] 1 (Leick 1998, 37;<br />

DDD 1999, 126; Collon 2007) – the god Ea; ‟house of the<br />

1 . E. G. King (1888, 8, 58-59), J. Bottéro (2004) and many others have<br />

suggested that in this case a West-Semitic (Canaanite) way of saying Hebrew<br />

[yah] is Akkadian Ea or Sumerian [ d en·ki/gi 5 ] (Civil 2009, 15; PSD)<br />

– Enki, Lord of the Earth (Sumerian en – lord; ki – earth: Halloran 2006, 6, 12;<br />

MPW 1992, II, 662). [ya ] is declined with the Semitic ending as Yahw =<br />

Yahu and may have developed into the later form of the Tetragrammation<br />

[jhwh] of the Hebrew Old Testament (Bible, Exodus 3.14:<br />

[‟ahyh ‟ašr ‟ahyh] – I am who I am; Psalms 111.1: [halelu-yah]<br />

– Praise the LORD GOD!). [yah] has also been confused with the Ugaritic Yam<br />

(the god of Rivers and Sea) whose earlier name in at least one ancient source was<br />

Ya(h)w/Ya’a (the West-Semitic verb root * wy > * yy- > Hebrew [hyh-]<br />

meaning „to be‟, „to live‟ in this case used for „spring‟, „hovering over the<br />

waters‟; comp. Bible, Genesis 1.2; Genesis 3.20: [ wh] – Eve). Although<br />

both Ea and Yam were water gods, Ea was the creator and representative of the<br />

sweet beneficent waters from below the earth, and as Enki was responsible for<br />

fertilising the earth itself (http://en.wikipedia.org/wiki/Enki).<br />

Theodoret of Cyrus (Haereticarum fabularum compendium 241, 1673)<br />

writes the equivalents forms of the Hebrew Tetragrammation : [Iao]<br />

and [Aia]; also see Diodorus Siculus I, 94: [iao].<br />

Comp. Hebrew [yah]: Egyptian [ỉ‛ ] – moon.<br />

311


water‟ (Sumerian a – water; a, a-a – father; e 2 – house, temple:<br />

King 1888, 22, 51; Halloran 2006, 3, 71; ETCSL);<br />

Hebrew [‟ayh], Aiah, Ajah, Aia – Aya, a personal name<br />

(Bible, Genesis 36.24; I Chronicles 1.40; II Samuel 3.7; 21.8, 10);<br />

Hebrew [‛yh], Hai, Ai, Aija, Aia – Aya, a name of<br />

place (Bible, Nehemiah 11.31);<br />

Old Indian Āyú – the power of life (MPW 1991, I, 146);<br />

Ugaritic ayaku; Hurrian Ayakun – deity (Nozadze 2007, 64);<br />

Hurrian d A·a·ak·ki, ayakki – a cult object in a temple<br />

(Nozadze 2007, 64);<br />

Hittite ayakki – a cult object in a temple, an epithet of<br />

Ishtar (Hoffner 2009, 2; Tatishvili 2006, 1, 23);<br />

Hittite GIŠ e a-, GIŠ eya(n)- – eya, evergreen sacred tree, yew ();<br />

to its cult the ritual of sacred sheep skin was connected<br />

(Gamkrelidze, Ivanov 1984, II, 907, 582; Tatishvili 2007, 2, 5); it<br />

was used as a symbol of being free of various civil obligations,<br />

e.g., taxes and chores (Hoffner 2009, 8);<br />

Mingrelian [aia-žašxa], [aia-žešxa];<br />

Svan [aia-mišladeγ], [aiamišladäγ]<br />

– the Aea-sun day; the name of the fasting Sunday<br />

of the pagan celebration 1 (Коbalia 1903, 103; Кipshidze 1914,<br />

1 . Aea [aia] was one of the pagan celebrations held in Mingrelia, Abkhazia,<br />

and Svaneti on the day a week before Baea [baia] – the Palm Sunday.<br />

On this day Mingrelians and Abkhazians used to decorate their homes<br />

and farm buildings with spring flowers, violets (Georgian [ia]), also<br />

scatlering them all over the yards (Antelava 2006, 5. I am thankful to N.<br />

Ghambashidze who supplied me with this information), wine-jars were<br />

blessed (Kajaia 2009, IV, 24). N. Anteleva (2006, 5) thinks that Aea was<br />

then the celebration of the spring equinox. The Aea celebration is mentioned<br />

in Mingrelian folk verse (Kobalia 1903, 103; Kipshidze 1914, 188):<br />

312


229 (433), 193; Kajaia 2001, I, 169; Mikeladze 1974; Antelava<br />

2006, 5; Gordeziani 1999, 53; 2007, III, 474).<br />

5. About Geographical Location of Aea<br />

As mentioned above, the sign PHD38 of the eightpetalled<br />

rosette is read by me as * [*aəa] – the country Aea,<br />

below the geographical location of this country is considered.<br />

The commentaries of Ancient Greek authors, the Assirian and<br />

Urartian sources and the results of the analyses of these should<br />

be presented here (see Lordkipanidze 1986, 30-76).<br />

Basing on Herodotus (Aea – Colchis: I, 2; VII, 193, 197;<br />

Colchians: II, 103-105; III, 97; IV, 37, 40; VII, 79), Apollonius of<br />

Rhodes (Aea: II, 422, 1094, 1141, 1185, 1267; III, 306, 1061; IV,<br />

255, 277-278; Colchis: I, 174; II, 1277; III, 313; IV, 33; Aea –<br />

Colchis: II, 417), Strabo (XI, 1, 4; 2, 1; 2, 14-18; 3, 2; 3, 4; 5, 5; 14,<br />

4; 14, 15; XII, 1, 1; 3, 1-2; 3, 13; 3, 17-18; 3, 28-29; 4, 3) and<br />

others (Euripid., Medea 2), S. Kaukhchishvili (1964, 9-14; 1970,<br />

VIII, 2-4), T. Kaukhchishvili (1960, 18-19, 48-49; 1976-b, 12, 18-<br />

19), A. Urushadze (1970, 28-29, 347 10 ; 1964, 6-8, 10, 63-64) and<br />

O. Lordkipanidze (1986, 32, 43, 128 8 ; 1989, 213; 2000, 9 1 ) argue<br />

that Aea is the synonym of Colchis ( / ), Aea is the<br />

oldest name of this country, and it was called Colchis only later<br />

(also see: Smith 1896, 15; Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3;<br />

Gamkrelidze, Ivanov II, 907, 907 1 , 908; Gambaschidze,<br />

Hauptmann, Slotta, Yalçin 2001, 196 and ff.; Gordeziani 2007, III,<br />

469, 473).<br />

S. Kaukhchishvili (1964, 13), A. Urushadze (1964, 6-10)<br />

and O. Lordkipanidze (2000, 9 1 ) argue that according to Greek<br />

sources Aea (resp. Eëa) was the oldest name of Georgia.<br />

Basing on Hecataeus of Miletus 1 (the 6 th c. BC), M.<br />

Janashvili (1906, 3) writes: ”Moskhians (Moschi = Meskhs =<br />

Meskhetians = Georgians) are Colchian tribes. So, Colchians<br />

1 . “ , “ (Hecatæi fragmenta<br />

188, Müllerus 1841, I, 13; also see: Lomouri 1963; Khazaradze 1984).<br />

313


are the same as Georgians”.<br />

A. Urushadze (1948, 224 96 ; 1964, 55), T. Mikeladze (1974,<br />

72, 79-85, 164-168), T. Kaukhchishvili (1976-a, 589) and O.<br />

Lordkipanidze (2000, 9 1 ; 1986, 43; 1989, 219) argue that /<br />

– Aea/Colchis was situated at the east and south-east<br />

coasts of the Pontus Euxinus (or the Black Sea), as is cleare<br />

from the Ancient Greek sources.<br />

Some of the Greek sources are considered below:<br />

In Homer‟s Odyssey (XII, 1-4; also see: X, 135; XI, 70;<br />

Perrin, Seymour 1897, 135; Dindorf 1855, II, 457, 135, 5-6) we<br />

read:<br />

”Now after the ship had left the stream of the river Oceanus,<br />

and was come to the wave of the wide sea, and the isle Aeaea,<br />

where is the dwelling place of early Dawn and her dancing grounds,<br />

and the land of sunrising...” (Butcher, Lang 1900, 192).<br />

”No doubt, the description given by Homer implies the place<br />

situated in the Earth where the Sun rises... According to Greek<br />

commentators, [resp. ] – Aeaea [Aeaeé] is the same<br />

as – Aea but lengthened by one syllable... [These] four lines<br />

imply that Circe’s Aea is not situated in West (at the Tyrrhenian<br />

Sea), but in the East, in Colchis... Removing Aea to Etruria is the<br />

product of later versions of the myth. Mentioning Aea (Colchis) as<br />

the name of an island by Homer presents no obstacle. In ancient<br />

times island did not always mean what it means today, but also a<br />

land situated between the sea and rivers, the passage being only a<br />

narrow stripe of land” (Urushadze 1964, 493 6 ; 1970, 350 11 , 355 29 ).<br />

One more quotation from Odyssey (IX, 31-32; Perrin,<br />

Seymour 1897, 77, 99):<br />

314


– “... and likewise too, guileful Circe of Aeaea 1 , would have<br />

stayed me in her halls, longing to have me for her lord” (Butcher,<br />

Lang 1900, 135), Eustathius of Thessalonica (Eustathius 1825,<br />

321, 1614, 14-19; Kaukhchishvili 1970, VIII, 2; Urushadze<br />

1964, 183; 1970, 355 29 ) interprets the lines in the following<br />

way:<br />

“Aeaea [is used] instead of Colchis according to the name of<br />

the place. Aea is mentioned as a town in Colchis by others, and<br />

also by Lycophron. 2 The citizen-man of it is called Aeaeos, the<br />

citezen-woman – Aeaea, and the Circe‟s island [is called] Aeaea<br />

1 . The epithet of both Circe (Perrin, Seymour 1897, Vocabulary, 3; Smith<br />

1896, 15), a sister of Aeëtes, and Medea, a daughter of Aeëtes, is Aeaea, the<br />

word derived from Aea, the country where her father Aeëtes ruled (Smith<br />

1869, I, 23). E.g., (Homer, Odyssey XII, 268, 273; Eustathius<br />

1828, 15), (Scholia to Odyssey IX, 32; Dindorf 1855, II, 408,<br />

32, 14-19; Apollonius of Rhodes IV, 559; Merkel 1854, 234) – Aeaean Circe<br />

(Urushadze 1964, 177; 1970, 278, 279);<br />

(Apollonius of<br />

Rhodes III, 1136; Merkel 1854, 190) – Aeaean Medea (Urushadze 1970,<br />

234, 235).<br />

2 . Also see: Strabo I, 2.39; Schol. ad Eurip., Medea 2; Schol. ad. Apoll.<br />

Rhod. II, 417; Tzetz. ad Lycophr. 1024; EGF 1877, I, 189; Eustathius 1828,<br />

15; Bachmann 1830, 327, 1011-1046; Merkel 1854, 414, 417, 25-26; Jones<br />

1960, I, 166-167; Urushadze 1964, 195, 238, 240, 304, 310, 325, 414.<br />

315


ecause of Circe. By the way, if the name of the island Aeaea<br />

was initially double ae, the Circe of the place had to have the<br />

third ae for it to be Aeaeaeé, but because of its bad sound and<br />

the mentioned homonymy, it is not used; the geographer [Strabo<br />

1 ] names the town Aea at Phasis, meaning that this Aea in<br />

Colchis is also situated near the Circe’s island Aeaeé”.<br />

In his scholia to IX, 32 a commentator of Odyssey (Dindorf<br />

1855, II, 408, 32, 14-5) writes: ”<br />

” – ”Aeaea is [known] as a town in Colchis” (Urushadze<br />

1964, 177). He thinks that Circe‟s home Aeaea is not<br />

situated near the seaside in Central Italy, Tyrrhenia (Etruria)<br />

(Urushadze 1964, 493 8 ).<br />

In Mimnermus‟ Nanno (Fragment 11; Diehl 1954; Urushadze<br />

1964, 201, 202) we read:<br />

”Even Jason could never take the great Fleece from Aea,<br />

though he travelled a heavily-burdened way to fulfill Pelias‟ hard<br />

wish-order, neither could [Argonauts] reached the Oceanus‟<br />

beautiful waters [without the help of Medea‟s love]... 2 Here,<br />

Aeëtes‟ town, where the rays of swift Hélios lay in a golden<br />

1 . Strabo I, 2, 10, 39; see Hamilton 1854, 31-32, 72.<br />

2 . “In square brackets the missing words reconstructed by G. Kaibel (1887, 510)<br />

are enclosed; for this he used the lines from Apollonius of Rhodes‟ Argonautica<br />

II, 2-3: ... – “due to Medea’s<br />

love, Jason took the Fleece [from Colchis] to Iolkós” (Urushadze 1964, 301 * ;<br />

1948, 110; 1970, 176, 177). Comp.: Hesiod‟s Theogonia, 992-996 (Evelyn-White<br />

1914, 14; Urushadze 1964, 187); Strabo I, 2, 40 (Hamilton 1854, 73).<br />

316


storeroom at the edge of Oceanus where god-like Jason went”.<br />

In the 8th c. BC Eumelus of Corinth (Corinthiaca 2; Schol. ad<br />

Pind. Ol. XIII, 74; Tzetz. ad Lycophr. 174; EGF 1877, I, 188,<br />

189; Urushadze 1964, 194, 2a; 195, 2b) and Pindar (Wheelwright<br />

1830, 104, 21; Colin 1841, 187, Str. 10; Urushadze 1964, 203,<br />

Pythian IV, 15-22; 213, Str. 10, 210-215) – in the 6 th -5 th centuries<br />

BC – mention the name of the country at the east coast of Black<br />

Sea – Colchis 1 (Urushadze 1948, 224 1 , 23; Smith 1854, I, 642-<br />

643).<br />

Herodotus (I, 2; VII, 193, 197) wites:<br />

”The Argonauts sailed in a long ship to Aea of the<br />

Colchians and the river Phasis and when they had done the rest<br />

of the business for which they came, they carried off the king‟s<br />

daughter Medea... They were sailing to Aea in Colchis for the<br />

fleece... Cytissorus came from Aea in Colchis...~ (Godley 1920,<br />

4-5; 1938, 510-511, 514-515).<br />

1 . For – Colchis or – Colchian see, e.g., Herod. I, 104; II,<br />

104; Lycophr., Alexandra 1022 (Bachmann 1830, 215; Urushadze 1964, 301);<br />

Strabo XI, 2, 17-18 (Kramer 1852, 10, XI, 2, 17-18); Schol. ad. Apoll. Rhod.<br />

III, 1040 (Merkel 1854, 474, 20-23); etc. - (Suida 1705,<br />

II, 341) – Colchis - Lazistan.<br />

317


Apollonius of Rhodes (II, 417-418, 1246-1250, 1260-1261,<br />

1266-1270; III, 1135; IV, 277-281; Merkel 1854, 91, 133, 134,<br />

190, 219) writes:<br />

318


”For Colchian Aea lieth at the uttermost end of Pontus and<br />

the earth. ... And as they sailed, there came in sight a bay of the<br />

sea, and before them rose up the steep cliffs of the Caucasian<br />

mountains, where Prometheus was feeding with his liver an<br />

eagle, swooping back again and again, his limbs fast bound to<br />

the hard rocks with bands of brass, unbreakable... At night, by<br />

the skill of Argus, came the Argonauts to the broad stream of the<br />

Phasis and the uttermost ends of the sea... Upon their left hand<br />

they kept steep Caucasus and the Cytaean 1 town of Aea, and<br />

1 . In Greek sources the forms: , , , , ,<br />

, , , and other are also presented (see:<br />

Lycophron 1312; Bachmann 1830, 335, 1312; Merkel 1854, 99, 399, 403;<br />

413, 399, 26-27, 32, 34; Schol. ad. Apoll. Rhod. II, 399; Orpheus 1764, 116,<br />

819; Eustathius 1825, 161, 1493, 49; 1828, 275; Suida 1705, II, 404); the<br />

related Georgian words are:<br />

[k h ut h a-is-i, k h ut h a-GEN-NOM];<br />

Imeretian [k h ut h e-is-i, k h ut h e-GEN-NOM]; Mingrelian<br />

[k h ut h e-š-i, k h ut h e-GEN-NOM]; Svan [k h ut h -āš, k h ut h -GEN]<br />

(comp.: Kaukhchishvili 1964, 50; Urushadze 1964, 6, 28, 66, 103, 138, 182,<br />

295, 296, 301, 304, 310-312, 324, 325, 474, 481, 493 12 and ff.; 1970, 28-30,<br />

319


next the plain of Ares and that god‟s sacred grove, where the<br />

serpent keepeth watch and ward o‟er the fleece as it hangs on<br />

128, 345 35 , 373; 1948, 218 28 and ff.; Gordeziani 1999, 98, 101; 2007, III,<br />

471-472); Comp. Greek : Kutha/Cuthah/Cutha was an ancient city of<br />

Sumer (Bible, 2 Kings 17.24); Mingrelian [k h ut h a] – a masculine<br />

anthroponym (Chanturia 2006, 71).<br />

T. Kaukhchishvili (1957, 19-20) separates the word root - in the<br />

variants of the name of Phrixus’ son – / (Herodotus<br />

VII, 197; Strabo XII, 3, 10; Urushadze 1964, 285, 432, 488; Gordeziani<br />

2007, III, 471 2 ) and the derived toponym ; she argues that the<br />

toponym was well known in early times (see also: Urushadze 1970,<br />

373; Gordeziani 1999, 98).<br />

It is noteworthy that the following similar forms are attested on the<br />

tablets with Linear A inscriptions found on the Crete: [KI-TA-I]<br />

HT 123a.1-2 (HM 1367+1371) and [KU-TA- the rest is unreadable]<br />

HT 115b.4 (HM 1360) (GORILA 1976, I, 190-191; 210-211; Younger 2008-<br />

2010) D. W. Packard (1974, 148, 153) correspondingly connected Myceneaen<br />

Greek: [ku- ạ-i-jo] KN As (2) 1517.7 (s. 102); [ku-ta-ito]<br />

KN C 902.10 (s. 201) (DMic 2 ; Isebaert 2005, 156, 161) and [ku-tathe<br />

rest is unreadable] KN X 9321 (DMic 2 ), that were read as ,<br />

(comp: Lurje 1957, 205; Urushadze 1964, 138 91 ; 1974, 373;<br />

Gordeziani 1999, 101; 2007, III, 472; Gordeziani 2009, 79 21 ).<br />

The following Myceneaen Greek forms are also attested in:<br />

[ku-ta-i-si- the rest is unreadable] KN X 7891; [ku-ta-i-si- ọ] KN X<br />

7891; [ku-ta-si-jo] KN Da 1394.B (s. 117), Dv 1237.B (s. 117);<br />

[ku-ta-ti- the rest is unreadable] KN X 1538.1; [ku-ta-ti-jaqe]<br />

KN G 820.3; [ku-ta-ti-jo] KN As (2) 1516.12, Ga (2) 419.2b, Ga<br />

(2) 673.1, Wb 5662, X 7897.b; [ku-ta-to] KN Ce 59.2b and others<br />

(DMic 2 ; also see: Ventris, Chadwick 1953; Lurje 1957, 205; Isebaert 2005,<br />

156, 160, 161; Urushadze 1974, 373; 1964, 138 91 ; 493, 394, 499 31 ; Gordeziani<br />

1999, 101; 2007, III, 472); Greek , ,<br />

(Gordeziani 2009, 79, 79 21 ; Chotalishvili 2003, 107).<br />

Depending on Greek sources A. Urushadze (1964, 138 91 ) supposes that<br />

these forms are of Pelasgian origin; the Crete was the habitat of Pelasgians that<br />

were connected with many ties to Kartvelian tribes (Janashia 1959, III, 193).<br />

R. Gordeziani (1999, 101; 2007, III, 472-473; 2008, IV, 105) compares<br />

Colchian and Cretan to the Common-Kartvelian * -<br />

[k h ut h ais-].<br />

320


the oak‟s rough branches... For such was the mind of Hera, that<br />

Aeaean Medea should come to sacred Iolchos, to the bane of<br />

Pelias, leaving her own country... But Aea still abides steadfast,<br />

and the children of those [Egyptian] men, whom that king [Pharaoh<br />

Sesostris] did plant therein to dwell there 1 ; these men<br />

preserve writings of their fathers, graved upon pillars, whereon<br />

are all the ways and limits of sea and dry land, far and wide, for<br />

those who come thither.” (Coleridge 1889, 66, 95, 158, 137;<br />

Urushadze 1970, 351 7 , 352 8 ).<br />

A scholiast on Apollonius of Rhodes‟ Argonautica (Schol.<br />

ad Apoll. Rhod III, 1074, 1093; Merkel 1854, 474, 1074, 28-30;<br />

476, 1093, 1-3; Urushadze 1964, 330, 257) gives the following<br />

explanation about the name of the island – Aeaea:<br />

”In Phasis there is the island Aeaea where the fleece was<br />

kept. [Aeaea] is the capital of Colchis”;<br />

”The name of the island, Aeaeés is one syllable ae longer,<br />

because it is the island of Aea. Aea is the capital of Colchis. The<br />

island is mentioned in Phasis where, according to Pherecydes of<br />

Syros [was] the fleece”.<br />

Stephen of Byzantium writes on Aea in his Ethnica (Meinekius<br />

1 . ”Aea is still there – [Argos] says that Aea stands unshakable and its<br />

inhabitants are descendents of the people [of Egyptians] brought to settle<br />

there by Sesostris [Egyptian<br />

– Sesonkosis] …”<br />

(Schol. ad Apol. Rhod. IV, 277; Merkel 1854, 497, 277, 6-8; Urushadze<br />

1964, 332). Comp.: Herodotus II, 103-105; Pliny the Elder XXXIII, 15, 52<br />

(Bostock, Riley 1857, 93-94); also see: Lamberti 1991, 14-15.<br />

321


1849, 36, 16-18; Holstenius, Berkelius 1885, 24, 29-31):<br />

”Aea: the town of Colchis, founded by Aeëtes, is 300 stadia<br />

away from the [Black] Sea; two rivers are flowing round it<br />

Hippus [Tskhenis-tsqali – river-horse] and Kyáneos [Tekhuri],<br />

that turn the [town] into a peninsula…” (also see: Kaukhchishvili<br />

1936, III, 274; Urushadze 1948, 218 29 and ff.; 1964, 230;<br />

Lordkipanidze 2000, 15, Fig. 1).<br />

Below the readings of some inscriptions found on the Crete,<br />

also of Assirian and Urartian inscriptions are presented.<br />

The signs of line a7 of Linear A inscription on HT 117 (HM<br />

1364) tablet – [KU-KU-DA-RA] 1 (GORILA 1976, I, 196-<br />

197) were connected by D. W. Packard (1974, 146) to Myceneaen<br />

Greek: [ko-ki-da] KN Sd 4403.a (L 128); KN So (1) 4430.a<br />

(L 130) and [ko-ki-de-jo] KN Fh 5465 (141) (Evans 1952,<br />

II, pl. XIV, 04.03; CoMIK 1990, II, 204, 216; DMic 2 ), that were<br />

correspondingly read by O. Landau (1958, 72), S. Hiller (1991,<br />

214, 214 53 ) and others as , – Colchis,<br />

Colchian (comp.: Gordeziani 1999, 100; 2007, III, 470; Gordeziani<br />

2009, 76, 76 7 , 77).<br />

According to the latest researches, T. Gamkrelidze (1999;<br />

2002, 45-46; 2004): ”The existance of Colchian state is assumed<br />

to exist around the 15 th century BC, for in the Greek<br />

inscriptions of Myceneaen epoch (the 15 th -14 th centuries BC)<br />

many names that were known to us from the myth of<br />

Argonauts – such as: the country Aea, Colchis, Jason<br />

(Myceneaen Greek [i-wa-so] KN Xd 7756; PY An 519.8,<br />

654.17, 661.3 (S657-H 1); PY Cn 655.6 (S719-H 1); Greek<br />

, ), etc are attested”.<br />

1 . Comp. the Myceneaen Greek masculine anthroponym [ku-ka-daro]<br />

KN Uf (2) 836.b (122) (DMic 2 ; Younger 2008-2010).<br />

322


After the thorough study and analysis of Assirian cuneiform<br />

inscriptions (Tiglath-Pileser I, 1115/1114-1077/1076 BC) G.<br />

Melikishvili (1954, 22 and ff., 407-408; 1970, I, 369, 369 3 , 370)<br />

read Kil i 1 (Kir i: Luckenbill 1926, I, 92, 270) which he<br />

identified with (also see: Lordkipanidze 1986, 45; Gordeziani<br />

2007, III, 469; Gordeziani 2009, 83).<br />

According to Urartian sources (Sarduri II, 750-748 and 744-<br />

742 BC), G. Melikishvili (1962, 320 and ff.; 1970, I, 386-389,<br />

39-40; 2004, 98, 107-109) identifies the Qul a 2 form with<br />

1 . ”It should be noted that many researchers [e.g., C. F. Lehmann-Haupt, I.<br />

M. Diakonoff, and others] read the name Kil- i as ab- i. The first sign<br />

( ) is raed not only as Kil and ab, but as some others syllables, too”<br />

(Melikishvili 1970, 369 3 ).<br />

In one of the inscriptions Tiglath-Pileser I says: ”Tukulti-apil-Ešarra,..<br />

who conquered country ab i till ‟the Big Sea‟. According to Assyrian<br />

inscriptions ‟the Big Sea‟ is ‟the Upper Sea‟, and G. Melikishvili (1970, 367-<br />

369) argues that this is the Black Sea.<br />

I think that the same cuneiform signs of the inscription given above denote<br />

the country ab i (comp. ab- i/a, a-ab- i/a-: CAD 1956, 6, 15) that was<br />

not situated to the South of the lake Vani, and in this case the country of<br />

Chalybes ( : Herodotus I, 28; Suida 1705, III, 652) was meant.<br />

My point of view is supported by Assirian root ab- i, where - i is a Hurrian-<br />

Urartian suffix (Melikishvili 1970, 382, 364); it corresponds to Greek -. The<br />

process: Colchian * - [*xaləb-] > * - [*xaəb-] > * - [*xab-], where -<br />

* - [-*lə-] > -* - [-*ə-] > -ø- is reflexive. This process takes place in the local<br />

Bandza-Martvili speech of Senaki dialect in Mingrelia. E.g., / /<br />

/ / [dzalami/dzaljami/dzajami/dzaami/dzami] – very (Kipshidze<br />

1914, 373; Kajaia 2001, I, 18; 2002, II, 372, 374).<br />

The abovesaid allows the acceptance of both readings the Assyrian cuneiform<br />

sign as KUR Kil- i and KUR ab- i. They both are connected to the name of the<br />

country of Chalybes – Colchis that lay at ’the Big Sea‟ (the Black Sea).<br />

2 . Urartian KUR qul- a-i, KUR qu-ul- a-i-di, KUR qu-ul- a- a-li-e- i – Kulkha,<br />

Colchis (155 C, 2; 155 D, 3, 6, 9: Marr, Orbeli 1922, 47-51; Sayce 1929, 95-96;<br />

Melikishvili 1953, #4; Haroutyunyan 2001, 519), where [u] occurs instead of [o]<br />

as the vowel [o] was not reflected in cuneiform script (Tatishvili 2009, 23).<br />

In Urartian inscription (155 D, 5) in the name of a king of Colchis the<br />

first syllable in unfortunalely erased I [1]-šá- i only the last part -šá- i is still<br />

there (Melikishvili 1953, #4; 1970, I, 388).<br />

323


(Lordkipanidze 1989, 219, 210; 1991, 110; 1986, 44;<br />

Lordkipanidze 2007, 149; also see: Salvini 1995, 70; Gordeziani<br />

2009, 83).<br />

6. On the Origin of the Name Aeëtes<br />

The name / – Aeëtes, derived from the name<br />

of the country Aea, is attested in the Ancient Greek sources.<br />

Below these data are presented.<br />

It is well known from Greek mythology that ”the son of<br />

Athamas [Phrixus] brought the ram [with golden wool] to the<br />

sunny Eëa (resp. Aea) near the Black sea. [Aea and Corinth]<br />

were ruled by King Aeëtes, 1 the son of the Sun-god Hélios [and<br />

the Oceanid Perseis, a daughter of Oceanus]. He had two daughters:<br />

beautiful Medea 2 and Chalciope, and the son –<br />

Apsyrtus” (Urushadze 1948, 13; also see Smith 1869, I, 24).<br />

Strabo (I, 2, 39; Jones 1960, 166, 167; also see: Xenophon<br />

V, 6, 37; Macmichael 1890, 145) writes:<br />

”... Aeëtes is believed to have ruled over Colchis, and the<br />

name Aeëtes is still locally current among the people of that<br />

region”.<br />

The Orphic Argonautica describes the voyage of Argonauts<br />

to the country of the Sun – Aea, Colchis (Urushadze 1964, 63,<br />

64). Comparing Colchians’ king, Aeëtes, a son of Hélios, with<br />

the Sun has special importance in the poem. E.g. lines 809-812<br />

1 . See: Eumelus of Corinth, Corinthiaca 2; Tzetz. ad Lycophr. 1024; EGF 1877,<br />

I, 189 (Urushadze 1964, 22, 195, 2c); Lycophr., Alexandra 1024 (Bachmann<br />

1830, 215; Urushadze 1964, 301).<br />

2 . Anthroponym (Medus, son of Medea and Jason) was connected<br />

to Myceneaen Greek anthroponym [me-de-jo] KN B (5) 800.4 (104)<br />

(DMic 2 ) by R. Janko (1982, 2007, 247; comp.: R. Gordeziani 1999, 101;<br />

2007, III, 481-482; Gordeziani 2009, 79).<br />

324


(Orpheus 1764, 114; Urushadze 1964, 64):<br />

”Aeëtes shined like Hélios on his chariot from the brightness<br />

of the reflected light of a golden ; on his head he<br />

wore the crown decorated with fringes of fiery rays”.<br />

According to a scholiast on Pindar (Drachmann 1903, 372,<br />

74d; Urushadze 1964, 217, b; 496 8 ) Aeëtes is an eponym of<br />

Aea:<br />

325


”... Listened to the son of Hélios and Antiope – Aeëtes, [he]<br />

to found the town of his name in Colchis”.<br />

Stephen of Byzantium writes in his Ethnica (Meinekius<br />

1849, 36, 18-20; Kaukhchishvili 1936, III, 274; Urushadze<br />

1964, 230, 496 13 ; Lordkipanidze 1986, 30; 1989, 213):<br />

”Aeëtes is derived from [Aea], like Asia – Asiátes [= Asian],<br />

so Aea – Aeátes and Aeëtes [= Aean]”.<br />

Also Eustathius of Thessalonica (Eustathius 1825, 321,<br />

1614, 19-20; Kaukhchishvili 1970, VIII, 2; Urushadze 1964,<br />

183; Lordkipanidze 1986, 32) writes:<br />

”The old [writers] tell that the hero Aeëtes took his name<br />

from Aea”.<br />

”The king‟s name Aeëtes (Greek = + ) is a<br />

derived form. As generally known, the Greek suffix - - means<br />

‟to have origin from‟. E.g., – a town, [Holstenius,<br />

Berkelius 1885, 353, 10-11] – a citizen,<br />

[a town of<br />

victory] – [Holstenius, Berkelius 1885, 315, 11-<br />

13] – from Nicóplis, [Chaonia] – [Holstenius,<br />

Berkelius 1885, 459, 22-32; 460, 1-2] – Chaonian origin. In the<br />

same way the name Aeëtes means Aean (‟from Aea‟, ‟a citizen<br />

of Aea‟), it follows that the name of the country was Aea”<br />

(Kaukhchishvili 1964, 13; comp.: Lordkipanidze 1986, 32; Gordeziani<br />

1999, 101).<br />

Also, according to H. M. Hoenigswald (Gamkrelidze, Ivanov<br />

II, 908 1 ; Tsymburskij 2005, 312, 312 3 ), the toponym<br />

326


1 is derived from the name of the country , and the<br />

ethnonym means „the inhabitants of the country of<br />

Aea‟.<br />

It is to be noted that Myceneaen Greek Aiwātas – [a 3 -<br />

wa-ta] KN Vc (1) 7612 (s. 124-S) (Ventris, Chadwick 1973,<br />

537; DMic 2 ; Isebaert 2005, 168) read by S. Hiller (1991, 214)<br />

and V. L. Tsymburskij (2005, 308) as / , Aiates/<br />

Aietes – Aeëtes (comp.: Gordeziani 2007, III, 481; Gordeziani<br />

2009, 78-79) was connected to the succession of Linear A<br />

inscription signs [A-WA-TI-NA-RA 2 ] II13 by D. W.<br />

Packard (1974, 140).<br />

● SUMMARY<br />

1. The sign PHD38 is the oldest example of the eightpetalled<br />

rosette;<br />

2. In various cultures the sign of the eight-petalled<br />

rosette (also – disk, circle) is the symbol of the Sun, star,<br />

Earth, deities and royal power; the author argues that it is also<br />

the symbol of the Sun-country Aea-Colchis, denoting the royal<br />

family and royal power of Aea;<br />

3. The archaeological material and the examples of art with<br />

rosette (also – disk, circle) are presented amply as the<br />

samples of various cultures;<br />

4. The Sun and star symbols are presented: the sign<br />

PHD38 of the eight-petalled rosette, the Cretan hieroglyphs<br />

315[1]ARCH S (2/14) 01/CMS II, I, 391 and F21DE (261<br />

[11]CR()S(3/ 3)09/CMS XII, 110), and the Linear A sign<br />

A044/F0672; they are read is the Proto-Kartvelian-Colchian as<br />

* [*aəa] by the author;<br />

1 . The Ancient Greek toponym was an area of Old Greece situated to<br />

the west and north-western region of Asia Minor.<br />

327


5. The corresponding phonetic and symbolic forms of the<br />

Proto-Kartvelian-Colchian * [*aəa] are shown in various<br />

languages and cultures;<br />

6. Greek, Assirian and Urartian sources and their analyses by<br />

researchers confirm that Aea-Colchis was situated at the east<br />

and south-east coasts of the Pontus Euxinus or the Black Sea;<br />

7. According to the Greek sources Aeëtes means: ‟of Aea‟,<br />

‟an inhabitant of Aea‟, ‟a citizen of Aea‟;<br />

8. The following Linear A inscriptions are presented: SY<br />

Za 2 (HM 3429) and<br />

KN Za<br />

18 (HM 2597); they are read by me in the Proto-Kartvelian-<br />

Colchian language correspondingly as: * - [*a-əa] – Aea and<br />

”... - - , -... , - -...” [...*əa-a-əa, aəa-... əa, əawa-...]<br />

– ”... Violet-Rosette, Aea(deity)- ... Violet, Violet-...”;<br />

9. To my mind, the data presented in this research confirms<br />

that the country of Aea-Colchis exhisted in the 20 th -to-15 th<br />

centuries BC.<br />

328


REFERENCES literatura<br />

1. Aartun, K., 1992. Der Diskos von Phaistos. Die beschriftete<br />

Bronzeaxt. Die Inschrift der Tarragona-Tafel. In die minoische<br />

Schrift: Sprache und Texte. Vol. 1. Wiesbaden, Harrassowitz, 1992.<br />

2. AC: Ancient Civilizations, 1989. Ed. by G. M. Bongard-Levin.<br />

Publishing House Mysl. Moscow, 1989 (in Russian).<br />

ДЦ: Древние цивилизации, 1989. Под общей редакцией Г. М.<br />

Бонгард-Левина. Издательство Мысль, 1989.<br />

3. Ad de Vries, 1981. Dictionary of Symbols and Imagery. North-<br />

Holland Publishing Company. Amsterdam, London, 1981.<br />

4. Afanasjeva, V. K.; Lukonin, V. G.; Pomerantseva, N. A., 1986.<br />

The Art of Old Orient. A Short History of Art. Nakaduli<br />

Publishers. Tbilisi, 1986 (in Georgian).<br />

afanasieva v., lukonini v., pomeranceva n., 1986. Zveli<br />

aRmosavleTis xelovneba. xelovnebis mcire istoria.<br />

gamomcemloba nakaduli. Tbilisi, 1986.<br />

5. Akhvlediani, G., 1956. Introduction to General Phonetics. Tbilisi<br />

University Press. Tbilisi, 1956 (in Georgian).<br />

axvlediani g., 1956. zogadi fonetikis Sesavali. Tbilisis<br />

saxelmwifo universitetis gamomcemloba. Tb., 1956.<br />

6. Aleff, H. P., 1982-2009. The Board Game on the Phaistos Disk.<br />

Electronic Publishing, 1982-2009.<br />

7. Alp, S., 1996, 1998. „IV. Tuthaliya‟nin tahta çikmadan önceki<br />

diğer adi‟. III. Hititoloji Kongresi Bildirileri, (16-22 Eylül 1996)<br />

21-27, Ankara, 1998 (in Turkish).<br />

8. Amiranashvili, S., 1961. History of Georgian Culture. Publishing<br />

House Khelovneba. Tbilisi, 1961 (in Georgian).<br />

amiranaSvili S., 1961. qarTuli xelovnebis istoria.<br />

gamomcemloba xelovneba. Tbilisi, 1961.<br />

9. Anders, G., 2004. Hieroglyphic Luwian Signlist, 8.10.2004.<br />

Electronic Version 1.0, 1-18.<br />

10. Antelava, N., 2006. Abkhazian Myths, Rituals, Symbols.<br />

Encyclopedia. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />

anTelava n., 2006. afxazuri miTebi, ritualebi, simboloebi.<br />

enciklopedia. Tbilisi, 2009.<br />

11. Apollonius Rhodius, 1889. The Argonautica of Apollonius<br />

329


Rhodius. Translated into English Prose from the Text of R.<br />

Merkel by E. P. Colferidge. London, 1889.<br />

12. Apollonius Rhodius, 1910, 1999. The Argonautica. Book I-IV.<br />

Translation by R. C. Seaton, Oxford, 1910; the Pennsylvania<br />

State University’s Electronic Classics Series Publication, 1999.<br />

13. Haroutyunyan, N. V., 2001. Corpus of Urartian Cuneiform Inscriptions.<br />

The Armenian National Academy of Sciences, Yerevan,<br />

2001 (in Russian).<br />

Арутюнян Н. В., 2001. Корпус уратсқих қлинообразных надписей.<br />

Национальная академия наук Республики Армения,<br />

Ереван, Гитутюн, 2001.<br />

14. Azarpay, G., 1981. Sogdian Painting: The Pictorial Epic in<br />

Oriental Art. University of California Press, Berkeley, Los<br />

Angeles, London, 1981.<br />

15. Bachmann, L., 1830. Lycophronis Alexandra. Ad fidem codd. mss.<br />

recensuit, paraphrasin ineditam, scholia minora inedita et indices<br />

locuplestissimos edidit L. Bachmannus. Vol. I. Lipsiae, 1830.<br />

16. Bailey, H. W., 1930-32. To the Ţāmāsp-Nāmak, I. In: Bulletin of<br />

the School of Oriental and African Studies. Vol. 6, 1930-32, 55-85.<br />

17. Bardavelidze, V. V., 1957. The Oldest Religious Beliefs and<br />

Ritual Graphic Culture of Georgian Tribes. The Georgian Academy<br />

of Sciences. Tbilisi, 1957 (in Russian).<br />

Бардавелидзе В. В., 1957. Древнейшие религиозные верования<br />

и обрядовое графическое искусство грузинских племен.<br />

Издательство АН ГССР. Тбилиси, 1957.<br />

18. Bardavelidze, V. V, 2006. From the History of the Oldest Religion<br />

of Georgians. The Deity of Barbar-Babbar. Publishing<br />

House Kavkasiuri Sakhli. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />

bardaveliZe v., 2006. qarTvelTa uZvelesi sarwmunoebis<br />

istoriidan. RvTaeba barbar-babar. gamomcemloba<br />

kavkasiuri saxli. Tbilisi, 2006.<br />

19. Bardavelidze, V. V.; Chitaia, G., 1939. The Georgian Folk Ornament<br />

(Khevsurian). Vol. I. Tiflis, 1939 (in Georgian).<br />

bardaveliZe v., Citaia g., 1939. qarTuli xalxuri ornameti<br />

(xevsuruli), I. tfilisi, 1939.<br />

20. Bardavelidze, V. V., 1959, 1960. On One of the Oldest Stage of<br />

the Development of the Pantheon of Astral Deities of Kartvelian<br />

330


Tribes. Material for Georgian Ethnography. The Ivane Javakhishvili<br />

Institute of History, Archaeology and Ethnography. Vol.<br />

X: Tbilisi, 1959, 157-172; Vol. XI: Tbilisi, 1960, 139-160 (in<br />

Georgian and Russian summary).<br />

bardaveliZe v., 1959, 1960. qarTveli tomebis astralur<br />

RvTaebaTa panTeonis ganviTarebis erTi uZvelesi<br />

safexurTagani. masalebi saqarTvelos eTnografiisaTvis.<br />

iv. javaxiSvilis saxelobis istoriis,<br />

arqeologiisa da eTnografiis instituti. t. X:<br />

Tbilisi, 1959, 157-172; t. XI: Tbilisi, 1960, 139-160.<br />

21. Bardavelidze, V. V., 1974, 1982, 1985. Traditional Social-cult<br />

Relics of the East Georgian Highland. The Ivane Javakhishvili<br />

Institute of History, Archaeology and Ethnography. Vol. I –<br />

Pshavi: Tbilisi, 1974; Vol. II, Part I – Khevsureti: Tbilisi, 1982;<br />

Vol. II, Part II – Tusheti: Tbilisi,1985 (in Georgian).<br />

bardaveliZe v., 1974, 1982, 1985. aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTianeTis tradiciuli sazogadoebriv-sakulto<br />

Zeglebi. iv. javaxiSvilis saxelobis istoriis, arqeologiisa<br />

da eTnografiis instituti. t. 1 _ fSavi: Tbilisi,<br />

1974; t. 2, naw. 1 _ xevsureTi: Tbilisi, 1982; t. 2,<br />

naw. 2 _ TuSeTi: Tbilisi, 1985.<br />

22. Bauer, W.; Dümotz, I.; Golowin, S., 1987. Lexikon der Symbole.<br />

Mythen, Symbole und zeichen in Kultur, Religion, Kunst und<br />

Alltag. Wilhelm Heyne Verlag, München, 1987.<br />

23. Bible 1992. Good News Bible. Today’s English Version. American<br />

Bible Society. New York, 1992.<br />

Bible 2008. Parallel Hebrew Old Testament. Electronic Texts<br />

Collection, 2008 (in Hebrew and English).<br />

biblia 1989. saqarTvelos sapatriarqos gamocema. Tbilisi,<br />

1989.<br />

24. Bigaj, J., 2008. Phonetic Values of the Signs on the Phaistos Disc<br />

in Relation to the Cypriot Syllabary. Ustrzyki Dolne, 2008.<br />

25. Black, J. A.; Green, A., 1992. Gods, Demons and Symbols of<br />

Ancient Mesopotamia. An Illustrated Dictionary. Illustrations by<br />

T. Rickards. British Museum Press. University of Texas Press.<br />

London, Austin, 1992.<br />

26. Blomfield, H. G., 1916. The Argonautica of Gaius Valerius<br />

331


Flaccus Setinus Balbus. Book I. Translated into English Prose<br />

with Introduction and Notes by H. G. Blomfield. Oxford, 1916.<br />

27. Borger, R., 2003. Mesopotamisches Zeichenlexikon. Münster, 2003.<br />

28. Bostock, J., R.; Riley, H. T., 1857. The Natural History of Pliny.<br />

Translated, with Copious Notes and Illustrations by the Late J.<br />

Bostock and H. T. Riley, Late Scholar of Clare Hall, Cambridge.<br />

Vol. VI. With General Index. London, Henry G. Bohn, York<br />

Street, Covent Garden, 1857.<br />

29. Bottéro, J., 2004. Religion in Ancient Mesopotamia. Translated<br />

by T. L. Fagan. University of Chicago Press, 2004.<br />

30. Buckingham, J. S., 1851. The Buried City of the East, Nineveh:<br />

A Narrative of the Discoveries of Mr. Layad and M. Botta at<br />

Nimrud and Khrosabad. London, 1851.<br />

31. Bunnens, G., 2006. A New Luwian Stele and the Cult of the<br />

Storm-god at Til Barsib-Masuwari. With a Chapter by J. D.<br />

Hawkins and a Contribution by I. Leirens. Louvain, Paris,<br />

Dudley (MA), 2006.<br />

32. Burrows, E., 1935. Archaic Texts. Ur Excavation Texts II.<br />

London, 1935.<br />

33. Butcher, S. H.; Lang, A., 1900. The Odyssey of Homer. Translated<br />

by S. H. Butcher and Andrew Lang. London, New York,<br />

Macmillan Co., 1900.<br />

34. CAD: The Assyrian Dictionary of the Oriental Institute of the<br />

University of Chicago, 1956-2006. Vol. 1, Part I, 1964; Vol. 1,<br />

Part II, 2004; Vol. 2, 1965; Vol. 3, 1959; Vol. 4, 1958; Vol.<br />

5, 1956; Vol. 6, 1956; Vol. 7, 1960; Vol. 8, 1971; Vol. 9,<br />

1973; Vol. 10, Part I, 1977; Vol. 10, Part II, 1980; Vol. 13,<br />

1982; Vol. 14, 1999; Vol. 15, 1984; Vol. 16, 1962; Vol. 17,<br />

Part I, 1989; Vol. 17, Part III, 1992; Vol. 18, 2006; Vol. 19,<br />

2006; Vol. 21, 1961. Published by the Oriental Institute,<br />

Chicago, Illinois, USA and J.-J. Augustin Verlagsbuchhanlug,<br />

Glückstadt, Germany. Printed in the USA at Chicago Press<br />

Corporation.<br />

35. Chadwick, J., 1976. The Mycenaean World. Cambridge University<br />

Press, New York, 1976.<br />

36. Chadwick, J., 1990. The Decipherment of Linear B. Cambridge<br />

University Press, Canto Edition, 1990.<br />

332


37. Chadwick, J.; Killen, J. T.; Olivier, J.-P., 1971. The Knossos<br />

Tablets. A trasliteration by J. Chadwick, J. T. Killen, J.-P.<br />

Olivier. Cambridge University Press, 1971.<br />

38. Chandra Das, S., 1989. A Tibetan-English Dictionary: With<br />

Sanskrit Synonyms. New Delhi, 1989.<br />

39. Chantraine, P., 2009. Dictionnaire étymologique de la langue<br />

grecque. Histoire des mots. Éditions Librairie Klincksieck, série<br />

linguistique 20. Paris, 2009.<br />

40. Chanturia, A., 2006. Megrelian First and Family Names. Colchian<br />

Series, 2. The Georgian Academy of Sciences, the Arlond<br />

Chikobava Institute of Linguistics. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />

