224 (ciklidan: araqarTuli warmomavlobis qarTveli mwerlebi)
224 (ciklidan: araqarTuli warmomavlobis qarTveli mwerlebi)
224 (ciklidan: araqarTuli warmomavlobis qarTveli mwerlebi)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>224</strong><br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
avTandil avTandil nikoleiSvili<br />
nikoleiSvili<br />
hazira<br />
hazira<br />
(<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong><br />
<strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
XVII-XVIII saukuneebis qarTul poeziaSi niSandoblivad<br />
gamovlenilma da besikisa da saiaTnovas mier umaRles poetur simaRleze<br />
ayvanilma aRmosavlurma (sparsul-arabulma) literaturulma<br />
tendenciebma arsebiTad gansazRvres XIX saukuneSi moRvawe im poetebis<br />
Semoqmedebis Tvisebrivi buneba da arsi, romlebic e. w. qalaquri<br />
poeziis SemoqmedTa saxeliT arian cnobilni (ieTim-gurji, hazira, giorgi<br />
skandarnova, daviT giviSvili, anton ganjiskareli, beCara...). miuxedavad<br />
imisa, rom aRmosavluri poeturi tendenciebi imxanad moRvawe Cveni<br />
klasikosebis SemoqmedebaSic gamovlindnen sakmaod mZlavrad da<br />
xelSesaxebad (a. WavWavaZe, g. orbeliani, a. wereTeli...), maTi mwerluri<br />
individualobis ganmsazRvrel da warmomCen umTavres mimarTulebad<br />
zemoT aRniSnuli tendenciebi mainc ar qceulan da movlenaTa aRqmawarmosaxvis<br />
maTeuli stili da manera upirveles yovlisa erovnuli<br />
literaturuli wiaRiT sazrdoobs.<br />
XIX saukunis TbilisSi moRvawe zemoT dasaxelebuli aSuRi<br />
poetebisa da maTi Tanamesityveebis leqs-simRerebis saxiT poeturi<br />
SedevrebiT mdidar qarTul zepirsityvierebas imxanad erTi sakmaod<br />
mZlavri nakadic Seemata qalaquri poetur-musikaluri folkloris<br />
saxiT. marTalia, amgvari formis nawarmoebebi arc wina saukuneebis<br />
qarTuli literaturisTvis warmoadgendnen ucxo movlenas, magram XIX<br />
saukunis qalaquri poetur-musikaluri folklori zemoTqmuli<br />
TvalsazrisiT mainc gansakuTrebiT mdidaria da mravalferovani.<br />
miuxedavad imisa, rom imdriondeli qarTuli qalaquri poeziis<br />
farTod popularuli nimuSebis avtorTa saxelebi dainteresebul<br />
mkiTxvelTaTvis kargadaa cnobili, rac folkloruli Janris nimuSebad<br />
am nawarmoebTa miCnevas, logikurad Tu vimsjelebT, safuZvels unda<br />
aclides. saTqmelis gamoxatvis mxatvruli specifikiT maTi didi nawili<br />
pirvel yovlisa mainc swored qalaquri poeturi folkloris noyieri<br />
wiaRiT sazrdoobs. zemoTqmuli daskvnis gamotanas xels mniSvnelovanwilad<br />
uwyobs is faqtic, rom xsenebuli leqs-simRerebis saukeTeso<br />
nimuSebi xalxSi imxanad udidesi popularobiT sargeblobdnen.<br />
naTqvamis dasturad mkiTxveli bevr uaRresad saintereso masalasa<br />
da damajerebel arguments ipovis Tbilisuri poeturi folkloris<br />
sworupovari mkvlevris _ ioseb griSaSvilis ukvdav wignSi `Zveli<br />
tfilisis literaturuli bohema" (i. griSaSvili, 1985).<br />
magaliTad, i. griSaSvilis marTebuli mosazrebiT, `xalxur<br />
mwerlobad" marto iseTi Semoqmedeba ki ar igulisxmeba, romlis avtoric<br />
ucnobia, aramed `is Semoqmedebac, romelic xalxis Svilis gulidan
hazira (<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong> <strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
laRad momdinareobs, ukosmetikod, Tavisi primitiuli saxiT da avtoric<br />
CvenTvis, cotad Tu bevrad, cnobilia" (gv. 138).<br />
XIX saukunis TbilisSi moRvawe im aSuR poetTa Soris, romelTac<br />
sagulisxmo roli Seasrules zemoT aRniSnul poetur tendenciaTa<br />
kidev ufro metad momZlavrebis saqmeSi, hazira _ i. griSaSvilis mier<br />
`Zveli Tbilisis axal saiaTnovad" saxeldebuli mgosani _ erT-erTi<br />
yvelaze TvalsaCino figuraa. miuxedavad imisa, rom mxatvruli nawarmoebis<br />
mkacri literaturuli kanonebiT ganmsjel-Semfasebeli mkiTxveli haziras<br />
leqsebSi bevr naklsa da xarvezs ipovis, mis poeziaSi is magiuri Sinagani<br />
energiac vlindeba sakmaod mZlavri formiT, romelic ara marto poetis<br />
droindeli sazogadoebis did nawilze zemoqmedebda andamaturi ZaliT,<br />
aramed dResac gvizidavs da aRgvagznebs.<br />
hazira faqtobrivad profesionali poeti arc ki yofila. imis<br />
gaTvaliswinebiT, rom misi leqsebis umravlesoba samRerlad iyo gamiznuli,<br />
ufro swori iqneba Tu vityviT, rom igi sasimRero teqstebis avtori<br />
ufroa, vidre profesionali poetis mier dawerili leqsebisa. Tavad<br />
haziras mier Seqmnil musikalur melodiebs misadagebuli misive sasimRero<br />
taqstebisTvis Tanamdev im naklovanebebs, riTac es teqstebi<br />
xasiaTdebodnen, am simRerebis msmeneli naklebad grZnobda da poetis<br />
droindel Tbilissa da mis farglebs gareTac farTod popularul am<br />
leqs-simRerebs aRfrTovanebiT ukravda taSs.<br />
garda mxatvruli sisadavisa da ubraloebisa, haziras amRerebuli<br />
leqsebis popularobas isic arsebiTad gansazRvravda, rom maTSi<br />
gamoxatuli saTqmeli msmenelTaTvis metad advili aRsaqmeli da<br />
gasaazrebeli iyo da aTasobiT adamianis Wir-varamisa da safiqralsadardeblis<br />
gamomxatveli es leqs-simRerebi sazogadoebis didi<br />
nawilisaTvis qeifisa da molxenis ganuyofel nawilad iyo qceuli.<br />
pirvel yovlisa swored amgvari popularobiT unda aixsnas is<br />
faqti, rom hazirasa da misi Tanamedrove aSuRi poetebis sasimRero<br />
leqsebi patar-patara krebulebad sistematurad gamodioda XIX saukunis<br />
meore naxevrisa da XX saukunis dasawyisis TbilisSi da maT moyvaruli<br />
mkiTxveli sakmaod mravlad hyavda.<br />
sazogadoebis farTo fenebSi hazirasa da misi Tanamokalme aSuRi<br />
poetebis aseTi SemoqmedebiTi popularoba, wminda komerciuli miznebidan<br />
gamomdinare, maTi wignebis gamomcemelTa dainteresebasac arsebiTad<br />
uwyobda xels. swored amis naTel dadasturebas warmoadgenda is faqti,<br />
rom XIX saukunis II naxevarsa da XX saukunis dasawyisSi xsenebul<br />
poetTa patar-patara poeturi krebulebi sakmaod xSirad miewodeboda<br />
mkiTxvels. aRniSnul movlenas akaki wereTeli 1886 wels gazeT `iveriis"<br />
62-e nomerSi gamoqveynebul werilSi Semdegnair Sefasebas aZlevda:<br />
`ocdaSvidi weliwadia, raca vwer da jer kidev Cems nawerebs calke<br />
wignad gamosvla ar Rirsebia, maSin, rodesac sxvebis, Cemi Tanamokalmeebis,<br />
magaliTad, skandarnovis, riJaoRlanis da maTi damqaSebis nawerebi ki<br />
cal-calke wignebad ganmeorebiT ibeWdebian."<br />
225
226<br />
a. nikoleiSvili<br />
imis gaTvaliswinebiT, rom haziras SemoqmedebiTi memkvidreobis<br />
udidesi nawili dRes ara marto mkiTxvelTa farTo wrisTvisaa Znelad<br />
xelmisawvdomi, aramed TviT specialistebisTvisac ki, misi poeturi<br />
Rvawlis Sesaswavlad da imJamindel literaturul, erovnul da socialur<br />
movlenaTa konteqstSi gasaanalizeblad Zalze cota ramaa gakeTebuli.<br />
qvemoT Sevecdebi ramdenadme mainc warmovaCino qarTuli aSuRuri poeziis<br />
am saintereso warmomadgenlis poeturi SemoqmedebisaTvis damaxasiaTebeli<br />
umTavresi tendenciebi da konkretuli magaliTebis moSveliebiT vcado<br />
misi mwerluri Rvawlis Sefaseba Cveni literaturis istoriaSi (werilSi<br />
ganxiluli haziras leqsebi damowmebuli maqvs Semdegi wignebidan: 1.<br />
axali leqsebi sxvadasxva, Sedgenili hazirasi, 1894 w. 2. ybedi haziras<br />
rCeuli simRerebi, muxambazebi da sxvadasxva hangebi, 1903 w. 3. beladi,<br />
sxvadasxva axali leqsebi da simRerebi haziras Txzuleba, 1904 w. 4.<br />
hazira, gamgelebuli batkani anu omi balkaneTisa, 1914 w. 5. qarTuli<br />
poezia, t. 16, qalaquri poezia, 1985 w. 6. Sedevrebi, Seadgina da gamosca<br />
m. lebaniZem, 1994 w.).<br />
* * *<br />
Tavisi drois sazogadoebaSica da literaturis istoriaSic haziras<br />
saxeliT cnobili aSuRi poeti abram abramovi (abramiSvili), romelic<br />
erovnuli warmomavlobiT somexi iyo, daibada 1845 wels borCalos<br />
mazris (axlandeli marneulis raionis) sofel SulaverSi. gazeT `iveriasa"<br />
(1891 wlis IV da V nomrebSi) da Jurnal `Teatrsa da cxovrebaSi" (1915<br />
wlis pirvel nomerSi) dabeWdil mogonebebSi hazira Tavadve yveba<br />
umTavres epizodebs sakuTari cxovrebidan.<br />
poetis informaciiT, papamisi, romelic yarabaReli SeZlebuli<br />
vaWari yofila, `erTxel sagarejos wasula, iq <strong>qarTveli</strong> qali mowonebia<br />
_ garejeli yandarelis asuli Tamari da colad SeurTavs. wauyvania<br />
iqidgan SulaverSi da iq dasaxlebula. dahbadebia iq vaJi, mounaTlavT<br />
somxurad da daurqmeviaT daTia." haziras gadmocemiT, momavalSi swored<br />
es daTia yofila mamamisi. erTi wlis Semdeg daTias SesZenia da, romelic<br />
ukve qarTulad mounaTlavT da marine daurqmeviaT. Svilebis aseTi<br />
gansxvavebuli wesiT monaTvla, poetis TqmiT, Turme maSin xdeboda,<br />
roca qmari somexi iyo, coli ki <strong>qarTveli</strong>. ase rom, formaluri wesis<br />
mixedviT, haziras mama somxad iTvleboda, mamida ki qarTvelad (gaz.<br />
"iveria", 1891, #4).<br />
daTia mamamisis kvals gahyolia da SeZlebuli vaWari gamxdara. mas<br />
colad SeurTavs Tbiliseli somxis qali, romelTanac rva Svili SesZenia<br />
_ ori vaJi da eqvsi qali. hazira SvilebSi yvelaze umcrosi yofila.<br />
bavSvebis aRzrdis saqmeSi daTiasa da misi meuRlisaTvis udidesi daxmareba<br />
gauwevia daTias dedas _ Tamars, romelic, rogorc iTqva, <strong>qarTveli</strong><br />
qali iyo. mas bavSvebi `suliTa da guliT iseT qarTvelebad" aRuzrdia,<br />
rom `arc ki vicodiT, Tu somxebi viyaviTo", _ wers zemoT damowmebul
hazira (<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong> <strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
mogonebaSi poeti. misi TqmiT, maT ojaxSi `somxuris laparakis WaWanebac<br />
ki ar iyo, vidre maTTan somexi stumari ar mividoda."<br />
haziras mamas, rogorc SeZlebul vaWars, Turme `mTeli Sulaveri<br />
xelSi Weria" da iseTi didi saxli dgmia, rom msgavsi sacxovrebeli<br />
`qalaqSi TviT mirzoevsac ara hqonia." miuxedavad cxovrebis amgvari<br />
pirobebisa, haziras Sesaferisi ganaTleba ar miuRia. poetis TqmiT,<br />
swavlis nacvlad, `ymawvilobidan misi saqme venaxSi muSaoba, tyeSi siaruli<br />
da guTanze mexreoba" yofila. wignis kiTxva ki Turme Zalze ejavreboda<br />
da `ar swavlobda, miuxedavad imisa, rom mTeli Sulaveris ymawvilebi<br />
mis saxlSi swavlobdnen wigns, radgan misi ufrosi Zma maswavlebeli iyo"<br />
(`Teatri da cxovreba", 1915, #1).<br />
rogorc haziras erT-erTi leqsidan vgebulobT, poetis ojaxs<br />
misi bavSvobis periodSi didi tragedia datydomia Tavs. ai, ras wers<br />
amasTan dakavSirebiT Tavad igi:<br />
mama mogvikvda, davrCiT oblada,<br />
deda sxvas gahyva puris mcxoblada,<br />
Cveni saqme veRar midis mwyobrada.<br />
bedi gagveqca, saxli dagveqca,<br />
cxeni wagveqca, veRar adgeba...<br />
ax, rodis iqneba dagvidges dari,<br />
gveRirsos Cveni saxli da kari.<br />
15 wlis asakSi myofi hazira dedas Sulaveridan TbilisSi Cauyvania<br />
da Tavisi dis meuRlisaTvis, romelsac samikitno duqani hqonia gaxsnili,<br />
mojamagired miubarebia, risTvisac weliwadSi Turme 25 maneTs uxdidnen<br />
gasamrjelod. imave duqanSi erTi xnieri kacic muSaobda Turme, haziras<br />
msgavsad, isic `qonebidgan dacemuli kacis Svili" da poetis dedis<br />
Soreuli naTesavi. haziras dedis TxovniT, swored mas uswavlebia<br />
poetisTvis wera-kiTxva. `sami wlis Semdeg, _ ganagrZobs poeti Tavisi<br />
Tavgadasavlis Txrobas, _ Camovida dedaCemi da im drosve Cems deidaSvilis<br />
mixakas `fermaSi" gaiRo duqani. gamomiyvana iqidgan da mimca mojamagired<br />
weliwadSi aT Tumnad" (gaz. `iveria", 1891, #5).<br />
xsenebul adgilze hazira sami wlis ganmavlobaSi darCenila. iq<br />
yofnis periodi mis cxovrebaSi gansakuTrebiT mniSvnelovani imiT gamodga,<br />
rom pirvelad swored maSin gamovlinda misi poetur-musikaluri<br />
SemoqmedebiTi niWi. am niWis gaRvivebisaTvis xelisSemwyob umTavres<br />
faqtorad poeti maSindel Tbilisur yofas miiCnevs. kerZod, misi<br />
monaTxrobis mixedviT, `am dros qalaqSi aSuRebs Cveulebad hqondaT<br />
yovel kviras maraqas gamarTva. mec xSirad mivdiodi sayureblad. ai,<br />
swored aq Camenerga gulSi simReris siyvaruli. am simRerebma Semayvara<br />
SeZulebuli wignis kiTxva. radganac simRerebi unda damewera aSuRebisagan<br />
da Semeswavla, wera viswavle, magram vai im swavlasa: Cems nawers me<br />
TviTon unda gavyolodi, rom wamekiTxa, Torem sxva veras gaigebda<br />
(TiTqmis dResac asea)."<br />
simReriT haziras gatacebas sul male imdenad didi warmatebebi<br />
mohyolia, rom misi deidaSvilis duqans, sadac igi mReroda, uamravi<br />
muStari mowydomia. poetis TqmiT, maTi didi nawili duqanSi Turme<br />
227
228<br />
a. nikoleiSvili<br />
ufro metad misi simReris mosasmenad dadioda. Tavad hazira mis<br />
cxovrebaSi momxdar am gardatexas aseT Sefasebas aZlevs: `iqidgan<br />
daiwyo Cemi siyvaruli simRerebisa da saca aSuRebsa vxedavdi, Wkua<br />
imaTzed mimdioda. sul Cemi natvra da Txovna uflis mimarT is iyo, rom<br />
aSuRebisaTvis simRerebis amomRebi da mTqmeli vyofiliyavi" (gaz. `iveria",<br />
1891, #5).<br />
deidaSvilis duqanSi amnairad gatarebuli sami wlis Semdeg haziras<br />
gadauwyvetia simRera xelobad gaexada da Semosavlis wyarod eqcia. am<br />
ocnebiT gatacebulma, man deidaSvilTan muSaobas Tavi daaneba, aSuRi<br />
amxanagebi gaiCina da sufridan sufraze dadioda da mReroda. haziras<br />
popularobas arsebiTad ganapirobebda is faqti, rom igi Tbiliseli<br />
aSuRebis mier damkvidrebuli tradiciebis uniWieresi gamgrZelebeli<br />
gamodga.<br />
kerZod, igi ara marto saukeTeso momReral-Semsrulebeli yofila,<br />
aramed Tavadac werda simRerebsac da maT teqstebsac. garda qarTuli<br />
enisa, is leqsebs Turme somxuradac werda. ase rom, deidaSvilidan<br />
wasvlis Semdeg, `oriode weliwadSi, rogorc Tavad ambobs, iseTi aSuRi<br />
Seqmnila, rom sanaqebod dayavda xalxs."<br />
yovelive zemoTqmulTan erTad, haziras popularoba im faqtmac<br />
ganapiroba mniSvnelovanwilad, rom TavianTi simRerebiT is da misi<br />
TanamomRerlebi xalxis Wir-varamsac gamoxatavdnen Seulamazeblad da<br />
emociuri simZafriT. ase rom, poetis TqmiT, isini mudam iq imyofebodnen,<br />
`saca cxovrebas xalxisTvis kiseri moegrixa, tvini da guli gaeciebina."<br />
haziras momRerlobaze saubris dros aq erT arsebiTad mniSvnelovan<br />
garemoebasac minda mivaqcio yuradReba: mis mier Sedgenil momReralTa<br />
dasSi, rogorc wesi, Turme brma aSuRebi iyvnen gaerTianebulni. miuxedavad<br />
bevri adamianis rCevisa, brma aSuRebs CamoSoreboda da mis irgvliv<br />
Tvalxiluli momRerlebi Semoekriba, riTac gacilebiT met fuls iSovida,<br />
hazira maT am rCevas principulad ar eTanxmeboda.<br />
haziras sayvareli sakravi daira yofila. dReniadag duqnebsa da<br />
samikitnoebSi mosiarule, Turme namdvili bohemuri cxovrebiT<br />
cxovrobda. miuxedavad imisa, rom erovnuli warmomavlobiT somexi<br />
iyo, gansakuTrebuli siyvaruli mainc qarTvelebisa da saqarTvelosadmi<br />
hqonia, rac gansakuTrebuli simZafriT aris gamoxatuli mis SemoqmedebaSi.<br />
haziras leqs-simRerebi ara marto mosaxleobis dabal fenebSi<br />
yofila popularuli, aramed sazogadoebis maRalganviTarebul wreebSic<br />
ki. amis dasturad aq Tundac im pativismcemluri damokidebulebis<br />
gaxsenebac iqneba sakmarisi, rasac ilia iCenda mis mimarT. kerZod, man<br />
haziras vrceli biografiuli monaTxrobi da ramdenime werili misi<br />
redaqtorobiT gamomaval gazeT `iveriaSi" gamoaqveyna. Tavis mxriv,<br />
hazirac xSirad gamodioda xolme Cveni klasikosi poetebis Semoqmedebis<br />
popularizatoris rolSi da simRerebs maT leqsebzec hqmnida.<br />
aqve ramdenime sityva im saganmanaTleblo rolis Sesaxebac unda<br />
iTqvas xazgasmiT, rasac hazirasa da misi drois sxva aSuRi poetebis<br />
leqsebi asrulebdnen imJamindel saqarTveloSi. ai, ras wers Tavad
hazira (<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong> <strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
poeti am faqtTan dakavSirebiT erTgan: `romel erT mwerals, romel<br />
erT moZRvars, romel erT leqcias, romel erT moqadages SeeZlo<br />
Caegonebina xalxisTvis is, rasac Cven vagonebdiT Cveni tkbili dakvriT<br />
da simReriT."<br />
ase rom, rogorc i. griSaSvili aRniSnavs savsebiT marTebulad,<br />
`haziras Tavisi Sinaarsiani leqsebiT metad didi Rvawli miuZRvis xalxis<br />
gaTviTcnobierebis saqmeSi. vin mosTvlis misi tkbili tkbili simRerebis<br />
simRerebis<br />
simRerebis<br />
wyalobiT ramdeni daewafa kiTxvas!" (i. griSaSvili, 1985, gv. 322).<br />
haziras leqs-simRerebis saerTo-saxalxo popularobam arsebiTad<br />
ganapiroba is faqti, rom Tavis momRerlebTan erTad igi garkveuli<br />
periodis ganmavlobaSi qarTul TeatrSic hyoliaT miwveuli antraqtebis<br />
dros mayureblis gasarTobad. Tavad poeti am ambavs aseT Sefasebas<br />
aZlevs: `jer exla ra aris Teatris saqme, rom maSin ra unda yofiliyo;<br />
magram mainc, gadametebuli ar iqneba, Tu vityvi, rom dabali xalxi<br />
TeatrSi Cemi simRerebis gulisTvis dadioda. erTi sityviT, Teatrs<br />
imnairi xalxiT vavsebdi, romelmac ar icoda, ra iyo Teatri. amave<br />
dros me myvanda samocdaTxuTmeti Segirdi _ <strong>qarTveli</strong>, somexi, TaTari,<br />
berZeni; saqarTvelos sxva-da-sxva mcxovrebni _ guruli, TuSi, qisti,<br />
qurTi da sxva. yvelam qarTuli wmindaT icoda. SevWurve eseni sasargeblo<br />
da gamaRviZebeli leqsebiT da mTels saqarTvelosa da kavkasiis yovel<br />
kuTxeSi davfante" (`Teatri da cxovreba", 1915, #1).<br />
Teatrisadmi haziras siyvaruli imiTac iyo ganpirobebuli, rom<br />
mas ramdenime piesac hqonia dawerili (`Cveuleba", `jibgiri", `aSuRi",<br />
`yaCaRi" da sxv.). erT-erTi maTgani _ `jibgiri" 1880 wels Tbilisis<br />
saxalxo Teatris scenazec yofila warmodgenili.<br />
1920 wels Tbiliselebma sayvarel aSuRs didi zar-zeimiT gadauxades<br />
moRvaweobis naxevarsaukunovani iubile. garda <strong>qarTveli</strong> sazogadoebis<br />
warmomadgenlebisa (ioseb imedaSvili, giorgi quCiSvili...), saiubileo<br />
saRamoSi cnobilma somexma poetma ovanes Tumanianmac da mxatvarma<br />
gevorq baSinjaRianmac miiRes monawileoba.<br />
hazira gardaicvala 1922 wels. poetis megobrebma misadmi<br />
pativiscema uCveulo formiT gamoxates. ai, ras gviambobs amasTan<br />
dakavSirebiT i. griSaSvili: `mokvda hazira da mis saflavze ar ismoda<br />
TiTbris instrumentebis samgloviaro himni, _ Wianurs Seswira Tavisi<br />
jeeloba da Wianurebma daitires ukanasknelad. misma Segirdebma<br />
gansvenebulis saflavze gamarTes lxini _ diaR, lxini da ara qelexi! da,<br />
rogorc yaraCoReli nefe midis xolme Tavisi mamis saflavze da zurnaze<br />
cekviT gamosTxovs dalocvas, isec haziras mowafeebma mis saflavze<br />
daukres haziras sayvareli hangebi, rom maTi ostatis madliani niWi mis<br />
SegirdebSi gadasuliyo da hazirasebur hangebs kvlav didxans ecocxla.<br />
daukres `masrafi", warmosTqves leqsebi, Semdeg, Zveli Cveulebis Tanaxmad,<br />
mis saflavze daawyes sakravebi, usityvod Sehfices misi anderZis dacva<br />
da sanTelanTebulni dabrundnen haziras binaze, TiTqos es xalxi haziras<br />
qorwilSi yofiliyo da ara mis dasflavebaze.<br />
229
230<br />
a. nikoleiSvili<br />
haziras oTaxSi, sadac dalia mgosanma suli, ormoci dRis<br />
ganmavlobaSi misi Segirdebi morigeobiT aTevdnen Rames, rom<br />
gardacvalebulis kera ar gacivebuliyo da mis daudgromel suls<br />
Segirdebis SemoqmedebaSic emarada" (i. griSaSvili, 1985, gv. 329).<br />
hazira dasaflavebulia TbilisSi, xojevanqis sasaflaoze.<br />
* * *<br />
rogorc ukve iTqva, hazira ise ganuyofelad iyo Sezrdil-<br />
Sesisxlxorcebuli saqarTvelosa da qarTul yofas, pirvel yovlisa ki<br />
Tbilisur yoveldRiur sinamdviles, rom sxvagan cxovreba mas verc ki<br />
warmoedgina. marTalia, erovnebiT somexi iyo, magram saqarTvelo misTvis<br />
umTavres xatsa da saficars warmoadgenda. ivane gomarTelis SefasebiT,<br />
`hazira saqarTvelos tarielia. mas imdenad uyvars saqarTvelo, rom<br />
sxvagan Zvirfas sasaxles saqarTveloSi saflavi urCevnia. amitomac imis<br />
poezias axasiaTebs patriotizmi."<br />
saqarTvelosadmi haziras siyvarulis amgvar SefasebaSi<br />
gadaWarbebuli rom araferia, amis dasturad misi Semoqmedebidan mravali<br />
STambeWdavi magaliTis motana SeiZleba. igi Tavisi leqs-simRerebiT<br />
yvelafers akeTebda saimisod, Cveni qveynisadmi siyvarulis es wminda<br />
grZnoba misi mkiTxvelebisa da msmenelebis gulSic rom ganemtkicebina<br />
kidev ufro metad. saqarTvelo mas imdenad Zlier uyvarda, rom, rogorc<br />
erT-erT leqsSi wers, sxvagan Zvirfas sasaxleSi cxovrebas Cvens qveyanaSi<br />
dasaflaveba erCivna:<br />
hazir, kai azrebi airCie,<br />
Sens megobars, Zmas, mezobels misdie,<br />
sxvagan Zvirfas sasaxleze irCie _<br />
saqarTveloSi saflavi, sulojan!<br />
haziras poeziaSi mkveTri kontrastulobiTaa erTmaneTisagan<br />
gamijnuli romantikulad gandidebuli warsuli da poetis droindeli<br />
cxovrebiseuli sinamdvilisaTvis damaxasiaTebeli naklovanebani. magaliTad,<br />
leqsSi `aRsdeq, Tamar dedofalo!" Tavisi drois qarTuli yofis<br />
degradaciis efeqturi formiT warmosaCenad hazira am periodis Cvens<br />
sinamdviles kontrastuli saxiT udarebs da upirispirebs Tamar mefis<br />
xanis saqarTvelos saxelmwifoebriv Zlierebas da nawarmoebis laitmotivad<br />
qceuli sityvebis (`aRsdeq, Tamar dedofalo, SenTvis stiris saqarTvelo!")<br />
mizanmimarTuli ganmeorebiT yoveli strofis bolos saTqmels kidev<br />
ufro met STambeWdaobasa da azrobriv simZafres sZens.<br />
haziras SefasebiT, Cveni qveynis dacemisa da dakninebis<br />
ganmapirobebeli umTavresi mizezi imaSi mdgomareobda, rom Tamar mefis<br />
droindeli qarTvelebisagan gansxvavebiT, misi drois qarTvelebi `diacni,<br />
mabezRarni da zarmacni" iyvnen, `borotiTa da WiriT savseni." ase rom,<br />
poetis TqmiT, Tu Tamaris dros `ze viyaviT, aw varT Zirsa, veRar<br />
vxedavT Cvensa gmirsa."<br />
warsulisa da awmyos amgvari kontrastuli gamijvna erTmaneTisagan<br />
haziras poeturi Semoqmedebis erT-erT mTavar Temad romaa<br />
damkvidrebuli, amas misi sxva leqsebic naTlad adastureben. magaliTad,
hazira (<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong> <strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
leqsSi `saqarTvelos gzaze damidga cxeni" poeti gulmduRare cremlebiT<br />
godebda imis gamo, rom misi drois saqarTvelos ukve aRar hyavdnen<br />
mtrisTvis Tavzaris damcemi iseTi gmirebi, rogorebic Tamar mefe da<br />
daviT aRmaSenebeli iyvnen:<br />
saqarTvelos gzaze damidga cxeni,<br />
ar vici, rad gamiwyra Cemi gamCeni,<br />
maSin vTqvi Tu, saqme wamxdara Cveni.<br />
mas Semdeg TvalTagan mdis cremlis Rvari,<br />
viRa gvyavs, vin dasces mtersa Tavzari,<br />
sadRa gvyavs daviTi, didi Tamari!..<br />
miuxedavad Tavisi erovnuli <strong>warmomavlobis</strong>a, hazira imdenad<br />
ganuyofelad iyo Sezrdil-Sesisxlxorcebuli qarTul yofasa da garemos,<br />
rom misi patriotuli Tvalsawieri faqtobrivad mxolod saqarTveloTi<br />
da <strong>qarTveli</strong> xalxisadmi siyvarulis grZnobis gamoxatviTaa Semofargluli.<br />
es naTlad da araorazrovnad Cans ara marto saqarTvelosadmi miZRvnili<br />
misi leqs-simRerebidan, aramed im nawarmoebebidanac, romlebSic avtori<br />
sakuTari Tavisadmi mimarTvis formiT gamoxatavs xolme Tavisi<br />
moqalaqeobrivi TvalTaxedvis ama Tu im mxares.<br />
magaliTad, leqsSi `<strong>qarTveli</strong> xar, marTali qarTvelTagan" poeti<br />
mis RviZl TanamoZmed qceul qarTvel kacs Txovs, rom misi qarTveloba<br />
araferSi gacvalos, `qarTvelTagan gzakvali ar ibrunos" da Tavis<br />
umTavres moqalaqeobriv movaleobad gaWirvebaSi Cavardnili `sawyali<br />
<strong>qarTveli</strong>s gakiTxva" da misTvis Tanadgomis aRmoCena daisaxos. rogorc<br />
nawarmoebidan TvalnaTliv Cans, haziras amgvari didaqtika pirvel yovlisa<br />
imis rwmenas emyareba, rom <strong>qarTveli</strong> kacisaTvis Tanamdgom da saimedod<br />
damxmare pirovneba uwinaresad swored misi TanamoZme SeiZleba iyos da<br />
ara `ucxo gvaris" mqone gadamTieli.<br />
haziras `qarTuli cnobierebis" gamovlinebis TvalsazrisiT aseve<br />
erT-erTi metad saintereso leqsia `Cemo ivero". masSi poetma kidev<br />
erTxel gamoxata uRrmesi gulistkivili imis gamo, rom misi drois<br />
saqarTvelos ukve dakarguli hqonda warsuli dideba. kerZod, Tu adre<br />
igi imdenad mZlavr saxelmwifos warmoadgenda, rom masze xelis aRmarTvas<br />
veravin bedavda da misi Svilebi sakuTari samSoblos dasacavad<br />
daufiqreblad Rvridnen sisxls, poetis TqmiT, misi drois saqarTveloSi<br />
sul sxva mdgomareoba iyo da igi Cveni qveynis saxelmwifoebrivi Zlierebis<br />
ganmamtkicebel ers ukve `veRar xedavda".<br />
yovelive zemoTqmulTan erTad xazgasmiT aRsaniSnavi aqve isicaa,<br />
rom Cveni qveynisadmi amgvari siyvarulisa da erTgulebisken hazira mis<br />
kolega aSuR-mestvireebsac xSirad mouwodebda xolme. magaliTad, xalxuri<br />
poeturi stiliT daweril erT-erT leqsSi (`darigeba", 1892) igi megobar<br />
mestvires urCevs, `ubralo yvirils" Tavi daanebos da misi simRerebiT<br />
xalxs `qarTvelTa lxena da Wiri asminos":<br />
imRere, Zmao mestvirev, ubralod rasa yvirio,<br />
Cahbere gudas Ronivrad, grZnobiT aavse stvirio,<br />
cnobismoyvares asmine qarTvelTa lxena-Wirio.<br />
231
232<br />
a. nikoleiSvili<br />
...acnobe ucnob qarTvelsa, raca gvaqvs gasaWirio,<br />
rom qarTvlis erma dalocos Seni ena da pirio.<br />
qarTlis bediTa da Wir-varamiT haziras aseTi daintereseba pirvel<br />
yovlisa im didi siyvaruliT iyo ganpirobebuli, riTac igi<br />
saqarTvelosTan iyo Sesisxlxorcebuli. swored am siyvarulis<br />
gamovlinebad unda miviCnioT is Sefasebebi, romelTac igi Cvens qveyanasTan<br />
misi pirovnuli damokidebulebis warmosaCenad akeTebda. magaliTad,<br />
samSoblosadmi mimarTul erT-erT leqsSi hazira wers:<br />
sul tyuili, magram Sen namdvili xar,<br />
Cemi sicocxlis didi nawili xar,<br />
dedaSvilur siyvarulze tkbili xar,<br />
Cemo kargo, sayvarelo mamulo!<br />
me xom CemTvis ara vCivi, magrama<br />
man inaRvlos, visac qveynad aqvs rama,<br />
Tund ar iyos hazira da abrama,<br />
genacvalos saZirkvelo qarTulo!<br />
saqarTvelosadmi haziras siyvarulze saubris dros aq xazi im<br />
garemoebasac minda gavusva, rom igi am siyvarulis grZnobisadmi uRalato<br />
erTgulebas Tavis Svilsac utovebda anderZad da leqsSi `modi, Svilo,<br />
CemTana" dabejiTebiT Txovda, Cveni qveynisadmi Tavdadebuli samsaxuri<br />
masac daesaxa misi cxovrebis uzenaes idealad. xsenebuli leqsi metad<br />
sayuradRebo imiTacaa, rom hazira ara marto zogadad mouwodebs mis<br />
memkvidres yovelive zemoTqmulisadmi uRalato erTgulebisaken, aramed<br />
saxeldebuladac usaxelebda mas am siyvarulis ganmapirobebel umTavres<br />
faqtorebs: qarTul enas, rogorc adamianur samyarosTan damakavSirebel<br />
umTavres saSualebas da Cveni didi mamuliSvilebis (Tamar mefe, daviT<br />
aRmaSenebeli, giorgi brwyinvale...) saflavebis miCnevas uwmindes salocav<br />
adgilebad. hazira Tavis memkvidres dabejiTebiT Txovda, saqarTvelosadmi<br />
misi amgvari siyvaruli mas ara marto sityviT gamoexata, aramed, Tu<br />
saWiro gaxdeboda, misTvis Tavis gawirvazec ki ar eTqva uari.<br />
haziras poeziis lirikuli gmiri samSoblosadmi mis siyvaruls<br />
ara marto sityvierad gamoxatavs, aramed imisTvisac aris mzad,<br />
realuradac rom Cadges saqveyno interesebis damcvelTa rigebSi.<br />
magaliTad, leqsSi `aha, dedav, me movdivar" (1904 w.) poetis mier<br />
gandidebuli lirikuli gmiri dedas Semdegi sityvebiT auwyebs Tavis<br />
gadawyvetilebas _ msxverplad Seewiros sakuTari qveynis dacvas<br />
mravalricxovani mtris agresiisagan:<br />
aha, dedav, me mivdivar mamulisTvis msxverplada,<br />
rom ar darCes momavalSi upatronod, oblada,<br />
dedav, RmerTsa Seavedre Cemi Tavi locviTa,<br />
ar gavZRebi mtrisa sisxliT, arc Tu imaT xocviTa.<br />
vfiqrob, mkiTxveli dameTanxmeba imaSi, rom samSoblos<br />
TavisuflebisaTvis TviTSesawirad gamzadebuli am idealizebuli gmiris<br />
patriotuli TvalTaxedva bevri ramiT poulobs saerTos XIX saukunis<br />
meore naxevris didi <strong>qarTveli</strong> poetebis mier gandidebul im pirovnebaTa
hazira (<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong> <strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
erovnul idealebTan, romlebic TavianTi cxovrebis umTavresi<br />
mizanswrafvis sagnad samSoblosTvis Tavganwirvas isaxavdnen. am<br />
TvalsazrisiT haziras leqsis lirikuli gmiris erovnul-moqalaqeobrivi<br />
mrwamsi araerTi niSnis mixedviT SeiZleba SevudaroT Tundac i. WavWavaZis<br />
dramatuli poemis _ `qarTvlis dedis" personaJTa romantikul<br />
patriotul TviTSegnebas.<br />
haziras patriotul leqsebSi gmobisa da kicxvis sagnad zogjer is<br />
qarTvelebic iyvnen qceulni, romlebic TavianT qarTvelobaze win `ucxo<br />
garegans" ayenebdnen. aseT adamians hazira briyvulad Tavmomwone kacs<br />
uwodebda da am sibriyvidan Tavis daRwevis erTaderT gzad ganaTlebasa<br />
da qarTul mwignobrobas miiCnevda.<br />
haziras leqs-simRerebSi xSirad esmeba xazi im garemoebas, rom<br />
saqarTvelos msgavsi qveyana mas msoflioSi sxvagan arsad eguleboda.<br />
saqarTvelosadmi mis amgvar damokidebulebas poeti xalxur-aSuRuri<br />
poeziisadmi damaxasiaTebeli poeturi simartiviTa da uSualobiT<br />
gamoxatavda. miuxedavad imisa, rom am siyvarulis gamoxatvas, arcTu<br />
iSviaTad saTanado poeturi garandvac aklia da sityvieri<br />
CuqurTmovnebac, avtoriseuli grZnobebi da emociebi imdenad gulwrfelia<br />
da uSualo, rom maTi andamati mainc sakmaod Zalumad zemoqmedebs<br />
mkiTxvelze.<br />
1914 wels gamocemul Tavis erT-erT poetur krebuls _<br />
`gamgelebuli batkani anu omi balkaneTisa" haziram ydaze aseTi epigrafi<br />
warumZRvara:<br />
Cveni lamazi qveyana gaafuWes, gaaveles,<br />
CemTvis mkvidri saxli mqonda, daaqcies, daaneles.<br />
cxvari viyav mSvidi, wynari, sul yvelasTvis uwyinari,<br />
ar mindoda gamgeleba, magram ZaliT gamamgeles.<br />
rogorc vxedavT, damowmebul leqsSi poetma ganzogadebuli saxiT<br />
gausva xazi misi SemoqmedebisaTvis mkafiod damaxasiaTebel protestantul<br />
suliskveTebas. Zalmomreobis, adamianis mier adamianis usamarTlod<br />
daCagvris winaaRmdeg mimarTuli protestanti haziras leqs-simRerebSi<br />
ideologiuri sworxazovnebiTaa gamoxatuli, rac cxovrebiT dabeCavebuli<br />
adamianebis interess misi poeziisadmi kidev ufro aZlierebda.<br />
mravlismTqmelia is faqti, rom socialuri usamarTlobis winaaRmdeg<br />
mimarTuli haziras ramdenime leqs-simRera dRemde inarCunebs<br />
popularobas. magaliTad, bevrma SeiZleba arc ki icodes, rom farTod<br />
cnobil sasimRero melodiad qceuli qvemoT damowmebuli leqsis avtori<br />
swored haziraa:<br />
ar miyvars, ara, ar miyvars, kaci orpiri, cbieri,<br />
ar SevWam imis purs, ara, Tu gind vkvdebode mSieri!..<br />
igive unda iTqva simRerazec `sadac aris, gaTendeba, aRsdeq, muSav,<br />
Sen!" socialurad daCagruli moqalaqeebis guls malamod edeboda<br />
avtoriseuli mowodeba imisken, rom adamianis umTavres amqveyniur<br />
movaleobad gasaWirSi Cavardnili moyvasisTvis uangarod daxmareba unda<br />
qceuliyo:<br />
233
234<br />
a. nikoleiSvili<br />
gana kaci ibadeba marto Tavis TavisTvisa?<br />
movalea, rom izrunos moZmis kargis, avisTvisa...<br />
gazafxuli uxarian, imisTvis galobs mercxali,<br />
Tuki moZmes aras vargeb, rad minda Tavi cocxali!<br />
hazira cdilobs, socialur Temebze daweril Tavis leqs-simRerebSi<br />
saTqmeli xSirad didaqtikur-damoZRvriTi formiT gamoxatos. poetis<br />
mizani iyo, socialuri usamarTlobis winaaRmdeg mimarTuli protestis<br />
grZnoba am gziT mas ara marto im adamianebis gulSi gaemZafrebina kidev<br />
ufro metad, vinc am usamarTlobis msxverplad iyo qceuli, aramed<br />
isinic daefiqrebina yovelive amaze, vinc Tavadac iyo am borotebis<br />
nebsiTi Tu uneblie Tanamonawile.<br />
haziras muxambazebSi kidev ufro metad Rrmavdeba da Zlierdeba<br />
socialuri usamarTlobis mxilebis is tendencia, romelic XIX saukunis<br />
meore naxevris qarTul mwerlobaSi daamkvidres `Tergdaleulebma". am<br />
TvalsazrisiT igi bevri ramiTaa davalebuli maTi, pirvel yovlisa ki<br />
akakis, poeziiT. Tumca aqve xazi im garemoebasac unda gaesvas, rom<br />
haziras poeziaSi revoluciur-demokratiuli ideebis damamkvidrel erTerT<br />
umTavres faqtorad XIX-XX saukuneTa mijnaze saqarTveloSi<br />
farTod aRzevebuli revoluciuri movlenebic iqcnen.<br />
rogorc haziras Semoqmedebidan TvalnaTliv Cans, igi qveynad<br />
damkvidrebuli socialuri usamarTlobis mxolod ubralod mamxileblis<br />
rolSi ki ar gamodis, aramed am usamarTlobis ganmapirobebeli faqtorebis<br />
warmoCenasac cdilobs da aqtiurad eZebs gzebs maT dasaZlevad. bevri<br />
misi Tanamedrovis msgavsad, hazirac Rrmad iyo darwmunebuli imaSi,<br />
rom qveynad damkvidrebuli socialuri borotebis daZleva realurad<br />
mxolod brZolis gziT iyo SesaZlebeli. miuxedavad imisa, rom am<br />
tendenciam gansakuTrebiT farTo masStabebi 1905 wlis revoluciis<br />
periodSi daweril leqsebSi SeiZina, amgvari suliskveTebis gamomxatveli<br />
nawarmoebebi mas manamdec sakmaod mravlad aqvs dawerili.<br />
miuxedavad imisa, rom, xelmiuwvdomlobis gamo, haziras SemoqmedebiTi<br />
memkvidreobis srulyofilad moZieba ver moxerxda, vfiqrob, werilSi<br />
gaanalizebuli nawarmoebebic savsebiT sakmarisia im poeturi Rvawlis<br />
warmosaCenad da Sesafaseblad, riTac qarTuli aSuRuri poeziis am<br />
saintereso warmomadgenlma daimkvidra Tavisi mokrZalebuli adgili<br />
XIX saukunis meore naxevrisa da XX saukunis dasawyisis qarTuli<br />
literaturis istoriaSi.
hazira (<strong>ciklidan</strong>: <strong>araqarTuli</strong> <strong>warmomavlobis</strong> <strong>qarTveli</strong> <strong>mwerlebi</strong>)<br />
damowmebuli literatura<br />
beladi, sxvadasxva axali leqsebi da simRerebi, haziras Txzuleba, 1904.<br />
i. griSaSvili, 1985 - i. griSaSvili, Txzulebani xuT tomad, t. III, 1985.<br />
gaz. `Teatri da cxovreba", 1915, #1.<br />
gaz. `iveria", 1886, #62; 1891, #4, 5.<br />
qarTuli poezia, t. 16, qalaquri poezia, 1985.<br />
ybedi haziras rCeuli simRerebi, muxambazebi da sxvadasxva hangebi, 1903.<br />
Sedevrebi, Seadgina da gamosca m. lebaniZem, 1994 w.<br />
hazira, 1894 - axali leqsebi sxvadasxva, Sedgenili hazirasi, 1894.<br />
hazira, 1914 - hazira, gamgelebuli batkani anu omi balkaneTisa, 1914.<br />
AVTANDIL NIKOLEISHVILI<br />
HAZIRA<br />
(From the series: Georgian writers of non-ethnic Georgian origin)<br />
Among ashug poets of the 19 th century Tbilisi who had substantially contributed<br />
to the strengthening of the Georgian language ashug poetry Hazira was one of the<br />
most prominent figures.<br />
Considering the fact that most of his poems were written for singing purposes<br />
it would be more correct to say that he is rather an author of song texts than of<br />
poems composed by a professional poet.<br />
In addition to the artistic simplicity the popularity of Hazira’s sung poems was<br />
determined essentially by the contents of the lyrics that were easy for comprehension<br />
and expressed the concerns and troubles plaguing to the thousands of his listeners.<br />
The fact that the great part of Hazira’s poems is inaccessible for not only the<br />
general public but for the specialists as well my paper offers the discussion of his<br />
poems in the context of events of social and national importance and analyzes main<br />
tendencies characterizing to this prominent representative of the Georgian ashug<br />
poetry.<br />
235
236<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
oTar oTar nikoleiSvili<br />
nikoleiSvili<br />
aleqsandre aleqsandre manveliSvili manveliSvili da da<br />
da<br />
ruseT ruseT-saqarTvelos ruseT saqarTvelos urTierTobis<br />
urTierTobis<br />
zogierTi zogierTi sakiTxi<br />
sakiTxi<br />
gansxvavebiT sabWoTa kavSirSi moRvawe mecnierebisagan, romlebic<br />
imJamindeli diqtatoruli ideologiuri politikis zewolis gamo Zalze<br />
SezRudulebi iyvnen istoriuli movlenebis obieqturad da miukerZoeblad<br />
Sefasebis dros, ucxoeTSi mcxovrebi Cveni mamuliSvilebi TavianT<br />
mosazrebebsa da Sexedulebebs yovelgvari SeboWilobis gareSe<br />
gamoTqvamdnen. es, rasakvirvelia, imas sulac ar niSnavs, TiTqos sabWoTa<br />
periodSi CvenSi mxolod koniunqturuli da tendenciurad ideologizebuli<br />
naSromebi iwereboda da mecnieruli azrovnebis ganviTareba<br />
CixSi iyo moqceuli. imis naTelsayofad, yvelafris miuxedavad, sabWoTa<br />
epoqis qarTul mecnierebas TviT yvelaze ideologizebul dargebSic ki<br />
uaRresad mniSvnelovani warmatebebi rom aqvs mopovebuli, movlenaTa<br />
arsSi garkveul mkiTxvels araerTi fundamenturi naSromis gaxseneba<br />
SeuZlia.<br />
im mecnierebaTagan, romlebic xelisuflebis mier sabWoTa epoqaSi<br />
farTod damkvidrebuli ideologiuri normativebis zewolis Sedegad<br />
yvelaze metad dazaraldnen, uwinaresad istoria unda davasaxeloT.<br />
upirveles yovlisa swored xsenebuli ideologiuri diqtatoruli<br />
politikis Sedegi iyo is faqti, rom sabWoTa periodSi moRvawe Cveni<br />
istorikosebis arcTu mcire nawili xSirad tendenciurad da<br />
Selamazebulad warmoaCenda movlenebs. am TvalsazrisiT gansakuTrebiT<br />
didi Secdomebi iyo daSvebuli ruseT-saqrTvelos urTierTobis istoriis<br />
Seswavlis dros.<br />
aRniSnuli sakiTxis mecnieruli kvlevis sabWoTa epoqaSi moRvawe<br />
istorikosebi iZulebuli iyvnen realurad arsebuli viTareba calkeul<br />
SemTxvevebSi tendenciurad da koniunqturulad warmoeCinaT da<br />
istoriuli sinamdvile prorusuli TvalTaxedviT SeefasebinaT. Tumca,<br />
am sirTuleTa miuxedavad, imdroindel qarTvel istorikosTa araerTma<br />
warmomadgenelma, didi riskisa da gabedulebis fasad, mainc SeZlo<br />
marTali sityvis Tqma.<br />
zemoTqmul garemoebas ase xazgasmiT aq kidev erTxel imitomac<br />
mivapyrobT gansakuTrebul yuradRebas, rom amiT gvinda ufro naTlad<br />
da mkafiod warmovaCinoT is umniSvnelovanesi damsaxureba, rac ruseTsaqarTvelos<br />
istoriuli urTierTobis monografiulad Seswavlisa da<br />
obieqturad warmoCenis saqmeSi miuZRvis XX saukunis qarTvel emigrantTa<br />
erT-erT iseT uaRresad TvalsaCino warmomadgenels, rogoric aleqsandre<br />
manveliSvili iyo.<br />
1931-1934 wlebSi, emigraciaSi yofnis periodSi, dawerili Tavisi<br />
didmniSvnelovani monografiiT, romelic 1951 wels gamoica parizSi<br />
saxelwodebiT "ruseTi da saqrTvelo" (I tomi) da romelSic or
aleqsandre manveliSvili da ruseT-saqarTvelos urTierTobis zogierTi sakiTxi<br />
qveyanas Soris arsebuli urTierTobebi uZvelesi droidan moyolebuli<br />
XIX saukunis 60-ian wlebamdea mimoxiluli, al. manveliSvilma warmatebiT<br />
Seavso sabWoTa periodis Cvens istoriul mecnierebaSi arsebuli didi<br />
xarvezi.<br />
al. manveliSvilis monografiis pozitiur mxareebze saubrisas<br />
sagangebod unda gaesvas xazi im garemoebas, rom or qveyanas Soris<br />
realurad arsebuli istoriuli viTarebis Seswavlisa da gaanalizebis<br />
dros mkvlevari, arcTu ise iSviaTad, pirvelSemfaseblis rolSic gamodis<br />
xolme. xsenebuli wignis gamosvlis Semdeg, gansakuTrebiT bolo sami<br />
aTwleulis ganmavlobaSi, zemoT aRniSnuli mimarTulebiT warmarTuli<br />
mecnieruli kvlevis Sedegad al. manveliSvilis monografiaSi gamoTqmuli<br />
mosazrebebi kidev ufro metad gaRrmavda da axal-axali dokumenturi<br />
masalebiT gamdidrda, ramac xsenebuli naSromisadmi interesi TiTqos<br />
ramdenadme ganelda kidec. magram am SemTxvevaSi mxedvelobidan ar unda<br />
gamogvrCes is faqti, rom <strong>qarTveli</strong> emigranti istorikosi erT-erTi<br />
pirvelTagani iyo, vinc ruseT-saqarTvelos urTierTobis istoriis<br />
Seswavlas swori da arakoniunqturuli mimarTuleba misca.<br />
al. manveliSvilis naSromis mniSvnelobas arsebiTad zrdis is<br />
garemoeba, rom ruseT-saqrTvelos urTierTobis istoria masSi<br />
masStaburad, Sesabamisi periodebis saerTaSoriso viTarebis konteqstSia<br />
ganxiluli, im movlenebTan uSualo kavSirSi, romelTac saqarTvelo<br />
iZulebuli gaxades, aqtiurad daewyo Zieba ruseTTan damakavSirebeli<br />
gzisa.<br />
am TvalsazrisiT gansakuTrebiT sainteresoa saqarTvelos<br />
saxelmwifoebrivi problemebis gansja-gaanalizeba im politikurekonomikuri<br />
da sarwmuneobrivi dapirispirebulobis fonze, romelic<br />
evropisa da aziis qveynebs Soris mimdinareobda gamZafrebuli formiT<br />
gviandel Sua saukuneebSi.<br />
al. manveliSvilis mtkicebiT, XV-XVIII saukuneebis saqarTvelos<br />
istoriaSi ganviTarebuli tragikuli movlenebi, rac sabolood Cveni<br />
qveynis saxelmwifoebrivi damoukideblobis dakargviT damTavrda, im<br />
gulgrilma da inertulma damokidebulebamac gansazRvra arsebiTad,<br />
rasac imdroindeli evropis saxelmwifoebi iCendnen kavkasiis, kerZod ki<br />
saqarTvelos mimarT. samwuxarod, miuxedavad Cveni qveynis liderebis<br />
aqtiuri da permanentuli mcdelobebisa, maSindeli evropis saxelmwifoTa<br />
mesveurebi da romis kaTolikuri eklesiis saWeTmyrobelebi realurad<br />
TiTqos saerTod ar dainteresebulan Cveni qveynis saxelmwifoebrivi<br />
problemebiT. al. manveliSvili ara marto ubralod afiqsirebs am<br />
movlenas, aramed mis argumentirebul axsnasac cdilobs.<br />
misi azriT, adrindel saukuneebSi Cveni qveynisadmi, saerTod,<br />
mTeli wina aziisadmi da kavkasiisadmi, msoflioSi sruliad gansxvavebuli<br />
damokidebulebis arseboba, ramac saqarTvelos saxelmwifoebriv<br />
ganviTarebazec moaxdina udidesi da metad keTilismyofeli zegavlena,<br />
imiT iyo ganpirobebuli, rom xsenebuli regioni "evropisa da aziis<br />
237
238<br />
o. nikoleiSvili<br />
rasaTa Widilis moedani. aq Caisaxa da iSva adamianis Semoqmedeba da aqve<br />
dairwa akvani pirveli sakacobrio civilizaciisa.<br />
es iyo ori qveynis Sexvedris centri; misi saSualebiT ukavSirdeboda<br />
dasavleTi aRmosavleTs" (gv. 13).<br />
saqarTvelo, saerTod kavkasia, am did saerTaSoriso rolsa da<br />
mniSvnelobas, al. manveliSvilis SefasebiT, im droidan kargavs da<br />
gamodis evropis saxelmwifoebrivi interesebis sferodan, roca<br />
"evropielni aziasTan mimosvlis axal gzebs aRmoaCenen (XV s.). amieridan<br />
misi istoriuli roli mcirdeba" (iqve). evropa-aziis damakavSirebeli<br />
axali savaWro gzebis aRmoCenam, mkvlevris azriT, sagrZnoblad daamcro<br />
da Seasusta saqarTvelos saerTaSoriso roli. Tu manamde am rols<br />
mniSvnelovanwilad gansazRvravda is faqti, rom dasavleT-aRmosavleTis<br />
mTavari gza, indoeTisaken mimavali, swored saqarTveloze midioda",<br />
axla es gza ukve Zalze daSorda Cvens qveyanas, ramac sabediswero<br />
zegavlena moaxdina mis Semdgom saxelmwifoebriv ganviTarebaze. al.<br />
manveliSvilis mtkicebiT, evropis saxelmwifoTa dainteresebac<br />
saqarTvelos mimarT swored am droidan iwyebs mkveTrad Semcirebas.<br />
miuxedavad imisa, rom avtoris mier gamoTqmul sakmaod originalur<br />
am TvalsazrisSi yvelaferi bolomde misaRebi da gasaziarebeli ar aris<br />
(vTqvaT, mtkiceba imisa, TiTqos qarTvelebs kultura mxolod zemoT<br />
aRniSnul periodSi aqvT Seqmnili), avtoriseuli Tvalsazrisis umTavresi<br />
politikur-saxelmwifoebrivi arsi, Cveni azriT, ZiriTadad mainc sworia<br />
da Cveni qveynis saxelmwifoebrivi Tavisufleba da Zliereba marTlac<br />
mniSvnelovanwilad iyo damokidebuli imaze, ra saerTaSoriso rolis<br />
Sesrulebac uxdeboda mas istoriuli ganviTarebis ama Tu im etapze.<br />
al. manveliSvili ara marto uSualod saqarTveloSi ganviTarebuli<br />
movlenebis aRmwerlisa da gamaanalizeblis rolSi gamodis, aramed im<br />
umTavresi globaluri mizezebis axsnasac da warmoCenasac cdilobs,<br />
romelTac saqarTvelos saxelmwifoebrivi Zlierebis jer dakninebadasusteba,<br />
Semdeg ki misi damxoba ganapirobes. sxvanairad rom vTqvaT,<br />
misi samecniero kvlevis umTavresi mizania im garemoebaTa obieqturi<br />
axsna da gacnobiereba, ramac saqarTvelo sabolood ruseTis koloniad<br />
aqcia.<br />
<strong>qarTveli</strong> mefeebis mier XV saukunis bolo wlebidan dawyebuli<br />
prorusuli saqmianoba, rac Semdgomi sami saukunis ganmavlobaSi<br />
TandaTanobiT imdenad gaZlierda, rom sabolood saxelmwifoebrivi<br />
damoukideblobis dakargviT dasrulda, al. manveliSvilis SefasebiT,<br />
Cveni samSoblos mesveurTa mcdari politikis Sedegi ki ar iyo, aramed<br />
saerTaSoriso viTarebiT ganpirobebuli saxelmwifoebrivi bediswera.<br />
mkvlevari Rrmadaa darwmunebuli imaSi, rom aRniSnuli movlena<br />
faqtobrivad im politikuri da savaWro-ekonomikuri dapirispirebis<br />
Tavisebur Sedegs warmoadgenda, romelic evropasa da azias Soris<br />
arsebobda imxanad.<br />
evropis saxelmwifoTa da romis kaTolikuri eklesiis winamZRolTa<br />
amgvarma pasiurma da mxolod sityvier doneze gamoxatulma interesma
aleqsandre manveliSvili da ruseT-saqarTvelos urTierTobis zogierTi sakiTxi<br />
qveynis saxelmwifoebrivi da fizikuri gadarCenis gzaTa maZiebel qarTvel<br />
mefeebs Tvali ruseTisaken miapyrobina, rasac al. manveliSvili,<br />
imdroindeli istoriuli realobis gaTvaliswinebiT, savsebiT<br />
gamarTlebul movlenad miiCnevs. misi SefasebiT, "radganac evropa misTvis<br />
miuwvdomeli darCa", "mahmadiani qveynebisagan ganwvalebuli da daqanculi"<br />
saqarTvelo "fsiqologiurad advilad urigdeba" erTmorwmune "ruseTTan<br />
daaxlovebis cdas."<br />
al. manveliSvilis monografiis umTavresi mizania, pirvelwyaroebsa<br />
da mdidar faqtobriv masalebze dayrdnobiT kidev erTxel warmoaCinos<br />
TvalnaTliv, ramdenad Sedegiani aRmoCnda Cveni qveynisaTvis Seqmnili<br />
istoriuli realobiT nakarnaxevi am gadawyvetilebis miReba.<br />
al. manveliSvilis wignSi am urTierTobisTvis farTod<br />
damaxasiaTebeli negatiuri mxareebi, upirveles yovlisa, rusuli<br />
wyaroebidan moSveliebul faqtebsa da movlenebze dayrdnobiTaa<br />
warmoCenili, rac kidev ufro naTlad da daueWveblad gvarwmunebs<br />
avtoriseuli msjelobis simarTlesa da aratendenciurobaSi.<br />
al. manveliSvilis wignis Rirseba isic aris, rom masSi im<br />
Tvalsazrisis iluziurobaca da siyalbecaa mdidar dokumentur masalebze<br />
dayrdnobiT damajereblad naTelyofili, romlis mixedviTac <strong>qarTveli</strong><br />
da rusi xalxebis erTmaneTTan SemakavSirebel mZlavr Zalad qristianuli<br />
sarwmunoeba iyo miCneuli. istoriuli faqtebis moSveliebiT, mkvlevari<br />
cdilobs argumentirebulad dagvarwmunos imaSi, rom "erTmorwmune"<br />
rusebi saukuneTa ganmavlobaSi gacilebiT ufro meti sisastikiTa da<br />
barbarosobiT ibrZodnen <strong>qarTveli</strong> xalxis dasaTrgunad, vidre sxva<br />
sarwmunoebis mimdevari dampyroblebi.<br />
miuxedavad im samecniero Rirsebebisa, riTac al. manveliSvilis<br />
gansaxilveli naSromi xasiaTdeba da razec zemoT ukve visaubreT, igi<br />
klasikuri tipis monografiul gamokvlevad mainc ver CaiTvleba. es<br />
garemoeba arsebiTad ganapiroba im faqtma, rom Sesaswavlad aRebuli<br />
problemis mizanmimarTul kvleva-Ziebasa da axal saarqivo da sxva saxis<br />
dokumenturi masalebis mopovebaze metad wignis avtori zogjer<br />
saqarTvelos istoriis sayovelTaod cnobili epizodebis moTxrobiiTaa<br />
gatacebuli.<br />
aRniSnuli movlena, Cveni azriT, ori umTavresi faqtoriTaa<br />
ganpirobebuli. pirveli imiT, rom avtors, romelic xsenebul naSroms<br />
emigraciaSi yofnis periodSi werda, naklebad an saerTod ar miuwvdeboda<br />
xeli saqarTveloSi arsebul saarqivo dokumentebsa da specialur<br />
samecniero literaturaze da meorec, garda mkvlevar-specialistebisa,<br />
misi wigni mkiTxvelTa farTo wrisaTvis, upirveles yovlisa ki ucxoeTSi<br />
mcxovrebi Cveni TanamemamuleebisaTvis iyo gamiznuli, ramac<br />
mniSvnelovanwilad gansazRvra avtoriseuli Txrobis stilis sityvieri<br />
simsubuqe da erTgvarad beletrizebuli forma.<br />
239
240<br />
o. nikoleiSvili<br />
damowmebuli literatura<br />
al. manveliSvili, 1951 - al. manveliSvili, ruseTi da saqarTvelo,<br />
parizi, 1951.<br />
narkvevebi, 1973 - saqarTvelos istoriiis narkvevebi, t. IV, Tb., 1973.<br />
g. SaraZe, 1993 - g. SaraZe, ucxoeTis cis qveS, t. II, Tb., 1993.<br />
OTAR NIKOLEISHVILI<br />
ALEXANDRE MANVELISHVILI AND SOME QUESTIONS<br />
OF RUSSO-GEORGIAN RELATIONSHIPS<br />
Alexandre Manvelishvili wrote a monograph work Russia and Georgia in the<br />
emigration in the years 1931-34 (Paris, 1951). The author surveys the relationship<br />
between the two countries from the ancient time to the 60s of the 19 th century with<br />
which he filled the gap caused by the Soviet period censorship.<br />
Alexandre Manvelishvili gives the vast panorama of historical events in the<br />
context of the related issues in the world history. One of the merits of the book is<br />
that it provides convincing arguments to dispel illusions according to which the<br />
common Christian Orthodox confession had been considered a reliable basis for the<br />
tenacity of mutual relations. Referring to historical facts the historian tries to provide<br />
well-grounded argumentations that Russia, a country of the common Christian ideology,<br />
has harmed and oppressed Georgian people with far more perfidious atrocity and<br />
barbarity than any other invaders with non-Christian faith.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
madona madona konstantines konstantines asuli asuli niJaraZe<br />
niJaraZe<br />
saqarTvelos saqarTvelos saqarTvelos avtonomiis avtonomiis avtonomiis sakiTxi<br />
sakiTxi<br />
da da <strong>qarTveli</strong> <strong>qarTveli</strong> inteligencia<br />
inteligencia<br />
<strong>qarTveli</strong> xalxis erovnul-ganmaTavisuflebeli moZraoba mTels<br />
mis istorias gasdevs, magram man gansakuTrebuli saxe miiRo XIX saukuneSi,<br />
rodesac ruseTis imperiam gaauqma qarTuli saxelmwifoebrioba, taxti<br />
waarTva bagrationTa aTaswlovan samefo dinastias da saqarTvelo<br />
nawil-nawil miuerTa ruseTs, aqcia mis guberniebad.<br />
<strong>qarTveli</strong> xalxi ar Seurigda erovnuli Cagvris axal uRels,<br />
romelsac gansakuTrebulad sastikad miiCnevda, radgan saqarTvelos<br />
ruseTisagan megobroba, mokavSireoba surda mezobeli musulmani<br />
agresorebis winaaRmdeg.<br />
XIX saukunis II naxevridan TergdaleulTa xelmZRvanelobiT<br />
erovnul-ganmaTavisuflebelma moZraobam mwvave ideologiuri, farTo<br />
saxalxo xasiaTi SeiZina. swored am dros ilia WavWavaZis "iveriam" dasva<br />
pirvelad qarTuli saxelmwifoebriobis aRdgenis sakiTxi, Tumca Zalze<br />
SezRudulad, Sefarulad, magram mainc es iyo pirveli cda avtonomiis<br />
moTxovnisa ruseTis farglebSi, rac SemdegSi ilia WavWavaZem ufro<br />
farTod gansazRvra erovnul-demokratTa programaSi. "iveriis" mowinave<br />
statiis Sinaarsi imaze metyvelebda, rom ilia WavWavaZesa da mis<br />
TanamebrZolebs ruseTis mravalerovnuli saxelmwifos politikuradministraciuli<br />
mowyobis saukeTeso formad erovnul-teritoriul<br />
avtonomiaTa federacia miaCndaT (al. bendianiSvili, 1980, gv. 147-148).<br />
SemdegSi es problema detalurad daamuSaves da ufro energiuli<br />
saqmianoba avtonomia-federaciis sakiTxze gaaCaRes gazeTebis "cnobis<br />
furclisa" da "saqarTvelos" publicistebma.<br />
"cnobis furclisa" da "saqarTvelos" irgvliv Tavmoyrili iyo<br />
<strong>qarTveli</strong> inteligenciis mowinave nawili, kerZod: arCil jorjaZe, giorgi<br />
lasxiSvili, samson fircxalava, grigol rcxilaZe, kita abaSiZe, aleqsandre<br />
aRlaZe, vladimer lorTqifaniZe.<br />
am jgufma, romelic SemdegSi socialist-federalisturi partiis<br />
Seqmnis iniciatori iyo, Taviseburi midgoma gamoamJRavna imTaviTve<br />
avtonomiis ideisadmi.<br />
900-ian wlebSi mowinave <strong>qarTveli</strong> inteligenciis mier wamoyenebuli<br />
avtonomiis ideas mxardaWera hqonda TviT imperiuli xelisuflebis<br />
mxridan. ruseTis mowinave inteligencia im etapze am ideas farTo<br />
propagandas uwevda. 1906 wels ruseTis saTaTbiroSi Seiqmna fraqcia,<br />
romelic sakanonmdeblo mxardaWeras ucxadebda avtonomia-federaciis<br />
principiT ruseTis mowyobas, im erebisTvis kulturul-administraciuli<br />
uflebebis miniWebas da avtonomiuri formiT arsebobis uflebas,<br />
romlebic ibrZodnen amisaTvis. Sedegad ruseTi Seanelebda antireJimul<br />
gamosvlebs, centridanul mmarTvelobas gaaadvilebda da imperiis kuTxeebs<br />
Soris kavSirs ganamtkicebda. es erebi da qveynebi iyvnen: poloneTi,<br />
fineTi, baltiispireTi, amierkavkasiis qveynebi.<br />
241
242<br />
m. niJaraZe<br />
saTaTbiroSi Semaval avtonomistTa fraqciaSi Sediodnen da<br />
muSaobas warmarTavdnen cnobili rusi profesorebi: boduen de kurtene,<br />
luCicki, lednicki, kolubiakini, Sragi da sxv. kavSiri aRiarebda ruseTis<br />
mTlianobis politikas da iTxovda erovnul-teritoriul avtonomiebs.<br />
federaciul mowyobas eTanxmebodnen cnobili rusi mecnierebi,<br />
<strong>mwerlebi</strong>, SemoqmedebiTi jgufebi, publicistebi.<br />
saqarTvelos avtonomiis farglebSi saxelmwifo enad qarTuli ena<br />
gamocxaddeboda, magram kanonmdebloba uzrunvelyofda saqarTvelos<br />
teritoriaze mcxovreb sxva erovnebaTa enebis, kulturis, zne-Cveulebebis<br />
dacvasa da Tavisufal ganviTarebas.<br />
avtonomiuri saqarTvelos parlamenti saSinao politikas<br />
warmarTavda, magram sagareo politikis warmarTvis ufleba mas ar<br />
eqneboda. saqarTvelo Tavis wvlils Seitanda federalur biujetSi da<br />
ruseTis Tavdacvis xarjebSi. ruseTis erTiani federaciuli saxelmwifos<br />
marTva-gamgeobaSi avtonomiuri saqarTvelo centralur parlamentSi<br />
monawileobas miiRebda gagzavnili warmomadgenlebis meSveobiT (oqmebi..,<br />
1904, gv. 176-183).<br />
imis gamo, rom avtonomiis sakiTxSi sazogadoebis mowinave nawilis<br />
azri orad gaiyo: erTni emxrobodnen ruseTis federaciaSi saqarTvelos<br />
Sesvlas avtonomiis saxiT, meoreni ki _ srul damoukideblobas iTxovdnen<br />
da yovelgvari politikuri kavSiris gawyvetas ruseTTan, saWiro gaxda<br />
am ori azris SeTanxmeba. amitom 1904 wlis aprilSi Catarda partiaTa<br />
da sazogadoebriv-politikur mimdinareobaTa warmomadgenlebis<br />
konferencia, sadac unda miRebuliyo saerTo rezoluciebi ganxilul<br />
sakiTxebze, ris gamoc social-demokratebma konferencia datoves.<br />
konferenciam yvelaze didi adgili avtonomiis sakiTxis ganxilvas dauTmo.<br />
avtonomiis moTxovnas socialist-federalistebTan erTad mxari dauWires<br />
socialist-revolucionerebma da anarqistebma. konferenciaze<br />
"separatistebic" gamovidnen, Tumca isini umciresobaSi aRmoCndnen.<br />
konferenciis mier miRebul rezoluciaSi ewera: "qarTvel<br />
revolucionerTa konferencia uaryofs separatizms, romelic ar<br />
CaiTvleba erTa socialuri ganviTarebisa da erTa Soris solidarobis<br />
ganmtkicebis Tavdebad da acxadebs, rom ganTavisuflebuli<br />
saqarTvelosaTvis saukeTeso da usaWiroesi wyobileba unda iyos<br />
avtonomiuri _ saqarTvelo sxva erebTan federaciulad SekavSirebuli"<br />
(oqmebi.., 1904, gv. 176-183).<br />
am konferenciis organizatori da cnobili moazrovne arCil<br />
jorjaZe SemdegSi aRniSnavda, rom igi male mixvda uazrobas: saerTaSoriso<br />
samarTalze imedis damyarebiT damoukideblobis aRdgenas dasavleT<br />
evropaze damyarebuli imedebic male ganelda. cxadi gaxda, rom amgvari<br />
imedebiT qarTvelebi verc saerTaSoriso asparezze gavidodiT da verc<br />
erovnul avtonomias miviRebdiTo (gaz. "cnobis furceli", 1905 w., 25<br />
Tebervali).
saqarTvelos avtonomiis sakiTxi da <strong>qarTveli</strong> inteligencia<br />
qarTuli presa did adgils uTmobda saxelmwifoebrivi<br />
mmarTvelobis sxvadasxva formebs: federaciis, konfederaciis, uniaxelSekrulebis<br />
formebs, arCevda maT, argebda qarTul interesebs.<br />
am mxriv saintereso iyo samson fircxalavas werilebi "cnobis<br />
furcelSi", sadac is upirates rols federaciis formas aniWebda.<br />
saerTo demokratiul Tvalsazrisze mdgari qarTuli presa miiCnevda<br />
ruseTis demokratiul safuZvelze gardaqmnis SesaZleblobas da<br />
avtonomiuri mmarTvelobis ganxorcielebisaTvis brZolaSi Tavadaznaurobis<br />
gamoyenebasac.<br />
saqarTvelos sxvadasxva kuTxeSi, kerZod, kaxeTSi, imereTSi, Tbilisis<br />
saTavadaznauro krebebze gamohqondaT gadawyvetileba "qveynis<br />
mmarTvelobis principad avtonomiis dasadebad". saqarTvelos<br />
inteligencias miaCnda, rom saswrafod unda mowveuliyo damfuZnebeli<br />
kreba aRniSnuli sakiTxis gadasaWrelad.<br />
mxolod ganaxlebul ruseTs SeeZlo Serigeboda nacionaluri<br />
batonobis dakargvas da im azrs, rom ganaxlebis gzaze damdgar erebs<br />
esaWiroeboda Tavisufleba da TviTmmarTveloba (gaz. "cnobis furceli",<br />
1905 w. 31 marti).<br />
1905 wlis 18 Tebervals ruseTma gamosca imperatoris umaRlesi<br />
brZaneba saxelmwifo saTaTbiros mowvevis Taobaze. amas did miRwevad<br />
Tvlida daviT kariWaSvili, Tumca saeWvodac miiCnevda, rom am organoSi<br />
warmomadgenlebis arCevis ufleba qarTvelebs miscemodaT.<br />
saqarTvelos Sesvla ruseTis mfarvelobaSi qarTvel mefeebs da<br />
xalxs, daviT kariWaSvilis azriT, sxvagvarad warmoedginaT. ruseTis<br />
biurokratiam ki uaryo qarTvelTa erovnuli arseboba da misi sruli<br />
gadagvareba moisurva. Tanamedrove pirobebSi d. kariWaSvili ayenebda<br />
axal moTxovnebs. eseni iyo:<br />
1. saxelmwifo (rusul) enasTan erTad qarTuli enis daSveba<br />
skolebsa da saxelmwifo dawesebulebebSi;<br />
2. qarTuli eklesiis avtokefaliis aRdgena;<br />
3. saqarTvelos moxeleebad ZiriTadad qarTvelebis daniSvna;<br />
4. Cvens qveyanaSi sagubernio erobebis nacvlad erTi, centraluri<br />
saqarTvelos saqarTvelos erobisa erobisa da da misi misi dawesebulebebis dawesebulebebis Camoyalibeba<br />
Camoyalibeba<br />
Camoyalibeba<br />
(gaz. "cnobis furceli", 1905 w. . 18 maisi).<br />
es moTxovnebi metad zomieri da SezRuduli iyo, rac mowinave<br />
qarTvel inteligencias da qveynis patriotul Zalebs am droisTvis<br />
sruliad aRar akmayofilebdaT.<br />
erovnuli sakiTxis dasmas, qarTuli saxelmwifoebriobis aRdgenas<br />
an Seqmnas umTavres miznad acxadebdnen <strong>qarTveli</strong> publicistebi: anonimi<br />
avtori statiaSi "eri da saxelmwifo" ixilavda sxvadasxva Tvalsazriss<br />
erovnul sakiTxze. is uaryofda da ganxilvis Rirsadac ar miiCnevda<br />
imaT Tvalsazriss, romelTa TeoriiT did erebs unda CaeylapaT patarebi.<br />
avtonomistTa ideas dapirispirebuli <strong>qarTveli</strong> politikosebi<br />
acxadebdnen, rom es ar iyo xalxis moTxovna, rom es avtonomia mxolod<br />
burJuaziis interesTa damcvelebma moigones. samson fircxalava amas<br />
243
244<br />
m. niJaraZe<br />
arasamarTlian gancxadebad Tvlida. misi azriT, xalxi iTxovda saerTo<br />
demokratiul gardaqmnebs, arCevnebs. yvelaferi, rasac xalxi iTxovda,<br />
iyo namdvili avtonomiis Sinaarsi. moxeleTa arCevnebi, qarTul enaze<br />
sasamarTlo da sxva biurokratiuli dawesebulebebis muSaoba SeiZleboda<br />
mxolod avtonomiuri TviTmmarTvelobis mqone qveyanaSi, xalxi<br />
decentralizaciis gziT unda daaxloveboda marTva-gamgeobas.<br />
gaz. "iveriasa" da "cnobis furcelSi" xSirad ibeWdeboda rusi<br />
moazrovneebis werilebi. eseni umTavresad is avtonomistebi iyvnen,<br />
romlebmac damoukidebeli fraqcia Seqmnes ruseTis sabWoSi, an, TavianTi<br />
demokratiuli azrovnebis gamo, mxars uWerdnen erTa TviTgamorkvevis<br />
process avtonomiur-federaciul saxelmwifoSi.<br />
v. golubaevis azriT, carizmi xSirad hkidebda erTmaneTs sxvadasxva<br />
erebs, mimarTavda ra "dahyav da ibatones" imperiul princips, am gziT<br />
cdilobda Tavis gadarCenas (v. golubaevi, 1905).<br />
erTmaneTs daupirispirdnen erovnul-demokrati vasil wereTeli<br />
da social-demokrati (bolSeviki) aleqsandre wulukiZec. avtonomias<br />
wulukiZe miuReblad Tvlida: ruseTSi burJuazia ufro gaZlierdeba<br />
da CvenSi did baJebs Semoitanso, razedac vasil wereTeli pasuxobda:<br />
marto eg Tua mizezi, maSin Cveni burJuaziac sakuTar baJebs daawesebs<br />
da avtonomia ukeTesic iqnebao (alaroideli, 1909).<br />
saqarTvelos avtonomias mxars uWerda mwerali mixeil javaxiSvili.<br />
misi publikaciebi xSirad warmoadgenda avtonomistTa opoziciis<br />
socialisturi partiebis warmomadgenlebTan polemikas.<br />
am sakiTxze msjelobdnen gazeTebi "Sroma" da "lampari". "Sroma"<br />
erovnuli mimarTulebis iyo, "lampari" ki - prorusuli orientaciis.<br />
"lamparsa" da "Sromas" Soris gamarTul polemikaSi Canda, rom<br />
mixeil javaxiSvili mxars uWerda avtonomiis ideas, mas ramdenjerme<br />
mouxda Tavisi Tvalsazrisis dasabuTeba (m. adamaSvili, 1906).<br />
socialist-federalisturi "Sroma" TavgamodebiT icavda erovnul<br />
avtonomiasa da msoflio federacias. misi azriT, unda mospobiliyo<br />
saxelmwifoTa amdroindeli sazRvrebi, radganac isini "ar eTanxmebodnen<br />
eTnografiul da erovnul sazRvrebs" (gaz. "Sroma", 1906, #4).<br />
avtonomiis moTxovnaSi igi imowmebda rusuli demokratiuli<br />
presis iseT organos, rogoric iyo peterburgSi gamomavali gazeTi<br />
"strana".<br />
"Sroma" Tvlida, rom social-demokratebma 1903 wlidan dakarges<br />
erovnuli saxe, roca ruseTis socialur-demokratiul partiaSi<br />
aiTqvifnen. gazeTi ixilavda 1903 wlis yrilobaze warsadgeni programis<br />
proeqtis II muxls, sadac ewera: "demokratiuli respublika, romelic<br />
dafuZnebuli iqneba federaciuli principis Tanaxmad (saxelmwifos<br />
sxvadasxva eris SeTanxmebuli moqmedebis safuZvlebze), ruseTis dayofa<br />
olqebad ekonomikuri da teritoriuli pirobebis mixedviT" (gaz. "Sroma",<br />
1906, #5).<br />
"Sroma" akritikebda calkeul mosazrebebs avtonomiis Sesaxeb. is<br />
mxars ar uWerda erovnul avtonomias, im mosazrebiT, rom teritoriul
saqarTvelos avtonomiis sakiTxi da <strong>qarTveli</strong> inteligencia<br />
avtonomiaSi erTi eris hegemonia ganxorcieldeboda da moxdeboda<br />
patara erebis daCagvra, erovnuli avtonomiebis SemoReba swori ar<br />
iyo.<br />
"Sroma" gamoricxavda saqarTvelos istoriuli sazRvrebis aRdgenas,<br />
iseTi teritoriul moTxovnas, rogoric iyo, magaliTad, zaqaTala,<br />
romelic "ukve sxva modgmis xalxiT" iyo dasaxlebuli, magram mtkiced<br />
icavda Tvalsazriss, rom is teritoria, romelic realurad warmoadgenda<br />
<strong>qarTveli</strong> xalxis sacxovrebel adgils, saqarTvelos avtonomiaSi unda<br />
Sesuliyo, Tundac mis SigniT, ramdenime raionSi, kompaqturad yofiliyvnen<br />
dasaxlebulni somxebi an sxva eris xalxi.<br />
gazeTis azriT, erTi eris meoreze gabatoneba ver moxdeboda,<br />
radgan amas gamoricxavdnen saxelmwifos demokratiuli institutebi.<br />
socialist-federalisturi "Sromis" amgvari Tvalsazrisi<br />
progresuli iyo am droisaTvis, Tumca bolomde misaRebi igi <strong>qarTveli</strong><br />
xalxis mowinave moazrovneebisaTvis ar yofila. erovnul-demokratiuli<br />
mimarTulebis politikosebi amgvar avtonomiaSi xedavdnen <strong>qarTveli</strong><br />
eris interesebisadmi winaaRmdegobas, maT zaqaTala Tu samahmadiano<br />
saqarTvelos teritoriebi momavali qarTuli saxelmwifos nawilad<br />
miaCndaT.<br />
ruseTis I revoluciis dros gaaqtiurebuli es sakiTxi revoluciis<br />
Semdeg TiTqos miiviwyes, Tumca qarTuli presa mainc ar iviwyebda am<br />
sakiTxs, ruseTis avtonomia-federaciuli principebiT mowyobas da<br />
saimperio erovnul politikas, kolonizaciis mimdinare procesebs<br />
erTmaneTTan akavSirebda da aanalizebda, raTa saTanado daskvnebi<br />
gamoetana.<br />
avtonomiis ideas ayenebda mixako wereTeli, cnobili <strong>qarTveli</strong><br />
anarqisti gazeT "erSi" gamoqveynebul vrcel publikaciaSi _ "eris<br />
ufleba" mTavar sakiTxad saerTaSoriso organizaciebis mier erebis<br />
uflebaTa dacvas ayenebda da ara qveynebis uflebebisas (Ãð. ×àëõóøÿí,<br />
1905, c. 52).<br />
aseve saintereso iyo giorgi Jordanias broSura "aqvs Tu ara<br />
saqarTvelos kanonieri ufleba moiTxovos avtonomia." es naSromi<br />
"grakxis" fesevdonimiT daibeWda quTaisSi 1907 wels, magram ver gavrcelda<br />
cenzuris gamo. naSromze recenzia gamoaqveyna cnobilma istorikosma<br />
givi Jordaniam.<br />
I msoflio omis dros ruseTi cdilobda kvlav Careuliyo<br />
saqarTvelos demografiul procesebSi, ayrili aWarlebis nacvlad aWaris<br />
soflebSi sxva eTnosi CaesaxlebinaT, rasac xeli SeuSala qarTulma<br />
erovnulma saqvelmoqmedo sazogadoebam, romelmac SeZlo Tanxis<br />
Segroveba da iq kvlav aWarlebi daabruna.<br />
1917 wlis Tebervlis revoluciis Semdeg amierkavkasiam marTlac<br />
moipova avtonomiuri federacia. masSi sami qveyana: saqarTvelo, somxeTi<br />
da azerbaijani gaerTianda. amierkavkasiis federaciul saxelmwifos<br />
<strong>qarTveli</strong> social-demokratebi, somexi daSnak-cutunebi da azerbaijaneli<br />
245
246<br />
m. niJaraZe<br />
musavatis partiebi marTavdnen. centri federaciisa q. Tbilisi iyo. mis<br />
mTavrobaSic ZiriTadad qarTvelebi Warbobdnen.<br />
mmarTveli social-demokratebi imedovnebdnen, rom ruseTSi<br />
gaZlierdeboda demokratiuli xelisufleba da amierkavkasiis federacias<br />
miiRebda mis SemadgenlobaSi. social-demokrati ivane gomarTeli gazeTSi<br />
_"Cveni megobari" imedovnebda, rom saqarTvelo avtonomiis saxiT Sevidoda<br />
amierkavkasiis sxva qveynebTan erTad ruseTis federaciul saxelmwifoSi.<br />
damowmebuli literatura<br />
m. adamaSvili, 1906 - m. adamaSvili, pasuxad "kampris redaqcias:<br />
gaz. "Sroma", #57, ¹62, 1906.<br />
alaroideli, 1909 - alaroideli, kavkasiis erToba: gaz. "droeba",<br />
#251, 1909 wlis 11 noemberi.<br />
al. bendianiSvili, 1980 - al. bendianiSvili, erovnuli sakiTxi<br />
saqarTveloSi 1801-1921 wlebSi, Tb., 1980.<br />
v. golubaevi, 1905 - v. golubaevi, erovneba da erebi: gaz. "cnobis<br />
furceli", 1905, 18 maisi.<br />
erovnuli da teritorialuri: gaz. "Sroma", #11, 1906 wlis 16<br />
aprili.<br />
g. lasxiSvili, 1934 - g. lasxiSvili, memuarebi, Tb., 1934.<br />
nacionaluri avtonomia da msoflio federacia: gaz. "Sroma",<br />
#4, 1906.<br />
oqmebi.., 1904 - oqmebi qarTvel revolucionerTa pirveli<br />
konferenciisa, parizi, 1904.<br />
gaz. "saqarTvelo", 1903, #9.<br />
saqarTvelos xalxTa moZraoba da erovnuli niadagi: gaz. `Sroma",<br />
#5, 1906.<br />
scsa - saqarTvelos centraluri saxelmwifo arqivi.<br />
gaz. "cnobis furceli", 1905 w. 25 Tebervali, 29 marti, 31 marti,<br />
16 aprili, 24 aprili; 18 maisi, 29 oqtomberi.<br />
d. WumburiZe, 2003 - d. WumburiZe, <strong>qarTveli</strong> xalxis erovnulganmaTavisuflebeli<br />
brZola XX s-is dasawyisSi: "mematiane", Tb., 2003.<br />
Ãð. ×àëõóøÿí, 1905 - Ãð. ×àëõóøÿí, Àðìÿíñêèé âîïðîñ Ðîññèè, Òèô.,<br />
1905.<br />
Êàðèáà, Êðàñíàÿ êíèãà, Òèô., 1920.
saqarTvelos avtonomiis sakiTxi da <strong>qarTveli</strong> inteligencia<br />
MADONA NIZHARADZE<br />
THE QUESTION OF GEORGIA’S AUTONOMY AND THE<br />
GEORGIAN INTELLIGENTSIA<br />
The question of restoring Georgia’s statehood was first deposed in Iveria,<br />
edited by Ilia Chavchavadze. Later energetic polemics about the issues autonomy<br />
and federative systems appeared in the newspapers Tsnobis Purtseli and Sakartvelo.<br />
The idea of autonomy was promulgated by Grigol Rtskhiladze, Mikheil<br />
Javakhishvili, Vasil Tsereteli, Kita Abashidze, Aleksandre Agladze, Vladimer<br />
Lortkipanidze and others. In 1900s even the Russia’s imperialistic government<br />
supported the idea of Georgia’s autonomy.<br />
The chief point of publicists publishing in Georgian press was the demand of<br />
restoring the Georgian as the official language of the autonomy. As for the other<br />
ethnic groups living here they should be provided legal grounds for the preservation<br />
of their language, culture and customs, the a possibility for the unencumbered freedom<br />
of development.<br />
247
248<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
madona madona apolonis apolonis asuli asuli niJaraZe,<br />
niJaraZe,<br />
izolda izolda rusaZe<br />
rusaZe<br />
Hpoeti Hpoeti aneta aneta aneta grigolis grigolis asuli asuli kapanaZe kapanaZe<br />
kapanaZe<br />
ra viciT am pirovnebis Sesaxeb? samwuxarod, TiTqmis araferi.<br />
"qarTuli wignis" daxmarebiT gairkva, rom a. kapanaZis leqsebi<br />
mxolod orjer daibeWda: pirvelad _ 1902 wels, xolo meored _ 1904<br />
wels. orive gamocemulia q. TbilisSi. pirvel wigns aweria: "gamocema<br />
aneta kapanaZisa, #I. leqsebi aneta kapanaZisa (avtoris suraTiT) Òèïîãð.<br />
"Ãóòåíáåðã", êí. Ãð. Äèàñàìèäçå, Äâîðöîâ óë... 1902". wigni moicavs 71 gverds,<br />
20 x13.<br />
es wigni daculia Tbilisis sajaro biblioTekaSi, leninis saxelobis<br />
sajaro biblioTekaSi, saqarTvelos mecnierebaTa akademiasa da peterburgis<br />
saltikov-SCedrinis saxelobis Sromis wiTeli droSis ordenosan<br />
saxelmwifo sajaro biblioTekaSi ("qarTuli wigni", bibliografia, t. 1,<br />
#2552).<br />
rac Seexeba 1904 wels gamocemul a. kapanaZis leqsebis wigns<br />
"moulodneli sikvdili leqsiT", inaxeba saqarTvelos centralur arqivsa<br />
da saqarTvelos mecnierebaTa akademiis samecniero biblioTekaSi<br />
("qarTuli wigni", bibliografia, t. II, #2841). wigni dabeWdilia ar.<br />
quTaTelaZis stambaSi (15 gverdi, 14 x 10).<br />
sakiTxiT daintereseba gamoiwvia im garemoebam, rom poeti qalis<br />
pirveli wigni aRmoCnda q. quTaisSi, am statiis avtoris _ m. niJaraZis<br />
ojaxSi. wigni dazianebulia da moicavs mxolod 64 gverds.<br />
muSaobis procesSi "qarTuli wignis" I, II da III tomebis garda<br />
SeviswavleT "droebis" 1900-1910 wlebisa da gazeT "cnobis furclis"<br />
1901-1909 wlebis masalebi. samwuxarod, a. kapanaZis Sesaxeb cnobebi<br />
Zalian mwiria.<br />
a. kapanaZis pirveli wignis gamocema cenzuris mier nebadarTul<br />
iqna 1902 w. 27 agvistos.<br />
am gamocemas Tan erTvis avtoris fotosuraTi, romelzedac poet<br />
qals 40-45 wlis Sesaxedaoba aqvs. sakmaod lamazi qalbatonia, tipuri<br />
qarTuli saxiT, Zvirfasi Cixti-kopiT, mandiliTa da kavebiT.<br />
meore wigns, teqnikuri mizezebis gamo, jerjerobiT ver ver<br />
mivakvlieT.<br />
a. kapanaZis poezia Tematurad mravalferovania, Tumca, ZiriTadad,<br />
pesimisturi ganwyoba igrZnoba. CvenTvis ucnobia misi piradi cxovrebis<br />
detalebi. amitom verafers vityviT am leqsebis pesimizmis mizezze,<br />
Tumca, aRsaniSnavia isic, rom aseTi ganwyoba im periodis SemoqmedTaTvis<br />
damaxasiaTebeli iyo.<br />
a. kapanaZes poetis movaleobisa da daniSnulebis Sesaxeb dawerili<br />
aqvs leqsebi: "muzas" da "kalams". avtoris azriT, poetis niWi zeciuri<br />
madlia da misi daniSnulebaa amqveyniuri cxovrebis tkbil-mware gancda:
poeti aneta grigolis asuli kapanaZe<br />
"he, muzav, modi, momxede,<br />
STambere niWi ciuri,<br />
rom vigrZno mec mware-tkbili<br />
cxovreba amqveyniuri" ("muzas").<br />
a. kapanaZe i. WavWavaZisa da a. wereTlis epoqaSi moRvaweobda da,<br />
cxadia, misi poezia maT gavlenas ganicdis. a. kapanaZis Conguri, akakis<br />
msgavsad, samSoblos bedze wuxs, xolo leqsi "kalams", ilias mibaZviT,<br />
simarTles emsaxureba:<br />
"Tumc ki xar pawawkintela,<br />
mainc xar Ronierio,<br />
aTassa mklav-Roniersa<br />
ajobebs Seni wverio" ("kalams").<br />
poetis lirika, ZiriTadad, satrfialoa. cxadia, ar viciT, am<br />
leqsebis adresatis vinaoba, magram avtoriseuli gancdebi realuria.<br />
siyvarulis Temazea dawerili misi leqsebi: "satrfos", "muxambazi",<br />
"turfa", "sayvarlis fantazia", "yvedreba" da sxv. poeti qali<br />
grZnobamoreviT, siyvaruliT anTebuli mimarTavs satrfos:<br />
"Seni eSxiT aRvsili maqvs guneba,<br />
Senebr koxta arvin ar meguleba,<br />
guls megzneba siyvarulis alebi,<br />
Sensken mzeriT damisustda Tvalebi" (gv. 63).<br />
a. kapanaZis Semoqmedebis erT-erTi ZiriTadi Temaa mSromeli xalxis<br />
mZime cxovrebis Cveneba. leqsebi: "<strong>qarTveli</strong> glexis Svili var", "sawyali<br />
kacis Svili var", "muSa", "mosamsaxuris survili" da sxv. daCagrul<br />
adamianebs gvixatavs, Tumca a. kapanaZem Tavis poeziaSi ar mogvca<br />
usamarTlobis winaaRmdeg mebrZol adamianTa saxeebi. am leqsebis lirikuli<br />
gmirebi _ mSromeli glexebi RvTisagan erTxel boZebuls sjerdebian da<br />
ukeTesi momavlisaTvis ar ibrZvian. cxadia, Tu mwerali usamarTlobiT<br />
Sewuxebuli xalxis brZolas asaxavda, cenzura dabeWdvis nebas ar miscemda.<br />
a. kapanaZis patriotuli lirika samSoblosadmi spetaki da nazi<br />
siyvaruliT aRvsili striqonebia. poet qals awuxebs qveynis bedi da<br />
daufaravad gadmogvcems Tavis emociebs. leqsSi "Cems suraTs"<br />
gulmxurvaled loculobs da samSoblos keTildReobas evedreba RmerTs.<br />
avtori Tavis poeziaSi umReris adamianur zneobasa da spetak<br />
suls. am mxriv sayuradReboa leqsi-balada "oboli".<br />
a. kapanaZis SemoqmedebaSi saintereso Temebia: dedaSviluri<br />
siyvaruli, moxucTa da sneulTa TanagrZnoba, bunebis suraTebi, qalaquri<br />
cxovrebis asaxva da sxv.<br />
a. kapanaZis poezia ideur-mxatvruli TvalsazrisiT Tavisi epoqis<br />
donezea, Tumca riTmebis mixedviT moisustebs. ufro xSirad gamoyenebulia<br />
Raribi, arazusti riTma. poeti ZiriTadad mimarTavs daqtilur riTmas<br />
emfatikuri "a"-s daxmarebiT. iSviaTad SeimCneva zedaqtiluri riTmebic<br />
(Ronierio _ Seni wverio; ar iwyebs _ daiviwyebs da sxv.), saerTod ar<br />
iyenebs erTmarcvlian da ormarcvlian riTmas. ZiriTadad, leqsebi<br />
249
250<br />
m. niJaraZe, i. rusaZe<br />
gawyobilia intervaliani riTmebiT, Tumca xandaxan gvxvdeba paraleluri<br />
da jvaredinic (gv. 41, 61, 64).<br />
gavaanalizeT leqsebi enobrivi TvalsazrisiTac. aq warmovadgineT<br />
suraTi imisa, Tu rogoria XIX-XX saukuneebis mijnaze dawerili da<br />
gamoqveynebuli leqsebis gramatikuli normebi. gansakuTrebuli yuradReba<br />
mivaqcieT imas, Tu ra msgavsebasa da gansxvavebas gviCvenebs am leqsebis<br />
ena Zvel da axal saliteraturo enasTan mimarTebiT. leqsebi, ZiriTadad,<br />
axali qarTuli saliteraturo eniTaa dawerili, Tumca aqa-iq gvxvdeba<br />
ZvelisaTvis damaxasiaTebeli normebi.<br />
a. kapanaZis poeziaSi gamoyenebuli ena Wrelia. sinamdvileSi, XIX<br />
saukunis miwurulsa da XX saukunis dasawyisSi Zveli saerTod ar unda<br />
iyos, magram aqa-iq mainc vxvdebiT.<br />
zogierTi enobrivi movlena, romelic am leqsebSi warmoCinda,<br />
Tanamedrove qarTul saliteraturo enas ar axasiaTebs, radganac igi<br />
"ganviTarebis saerTo kanonzomierebis ZaliT an sul daikarga, an zog<br />
dialeqtur jgufs SemorCa" (iv. qavTaraZe, 1964, gv. VI).<br />
moviyvanT ramdenime magaliTs. saxelTa warmoeba; moTxrobiTi<br />
brunva: Savbedman (gv. 5), Sewuxebulman (gv. 14); viTarebiTi brunva:<br />
xataT (gv. 19), mwareT (gv. 36); Tandebuli: saklavzed (gv. 24), tuCzed<br />
(gv. 21); "idan" formas xmarobs ase: Tvalidgan (gv. 26), saydridgan (gv.<br />
20); a. kapanaZe iyenebs -mde/-mdis Tandebulis dialeqtur formas: wlamdisin<br />
(gv. 11), dromdin (gv. 19).<br />
a. kapanaZis poeziaSi xSiria msazRvrel-sazRvrulis gamoyenebis<br />
SemTxvevebi. poeti mimarTavs atributul msazRvrel-sazRvrulis<br />
prepoziciur wyobas, magram gardamaval saxeobas: dakodils gulis<br />
wylulebsa (gv. 6).<br />
prepoziciuri wyobis dros substanciuri msazRvreli a. kapanaZis<br />
leqsebSi sazRvrulTan erTad brunebis dros ucvlelia da dgas<br />
naTesaobiT brunvaSi. Zvel qarTulSi is yovelTvis gavrcobili iyo,<br />
garda adamianis saxelisa. saanalizod aRebul leqsebSi ki sazogado<br />
saxelebTan gauvrcobeli formiTaa warmodgenili: oqros gvirgvini<br />
Zvirfasis TvlebiT adgiaT Tavze (gv. 20).<br />
zmna: pirveli subieqturi piris niSani u xmovnis win bevr SemTxvevaSi<br />
dakargulia: Cauvarde (gv. 32), dauwyebdiT (gv. 53); mesame subieqturi<br />
pirisaTvis zmnaTa nariani formebi: rcxvenian, eSinian, uxarian da misTanebi<br />
dRes qarTl-kaxurs, moxeursa da fSaur dialeqtebs axasiaTebT. am<br />
mxriv, am dialeqtebSi daculia is viTareba, rac iyo XII-XIX saukuneebis<br />
qarTul enaSi. a. kapanaZe zustad icavs Tavisi epoqis droindel normebs.<br />
XIX saukuneSi TanxmovniT dawyebuli zmnis erT formaSi Tavs<br />
iyrida ori prefiqsi _ pirveli subieqturi da mesame obieqturi piris<br />
niSnebi: vhkiTxeT, vsTxove da sxv. es wesi daculia a. kapanaZis leqsebSic.<br />
zogierT erTpirian zmnas subieqturi piris niSanTan erTad obieqtis<br />
prefiqssac urTavs: sdgas (gv. 20), sZgerda (gv. 9); zogjer mesame pirdapir<br />
obieqtur pirsac afiqsiT warmogvidgens: gamosTqvi (gv. 7)...
poeti aneta grigolis asuli kapanaZe<br />
a. kapanaZis poeziaSi Segvxvda xmovanSecvlili zmniswinebis<br />
dialeqturi formebi: mamivida (gv. 40), mamcems (gv. 64); zogierT<br />
zmniswins poeti iyenebs Zveli formiT: ganqra (gv. 59), gardmogvafare<br />
(gv. 37), STagbera (gv. 55) da sxv.<br />
cnobilia, rom aR- zmniswinian formebSi pirveli subiqturi piris<br />
niSani v- zmniswinis Semdeg iwereba. a. kapanaZis leqsebSi SeiniSneba<br />
Zveli normebis gavlena, roca gamoyenebuli iyo "aRviareb" forma zmnisa:<br />
uRviaro (gv. 6), giRviareb (gv. 8) da sxv.<br />
poeti qalis leqsebSi dadasturda -av da -am Temis niSnebis mcdarad<br />
gamoyenebis SemTxvevebi: movrTam (gv. 11), daginaxamT (gv. 56), naxam (gv.<br />
25).<br />
a. kapanaZis leqsebSi gamoyenebulia zogierTi leqsikuri erTeulis<br />
dialeqturi forma.<br />
statiaSi SevecadeT warmogveCina a. kapanaZis Semoqmedebis ZiriTadi<br />
motivebi da ideur-mxatvruli analizi. SevexeT misi leqsebis Rirsebanaklovanebebs,<br />
ganvixileT gramatikuli foni XIX saukunis saliteraturo<br />
enis normebis mixedviT da sazogadoebas mivawodeT masala ucnobi<br />
<strong>qarTveli</strong> poeti qalis Sesaxeb.<br />
mkiTxvels vTxovT, Tu raime cnoba an masala gaaCniaT aneta kapanaZis<br />
Sesaxeb, mogvawodon.<br />
MADONA NIZHARADZE, IZOLDA RUSADZE<br />
ANETA KAPANADZE – POETESS<br />
Aneta Kapanadze published her books of poems in 1902 and 1904. The<br />
first one has the title Aneta Kapanadze’s Poems, the other Sudden Death with<br />
Poems. The first book is found in the Tbilisi Public Library, in the Scientific<br />
Library of the Georgian Academy of Sciences and in and in Petersburg Saltikov-<br />
Schedrin Public Library. The second book is kept in the Central Archive of<br />
Georgia and in the Scientific Library of the Georgian Academy of Sciences.<br />
The first book was also found in the family library of Madona Nizharadze, an<br />
author of the present paper.<br />
Apart from the three volume of the Georgian Book and the press of Aneta<br />
Kapanadze’s time we could not find any other materials about the poetess.<br />
Main themes of her poetry are the role of poetry and a poet, love lyrics, motherland,<br />
compassion to the needy, hard life of the layman etc. It is noteworthy that Aneta<br />
Kapanadze did not write about the struggle of toilers against injustice. The<br />
censorship of the period made it impossible to do it.<br />
The present paper discusses Aneta Kapanadze’s poems from the point of<br />
literary studies: metrics, rhyme …as well as from their linguistic properties.<br />
251
252<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
madona madona apolonis apolonis asuli asuli niJaraZe<br />
niJaraZe<br />
portreti portreti - - gamosaxvis gamosaxvis aucilebeli<br />
aucilebeli<br />
saSualeba<br />
saSualeba<br />
mwerali personaJis daxasiaTebisas gansakuTrebul yuradRebas aqcevs<br />
portrets. umeteswilad gmiris garegnoba da misi sulieri samyaro<br />
urTierTmimarTebaSia. xSirad garegnobis ganmsazRvreli adamianis Sinagani<br />
bunebaa.<br />
portretSi, Cveulebriv, igulisxmeba personaJis aRnagoba: simaRle,<br />
saxe, Tma-wveri, Tval-warbi, tuC-kbili da Cacmulobac ki. SeiZleba<br />
mweralma gamoiyenos portretis Semavsebeli sxva elementebic: sigareti,<br />
portsigari, xeljoxi, saTvale da sxv.<br />
zogjer portreti mTlianobaSia warmodgenili, zogjer ki - nawilnawil,<br />
e. i. mwerali TandaTanobiT aRwers gmiris garegnobas.<br />
literaturul ZeglebSi gamoikveTa portretis ori saxeoba:<br />
dadebiTi da uaryofiTi. am klasifikaciis safuZveli mainc personaJis<br />
Sinagani samyaroa. portreti garegnobaa, xolo Tviseba da xasiaTi -<br />
adamianis buneba. meore gansazRvravs pirvels. e.i. portretidan ki ar<br />
gamomdinareobs dadebiTi an uaryofiTi gmiri, aramed piriqiT - moqmed<br />
pirTa xasiaTebidan. dadebiTi Tvisebebi gansazRvravs personaJis<br />
garegnobasac. sxvaTa Soris, uZvelesi sibrZnea, rom jansaRi, lamazi<br />
suli adamians garegnobiTac alamazebs.<br />
dadebiTi portretis nimuSad qarTul mwerlobaSi bevri personaJis<br />
gaxseneba SeiZleba. rusTavelis gmirebis - tarielis, avTandilis, nestandarejanis,<br />
TinaTinisa da sxva personaJebis silamaze Seesabameba am gmirTa<br />
maRalzneobriv bunebas, xolo amave poemaSi gamoyvanili flidi da orpiri<br />
vaWari, ficisa da sityvis gamtexi useni `mWle aris da Tvalad nasi".<br />
agreTve, baSi-aCuki, Tornike erisTavi, elguja, xevisberi goCa da sxvebi<br />
qarTul mwerlobaSi dauviwyari zneobrivi saxeebi arian, Sesabamisad,,<br />
maTi portretebic dadebiTia.<br />
a. wereTeli abduSahilis SesaniSnavi portretis aRweriT TiTqos<br />
winaswar gvamzadebs misi feriscvalebisaTvis. aseTi garegnobis adamiani<br />
ar SeiZleba boroti, urjulo da sisxlismRvreli iyos.<br />
k. gamsaxurdia wers: `Sorena Camovida kedlidan, xatauri farCis<br />
kaba ecva Savi, oqrosferi Tmebi gadmoRvriliyvnen mxrebze, modioda<br />
yayaCoebis velze, TavTuxis Tavelebs esroda utas, yayaCoebsa da TavTuxis<br />
Tavelebs" (k. gamsaxurdia, 1959, gv. 792). am portretis Sesabamisad<br />
Sorena kolonkeliZe saTno, nazi da spetaki qalwulia.<br />
uaryofiTi portreti uaryofiTi gmiris dasaxasiaTeblad<br />
gamoiyeneba. adamianis Sinagani samyaro, misi cudi xasiaTi da niSan-<br />
Tvisebebi gavlenas axdens garegnobaze da aisaxeba mis saxeze. borot da<br />
uxams adamians uzneo da boroti gamometyveleba aqvs.<br />
i. WavWavaZis mier daxatuli luarsabis portreti qarTul<br />
mwerlobaSi zarmaci da uqnara adamianis SesaniSnavi nimuSia. sulierad
portreti - gamosaxvis aucilebeli saSualeba<br />
gadagvarebuli luarsab TaTqariZe sxeuliTac gadagvarebulia. amas<br />
adasturebs ara marto misi aRnagoba, aramed - Cacmulobac.<br />
m. javaxiSvili jayo jivaSvilis portretis daxatvisas maqsimalurad<br />
cdilobs misi vulgaruli garegnobis warmoCenas: `dedaboZiviT sqeli<br />
da gaCaCxuli fexebi Zlivs imagrebdnen uSnoT da ganivrad dadgmul<br />
TeZoebsa da mxar-beWs". `jayom cali xeliT doinji Semoiyara, cxenis<br />
kbilebi gaaelva da daiWixvina". `ramdenime naWrilobeviT daserili Tavi<br />
da pirsaxe iseTi Savis, xSirisa da aburZgvnilis jagriT hqonda Semosili,<br />
TiTqo jayos beWebze kuprSi amovlebuli uzarmazari zRarbi<br />
acocebuliyo". `Savi jagris buCqnari Tvalebamde swvdeboda da im<br />
jagnaridan mxolod xaris Tvalebs, win-wamoyril cxenis kbilebsa da<br />
aWyletil cxvirs amoeyoT Tavi". aseTi portretiT iwyebs mwerali<br />
jayos daxasiaTebas da mkiTxveli nawarmoebis pirveli gverdidan xvdeba,<br />
rom uaryofiT personaJTan aqvs saqme. jayos usiamovno, Semzarav<br />
garegnobas Seesabameba misi qceva-xasiaTic. is gaunaTlebeli da uzneo<br />
adamiania, rac gamoixateba misive garegnobaSi.<br />
portretze msjelobis dros yuradRebis gareSe ver davtovebT<br />
arcTu iSviaT gamonaklisebs. zogjer personaJis portreti da gmiris<br />
Sinagani samyaro erTmaneTs ar Seesatyviseba. garegnobiT momxibvleli<br />
da lamazi pirovneba aRWurvilia uaryofiTi TvisebebiT an piriqiT,<br />
cudi uaryofiTi portretis mqone personaJi sulierad spetaki da<br />
amaRlebulia.<br />
msoflio klasikur mwerlobaSi uaryofiTi portretis SesaniSnavi<br />
nimuSia v. hiugos mier daxatuli kvazimodo. misi suraTi yvelaze didi<br />
simaxinjis gansaxierebaa: "rogorc ar unda vecadoT, mivceT mkiTxvels<br />
warmodgena, ver SevZlebT aRvweroT es oTxwaxnaga cxviri, cxenis<br />
naliseburi piri. pawawina marcxena Tvals jagriseburi mwiTuri warbi<br />
Camofareboda, marjvena Tvali ki sruliad gamqraliyo. veeba meWeWs qveS<br />
uswormasworo, Camtvreuli da meCxeri kbilebi koSkis qongurebs ugavda,<br />
gaxeTqil da dakoJril tuCebze spilos eSviseburi Roji mouCanda,<br />
nikapi orad hqonda gayofili. kidev ufro Znelia am saSineli saxis<br />
gamometyvelebis gadmocema, romelSic gaboroteba, gaoceba da sevda<br />
ixateboda erTdroulad". mwerali TandaTanobiT avsebs kvazimodos<br />
garegnobas: `mTeli misi pirovneba simaxinjes warmoadgenda, veeba Tavs<br />
aburZgvnili, jagriseburi mwiTuri Tma ufaravda. zurgze beWebs Soris<br />
amozrdoda uzarmazari kuzi, romelic gawonasworebuli iyo meore<br />
mopirdapire kuziT mkerdze. TeZoebi ise ucnaurad amovardnoda, rom<br />
mis fexebs mxolod muxlebSi SeeZloT erTmaneTTan Sexvedra da Tu<br />
winidan SexedavdiT, saxelurebiT SeerTebul or namgals mogagonebdaT.<br />
farTo terfebi da urCxulis sazareli xelebi hqonda" da a. S.<br />
(v. hiugo, 1970, gv. 71). mkiTxvelma icis rom kvazimodos buneba misi<br />
garegnobis sruliad sawinaaRmdegoa. am maxinj sxeulSi uaRresad nazi,<br />
sevdiani da gmiruli suli imaleba. e. i. portreti da gmiris xasiaTi ar<br />
Seesabameba urTierTs.<br />
253
254<br />
m. niJaraZe<br />
garegnobisa da sulieri samyaros urTierTSeguebis nimuSad<br />
gamodgeba ilias `glaxis naambobSi" glaxis - gabrielis bolodroindeli<br />
portreti: `ise mtkivneulad Seikriba warbebi da daeRmiWa gayviTlebuli<br />
saxe... is iyo sruliad daTenTili sneulebisagan. yviTeli saxe, Siga-da-<br />
Sig tylapsaviT CaCneuli, SeSupebuli hqonda, rogorc wyalmankis mqones,<br />
Tma da mozrdili WaRara wveri WuWyisagan ise gasqeleboda, TiTqos imis<br />
Tmas Tavis dReSi arc wyali moxvedriao da arc savarcxeli." es portreti<br />
ekuTvnis odesRac mSvenier, magram bedisagan daCagrul da gaubedurebul<br />
adamians. mis amJamindel mdgomareobas aseTi suraTi savsebiT Seesabameba.<br />
mxatvrul literaturaSi aris SemTxvevebi, roca portreti<br />
dadebiTia, magram pirovneba - uaryofiTi. gavixsenoT a. wereTlis<br />
`gamzrdelidan" umSvenieresi zia-xanumi:<br />
`zia-xanum, Senc ki ici,<br />
rom mSvenebiT ganTqmulia;<br />
bevri kargi axalgazrda<br />
misi eSxiT dabmulia!<br />
mTvaresaviT xeluxlebi,<br />
sxivebs hfens da arvis aTbobs;<br />
momxibvlelad, Soreulad<br />
Tanasworad yvelas atkbobs!" (a. wereTeli, 1989, gv. 203).<br />
rogorc mkiTxvelisaTvis cnobilia, zia-xanumi uaryofiTi<br />
pirovnebaa. igi mzadaa, sakuTari axirebuli survilebis Sesasruleblad<br />
vaJkacebis sicocxle gaswiros da Seyvarebulebs ukadrisi saqcieli<br />
Caadeninos.<br />
akakis `Tamar cbierSi", ra Tqma unda, uaryofiTi personaJia<br />
imereTis dedofali Tamar cbieri. misi portreti, garegnobis sruli<br />
aRwera mwerals ar moucia, magram SigadaSig calkeuli strofebiT<br />
poeti gviCvenebs am qalis mSvenebas. Tavisi garegnobiT man bevri saxelovani<br />
vaJkaci acduna. dedofali TviTon ixasiaTebs Tavs:<br />
`rogorc rom mTvare TxuTmetis dRisa,<br />
veRar SemZeni sinaTlis kide,<br />
miscuravs caze sxivmomfinare<br />
ampartavnebiT kidiT-kidemde,<br />
ise mSveneba Cemi srulqmnili,<br />
erTsa wertilze SeCerebula,<br />
magram jer kidev misi dideba<br />
da sxivosnoba ar daklebula" (a. wereTeli, 1989, gv. 96).<br />
sxva adgilas poeti cbier dedofalze ambobs: `TviT ciur mnaTobs,<br />
qveynad Camosuls". piesis mixedviT, dedoflis mSvenier sxeulSi<br />
moTavsebulia boroti da cbierebiT aRsavse suli.<br />
maSasadame, portreti daxasiaTebisa da saxis Seqmnis aucilebeli<br />
saSualebaa. ufro xSirad <strong>mwerlebi</strong> personaJis daxasiaTebas maTi<br />
garegnobis aRweriT iwyeben.
portreti - gamosaxvis aucilebeli saSualeba<br />
damowmebuli literatura<br />
k. gamsaxurdia, 1959 - k. gamsaxurdia, rCeuli, t. II, Tb., 1959.<br />
m. niJaraZe, z. kikviZe, 2006 - m. niJaraZe, z. kikviZe,<br />
literaturismcodneobis propedevtika, quTaisi, 2006.<br />
a. wereTeli, 1989 - a. wereTeli, rCeuli, t. III, Tb., 1989.<br />
i. WavWavaZe, 1985 - i. WavWavaZe, rCeuli, t. II, Tb., 1985.<br />
a. Wilaia, r. Wilaia, 2002 - a. Wilaia, r. Wilaia, literaturaTmcodneobiTi<br />
cnebebi, Tb., 2002.<br />
m. javaxiSvili, 1959 - m. javaxiSvili, rCeuli, t. II, Tb., 1959.<br />
v. hiugo, 1970 - v. hiugo, parizis RvTismSoblis taZari, 1970.<br />
MADONA NIZHARADZE<br />
PORTRAITURE – A NECESSARY MEANS OF EXPRESSION<br />
Portraiture is a necessary means of characterizing a personage and creating<br />
literary images. In most cases the appearance of a character and his/her spiritual<br />
world are interrelated. Often the innermost nature of a human being determines the<br />
appearance.<br />
Portraiture usually means the art of portrayal, the depiction in words of a<br />
personage’s figure, eye and brows, moth and teeth, hair and beard, clothing etc.<br />
Writers can make use other complementary objects: a cigarette, cigar-case, cane,<br />
and beads etc.<br />
Sometimes verbal portraits are provided in full-length at one time. In other<br />
cases authors develop the picture gradually furnishing it according to the plot line.<br />
Traditionally literary studies distinguish two types of portraits: positive and<br />
negative. A personage with handsome appearance usually reveals positive characters<br />
and those of ugly appearance are associated with negative ones. It is noteworthy<br />
that inner qualities serve the decisive sign for the outward look and not the vice<br />
versa.<br />
Various fictions have exemptions in which the portrait of the personage and<br />
his/her inner world are in contrast relationship. The handsome may have negative<br />
personality and the positive character can be wrapped up in the ugly appearance.<br />
Portraits also may correspond to particular mood of a personage at the certain<br />
stage of its development i.e. at a certain period of his/her life this or that appearance<br />
can prove more necessary.<br />
This paper discusses examples of the portraiture from the Georgian classics.<br />
255
256<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
nato nato nato niqabaZe, niqabaZe,<br />
niqabaZe,<br />
ekate ekaterine ekate rine kaxiZe kaxiZe<br />
kaxiZe<br />
grigol grigol grigol giorgis giorgis giorgis Ze Ze veSapeli/veSapiZe<br />
veSapeli/veSapiZe<br />
(1891-1926)<br />
(1891-1926)<br />
damoukidebeli saqarTvelos mSeneblobis dRevandel etapze,<br />
demokratiisa da sajaroobis pirobebSi SesaZlebeli xdeba, Cveni<br />
Tanamemamuleebis, gamoCenil erovnul da politikur moRvaweTa saxelebis<br />
dabruneba. Cveni valia SevavsoT saqarTvelos uaxlesi istoriis `TeTri"<br />
laqebi, ar davuSvaT istoriuli sinamdvilis falsifikacia, daviwyebis sqeli<br />
safari movaSoroT yvela im moRvawes, romlebic dRemde CrdilSia moqceuli.<br />
pirovneba, romelzedac gvinda SevaCeroT yuradReba, uaRresad aqtiur<br />
rols asrulebda qarTul sazogadoebriv-politikur sarbielze.<br />
grigol giorgis Ze veSapeli (veSapiZe) daibada 1891 wels sofel sairxeSi,<br />
Sorapnis mazraSi (dRevand. saCxeris raioni). marTalia, igi Raribi glexis<br />
Svili iyo, magram bavSvobidanve swavlisadmi gamorCeulma survilma SeaZlebina<br />
mas, zemo imereTis am patara soflidan gasuliyo da sazogadoebriv sarbielze<br />
warmatebuli moRvaweobisaTvis Sesaferi ganaTleba mieRo (u. sidamoniZe,<br />
1970, gv. 216).<br />
grigol veSapeli swavlobda quTaisis klasikur gimnaziaSi. igi<br />
gamoirCeoda aqtiurobiTa da kargi swavliT. grigol veSapelma gimnazia<br />
warmatebiT daamTavra. qarTvelTa Soris wera-kiTxvis gamavrcelebelma<br />
sazogadoebam gaiTvaliswina niWieri axalgazrdis Txovna da igi specialuri<br />
stipendiiT saswavleblad moskovis universitetSi gagzavna. msoflio<br />
literaturis moyvaruli Wabuki filologiis fakultetze Cairicxa.<br />
grigol veSapelma jer kidev studentobis wlebSi yuradReba miipyro,<br />
rogorc qarTvel studentTa saTvistomos organizatorma da niWierma<br />
publicistma. igi aqtiurad Caeba 1915 wels daarsebul gazeT `saqarTvelos"<br />
publicistur saqmianobaSi. am organoSi agzavnida da beWdavda yvelaze mwvave<br />
da im droisaTvis aqtualur politikur problemebze. es problemebi<br />
<strong>qarTveli</strong> xalxis erovnul-ganmaTavisuflebeli moZraobis Semadgeneli nawili<br />
iyo da maT erovnul WrilSi ganixilavda.<br />
grigol veSapelma jer kidev studentobis wlebSi dawera ramdenime<br />
Sroma rusul da qarTul enebze. maT Soris aRsaniSnavia: `saqarTvelo da<br />
lazistani" da `saqarTvelos SeerTeba ruseTTan" (g. SaraZe, 2001, gv.<br />
223).<br />
saqarTveloSi dabrunebamde axalgazrda filologma gazeT<br />
`saqarTvelos" saxeliT ramdenime RonisZiebaSi miiRo monawileoba, romelic<br />
moskovis qarTuli sazogadoebis iniciativiT gaimarTa. rusi poetis<br />
konstantine balmontis pativsacemad gamarTul banketze grigol veSapelma<br />
warmoTqva sityva. Tavis gamosvlaSi didi madloba gadauxada k. balmonts<br />
`vefxistyaosnis" rusul enaze Targmnisa da didi <strong>qarTveli</strong> genialuri poetis<br />
rusuli sazogadoebisaTvis gacnobis gamo (gr. veSapeli, 1916).
grigol giorgis Ze veSapeli/veSapiZe (1891-1926)<br />
1916 wels grigol veSapelma moskovis universitetSi swavla daasrula<br />
da 1917 wlis Tebervlis burJuaziul-demokratiuli revoluciis gamarjvebis<br />
Semdeg saqarTveloSi dabrunda. sxva qarTvel erovnul moRvaweebTan erTad<br />
man aqtiuri monawileoba miiRo erovnul-demokratiuli partiis<br />
saqmianobaSi da am partiis erT-erTi damaarsebeli da liderTagani gaxda.<br />
erovnul-demokratiuli mimarTulebis fuZemdeblebs TavianT<br />
umTavres miznad saqarTvelos erovnuli saxelmwifoebriobis aRdgena<br />
miaCndaT. maTi ideali iyo erTiani, ganuyofeli mamuli da ara dasebad<br />
dapirispirebuli da dayofili saqarTvelo.<br />
erovnul-demokratiuli partiis Camoyalibebis procesi TiTqmis<br />
meoTxedi saukune grZeldeboda. swored grigol veSapelis samSobloSi<br />
dabrunebas daemTxva am partiis daarseba 1917 wlis ivnisSi. partiis daarsebam<br />
axali impulsi SesZina saqarTvelos sazogadoebriv-politikur cxovrebas.<br />
asparezze gamovida erTiani politikuri organizacia, romlis umTavresi<br />
mizani saqarTvelos politikuri Tavisufleba da erovnuli saxelmwifoebriobis<br />
aRdgena iyo.<br />
1917 wels grigol veSapeli arCeul iqna amierkavkasiis damoukidebeli<br />
saxelmwifos saTaTbiro organos - seimis wevrad. misi iniciativiTa da<br />
aqtiuri monawileobiT Seiqmna saqarTvelos erovnuli sabWo, romlis wevric<br />
gaxda grigol veSapeli. igi yuradRebas iqcevda Tavisi gamosvlebiT erovnul<br />
sabWosa da amierkavkasiis seimSi, rogorc niWieri oratori da saukeTeso<br />
publicisti. amitom iyo, rom mas yvela erovnul saqmeSi didi wili edo.<br />
rodesac 1918 wlis 26 maiss mTavrobis sasaxlis TeTr darbazSi Sekrebil<br />
erovnuli sabWos wevrTa da sazogadoebis winaSe noe Jordaniam<br />
damoukideblobis aqti waikiTxa, misi rusuli varianti grigol veSapelma<br />
warmoadgina (d. WumburiZe, 2008, gv. 90).<br />
saqarTvelos damoukideblobis aRdgenis Semdeg (1918) grigol veSapeli<br />
arCeul iqna damfuZnebeli krebis wevrad - saqarTvelos parlamentis<br />
deputatad. parlamentSi is Sevida, rogorc damoukidebeli nacionalurdemokratiuli<br />
partiis xelmZRvaneli, romlis organo iyo gazeTi `klde".<br />
grigol veSapeli aqtiurad iyo CarTuli saqarTvelos Jurnalistur<br />
saqmianobaSi. 1917 wlidan redaqtorobda erovnul-demokratiuli partiis<br />
beWdviT organos _ `saqarTvelos", 1918-1920 wlebSi gazeT `kldes" (1919 w.<br />
gazeTi zogjer `sali kldis", `pitalo kldis" saxeliT gamodioda), 1920<br />
wels gazeT `nacionalists", xolo 1920-1921 wlebSi gazeT `miwas". igi rasac<br />
akeTebda, yovelTvis gamoirCeoda saqmisadmi SeupovrobiT da erovnuli<br />
problemebisadmi mwvave damokidebulebiT.<br />
grigol veSapelis antirusul ganwyobas da mis erovnul suliskve-<br />
Tebas naTlad adasturebs damoukideblobis meore dResve, 1918 wlis 27<br />
maiss gakeTebuli Jesti: Tbilisis saqalaqo sabWos sxdomaze gamovida Tbilisis<br />
qalaqis Tavi xatisovi, deputatebic umetesad araqarTvelebi iyvnen, amitom<br />
samuSao ena rusuli iyo. rodesac sityvaSi gamosulebma TavianTi azri<br />
rusulad warmoTqves, grigol veSapelma sityva qarTulad warmoTqva. man<br />
gaakritika xatisovis gamosvla, romelmac saqarTvelos damoukideblobas<br />
naadrevi uwoda.<br />
257
258<br />
n. niqabaZe, e. kaxiZe<br />
grigol veSapelis Seupovari xasiaTi, mtkice nebisyofa, patriotizmi<br />
da humanizmi kargad Cans mis publicistikaSi, romelic uxvad ibeWdeboda<br />
1918-1921 wlebis qarTul erovnul presaSi. roca 1921 wels saqarTvelo<br />
ruseTma daipyro, am viTarebam Tavzari dasca qarTvel mamuliSvilebs da,<br />
ra Tqma unda, grigol veSapels.<br />
imedgacruebuli grigol veSapeli ramdenime Tve baTumSi darCa, ar<br />
gahyva emigraciaSi im mTavrobas, romlis uniaTobasac abralebdnen<br />
nawilobriv am did erovnul marcxs. igi jer stambolSi wavida, Semoiara<br />
evropis qveynebi da bolos parizSi Cavida. eweoda farTo antibolSevikur<br />
propagandas rogorc damoukideblad, ise emigrantul mTavrobasTan<br />
erTad. grigol veSapelisaTvis TandaTanobiT cxadi gaxda socialdemokratiuli<br />
mTavrobis saqmianobis uSedegoba, rac upirveles yovlisa<br />
gamoixata imaSi, rom maT ver SeZles evropaSi mokavSiris povna ruseTis<br />
winaaRmdeg brZolaSi. amasTan, grigol veSapeli kategoriuli winaaRmdegi<br />
iyo emigrantuli mTavrobis mier SeiaraRebuli ajanyebis momzadebisa da<br />
ganxorcielebis iseT pirobebSi, roca evropis arc erTi saxelmwifo mxars<br />
ar uWerda saqarTvelos ruseTis winaaRmdeg brZolaSi. radgan maTTvis es<br />
ukanaskneli ufro mniSvnelovani iyo, vidre saqarTvelo.<br />
1924 wlis ajanyebis damarcxebis Semdeg grigol veSapeli darwmunda,<br />
rom bolSevikuri reJimis damarcxeba saqarTveloSi SeuZlebeli iyo da<br />
antibolSevikur saqmianobasac niadagi ecleboda. igi sastikad gmobda<br />
sisxlisRvris gagrZelebas, gadaWriT moiTxovda mis dauyovnebliv Sewyvetas<br />
da mSvidobiani cxovrebis damkvidrebas Tavis samSobloSi.<br />
1924 wlis 5 noembers grigol veSapelma parizSi daaarsa gazeTi `axali<br />
saqarTvelo", romelic kategoriulad gamovida im moZraobis winaaRmdeg<br />
evropaSi, rasac awarmoebda social-demokratiuli mTavroba da likvidaciiT<br />
emuqreboda am mTavrobis restavraciis politikas.<br />
grigol veSapeli politikur asparezze meteoriviT gamoCnda da isev<br />
Cqara gaqra usazRvro sivrceSi. xanmokle gamodga misi sicocxle da<br />
politikuri moRvaweobac. metad energiuli, mebrZoli da niWieri pirovneba<br />
Tavisi moRvaweobiT miuRebeli aRmoCnda mowinaRmdegisaTvis, amitom<br />
gadawyvites misi fizikuri ganadgureba. grigol veSapeli 1926 wlis 10 ivniss<br />
gansxvavebuli azrisaTvis moklul iqna parizSi. mis mkvlelobas didi<br />
gamoZaxili mohyva rogorc evropaSi, ise sabWoTa saqarTveloSi.<br />
grigol veSapeli dakrZales parizSi, monparnasis sasaflaoze 1926<br />
wlis 14 ivniss. misi mSoblebis TxovniT, sabWoTa xelisuflebam grigol<br />
veSapelis cxedari parizidan saqarTveloSi Camoasvena 1928 wels, dakrZales<br />
TbilisSi didubis panTeonSi. 1937 wels xelisuflebis gankargulebiT misi<br />
cxedari didubidan vakis sasaflaoze gadaitanes da iq dakrZales.<br />
grigol veSapelis msoflmxedveloba emigraciaSi winaaRmdegobrivi<br />
aRmoCnda, misi azrovneba gaorda. erTi mxriv, samSobloze usazRvrod<br />
Seyvarebuli patrioti, misi damoukideblobis qomagi da meore mxriv -<br />
sabWoTa xelisuflebaze orientirebuli. Seqmnilma uaRresad rTulma<br />
istoriulma viTarebam, epoqam, romlis Svilic is iyo da romelSiac uxdeboda<br />
cxovreba da moRvaweoba, ganapiroba misi gaorebuli Sexedulebani.
grigol giorgis Ze veSapeli/veSapiZe (1891-1926)<br />
grigol veSapeli tragikuli bedis adamiani iyo. misi cxovrebis gza,<br />
politikuri moRvaweoba Tu naazrevi erTob rTuli, magram sayuradRebo<br />
gamocdilebaa, romlisganac mxolod erTmniSvnelovani daskvnebis gamotana<br />
ver xerxdeba. misi emigraciamdeli periodisa da 1921-1923 wlebis<br />
Sexedulebebi gulwrfeli patriotis, <strong>qarTveli</strong> nacionalistis<br />
Sexedulebebia. 1924-1926 wlebSi gamoqveynebul publikaciebSi ki grigol<br />
veSapeli sabWoTa xelisuflebis momxre da saqarTveloSi sabWoTa politikis<br />
gamziarebeli Cans.<br />
rogorc Cans, ukanasknel dros grigol veSapeli moeqca sabWoTa<br />
xelisuflebis gavlenis qveS, magram mTeli sicocxlis manZilze mxolod Tavis<br />
samSobloze fiqrobda da mis ukeTes momavalze ocnebobda.<br />
damowmebuli literatura<br />
gr. veSapeli, 1916 - gr. veSapeli, balmontis misalmeba: gaz.<br />
`saqarTvelo", # 20, 1916.<br />
u. sidamoniZe, 1970 - u. sidamoniZe, saqarTveloSi burJuaziuldemokratiuli<br />
moZraobisa da socialisturi revoluciis gamarjvebis<br />
istoriografia (1917- 1921), Tb., 1970.<br />
g. SaraZe, 2001 - g. SaraZe, qarTuli emigrantuli Jurnalistikis<br />
istoria, t. 1, Tb., 2001.<br />
d. WumburiZe, 2008 - d. WumburiZe, istoriuli portretebi (dasawyisi<br />
me-20 saukunisa), Tb., 20081.<br />
NATO NIKABADZE, EKATERINE KAKHIDZE<br />
GRIGOL GIORGIS-DZE VESHAPELI/VESHAPIDZE (1891-1926)<br />
Grigol Veshapeli was born in a poor farmer’s family in the village of Sairkhe,<br />
Shorapani administrative region (now Sachkhere region). He studied at the Kutaisi<br />
Classical Gymnasium where he made good progress. The Society of Disseminating<br />
Literacy among Georgians awarded him a special scholarship to study at the<br />
philological faculty of the Moscow University.<br />
During the studentship period Grigol Veshapeli distinguished himself as the<br />
head of the Georgian immigrant society and the gifted publicist. He wrote several<br />
works in Georgian and Russian languages during these years.<br />
Grigol Veshapeli graduated from the University in 1916. In 1917 after the<br />
February Revolution he returned to Georgia.<br />
In 1921 when the Soviet Russia occupied Georgia Grigol Veshapeli did not<br />
follow the Government in emigration. He went to Istanbul a few months later and<br />
then in Europe where he continued his intense anti-Bolshevik activities alone and in<br />
collaboration with the emigrated Government members.<br />
After the failure of the rebellion of 1924 Grigol Veshapeli abandoned anti-<br />
Bolshevik activities, split from the emigrated Government and decided to go to<br />
Georgia. He was assassinated for his different views in 10 th July1926.<br />
259
260<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
nato nato niqabaZe<br />
niqabaZe<br />
damoukideblobis damoukideblobis dakargva dakargva da da "qarTuli qarTuli qarTuli sakiTxi"<br />
sakiTxi"<br />
saerTaSoriso saerTaSoriso politikaSi<br />
politikaSi<br />
XX saukunis 20-iani wlebis dasawyisi saqarTvelos damoukideblobis<br />
arsebobis mTel manZilze uaRresad mZime saSinao da saerTaSoriso<br />
viTarebiT aRiniSna. sabWoTa ruseTi ukve iRebda gadamWrel zomebs<br />
saqarTveloSi sabWoTa xelisuflebis damyarebisaTvis.<br />
1921 wlis 11 Tebervlidan sabWoTa ruseTma damoukidebeli saqar-<br />
Tvelos winaaRmdeg daiwyo saomari moqmedeba. 24 Tebervlamde<br />
grZeldeboda sisxlismRvreli brZolebi Tbilisis misadgomebTan. qarTuli<br />
jaris simcirem da mowinaaRmdegis ricxobrivma upiratesobam aiZula<br />
mTavarsardali, daecala TiTqmis ukve garemoculi dedaqalaqi.<br />
1921 wlis 25 Tebervals sabWoTa armia TbilisSi Sevida, moaxdina<br />
saqarTvelos okupacia, aneqsia da iq sabWoTa xelisufleba daamyara.<br />
Cveni azriT, saqarTvelos damoukideblobis dakargvis saqmeSi<br />
xelisuflebis mxridan daSvebuli iyo seriozuli Secdomebi. am<br />
SecdomebSi brali hqonda ara marto xelisuflebas, aramed opoziciur<br />
Zalebsac.<br />
savsebiT swori iyo k. gamsaxurdia, rodesac werilSi ,,sityvebi<br />
<strong>qarTveli</strong> erisadmi 26 maiss" damarcxebis mizezebs erTi romelime<br />
politikuri partiis saqmianobaSi ki ar eZebda, aramed cdilobda<br />
globaluri poziciebidan gaerkvia misi warmoSobis saTave. nuravin nu<br />
daabralebs am katastrofas martooden mezoblebs, nurc romelime<br />
gansazRvrul partias: ,,qarTvelebis ukanasknel politikur egzamenSi _<br />
werda k. gamsaxurdia, _ Cven davinaxeT, rom <strong>qarTveli</strong> xalxi, rogorc<br />
saxelmwifo aRmSeneblobis masala Zlier kargia, magram misi meTauri _<br />
inteligencia bevr SemTxvevaSi uRirsi aRmoCnda eris beladobisa" (gaz.<br />
"saqarTvelos respublika", 2002, 26 maisi).<br />
z. avaliSvilis azriT, saqarTvelosa da sabWoTa ruseTis<br />
dapirispireba menSevikuri mTavrobis sagareo politikis brali iyo,<br />
romelmac saqarTvelo srul izolaciaSi moaqcia rogorc moskovis,<br />
ise angoris mimarT.<br />
1921 wlis damdegs ki saqarTvelos, _ wers z. avaliSvili, _<br />
Tavisi mTavrobisa da damfuZnebeli krebis saxiT hyavda partiuli<br />
organizaciis kreatura, romelnic saxelmwifoebriv saqmeebSi gamoucdeli<br />
doqtrinorobiT dauRalavad da sijiutiT dReniadag amcrobdnen...<br />
Tavisive arsebobisa da momavlis safuZvels (z. avaliSvili, 1990, gv. 7).<br />
z. avaliSvilis TqmiT, saqarTvelos mTavroba gzis dasasruls<br />
iseT viTarebaSi aRmoCnda, rom misi Zirs gadaZaxeba erTi wkipurtiT<br />
gaxda SesaZlebeli.<br />
saqarTvelos social-demokratiuli mTavroba emigraciaSi yofnisas<br />
yvela Rones xmarobda imisaTvis, rom epova mokavSire evropis qveynebis<br />
saxiT. miuxedavad imisa, rom saqarTvelos emigrantul mTavrobas
damoukideblobis dakargva da "qarTuli sakiTxi" saerTaSoriso politikaSi<br />
safrangeTSi Casvlisas politikur moRvaweTagan aravin daxvedria,<br />
SemdgomSi maT Soris kargi urTierToba Camoyalibda.<br />
safrangeTis pozicia saqarTvelos mimarT naTlad gamoixata 1921<br />
wlis Teberval-martis londonis konferenciaze. safrangeTma<br />
Suamdgomloba gaswia inglisTan da osmaleTTan saqarTvelos Sesaxeb.<br />
aRniSnuli azri gamoTqmulia saqarTvelos sruluflebiani elCis ak.<br />
Cxenkelis moxsenebaSi _ `memuari sruluflebiani elCisa diplomatiuri<br />
muSaobis Sesaxeb 1921-1922 ww." (scsa, s. 872).<br />
samTavrobo doneze Sexvedrebidan sayuradReboa n. Jordanias<br />
saubari safrangeTis prezident-mileiranTan, romelic 1921 wlis 8 ivniss<br />
gaimarTa. saubridan cxadi xdeba, rom safrangeTis prezidents naTeli<br />
warmodgena ar hqonda saqarTveloSi mimdinare movlenebze. aseTi pozicia<br />
gamowveuli iyo im saerTaSoriso viTarebiT, romlisTvisac angariSi<br />
unda gaewia mas, vidre qarTuli sakiTxisaTvis.<br />
igulisxmeba inglis-safrangeTis xelSekrulebis saidumlo punqti,<br />
romelic xel-fexs uxsnida ingliss ruseTis sakiTxSi (e. w. Carte Blanche).<br />
sanacvlod safrangeTmac daiwyo moskovTan daaxloebis kampania<br />
axladarCeuli premier erios xelmZRvanelobiT. 1924 wels safrangeTma<br />
diplomatiuri urTierToba daamyara sabWoTa kavSirTan (g. cxovrebaZe,<br />
1996, gv. 47).<br />
saqarTvelo-safrangeTis kargi urTierTobis miuxedavad,<br />
demokratiuli respublikis mTavrobam da saerTod qarTulma<br />
politikurma Zalebma ver moaxerxes safrangeTis realur mokavSired<br />
gaxdoma.<br />
sayuradReboa, Tu rogor Sexvda inglisis mmarTveli wreebi<br />
saqarTvelos elCs ak. Cxenkels 1921 wlis 17 marts rwmunebis sigelis<br />
gadacemisas. inglisis sagareo saqmeTa ministrma lord kerzonma, marTalia,<br />
mwuxareba gamoTqva saqarTvelos dapyrobis gamo, magram dampyroblis<br />
Sesaxeb araferi uTqvams.<br />
1924 wlis 2 Tebervals inglissa da sabWoTa kavSirs Soris damyarda<br />
diplomatiuri urTierToba. imave wels aRniSnul gzas daadgnen evropis<br />
qveynebi: italia, norvegia, avstria, saberZneTi, dania, safrangeTi da<br />
sxvebi. e. i. inglisis ZalisxmeviT sabWoTa kavSirma Tavis srul aRiarebas<br />
miaRwia evropaSi (scsa, s. 1056).<br />
saqarTvelos 1918-1921 wlebis saerTaSoriso politikaSi erTerTi<br />
umTavresi sakiTxi saqarTvelo-germaniis urTierToba iyo. 1918<br />
wels germaniam pirvelma cno saqarTvelos damoukidebloba da gaxsna<br />
saelCo TbilisSi. pirvel msoflio omSi (1914-1918) germania damarcxda.<br />
igi iZulebuli gaxda mokavSire epova da am gzam sabWoTa kavSirTan<br />
miiyvana. es moxda genuis konferenciis dros rapaloSi 1922 wlis 16<br />
aprils, roca germania-sabWoTa ruseTis xelSekruleba gaformda. rapalos<br />
xelSekruleba gavrcelda saqarTveloze 1922 wlis 5 noembris aqtiT.<br />
am mxriv sayuradReboa germaniaSi saqarTvelos warmomadgenlis<br />
vl. axmetelis werili n. Jordaniasadmi, romelic daTariRebulia 1922<br />
wlis 7 noembriT: ,,germaniis mTavrobam gadadga saSineli nabiji... rapalos<br />
261
262<br />
n. niqabaZe<br />
xelSekruleba gavrcelda saqarTveloze. am aqtiT germaniis mTavrobam<br />
waSala saqarTvelos damoukidebeli arseboba da mospo saqarTvelos<br />
warmomadgenloba berlinSi".<br />
ruseT-osmaleTis urTierToba ganisazRvra moskovSi 1921 wlis 16<br />
martis xelSekrulebiT, riTac ruseTma gaaCuqa saqarTvelosa da somxeTis<br />
teritoriaTa didi nawili, rac avaldebulebda TurqeTs angariSi gaewia<br />
sabWoTa ruseTisaTvis.<br />
saqarTvelos misiis warmomadgeneli k. gvarjalaZe n. Jordaniasadmi<br />
gagzavnil werilSi acnobebs misi Sexvedris Sesaxeb osmaleTis mTavrobis<br />
warmomadgenelTan _ refet faSasTan. igi acxadebda: ,,saqarTvelos<br />
bolSevikuri mTavroba CvenTvis ufro xelsayrelia, radgan maTTan<br />
gvaqvs xelSekruleba, romlis ZaliTac isini CvenTan teritoriul da<br />
ekonomikur sakiTxebze morigebulni arian, rom Zveli mTavroba dabrundes<br />
saqarTveloSi da masTan Cven laparaki daviwyoT. ar viciT, ras izams is.<br />
SeiZleba teritoriuli sakiTxi wamogviyenos... amitom CvenTvis ufro<br />
xelsayreli bolSevikebi arian".<br />
zemoT Tqmulidan gamomdinare, SegviZlia gadaWriT vTqvaT, rom<br />
evropis didma saxelmwifoebma TavianT politikur da ekonomikur<br />
mokavSired sabWoTa ruseTi airCies da kari miuxures gansacdelSi myof<br />
saqarTvelos. saqarTvelo realuri mokavSiris gareSe martodmarto,<br />
Tavisi Zalebis amara darCa bolSevikuri ruseTis winaaRmdeg gadamwyvet<br />
brZolaSi.<br />
TiTqmis erTi saukunis Semdeg, XXI saukunis damdegs, damoukidebeli<br />
saqarTvelo isev ruseTis mxridan ganicdis udides zewolas, romelic<br />
cdilobs ZirZveli qarTuli miwebis _ afxazeTisa da cxinvalis mxaris<br />
- yofili samxreT oseTis teritoriebis mitacebas.<br />
,,qarTuli sakiTxi" dResac mwvaved dgas saerTaSoriso politikaSi.<br />
im fonze, roca ruseTma afxazeTSi Seiyvana damatebiTi SeiaraRebuli<br />
Zalebi da Riad da aSkarad cdilobs saqarTvelos CamoaSoros misi<br />
kuTvnili miwebi. sabednierod, dRes evropis yvela saxelmwifo, aSS da<br />
saerTaSoriso institutebi aSkarad gmoben ruseTis agresias saqarTvelos<br />
mimarT da yvela Rones xmaroben, rom droulad aRkveTon ruseTis<br />
ukanono qmedeba saqarTvelos teritoriaze.<br />
damowmebuli literatura<br />
z. avaliSvili, 1990 - z. avaliSvili, saqarTvelos damoukidebloba<br />
1918-1921 wlebis saerTaSoriso politikaSi, Tb., 1990.<br />
gaz. ,,saqarTvelos respublika", 2002 wlis 26 maisi.<br />
scsa - saqarTvelos centraluri saxelmwifo arqivi.<br />
g. cxovrebaZe, 1996 - g. cxovrebaZe, qarTuli politikuri emigracia<br />
da saqarTvelos damoukideblobis sakiTxi 1921-1925 wlebSi, Tb., 1996.
damoukideblobis dakargva da "qarTuli sakiTxi" saerTaSoriso politikaSi<br />
NATO NIKABADZE<br />
THE LOSS OF INDEPENDENCE AND INTERNATIONAL SIGNIFI-<br />
CANCE OF ‘THE GEORGIAN ISSUE’<br />
In the beginning of 20s of the 20 th century the Democratic Republic of<br />
Georgia suffered from the hardest domestic and international conditions. In February<br />
11, 1921 Soviet Russia began military intervention against the independent country.<br />
In February 25 th the Red Army occupied Tbilisi capital city that proclaimed the Soviet<br />
authority in the country.<br />
Democratic government went to emigration in France. The Georgian<br />
Menshevik government in exile made all efforts to find allies in Europe. However,<br />
Paris began negotiations with Moscow and the diplomatic relationship established<br />
between them in 1924.<br />
In February 2, 1924 United Kingdom and the Soviet Union established<br />
diplomatic relations. In the same year the same course was taken by other European<br />
countries, as: Italy, Norway, Austria, Greece, Denmark, France etc. that is the Soviet<br />
Union gained her complete recognition through the efforts of the United Kingdom.<br />
The agreement between Germany and the Soviet Russia was concluded in<br />
Rafalo in 16 th April, 1922. This agreement extended on Georgia as well.<br />
The relation between the Soviet Russia and Ottoman Turkey was regulated<br />
according to Moscow agreement of Marc 16, 1921 by force of which the Soviet<br />
Russia conceded considerable sizes of Georgia’s and Armenia’s territories to gain<br />
the support from Turkey.<br />
European states were bound to decide on Russia as their political and<br />
economical partner slamming the door to hapless Georgia.<br />
263
264<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
bela bela papava<br />
papava<br />
toponimTa toponimTa cvla cvla afxazeTisa afxazeTisa afxazeTisa da da<br />
da<br />
aWaris aWaris avtonomiebSi avtonomiebSi sabWoTa sabWoTa periodSi<br />
periodSi<br />
koloniuri mmarTvelobis pirobebSi metropoliis mier dapyrobil<br />
teritoriaze istoriul toponimTa Secvla erT-erTi upirvelesi<br />
RonisZiebaa. sociolingvistika am movlenas avtoqToni mosaxleobis<br />
koleqtiuri identobis rRvevisaken mimarTul RonisZiebad ganixilavs<br />
da konkretuli adgilisadmi mexsierebiTi kavSiris wyvetis mizanmimarTul<br />
aqts uwodebs.<br />
enobrivi kontaqtebis iseTi tipis aRwerisas, rodesac erTi enis<br />
mier meore enis funqcionirebis sferoTa Zaladobrivi SezRudva xdeba,<br />
sociolingvistika iyenebs terminebs: ,,enobrivi agresia", ,,enobrivi<br />
eqspansia", ,,enobrivi SemoWra". yvela es termini erTi enis mier meoris<br />
Seviwroebaze (da gandevnazec) miuTiTebs. Cveulebriv, enobrivi agresia<br />
politikuri agresiis erT-erTi formaa da gansakuTrebulad mtkivneulia<br />
mosaxleobisaTvis. enobrivi agresia iwyeba enis funqcionirebis SezRudviT<br />
da TandaTan iCens Tavs enobrivi sistemis yvela doneze. cxadia, am<br />
process e.w. maregulirebeli hyavs politikurad dainteresebuli mxaris<br />
(qveynis, organizaciis, jgufis) saxiT. ,,sagangebod dagegmili politikis<br />
Sedegad Zalze Taviseburi eTnikuri da enobrivi viTareba Seiqmna<br />
saqarTvelos istoriulad ganuyofel nawilSi, afxazeTSi, romelic<br />
geostrategiuli TvalsazrisiT Zalze mniSvnelovani aRmoCnda Savi zRvis<br />
sanapiroze, sxva saxelmwifos (TurqeTis) sazRvridan arcTu ise Sors<br />
mdebareobis gamo" (T. gvancelaZe, 2000, gv. 117).<br />
afxazeTi da aWara, saqarTvelos zRvispireTis mniSvnelovani<br />
kuTxeebi, xSirad xdeboda zRvaze gasvlis mosurne tomTa da sxvadasxva<br />
imperiaTa samxedro ambiciebis obieqti. amitomac iyo, rom am regionebSi<br />
mosaxleobas gansakuTrebiT didi gamZleobis gamoCena uxdeboda Tavisi<br />
istoriul-geografiuli mexsierebis SesanarCuneblad. amjerad am kuTxeebis<br />
istoriis axal periods, XX saukunes ganvixilavT rusuli imperializmis<br />
mier toponimTa cvlis politikis TvalsazrisiT. "jer kidev afxazeTis<br />
dapyrobamde imperiis ideologebi gegmavdnen am bieTnikuri (qarTulafxazuri)<br />
regionis garusebas. gegmis Tanaxmad, zRvis mxridan (TurqeTis<br />
agresiis Tavidan acilebis mizniT) afxazeTidan unda aeyaraT qarTvelebi<br />
da afxazebi, romelTac imperia ar endoboda, xolo maT nasaxlarebze<br />
unda daesaxlebinaT imperiisadmi loialurad ganwyobili rusebi,<br />
ukrainelebi, anatolieli somxebi da berZnebi, bulgarelebi, estonelebi,<br />
germanelebi. mdinare yubanis SesarTavidan mdinare enguris SesarTavamde<br />
zRvis sanapiroze ganzraxuli iyo rus kazakTa samxedro dasaxlebebis<br />
uwyveti jaWvis Seqmna" (T. gvancelaZe, 2000, gv. 118). amgvari politikiT<br />
carizmi cdilobda afxazeTSi mcire raodenobiT darCenili <strong>qarTveli</strong><br />
da afxazi mosaxleobis jer erovnuli TviTSegnebis Secvlas, Semdeg ki<br />
_ am mxaris sabolood garusebas. am TvalsazrisiT sabWoTa ruseTs<br />
mefis ruseTis ZiriTadi mimarTulebebi ar Seucvlia.
toponimTa cvla afxazeTisa da aWaris avtonomiebSi sabWoTa periodSi<br />
saqarTvelos mosaxleobis eTnikuri dacalkevebis mizniT, istoriuli<br />
saqarTvelos samefos nawili afxazeTi (istoriuli afxazeTis zRvispireTis<br />
mxolod erTi monakveTi) caristuli ruseTis imperiis memkvidre sabWoTa<br />
ruseTma calke erTeulad gaaforma da 1921 wels Seqmna afxazeTis<br />
sabWoTa socialisturi respublika. imave wlis dekemberSi afxazeTis<br />
sabWoTa socialisturi respublika xelSekrulebis sawyisebze SeuerTda<br />
saqarTvelos ssr-s da 1931 wels gardaiqmna avtonomiur respublikad.<br />
afxazeTis avtonomiuri olqis (dedaqalaqi soxumi) teritoria Sedga<br />
yofili soxumis okrugisagan. igi Tavidanve gaiyo xuT mazrad: kodoris,<br />
(centri oCamCire), samurzayanos (gali), gumisTis (soxumi), gagris (gagra),<br />
gudauTis (gudauTa)" (v. ezugbaia, 1973).<br />
afxazeTis administraciuli statusis esoden radikaluri da xSiri<br />
cvla miznad isaxavda mosaxleobis erovnuli Sedgenilobis Secvlas,<br />
mkvidri mosaxleobis mTlianobis darRvevas, istoriuli mexsierebis<br />
waSlas, makonsolidirebeli enobrivi sityva-simboloebisa da toponimuri<br />
markerebis xmarebidan amoRebas. afxazeTSi gatarebuli rusifikatoruli<br />
politikis Sedegad ukve ocdaaTian wlebSi aSkara gaxda mosaxleobis<br />
eTnikuri siWrele. 1930 wels gamocemul saqarTvelos ssr administraciulteritoriuli<br />
dayofis wignSi warmodgenilia afxazeTis mosaxleobis<br />
eTnikuri Sedgenilobis amsaxveli aseTi suraTi (1926 wlis aRweris<br />
mixedviT):<br />
<strong>qarTveli</strong> 33. 5 %<br />
somexi 12. 7 %<br />
rusi 6. 2 %<br />
afxazi 27. 8 %<br />
berZeni 6. 9 %<br />
ukraineli 2. 3 %<br />
danarCeni 10. 2 %<br />
ruseTis sabWoTa imperiis CanafiqriT saqarTvelos mTliani<br />
sivrcidan unda amogdebuliyo aWarac. aWaris avtonomiuri socialisturi<br />
respublika ki, rogorc saqarTvelos sabWoTa socialisturi respublikis<br />
nawili, Seiqmna saqarTvelos revkomis 1921 wlis 16 ivlisis dekretiT.<br />
aWaris avtonomiuri respublika, gansxvavebiT afxazeTisagan, ar Seqmnila<br />
erovnuli niSnis mixedviT. misi Seqmnisas gaTvaliswinebuli iyo mxolod<br />
da mxolod mosaxleobis ,,sayofacxovrebo Tavisebureba", rac ganapiroba<br />
maTTvis iZulebiT Tavsmoxveulma mahmadianurma religiam da saqarTvelodan<br />
xangrZlivad CamoSorebam. misi Seqmna ganapiroba agreTve sabWoTa ruseTsa<br />
da TurqeTs Soris dadebulma 1921 wlis 16 martis xelSekrulebamac.<br />
aWaris avtonomiuri sabWoTa socialisturi respublika ZiriTadad<br />
Seiqmna yofili baTumis olqisagan da Tavidanve daiyo xuT mazrad:<br />
xulos, qedis, qobuleTis, aWariswylis da Woroxis (dedaqalaqi _ baTumi)<br />
(v. ezugbaia, 1973, gv. 22).<br />
zemoT dasaxelebuli administraciul-teritoriuli dayofis wignis<br />
monacemebiT, 1926 wels aWaristanis mosaxleobas Seadgenda:<br />
265
266<br />
b. papava<br />
<strong>qarTveli</strong> 15. 6 %<br />
aWareli 52. 8 %<br />
rusi 7. 7 %<br />
somexi 7. 9 %<br />
berZeni 4. 2 %<br />
qurTi 2. 4 %<br />
danarCeni 9. 1 %<br />
(rogorc vxedavT, am cxrilSi aWarlebi da qarTvelebi gamoyofilia<br />
cal-calke).<br />
imperiis mTel teritoriaze gatarebuli gamarusebeli politika,<br />
rogorc aRvniSneT, xorcieldeboda mravali gziTa da xerxiT.<br />
gansakuTrebuli samizne ki mainc is qveynebi da regionebi iyo, romelTac<br />
Rrma istoriuli mexsiereba hqondaT da Znelad eqvemdebarebodnen<br />
asimilaciasa da rusifikacias.<br />
specialistebi afxazeTis geografiul saxelTa istoriuli cvlisadmi<br />
miZRvnil SromebSi gamoyofen ramdenime periods; kerZod, prof. o.<br />
miqiaSvilis azriT, mizanmimarTuli cvla iwyeba i. b. stalinis<br />
gardacvalebis Semdeg (n. xruSCovis dros), xolo meore etapad miCneulia<br />
afxazeTis omisSemdgomi periodi. Tumca prof. T. gvancelaZe, savsebiT<br />
damajereblad, am procesSi xuT etaps gamoyofs da aTvlas ufro<br />
Soridan iwyebs. misi azriT, afxazeTSi toponimTa cvla stiqiurad,<br />
Carevis gareSe daiwyo XVI saukunis pirveli naxevridan, rodesac<br />
CrdiloeT kavkasiidan daiwyo afxazuri mosaxleobis migraciuli<br />
procesebi. XVII_XVIII saukuneebSi aqa-iq gaCnda Turquli geografiuli<br />
saxelwodebebic.<br />
radikalurad gansxvavebuli viTareba Seiqmna 1864 wlis Semdgom,<br />
roca toponimTa cvla masobriv xasiaTs atarebda, asaxavda da asaxavs<br />
carizmis, komunisturi imperiisa da afxazuri separatistuli<br />
xelisuflebis mier winaswar dagegmil da mizanmimarTul enobriv<br />
politikas. afxazeTSi geografiul saxelTa dagegmili masobrivi cvlis<br />
pirveli etapi ganxorcielda 1864-1918 wlebs Soris da mWidrod iyo<br />
dakavSirebuli carizmis kolonialistur da rusifikatorul<br />
politikasTan.<br />
afxazTa muhajirobis wlebSi (1866-1879) afxazeTis rukidan gaqra<br />
afxazuri da qarTveluri warmoSobis toponimebis "masa" da misi adgili<br />
upiratesad rusulma geografiulma saxelebma daikava. rusuli toponimebi<br />
or mTavar jgufs qmnida: erTi nawili nawarmoebi iyo romanovebis<br />
samefo dinastiis, samefo ojaxis wevrTa saxelebisagan, xolo meore<br />
nawils safuZvlad daedo ruseTis armiis generalTa, msxvil CinosanTa<br />
Tu memamuleTa gvarebi (T. gvancelaZe, 2000, gv. 44-46). am droidan<br />
Cndeba iseTi toponimebi, rogoricaa: aleqsandrovka, aleqsandrovka, aleqsandrovka, andreevka,<br />
andreevka,<br />
andreevka,<br />
anastasievka, anastasievka, anastasievka, ekaterinovka, ekaterinovka, mixailovka, mixailovka, mixailovka, nikolaevka,<br />
nikolaevka,<br />
pilenkovo, pilenkovo, poltavo-aleqsandrovskoe poltavo-aleqsandrovskoe da sxv.<br />
toponimTa masobrivi cvlis meore etapi ganxorcielda XX saukunis<br />
20-30-ian wlebSi da hqonda komunistur-ideologiuri xasiaTi. upirvelesad
toponimTa cvla afxazeTisa da aWaris avtonomiebSi sabWoTa periodSi<br />
uqmdeboda religiuri msoflmxedvelobis, carizmis periodTan<br />
dakavSirebuli an ama Tu im xalxis erovnul TaviseburebebTan<br />
dakavSirebuli geografiuli saxelwodebebi. maT adgilas ki Cndeboda<br />
komunisturi partiis liderebis gvarebTan an revoluciur cnebebTan<br />
dakavSirebuli xelovnuri saxelebi. sabWoTa kavSirSi Semaval yvela<br />
respublikaSi damkvidrda leninis, leninis, stalinis, stalinis, budionis,<br />
budionis,<br />
orjonikiZis... orjonikiZis... gvarebidan momdinare saxelebi, aseve, ,,sabWo ,,sabWo ,,sabWo", ,,sabWo<br />
,,komuna ,,komuna", ,,komuna ,,komuna , ,,oqtomberi<br />
,,oqtomberi", ,,oqtomberi , , ,,gamarjveba<br />
,,gamarjveba<br />
,,gamarjveba", ,,gamarjveba<br />
,,gamarjveba , ,,ganaxleba<br />
,,ganaxleba" ,,ganaxleba da msgavs<br />
cnebaTa mimaniSnebeli toponimebi.<br />
toponimTa masobrivi cvlis axali, mesame etapi moicavda XX<br />
saukunis 40-ian wlebs mTlianad da 50-iani wlebis pirvel naxevars.<br />
1940-1954 wlebSi afxazeTSi upiratesad gauqmda carizmis dros<br />
SemoRebuli rusuli da ufro adrindeli Turquli warmoSobis<br />
toponimebi, maT magier ki dainerga qarTuli an afxazuri saxelebi.<br />
magaliTad, anastasievka anastasievka _ _ ganaxleba, ganaxleba, beSkardaSi beSkardaSi _ mTisubani,<br />
mTisubani,<br />
mTisubani,<br />
boRazi boRazi _ _ veli, veli, ekaterinovka ekaterinovka _ _ kelasuri, kelasuri, kazarma kazarma _ _<br />
_<br />
salxino.<br />
salxino.<br />
toponimTa masobrivi cvlis meoTxe etapi radikalurad gansxvavdeba<br />
wina etapisagan. es etapi daiwyo 1954-55 wlebSi da grZeldeboda sabWoTa<br />
kavSiris saboloo daSlamde, 1991 wlamde. gansakuTrebiT aqtiur periodad<br />
ki unda miviCnioT 1954-68 wlebi, roca gauqmda qarTuli toponimebis<br />
didi nawili da maTi adgili kvlav rusulma saxelebma daikava (T.<br />
gvancelaZe, 2000, gv. 47-49). am periods ukavSirdeba Semdegi saxis<br />
toponimTa cvla: baRnaSeni baRnaSeni _ _ estonka, estonka, estonka, meore meore arasaZixi arasaZixi arasaZixi _<br />
_<br />
vtoroi vtoroi arasaZixi arasaZixi (am toponims msazRvreli rusuli identuriT<br />
Seucvales 1955 wels, xolo qarTuli msazRvreli kvlav daubrunes 1967<br />
wels): salxino salxino _ _ vesiolovka, vesiolovka, vesiolovka, sixaruli sixaruli _ _ otradnoe otradnoe da<br />
sxv. aseve aRdga ramdenime afxazuri tiponimi. magaliTad: bzisxevi bzisxevi _ _<br />
_<br />
bzifTa, bzifTa, gagrisxeoba gagrisxeoba _ _ gagrafsTa<br />
gagrafsTa gagrafsTa da sxv.<br />
toponimTa masobrivi cvlis bolo, mexuTe etapi ki xorcieldeba<br />
dRemde (iqve, gv. 51).<br />
sabWoTa periodSi ganxorcielebuli am politikis ufro detaluri<br />
analizisTvis saWiro gaxda saarqivo masalis moZieba. sakvlevi masala<br />
moZiebulia Semdeg statistikur krebulebsa da saarqivo dokumentebSi:<br />
1. sssr administraciuli dayofa, tfilisi, 1925;<br />
2. saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli dayofa, tfilisi,<br />
1930;<br />
3. saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli dayofa, 1949<br />
wlis 1 seqtembrisTvis, Tbilisi, 1949;<br />
4. saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli dayofa 1961<br />
wlis 1 ivlisisaTvis, Tbilisi, 1961;<br />
5. saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli dayofa 1966<br />
wlis 15 ianvrisTvis, Tbilisi, 1966;<br />
6. saqarTvelos ssr respublikuri daqvemdebarebis qalaqebisa da<br />
administraciuli raionebis cnobari, Tbilisi, 1974;<br />
7. saqarTvelos ssr. administraciul-teritoriuli dayofa 1977<br />
wlis 1 ianvrisTvis, Tbilisi, 1977;<br />
267
268<br />
b. papava<br />
8. saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli dayofa 1987<br />
wlis 1 ianvris mdgomareobiT, Tbilisi, 1987;<br />
9. vaJa ezugbaia, saqarTvelos ssr axali administraciulteritoriuli<br />
dayofa da sabWoebis rolis Semdgomi amaRleba (1921-1932<br />
ww.), Tbilisi, 1973;<br />
Cvens xelT arsebuli monacemebis mixedviT, 1925 wlidan 1987 wlis<br />
CaTvliT, orive regionSi 204 dasaxlebul punqts (soflebs, dabebs,<br />
qalaqebs Seecvala saxeli. maTgan, cvlileba Seexo afxazeTSi _ 183<br />
toponims, xolo aWaraSi _ 21-s. am statistikidanac Cans, rom sabWoTa<br />
xelisuflebis enobrivi politikis mTavari samizne afxazeTi iyo, sadac<br />
mosaxleobis eTnikur-enobrivi mravalferovneba enobrivi konfliqtebis<br />
gasaRviveblad SeiZleboda gamoeyenebinaT.<br />
gansakuTrebuli intensiurobiT mimdinareobda toponimTa masobrivi<br />
cvla 1948, 1952 da 1955 wlebSi. magaliTad, 1948 wels orive regionSi<br />
Seicvala 96 geografiuli saxeli, 1952 wels _ 39, 1955 wels ki _ 34.<br />
aRsaniSnavia, rom yvelaze masobrivi cvla ganxorcielda 1948 wlis 3<br />
seqtembers. am dRes orive regionSi Seicvala 94 toponimi, aqedan<br />
afxazeTSi _ 75, xolo aWaraSi _ 19.<br />
orive avtonomiaSi Semaval raionebSi toponimTa cvlis suraTi<br />
1925-1987 wlebSi aseTia: gudauTa _ 30; gagra _ 37; gulrifSi _ 12;<br />
soxumi _ 35; oCamCire _ 31; gali _ 14; agreTve, unda aRiniSnos, rom<br />
danarCeni Secvlili 24 toponimi 1949 wlis saqarTvelos ssr<br />
administraciul-teritoriuli dayofis cnobaris mixedviT Sedioda<br />
gulrifSis raionSi, xolo 1961, 1966 da 1977 wlebis monacemebis mixedviT<br />
soxumSi Semaval geografiul punqtebad saxeldeba; xulo _ 8; qeda _<br />
5; baTumi _ 7, xolo erTi toponimi, msgavsad zemoT moyvanili magaliTisa,<br />
1949 wlis saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli dayofis<br />
cnobaris mixedviT ekuTvnis xulos raions, xolo sxva masalebidan Cans,<br />
rom Suaxevis raions ganekuTvneba.<br />
am monacemebidan naTlad Cans, rom sabWoTa imperia gansakuTrebul<br />
ideologiur datvirTvas aniWebda afxazeTis im raionebs, sadac mosaxleoba<br />
eTnikurad gansakuTrebiT Wreli iyo da sadac am mosaxleobaSi Warbobda<br />
saqarTvelos farglebs garedan XIX-XX saukuneebSi moyvanili<br />
<strong>araqarTuli</strong> da araafxazuri mosaxleoba (soxumisa da gagris raionebi).<br />
afxazeTSi Secvlili geografiuli saxelebi SeiZleba ase dajgufdes:<br />
• afxazuri saxeli Seicvala afxazuriT: agvavera→ blaburxva,<br />
aguwa→ anuxva... (1948 w.);<br />
• afxazuri _ qarTuliT: atiSadu → vardisubani (1955 w.).<br />
• qarTuli _ qarTuliT: qeTevani → koCara, cxiri → mziuri,<br />
saSarangio→ muxuri...;<br />
• qarTuli _ afxazuriT: Txilovani → arasara, vardisubani→<br />
atiSadu (1952 w.), bambukovani → akalamra (1967 w.);<br />
• qarTuli _ rusuliT: saqarTvelos xeoba → gruzinskoe uSCelie,<br />
kodori → vladimirovka, sixaruli → otradnoe...<br />
• qarTuli zedsarTavi da ricxviTi saxelebi Seicvala rusuli<br />
ekvivalentebiT: meore arasaZixi → vtoroi arasaZixi, zemo afianCi →<br />
verxni afianCi;
toponimTa cvla afxazeTisa da aWaris avtonomiebSi sabWoTa periodSi<br />
• carizmis dros Serqmeuli rusuli saxelebi 30-40-ian wlebSi<br />
Seicvala qarTuliT, 50-iani wlebidan ki kvlav aRadgines carizmis<br />
droindeli rusuli, magram _ ara afxazuri saxelebi: estonka →<br />
baRnaSeni → estonka, vladimirovka → kodori → vladimirovka;<br />
toponimTa cvla aWaraSi sabWoTa xelisuflebis mier ganxorcielda<br />
1940-iani wlebidan. 1948 wlis 3 seqtembers Seicvala 19 toponimi xulos,<br />
qedis, xelvaCaurisa da baTumis raionebSi.<br />
hibriduli (Turqul-qarTuli) an sakuTriv Turquli toponimebi<br />
Seicvala qarTuliT: aliqoRlebi → oqtomberi, axveloRlebi → axali<br />
ubani, ijadi → ganaxleba, kakaoRlebi → arsenauli, yadioRlebi →<br />
ganaxleba, yaradere → ganTiadi; qveda orTabaTumi → winsvla, zeda<br />
orTabaTumi → Caisubani.<br />
unda aRiniSnos, rom zemoT mocemuli oficialuri monacemebis<br />
sapirispiro cnobebs gvawvdis z. cxovrebovas mier 1979 wels<br />
gamoqveynebuli broSura "Òîïîíèìèÿ þæíîé îñåòèè â ïèñüìåííûõ<br />
èñòî÷íèêàõ". am broSuraSi mocemulia cnobebi yofili samxreT oseTis<br />
avtonomiur olqSi ganxorcielebul toponimTa cvlasTan dakavSirebiT.<br />
mxolod am teritoriaze sabWoTa periodSi 558 geografiuli saxelidan<br />
352 saxelwodebas, anu samxreT oseTis avtonomiur olqSi dasaxlebuli<br />
punqtebis saxelwodebebis 63 %-s, ganucdia ama Tu im saxis Sesworeba<br />
da Secvla.<br />
toponimTa amgvari masobrivi cvla, cxadia, xdeboda saqarTvelos<br />
mTel teritoriaze. sainteresoa, rom saqarTvelos administraciulteritoriuli<br />
dayofis oficialuri masalebi duman am faqtebis Sesaxeb,<br />
romlis Tanaxmadac, saqarTveloSi toponimTa cvla araerTgzis<br />
ganxorcielebula.<br />
amrigad, warmodgenili masalebis safuZvelze naTlad SegviZlia<br />
davinaxoT dampyrobeli ruseTis mier dagegmili da gatarebuli<br />
gamarusebeli politikis Sedegebi saqarTveloSi. marTalia, toponimTa<br />
cvla am RonisZiebis erT-erTi elementTagania, magram aSkarad saSiSi da<br />
safrTxilo, risi Sedegebic ukve saTanadod aisaxa Cveni qveynis<br />
sinamdvileSi.<br />
damowmebuli literatura<br />
T. gvancelaZe, 2000 - T. gvancelaZe, enaTa funqcionireba<br />
polieTnikur regionSi marTvadi enobrivi politikis pirobebSi:<br />
qarTveluri memkvidreoba, t. IV, quTaisi, 2000.<br />
v. ezugbaia, 1973 - v. ezugbaia, saqarTvelos ssr axali<br />
administraciul-teritoriuli dayofa da sabWoebis rolis Semdgomi<br />
amaRleba (1921-1932 ww.), Tb., 1973.<br />
m. naWyebia, 2008 - m. naWyebia, afxazeTis toponimTa cvlis etapebi:<br />
gaz. "soxumis universiteti", #2, 2008.<br />
s. cxovrebova, 1979 - C. Öõîâðåáîâà, "Òîïîíèìèÿ þæíîé îñåòèè â<br />
ïèñüìåííûõ èñòî÷íèêàõ", Òá, 1979.<br />
269
270<br />
b. papava<br />
BELA PAPAVA<br />
PLACE NAME CHANGES IN ABKHAZIA AND ACHARA<br />
(ADJARIA) DURING THE SOVIET PERIOD<br />
Tribes and countries seeking for the seaside territory possessions often<br />
expressed their military ambitions for Abkhazia and Achara, the important provinces<br />
of Georgia on the Black Sea coast. The present paper discusses new period, 20 th<br />
century, and changes of place names in the region as a means of Russian imperialistic<br />
policy carried in the region.<br />
According to the present available data (‘Administrative and Territorial<br />
Division of Georgia’ during the years 1949, 1961, 1966, 1977, and 1978) from the<br />
year 1925 to 1987 in the two region of Georgia settled areas: villages, small towns,<br />
towns had undergone 204 changes. Among them the shift of place names in Abkhazia<br />
was 183 in Achara 21. This statistics gives the vivid picture that Abkhazia was the<br />
principal target of Russia’s language policy where the existence of multitude of ethnic<br />
and lingual groups could be used for the arousal of conflicts on language grounds.<br />
The change of place names marked with various intensities in different periods.<br />
Most noteworthy seem the years 1948, 1952 and 1954. For instance, in 1948 in both<br />
regions 96 place names changed; 39 in 1952; 34 in 1955. In September 3, 1948 94<br />
names changed in both regions, among them 75 in Abkhazia, and 19 in Adjara.<br />
Compared to the official data Z.Tskhovrebova in her brochure “ Toponimya<br />
Yuzhnnoy Ossetii v pismenikh istochnikakh”(in Russian), published in 1979 refers<br />
to the data that in the Ossetia Autonomous Region out of the 558 settlement place<br />
names 352, i.e. 63%, had been changed or corrected to some degrees.<br />
Such massive shift of place names took on entire territory of Georgia about<br />
which the official materials of the administrative and territorial arrangement of Georgia<br />
remains silent.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
madona madona robaqiZe,<br />
robaqiZe,<br />
sulxan sulxan kupraSvili<br />
kupraSvili<br />
qarTuli qarTuli avtokefaluri avtokefaluri eklesiis eklesiis istoriidan<br />
istoriidan<br />
saqarTvelos marTlmadidebeli eklesia erT-erTi uZvelesia<br />
qristianul samyaroSi. samecniero literaturaSi miRebuli mosazrebiT,<br />
igi Camoyalibda IV saukunis 20-ian wlebSi, roca qarTlis samefoSi<br />
mirian mefis dros qristianoba saxelmwifo religiad gamocxadda.<br />
qarTuli saeklesio tradiciis mixedviT, es moxda 326 wels, magram<br />
saqarTveloSi qristianobis qadageba da gavrceleba amaze gacilebiT<br />
adre dawyebula. pirvel mqadageblad dasavleT saqarTveloSi mosulan<br />
mociqulebi wminda andria pirvelwodebuli da wminda svimon kananeli<br />
(qarTlis cxovreba, 1955, gv. 38).<br />
andria mociquls saqarTveloSi ramdenimejer umogzauria da mesame<br />
mogzaurobis dros mas Tan Camouyvania svimon kananeli da mociquli<br />
mataTa - amis Sesaxeb wers merve saukunis avtori epifane<br />
konstantinopoleli (efrem mcire, 1959, gv. 4). yuradReba unda mieqces,<br />
rom wminda andria mociqulma ara marto gaaqristiana qarTvelebi,<br />
aramed daaarsa kidec pirveli qarTuli saepiskoposo qalaq awyurSi. am<br />
saepiskoposos meTaurad daniSna episkoposi, iqve datova ramdenime<br />
mRvdeli da diakoni. qarTuli saeklesio tradiciis mixedviT, faqtiurad<br />
es iyo daarseba, dafuZvneba da Seqmna qarTuli eklesiisa Tavisi ierarqiiT.<br />
matiane wers: `daudgina episkoposi mRvdelni da diakonni (anania jafariZe,<br />
1983-1988, gv. 38).<br />
cnobili moRvawe efrem mcire berZnul wyaroebze dayrdnobiT<br />
aRniSnavda, rom saqarTveloSi maTTan erTad iqadaga mociqulma<br />
barTlomemac afxazeTSi, oseTsa da qarTlSi. mociqul barTlomes<br />
saqarTveloSi moRvaweoba Cans laTinur wyaroebSic. amis Sesaxeb<br />
aRniSnavda arqanjelo lamberti (T. Jordania, 1892, gv. 34).<br />
sxva mosazrebis Tanaxmad, saqarTveloSi iqadages mociqulebma<br />
mataTam da kabadokiaSi - petrem (i. tabaRua, 1982, gv. 56). imaves<br />
adasturebs epifane kviproselic. me-4 s-is avtori, romelic Tvlida,<br />
rom saqarTveloSi dakrZalulia mociquli mataTa (n. kelenjeriZe, 1949,<br />
gv. 7-8). amasve aRniSnavs mTavarepiskoposi a. jafariZec:<br />
`<strong>qarTveli</strong> mRvdelmTavrebi Camolocvis an puris kurTxevis dros<br />
ixseniebdnen mociqulebs, romelTac uqadagiaT am qveyanaSi, es faqti<br />
daculia uZveles teqstebSi"... wmidaTa didebulTa da yovlad qebulTa<br />
mociqulTa - andria pirvelwodebulisa da svimon kananelisaTa, Tadeozisa<br />
da barTlomesiTa"... (anania jafariZe, 1983-1988, gv. 3).<br />
es imas niSnavs, rom saukuneTa manZilze qarTuli oficialuri<br />
eklesia aRiarebda, rom saqarTvelos ganmanaTleblebi arian locvisas<br />
moxseniebuli es mociqulebi (iqve, gv. 56).<br />
271
272<br />
m. robaqiZe, s. kupraSvili<br />
amdenad, saqarTvelos eklesia qristes mociqulTa mieraa daarsebuli<br />
da, aqedan gamomdinare, igi samociqulo eklesiaa (iqve, gv. 59).<br />
radgan mociqulebs ekuTvnodaT mTeli Zalaufleba miwieri eklesiisa,<br />
amitomac maT daaarses pirveli avtokefaluri eklesiebi". igive azri<br />
gatarebulia XVI saukunis slavur wyaroSi, romelic qarTul eklesias<br />
miiCnevs Toma mociqulis mier daarsebulad (anania jafariZe, 1983-1988,<br />
gv. 60).<br />
zemoaRniSnuli faqtorebis gaTvaliswinebiT, qarTuli eklesiis<br />
avtokefalurobis sawyisi saqarTveloSi mociqulTa moRvaweobis<br />
periodidan iRebs saTaves.<br />
325 wlis nikeis I msoflio saeklesio krebas eswreboda biWvinTis<br />
episkoposi stratofile da trapezunis episkoposi damnusi. marTalia,<br />
varaudoben, rom dasaxelebuli mRvdelmTavrebi iyvnen berZenTa tomisani,<br />
magram maT mrevls, berZen moaxalSeneTa garda, <strong>qarTveli</strong> mosaxleobac<br />
Seadgenda.<br />
`qarTlis cxovreba" gadmogvcems, rom `axladdaarsebulma iberiis<br />
eklesiam pirveli samRvdeloeba miiRo konstantinepolidan. wminda nino<br />
ganmanaTleblis rCeviT qarTvelTa mefe miriani iTxovs konstantine<br />
imperatorTan, raTa axlad moqceuli eris mosanaTlad da dasamoZRvrad<br />
gamogzavnos sasuliero piri. wminda konstantine didi moavlens<br />
saqarTveloSi ioane episkoposs mRvdlebiT da diakonebiT, romlebic<br />
jer didebulT, xolo Semdgom ubralo ers naTlaven mtkvrisa da<br />
aragvis SesarTavSi e. w. `qarTvelTa iordaneSi".<br />
saistorio tradiciis Tanaxmad, aqedan iRebs saTaves qarTuli<br />
eklesiis istoria, TumcaRa winare saukunis ganmavlobaSi saqarTveloSi<br />
qristianuli Temebisa da saeklesio ierarqiis arseboba gansxvavebuli<br />
mosazrebisaTvis sakmaod myar safuZvels qmnis.<br />
axladdaarsebuli qarTuli eklesia, rogorc uZvelesi wyaroebidan<br />
Cans, Tavidan daeqvemdebara antioqiis sapatriarqos, rogorc uaxloes<br />
sapatriarqos, xolo eklesiis meTauri atarebda mTavarepiskoposis<br />
tituls.<br />
qarTuli eklesiis aseTi uflebrivi mdgomareoba gagrZelda V<br />
saukunis II naxevramde. V saukunidan qarTulma eklesiam antioqiisagan<br />
miiRo avtokefalia. misi meTauri iyo qarTlis kaTalikosi, xolo XI<br />
saukunis 10-iani wlebidan _ sruliad saqarTvelos patriarqi.<br />
qarTuli eklesiis avtokefaliis dawesebis TariRad V saukune<br />
miaCniaT m. broses, T. Jordanias, m. TamaraSvils, i. sokolovs, iv.<br />
javaxiSvils... es TariRi gaziarebulia Tanamedrove mkvlevarTa mier.<br />
istorikos juanSerTan daculia cnoba, rom saqarTvelos eklesiis<br />
axali formireba moxda im droisaTvis miRebuli yvela kanonieri wesis<br />
dacviT. mefem saberZneTidan gamoiTxova Tormeti episkoposi<br />
kaTalikosiTurT da miiRo kidec. swored Tormeti, radgan sul mcire<br />
Tormeti episkoposi iyo saWiro, raTa adgilobriv eklesias Tavisi
qarTuli avtokefaluri eklesiis istoriidan<br />
funqcia normalurad Seesrulebina (qarTlis cxovreba, 1955, gv. 198-<br />
199).<br />
juanSeris gadmocemiT, RvTis gangebiT vaxtangi naxulobs sakvirvel<br />
Cvenebas, ramac didi gavlena moaxdina mTels mis mermindel cxovrebaze.<br />
man ixila qarTvelTa ganmanaTlebeli wminda nino, eklesiis didi moZRvari<br />
da maswavlebeli wminda grigori RvTismetyveli. bizantiis keisari petre<br />
da samoeli, romelTagan SemdegSi pirveli gaxda kaTalikosi, meore -<br />
episkoposi. wminda grigoris locva-kurTxeviT vaxtangi naTlis gvirgvins<br />
daadgams petres, xolo es ukanaskneli gvirgvins adgams samoel monazons,<br />
keisari ki vaxtangs amboriTa da mefuri pativiT moikiTxavs, rogorc<br />
Tanaswors. aRniSnuli Cvenebisas gorgasali ixilavs jvars gvirgviniT,<br />
romelsac adgamen Tavze sityvebiT: `umetesmorwmune iyo Sen yovelTa<br />
Soris naTesavsa sparsTasa", `Sengan aReSennen eklesiani da ganewesnen<br />
episkoposni da episkoposTa mTavari", `gvirgvinica wamebisa miiRo"<br />
(qarTlis cxovreba, 1955, gv. 199).<br />
istoria adasturebs, rom yovelive zustad ganxorcielda<br />
momavalSi. mefe daemorCila RvTis nebas, saqarTvelo ki oficialurad<br />
avtokefaluri gaxda.<br />
juanSeri garkveviT mianiSnebs, rom kaTalikosobaze vaxtangma locvakurTxeva<br />
zecidan miiRo. niSandoblivia isic, rom Tavis droze wminda<br />
ninomac Tavisi mociquleobrivi moRvaweobac zeciuri locva-kurTxeviT<br />
daiwyo.<br />
Zveli qarTuli literaturuli Zegli `SuSanikis wameba" kidev<br />
erTxel adasturebs me-5 s-Si saqarTvelos eklesiis avtokefalurobas<br />
misTvis aucilebeli yvela niSan-TvisebebiT. am TxzulebaSi personalurad<br />
naxsenebia im drois kaTalikosi samoeli epiTetiT: `Tavi episkoposTai"<br />
(episkoposi zosime, 1990, gv. 3). es ukanaskneli rigiT meore kaTalikosia<br />
petres Semdeg. sxva wyaros mixedviTac am periodSi kaTalikoss ewodeba<br />
`episkoposTmTavari" (Zeglebi, 1918, gv. 27). es saxelwodebani pirdapir<br />
gviCveneben kaTalikosis daniSnulebas, magram gvaqvs cnoba imis Sesaxebac,<br />
rom mas hyavs xelqveiTi episkoposebi - `episkoposi misive moyuvasi"<br />
(qarTlis cxovreba, 1955, gv. 168-197).<br />
am mxriv CvenTvis sainteresoa X saukunis <strong>qarTveli</strong> mwerlis giorgi<br />
merCulis `grigol xanZTelis cxovreba", sadac aRwerilia IX saukuneSi<br />
adgilobriv saeklesio krebaze qarTuli eklesiis meTauris, kaTalikosis<br />
arCeva. saqarTvelos eklesiis mRvdelmTavarTagan Semdgari saeklesio<br />
kreba ucxo sapatriarqoebTan SeTanxmebis gareSe, sruliad<br />
damoukideblad irCevs eklesiis mamamTavars, riTac kidev erTxel<br />
dasturdeba qarTuli eklesiis sruli avtokefaluroba.<br />
V saukunidan qarTulma eklesiam miiRo erovnuli saxe. aRmocenda<br />
erovnuli kultura, sasuliero mwerloba, xuroTmoZRvreba, samonastro<br />
cxovreba. VI-VII saukuneebSi qarTuli eklesia aerTianebda 33-35<br />
saepiskoposo eparqias.<br />
273
274<br />
m. robaqiZe, s. kupraSvili<br />
qarTuli eklesiis gafarToebisa da qristianobis ganmtkicebisaTvis<br />
didi mniSvneloba hqonda saqarTveloSi monastrebis mSeneblobas,<br />
romelsac ganuzomeli Rvawli dasdo `aTcametma" asurelma mamam. sirieli<br />
mamebis moRvaweoba daemTxva qarTlSi iranelTa batonobis periods.<br />
qristianobis ganmtkicebiT maT xeli Seuwyves qarTvelTa erovnuli<br />
Segnebis amaRlebas. asurelma mamebma aRmosavleT saqarTveloSi daaarses<br />
Teqvsmetze meti monasteri: ioane zedaznis, SiomRvimis, alaverdis,<br />
martyofis, iyalTos, samTavisis, garejis saarqimandrito, romelic Tavis<br />
mxriv aerTianebda ramdenime monasters.<br />
VIII saukunis bolodan farTo samonastro moZraoba daiwyo<br />
tao-klarjeTSi. aq daarsda xanZTis saarqimandrito. xanZTa, Satberdi,<br />
mTeli es samonastro centri VIII-X saukuneebSi iqcnen TvalsaCino<br />
mwignobrul-saganmanaTleblo centrebad, sadac moRvaweobdnen cnobili<br />
mecnieri da mwignobari saeklesio mamebi: grigol xanZTeli, miqael<br />
modrekili, ioane minCxi, ioane mtbevari, ioane zosime, saba mtbevari,<br />
serapion zarzmeli da sxva. X saukunisaTvis qarTul enaze ukve Seqmnili<br />
iyo mdidari hagiografiuli da saistorio mwerloba, berZnulidan<br />
iTargmna TiTqmis mTeli ZiriTadi literatura, liturgikis, dogmatikis,<br />
hagiografiis da sxva dargebSi. maRal dones miaRwia saeklesio<br />
arqiteqturam, risi dasturicaa - oSki, bana, xaxuli da sxva.<br />
qarTuli eklesiis avtoriteti da gavlena gascda saqarTvelos<br />
farglebs. jer kidev V saukunidan mWidro urTierToba damyarda<br />
romis, antioqiis, ierusalimis sapatriarqoebis saeklesio centrebTan.<br />
amasTan, qarTuli samonastro centrebi daarsda siria-palestinaSi,<br />
xolo X saukuneSi aRmocenda qarTvelTa monasteri aTonze (Zeglebi,<br />
1918, gv. 17). yovelive es xels uwyobda gareSe saqristianosTan<br />
saqarTvelos intensiur kontaqtebs, rac ormxriv xasiaTs iZens: qarTuli<br />
qristianuli eklesia mdidrdeba qristianul samyarosTan urTierTobiT,<br />
xolo Tavad qristianuli samyaro arcTu naklebad ikvebeba qarTuli<br />
qristianuli kulturuli tradiciebiT, rac araerTxelaa miniSnebuli<br />
literaturaSi. amis dasturad me-6 saukunis avtori prokofi kesarieli<br />
gamodgeba (qarTlis cxovreba, 1955, gv. 168).<br />
qarTuli eklesiis avtoritetis zrdis maCvenebelia Semdegi<br />
faqtic: daaxloebiT VIII saukunis Sua wlebSi saqarTveloSi Camovida<br />
guTeli ioane, romelmac episkoposis xeldasxma mcxeTis kaTalikosisagan<br />
miiRo. guTeli episkoposi sakurTxevlad jer konstantinopolis<br />
patriarqTan gaemgzavra, romelsac is ierarqiulad emorCileboda, magram<br />
radgan iq maSin xatmebrZoloba iyo gabatonebuli 725-843 ww.<br />
ukurTxeblad ukan gamobrunebula. maSin ioane saqarTveloSi gamoagzavnes<br />
(saqarTvelos istoria, 1990, gv. 80-81).<br />
aseve qarTuli eklesiis maRali avtoritetis dadasturebaa is<br />
faqtic, rom IX saukuneSi ierusalimis patriarqis - sergis TanxmobiT<br />
qarTulma eklesiam miiRo mironis kurTxevis ufleba mcxeTis<br />
sveticxovelSi (b. lominaZe, 1992, gv. 87-88).
qarTuli avtokefaluri eklesiis istoriidan<br />
qarTuli ena eklesiis erTaderT sayovelTao enad gavrcelda.<br />
VIII-X ss. Jamis wirva da locva qarTulad sruldeboda. XI-XII ss-Si<br />
farTo muSaoba gaCaRda qarTul enaze axali bizantiuri mwerlobis<br />
TargmanisaTvis. am saqmianobaSi TavianTi wvlili Seitanes eqvTime da<br />
giorgi aTonelebma, giorgi mcirem, leonti mrovelma, juanSerma, arsen<br />
iyalToelma, efrem mcirem, ioane petriwma da sxvebma. amgvari muSaoba<br />
warmoebda rogorc saqarTveloSi, ise sazRvargareTis qarTul centrebSi<br />
- aTonze, petriwonis monasterSi, ierusalimis jvris monasterSi.<br />
qarTuli eklesia daarsebis dRidanve gaxda mflobeli organizacia,<br />
misi Semosavlis wyaros Semowiruli, nasyidi mamulebi Seadgenda.<br />
monastrebs ki hqondaT sakuTari meurneoba. X-XI ss-Si eklesiam did<br />
ekonomiur Zlierebas miaRwia.<br />
XI s-Si saqarTvelos eklesiis kaTalikos-patriarqs eWira VI adgili<br />
romis papis CaTvliT. eklesiaTa ganyofis Semdeg saqarTvelos eklesias<br />
ekava me-5 adgili. xolo XVI saukunis dasasruls, rodesac aRmosavleTis<br />
patriarqebma ruseTis eklesias mianiWes me-5 adgili, saqarTvelos eklesiam<br />
daikava me-6 adgili, romelic uWiravs dRemde. saqarTvelos eklesiis<br />
kaTalikos-patriarqis meeqvse adgilis Sesaxeb cnoba daculia XIII saukunis<br />
dokumentSi (1259 w). ` ...Cvenca glaxaki qristes mier Semdgomad xuTTa<br />
patriarqTa... da suetis cxovelis meequsisa patriarqisa da qristesmier<br />
yovlisa saqarTvelos kaTalikosi nikoloz vamtkiceb da warvwer"... (b.<br />
lominaZe, 1992, gv. 87-88).<br />
sruliad saqarTvelos sapatriarqo teritoriulad Semcirda XVI<br />
saukunis miwuruls Turqebis mier samcxe-saaTabagos mitacebisa da iq<br />
islamis gavrcelebis gamo. aqtiur taZrebSi TandaTan gauqmda qristianuli<br />
wirva-locva, qristianuli mrevli Semcirda, daifanta. XVIII saukuneSi,<br />
roca saqarTvelo gaTavisuflda iranisa da TurqeTis batonobisagan,<br />
imereTSi solomon pirvelma da qarTl-kaxeTSi erekle meorem scades<br />
sxvadasxva RonisZiebebiT qarTuli marTlmadidebluri eklesiis Seryeuli<br />
mdgomareobis gaumjobeseba.<br />
XIX saukunis dasawyisSi ruseTma moaxdina saqarTvelos aneqsia.<br />
aTi wlis Semdeg, 1811 wels ruseTis imperatoris brZanebiT qarTul<br />
eklesias waerTva damoukidebloba da daqvemdebarebul iqna rusuli<br />
eklesiis `uwmindesi da umarTebulesi sinodisadmi". aqedan moyolebuli<br />
vidre 1918 wlamde (?) saqarTvelos eklesiurad marTavdnen rusi<br />
egzarqosebi.<br />
275
276<br />
m. robaqiZe, s. kupraSvili<br />
damowmebuli literatura<br />
episkoposi zosime, 1990 - episkoposi zosime (SioSvili), saqarTvelos<br />
eklesiis avtokefaliisaTvis: Jurn. "jvari vazisa", 1990, #3.<br />
efrem mcire, 1959 - efrem mcire, uwyebaT mizezisa qarTvelTa<br />
moqcevisasa Tu romelTa wignTa Sina moixsenebis, Tb., 1959.<br />
n. kelenjeriZe, 1949 - n. kelenjeriZe, saqarTvelos sakaTalikoso<br />
eklesiis mokle istoria, Tb., 1949.<br />
b. lominaZe, 1992 - b. lominaZe, saqarTvelos sapatriarqo da misi<br />
avtokefalia: religia, 1992, #12.<br />
T. Jordania, 1892 - T. Jordania, qronikebi, t. I, tf., 1892.<br />
saqarTvelos istoria, 1990 - saqarTvelos istoria (saskolo<br />
saxlmZRvanelo), Tb., 1990.<br />
i. tabaRua, 1982 - i. tabaRua, saqarTvelo evropis arqivebsa da<br />
wignTsacavebSi, t. I, Tb., 1982.<br />
qarTlis cxovreba, 1955 - qarTlis cxovreba, t. I, Tb., 1955.<br />
Zeglebi, 1918 - Zveli qarTuli agiografiuli Zeglebi, t. I, tf.,<br />
1918.<br />
anania jafariZe, 1983-1988 - episkoposi anania jafariZe, saqarTvelos<br />
samociqulo eklesiis istoria, axalcixe, 1983-1988.<br />
SULKHAN KUPRASHVILI, MADONA ROBAKIDZE<br />
RUSSIA’S IMPERIAL POLICY AND THE GEORGIAN CHURCH<br />
AUTOCEPHALY IN 1801-1811<br />
In the late half of the 19 th century Tsarist Russia waged consistent fight for<br />
trapping the Georgian Church into her ideological grips.<br />
In September 12, 1801 the Emperor signed a manifest by force of which on<br />
April 12 th of the next year, in the Tbilisi Sioni Cathedral surrounded by Russian<br />
troops, Russia imposed the representatives of the Georgian nobility to sign the<br />
document of abolishing Bagrationi House prerogatives. David who had been proclaimed<br />
the heir of Giorgi XII by Russia when the king was still alive was sent in exile. The<br />
same fate shared Mariam, the last queen of Georgia, wife of Giorgi XII. Some eight<br />
years later the lot of Kartlo-Kakheti kingdom extended on Imereti kingdom that<br />
accomplished Russia’s footing in Georgia.<br />
The establishment of the Tsarist government in Georgia would not complete<br />
only with the abolishment of the Georgian statehood. Now Russia began to interfere<br />
in the affairs of the Georgian Church for its subjugation. The government issued a<br />
reform anticipating organization of religious diskateria which would be entitled to<br />
lead Religious-educational activities. The primary task of the diskateria was to count<br />
and register the property of the Georgian Church to figure out all incomes and determine
qarTuli avtokefaluri eklesiis istoriidan<br />
the number of clergy and make order in the parishes. The government appointed<br />
General Tormasov with personal responsibilities for the implementation of the reform.<br />
Earlier to these events, in February 1801, Russian Emperor issued the order<br />
obliging Catholicos Anton II to draw up the complete data of the real situation of the<br />
Georgian Church and its clergy. The latter did not carry out the task. In November<br />
3, 1810 Tormasov sent Catholicos Anton II in exile and in February 10, 1811 he<br />
presented Golitsin new project of organizing the Georgian Church. According to the<br />
project the bishop of Mtskheta and Kartli should be at the head of the Georgian<br />
Church who would be given a title of Metropolitan of Mtskheta and Kartli and the<br />
Exarches of the Synod.<br />
In 1811 the institution of Catholicos was replaced by Exarches, subordinated<br />
to diskateria. The first exarches of Georgia became Bishop Varlam Eristavi, a man<br />
educated in Russia. The abolishment of autocephaly of the Georgian Church marked<br />
the new and different stage of Georgia’s occupation by Russia.<br />
277
278<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
nato nato svianaZe<br />
svianaZe<br />
niko niko lorTqifaniZis lorTqifaniZis esTetikuri esTetikuri mrwamsi, mrwamsi,<br />
mrwamsi,<br />
mxatvruli mxatvruli manera, manera, ena, ena, stili<br />
stili<br />
ferwerasTan Sexamebuli bgerweris Taviseburi modeli, romelic<br />
musikiT gamowveuli emociis tolfasovania – aseTia mwerlis esteTikuri<br />
mrwamsi. niko lorTqifaniZis es rwmena kondensirebuladaa Camoyalibebuli<br />
im epigrafSi, romelic man warumZRvara miniaturaTa cikls saerTo<br />
saTauriT "sulieri ganwyobilebani" (1914): "umTavres miznad mqonda<br />
mkiTxvelSi erTgvari sulieri ganwyobileba gamomewvia - sityvis saSualebiT<br />
musikis sawadeli mimeRwia. qarTul mwerlobaSi iSviaTia aseTi cda.<br />
Secdoma da uxerxulobac amitom mravali iqneba".<br />
n. lorTqifaniZis TiTqmis yvela novelas sakuTari intonacia<br />
aqvs. intonaciuri simdidre, romelic kvlav nawarmoebis feradovnebisken<br />
aris mimarTuli, qmnis ganwyobilebaTa dausruleblad cvalebad gamas.<br />
es gama xan aRmavalia, aqtiurad mJReri, xan unazesi sevdiT moculi, an<br />
Cumi, nawyvet-nawyveti, grZnobis gamomxatveli sasveni niSnebiT aRniSnuli.<br />
yoveli intonacia saSualebas iZleva daisvenos masze mkiTxvelma. yovel<br />
gadasvlas intonaciis erTi kilodan meoreze simWevre Seaqvs nawarmoebSi<br />
da azRvevs mas monotonurobisagan. n. lorTqifaniZe Zlieri intonaciebis<br />
gareSe ar wers, ar metyvelebs. maTi simravle SeiZleba SevadaroT<br />
mxolod impresionistul, wertilebisagan Semdgar suraTs. SeiZleba<br />
iTqvas, mwerlis zogierTi novela puantelisturi rigis nawarmoebia.<br />
n. lorTqifaniZes Zalze exerxeba dialogebis ageba. amaSi, erTi<br />
mxriv, mas exmareba dialogis daniSnulebis srulyofili codna prozaSi,<br />
meore mxriv, n. lorTqifaniZisaTvis, rogorc garkveuli maneris mqone<br />
mwerlisaTvis, es SedarebiT iolad dasauflebel sferos warmoadgenda.<br />
dialogis gamarTvis mxriv igi didi masStabis klasikosTa gverdiT SeiZleba<br />
davayenoT.<br />
"tyvedyofilis dabrunebaSi" vkiTxulobT:<br />
"qoxis kari WrialiT gaiRo da gaisma:<br />
- lekura, ra ambavia, ras uyef?<br />
am Zaxilze ZaRli gaiqca. isev Semobrunda, TiTqos karSi gamosul<br />
qals WiSkrisaken iwvevso.<br />
- isev is mglis arCivi maCvi Semoipara usaTuod, - wyeva-krulviT<br />
waibutbuta qalma da ZaRls gahyva.<br />
- uime! es vinaa?<br />
- me var, deda, - siko!<br />
- ui, Seni Wiri ki Semeyaros! – da qali Caexvia Svils.<br />
- marTa, marTa! – gasZaxa qalma.<br />
qoxis kari isev WrialiT gaiRo.<br />
- gameiqeci, qalo, siko mosula!..<br />
- uime! amas ras vxedav, batono... – meti veraferi sTqva qalma da<br />
ar icoda, rogor moxveoda, sad ekocna...