Wanturia ak., 2006. megruli saxelebi da gvarebi. kolxuri<br />

seria, 2. saqarTvelos mecnierebaTa akademia,<br />

arn. Ciqobavas saxelobis enaTmecnierebis instituti.<br />

Tbilisi, 2006.<br />

41. CHIC: Olivier, J.-P.; Godart, L.; Poursat, J.-C., 1996. Corpus<br />

Hiéroglyphicarum Inscriptionum Cretae. Par J.-P. Olivier et L.<br />

Godart, avec la collaboration de J.-C. Poursat. École Française<br />

d'Athènes, École Française de Rome, Études Crétoises 31, avec<br />

l’appuide: l’Accademia Nazionale dei Lincei et l’Universite de<br />

Naples Federico II, 1996.<br />

42. Chikobava, Arn., 1936. Grammatical Analysis of Laz with Texts.<br />

Publishing House of the Academy of Sciences. Tiflis, 1936 (in<br />

Georgian, Russian and French summaries).<br />

Ciqobava arn., 1936. Wanuris gramatikuli analizi, teqstebiTurT.<br />

ssrk mecnierebaTa akademiis saqarTvelos<br />

filialis gamomcemloba. tfilisi, 1936.<br />

43. Chikobava, Arn., 1942. The Oldest Structure of Noun Stems in<br />

Kartvelian Languages. Publishing House of the Georgian<br />

Academy of Sciences. Tbilisi, 1942 (in Georgian).<br />

Ciqobava arn., 1942. saxelis fuZis uZvelesi agebuleba<br />

qarTvelur enebSi. saqarTvelos ssrk mecnierebaTa<br />

akademiis gamomcemloba. Tbilisi, 1942.<br />

44. Chitaia, G., 1967. Laz Ornaments. In: A Friend of Relic, #12.<br />

Tbilisi, 1967 (in Georgian).<br />

Citaia g., 1967. lazuri ornameti. krebuli `Zeglis megobari~,<br />

#12. Tbilisi, 1967.<br />

333


45. Chotalishvili, L., 2003. Systems of the Aegean Scripts. The Ivane<br />

Javakhishvili Tbilisi State University. Logos Publishers. Tbilisi,<br />

2003 (in Georgian).<br />

CoTaliSvili l., 2003. egeosur damwerlobaTa sistemebi.<br />

iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo<br />

universiteti. programa logosi. Tbilisi, 2003.<br />

46. Chubinashvili, G., 1936. The History of Georgian Art. Vol. I.<br />

Tbilisi, 1936 (in Georgian).<br />

CubinaSvili g., 1936. qarTuli xelovnebis istoria. t.<br />

I. Tbilisi, 1936.<br />

47. Civil, M., 2009. Elementary Sumerian Glossary. After M. Civil 1967<br />

by D. A. Foxvog. University of California at Berkeley. Guerneville,<br />

California. Electronic Publishing, Revised September 2009.<br />

48. Clapp, E. B., 1899. Homer‟s Iliad, Books XIX-XXIV. Edited on<br />

the Basis of the Ameis-Hentze Edition by E. B. Clapp. Boston,<br />

USA, the Athenaeum Press, 1899.<br />

49. Clay, A. T., 1922. A Hebrew Deluge Story in Cuneiform, and other<br />

Epic Fragments in the Pierpont Morgan Library. Yale University<br />

Press, 1922, 1-94.<br />

50. Coleridge, E. P., 1889. The Argounautica of Apollonius Rhodius.<br />

Translated into English Prose from the Text of R. Merkel by E. P.<br />

Coleridge. London, George Bell and Sons, York Street, Govent<br />

Garden, 1889.<br />

51. Colin, F., 1841. Pindare. Traduction complète, Olympiques, Pythiques.<br />

Néméennes, Isthmiques, Fragments. Avec discours préliminaire,<br />

Arguments et Notes, par Colin (Faustin). Strasbourg, 1841.<br />

52. Collier, M.; Manley, B., 2007. How to Read Egyptian Hieroglyphs:<br />

A Step-by-step Guide to Teach Yourself. Revised and Updated<br />

Edition of the International Bestseller. New Illustrations by<br />

Richard Parkinson. British Museum Press, 2007.<br />

53. Collins, P., 1994. The Sumerian Goddess Inanna (3400-2200 BC).<br />

Papers from the Institute of Archaeology 5, 1994, 103-118.<br />

54. Collon, D., 1986. Catalogue of the Western Asiatic Seals in the<br />

British Museum, Cylinder Seals III. Isin/Larsa and Old Babylonian<br />

Periods. London, 1986.<br />

55. Collon, D., 2007. Iconography of Deities and Demons. Electronic<br />

Pre-Publication Last Revision: 2 Aug. 2007.<br />

334


56. CoMIK: Chadwick, J.; Godart, L.; Killen, J. T.; Oliver, J.-P.;<br />

Sacconi, A.; Sakellarakis, I. A., 1986, 1990, 1997, 1998. Corpus of<br />

Mycenaean Inscriptions from Knossos. In I-IV Vol.-s. Vol. I (1-<br />

1063): Cambridge, London, New York, New Rochelle, Melbourne,<br />

Syndey, Rome, Cambridge University Press and Edizioni<br />

dell’Ateneo, 1986; Vol. II (1064-4495): Cambridge, London, New<br />

York, Port Chester, Melbourne, Syndey, Rome, Cambridge University<br />

Press and Edizioni dell’Ateneo, 1990; Vol. III (5000-7999), IV<br />

(8000-9<strong>947</strong>): Cambridge, London, New York, Port Chester, Melbourne,<br />

Risa, Rome, Cambridge University Press and Istituti<br />

Editiorali e Poligrafici Internationali, 1997, 1998.<br />

57. Contenau, G., 1948. La civilisation des Hittites et des Hurrites du<br />

Mitanni. Payot, Paris, 1948.<br />

58. Conway, T., 2006. The and Mandalization. Electronic<br />

Version, 2006.<br />

59. Cook, R.; Everson, M.; McGowan, R.; Richmond, R., 2005.<br />

Revised Proposal to Encode Egyptian Hieroglyphs in Plane 1 of<br />

UCS. Electronic Publishing, 2005-10-24, 1-37.<br />

60. Cottrell, L., 1959. Wonders of Antiquity. London, Longmans,<br />

1959.<br />

kontreli l., 1987. antikurobis saocrebani. inglisuridan<br />

Targmna z. gamsaxurdiam. gamomcemloba ganaTleba.<br />

Tbilisi, 1987.<br />

61. Coulmas, F., 1999. The Blackwell Encyclopaedia of Writing<br />

Systems. Oxford, 1999.<br />

62. Crawford, H. E. W., 1991. Sumer and the Sumerians. Cambridge<br />

University Press, 1991.<br />

63. Dalley, S., 1989, 1998, 2000. Myths from Mesopotamia: Creation,<br />

the Flood, Gilgamesh, and Others. Oxford University Press, 1989,<br />

1998, 2000.<br />

64. D‟Alviella, E. G., 1894, 2000. The Migration of Symbols: Their<br />

Migration and Universality. Westminster, A. Constable and Co.,<br />

1894, 2000.<br />

65. DDD: Van der Toorn, K.; Becking, B.; Van der Horst, P. W.,<br />

1999. Dictionary of Deities and Demons in the Bible. The 2th<br />

edition, 1999.<br />

66. Deeters, G., 1926, 1927. Armenisch und Südkaukasich. Ein<br />

335


Beitrag zur Frage der Sprachmischung: Caucasica, fasc., III, IV,<br />

Leipzig, 1926, 1927.<br />

67. Deimel, A., 1922. Liste der archaischen Keilschriftzeichen, I.<br />

Ausgrabungen der Deutchen Orient-gesellschaft. Leipzig, J. C.<br />

Hinrichs’sche Buchhandlung, 1922.<br />

68. Delaporte, L., 1910. Catalogue des cylindres orientaux et des<br />

cachets assyro-babyloniens, perses et syro-cappadociens de la<br />

Bibliothèque nationale. Publié sous les auspices de l’Académie<br />

des inscriptions et belles-lettres. Paris, 1910.<br />

69. Delaporte, L., 1920, 1923. Catalogue des cylindres, cachets et<br />

pierres gravées de style orientale. Musée du Louvre. Vol. I:<br />

Fouilles et Missions, Librairie Hachette, Paris, 1920; Vol. II:<br />

Acquisitions, Paris, 1923.<br />

70. Dettmer, O. 1989. Das Rätsel des Diskos von Phaistos. Das<br />

schwerste Kreuzworträtsel der Welt. Berlin, 1989.<br />

71. De Vaux, R., 1997. Ancient Israel: Its Life and Institutions.<br />

Transleted by J. McHugh. Michigan, 1997.<br />

72. Diehl, E., 1954. Anthologia Lyrica Graeca: Poetae Elegiaci.<br />

Fasc. I. Ed. E. Diehl. In: Bibliotheca Scriptorum Graecorum et<br />

Romanorum Teubneriana. Lipsiae, 1954.<br />

73. Dindorf, K. W. = Dindorfius, G., 1855. Scholia Græca in Homeri<br />

Odysseam ex codicibus aucta et emendate edidit G. Dindorfius.<br />

Tomus I, II. Oxonii, e typographeo academic, 1855.<br />

74. Doblhofer, E.; Friedrich, J., 2002. The History of Script.<br />

Translated from German by G. M. Bauer. Eksomo. Terra<br />

Fantastica. Moscow, St.-Petersburg, 2002 (in Russian).<br />

Doblhofer, E.; Friedrich, J., 2002. История Письма. Перевод с<br />

неменцкого Г. М. Бауэрa. Эксомо. Terra Fantastica. Москва,<br />

CПб, 2002.<br />

75. Douros, G., 2008. A Font for Ancient Script in the Greater<br />

Aegean Vicinity. Electronic Publishing. Version 2.0, 2008, 1-82.<br />

76. DMic 2 : Presentación general de la Segunda Edición del Diccionario<br />

Micénico por F. A. Jorro (director), A. B. Pajares, C. V.<br />

García, E. R. Luján. www.cervantesvirtual.com/portal/diccionariomicenico<br />

77. Drachmann, A. B., 1903. Scholia vetera in Pindari carmina.<br />

Recensuit A. B. Drachmann. Vol. I. Schiolia in Olympionicas.<br />

Lipsiae, 1903.<br />

336


78. EA 1987. Encyklopēdia Astronōmie. Vydavatel’stvo obzor.<br />

Bratislava, 1987.<br />

79. Eisenberg, J. M., 2008. The Phaistos Disk: a one Hundred-Year-<br />

Old Hoax In: the International Review of Ancient Art &<br />

Archaeology Minerva, July/August, 2008, 9-24.<br />

80. Efkleidou, K., 2004. Slavery and Dependent Personnel in the<br />

Linear B Archives of Mainland Greece. A thesis submitted to the<br />

Division of Research and Advanced Studies of the University of<br />

Cincinnati in partial fulfillment of the requirements for the<br />

degree of Master of Arts in the Department of Classical Studies<br />

of the College of Arts and Sciences, 2004, 1-330.<br />

81. EGF 1877. Epicorum Graecorum Fragmenta. Vol. I. Collegit<br />

disposuit commentarium criticum adiectit G. Kinkel. Bibliotheca<br />

scriptorum Graecorum et Romanorum teubneriana. Lipsiae, 1877.<br />

82. Englund, R. K., 2004. The State of Decipherment of Proto-<br />

Elamite. In: S. Houston, ed. The First Writing: Script Invention as<br />

History and Process. Cambridge University Press, 2004, 100-149.<br />

83. ETCSL: The Electronic Text Corpus of Sumerian Literature,<br />

http://www-etcsl.orient.ox.ac.uk. Faculty of Oriental Studies of<br />

the University of Oxford, 2006.<br />

84. Eustathius, 1825-1826. Eustathii archiepiscopi Thessalonicensis<br />

commentarii ad Homeri Odysseam ad fidem exempli Romani<br />

editi. Tomus I-II. Lipsiae, MDCCCXXV-MDCCCXXVI.<br />

85. Eustathius, 1828. Index in Eustathii commentarios in Homeri<br />

Iliadem et Odysseam. Studio M. Devarii, ad fidem E. Romani<br />

correctior editus. Lipsiae, 1828.<br />

86. Evans, A. J., 1895. Cretan Pictographs and Prae-Phoenician<br />

Script. With an Account of a Sepulchral Deposit at Hagios<br />

Onuphrios near Phaestos in its Relation to Primitive Cretan and<br />

Aegean Culture. London, New York, 1895.<br />

87. Evans, A. J., 1906. The Prehistoric Tombs of Knossos. I. The<br />

Cemetery of Zafer Papoura. II. The Royal Tomb of Isopata.<br />

London, 1906.<br />

88. Evans, A. J., 1909, 1952. Scripta Minoa. The Written Documents<br />

of Minoan Crete with Special Reference to the Archives of<br />

Knossos. Vol. I: The Hieroglyphic and Primitive Linear Classes<br />

with an Account of the Discovery of the Pre-Phoenician Scripts,<br />

their Place in Minoan Story and their Mediterranean Relations,<br />

337


with Plates, Tables and Figures in the Text. Vol. II: The Archives<br />

of Knossos, Clay Tablets Inscribed in Linear Script B. Edited<br />

from Notes, and Supplemented by John L. Myres. Oxford, at the<br />

Clarendon Press, 1909, 1952.<br />

89. Evans, A. J., 1921, 1928 I , 1928 II , 1930, 1935 I , 1935 II , 1936. The<br />

Palace of Minos at Knossos. The Palace of Minos. A<br />

Comparative Account of the Successive Stages of the Early<br />

Cretan Civilization as Illustrated by the Discoveries at Knossos.<br />

Vol. I. The Neolithic and Early and Middle Minoan Ages. Vol. II,<br />

Parts I, II; Vol. III; Vol. IV, Parts I, II; Index. Macmillan and<br />

Co., Limited St. Martin’s Street, London, 1921, 1928 I , 1928 II ,<br />

1930, 1935 I , 1935 II , 1936.<br />

90. Evelyn-White, H. G., 1914. The Theogony of Hesiod. Translated<br />

by H. G. Evelyn-White. Cambridge, Harvard University Press;<br />

London, 1914.<br />

91. Everson, M., 1998. Table XXX – Row xx: Linear A. Electronic<br />

Publishing, 1998-11-28.<br />

92. Everson, M., 1999-a. N1944 Encoding Egyptian Hieroglyphs in<br />

Plane 1 of the UCS. Electronic Publishing, 1999-01-09, 1-84.<br />

93. Everson, M., 1999-b. Proposal to Encode the Indus Script in<br />

Plane 1 of the UCS. Electronic Publishing, 1999-01-29, 1-11.<br />

94. Everson, M., 2004. Final Proposal to Encode the Cuneiform Script<br />

in the SMP of the UCS. Electronic Publishing, 2004-06-08.<br />

95. Everson, M., 2006, 2007. Proposal to Encode Anatolian Hieroglyphs<br />

in the SMP of the UCS. Printed using UniBookTH. Electronic<br />

Publishing, 2006-09-20, 1-10, ##1-11; 2007-04-09, 1-24.<br />

96. Everson, M.; Richmond, B., 2007. Proposal to Encode Egyptian<br />

Hieroglyphs in the SMP of the UCS. Electronic Publishing,<br />

2007-04-10, 1-50.<br />

97. Fähnrich, H., 1981. Das Sumerische und die Kartwelsprachen.<br />

Georgica 4. Jena, Tbilissi. 1981, 89-101.<br />

98. Fähnrich, H.; Sarjveladze S., 2000. Etymological Dictionary of<br />

the Kartvelian Languages. The Sulkhan-Saba Orbeliani Tbilisi<br />

State University Press. Tbilisi, 2000 (in Georgian).<br />

fenrixi h., sarjvelaZe z., 2000. qarTvelur enaTa etimologiuri<br />

leqsikoni. sulxan-saba orbelianis saxelobis<br />

Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universite-<br />

338


tis gamomcemloba. Tbilisi, 2000.<br />

99. Falkenstein, A., 1936. Archaische Texte aus Uruk I. Berlin,<br />

Leipzig, 1936.<br />

100. Falkenstein, A., 1957. sù-ud-ága. Zeitschrift für Assyriologie und<br />

Vorderasiatische Archäologie. Volume 52. Berlin, New York,<br />

Walter de Gruyter, 1957, 304-308.<br />

101. Fischer, S. R., 2003. A History of Writing. St Edmundsbury<br />

Press. Bury St Edmunds, 2003.<br />

102. Flaccus Gaius Valerius, 2000-2007. Argonautica. Translated by<br />

J. H. Mozley. http://www.theoi.com/Text/ValeriusFlaccus1.html<br />

103. Foxvog, D. A., 2009, 2010. Introduction to Sumerian Grammar.<br />

University of California at Berkeley. Electronic Publishing,<br />

2009, 1-169; 2010, 1-170.<br />

104. Galich, M., 1990. The History of Pre-Columbian Civilizations.<br />

Moscow, Mysl’, 1990 (in Russian).<br />

Галич М., 1990. История доколумбовых цивилизаций.<br />

Москва, Мысль, 1990.<br />

105. Gambaschidze, I.; Hauptmann, A.; Slotta, R.; Yalçin, Ü., 2001.<br />

Georgian: Schätze aus dem Land des goldenen Vlies. Katalog der<br />

Ausstellung des Deutschen Bergbau-Museums Bochum in<br />

Verbindung mit dem Zentrum für Archäologische Forschungen<br />

der Goergischen Akademie der Wissenschaften Tbilissi vom 28.<br />

Oktober 2001 bis 19. Mai 2002. Bochum, 2001.<br />

106. Gamkrelidze, Th. V., 1989. Alphabetic Writing and the Old<br />

Georgian Script. A Typology and Provenience of Alphabetic<br />

Writing Systems. With a Preface by A. Shanidze. Publishing<br />

House of the Tbilisi State University. Tbilisi, 1989 (in Georgian).<br />

gamyreliZe, T. 1989. weris anbanuri sistema da Zveli<br />

qarTuli damwerloba. anbanuri weris tipologia da<br />

warmomavloba. ak. SaniZis redaqciiTa da winasityvaobiT.<br />

Tbilisis universitetis gamomcemloba. Tbilisi,<br />

1989.<br />

107. Gamkrelidze, Th. V., 1999. Georgia: Europe or Asia www.parliament.ge/pages/archive_en/C_<br />

D/europe.htm<br />

gamyreliZe T., 1999. saqarTvelo: evropaa Tu azia gazeTi<br />

`lit. saqarTvelo~, 18-25.06.1999; `saqarTvelos<br />

respublika~, 26. 06.1999.<br />

339


108. Gamkrelidze, Th. V., 2002. The Ancient Greek Word for the<br />

Golden Fleece and the Problem of the Population of Ancient<br />

Colchis. In: Journal Language and Culture, #3. Logos Publishers,<br />

Tbilisi, 2002, pp. 45-46 (in Georgian).<br />

gamyreliZe T., 2002. `oqros sawmisis~ ZvelberZnuli<br />

saxelwodeba da Zveli kolxeTis mosaxleobis problema.<br />

Jurnali `ena da kultura~, #3, Tbilisis il.<br />

WavWavaZis saxelobis enisa da kulturis saxelmwifo<br />

universiteti, gamosacemad momzadda da daibeWda<br />

`programa logosSi~, Tbilisi, 2002, gv. 45-46.<br />

109. Gamkrelidze, Th. V., 2004. Why is Georgia a Part of Europe and<br />

why are Georgians the Oldest Europeans In: 24 Hours, 2004, N<br />

31; 7, February (in Georgian).<br />

gamyreliZe T., 2004. ratom aris saqarTvelo evropis<br />

nawili da ratom arian qarTvelebi uZvelesi evropelebi<br />

gazeTi `24 saaTi~, 2004, #31, 7 Tebervali.<br />

110. Gamkrelidze, Th. V.; Ivanov, V. V., 1994, 1995. Indo-European<br />

and the Indo-Europeans. A Reconstruction and Historical<br />

Typological Analysis of a Proto-Language and a Proto-Culture.<br />

Part I: The Text; Part II: Bibliography, Indexes. With a Preface<br />

by R. Jacobson. English Version by J. Nichols. Edited by W.<br />

Winter. Berlin-New York, Mouton de Gruyter, 1994, 1995.<br />

Gamkrelidze, Th. V.; Ivanov, V. V., 1984 = Гамкрелидзе Т. В.,<br />

Иванов В. Вс., 1984. Индоевропейский язык и Индоевропейцы.<br />

Реконструкция и историко-типологический анализ праязыка и<br />

протокультуры (с предисловием Р. О. Якобсона). Т. I, II. Издательство<br />

Тбилисского Университета. Тбилиси, 1984.<br />

111. Gamkrelidze, Th. V.; Machavariani, G. I., 1965. The System of<br />

Sonants and Ablaut in Kartvelian Languages. A Typology of<br />

Common Kartvelian Structure. Publishing House Metsniereba.<br />

Tbilisi, 1965 (in Georgian).<br />

gamyreliZe T., maWavariani g., 1965. sonantTa sistema<br />

da ablauti qarTvelur enebSi. saerTo-qarTveluri<br />

struqturis tipologia. gamomcemloba mecniereba.<br />

Tbilisi, 1965.<br />

112. Gamkrelidze, Th. V.; Kiknadze, Z.; Shaduri, I.; Shengelaia, N.,<br />

2003. A Course in Theoretical Linguistics. Tbilisi University<br />

340


Press. Tbilisi, 2003 (in Georgian).<br />

gamyreliZe T., kiknaZe z., Saduri i., Sengelaia n., 2003.<br />

Teoriuli enaTmecnierebis kursi. Tbilisis universitetis<br />

gamomcemloba. Tbilisi, 2003.<br />

113. Gamkrelidze, G., 2008. In the Path of Georgian Archaeology.<br />

The Georgian National Museum, the Othar Lordkipanidze Centre<br />

of Archaeology. Tbilisi, 2008 (in English and Georgian).<br />

gamyreliZe g., 2008. qarTuli arqeologiis kvaldakval.<br />

saqarTvelos erovnuli muzeumis oTar lorTqifaniZis<br />

arqeologiis centri. Tbilisi, 2008.<br />

114. Gamrekeli, N., 1885. The Relics of Georgia: Egyptians in<br />

Georgia, and Georgians in Egypt. Part. I. Tbilisi, 1885 (in Georgian).<br />

gamrekeli n., 1885. saqarTvelos siZveleni: egviptelebi<br />

saqarTveloSi da qarTvelebi egvipteSi. pirveli<br />

rveuli. Tbilisi, 1885.<br />

115. Gardiner, A. H., 1928. Catalogue of the Egyptian Hieroglyphic<br />

Printing Type. From Matrices Owned and Controlled by Dr.<br />

Alan H. Gardiner, in two sizes (18 point, 12 point) with<br />

Intermediate Forms. Oxford University Press, 1928.<br />

116. Gardiner, A. H., 1954. Supplement to the Catalogue of the<br />

Hieroglyphic Printed Type. Showing Acquisitions to December<br />

1953. Oxford University Press, 1954.<br />

117. Gardiner, A. H., 1964. Egyptian Grammar: Being an Introduction to<br />

the Study of Hieroglyphs. Published on behalf of the Griffith Institute<br />

Ashmolean Museum. Oxford University Press, London, 1964.<br />

118. Gavalas, M., 2000. Mycenaean (Linear B) – English Glossary.<br />

Electronic Publishing, 2000.<br />

119. Géczi, J., 2006. The Rose in Ancient Greek Culture. Practice and<br />

Theory in Systems of Education. Electronic Publishing, 2006, 1-83.<br />

120. Gelb, I. J., 1960. The Name of the Goddess Innin. In: Journal of<br />

Near Eastern Studies, Vol. 19, No. 2 (Apr., 1960), 72-79.<br />

121. Gelb, I. J., 1961. Old Akkadian Writing and Grammar. Materials<br />

for the Assyrian Dictionary N.2. The University of Chicago<br />

Press, Chicago, 1961.<br />

122. Georgian Architectural Relics. Tbilisi, 1989 (in Georgian and<br />

Russian).<br />

341


qarTuli xuroTmoZRvrebis Zeglebi. Tbilisi, 1989.<br />

123. Gigauri, G., 2010. Secret Symbols in the East Georgian Highland<br />

(Tserakvuli – Pick-shaped Script). Part. I. Tbilisi, 2010 (in<br />

Georgian and English).<br />

gigauri g., 2010. faruli niSnebi aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTianeTSi (weraqvuli damwerloba). I nawili.<br />

Tbilisi, 2010.<br />

124. Giorgadze, G., 1988. The Country of Thousand Deities (Hittites<br />

and Hittite Civilization). Publishing House Metsniereba. Tbilisi,<br />

1988 (in Georgian).<br />

giorgaZe g., 1988. aTasi RvTaebis qveyana (xeTebi da<br />

xeTuri civilizacia). gamomcemloba mecniereba. Tbilisi,<br />

1988.<br />

125. Glassner, J.-J., 2003. The Invention of Cuneiform: Writing in<br />

Sumer. Translated and Edited by Z. Bahrani, M. Van de<br />

Mieroop. The Johns Hopkins University Press, 2003.<br />

126. Godart, L., 1995. The Phaistos Disk: The Enigma of an Aegean<br />

Script. Photos by J. Lange. Translated by A. Doumas, Éditions<br />

Itanos, Iraklion, Athens, 1995.<br />

127. Godley, A. D., 1920, 1928, 1938, 1969. Herodotus. In 4 Volumes.<br />

With an English Translation by A. D. Godley. Cambridge,<br />

Massachusetts, Harvard University Press, London. Vol. I, Books<br />

I-II, 1920; Vol. II, Books III-IV, 1928; Vol. III, Books V-VII,<br />

1938; Vol. IV, Books VIII-IX, 1969.<br />

128. Goodison, L.; Morris, Ch. (ed.), 1998. Ancient Goddesses: The<br />

Myths and the Evidence. London, British Museum Press, 1998.<br />

129. Goodyear, W. H., 1891. The Grammar of the Lotus. Sampson<br />

Low and Co., 1891.<br />

130. Gordeziani, R. V., 1999. Argonauts. The World of Greek Myths<br />

told and commented by R. V. Gordeziani, Logos Publishers,<br />

Tbilisi, 1999 (in Georgian).<br />

gordeziani r., 1999. argonavtebi. r. gordezianis Txroba<br />

da komentarebi, gamomcemloba logosi, gamomcemloba<br />

diogenesTan TanamSromlobiT, Tbilisi, 1999.<br />

131. Gordeziani, R. V., 2007, 2008. Mediterranean-Georgian Relations:<br />

Beginnings; Pre-Greek; Etruscan, Concluding Commentaries; Summary,<br />

Indexes. In Four Volumes. Logos Publishers, Tbilisi, 2007,<br />

342


2008 (in Georgian).<br />

gordeziani r., 2007, 2008. mediteranul-qarTveluri mimarTebebi:<br />

sawyisebi; winaberZnuli; etruskuli, daskvniTi<br />

komentarebi; reziume, indeqsebi. wigni I-IV,<br />

gamomcemloba `logosi~, Tbilisi, 2007, 2008.<br />

132. Gordeziani, L., 2009. Studies in Ancient History. Logos Publishers,<br />

Tbilisi, 2009 (in Georgian).<br />

gordeziani l., 2009. Zveli istoriis narkvevebi. gamomcemloba<br />

logosi, Tbilisi, 2009.<br />

133. GORILA: Godart, L.; Olivier, J.-P., 1976 I , 1976 III , 1979, 1982,<br />

1985. Recueil des Inscriptions en Linéaire A. 5 Vol.-s. École<br />

Française d'Athènes, Études Crétoises XXI, XXI.1-5. Librairie<br />

Orientaliste P. Geuthner, Paris, Vol. I: 1976; Vol. II: 1979; Vol.<br />

III: 1976; Vol. IV: 1982; Vol. V: 1985.<br />

134. GSA: Gerettete Schätze Afghanistan. Die Sammlung des<br />

Nationalmuseums in Kabul. Kunst- und Ausstellungshalle der<br />

Bundesrepublik Deutschland, Bonn 11. Juni bis 3. Oktober 2010.<br />

135. Gurney, O. R., 1964. The Hittites. Baltimore. Maryland, 1964.<br />

Герни О. Р., 1987. Хетты. Перевод с английского Н. М. Лозинской<br />

и Н. А. Толстого. Издательство Наука. Москва, 1987.<br />

136. Gvelesiani, M., 2009. Pagan Cults of Pre-Christian Georgia<br />

(Ainina-Danina, Zaden). The National Council for Eurasian and<br />

East European Research. http://www.nceeer.org/Programs/Carnegie/carnegie.php<br />

137. Halloran, J. A., 2006. Sumerian Lexicon. Electronic Version 3.0,<br />

2006, 1-159.<br />

138. Hamacher, D. W., 2006. The Sumerians and Gemini: Sumerian<br />

Astronomical Interpretations as Origins of the Divine Horse Twins<br />

and Solar Chariots in Indo-European Mythology. Department of<br />

Physics & Astronomy, University of Missouri, Columbia. Electronic<br />

Version 2006, 1-23.<br />

139. Hamilton, H. C., 1854, 1856. The Geography of Strabo. Literally<br />

Translated, with Notes. The First Six Books by H. C. Hamilton.<br />

The Remainder by W. Falconer, Late Fellow of Exeter College,<br />

Oxford. In Three Volumes. London, Henry G. Bohn, York Street,<br />

Covent Garden. Vol. I: MDCCCLIV; Vol. II: MDCCCLVI.<br />

140. Handcock, P. S. P., 1912. Mesopotamian Archaeology: An<br />

343


Introdution to the Archaeology of Babylonia and Assyria.<br />

London, 1912.<br />

141. HAR 2007. A Handbook of Ancient Religions. Edited By J. R.<br />

Hinnells. Cambridge University Press. Cambridge, New York, 2007.<br />

142. Hawkins, J. D., 2000 I, II, III . Corpus of Hieroglyphic Luwian<br />

Inscriptions. Vol. I: Inscriptions of the Iron Age. Parts I, II, III.<br />

Walter de Gruyter Verlag, Berlin & New York, 2000 I, II, III .<br />

143. Heiser, M. S., 2006. The Myth of a 12 th Planet: a Brief Analysis<br />

of Cylinder Seal VA 243. Electronic Publishing, 2006.<br />

144. Herder Lexikon, Symbole, 1980. Herder Freiburg-Basel-Wien,<br />

1980.<br />

145. Hiller, S., 1991. The Mycenaeans and the Black Sea. In Thalassa:<br />

L'Égée préhistorique et la mer: Actes de la troisième Recontre<br />

égéene internationale de l'Université de Liège, Station de recherches<br />

sous-marines et océanographiques, Clavi, Crose, 23-25 avril 1990.<br />

Edited by R. Laffineur and L. Basch. Liège, 1991, 207-221.<br />

146. Hoffmann, S. F. G., 1842. Arriani pereiplus Ponti Euxini. Graece<br />

et Latine additis H. Dodwelli, F. Osanni... tum integris tum<br />

selectis suisque notis edidit S. F. G. Hoffmann. Lipsiae, 1842.<br />

147. Hoffner, H. A., 2009. Glossaire Hittite. Par Alice Mouton,<br />

d’après Harry A. Hoffner. www.projetbabel.org/hittite/<br />

glossaire.pdf<br />

148. Holstenius, L.; Berkelius, A., 1885. Stephanius Byzantinus cum<br />

annotationibus L. Holstenii, A. Berkelii et Th. de Pinedo. Vol. I.<br />

Lipsiae, 1885.<br />

149. Hunting, H. B., 1915. The Story of Our Bible: How it Grew to be<br />

What It Is. New York. Charles Scribner’s Sons, 1915.<br />

150. Ipsen, G., 1929. Der Diskus von Phaistos. Ein Versuch zur<br />

Entzifferung. In: Indogermanische Forschungen. Band 47, Heft<br />

1, 1929, 1-41.<br />

151. Isebaert, L., 2005. Etude phonétique et graphique du [j] (jod) en<br />

grec mycénien. Katholieke Universiteit Leuven, Faculteit Lettern,<br />

Departament Klassiete Studies. Leuven, 2005.<br />

152. Ivanov, V. V., 1996. Comparative Notes on Hurro-Urartian,<br />

Northern Caucasian and Indo-European. In: Journal of Indo-<br />

European Studies of the University of California, Los Angeles.<br />

Vol. 1. 1996, 147-264.<br />

344


153. Janashia, S., 1959. Works. Vol. III. The Georgian Academy of<br />

Sciences and Institute of Linguistics. Tbilisi, 1959 (in Georgian).<br />

janaSia s., 1959. Sromebi. III t. saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademia, enaTmecnierebis instituti. Tbilisi, 1959.<br />

154. Janashvili, M. G., 1906. The History of Georgian. From Ancient<br />

Tims to 985 Ad. Vol. I. Tiflis, 1906 (in Georgian).<br />

janaSvili m. g., 1906. saqarTvelos istoria. t. I. uuZveles<br />

droiTgan 985 wl. qr. S. tfilisi, 1906.<br />

155. Janko, R., 1982, 2007. Homer, Hesiod and the Hymns: Diachronic<br />

Development in Epic Diction. Cambridge University Press,<br />

1982, 2007.<br />

156. Japaridze, O.; Javakhishvili, A., 1971. The Culture of the Ancient<br />

Agrarian Population on the Territory of Georgia. Tbilisi, 1971 (in<br />

Georgian).<br />

jafariZe oT.; javaxiSvili al., 1971. uZvelesi miwaTmoqmedi<br />

mosaxleobis kultura saqarTvelos teritoriaze.<br />

Tbilisi, 1971.<br />

157. Javakhishvili, I., 1908. The History of the Georgian Nation. Vol.<br />

I. Tiflis, 1908 (in Georgian).<br />

javaxiSvili iv., 1908. qarTveli eris istoria. wigni I,<br />

tfilisi, 1908.<br />

158. Javakhishvili, A., 1968. The Oldest Residential Buildings on the<br />

Territory of Georgia. In: A Friend of Relics. Vol. XIV. Tbilisi,<br />

1968, 20-30 (in Georgian).<br />

javaxiSvili al., 1968. uZvelesi sacxovrebeli Senobebi<br />

saqarTvelos teritoriaze. Zeglis megobari, t.<br />

XIV. Tbilisi, 1968.<br />

159. Javakhishvili, I., 1949. Georgian Script-study or Palaeography.<br />

The 2 nd edition. Book III. Part I. Tbilisi University Press. Tbilisi,<br />

1949 (in Georgian).<br />

javaxiSvili iv., 1949. qarTuli damwerlobaTa-mcodneoba<br />

anu paleografia. meore gamocema (istoriis mizani,<br />

wyaroebi da meTodebi winaT da exla, wigni III,<br />

nakveTi I), Tbilisis universitetis gamomcemloba,<br />

Tbilisi, 1949.<br />

160. Javakhishvili, I., 1979. Works in Twelve Books. Vol. I. Tbilisi<br />

University Press, Tbilisi, 1979 (in Georgian).<br />

345


javaxiSvili iv., 1979. Txzulebani Tormet tomad. I t.<br />

Tbilisis universitetis gamomcemloba Tbilisi, 1979.<br />

161. JE 1901, 1904. The Jewish Encyclopaedia. Complete in Twelve<br />

Volumes. Vol. IV, New York, KTAV Publishing House, Inc., 1901;<br />

Vol. VIII, New York, London, 1904.<br />

162. Jones, H. L., 1960, 1961. The Geography of Strabo. With an<br />

English Translation by H. L. Jones. In Eight Volumes. London,<br />

Cambridge, Massachusetts, Harvard University Press, Vol. I:<br />

1960; Vol. V: 1961.<br />

163. Kaibel, G., 1887. Sententiarum liber quartus. In: Hermes, vol.<br />

XXII, 1887, 497-514.<br />

164. Kajaia, O., 2001, 2002, 2009. Mingrelian-Georgian Dictionary.<br />

In Four Volumes. Edited by Th. V. Gamkrelidze. Publishing<br />

House Nekeri and Inovacia. Tbilisi, 2001, 2002, 2009 (in<br />

Georgian).<br />

qajaia oT., 2001, 2002, 2009. megrul-qarTuli leqsikoni.<br />

T. gamyreliZis redaqciiT. I-IV t. gamomcemloba<br />

nekeri da inovacia. Tbilisi, 2001, 2002, 2009.<br />

165. Kakabadze, D., 2003. Genezis of the Georgian Ornaments<br />

(Materials and Approaches to the Problem). Edited by P.<br />

Margvelashvili and D. Jabua. Publishing House Nekeri. Tbilisi,<br />

2003 (in Georgian).<br />

kakabaZe d., 2003. qarTuli ornametis genezisi (masalebi).<br />

gamosacemad moamzades p. margvelaSvilma da d.<br />

jabuam. gamomcemloba nekeri. Tbilisi, 2003.<br />

166. Kantor, H. J., 1945, 1999. Plant Ornament: Its Origin and<br />

Development in the Ancient Near East. A Dissertation Submitted<br />

to the Faculty of the Division of the Humanities in Candidacy for<br />

the Degree of Doctor of Philosophy, Department of Oriental<br />

Languages and Literature. Chicago, Illinois, March, 1945.<br />

Oriental Institute Research Archives, Chicago, 1945.<br />

167. Kasak, E.; Veede, R., 2001. Understanding Planets in Ancient<br />

Mesopotamia. Electronic Journal of Folklore. Vol. 16. Editors M.<br />

Kõiva & A. Kuperjanov. Published by the Folk Belief and Media<br />

Group of ELM. Tartu, 2001.<br />

168. Kaukhchishvili, S., 1936, 1952, 1970. Georgica. Scriptorum<br />

byzantinorum excerpta ad georgiam pertinentia. Textum graecum<br />

346


cum versione iberica edidit commontariisque instruxit Sim.<br />

Kauchtschischwili. Tomus III, Sumptibus Universitatis Tphilisiensis,<br />

Tphilisiis, 1936; Tomus IV, fasc. II, 1952; VIII, Sumptibus<br />

Meçniereba, Thbilisiis, 1970 (in Georgian).<br />

yauxCiSvili s., 1936, 1970. georgika. bizantieli mwerlebis<br />

cnobebi saqarTvelos Sesaxeb. berZnuli teqstebi<br />

qarTuli TargmaniTurT gamosca da ganmarteba<br />

daurTo s. yauxCiSvilma. t. III, tfilisis universitetis<br />

gamomcemloba, tfilisi, 1936; t. IV, nakv. II,<br />

1952; t. VIII, gamomcemloba mecniereba, Tbilisi, 1970.<br />

169. Kaukhchisvili, S., 1964. What did old Greeks Tell about<br />

Georgia Publishing House Sabchota Sakartvelo. Tbilisi, 1964<br />

(in Georgian).<br />

yauxCiSvili s., 1964. ras gviamboben Zveli berZnebi<br />

saqarTvelos Sesaxeb gamomcemloba sabWoTa saqarTvelo.<br />

Tbilisi, 1964.<br />

170. Kaukhchishvili, T., 1957. Strabo‟s Geography (Notes on<br />

Georgian). Tbilisi, 1957 (in Georgian).<br />

yauxCiSvili T., 1957. strabonis geografia (cnobebi<br />

saqarTvelos Sesaxeb). Tbilisi, 1957.<br />

171. Kaukhchishvili, T., 1960. Herodotus‟ Notes on Georgia. Publishing<br />

House of the Georgian Academy of Sciences. Tbilisi, 1960<br />

(in Georgian).<br />

yauxCiSvili T., 1960. herodotes cnobebi saqarTvelos<br />

Sesaxeb. saq. ssr mecn. akad., iv. javaxiSvilis saxelobis<br />

istoriis instituti. mecnierebaTa akademiis<br />

gamomcemloba. Tbilisi, 1960.<br />

172. Kaukhchishvili, T., 1975, 1976-a. Herodoti Historiarum Libri IX.<br />

In linguam georgicam convertit, prolegomenis, commentariis et<br />

indicibus instruxit T. Kauchtschischwili. Vol. I, II. Sumptibus<br />

Universitatis Thbilissiensis. Thbilissiis, MCMLXXV, MCMLXXVI.<br />

yauxCiSvili T., 1975, 1976-a. herodote, istoria. ber-<br />

Znulidan Targmna, winasityvaoba da saZiebeli daur-<br />

To T. yauxCiSvilma. I, II t. Tbilisis universitetis<br />

gamomcemloba. Tbilisi, 1975, 1976.<br />

173. Kaukhchishvili, T., 1976-b. The Old Greek Sources of Georgian<br />

History. Tbilisi, 1976 (in Georgian).<br />

347


yauxCiSvili T., 1976-b. saqarTvelos istoriis Zveli<br />

berZnuli wyaroebi. Tbilisi, 1976.<br />

174. Kean, V. J., 1990. The Disk from Phaistos. Efstathiadis Group,<br />

Athens, 1990.<br />

175. Kechagmadze, N., 1961. The Travel Around the Black See by<br />

Flavius Arrian. Tbilisi, 1961 (in Georgian).<br />

keWaRmaZe n., 1961. flavius arianes mogzauroba Savi<br />

zRvis garSemo. Tbilisi, 1961.<br />

176. Khazaradze, N., 1984. Ethno-political Problems of the Ancient<br />

History of Georgia (The Moskhi). Publishing House Metsniereba.<br />

Tbilisi, 1984 (in Georgian).<br />

xazaraZe n., 1984. saqarTvelos Zveli istoriis eTnopolitikuri<br />

problemebi (mosxebi). gamomcemloba<br />

mecniereba. Tbilisi, 1984.<br />

177. Khazaradze, N., 2006. The World of Luwian Hieroglyphis. The<br />

Ivane Javakhishvili Institute of History and Ethnology. Tbilisi,<br />

2006 (in Georgian).<br />

xazaraZe n., 2006. luviuri ieroglifebis samyaro. ivane<br />

javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis instituti.<br />

gamomcemloba ena da kultura. Tbilisi, 2006.<br />

178. Kiknadze, Z., 1972. Mesopotamian Mythology. Publishing<br />

House Metsniereba. Tbilisi, 1972 (in Georgian).<br />

kiknaZe z., 1972. Suamdinaruli miTologia. gamomcemloba<br />

mecniereba. Tbilisi, 1972.<br />

179. King, E. G., 1888. Akkadian Genesis or the Influence of Early<br />

Babylonian Religion on the Language and Thought of Genesis.<br />

Cambridge, London, 1888.<br />

180. Kipshidze, I. A., 1914. Grammar of the Mingrelian (Iverian)<br />

Language with a Reader and Dictionary. Saint Petersburg, 1914<br />

(in Russian).<br />

Кипшидзе I. А., 1914. Грамматика мингрельскаго (иверскаго)<br />

языка съ хрестоматiею и словаремъ. Матеріалы по яфетическому<br />

языкознанію, VII. Типографія императорский Академіи<br />

наукъ. Санкт-Петербургъ, 1914.<br />

yifSiZe i., 1994. rCeuli Txzulebani. krebuli gamosacemad<br />

moamzada, winasityvaoba da SeniSvnebi daur-<br />

To prof. k. daneliam. Tbilisis universitetis gamo-<br />

348


mcemloba, Tbilisi, 1994, 13-818.<br />

181. Kobalia, I. T., 1903. From Mythological Colchis. In: The Material<br />

for Describing Landscapes and Tribes of the Caucasus,<br />

XXXII, III. Tiflis, 1903 (in Russian).<br />

Кобалія I. T., 1903. Изъ миөической Колхиды. Сборникъ<br />

матеріаловъ для описанія м стностей и племен Кавказа,<br />

XXXII, отд. III. Тифлисъ, 1903.<br />

182. Kogan, L. E.; Loesov, S. V., 2009. Akkadian. Languages of the<br />

World: The Semitic Languages. Akkadian. Northwest Semitic.<br />

Institute of Linguistics, Russian Academy of Sciences. Moscow,<br />

Academia, 2009, 113-178 (in Russian).<br />

Коган Л. Е., Лѐзов C. В., 2009. Аккадский язык. Языки мира:<br />

Семитские языки. Аккадский язык. Северозападносемитские<br />

языки. Институт языкознания РАН. Москва, Academia,<br />

2009, 113-178.<br />

183. Kokoshashvili, G., 2009. Cryptogram Signs and Georgian Mejuscule<br />

Script. In: Svetitskhoveli, #2. Tbilisi, 2009 (in Georgian).<br />

kokoSaSvili g., 2009. kriptogramuli niSnebi da qar-<br />

Tuli asomTavruli. Jurnali sveticxoveli, #2. Tbilisi,<br />

2009.<br />

184. Kramer, G., 1852, 1857. Strabonis Geographica recensuit<br />

indicem geographicum et historicum adiecit G. Kramer. Vol. II.<br />

Berolini, 1852, 1857.<br />

185. Kvashilava, G. D., 2007. The Phaistos Disc – Colchian Goldscript.<br />

In: Studies in History and Ethnology. Vol. IX. The Ivane<br />

Javakhishvili Institute of History and Ethnology. Tbilisi, 2007,<br />

241-273.<br />

kvaSilava g., 2007. festosis disko _ kolxuri oqrodamwerloba.<br />

istoriul-eTnologiuri Ziebani, IX t.,<br />

iv. javaxiSvilis saxelobis istoriisa da eTnologiis<br />

instituti. Tbilisi, 2007, 206-240.<br />

186. Kvashilava, G. D., 2008. On the Phaistos Disk as a Sample of<br />

Colchian Goldscript and its Related Scripts. In: Studies in History<br />

and Ethnology. Vol. X. The Ivane Javakhishvili Institute of<br />

History and Ethnology. Tbilisi, 2008, 242-308.<br />

kvaSilava g., 2008. kolxuri oqrodamwerlobis nimuSis<br />

_ festosis diskosa da misi monaTesave damwerlo-<br />

349


ebis gaSifvris Sesaxeb. istoriul-eTnologiuri Ziebani,<br />

X t. iv. javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis<br />

instituti. Tbilisi, 2008, 202-241.<br />

187. Kvashilava, G. D., 2009. On Reading Pictorial Signs of the<br />

Phaistos Disk and Related Scripts (1). Axe. In: Studies in History<br />

and Ethnology. Vol. XI. Ivane Javakhishvili Institute of History<br />

and Ethnology. Tbilisi, 2009, 313-348.<br />

kvaSilava g., 2009. festosis diskosa da misi mona-<br />

Tesave damwerlobebis naxat-niSnebis amokiTxvis Sesaxeb<br />

(1). culi. istoriul-eTnologiuri Ziebani, XI t.<br />

iv. javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis instituti.<br />

Tbilisi, 2009, 285-312.<br />

188. Kurtik, G. E., 1999. The Identification of Inanna with the Planet<br />

Venus: a Criterion for the Time Determination of the Recognition<br />

of Constellations in Ancient Mesopotamia. (Institute for History<br />

of Science and Technology RAS. Moscow. Received Aug. 15,<br />

1998). Astronomical & Astrophysical Transactions, 1999, Vol.<br />

17, 501-513.<br />

189. Labat, R., 1976, 1988. Manuel d‟Épigraphie Akkadienne. Paris,<br />

1976, 1988.<br />

190. Lamberti, A., 1991. Description of Mingrelia. From Italian<br />

Translated by A. Chkonia. Tbilisi, 1901, 1991 (in Georgian).<br />

lamberti ar., 1991. samegrelos aRwera. qarTulad<br />

Targmna al. Wyoniam. Tbilisi, 1901, 1991.<br />

191. Landau, O., 1958. Mykenisch-Griechische personennamen. In:<br />

Studia Graeca et Latina Gothoburgensia, VII. Göteborg,<br />

Almqvist & Wiksell, 1958.<br />

192. Lane, E. W., 1968. An Arabic-English Lexicon. In: Eight Parts.<br />

Part 8. Librairie du Liban. Riad el – Solh Square. Beirut,<br />

Lebanon, 1968.<br />

193. Laroche, E., 1960. Les hiéroglyphs Hittites, I. Edition du Centre<br />

de la Recherche Scientifique. L’écriture. Paris, 1960.<br />

194. Leick, G., 1998. A Dictionary of Ancient Near Eastern<br />

Mythology. London, New York, Routledge, 1998.<br />

195. Lejava, S.; Kiladze, M.; Giorgobiani, K., 2007. Colchian Oda-<br />

Houses in Racha. The Giorgi Chubinashvili National Research<br />

Centre for Georgian Art History and Heritage Preservation.<br />

350


Tbilisi, 2007 (in Georgian).<br />

leJava s., kilaZe m., giorgobiani k., 2007. kolxuri<br />

oda-saxlebi raWaSi. giorgi CubinaSvilis saxelobis<br />

xelovnebis istoriisa da ZeglTa dacvis erovnuli<br />

kvlevebis centri. Tbilisi, 2007.<br />

196. Licheli, V., 2001. Problems of Culture – Colchis and Iberia (4 th -<br />

1 st centuries BC). In: The Journal of the Centre for<br />

Archaeological Studies of the Georgian Academy of Sciences.<br />

Tbilisi 2001, 62-70 (in Georgian).<br />

liCeli v., 2001. kolxeTisa da iberiis kulturis sakiTxebi<br />

(Zv.w. IV-I saukuneebSi). saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis arqeologiuri kvlevebis centris<br />

Jurnali. Tbilisi, 2001, 3-61; 71-97.<br />

197. Lomouri, N. J., 1963. Greek Logographers on Georgian Tribes.<br />

Materials for Georgian and Caucasian History. Part 35. Tbilisi,<br />

1963, 3-35 (in Georgian).<br />

lomouri n., 1963. berZeni logografosebis cnobebi<br />

qarTveli tomebis Sesaxeb. masalebi saqarTvelosa da<br />

kavkasiis istoriisaTvis, nakveTi 35. Tbilisi, 1963, 3-35.<br />

198. Lordkipanidze, M., 1981. The Oldest Seal-rings from Iberia and<br />

Colchis. Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1981 (in<br />

Georgian).<br />

lorTqifaniZe m., 1981. uZvelesi sabeWdavi-beWdebi iberiidan<br />

da kolxeTidan. gamomcemloba mecniereba,<br />

Tbilisi, 1981.<br />

199. Lordkipanidze, M., 2007. The Problem of the Origin and Continuity<br />

of Statehood in Georgia. Bulletin of the Georgian National Academy<br />

of Sciences, Vol. 175, no. 3. Tbilisi, 2007, 148-152.<br />

200. Lordkipanidze, O. D., 1972. The Culture of Old Colchis.<br />

Publishing House Khelovneba, Tbilisi, 1972 (in Georgian).<br />

lorTqifaniZe oT., 1972. Zveli kolxeTis kultura.<br />

gamomcemloba xelovneba, Tbilisi, 1972.<br />

201. Lordkipanidze, O. D., 1986. Argonautica and Old Colchis.<br />

Publishing House Sabchota Sakartvelo, Tbilisi, 1986 (in<br />

Georgian).<br />

lorTqifaniZe oT., 1986. argonavtika da Zveli kolxeTi.<br />

gamomcemloba sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi, 1986.<br />