niko lorTqifaniZis esTetikuri mrwamsi, mxatvruli manera, ena, stili<br />
mTvare gamocurda Rrublebidan da ezo gaanaTa.<br />
- Cemi ninoia sadaa? – ikiTxa sikom.<br />
- Zinavs... – da marTas undoda gasaRviZeblad wasuliyo; sikom<br />
SeaCera:<br />
- iZinos! codvaa gogo! moveswrebi mis naxvas... awi xom arsad<br />
waval".<br />
n. lorTqifaniZis yoveli fraza metad metyvelia, mgrZnobiarea,<br />
cocxali. igi arsad ar iZleva vrcel ganmartebebs, sarTulebian<br />
aRwerilobebs. yoveli winadadeba mis nawarmoebSi siaxlis Semcvelia.<br />
mas xSirad ar yofnis moTmineba, rom mTliani fraza Seqmnas, mraval<br />
sityvas andos is, rac mas surda eTqva. misi moTxrobaTa abzacebi<br />
Txelia, advilad dasaZlevi, imitom rom abzacis magier igi erT winadadebas<br />
xmarobs.<br />
"fardis awevam daigviana, magram sazogadoebas mouTmenloba ar<br />
emCneoda.<br />
kneina gaqra. – "uialqnod".<br />
xSirad winadadebas igi arCevs erT mokle Sesityvebas. n.<br />
lorTqifaniZis emociurad yvelaze datvirTul nawarmoebSi gvxvdeba<br />
erTsityviani abzacebic. zogan erTi sityvac ar aris da gvxvdeba<br />
mravalwertili, xan kiTxvis niSani, rac weris impresionistul maneraze<br />
migviTiTebs, magram Tuki aseTi manera namdvilad impresionistulia,<br />
bazisi am moTxrobebSi mainc wminda realisturi xdeba.<br />
werilis uSualoba, misi metyveli ena, stilis mxatvruloba<br />
erTgvarad vlindeba nawarmoebTa dawyebis TaviseburebebSi. zogi maTganis<br />
dasawyisi myisve aRWurvilia Rrma fsiqologizmiT, zogi dawyeba<br />
kinematografiuli sicxadiT viTardeba.<br />
pirveli lirikuli (xSirad sentimentaluri) fraza xandaxan<br />
gansazRvravs, erTgvarad tons aZlevs, mTeli moTxrobis lirikul (an<br />
sentimentalur) ganwyobilebas.<br />
arcTu ise iSviaTad mwerali nawarmoebis pirvel winadadebaSi<br />
mTeli nawarmoebis sazrdo esencias aTavsebs. dasawyisi xSirad xdeba<br />
nawarmoebis keTilxmovan mJRer kamertonad: "Seugneblad daerida<br />
bavSvebis sivils – gamovida qoxidan, gaiara ezo, ugzo-ukvlod midioda"<br />
_ amgvarad iwyeba "tragedia ugmirod". cxadia, am moTxrobis ZiriTadi<br />
ambis Semdgomi ganviTareba pirvelsave striqonebSi aqvs avtors mocemuli.<br />
"mokvda. mis naz xels ar gausworebia sasTumali. idumalis mwuxarebiT<br />
ar Semouxedavs oTaxSi satrfos Tvalebs. nacnobebs ar moukiTxavT".<br />
amgvaria pirveli striqonebi moTxrobisa "guli". igi sul ocdaoTxi<br />
arasruli striqonisagan Sedgeba, magram albaT iSviaTad iwereba xolme<br />
aseTi patriotuli simwveliT aRniSnuli nawarmoebi.<br />
n. lorTqifaniZis mxatvruli stilisaTvis damaxasiaTebelia aseTi<br />
Tvisebac – mis miniaturaTa umravlesobas amSveneben minawerebi, romlebic<br />
TiTqos erTgvar eqskurss ukeTeben mkiTxvels nawarmoebis SinaarsSi<br />
ukeT Casawvdomad. amas amCnevda s. Ciqovanis mkafio Tvali: "isini qmnian<br />
nawarmoebis Sinagan samyaroSi Sesasvlelad saWiro sulier mdgomareobas"<br />
(s. Ciqovani, gv. 105). magaliTad, miniaturaTa cikls – "panaSvidi" –<br />
279
280<br />
n. svianaZe<br />
aweria: " vuZRvni mas, visac ukanaskneli pativi ver veci, erTi muWa miwa<br />
ver mivayare", xolo miniaturas "mrcxveni" epigrafad amSvenebs<br />
miqelanjelos ukve damowmebuli sityvebi: "tkbilia Ziri, utkbesia gaqvaveba<br />
jamsa saZraxsa da saxelis gatexisas araferi davinaxo, araferi vigrZno<br />
– ai, Cemi netareba, maS, nu maRviZeb, wynarad ilaparake".<br />
n. lorTqifaniZis stilisaTvis damaxasiaTebeli iyo didi siZunwe<br />
sityvieri masalisa, mokveTili stili. "gaWianurebuli sityvaTa frqveva",<br />
rogorc TviTon ambobda, mas WiriviT sZulda. is iyo Taviseburi xarkis<br />
gadaxda 900-ian wlebSi mxatvrul literaturaSi danergili<br />
impresionistuli stilisaTvis. rogorc cnobilia, 900-iani wlebidan<br />
moyolebuli, vidre meoce saukunis 20-ian wlebamdis, Cvens mwerlobaSi<br />
Zlierad aRorZinda SekumSuli Tqmebisa da frazebis mcire formis<br />
moTxrobebi, magram aq Cven ar unda avurioT revoluciis wlebSi<br />
gamoyenebuli es msxvili, mcire formiani lirikuli prozis nimuSebi<br />
dekadantur miniaturebTan. am SemTxvevaSi n. lorTqifaniZe erTgvari<br />
SemakavSirebeli xidi iyo impresionistuli da qarTuli realisturi<br />
mcireforniani prozauli Janrisa. igi, erTi mxriv, aragvispirelisa da<br />
i. evdoSvilis msgavsad, mimarTavda moTxrobebis mcire formas _ eskizs,<br />
suraTs, miniaturas, meore mxriv, v. barnovis msgavsad, iyenebs ritmul<br />
prozas, metwilad galeqsili formiT, oRond, arqaizmebisagan Tavisufals.<br />
ai, Tundac misi erTi magaliTi: "gulis iarebs rom xelsa hkrav, pirSi<br />
rom metyvi kiTxvasa mwares, mudam rom sicils cremlad miqcev da rom<br />
dascini Cems aRmafrenas. tyuilad TvalTmaqcob – swored miT gamCnev,<br />
rom CemTan stiri Cemsa satirals, rom CemTan ginda simRera tkbili, rom<br />
Cemgan eli bednierebas. xasiaTs icvli... gana bavSvi var, ver SegamCnio<br />
ampartavani, Tu risTvis sxvebTan ia xar nazi, CemTan ki ekliT moculi<br />
vardi.<br />
da nu momeswros, rom Segecvalos es mkacri qceva, tkbil saubrado.<br />
o, RmerTma nu qnas, rom mxolod sityvas, rasac Sen igrZnob, TlaT<br />
daexatos".<br />
moTxrobaSi CarTuli es teqsti Zalian uaxlovdeba leqss, magram<br />
n. lorTqifaniZis weris impresionistuli manera mJRavndeba, rogorc<br />
TviTonve wers, im siuJetur TaviseburebaSi, romelsac igi iyenebda<br />
klasikur siuJetiani nawarmoebisagan gansxvavebiT, STabeWdilebaTa wuTieri<br />
momentebis aRweriT, rasac erTgvarad daumTavrebeli xasiaTi hqonda. n.<br />
lorTqifaniZem Taviseburad moariga impresionistuli lakonizmi<br />
realisturi miniaturebis JanrTan.<br />
ganwyobilebis Sesaqmnelad mwerali mraval xerxs iyenebda.<br />
mkiTxvelis sulSi grZnobis pirveli impulsi saTaurs aqvs, Tavisebur<br />
gancdas aRuZravs mas. "uialqnos", "panaSvidi", "sulieri ganwyobilebani",<br />
"sevdiani naxatebi", "mgloviare guliTa", "saSineli mdgomareoba" da sxva<br />
CamoTvlisTanave qmnian im sulier atmosferos, romliTac gaJRenTili<br />
iyo mwerlis adreuli Semoqmedeba, magram nawarmoebis ganwyobilebis<br />
SesagrZnobad mxolod saTauridan miRebuli STabeWdileba araa sakmarisi.<br />
saWiroa novelis Tu eskizis wakiTxvamde Cadge im sulier mdgomareobaSi,<br />
romelic mwerals hqonda nawarmoebis Seqmnisas. maT gasagebad civi<br />
goneba ar gamodgeba. maTs asaTviseblad imdenad cxovrebisa da
niko lorTqifaniZis esTetikuri mrwamsi, mxatvruli manera, ena, stili<br />
literaturis Teoriis codna ar aris saWiro, ramdenadac unari –<br />
Seerwya sxva adamians, Caiyeno Tavi imave viTarebaSi, romelSic Semoqmedi<br />
iyo. maSin gasagebi gaxdeba sulis is mdgomareoba, rasac Sedegad naRvliani<br />
suraTebi mohyolia. niko lorTqifaniZe cdilobs, rom mkiTxveli<br />
nawilobriv mainc miiyvanos am mdgomareobamde, rasac igi epigrafebis<br />
meSveobiT axerxebs: "mesmis kilo samgloviaro zarisa da vwer" ("cxovreba<br />
salomikasi").<br />
amrigad, mwerali xSirad saTaurisa da epigrafis saSualebiT<br />
aRwevs nawarmoebis SesagrZnobad saWiro ganwyobilebis Seqmnas. TviT<br />
nawarmoebebi n. lorTqifaniZisa, umeteswilad, gmiris lirikuli aRsarebaa,<br />
Taviseburi poeturi intonaciiT gadmocemuli.<br />
n. lorTqifaniZisaTvis mTavari ganwyobilebisa da sulis<br />
tkivilebis gadmocemaa, romelic gabmul Txrobas moiTxovs; "Cven gvinda<br />
ara mogonili istoria, aramed gamosaxva, ara garToba, aramed<br />
STabeWdileba" – werda h. fon hofmanstali. ganwyobilebis gadmocema<br />
mwyobr siuJets ar saWiroebs.<br />
n. lorTqifaniZis Semoqmedebaze impresionizmis gavlena im siuJetur<br />
TaviseburebaSi mJRavndeba, rac misi nawarmoebisaTvis aris niSneuli.<br />
movlenebi aq isea gadmocemuli, rom aRibeWdeba mxolod SeukavSirebeli<br />
STabeWdilebani, romlebic ar obieqtivirdeba gabmuli Txrobis saxiT.<br />
es aris tipuri impresionistuli forma, sadac gamoricxulia kvanZis<br />
Sekvrisa da gaxsnis principi. Txzulebis calkeuli Tavebi damoukidebeli<br />
nawilebia sakuTari moqmedebiTa da ganviTarebiT, romlebic warmoadgenen<br />
ZiriTad Temis variaciebs.<br />
"visac gamouvlia didi avadmyofoba, axsovs bodva, tkivilebis<br />
dros Cangi Tu ara, zRapari mainc mousmenia, igi gaigebs Cems suliskveTebas<br />
da sasiamod darCeba areuli istoriis, daviwyebuli zepirgadmocemis da<br />
daRlili ocnebis xlarTi, mware RameebSi naRvliani fiqrebis gasafantavad<br />
Sekonili".<br />
amiT naTelia mxatvruli mrwamsi n. lorTqifaniZisa, rac ufro<br />
aaxloebs modernistul mwerlobasTan. rogorc literaturulesTetikuri<br />
Sexedulebani, ise mxatvruli praqtika n. lorTqifaniZisa,<br />
mxatvruli xerxebi da saSualebani, aRqma, esTetikuri fenomeni<br />
modernistulia.<br />
n. lorTqifaniZis mTavari mxatvruli manera plastikuri xedvaa.<br />
Tavis uamrav STabeWdileba im misnuri mxedvelobis wyalobiT iRebs,<br />
romelsac ar gamorCeba araferi mniSvnelovani, arc aristokratis<br />
sasaxleSi da arc glexis qoxSi, amitom aris, rom xSirad misi miniaturebi<br />
"dangreuli budeebidan" da "ameridan" ferweruli peizaJebis sinaTlesa<br />
da sizustes inarCuneben. eskizebi, etiudebi da peizaJebi mTlianobaSi<br />
rom aviRoT, erT did mxatvrul tilos hgavs. es namdvili ferweraa.<br />
tyuilad ki ar aqvs mas epigrafad: "zogan yviTel, zogan wiTel, zogan<br />
alisferia" da SemTxveviTi ar aris, rom n. lorTqifaniZis miniaturebs<br />
aseTi saxelebi hqvia: "suraTi soflad", "sentimentaluri naxati", "biusti",<br />
"sevdiani naxatebi"...<br />
281
282<br />
n. svianaZe<br />
n. lorTqifaniZis stilur TaviseburebaTa Soris gansakuTrebiT<br />
unda aRvniSnoT sityvis ukiduresi momWirneoba. mis nimuSad Tundac<br />
"tragedia ugmirod" gamodgeba. aq cota sityviT bevris Tqmis unari<br />
zenitSia ayvanili. unda iTqvas, rom mwerlis es Tavisebureba ar<br />
momdinareobs mxolod mis mier arCeuli mwiri Janridan, rac TavisTavad<br />
saWiroebs lakonur Txrobas. niko lorTqifaniZe mozrdil<br />
nawarmoebebSic erTguli rCeba am wesisa.<br />
damowmebuli literatura<br />
e. abramiSvili, 1972 - e. abramiSvili, niko lorTqifaniZe – novelis<br />
ostati: Jurn. "ciskari", 1972, #4.<br />
T. doiaSvili, 1981 - T. doiaSvili, ganwyobilebaTa da STabeWdilebaTa<br />
mxatvari: gaz. "literaturuli saqarTvelo", 1981, 16 oqtomberi.<br />
g. natroSvili, 1982 - g. natroSvili, niko lorTqifaniZis mxatvruli<br />
samyaro: Jurn. "ganTiadi", 1982, #6.<br />
b. JRenti, 1972 - b. JRenti, mxatvruli sityvis brwyinvale ostati:<br />
Jurn. "mnaTobi", 1972, #10.<br />
s. Wilaia, 1982 - s. Wilaia, qarTuli moTxrobis ostati: gaz.<br />
"literaturuli saqarTvelo", 1982, 30 aprili.<br />
NATO SVIANADZE<br />
NIKO LRTKIPANIDZE’S AESTHETIC CREED, ARTISTIC<br />
MANNER, LANGUAGE AND STYLE<br />
Peculiar pattern of speech sound application in accordance with the paint<br />
application in art that possess congeniality of emotion caused by music sounds – is<br />
N.Lortkipanidze’s aesthetic creed.<br />
Almost each of his short stories has its own unique intonation. These intonations<br />
can be compared with dots of the Impressionist pictures. The author never provides<br />
them for the extended comments. His paragraphs are thin, easily manageable, as it<br />
usually consists of a single sentence. He makes frequent use of a sequence of three<br />
full stops, question marks, suggesting the impressionist manner of writing.<br />
N.Lortkipanidze’s style tends to be close to poetic verse experimenting variety<br />
of means to create mood, among them is the choice of story titles.<br />
Most striking feature of N.Lortkipanidze’s writing style is the extreme frugality<br />
of word-use. He remains loyal to the laconic expression in the bigger works than<br />
those of the short stories.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
avantiurizmi avantiurizmi qarTul qarTul qarTul xalxur xalxur xalxur zRaprebSi<br />
zRaprebSi<br />
eka eka silagaZe<br />
silagaZe<br />
zRapari TxrobiTi, Cveulebrivi xalxuri nawarmoebia, upiratesad<br />
fantastikuri Sinaarsisa. igi miTologiuri xasiaTis mokle moTxrobaa,<br />
xalxis sulieri kulturis nawilia. arsebobs zRapris ramdenime saxe:<br />
miTologiuri, sayofacxovrebo, avantiuristuli da sxva.<br />
rogorc viciT, avantiura franguli sityvaa da niSnavs<br />
uperspeqtivod, realuri Zalebisa da pirobebis gauTvaliwineblad,<br />
SemTxveviTi warmatebis imediT wamowyebul saqmes, Tavgadasavals,<br />
Cveulebriv saZraxiss.<br />
qarTul xalxur zRaprebSi xSirad gvxvdeba avantiuristuli<br />
moqmedebebi, SemTxveviTobas, iRbals, moxerxebulobas mindobili<br />
gamarTleba an gaumarTlebloba, Tavis daRweva gamouvali mdgomareobidan<br />
tyuiliT, cru dapirebiT, saZraxisi saqcieliT.<br />
aRsaniSnavia, rom avantiuras zRapris gmirebi mimarTaven sxvadasxva<br />
mizniT: Tavis gadasarCenad, Suris saZieblad, SimSilis mosaklavad, sakuTari<br />
axirebulobis, gamxiarulebis, Sinagani borotebis Tu sxva mizezTa gamo.<br />
vis ar SexvdebiT aq: motyuebul da gabriyvebul mgelsa Tu daTvs,<br />
moxerxebulobiT gamorCeul melas da frTebis imedad gayoyoCebul<br />
frinvelebs. gavixsenoT, magaliTad, zRapari "motyuebuli mgeli", sadac<br />
moxerxebuli Rori mtacebel nadirs gaabriyvebs imiT, rom Tavisi sami<br />
goWis _ xrutunas, mcivanas da magaras arsebobis Sesaxeb Seatyobinebs.<br />
mSieri mgeli Tavis Secdomas maSin mixvda, roca kari aRar gauRes,<br />
magram raRa dros.<br />
zRaparSi "ametyvelebuli cxoveli" xom igive adamiania, romelic,<br />
xSirad ver Tokavs Tavis velur instiqtebs, ver imorCilebs sakuTar<br />
survilebs. sulmokleoba, siZunwe, gaumaZRroba, Suri, gautanloba,<br />
gulubryviloba, gulRrZooba, sizante, sxvisi ubedurebiT aRfrTovaneba,<br />
SurisZieba, moxerxebuloba da uamravi sxva grZnoba amravalferovnebs,<br />
sainteresos da mimzidvels xdis ara marto nawarmoebs, aramed erTgvarad<br />
moZRvravs mkiTxvels da afrTxilebs, rom keTilTa Soris arseboben<br />
borotebi, rom saWiroa sifrTxile yovel gadadgmul nabijze.<br />
macdurebad da avantiuristebad zRaprebSi umetesad meliebi<br />
gvevlinebian. ganusazRvrelia maTi saZraxisi qmedebebi. isini yovelTvis<br />
cdiloben TavianTi moxerxebulobiT daCagron fizikurad Tavisze ufro<br />
Zlierebi da imxiarulon maTi gulubryvilobiT gamowveuli ubedurebebiT.<br />
zRaparSi ,,daTvis, mglisa da meliis ambavi" moTxrobilia erTi<br />
meliis Sesaxeb, romelic yovelgvari mizezis gareSe sakuTari boroti<br />
da cbieri bunebis gamo ubedurebas gadahyris gulubryvilo daTvs _<br />
orive bels mouklavs, Tanac gankurnebisTvis winaswar qrTamad aiRebs<br />
dedals da qadas. gabrazebul daTvs ki SemTxveviT Semxvedr mgels<br />
gaugzavnis da kargad daaJeJinebs usafuZvlo axirebis gamo.<br />
283
284<br />
e. silagaZe<br />
mxolod avantiuriT gadairCina melam Tavi gabrazebuli mglisgan.<br />
cxvrebTan aRmoCenis imediT godori gadaacva Tavze, daagora da<br />
mecxvareebs acemina. meored Suris saZieblad misuls ki Tavi xarazad<br />
gaacno, ukana tani gaukera _ xSirad aRar mogSivdeba, sul maZRari<br />
iqnebio da lamis sikvdilis piras miiyvana.<br />
sainteresoa isic, Tu ramdenad swavloben Wkuas mravaljer<br />
gabriyvebuli personaJebi. samwuxarod, SurisZiebiT anTebulebi ver<br />
amCneven morig ubedurebas, saZageli da gaiZvera mtris mier Cafiqrebuls<br />
manam, sanam misi ganxorcielebis simwares sakuTar tyavze ar iwvneven,<br />
Tumca zogs tyavsac ar arCenen da bolomde briyvebad toveben da<br />
isinic rCebian mcire mosazrebis, windauxedaobis da zedmetad mimndobi<br />
xasiaTis gamo.<br />
zRaparSi ,,daTvi da mela" iSviaT SemTxvevasTan gvaqvs saqme. Cans,<br />
rom melas, avantiuristobis garda, siyvarulic SeuZlia, magram saSinlad<br />
Seubralebelia sayvareli arsebis dakargviT gamowveuli tkivilis<br />
SurisZiebisas. gaumaZRar daTvs mwared anana Tavisi, naCuqari bekekas<br />
SeWma. moqeifeebisgan tyavis gaZroba ar akmara, mere eklebSi Seityua.<br />
arc amas dajerda da SamfurebiT dadaRa, Tumca verc amiT moioxa<br />
SurisZiebiT anTebuli guli da sabolood wuwki daTvi kldidan daagora.<br />
is xom kravTan SedarebiT iyo moxerxebuli, motyuebiT gaaRebina karebi<br />
da SeWama, meliasTan ki sruliad gulubryvilo aRmoCnda da sakadrisi<br />
Sedegic miiRo, Tumca ufro Wkviani da moxerxebuli rom yofiliyo,<br />
albaT melas yvelafers ar daujerebda da gadarCeboda, magram meliis<br />
avantiurizmi xom mis daRupvaSi Cans.<br />
avantiuristul zRaprebSi gvxvdeba pirobis anu ficis dadebis<br />
sxvadasxva saxe. zogi Tavis TavTan debs pirobas, zogi sxvebs aZlevs<br />
fics da amtkicebs, rom ar daarRvevs, magram ,,maZRarze" dadebuli<br />
piroba umetesad mSierze aviwydebaT.<br />
zRaparSi ,,melia da mwyerCita" or metad moxerxebul personaJs<br />
vxvdebiT im imediT da pirobiT, rom melia mwyerCitas Svilebs da<br />
SviliSvilebs ar SeuWamda (anu aqac pirad bednierebaze zrunva da<br />
sxvisi ubedurebiT tkbobaa naCvenebi). melas jer leSi moanelebina mTagorebze<br />
sirbiliT, Semdeg kargad acina, Sedegad ki, rom ara sakuTari<br />
frTebi da moxerxeba, meliis wera gaxdeboda.<br />
mSvidi da bednieri cxovrebis sanacvlod mwyerCitam aravin daindo,<br />
arc xari, romelsac rqaze saxre moxvda da motyda, arc mawvniT savse<br />
qila, arc patara bavSvi, mSierze pirobadaviwyebuli melac ki, romelsac<br />
Tavi didi saxriT gautexa (masze moqneuli melas moxvda).<br />
maZRarze dadebuli fici mSierze im mgelsac daaviwyda, ierusalims<br />
rom midioda codvebis mosananieblad (,,mglis berad Sedgoma"). ver<br />
acduna eSmakma da mSvidad amcno Tavisi gadawyvetileba gzad Semxvedr<br />
mozvers, cxvrebsa da virs, magram, roca ierusalims mivida, eklesiaSi<br />
ver Sevida Tavisi mglobis gamo da SimSilmac Zalian Seawuxa, piroba<br />
ar gaxsenebia, ,,rodesac muceli carielia, iq ierusalims ra xeli<br />
aqvso".
mglis saxeSi SesaZlebelia davinaxoT codvebiT damZimebuli adamiani,<br />
romlisTvisac sulis cxoneba sasurvelia, magram naklebad SesaZlebeli<br />
Tavisi saqveynod cnobili codvebisa da mouTmenlobis gamo.<br />
gvxvdeba zRaprebi, romlebSic personaJebi kidev erT<br />
avantiuristul meTods _ daSinebas mimarTaven. magaliTad, zRaparSi<br />
,,mela" moTxrobilia, Tu rogor aSinebda stumrad misuli mela ojaxebs<br />
da mohyavda iqidan puris nacvlad mamali, mamlis nacvlad cxvari,<br />
cxvris nacvlad xari da xaris nacvlad patarZalic ki. ramdenad SerCa<br />
mas es qmedebebi, sul sxva sakiTxia, magram naCvenebia, rom uamrav<br />
saZraxis saqmes mela mxolod sakuTari siamovnebisa da bednierebisTvis<br />
akeTebda, arad agdebda im adamianebs, romlebic keTilad, gulTbilad<br />
da gulRiad xvdebodnen karze misul ucxo stumars.<br />
zRaparSi "nadirTa Zmoba" daTvi iCens avantiuras Tavisi Zal-<br />
Ronidan gamomdinare. TiTqmis ubrZolvelad mopovebuli lukma arcerT<br />
megobars ar gauyo, piriqiT, daaSina kidec isini. daTvisTvis Zmoba da<br />
megobroba carieli sityvebi iyo, igi Tavisze sustebs daumegobrda da<br />
Sedegsac imkida.<br />
zRapris gmirebi yovelTvis avlenen sakuTar xasiaTs, bunebas,<br />
yovelTvis iswrafvian erTmaneTisken, umetes SemTxvevaSi ebrZvian<br />
erTmaneTs da urTierTsawinaaRmdegod moqmedeben, magram maTi<br />
urTierToba gamudmebul avantiurul qmedebebzea agebuli.<br />
1973.<br />
avantiurizmi qarTul xalxur zRaprebSi<br />
damowmebuli literatura<br />
g. asaTiani, 1982 - g. asaTiani, saTaveebTan, Tb., 1982.<br />
s. gaCeCilaZe, 1973 - s. gaCeCilaZe, litmcodneobis Sesavali, Tb.,<br />
T. qurdovaniZe, 1983 - T. qurdovaniZe, qarTuli xalxuri jadosnuri<br />
zRaprebi, Tb., 1983.<br />
zRaprebi, 1949 - rCeuli qarTuli xalxuri zRaprebi, elene<br />
virsalaZis redaqciiT, Tb., 1949.<br />
285
286<br />
e. silagaZe<br />
EKA SILAGADZE<br />
VENTURES IN THE GEORGIAN FOLK TALES<br />
Folk tales are of various kinds, as: mythological, of everyday life, of engaging<br />
in hazards and some others. Georgian folk tales often convey activities of personages<br />
engaging in risks. They engage in ventures for various motivations: for rescuing<br />
their own life, for taking revenge, for the search for food, or just for the obsession,<br />
for fun, or for their innate cruelty or whatever other reasons.<br />
In most cases from the personified animals foxes distinguish with wit and<br />
flexibility to trick and overcome strong but the gullible opponents and have fun over<br />
the misfortunes inflicted to victims.<br />
Having been duped multiple times trustful personages cannot learn lessons<br />
and being exited to exact revenge on the enemy fail to see the next misfortune cast<br />
over them until they experience its bitterness one more times.<br />
Folk tale personages always reveal their character, mood and are in a hurry to<br />
meet each other, mostly fighting against one another or act against each other. Their<br />
relationship is built on the venture activities.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
dialeqtizmebi dialeqtizmebi mxatvrul mxatvrul enaSi enaSi da da maTi<br />
maTi<br />
Targmnis Targmnis problema<br />
problema<br />
neli siWinava<br />
miuxedavad didi miRwevebisa, qarTul enaTmecnierebaSi dRemde ar<br />
qreba interesi dialeqtTa yovelmxrivi da amomwuravi Seswavlisadmi.<br />
ar wydeba dialeqtTa saerTo movlenebis warmoSoba-ganviTarebis Zieba<br />
qarTuli enis ganviTarebis saerTo fonze da qarTuli enis dialeqtTa<br />
masalis analizis safuZvelze zogadenaTmecnieruli sakiTxebis gaSuqeba.<br />
gamoqveynebulia monografiuli gamokvlevebi da didi raodenobiT<br />
calkeuli statiebi. specialurad Seswavlilia ramdenime dialeqtis<br />
leqsika. dabeWdilia dialeqtologiuri teqstebi da leqsikonebi.<br />
dialeqturi Taviseburebani gamovlenilia rogorc Zvel werilobiT<br />
ZeglebSi - Zvel qarTul TargmanebSi, originalur mxatvrul<br />
literaturaSi, istoriul sabuTebSi, aseve Tanamedrove mxatvruli<br />
literaturis enaSi. mwerlis enis SeswavlasTan erTad mimdinareobs<br />
personaJTa metyvelebis TaviseburebaTa Seswavla.<br />
guruli dialeqtis Taviseburebani farTod aris warmodgenili<br />
mwerlobaSi, umTavresad e. noneSvilis TxzulebebSi. gurulizmebi gvxdeba<br />
agreTve n. nakaSiZis, W. lomTaTiZis, p. CxikvaZis, n. dumbaZisa da sxvaTa<br />
nawarmoebebSi.<br />
imeruli erT-erTi msxvili dialeqturi erTeulia. imerulma<br />
mniSvnelovani wvlili Seitana qarTuli saliteraturo enis<br />
ganviTarebaSi. misi Taviseburebani gamoyenebuli aqvT ZiriTadad<br />
personaJTa metyvelebaSi a. wereTels, d. kldiaSvils, g. wereTels,<br />
n. lorTqifaniZes, r. gvetaZes, k. lorTqifaniZes, o. ioselians da sxv.<br />
kaxuri masala Warbad gvxdeba saistorio ZeglebSi, moyolebuli<br />
XV saukunidan. kaxuris Taviseburebebi warmodgenilia kaxeTidan gamosuli<br />
<strong>mwerlebi</strong>s enaSi (Teimuraz I, arCili, Teimuraz II, a. WavWavaZe, i. WavWavaZe,<br />
r. erisTavi, i. evdoSvili, d. maCxaneli, g. leoniZe da sxv.).<br />
moxeuri farTod aris warmodgenili a.yazbegis personaJTa<br />
metyvelebaSi. leqsikur-frazeologiuri moxevizmebi gvxvdeba mwerliseul<br />
enaSic. moxeuri kilos nimuSi gamoiyena i.WavWavaZem "mgzavris werilebSi".<br />
fSauri kilos Taviseburebebi mwerlobaSi gamoiyenes<br />
razikaSvilebma, gansakuTrebiT vaJa-fSavelam.<br />
megruli leqsika gvxvdeba ioane petriwis, konstantine gamsaxurdias<br />
da mraval sxvaTa nawerebSi (k. danelia, 1991; t. futkaraZe, 2007;<br />
e. dadiani, 2007; r. Serozia, 2008).<br />
rogorc vxedavT, qarTul mxatvrul literaturaSi dialeqtizmebis<br />
gamoyeneba iqca ama Tu im mwerlis Semoqmedebis individualur-stilistur<br />
Taviseburebad bunebrivad wamoiWra interesi dialeqturi sityvebis<br />
Targmnis problemisadmi, romelic Cven gavaanalizeT qarTul-rusuli<br />
mxatvruli Targmanebis magaliTze.<br />
287
288<br />
n. siWinava<br />
Targmnis gamoCenili Teoretikosi a. fiodorovi aRniSnavda, rom<br />
nebismier enaSi arsebobs iseTi specifikuri elementebi, romelTac ar<br />
gaaCnia pirdapiri formaluri Sesatyvisebi sxva enebSi. miuxedavad amisa,<br />
am danaklisis kompensireba xdeba sxva garkveuli gramatikuli an leqsikuri<br />
saSualebebiT, romelTac SeuZlia maTi mniSvnelobis gadmocema konteqstis<br />
mixedviT. namdvilad uTargmneli rCeba dednis is calkeuli enobrivi<br />
elementebi, romlebic warmoadgenen gadaxras saerTo saliteraturo<br />
normidan: dialeqtizmebi da socialuri Jargonebis sityvebi.<br />
dialeqtizmebi da Jargonuli sityvebi gamoiyeneba mxatvrul<br />
literaturaSi, rogorc:<br />
a) ZiriTadi enobrivi saSualeba, e.i. saliteraturo normidan<br />
gadaxra damaxasiaTebelia mTeli nawarmoebisTvis, rogorc avtoris,<br />
aseve personaJebis metyvelebisaTvis;<br />
b) calkeuli personaJebis enobrivi daxasiaTebis saSualeba;<br />
g) ekzotizmi, garkveuli koloritis Sesaqmnelad.<br />
a. fiodorovs dasaSvebad miaCnia dialeqtizmebis gadmocema sxva<br />
enobrivi saSualebebiT, e. i. ar uaryofda maTi funqcionaluri Targmnis<br />
an kompensaciis SesaZleblobas: "...Îñíîâíûì ôóíêöèîíàëüíûì ñîîòâåòñòâèåì<br />
âñÿêî ãî ð îäà äèàëåêòèçì àì (êàê òåððèòîðèàëüíûì, òàê è ñîöèàëüíûì ) â ðóññêèõ<br />
ïåðåâîäàõ ñïîñîáíî ñëóæèòü ïðîñòîðå÷èå â øèðîêîì ñìûñëå ñëîâà. È åñëè<br />
åùå â íåäàâíåì ïðîøëîì ïðîñòîðå÷èå î÷åíü ðåäêî ïðèìåíÿëîñü â ïåðåâî äàõ,<br />
åñëè äàæå áåçäèàëåêòíîå ïðîñòîðå÷èå îðèãèíàëà ÷ðåçâû÷àéíî ÷àñòî îñòàâàëîñü<br />
íåâî ñïðîèçâåäåííûì, òî çà ïîñëåäíèå íåñêîëüêî ëåò â ðóññêèõ ïåðåâî äàõ<br />
õóä îæåñòâåííîé ïðîçû - è êëàññè÷åñêîé è ñîâðåìåííîé - îò÷åòëèâî íàìåòèëñÿ<br />
ñäâèã â ýòîì îòíîøåíèè" (a. fiodorovi, 1968, gv. 316).<br />
irJi levi Tvlida, rom saWiroa zogadi STabeWdilebis SenarCuneba,<br />
rasac SeiZleba mivaRwioT salaparako elementebis gamoyenebiT nebismier<br />
sxva adgilas, iq, sadac konteqsti amis saSualebas iZleva (i. levi, 1974,<br />
gv. 148).<br />
mxatvruli Targmnis Teoretikosebi aqsiomad miiCneven im azrs,<br />
rom dialeqtizmis dialeqtizmiTve Targmna dauSvebelia. v. gaki aRniSnavda:<br />
"...Íåìûñëèìî ïåðåâîäèòü þæíîôðàíöóçñêèå äèàëåêòèçìû ñ ïîìîùüþ<br />
îñîáåííîñòåé þæíîðóññêèõ äèàëåêòîâ" (v. gaki, 1966, gv. 38). im enis<br />
teritoriuli dialeqtis elementebis gamoyeneba, romelzec xorcieldeba<br />
Targmna, winaaRmdegobaSi Seva dednis realur SinaarsTan, moqmedebis<br />
adgilTan, mis garemoebebTan, moqmedi pirebisa da TviT avtoris erovnul<br />
kuTvnilebasTan.<br />
originalis stilisturi Taviseburebis SenarCunebis erTaderT<br />
saSualebas iZleva sasaubro metyvelebis elementebis gamoyeneba. am<br />
azrs iziarebda b.larinic, roca miuTiTebda ucxouri originalebis<br />
dialeqtizmebisTvis rusuli Sesatyvisebis povnis SesaZleblobaze: "È<br />
ïðîñòîðå÷èå ïåðñîíàæà, è ðåïëèêè íà îáëàñòíîì äèàëåêòå, è âñå ñîöèàëüíîäèàëåêòíûå<br />
äèàëîãè (íà àðãî, íà ïðîôåññèîíàëüíîì æàðãîíå) - âñåãäà<br />
ñòèëèñòè÷åñêè àêòèâíû, è ýòî äîëæíî íàéòè äîõîä÷èâî å ñîîòâåòñòâèå â ïåðåâî äå...<br />
Åñòü òàêèå ýëåìåíòû ðóññêî é íàðîäíîé ðå÷è, êî òîðûå íå ëîêàëèçó þòñÿ â óçêèõ
dialeqtizmebi mxatvrul enaSi da maTi Targmnis problema<br />
ðàìêàõ îäíîãî äèàëåêòà, à ïðèáëèæàþòñÿ ê "îáùåíàðîäíûì", õîòÿ è îñòàþòñÿ<br />
âíå íîðìû ëèòåðàòóðíîãî ÿçûêà. Îíè è ìîãëè áû áûòü ñèãíàë îì "äèàëåêòèçì à"<br />
ïðè ïåðåâîäå" (b. larini, 1959, gv. 137). amgvar pozicias mxars uWeren<br />
Targmnis Teoretikosebis mTeli rigi: a. fiodorovi, v. gaki, i. kaSkini,<br />
i. levi, i. reckeri, a. Sveiceri da sxv.<br />
literaturul nawarmoebSi gamoyenebuli teritoriuli dialeqtis<br />
elementebi ara mxolod miuTiTeben moqmedi pirebis kuTvnilebas<br />
mosaxleobis garkveuli teritoriuli jgufisadmi, ara mxolod viwro<br />
adgilobrivi koloritis niSan-Tvisebaa, aramed aris literaturuli<br />
normis darRveva da, amrigad, warmoadgenen personaJebis socialuri an<br />
kulturuli daxasiaTebis saSualebas. dialeqtizmebis stilisturi<br />
gadmocemis SesaZlebloba TargmanSi arsebobs, magram, samwuxarod, rogorc<br />
amas miuTiTebda a. fiodorovi, es SesaZlebloba xSirad auTvisebeli<br />
rCeba.<br />
s. petrovi Riad akritikebda Targmanebs, romelSic originalebi<br />
kargaven Tavis xalxur xasiaTs, romelTa ena wignuri da mSralia.<br />
s. petrovi mouwodebda mTargmnelebs, ar eSinodeT "rusuli<br />
koloritisa" da farTod gamoiyenon mSobliuri enis yvela is saSualeba,<br />
upirveles yovlisa sasaubro enis erTeulebi, romelTa meSveobiT SeiZleba<br />
SeunarCundes dedans xalxuri TviTmyofadoba da bunebrioba (s. petrovi,<br />
1963, gv. 71-96).<br />
amocanis dadebiTad gadawyveta SeiZleba ara marto leqsikuri<br />
saSualebebis gamoyenebiT, aramed arseboben gramatikuli SesaZleblobebic,<br />
kerZod ki, sintaqsuri gadaxrebi literaturuli normidan. dialeqtizmebis<br />
gadmocemis am xerxs Tavazobda k. Cukovski da aRniSnavda, rom "sintaqsuri<br />
gadaxrebi" agrZnobineben rus mkiTxvels, rom maT winaSe iseTi enobrivi<br />
movlenebia, romelic didad scildeba normas (k. Cukovski, 1964, gv. 138-<br />
146).<br />
gramatikul saSualebebs miekuTvneba agreTve kninobiT-moferebiTi<br />
sufiqsebi, romelTa ganviTarebuli sistema warmoadgens rusuli enis<br />
erT-erT damaxasiaTebel Taviseburebas da romelTa gamoyeneba TargmanSi<br />
SeiZleba CaiTvalos dialeqturi sityvebis kompensaciis warmatebul<br />
cdad.<br />
yuradRebas imsaxurebs agreTve xerxi, romelic gulisxmobs<br />
TargmanSi sagangebod Tavis aridebas yovelgvari gadametebulad<br />
literaturuli, wignuri sityvebisa da Sesityvebebisagan. amgvari SezRudva<br />
gansakuTrebiT mniSvnelovania maSin, roca TargmanSi literaturuli<br />
normis mkacri dacva winaaRmdegobaSi Sedis originalis ideur SinaarsTan,<br />
arRvevs avtoris Canafiqrs da ukargavs nawarmoebs individualurstilistur<br />
Taviseburebas.<br />
didi <strong>qarTveli</strong> mwerlis vaJa-fSavelas Semoqmedebis damaxasiaTebeli<br />
niSania fSauri dialeqtizmebis gamoyeneba. unda aRiniSnos, rom fSaur<br />
kilos vaJa-fSavela epyroboda sakmarisi mxatvruli taqtiT da iyenebda<br />
mas adgilobrivi koloritis Sesaqmnelad fSav-xevsureTis bunebisa da<br />
289
290<br />
n. siWinava<br />
yofa-cxovrebis poetur aRweraSi, gansakuTrebiT ki - mTiuli gmirebis<br />
pirdapir metyvelebaSi. TviT poetis lirikuli metyveleba TiTqmis<br />
Tavisufalia fSav-xevsuruli dialeqtizmebisagan da, rogorc amas<br />
amtkicebs s. Ciqovani, pasuxobs qarTuli saliteraturo enis<br />
suliskveTebasa da formebs (s. Ciqovani, 1961, gv. XIV).<br />
vaJa-fSavelas poemebis Seudarebel mTargmnelad savsebiT<br />
samarTlianad iTvleba n. zabolocki, romelmac rusul enaze Targmna<br />
vaJa-fSavelas iseTi nawarmoebi, rogoricaa: "gogoTuri da afSina",<br />
"aluda qeTelauri", "kopala", "eTeri", "baxtrioni", "stumar-maspinZeli"<br />
da mravali sxva. am poemebSi, rogorc cnobilia, uxvad gvxdeba<br />
dialeqtizmebi. magaliTad, "baxtrionSi": SfoToben (T.I), miwovav (T.I),<br />
migemebav (T.I), daizardeniT (T.I), daixarjeniT (T.I), awyvav (T.II), aunTav<br />
(T.II), minaxav (T.III), Saakles (T.III), SavxvdeT (T.III), viyvneT (T.III),<br />
Cavicomdi (T.III), misTibda (T.III), Savtireb (T.III), Savxvdebi (T.III),<br />
vebralviT (T.III), nurc daeRupvisT (T.III), Saibi (T.III), mauaT Tvalada<br />
(T.III), gadarComian (T.IV), ucdav (T.IV), hmtyuvnobs (T.IV), uTxrav<br />
(T.VI), yoili (T.VII), Tavmamwonari (T.VII), wamsvliyo (T.VII), artyav<br />
(T.VIII) da sxv.<br />
stilisturi efeqtis misaRwevad n. zabolocki warmatebiT iyenebs<br />
rogorc saliteraturo sasaubro enis elementebs (magaliTad: íûí÷å,<br />
ñòðÿñëàñü áåäà, ìàòóøêà, ñìûñëèòü, ïðèêëþ÷èòüñÿ, ïîäåëîì, íåâìî÷ü,<br />
òåìåíü, íàïðÿìèê, áåäíÿãà, íåñïðîñòà, ãîëóáîê, áðàòöû, íåíàðîêîì ,<br />
ì óäðåíûé, äåíü-äåíüñêîé, õëåáíóòü da sxv.), aseve sasaubro enis<br />
arasaliteraturo elementebs (magaliTad: äèòÿòêî, ïîêóäà, íåóæòî,<br />
îøàëåòü, íîðîâ, ÷åðòîâêà, áàøêà da sxv.).<br />
unda iTqvas, rom n. zabolockis mier Sesrulebul "baxtrionis"<br />
TargmanSi sasaubro enis elementebi gamoyenebulia zomierad, isini<br />
bunebrivad erwymian konteqsts da ar arRveven nawarmoebis aRqmis<br />
erTianobas. amaSi dagvarwmuneben Semdegi magaliTebi avtorisa da<br />
personaJebis metyvelebidan.<br />
"Òàê âîò îíà - ìîëåëüíÿ ïøàâîâ!<br />
Ñåãî äíÿ ïðàçäíèê çäåøíèõ ìåñò.<br />
Íî îò÷åãî ìåðòâî â äóáðàâàõ<br />
È òàê áåçëþäíî âñå îêðåñò?<br />
Óæ åëü ñâÿòèòåëü íàø Ãåîðãèé,<br />
Ñòîëü ïî÷èòàåìûé ñòðàíîé,<br />
Òåïåðü çàáûò? Èëü, ðàíüøå çîðêèé,<br />
Âçîð ïðèòóïèëñÿ íûí÷å ìîé?"<br />
(vaJa-fSavela, 1961, gv. 296-297).<br />
sanaTa: "Ýõ, äèòÿòêî, ÿ - ãîðåìûêà,<br />
Âäîâà áåç êðîâà è ñåìüè.<br />
Âñå, âñå îò ìàëà äî âåëèêà<br />
Ïîãèáëè ðîäè÷è ìîè" (gv. 300).
dialeqtizmebi mxatvrul enaSi da maTi Targmnis problema<br />
mgzavri: "Âû - íàøè ðîäè÷è ïî êðîâè,<br />
Ñòðàäàòü íàì áîëåå íåâìî÷ü.<br />
Ìû ïðîñèì - áóäüòå íàãî òî âå,<br />
×òîá íàì â ñðàæåíèè ïîìî÷ü" (gv. 303).<br />
mgzavri: "Íî æèâ ïîêóäà ïëàìåíü â òåëå,<br />
Ïîêóäà í åäðóã íå ðàçáèò,<br />
Íàì, îáåçäîëåííûì äîñåëå,<br />
Çà æèçíü áîðîòüñÿ íàäëåæèò" (gv. 304).<br />
sanaTa: "ß âîñüìåðûõ äàëà îò÷èçíå, -<br />
Íåóæòî ïøàâ, âíèìàÿ ìíå,<br />
Õî òÿ á îäíîé ñûíîâüåé æèçíè<br />
Íå ïîñâÿòèò ðîäíîé ñòðàíå?<br />
Íåò, äèòÿòêî! Âîññòàíóò ïøàâû,<br />
Ïîäíèìóòñÿ, ðâàíóòñÿ â áîé!<br />
Óâèäåâ ñëåä âðàãà êðîâàâûé,<br />
Çà ìå÷ óõâàòèòñÿ ëþáîé!" (gv. 306).<br />
poemis individualur-stilisturi Taviseburebis gadmocemis mizans<br />
emsaxureba TargmanSi kninobiT-moferebiTi sufiqsebis mqone sityvebis<br />
(öâåòèê, ñåñòðèöà, äåòêè, õëåáóøåê, îâå÷êà, âîäî÷êà ), folkloruli<br />
poetizmebis (ìîëîäåö, äåâèöà ) da agreTve arqaizmebis ( îêðåñò, óæåëü,<br />
äîêî ëå, õðàìèíà, âäîâèöà, âðàòà, äîñåëå, äåò è ùå, ÷ðåñëà, ñïîä îáèòü,<br />
ëèöåçðåíüå, êëåïàëî ) gamoyeneba:<br />
"È ïóñòü ïèðèìçå, ãîðíûé öâåòèê,<br />
Ôèàëêà íåæíàÿ ìîÿ,<br />
Íå ñåòó þò, ÷òî â ñêàëàõ ýòèõ<br />
Ïèòàþñü âìåñòå ñ íèìè ÿ.<br />
ñ÷àñòëèâ, ãðåøíûé, íàñëàäèòüñÿ<br />
×óäåñíîé âëàãîé âíîâü è âíîâü.<br />
Äà áóäåò â ïîëüçó âàì, ñåñòðèöû,<br />
È ùåäðîñòü âàøà, è ëþáîâü!" (gv. 296).<br />
lela: "×òî ñ ì îòðèòå, õåâñóðû, ïøàâû?<br />
Çà÷åì äèâèòåñü âû? Óæåëü<br />
Íå çàñëóæèëà áðàííîé ñëàâû<br />
Ãðóçèíêà-æåíùèíà äîñåëü?" (gv. 318).<br />
cxadia, rom dialeqtizmebis gadmocemisas srulfasovani<br />
stilisturi saSualebebis povna warmoadgens erT-erT aqtualur amocanas<br />
Targmnis Teoriasa da praqtikaSi. dialeqtizmebis gadmocemis problema<br />
SeiZleba CaiTvalos praqtikuli da Teoriuli TvalsazrisiT erT-erT<br />
urTules sakiTxad, romelic gulisxmobs mravalmxrivi enobrivi aspeqtebis<br />
urTierTmoqmedebas, rac saboloo jamSi warmatebulad asaxavs dednis<br />
stilistur Taviseburebas.<br />
291
292<br />
n. siWinava<br />
damowmebuli literatura<br />
e. dadiani, 2007 - e. dadiani, dialeqturi leqsika - qarTuli<br />
saliteraturo enis gamdidrebis wyaro; qarTuli saliteraturo enis<br />
sakiTxebi: istoria da Tanamedrove mdgomareoba, pirveli krebuli, Tb.,<br />
2007.<br />
k. danelia, 1991 - k. danelia, megrul-Wanuri leqsika s-s. orbelianis<br />
leqsikonSi: qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, t. II,<br />
Tb., 1991.<br />
v. gaki, 1966 - Ãàê Â. Ã., "Êî âåðêàíüå" èëè "ïîääåëêà", Òåòðàäè ïåðåâî ä÷èêà.<br />
1966, ¹ 3.<br />
vaJa-fSavela, 1961 - Âàæà-Ïøàâåëà, Òî ì I, Ñòèõè è ïîýìû, Ïåðåâîä<br />
ñ ãðóçèíñêîãî, Èçäàòåëüñòâî Ñîþçà ïèñàòåëåé Ãðóçèè, "Çàðÿ Âîñòî êà",<br />
Òáèëèñè, 1961.<br />
s. vlaxovi, s. florini, 1980 - Âëàõîâ Ñ., Ôëîðèí Ñ., Íåïåðåâîäèìîå<br />
â ïåðåâîäå, "Ìåæäóíàðîäíûå îòíîøåíèÿ", Ìîñêâà, 1980.<br />
b. larini, 1959 - Ëàðèí Á.À., Î íîâûõ ëèíãâèñòè÷åñêèõ èññëåäîâàíèÿõ,<br />
"Âåñòíèê Ëåíèíãðàäñêîãî óíèâåðñèòåòà", 1959, ¹ 20. Ñåðèÿ èñòîðèè, ÿçûêà è<br />
ëèòåðàòóðû, âûï. 4.<br />
i. levi, 1974 - Ëåâûé Èðæè, Èñêóññòâî ïåðåâîäà, Ìîñêâà,<br />
"Ïðîãðåññ", 1974.<br />
s. petrovi, 1963 - Ïåòðîâ Ñ. Â., Î ïîëüçå ïðîñòîðå÷èÿ. - Ìàñòåðñòâî<br />
ïåðåâîäà, Ñáîðíèê, 1962, Ìîñêâà, "Ñîâåòñêèé ïèñàòåëü", 1963.<br />
a. fiodorovi, 1968 - Ôåäîðîâ À.Â., Îñíîâû îáùåé òåîðèè ïåðåâîäà<br />
(Ëèíãâèñòè÷åñêèé î÷åðê), "Âûñøàÿ øêî ëà", Ìîñêâà, 1968.<br />
t. futkaraZe, qarTuli samwignobro enis sayrdeni enobrivi<br />
erTeulis sakiTxisaTvis; qarTuli saliteraturo enis sakiTxebi: istoria<br />
da Tanamedrove mdgomareoba, pirveli krebuli, Tb., 2007.<br />
r. Serozia, 2008 - r. Serozia, konstantine gamsaxurdia da<br />
qarTveluri enobrivi samyaro: qarTveluri memkvidreoba, t. XII, quTaisi,<br />
2008.<br />
s. Ciqovani, 1961 - ×èêî âàíè Ñ., Âàæà Ïøàâåëà: Âàæà Ïøàâåëà, Òî ì I .<br />
Ñòèõè è ïîýìû, Òáèëèñè, 1961.<br />
k. Cukovski, 1964 - ×óêî âñêèé Ê. È., Âûñîêî å èñêóññòâî , Ìî ñêâà, 1964.<br />
S. ZiZiguri, 1970 - S. ZiZiguri, qarTuli dialeqtologiuri Ziebani,<br />
me-2 gamocema, Tb., 1970.
dialeqtizmebi mxatvrul enaSi da maTi Targmnis problema<br />
NELI SICHINAVA<br />
DIALECTAL WORDS IN THE LITERARY LANGUAGE AND PROB-<br />
LEMS OF ITS TRANSLATION<br />
Application of dialectal words in Georgian literature has become the<br />
characteristic feature of some writers’ works as the means of expressing individual<br />
styles. This paper discusses the problem of rendering dialectal words into the other<br />
language in the example of the Russian translations of Vazha-Pshavela’s epic poem<br />
Bakhtrioni. Pshavian dialect presents a characteristic feature of Vazha-Pshavela’s<br />
prose and poems but the author has exquisite taste of incorporating dialectal words<br />
making use of them only when describing the nature of Pshavi and Kevsureti regions<br />
and the everyday life of their population and in the direct speech of personages who<br />
come from these locations.<br />
Specialists of literary translation studies speak about the possibility of functional<br />
rendering of dialectal words or assume the possibility of compensating their function<br />
through congenial means. In this respect N.Zabolotsky’s translation of Bakhtrioni<br />
presents an excellent vivid example.<br />
The present paper considers the problem of translating dialectal words as one<br />
of the most compounded issues both in theoretical and practical standpoints that<br />
involves the interrelation and intersection of lingual aspects the realization of which<br />
yields successful featuring of the stylistic peculiarities of any given literary work.<br />
293
294<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
manana manana tabiZe<br />
tabiZe<br />
orenovani orenovani orenovani da da da mravalenovani mravalenovani mravalenovani ganaTlebis<br />
ganaTlebis<br />
problematika problematika saqarTvelos saqarTvelos saqarTvelos enobrivi<br />
enobrivi<br />
situaciis situaciis situaciis fonze<br />
fonze<br />
Tanamedrove ganaTlebis sistemis dagegmvisas evropis mowinave<br />
qveynebi sul cota ori ucxo enis swavlebaze arian orientirebulni.<br />
CvenSic didia ucxo enebis Seswavlisadmi interesi. zogjer es interesi<br />
ukiduresobamdec midis. kerZod, ucxo enis (miT ufro enebis) codnis<br />
xarisxi xSirad sxva yvela codnaze upiratesadac miiCneva. Cveulebriv,<br />
sociolingvistika sazogadoebis enobrivi orientaciis gansazRvris<br />
meSveobiT sasargeblo rekomendaciebs sTavazobs ara marto<br />
saganmanaTleblo politikas, aramed TviT saxelmwifo politikasac,<br />
ramdenadac eTnikur-enobrivi mravalferovnebis kerebSi konfliqtis<br />
riskis ganWvretasac axerxebs da safrTxis Tavidan aridebis gzebsac<br />
saxavs.<br />
enebis swavlebasTan dakavSirebiT saganmanaTleblo sistema ramdenime<br />
ZiriTadi kriteriumiT xelmZRvanelobs, esenia:<br />
a) konkretuli saxelmwifos moqalaqeTa saerTaSoriso integraciis<br />
xelSewyobis mizniT im enebis gansazRvra, romelic erTaSorisi<br />
urTierTobis enebad miiCneva da swavlebis sistemaSi maTi optimaluri<br />
ganawileba (am mxriv dRes pirvel adgilzea inglisuri ena, momdevno<br />
adgils am bolo dros franguli (evrogaerTianebis ena) imkvidrebs;<br />
gavrcelebulobis TvalsazrisiT, Suamaval enebad ganixileba espanuri,<br />
germanuli, italiuri, rusuli...);<br />
b) yovel konkretul saxelmwifos ucxo enaTa Seswavlis dagegmvaSi<br />
aqvs sakuTari prioritetebi, rac gulisxmobs ama Tu im eniT tradiciul<br />
dainteresebas mezobeli saxelmwifos mimarT sasazRvro, politikuri,<br />
ekonomikuri Tu kulturuli kontaqtebis intensiurobis gaTvaliswinebiT<br />
(am mxriv saqarTvelosTvis axlobelia rusuli, Turquli, berZnuli<br />
enebis swavlebis sakiTxi);<br />
g) mTel rig saxelmwifoebSi saSinao enobrivi dainteresebisa da<br />
kompetenciis sakiTxebic iwevs wina planze; kerZod, qveynis Sida enobrivi<br />
situaciac SeiZleba iyos ama Tu im enis Seswavlis stimuli (magaliTad,<br />
saqarTveloSi amgvari enebia afxazuri, CrdiloeT kavkasiis xalxTa<br />
enebi, osuri da sxv.) 1 .<br />
am kriteriumTa gaTvaliswinebiT saSualo ganaTlebis dagegmvaSi<br />
enaTa swavleba erT-erT rTul problemad warmodgeba, ramdenadac<br />
moswavles erTdroulad ramdenime (orze meti) enis aTvisebis sirTulis<br />
winaSe ayenebs. am sirTulis dasaZlevad ki mniSvnelovania, erTi mxriv,<br />
enaTa swori ranJireba da, meore mxriv, enaTa swavlebis meTodologiuri<br />
aspeqtis optimaluri gaazreba.<br />
1. Tumca saqarTvelos umaRles saswavleblebSi gaxsnili e.w. "enis centrebis" statistika<br />
am enebis Seswavlis mimarT mainca da mainc did dainteresebas ver adasturebs.
orenovani da mravalenovani ganaTlebis problematika saqarTvelos enobrivi situaciis fonze<br />
postsabWoTa sivrceSi, damoukidebel respublikebsa da ruseTis<br />
federaciis SemadgenlobaSi myof "damoukidebel respublikebs"<br />
memkvidreobad ergo mravalenovani sazogadoebebis samoqalaqo<br />
integraciasTan dakavSirebuli problemebi. sabWoTa kavSiri, romelic<br />
ruseTis komunisturi imperiis farglebSi erTian politikur, samxedrosasazRvro,<br />
ekonomikur da kulturul kurss atarebda, rusuli enis<br />
gamaSualebeli (bevrgan ki prioritetuli) rolis meSveobiTa da<br />
komunisturi ideologiiT mWidrod aduRabebda rusuli enis momxmarebel<br />
xalxebs, romlebic Tavad respublikebs SigniTac avtoqTon, satitulo<br />
eTnosebTan urTierTobaSi rusuls iyenebdnen; Sesabamisad, es mosaxleoba<br />
samoqalaqo sivrceSi rusuli eniT integrirdeboda, xolo kerZo<br />
urTierTobebSi Tavis dedaenas moixmarda. amis Sedegia is, rom<br />
postsabWour periodSi, rodesac rusulma enam statusi Seicvala,<br />
zogan ki ucxo enis statusamde "daiwia", arasatitulo erovnebaTa<br />
enebis amara darCenili mosaxleobis samoqalaqo integracias is saxelmwifo<br />
enebi "gadaeRoba", romelTa Seswavlazec (zemoT xsenebuli mizezebis<br />
gamo) respublikis moqalaqeebs, magram ara saxelmwifo saxelmwifo enis<br />
enis<br />
warmomadgenlebs, arasodes SeuwuxebiaT Tavi. am mizeziT Seiqmna amgvar<br />
respublikebSi "enobrivi dilema", romlis daZlevac mxolod gonivruli<br />
dagegmviT SeiZleba.<br />
am sakiTxebiT, bunebrivia, dainteresdnen, erTi mxriv,<br />
saganmanaTleblo struqturebi da, upirveles yovlisa, ganaTlebis<br />
saministros specialuri institutebi da meore mxriv, politikuri da<br />
socialuri samsaxurebi, romelTaTvisac samoqalaqo integraciisa da<br />
adamianebis uflebaTa dacvis uzrunvelyofa strategiulad mniSvnelovania.<br />
es ori mimarTuleba erTsa da imave mizans isaxavs, magram zogjer am<br />
miznis miRwevis gzad sruliad sxvadasxva programis ganxorcielebas<br />
varaudobs; samoqmedo strategiis mcdarma arCevanma ki, SesaZloa, sikeTis<br />
nacvlad uaryofiTi Sedegi ufro moitanos.<br />
mivyveT am sakiTxs Tanamimdevrulad:<br />
1. msoflios yvela dawinaurebul qveyanaSi saxelmwifo enis codna<br />
TviT droebiTi migrantisTvisac ki damxvdur garemoSi integraciis<br />
erTaderTi gzaa. nebismieri samuSao adgili, romelic met-naklebad<br />
komunikaciasac gulisxmobs, mxolod saxelmwifo enis mcodnem SeiZleba<br />
daikavos, es valdebulebacaa da nebayoflobiTi arCevanic. am SemTxvevaSi<br />
naklebi mniSvneloba aqvs migrantTa mosvlis dros, radgan rac ufro<br />
didi xnis "mosulia" moqalaqe, miT ufro Zneldeba im mizezebis gamarTleba,<br />
romelTa gamoc ar iswavla man "mimRebi" qveynis ena (saxelmwifo ena):<br />
mimRebi sazogadoeba mtkivneulad reagirebs sakuTari saxelmwifosa da<br />
misi enis upativcemulobaze; da rac ufro xangrZlivia migrantis<br />
mosulobis staJi, miT ufro gaugebaria, ratom ar gadadga daaxloebisaken<br />
nabiji mosulma? gana misi mizani raRac sxva iyo da ara integracia?<br />
amgvari logikis fonze migrantTa enisaTvis raime statusis miniWeba,<br />
misi erTenovnebisaken sagangebod waxaliseba Tu nominaluri bilingvizmis<br />
stimulireba mas "mimReb" sociumTan ki ar daaaxloebs, aramed daaSorebs.<br />
amitomacaa, rom aravis mosdis azrad safrangeTSi arabuli enisaTvis<br />
295
296<br />
m. tabiZe<br />
statusis micema, an germaniaSi Turquli enis saxelmwifo an regionul<br />
enamde amaRleba da a.S.<br />
2. saxelmwifo enis Seswavlis uzrunvelyofa saxelmwifo skolebSi<br />
unda moxdes. sazogadoebis yvela wevrs unda hqondes samoqalaqo<br />
uflebebic da samoqalaqo valdebulebebic. is adamianebi, romlebic<br />
Tavis beds konkretul saxelmwifoebs ukavSireben, cxadia, unda<br />
gulSematkivrobdnen am saxelmwifos mTlianobas, usafrTxoebas (maT<br />
samxedro valdebulebebic aqvT), mSvidobas, kulturul da ekonomikur<br />
winsvlas. am gzaze, erTi SexedviT, sruliad gaugebari Cans mosaxleobis<br />
garkveuli nawilis survili Caketil, enobrivad da eTnikurad ucxo<br />
erTobad darCes im qveyanaSi, romlis wevric aris da romlis mkvidradac<br />
surs Tavs aRiqvamdes. ra aris is mizezi Tu mizani, romelic am<br />
sazogadoebas integraciis am upirveles da aucilebel pirobaze uars<br />
aTqmevinebs? ratom ar moxda, mag., saqarTveloSi saxelmwifo eniT im<br />
sivrceebis dafarva, sadac adre rusuli muSaobda maintegrirebel enad<br />
(rogorc ukve aRvniSneT, komunisturi reJimis gavleniT)? 1990 wels,<br />
rodesac saqarTvelom damoukidebloba gamoacxada, am damoukideblobas<br />
saqarTvelos maSindeli teritoriebis mTelma mosaxleobam referendumiT<br />
dauWira mxari; am momentidan dRes 18 weliwadia gasuli. am periodSi<br />
javaxeTsa da qvemo qarTlSi qarTuli enis, saxelmwifo enis, aTviseba<br />
ver moaxerxa ara marto "Zvelma" Taobam, aramed am wlebSi dabadebulma<br />
da wamozrdilma Taobebmac. jerjerobiT ar uSvela am saqmes arc<br />
uamravma grantma da "TavTavebisa" da "jejilebis" gamocemam da arc<br />
pedagogTa gadamzadeba-gadmomzadebis ZviradRirebulma programebma. iqneb<br />
sakiTxis gadaWras waSveleboda araqarTvelebis kompaqturad dasaxlebis<br />
regionebSi kargad aRWurvili da momzadebuli qarTuli skolebis gaxsna<br />
(jerjerobiT somxuri an azerbaijanuli skolis gverdiT), sadac<br />
adgilobrivi mosaxleobis ena, rogorc sagani, swavlebis mTeli periodis<br />
manZilze iqneboda warmodgenili? mSobels unda hqondes saSualeba<br />
airCios skola Tavisi SvilisaTvis, iqneb mas surs Svili qarTul skolaSi<br />
Seiyvanos da srulfasovan moqalaqed moamzados (miT ufro, Tu misi<br />
dedaena qarTul skolaSi srulyofilad iswavleba, rogorc es mowinave<br />
evropuli qveynebis gamocdilebiTac aris Semowmebuli)? ratom ver<br />
iswavlis qarTul skolaSi somexi an azerbaijaneli bavSvi, Tuki <strong>qarTveli</strong><br />
an somexi bavSvi warmatebiT swavlobda rusul skolaSi arcTu Soreul<br />
warsulSi, an Tuki dResac bavSvi emigraciaSi wasuli ojaxidan axerxebs<br />
nebismieri ucxouri qveynis skolaSi swavlas da mas aravin uxsnis skolas<br />
dedaenaze? xom ar aris saxelmwifo enis Seswavlis sakiTxi xelovnurad<br />
garTulebuli, raTa saWiro Seiqnas mravalricxovani struqturebis,<br />
Sps-ebis, arasamTavroebisa da sxva organizaciebis Seqmna, Tanxebis<br />
gadasrola-gadmosrola da isedac daZabuli sazogadoebrivi<br />
urTierTobebis kidev ufro daZabva mosaxleobisaTvis imis CagonebiT,<br />
rom mas integraciis aramosurne eTnikuri jgufebis mxridan kidev erTi<br />
(an erTze meti) eTnikuri Tu enobrivi konfliqti emuqreba.
orenovani da mravalenovani ganaTlebis problematika saqarTvelos enobrivi situaciis fonze<br />
3. am bolo dros gaaqtiurebulia azri (da am azris momfiqrebeli<br />
jgufi), rom sazogadoebrivi mSvidobianoba yvela enobrivi<br />
koleqtivisaTvis garkveuli statusis miniWebiTa da am statusis safuZvelze<br />
dedaenaze ganaTlebis miRebis uzrunvelyofiT miiRweva; warmovidginoT<br />
amgvari ganaTlebis praqtikulad ganxorcielebis sruli suraTi:<br />
saqarTveloSi somxur saSualo skolaSi somxur enaze somxeTis istoriasa<br />
da kulturaze aRzrdili adamiani rogori tipis moqalaqed izrdeba?<br />
oden somxuri ganaTleba (Tundac aqamde auTvisebeli salaparako<br />
qarTulis Seswavla moxerxdes), cxadia, ganaTlebis gamoyenebis<br />
SesaZleblobas moiTxovs. ras vTavazobT am mosaxleobas _ erT kuTxeSi<br />
Caiketos da patara somxeTi aaSenos, Tu danarCeni saqarTvelo movargoT<br />
am somxur dasaxlebas? vin gegmavs da marTavs am adamianTa codnis,<br />
kompetenciis, kulturis, fsiqologiis, meTodologiis, saswavlo-<br />
SemoqmedebiTi aqtiurobis, saqmianobis sferoebs? TbilisSi specialuri<br />
somxurenovani marTvis ofisebi gaixsneba, Tu pirdapir somxeTis<br />
prezidentis aparati Caebmeba am saqmeSi? es sruliad ararealuri,<br />
absurduli proeqti, romelic ruseTis mier datovebuli reJimiT isedac<br />
SeuCereblad muSaobs, axla, statusobrivi gaformebis SemTxvevaSi,<br />
sruliad gamova saqarTvelos gavlenis sferodan? moitans ki raime<br />
samoqalaqo sikeTes erTi qveynis moqalaqeTa amgvari gaTiSva? gana sxva<br />
winapirobebi hqonda afxazeTisa Tu samaCablos samxedro konfliqtebs?<br />
4. saganmanaTleblo sistema Tavis humanur da internacionalur<br />
ganwyobas imiT gamoxatavs, rom deklarirebis doneze, erTi mxriv,<br />
proeqtebs amuSavebs araqarTvelebis kompaqturad dasaxlebis regionebSi<br />
am xalxis mSobliuri enis statusobrivad gasaZliereblad da, meore<br />
mxriv ki, araqarTvelebis kompaqturi dasaxlebis adgilebze araqarTul<br />
skolebs afinansebs da qarTuls "meore" enad aswavlis, e.w. bilingvuri<br />
da multilingvuri swavlebis Taobaze ZviradRirebul "kvlevebs" awarmoebs<br />
da "eqsperimentebs" atarebs. evropis erT-erTi gansakuTrebulad Raribi<br />
da CamorCenili qveynisaTvis jerac evropelebisaTvis sakamaTo proeqtebis<br />
eqsperimentuli Seswavla adamianisaTvis cxovelTa organoebis an sxeulis<br />
nawilebis gadanergvis "sapilote cdebs" waagavs. ramdenadac lingvistikas<br />
ainteresebs enis swavlebis sakiTxebi, pasuxi unda gaeces ramdenime<br />
SekiTxvas, romelic enis Seswavlis problematikasTan dakavSirebiT daismis<br />
pedagogikaSi, fsiqologiasa da lingvistikaSi: a) ramdeni enis swavleba<br />
SeiZleba erTdroulad skolaSi (mag., javaxeTis somxur skolebSi<br />
oficialurad iswavleba somxuri, rusuli, inglisuri, qarTuli; am<br />
enebis Setana saswavlo programebSi mimdinareobs dawyebiTi klasebidan<br />
mexuTe klasamde. Tu gaviTvaliswinebT, rom skola kviraSi xuTi dRe<br />
muSaobs, xolo gakveTilebis xangrZlivoba da dRiuri raodenoba mkafiodaa<br />
gansazRvruli, gamodis, rom kviraSi oTxi ena sxva Sesaswavl disciplinebTan<br />
erTad iseT datvirTvas warmoadgens, rom moswavleTa 90%-s praqtikulad<br />
misi daZleva ar SeuZlia, xolo globalizaciis epoqaSi saerTaSoriso<br />
enebis swavlebis gareSe moswavleTa datoveba diskriminaciis tolfasia;<br />
b) pedagogikaSi Zalian Zveli da dResac gadauWreli problemaa ucxo<br />
297
298<br />
m. tabiZe<br />
enaTa Seswavlis asakobrivi doneebis SerCevis sakiTxic (ra asakidan<br />
SeiZleba aswavlo meore ena, mesame ena da sxv.); g) lingvistikas aqvs<br />
Tavisi damokidebuleba struqturiTa da bunebiT gansxvavebul enaTa<br />
Seswavlis sirTuleebTan dakavSirebiT (Sepirispirebuli swavleba, e.w.<br />
munjuri meTodi, enebi ranJirebis mixedviT (pirveli ena, meore ena,<br />
mesame ena Tu "ucxo ena"), enis gakveTilebi gakveTilebis rigSi (I-II<br />
gakveTili, bolo gakveTili da sxv.);<br />
5. "saqarTvelos ganaTlebisa da mecnierebis saministros qarTuli<br />
enis samsaxurma" gamosca sainformacio biuleteni saxelwodebiT<br />
"mravalenovani saqarTvelo", romelSic ganxilulia kidev erTi proeqti,<br />
ZiriTadad imave jgufis mier Sedgenili, romelic adre araqarTulenovan<br />
skolebSi qarTuli enis swavlebis proeqtSi muSaobda. ZiriTadad imave<br />
jgufis (poloneTis adam mickeviis universitetis enobrivi politikisa<br />
da umciresobaTa kvlevis departamentis xelmZRvanelis t. vixerkeviCis<br />
jgufTan erTad) mieraa damuSavebuli saqarTveloSi gavrcelebuli enebis<br />
statusobrivi rekomendaciebis sakiTxi. amave jgufis wevrebi am cota<br />
xnis win avrcelebdnen samegrelosa da svaneTSi kiTxvarebs, romelTa<br />
arsiTac qarTuli ena megrelebisa da svanebis dedaena ar gamodioda.<br />
amave jgufma itvirTa eTnikuri koleqtivebis uflebaTa dacva saqarTvelos<br />
ombudsmenis samsaxurSi da ase Semdeg. Tu im SedegebiT vimsjelebT,<br />
romelic am adamianTa wina proeqtebma moitana, garkveuli sifxizlis<br />
gamoCena ar iqneboda urigo; ganaTlebis saministros sainformacio<br />
biuletenSi (1, 2008) S. tabataZe, kentis universitetis ganaTlebis<br />
magistri (samwuxarod, danarCen avtorebs ara aqvT miTiTebuli, romel<br />
umaRles saswavleblebSi daicves diplomebi): "...miuxedavad kvlevebis<br />
aseTi aseTi pozitiuri pozitiuri (? - m.t.) Sedegebisa, multilingvuri ganaTlebis<br />
politika rCeba erT-erT erT-erT erT-erT yvelaze yvelaze sakamaTo sakamaTo Temad Temad ganaTlebis<br />
ganaTlebis<br />
politikaSi politikaSi (bekermani, 2005)." avtori samarTlianad miuTiTebs, rom<br />
saqarTvelos mier arCeuli liberaluri gza, romliTac saqarTvelos<br />
yvela mcxovrebs saqarTvelos moqalaqeoba mieniWa, ar aRmoCnda sakmarisi<br />
stimuli araqarTulenovani mosaxleobisaTvis, rom maT saxelmwifo enis<br />
codniTac gaeformebinaT Tavisi samoqalaqo statusi. ase rom,<br />
saqarTvelos mosaxleoba aRmoCnda e.w. "enobrivi omebis" safrTxis winaSe.<br />
statistika dResac imas gveubneba, rasac adre _ araqarTvelebis<br />
kompaqturad dasaxlebis regionebSi qarTulis codna nulovan donezea,<br />
xolo saxelmwifo enis funqcionirebis sferoebSi mezobeli respublikebis<br />
enebi funqcionirebs. Cven davesesxebiT S. tabataZis statias da Semdeg<br />
msjelobas warmovadgenT: "ganaTlebisa da mecnierebis saministrom gadadga<br />
konkretuli nabijebi eTnikuri umciresobebis ganaTlebis problemebis<br />
mosagvareblad. kerZod, 1) SemuSavda axali saswavlo gegmebi da<br />
saxelmZRvaneloebi qarTulis, rogorc meore enisaTvis. 2) qarTuli<br />
enis, rogorc meore enis, pedagogebi gadamzaddnen qvemo qarTlsa da<br />
samcxe-javxeTis regionebSi; 3) qvemo qarTlsa da samcxe-javaxeTSi gaigzavnen<br />
qarTuli enis pedagogebi; 4) SemuSavda qarTulis, rogorc meore<br />
meore<br />
enis enis saganmanaTleblo saganmanaTleblo moduli moduli umaRlesi umaRlesi saswavleblebisaTvis.
orenovani da mravalenovani ganaTlebis problematika saqarTvelos enobrivi situaciis fonze<br />
miuxedavad zemoT CamoTvlili RonisZiebebisa, eTnikuri umciresobebis<br />
moswavleTa Sedegebi, Tundac umaRles saswavlebelSi misaReb erTian<br />
erovnul gamocdebze, ar ar gaumjobesebula<br />
gaumjobesebula<br />
gaumjobesebula" gaumjobesebula (S. tabataZe, 2008, gv. 11).<br />
sainteresoa, rogor esmiT am biuletenSi termini "meore ena".<br />
pirvel-meore enis sakiTxi sajildao qvad iqca politikasa Tu pedagogikaSi.<br />
calkeuli sferosTvis es terminebi sxvadasxvagvarad gaigeba da xSirad<br />
amis gamo xdeba kidec davis obieqti. davasaxelebT Tundac erT<br />
ganmartebas, romelic ganaTlebis saministros proeqtebTan dakavSirebul<br />
erT-erT krebulSia warmodgenili da, amdenad, axlobelia dRevandeli<br />
ganaTlebis sistemisaTvis2 : "1. pirveli pirveli (mSobliuri) (mSobliuri) ena ena aris is<br />
ena, romelsac adamiani swavlobs pirvelad; Sesabamisad, igi misTvis<br />
mSobliuri enaa. Tumca, Tumca, Tumca, SesaZlebelia, SesaZlebelia, erTze erTze meti meti ena ena iyos<br />
iyos<br />
mSobliuri, mSobliuri, Tuki Tuki adamiani adamiani adamiani am am enebs enebs bunebrivad, bunebrivad<br />
bunebrivad<br />
bunebrivad<br />
bunebrivad , formaluri<br />
formaluri<br />
formaluri<br />
instruqciebis instruqciebis gareSe gareSe swavlobs swavlobs SedarebiT SedarebiT adreul adreul asakSi. asakSi.<br />
asakSi.<br />
zogadad, bavSvi Tavisi enis safuZvlebs Tavis ojaxSi swavlobs. 2.<br />
meore meore ena ena ewodeba nebismier sxva enas, romelsac adamiani swavlobs<br />
pirveli, anu mSobliuri enis Semdeg; enis SemswavlelTaTvis meore enis<br />
roli gamomdinareobs uSualo geografiuli da socialuri garemos<br />
mniSvnelobiT. unda aRiniSnos, rom termini "meore ena" gansxvavdeba<br />
terminisgan `ucxo ucxo ucxo ena" ena". ena" ena" `meore ena" Seiswavleba im garemoSi, sadac am<br />
enaze saubroben an am konteqstTan axlo kavSirSi. maSin, roca `ucxo<br />
ena" ewodeba im enas, romlis gamoyenebac ar cdeba saklaso oTaxis<br />
farglebs. magaliTad, iaponiaSi ucxo enaa espanuri. Tumca, am am or or<br />
or<br />
termins Soris gansxvaveba ar gaxlavT sayovelTaod miRebuli. umetes<br />
SemTxvevaSi, xalxs ar SeuZlia ise siRrmiseulad Seiswavlos meore meore meore da da<br />
da<br />
ucxo ucxo ucxo ena ena, ena rogorc mSobliuri."<br />
cxadia, SeiZleboda am ganmartebaTa dabali xarisxi da bundovaneba<br />
TargmanisaTvis dagvebralebina, magram gverwmuneT, es ganmartebebi<br />
inglisuradac problemurad gamoiyureba. ras niSnavs e.w. "pirveli enis<br />
bunebrivad, formaluri instruqciebis gareSe swavla"? an is, rom<br />
"meore enis roli gamomdinareobs uSualo geografiuli da socialuri<br />
garemos mniSvnelobiT?" gaugebaria es winadadebac: "meore ena" Seiswavleba<br />
im garemoSi, sadac am enaze saubroben an am konteqstTan axlo kavSirSi"<br />
da sxv. samwuxarod, swored amgvar terminologiazea dafuZnebuli<br />
reformebis mTeli seria, romelTa Sedegebzecaa damokidebuli Cveni<br />
mosaxleobis samoqalaqo integraciis warmateba da saxelmwifos<br />
politikuri stabilurobac.<br />
Tumca es ganmartebebi, Jurnalis redkolegiis sityviT,<br />
saerTaSoriso dokumentebs efuZneba, mainc ar SeiZleba ukamaTod miiRos<br />
sociolingvistikam an pedagogikam. miT ufro, rom sociolingvistikas<br />
2. enobrivi politika da ganaTleba mravalenovan sazogadoebaSi, Tbilisi, saqarTvelo<br />
2, 2006, red. karin braxmani.<br />
299
300<br />
m. tabiZe<br />
aqvs am terminTa sakuTari ganmartebebi, 3 misTvisac sakamaTo da jerac<br />
dasazustebeli. 4 upirveles yovlisa, Cven unda aRvniSnoT, rom<br />
saqarTveloSi araqarTulenovani mosaxleobis kompaqturi gansaxlebis<br />
regionebSi mosaxleoba ZiriTadad monolingvaa da ara bilingva. Tu<br />
orenovnebaze visaubrebT, aq ufro somxur-rusul an azerbaijanulrusul<br />
orenovnebas vxvdebiT, anu e. w. meore ena am mosaxleobisTvis<br />
rusulia da ara qarTuli. Sesabamisad, am kuTxiT enaTa mimdevrobaSi<br />
cvlilebis Sesatanad e.w. mravalenovani swavleba metismetad grZeli<br />
gza iqneba, romlis Sedegsac enobrivi konfliqti daaswrebs.<br />
erT-erTi sakiTxi, romelic, Cveni azriT, e.w. mravalenovani<br />
(orenovani) swavlebis eqsperimentis ararentabelurobasa da<br />
gaumarTleblobas cxadyofs, isaa, rom CvenSi or/mravalenovani swavlebis<br />
problematika am kuTxiT adgilobriv, sakuTriv saqarTvelos konteqstSi<br />
naklebadaa damuSavebuli. ZiriTadi literatura, romelic am sakiTxebTan<br />
dakavSirebiT gavrcelda, ucxouri proeqtebis safuZvelze ama Tu im<br />
saxelmwifos Sida Taviseburebebis gaTvaliswinebiTaa amoqmedebuli, Tumca,<br />
rogorc S. tabataZec miuTiTebs, "multilingvuri ganaTlebis politika<br />
rCeba erT-erT erT-erT yvelaze yvelaze sakamaTo sakamaTo sakamaTo Temad Temad Temad ganaTlebis ganaTlebis politikaSi<br />
politikaSi<br />
(bekermani, 2005)."<br />
bavSvis mier meore enis erTdrouli aTviseba (oris da ara metis)<br />
pedagogikaSi rTul amocanad miiCneva. Tuki axali saganmanaTleblo<br />
proeqti tradiciuli somxuri an azerbaijanuli skolebis modelSi<br />
qarTuli enis "Carevis" gziT ivlian (da ara piriqiT, sakvlev regionebSi<br />
qarTuli skolebis gaxsnisa da maTSi somxuris an azerbaijanulis "CarTvis"<br />
gziT), Sedegi ar miiReba. sakiTxis sirTules cxadyofs mravali naSromi,<br />
romelic bavSvisaTvis meore enis swavlebis Taobazea Seqmnili. sirTuleebi<br />
sxvadasxva saxisaa: erTi enobrivi codnis kompetenciaze dafuZnebuli<br />
damatebiTi codna, ori enis "Sereuli" floba, enobrivi kompetenciis<br />
safexurebi (rodesac bavSvi erTmaneTSi urevs ori enis masalas (fonetikas,<br />
morfologias, sintaqss) da rodesac ukve mijnavs am enebs erTmaneTisagan),<br />
gamoTqma (prononsi), swormetyveleba da lingvokulturuli integraciis<br />
xarisxi; enis damoukideblad Seswavla da sxva enasTan SepirispirebiTi<br />
Seswavla, enebis funqciuri sferoebis codnis xasiaTi da masStabebi,<br />
3 mag., "pirveli ena: 1) bilingvis mSobliuri ena (dedis ena); 2) bilingvis funqciurad<br />
pirveli ena (SesaZloa emTxveodes an ar emTxveodes mis dedaenas);<br />
funqciurad pirveli ena aris im oridan erTi, romelTac flobs bilingvi da<br />
iyenebs SedarebiT meti intensivobiT. urTierTobis sxvadasxva sferoSi funqciurad<br />
pirveli enis roli sxvadasxva enam SeiZleba Seasrulos;<br />
meore ena isaa, romelic bilingvma meore rigSi aiTvisa. funqciurad meore ena aris<br />
erTi oridan, romelTac flobs bilingvi da romelsac naklebi intensiurobiT<br />
iyenebs.<br />
funqciurad meore enis roli SeiZleba Seasrulos bilingvis meore enam an deda<br />
enam (ñëîâàðü îöèîëèíãâèñòè÷åñêèõ òåðìèíîâ, 2006,163).<br />
4 ix, Genesee, F., & Nicoladis, E. Bilingual first language acquisition, wignidan: Bilingual acquisition.<br />
In E. Hoff & M. Shatz (eds.), Handbook of Language Development, Oxford, Eng.: Blackwell<br />
(2006).
orenovani da mravalenovani ganaTlebis problematika saqarTvelos enobrivi situaciis fonze<br />
enobrivi prestiJis marTvis problematika, orenovnebis safuZvelze<br />
warmoqmnili deficitis kompensaciis sakiTxebi da sxv. am uamravi<br />
problemis gadaWra ganaTlebis erTiani ciklis farglebSia SesaZlebeli<br />
da ara sxvadasxva saganmanaTleblo enisa da sistemis meqanikuri Serwymis<br />
garemoSi. 5<br />
samarTlianoba moiTxovs imis aRniSvnas, rom ucxoeli eqspertebi<br />
saqarTvelos enobrivi situaciis aRwerisas ZiriTadad sworad xedaven<br />
problemebs da am problemaTa gamomwvev mizezebs; kerZod, isini aRiareben,<br />
rom saqarTveloSi araqarTulenovani mosaxleobis arseboba ganapiroba<br />
ara qarTvelTa mxridan diskriminaciulma politikam, aramed komunisturi<br />
reJimis rusifikaciulma politikam, romlis Sedegadac rusuli Cadga<br />
saqarTvelos saxelmwifos qarTvel da araqarTvel mosaxleobas Soris,<br />
xolo sabWoTa kavSiris daSlis Semdeg, rusuli enis saxelmwifos<br />
sistemidan gasvlis Semdeg es mosaxleobebi, faqtobriv, Suamavali<br />
sakomunikacio enis gareSe darCnen. Sveicariis saerTaSoriso organizaciis<br />
"CIMERA"-s monacemebiT, "saqarTvelos mosaxleobis 13%-isaTvis qarTuli,<br />
saqarTvelos saxelmwifo ena, ar aris pirveli pirveli ena. ori umTavresi<br />
eTnolingvisturi jgufia somxebi, romlebic umetesad samcxe-javaxeTSi<br />
cxovroben (daaxloebiT 6%), da azerbaijanelebi _ qvemo qarTlSi<br />
(6,5%)." k. braxmani miuTiTebs im naklovanebebze, rac amJamad saqarTveloSi<br />
araqarTvelebis kompaqturad dasaxlebis regionebSi oden somxuri,<br />
azerbaijanuli da rusuli skolebis moqmedebas ukavSirdeba, kerZod,<br />
rom amgvari saganmanaTleblo politika "aZlierebs eTnikuri da enobrivi<br />
TvalsazrisiT arsebul dayofas, rac aSkarad ar uwyobs xels<br />
moqalaqeobis saerTo gancdisa da erTiani kuTvnilebis grZnobis<br />
Camoyalibebas qveyanaSi, sadac SeiniSneba xangrZlivi daZabuloba da<br />
teritoriuli uTanxmoebebi qarTvel umravlesobasa da dedaqalaqis<br />
farglebs gareT kompaqturad mcxovreb umciresobaTa eTnolingvistur<br />
jgufebs Soris. meore – umciresobaTa jgufebis bavSvebi skolas iseTi<br />
enobrivi unar-CvevebiT amTavreben, romlebic gansxvavdeba im bavSvebis<br />
unar-Cvevebisagan, romelTaTvisac qarTuli – mSobliuri enaa, rac,<br />
samwuxarod, mniSvnelovan zegavlenas axdens maT mier umaRlesi ganaTlebis<br />
miRebis, maTi samomavlo dasaqmebis, politikur cxovrebaSi monawileobis<br />
SesaZleblobebze, agreTve qarTul sazogadoebaSi maT integraciaze.<br />
miuxedavad imisa, rom araqarTulenovan skolebSi qarTuli ena sagnis<br />
saxiT dawyebiTi skolis pirveli klasidan iswavleba, im axalgazrdebis<br />
umetesobas, romlebic somxur, azerbaijanul da rusul skolebs Tbilisis<br />
5 am sakiTxebze ix.: Bialystok, E., Bilingualism in development: Language, literacy, and cognition.<br />
New York: Cambridge University Press. 2001; J. Cenoz & F. Genesee (Eds.), Trends in bilingual<br />
acquisition Amsterdam: John Benjamins, 2001; Macnamara, J. Bilingualism and primary education.<br />
Edinburgh: Edinburgh University Press. 1966; Officialising Language: A Discourse Study of<br />
Language Politics in the United States. Diss. Australian National University, 2001 da sxv.<br />
301
302<br />
m. tabiZe<br />
farglebs gareT amTavreben, savaldebulo saskolo swavlebis dasrulebis<br />
Semdeg qarTulad qarTulad ubralo ubralo saubris saubris warmarTvac warmarTvac ki ki ar ar SeuZlia,<br />
SeuZlia,<br />
rom rom aRaraferi aRaraferi vTqvaT vTqvaT weris weris weris unarze unarze, unarze rac mas saxelmwifo enis<br />
gamoyenebiT muSaobis saSualebas miscemda" (k. braxmani, 2006, gv. 13).<br />
araqarTulenovani mosaxleobis kompaqturi gansaxlebis regionebSi<br />
enobrivi situacia zogadad ase SeiZleba daxasiaTdes: swavleba<br />
mimdinareobs mxolod somxurad (samcxe-javaxeTis somxur soflebSi) da<br />
azerbaijanulad (qvemo qarTlSi), saqmis warmoeba mxolod somxurad da<br />
azerbaijanulad (zogjer rusulad), warwerebi, kulturis sfero,<br />
sazogadoebrivi saqmianoba _ mxolod somxurad da azerbaijanulad,<br />
adgilobrivi sakomunikacio arxebi _ mxolod somxurad da<br />
azerbaijanulad. cxadia, kultmsaxurebac am mosaxleobis nacionalur<br />
enebzea. Sesabamisad, adamianis uflebaTa dacvis kuTxiT araqarTvelTa<br />
nacionaluri ganviTarebis sakiTxi zustad ise gamoiyureba, rogorc<br />
maT istoriul samSobloebSi (iTxovs ki amas romelime saerTaSoriso<br />
dokumenti romelime qveynisagan?). rac Seexeba am adamianTa samoqalaqo<br />
uflebebs, am uflebaTa dacva moiTxovs qarTul saxelmwifoSi maTi<br />
integrirebis uzrunvelyofas, es ki am regionebSi qarTuli skolebis<br />
gaxsniT SeiZleba moxerxdes. qarTuli skola SeiZleba iyos dawyebiTi<br />
nacionaluri skolis momdevno etapi, an droebiT, alternatiuli<br />
saswavlebeli nacionaluri skolis paralelurad. Sereuli swavleba<br />
mxolod damatebiTi da sacdeli RonisZieba SeiZleba iyos da ara<br />
yovlismomcveli RonisZieba. k. braxmanisave statiaSi naTqvamia: "magram<br />
ar iqneboda SorsmWvreteluri, gvevarauda, rom saxelmwifo enis kargad<br />
codnis nakleboba mxolod meTodologiuri da teqnikuri faqtorebis<br />
Sedegia. arsebul politikur konteqstSi, rodesac xdeba saqarTvelos<br />
centralur xelisuflebasa da umciresobaTa eTnolingvistur jgufebs<br />
Soris urTierTobaTa gadasinjva da xelaxla gansazRvra, enobrivi<br />
politika da ganaTleba farTo diskusiebis sagnad iqca da erovnul<br />
umciresobaTa `istoriuli" adgilis, politikuri integraciis an<br />
avtonomiisa da kulturuli asimilaciis Sesaxeb mwvave politikuri<br />
debatebis centrSi moeqca. mmarTvelobaSi bolo dros ganxorcielebulma<br />
reformebma, romlebic sajaro moxeleebisagan qarTul enaze kargad<br />
werisa da saubris codnas moiTxovs, agreTve 2005 wels umaRles<br />
saswavleblebSi misaRebi erTiani erovnuli gamocdebis qarTulad,<br />
umciresobaTa skolebis moswavleebisaTvis specialuri zomebis<br />
gauTvaliswineblad Catarebis SemoRebam kidev ufro gaamwvava daZabuloba.<br />
marTalia, centraluri xelisufleba cdilobs, zrdasrul moqalaqeebsac<br />
da bavSvebsac SesTavazos qarTuli enis Seswavlis ufro qmediTi<br />
SesaZleblobebi, magram es iniciativebi zogadad ar aris sakmarisi,<br />
garda amisa, isini sul axlaxan daiwyo da, Sesabamisad, ver moitanda<br />
sagrZnob Sedegebs" (iqve, gv. 14).<br />
Cven Sorsa varT im azrisagan, rom ganaTlebis saministro ar<br />
cdilobs araqarTvelTa kompaqturi gansaxlebis adgilebze qarTuli<br />
saxelmwifo enis funqcionirebis uzrunvelsayofad saganmanaTleblo
orenovani da mravalenovani ganaTlebis problematika saqarTvelos enobrivi situaciis fonze<br />
reformis gatarebas. saubaria imaze, ramdenad sworadaa arCeuli reformis<br />
mimarTulebebi sociolingvisturi TvalsazrisiT da ramdenad sworadaa<br />
ganmartebuli araqarTulenovani mosaxleobisaTvis saxelmwifos amocanebi.<br />
saqarTvelos saxelmwifos ara aqvs miznad ama Tu im erovnebis<br />
warmomadgenlis gaqarTveleba; piriqiT, qarTvelebs zogjer imasac<br />
usayvedureben, rom isini ar miesalmebian araqarTvelebis mier gvarebis<br />
gadmoqarTulebas, rom isini kritikulad Sexvdnen pasportSi erovnebis<br />
grafis gauqmebas, rom isini eswrafvian sarwmunoebrivi Tu erovnuli<br />
TviTmyofadobis SenarCunebas msoflio globalizaciur procesTan<br />
mimarTebaSi. ase rom, arc mosaxleobas da miT ufro arc saxelmwifos<br />
ar ainteresebs visime xelovnuri <strong>qarTveli</strong>zacia<br />
<strong>qarTveli</strong>zacia. <strong>qarTveli</strong>zacia arc somexs da arc<br />
azerbaijanels aravin daaZalebs iqarTvelos, Tuki mas amis survili ar<br />
eqneba. qarTvelTa identobis Seswavlisadmi miZRvnili specialuri<br />
literatura naTlad aCvenebs, rom qarTveluri identoba (da nebismieri<br />
sxvisac) niSan-TvisebaTa sakmaod farTo CamonaTvals Seicavs da romelime<br />
enis aTvisebiT (sakuTarTan erTad) arc dairRveva da arc miiRweva. ase<br />
rom, somxebiT dasaxlebul regionSi srulfasovani qarTuli skolebis<br />
gaxsna, cxadia, somxuris, rogorc enis, swavlebiTurT samoqalaqo<br />
integraciisaTvis gawvdili xelia da ara asimilaciuri politika.<br />
saqarTveloSi srulfasovani samoqalaqo integracia, respublikis mTel<br />
teritoriaze moRvaweobis SesaZlebloba, yvela moqalaqesTan<br />
urTierTobis SesaZlebloba da nebismier dargsa da sferoSi dasaqmebis<br />
TvalsazrisiT konkurentunarianoba mxolod saxelmwifo enaze<br />
srulfasovani ganaTlebis miRebiT miiRweva. es msoflios nebismier<br />
qveyanaSi asea da mxolod CvenSi vukargavT am Sanss adamianebs im<br />
fsevdoliberalizmiT, romliTac "cota qarTul- da cota<br />
ariTmetikanaswavli" ara<strong>qarTveli</strong> yovelTvis daiCagreba sakuTari soflis<br />
gareT moxvedrisas da iZulebuli Seiqneba im saxelmwifos miaSuros,<br />
romlis enazec miiRo ganaTleba. amasTan, am adamianisTvis arasrulfasovani<br />
qarTuli ganaTleba mas autsaiderad gadaaqcevs da qveynis mTlianobis,<br />
saxelmwifos mTlianobis, satitulo eTnosis saxelmwifoebrivi idealebisa<br />
da kulturuli ganviTarebis uneblie mtrad gadaaqcevs.<br />
dRes msoflioSi TiTqmis aRar arsebobs iseTi saxelmwifoebi,<br />
sadac araavtoqToni eTnosebi ar cxovroben; arsebobs uzarmazari<br />
praqtika imisa, Tu rogor unda daregulirdes saxelmwifoTa SigniT<br />
erovnebaTaSorisi urTierTobebi. unda iTqvas, rom saministros<br />
gamocemebSi cudadaa SerCeuli ucxoeTis qveynebis magaliTebi saqarTvelos<br />
enobriv situaciasTan analogiisaTvis; kerZod, arc Sveicaria, arc baskeTi<br />
(espaneTis wiaRSi), arc kvebeki kanadaSi an yirgizeTi da tajikeTi ar<br />
gamodgeba saqarTvelos eTno-enobrivi situaciis analogad. yvela es<br />
SemTxveva Tavis istoriul Tu geopolitikur konteqstebSi unda<br />
ganixilebodes da maTi saxelmwifo mowyobac amgvarad unda iqnes gagebuli.<br />
mxolod is faqti, rom sadRac romeliRac proeqtma kargad imuSava, ar<br />
aris sakmarisi am proeqtis saqarTveloSi Semosatanad da dasanergavad. 6<br />
6 ix.: enobrivi politika da ganaTleba mravalenovan sazogadoebaSi, Tbilisi, saqarTvelo<br />
2, 2006,<br />
303
304<br />
m. tabiZe<br />
eTnikuri gansxvavebis niadagze SesaZlo daZabulobis riskis<br />
Sesamcireblad erT-erTi qmediTi berketi ganaTlebis sistemasac upyria,<br />
sistemas, romelsac didi pasuxismgebloba awevs da romelsac<br />
gansakuTrebuli profesionalizmi moeTxoveba.<br />
damowmebuli literatura<br />
k. braxmani, 2006 - enobrivi politika da ganaTleba mravalenovan<br />
sazogadoebaSi, red. karin braxmani, Tb., 2, 2006.<br />
Bialystok, E., Bilingualism in development: Language, literacy, and cognition.<br />
New York: Cambridge University Press. 2001;<br />
Genesee, F., & Nicoladis, E. Bilingual first language acquisition, wignidan:<br />
Bilingual acquisition. In E.Hoff & M. Shatz (eds.), Handbook of Language<br />
Development, Oxford, Eng.: Blackwell, 2006.<br />
J. Cenoz & F. Genesee (Eds.), Trends in bilingual acquisition Amsterdam:<br />
John Benjamins, 2001.<br />
Macnamara, J. Bilingualism and primary education. Edinburgh: Edinburgh<br />
University Press. 1966.<br />
Officialising Language: A Discourse Study of Language Politics in the United<br />
States. Diss. Australian National University, 2001.<br />
MANANA TABIDZE<br />
PROBLEMS OF BILINGUAL AND MULTI-LINGUAL EDUCATION<br />
ON THE BACKGROUND OF GEORGIA’S LANGUAGE SITUATION<br />
The paper discusses issues related to the language use in the localities of<br />
compact settlements inhabited by non-Georgian ethnic groups. The question involves<br />
the task of the support of the population for the fully-fledged language integration.<br />
According to the official statistics 13% of the population in Georgia (from them 6%<br />
Armenians and 6.5% Azeris ) has their native tongue as the first language. This<br />
population has different kinds of difficulties in the acquisition of the state official<br />
language–Georgian. Namely, the obstacles emerge for several reasons: acquisition<br />
of the additional language based on the competence of the native language; blended<br />
knowledge of both languages at the certain level of the personal development, when<br />
child does not distinguish language materials of two languages, as words,<br />
pronunciation, morphology and syntax and then when the speaker can distinguish<br />
the one from the other and the question of correct pronunciation, fine language and<br />
the degree of lingual-cultural integration; here are also the questions of the independent<br />
learning of the language and its acquisition through the typology study, the character<br />
and scales of the knowledge of the language functional spheres; issues of the language<br />
prestige management; deficiencies created on the bilingual basis and their compensation etc.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
JuJuna JuJuna JuJuna feiqriSvili<br />
feiqriSvili<br />
uarSio-suarSiouarSiouarSiouarSio s semantikisaTvis semantikisaTvis qarTulSi<br />
qarTulSi<br />
leqsikuri erTeuli uarSio uarSio qegl-Si damowmebulia ori<br />
mniSvnelobiT:<br />
uarSio uarSio 1 - rasac ara aqvs arSia movlebuli. uarSio leCaqi (ix.<br />
arSia - mniSvn. 1. qsovilis kideebze movlebuli nairsaxiani zoli, feriT<br />
an masaliT gansxvavebuli).<br />
uarSio uarSio 2 - "kacis gauwyobeli" (saba), Znelad Sesaguebeli xasiaTisa,<br />
- gaugonari, jiuti, urCi (kaci). "jiutobas Tavi daanebe, uarSio nu<br />
iqnebi (g. yifS., Targ.).<br />
am ukanasknelisganaa nawarmoebi uarSioba uarSioba da uarSiobs:<br />
uarSiobs:<br />
uarSioba uarSioba - uarSios 2 Tviseba, gaugonroba, Seuguebloba, urCoba,<br />
sijiute. "CrCiliviT SemCenia Seni uarSioba da gunebas mimRvrevs" (v.<br />
barn.); tasias vin aswavla dedis uarSioba?" (ek. gabaSv.).<br />
uarSiobs uarSiobs uarSiobs (mxolod nakvTTa awmyos wyebaSi) grduv. stat. - ar<br />
iguebs, ar emorCileba; urCobs. meqlemem uTxra: "aqlemisas gkiTxav,<br />
xvnisas arao". man uTxra: "zangela xari uarSiobso" (saba).<br />
formis TvalsazrisiT uarSio uarSio u-o u-o u-o konfiqsiT warmoqmnili<br />
zedsarTavi saxelia: arSia arSia > > > uarSio uarSio uarSio (Sdr. iRbali - uiRblo); e. i.<br />
pirdapiri mniSvnelobiT uarSio uarSio aris is, rasac ara aqvs arSia (mniSvn. 1).<br />
uarSio uarSio (da arSia arSia) arSia arSia araa dadasturebuli Zveli qarTuli enis<br />
leqsikonebSi (il. abulaZe, z. sarjvelaZe), ar gvxvdeba "vefxistyaosanSic".<br />
Cveni dakvirvebiT (gadamowmebuli mxatvruli teqstebisa Tu<br />
leqsikonebis mixedviT), uarSio uarSio pirvelad iCens Tavs sulxan-saba<br />
orbelianis "sityvis konaSi":<br />
"uarSio uarSio - "kacis gauwyobeli", gauwyobeli kaci, gauwyobeliviT".<br />
aqve SevniSnavT, rom leqsikonSi Setanilia arSia arSiac, arSia oRond misi<br />
mniSvnelobisaTvis miTiTebulia uarSio uarSio ("arSia - n. uarSio").<br />
niko da daviT CubinaSvilebis leqsikonebSic uarSio uarSio da arSia<br />
arSia<br />
damoukidebeli sityva-statiebia:<br />
arSia arSia - 1. movlebuli rame, viwro nakeri kidurebzed; qoba.<br />
uarSio uarSio - zed gauwyobeli, moumarTavi, urCi, aragamgoni.<br />
uarSioba uarSioba - urCoba... vurCob, ar vemorCilebi.<br />
saanalizo sityvis semantikas ufro mravalferovnad warmogvidgens<br />
T. saxokias wigni "qarTuli xatovani sityva-Tqmani":<br />
uarSio, uarSio, uarSio, uarSioba uarSioba - cudi qceva, ugvanoba, siglaxe, urCoba.<br />
arSia arSia mwyuria mwyuria mwyuria - garegnuli simSvenieris, koxtaobis moyvaruli<br />
var. araferi gasakvirvelia, CemisTana axalgazrdas arSia swyurodes.<br />
arSia arSia - ferad-feradi zolebiani viwro naWeri CiTisa, gina<br />
abreSumisa, romelsac garSemo Semoavleben kabas, sufras da misTanaTa<br />
dasamSveneblad. amgvarad, arSia sinonimia silamazisa, xolo uarSioba<br />
gamoxatavs am silamazis uqonlobas, gadataniTad - ugvanobas, uxamsobas,<br />
siglaxes, uzrdelobas, sixepres, sitlanqes (ix. dasax. naSr., gv. 621).<br />
masalebiT irkveva, rom arSiaarSia-sganarSia momdinare uarSio uarSio da<br />
uarSioba uarSioba droTa viTarebaSi aSkarad Sordeba amosaval Sinaarss,<br />
305
306<br />
J. feiqriSvili<br />
itvirTeba ufro uaryofiTi elferiT, iZens axal-axal semantikur<br />
niuansebs da XX saukunis qarTulSi iqceva jiutisa da urCis sinonimad.<br />
Sesabamis nimuSebs davimowmebT al. neimanis "qarTul sinonimTa<br />
leqsikonidan":<br />
uarSio uarSio - n. urCi.<br />
urCi urCi - gaugonari, Seupovari, ajami, Tavis naTqvama, Tavneba.<br />
daumorCilebeli, dauyoliebeli, Tavaqala, uRirsi, uweso, atexili (samgle<br />
goWiviT), Tavgasuli, TviTrjula, Tavqeifa, Tavisneba, dauokebeli,<br />
mouTvinierebeli, kerpi...<br />
uarSioba uarSioba - n. jiutoba.<br />
jiutoba jiutoba - gajiuteba, sijiute, gajiqeba, gaqiroba, Wirveuloba,<br />
oCnoba, daoCneba (xarebma daioCnes), gakerpeba, sikere, kerpoba, midegaoba,<br />
Seupovebloba, utexoba, uarSioba uarSioba (xazi Cvenia - J.f.), urCoba, gaugonroba,<br />
eSmakis cxenze Sejdoma... (ix. dasax. naSr.).<br />
uarSio uarSio qarTuli enis dialeqtebidan dadasturda mxolod<br />
qarTlursa da mesxur-javaxurSi (oRond gansxvavebuli semantikiT):<br />
qarTlurSi uarSiouarSio-saganuarSio nawarmoebi mimReoba mouarSiebeli mouarSiebeli urCisa<br />
da jiutis sinonimia ("iseTi udgreSi (=urCi, gaugonari - J.f.),<br />
mouarSiebeli Rori myavda, su yels maWreinebda": qarTl. leqsikoni),<br />
mesxur-javaxurSi ki zogadad ugergilos mniSvnelobisaa. magaliTad:<br />
uarSio uarSio (kaci) - mouxerxebeli, uniaTo adamiani. "uarSio kaci codvaa,<br />
cxovrebaSigan Tav ver gaitans" (mesxuri dialeqtis saleqsikono masala);<br />
uarSio uarSio - uxeiro, gamocdilebis SeZenis unarmoklebuli adamiani.<br />
"Zien uarSio Svilebi hyamda, TiTon yoCaRi kaci ki iyo" (javaxuri<br />
dialeqtis saleqsikono masala).<br />
rogorc vxedavT, saanalizo sityva uarSio uarSio XVII-XVIII<br />
saukuneebidan moyolebuli qarTulSi gamoiyeneba sxvadasxva semantikiT.<br />
maT Soris Tavdapirvel mniSvnelobad unda vcnoT sabaseuli ganmarteba<br />
- gauwyobeli kaci" (Sdr. arSia arSia - gasawyobi saSualeba, uarSio uarSio uarSio - rac<br />
ar aris gawyobili). marTalia, sabas leqsikonSi uarSiouarSio-suarSio ar axlavs<br />
konteqsti - sailustracio magaliTi, magram z. WumburiZe erT-erT<br />
igavSi gamoyenebuli zmnuri formis (uarSiobs uarSiobs uarSiobs) uarSiobs mixedviT miiCnevs, rom<br />
uarSio uarSio aris Seuguebeli, SeuCveveli, "kacis gauwyobeli" (saba), xolo<br />
uarSiooba uarSiooba - Seuguebloba, SeuCvevloba. "zangela xari uarSioobs =<br />
uRels gaurbis, ver egueba, ver ewyoba" (qarTuli mwerloba, t. 7, gv.<br />
685). aqve SevniSnavT, rom ar aris gamoricxuli zemoaRniSnul konteqstSi<br />
uarSiooba uarSiooba gulisxmobdes uRels Seugueblobas, SeuCvevlobas ara<br />
mxolod zogadad, misi "urCi" xasiaTidan gamomdinare, aramed, albaT,<br />
zangela xari uRels ver ewyoba misi "mouxerxeblobis" gamoc (xars<br />
aklia is, rac misi "gasawyobi" saSualebaa), anu zangela xari ar aris<br />
iseTi "moZravi", "sxarti", "moqnili", "Wkviani", rogoricaa misi uRlis<br />
moziare xari. albaT, amas gulisxmobda mxvnelis sityvebic ("Tu zafxuli<br />
iyos, didi aneuli moixvniso. meaqlemem uTxra: aqlemisas gkiTxav, xvnisas<br />
ara! man uTxra: zangela xari uarSiobso. Semoswyra meaqleme da wavida"):<br />
didi aneuli moixvneba, zanela xari rom ar iyos uarSio, e.i xari<br />
ugergiloa (dRevandeli terminiT) da ver eweva uRels kargad.
uarSio-s semantikisaTvis qarTulSi<br />
maSasadame, zemoTqmulidan gamomdinare, SeiZleba vivaraudoT, rom<br />
daaxloebiT XVI-XVII saukuneebis qarTulSi (ZiriTadad samxrul<br />
kiloebSi) arsebobda sityva uarSio uarSio (pirdapiri gagebiT iyo is, rasac<br />
arSia aklda, anu iyo gauwyobeli), romelic gamoiyeneboda gadataniTi<br />
mniSvnelobiTac: uarSio uarSio kaci eTqmoda mas, visac ar hqonda kargi Sno<br />
da lazaTi, moxerxeba, "mixvra-moxvra"; aklda qcevisa Tu xasiaTis<br />
gansxvavebuli "marili", CveulebrivTagan raRaciT gamorCeuloba (Sdr.<br />
arSiiT gawyobili kaba - uarSio kaba). aq amosavali semantikis<br />
ganmsazRvreli unda iyos Cveulebrivis gawyoba-galamazeba damatebiT<br />
sxva raimeTi (ix. sabas ganmarteba). "gauwyobeli kaci", bunebrivia,<br />
"gawyobil kacTan" SedarebiT iqneba mouxerxebeli, uniaTo, ufxo,<br />
ugergilo anu uarSio uarSio. uarSio<br />
Cans, swored am Tavdapirveli semantikiT Semonaxula uarSio<br />
uarSio<br />
dRemde mesxur-javaxurSi, im sametyvelo arealSi, romelic faqtobrivad<br />
warmoadgenda sabasTvis saleqsikono masalis nazavs.<br />
droTa viTarebaSi advili SesaZlebeli iyo, uniaTobamouxerxeblobis<br />
gamo "kacis gauwyobloba" anu saqmis aramarjved keTeba<br />
TandaTan gaazrianebuliyo rogorc uxeSoba, jiutoba, urCoba,<br />
daujerebloba da a.S. anu, sxvagvarad rom vTqvaT, bunebiT Tandayolili<br />
"nakli" - arasrulyofileba qceuliyo uaryofiT Tvisebad, romelic<br />
ukve "Segnebulad" vlindeba met-naklebi ZaliT xasiaTsa Tu qcevebSi.<br />
dRes amgvari mniSvnelobisaa uarSio uarSio uarSio qarTlur kiloSi da am kuTxidan<br />
gamosul mweralTa nawerebSi (ix. zemoT). vfiqrobT, SemTxveviTi ar<br />
unda iyos is faqtic, rom sabas leqsikonSi Setanilia gergili gergili (=saqmis<br />
marjved mkeTebeli), magram ar aris ugergilo<br />
ugergilo, ugergilo albaT imitom, rom am<br />
semantikisaTvis ukve arsebobda calke sityva uarSio. uarSio.<br />
uarSio.<br />
dasasruls, Tu imasac gaviTvaliswinebT, rom dRes uarSiouarSio-suarSio Tavdapirveli mniSvnelobiT mesxur-javaxuris garda qarTuli enis sxva<br />
dialeqtebSi, agreTve zepir metyvelebasa da samwerlobo enaSi<br />
gamoyenebulia ugergilo, ugergilo, uniaTo, uniaTo, ufxo, ufxo, mouxerxebeli mouxerxebeli da a.S.<br />
mosalodnelia saanalizo erTeuli male mTlianad iqces leqsikur<br />
arqaizmad.<br />
damowmebuli literatura<br />
il. abulaZe, 1973 - il. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni,<br />
Tb., 1973.<br />
gr. beriZe, 1981 - gr. beriZe, javaxuri dialeqtis saleqsikono<br />
masala, Tb., 1981.<br />
T. berozaSvili.., 1981 - T. berozaSvili, m. mesxiSvili, l. nozaZe,<br />
qarTluri leqsikoni, Tb., 1981.<br />
al. neimani, 1978 - al. neimani, qarTul sinonimTa leqsikoni, Tb.,<br />
1978.<br />
307
308<br />
J. feiqriSvili<br />
sulxan-saba orbeliani, 1966 - sulxan-saba orbeliani, qarTuli<br />
leqsikoni, Tb., 1966.<br />
z. sarjvelaZe, 1997 - z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli ena, Tb., 1997.<br />
T. saxokia, 1979 - T. saxokia, qarTuli xatovani sityva-Tqmani, Tb.,<br />
1979.<br />
J. feiqriSvili, 1992 - J. feiqriSvili, mesxuri dialeqtis<br />
saleqsikono masala, quTaisi, 1992.<br />
qarTuli mwerloba, 1987 - qarTuli mwerloba, t. I-IX, Tb., 1987-<br />
1992.<br />
n. CubinaSvili, 1981 - n. CubinaSvili, qarTuli leqsikoni, Tb.,<br />
1981.<br />
d. CubinaSvili, 1984 - d. CubinaSvili, qarTul-rusuli leqsikoni,<br />
Tb., 1984.<br />
z. WumburiZe, 1989 - z. WumburiZe, sulxan-sabas Txzulebebze<br />
darTuli leqsikoni; qarTuli mwerloba, t. 7, Tb., 1989.<br />
ZHUZHUNA PEIKRISHVILI<br />
ON THE SEMANTICS OF UARSHIO<br />
Uarshio, a derived adjective of confixal formation: ( arshia> u-arsio-o) is<br />
first found in Sulkhan-Saba’s Sitqvis Kona(Dictionary) and is defined as:<br />
"gauwyobeli kaci,” ‘brash,’ ‘unaccomplished man’. The entry is not provided<br />
with correspondent context in the dictionary. Lately, based on one of Sulkhan-<br />
Saba Orbeliani’s fable and on a Georgian dialect uarshio was understood as<br />
stubborn, obstinate, the one who is hard to convince in sth., a person of bad<br />
manners. Academic edition of the Dictionary of the Georgian Language has<br />
this latter definition for the meaning of the word. However, the data of Meskho-<br />
Javakhian dialect suggests that the initial meaning of uarshio should be uniaTo,<br />
ugergilo, mouxerxebeli, “gauwyobeli” (gawky, ungainly, awkward,<br />
inexpert, ‘unaccomplished’) which could have been developed easily into the<br />
synonym of jiuti (‘obstinate’).
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
masalebi masalebi masalebi svanuri svanuri svanuri leqsikonisaTvis<br />
leqsikonisaTvis<br />
(balszemouri kilos mixedviT) I<br />
daviT daviT fircxelani<br />
fircxelani<br />
qarTuli samwignobro enis leqsikuri fondis, zogadad, qarTveluri<br />
leqsikuri maragis gamdidrebis saqmeSi mniSvnelovania svanuri dialeqtebis<br />
roli. akaki wereTlis saxelmwifo universitetis dialeqtologiis<br />
samecniero-kvleviT institutSi zemo svaneTis sxvadasxva sofelSi savele<br />
muSaobisas Caweril dialeqtur masalebSi Segvxvda iseTi leqsikuri<br />
erTeulebi, romlebic Setanili araa gamoqveynebul svanur leqsikonebSi<br />
(v. Tofuria, m. qaldani, svanuri leqsikoni, 2000; a. liparteliani,<br />
svanur-qarTuli leqsikoni, 1994; b. niJaraZe, qarTul-svanur-rusuli<br />
leqsikoni, 2007). amgvari sityvaformebi damatebiT masalas warmoadgens<br />
svanuri dialeqturi leqsikonisTvis.<br />
naSromSi ganxilulia Semdegi sityvaformebi:<br />
arTmay/arTm@y arTmay/arTm@y (bz.) _ tvirTis gadasatanad Sekerili xurjini,<br />
romelsac Tavis gasayreli aqvs da tvirTi, Sesabamisad, zurgisa da<br />
mkerdis mxareze nawildeba. mag.: Cube SE@nneS axyLna goW@r arTm@ySE<br />
`qvemo svaneTidan amohyavda Turme xurjiniT goWebi"; arTmay@l xuREPnx<br />
jEinald xurjinebi hqondaT Zvelad"; sgel bardanx@nqa l@sE lHSxeb<br />
arTm@y `sqeli farTalidan iyo Sekerili xurjini".<br />
likrHne likrHne likrHne _ gakrialeba, gawkrialeba; n@bozTe dec qPdkHrnPn<br />
`saRamosken ca mokrialda"; lHdKwyKle, qalHkrHne xuREPn m@g `dalagebuli,<br />
gawkrialebuli hqonda yvelaferi"; SiSd lakrHnas laxKd `maSinve Seudga<br />
gakrialebas".<br />
Sdr.: kHrial kHrial - kriali; lik lik÷re lik re - gakrkialeba (b. niJaraZe,<br />
2007); irMnki irMnki - Zlier iwmindeba ca (a. liparteliani, 1994);<br />
likHlWHne likHlWHne _ kreWa (kbilebis). xEP~ x@ns kHlWinda `didxans<br />
ikriWeboda"; lihEn@rM mHqaf kHlWni `mosmenis nacvlad ikriWeba"; numKE<br />
kHlWinda, qPTqadNl `ar dakreWiliyo, ascdeboda".<br />
Sdr.: kHrWeni kHrWeni - patara icinis (a. liparteliani, 1994);<br />
aRniSnuli semantikis gamomxatveli paraleluri formaa<br />
licqilfiel licqilfiel - kreWa (b. niJaraZe, 2007).<br />
lisyEMre lisyEMre _ gafcqvna (Txilis, nigvzis...), aqercvla (kanis...).<br />
fHri Sdixi l@syEMrs xegnNldax sga `gamxmari Txilis fcqvnas<br />
Seudgebodnen"; n@syEMr tot@r JilHmSxe xKd `fcqvnisagan xelebi<br />
gaSaveboda"; nakKfx@nqa tuf JaxsyEMrLna `waqcevis Sedegad kani aqercvlia<br />
(gadatyavebia)".<br />
liCEMSdi/liCMSdEi liCEMSdi/liCMSdEi _ 1. amosma (WurWliT risame amoReba).<br />
fak@nSE xoCEMSdda CEeinisga `jamiT usvamda qvabSi"; EedraSE xoCMSEdi<br />
n@rCEisga `vedroTi amousvams kasrSi"; pLrs qatixa~ JixoCMSEdda `qafs<br />
gawevda da amousvamda"; 2. aqneva. oxCEMSde~ xaBid `amouqnia da daartya";<br />
liCMSdEe deS oxCMSa `moqneva ver mouswria".<br />
Sdr.: liCMSd~Ll<br />
liCMSd~Ll liCMSd~Ll _ "rqena, rCola" (v. Tofuria, m. qaldani,<br />
2000); liyriLl liyriLl -""rqena" (b. niJaraZe, 2007); iCiSte iCiSte - iRebs fxvier<br />
marcvals `laCiStiT" (a. liparteliani, 1994).<br />
309
310<br />
d. fircxelani<br />
lixne/lixni<br />
lixne/lixni lixne/lixni _ [miwis] moTxra. xEP~ xKda lexne qor@ lag@mJi<br />
`bevri [miwa] hqonda mosaTxreli saxlis aSenebisas"; ~Nri TeE axKra<br />
lax@ns `ori Tve dasWirvebia [miwis] Txras"; xola lexne l@sE, suru<br />
lHb@C li `cudi mosaTxreli iyo, nametani qviania".<br />
Sdr.: qalixne qalixne - warTmeva, gamoSveba, nakelis gayra (a. liparteliani,<br />
1994); ixni/ixne ixni/ixne - 1.{Se}uSvebs, {mi}iRebs. 2. idens, iSvebs (v. Tofuria,<br />
m. qaldani, 2000).<br />
liECqmMnPl liECqmMnPl _ ancoba, onavroba. ej befSE imJi iECqmMnKl `is<br />
bavSvi rogor ancobda"; sgalumTqEe xKr liECqmMnPls `SeCveulia<br />
onavrobas"; uECqmMnKlad mKm xeyPnK? `onavrobis gareSe ar SeiZleboda?"<br />
Sdr.: Cqim Cqim - Sno, lazaTi, ieri (v. Tofuria, m. qaldani, 2000);<br />
Cqim Cqim - mSveneba, daSveneba; gasuqebulia (a. liparteliani, 1994).<br />
lifLjgPl/lifNjgPl lifLjgPl/lifNjgPl _ sakuTari Tavis an vinmes gamarTleba,<br />
usamarTlod midgoma. mag.: oxbina lifLjgPl, miCa bed roq mKm lHmPr<br />
`dauwyia [Tavis] marTleba, misi brali ar yofilao"; xofNjg@s aTxe<br />
kisdaS `moudeqi axla marTaliviT"; isgEa ufLjgadM, lagas xegni gEeS<br />
`Seni midgomis gareSec mowesrigdeba saqme".<br />
liRHrmakPl<br />
liRHrmakPl liRHrmakPl _ qmedeba sityvis an nivTis dacdena-datyuebis<br />
mizniT. ezar x@ns xeRHrmakKl, mare mKngEeS moS axPqEMsgEne `karga xans<br />
cdilobda daecdenina [rame], magram veraferi aTqmevina"; gud oxB@d<br />
liRHrmakPls, dLm laxELm `miuxvda datyuebis mcdelobas, ar misca"; gun<br />
meRHrmakKl, mare deS amRorve qa `Zalian meeSmakeboda, magram ver<br />
gamomtyua".<br />
Sdr.: iRrovi iRrovi - Tavs ityuebs, tyuvdeba (a. liparteliani, 1994);<br />
RorE@~ RorE@~ RorE@~ - matyuara (v. Tofuria, m. qaldani, 2000).<br />
liRHrmHnPl<br />
liRHrmHnPl liRHrmHnPl _ satirlad Semzadeba, gulis aCuyeba, grZnobis<br />
moreva. eCM macEdilSE liRHrmHnPl @dbine `imis sibraluliT guli<br />
auCuyda"; xoSa herJi liRHrmHnPls ibne mayalSE `did xmaze SiSisagan<br />
satirlad Seemzadeba xolme"; m@x~@dSE eS iRHrmHnKlda `sixarulisgan<br />
[lamis atirebuliyo".<br />
lihLbe lihLbe _ qoSini. Cq@rd naB@d lahLboS lamKgPn `Cqara<br />
wamonasvleli, qoSiniT momadga"; eSxu wuTisga lihLbe @dbine `erT<br />
wuTSi qoSini daiwyo"; maf@Sx@nqa, EofPr, aS hLba `daRlilobisgan,<br />
ofliani, (ise) qoSinebda.<br />
Sdr.: lixHriel lixHriel - qoSini (b. niJaraZe, 2007).<br />
lHmey/lumey lHmey/lumey _ mqonebeli. ej~@r mas@rd lHmey lHmPrx `isini<br />
Zalian SeZlebuli (mqonebeli) yofilan"; lHm@y mezgas, xoSil jaW@r xKda<br />
`SeZlebul ojaxs meti zurgi hqonda"; lHm@yTe ligErenis xenTxlKlda<br />
`mqonebelTan gadakidebas erideboda".<br />
Sdr.: lHmiy lHmiy _ adgilebiani, yanebiani (a. liparteliani, 1994:);<br />
lHmRvKne lHmRvKne - mqonebeli (b. niJaraZe, 2007).<br />
mP~sama/mP~ma mP~sama/mP~ma _ rac ram. mP~sama xuREPn qalehEdi xKd `rac ram<br />
hqonda, gasayidi gauxda"; mP~sama xabdavLnax qNTb@r~ax `Turme rac ram<br />
ebadaT, gautanebiaT"; mP~ma jekEes qamLqa `rac ram gindodes, miTxari".<br />
Sdr.: mava mava - raca (b. niJaraZe, 2007); imave datvirTviT (rac ram)<br />
zemo svanurSi gamoiyeneba m@~EP~/m@E@~ m@~EP~/m@E@~ formebi.
masalebi svanuri leqsikonisaTvis I<br />
Cafl@S Cafl@S _ fuTis mesamedi tevadobis sawyao (5,3 kg); eSxu Cafl@S<br />
kvecen xKra leBde lamSedKld `erTi `CaflaSi" xorbali hqonia gasacemi<br />
samkurnalod"; TEiT Cafl@S iTqs xEazordad Ji `TiTo `CaflaS" marcvals<br />
vagrovebdiT"; eSxu Cafl@S JixakuTnNlna aRo `erTi `CaflaSi" ki<br />
hkuTnebia aba".<br />
xamKl/hamKl xamKl/hamKl _ rogorc ki, rogorc. xamKl @nBEdeni JixEeTxLli<br />
`rogorc ki moval, davZebni"; hamKl anhMne, qal@jmarjEne ejK~ `rogorc<br />
ki moaRwevs, isic mogexmareba"; eja mKm li eCM muTEri, hamKl mi CinuriS<br />
`is araa imis Semswavleli, rogorc me Cinuris".<br />
Sdr.: xemK~/xem@~ xemK~/xem@~ - rogorc ki; xKl/hKl xKl/hKl - rogorc ki; xama/hama<br />
xama/hama<br />
- rogor, rogor Tu (v. Tofuria, m. qaldani, 2000); xKl xKl - rogorc;<br />
xema xema - rogor; xemai xemai - rogorc (a. liparteliani, 1994).<br />
damowmebuli literatura<br />
v. Tofuria, m. qaldani, 2000 - v. Tofuria, m. qaldani, svanuri<br />
leqsikoni, Tb., 2000.<br />
a. liparteliani, 1994 - a. liparteliani, svanur-qarTuli leqsikoni,<br />
Tb., 1994.<br />
b. niJaraZe, 2007 - b. niJaraZe, qarTul-svanur-rusuli leqsikoni,<br />
Tb., 2007.<br />
svanuri masala - awsu qarTveluri dialeqtologiis samecnierokvleviTi<br />
institutis fondSi (C-1993-2004) daculi svanuri dialeqturi<br />
masala.<br />
DAVID PIRTSKHELIANI<br />
MATERIALS FOR THE SVAN DICTIONARY<br />
(according to Balszemouri dialect) I<br />
In the records made during the field work of the Dialectology Scientific Institute<br />
of Akaki Tsereteli State University in various villages of the Upper Svaneti we find<br />
lexical units that are unknown to the Svan dictionaries published to these days, as in<br />
Svanuri lexikoni(Svan Dictionary) compiled by V.Topuria, M.Kaldani, 2000; and<br />
Svan-Georgian Dictionary, compiled by A.Liparteniani (1994), Georgian-Svan-<br />
Russsian Dictionary by B.Nizharadze(2007). Our findings present additional materials<br />
for Svan dictionaries.<br />
This paper discusses the following words as: artmak, liskvire, lixne, lipejgal,<br />
lihebe, chaplash, lichvishdi, xamal/hamal...<br />
311
312<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
rusudan fifia<br />
siaxleebi siaxleebi siaxleebi dawyebiTi dawyebiTi klasebis klasebis qarTuli<br />
qarTuli<br />
enisa enisa da da literaturis literaturis swavlebis swavlebis meTodikaSi<br />
meTodikaSi<br />
mSobliuri enisa da literaturis swavleba yvela etapze<br />
sapasuxismgeblo da saintereso saqmea. skolas sWirdeba saintereso<br />
ideebiT aRWurvili aRmzrdelebi, dawyebiT ganaTlebas kidev profesionali<br />
meTodistebi. aseTi pedagogebi, wera-kiTxvis safuZvlian swavlebasTan<br />
erTad, patarebs esTetikurad da zneobrivad gawvrTnian. qarTul<br />
meTodikur literaturaSi vrcladaa ganxiluli swavlebis specifika<br />
dawyebiT klasebSi. gakveTilebis axali formebiTa da meTodebiT Catarebam<br />
xeli unda Seuwyos mxatvruli nawarmoebis srulyofilad aRqmas, mis<br />
Cayenebas aRsazrdelTa swori metyvelebis, maTi saxovani formis anu<br />
gamometyvelebiTi kiTxvis Cvevis danergvis saqmeSi. qarTuli enisa da<br />
literaturis gakveTilebi dawyebiT klasebSi, nebismieri klasikosi mwerlis<br />
mier Seqmnil mxatvrul nawarmoebze, unda emsaxurebodes moswavleTa<br />
kritikuli azrovnebis ganviTarebas, SemoqmedebiT da TanamSromlobiT<br />
urTierTobebs.<br />
swavlebisadmi axleburma midgomebma Secvala Tanamedrove gakveTilis<br />
mimarTulebebi. dRes ukve yvelasTvis cnobilia, rom ,,moswavleze<br />
orientirebuli swavlebis midgoma gulisxmobs moswavleebis aqtiur<br />
CarTvas TavianTi swavlis procesSi, sakuTari saswavlo miznebis dagegmvasa<br />
da marTvaSi. moswavlis unari, gaakeTos daskvna imaze, Tu ra da rogor<br />
iswavla da dagegmos sakuTari TviTganviTareba, misi warmatebis sawindaria"<br />
(rogor vaswavloT moswavleebs azrovneba, 2007, gv. 14). aseTi aqtiuri<br />
midgoma dawyebiTi klasebis swavlebaSi ramdenadme gansxvavebul WrilSi<br />
unda ganvixiloT: dawyebiTi safexuris sawyis etapze (I-IV klasi)<br />
aucileblad meti muSaoba unda gavwioT werisa da kiTxvis teqnikis<br />
ganviTarebisTvis, xolo SemdgomSi (II-VI klasi) etapobrivad aRvzardoT<br />
da ganvaviTaroT bavSvebSi yvela donis azrovnebiTi operaciebi.<br />
mxatvruli nawarmoebis swavleba dawyebiT klasebSi yvelaze met<br />
saSualebas iZleva interaqtiuli meTodebis dasanergavad. SeniSnulia,<br />
rom ,,sxvadasxva Janris mxatvruli nawarmoebebi TiTqmis erTnairi sqemis<br />
mixedviT iswavleba, Tumca zogjer maTi swavleba sakmaod mkveTri an<br />
naklebad mniSvnelovani momentebiT (Tundac niuansebiT) mainc gansxvavdebian<br />
erTmaneTisagan" (r. liparteliani, 2004, gv. 2). am periodSi unda<br />
Caeyaros safuZveli mxatvruli Rirebulebebis amokiTxvas mwerlobis<br />
sxvadasxva Janrebidan. amitomac mimdinareobs Zieba da axali meTodebis<br />
danergva saskolo sistemis sagakveTilo sferoSi.<br />
tradiciul gakveTilebze gansakuTrebuli yuradReba eqceoda<br />
codnis miRebas dagrovebiTi gziT. pedagogebi am SemTxvevaSi meTodebs<br />
gegmavdnen Semdegnairad: wina masalis gamokiTxva, weriTi davalebis<br />
Semowmeba, moswavleTa individualuri gamokiTxva, frontaluri kiTxvebiT<br />
klasis codnis Semowmeba wina masalaze, axali masalis axsna, axsnili
siaxleebi dawyebiTi klasebis qarTuli enisa da literaturis swavlebis meTodikaSi<br />
masalis ganmtkiceba kiTxvebiT da saSinao davalebis micema. am tipis<br />
gakveTilebze drois ganawileba yovelTvis erTnairad mkacrad<br />
gansazRvrulia, maswavlebels ki erTaderT wyarod saxelmZRvanelo gaaCnia.<br />
pedagogi saubrobs moswavleze mets da yvelanairi axsna-ganmarteba<br />
gankuTvnilia mTeli jgufisaTvis.<br />
gakveTilis Catarebis axleburi meTodika iTvaliswinebs Semdegi<br />
saxis moTxovnebs: ,,movlenis mizezis axsnas; procesis kanonzomierebis<br />
gamovlenas, mizezebsa da Sedegebs Soris kavSirebis dadgenas; hipoTezis<br />
wamoyenebas; kvlevis dagegmvas; SemoqmedebiTi produqtis Seqmnas;<br />
problemis gadaWris alternatiuli gzebis wamoyenebas; problemis<br />
gadaWrisTvis saWiro moqmedebebis dagegmvas; sakuTari poziciis<br />
argumentirebulad dasabuTebas; garkveul kriteriumebze an standartebze<br />
dayrdnobiT daskvnebis gakeTebas; poziciisa da misi kontrargumentebis<br />
ganxilvis safuZvelze daskvnis gamotanas; problemis gadaWris ramdenime<br />
gzidan erT-erTis arCevis marTebulobis dasabuTebas; modelis moqmedebis<br />
Sefasebas; mtkicebulebis mniSvnelobis dazustebas" (saswavlo da<br />
profesiuli garemo, 2008, gv. 66). am vrceli CamonaTvalidan dawyebiTi<br />
klasebis mSobliuri enisa da literaturis gakveTilebze umravlesobis<br />
gamoyeneba SesaZlebelia, Tumca maswavlebeli yovelTvis unda<br />
iTvaliswinebdes moswavleTa asakobriv Taviseburebebs. swored am formiT<br />
dagegmil gakveTilebze unda Caeyaros safuZveli swavlebis maRal<br />
safexurebze aRsazrdelTa warmatebebs.<br />
gakveTilisadmi wayenebuli moTxovnebis warmatebiT realizaciisaTvis<br />
maswavlebelma unda gamoiyenos ganaTlebis Tanamedrove teqnologiebi,<br />
rac gulisxmobs sokratuli da didaqtikuri meTodebiT swavlebas.<br />
praqtikulad es niSnavs Semdegi xerxebis gamoyenebas: gakveTilis dawyeba<br />
gonebrivi ieriSiT, teqstis pauzebiT kiTxva, muSaoba wyvilebsa da<br />
jgufebSi, situaciebis Seqmna kritikuli azrovnebisaTvis, venis diagramis,<br />
gonivruli rukis, kuTxeebis, mozaikis, molodinis xis da sxva aqtiuri<br />
meTodebis SerCeviT gamoyeneba; nawarmoebis Sinaarsis realizeba nawilnawilad<br />
dayofiT, furclebze Camowerili kiTxvebi TiToeuli jgufisTvis,<br />
gacemuli pasuxebis dafaze dafiqsireba da weriTi davalebebis variantebis<br />
micema...… ai, is arasruli nusxa axali tipis gakveTilze Sesasrulebeli<br />
qmedebebisa, romlis ZiriTadi warmmarTveli maswavlebelia.<br />
mxatvruli nawarmoebis swavleba dawyebiT klasebSi ramdenime<br />
komponentisgan Sedgeba. yvela gakveTili dasawyisidanve unda daigegmos.<br />
TiToeul maTganSi ,,maswavlebelma unda gaiTvaliswinos moswavleebis<br />
winaswari codna, romelic, SesaZloa, ar iyos erTgvarovani. aseve, is,<br />
Tu rogor SeiZleba am codnis amoqmedeba gakveTilis dawyebisTanave,<br />
moswavleebis motivacia, saWiro resursebis arseboba da a. S."<br />
(ganmartebiTi leqsikoni.., 2007, gv. 26). dawyebiT klasebSi bavSvebis<br />
aseTi gamocdileba arcTu ise mcirea, radganac sabavSvo baRis asakidan<br />
maT ganviTarebuli aqvT metyveleba da azrovneba, SeCveulni arian<br />
xelovnebis esTetikas sabavSvo poeziisa da mxatvruli nawarmoebebis<br />
saSualebiT.<br />
313
314<br />
r. fifia<br />
erovnuli saswavlo gegmis mixedviT dawyebiTi swavleba eqvswlian<br />
cikls moicavs. swavlebis es periodi moiTxovs misi amocanebis<br />
warmodgenas integrirebuli, koordinirebuli saxiT. es niSnavs<br />
mSobliuri enisa da literaturis Sinaarsobriv erTianobas. Tumca<br />
saswavlo gegma swavlebis am safexuris damTavrebis Semdeg mSobliuri<br />
literaturis mimarTulebas Semdeg moTxovnebs uyenebs: ,,sxvadasxva<br />
literaturuli Janris teqstis mosmena, wakiTxva da sakuTari emociebisa<br />
da azris gamoxatva; mosmenili an wakiTxuli mxatvruli nawarmoebis<br />
dakavSireba da mTavari Temis gansazRvra; gmiris sqcielis eTikuri<br />
Sefaseba; mxatvrul-gamomsaxvelobiTi xerxebis amocnoba da maTi funqciis<br />
axsna; mxatvruli teqstis Seqmna; sakuTari interesebis mixedviT sakiTxavi<br />
literaturis SerCeva" (erovnuli saswavlo gegma, sagnobrivi programa<br />
qarTul enasa da literaturaSi, 2004, gv. 6-7). zemoT CamoTvlili<br />
moTxovnebis Sesasruleblad maswavlebelma unda gaiaros rTuli, magram<br />
SemoqmedebiTad datvirTuli gza sagakveTilo moRvaweobaSi. TiToeuli<br />
misi gakveTili unda iyos Sinaarsobrivad da esTetikurad gamarTuli,<br />
rac miiRweva sakuTar Tavze yoveldRiuri muSaobiT. dReisaTvis<br />
saqarTvelos ganaTlebis sistemaSi didi mniSvneloba eniWeba Semoqmed<br />
adamians, romelic Tavisi azrovnebiT sazogadoebis ganviTarebas uwyobs<br />
xels. Semoqmedi adamiani aris sazogadoebis unikaluri simdidre, romelic<br />
SesaZleblobas iZleva inovaciebi dainergos swavlebis procesSi. es<br />
aris swavlebis procesis uwyvetoba mTeli cxovrebis manZilze. veqsleris<br />
Tanaxmad, inovaciuri aqtiuroba aris maswavleblis pedagogiuri<br />
aqtiurobis struqturis elementi (Jelena Davidova, Irena Kokina, Teachers’<br />
Views on Innovative Processes in Schools of Latvia, Journal of Teacher Education<br />
for Sustainability, Volume 8, 2007,Ggv. 26). Tanamdrove saswavlo sistema<br />
mudmivad cvalebadia, rac aisaxeba maswavleblis kvalifikaciis xarisxzec<br />
da, Sesabamisad, misi gakveTilis donezec.<br />
damowmebuli literatura<br />
ganmartebiTi leqsikoni.., 2007 - ganmartebiTi leqsikoni ganaTlebis<br />
specialistebisaTvis, nawili pirveli, Tb., 2007.<br />
erovnuli saswavlo gegma, sagnobrivi programa qarTul enasa da<br />
literaturaSi, I redaqcia, Tb., 2004.<br />
r. liparteliani, 2004 - r. liparteliani, mxatvruli nawarmoebis<br />
swavleba dawyebiT klasebSi: gaz. ,, dawyebiTi ganaTleba", #7-8, 2004..<br />
rogor vaswavloT moswavleebs azrovneba, meTodologiuri<br />
saxelmZRvanelo, Tb., 2007.<br />
saswavlo da profesiuli garemo, damxmare saxelmZRvanelo, II,<br />
Tb., 2008.<br />
Jelena Davidova, Irena Kokina, Teachers’ Views on Innovative Processes in<br />
Schools of Latvia, Journal of Teacher Education for Sustainability, Volume 8, 2007.
siaxleebi dawyebiTi klasebis qarTuli enisa da literaturis swavlebis meTodikaSi<br />
RUSUDAN PIPIA<br />
NOVELTIES IN THE TEACHING METHODOLOGY<br />
OF GEORGIAN LANGUAGE AND LITERATURE<br />
AT PRIMARY CLASSES<br />
Lessons of the Georgian language and literature at primary classes should<br />
serve to develop the pupils’ critical thinking, creative and cooperative relations. The<br />
new approaches of study changed the directions of modern lessons. The new<br />
methodology of conducting the lessons considers a lot of nuances, which enables<br />
the introduction of interactive methods of teaching. According to National Curriculum<br />
six year primary education requires integrated teaching of the Georgian language and<br />
literature. Pupil-oriented teaching is expressed especially at the lesson of the Georgian<br />
language and literature, because there are more materials necessary for the activities<br />
in this sphere. Works of art and the elements of the native language give the chance<br />
for pupils’ active participation in the teaching process.<br />
315
316<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
tariel tariel futkaraZe,<br />
futkaraZe,<br />
maia maia miqautaZe<br />
miqautaZe<br />
kvlav kvlav qarTuli qarTuli wyvilbagismieri wyvilbagismieri spirantis spirantis Sesaxeb<br />
Sesaxeb<br />
(imerxeuli masalis analizi)<br />
samecniero literaturaSi sakamaTodaa qceuli v, e, v, v, E, E, u u<br />
u<br />
grafemebiT gamosaxuli bgerebis kvalifikaciisa da urTiermimarTebis<br />
sakiTxi; kerZod:<br />
anton pirvelma Tavis `qarTul RrammatikaSi" pirvelad mogvca<br />
erTi mxriv, kbilbagismier da wyvilbagismier napralovan TanxmovanTa,<br />
meore mxriv ki - bagismier marcvlovan da umarcvlo variantTa ganawilebis<br />
mecnieruli analizi. is Tvlis, rom Tu u xmovani `sityvis SuaSi"<br />
moeqceva, gabrjguvdeba (anton I, 1767, gv. 116).<br />
`fereidnulis mTavari Taviseburebebis" ganxilvisas arn.<br />
CiqobavasTvis v v v grafema kbilbagismiers gamoxatavs, E - wyvilbagismiers<br />
(arn. Ciqobava, 1927, gv. 205-207).<br />
g. axvlediani Tvlis, rom E-s cocxal metyvelebaSi Sesaferisi<br />
wyvilbagismieri gamoTqma unda hqonoda, Tumca saliteraturo enaSi<br />
E gakbilbagismierda da amitom yvelgan iwereba v v (g. axvlediani, 1949,<br />
gv. 158).<br />
s. JRentis mixedviT, Zvel qarTulSi paralelurad arsebuli<br />
kbilbagismieri [v]-sa da wyvilbagismieri [E]-s nacvlad dRes literaturul<br />
warmoTqmaSi mxolod kbilbagismieri [v] sonantia; dialeqtebSi ki umetes<br />
SemTxvevaSi isev wyvilbagismieri bgeraa Semonaxuli (s. JRenti, 1956,<br />
gv. 159).<br />
g. rogavas daskvniT, Zvel saliteraturo qarTul enaSi v v v asoTi<br />
unda yofiliyo gadmocemuli ori fonema: erTi wyvilbagismieri v v (E)<br />
_ val, ved, Tav (resp. umarcvlo E winamaval TanxmovnebTan _ kuali,<br />
Zuali da sxv.), meore _ v v zmnur sufiqsebSi _ klavs, dauteva...,<br />
saxelebSi _ qva, sazRvari da sxva..., romelic SeiZleba yofiliyo<br />
TiTqos kbilbagismierisaken gadaxrili... SeiZleba ufro viwro spiranti,<br />
vinem wyvilbagismieri E (g. rogava, 1962, gv. 113). aqve g. rogava xazgasmiT<br />
aRniSnavs, rom `qarTuli v v wyvilbagismieri spirantia... es aris saerTod<br />
qarTuli v-s damaxasiaTebeli niSani. Tuki saliteraturo qarTulze<br />
molaparakem v v marTlac gamoTqva rogorc kbilbagismieri, es<br />
gamoTqmis arabunebriobas an sxva enis gavlenas unda mieweros (g. rogava,<br />
1962, gv. 116).<br />
iv. qavTaraZe istoriul qarTulSi v-s wyvilbagismierad da odnavi<br />
ukana artikulaciis mqoned miiCnevs (iv. qavTaraZe, 1964, gv. 94).<br />
T. uTurgaiZisaTvis [v] da [E] Zvel qarTulSi erTi fonemis _<br />
/v/-s alofonebia. rac Seexeba am bgeraTa fiziologiur gansxvavebulobas:<br />
rogorc mkvlevarTa umravlesoba, T. uTurgaiZec Zvel qarTulSi [v]-s<br />
miiCnevs kbilbagismierad, xolo [E]-s wyvilbagismierad; misi azriT, qarTuli<br />
anbanidan E-s amogdeba ganapiroba am bgerebs Soris Sinaarsobrivi<br />
opoziciis uqonlobam" (T. uTurgaiZe, 1966, gv.107).
kvlav qarTuli wyvilbagismieri spirantis Sesaxeb<br />
T. gamyreliZe Tvlis, rom `...v da E spirantebi qarTulSi saerTo<br />
bagismieri spirantuli v v fonemis ori (poziciuri/fakultatiuri)<br />
variantia: `kbilbagismieri" [v] da `wyvilbagismieri" [E] (T. gamyreliZe,<br />
2000, gv. 255, SeniSvna 1).<br />
Cven araerTgzis SevxebivarT aRniSnul sadavo sakiTxs (ix.:<br />
t. futkaraZe, 1997; t. futkaraZe, 1998; t. futkaraZe, 1998; m. miqautaZe,<br />
2004; m. miqautaZe, 2005, gv. 19-45...). Tanamedrove saliteraturo qarTuli<br />
enis monacemTa mixedviT istoriuli xanis qarTul ZeglebSi vini grafemiT<br />
dadasturebuli bgeris ueWvelad kbilbagismierad CaTvla (ak. SaniZe)<br />
naklebad sarwmunod migvaCnia. vvaraudobT, rom ara mxolod<br />
saerToqarTvelursa da arqaul samwignobro enaSi, aramed Tanamedrove<br />
qarTulis yvela qvesistemaSic (samwignobri enis CaTvliT) ZiriTadi<br />
bgeraa umarcvlo wyvilbagismieri spiranti, xolo misi alofoni -<br />
kbilbagismieri varianti - iSviaTad realizdeba; Sesabamisad, migvaCnia,<br />
rom qarTul asomTavrul anbanSi me-6 niSniT Tavidanve aRniSnuli iyo<br />
wyvilbagismieri varianti (romelic mogvianebiT aRiniSna E E grafemiT).<br />
sonantebis alofonTa gamoxatvaSi arsebuli ryeva gamoiwvia berZnulis<br />
gavleniT e e digramis SemoRebam; kbilbagismieri spiranti anbanSi ar<br />
gamoixateboda (t. futkaraZe, 1998, gv. 89).<br />
Cven dakvirvebiT, V-XI ss. werilobiT ZeglebSi wyvilbagismieri<br />
spiranti gadmoicemoda, erTi mxriv, berZnulis zegavleniT SemoRebuli<br />
e digrafiT, meore mxriv, tradiciuli v grafemiT; ufro konkretulad:<br />
C -V da C-C poziciebSi wyvilbagismieri spiranti gadmoicemoda e da<br />
N<br />
v, v, zogjer  grafemebiT; #-V da V-C poziciebSi - v da  (iSviaTad)<br />
grafemebiT; C -V, V-V, V-#, #-C poziciebSi - v grafemiT. #-V, V-V, V-<br />
S<br />
C, V-#, #-C poziciebSi gamovlenili v SeiZleba gadmoscemdes TiTqos<br />
ufro `kbilbagismierobisken gadaxril" bgeras, rogorc amas gakvriT<br />
aRniSnavs arn. Ciqobava (m. miqautaZe, 2005, gv. 42-43). aseve, vfiqrobT,<br />
rom antonma E SemoiRo sakuTriv u-sgan miRebuli umarcvlo variantis<br />
aRsaniSnavad, vinaidan am droisTvis qarTuli anbanis v v niSniT gamoxatuli<br />
bgera laTinuris gavleniT kbilbagismieradaa gaazrebuli (iqve).<br />
Tanamedrove qarTul metyvelebaSi, rogorc cnobilia, mkveTrad<br />
gamoxatuli wyvilbagismieri E qarTuli enis dialeqtTa umetesobaSia<br />
dadasturebuli: moxeurSi, qarTlurSi, kaxurSi, ingilourSi,<br />
fereidnulSi, imerulSi, leCxumurSi, gurulSi, aWarulSi, imerxeulSi<br />
(b. jorbenaZe, 1998, gv. 80). svanurSi saerTod ar aris kbilbagismieri v.<br />
wyvilbagismieri wyvilbagismieri variantis<br />
variantis variantis gavrcelebis TvalsazrisiT<br />
sainteresoa b. jorbenaZis dakvirveba: "Rirssacnobia: rac ufro<br />
dasavleTisaken mivdivarT, miT ufro mkvidria da farTo gavrcelebisaa<br />
E ara mxolod istoriulad Sepirobebul poziciaSi, aramed<br />
kbilbagismieri v v Tanmxovnisa da labialuri u xmovnis poziciebSic"<br />
(b. jorbenaZe, 1998, gv. 86).<br />
imerxeulSi, rogorc aRiniSna, sxva dialeqtebis msgavsad, xSirad<br />
ismis wyvilbagismieri E; mkvlevarTa dakvirvebiT, es bgera ZiriTadad<br />
gvxvdeba:<br />
317
318<br />
t. futkaraZe, m. miqautaZe<br />
1. samwignobro enaSi kbilbagismierad miCneuli spirantis nacvlad:<br />
emias gogo ya yaEda ya da naTxovari; saxeli bani xanumi erq erqEa; erq erq a; a; eiRevi<br />
Cemgan be beEri be ri fuli; iq be beEri be ri eZeba saRebi; yvela saWmeli minda,<br />
yEelifridan<br />
elifridan<br />
elifridan; elifridan Ce~cva de deEriSis de riSis uruba... (n. mari); gEaq aq Tofebi;<br />
dag dagEatyviles<br />
dag atyviles atyviles; atyviles mog mogEyavs mog yavs (S. futkaraZe, 1995, gv. 6).<br />
2. u xmovnis refleqsad. u> u>E u> procesi intensiurad viTardeba<br />
xmovnis momdevnod Tanxmovnis win, kerZod, -ur/-ul -ur/-ul sufiqsiseuli u u<br />
u<br />
xmovani e, e, a a a xmovnebis win, Cveulebriv, viwrovdeba:<br />
dekeEli dekeEli (n. mari); aWaruli da aqeEri aqeEri gurjija erTmaneT ar<br />
ewyoba (S. futkaraZe). S. futkaraZis azriTve, mosalodnel E-s xSirad<br />
enacvleba kbilbagismieri Tanxmovani:<br />
Taze qi iyuen memTevrad memTevrad; memTevrad hududi barobai damwyrevli damwyrevli varT<br />
saqoneliviT; rzali aqevria; aqevria; aqevria; Cem mirTmevl mirTmevl purma me mipuao (S.<br />
futkaraZe); wrevl wrevl guu~asaRebian; memTevrebi memTevrebi iq arian, Taze; garevli garevli<br />
garevli<br />
qaTmebi devnaxe... mkvlevris mier analogiuri masala dadasturebulia<br />
taourSi, maWaxlurSi (S. futkaraZe, 1995). aqve aRvniSnavT, rom rogorc<br />
b. jorbenaZe, aseve S. futkaraZe kbilbagismier variants mainc ZiriTad<br />
saxeobad miiCneven.<br />
Cveni dakvirvebiT, imerxeul dialeqtSi wyvilbagismieria wyvilbagismieria TiTqmis<br />
yvela is is bgera, bgera, romelic romelic romelic sxva sxva mkvlevrebis mkvlevrebis mier mier Cawerilia Cawerilia v<br />
v<br />
grafemiT;<br />
grafemiT; grafemiT; mag.:<br />
a) Tanxmovnis momdevnod xmovnis win C -V da C -V poziciebSi:<br />
N S<br />
saxeli bani xanumi erq erqEa; erq a; saWmeli yEala ala jinsis saWmelidan (n.<br />
mari); marj marjEena marj ena Terefze sofelia; ex exEewebian ex ewebian SS<br />
SEelas S elas elas; elas SevxvdebiT<br />
xEalac alac alac; alac kEercxi ercxi gabJindeba moxarSulio; sity sity sityEa sity iseTina Tq TqEa; Tq baSTan<br />
vs vsEemdi vs emdi zigaras (S. futkaraZe); aq TuTa ar g ggEaq;<br />
gg<br />
aq; baR baREeb baR eb me ukerebdi;<br />
vaSl CavyriT qEabSi; abSi; deg degEeswavla<br />
deg eswavla unda baR baREefs baR efs efs; efs xalRi jutiT<br />
CagarC CagarCEeben<br />
CagarC eben eben; eben arabebiT maaq maaqEan maaq an an... an<br />
b) xmovnis momdevnod Tanxmovnis win V-C poziciaSi:<br />
biWic we we weEda, we da, mec aval, Came CameEtan Came tan saWmelefs; meti be be beEraT be raT gexvewebi;<br />
bolo dros me me meETavef me me Tavef (n. mari); mi miEscemT mi scemT scemT da zed rus gameviyvanT;<br />
SEidi wlisa we we weEdodiT;<br />
we dodiT; arTuR erTaT imcxo imcxoEreben; imcxo reben; Se SeEbargavT;<br />
Se bargavT;<br />
ima Se SeEfuTi Se fuTi fuTi, fuTi avdgebi dilaze; CEeni Ta TaErobis Ta robis robis... robis<br />
g) Tanxmovnebs Soris C-C poziciaSi:<br />
mis misEla-mos<br />
mis la-mos la-mosEla;<br />
la-mos la; la; gamos gamosElamdis<br />
gamos lamdis lamdis; lamdis cxvari iy iyEnen iy nen nen; nen wEril ril adgilebsac<br />
TibEen; amdeni Coma qEyavs yavs axorSi-maxorSi...<br />
d) Tanxmovnis win pauzis momdevnod #-C poziciaSi:<br />
ra~ ETqEaT TqEaT TqEaT; TqEaT Sin ElaparikobdiT<br />
laparikobdiT<br />
laparikobdiT; laparikobdiT es aRar unda Eqna; qna; mWad<br />
EWamT WamT WamT... WamT<br />
e) xmovnis momdevnod pauzis win V-# poziciaSi:<br />
daqselaE; daqselaE; daqselaE; Seinaxa SeinaxaE Seinaxa iSTe; gogo gogoE, gogo , gogo gogoE, gogo facia; CaWyleta CaWyleta CaWyletaE CaWyleta CaWyleta ...<br />
rogorc Cans, imerxeulSi E-s gamovlena poziciebis mixedviT ar<br />
izRudeba; yvelaze xSirad igi Tanxmovnis momdevnod xmovnis win gvxvdeba.<br />
bagismieri spirantis wyvilbagismierobis mimaniSnebelia imerxeulSi<br />
dadasturebuli v/b, v/b, b/v, b/v, b/v, v/m v/m<br />
v/m monacvleobis saintereso SemTxvevebic:<br />
viwro > miwro, savse > samse, varskvlavi > maskElavi, damaviwyda >
kvlav qarTuli wyvilbagismieri spirantis Sesaxeb<br />
damabiwyda, dagvaviwydeboda > dagEabiwydeboda, veubnebiT > vebneviT,<br />
veubnebiT > vevneviT, vkeravdi > vkerevdi > Ekerebdi, Cadebdnen ><br />
CadeEden, gadaikidebdnen > gedeikideEden... erTmaneTs uSualod SeiZleba<br />
Seenacvlos mxolod is Tanxmovnebi, romelTac ori markeri saerTo<br />
aqvs. vfiqrobT, vfiqrobT, damabiwyda damabiwyda, damabiwyda vebnevi vebnevi tipis formebSi sulac ar aris<br />
savaraudo gardamavali gardamavali safexuris safexuris daSveba: daSveba: daSveba: v > b da b > v<br />
monacvleoba dasaSvebia v-s wyvilbagismierad gagebis SemTxvevaSi<br />
(markerTa Senacvlebis kanonzomierebis Sesaxeb ix. b. jorbenaZe, 1998,<br />
gv. 297-299)..<br />
Sdr.: analogiuri masalaa sxva dialeqtebSic, Tumca, b da v/m<br />
v/m<br />
monacvleobis faqtebi sxvadasxvagvaradaa axsnili: zog SemTxvevaSi<br />
nagulisxmevia E gardamaval safexurad: v > E > b; zogjer _ magaliTad<br />
kbili > kvili variantSi _ v v CaTvlilia ueWvel wyvilbagismierad<br />
(b. jorbenaZe, 1998, gv. 302-312).<br />
rogorc mosalodneli iyo, samwignobro qarTuls saukuneebis<br />
manZilze mowyvetilma imerxeulma dialeqtma kargad SeinarCuna is<br />
mdgomareoba, rac cocxali metyvelebisaTvis iyo damaxasiaTebeli XV-<br />
XVI saukuneebis qarTulSi.<br />
imerxeuli imerxeuli dialeqtis dialeqtis monacemebi kidev erTxel adasturebs<br />
imas, rom qarTvelTa metyvelebisaTvis yovelTvis ZiriTadi da bunebrivi<br />
iyo sonoruli bunebis wyvilbagismieri spiranti, romelic, araiSviaTad,<br />
miiReboda u xmovnis nawilobrivi reduqciiTac (sxva xmovnis mezoblobis<br />
gamo), xolo ZiriTadad bagismier TanxmovnebTan mezoblad, iSviaTad<br />
realizdeboda kbilbagismier mJRer Tu yru variantebadac (vstavlob,<br />
Fflob...).<br />
damowmebuli literatura<br />
g. axvlediani, 1949 - g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi,<br />
Tb., 1949.<br />
T. gamyreliZe, 2000 - T. gamyreliZe, 2000, TanxmovanTa gandaseba<br />
qarTulSi: rCeuli qarTvelologiuri Sromebi, Tb., 2000.<br />
i. gigineiSvili..., 1961 - i. gigineiSvili, v. Tofuria, i. qavTaraZe,<br />
qarTuli dialeqtologia, I, Tb., 1961.<br />
gr. imnaiSvili, 1974 - gr. imnaiSvili, qarTluri dialeqti, I, Tb.,<br />
1974.<br />
n. mari, 1911 - Ìàðð Í.ß., Äíåâíèê ïîåçäêè â Øàâøåòèþ è Êëàðäæåòèþ:<br />
«Ãåîðãèé Ìåð÷óëå. Æèòèå ñâ. Ãðèãîðèÿ Õàíäçòèéñêî ãî», Ñ.- Ïåòåðáóðãü,<br />
1911.<br />
m. miqautaZe, 2004 - v da e grafemaTa gamovlenis sixSire da am<br />
grafemebiT gadmocemuli bgerebi V-XI ss. ZeglebSi: qarTveluri<br />
memkvidreoba, VIII, quTaisi, 2004.<br />
m. miqautaZe, 2005 - m. miqautaZe, qarTuli enis fonematuri<br />
struqturis sakiTxebi V-XI saukuneTa werilobiTi Zeglebis mixedviT,<br />
quTaisi, 2005.<br />
319
320<br />
t. futkaraZe, m. miqautaZe<br />
s. JRenti, 1956 - s. JRenti, qarTuli enis fonetika, Tb., 1956.<br />
g. rogava, 1962 - g. rogava, qarTvelur enaTa istoriuli fonetikis<br />
sakiTxebi, Tb., 1962.<br />
T. uTurgaiZe, 1966 - T. uTurgaiZe, qarTuli enis mTis<br />
kiloTa vokalizmi, metyvelebis analizisa da sinTezis sakiTxebi, Tb.,<br />
1966.<br />
t. futkaraZe, 1997 - t. futkaraZe, sonanti v v spiranti Tu E|v<br />
sonori? me-17 respublikuri dialeqtologiuri samecniero sesia,<br />
q, Telavi, 1997.<br />
t. futkaraZe, 1998 - t. futkaraZe, Tanamedrove qarTuli enis<br />
xmovanTa sistema, sadoqtoro disertacia, Tb., 1998.<br />
t. futkaraZe, 1998 - t. futkaraZe, sonantebis alofonTa asaxvisaTvis<br />
asomTavrulSi (sametyvelo kodebis Serevis erTi nimuSi): quTaisuri<br />
saubrebi V, simpoziumis masalebi, quTaisi, 1998.<br />
t. futkaraZe, 2007 - t. futkaraZe, imerxevis metyveli miwa-wyali,<br />
quTaisi, 2007.<br />
S. futkaraZe, 1993 - S. futkaraZe, Cveneburebis qarTuli, baTumi, 1993.<br />
S. futkaraZe, 1995 - S. futkaraZe, qarTuli enis samxrul-dasavluri<br />
dialeqtebis Taviseburebani istoriuli tao-klarjeTisa da muhajiri<br />
qarTvelebis metyvelebis mixedviT, sadoqtoro disertaciis avtoreferati,<br />
Tb., 1995.<br />
S. futkaraZe, 2008 - S. futkaraZe, fonetikuri procesebi<br />
imerxeulSi: qarTveluri memkvidreoba, XII, quTaisi, 2008.<br />
iv. qavTaraZe, 1964 - iv. qavTaraZe, qarTuli enis istoriisaTvis,<br />
Tb., 1964.<br />
a. SaniZe, 1973 - a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, I,<br />
Tb., 1973.<br />
arn. Ciqobava, 1927 - arn. Ciqobava, fereidnulis mTavari<br />
Taviseburebani: tfilisis universitetis moambe, VII, tf., 1927.<br />
b. jorbenaZe, 1989 - b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, I, Tb.,<br />
1989.<br />
b. jorbenaZe, 1998 - b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, II, Tb.,<br />
1998.<br />
2006-2007 wlebSi imerxevSi Cawerili dialeqturi masala (daculia<br />
awsu qarTveluri dialeqtologiis samecniero-kvleviT institutSi).
kvlav qarTuli wyvilbagismieri spirantis Sesaxeb<br />
TARIEL PUTKARADZE, MAIA MIKAUTADZE<br />
ON A GEORGIAN BILABIAL SPIRANT<br />
(Based on the analysis of Imerkhevian data)<br />
In the specialist literature there is still much controversy about the qualification<br />
and relationship between v, u, and u graphemes. Some authors consider them labiodental<br />
while others regard them, alternately, labio-dental in some cases and bilabial in<br />
the other according to their positions.<br />
In the modern Georgian speech distinct bilabial u occurs in the majority of<br />
the Georgian dialects: in Mohkevian, Kartlian, Kakhian, Ingiloian, Fereidanian,<br />
Imeretian, Lechkhumian, Gurian, Acharian, and Imerkhevian. Svan vernacular does<br />
not have labio-dental v.<br />
According to our observation in Imerkhevian all the sounds spelt with v<br />
grapheme by other researchers are bilabial. u is attested in the following positions:<br />
after the consonant before the vowel, after the vowel before the consonant, between<br />
the consonants, before the consonant after the pause, after the vowel before the<br />
pause.<br />
Imerkhevian reveals interesting cases of the sound shift: v-b, b-v; v-m, m-v.<br />
We think that there is no need of admitting of the transitional stages v>b and<br />
b>v in forms as damabiwyda-damaviwyda, vebnevi-vevnebi.. The alternation of<br />
v is admissible in case of regarding v as bilabial (as, only those consonants that have<br />
two markers in common could be mutually interchangeable; B.Jorbenadze).<br />
As it was expected Imerkhevian dialect, functioning separated from the literary<br />
Georgian environment for centuries, has preserved the condition characteristic to<br />
the live speech of the 15 th -16 th cc.<br />
The data of Imerkhevian dialect confirms one more times that for the Georgian<br />
speech bilabial spirant with characteristic sonority has been basic and natural, which,<br />
not infrequently, was derived from the partial reduction of u vowel (with the influence<br />
of other vowel), and chiefly, from the influence of the neighboring labial consonant,<br />
and was seldom realized as voiced or voiceless labio-dental variants.<br />
321
322<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
SuSana SuSana SuSana futkaraZe<br />
futkaraZe<br />
fonetikuri fonetikuri procesebi procesebi imerxeulSi<br />
imerxeulSi<br />
imerxeulSi<br />
imerxeuli kilo qarTuli enis dedamdinaris erTi Zlieri Senakadia.<br />
igi imerxeveli qarTvelebis metyvelebaa. imerxevi, istoriuli saqarTvelos<br />
uZvelesi miwa, tao-klarjeTis erT-erTi mxarea, samxreT saqarTvelos<br />
Semadgeneli nawili. saistorio wyaroebis mixedviT (leonti mroveli,<br />
vaxuSi bagrationi), Zveli welTaRricxvis mesame saukuneSi klarjeTi<br />
(imerxeviTurT) Sedioda farnavaz mefis mier Camoyalibebul oZrxis<br />
saerisTvoSi, warmoadgenda meeqvse samxedro-administraciul olqs,<br />
romelsac ganagebda erisTavi. klarjeTi meore saukuneSi (Zv. w. aR.)<br />
iberiis samefos SemadgenlobaSia. Zlieri saerisTao iyo vaxtang<br />
gorgasalis epoqaSic, rodesac aigo artanujis cixe. merve saukunis<br />
dasasruls (ax. w. aR.) klarjeTSi yalibdeba Zlieri samTavro, romelic<br />
gadaiqca saqarTvelos gaerTianebis medroSed (vaxuSti batoniSvili,<br />
1973, gv. 657; iv. javaxiSvili, 1983, gv. 95; eqvT. TayaiSvili, 1991, gv. 211).<br />
me-16 saukunis meore naxevridan ki klarjeTi (imerxeviTurT) osmaleTis<br />
imperiis sazRvrebSi moeqca; amJamad TurqeTis respublikis farglebSia.<br />
kerZod, imerxevi warmoadgens arTvinis vilaeTis SavSeTis raionis erT<br />
lamaz mxares - mdinare fafarTis xeobas.<br />
imerxeveli qarTvelebi orenovanni arian; maTi oficialuri,<br />
saxelmwifo ena Turqulia, saojaxo ena ki - qarTuli. imerxevelTa<br />
qarTuli, 450 wlis manZilze dedaenis kontrols moklebuli, Turqul<br />
enobriv garemocvaSi moqceuli, enis ganviTarebis Sinagani kanonebis<br />
moqmedebis Sesabamisad ganviTarda da damoukidebel kilod Camoyalibda.<br />
Turquli enis yoveldRiuri gavlenis miuxedavad, man SeinarCuna Tavisi<br />
fonetikuri sistema, gramatikuli wyoba da ZiriTadi leqsikuri fondi.<br />
imerxeul kiloSi erTxel kidev gancxadda qarTuli enis siZliere,<br />
gamZleoba da ukvdaveba.<br />
imerxeulSi mimdinare fonetikuri procesebi gansakuTrebuli<br />
TaviseburebebiT ar gamoirCeva; qarTuli enis dialeqtebSi ganviTarebuli<br />
fonetikuri movlenebis analogiuria. gvxvdeba bgeraTa dakargvis,<br />
reduqciis, bgeraTa ganviTarebis, substituciis, asimilaciis, disimilaciis,<br />
bgeraTa dayruebis, metaTezisis, dezafrikatizaciis... SemTxvevebi.<br />
bgeraTa dakargva. a) TanxmovanTa dakargva:<br />
bgeraTa dakargva imerxeulSi arcTu ise SesamCnevia. anlautSi<br />
bgeraTdakargva sityvaSi TanxmovanTSejgufebis gamartivebisaken<br />
midrekilebiT aris axsnili (T. uTurgaiZe, 1976, gv. 123). marTlac,<br />
imerxevelTa metyvelebaSi ZiriTadad aseT poziciaSi ikargeba Tanxmovnebi,<br />
oRond ara mxolod sityvis dasawyisSi. Tanxmovnebis Sejgufebisas dakargva<br />
xdeba sityvaSi mosalodnel yvela poziciaSi. umetesad ikargeba Tanxmovnebi<br />
- v, v, m, m, n, n, r, r, l, l, s.<br />
s.<br />
ikargeba m: Bri Tavebi mtkiva (mBris→Bri); Tvarian RameSi Cans;<br />
wvane qudebi aburvian; gaRma Ta Cans; klavis sisxo zenjiri aqvan; gvlaT<br />
kudebi aqvan (mrgvalad→gvlaT); kdaric viyve, avdgebio; Wadi gatexa...
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
ikargeba r: ravai bzanob? (brZanob → bzanob); vin zdis baBalas?<br />
sidam bzandebi? erT gogoze Tvali damCa; ukan motialdeba...<br />
iSviaTad ikargeba l: saCeCelze darCeba kvirti matyli (kvirtli<br />
→ kvirti); ase etyoden saxSi (saxlSi → saxSi)...<br />
ikargeba Tanxmovani n sityvaSi mainc: Tormeti maic iqneba...<br />
Tanxmovani v xSirad ikargeba sityvaSi sxvadasxva adgilas: qali<br />
qrivi (qvrivi) yofila; mimxdara (mimx) avadevlobasa; iq jinWel (jinWveli)<br />
aria? Seni baboi maSin (maSvin) mokda (mokvda); kaci Wkvaze moida<br />
(movida); iqidamac amoida (amovida)...<br />
aqvs zmnaSi fuZiseuli v subieqtis mesame piris niSanTan erTad<br />
ikargeba: qva gvaq gamoWrili; ra aq BelSi; saTqmeli bevri maq; guli gaq<br />
didi... v Tanxmovani gauCinarebulia ova, ove kompleqsebSic: windebi<br />
davqsEeT (davqsoveT → davqsoeT → davqsueT → davqsEeT); xidam<br />
gadmEarda (gadmovarda → gadmoarda → gadmuarda → gadmEarda. v-s<br />
dakargva, ganmsgavseba-difTongizacia).<br />
s Tanxmovnis dakargva qarTuli kiloebisTvis damaxasiaTebeli<br />
movlenaa. imerxeulSic xSirad gvxvdeba micemiTi brunvis niSnisa da<br />
naTesaobiTis niSnis TanxmovniTi elementis s-s dakargva:<br />
a) micemiTi brunva: qiriSeb gavwevT; ewer ar duugebT queSa;<br />
erTmaneT saqmeSi vargivarT; qilakaSi yuel Caawyob; nabag dahswvav...<br />
iusufaTan (iusufasTan) xom ar migiqcevian? baBalaTan wevda...<br />
b) naTesaobiTi brunva: karCxli wyali TeTri dis; nafurnevi<br />
zomodam atiani duzia; esa livana yalea; hududi (hududis - sazRvris)<br />
barobai damwyreuli varT; arTvini soflobaSi ase yofila; jinali<br />
~a~la iqiT darCa; laxni (laxnis - mxlis) Sorva gavakeTe... zogjer<br />
naTesaobiTi brunvis niSani mTlianad ikargeba: aqedam Ceiars karisaT<br />
(karisaTis) Rele; saxl aq musafir (musafiris - stumris) oda...<br />
imerxeulSi gvxvdeba s bgeris h-d dasustebisa da dakargvis erTeuli<br />
SemTxvevebi. es movlena umTavresad SeiniSneba micemiTSi mdgar zogierT<br />
saxelTan, (umetesad drois zmnizedad qceul sityvebTan da CvenebiT<br />
nacvalsaxelebTan: amboben, iqa dRehac (dResac) Tovlso; imahac (imasac)<br />
dRe dalevia; es meqTubebi (werilebi) dRehac aq (aqvs) Senaxuli; Ramehac<br />
(Ramesac) gavaTenebdiT nadSi; gurjijahac (qarTulsac) vlaparakobT da<br />
TurqCahac (Turqulsac)... juma dRe (juma dRes - paraskev dRes) davTesavT<br />
yanas; sul yuel (yovel) dRe (dRes) gadavxedavT aWaris soflebsa;<br />
gaCenil Rame (Rames) amaze jildaoben... analogiuri magaliTebi SeniSnulia<br />
qarTlur-kaxur dialeqtebsa da zemoaWarul kilokavSi (gr. imnaiSvili,<br />
1976, gv. 143; ar. martirosovi, gr. imnaiSvili, 1956, gv. 57; S. niJaraZe,<br />
1961, gv. 109; arn. Ciqobava, 1937, gv. 66; arn. Ciqobava, 1925, gv. 65).<br />
s TiTqmis yovelTvis dakargulia sw bgeraTkompleqsian sityvebSi:<br />
wore gzaze ver guuvlia; wore saqme ar qonda; cxenze wored Sejdoma<br />
ver uwavlia; istambol bevri viwavle; qilakas duuwore da Caasxi ze<br />
(rZe); duuwora da esrola daTvsa...<br />
subieqtis mesame piris niSani aris zmnasTan yovelTvis dakargulia:<br />
qomoi qarafa aqeT ari; imisi sityva dafasebuli ari...<br />
323
324<br />
S. futkaraZe<br />
qarTuli enis zogierTi kilos msgavsad, imerxeulSic araiSviaTad<br />
ikargeba Tanxmovani d kiTxviT zmnizedaSi sad: sa gaqvan saxlebi? sa<br />
mixvalT ase gvian?...<br />
b) xmovanTa dakargva.<br />
zogierT zmnur formaSi SeiZleba daikargos saarviso qcevis<br />
niSani a: zogi leski (leqsi) momgonda, zogic damviwyda; SuaBevi momgonda<br />
am naTqEamze; beuri zueli naTqEami damviwyda; istambolSi bevrjel<br />
momgondeba soflis gamBmari puri...<br />
vid vid- vid zmnuri fuZidan TiTqmis yovelTvis ikargeba xmovani i: dilaze<br />
yvela~ movdeT aqa; cxeni mivda RelesTan; wevda-wamovda duniaSi...<br />
iSviaTad SeiZleba Segvxvdes zmnswiniseuli xmovnebis dakargvis<br />
SemTxvevebic: Siar-Camiar (Seiar-Camoiar), ar moxEal CEensa...<br />
gvxvdeba -av da -am TemisniSniseuli a xmovnis dakargvis magaliTebic:<br />
amiTa Tivas zidven; Calas zvinze asxmen; kapilaiT wyalsa smen; magso~<br />
(magisTana) RarWsa (biWsa) sa naxven; TirfniT molsa Tibven; endroSi<br />
Salsa SeRebven... a xmovnis dakargva aRniSnul zmnebSi xdeba awmyosa da<br />
myofadis mwkrivebis mravlobiTi ricxvis mesame pirSi, roca zmnis<br />
fuZes erTvis pirisa da ricxvis gamomxatveli niSani -en.<br />
reduqcia.<br />
qarTul enaSi reduqciis gamomwvevi mizezebi, misi kanonzomierebani<br />
kargad aris Seswavlili; garkveulia, rom cocxal kiloebSi reduqcia<br />
ufro cxovelia aRmosavlur jgufSi, xolo dasavlurSi ufro metad<br />
aris Sesustebuli (arn. Ciqobava, 1942; a. SaniZe, 1957; v. Tofuria, 1946).<br />
imerxeuli am mxriv axlos dgas aRmosavlur qarTul enobriv samyarosTan.<br />
es imis mauwyebelia, rom imerxeulSi moqmed dinamikur maxvils jer<br />
kidev Seswevs Zala xmovnis sinkopirebisa.<br />
reduqciis nimuSebi: wasulan nekris mosaWrelze; xamuri (comi)<br />
izilvis mawniT; iadigrisa (iadigari - samaxsovro sagani) gaCuqveba ar<br />
iqneba; viciT xaSris lobio; katri kvariviT iwvis; vakeTefT qaTmi<br />
BorciTac; sofelSi qoTneb Bmaroben; xormebi sabzelSi CavyareT (xoromi<br />
- xormis. xoromi - Tivis Sekvra); kakli furcelsa Caafenen Sigan;<br />
`maWarula" sxlis jiSia; nenei damJdara bostni Sigan; Warxli klaviT<br />
(foTlebiT) Sorva (wvniani saWmeli) keTdeba; sofelSi wylebi meiyEana;<br />
svirevnidam moxEal? (svirevani - soflis saxelia); diobniske (diobani<br />
- soflis saxelia) Ceiars es Rele; iSxnis qilisa (taZari) maSin saRlami<br />
(mrTeli) iyo; yurznis lerwebia qvaze amoWrili; godris mqsovneli<br />
aRar darCa soflierSi (soflebSi)...<br />
xmovanfuZian saxelebs naTesaobiTsa da moqmedebiTSi fuZiseuli a<br />
da e xmovnebi umetesad ekvecebaT: zis (rZis) Tavsa naRebi qvia; Cemi<br />
naTqEami genjebma (axalgazrdebma) xis powkze (patara totze) wamokides;<br />
zmis (Zmis) saxlSi RmerTma ar miabrunos qali! Txisuris (Txisura -<br />
Txis balani) sawuravebi moqsEes qalebma; BmiT tirili uBdeboda rzalsa<br />
(rZalsa); Tis (mTis) gza tyeSi geiarda; gzis wveri davhkargeT; Relis<br />
wyali vsEiT...<br />
aseTi rigis saxelebi iSviaTad SeiZleba Segvxvdes reduqciis gareSe:<br />
karCxalis qofria (qofri - xidi) esa; avazanis erTi Terefi (mxare)
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
daxurvilia; Warxali foTeliT javes (mJaves - mwnils) CavdebT; zanklebi<br />
TxisuraiT moqsovnilia; arunaiT miwasa vBnavT; TuTis WaWaiT zmarsa<br />
(Zmarsa) gaakeTeben; es qilisa (taZari) somexebma daangries... am SemTxvevaSi<br />
imerxeuli warmogvidgens saSuali qarTulis msgavs suraTs (i. qavTaraZe,<br />
1964, gv. 152-255).<br />
zogjer reducirebulia Turqulis gziT Semosuli sityvebic:<br />
gveSinoda rusi askrisa (asker - jariskaci); sihri guukeTes qalsa (arab.<br />
sihir - jado); cotai omri hqonia (Turq. Omur - sicocxle); iqiT uCrumi<br />
tyea (Turq. ucurum - bneli, gauvali); Tirfnis (Turq. tirpan - celi) Bma<br />
gvesmoda; yabRi (kabak - mkvaxi, gogra) guli unda moBrako...<br />
zogierTi ucxouri sityva ki ukumSveli saxiTac gamoiyeneba: saxlis<br />
ukan axori (Turq. ahur - boseli) iyo; balaxsa TirfaniT movTib...<br />
Turquli sityva -araba (manqana) gvxvdeba Sekvecilica da Seukvecelic:<br />
arabaiT axual BoBlev; CEensa amoiden didi arabiT...<br />
bgeris ganviTareba.<br />
qarTuli kiloebis msgavsad, imerxeulSic sityvaTa fuZeSi ZiriTadad<br />
Cndeba sonori Tanxmovnebi, rogoricaa: m, n, r, l; bagismieri b da<br />
kbilbagismieri v.<br />
labialuri m bgera, rogorc cnobilia, umTavresad viTardeba<br />
wyvilbagismier xSulTa da afrikatTa win, iSviaTad ukanaenismier xSulTa<br />
da spirantTa Tavkidurad, zogjer ki sibilantTa mezoblobaSi: gomfaki<br />
(qofaki) ZaRlebi gaCinden amaTiefSi (am midamoebSi); deiRumpa (daiRupa)<br />
zavali (sacodavi); dambilebulia miwa (darbilebulia. r ikareba, m<br />
gaCenilia); mcxvari dava (dadis) im Taze CEeni; memcxvare qvyvavda erTi;<br />
mwvalobs avadevli (avadmyofi); nenei yolamfer gvawavlida...<br />
n iSviaTad Cndeba sityvis bolos. umTavresad Tavs iCens zmnizedebsa<br />
da damxmare sityvebSi: isven gamaacBo Bmiadi; iqvenai daayuda arabai;<br />
kidven oumsia wyliTa iqauroba; igzeven (iqve. iq+ze+ve+n→igzeven)<br />
gaaSeSa; axlaven douzaxeT RarWebsa (dauZaxeT biWebsa); memren waasxa<br />
Taze (mTaze); axla saRan (sadRa) ari qalamani? sacxan wavel, iq wamyva;<br />
Bari kidven daaba; seri romen gedeibina, gulma dimiwyo kankali...<br />
iSviaTad erTvis arsebiT saxelsac: Caval ase gargniTven... msgavsi magaliTebi<br />
Cauweria niko marsac: Citi romen geiCuCunebs, Sewkepili gEaq Tofebi<br />
(n. mari, 1911, gv. 48).<br />
bagismieri b viTardeba labialur sonant m bgerasTan mezoblobaSi:<br />
im fariTa kambeSi eiyvana (`eiyvana" niSnavs `iyida"). Sdr.: saba - gameSi;<br />
sofelSi varT gambravlebuli...<br />
wyvilbagismieri v umTavresad viTardeba sityvebSi xmovansa da<br />
Tanxmovans Soris: saCuqvari ra yavan?; dodofalze Cuqveba viciT;<br />
nenei sacodvavaT darCa; erTad vWvamoT saWmeli... vin-i SeiZleba gaCndes<br />
rigobiT ricxviT saxelSi - "meore", romelic fonetikuri cvlilebebis<br />
Sedegad warmoCndeba mivere fuZiT: mivere welwadSi kidven moiT<br />
(modiT); miverejel aRar mkiTxo (meore→miore→miere→mivere:<br />
disimilacia, asimilacia, bgeris CarTa)...<br />
325
326<br />
r sonanti umTavresad ganviTarebuli Cans winanunismieri xSuli<br />
bgerebis - Z, w, c-s mezoblad: am RarWma (biWma) gamamiRo gul-RvirZli;<br />
urcxo xalxTan miyvira; kodiT simindsa darwyavs (gamozomavs raodenobas.<br />
Sdr.: sawyao). r Tanxmovani SeiZleba ganviTardes, agreTve, v bgeris<br />
momdevnod: Couyria Sigan sxvrili Wadi.<br />
laterali nunismieri narnara Tanxmovani l-c iSviaTad SeiZleba<br />
gaCndes sityvis fuZeSi: Tivis asaweveli bigalic gEaq (Sdr. biga);<br />
Wyintli simindi gEiyEars; qaRaldiviT TeTri Subli mianTalebs winedama;<br />
aqa Tvelze male gaTovldeba; Teli dRea Tovls (Tovs)...<br />
SeiZleba ganviTardes ukanaenismieri g, k Taxmovnebi: garganic<br />
qEeS amouCria dedabersa (Sdr., saba - argani); kukuneTi Rame iyo;<br />
kukuneTaSi ragEar (rogor) miageniT gza? kikilEebi (Rilkiloebi)<br />
doukeTa gomlegsa (perangsa)... Wknavi (Sdr., Wnavi) kukuli gayirmizdeba<br />
TEelze (rTvelze)...<br />
iSviaTad SeiniSneba xmovanTa ganviTarebis SemTxvevebi. rogorc<br />
cnobilia, `qarTuli ena ar ekuTvnis im enaTa jgufs, romelTac<br />
euxerxulebaT sityvaTa Tanxmovnuri dawyeba, an eZnelebaT<br />
TanxmovanTSejgufebis warmoTqma. amitom xmovan bgeraTa ganviTareba<br />
Zalian iSviaTad warmoCndeba qarTulSi da TaviseburebebiT gamoirCeva<br />
(i. qavTaraZe, 1964, gv. 192). imerxeulSic dasturdeba xmovanTa CarTvis<br />
erTeuli SemTxvevebi: gza midis tibeTisaken (tbeTi sofelia SavSeTSi.<br />
tbeTi→tibeTi); nenei tibeTuri myavs; tibiBev (tibixevi adgilis<br />
saxelia imerxevSi) vetyviT (veZaxiT) amasa; Boboyurai (xboyura -<br />
sokos saxelia) buzgi (buZgis) zirebSi (ZirebSi) dawowoldeba<br />
(wamoimarTeba, miwidan laRad amova); CEili Bobo zrugiT eiyEana Taze;<br />
Cidilas (Crdila - Cidila. rae ikargeba, in-i Cndeba) yofila erTi<br />
ziareTi (salocavi adgili); Tvare gamoCinda (gamoCnda) am saRam (am<br />
saRamos)... oriode sityvaSi in-i ganviTarebulia sityvis dasawyisSi<br />
(anlautSi), mag.: SuSas (Wiqas) CEena istiqan (rus. ñòàêàí -<br />
staqani→istiqani) vetyviT (veZaxiT, vuwodebT); mEarTvi mosafirsa<br />
(stumarsa) iskami! (skami→iskami); xanumi daJdeba iskamze...<br />
xmovanTa ganviTarebis tendencia SeiniSneba Turqulis gziT Semosul<br />
sityvebSic. davadastureT am movlenis erTeuli SemTxvevebi: izeni<br />
momec waslaze (arab. isni - nebarTva, Tanxmoba. izni - izeni); Seikerven<br />
qalebi à nairnair â urubas aî<br />
(ital. bã<br />
S. futkaraZe<br />
- kaba; u Turq. ã<br />
- kaba; imerx.<br />
uruba - tansacmeli. asevea zemoaWarul kilokavSiac)...<br />
zemoaWarulSi dadasturebuli msgavsi magaliTebi ganixileba rogorc<br />
srulxmovnoba (m. xubua, 1932, gv. 7; S. niJaraZe, 1975, gv. 113), rasac ar<br />
iziarebs mkvlevari n. gurgeniZe: `xmovanTa ganviTareba Turquli<br />
metyvelebis gavleniT unda iyos gamowveuli... aWarul metyvelebaSi<br />
Tavs iCens xmovanTa ganviTareba sityvis Tavkidur poziciaSic. e. i.<br />
viTardeba proTetuli xmovani. proTetul xmovanTa ganviTareba ki,<br />
rogorc cnobilia, didad aris damaxasiaTebeli Turquli enisaTvis,<br />
sadac sityvis dasawyisSi TanxmovanTa kompleqsebi ar gvxvdeba da sxva<br />
enebidan nasesxeb sityvebSi sityvis TavSi TanxmovanTa gasayarad Cndeba
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
viwro i xmovani... aWarulSi sityvaTa tendencias gasrulxmovnianebisaken<br />
vawerT aWarul metyvelebaze Turquli enis gavlenas" (n. gurgeniZe,<br />
1976, gv. 151-152). es Tvalsazrisi udavod gasaTvaliswinebelia da<br />
damaxasiaTebelic imerxeuli qarTulisaTvis, romelic am kuTxiT<br />
saintereso suraTs qmnis da specialur Seswavlas saWiroebs.<br />
substitucia.<br />
rogorc specialur literaturaSia aRniSnuli, `yovel enaSi xSiria<br />
iseTi fonetikuri movlenebi, romlebic warmoadgenen bgeris Secvlas<br />
calkeul sityvaSi an mxolod ramdenime sityvaSi yovelgvari fonetikuri<br />
ganpirobebulobis gareSe... esaa bgeris erTbaSi, `SemTxveviTi", sporaduli<br />
cvlileba sityvaSi. erTaderTi `kanonzomiereba", romelsac adgili aqvs<br />
aseT bgeraTcvlaSi, mdgomareobs imaSi, rom erTmaneTis Secvla SeuZliaT<br />
mxolod iseT bgerebs, romlebic waagvanan erTmaneTs akustikurad.<br />
bgeraTa aseT Senacvlebas veZaxiT bgeraTsubstitucias anu<br />
bgeraTCanacvlebas" (g. axvlediani, 1949, gv. 225). aseT SemTxvevaSi<br />
Canacvleba xdeba fiziologiurad monaTesave da akustikurad msgavsi<br />
bgerebisa. didi <strong>qarTveli</strong> enaTmecnieri akaki SaniZe am movlenas Senacvlebas<br />
uwodebs (a. SaniZe, 1973, gv. 22).<br />
imerxeulSi dasturdeba m, n Tanxmovnebis urTierTmonacvleoba.<br />
marTalia, es Tanxmovnebi artikulaciis mixedviT erTmaneTisTvis<br />
maxlobelni ar arian, magram homogenuri bgerebia da am SemTxvevaSi es<br />
Tavisebureba aris ganmsazRvreli garkveul poziciaSi maTi<br />
urTierTmonacvleobisaTvis (i. qavTaraZe, 1964, gv. 211).<br />
magaliTebi imerxeulidan: avantyofobas ar unda Cabarde<br />
(avadmyofoba-avantyofoba); gamTiadixan avdgebodiT; deiWira Citi imamac<br />
(imanac); evden Taze (mTaze) SuanTobaT (SuamTobaT - saSuamTobod)...<br />
gvxvdeba bagismieri bgerebis monacvleobis magaliTebic. m-b:<br />
bravalTi Rele da aRbuRas Rele Seiyreba (mravalTis Rele→bravalTis<br />
Rele mdinarea imerxevSi); Belebi brude (mrude) qonda emrulas; bze<br />
(mze) moida, inaTla...<br />
v-s SeiZleba Caenacvlos bagismieri labialuri b. amgvari monacvleoba<br />
kanonzomier bgeraTSesatyvisobas qmnis zanurSi. Tanamedrove qarTuli<br />
dialeqtebidan ki umTavresad gavrcelebulia ingilourSi (i. qavTaraZe,<br />
1964, gv. 208). imerxeulSi dasturdeba erTeuli SemTxvevebi, mag., v→b:<br />
damabiwyda zveli (Zveli) naTqEamebi...<br />
qarTul dialeqtebSi sakmaod gavrcelebulia labialur sonant<br />
man-isa da spirant v-s saurTierTo monacvleobis SemTxvevebi. sakvlev<br />
regionSi v-s umetesad enacvleba m: zemoT ari sofeli Bemwrili<br />
(Bevwvrili); sufraze saWmeli samse iyo (savse); zembili (CanTa) oumsia<br />
alTuniT; miwro gzaSi gemeiaros; maskvlavi var, gavqrebio... v→m<br />
Senacvleba, rogorc miiCneven enaTmecnierebi, gamowveuli Cans vin-is<br />
bilabialuri bunebiT (gr. imnaiSvili, 1977, gv. 157).<br />
v-s nacvlad n: Barebi Secvinden axorSi; TuTa Camocvinda...<br />
substituciis Sedegad unda iyos miRebuli sityva `zinWari" (jinWari/<br />
/WinWari). j/z (Z) monacvleoba dadasturebulia qarTuli enis ganStoebebsa<br />
327
328<br />
S. futkaraZe<br />
da kiloebSi (Sdr. imeruli jmerxli, aWaruli Zmerxli, Wanuri zermexi,<br />
megruli zormexi, svanuri zHmex (iv. qavTaraZe, 1964, gv. 237). sofel<br />
manatbis metyvelebaSi (zemoimerxevSi) gamoiyeneba sityva zinWari. mag.,<br />
saxlis ukan zinWari amosuliyo; RmerTma Sen nasaxlevze zinWari ameiyvanos!<br />
(wyevlaa); gamosulSi (gazafxulze) zinWri fxliT Sorvas gavakeTebT...<br />
es sityva qarTuli enis siRrmeSi gvaxedebs xolme da j Tanxmovnis<br />
warmoSobis fesvebze migviTiTebs. imerxeuli, rogorc arqaizmebiT mdidari<br />
kilo, am mxriv bevr saintereso cnobas inaxavs, rac specialuri kvlevis<br />
sagnad unda vaqcioT momavalSi.<br />
yuradRebas imsaxurebs, agreTve, winaenismier J, j Tanxmovnebis<br />
saurTierTo monacvleobis SemTxvevebic. rogorc cnobilia, `am<br />
monacvleobas saerTo safuZveli aqvs qarTuli enis dialeqtebSi. Tumca<br />
unda aRiniSnos isic, rom msgavsi movlenebi sxva enebSicaa (mag., iranuli<br />
jgufis enebi) da aqedan (sxvadasxva enidan) zogi sityva aris Semosuli<br />
qarTulSi. saSual qarTulSi gvaqvs: TeTrJola→TerJola→Terjola;<br />
laJvardi→lajvardi; Jangi→jangi; kojori→koJori (iv. qavTaraZe, 1964,<br />
218-219).<br />
J-s j-iT Senacvleba umTavresad mimdinareobs afrikatizaciis<br />
safuZvelze. J→j: jave do megvitanes sufraze (mJave→jave); jolsa ar<br />
Camaadenen, daaryeven qilimebze (Joli (TuTa) - joli); mag balaxi jaunaia<br />
(mJaunaa); arc javea da arc tkbili; ze (rZe) sicxeSi male damjavdeba;<br />
qalebi Sepaija (SepatiJa) saxlSi... zogierTi mkvlevari aseTi procesis<br />
safuZvels xedavs im bgeriTs garemoSi, romelSiac es procesi mimdinareobs<br />
(i. qobalava, 1958, gv. 71-72).<br />
afrikatizaciis safuZvelze xdeba, agreTve, t→W TanxmovanTa<br />
substituciac: virsa WvirTi ar moWarbdeba (tvirTi→WvirTi)...<br />
imerxeulSic, sxva kiloebis msgavsad, gvxvdeba jd/Jd kompleqsTa<br />
monacvleoba: kevrze daaJda RarWi (biWi); Cemi zma inegolSi (qalaqia<br />
bursis vilaieTSi) Jdas (jdas→Jdas am SemTxvevaSi gamoiyeneba `cxovrobs"<br />
zmnis mniSvnelobiT); dedabersa Jdomi Wirda (`Jdomi" daavadebaa, `kutis"<br />
nacvlad gamoiyeneba imerxeulSi); damJdaric saqmes akeTebda eniT;<br />
miiyvanes da duuJdumles (dausves) im RarWsa (biWsa) baBala (qaliSvili);<br />
duuJdumlebian (dausvamT) dodofali skivrze... aseTi monacvleoba j<br />
afrikatis daSlis, dezafrikatizaciis safuZvelze mimdinareobs.<br />
iSviaTad erTmaneTs SeiZleba Seenacvlos ukanaenismieri xSuli<br />
bgerebi W→j: misi arxataSi ajaridam iyo; ajaradam eS~as (samrewvelo<br />
saqonels) gadmeitanden... aseTi monacvleoba ganpirobebuli unda iyos<br />
Turquli enis gavleniT (TurqulSi ar aris e.w. kavkasiuri mkveTrebi:<br />
k, p, t, y, w, W).<br />
msgavsi monacvleoba ucxo enebidan Semosul sityvebSi<br />
dadasturebulia saSual qarTulSic. enaTmecnieri iv. qavTaraZe werda:<br />
,,qarTuli SiSina... afrikatis Secvla Sesaferisi rigis mJReriT SeiniSneba<br />
<strong>araqarTuli</strong> enobrivi koleqtivis warmomadgenelTa metyvelebaSi, sadac<br />
igi saTanado bgeris uqonlobis sakompensacio saSualebaa, magram
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
TavisTavad mainc saintereso. msgavsi faqtebia italieli misioneris<br />
mier Caweril qarTul zRaparSi... agreTve, evlia Celebis mier Caweril<br />
teqstebSi. yvelaferi es Sedegia im kanonzomierebisa, ramac safuZveli<br />
misca ,,aWara" aRqmuliyo ,,Àäæàðà" saxiT (i. qavTaraZe, 1964, gv. 216).<br />
didi <strong>qarTveli</strong> enaTmecnieri g. axvlediani werda: `Cven vasxvavebT<br />
orgvar bgeraTsubstitucias: erTia Canacvleba ucxouri enidan nasesxeb<br />
sityvaSi, meore - Canacvleba mSobliuri enis sityvaSi... Canacvleba ucxour<br />
sityvebSi zedmiwevniT kanonzomieria, man gamonaklisi ar icis" (g.<br />
axvlediani, 1966, gv. 181-182). amgvari substituciis magaliTebi Warbad<br />
gvxvdeba imerxeulSi. kerZod:<br />
a) Turqulis gziT Semosul sityva-ZirebSi F, P Tanxmovnebs enacvleba<br />
qarTuli f Tanxmovani: meSinia zaRlis (ZaRlis), mikbens falan (Turq.<br />
falan - mgonia); gorgaziebi (`gorgaZeebi" soflis saxelia) fegi gaxden<br />
(arab. fek - gawyveta, dacarieleba); sikdili fena gonjia (Turq. fena -<br />
Zalian cudi, Zalian boroti); im fieTze moqvces Bari (Turq. Fiyet –<br />
fasi, Rirebuleba); faCavraSi gaaxvia patara RarWi (Turq. Paçavra –<br />
Zvelmani, nafleTi); yumaSi (abreSumis qsovili) CEensa faalia (spars.<br />
paha – fasi, Rirebuleba. Turq. pahali - Zvirad Rirebuli); erTi faqeTi<br />
Cai ver momitana (Turq. paket - Sekvra); imaTi winai dedei (babua)<br />
fafazi yofila (Turq. papaz - mRvdeli); sofelSi fundukis baxCa gEaq<br />
(Turq. findik - Txili); es wyali fafarTis funRaridam modindeba<br />
(Turq. pinar - wyaro); manatbas furTuna qnila (Turq. firtina – qarbuqi)...<br />
b) Turqul sityvebSi G bgeras enacvleba qarTuli Ran-i: Raliba<br />
guSin meitanes (Turq. galiba – albaT, rogorc Cans ); Rezabidam Sigvibralos<br />
RmerTma (Turq. gazab – wvaleba, gaWirveba); Reni insani jenneTSi<br />
(samoTxeSi) wava (Turq. gen – xelgaSlili, uxvi); ena RibeTs maacilve!<br />
(arab. giybet – Woraoba, avsityvaoba)...<br />
g) Turqulidan Semosul sityvebSi K (q) (q) (q) Tanxmovans Caenacvleba<br />
qarTuli y: esa livana yalea (arab. Kale - cixe); aqac daakeTes yaTebi<br />
(Turq. Kat – sarTuli, risame fena); dayaTa qalma yumaSebi (dayaTa –<br />
fena-fenad daawyo); uruba (tansacmeli) dayaTuli uwyvia (dayaTuli -<br />
fenebad dawyobili); sufra zeda yaTSi digvidges (zeda yaTSi – zeda<br />
sarTulSi); yarayoli mouklavs erTi (Turq. Karakol - policieli);<br />
swori (jansaRi, saRi) yarfuzi momec! (Turq. Karpuz - sazamTro); erTi<br />
lukma baRvma gaartya yafaze (Turq. Kafa - Tavi); is kaci yasten mokla<br />
(Turq. Kasten – ganzraxviT, gamomwvevad); yasten amboben amasa; yavanozSi<br />
mawoni CakveTa (yavanoz – minis qila)...<br />
d) imerxeulSi Turqulidan Semosul sityvebSi H Tanxmovans<br />
Caenacvleba qarTuli x: xoja xaTm kiTxulobs (arab. hatim – yuranis<br />
wakiTxva Tavidan bolomde); es qilise (eklesia) xaraba gamxdara (arab.<br />
harab - nangrevi); xarmani kalos qvia (spars. harman - kalo); karis<br />
zRrublze xaCi yofila gamoWrili (Turq. haç - jvari); xeberi mices<br />
axrabebsa (arab. ahraba – naTesavi, arab. haber – ambavi, cnoba); beTmezi<br />
(baqmazi) xoniT Cavasxi qilakaSi (Turq. huni - Zabri)...<br />
329
330<br />
S. futkaraZe<br />
e) Turqul K (q Tanxmovans) imerxevelTa qarTul metyvelebaSi<br />
Turquli enidan Semosul sityvebSi zogjer Caenacvleba qarTuli mkveTri<br />
Tanxmovani. e.i. fSvinvieri Tanxmovnis gamkveTreba xdeba: erT kacsa<br />
kampuri qonda zruqSi (zurgSi); kampuroba imaT jinsSi (genSi) aqvan<br />
(Turq. Kambur - kuzi); kanseri gonji marazia (Kanser - kibo); kar~ola<br />
viyideviT (karyola - sawoli); isa kitmiri kacia (kitmir - Zunwi); erTi<br />
kurnazi qali yofila (kurnaz – boroti, jadoqari); kravaTi muubams da<br />
misi Tavi kaci gonia (kravat – halstuxi, yelsaxvevi)...<br />
v) Turquli T (T Tanxmovani) imerxevelTa qarTulSi damkvidrebul<br />
Turqulis gziT Semosul sityvebSi ismis rogorc mkveTri t Tanxmovani:<br />
tabani nu gigiSlia! (Turq. taban – fexis guli, terfi, lanCa); windas<br />
tabani gamEaqsEes qalebma; tabanCa welze qonda gamokiduli (Turq.<br />
tabança – pistoleti; revolveri); tyeSi tavSani beEria (Turq. tavªan<br />
- kurdReli); taTli saWmeli maidamai (maincdamainc) ar miyEars<br />
(Turq. tatli – tkbili, gemrieli); nenemisi (dedamisi) tamahqari qali iyo<br />
(arab. spars. tamahkar – Zunwi, xarbi, gaumaZRari); tansioni maq maRali<br />
(Turq. tansiyon – sisxlis wneva); yEelsa bevri tuzi unda waayaro da<br />
karqa Seinaxvis (Turq. tuz - marili)...<br />
z) imerxevelTa qarTulSi zogjer gamkveTrebulia Turqulis mJReri<br />
D Tanxmovanic ki: nazvis (naZvis) taliT SevkonavT nekersa (Turq. dal -<br />
toti); zamTarSi saqonelsa nedl talebsa CouyriT bagaSi, cacxvisas,<br />
Telisas, wyavisas... taldaSi dajeq, bze daqwEavs! (Turq. dalda – farduli,<br />
safari); nenes zmasa `taias" vetyviT (Turq. dayi – dedis Zma, biZa); is<br />
kaci taraRajze Camokides (Turq. daraðaci - saxrCobela); ezoSi tvaria<br />
gakeTebuli (sp. duvar – qvis kedeli, yore, saxlis saZirkveli, balavari);<br />
muTvaRis (samzareulos) tvarebi Camosile (Camowminde) karqa!; zaaTi<br />
(Zvelad) dodofali tvaRsa deixurevda (Turq. duvak – saqorwino<br />
Tavsaxuravi, fata); Sublze namusis tamari gawyuetili qonda (Turq.<br />
damar - ZarRvi)...<br />
aseTi bgeraTcvlilebis Sesaxeb saenaTmecniero literaturaSi<br />
azrTa sxvadasxvaobaa. akad. s. jiqia aRniSnavda, rom ,,mocemuli<br />
bgeraTgadasvla Sedegi unda iyos qarTvelebis warmoTqmaSi Turquli<br />
mJRerebisa da fSvinvierebis qarTulSi mkveTrad aRqmisaken saerTo<br />
midrekilebiT (s. jiqia, 1958, gv. 203). xSul bgeraTa mJReri an fSvinvieri<br />
rigis gamkveTrebas vxvdebiT, agreTve, zanurSic.<br />
Turqulis gziT Semosul erTi rigis sityvaTa fuZeebSi bgeraTa<br />
Senacvlebas prof. S. niJaraZe ganixilavda rogorc disimilaciur<br />
gamJRerebas. n. gurgeniZis azriT, es sityvebi qarTulSi (aWarulgurulSi)<br />
Semosulia Turquli enis im dialeqtebidan, romlebzedac<br />
metyveleben saqarTvelosTan mezoblad mdebare teritoriebze mosaxleni<br />
da saukuneTa ganmavlobaSi Sexebis wertilebi hqondaT qarTul enobriv<br />
garemosTan da axdendnen masze zegavlenas, rogoricaa yarsis, erzurumis,<br />
rizes, trapizonis... dialeqtebi (n. gurgeniZe, gv. 144). Turquli enis<br />
am dialeqtebSi ki, saliteraturo TurqulTan SedarebiT, dasaxelebul<br />
sityva-Zirebs fonetikuri cvlileba ganucdia. swored am dasavlur
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
Turquli dialeqtebidan Semosula mosazRvre qarTul dialeqtebSi<br />
(aWarul-gurulSi, imerxeulSi, nigalurSi, taourSi) aRniSnuli rigis<br />
saxecvlili sityvebi da damkvidrebula. cxadia, dasavlur Turqul<br />
dialeqtebSi aRniSnuli saxecvlileba aris qarTul enobriv<br />
samyarosTan siaxlovis Sedegi, imis meCvenebeli, rom qarTuli<br />
enobrivi garemoc saukuneTa ganmavlobaSi axdenda gavlenas mezobel<br />
Turqul enaze. amasTanave, gasaTvaliswinebelia is garemoebac,<br />
rom Turquli enis dasavlur dialeqtebze mosaubre mosaxleobis<br />
didi nawili aris ZirZveli <strong>qarTveli</strong>, romelTa metyvelebis<br />
saartikulacio bazisi qarTuli enis fonetikuri bunebiTaa<br />
gansazRvruli. ZirZveli Turqebi, sufTa TurquliT mosaubreni, swored<br />
amis gamo advilad gamoicnoben xolme mosaubris sadaurobas. rogorc<br />
ki mosaubris metyvelebaSi gamoCndeba sityvebi – yale, axraba, funduki,<br />
yasten, Raliba da misTanani, damkvirvebeli maSinve amoicnobs mosaubris<br />
warmomavlobas da daaskvnis, rom igi aris saqarTvelos mosazRvre<br />
raionebidan. maSasadame, qarTuli da Turquli enebis urTierTzegavlenis<br />
magaliTebi advilad warmoCndeba xolme am ori qveynis politikuri<br />
sazRvris gaswvriv mdebare regionebSi. qarTul-Turquli enobrivi<br />
kontaqtebi saintereso lingvistur suraTs qmnis ara marto fonetikis<br />
sferoSi, aramed gramatikis yovel dargSi – morfologiaSi, sintaqsSi,<br />
leqsikaSi. dasanania, rom es kontaqtebi dRemde saTanadod ar aris<br />
Seswavlili. es sakiTxi damatebiT specialur kvlevas saWiroebs. winaswari<br />
monacemebiT naTelia, rom saukuneTa manZilze ara marto gabatonebuli<br />
Turquli ena axdenda gavlenas mis daqvemdebarebaSi myof qarTul enaze,<br />
aramed qarTuli enac zemoqmedebda xolme mosazRvre Turqul enobriv<br />
garemoze da qarTuli enis bunebis Sesabamisi elementebi Sehqonda<br />
xolme mis enobriv struqturaSi.<br />
saanalizo masalaSi xmovanTa Senacvlebis SemTxvevebi naklebad<br />
dasturdeba. SeniSnulia ramdenime magaliTi: tyimali bevria tyeSi;<br />
gaRma ferdSi tyimali konwol-konwol hkidia; bazarSi zveroba (Zviroba)<br />
ari zaluan (Zalian); amdoni vilaparake, geyofa! meg (mag)kaci axalmozde<br />
(axalgazrda) ar ari; arabebi (manqanebi) cuded dadian...<br />
calke yuradRebas moiTxovs marcvlovani da umarcvlo variantebis<br />
monacvleoba; Sdr.: mege zuelaT (Zvelad) arTvinis mufTi iyo; xEToebi<br />
mamca; manatbaSi kosolize SEidi kvamlia (komlia); SEidi gobegis iqiT<br />
naTesoba (naTesaoba) aRar maikiTxvis...<br />
iSviaTia iseTi magaliTebi, roca ue→Ee→//ve→o: mawoni qoTanSi<br />
SedRoba (SedRueba→SedRoba. substituciis safuZvelia xmovanTa<br />
disimilacia- difTongizacia).<br />
ve → o: yanis qomodam wyali gamodis; qomoT Waleebi gEaq;<br />
qomuenTi ori kvamlia; wevdeT qomoT... yolani (yvelani) iyvnen; yolimferi<br />
(yvelaferi) iqneba; gEeqneba yolamferi (yvelaferi)... qomoT zmnisarTis<br />
analogiiT unda gvqondes miRebuli zomoT: zomoT zegani iyo... msgavsi<br />
magaliTebi SeniSnuli aqvs niko marsac (n. mari, 1911, gv. 64). Ea→va→o:<br />
331
332<br />
S. futkaraZe<br />
mkiTxa: - ragor xarT neneiTo? (dediTurTo) (ra gEar→ra gvar→ragor);<br />
ragor akeTeben saxlsa?... SeiZleba o xmovans Seenacvlos ve kompleqsi:<br />
ar metyveba (metyoba) garedama; mkdaric viyve, avdgebio...<br />
bgeraTa damsgavseba (asimilacia).<br />
asimilacia moudis xmovnebsac da Tanxmovnebsac. TanxmovanTa sruli<br />
asimilaciis magaliTebi imerxeulSi SedarebiT iSviaTad gvxvdeba. sS<br />
→ SS: SaSvideSi ari kldeze mohorebi (beWdebi), nawerebi (saSvide →<br />
SaSvide’!- adgilis saxelia zemo imerxevSi, agarasTan axlos); saxlsa<br />
SaSeSuri (saSeSuri - saSeSe) aq winedam; es SoSa fafarT (mTis saxelia<br />
`fafarTi") ava (Sose → SoSe → SoSa); gzabawaridam SoSSi (SoseSi)<br />
CamEeliT, SoSi gzaze...<br />
TanxmovanTa nawilobrivi regresuli asimilaciis magaliTebia:<br />
daTvi Taflsa SaSWams; daTvebi SaSWamen jumarda Barsa; baBalasa pirsa<br />
uSinjavs; yvelas vincxai daSCa iqiTa... rogorc cnobilia, asimilaciis<br />
Sedegad s Tanxmovnis S-d gadaqceva damaxasiaTebeli iyo Zveli<br />
saliteraturo qarTulisaTvis. marTalia, axal qarTulSi es tradicia<br />
aRar gagrZelda, magram am tipis asimilaciuri bgeraTcvlilebani qarTulma<br />
kiloebma Semoinaxa dRemde. am mxriv imerxeuli danarCeni qarTuli<br />
dialeqtebis gzas mihyveba da dRevandel cocxal metyvelebaSi inaxavs am<br />
formebs.<br />
wyvilbagismieri mJReri b Tanxmovani momdevno yru TanxmovnebTan<br />
mezoblobaSi yruvdeba da asimilaciis Sedegad gvaZlevs fSvinier f<br />
Tanxmovans. mag., kldeefSi amodis qondari; weval naTesavefTan;<br />
erTmanefSi (erTmanebSi. erTmaneTi imerxeulSi erTmaneb-iTaa Secvlili)<br />
Cahyrian lobiosa da mxalsa; davaruefT bostansa; samareSi kdarsa<br />
muuWirefs miwa; insani (adamiani) fiqrofs amasa; fuli ar iyo jifeSi...<br />
mkveTrebTan mezoblobaSi b Tanxmovani asimilaciis Sedegad gadaiqceva<br />
p Tanxmovnad: gEaq ptyelai lobio (brtyelai → btyelai → ptyelai)...<br />
mJReri g Tanxmovani mkveTrebTan (t, k, p, y, W, w), c fSvinvierTan<br />
da napralovan x bgerasTan mezoblobaSi kargavs mJReradobas da iqceva<br />
yru fSvinvier q Tanxmovnad: ra qtkiva dRes? RarWebma (bavSvebma,<br />
biWebma) ar Samoqkran qva?! raRa CEen qvpovnilofs es marazi (daavadeba)?<br />
maSin moqcildeba Savi eSmaki; cxEari moqces, ra iqneba?! ar moqvwons<br />
huqumaTis (mTavrobis, xelisuflebis) saqmiebi; Txa saklavaT qvWiria<br />
axla; dacurebuli xe ar moqvxTa CEen...<br />
garkveul poziciaSi asimilatoruli Tvisebisaa velaruli xSuli<br />
Tanxmovani y. igi imsgavsebs winamaval g mJRer Tanxmovans da aqcevs yru<br />
fSvivier q bgerad: wvrili baRvebi qyavs? moqvye feBdafeB; arvin ar<br />
qyavs Sen? erTi berwi qaTami qyvavs; miwaze sxEa ra moqyavan? saWmeli<br />
anjax (Zlivs) qvyofnilofs (gvyofnis)...<br />
Tanxmovani y asimilatorad gvevlineba, agreTve, sityvaSi `avadmyofi",<br />
romelic rTuli fonetikuri cvlilebebis Sedegad iqceva sityvad<br />
`avatyofi" (avadmyofi → avamdyofi → avamtyofi → avantyofi →<br />
avatyofi. metaTezisi, nawilobrivi asimilacia, substitucia, n Tanxmovnis<br />
dakargva). imerxeulSi iSviaTad Segvxvdeba xolme "avantyofi" da
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
,,avatyofi"; umravles SemTxvevaSi am sityvis nacvlad iyeneben sityvas<br />
- ,,avadeuli": avantyofi nenei male mokda; avatyofi hasTahaneSi<br />
(saavadmyofoSi) daawvines... analogiuri viTarebaa bevr qarTul kiloSic<br />
(v. Tofuria, 1930, gv.30).<br />
dasturdeba TanxmovanTa progresuli asimilaciis erTeuli<br />
SemTxvevebi: rizes Cai fafrikaSi arian wasuli samuSaoT; rodisxa<br />
gamTeldeba es Beli?! kaci dakarqula tyeSi; wyali unda iyos nenTbili;<br />
WiboSanma xe gaTala (Woposani → WiboSani. W afrikatma gakveulwilad<br />
daimsgavsa sisina s Tanxmovani da aqcia SiSina S bgerad)...<br />
saanalizo masalaSi gvxvdeba sityva `CiSkari" (← WiSkari ←<br />
Wiskari ← bWiskari), romelic progresuli asimilaciisa da sibstituciis<br />
Sedegadaa miRebuli. W Tanxmovnis C SiSina fSvinvieriT Canacvleba<br />
Sedegi unda iyos Turqulis gavlenisa; Turquls ar moepoveba W mkveTri<br />
bgera. mag.: bostanze CiSkari goukeTebia; CiSkari Ria dimirCa...<br />
progresuli asimilaciis SemTxvevaa agreTve magaliTSi, roca winaenismieri<br />
mJReri d napralovan yru x TanxmovanTan mezoblobaSi asimilaciis<br />
ZaliT gadaiqceva T yru fSvinvierad. mag.: me imaze karqa mivxTebi<br />
(mivxvdebi → mivxdebi → mivxTebi); imisi naTqEami yurSumiviT momxTa<br />
gulze (momxvda → momxda → momxTa...).<br />
TanxmovanTa progresuli asimilaciis Sedegadaa, agreTve, miRebuli<br />
ganusazRvrelobiTi nacvalsaxelebi: racxa, vincxa (racaRa → racRa →<br />
racxa; vincaRa → vincRa → vincxa): CarSi (bazarSi) racxiebi evReT<br />
(viyideT); vincxas ujeref da me ara?!..<br />
imerxeulSi dasturdeba sityva `amazRam", romelic miRebuli Cans<br />
amasRam-isagan nawilobrivi regresuli asimilaciis Sedegad. R Tanxmovani<br />
mJReradobis mixedviT imsgavsebs s-s da aqcevs mJRer z Tanxmovnad:<br />
amazRam aq darCiT; amazRam SenTan movdivar (amasRam → amazRam)...<br />
rogorc Cans, imerxeulSi Warbobs TanxmovanTa nawilobrivi<br />
regresuli asimilacia. jer kidev 1919 wels i. yifSiZe qarTul-megrul<br />
enobriv movlenebze dakvirvebiT askvnida, rom ,,qarTulsa da megrulSi<br />
Tumca yvela saxis asimilacia da disimilacia gvxvdeba, magram upiratesi<br />
da damaxasiaTebelni arian: regresuli asimilacia da progresuli<br />
disimilacia" (i. yifSiZe, 1919-1920, gv. 8). Semdgomi wlebis gamokvlevebma<br />
cxadyo, rom Tanamedrove qarTuli enis dialeqtebSi sakmao SemTxvevebia<br />
TanxmovanTa da xmovanTa progresuli asimilaciisa, oRond progresuli<br />
asimilacia Tanabrad araa gavrcelebuli aRmosavlur da dasavlur<br />
kiloebSi (b. foCxua, 1939, gv. 187; k. kublaSvili, 1959, gv. 266).<br />
xmovanTa asimilacia xSirad gvxvdeba zmnur fuZeebSi. zmniswiniseul<br />
xmovnebTan (a, e, i, o), qcevisa (a, i, u) da gvaris (i, e) niSanTa<br />
Sexvedrisas warmoiqmneba safuZveli xmovanTa asimilaciisa. g. axvlediani<br />
amasTan dakavSirebiT aRniSnavda, rom qarTulSi ufro Zlieraa<br />
gavrcelebuli preverbiseuli a fonemis – iseve rogorc yvela sxva<br />
preverbiseuli xmovnis – saxecvlileba, vidre fuZiseulisa, metadre<br />
dasavlur kiloebSi (g. axvlediani, 1949, gv. 284).<br />
gvxvdeba rogorc sruli, ise nawilobrivi asimilaciis SemTxvevebi.<br />
asimilatoruli ZaliT gamoirCeva xmovani u (qcevis niSani), romelic<br />
imsgavsebs zmniswiniseul xmovnebs srulad an nawilobriv.<br />
333
334<br />
S. futkaraZe<br />
sruli asimilacia: : vards foTeli guuyria; gemi duubman; bori<br />
(sayviri) duukra; nazuqi guugzavna; Bari uRlidam uuSva; muukafavT<br />
nekersa (moukafavT); amanac SuuTvala emrulas; uusxams (ausxams -<br />
auyvania) kacebi igzemdi (iqamde); muuSena saxlsa ~anidam (gverdidan)<br />
axori (miuSena); saqorwiloT Suukeres sabnebi...<br />
magram imerxeulSi aseT poziciaSi Warbobs nawilobrivi<br />
asimilacia:<br />
au→ou: Tavi goutexia; qua gouqnevia daTvisTvin; oukidia<br />
viriTvin bardani; gougzavnia savaWroT; godoutanian skivrebi iqiT...<br />
eu→ou: Soutanes saWmeli; Souxvies Tvalebi qalsa; Soukeres<br />
kabebi...<br />
preverbiseuli a da o xmovnebi fuZiseul e xmovanTan mezoblobaSi<br />
saxes icvlis sruli asimilaciis Sedegad.<br />
ae→ee: feri weesva pirze: kurdRel geevlo gzaSi; wyalsa saxlis<br />
qomoTai Terefi deengria; mosuli kaci demekiTxa; qalsa geecina...<br />
oe→ee: gzaSi meetexa feBi; SeriTi (maqmani) kabis boloze meekereba;<br />
xozikai meekroba urubaze (tansacmelze); Tiva meetanes (moetanaT)<br />
adriana; kalo meerwya (moerwyo) nenesa; imasa garedam meeSvelnen;<br />
meerideniT Tqvenac; gameegzavna baRvi (bavSvi)... msgavsi viTarebaa<br />
javaxurSiac (gr. beriZe, 1988, gv. 26).<br />
sruli asimilacia xdeba maSinac, roca zmniswiniseul o xmovans<br />
saarviso qcevis a niSanTan Sexvedrisas asimilacia moudis.<br />
oa→aa: babam maabruna arabai; wamaayena feBze; SeSa iqedam maaqvan;<br />
Tevzi amaagdo wylidam; windasa maabmen windiyelsa; zuzus (ZuZus) maawvebda<br />
kravsa; gamaazro (gamoaZro) dedaberma gargani; gamaarCieT kai cxEari;<br />
Camaagdo xidam; gamaagzavna meqTubebi (werilebi); gamaaklda milleTSi<br />
(xalxSi)... sruli asimilacia gvaqvs msgavs poziciaSi Se- zmniswinTanac:<br />
Saasvene Beli; Saatana Beli welSi; Saatexa Warxalsa tanebi; SaaWra<br />
welze dana...<br />
msgavsi cvlileba gvaqvs distanciuri asimilaciis SemTxvevaSiac:<br />
magarunieb (mogarunieb - mogatareb) aqevrobasa; askrobas mavarCen<br />
(movarCen -davasruleb, davamTavreb); puri mamarTvan patina (patara);<br />
yiaSi mamadga suli; amagakeria CaBvi; wamagaRebies puri; gadmagaRebia<br />
tomridam fqvili...<br />
zmniswiniseuli a da o xmovnebi fuZiseul (formantiseul) i<br />
xmovanTan mezoblobaSi icvlebian. asimilatoris Zala aqvs fuZiseul i<br />
xmovans. asimilacia aseT poziciaSi aris regresuli, nawilobrivi,<br />
kontaqturica da distanciuric:<br />
ai→ei: soflierSi saqme ar deileva; kacma deizina (daiZina) igze<br />
(iqve); sicxeSi deikarqvis wyali; kdarsa geitaneben mezeluRze<br />
(sasaflaoze); `karaqic" gegvigonia imerBevSi; degizvelebian<br />
(dagiZvelebiaT) es saxli; tantrabidam degvizaxa (dagviZaxa); me raze<br />
ar wemiyvaneT baTum?; gemiyvanes RelegaRma; Cegviyvanes baTomSi;<br />
degvibares sudTan; gegvikoWes Belebi...