351


202. Lordkipanidze, O. D., 1989. The Heritage of Ancient Georgia.<br />

Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1989 (in Russian).<br />

Лордкипанидзе О. Д., 1989. Наследие древней Грузии. Издaтельство<br />

Мецниереба. Тбилиси, 1989.<br />

203. Lordkipanidze, O. D., 1991. Archäologie in Georgien – Von der<br />

Altsteinzeit zum Mittelalter, Quellen und Forschungen zur<br />

Prähistorischen und Provinzialrömischen. Archäologie 5,<br />

Weinheim, 1991.<br />

204. Lordkipanidze, O. D., 2000. Phasis: The River and City in<br />

Colchis. Geographica Historica 15. Franz Steiner Verlag<br />

GMBH. Stuttgart, 2000.<br />

205. Luckenbill, D. D., 1926. Ancient Records of Assyria and<br />

Babylonia (ARAB). Vol. I-II. Chicago, 1926.<br />

206. Lurje, S. Ja., 1957. The Language and Culture of Mycenaean<br />

Greek. Academy of Sciences of USSR. Moscow-Leningrad, 1957<br />

(in Russian).<br />

Лурье С. Я., 1957. Язык и култура микенской Греции. Издательство<br />

Академии Наук СССР, Москва-Ленинград, 1957.<br />

207. Lurker, M., 1984. The Routledge Dictionary of Gods and<br />

Goddesses, Devils and Demons. London, New York, 1984.<br />

208. MacKenzie, D. A., 1926. Migration Symbols and their Relations<br />

to Believes and Customs. New York, Alfred A. Knopf, 1926.<br />

209. Macmichael, J. F., 1890. Xenophontis Anabasis. Recensuit J. F.<br />

Macmichael. Novi Eboraci: Apud Harperos Fratres, 1890.<br />

210. Marr N. Y., 1902. Gods of Pagan Georgia According to Ancient<br />

Georgian Sources. Zvorao-B. Vol. XIV. St.-Petersburg, 1902 (in<br />

Russian).<br />

Марръ Н. Я́ ., 1902. Боги языческой Грузiи по древне-грузинскимъ<br />

источникамъ. Записки Восточного Отделения Императорского<br />

Русского Археологического Общества, т. XIV,<br />

вып. II-III. Типография Императорской Академіи Наук.<br />

Санкт-Петербургъ, 1902.<br />

211. Marr N. Y., 1908. The Basic Tables for the Grammar of the Old<br />

Georgian Language: The Preliminary Statement about Genetic<br />

Relation of the Georgian language and Semitic. Typography of<br />

Imperial Academy of Sciences. St.-Petersburg, 1902 (in Russian).<br />

Марръ Н. Я́ ., 1908. Основныя таблицы к грамматик древнегрузинскаго<br />

языка: с предварительным сообщеніем о родств<br />

352


грузинскаго языка с семитическими. Типография Императорской<br />

Академіи Наук. Санкт-Петербургъ, 1908.<br />

212. Marr, N. Ja., 1910. Grammar of the Chan (Laz) Language with a<br />

Reader and Dictionary. St.-Petersburg, 1910 (in Russian).<br />

Марръ Н. Я́ ., 1910. Грамматика анскаго (лазскаго) языка съ<br />

хрестоматiею и словаремъ. Матерiалы по яфетическому<br />

языкознанiю, II. Санкт-Петербургъ, 1910.<br />

213. Marr, N. Ja.; Orbeli, I. A., 1922. Archaeological Discoveries at<br />

Van in the year 1916. Petersburg, 1922 (in Russian).<br />

Mappъ H. Я́ .; Орбелi Й. A., 1922. Археологическая экспедиция<br />

1916 года в Baн. Петроград, 1922.<br />

214. Mathieu, M. E., 1956. Old Egyptian Myths. Moscow, Leningrad,<br />

1956 (in Russian).<br />

Матье М. Э., 1956. Древнеегипетские мифы. Издтельство<br />

Академии Наук СССР. Москва, Ленинград, 1956.<br />

215. Matthews, W. H., 1922. Mazes and Labyrinths: A General<br />

Account of their History and Development. London. Longmans,<br />

Green and Co., 1922.<br />

216. Maxwell-Hyslop, K. R., 1971. Western Asiatic Jewellery c.<br />

3000-612 B.C. Methuen & Co Ltd. London, 1971.<br />

217. Meinekius, A., 1849. Stephani Byzantii Ethnicorum quae<br />

supersunt. Ex recensione A. Meinekii, tomus prior. Berolini,<br />

Impensis G. Reimeri, 1849.<br />

218. Melikishvili, G. A., 1951. Some Questions in the Ancient History<br />

of the Georgian People. Report on the XXXI session of the<br />

Division of Social Sciences for the Academy of Sciences of the<br />

Georgian SSR in June 1951 (in Russian).<br />

Меликишвили Г. А., 1951. Некоторые вопросы древнейшей<br />

истории грузинского народа. Доклад на XXXI сессии<br />

Отделения общественных наук Академии Наук Грузинской<br />

ССР в июне 1951 года.<br />

219. Melikishvili, G. A., 1953. The Urartian Cuneiform Inscriptions.<br />

Bulletin on the Ancient History, # 4. Moscow, 1953, 177-254 (in<br />

Russian).<br />

Меликишвили Г. А., 1953. Урартские клинообразные надписи.<br />

Вестник древней истории, № 4. Москва, 1953, 177-254.<br />

220. Melikishvili, G. A., 1954. Nairi-Urartu. Publishing House of the<br />

Georgian Academy of Sciences, Tbilisi, 1954 (in Russian).<br />

353


Меликишвили Г. А., 1954. Наири-Урарту. Издательство<br />

Академии Наук Грузинской ССР, Тбилиси, 1954.<br />

221. Melikishvili, G. A., 1962. Kulkha. The Ancient World Studies<br />

presented to V. V. Struve. Leningrad, 1962, 319-326 (in Russian).<br />

Меликишвили Г. А., 1962. Кулха. Древний мир, сб. в чeсть В.<br />

В. Струве. Лениград, 1962, 319-326.<br />

222. Melikishvili, G. A.; Kalandadze, A.; Chubinishvil, T.; Japaridze,<br />

O.; Gobejishvili, G.; Khakhutaishvili, D.; Aphakidze, A., 1970.<br />

Studies on the History of Georgia. Vol. I: Georgia from the<br />

Ancient Times to the 4 th century AD. Edited by G. Melikishvili.<br />

Sabchota Sakartvelo. Tbilisi, 1970 (in Georgian).<br />

meliqiSvili g., kalandaZe a., CubiniSvili t., jafariZe<br />

o., gobejiSvili g., xaxutaiSvili d., afaqiZe a.,<br />

1970. saqarTvelos istoriis narkvevebi. t. I: saqarTvelo<br />

uZvelesi droidan axali welTaRricxvis IV<br />

saukunemde. tomis redaqtori g. meliqiSvili. gamomcemloba<br />

sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi, 1970.<br />

223. Melikishvili, G. A, 2004. How Cuneiforms were Read. Publishing<br />

House Sakartvelos Matsne. Tbilisi, 2004 (in Georgian).<br />

meliqiSvili g., 2004. rogor ametyveldnen lursmuli<br />

warwerebi. gamomcemloba saqarTvelos macne. Tbilisi,<br />

2004.<br />

224. Mepisaschwili, R.; Zinzadse, W., 1986. Georgien: Wehrbauten<br />

und Kirchen. Aufnamen R. Schrade. VEB E.A. Seemann Verlag.<br />

Leipzig, 1986 .<br />

225. Mercer, S. A. B., 1918. A Sumero-Babylonian Sign List to which<br />

is added an Assyrian Sign List and a Catalogue of the Numerals,<br />

Weight and Measures used at Various Periods Comipled by A. A.<br />

B. Mercer. New York, Columbia University Press, 1918.<br />

226. Meriggi, P., 1962. Hieroglyphisch-hethitisches Glossar. Harrassowitz<br />

Verlag, Wiesbaden, 1962.<br />

227. Meriggi, P., 1966, 1967, 1975. Manuale di Eteo Geroglifico.<br />

Parte: I, II/1, II/2-3 Serie. Roma, 1966, 1967, 1975.<br />

228. Merkel, R., 1854. Apollonii Argonautica emendavit apparatum<br />

criticum et prolegomena adiecit R. Merkel. Scholia vetera e<br />

codice Laurentiano edidit H. Keil. Scholia in Apollonii Argonautica<br />

ex recensione H. Keilii. Lipsiae, 1854.<br />

354


229. Mijatović, V.; Ninković, S.; Vemić, D., 2003. The Phenomenon<br />

of Astral Motifs on Late Mediaeval Tombstones. Astronomical<br />

Observatory, Belgrade, No 75, 2003, 337-342.<br />

230. Mikeladze, T., 1974. Researches into the History of the Ancient<br />

Population of Colchis and South-East Coast of the Black Sea.<br />

Tbilisi, 1974 (in Georgian).<br />

miqelaZe T., 1974. Ziebani kolxeTisa da samxreT-aRmosavleTi<br />

SavizRvispireTis uZvelesi mosaxleobis istoriidan.<br />

Tbilisi, 1974.<br />

231. Monier-Williams, M., 1999. A Sanskrit-English Dictionary:<br />

Etymologically and Philologically Arranged with Special<br />

Reference to Cognate Indo-European Languages. Oxford. At the<br />

Clarendon Press, 1999.<br />

232. Moret, A., 1916. Kings and Gods of Egypt. Moscow, 1916 (in<br />

Russian).<br />

Морэ А., 1916. Цари и Боги Египта. Москва, 1916.<br />

233. Morritt, R. D., 2010. Stones that Speak. Cambridge Scholars<br />

Publishing, 2010.<br />

234. MPW 1991, 1992. Myths of the People of the World. Encyclopaedia.<br />

Vol. I, II. Editor-in-chief S. A. Tokarev. Sovetskaya<br />

Entsiklopedya. Moscow, 1991, 1992 (in Russian).<br />

MHM 1991, 1992. Мифы Народов Мира. Энциклопедия I, II<br />

т. Главный редактор С. А. Тoкаревa. Советская Энциклопедия.<br />

Москва, 1991, 1992.<br />

235. Müllerus, C., 1841. Fragmenta Historicorum Græcorum (= F<br />

Hist. Gr.). Vol. I. Auxerunt, notis et prolegomenis illutrarunt, indice<br />

plenissimo instruxerunt Car. et Theod. Mulleri. Editore<br />

ambrosio firmin didot, instituti regii franciæ typographo,<br />

Parisiis, 1841.<br />

236. Nadiradze, J. 1989. Millennia under the Sunlight. Publishing<br />

House Nakaduli. Tbilisi 1989 (in Georgian).<br />

nadiraZe j., 1989. mziT ganaTebuli aTaswleulebi. gamomcemloba<br />

nakaduli. Tbilisi, 1989.<br />

237. Neve, P., 1996. Hattuša – Stadt der Götter und Tempel. Neue<br />

Ausgrabungen in der Hauptstadt der Hethiter. Mainz, 1996.<br />

238. Nissen, H. J.; Damerow, P.; Englund, R. K., 1990. Frühe Schrift<br />

und Techniken der Wirtschaftsverwaltung im alten Vorderen<br />

355


Orient: Informationsspeicherung und -verarbeitung vor 5000<br />

Jahren. Verlag Franzbecker, Berlin, 1990.<br />

239. Nissen, H. J.; Damerow, P.; Englund, R. K., 1993. Archaic<br />

Bookkeeping: Writing and Techniques of Economic Administration<br />

in the Ancient Near East. Translated by P. Larsen. The<br />

University of Chicago Press, Chicago, 1993.<br />

240. Nozadze, N. A., 2007. Vocabulary of the Hurrian Language.<br />

Society of Assyriologists, Bibliologists and Caucasiologists<br />

(SABC). Tbilisi, 2007 (in Russian).<br />

Нозадзе Н., 2007. Лексика хурритского языка. SABC. Tbilisi,<br />

2007.<br />

241. Nozadze, V., 1957, 1959 = Nosadse V. La significacion de la<br />

Astronomia y Astrologia en el epos heroic georgiano del siglo<br />

XII por Schota Rusthaveli “El Caballero de la Piel de Tigre”.<br />

Santiago de Chile, 1957, 1959 (in Georgian).<br />

nozaZe v., 1957, 1959. vefxistyaosnis varskvlavTmetyveleba;<br />

vefxistyaosnis mzismetyveleba. gamocema av.<br />

merabiSvilisa. santiago de Cile, 1957, 1959.<br />

242. Ohlenroth, D., 1996. Das Abaton des Lykäischen Zeus und der<br />

Hain der Elaia: Zum Diskos von Phaistos und zur frühen<br />

griechischen Schriftkultur. M. Niemeyer, 1996.<br />

243. Orbeliani, S.-S., 1698, 1991, 1993. Georgian Lexicon. Vol. I, II.<br />

Publishing House Merani. Tbilisi, 1991, 1993 (in Georgian).<br />

orbeliani s.-s., 1698, 1991, 1993. leqsikoni qarTuli. I,<br />

II t. gamomcemloba merani. Tbilisi, 1991, 1993.<br />

244. Orpheus 1764. Orphei Argonautica Hymni. Libellus de lapidibus<br />

et fragmenta cum notis H. Stephani et A. Ch. Eschenbachii<br />

textum ad codd. mss. et editiones veteres. recemsuit notas suas et<br />

indicem Graecum adiecit I. M. Gesnerus, curante G. Ch.<br />

Hambergero. Lipsiae, 1764.<br />

245. Owen, J. J., 1851. The Iliad of Homer. According to the Text of<br />

Wolf; With Notes for the Use of Schools and Colleges by J. J.<br />

Owen. New York, Published by Leavitt & Allen, 1851.<br />

246. Packard, D. W., 1974. Minoan Linear A. University of California<br />

Press. Berkeley, Los Angeles, London, 1974.<br />

247. Parpola, S., 1997. Assyrian Prophecies. University of Helsinki<br />

Press, 1997.<br />

356


248. Pataridze, R., 1980. Georgian Majuscule Script. Publishing<br />

House Nakaduli. Tbilisi, 1980 (in Georgian).<br />

patariZe r., 1980. qarTuli asomTavruli. gamomcemloba<br />

nakaduli. Tbilisi, 1980.<br />

249. Paul, L., 1998. The Position of Zazaki among West Iranian Languages.<br />

Proceedings of the Third European Conference of Iranian<br />

Studies held in Cambridge, 11 th and 15 th September 1995. Part I.<br />

Old and Middle Iranian Studies. Edited by N. Sims-Williams.<br />

Wiesbaden, Dr. Ludwig Reichert Verlag, 1998, 163-177.<br />

250. Peake, A. S., 1919. A Commentary on the Bible. Edited by A. S.<br />

Peake with the Assistance of A. J. Grieve for the New Testament.<br />

London, 1919.<br />

251. Pernier, L., 1908. Il Disco di Phaestos con caratteri pittografici.<br />

In: Ausonia, III, 1908, 255-302.<br />

252. Perrin, B.; Seymour, S. Th., 1897. Eight Books of Homer‟s<br />

Odyssey. With Introduction, Commentary, and Vocabulary for<br />

the Use of Schools by B. Perrin, and Th. Day Seymour. Boston,<br />

New York, Chicago, London, 1897.<br />

253. Peust, C., 2009. The Font Collection Sumerian 3D. Electronic<br />

Version 4 released on 15 Mar. 2009, 1-19.<br />

254. Piška, K., 1998. Syllabary A. Electronic Publishing. Printed<br />

1998, 1-10.<br />

255. Piška, K., 1999. Fonts for Neo-Assyrian Cuneiform. EuroTEX’99<br />

Proceedings, 1-13.<br />

256. Piška, K., 2003. Akkadian Sign Index. Electronic Version Apr. 30,<br />

May 26, 2001. Printed Aug. 1, 2003, 1-13.<br />

257. Pulleyblank, E. G., 1966. Chinese and Indo-Europeans. Journal<br />

of the Royal Asiatic Society, #1/2, 1966, 9-39.<br />

258. Pritchard, J. B., 1969. Ancient Near Eastern Texts Relating to the<br />

Old Testament: Third Edition with Supplement. Princeton, NJ:<br />

Princeton University Press, 1969.<br />

259. PSD: Website of the Pennsylvania Sumerian Dictionary,<br />

http://psd.museum.upenn.edu/epsd/index.html<br />

260. Ragozina, Z., 1903. Ancient People. St.-Petersburg, 1903 (in<br />

Russian).<br />

Рагозина З., 1903. Древн йшiе Народы. Санкт-Петербургъ,<br />

1903.<br />

261. Ramishvili, R., 2008. Archaeological Discoveries from Davati.<br />

357


The Otar Lordkipanidze Centre of Archaeology of Georgian<br />

National Museum. Tbilisi, 2008 (in Georgian).<br />

ramiSvili r., 2008. arqeologiuri kvleva-Zieba davaT-<br />

Si. aRmosavleT saqarTvelos mTianeTis arqeologiuri<br />

eqspediciis Sromebi, V. gamomcemloba palitra<br />

L, Tbilisi, 2008.<br />

262. Ranke, H., 1906. Babylonian Legal and Business Documents<br />

from the Time of the First Dynasty of Babylon. Chiefly from<br />

Sippar (BE 6/1). Philadelphia, 1906.<br />

263. Robinson, A., 2007. The Story of Writing. Alphabets, Hieroglyphs<br />

& Pictograms. Thames & Hudson, London, 2007.<br />

264. Rosengarten, Y., 1967. Répertoire commenté des signes présargoniques<br />

sumériens de Lagash. Paris 1967.<br />

265. Rosin, P., 2001. Rosettes and Other Arrangements of Circles.<br />

Nexus Network Journal, Vol. 3, No 2, 2001, 113-126.<br />

266. Ross, G. A., 2002. Homer. The Odyssey. The Missing First Edition<br />

(Attic Script, Boustrophedon). Ed. by G. A. Ross. In parentheses<br />

Publications. Greek Series. Cambridge, Ontario 2002.<br />

267. Rossi, R., 2007. The Great Mysteries of Archaeology: Knossos.<br />

David and Charles. First Published in the UK in 2007.<br />

268. Salvini, M., 1995. Geschichte und Kultur der Urartäer.<br />

Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt, 1995.<br />

269. Samsonia, N. 2008. Mesopotamian Glyptic. Publishing House of<br />

the Ivane Javakhishvili Tbilisi State University. Tbilisi, 2008, 1-<br />

174 (in Georgian).<br />

samsonia n., 2008. Suamdinaruli gliptika. Tbilisis<br />

universitetis gamomcemloba, Tbilisi, 2008, 1-174.<br />

270. Sayce, A. H., 1882. The Cuneiform Inscriptions of Van Deciphered<br />

and Translated. In: The Journal of the Royal Asiatic Society of Great<br />

Britan and Ireland, #14, 1882, 377-732 (Nos 1-57).<br />

271. Sayce, A. H., 1929. Some New Vannic Inscription. In: the<br />

Journal of the Royal Asiatic Society of Great Britan and Ireland,<br />

#2, 1929, 297-336 (Nos 93-100.).<br />

272. Schmandt-Besserat, D., 1992. Before Writing. From Counting to<br />

Cuneiform. Vol. I. University of Texas Press. Austin, 1992.<br />

273. Schmandt-Besserat, D., 1996. How Writing Came About.<br />

University of Texas Press. Austin, 1996.<br />

358


274. Schmelzeisen, K., 1992. Römische Mosaiken der Africa Proconsularis<br />

– Studien zu Ornamenten, Datierungen und Werkstätten.<br />

P. Lang. 1992.<br />

275. Seaton, R. C., 1897. Apollonii Rhodii Argonautica. Recognouit<br />

breuique adnotatione critica instruxit R. C. Seaton. Oxonii F.<br />

Typographeo Clarendiniano, 1897.<br />

276. Sharashenidze, J., 1983. Sumerians and their Culture. Publishing<br />

House Nakaduli. Tbilisi, 1983 (in Georgian).<br />

SaraSeniZe j., 1983. Sumerebi da maTi kultura. gamomcemloba<br />

nakaduli. Tbilisi, 1983.<br />

277. Sharashenidze, J., 2008. Sumerian Syllabary. Studies of the<br />

Society of Assyriologists, Bibliologists and Caucasiologists , 4.<br />

Tbilisi, 2008 (in Georgian).<br />

SaraSeniZe j., 2008. Sumeruli silabariumi. SABC, 4.<br />

Tbilisi, 2008.<br />

278. Sher, J. A., 1980. Petraglyphs of Middle and Central Asia. Nauka,<br />

Moscow, 1980 (in Russian).<br />

Шер Я. А., 1980. Петроглифы Средней и Центральной Азии.<br />

Наука, Москва, 1980.<br />

279. Sidorova, N. A., 1972. The Art of Aegean World. Publishing<br />

House Iskusstvo. Moscow, 1972 (in Russian).<br />

Сидорова Н. А., 1972. Искусство эгейского мира. Из истории<br />

мирового искусства. Издательство Искусство. Москва, 1972.<br />

280. SMG 1990. Summa Historical and Cultural Monuments of<br />

Georgia. Book 5. Encyclopaedia Georgiana, Tbilisi, 1990 (in Georgian).<br />

sZa 1990. saqarTvelos istoriisa da kulturis Zegl-<br />

Ta aRweriloba. wigni V. qarTuli enciklopedia,<br />

Tbilisi, 1990.<br />

281. Smirnow, J. I., 1934. Der Schatz von Achalgori. Tbilisi, 1934.<br />

282. Smith, W., 1854, 1857. Dictionary of Greek and Roman<br />

Geography. Edited by W. Smith. In Two Volumes. Vol. I, London,<br />

1854; Vol. II, London, 1857.<br />

283. Smith, W., 1869, 1870. Dictionary of Greek and Roman Biography<br />

and Mythology. In Three Volumes. Vol. I, London, 1869;<br />

Vol. II, Boston, 1870.<br />

284. Smith, W., 1896. A Smaller Classical Dictionary of Biography,<br />

359


Mythology, and Geography: Abridged from the Larger Dictionary.<br />

With Illustrations. New York, Harper & Brothers, Publishers,<br />

1896.<br />

285. Sokolov, G., 1972. Aegean Art. Publishing House Izobrazitelnoe<br />

iskusstvo. Moscow, 1972 (in Russian).<br />

Соколов Г., 1972. Эгейское искусство. Серия Искусство<br />

стран и народов мира. Издательство Изобразительное искусство,<br />

Москва, 1972.<br />

286. Sornig, K., 1997. Wohlgemute Bemerkungen zum Umgang mit<br />

einem nach wie vor unlesbaren Text. Institut für Sprachwissenschaft<br />

der Universität Graz, Herbst, 1997, S. 69-104.<br />

287. SOS 1976. Secrets of Old Scripts. Problems of Deciphering.<br />

Papers translated from English, German, French and Italian.<br />

Progress Publishers. Moscow, 1976 (in Russian).<br />

TДП 1976. Тайны древних письмен. Проблемы дешифровки.<br />

Сборник статей. Перевод с английского, немецкого, французского<br />

и итальянского языков. Издательство Прогресс.<br />

Москва, 1976.<br />

288. Sprengel, K. J., 1821. Versuch einer pragmatischen Geschichte<br />

der Arzneykunde. Erster Theil. Zweyter Abschnitt. Zustand der<br />

Medicin bey den ältesten Völkern. I. Aelteste kolchische Medicin.<br />

Halle, in der Gebauerschen Buchhandlung, 1821.<br />

Sprengeli k. i., 1989. uZvelesi kolxuri medicina. ix.:<br />

arnold vilanovelis `salernos janmrTelobis kodeqsi~.<br />

gamomcemloba codna. Tbilisi, 1989.<br />

289. Stuckey, J., 2003-2009. Goddess Anat, Warrior Virgin of the<br />

Ancient Levant (Canaan), Samhain 2003, Vol. 3-1. Astarte –<br />

Goddess of Fertility, Beauty, War, and Love (Canaan), Imbolc<br />

2004, Vol. 3-2. Asherah, Supreme Goddess of the Ancient Levant<br />

Beltane (Canaan), Beltane 2004, Vol. 3-3. Asherah and the God<br />

of the Early Israelites (Canaan), Lammas 2004, Vol. 3-4. Inanna,<br />

Goddess of Infinite Variety, Samhain 2004, Vol. 4-1. Inanna‟s<br />

Descent to the Underworld, Beltane 2005, Vol. 4-3. “Inanna and<br />

the Huluppu Tree”: One Way of Demoting a Great Goddess,<br />

Lammas 2005, Vol. 4-4. A Canaanite Goddess Shrine at<br />

Nahariyya in Israel (Canaan), Beltane 2006, Vol. 5-3. The “Holy<br />

One” (Canaan), Lammas 2007, Vol. 6-4. Shaushka and ‟Ain<br />

360


Dara: A Goddess and Her Temple, Imbolc 2008, Vol. 7-2.<br />

Ancient Grain Goddesses of the Eastern Mediterranean, Lammas<br />

2008, Vol. 7-4. Spirit Possession and the Goddess Ishtar in<br />

Ancient Mesopotamia, Samhain 2008, Vol. 8-1. The Goddess<br />

Meenakshi and Her Temple at Madurai (India), Imbolc 2009, Vol.<br />

8-2. Tanit of Carthage (North Africa, Phoenicia), Lammas 2009,<br />

Vol. 8-4. www.matrifocus.com<br />

290. Suida, 1705. Suidæ Lexicon, Græce & Latine. Tribus Voluminis.<br />

Textum Græcum cum Manuscriptis Codicibus collatum a<br />

quamplurimis mendis purgavit, Notisque perpetuis illustavit:<br />

Versionem Latinam Æ. Porti innumeris in locis correxit;<br />

Indicesque Auctorum & Rerum adjecit L. Kusterus. Cantabrigiæ.<br />

Typis Academicis. 1705.<br />

291. Sumbadze, L., 1984. The Architecture of Georgian Popular<br />

Houses Darbazi. Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1984 (in<br />