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
oi→ei: yana guSin meiBna 1 ; kotroba (simindis Semosvlis dro)<br />
megiyvanian (mogiyvaniaT); RmerTma Beli megiwyos; guSin megitana meqTubi<br />
(werili); es wyena gulSi gameikoWa aWarelma; iman amemiyvana gziqEeSidam;<br />
kabaze memikera SeriTi (maqmani); nenem megiqsEa eg winda; imaT wamegiyvanes<br />
arabiT; saxlSi Samemitana SeSa; zirSi (ZirSi) Camegiyares TuTa; ra<br />
amegikiTxa qiTabSi?; babam megikiTxa...<br />
fuZiseuli (formantiseuli) i sxva SemTxvevebSic imsgavsebs<br />
zmniswiniseul a da o xmovnebs, aqcevs e xmovnad, asimilatori i ki<br />
ikargeba fuZidan: devmale gaRma Sav tyeSi (davimale→devimale→devmale);<br />
evden gzaSi (avidnen→ evidnen→evden); devnaxeT axrabebi (naTesavebi);<br />
gevgoneT Tbilisis gurjija (qarTuli); ver wevkiTxeT qiTabi (wigni);<br />
babai Camevyvane baTum; SeSa amevReT marBilidam; mevpare<br />
(movipare→mevipare→mevpare) Seni naTqEami...<br />
gansakuTrebuli yuradRebis Rirsia zmnuri forma ,,mevda", romelic<br />
imerxevis sofel TeTrakeTSi davadastureT ramdenime magaliTSi. rogorc<br />
cnobilia, aWarulis specifikur movlenad iTvleba ,,vida" zmnasTan<br />
dakavSirebuli bgeraTcvlileba. kerZod, -vid zmnis Ziriseuli xmovani<br />
i gavlenas axdens zmniswiniseul mxolod a xmovanze da nawilobriv<br />
imsgavsebs mas. mag.: wavida→wevida→wevda; gavida→gevida→gevda;<br />
Cavida→Cevida→Cevda. aWarulSi vid- zmnasTan mo- zmniswiniseuli T<br />
Tanxmovani ucvleli rCeba, magram Ziriseuli i – asimilatori xmovani ki<br />
ukvalod ikargeba (movida→movda).<br />
qarTuli enis dasavlur dialeqtebSi ki zmna `movida" gvxvdeba<br />
`mevida" formiT, sadac Ziriseuli i xmovani zmniswiniseul o xmovanze<br />
axdens gavlenas da nawilobriv imsgavsebs mas, aqcevs e xmovnad. rogorc<br />
Cans, imerxeulSi, dasavluri dialeqtebis msgavsad, vid- zmnis Ziriseuli<br />
xmovani i nawilobriv imsgavsebs zmniswiniweul o xmovans da, amasTanave,<br />
zemoaWarulis msgavsad, fuZiseuli asimilatori i xmovani ukvalod<br />
ikargeba: movida→mevida→mevda. sofel TeTrakeTSi davadastureT<br />
magaliTebi: mevda aqordeonji (akordeonze damkvreli); mevden<br />
salaparakoT; amazRam mevdeT TqvenTan?... msgavsi cvlileba xdeba mxolod<br />
pirvel da mesame piris formebTan.<br />
aseTive Zalisaa iar fuZiseuli i xmovanic. igi imsgavsebs zmniswiniseul<br />
o xmovans da nawilobrivi asimilaciiT aqcevs e xmovnad. asimilatori i<br />
ki fuZidan ikargeba: baTumi unda mevaro (moviaro→meviaro→mevaro);<br />
babam istanbuli meara (moiara→meiara→meara)...<br />
aWarulis msgavsad, imerxeulSic gvxvdeba zmniswiniseul a da e<br />
xmovnebsa da qcevis i niSans Soris regresuli sruli asimilacia, roca<br />
xmovnebs Soris moTavsebulia obieqturi pirveli da meore piris<br />
prefiqsebi:<br />
ai→ii: Tvalebi dimifacquna; faciav, me Sen diginaxe; BelSi<br />
vaSli diminaxa; ori ~eTimi (oboli) dimirCa; ar dimijera nenem; saxli<br />
gimikeTa; yalemis (fanqris) wveri wigiTala; kalaTaSi kEercxi Cigidva;<br />
umudi (imedi) gidigviwures; gigigona gamCenelma RmerTma; kibeze imiyvana;<br />
kaloske wimiyvanes; Relis iqiT gidimiyEanes.<br />
335
336<br />
S. futkaraZe<br />
ei→ii: mag saqmeSi me ar SimirioT; wuRebi Sigikeres; WiSkari<br />
Simikida Robeze... imerxeulisa da aWarulis garda, msgavsi formebi<br />
dadasturebulia qvemoimerulis samtrediul TqmaSic (k. kublaSvili,<br />
1985, gv. <strong>224</strong>).<br />
aWarulTan SedarebiT, imerxeulSi aseTi formebi SedarebiT<br />
naklebad gvxvdeba. imerxeuli msgavs poziciaSi umetesad nawilobrivi<br />
asimilaciis formebs amjobinebs, rogoricaa: gegvigonia, wemiyvanes,<br />
degvibares, wamegviyvanes, emitania, gemitania; demijera, deginaxe, gemikeTa,<br />
demiwera, Cemilaga...<br />
xmovanTa sruli asimilacia saxelebSi TiTqmis ar xdeba. Segvxvda<br />
erTeuli magaliTebi: Cveni mozobeli baTum wasuliyo; zvelaT (Zvelad)<br />
patarzalsa dodofals etyodnen (eZaxodnen)...<br />
a xmovanze daboloebuli saxelebi eb-ian mravlobiTSi zogjer<br />
ukvecelni rCebian, e-ze daboloebuli fuZeebis analogiiT; es ki niadags<br />
qmnis regresuli sruli asimilaciisaTvis:<br />
ae→ee: zog eneebSi sami xarfic (asoc) ari erTi Bmis CasaweraT<br />
(enaebi→eneebi); zueli (Zveli) jubeebi acvian tanze (jubaebi→jubeebi);<br />
pursa gudeebSi Cahyriden (gudaebi→gudeebi); qveebi mogoravs<br />
(qvaebi→qveebi)...<br />
imerxevSi balaxis saxeli `TelexarSi" miRebuli unda iyos<br />
sityvisagan `TelaxarSi" progresuli, sruli, distanciuri asimilaciiT.<br />
cxadia, rTuli sityvis pirveli nawilia `Tela": xali (mxali) beEria<br />
CEensa: famfarai, Rimai, TelexarSi…<br />
amrigad, imerxeulSi asimilacia Tanxmovnebsa da xmovnebSi ZiriTadad<br />
aris regresuli mimarTulebisa, rogorc es damaxasiaTebelia Tanamedrove<br />
qarTulisaTvis; Zvel qarTulSi ki, rogorc cnobilia, progresuli<br />
asimilaciac imdenadve iyo gavrcelebuli, rogorc regresuli<br />
(g. axvlediani, 1949, gv. 194). imerxeulSi xmovanTa da TanxmovanTa<br />
progresuli asimilaciis erTeuli (iSviaTi) SemTxvevebi dasturdeba<br />
mxolod.<br />
disimilacia disimilacia anu bgeraTganmsgavseba bgeraTcvlilebis erT-erTi<br />
mniSvnelovani saxea. am SemTxvevaSi ori erTgvari an erTmaneTis msgavsi<br />
bgeridan sityvaSi erT-erTi icvleba sxva bgerad, xdeba ganmsgavseba,<br />
gadasxvafereba. amiT matulobs gansxvaveba maT Soris, ris Sedegad<br />
SesaZloa daikargos Secvlili bgera (g. axvlediani, 1966, gv. 165)<br />
imerxeulSi disimilacia moudis rogorc Tanxmovnebs, ise xmovnebs;<br />
umetesad ki Warbobs TanxmovanTa (sonor bgeraTa) disimilacia, kerZod:<br />
l-l → r-l: guli nakruli nu darCebian (nakluri→<br />
nakluli→nakruli); wreuls kaklebi mozra (moyina); wreElai (am<br />
weliwadSi) sicxiebi iyo...<br />
r-r → r-l: TiTo-oroli alTuni amodis miwidam; askerSi orjel<br />
wavel; ramdenjel megikiTxe; beurjel Coutania ReleSi...<br />
regresuli distanciuri disimilaciis Sedegadaa miRebuli<br />
geografiuli saxeli - gurnaTeli (gulnaTeli→gurnaTeli l-l → lr):<br />
gurnaTeli sofelia CEensa (imerBevSi)...
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
sityvaSi revolveri (←revorveri) xdeba rTuli fonetikuri<br />
procesi, ikargeba mTeli marcvali (vol), darCenil fuZeSi jer xdeba<br />
xmovanTa regresuli disimilacia (ee→ie) da r_r sonorTa progresuli<br />
disimilacia: rivelsa waaxteba; riveli douties<br />
(revolveri→reveri→riveri→riveli)...<br />
m-m → m-n: gza, arTvinSi minavali, misi gakeTebulia; menTeEri<br />
unda gaBde? (memTeuri→memTeEri→memTevri→menTevri); wreElai<br />
menTevrobas gvijeba (gvikeTebs)...<br />
gvxvdeba yru-mkveTrTa disimilaciuri gamJRerebis nimuSebi:<br />
kp → kb: kalo unda deitkebnos; miwa datkebnes feBiT...<br />
Wp → Wb: WiboSanma (Woposani → WiboSani) xe gaTala...<br />
SeiZleba Segvxvdes yru-fSvinvierTa disimilaciuri gaJRerebis<br />
magaliTebic.<br />
Tf → Tb: sxalTablai saxelis sxali gEaq sofelSi (sxalTafla→<br />
sxalTabla)...<br />
imerxeulSi Turqulis gziT Semosul sityvebSic dasturdeba<br />
TanxmovanTa rogorc progresuli, ise regresuli disimilaciis<br />
SemTxvevebi:<br />
r-r → r-l: Teqrel ukan unda gaangrio (arab. tekrar – ganmeorebiT,<br />
kvlav)...<br />
l-l → m-l: CEena erTi simsila varTa (arab. silsile – genealogia,<br />
modgma)...<br />
amrigad, saanalizo masalaze dakvirveba cxadyofs, rom imerxeulSi<br />
gvxvdeba TanxmovanTa rogorc progresuli, ise regresuli<br />
distanciuri disimilacia.<br />
xmovanTa disimilacia progresulicaa da regresulic,<br />
kontaqturica da distanciuric.<br />
xmovanTa progresuli distanciuri disimilaciis magaliTebia:<br />
o-o → o-e: Warxali foTeliT saWmels gavakeTebT; wyavi foTels<br />
wamlaT vixmarT; iseni foTelai (cvalebadi xasiaTis mqone) qalebi<br />
arian...<br />
a-a → a-i: anai (deda) ilaparikebda beErsa; marcxena Terefze<br />
(mxares). maWixelia (maWaxeli – maWixeli); im seris gadaRma maWixelis<br />
soflebia...<br />
i-i → i-e: zvelaT (Zvelad) gurji iyven iseni (←isini); iseni<br />
inegolSi Jdaran (saxloben)...<br />
xmovanTa progresuli disimilacia monawileobs mimarTebiTi<br />
zedsarTavi saxelebis - aqeEri, iqeEri - warmoqmnaSi. aq, iq adgilis<br />
zmnizedebs erTvis bolosarTi -eur da warmoiqmneba mimarTebiTi<br />
(sadaurobis aRmniSvneli) zedsarTavebi: aqeEri (aqevri), iqeEri (iqevri).<br />
-eur bolosarTiT aRniSnuli mimarTebiTi zedsarTavebi mxolod taoklarjul<br />
dialeqtebSia nawarmoebi. qarTul saliteraturo enasa da<br />
dialeqtTa umravlesobaSi dasaxelebuli mimarTebiTi zedsarTavebi<br />
nawarmoebia -ur bolosarTiT (Sdr. aqauri, iqauri, aqouri, iqouri,<br />
aqavri, iqevri).<br />
337
338<br />
S. futkaraZe<br />
eu→eE→ev: aqeEri naTqEamebi ~adigraT (samaxsovrod) darCeba;<br />
iqeEri qalebi aqeT ar eTxEeboden; aqeEri-iqeEri CEena vityviT<br />
martivi (mxolod); aqevri me~va (xili) gemrielia; iqevri siRmerebi<br />
douwavlian... zogierTi soflis metyvelebaSi ismis aqevli, iqevli: aqevl<br />
buRdas (puris marcvals) Biwvi ar eqneba; iqevli wyarEebi momgondeba...<br />
rTuli fonetikuri cvlilebis Sedegadaa miRebuli sityva miere<br />
(meore): miere dRes Cameiara; meiyvana miere dRes erTi Bari (meore →<br />
meere → miere - asimilacia, disimilacia).<br />
xmovanTa regresuli disimilaciis magaliTebia:<br />
ea→ia: biskuitsa Cais Siatan; uRelSi SivabemdiT Barsa; dabeJili<br />
insani (adamiani) Siaxvio unda nedl tyavSi; qilakaSi mawon Siayeneben;<br />
ar Siargo Wama; giama giama kai simRerebi?; Siargo unda mariobaze wasla;<br />
Siatexa tanebi cacxvsa...<br />
regresuli disimilaciis magaliTebi gvxvdeba umTavresad zmnur<br />
fuZeebSi, Tumca iSviaTad warmoCndeba xolme saxelebSic:<br />
o-o → i-o: WiboSanma xe gaTala (Woposani→Wibosani→WiboSani)...<br />
a-a → i-a: istiqani, SuSa, bardaRi a~ni (erTnairi) sityvebia<br />
(istiqani ← rus. ñòàêàí).<br />
zogierT magaliTSi regresuli disimilacia viTardeba sruli<br />
asimilaciis safuZvelze. aseTi SemTxvevebi dadasturda rogorc zmnur<br />
fuZeebSi, ise saxelebSic, kerZod:<br />
oe→ee→ie: gamieqana Barma Cemke; ReleSi Camietana xiebi; zrugSi<br />
wamiekida guda; Tiva amietana qoridam (sabZlidan); adre mieTiba Walebi...<br />
ae→ ee→ ie: gogoze Tvali dierCina; mosuqeba dietyo tanze;<br />
bagaSi Ciegdo Bbo; zroxa wiegdo win; Tiva ietana marBiliT; ReleSi<br />
Cietana REarsa...<br />
msgavsi fonetikuri cvlileba warmoCndeba xolme a xmovniT<br />
daboloebuli, zogjer ukveceli, fuZeebis mravlobiT ricxvSiac:<br />
ae→ee→ie: raso~ (rogori) zaRlia (ZaRlia), qiebi (rqaebi→<br />
rqeebi→rqiebi→qiebi) aqvo (aqvso); diebis (daebis→deebis→diebis)<br />
saxelebi ver geixsena; zmiebi yuelai moukda (Zmaebi→Zmeebi→Zmiebi→zmiebi);<br />
Tiebi (mTaebi→mTeebi→mTiebi→Tiebi) maRalia imerBev; gziebi ar digilia<br />
RmerTma! (gzaebi→gzeebi→gziebi).<br />
regresuli disimilacia viTardeba e-ze daboloebuli saxelebis<br />
mravlobiTi ricxvis formebSic.<br />
ee→ie: fena siciviebi deiwyo; aqa qurdikiziebi Jdaran (saxloben);<br />
xiebi (xeebi→xiebi) daacurves saTarSi; mosamiebi axalmozde (axalgazrda)<br />
iqnebian (mosameebi→mosamiebi - mocekvaveebi); skivrSi sxvaso~ (sxvanairi)<br />
ramiebic (rameebic) iyo; wrevlai sicxiebi iyo; TqEensa xevraziebi<br />
arian?...<br />
iSviaTad, xmovanfuZianebis analogiiT, msgavsi fonetikuri procesi<br />
viTardeba TanxmovanfuZian saxelTa fuZeebSic, kerZod: mariamobas zliebi<br />
(rZlebi) avlen Taze (rZleebi→Zliebi); wyliebi (wyleebi→wyliebi)<br />
daSreba sicxiefSi; sxliebi (msxleebi→sxliebi) Camozavebula<br />
(Camocvenila) WalaSi; bliebi (bleebi→bliebi) jer ar damwifula...
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
msgavsi cvlileba SeniSnulia aWarulsa da mesxur-javaxurSic<br />
(g. beriZe, 1988, gv. 33; S. niJaraZe, 1975, gv. 93; S. ZiZiguri, 1970, gv. 140);<br />
imerxeulSi dadasturebuli aqvs n. marsac (n. mari, 1911, gv. 50).<br />
zemoaWarulSi analogiuri magaliTebis ganxilvisas ie kompleqsSi i<br />
xmovans infiqsad miiCnevda mkvlevari m. xubua (m. xubua, 1932, gv. 13).<br />
xmovanTa regresuli disimilaciis analogiuri formebis Sesaxeb<br />
saenaTmecniero literaturaSi aRniSnulia, rom fonetikuri procesis<br />
mimdinareobis am safexurze (ee→ie) dgas umetesoba im dialeqturi<br />
erTeulebisa, romelTac igi axasiaTebT, xolo difTongizaciamde (ie→~e)<br />
miuRwevia martooden aWaruls (S. ZiZiguri, 1970, gv. 141).<br />
xmovanTa regresuli disimilaciis safuZvelze mo- zmniswinian zmnur<br />
fuZeebSi saarviso qcevis niSani a ganimsgavsebs zmniswiniseul o xmovans,<br />
aviwroebs mas da aqcevs E-d.<br />
oa→ua→Ea: qoTniT Sorvas (wvnian saWmels) mEaduReben; ~abanC<br />
(ucnob kacsa buk (buki - pirisaxe) mEarideben; yanidam simindi riT<br />
mEaqvan (moaqvT)? imas advilai mEatyEileben; zemodam damwvar erbosa<br />
mEasxmen... mo- zmniswiniani zmnebis subieqtis pirvel pirSi piris niSani<br />
ikargeba:<br />
ova→oa→ua→Ea: TuTasa mEaryevT; dosa gadmEasxamT kroWSi;<br />
gobmawonas cecxlze mEaTbobT; dafqvil kakalsa zemodam mEayriT;<br />
mEawyeviT saqme zviri (Zviri); zEilai (Zlivs) gamEaqsEe windasa tabani...<br />
zogjer msgavsi cvlilebisas fuZiseuli vin-ic ki ikargeba: qarSi<br />
saxuravidam saqolavi gadmEardeba; kldidam viri gadmEardnila; axla<br />
amEa nergi...<br />
aseTive cvlileba gvaqvs -ov bolosarTian zmnaTa fuZeebSic, oRond<br />
disimilacias iwvevs sxva daniSnulebis e da a xmovnebi:<br />
huqumaTSi (mTavrobaSi) viTxEeT (viTxoveT→ viTxoeT→ viTxueT→<br />
viTxEeT) imisi gadmosla; sad ipEeT (ipoveT) dakarquli Txa?; saqonelma<br />
mozEes balaxi (moZoves); or weliwad awEa (awova) zuzu (ZuZu); nenem<br />
gEaTxEa (gvaTxova) yuri...<br />
msgavsi procesi SeiniSneba -ov bolosarTian warmoqmnil saxelebSic:<br />
iqiT saqonlis sazEari (saZovari → sazuari → sazEari); esa tyuilai<br />
sawEaria (sawovari → sawuari → sawEari)... saenaTmecniero<br />
literaturaSi aRniSnulia, rom aseT poziciaSi o-s daviwroebaSi v ar<br />
monawileobs; v-s dakargva disimilaciis procesamde unda xdebodes<br />
(v. Tofuria, 1925, gv. 138).<br />
regresuli disimilaciis Sedegad xdeba agreTve o-ze daboloebuli<br />
saxelebis eb-iani mravlobiTi ricxvis formebSi fuZiseuli o xmovnis<br />
daviwroeba:<br />
oe → ue → Ee: mosafiri (stumari) beEri devdoda (dadioda)<br />
CEensa im drEefSi (droebSi); wyarEebi ar gvaklia aqa; oqrEebi<br />
dagabes gulze; ezEebi davgaveT; kalEebze gavlewavT pursa...<br />
zogjer aseT poziciaSi u xmovani ise viwrovdeba, rom v-d iqceva:<br />
oe → ue → Ee → ve: gogvebi wyaroze vnaxe; kalvebi davgaveT;<br />
BarvebSi (xaroebSi) CavyareT... aseve xdeba u-ze daboloebuli saxelis<br />
339
340<br />
S. futkaraZe<br />
– ZuZu-s mravlobiTi ricxvis formaSic: zuzvebSi (ZuZuebSi) ar<br />
Suuxedavs...<br />
msgavsi cvlileba SeiniSneba zogierTi warmoqmnili saxelis fuZeSic:<br />
imerBev raxan (rodis) deiwyeba kalvoba (kalooba→ kaluoba→ kalEoba→<br />
kalvoba)...<br />
msgavsi viTarebaa qarTuli dialeqtebis erT nawilSi<br />
(ar. martirosovi, gr. imnaiSvili, 1956, gv. 162-169; gr. imnaiSvili, 1974,<br />
gv. 163; gr. imnaiSvili, 1966, gv. 49-51; S. niJaraZe, 1975, gv. 103). gr.<br />
imnaiSvili aseTi saxis cvlilebas axasiaTebs rogorc disimilaciuri<br />
xasiaTis substitucias (gr. imnaiSvili, 1975, gv. 33).<br />
bgeraTa dayrueba. sityvis absolutur boloSi bgeris dayruebis<br />
tendencia qarTuli warmoTqmis erT-erTi damaxasiaTebeli Tvisebaa<br />
Zvelidanve (m. ZiZiSvili, 1960, gv. 70). imerxeulSic xSirad SeiniSneba.<br />
rogorc cnobilia, qarTulSi disimilaciuri gamJRerebis gverdiT<br />
moqmedebs mJRerTa da mkveTrTa dayruebis procesic. amave dros<br />
gasaTvaliswinebelia is faqti, rom `qarTuli enis mJRerebi Taviseburi,<br />
naxevrad mJRerebia" (g. axvlediani, 1949, gv. 353-354). mJReris susti<br />
artikulacia da mJRerobis dabalxarisxianoba aris imis mizezi, rom<br />
igi SeiZleba dayruvdes (i. qavTaraZe, 1964, gv. 336).<br />
imerxeulSi gansakuTrebiT xSiria mJReri ban da don Tanxmovnebis<br />
dayrueba sityvis boloSi: wignef vkiTxulobdi; am seqvze (taxtze)<br />
ragEar svenof?; me ver momatyvilef; gonjobas nuRar gemikeTef;<br />
Borcsa digimarilef, digidef Tablaze; windef momiqsEefs baBala;<br />
SoSe gzef (gzebs) gedeibens... raT vaqnev imi saqmes! qali zimeT (mZimed)<br />
darCa (mZimed darCa – dafexmZimda, daorsulda); TiBas yalibebaT<br />
daWrian; sxlis tanebi maRlaT ari; is kacebi yaCaRaT devdoden; kurcxali<br />
momdis RvaraTa; SeSas davbeRlavT lamazaT; maTi babai wareT avaT<br />
ari...<br />
zmnur formebSi mravlobiTi ricxvis gamomxatvel -T niSanTan<br />
uSualo mezoblobaSi TemisniSniseuli b TiTqmis yovelTvis kargavs<br />
mJReradobas, yruvdeba: sakerebelsa saRlam (saR, axal) windaze quslis<br />
~erze (adgilze) davakerefT; javes (mJaves) iqSi (iq, SigniT) CavdefT;<br />
Baviwsa naRbiT gavakeTefT; imasa cecxlze mEaTbofT; TuTis zmarSi<br />
puris qerqebsa davalbofT; baqlavasa furunSi gamEacxofT...<br />
saenaTmecniero literaturidan cnobilia, rom qarTulSi bgeraTa<br />
mJReradoba sxvadasxva xasiaTisaa. amitom zogierTi bgera SeiZleba<br />
dayruvdes sxvadasxva poziciaSi – sityvis TavSi, SuaSi, boloSi<br />
(g. axvlediani, 1949, gv. 355). magaliTad, sityvaSi `kargi" g yruvdeba,<br />
iqceva q-d: Wadi karqi iqneba naRebTan; imaTTvin karqs ambofs...<br />
g. axvlediani werda: `g gayruebula am sityvaSi yru Tanxmovnis<br />
win. es SeiZleboda momxdariyo, mag., micemiTSi (kargs→karqs;<br />
kargTan→karqTan; kargSi→karqSi) an yru TanxmovniT dawyebuli sityvis<br />
win (karg saqmes→karq saqmes). amis Semdeg q ganzogadebula (g. axvlediani,<br />
1966, gv. 182). arsebobs gansxvavebuli Sexedulebac (m. ZiZiSvili, 1960,<br />
gv. 72). m. ZiZiSvils aseTi cvlileba miaCnda disimilaciuri dayruebis
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
nimuSad, rac gaiziara enaTmecnierma iv. qavTaraZem (i. qavTaraZe, 1964,<br />
gv. 340).<br />
bgeraTa dayrueba xdeba Turqulis gziT Semosul sityvebSic.<br />
Segvxvda don-is dayruebis magaliTi: inegolSi Tuqani gavxsen (arab.<br />
dükkan); TuqanSi viyideviT....<br />
yruvdeba b-c: faxiri (Turq. bakir - spilenZi) bevri ar ari<br />
TurqieSi; faxiris gugumebiT wyali moqvqonda; faxrajaSi vxarSevdiT<br />
lobios (Turq. bakraç – spilenZis tolCa); faxrajidam ameiRes saWmeli...<br />
dezafrikatizacia.<br />
dezafrikatizacia gulisxmobs afrikatis daSlas. afrikati kargavs<br />
xSulobis elements da iqceva spirantad. imerxeulSi aris w afrikatis<br />
dezafrikatizaciis (daSlis) magaliTebi. es procesi mimdinareobs iseT<br />
sityva-ZirebSi, sadac w afrikati mosdevs s Tanxmovans. am SemTxvevaSi<br />
sw→st; afrikati iSleba. aseTi sityvis ZirSi Tavs iyris sts - TanxmovanTa<br />
jgufi. afrikatiseuli s Tanxmovani ikargeba: mevestariT am drosac;<br />
babao, doxtursa mimastaro, uTxra Svilma; rodis meestroba qaTmis<br />
Sewva?; SoSe gzaSi Coustres mosafirsa; maxanTi (maxanSi, amasobaSi)<br />
gamastro kacma... sw kompleqsis dezafrikatizacia specialur<br />
literaturaSi axsnilia qarTulisaTvis uCveulo sts TanxmovanTa<br />
kompleqsis gamartivebiT.<br />
aris erTeuli magaliTebi, sadac w afrikatis daSlis Sedegad<br />
fuZeSi darCenilia s spiranti, mkveTri t Tanxmovani ki dakargulia.<br />
mag.: cercvi Tavis qeCboSi damskrivebula (damwkrivebula); jari gzaSi<br />
damskrivebuli iyo...<br />
c afrikatis daSlis Sedegad unda gvqondes miRebuli sityva<br />
`Tisartyela": Tisartyela wEimas modevs; Tisartyela SEidferia;<br />
Tisartyelas gadavhyveT hududze (sazRvarze) da gadmovdeT aWaras...<br />
imerxeulSi, aWarulis msgavsad, gvxvdeba cd kompleqsis zd<br />
kompleqsiT Secvlis SemTxvevebi. es xdeba rTuli fonetikuri cvlilebebis<br />
safuZvelze. kerZod: cd→Zd→zd: regresuli, kontaqturi, nawilobrivi<br />
asimilaciiT sisina afrikati c gadaiqceva Z-d. Semdeg ki xdeba Z afrikatis<br />
spirantizacia, dezafrikatizacia, ris Sedegadac miviRebT z mJRer<br />
spirants. mag.: samozdaxuTi wlisa mevyare; es sofeli samozdaaTi<br />
kvamlia; maSina ozdaxuTi wlisa viqnebodi...<br />
metaTezisi.<br />
metaTezisi sityvaSi bgeraTa istoriuli wyobis cvlilebas, bgeraTa<br />
adgilis Secvlas gulisxmobs. bgeraTa gadasma ZiriTadad sonor<br />
Tanxmovnebs axasiaTebs. TanxmovanTa sonoroba garkveulad xels uwyobs<br />
am process (g. axvlediani, 1949, gv. 360; h. fogti, 1961, gv. 16).<br />
imerxeulSi bgeraTa gadasmis procesi sxva qarTul dialeqtebSi<br />
dadasturebuli SemTxvevebis analogiuria da, amasTanave, arcTu ise<br />
gavrcelebuli; iSviaTad gvxvdeba xolme. sityvaSi adgils icvlian sonori<br />
bgerebi – l, m, r: gorebidam Rurbeli eikrifa; Savi Rurbeli iyo<br />
caze; dasamobSi (sofelia imerxevSi) Rurbela yurzeni icoda; xaCi<br />
(jvari) zRrublze iyo amoWrili; karis zRrublze gadaweles kaci<br />
(zRurblze); fena Rmerian (kargad mRerian) axalmozdebi; zEeli (Zveli)<br />
341
342<br />
S. futkaraZe<br />
siRmerebidam es dagvrComia martivi; CEen sofelSi germieli qliavebi<br />
icis; CEensa darComiliyaviT, germielaT vilaparakebdiT amezRam<br />
(gemrieli germeli). zemoaWarulSi metaTezisiT Secvlil am sityvaSi<br />
dakargulia fuZiseuli i xmovani: germieli→germeli); tyeSi izdeba<br />
wabli, cxremla (cxemla, Sdr. rcxila); gemi duumbian (daubamT) zRvis<br />
qenerSi (napirSi); cxeni WalaSi myavs dambuli (dabmuli); zrugiT<br />
moqonda WvirTi; huqumaTma (mTavrobam) zrugSi agvazro tyavi...<br />
saurTierTo metaTezisis magaliTebi: Seni axraba (naTesavi)<br />
gaTvarielebs oTxTvaliTa-Tqo, uTxari imaTa; avalT maRal serze da<br />
vaTvarielebT aWaras; Bertali ver goukeTebia (xeltari→xertali);<br />
Bertalma Beli damgala...<br />
imerxeulSi aqcesiur xs kompleqsSi adgils icvlis s Tanxmovani<br />
da progresuli metaTezisiT gvaqvs sx kompleqsi: gavsxeniT zedai karebi;<br />
sofelSi gasxnili mqonda Tuqani; kai iqna, gasxnes sarfis kari; sasxnelai<br />
(gamocana) beEri vicodiT patitvanebma; imaTa bevri sasxnelai aver<br />
asxnes...<br />
metaTezisiT sityva `leqsi" warmoCndeba uCveulo formiT –<br />
leski. amasTanave, q→k, xdeba substitucia: viris patronsa erTi<br />
leski gamouTqEes; CamEaleskioTo mevluda RaRanizesao, TqEes<br />
ifBrevlelebma; erTi leski amovweroT maRal xalRi zegnidama; leskefSi<br />
darCeba Cemi saxeli...<br />
amrigad, saukuneTa manZilze dedaenis kalTas CamoSorebul imerxeul<br />
kiloSi qarTuli enis ganviTarebis Sinagani kanonebis moqmedebis Sesabamisad<br />
ganxorcielebula fonetikuri procesebi. amitomac imerxevelTa<br />
qarTulSi dResac cocxali fonetikuri cvlilebani zogad-qarTuli<br />
bunebisaa; kerZod, qarTuli enis dialeqtebSi arsebuli fonetikuri<br />
movlenebis analogiuria. gvxvdeba bgeraTa dakargvisa da gaCenis,<br />
substituciis, reduqciis, asimilaciisa da disimilaciis, bgeraTa dayruebis,<br />
metaTezisis, dezafrikatizaciis... nimuSebi. gamovlenilia sakuTriv<br />
imerxeulisaTvis damaxasiaTebeli specifikuri fonetikuri saxecvlilebanic.<br />
fonetikur procesebze dakvirvebam cxadyo, rom saukuneTa manZilze<br />
ara marto gabatonebuli Turquli ena axdenda garkveul gavlenas mis<br />
daqvemdebarebaSi myof imerxevelTa qarTulis fonetikur sistemaze,<br />
aramed garkveulwilad qarTuli enac zemoqmedebda xolme imerxevelTa<br />
saxelmwifo enaze (imerxevelTa Turqulze) da qarTuli enis bunebis<br />
Sesabamisi elementebi Sehqonda Turqulis enobriv struqturaSi. es<br />
kargad Cans Turquli enis arTvinuli dialeqtis kilokavebSi, saxeldobr<br />
ki, SavSeTis TurqulSi (imerxevelTa TurqulSi), rac SeniSnuli aqvT<br />
Turq enaTmecnierebsac (Turg. Acar, 1991).<br />
qarTul-Turquli enobrivi kontaqtebi saintereso lingvistur<br />
suraTs qmnis TurqeT-saqarTvelos saxelmwifo sazRvris mimdebare<br />
regionebSi. am mxriv imerxeuli qarTuli sanimuSoa, romlis aRniSnuli<br />
TvalsazrisiT Seswavla samomavlo amocanad gvesaxeba.
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
damowmebuli literatura<br />
g. axvlediani, 1949 - g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi,<br />
Tb., 1949.<br />
g. axvlediani, 1966 - g. axvlediani, zogadi fonetikis Sesavali, Tb.,<br />
1966.<br />
gr. beriZe, 1988 - gr. beriZe, qarTuli enis javaxuri kilo, Tb.,<br />
1988.<br />
n. gurgeniZe, 1973 - n. gurgeniZe, aRmosavluri warmoSobis leqsikuri<br />
elementebi aWarulsa da gurulSi, Tb., 1973.<br />
n. gurgeniZe, 1976 - n. gurgeniZe, nasesxebi saxelebis fuZeTagan<br />
zmnis warmoqmna mesxur dialeqtSi: macne, enisa da literaturis seria,<br />
#2, Tb., 1976.<br />
v. Tofuria, 1925 - v. Tofuria, qarTluri, arili, tf., 1925.<br />
v. Tofuria, 1930 - v. Tofuria, fonetikuri dakvirvebani qarTvelur<br />
enebSi: II. bgeriT movlenaTa Tanamimdevroba: tum, 10, Tb., 1930.<br />
v. Tofuria, 1946 - v. Tofuria, reduqciisaTvis qarTvelur enebSi:<br />
ike, I, Tb., 1946.<br />
gr. imnaiSvili, 1966 - gr. imnaiSvili, qarTuli enis ingilouri<br />
dialeqtis Taviseburebani, Tb., 1966.<br />
gr. imnaiSvili, 1974 - gr. imnaiSvili, qarTluri dialeqti, I, Tb.,<br />
1974.<br />
k. kublaSvili, 1959 - k. kublaSvili, ZiriTadi fonetikuri procesebi<br />
qarTuli enis dasavlur kiloebSi: quTaisis saxelmwifo pedinstitutis<br />
Sromebi, t. 19 , quTaisi, 1959.<br />
k. kublaSvili, 1985 - k. kublaSvili, qarTuli enis qvemoimeruli<br />
dialeqti, Tb., 1985.<br />
n. mari, 1911 - Í. Ìàðð, Äíåâíèê ïîåçäêè â Øàâøåòèþ è Êëàðäæåòèþ,<br />
ñì. Òåêñòû è ðàçûñêàíèÿ ïî àðìÿíî-ãðóçèíñêîé ôèëîëîãèè, êí. 7, Ñ-Ïåòåðáóðã,<br />
1911.<br />
ar. martirosovi, gr. imnaiSvili, 1956 - ar. martirosovi, gr.<br />
imnaiSvili, qarTuli enis kaxuri dialeqti, Tb., 1956.<br />
S. niJaraZe, 1961 - S. niJaraZe, qarTuli enis zemoaWaruli dialeqti,<br />
baTumi, 1961.<br />
S. niJaraZe, 1964 - S. niJaraZe, qarTuli enis istoriisaTvis, I,<br />
Tb., 1964.<br />
T. uTurgaiZe, 1976 - T. uTurgaiZe, qarTuli enis fonematuri<br />
struqtura, Tb., 1976.<br />
h. fogti, 1961 - h. fogti, qarTuli enis fonematuri struqtura,<br />
Tb., 1961.<br />
b. foCxua, 1939 - TanxmovanTa progresuli asimilacia dasavlur<br />
kiloebSi: Tsu Sromebi, t. 10, Tb., 1939.<br />
t. futkaraZe, 1998 - t. futkaraZe, Tanamedrove qarTuli enis<br />
xmovanTa sistema, sadoqtoro disertacia, Tb., 1998.<br />
343
344<br />
S. futkaraZe<br />
t. futkaraZe, 1986 - saxelis formawarmoebis Taviseburebani<br />
qarTuli enis samxreT-dasavlur dialeqtebSi, sakandidato disertacia,<br />
Tb., 1986.<br />
i. qavTaraZe, 1964 - i. qavTaraZe, qarTuli enis istoriisaTvis, I,<br />
Tb., 1964.<br />
i. qobalava, 1958 - i. qobalava, afrikatizaciisa da<br />
dezafrikatizaciis procesebi iberiul-kavkasiur enebSi: ike, t. 9-10,<br />
Tb., 1958.<br />
i. yifSiZe, 1919-1920 - i. yifSiZe, asimilaciisa da disimilaciis<br />
wesi qarTulsa da megrulSi: tum, I, tf., 1991-1920.<br />
a. SaniZe, 1957 - a. SaniZe, weliwadis etimologiisaTvis: qarTuli<br />
enis struqturisa da istoriis sakiTxebi, I, Tb., 1957.<br />
a. SaniZe, 1973 - a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, I,<br />
Tb., 1973.<br />
arn. Ciqobava, 1925 - arn. Ciqobava, gare-kaxeTi dialeqtologiurad:<br />
arili, tf., 1925.<br />
arn. Ciqobava, 1937 - arn. Ciqobava, s bgeris dasusteba qiziyurSi:<br />
enimkis moambe, t. I, Tb., 1937.<br />
arn. Ciqobava, 1942 - arn. Ciqobava, maxvilis sakiTxisaTvis Zvel<br />
qarTulSi: smam, t. III, #2, #3, Tb., 1942.<br />
m. ZiZiSvili, 1960 - m. ZiZiSvili, fonetikuri procesebi Zvel<br />
qarTulSi, Tb., 1960.<br />
S. ZiZiguri, 1970 - S. ZiZiguri, qarTuli dialeqtologiuri<br />
Ziebani, Tb., 1970.<br />
m. xubua, 1932 - m. xubua, zemoaWarulis enobrivi mimoxilva,<br />
baTumi, 1932.<br />
s. jiqia, 1958 - s. jiqia, me-18 saukuneSi Sedgenili Turquli<br />
saswavlo wigni: enaTmecnierebis institutis Sromebi, t. I, Tb.,<br />
1958.<br />
ACAR TURGUT, Influence of Georgians Language on ARTVIN dialects,<br />
ix., baTumisa da samsunis universitetebis erToblivi konferenciis<br />
mosawvevi baraTi da muSaobis gegma, baTumi, 1991 weli.
fonetikuri procesebi imerxeulSi<br />
SHUSHANA PUTKARADZE<br />
PHONETIC PROCESSES IN THE<br />
IMERKHEVIAN DIALECT<br />
Being separated from the literary language for centuries the Imerkhevian dialect<br />
of the Georgian language appears to have undergone the phonetic changes according<br />
to the common innate laws of the mother tongue. Live phonetic changes of the<br />
modern day Imerkhevian reveal common Kartvelian nature. Namely, phonetic changes<br />
are analogous to those sound transformations occurring to other Georgian dialects.<br />
These are: typical sound loss and emergence, substitution, reduction, assimilation<br />
and dissimilation, voiced consonant shift into voiceless ones, metathesis, loss of<br />
fricativeness, and other examples. In addition to these there are specific phonetic<br />
alternations characteristic to the Imerkhevian dialect proper.<br />
The observation on phonetic changes made it clear that not only the Imerkhevian<br />
Georgian had undergone the Turkish language influence but also the Turkish of<br />
Imerkhevians imported Georgian language elements. The latter influence is most<br />
vividly traced in Artvin dialects of the Turkish language, particularly in Shavshetian,<br />
which is attested by Turkish linguists as well.<br />
Georgian and Turkish language contacts provides interesting picture in the<br />
adjacent regions of the state borders. In this respect Imerkhevian Georgian can serve<br />
an example that deserves further comprehensive investigation.<br />
345
346<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
giorgi giorgi qavTaraZe<br />
qavTaraZe<br />
iberiis iberiis samefos samefos warmarTuli warmarTuli panTeonis<br />
panTeonis<br />
panTeonis<br />
sakiTxisaTvis<br />
sakiTxisaTvis<br />
"qarTlis cxovrebaSi" mecnier kacTa mier CarTuli damatebis,<br />
"andria mociqulis qadageba saqarTveloSi" CanarTis (BP’b) Tanaxmad,<br />
awyvers (Tanamed. md. awyuri) mosuli andria pirvelwodebuli SeCerebula<br />
"adgilsa erTsa, sada igi iyo taZari sakerpo"…(qc, I, 39:27-29 - aq da<br />
qvemoT - s. yauxCiSvili, 1955). imave CanarTis sxva adgilas awyverSi<br />
mdebare am taZris Taobaze nauwyebia, rom "...iyo qalaqsa mas Sina<br />
bomoni sakerpo, romelsa Sina imsaxurebodes bilwni RmerTni maTni<br />
artemi da apolon" da rom "apolon da artemi arian didni RmerTni"<br />
(qc, I, 41:4-5, 8). cxadia, rom es "didni RmerTni apolon da artem"<br />
berZnul-romauli panTeonis RvTaebebi - apoloni da artemidea (romauli<br />
Apollo da Diana).<br />
"qarTlis cxovrebis" zemoaRniSnuli CanarTis mixedviT, ax. w. I<br />
saukunis Suaxanebis qarTlis anu iberiis samefos dasavleT nawilSi<br />
damkvidrebuli yofila apolonisa da artemides kulti _ aq maT<br />
saxelze nagebi taZaria da aqve adgili hqonia maT kultmsaxurebas.<br />
bunebrivia kiTxva: ra viTareba unda yofiliyo am mxriv iberiis samefos<br />
dedaqalaqSi, mcxeTa-armazcixeSi, sadac, qarTuli matianeebis Tanaxmad,<br />
aRmarTuli iyo qveynis ZiriTadi RvTaebebis gamosaxulebebi.<br />
marTalia, am RvTaebebs Soris – armazi, zadeni, gaci, gaimi<br />
("moqceva~ qarTlisa~s" - ga), ainina, danina – ar aris dasaxelebuli<br />
arc apoloni da arc artemi (artemide), magram Zneli warmosadgenia,<br />
zemoxsenebuli CanarTis informacia qarTlSi apolonisa da artemides<br />
kultis arsebobis Sesaxeb yovelgvar safuZvels moklebuli yofiliyo,<br />
miT umetes, rom es RvTaebebi moixseniebian rogorc "didni RmerTni".<br />
savaraudo xdeba, rom mcxeTa-armazcixis zemoCamoTvlil RvTaebaTa<br />
Soris sxva saxelwodebiT yofiliyvnen nagulisxmevi apoloni da artemide,<br />
imis gaTvaliswinebiT, rom apoloni da artemide tyup RvTaebebs<br />
warmoadgenen, gansakuTrebul yuradRebas unda ipyrobdes RvTaebaTa<br />
wyvili gaci da gaimi; orive es kerpi xom yovelTvis erTmaneTisagan<br />
ganuyoflad da erT konteqstSi moixsenieba xolme.<br />
"wmida ninos mier qarTlis moqcevis" cnobiT, `...kualad (armazisa<br />
– g. q.) iyo marjueniT missa kaci oqrosi da saxeli misi gaci; da<br />
marcxeniT missa udga kaci vecxlisa, da saxeli misi gaim, romelni-igi<br />
RmerTad uCndes ersa mas qarTlisasa" (qc, I, 89:17-90:1-2). imave teqstis<br />
XII s-is somxuri Targmanis (originalis Semoklebuli variantis) mixedviT<br />
saubaria ara konkretulad "kacze", aramed zogadad gamosaxulebaze:<br />
"misgan marjvniv idga oqros gamosaxuleba saxelad gaci, da mis marcxena<br />
xelTan vercxlisa - saxelad gaimi" (qc-is somxuri Targmani, 47 - aq da<br />
qvemoT – il. abulaZe, 1953) da, Sesabamisad, masSi SesaZloa qalRmerTic<br />
yofiliyo nagulisxmebi. somxur Targmans garkveuli mniSvneloba eniWeba
iberiis samefos warmarTuli panTeonis sakiTxisaTvis<br />
qarTuli matianis teqstis pirvandeli saxis dadgenisaTvis, vinaidan<br />
qarTlis cxovrebis yvelaze adreuli manuskripti, romelmac ki moaRwia<br />
Cvens xanamde, ana dedoflis xelnaweria da igi XV saukuniT TariRdeba<br />
(anaseuli nusxis savaraudo TariRi Tavsdeba 1479 da 1495 ww. Soris)<br />
(s. yauxCiSvili 1955, gv. 015; Toumanoff, 1947, gv. 340-344), maSin rodesac<br />
"qarTlis cxovrebis" XII s-is somxuri Targmanis yvelaze adreuli<br />
manuskripti TariRdeba XIII saukuniT (Thomson, 1996,5; Rapp, 1998,3).<br />
il. abulaZis Tanaxmad, misi TariRi 1279 da 1311 ww. Soris unda<br />
eqceodes (il. abulaZe, 1953, gv. 020).<br />
oqros da vercxlis mcxeTur kerpebTan dakavSirebiT<br />
gasaTvaliswinebelia klasikuri xanis dolixeSi (Tanam. diuliuqi,<br />
gazianTefes CrdiloeTiT, samxreT-aRmosavleT TurqeTSi) mikvleuli<br />
brinjaos fila, romelzedac erTmaneTis gverdiT gvxvdeba Apollo<br />
Citharoedus-is da misi dis Diana Lucifera-s (anu berZn. artemides)<br />
gamosaxulebebi mzisa da mTvaris saxiT. orive es astraluri RvTaeba<br />
dolixes filaze ganlagebulia varskvlavebiT garemoculi cisa da dRis<br />
Suqis RvTaebis iupiter dolixenusis (Iuppiter Optimus Maximus Dolichenus)<br />
ferxTiT (Speidel ,1980, 5, 12, 16-17, fig. 31). 1 diana miCneulia "solaruli"<br />
apolonis "lunarul" partniorad, romelsac am ukanasknelTan erTad<br />
zustad gansazRvruli mudmivi doqtrinaluri mdgomareoba ekava iupiter<br />
dolixenusis TeologiaSi (Speidel, 1978, gv. 22-23). amasTanave, gacisa da<br />
gaimis oqrosa da vercxlis gamosaxulebebs (rac albaT maT analogiur<br />
"solarul" da "lunarul" bunebaze unda migvaniSnebdes) axasiaTebT<br />
aseve mkafiod gamoxatuli daqvemdebarebuli pozicia armazisadmi,<br />
Sesabamisad, Cndeba eWvi, Tavis mxriv am ukanasknelis xasiaTSic xom ar<br />
unda veZioT iupiterisaTvis damaxasiaTebeli niSnebi. aRsaniSnavia, rom<br />
Teimuraz batoniSvilis cnobiT, ormuzi, anu armaz, igive iupiteria<br />
(Tàêàéøâèëè, 1906-1912, gv. 663).<br />
"wmida ninos mier qarTlis moqcevis" mixedviT, armazis kerpi<br />
aRwerilia, rogorc: "...kaci erTi spilenZisa, da tansa missa ecua jaWA<br />
oqrosi, da Tavsa missa Cabalaxi myari, da Tualni esxnes zurmuxti da<br />
bivrili, da BelTa misTa aqunda Brmali brwyinvale, viTarca elva, da<br />
iqceoda BelTa Sina..." (qc, I, 89:9-11). igive teqsti somxur TargmanSi<br />
Semdegnairad aris warmodgenili: "...kaci Semosili brinjaos gulsafariT<br />
da oqros muzaradiT, Tvalebi Semkuli hqonda zurmuxtiTa da bivriliT,<br />
xelSi ekava maxvili, msgavsi elvaTa konisa. amoZravebda mas da SiSSi<br />
agdebda SekrebilT..." (47). gansakuTrebiT sainteresoa armazis<br />
Tavsaburavis aRwera, rogorc "myari Cabalaxisa" (qc, I, 89:10). zedsarTavi<br />
"myari" armazis kerpis TavsaburavTan mimarTebiT marTebuli iqneboda,<br />
Tuki saqme gveqneboda "frigiuli CaCis" msgavs saganTan da ara sakuTriv<br />
qarTuli tipis "CabalaxTan" (yabalaxi).<br />
"elvaTa kona", "maxvili", "javSani" ("qercliani-javSani" an<br />
"gulsafari"), frigiul CaCTan erTad, romael samxedroTa (da ara<br />
1 aRsaniSnavia, rom oqrosa da vercxlis inventari farTod iyo gamoyenebuli<br />
iupiter dolixenusis kultmsaxurebaSi (Speidel, 1980, 17).<br />
347
348<br />
g. qavTaraZe<br />
mxolod maTi) RvTaebis, iupiter dolixenusis damaxasiaTebeli niSnebia<br />
(ix., mag., Speidel, 1980, 9, 11, 18-20, Abb. 1, 7, 9, 11, 21, 38, 41). es RvTaeba<br />
igive siriuli RvTaeba Hadad-ia dolixedan, romelic, Tavis mxriv,<br />
xurituli anda xeTuri panTeonis qariSxlis RvTaebidan iRebda saTaves<br />
(Speidel, 1980, 6-9, Abb. 3, 8), iseve rogorc, savaraudod, TviT armazis<br />
Tavdapirveli emanaciisa – elvisa da Weqa-quxilis mTis mwvervalis<br />
anatoliuri tipis adgilobrivi RvTaebisa.<br />
amrigad, SeiZleba iTqvas, rom iberiis RvTaeba armazi armazi avlens<br />
romis imperiis uzenaesi RvTaebisaTvis _ iupiterisaTvis, xolo armazis<br />
Tanxmlebi kerpebi _ gaci gaci da gaimi gaimi (ga (ga) (ga _ iupiterisadmi aSkarad<br />
daqvemdebarebul apolonisa da dianasaTvis damaxasiaTebel zogierT<br />
niSan-Tvisebas. iberiis samefos panTeoni, rogorc Cans, sinkretuli<br />
xasiaTis RvTaebebisagan Sedgeboda. igi imTaviTve dakavSirebuli Cans<br />
gvianaqemeniduri-adreelinisturi xanis aRmosavleT xmelTaSuazRvispireTis<br />
sinkretuli xasiaTis kulturul samyarosTan da, amisda Sesabamisad,<br />
armazis kultic ZvelaxloaRmosavluri, aqemeniduri da elinisturi<br />
epoqebisaTvis damaxasiaTebeli sinkretizmis anabeWds atarebda.<br />
damaxasiaTebelia, rom saberZneTSi mdebare, stratosis e.w. mTis RvTaeba,<br />
berZnebis mier stratiosis zevsad saxeldebuli, sparselTa mier ahuramazdasTan<br />
iyo gaigivebuli (ix.: Canby ,1987, gv. 714).<br />
iberiis samefo panTeonis sinkretuli xasiaTi, rogorc Cans, kidev<br />
ufro gamdidrebuli iyo romis religiuri warmodgenebisaTvis<br />
damaxasiaTebeli niSnebiT2 . centraluri amierkavkasiis movlenebSi<br />
romaelTa intensiur monawileobas (Kavtaradze, 2001, gv. 204-<strong>224</strong>;<br />
g. qavTaraZe, 2003, gv. 112-127), Sesabamisad, Tavisi kvali unda daemCnia<br />
adgilobriv sulier samyarozec, kerZod, religiur warmodgenebze.<br />
iupiter dolixenusi iyo "mTeli samyaros damcveli", romis mTel<br />
imperiaSi sayovelTaod gavrcelebuli kulti, romelic romaelTa<br />
xelisuflebisa da maTi imperatoris ZiriTadi mxsneli iyo da amave<br />
dros aRmosavleTis mimarTulebiT romauli Zalauflebis gavrcelebis<br />
xelSemwyobi (Speidel, 1980, 5, 7, 9, 15, 18, Abb. 4; Schwertheim, 1991, 40);<br />
Sesabamisad, romauli panTeonis zemoqmedebis kvalis arseboba iberiis<br />
dedaqalaqSi, romelsac romis imperatoris vespasianes mier agebuli<br />
galavani icavda (T. yauxCiSvili, 1976, gv. 241-244; Halfmann, 1986, gv. 48),<br />
moulodneli ar unda iyos.<br />
2 Tanamedrove qarTul istoriografiaSi gabatonebulia azri, armazis <strong>warmomavlobis</strong><br />
Taobaze iranuli ahura-mazdasagan, rac am ori RvTaebis saxelwodebaTa fonetikuri<br />
msgavsebiT unda aixsnas da garkveuli istoriuli movlenis, qarTlSi aqemenianTa<br />
gabatonebisa da iranelTa mravalsaukunovani kulturul-religiuri zegavlenis<br />
gamoZaxili unda iyos. amave dros, gasaTvaliswinebelia, rom cecxlTayvanismcemlobis<br />
advilad SesamCnevi zegavlena qarTul kulturul, religiur Tu enobriv samyaroze<br />
ZiriTadad sasanianTa sparseTis droisaa da ax. w. IV-VII ss. unda daTariRdes. am<br />
memkvidreobaSi iseve mcirea aqemenianTa droindeli religiuri warmodgenebis nakvalevi,<br />
rogorc, magaliTad, g. leoniZis poemaSi "bavSvoba da yrmoba", sadac zaraTuStras<br />
msoflmxedvelobasTan msgavseba ara qarTul yofaSi arsebuli mazdeanuri xasiaTis<br />
danaSrevebiT aris ganpirobebuli, aramed upiratesad fridrix nicSes nawarmoebis<br />
"ase ambobda zaraTustra" zegavleniT.
iberiis samefos warmarTuli panTeonis sakiTxisaTvis<br />
damowmebuli literatura<br />
il. abulaZe, 1953 - il. abulaZe, qarTlis cxovrebis Zveli somxuri<br />
Targmani, qarTuli teqsti da Zveli somxuri Targmani gamokvleviTa da<br />
leqsikoniT gamosca, Tb., 1953.<br />
g. qavTaraZe, 2003 - g. qavTaraZe, iberiis samefos "arsebobis arsi"<br />
Zveli saistorio wyaroebis mixedviT: Jurn. "mnaTobi", 7-8, 2003.<br />
T. yauxCiSvili, 1976 - T. yauxCiSvili, saqarTvelos istoriis<br />
Zveli berZnuli wyaroebi, Tb., 1976.<br />
s. yauxCiSvili, 1955 - s. yauxCiSvili, qarTlis cxovreba, teqsti<br />
dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT, I, Tb., 1955.<br />
Òàêàéøâèëè, 1906-1912 - Å. Òàêàéøâèëè, Îïèñàíèå ðóêîïèñåé «Îáùåñòâà<br />
ðàñïðîñòðàíåíèÿ ãðàìîòíîñòè ñðåäè ãðóçèíñêîãî íàñåëåíèÿ», òî ì II, âûï. 1-<br />
4. Èçäàíèå óïðàâëåíèÿ Êàâêàçñêî ãî ó÷åáíîãî îêðóãà. Òè ôëèñ: Òèïîãðàôèÿ Ê.<br />
Ï. Êîçëîâñêîãî, 1906-1912.<br />
Canby, 1987 - J. V. Canby (Rev.) R. Donceel & R. Lebrun. Archèologie et<br />
religions de l’Anatolie ancienne. Mèlanges en l’honneur du professeur Paul Naster, -<br />
Bibliotheca Orientalis, Jaargang XLVI, ¾, Mei-Juli 1987, pp. 712-720.<br />
Halfmann, 1986 - H. Halfmann, Die Alanen und die römische Ostpolitik unter<br />
Vespasian. - Epigraphica Anatolica, Zeitschrift für Epigraphik und historische<br />
Geographie Anatoliens, Heft 8, 1986.<br />
Kavtaradze, 2001 - G. L. Kavtaradze, Georgian Chronicles and the raison<br />
d’ètre of the Iberian Kingdom (Caucasica II), – Orbis Terrarum, Journal of Historical<br />
Geography of the Ancient World 6, 2000. Stuttgart: Franz Steiner Verlag, 2001, pp.<br />
177-237.<br />
Rapp, 1998 - St. H. Rapp (Ed.), K'art'lis c'xovreba. The Georgian Royal Annals<br />
and their Medieval Armenian Adaptation. Vol. II. Anatolian and Caucasian Studies.<br />
Delmar, New York: Caravan Books, 1998.<br />
Schwertheim, 1991 - E. Schwertheim, Iupiter Dolichenus, der Zeus von<br />
Doliche und der kommagenische Königskult, in: Studien zum antiken Kleinasien:<br />
Friedrich Karl Dörner zum 80. Geburtstag gewidmet. Asia Minor Studien, Bd. 3.<br />
Bonn: Habelt, 1991..<br />
Speidel, 1978 - M. P. Speidel, The Religion of Iuppiter Dolichenus in the<br />
Roman Army. Leiden: E. J. Brill, 1978.<br />
Speidel, 1980 - M. P. Speidel, Jupiter Dolichenus. Der Himmelsgott auf dem<br />
Stier. Stuttgart, 1980.<br />
Thomson, 1996 - R. W. Thomson, Rewriting Caucasian History. The Medieval<br />
Armenian Adaptation of the Georgian Chronicles. The Original Georgian Texts and<br />
the Armenian Adaptation. Translated with Introduction and Commentary by R. W.<br />
Thomson. Oxford: Clarendon Press, 1996.<br />
Toumanoff, 1947 - C. Toumanoff, The Oldest Manuscript of the Georgian<br />
Annals: The Queen Anne Codex (QA), 1479-1495. - Traditio, V. Studies in Ancient<br />
and Medieval History, Thought and Religion. New York, 1947.<br />
349
350<br />
g. qavTaraZe<br />
GIORGI KAVTARADZE<br />
ON THE PAGAN PANTHEON OF THE<br />
IBERIAN KINGDOM<br />
Ancient pantheon of Iberian Kingdom seems to have the deities with<br />
syncretic nature. Originally this pantheon was related to the late Achaemenian<br />
and the early Hellenistic perid of eastern Mediterranean world of syncretic culture,<br />
which became further enriched with religious beliefs of the Roman culture.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
jambul jambul qaSibaZe qaSibaZe<br />
qaSibaZe<br />
paralelebi paralelebi qsnis qsnis erisTavTa erisTavTa sagvareulo sagvareulo matianesa matianesa da<br />
da<br />
eqvTime eqvTime TayaiSvilis TayaiSvilis mier mier sadadiSqeliano sadadiSqeliano svaneTSi<br />
svaneTSi<br />
mopovebul mopovebul masalebs masalebs Soris Soris svaneTis svaneTis samTavros<br />
samTavros<br />
warmoSobis warmoSobis sakiTxTan sakiTxTan mimarTebiT<br />
mimarTebiT<br />
cnobilia, rom gviani Suasaukuneebis miwurulisaTvis svaneTis SigniT<br />
ramdenime politikur-administraciuli erTeuli Seiqmna. kerZod, zemo<br />
svaneTis balsqvemo nawilSi svaneTis mcire samTavro (sadadiSqeliano)<br />
Camoyalibda, balszemo nawilSi Temma SeZlo TviTorganizacia feodalur<br />
sawyisebze da Tavisufleba SeinarCuna, xolo qvemo svaneTSi laSxeTisa<br />
da Coluris TemebSi gelovanTa da gardafxaZeTa feodaluri saxlebi<br />
gabatondnen, lentexis Tems ki dadianebi daeuflnen.<br />
aRniSnul politikur erTeulTa Soris Cvens amJamindel interesTa<br />
sferoSi mxolod sadadiSqeliano, zemo svaneTis balsqvemo nawili Seadgens.<br />
Cveni mizania ganvsazRvroT, Tu ra pirobebSi xdeba aq svaneTis mcire<br />
samTavros Camoyalibeba. amasTan dakavSirebiT Zalze saintereso<br />
informacias iZleva eqvTime TayaiSvilis mier 1910 wels leCxum-svaneTSi<br />
ganxorcielebuli arqeologiuri eqspediciis dros sadadiSqeliano<br />
svaneTSi, kerZod sofel yuraSSi Sekrebili masalebi aq arsebuli<br />
dadiSqelianTa sagvareulo eklesia-saZvales Sesaxeb.<br />
eqvTime TayaiSvili gviambobs, rom `maxloblad sofel barSisa<br />
aris sofeli yuraSi, romlis patara eklesia yofila winandeli sasaflao<br />
dadiSkelianebisa... yuraSis sasaflaoze a. stoianovi (rusi moxele,<br />
romelmac me-19 saukunis meore naxevarSi imogzaura svaneTSi _ j.q.)<br />
aRniSnavs uZveles sasaflaos did qvas, romlis qveS rkinis naWeri emCnevao.<br />
am rkinis kuboSi, ganagrZobs stoianovi, ganisvenebs uZvelesi didi oTari,<br />
mesame mamTavari dadiSkelianebisa, magram xalxs ukve daaviwyda misi<br />
saxeli da hgonia, aq viRac Zveli goliaTi aris damarxulio.<br />
rogorc gavigeT, es saflavi Semdeg gauxsniaT. micvalebuli, kubos<br />
magier, or did qvabSi yofila moTavsebuli, qvabis Tavebi erTi erTmaneTze<br />
yofila midebuli: es is qvabebia, romelic exla dadiSkelianebis xis<br />
saxlis balkonis qveS aris daculi. micvalebuli mdidruli tanisamosiT<br />
da iaraRebiT yofila dasaflavebuli" (e. TayaiSvili, 1991, gv. 464).<br />
zemoT moyvanili, eqvTime TayaiSvilis mier sadadiSqeliano svaneTSi,<br />
kerZod sofel yuraSSi, mopovebuli masala mravalmxriv exmianeba qsnis<br />
erisTavTa sagvareulo matianis `Zegli erisTavTas" cnobebs da maT<br />
Soris mravali msgavseba SeiniSneba. aqve gvinda aRvniSnoT isic, rom,<br />
roca Cven vikvlevdiT svaneTis samTavros warmoSobis sakiTxs, xazi<br />
gavusviT mraval msgavsebas qsnis erisTavTa sagvareulo matianis cnobebsa<br />
da me-19 saukunis meore naxevarSi moxucebulTagan, kerZod TaTaryan<br />
dadiSqelianis mier dadiSqelianTa feodaluri gvareulobis Sesaxeb<br />
Caweril legendas Soris (j. qaSibaZe, m. murusiZe, 2006, gv. 212). rogorc<br />
qsnis erisTavTa sagvareulo matianis, aseve dadiSqelianTa gvareulobis<br />
351
352<br />
j. qaSibaZe<br />
Sesaxeb arsebuli legendis mixedviT, SinaaSlilobis pirobebSi gazrdili<br />
sagareo safrTxisagan SeWirvebul mosaxleobas ucxo qveynidan mosuli<br />
goliaTuri aRnagobis pirebi (`Zegli erisTavTas" mixedviT - osi rostomi,<br />
xolo TaTaryan dadiSqelianis mier Cawerili legendis mixedviT - yumiyi<br />
fueSi) uweven samxedro daxmarebas, ris Sedegadac orive maTgani<br />
adgilobriv mkvidrTa TanxmobiTa da imave adgilobriv saeklesio pirTa<br />
xelSewyobiT gabatonebul mdgomareobas aRweven (S. mesxia, 1965, gv. 345-<br />
348; g. gasviani, 1991, gv. 7-9).<br />
`Zegli erisTavTas" mixedviT saeklesio xelisuflis, largvisis<br />
mamasaxlisis daxmareba cxrazmis xevSi mosuli rostomisadmi Semdegi<br />
rCevis micemaSi gamoixateba: `ukeTu gnebavs mkvidryofai qveyanasa amasa,<br />
iTxove saflavi monastersa amas, rameTu yovelTa didebulTa da aznaurTa<br />
saflavi aqa ars da sofelni ese, romelni RmrTiv gvirgvinosnisa istvniane<br />
aRmaSeneblisagan Semowirul arian, iyo winamZRvar maTda, Tu RmerTs<br />
undes" (S. mesxia, 1965, gv. 345). TaTaryan dadiSqelianis mier moTxrobili<br />
Tqmulebis Tanaxmad ki, yuraSis eklesiis mRvdeli Tavis ojaxSi ifaravs<br />
ucxo qveynidan mosul fueSs, Semdgom ki mas adgilobriv sazogadoebas<br />
wminda giorgis saxeliT warudgens. legendis Tanaxmad, fueSi colad<br />
irTavs mRvdlis erTaderT qaliSvils, riTac igi mRvdlis memkvidreobis<br />
mflobelic xdeba (g. gasviani, 1991, gv. 7-9).<br />
TaTaryan dadeSqelianis mier Caweril legendaSi araferia naTqvami<br />
dadiSqelianTa sagvareulo sasaflaos arsebobis Sesaxeb da swored am<br />
kuTxiT dadiSqelianTa Sesaxeb Caweril legendas `erTgvarad agrZelebs"<br />
eqvTime TayaiSvilis mier, sofel yuraSSi mopovebuli informacia, rac<br />
mTlianobaSi srul TanxvedraSi modis qsnis erisTavTa sagvareulo<br />
matianeSi aRweril procesebTan. niSandoblivia isic, rom swored sofel<br />
yuraSSi dokumenturad dasturdeba `erTobilTa quraSis mpyrobelTa"<br />
mier XIV-XV ss-Si `quraSis mTavarmowamis winaSe" sasaflaos qona. `q.<br />
ese wigni dauwereT da davdeviT Cven, visac quraSis mTavarmowamisa<br />
winaSe sasaflao gvaqvs, eTobilTa quraSis mpyrobelTa" (v. silogava,<br />
1986, gv. 125).<br />
ganixilavs ra zemoT moyvanil dokuments mkvlevari ediSer xoStaria<br />
(brose), romelsac, xazgasmiT unda aRiniSnos, rom marTlac maRal<br />
mecnierul doneze aqvs Seswavlili mTisa da baris urTierTobis mravali<br />
problematuri sakiTxi, aRniSnavs: `quraSis mpyrobelobaSi" uTuod<br />
saydriSvilebi igulisxmebian, romelTac hqondaT sasaflao `quraSis<br />
mTavarmowamis winaSe".<br />
amave konteqstSi ar SeiZleba ar gavixsenoT `Zegli erisTavTaSi"<br />
aRwerili viTareba, kerZod, qsnis xeobaSi, cxrazmisxevSi largvisis<br />
taZris saydriSvilTa ufleba - dasaflavebuliyvnen taZarSi - riskenac<br />
miiswrafoda oseTidan gadmosuli rostomi, raTa moepovebina<br />
privilegirebuli mdgomareoba cxrazmisxevSi: `xolo man moiTxova saflavi<br />
largviss dasajdomad saxli Sua saydrisSvilTa da cxrazmis cixisTavisa<br />
naqonebi mamuli. da misces ese yoveli cxrazmisxevelTa Sua cxrazmas<br />
cixisTavisa naqonebi sofelni da qveyanani, saflavi largviss da sajdomi<br />
quenifnevs da uwodes quenifneveli" (e. xoStaria (brose), 1984, gv. 86).
paralelebi qsnis erisTavTa sagvareulo matianesa da eqvTime TayaiSvilis mier...<br />
yovelive zemoT aRniSnuli ki, Cveni azriT, kidev erTi dasturia<br />
me-19 saukunis meore naxevarSi moxucebulTagan (TaTaryan dadiSqelianis<br />
mier) dadiSqelianTa feodaluri gvareulobis warmoSobis Sesaxeb Caweril<br />
legendaSi asaxuli procesebis realobisa. aqve gvinda aRniSnul sakiTxTan<br />
dakavSirebiT ediSer xoStarias (brose) mkvlevari kidev erTi saintereso<br />
SeniSvnac moviyvanoT. ediSer xoStaria (brose) `Zegli erisTavTas"<br />
mixedviT ganixilavs ra qsnis xeobaSi XIV-XV ss-Si ganviTarebul movlenebs:<br />
mTaSi feodaluri urTierTobis gaRrmavebis, Tavisufal meTemeTa `eris"<br />
qvenifnevelTa mier daymevebis process, aRniSnavs, `rom analogiuri<br />
procesebi saqarTvelos mTis sinamdvileSi dasturdeba sxvaganac, kerZod,<br />
dasavleT saqarTvelos mTianeTSi - svaneTSi, mxolod ramdenadme<br />
gansxvavebul viTarebaSi, ramac aq Taviseburi Sedegi gamoiRo. rogorc<br />
cnobilia, balszemo svaneTSi daaxloebiT igive drosa da pirobebeSi<br />
(igulisxmeba centraluri xelisuflebis gavlenis Sesusteba) Temma SeZlo<br />
TviTorganizacia ukve feodalur sawyisebze da Tavisuflebis SenarCunebac<br />
ki" (e. xoStaria (brose), 1984, gv. 86).<br />
amdenad, eqvTime TayaiSvilis mier 1910 wels leCxum-svaneTSi<br />
mowyobili arqeologiuri eqspediciis dros sadadiSqeliano svaneTSi,<br />
kerZod sofel yuraSSi Sekrebili masalebi iq arsebuli dadiSqelianTa<br />
sagvareulo eklesia-saZvalis Sesaxeb kidev erTxel adasturebs Cven mier<br />
adre gamoTqmul mosazrebas (ix. j. qaSibaZe, m. murusiZe, 2006, gv. 212)<br />
imasTan dakavSirebiT, rom dadiSqelianebma svaneTis mcire samTavro<br />
politikur niadagze, daSlilobis pirobebSi gaZlierebuli sataZro<br />
Temis mmarTvelobis uzurpaciis gziT, sxva privilegirebul gvareulobaTa<br />
xangrZlivi winaaRmdegobis daZlevis Sedegad Seqmnes.<br />
damowmebuli literatura<br />
g. gasviani, 1991 - g. gasviani, narkvevebi Sua saukuneebis svaneTis<br />
istoriidan, Tb., 1991.<br />
e. TayaiSvili, 1991 - e. TayaiSvili, arqeologiuri eqspedicia<br />
leCxum-svaneTSi 1910 wels, g. SaraZis redaqciiT, Tb., 1991.<br />
S. mesxia, 1965 - S. mesxia, Zegli eriTsavTa (qsnis erisTavTa<br />
sagvareulo matiane): mski, nakv. 30, Tb., 1965.<br />
m. murusiZe, j. qaSibaZe, 2006 - m. murusiZe, j. qaSibaZe, svaneTis<br />
samTavros (sadadiSqelianos) warmoSobis istoriidan: qarTveluri<br />
memkvidreoba, quTaisi, 2006.<br />
v. silogava, 1986 - v. silogava, svaneTis werilobiTi Zeglebi, t. I,<br />
Tb., 1986.<br />
e. xoStaria (brose), 1984 - e. xoStaria (brose), feodaluri<br />
xanis saqarTvelos mTisa da baris urTierTobis sakiTxebi, Tb., 1984.<br />
353
354<br />
j. qaSibaZe<br />
JAMBUL KASHIBADZE<br />
ON THE ORIGIN OF THE SVANETI PRINCIPALITY<br />
(BASED ON THE FAMILY CHRONICLES OF THE KSANI PRINCES<br />
(ERISTAVIS) AND THE MATERIALS COLLECTED BY EKVTIME<br />
TAQAISHVILI IN SADADESHKELIANO SVANETI)<br />
Archaeological expedition carried out in Lechkhumi and Svaneti in 1910 by<br />
supervision of Ekvtime Taqaishvili discovered materials in the village of<br />
Kurashi about the Dadeshkeliani feudal family church and cemetery in the Enguri<br />
valley Svaneti as well as the documents drawn in 14 h -15 th century all of which confirm<br />
the ideas expressed in my earlier papers that minor principality of Svaneti<br />
(Sadadeshkeliano) emerged by the efforts of Dadeshkeliani feudal family on the political<br />
soil of the crumbling Georgian state by way of usurping the power from the<br />
strengthened Church community governance and by overcoming the long<br />
fought resistance of other feudal families in the close of 17 th and the beginning of 18 th<br />
century.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
jambul jambul qaSibaZe,<br />
qaSibaZe,<br />
lali lali tukvaZe<br />
tukvaZe<br />
svaneTis svaneTis rolis rolis gansazRvris gansazRvris sakiTxisaTvis<br />
sakiTxisaTvis<br />
feodaluri feodaluri xanis xanis saqarTveloSi<br />
saqarTveloSi<br />
Cveni qveynis mravalferovanma bunebriv-geografiulma pirobebma<br />
mniSvnelovnad gansazRvra saqarTvelos dayofa calkeul mxareebad, sadac<br />
saukuneTa manZilze Camoyalibda eTnografiuli kuTxeebi, istoriulgeografiuli<br />
qveynebi, romelTa Soris gamorCeuli adgili uWiravs<br />
svaneTs, `saqarTvelos yvelaze ufro mkveTrad gamoxatul ekonomikurgeografiul<br />
da eTnikur regions" (S. CarTolani, 1976, gv. 3).<br />
svaneTSi mcxovreb sazogadoebas araxelsayreli bunebriv-sameurneo<br />
pirobebi mudmivad aiZulebda gare samyarosTan (barTan) kavSirurTierTobas,<br />
romlis masStabebi da intensivoba barSi, zogadad kavkasiis<br />
regionSi, Seqmnili konkretuli istoriuli pirobebiT ganisazRvreboda.<br />
amitom svaneTis istoriis kvlevisas swori daskvnebis gamosatanad saWiroa<br />
gaTvaliswinebul iqnes rogorc svaneTis SigniT, ise mis garemomcvel<br />
samyaroSi mimdinare istoriuli procesebi.<br />
miuvali mTebi svaneTSi mcxovrebi sazogadoebisaTvis bunebriv<br />
simagreebs warmoadgenda, icavda maT mtris Semosevebisagan, xolo<br />
mecxoveleobis ganviTareba, cxovrebis mkacri pirobebi svanebs meomar<br />
xalxad aqcevda. amitomac baris sisustis SemTxvevaSi svanTa `avad<br />
moxarkuloba" uZvelesi periodidanvea sagulisxmebeli da strabonis<br />
mier Zvel da axal welTaRricxvaTa mijnaze samxedro demokratiis<br />
pirobebSi mcxovrebi svanTa sazogadoebis samxedro siZlieris xazgasma<br />
(T. yauxCiSvili, 1957, gv. 126) Zalze bunebrivad da aRniSnuli garemoebebis<br />
dasturad migvaCnia.<br />
rac Seexeba feodalur urTierTobaTa arealSi svaneTis Seyvanas,<br />
aq igi adrefeodaluri xanidanve (IV-IX ss.) baris gavleniT xorcieldeboda.<br />
svaneTi aRebul periodSi Sedioda dasavleT saqarTvelos saxelmwifo<br />
warmonaqmnTa SemadgenlobaSi _ lazikis, Semdeg egris-afxazeTis samefoTa<br />
farglebSi da aqtiurad iyo Cabmuli aq mimdinare politikur procesebSi.<br />
ganixilavs ra adrefeodaluri xanis saqarTvelos social-politikur<br />
cxovrebaSi svaneTis monawileobis Sesaxeb wyaroebis monacemebs, d.<br />
musxeliSvili samarTlianad SeniSnavs, rom `aRniSnuli periodis svanmegrelTa<br />
politikuri urTierTobis safuZveli ekonomikuri urTierToba<br />
unda yofiliyo: bari ugzavnida mas miwaTmoqmedebis produqtebs (puri<br />
da, albaT, Rvino da marilic); mTa samagierod amaragebda bars<br />
mesaqonleobis, mefutkreobis da sxva misT. produqciiT" (d. musxeliSvili,<br />
1977, gv. 142). aRniSnul sakiTxTan dakavSirebiT Zalze saintereso<br />
mosazrebas gamoTqvams S. CarTolani, roca igi axsnas uZebnis svaneTSi<br />
mniSvnelovani raodenobiT bizantiuri monetebis aRmoCenas. mkvlevari<br />
wers: `svaneTis bewveuli, iSviaTi merqani, liToni, Tafli, cvili da a.S.<br />
355
356<br />
j. qaSibaZe, l. tukvaZe<br />
jer kidev antikur xanaSi warmoadgenda saberZneTisaTvis gansakuTrebuli<br />
mniSvnelobis importul sagans da kolxeTTan savaWro-ekonomiuri<br />
urTierTobis erT-erT ZiriTad safuZvels... rogorc Cans, lazikis<br />
meSveobiT miaqvs bizantias svaneTis nedleuli, amitomac svaneTisa da<br />
lazikis urTierTobaSi unda arsebuliyo ormxrivi savaWro-ekonomikuri<br />
da politikuri mniSvnelobis mkveTrad Camoyalibebuli valdebulebani.<br />
bizantiisaTvisac ki am mxares samxedro-strategiulis garda, garkveuli<br />
ekonomikuri mniSvnelobac eqneboda, yovelive zemoTaRniSnuli sruliad<br />
bunebrivs xdis svaneTSi bizantiuri monetebis aRmoCenas" (S. CarTolani,<br />
1976, gv. 60).<br />
svaneTis, rogorc didi samxedro potencialis mqone mxaris,<br />
politikuri roli gansakuTrebiT unda gazrdiliyo erTiani dasavlur<br />
qarTuli saxelmwifos Seqmnis Semdeg, sruliad saqarTvelos<br />
gaerTianebisaTvis mebrZol egris-afxazeTis saxelmwifoSi, ris dasturadac<br />
miviCnevT rogorc SavlianTa gaxelmwifebas, aseve maruSiZis (maruSianis)<br />
did gavlenas `afxazTa mefis" karze.<br />
SeniSvna: : ermravali maruSiZis `eri" _ es unda iyos svaneTis<br />
sustad diferencirebuli sazogadoebis warmomadgenlebi,<br />
samxedro razmelebi, romlebic maruSisZis xelisuflebis<br />
dasayrdenia aq (Sida qarTlSi) da ara samoxeleod miRebuli<br />
qveynis (Sida qarTli) `eri", romelic adgilobriv feodalTa<br />
(tbelTa da sxv.) yrmobaSi Cans moqceuli.<br />
e. xoStarias (brose) samarTliani SeniSvniT, ukve erTiani<br />
feodaluri monarqiis arsebobis dros `svaneTi organuladaa<br />
dakavSirebuli barTan da mtkicedaa Semosuli qarTul feodalur da<br />
socialur-politikur sistemaSi" (e. xoStaria (brose), 1984, gv. 64).<br />
amasTan, igi aRebul periodSi svaneTSi ganviTarebul istoriulkulturul<br />
movlenebs (eklesiaTa intensiuri mSenebloba-Semkoba,<br />
oqromWedloba, saeklesio wignebis gadawera, kavSiri saqarTvelos gareT<br />
arsebul qarTul saeklesio-kulturul centrebTan da sxv.) sruliad<br />
samarTlianad aq (svaneTSi) gvarovnuli wyobilebisdroindeli<br />
institutebis safuZvlian rRvevasa da feodaluri wesebis SemoRebas<br />
ukavSirebs (e. xoStaria (brose), 12984, gv. 65).<br />
erTiani feodaluri monarqiis arsebobis periodSi, qarTuli<br />
saxelmwifos mier warmoebuli, warmatebuli sagareo omebis epoqaSi,<br />
mefis karze samsaxuriT svaneTis sazogadoebisaTvis (gansakuTrebiT misi<br />
zeda fenisTvis) iqmneba optimaluri pirobebi. es ki mas kidev ufro<br />
angariSgasawev Zalad aqcevs barel xelisufalTaTvis, rac kargad aisaxa<br />
kidec am periodSi Seqmnil qarTul naratiul wyaroebSi.<br />
qarTuli saxelmwifoebriobis dacemisa da erTiani samefos daSlis<br />
Semdeg, XIV-XV saukuneebSi svaneTs politikuri da socialurekonomikuri<br />
ganviTarebis sakuTari gzis gavla mouxda, romlis drosac<br />
yvelaze mkafiod gamoikveTa misi, rogorc saqarTvelos mTiani<br />
regionisaTvis, damaxasiaTebeli specifikuri Taviseburebani.