Russian).<br />

Сумбадзе Л., 1984. Архитектура грузинского народного жилища<br />

дарбази. АН ГССР. Издательство Мецниереба. Тбилиси,<br />

1984.<br />

292. Tatishvili, I., 2006, 2007, 2009, 2010. Hittite-Georgian Dictionary.<br />

1-4 Parts. The Ivane Javakhishvili Tbilisi State University. Logos<br />

Publishers. Tbilisi, 2006-2009 (in Georgian).<br />

tatiSvili ir., 2006, 2007, 2009, 2010. xeTur-qarTuli<br />

leqsikoni. nakveTi 1-4. ivane javaxiSvilis saxelobis<br />

Tbilisis saxelmwifo universiteti. programa logosi.<br />

Tbilisi, 2006-2009.<br />

293. Tatishvili, I., 2009. Akkadian Language. The Ivane Javakhishvili<br />

Tbilisi State University. Logos Publishers. Tbilisi, 2009 (in Georgian).<br />

tatiSvili ir., 2009. aqaduri ena. ivane javaxiSvilis<br />

saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti. programa<br />

logosi. Tbilisi, 2009.<br />

294. Tevzaia, M., 2009. Georgian Ornament. Vol. II. Tbilisi, 2009.<br />

Tevzaia m, 2009. qarTuli ornamenti. II naw. Tbilisi,<br />

2009.<br />

295. Th-D: Thureau-Dangin, F., 1926. Le Syllabaire Accadien. Librairie<br />

Orientaliste Paul Geuthner. Paris, 1926.<br />

361


296. Thompson, R. C., 1913. A New Decipherment of the Hittite<br />

Hieroglyphics. Printed by Horace Hart for the Society of<br />

Antiquaries of London, 1913.<br />

297. Topuria, V., 1954. Homogeneity of Grammatical Processes in<br />

Kartvelian Languages. In: IKE VI, Tbilisi, 1954 (in Georgian).<br />

Tofuria v., 1954. gramatikul movlenaTa erTgvarovani<br />

procesi qarTvelur enebSi. ike, VI, Tbilisi, 1954.<br />

298. Tseretheli, M., 1913-1916. Sumerian and Georgian: A Study in<br />

Comparative Philology. In: the Journal of the Royal Asiatic<br />

Society of Great Britain and Ireland. London, 1913, 783-821;<br />

1914, 1-36; 1915, 255-288; 1916, 1-58.<br />

299. Tseretheli, M., 1924. The Country of Hatti, its People, Languages,<br />

History and Culture. Constantinople, 1924 (in Georgian).<br />

wereTeli m., 1924. xeTis qveyana, misi xalxebi, enebi,<br />

istoria da kultura. konstantinopli, 1924.<br />

300. Tseretheli, M., 1928. Die neuen haldischen Inschriften des<br />

Königs Sardurs von Urartu (um 750 v. Chr.). Heidelberg, Carl<br />

Winter, 1928.<br />

301. Tseretheli, M., 1959-1960. Das Sumerische und das Georgische.<br />

In: Bedi Karthlisa – Le Destin de la Géorgia. Revue de<br />

Karthvélologie. The International Journal Specialized in the<br />

Georgian Studies. Vol. VI-VII.32-33: Paris, 1959, 77-104; Vol.<br />

X: Paris, 1960, 1-12.<br />

302. Tsymburskij, V. L., 2005. Aea and Troy. In: Mánasā,<br />

Studies Presented to Professor L. G. Herzenberg on the occasion<br />

of His 70-Birthday. Edited by N. N. Kazansky. Saint Petersburg,<br />

2005, 308-322 (in Russian).<br />

Цымбурский В. Л., 2005. Эя и Троя (Прагреки в Северо-<br />

Западной Анатолии и происхождение топонима ).<br />

Mánasā. Сборник статей к 70-летию со дня рождения проф.<br />

Л. Г. Герцeнберга. Рос. акад. наук. Ин-т лингвист. исслед.<br />

Санкт-Петербург, Наука, 2005, 308-322.<br />

303. UCS 1991-2006. The UniCode Standard. Linear B Syllabary.<br />

Range: 10000-1007F; Linear B Ideograms. Range: 10080-100FF.<br />

Electronic Version 5.0.<br />

304. UCS 1991-2008. The UniCode Standard. Cuneiform. Range:<br />

12000-123FF. Electronic Version 5.1.<br />

362


305. Urushadze, A., 1964. Ancient Colchis in the Myth of the<br />

Argonauts. Tbilisi University Press. Tbilisi, 1964 (in Georgian).<br />

uruSaZe ak., 1964. Zveli kolxeTi argonavtebis TqmulebaSi.<br />

Tbilisis universitetis gamomcemloba. Tbilisi,<br />

1964.<br />

306. Urushadze, A., 1969. The Old Greek Language. Tbilisi University<br />

Publishing House. Tbilisi, 1969 (in Georgian).<br />

uruSaZe ak., 1969. Zveli berZnuli ena. Tbilisis universitetis<br />

gamomcemloba. Tbilisi, 1964.<br />

307. Urushadze, A., 1948, 1970. The Argonautica of Apollonius of<br />

Rhodes. Greek text translated and edited, with foreword,<br />

commentary and index supplied by A. Urushadze. Tbilisi, 1948;<br />

Publishing House Metsniereba. Tbilisi, 1970 (in Georgian).<br />

uruSaZe ak., 1948, 1970. apolonios rodoselis argonavtika.<br />

berZnuli teqsti qarTuli TargmaniTurT gamosca,<br />

Sesavali, komentari da saZiebeli daurTo ak.<br />

uruSaZem. Tbilisi, 1948; gamomcemloba mecniereba.<br />

Tbilisi, 1970.<br />

308. Van de Mieroop, M., 2004. A History of the Ancient Near East,<br />

ca. 3000-323 BC. Blackwell Publishing, 2004.<br />

309. Vatsadze, V., 2006. Towards the Question of Woman Deity –<br />

Ainina and Danana. The International Scientifical Almanach<br />

Caucasian Messenger, vol. 14. Tbilisi, 2006 (in Georgian).<br />

vawaZe v., 2006. qalRvTaeba aininas da dananas sakiTxisTvis.<br />

saerTaSoriso samecniero almanaxi kavkasiis<br />

macne, 14. Tbilisi, 2006.<br />

310. Ventris, M. & Chadwick, J., 1953. Evidence for Greek Dialect in<br />

the Mycenaean Archives. In: The Journal of Hellenic Studies.<br />

Vol. 73, 1953, 84-103.<br />

311. Ventris, M. & Chadwick, J., 1956, 1973. Documents in Mycenaean<br />

Greek. Cambridge University Press, 1956; Second edition, 1973.<br />

312. Viers, R., 2000. Les signes pictographiques à l‟alphabet. Éditions<br />

Karthala et Association Alphabets, 2000.<br />

313. Von Soden, W., 1964. Die Schutzgenien Lamassu und Schedu in<br />

der babylonisch-assyrischen Literatur. Baghdader Mitteilungen 3,<br />

148-156.<br />

314. Waddell, L. A., 1924. The Phœnician Origin of Britons, Scots &<br />

363


Anglo-Saxons: Discovered by Phœnician & Sumerian Inscription<br />

in Britain, by pre-Roman Briton Coins & a Mass of New History.<br />

Fellow of Royal Anthropological Institute, Linnean & Folk-Lore<br />

Societies, Hon. Indian Archaeological Survey, Ex-Professor of<br />

Tibetan, London University. With over One Hundred Illustrations<br />

and Maps. Williams & Norgate, 1924.<br />

315. Walker, C. B. F., 1987. Cuneiform. University of California<br />

Press, 1987.<br />

316. Weisman, A. D., 1899, 2006. Greek-Russian Dictionary. St.-<br />

Petersburg, 1899, 2006 (in Russian) .<br />

Вейсманъ А. Д., 1899, 2006. Греческо-русскiй словарь.<br />

Санкт-Петербургь, 1899, 2006.<br />

317. Wheelwright, C. A., 1830. Pindar. Translated by Rev. C. A. Wheelwright.<br />

London, 1830.<br />

318. Williams-Forte, E., 1983. Annotations on the Art. In: Wolkstein,<br />

Kramer. Leiden, 1983, 174-199.<br />

319. Wolkstein, D.; Kramer, S. N. (ed./trans.), 1983. Inanna, Queen of<br />

Heaven and Earth: Her Stories and Hymns from Sumer. New<br />

York. Harper Colophon, 1983.<br />

320. WWS: Daniels, P. T.; Bright, W., 1996. The World‟s Writing<br />

Systems. Oxford University Press. New York, Oxford, 1996.<br />

321. Younger, J. G., 2008-2010. Linear Lexicon. The University of<br />

Kansas. http://people.ku.edu/~jyounger/LinearA<br />

364


istoriuli geografia<br />

Historical Geography<br />

manavis istoriidan<br />

365<br />

papuna gabisonia<br />

sofeli manavi (sagarejos r-ni) mdidaria istoriul-kulturuli<br />

ZeglebiT da TavisTavad saintereso<br />

warsuli gaaCnia.<br />

soflis saxelwodeba sityva `manisgan~ unda<br />

warmodgebodes. didi qarTveli mwignobari sulxan-saba<br />

orbeliani Tavis `sityvis kona~-Si `mans~<br />

ramdenime ganmartebas aZlevs: `mana ars palo da<br />

momcro margili~, ` kvalad manad iTqmian paloi<br />

dasarWobeli, gina momcro margili RobeTa, gina<br />

karvisa ezoTa~, `mana ars saRile qalTa~, `mana<br />

ewodeba TiTistarsa qalTasa~ [3, 432-433]. safiqrebelia,<br />

rom manavis etimologia palosTan, igive<br />

momcro margilisgan unda momdinareobdes da igi<br />

raRacis mijnasTan iyos dakavSirebuli (Sdr `samani~).<br />

manavis teritoria uZvelesi droidan dasaxlebuli<br />

iyo. arqeologiuri gaTxrebis Sedegad<br />

aq gamovlinda eneoliTis anu spilenZ-qvis da<br />

brinjaos xanis (Zv. w. VI-V aTaswleulebi) Zvlis<br />

iaraRebi, brinjaos isrispirebi, Subispirebi, samkaulebi,<br />

keramikis, maT Soris qvevrebis namsxvrevebi.<br />

manavSi, adgil zeianis midamoebSi 30 metri<br />

diametris yorRanis gaTxris Sedegad gamovlinda<br />

sarkofagi, romelic iq arsebuli Tixis nawarmis<br />

mixedviT Zv. w. IV-III aTaswleuliT daTariRda [7].<br />

am periodis aRmosavleT saqarTveloSi gavrcelebuli<br />

iyo e. w. `yorRanuli kultura~. yorRa-


nebi anu xelovnuri miwayrilebi tomis beladebis<br />

an qurumebis samarxi iyo. qviT aSenebul sarkofagebSi<br />

aTavsebdnen micvalebuls da zemodan<br />

didi raodenobiT miwas ayridnen, ise, rom borcvis<br />

forma mieRo. aseTivea zeianSi aRmoCenili<br />

yorRani, sadac mamakacisa da qalis samarxi aRmoCnda.<br />

savaraudod mamakaci tomis beladi, xolo<br />

qali ki misi meuRle iqneboda. rogorc wesi,<br />

am xanaSi dakrZalvisas, tomis warCinebulebs Tan<br />

monebs ayolebdnen, rom im qveynad momsaxurebodnen<br />

Tavis batons. `zeianis yorRanSic~ msxverplad<br />

SewirulTa 8 neSti aRmoCnda.<br />

TviTon soflis saxeli saistorio wyaroeb-<br />

Si daaxloebiT XI saukunidan gvxvdeba. sinas<br />

mTaze qarTvelebi Sua saukuneebSi samonastro<br />

cxovrebas eweodnen. aq wmida ekaterines monasterSi<br />

XX saukunis dasawyisSi cnobilma mecnierma<br />

niko marma aRmoaCina pergamentze Sesrulebuli<br />

xelnaweri wigni `wmida efTvimes cxovreba~,<br />

XI saukuneSi dawerili. xelnawers axlda minaweri:<br />

`Semovwire wmida magas alags mTas sinas me<br />

giorgi manavelman, mosaxseneblad sulisa Cemisa<br />

da mSobelTa CemTuis~ [13, 36]. giorgi manaveli<br />

Cans, rom warCinebuli da Zalian SeZlebuli pirovnebaa,<br />

radgan Sua saukuneebSi wigni didi iSviaToba<br />

iyo da masze mxolod mefeebs, eklesiamonastrebs<br />

da didgvarovnebs miuwvdebodaT xeli.<br />

SedarebisTvis erTi xelnaweris safasuri SeiZleboda<br />

yofiliyo mozrdili soflis teritoria<br />

iq mcxovrebi yma-glexebiTurT.<br />

daaxloebiT am periods emTxveva manavis cixis<br />

pirveli samSeneblo forma. rogorc daadgina<br />

qarTul saforTifikacio-sasimagro nageboba-<br />

Ta cnobilma mkvlevarma p. zaqariam, am simagris<br />

366


uZvelesi fena X-XI saukuneebs ganekuTvneba, im<br />

periods, roca erTiani saqarTvelos saxelmwifo<br />

yalibdeba. cixis aRweras qvemoT SevexebiT.<br />

saistorio wyaroebSi daculi cnobis mixedviT<br />

giorgi III-is (1156-1184 ww.) da Tamaris (1178-<br />

1207 ww.) mefobisas manavi giorgi II-is da Tamaris<br />

didad erTguli ministris Wiaber mandaturTuxucesis<br />

samflobelos Seadgenda [9, 58].<br />

Zalian saintereso cnobaa daculi `qarTlis<br />

cxovrebis~ gviandel CanarTSi, romelic Tamaris<br />

asul rusudanis mefobis xanas exeba. rusudani<br />

1223-1244 wlebSi mefobda. am CanarTis mixedviT<br />

`msaxurTuxucesi manaveli rusudan mefes Seuyvania<br />

savazirosa~ [4, 49]. Zneli saTqmelia, ramdenad<br />

sarwmunoa `qarTlis cxovrebis~ es gviandeli<br />

damateba, an vin aris is manaveli didaznauri,<br />

romelsac egzom sapatio Tanamdeboba miuRia. msaxurTuxucesis<br />

saxelo feodalur saqarTveloSi<br />

umniSvnelovanes saministros warmoadgenda. msaxurTuxucesi<br />

mefis gansakuTrebuli ndobiT aR-<br />

Wurvili piri iyo da mas samefo saxlis da mamulebis<br />

marTva-gamgeoba, aseve monarqis uSiSroebis<br />

uzrunvelyofa ebara.<br />

manavis CrdiloeTiT, civis mTaze dRemde SemorCenilia<br />

grandiozuli cixe-simagris naSTebi,<br />

romelsac adgilobrivebi `qalis cixes~ eZaxian.<br />

es simagre daaxloebiT X-XII saukuneebSia agebuli.<br />

cixis CrdiloeTiT mxares darbazuli eklesia<br />

idga [10, 9]. am cixe-simagres ukavSirdeba qveynisTvis<br />

umniSvnelovanesi swori politikuri,<br />

Tumca sisxliani gadawyvetilebis miReba. kerZod,<br />

XIV saukuneSi monRolTa batonobisagan darRveuli<br />

saxelmwifoebriobis aRdgena-ganmtkicebas<br />

roca Seudga saqarTvelos mefe giorgi V brwyin-<br />

367


vale (1314-1346 ww.), mas safrTxeebis aRkveTasTan<br />

erTad qarTveli did-aznaurebis nawilis separatizmisa<br />

da urCobis daZlevac mouxda, romlebic<br />

mefis xelisuflebis srul ignorirebas axdendnen.<br />

giorgi V-isTvis maTTan pirdapiri, Ria<br />

brZolis gamocxadeba wamgebiani iyo, radgan mefes<br />

saTanado samxedro Zala ar gaaCnda. amitom<br />

man, rogorc `qarTlis cxovreba~ gvamcnobs, civis<br />

mTaze arsebul cixe-simagreSi, romelic savaraudoa,<br />

`qalis cixe~ unda iyos, darbazobaze miiwvia<br />

hereT-kaxeTis da somxeTis urCi erisTavebi<br />

da Tavis xelqveiTebs amoawyvetina. amis Semdeg<br />

giorgi V-m aRmosavleT saqarTveloSi Tavisi poziciebi<br />

gaimtkica da dasavleT saqarTvelos da<br />

samcxis SemoerTebas Seudga.<br />

manavis Sesaxeb cnobebs gvawvdis swavluli<br />

batoniSvili, istorikosi da geografi vaxuSti<br />

bagrationi Tavis `aRwera samefosa saqarTvelosa~-Si:<br />

`xolo dampalas aRmosavleTiT _ CrdiloT<br />

ars, hereTis mTis Zirs, manavi wers vaxuSti<br />

sadac aRaSena sasaxle imam yuli xan. mTis Zirad<br />

ars Zueladi cixe da aw Semusrvili. aramed Rvino<br />

manavisa keTili~.... `esreT rameTu dauteva<br />

imam yulis xan yaraRaji da hyo sasaxle Tavisi<br />

Telavsa da manavs, da iyofoda zamTars mun, xolo<br />

zafxuls maRaros [1, 528, 612].<br />

vaxuStis cnobis mixedviT irkveva, rom manavis<br />

Zveli, dangreuli cixe aRudgenia kaxeTis mefe<br />

daviT II-s (1703-1722 ww.), igive imam yuli xans.<br />

rogorc cnobilia, am xanaSi kaxeTi da qarTli<br />

iranis vasaluri qveynebi iyvnen da Sesabamisad<br />

samefo taxtze amsvlelebs iranis Sahi amtkicebda,<br />

im pirobiT, rom muslimoba mieRoT. daviT II-m<br />

manavis cixeSi sazamTro rezidencia moiwyo.<br />

368


manavis cixe, zemoT rogorc aRvniSneT, agebuli<br />

unda iyos X-XI saukuneebSi. mis aSenebas<br />

kaxeTis mTavar kviri ``` dids ukavSireben. rogorc<br />

cnobilia saqarTvelos mefe giorgi I-is<br />

(1014-1027 ww.) mefobis dasawyisSi kaxeT-hereTi er-<br />

Tiani saqarTvelos CamoSorda da adgilobrivi<br />

mmarTveloba damyarda. SesaZlebelia kvirike II-s<br />

am cixis ageba imisTvis dasWirda, rom Tavisi damoukidebloba<br />

ganemtkicebina da saqarTvelos mefis<br />

yovelgvari mcdeloba, raTa kaxeT-hereTi<br />

isev dabrunebuliyo erTiani saqarTvelos samefos<br />

SemadgenlobaSi CaeSala.<br />

dRevandeli manavis cixe gvianfeodaluri safortifikacio<br />

nagebobaa. simagre sami mxridan<br />

Znelad misadgomia. igi Sedgeba Sida (citadeli)<br />

da qveda cixisgan. Sida cixes Sesasvleli aRmosavleT<br />

mxridan hqonda. qveda cixis Sesasvleli<br />

CrdiloeTiT aRmarTuli TaRovani koSkis qveS<br />

gadioda, romelic dReisTvis dangreulia. citadelis<br />

SigniT 3 mcire zomis, erTnaviani eklesia<br />

idga. es eklesiebi gankuTvnili iyo cixis garnizonisTvis<br />

da aseve iq Semosevebis dros TavSefarebeli<br />

mosaxleobisTvis. simagris SigniT ramdenime<br />

Senoba-nageboba idga. cixes gaaCnda wyalsacavebi<br />

[8, 101]. am cixeSi didi qorwili gadaixada<br />

kaxeTis mefis daviT II-is Zmam, SemdegSi qarTlis<br />

mefem Teimuraz II (1744-1762 ww.): `warvida Teimuraz<br />

tfiliss didebiT, rameTu warsvlad iyo vaxtang<br />

ispaans, iqorwina da didiTa didebiTa da<br />

ziTviTa moiyvana Tamar manavs da qmna kualad<br />

qorwili jerovani [1, 614].<br />

manavis cixe soflis mcxovrebTa umTavresi<br />

TavSesafari iyo lekianobisa Tu sparselTa Semosevebisas.<br />

germaneli mogzauris i. giulden-<br />

369


Stedtis cnobiT XVIII s-is 70-ian wlebSi, morigi<br />

Semosevisas soflis mcirericxovan mosaxleobas<br />

saswrafod cixisTvis Seufarebia Tavi [2, 154].<br />

manavi qarTl-kaxeTis mefe erekle II-is (1744-<br />

1797 ww.) saxelTanac aris dakavSirebuli. XVIII s-<br />

is 50-iani wlebis miwuruls lekebi masobrivad<br />

Semoesivnen qarTl-kaxeTs. erekle II Tavis jariT<br />

maT winaaRmdeg sabrZolvelad gaemarTa. manavis<br />

TavSi mas lekebi daxvdnen, magram qarTvelebTan<br />

brZolaSi damarcxdnen da gaiqcnen [5, 144]. manav-<br />

Si erekle II-s ramdenjerme molaSqreTa Sesakrebi<br />

punqti mouwyvia. erTi dokumentis mixedviT<br />

lekebis winaaRmdeg galaSqrebis win kaxeTis<br />

mxedrobis erTi nawili manavis bolos Seegeba<br />

mefes. meore dokumentiT (1796 w.) erekle II oTar<br />

amilaxvars ubrZanebs, rom misi sasardlodan<br />

qudze kaci Tavisi 40 dRis sagzaliT gamoiyvanos<br />

da am razmiT mefes sagarejos, an manavis bolos,<br />

arCilis sasaxlesTan daxvdes [5, 144, 515].<br />

saistorio dokumentebSi Taviseburad XVIII<br />

s-Si socialuri urTierTobani, romlebic zogjer<br />

calkeul mebatonesa da yma-glexs exeba,<br />

zogjer ki soflis Temis dapirispirebas feodalTan.<br />

1757 wlis 1 ivnisis dokumenti V `samar-<br />

Tali erekle II-isa givi avaliSvilis ymis saqmeze~<br />

gvamcnobs: `manavis focxveraSvili ZvelTaganve<br />

zaal da givi avaliSvils `wyalobaT WirebiaT~<br />

(e. i. uCuqebiaT). avaliSvilebi, rom gayrilan<br />

zaals da givis `baraTiT wilad~ (e. i. gayris<br />

sabuTis Tanaxmad). erekles biZas, imamyuli<br />

xans (daviT II) ganaCeni gadaucia givisTvis: sanam<br />

Seni Zmis coli cocxali iqnebao, manam emsaxuros<br />

focxveraSvili maso. Semdeg radgan Seni<br />

ymac aris, mere SenTvis gviboZebiao. sabolood,<br />

370


sasamarTlo garCevis Semdeg givis Svils, aslans<br />

darCa es focxveraSvili~ [5, 461-462].<br />

meore dokumenti `arCa giorgi ioramaSvilis<br />

ymobis Taobaze mdivanbegTa ganCinebiT, romelsac<br />

TariRad 1765 wlis 15 agvisto uzis, mogviTxrobs:<br />

`CerqeziSvili demetre Cioda: es kaci giorgi<br />

xojaSvili ariso da Cemi ymao... (es giorgi<br />

ki ambobda).... winwyaroeli ioramaSvili varo da<br />

CerqeziSvili Cems daymevebas cdilobso, Tanac<br />

beburiSvils mimyidao, magram areulobis gamo misi<br />

mama qarTlSi gadavidao, mere es giorgi isev<br />

CemTan movidao~ [5, 515].<br />

dramatuli gamodga Tavad CerqeziSvilebisa<br />

da manavelebis dava, romlis gadawyveta TviT<br />

erekle II-s mouxda. ai ras gvamcnobs 1783 wlis<br />

`ganCineba CerqezianTa da manavelTa mamulis saqmeze~:<br />

CerqeziSvilebi da manavelebi erTmaneTs<br />

mamuls edavebodnen. CerqeziSvilebi ambobdnen,<br />

rom es mamuli Savqedis bolos aris da Cveniao.<br />

manavelebi amtkicebdnen: 1. mamulis mdebareoba<br />

TvalnaTliv uCvenebs, rom is manavis boloa da<br />

ara Savqedis. 2. mefe Teimurazis brZaneba da oqmi,<br />

romliTac mas manavelebisTvis uboZebia es miwa.<br />

3. brZaneba SioS mdivans wauRia, xolo imis<br />

saxlidan tetias wamouRia. Semdeg es brZaneba<br />

CerqeziSvilebTan moxvedrila, romelsac isini<br />

malavdnen. 4. sasazRvro mijna CerqeziSvilebma<br />

moglijes da maTTvis sasurvel adgilas Caasves.<br />

Tavis mxriv am braldebas CerqeziSvilebi<br />

uaryofdnen, rom am mamulSi maT gociriZe da medingiSvili<br />

esaxlaT. aseve, Teimurazis gacemuli<br />

sabuTi maT ar hqondaT da Sesabamisad arc malavdnen<br />

(es sabuTi Teimuraz II-s maSin gaucia,<br />

roca imam yuli xanis anu Tavisi Zmis daviT II-is<br />

371


naibi e. i. moadgile iyo). sasazRvro mijna ki<br />

CerqeziSvilisTvis maT kacs gadauwevia, rom Tavi<br />

ymobidan daexsna.<br />

saqarTvelos (qarTl-kaxeTis samefos) mar-<br />

Tlmsajulebam, radgan imam yuli xanis davTarSi<br />

gociriZe da medingiSvili, CerqeziSvilebis ymebi<br />

SavqedSi saxlobdnen, xolo am mamuls CerqeziSvilebis<br />

4 saxli flobda, CerqeziSvilebs fici<br />

daadebina. fici unda daedoT: martyofis mouravs<br />

sulxans, janaslans, avTandils da mamukas: ` mefis<br />

imam yuli xanis davTarSi gociriZe da medingiSvili<br />

Savqeds CerqezianT ymaT rom uweriaT,<br />

es kacni mefis imam yuli xanis drosac am sadaos<br />

mamulSi saxlobdes, Savqedis bolos iyo<br />

da arc gamoerTmeodes~. Tu ase daificeben mamuli<br />

CerqeziSvilebs darCebaT, Tu arada saxasod<br />

(e.i. saxelmwifod) daideba. ganaCenis asruleba<br />

uSikasab (sapolicio moxele) garsevans daevala.<br />

`Cven yovlisa saqarTvelosa da kaxeTis mefe<br />

irakli. ianvris k, qoronikoni uoa~ [6, 198-200].<br />

XVIII saukunis I meoTxedSi kaxeTSi moxda mosaxleobis<br />

aRwera, maT Soris manavSi, ToRliaurSi,<br />

zemo SavqedSi da burdianSi. am aRweris mixedviT<br />

vigebT, Tu romeli gvaris warmomadgenlebi<br />

cxovrobdnen im dros manavSi. bevri am gvarTagan<br />

dRes ar gvxvdeba. zogierTis saxelisagan ki axali<br />

gvari warmoiSva:<br />

`aris manavs SioS mdivnis yma~:<br />

1. nacvali dimitri _ aznauri<br />

2. giorgi mRvdeli _ aznauri<br />

3. ioTam sorozniSvili _ aznauri<br />

4. boraSvili xorua<br />

5. qemxa boraSvili papa azadi<br />

372


6. amirjanaSvili beri<br />

7. firalasSvili beri<br />

8. taveluri iordane<br />

9. meunagrisSvili papuna<br />

10. akofasSvili beri<br />

11. giuasSvili giorgi<br />

12. daTuna misi ganayofi<br />

13. janaizasSvili beri<br />

14. janaizasSvili jani<br />

15. misi ganayofi papa<br />

16. Cito misi ganayofi<br />

17. daTunasSvili gogila<br />

18. misi ganayofi Sermazani<br />

19. yazarasSvili nazari xabazi<br />

20. alisxanaSvili nasyida<br />

21. giuasSvili<br />

22. matyuara paata<br />

23. biZina maxaroblisSvili<br />

24. amis ganayofi<br />

25. daTuna<br />

26. saruxanaSvili aruTina oboli<br />

27. mWedeli paata<br />

28. aliasSvili beri<br />

29. terteraSvili Tumana (saxlTuxucesi)<br />

30. mezvere gogia<br />

31. giorgi oboli Saverdi<br />

32. ioTamis yma ucunasSvili<br />

33. qafiCxasSvili giorgi<br />

34. imerlisSvili<br />

35. giorgi mRvdlis yma beria<br />

36. Tumanas yma giorgi<br />

37. TavSavisSvili gziri bogano<br />

38. feiqari Tamaza<br />

39. ivane kalatozi, bogano<br />

40. avalisSvili yma focxveraSvili<br />

41. giorgi eSikaRTabaSis yma naxucvar<br />

373


`manavis batonis mezvere~:<br />

1. soziasSvili kacura<br />

2. ioramasSvili giorgi<br />

3. winamZRvris mezvere giorgi<br />

4. aRdgomelisSvili maxara<br />

`aris janaSdalis yma ToRlauraSi, zemo Savqeds,<br />

burdianSi~:<br />

1. beJan qemxa<br />

2. baiasSvili<br />

3. qita<br />

4. kaciasSvili adodi<br />

5. misi ganayoTi xucia<br />

6. tapataZe<br />

7. TavqanqaraSvili beri<br />

8. wverikazmasSvili<br />

9. braWuli marcvala, amowyvetili<br />

10. braWuli oboli<br />

11. darCiasSvili Tamaza<br />

12. javSanasSvili gziro~ [11, 12-15].<br />

manavis sakulto nagebobebidan aRsaniSnavia<br />

manavis cixis qvemoT mdgari erTnaviani gumbaTovani<br />

eklesia, romelic 1794 wels daviT garejis<br />

samonastro lavris arqimandritefTvimes auSenebia.<br />

amis Sesaxeb gvamcnobda samxreTis (ars zemoT<br />

dadebuli) warweriani marmarilos qva, romelic<br />

taZris kedelSi iyo Catanebuli. dReisTvis<br />

es qva dakargulia: `drosa... mefisa iraklisa meorisasa,<br />

mowyalebiT qriste RmrTisad, aRuaSene<br />

dedisa, RmrTis Sobis wmida eklesia mravalmTis<br />

naTlismcemlis monastris arximanditrman efTimi,<br />

qristes aqeT C R J d, qoronikonia u p b~ [10, 9].<br />

eklesia nagebia riyis da Sirimis qviT, gamoyenebulia<br />

aseve aguri. taZari sigrZiT daaxloe-<br />

374


iT 16 metria, siganiT 10. aq dasavleTisa da samxreTis<br />

karebi.<br />

manavSi, Taraqis CrdiloeTiT maRal gorakze<br />

dgas gumbaTiani eklesia, romelic vedrebis wmida<br />

giorgis saxelzea aSenebuli, mkrTali vardisferi<br />

aguriT da gvian Sua saukuneebs ganekuTvneba.<br />

manavis istoriis adgilobrivma mkvlevarma n.<br />

aTuaSvilma manavis midamoebSi mravali naeklesiari<br />

da sakulto nageboba moiZia: kaloubnis wmida<br />

giorgis naeklesiari, manavis cixis CrdiloeTiT<br />

qva-jvari, manavis sasaflaoze RvTismSoblisa da<br />

qaSveTis naeklesiarebi, stefaniSvilebis salocavi<br />

`odiSi~, misgan 600 metris daSorebiT, aRmosavleT<br />

mxares `mTavarangelozis~ naeklesiari.<br />

375


wyaroebi da literatura<br />

1. batoniSvili vaxuSti, aRwera samefosa saqar-<br />

Tvelosa, qarTlis cxovreba, t. IV, teqsti<br />

dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT<br />

s. yauxCiSvilis mier, Tb., 1973.<br />

2. i. giuldenStetdis mogzauroba saqarTveloSi,<br />

germanuli teqsti qarTuli TargmaniTurT gamosca<br />

da gamokvleva daurTo g. gelaSvilma,<br />

t. II, Tb., 1964.<br />

3. sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli,<br />

Tb., 1991.<br />

4. qarTuli samarTlis Zeglebi, i. surgulaZis<br />

gamocema, Tb., 1970<br />

5. qarTuli samarTlis Zeglebi, teqstebi gamosca,<br />

SeniSvnebi da saZieblebi daurTo prof. i.<br />

doliZem, t. IV, Tb., 1972.<br />

6. qarTuli samarTlis Zeglebi, teqstebi gamosca,<br />

SeniSvnebi da saZieblebi daurTo prof. i.<br />

doliZem, t. V, Tb., 1974.<br />

7. n. aTuaSvili, manavi, soflis cxovreba, 10. VI,<br />

#64, 1990.<br />

8. p. zaqaraia, qarTuli cixe-qalaqebi, cixe-simagreebi,<br />

cixe-darbazebi, cixe-galavnebi, koSkebi,<br />

Tb., 2004.<br />

9. j. lomaSvili, etiudebi, Tb., 1984.<br />

10. l. yorRanaSvili, Cemi sofeli manavi, Tb., 2010.<br />

11. iv. javaxiSvili, saqarTvelos ekonomikuri istoriis<br />

Zeglebi, w. 1, demografiuli Zeglebi,<br />

aRmosavleT saqarTvelo XVIII s-is xalxTa aRweris<br />

davTrebi, Tb., 1967.<br />

12. gazeTi `zari~, 3, I, #6, 1907.<br />

13. Н. Я. Марр, Описание Грузинских рукописей Синайского<br />

Монастыря, М., 1940.<br />

376


From the history of Manavi<br />

Papuna Gabisonia<br />

Village Manavi (district of Sagarejo) is rich with it‟s<br />

historical and cultural places. The area of the village was<br />

populated from the ancient times. That is proved from the<br />

archeological material founded there. Manavi is named in<br />

historical sources from the 11 th century. On the high mountain in<br />

the village there is a great castle (built in the 10 th -11 th centuries).<br />

The castle was rebuilt in the 18 th century. The castle was<br />

one of the residences of the King of Kakheti David II (1703-<br />

1722). Below the castle there is a dome-shaped church named<br />

after St. Mary. To the North of the village there is a church<br />

named after St. George. High from the village There is ,,Tsivi<br />

Mountain”. There is a castle from the middle centuries there<br />

named ,,Kalis Tsikhe”. In historical sources Manavi is often<br />

named from the 18 th century. There also is a list of families lived<br />

in Manavi<br />

377


giorgi grZeliZe<br />

qvaSveTis wm. giorgis taZari sofel patara<br />

liloSi<br />

qvaSveTis wminda giorgis taZari mdebareobs<br />

Tbilisis Crdilo-aRmosavleTiT sofel patara<br />

liloSi, soflebis: martyofis, noriosa da qvi-<br />

Sianas momijnaved, zRvis donidan 800 metrze [2,<br />

708]. rac Sesabamis klimats qmnis wlis yvela<br />

dros, zafxuli icis grili qalaqTan SedarebiT,<br />

zamTari ki xangrZlivi da mkacri.<br />

sofeli didi istoriisa unda iyos razec<br />

metyvelebs garSemo arsebuli Zveli taZrebi wm.<br />

giorgis, RvTismSoblisa da qvaSveTis wm giorgis<br />

saxelobis bazilikebi, garda aRniSnuli taZrebisa,<br />

soflis teritoriaze vxvdebiT Zvel akldamebs<br />

romelTac adgilobrivebi xSirad awydebian<br />

miwis damuSavebis dros.<br />

Tavad soflis istoria ki or saukunes Tu<br />

iTvlis, rogorc adgilobrivebi hyvebian Tavdapirvelad<br />

maTi winaprebis sacxovrisi dRevandeli<br />

soflis CrdloeTiT xevSi yofila, sadac<br />

dRevandlamde SemorCenilia zemoT dasaxelebuli<br />

wm. giorgis mcire bazilikuri taZari da<br />

qristianuli saflavebi, dabla gadmosaxlebis<br />

mizezi im dros mravali yofila, mkacri zamTari,<br />

lekTa TareSi.<br />

garemosagan metad daSorebuli adgilmdebareobis<br />

gamo samwuxaro ambavic xSirad momxdara<br />

xolme, erT-erTi maTgani ki, rac soflis mTlianad<br />

gadmosaxlebis mizezi gamxdara Semdegi yofila:<br />

erT dRes sofelSi qorwili yofila ro-<br />

378


desac mefe da patarZali faitoniT Sin brundebodnen<br />

moulodnelad faitoni gadabrunebula<br />

da orive qvisnavis xevSi gadavardnilan da da-<br />

Rupulan. am ambavis Semdeg mTeli sofeli barSi<br />

gadmosaxlebula sadac im dros saTavado mamulebi<br />

yofila. xevisaTvis Serqmeuli saxeli qvisnavi<br />

ki gviandelia, gadmocemiT xevSi Zvelad<br />

wylis dasalevad mwyemsebi saqonels mierekebodnen,<br />

sadac navis formis grZeli qva yofila, saidanac<br />

saqoneli wyals svamda. saxelic xevisaTvis<br />

aqedan SeurqmeviaT.<br />

qvaSveTis wm. giorgis sofelSi yvelaze ma-<br />

Ral adgilas augiaT, taZari erT dros mlocvelni<br />

dResaswaulebze mezobeli soflebidanac<br />

adiodnen martyofidan, noriodan, sofel didlilodan,<br />

qviSianadan da sofeli gldanidan.<br />

Zvel taZarze raimes Tqma dRes Znelia, radgan<br />

mas arsad ar ixseniebs vaxuSti batoniSvili sofeli<br />

patara lilos arealze saubrisas, romelsac<br />

exeba zogadad da sofels uwodebs qvitkiris lilos<br />

[1, 537].<br />

Zveli taZridan dRes mxolod nangrevebiRaa<br />

darCenili. sofelSi dRiTidRe ikargeba Zveli<br />

gadmocemebi masze, rogorc ramdenime wlis win<br />

dazverviTi arqeologiuri gaTxrebisas dadginda<br />

qvaSveTis wm. giorgi VI-VII ss. mijnaze unda iyos<br />

agebuli. igi im droisaTvis metad strategiuli<br />

daniSnulebis adgilic yofila, radgan Zvelad<br />

mtris moaxloebisas dRevandeli taZris adgilas<br />

cecxls anTebdnen da garSemo myofT ase auwyebdnen<br />

mtris moaxloebas, sul ramdenime wuTSi ki<br />

cecxlis sxvadasxva mwvervalze anTebiT sruli<br />

sabrZolo mzadyofna iyo; qvaSveTis Semdgom<br />

cecxls Savnabadas wm. giorgis taZarTan anTeb-<br />

379


dnen, ase gadascemdnen TeleTsa da kojorSi _<br />

qoroRlis cixes, kojoridan zedazens, iqidan ki<br />

mcxeTis jvris monasters da ase grZeldeboda<br />

vidre ar Segrovdeboda sakmarisi Zala mtris winaaRmdeg<br />

sabrZolvelad.<br />

rogorc soflis uxucesi macxovreblebi ixseneben<br />

dRevandeli patara lilos teritoriaze<br />

qvaSveTis eklesiis nangrevebi (oTxi kedeli) 1950<br />

wlamde iyo. taZars ar hqonia gumbaTi, wlebis<br />

manZilze wvimam da Tovlma ganapiroba taZris<br />

daSla 1993-1996 wlisaTvis taZari mTlianad daingra.<br />

taZris garSemo da mimdebare xevebSi mimofantuli<br />

didi zomis samSeneblo qvebi miuTiTebs,<br />

rom taZari arc Tu ise patara zomis unda yofiliyo.<br />

taZari ar iyo moxatuli, adgilobrivebi<br />

ixseneben rom taZarSi dabrZanebuli iyo xatebi<br />

da jverebi, nawili siwmindeebisa soflis<br />

mkvidrT saxlebSi waubrZanebiaT im imediT, rom<br />

taZari aRdgeboda da siwmindeebs ukan daabrunebdnen.<br />

XIX s. bolos taZarTan axlos bermonazonTa<br />

samyofeli yofila, rac gvafiqrebinebs imas, rom<br />

erT dros aq samonastro cxovreba unda yofiliyo,<br />

dRes maTi samyofelidan araferia darCenili.<br />

metad rTulia imis dadgena, Tu vin iyvnen<br />

qvaSveTis wm. giorgiSi sasuliero pirebi, Tumca<br />

ramdenime maTgani dResac axsovT, mRvdeli gvarad<br />

yaryaraSvili, taZarSi mezobeli sofel qvi-<br />

Sianadan erovnebiT rusi mRvdeli nikala rusi<br />

aRasrulebda xolme RvTismetyvelebas isic metad<br />

viwro wreSi da mxolod did dResaswaulebze.<br />

nikala rusi garda qvaSveTis taZrisa wm. giorgisa<br />

da RvTismSoblis taZrebsac patronobda<br />

xolme.<br />

380


taZars metad didebuli zari hqonia Zvelad,<br />

rodesac rekavdnen, misi xma tbamdec (dR. Tbilisis<br />

zRva) aRwevda, zari komunistur xelisuflebas<br />

1921 wels eklesiidan Camouxsnia. misTvis taZris<br />

yofil diakvans ivane munjiSvils miuxedia,<br />

romelic im dros skolaSi maswavleblobda da<br />

zari zed skolaze daumagrebia, sadac darCenila<br />

1<strong>947</strong> wlamde sanam axal Senobas ar aagebdnen, zari<br />

mSeneblobis dros dakargula. mis Sesaxeb<br />

dRemde araferi ar ician.<br />

miuxedavad imis, rom taZari dResdReobiT ar<br />

arsebobs, morwmuneni da yoveli ojaxi, romelic<br />

wm. giorgis raimes CauTqvam aw ukve nataZralze<br />

adis da Sesawiravs klavs, dRes adrindelis msgavsad<br />

Tu salocavad saklaviT aRar amodian sofel<br />

didi lilodan, noriodan da sxva mezobeli soflebidan,<br />

aq ZiriTadad patara lilos mcxovreblebi<br />

dadian. nataZralze dReoba imarTeba yovel<br />

giorgobaze 6 maissa da 23 noembers. Tumca Semodgomaze<br />

ufro meti xalxi grovdeba vidre gazafxulze.<br />

yoveli ojaxi saklaviT midis, mierekebian<br />

xbos, cxvars, zogs SeTqmuli hyavs Sinauri frinveli.<br />

saklavi, Tu kargi amindia, iqve nataZralze<br />

ikvleba da iqve mzaddeba, Tu cudi amindi daiWira<br />

Sesawiri mainc ahyavT iqve klaven da ukan<br />

brundebian, am SemTxvevaSi Sewirul saqonels<br />

mcire cecxlze umniSvnelod Tavze da fexebze<br />

cecxls gaatareben, saqondis Tavs, fexebsa da<br />

tyavs iqve toveben, danarCeni ki ukan miaqvT. aseve<br />

iqcevian Tu ahyavT Sinauri frinveli ZiriTadad<br />

mamali, romelTac swiraven, anTeben san-<br />

Tlebsa da warmoTqvamen mcire locvebs da toveben<br />

frinvelis Tavsa da fexebs.<br />

381


nataZralze adian aramxolod giorgobaze,<br />

aramed sxva dResaswaulebze, bzobas, mariamobas,<br />

aRdgomas, adian aramxolod saklaviT, aramed<br />

tkbileuliTac, giorgobaze ki mxolod saklaviT.<br />

garda didi qristianuli dResaswaulebisa<br />

bveri maTgani ubralo dReebSic adis, Tan miaqvs<br />

Rvino da sanTlebi da ase ilocebian. bolo periodSi<br />

aRar SeiniSneba momlocvelTa iseTi didi<br />

aqtiuroba rogorc iyo ocdaaTi, ormoci<br />

wlis winaT, roca uamravi mlocveli modioda<br />

aSkareTis gziT taZarSi, es is gza iyo, romelic<br />

gadioda sofelze Zvelad da romlis xazic Semdegi<br />

iyo: aRmosavleTidan dasavleTiT _ lilo,<br />

sofeli didi lilo, qvitkiris lilo, qviSiana,<br />

mamkonda, sofeli gldani. CrdiloeTidan _ samxreTiT:<br />

ujarma, martyofi, norio, qvitkiris lilo,<br />

mlaSe tbis sanapiro (dRevandeli Tbilisis<br />

zRva), navTluRi [3].<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. vaxuSti batoniSvili, qarTlis cxovreba, t. IV,<br />