svaneTis rolis gansazRvris sakiTxisaTvis feodaluri xanis saqarTveloSi<br />
centraluri xelisuflebisagan mowyveta, aq (svaneTSi) iwvevs, erTi<br />
mxriv, maT (centralur xelisufalTa) mier dadgenili institutebis<br />
funqciebis moSlasa da mmarTvelobis adgilobrivi formebis, adgilobrivi<br />
institutebis Camoyalibebas (zogierTi maTgani adrec arsebobda, magram<br />
axla drois Sesabamis cvlilebebs ganicdis). meore mxriv, rogorc e.<br />
xoStaria (brose) SeniSnavs: `Zlieri centraluri xelisuflebis<br />
kontrolidan gamosvlisa da adgilobrivi dawinaurebuli fenis<br />
upiratesobis maszardoebel erT-erT umTavres wyaros _ mefis karze<br />
samsaxuris moSlis, Tu saerTod barTan ekonomikuri da politikuri<br />
kavSiris Sesustebis Sedegad svaneTis sazogadoebaSi adgili aqvs mZafr<br />
dapirispirebas da brZolas priviligirebuli fenis SigniT (aznaurTa<br />
gvarebs Soris) erTis mxriv da am ukanasknelsa da mwarmoebel sazogadoebas<br />
Soris, meores mxriv" (e. xoStaria (brose), 1984, gv. 66).<br />
yovelive zemoT aRniSnuli (erTiani qarTuli feodaluri monarqiis<br />
daSlis Sedegad svaneTSi Seqmnili viTareba) kargad aisaxa aRniSnul<br />
periodSi (XIV-XV ss.) Sedgenil svaneTis istoriul dokumentebSic<br />
(v. silogava, 1986, gv. 102-141).<br />
SeniSvna: svaneTSi ganviTarebuli movlenebis analizis Sedegad<br />
axsna eZebneba rogorc svaneTis istoriuli dokumentebis Seqmnis<br />
drois (XIV-XV ss.) gansazRvras (svaneTSi aRebul periodSi<br />
Seqmnilma konkretul-istoriulma viTarebam svaneTis istoriuli<br />
dokumentebis Sedgenis, axali administraciul-mmarTvelobiTi<br />
Tu socialur-ekonomikuri cvlilebebis iuridiuli gaformebis<br />
aucilebloba gamoiwvia), aseve balszemo svaneTis eklesiebSi<br />
aRniSnuli dokumentebis Cvens dromde Semonaxulobas (svaneTis<br />
am nawilSi gvianfeodaluri epoqis mTel sigrZeze ar moxerxda<br />
sazogadoebriv ZalTa wonasworobis darRveva. mxaris<br />
sazogadoebrivma ganviTarebam erTgvari konservacia ganicada<br />
da dokumentebmac moqmedi kanonmdeblobis Zala SeinarCuna, ramac<br />
gansazRvra kidec misi bolo dromde Semonaxuloba).<br />
amdenad, qarTuli saxelmwifoebriobis dacemis Semdeg svaneTis<br />
sazogadoebis priviligirebul gvareulobaTa warmomadgenlebis<br />
socialur-politikuri upiratesobis uzrunvelyofa damokidebuli gaxda<br />
sakuTriv svaneTis feodaluri eqsploataciis (arsebiTad bunebrivsameurneo)<br />
pirobebze, romelic aseTi saxis (feodaluri)<br />
eqsploataciisaTvis erTob araxelsayreli iyo (miwaTmoqmedebis<br />
ganviTarebis umTavresi pirobis - saxnav-saTesi farTobebis simcires da<br />
simwires Tan erTvoda sazamTro saZovrebis arqona da saTibebis nakleboba,<br />
rac mniSvnelovanwilad aferxebda aq mesaqonleobis ganviTarebas). amasTan,<br />
aRniSnul pirobaTa mixedviT, gamoikveTa gansxvavebani svaneTis calkeul<br />
mxareTa Soris, ramac mTlianobaSi gansazRvra gviani SuasaukuneebisaTvis<br />
erTiani svaneTis SigniT socialuri ganviTarebis sxvadasxva safexurze<br />
myofi calkeuli administraciul-politikuri erTeulebis Camoyalibeba,<br />
357
358<br />
j. qaSibaZe, l. tukvaZe<br />
kerZod, zemo svaneTis balszemo nawilSi Temma SeZlo TviTorganizeba<br />
feodalur sawyisebze da Tavisufleba SeinarCuna, balsqvemo nawilSi ki<br />
svaneTis mcire samTavro (sadadiSqeliano) Camoyalibda, xolo qvemo<br />
svaneTSi laSxeTisa da Coluris TemebSi gelovanTa da gardafxaZeTa<br />
feodaluri saxlebi gabatondnen, lentexis Tems dadianebi daeuflnen.<br />
gvianfeodalur xanaSi erTiani eTno-politikuri erTeulis _<br />
svaneTis daSlam calkeul politikur-administraciul erTeulebad,<br />
amasTan, barTan ekonomikuri da politikuri kavSirebis Sesustebam<br />
gamoiwvia misi (svaneTis), rogorc saqarTvelos Semadgeneli erTeulis,<br />
rolis daknineba zogad qarTuli masStabiT.<br />
amdenad, Tuki feodaluri xanis saqarTveloSi didia svaneTis<br />
roli rogorc politikuri, aseve ekonomikuri TvalsazrisiT da igi<br />
(gansakuTrebiT politikuri) kidev ufro izrdeba erTiani feodaluri<br />
monarqiis Seqmnis (ganviTarebuli feodalizmi) paralelurad, SemdgomSi<br />
gvianfeodalur xanaSi qarTuli saxelmwifoebriobis dacemas Sedegad<br />
mohyva svaneTis barTan ekonomikuri da politikuri kavSirebis Sesusteba<br />
da svaneTis daSla calkeul administraciul-politikur erTeulebad.<br />
aman ki mniSvnelovanwilad gansazRvra svaneTis rolis daknineba aRebuli<br />
periodis (gvianfeodaluri xana) saqarTveloSi.<br />
damowmebuli literatura<br />
g. gasviani, 1973 - g. gasviani, narkvevebi Sua saukuneebis svaneTis<br />
istoriidan, Tb., 1991.<br />
d. musxeliSvili, 1977 - d. musxeliSvili, saqarTvelos istoriuli<br />
geografiis ZiriTadi sakiTxebi, t. I, Tb., 1977.<br />
v. silogava, 1986 - v. silogava, svaneTis werilobiTi Zeglebi,<br />
t. I, Tb., 1986.<br />
T. yauxCiSvili, 1957 - T. yauxCiSvili, strabonis geografia, Tb.,<br />
1957.<br />
e. xoStaria (brose), 1984 - e. xoStaria (brose), feodaluri<br />
xanis saqarTvelos mTisa da baris urTierTobis sakiTxebi,<br />
Tb., 1984.
svaneTis rolis gansazRvris sakiTxisaTvis feodaluri xanis saqarTveloSi<br />
JAMBUL KASHIBADZE, LALI TUKVADZE<br />
ON THE DETERMINATION OF THE ROLE OF SVANETI<br />
IN FEUDAL GEORGIA<br />
In the historical development of Feudal Georgia the role of Svaneti is of great<br />
importance in terms of political and economic viewpoints. This idea is confirmed by<br />
historical records. The political importance of Svaneti increases in the epoch of the<br />
united Georgian feudal monarchy (the period of the advanced feudalism). As for the<br />
period of the collapse of the united Georgian statehood (late feudal period) the province<br />
suffers from the weakening of political and economic ties between the mountainous<br />
region and of the plain population that not only dwindles the role of Svaneti for this<br />
period but also causes the disintegration of Svaneti proper into the smaller<br />
administrative and political units.<br />
359
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
360<br />
kaxaber kaxaber qebulaZe<br />
qebulaZe<br />
eduard eduard aixvaldi aixvaldi XIX XIX XIX saukunis saukunis pirveli pirveli mesamedis<br />
mesamedis<br />
dasavleT dasavleT saqarTvelos saqarTvelos Sesaxeb<br />
Sesaxeb<br />
cnobili germaneli mecnieri da mogzauri eduard aixvaldi kavkasiaSi<br />
imyofeboda 1825-1826 wlebSi. man TiTqmis mTeli saqarTvelo moiara da<br />
saintereso aRwera dagvitova. misi cnobebi uaRresad mniSvnelovan<br />
masalas Seicavs Cveni qveynis istoriuli warsulis Sesaswavlad.<br />
eduard aixvaldis naSromSi - `mogzauroba kavkasiaSi" gadmocemulia<br />
XIX saukunis pirveli mesamedis politikuri cxovrebis amsaxveli ambebi.<br />
germaneli mogzauris interesis sferoSi moeqca calkeul qarTul samefosamTavroebSi<br />
ganviTarebuli movlenebi.<br />
SeniSvna: 2005 wels gamomcemloba `artanujma" dabeWda eduard<br />
aixvaldis mogonebebi saqarTvelos Sesaxeb, romelic germanulidan<br />
Targmna, Sesavali da saZieblebi daurTo gia gelaSvilma.<br />
e. aixvaldma 1826 wlis 5 aprils Tbilisidan ori eqspedicia<br />
moawyo da gezi dasavleT saqarTvelosaken aiRo. quTaisSi Camosvlis<br />
Semdeg mogzaurma gelaTis monasteri moinaxula. naSromSi monastris<br />
istoriul warsulze saubrisas man gverdi ver auara dasavleT<br />
saqarTvelos cnobil 1819-1820 wlebis ajanyebas.<br />
SeniSvna: e. aixvaldis gadmocemiT gelaTis monastris yvelaze<br />
didi qva daviT aRmaSeneblis mier iyo amotanili mdinare<br />
wyalwiTelas napiridan. misi azriT, gelaTis cnobili mitropoliti<br />
eqvTime sakmaod bevrs zrunavda monasterze da ramdenadac SeeZlo,<br />
cdilobda mis SenarCunebas. ruseTis sinodisaTvis ki taZris<br />
imJamindeli moZRvari absoluturad miuRebeli iyo. mitropoliti<br />
eqvTime ar apirebda monawileoba mieRo carizmis mier gatarebul<br />
egreT wodebul saeklesio reformaSi, radgan `saeklesio<br />
`saeklesio<br />
`saeklesio<br />
reforma" reforma" erTi erTi ukanaskneli ukanaskneli da da da metad metad mniSvnelovani<br />
mniSvnelovani<br />
RonisZieba RonisZieba iyo iyo saqarTvelos saqarTvelos saqarTvelos politikuri politikuri damonebis damonebis gzaze"<br />
gzaze"<br />
(xazgasma Cvenia - k. q. n. berZeniSvili, 1971, gv. 238).<br />
cnobilia, rom ajanyebis CaxSobis Semdeg quTaTeli mitropoliti<br />
dosiTeos wereTeli ruseTSi gaasaxles (romelic gzaSi gardaicvala).<br />
masTan erTad gadaasaxles sxva pirebic. eseni iyvnen: gelaTeli<br />
mitropoliti eqvTime, solomon I-is asuli, ivane abaSiZis deda<br />
batoniSvili darejani, Tavadebi sexnia wulukiZe da daviT miqelaZe (g.<br />
vaWriZe, 1999, gv. 245).<br />
SeniSvna: Tavadma ivane abaSiZem gaqceva moaxerxa da gurias<br />
Seafara Tavi.<br />
e. aixvaldis naSromSi gansakuTrebiT didi yuradReba aqvs<br />
daTmobili istoriul cnobebs samegrelosa da afxazeTis samTavroebis<br />
Sesaxeb. aRsaniSnavia is faqti, rom germaneli mogzauri Tavad imyofeboda<br />
stumrad samegreloSi levan dadianTan, sadac piradad gacnobia niko<br />
dadiansa da afxazeTis ukanasknel mTavars mixeil ServaSiZes.<br />
samegrelos mTavar levan dadianze saubrisas mogzauri aRniSnavs,<br />
rom mas (levans - k. q.) carizmisagan miniWebuli hqonia general-leitenantis
eduard aixvaldi XIX saukunis pirveli mesamedis...<br />
Cini, Tumca jamagiris aRebisagan Tavs ikavebda. dadiani kmayofildeboda<br />
im mcire gadasaxadiT, romelic mas dauwesebia Tavis samTavroSi.<br />
SeniSvna: levan grigolis Ze dadianis (1791-1845) Sesaxeb<br />
aRvniSnavT, rom igi samegrelos mTavari gaxda 1811 wels. manamde<br />
samTavros ganagebda dedamisi nino, xolo mamamisi - grigol kacias<br />
Ze dadiani (1770-1804) samegrelos mTavari iyo 1788 wlidan. igi<br />
ruseTis mfarveloaSi Sevida 1803 wels (e. orjonikiZe, 1992, gv. 62).<br />
niko dadianis daxasiaTebisas e. aixvaldi mas megobrul da Wkvian<br />
adamians uwodebs, romelic xalxSi didi avtoritetiT sargeblobda.<br />
SeniSvna: niko giorgis Ze dadiani (1780-1834) iyo kacia dadianis<br />
Zmis Svili, istorikosi da sazogado moRvawe. ekuTvnis naSromi<br />
`qarTvelT cxovreba", mas eboZa general-maioroba afxazTa<br />
damarcxebisaTvis, general gorCakovTan erTad 1821 wels (S. burjanaZe,<br />
1862, gv. 33).<br />
e. aixvaldis mixedviT, im droisaTvis samegrelos samTavro iyofoda<br />
or did provinciad - leCxumad da odiSad, romlebic Tanabari sididisa<br />
iyo. germaneli avtori naSromSi saTanado yuradRebas uTmobs samTavros<br />
mokle istoriul daxasiaTebas. mogzauris cnobiT, samegrelos uZvelesi<br />
saxeli kolxeTi iyo, xolo mogvianebiT mis erT nawils lazeTi ewoda.<br />
e. aixvaldis azriT, XV saukunis ukanasknel meoTxedSi gaerTianebuli<br />
saqarTvelos daSlis Semdeg samegrelo imereTis samefos SemadgenlobaSi<br />
Sedioda. imereTis samefos dasustebis Semdeg samegrelos mTavari imereTis<br />
mefes ganudga. mecnieris ganmartebiT, mxolod imereTis mefem _ solomon<br />
I-ma (1752-1784) moaxerxa kontrolis damyareba samegrelos samTavroze<br />
da isic droebiT, radgan imereTis mefis solomon |-is mefobis dros<br />
mTavarma grigol dadianma 1803 wels ruseTis mfarveloba miiRo.<br />
samegrelos Semdeg e. aixvaldi Tavis mogonebebSi adgils guriis<br />
samTavros uTmobs. misi azriT, gurieli anu guriis mflobeli ufro<br />
xelmokled cxovrobda, vidre dadiani, radgan misi samTavro sididiT<br />
gacilebiT patara iyo. mogzauris cnobiT, guriis samTavro XVII saukunis<br />
bolosaTvis imereTis samefos emorCileboda. XVIII saukunis dasawyisSi<br />
guriis mmarTvelma moaxerxa imereTis mefisagan ganTavisufleba da guriis<br />
mTavris titulis mopoveba. imereTis mefem - solomon I-ma SeZlo<br />
guriis xelaxla damorCileba, magram Semdeg XIX saukunis dasawyisSi<br />
guriis samTavro, iseve rogorc gacilebiT adre (1803 w.) samegrelos<br />
samTavro, 1810 wels dadebuli traqtatiT ruseTis mfavrelobaSi Sevida.<br />
am dros guriis mTavari mamia simonis Ze gurieli iyo, romlis<br />
gardacvalebis Semdeg 1826 wels samTavros marTva-gamgeoba misi meuRlis<br />
- sofios xelSi gadavida. 1828 wlis oqtomberSi guriaSi rusTa razmebi<br />
Sevidnen. sofio Tanmxleb pirebTan erTad osmaleTSi gaiqca, sadac 1829<br />
wels trapizonSi gardaicvala. imave wels gurielis xelisufleba gauqmda<br />
da yofil samTavroSi rusuli mmarTveloba iqna SemoRebuli (m. dumbaZe,<br />
1954, gv. 57).<br />
361
362<br />
k. qebulaZe<br />
guriis samTavroze saubrisas e. aixvaldi aRniSnavda, rom im<br />
droisaTvis guria iyofoda or _ nagomuris da ozurgeTis mxared.<br />
aqedan igi gacilebiT mosavlianad am ukanasknels miiCnevda. garda amisa,<br />
mogzauri xazs usvamda qalaq foTis strategiul mdebareobas da<br />
aRniSnavda, rusebisaTvis misi dakavebis uaRresad did mniSvnelobas.<br />
e. aixvaldi Tavis naSromSi jerovan yuraRdebas uTmobs afxazeTis<br />
samTavros da warmogvidgens winare istoris, Tu rogor damyarda rusuli<br />
mmarTveloba aRniSnul mxareSi. germanel mecniers afxazebi qarTvelur<br />
tomebad miaCnia, romlebsac jer kidev bizantiis imperatoris iustinianes<br />
(527-565) dros miuRiaT qristianoba. mogzauris cnobiT, gvianfeodalur<br />
xanaSi afxazeTis samTavros mouxerxebia imereTis mefis qveSevrdomobisagan<br />
ganTavisufleba. swored am droidan moyolebuli afxazeTis samTavro<br />
osmaleTis sulTanis moxarke gamxdara. naSromis ganxilvisas irkveva,<br />
rom 1770 wels, rodesac generali totlebeni qarTl-kaxeTSi Camovida,<br />
afxazTa mTavars levan ServaSiZes misTvis samTavros ruseTis<br />
mfarvelobaSi miReba uTxovia, rac maSin ar momxdara. amitom igi<br />
iZulebuli gamxdara sarwmuneoba Seecvala da osmaleTisagan daxmareba<br />
mieRo. amis Semdeg afxazeTis mTavari xdeba levan ServaSiZis ufrosi<br />
vaJi qeliS-bei, romelsac e. aixvaldi bunebiT sakmaod Wkvian da gonier<br />
adamianad axasiaTebs. germaneli avtori qeliS-beg ServaSiZes warmogvidgens,<br />
rogorc energiul mmarTvels, romelsac mouxerxebia samTavros<br />
gaerTianeba da samegrelos mTavris giorgi dadianis Seviwroeba. garda<br />
amisa, 1807 wels qeliS-beis TavSesafari miucia trapizonis mmarTvel<br />
ter faSasaTvis, rasac, cxadia, osmaleTis gaRizianeba gamouwvevia. amas<br />
emateboda isic, rom qeliS-beim Tavis umcros Svils - safar begs<br />
ufleba misca qristianad monaTluliyo. e. aixvaldis mtkicebiT, qeliSbeis<br />
aseTi moqmedeba miuRebeli aRmoCnda osmaleTisaTvis, miT umetes am<br />
periodSi ruseT-osmaleTis omi (1806-1812 ww.) mimdinareobda. amitom<br />
osmalTa waqezebiT afxazeTis mTavari mokla misive Svilma hasan-begma.<br />
e. aixvaldis gadmocemiT, hasan beg ServaSiZes daupirispirda Tavisi<br />
Zma safar-beg (igive giorgi) ServaSiZe, romelic carizmis mxardaWeriT<br />
sargeblobda. amaze isic miuTiTebs, rom rusuli razmebi soxum-kales<br />
cixeSi Cadgnen, xolo giorgis ufrosi vaJi dimitri ganaTlebis misaRebad<br />
peterburgSi iqna gagzavnili. rogorc naSromidan irkveva, giorgi<br />
ServaSiZe 1810 wlis ianvarSi Sesula ruseTis mfarvelobaSi, risTvisac<br />
mas general-maioroba uboZes da jamagirad 2000 vercxlis maneTi<br />
dauniSnavT. amasTanave, igi afxazeTis mTavrad gamocxadda.<br />
e. aixvaldis cnobiT, afxazeTis mTavris _ giorgi ServaSiZis<br />
gardacvalebis Semdeg samTavroSi politikuri viTareba kvlav daZabula.<br />
osmaleTis mxardaWeriT hasan-bei agrZelebda brZolas mTavris<br />
titulisaTvis, maSin rodesac carizmi mxars uWerda giorgi ServaSiZis<br />
Svils - dimitris. misTvis (dimitrisaTvis _ k. q.) mTavrad damtkiceba<br />
sakmaod moulodneli yofila. rac Seexeba hasan-begs, mas osmalTa<br />
daxmarebiT dimitris deda da da-Zma dautyvevebia, romelTa gaTavisufleba<br />
dimitris rusuli razmebis daxmarebiT mouxerxebia.
eduard aixvaldi XIX saukunis pirveli mesamedis...<br />
germaneli mogzauris azriT, samTavroSi situacia kvlav daZabuli<br />
rCeboda. 1823 wels gardacvlili mTavris _ dimitris nacvlad afxazeTis<br />
mmarTveli gaxda giorgis meore vaJi mixeil ServaSiZe. morig ajanyebas<br />
avtori 1824 wliT aTariRebs da mis winamZRolad hasan-begs asaxelebs.<br />
afxazeTis axal mTavars mixeils (maioris Cinis mflobeli yofila),<br />
e. aixvaldi sust mmarTvelad miiCnevs, igi Turme didi gavleniT ver<br />
sargeblobda afxazeTSi. mecnieri amis Semdeg detalurad aRwers, Tu<br />
rogor iqna CaxSobili ajanyeba carizmis mier. naSromidan irkveva, rom<br />
amboxebis likvidacia davalebuli hqonia general-maior Tavad gorCakovs,<br />
romelsac davaleba `warmatebiT" Seusrulebia. xolo rac Seexeba hasanbegs,<br />
igi 1831 wels yubanel CerqezebTan gaqceula. afxazeTis mTavari<br />
mixeil ServaSiZe ki Tavis ojaxTan erTad redutSi dasaxlebula.<br />
e. aixvaldi 1831 wlisaTvis afxazeTis samTavros oTx mxared yofda.<br />
eseni iyo: webelda, afSavi (afSau), afxazi da bzifi. aqedan igi<br />
gansakuTrebiT gamoyofda webeldas, radgan iq Turme Tavisufali<br />
sazogadoeba yofila. webeldelebze erTgvari gavlena ki mxolod Tavad<br />
marSaniebis mdidar gvars hqonia. rac Seexeba danarCen mxareebs, e.<br />
aixvaldis ganmartebiT, isini mxolod nominalurad cnobdnen afxazeTis<br />
mmarTvelis, polkovnik mixeil ServaSiZis Zalauflebas.<br />
SeniSvna: afxazeTis samTavros saboloo gauqmeba moxda 1864<br />
wels. kavkasiis mefisnacvlis brZanebiT, romlis mixedviT mixeil<br />
ServaSiZe mTavris taxtidan gadayenebulad gamocxadda, xolo<br />
afxazeTSi SemoRebul iqna e.w. `samxedro-saxalxo mmarTveloba"<br />
(saqarTvelos istoria, 2004, gv. 130).<br />
germaneli mecnieris e. aixvaldis naSromi `mogzauroba kavkasiaSi",<br />
miuxedavad garkveuli xarvezebisa da uzustobebisa, mniSvnelovan<br />
istoriul wyarod migvaCnia. mogzauris cnobebi, romlebic TiTqmis misi<br />
wignis gamocemamde (1837) periods moicavs (gansakuTrebiT XIX saukune),<br />
Zalze sayuradReboa. aRsaniSnavia isic, rom igi xSirad iyo TviTmxilveli<br />
im viTarebisa, romelic xdeboda qarTul samTavroebSi.<br />
e. aixvaldis naSromis moZiebiTa da mecnierul mimoqcevaSi<br />
SemotaniT qarTul istoriografias saintereso gamokvleva Seemata.<br />
damowmebuli literatura<br />
n. berZeniSvili, 1971 - n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis<br />
sakiTxebi, t. V, Tb., 1971.<br />
S. burjanaZe, 1962 - S. burjanaZe, niko dadiani, Tb., 1962.<br />
m. dumbaZe, 1954 - m. dumbaZe, guriis samTavros socialurekonomikuri<br />
viTareba XIX saukunis pirvel mesamedSi, Tb., 1954.<br />
g. vaWriZe, 1999 - g. vaWriZe, imereTis droebiTi mmarTveloba<br />
(1819-1840 wlebi), quTaisi, 1999.<br />
e. orjonikiZe, 1992 - e. orjonikiZe, rusuli mmarTvelobis damyareba<br />
saqarTveloSi (XIX s. I naxevari), Tb., 1992.<br />
saqarTvelos istoria, 2004 - saqarTvelos istoria (XIX saukune),<br />
Tb., 2004.<br />
363
364<br />
k. qebulaZe<br />
KAKHABER KEBULADZE<br />
EDUARD EICHVALD ABOUT WEST GEORGIA IN THE<br />
FIRST THIRD OF THE 19 TH CENTURY<br />
Eduard Eichvald, an eminent German scholar and traveler was in the Caucasus<br />
in the years of 1825-1826. He visited almost every part of Georgia and made an<br />
interesting description of the country. His writings present important materials for<br />
the study of Georgia’s history of the period.<br />
E. Eichvald’s work Travelling in the Caucasus consists of stories featuring<br />
political events of the first three decades of the 19 th c. The German scholar appeared<br />
to have been interested in the events developed in the small Georgian kingdoms and<br />
princedoms. Very often he himself appeared an eye-witness of these events.<br />
Eduard Eichvald left Tilisi for the west Georgia in April 5, 1826. He stayed<br />
here for a few months. In his memoirs he dedicated quite a number of pages for the<br />
study of history of Imereti kingdom, and of Guria, Megrelia, and Abkhazia princedoms.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
daviT daviT SavianiZe<br />
SavianiZe<br />
ianeTSi ianeTSi ianeTSi mcxovrebi mcxovrebi mcxovrebi <strong>qarTveli</strong> <strong>qarTveli</strong> repatriantebis<br />
repatriantebis<br />
repatriantebis<br />
eTnoistoriidan<br />
eTnoistoriidan<br />
(gvarsaxelTa (gvarsaxelTa eTnografiuli eTnografiuli monacemebis monacemebis mixedviT)<br />
mixedviT)<br />
sofel ianeTSi amJamad cxovrobs istoriuli mesxeTidan1 sabWoeTis<br />
mahmadianur respublikebSi gadasaxlebul da Semdeg repatriirebul<br />
qarTvelTa ocdaaTamde ojaxi. qarTul cnobierebaSerCenil am qarTvelTa<br />
gvarebis eTnoistoriuli kvlevis dros irkveva: TurqTa da Semdeg<br />
rusebis religiur-politikuri zewoliT gamowveuli samcxe-javaxeTis<br />
mkvidr, gamahmadianebul qarTvelTa migraciis mimarTulebebi da masStabi;<br />
"ucxo garemoSi" SeZenili yofiTi maxasiaTeblebi; "qarTvelobaSi,<br />
qristianul rwmenaSi da miviwyebul qarTul adaTebSi TandaTanobiT<br />
dabrunebis, qarTvelTagan maTi isev miRebis survili"; CamosaxlebulTa<br />
umravlesoba sakuTar qarTul gvars ibrunebs da oficialur<br />
dokumentebSic ase formdeba.<br />
ianeTSi Camosaxlebulia telman erisTavi erisTavi erisTavi→→→→→sulTanovi<br />
erisTavi erisTavi sulTanovi<br />
sulTanovi<br />
sulTanovi sulTanovi (1 komli).<br />
eTnografiuli masala: "warmoSobiT kaxeTidan varT. albaT XIII s.<br />
mefis warmomadgenlad gaugzavniaT Cveni Zveli adigenSi, sofel mareliSi.<br />
vyofilvarT cixis mSeneblobis meTvalyureni".<br />
ilia maisuraZe adasturebs kaxeTSi, sofel qistaurSi erisTavis<br />
gvaris mkvidrobas. XIII saukuneSi erisTavi gvarsaxelis formiT ar<br />
arsebobda. Tanamdebobis aRmniSvneli termini _ erisTavi gvarad gvian<br />
feodalur periodSi, XVI saukunis Semdeg iqca.<br />
giorgi boWoriZis mixedviT, adigenis mkvidri erisTavi suleiman<br />
begi iyo CijavaZe. CijavaZe. CijavaZe. CijavaZe. CijavaZe. olRa soselias mtkicebiTac, qarTlis mkvidri<br />
CijavaZeebi imerlebi unda yofiliyvnen. imereTidan wamosuli pirveli<br />
CijavaZe, mkvlevris azriT, unda yofiliyo XV saukunis moRvawe aleqsandre<br />
mefis karis vaziri rostomi an kaxaberi CijavaZe (o. soselia, 1973, gv.<br />
7-9). CijavaZis saxels atarebs samegrelos qarTuli Temidan warmoSobil<br />
CiCuaTa CiCuaTa CiCuaTa CiCuaTa CiCuaTa sagvareulos erTi Sto. maT gaCijavaZebas sacxovrisis Secvlas<br />
ukavSireben. ar dasturdeba, rodis moxda CiCuaTa saqarTvelos sxva<br />
kuTxeebSi gadasaxleba, magram jer kidev X saukunis pirvel naxevarSi<br />
Canan sazuereli aznauri CijavaZeebi Tanamedrove qarTlis zemo nawilSi.<br />
sazuere, simon janaSias mtkicebiT, Tanamedrove qarTlis zemo nawilSi<br />
iyo; niko berZeniSvilis varaudiT _ "sacicianoSi". mecnierebaSi<br />
gamoTqmuli kidev erTi mosazrebis Tanaxmad, sazuere Zamis xeobaSia<br />
(s. janaSia, 1952, gv.189; n.berZeniSvili, 1937, gv.67; d. gvritiSvili, gv. 126).<br />
1886 wlis aRweris masalebi adastureben, rom erisTavi cxovrobda<br />
adigenSi. sofel marelSi XIX saukunis bolos "aRas" wodebis matarebeli<br />
oTxi Zma erisTavi cxovrobda (m. beriZe, 2006, gv. 71).<br />
1 "mesxni" viwro mniSvnelobiT aRniSnavda mxolod samcxis mkvidrT, farTo gagebiT ki<br />
samxreT-dasavleT saqarTvelos yvela eTnografuli jgufis aRmniSvneli iyo<br />
(r. TofCiSvili, 2008, gv. 39).<br />
365
366<br />
d. SavianiZe<br />
SeiZleba dauSvaT, rom telman erisTavis winapari marTlac<br />
gadmosaxlda kaxeTidan samcxe-javaxeTSi, magram ufro gvian. mTxrobels<br />
surs hyavdes didi winapari da daaZvelos Tavisi warsuli.<br />
dResac mahmadianuri sjulis matarebeli erisTav→telmanis gvaris<br />
eTnoistoriuli kvlevis dros irkveva qarTuli yofiTi cxovrebis<br />
ramdenime mxare: ician, rom ar unda daqorwindnen erisTavze; saqorwino<br />
urTierTobaSi ar Sedian gadasaxlebis droindeli TavianTi gvaris<br />
ganayofebTanac, romlebic amJamad cxovroben moskovsa da yirgizeTSi.<br />
ar qorwindebian meuRlis Zveli gvaris _ CxeiZis da meuRlis sabWoTa<br />
gvaris _ ibragimovebis naTesavebze, TavianT moyvrebze; qali gaTxovebis<br />
Semdeg sakuTar gvarad aRiarebs meuRlis gvars.<br />
telman erisTavis meuRlis gvaria ibragimova. ibragimova<br />
ibragimova<br />
ibragimova<br />
ibragimova misi gadasaxlebis<br />
droindeli gvari ki CxeiZe CxeiZe CxeiZe CxeiZe CxeiZe iyo. Ziri qarTuli gvaris Sesaxeb meti<br />
informacia ara aqvs. icis is, rom misi erisTavebTan daqorwinebis<br />
Semdeg naTesavebi arian erisTavebi da CxeiZeebi.<br />
ibragimovi<br />
ibragimovi<br />
ibragimovi ibragimovi<br />
ibragimovi mustafa da misi Zma alixanic dRes ianeTs mkvidroben<br />
da Tavis Zvel qarTul gvars CxeiZes CxeiZes CxeiZes CxeiZes CxeiZes atareben. gadasaxlebamde adigenis<br />
raion sofel qiqineTis mkvidrebi yofilan.<br />
saistorio mecnierebaSi gamoTqmulia mosazreba amanelisZeTa<br />
CxeiZeebis gvaris erT-erT Stod gamocxadebis Sesaxeb. k. kekeliZis da<br />
s. yauxCiSvilis mixedviT, saerisTao aris argveTi (o. soselia, gv. 30;<br />
istoriani da azmani SaravandedTani, 1941, gv. 79; qarTlis cxovreba,<br />
1959, t. gv. 34); vaxuStis mixedviT, "mTavarTa Soris uwarCinebulesi da<br />
SemZlebeli" CxeiZeebi arian Zirad imerlebi, sofel Cixadan. batoniSvilis<br />
varaudiT, Sorapnis erisTavebad3 CxeiZeebi isxdnen manam, vidre giorgi<br />
brwyinvale erisTavad miqel mefis Ze bagrats dasvamda. CxeiZeebis Sorapnis<br />
erisTavebad moazrebas xels uwyobs g. cqitiSvilis dakvirvebac. mkvlevari<br />
aRniSnavs, rom Sorapnis erisTavTa gvari argveTidan, kerZod lomsiaTxevis<br />
sof. boridan arian. aRniSnuli gvaris saTavados Camoyalibeba moxda<br />
imereTis erisTavebis _ dimitrisa da bagratis mefobisaTvis brZolis<br />
dros XV saukuneSi. am dros CxeiZeebi floben zeda dims da mxolod<br />
amis Semdeg daisakuTres baRdaTis (da ara mxolod misi) soflebi.<br />
imereTis eTnografiul masalebiTac CxeiZeebi dasavleT<br />
saqarTveloSi dawinaurebuli gvaria da sxvadasxva "naStoebadaa"<br />
warmodgenili.<br />
axalcixis raionis sofel awyurSi ixsenieba gvarsaxeli CxiaZe. CxiaZe CxiaZe CxiaZe CxiaZe<br />
SeiZleba davuSvaT ramdenime varaudi: 1. Cveni mTxrobelis Zveli qarTuli<br />
gvari iyo CxiaZe da ara CxeiZe. 2. CxeiZe Seicvala CxiaZed. Sdr. giorgi<br />
boWoriZe eWvobs, rom qveda RaRvis mkvidri CxiaZe CxeiZea. 3. moxda ise,<br />
rom saistorio dokumentebiT ver dafiqsirda gvari CxeiZe istoriul<br />
zemo qarTlSi.<br />
prof. m. beriZes aRniSnuli aqvs, rom ianeTSi mkvidrobs abaSiZis abaSiZis abaSiZis abaSiZis abaSiZis<br />
gvaridan gasuli sami ganayofi ojaxi: eiubovi eiubovi eiubovi eiubovi eiubovi maxadini (adigenis raion<br />
3. leonti mrovelis margvi, anu argveTi, juanSeris margvi da Takveri da "matiane<br />
qarTlisas" Cixa vaxuStisTan Sorapnis saerisTaoa (vaxuSti, 1973, gv. 154, 162, 163)
ianeTSi mcxovrebi <strong>qarTveli</strong> repatriantebis eTnoistoriidan<br />
sofel qiqineTidan), eiubovi eiubovi eiubovi eiubovi eiubovi iaxia (sofel qiqineTidan) da aiubov aiubov aiubov aiubov aiubov<br />
zaqaria. "abaSiZis gvaridan gamosuli orive gvari maT daweris mixedviT<br />
aqvT". dRes isini abaSiZis gvars atareben.<br />
XV-XVI saukunidan zemo imereTSi yalibdeba abaSiZeTa saTavado<br />
(p. cxadaia, 2000, gv. 48). Sua saukuneebis saqarTvelos Sinapolitikuri<br />
urTierTobebis gamo abaSiZeebi qarTlSi da istoriul zemo qarTlSic<br />
mravlad mkvidroben. mkvidroben saqarTvelos sxva TemebSic. gvari<br />
momdinareobs eponimis saxelidan _ abaSi. abaSi. abaSi. abaSi. abaSi.<br />
gvaris eTnoistoriuli kvleva sainteresoa qarTvelTa socialurkulturuli<br />
yofis TvalsazrisiTac. irkveva, rom amJamad ianeTSi<br />
mcxovreb, samcxe-javaxeTis mkvidr repatriant mesxebs dResac wesad<br />
aqvT "sakuTari lideris arCevis gadasaxlebamdeli tradicia". ianeTSi<br />
Camosaxlebis dros maTi "lideri" iyo jemal aubovi. Tavisi pirovnuli<br />
TvisebebiT, unarianobiTa da samarTlianobis principiT arCeuli lideri<br />
socialur-kulturuli da sameurneo urTierTobebis gamrigea.<br />
sofel sayuneTidan "gadausaxlebiaT qindievebi, qindievebi<br />
qindievebi<br />
qindievebi<br />
qindievebi Zveli qarTuli<br />
gvariT tabataZe".<br />
tabataZe tabataZe tabataZe tabataZe<br />
dasavleT da aRmosavleT saqarTveloSi gavrcelebuli gvarsaxeli<br />
tabataZe pirvelad XV saukuneSi ixsenieba. tabataZeebi xaragaulis<br />
raionis soflebSi _ vansa da xevSi mkvidroben. gvianfeodalur xanaSi<br />
mkvidrobdnen istoriuli zemo qarTlis sofel abanoSi. dRes<br />
mosaxleoben borjomisa da axalcixis raionebSi (p. cxadaia, 2000, gv.<br />
129; i. maisuraZe, 1990, gv. 152; r. TofCiSvili, 1997, gv. 57).<br />
gvarsaxeli eponimuria. mas safuZvlad udevs sakuTari saxeli _<br />
tabata. tabata tabata tabata tabata<br />
ianeTs mkvidroben mamisaSvilebi<br />
mamisaSvilebi<br />
mamisaSvilebi→→→→→mamedovi<br />
mamisaSvilebi<br />
mamisaSvilebi mamedovi mamedovi mamedovi. mamedovi gadmocemaSi<br />
naxsenebi mamisaSvilebis Ziri sacxovrisi sofeli konjRa unda iyos,<br />
axalqalaqis sofeli orja. "somxebis mowolis gamo mamisaSvilebi mosulan<br />
axalcixis yofili mazris varxanis Temis sofel CurCutoSi". fazairis<br />
"sisxl", amJamad ianeTis mkvidr "danarCen mamisaSvilebsac<br />
mamisaSvilebsac<br />
mamisaSvilebsac mamisaSvilebsac<br />
mamisaSvilebsac gadasaxlebis<br />
periodSi axal gvarad miuRiaT mamedovi".<br />
mamisaSvilebis gvaris istoriis Seswavla gvawvdis informacias<br />
XIX saukunis ociani wlebis im realobaze, romelmac Seapiroba javaxeTis<br />
mosaxleobis samcxeSi da saqarTvelos sxva TemSi gadasaxleba, javaxeTis<br />
eTnikuri rukis Secvla. cnobilia, rom 1828 wlis Semdeg javaxeTis<br />
ZiriTadi mosaxleoba TurqeTidan gadmosaxlebuli mosaxleobaa. uSualod<br />
paskeviCis xelSewyobiT javaxeTSi Caasaxles osmaleTidan, yarsisa da<br />
arzrumis safaSoebidan gamoqceuli somxebi. maT daiWires pirveli adgili,<br />
<strong>qarTveli</strong> mahmadianebi, meore adgilze darCnen (iv. javaxiSvili, 1996, gv.<br />
35; r. TofCiSvili, 1993, gv. 4).<br />
sakuTari saxelidan _ mamisa mamisa mamisa warmomdgari gvarsaxeli mamisaSvili<br />
mkvidrobs istoriul qarTlSic da dasavleT saqarTveloSic. yvelaze<br />
adrindeli sabuTi, romelSic aRniSnuli gvari ixsenieba, 1525-1558 wlebiT<br />
TariRdeba (pal, 2004, gv. 27).<br />
mamisaSvilebi, qristianuli tradiciis Sesabamisad, ar qorwindebian<br />
sisxliT da SeZenil naTesavebze, mamisaSvil/mamedovebze, gvaris matarebel<br />
367
368<br />
d. SavianiZe<br />
ganayofze (erTi Zma cxovrobs misi "naSieriT" yazaxeTSi) da ojaxis<br />
diasaxlisis gadasaxlebamdel gvarze CaxaliZe. CaxaliZe CaxaliZe CaxaliZe CaxaliZe CaxaliZeebi axalcixis<br />
sofel fersaSi mkvidrobdnen. fersadan repatrirebuli CaxaliZeebis<br />
Stos nawili cxovrobs krasnodarSi, rostovsa da aSS-Si.<br />
saqarTveloSi gavrcelebuli iyo qalis saxeli _ Caxal Caxal Caxal. Caxal Caxal giorgi<br />
boWoriZes zemo qarTlSi daudasturebia aRniSnuli saxelic da am<br />
saxelis matarebeli ganayofis mkvidrobac.<br />
adigenis raion sofel wyises mcxovreb Caxal feizel oRlis Svilis<br />
_ mahmudis saxlSi aRmoCnda jvari; axalcixis raionis sofel ivlitaSi<br />
saflavis qvaze ori aseTi warweraa: "q. saflavsa amasa Sina mdebarea 2.<br />
moloznianT poRosas qali meu Rvinob 3. Rle CaxalaT CaxalaT CaxalaT CaxalaT CaxalaT osefasi anna:<br />
1801 : 5" (g. boWoriZe, 1992, gv. 18, 52, 62).<br />
ianeTis mkvidri mirza mamisaSvilis<br />
mamisaSvilis<br />
mamisaSvilis mamisaSvilis<br />
mamisaSvilis meuRlis qarTuli gvaria<br />
sanikiZe. sanikiZe sanikiZe sanikiZe sanikiZe uzbekeTSi gadasaxlebuli sanikiZeebi muzaferovebi<br />
muzaferovebi<br />
muzaferovebi muzaferovebi<br />
muzaferovebi gaxdnen.<br />
uzbekeTidan azerbaijanSi gadmosaxldnen XX saukunis mesame meoTxedidan<br />
naTesavebTan axlos yofnis gamo, gvarad dairqves winapari nazimis saxeli.<br />
awindeli nazimovebis "erTi naTesaoba" azerbaijansa da nalCikSic<br />
mkvidroben.<br />
sanikiZeebis sacxovrisi samxreT-dasavleT saqarTvelos sofeli<br />
uTxisubani/utyisubani iyo. am sofelSi giorgi boWoriZesac daumowmebia<br />
sanikiZeebis aTi komli, romelTagan "zogi qarTulad kargad laparakobda"<br />
(g. boWoriZe, 1992, gv. 86).<br />
sakuTar saxelad qceuli Zveli eTnonimidan saniki(//sanigi) momdinare<br />
gvarsaxeli sanikiani sanikiani sanikiani sanikiani sanikiani sanigianis formiT pirvelad ixsenieba XIII saukunis<br />
svaneTis sulTa matianeebSi. sanigiani→ sanikiani→ sanigia→ sanikia→<br />
sanikiZis formiT gvari dasturdeba saqarTvelos sxvadasxva kuTxeebSi<br />
(p. cxadaia, 2000, gv. 125; r. TofCiSvili, 1993, gv. 21; g. boWoriZe, 1994,<br />
gv. 70; i. maisuraZe, gv. 143; d. SavianiZe, 2007).<br />
repatriirebuli iznoebis ojaxis ufrosis topik iznos iznos iznos iznos iznos adrindeli<br />
gvari aris jinWaraZe. jinWaraZe jinWaraZe jinWaraZe jinWaraZe adigenis raion sofel bolajurSic mahmadianebi<br />
yofilan. am soflis mkvidri yofilan jinWaraZeebi 1976 welsac (m.<br />
beriZe, 2006, gv. 77). jinWaraZeebisTvis gvari saxelmwifo politikis<br />
Sesabamisad jer kidev gadasaxlebamde SeucvliaT madadovad, madadovad<br />
madadovad<br />
madadovad<br />
madadovad Semdeg ki<br />
_ sefievad. sefievad sefievad sefievad sefievad ianeTis mkvidri topik iznos mama iyo sefievi, misi babua<br />
madadovi. rac Seexeba Tavad topiks, uzbekeTSi gadasaxlebis Semdeg<br />
dairqva gvarad mamis, izmailidan an ismailidan nawarmoebi (m. beriZe,<br />
2006, gv. 77) saxeli izno. ianeTSi cxovroben calke ojaxebad topik<br />
iznos sami Svili. topikis sami Zmidan erTi aris isvadievi isvadievi isvadievi, isvadievi isvadievi meore<br />
sefievi sefievi sefievi sefievi sefievi da mesame muradovi.<br />
muradovi muradovi muradovi muradovi<br />
ilia maisuraZis monacemebiT, gvari dasavlurqarTulia. sakuTari<br />
saxelidan _ jinWara jinWara jinWara jinWara jinWara momdinare gvaris _ jinWaraZis Ziri sacxovrisi<br />
aris raWaSi, ambrolauris raionSi, Coxataurisa da qobuleTis raionebSi.<br />
mkvidroben agreTve imereTSi.<br />
SeiZleba davuSvaT ori varaudi: 1. gvari migrirebulia zemo<br />
qarTlidan. jinWaraZeebi gamoeqcnen musulmanur eqspansias da gadmosaxldnen
ianeTSi mcxovrebi <strong>qarTveli</strong> repatriantebis eTnoistoriidan<br />
zemo qarTlis mosazRvre istoriul guriaSi an raWaSi. 2. SesaZloa<br />
gvari formirebuliyo damoukideblad rogorc dasavleT, ise samxreT<br />
saqarTveloSi.<br />
jinWaraZe → iznos eTnoistoriuli kvleva adasturebs qarTuli<br />
yofisTvis damaxasiaTebel ramdenime sinamdviles:<br />
ucxo qveyanaSi iZulebiT gadasaxlebuli Zirad jinWaraZe kidev<br />
erTxel gaxda iZulebuli Seecvala ukve <strong>araqarTuli</strong> gvari. "SemoTavazebis<br />
Semdeg SeZlo da gvarad dairqva, marTalia, <strong>araqarTuli</strong>, magram winapris<br />
saxeli izno; araa gvargatexilobis SemTxveva. ar qorwindebian agreTve<br />
sefievebze da debis qmarTa gvarebis _ _ _ _ _ baqraZeebis<br />
baqraZeebis<br />
baqraZeebis baqraZeebis<br />
baqraZeebis da ganCaZeebis<br />
ganCaZeebis<br />
ganCaZeebis<br />
ganCaZeebis<br />
ganCaZeebis<br />
naTesavebze; irkveva adamianis saxelis matarebeli toponimis Seqmnis<br />
qarTuli tradicia. ianeTSi, im adgilas, sadac topik iznos saTesi<br />
yanaa, hqvia "babua babua topikis topikis yana yana" yana / "Tefo Tefo dedes dedes yana yana". yana<br />
1965 wels uzbekeTidan azerbaijanSi, aqedan 1982 wels ianeTSi<br />
Camosaxlda fatima izatova. izatova izatova izatova izatova isini axalcixis raion sofel anidan<br />
gadaasaxles. maTi qarTuli gvari SaqraZis SaqraZis SaqraZis SaqraZis SaqraZis sacxovrisi aris sofeli<br />
benari. axalcixis mazris kldis Temis sofel anis mkvidrebi yofilan<br />
SaqaraZeebi. SaqaraZeebi<br />
SaqaraZeebi<br />
SaqaraZeebi<br />
SaqaraZeebi Tavis adrindel gvarTan dakavSirebiT dRes uzbekeTSi<br />
darqmeuli gvaris iziatovis matareblebma araferi ician.<br />
saistorio dokumentebSi araerTgzis gvxvdeba sakuTari saxelidan<br />
_Saqara nawarmoebi gvarsaxeli SaqaraSvili. SeiZleba davuSvaT, rom<br />
igive saxeli gaxda "Ze" daboloebiani gvar SaqaraZis mawarmoebeli.<br />
giorgi boWoriZis cnobiT, zemo qarTlis sofel amxas eklesiis<br />
nangrevTa nawilebi, erTad SeerTebuli oTxsvetis saxis eklesiis svetebi,<br />
sxva mezoblebTan erTad wauRia da saxlisTvis gamouyenebia Saqir yoCi<br />
oRlis (g. boWoriZe, 1992, gv. 87).<br />
bairam izatovis deda da beiTula tairovis da zeinab tairovac tairovac tairovac tairovac tairovac<br />
anidanaa. misi qarTuli gvari iyo orbiZe. orbiZe orbiZe orbiZe orbiZe<br />
SoroTis eklesiis kedelze aris aseTi warwera: "qriste orbisZes<br />
nikolozs galatozT uxucess Seundven RmerTman amen" (g. boWoriZe,<br />
1994, gv. 26).<br />
arZenis mkvidr sxva gvarebTan erTad g. boWoriZe asaxelebs<br />
TurmaniZeebis,<br />
TurmaniZeebis,<br />
TurmaniZeebis, TurmaniZeebis,<br />
TurmaniZeebis, "igive osiZis" osiZis osiZis osiZis osiZis 1 komls (g. boWoriZe, 1992, gv. 131).<br />
TurmaniZe zemo imereTsa da xulos raionSi gavrcelebuli gvaria.<br />
pirvelad moxseniebulia 1466-1478 ww. sigelSi. TurmaniZe sagia goris<br />
raionis sofel atenis mouravia (pal, 1993, gv. 366). gvari dafiqsirebulia<br />
sinas mTis sulTa matianeSi. gogolaurTa TemSi Sedioda TurmanaulTa<br />
gvari (r. TofCiSvili, 1997, gv. 55, 70).<br />
istoriul zemo qarTlSi, dRevandel aWaraSi, qedis raionSi dResac<br />
aris sofeli TurmaniZeebi.<br />
ianeTis mkvidri repatriirebulebis erTi ojaxi abibovis abibovis abibovis abibovis abibovis gvars<br />
atarebs. TavianTi Ziri qarTuli gvaris Sesaxeb mxolod is ician, rom<br />
yofilan TurmaniZeebis<br />
TurmaniZeebis<br />
TurmaniZeebis TurmaniZeebis<br />
TurmaniZeebis "Caxtianebad<br />
Caxtianebad" Caxtianebad<br />
Caxtianebad<br />
Caxtianebad wodebuli ganayofis Svilebi.<br />
merab beriZis mier ukve mikvleuli masalebis mixedviT, abibovis Zveli<br />
369
370<br />
d. SavianiZe<br />
qarTuli gvaria abulaZe abulaZe abulaZe, abulaZe abulaZe romlebic patara sofel smads mkvidrobdnen<br />
(m. beriZe, 2006, gv. 65).<br />
gvaris istoriis Seswavlis dros kidev erTxel dasturdeba samcxejavaxeTidan<br />
XX saukunis ormocian wlebSi gadasaxlebuli gvarebis<br />
eTnoistoriuli kvlevis aucilebloba, saintereso socialuri, yofiTi<br />
cxovrebis wesebis Seswavlis TvalsazrisiTac. TurmaniZe, uzbekeTSi<br />
gadasaxlebis Semdeg abibovi, qorwinebaSi ar Sedis dedis gvaris matarebel<br />
im nawilTan (sam TaobasTan _ d.S.), romlebic TurmaniZeTa SeZenili<br />
naTesavebi arian.<br />
imereTidan gadasaxlebulan adigenis raionis sofel varxanSi<br />
baxtaZeebi<br />
baxtaZeebi<br />
baxtaZeebi. baxtaZeebi<br />
baxtaZeebi maTi gadasaxlebis droindeli da amJamindeli Turqulazerbaijanuli<br />
gvari bagbanovi bagbanovi bagbanovi bagbanovi bagbanovi nawarmoebia profesiulobis aRmniSvneli<br />
saxelidan (baR-ban baR-ban qarTulad mebaRes aRniSnavs).<br />
saistorio dokumentebiT dasturdeba baxtaZis gvaris imerloba,<br />
xonis mkvidroba. XVI saukunis dasasrulis daTariRebul sabuTebSi<br />
dasaxelebuli baxtaZeebi: basila, gabrieli, gamsaja, giorgi, mamisTvala,<br />
nasyida, natri, cotnia xonis wminda giorgis ymebi arian. Tumca baxtaZe<br />
ufro adre 1527-1558 ww. daTariRebul sabuTSi axalqalaqis sofel<br />
zakvis mkvidri goSfar javaxiSvilis ymad saxeldeba. SedarebiT gvian<br />
1624 wels moxseniebulia baxtaZe Sermazani, SalvaSvilis gardacvlili<br />
yma, romlis mamuli zaqaria javaxiSvilma miarTva baton mouravs.<br />
ianeTSi repatriirebul qarTvelTa Soris bagbanovebi sanaTesaos<br />
yvelaze farTo wres asaxeleben. maT mxolod sakuTari da dedis gvaris<br />
matarebel naTesaobasTan ki ara aqvT saqorwino akrZalva, sxva naTesav<br />
moyvrebTanac. isini ar qorwindebian dRes nalCikSi mcxovreb SavaZeebze,<br />
SavaZeebze<br />
SavaZeebze<br />
SavaZeebze<br />
SavaZeebze<br />
dRes Saxmuradovi<br />
Saxmuradovi<br />
Saxmuradovi Saxmuradovi<br />
Saxmuradovi (gadasaxlebis win SavaZeebis erTma ganayofma dairqva<br />
erTi ojaxis bebiis mamis saxeli _ Saxmuradi) ar qorwindeba aseve<br />
nalCikSi mcxovreb sisxliT naTesav vasaZeebze<br />
vasaZeebze<br />
vasaZeebze vasaZeebze<br />
vasaZeebze → safarovi, safarovi safarovi safarovi safarovi moyvare<br />
iznoze iznoze iznoze iznoze iznoze da biZaSvil kamalovebze<br />
kamalovebze<br />
kamalovebze kamalovebze<br />
kamalovebze ← baxtaZe. baxtaZe baxtaZe baxtaZe baxtaZe<br />
m. beriZe kvlevis Sedegad adgens, rom adigenis raionis sofel<br />
CurCutodan gadasaxlebuli muradin mustafaevis da misi meuRlis fiqria<br />
CaqmaZe CaqmaZe CaqmaZe→→→→→Sadmanovas<br />
CaqmaZe CaqmaZe Sadmanovas<br />
Sadmanovas<br />
Sadmanovas Sadmanovas Svili fazair mamisaSvili<br />
mamisaSvili<br />
mamisaSvili→→→→→mustafaevi<br />
mamisaSvili<br />
mamisaSvili mustafaevi<br />
mustafaevi<br />
mustafaevi<br />
mustafaevi<br />
daqorwinda ianeTSi fatima bagbanovaze<br />
bagbanovaze<br />
bagbanovaze bagbanovaze<br />
bagbanovaze (m. beriZe, 2006, gv. 75).<br />
saqarTvelos erT-erTi TemSi gavrcelebuli saxeli udevs safuZvlad<br />
elbrus iusupovi laziSvilis<br />
laziSvilis<br />
laziSvilis laziSvilis<br />
laziSvilis gvars. laziSvilebi gadasaxlebamde<br />
adigenis raion sofel CixeSi mkvidrobdnen. saistorio sabuTebSi<br />
naxsenebia ara sofeli Cixe, aramed CixoriSis, romelic aspinZis TemSi<br />
Sedioda. rac Seexeba gvarsaxels, moxseniebulia laziaSvilis<br />
laziaSvilis<br />
laziaSvilis laziaSvilis<br />
laziaSvilis formiT<br />
1689 wels. "laziaSvili gola-kalaurSi mcxovrebi, erTi komli, Setanilia<br />
sveticxovlis kuTvnil sakomloebis nusxaSi" (pal, 1993, gv. 550).<br />
uzbekeTSi gadasaxlebis win ojaxis ufross winapar iusupovis<br />
iusupovis<br />
iusupovis<br />
iusupovis<br />
iusupovis<br />
saxeli miuRia gvarad. uzbekeTidan Camosuli laziSvilebi, garda ianeTisa,<br />
mkvidroben nasakiralSi da TbilisSi, saqarTvelos gareT ki _ baqosa<br />
da krasnodarSi. elbrus laziSvili naTesaobs Tavis ganayof iusupovebTan,
ianeTis mkvidri <strong>qarTveli</strong> repatriantebis eTnoistoriidan<br />
beqirovebTan (ojaxis diasaxlisis gvari warmomdgaria winapris saxelidan<br />
_ beqiri), laziSvilebTan, mamisaSvilebTan, WeliZeebTan<br />
WeliZeebTan<br />
WeliZeebTan WeliZeebTan<br />
WeliZeebTan (elbrus<br />
laziSvilis dedis gadasaxlebamdeli gvari) da cacaniZesTan<br />
cacaniZesTan<br />
cacaniZesTan cacaniZesTan<br />
cacaniZesTan (ojaxis<br />
diasaxlisis gadasaxlebamdeli gvari).<br />
baqirovi baqirovi baqirovi baqirovi baqirovi → cacaniZeebi<br />
cacaniZeebi<br />
cacaniZeebi cacaniZeebi<br />
cacaniZeebi vidre gadasaxlebamde adigenis raionis<br />
sofel RaRvis mkvidrebi iyvnen. "qveda RaRvSi aris cacaniZeebi, CxiaZe<br />
(CxeiZe?) 10 komli... cacaniZec kargad laparakobs qarTuls" (g. boWoriZe,<br />
1992, gv. 135).<br />
gvari unda momdinareobdes sakuTari saxelidan _ cacana.<br />
"orfelodan uzbekeTSi gadanasaxlebi beqaZeebi beqaZeebi beqaZeebi beqaZeebi beqaZeebi pirvelive<br />
SesaZleblobis gaCenis umal gadmosaxldnen azerbaijanSi, Semdeg<br />
ozurgeTSi, istoriul samSobloSi". ozurgeTidan gadmosaxlebuli erTi<br />
ojaxi mkvidrobs dRes ianeTSi.<br />
gvarsaxeli unda momdinareobdes batonis aRmniSvneli Turquli<br />
saxelis _ begis Zveli qarTuli variantidan beqi/beqa.<br />
istoriuli mesxeTidan gadasaxlebuli ianeTis mkvidri qarTvelebis<br />
gvarTa eTnoistoriuli kvlevis Sedegad SeiZleba iTqvas, rom ZaliT<br />
sarwmunoeba da gvarSecvlil, samcxe-javaxeTis mkvidr, deportirebul<br />
qarTvelebs eTnikur maxasiaTebelTa nawili (qarTvelobis, Zirisacxovrisis,<br />
qristianobis sakuTar, Zvel religiad aRiareba da a.S) SenarCunebuli<br />
aqvT da SesaZleblobisamebr gamoxataven kidevac aRniSnuls; ianeTis<br />
mkvidri repatriantebi sakuTar samSoblod da mSobliur enad<br />
saqarTvelos da qarTvelobas Tvlian; ianeTSi repatriirebuli e.w.<br />
"Turqi mesxebi" dResac Tavis winapars "Zvels" eZaxian; gadasaxlebamde<br />
yvelas sarwmunoeba araoficialurad mainc qristianulmarTlmadidebluri<br />
iyo. Cumad asrulebdnen qristianuli mrwamsiT<br />
gaTvaliswinebul wes-ritualebs, aRniSnavdnen dResaswaulebs. qristianuli<br />
dResaswaulebidan dResac "Tavisad gamoarCeven" aRdgomas; gvaris iZulebiT<br />
Secvlis drosac cdilobdnen gaegvarebinaT winapris saxeli; dgindeba,<br />
rom dRes ukve "ierli", anu adgilobrivi; aris yvela, vinc gadaasaxles<br />
samcxe-javaxeTidan; Camosaxlebulebidan umravlesoba TandaTan<br />
oficialurad aRidgens Zvel qarTul gvars; iSviaTad, magram mainc<br />
vxvdebiT repatriirebulTa mier ama Tu im adgilisaTvis sakuTari<br />
gvaris saxelis wodebis tradicias; qorwinebiT SeZenili naTesavi maTTvisac<br />
"moyvarea"; ar qorwindebian Ziri gvaris, gadasaxlebis droindeli da<br />
gadasaxlebis Semdeg SeZenili gvaris naTesavebze; qorwinebis dros dedis<br />
gvaridan akrZalva grZeldeba sam Taobaze; naTesavad Tvlian qorwinebiT,<br />
dedis, xelovnurad SeZenil naTesavs; repatriirebul qarTvelTa<br />
meuRleebi Tavs Cveulebriv meuRlis gvarisad gaiazreben; ianeTis mkvidri<br />
qarTvelebi dResac inaxaven "lideris" arCevis da misgan socialurkulturuli<br />
problemebis gadaWris tradicias.<br />
ZaliT gamahmadianebuli, istoriuli samSoblodan gadasaxlebuli<br />
da amJamad ianeTSi mcxovrebi qarTvelebi dResac urTierToben<br />
gadasaxlebas gadarCenil mezobel-naTesavebTan, nacnobebTan.<br />
SesaZleblobisamebr urTierToben TurqeTSi Tu yofili sabWoTa imperiis<br />
371
372<br />
d. SavianiZe<br />
sxvadasxva mahmadianur respublikebSi amJamad mcxovreb naTesavebTan.<br />
ar iviwyeben da eswrafian qarTvelobaSi dabrunebas.<br />
vfiqrobT, saSuria, davexmaroT ucxo eTnosebs mikuTvnebul<br />
qarTvelobas, raTa ar daaviwydeT warmomavloba, samSoblo miwis<br />
siyvaruli, ena da kultura.<br />
damowmebuli literatura<br />
n. berZeniSvili, 1937 - n. berZeniSvili, masalebi saqarTvelosa da<br />
kavkasiis istoriisaTvis, nakveTi I, Tb., 1937.<br />
n. berZeniSvili, 1964 - n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis<br />
sakiTxebi, w. I, Tb., 1964.<br />
m. beriZe, 2006 - m. beriZe, qarTvelTa gamuslimeba da gvaris<br />
Secvla mesxeTSi, Tb., 2006.<br />
g. boWoriZe, 1992 - g. boWoriZe, mogzauroba samcxe-javaxeTSi, Tb.,<br />
1992.<br />
d. gvritiSvili, 1995 - d. gvritiSvili, feodaluri saqarTvelos<br />
socialuri urTierTobis istoriidan, Tb., 1995.<br />
vaxuSti, 1973 - vaxuSti batoniSvili, aRwera samefosa saqarTvelosa:<br />
qarTlis cxovreba, t. IV, s. yauxCiSvilis gamocema, Tb., 1973.<br />
r. TofCiSvili, 2005 - r. TofCiSvili, eTno-istoriuli etiudebi,<br />
I, Tb., 2005.<br />
r. TofCiSvili, 1993 - r. TofCiSvili, sad wavida javaxeTis qarTuli<br />
mosaxleoba, Tb., 1993.<br />
r. TofCiSvili, 1997 - r. TofCiSvili, rodis warmoiqmna qarTuli<br />
gvarsaxelebi, Tb. 1997.<br />
r. TofCiSvili, 2008 - r. TofCiSvili, qarTuli eTnologia, Tb.,<br />
2008.<br />
S. lomsaZe, 2000 - S. lomsaZe, mesxebi da mesxeTi, Tb., 2000.<br />
S. lomsaZe, 1975 - S. lomsaZe, samcxe-javaxeTi, Tb., 1975.<br />
pirTa anotirebuli leqsikoni, III, Tb., 2004.<br />
i. maisuraZe, 1990 - i. maisuraZe, qarTuli gvarsaxelebi, Tb., 1990.<br />
o. soselia, 1973 - o. soselia, narkvevebi feodaluri xanis<br />
dasavleT saqarTvelos socialur-politikuri istoriidan, II, 1973.<br />
t. futkaraZe, 2005 - t. futkaraZe, mesxeTidan deportirebulTa<br />
TviTaRqma, Tb., 2005.<br />
d. SavianiZe, 2008 - d. SavianiZe, qarTuli gvarsaxelebi, quTaisi,<br />
2008.<br />
p. cxadaia, 2000 - p. cxadaia, gvarebi da gvarTa dasaxlebani<br />
samegreloSi, Tb., 2000.
ianeTSi mcxovrebi <strong>qarTveli</strong> repatriantebis eTnoistoriidan<br />
iv. javaxiSvili, 1996 - iv. javaxiSvili, saqarTvelos sazRvrebi<br />
istoriulad da Tanamedrove TvalsazrisiT ganxiluli, Tb. 1996.<br />
s. janaSia, 1952 - s. janaSia, Sromebi, II, Tb., 1952.<br />
s. jiqia, 1941, 1948 - s. jiqia, gurjistanis vilaieTis didi davTari,<br />
Tb., II - 1941, III - 1958.<br />
DAVID SHAVIANIDZE<br />
FROM THE ETHNO-HISTORY OF THE GEORGIAN<br />
REPATRIATES OF IANETI<br />
(According to the family names’ ethnographic data)<br />
The ethno historical study of the family names of the Moslem Georgians,<br />
who in the 40s of the 20 th century were displaced from the historical region of<br />
Meskheti, but still, in exile, retained Georgian mentality and are now repatriated in<br />
the village of Ianeti, west Georgia, reveals the following: 1). Repariates of the village<br />
of Ianeti regard Georgia as their homeland, and Georgian language as their native<br />
tongue. 2). they refer to their ancestors as dzveli. 3). before the exile their common<br />
religion (at least informally) was Orthodox Christianity. They observed rituals and<br />
holidays anticipated according to the Christian faith, particularly, The Resurrection,<br />
calling it as: ours, our holiday, even today. 4). When being forced to change their<br />
family names they adopted their ancestors’ names. 5). the word ‘ierli’ or ‘local’ is<br />
used to refer all who were deported from historical Meskheti and Samtskhe-Javakheti.<br />
6). There is the tendency that those who have returned in their fatherland restore<br />
their original family names. 7). rarely but still we see the tradition to attach their<br />
373
374<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
revaz revaz Serozia<br />
Serozia<br />
konstantine konstantine konstantine gamsaxurdia gamsaxurdia da<br />
da<br />
qarTveluri qarTveluri enobrivi enobrivi samyaro<br />
samyaro<br />
“... erTs qarTvelurad kidev SesZaxebs...”<br />
n. n. baraTaSvili<br />
baraTaSvili<br />
I. I. mwerali, enasTan mimarTebiT, ZiriTadad ori sakiTxis “mogvarebas”<br />
cdilobs: 1. leqsikuri erTeulebis SerCevas; 2. enobrivi sistemis<br />
SesaZleblobaTa gamoyenebas met-naklebi sisruliT (cxadia, sistemis<br />
SesaZleblobebSi gramatikul-struqturul elementTa formisa da<br />
Sinaarsis SesaZleblobebi igulisxmeba. sxvagvarad leqsikuri erTeulebic<br />
sistemis Semadgeneli nawilia). orive specifikur sirTuleebs Seicavs<br />
da SemoqmedisaTvis advili dasaZlevi sulac ar aris. amave dros, am<br />
sakiTxebis gadawyvetazea damokidebuli “mwerlis enis” (gamorCeuli<br />
stilis) Seqmna. k. gamsaxurdias sityvebiT rom vTqvaT, “dRedaRam ebrZvis<br />
poeti sityvebis masas, rogorc moqandake marmaris lodebs...” an: “rogorc<br />
muSaxelis motanil qvasa da agurs gamocdili xuroTmoZRvari Tvals<br />
gadaavlebs, aRricxavs da aRnusxavs masalas, merme winaswar Sedgenil<br />
gegmaze aagebs uwesrigod dayorebul qvisgan brwyinvale Senobas, sadac<br />
balaveri, fasadebi, lavgardanebi da zeTavi saxlisa erTi da igive<br />
plasturi simfoniis samsaxurSi Cadgebian, agreTve muSaobs Semoqmedic<br />
enisa”.<br />
leqsikuri erTeulebis SerCeva SemoqmedisaTvis igive Cans, rac<br />
mxatvrisaTvis ferTa Sexamebaa, kompozitorisaTvis ki tonaloba da<br />
harmoniuli struqtura. sityva, ubralod, niSania, masalaa. igi mxolod<br />
winadadebaSi, frazaSi cocxldeba iseve, rogorc musikaluri bgera _<br />
melodiaSi, harmoniul wyobaSi. SesaZlebel variantTagan erTis gamorCeva<br />
winadadebis Sinaarsis (azris) gaTvaliswinebiT ioli ar aris. asevea<br />
saTanado (saukeTeso) formis gamonaxvac, radgan winadadebaSi, frazaSi<br />
sityva marto ar aris iseve, rogorc vazis mtevani CuqurTmaSi, _<br />
qarTveluri eklesia-monastrebis erT-erTi mniSvnelovani atributi,<br />
CuqurTma ostatisagan moiTxovda ara marto masalis gansazRvradamuSavebas,<br />
taZris parametrebisa da sxvadasxva maxasiaTeblebis<br />
gaTvaliswinebas, aramed, rac mTavaria, yvela detalSi qarTveluri<br />
sulieri da materialuri kulturis TaviseburebaTa warmoCenas, asaxvas.<br />
k. gamsaxurdiam kargad icoda, rom “...did da Zvel tradiciaTa<br />
matareblis, enis Sesaswavlad adamianis erTjeri sicocxlec moklea”,<br />
magram Tavisi niWiTa da dauRalavi SromiT axerxebda mSobliuri enis<br />
labirinTebSi Sesvlas, iq Cabudebuli enobrivi SesaZleblobebis<br />
gamovlena-gamoyenebas qarTveluri “taZrebis” asagebad. amave dros,<br />
sityvieri da formaluri masalis saZebnad enis siRrmeSi Casuli mwerali<br />
acxadebda, rom dauSreteli rezervuari Cveni enisa es gaxlavT<br />
ZvelqarTuli da Cveni tomebis mravalkilovani dialeqtebi”, rom “..<br />
uZvelesi, magram literaturaSi jerac uxmari qarTuli sityvebi<br />
moipovebian guriaSi, zemo da qvemo imereTSi, raWa-leCxumSi, samegrelosa<br />
da svaneTSi”.
. Serozia<br />
leqsikuri masalis mudam maZiebeli Semoqmedi gafacicebiT adevnebda<br />
Tvalyurs axali saenaTmecniero literaturis gamosvlas, _ sayuradReboa<br />
misi kritikuli werilebi qiziyuris, qarTuli enis ganmartebiT<br />
leqsikonebze... Tavadac poulobda da dialeqtebidan saliteraturo<br />
enaSi Semohqonda araerTi saintereso sityva. erTi aseTi SemTxvevis<br />
Sesaxeb mas aRniSnuli aqvs Tanamedrove romanis sakiTxebze daweril<br />
meeqvse werilSi: “...toilo _ friad saWiro sityva, niSnavs sabels,<br />
romliTac sabalaxoze daabamen xolme cxens”. Znelia saubari imaze,<br />
”toilo”-s ukavSirebda Tu ara mwerali megrulsa da lazurSi<br />
dadasturebul imave Ziris zmnur formas “qigiotoule” (daabi!). amis<br />
Sesaxeb igi arafers ambobs, magram savaraudoa, rom misTvis martviluri<br />
varianti sityvisa cnobili iyo.<br />
II. II. mwerlis damokidebulebas enisadmi k. gamsaxurdia mxatvrul<br />
axsnas uZebnis:<br />
“...dRe da Ram vebrZvi qarTul sityvas, rogorc koWli iakobi<br />
ebraelTa mrisxane RmerTs”. aseve “fiqrobs” sveticxovlis amgebi lazi<br />
xuroTmoZRvari. mxatvrul gmirsa da mwerals Soris mxolod is<br />
gansxvavebaa, rom pirveli saWreTliTa da xuroTmoZRvruli xedviT<br />
warmoaCens qarTvelur sulieri da materialuri kulturis sagnZurs,<br />
xolo meore _ kalmiTa da aseve, qarTveluri azrovnebiT. amitomac<br />
ori didostati tyupiscaliviT hgavs erTmaneTs. da mainc, kiTxva Cndeba:<br />
ratom adarebs kalmis ostati (aseve, saWreTlis ostati), sityvasTan<br />
mebrZoli mwerali Tavis Tavs RmerTTan mebrZol iakobs?!<br />
adamiani mudam Seucnobelis ZiebaSia. amave dros, cdilobs, meti<br />
Tavisufleba moipovos samyaroSi. Tavisufleba ki pirobiTia, SedarebiTia.<br />
Tavisuflebis xarisxi brZolis unarsa da samyaros codnis sifarTovezea<br />
damokidebuli, _ absoluturi Tavisufleba mxolod RmerTs SeiZleba<br />
hqondes. magram adamiani yovelTvis imis fiqrSia, miswvdes SeuZlebels,<br />
ise Rrmad Cavides mRvimeSi, rom Seucnobeli araferi darCes. enis<br />
siRrmeSi Casvla ki yvelaze rTulad dasaZlevi amocana Cans bunebaSi<br />
arsebul winaaRmdegobebs Soris (enobrivi sistemis gramatikuli nawilis<br />
Seswavla sulac ar niSnavs enis siRrmeSi Caxedvas iseve, rogorc aisbergis<br />
mxolod xiluli nawilis gamokvleviT warmodgena ver Segveqmneba mis<br />
mTlian formaze). SeuZlebelia, erTma adamianma, Tundac iseTma, RvTisgan<br />
niWiT dajildoebulma, rogoric k. gamsaxurdia iyo, srulad<br />
gaiTvaliswinos siRrme da Zala enisa (miT umetes, roca igi “gvaqvs<br />
uTvalavis feriTa”). magram Zlieri survili imisa, rom gaarkvios, sad<br />
gadis zRvari adamianis SesaZleblobebsa da realobas Soris da, amave<br />
dros, miiRos Tavisuflebis meti xarisxi, pirovnebas ubiZgebs brZolisken...<br />
III. III. k. gamsaxurdia erT-erTi is gamorCeuli <strong>qarTveli</strong> mweralia,<br />
romelmac qarTveluri enobrivi sistemis siRrmeSi Caxedva met-naklebad<br />
moaxerxa da enis SesaZleblobaTa gamoyenebiT qarTveluri saliteraturo<br />
enis istoriaSi Tavisi stiluri varianti Seqmna.<br />
375
376<br />
konstantine gamsaxurdia da qarTveluri enobrivi samyaro<br />
SeniSvna I: aq uadgilo iqneboda saubari imaze, Tu enobrivi<br />
sistemis SesaZleblobebidan ra da rogor aris mwerlis mier<br />
gamoyenebuli. es calke msjelobis sagania. sakmarisia mxolod imis<br />
aRniSvna, rom k. gamsaxurdia, iTvaliswinebs ra sistemis sistemis yvela yvela<br />
yvela<br />
variantul variantul gamovlinebas gamovlinebas (Zveli saliteraturo da dialeqturi<br />
variantebi), krialosnis erT asxmaSi aerTianebs morfo-sintaqsur<br />
da leqsikur SesaZleblobebs. amave dros, am asxmaSi zomierebaa<br />
daculi da TiToeuli marcvali ar metobs, ar gamoirCeva, ar<br />
“yviris”. magaliTisaTvis SeiZleboda erTi refrenis dasaxeleba:<br />
“eha, Ramev, Cemi sulisaebr bnelo, mamcne idumali zraxvani Senni!”<br />
igi erTsaxovani ar aris: Tu qarTveluri istoriis masalas iyenebs,<br />
maSin Warbobs arqauli elementebi, romelTa sinTezi Tanamedrove<br />
formebTan gvexmareba ganwyobis SeqmnaSi, erTgvarad gvaaxlovebs saTanado<br />
epoqasTan. amdenadve, <strong>qarTveli</strong> mkiTxveli ucxod aRar grZnobs Tavs<br />
warsulSi. magram araistoriul nawarmoebebSi arqaul formebs naklebad<br />
mimarTavs mwerali. samagierod qarTvelur dialeqtTa masalis Sezaveba<br />
Tanamedrove saliteraturo monacemebTan qmnis zomier, esTetikurad<br />
gawonasworebul, magram Tavisebur, gamorCeul, k. gamsaxurdiaseul stilur<br />
variants (Tu rogor yalibdeboda igi, mxatvruli nawarmoebebis garda<br />
Cans mwerlis kritikul werilebSic).<br />
k. gamsaxurdias enobrivi samyaro Semofargluli ar aris<br />
saliteraturo, normatiuli variantiT. arc romelime erTi dialeqtis<br />
masala ikveTeba masSi ise, rogorc es warmoCindeba XIX-XX saukuneebis<br />
qarTvelur mwerlobaSi, _ SemoqmedisaTvis arsebobs mxolod erTiani<br />
erTiani<br />
enobrivi enobrivi saganZuri, saganZuri, erTiani erTiani enobrivi enobrivi enobrivi sistema, sistema, sistema, romelic<br />
gantotvilia saqarTvelos yvela kuTxeSi, mTasa da barSi. amitomac misi<br />
SesaZleblobebis nebismieri variantuli (dialeqturi) gamovlineba<br />
Tanabrad Rirebulia mwerlisaTvis. aqedan gamomdinareobs k. gamsaxurdias<br />
(rogorc mwerlisa da moqalaqis) pozicia yovelive erovnulis,<br />
upirvelesad ki eris ganmsazRvreli umTavresi niSnis, enis mimarT.<br />
es pozicia, rogorc cnobilia, k. gamsaxurdiamdec arsebobda.<br />
sakmarisi iqneboda “sityvis konas” dasaxelebac, sadac sulxan-sabas<br />
Setanili aqvs qarTvelur dialeqtTa masala miuxedavad imisa, rom igi<br />
mkveTrad ganarCevda “avenoanobas” (dialeqturi, arasaliteraturo<br />
formiT metyveleba) da “enamzeobas”, “enaganaTlebulobas”<br />
(saliteraturo formiT metyveleba). yuradsaRebia, rom didi<br />
leqsikografi megruls, lazurs imave rangSi moixseniebs, rogorc imeruls,<br />
mesxurs. k. gamsaxurdiasTvisac saliteraturo variantis garda yvela<br />
qarTveluri metyvelebis forma “dialeqtia”, enakavia”: “...aseve uxvad<br />
vasxure Cems leqsikas xevsurulidan, imerulidan, qarTl-kaxuridan da<br />
megrul-gurul enakavebidan motanili sityvebi”. iqve, saliteraturo<br />
qarTulis zrda ar SeiZleba martooden garegan sesxs _ barbarizmebs<br />
_ daeyrdnos. aq umTavresia “Sinagani sesxi” qarTuli enakavebidan,<br />
svanur-Wanur da odiSur dialeqtebidan axali da uxmari leqsikuri<br />
masalis moxveWa”.
konstantine gamsaxurdia da qarTveluri enobrivi samyaro<br />
SeniSvna II: Tamamad SeiZleba iTqvas, rom mwerali mihyveboda<br />
didi winaprebis, rusTavelisa da sulxan-sabas gzas. zustia misi<br />
Sefaseba rusTavelisa, _ “rusTaveli iyo ara marto fuZemdebeli<br />
qarTuli poeziisa... aramed didi Semkrebi qarTuli metyvelebisa,<br />
qarTuli enis maRali kanonmdebeli da Seumusvreli duRabi qarTuli<br />
enis kulturisa”.<br />
SeniSvna III: mwerlis, poetis pozicia Sesaqmneli nawarmoebis<br />
enisadmi Tu iseTi ar iqneba, rogoric iyo rusTavelisa, sulxansabasi,<br />
iliasi, akakisa, vaJasi, g. tabiZisa, k. gamsaxurdiasi, maSin<br />
zerele, zedapiruli damokidebuleba poetisa msgavsi iqneba zRvaSi<br />
mocurave adamianisa, romelmac ar icis, ra imaleba zRvis zedapiris<br />
qveS da arc survili aqvs Cayuryumalavebisa; ezareba, naxos zRvis<br />
qveSeTis silamaze. enis siRrmeSi “CayvinTvis” dazarebaa Sedegi<br />
iseTi “leqsebis” werisa, rogoric dabeWdilia v. xarCilavas bolo<br />
krebulSi. am leqsebis verc forma da verc “Sinaarsi” qarTvel<br />
poets Rirsebas ver Sematebs. xelovnebisadmi aseTi zerele<br />
damokidebuleba yovelTvis daupirispirdeba Cveni winaprebis mier<br />
erovnuli, qarTveluri TvaliT danaxul Semoqmedebas.<br />
IV. IV. qarTveluri enobrivi samyaros Sesaxeb k. gamsaxurdias<br />
Sexedulebebze roca vsaubrobT, aucilebeli Cans imis gaTvaliswinebac,<br />
Tu rodis da saqarTvelosaTvis rogor viTarebaSi iwereboda is werilebi<br />
(an keTdeboda moxsenebebi), romlebSic mwerali Cveuli profesionalizmiT<br />
msjelobs saliteraturo enasa da dialeqtebze. es aris gasuli saukunis<br />
30-50-iani wlebi, roca: sruli datvirTviT moqmedebda rusuli<br />
bolSevikur-komunisturi reJimis yvela manqana; ukve sisxlSi iyo CaxSobili<br />
erovnul-gamaTavisuflebeli ajanyeba; ingreoda qarTvelur-qristianuli<br />
eklesia-monastrebi, “gankulakebisa” da “xalxis mtrebis” cru motivsaxeliT<br />
nadgurdeboda, an cimbirSi asaxlebdnen ubralo mosaxleobasa<br />
da inteligencias... samagierod, saqarTvelos “mTavrobas” ukve miRebuli<br />
hqonda 1929 wlis dadgenileba, romlis ZaliTac samegreloSi saxelmwifo<br />
dawesebulebaSi (skola, sasamarTlo, presa...) saqmis warmoeba “megrul<br />
enaze” unda Sesrulebuliyo; 30-aTasiani tiraJiT daibeWda bolSevikaqtivistis<br />
i. Jvanias wigni, “megruli sityvebiT” dawerili; “megrul<br />
enaze” ibeWdeboda Jurnal-gazeTebi; imave periodSi qarTvelologiaSi<br />
ukve damkvidrebuli iyo termini “qarTveluri enebi”, rac iTvaliswinebda<br />
samwevra qarTvelur enobriv sistemas. k. gamsaxurdiasTvis, rogorc es<br />
Cans misi Semoqmedebidan, amgvari dayofa qarTveluri enobrivi samyarosi<br />
miuRebeli unda yofiliyo rogorc moqalaqis, mwerlisa da<br />
enaTmecnierebis sakiTxebSi sakmaod Rrmad Caxeduli pirovnebisaTvis.<br />
yovel SemTxvevaSi, mwerali arc mxatvrul nawarmoebebSi, arc kritikul<br />
werilebSi “qarTvelur enebad” dasaxul erTeulebs enebad ar moixseniebda.<br />
misTvis qarTveluri qarTveluri (=qarTuli) (=qarTuli) enobrivi enobrivi samyaro samyaro erTi<br />
erTi<br />
mTliani mTliani iyo, iyo, daunawevrebeli.<br />
daunawevrebeli.<br />
daunawevrebeli.<br />
SeniSvna IV: profesorebis T. gvancelaZis, m. tabiZisa da t.<br />
futkaraZis naSromebSi naTlad warmoCinda XIX-XX saukuneebis<br />
qarTvel moRvaweTa analogiuri pozicia, rac miuRebeli aRmoCnda<br />
Tanamedrove qarTvelologTa nawilisaTvis. zogierTma maTganma<br />
377
378<br />
konstantine gamsaxurdia da qarTveluri enobrivi samyaro<br />
dasaxelebul profesorebs yovlad uvargisi termini -”sameuli...”<br />
- “miaweba”. samarTliani iqneboda da madlobelic davrCebodi, Tu<br />
sami wertilidan erT-erTSi am statiis avtors igulisxmebdnen.<br />
V. V. eris Camoyalibeba mxolod enis (enobrivi sistemis) meSveobiT<br />
aris SesaZlebeli, radgan mxolod eniT aRviqvamT samyaros, _ eniT<br />
vxedavT, eniT gvesmis, eniT vgrZnobT da, rac mTavaria, eniT vazrovnebT.<br />
<strong>qarTveli</strong> eris mSobeli qarTveluri enobrivi sistemaa, romlis<br />
Semadgeneli nawilebia saliteraturo ena da mravalricxovanmravalferovani<br />
qarTveluri dialeqtebi. SeuZlebelia erT ers erTze<br />
meti saazrovno enobrivi sistema gaaCndes. es igive iqneboda (SesaZlebeli<br />
rom iyos), erT adamians erTze meti Tavi hqondes. qarTveluri enobrivi<br />
sistema <strong>qarTveli</strong> xalxis Seqmnilia, <strong>qarTveli</strong> eri _ qarTveluri enisa.<br />
qarTveluri mwerloba, folklori, istoria-eTnografia, kultura<br />
migviTiTebs amaze. da Tu romelime qarTvel mweralze SeiZleba iTqvas,<br />
rom man met-naklebi sisruliT warmoaCina qarTveluri enis Zala da<br />
silamaze, erT-erTi maTgani k. gamsaxurdia iqneba, _ igi SeiZleba im<br />
mxedrad warmovidginoT, romelic, nikoloz baraTaSvilis personaJis<br />
msgavsad, “erTs qarTvelurad kidev SesZaxebs...” da Tamamad SeebrZoleba<br />
qarTvelur sityvas...<br />
REVAZ SHEROZIA<br />
KONSTANTINE GAMSAKHURDIA AND THE KARVELIAN<br />
LANGUAGE UNIVERSE<br />
K.Gamsakhurdia is one of those eminent writers who have succeeded in<br />
perceiving the depth of the Georgian language and by making use of the peculiarities<br />
and possibilities of the literary language created their own style varieties.<br />
Discussing the Kartvelian language universe in the relation to K.Gamsakhurdia<br />
one should necessarily take into account in what circumstances of the Georgian<br />
history the author wrote those essays (or made reports) in which the writer came to<br />
judge the literary language and dialects with his highly professional manners in the<br />
30-50s of the last century, during which the Soviet Bolshevik machine worked at its<br />
strictest mode.<br />
Having gone into the deepest language layers for exploring the verbal and<br />
structural materials the writer declared that ‘the ever flowing reservoir of our language<br />
is ancient Georgian language and multi-sub-dialects of our tribal dialects.’ The writer<br />
as a creator deals with the language as a wholesome treasury, a unique language<br />
system which has its roots in each of the corner of the country, be it in the plain or<br />
mountainous regions. That is why any variety of the language self-exposure has the<br />
equal value for the writer. K.Gamsakhurdia’s philosophy (as of a writer and a citizen<br />
of his country) emanates from the above said worldview that the language is one of<br />
the essential tools and signs for the determination of everything that relates to national<br />
consciousness.<br />
Neither in his fictions nor his essays he did not ever mention the term ‘Kartvelian<br />
languages’. Kartvelian meant to him Kartuli (=Georgian) - one and indivisible unique<br />
whole.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
lela lela CogovaZe<br />
CogovaZe<br />
CogovaZe<br />
`vefxistyaosnis" `vefxistyaosnis" erTi erTi taepis taepis marTebulad<br />
marTebulad<br />
gaazrebisaTvis<br />
gaazrebisaTvis<br />
gaazrebisaTvis<br />
vinc `vefxistyaosnis" teqstis istoriis sakiTxs gacnobia,<br />
aucileblad miaqcevda yuradRebas im azrTa sxvadasxvaobas, rac gamoiwvia<br />
prologis mexuTe strofis bolo striqonma: `gastexs qvasaca magarsa<br />
grdemli tyviisa lbilisa". a. sarajiSvilma mTeli es strofi CanarTad<br />
miiCnia: `nuTu Tamar mefe ubrZanebda poets _ Cemi loyebi da kbilebi<br />
miqeo? es ar Sehferis morcxv dedofals. ase rom, yofiliyo, poeti<br />
rodi gamoacxadebda, rom brZanebiT, iZulebiT vwero. stilic mSralia.<br />
`grdemli tyviisa lbilisa" arsad naxula da Tanac rogorc poeturi<br />
Sedareba, cudia: Tu tyviis grdemli Tamaris brZanebaa an misi mSveniereba,<br />
maSin poetis guli qvad unda vigulisxmoT: romeli poeti daiCemebs<br />
gulqvaobas? am strofis azri poemaSi ar marTldeba..." (al. sarajiSvili,<br />
1895, gv. 10-11) al. sarajiSvilis am Sexedulebas iziarebdnen g. yifSiZe g.<br />
yifSiZe, 1896); k. kekeliZec (k. kekeliZe, gv. 109) CanarTad miiCnevs am<br />
strofs.<br />
ius-ti-ne abula-Zem es stro-fi rus-Tve-li-se-u-lad mi-iC-ni-a, oRond ga-dam-wer-Ta<br />
mi-er da-maxinjebulad CaT-va-la ase-Ti wa-kiTxva. amis ga-mo mi-mar-Tavs<br />
ko-niunq-tu-ras da, mi-si az-riT, met si-naT-les ani-Webs aR-niS-nul me-ta-fo-rul<br />
saxes: `gas-texs qva-sa-ca ma-gar-sa grdem-li sityvi-sa lbili-sa" (ase ikiTxeba<br />
es ad-gi-li 1913-sa da 1926 wlis ga-mo-ce-mebSi). mkvle-var-ma cal-ke naS-rom-Si<br />
da-a-sabuTa ki-dec Ta-vi-si gas-wo-reba: pir-ve-li, rac, mkvlev-ris az-riT, eWvs<br />
iw-vevs, es aris tyvi-is grdem-li, rad-gan, Cve-u-lebriv, grdemls ma-ga-ri<br />
rki-ni-sa-gan (fo-la-di-sa-gan) ake-Tebeno. aqe-dan cxadi-a, `lbili tyvi-is grdem-lis"<br />
nac-vlad aq un-da yofi-liyo ra-Rac sxva sityva... ami-tom, vfiq-robT,<br />
kon-teq-stis mixed-viT, sityva `tyvi-i-sa" un-da iyos ga-dam-we-ris mi-er waryvni-li<br />
sityva `sityvi-sa", e. i. aq un-da igu-lisxmebodes Ta-mar de-dof-lis na-zi-sa<br />
da lbilis sityvis siZ-li-e-re, Za-li, ami-tom uf-ro bunebri-vad mig-vaC-nia am<br />
ad-gi-lis wa-kiTxva am saxiT:<br />
`gas-texs qva-sa-ca ma-gar-sa grdem-li sityvi-sa lbili-sa", rom-lis az-ric<br />
Sem-de-gi-a: lbili-sa da na-zis sityvis siZ-li-e-re (me-taf. grdem-li - igu-lisxmeba<br />
Ta-ma-ris brZa-neba) ma-gar qva-sac ki gas-texso. es, vi-me-o-rebT, miT uf-ro<br />
bunebri-vad mig-vaC-ni-a, rom rus-Tvels ara-er-Tgzis uxma-ria msgav-si po-e-tu-ri<br />
fi-gu-ra: `gvel-sa xvre-liT amoiyvans ena tkbilad moubari" (i. abulaZe,<br />
1967, gv. 88-89).<br />
aR-niS-nul strofs daw-vri-lebiT Seexo viq-tor no-za-Zec (v. nozaZe,<br />
1954, gv. 103-109). man mkvle-var-Ta yurad-Reba mi-aq-cia im ga-re-moebas, rom,<br />
ro-gorc Cans, sa-a-na-li-zo stri-qo-nis Si-na-ar-si kar-gad es-mo-daT Zvel<br />
rus-Tve-lo-lo-gebsac. ma-ga-li-Tad, vaxtang VI-s mi-aC-nda, rom vefxistyao-san-Si<br />
naxse-nebi ma-ga-ri qva aris al-ma-si, xolo al-mass tyvi-a-zed gas-Tli-an. leq-sis<br />
gawyobisaT-vis ga-texad uT-qvams... uf-ro vrce-li da amom-wu-ra-vi gan-mar-teba<br />
Te-i-mu-raz bag-ra-ti-on-Tan gvxvdeba: `grdem-li tyvi-i-sa msgav-sad sim-rgrgvli-Ta<br />
mci-ri-sa wis-qvi-li-sa xeliT sabru-no-sa ars qmni-li da sad-gar-sa, gi-na stol-sa<br />
379
380<br />
l. CogovaZe<br />
ze-da ars mi-mar-Tu-li qu-e-Se-dam CarxiTa, rom-li-Tac abru-neben mci-re-sa mas<br />
saT-lel-sa da mas ze-da hsTli-an da ael-va-reben da as-wo-reben pa-ti-o-san-Ta<br />
Zvir-fas-Ta qva-Ta (ese gu-a-ri Carxi me TviT Tu-a-li-Ta Ce-mi-Ta mixilavs<br />
spar-seT-sa Si-na, mag-ram bri-li-an-ti-sa da al-ma-si-sa ga-saT-le-li Carxebi sxvebr<br />
ars qmni-li)"; amis Sem-deg ki Te-i-mu-ra-zi me-ta-fo-ris ga-da-ta-niT mniS-vne-lobas<br />
exeba: `qvad mag-rad gul-sa gmi-ri-sa da ma-ma-ci-sa ityvis mo-Sa-i-re, ro-me-lic<br />
ars trfi-a-lebiTa Sepyrobili, xolo grdem-lad tyvi-i-sa lbili-sa CCvil-sa<br />
da mow-le-sa gul-sa qa-li-sa sat-rfi-a-lo-sa-sa ityvis, ro-me-li-ca Tvi-si-Ta<br />
CCvi-li-Ta da mim-zid-ve-li-sa gu-li-Ta mra-val-Ta Zli-er-Ta da gmir-Ta gu-li-sa<br />
mZle-vel iq-mnebis da Sem-mus-vrel" (T. bagrationi, 1960, gv. 4-5). Te-i-mu-ra-zis<br />
am cnobaze mi-u-Ti-Tebs ag-reT-ve i. meg-re-li-Ze we-ril-Si: vefxistyaos-nis<br />
leq-si-kis sa-kiTxebi, Jurn. `cis-ka-ri", 1958, #9, gv. 131-132. mkvle-va-ri aq-ve<br />
Se-niS-navs, rom ar mi-aC-nia swo-rad grdem-lis Tar-gmna, ro-gorc íàêî âàëüíàÿ,<br />
ì îë îò, ì ë àò. mas Si-na-ar-siT ãðàíèëî Se-e-fe-rebao (gv. 132).<br />
Te-i-mu-ra-zis cnobebi sa-gu-lisxmoa da faq-ti-u-rad na-Telyofs ki-dec<br />
sa-a-na-li-zo stro-fis ro-gorc re-a-lur, ise ga-da-ta-niT mniS-vne-lobas. v.<br />
no-za-Ze axali ma-sa-lebiT aSu-qebs am sa-kiTxs. igi iS-ve-liebs Zvel qar-Tul<br />
wyaroebs, pa-ti-o-sa-ni Tvlebis da-mu-Sa-vebis Sesaxeb did-Zal ucxour<br />
li-te-ra-tu-ras da gva-uwyebs: - umag-re-si qva sa-er-Tod da vefxistyao-san-Sic<br />
aris al-ma-si. ma-Sa-sa-da-me, `gas-texs qva-sa-ca ma-gar-sa..." igi-ve-a, rac al-ma-sis<br />
ga-texa. Zve-li arabuli wyaroebi ar-kve-ven imas, Tu ro-gor amu-Sa-vebdnen<br />
Sua sa-u-ku-neebSi al-mass. ma-ga-li-Tad, arabi te-i-fa-Si (me-13 s.) aR-wers<br />
al-ma-sis da-mu-Sa-vebis we-sebs da ambobs, rom al-mass tyvi-is ma-gi-da-ze gaT-li-an,<br />
texen, amu-Sa-veben. ir-kve-va isic, rom tyvi-is ma-gi-da igi-ve-a, rac tyvi-is<br />
grdem-li (`qar-Tu-li bibli-is" cnobebi). aqe-dan ga-da-ta-niT: ro-gorc umag-re-si<br />
qva (al-ma-si) ulbile-si tyvi-is grdem-liT ga-iT-leba, ase-ve Ta-ma-ris Sve-nebiT<br />
(hae-rov-nebiT) gatydeba mtki-ce gu-li po-e-ti-sa. s. ca-iS-vil-ma, ro-mel-mac<br />
daw-vri-lebiT Se-is-wav-la aR-niS-nu-li stri-qo-nis wa-kiTxvas-Tan da-kav-Si-rebuli<br />
po-le-mi-ka, mi-u-Ti-Ta: `zus-tad ase-Ti-ve saxe-me-ta-fo-ris-Tvis mi-u-mar-Tavs ni-za-mis<br />
Ta-vis po-e-ma-Si `is-kan-der-na-me": `tyvi-iT stexen uu-mag-res al-mass"-o.<br />
aq-ve davZen ima-sac, rom ni-za-mis msgav-sad So-Ta rus-Ta-vels kar-gad<br />
scod-ni-a, rom al-mass amu-Sa-vebdnen da texdnen swo-red tyvi-iT-ve (rbili,<br />
mag-ram mZi-me tyvi-is dartymi-sas al-ma-si ki ar if-Svneboda, ara-med tydeboda<br />
da Sem-dgo-mi da-mu-Sa-vebis-Tvis sa-sur-vel for-mas iRebda). es cod-na po-ets<br />
ga-mouyenebia mSve-ni-e-ri me-ta-fo-ris Se-saq-mne-lad.<br />
aR-sa-niS-na-vi-a, rom al-ma-sis da-mu-Sa-vebis Ta-na-med-ro-ve teq-no-lo-gi-a-Si<br />
Zi-ri-Tadad ima-ve me-To-debs mi-mar-Ta-ven, ase-ve texen al-mass (s. caiSvili,<br />
1984, gv. 97).<br />
qar-Tvel mec-ni-e-rebs mxed-ve-lobidan ga-mor-CaT sulxan da beg-Tabeg<br />
Ta-ni-aS-vi-lebis mi-er me-17 sa-u-ku-nis 60-70-ian wlebSi ga-leq-si-li `a-mi-ran-<br />
-da-rejani-a-nis" er-Ti stro-fi, ro-me-lic, mar-Ta-lia, rus-Ta-ve-lis aR-niS-nu-li<br />
stri-qo-nis gav-le-ni-Taa Seq-mni-li, mag-ram mis ga-gebaSi di-dad gvexma-reba:<br />
`Tu yofil-viyav si-mag-riT al-ma-si da-umsxvre-ve-li,<br />
gam-texda tyvi-a, Cem-ze-da Se-iq-mneboda mre-ve-li" (2179-1,2).
`vefxistyaosnis" erTi taepis marTebulad gaazrebisaTvis<br />
am-de-nad, pro-lo-gis me-5 strof-Si yve-la-fe-ri Ta-vis ad-gi-la-sa-a, oRond<br />
sa-Wi-roa vi-co-deT, Tu ra-zea aq saubari. Zmebi Ta-ni-aS-vi-lebi pir-ve-lebi<br />
iyvnen qar-Tve-li moR-va-weebidan, vinc na-Te-li mohfi-nes rus-Ta-ve-lis<br />
stri-qo-nebis me-ta-fo-rul azrs, mag-ram imis ga-mo, rom isi-ni ar iyvnen<br />
ma-Ra-li ran-gis po-e-tebi, ma-Ti po-e-ma uyurad-Rebod dar-Ca.<br />
damowmebuli literatura<br />
i. abula-Ze, 1967 - i. abula-Ze, rus-Tve-lo-lo-gi-u-ri naS-ro-mebi, Tb., 1967.<br />
T. bag-ra-ti-o-ni, 1960 - T. bag-ra-ti-o-ni, gan-mar-teba po-e-ma<br />
"vefxistyaos-ni-sa", Tb., 1960.<br />
k. ke-ke-li-Ze, 1981 - k. ke-ke-li-Ze, qar-Tu-li li-te-ra-tu-ris is-to-ria, t.<br />
II, Tb., 1981.<br />
v. no-za-Ze, 1954 - v. no-za-Ze, `vefxistyaos-nis fer-Ta-metyve-leba",<br />
bue-nos-ai-re-si, 1954.<br />
sulxan da beg-Tabeg Ta-ni-aS-vi-lebi, 1941 - sulxan da beg-Tabeg Ta-ni-aS-vilebi,<br />
ga-leq-si-li `a-mi-ran-da-rejani-a-ni", ga-mo-ce-mu-li g. jakobias mi-er, 1941.<br />
al. sa-rajiS-vi-li, 1895 - al. sa-rajiS-vi-li, Jurn. `mo-ambe", 1895, XI.<br />
g. yif-Si-Ze, 1896 - "Íîâîå îáîçðåíèå", 1896, ¹4219, 13 àïðåëÿ.<br />
s. ca-iS-vi-li, 1984 - s. ca-iS-vi-li, `vefxistyaos-nis" xel-na-we-rebi da<br />
po-e-mis teq-stis is-to-ri-a, t. I, Tb., 1984.<br />
LELA CHOGOVADZE<br />
ON THE CORRECT INTERPRETATION OF A STANCE IN THE MAN<br />
IN THE PANTHER’S SKIN<br />
Those interested in the history of the text of The Man in the Panther’s Skin<br />
would notice the variety of interpretation of the final line of the fifth stance of a<br />
poem: ‘An anvil of lead can break even the hardest stone’ (English translation<br />
byV.Urushadze). A.Sarajishvili. G Kipshidze, considers the stance as interpolation.<br />
I.Abuladze thought it as an error or contamination made by scribes. T.Bagrationi and<br />
V.Nozadze interpreted the content as hardest stone (diamond) can be cut with the<br />
softest lead anvil meaning “the beauty of Queen Tamar can break the strong heart of<br />
the poet.” I think that in their studies literary critics failed to notice a line from the<br />
versified of Amirandarejaniani written by Sulkhan and Begtabeg Taniashvilis in 60-<br />
70s of 17 th century that helps elucidate the obscure phrase of the Man in the Panther’s<br />
Skin.<br />
“If I were diamond strong enough to resist beat and breakage<br />
I would be broken with lead it would overcome my hardness.”<br />
Thus, in the fifth stance of the poem everything is in its right place if only we<br />
knew what the talk is about. Brothers Taniashvlis were the first who threw light<br />
upon the metaphoric meaning of Rustaveli’s lines. But because their poetry was not<br />
regarded high their poem failed to attract attention.<br />
381
382<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
lia lia cercvaZe-cucqiriZe<br />
cercvaZe-cucqiriZe<br />
qarTuli qarTuli emirgantuli emirgantuli poezia poezia Jurnal Jurnal `kavkasionSi"<br />
`kavkasionSi"<br />
(XXI (XXI saukunis saukunis 20-30-iani 20-30-iani wlebi)<br />
wlebi)<br />
qarTul poezias mravalsaukunovani istoria aqvs. igi yovelTvis<br />
exmianeboda qveynis cxovrebis mniSvnelovan etapebs da gadmoscemda<br />
<strong>qarTveli</strong> eris sulier mdgomareobas. amitom Cveni poezia, erTi mxriv,<br />
galeqsili matianea, meore mxriv ki - mxatvrul saxeTa, riTmebisa da<br />
ritmis gasaocari nazavi. <strong>qarTveli</strong> poetebi gamoirCeodnen<br />
gansakuTrebulad Tavisuflebismoyvare suliT, amitom Cveni poeziis<br />
konkretul CarCoebSi moqceva yovelTvis Zneldeboda. gansakuTrebiT<br />
mravalferovani da saintereso iyo XX s-is 20-30-iani wlebi, roca<br />
erToblivad ramdenime literaturuli mimdinareoba mkvidrdeboda<br />
qarTul poeziaSi.<br />
saqarTvelos gasabWoebis Semdgomi wlebis qarTuli poezia, SeiZleba<br />
iTqvas, or frontze gaiSala: erTi, es iyo qveynis SigniT, saocrad<br />
SezRuduli, rig SemTxvevaSi ki saerTod cenzuras daqvemdebarebuli -<br />
sabWouri poezia da meore - qveynis gareT, politikur emigraciaSi<br />
myof qarTvel poetTa Semoqmedeba, romlebic naklebSezRudulni, mZafrad<br />
akritikebdnen qveynis bedukuRmarTobis mZime mizezebs. maTze sabWoTa<br />
cenzuris gavlena naklebi iyo, amitom qarTuli emigrantuli poezia<br />
imTaviTve marTali xmiTa da Tavisufali TemebiT gamoirCeoda.<br />
sabWouri wyobis kritikis uxeS tons mSobliuri qveynis monatrebiT<br />
gamowveuli romantikuli gancdebi enacvleboda. emigrant poetebs arc<br />
<strong>qarTveli</strong> klasikosebi da maTi Rvawlis jerovani dafaseba daviwyebiaT.<br />
maT nostalgiur ganwyobaSi brZolis dauokebeli Jinia Casaxlebuli,<br />
rac, uimedobis miuxedavad, SemarTebasa da Tavisufal qveyanaSi<br />
dabrunebisaken swrafvas ganapirobebs. es ganwyoba emigranti <strong>qarTveli</strong><br />
poetis g. yifianis mier ase gaxmovanda:<br />
`Tu ver vixilavT mzis amosvlas TeTri mercxlebi,<br />
Cven mainc vifrenT imedebis gaorkecebiT!"<br />
qarTuli emigrantuli poezia XX s-is 20-30-ian wlebSi araerTi<br />
Jurnal-gazeTiT iyo warmodgenili, magram maT Soris damsaxurebulad<br />
SevaCereT yuradReba Jurnal `kavkasionze", romelic swored 1929-1932<br />
wlebSi gamodioda safrangeTSi levilis qarTvelTa saTvistomos<br />
warmomadgenelTa didi mondomebiTa da xelSewyobiT. JurnalSi<br />
ibeWdeboda bevri cnobili Tu naklebadcnobili Tanamedrove avtori,<br />
qarTuli klasikuri mwerloba da ucxouri Targmanebi.<br />
Jurnal `kavkasionis" poezia warmodgenilia s. bereJianis, al.<br />
gasitaSvilis, ruben yifianis (ralfi), a. tyemalaZis, v. wilosanis, prokofi<br />
abulaZis (reo amoni), g. yifianis, m. dadianis, g. gamyreliZis, d.<br />
yurulaSvilis da sxvaTa leqsebiT.<br />
avtorTa umravlesoba fsevdonimiT wers, romelTagan zogi gaiSifra,<br />
danarCenis gamocnoba ki momavlis saqmea. sakuTari gvar-saxelebiT dabeWdil
qarTuli emirgantuli poezia Jurnal `kavkasionSi" (XXI saukunis 20-30-iani wlebi)<br />
poetTagan `zogierTi samudamod SerCeba qarTul poezias, kerZod, s.<br />
berJiani, g. yifiani, g. gamyreliZe, umetesoba ki samSoblos dakargviT<br />
gamowveul naRvelSi amovlebul kalmosnad darCeba", - rogorc g. SaraZe<br />
aRniSnavs.<br />
gansakuTrebuli sifaqiziT epyrobian `kavkasionis" avtorebi<br />
qarTuli sabWoTa mwerlobis sakiTxebs. maTi midgomis sifaqize da<br />
delikaturoba gamoixateboda imaSi, rom antisabWoTa Jurnal `kavkasions",<br />
erTi mxriv, mTeli simkacriT emxilebina sabWoTa mwerlobisa da<br />
socialisturi realizmis principebis damRupveloba (magaliTisaTvis<br />
SegviZlia moviyvanoT isidore manwkavas werili `qarTuli literatura",<br />
romelic kavkasionis I nomrebSi daibeWda, sadac avtori sabWoTa<br />
xelovnebas xelosnobasa da bolSevizmis xotba-didebas uwodebs), meore<br />
mxriv ki warmoeCina WeSmariti qarTuli mxatvruli mwerlobis ZiriTadi<br />
Tviseba - sicocxlis siyvaruli da am siyvaruliT gamowveuli sixaruli<br />
da gamarjveba.<br />
m. wulukiZis narkvevSi `eskizebi Tanamedrove qarTuli<br />
literaturidan" SesaniSnavad aris Camoyalibebuli qarTuli poeziis<br />
ZiriTadi mimarTuleba da xasiaTi: `qarTuli poezia dRis, sinaTlis,<br />
mzis poeziaa! - wers m. wulukiZe. man icis, Tu ra aris Wmunva, magram is<br />
am mdgomareobidan TiTqmis yovelTvis momRimari gamodis. vards umReris<br />
<strong>qarTveli</strong> mgosani Tu gmirebis brZolas, glexis Wir-varams, muSebis<br />
imedebs Tu mTeli eris miswrafebas, - is utexi xalasiT Sehyurebs<br />
cxovrebas, momavals maSinac ki, rodesac aSkarad xedavs, rom imedi<br />
marcxdeba, tanjva imarjvebs, mze Cadis, bneldeba, vardi sWkneba... Tu<br />
<strong>qarTveli</strong> mwerali Rames umRers, is uTuod sicocxlis, sixarulis<br />
momgvreli Ramea... momavlis gamarjvebiT hscocxlobs <strong>qarTveli</strong> mxatvari"<br />
(m. wulukiZe, 1929).<br />
`dRisa da mzis poeziis saSoblodan iZulebiT devnili poetebi,<br />
dedis alerssa da mSobliuri keriis siTbos monatrebulni, cremlebad<br />
kinZaven sevdian saTqmels. maTi Semoqmedebis erTi nawili imdenad<br />
gamarTulia poeturi ostatobisa da mxatvruli gamomsaxvelobis<br />
TvalsazrisiT, rom Tamamad daidebs adgils qarTvel klasikosTa<br />
Semoqmedebis gverdiT.<br />
Jurnal `kavkasionis" poezia mraval Temas moicavs; samSoblos<br />
siyvarulisa da misi diadi istoriis amay gancdas sabWouri wyobis<br />
mouridebeli kritika enacvleba. aq SevxvdebiT ucxoeTis Temaze, kerZod<br />
parizze Seqmnil Zalian Tbil da madlierebiT savse leqsebs. saintereso<br />
miZRvnebia <strong>qarTveli</strong> emigrantebisadmi, romelTa striqonebSi<br />
Seulamazeblad Cans mZime gza - mSobliuri sofel-qalaqebidan evropis<br />
qveynebadme gavlili da, gansacdelis miuxedavad, sikvdilamde umwikvlod<br />
SenarCunebuli Tavisufali, mebrZoli suli, Rirseuli meoba.<br />
amjerad yuradRebas SevaCerebT swored samSoblosadmi miZRvnil<br />
leqsebze, romelTa striqonebSi maradiuli nostalgia, dedis monatreba,<br />
mSobeli miwis siSoris tkivili da kvlav Sexvedris imedi saxlobs.<br />
emigranti poetebi arc erTxel eridebian sabWoTa wyobis geslian<br />
383
384<br />
l. cercvaZe-cucqiriZe<br />
kritikas, radgan TavianTi qveynisa Tu piradi ubedurebis mizezad<br />
swored mas asaxeleben.<br />
`kavkasionis" pirveli nomeri ixsneba s. bereJianis leqsiT `nasaxlari",<br />
romelic, g. SaraZis SefasebiT, qarTuli emigrantuli poeziis<br />
laitmotivad SeiZleba CaiTvalos.<br />
`isev is mTebi! isev is zeca!<br />
Sens silamazes ver Sescvlis droni,<br />
or nawnavebad gadmoikeca<br />
farCis kabaze mtkvari-rioni.<br />
gavyevi mZevlad dRes kudian qars...<br />
roca sofeli iwva bindebSi,<br />
vakoce Robes, vakoce WiSkars<br />
da davimale sqel simindebSi.<br />
gatexil xulas dasCxavis yvavi,<br />
dampal svetebze qanaobs oda,<br />
me rom alvis xed gavCeniliyav,<br />
SenTan darCena SemeZleboda!"<br />
mSobliuri qveynis silamazisa da monatrebis gancda yvelaze xSirad<br />
stumrobda emigrant poetTa muzas, saSobloSi gaTenebuli dilis<br />
mxatvrul suraTs metaforulad xatavs m. dadiani leqsSi `dila".<br />
margalitis wvril kaklebad dafantul cvarsa da laJvardferad ganaTebul<br />
casTan samudamo gamoTxoveba poets kidev ufro umZafrebs sevdasa da<br />
monatrebas. saocari lirizmiT gadmoscems igi samSobloSi gancdili<br />
dilis suraTs:<br />
`nazi ias mTis niavi<br />
saarSiyod epareba<br />
da mis foTlebs saidumlo<br />
Cumi kocniT ekareba...<br />
mTeli Ramis arSiyobiT<br />
da gancxromiT daRaluli...<br />
dRis sinaTliT darcxvenili<br />
eTxoveba vards bulbuli,<br />
aseTia Cemi qveynis,<br />
Cems mamulSi mudam dila;<br />
am bunebas bedman Savman<br />
gamaSora, gamacila..."<br />
daxvewili poeturi kulturiT gamoirCeva g. gamyreliZis poezia.<br />
Salva amirejibisadmi miZRvnil leqsSi `damSvidobeba" igi Seudarebuli<br />
ostatobiT gvaxedebs im uZiro naRvelsa da dardSi, romelsac poeti<br />
ganicdida samSoblodan iZulebiT wamovlisas. mas ucxoeTSi yofnisas,<br />
TiTqos, sul erTi da igive moZaxili Caesmis: - `sad midixar? risTvis ar<br />
ginda CvenTan darCena, CvenTan sikvdili?" da mainc, roca wasvla gardauvali<br />
Seiqmna da poetic iZulebuli gaxades, es mZime gamomSvidobeba gadaetana,<br />
man mTeli simZafriT ganicada, rogor `swuxdnen mindvrebi, swuxdnen<br />
mTebi, naRvliani mtrediviT zeca", ukan mobrunebas exveweboda mSobliuri
qarTuli emirgantuli poezia Jurnal `kavkasionSi" (XXI saukunis 20-30-iani wlebi)<br />
miwa da vedrebiT afrTxilebda: `sxva saqarTvelos, sxva samSoblos, sxva<br />
TavSesafars versad ipovni, amaze kargs, amaze diads".<br />
g. gamyreliZes emigraciaSi wasvlamde samSobloSi ukve icnobdnen,<br />
rogorc niWier da imedismomcem poets. mas Tavisi mokrZalebuli niSa<br />
ukve eWira qarTul poeziaSi. Tumca iyvnen iseTebic, romelTa saxelebic<br />
namdvilad qarTuli emigrantuli poeziis monapovaria, magaliTad, g.<br />
yifiani Tavisi SesaniSnavi leqsebiT, romlebic `kavkasionSi" aqtiurad<br />
ibeWdeboda. amjerad gamovyofT erTi usaTauro leqsis metaforuli<br />
azrovnebiT datvirTul ramdenime striqons:<br />
`Rame Seirya tyibulis mTebSi,<br />
Rame naxSiri, undo, Savgula;<br />
civi wyaroni kldis nawnavebSi,<br />
vercxlis qamrebad gadmokidula.<br />
daRlil xvevnaSi xevi iWreba,<br />
butbutebs Rele, Ramis xumara,<br />
caze Rrublebi ise iSleba,<br />
viT ganasroli cecxlis yumbara.<br />
.................................<br />
exla sad aris es yvelaferi?<br />
saxli, bujeri, Svacecxli, Taro,<br />
wiTeli CeqmiT gadanaTeli<br />
Cemi akvani da sanetaro..."<br />
qarTul emigrantul poeziaSi gamoirCeva saintereso xmis mqone<br />
poeti reo amoni, igive prokofi abulaZe, romelic SemdgomSi Jurnal<br />
`mxedars" redaqtorobda. igi, samwuxarod, axalgazrda gardaicvala,<br />
magram `kavkasionma" Semogvinaxa misi sakmaod bevri leqsi, romlebSic<br />
poeti siyvaruliT ixsenebs Tavis qveyanas:<br />
`rions zRaprebi moaqvs maisSi,<br />
mTis xomaldebi ukan mas axlavs;<br />
Camovardeba da quTaisSi<br />
kalTebs ukocnis<br />
Zvelsa nasaxlars...<br />
aq poetebma vardis ubnebSi<br />
bedniereba gamoafines<br />
da mcxovreblebTan mze saubrebSi<br />
angelosebi Semoafrines...<br />
netavi erTxel kidev menaxos<br />
mag brolis mkerdze<br />
Rame daRvrili:<br />
es xetiali gadamelaxos<br />
da movsuliyo SenTan daRlili"<br />
(`gzaze", 1929 w.).<br />
samSoblo da deda ori ganuyofeli tkivilia emigrant poetTa<br />
SemoqmedebaSi. Soreuli saqarTvelodan maT yovelTvis dedis monatrebiT<br />
daRlili Tvalebi eZaxiT, misi gamxdari xelebis siTbo izidavT. imedi<br />
aRara aqvT, rom Sin dabrunebulebs isev miegebeba es Zvirfasi arseba.<br />
385
386<br />
l. cercvaZe-cucqiriZe<br />
g. yifiani sizmrad xedavs moxuc dedas, TiTqos im sixarulsac<br />
ganicdis, romelic dedas mohgvara masTan Sexvedram, magram sizmarSic<br />
ki wuTebi daTvlilia, reglamentirebulia dedasTan miaxloebis dro da<br />
alersi, `Savi saaTi" ganagebs sawuTros:<br />
`xo... is sizmari - wuxel ra iyo...<br />
netav im ZilSi movekal vinmes.<br />
mze mTis mwvervalze gadmomdgariyo<br />
miwas ayrida oqrosfer mZivebs.<br />
dangreul qoxSi SevaRe kari,<br />
iq davinaxe moxuci deda,<br />
mas civ ficarze daedo Tavi,<br />
gaxmdari saxiT gadmoixeda...<br />
SeSinebuli SekrTa, gaocda;<br />
Sena xar, Svilo? - miTxari Cqara!<br />
avtirdi, unda gadamekocna...<br />
saaTma morcxvad daiwkriala,<br />
survili SemrCa gamSrali bagis,<br />
sneul dedasTan msurda alersi...<br />
ase damTavrda im erTi Ramis<br />
sizmari cxadze usayvarlesi".<br />
samSoblosadmi emigranti poetebis damokidebulebaze werisas gverds<br />
ver avuvliT vlasa mgelaZis erT Canawers, romelic mas politikuri<br />
patimrobisas baTumis cixeSi gaukeTebia. iseTi gulwrfeli emociaa am<br />
patara CanaxatSi, rom misi gulgrilad wakiTxva SeuZlebelia: `wera ki<br />
ara, udidesi simfoniis Seqmna mindoda, roca samSobloze vwerdi cixeSi...<br />
yvavilebi da mTeli buneba cocxlad Tvalwin meSleboda, mdinaris<br />
wuxils, mwyemsis salamurs TiTqos vusmendi, mzis sxivebs vxedavdi, me ki<br />
ar vwerdi, vxatavdi, vloculobdi, msurda, bunebis saocreba amemusikebina<br />
da yvelasaTvis meTqva is, rasac ganvicdidi.<br />
am dRes me avmaRldi, zekaci gavxdi, Cems dabadebas Sinaarsi mieca,<br />
me bunebis monawile Seviqeni, udidesi simovneba ganvicade, sasoeba vigrZeni,<br />
RvTaebrivi saxe CemSi davinaxe, cixis sicariele madliT aivso... me am<br />
wamidan TiTqos bunebis saidumloeba gavige. me uswavleli mcodne Seviqeni<br />
da Tavs ise vgrZnobdi, TiTqo Zilisgan gameRviZa... moulodnelad viRacam<br />
jvari gadamsaxa da brma mxedveli gamxada.. ra mwyuria bunebaSi yofna da<br />
misi mSvenierebiT datkboba! vin Segqmna, ra xar, vin xar, vin ganageb ase<br />
wesierad yvelafers?! - bunebav, maswavle me saidumloebani Seni!" aRniSnuli<br />
Canaweri win uZRvis leqss `samSoblo", romelic v. mgelaZes akakisTvis<br />
miuZRvnia. leqsi gulSiCamwvdomi striqonebiT mTvardeba:<br />
`turfad Semkuli samoTxe<br />
Soridan momeCveneba,<br />
rodis iqneba, samSoblov,<br />
vixilo Seni mSveneba?!" 1<br />
mSobliuri bunebis SesaniSnavi mxatvaria prokofi abulaZe.<br />
`lurjad afeTqili cisa da `mandilmziani miwis" trfoba veRar dautevia<br />
1 "kavkasioni” - parizi, Jerani, 1929 w., I-II, daculia qarTuli emigraciis muzeumSi
qarTuli emirgantuli poezia Jurnal `kavkasionSi" (XXI saukunis 20-30-iani wlebi)<br />
poetis guls da amaod uxmobs `laJvardebiT mzisken gadafrenil"<br />
samSoblos, rom siyvaruli gauziaros:<br />
`mSobelo mxarev, mandil-mziano!<br />
Sens mklavebzea ca daRvaruli,<br />
sada xar, sada! gagiziaro<br />
amdeni grZnoba da siyvaruli".<br />
emigrant qarTvel poetebs wuTiTac ar aviwydebaT is istoriuli<br />
gza, romelic saqarTvelom ganvlo saukuneebis manZilze, ician maT, rom<br />
qveynis tanjva-vaeba XX saukuniT ar dawyebula da qarTlis sevdiani<br />
ambavi cremliTa da sisxliTaa naweri. poeti g. yifiani mTeli simZafriT<br />
ganicdis monRolTa aswlovan batonobas saqarTveloSi. misi `asi wlis<br />
poema" mogviTxrobs, Tu rogori mwarea `sinamdvile dawyebuli<br />
monRolebidan", rogor gadawves Cveni miwa `unugeSo cecxlis zmanebiT<br />
da or zRvas Soris gadaqances Zvlebis kunZuli". qarTul poeziaSi<br />
bevri dawerila Cvens avbediT istoriaze, magram namdvilad gamorCeulia<br />
yifianis Sefasebebi rogorc mxatvruli, ise emociuri TvalsazrisiT:<br />
`atirda saukune moxuc qaliviT, imedebis mze gadaiwva da urdos nebiT<br />
Sekazmuli SurisZieba gamocdil jalaTiviT daesxa Tavs glovis kunZuls"<br />
_ wers igi.<br />
emigrant poetebs ar asvenebT fiqri krwanissa da erekle mefis<br />
gadawyvetilebaze. krwanisis sevda maTi didi satkivaris nawilia. erekles<br />
mimarTavs poeti g. gelazania:<br />
`miyvars udabno, mowyenili krwanisis veli,<br />
iraklis didi martooba, misi naRveli...<br />
modi irakli, Cveni razmi Sen mogiwodebs,<br />
agirCevT sardlad, ara mefed, ase icode!..<br />
ei, irakli amayia Cveni xseneba,<br />
Cven saqarTvelos giJebi varT, nu gewyineba!"<br />
advili gasagebia, ratom uxmobs emigranti <strong>qarTveli</strong> poeti erekles<br />
sardlad da ara mefed, Tumca leqsSi obieqturad afasebs igi im<br />
istoriul sinamdviles, romelSic erekles mouwia Zalian sapasuxismgeblo<br />
gadawyvetilebis miReba, "mefis didi martooba" mas bolomde gancdili<br />
da dafasebuli aqvs, amitom TanagrZnobiT sTavazobs erTad viaroT da<br />
krwanisis vzidoT fiqrebio.<br />
diadi istoriiT STagonebulni da awmyoTi saSinlad ukmayofilo<br />
emigranti poetebi `CrdiloeTidan wiTeli raSiT mosul" mtarvals<br />
mtkice kritikul-opoziciur damokidebulebas axvedrebdnen da sityviT<br />
ucxadebdnen daundobel brZolas maT, vinc `saqarTveloSi saqarTvelos<br />
saxe waSales" da `suls daoblebuls Semoavles glovis arSia". mtris<br />
vaJkacuri gamowvevisa da sisxlis bolo wveTamde brZolis suliskveTebiT<br />
aris gajerebuli prokofi abulaZis leqsi `qaquca ColoyaSvilis simRera",<br />
romelsac g. SaraZe qarTuli emigraciis namdvil himnad miiCnevs:<br />
`Tamaris ZuZus vficavar,<br />
erekles vaJkacobasa,<br />
ise gagixdi sicocxles,<br />
387
388<br />
l. cercvaZe-cucqiriZe<br />
rom ver moxvide cnobasa.<br />
Tu tyvia Semomeleva,<br />
xanjals dagageb risxvians,<br />
gatydeba?! guls amoviglej,<br />
saxeSi gfeTqav sisxlians!<br />
simravliT ver SemaSineb,<br />
tanSi cecxli maqvs daRvrili,<br />
Tu ver gagkveTo mxardamo,<br />
cxenze gamiwydes aRviri!"<br />
Crdilouri politikis kritikas ar erideba v. wilosani emigranti<br />
megobrebisadmi miZRvnil leqsSi `Cvens devnilebs", romelSic poetis<br />
kritikul-opoziciur ganwyobilebas Tavisufali momavlis imedi<br />
agvirgvinebs:<br />
`gaswi win, Zmao, magram frTxilad, gverdze gyavs mteri,<br />
ikurTxos Seni marjvena da mkerdi fiqalis,<br />
win, Seupovrad!.. CrdiloeTiT Semonaberi<br />
dRes Tu xval unda CabneleTdes susxi grigalis!"<br />
samSoblos siyvaruli da misi tragikuli bedis sisxlxorceuli<br />
gancda is Temaa, romelic yvela emigrantis suls erTianad aforiaqebda.<br />
Jurnali `kavkasioni" ki guliTadad maspinZlobda maT Semoqmedebas,<br />
risi wyalobiTac bevri, marTlac SesaniSnavi patriotuli leqsi SemorCa<br />
qarTul poezias. Cven mxolod `kavkasionis" 1929-1932 wlebSi gamosuli<br />
nomrebis mimoxilviT SemovifargleT. Jurnals arc ganaxlebis Semdgom<br />
(1964-1986 ww.) Seucvlia mimarTuleba da xasiaTi, mis mesveurTa fiqri<br />
da muza kvlavac samSoblos siyvaruls dastrialebda.<br />
damowmebuli literatura<br />
Jurn. `kavkasioni", 1929, ##1, 2, 3; 1930, #3; 1932, ##2, 4,<br />
parizi, gamomcemloba `Jerani"; daculia qarTuli emigraciis<br />
muzeumSi.<br />
m. wulukiZe, 1929 - m. wulukiZe, eskizebi Tanamedrove literaturidan<br />
- galaktioni: Jurn. "kavkasioni", 1929, I-II, parizi; daculia qarTuli<br />
emigraciis muzeumSi.
qarTuli emirgantuli poezia Jurnal `kavkasionSi" (XXI saukunis 20-30-iani wlebi)<br />
LIA TSERTSVADZE-TSUTSKIRIDZE<br />
GEORGIAN POETRY OF EMIGRANT AUTHORS<br />
IN JOURNAL KAVKASIONI<br />
After forming the Soviet Georgia the poetry of the country went to two different<br />
fronts: the one that was created within the country, in most cases completely held<br />
under the Soviet censorship grips and the second written beyond the country boarders<br />
by poets who were in political emigration and enjoyed freedom of subject choice and<br />
expression. The influence of the Soviet censorship on the latter was faint if any and<br />
was originally distinguished with free themes and true soundings.<br />
Among the journals and newspapers coming in Georgian outside the country<br />
in the 20-30s of the 20 th century Kavkasioni was published in France in 1929-1932<br />
by the sponsorship of Leville community of Georgian emigrants.<br />
The journal published poems that were mostly on patriotic themes. Emigrant<br />
poems did not restrain from the venomous criticism of the Soviet system as they<br />
saw in it the reason of their country’s and their own personal tragedies.<br />
These poets seemed to be inspired with the great past of their country and<br />
were desperately ungrateful of their present that is why they offered staunch critical<br />
opposition to the ‘Rider from the North on the red stallion’ who ‘has expunged the<br />
face of Georgia in the country’ and ‘wrapped up the orphaned soul in the shroud of<br />
mourning’.<br />
Kavkasioni has preserved many verses of the Georgian poetry that might<br />
have been lost if not this journal.<br />
389
390<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
vladimer vladimer vladimer wverava,<br />
wverava,<br />
luka luka dvaliSvili<br />
dvaliSvili<br />
ËÖÊÀ ËÖÊÀ ÃÅÀËÉÛÅÉËÉ<br />
ÃÅÀËÉÛÅÉËÉ<br />
egnataSvili egnataSvili (ignatievi) (ignatievi) (ignatievi) simon simon iagoris-Ze<br />
iagoris-Ze<br />
iagoris-Ze<br />
1768-1774 wlebSi ruseTis mecnierebaTa akademiam moawyo didi<br />
eqspedicia (giuldenStedtis, gmelinis da palasis monawileobiT) ruseTis<br />
imperiaSi Semaval Tu momavalSi Sesasvlel calkeul mxareTa Sesaswavlad<br />
(maT Soris saqarTveloSic). eqspedicia miznad isaxavda am mxareTa<br />
fizikur-geografiul aRwerilobaTa Sedgenas, mineralogiur, botanikur,<br />
zoologiur da kulturul siZveleTa Seswavlas.<br />
ruseTis mecnierebaTa akademiis (yofili ssrk mecnierebaTa akademiis<br />
leningradis) peterburgis arqivSi daculia masalebi giuldenStedtis<br />
urTierTobaze peterburgSi mcxovreb im qarTvelebTan, romelTac<br />
SeeZloT raime daxmareba gaewiaT misi eqspediciisaTvis. aRmosavleTmcodneobis<br />
arqivSi daculi ori xelnaweri ki miuTiTebs, kerZod qarTvelTa<br />
im daxmarebaze, romelic maT gamouCeniaT zemoxsenebuli eqspediciisaTvis<br />
(n. maxaTaZe, 1983, gv. 77).<br />
XVIII saukunis 30-ian wlebSi moskov-peterburgis qarTuli<br />
sazogadoebis warmomadgenlebma rusul enaze beWdurad gamoaqveynes<br />
ori Txzuleba. naSroms mTargmnelis inicialebi ,,È. Ñ." axlavs bolos.<br />
rogorc samecniero literaturaSi garkveulia (a. abramiZe, i. cincaZe<br />
da sxv.), avtoris inicialebiT ,,È. Ñ." igulisxmeba: simon ignatievi<br />
(igive egnataSvili).<br />
qarTvelebma sapatio movaleoba Seasrules moskovis universitetisa<br />
da moskov-peterburgis kulturul cxovrebaSi. s. egnataSvili swavlobda<br />
moskovis universitetSi sxva qarTvelebTan erTad, xolo Semdeg igi<br />
1770-ian wlebSi iyo moskovis universitetis informatori. aqve<br />
universitetSi samoqalaqo da sisxlis samarTlis kaTedris profesoris<br />
Tanamdebobaze iyo da drogamoSvebiT proreqtoris movaleobas<br />
asrulebda meore <strong>qarTveli</strong> n. n. zandukeli (tr. xundaZe, 1960, gv. 144).<br />
s. egnataSvili cnobilia, rogorc Tarjimani, romelic muSaobda<br />
ekaterine II-is favorit grigol potiomkinTan da Tan eweoda sajaSuSo<br />
saqmianobas erekle II-is sawinaaRmdegod.<br />
simon egnataSvilis rusul Targmnebs Soris sapatio adgili unda<br />
miekuTvnos ,,brma memusikis simReras", romelsac rusulad ewodeba<br />
,,Ãðóçèíñêàÿ ïåñíü ñëåïîãî ïåâöà Åêàòåðèíå Âåëèêîé".<br />
mas Semdeg, rac qarTl-kaxeTis samefosTan daido traqtati<br />
georgievskSi, 1783 wlis 6 seqtembers solomon I-ma werili gaugzavna<br />
pavle potiomkins da sTxova imereTis samefoc mieRo mfarvelobis qveS.<br />
quTaisSi Seikribnen sazogadoebis mravalricxovani warmomadgenlebi,<br />
romelTac gamoxates Tavisi swrafva ruseTis mfarvelobis qveS Sesvlisa.<br />
aq am zeimze quTaisel brma memusikes, anu, dRevandeli gamoTqma<br />
rom vixmaroT, xalxur meleqses Conguris akompanimentze warmouTqvams<br />
ekaterine II-isadmi miZRvnili saxotbo leqsi, romelsac aRtacebaSi<br />
mouyvania rusi oficeri tamara da, rogorc Cans, mas ruseTSi myof
egnataSvili (ignatievi) simon iagoris-Ze<br />
<strong>qarTveli</strong> egnataSvilisaTvis dauvalebia am simReris rusulad Targmna.<br />
es leqsi Targmnili egnatiSvilisagan 1837 wels daibeWda ruseTSi ,,Òðóä û<br />
è Ëåòîïèñû îáùåñòâà äðåâíîñòåé Ðîññèñêèõ" (n. maxaTaZe, 1983, gv. 44).<br />
simon egnataSvils qarTulidan rusulad uTargmnia "baramguldamiani",<br />
romelic warmoadgenda avtorizebuli Targmanis nimuSs. s.<br />
egnataSvils wvlili aqvs Setanili im rusul-qarTuli leqsikonis<br />
SedgenaSi, romelic SvilTan erTad gaukeTebia. niko egnataSvili 1809<br />
wels ruseTis mTavrobas sTxovs mis gamocemas, Tumca leqsikoni CvenTvis<br />
gaugebari mizezebis gamo ar gamocemula.<br />
simon iagoris Ze egnataSvili (ignatievi) qarTlidanaa, misi winapari<br />
vaxtang VI-is amalis wevria da ruseTSi darCenila. igi samocdaaTiani<br />
wlebidan sagareo saqmeTa kolegiis TanamSromelia. igi maT qarTul<br />
sabuTebs uTargmnis rusul enaze. manamde am saqmes daviT abazaZe<br />
asrulebda. mas Tavdapirvelad asesoris Cini hqonda, xolo Semdeg<br />
premier-maioris anu podpolkovnikis wodeba mianiWes. igi muSaobda<br />
grigol potiomkinTan Tarjimnad, romelmac qarTl-kaxeTis mefis elCs<br />
garsevan WavWavaZes miuCina Tarjimnad da jaSuSad (m. berZeniSvili, 1980,<br />
gv. 220).<br />
safiqrebelia, rom TviTmpyrobeloba agentebs (jaSuSebs) yvela<br />
fenaSi eZebda. qarTlis Tavad-aznaurobis nawili erekle II-is ukmayofilo<br />
iyo da opoziciaSi idgnen. isini yovelnairad cdilobdnen xeli SeeSalaT<br />
ereklesaTvis da taxtze vaxtang VI-is STamomavlebi aeyvanaT.<br />
TviTmpyrobeloba advilad Soulobda maT rigebSi Tavis agentebs.<br />
svimon iagoris Ze egnataSvili, rogorc mkvlevrebma (al. baramiZem<br />
da i. cincaZem) gaarkvies, erT-erTi imaTgania, vinc ruseTis mxares<br />
erekle II-is sawinaaRmdegod jaSuSobs, magram zogierTma mkvlevarma<br />
(n. maxaTaZe) mis saqmianobas axsna mouZebna, rom TiTqosda es<br />
ganpirobebuli iyo ara antipatriotuli, aramed uSualod erekle IIis<br />
mmarTvelobisadmi uaryofiTi damokidebulebiT. Tumca sworad<br />
aRniSnavda ,,georgianul istoriasTan" dakavSirebiT g. qiqoZe, romelmac<br />
es Txzuleba qarTulad Targmna. amgvari politikuri moRvaweoba mainc<br />
sazaralo iyo <strong>qarTveli</strong> eris interesebis TvalsazrisiT, vinaidan es<br />
mimarTuli iyo <strong>qarTveli</strong> mefis (erekle II - v.w., l.d.) xelisuflebis<br />
winaaRmdeg. es ki erTaderTi Zala iyo, romelsac SeeZlo Cveni erisaTvis<br />
xelmZRvaneloba gaewia XVIII saukunis me-2 naxevarSi (Jurn. ,,mnaTobi",<br />
1939, #7).<br />
moskovis centralur arqivSi, feldmarSal potiomkinis fondSi<br />
Tavis droze iase cincaZem aRmoaCina saintereso dokumenti, romelic<br />
cxadyofs ruseTis dazvervis saqmianobas da egnataSvilis kavSirs maTTan.<br />
saqme exeba erekle II-isa da garsevan WavWavaZis mimoweras. miT umetes,<br />
roca garsevan WavWavaZe peterburgidan Tavis mefes saidumlo cnobebs<br />
awvdida am mimoweriT. erTgan 1785 wlis TariRiT garsevan WavWavaZe<br />
erekle II-s swers: ,,eWvi maqvs rom aramc Tu Suazed sxvanic ganixilavdnen,<br />
xolme da am mizeziT yvela ver damiweria, Tu inebebT sxva anbani<br />
miboZeT"... rogorc vxedavT, garsevani erekle mefes sTxovs, saidumlo<br />
anbani an Sifri gamogzavneo (i. cincaZe, 1960, gv. 146).<br />
391
392<br />
v. wverava, l. dvaliSvili<br />
rogorc prof. iase cincaZe aRniSnavs, garsevan WavWavaZes eWvi<br />
aRZvria, rom mis mimoweras ereklesTan ruseTis dazverva amowmebs da<br />
agentis meSveobiT igebs yovelives. amitom sTxovs saidumlo Sifrs.<br />
zemoxsenebuli werili erekles misamarTiT qarTul enaze iyo<br />
dawerili, magram ara garsevan WavWavaZis xeliT _ aRniSnavs i. cincaZe.<br />
sabuTis bolos imave xeliT minaweria: ,,vmowmob WeSmaritad dedaisagan<br />
gardmoRebas savarsamiZe" (i. cincaZe, 1941, gv. 146). am minaweridan cxadi<br />
xdeba, rom garsevan WavWavaZis saidumlo werili, erekle II-is misamarTiT<br />
gagzavnili, svimon egnataSvils (ignatievi) gadauweria da savarsamiZes<br />
Seumowmebia. XVIII s. oTxmociani wlebis ruseTis sagareo politikis<br />
mesaWes grigol potiomkins hyolia qarTuli sabuTebis mTargmnelad<br />
ayvanili da imave dros garsevan WavWavaZesac ,,Sveloda", anu, ukeT rom<br />
vTqvaT, emsaxureboda saelCoSi rusulad mimoweris dros.<br />
rogorc prof. i. cincaZem gaarkvia dokumentebze dayrdnobiT,<br />
garsevan WavWavaZisaTvis gr. potiomkins miuCenia s. egnataSvili, romelsac<br />
uSualo kavSiri aqvs polkovnik popovTan, popovi ki moaxsenebs<br />
potiomkins. egnataSvilis erTguleba potiomkinisadmi ganpirobebuli<br />
yofila ficiT. simons dakisrebuli movaleoba kargad Seusrulebia. mas<br />
garsevanis ndoba moupovebia. es rom namdvilad asea, Cans garsevanis<br />
werilidan, sadac is erekle II-s Seaxsenebs, saidumlo Sifri da misi<br />
Tarjimani rom gTxove, saWiro ar aris, radgan s. egnataSvili vipove,<br />
romelsac savsebiT miendo da mas saidumloeba gaando (i. cincaZe,<br />
gv. 148).<br />
gansvenebulma mecnierma dokumentebze dayrdnobiT gaarkvia, rom<br />
s. egnataSvili Tavad iRebda dednis aslebs garsevanis arqividan da maT<br />
awvdida rus moxeleebs. radgan dazvervis istoriaSi cnobilia, rom<br />
dokumentebs, werilebs an gzaze xsnian da iparaven, an uSualod iReben<br />
maT aslebs Tarjimanis meSveobiT Tu sxva xerxebiT. Cvens SemTxvevaSi s.<br />
egnataSvils piradad xeli miuwvdeboda garsevanisa da erekles werilebze,<br />
rogorc Tarjimans da sargeblobda garsevanis sruli ndobiT da maT<br />
rus moxeleebs awvdida.<br />
amrigad, svimon iagoris-Ze egnataSvili, romelic moRvaweobda XVIII<br />
s. bolos ruseTis imperiaSi, metad saintereso figuraa, rogorc Tarjimani<br />
da mkvlevari rusul-qarTuli kulturuli urTierTobisa, magram amave<br />
dros warmogvidgeba, rogorc agenti ruseTis dazvervisa. Tumca es<br />
nabiji SeiZleba aixsnas ara rogorc arapatriotuli moqmedebiT, aramed<br />
erekle II-isadmi uaryofiTi damokidebulebiT, radgan ruseTSi moRvawe<br />
qarTvel Tavad-aznaurTa warmomadgenlebs surdaT taxtze aeyvanaT vaxtang<br />
VI-is STamomavlebi da aqtiurad TanamSromlobdnen ruseTis moxeleebTan,<br />
rac uaryofiTad aisaxa Cveni qveynis istoriaSi.
egnataSvili (ignatievi) simon iagoris-Ze<br />
damowmebuli literatura<br />
a. abramiSvili, 1952 - a. abramiSvili, erTi ucnobi qarTulrusuli<br />
leqsikonis Sesaxeb: gaz. ,,saxalxo ganaTleba", 1952, 24 dekemberi.<br />
m. berZniSvili, 1980 - m. berZniSvili, masalebi XIX saukunis<br />
pirveli naxevris qarTuli sazogadoebriobis istoriisaTvis, t. I, Tb., 1980.<br />
v. maWaraZe, 1968 - v. maWaraZe, besiki diplomatiur sarbielze, Tb., 1968.<br />
n. maxaTaZe, 1983 - n. maxaTaZe, megobrobis furclebi, Tb., 1983.<br />
g. qiqoZe, 1939 - g. qiqoZe, georgianeli istoria: Jurn. ,,mnaTobi",<br />
1939, #7.<br />
i. cincaZe, 1941 - i. cincaZe, ramdenime cnoba ruseTis<br />
TviTmpyrobelobis dazvervisa da misi agentebis saqmianobis Sesaxeb me-<br />
18 saukunis meore naxevarSi saqarTveloSi: quTaisis ped. institutis<br />
Sromebi, t. II, 1941.<br />
i. cincaZe, 1960 - i. cincaZe, 1783 wlis mfarvelobiTi traqtati,<br />
Tb., 1960.<br />
tr. xundaZe, 1960 - tr. xundaZe, qarTul-rusuli literaturuli<br />
urTierTobis istoriidan, Tb., 1960.<br />
VLADIMER TSVERAVA, LUKA DVALISHVILI<br />
SVIMON EGNATASHVILI (IGNATIEV)<br />
In the 70s of 18 th century a man from the Georgian emigrant society of<br />
Petersburg published two works that had initials of the translator. "…". As is known<br />
in the specialist literature these initials<br />
are of Svimon Egnatashvili (Ignatiev)’s.<br />
Svimon Iagorovich Egnatashvili (Ignatiev) comes from a nobility of Kartli<br />
kingdom whose family moved to Russia after the demise of King Vakhtang VI. Svimon<br />
Egnatashvili graduated from the Moscow University and worked at the same<br />
University for a certain period. In the literary circles he was known as an interpreter<br />
and translator. He helped Georgians to translate from Georgian into Russian as well<br />
as Russian officials to translate from Russian into Georgian.<br />
Svimon Egnatashvili (Ignatiev) worked as a secret agent for the Russian empire<br />
at the end of the 18 th century. He had sworn the oath to Gregory Potyomkin and got<br />
in touch with him through Colonel Popov. Svimon Egnatashvili assisted Garsevan<br />
Chavchavdze, an ambassador of Erekle II, to furnish his translations and earned his<br />
trust. This fact is attested from the letter which was found and published by professor<br />
I.Tsintsadze.<br />
In spite of the fact that Svimon Egnatashvili is a prominent public man in the<br />
Russian empire at the close of the 18 th century and a promoter of Russo-Georgian<br />
relationships at the same time he carries out clandestine activities in favor of the<br />
Russian empire. However, some scholars (N.Makhatadze, G.Kikodze) find justification<br />
of his steps in the sense that his motivation was not betrayal of his country. But he<br />
opposed King Erekle II for the purpose of bringing heirs of Vakhtang VI to the Kartli<br />
throne.<br />
393
394<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
sofiko sofiko Waava<br />
Waava<br />
terminisaTvis terminisaTvis ,<br />
, ,,diglosia"<br />
,diglosia"<br />
,diglosia"<br />
,diglosia"<br />
,diglosia"<br />
bunebrivi enebi principulad araerTgvarovania: isini arseboben<br />
mravali saxesxvaobis saxiT, romelTa formireba da funqcionireba<br />
ganpirobebulia sazogadoebis gansazRvruli socialuri diferencialurobiT<br />
da misi komunikaciuri moTxovnilebebis mravalferovnebiT.<br />
magaliTad, studenti iyenebs studentur Jargons ZiriTadad Tavis wreSi,<br />
TanatolebTan urTierTobisas, xolo danarCen situaciebSi mimarTavs<br />
saliteraturo enis saSualebebs. programistebi iyeneben kompiuterul<br />
Jargons profesiul Temebze saubris dros, xolo profesiuli garemodan<br />
gamosvlis Semdeg saerTo saliteraturo enis sityvebsa da konstruqciebs<br />
mimarTaven. erTi erovnuli enis sxadasxva qvesistemis amgvar flobas da<br />
urTierTobis sferos an situaciis Sesabamisad gamoyenebas "Sidaenobrivi<br />
diglosia" ewodeba. amis garda, termini "diglosia" aRniSnavs sxadasxva<br />
enis codnasac da maT monacvleobiT gamoyenebas urTierTobis, situaciis<br />
Sesabamisad.<br />
sociolongvistikas ainteresebs ara marto is, Tu ra gavlenas<br />
axdens individis an individTa jgufis socialur cxovrebaze ramdenime<br />
enis codna, aramed isic, Tu ra gansakuTrebul funqcias atarebs<br />
gamoyenebul enaTagan TiToeuli. es ganpirobebulia im TavisTavadi<br />
cxadi faqtiT, rom sxvadasxva enas adamiani sxvadasxva socialur garemoSi<br />
an situaciSi iyenebs. am viTarebis amsaxveli erT-erTi terminia<br />
diglosia.<br />
diglosia.<br />
specialur lingvistur leqsikonebSi diglosia diglosia ganmartebulia,<br />
rogorc erTi enis SigniT koleqtivis (an pirovnebis) mier sxvadasxva<br />
qvesistemis floba, Tumca iSviaTad am terminSi sxvadasxva enis ori<br />
qvesistemis flobasac gulisxmoben. unda aRiniSnos, rom qarTul (da<br />
ara marto qarTul) saenaTmecniero literaturaSi zogjer es termini<br />
jerac ara aris erTnairad gagebuli*.<br />
naSromis mizania termin "diglosiis<br />
diglosiis<br />
diglosiis" diglosiis saleqsikono definaciaTa<br />
Sejereba im mniSvnelobasTan, romelic am terminis SemoRebisas igulisxma<br />
masSi amerikelma enaTmecnierma Carlz fergiusonma 1959 wels gamoqveynebul<br />
naSromSi (Ch. Fergiuson, Diglossia, Word jurnal, 1959).<br />
termin "diglosiamde<br />
diglosiamde<br />
diglosiamde" diglosiamde enaTmecniereba iyenebda termins<br />
"bilingvizmi<br />
bilingvizmi<br />
bilingvizmi<br />
bilingvizmi" bilingvizmi (anu "orenovneba"). xolo imgvari situaciisaTvis,<br />
romelSic ramdenime enis funqcionirebaa saWiro, moqmedebs termini<br />
"mravalerovneba". C. fergiusonma diglosiis diglosiis cnebis formulireba<br />
warmoadgina, romlis mixedviTac es aris SedarebiT stabiluri enobrivi<br />
situacia, romelSic enis pirvelad dialeqtebTan erTad (romlebsac<br />
SeiZleba hqondes zogadi an regionaluri standartebi) arsebobs maTgan<br />
* termin "diglosiis" gansxvavebuli gaazrebis Sesaxeb msjelobisaTvis ix.: t. futkaraZe,<br />
2005, gv. 62-63; T. bolqvaZe, 2007...
terminisaTvis ,,diglosia"<br />
Zalian gansxvavebuli, maRal doneze kodificirebuli (xSirad<br />
gramatikulad ufro rTuli) zeddebuli variacia, romlis SeTviseba,<br />
Cveulebriv, xdeba formalur sferoebSi (mag., saganmanaTleblo sistemaSi,<br />
oficialur sametyvelo da werilobiT sferoebSi), magram arasdros<br />
gamoiyeneba yofiTi komunikaciebisTvis.<br />
diglosiuri situacia ganisazRvreba, rogorc metyvelebaSi ori<br />
an ramdenime enobrivi saxesxvaobis funqcionireba. am dros es enobrivi<br />
saxesxvaobebi erTmaneTTan Semavsebel damokidebulebaSia. enobriv<br />
sferoebs Soris, diglosiis SemTxvevaSi, erTgvari ierarqiuli<br />
urTierTobaa didad Sefasebulidan mcired Sefasebulamde. Tuki es<br />
enobrivi saxesxvaoba miCneulia naTesaurad, H saxesxvaoba, rogorc wesi,<br />
enis ufro konservatorul formas warmoadgens, romelic gamoiyeneba<br />
formalur sferoebSi _ sajaro metyvelebisas, religiur teqstebSi,<br />
ganaTlebaSi da sxv. L gamoiyeneba ufro araformalur sferoSi, yofiTi<br />
urTierTobisas, quCaSi, bazarSi, telefonze saubrisas da a. S. im<br />
SemTxvevaSi, Tu H da L formebi erTmaneTTan genetikur kavSirSi ar<br />
aris, ufro xSirad H enobrivi saxesxvaoba ufro maRali saerTaSoriso<br />
prestiJis mqonea.<br />
joSua fiSmanma Secvala da ganaviTara fergiusonis Teoriis is<br />
nawili, romelic fsiqolingvistikis niSniT iyo Camoyalibebuli. misi<br />
ganmartebiT, bilingvizmi aris enobrivi kontaqtebis Sedegi. j. fiSmanis<br />
mixedviT, diglosia ornairad gaiazreba:<br />
a) diglosia warmoadgens or sametyvelo kods _ roca situacia<br />
apirispirebs maRal da dabal variantebs.<br />
b) diglosia funqcionalur diferenciacias axdens or enas Soris.<br />
j. fiSmanis TvalsazisSi Cans diglosiis bilingvizmTan gaTanabrebis<br />
tendencia.<br />
fergiusonis mixedviT, diglosia diglosia gulisxmobs erTi enis or enobriv<br />
variants, standartizebul variantsa da xalxur variants aqvs erTi da<br />
igive modeli, gansxvaveba ki isaa, rom SesaZlebelia erTis kontroli,<br />
xolo meore kontrolis gareSea. fiSmanis mier am Teoriis ganviTarebiT,<br />
bilingvizmi aris enobrivi kontaqtebis Sedegi. misi azriT, diglosia<br />
or enaze mets aerTebs.<br />
j. finCis sacnobaro tipis naSromSi (Jeoffrey Finch, Linguistic Ters<br />
and Concepts, London, 2000) mocemuli ganmartebac C. fergiusonis<br />
Tvalsazriss misdevs. misi gansazRvrebiT, "zog enas aqvs ori uaRresad<br />
gansxvavebuli varianti, romelic moqmedebs sametyvelo sazogadoebaSi<br />
da romelTaganac TiToeuls Tavisi gansxvavebuli socialuri funqcia<br />
aqvs. Tuki Tqven xarT, magaliTad, saberZneTSi, Tqven naxavT adamianebs,<br />
visTvisac mSobliuria werisas erTi forma "katharevousa", xolo<br />
metyvelebisas meore _"dhimotiki". es situacia iwodeba diglosiad<br />
diglosiad. diglosiad es<br />
is SemTxvevaa, rodesac erT formas ewodeba "maRali" da mas iyeneben<br />
oficialur sferoebSi _ ganaTlebaSi, politikasa da komerciaSi, xolo<br />
meore anu "dabali" varianti moqmedebs saSinao da araformalur<br />
situaciebSi. aseT dros "maRali" ufro prestiJulia, xolo "dabali"<br />
ufro miRebulia misi gamoyenebis konteqstebSi...<br />
395
396<br />
s. Waava<br />
diglosiuri situacia SesaZloa vipovoT egvipteSi, sadac<br />
gamoyenebulia orive _ klasikuri arabulica da Tanamedrove arabulic;<br />
da SveicariaSi, sadac molaparakeni iyeneben maRal germanuls da<br />
Sveicarul germanuls ("ziud duCi"). amis istoriuli magaliTia iseTi<br />
romanuli enebi, rogoricaa safrangeTis espanuri da italiuri, maTac<br />
axasiaTebdaT diglosiuri situaciebi, romlebSic "maRali laTinuri"<br />
gamoiyeneboda ganaTlebaSi, religiasa da oficialur viTarebaSi, xolo<br />
Cveulebrivi sasaubro laTinuri _ yoveldRiur metyvelebaSi. aseTi<br />
situaciebi dResac arsebobs wynari okeanisa da karibis auzis mosaxleobaSi,<br />
sadac inglisuris standartuli variantic da pijinizebulic erTmaneTis<br />
gverdiT Tanaarseboben.<br />
rusi enaTmecnieris iarcevas iarcevas leqsikonis mixedviT, diglosia<br />
diglosia<br />
aris ori enis an erTi enis ori formis erTdrouli arseboba<br />
sazogadoebaSi, romlebic gamoiyeneba sxvadasxva funqcionalur sferoSi.<br />
bilingvizmisagan da mravalerovnebisagan gansxvavebiT, diglosia<br />
iTvaliswinebs molaparakis mier Segnebul Sefasebas "maRali _ dabali"<br />
(maRalfardovani _ yoveldRiuri) variantebisas.<br />
termini diglosia 2006 wels gamocemul sociolingvistur terminTa<br />
leqsikonSi (Ñëîâàðü ñ îöèîëèíãâèñòè÷åñêèõ òåðìèíîâ Ðîññèéñêàèà àêàäåìèà<br />
í àóê èíñòèòóò ÿçûêîçíàíèà è Ðî ññèéñêàÿ àêàäåìèà ëèíãâèñòè÷åñêèõ íàóê<br />
Èíñòèòóò èíîñòðàííûõ ÿçèêîâ, Ìîñêâà, 2006) Semdegnairadaa ganmartebuli:<br />
"1. Sidaenobrivi diglosia _ floba mocemuli nacionaluri enis<br />
sxvadasxva qvesistemisa (rogorc wesi, teritoriuli dialeqtisa da enis<br />
saliteraturo formisa) da maTi gamoyeneba situaciis an urTierTobis<br />
sferodan gamomdinare. termini "diglosia" Semoitana Carlz fergiusonma<br />
Semdegi mniSvnelobiT: "ori da meti saxesxvaoba erTi da imave enisa,<br />
gamoyenebuli zogierTi molaparakis mier sxvadasxva garemoebaSi", mag.,<br />
italiuri enis matareblebi iyeneben adgilobriv dialeqts Sin, megobrebs<br />
Soris, magram gadadian saliteraturo enaze sxva dialeqtebis<br />
warmomadgenlebTan urTierTobis dros an sajaro gamosvlebSi. 2.<br />
iSviaTad diglosiaSi igulisxmeba sxvadasxva enis paraleluri da<br />
ierarqiuli gamoyeneba, magram gansxvavebiT bilingvizmisagan, diglosia<br />
am gagebiT aRniSnavs sxvadasxva nacionaluri enis ori qvesistemis flobas,<br />
romelTaganac yoveli maTgani gamoiyeneba mxolod urTierTobis garkveul<br />
sferoSi. diglosia aseTi tipisa aucileblad ar axlavs orenovnebas,<br />
romlis drosac funqcionaluri gadanawileba or gamoyenebad enas<br />
Soris SesaZloa waSlili iyos an ar arsebobdes saerTod.<br />
nebismieri tipis diglosiis dros mniSvnelovania molaparakis mier<br />
sxvadaxva komunikaciur saSualebas Soris Segnebuli arCevanis gakeTeba<br />
da iseTi saSualebis gamoyeneba, romelic saukeTesod uzrunvelyofs<br />
komunikacias urTierTobis mocemul sferoSi".<br />
qarTuli enis enciklopediaSi, romelic gamoica 2008 wels,<br />
diglosias aseTi ganmarteba aqvs: "diglosia aris ori enis an erTi enis<br />
ori variantis erTdrouli arseboba. mag., klasikuri arabuli da<br />
salaparako arabuli."
terminisaTvis ,,diglosia"<br />
saliteraturo arabuli gamoiyeneba oficialur sferoebSi<br />
(ganaTlebis sistema, masmedia, administraciuli mmarTveloba da sxv.),<br />
xolo "xalxuri arabuli ena-dialeqtebi" _ yoveldRiur sayofacxovrebo<br />
situaciebSi. arabul samyaroSi sauniversiteto leqciebi standartul<br />
enaze tardeba, magram savarjiSoebisaTvis axsna-ganmartebebis Sedgenisas<br />
"dabal" variants mimarTaven. SeiZleba vinmeze Tqvan _ arabuli ar<br />
iciso im SemTxvevaSi, roca es piri ar flobs saliteraturo enas.<br />
ganaTlebuli arabebi xSirad uaryofen arastandartuli enis codnas,<br />
Tumca yoveldRiur cxovrebaSi swored mas iyeneben.<br />
diglosiis dros saliteraturo ena privilegirebulad miiCneva.<br />
mxolod is iTvleba realur enad, xolo arastandartuli ena<br />
ignorirebulia.<br />
diglosiis movlenam gaaRviva interesi standartuli (saliteraturo)<br />
enebis daxasiaTebisa da Seswavlisadmi, rodesac sazogadoebaSi<br />
Tanaarsebobs socialuri statusiT ganxvavebuli ori ena an erTi da<br />
imave enis ori sxvadasxva saxeoba.<br />
enis "maRal" da "dabal" variantebs Soris gansxvavebaa gramatikaSi.<br />
pirvelis gramatika gacilebiT ufro rTulia. masSi ufro ganviTarebulia<br />
zmnuri formebi.<br />
gansxvavebulia leqsikur erTeulTa forma da gamoyeneba. samecnieroteqnikuri<br />
terminologia enis "maRal" variantSi Sedis.<br />
erT-erTi yvelaze bundovani sfero sociolingvistikisa aris<br />
dialeqtisa da enis gamijvnis sakiTxi. es sxvaoba ufro naTlad Canda<br />
Tavdapirvelad, rodesac dialeqtebi enis qvesistemebad miiCneoda, magram<br />
es problema TandaTan itvirTeba socialurad da politikurad, da<br />
Sesabamisad, sul ufro bundovani xdeba.<br />
qarTuli enobrivi situaciis diglosiuri TvalsazrisiT ganxilvisas<br />
azrTa sxvadasxvaobaa qarTvel enaTmecnierTa Sorisac, rac uSualod<br />
kavSirSia im mravalwlian polemikasTan, romelic exeba enisa da kilos<br />
gamijvnis kriteriumebsa da sametyvelo formaTa statusis gansazRvras.*<br />
qarTul samecniero literaturaSi diglosiasTan dakavSirebiT<br />
arsebuli Tvalsazrisebi or ZiriTad jgufad iyofa: a) "qarTveluri<br />
enobrivi samyaros SemTxvevaSi saqme gvaqvs monolingvur diglosiasTan,<br />
e.i. diglosiis pirobebSi gvaqvs: dedaena da mSobliuri dialeqti.<br />
bilingvizmis dros ki arsebul or enaTagan erTi dedaenaa, meore ucxo<br />
ena" (t. futkaraZe) da b) "qarTveluri enebis urTierToba<br />
sociolingvisturi TvalsazrisiT iseT enobriv situacias qmnis, romelsac<br />
"klasikur diglosias" uwodeben da miiCneven, rom megrelebisa da<br />
svanebisaTvis, megruli da svanuri mSobliuri enaa, qarTuli ena ki<br />
ZiriTadi enis kategorias miekuTvneba (m. qurdiani).<br />
enaTmecnierebaSi arsebuli terminologiuri siWrele mravali<br />
gaurkvevlobis mizezi xdeba. winaaRmdegobrivia TiTqmis yvela termini,<br />
romlebic erTdroulad esaWiroeba lingvistikas, eTnologiasa da<br />
politikas. amitom Zalian didi mniSvneloba aqvs, rogoraa<br />
kvalificirebuli esa Tu is ena misi gavrcelebis arealSi da rogoria<br />
misi roli saxelmwifoebriv konteqstSi.<br />
* sakiTxis istoriisaTvis ix.: T. gvancelaZe, 2006; qarTveluri enebi da<br />
dialeqtebi, 2007; t. futkaraZe, 2008...<br />
397
398<br />
s. Waava<br />
damowmebuli literatura<br />
T. gamyreliZe.., 2003 - T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri, n.<br />
Sengelaia, Teoriuli enaTmecnierebis kursi, Tb., 2003.<br />
T. gvancelaZe, 2006 - T. gvancelaZe, enisa da dialeqtis sakiTxi<br />
qarTvelologiaSi, Tb., 2006.<br />
n. ladaria, 2002 - n. ladaria, sociolingvistika, Tb., 2002.<br />
m. tabiZe, 2005 - m. tabiZe, enobrivi situacia saqarTveloSi da<br />
qarTuli enis funqcionirebis sakiTxebi, Tb., 2005.<br />
t. futkaraZe, 2005 - t. futkaraZe, qarTvelebi, naw. I, quTaisi, 2005.<br />
t. futkaraZe, 2008 - t. futkaraZe, qarTvelTa dedaena da<br />
dialeqtebi, quTaisi, 2008.<br />
qarTuli ena, enciklopedia, 2008.<br />
qarTveluri enebi da dialeqtebi, Tb., 2007<br />
m. qurdiani, 1996 - m. qurdiani, ena da dialeqti sakuTriv lingvisturi<br />
da sociolingvisturi TvalsazrisiT, besarion jorbenaZis sazogadoebis<br />
III samecn. konferencia, Tb., 1996w. 4-7 ivnisi (muSaobis gegma da Tezisebi).<br />
fishman, 1967.<br />
Ch.Ferguson, Diglossia, Word jurnal, 1959.<br />
Jeoffrey Finch, Linguistic Terms and Concepts, London, 2000.<br />
ñëîâàð ñîöèîëèíãâèñòè÷åñêèõ òåðìèíîâ, Ðî ññèéñêàÿ àêàäåìèÿ íàóê,<br />
èíñòèòóò ÿâûêîçíàíèÿ è Ðî ññèéñêàÿ àêàäåìèÿ ëèíãâèñòè÷åñêèõ íàóê, Èíñòèòóò<br />
è í îñòðàííûõ ÿâûêîâ, Ìî ñêâà, 2006.<br />
SOPIKO CHAAVA<br />
ON THE USE OF TERM ‘DIGLOSSIA’<br />
The term‘diglossia, the use of two varieties of a language throughout a speech<br />
community, each with a distinct set of social functions has somewhat similar parallel<br />
term ‘bilingual(s)’ that is said of an individual or a community that regularly uses<br />
two languages.The discussion of the Georgian language situation with respect to diglossia<br />
is directly related to the years’ long controversy that refers to the definition of the<br />
criteria and status that would allow distinguishing between the language and dialect.<br />
One group of linguists in Georgia think that in the instance of the Kartvelian<br />
language universe we have monolingual diglossia, i.e. in the condition of diglossia<br />
we have mother tongue and the native dialect, while in case of bilinguism one is a<br />
mother tongue and the other a foreign language.<br />
The other group of scholars maintains that based on socio-linguistic assumptions<br />
we face the language situation in which the relationship between the Kartvelian<br />
languages can be regarded as the classical form of diglossia. This group of scholars<br />
thinks that to Megrelians and Svans, whose native languages are Megrelian and Svan,<br />
corespondingly, the Georgian language presents and belongs to the category of the<br />
principal language.<br />
The present paper analyzes the approaches expressed in the Georgian specialist<br />
literature about the application of diglossia.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
besarion besarion JRenti JRenti niko niko lorTqifaniZis<br />
lorTqifaniZis<br />
cxovrebis cxovrebis cxovrebis Sesaxeb<br />
Sesaxeb<br />
nana nana xabuliani<br />
xabuliani<br />
mwerloba odiTganve iyo motrfiale mSvenierebisa, amaRlebisa da<br />
keTilSobilebisa an ukeT, rogorc barnovi ityoda, "gardauvali<br />
WeSmaritebisa, Seuryeveli keTilisa". WeSmariti mwerloba ara marto<br />
gamomxatvelia mowinave azrisa, aramed am mowinave azrisaTvis mxatvruli<br />
fenomenis, esTetikuri mniSvnelobis mimniWebelic aris.<br />
cnobili <strong>qarTveli</strong> kritikosi besarion JRenti literaturulkritikul<br />
statiebSi aSuqebs qarTuli <strong>mwerlebi</strong>s ganviTarebis<br />
naxevarsaukunovan gzas. ilaSqrebs socialisturi realizmis<br />
literaturisaTvis. besarion JRenti iyo qarTuli futurizmis erTerTi<br />
cnobili Teoretikosi da organizatori. mis interesebSi Sedioda<br />
erovnuli kulturis TiTqmis yvela dargi.<br />
aucilebelia aRiniSnos, rom besarion JRenti <strong>mwerlebi</strong>s Semoqmedebas<br />
ganixilavda mimdinare procesebTan mimarTebaSi, amitom XX saukunis<br />
qarTuli literaturuli kritikis istoria gverds ver auvlis besarion<br />
JRentis Rvawls.<br />
didi siyvaruli gamoxata b. JRentma niko lorTqifaniZis mimarT:<br />
"qarTuli klasikuri mwerlobis saxelovan realistur da demokratiul<br />
tradiciebze aRzrdilma, am tradiciebis Rirseulma memkvidrem da<br />
gamgrZelebelma, organulad SeaTanxma da daakavSira Cveni erovnuli<br />
kulturis magistralur gezTan meoce saukunis ruseTisa da evropis<br />
esTetikuri azris saukeTeso miRwevebi da monapovari da swored am<br />
gziT novatoruli roli Seasrula uaxlesi qarTuli mwerlobis<br />
istoriaSi...".<br />
niko lorTqifaniZis adreul SemoqmedebaSi mkveTrad ixateba<br />
impresionistuli gavlena.<br />
beso JRenti sworad SeniSnavs Tavis wignSi: niko lorTqifaniZis<br />
moqalaqeobrivi saxe, misi sazogadoebrivi mrwamsi da idealebi ori<br />
saukunis mijnaze Cvens qveyanaSi aRmocenebuli diadi klasobrivi brZolebis<br />
qariSxalTan viTarebaSi Camoyalibda. rogorc cnobilia, 1905-07 ww.<br />
revoluciam gansakuTrebiT farTo gasaqani hpova saqarTveloSi da am<br />
did moZraobas gamoexmaura mTeli qarTuli mwerloba.<br />
erovnuli problematika, romelic <strong>qarTveli</strong> mwerlobis mTavar<br />
Temas warmoadgenda, b. JRentis TqmiT, niko lorTqifaniZis adrindel<br />
novelebSi mkrTaladaa gamoxatuli. kritikosi gamoyofs 1908 wels Seqmnil<br />
miniaturebs. "molodini", asea dasaTaurebuli misi erT-erTi miniatura,<br />
dawerili 1908 wels. am mcire moculobis beletristul nawarmoebSi<br />
gadmocemulia cxovrebis ganmaaxlebel ZalTa damarcxebiT SeSfoTebuli<br />
adamianis mRelvare suliskveTeba. b. JRenti gamoyofs mxatvruli<br />
publicistikis iseT iSviaT nimuSs, rogoricaa "saqarTvelo iyideba" -<br />
"esaa Semzaravi monologi qveynis darbeva-ganadgurebiT ukiduresad<br />
399
400<br />
n. xabuliani<br />
aRSfoTebuli adamianis suliskveTebisa". masSi dauzogavad, amaRlebuli<br />
ZaliT aris warmosaxuli Cveni samSoblos bedi TviTmpyrobelobis veluri<br />
koloniuri politikis pirobebSi da es Semzaravi monologi, qveynis<br />
darbeviTa da ganadgurebiT ukiduresad aRSfoTebuli adamianis<br />
suliskveTebis gamomTqmeli mRelvare monologi mTavrdeba moTqma-godebiT:<br />
"iyideT barem mTlad, gaweweT da gaglijeT, rasac saqarTvelo erqva da<br />
rac dRes oxrad darCenili aZRebs yornebs da guls uklavs uZlur<br />
Wirisuflebs".<br />
erovnuli problema ufro mwvaved dasva mweralma Tavis istoriul<br />
romanebSi. kritikosi ganixilavs "JamTa siaves", "raindebs", "mrisxane<br />
batons".<br />
"JamTa siaveSi" gamoxatuli is erTi Strixi, rodesac Tavad iulonis<br />
mdidrul sasaxleSi didebuli nadimis dros gamarTul Widaobaze saWidaod<br />
gamosuli glexis biWs tansacmeli ver gaaxdevines, radgan gasaxdeli<br />
araferi gaaCnda.<br />
mwerali gviCvenebs mSromeli adamianis srul uuflebobas, misi<br />
yvela adamianuri Rirsebisa da sasicocxlo interesis daundoblad<br />
fexqveS gaTelvas mZvinvare feodalebis mxriv. "JamTa siavis" gmirma,<br />
Tavadma iulonma Seubraleblad gangmira mowyalebis saTxovnad mosuli<br />
glexi mxolod imitom, rom es ukanaskneli uneblied mowme gaxda iulonis<br />
mier sakuTari dedis mokvlisa.<br />
"JamTa siaveSi" Cvens Tvalwin cocxldeba saqarTvelos istoriis<br />
is xana, rodesac mraval uTanasworo brZolaSi sisxlisagan daclili<br />
saqarTvelo daqucmacebulia wvril samefoebad da samTavroebad. odesRac<br />
Zlieri, ayvavebuli, kulturuli Semoqmedebis umaRles safexurze<br />
aRzevebuli saqarTvelo daukninebia, gauRatakebia da umecrebis wyvdiadSi<br />
gauxvevia gareSe mtrebis sisxlian TaraSs da feodaluri partikularizmis<br />
borot stiqias. eris yvelaze fxizeli da gonebagaxsnili Svilebi mwvaved<br />
ganicdian qveynis aseT xvedrs da amaod ocneboben samSoblos warsuli<br />
mTlianobisa da didebis aRdgenaze.<br />
"JamTa siave" da "mrisxane batoni" feodaluri tiraniis,<br />
aRviraxsnili araadamianuri sisastikis kidev ufro Semzaravi suraTebis<br />
SesaniSnavi gamoxatulebaa, romlebic yvelaze damaxasiaTebeli<br />
nawarmoebebia niko lorTqifaniZis istoriuli warsulis TvalsazrisiT.<br />
"mrisxane batonis" Tavadi levanis monumenturad daxatul saxeSi<br />
mweralma didi ganzogadoebuli ZaliT gadmogvca feodaluri despotiis<br />
mZvinvare buneba. sakuTari Zmis damamxobeli, oblad darCenili Zmiswulis<br />
Sesamusravad amxedrebuli levani SiSis zars scems yovelives Tavis<br />
garSemo. rogori gulqvaobiTa da ukiduresi araadamianuri sisastikiT<br />
awama man axalgazrda tyispireli glexi, gulubryvilo, udanaSaulo<br />
Wabuki. gabatonebul wodebaSi gavrcelebuli es daundobloba, gautanloba<br />
da boroteba gavlenas axdenda TviT xalxis zneobriv samyarozec, rodesac<br />
odiSis mTavris msaxurT levanTan mihyavdaT Sepyrobili zedatyiselTa<br />
mociqulebi, maT gzad SemoeyaraT levanis Zmiswuli vaxtangi. ymawvils<br />
Seebrala sastiki wamebisaTvis ganwiruli glexebi da gaaTavisufla isini.
esarion JRenti niko lorTqifaniZis cxovrebis Sesaxeb<br />
zedatyiselebma uzomo madlierebiT miiRes maTi mociqulebis<br />
ganTavisufleba, magram Semdeg rom warmoidgines, Tu ra risxvas daatexda<br />
maT levani mis saZulvel ZmiswulTan damegobrobisaTvis, glexebma<br />
gadawyvites moenadirebinaT mrisxane batonis guli da misTvis miegvaraT<br />
SeboWili vaxtangi.<br />
mwerali simarTliT amxels feodaluri aristokratiis wreebSi<br />
dasadgurebul zneobriv aRvirasaxsnilobasa da gaxrwnilobas.<br />
kritikosis TqmiT, mwerlis Semoqmedebis mTavari mizania,<br />
gamamxnevebeli sityva uTxras Tavis damonebul samSoblos. moxuci otias<br />
imediani rwmena "... Cveni droc dadgeba odesme" - haerSi gamokidebuli<br />
optimizmi rodia, igi erTi naTeli Strixia Semoqmedebis optimisturi<br />
suliskveTebisa da marto am moTxrobis dedaazri ki ara, aramed mTeli<br />
Semoqmedebis laitmotivicaa.<br />
besarion JRenti Tvlis, rom humanisturi koncefcia erT-erTi<br />
ganmsazRvrelia niko lorTqifaniZis Semoqmedebisa. amis dasturad<br />
ganixilavs "Tavsafrian dedakacs". kritikosi aRniSnavs, rom es nawarmoebi<br />
"maRali adamianobis, adamianis sulieri mSvenebis da sispetakis<br />
STamagonebeli sagalobelia...".<br />
vai-vaglaxiTa da tanjva-wamebiT dazarda qvrivma dedakacma Tavisi<br />
oblebi, gzaze daayena yvela maTgani, moeswro SviliSvilebsac. mSobliuri<br />
mzrunvelobiT, dauRalavad datrialebs Tavs da dahxaris maT uzomod<br />
mosiyvarule bebia, magram aseve uzomod amayi da mediduri suli cxovrobs<br />
am mravaltanjuli adamianis bunebaSi. umadurma qaliSvilma SebRala<br />
misi Tavmoyvareoba da es sakmarisi gamodga imisaTvis, rom "Tavsafrian<br />
dedakacs" gadaewyvita, gaqceuliyo, samudamod gacloda mis ojaxs, mis<br />
naloliaveb sacodavad gazrdil Svilebsa da quCaSi xetialSi daesrulebina<br />
tanjuli sicocxle.<br />
mweralma Zalian mcire formaSi Caatia amodena tragedia qalisa.<br />
sxva mwerals ki SeeZlo mravaltomiani romani mieZRvna am TemisaTvis.<br />
kritikosi ambobs: "es erTi saukeTeso nawarmoebia Tanamedrove qarTuli<br />
mxatvruli prozisa... "<br />
mweralma dagvixata iseTi mkafio, cocxali saxe, mkveTrad<br />
gamoxatuli xasiaTi gmirisa, romelsac iSviaTad Tu SexvdebiT Tanamedrove<br />
qarTul literaturaSi. xasiaTis srulyofilad gamoxatvisa da misi<br />
didi ganzogadoebiTi Zalis mxriv es saxe SegviZlia gverdSi amouyenoT<br />
ilia WavWavaZis "oTaraanT qvrivs".<br />
niko lorTqifaniZis Semoqmedebis stilis Sesaxeb beso JRentis<br />
Sefaseba zustia da Seucvleli. misi TqmiT, mweralma Semoitana sruliad<br />
axali, maRali gemovnebis mxatvruli stili da weris Taviseburi manera.<br />
qveteqstis xelovneba Cvens mwerlobaSi misi udidesi damsaxurebaa,<br />
axladSemoWrili fsiqologizmis nakads mweralma problemuri formisa<br />
da eqspresiuli xerxebis Tanazmierad Sekruli mxatvruli modelebi<br />
miusadaga da mkveTrad individualizebuli, Tvisobrivad gansxvavebuli<br />
literaturuli fenomeni daamkvidra.<br />
401
402<br />
n. xabuliani<br />
damowmebuli literatura<br />
beso JRenti da klasikuri memkvidreoba: "kriteriumi", 2002, #-6.<br />
Jurn. "literatura da sxva", 1924, #-1.<br />
Jurn. "memarcxeneoba", 1927, #-1.<br />
Jurn. "mnaTobi", 1937, #-2; 1939, ##-1, 6.<br />
Jurn. "qarTuli mwerloba", 1929, #-11-12.<br />
NANA KHABULIANI<br />
BESARION ZHGENTI ABOUT THE LIFE OF<br />
NIKO LORTKIPANIDZE<br />
Besarion Zhgenti, as a literary critic, thinks highly about Niko Lortkipanidze’s<br />
works. He expresses the view that ‘Niko Lortkipanidze linked the best accomplishments<br />
of the 20 th century aesthetical ideas of Russia and Europe to the mainstream of our<br />
national culture and in this way he himself has played the role of the innovator in the<br />
history of the Georgian fiction’.<br />
Themes of the national problems are the main concern of his works, which is<br />
confirmed in “Georgia Is Being Sold”, “the Knights”, “Furious Lord” etc.<br />
Niko Lortkipanidze’s works are also imbued with humanistic conceptions.<br />
“The Woman with Headscarf” is an inspiring hymn of human beauty, and virtue.<br />
N.Lortkipanidze brought entirely new artistic style and the peculiar manner of<br />
writing into the Georgian fiction, the art of conveying implications and established<br />
individualized and qualitatively different literary phenomenon.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
galaktioni galaktioni da da quTaisi<br />
quTaisi<br />
gela gela gela xarSilaZe<br />
xarSilaZe<br />
xarSilaZe<br />
heraklite ambobs: "Ramis wyvdiadSi, roca Tvali verafers xedavs,<br />
kaci sakuTari sulis sinaTles anaTebs" (heraklite, 1991, gv. 10). quTaisSi<br />
dadioda kaci, romelsac sakuTari "sulis sinaTlis naTeba" SeeZlo _<br />
galaktion tabiZe, amitomac Txzavda da ambobda igi saocar leqsebs.<br />
Znelia erTi sityviT Seafaso galaktionis leqsebi. mTavari albaT<br />
maTi musikaloba da saocari sifaqizea. uamravi leqsi aqvs mgosans<br />
iseTi, umaRlesi poeturi xelovneba rom sWirdeba Sesaqmnelad da<br />
kidev, uflisagan momadlebuli imgvari "sulis sinaTlis naTeba", heraklite<br />
rom gulisxmobs. es rom SeZlo, gansakuTrebuli buneba unda gqondes,<br />
romelsac ZaluZs Cveulebriv movlenaSi araCveulebrivi aRmoaCinos,<br />
misi silamaze sxvebs daanaxos da maTi sakuTrebac gaxados. vfiqrobT<br />
amaze da vxvdebiT, Tu raoden sasixaruloa is, rom galaktionma, aseTi<br />
gansakuTrebuli bunebis kacma, Tavisi leqsebi uZRvna quTaiss, uZRvna da<br />
wyaltubodan quTaisSi mimaval qars gamoatana, rom kolxTa dedaqalaqis<br />
TiToeuli mkvidris sulSi SeeSva isini da maTi musikalobiT da<br />
graciozulobiT sakuTari TavisTvis uzarmazari esTetikuri siamovneba<br />
mieniWebina.<br />
bagratis taZars, 1916 wels, galaktionma uTxra:<br />
"simaRleebze aRmarTulo, nangrevo taZris,<br />
viTar didia Sublis Senis Sori mSveneba,<br />
Sens CuqurTmaSi ver SeWrila gadaSeneba,<br />
ver gaekreba daviwyeba ferflis da nacris,<br />
Sen gadurCebi JamT siaves mterTa simkacres,<br />
sarkem droisam dagvanaxa sxva moCveneba:<br />
Senze aRmarTuls mngreval xidebs sdevs SeCveneba,<br />
Sen ukvdavi xar, Seni fuZe mainc ver daWres."<br />
bagratis taZari ise dahyurebs quTaiss, rogorc dro-JamTagan<br />
aTas adgilas dacxriluli goliaTi, romlis Zala ara marto misi<br />
figuris grandiozulobaSia, aramed im sulier siZliereSi, misgan rom<br />
modis da, romelsac mkafiod grZnobs misi mnaxveli. swored am raRacnair,<br />
damTrgunvel, idumal siZlieres taZrisas isrutavs galaktioni mTeli<br />
arsebiT da ambobs: „Sens CuqurTmaSi ver SeWrila gadaSeneba". bagrati,<br />
poetis warmodgenaSi, RmerTis Tanaziari gamxdara TiTqos. taZarze<br />
uzenaesis madlia gadmosuli, romelic, mgosnis Rrma rwmeniT, uciloblad<br />
SeaCvenebs yvela imaTis „mngrevel xelebs", vinc savneblad waepotineba<br />
bagrats. poetis fiqriT, xuroTmoZRvrebis es saswauli Seicavs muxts<br />
im mistiuri silamazisas, romlisganac „axali, mZlavri poezia aRemarTeba".<br />
galaktions Svebas hgvrida quTaisi, uyvarda rioni, es uamravi<br />
ramis momswre patara mdinare. erTxel leqsiT mimarTa „ra warmtaci<br />
xar, ra didebuli":<br />
403
404<br />
g. xarSilaZe<br />
kvlav mixarian, Zveli kordidan<br />
rionis zvirTTa Tvalis devneba,<br />
daucxromloba gazafxulisa<br />
da feradebis aSadrevneba,<br />
o, momavalze mimdevno fiqro,<br />
ra warmtaci xar, ra didebuli!<br />
rionis zvirTTa gazafxulisferi "feradebis aSadrevneba" itacebda<br />
mgosans. "momavalze mimdevno fiqris" warmtacobac da didebulebac<br />
xiblavda mdinaris Semxedvares. imedic eufleboda mis guls, radgan<br />
rioni, mgosnis azriT, marTlac, qarTvelTa imedia gamZleobis, WirTa<br />
Tmenis, rwmenis da kolxTa im Zveli sisxlis saocari siwmindis, aietis<br />
samefos mkvidrTa ZarRvebidan rom iRebs saTaves.<br />
quTaisis erT-erT, koloritul ubans "balaxvans" dauwera<br />
galaktionma leqsi - "balaxvnis quCaze":<br />
"ra kargi iyo quCa balaxvnis,<br />
xmebi ismoda mravali arRnis,<br />
ar iyo maSin avtomobili,<br />
arca sayviri maudis qarxnis.<br />
SeaCerebda ra Tavis faetons<br />
meetle muStars ucdida am dros,<br />
_ vin moxvalT xonsu, xonsu, o xonsu _<br />
kofoze mdgari gasZaxoda mTa-gors".<br />
poeti silaRes naxulobda quTaisSi, simSvenieres eZebda mis quCebSi<br />
da poulobda kidec. dardimandobda, ilxenda. Semdeg qalaqis quCebs, mis<br />
macxovrebelT efereboda da lamaz, siyvaruliT aRsavse leqsebs ambobda<br />
maTze. ambobda da istoriaSi Sehyavda erTnic da meorenic, ise, rogorc<br />
konkretul SemTxvevaSi, "balaxvnis" quCasa da ubralo xonel meetles<br />
daumkvidra Cvens cnobierebaSi adgili.<br />
damowmebuli literatura<br />
heraklite, 1991 - heraklite, fragmentebi, "lari", Tb, 1991.<br />
<strong>qarTveli</strong> poetebi quTaiss, krebuli Seadgina da gamosacemad moamzada<br />
m. alaviZem, quTaisi, 1995.<br />
GELA KHARSHILADZE<br />
GALAKTION TABIDZE AND KUTAISI<br />
The paper discusses G.Tabidze’s three poems dedicated to Kutaisi: "Bagrati<br />
Cathedral," What a picturesque, what a glorious one," and "In Balaxvani street." The<br />
emphasis is made on the poets love to Kutaisi and on the very special human warmth<br />
the poet cherished with the relation to the city.