aRwera samefosa saqarTvelosa, teqsti dadgenili<br />

yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis<br />

mier, Tb., 1973 w.<br />

2. sabWoTa ensiklopedia, t. VII, Tb., 1975 w.<br />

3. g. grZeliZe, savele eTnografiuli dRiuri, 2010.<br />

382


eligia da eklesiis istoria<br />

Religion and History of Church<br />

383<br />

irma kvaSilava<br />

qarTvelTa qristianuli sarwmunoebis<br />

Sesaxeb<br />

qarTuli feodaluri samefo-samTavroebis<br />

socialur-politikuri istoria SedarebiT uke-<br />

Tesadaa Seswavlili, vidre mosaxleobis sulieri<br />

kulturis sakiTxebi. dasavleT saqarTvelos<br />

politikuri erTeulebis Znelbedobam, kulturuli<br />

Zalebis aRmavloba ufro aRmosavleT saqar-<br />

Tvelosken gadaitana. Sesabamisad, qarTul saistorio<br />

Txzulebebsa da qronikebSi naklebad aisaxa<br />

dasavleT saqarTvelos samTavroebis politikuri,<br />

kulturuli Tu socialur-ekonomikuri<br />

majiscema. am mxriv, gamonakliss XVII saukune<br />

warmoadgens, rodesac gamococxlda urTierToba<br />

dasavleT evropis qveynebTan, ruseTTan, ramac<br />

asaxva hpova dasavleT evropul (gansakuTrebiT<br />

italiur) misionerul literaturaSi da rusul<br />

wyaroebSi. `evropis daintereseba saqarTveloTi,<br />

erTis mxriv, gamowveuli iyo aRmosavleTis qveynebTan<br />

savaWro gzebis ZiebiT. kavkasiaze ki,<br />

odiTganve dasavleTis aRmosavleTTan damakavSirebeli<br />

erT-erTi umTavresi sagzao arteria gadioda;<br />

meores mxriv, gvian SuasaukuneebSi romis<br />

kaTolikuri eklesiis miswrafebiT _ Tavisi gavlena<br />

aRmosavleTis qristianul qveynebzec gaevrcelebina~<br />

[9,10]. arsebuli masalebis mixedviT,<br />

saqarTveloSi kaTolikuri propaganda, XIIIs-is<br />

20-iani wlebidan iwyeba da XIXs-is Sua periodam-


de grZeldeba, magram XVI-XVIIss-Si, kaTolike misionerebi<br />

gansakuTrebiT momravldnen. saqme ima-<br />

Sia, rom XVIIs-is pirvel meoTxedSi, `kaTolike<br />

fides~ daarsebam saqarTveloSi kaTolikobis istoriis<br />

axal xanas Cauyara safuZveli. kerZod,<br />

XVIIs-is 30-ian wlebSi, odiSSi dafuZnda Teatinelebis<br />

ordenis kaTolikuri misia. maTi propaganda<br />

samegreloSi faqtobrivad 1670-iani wlebiT<br />

mTavrdeba. TeatinelTa Soris iyvnen arqanjelo<br />

lamberti, juzepe judiCe milaneli, qristefore<br />

kasteli, iozef Zampi. es ukanaskneli TeatinelTa<br />

ordenis berebis winamZRvari iyo, romis propagandas<br />

igi meored gamougzavnia samegreloSi,<br />

rac mis nayofier moRvaweobaze mianiSnebs. ni-<br />

Sandoblivia, rom misionerebi TavianT relacieb-<br />

Si gansakuTrebiT mondomebiT cdilobdnen zustad<br />

aReniSnaT yovelive is, rac maT garSemo<br />

xdeboda. tendenciuroba axasiaTebT ZiriTadad<br />

religiur sakiTxebSi. isini `dadebiTad afasebdnen<br />

imaT, vinc kaTolikobis gavrcelebaSi xels<br />

uwyobdaT, xolo vinc uSlidaT uaryofiTad ixsenebdnen~<br />

[3, 12]. misionerebma kritikis qarcecxlSi<br />

gaatares ara mxolod konkretuli pirovnebebi,<br />

aramed marTlmadidebel RvTismsaxurTa<br />

mTeli ierarqia. ase, mag.: Zampis naSromSi detalurad<br />

aris aRwerili xalxis damokidebuleba<br />

eklesiasTan, marxvebi, maTi dacvis wesebi, locvebi,<br />

xatebis Tayvaniscema, taZris interieris<br />

Semkuloba, wm. reliqviebi da a.S., magram igi yvelafers<br />

klerikaluri poziciebidan afasebda,<br />

anu is rac kaTolikur dogmebs ar Seesabameboda,<br />

misi TvalsazrisiT xalxis sulier cxovrebas<br />

amaxinjebda. ufro metic, arqanjelo lambertma,<br />

romelic xangrZlivad cxovrobda odiSis samTav-<br />

384


oSi da sxvebTan SedarebiT sinamdvilis srulfasovani<br />

aRweriloba warmogvidgina, kolxida<br />

`sasuliero moRvaweobisaTvis unayofod~ miiCnia,<br />

romelic mxolod kaTolike misionerebis mecadineobam<br />

gaxada namdvili, saimedo asparezi sasuliero<br />

saqmianobisaTvis. misive cnobiT, mounaTlavi<br />

kolxidelebis raodenobis Sesamcireblad,<br />

maT ramdenime aTasi suli monaTles [4, 8]. friad<br />

ganaTlebul da samisionero moRvaweobisaTvis<br />

yovelmxriv momzadebul misionerebs ar gaWirvebiaT<br />

adgilobriv mosaxleobasTan daaxloeba;<br />

mkurnalobisa da xeloba-xelosnobis danergvis<br />

garda, isini sulze warmatebul nadirobas misdevdnen.<br />

kerZod, `samegrelosa da saqarTvelos<br />

centrebSi zamTris sezonSi mwyemsebi did<br />

cecxls anTebdnen, sadac Tavs iyrian qalebiTa<br />

da bavSvebiT. sulze monadire Cveni patrebi maT-<br />

Tan Caebmian saubarSi uflis samefos Sesaxeb,<br />

naTlaven Cvil bvSvebs da sxvebsac aswavlian<br />

cis gzas~ [3, 12]. amdenad, misionerebs Zala da<br />

energia ar dauSurebiT samegreloSi kaTolikobis<br />

dasanergad da am mimarTulebiT sakmao warmatebebic<br />

hqondaT. amave dros, isini adgilobriv<br />

mosaxleobas erTxmad amxeldnen araqristianul<br />

cxovrebis wesSi, qristianuli niSan-Tvisebebis<br />

uqonlobaSi, naTlobisa da sxva saidumloebebis<br />

WeSmariti wesebis daviwyebaSi, Tumca imasac das-<br />

Zendnen, rom isini gakaTolikdebodnen, wminda saidumloebebsac<br />

miiRebdnen, magram `amas ar akeTeben,<br />

rom SeCvenebisa da zizRis sagani ar gaxdnen<br />

sxvebisagan, rogorc mwvaleblebi~ [6, 51]. aseTi<br />

ganwyobilebis safuZveli iyo marTlmadidebeli<br />

sarwmuneobis erTguleba. rjulismsaxurebaze aRmatebuli<br />

mrwamsi qarTvels verc ki warmoedgina.<br />

385


sxva SemTxvevaSi, gaqristianda anu gaqarTvelda<br />

identuri mniSvnelobis mcnebebi ar iqneboda.<br />

SemTxveviTi ar aris adgilobrivi mosaxleobis<br />

msoflmxedvelobis Sefaseba, rac arq. lambertma<br />

dagvitova. man Tavis morig naSroms `wminda kolxeTi~<br />

uwoda. qristianuli sarwmunoebis erT-erT<br />

udides saidumloebaze _ naTlobaze, romelic<br />

karia yvela sxva saidumloebisa, gangeb SevaCereT<br />

yuradReba, vinaidan samegreloSi mas ramdenime<br />

Tavisebureba axasiaTebda. Cveulebis Tanaxmad,<br />

vinmes monaTvlisas, aucilebelia Zroxis da<br />

Roris dakvla, mRvdlisa da sxvebisaTvis sadilis<br />

gamarTva. siRaribis gamo bevri erideba TavianTi<br />

Svilebis monaTvlas [6, 94]. cxadia, mdidrebi<br />

amiT ar kmayofildebodnen. naTlobis dResaswauli<br />

ufro brwyinvale rom yofiliyo, klavdnen<br />

saklavebs. epatiJebodnen naTesav-megobrebs<br />

da maT sazeimo sufras uSlidnen. niSandoblivia,<br />

rom samegreloSi dResac mtkiced misdeven aRniSnul<br />

Cveulebas da naTlobisaTvis saTanadod<br />

emzadebian. gansxvaveba imaSi mdgomareobs, rom<br />

Zvelad naTloba maranSic sruldeboda, romlebsac<br />

eklesiebis mexuTe tips miakuTvnebdnen [9,<br />

147]. eklesiis siSoris an sxva mizezis gamo, maranSi,<br />

iq, sadac salocavi qvevrebi hqondaT Cafluli,<br />

mRvdeli jvrisweris saidumlosac aRavlenda<br />

[5, 265]. rac Seexeba naTlobisas saxelis<br />

gadarqmevas, wyaroebSi amis Sesaxeb cnobebi ar<br />

gvxvdeba. saerTod, samegreloSi marTlmadidebeli<br />

wmindanebis saxels naklebad arqmevdnen, radgan<br />

`maTi TqmiT ubralo adamians ar unda erqvas<br />

wmindanis saxeli, rom ar Seuracxyos igi~ [9,<br />

165]. odiSelebis anu megrelebis mtkice sarwmunoebis<br />

ganmsazRvrelad marxvis Senaxva unda mi-<br />

386


viCnioT. `kolxidas~ warsulze J.f. gamba samar-<br />

Tlianad SeniSnavda, rom misi bedi msgavsia yvela<br />

im qristianuli qveynis bedisa, romelic didi<br />

xnis ganmavlobaSi mahmadianebs morCilebdnen. misive<br />

cnobiT, erT-erTi didebulis Tormetiode<br />

wlis vaJiSvili stumrebisaTvis gawyobil vax-<br />

Sams, im erTaderTi mizezis gamo ar daeswro,<br />

rom berZnuli saeklesio wesiT, wminda marxvis<br />

dReebi uwevda [1, 127]. arasrulwlovani ymawvilis<br />

sarwmunoebrivi siwminde, gasaqans iZleva mosaxleobis<br />

sxva asakobriv da socialur kategoriaze<br />

ganzogaddes. rasakvirvelia, episkoposebi da<br />

sasuliero pirebi marxvas mkacrad icavdnen, rac<br />

Rvinis dalevasa da Tevzis Wamisagan TavSekaveba-<br />

Si gamoixateboda. `marxvis dros sakvebs ixmevdnen<br />

dReSi erTxel, isic mwuxrisas. mrevlic ase<br />

iqceva~ [9, 140]. marxvis mkacr Senaxvaze mianiSnebs<br />

ori Cveuleba, rom qelexze usaTuod yvelaferi<br />

samarxvo unda yofiliyo; da nadirobis dro marxvis<br />

xangrZlivobis Sesabamisad hqondaT gansaz-<br />

Rvruli. kerZod, irmebze nadirobas ori dro<br />

aqvs weliwadSi, erTi yvelieris dawyebidan didmarxvamde<br />

da meore - seqtembris dasasrulidan<br />

Sobis marxvamde [4, 56]. didmarxvaSi ki _ dReSi<br />

mxolod erTxel sWamdnen, mzis Casvlis Semdeg,<br />

dRis ganmavlobaSi Tavs nebas ar aZlevdnen xili<br />

gaesinjaT. rac ar unda avadmyofi yofiliyvnen,<br />

an moxuci, an dauZlurebuli, sikvdils arCevdnen<br />

da xorcs ar igemebdnen e.i. marxvas ar daarRvevdnen.<br />

garda amisa, `pirvel kviraSi TiTqmis veravis<br />

ver naxavT samegreloSi cxenze Semjdars. Tu<br />

mgzavroba dasWirdaT, am dros yvelani fexiT<br />

mogzauroben. gansakuTrebiT qalebi, rac unda<br />

didi gvaris iyvnen, mTeli kviris ganmavlobaSi<br />

387


ac unda didi sicive iyos, am dros fexSiSvelebi<br />

dadian, sxvebi didmarxvis periodSi paraskevobiT<br />

srulebiT saWmels ar sWamen. bolo kviras<br />

Rvinos ar svamen da sam ukanasknel dRes<br />

araviTar saWmels ar igemeben~ [4, 132]. kaTolike<br />

misionerebs marTlmadidebluri xSiri da xangrZlivi<br />

marxvebis mtkiced Senaxva warmoudgenlad<br />

miaCndaT. miT umetes, samarxvo kerZebidan<br />

mxolod Turqul lobios asaxelebdnen. `drois<br />

Sesaferisad marxvaSi an axal lobios sWamdnen,<br />

an Zvelsa~ [4, 54]. Sobisa da aRdgomis didmarxvis<br />

garda, petre-pavlobis marxvas inaxavdnen, romelic<br />

sulTmofenobis Semdeg iwyeboda. marxviT<br />

miagebdnen pativs `maraSinas~ anu RvTismSoblis<br />

miZinebas. ase iqceodnen naTlisRebaze, jvarTamaRlebaze<br />

da a.S. rogorc irkveva, ZiriTadad<br />

icavdnen marTlmadidebeli eklesiis mier dadgenil<br />

kalendars zogierTi Taviseburebis gaTvaliswinebiT.<br />

ase, mag: naTlisRebisas TiToeuli<br />

saxloba Tavis samrevlo eklesiaSi miiCqaroda,<br />

rom wirvis Semdeg maxlobel mdinareze nakur-<br />

Txi wyali saxlSi epkurebina. `rogorc ki mRvdeli<br />

wyals akurTxebs, xalxi cdilobs rac SeiZleba<br />

Cqara amoiRos doqebiT wyali, radgan darwmunebulia,<br />

rom Tu amoReba daugvianda, nakurTx<br />

wyals mdinare waiRebso~ [4, 125]. samegreloSi am<br />

dros Cveulebad hqondaT bzobas, eklesiidan rom<br />

gamovidodnen, yvelas qudze daekra bzis toti<br />

da mTeli dRe ase etarebinaT [4, 132]. marxvis Senaxva<br />

gulisxmobda wirva-locvasa da sxva saRmrTo<br />

msaxurebaze daswreba-monawileobas, romelsac<br />

kaTolike misionerebi SeZlebisdagvarad<br />

amuqebdnen. kerZod, samTavro da saepiskoposo eklesiebSi<br />

mxolod mTavar dResaswaulebSi wirav-<br />

388


dnen da Cveulebad ar hqondaT wirvaze daswreba,<br />

garda uqme dReebisa. uqmobdnen giorgobas, eliobas,<br />

petre-pavlobas anu `petroba~=pertobas,<br />

amaRlebas da a.S. wirvis Semdeg mRvdeli akur-<br />

Txebda sursaTsa da locavda mis momtans, Semdeg<br />

erTad sxdebodnen da dros RvTis didebaSi,<br />

erTmaneTis dalocvaSi mxiarulad atarebdnen.<br />

dReoba-dResaswaulis amgvari aRniSvna tradiciad<br />

mosdgamdaT Cvens winaprebs. misi arsis Cawvdoma<br />

cxadia evropel misionerebs ar ucdiaT.<br />

`dReoba iyo TviT soflis erTgvari SemamWidrovebeli,<br />

SemakavSirebeli saSualeba, es iyo mezobel<br />

soflebs Soris urTierTobis erT-erTi<br />

forma, agreTve sxvadasxva saxis sameurneo xasia-<br />

Tis garigebis adgili. maT xSirad moyveboda<br />

xolme mosalodneli niSnoba-qorwilebi, naTelmironobis<br />

saSualebiT ojaxebis urTierToba-ganmtkiceba<br />

da sxva~ [6, 126]. dReobaSi monawileTa<br />

simarjve, cekva-TamaSi, simRera, sportuli Sejibrebebi<br />

agrerigad alamazebda soflis duxWir<br />

JamTasvlas.<br />

RvTisadmi gulisxmieri damokidebuleba da<br />

saxarebiseuli mcnebebis rwmena - `movediT Cemda<br />

yovelni maSuralni da tvirTmZimeni da me gangisueno<br />

Tquen~ (maTe 11, 28-30), moCans megrelebis im<br />

qmedebaSi, rodesac isini gaWirvebisa da mwuxarebis<br />

SemTxvevaSi umalve eklesias miaSurebdnen<br />

xolme. eklesiis karebTan gaCerdebodnen da<br />

RvTismSoblis xats locva-vedrebas aRuvlendnen.<br />

maT icodnen agreTve `xatTan Suamavlis miyvana,<br />

TiTqos veqilebiao, ise esaubrebodnen xats, mravali<br />

sabuTis motaniT, ris Semdegac xati unda<br />

ganewyoT misi pativismcemlisadmi raTa igi Seiwynaros~<br />

[6, 94]. garegnulad locviTi grZnoba<br />

389


pirjvris gamosaxvasa da metaniaSi vlindeba. pirjvari<br />

gamoxatavs Cvens Sinagan survils da<br />

swrafvas _ mivbaZoT qristes, vicxovroT sadideblad<br />

RvTisa, xolo metania aris RvTis winaSe<br />

Cveni krZaluloba, aseve uRirsebisa da sinanulis<br />

grZnobebi, swored amgvarad loculobdnen<br />

qalebi, rodesac `anTebdnen sanTels da amagrebdnen<br />

mas TavianTi saxlis an eklesiis karze, akmevdnen<br />

mcireoden sakmevels da mzisken mibrunebulni<br />

Zlier moixrebodnen da mravalgzis gadaiwerdnen<br />

pirjvars TaviT fexebamde~ [9, 127]. locvisas<br />

iTxovdnen janmrTelobas, karg mosavals,<br />

daxmarebas maTi gamZarcvavi qurdis aRmoCenaSi<br />

da sxva.<br />

Zvelad megrelebi Wamis win yovelTvis iwerdnen<br />

pirjvars da sufraze Tu mRvdeli imyofeboda,<br />

Rvinos ise ar dalevdnen, Tu winaswar misgan<br />

kurTxevas ar gamoiTxovdnen. `maT Cveni<br />

mRvdlebisaTvisac xSirad uTxoviaT Sendoba, ara<br />

marto sufrasTan, aramed gzaSi Sexvedris drosac.<br />

am xalxs aseTi Cveuleba aqvs: Tu Sexvdebian<br />

bers an prelats, gaaCereben cxens da dalocvas<br />

sTxoven~ [9, 181]. RvTisgan Sewevnis mfarvelobisa<br />

da locva-kurTxevis miRebas sxvadasxva gziT<br />

cdilobdnen. cxeniT mgzavrobis dros eklesias-<br />

Tan ise ar gaivlidnen, rom ramdenjerme mainc<br />

garSemo ar SemoevloT; eklesias, wmindanTa xatebs<br />

oqros an Zvirfas qvebs Seswiravdnen; kvira<br />

da sxva uqme dReebSi xarebs uRelSi ar gaabamdnen<br />

da saerTod, araviTar samuSaos ar asrulebdnen,<br />

gardacvalebulTaTvis wirvas ayenebdnen,<br />

ierusalimSi Sesawirs agzavnidnen da a.S.<br />

udavod marTalia qr. kasteli, rodesac suraTze<br />

minaweri ase gaaforma: `saqarTvelos da samegre-<br />

390


los dedoflebi xelSi eklesiiT axatvinebdnen<br />

Tavs, TavianT qmrebTan erTad... icaven qristianul<br />

saxels warmarTobisa da mahmadianobisagan.<br />

didi RvTismosavebi arian berZnuli sarwmunoebisa~<br />

[3, 93]. misionerebs mizandasaxuli politika<br />

hqondaT _ marTlmadidebel da mahmadianebs Soris<br />

kaTolikuri sarwmunoebis gavrceleba. amitom<br />

sagangebod akninebdnen marTlmadidebel samwysos<br />

da mRvdelmTavrebis yovelnair qmedebas.<br />

TiTqos mRvdelmsaxurTagans aravis ar esmoda<br />

saidumloebaTa Sinaarsi, aRsarebasa da ziareba-<br />

Si did sasyidels iTxovdnen, piradi gamorCenis<br />

gamo msaxurobdnen, familarulad loculobdnen<br />

da misTana. misionerebi SeniSnavdnen, rom eklesiebi<br />

kargad mowyobili da Semkuli iyo mSvenieri<br />

xatebiT. TavianT saepiskoposo taZrebze episkoposebi<br />

gulmodgined zrunavdnen. `icavdnen sisufTaves,<br />

berZnuli yaidis xatebiT amkobdnen,<br />

romelic oqroTi, margalitebiT d sxva ZvirfaseulobiTaa<br />

mooWvili da amiT fiqrobdnen RvTis<br />

risxvis Semsubuqebas~ [9, 139]. arq. lamberti amis<br />

Sesaxeb dasZenda: rom maT Soris is Semcdari<br />

rwmuneba aris gavrcelebuli, rom kacs yovelive<br />

codva epatieba, Tu eklesias rames Seswiravso.<br />

amitomac Tu vinmem rame danaSauli Caidina da<br />

sindisi awuxebs, aRsarebas rodi Tvlis saukeTeso<br />

saSualebad, aramed darwmunebulia, rom eklesias<br />

Tu oqros an Zvirfas qvebs Sewiravs, yovelive<br />

codva srulebiT epatiebao [4, 112]. xorcieli<br />

da sulieri mowyaleba momakvdinebel codva-<br />

Ta mZlevel saTnoebad iTvleba, magram cxadia,<br />

rom macxovnebeli sinanuli, aRsareba da ziareba<br />

yvelafers aRemateba. isic unda iTqvas, rom Cveni<br />

winaprebis saero cxovreba mTlianad gamsWvalu-<br />

391


li iyo eklesiuri cnobierebiT, eklesiis madliT.<br />

Semoqmedisken mimaval `iwro~ gzis acdenas,<br />

umalve sikvdils amjobinebdnen. Zvelad zogier-<br />

Ti eklesiis karebi umetes wilad arc ki iketeboda,<br />

magram vinmes eklesiidan saeklesio nivTebis<br />

gatana azrad ar mouvidoda. Tu es moxdeboda,<br />

mas sikvdiliT sjidnen. `samegreloSi Cveulebad<br />

ar iyo damnaSavis sikvdiliT dasja. sikvdiliT<br />

mxolod maSin sjidnen, roca iseTi mZime<br />

danaSaulis damamtkicebeli sabuTi hqondaT, rogoricaa<br />

eklesiis gaqurdva, mTavris mokvla Tu<br />

saxelmwifos damxobis cda~ [3, 46]. lambertisTan<br />

daculia cnoba im mkrexelobis Sesaxeb, rogoricaa<br />

eklesiis gadawva an saeklesio nivTebis moparva,<br />

agreTve oqros da vercxlis xatebis misakuTreba.<br />

`amis Camden avazakebs Tavebi mosWres<br />

da Camokides iqve, sadac danaSauli Caidines.<br />

sxva qveynebze ufro aq jer kidev iseTi pativiscema<br />

darCeniaT eklesiis mimarT, rom TviT sarwmunoebas<br />

ufro uRalateben, vidre aseT danaSauls<br />

datoveben dausjelad~ [4, 71]. rasakvirvelia,<br />

yovelgvari ukiduresoba borotebaa, sasikvdilo<br />

ganaCenis samarTlianoba mudam sadavoa.<br />

am SemTxvevaSi saintereso is aris, rom qurdebis<br />

sikvdiliT dasja codvad iTvleboda, garda eklesiis<br />

gaqurdvisa. eklesia da wm. reliqviebis,<br />

saerTod siwmindis xelmyofs maSindeli sazogadoeba<br />

ver egueboda, asamarebda.<br />

cnobilia, rom misionerebis odiSSi moRvaweoba<br />

levan dadianis (1611-1657) mmarTvelobis<br />

wlebs daemTxva. maTi urTierToba amJamad scildeba<br />

kvlevis sakiTxebs; imis aRniSvna aucilebelia,<br />

rom levan dadianma RvTismoyvareoba friad<br />

saTno saqmeebiT gamoavlina. dangreuli eklesie-<br />

392


i xelaxla aaSena, romelsac saxuravi ar hqonda,<br />

imas saxuravi gaukeTa, romelsac ornamentebi<br />

Semoscloda, isev gaamSveniera da Seamko. amasTanave<br />

yvela eklesias friad Seumata Semosavali.<br />

uTvalavi oqro-vercxlis xati gaakeTebina TvalmargalitiT<br />

Semkobili. aTi wlis ganmavlobaSi<br />

ocze meti oqromWedeli hyavda, romlebic saeklesio<br />

WurWels ganuwyvetliv akeTebdnen [4, 33].<br />

cxadia, misionerebs SeumCneveli ar darCeniaT<br />

didi mooqruli an movercxlili spilenZis xatebi,<br />

romlebic maTi TqmiT, morTuli iyo Zvirfasi,<br />

umetes SemTxvevaSi yalbi TvlebiT. `xatebs Soris<br />

aris berZnuli yaidis RvTismSobeli, aseTive<br />

mama RvTisa, jvarcma, berZen da sxva wminda mama-<br />

Ta mravalricxovani xatebi. yvela xats Camofarebuli<br />

aqvs abreSumis fardebi. am xatebs Soris<br />

wmida giorgis xati yvelaze metad saTayvanoa.<br />

mis win yovelTvis mravlad aris anTebuli san-<br />

Tlebi [9, 147]. Zlevamosili da didmowame wmida<br />

giorgisadmi rwmena da saweso rituali gansxvavebuli<br />

saxiT warmogvidgeba. wm. giorgis xatze<br />

daficeba, gadacema an dawyevla simarTlis dacvis<br />

SemTxvevaSic ki, wmindanis risxvas iwvevda.<br />

SiSisa da krZalvis miuxedavad, ususuri samxilebeli<br />

niSnebis dros, braldebuls Tavis gamarTleba<br />

mxolod xatze daficebiT SeeZlo, romelic<br />

pirvandeli saxiT zogierT mxareSi didxans<br />

SemorCa. `fici unda moxdes romelime Zlieri<br />

xatis winaSe momCivanis amorCeviT. momCivanma<br />

unda amoirCios eklesiac, sadac fici unda moxdes<br />

da xatic, romelzec braldebulma unda daificos~<br />

[4, 72]. megrelTa rwmeniT, sicruis Tqmas<br />

saswaulmoqmed wm. giorgis xatTan veravin gabedavda,<br />

vinaidan mswraflSemsmeneli wmindani amis-<br />

393


Tvis mas dasjida, gadarevda da simarTles aTqmevinebda.<br />

`ficze Segdeba~ anu xatze daficeba<br />

samarTlis warmoebis utyuari saxe iyo [8, 204].<br />

xalxis rwmeniT, wm. giorgis yvela xats erTi da<br />

igive saswaulis moxdena TiTqos ar SeeZlo. am<br />

mxriv, iloris wm. giorgis xatma da salocavma<br />

gansakuTrebuli aRiareba da Tayvaniscema moixve-<br />

Wa, rac megrul dalocvaSic aisaxa: `gagiTbes<br />

(gwyalobdes) zeviT RmerTi, cxovar-macxovari xati,<br />

mTavarangelozi focxosi (senakis r.), RvTismowame-xeTisa,<br />

yulevi da alerti, wm. giorgi<br />

iloris, wm. giorgi jvarisa~ (walenjixis r-ni)<br />

[11, 30].<br />

saukeTeso Rvinos wm. giorgis saxelze inaxavdnen,<br />

romelsac petre-pavlobis dRes, margvlis<br />

win didi ambiT moxsnidnen Tavs. `amisTvis<br />

maranSi moiwveven mRvdels, romelic Seimoseba<br />

saeklesio tanisamosiT, ramdensame locvas ityvis<br />

qvevris Tavze da Semdeg amisa moxsnis Tavs<br />

qvevrs, iqidan patara doqSi gadmoasxams Rvinos,<br />

romelsac gagzavnis Sesawiravad wm. giorgis eklesiaSi.<br />

amis Semdeg SeuZliaT ixmaron es Rvino~<br />

[4, 53]. zogierTi cnobiT, rodesac qvevris axda<br />

surdaT, wirvas ayenebdnen, Zroxas hklavdnen [6,<br />

99]. RvTisadmi da romelime wmindanisadmi Sesawiravi<br />

wiTeli Rvino-zedaSis garda, qarTuli sinamdvile<br />

icnobs avadmyofobis an sxva raime aR-<br />

TqmasTan dakavSirebul samRTo Sesawiravebs,<br />

`oxvamerebs~, romlebic maranSi iyo ganTavsebuli.<br />

`megruli oxvameri orgvari mniSvnelobiT ixmareboda.<br />

erTi mxriv, is adgilia, sadac locvarituali<br />

sruldeba, xolo meore mxriv, salocavisTvis<br />

gankuTvnili Sesawiravia. igi SeiZleba<br />

iyos ERvino, puri, sanTeli, Tafli da sxva. ro-<br />

394


melic RvTaebisadmi aris miZRvnili. aseTive<br />

mniSvnelobisaa imerul-raWuli `salocvili~ [2,<br />

120]. megruli oxvamerebidan gvxvdeba samgario,<br />

samRvTo, saoxoro, saocodinaro, SqviTule, sawaCxure,<br />

sadabado da a.S. saTanado locvas ojaxis<br />

ufrosi mamakaci aRavlenda xolme. niSandoblivia,<br />

rom maranSi moTavsebul qvevrebTan qals<br />

ara Tu raime ritualis Sesruleba, aramed Sesvlac<br />

ekrZaleboda. aRniSnuli salocavi qvevrebidan<br />

zogi maTgani saerTo, saojaxo iyo, zogi<br />

ki pirovnuli. `Zmebis gayris dros salocavi<br />

qvevrebi xSirad maT saerTo mflobelobaSi rCeboda,<br />

magram umetes SemTxvevaSi Zmebi qvevrebsac<br />

iyofdnen da mxolod `saRmrTo~-s salocav<br />

qvevrs saZmod deda fuZeSi tovebdnen, aq mTeli<br />

saZmo Tavs iyrida da saerTo xarjiT `samRvTos~<br />

gadaixdidnen [5, 328].<br />

amrigad, locva ojaxis gamravlebis, Sinauri<br />

saqonlis matebis da sxva saWiroebisaTvis, romelic<br />

daawynarebda adamianis cxovrebas, rogorc<br />

irkveva, saTanado msxverplSewirvis TanxlebiT<br />

sruldeboda TiToeul ojaxSi, romelic droTa<br />

ganmavlobaSi sxvadasxva mizezis gamo Semcirda.<br />

misionerebis moRvaweobis dros, adgilobrivi mosaxleoba<br />

Zalze xSirad swiravda RmerTs sisxlian<br />

msxverpls, rogoricaa mamali, goWi an<br />

wvrilfexa saqoneli. msxverplis mitanis dRes<br />

ambobdnen didi dRe dadgao, magram `es dRe ar<br />

aris uflis sadidebeli da saTayvanebeli didi<br />

dRe, radganac eklesiSi ar midian, ar ismenen<br />

wirvas, ar evedrebian ufals, ar akeTeben keTil<br />

saqmeebs; am dRes atareben sma-WamaSi da RmerTs<br />

dalocvas da TavianTi mtrebis amowyvetas Txoven~<br />

[9, 185]. udavoa, rom mravalgvari `oxvameri~<br />

395


codvebis mitevebas, ganwmendas, saRvTo madlis<br />

moZiebas da moxveWas emsaxureboda. am urTierTobas<br />

RmerTsa da morwmune adamians Soris Rrma<br />

safuZveli aqvs, romelsac nawilobriv Cawvda<br />

ucxoeli swavluli romelic aRniSnavdaL `miuxedavad<br />

aseTi sizarmacisa, megrelebi arian didad<br />

morwmune qristianebi~ [7, 132].<br />

amrigad, winaswar SemuSavebuli gegmiT Camosul<br />

misionerebs, adgilobrivi mosaxleobis mtkice<br />

rjulismsaxurebam SeuSala xeli kaTolikuri<br />

sarwmunoebis propagandaSi.<br />

396


wyaroebi da literatura<br />

1. Jak fransua gamba, mogzauroba amierkavkasiaSi, Tb.;<br />

1987, frangulidan Targmna n. mgalobliSvilma<br />

2. n. Tofuria, sakulto nageboba zedaSe oxvame,<br />

masalebi saqarTvelos eTnografiisaTvis,<br />

XXII, 1985.<br />

3. don qristoforo de kasteli, cnobebi da albomi<br />

saqarTvelos Sesaxeb. teqsti gaSifra, Targmna, gamokvleva<br />

da komentarebi daurTo b. giorgaZem.<br />

4. don arqanjelo lamberti, samegrelos aRwera,<br />

Tb., 1990. italiuridan Targmna al. Wyoniam.<br />

5. s. makalaTia, samegrelos istoria da eTnografia,<br />

Tb., 1941<br />

6. don juzepe judiCe milaneli, werilebi saqarTveloze,<br />

Tb., 1964. italiuri teqsti Targmna, winasityvaoba<br />

da SeniSvnebi daurTo b. giorgaZem.<br />

7. i. rainegsi, mogzauroba saqarTveloSi, germanulidan<br />

Targmna, Sesavali da saZieblebi daurTo<br />

g. gelaSvilma, Tb., 2002.<br />

8. T. saxokia, qarTuli xatovani sityva-Tqmani, t. II,<br />

Tb., 1<strong>947</strong>.<br />

9. Jan Sardenis mogzauroba sparseTsa da aRmosavleTis<br />

sxva qveynebSi, Tb., 1975. frangulidan<br />

Targmna, gamokvleva da komentarebi daur-<br />

To m. mgalobliSvilma.<br />

10. n. SoSitaSvili, Sida qarTlis Tanamedrove<br />

soflis kulturuli<br />

11. a. canava, qarTuli xalxuri sityviereba (megruli<br />

teqstebi), Tb., 1975.<br />

397


Irma Kvashilava<br />

About the Christianity of Georgians<br />

The work deals with the relations of Odishi (Samegrelo)<br />

population towards the church, clergy, veneration of the icons,<br />

fasting, liturgical rights and the Christian outlook generally. The<br />

data about above mentioned issues are preserved in the records<br />

of the scientist-travellers and the descriptions of the missionaries.<br />

The political units of the western Georgia principalities<br />

underwent hard times that determined betterdevelopment of the<br />

eastern Georgianculture. Consequently the Georgian chronicles<br />

and historical sources of the late feudal period are represented<br />

fragmentarily. The relations with the western European countries<br />

and Russia revived in the 17 th century. This is described in the<br />

relacións of the foreign missionaries. After long term observation<br />

Catholic missionaries left valuable descriptionof the native<br />

population‟s every-day life and culture. Well trained researchers<br />

had an intension to propagate and spread Catholic faith among<br />

the population and did their best that it should have been<br />

acceptable for natives. But they were not able to have a great<br />

success because of the Orthodox orientation of the population.<br />

398


maia SaorSaZe<br />

kaTolikos-patriarqi kirile II (ciciSvili)<br />

da misi moRvaweoba<br />

kirile II (ciciSvili) aRmosavleT saqarTvelos<br />

kaTolikos-patriarqad 1737-1739 wlebSi imyofeboda.<br />

manamde igi samTavneli episkoposi da<br />

qarTlis mTavarepiskoposi iyo, xolo kaTolikosobis<br />

Semdgom wlebSi kvlav qarTlis mTavarepiskoposia.<br />

savaraudod, garkveuli drois man-<br />

Zilze igi bodbisa da rusTavis saepiskoposoebsac<br />

ganagebda. misi moRvaweoba gansakuTrebiT gamorCeulia<br />

qarTlis mTavarepiskoposobis periodSi,<br />

romel kaTedrazec igi SedarebiT ufro<br />

xangrZlivi droiT moRvaweobda.<br />

kirile II kaTolikosi moxseniebulia 1738 w.<br />

2 Tebervlis sabuTSi. ,,ymisa da mamulis nasyidobis<br />

wigns, micemuls oTar aleqsiSvilis mier<br />

farsadan ciciSvilisadmi”, amtkicebs kirile ka-<br />

Tolikosi. ,,q. Cven, yovlisa saqarTvelos k[aTaliko]z[i]<br />

kirile am nasyidobas vamtkicebT”. xelrTva:<br />

,,k[aTaliko]z[i] kirile”. [1, 275]. rogorc<br />

Cans, besarion kaTolikos-patriarqis (baraTaSvil-orbeliSvilis)<br />

(1725-1737 ww.) gardacvalebis<br />

Semdeg, sakaTolikoso taxti droebiT kirilem<br />

daikava, vidre domenti IV kaTolikos-patriarqi<br />

(bagrationi) (1705-1741ww.) saqarTveloSi dabrundeboda<br />

1739 wels (rogorc cnobilia, 1725-39<br />

wlebSi igi qarTlSi ar imyofeboda).<br />

arsebobs 1739 wlis 23 martiT daTariRebuli<br />

,,ymisa da mamulis danebebis wigni, micemuli daviT<br />

TarxnisSvilis mier giorgi maRalaZisadmi”,<br />

399


omelsac amtkicebs kaTolikosi kirile: ,,Cven,<br />

batoni k[aTaliko]zi kirile am garigebisa da piris<br />

dadebisa da Serigebis mowame var”. xelrTva:<br />

,,k[aTaliko]zi kirile.” [2, 34-35; 24]. (sigel-<br />

Si mowmeebs Soris dasaxelebulia mTavarepiskoposi<br />

romanoz). am sabuTs ar icnobs an ratomRac<br />

ar asaxelebs b. lominaZe Tavis gamokvlevaSi ,,masalebi<br />

saqarTvelos XVII-XVIII ss. istoriis qronologiisaTvis”<br />

[4]. sabuTi araa moxmobili aseve<br />

2000 wels gamocemul krebulSi ,,saqarTvelos ka-<br />

Tolikos-patriarqebi” [15], rac kidev ufro gaamyarebda<br />

kirile II-is 1739 wlamde kaTolikosad<br />

yofnis mosazrebas.<br />

saqarTvelos erovnul arqivSi daculia 1739<br />

wliT daTariRebuli kidev erTi sabuTi: ,,mamulis<br />

nasyidobis wigni solaRaSvili ieses mier<br />

mTavarepiskopos romanozisadmi”, romelsac beWdiT<br />

amtkicebs kaTolikosi kirile [11; 9].<br />

aris agreTve daaxloebiT 1738-1739 wlebSi<br />

Sedgenili ,,ganCineba kirile kaTalikozisa davi-<br />

Tisa da solomonis yma-mamulis saqmeze”, romelsac<br />

uzis beWedi: kaTalikozi kirile. sabuTi dawerilia<br />

,,mirobis” SemoRebis meoTxe wels [18,<br />

348; 23].<br />

gaugebrobas iwvevs 1739 wlis 5 martiT da-<br />

TariRebuli sabuTi ,,samwysos ganwesebis wigni<br />

domenti kaTalikozisa urbnel nikoloz xerxeuliZisadmi”,<br />

romelsac amtkicebs kaTolikospatriarqi<br />

domenti, xolo sabuTs aqvs Semdegdroindeli<br />

damtkicebebic. mas axlavs Semdegi<br />

xelrTvebi da beWdebi: kaTolikos-patriarqi anton<br />

I, Semdeg mefe erekle II, ufliswuli giorgi,<br />

qarTlis mTavarepiskoposi kirile, Tbileli mitropoliti<br />

efTvime da a. S. ,,q. Cven, qarTlis mTa-<br />

400


varefiskopozi kirile am patriaqis sigels vamtkicebT”.<br />

xelrTva: ,,mTavarefiskopozi kirile.”<br />

[20; 22; 17, 742-746]. gasarkvevi isaa, rom Tuki 1739<br />

wlis 5 marts ukve domenti kaTolikosi gascems<br />

sabuTs, imave wlis 23 marts rogorRa ixsenieba<br />

zemoT aRniSnul sabuTSi kaTolikosi kirile<br />

ciciSvili saqme imaSia, rom prof. i. doliZis<br />

mier gamoqveynebul am sabuTSi, qoronikoni ukÀ<br />

aris 1740 weli, xolo qristes aqeT CRlT _ 1739<br />

wels udris. Cveni azriT, swored amaSia Secdoma<br />

da unda iyos CRm. Tu gaviTvaliswinebT aqve gamoqveynebul<br />

sxva sabuTebsac, sadac ki miTiTebulia<br />

qoronikoni ukÀ, mas mosdevs qristes aqeT<br />

CRm. 1740 wlis aRniSnul sabuTs 1745 wels amtkicebs<br />

anton I kaTolikosi, 1767 wels mefe erekle<br />

II, 1768 wels giorgi ufliswuli, kirile qar-<br />

Tlis mTavarepiskoposi da a.S.<br />

,,qarTuli samarTlis Zeglebis” me-3 wignSi<br />

am sabuTs mosdevs ,,wigni domenti kaTalikozisa<br />

avaliSvilebisadmi nikoloz urbnelisaTvis samwysos<br />

ganwesebis Sesaxeb”, romelic uTariRoa da<br />

prof. i. doliZes is kiTxvis niSnis qveS daTari-<br />

Rebuli aqvs 1739 wlis martiT. misi Sinaarsidan<br />

gamomdinare da Cvens mier 1740 wliT gadaTariRebul<br />

sabuTTan kavSiris gamo, Cveni azriT, es sabuTic,<br />

savaraudod, 1740 wels miekuTvneba. swored<br />

amis sasargeblod miuTiTebs kidev erTi<br />

,,wyalobis sigeli domenti kaTalikozisa gabriel<br />

Warmaulisadmi”, romelic Sedgenilia domenti<br />

kaTalikosis mier konstantinopolSi yofnis<br />

dros (am faqts igi sabuTSive aRniSnavs) da romelic<br />

daTariRebulia 1739 wliT (CRlT) [21; 17,<br />

747-750]. Semdegdroindeli sabuTebi ki, romelsac<br />

kaTolikosi domenti gascems, 1740 wlidan iwyeba.<br />

401


1740-1741 wlebiTaa daTariRebuli ,,wigni domenti<br />

kaTalikozisa mrovelisa da urbnelis samwysos<br />

saqmeze ganCinebiT”, romlis mixedviTac,<br />

domenti kaTolikosis brZanebiT, mrovelisa da<br />

urbnelis davas mTavarepiskopos-mitropoliti<br />

kirile da Tbileli mitropoliti evTimi arigeben.<br />

rogorc domenti kaTolikosma saavaliSvilo<br />

,,sadgris xeoba da bagineT-gujareTi” urbnel<br />

episkopos nikoloz xerxeuliZes misca samwysod,<br />

aseve umtkiceben urbnels samwysod mTavarepiskoposi<br />

kirile da Tbileli mitropoliti evTimi<br />

[17, 762].<br />

1724-39 wlebiT aqvs daTariRebuli prof. i.<br />

doliZes ,,aRTqmis wigni mTavarepiskopos raJdenisa<br />

domenti kaTalikozisadmi,” saidanac vgebulobT,<br />

rom raJden ciciSvils mTavarepiskoposoba<br />

,,eSova” domenti kaTolikosis stambolSi yofnis<br />

dros. domentis brZanebiT igi Tbilelsa da<br />

or episkoposs ukurTxebiaT [17, 741-742]. igive sabuTs<br />

T. Jordania daaxloebiT 1727 wlis axlo<br />

droiT aTariRebs, ris damadasturebladac mohyavs<br />

1727 wlis ,,wyalobis sigeli kaTalikoz domentis<br />

mier mRvdel iese tlaSaZisaTvis da misi<br />

Zis zaqariasaTvis”, sadac domenti kaTolikosi<br />

stambolSi (konstantinopolSi) myofad moixsenieba<br />

da iqidan marTavs saqarTvelos eklesias [19,<br />

113-115; 17, 713-714]. T. Jordania aRniSnavs, rom raJdeni<br />

manamde samTavneli episkoposi iyo. Cveni azriT,<br />

savaraudod, roca igi mTavarepiskoposi gaxda,<br />

am droisaTvis kirile samTavneli episkoposia,<br />

xolo ramdenime xnis Semdeg is ikavebs qar-<br />

Tlis mTavarepiskoposis kaTedras (vidre 1737-<br />

1739 ww-sa).<br />

402


saistorio sabuTebSi xSirad moixsenieba<br />

,,qarTlis mTavarepiskoposi kirile” da Cvenc misi<br />

moRvaweobis swored am etapis zogierT movlenas<br />

gvinda SevexoT.<br />

kirile mTavarepiskoposad isxenieba 1736,<br />

1737, 1740, 1741, 1753, 1755, 1764, 1768, 1771 da a. S.<br />

wlebis sabuTebSi.<br />

n. berZeniSvilis mixedviT, 1736 wlis maisSia<br />

gacemuli ,,biWis ,,mirTmevis” (anu Sewirulobis –<br />

m. S.) wigni, micemuli roin javaxisSvilis meuRlis<br />

monazon elenes mier amba-alaverdel nikolaozisadmi”,<br />

romelsac bolos erTvis kirile<br />

mTavarepiskoposis minaweri: ,,q. Cven, mTavarefiskopozi<br />

kirile amis mowame varT. kirile.” [1, 395].<br />

n. berZeniSvils, uneblie Secdoma aqvs daSvebuli<br />

TariRSi da qoronikon uld_s, 1736 wliT gansaz-<br />

Rvravs, rac sinamdvileSi udris 1746 wels. xolo<br />

prof. i. doliZe igive sabuTs, marTebulad,<br />

swored 1746 wliT aTariRebs [17, 791]. (sabuTis<br />

1736 wliT daTariRebas, n. berZeniSvilis mixedviT,<br />

iyenebs Tavis naSromSi b. lominaZec). Cven<br />

moviZieT sabuTis piri saqarTvelos erovnul arqivSi<br />

[13] da marTlac, qoronikoni aris uld, anu<br />

1746 weli.<br />

miuxedavad aRniSnuli lafsusisa, Cven saqar-<br />

Tvelos erovnul arqivSive mivakvlieT sxva sabuTs,<br />

romelic swored 1736 wliT aris daTari-<br />

Rebuli da romelSic moixsenieba mTavarepiskoposi<br />

kirile. kerZod, zemo ciciSvilebi Sewirulobis<br />

wigns aZleven mrovel aTanases, romlis<br />

mixedviTac isini, Tavis yofil ymas _ CxikvaZe<br />

lazares, misive survilis gaTvaliswinebiT, swiraven<br />

ruisis wm. RvTaebis eklesias, wirva-locvaze<br />

moxseniebis sanacvlod da momaval cxovreba-<br />

403


Si maTi sulis saoxad da nugeSad. sabuTs amowmebs<br />

mTavarepiskoposi kirile: ,,q. Cven, ciciSvili<br />

mTavarefiskopozi kirile, amis mowame (varT)”.<br />

xelrTva: kirile. sabuTs uzis TariRi, qoronikoni<br />

ukd, rac udris 1736 wels. [12].<br />

1740 wlis 8 Tebervals Sedgenil ,,ioram mouravisSvilisa<br />

da amilRabaris qalis ganqorwinebis<br />

oqms”, domenti IV kaTolikosis Semdeg amowmebs<br />

kirile mTavarepiskoposi. ,, q. Cven, qarTlisa<br />

mTavar efiskopozi kirile amis mowame varT. mTavar<br />

efiskopozi kirile.” [16, 96; 18, 349-350].<br />

arsebobs agreTve 1741 wlis 1 marts gacemuli<br />

,,mamulisa da ymis nasyidobis wigni, micemuli<br />

zurab zurabisSvilis mier qaixosro orbelianisadmi”,<br />

sadac minaweria: ,,q. Cven, mTavarefiskopozi<br />

kirile amis mowame varT. kirile.” [1.,<br />

296].<br />

mowmeebSia dasaxelebuli kirile mTavarepiskoposi<br />

1743 wlis 17 ivnisis sigelSic. ,,ymis nasyidobis<br />

wigns, micemuls mamuka abaSiZis mier vaxuSti<br />

abaSiZisadmi” axlavs minaweri da xelrTva:<br />

,,aris amisi mowame batoni mTavarepiskopozi kirile.”<br />

[1, 316].<br />

1747 wlis amilaxvrebis sigels amtkicebs<br />

mTavarepiskoposi kirile (f. 1448, s. 4202). agreTve<br />

naxsenebia igi 1753 wlis 10 maisis sabuTSic [18,<br />

418].<br />

kirile mTavarepiskoposi monawilea 1764<br />

wlis 18 oqtombris saeklesio krebisa, romelmac<br />

zaqaria xucesi (gabaSvili) SeaCvena da eklesiidan<br />

gankveTa [18, 503_508].<br />

kirile mTavarepiskoposi moixsenieba agreTve<br />

1768 wlis 15 maisis sigelSic [18, 554_555]. saqarTvelos<br />

erovnul arqivSi daculia mefe erek-<br />

404


le II mier kirile mTavarepiskoposisadmi micemuli<br />

sabuTebi 1771 wlisa [6; 7] da a.S. magram Cven-<br />

Tvis amJamad sainteresoa 1755 wlis erTi sabuTi,<br />

romlis mixedviTac, mefe Teimuraz II (gamgebeli<br />

1709-15ww. kaxeTis mefe 1733-44ww. qarTlis mefe<br />

1744-62ww.) gorSi kaTolikebs taZars da masTan<br />

arsebul rezidencias CamoarTmevs da gadascems<br />

kirile mTavarepiskoposs, rogorc mis kanonier<br />

kuTvnilebas. Cven am sabuTs saqarTvelos erovnul<br />

arqivSi mivakvlieT. is gamoqveynebuli ar<br />

aris da dRemde samecniero literaturaSi Semotanili<br />

ar yofila. misi mokle Sinaarsi rusulad<br />

Tavis naSromSi d. furcelaZes naxsenebi<br />

aqvs [25, 51] am sabuTs axsenebs p. karbelaSvilic,<br />

romelic saqarTvelos erovnul arqivSi, mis pirad<br />

fondSia daculi [14].<br />

am sabuTisadmi didi interesi kidev ufro<br />

imiTaa ganpirobebuli, rom goris amJamindeli sakaTedro<br />

taZaris gamo karga xnis manZilze mimdinareobda<br />

dava kaTolikebTan da igi axlaxans,<br />

Cvens saukuneSic ki warmoiSva.<br />

sabuTi gadamweris mixedviT, dednis pirs,<br />

warmoadgens. qaRaldis zomaa 20 1/2X15 sm. (qaragmis<br />

gaxsna da punqtuacia Cvenia _m. S.)<br />

,q. Cveni brZaneba aris, gors patrebis saydari<br />

da sasaxle mTavarefiskopozis, batonis wmindas<br />

kirilesaTvis gviboZebia da wyaloba gviqnia, Tavis<br />

taxtaT da sadgomaT, roca gors mibrZandebodes,<br />

am saydarsa da saydris saxlebSi dadgebodes,<br />

radgan gori {da} qarTveli kaci, amis<br />

samwyso iyo, es patrebis naqoni eklesia amisTvis<br />

gviboZebia. qristeSobis ka, q(oroni)k(on)s umg.”<br />

aqvs beWdis adgili legendiT:…...m(e)f(e)...Teimurazis<br />

damtkicebuli [10]. (xazgasma Cvenia _ m. S.).<br />

405


sabuTidan Cans, rom goris aRniSnuli taZari,<br />

garkveuli drois manZilze, ,,naqoni” da kuTvnili<br />

yofila kaTolike misionerebisa, magram<br />

Teimuraz mefem es taZari da mis gverdiT mdebare<br />

sasaxle CamoarTva maT da kirile mTavarepiskoposs<br />

gadasca, rogorc gorisa da aq mcxovrebi<br />

marTlmadidebeli mrevlis mwemsmTavars. aqedan<br />

gamomdinare, SegviZlia vTqvaT, rom 1755 wlidan,<br />

dRevandel goris sakaTedro taZarSi, wirvalocva<br />

marTlmadidebluri wesiT aResruleboda.<br />

gasaTvaliswinebelia agreTve imdroindeli politikuri<br />

viTareba saqarTveloSi da antikaTolikuri<br />

propaganda. saeklesio krebam swored<br />

1755 wels gadaayena kaTolikosobidan anton I ka-<br />

Tolikuri sarwmunoebis miRebis braldebiT. rogorc<br />

Cans, am faqtmac Tavisi gavlena iqonia Teimurazis<br />

politikaze kaTolike misionerebis mimarT.<br />

calke kvlevis sagania is, Tu ra uZRoda win<br />

taZris gadacemis faqts da rogor ganviTarda<br />

Semdgomi movlenebi. aRniSnuli sakiTxi SeZlebisdagvarad<br />

Seiswavla prof. q. pavliaSvilma da<br />

krebulSi ,,kulturis istoriisa da Teoriis sakiTxebi,<br />

XXI, Tb; 2005, gamoaqveyna kidec statia<br />

,,fragmentebi goris kaTolikuri eklesiis istoriidan<br />

(XV-XIX ss.)”, magram Cvens mier aRniSnul<br />

sigels igi ar icnobs da Sesabamisad, arc axsenebs,<br />

risi codna da gaTvaliswineba am naSroms<br />

kidev ufro met damajereblobas SesZenda. ker-<br />

Zod, mis xelT arsebuli cnobebis analizis safuZvelze,<br />

q. pavliaSvili aRniSnavs, rom 1806<br />

wels ruseTis mTavrobas, kapucineli misionerebisaTvis<br />

gorsa da TbilisSi CamorTmeuli eklesiebi<br />

daubrunebia, risTvisac maT xelisuflebam<br />

406


6000 man. gamouyo. ,,misionerebi gamudmebiT iTxovdnen<br />

vatikanisagan ruseTis mTavrobasTan saerTo<br />

enis gamonaxvas, raTa CamorTmeuli eklesiebi daebrunebinaT<br />

gorsa da TbilisSi, rameTu veRar<br />

audiodnen goris sadgomi saxlis qiris gadaxdas.<br />

aRniSnuli ki imis dasturia, rom misionerebs<br />

1795 wlidan gorSi eklesia ukve aRar hqoniaT”_<br />

daaskvnis prof. pavliaSvili [5, 87]. Cven davazustebT<br />

am mosazrebas da zemoT moyvanili,<br />

samecniero literaturaSi axlad Semotanili sigelis<br />

safuZvelze aRvniSnavT, rom kaTolike misionerebs<br />

gorSi eklesia 1755 wlidan CamorTmeviaT<br />

da igi mefe Teimuraz II-s qarTlis mTavarepiskopos<br />

kirilesaTvis da Sesabamisad, saqarTvelos<br />

marTlmadidebeli eklesiisaTvis gadaucia.<br />

es mdgomareoba rom SenarCunebulia 1802 wlamde,<br />

amis Tqmac zustad SeiZleba imis safuZvelze,<br />

rom saqarTvelos erovnul arqivSive daculia<br />

qarTl-kaxeTis episkoposTa da arqimandritTa mier<br />

Sedgenili moxsenebiTi baraTi imperator<br />

aleqsandre I-dmi [8], saidanac vgebulobT, rom<br />

qarTl-kaxeTis episkoposebi da arqimandritebi<br />

aRiareben ra ruseTis imperatoris 1801 wels mi-<br />

Rebul manifests qarTl-kaxeTis ruseTTan Seer-<br />

Tebis Taobaze, mimarTaven aleqsandre I-s, raTa<br />

igi saukuneTa manZilze aoxrebul da dasustebul<br />

saqarTvelos eklesia-monastrebs Seewios,<br />

aRadginos, Seamkos, daicvas da daifaros. maTive<br />

TxovniT, SeunarCundeT episkoposebs Tav-Tavian-<br />

Ti xarisxebi da eparqiebi, mamulebi, ymebi da Semosavlebi.<br />

sasuliero dasis gansakuTrebul saTxovars<br />

ki Semdegi ram warmoadgens: Tbilissa da<br />

gorSi kaTolikebs imperatorisagan maTi adrindeli,<br />

kuTvnili eklesiebis ukan dabruneba mouT-<br />

407


xoviaT. werilis avtorebi imperators Seaxseneben,<br />

rom mefe Teimuraz II-m da erekle II-m, krebis<br />

dadgenilebiTa da gadawyvetilebiT, kaTolikeTa<br />

mxridan sazogadoebis winaSe didi SecodebisaTvis,<br />

isini gandevnes saqarTvelodan da mas Semdeg,<br />

maTi kuTvnili mcire taZrebic marTlmadideblur<br />

eklesias daubrunda. sasuliero pirebi<br />

TxovniT mimarTaven imperators, rom ukan aRar<br />

daubrunos kaTolikebs CamorTmeuli eklesiebi,<br />

radgan wlebis manZilze maTSi mravali cnobili<br />

qarTveli sasuliero Tu saero moRvawe iyo dasaflavebuli.<br />

rogorc Cans, qarTveli sasuliero pirebi<br />

winaswar grZnobdnen saSiS tendencias kaTolikebis<br />

kvlav gaaqtiurebisa da ruseTis xelisuflebisagan<br />

garkveuli drois ganmavlobaSi maTi<br />

mfarvelobis gamo. swored amaze mianiSnebs is<br />

garemoeba, rom 1806 wels isini droebiT ibruneben<br />

kidec goris yofil, e. w. kaTolikur taZars<br />

da XIX saukuneSi drodadro inarCuneben kidec<br />

mas, vidre 1845 wlidan kaTolikebs saqarTvelodan<br />

sabolood ar gandevnian.<br />

kaTolikebis pretenziebi goris taZris mimarT<br />

am saukuneSic ki warmoiSva, rac yovlad<br />

usafuZvloa. arsebobs ramdenime cnoba am taZris<br />

daarsebis Sesaxeb da erT-erTis mixedviT, kaTolike<br />

misionerebs XVII saukuneSi (1629w. 27 aprilis<br />

relacia propaganda fidesadmi), Teimuraz I-<br />

gan (1606-1648ww.) miuRiaT wyaloba, rom mtrisagan<br />

dangreuli taZris adgilze TavianTi eklesia ae-<br />

SenebinaT da aqve sacxovrebeli saxlic gaeCinaT.<br />

aseTi gadawyvetileba mefis mxridan imiT iyo<br />

ganpirobebuli, rom avgustinel berebs misTvis<br />

qeTevan dedoflis wminda nawilebi CamoutaniaT.<br />

408


gaxarebuli mefis mowyalebiT maT kidec isargebles,<br />

qarTuli eklesia kaTolikurad gadaakeTes<br />

da wm. petres saxeli uwodes. Semdgom saukuneeb-<br />

Si ki situacia Seicvala Tu ara, 1755 wels es eklesia<br />

mis namdvil mflobels, saqarTvelos mar-<br />

Tlmadidebel eklesias daubrunda da Sesabamisad,<br />

aRdga kidec RvTismsaxureba. goris taZris<br />

e. w. kaTolikuri nawili rom qarTuli taZris<br />

saZirkvelsa da nangrevebzea daSenebuli, es kidev<br />

erTxel, axlaxans aq mimdinare sarestavracio<br />

samuSaoebis msvlelobam daadastura.<br />

kirile kaTolikosis moRvaweoba sxva mravali<br />

kuTxiTac sainteresoa. p. ioseliani wers,<br />

rom kirile ciciSvili iyo ,,biZa giorgi sardlisa,<br />

simamrisa TviT mefisa giorgisa. . . odes<br />

movidnen osmalni asaklebelad mcxeTisa da sxva-<br />

Ta ekklesiisa saunjeTa, scemes mas mravlad, ra-<br />

Ta…aCvenos mas samkaulni da TabaliTa daayrevines<br />

ferxTa frCxilebi. Semdgomad dabrunebisa<br />

domentisa stambolidam, Caabara mas kaTolikosoba<br />

da TviT iwyo cxovreba martivisa berisa. iyo<br />

mcodne sparsulisa da TaTrulisa, sayvareli mefisa,<br />

naswavli mWermeTqvi da sityva marjve. miwer-mowera<br />

misi anastasiasTan, mefisa iraklisa<br />

dedinacvalTan, mowmobs missa sibrZnesa... ravdenjerme<br />

aRiyvanes xarisxsa da gamoZieso droTa amboxisa<br />

gamo. gardaicvala 90 wlisa 1774 welsa.”<br />

[3, 139].<br />

kirile mTavarepiskoposis gardacvalebis<br />

TariRad 1774 wlis miTiTeba ar unda iyos marTebuli,<br />

radgan sabuTebSi igi amis Semdgomac<br />

(80_90-ian wlebSi) ixsenieba bodbisa da rusTavis<br />

saepiskoposo kaTedrebze. ra Tqma unda, Tuki es<br />

swored yofili saqarTvelos kaTolikos-patri-<br />

409


arqi da qarTlis mTavarepiskoposi kirilea, ma-<br />

Sin am dros igi daaxloebiT 95 wlamde moxuci<br />

unda yofiliyo. p. ioseliani ki, rogorc aRvniSneT,<br />

misi gardacvalebis asakad swored Rrmad<br />

moxucebulobas, 90 wels asaxelebs. amdenad, es<br />

sakiTxi Semdgom kvlevas saWiroebs.<br />

wyaroebi da literatura<br />

1. dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan,<br />

w. I, batonymuri urTierToba (XV-XVIIIss.), n.<br />

berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1940.<br />

2. dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan,<br />

w. II, batonymuri urTierToba (XV-XIXss.),<br />

n. berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1953.<br />

3. p. ioseliani, cxovreba giorgi mecametisa, akaki<br />

gawerelias Sesavali werilebiT, redaqcii-<br />

Ta da SeniSvnebiT; tf., 1936.<br />

4. b. lominaZe, masalebi saqarTvelos XVII-XVIII saukuneTa<br />

istoriis qronologiisaTvis, masalebi saqar-<br />

Tvelosa da kavkasiis istoriisaTvis, nak. 29, 1951 w.<br />

5. q. pavliaSvili, fragmentebi goris kaTolikuri eklesiis<br />

istoriidan (XV-XIX ss.), kulturis istoriisa<br />

da Teoriis sakiTxebi, XXI, Tb., 2005.<br />

6. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1448, saqme<br />

# 3060<br />

7. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1448, saqme<br />

# 3068<br />

8. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1448, saqme<br />

# 9200, 9199<br />

9. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />

# 2147<br />

410


10. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />

# 2167<br />

11. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />

# 2176<br />

12. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />

# 2536<br />

13. saqarTvelos erovnuli arqivi, fondi 1449, saqme<br />

# 2616<br />

14. saqarTvelos erovnuli arqivi, p. karbelaSvilis<br />

piradi fondi 1461, saqme 17.<br />

15. saqarTvelos kaTolikos-patriarqebi, Tb., 2000.<br />

16. saqarTvelos siZveleni, t. I, e. TayaiSvilis<br />

redaqtorobiT, tf., 1899.<br />

17. qarTuli samarTlis Zeglebi, III, saeklesio sakanonmdeblo<br />

Zeglebi (XI-XIXss.), teqstebi gamosca,<br />

SeniSvnebi da saZieblebi daurTo prof. i. doli-<br />

Zem, Tb., 1970.<br />

18. qarTuli samarTlis Zeglebi IV, sasamarTlo gan-<br />

Cinebani (XVI-XVIIIss.), teqstebi gamosca, SeniSvnebi<br />

da saZieblebi daurTo prof. i. doliZem, Tb., 1972.<br />

19. qronikebi da sxva masala saqarTvelos istoriisa<br />

da mwerlobisa, Sekrebili, qronologiurad<br />

dawyobili da axsnili T. Jordanias mier, w. III,<br />

(1700 w-dan XIX s-is 60-ian wlebamde), Tb., 1967.<br />

20. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Ad-502 (d)<br />

21. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Ad-506<br />

22. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Ad-1502-a (p)<br />

23. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Hd-2705<br />

24. xelnawerTa erovnuli centri, fondi Hd-2792<br />

25. Д. П. Пурцеладзе, Грузинские церковные гуджари (грамоты),<br />

Тиф., 1881.<br />

411<br />

Maia Shaorshadze


Catholicos-Patriarch Kirile II (Tsitsishvili) and His<br />

Activity<br />

Kirile II (Tsitsishvili) was Catholicos-Patriarch of the<br />

eastern Georgia in 1737-1739. Before he became Catholicos-<br />

Patriarch Kirile was a Bishop of Samtavnoand Archbishop of<br />

Kartli.After his service asCatholicos-Patriarch of Georgia Kirile<br />

became Archbishop of Kartli again.<br />

Catholicos Kirile is mentioned in the document dated to February<br />

2, 1738. “The Book of Serf and Land Deed of Purchase” waspassed by<br />

Kirile Catholicos. It seems that after the death of Catholicos-Patriarch<br />

Besarion (Baratashvili-Orbelishvili) (1725-1737)Kirile became acting<br />

Catholicos, before Catholicos-Patriarch Domenti IV (Bagrationi) returned<br />

back in Georgia in 1739.<br />

There is a document dated to March 23, 1739 which is passes by<br />

Catholicos Kirile. This document is unknown for Babilina Lominadze or<br />

she might not mentioned it for unknown reasonsin her research. The<br />

document is not either mentioned in the collection “The Catholicos-<br />

Patriarchs of Georgia” published in 2000. Mentioning of Kirile II among<br />

the Catholicos-Patriarchs might strengthen the viewpoint thathe was<br />

Catholicos before 1739.<br />

There is one more document “The Book of Deed of<br />

Purchase Given to Archbishop Romanos by SologhashviliIese”<br />

preserved in the central archive and dated to 1739. The<br />

document is passed by Catholicos Kirile with a stamp.<br />

There is also “A Decree of Catholicos Kirile” dated nearly to<br />

1738-1739 which has a stamp with two words: Catholicos Kirile.<br />

“The Archbishop of Kartli Kirile” is often mentioned in the<br />

historical documents. Some moments of Kirile‟s activity when his is<br />

mentioned as Archbishop of Kartli are underscoredin the given work.<br />

Kirile is mentioned as Archbishop in the documents of following<br />

years: 1736, 1737, 1740, 1741, 1743, 1753, 1755, 1764, 1768, 1771 and<br />

etc.<br />

412


A document dated to 1755 is of special interest. According<br />

to this document king Teimuras II confiscated,took from<br />

Catholics a church and residence in Gory and gave it to<br />

Archbishop Kirile as his legal property. This document that is<br />

preserved in the Central Archive is not published and has not yet<br />

been in scientific circulation. Exactly the significance of this<br />

document is discussed in the given work.<br />

Catholics have a claim on today‟s cathedral of Gori even<br />

in this century that is totally groundless. There are some<br />

notifications about founding of this church. According to one of<br />

these notifications in the 17 th century Teimuras Igave Catholic<br />

missionaries permission and grace to build their church and a<br />

house for living on the place of a Georgian church destroyed by<br />

invaders.Such kind of decision was taken by king because<br />

Augustinian monks brought him the relics of his motherand<br />

queen, St. Ketevan. Catholics built there a church and named<br />

after St. Peter. In the following centuries the situation changed.<br />

In 1755 the church was delivered to the Orthodox Church of<br />

Georgia. The same situation is in 1802 that is proved by historical<br />

sources. After Georgia joined Russia from time to time<br />

Catholics were returning back the mentioned church. In 1845<br />

the church finallypassed into the ownership of the Church of<br />

Georgia.<br />

wyaroTmcodneoba<br />

Source Study<br />

413


esma mania<br />

afxazeTi qarTvel moRvaweTa epistoleebSi<br />

(XIX s. 80-iani _ XX s. 10-iani ww.)<br />

afxazeTis istoriis movlenebis rekonstruqciisTvis<br />

am regionidan gamogzavnil epistoleebs,<br />

rogorc specifikur wyaroebs, Seucvleli<br />

mniSvneloba aqvs. e. w. `pirveli kategoriis~ wyaroebi<br />

_ oficialuri dokumentacia, aqtebi, oqmebi,<br />

angariSebi, saqmiani mimowera qveyanaSi moqmedi<br />

biurokratiuli da msoflmxedvelobrivi wnexis<br />

gamo obieqturi realobis mxolod reglamentirebul<br />

formats asaxavs. es SezRuduloba ki<br />

yovelTvis eqceva socio-politikuri direqtivebis,<br />

diplomatiuri Sablonebis, fasadur-butaforiuli<br />

imijebis, biurokratiuli etiketis CarCoebSi.<br />

aseT pirobebSi informaciis obieqturobisa<br />

da miukerZoeblobis xarisxi, bunebrivia, SedarebiT<br />

dabalia. miT umetes, multikulturuli da<br />

multieTnikuri sazogadoebebiT dasaxlebul<br />

sazRvrispira regionebSi. epistoles, pirad mimoweras,<br />

rogorc sruliad gansxvavebuli tipis saistorio<br />

wyaros, specifikuri maxasiaTeblebi<br />

aqvs. epistoluri informacia, komunikaciis arasajaro<br />

meqanizmis gamo, gantvirTulia socialuri<br />

Sablonebisagan, ideologiuli Tu msoflmxedvelobrivi<br />

SezRudvebisgan da Seicavs ker-<br />

Zo, personificirebul tendenciebs, rac sazogadoebrivi<br />

azris dinamikis kvlevisTvis Seucvlel<br />

mniSvnelobas iZens.<br />

XIX saukunis 80-iani _ XX saukunis 10-iani<br />

wlebis afxazeTis istoria imperiuli, rusifika-<br />

414


toruli saeklesio politikis gamkacrebasa da<br />

marTlmadideblobis mniSvnelonad dasustebis<br />

periods emTxveva. es periodi gabriel episkoposis<br />

moRvaweobis Semdgom iwyeba da saqarTvelos<br />

eklesiis avtokefaliis aRdgeniT sruldeba. am<br />

periodis afxazeTis mravalmxriv saintereso istoriis<br />

Sesaxeb mniSvnelovan informacias gvawvdis<br />

xelnawerTa erovnul centrSi daculi epistoleebi.<br />

maT mniSvnelobasa da aqtualobaze<br />

mxolod adresat-adresantTa miTiTebac ki kmara.<br />

xelnawerTa erovnul centrSi inaxeba dekanoz<br />

daviT maWavarianisa da aleqsandre oqropiriZis,<br />

leonide da aleqsandre oqroporiZeebis, Tedo<br />

saxokiasa da iakob gogebaSvilis, petre Waraiasa<br />

da iakob gogebaSvilis, episkopos kirionisa da<br />

mRvdel ioseb CijavaZis, niko TavdgiriZisa da<br />

iakob gogebaSvilis mimowera, agreTve petre kon-<br />

WoSvilis mogonebani da ambrosi xelaias afxazeTSi<br />

warmoTqmul qadagebaTa Savi Canawerebi.<br />

sainteresoa, rom CamoTvlil pirTagan, saer-<br />

To raodenobis TiTqmis orimesamedi (11-idan 7)<br />

sasuliero moRvawea. es faqti ki am periodis afxazeTSi<br />

sasulieri pirebis aqtivobasa da mTavari<br />

eTno-politikuri problemebis sasuliero<br />

sivrceSi koncentraciaze miuTiTebs. rogorc<br />

mosalodneli iyo, TiToeuli es werili afxaze-<br />

Tidan aris mowerili adresatisadmi da, ZiriTadad,<br />

kerZo aRqma-SegrZnebebis doneze gauSualebel,<br />

emociur informacias Seicavs.<br />

is faqti, rom kerZo miwer-moweraSi adamians<br />

uCndeba survili, afxazeTSi arsebul sazogadoebriv-politikur<br />

sirTuleebze isaubros, es zemoT<br />

CamoTvlili moRvaweebis maRal socialur<br />

pasuxismgeblobaze miuTiTebs. aqedan gamomdina-<br />

415


e, es werilebi mizandasaxulobis TvalsazrisiT,<br />

SesaZloa, sam jgufad davyoT: 1. adresatTan<br />

saqmiani (oRond araoficialuri) reagirebisTvis<br />

gagzavnili, 2. procesebSi garkvevisa da piradi<br />

Sefasebebis gacvlisTvis gagzavnili 3. avtorebis<br />

nafiqr-namoqmedaris perifrazebis gadmosacemad<br />

gagzavnili epistoleebi.<br />

Tu CavTvliT, rom epistole specifikuri informaciis<br />

wyaroa, faqtebi, movlenebi, procesebi e.<br />

w. `fsiqologiuri gaxsnilobis~, personificirebuli<br />

prizmidan ganixileba. swored am faqtoridan<br />

gamomdinare, Cveni epistoleebis mravalferovan<br />

TematikaSi dominantur tendenciaTa ramdenime<br />

jgufi gamovyaviT:<br />

1. am mimoweris asaxvis pirvelxarisxovan<br />

jgufad unda movuTiToT am periodis afxazeTSi<br />

qristianobis formalizaciis, misi sekularicaziis,<br />

sulieri Sinaarsisgan daclis problema.<br />

1906wels episkoposi kirion II mRvdel ioseb CijavaZes<br />

swerda:<br />

`aqauri episkoposebi reviziazed rom mividodnen<br />

romelsame sazogadoebaSi, maSinve administracia<br />

da adgilobrivi Tavad-aznauroba sxva<br />

ceremoniaTa Soris Seagrovebdnen nebiT Tu ZaliT<br />

1000-2000 abxazs da episkoposis TanadaswrebiT<br />

mohnaTvlavdnen. amas didi wvaleba ar undoda,<br />

monaTvla Zaan sadaT xdeboda: xalxs Seagrovebdnen<br />

did-pataras wyalSi Serekamdnen da monaTlamdnen.<br />

amis Semdeg elvis siswrafiT mifrinamdnen<br />

depeSebi peterburgs, Tbiliss. CemTvisac<br />

surdaT es usaWiroesi nawili mimoxilvisa gaemarTad<br />

`aTasamde kacs moganaTlinebTo”, miTxres,<br />

magram am nair monaTlvazed uari ganvacxade<br />

da vurCie jer rigianad moemzadebinaT igini<br />

416


da mere, rodesac darwmundebodnen maT gulwrfel<br />

gadawyvetilebazed, moenaTlaT.~<br />

2. meore jgufad SegviZlia gamovyoT regionis<br />

eTnikuri struqturis amsaxveli variaciebi,<br />

misi gavlena arajansaRi sazogadoebrivi azris<br />

formirebasa da cnobiereba-miswrafebebis aramdgradobaze.<br />

rac yvelaze mniSvnelovania, eTnokoreqtulobis,<br />

rogorc eTnikuri konfliqtebis,<br />

prevenciis wyaros sakiTxze.<br />

regionis sazogadoebriv-politikuri viTarebis<br />

formirebis saqmeSi es moRvaweebi did mniSvnelobas<br />

aniWeben am regionSi mosaxle erebis<br />

eTnikur Tvisebebs da miswrafebebs. sakmaod Tamamad<br />

msjeloben xasiaTis im zedmetad loialur<br />

Tvisebebze, romelic zogjer sazianoc kia erisaTvis<br />

da romelsac xSirad farTo komunikaciebi<br />

da Tavsmoxveuli multieTnikuri garemo ganapirobebs.<br />

episkoposi kirion saZagliSvili Tavis mimowera-<br />

Si am sakiTxTan dakavSirebiT ase msjelobs:<br />

`saqarTvelom Zvel droSi didi Zala Sealia,<br />

rom Savi zRvis napirebzed qarTveli tomi<br />

ar amovardniliyo, ar gaedevnaT aqedan. did safrTxeSi<br />

Cavardeba aq qarTuli saqme, Tu, molodini<br />

gamarTlda da, rkinis gza aq gamoatares _ gaadvilebuli<br />

moZraobis SemweobiT am mxares moawydebian<br />

uriebi, somxebi, berZnebi, rusebi da maT<br />

megrelebi konkurencias ver gauweven.<br />

* * *<br />

`religiuri ryevis wyalobiT qristianoba aq<br />

ZvalrbilSi ver gasjdomiaT, ver qceula igi ma-<br />

Ral zneobis saWiroebaT _ afxazebis gulSi ver<br />

gaudgams mas fesvebi. zogi maTgani mxolod saxe-<br />

417


liT iTvlebian qristianebaT, namdvilad ki mahmadianobas<br />

aRiareben, radganac es sarwmunoeba<br />

ufro akmayofilebs maT moTxovnilebebs da zne-<br />

CveulebaTa. amasTan mahmadianoba ufro Seesabameba<br />

maT awindel Sexedulobas da dabal kulturas.~<br />

* * *<br />

`Zalian daqveiTebuli xalxia, _ mdidar bunebas<br />

eseni gauzarmacebia. megrelebi rom ar iyvnen<br />

abxazeTSi, eseni simSiliT daixocebian, radganac<br />

maT mamulebSi megrelebi muSaoben. mTeli<br />

afxazeTi megrelebiT aris samse. mRvdeli, diakoni,<br />

soflis mwerali, maswavlebeli, vaWari, mu-<br />

Saki _ sul megrelebi arian. zog soflebSi abxazebs<br />

Tvisi ena dahviwyebiaT, megrulad laparakoben<br />

da megrelebaT sTvlian Tavis Tavs. oCemCiris<br />

blaRoCinma d. marRaniam, romelic dabadebiT<br />

abxazia da qarTvelebs moyvrulad ar ucqeris,<br />

sTqva: `batono, rogorc evropaSi frangulia gavrcelebuli<br />

da miRebuli, ise Cvens afxazeTSi<br />

megruliao”. marTlac, afxazebis fTilebi didi<br />

xania rac daxsnilia. axlo momavali aq megrelebisaa,<br />

amaT darCebaT Savi zRvis napiri.~<br />

* * *<br />

`yvelazed gamWriaxni aReb-micemobaSi da meijaradarobaSi<br />

megrelebi arian da amitomac cota<br />

ar iyos kargi TvaliT ar uyureben maT. rom<br />

momavali aq megrelebs ekuTvniT, es eWvs gareSea.<br />

mxolod samwuxaro is aris, rom megrelebisagan<br />

aqamdin didi vaWari, romelsac evropiul yaidazed<br />

daeyenebinos aReb-micemoba, ar gamosula. me<br />

mgoni es Sedegia maTi xasiaTisa. didi saqmis<br />

dawyobas sidarbaisle unda da ara aCqarebuli<br />

xasiaTi. yovel SemTxvevaSi Savi zRvis napiri<br />

418


megrelebisaa, maT zarbaznebiT ver gasdevnian<br />

aqidan.~<br />

* * *<br />

`mlocvelebis umetesi nawili megrelebi<br />

arian xolme. davakvirdi megrelebis moqmedebas<br />

da makvirvebs maTi xasiaTi. ...eseni erTnairis<br />

gulsmodginebiT gaiZaxoden Zvelad `kirieleisons”,<br />

`ila ilahla mahmad rasullas” (lazebi,<br />

romlebic igive megrelebi arian), `ufalo Segviwyales”<br />

da exlac gaiZaxian `Rospodi pomiluis”.<br />

amaT rom mtkice xasiaTi hqoniyoT ucxo<br />

xalxTa axalSenebi aq fexs ver moikidebdnen.~<br />

regionis eTnikuri struqturebis aRweraSi<br />

xSirad gvxvdeba Semdegi kombinaciebi: `estonebi<br />

da megrelebi~, `moldavanebi, bulgarelebi da<br />

megrelebi~...<br />

1892 wels ki leonide oqropiriZe biZas _<br />

aleqsandre oqropiriZes sinanuliT swerda afxazeTSi<br />

misionerobis Sesaxeb: `sworeT mogaxsenoT,<br />

arximandrit ambrosis kai saqme mosvlia,<br />

afxazeTi rom CamourTmeviaT. mxolod TviT afxazeTisTvis<br />

ki, vfiqrob, es sasargeblo ar unda<br />

iyos. dReis amas iqiT mTel afxazeTSi SkolebSidac<br />

da ekklesiebSidac Setanili iqneba marto<br />

rusuli ena da qarTuli ki srulebiT gamoidevneba.<br />

erTi sityviT, axla ki mwams, rom afxazeTi<br />

srulebiT Camoacales saqarTvelos da piri aqnevines<br />

ruseTisken. exla yvelaferi gamoaSkaravda!~<br />

3. qarTuli enis gavrcelebis problema<br />

zemoT CamoTvlil moRvaweTa pirad werilebSi<br />

yvelaze meti msjeloba am problemis Sesaxeb<br />

aris. sainteresoa, rom saubari qarTul enasTan<br />

419


erTad, afxazeTSi eTnikuri enebis (megrulisa<br />

da afxazuris) SezRudvasac exeba.<br />

kirioni ase aRwers saqmis viTarebas: `arsad iseT<br />

Segnebul winaaRmdegobas ar uweven qarTuli<br />

enis gavrcelebas rogorc soxumSi: afxazuri ena<br />

Seadgina uvicma rusis mRvdlebma mxolod im mosazrebiT,<br />

rom Tu deda-enas eqna mniSvneloba rusuli<br />

anbanis SemweobiT Semdgar afxazur enas<br />

mivsceT upiratesobao. amnairi brZolaa yovelgan<br />

yoveli mxriT Cven winaaRmdeg da Cven ki vcdilobT<br />

Cvenve davabrkoloT Cveni saqme.~<br />

4. regionis kulturuli landSaftis (Mmoqvi,<br />

dranda, ilori, axali aToni, bedia...) rogorc saqarTvelosTan<br />

ideologiuri da saxelmwifoebrivi<br />

erTianobis winapirobis, samonasatro meurneobisa<br />

da samonastro infrastruqturis sakiTxebis<br />

aRwera.<br />

5. diplomatiuri da zomieri politikis gatarebis<br />

aucileblobis sakiTxi da strategiuli<br />

politikis dagegmvis auculebloba<br />

`gaadvilebuli moZraobis SemweobiT am mxares moawydebian<br />

uriebi, somxebi, berZnebi, rusebi da maT megrelebi<br />

konkurencias ver gauweven. Tu manamdis movaswariT<br />

aq qarTuli ekklesiis da skolis gaxsna, maSin<br />

ori Seupovari simagre qarTveli erovnebisa xelSi<br />

mainc gveqneba. cota meti fxa rom gamoiCinon aqaurelebma,<br />

maSin es dawesebulebani did samsaxurs gauweven<br />

qarTul saqmes.~<br />

* * *<br />

`mRvdeli t. joxTaberiZe gadmoviyvane guria-samegrelos<br />

eparxiidan da kapanaZis adgilzed skolebis<br />

meTvalyureT davniSne. qarTvel seminari-<br />

420


el mRvdlebs vamravleb, momaval eparxialur samarTvelos<br />

wevrebad gamomadgebian.~<br />

6. xmebisa da Worebis gavrcelebis meqanizmi,<br />

rogorc mizanmimarTuli politikis nawili;<br />

7. piradi damokidebulebebis, gancda-SegrZnebebis,<br />

SefasebiTi tendenciebis asaxva.<br />

TiTqmis 30 versis manZilze gaWimulia g.d. Serva-<br />

SiZes mamuli (gofmeistrisa). aTonis mTis axlo<br />

oc dRiurzed meti zvari aqvs, romelSic vazebi<br />

Cveneburad aris gaSenebuli _ sarebzed. roca mivuaxlovdi<br />

TviT monasters zarebis braxa-bruxs<br />

bolo aRara hqonda. aTonis monasterma ver moaxdina<br />

Cemzed iseTi STabeWdileba, rogorc warmodgena<br />

mqonda. metad azviadeben mlocvelebi da<br />

kalmosnebi axal aTons. marTalia, namuSevari<br />

bevria, magram imis meaTedic ar aris gakeTebuli,<br />

rasac amboben.<br />

* * *<br />

`aqamde miiRebdi aqedan gamogzavnil mcenareulobas,<br />

nakladnoic maSinve gamovagzavnine tarasis.<br />

aTi Ziri ornairi kviparosi iyo, xuTi Ziri<br />

baSmala (iaponiis vaSli) metad gemrieli nayofi<br />

aqvs, exla ayvavda aq baSmala da martSi nayofi<br />

mzaT iqneba, mand havis gamo erTi TviT gvian<br />

Semova. amis garda ramdenime Ziri yvavilisac<br />

aris boWkaSi xexilebTan erTad Cadebuli. meba-<br />

Rem kargad gaaxvia, Sehkra magra da imedia dauzianebels<br />

miiRebdi. Tu kidev dagWirdes rame SemomiTvale<br />

da sagazafxulod Sevanaxineb.~<br />

Tu am epistoleebis enobriv specifikas mivadevnebT<br />

Tvalyurs, Warbobs Txrobis TurmeobiTi<br />

manera, wina viTarebis amsaxveli formebi, sadac<br />

subieqtis roli, faqtobrivad, ukana planzea gadanacvlebuli.<br />

es ki mkiTxvelSi amZafrebs TiT-<br />

421


qmis gasaidumloebuli subieqtis amocnobiT mi-<br />

Rebul Tanagancdas da am fsiqologiuri mdgomareobiT<br />

martivad xdeba avtoris poziciis maRiarebeli.<br />

samwuxaro isaa, rom am epistoleebSi asaxuli<br />

problemebi TiTqmis ucvlelad meordeba saukunis<br />

bolosac da gakveTilis funqcias ver iTavsebs<br />

istoria. garda amisa, moRvaweebis sazogadod<br />

cnobil `legitimur imijTan~ erTad, TvalsaCino<br />

xdeba maTi Sinagani konfliqtebisa da samoqalaqo<br />

disharmoniis gamomwvevi mizezebi. yvela<br />

es faqtori im urTierTsawinaaRmdego, urTierTgamomricxavi<br />

da SeuTavsebeli viTarebebis<br />

kvlevisTvisaa aucilebeli, riTac im periodis<br />

afxazeTi imarTeboda.N<br />

422<br />

Esma Mania<br />

Abkhazia in the Epistles of the Public Figures of<br />

Georgia<br />

(From the 1880es till the1910es)


Epistle, personal correspondence,as an absolutely different type of<br />

historical source,has a specific peculiarities. Information of the epistle,<br />

because of its private mechanism of communication, is free from social<br />

stencils, ideological or outlook restrictions and contains private,<br />

personified tendencies - the inevitable value for the study of public<br />

opinion dynamics.<br />

The epistles that are preserved at National Centre of Manuscripts<br />

give us significant information to study many - sided interesting history of<br />

those days Abkhazia. Even the names to whom these letters belong tell us<br />

how interesting and topical they are. The correspondence of archpriest<br />

David Machavariani and Alexander Okropiridze, Leonide and<br />

Aleksandre Okropiridzes, Tedo Sakhokia and Iakob Gogebashvili, Petre<br />

Charaia and Iakob Gogebashvili is preserved at National Centre of<br />

Manuscripts. The memoirs of Petre Konchoshvili and rough copyof<br />

Ambrosi Khelaia‟s sermons in Abkhaziaare also preserved at National<br />

Centre of Manuscripts.<br />

Epistle is a source of specific information. Facts, eventsand process<br />

of so called “psychological openness” are discussed from the personal<br />

prism. Because of this among the various themes of our epistles we can<br />

distinguish some groups of dominating tendencies:<br />

1. The problem offormalization, secularization of Christianity,<br />

losing of its spiritual meaning and sense.<br />

2. Variations reflecting ethnical structure in the region,their<br />

influence on the formation of the unhealthy public opinion and instable<br />

mentality and aspiration. The most important that is underscored in the<br />

epistles is ethnocorrectnessas the main source of preventing ethnic<br />

conflicts.<br />

3. The problem of spreading of Georgian language.<br />

4. Description of the problems of theregion cultural<br />

landscape (Mokvi, Dranda, Ilori, Akhali Atoni, Bedia…) as the<br />

precondition of the ideological and statehood unity of Georgia,<br />

monastery economy and infrastructure.<br />

423


5. The problem of carrying on inevitably diplomatic,<br />

moderated policy; inevitability of planning strategic policy.<br />

6. The mechanism of spreading rumors as the part of the<br />

purposeful policy.<br />

7. Reflection of personal attitudes, feelings, evaluation<br />

tendencies.<br />

miTologia<br />

Mythology<br />

424<br />

nana baxsoliani


MfrigielTa mefe midasi<br />

(miTi da realoba)<br />

sinamdviles, romelSic adamiani cxovrobda,<br />

yvelafers, rasac is akeTebda, miTosur xanaSi<br />

Seqmnili modelebi gansazRvravda [1, 161]<br />

m. mamardaSvili werda, rom miTi pirvel rig-<br />

Si iyo xsovna warsulisa, warsulSi momxdari<br />

zogadi da ara konkretuli movlenebisa. miTi yovelTvis<br />

warsulze iyo orientirebuli da warsulis<br />

udidesi mniSvnelobis CvenebiT axerxebda<br />

sociumSi moqmedi socialuri da kulturuli<br />

normebis mowesrigebas. miTi yovelTvis asaxavda<br />

im `WeSmarit” movlenebs, romlebic dRes transcendentul<br />

samyaros SeiZleba mivakuTvnoT. swored<br />

es samyaro iyo miTisTvis im umaRlesi Rirebulebebis<br />

matarebeli, romelsac adamianebs zewinaprebi<br />

aswavlidnen da aziarebdnen [1, 162].<br />

miTi kvleva-Ziebis da axsnis sagania. dRes<br />

arqeologia nivTieri sabuTebiT amagrebs miTebis<br />

samyaros.<br />

winamdebare naSromi frigiis mefe midass<br />

exeba. Mmas ZvelberZnul miTologiasa da mwerlobaSi<br />

gansakuTrebuli adgili ukavia.<br />

herodotes (Zv. w. V s.) mowmobiT, midasi gordiosisa<br />

da kibeles Ze, simdidriTa da viris yurebiT<br />

cnobili frigiis mefea. brigebis mefis<br />

Svilma Tavisi xalxi makedoniidan aziis im mxareSi<br />

Caiyvana, romelsac Semdeg `frigia” ewoda<br />

[2, 532].<br />

425


ciceronis Tanaxmad, rodesac midasi jer kidev<br />

bavSvi iyo, WianWvelebma pirSi puris marcvali<br />

Caudes, niSnad imisa, rom odesme didi simdidris<br />

mflobeli gaxdeboda. savaraudod, miTis<br />

es varianti mcire aziis oqros sabadoebze ber-<br />

Znebis warmodgenebs ukavSirdeba. MmiTebSi midasi<br />

zogjer dionisesTan da silenosTan erTad figurirebs.<br />

aristoteles mowmobiT, midasi brZen silenoss<br />

ekiTxeba, Tu ra aris adamianis uzenaesi<br />

bedniereba. silenosis pasuxi pesimisturia. igi<br />

antikuri xanis “nugeSis filosofias” daedo safuZvlad,<br />

romelic gvamcnobs: `umaRlesi bedniereba<br />

isaa, rom kaci ar daibados da Tu daibada,<br />

male mokvdeso” [3, 357-358].<br />

Mmefis mier silenosis Sepyrobis motivi Zvelia.<br />

igi e. w. `berlinur fialazea” asaxuli. Ffiala<br />

Zv. w. VI s-iT TariRdeba, rac imas niSnavs,<br />

rom Zveli berZnuli larnakwera midasis personaJs<br />

gacilebiT ufro adre icnobda, vidre ZvelberZnuli<br />

mwerloba [4, 22.2; 5, 69].<br />

varaudoben, rom miTiuri midasi istoriuli<br />

midas II-is, gordiosis Zis pirvelwinapari iyo.<br />

asuruli werilobiTi wyaroebis mowmobiT, midas<br />

426


II frigiaSi Zv. w. VIII saukunis bolosa da VII saukunis<br />

dasawyisSi mefobda [6, 147].<br />

jer kidev 1957 wels pensilvaniis universitetis<br />

muzeumis arqeologTa jgufma gordionSi<br />

(dRev. iasi-huiuqi) mdinare sakariis platoze<br />

yorRani gaTxara, romelic samecniero literaturaSi<br />

midasis yorRanis saxeliTaa cnobili.<br />

igi Zv. w. VIII-VII saukuneebiT TariRdeba. masSi<br />

moTavsebul xis kameraSi dakrZalvis inhumaciuri<br />

wesi dadasturda. xis sarecelze mamakacis Con-<br />

Cxi aRmoCnda. misi simaRle 1. 59 sm. iqneboda, asaki<br />

daaxloebiT 60-65 wliT ganisazRvra. Mmicvalebuls<br />

xelebi sxeulis gaswvriv hqonda moTavsebuli,<br />

fexebi – gaWimuli, xolo Tavi aRmosavleTisken<br />

orientirebuli. iqve 350 cali brinjaos<br />

WurWeli, sami cali rkinis sadgami, xis aveji<br />

da mcire raodenobis Tixis WurWeli gamovlinda<br />

[7, 255-264]. r. iangis mosazrebiT, samarxi frigiis<br />

cnobil mefe midass ekuTvnoda. Eevsebiosis Tanaxmad,<br />

mefe midasi frigias daaxloebiT Zv. w.<br />

738-696 ww. marTavda, rasac asuruli lursmuli<br />

warwerebic adasturebs. Mamave TariRze, mcire<br />

gansxvavebiT, iulius afrikanusic miuTiTebda [6,<br />

166]. midasis mefoba kimerielTa mier misi qalaqis<br />

ganadgurebiT damTavrda. Mmefem sicocxle<br />

TviTmkvlelobiT daasrula (man xarebi daakvlevina<br />

da maTi sisxli Sesva). r. iangis mosazrebiT,<br />

am Semosevis Semdeg frigielebs aRar SeeZloT<br />

mdidruli samarxis, miT umetes didi yorRanis<br />

ageba (misi simaRle gaTxrisas 53 m. iyo, savaraudod,<br />

Tavdapirvelad igi 80 m-is unda yofiliyo).<br />

Mmidass gordiosis STamomavlad miiCneven. varaudoben,<br />

rom man mamis samarxi daikava [8, 159, 161].<br />

427


1974 wels k. devrisi saTaveSi Caudga gordionis<br />

arqeologiur eqspedicias. Mmisi mosazrebiT,<br />

kimerielebma frigia verc aiRes da verc daimorCiles,<br />

magram, raki yirimisken mimavali gza<br />

frigiaze gadioda, am qveyanas garkveuli problemebi<br />

Seeqmna. Zv. w. VII saukunis manZilze frigia<br />

damoukidebeli rCeboda, vidre mas lidia Zv.<br />

w. VI s-Si daipyrobda.<br />

1988 w. ankaris universitetis paleoanTropologiis<br />

ganyofilebaSi midasis Tavis qalaze da<br />

ConCxze aRdgeniTi samuSao Catarda. igi gamagrebul<br />

iqna 3%-iani akrilod B72 5%-iani koncentratebiT<br />

80%-ian xsnarSi, romelSic 20% aceton/etanoli<br />

Sedioda, raTa aorTqleba Seferxebuliyo.<br />

Tavis qalis gamagrebis Semdeg, qveda<br />

ybisa da Tavis qalisagan sxmuli gakeTda. Tavis<br />

qalis rekonstruqciisaTvis Zvlis sxva narCenebic<br />

iqna gamoyenebuli. Tavis qalis marjvena mxares<br />

dazianebuli adgili Tixis firfitebiT Seivso.<br />

firfitebi kansa da Zvals Soris arsebul<br />

sisqes, cxviris formasa da saxis agebulebas<br />

azusteben. saxe savaraudod, dakunTuli da mogrZo<br />

unda yofiliyo. yba substanciuri (masiuri),<br />

kefa grZeli. Tavis qalis restavraciis samuSao-<br />

Si manCesteris universitetis samedicino skolac<br />

CaerTo [8,160].<br />

Catarebuli samuSao midasis garegnobaze<br />

sakmaod STambeWdav warmodgenas gviqmnis. irkveva,<br />

rom cxviris zurgis forma zemodan marTkuTxaa,<br />

piris sigane TvalTa Sua manZilis tolia. Mmetad<br />

idiosinkretulia qveda tuCi, romelic gareTaa<br />

gadmoweuli. yvelaze mniSvnelovani isaa, rom Tavis<br />

qalis rekonstruqciidan 7 Tvis Semdeg yuris<br />

kideze Tma amovida [8, 161].<br />

428


Aam kraniologiuri masaliT dainteresebulma<br />

iv. javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis<br />

institutis anTropologiis ganyofilebis gamges<br />

l. biTaZes mivmarTe . CvenTvis xelmisawvdomi<br />

mxolod skulpturulad rekonstruirebuli da<br />

or proeqciaSi warmodgenili Tavis qalis sura-<br />

Tebi iyo. Aamis safuZvelze man Semdegi daskvna<br />

warmoadgina: Tavis qalis reliefi xorkliani ar<br />

Cans. igi mkveTrad gamoxatulia; dvrilisebri<br />

morCi saSualo zomisaa, yvrimalTSua diametri<br />

didi, warbzeda are sustad gamoxatuli. Sublis<br />

diametri didi. Tvalbudis gareTa konturi ufro<br />

momrgvalebulia, vidre kuTxovani. Sublis Zvlis<br />

qicvi da qalasarqveli daqanebuliQ(gansakuTrebiT<br />

mkveTrad kefis Zvlis areSi). qveda ybaze<br />

kbilebi ar dasturdeba. midass saReWi kbilebi<br />

sicocxleSive hqonia dakarguli. Mmxolod ori<br />

kbiliRaa SemorCenili. gansakuTrebiT aRsaniSnavia<br />

cxviris unagiri, romelic ganieri (dakrionuli<br />

qorda) da dabali (dakrionuli simaRle)<br />

Cans; cxviri saSualo siganisa da simaRlisaa: zeda<br />

tuCi maRali da Txeli. Tavis qala profilis<br />

Wrilidan mezokranulia, Tavis qalas forma zemodan<br />

xuTkuTxovani (Pentagonorales).<br />

amjerad, mefe midasis Sesaxeb arsebuli<br />

ZvelberZnuli werilobiTi wyaroebidan im miTze<br />

gavamaxvilebT yuradRebas, romelic apolonis<br />

mier viris yurebiT midasis `damSvenebis” ambavs<br />

gadmogvcems. Cveni mizania, am miTisa da midasis<br />

Tavis qalis rekonstruqciis Sedegad miRebuli<br />

qalbaton l. biTaZes uRrmes madlobas movaxsenebT naSromis<br />

guldasmiT gacnobisa da gaweuli konsultaciebis-<br />

Tvis.<br />

429


Sedegebis SedarebiTi analizis safuZvelze miTisa<br />

da realobis urTierTmimarTeba warmovaCinoT.<br />

CvenTvis saintereso miTi Zv. w. V saukuniT TariRdeba.<br />

igi, SesaZloa, totemistur, an kosmogoniuri<br />

kategoriis anTropogenur qvekategorias<br />

mivakuTvnoT. MmiTis Sinaarsi aseTia: midasi apolonisa<br />

da panis (sxva variantiT, marsiasis) musikaluri<br />

paeqrobis msajuli yofila. pirveloba<br />

man pans arguna. sxva versiiT, msajuli mTis<br />

RvTaeba tmolosi iyo, xolo mefe midasma panis<br />

gamarjveba mxolod daadastura. Gganrisxebulma<br />

apolonma igi umecrebisaTvis viris yurebiT `daajildova”.<br />

Nnakli rom daefara, midasi yurebs<br />

maRali frigiuli qudis qveS malavda, rasac misi<br />

dalaqi didi xnis manZilze saidumlod inaxavda.<br />

sabolood, dalaqisaTvis saidumlos Senaxva<br />

Zneli asatani Seiqmna. miTis mixedviT, man<br />

qalaqgareT ormo amoTxara da Sig CasZaxa: “mefe<br />

midass viris yurebi aqvso!”. dalaqma ormos miwa<br />

miayara. im adgilas lerwami amovida. mas `damarxuli”<br />

saidumlo amohyva da qveyanas amcno. ramdenjerac<br />

niavi lerwams Searxevda, imdenjer gaismoda:<br />

`mefe midass viris yurebi hqoniao!” [9,<br />

265-268]. sxva versiiT, mwyemsma lerwmisagan salamuri<br />

gamoTala, romliTac musikaluri hangebis<br />

nacvlad midasisaTvis saidumlo informacia gaJ-<br />

Rerda.<br />

viris yurebTan midasis mimarTebis TvalsazrisiT,<br />

sxva monacemebicaa gasaTvaliswinebeli.<br />

kerZod ki, is, rom frigiaSi dionises kultis<br />

damkvidreba midass ukavSirdeba. sayuradRebo<br />

isaa, rom dionises kultisadmi miZRvnil ritual-<br />

Si virs gansakuTrebuli funqcia ekisreboda. ufro<br />

metic, am ritualis amsaxvel ZvelberZnul mo-<br />

430


xatul keramikul WurWlebze (londoni, vatikani)<br />

midasi, rogorc ritualis erT-erTi mTavari moqmedi<br />

piri, viris yurebiTaa gamosaxuli. aranakleb<br />

sainteresoa isic, rom midasis samefo kverTxs,<br />

iseve rogorc, egviptis panTeonis erT-erTi RvTaebis<br />

setis kverTxs, viris yurebi `amSvenebda” .<br />

Tu yovelive zemoaRniSnuls erTobliobaSi<br />

gaviazrebT, im savaraudo daskvnamde mivalT, rom<br />

midasis yurebis Temisadmi miZRvnili ZvelberZnuli<br />

miTologiuri siuJetebi, romelTac xelovnebis<br />

Zeglebzec hpoves asaxva, frigielTa mefis<br />

yurebis anomaliasTan unda yofiliyo dakavSirebuli.<br />

gamoricxuli ar aris, rom, rogorc amas<br />

manCesteris universitetis cnobili genetikosi<br />

r. vudi aRniSnavda, saqme exebodes e. w. `darvinis<br />

xorkls”, romelic xSirad `banjgvlian fiWvTanaa”<br />

identificirebuli [10, 52-61].<br />

vfiqrobT, swored es unda yofiliyo midasis<br />

saidumlo, romelic misma dalaqma uneburad gasca.<br />

miTi da realoba SeerTda.<br />

D<br />

wyaroebi da literatura<br />

<br />

aqve davsZenT, rom virisyurebiani midasis gamosaxulebas<br />

nikoloz pusenis mier Seqmnil xelovnebis nimuSzec vxvdebiT<br />

da r. Strausis operaSic, romelic midass eZRvneba.<br />

431


1. xidaSeli m., rituali da simbolo arqaul<br />

kulturaSi, Tbilisi, 2005. iqve ix. miTiTeba<br />

specialur literaturaze.<br />

2. herodote, `istoria”, berZnulidan Targmna,<br />

winasityvaoba da saZiebeli daurTo T. yaux-<br />

CiSvilma, Tb., 1976.<br />

3. Мифологический словарь, Москва, 1990.<br />

4. Beazly J. D., Attic Red-Figure Vase-Painters, Oxford, 1963.<br />

5. Richter G. M. A., The Furniture of the Greeks, Etruscans<br />

and Romans, London, 1966.<br />

6. xazaraZe n., saqarTvelos Zveli istoriis eTnopolitikuri<br />

problemebi, Tb., 1984.<br />

7. xazaraZe n., gordionis yorRanuli samarxebi,<br />

kavkasiur-axloaRmosavluri krebuli, II, Tb.,<br />

1962.<br />

8. Prag A. J. N. W., Reconstructing King Midas: A first report,<br />

AS,vol XXXIX, London-Ankara, 1989.<br />

9. publius ovidius nazoni, metamorfozebi, redaqcia,<br />

Sesavali sityva da komentarebi ak.<br />

uruSaZis, Tb., 1980.<br />

10. Gerasimow M. M., The Face Finder, London, 1977.<br />

Nana Bakhsoliani<br />

432


The Phrygian King Midas<br />

Myth and reality<br />

The aim of the work is old Greek myth about Midas ears<br />

and Midas skeleton reconstruction on the base of collaboration<br />

of myth and reality. According to the analyze and co-direction<br />

the author came to this conclusion that old Greek sketches<br />

dedicated to Midas ears , which found the reflection in art‟s<br />

works, it is not exception, according to the Manchester<br />

University‟s outstanding genetic R.Wood‟s notion, that the<br />

matter was in “Darvin‟s strolls”, which was identified to the “<br />

pine”. From the point of view of the author, exactly that fact<br />

would be the secret, which was opened by his hairdresser. The<br />

myth and reality were united.<br />

polemika<br />

Polemics<br />

433


daviT merkvilaZe<br />

ras gvTavazobs sergei markovi da<br />

saqarTvelos ruseTTan `SeerTebis~ sakiTxi<br />

2010 wlis zafxulSi internetgamomcemloba<br />

Накануне.RU-m gamoaqveyna iterviu s. markovTan,<br />

romelic cdilobs daamtkicos, aqaoda qarTvelebi<br />

istoriis falsifikacias eweviano. aRsaniSnavia,<br />

rom igi ruseTis federaciis prezidentTan<br />

arsebuli `ruseTis interesebis sazianod istoriis<br />

falsifikaciis mcdelobebis xelisSemSleli<br />

komisiis~ wevria (TavisTavad sagulisxmoa,<br />

rom kremlSi aseTi komiasiac ki moqmedebs). amgvarad,<br />

`istoriis gamyalbeblebTan~ brZola mis<br />

pirdapir movaleobas warmoadgens. vnaxoT, rogor<br />

arTmevs Tavs am saqmes batoni markovi.<br />

publikaciis saTaurSi gamotanili markovis<br />

sityvebi: `xelisufleba rom SeinarCunon, saqar-<br />

Tvelos amJamindeli xelmZRvanelebi iZulebulni<br />

arian damalon simarTle~ imTaviTve naTels<br />

xdis, rom rusi politologis samizned kidev er-<br />

Txel iqca saqarTvelo (da ara mxolod saqar-<br />

Tvelos xelisufleba, rogorc amas xSirad cdiloben<br />

warmoaCinon aq Tu ruseTSi). rogorc Semdeg<br />

aSkaravdeba, es `simarTle~ ruseT-saqarTvelos<br />

urTierTobis istorias exeba, romelsac saakaSvili<br />

Turme qarTvelebs umalavs, rameTu misi<br />

moTxovniT apireben `qarTveli moswavleebis da-<br />

Sinebas sabWoTa da rusuli okupaciiT~. saqme<br />

exeba amJamad Seqmnis procesSi myof saxelmZRvanelos<br />

_ `saqarTvelo-ruseTis urTierToba XIX-<br />

434


XXI saukuneebSi~. dros ar davkargav, vamtkico,<br />

Tu ramdenad absurdulia gancxadeba, rom saqar-<br />

Tvelos xelisuflebas Tavis gadasarCenad Turme<br />

aRaraferi darCenia, garda `istoriul simar-<br />

TlesTan brZolisa~. anda ra saWiroa brZola,<br />

roca arc dasamali gvaqvs qarTvelebs rame da<br />

arc vinmesTan Tavis samarTlebeli. istoriul<br />

simarTles am mxriv Tu rame SeuZlia, esaa jiutad<br />

amxilos veragi rusuli imperialisturi<br />

zraxvebi mTeli misi farTo samezoblos (da ara<br />

mxolod kavkasiis) mimarT. rac Seexeba rusuli<br />

agresia-okupaciiT qarTveli moswavleebis daSinebas,<br />

ruseTis armiam kremlis brZanebiT, uaxlesi<br />

samxedro teqnikis gamoyenebiTa da samxedro<br />

aviaciis mier qarTuli qalaqebisa da soflebis<br />

dabombviT, ori wlis win am saqmes ukve didi<br />

warmatebiT gaarTva Tavi. sxvaTa Soris, dRes<br />

esec istoriaa, uaxlesi istoria, romelic qar-<br />

Tvelma moswavleebma sakuTari TvaliT ixiles,<br />

bevrma maTganma ki sakuTar Tavzec iwvnia rusuli<br />

agresiis mTeli saSineleba. es maT mexsierebaSi<br />

ukve samaradJamodaa aRbeWdili. amitom markovma<br />

da misnairebma kremlSi unda icodnen, rom<br />

saqarTvelos momaval Taobas sakuTari qmedebebiT<br />

Tavad SeaZules Tavic da ruseTic da axla<br />

Cven, rusebmac da qarTvelebmac erTad unda vizrunoT<br />

am damokidebulebis Sesacvlelad.<br />

magram ai, ras gvTavazobs batoni markovi<br />

xalxTa Soris SuRlis Tavidan asacileblad.<br />

rogorc Cans, mas Zalian kargad esmis am mimar-<br />

TulebiT istoriisa da istorikosebis mniSvneloba.<br />

amitom aseTi ram moifiqra: unda davweroT<br />

ori istoria. erTi maTgani unda iyos Cveulebrivi<br />

sqeltaniani istoriuli gamokvlevebi, Sesaba-<br />

435


misi samecniero aparatiT, sadac SesaZlebeli iqneba<br />

yvela Temaze pirdapiri saubari, magram `es<br />

unda iyos Caketili profesiul sazogadoebaSi<br />

da sazogadoebriv azrze ar unda zemoqmedebdes~.<br />

calke unda Seiqmnas meore istoria, romelic iqneba<br />

gaTvaliswinebuli farTo sazogadoebisaTvis,<br />

masisaTvis _ e.w. `sazogadoebrivi istoria~.<br />

swored am meore istoriis Sesabamisad unda iwerebodes<br />

saxelmZRvaneloebi, popularuli literatura,<br />

xdebodes filmebis gadaReba. aseTi istoria<br />

unda moxvdes masmediasa da teleprogramebSi<br />

da a.S.<br />

cxadia, pirveli es aris namdvili istoria,<br />

romelic mxolod profesionali istorikosebisaTvis<br />

unda iyos cnobili. xolo meore, esaa<br />

natyuari istoria, sagangebod rigiTi, sxva danarCeni<br />

adamianebisaTvis dawerili, yalbi sazogadoebrivi<br />

azris Sesaqmnelad, anu sazogadoebis<br />

SecdomaSi Sesayvanad da maTTvis sakuTar warsulze<br />

mcdari warmodgenis Sesaqmnelad.<br />

raSi dasWirda markovs am ori istoriis Teoriaze<br />

alaparakeba Cans, man kargad uwyis, ruseTs<br />

evropisa da aziis mravali xalxis winaSe<br />

uamravi danaSauli rom aqvs Cadenili bolo orisami<br />

saukunis manZilze. amitom mas aranairad ar<br />

aZlevs xels, es istoriuli faqtebi Tu Sefasebebi<br />

Cveulebriv adamianTaTvis xelmisawvdomi da<br />

sajaro gaxdes. ruseTis `Seulaxav avtoritets~<br />

gafrTxileba xom unda. momavalSi vin icis, kidev<br />

raSi da vis gasabriyveblad dasWirdebaT misi gamoyeneba.<br />

amitomac gvikrZalavs batoni markovi<br />

profesional istorikosebs, misive sityvebiT,<br />

`televizorSi SeZromas~ da `Cveni ideebiT xalxis<br />

aforiaqebas~. mas ar surs xalxma simarTle<br />

436


Seityos ruseTis `samarTlianobisa~ da imis Sesaxeb,<br />

Tu rogor `ixsna ruseTma saqarTvelo fizikuri<br />

ganadgurebisagan~ (Tumca unda vaRiaroT,<br />

`markovis Teoria~ garkveul `progresul elementebsac~<br />

Seicavs, rameTu profesional istorikosebs<br />

mainc gvaniWebs `akademiur Tavisuflebas~,<br />

rac niSnavs istoriul WeSmaritebaze Tavisuflad<br />

weras (Tundac danarCenTagan dafarulad),<br />

maSin roca sabWoTa kavSiris xanaSi yvela doneze<br />

iseTi simarTlis Tqma, romelic `mSobliur<br />

komunistur partias~ ar surda, kategoriulad<br />

ikrZaleboda da sastikad isjeboda. raRa dagvrCenia,<br />

madlobas movaxsenebT moskovel `kolegas~<br />

qarTveli istorikosebis winaSe am `didsulovani<br />

daTmobisa da uflebebis gafarToebisaTvis~.<br />

cxadze cxadia, markovi istoriis falsifikacias<br />

rom gvsayvedurobs, Tavad mogviwodebs istoriis<br />

gayalbebisaken. amitom aris, rom brals<br />

gvdebs e.w. sazogadoebrivi (e.i. xalxisaTvis gankuTvnili)<br />

istoriisadmi `nacionalur midgomaSi~.<br />

anu CvenTan Turme istoriis gamoyenebiT xalxTa<br />

Soris siZulvilis gaRvivebas ewyoba xeli, ramac<br />

TiTqos `axalgazrda qarTuli saxelmwifoebrioba<br />

CaiTria ramdenime omSi afxazebTan da oseb-<br />

Tan da ruseTTan konfliqtSic ki~. arada mtkicebas<br />

ar saWiroebs, rom swored kremlis pirdapiri<br />

miTiTebebiTa da SekveTiT, swored istoriis<br />

damaxinjebis aqtiuri gamoyenebiT xdeboda da<br />

xdeba afxazebsa da osebSi antiqarTuli da separatistuli<br />

ganwyobilebebis xelovnurad gaRviveba,<br />

ris saboloo mizansac qarTuli damoukidebeli<br />

saxelmwifos Seqmnisa da misi rusuli orbitidan<br />

TavdaRwevis dauSvebloba warmoadgenda.<br />

437


kremlis es politika dRemde grZeldeba da savalalo<br />

Sedegebic (maT Soris Tavad afxazebisa<br />

da osebisTvis) Tvalwin gvidevs. xalxTa Soris<br />

siZulvilsac mTeli mondomebiT aCaReben, raTa<br />

Semdeg maT Soris momrigeblad mogvevlinon da<br />

msoflios aCvenon, xom xedavT `rusis xiStebis~<br />

gareSe regionSi mSvidoba rom SeuZlebeliao. am<br />

sakiTxze msjeloba Cveni mizandasaxulobis farglebs<br />

scildeba. davZen mxolod, rom kremlis es<br />

xrikebi visTvis rogor, magram, ai, batoni markovisTvis<br />

ki SesaniSnavad aris cnobili. mas rom<br />

hkiTxoT, `iranTan da TurqeTTan waCxubebaRa<br />

dagvrCenia mxolod da keTili mezoblebi aRar<br />

darCeba saqarTvelos~. SeiZleba esec Zalian gindodeT<br />

mand, batonebo, magram amis imedi nu geqnebaT.<br />

ise ki niSandoblivi SeniSvnaa. sanam ruse-<br />

Ti Cvens samSoblos waepotineboda, didi xnis<br />

manZilze swored am saxelmwifoebidan wamosuli<br />

agresiis mogerieba uwevdaT Cvens winaprebs. amis<br />

amsaxvel mraval mZime furcels Seicavs saqar-<br />

Tvelos maTTan urTierTobis istoria. magram<br />

arc erT maTgans arasdros mouTxovia Cvengan istoriis<br />

`gadakeTeba~ da miuxedavad imisa, rom<br />

Zvel seljukianTa da osmalebisa Tu sparsel-yizilbaSTa<br />

mier saqarTvelos mimarT Cadenil<br />

codvebis Sesaxeb qarTuli saxelmZRvaneloebi<br />

daufaravad mogviTxroben, es xels ar gviSlis,<br />

sruliad Tanamedrove epoqaSi axali, megobrulpartnioruli<br />

urTierToba davamyaroT erTmaneT-<br />

Tan saxelmwifo doneze. es imitom, rom TurqeTma<br />

da iranma saqarTvelos mimarT imperiuli ambiciebi<br />

didi xania daiviwyes. aiReT magaliTi maTgan<br />

Tqvenc, Crdiloelo mezoblebo, pativi eciT saqarTvelos<br />

suverenitetsa da teritoriul mTli-<br />

438


anobas da dRes Cvens saxelmwifoebs Soris ke-<br />

Tilmezoblur urTierTobas Tundac guSin er-<br />

TmaneTis daRvrili sisxli win aRar gadaeRobeba.<br />

es aris gamosavali viTarebis gamosworebisaTvis<br />

da ara saqarTveloSi xelisuflebis Secvlis<br />

Tqveneburi arafris momcemi `aqtiuri lodini~.<br />

markovi ara marto yalbi istoriis saxelmZRvaneloebis<br />

daweras mogviwodebs, saamisod sagangebo<br />

direqtivebic aqvs gamzadebuli. is moiTxovs,<br />

rom saxelmZRvaneloSi aRniSnuli unda<br />

iyos ramdenime `faqti~. mkiTxveli srulad rom<br />

gaerkves, ras iTxovs markovi Cvengan, es `faqtebi~<br />

qvemoT mogvyavs avtoriseuli stilis dacviT:<br />

1. saqarTvelo Sevida ruseTSi nebayoflobiT,<br />

mravalricxovani Txovnebis Sedegad.<br />

2. ruseTis maSindelma xelmZRvanelobam mkacrad<br />

ver SeinarCuna xelSekrulebis pirobebi.<br />

igi wavida qarTuli saxelmwifoebriobis<br />

srul demontaJze da miiRo igi guberniis<br />

uflebiT.<br />

3. saqarTvelos arasdros uarsebia im saxiT,<br />

ra saxiTac arsebobda igi sabWoTa kavSiris<br />

SemadgenlobaSi. saerTod, erTiani saqarTvelo,<br />

rogorc aseTi, ruseTs gareT arc arsebula,<br />

arc ruseTis nawilad gaxdomamde da<br />

arc mis Semdeg.<br />

pirvel rigSi unda aRiniSnos, rom bunebaSi<br />

(istoriaSi) ar arsebobs saqarTvelodan gagzavnili<br />

arc erTi mimarTva ruseTis Semadgenloba-<br />

Si Sesvlis TxovniT. es `mravalricxovani Txovnebi~<br />

mxolod rusuli imperiuli fantaziis nayofia,<br />

romelic iseTive ukideganoa, rogorc Tavad<br />

rusuli imperia misi Zlierebis zenitSi yof-<br />

439


nisas. xelSekruleba, romelsac markovi axsenebs<br />

(Tumca ki ar Tu ver asaxelebs) da romelic ruseTs<br />

bolomde ver daucavs, SevaxsenebT mas, rom<br />

ybadaRebuli georgievskis traqtatia. verafers<br />

vityviT, wakiTxuli aqvs Tu ara misi muxlebi,<br />

magram faqti ki isaa, rom qarTl-kaxeTis samefo<br />

am xelSekrulebis ZaliT nebayoflobiT Sedioda<br />

ruseTis mfarvelobaSi (da ara SemadgenlobaSi!)<br />

Tavisi sruli saxelmwifoebrivi atributikis SenarCunebisa<br />

da bolomde bagrationTa dinastiis<br />

samefos saTaveSi darCenis pirobiT. ruseTma ki<br />

araTu `bolomde ver daicva~ xelSekrulebis pirobebi,<br />

misi arc erTi punqti Segnebulad ar Seasrula.<br />

isargebla ra erekle II-is sruli ndobiT,<br />

veragulad, motyuebiT, erTi xelis dakvriT<br />

bolo mouRo mis mfarvelobas mindobil<br />

qarTl-kaxeTis samefos, qarTuli saxelmwifoebriobis<br />

mTavar burjs, romlis dacvis valdebuleba<br />

Tavisive iperatoris, ekaterine II-is mier<br />

iyo Tavis droze (1783 w.) xelmowerili. Tumca ki<br />

saqarTvelosTan dadebuli romeli principuli<br />

xelSekruleba ar daurRvevia ruseTs gavixsenoT<br />

1920 wlis 7 maisis ruseT-saqarTvelos xel-<br />

Sekruleba, romliTac sabWoTa ruseTma cno saqarTvelos<br />

pirveli (demokratiuli) respublikis<br />

damoukidebloba, isic mxolod mas Semdeg, roca<br />

darwmundnen, imxanad saqarTvelos dapyrobis Zala<br />

jer rom ar SeswevdaT da weliwadic ar iyo<br />

gasuli, Tavisive aRiarebuli saqarTvelos damoukidebloba<br />

kidev erTxel rom mospes veluri<br />

wiTeli agresiis Sedegad. visac sabWoTa xanaSi<br />

gviswavlia, kargad gvaxsovs, rogor gvarwmunebdnen,<br />

nebayoflobiT SevediTo `did sabWoTa<br />

Zmur~ ojaxSi. xolo samSoblos Tavisuflebi-<br />

440


saTvis mebrZoli mamuliSvilebi `xalxis mterTa~<br />

siaSi iricxebodnen uyoymanod (kidev erTi magaliTi<br />

istoriis gayalbebisa). kidev gavixsenoT,<br />

rogor irRveoda mowinaaRmdege mxaris mier (romelSic<br />

ruseTi moiazreba upirobod) xelSekrulebebi<br />

e.w. afxazeTis omis dros, an dRemde Seusrulebeli<br />

12 agvistos e.w. eqvspunqtiani SeTanxmeba,<br />

safrangeTis prezident sarkozis SuamavlobiT<br />

dadebuli. ai, aseT sando `partniorTan~<br />

gviwevs Cvenda saubedurod urTierToba.<br />

cinikurad JRers markovis sityvebi: ruseTis<br />

mier saqarTvelos `guberniis uflebiT mierTeba.~<br />

sinamdvileSi es niSnavs, rom saqarTvelo yovelgvari<br />

uflebis gareSe iqna `mierTebuli~, yovelgvari<br />

avtonomiis uflebis gareSec ki. amas sinamdvileSi<br />

sxva araferi hqvia, Tu ara dapyroba. istoriaSi<br />

yvelafers Tavisi saxeli unda daerqvas.<br />

erTxel da samudamod unda daviviwyoT rusulsabWour<br />

xanaSi xelovnurad damkvidrebuli termini<br />

`mierTeba~, sagangebod im mizniT mogonili,<br />

raTa SeniRbuliyo ruseTis imperiis mzakvroba<br />

da dampyrobeli mteri moyvared da keTilismsurvelad<br />

Seracxiliyo. markovisnairTa logikiT saqarTveloSi<br />

mosuli yvela dampyrobeli Cvens<br />

`mierTebas~ cdilobda mxolod da neta ra Tavi<br />

mogvbezreboda, sicocxles rom ar vzogavdiT da<br />

xmalCaugeblad vebrZodiT aTasi juris momxvdurs<br />

saukuneebis ganmavlobaSi. Tundac osmaleTis<br />

imperiasTan ra gvaqvs sasayveduro. manac<br />

xom erT dros istoriuli samxreT saqarTvelo<br />

`safaSos uflebiT miierTa~. iqneb ruseTi naklebi<br />

mondomebiT cdilobda qarTvelebis garusebas,<br />

vidre osmaleTi _ gaTurqebas gana amis damadasturebeli<br />

faqtebi saZebaria istorikosebisaTvis<br />

441


viTom erTiani saqarTveloc rusuliBimperiuli<br />

politikis produqti yofila mxolod. magram<br />

ra vuyoT Cveni istoriis oqros xanas davi-<br />

Tidan Tamaramde (da ara marto), ra vuyoT `nikofsiiTgan<br />

darubandamde~ mTeli amierkavkasiis<br />

masStabiT ganvrcobil saqarTvelos samefos<br />

arc egaa saqarTvelos arakeTilmosurneTaTvis<br />

problema: mTavaria ers sakuTari namdvili istoria<br />

daaviwyo da raSic ginda daarwmuneb. ai, Tundac:<br />

saqarTvelom Tu gindaT kvlavac iarsebos,<br />

ruseTis SemadgenlobaSi unda dabrundeT. gveubnebian:<br />

nurc iocnebebT Tavisuflebaze, xsna mxolod<br />

am maradiul Rirebulebaze uaris Tqmasa<br />

da... ruseTSia. es kidev erTi nimuSi, Tu ratom<br />

gvTavazoben CrdiloeTidan istoriis gayalbebas<br />

istoriis falsifikaciasTan brZolis lozungiT.<br />

istoriidan erTiani saqarTvelos arsebobis<br />

warxocviT surT gaamarTlon aseve TavianTive<br />

aRZrul-waqezebuli afxazuri da osuri separatizmi<br />

istoriul aspeqtSi. afxazeTi da e.w. samxreT<br />

oseTi Turme mxolod sabWoTa kavSirSi Semaval<br />

saqarTvelos SemadgenlobaSi arsebobda.<br />

anu isini ruseTma `gviboZa~ da radgan ruseTTan<br />

erT saxelmwifoSi cxovreba `gadavifiqreT~, amitom<br />

ruseTmac gadawyvita ukan waeRo es Tavisi<br />

`naboZvari~. rogorc markovi ambobs: `amis Semdeg<br />

gasagebi xdeba, ratom aRar isurves afxazebma da<br />

osebma qarTvelebTan cxovreba, roca saqarTvelo<br />

gaiqca ssrk-dan~. aseTi `genialuri~ daskvnisaTvis,<br />

sxvaTa Soris, markovi im faqtsac iSveliebs,<br />

rom `ruseTis qveSevrdomobaSi miRebul<br />

iqna (ra uwyinari sityvebia SerCeuli `dapyrobis~<br />

sanacvlod _ d.m.) ara saqarTvelo, aramed<br />

qarTl-kaxeTis samefo~. kremlis politologs<br />

442


vurCevT elementarul istoriul-geografias gaecnos<br />

da darwmundeba, rom e.w. samxreT oseTis<br />

teritoria, maSinac swored am qarTl-kaxeTis samefos<br />

SemadgenlobaSi Sedioda da masTan erTad<br />

igdo xelT ruseTis imperiam. da saerTod, es<br />

mxare Sida qarTlis (kidev ufro Zvel xanaSi istoriuli<br />

zena soflis) mniSvnelovan nawils<br />

warmoadgenda da erTiani saqarTvelos ararsebobis<br />

xanaSic mudam aRmosavlurqarTul saxelmwifos<br />

(ZiriTadad qarTlis samefos) sazRvrebSi<br />

imyofeboda. ase rom, `samxreT oseTi~ ki namdvilad<br />

aris sabWouri imperiuli politikis `Sedevri~,<br />

romelsac arc manamde uarsebia arc erTi<br />

wami da dResac ruseTis ZalisxmeviT `udgas suli~.<br />

markovs nurc is aviwydeba, rom dasavleT<br />

saqarTveloSi saxelmwifoebriobis aRmocenebis<br />

dRidan (im dros, roca rusisa da ruseTis saxsenebelic<br />

ar iyo duniaze) afxazeTs dasavlur<br />

qarTuli saxelmwifo (kolxeT-egrisi) rom moicavda.<br />

mogvianebiT, misi mcire xniT mowyvetac saqarTvelos<br />

maSindeli `erTmorwmune~ imperiis,<br />

bizantiis damsaxureba iyo mxolod. metic, amis<br />

Semdeg afxazeTi araerTi saukunis manZilze mTeli<br />

dasavleT saqarTvelos saxelwodebad iqca,<br />

rogorc afxazi _ dasavleT saqarTvelos yvela<br />

mkvidris saerTo saxelad. gvian Sua saukuneeb-<br />

Sic afxazeTis samTavro calke politikuri er-<br />

Teulis saxiT arsebobda iseve, rogorc guriis,<br />

svaneTis, odiSis samTavroebi.<br />

markovi aseve mogviwodebs, `gavixsenoT, rogor<br />

Sedioda saqarTvelo ruseTis Semadgenloba-<br />

Si da rom igi amas akeTebda sruli likvidaciis<br />

safrTxis qveS~. aq dampyrobel ruseTs `Semmaer-<br />

Teblis~ rolic ki CamoerTva. Turme mas arc ki<br />

443


`SevyavdiT~ Tavis imperiul sazRvrebSi, es qar-<br />

Tulma samefo-samTavroebma TviTon daades Tavi<br />

da nawili-nawil, erTmaneTis miyolebiT daiwyes<br />

sanatrel imperiaSi `SeZroma~. iqneb isic mogvaxsenos<br />

markovma, am dros erTmaneTs vejibrebodiT<br />

qarTvelebi, vin vis daaswrebda, Tu raime rigi-<br />

Tobis pricipiT vxelmZRvanelobdiT.<br />

sainteresoa, rom markovi saqarTvelos istoriaSi<br />

saTanadod ganswavluliviT Tamamad asura-<br />

Tebs `saqarTvelos sruli likvidaciis safrTxis~<br />

arssac: im dros, roca aRmosavlurqarTuli<br />

samefoebi sparseTisadmi vasalur damokidebulebaSi<br />

imyofebodnen, sparseTis Sahs gadauwyvetia<br />

am saxelmwifos sruli mospoba. igegmeboda<br />

saqarTvelos mTeli mosaxleobis gadasaxleba<br />

iranis Sida raionebSi, xolo maT adgilas sparseli<br />

mosaxleobis Casaxleba. zogierTi soflebis<br />

deportaciac ki ukve mouswriaT. gadasaxlebul<br />

qarTvelTa STamomavlebi Turme dRes mesopotamiaSi<br />

cxovroben, Tanamdrove eraySi, romel-<br />

Tac ar SeunarCunebiaT arc ena da arc tradiciebi.<br />

meti damajereblobisTvis imasac dasZens,<br />

`nebismier msurvels SeuZlia gaemgzavros iq da<br />

naxos ra bedi eloda qarTvel ers ruseTs gareT<br />

rom darCeniliyoo~. sparseTis nawilic rom ar<br />

gamxdariyo, _ ganagrZobs igi, _ saqarTvelo osmaleTs<br />

mainc ver gadaurCeboda. iq ki rogor icxovrebdnen<br />

SegviZlia davrwmundeT lazebis magaliTze,<br />

romelnic dRes CamorCenili xalxia, TavianTi<br />

skolebisa da kulturis gareSe da Cveni<br />

CuqCebiviT `politkoreqtuli anegdotebis~ gmirebad<br />

iqcneno.<br />

markovs an aqa-iq yurmokvriT smenia cotaodeni<br />

ram qarTveli xalxis istoriidan da am Tavisi<br />

444


nacodvilari `codniT~ (ufro ki arcodniT) cdilobs<br />

Seakowiwos rusuli imperiuli cnobierebisaTvis<br />

sasargeblo `istoria~, anda rac ufro savaraudoa,<br />

gangeb cdilobs sazogadoebis Secdoma-<br />

Si Seyvanas sagangebod am mizniT gamogonili istoriis<br />

saSualebiT. es iseTi abdaubdaa, masze SeiZleboda<br />

ganmarteba arc migveca, magram arc ga-<br />

Cumeba ar ivargebs. sakadrisma pasuxma Tanamedrove<br />

aRviraxsnil vostorgovebs iqneb mcired mainc<br />

gauwios lagamis movaleoba. miT umetes, rom es<br />

erTi rusi politikosis Tvalsazrisi ar aris<br />

mxolod. ase fiqrobs da azrovnebs TiTqmis mTeli<br />

Tanamedrove rusuli politelita.<br />

daviwyoT imiT, rom araTu `SeerTebis~ dros<br />

(1801 w.), aramed georgievskis traqtatis dadebis<br />

droisaTvisac (1783 w.), erekle II-is mefobis Jams,<br />

qarTl-kaxeTis samefo gaerTianebul da Zlier<br />

aRmosavlurqarTul saxelmwifos warmoadgenda.<br />

igi ukve karga xania, rac iranis vasaluri damokidebulebisagan<br />

ganTavisuflebuliyo. xarkis<br />

Zlevis xanac didi xnis Cabarebuli iyo warsuls.<br />

dasustebuli irani, sadac Sahobis msurvelebi<br />

erTmaneTTan omiT iyvnen garTulni (erT-er-<br />

Ti maTgani, azat-xani ereklem Tavad daamarcxa<br />

da tyvedac ki igdo), qarTvelTaTvis aRaraviTar<br />

safrTxes aRar warmoadgenda. metic, ereklesa da<br />

Teimuraz II-is (erekles mamis) meTaurobiT<br />

qarTl-kaxeTis samefos ukve brZoliT daemtkicebina<br />

Tavisi upiratesoba amierkavkasiis saxanoeb-<br />

Tan brZolaSi da manamde iranis mflobelobaSi<br />

arsebuli erevnis, ganjisa da naxWevnis saxanoebi<br />

daemorCilebina kidec da moxarkedac gaexada.<br />