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
ilia ilia WavWavaZe WavWavaZe _<br />
franguli franguli literaturis literaturis literaturis mTargmneli<br />
mTargmneli<br />
ia xaWapuriZe<br />
ilia WavWavaZis samwerlo moRvaweoba uaRresad farTo diapazonisaa.<br />
mis interesTa sferos msoflio literaturis Seswavlac Seadgenda. igi<br />
yuradRebiT ecnoboda ucxo qveynebis literaturas da cdilobda,<br />
sagulisxmo qarTul literaturasTan Serwymuli miewodebina <strong>qarTveli</strong><br />
mkiTxveli sazogadoebisaTvis.<br />
iliam evropis qveynebidan safrangeTsa da frangul literaturas<br />
yvelaze mniSvnelovani adgili dauTmo. sakmarisia gadavxedoT mis<br />
publicistur werilebs: "xiznebis saqme", "qvaTa RaRadi", "omis safrTxis<br />
win", "werilebi ucxoeTze" da sxva, rom Tvalwin warmogvidges XIX<br />
saukunis meore naxevris safrangeTis sazogadoebriv-politikuri cxovrebis<br />
sruli suraTi.<br />
igi ufro metad yuradRebas uTmobda sxva qveynis im politikuri,<br />
socialuri Tu ekonomikuri suraTis aRweras, romelic cotad Tu<br />
bevrad emsgavseboda Tavisi qveynis viTarebas. Tavis werilebSi sityvebiT:<br />
"CvenSi ki..." mas mohyavda Sesabamisi magaliTi saqarTvelos socialurpolitikuri<br />
cxovrebidan.<br />
misi interesi safrangeTis mimarT TargmanebSiac SesaniSnavad<br />
vlindeba.<br />
iliam qarTuli literaturis sinamdvileSi Targmanis xelovneba<br />
ganviTarebis axal doneze aiyvana. misi azriT, Targmani unda emsaxurebodes<br />
mSobliuri literaturis ganviTarebis saqmes; Tavisi ideuri SinaarsiTa<br />
da mxatvruli formiT unda pasuxobdes mSobliuri literaturis winaSe<br />
dasmul amocanebs da xels uwyobdes misi ganviTarebis process ("oriode<br />
sityva Tavad revaz Salvas-Zis erTisTavis mier kozlovis "SeSlilis"<br />
Targmanzeda", 1861, "ciskari", #4).<br />
sainteresoa i. WavWavaZis azri mTargmnelis, rogorc Semoqmedis,<br />
movaleobis Sesaxeb: "mTargmnels... unda hqondes gawmendili gemo da<br />
ganaTlebuli goneba... yoveli mTargmneli unda imasa cdilobdes, roma<br />
gadmoiRos sxvisi azri qarTul enaze ise, rom namdvilisa da Targmanis<br />
azrs Soris ara iyos ra iotis odena gansxvaveba" (i. WavWavaZe, 1953,<br />
gv. 12).<br />
ilias mohyavs mravali uaryofiTi magaliTi imis dasamtkiceblad,<br />
Tu ra mosdevs enisa da azris Seusabamobas. igi moiTxovs TargmanSi<br />
dednis formisa da Sinaarsis erTianobas, originalis saerTo stilis<br />
SenarCunebas.<br />
ilia dabejiTebiT moiTxovda iseT nawarmoebTa Targmnas, romelic<br />
miesadageboda <strong>qarTveli</strong> xalxis cxovrebas, daakmayofilebda mis sulier<br />
moTxovnilebas. misTvis ar iyo sakmarisi franguli sazogadoebrivi da<br />
kulturuli cxovrebis zogadi mimoxilva da daxasiaTeba.<br />
405
406<br />
i. xaWapuriZe<br />
ilias, rogorc franguli literaturis mTargmnels, gavecnoT a.<br />
Senies, v. hiugos, a. buvies, a. dodesa da p. prudonis zog nawarmoebTa<br />
miseuli TargmaniT.<br />
ilia a. Senies ara erT da or politikur nawarmoebs gascnobia<br />
originalSi, magram saTargmnelad amoirCia leqsi "zRvaTa mflobelis<br />
veneciis zRudeTa Tana..." ("Près des bords où Venise...").<br />
sainteresoa gairkves, saidan Targmna iliam andre Senies aRniSnuli<br />
leqsi, magram manamde gadavxedoT "zRvaTa mflobelis"... rusul Targmanebs.<br />
Senies am leqsis v. Tumanskiseuli Targmani dedanTan Zalian<br />
miaxloebulia.<br />
Senie - Le gondolier nocturne (Ramis, Rameuli gondolieri),<br />
Òóì àíñêèé _ "Áåçïåãíèé ãîíäîëüåð".<br />
ilia - udardeli gondolieri.<br />
Senie - Il aime les chansons, il chante sans desir, sans gloire<br />
(mas uyvars simRerebi, mReris didebis survilis gareSe)<br />
Òóì àíñêèé _ "Îí ëþáèò ñâîé íàïåâ, âåç ïëàòû îí ïî¸ò".<br />
ilia - Tavisi simRera imas uyvars, ufasod mReris...<br />
Sedarebis Sedegad irkveva, rom ilias Targmani emsgavseba v. Tumanskis<br />
rusul Targmans. franguli dednis zogierTi niuansi ar aris daculi<br />
Tumanskiseul TargmanSi, romlebic gadmodis ilias qarTul TargmanSiac,<br />
rac gvafiqrebinebs, rom ilia, marTalia, a. Senies Semoqmedebas, mis<br />
poetur stils, niWsa da STagonebas icnobda franguli originalis<br />
wyalobiT, magram am leqsis qarTulad Targmnisas sargeblobda v.<br />
Tumanskiseuli TargmanebiT.<br />
meore nawarmoebi gaxlavT viqtor hiugos "werili Jenevelebisadmi",<br />
romelsac <strong>qarTveli</strong> mkiTxveli 1863 wels Jurnal "saqarTvelos moambeSi"<br />
"b.v.-s" fsevdonimiT gaecno. qarTuli Targmanis saTauria "sikvdiliT<br />
dasjis saqme da amis Taobazed viqtor hiugos wigni".<br />
iliaseuli Targmanebis SeswavliT irkveva, rom qarTuli teqsti<br />
umTavresad Semoklebulia, zogjer CarTulia mTargmneliseuli komentarebi<br />
sityvis an azris meti cxadyofisaTvis, zogjer SeimCneva ama Tu im<br />
adgilis Tavisufali Targmanic da sxva. yovel SemTxvevaSi es Targmani<br />
gvafiqrebinebs, rom ilia iTvaliswinebs Tavisi xalxis interesebs,<br />
gemovnebas, cdilobs Targmans misces qarTuli sinamdvilisaTvis rac<br />
SeiZleba maxlobeli forma<br />
v. hiugos dasaxelebuli Targmanis SemTxvevaSi ki i. WavWavaZes ar<br />
CauTvlia saWirod teqstis Secvla-Semokleba, radgan werils yoveli<br />
sityva zustad pasuxobda imdroindeli saqarTvelos erT-erT<br />
saWirboroto sakiTxs.<br />
Targmanebi erT-erTi saSualeba iyo im umTavresis saTqmelad,<br />
romlis dabeWdvasac ilia Tavisi saxeliT ver SeZlebda.<br />
a. dodes moTxrobis "ukanaskneli gasakveTi" ("la derniere classe")<br />
ramdenime qarTuli Targmani arsebobs. iliaseuli Targmani daibeWda<br />
1877 wels "iveriaSi" (# 218). igi originalidan ar gamomdinareobs da<br />
arc rusuli Targmanis sizuste axlavs; Semoklebulia, radgan mTargmneli<br />
erT mTavar da mniSvnelovan xazs mihyveba, ramac SeiZleba mkafiod<br />
aCvenos elzaseli xalxis mwvave xvedri, samSoblos damonebiT gamowveuli<br />
tkivili da mwuxareba.
ilia WavWavaZe _ franguli literaturis mTargmneli<br />
meore moTxroba gaxlavT "tiurkosi komunelTa Soris". am<br />
nawarmoebis iliaseuli Targmanebis wyaros gamosarkvevad mivmarTeT<br />
frangul originals da maT rusul Targmanebs. Sedarebam metad<br />
saintereso faqtis winaSe dagvayena. "ukanaskneli gasakveTi" Sesrulebulia<br />
rusuli Targmanidan, romelic ukve arsebobda da xelmisawvdomadac<br />
ioli iqneboda iliasaTvis, xolo "tiurkosi komunelTa Soris" ZiriTadad<br />
franguli originalidan aris gadmoRebuli. Tumc, qarTuli teqsti<br />
originalTan SedarebiT Semoklebulia. mTargmneli gverds uvlis<br />
nawarmoebis TiTqmis yovel gverdze winadadebebsa da mTels abzacs,<br />
rasac ver vityviT am nawarmoebis rusul Targmanze, romelic<br />
sityvasityviT misdevs originals. miuxedavad qarTuli teqstis simcirisa,<br />
garkveviT Cans misi msgavseba originalTan.<br />
gavecnoT ramdenime magaliTs:<br />
1. "Si vif, si remuant, que les balles ne savaient ou le prendre"<br />
(iseTi cocxali da moZravi iyo, rom tyviamac ar icoda, saidam<br />
mihkareboda)<br />
"Æèâîé, ïîäâèæíûé, íåäîñòóïíûé ÿäðàì".<br />
2. Quand on lui parlait, il souriait et montrait ses dents. C’est tout ce qu’il<br />
pouvait faire, car notre langue lui etait inconnue...<br />
(roca gamoelaparakebodnen, icinoda da aCenda xolme Tavis kbilebs,<br />
esRa SeeZlo, radgan Cveni ena misTvis ucnobi iyo).<br />
"Tu daelaparakeboda vinme, gaiRriWeboda da kbilebs wamohyrida,<br />
meti ki vera SeeZlo ra, radganac Cveni ena ar esmoda".<br />
moTxrobaSi "ukanaskneli gasakveTi" iliaseuli Targmani misdevs<br />
rusul Targmans (1877), mag.:<br />
Son jabot plissé fin (misi Txelnakecebiani Jabo)<br />
"…Áåëîå, îòëè÷íî âûãëàæåííîå æàáî"<br />
"Cinebulad gauToebuli perangis sayelo mouCanda".<br />
ilias ar gamoparvia im dros popularuli mwerali a. buvie da<br />
dauyovnebliv warudgina igi qarTvel mkiTxvels Jurnal "iveriaSi" (1879-<br />
1880). misi romanis "didebuli izas" erT-erTi nawili, kerZod, meore<br />
wignis "izas" qarTuli Targmani.<br />
z. WumburiZis azriT, "izas" iliaseuli Targmanis "rusicizmebi",<br />
aseve, zogi sityvis Targmani da saxelTa daweriloba, rogoricaa gavri<br />
havris nacvlad da a. S. imis maCvenebelia, rom Targmani rusulidan aris<br />
Sesrulebuli" (z. WumburiZe, 1965, gv. 391-392). g. gaCeCilaZe Tavis<br />
wignSi "mxatvruli Targmanis Teoriis Sesavali" aRniSnavs: "cnobilia,<br />
rom iliam ucxo enebi kargad ar icoda", Tumca m. zandukelis azriT,<br />
ilias ase Tu ise unda scodnoda franguli ena, radgan frangi <strong>mwerlebi</strong>s<br />
nawarmoebebs Targmnida. magram jerjerobiT aravis daudasturebia rom<br />
es Targmani ("iza") dednidan aris Sesrulebuli. ufro safiqrebelia,<br />
rom igi rusulidan iqneboda Targmnili, rogorc am drois TargmanTa<br />
didi umravlesoba (g. gaCeCilaZe, 1966).<br />
a. buvies romanis smeniTi Sedarebisas naTeli gaxda, rom rusuli<br />
Targmani warmoadgens originalis adaptacias. rusi mTargmneli<br />
407
408<br />
i. xaWapuriZe<br />
(samwuxarod, misi gvari araa miTiTebuli) mihyveba romanis siuJets da<br />
amave dros gverds uvlis originalis mxatvrul mxares _ personaJTa<br />
sulier gancdebs, peizaJisa Tu parizis ubnebis aRweras. amis gamo<br />
mkiTxveli ver aRiqvams mis mxatvrul Rirsebas da, ra Tqma unda, mwerlis<br />
ostatobas.<br />
rac Seexeba "izas" qarTul Targmans, sagrZnoblad SeimCneva misi<br />
msgavseba rusul TargmanTan. rac Seexeba romanis teqstis smeniTi<br />
SedarebiT miRebul suraTs: rusi da, Sesabamisad, <strong>qarTveli</strong> mTargmneli<br />
sagrZnoblad amoklebs dednis teqsts da amjobinebs ramdenime fraziT<br />
gadmosces originalis zogjer gaWianurebuli adgilebi. araiSviaTia<br />
iseTi SemTxvevebic, roca franguli originalis zogierTi adgili<br />
gansxvavebulia rusuli da qarTuli Targmanebisagan, xolo es ukanasknelni<br />
zustad mihyvebian erTmaneTs. radgan qarTuli Targmani sityvasityviT<br />
misdevs rusuls, amdenad gasagebia, Tu ratomaa iliaseuli Targmani<br />
SedarebiT mdare, misi mxatvruli niWisaTvis naklebi ostatobiT<br />
Sesrulebuli.<br />
i. WavWavaZis arCevani a. buvies sxva nawarmoebTa Soris roman<br />
"iza"-ze rom SeCerda, SemTxveviTi araa, radgan aq kargadaa asaxuli<br />
imdroindeli safrangeTis sazogadoebis TiTqmis yvela fena.<br />
ilias saSualebiT Jurnal "saqarTvelos moambis" (#10)<br />
furclebidan gaecno <strong>qarTveli</strong> mkiTxveli sazogadoeba frangi ekonomistis<br />
p. J. prudonis filosofiur Sexedulebebs statiiT "siRaribe, rogorc<br />
ekonomikuri principi". i. WavWavaZem amiT seriozuli biZgi misca qarTvel<br />
xalxs dafiqrebuliyo Tavis sazogadoebriv, politikur da ekonomikur<br />
mdgomareobaze. aRniSnuli nawarmoebi pirvelad 1863 wels daibeWda<br />
peterburgSi gamomaval JurnalSi "Îòå÷åñòâåííûå çàïèñêè". qarTuli<br />
Targmani aqac rusuls misdevs.<br />
ilia WavWavaZiseuli qarTuli Targmanebis wyaros dadgenis mizniT<br />
igi Sedarebulia frangul originalebsa da rusul TargmanebTan. Cven<br />
davrwmundiT, rom ilias TargmanTa umetesoba rusul Targmans mihyveba.<br />
miuxedavad amisa, igi cdilobs rusul frazebs qarTuli elferi mianiWos<br />
da aRwevs kidec amas.<br />
ilia WavWavaZe didi interesiT ecnoboda franguli literaturis<br />
saukeTeso Zeglebs, rogorc mxatvruls, ise filosofiursa da sxv.,<br />
xolo Targmnida iseT nawarmoebebs, romelic gaacnobda mkiTxvels ara<br />
marto frangi xalxis cxovrebas, mis interessa da miswrafebebs, aramed<br />
daafiqrebda kidec Tavis mdgomareobaze, ucxo xalxis Wir-varamis CvenebiT<br />
gaaxsenebda sakuTar tkivilebs.<br />
amrigad, Cven vrwmundebiT, rom ilias Targmanebs didi mniSvneloba<br />
hqonda <strong>qarTveli</strong> xalxis Tvalsawieris gafarToebis TvalsazrisiT.
ilia WavWavaZe _ franguli literaturis mTargmneli<br />
damowmebuli literatura<br />
a. buvie, 1959 - a. buvie, iza, Targmani i. WavWavaZisa, Tb., 1959.<br />
a. buvie, 1978 - A. Bouvier, Grande Isa,La femme du mort, Paris, 1978.<br />
q. burjanaZe, 1977 - q. burjanaZe, i. WavWavaZe da mxatvruli Targmani,<br />
Tb., 1977.<br />
g. gaCeCilaZe, 1966 - g. gaCeCilaZe, mxatvruli Targmanis Teoriis<br />
Sesavali, Tb., 1966<br />
a. dode, 1877 - a. dode, ukanaskneli gansakveTi, Jurn. "iveria", #6,<br />
1877.<br />
a. dode, 1879 - a. dode, turkosi komunelTa Soris, 1879.<br />
a. dode, 1895 - À. Äîäý, Ñîáðàíèå ñî÷èíåíèé Ò.8, Ñ.-ÏÁ, 1895.<br />
p. prudoni, 1863 - p. prudoni, siRaribe, rogorc ekonomikuri<br />
principi, Jurn. "saqarTvelos moambe", #10, 1863<br />
a. Senie, 1869 - a. Senie, zRvaTa mflobelis.., Jurn. "saqarTvelos<br />
moambe", #9, 1869<br />
a. Senie, 1899 - A.Chenier, Oeuvres inedites, "Revue de Paris, 1899.<br />
Jurn. "ciskari" #4, 1861<br />
i. WavWavaZe, 1953 - i. WavWavaZe, TxzulebaTa sruli krebuli, Tb.,<br />
1953, t.III<br />
z. WumburiZe, 1965 - z. WumburiZe,teqstisaTvis, Tb., 1965.<br />
v. hiugo, 1863 - v. hiugo, werili Jenevelebisadmi, Jurn. "saqarTvelos<br />
moambe", #8, 1863<br />
Æóðí. «Îòå÷åñòâåííûå çàïèñêè», Ñ.-ÏÁ, 1863.<br />
IA KHACHAPURIDZE<br />
ILIA CHAVCHAVADZE AS A TRANSLATOR<br />
OF FRENCH LITERATURE<br />
Ilia Chavchavdze manifested deep academic interests in the world literature.<br />
He studied the world treasure and tried to bring them to the Georgian reader in the<br />
form that he deemed most useful to the Georgian audience.<br />
He paid more attention to the countries’ literature whose political, social, or<br />
economic picture could somehow offer benefits to the situation of his country. That<br />
is why along with some other European countries he chose France and the French<br />
literature.<br />
Ilia Chavchavadze brought the art of translation to new higher levels. He thought<br />
that the translated literature should serve to the development of the country’s literature.<br />
With its form and idea content it should fit and serve the solution of tasks posed to<br />
the national literature and promote the development process.<br />
The paper discusses Ilia Chavchvadze’s translated works of such authors as<br />
André Chénier, A. Bouvier, Alphonse Daudet in the above said angles.<br />
409
410<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
luiza luiza xaWapuriZe,<br />
xaWapuriZe,<br />
sofio sofio tyeSelaSvili<br />
tyeSelaSvili<br />
erTi saeklesio terminisaTvis (feSxumi )<br />
RvTismsaxurebaSi gamoyenebul Zvirfasi liTonisagan damzadebul<br />
dabalfexian (wmida nawilebis dasabrZanebel) TefSs berZnulad äéó÷ïò_<br />
(simrgvale) "diskosi" ewodeba.<br />
wmida mamaTa ganmartebiT, igi simboluri datvirTvis mqone sityvaa<br />
(kirile ierusalimelis mixedviT, "diskosi" simrgvaliT samyaros analogia)<br />
da amitomac daerqva wmida "tarigis"/"wmida ZRvenis" dasasvenebel sins<br />
(wesi da ganmarteba saRvTo liturgiisa, 1993).<br />
qarTulad Targmnil tipikonebsa da liturgikul wignebSi wmida<br />
WurWlis aRsaniSnavad ukve IX saukunidan (sinuri mravalTavi) gvxvdeba<br />
termini "feSxumi feSxumi feSxumi". feSxumi<br />
Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi "feSxumi feSxumi feSxumi" feSxumi zogadad WurWelsac<br />
aRniSnavda: "WurWeli tablazed saxmari sanovageTaTvis" (saba). misi<br />
paraleluri terminebia: TefSi, TefSi, sini, sini, langari, langari, lankani, lankani, lanka,<br />
lanka,<br />
kratiri kratiri kratiri... kratiri "moiRo Tavi misi feSxueniTa feSxueniTa da misca qalsa mas" (sinuri<br />
mr. 6, 28), "moarTva Tavi misi lanklasa lanklasa lanklasa zeda da misca qalsa mas"<br />
(parxlis mr. 6, 28), "qmna sanovage igi WurWeli tablisa mis feSxuenebi<br />
feSxuenebi<br />
da govzakebi (doqi, sura)" (gamoslv. 37,16), "momec me aqa lankliTa<br />
Tavi iovane naTlismcemlisai" (maTe 14, 8), "samni lanklani lanklani samindoiTa<br />
mqondes Tavsa zeda Cemsa" (oSkis, dabad. 40, 16), "moiyvane ahron... da<br />
lanklai lanklai lanklai igi ucomoTai" (oSkis, levitelTa 8,2), "STadva kalaTsa kalaTsa" kalaTsa kalaTsa<br />
(gelaTis, msaj. 6, 19), "Sewiros laknai laknai ucomoi samindoisai" (gelaTis,<br />
ricxv. 6,15), "Wams igi saWmelsa feSxuensa feSxuensa Sina" (limonari, 66, 18),<br />
"burTvis saxe ars queyanai, gina Tu feSxuenisa<br />
feSxuenisa" feSxuenisa (basili kesarieli,<br />
equsTa dReTai, 120, 20), "misces orni barZimni didni vercxlisani da<br />
feSxumi feSxumi kovziTurT" (cxov. ioanesi da efTvimesi, 22,25).<br />
berZnulSi ki sayofacxovrebo da saeklesio termini gamijnulia: samagido<br />
WurWels (Tasi, TefSi) aq Seesabameba leqsemebi: "κρατιρος κρατιρος κρατιρος", κρατιρος , "κανος κανος κανος". κανος<br />
saqarTvelos sxvadasxva kuTxeSi (z. aWar., qiziy.) dResac gvxvdeba<br />
terminebi feSxumi/feSxueni, feSxumi/feSxueni, rac niSnavs: mrgvali ficris naWers an<br />
dabal tablasaviT mrgval magidas, romelzedac lavaSs abrtyeleben<br />
(al. Rlonti, 1974); zemo imerulSi ki feSxumi/feSxvani<br />
feSxumi/feSxvani feSxumi/feSxvani "kalaTis"<br />
sinonimad gamoiyeneba (q. ZoweniZe, 1974).<br />
sauradRebod gveCveneba erTi garemoebac: feSxumi, feSxumi, feSxumi, igive langari langari<br />
langari<br />
(/TefSi/sini/lankani/lanka/kratiri)<br />
(/TefSi/sini/lankani/lanka/kratiri) (/TefSi/sini/lankani/lanka/kratiri) saZRvene sagani rom iyo, kargad<br />
Cans bibliaSic; irodi mefem salomeas ioane naTlismcemlis Tavi langriT<br />
miarTva _ "moarTva Tavi misi lanklasa lanklasa zeda da misca qalsa mas"<br />
(sinuri mr. 6, 28), "moiRo Tavi misi feSxueniTa<br />
feSxueniTa feSxueniTa da misca qalsa mas"<br />
(parxlis mr. 6, 28)...
erTi saeklesio terminisaTvis (feSxumi)<br />
aRsaniSnavia isic, rom ebrauli Cveulebis Tanaxmad saCuqris<br />
misarTmevi nivTi aucileblad mrgvali unda yofiliyo; amis Sesaxeb<br />
ebraeli mogzauri iehuda halevi Tavis naSromSi wers: "wesada aqvT<br />
quTaisis ebraelebs yovelwliurad erTmaneTisTvis saCuqar-saboZvrebis<br />
gagzavna... saCuqars agzavnian spilenZis an xis langriT, sulerTia risic<br />
ar unda iyos igi, mxolod aucileblad didi da mrgvali unda iyos"<br />
(iehuda halevi Corni, 1996, gv. 101).<br />
saintersoa saanalizo leqsemis sadauroba. Zveli ebrauli enis<br />
leqsikonebSi msgavsi termini ar dasturdeba (Ðóññêî-Åâðåéñêèé (èäèø)<br />
ñëîâàðü, 1989, Åâðåéñêàÿ Åíñèêëîðåäèÿ, Ò. 9,8, 1989).<br />
m. andronikaSvili feSxums feSxums sparsuli <strong>warmomavlobis</strong>ad miiCnevs.<br />
gamokvlevaSi "sparsul-qarTuli enobrivi urTierTobidan" (1966) avtori<br />
aRniSnuli terminis etimologiisaTvis uTiTebs gverdebs: 34, 73, 113,<br />
295. mocemul gverdebze (garda 34-isa, sadac mxolod CamonaTvalia<br />
sparsulad miCneuli saeklesio terminebisa) saanalizo saleqsikono<br />
erTeuli ar fiqsirdeba. mxolod gvxvdeba termini "farcxali" da misi<br />
fonetikuri variantebi osursa da sparsulSi. gamomdinare aqedan, unda<br />
vivaraudoT, rom mkvlevari feSxums "farcxals" ukavSirebs da maT<br />
sparsulad miiCnevs (osuri ferS "nekni" =qarT. fercx).<br />
Cveni azriT, mocemuli termini (feSxumi/feSxvani/feSxueni)<br />
(feSxumi/feSxvani/feSxueni)<br />
(feSxumi/feSxvani/feSxueni)<br />
unda ukavSirdebodes falaurSi dadasturebul sityvas "fiSx fiSx fiSx fiSxKn" fiSx [Sedgeba<br />
ori elementisagan: zmnizedisagan fiS fiS "win" da saxelisagan xKn "sufra"<br />
(Sdr.: feSqaSi//fiSqaSi _ fiS - win da qeS/qeSidan - weva, Treva)] da<br />
niSnavs: “1. Ñòîë ñ óãîùåíèåì; 2. Áîëüøîé äåðåâÿííûé ïîäíîñ; 3. ïîäñòàâêà<br />
(äëÿ ÷òåíèÿ Êóðàíà, êíèã)” (farevaSi, 2000).<br />
"sparsul enaSi dasturdeba ori erTmaneTisagan gansxvavebuli K<br />
da @, romlebic maqsimaluri RiaobiT xasiaTdebian da upirispirdebian<br />
erTmaneTs warmoebis adgilis mixedviT (ukana rigismieri, wina rigismieri)<br />
da ufro K-saTvis damaxasiaTebeli labialuri artikulaciiT. K K fonema<br />
qarTulSi gadmoicema a xmovniT, magram rig SemTxvevaSi gadmoicema o<br />
xmovniTac; Sdr.: sparsuli nax "xaliCa, safeni" = qarT. noxi; kax<br />
"saCrdilobeli, sazafxulo saxli" = qarT. qoxi (m. andronikaSvili,<br />
1966).<br />
qarTulSi ukana rigis bgerebia o da u, amitom SesaZlebelia,<br />
sparsul ukana rigismier K bgeras qarTulSi moeca o an u. aRsaniSnavia,<br />
rom Tavisufal metyvelebaSi Tanamedrove sparseli xSir SemTxvevaSi<br />
xmarobs K-s K-s nacvlad u-s; mag.: qeTKbxune (
412<br />
l. xaWapuriZe, s. tyeSelaSvili<br />
axal aRTqmaSic wmida ZRvenis dasasvenebeli WurWelia (Sdr. "gaakeTa<br />
tablis WurWeli: feSxuenebi, kovzebi" _ gamosvlaTa, 38,16).<br />
saanalizo leqsikuri erTeuli (feSxumi) SeiZleba SevupirispiroT<br />
feSo/feSxo/feSxv<br />
feSo/feSxo/feSxv- feSo/feSxo/feSxv fuZes, rac "akaful, daWril saklavs" niSnavs:<br />
"Zmao, erTi cxvris feSxo momec da xval fass mogcemo (uTxra kacma<br />
yasabs)" (s. s. orbeliani, 1966, gv. 29); "zaqariam goWi akafa da feSxvi<br />
saxlSi lursmnebze dahkida" (T. razikaSvili, 1972, gv. 121); "yorano,<br />
erTxelac iqneba, Tofs gavayaro falia, or feSxvad gagaTavTao, qars<br />
gavatano calia!" (i. evdoSvili, 1974, gv. 89); "xorcs daWridnen feSxofeSxod"<br />
(m. baliauri, n. makalaTia, 1989, gv. 145). dasturdeba zmnuri<br />
fuZeebic: feSxva/dafeSxoeba feSxva/dafeSxoeba (feSxavs/axfeSxavs/gaxfeSxavs)<br />
(feSxavs/axfeSxavs/gaxfeSxavs)<br />
"saklavis akafva-daWras, wvrilad Wras" niSnavs: feSxavs feSxavs _ Zalian<br />
Wris, axfeSxavs axfeSxavs _ aqnis, wvril-wvrilad daWris, gaxfeSxavs gaxfeSxavs _ daWris<br />
(gafeSxva, gafeSxuli) (al. WinWarauli, 2005).<br />
amgvari masala saSualebas iZleva vivaraudoT feSx- Ziris<br />
qarTveluri warmoSoba: feSxE>feSxE-eni>feSxoni>feSxuni>feSxumi.<br />
feSxv-eni - "saklavni" an "saklaviani, Sesawiriani tabla".<br />
feSxo-, feSxum- fuZeebis warmomavloba da urTierTmimarTeba<br />
Semdgom dakvirvebas saWiroebs.<br />
damowmebuli literatura<br />
i. abulaZe, 1950 - i. abulaZe, saqme mociqulTa, Zv. xelnawerebis<br />
mixedviT, Tb., 1950.<br />
i. abulaZe, 1955 - i. abulaZe, mamaTa swavlani, X-XIII ss. xelnawerTa<br />
mixedviT, Tb., 1955.<br />
i. abulaZe, 1973 - i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, Tb., 1973.<br />
m. andronikaSvili, 1960 - m. andronikaSvili, sparsul-qarTuli<br />
enobrivi urTierTobidan, Tb., 1966.<br />
axali aRTqumai, giorgi da eqvTime mTawmidelebis TargmanTa<br />
gadamuSavebuli gamocema, Tb., 2003.<br />
m. baliauri, n. makalaTia, 1989 - m. baliauri, n. makalaTia, masalebi<br />
aRmosavleT saqarTvelos mTielTa yofis istoriisaTvis, Tb., 1989.<br />
basili kesarieli, equsTa dReTai, m. kaxaZis redaqciiT, Tb., 1947.<br />
giorgi mTawmideli, 1987 - giorgi mTawmideli, cxovreba iovanesi<br />
da efTvimesi, qarTuli mwerloba, t. I, Tb., 1987.<br />
Ãðå÷åñêî-ðóññêèé öåðêîâíûé ñëîâàðü, Ñ.-ÏÁ, 1899.<br />
Åâðåéñêàÿ Ýíöèêëîïåäèÿ, ò.IX,X, ïîä ðåäàêöèé À. Ãàðêàâè è Ë.<br />
Êàöåíåëüñîíà, Ñ.Ïá.,1989.<br />
i. evdoSvili, 1974 - i. evdoSvili, rCeuli, Tb., 1974.<br />
iehuda halevi Corni, 1996 - iehuda halevi Corni, mogzauroba<br />
saqarTveloSi... da araratis qveynebSi: Jurn. "ganTiadi", quTaisi, 1996,<br />
#5-6.
erTi saeklesio terminisaTvis (feSxumi)<br />
T. razikaSvili, 1972 - T. razikaSvili, moTxrobebi, t.II, Tb., 1972.<br />
Ðóññêî-Åâðåéñêèé (èäèø) ñëîâàðü, Ì.,1989.<br />
sinuri mravalTavi, 864 w., ak. SaniZis redaqciiT, Tb., 1959.<br />
sulxan-saba, 1966 - sulxan-saba orbeliani, Txzulebani, t. IV, Tb., 1966.<br />
sulxan-saba, 1991 - sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli, t. I -<br />
1991, t. II - 1993.<br />
farevaSi, 2000 - farevaSi, sparsul-falauri leqsikoni, Teirani, 2000.<br />
c. qurcikiZe, 1959 - c. qurcikiZe, saqmeni da swavlani ioane<br />
mociqulisa da proxore mowafisa misisani IX-XI ss., Tb., 1959.<br />
al. Rlonti, 1974 - al. Rlonti, qarTul kilo-TqmaTa sityvis<br />
kona, Tb., 1974.<br />
ak SaniZe, 1945 - ak SaniZe, qarTuli oTxTavis 2 Zv. redaqcia 3<br />
Satberduli xelnaweris mixedviT, Tb., 1945.<br />
q. ZoweniZe, 1974 - q. ZoweniZe, zemoimeruli leqsikoni, Tb., 1974.<br />
wesi da ganmarteba saRvTo liturgiisa, Tb., 1993.<br />
al. WinWarauli, 2005 - al. WinWarauli, xevsurulis Taviseburebani, Tb., 2005.<br />
LUIZA KHACHAPURIDZE, SOPIO TKESHELASHVILI<br />
ON PESHKHUMI, A RELIGIOUS TERM<br />
A small-legged dish made of a noble metal used during the divine service is<br />
called ‘discos’(‘roundness’) in Greek.<br />
In the Georgian translated liturgical literature we find the term denoting a<br />
sacred vessel from 9 th century. Old Georgian written records have the word peshkhumi<br />
with the meaning of vessel in general use.<br />
In Greek household and sacral vessels differ from each other.<br />
The lexical unit peshkhumi and verb forms derived from this word were<br />
widely spread in Georgian. Both in the old religious texts and later in the fiction and<br />
dialects the word can be found with variety of forms, as /pesho//peshkho//peshkhvi,<br />
with the meaning of cut up meat.<br />
In Georgian the verbs: peshkhva//daeshkhoeba// (peshkhavs// akhpeshkhavs/<br />
/gakhpeshkhavs) mean to cut up in small pieces, i.e. preparing meat for the dish to<br />
serve to the table. And the term peshkhumi //peshkhueni, means flat round wooden<br />
piece, or low round table or basket (A.Glonti, 1974, K.Dzotsenidze, 1974).<br />
M.Andronikashvili relates peshkhumi to’partskhali’ from Ossetian persh<br />
meaning ‘rib’, Georgian pertskh.<br />
I think that the given term peshkhumi//peshkhvani //peshkhueni should be<br />
originated from the middle Persian "pishkhan’, a composed word of two elements:<br />
pish (adv)-‘in front of’ and khan(noun) meaning 1.‘table with food,’ 2. ‘big wooden<br />
tray’, 3. a stand for fixing Koran to read.<br />
413
414<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
ramaz xaWapuriZe,<br />
rusudan kaSia<br />
saojaxo-sagvareulo saojaxo-sagvareulo samedicino samedicino tradiciebi<br />
tradiciebi<br />
(qvemo imereTis eTnografiuli masalebis mixedviT)<br />
qvemo imereTSi eTnografiuli masalis moZieba-gacnobam dagvarwmuna,<br />
rom xalxuri medicinis saamayo mravalsaukunovani tradiciebi kvlavac<br />
grZeldeba da mexsierebam dRemde Semoinaxa winaparTa codna-gamocdileba.<br />
Sinauri wamlis damzadebis receptebi, saojaxo samedicino praqtika<br />
xSir SemTxvevaSi memkvidreobiT gadaecema. amrigad, saojaxo-sagvareulo<br />
medicina isev inarCunebs samedicino-kulturul tradiciebs.<br />
naSromi eyrdnoba im masalas, romelic qarTveluri dialeqtologiis<br />
samecniero-kvleviTi institutis momZiebelTa jgufis mier iqna Cawerili.<br />
cxadia, erTi samecniero statia srulad ver asaxavs mTeli qvemo imereTis<br />
samedicino codnas; Cven SevecadeT warmogveCina ramdenime saintereso<br />
sagvareulo, romelTa samkurnalo gamocdileba Taobebs gadaecema,<br />
romlebic winaprebisagan naswavl efeqtur mcenareul saSualebebs<br />
gamoiyeneben. maTTan saubarma dagvarwmuna, rom mniSvnelobas inarCunebs<br />
magiur-religiuri wesebiT, SelocvebiT mkurnaloba.<br />
saqarTveloSi sagvareulo samedicino codna tradiciulad daculi<br />
iyo. gvari ufrTxildeboda recepts da cdilobda wamlis damzadebis<br />
wesebi gaTxovili qaliSvilis gziT sxva gvarSi ar gasuliyo, magram<br />
dResdReobiT es "akrZalvebi" xSirad aRar moqmedebs.<br />
eTnografiul masalaze dakvirvebam dagvanaxa, rom im ojaxebisgan,<br />
romlebic sagvareulo codnaSi anazRaurebas iReben, wamlis damzadebis<br />
receptis miReba TiTqmis SeuZlebelia. magaliTisaTvis moviyvanT<br />
samtrediis raionis sofel RanirSi mcxovreb gofoiZeebs,<br />
gofoiZeebs, gofoiZeebs, romlebic<br />
amzadeben radikulitis, radikulitis<br />
radikulitis<br />
radikulitis<br />
radikulitis sokovani sokovani sokovani sokovani sokovani daavadebebisa da Tmis Tmis Tmis Tmis Tmis budobrivi<br />
cvenis (xalxSi es daavadeba "xosris" xosris" saxeliTaa cnobili) samkurnalo<br />
efeqtur saSualebebs. Cven SevZeliT dagvedgina mxolod, rom wamlebis<br />
erT-erTi komponentia Zmari. Zmari, rogorc samkurnalo saSualeba,<br />
uZvelesi droidan gamoiyeneba, razec Zveli qarTuli samedicino wignebi<br />
migviTiTebs.<br />
mkvlevari n. mindaZe aRniSnavs: ,,ar aris gamoricxuli, rom swored<br />
qarTuli oficialuri medicinis gavleniT damkvidrda xalxur medicinaSi<br />
zogierTi samkurnalo saSualeba" (n. mindaZe, 2005, gv. 53).<br />
am mosazrebis siswores adasturebs xonSi mcxovrebi suluxiebis<br />
suluxiebis<br />
ojaxis saqmianoba, ganTqmuli TavianTi Sinauri wamlebiT. samedicino<br />
codna STamomavlobas bebiam gadasca (gvarad Wilaia, sof. naxaxulevi),<br />
romelsac ,,namziTvi karabadinis" daxmarebiT auTvisebia sxvadasxva<br />
samkurnalo wamlis recepti.<br />
suluxiebi ZiriTadad mcenareuli komponentebisagan amzadeben<br />
Sedegian Sinaur wamlebs. esenia: saymawvilos, damwvrobis, stomatitis,<br />
Wrilobebis Sesaxorcebel, kuW-nawlavis uebro samkurnalo saSualebebs.
saojaxo-sagvareulo samedicino tradiciebi<br />
wamlebis damzadebis wesebs, iseve rogorc specialuri Selocvis teqsts,<br />
romelsac simWlis mkurnalobisas gamoiyeneben, ojaxi ufrTxildeba da<br />
ar gascems.<br />
qvemo imereTSi gavecaniT ramdenime sagvareulos, romlebic<br />
uangarod uziareben avadmyofebs winaprebisagan miRebul "eqimbaSur"<br />
codnas.<br />
sofel kontuaTSi mcxovrebi xvingiebis xvingiebis ojaxi (maTi didi babua<br />
martvilis raionis sof. lecucxvaiedan Camosaxlebula) amzadebs<br />
damwvrobis damwvrobis wamals. Sinauri wamlis efeqtianobaze metyvelebs, rom<br />
axlomaxlo soflebidan xSirad mimarTaven daxmarebisaTvis. malamo<br />
mzaddeba modernizebuli wesiT: umarilo qons, Taflis sanTelsa da<br />
mzesumziris zeTs emateba tkivilgamayuCebeli saSualebebi: analgini da<br />
streptocidi. igive malamo gamoiyeneba Cirqovani<br />
Cirqovani<br />
Cirqovani Cirqovani<br />
Cirqovani gamonayaris<br />
samkurnalod.<br />
ojaxSi ician buasilis buasilis wamali. nazavi mzaddeba daTvis qonis,<br />
aryisa da walikasagan (wylis wiwaka). ,,eqimbaSi" Sura xvingia amzadebs<br />
aseve morielis nakbenis wamals, romelic Semdegnairad keTdeba: cocxal<br />
moriels iWeren da zeTian qilaSi deben, ramdenime xnis Semdeg es zeTi<br />
gamoiyeneba morielis morielis nakbenisagan gansakurneblad. amave dros Wrilobaze<br />
afens msxlis foTols (jiSs mniSvneloba ara aqvs). proceduras yovelTvis<br />
specialuri Selocvebis TanxlebiT atareben:<br />
,,morieli moriSvili,<br />
cxra deda da cxra Svili,<br />
cxraTa morialiSvili<br />
fsxals vWam, fsxali migia,<br />
fsxali maxuravs."<br />
xvingiebis ojaxSi CaviwereT qvewarmavlisagan<br />
qvewarmavlisagan<br />
qvewarmavlisagan qvewarmavlisagan<br />
qvewarmavlisagan Tavdacvis Selocva:<br />
"miSa, miSa, miSanduri,<br />
gveli modis moqarguli,<br />
vai, deda weli, weli,<br />
momitane Txilis wkneli,<br />
miSas saWyatunebeli,<br />
miSas sawkatunebeli".<br />
mTxrobelebma dagvarwmunes, rom Tu moaswari Selocvis teqstis<br />
warmoTqma, uxsenebeli ar gikbens.<br />
sof. maTxojis mkvidria barabaZeTa barabaZeTa didi gvari, romelic ramdenime<br />
Stod iyofa. winaparTa samkurnalo saqmianobiT dainteresebula am<br />
gvaris erTi ganayofi, romelic vatoriebis vatoriebis gvarzedmetiTaa cnobili.<br />
am codnis safuZvelze isini mkurnaloben sawerels sawerels sawerels sawerels sawerels da Zirmagaras<br />
Zirmagaras<br />
Zirmagaras<br />
Zirmagaras<br />
Zirmagaras<br />
kurdRlis qoniT. mkurnalobis wesi SelocviT mimdinareobs:<br />
_ sawerelo, sad midixar?<br />
_ adamianTan!<br />
_ risTvis?<br />
_ xorcis saWmelad, sisxlis sasmelad, Zvlis satverlad!<br />
_ ra aris misi wamali?<br />
415
416<br />
r. xaWapuriZe, r. kaSia<br />
_ eliani, meliani, saweri kalami, torfis cvili, qvabis Jangiri,<br />
vai, ra vqna da ra movitano.<br />
Cemi Tavis gadasatani!"<br />
barabaZeebis barabaZeebis ojaxSi, didi bebiisagan, romelic gvarad sarava<br />
yofila abaSidan, ician Cirqovani Cirqovani Cirqovani Cirqovani Cirqovani gamonadenisa<br />
gamonadenisa<br />
gamonadenisa gamonadenisa<br />
gamonadenisa da "mazolis"<br />
"mazolis"<br />
"mazolis" "mazolis"<br />
"mazolis" wamali. wamali. wamali. wamali. wamali.<br />
nanemsaris nanemsaris daCirqebis recepti: Semwvar xaxvs ayrian Saqris fxvnils,<br />
emateba sami kvercxis guli, cota puris fqvili, aseve mcire raodenobiT<br />
gaxexili saponi.<br />
ojaxis diasaxlisma _ Taliko fiola-barabaZem icis daCrdilvis<br />
daCrdilvis<br />
wamali, romelic wyalgareuli Zmrisa da tyemlis tylapisagan mzaddeba.<br />
Tavis tkivilis dasaameblad igi xSirad ulocavs naTvalevsa da Sakiks,<br />
SelocvebisTvis gansazRvrul dReebSi: samSabaTs, xuTSabaTsa da SabaTs.<br />
gvarSi daculi samedicino codna gagviziara adeli adeli (kukla) (kukla)<br />
(kukla)<br />
kakabaZem.<br />
kakabaZem.<br />
kakabaZeebi sof. kuxis mkvidri gvaria, adeli kakabaZis ojaxi erTerT<br />
Stos (gvarzedmeti - kioweebi) kioweebi) ekuTvnis. man gagviziara winaprebisagan<br />
naswavli samedicino codna da mogvawoda Sinauri wamlebis ramdenime<br />
saintereso recepti:<br />
damwvrobis<br />
damwvrobis<br />
damwvrobis damwvrobis<br />
damwvrobis wamlis Semadgeneli komponentebia: gadamdnari batis<br />
qoni, Taflis sanTeli, zeiTunis an qacvis zeTi, penicilini.<br />
respondentis monaTxrobiT, misi bebia (liparteliani - lentexidan)<br />
wamlis Selocvas Savtariani danisa da naxSiris gamoyenebiT atarebda.<br />
TviTon rituals aRar mimarTavs, icis mxolod damwvrobis Selocvis<br />
teqsti:<br />
"oSoSinobda, dafofinobda wiTeli xari,<br />
wiTeli xucesis zRvas xnavda,<br />
qviSas Tesavda, vis gougonia sam dRes iqiT..."<br />
sirsvelis: sirsvelis: dafqvili venaxis Sabi, umaruli Roris qoni, buxris<br />
Wvartli.<br />
suravandis: suravandis: wamals amzadeben Semdegnairad: ZmarSi gareul<br />
wyals emateba muxisa da sxmartlis qerqi, suro da TeTri Sabi.<br />
Tirkmlebis Tirkmlebis samkurnaloa matitelasa da mayvlis Ziris naxarSi.<br />
wamlebis damzadebis dros "mkurnali"xSirad iyenebs naTvalebis<br />
Selocvas. teqsts sam dRes imeorebs, samivejer gaskvnis abreSumis Zafs,<br />
mesame dRes ki naskvs avadmyofs daawvevinebs.<br />
naTvalevis naTvalevis Selocva:<br />
"ansala, mansala, Savi Wiri da sansala Sens gamTvalavs, TvalSi<br />
nacari, gulSi laxvari, samocdasami wmida giorgis laxvari, mas mieces<br />
didi Sveba da gamarjveba. iqceoda mware bali, miscioda mware Tvali,<br />
RmerTo, Sen xar mowyale, eSmaks Tvali moTxare, wiTeli goWis fexia,<br />
kiseri moutexia, Sevkari wiTeli, motyda kiseri, ia da vardi _ kldeSi<br />
gadavardi. fui, Seni avi TvaliT Semxedavs. Cavkari salsa wyalsa xeli,<br />
amoviRe Savi gveli, davde Savsa sipsa qvasa, wavayare Savi marili, marili<br />
dneboda, sipiT wneboda, mTavarangelozo!"<br />
mkurnalobis dros Selocvebis gamoyenebas, cxadia, fsiqologiuri<br />
datvirTva aqvs da rwmenis faqtors emyareba.
saojaxo-sagvareulo samedicino tradiciebi<br />
svaneTSi gavrcelebuli magiur-religiuri mkurnalobis variaciebi<br />
gadmotanili aqvT migrirebul svanebs, romlebic xonis raionSi dasaxldnen.<br />
magaliTad, avi Tvalisagan dacvis mizniT, romelsac Zvelad did angariSs<br />
uwevdnen, svanebi xmarobdnen balyareTidan gadmotanil tyavis budeSi<br />
Selocvil qaRalds _ ,,duas" (evg. gabliani, 1925, gv. 128). amas an yelze<br />
Camokidebdnen, anda tansacmlis marjvena mxares, ufro iRliasTan,<br />
daikerebdnen. amave mizniT iyenebdnen Tavdacvis Zvel mamapapur xerxs,<br />
romelic veluri blis xis nawilebis tansacmelze dakerebaSi iyo<br />
gamoxatuli. gansakuTrebuli Zala hqonda aRdgomis win, did xuTSabaTs<br />
_ ,,Tanfa caS" diliT umZraxad tyidan motanili blis xis nawilebs,<br />
romlisagan gakeTebul jvrebs adamianis samosze dakerebasTan erTad,<br />
dahkidebdnen aivanze, kedelze, bostanSi, Caagdebdnen skivrSi da saqonelsac<br />
Seabamdnen. anda mZivis magivrad kaklebsaviT daamrgvalebdnen da kabis<br />
nakerSi marjvena mxares daimagrebdnen. didi gafrTxileba icodnen<br />
SesamCnevi garegnobis qalisa da kacis im azriT, rom heerias, muxanaTsa<br />
da kudians isini ar SeemCnia da misi maxasiaTebeli borotebiT ziani ar<br />
mieyenebina (iqve).<br />
rac Seexeba veluri blis xis nawilebisadmi avi Tvalisagan daxsnis<br />
SesaZleblobis rwmenas, igi unda ukavSirdebodes qarTvelTa da maT<br />
Soris svanTa uZveles kults wminda xeebis Tayvaniscemisas, romlis<br />
SemadgenlobaSi veluri blis xec iyo miTvlili. amis gamo qvemo svaneTSi<br />
da zeda laSxeTSi veluri xis didi tyeebi yofila gaSenebuli. veluri<br />
blis xes Cveulebriv saxmarad ar mosWridnen, misgan marto xatisaTvis<br />
saWiro ficrebs akeTebdnen da samgzavro joxebadac (mujira) mas xmarobdnen<br />
(iqve, gv. 188-189).<br />
aRniSnuli meTodebiT mkurnaloba da Tavis dacva damaxasiaTebeli<br />
gaxda ara marto Camosaxlebuli sagvareulo svanebisaTvis, aramed maT<br />
TavianTi rwmena-warmodgenebi gadasces xonis raionis macxovreblebs,<br />
romlebmac ager ukve ramdenime aTeuli welia gaiTavises aRniSnuli<br />
magiur-religiuri mkurnalobis saSualebebi.<br />
Sakikis Sakikis samkurnalod kukla kakabaZem Semdegi rituali gagvacno:<br />
avadmyofi diliT adre unda adges ubrad, samjer Semouaros nigvzis xes.<br />
Semovlisas xes Tavi unda miados da gaimeoros: "nigozo, "nigozo, rogorc rogorc<br />
rogorc<br />
Seni Seni lebnebia lebnebia ZmebiviT ZmebiviT ZmebiviT tolebi, tolebi, ase ase ZmebiviT ZmebiviT gaiziare gaiziare Cemi Cemi<br />
Cemi<br />
satkivari satkivari da da da dilis dilis mzis mzis sxivebs sxivebs gaatane!" gaatane!" (r. kaSia, 2004, gv. 122).<br />
qvemo imereTSi eTnografiuli masalis moZiebisas SevxvdiT erT<br />
saintereso "mkurnals" _ marine cabaZes, zestafonidan gaTxovda<br />
wyaltubos raionis sof. maRlakSi. man SalamberiZeebis ojaxSi moitana<br />
ramdenime sagvareulo recepti da Tavis rZlebs aswavla samkurnalwamlo<br />
saSualebebi:<br />
kuWis kuWis wylulis: wylulis: sufTa Tafls emateba 100 gr. spirti da<br />
wvrilad daqucmacebuli dindgeli.<br />
kbilis kbilis tkivilis: tkivilis: gamxmari yurZnis marcvlebs danayaven da<br />
ideben gamoxrul kbilSi.<br />
417
418<br />
r. xaWapuriZe, r. kaSia<br />
yuris yuris tkivilis: tkivilis: gaxexili Savi bolokis ori wveTi unda<br />
CaiwveTo.<br />
Tavis Tavis tkivilis, tkivilis, daCrdilvis: daCrdilvis: wyalSi gaxsnili gamxmari<br />
qinZis marcvlebi unda CaiwveTo cxvirSi, an yoCivardas Zirebis naxarSi.<br />
kuW-aSlilobis: kuW-aSlilobis: kamis Teslis naxarSi.<br />
xvelebis xvelebis: xvelebis iis, kamisa da unabis foTlebis nayeni.<br />
maRali maRali sicxis: sicxis: gaqnili kvercxis guli unda wausva xelisa da<br />
fexis gulebze.<br />
respondentma gagvacno aseve xalxuri veterinariis araerTi<br />
saintereso samkurnalo saSualeba (ix.: r. kaSia, 2007, gv. 396-400).<br />
marine cabaZe-SalamberiZe mkurnalobis dros xSirad ulocavs avi<br />
Tvalisa da uJmurisagan Tavdasacavad. gadmocemiT icis, rom Selocva<br />
ufro uWris mamakacs an ufros qaliSvils. amave dros man gvaswavla<br />
magiuri wesi: mware mware blisagan blisagan gakeTebuli gakeTebuli jvari jvari da da masTan masTan erTad<br />
erTad<br />
rkinis rkinis patara patara naWeri naWeri unda unda ataro ataro Cumad, Cumad, tansacmlis tansacmlis SigniT SigniT da<br />
da<br />
yovelgvari yovelgvari yovelgvari avi avi avi Tvalisagan Tvalisagan Tvalisagan iqnebi iqnebi iqnebi daculi. daculi.<br />
daculi.<br />
amdenad, miuxedavad imisa, rom dResdReobiT mosaxleoba ZiriTadad<br />
kvalificiur samsaxurs mimarTavs, xalxur saojaxo-samedicino kulturas<br />
ar daukargavs Tavisi mniSvneloba. xalxuri medicinis eTnografiuli<br />
kuTxiT kvleva winaparTagan naswavl mraval efeqtur samkurnalo<br />
saSualebas gamoavlens.<br />
damowmebuli literatura<br />
r. kaSia, 2004 - r. kaSia, Tavis tkivilebis mkurnalobis qarTveluri<br />
saSualebebi medicinaSi, qarTveluri memkvidreoba., t. VIII, quTaisi,<br />
2004.<br />
r. kaSia, 2007 - r. kaSia, xalxuri veterinaria da sagvareulo<br />
tradiciebi: qarTveluri memkvidreoba, t. XI, quTaisi, 2007.<br />
n. mindaZe, 1981 - n. mindaZe, qarTuli xalxuri medicina, Tb.,<br />
1981.<br />
n. mindaZe, n. CirgaZe, 2005 - n. mindaZe, n. CirgaZe, qarTuli<br />
xalxuri samedicino tradiciebi (kaxeTi), Tb., 2005.<br />
r. xaWapuriZe, 2006 - r. xaWapuriZe, magiur-religiuri mkurnalobis<br />
istoriidan, quTaisi, 2006.
saojaxo-sagvareulo samedicino tradiciebi<br />
RAMAZ KHACHAPURIDZE, RUSUDAN KASHIA<br />
FAMILY MEDICAL TRADITIONS<br />
(ACCORDING TO THE DATA OF KVEMO (LOWER) IMERETI)<br />
Folk medicine is one of the subjects of the ethnography; its study is of particular<br />
importance for the acquaintance of the people’s traditions and the common ways of<br />
life and culture.<br />
Preparing and administering of the healing medicines and means of the most<br />
effective reputations were passed through ancestry that promoted the establishment<br />
of the rich traditional family medical culture.<br />
Medical knowledge was kept in secret and the families of the same family<br />
names were responsible to guard prescription and methods (sometimes referred to<br />
as ‘magic’) of its preparation. Nowadays the families normally do not keep the<br />
healing means in secret.<br />
The field practice of Kvemo Imereti aiming at collecting the ethnographic<br />
materials revealed that there are still people who are interested in folk medicine and<br />
preserve the knowledge and experience of their ancestors. Among them is even the<br />
healing of patients with magic-ritualistic traditions, praying etc. that retains some<br />
importance in several cases.<br />
We think that the further continuation of the ethnographic study of the Georgian<br />
family medicine will reveal many unknown means of traditional healing.<br />
419
420<br />
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
mzia mzia xaxutaiSvili<br />
xaxutaiSvili<br />
qobuleTeli qobuleTeli muhajirebi muhajirebi TurqeTSi<br />
TurqeTSi<br />
1877-78 wlebis ruseT-osmaleTis omis damTavrebis Semdeg<br />
gamuslimanebuli qarTuli mosaxleoba aiZules ayriliyo da mezobeli<br />
TurqeTis teritoriebze samudamod daedo bina. muhajirobis Sedegad<br />
dacarielda qobuleTis mxarec. 1879 wlis gasaxlebis Semdeg qobuleTSi<br />
ori aTasi mcxovrebidan xuTasamde darCa, xolo maxlobeli soflebi<br />
sruliad gaveranda da gapartaxda (z. WiWinaZe, 1913, gv. 14). qobuleTeli<br />
muhajirebi zRvis sanapiroebze, dablob adgilebSi dasaxlebulan. maTi<br />
umravlesoba dRes cxovrobs giresunSi, facaSi, orduSi, ferSembeSi,<br />
unieSi, samsunsa da sinopSi.<br />
ucxo garemoSi muhajirebs ufro gamZafrebiaT mamulisa da<br />
mSobliuri enis siyvaruli da gansakuTrebiT gafrTxilebian mSobliur<br />
enasa da folklors. STamomavlebic saTuTad inaxaven winaprebis enas,<br />
mamapapiseul adaT-wesebsa da tradiciebs. am xsovnam gadaarCina muhajirebi<br />
ucxo tomSi aRrevas da SeanarCunebina sakuTari identifikaciis ZiriTadi<br />
niSani - qarTuli ena. mosaxleobis didi nawili dResac kargad flobs<br />
mSobliur enas. isini didi rudunebiT ufrTxildebodnen mSobliur<br />
qarTuls da uvneblad Semoinaxes dRemde: “Cemi didnene~ da Cven qarTula<br />
devlaparikebdiT, qarTuli ar daaviwydono, sul imas eqceoda”- gviyveba<br />
sabahaTin goqsu (gogitiZe). Tumca iqve dasZens, rom axalgazrdobam<br />
TiTqmis aRar icis qarTuli, “axla Turqzec gaTxovden, Cven asimilie~<br />
gavxTiT...”<br />
qobuleTel muhajirebs Semonaxuli aqvT qarTuli tradiciebi,<br />
mama-papaTa adaT-wesebi. xandazmuli adamianebi arian qarTuli xalxuri<br />
zepirsityvierebis metad mdidari, qarTuli kulturis istoriisaTvis<br />
metad faseuli salaros mflobelni. swored aWaridan, kerZod qobuleTis<br />
raionidan, gadasaxlebul muhajir qarTvelebTan Sexvedris bedniereba<br />
da istoriul-eTnografiuli, folklorul-dialeqtologiuri masalebis<br />
mopovebis saSualeba mogveca Cven da baTumis SoTa rusTavelis<br />
universitetis profesor SuSana futkaraZes. Cven eqvsi dRe davyaviT<br />
qalaq facaSi, sadac ZiriTadad qobuleTis soflebidan gadasaxlebuli<br />
qarTvelebi cxovroben.<br />
...ase megona, qobuleTis erT sofelSi viyavi. stambolSi mcxovrebma,<br />
warmoSobiT facelma, Cemma axlo naTesavma, iaSar Sendurma (xaxutaiSvilma)<br />
didad Segviwyo xeli gvemuSava aRniSnuli raionis soflebSi: kabaqtaRSi,<br />
TaxTabaSSi, duaierSi, xaTifTaSi, zavoSi, CerqezdaRSi, yonaRbaSSi.<br />
saukune-naxevari miilia... muhajirTa STamomavlebs kargad axsovT<br />
winaparTa monaTxrobi, maTi gancdebi, romlebic memleqeTTan ganSorebas<br />
ukavSirdeba. Tavdapirvelad did siduxWiresa da umZimes pirobebSi<br />
ucxovriaT Cveneburebs. rogorc erT-erTi muhajiri <strong>qarTveli</strong>s<br />
STamomavali gviyveba: “ori Zma~ erTaT ar gamuuyvanian gareT. zogi<br />
ordSi, zogi facas Camosulan (gemidan _ m. x.)”. faceli Sevqi kakalaZis
qobuleTeli muhajirebi TurqeTSi<br />
monaTxrobiT: ”baTomidan wamosulan pirvelaT bursas, fadiSahma astavla,<br />
ver mosTavef magins, bursas aRar weiyvanovo. aT weliwads gemSi yofilan...<br />
giresuns, sinops bevri <strong>qarTveli</strong>a. eqvsi sofeli varT facas... (Sevqi<br />
kakalaZe, sof. TaxTabaSi)”<br />
Calis fasad iyideboda maTi qoneba qobuleTSi. osmaleTSi<br />
gasamgzavreblad gems TveobiT elodebodnen baTumSi. aseT viTarebaSi<br />
Tvalcremlianni emSvidobebodnen Tavisianebs, mSobliur miwa-wyals:<br />
“abdulxamids gamuugzania “guljemal” gemiT. vori sofeli trapizons,<br />
voTxi giresuns, ordSi, Cvidmeti- facaSi, unieSi, ferSembeSi” (xasan<br />
beJaniZe, faca, sof. kabaxtari).<br />
“...gemiT movdes igini. didi movda, pawa~ gemebiT gameiyvanes, porti<br />
ar iyo. maSin koRo iyo. maRal adgilebSi evden da daJden. am sofels<br />
TaxTabaSi eTqva” (baeTin gogmaCaZe, faca).<br />
osmaleTis mTavrobam saqarTvelodan ltolvili naxevar milionamde<br />
<strong>qarTveli</strong> miiRo. did siduxWireSi uxdebodaT cxovrebis dawyeba. yofila<br />
avadmyofoba da sikvdilianoba, bevri gzaSi daRupula: “winaprebi rum<br />
Camosulan, saWmeli ar xonian, sasmeli ar xonian, iqiT momxTaran, aqiT<br />
momxTaran, ZaliT ucxovrian” (sami megreliSvili, sof. duaieri).<br />
"Cveneburebi rum gamosulan, sam Tves CadrebSi ucxovrian. Svid<br />
weliwads qeri uWamian, ver mieCvien da vori-sami baRana~ mokta, itirebden<br />
baRnebi” (xasan beJaniZe, sof. kabaxtari).<br />
male nostalgiam Seipyro gadaxvewilebi... enatrebodaT Tavisianebi,<br />
TavianTi miwa-wyali: “didnene~ ityoda _ Cvenebi ukanda gesuliyveno da<br />
ver gevdeno. nenemisi ityoda, faxirebi Cuumarxian da gevalT, vnaxavTo”<br />
(umian SaviSvili, sof. TaxTabaSi).<br />
"...babua~, baba~s dede~, memedi alambris soflidanaa gamosuli.<br />
misi gogo Camoxva, Tormeti wlis iyo. ise Cameitirebda: iqa rume Cevdeo,<br />
Cems nasaxlebs yvelas vnaxavo, miagnefo” (aslan SaviSvili, sof. duaieri).<br />
muhajir qobuleTelebs sacxovreblad iseTi adgilebi aurCeviaT,<br />
romlebic haeriTa da wyliT Camohgavda mama-papaTa samkvidros.<br />
TaxTabaSelma sami megreliSvilma gviTxra: “Cveni soflidan oci<br />
kilometriT ze~T cxovroben “Waxe qobuleTlebio.” rogorc gairkva,<br />
isini xinoelebi yofilan. maT sacxovreblad iseTive maRalmTiani adgilebi<br />
SeurCeviaT TurqeTSi, rogorSic cxovrobdnen muhajirobamde. facis<br />
soflebSi damkvidrebulan qobuleTeli muhajirebi: cecxlaZeebi,<br />
gogitiZeebi, kakalaZeebi, goxiZeebi, xaxutaiSvilebi, xinikaZeebi, mesxiZeebi,<br />
qaTamaZeebi, takiZeebi, jinWaraZeebi da sxv.<br />
facasa da mimdebare soflebSi mcire droSi Catarebulma kvlevam<br />
saSualeba mogvca Cagvewera mosaxleobaSi SemorCenili folkloruli,<br />
istoriuli, eTnografiuli masalebi. sityvierebis unikaluri nimuSebi:<br />
nenem kaba Simikera, zeT kopWebi dimikera,<br />
gaTxveba rum mevdome, kibilebi Cimitexa.<br />
gedevxede baxCaSi vardsa vikref kalTaSi,<br />
eri biWi movZie, qi wamovyvane saxSi,<br />
Seqris fafas umzadebdi, gavasuqe WamaSi,<br />
421
422<br />
m. xaxutaiSvili<br />
skivris yurSi davmalvidi, qi momikta leb-sabanSi.<br />
afrenila futkari, wai da fembes uTxari,<br />
laz osmanas rum waxevi, eminelas ra uTxari?!<br />
nenem kaba Simikera welze gamoWirebuli,<br />
Tu gamaTxov, gamaTxue, Zalvan var gaWirvebuli.<br />
eger gaRma ewris facxa, neta~ viyo Seni racxa...<br />
muhajirTa STamomavlebs kargad SemounaxavT mama-papaTa adaTebi:<br />
“Wads Skeris foTolSi buxarSi, nacarSi gamuacxobdiT, kvers.”<br />
axalgaTxovil qals aucileblad sadils miutandnen: “CveneburebSi<br />
sadiloba iyo, sadils muutanden TuTxmet dReze. oci cxeniT gavagzanidiT<br />
taTls, SiT nigozs muamwyrevdiT, burma, baqlava. sadilCi yoliferi<br />
saWmeli iqneboda: gvali qaTami, daWril kvercxebs Caawyobden zeTSi,<br />
yurWatas gavakeTebdiT. sircxvili iyo sadili ar migetana...” _ gviyveba<br />
umian SaviSvili. “dodofals rum nefis ojaxSi miiyvanden, simauri(!)<br />
Zroxas gamohgrida; Wiqas duudebden fexTan gaagoreo, Tu didaT<br />
gaagorebda, ar miewoneboden... Seqerlis da fuls gadaayrida nefedodofals.<br />
dodofals yirmizaT gadafarebuli xonda, rame ar uCanda,<br />
sunag katasaven aafarebden Tvalebze”.<br />
saukunis Semdegac ise amzadeben qobuleTeli muhajirebis<br />
STamomavlebi kerZebs, rogoradac winaprebi: amolesili lobia~, Savi<br />
fxali, ZaRe Zmari, wveniani fxali, zeTiani faTlijani, Zis fafa, Zis<br />
makarina~ moWrili makarina~ viciT. TeTri qfiliT magraTda mozilo,<br />
oqlavo~T geiyvano, moSWra, simindis qfils muayri ar diewepos; moxarCav,<br />
gaswurav, Txils muayri, xandixan yvels muapnev...”<br />
unikaluri musikaluri folkloris nimuSebs wavawydiT<br />
“CveneburebTan” muSaobisas. “aWara saerTod da gansakuTrebiT qobuleTis<br />
da baTumis raionebi naduri simRerebiTaa mdidari. aWaris naduri<br />
simRerebi metad rTuli da mravalferovania” (j. noRaideli, 1981, gv. 9).<br />
qobuleTeli muhajirebi yvebian: ”...Cemi babua~ ge~yivlebda, samargelSi<br />
wimiyvanes, mevRale... dayivleba ZvelisZvelia. nadze wevdodiT, naduri<br />
simRerebi iyo simindis marglaze. axmeda~ bauJaZe iyo, iunus cexlaZe<br />
iyivlebda, takiZnebi iyven, xaxutaZe mamuda~ pirveli momRerali iyo. sam<br />
xmaSi iyo simRera. asi-as ormozdaaTi kaci iqneboda, marglian Tu<br />
koncerts iqden, ver mixTebodi:<br />
nadiraZes nadi unda<br />
gadiara sadiloba,<br />
gordela, gordela daa!<br />
he, he daa ho, ho, hoo daa!<br />
mivyveT movyveT, hoo hoi daa<br />
gedevxede fenjerze<br />
Zroxa iyo baxCaSio,<br />
mivyveT, movyveT...<br />
ho hoi da endo mendo,<br />
ho hoi da rafer gendo!<br />
ha, hai da, nina, nina~!<br />
CabraSto (kabas etyoden) ranwki-runwki,<br />
gogvebo, rafer damwviT.
qobuleTeli muhajirebi TurqeTSi<br />
varelis koTxov datualdi,<br />
iqiT-aqiT motualdi,<br />
Suxti da xenifev, SegSvendeba<br />
lamazi kaba dagSvendeba..<br />
Citi Citsa mabzakunsa,<br />
Semovhkari xelkodali<br />
miamtrie Tav-barkali,<br />
misi gverdis daCexvaze<br />
ori culi Semomaklda,<br />
nanina~ daa...<br />
zecas evdoT, zeca vnaxoT,<br />
marsklavebsac devenaxvoT,<br />
zema kaci momigzana,<br />
maq Tu iyav, ratmar modi ratmar mnaxe,<br />
awe mual, awe gnaxav, nanina~ daa..."<br />
ucxo miwaze damkvidrebuli qobuleTeli muhajirebi Cveul jafas<br />
Sesdgomian, kvlav meurneobisTvis miuyviaT xeli: “yaWs vasaqmebdiT,<br />
Jolis Jvers vaWumdiT. muxtari gveyoleboda, yaWis kakals meitanda.<br />
imas ubeSi CevdebdiT, matli unda gamosuliyo, gavxsnidiT, wuuxedvidiT.<br />
matli gamodioda, Jvers diereoda-yaWiviT Wamso-xum ityvian? dRedaRam<br />
izdeba ma~. Celtebs evyvandiT maRla-maRla, TiTisxelvani xTeba. matli<br />
uSvebs Zafs, misza deimwyrevs. cxel wyalCi Cayri, ogvadoze daaxov, er<br />
joxs amuurev, amoxveba, amuaxvev Zafs. Zafidan moqsovdi racxas, SeRebvidi.<br />
Razlas SeRebvidi. Roms vTesvidiT, brinjsac, simindsac. memre Txili<br />
muaSeneT.”<br />
muhajirTa STamomavlebs kargad axsovT bavSvobis TamaSebic:<br />
“kvito~ aris xe~. kvito~s SigniTa~ carieli aq. gadaSWri imas, dabiZgvidi<br />
forToqalis tyavs geiqnev. vizia~ iyo. gavxretdiT, gamuabmidiT Zafs,<br />
gakeTdeboda vizviza~-baRnebis saTamaSo; iyo saWriala~. eri amxela<br />
sari iyo, zeidan miere xes CaaSenebden, xelis satacneli aq. imiT daabruneben,<br />
TamaSoben... Cveni TamaSi iyo bila~ joxi. eleqic TamaSi iyo. deiWirvidi,<br />
ii deiwveboda rumelcxas rum wamieweoda; kuku-Witis viTamaSebdiT”<br />
(sabahaTin gogitiZe, faca).<br />
qobuleTelTa metyvelebaze dakvirvebiT Zalze saintereso masala<br />
davagroveT enobrivi situaciis SefasebisaTvis (es masalebi male ixilaven<br />
dRis sinaTles). aRsaniSnavia, rom S. niJaraZe calke gamoyofs qobuleTur<br />
kilokavs (S. niJaraZe, 1975, gv. 15-22). es kilokavi enaTmecnierulad<br />
uaRresad sayuradReboa. qobuleTidan gadasaxlebul muhajirTa metyveleba<br />
mniSvnelovani masala iqneba am kilokavis TaviseburebaTa Sesaswavlad.<br />
miT umetes Tu gaviTvaliswinebT, rom aqaurTa metyveleba aqamde aravis<br />
ukvlevia.<br />
aqaur qobuleTurs naklebad etyoba Turqulis gavlenac: “nene~<br />
aq gamosula Svidi wlis. babua~ duutevia aqa. nene~ wesula yvelas<br />
gamovyvano. sazRvari Cakletila. beJiafxe iyo nene~... Cemi Zma~ askerSi<br />
iyo. baTomSi darCa, cxemvans. er welwads darCa, memre aq gamovda...”<br />
423
424<br />
m. xaxutaiSvili<br />
(suleiman jinWaraZe, sof. duaieri, 96 wlis). qobuleTeli muhajirebi<br />
Tavad xedaven kilokavur sxvaobas: “Cven Curuqsuelebi varT. unias<br />
aWarlebi arian. igini sxvafraT laparikoben...”<br />
qobuleTel muhajirTa STamomavlebis metyvelebas Semounaxavs bevri<br />
iseTi niSani, romelic dRes aRar dasturdeba. amitomac mopovebuli<br />
masala mniSvnelovania istoriuli dialeqtologiisaTvis.<br />
CveneburTa metyvelebas zogierTi iseTi faqti daucavs, romelic<br />
dRes aRar gvxvdeba qobuleTurSi anda gafermkrTalebulia. Cven zogierT<br />
maTganze SevCerdebiT; qobuleTel muhajirTa STamomavlebis metyvelebaSi<br />
cocxali afiqsi Cans -fxe//xe -fxe//xe (qalis gvarovnuli kuTvnilebis aRmniSvneli<br />
sufiqsi dasavlur kiloebSi, maSin roca dasavlur kiloebSi misi funqcia<br />
miviwyebulia: inaifxe, cecxlaifxe, Savifxe, beJiafxe, gelaifxe, ustaliafxe<br />
(Sesabamisad aRniSnavs: inaiSvilis, cecxlaZis, SaviSvilis, beJaniZis, gelaZis,<br />
ustaliSvilis... qals).<br />
yuradRebas iqcevs zogierTi sityvis mniSvneloba: a) ”dodofals<br />
rum nefis ojaxSi miiyvanden, simauri (aq mamamTili _ m.x.) Zroxas<br />
gamohgrida... ”iaSariza Cemi mama simavria, deda - dedamTilia. ”iaSaris<br />
mama Cemi simavria, deda - dedamTili”... simavri/simauri simavri/simauri "mamamTilis"<br />
mniSvnelobiT, dedamTili dedamTili "sidedris" mniSvnelobiT mxolod<br />
qobuleTurSi ixmareba, b) ”xari CaWrila da amovyvano undao...” CaWrila CaWrila<br />
CaWrila<br />
niSnavs "Cavardnila", g) eri Svili da eri gogo daSCenia; voTxi Svili<br />
da vori gogo xavs”- aq Svili Svili "vaJis, Zis" mniSvnelobiTaa naxmari, g)<br />
“eri weliwadia deixarja axmeda~ bauJaZe”. deixarja deixarja deixarja niSnavs "gardaicvala".<br />
am mniSvnelobiT igi dResac ixmareba qobuleTurSi.<br />
muhajir qobuleTelTa mexsierebas kargad SemorCenia xalxuri<br />
sityvierebis nimuSebi, frazeologizmebi: “muSa kaci Wads qvisgan gameiyvans”;<br />
“sxva~ sxva~s virs simReriT mosZebnis; ” “sxvisi xeliT gveli deiWireo;”<br />
“duRare wyali demero Tavzeo”; “zRvai kobziT deilevao.” aTwleulebs<br />
Semounaxavs qobuleTel muhajirTa mexsierebaSi erTi saintereso gamoTqma,<br />
romelsac jemal cecxlaZe mogviyva: ”nene~ gvetyoda _ zem zRvaSi Cevda<br />
(dagvianda, daRamda _ m.x.), aqamde ratum ar moiTo? me mikvirda, aqa,<br />
(facaSi) ze~ TaSi Cadis. qobuleTSi rum Camuedi, vnaxe, ze~ zRvaSi<br />
Cevda...” (jemal cecxlaZe, faca).<br />
qobuleTel “CveneburTa” yofisa da metyvelebis saTanado Seswavla<br />
bevr saintereso faqts gamoavlens saqarTvelos eTnografiisa da<br />
dialeqtologiisaTvis. qobuleTeli muhajirebis STamomavalTa metyvelebis<br />
saTanado analizi mniSvnelovani masalaa qobuleTuri metyvelebis calke<br />
kilokavad gamoyofisaTvis.
qobuleTeli muhajirebi TurqeTSi<br />
damowmebuli literatura<br />
n. mgelaZe, m. faRava, 1998 - n. mgelaZe, m. faRava, -fxe//xe- sufiqsis<br />
istoriisa da etimologiis sakiTxebi: bsu Sromebi, 2, baTumi, 1998.<br />
S. niJaraZe, 1975 - S. niJaraZe, aWaruli dialeqti, baTumi, 1975.<br />
j. noRaideli, 1981 - j. noRaideli, narkvevebi da Canawerebi, 7, baTumi, 1981.<br />
m. faRava, 1993 - m. faRava, enobrivi situacia samxreT saqarTveloSi<br />
da samxruli metyvelebis dialeqturi Sedgenilobis sakiTxi: bsu Sromebi<br />
5, baTumi, 2003.<br />
S. futkaraZe, 1993 - S. futkaraZe, Cveneburebis qarTuli, baTumi, 1993.<br />
z. WiWinaZe, 1913 - z. WiWinaZe, muslimani qarTveloba da maTi<br />
soflebi saqarTveloSi, tf., 1913.<br />
b. jorbenaZe, 1989 - b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, t. I, Tb., 1989.<br />
MZIA KHAKHUTASHVILI<br />
MUHAJIRS OF KOBULETI IN TURKEY<br />
After the end of the Russo-Turkish war of 1877-78 the Muslim population of<br />
Georga was forced to leave their homes and settle in the neighboring Turkish territories<br />
for good. From the two thousand residents of Kobuleti only five hundred were left.<br />
As for the nearby villages they were made to lay waste as their population had been<br />
expelled completely. Muhajirs of Kobuleti seem to have settled on the low lands<br />
close to the sea. The descendants of these people presently live in Giresun, Patsa,<br />
Ordu, Pershembe, Unie, Samsun and Sinop.<br />
In the strange land Mujahirs’ love of the fatherland and their language had<br />
become compounded with homesickness and begun to take special care of their<br />
native language and folklore. They manage to instill their children the care to preserve<br />
the centuries-long rites and traditions of the fatherland. To guard themselves from<br />
mingling with the foreign culture they chose their native language as the fulcrum for<br />
the survival. A great part of the population has good command of Georgian even to<br />
these days.<br />
During the field practice in Patsa and in nearby villages I managed to record<br />
folklore, historical and ethnographic materials.<br />
The observation on the speech of the people whose ancestors were exiled<br />
from Kobuleti revealed interesting materials for the evaluation of the language situation.<br />
Their speech has undergone relatively faint influence of the Turkish language. Besides,<br />
it has preserved many traits that has been lost in Modern Georgian, particularly,<br />
some semantics of the known words and phrases.<br />
The speech of the descendants’ of the Kobuleti Muhajirs provides considerable<br />
material to class it as a separate sub-dialect of Achara dialect of the Georgian<br />
language.<br />
425
qarTveluri memkvidreoba XII 2008 KARTVELIAN HERITAGE<br />
426<br />
recenzia<br />
axleburi axleburi wigni wigni afxazeTze<br />
afxazeTze<br />
daviwyebT imiT, rom wigni (narkvevebi saqarTvelos istoriidan.<br />
afxazeTi. _ afxazeTis ganaTlebisa da kulturis saministro, iv.<br />
javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis instituti, Tbilisi, gamomcemloba<br />
"inteleqti", 2007, 377 gverdi. saredaqcio kolegia: prof. jemal gamaxaria<br />
(mTavari redaqtori), prof. Tamaz beraZe, prof. Teimuraz gvancelaZe.<br />
recenzentebi: profesorebi oTar Jordania, manana sanaZe, tariel<br />
futkaraZe), romlis Sesaxebac qvemoT gveqneba saubari, didi xnis win<br />
unda daweriliyo. samwuxarod, saqarTvelos ZirZveli kuTxis - afxazeTis<br />
marTal istorias mxolod dRes waikiTxavs am momentisaTvis uafxazeTod<br />
darCenili da gulgaglejili saqarTvelo. magram mainc aris nugeSi:<br />
"sanTel-sakmevelma Tavisi gza ar dakarga", simarTle mainc iTqva; am<br />
wigniT daiwyo samecniero safuZvlebis momzadeba afxazeTis samarTlebrivi<br />
gziT dasabruneblad. am wigniT pasuxi unda gascemoda kiTxvaTa mTel<br />
rigs: ra davkargeT? ratom davkargeT da rogor davkargeT? es iyo<br />
winamdebare naSromis SemdgenelTa da saredaqcio koleqtivis mTavari<br />
amocana, romelic warmatebiT gadaiWra.<br />
XX saukunis saqarTveloSi ganviTarebulma tragikulma movlenebma<br />
cxadyo, rom politikuri Secdomebis mizezi xSirad iyo warsulis<br />
gakveTilebis gauTvaliswinebloba. erTsa da imave qvakuTxeds sul ufro<br />
da ufro xSirad wamovkravdiT xolme fexs da erTsa da imave tyuils<br />
kvlav da kvlav simarTled miviCnevdiT. unda iTqvas isic, rom humanitarul<br />
mecnierebaTa warmomadgenlebi ver audiodnen im uzarmazari informaciis<br />
Sekreba-gaanalizebas, romelic istoriam Semoinaxa da qaotur grovebad<br />
SeaquCa. Tavisebur problemas warmoadgenda isic, rom e.w. axali<br />
istoriografiis, eTnologiisa da lingvistikis samecniero skolebis<br />
SemoqmedebiTi aqtivobis periodSi saqarTvelos damoukidebeli cxovrebis<br />
SesaZlebloba aRar miscemia da Sesabamisad, politikurad aqtualuri<br />
Temebis damuSavebas mudmivad sdevda imperiuli specsamsaxurebis<br />
yovlismWvreteli mzera. miuxedavad amisa, qarTulma istoriografiam,<br />
eTnologiam da lingvistikam (sxva humanitarul dargebTan erTad)<br />
titanuri Sroma gaswia, uamrav mniSvnelovan detals miakvlia da swori<br />
Sefasebac misca. Tamamad SeiZleba Tqma, rom meoce saukunis samecniero<br />
skolebma myari akademiuri safuZvlebi Seqmnes imisaTvis, rom saqarTvelo<br />
arc dRes CamorCes msoflio standartebs da uaxlesi samecniero<br />
meTodologiebis gamoyenebiT axlad aRmoCenili faqtebisa Tu axleburad<br />
wakiTxuli Zveli masalebis bazaze Seqmnas Tanamedrove tipis<br />
monografiebi. ara erTxel aRniSnula, da Cvenc gavimeorebT, rom<br />
saqarTvelos uaxlesi istoriis yvelaze mwvave momentebSi aRmoCndeboda,<br />
rom samecniero komentari da rekomendacia ver "uswrebda" daZabul<br />
politikur viTarebas, mravali saerTaSoriso xelSekruleba Tu<br />
politikuri gegma saTanado samecniero informaciis gauTvaliswineblad<br />
(an imitom, rom amgvari informacia ar iyo damuSavebuli, an imitom,
ecenzia<br />
rom politikosebi ver xvdebodnen amgvari informaciis gaTvaliswinebis<br />
saWiroebas) formdeboda, da mxolod mogvianebiT aRmoCndeboda, rom<br />
sakiTxi bolomde ar iqna gaazrebuli.<br />
rogorc ukve iTqva, wigni, romlis gamoc es mosazrebebi aRgveZra,<br />
saqarTvelos erT-erT umniSvnelovanes kuTxes afxazeTs eZRvneba. Tavad<br />
idea, rom saqarTvelos istoria kuTxeebis mixedviTac aRiweros,<br />
mSvenieria, radgan is didi codna, romelic calkeul periodTan<br />
dakavSirebiT dagrovda, moiTxovs gamTlianebas, suraTis Tavidan bolomde<br />
danaxvas. imedia, amgvari wignebi saqarTvelos sxva kuTxeebis Sesaxebac<br />
momzaddeba. es wigni cxadyofs, Tu raoden erTiania <strong>qarTveli</strong> xalxis<br />
istoria, rogor exmianeba saqarTvelos zRvispireTis es umSvenieresi<br />
regioni yvela mniSvnelovan movlenas, romelic saqarTvelos sxva<br />
kuTxeebSi xdeba, da raoden Zlieria qarTvelTa erovnuli TviTSegneba<br />
am geografiul sivrceSi, romelic misi geopolitikuri Taviseburebebis<br />
gamo Zalian xSirad aRmoCndeboda xolme sxvadasxva saxelmwifoTa<br />
politikuri interesebis arealSi. aseTi mravalwaxnagovani da<br />
informaciulad datvirTuli wignis saimedoobaze is faqtic miuTiTebs,<br />
rom wigni gunduri muSaobis nayofia, mas qmnidnen adamianebi, romlebic<br />
TvalsaCino warmomadgenlebi arian TavianTi profesiisa, yoveli maTgani<br />
SeiZleba CaiTvalos eqspertad im sakiTxebsa da periodebTan dakavSirebiT,<br />
romelTa Sesaxebac weren. yvelas, visac samecniero kvlevasTan aqvs<br />
saqme, esmis, rom calkeuli sakiTxis damuSavebis sirTules arafriT<br />
CamorCeba is sirTule, romelic axlavs sxvadasxva avtoris mier<br />
damuSavebuli nawilebis gamTlianebas. es sirTulec SesaniSnavadaa<br />
gadalaxuli. ai, rogoria wignSi warmodgenili Tematika: istoriulgeografiuli<br />
mimoxilva (Tamaz beraZe, beJan xorava); winareantikuri<br />
xanis arqeologiuri Zeglebi Tanamedrove afxazeTis teritoriaze (malxaz<br />
baramiZe, guranda fxakaZe); Tanamedrove afxazeTis miwa-wyali _ Zveli<br />
egrisis (kolxeTis) SemadgenlobaSi Zv. w. I saukunemde (jemal gamaxaria);<br />
Tanamedrove afxazeTis teritoria I saukunidan VIII saukunis Sua<br />
xanebamde (jemal gamaxaria); afxazeTi "afxazTa samefos" SemadgenlobaSi.<br />
VIII s. meore naxevari _ X s. (lia axalaZe); afxazeTis saeklesio<br />
xuroTmoZRvreba (revaz xvistani); Tanamedrove afxazeTis teritoria<br />
gaerTianebuli saqarTvelos SemadgenlobaSi. XI-XV ss.(lia axalaZe,<br />
Tamaz beraZe); Tanamedrove afxazeTis teritoria XVI saukuneSi (Tamaz<br />
beraZe); Tanamedrove afxazeTis teritoria XVII saukuneSi (koba okujava);<br />
anTropologiuri monacemebi afxazTa eTnogenezisis sakiTxisaTvis (lia<br />
biTaZe); afxazeTis eTnikuri istoriis lingvisturi safuZvlebi (Teimuraz<br />
gvancelaZe); afxazeTi XVIII saukunis dasawyisidan 80-ian wlebamde (beJan<br />
xorava); afxazeTi XVIII s. miwurulsa da XIX s. damdegs. afxazeTis<br />
Sesvla ruseTis "mfarvelobaSi" (beJan xorava); afxazeTi 1810-1880 wlebSi<br />
(beJan xorava); afxazeTi 1881 wlidan 1917 wlis Tebervlamde (irakli<br />
gelenava); afxazeTi _ saqarTvelos demokratiuli respublikis<br />
SemadgenlobaSi (jemal gamaxaria); afxazeTis politikuri statusi sabWoTa<br />
saqarTvelos SemadgenlobaSi 1931-1937 ww. (jemal gamaxaria); afxazeTi<br />
427
428<br />
recenzia<br />
sabWoTa socializmis epoqaSi. 1938-1990 ww. (jemal gamaxaria); afxazeTi<br />
saqarTvelos saxelmwifoebrivi damoukideblobis aRdgenis pirvel wlebSi.<br />
1990-1992 ww. (dazmir jojua); afxazeTi 1992-2007 wlebSi (dazmir jojua);<br />
Zveli rukebi saqarTvelos Crdilo-dasavleT sazRvrebis Sesaxeb (badri<br />
gogia).<br />
wignSi argumentirebuladaa gabaTilebuli is mcdari da, xSirad<br />
mizanmimarTuli sicrue, romliTac Cveni teritoriebis mitacebiT<br />
dainteresebul mxareebs fragment-fragment gayalbebuli istoria unda<br />
SeeqmnaT da saboloo jamSi dasavleT saqarTvelos afxazeTis regionSi<br />
qarTuli materialuri kultura <strong>araqarTuli</strong> warmoSobisad<br />
gamoecxadebinaT. am rigisaa, mag., separatistuli mecnierebis<br />
warmomadgenelTa mcdeloba, rom rkinis metalurgiis afxazeTSi Semosvla,<br />
gavrceleba Crdiloeli skviTuri eTnosis gavleniT axsnan. es Sexeduleba<br />
damajerebladaa gabaTilebuli m. baramiZisa da g. fxakaZis mier. aseve,<br />
wyaroTa gamowvlilviTi analizis safuZvelze j. gamaxaria da T. gvancelaZe<br />
cxadyofen, rom dasavleT saqarTveloSi araviTari winare afxazuradiRur<br />
tomTa mosaxleoba ar dasturdeba da "Zv. w. VI-I saukuneebSi<br />
afxazeTis Tanamedrove teritoriaze eTnopolitikuri xasiaTis<br />
cvlilebebi ar momxdara, igi kvlav qarTul regionad rCeboda." wignSi<br />
kritikuladaa ganxiluli is mecnieruli Tu fsevdomecnieruli Teoriebi,<br />
romlebiTac dasavleT saqarTvelos mkvidri kultura qarTvelTa mier<br />
ki ara, afxazur-Cerqezul enovani xalxis mieraa Seqmnili. j. gamaxaria<br />
(iseve rogorc sxva danarCeni avtorebi) xelaxla ubrundeba<br />
specialistebis mier ukve mravalgzis ganxilul berZnul-romaul wyaroebs,<br />
erTmaneTs udarebs dedansa da Targmans, poulobs winaaRmdegobebs da<br />
eZebs axsnas. naTlad warmoaCens, rom Tanamedrove afxazeTis teritoriis<br />
araqarTul miwad, xolo misi qarTuli mosaxleobis aramkvidrad<br />
gamocxadebis politika XX saukuneSi gansakuTrebuli simkveTriT iwyeba.<br />
misasalmebelia p. ingoroyvas samecniero Rvawlis erTgvari reabilitacia<br />
imis CvenebiT, Tu rogor edeboda safuZvlad samecniero intriga<br />
politikurs. movixmobT wignidan erT msjelobas: "XX saukunis 50-60<br />
wlebidan aqtiurad muSavdeboda afxazTa samxreTuli warmoSobis<br />
Teoria, rac dakavSirebuli iyo p. ingoroyvas fundamenturi naSromis<br />
_ "giorgi merCules" (Tb., 1954) oficialur dagmobasTan. masSi<br />
dasabuTebulia afsua-afxazTa Crdilokavkasiuri warmoSobisa da gvian<br />
Sua saukuneebSi samegrelos samTavros Crdilo-dasavleT nawilSi<br />
Camosaxlebis... adrec arsebuli Teoria. amis gamo aRelvebuli afxazuri<br />
sazogadoebis daSoSminebis mizniT, da aseve politikuri motivebiT,<br />
sabWoTa kavSiris kompartiis centralurma komitetma (romlis<br />
gansakuTrebuli kontrolis qveS imyofeboda istoriuli mecniereba)<br />
1956 wlis 10 ivlisis dadgenilebiT qarTvelebi afxazTa (aseve osTa da<br />
somexTa) erovnuli kulturis viTom likvidaciisa da asimilaciis<br />
mcdelobaSi daadanaSaula. "braldeba" aRiares saqarTvelos kompartiis<br />
centraluri komitetisa (1956 wlis 6-8 agvisto) da afxazeTis saolqo<br />
komitetis (1956 wlis 16 agvisto) plenumebma. ararsebuli "qarTuli
ecenzia<br />
Sovinizmis", afxazTa erovnul-kulturuli "Cagvris" dagmobam gza gauxsna<br />
istoriografiaSi p. ingoroyvas sapirispiro varaudebis, maT Soris<br />
afxazTa samxreTuli warmoSobis koncefciis damkvidrebas" (gv. 33).<br />
wignSi aRwerilia afxazeTis istoriis afsuaTaTvis gadabarebis<br />
mTeli mimdevroba, da es fragmentebi, romelTac bolos cruistoria<br />
Seadgines, uaRresad saintereso Cans socialur mecnierebaTa poziciidan<br />
imis dasanaxad, Tu rogor iyo agebuli sabWouri samecniero demagogia:<br />
jer Seiswavleboda realuri faqti, mere bevr marTalSi erTi-ori<br />
yalbi mosazreba "Seipareboda", Semdeg am yalbi frazis citirebisa da<br />
gafarToebis "samuSao" Sesruldeboda, momdevno etapze am yalbi frazidan<br />
amosvliT Sefasdeboda is simarTle, romelic realur monacemebze<br />
dayrdnobiT iyo gamoTqmuli adre...<br />
samecniero kvlevis meTodebi xSirad icvleba da am cvlis ZiriTadi<br />
mizezi isaa, rom jerjerobiT arc erTi meTodis miCneva ar SeiZleba<br />
universalurad. mecniereba mudmiv moZraobaSia, da WeSmaritebebi codnis<br />
im doneze iqmneba, romelsac vflobT, magram axal faqtebs axali<br />
WeSmaritebebi mosdevs. es wigni imiTacaa mniSvnelovani, rom mTeli rigi<br />
sadavo sakiTxebis qronologiuri da faqtobrivi skrupulozurobiT<br />
aRdgenis wyalobiT bevri mecnieris keTilsindisier da Tavdadebul<br />
Rvawls, miCqmaluls, da xSirad afxazeTis mitacebis mizniTa da sabWouri<br />
cenzuriT devnilsac, daubrunda kuTvnili adgili, es wigni imeds iZleva,<br />
rom saboloo jamSi samarTali izeimebs, araferi ar iqneba daviwyebuli<br />
da calkeuli detali, patiosnad Seswavlili da Sefasebuli, saerTo<br />
mozaikaSi im adgils daikavebs, romelic am mozaikuri suraTis<br />
sisrulisaTvis aucilebladaa Sesavsebi.<br />
wignSi damuSavebulia didZali samecniero literatura, maT Soris<br />
bolo wlebSi gamoqveynebuli da Cveni samecniero biblioTekebisa Tu<br />
maRaziaTa qselis "Taviseburebebis" gamo xSirad specialistebisaTvisac<br />
ki SeumCnevlad darCenili; daZebnilia calkeul statiebsa Tu samecniero<br />
konferenciaTa TezisebSi gafantuli uaRresad saintereso dakvirvebebi<br />
da mignebebi. es samecniero codna Tavmoyrili da sistematizebulia<br />
sakvlevi Temis amocanebis Sesabamisad da monografias ara mxolod<br />
saukeTeso saavtoro gundis Semoqmedebis nayofad warmogvidgens, aramed<br />
afxazeTis istoriul-saenaTmecniero daxasiaTebis mowadine samecniero<br />
Taobebis naRvawadac. unda vifiqroT, rom Cveni didi moazrovneebi amas<br />
elodnen STamomavlobisagan, elodnen, rom maT mier dasmuli da danaxuli<br />
sakiTxebi, maT mier farTo samoqmedo gegmad dasaxuli, momdevno<br />
TaobebisaTvis is safuZveli iqneboda, romelzec isini aagebdnen TavianT<br />
saqmianobas, Seavsebdnen da daazustebdnen faqtebs, winaparTagan gakvaluli<br />
gziT nabij-nabij gahyvebodnen samecniero process da mudam Tanamedrove<br />
da progresuli TvaliT Sexedavdnen mecnierebas.<br />
winamdebare wignSi T. beraZe warmoaCens afxazeTis geopolitikur<br />
mniSvnelobas, mis saerTaSoriso datvirTvas istoriis sxvadasxva<br />
monakveTSi, saukeTesodaa naCvenebi Sua saukuneebis dasavleT saqarTvelos<br />
mmarTvelTa frTxili diplomatia da politikuri manevrireba uaRresad<br />
429
430<br />
recenzia<br />
rTul "samezoblo" urTierTobebSi (bizantia, TurqeTi, ruseTi), am<br />
politikam saboloo jamSi saqarTvelo da misi uZvirfasesi nawili _<br />
afxazeTi meoce saukunis bolomde moiyvana. naSromSi warmodgenilia,<br />
da kritikulad ganxilulia, ucxoel mogzaurTa da moRvaweTa cnobebi<br />
afxazeTis Sesaxeb.<br />
metad mniSvnelovania wignis is nawili, romelSic naCvenebia, rom<br />
amJamindeli afxazeTis teritoriaze gamovlenili didZali qarTuli<br />
epigrafikuli masala (warwerebi) TvalnaTliv asaxavs am regionSi<br />
qarTvelTa binadrobas mTeli Sua saukuneebis manZilze (avtori _ lia<br />
axalaZe). garkveulia, rom warwerebSi srulebiT ar moixseniebian eklesiamonastrebis<br />
mSeneblobisa Tu SekeTebis afxazi (afsua) qtitorebi an<br />
Semsrulebeli ostatebi, ar dasturdeba arc erTi afxazuri (afsuuri)<br />
gvari. metic, regionis mravalricxovani warwerebis Sinaarsic da maTi<br />
grafikuli Taviseburebanic cxadyofen aqauri mosaxleobis umWidroes<br />
kavSirs danarCeni saqarTvelos EeTno-demografiul, socialur, enobriv<br />
da kulturul-ideologiur samyarosTan. gansakuTrebiT faseulia l.<br />
axalaZis dasabuTebuli daskvna, romlis Tanaxmadac, regionis qarTuli<br />
mosaxleoba xSirad iyo iniciatori mravali qarTuli kulturuli<br />
siaxlisa. magaliTad, ZvelqarTuli damwerlobis erT-erTi saxeoba swored<br />
aq, amJamindel afxazeTSi Seqmnila da Semdgom sayovelTaod gavrcelebula<br />
mTel saqarTveloSi.<br />
unda aRiniSnos, rom winamdebare monografiis avtorebi xSirad<br />
mimarTaven lingvistur sakiTxebs, rogorc gansakuTrebulad<br />
aqcentirebuls afxazeTis istoriis problemebTan dakavSirebiT<br />
erTmaneTTan mkveTrad dapirispirebul samecniero TvalsazrisebSi.<br />
istorikosebi saenaTmecniero msjelobas da sakuTar saxelTa (toponimTa,<br />
hidronimTa, anTroponimTa da sxv.) Tu apelatiur (metadre dargobriv<br />
da socialur) terminTa etimologiur versiebSi saqarTvelos am ZirZveli<br />
kuTxis avtoqToni mosaxleobis eTnikur-enobrivi <strong>warmomavlobis</strong> dadgenas<br />
cdiloben. am sakiTxebze sagangebodaa gamaxvilebuli yuradReba meTerTmete<br />
TavSi _ "afxazeTis eTnikuri istoriis lingvisturi safuZvlebi"<br />
(Teimuraz gvancelaZe);<br />
samecniero naSromebSi mTeli meoce saukunis manZilze muSaobda<br />
Tvalsazrisi, rom "dasavleT saqarTvelo Tavdapirvelad dasaxlebuli<br />
iyo afxazTa, abazaTa, adiRelTa, yabardoelTa da ubixTa saerTo winapari<br />
tomebiT (winareafxazur-adiRuri eTnosiT)" da rom qarTuli mosaxleoba<br />
ar cxovrobda dasavleT saqarTveloSi da megrul da svanur metyvelebebs<br />
win uswrebda afxazur-adiRuri, ubixuri da Cerqezuli enebi. am mosazrebas<br />
amagrebdnen ramdenime tipis toponimiTa da erTi-ori eTnonimis<br />
Taviseburi etimologiiT. cxadia, yvela samecniero Ziebas arsebobis<br />
ufleba aqvs, magram iseTi Tvalsazrisebi, romelnic konkretul<br />
teritoriaze avtoqToni mosaxleobis dadgenas exeba (xolo am dadgenam<br />
SesaZloa Tanamedrove politikuri da samxedro moqmedebebisaTvis<br />
ideologiuri safuZvlebi moamzados), didi sifrTxiliT unda iqnes<br />
miRebuli da mravalgzis gadamowmebuli. T. gvancelaZis winamdebare
ecenzia<br />
kvlevaSi kritikuladaa ganxiluli is argumentebi, romlebic n. maris<br />
mier gamoiTqva meoce saukunis pirvel mesamedSi, da romelsac ama Tu im<br />
konteqstSi imeorebdnen da damatebiT "sabuTebs" uZebnidnen mTeli XX<br />
saukunis ganmavlobaSi. sarecenzio wignSi udavod angariSgasawevi sabuTebia<br />
motanili n. marisa da am sakiTxSi mis mimdevarTa xsenebuli Tvalsazrisis<br />
sapirispirod da naCvenebia, rom "XVI saukunemde Crdilo-dasavleT<br />
saqarTveloSi arasodes ucxovriaT afxazTa winaprebs, rom araferi<br />
vTqvaT Cerqez-ubixTa winaprebze," amis dasturad avtori miuTiTebs<br />
werilobiT, lingvistur da kartografiul cnobebze. am rigisaa, mag.,<br />
termin "afxazis" urTierToba sxva fuZeebTan ("afxazi", "afsua", "abaza",<br />
"abasgi" "afsili"//"afSeli", "afsari"). avtori sakuTari Sexedulebis<br />
Camoyalibebamde mimoixilavs adre gamoTqmul Tvalsazrisebs da Sefasebas<br />
aZlevs yovel maTgans; qarTveluri substrati afxazur enaSi sagangebodaa<br />
ganxiluli qristianuli terminebis mixedviT, am msjelobas avtori<br />
saintereso daskvnamde mihyavs: "afxazTa winaprebs qristianuli<br />
terminologia dasWirvebiaT X-XI saukuneebidan XVII saukunemde, e.i. X<br />
saukunemde mainc isini qristianebi ar yofilan; b) afxazebs qristianoba<br />
berZnebisagan ki ara, qarTvelebisagan miuRiaT da qristianul terminebsac<br />
(maT Soris berZnuli warmoSobisasac) qarTvelur ena-kiloTagan<br />
iTvisebdnen; g) Tanamedrove afxazeTis teritoriaze mosaxle afSilebi<br />
da abasgebi amJamindel afxazTa da abazaTa winaprebi ar yofilan.<br />
qarTveluri an <strong>qarTveli</strong>zebuli sakulto leqsikiT gadmoicema ZiriTadi<br />
qristianuli cnebebi: jvari, qriste, qristeSoba, bzoba da sxv. afxazur<br />
enaSi TiTqmis ar gamoiyeneba bibleizmebi da afxazeTSi ar gvxvdeba arc<br />
erTi afxazuri toponimi, romelime qristianuli cnebis an wmindanis<br />
saxelTan rom iyos dakavSirebuli". sabuTTa Soris gansakuTrebiT<br />
sainteresoa zRvaosnobisa da meTevzeobis terminebi afxazurSi, romlebic<br />
oden qarTulidanaa aRebuli, adgilobrivi, qarTuli warmoSobisaa sxva<br />
dargobrivi terminebic da sxv.<br />
krebulis sxvadasxva nawilSi gamotanil daskvnebs imis Sesaxeb,<br />
rom afxazi xalxis amJamindeli saxis Camoyalibebis procesSi didi<br />
roli iTamaSa Tanamedrove afxazeTis miwaze ZvelTaganve mobinadre<br />
qarTulma mosaxleobam, romelsac Seerivnen CrdiloeT kavkasiidan XVI<br />
saukunidan mosulni, Zalze damajerebels xdis anTropologiuri<br />
monacemebis obieqturi kvlevis Sedegebi, romlebic warmodgenilia lia<br />
biTaZis naSromSi. am monacemebidan Cans, rom amJamindeli afxazebi<br />
anTropologiuri maxasiaTeblebiT metad axlos dganan, erTi mxriv,<br />
abazebTan, adiRelebTan da yabardoelebTan, meore mxriv ki _ dasavlel<br />
qarTvelebTan (megrelebTan, imerlebTan, gurulebTan, aWarlebTan...).<br />
wignis gansakuTrebul Rirsebad migvaCnia is, rom aq Tavmoyrilia<br />
masala da analizi afxazeTis teritoriis warsulisa da awmyos Sesaxeb.<br />
xazgasmulia isic, rom Tanamedrove afxazeTi ar moicavs am terminis<br />
qveS istoriulad nagulisxmev realur teritorias. da, rom am<br />
saxelwodebasTan dakavSirebiT daSvebuli mravali samecniero, da<br />
politikuric, Secdoma swored amis gauTvaliswineblobis Sedegia. rac<br />
431
432<br />
recenzia<br />
ufro moviwevT Tanamedroveobisaken, miT ufro cxadi xdeba, ratom<br />
unda dasWirveboda mters istoriis gayalbeba, ratom gaCnda<br />
bolodroindeli siyalbeebi. afxazeTis politikuri cxovreba XVIII<br />
saukunis dasawyisidan XIX saukunis 80-ian wlebamde b. xoravas aqvs<br />
aRwerili. aq naTlad Cans is Tanamimdevruli agresiuli politika,<br />
romelic ruseTma ukve XIX s-is dasawyisSi Caifiqra da Tavisi Soreuli<br />
miznis _ saqarTvelosaTvis zRvispireTis warTmevis _ ganxorcielebas<br />
Seudga. es monakveTi cxadyofs, rogor gadaiqca ruseTis winaaRmdeg<br />
TavganwirviT mebrZoli afxazi (afsua) xalxi (1821, 1824, 1839-40, 1866,<br />
1877-78 wlebis antirusuli ajanyebebi, ruseTis sadamsjelo<br />
eqspediciebi, administraciuli reJimebi da sxv.) ruseTis politikis<br />
dasayrdenad.<br />
rogorc araerTgzis aRniSnaven sxvadasxva qveynis mecnierebi,<br />
Tanamedrove humanitarul dargebs erTi didi Tavsatexi aqvs: informaciul<br />
zRvaSi Znelia mTeli masalis fundamenturi damuSaveba da Zveli<br />
WeSmaritebebis axali codnis konteqstSi xelaxla gadamowmeba.<br />
amitom xSirad, didi avtoritetebis debulebebi am debulebaTa<br />
Seqmnisa da imdroindeli codnis konteqstis gauTvaliswineblad<br />
aiReba da udavo postulatad edeba romelime sakiTxs. amitom xSirad<br />
aigeba zogjer sruliad logikuri msjeloba, magram dafuZnebuli<br />
mcdar amosaval postulatze, es ki, cxadia, swor daskvnamde ver<br />
migviyvans.<br />
manana manana tabiZe<br />
tabiZe<br />
filologiis mecnierebaTa<br />
doqtori, profesori<br />
amiran lomTaZe<br />
filologiis mecnierebaTa<br />
doqtori, profesori
teqnikuri redaqtori: malxaz dograSvili<br />
kompiuteruli uzrunvelyofa: qeTevan baqraZe<br />
krebuli gamosacemad momzadda: akaki wereTlis saxelmwifo<br />
universitetis<br />
qarTveluri dialeqtologiis<br />
samecniero-kvleviT institutSi<br />
433