neta romel Sahs gadaewyvita am dros qar-<br />

Tvelebis sruli gasaxleba da Tan maTi nawilis<br />

445


ayrac rom mouswria, gagvimxilos mainc markovma.<br />

magram igi arc ise suleli Cans. aseT Sahs ara-<br />

Tu XVIII s-is bolos, mTeli am saukunis ganmavlobaSic<br />

ver moviZiebT. sparseTis Sahi, romlsac<br />

qarTvelTa mospobis gegma hqonda da mis ganxorcielebisas<br />

qarTvelTa erTi nawili kaxeTidan<br />

iranis gzasac gauyena, es avadsaxsenebeli Sahabas<br />

I-a (qarTlisa da kaxeTis samefoebi maSin ki<br />

namdvilad warmoadgendnen iranis vasalebs). magram<br />

am mtarvalma Tavis am cnobil sasatik meTodebs<br />

XVII s-is 10-ian wlebSi mimarTa, ruseTis mier<br />

qarTl-kaxeTis dapyrobamde TiTqmis ori saukuniT<br />

adre da misi mcdelobebic sruli marcxiT<br />

damTavrda – qarTvelebis ganadgureba man ver<br />

SeZlo. ai, mTeli Tavisi rCeuli armiis naxevari<br />

ki qarTvelTa xmliT iqna ganadgurebuli. vinaidan<br />

am ambebs saqarTveloSi rusobis damyarebas-<br />

Tan amxela qronologiuri acdenis gamo araferi<br />

akavSirebs (mas mere saqarTveloSi da mTels regionSi<br />

politikuri viTareba araerTgzis Seicvala),<br />

amitomaa, rom markovi Sah-abas I-s Segnebulad<br />

ar axsenebs. ase xom bolomde gamoaSkaravdeba,<br />

rogori primitiuli eSmakobiT cdilobs<br />

igi mkiTxvelis SecdomaSi Seyvanas ruseTisaTvis<br />

`mxsnelis~ misiis mosargebad. es nebsiTi Tu<br />

uneblie qronologiuri aRreva unda iyos imis<br />

mizezic, rom markovi, cota ar iyos, dabneulad<br />

gamoiyureba da ruseTTan `SeerTebis~ win aRmosavleT<br />

saqarTveloSi arsebul samefoze xan<br />

mravlobiT ricxvSi laparakobs da xanac mxolobiTSi<br />

(sinamdvileSi Sah-abasis dros cal-calke<br />

arsebuli qarTlisa da kaxeTis samefoebi aq rusebis<br />

mosvlamde ukve naxevar saukuneze meti<br />

xnis gaerTianebuli iyo).<br />

446


mesopotamiaSi (igive SuamdinareTSi) erayis<br />

teritoriaze gadasaxlebuli gadagvarebuli qar-<br />

Tvelebis arsebobac mTlianad markovis fantaziis<br />

nayofia. iq saqarTvelodan arasdros aravin<br />

gausaxlebiaT. markovi albaT awi mainc gaiTvaliswinebs,<br />

rom Sah-abasis mier gasaxlebul qar-<br />

TvelTa STamomavalTa naxvas Tu vinme gadawyvets,<br />

iranSi gamgzavreba unda urCios, fereidanis<br />

mxareSi, sadac ixilavs dRemde qarTul enaze<br />

moubar da qarTul erovnulTviTSegnebaSenarCunebul<br />

qarTvelebs (Tumca iranis sxva mxareebSi<br />

gadasaxlebulebma es maTsaviT ver moaxerxes).<br />

radgan irani gamoiricxa, iqneb osmaleTi<br />

upirebda saqarTvelos Caylapvas, rom ara `mxsneli<br />

ruseTi~ erekle II-is xangrZlivi mefobis<br />

Jams, osmaleTs araTu arc erTxel ar ucdia aRmosavleT<br />

saqarTveloSi raRac formiT mainc Tavisi<br />

gavlenis damyareba, amis pretenziac ar gamouxatavs<br />

da yovelTvis `patara kaxTan~ keTilganwyobili<br />

urTierTobis damyareba erCivna. mar-<br />

Talia, osmaleTsa da qarTl-kaxeTis samefos Soris<br />

iyo sabrZolo Setakebis SemTxveva, magram es<br />

maSin, roca rusis jaris Tanxlebisgan gulmocemulma<br />

ereklem, imis imediT, rom samcxe-javaxeTs<br />

osmalebisagan daixsnida, Tavis jariT saxelmwifo<br />

sazRvrebi gadalaxa da osmaleTis teritoriaze,<br />

axalcixis safaSoSi SeiWra. visac Cveni istoria<br />

waukiTxavs, yvelas axsovs am dros rusi<br />

generlis, totlebenis muxanaTuri Ralati, qar-<br />

Tuli jari mowinaaRmdegis sazRvrebSi rom gaityua<br />

da brZolis win zurgi aqcia. ver gaamarTla<br />

maSin totlebenis gegmebma, patara kaxis meTaurobiT<br />

1770 wels qarTvelebma aspinZis brZolaSi<br />

urusodac brwyinvale gamarjveba moipoves. Tum-<br />

447


ca sakmarisi Zalebis uqonlobis gamo ukanve gamobruneba<br />

mouwiaT. miT ufro, erekles ambavi mouvida:<br />

mis `dasaxmareblad~ Camosuli germanuli<br />

warmoSobis rusi generali amasobaSi TbilisSi<br />

Casuliyo da mefis winaaRmdeg intrigebis xlar-<br />

Tva daewyo.<br />

samagierod, osmaleTi dasavleT saqarTveloze<br />

batonobis pretenzias acxadebda. magram<br />

mas Semdeg, rac erekles Tanamdrove imereTis<br />

axalgazrda mefem, solomon I-ma 1757 wels xresilis<br />

brZolaSi osmalTa jari sastikad gaanadgura,<br />

osmaleTis sulTnis morCilebazec uari Tqva<br />

da xarkic micemac Seuwyvita. sabolood osmalebi<br />

dasavleT saqarTveloSi ZiriTadad mxolod<br />

Savi zRvispira cixe-qalaqebsRa akontrolebdnen<br />

da solomoni axla maT gandevnas aqedanac cdilobda.<br />

imereTis mefem imdeni gabeda, Tavsac ki<br />

daesxa osmaleTs aWara-qobuleTis ganTavisuflebis<br />

mizniT. am dros osmaleTic imdenad dasustebuli<br />

iyo, gaZlierebuli da Setevaze gadasuli<br />

qarTveli mefeebisagan mxolod Tavdacva uwevda.<br />

gakadnierebuli qarTvelebis dasasjelad raime<br />

samxedro zomebis miRebisaTvis ki Zalebi namdvilad<br />

aRar yofnida. axla Tavad gansajeT, ramdenad<br />

Seswevda saqarTvelos gadaylapvis Zala.<br />

lazebs rac Seexeba, istoriis Carxma maTi<br />

didi nawili saukuneTa ganmavlobaSi qarTuli<br />

saxelmwifoebriobis miRma moaqcia. magram markovma<br />

de icodes, maT dRemde SenarCunebuli aqvT<br />

sakuTari ena da kultura. TavianTi niWisa da<br />

unaris wyalobiT lazebi TurqeTSi bevr maRal<br />

saxelmwifo Tanamdebobebsac floben. marto is<br />

rad Rirs, lazuri warmoSobis romaa TurqeTis<br />

amJamindeli premier-ministri _ rejeb Taif er-<br />

448


dohani. am eTnikuri jgufis winaSe markovs bodi-<br />

Sis moxda ekuTvnis CamorCenil xalxad wodebis<br />

gamo. lazebis CuqCebTan Sedarebac, rbilad rom<br />

vTqvaT, uadgiloa (Tumca roca igi Tavis moqalaqeebs<br />

ayenebs Seuracxyofas, sxvaze raRa unda<br />

movTxovoT).<br />

aqve TavisTavad wamoiWreba kidev erTi sakiTxi:<br />

Tu erekles arsaidan safrTxe ar emuqreboda,<br />

raSi dasWirda ruseTis mfarvelobaSi Sesvla<br />

traqtatis ideis gaCenis Taobaze cota qvemoT<br />

aRvniSnavT. axla ki mokled mogaxsenebT,<br />

rom am xelSekrulebis umTavres mizans ereklesaTvis<br />

ara gareSe mtrisagan Tavdacva, rasac igi<br />

Tavis ZalebiTac warmatebiT arTmevda Tavs, aramed<br />

ruseT-osmaleTis mosalodneli omebis dros<br />

ruseTis mokavSireobiTa da daxmarebiT osmale-<br />

Tis imperiaSi darCenili qarTuli miwa-wylis<br />

ganTavisufleba da SemoerTeba warmoadgenda.<br />

upirveles yovlisa, es exeboda axalcixis safa-<br />

Sos. magram ruseTs sul sxva, qarTuli samefo<br />

karisagan dafaruli gegmebi amoZravebda. mis mizans<br />

saqarTvelos dapyroba warmoadgenda da mis<br />

interesebSi qarTl-kaxeTis gaZliereba sulac ar<br />

Sedioda. amitom iyo, georgievskis traqtatis dadebis<br />

Semdeg qarTl-kaxeTis mdgomareoba dRiTidRe<br />

uaresobisaken rom midioda. qveyanas ruseT-<br />

Tan kavSiris gamo mtrebi umravldeboda, Zlieri<br />

mokavSiris dapirebuli mxardaWera ki ar Canda.<br />

swored es avadsaxsenebeli traqtati da masze<br />

erekles mtkiced dgoma iyo erTaderTi mizezi<br />

aRa-mahmad-xanis saqarTveloSi laSqrobisa. ruseTma<br />

ara Tu ar Seasrula am dros Tavis Tavze<br />

aRebuli valdebuleba, samxedro ZaliT daxmareboda<br />

erekles, yvelaferi gaakeTa, raTa qarTve-<br />

449


lebisaken waeqezebina iranis es ukanaskneli agresia.<br />

calke erekles daxmarebas pirdebodnen da<br />

calke Sahis emisrebi Riad miaxvedres, rom am danapirebis<br />

Serulebas ar apirebdnen. xanSi Sesul<br />

erekles erTmorwmune imperatorisagan aseT veragoba<br />

da sityvis gatexa ver warmoedgina. Sedegad<br />

ki 1795 wlis krwanisis tragedia da Tbilisis<br />

aoxreba miviReT. amis Semdeg daiwyo ruseTma saqarTveloSi<br />

dapirebuli jaris Semoyvana, oRond<br />

ara qarTvelebis dasaxmareblad (aRa-mahmad-xani<br />

maleve sakuTar karavSi mokles SeTqmulebma),<br />

aramed ukve daZabunebuli qarTl-kaxeTis samefos<br />

dasapyrobad da gasauqmeblad.<br />

ar gegonoT, markovis uniWo demagogia mxolod<br />

zemoTqmuliT sruldebodes. mas Tavis gagrZelebac<br />

aqvs. ai isic: `ruseTis imperia, axla<br />

amis Sesaxeb pirdapir SeiZleba saubari, ar iwvoda<br />

surviliT saqarTvelos SesaerTeblad. maSin<br />

Cveni eqspansiis veqtori orientirebuli iyo dasavleTiT,<br />

balkaneTisaken. saqarTvelosgan Cven<br />

miviReT mxolod problemebi, saqarTvelos ruseTTan<br />

mierTeba iyo erT-erTi mizezi, ratomac<br />

gagrZelda kavkasiis omi as welze meti xans. ruseTma<br />

daicva saqarTvelo gareSe mtrebisagan,<br />

upirveles yovlisa imitom, rom qarTvelebi iyvnen<br />

Cveni erTmorwmuneebi. rusi xelmwifeebi<br />

icavdnen iq marTlmadideblobas, da amis daviwyebac<br />

ar SeiZleba.~<br />

ras izam, xaTri ver gautexa ruseTis imperiam<br />

erTmorwmune qarTvelebis mravalgzis xvewnamudaras,<br />

Torem azradac ar hqonia kavkasionze<br />

gadmolajeba. ase, zedmet bargad aikida saqar-<br />

Tvelo (ai, exla ki gasagebia, ratom uwodes<br />

Cvens samSoblos markovis qveyanaSi Turme Грузия,<br />

450


maTTvis is erTob mZime груз-i aRmoCnda...). magram<br />

erTi ram ki gaugebaria, ratom SeiZleba mxolod<br />

axla, oras welze meti xnis Semdeg saubari imis<br />

Taobaze, rom ruseTs arafriT ar sdomebia saqarTvelos<br />

mierTeba. nuTu ruseTis saimperio<br />

cenzura blokavda am Temas an Semdgom sabWour<br />

ideologiasTan SeuTavseblobis gamo ikrZaleboda<br />

amaze saubari rasakvirvelia, arc erTi da<br />

arc meore. sxvaTa Soris, ruseTSi imperiis saqarTveloTi<br />

dainteresebas arc arasdros malavdnen,<br />

ubralod mis Cvens qveyanaSi eqspansiis iniciatorad<br />

yovelTvis qarTuli mxaris gamoyvanas<br />

cdilobdnen. es mdgomareoba saTaves jer kidev<br />

im droidan iRebs, roca ruseTma CaTvala, rom<br />

dadga dro orTavian arwivs Tavis klanWebiT amierkavkasiis<br />

dapyrobac daewyo. maSin imperatrica<br />

ekaterine II Tavis didmoxele rwmunebulebs kavkasiispireTSi<br />

mouwodebda ereklesTan gaeformebinaT<br />

mfarvelobiTi xelSekruleba da Tan saqme<br />

ise moewyoT, rom am saqmis iniciatorad qarTuli<br />

samefo kari warmoCeniliyo da qarTvelebsac<br />

hgonebodaT, ruseTi maTi Txovnis Sesabamisad<br />

moqmedebda. ase miviReT cnobili georgievskis<br />

traqtati. magram axla markovma yvelas gadaaWarba,<br />

roca saqarTvelos ruseTis nebis sawinaaRmdegod<br />

masze ZalaTi mitmasnilad warmoaCens. vinaidan<br />

aseTi uazrobis mtkiceba ruseTSic aqamde<br />

azrad aravis mosvlia (Tumca bolomde verc amas<br />

gamovricxavT), amis axsnas imiT cdilobs, TiTqos<br />

aqamde amis Tqmas ruseTSi vinme krZalavda.<br />

asea, 25 weliwadia, rac ruseTSi `demokratizacia~<br />

daiwyo da mxolod axla da mxolod markovs<br />

eyo gambedaoba bolomde sruli `simarTle~<br />

eTqva saqarTvelos ruseTTan `SeerTebis~ Sesa-<br />

451


xeb. etyoba, ucnauri xalxi varT qarTvelebi. rogorc<br />

ki Cvens maxloblad romelime dampyrobeli<br />

gamoCndeboda, myisve mivetmasnebodiT Cveni qveyni-<br />

TurT da mere Cvens problemebs vaxvevdiT Tavs.<br />

hoda, frTxilad markov, ra ici, iqneb sasanuri<br />

irani, arabTa saxalifo, bizantiis imperia, seljukianTa<br />

sasulTno, ilxanTa sayaeno, sefianTa<br />

irani (romeli erTi CamovTvalo) marTlac `qar-<br />

Tuli problemebis~ simZimem daaqcia. kargad dafiqrdiT,<br />

vaiTu ssrk-s dangrevis (rac dRemde<br />

ver moginelebiaT) mizezic `qarTuli problemebi~<br />

iyo. Tu ruseTisaTvis aseTi uSreti problemebis<br />

wyaro varT, SegveSviT Tqve dalocvilebo<br />

da Tqvenc daisvenebT da Cvenc SvebiT amovisun-<br />

TqavT. saerTaSoriso sazogadoebasac moexsneba<br />

erTi zedmeti Tavis tkivili.<br />

ratom ar akeTebs amas ruseTi imitom rom<br />

ruseTis sagareo politikis (da albaT ara marto)<br />

mTavari mamoZravebeli Zala dRemde misi imperiuli<br />

ambiciebia. XIX s-is dasawyisidan saqar-<br />

Tvelos dapyrobac am mizniT daiwyo. saqarTvelo<br />

`kavkasiis gasaRebi~ iyo yovelTvis da kavkasiaSi<br />

gabatonebisaTvis misi daufleba aucilebel winapirobas<br />

warmoadgenda. urcxvi tyuilia, rom<br />

ruseTi am dros mxolod balkaneTiT iyo dainteresebuli.<br />

gaZlierebis gzaze mgomma Crdilourma<br />

imperiam imxanad TavisTavSi iseTi Zalis mozRvaveba<br />

igrZno, Tavis eqspansia samxreTisaken, Savi<br />

zRvis orive mxares ganaviTara: dasavleTiT balkaneTis<br />

naxevarkunZulze da aRmosavleTiT amierkavkasiaSi.<br />

es iyo orive mimarTulebiT amoqmedebuli<br />

erTi strategiuli interesi. am ori mimar-<br />

Tulebidan ruseTi erT metoqes, osmaleTs aviwrovebda.<br />

qarTl-kaxeTisa da imereTis samefoebis<br />

452


dapyrobis Semdeg ruseTi uSualod osmaleTis<br />

samflobeloebze axorcielebda Setevebs. amitomac<br />

ruseT-TurqeTis omebi am droidan moyolebuli,<br />

rogorc wesi, or _ balkaneTisa da kavkasiis<br />

frontebze mimdinareobda. Tu ruseTs mxolod<br />

balkaneTi ainteresebda, ratom moqmedebda ase<br />

aqtiurad (yvelanairi TvalsazrisiT) kavkasiaSi<br />

ratom gagrZelda kavkasiis omi (anu kavkasiis<br />

dapyrobis procesi) `as welze met xans~ pasuxebi<br />

am kiTxvebze TavisTavad naTelia. iqneb markovma<br />

dagvizustos, ras gvsayvedurobs qarTvelebs,<br />

imas rom ruseTi kavkasiis dapyrobiT omSi<br />

saqarTvelos gamo Caeba, Tu es omi amdeni xniT<br />

rom gauWianurda magram pasuxisaTvis SeuZlia<br />

Tavi ar Seiwuxos. orive SemTxvevaSi absurdul<br />

braldebasTan gvaqvs saqme. ruseTma kavkasiis<br />

dapyrobis mcdeloba saqarTveloSi Semosvlamde<br />

karga xniT adre daiwyo. `Tbili zRvebisa~ da<br />

kavkasiis yelis xelSi Cagdebis gareSe ruseTi<br />

ver Camoyalibdeboda msoflio mniSvnelobis imperiad,<br />

rasac igi esoden eswrafvoda. amis damadasturebeli<br />

magaliTebis moyvaniT Tavs ar SegawyenT.<br />

rac Seexeba kavkasiis dapyrobis gaWianurebas,<br />

ruseTma saqarTvelos dauflebis Sedegad<br />

rkalSi moqceuli da mTebSi momwyvdeuli erTi<br />

mxriv CeCnebisa da daRestnelebis da meore mxriv<br />

Cerqez-adiReelebis damarcxebas cal-calke ocdaaT-ocdaaTi<br />

weli moandoma. Tu amas davumatebT<br />

qarTveli generlebisa da oficrebis Tavgamodebas<br />

ruseTis armiis SemadgenlobaSi, saer-<br />

Tod saeWvo xdeba, SeZlebda ki ruseTi saqarTvelos<br />

dauflebis gareSe Tavisuflebismoyvare mamaci<br />

mTielebiT dasaxlebul kavkasiis damorCilebas<br />

453


aseTia utifari dampyroblis logika. Tan<br />

gipyrobs, Tavisuflebas garTmevs, saxelmwifoebriobas<br />

giuqmebs, erTiani qarTuli organizmis<br />

dasarRvevad aTasi juris eTnosebs gisaxlebs<br />

(ra ici, rodis gaxdeba saWiro, maT mexuTe kolonis<br />

funqcia Seasrulebinos), Semdeg Zal-Rones<br />

ar iSurebs, Seni mSobliuri ena wagarTvas,<br />

qarTuli cnobiereba da TviTSegneba gulidan da<br />

gonebidan amogiSanTos. yvelafers izams, saku-<br />

Tar istorias bolomde Tu ver dagaviwyebs, ise<br />

dagimaxinjos, Tavisuflebis idea saSviliSvilod<br />

amogigdos Tavidan da dampyroblis winaSe<br />

mudmivad qedmoxrilad gamyofos da sul davalebulad<br />

gagrZnobinos Tavi. aba rogor, amxela sikeTe<br />

gagikeTa, Seni keTildReobisaTvis ramdeni<br />

dabrkolebis gadalaxva da sisxlisRvra mouwia.<br />

Tan waramara dagamadlis am `sikeTes~ da dagayvedris<br />

Tavis imperiul marwuxebSi `didsulovnad<br />

miRebas~ isev Sens sakeTildReod.<br />

`enas Zvali ara aqvso~ _ uTqvamT Zveli droidan<br />

qarTvelebs. marTalia, eniT yvelafris gamoTqma<br />

SeiZleba, magram mTavaria, enis patrons<br />

hqondes namusi, enas rom amis ufleba ar misces.<br />

es ukanaskneli ramdenad gaaCnia Cveni kritikis<br />

obieqts, es ukve sazogadoebam gansajos.<br />

roca erma sakuTari istoria kargad icis,<br />

momavalSi Secdomebsac naklebad dauSvebs, misi<br />

motyuebac arc ise advili iqneba. es ki dRes ocnebad<br />

eqcaT kremlis mesveurT. amitomac iRwvis<br />

markovi ase gulmodgined `ori istoriis~ Teoriis<br />

dasamkvidreblad.<br />

nu gavxleCT istorias sajaro da samecniero<br />

nawilebad, im motiviT, rom farTo sazogadoebas<br />

yvelaferi ar unda gavumxiloT. miviRoT isto-<br />

454


ia iseTi, rogoric aris, Selamazebisa da gadakeTebis<br />

gareSe. mivudgeT mas keTilsindisierad,<br />

miukerZoeblad da yvelafers faqtebi gvetyvian<br />

TavisTavad. markovisnairTa survilebs ki axdena<br />

ar uweria da darwmunebuli var, aseTi faqtebi<br />

mxolod istorikosTa wreSi arc arasodes dar-<br />

Ceba.<br />

P.S. kremlis mesveurTa SeSfoTeba gasagebia.<br />

bolo orasi wlis manZilze ruseTis saimperio,<br />

komunisturi, Tu postkomunisturi xelisuflebis<br />

mxridan saqarTvelom imdeni ubedureba iwvnia,<br />

yvelafris dokumenturad Seswavla da erT<br />

wignSi Tavmoyra bolomde gaaSiSvlebs rusul<br />

`velikoderJavul~ ambiciebs, saaSkaraoze gamoitans<br />

mis dafarul imperiul zraxvebs saqarTvelos<br />

(da mTeli kavkasiis) mimarT, sabolood daukargavs<br />

Zalas cnobil demagogias, Tu rogor<br />

ixsna ruseTma saqarTvelo `fizikuri ganadgurebisagan~,<br />

Tu rogor zrunavdnen qarTvelebis siyvaruliT<br />

gulanTebuli rusi mmarTvelebi Cvenze<br />

da ra vuyoT, Tu am zrunvis dros jer daxmarebas<br />

gvpirdebodnen da gvatyuebdnen, Semdeg jari<br />

mtris mosagerieblad ki ara Cvens dasapyrobad<br />

SemohyavdaT, mTeli mondomebiT cdilobdnen qar-<br />

TvelTa gadagvareba-garusebas, qarTuli eTnikuri<br />

erTobis danawevrebas, Cveni samSoblos eTnikurad<br />

maqsimalurad aWrelebas. Tu ukmayofilebas<br />

gamovTqvamdiT, an miT umetes iaraRiT movindomebdiT<br />

Tavisuflebis mopovebas, cecxliTa da<br />

maxviliT daundoblad cdilobdnen qarTuli Tavisuflebismoyvare<br />

sulis CaxSobas da a.S. es yvelaferi<br />

Turme mxolod qarTvelTa keTildReobisTvis<br />

keTdeboda, Torem ruseTSi aqedan aranair<br />

sargebels ar iRebdnen problemebisa da axa-<br />

455


li Tavsatexis garda. aseTi umaduri xalxi vyofilvarT<br />

qarTvelebi. yovelive amis Semdeg arad<br />

vagdebT `ufrosi Zmis~ damsaxurebas Cvens winaSe<br />

da mudam mainc orTaviani arwivis klanWebidan<br />

gasxltomas vlamobT. dRes am klanWebiT Crdiloeli<br />

mtacebeli afxazeTsa da Sida qarTlis<br />

nawilsRa ebRauWeba, Tumca ki amasac droebiT...<br />

xsovna<br />

In Memoriam<br />

456


Tina oCiaurs<br />

`Sen, Cemis mamis salocavo,<br />

laRo, lamazo, iaxsaro,<br />

saxlic tiris da karic tiris,<br />

sanapironi Camodian.<br />

wvimaTodeni cremli ginda,<br />

foTolTodeni motiralni.<br />

RmerTo uSvele dalocvilo*~:<br />

niWiers da marTals, pirdapirs da ueSmakos,<br />

iumoriT savses da meleqse-mokafies, mTels dedamiwaze<br />

saukeTeso qadas rom acxobda, Cems deida<br />

Tinas. RmerTo, win waumZRvare Cemi madliereba<br />

yvela SeniSvnaze, yvela xevsurulad, laquc-pirferobis<br />

gareSe naTqvam sityvaze; win waumZRvare<br />

Cemi siyvaruli, Tuki ram kargi gamikeTebia Cvens<br />

saqmeSi, misi gamozrdili romaa, isic win waum-<br />

ZRvare da naTelSi mimyofe samzeodan SenTan mosuli,<br />

Tavis karg mSoblebTan mosuli, saaqaos<br />

javrad Cayolil iraklisTan mosuli Cemi deida<br />

Tina, iq, sadac araa Wiri, arca urva, arca sul-<br />

Tqma, aramed sixaruli da cxovreba dausrulebeli.<br />

nino RambaSiZe<br />

* xalxuri poeziis anTologia Sedgenili zurab kiknaZisa<br />

da tristan maxauris mier, qarTuli wignis mxardaWeris<br />

fondi, red. merab RaRaniZe, Tb., memkvidreoba, 2010.<br />

mecnierebis danaklisi<br />

(vaxtang SamilaZe)<br />

457


Znelia Seeguo azrs, rom vaxtang SamilaZe<br />

aRar aris...<br />

sul cota xnis win, akad. giorgi Citaias dabadebidan<br />

120 wlisTavisadmi miZRvnil saiubileo<br />

sxdomas eswreboda, mxned gamoiyureboda da momavlis<br />

saintereso proeqtebic hqonda SemuSavebuli:<br />

Cveuli energiiT agrZelebda saqarTvelos<br />

eTnologiis istoriis meore tomze muSaobas.<br />

samwuxarod, ubedurma SemTxvevam 75 wlis asakSi<br />

Sewyvita misi sicocxle...<br />

vaxtang SamilaZe qarTuli eTnografiuli<br />

skolis TvalsaCino warmomadgeneli iyo: istoriis<br />

mecnierebaTa doqtori, profesori, saqarTvelos<br />

mecnierebaTa erovnuli akademiis wevr-korespodenti,<br />

akademiasTan arsebuli kavkasiis<br />

xalxebTan urTierTobis komisiis Tavmjdomare,<br />

SoTa rusTavelis saxelmwifo universitetis (ba-<br />

Tumi) sruli profesori da eTnologiis mimar-<br />

Tulebis xelmZRvaneli, n. berZeniSvilis saxelobis<br />

kvleviTi institutis samecniero sabWos Tavmjdomare.<br />

didia vaxtang SamilaZis damsaxureba qarTuli<br />

eTnologiuri skolis ganviTarebaSi. mis fundamentur<br />

naSromebs kargad icnobdnen ara marto<br />

CvenSi, da yofil sabWoTa sivrceSi, aramed mis<br />

farglebs gareTac, iyo mravali saerTaSoriso<br />

forumis monawile, eTnologTa saerTaSoriso<br />

asociaciis wevri...<br />

vaxtang SamilaZe sruliad axalgazrda iyo,<br />

roca baTumis universitetis damTavrebis Semdeg,<br />

saqarTvelos mecnierebaTa akademiis iv. javaxiSvilis<br />

saxelobis istoriis, arqeologiisa da eTnografiis<br />

institutis aspiranti gaxda. iyo akad.<br />

458


giorgi Cataias, prof. mixeil gegeSiZis da prof.<br />

aleqsi robaqiZis mowafe. istoriis institutSi<br />

daicva sakandidato da sadoqtoro disertaciebi.<br />

aqve Seqmna man pirveli naSromi `alpuri mesaqonleoba<br />

saqarTveloSi~, romelmac specialistTa<br />

mowoneba daimsaxura. mesaqonleobis problemebs<br />

mieZRvna misi sadoqtoro disertaciac. man CvenSi<br />

pirvelma Semoitana mimoqcevaSi momTabaruli mesaqonleobis<br />

e. w. transumansis cneba, moaxdina<br />

am dargis mecnieruli klasifikacia da warmoaCina<br />

misi zogad qarTuli da zogadkavkasiuri Taviseburebebi,<br />

rasac kulturis istoriis ganzogadebuli<br />

kvlevisaTvis gansakuTrebuli mniSvneloba<br />

aqvs.<br />

ar SeiZleba ar aRiniSnos vaxtang SamilaZis<br />

al. robaqiZesTan TanamSromlobis Sesaxeb. maT<br />

erToblivad Teoriuli xasiaTis ara erTi naSromi<br />

Seqmnes. swored prof. al. robaqiZesTan er-<br />

Tad SeZlo vaxtang SamilaZem qarTuli erovnuli<br />

kulturuli sameurneo tipebis, maTi regionaluri<br />

modelebis Seswavla da dadgena. mkvlevari<br />

aseve nayofierad ikvlevda qarTuli eTnologiis<br />

wyaroTmcodneobiT bazas, meistorieTa Txzulebebs,<br />

monografiul Canawerebs, werilobiT wyaroebs,<br />

tradiciuli materialuri da sulieri kulturis<br />

arqetipebis gamosavlenad.<br />

sayovelTaod aRiarebuli mkvlevari samecniero<br />

muSaobas SesaniSnavad uTavsebda pedagogiur<br />

moRvaweobas. wlebis manZilze v. SamilaZe xelmZRvanelobda<br />

Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />

eTnologiis kaTedras. man aRzarda qarTveli<br />

eTnologebis ara erTi Taoba, romlebic<br />

dRes ukve samecniero asparezze moRvaweoben.<br />

amasTan, saxelmwifo universitetSi kiTxulobda<br />

459


eTnologiis istoriis, zogadi eTnologiisa da<br />

meTodologiis kursebs, xelmZRvanelobda kaTedras,<br />

aspirantebs, disertantebs. misi uSualo<br />

xelmZRvanelobiT aTobiT disertaciaa daculi.<br />

mas xSirad oponentad da samecnieroo sabWos sapatio<br />

wevrad iwvevdnen qveynis farglebs gareT,<br />

TanamSromlobda kavkasiis samecniero centreb-<br />

Tan, erevanSi, baqoSi, moskovSi, sanktpeterburgSi...<br />

vaxtang SamilaZis mecnieruli memkvidreoba<br />

farTo da mravalwaxnagovania. igi muSaobda ara<br />

mxolod tradiciuli yofisa da kulturis calkeul<br />

problemebze, aramed ikvlevda Teoriul<br />

problemebsac. misi bolo monografia `saqarTvelos<br />

eTnologiis istoria~, naw. I (oT. miminoSvilTan<br />

TanaavtorobiT) (Tb., 2009) aseTi kvlevis<br />

samagaliTo nimuSia, mravalwliani, fundamenturi<br />

Ziebis Sedegia, romelic dRes ukve dargis matianed<br />

gadaiqca. gansakuTrebiT didia narkvevis<br />

mniSvneloba sauniversiteto kursis organizacia-<br />

Si, igi Cinebuli damxmare saxelmZRvaneloa, romelic<br />

Tavs uyris qarTul eTnografiaSi Seqmnil<br />

mecnierul produqcias, ajamebs da aanalizebs<br />

dargis ganviTarebis istoriul etapebs, anzogadebs<br />

maT Teoriul WrilSi da a.S., ris gamoc es<br />

wigni yvela eTnologisaTvis, istorikosisa da<br />

folkloristisaTvis erTnairad saintereso da<br />

saWiroa. aranakleb mniSvnelovania avtoris sxva<br />

naSromebic, romelTa ricxvi 200-s aRemateba.<br />

nayofieri iyo batoni vaxtangis muSaoba saqar-<br />

Tvelos mecnierebis erovnuli akademiis kavkasiis<br />

xalxebTan urTierTobis komisiaSi. am komisiis TaosnobiT<br />

ukve moewyo ramdenime saerTaSoriso konferencia<br />

deviziT `kavkasiis istoria, arqeologia,<br />

460


eTnologia da filkloristika~, man, givi RambaSi-<br />

ZesTan erTad, daaarsa kavkasiis fondi, koordinacias<br />

uwevda regionalur kvlevebs da sxv.<br />

bolo wlebSi batoni vaxtangi bevrs fiqrobda<br />

eTnologiaze, dargis sadReiso da samomavlo<br />

problemebze, undoda Tavisi gamocdileba maqsimalurad<br />

gamoeyenebina da miuxedavad Seryeuli<br />

janmrTelobisa energiulad agrZelebda muSaobas.<br />

miaCnda da swamda, rom swored eTnologia<br />

aris is dargi, romelsac Tanamedrove globalizaciis<br />

pirobebSic ki, Seswevs Zala gadaarCinos<br />

eri, daicvas misi erovnuli kulturuli memkvidreoba,<br />

identoba da mentaloba.<br />

vaxtang SamilaZe mudam gamoirCeoda maRali<br />

inteleqtiT, farTo diapazoniT, erudiciiT, flobda<br />

kolegebTan urTierTobis SesaSur unars, iyo<br />

Tavaziani da mokrZalebuli, magram amave dros<br />

principuli, Tanmimdevruli, Tavis saqmeze uaRresad<br />

Seyvarebuli namdvili profesionali.<br />

75 wlis asaki mecnierisaTvis SemoqmedebiTi<br />

simwifis xanaa, vaxtang SamilaZec ar iyo gamonaklisi:<br />

bevrs fiqrobda da ganicdida, qmnida proeqtebs,<br />

saxavda miznebs, da amocanebs, apirebda eTnolog<br />

mkvlevarTa personalis anTologiis gamocemas,<br />

baTumSi gafarToebuli forumis kavkasiologiuri<br />

simpoziumis mowyobas da ra dasanania, rom yvelaferi<br />

es mas ganuxorcielebeli darCa.<br />

manana SilakaZis gaxseneba<br />

nino mindaZe<br />

giorgi gociriZe<br />

461


EerTxel, rodesac qalbatonma mananam gaigo,<br />

rom Cemi gogona germanul baRSi dadioda, germanuli<br />

wigni aCuqa.Mmas mere qalbaton mananas Cvens<br />

ojaxSi tante mananas veZaxdiT.<br />

tante manana maSin gardaicvala, rodesac sakuTari<br />

Sromis nayofi yvelaze metad axla, am<br />

asakSi unda moewia; rodesac studentebis mravali<br />

TaobisaTvis codna da gamocdileba bolomde<br />

unda gaeziarebina.Mmas xom saqmisadmi saSuri damokidebuleba<br />

hqonda, iseTi rogorsac dRes iSviaTad<br />

Tu naxavT. sakuTari Tu mis mier gasworebuli<br />

sxvisi naSromi uzado sizustiT da skrupulozurobiT<br />

gamoirCeoda. iyo keTilmosurne,<br />

sxvaze augis armTqmeli. Mmisi da batoni Savlegis<br />

gamorCeuli da-Zmoba albaT calke saubris<br />

Temaa. SesaniSnavi meuRlis megobari da umSvenieresi<br />

ekos-elenes deda.<br />

zafxuli iyo. germaneli stumrebi-studentebi da<br />

Cveni kolegebi, xalxuri instrumentebis muzeumSi waviyvaneT,<br />

sadac tante manana wlebis manZilze muSaobda<br />

da sadac, ra Tqma unda Tavad gvimaspinZla. muzeumis<br />

Semdeg ki leseliZis erT mSvenier restoranSi<br />

Cvenma germanelma stumrebma-kolegebma gvimaspinZles.<br />

im dRes tante manana bolos vnaxe. sicocxliT, imedebiT,<br />

gegmebiT savse iyo. momwonda aseTs rom vxedavdi.<br />

Semodgomaze ki avadmyofobiT damZimebuli, magram<br />

RmerTTan Sesaxvedrad momzadebuli dagvemSvidoba.<br />

`dambadebelo, mianiWe ganaTleba da cxoneba,<br />

amkvidre sasufeveli, Seumsubuqe moneba~.<br />

cxovrebis sanukvari megobari<br />

nino RambaSiZe<br />

462


metad Znelia CemTvis<br />

vwero warsul dro-<br />

Si im pirovnebaze, vis<br />

gverdiTac gavatare sicocxlis<br />

45 weli.<br />

maxsendeba 1065 weli,<br />

saqarTvelos muzeumi.<br />

adgili, sadac pirvelad<br />

Sevxvdi axalgazrda kacs, soso WanturiSvils.<br />

man maSinve miiqcia Cemi yuradReba Tavisi<br />

kargi garegnobiT, zrdilobiT, inteligenturi<br />

maneriT. rogorc aRmoCnda, arc is darCenila<br />

gulgrili Cems mimarT da Cvens Soris gaiba is<br />

uxilavi Zafi, romelsac siyvaruli da urTier-<br />

Tpativiscema hqvia. didxans ar gvifiqria da ramdenime<br />

TveSi viqorwineT kidec. es iyo araCveulebrivi<br />

periodi Cveni Tanacxovrebisa. Cems gaocebas<br />

yovelTvis iwvevda is, rom mas uamravi nacnob-megobari<br />

hyavda da rac mTavaria, yvela siyvaruliT<br />

egebeboda mas yovelTvis. maSin is<br />

axalgazrde aspiranti gaxldaT, romelic did<br />

pativs scemda Tavis xelmZRvanelebs: baton giorgi<br />

Citaias da qalbaton vera bardaveliZes, romelTa<br />

xelmZRvanelobiTac Camoyalibda seriozul<br />

mkvlevar mecnierad. mas arasodes daviwyebia<br />

maTi Rvawli.<br />

sosos iseve rogorc me, Zalzed uyvarda<br />

klasikuri musika. xSirad davdiodiT sxvadasxva<br />

koncertebze, saopero speqtaqlebze, Semdeg saxlSi<br />

vagrZelebdiT am Temaze saubars. es saerTo<br />

interesi da gataceba kidev ufro aduRabebda<br />

Cvens erTobas. soso xSirad metyoda xolme: `Sen<br />

rom ase ar gyvareboda musika, albad me as ar<br />

meyvarebodio~ da marTlac, mas fanatiurad uy-<br />

463


varda klasikuri musika, amave dros eTayvaneboda<br />

qarTul xalxur Semoqmedebasac. TviTonac xom<br />

mSvenivrad mReroda, gansakuTrebiT uyvarda mravalJamieri,<br />

romelsac sakmaod karg doneze asrulebda<br />

Tavisi skolis megobrebTan erTad.<br />

gadioda wlebi, gvemateboda xani. me yovel-<br />

Tvis makvirvebda is, rom miuxedavad mZime senisa,<br />

soso mainc didi gatacebiTa da SemarTebiT emsaxureboda<br />

Tavis saqmes. mravali uZilo Ramisa da<br />

didi Sromis fasad werda Tavis wignebsa da naSromebs,<br />

rac saTanadod daafasa da aRiara qar-<br />

Tulma istoriulma sazogadoebam. aqve minda aRvniSno,<br />

rom garda mecnierisa, soso agreTve<br />

araCveulebrivi megobari iyo. mas yvelas gasaWiri<br />

gulTan mihqonda. iyo megobrebisa da nacnobebis<br />

qomagi da gverdSi mdgomi. mas Zalian uyvarda<br />

axalgazrdoba. is didi armia studentebisa<br />

da aspirantebis xom misi erTguli megobrebi iyvnen<br />

da aseTad darCnen bolomde.<br />

minda didi madloba gamovxato yvela im pirovnebis<br />

mimarT, vinc saTanadod daafasa sosos<br />

Rvawli, pirovnuli Tvisebebi da CemTan erTad<br />

gaiziara is didi gulistkivili, romelic sosos<br />

am qveynidan wasvlam gamoiwvia.<br />

ar minda Cemi mogoneba pesimistur notze davasrulo.<br />

minda aRvniSno, rom soso bednieri kaci<br />

iyo. mas darCa vaJi, oTxi SviliSvili da ori<br />

SvilTaSvili, romelTagan patarebi dResac elian<br />

soso babus gamoCenas.<br />

"RvTis karis SemRebi"<br />

manana WanturiSvili<br />

464


fiqrebi mixeil qurdianze<br />

da mis wignze "iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis<br />

safuZvlebi"<br />

miSiko nanatri kaci iyo. erTaderTi werili, romelic<br />

wasvlis Semdeg miviRe, maSin, rodesac dedaCems<br />

aRar esalmebodnen quCaSi, Tvals aridebdnen da zurgs<br />

aqcevdnen, ucnobma axalgazrdam momwera werili, romelmac<br />

Zala momca, imedic damibruna. darCnen kidev namdvilebi!<br />

da ai, axla im namdvilTagan namdvili aRar aris.<br />

bolos rom vnaxe, ukve sikvdils hyavda Caxutebuli...<br />

axla es didi xnis nanatri wigni mikavia xelT da<br />

isev mivdivar... nanatrma kacma nanatri wigni damitova...<br />

romelmac erTi metad mtkivneuli gancda aRmiZra: 1000<br />

gverdze metis Tavmoyra erT wignad kargs arafers ambobs<br />

im viTarebis Sesaxeb, romelSic uxdebaT muSaoba<br />

qarTvel mecnierebs. davcqeri gakvirvebuli da vfiqrob:<br />

am wignis damwers yoveli Tavi dawerisTanave rom gamoeqveynebina,<br />

qarTuli enaTmecniereba axla gacilebiT ufro<br />

Rrmad iqneboda SeWrili qarTveluri da kavkasiuri<br />

an "ibero-kavkasiuri", Tu avtoriviT baskebsac miviTvliT,<br />

enebis saidumloSi. vambob saidumloSi, radgan ena<br />

TavisTavad araTu yofierebis mTeli saidumlos matarebelia,<br />

aramed Tavadac saidumloa, romliTac, evolucionistebisagan<br />

gansxvavebiT, RmerTma imTaviTve "gamoTqva<br />

yofiereba" da Seqmna yoveli. magram amis SesaZlebloba<br />

ar iyo moZalebul oromtrialSi saqarTvelos Seseuli<br />

arakeTilmosurneebisa, romlebsac saubedurod mze iseve<br />

unaTebs, rogorc vardebs. yoveli kultura da yoveli<br />

kulturosani kacis cxovreba idumalebiTaa moculi _<br />

misteriaa. misteria ki xeldasxmasa da gansakuTrebul<br />

mizans gulisxmobs. es aris kacobis gza.<br />

465


aris erTi mniSvnelovani ram: xeldasxmis procesi<br />

uwyvetad mimdinareobs maSinac ki, rodesac misteria<br />

mTlianad dafarulia da profanuli masaa gabatonebuli:<br />

yana nexvTa velad aris gadaqceuli. Cveulebriv, xeldasxmuloba<br />

gamoxatulia sityvebiT "RvTiTkurTxeuli",<br />

"RvTisnieri", "RvTiTmoculi", "RvTismona"... romelTac<br />

dionise areopageli saRmrToTa saxelebs uwodebs da<br />

romelic TavisTavad Sedis zemodasaxelebul sityvaTa<br />

pirvel nawilSi `RvTiT~. amas Semoaqvs niSnebi da maxasiaTeblebi,<br />

spontanurad rom miewereba kacs, romelSic<br />

yvela is Tviseba da SemoqmedebiTi sikeTe aris gamovlenili,<br />

romelic Semoqmedis msgavsebiTa da xatobiT kulturis<br />

sicocxlisa da energiis wyaro xdeba. amasTanave,<br />

es sityvebi Tu wodebani gamoxataven im xeldasxmis ierarqiul<br />

doneebs, romelTa xarisxebsac warmoadgenen.<br />

xeldasxmulebi gansxvavebuli cxovrebiT cxovroben.<br />

maTi yofierebis horizonti Sevsebulia sulieri<br />

RirebulebebiT da imgvari saqmiT (moRvaweobiT, moqalaqeobiT),<br />

romelic aaSkaravebs maTSi RvTisSvilebsa da<br />

RvTiskaris mcvelebs. RvTis karad iyo gancdili saqar-<br />

Tvelo da qarTveloba rusTvelis Semdgomac, daviT guramiSvilTan,<br />

sulxan-saba orbelianTan, vaJasTan... ukanaskneli<br />

ori saukunis ganmavlobaSi sityva RvTiTkurTxeuli<br />

sul ufro da ufro mkvidrdeboda sinamdvileSi, da<br />

miewereboda arsebiTad qarTuli enisa da qarTul enaze<br />

SemomqmedT. radgan swored am enaSi iqmna koncentrirebuli<br />

arseba qarTulobisa, romlis gamoTqma mxolod qar-<br />

Tul enas SeeZlo. yovelive sxva nexvTa velad iyo qceuli,<br />

rogorc ilia WavWavaZe godebda. Sors rom ar wavideT<br />

RvTiTkurTxeulebi iyvnen dimitri yifiani, ilia<br />

WavWavaZe, niko nikolaZe, akaki wereTeli, vaJa fSavela,<br />

daviT kldiaSvili, aleqsandre yazbegi, galaktioni.., yve-<br />

466


las ver CamovTvli, romelTa hologramebi qmnian imas,<br />

rasac qarTuli cxovrebis wesi, qarTuli kultura da<br />

SemoqmedebiTi energia ewodeba. maTi cxovrebiseuli mizani<br />

yovelTvis kulturSemoqmedia da vidre es energia<br />

qmediTad muSaobs, qarTuli kultura da cxovrebiseuli<br />

misteria, romelsac "giorgiuli" ewodeba, ganagrZobs zemoqmedebas<br />

cxovrebasa da im gzaze, romelzedac gaucnobiereblad<br />

dgeba rCeuli.<br />

xeldasxmuloba da rCeuloba _ RvTiTkurTxeuloba<br />

_ Tavisi SedegiT vlindeba mxolod mas Semdeg, rac<br />

gza ukve gavlilia da xeldasxmis umaRlesi forma miRebuli.<br />

aq xdeba RvTis karTan misvla, romelic ukve saz-<br />

Rvris gadalaxvaa, Sexvedra RvTisSvilebTan da gasvla<br />

saiqioSi _ misteria aRsrulebuli xdeba. miSiko qurdianis<br />

cxovrebiseuli misteriac aRsrulda. aRsrulda rogorc<br />

xeldasxmuli kacis, rogorc RvTisSvilis, vinc<br />

arsad dazoga Tavi, raTa mieRwia im miznisaTvis, romelsac<br />

saqarTvelo, qarTuli kultura da qarTuli cxovrebis<br />

wesi hqvia. mtersac eoma da yvelaze did saidumlos<br />

_ ibero-kavkasiur enaTa erTianobasac SeeWida, ri-<br />

Tac SeaRo "RvTis kari", raTa iq Sexvdes imaT, vinc faravs<br />

saqarTvelos da mcvelad udgas. amitomac mcxeTis<br />

monasterSi _ samTavroSi daido bina. es aris misi saiqioSi<br />

gasvlis kari...<br />

467


topologiuri ganSliT qarTuli kosmosi orad aris<br />

gayofili: saaqaod da saiqiod; saiqioSi moTavsebulia rogorc<br />

zeca (radgan ca saaqaosTanaa _ saaqaos Tavzea), aseve qveskneli<br />

_ ori ukiduresi da sapirispirod ganlagebuli sivrcealagi,<br />

romelic ar aris diferencirebuli da struqturirebuli.<br />

zeca da qveskneli erTnairad saiqioa da amitom aris<br />

SesaZlebeli "iq" Sexvedra, rac SesaZloa TviT sityva qvesknelSia<br />

gamoTqmuli: skneli-skna-skvna-naskvi_kvanZi. qarTul<br />

miTokosmo-logiaSi saiqio aris qvesknelisa da zecis (zesknelis)<br />

kvanZi da amdenad erTiani. saaqaos topologia ixsneba<br />

qveyaniT-yaniT-sofliT-Sua skneliT da ciT _ es aris saaqao<br />

toposi, romelSic arsebobs adamiani da Slis Tavis yofierebas.<br />

sainteresoa, rogor xdeba qarTul xedvasa da hologramaSi<br />

am ori sferos Sexvedra da vin aris am Sexvedris momwyob_monawile<br />

vin aris "dRisa da Ramis Semyreli" ("mova<br />

Semyreli yovelTa erTgan dRisa da Ramisa". sainteresoa qvesknelisa<br />

da samaris mimarTebac: "qvesknelSic wasulxar, Casulxar,<br />

qvesknelamde gza gqonia" da a.S. _iwyevleba guruli;<br />

468


sa-mare aris kari, romlis gareSe qvesknelSi ver Caxval. mare<br />

svanurad niSnavs kacs; sa-mare = kacisa, kacisaTvis, sa-kac-e<br />

(sainteresoa, rom samaridan adamiani ki ar saxierdeba, aramed<br />

kaci). topologiur aRniSvnaTa Soris `da, Ca~ = qveviT `a,<br />

amo~ = zeviT (dadeba, CaReba, Cadeba,... asvla, amoReba, amosvla<br />

da sxva). yana aris adamianis qmedebis nayofis gamomRebi, adamianis<br />

samuSao alagi; mindori kacis SromiT unda gadaiqces<br />

yanad. aris aseve ca da zeca. aq saxezea garkveuli astronomiuli<br />

topologia: ca aris marixi, `cis karis gamRebi~; zeca<br />

aris veneras zeviT arsebuli savanes, romelSic miyolebiT<br />

arian moTavsebulni yvela danarCeni planetebi da TviT mzec.<br />

es amave dros aris simboluri miTokosmologia, simbolizacia<br />

ki enis wiaRSi xorcieldeba da iZens sazriss.<br />

Cemi hologramuli xedva ar aris mecnieruli, Tumca<br />

kiTxvebi, romlebic enaTmecnierTa winaSe daismis am xedvidan,<br />

pasuxgacemuli ar aris. saqarTveloSi Cemi Camosvlis Semdeg,<br />

miSiko iyo pirveli, romelTanac SemeZlo am Temebze saubari;<br />

Cveni urTierToba iyo cnobili qarTuli xasiaTis ("CeiCoCe,<br />

Zama cota") sruli daZleva da paraleluri azrovneba, romelic<br />

udides siamovnebas mgvrida. safuZveli Cveni xedvisa saerTo<br />

iyo: humboldtis cnobili fraza: "pirvelsave warmoTqmul<br />

sityvaSi mTeli enaa" _ namdvili hologramuli xedvaa,<br />

romlidanac me miTolingvisturi suraTi gamomesaxa, xolo<br />

miSikos _ mecnieruli: amis didebuli Sedegi axla magidaze<br />

midevs da Rrma fiqrebs var micemuli.<br />

enaTa topologiis Cemi modeli gulisxmobs qarTvelur<br />

jgufSi svanuridan ganviTarebas zanurisa da oriveTagan<br />

(da sxvaTagan) dagvirgvinebas qarTuliT _ piramidas da ara<br />

damoukidebel sxivebs erTi wyarodan gamosuls. mag: istoriulad<br />

da lingvisturad kolxuri-svanuris ganviTareba gvaZlevs<br />

zanursa (dasavleT kolxur qvejgufs) da ibero-kolxurs<br />

(aRmosavleT kolxur qvejgufs) _ farnavazis saxelmwifos<br />

enas. ibero-kolxuris mcxeTuri (dedaqalaqi "qarT") metyvelebidan,<br />

qarT-ulad naTqmi pirveli sityvidan mTeli sametyvelo<br />

da samwerlobo ena gaixsna, radgan ena ixsneba Tavis<br />

469


SesaZleblobaTa velSi _ ki ar viTardeba, _ ixsneba, miuxedavad<br />

masSi sinTezirebuli sxvadasxva enobrivi mocemulobebisa,<br />

rogorc gvamcnobs "qarTlis cxovreba" (yvela im enis kvali<br />

arsebobs qarTulSi da ufro metisac, magram igi yovelTvis<br />

TavisTavis tolia!), viTardeba qarT_mcxeTis (qalaqis-dedaqalaqis)<br />

sakraluri ena. faqtobrivi arqeologiuri monacemebis<br />

arqonis pirobebSi, vfiqrob, es unda yofiliyo swored sakraluri<br />

zepiri ena, msgavsi xatis enisa, romelic weril formasa<br />

da saxes iRebs wignieri qristianuli religiisa da<br />

qristianuli eklesiis mier. qarTuli iqceva wignierebis er-<br />

TaderT enad ibero-kolxeTisa da, ufro farTod, kavkasiis<br />

sivrceSi. ZiriTadad, igi faravs mTel sivrces, romelic yalibdeba<br />

rogorc qristianuli qarTli... da saqarTvelo, Sesabamisad<br />

qarTulenovani qristianobis gavrcelebisa. ibero-kavkasiur<br />

enaTa erTianobac ar unda iwvevdes eWvs, Tu uaxles<br />

monacemebs gaviTvaliswinebT, gadaviazrebT da ar ki uarvyofT...<br />

arqeologiuri gaTxrebi da qarTveluri enebi (svanurzanur-qarTuli<br />

_ dialeqtebis zRviT) adastureben, rom samxreT<br />

kavkasia warmoadgenda wina da mcire aziuri religiuri<br />

centrebis "navsayudels". aq iyo davanebuli TiTqmis yoveli<br />

religiuri centri, romelic sxvadasxva enobriv Teokosmologiur<br />

hologramebs ganasaxierebda da qmnida samxreTkavkasieli<br />

mosaxleobis arsebiT maxasiaTeblebs, romliTac es mosaxleoba<br />

idgenda Tavis identobas da TviTgamomcnobi xdeboda. am<br />

TvalsazrisiT arc aris SemTxveviTi, rom elias xaleni da<br />

qristes kvarTi qarT-mcxeTaSi aRmoCnda da iqca qarT-uli saxelmwifosa<br />

da qarT-uli kulturis cxovrebis wesis safuZvlad.<br />

swored amitom, vfiqrob, saqarTvelos istoriis modelireba<br />

evropuli istoriis yalibiT sruliad usafuZvlo da<br />

uniadagoa.<br />

es hologramuli miTolingvistikis erTi magaliTi<br />

iyo, romelzedac daviwyeT saubari da romelic mecnierul<br />

uaryofas iTxovda, magram rogor SeiZleba miTolingvistikis<br />

mecnieruli uaryofa an dasabuTeba aravin icis. Cveni saubre-<br />

470


ic imave sami wertiliT Sewyda Cemda gulsatkenad da damamwuxreblad.<br />

miSiko rom aq iyos, aucileblad ityoda Tavis<br />

azrs, Tavis mecnierul Tvalsazriss da vikamaTebdiT an<br />

ufro zustad viazrovnebdiT: mZafrad, daundoblad, miuxedavad<br />

imisa, rom me "batonobiT" mommarTavda yovel-<br />

Tvis. mecnierTaTvis savalalod (Tu sabednierod!), mecnierebam<br />

wertili ar icis, is sami wertiliTa da momdevno<br />

kiTxvis niSniT arsebobs. amitom unda iqnas gamoqveynebuli<br />

wamierad nafiqr-nakvlevi, rom rac SeiZleba<br />

Sors gadaiwios am samma wertilma da dapataravdes kiTxvis<br />

niSani. dapataravdes, magram ar gaqres, radgan maSin<br />

es ukve mecniereba aRar iqneba da "WeSmaritebas" daemsgavseba,<br />

romlis ukan mrisxane cenzorebi Cadgebian<br />

"dogmebis" dasacavad. didad samwuxaroa, rom es 1000<br />

gverdiani wigni avtoris gareSe darCa _ kiTxvebs, romlebsac<br />

is aRZravs, aRar eyoleba pasuxis namdvili gamcemi<br />

_ mixeil qurdiani: kaci, mamuliSvili, qarTveli,<br />

mecnieri, poeti, mebrZoli Tavis bedisa, xeldasxmuli<br />

giorgieli da Cemi axalgazrda megobari...<br />

Tumca axalgazrdoba, rogorc Cans, sruliad pirobiTi<br />

cnebaa... xolo megobroba wlovanebas ar iTvlis...<br />

Cven ki vikiTxoT es wigni da SevecadoT, rac SeiZleba<br />

Sors gavitanoT is sami wertili, romliTac "ibriul-kavkasiur<br />

enaTa erTianobisa" da ‘‘enaTmecnierebis<br />

safuZvlebis’’ es didi mecnieruli sinTezi da holograma<br />

mTavrdeba.<br />

didi danaklisia!!<br />

janri kaSia<br />

parizi, noembris 17, 2010 weli<br />

471


SesaniSnavi mkvlevari da<br />

uangaro moRvawe<br />

batonma mixeil qurdianma 1040 gverdis moculobis<br />

fundamenturi monografia dagvitova,<br />

romelic erTaderTi akademiuri wignia misTvisac<br />

da CvenTvisac _ meti veRar moaswro... saqmeSi Cauxedav<br />

mkiTxvels erTi SexedviT TiTqos Zalze<br />

pretenziulad moeCveneba am didebuli naRvawis<br />

saxelwodeba “iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis<br />

safuZvlebi”, magram vinc detalurad gaecnoba<br />

mas, umalve mixvdeba, rom es wigni Rrma interdisciplinaruli<br />

kvlevis uaRresad msxmoiare nayofia.<br />

masSi warmodgenilia lingvistikis araer-<br />

Ti sfero, istoria, eTnologia, kulturologia,<br />

folklori.<br />

saetapo naSromSi diaqronuli enaTmecnierebis<br />

moTxovnaTa doneze ara marto dadgenilia<br />

iberiul-kavkasiur enaTa ojaxis Semadgenloba<br />

(Tanamedrove laTinuri transkrifciiTurT), aramed<br />

nebismieri Teoriuli debuleba, Sedarebisa<br />

Tu kanonzomier regularul fonemaTSesatyvisobaTa<br />

rekonstruqciis procedura da saboloo<br />

daskvnebi mkacrad verificirebadia. saqarTvelos<br />

mecnierebaTa erovnuli akademiis wevr-korespodentis,<br />

profesor avTandil arabulis azriT,<br />

esaa Semajamebeli naSromi iberiul-kavkasiur<br />

enaTa naTesaobis TeoriaSi, romlis dasrulebiT<br />

iberiul-kavkasiur enaTmecniereba “finiSis sworze”<br />

gavida.<br />

mainc ras niSnavs jvaredini verifikacia _<br />

avtoris mixedviT, istoriuli derivaciis fonemur<br />

kanonzomierebaTa dadgena arsebiTad hipoTe-<br />

472


tur fardobaTa Semowmebis aucilebel procedurebs<br />

eqvemdebareba. verifikaciis samive safexuri<br />

(masalobrivi, sistemuri Tu tipologiuri) wignSi<br />

safuZvlianadaa ganxiluli, rac erTxel kidev<br />

adasturebs kavkasiologiuri skolis sulis-<br />

Camdgmelisa da damagvirgvineblis akademikos arnold<br />

Ciqobavas moZRvrebis sayrden Teziss: “rac<br />

ufro Sors vixedebiT warsulSi, miT metia saer-<br />

To”.<br />

kavkasiologiaSi didi xania cnobil fonemaTSesatyvisobaTa<br />

kidev erTxel gadamowmebis<br />

garda, “iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis safuZvlebSi”<br />

dadgenilia sruliad axali kanonzomierebani<br />

qarTvelur da naxur enaTa sibilantebs<br />

Soris, naxur-daRestnuri da qarTveluri<br />

fuZeenebis xmovanTSesatyvisobani, agreTve lateralTa<br />

regularuli Tanafardobani baskur, qar-<br />

Tvelur da daRestnur enebSi. avtoris azriT nebismieri<br />

Crdilokavkasiuri jgufis diferencirebuli<br />

bgeraTSesatyvisobis gamovlena samxreTkavkasiur,<br />

anu baskur-qarTvelur jgufTan sakmarisi<br />

pirobaa formaluri Tu semantikuri rekonstruqciisaTvis<br />

iberiul-kavkasiuri fuZeenis<br />

qronologiur doneze. SevniSnavT: albaT, gacilebiT<br />

didi sirTuleebi gveqneba semantemaTa Sinaarsis<br />

aRdgenisa am SemTxvevaSi.<br />

WeSmaritebis Ziebis gzaze analizur-sinTetur<br />

azrovnebaSi Tanabrad Zlieri mkvlevari<br />

ukompromisoa TviT udidesi samecniero avtoritetebis<br />

winaSec ki; am Tvisebis sailustraciod<br />

araerTi magaliTis moyvana SeiZleba: Zalze originaluria<br />

misi Tvalsazrisi koordinatTa sivrcis<br />

universalurobis, identur bgeraTSesatyvisobaTa<br />

da induqciis, rogorc komparativistuli<br />

473


meTodis sayrdeni RerZis, Sesaxeb... am SesaniSnavi<br />

monografiis kiTxvisas mkiTxvels iseTi STabeWdileba<br />

eqmneba, rom “individualuri gonebis gamonaTeba<br />

TiTqos umartivesad xsnis problemaTa<br />

urTules xlarTs” (a. arabuli).<br />

miuxedavad imisa, rom qarTvelur enaTa diferencirebis<br />

mixeil qurdianiseuli sqema sruliad<br />

gansxvavdeba brwyinvale germaneli qarTvelologis<br />

gerhard deetersis sqemisagan (am ukanasknels<br />

viziarebT, ZiriTadad, qarTvelur enaTa<br />

mkvlevrebi), mainc mTeli misi sistema agebulia<br />

Zalze mwyobrad, vinmesTan an rameze yovelgvari<br />

kompromisebis gareSe, magram saocrad koreqtulad,<br />

Tumca aqve SevniSnavT, rom konsonantTa<br />

kompleqsebis TvalsazrisiT saanalizo monografiis<br />

avtoris mier svanur-zanuri erTianobis<br />

daSveba TiTqos SesaZloa kidec (Sdr. arnold<br />

Ciqobavas, qeTevan lomTaTiZisa da karl horst<br />

Smidtis Tvalsazrisebi), magram ra vuyoT xmovnebs<br />

_ aq xom aSkaraa swored qarTul-svanuri<br />

(da ara svanur-zanuri) erTianoba, xolo, Tu sadme<br />

raime anomaliaa, TiTqmis yvelafris axsna SeiZleba<br />

svanuri umlautiTa da xmovanTa poziciuri<br />

Tu arapoziciuri sigrZiT.<br />

Zalze frTxilia mixeil qurdiani garkveul<br />

ZirTa etimologiuri kvlevisas, risi dasturicaa<br />

naSromis mniSvnelovani nawili, romelSic<br />

iberiul-kavkasiur enaTa ojaxSi Semavali yvela<br />

jgufis leqsemaTa Tu arqiformaTa analizi mocemulia<br />

cal-calke, mere ki es yvelaferi ganxilulia<br />

rekonstruirebuli iberiul-kavkasiuri<br />

fuZeenis doneze. Tanamedrove zogadlingvisturi<br />

Teoriebisa Tu konkretuli enobrivi masalis istoriul-SedarebiTi<br />

meTodiT ganxilvis safuZ-<br />

474


velzea damuSavebuli saerTo iberiul-kavkasiur<br />

enis semantikuri leqsikoni (gv. 625-660) da baskur-qarTveluri<br />

enis etimologiuri leqsikoni<br />

(gv. 661-696), romlebic moicaven, erTi mxriv, baskur-qarTvelur<br />

da naxur-daRestnur, xolo, meore<br />

mxriv, baskur-qarTvelur da afxazur-adiRur<br />

leqsikas. rac Seexeba naxur-daRestnur da afxazur-adiRur<br />

enaTa verificirebul fonemaTSesatyvisobaTa<br />

gamzadebul masalebs, maTi gamoqveyneba<br />

mixeil qurdianma veRar moaswro (igive xvedri<br />

xvda wilad mis momdevno wignsac “qarTvelTa<br />

pirveli sacxovrisis Sesaxeb”).<br />

ZiriTadi daskvna aseTia: enaTmecnierTa<br />

garkveul wreSi (rogorc CvenSi, ise ucxoeTSi)<br />

gavrcelebuli azris sapirispirod, iberiul-kavkasiur<br />

enaTa ojaxi warmoadgens genialogiuri<br />

(da ara tipologiuri) klasifikaciis cnebas. istoriul-SedarebiTi<br />

meTodis mkacri gamoyenebis<br />

safuZvelze regularul fonemaTSesatyvisobaTa<br />

gamovlenis formiT dadginda, rom e. w. Crdilokavkasiuri<br />

enebi (afxazur-adiRuri da naxur-da-<br />

Restnuri) ar avlenen ufro met siaxloves er-<br />

TmaneTTan, vidre TiToeuli maTgani _ samxreTkavkasiurTan<br />

(baskur-qarTvelurTan).<br />

mixeil qurdiani sagangebod emzadeboda<br />

prezentaciisTvis, magram muxTalma wuTisofelma<br />

udrood mouswrafa sicocxle uaRresad erudirebul<br />

da fenomenaluri niWiT dajildoebul avtors,<br />

romelmac Zalze rTuli cxovreba ganvlo<br />

56 wlis manZilze. mas mouxda araerTi iZulebiTi<br />

nabijis gadadgma rogorc profesiul saqmianoba-<br />

Si, ise pirad cxovrebaSi, ramac Zalze mtkivneuli<br />

daRi daasva didebuli mkvlevris janmrTelobas.<br />

475


ogorc iqna 1998 wels sastambod gamzadda<br />

kavkasiologTa samagido wigni, magram teqnikuri<br />

problemebis Sedegad mTlianad ganadgurda teqstis<br />

eleqtronuli versia, gadarCa mxolod sakoreqturod<br />

gamzadebuli amonabeWdebi. amis Semdeg<br />

xelaxla daiwyo poligrafiuli bataliebi<br />

da mainc 2005 wlis nacvlad “iberiul-kavkasiuri<br />

enaTmecnijerebis safuZvlebi” gamoqveynda 2007<br />

wels.<br />

sul axlaxan ormoci dRe gavida miSas<br />

“zesTasofelSi” gadabrZanebidan _ mcxeTaSi ganisvenebs<br />

mama gabrielis gverdiT, misi nanatri<br />

samTavros monastris ezoSi, rac marto misTvis<br />

ki ara, CvenTvisac Zalze ioli gadasatania _ monasteri<br />

xom mSfoTvare sulTa saoxia.<br />

Tvalwin gvidgas araCveulebrivi oratoris,<br />

araerTi sajaro gamosvla _ yovelTvis alali,<br />

xandaxan fantastikuric ki (emelian qurdianis<br />

vaJi xom poetic iyo!), magram mainc fsevdomecnierul<br />

msjelobasTan ukompromiso, Seuvali, cxare.<br />

nebismieri avtoriteti misTvis arafers warmoadgenda<br />

Tu is unamusod tyuoda. ama wlis ianvarSi<br />

erTad gaxldiT italiaSi gaCeratas saxelmwifo<br />

universitetSi gamarTul saerTaSoriso konferenciaze<br />

“siaxleebi kavkasiologiaSi”. erT-erTi<br />

moxseneba hqonda veneciis universitetis sakmaod<br />

maRali donis profesors _ erovnebiT somexs<br />

(gvars Segnebulad ar vasaxelebT!), romelmac didi<br />

ambiT daiwyo mtkiceba qarTuli anbanis Seqmnis<br />

mesrop maStociseuli versiis Sesaxeb, legendis<br />

saxiTac ki rom aRar sjera dReisaTvis<br />

aRaravis. saSinlad ganerviulda miSiko da paeqrobisas<br />

Tavisi brwyinvale rusuliT cdilobda,<br />

daemtkicebina momxseneblis azrTa usafuZvloba.<br />

476


Tqven warmoidgineT, veneciel profesors nervic<br />

ar Sestokebia saxeze, Cveni profesori ki kinaRam<br />

kaTedrazeve Caeferfla ise Relavda. mivxvdi,<br />

rom momxsenebelma rusuli ar icoda da saswrafod<br />

vuCurCule mokamaTes, msjeloba inglisurad<br />

gaegrZelebina (im sxdomis Tavmjdomare gaxldiT).<br />

Zalian erideboda: “sul axali naswavli<br />

maqvs inglisuri ena; albaT Secdomebs davuSvebo,<br />

magram sxva gza aRar iyo _ kamaTi gagrZelda<br />

inglisurad da momxsenebeli iZulebuli gaxda,<br />

bodiSi moexada ara mxolod mopaeqrisaTvis, aramed<br />

mTeli qarTuli delegaciisTvisac. maSin mixeil<br />

qurdianma Zalze uxerxuli situaciidan ixsna<br />

veneciis universitetis ori profesoric _<br />

qarTvelologi luiji magareto da gaga SurRaia.<br />

samwuxarod miSa verc am konferenciis masalebis<br />

gamoqveynebas moeswro. dRe-dReze gamova<br />

gaCeratas universitetis samecniero krebuli,<br />

romelSic misi statiac ibeWdeba da romelic eZ-<br />

Rvneba Cvengan udrood wasuli mecnieris naTel<br />

xsovnas.<br />

saocari iumori da imitaciis unari hqonda.<br />

Zalian xSirad baZavda cnobil adamianebs; gansakuTrebiT<br />

gviyvarda miSiko maSin, roca is Cveni<br />

moZRvarTmoZRvris, akademikos arnold Ciqobavas<br />

metyvelebas acocxlebda. Tvalebi rom dagexuWa,<br />

verafriT daijerebdi, rom Sens winaSe ar idga<br />

batoni arnoldi.<br />

svani iyo, magram sololakSi dabadebulgazrdils<br />

Tavisi “akvnis ena” aravin aswavla (mi-<br />

Tumetes deda kaxeli hyavs!), amitom svanuri enis<br />

specialists Zalian manebivrebda da sul mefereboda:<br />

Cemi ojaxis lxiniT ilxenda, Wiri ki guls<br />

umZiebda. Cvens erT-erT sufrasTan qalbatonma<br />

477


usudan sefiskveraZem uTxra: Cemi da Tqveni Tanaklaseli<br />

iyo da Sin sul imas ambobda _ miSiko<br />

qurdiani ugzoukvlod ganaTlebuli biWia, maseTi<br />

moswavle Cvens skolaSi ki ara, mTel saqar-<br />

TveloSic aravin iqnebao”. netav genaxaT rogor<br />

daimorcxva brwyinvale kompozitoris Seqebaze!<br />

mixeil qurdiani, iza CantlaZe, rusudan ioseliani<br />

enaTmecnierebis institutSi 26 weli vimu-<br />

SaveT erTad da wlebis umravlesoba erT ganyofilebaSi<br />

gavatareT. erTxelac mTeli seriozulobiT<br />

gamomicxada: “sicocxleSive Zegli unda<br />

agigoT mestiis ulamazes skverSi; xom iciT, qurdianebis<br />

umravlesoba arqiteqtoria, oRond iqneb<br />

rogorme dagvazavoT me da levan Rvinjilia _<br />

verafriT gadavwyviteT, romeli kabiT SegmosoT,<br />

amitom xom ar ajobebs veneras stilSi dagidgaT<br />

Zeglio” xom warmogidgeniaT, marTla rom ganexorcielebinaT<br />

Canafiqri, ra ambavi atydeboda<br />

svaneTSi!<br />

sami Tve iavadmyofa, umZimes mdgomareobaSi<br />

iyo _ ganukurnebeli seni sWirda, sastiki dieta<br />

478


dauniSnes eqimebma. am dros unda gamoqveynebuliyo<br />

Cveni 840 gverdiani wigni “kodoruli qronikebi”,<br />

romlis mTavari redaqtoria mixeil qurdiani.<br />

ise cudad iyo, vifiqre, iqneb odnav mainc gamokeTdes-meTqi<br />

da gamomcemlobis direqtors<br />

vTxove, erTi cali mainc daebeWda. Cemma yofilma<br />

aspirantma, filologiis akademiurma doqtorma,<br />

qeTevan margian-subarma wauRo pirveli egzemplari<br />

saavadmyofoSi... ise gaxarebia, kiTxvac ki dauwyia:<br />

afxazeTSi ruseT-saqarTvelos omis monawiles<br />

(golgoTis gza) kodorisa da Wuberis xeobebi<br />

hqonda gavlili 1992 wels, amitomac esalbuneboda<br />

“kodorul qronikebSi” moTxrobili<br />

epizodebi misi sulis xveulebs.<br />

TiTqmis yvela sadisertacio naSromis oponenti<br />

iyo ivane javaxiSvilis saxelobis universitetisa<br />

da enaTmecnierebis institutis samecniero<br />

sabWos sxdomebze, magram me misi dawerili<br />

recenzia arasdros minaxavs _ zepiri gamosvlebi<br />

hqonda xolme, amitom Zalian SemeSinda, roca Cemi<br />

aspirantis _ rusudan ioselianis sadoqtoro<br />

disertaciis oponentad daniSnes. mTeli Tve vurekavdi,<br />

vaxsenebdi, magram Tqvenc ar momikvdeT!<br />

_ imden adgilas muSaobda da imdeni saqme hqonda,<br />

rom dRedaRam muxlCauxreli Sromis miuxedavad<br />

mainc yvelafers ver aswrebda. bolos, rogorc<br />

iqna, movida institutSi, Caiketa Tavis kabinetSi<br />

(zogadi enaTmecnierebis ganyofilebis<br />

gamge iyo) da erT dReSi dawera iseTi recenzia,<br />

romlis msgavss sxvebi erT TveSic ki ver moifiqrebdnen.<br />

eh, saocrad gamorCeuli niWis patroni daaklda<br />

universitetebsac, gelaTisa da sasuliero<br />

akademiebsac, enaTmecnierebis institutsac,<br />

479


sapatriarqosac, rusTavelis sazogadoebasac, qalaqsac<br />

da, upirveles yovlisa, Tavis ojaxebs _<br />

xuTi saukeTeso Svilis mama iyo. miSas meuRlec<br />

araCveulebrivi hyavs. profesorma sofio lobJaniZem<br />

miatova yvelaferi _ ojaxic, samsaxuric<br />

da sami Tvis ganmavlobaSi saavadmyofoSi mwoliare<br />

qmari faqtiurad Zalad acocxla. roca agoniaSi<br />

iyo, maSinac ki mecnierebiT hqonia goneba<br />

gadatvirTuli; Turme sofikos eubneboda: “xedav,<br />

Cemi wignis prezentaciaze rogor maqebs qalbatoni<br />

damana meliqiSvili, amas namdvilad ar movelodio”<br />

(TiTqmis yvela sxdomaze mwvaved kama-<br />

Tobdnen xolme oriveni). es rom damanas vuTxari,<br />

imdeni itira, Zlivs davamSvide: “miuxedavad imisa,<br />

rom sul “vCxubobdiT”, mainc Zalian miyvarda<br />

miSiko _ es ra ubedureba dagvemarTao!”<br />

roca mis sanaxavad mivedi, iseTi dasustebuli<br />

damxvda amodena vaJkaci, rom ZlivZlivobiT<br />

laparakobda, magram me mainc mxiarulad viqceodi,<br />

vexumrebodi. is aSkarad mixvda Cems msaxiobobas<br />

da amitom imedianad gamomemSvidoba:<br />

_ ar inerviuloT, qalbatono iza, me male<br />

davdgebi fexze da yvelaferi kargad iqneba (aqeT<br />

mamSvidebda); dampirdnen, rom sam dReSi gamweren<br />

saxlSi...<br />

_ hoda, iq movalT Sens sanaxavad-meTqi.<br />

_ mobrZandiT da Cvenc Sin dagxvdebiTo.<br />

ki dagvxvda, magram...<br />

iza CantlaZe<br />

480


kvali naTeli<br />

...yovelTvis “batono mixeiliT” mivmarTavdi.<br />

TiTqos examuSeboda... roca Tavis ganyofilebaSi<br />

mimiRo, pirvelsave dRes miTxra: “araviTari oficialuroba,<br />

araviTari “batono” da “qalbatono”,<br />

Cven xom oriveni mulaxlebi varTo”. TavSi gamielva,<br />

rom mulaxlobaze Tavgamodebuli am ori<br />

adamianidan arc erTi ar viyaviT iq dabadebulgazrdili.<br />

Cemda uneburad gameRima. miSa Secba,<br />

TiTqos sityva pirze Seeyina da, cota ar iyos,<br />

civad mkiTxa: “sasacilo ra vTqvio” mivxvdi,<br />

ifiqra: “Cems svanobaze gaeRimao”, magram, roca<br />

ganvumarte da xumrobiT Cveni Tavi uiaraRos gmirebis<br />

konteqstSic movixsenie, oRond Secvlili<br />

aspeqtiT (“arc erTi iyo Tbiliseli, arc meore<br />

Wubereli, oriveni didi mulaxis Svilebi iyvnenmeTqi”),<br />

gulianad gaicina.<br />

rodesac Cemi pirveli wigni gamovida, batonma<br />

miSam zedmetad maRali Sefaseba misca (yovel<br />

SemTxvevaSi me ase momeCvena). me _ vifiqre:<br />

“unda, rom wamaxalisos-meTqi”. erT dRes Cvens<br />

biblioTekaSi Sevedi da uceb biblioTekaris Se-<br />

Zaxili momwvda: “ai, TviTon avtori movidao!” aRmoCnda,<br />

rom CemTvis sruliad ucnobi gogona, romelic<br />

sapatriarqos universitetis magistranti<br />

iyo, gvarad liparteliani, Cems wigns eZebda. Ggamikvirda,<br />

radgan naSromi sul axali gamosuli<br />

iyo da vkiTxe, “romelma leqtorma migiTiTaTmeTqi”<br />

“batonma mixeil qurdianma ase gviTxra,<br />

vinc svanurSi apirebs muSaobas, es wigni aucileblad<br />

unda waikiTxoso”. Ees CemTvis erT-erTi<br />

udidesi jildo iyo, rac ki cxovrebaSi mimiRia...<br />

481


...saavadmyofoSi pirvelad rom movinaxule,<br />

arc ise cudad iyo, yovel SemTxvevaSi didxans<br />

visaubreT. “ras akeTebo” _ mkiTxa. CavTvale,<br />

rom SekiTxva ganyofilebis gegmur samuSaos exeboda<br />

da vupasuxe: F”maqsime qaldanis mier aRmo-<br />

Cenili fonetikuri kanonzomierebebis Tavmoyradafiqsirebas<br />

vaxden-meTqi”. A”amas ar gekiTxebi,<br />

Sen raze muSaobo” mivxvdi, sxva pasuxi undoda<br />

da... “axal wignze vmuSaob-meTqi” _ Cemda uneburad<br />

wamomcda... es tyuili iyo (im dros mxolod<br />

idea arsebobda!) _ uneblieT, mis gasaxareblad<br />

naTqvami qvecnobieri tyuili. miSas iseTi aRfrTovaneba<br />

gamoexata saxeze, rom ukan veRar davixevdi<br />

(amas axla aRar vnanob, maSin ki Zalian<br />

ganvicade). Tema mkiTxa. Mmivuge _ “evidencializmi<br />

svanurSi-meTqi”. Tanac sul axali informacia<br />

mqonda: sagangebod am Temisadmi miZRvnili saer-<br />

TaSoriso konferencia unda Catarebuliyo birmingemSi.EaRmoCnda,<br />

rom arc es iyo misTvis axali.<br />

zogad lingvistikaSi evidencializmis problemis<br />

aqtualobaze daiwyo saubari da ramdenime<br />

praqtikuli rCevac momca. Mmainc guldamZimebuli<br />

wamovedi, magram SecdomiTa Tu tyuilis TqmiT<br />

Cadenili codvis gamosworebis gza maSinve vipove:<br />

male sakiTxis Seswavlis istoria ukve mzad<br />

mqonda da ZiriTad nawilzec gadavedi.<br />

Semdeg misvlaze arc ise yoCaRad damxvda,<br />

Tumca Cveuli enTuziazmi mainc etyoboda: mTxova,<br />

italiaSi dasabeWdi statiis gadavadebis Sesaxeb<br />

mimewera vitorio tomelerisTvis, rac saswrafod<br />

Sevusrule da pasuxic dadebiTi movida.<br />

verafriT warmovidgendi, am mdgomareobaSi Tu<br />

isev Cems wignze Camoagdebda laparaks, magram<br />

ase ar moxda. gamocemis xarjebi axsena _ insti-<br />

482


tuts SesaZlebloba ara aqvso, tariel gurgeni-<br />

Zis gamoucemeli naSromi moiyvana magaliTad...<br />

roca vuTxari, “Cemi xarjiT gamovcem-meTqi” (ukve<br />

Tamamad vuTxari, radgan “danaSauli” nawilobriv<br />

gamosyiduli mqonda), gauxarda _ “fonetika<br />

moicdis... es Cveni profilia da Tanac droulio”<br />

(am “droulis” dakonkreteba ver vTxove, Tumca<br />

ki Zalian davinteresdi). vuTxari: “qalbatoni<br />

iza CantlaZe albaT ar damzardeba redaqtorobas,<br />

magram zogadi enaTmecnierebis ganyofilebamac<br />

xom unda waikiTxos Tqven Tu geclebaT<br />

(“Tu SegeZlebaT” veRar vuTxari), didi bedniereba<br />

iqneba-meTqi”. axlac yurebSi midgas misi “ar<br />

grcxvenia!”, romelic erTxel an orjer ki ara,<br />

oTxjer Tu xuTjer gaimeora...<br />

erTxel qarTvelur enaTa ganyofilebaSi Sevedi<br />

da iq miSa damxvda. misTvis Cveuli emociiT<br />

mWevrmetyvelebda mulaxze Tu qurdianebze, kargad<br />

ar maxsovs. roca daamTavra, bavSvobaSi dawerili<br />

leqsi gamaxsenda da, ar vici, rogor gavbede,<br />

magram wavukiTxe ki:<br />

ferTa simravle, koSkTa siuxve,<br />

mTis Severcxlili kalTa...<br />

zecis silurje, TeTri Wiuxi,<br />

mze _ oqrosferi balTa...<br />

gazRaprebuli SemoRameba,<br />

liled” mosuli dila,<br />

kldes Sefrenili Sxefis dabneva<br />

molze iebis Rilad...<br />

samargianos... saqurdianos...<br />

namuss Tavad da bolod _<br />

amas yvelafers, yvelafers<br />

erTad mulaxi hqvia mxolod!<br />

483


ogorc Cans, es misi saubris daskvnad miiCnia<br />

da: “ai, xedav ra kargia! ra kargia!” mere me<br />

CamekiTxa: “xom kargia” _ ver mixvda Cemi rom<br />

iyo... margianebic gaixsena, qurdianebic...… mulaxze<br />

undoda saubari, mulaxlobis mudmivi gancda<br />

hqonda, CemTvis kargad nacnobi… nostalgia imisa,<br />

rac sinamdvileSi arc erTs ar gvqonia... me mesmoda<br />

misi...<br />

“mis amqveyniT gayvanas mxolod erTi axsna<br />

eZebnebao _ brZana meufe danielma batoni miSas<br />

gardacvelebidan meormoce dRes _ samSobloze<br />

da adamianebze Seyvarebuli mixeilis misia iq<br />

ufro didia; albaT, iq anTia sanTlad CvenTvis<br />

mlocveli misi sulio” _ malamod moecxo Cems<br />

guls es sityvebi...<br />

araerTi Zvirfasi adamiani maklia, maT Soris<br />

ojaxis wevrebi... maTTvis mimiTvlia batoni<br />

miSa, romlis xsovna araTu sanTlad, kirionad<br />

menTeba mudam...<br />

Txovna, “batonobiT” aRar mimemarTa, saboloo<br />

sityvaSic ver Sevusrule, magram ara subordinaciis<br />

an ucxoobis gamo, ara! is Tavisi<br />

gamWvirvale suliT, uRalato bunebiT, usazRvro<br />

TavisuflebiT azrisa Tu sityvisa, siamayiT (ara<br />

ampartavnobiT!) da, Tu gnebavT, garegnobiT, bolomde<br />

darCa CemTvis mowiwebis sagnad _ is namdvili<br />

batoni iyo, namdvili raindi, namdvili<br />

“mulaxeli vargi”... dabolos, namdvili kaci, adamiani.<br />

sityvas erTi Zveli leqsiT davasruleb:<br />

“zogi kacobas TamaSobs,<br />

zogi kacia marTla;<br />

marTla kacebi cotaa,<br />

sxvaTa ara aqvT daTvla...”<br />

484


mixeil qurdiani da qeTevan margiani-subari<br />

Tqven im umciresobaSi brZandebiT, Cemo batono<br />

miSa, visac RvTis rCeuloba xvda wilad, vinc<br />

“kvali naTeli” datova amqveynad!<br />

qeTevan margiani<br />

485


sarCevi<br />

redaqtorisgan ............................................................................... 3<br />

istoria<br />

History<br />

xaTuna ioseliani<br />

samxedro SenaerTebis aRmniSvneli<br />

qarTuli terminologia ..................................................... 4<br />

Khatuna Ioseliani<br />

Terms Denoting Military Unitsin Georgian .................... 13<br />

Salva gloveli<br />

qarTvel mefeTa titulaturis<br />

Sesaxeb - `mefeTa-mefe~ ......................................................... 14<br />

Shalva Gloveli<br />

About the Title of the Georgian<br />

Kings – “Mepeta Mepe” ................................................... 23<br />

andro gogolaZe medea gogolaZe<br />

termin `aleqsandres karis~<br />

warmomavlobis sakiTxi ....................................................... 24<br />

Andro Gogoladze, Medea Gogoladze<br />

The Origin Issue of the Term<br />

“Alexandres Kari” ............................................................................... 42<br />

naTia abaSiZe<br />

ivane-yvaryvare cixisjvarel-jayelis<br />

istoriul-politikuri portreti ............................. 43<br />

486


Natia Abashidze<br />

Historical and Political Portrait ofIvane-Kvarkvare<br />

Tsikhisjvarel-Jakeli ................................................................................ 53<br />

zurab sulaberiZe<br />

kavkasiis mefisnacvali mixeil romanovi<br />

da afxazeTis politikuri istoriis<br />

sakiTxebi XIX s-is 60-ian wlebSi<br />

(1866 wlis ajanyeba da pirveli muhajiroba).... 55<br />

Zurab Sulaberidze<br />

Mikhail Romanov, Vicegerent of the Caucasus and the<br />

Problems of the Political History of<br />

Abkhazia in the 1960s ........................................................................ 87<br />

eTnologia<br />

Ethnology<br />

lavrenti janiaSvili<br />

qvemo qarTlis azerbaijanlebis Tanamedrove<br />

qarTul sazogadebaSi integraciis eTnokulturuli<br />

aspeqtebi ........................................................... 88<br />

Lavrenti Janiashvili<br />

Ethnocultural Aspects of Kvemo Kartli Azerbaijanians<br />

Integration into Modern GeorgianSociety ............................. 103<br />

daviT WiTanava<br />

sicocxlis aRdgena-ganaxlebis idea<br />

`qvevrsamarxebSi~ da zedaSes kultura .......... 105<br />

David Chitanava<br />

487


Pitcher Burials, Cult of Zedashe and the Idea<br />

of Resurrection and Revival of the life ................................ 118<br />

irma kvaSilava<br />

osTa tradiciuli yofisa da kulturis<br />

zogierTi Taviseburebebi ............................................. 119<br />

Irma Kvashilava<br />

Some Peculiaritiesof the Ossetians<br />

Every-day life and Culture ....................................................... 131<br />

eTnolingvistika<br />

Ethno-Lingustics<br />

avTandil sonRulaSvili<br />

eTnikuri terminologiis<br />

zogierTi sakiTxi ............................................................... 132<br />

Avtandil Songhulashvili<br />

Some issues of ethnic terminology ......................................... 143<br />

gia kvaSilava<br />

festosis diskosa da misi monaTesave<br />

damwerlobebis naxat-niSnebis<br />

amokiTxvis Sesaxeb (2). varduli ......................... 144<br />

Gia Kvashilava<br />

On Reading Pictorial Signs<br />

of the Phaistos Disk and<br />

Related Scripts (2). Rosette ...................................................... 237<br />

488


istoriuli geografia<br />

Historical Geography<br />

papuna gabisonia<br />

manavis istoriidan ........................................................... 363<br />

Papuna Gabisonia<br />

From the history of Manavi ...................................................... 375<br />

giorgi grZeliZe<br />

qvaSveTis wm. giorgis taZari sofel<br />

patara liloSi ................................................................... 376<br />

religia da eklesiis istoria<br />

Religion and History of Church<br />

irma kvaSilava<br />

qarTvelTa qristianuli<br />

sarwmunoebis Sesaxeb ................................................... 381<br />

Irma Kvashilava<br />

About the Christianity of Georgians .............................. 396<br />

maia SaorSaZe<br />

kaTolikos-patriarqi kirile II (ciciSvili)<br />

da misi moRvaweoba ........................................................ 397<br />

Maia Shaorshadze<br />

Catholicos-Patriarch Kirile II (Tsitsishvili)<br />

and His Activity ...................................................................... 410<br />

489


wyaroTmcodneoba<br />

Source Study<br />

esma mania<br />

afxazeTi qarTvel moRvaweTa epistoleebSi<br />

(XIX s. 80-iani _ XX s. 10-iani ww.) ....................... 412<br />

Esma Mania<br />

Abkhazia in the Epistles of the Public Figures of Georgia<br />

(From the 1880es till the1910es) ........................................... 421<br />

miTologia<br />

Mythology<br />

nana baxsoliani<br />

frigielTa mefe midasi<br />

miTi da realoba ................................................................... 423<br />

Nana Bakhsoliani<br />

The Phrygian King Midas<br />

Myth and reality .............................................................................. 431<br />

polemika<br />

Polemics<br />

daviT merkvilaZe<br />

ras gvTavazobs sergei markovi da<br />

saqarTvelos ruseTTan<br />

`SeerTebis~ sakiTxi ......................................................... 432<br />

490


xsovna<br />

In Memoriam<br />

nino RambaSiZe<br />

Tina oCiaurs ............................................................................ 455<br />

giorgi gociriZe, nino mindaZe<br />

mecnierebis danaklisi<br />

(vaxtang SamilaZe) .............................................................. 456<br />

nino RambaSiZe<br />

manana SilakaZis gaxseneba ....................................... 460<br />

manana WanturiSvili<br />

cxovrebis sanukvari megobari .............................. 461<br />

janri kaSia<br />

"RvTis karis SemRebi"<br />

fiqrebi mixeil qurdianze<br />

da mis wignze "iberiul-kavkasiuri<br />

enaTmecnierebis safuZvlebi" ........................................... 463<br />

iza CantlaZe<br />

SesaniSnavi mkvlevari da uangaro moRvawe<br />

(mixeil qurdiani) .............................................................. 470<br />

qeTevan margiani-subari<br />

`kvali naTeli~<br />

(mixeil qurdiani) .............................................................. 479<br />

491


492

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!